8 Alternativ

I detta kapitel beskrivs de korridor- och stationsalternativ för den nya järnvägen som har studerats i lokaliseringsutredningen. Några korridor- och stationsalternativ har valts bort under arbetet med lokaliseringsutredningen. Bortvalet har gjorts utifrån hållbarhetsbedömningen, och har på så sätt varit en del i miljöbedömningsprocessen. Bortvalet beskrivs i lokaliseringsutredningens kapitel 5.5. Kvarvarande alternativ, som kommer konsekvensbedömas under hösten 2020, listas i avsnitt 8.2.

Påverkan, effekter och konsekvenser för de kvarvarande korridorerna och stationerna kommer beskrivas i kapitel 9 och en samlad bedömning kommer göras i kapitel 10.

Halleröd Vralen 151 tterstad Stannum Ömmern urte Hökhult Apla- Hedagården Varnum Spjuthult Slätthult kulla Olstorp Tollered Valsjöryd Röl versikt utLröevgdärndeitngskorridorer Ödenäs Drängsered Näs Bergum Hedared Fristad Gingri 123 Fagerhult Ön Finnekumla Mysterna Utredningsområde Stenared Uddared Öresjö Högen Ören Bredared Sparsör ta för utredningskorridorer Risa 288 Angered Lövhult Örsbråten Töllsjö Segerstorp Sandvik Gravryd Rångedala Horsared Gunnilse lostorp Floda Lensjön Brandsbo Sjögared Hult 133 Kärra Gretlanda Stenkullen Ramnavik Klinten Angered Björsared Ryggebol Torstad Hammar- Aspenäs 118 Båstad Gravryd Olofsered 228 Falskog kullen Frufällan Tagene Björkered Sandhult 306 Slätthult Hjällbo Aspen Uspen Varvhult erum Holmared Tosseryd 319 Morjhult Näs Bredared ordås Henå Almekärr 207 Ryda Främgärde Bergsjön Kåhög Stamsjö 298 Fattabo Kortedala 228 Pålsbo Ekås Sjöbo ALTERNATIV Mellby onsered Hulan Öndered Taryd KAPITELNAMN indås Brämhult Toarp Backa eån H Vatthult Säv Gårda Härskogen Tubbared Hestra Partille Öxeryd Nordtorp Backabo Nedflo Östra Öre- Björn- Gräslid Borås Skänstad Nedsjön gärde Svensgärde alsöors dammen Sjömarken St. Härsjön Klåddegärde Gesebols Gesebol Lundaskog 328 Furulund Västra 269 Härlanda 122 sjö Hornasjön Nedsjön Skälvarås Hestra Sandared Kråkhult Tullebo Gånghester Önneröd Rya He Viared Örgryte ersö Skårtorp stra Hultafors Damm- Tahult Hindås Slätthult 150 svedjan Kulla Hallen Härryda Draered Göteorg d Nord Vikhult V Boda Råslätt andvetter Sundshult ollebyg Olsfors B Målsryd Ols Transås Stuve- Bårhult for Råddeby Delsjön s Bosjön red Backa Enings- B Bollegd 157 Kråkered ol näs leb Övre Bosnäs yg 50 d S Näs Glafsered Björröd y Granbäcken Bråtared d Låddekärrsbu Råda t R Mölnlke s Holmen a Landvetters fpl. Rävlanda Hunared 195 Sävshult k Ö St. Bugärde Nord Loftsdal Såken a Upptröst Björnåsen vä r Rävlanda Rydboholm Öd g e Björketorp Värred Mölndal ePixbo Nya Långenäs t Risbacka n t Björkhult 120 e Rydboholm boSjöga- Aplared Benareby Buarås v yd Sands- nda S ke d Rävla lyc n backa Hassmundshult Balltorp öln Bolås a bäck Storsjön M L Smeds- Viskaors 186 81 torp Nordsjön Hökhult Gränd Bertshult Lervik Fagerhult Sand- o Lönnhult sjön leb Vrestaby Ögärdet Tulebo Tu Ljushult 110 Skrim- Svaneholm Habäck Grönered Hällingsjö hult Krokstorp Lysjön Eskilsby Hjorthall Hägnen Bogryd 203 Sandsjönäs 57 Håvet Hessered n Kållered å 65 g Handby- Knipered Hällesåker Bosgården g Inseros äxviken ä Enekulla näs H Buttorp Grimmered Sävsjövik 292 159 Kinnarumma Halla Dukared Kraka- Arnäsholm Kråkered Självared Sälgered Fagered Hassungared viken Svenshult Lindome Olofsred 122 Sexdrega 187 Ubbhult Hökås 148 Storön Öjersbo Seglora Frisjön0 2 4 6 8 10 Hulta Rya Buastrand 207 Hjälltorp St. Snärsbo km Salvebo St. Habo Källered Oxsjön Lillaskog Lantmäteriet Backa Rågdal St. Hålsjön Jannefors

Figur 8.1 Aktuella utredningskorridorer.

68 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING Norra Grangården Idrottsplats Korndal Skola 8.1 Aktuella alternativ tationsalternativ Helenevik Bergskanalen Lackarebäcks industriområde Stationsalternativ M1 Mölndal 1 FornborgNaturreservat 0 Nedan beskrivs de alternativ som efter ett första urval har studerats 0 Rådasjöns naturreservat Bedömd huvudsTaoklltiogr apnläggningstyp och utvärderats i det inledande skedet av lokaliseringsutredningen. Sjövalla Rådasjön Fridhemsviken Alternativ som valts bort i samband med det första urvalet redovisas i Bank eller skärning Lackarebäck Kristinedal Sagfjäll Vårdhem lokaliseringsutredningen. Vårdhem Björås Västerberget Skola Badplats Labbera Vårdhem Skola Stensjö kyrka Ener- Ståloppet 8.1.1 Stationslägen i Mölndal Skola Jättegrytor Sjukhus Träd- backen Skola gården Ormås Råda Efter ett första urval bedöms enbart alternativet att bygga ut nuvarande Stensjö- Slottsviken höjd Gunnebo station vara relevant för fortsatt utredning. Jungfruhoppet Bosgården Badplats Skola kulturreservat Koloniområde Mölndal Greve- Gunnebo Fotb.pl. Störtfjället Stensjön Skola Skola dämmet Ridhus Furubacken Sjöbo Skola oKmolroåndie- kyrka Landala Nöjesanl. 0 Valås Skola 1 Ö Långevattnet Fotb.pl. versikt stationsalternativ 1 Kungsstenen 5 Sjukhus Skår Sjölyckan 2 Sporthall Mölndalsån Område för stationsalternativ Koloniomr. Denlsajtöuorrmesråedrveatst Ryet Fotb.pl. Solängen Glas- Golfbana St. Björketj. Valås Åbybergs- Björketorpet ohanneberg Fässbergsåsen parken berget Herkulesgården mGousnslean- Motionsanl. Broslätt Forsåker M Björnåsen Delsjönäset L. Delsjön Skola Fässberg ö Kallebäck l St. Delsjön n Gunnebodal Torsgården d Pixbo Guldheden a

l Skola så Kikås Sjukhus Travbana n Pixbo herrgård Krokslätt Hulelyckan Golfb. by Kalvemossen Åbyfältet Smvoesdsse-n Store- Vårdcentral B 5 mossen o 9 Skola Brännås h u Södra Vällsjön Månstorpet s l Helenedal Gärdhem e d Fotb.pl. N Långevattnet e Korndal Grangården Sportanläggning n Sjödala Sporthall 5 dalen Avfallsanläggning 9 Tennisbanor 1 Naturreservat Vattenverk  0 Bal 0 ltorp Fornborg sbäcke Kristinedal Helenevik Travtr.b. n Skola Lilla Kullbäckstorp Toltorp Travträningsbana 0Rambod2al50 500 750 1 000 Sjövalla Rådasjön Sandås Naturreservat Jons kulle Kobacka m Johannefred Fotb.pl. Labbera Riskulla industriområde Lantmäteriet, Geodatasamverkan Västerberget Växthus Växthus Jättegrytor Skola Sjukhus Enerbacken Stensjön Slottsviken Koloniomr. Kulturres. Figur 8.3 Stationsalternativ M1 Mölndal. Mölndal Stensjöhöjd Gunnebo Ridhus

5 2 M1 Mölndal ust-banan ll k KAPITELNAMN ti ALTERNATIV Eklanda Solängen Kust berg Kikås M1 Mölndal Åfäblyte-t by Nuvarande station (Mölndal nedre) byggs ut med fler spår för att klara Brännås S Långevattnet Hule- Avfallsanl. Sjödala planerad trafik på den nya stambanan och Västkustbanan. Stationen, som idag Golfbana har tre spår och en plattform, behöver utökas till sex spår och tre plattformar. BruTdrabvetrr.bg.et ån V Stora ä Kobacka s t Räve- Detta innebär att järnvägsområdet breddas från nuvarande cirka 35 meter k u s kärr Hörsickan t Lunnag. b en Rambo mosse a sled till cirka 70 meter. De nya spåren och plattformarna bedöms få plats under Balltorp n ohu bro a 7 B 5 Kärra n Mölndalbro med rulltrappor och hissar från bron. 9 Kroken 5

75 Rävekärrs Kärrahöjd Sandbäck Långevatten Krokm. Plattformarna ska kunna rymma 250 meter långa tåg. Nämndemansgatan Blixås Naturres. Talgedalen 1 som går parallellt med spåren kan få ett nytt läge under bron. Söder om 0 Ö Balltorp Växthus 5 Svartem. Nordtj. Tågkärr stationen krävs utrymme för växelförbindelser mellan spåren samt en S a 5 n 0 Hadrekärrsm. Sisjön  förbindelse till de planerade uppställningsspåren vid Sandbäck söder om s jö Orrås Gravfält b St. Tjärnet a Alvered c k Golfbana a Knåke- 0 0,5 1 1,5 2 Mölndal, vilket innebär att järnvägsområdet kommer att göra intrång le mossen Store mosse Bråttkärr d e Snäppås km n Långåsen i befintlig och planerad bebyggelse i Forsåker och Rävekärr. Söder om Torreku Lllaantmäteriet Knaxås Rävekärr viker de nya spåren mot Borås av planskilt från Västkustbanan Figur 8.2 Kvarvarande stationsalternativ i Mölndal. Stationen ligger centralt i Mölndal och möjliggör byten till tåg på Västkustbanan och lokal kollektivtrafik.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 69 Hjortemysten Kleven 8.1.2 Stationslägen vid Landvetter flygplats Skalmered Bergtäkt tationsalPtreäsrtnänagteinv Prästetjärnen Danseredberg Flera tänkbara stationslägen, både centrala och externa, har identifierats och änSgetantionsalternativ L1 Tunnel utvärderats vid Landvetter flygplats, se lokaliseringsutredning. Stationen Storängen Lilla Dammtjärnen Bjällås SkolaBedömd huvudsaklig anläggningstyp Ekeliderna Käglasås kommer att ha fyra spår och en eller två plattformar. Plattformarna ska Vindtjärns kulle B Bank eller skärning Furudal j Prästmossen ö

r T rymma 250 meter långa tåg. Efter ett första urval bedöms tre alternativ vara r ohannedal ö Lång bro o d l e Annelund b Stora Dammtjärnen b Rörtjärnen ä relevanta för fortsatt utredning. ä Rosenberg ck Tunnel cke Prästtjärnsbacken

n Prästmossen Rosttjärns backe Långetj. Ringetjärnen Karlsmyst 1 1 Ridhus 5 Väg- ÖversRiinkgtj. stationsalternativ Lyckhem Granåstj. Björkås Område för stationsalternativ Tranemossen Spångtjärnen Å Hagalund Björröd Björnaråsen Kullen T Ledsbacken Kullarna Tolsjön v Ötjärnen ä 25 r 1 å Bilskrotn.anl. Rej- n 1 Skårtorp Rydal 5 Stinamossen 0 Prästgärde Sparramyst Bruntj. Helgered Landvetters flygplats Husängen

5 Kägglas Härryda 7 mosse Forsåsen Golfbana Rävelås Bugärde Snåkered Hindrikes Lillhult F Eskilsby vad nan Knös ä t-ba s Stora Trytjärnen Skällared kus jö Grustäkt t till b Kus . 27 Dansered Rävelås Lilla Trytjärnen 40 5 5 1 1 25 Bergtäkt Filatjärnen Dammtj. Kloftens Prästetjärnen Bergtäkt Skalmered Sirsemossen Backa Bjällås Bergtäkt Sångås mosse Holkemossen Djupetjärnen Knalten Skällsjön Rågdal St. Dammtj. Prästmossen Rörtjärnen Hästmossarna Kärrsjön L7 Öster om flygplatsen Tranemossen Björröd Björnaråsen Kullen  Grandalen Skällsjöås 1 St. Övattnet 0 Landvetters 5 5 flygplats 0 1 0 250 500 Blö7ta5 0myst 1 000 Svarttjärnen Brmedatjärnen L1 Tunnel KägglaFso rmsåosesen Hindrikes Lantmäteriet, Geodatasamverkan Gråkuntan Krokatjärnen St. Trytj. L. Övattnet 5 5 L3 Parallell 1 Kloftens Sirsemossen Figur 8.5 Stationsalternativ L1 i tunnel under flygterminalen.

Skällsjön Djupetjärnen Rågdal Kärrsjön

0 ALTERNATIV Skällsjöås 5 Hjortemysten 1

KAPITELNAMN Kleven Svarttjärnen Bredatj. Skalmered Prästetjärnen Bergtäkt Krokatj. tationsalPtreäsrtnänagteinv Danseredberg Spejsmossarna Kärrsjöstrand 1 Forsvatten ängen 2 Äntetjärnsås 0 Kärrsjödamm Grankärrsås Stationsalternativ L3 Parallell Lilla Dammtjärnen Vintermyst Storängen Bjällås Furukullen St. Äntetjärnen Bedömd huvudsaklig anläggningstyp Käglasås L. Äntetj. Skola Ekeliderna 1 Sandsjön 5 5 Vindtjärns kulle 3 Hagen 5 1 B Bank eller skärning Furudal Björkängen j Prästmossen ö

r T r ohannedal Snällemossarna ö o St. SkarntjärLn.e Snkarntjärnen d l Buarås e Annelund Sandsbacka b Stora Dammtjärnen Buasj. b Rörtjärnen 5 ä ä Skärsjön 4 Rosenberg ck 1 Slapperhult cke Sågebacken Prästtjärnsbacken n Prästmossen Kärrflöte- tjärnet Sanserhult Rosttjärns backe Grantjärnen 0 Karlsmyst 16 Ridhus Buasjön Väg- Sandryd Lyckhem St. Issjön L. Issjön Hagen Björkås 5 mBorsesdeanre- 2 Hasslerås 1 Tranemossen Spångtjärnen 0 0B,5erttjärnen 1 1,5 2 Hagalund Björröd Björnaråsen Kullen Loftås km Kullarna Viken Kattetjärnen Långås Rej- Blekare- 1 © Lantmäteriet mossen 5 Linäckran 0 90 Stinamossen Sparramyst Figur 8.4 Aktuella stationsalternativ vid Landvetter flygplats. Landvetters flygplats Kägglas mosse Forsåsen Rävelås Eskilsby vad Hindrikes L1 Station i tunnel under flygterminalen Stora Trytjärnen Rävelås Lilla Trytjärnen Stationen placeras i bergtunnel cirka 30 meter under flygterminalen, se 5 5 Filatjärnen 1 Figur 8.5. Stationen kommer att ha rulltrappor och hissar direkt upp till Kloftens Sirsemossen flygterminalen från plattformarna. Bergtunneln under terminalen bedöms bli Sångås mosse Holkemossen 2,5–3 kilometer lång. Djupetjärnen Knalten Skällsjön Rågdal Hästmossarna Kärrsjön L3 Parallell med flygplatsen  Grandalen Skällsjöås

0 5 Den nya järnvägen byggs i nedsänkt läge parallellt med och öster om befintlig 1 0 250 500 Blö7ta5 0myst 1 000 landningsbana och flygterminal, seFigur 8.6. Stationen placeras i nära Svarttjärnen Brmedatjärnen Lantmäteriet, Geodatasamverkan anslutning till flygterminalen. Stationen kan delvis komma att överdäckas för Gråkuntan Krokatjärnen att möjliggöra kommunikationer inom flygplatsområdet. Figur 8.6 Stationsalternativ L3 Parallell med flygplatsen.

