Uppdaterad 2021-06-07
Översiktsplan Forshaga 2040 Samrådsredogörelse
1
Innehåll Inledning ...... 3 Vad är en samrådsredogörelse? ...... 3 Hur har samrådet gått till? ...... 3 Vad handlar synpunkterna om?...... 4 Yttranden från myndigheter ...... 5 Svar på samrådsremiss gällande Översiktsplan 2020—2040 Forshaga kommun ...... 3 Yttranden från grannkommuner ...... 6 Övriga yttranden ...... 8 Kommunala partier och nämnder ...... 9 Ideella föreningar ...... 12 Invånare ...... 13 Ändring inför utställning ...... 20
Fastställt av: Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller nämnd Fastställt datum: XXXX-XX-XX, § XX Dokumentet gäller till och med: XXXX-XX-XX Dokumentet gäller för: Förvaltning, verksamhet eller alla nämnder och förvaltningar Dokumentansvarig: Förvaltning, verksamhet Diarienummer: XXXX
2
Inledning Kommunfullmäktige beslutade under 2016 att revidera översiktsplanen från 2010 då den ansågs vara inaktuell. Kommunledningskontoret i Forshaga kommun påbörjade arbetet att ta fram en ny översiktsplan under hösten 2018. En översiktsplan är ett omfattande dokument med övergripande strategier för hur kommunen ska utvecklas. En översiktsplan anger hur kommunens mark- och vattenområden ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas ur ett långsiktigt perspektiv. Genom en bra planering skapar vi förutsättningar för att Forshaga kommun växer på ett långsiktigt hållbart sätt och fortsätter vara en plats där vi trivs. Allt fler väljer att flytta till Forshaga Kommun och vi har ett mål att växa med 50 invånare årligen. Detta, och om befolkningsprognoser håller i sig, innebär att vi är 1000 fler invånare 2040. Vi behöver därför planera för nya bostäder och annan service som exempelvis skolor, förskolor och äldreboenden. Vi behöver också planera för hur mark ska användas för att ge plats för nya arbetsplatser, handel och vägar. Ju fler vi blir desto viktigare är det också att det finns tillgång till samhällsservice, rekreation och tillgång till natur. Parallellt med att vi blir fler kommer antalet resor att öka, vilket innebär att vi måste planera för bilåkande, kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik.
Vad är en samrådsredogörelse? Syftet med en samrådsredogörelse är att beskriva hur samrådet har gått till, redovisa och svara på de synpunkter och yttranden som inkommit från allmänheten, andra kommuner, region och myndigheter. Samrådsredogörelsen ska också beskriva vilka förändringar som skett i planen till följd av synpunkter och yttranden. Samrådsredogörelsen presenterar en sammanvägning av de synpunkter som har relevans för översiktsplanen, detta för att underlätta läsbarheten och utvärderingen. Samrådsredogörelsen är ett relativt omfattande dokument, men är tänkt att fungera som en uppslagsbok där läsaren lätt ska kunna leta upp vilka som lämnat synpunkter till samrådsremissen. Samrådsredogörelsen ska finnas tillgänglig tillsammans med planförslaget.
Hur har samrådet gått till? Tidig invånardialog inför framtagande av ny översiktsplan Tidig invånardialog kring översiktsplanen med Forshaga kommuns invånare skedde under våren och sommaren 2019. Detta för att fånga in invånares synpunkter och idéer i tidigt skede innan översiktsplanens samrådsförslag tagits fram. Forshaga kommun fanns på plats på Edeby marknad och två dagar under Forshaga marknad 2019. Den tidiga invånardialogen finnas även tillgängligt på hemsidan under hela sommaren 2019. Vid dessa tillfällen fanns kommunens samhällsplanerare på plats tillsammans med kommunens förtroendevalda politiker. Invånardialogerna på plats hade i syfte att sprida information och uppmärksamma kommunens arbete med översiktsplanen. Vid de fysiska träffarna fanns det tillfälle för invånare att ställa frågor och lämna sina synpunkter skriftligt. På hemsidan fanns det även möjlighet att lämna sina synpunkter genom en interaktiv karta. Genom att markera en plats på kartan kunde man välja olika tema på sin synpunkt och skriva in sina synpunkter, tankar och idéer. Det fanns ingen gräns för antalet synpunkter invånarna kunde lämna. Det tidiga samrådet annonserades på vår hemsida, facebook, i den kommunala tidningen Kontakten samt i ForshagaDeje-bladet. Samtliga inkomna synpunkter i den tidiga invånardialogen har sammanställts i ett dokument som finns tillgänglig på vår hemsida. Genom dialoger och via vår webbplats har vi tagit fram ett förslag till översiktsplan, där du kan se var vi föreslår att exempelvis nya bostadsområden, industrier och gång- och cykelvägar ska ligga i framtiden. Förslaget har nu varit ute på samråd, där invånare och andra som verkar i kommunen fått tycka till. Det som är viktigt i sammanhanget är att en översiktsplan är en del av en demokratisk process där din åsikt naturligtvis ska kunna höras tillsammans med alla övriga invånares.
3
Förslag till ny översiktsplan Förslag till ny översiktsplan för Forshaga kommun har varit ute på samråd mellan 21 april 2020 till 24 juli 2020. Två handlingar samt åtta kartor utgjorde underlag för samrådet: Översiktsplan Forshaga kommun 2040, samrådshandling Miljökonsekvensbeskrivning, Översiktsplan 2020-2040, samrådsförslag Karta 1 Utvecklingsstrategi Karta 2 Markanvändning Karta 3A-3F Värden och hänsyn
Under samrådstiden har synpunkter kunnat lämnas från allmänhet, politiska nämnder, föreningar och myndigheter. Forshaga kommun valde att hålla samrådet digitalt då vi ville motverka spridning av covid-19. Samrådsförslaget har under samrådstiden funnits tillgänglig på vår hemsida forshaga,se/oversiktsplan. Synpunkter kunde lämnas digitalt via ett kontaktformulär på webben eller via e-post [email protected]. Handlingarna har också funnits tillgängliga för utskick via posten för de som inte har haft möjlighet att läsa handlingarna digitalt. Invånare har också haft möjlighet att skicka brev till kommunen med sina synpunkter. Samrådet har marknadsförts via kommunens hemsida, facebook, i den kommunala tidningen Kontakten och ForshagaDeje-bladet. Annonsering beträffande samrådet skedde i lokaltidningarna i NWT och VF. Utöver ovan har vi skickat ut samrådshandlingarna via mejl till myndigheter, politiska partier och nämnder, närliggande kommuner och föreningar.
Vilka har yttrat sig under samrådstiden? Under perioden för samrådet har 25 yttranden kommit in från invånare, föreningar, grannkommuner, politiska partier och myndigheter. Synpunkterna har lämnats in skriftligen under samrådstiden, antingen via mejl, kontaktformulär eller brev.