70 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING Lyckkullen Sprötarås F Ålyckan äs L jö L7 Öster om flygplatsen i b Genklev ll ä 12 h cke tationsalternativ 5 Långås u Dammtjärnen l n Hjortemysten tsb Alternativet innebär att den nya järnvägen byggs i bergtunnel under befintlig ä Stationsalternativ L7 Öster om flygplatsen cke Skalmered Prästetjärnen Bergtäkt landningsbana och att stationen av placeras utanför tunnelmynningen, cirka n Grepetjärnen Bedömd huvudsaklig anläggningstyp Danseredberg Bergtäkt 1,2 kilometer öster om befintlig terminalbyggnad, seFigur 8.7. Huvuddelen av Bank eller skärning Lilla Dammtjärnen Bjällås stationen med spår och växlar bedöms komma att ligga utanför bergtunneln. Tunnel Ekeliderna Käglasås Vindtjärns kulle Om flygplatsen i framtiden byggs ut med en ny östlig landningsbana Holkatjärnen Furudal Prästmossen

T ohannedal kan stationen eventuellt behöva överdäckas. Någon form av kollektiva o

l e Stora Dammtjärnen Annelund b Rörtjärnen persontransporter behöver finnas mellan tågstationen och flygterminalen. ä Rosenberg cke Prästtjärnsbacken

n Prästmossen Rörtjärnsmossen Karlsmyst Rosttjärns backe Väg- Mörketjärnen Lyckhem Björkås Modigs mosse Tranemossen Spångtjärnen Kullen Tulltjärns- Björröd Björnaråsen Furuhäll Kullarna lyckan Rej- 1 5 Tulltjärnslyckan Stinamossen 0 Sparramyst Struttjärnen Landvetters flygplats Tull- Kägglas Stora Övattnet tjärnen mosse Forsåsen Rävelås Eskilsby vad Hindrikes Stora Trytjärnen Rävelås Lilla Övattnet Lilla Trytjärnen Övannsås 5 5 Småtjärnen Filatjärnen 1 Kloftens Sirsemossen Holkemossen Djupetjärnen Knalten Rågdal  Hästmossarna Kärrsjön 0 250 500 750 1 000 m Lantmäteriet, Geodatasamverkan 0 5 1 Blöta myst Figur 8.7 Stationsalternativ L7 Öster om flygplatsen. KAPITELNAMN ALTERNATIV

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 71 8.1.3 Stationslägen i Borås Fotb.pl. Skola Tennisb. tationsalternativ Tennisb. Rya åsar Sporthall Flera tänkbara stationslägen, både centrala och externa, har identifierats och Stationsalternativ B1A Borås C utvärderats i Borås, se Lokaliseringsutredning. Stationen i Borås kommer Museum Dövedalsparken Bedömd huvudsaklig anläggningstyp Tokarpsberg Ryssby klint Ishall plan att ha fyra eller sex spår beroende på om den placeras på bibana eller Vattenreservoar Utsiktsplats Tunnel Lillesjön Lundby huvudbanan och två plattformar som ska rymma 400 meter långa tåg. Efter Idrottspl. Viska Skola n Skola ett första urval bedömdes följande sex alternativ vara relevanta för fortsatt Hestra Hålvägar Skola Vattenreservoar Getängen Norrmalm Vårdcentral utredning. Karp- Skola Hässleholmen n klint Bergdalen dammen cke Vårdhem Skola Boda ä Värmeverk Fotbolls- yb mossen 5 Skola Fotbollsplaner planer Fråasjön 2 2 Servicehus yssb n Lilleskogen Ljungsjön de Ryssby R Lugnet Avfallsanl. le Ljunvgetorpsdsikt stationsalternativ Sjukhus Fotbollsplaner ra Rya åsar Norrmalm Skola hä Fotb.pl. ju Vårdhem S Område för stationsalternativ Skola Skola Salängen Hägnen Vreasteternvo- ar Björkängs- Helikopterplats B2 Knalleland Borås Fotbolls-planer Skola SkolaByttorp parken Hässleholms- Hestra rVeastetrevno-ar Ramnaslätt Klingarekullen sjön Skola Stora Bergdalen Badplats Fotbollsplan HötorgetSkola Hulta torg Bergtäkt . Sjukhus Kolbränningen Museum b Byttorpsstrand y kyrkan Stora Varpåsen b s Skola s Museum y torg Skola ÖstermalmVårdhem R Kolarskogen Ramnaslätt plan torget B1C Borås C Ramnasjön Skola Södra Villastaden Kolbränningen Stads- Hultasjön Byttorp Östermalm Koloni- Vårdhem griftegård Tullen område Badhus Ramnasjön Tullen Annelunds- Hulta Lundaskog Sporthall parken B1A Borås C torget Västergården Skola Vatten- Fornåker vårdsKarnimst.- reservoar Borås Kvsajrönn- nan B5 Lusharpan Kriminalvårdsanstalt st-ba B4 Lusharpan Bergsäter Katrine- till ku Picke Lund berg Återvinningsanl. Kust Vattenreservoar Kvarnsjön griftegård Västergårdshagen Göta Västeråsen Ollonstupet Trandared Druvefors Koloniomr. torget Pickesjön Kristineberg Kolerakyrkogård Picke gamla tomt Göta Bergsäter Vårdhem Kilen n  a Skola 5 Picke Skjutbanor Fotbollsplan n Skola 8 a Viared 1 b Ku n Reningsv. s ls t a till k a k us 0 250 500 750 1 000 d s t- Tränningstorp i b a an V a Skola m Trännings k n Skola torpasjön s Ridhus Hedvigsborg Trandareds torg i Furuberg Lantmäteriet, Geodatasamverkan V Gässlösa SkolaBackgårdshagen Dammsvedjan Kristiansfält Tennisbanor Friluftsanläggning Hälasjön 1 Liden 50

0 Flysjön Figur 8.9 Stationsalternativ B1 Borås C i bergtunnel - sydväst-nordostlig riktning. 7 B11 Osdal 1 0 6 Djupasjön 1 Sjöhaga Koloniområde 5 Funningen 17

ALTERNATIV Bråt Flymader 0

1 KAPITELNAMN Nabben Gasslången 175 St. Transåssjön Fotb.pl. Skola Gröneberg Sjömaden tationsalternativ Rueredssjön Tennisb. Sjögården Rya åsar Sporthall 5 Halleberg Stationsalternativ B1C Borås C Funningen St. Harasjön 17 Museum Dövedalsparken Funningsviken Militärt övn.fält Transås Skola Bedömd huvudsaklig anläggningstyp Tokarpsberg Ryssby klint Ishall plan Ruered Vattenreservoar Utsiktsplats Berget Tunnel Lillesjön SkSräkrmäbmob-o Lundby sjön Naturreservat Skogen Idrottspl. Skräppesjön 175 Hagadalen Bockaryd Viska Skola Kråkered Pålsbo n Skola mEokåsse- n Guttasjön hult Hålvägar Ekås Hestra Skola St. Stjärnsjön Övningsfält B7 Bråt Vattenreservoar Getängen Norrmalm Vårdcentral S Vik Karp- Skola Hässleholmen n klint Bergdalen dammen Ängen Stockasjön cke Vårdhem Boda L. Bosnäs ä Värmeverk Skola Svalesjön Fotbolls- yb Skola Fotbollsplaner planer V Vik Golfbana Servicehus  yssb Ljungsjö R Lugnet Avfallsanl. Bisterbo n Gutta- St. Älsjön bergen Dalen Sjukhus Fotbollsplaner ska Höjden Kroppesjön Skola i 0 0,5 1 1,5 2 Vårdhem Fotb.pl. V km Skola Skola Salängen 50 Granbäcken Abborrsjön 1 LGaranntmmadäteriet Hjortedalen Björkängs- Helikopterplats Fotbolls-planer Skola Kroksjön Töllesjöholm SkolaByttorp parken Hässleholms- Ramnaslätt Klingarekullen sjön Stora Skola Figur 8.8 Aktuella stationsalternativ i Borås. Badplats Fotbollsplan HötorgetSkola Hulta torg Kolbränningen Museum Byttorpsstrand kyrkan Stora Skola torg Museum Skola ÖstermalmVårdhem Kolarskogen plan torget Ramnasjön Södra Skola Stads- Villastaden B1 Borås C, station i bergtunnel Koloni- Hultasjön Lundaskog område Vårdhem griftegårdBadhus Stationen placeras i bergtunnel under Borås C, se Figur 8.9 och Figur 8.10. Tullen Annelunds- Hulta torget Sporthall parken För att bergtäckningen ska bli tillräcklig behöver stationen ligga minst 60 Skola meter under markytan. Plattformarna kommer sannolikt bara att kunna Borås Kriminalvårdsanstalt nås med hissar på grund av det stora djupet. Stationen kan ha olika riktning Lund Katrine-berg Återvinningsanl. Kvarnsjön Vattenreservoar beroende på vilken korridor som den ansluts till. Västeråsen griftegård Ollonstupet Västergårdshagen Druvefors Koloniomr. Kolerakyrkogård torget Vårdhem Picke gamla tomt Göta Bergsäter  n så Picke Skjutbanor Fotbollsplan Skola n ra K Öster om stationen kommer nästa etapp av stambanan att fortsätta i tunnel, 0 250 500 750 1 000 Skola m vilket innebär att tunneln under Borås bedöms bli 14–17 kilometer lång. Skola Furuberg Trandareds torg Lantmäteriet, Geodatasamverkan Tennisbanor SkolaBackgårdshagen Friluftsanläggning Stationen möjliggör byten till regionaltåg på övriga järnvägar samt till lokal Figur 8.10 Stationsalternativ B1 Borås C i bergtunnel - nordväst-sydostlig riktning. och regional busstrafik.

72 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING Ekås hus Alidedal Blaskekärr B2 Knalleland tationsalternativ Fornåkrar Bågskytte- Skogsryd Stationen placeras söder om Borås Arena inom Knallelandsområdet och i bana Sjödal Stationsalternativ B2 Knalleland Skogsslätt n Björbo- e nära anslutning till Älvsborgsbanan, se Figur 8.11. Stationen kommer att bestå Idrottsplats d Norra Kypesjön e stugan sl Bedömd huvudsaklig anläggningstyp d ra av tre dubbelspåriga broar med plattformar i mellan. Broarna, som kommer ä Ramshulan Kyperedsberg h Lång bro ju Gullsjö S att sträcka sig över Viskan, väg 42 och Älvsborgsbanan, bedöms bli cirka 1,4 Saltemad Badpl.

5 Tunnel Södra Kypesjön 2 Djurpark 2 Fråasjön kilometer långa och 10–15 meter höga. Väster om stationen går järnvägen i Badhus Campingplats bergtunnel under Rya Åsar. Lilleskogen Ryssby Erikslund

Fotb.pl. Skola Öster om stationen kommer nästa etapp av stambanan att fortsätta i skärning Tennisb. Rya åsar Sporthall eller betongtunnel innan den övergår i en lång bergtunnel. Detta kommer att

Museum Dövedalsparken medföra intrång i befintlig bostadsbebyggelse i Norrmalm. Tokarpsberg Ryssby klint Ishall plan Vattenreservoar Utsiktsplats Lillesjön Lundby Idrottspl. Stationen möjliggör byten till tåg på Älvsborgsbanan samt till lokal Vis Skola kan Skola Hestra Hålvägar kollektivtrafik. Skola Vattenreservoar Getängen Norrmalm Vårdcentral Karp- Skola Hässleholmen n klint Bergdalen dammen cke Vårdhem Skola Boda ä Värmeverk Fotbolls- yb Skola Fotbollsplaner Servicehus planer yssb R Lugnet Avfallsanl. Sjukhus Fotbollsplaner Skola Vårdhem Fotb.pl. Skola Skola Salängen Björkängs- Helikopterplats Fotbolls-planer Skola SkolaByttorp parken Hässleholms- Ramnaslätt Klingarekullen sjön Stora Skola Badplats Fotbollsplan HötorgetSkola Hulta torg Kolbränningen Museum Byttorpsstrand kyrkan Stora  Skola torg Museum Skola ÖstermalmVårdhem Kolarskogen plan torget 0 250 500 750 1 000 Ramnasjön Södra Villastaden Skola Stads- Hultasjön m Koloni- Lantmäteriet, Geodatasamverkan Lundaskog Tullen område Vårdhem griftegårdBadhus Hulta Figur 8.11 Stationsalternativ B2 Knalleland. KAPITELNAMN ALTERNATIV Kolarskogen plan torget Ramnasjön Södra Skola Stads- Villastaden B4 Lusharpan, station på bibana tationsalternativ Koloni- Hultasjön Lundaskog område Vårdhem griftegårdBadhus Stationsalternativ B4 Lusharpan Tullen Annelunds- torget Sporthall parken AleluBneddömd huvudsaklig anläggningstyp Skola Detta alternativ innebär att huvudbanan passerar söder om staden vid Osdal Västergården Bank eller skärning Borås och att en station placeras vid Lusharpan på en så kallad bibana, se Figur Kriminalvårdsanstalt Katrine- Lund berg Återvinningsanl. 8.12. Bibanan ansluts till huvudbanan i planskilda kopplingspunkter väster Lång bro Kvarnsjön Vattenreservoar Västeråsen griftegård Ollonstupet Tunnel Druvefors och öster om staden. Väster om stationen går bibanan väster eller öster om torget Kolerakyrkogård Picke gamla tomt Göta Bergsäter Pickesjön och ansluter till huvudbanan öster om väg 27. Öster om stationen Picke Skjutbanor Fotbollsplan Skola fortsätter nästa etapp av bibanan i Kust till kustbanans sträckning genom Göta, vilket kommer att medföra intrång i befintlig bostadsbebyggelse. Skola Furuberg Trandareds torg Skola Tennisbanor Därefter fortsätter den i tunnel under bostadsområdena Kristineberg och Kristiansfält Vårdc. Ingelsg. Himlatorpet Söderkulla Trandared Pickesjön Hedvigsborg och ansluter till huvudbanan två till tre kilometer öster om Skjutbana Skogsslätt

n Fredriksborg staden. Hela bibanan bedöms bli cirka 10 kilometer lång. Huvudbanan söder 5

8 ka 1 Renings- Skola Viared is om staden, som inte behöver byggas ut förrän i nästa etapp av stambanan, verk V griftegård Kristineberg Hedvigsborg kommer att gå på en lång bro över Viskans dalgång och därefter i tunnel eller Bese Tränningstorp i marknivå beroende på fortsatt sträckning. Stor- Djursjukhus Trännings- Osdal Ridhus ängen torpasjön Stationen vid Lusharpan kommer att ligga på en 500–600 meter lång bro Hälasjön Gässlösa Dammsvedjan över Viskadalsbanan. Ekornaholmen Fotbollsplaner Skola Osdalsbron 1 Liden 50 Stationen möjliggör byten till tåg på Viskadalsbanan samt till regional och Lilla Transåssjön

0 7 Flysjön lokal kollektivtrafik. 1 60 Skjutb. 1  Granholmen Djupasjön Funningen Sjöhaga Flymader Koloniområde Knutamossen 0 250 500 750 1 000 Berget Huvagårdsberget berg m 5 17 Lantmäteriet, GeodatasamverkFalnymader Bråt Figur 8.12 Stationsalternativ B4 Lusharpan, station på bibana.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 73 Hestra B5 Lusharpan Vattenreservoar Getängen Norrmalm Karp- Skola n klint tationsalternativ Bergdalen dammen En station på huvudbanan vid Lusharpan förutsätter en omfattande Bergtäkt cke Vårdhem Skola ä Värmeverk Stationsalternativ B5 Lusharpan yb Skola Fotbollsplaner omläggning av Kust till kustbanan eftersom den nya järnvägens höjdläge Servicehus yssb Bedömd huvudsaklig anläggningstyp R Lugnet kommer i konflikt med Kust till kustbanan där de korsar varandra. Om Kust Sjukhus Skola Varpåsen Bank eller skärning Vårdhem Fotb.pl. till kustbanan byggs om med jämn lutning från Viared och dras i tunnel under Skola Skola Salängen Lång bro Björkängs- Helikopterplats området Tullen kan den gå parallellt med den nya järnvägen över väg 27/40 Fotbolls-planer Skola Tunnel SkolaByttorp parken Hässleholms- till en gemensam station på bro över Lusharpan där även Viskadalsbanan Ramnaslätt Klingarekullen sjön Bergtäkt Stora Skola passerar. Detta innebär att Kust till kustbanan inte längre kommer att gå i Badplats Fotbollsplan HötorgetSkola Kolbränningen Museum en hästsko runt Norrby in mot nuvarande Borås C. Stationen vid Lusharpan Byttorpsstrand kyrkan Stora torg Museum Skola ÖstermalmVårdhem Kolarskogen kommer att bestå av tre dubbelspåriga broar med plattformar emellan samt plan torget Ramnasjön Södra Skola Stads- Villastaden en enkelspårsbro för Kust till kustbanan. Broarna, som kommer att sträcka Koloni- Hultasjön Lundaskog område Vårdhem griftegårdBadhus Hulta sig över väg 27/40 och Viskadalsbanan, bedöms bli cirka en kilometer långa Tullen Annelunds- torget Sporthall parken och 15-20 meter höga. Väster om stationen går järnvägen i bergtunnel under Skola Västergården Borås området Tullen och Kolbränningen. Kriminalvårdsanstalt Katrine- Lund berg Återvinningsanl. Kvarnsjön Vattenreservoar Västeråsen griftegård Ollonstupet Druvefors Koloniomr. Öster om stationen kommer nästa etapp av stambanan att följa Kust till torget Kolerakyrkogård Picke gamla tomt Göta Bergsäter kustbanans nuvarande sträckning genom Göta, vilket medför stora intrång i Picke Skjutbanor Fotbollsplan Skola befintlig bostadsbebyggelse. Därefter fortsätter järnvägen i två dubbelspåriga Skola Skola Furuberg Trandareds torg tunnlar under bostadsområdena Kristineberg och Hedvigsborg. Skola Tennisbanor Backgårdshagen Kristiansfält Vårdc. Ingelsg. Himlatorpet Söderkulla Trandared Pickesjön Då samtliga järnvägar kommer att ansluta till den nya stationen och alla Skjutbana Skogsslätt

n Fredriksborg hagen 5

8 ka tågbyten kommer att kunna göras här kan den ersätta nuvarande Borås C som 1 Renings- Skola Viared is  verk V griftegård Kristineberg centralstation. Delar av befintligt spårområde vid Borås C kan då frigöras och L Hedvigsborg illå 0 250 500 750 1 000 n användas för andra ändamål. Även godstrafiken påverkas av denna förändring. Bese Tränningstorp m Lantmäteriet, Geodatasamverkan Stor- Figur 8.13 Stationsalternativ B5 Lusharpan.