Externa myndigheter 6 Interna myndigheter (nämnder) 1 Politiska partier 1 Föreningar 1 Invånare 14 Grannkommuner 2
Vad händer efter samrådet? Yttrandena från samrådet används för att vidareutveckla och förtydliga översiktsplanen. Därefter ställs den uppdaterade versionen ut på utställning och under utställningstiden ges ytterligare en chans att lämna synpunkter. När utställningen är genomförd kompletteras översiktsplanen ytterligare en gång och de inkomna synpunkterna sammanställs i ett särskilt utlåtande, därefter kan planen antas av kommunfullmäktige.
Vad handlar synpunkterna om? I detta kapitel görs en övergripande sammanställning av synpunkter i de inkomna yttrandena indelat i de olika kategorierna externa myndigheter, interna myndigheter (d.v.s. nämnder och förvaltningar inom kommunen), politiska partier, föreningar, invånare och grannkommuner.
4
Yttranden från myndigheter Länsstyrelsens yttrande Översiktsplan för Forshaga kommun – samråd Ärendet Rubricerad översiktsplan har översänts till Länsstyrelsen för samråd enligt 3 kap 8§ PBL. Förslaget har sänts för yttrande till berörda myndigheter samt till berörda enheter inom Länsstyrelsen. Lantmäteriet, Skogsstyrelsen, Svenska kraftnät och Trafikverket har inkommit med yttranden med anledning av planförslaget. Vattenfall har inget att erinra mot förslaget. Ärendet har vidare diskuterats internt inom länsstyrelsen med representanter för berörda enheter den 24 juni 2020. Förslaget är upprättat den 13 mars 2020 och innehåller följande handlingar: Samrådshandling, Översiktsplan 2020–2040, Forshaga kommun Miljökonsekvensbeskrivning Karta 1, Utvecklingsstrategi Karta 2, Markanvändning Karta 3A–3G, Värden och hänsyn
Länsstyrelsens roll Länsstyrelsen skall vid samråd om översiktsplan enligt 3 kap. 10 § PBL särskilt: 1. ta till vara och samordna statens intressen, 2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. PBL, som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden, 3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken, 4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och 5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.
Sammanfattning Forshaga kommun har tagit fram en väl genomarbetad översiktsplan med tydlig struktur och röd tråd, vilket bidrar till god läsbarhet och förståelse. Viljeinriktningen är tydligt presenterad och det finns en avgränsad tidshorisont som är frekvent återkommande i planen. Länsstyrelsen anser dock att flera områden behöver hanteras mer djupgående. För att ge översiktsplanen mer styrka som den huvudsakliga strategiska planen för Forshaga under 20 år framåt i tiden bör kommunen göra tydligare ställningstaganden i vissa frågor. Länsstyrelsen har i samrådsyttrandet synpunkter kring kartornas läsbarhet, mark- och vattenanvändning, riksintressen, miljökvalitetsnormer, landsbygdsutveckling i strandnära lägen, mellankommunala frågor, hälsa och säkerhet samt allmänna intressen som natur- och kulturvärden, avfallshantering och friluftsliv.
Allmänt om planen Översiktsplanen visar en tydlig målbild där både tätorter och landsbygd ska utvecklas. De fem vägledande principerna för den fysiska utvecklingen i kommunen är ”Visa älven”, ”Hela kommunen ska med”, ”Bygg vidare på det unika”, ”Utveckla på ett ansvarsfullt sätt” och ”Skapa mötesplatser”. Länsstyrelsen anser dock att översiktsplanen brister i beskrivningen av hur kommunen ska nå 2040 års vision. Kommunen bör därför fördjupa beskrivningen av strategier och konkreta åtgärder. Kommunens kommentar: I åtgärdslista för genomförande har kommunen specificerat fler konkreta åtgärder kommunen vill åta sig fram till 2040. Forshaga kommuns väletablerade vision att vara en barnkommun saknas i översiktsplanen. Visionen används på kommunens hemsida, på välkomstskyltarna i kommunen och i 2020 års strategiska plan. Om barnkommun ska
5 fortsätta att utgöra kommunens vision bör kommunen överväga att arbeta in begreppet och en beskrivning av vad det innebär i översiktsplanen. Den 1 januari 2020 blev Barnkonventionen svensk lag, detta är något som kommunen skulle kunna relatera till visionen om att vara en barnkommun. Kommunens kommentar: Forshaga kommun har under 2020 arbetat med framtagande av ny vision för kommunen därav har vi medvetet utelämnat den tidigare visionen ”Barn kommun”. Den nya visionen integreras i översiktsplanen inför utställningsskedet. Översiktsplanen redogör för en rad olika strategiska planer som är under framtagande under 2020–2021. Det handlar om kulturmiljöprogram, grön infrastrukturplan, trafikplan, miljö- och klimatplan, VA-plan och serviceplan. Ämnesområdena belyses i varierad omfattning i översiktsplanen. Om alla dessa dokument antas efter översiktsplanens antagande riskerar en stor mängd viktig information som framkommer under arbetet att inte fångas upp i översiktsplanen. Länsstyrelsen anser att så många som möjligt av planerna bör färdigställas och antas före översiktsplanens antagande så att översiktsplanen kan hänvisa till information från antagna planer istället för att hänvisa till pågående arbeten med kommande planer. Kommunen kommentar: Många av de planer som benämns är under framtagande har i mångt och mycket arbetats in i översiktsplanen. Vi anser därför att översiktsplanen kommer att fånga upp viktiga delar som kommer belysas i de planerna även om de ännu inte är officiellt antagna. Kommunen skriver att översiktsplanen ska ligga till grund för kommande centrumplaner för Forshaga och Deje. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen gör tydligt att de vill utveckla inte bara Forshaga centrum, utan även Deje centrum. I en liten kommun med två större tätorter kan det vara utmanande att skapa utveckling i båda tätorterna. Länsstyrelsen anser att kommunen tydligare kan redogöra för hur Deje tätort ska komplettera Forshaga tätort. Till exempel finns kommunens enda simhall i Deje, vilket därmed är ett värde för hela kommunbefolkningen. Översiktsplanen innefattar många kartor, vilket Länsstyrelsen finner mycket positivt. Kartornas läsbarhet behöver dock ses över, bland annat avseende färgskalor, orts- och områdesnamn och mängden information som redovisas utanför kommungränsen. Mer synpunkter på planens kartor följer i yttrandet. Kommunens kommentar: Vi har gjort vissa kompletteringar avseende Dejes utveckling, samt vissa korrigeringar i kartorna och gjort färgskalorna i kartorna tydligare. Vi anser att de nu är lättare att avläsa.