Kärrmossasjön 175 Skjutb. ALTERNATIV mossen sjön KAPITELNAMN B7 Bråt Gröneberg Rastplats tationsalternativ Vibo Hagen En station på huvudbanan lokaliseras till Bråt (Guttasjön) cirka sju kilometer Hästa- Badplats Stationsalternativ B7 Bråt Torpa- torpet Halleberg söder om Borås centrum, se Figur 8.14. Stationen placeras i anslutning till Björken FunningenSjögården Stora Harasjön sjön Bedömd huvudsaklig anBläergggsdnailngstyp 175 Viskadalsbanan, där en ny station och ytterligare ett spår till Borås C kan Funninge- Karlsryd Gunnbergsviken sjön Bank eller skärning Svedjan Backhagen byggas för att möjliggöra matartrafik till stationen. Skörven Lilla Harasjön Militärt övningsfält Lång bro Transås Gunnberget Funningsviken Skola Rueredsdal Öster om stationen kommer nästa etapp av stambanan att fortsätta på en lång Berget Skrämbo bro över Viskans dalgång och därefter i tunnel eller i marknivå beroende på Ingeslund Bosjön Kilen Skrämbosjön fortsatt sträckning. Skogen Kapplaskogen Skräppe- 175 sjön Bockaryd Ingelsbo Lilla Stjärnsjön Kranshult Flimmeshult Gäddviken Kråkered Ekåsmossen Bränningen Guttasjön Brännåsen Stora Stjärnsjön Hallvik Ekås Övningsfält Bosnäs- Kråkeredssjön viken Näset Otte höljer

Ängen F.d. skans Kvarnholmen Stockasjön Lilla Bosnäs Maria källa Stampaskogen Västra Vik Golfbana Östra Vik Skintan n Dalasvedjan ka Dalastugan is Skogshem Ljungsjö V Tennisb. Skogsryet Bisterbo Guttabergen Dalen Älsjöviken Höjden Älsjösvedjan Skjutbana Stora Älsjön ängen Granbäcken 0 Abborrsjön 15 Lilla Älsjön Rya Granmad Åmossen stamp 0 250 500 750 1 000 Töllesjöholm m Kroksjön Stampen Hundkapplöpn.b. Hästhagen Petershöjd Lantmäteriet, Geodatasamverkan

Figur 8.14 Stationsalternativ B7 Bråt.

74 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING Västergården B11 Osdal med säckstation vid Borås C tationsalternativ Kriminalvårdsanstalt Katrine- Lund berg Återvinningsanl. En station på huvudbanan lokaliseras till Osdal cirka fyra kilometer Kvarnsjön Stationsalternativ B11 Osdal Västeråsen griftegård Ollonstupet Druvefors söder om Borås centrum, se Figur 8.15. Stationen kommer att ligga på bro Bedömd huvudsaklig anläggningstyp Kolerakyrkogård torget Picke gamla tomt Göta Bergsäter över Viskadalsbanan. Väster om stationen ansluts ett nytt spår som följer Bank eller skärning Picke Skjutbanor Fotbollsplan Skola Viskadalsbanan sträckning in till Borås C. Detta spår kommer att användas av Lång bro Skola regionaltåg med slutstation i Borås medan övriga tåg stannar vid stationen på Lund Tunnel Furuberg Skola Tennisbanor huvudbanan. Kristiansfält Vårdc. Ingelsg. Himlatorpet Söderkulla Pickesjön Skjutbana Skogsslätt

n Fredriksborg Öster om stationen kommer nästa etapp av stambanan att fortsätta på en lång 5

8 ka 1 Renings- Skola Viared is bro över Viskans dalgång och därefter i tunnel eller skärning beroende på verk V griftegård Kristineberg Hedvigsborg sträckning inom korridoren. Bese Tränningstorp Stor- Djursjukhus Stationen möjliggör byten till tåg på Viskadalsbanan samt till lokal Trännings- Osdal Ridhus ängen torpasjön kollektivtrafik. Hälasjön Gässlösa Dammsvedjan Ekornaholmen Fotbollsplaner Skola Östra Frälsegården Osdalsbron 1 Liden 50 Lilla Transåssjön

0 Borås flygplats 7 Flysjön 1 60 Skjutb. 1 Granholmen Djupasjön Älgmossen Knutamossen Funningen Sjöhaga Flymader Berget Huvagårdsberget berg 5 17 Bråt  Gasslången

0 Skjutb. Rastplats 7 ck 1 ä Nabben b Gunnbergs- a 0 S2t5o0ra 500 750 1 000 Kärrmossasjön g 175 Skjutb. mossen a m H sjön Gröneberg Ras Ltpalanttsmäteriet, Geodatasamverkan Vibo Hagen Hästa- Figur 8.15 Stationsalternativ B11 Osdal med säckstation vid Borås C. KAPITELNAMN ALTERNATIV

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 75 8.1.4 Korridorer Almedal – Landvetter flygplats Alternativ Mölnlycke Alternativ Tulebo Korridoren följer Västkustbanan från Almedal till Mölndal och innefattar Korridoren följer Västkustbanan mellan Almedal och Mölndal på samma Alternativ Raka vägen en station i centrala Mölndal. Vid Rävekärr söder om Mölndal viker sätt som alternativet Mölnlycke och har även motsvarande stationslösning i Korridor Raka vägen viker av från Västkustbanan redan vid Almedal och korridoren av från Västkustbanan och fortsätter i nordostlig riktning mot Mölndal. Korridoren kan anslutas till stationsalternativen L1 Station i tunnel går direkt till Landvetter flygplats utan att passera Mölndal, seFigur 8.16. Mölnlycke. Järnvägen bedöms komma att gå i tunnel från Rävekärr tills den under flygterminalen och L7 Öster om flygplatsen. Den nya järnvägen bedöms komma att gå i en lång bergtunnel tills den har har passerat Mölnlycke tätort. Öster om Mölnlycke sammanfaller korridoren passerat Mölnlycke tätort. Öster om Mölnlycke kan järnvägen gå i marknivå med Raka vägen fram till Landvetter flygplats. Korridoren kan anslutas till innan den åter går ner i tunnel under flygplatsen. Korridoren kan anslutas Vid Rävekärr söder om Mölndals station viker den nya järnvägen av stationsalternativen L1 Station i tunnel under flygterminalen och L7 Öster från Västkustbanan i en planskild korsning där spåren korsar över eller till stationsalternativen L1 Station i tunnel under flygterminalen och L7 Öster om flygplatsen. om flygplatsen. under Västkustbanans två spår. Därefter fortsätter den på en cirka 1000 meter lång bro alternativt skärning/betongtunnel innan den går in i en I Mölndalsåns dalgång anläggs två nya spår parallellt med Västkustbanan, bergtunnel. Dalgången vid Tulebo kan passeras i marknivå och delvis på I Almedal ansluter den nya järnvägen planskilt till Västkustbanan och vilket innebär att både angränsande fastigheter och E6/E20 kommer att bro innan järnvägen åter måste gå in i tunnel öster om Tulebo. Den totala Västlänken, vilket kräver ett betydligt bredare spårområde än idag. Befintlig påverkas. Mölndals station behöver byggas ut med fler spår och plattformar, tunnellängden bedöms bli 5–6 kilometer. Korridoren passerar därefter ett bro för Kust till kustbanan över E6/E20 kommer att behöva flyttas och vilket påverkar både befintlig och planerad bebyggelse öster om stationen. område med småskalig bostadsbebyggelse vid Benareby. Öster om Benareby intrånget på angränsande fastigheter blir betydande. De nya spåren kommer fortsätter korridoren i kuperad terräng fram till Landvetter flygplats, vilket att korsa Västkustbanan och E6/E20 på bro eller i betongtunnel innan de innebär en eller flera korta bergtunnlar samt en bro över dalgången söder går in i bergtunnel under Stensjön och Mölnlycke tätort. Med hänsyn till Söder om Mölndals station viker den nya järnvägen av från Västkustbanan i en planskild korsning där spåren korsar över eller under Västkustbanans om Björröd. Landvetter flygplats passeras i tunnel på liknande sätt som topografi och bebyggelse bedöms tunneln bli 10–14 kilometer lång. Med alternativen Raka vägen och Mölnlycke. en nordlig sträckning i korridoren bedöms tunneln sluta strax öster om två spår. Därefter fortsätter den på en cirka 1000 meter lång bro alternativt Mölnlycke tätort medan en sydlig sträckning innebär att tunneln behöver i skärning och/eller betongtunnel innan den går in i en bergtunnel. Med fortsätta under Yxsjöns naturreservat. hänsyn till topografi och bebyggelse bedöms tunneln bli 8–12 kilometer lång. Jämfört med övriga alternativ möjliggör Tulebo en kortare tunnel öster om Med en nordlig sträckning i korridoren bedöms tunneln sluta strax öster om Mölndalsåns dalgång. Detta förutsätter dock att järnvägen passerar ovan Mölnlycke tätort medan en sydlig sträckning innebär att tunneln behöver mark genom Benareby. Öster om Mölnlycke fortsätter korridoren i kuperad terräng fram till fortsätta under Yxsjöns naturreservat. I det kuperade landskapet öster om Landvetter flygplats, vilket kommer att innebära en eller flera korta Mölnlycke kommer järnvägen till större del att gå på bank eller i skärning. bergtunnlar samt en bro över dalgången vid Björröd. Landvetter flygplats Dalgången vid Björröd passeras på bro. Landvetter flygplats korsas i en 2,5–3 korsas i en 2,5–3 kilometer lång bergtunnel med en station i tunneln kilometer lång bergtunnel med en station i tunneln alternativt öster om alternativt öster om tunnelmynningen. Korridoren är betydligt kortare än de tunnelmynningen. alternativ som går via Mölndal. ALTERNATIV KAPITELNAMN Almekärr Bergsjön Almekärr Bergsjön Almekärr Bergsjön Kåhög Stamsjö Kåhög Stamsjö Kåhög Stamsjö Kortedala tredningsKkoorterdriadlaor Mölnlke tredningsKkoorterdriadlaor uleo tredningskorridor akMae lvlbäy gen onsered Hulan Mellby onsered Hulan Mellby onsered Hulan BeBdaöcmkad huvudsaklig anålnäggningstyp BeBdaöcmkad huvudsaklig aenålnäggningstyp BeBdaöcmkad huvudsaklig aenålnäggningstyp äve Säv Säv S Härskogen Härskogen Härskogen Bank eller skärning Partille Öxeryd Bank eller skärning Partille Öxeryd Bank eller skärning Partille Öxeryd Björn- Björn- Lång bro Björn- Lång bro Lång bro dammen dammen St. Härsjön dammen St. Härsjön St. Härsjön TunnHelärlanda Furulund TunnHelärlanda Furulund TunnHelärlanda Furulund Hornasjön Hornasjön Hornasjön Utredningsområde Utredningsområde Utredningsområde Örgryte Önneröd Örgryte ersö Önneröd Rya Örgryte ersö Önneröd Rya ersö Skårtorp Rya Skårtorp Skårtorp Tahult Tahult Tahult Härryda Härryda Härryda Göteorg Hallen Göteorg Hallen Göteorg Hallen andvetter andvetter andvetter

Bårhult Bårhult Bårhult Delsjön Backa Delsjön Backa Delsjön Backa

50 50 50 Björröd Björröd Björröd Råda Mölnlke 165 Råda Mölnlke 165 Råda Mölnlke 165 Landvetters fpl. Landvetters fpl. Landvetters fpl. Mölndal Nya Långenäs Risbacka Mölndal Nya Långenäs Risbacka Mölndal Nya Långenäs Risbacka Pixbo Pixbo Pixbo 120 120 120 Benareby Benareby Buarås Benareby Buarås Buarås Sands- Sands- Sands- backa backa backa Balltorp Bolås Balltorp Bolås Balltorp Bolås Nordsjön Nordsjön Nordsjön Bertshult Bertshult Bertshult Vrestaby Vrestaby Vrestaby 110 110 Tulebo 110 Tulebo Tulebo Eskilsby Hjorthall Eskilsby Hjorthall Eskilsby Hjorthall Kållered 57 Kållered 57 Kållered 57 65 65 65 Hällesåker Knipered Hällesåker Knipered Hällesåker Knipered Inseros äxviken Inseros äxviken Inseros äxviken

159 159 159

Hassungared Hassungared Hassungared Fagered Lindome Fagered Lindome Fagered Lindome Ubbhult 187 Ubbhult 187 Ubbhult 187 Öjersbo  Öjersbo  Öjersbo  Salvebo Salvebo Salvebo Oxsjön Oxsjön Oxsjön 0 1 2 3 4 5 0 1 2 3 4 5 St. Öresjön 0 1 2 3 4 5 St. Öresjön Rågdal St. Öresjön Rågdal km Rågdal km Hällesås km Hällesås Hällesås Lantmäteriet 105 Lantmäteriet 105 Lantmäteriet 105 Högås Ubbhult Högås Ubbhult Högås Ubbhult Figur 8.16 Alternativ Raka vägen. Figur 8.17 Alternativ Mölnlycke. Figur 8.18 Alternativ Tulebo.

76 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING Almekärr Bergsjön Kåhög Stamsjö Kortedala tredningskorridor anMdevllbeytter öst onsered Hulan Bedömd huvudsaklig anålnäggningstyp Backa äve S Härskogen Bank eller skärning Partille Öxeryd Tunnel Björn- dammen St. Härsjön Härlanda Furulund Utredningsområde Hornasjön

Önneröd Örgryte ersö Skårtorp Rya Tahult Härryda Göteorg Hallen andvetter

Bårhult Delsjön Backa

50 Björröd Råda Mölnlke 165 Landvetters fpl. Mölndal Nya Långenäs Risbacka Pixbo 120 Benareby Buarås Sands- backa Balltorp Bolås Nordsjön Bertshult Vrestaby Tulebo 110 Eskilsby Hjorthall 57 65 Kållered Knipered Hällesåker Inseros äxviken

159

Hassungared Fagered Lindome 187 Ubbhult Öjersbo  Salvebo Oxsjön 0 1 2 3 4 5 Rågdal St. Öresjön Hällesås km Lantmäteriet 105 Högås Ubbhult Figur 8.19 Alternativ Landvetter Öst. KAPITELNAMN Alternativ Landvetter Öst ALTERNATIV Korridor Landvetter Öst skiljer sig från övriga alternativ genom att stationen vid Landvetter flygplats är placerad öster om och parallellt med landningsbanan (L3 Parallell med flygplatsen). Korridoren är något längre än övriga alternativ på sträckan Almedal-Landvetter.

Korridoren följer Västkustbanan mellan Almedal och Mölndal på samma sätt som alternativen Mölnlycke och Alternativ Tulebo. Från Rävekärr följer korridoren Alternativ Mölnlycke till Finnsjön där den viker av i östlig riktning mot Benareby och därefter fortsätter söder och öster om Landvetter flygplats. Med hänsyn till topografi och naturvärden (Rambo mosse) bedöms järnvägen gå i en 6–7 kilometer lång bergtunnel från Rävekärr till norr om Finnsjön. Stationen placeras under marknivån i anslutning till flygplatsens terminaler och kan delvis komma att överdäckas för att möjliggöra kommunikationer inom flygplatsområdet.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 77 Lövhult Segerstorp Gravryd 8.1.5 Korridorer Landvetter flygplats – Borås Floda Horsared tredningskorridor HLiensjdönås Brandsbo Sjögared Hult 133 Stenkullen Ramnavik Klinten Alternativ Hindås Ryggebol Torstad Bedömd huvudsaklig anläggningstyp 118 Båstad Olofsered 228 Frufällan Korridor Hindås är det nordligaste alternativet mellan Landvetter flygplats Björkered Bank eller skärning Sandhult 306 och Borås. Korridoren kan anslutas till stationslägena B1 Borås C, B2 Slätthult Uspen Varvhult Lång bro Holmared Tosseryd erum 319 Knalleland och B5 Lusharpan i Borås. Tunnel Morjhult Näs ordås Henå 207 Ryda Främgärde Stamsjö 298 Se detaljkartor 228 Fattabo Pålsbo Öndered Ekås Sjöbo Korridoren korsar väg 27/40 väster om Ryamotet och går därefter i nordostlig Brämhult Utredningsområde Vatthult Öxeryd Härskogen Tubbared riktning mot Hindås. Söder om Hindås passerar korridoren byn Sundshult Nordtorp Backabo Hestra Nedflo Östra Öre- Gräslid Borås norr om Klippans naturreservat. Vid Nissaråsen söder om Östra Nedsjön Svensgärde Nedsjön gärde Sjömarken St. Härsjön Klåddegärde Gesebols Gesebol Lundaskog 328 bedöms det, med hänsyn till topografin, vara nödvändigt att anlägga Västra 269 122 sjö Hornasjön Nedsjön järnvägen i en cirka 3,5 kilometer lång tunnel innan den passerar Nolåns Hestra Sandared Tullebo Gånghester Rya Viared dalgång på en lång bro vid Borstagärde. Därefter sträcker sig korridoren Skårtorp Hultafors Damm- Hindås Slätthult 150 svedjan över ett höglänt skogsområde norr om Gesebols sjö där järnvägen kommer Härryda Vikhult V Boda Råslätt Sundshult Olsfors att gå växelvis i skärning och på bank. Vid Pålsbo berör korridoren del av Målsryd Transås Stuve- Råddeby Bosjön red ett planerat naturreservat. Öster om Bäckabo kommer järnvägen att gå Enings- 157 Kråkered näs in i en 6–7 kilometer lång tunnel innan den når något av de tre möjliga Bollegd Övre Bosnäs Näs stationslägena i Borås, se Figur 8.20 – Figur 8.23 . Låddekärrsbu Granbäcken Bråtared Holmen Landvetters fpl. Hunared 195 Sävshult St. Bugärde Upptröst Björnåsen Rydboholm Öd Risbacka Björketorp Rävlanda Björkhult Värred boSjöga- Ö Hunghult Sands- backa Stocka- Hassmundshult bäck Storsjön Smeds- Viskaors 186 81 torp Hökhult Gränd Bertshult Lervik Fagerhult Lönnhult Ögärdet Ljushult Skrim- Svaneholm Hällingsjö Habäck Grönered  Lysjön hult Krokstorp Eskilsby Hjorthall Hägnen Bogryd 203 57 Håvet Hessered n å 0 1 2 3 4 5 g Handby- Bosgården g km äxviken ä Enekulla näs Kinnarumma H Lantmäteriet Dukared Grimmered Sävsjövik Halla 292 Figur 8.20 Alternativ Hindås. ALTERNATIV

KAPITELNAMN Hallagärde 319 Bräkesås Stallberget Näs Tosseryd Källeberg Tå red St. Hyberg

ån Pålsbotj. r tredningskorridorer Borås Sör a Snökulla Kypered s å Bredared a y Sjöbo stationsalternativ B Skarvik R Pålsbo Sundshult 298 Ebbared Borhult Bedömd huvudsaklig anläggningstyp Ryda Främgärde Tmäonsgsee Eskilsryd Häljared Taryd Ekås utabo Bank eller skärning Öndered Björbostugan Hallabron Lared Djurpark Sörbo Pålsbosjö merstugan HultabackeLång bro Ödet Bäckabo Rosendal Vatthult Bua Tunnel Toarp Gärdhem häradsl. Sju Brämhult Sjösvedjan Sju Stationsalternativ B2 Knalleland häradsleden sjö Hestra Borås Gårda Stålarp Nordtorp Backabo Källeberg Hulebo Häglared Götebacka Hässleholmen Gohult Utredningsområdesgräns Bergtäkt alsöors Gräslid Applagården Torp Ramnaslätt Svensgärde ryd Skänstad Byttorp Brattorp Lundaskog 328 ömarken Hulta 288 269 Långhult andared Skälvarås Bergsäter Kråkhult Stora Ryd Håmossen Göta Trandared Svarvhult Kristineberg Pickesjön Gångester Senåsa Viared Brotorp Ammarp Viken Torpen Hedvigsborg Slättholmen 245 svedjanDamm- Kulla Skinnarehult Tittebo Djupadal Bygd Viaredssjön Gässlösa Sjöholmen Hälasj. Draered Arås Borås Slätt- flygplats Funningen Gass- 262 hult Vikhult Flymader Hårsåsen 265 Boda Nabben Råslätt Tjärnsjö Funningen Transås Krokstorp Målsrd Halsaryd Mil. övn.fält Berget Ruered Lövåsen Boda Bosjön Eningsnäs nabbe Stuvered Ekås Bockaryd Berget Stackhult Kråkered Lindåsasjön Riddarebo S Vik

Västersjön  Kroksjöås L. Bosnäs V Vik Kakås Lökared Fjällstorp Övre Näs Bisterbo n Bråten a Kovra Näset Glafsered k Granbäcken Skansen 0 1 2 3 s km Vi Töllesjö Nordlid Lantmäteriet Uppsalen Skansasjön Figur 8.21 Korridor för stationsalternativ B2 Knalleland.

78 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING Hallagärde 319 Bräkesås Stallberget Näs Tosseryd Källeberg Tå red St. Hyberg

ån Pålsbotj. r tredningskorridorer Borås Sör a Snökulla Kypered s å Bredared a y Sjöbo stationsalternativ B Skarvik R Pålsbo Sundshult 298 Ebbared Borhult Bedömd huvudsaklig anläggningstyp Ryda Främgärde Tmäonsgsee Eskilsryd Häljared Taryd Ekås utabo Bank eller skärning Öndered Björbostugan Hallabron Lared Djurpark Sörbo Pålsbosjö merstugan HultabackeTunnel Ödet Bäckabo Rosendal Vatthult Bua Toarp StationsaltGeärrndhaetmiv B1C Borås C häradsl. Sju Brämhult Sjösvedjan Sju häradsleden Utredningsområdesgräns sjö Hestra Borås Gårda Stålarp Nordtorp Backabo Källeberg Hulebo Häglared Götebacka Hässleholmen Gohult Bergtäkt alsöors Gräslid Applagården Torp Ramnaslätt Svensgärde ryd Skänstad Byttorp Brattorp Lundaskog 328 ömarken Hulta 288 269 Långhult andared Skälvarås Bergsäter Kråkhult Stora Ryd Håmossen Göta Trandared Svarvhult Kristineberg Pickesjön Gångester Senåsa Viared Brotorp Ammarp Viken Torpen Hedvigsborg Slättholmen 245 svedjanDamm- Kulla Skinnarehult Tittebo Djupadal Bygd Viaredssjön Gässlösa Sjöholmen Hälasj. Draered Arås Borås Slätt- flygplats Funningen Gass- 262 hult Vikhult Flymader Hårsåsen 265 Boda Nabben Råslätt Tjärnsjö Funningen Transås Krokstorp Målsrd Halsaryd Mil. övn.fält Berget Ruered Lövåsen Boda Bosjön Eningsnäs nabbe Stuvered Ekås Bockaryd Berget Stackhult Kråkered Lindåsasjön Riddarebo S Vik

Hallagärde 319 Bräkesås Stallberget Näs Tosseryd Källeberg Tå red St. Hyberg

ån Pålsbotj. r tredningskorridorer Borås Sör a Snökulla Kypered s å Bredared a y Sjöbo stationsalternativ B Skarvik R Pålsbo Sundshult 298 Ebbared Borhult Bedömd huvudsaklig anläggningstyp Ryda Främgärde Tmäonsgsee Eskilsryd Häljared Taryd Ekås utabo Bank eller skärning Öndered Björbostugan Hallabron Lared Djurpark Sörbo Pålsbosjö merstugan HultabackLe ång bro Ödet Bäckabo Rosendal Vatthult Bua Tunnel Toarp Gärdhem häradsl. Sju Brämhult Sjösvedjan Sju Stationsalternativ B5 Lusharpan häradsleden sjö Hestra Borås Gårda Stålarp Nordtorp Backabo Källeberg Hulebo Häglared Götebacka Hässleholmen Gohult Utredningsområdesgräns Bergtäkt alsöors Gräslid Applagården Torp Ramnaslätt Svensgärde ryd Skänstad Byttorp Brattorp Lundaskog 328 ömarken Hulta 288 269 Långhult andared Skälvarås Bergsäter Kråkhult Stora Ryd Håmossen Göta Trandared Svarvhult Kristineberg Pickesjön Gångester Senåsa Viared Brotorp Ammarp Viken Torpen Hedvigsborg Slättholmen 245 svedjanDamm- Kulla Skinnarehult Tittebo Djupadal Bygd Viaredssjön Gässlösa Sjöholmen Hälasj. Draered Arås Borås Slätt- flygplats Funningen Gass- 262 hult Vikhult Flymader Hårsåsen 265 Boda Nabben Råslätt Tjärnsjö Funningen Transås Krokstorp Målsrd Halsaryd Mil. övn.fält Berget Ruered Lövåsen Boda Bosjön Eningsnäs nabbe Stuvered Ekås Bockaryd Berget Stackhult Kråkered Lindåsasjön Riddarebo S Vik

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 79 Lövhult Segerstorp Gravryd Alternativ Hestra Floda Horsared Lensjön Brandsbo Sjögared Hult 133 Korridor Hestra är det näst nordligaste alternativet mellan Landvetter Stternekdulnleinngskorridor Hestra Ramnavik Ryggebol Torstad Klinten Bedömd huvudsaklig anläggningstyp 118 Båstad flygplats och Borås. Korridoren kan anslutas till stationslägena B1 Borås C, B2 Olofsered 228 Frufällan Bank eller skärning Björkered Knalleland och B5 Lusharpan i Borås. Sandhult 306 Slätthult Uspen Varvhult Lång bro Holmared Tosseryd erum 319 Tunnel Morjhult Näs ordås Henå Korridoren korsar väg 27/40 väster om Ryamotet och går därefter i nordostlig 207 Ryda Främgärde Stamsjö 298 Se detaljkartor 228 Fattabo Pålsbo Sjöbo riktning på samma sätt som korridor Hindås. Efter Sundshults by strax Öndered Ekås Brämhult sydost om Hindås tätort fortsätter korridoren i östlig riktning mot Nissaråsen Utredningsområde Vatthult Öxeryd Härskogen Tubbared Nordtorp Backabo Hestra där det, med hänsyn till topografin, bedöms vara nödvändigt att anlägga Nedflo Östra Öre- Gräslid Borås Svensgärde järnvägen i en cirka tre kilometer lång tunnel. Vid Hestra passerar järnvägen Nedsjön gärde Sjömarken St. Härsjön Klåddegärde Gesebols Gesebol Lundaskog 328 Västra 269 122 sjö Nolåns dalgång på en lång bro. Korridoren viker sedan av i nordostlig Hornasjön Nedsjön Hestra Sandared Tullebo Gånghester riktning där järnvägen kommer att gå omväxlande på bank och i skärning Rya Viared Skårtorp Hultafors Damm- söder om Gesebols sjö och norr om Sandared fram till Bäckabo. Öster om Hindås Slätthult 150 svedjan Härryda Vikhult V Boda Råslätt Bäckabo går järnvägen in i en 6–7 kilometer lång tunnel innan den når något Sundshult Olsfors Målsryd Transås Stuve- av de tre möjliga stationslägena i Borås, se Figur 8.24 och Figur 8.21 – Figur Råddeby Bosjön red Enings- 157 Kråkered 8.23. näs Bollegd Övre Bosnäs Näs Låddekärrsbu Granbäcken Bråtared Holmen Landvetters fpl. Hunared 195 Sävshult St. Bugärde Upptröst Björnåsen Rydboholm Öd Risbacka Björketorp Rävlanda Björkhult Värred boSjöga- Ö Hunghult Sands- backa Stocka- Hassmundshult bäck Storsjön Smeds- Viskaors 186 81 torp Hökhult Gränd Bertshult Lervik Fagerhult Lönnhult Ögärdet Ljushult Skrim- Svaneholm Hällingsjö Habäck Grönered  Lysjön hult Krokstorp Eskilsby Hjorthall Hägnen Bogryd 203 57 Håvet Hessered n å 0 1 2 3 4 5 g Handby- Bosgården g km äxviken ä Enekulla näs Kinnarumma H Lantmäteriet Dukared Grimmered Sävsjövik Halla 292 Figur 8.24 Alternativ Hestra. ALTERNATIV KAPITELNAMN Lövhult Segerstorp Gravryd Floda Horsared Lensjön Brandsbo Sjögared Hult 133 Stternekdulnleinngskorridor Bollegd nord Ramnavik Alternativ Bollebygd Nord Ryggebol Torstad Klinten Bedömd huvudsaklig anläggningstyp 118 Båstad Olofsered 228 Korridor Bollebygd Nord kan anslutas till stationslägena B1 Borås C, B2 Frufällan Bank eller skärning Björkered Knalleland och B5 Lusharpan i Borås, se Figur 8.25 och Figur 8.21 – Figur Sandhult 306 Slätthult Uspen Varvhult Lång bro Holmared Tosseryd 8.23. Öster om Landvetter flygplats delar sig korridoren i en nordlig del som erum 319 Tunnel Morjhult Näs ordås Henå följer väg 27/40 och en sydlig del söder om sjön Stora Övattnet. I den norra 207 Ryda Främgärde Stamsjö 298 Se detaljkartor 228 Fattabo Pålsbo Sjöbo delen av korridoren kan järnvägen passera under väg 27/40 och fortsätta norr Öndered Ekås Brämhult om vägen fram till Grandalen där den kommer att passera Kust till kustbanan Utredningsområde Vatthult Öxeryd Härskogen Tubbared Nordtorp Backabo Hestra på bro och därefter tangera Klippans naturreservat. Alternativt går järnvägen Nedflo Östra Öre- Gräslid Borås Svensgärde söder om väg 27/40 fram till Grandalen. Nedsjön gärde Sjömarken St. Härsjön Klåddegärde Gesebols Gesebol Lundaskog 328 Västra 269 122 sjö Hornasjön Nedsjön Hestra Sandared Tullebo Gånghester Väster om Dammkullen bedöms det, med hänsyn till topografin, vara Rya Viared Skårtorp Hultafors Damm- Hindås Slätthult 150 svedjan nödvändigt att anlägga järnvägen i en cirka 2,5 kilometer lång tunnel innan Härryda Vikhult V Boda Råslätt den passerar Nolåns dalgång på en lång bro norr om Bollebygds tätort. Öster Sundshult Olsfors Målsryd Transås Stuve- Råddeby om Bollebygd kommer järnvägen att gå i en cirka tre kilometer lång tunnel Bosjön red Enings- 157 Kråkered innan den når den högre terrängen söder om Gesebols sjö och fortsätter på näs Bollegd Övre Bosnäs samma sätt som korridorerna Hindås och Hestra mot något av de tre möjliga Näs Låddekärrsbu Granbäcken stationslägena i Borås. Bråtared Holmen Landvetters fpl. Hunared 195 Sävshult St. Bugärde Upptröst Björnåsen Rydboholm Öd Risbacka Björketorp Rävlanda Värred Björkhult boSjöga- Ö Hunghult Sands- backa Stocka- Hassmundshult bäck Storsjön Smeds- Viskaors 186 81 torp Hökhult Gränd Bertshult Lervik Fagerhult Lönnhult Ögärdet Ljushult Skrim- Svaneholm Hällingsjö Habäck Grönered  Lysjön hult Krokstorp Eskilsby Hjorthall Hägnen Bogryd 203 57 Håvet Hessered n å 0 1 2 3 4 5 g Handby- Bosgården g km äxviken ä Enekulla näs Kinnarumma H Lantmäteriet Dukared Grimmered Sävsjövik Halla 292 Figur 8.25 Alternativ Bollebygd Nord.

80 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING Lövhult Segerstorp Gravryd Floda Horsared Alternativ Olsfors Lensjön Brandsbo Sjögared Hult 133 Stternekdulnleinngskorridor lsors Ramnavik Korridor Olsfors följer till stora delar väg 27/40 och kan anslutas till Ryggebol Torstad Klinten Bedömd huvudsaklig anläggningstyp 118 Båstad Olofsered 228 stationslägena B1 Borås C, B4 Lusharpan på bibana och B11 Osdal, se Figur Frufällan Bank eller skärning Björkered Sandhult 306 8.26 och Figur 8.21 – Figur 8.23. Korridoren följer Bollebygd Nord fram till Slätthult Uspen Varvhult Lång bro Holmared Tosseryd erum 319 Bollebygd. Öster om Bollebygd viker korridoren av mot sydost och passerar Tunnel Morjhult Näs ordås Henå Söråns dalgång på bro innan den följer väg 27/40 mot Borås. Om järnvägen 207 Ryda Främgärde Stamsjö 298 Se detaljkartor 228 Fattabo Pålsbo Öndered Ekås Sjöbo går söder om väg 27/40 bedöms den behöva gå in i tunnel vid Borås flygplats Brämhult Utredningsområde Vatthult för att nå station B1 Borås C. Tunneln bedöms bli 6–7 kilometer lång. B11 Öxeryd Härskogen Tubbared Hestra Nordtorp Backabo Osdal kan nås utan tunnel med en sydlig sträckning i korridoren. Nedflo Östra Öre- Gräslid Borås Svensgärde Nedsjön gärde Sjömarken St. Härsjön Klåddegärde Gesebols Gesebol Lundaskog 328 Västra 269 122 sjö Hornasjön Nedsjön Om järnvägen istället går norr om väg 27/40 behöver den gå in i tunnel vid Hestra Sandared Tullebo Gånghester Rya Viared Nabbamotet för att nå station B1 Borås C i en 6–7 kilometer lång tunnel. Skårtorp Hultafors Damm- Hindås Slätthult 150 svedjan Stationslägena B11 Osdal eller B4 Lusharpan kan nås via tunnel under Viared. Härryda Vikhult V Boda Råslätt Sundshult Olsfors Målsryd Transås Stuve- Råddeby Bosjön red Enings- 157 Kråkered näs Bollegd Övre Bosnäs Näs Låddekärrsbu Granbäcken Bråtared Holmen Landvetters fpl. Hunared 195 Sävshult St. Bugärde Upptröst Björnåsen Rydboholm Öd Risbacka Björketorp Rävlanda Björkhult Värred boSjöga- Ö Hunghult Sands- backa Stocka- Hassmundshult bäck Storsjön Smeds- Viskaors 186 81 torp Hökhult Gränd Bertshult Lervik Fagerhult Lönnhult Ögärdet Ljushult Skrim- Svaneholm Hällingsjö Habäck Grönered  Lysjön hult Krokstorp Eskilsby Hjorthall Hägnen Bogryd 203 57 Håvet Hessered n å 0 1 2 3 4 5 g Handby- Bosgården g km äxviken ä Enekulla näs Kinnarumma H Lantmäteriet Dukared Grimmered Sävsjövik Halla 292 Figur 8.26 Alternativ Olsfors. KAPITELNAMN ALTERNATIV Hallagärde 319 Bräkesås Stallberget Näs Tosseryd Källeberg Tå red St. Hyberg