Mark- och vattenanvändning Karta 1 redovisar översiktsplanens utvecklingsstrategi för hela kommunen fram till år 2040. Den visar bland annat var ny bebyggelse och infrastruktur kan tillkomma och var den viktiga grönstrukturen finns. Viktig grönstruktur definieras på sidan 39 och de olika delområdenas värden beskrivs. Länsstyrelsen finner det anmärkningsvärt att stora områden av kommunen har lämnats vita på kartan som ska redovisa utvecklingsstrategin. Det är en bred definition som anges för den viktiga grönstrukturen, vilket gör det otydligt varför vissa skogsområden har markerats som viktig grönstruktur medan andra har valts bort och lämnats okategoriserade. Länsstyrelsen anser att det riskerar att framstå som om det saknas utvecklingsstrategier eller värdefulla användningsområden för de vita områdena och kommunen bör därför överväga att justera kartan och de olika benämningarna. Kommunens kommentar: Vi anser att utvecklingsstrategin inte behöver kartlägga hela kommunen utan syftar till att peka ut de viktigaste strategiska sambanden som påverkar kommunens långsiktiga planering. För att tydliggöra detta har vi bytt namn på de utpekade områdena från ”viktig grönstruktur” till ”gröna samband” med ytterligare tydliggöranden i beskrivningen av dess betydelse. Länsstyrelsen vill göra medskicket att översiktsplanens kartmaterial kan redovisa fler typer av utvecklingsområden än för endast bostäder, verksamheter och infrastruktur. Exempelvis kan utredningsområden för framtida nya skolor, äldreboenden, samlingsbryggor, idrottsanläggningar och campingar redovisas. Kommunens kommentar: Vi har strategiskt valt att inte ha för många typer av utvecklingsområden för att vi inte ska ”låsa oss fast” vid alltför specifika användningsområden. Översiktsplanen blir på så vis mer flexibel och vi tror därmed att översiktsplanen kan vara aktuell under en längre tid. Vi anser att markanvändningen kan klargöras vid framtagande av detaljplan.
6
Planeringsunderlag och allmänna intressen
Strandskydd Länsstyrelsen har noterat en felskrivning i avsnittet om strandskydd angående antalet nya LIS-områden. Översiktsplanen föreslår tre nya LIS- områden, men i strandskyddsavsnittet står att endast ett LIS-område läggs till utöver de befintliga. Kommunens kommentar: Vi har rättat till felskrivningen kring antalet nya LIS-områden, dessutom har vi tagit bort ett LIS-område inför utställningsskedet.
Klimat och energi Översiktsplanen tar hänsyn till den regionala utvecklingsstrategin och trafikplaneringen i ett översiktligt perspektiv vid planering av nya bostadsområden. Länsstyrelsen finner det positivt att nya bostadsområden huvudsakligen planeras runt redan befintliga områden. Det är också bra att dessa ligger i kollektivtrafiknära lägen, vilket underlättar möjligheten att välja ett hållbart resande och förbättra resenärsunderlaget. Länsstyrelsen anser att kommunen kan förtydliga var kollektivtrafikstråken finns och hur ny bebyggelse ska kopplas till dessa. Länsstyrelsen vill också framhålla vikten av att tänka ur ett ”hela resan perspektiv” och planera så att det är enkelt och tryggt att byta till olika hållbara transportsätt, vilket bland annat kräver strategiskt belägna cykelparkeringar i anslutning till hållplatser och andra viktiga målpunkter i kommunen. Länsstyrelsen vill uppmana kommunen att utveckla resonemanget kring hur kollektivtrafikresande ska bli mer attraktivt i förhållande till bilresande. Kommunens kommentar: Vi noterar Länsstyrelsens uppmaning att förtydliga var kollektivtrafikstråken finns. Vi har lyft in vikten av att underlätta för hållbart resande och kollektivtrafikstråk under strategin ”hela kommunen ska med”. Länsstyrelsen har noterat att översiktsplanen saknar övergripande planering av laddinfrastrukturen i kommunen, till exempel identifiering av strategiska platser i kommunen för publik laddning. Detta är något som kommunen bör överväga att införa i översiktsplanen. Kommunen kommentar: Vi har utvecklat ett resonemang kring laddinfrastruktur för elfordon. Laddinfrastrukturen ska i första hand utvecklas i anslutning till pendelparkeringar, verksamhetsområden och besöksmål/mötesplatser inom älvstråket.
Naturvärden Kommunen har tagit ett helhetsgrepp om utvecklingen och lyfter frågor om värdefull natur tidigt i processen, vilket Länsstyrelsen finner positivt. Det gör att områden kan utvecklas och utformas på lämpligaste sätt utifrån platsernas förutsättningar. Länsstyrelsen rekommenderar att när ny mark tas i anspråk bör en översiktlig naturvärdesinventering enligt svensk standard (SS 199000:2014) genomföras, samt en analys av området om det finns fridlysta eller rödlistade arter. En naturvärdesinventering ska enligt standarden resultera i avgränsade samt bedömda områden av positiv betydelse för den biologiska mångfalden. Länsstyrelsen gör bedömningen att sådana områden som klassas som nyckelbiotoper eller naturvärdesobjekt i skogen eller värdefulla våtmarker eller ängs- och betesmarker tillsammans med de högsta klasserna enligt NVI sådana biotoper som enligt MB 3:3 och 3:6 ska undantas från exploatering och risk för skada. Kommunen bör inarbeta ovanstående information i översiktsplanen och identifiera eventuella konfliktpunkter i planförslaget. Länsstyrelsen noterar att det saknas beskrivningar av om skyddade miljöer som omfattas av det generella biotopskyddet i 7 kap. 11 § MB berörs av den planerade utvecklingen. Dessa kan sannolikt förekomma i till exempel Bergsgården och Kvarntorp. Länsstyrelsen vill påminna om artskyddet som enligt miljöbalkens 8 kap. omfattar både fridlysta och invasiva arter samt att alla fåglar är fridlysta. Kommunen har inte redogjort för sin bedömning av vilken påverkan på fridlysta arter som översiktsplanen kan ha, detta behöver förtydligas. I fortsatt planering kan det också behövas fågelinventeringar och utredningar om påverkan på dessa i förhållande till artskyddsförordningens bestämmelser inför exploatering. Särskilt vid Kvarntorps verksamhetsområde syns många fågelobservationer i artportalen, och i industriområdet i Deje finns brun gräsfjäril som behöver utredas vidare inför planerade åtgärder i områdena. Kommunens kommentarer: Vi har uppdaterat beskrivningen av värdefull natur under rubriken ”Biotopskydd och artskydd” med tillhörande beskrivning. Sedan tidigare beskrivs 7
att inga biotopskyddsområden finns inom det som i översiktsplanen pekas ut som stadsbygd eller tätbebyggd landsbygd. Vi har även förtydligat ställningstagandet att när ny mark tas i anspråk bör en översiktlig naturvärdesinventering enligt svensk standard (SS 199000:2014) genomföras, samt en analys av området om det finns fridlysta eller rödlistade arter. Vi har lagt till en punkt om att naturvärdesinventering krävs vid Kvarntorp. Utpekat LIS-område vid Bergsgården har plockats bort ur översiktsplanen.