ån Pålsbotj. r tredningskorridorer Borås Sör a Snökulla Kypered s å Bredared a y Sjöbo stationsalternativ BA Skarvik R Pålsbo Sundshult 298 Ebbared Borhult Bedömd huvudsaklig anläggningstyp Ryda Främgärde Tmäonsgsee Eskilsryd Häljared Taryd Ekås utabo Bank eller skärning Öndered Björbostugan Hallabron Lared Djurpark Sörbo Pålsbosjö merstugan Hultabacke Tunnel Ödet Bäckabo Rosendal Vatthult Bua Toarp StationsaltGeärrdnhaemtiv B1A Borås C häradsl. Sju Brämhult Sjösvedjan Sju häradsleden Utredningsområdesgräns sjö Hestra Borås Gårda Stålarp Nordtorp Backabo Källeberg Hulebo Häglared Götebacka Hässleholmen Gohult Bergtäkt alsöors Gräslid Applagården Torp Ramnaslätt Svensgärde ryd Skänstad Byttorp Brattorp Lundaskog 328 ömarken Hulta 288 269 Långhult andared Skälvarås Bergsäter Kråkhult Stora Ryd Håmossen Göta Trandared Svarvhult Kristineberg Pickesjön Gångester Senåsa Viared Brotorp Ammarp Viken Torpen Hedvigsborg Slättholmen 245 svedjanDamm- Kulla Skinnarehult Tittebo Djupadal Bygd Viaredssjön Gässlösa Sjöholmen Hälasj. Draered Arås Borås Slätt- flygplats Funningen Gass- 262 hult Vikhult Flymader Hårsåsen 265 Boda Nabben Råslätt Tjärnsjö Funningen Transås Krokstorp Målsrd Halsaryd Mil. övn.fält Berget Ruered Lövåsen Boda Bosjön Eningsnäs nabbe Stuvered Ekås Bockaryd Berget Stackhult Kråkered Lindåsasjön Riddarebo S Vik

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 81 Hallagärde 319 Bräkesås Stallberget Näs Tosseryd Källeberg Tå red St. Hyberg

ån Pålsbotj. r tredningskorridorer Borås Sör a Snökulla Kypered s å Bredared a y Sjöbo stationsalternativ B Skarvik R Pålsbo Sundshult 298 Ebbared Borhult Bedömd huvudsaklig anläggningstyp Ryda Främgärde Tmäonsgsee Eskilsryd Häljared Taryd Ekås utabo Bank eller skärning Öndered Björbostugan Hallabron Lared Djurpark Sörbo Pålsbosjö merstugan HultabackeLång bro Ödet Bäckabo Rosendal Vatthult Bua Tunnel Toarp Gärdhem häradsl. Sju Brämhult Sjösvedjan Sju Stationsalternativ B4 Lusharpan häradsleden sjö Hestra Borås Gårda Stålarp Nordtorp Backabo Källeberg Hulebo Häglared Götebacka Hässleholmen Gohult Utredningsområdesgräns Bergtäkt alsöors Gräslid Applagården Torp Ramnaslätt Svensgärde ryd Skänstad Byttorp Brattorp Lundaskog 328 ömarken Hulta 288 269 Långhult andared Skälvarås Bergsäter Kråkhult Stora Ryd Håmossen Göta Trandared Svarvhult Kristineberg Pickesjön Gångester Senåsa Viared Brotorp Ammarp Viken Torpen Hedvigsborg Slättholmen 245 svedjanDamm- Kulla Skinnarehult Tittebo Djupadal Bygd Viaredssjön Gässlösa Sjöholmen Hälasj. Draered Arås Borås Slätt- flygplats Funningen Gass- 262 hult Vikhult Flymader Hårsåsen 265 Boda Nabben Råslätt Tjärnsjö Funningen Transås Krokstorp Målsrd Halsaryd Mil. övn.fält Berget Ruered Lövåsen Boda Bosjön Eningsnäs nabbe Stuvered Ekås Bockaryd Berget Stackhult Kråkered Lindåsasjön Riddarebo S Vik

KAPITELNAMN Hallagärde 319 Bräkesås Stallberget Näs Tosseryd Källeberg Tå red St. Hyberg

ån Pålsbotj. r tredningskorridorer Borås Sör a Snökulla Kypered s å Bredared a y Sjöbo stationsalternativ B Skarvik R Pålsbo Sundshult 298 Ebbared Borhult Bedömd huvudsaklig anläggningstyp Ryda Främgärde Tmäonsgsee Eskilsryd Häljared Taryd Ekås utabo Bank eller skärning Öndered Björbostugan Hallabron Lared Djurpark Sörbo Pålsbosjö merstugan Hultabacke Lång bro Ödet Bäckabo Rosendal Vatthult Bua Tunnel Toarp Gärdhem häradsl. Sju Brämhult Sjösvedjan Sju Stationsalternativ B11 Osdal häradsleden sjö Hestra Borås Gårda Stålarp Nordtorp Backabo Källeberg Hulebo Häglared Götebacka Hässleholmen Gohult Utredningsområdesgräns Bergtäkt alsöors Gräslid Applagården Torp Ramnaslätt Svensgärde ryd Skänstad Byttorp Brattorp Lundaskog 328 ömarken Hulta 288 269 Långhult andared Skälvarås Bergsäter Kråkhult Stora Ryd Håmossen Göta Trandared Svarvhult Kristineberg Pickesjön Gångester Senåsa Viared Brotorp Ammarp Viken Torpen Hedvigsborg Slättholmen 245 svedjanDamm- Kulla Skinnarehult Tittebo Djupadal Bygd Viaredssjön Gässlösa Sjöholmen Hälasj. Draered Arås Borås Slätt- flygplats Funningen Gass- 262 hult Vikhult Flymader Hårsåsen 265 Boda Nabben Råslätt Tjärnsjö Funningen Transås Krokstorp Målsrd Halsaryd Mil. övn.fält Berget Ruered Lövåsen Boda Bosjön Eningsnäs nabbe Stuvered Ekås Bockaryd Berget Stackhult Kråkered Lindåsasjön Riddarebo S Vik

82 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING Lövhult Segerstorp Gravryd Floda Horsared Alternativ Bollebygd Syd Lensjön Brandsbo Sjögared Hult 133 Stternekdulnleinngskorridor Bollegd sd Ramnavik Korridor Bollebygd Syd kan på samma sätt som korridor Olsfors anslutas till Ryggebol Torstad Klinten Bedömd huvudsaklig anläggningstyp 118 Båstad Olofsered 228 stationslägena B1 Borås C, B4 Lusharpan på bibana och B11 Osdal, se Figur Frufällan Bank eller skärning Björkered Sandhult 306 8.30 och Figur 8.27 – Figur 8.29. Korridoren följer alternativen Bollebygd Slätthult Uspen Varvhult Lång bro Holmared Tosseryd erum 319 Nord och Olsfors fram till Grandalen där den nya järnvägen kommer att Tunnel Morjhult Näs ordås passera Kust till kustbanan på bro. Öster om Grandalen fortsätter korridoren 207 Henå Ryda Främgärde Stamsjö 298 Se detaljkartor 228 Fattabo Pålsbo Öndered Ekås Sjöbo söder om väg 27/40 förbi Bollebygd där de passerar Nolån och Sörån på Brämhult Utredningsområde Vatthult två separata broar. Öster om dalgången behöver järnvägen, med hänsyn Öxeryd Härskogen Tubbared Hestra Nordtorp Backabo till topografin, gå in i en cirka två kilometer lång tunnel under skidbacken Nedflo Östra Öre- Gräslid Borås Svensgärde Nedsjön gärde Sjömarken innan den når den högre terrängen mellan Bollebygd och Borås. Här följer St. Härsjön Klåddegärde Gesebols Gesebol Lundaskog 328 Västra 269 122 sjö korridoren samma sträckning som korridor Olsfors fram till Viared och Hornasjön Nedsjön Hestra Sandared Tullebo Gånghester vidare till något av de tre möjliga stationslägena i Borås. Rya Viared Skårtorp Hultafors Damm- Hindås Slätthult 150 svedjan Härryda Vikhult V Boda Råslätt Sundshult Olsfors Målsryd Transås Stuve- Råddeby Bosjön red Enings- 157 Kråkered näs Bollegd Övre Bosnäs Näs Låddekärrsbu Granbäcken Bråtared Holmen Landvetters fpl. Hunared 195 Sävshult St. Bugärde Upptröst Björnåsen Rydboholm Öd Risbacka Björketorp Rävlanda Björkhult Värred boSjöga- Ö Hunghult Sands- backa Stocka- Hassmundshult bäck Storsjön Smeds- Viskaors 186 81 torp Hökhult Gränd Bertshult Lervik Fagerhult Lönnhult Ögärdet Ljushult Skrim- Svaneholm Hällingsjö Habäck Grönered  Lysjön hult Krokstorp Eskilsby Hjorthall Hägnen Bogryd 203 57 Håvet Hessered n å 0 1 2 3 4 5 g Handby- Bosgården g km äxviken ä Enekulla näs Kinnarumma H Lantmäteriet Dukared Grimmered Sävsjövik Halla 292 Figur 8.30 Alternativ Bollebygd Syd. Lövhult Segerstorp Gravryd KAPITELNAMN Floda Horsared ALTERNATIV Lensjön Brandsbo Sjögared Hult 133 Stternekdulnleinngskorridor ävlanda nord Ramnavik Alternativ Rävlanda Nord Ryggebol Torstad Klinten Bedömd huvudsaklig anläggningstyp 118 Båstad Korridor Rävlanda Nord kan anslutas till stationslägena B1 Borås C, B4 Olofsered 228 Frufällan Björkered Bank eller skärning Sandhult 306 Lusharpan på bibana och B11 Osdal, se Figur 8.31 och Figur 8.27 – Figur Slätthult Uspen Varvhult Lång bro Holmared Tosseryd 8.29. Öster om Landvetter flygplats följer korridoren samma sträckning som erum 319 Morjhult Näs Tunnel ordås alternativen Bollebygd Nord, Olsfors och Bollebygd Syd innan den fortsätter 207 Henå Ryda Främgärde Stamsjö 298 Se detaljkartor 228 Fattabo Pålsbo rakt öster ut och passerar strax norr om Rävlanda tätort där järnvägen delvis Öndered Ekås Sjöbo Brämhult kommer att gå tunnel. Nolån och Sörån passeras på två separata broar. Öster Utredningsområde Vatthult Öxeryd Härskogen Tubbared Nordtorp Backabo Hestra om dalgången bedöms det, med hänsyn till topografin, vara nödvändigt att Nedflo Östra Öre- Gräslid Borås Svensgärde anlägga järnvägen i en cirka två kilometer lång tunnel under skidbacken Nedsjön gärde Sjömarken St. Härsjön Klåddegärde Gesebols Gesebol Lundaskog 328 Västra 269 innan den når den högre terrängen mellan Bollebygd och Borås. Här följer 122 sjö Hornasjön Nedsjön Hestra Sandared korridoren samma sträckning som korridorerna Olsfors och Bollebygd Syd Tullebo Gånghester Rya Viared Skårtorp Hultafors Damm- fram till Viared och vidare till något av de tre möjliga stationslägena i Borås. Hindås Slätthult 150 svedjan Härryda Vikhult V Boda Råslätt Sundshult Olsfors Målsryd Transås Stuve- Råddeby Bosjön red Enings- 157 Kråkered näs Bollegd Övre Bosnäs Näs Låddekärrsbu Granbäcken Bråtared Holmen Landvetters fpl. Hunared 195 Sävshult St. Bugärde Upptröst Björnåsen Rydboholm Öd Risbacka Björketorp Rävlanda Björkhult Värred boSjöga- Ö Hunghult Sands- backa Stocka- Hassmundshult bäck Storsjön Smeds- Viskaors 186 81 torp Hökhult Gränd Bertshult Lervik Fagerhult Lönnhult Ögärdet Ljushult Skrim- Svaneholm Hällingsjö Habäck Grönered  Lysjön hult Krokstorp Eskilsby Hjorthall Hägnen Bogryd 203 57 Håvet Hessered n å 0 1 2 3 4 5 g Handby- Bosgården g km äxviken ä Enekulla näs Kinnarumma H Lantmäteriet Dukared Grimmered Sävsjövik Halla 292 Figur 8.31 Alternativ Rävlanda Nord.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 83 Lövhult Segerstorp Gravryd Floda Horsared Alternativ Rävlanda Syd Lensjön Brandsbo Sjögared Hult 133 Stternekdulnleinngskorridor ävlanda sd Ramnavik Korridor Rävlanda Syd kan anslutas till stationslägena B1 Borås C, B4 Ryggebol Torstad Klinten Bedömd huvudsaklig anläggningstyp 118 Båstad Olofsered 228 Lusharpan på bibana och B11 Osdal, Figur 8.32 och Figur 8.27 – Figur 8.29. Frufällan Bank eller skärning Björkered Sandhult 306 Korridoren följer samma sträckning som Rävlanda Nord med undantag för Slätthult Uspen Varvhult Lång bro Holmared Tosseryd erum 319 passagen av Storåns dalgång söder om Rävlanda. Här är dalgången öppnare Tunnel Morjhult Näs ordås Henå och bredare än norr om Rävlanda och omfattas av riksintressen för både 207 Ryda Främgärde Stamsjö 298 Se detaljkartor 228 Fattabo Pålsbo Öndered Ekås Sjöbo naturvård och kulturmiljövård. Järnvägen kan passera dalgången helt eller Brämhult Utredningsområde Vatthult delvis på bro. Öster om dalgången bedöms det, med hänsyn till topografin, Öxeryd Härskogen Tubbared Hestra Nordtorp Backabo vara nödvändigt att anlägga järnvägen i en cirka 1,5 kilometer lång tunnel Nedflo Östra Öre- Gräslid Borås Svensgärde Nedsjön gärde Sjömarken under skidbacken innan den når den högre terrängen mellan Bollebygd och St. Härsjön Klåddegärde Gesebols Gesebol Lundaskog 328 Västra 269 122 sjö Borås. Här följer korridoren samma sträckning som övriga alternativ fram till Hornasjön Nedsjön Hestra Sandared Tullebo Gånghester Viared och vidare till något av de tre möjliga stationslägena i Borås. Rya Viared Skårtorp Hultafors Damm- Hindås Slätthult 150 svedjan Härryda Vikhult V Boda Råslätt Sundshult Olsfors Målsryd Transås Stuve- Råddeby Bosjön red Enings- 157 Kråkered näs Bollegd Övre Bosnäs Näs Låddekärrsbu Granbäcken Bråtared Holmen Landvetters fpl. Hunared 195 Sävshult St. Bugärde Upptröst Björnåsen Rydboholm Öd Risbacka Björketorp Rävlanda Värred Björkhult boSjöga- Ö Hunghult Sands- backa Stocka- Hassmundshult bäck Storsjön Smeds- Viskaors 186 81 torp Hökhult Gränd Bertshult Lervik Fagerhult Lönnhult Ögärdet Ljushult Skrim- Svaneholm Hällingsjö Habäck Grönered  Lysjön hult Krokstorp Eskilsby Hjorthall Hägnen Bogryd 203 57 Håvet Hessered n å 0 1 2 3 4 5 g Handby- Bosgården g km äxviken ä Enekulla näs H Lantmäteriet Sävsjövik Kinnarumma Halla Dukared Grimmered 292 Figur 8.32 Alternativ Rävlanda Syd.

ALTERNATIV Lövhult Segerstorp Gravryd KAPITELNAMN Floda Horsared tredningskorridor Lendsjön oolm Brandsbo Sjögared Hult 133 Alternativ Rydboholm Stenkullen Ramnavik Klinten Ryggebol Torstad Korridor Rydboholm är det sydligaste alternativet mellan Landvetter Bedömd huvudsaklig anläggningstyp 118 Båstad Olofsered 228 Frufällan Björkered flygplats och Borås och möjliggör anslutning till stationsläge B7 Bråt, seFigur Bank eller skärning Sandhult 306 Slätthult Uspen Varvhult 8.33. Korridoren har samma sträckning som korridor Rävlanda Syd fram till Lång bro Holmared Tosseryd erum 319 Tunnel Morjhult Näs Storåns dalgång. Öster om dalgången bedöms det, med hänsyn till topografin, ordås Henå 207 Ryda Främgärde Stamsjö 298 vara nödvändigt att anlägga järnvägen i en cirka två kilometer lång tunnel 228 Fattabo Pålsbo Utredningsområde Öndered Ekås Sjöbo Brämhult under skidbacken innan den når den högre terrängen mellan Bollebygd och Vatthult Öxeryd Härskogen Tubbared Borås. Öster om dalgången fortsätter korridoren i östlig riktning genom Nordtorp Backabo Hestra Nedflo Östra Öre- Gräslid Borås Svensgärde ett höglänt och glest bebyggt skogsområde fram till Viskans dalgång och Nedsjön gärde Sjömarken St. Härsjön Klåddegärde Gesebols Gesebol Lundaskog 328 Västra 269 stationsläge B7 Bråt norr om Rydboholm. 122 sjö Hornasjön Nedsjön Hestra Sandared Tullebo Gånghester Rya Viared Skårtorp Hultafors Damm- Hindås Slätthult 150 svedjan Härryda Vikhult V Boda Råslätt Sundshult Olsfors Målsryd Transås Stuve- Råddeby Bosjön red Enings- 157 Kråkered näs Bollegd Övre Bosnäs Näs Låddekärrsbu Granbäcken Bråtared Holmen Landvetters fpl. Hunared 195 Sävshult St. Bugärde Upptröst Björnåsen Rydboholm Öd Risbacka Björketorp Rävlanda Värred Björkhult boSjöga- Ö Hunghult Sands- backa Stocka- Hassmundshult bäck Storsjön Smeds- Viskaors 186 81 torp Hökhult Gränd Bertshult Lervik Fagerhult Lönnhult Ögärdet Ljushult Skrim- Svaneholm Hällingsjö Habäck Grönered  Lysjön hult Krokstorp Eskilsby Hjorthall Hägnen Bogryd 203 57 Håvet Hessered n å 0 1 2 3 4 5 g Handby- Bosgården g km äxviken ä Enekulla näs Kinnarumma H Lantmäteriet Dukared Grimmered Sävsjövik Halla 292

Figur 8.33 Alternativ Rydboholm.

84 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING Halleröd Vralen 151 tterstad Stannum Ömmern urte Hökhult Apla- Hedagården Varnum Spjuthult Slätthult kulla 8.1.6 Alternativ som studeras vidare i nästa Olstorp Tollered Valsjöryd Röl KvarståendLöev gkärodertridoralternativ Ödenäs Drängsered Näs Bergum Hedared Fristad Gingri 123 Fagerhult Ön Finnekumla Mysterna Utredningsområde Stenared Uddared Öresjö utredningsskede Högen Ören Bredared Sparsör Status utredningskorridorer Risa 288 Angered Lövhult Örsbråten Töllsjö Segerstorp Sandvik Gravryd Rångedala Horsared Kvarstående Gunnilse lostorp Floda Följande alternativ föreslås ingå i den fortsatta utredningen: Kärra Lensjön Brandsbo Sjögared Hult 133 Gretlanda Stenkullen Ramnavik Klinten Bortvalt Angered Björsared Ryggebol Torstad Hammar- Aspenäs 118 Båstad Gravryd Olofsered 228 Falskog kullen Frufällan Tagene Björkered Sandhult 306 Slätthult Hjällbo Aspen Uspen Varvhult erum Holmared Tosseryd Stationslägen i Mölndal 319 Morjhult Näs Bredared ordås Henå Almekärr 207 Ryda Främgärde Bergsjön Kåhög Stamsjö 298 Fattabo Kortedala 228 Pålsbo Ekås Sjöbo Mellby onsered Hulan Öndered Taryd indås Brämhult Toarp Backa eån H Vatthult • M1 Mölndal C Säv Gårda Härskogen Tubbared Hestra Partille Öxeryd Nordtorp Backabo Nedflo Östra Öre- Björn- Gräslid Borås Skänstad Nedsjön gärde Svensgärde alsöors dammen Sjömarken St. Härsjön Klåddegärde Gesebols Gesebol Lundaskog 328 Furulund Västra 269 Härlanda 122 sjö Hornasjön Nedsjön Skälvarås Stationslägen vid Landvetter flygplats Hestra Sandared Kråkhult Tullebo Gånghester Önneröd Rya He Viared Örgryte ersö Skårtorp stra Hultafors Damm- • L1 Tunnel under flygterminalen Tahult Hindås Slätthult 150 svedjan Kulla Hallen Härryda Draered ord Vikhult V Boda Råslätt Göteorg Sundshult gd N andvetter Bolleby Olsfors Målsryd Ols Transås Stuve- Bårhult for Råddeby Delsjön s Bosjön red Backa Enings- B Bollegd 157 Kråkered • L3 Parallell med flygplatsen ol näs leb Övre Bosnäs yg 50 d S Näs Glafsered Björröd y Granbäcken Bråtared d Låddekärrsbu Råda t R Mölnlke s Holmen a Landvetters fpl. Rävlanda Hunared 195 Sävshult k Ö St. Bugärde Nord Loftsdal Såken a Upptröst Björnåsen vä r Rävlanda Rydboholm Öd g Nya Långenäs e Björketorp Värred • L7 Öster om flygplatsen Mölndal ePnixbo t Risbacka t Björkhult 120 e Rydboholm boSjöga- Aplared Benareby Buarås v yd Sands- nda S ke d Rävla lyc n backa Hassmundshult Balltorp öln Bolås a bäck Storsjön M L Smeds- Viskaors 186 81 torp Nordsjön Hökhult Gränd Bertshult Lervik Fagerhult Sand- o Lönnhult sjön Stationslägen i Borås leb Vrestaby Ögärdet Tulebo Tu Ljushult 110 Skrim- Svaneholm Habäck Grönered Hällingsjö hult Krokstorp Lysjön Eskilsby Hjorthall • B1 Borås C Hägnen Bogryd 203 Sandsjönäs 57 Håvet Hessered n Kållered å 65 g Handby- Knipered Hällesåker Bosgården g Inseros äxviken ä Enekulla näs H Buttorp Grimmered Sävsjövik 292 159 Kinnarumma Halla Dukared Kraka- Arnäsholm Kråkered Självared Sälgered • B2 Knalleland Fagered Hassungared viken Svenshult Lindome Olofsred 122 Sexdrega 187 Ubbhult Hökås 148 Storön Öjersbo Seglora Frisjön0 2 4 6 8 10 Hulta Rya Buastrand 207 Hjälltorp St. Snärsbo km Salvebo St. Habo Källered Oxsjön Lillaskog Lantmäteriet Backa • B4 Lusharpan med station på bibana Rågdal St. Hålsjön Jannefors Figur 8.34 Kvarvarande och bortvalda korridorer. • B11 Osdal med station på huvudbana och säckstation vid Borås C

Korridorer Almedal – Landvetter flygplats (Marieholmsförbindelsen) och överdäckning av E20 i centrala Göteborg KAPITELNAMN 8.2 Nollalternativ ALTERNATIV • Raka vägen (Götaleden). Nollalternativet beskriver den fortsatta planerade utvecklingen inom utredningsområdet, utan att nya stambanor byggs. Ett nollalternativ ska • Mölnlycke Swedavia Airports planerar att bygga ut Landvetter flygplats med sikte på alltid redovisas i MKB (6 kap. 35 § miljöbalken). Nollalternativet är ett cirka 25 procent fler resenärer än idag. jämförelsealternativ som miljöeffekter och konsekvenser av projektet • Tulebo ska jämföras mot. Nollalternativet beskriver förutsättningarna vid ett horisontår (framtida årtal) samt den förväntade utvecklingen av rådande I storstadsområdet Göteborg-Mölndal-Partille planeras för en kraftfull • Landvetter Öst miljöförhållanden utan att järnvägsprojektet genomförs. Horsiontåret är i utbyggnad av kollektivtrafiken enligt Målbild Koll2035. Målbilden utgår från detta projekt satt till år 2040. att storstadsområdet växer med 200 000 invånare och 100 000 arbetsplatser Korridorer Landvetter flygplats – Borås fram till år 2035, vilket bedöms medföra att kollektivresandet ökar med 60-75 procent jämfört med idag. • Hindås Nollalternativet ska vara rimligt och omfatta motsvarande antaganden som utbyggnadsalternativet , där det är relevant. Exempel på aspekter att beakta • Hestra är förväntad trafikering, verksamheter eller åtgärder som fått tillstånd, Utan förbättrad tågtrafik mellan Göteborg och Borås kommer huvuddelen antagna kommunala planer med mera. av arbets- och studiependlingen i stråket även i fortsättningen att göras med bil och buss. Detta medför att trafiken på väg 27/40 kommer att öka, vilket • Bollebygd Nord innebär ökad trängsel på det redan hårt belastade vägsystemet i och kring 8.2.1 Transportsystem Göteborg. • Olsfors Utöver befintligt väg- och järnvägssystem innefattar nollalternativet beslutade projekt enligt nationell plan för perioden 2018 - 2029. Den största 8.2.2 Regional och kommunal utveckling • Bollebygd Syd planerade förändringen av järnvägssystemet är utbyggnaden av Västlänken, som kommer att färdigställas till år 2029. Västlänken är en järnvägstunnel Nollalternativet innebär fortsatt utveckling inom utredningsområdet genom för regional tågtrafik under centrala Göteborg med stationer vid Göteborgs att planerade bostäder och verksamheter samt planerad infrastruktur byggs central, Haga och Korsvägen. Västlänken ansluter till Västkustbanan och Kust ut. Göteborgs- och Boråsregionen är mycket expansiv och stora förändringar till kustbanan i Almedal. Övriga större järnvägsprojekt inom planperioden är förväntas under perioden fram till år 2040. kapacitetshöjande åtgärder på Västra stambanan och Hamnbanan. Utvecklingsområden i Mölndalsåns dalgång förväntas byggas ut enligt Större vägprojekt, som kommer att påverka vägtrafiken i Göteborgområdet, Göteborgs Stads och Mölndals stads planer. Området vid Forsåker förväntas är pågående utbyggnader av en ny tunnel för E20 under Göta älv bebyggas med bostäder och kontor. Vid ett nollalternativ kan marken närmast spårområdet komma att ianspråktas något mer, än vid en utbyggd

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 85 stambana i detta läge mellan Göteborg och Borås. Det finns även planer på fler kopplingar över Västkustbanan och E6 i Mölndal, vilka förväntas anläggas även vid ett nollalternativ.

Mölnlycke förväntas byggas ut enligt de planer som finns med fler bostäder i och runt tätorten samt med nya verksamheter utmed väg 27/40. Landvetter Södra är en helt ny stad för 25 000 invånare som planeras söder om Landvetter tätort. Landvetter Södras utveckling är knuten till den nya stambanan. Här finns ett möjligt utfall att Landvetter Södra byggs ut i en första etapp norrifrån, fram till den nya järnvägen, men att utbyggnaden söder om järnvägen inte fullföljs vid ett nollalternativ. Airport city vid Landvetter flygplats förväntas byggas ut med kontor, handel och övriga verksamheter enligt planerna fram till år 2040 även vid ett nollalternativ.

Utvecklingsområdet Forsa, mellan Rävlandas och Bollebygds tätorter är knutet till lokaliseringen av den nya järnvägen och ett förväntat stationsläge där. En utbyggnad av Forsaområdet är inte trolig vid ett nollalternativ. Övrig utbyggnad i Bollebygds kommun kan förväntas ske enligt kommunens planer.

Borås Stads utbyggnadsområden för bostäder vid Gässlösa, Hestra, Regementet, Knalleland och Getängen förväntas byggas ut enligt stadens planer. Detsamma gäller utbyggnadsplanerna för serviceorterna Dalsjöfors, Fristad, Sandared och Viskafors strax utanför Borås. Planerade verksamhetsområden runt väg 27 och 41 samt vid väg 40, både i stadens västra delar vid Viared och i öster vid Kyllared, förväntas vara utbyggda till 2040. Mellan Viaredsmotet vid väg 27/40 till Sandhult planeras för en ny sträckning av väg 180 till Alingsås, vilken förväntas anläggas även vid ett nollalternativ. ALTERNATIV KAPITELNAMN Om samtliga dessa utbyggnadsalternativ genomförs kommer behovet av transporter att öka.

86 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 9 Miljöeffekter och konsekvenser

Detta kapitel kommer redovisa effekter och konsekvenser av korridor- och stationsalternativ. KAPITELNAMN MILJÖEFFEKTER OCH KONSEKVENSER OCH MILJÖEFFEKTER

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 87 10 Samlad bedömning

Detta kapitel kommer redovisa samlad bedömning för de kvarvarande korridor- och stationsalternativen. SAMLAD BEDÖMNING SAMLAD KAPITELNAMN

88 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 11 Samråd

Den som avser att bygga en järnväg ska under arbetet med att upprätta en järnvägsplan samråda med länsstyrelsen, berörda kommuner och de enskilda som särskilt berörs. Om järnvägsplanen har betydelse för kollektivtrafiken ska samråd även ske med berörda regionala kollektivtrafikmyndigheter. I de fall länsstyrelsen beslutat att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd också ske med övriga statliga myndigheter samt den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådskretsen har i det inledande skedet av projektet identifierats utifrån en intressentanalys.

Det första samrådstillfället (samråd 1) avsåg dels Samrådsunderlag inför beslut om betydande miljöpåverkan, dels förutsättningar för lokalisering.

Trafikverket har tillsammans med Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Göteborgsregionens kommunalförbund, Boråsregionens kommunalförbund, Swedavia och berörda kommuner etablerat följande grupper för samverkan; samrådsgruppen, tjänstemannagruppen och kommungrupperna. Mötesserier startades upp under skedet Samrådsunderlag och pågår under hela lokaliseringsutredningen.

Samråd med Länsstyrelsen i Västra Götalands län sker dels genom att deltagande i samrådsgrupp och tjänstemannagrupp, dels genom separata möten. KAPITELNAMN SAMRÅD Samråd ska även ske med allmänhet och enskilda. Projektet har kontinuerligt tagit emot och svarat på frågor från allmänheten och verksamheter. På projektets webbsidor finns telefonnummer och kontaktformulär som går till kundtjänst. En del frågor kommer också direkt till medarbetare i projektet via e-post eller telefon.

Under perioden 10 mars till 4 maj 2020 genomfördes samråd inför länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Samrådet och övriga samrådsaktiviteter samt bemötande av synpunkter finns beskrivna i samrådsredogörelsen.

Under perioden 10 mars-4 maj 2020 har kommuner, länsstyrelsen, regioner, myndigheter, organisationer och allmänheten fått inkomma med synpunkter på samrådsunderlaget. Trafikverket hade bjudit in till samrådsmöten för allmänheten. Med anledning av coronavirusets spridning ställdes alla fysiska möten in under våren 2020. Samrådet har genomförts ändå, fast helt digitalt.

Samrådsprocessen sammanställs i en samrådsredogörelse. I samrådsredogörelsen finns en sammanfattning av inkomna synpunkter tillsammans med Trafikverkets svar. För den som vill läsa synpunkterna i sin helhet finns dessa hos Trafikverket under ärendenummer TRV 2019/1823.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 89 12 Fortsatt process

Detta kapitel kommer redovisa den fortsatta processen för projekt Göteborg- Borås. FORTSATT PROCESS FORTSATT KAPITELNAMN