Kommunen beskriver i översiktsplanen de väl kända problemen med översvämningsmygg. Under ett antal år har kommunen planerat att bekämpa mygg med bekämpningsmedel inom Natura 2000-områden och naturreservat, samt för 2020 i flera spridda områden i anslutning till bostadsområden. Av ansökan för denna bekämpning framgår att dessa mygg uppfattas av boende som problematiska på ett sätt som kan utgöra en olägenhet för hälsan. Vissa utpekade områden för utveckling i denna översiktsplan ligger nära områden som avses att bekämpas på grund av myggproblem, till exempel Tjärnheden och Ånäs/Råtorp. Dessutom är frågan om tillstånd till sådan bekämpning i Natura 2000-områdena sådan att det krävs regeringens tillåtelse för att medge tillstånd. Utvecklingsområden för nya bostäder bör avvägas mot vilken risk för olägenhet för mygg som finns i området, utan sådan bekämpning som nämnts ovan, samt vilka andra åtgärder som planeras för att förebygga, hindra och motverka sådan olägenhet vid nyetablering av bostäder. Att kommunen har ansvar att göra sådana övervägningar inför exploatering följer av t.ex. 2:3 och 2:4 MB. Vidare framgår också i villkor för beslutet om tillstånd till bekämpning av mygg från Naturvårdsverket, att alternativa åtgärder för att minska behovet av bekämpning ska utredas och redovisas. Länsstyrelsens gör bedömningen att utveckling av bostadsområden inte ska göras nära områden attraktiva för mygg om inte problem med riklig förekomst och olägenhet också kan förebyggas på annat sätt än med bekämpning. Länsstyrelsen anser att översiktsplanen ska kompletteras enligt ovan. Kommunens kommentar: I Forshaga kommun har vi under åren 2013 - 2016 provat alternativa bekämpningsmetoder som bete, slyröjning och gasolfällor mot de betydande myggproblemen. I början beskrevs dessa åtgärder som mycket framgångsrika metoder som minskade på stickmyggmängderna. Den drabbade befolkningen delade dock inte denna uppfattning. Problemen med översvämningsmyggor kvarstod och befolkningen var missnöjd och kände sig sviken av sin kommun. Under 2017 insåg Forshaga kommun att det inte fanns fakta som kunde styrka att dessa åtgärder på något sätt bidrog till att minska stickmyggproblemen i de drabbade områdena. I Forshaga kommun utför man fortfarande slåtter och bete men betraktar nu detta enbart som naturvårdande insatser. Åtgärderna utförs således inte längre som ett led i bekämpningen av översvämningsmyggor. Det finns i nuläget ingen alternativ metod att bekämpa stickmyggor med samma effekt som med VectoBac G®. I ansökan om tillstånd för spridning av VectoBac G® som myggbekämpningsmedel beskrivs att bekämpningen avser områden där larvkläckning sker. Inom dessa områden kan det utan bekämpning produceras besvärande till olidliga mängder blodsökande honor av översvämningsmygg- däribland arten Aedes sticticus. Inom gruppen översvämningsmyggor är det den långtflygande arten Aedes sticticus som dominerar i Forshaga kommun. Dessa mängder blodsugande honor kan innebära betydande olägenhet för människor som bor och vistas inom fem km (vissa arter flyger även längre än så) från de aktuella larvmiljöerna i områdena (ramområdena där ansökts om tillstånd för bekämpning). Vidare beskrivs att vid en normal översvämning riskerar de Aedes sticticus som sprids från ramområden inom Natura 2000-områden att drabba 3 978 fastboende (enligt befolkningsunderlaget från Statistiska Centralbyrån) inom 5 km. Vid en stor översvämning ökar antalet potentiellt drabbade personer till 12 347 fastboende inom en 10 km buffertzon kring aktuella Natura-2000 områden. För hela det sökta ramområdet i Forshaga på 751 ha betyder utebliven bekämpning att 11 687 fastboende inom 5 km och 22 769 fastboende inom 10 km från dessa myggproduktiva ramområden riskerar att drabbas av stora till outhärdliga problem. (Det bor ca 11500 personer i Forshaga kommun.) Antalet drabbade besökare och sommarboende är okänt. I ett scenario att ett område av fem kilometer från identifierade larvmiljöer undantas för utveckling av bostäder med hänsyn till ”vilken risk för olägenheter för mygg som finns i området utan bekämpning” så täcks större delen av Forshaga kommun in, däribland i sin helhet Deje och Forshaga tätorter. Vi anser att utpekande av utvecklingsområden för bostäder i kommunen därmed inte kan styras helt av myggproblematiken, ex. Tjärnheden bedöms vara ett mycket attraktivt område med goda boendekvaliteter genom närhet till både Klarälven, Deje tätort samt närhet till kollektivtrafik.
8
Kommunen är införstådd i tillståndsprocessen för myggbekämpning i NATURA-2000 område.
Kommunen anger att förutsättningarna för en ny bro till Pannkakans naturreservat ska utredas under 2020–2025. Länsstyrelsen ser gärna en bättre beskrivning av frågan i granskningshandlingen av översiktsplanen. Pannkakans naturreservat ligger direkt angränsande till Deje tätort men nås endast med båt. Med en broförbindelse skulle naturreservatet sannolikt kunna bli ett värdefullt besöksmål. Kommunens kommentar: Planhandlingarna och markanvändningskartan har inför utställning kompletterats med beskrivning av en bro till ön Lustnäs (Pannkakans naturreservat). Bro till Lustnäs ligger med under åtgärdslista för genomförande och kommer att utredas vidare.
Jordbruksmark Enligt Miljöbalken 3 kap. 4 § är jord- och skogsbruk av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Här kan det också påpekas att all mark som lantbrukare väljer att bruka betraktas som brukningsvärd, och även jordbruksmark som har tagits ur produktion kan omfattas av begreppet (MÖD, P 4087-15 & P 4848-16). Under 2019 har Mark- och miljööverdomstolen i sju av nio domar som har gällt bedömningar enligt 3 kap. 4 § miljöbalken bedömt att intresset av att bevara brukningsvärd jordbruksmark väger tyngre än föreslagen bebyggelse och andra åtgärder. Länsstyrelsen bedömer att översiktsplanen inte redovisar tillräckligt tydligt vad brukningsvärd jordbruksmark är och att planen behöver kompletteras avseende detta. Översiktsplanen föreslår ett utvecklingsområde för bostäder i västra Olsäter. Exploateringar nära jordbruksmark kan innebära att problem uppstår då gödsel och kemiska bekämpningsmedel används i växtodlingen nära den nya bebyggelsen. Länsstyrelsen noterar att jordbruksmark saknas bland de nämnda planeringsfrågorna som särskilt ska beaktas i Olsäter. Kommunens kommentar: Planförslaget har inför utställning förtydligats avseende ställningstagande kring jordbruksmark, samt har det lyfts in som planeringsfråga att särskilt beakta för utveckling i Olsäter.