90 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING Driftsförmåga – Förmåga för tåget att ta sig fram. Karaktär/Landskapskaraktär - Ett specifikt samspel av landskapselement 13 Ordlista som ges av de naturgivna förutsättningarna, den historiskt betingade Dränerad betonglining – Vatten- och frostsäkringssystem bestående av markanvändningen samt de rumsliga och upplevelsemässiga förhållanden som präglar ett område. μT – Mikrotesla, enhet för magnetiska fält. en platsgjuten betonginklädnad och dränerande geotextil som installeras runt bergtunnels periferi. Syftet med systemet är att samla upp och leda bort vatten som läcker in i bergtunneln, samt förse frostisolering vid tak- och Karaktärsområde – Ett område av en viss karaktär som är unikt. Anläggning – Någonting byggt, en konstruktion. I detta dokument avses väggyta. den föreslagna järnvägen. Kemisk status – Begrepp för tillståndet för en vattenförekomst (ytvatten Ekologisk hållbarhet – Handlar om allt som har med ekosystemen att och grundvatten). Bestäms genom att mäta halterna av miljögifter eller Artskydd – I artskyddsförordningen (2007:845) finns regler för göra och innefattar bland annat klimatsystemens stabilitet, luft-, land- och föroreningar och jämföra dem mot gränsvärden. hänsyn till vissa arter av växter och djur. Reglerna inkluderar de äldre vattenkvalitet, landanvändning och jorderosion, biodiversitet (mångfald av svenska fridlysningsreglerna, men härstammar också från EU:s art- och arter och habitat), och ekosystemtjänster (t.ex. pollinering och fotosyntes). habitatdirektiv. Kopplingspunkt – Anslutningspunkt där olika järnvägar möts. Det kan Ekologisk hållbarhet är en avgörande förutsättning för social och ekonomisk vara mellan stambana och bibana eller mellan ny stambana och befintligt hållbarhet. Produktionen av varor och tjänster i samhället får inte överskrida järnvägsnät. Bank – Järnvägen ligger upphöjd över markytan på en vall. ekosystemens bärförmåga eftersom det är ekologiskt ohållbart. Korridor – Ett område inom vilket en framtida järnvägs- eller vägåtgärd Bankropp – Banunderbyggnaden i en uppbyggd banvall kallas bankropp. Ekologisk status – Begrepp för tillståndet för ytvattenförekomster. Anger med anläggningsdelar samt nya allmänna anslutnings- och parallellvägar Bankroppen motsvarar vägbanken hos en väg. Ovanpå bankroppen anläggs statusen för växt- och djurliv i och kring ytvattenförekomster. med delar inryms. Korridorens bredd kan variera utmed sträckningen och är banöverbyggnad med bland annat ballast, räls, sliprar och spårväxlar. beroende av hur säkert det går att definiera anläggningens läge i terrängen. Bankroppen består av ett bärkraftigt, icke-organiskt samt självdränerande Ekonomisk hållbarhet – Ekonomin ska tjäna samhället så att det kan material som inte reagerar på frost. utvecklas inom ramen för de planetära gränserna. Ekonomisk hållbarhet Kumulativa effekter- Kumulativa effekter kan beskrivas som effekter för Göteborg-Borås handlar om att se ekonomisk utveckling som ett medel från flera olika källor som samverkar på olika sätt. De kan vara antingen Barriär – Hinder i landskapet som kan vara visuellt, fysiskt eller upplevt. att uppnå mål för social och ekologisk hållbarhet. I korthet kan ekonomin additiva (1+1=2), synergistiska (1+1=3) eller motverkande (1+1=1). Kan syfta på barriär för både människor och djur. beskrivas som medel för social utveckling inom ramen för ekologisk hållbarhet. Kust till kustbanan – Järnväg som går i väst-östlig riktning mellan Barriäreffekt – Den fysiska och visuella effekt som en barriär har på Göteborg och Kalmar via Borås. rörlighet och tillgänglighet. Ekosystemtjänster – Alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Pollinering, KAPITELNAMN Känslighet – I ILKA (Integrerad landskapskaraktärsanalys) bedöms ORDLISTA Bedömningsgrunder är de grunder utifrån vilka projektets miljöeffekter naturlig vattenreglering och naturupplevelser är några exempel. känslighet per karaktärsområde och utifrån den planerade anläggningens värderas, för att analysera miljökonsekvenserna, vilket i fallet för denna eller åtgärdens möjliga inverkan på landskapet utan att värdera eller gradera utredning innebär grunder för att utvärdera bidrag till måluppfyllelse Gränsvärde – Värde som enligt bestämmelse i lag eller liknande inte får i mer eller mindre känsligt. Känsligheten beskrivs för att kunna anpassa (projektmål och delmål). Hållbarhetsbedömningen görs gentemot överskridas (se även riktvärde). den tänkta anläggningen till landskapets karaktär, funktion och relation. En måluppfyllelse och miljöbedömningarna i miljökonsekvensbeskrivningen bedömning av landskapets känslighet utgår ifrån att väl fungerande landskap görs gentemot ett nollalternativ. Huvudspår – Spår som är avsett för säkrad rörelse. Vid säkrad rörelse och livsmiljöer enligt de nationella miljökvalitetsmålen och de globala målen garanteras att det på en viss sträcka framåt inte finns några hinder och (Agenda 2030) eftersträvas. Betongtråg – Vattentätt schakt med betongväggar och betonggolv som att alla växlar ligger rätt. Tåget kan här framföras med den största tillåtna anläggs när järnvägen ligger under grundvattenytan eller för att begränsa hastigheten som medges av banan och fordonen. Landskapskaraktärsanalys – En metodik för landskapsanalys som fastighetsintrång. bygger på den engelska metoden Landscape Character Assessment (LCA). Hållbarhet – Den bärande tanken bakom begreppet hållbar utveckling Den syftar till att ge en helhetsbild av landskapets huvudsakliga innehåll, Betydande miljöpåverkan (BMP) – Begreppet har sitt ursprung i är att denna ska bygga på tre dimensioner: miljö, social och ekonomi. Med dess karaktär och egenskaper genom en indelning och beskrivning av miljöbalken. Graden av påverkan på miljön avgör om det ska upprättas en hållbar utveckling avses en utveckling som är långsiktigt uthållig och landskapet i karaktärsområden. ILKA (Integrerad landskapskaraktärsanalys) miljökonsekvensbeskrivning när en väg- eller järnvägsplan upprättas samt bärkraftig både miljömässigt (ekologiskt), socialt och ekonomiskt. Med är en utveckling av landskapskaraktärsanalysen. om samråd ska ske med en vidare krets. Länsstyrelsen prövar om projektet långsiktigt avses både denna och kommande generationer. kan antas medföra en betydande miljöpåverkan med stöd av kriterier som Lokaliseringsutredning – En utredning i vilken möjliga finns i miljöbedömningsförordningen. Indikator är en avgränsad del av en miljöaspekt vilken speglar förändring lokaliseringsalternativ, dess effekter, konsekvenser och måluppfyllelse orsakad av den typ av anläggning som järnvägen utgör på ett sätt som är av analyseras och redovisas. Kan under samrådet benämnas Samrådshandling – Biotop – Mark- eller vattenområde som utgör livsmiljö för växter och djur. betydelse för miljöaspekten som helhet. I hållbarhetsbedömningen utgörs val av lokaliseringsalternativ. indikatorer av olika typer av data som ligger till grund för bedömningen Bullerskydd – Anläggning avsedd att reducera eller förhindra buller. av måluppfyllnad. Indikatorerna beskriver de olika aspekter som ligger till Markanspråk – Den markyta som behövs för järnvägsanläggningen och Bullerskydden utgörs oftast av vall eller skärm av något slag. Utseende kan grund för möjligheten att göra en bedömning av om lokaliseringen medför som omfattas av järnvägsplanen. variera. positiv eller negativ utveckling av olika parametrar. Markplan - Järnvägen är placerad på mark, på bank eller i skärning. Bytespunkt – Plats där resenärer byter transportmedel, till exempel från ett Influensområde – Det geografiska område som direkt eller indirekt Begreppet kan också användas för att beskriva en vägs placering. tåg till ett annat. påverkas av till exempel en spårutbyggnad. Området är oftast större än utredningsområdet.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 91 Miljöaspekt – De delar av miljön där miljöeffekter kan uppstå kallas Nyckelbiotop är skogliga naturvärdesobjekt som registrerats av Samråd – Utbyte av information med, och inhämtande av synpunkter miljöaspekter. Miljöaspekter listas i 6 kap. 2 § 1-6 p. miljöbalken. Skogsstyrelsen, eller i förekommande fall av vissa stora skogsbolag. från samrådskretsen under planläggningsprocessen. Samråd kan vara såväl muntligt som skriftligt. Miljöbedömning – Omfattar processen med att ta fram Ostlänken – Ny järnväg under utredning mellan Järna och Linköping. Det miljökonsekvensbeskrivning, samråd om miljökonsekvensbeskrivning första steget mot nya stambanor i Sverige. Planeras att vara färdig för tåg Samrådshandling – Benämning av den preliminära handlingen för väg- innehåll och utformning och att slutföra miljöbedömningen i samband med 2035. eller järnvägsplan efter begäran om beslut om betydande miljöpåverkan och fastställelseprövningen. Syftet är att integrera miljöaspekter i planering och under tiden fram till att planen ska kungöras och granskas. beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. PFAS – Högfluorerade ämnen som har skapats av människan för att stöta bort fett, smuts och vatten. Det finns över 3 000 PFAS-ämnen på marknaden. Samrådskrets – Den som avser att bygga järnväg ska samråda med Miljöeffekt är en förändring av miljökvalitet som kan mätas eller registreras. De hittas bland annat i brandskum, kastruller och skönhetsprodukter. länsstyrelsen, berörda kommuner och de enskilda som särskilt berörs Miljöbalkens definition av miljöeffekt finns i 6 kap. 2 §. Ämnena är svårnedbrytbara och påverkan på människors hälsa är oklara. och dessa parter benämns som samrådskretsen. Om järnvägsplanen har betydelse för kollektivtrafiken, ska samråd även ske med berörda regionala Miljöintressen – Intressen som utgår från miljöförutsättningarna. PFOS – Ett av flera tusen PFAS-ämnen. Ämnet är förbjudet i EU. kollektivtrafikmyndigheter. Om järnvägen kan antas medföra en betydande Naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv, boendemiljö och hälsa är exempel på miljöpåverkan ska samråd också ske med de övriga statliga myndigheter samt miljöintressen. Miljöintressen kan vara utpekade som skyddade områden Planskild korsning – Korsning i olika plan, exempelvis järnväg på bro den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, i enlighet enligt miljöbalkens 7 kapitel (t.ex. naturreservat). De kan också bli tydliga vid korsar en väg i markplan, eller järnväg i tunnel korsar en järnväg i markplan. med 2 kap. 2 § lag om byggande av järnväg. analys av miljöförutsättningar där lokal kunskap kan tillföras genom samråd. Plansprängda ytor – Tidigare ojämna ytor där sprängning har skett så att Samrådsprocess – En fortlöpande process som pågår under hela Miljökonsekvens – En bedömning av effekternas betydelse för olika ytorna har blivit plana. planläggningsprocessen fram till kungörande och granskning. miljöintressen, till exempel vad trafikbuller innebär för boendemiljö och människors hälsa eller för kulturmiljövärdet. Bedömningen omfattar dels en Plattformsspår – Järnvägsspår som har en plattform vid en station. Samrådsredogörelse – Redogörelse för vilka samrådskontakter som beskrivning av konsekvensen, dels en värdering av dess storlek och betydelse. tagits, vilka synpunkter som inkommit och vilka åtgärder som de inkomna synpunkterna inneburit. Population – En grupp individer av en djur- eller växtart inom ett visst Miljökvalitet – Ett tillstånd eller funktion i miljön som kan mätas område. eller beskriva, till exempel luftkvalitet eller vattenkvalitet. Miljömål, Samrådsunderlag – Benämning på status för väg- eller järnvägsplan normer, riktvärden och gränsvärden kan användas för att uttrycka en viss under planläggningens tidiga faser till och med länsstyrelsens beslut om Potential -I ILKA (Integrerad landskapskaraktärsanalys) används miljökvalitet som är värdefull, önskvärd eller godtagbar. betydande miljöpåverkan. begreppet för att bedöma vilka möjligheter som finns att stärka ett områdes ORDLISTA karaktär, funktion och relation. Vilka möjligheter finns att skapa attraktiva KAPITELNAMN Miljökvalitetsmål – Av riksdagen beslutade nationella mål. och intressanta landskap? Vilken potential finns för att stärka funktioner i Skärning – Järnvägen har en lägre nivå än omgivande mark och skär genom Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i miljön som miljöarbetet ska leda landskapet, exempelvis ekosystemtjänster? Vilken potential finns att utveckla terrängen i jord eller berg. till. Syftet är att inte lämna över miljöproblemen till kommande generationer. människors möjligheter till ett gott, hållbart liv och hållbar utveckling i landskapet? Social hållbarhet – Handlar till exempel om välbefinnande, rättvisa, Miljökonsekvensbeskrivning – Ett dokument, vars innehåll regleras i rättigheter och individens behov. Vad social hållbarhet är varierar beroende 6 kap. 35 § miljöbalken, särskilt avsett att utgöra beslutsunderlag. Innehållet Projektmål – De övergripande målen för nya stambanor har preciserats till på sammanhanget. Att analysera social hållbarhet handlar om att med grundas på miljöbedömningen som innebär att projektets miljöeffekter projektmål för det aktuella projektet. Projektmålen används för att bedöma individen i fokus och utifrån planetens gränser bedöma människors möjlighet identifieras, beskrivs och bedöms. olika alternativ i lokaliseringsutredningen. att uppfylla sina behov, mål och drömmar.

Miljövärden – Saker i vår miljö som har ett värde och bör skyddas, till Riktvärde – Riktvärden för miljökvalitet anges av centrala myndigheter och Stationsläge – Plats där järnvägsstation är lokaliserad. exempel biotoper, vattendrag och naturresurser. kan vara fastställda av riksdag eller regering (till exempel för trafikbuller). Riktvärden är i sig ej rättsligt bindande utan är vägledande för bedömningar Syfte – Syftet för de nya stambanorna svarar på frågan varför systemet Natura 2000 – Ett nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara och beslut med hänsynstagande till lokala omständigheter. Riktvärde som som helhet ska byggas. Syftet bidrar till att beskriva hela systemet med nya den biologiska mångfalden. Natura 2000 har kommit till med stöd av EU:s anges i villkor i dom anger en nivå där verksamhetsutövaren måste vidta stambanor och därigenom skapa samsyn kring vad systemet ska uppnå. Syftet habitat- och fågeldirektiv. Bestämmelser om Natura 2000 finns främst i 7 kap. åtgärder för att förhindra ett nytt överskridande (se även gränsvärde). utgör ett ramverk för de olika projekten inom systemet över tid och geografi miljöbalken om områdesskydd. Natura 2000 utgör också riksintresse enligt 4 och ger vägledning i strategiska val. kap. miljöbalken. Recipient – Mottagare. I detta fall sjö eller vattendrag som tar emot dagvatten, dräneringsvatten, spillvatten eller annat. Säckstation – Järnvägsstation där alla järnvägsspår slutar, och tågen därför Naturtyp – Landskapet består av olika naturtyper och exempel på måste byta färdriktning för att lämna järnvägsstationen. Stationen fungerar naturtyper som finns representerade i Sverige är lövskog, våtmark, barrskog, Rättidighet - Tåg som går i rätt tid. som en säck, det finns bara en väg ut. kust och hav, fjäll samt sjöar och vattendrag. Inom exempelvis Natura 2000 beskrivs naturtyper mer detaljerat och uppdelat. Rödlistade arter - Den svenska rödlistan är en sammanställning av de i Södra stambanan – Järnvägen mellan Malmö och Katrineholm. Sverige förekommande arternas respektive utdöenderisk. Med hjälp av olika Naturvärdeobjekt – Ett avgränsat geografiskt område som har positiv kriterier placeras arterna i olika kategorier, där de vanligaste kategorierna Sömlös resa – En resenärsupplevelse utan större avbrott. betydelse för biologisk mångfald. är: LC (livskraftig), NT (nära hotad), VU (sårbar), EN (starkt hotad) och CR (akut hotad).

92 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING Tillgänglighet – Tillgänglighet inom ILKA (integrerad Övergripande mål – Systemövergripande mål för Nya stambanor. landskapskaraktärsanalys) syftar på hur möjligt det är att ta sig från en plats Övergripande mål och dess preciseringar konkretiserar tillsammans vad som till en annan, hur enkelt det är att nå en eftersträvansvärd plats. krävs av systemet för att syftet med Nya stambanor ska uppnås och bidrar till likvärdighet mellan olika delar av systemet samt säkerställer att nationella Tunnelpåslag – Tunnelns öppning in i berget, tunnelmynningen. mål fångas upp.

Typiska arter – I art- och habitatdirektivet finns inga definitioner av de olika naturtyperna, utan bara deras namn. EU har tagit fram en manual som stöd för tolkningen och Naturvårdsverket har tagit fram svenska vägledningar till naturtyperna. I vägledningarna specificeras bland annat ”typiska” och ”karakteristiska” arter för naturtyperna. De karakteristiska arterna utgörs av vanliga arter som utmärker naturtypen. De typiska arterna är indikatorarter vars förekomst indikerar gynnsamt tillstånd för naturtypen. Gynnsamt tillstånd innebär att en naturtyps strukturer, funktioner och typiska arter förekommer i tillräcklig omfattning utan påtagliga försämringar eller negativ påverkan.

Utredningsområde utgör det geografiska område som studeras i lokaliseringsutredningen. Utredningsområdet innehåller möjliga korridoralternativ för järnvägen på sträckan.

Viskadalsbanan – Järnvägen som går söderut från Borås mot Varberg.

Väg 27/40 – Näst största vägen genom utredningsområdet. Går i väst-östlig riktning genom hela utredningsområdet. I löpande text skrivs väg med litet v i alla vägnamn, till exempel väg 27/40. KAPITELNAMN Väg E6/E20 – Största vägen genom uteredningsområdet. Går i nord-sydlig ORDLISTA riktning genom utredningsområdets västra del. I löpande text skrivs väg med litet v i alla vägnamn, till exempel väg E6/E20.

Västkustbanan – Järnvägen som går i nord-sydlig riktning mellan Göteborg och Lund. Har en station i Mölndal.

Västlänken – Dubbelspårig järnväg för pendel- och regiontåg i tunnel under centrala Göteborg. Är under byggnation. Järnvägen blir cirka åtta kilometer lång, och av dessa kommer drygt sex kilometer att gå i tunnel.

Västra stambanan – Järnvägen mellan Göteborg och Stockholm.

Älvsborgsbanan – Järnväg som går norrut från Borås mot Uddevalla.

Ändamål beskriver vad som ska uppnås i järnvägsprojektet – vilka behov och problem i järnvägsnätet som ska lösas. Lokalisering och utformning ska avvägas så att ändamålet med anläggningen uppnås med minsta möjliga intrång och olägenhet utan oskälig kostnad samt med beaktande av övriga samhällsintressen.

Överdäckning – Avskärmning av båda sidor av en väg eller järnväg och sedan övertäckning med akustiska absorbenter som är utformade så att luftombyte sker men att nästan inget ljud slipper ut. Innebär att marken runt och ovan trafikleden kan användas för byggnation eller som grönområde.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 93 14.2 Teknikområdesansvariga 14 Sakkunskap som bidragit till Det är de teknikområdesansvariga som har styrt arbetet inom sitt fackområde samt samordnat arbetet inom och med andra områden i projektet. miljökonsekvensbeskrivningen Personerna har gedigen erfarenhet inom samordning av sitt fackområde.

Inom Ramboll arbetar många medarbetare från olika ämnesfält med Daniel Nilsson har en kemiingenjörsutbildnining och över 18 års lokaliseringsutredningen Göteborg-Borås. Vid framtagande av denna erfarenhet som konsult inom miljöområdet. Daniel har främst arbetat miljökonsekvensbeskrivning har specialister inom berörda ämnesområden med luftkvalitet, luftutsläpp, spridningsberäkningar, reningstekniker luft, deltagit aktivt i rapportskrivning och i konsekvensbedömningar. miljölagstiftning inom svensk industri, förorenat vatten, projektledning, Trafikverkets specialister har granskat texter och bedömningar som miljökonsekvensbeskrivningar och tillståndsprövning. Daniel är konsulten tagit fram. teknikområdesansvarig för ekologisk hållbarhet där teknikgrenarna naturmiljö, buller, vibrationer, elektromagnetiska fält, luft samt markmiljö 14.1 Samordning miljökonsekvens- ingår. Camilla Wenke är verksam som uppdragsledare för gestaltnings- och beskrivning och lokaliseringsutredning projekteringsuppdrag av offentliga miljöer, bostadsområden och vägar. Helena Irenesson har en magisterexamen i biologi med inriktning mot Hon arbetar också med bland annat miljökonsekvensbeskrivningar och växtekologi. Hon har jobbat som konsult sedan 2018 och har dessförinnan 15 utredningar för infrastruktur och exploatering. Camilla har över 30 års års erfarenhet av arbete med miljöprövningar, detaljplaner, vägplaner, erfarenhet och hon har en magisterexamen i landskapsarkitektur. Camilla järnvägsplaner och ekologisk kompensation på Länsstyrelsen i Västra är teknikområdesansvarig för social hållbarhet där teknikgrenarna social Götalands län. Helena är produktansvarig för miljökonsekvensbeskrivningen. konsekvensanalys, barnkonsekvensanalys, kulturmiljö, landskap, stad och region samt trafikplanering ingår. Camilla Fogenstad Sigefjord har en magisterexamen i miljö- och hälsoskydd. Hon har 18 års erfarenhet inom miljötillsyn och tillståndsprövning och Wiktor Szydarowski har över 20 års erfarenhet inom planering, initiering har tidigare varit anställd som miljöskyddshandläggare och sakkunnig på och implementering av internationella program och projekt med EU- Länsstyrelsen Östergötland. Camilla är biträdande produktansvarig för medfinansiering. Wiktor har en doktorsexamen inom geografi och regional miljökonsekvensbeskrivningen. planering. Wiktor är teknikområdesansvarig för ekonomisk hållbarhet

KAPITELNAMN där bland annat teknikgrenarna livscykelkostnadsanalys, klimatkalkyl, Ruari Carthew är miljövetare utbildad i Kanada med 15 års erfarenhet masshantering samt byggbarhet ingår. av processer och hantering av miljöstånd. Han är specialiserad på projektledning med fokus på hur miljön och samhällen påverkas av ett Mikaela Bäuml arbetar huvudsakligen i samordnande teknikroller i stora projekt. projekt eller som uppdragsledare i mindre projekt. Hon arbetar även med bland annat bergundersökningar, rasriskinventering och tunnelinspektion. Ida Gundersen har en magisterexamen i miljö- och hälsoskydd. Hon har 10 Mikaela har en civilingenjörsexamen inom väg- och vattenbyggnad. Mikaela års erfarenhet av tillsyn på tillstånds- och anmälningspliktiga miljöfarliga är teknikområdesansvarig för anläggning där bland annat teknikgrenarna verksamheter. Ida har granskat anmälningsärenden samt deltagit vid samråd geoteknik, bergteknik, hydrologi, hydrogeologi samt VA-teknik ingår. och som remissinstans vid prövning av tillståndspliktiga verksamheter. Henrik Gustafsson är byggnadsingenjör och han har erfarenhet bland annat Bo Asplind är civilingenjör med mer än 30 års erfarenhet som konsult som teknikansvarig spårteknik, BEST samordnare och uppdragsledare inom områdena väg- och järnvägsplanering samt trafikplanering. Bo är järnväg. Henrik är teknikområdesansvarig för järnväg där bland annat utredningsledare. teknikgrenarna spår, bana, signal, el, kraft samt risk och säkerhet ingår.