Utvecklingsområden Kommunen har pekat ut flera utvecklingsområden både i och utanför tätorterna. Områdena är markerade på tre kartor som täcker Forshaga med omnejd, Deje med omnejd, samt Olsäter med omnejd. Länsstyrelsen anser att hela kommunens yta bör presenteras på kartor som dessa tre för att till exempel visa samtliga utpekade LIS- områden och även de föreslagna cykelvägarna. Det framgår inte på karta var till exempel utvecklingsområden vid Framgårdsvägen och Näset ligger. Länsstyrelsen anser att det ska vara möjligt att hitta områdena på kartan om de omnämns i text. Generellt behöver orts- och områdesnamn ses över i kartorna för att förbättra läsbarheten. Kommunens kommentar: Vi har gjort förtydliganden och redovisar nu fem stycken illustrationskartor över den samlade utvecklingen till 2040 inom Lyckan och Dyvelsten, Forshaga tätort, Kvarntorp och Östra Deje, Deje och Mölnbacka samt Olsäter och Butorp. För överblick av samtliga tidigare utpekade LIS-områden hänvisas till det tematiska tillägget till översiktsplan ”Områden för landsbygdsutvecklings i strandnära lägen.” Det är i nuläget svårt att lokalisera till exempel Lyckan och Tjärnheden. Olsäter har stavats ”Olsätter” på flera av översiktsplanens kartor, men stavas ”Olsäter” i texterna. Kommunens kommentar: Vi har förtydligat i texten att Olsäter tidigare stavades Olsätter. På våra skyltar i kommunen står det Olsäter och det är den stavningen vi valt i översiktsplanen. Flera småsjöar har nästan helt försvunnit på kartorna då de har markerats som grönstruktur. Länsstyrelsen ställer sig frågande till varför den planerade cykelvägen mellan Forshaga och Kil inte finns med på kartan över Forshaga med omnejd. Cykelvägen kan spela en viktig roll för utvecklingsområdena i Dyvelsten och Lyckan, vilket även kommunen påpekar i beskrivningen av utvecklingsområdena.
9
Kommunens kommentar: Ett förenklande har gjorts i framtagandet av kartorna där sjöar och vattendrag på flera ställen ingår i föreslagen huvudsaklig markanvändning. Vi har lagt in den planerade cykelvägen mellan Forshaga och Kil i kartan. Det är Länsstyrelsens rekommendation att Forshagakartans avgränsning västerut utökas för att få med det i nuläget saknade hörnet av kommunen som ligger närmast Kil. Länsstyrelsen vill även påpeka att de streckade linjerna som visar utvecklingsområden respektive LIS-områden är svåra att särskilja. Det är också svårt att tyda vilken kategori som de små områdena tillhör, framförallt de som är ”nuvarande utvecklingsområden”. Kommunens kommentar: Vi har förtydligat i kartorna för att kunna särskilja de olika utvecklingsområdena. Länsstyrelsen anser att Framgården och Näset behöver beskrivas tydligare. Framgården har en intressant lokalisering intill Forshaga centrum, men det saknas en beskrivning av vad kommunen hoppas kunna åstadkomma med området om befintliga verksamheter i framtiden lokaliseras till Kvarntorp. Vidare finner Länsstyrelsen det otydligt beskrivet om kommunen ser positivt på att utreda bostäder på Näset eller inte. Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att det föreligger stora utmaningar för att utveckla Näset. Kommunens kommentar: Vi har utvecklat förslaget med ett förtydligande att inom Framgården och Näset kan en huvudsaklig utveckling ske i form av kontorsbyggnader, park eller annan typ av rekreationsområde, men lämpligheten för bostäder kan även komma att prövas i detaljplan. Kommunen bör ge en bättre beskrivning av utmaningarna avseende markföroreningar, översvämningsrisk och geoteknik. Kommunens kommentar: Vi har inför utställning kompletterat beskrivningen av kommunens utmaningar och ställningstaganden kring flera miljö-, hälso- och säkerhetsfrågor däribland markföroreningar, översvämningsrisk och geoteknik. Den myggproblematik som finns i delar av kommunen beskrivs i översiktsplanen i termer av att myggbekämpning måste fortsätta. Länsstyrelsen kan konstatera att vid utpekandet av utvecklingsområden har kommunen inte tagit hänsyn till de platser där myggproblematiken är särskilt stor. Att myggbekämpning kan ske bör inte ses som en förutsättning för en utveckling av samhället. Länsstyrelsen rekommenderar kommunen att ta fram en analys över var myggrika områden finns i förhållande till önskad samhällsutveckling så att kommunen inte bygger in sig i ett utökat behov av myggbekämpning. Se mer under Naturvärden. Kommunens kommentar: Se vår kommentar på s.8
Friluftsliv Kommunen visar i översiktsplanen att friluftsfrågor har en stor och viktig plats i den långsiktiga samhällsplaneringen. Länsstyrelsen ser dock brister i var underlaget för kommunens friluftsvärden har hämtats från. Länsstyrelsen noterar att 13 anläggningar för fritidsaktiviteter finns listade på sidan 66 i översiktsplanen, men i karta 3D redovisas endast 12 anläggningar då Bergsgårdens ridanläggning inte har markerats. Enligt Naturvårdsverkets metod för kartläggning av friluftslivets värden framgår att många områden i kommunen, utöver de utpekade i karta 3D, sannolikt är av betydelse för friluftslivet. Det handlar till exempel om sjöar och Klarälven, men även jordbruks- och skogsområden med och utan anläggningar som är av stor betydelse för friluftslivet. Länsstyrelsen anser att kommunen bör komplettera översiktsplanen med beskrivningar av friluftsvärden som inte är kopplade till de ordnade anläggningarna. Kommunens kommentarer: Vi har lagt in Bergsgårdens ridanläggning som saknades i karta 3D. Under hänsyn och kommunala ställningstaganden anger vi att Naturvårdsverkets metod kan användas i framtagande av grön infrastrukturplan. Länsstyrelsen saknar en redogörelse för hur kommunen avser att utveckla Klarälven som destination för friluftslivet. Om kommunen avser att till exempel anlägga grillplatser längs älven eller ser positivt på uthyrning av kanoter och flottar kan detta med fördel föras in i översiktsplanen. Kommunens kommentarer: Vi ser gärna att Klarälven kan utvecklas som destination för friluftslivet och har tydliggjort detta under vår utvecklingsprincip 1 ”Visa älven”. Däremot är vi försiktiga med att uppmuntra till detta kring våra vattenkraftverk i Deje och Forshaga. Dessutom är vattnet i Klarälven mycket strömt. Om denna typ av vattenverksamheter ska utvecklas ser vi gärna att det sker nedströms vattenkraftverket i Forshaga. När det kommer till mötesplatser med grillmöjligheter längs med Klarälven är vi mycket positiva till det.
10
Länsstyrelsen bedömer att det nationella friluftsmålet ”Tillgång till natur” tillgodoses på många sätt genom den genomförda medborgardialogen och inventeringar. Det finns dock stora möjligheter att ytterligare utveckla arbetet genom att använda Naturvårdsverkets metod för kartläggning och värdering av områden för friluftsliv. Detsamma gäller för friluftsmålet ”Attraktiv tätortsnära natur”. Länsstyrelsen noterar att kommunen inte uttrycker ambitionen att skydda natur för friluftslivet genom reservatsbildning. Översiktsplanen anger att exploatering inte ska ske inom områden med sociala värden samt att avverkning ska ske på ett sådant sätt att dessa värden värnas. Länsstyrelsen vill påpeka att den här typen av skrivelser inte garanterar att friluftslivets värden kommer att skyddas på långt sikt. Översiktsplanen kan därför inte sägas leva upp till syftet med friluftsmålet ”Skyddad natur som resurs för friluftsliv”. Kommunen kommentarer: Vi anser att de efterfrågade värdena har lyfts och kommer att fördjupas i grön infrastrukturplan. Kommunen har inför utställning förtydligat en ambition om att skydda skog i SISU-området genom reservatsbildning med syfte att trygga skogens allmänna värde för rekreation och friluftsliv. I nuläget har dock inte kommunen markrådighet inom hela området, men har som målsättning att jobba för det inom ramen för strategiska markinköp. Ovan har lyfts in i åtgärdslistan. Kommunen berörs av ett riksintresseområde för friluftsliv – Klarälvsbanan. Länsstyrelsen vill framhålla att riksintresseområdet för Naturvård rörande nedre Klarälven och laxbeståndet även är av stort värde för friluftslivet. Även om laxbeståndet inte hotas av ny bebyggelse behöver upplevelsevärdet vid laxfiske beaktas i samband med ny bebyggelse i området. Karta 1, utvecklingsstrategi, redovisar lokala och regionala värden i kommunen med blå stjärnor. Besöksmålen inom tätorterna redovisas inte på kartan men beskrivs i text på nästkommande sida. Länsstyrelsen noterar att fisket i Forshagaforsen inte omnämns här. Sportfiskecentrum listas dock bland anläggningar för fritidsaktiviteter och återfinns därmed även på karta 3D, friluftsvärden. Översiktsplanen anger också att Forshagaforsen är ett av Nordens bästa fiskevatten. Länsstyrelsen uppmanar kommunen att överväga att lyfta fisket i Forshagaforsen till ett besöksmål av nationellt värde enligt översiktsplanens utvecklingsstrategi, karta 1. Kommunens kommentar: Vi har lagt till fiskevatten av nationellt värde (Forshagaforsen) i karta 1, då vi anser att det är värdefullt att ha med i strategin. Bryggor Av översiktsplanen framgår att båthamnen vid Doktorudden är en viktig fritidsanläggning som i framtiden kan ha behov av att utökas. Länsstyrelsen anser dock att kommunens syn på brygganläggningar, kommunala och privata, saknas i översiktsplanen. Forshaga kommun är en kommun med många större vattendrag och det finns många enskilda bryggor. Länsstyrelsen anser att översiktsplanen bör kompletteras med kommunens syn på och strategi för framtida brygganläggningar och båtlivet. Länsstyrelsen anser att samlingsbryggor är att föredra framför enskilda bryggor. Kommunens kommentarer: Vi ser gärna att Klarälven kan utvecklas som destination. Däremot är vi försiktiga med att uppmuntra verksamheter kring våra vattenkraftverk i Deje och Forshaga. Klarälven är inte lämplig för bryggor eller iläggningsplatser då den är mycket föränderlig och högriskabel. Kommunen har därmed gjort ett tydligt ställningstagande kring olämpligheten att anordna brygganläggningar i Klarälven. Kommunen har i dagsläget inte det underlag som krävs för att ta ställning till övriga sjöar och vattendrag.
Kulturmiljö Översiktsplanen innehåller välbeskrivna och relevanta resonemang kring kommunens kulturmiljöer och deras betydelse för kommunens identitet och utveckling. Det är positivt att de nationella kulturmiljömålen lyfts fram som viktiga och vägledande även från ett kommunalt perspektiv. Kulturmiljölagens bestämmelser beskrivs när det gäller bestämmelserna för fornlämningar enligt 2 kap. KML. Trots att det saknas byggnadsminnen enligt 3 kap. KML i Forshaga kommun idag anser Länsstyrelsen att det vore lämpligt att nämna dessa bestämmelser samt att möjligheten finns att skydda byggnader och anläggningar med ett ”synnerligen högt kulturhistoriskt värde” som byggnadsminnen. I samband med att nytt kulturmiljöprogram tas fram är det viktigt att identifiera byggnader och anläggningar inom kommunen som har ett sådant värde att de kan bli byggnadsminnen. Länsstyrelsen rekommenderar att forn- och kulturmiljöer bör ses över med hänsyn till revideringen av kulturmiljölagen som skedde år 2014 i det nya kulturmiljöprogrammet. Synen på forn- och kulturlämningars värde och betydelse är föränderlig och ett kunskapsunderlag bör därför även uppdateras avseende forn- och kulturlämningar inom kommunen. 11
Kommunens kommentar: Vi noterar Länsstyrelsens rekommendationer inför arbetet med nytt Kulturmiljöprogram. Inom kommunen finns tre kyrkobyggnader som omfattas av skydd för sina kulturhistoriska värden genom tillståndsplikt enligt 4 kap. KML, Forshaga, och Nedre- och Övre Ulleruds kyrkor. Till kyrkorna hör kyrkogårdar som också omfattas av skydd för sina kulturhistoriska värden genom 4 kap.KML. Länsstyrelsen anser att kommunen bör komplettera beskrivningen av de värdefulla kulturmiljöerna genom att också ta upp de kyrkliga kulturmiljöerna. Länsstyrelsen efterfrågar en komplettering av texten i det andra stycket på sidan 64 gällande markområde runt fornlämning som omfattas av lagskydd. Det är korrekt att områdets storlek beror på fornlämningens betydelse och karaktär, men det bör tilläggas att områdets omfattning beslutas av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen noterar två felskrivningar på sidan 64 under ”Hänsyn och kommunala ställningstaganden”. Det anges att ”kulturminnes- lagen” tillämpas, men i det här fallet rör det sig om ”kulturmiljölagen”. I den efterföljande lagtexten (§ 10) står det ”fast fornlämning” där det enbart ska stå ”fornlämning”. Kommunens kommentarer: Komplettering av handlingarna har gjorts inför utställning, tillsammans med rättelser av felskrivningarna.