Mattias Bååth är landskapsarkitekt och uppdragsledare inom Mats Jakobsson har drygt 20 års erfarenhet av olika expertroller inom

SAKKUNSKAP SOM BIDRAGIT TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILL BIDRAGIT SOM SAKKUNSKAP samhällsplanering med drygt 25 års erfarenhet. Mattias har drivit flera BIM-, CAD- & datasamordning, exempelvis som projektör samt expert större uppdrag inom både utredning och projektering och har även en inom BIM-programvaror och processer. Mats har även erfarenhet av bakgrund inom miljökonsekvensbeskrivningar för större projekt. Mattias är övergripande roller inom stora infrastrukturprojekt. Mats har studerat produktansvarig för lokaliseringsutredningen. elektronikingenjörsprogrammet med inriktning mot elektronik. Mats är teknikområdesansvarig för digital projekthantering där Markus Jansson har en magisterexamen i projektledning. Markus har vana teknikgrenarna datasamordning, geografiska informationssystem (GIS), att uppdragsleda och delta i projekt med trafik- och samhällsplanering i byggnadsinformationsmodellering (BIM), virtual reality (VR), Quantm samt stadsmiljö och på regional nivå. Markus är biträdande produktansvarig för mät ingår. lokaliseringsutredningen.

94 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING Globala målen. (2019). Globala målen. Hämtat från https://www. Jordbruksverket. (2020a). Geodata Jordbruksblock (gårdar med ägoslag och 15 Referenser globalamalen.se/ arealer).

Art Databanken, SLU. (den 12 12 2019). Artportalen. Hämtat från https:// GR. (2008). Strukturbild för Göteborgsregionen, Göteborgsregionens Jordbruksverket. (2020b). Geodata Produktionsplatser för djurhållning. artportalen.se/ kommunalförbund. KI. (2019-03-21 2019). Karolinska institutet, information om buller. Hämtat Augustsson, T., & Estenberg, J. (2012). 2012:69 Magnetfält i bostäder. GR. (2013). Hållbar tillväxt, mål och strategier med fokus på regional från https://ki.se/imm/buller Strålsäkerhetsmyndigheten. struktur. Hämtat från Göteborgsregionen: https://goteborgsregionen.se/do wnload/18.30af3a9713ecd14008ce8f/1371135274889/H%C3%A5llbar%20 Länsstyrelsen i Västra Götalands län. (2015). Regionala miljömål för tillv%C3%A4xt%20-%20m%C3%A5l%20och%20strategier%20med%20 Bollebygds kommun. (2002). Översiktsplan Bollebygds kommun. Antagen av Västra Götaland. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Hämtat från fokus%20p%C3%A5%20regional%20struktur.pdf Kommunfullmäktige 2002-02-07. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.6ae610001636c9c68e517c 3e/1527256871554/2015-50.pdf GR. (2019). Gemensam samhällsplanering i stråket Göteborg-Borås. Bollebygds kommun. (2017). Planprogram för Kullaområdet. Koncept 2017- Hämtat från https://goteborgsregionen.se/toppmenyn/dettajobbargrmed/ 10-23. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. (2017). Bevarandeplan för Natutra miljoochsamhallsbyggnad/samhallsbyggnad/straketgoteborgboras.4.62f8cdd 2000-området SE0520145 Klippan. Hämtat från www.lansstyrelsen.se\ 6159143b61b2a4a3d.html vastragotaland 2019 Bollebygds kommun. (den 03 02 2020). Badplatser. Hämtat från https://www.bollebygd.se/upplevaochgora/idrottmotionochfriluftsliv/ GR/Länsstyrelsen Västra Götaland/ÅF. (2014). Tysta områden, Kartläggning friluftslivochmotion Länsstyrelsen i Västra Götalands län. (2018a). Åtgärdsprogram för av bullerpåverkan i natur- och grönområden. kvävedioxid i Göteborgsregionen. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, miljöskyddsavdelningen. Bollebygds, Marks och Härryda kommun. (2014). Utvecklingsplan för del av Göteborgs friluftsguide. (2019). Hämtat från https://naturkartan.se/sv/ Bollebygd, Härryda och Marks kommuner. goteborgsfriluftsguide Länsstyrelsen i Västra Götalands län. (2018b). Bevarandeplan för Natura 2000-området SE0520169 Labbera. Hämtat från www.lansstyrelsen.se\ Borås stad. (2013). Rapport om Borås stads åtgärder för buller 2013-2017 Göteborgs och Mölndals stad. (2016). Översiktsplan för Göteborg och vastragotaland 2019 enligt förordning (SFS 2004:675) om omgivningsbuller, Miljöförvaltningen. Mölndal fördjupad för Mölndalsåns dalgång. Antagandehandling december Hämtat från https://www.boras.se/download/18.3cc917c815870110c12 2016. 7c11/1479366723885/Rapport%20om%20Bor%C3%A5s%20Stads%20 Länsstyrelsen i Västra Götalands län. (2018c). Bevarandeplan för Natura %C3%A5tg%C3%A4rder%20mot%20buller%202013-2107.pdf 2000-området SE0520168 Risbohult. Hämtat från www.lansstyrelsen.se\ Göteborgs Stad. (2009). Gällands översiktsplan för Göteborg. Hämtat vastragotaland 2019 KAPITELNAMN REFERENSER från https://goteborg.se/wps/portal/start/byggande--lantmateri- Borås stad. (2018). Översiktsplan för Borås. Antagen av Kommunfullmäktige och-planarbete/kommunens-planarbete/oversiktlig-planering/ 12 april 2018. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. (2019a). EBH-kartan. Hämtat från oversiktsplan-for-goteborg/oversiktsplan-for-goteborg/!ut/p/ https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se/ z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziAwy9Ai2cDB0N_ Borås Stad. (2019). Utbyggnadsstrategi 2018-2035. Stadsledningskansliet, N0t3Qw8Q7wD3Py8ffwNPIz0wwkpiAJK Borås. Hämtat från https://www.boras.se/download/18.65f449ab169953fb1 Länsstyrelsen i Västra Götalands län. (den 24 11 2019b). Naturreservat. ba262dd/1553513149673/Antagandedokument%20utbyggnadsordning%20 Hämtat från Besöksmål: https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/ Göteborgs Stad. (2019). Trafikbuller i Göteborg. rapport 2019:14. 190206.pdf besoksmal/naturreservat/ 2019 Havs- och vattenmyndigheten. (2019). Havs- och vattenmyndighetens Borås Stad. (den 03 02 2020). Boråskartan. Hämtat från https://karta.boras. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. (2020a). Fiske. Hämtat från föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten se/webb Länsstyrelsen i Västra Götaland (HVMFS 2019:25). Ursprunglig utgåva.

Boråsregionen. (2014). Boråsregionens tillväxt- och utvecklingsstrategi Länsstyrelsen i Västra Götalands län. (2020b). Jakt och vilt. Hämtat från Havs- och vattenmyndigheten. (den 11 05 2020). Geodata, värdefulla vatten. 2014-2020. (S. kommunalförbund, Producent) Hämtat från http://www. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/djur/jakt-och-vilt.html Hämtat från GeoServer: http://geodata.havochvatten.se/geoservices/web/ borasregionen.se/download/18.6164d0ce1677d17479f19056/1550259529051/ Bora%CC%8Asregionens%20tillva%CC%88xtstrategi%202014%20-%20 Länsstyrelsen i Västra Götalands län. (2020c). Informationskartan Västra 2020.pdf Härryda kommun. (2012). Översiktsplan för Härryda kommun. Antagen av Götaland. https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=d0e35de fullmäktige 18 juni 2012. 8fe95434ca5fd043d84040116. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Hämtat FHI. (2009). Grönområden för fler - en vägledning för bedömning av närhet från https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=023f6dde755f41 och attraktivitet för bättre hälsa. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. Härryda kommun. (den 03 02 2020a). Härrydakartan. Hämtat från https:// c5a719b111ddfb80ed kartor.harryda.se/mapguide Folkhälsomyndigheten. (den 24 01 2020). Folkhälsomyndigheten. Hämtat Länsstyrelsen i Västra Götalands län. (2020d). Geodata Bevarandevärda från https://www.folkhalsomyndigheten.se/ Härryda kommun. (2020b). Fördjupad översiktsplan för Landvetter odlingslandskap. södra. Hämtat från Härryda kommun: https://www.harryda.se/download/18 .29bde0b1171537ea620c321c/1587029257194/FÖP%20Landvetter%20södra. Folkhälsomyndigheten, Karolinska institutet. (2017). Miljöhälsorapport 2017. . Marks kommun. (2017). Översiktsplan för Marks kommun. Antagen av pdf kommunfullmäktige 2017-04-20.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 95 MSB. (2019). Översämningskartering utmed Viskan. Swedavia Airports. (den 12 02 2020a). Utveckling Landvetter. Hämtat från Trafikverket. (den 04 02 2020e). Utdrag ur Trafikverkets Projektnav https://www.swedavia.net/airport/landvetter/start/vad-hander/utveckling- om genomförda vibrationsmätningar samt klagomål om stomljud. Peter Mölndals stad. (2018). Översiktsplan för Mölndal. Samrådshandling april landvetter Johansson, Trafikverket. 2018. Swedavia Airports. (den 12 02 2020b). Airport City Göteborg. Hämtat från Trafikverket/Västra Götalandsregionen. (2019). Samverkan mellan Mölndals stad. (den 03 01 2020). Mölndals karta. Hämtat från https://karta. https://www.swedavia.se/om-swedavia/stadsutveckling/airport-city- Trafikverket och Västra Götalandsregionen för stråket Göteborg-Borås. molndal.se/ goteborg/ Trafikverket.

Naturvårdsverket. (2005). Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Handbok Sverigeförhandlingen. (2019). Sverigeförhandlingen. Hämtat från http:// Transportstyrelsen. (den 30 01 2020). Flygplatsstatistik. Passagerarfrekvens 2005:4. sverigeforhandlingen.se/index.html 2019. Hämtat från www.transportstyrelsen.se

Naturvårdsverket. (2007). Nationell strategi för skydd av vattenanknutna Sveriges Lantbruksuniversitet. (den 06 04 2020a). Information från VISS. (2020). VISS, Vatteninformationssystem Sverige. Hämtat från https:// natur- och kulturmiljöer. Naturvårdsverket, rapport 5666. Musselportalen. Hämtat från Musselportalen: https://www.musselportalen. viss.lansstyrelsen.se/ se/ Naturvårdsverket. (2009). Riskbedömning av förorenade områden . Bromma: Västra Götalandsregionen. (2013a). Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt Naturvårdsverket. Sveriges Lantbruksuniversitetet. (den 08 05 2020b). Svenskt elfiskeregister. och utveckling i Västra Götaland 2014-2020. Antagen 2013-09-24. Hämtat Hämtat från Databasen för provfiske i vattendrag - SERS: https://www.slu.se/ från https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/ Naturvårdsverket. (2019). Luftguiden - Handbok om miljökvalitetsnormer för institutioner/akvatiska-resurser/databaser/elfiskeregistret/ workspace/SpacesStore/a160ac83-dee8-49a5-88ac-2248e6c85ced/VG2020_ utomhusluft Version 4. Stockholm: Naturvårdsverket. ver_rf.pdf?a=false&guest=true Trafikverket. (2012). Kapacitetsutredning för transportsystemet. Hämtat från Naturvårdsverket. (den 27 08 2020a). Hämtat från Rödlistning (sida https://trafikverket.ineko.se/se/huvudrapporter Västra Götalandsregionen. (2013b). Målbild Tåg 2035 - Utveckling av uppdaterad 2020-04-22): http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete- kollektivtrafiken i Västra Götaland. Antagen juni 2013. Hämtat från https:// i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Naturvard/ Trafikverket. (2014). PM AKF 12 - 001 Översvämningssäkring och alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/ Rodlistning/ hydrologiskt dimensioneringsunderlag, Projekt Västlänken. SpacesStore/4cd455d6-7894-49e6-a255-18199f4d4ddf/M%c3%a5lbild_T%c3 %a5g_2035_130625_l%c3%a5guppl%c3%b6st.pdf?a=false&guest=true Naturvårdsverket. (den 24 08 2020b). Hämtat från Fridlysta arter (Sida Trafikverket. (2017b). Riktlinje: Buller och vibrationer från trafik på väg och uppdaterad 2020-02-04): http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Djur- järnväg (TDOK 2014:1021). 13: 03. Västra Götalandsregionen. (2014). Landsbygdsutredning, Kollektivtrafik i REFERENSER och-vaxter/Fridlysta-arter/ Västra Götaland. Antagen av kollektivtrafiknämnden 2014-04-27. Hämtat KAPITELNAMN Trafikverket. (2018a). Positionspapper, Nya stambanor - ny generations från https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/ content/workspace/SpacesStore/2679136e-de71-410d-b7c4-87085f72d0e7/ Regionfakta. (2020). Statistik från län och regioner i Sverige. Hämtat från järnväg. Trafikverket. Landsbygdsutredning_kollektivtrafik_V%c3%a4stra_G%c3%b6taland_ http://www.regionfakta.com/ den 11 02 2020 justerad.pdf?a=false&guest=true Trafikverket. (2018b). Åtgärdsvalsstudie Höghastighetsjärnväg Linköping- Riksantikvarieämbetet. (2014). Kulturmiljövårdens riksintressen enligt 3 kap. Borås. Västra Götalandsregionen. (2016). Regionalt trafikförsörjningsprogram 6 § miljöbalken. Handbok 2014-06-23. Västra Götaland, programperiod 2017-2020 med utblick till 2035. Antagen Trafikverket. (den 03 03 2019a). Klimatkrav. Hämtat från https://www. 2016-11-29. Hämtat från https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/ trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/energi-och- SCB. (2019). Kommuner i siffror. Hämtat från https://www.scb.se/hitta- storage/node/content/workspace/SpacesStore/e682ad42-ea07-4be6- klimat/klimatkrav/ statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=1401®ion2=00 8c86-00367082a037/Trafikf%c3%b6rs%c3%b6rjnprogr_VGR_20161220_ webbversion-1.pdf?a=false&guest=true SGU. (2019). Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om Trafikverket. (den 18 11 2019b). Luft. Hämtat från https://www.trafikverket. se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/Luft/ miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten (SGU-FS Västsverige.com. (2019). Vandringsleder i Sjuhärad. Hämtat från 2013:2). https://www.vastsverige.com/ulricehamn/cykla--vandra-i-sjuharad/ Trafikverket. (2019c). Teknisk systemstandard för en ny generation järnväg, vandringsleder/?u=9389 Sjuhäradsrundan. (den 03 02 2020). Cykelleden Sjuhäradsrundan. Hämtat version 4.1 revision A. från http://cykelledensjuharadsrundan.se/kartor/karta/ Trafikverket. (2020a). Landskapsanalys för planläggning av vägar och Skogsstyrelsen. (2019). Skogens pärlor. Hämtat från https://kartor. järnvägar: ILKA (Integrerad landskapskaraktärsanalys) - En handledning. skogsstyrelsen.se/kartor/ Publikation 2020:072.

SMHI. (2015). Framtidsklimat i Västra Götalands län − enligt RCP-scenarier, Trafikverket. (2020b). Landskapskaraktärsanalys Projekt Göteborg-Borås. KLIMATOLOGI Nr 24. Trafikverket. (2020c). PM Naturmiljö. Swedavia Airports. (2017). Draft Masterplan Göteborg Landetter Airport. Hämtat från https://www.swedavia.se/globalassets/om-swedavia/roll-och- Trafikverket. (den 7 01 2020d). Nationella Vägdatabasen - väg. Hämtat från uppdrag/draft-masterplan-landvetter-2018-01-12.pdf lastkajen: https://lastkajen.trafikverket.se

96 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING KAPITELNAMN REFERENSER

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 97 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 650 020-600 Trafikverket,405 33 Göteborg. Besöksadress: Vikingsgatan 2-4. www.trafikverket.se Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 650 020-600 Trafikverket,405 33 Göteborg. Besöksadress: Vikingsgatan 2-4. www.trafikverket.se

TRAFIKVERKET. BESTÄLLNINGSNUMMER:XXXX. ISBN: (VID FLER ÄN 16 SID). UTGÅVA:X. JUNI 2010. PRODUKTION:XXX. TRYCKERI:XXX. FOTO: XXX. ILLUSTRATION:XXX.