Landsbygdsutveckling och service Kommunen har tydligt lyft landsbygdsutveckling i översiktsplanen och vill säkerställa en godtagbar servicenivå och starka kopplingar till infrastruktur i hela kommunen. I översiktsplanen anges att Olsäter ska pekas ut som serviceort för både den norra kommundelen och för Ransäter i Munkfors kommun. Enligt samrådsförslaget för Forshaga kommuns serviceplan ska frågan ha diskuterats mellan de båda kommunerna, men Munkfors hade i det skedet inte tagit ett beslut om de avsåg att peka ut Ransäter som serviceort. Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att det finns en risk att Olsäter och Ransäter bedöms ligga för nära varandra för att båda ska kunna pekas ut som serviceorter och därmed ha rätt att söka något av de stöd som finns för kommersiell service. Det kan föreligga ett behov av ytterligare dialog i frågan mellan kommunerna. Kommunens kommentar: Vi för en kontinuerlig dialog med Munkfors kommun. Men som ni skriver så har inte de tagit fram någon serviceplan och vi anser i dagsläget att vi kan ha kvar vårt utpekande av serviceort i Olsäter med reservation om att detta kan behöva ändras i framtiden. Översiktsplanen nämner ingenting om hemsändningsbidrag, någonting som däremot omnämns i den pågående serviceplanen. Hemsändningsbidrag underlättar livet på landsbygden och Länsstyrelsen rekommenderar kommunen att beröra frågan även i översiktsplanen. Kommunens kommentar: Beskrivning av hemsändningsbidrag har lyfts in i översiktsplanen.
Avfallshantering och resurshushållning Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att avfallshantering är ett saknat kapitel i översiktsplanen. Forshaga kommun har en avfallsplan tillsammans med tre andra värmländska kommuner för åren 2017–2027, denna bör nämnas i översiktsplanen. Länsstyrelsen anser att översiktsplanen bör innehålla beskrivningar av möjligheterna till återvinning, källsortering samt hur kommunen arbetar för att förebygga avfall. För vägledning i hur avfallsfrågor kan hanteras i översiktsplanen har Avfall Sverige tagit fram rapporten Bättre plats för avfallstrappan: https://www.avfallsverige.se/kunskapsbanken/rapporter/rapportera/article/bat tre-plats-for- avfallstrappan-hur-avfallsfragor-kan-hanteras-i-den-fysiska- planeringen/. Kommunens kommentar: Komplettering av handlingarna har gjorts inför utställning och avfallshantering har lyfts in som rubrik. Kommunikationer Deje tätort genomkorsas av järnvägen Bergslagsbanan. Det är en enkelspårig, elektrifierad järnväg som sträcker sig mellan Kil och Gävle. Det finns inga persontransporter på banan och inte heller någon tågstation i Deje. Kommunen anger att de ser positivt på om persontransporter skulle återupptas på banan och att stationen i Deje då skulle kunna återöppna. Länsstyrelsen vill uppmana Forshaga kommun att göra ett starkare ställningstagande i den här frågan. Kommunen bör använda översiktsplanen för att lyfta en fråga som återupptagen persontrafik och återöppnad station i Deje. Kommunens kommentar: Vi har noterat länsstyrelsens synpunkt och har gjort vissa ändringar för ett starkare ställningstagande i frågan. 12
Översiktsplanen anger att det tidigare har funnits ett behov av omdragning av väg 62 vid Ulvsby där befintlig väg går nära bebyggelsen. I tidigare översiktsplan fanns en utpekad dragning för detta med, men i dagsläget finns åtgärden inte med i Länstransportplanen för 2018–2029. Länsstyrelsen vill även här uppmana kommunen att göra ett tydligt ställningstagande och ta tillfället i akt att lyfta de frågor som kommunen själv ser behöver lyftas. Oavsett om åtgärden finns med i Länstransportplanen eller inte har kommunen möjlighet att lyfta in åtgärden i översiktsplanen för att på så sätt visa kommunens viljeinriktning. Om kommunen vill att vägomläggningen ska finnas med i nästa Länstransportplan är därför Länsstyrelsens rekommendation att lyfta in åtgärden i översiktsplanen. Kommunens kommentar: Vi noterar länsstyrelsens uppmaning och är medvetna om att utpekanden i översiktsplanen kan ha bäring på statens planering, och att en kommuns redovisade ambition för (i detta fall) en vägsträcka också kan påverka den statliga infrastrukturplaneringen (och regionala ställningstaganden kring infrastruktur). Frågan om omdragning av väg 62 vid Ulvsby har diskuterats och vi ser inte ett sådant genomförande som troligt inom planens tidshorisont. I stället ser vi behov av andra åtgärder i närtid. Väg 62 sträckan Deje-Älvkullen passerar genom byn Hagen med tät randbebyggelse och många direktutfarter. Detta i kombination med låg vägstandard och korta siktsträckor gör att vi ser ett behov av att vägen trafiksäkras, inte minst för de oskyddade trafikanterna. En viktig faktor är att öka framkomligheten, och trygga en god boendemiljö. I stället för att lösa problemen med en omdragning av vägen ser vi andra möjliga lösningar som ex. bymiljövägar och trafikavskiljande åtgärder. Väg 62 bör förbättras bärighetsmässigt i befintlig sträcka, samt om möjligt genomföra breddning till 1+1 med mitträcke på lämpliga ställen samt 2+1 på andra.
Riksintressen Friluftsliv 3 kap. 6 § MB I översiktsplanen lyfts Klarälvsbanan som en tillgång för kommunen. Det är en turistdestination som kommunen avser fortsätta att utveckla i samverkan med grannkommunerna och nya cykelvägar ska koppla samman Klarälvs- banan med andra besöksmål i kommunen. Den underlättar livet på landsbygden och möjliggör för hållbar pendling. Kommunen redogör för tänkbara hot mot riksintresset och då nämns att oaktsam exploatering i anslutning till banan skulle kunna verka negativt för upplevelsevärdena. Kommunen visar att de är medvetna om att risk föreligger för negativ påverkan på riksintresset om Kvarntorps verksamhetsområde utökas så som översiktsplanen föreslår. Kommunen anger att vid en utökning av verksamhetsområdet på båda sidor om Klarälvsbanan ska risk- och säkerhetsfrågor samt det visuella intrycket beaktas. Kommunen menar att fordonstrafiken över banan inte ska öka, vilket torde innebära att angöringen till det föreslagna utvecklingsområdet för transporter och infrastruktur ska ske söderifrån och inte väster- eller norrifrån. Länsstyrelsen anser att detta vore lämpligt ur säkerhetssynpunkt och att detta kan förtydligas i översiktsplanen. Det visuella intrycket från Klarälvsbanan riskerar att försämras om verksamheter placeras på båda sidorna om banan. Länsstyrelsen saknar en beskrivning av tänkbara åtgärder som kommunen kan vidta för att minimera påverkan på det visuella intrycket. Kommunens kommentar: Inför utställning har planförslaget kompletterats med tänkbara åtgärder som kommunen kan vidta för att minimera påverkan på det visuella intrycket längs Klarälvsbanan.
Kommunikationer 3 kap. 8 § MB Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att riksintresseområdet för luftfart, Karlstad flygplats influensområde, även omfattar en stor del av utvecklingsområdet i Kvarntorp. Kommunens kommentar: Vi noterar informationen och har lyft in det som planeringsfråga att särskilt beakta vid fortsatt prövning.
Miljökvalitetsnormer Vatten Översiktsplanen ger en god överblick över vattenkvaliteten i kommunens vattendrag. Länsstyrelsen vill dock skicka med kommunen att bedömningar av påverkan på en vattenförekomst behöver göras på kvalitetsfaktornivå 13 så att det blir möjligt att se resonemangen kring vattenförvaltningens mål och om planen riskerar att strida mot dessa. Länsstyrelsen anser vidare att kommunen tydligare kan beskriva vilka vattendrag som förväntas få en förbättrad status av den planerade VA-utbyggnaden. I MKB skriver kommunen att förtätning av området runt Kvarntorp är en potentiell risk för vattenkvaliteten i Kvantorpsån. Det nämns dock endast att det är en risk med hänsyn till den ökade andelen hårdgjord yta och avrinningen från denna. Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att Kvarntorpsån har en otillfredsställande status gällande morfologiskt tillstånd, vilket framgick från en analys av markavvattningsföretag i åns anslutning. Dessutom är närområdet, 30 meter ifrån strandkant, i dagsläget exploaterad till 32%, vilket redan är nära gränsen mellan måttlig och otillfredsställande status på 35%. Om det sker en ökning av andelen hårdgjord yta inom 30 meter från vattendragets strandkant är risken stor att uppnåendet av MKN, God ekologisk status 2021, försvåras. Kommunens kommentar: Noterat. Inför utställning har kommunen förtydligat vilka vattendrag som förväntas få en förbättrad status av den planerade VA-utbyggnaden (Visten och Acksjön). De nya utpekade utvecklingsområdena i Kvarntorp är belägna över 40 meter från strandkant. Genom ett säkerställande av ett sådant avstånd vidare i prövningsprocessen bör en negativ påverkan på vattenförekomstens närområde och morfologiska tillstånd kunna undvikas. För ett tydliggörande har det lyfts in under ”planeringsfrågor att särskilt beakta” för området och i MKB. Tre nya LIS-områden pekas ut i översiktsplanen. Alla tre områdena ligger nära en och samma vattenförekomst och därför behöver kommunen ta ett helhetsgrepp och bedöma alla tre områdenas sammantagna påverkan på vattenförekomsten. Detsamma gäller om det är flera av de sedan tidigare utpekade LIS-områdena som tillsammans med nytillkomna utvecklingsområden påverkar en vattenförekomst. Kommunens kommentar: Vi har plockat bort ett av de utpekade LIS-områdena ur översiktsplanen (Bergsgården). Vi har också förtydligat resonemanget i den samlade bedömningen av LIS-områden. Vi anser att det handlar om en mycket liten eventuell påverkan på älven och att relationen mellan vilka åtgärder som behövs för att möjliggöra byggnation avvägs i detaljplan eller bygglov.
Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Kommunen tog fram ett tematiskt tillägg till den gällande översiktsplanen avseende LIS-områden 2017. LIS- planen föreslås fortsätta att utgöra ett tematiskt tillägg till den nya översiktsplanen, men de sedan tidigare utpekade områdena kompletteras med tre nya föreslagna LIS-områden i översiktsplanen. De tre områdena ligger i direkt närhet till Forshaga tätort vid Klarälven. Områdena presenteras på separata kartor där vissa aspekter är svåra att tyda och därför uppmanas kommunen att se över LIS-områdenas kartor. Länsstyrelsen anser att det är svårt att urskilja riksintresse för naturvård, fiskevatten samt beräknat högsta flöde från varandra. 100-årsflödet framgår inte alls av kartorna. De två kategorierna av aktsamhetsområden, efterarbetad lutningsanalys samt strandnära, stämmer inte överens med hur de har redovisats på karta 3F. Aktsamhetsområdena behöver definieras tydligare i texten och arbetas in i motiveringen till LIS-områdena. De föreslagna områdena ligger i anslutning till Klarälven, vilket innebär att förstärkningsåtgärder i form av erosionsskydd kan bli aktuellt för att göra områdena byggbara. Om kommunen bedömer att förstärkningsåtgärder kan komma att krävas önskar Länsstyrelsen att kommunen redogör för detta i översiktsplanen samt funderar över om insatsen med förstärkningsåtgärder står i rimlig proportion till vinsterna med LIS-utpekandena. Kommunens kommentar: Kommunen har ändrat och förtydligat kartunderlaget i översiktsplanen, för att det ska vara lättare att urskilja bl.a. utpekade LIS-områden, förutsättningar för skred i finkornig jordart (aktsamhetsområden och efterarbetad lutningsanalys), 100-årsflödet och andra riksintressen. Inom utpekade LIS-områden i översiktsplanen föreslås geoteknisk utredning genomföras som underlag vid fortsatt prövning, i samband med sådan kan behov av ev. stabilitetshöjande åtgärder klargöras. Klarälven – Ängevi Ängevi pekas ut som LIS-område för näringsverksamhet med syftet att möjliggöra för ett sommarcafé med utsikt över Klarälven. Området är planlagt för idrottsverksamhet vilket innebär att en ny detaljplan skulle krävas för att möjliggöra caféverksamhet. Länsstyrelsen bedömer att LIS-området kan motiveras och delar även
14 kommunens bedömning att en geoteknisk utredning kan komma att krävas för att säkerställa stabiliteten i området. Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att området bör ses som ett riskområde för ras och skred. Det finns många stora träd i området, dels inom LIS-området, dels i slänten ned mot Klarälvens strand. Kommunen uppger att inga identifierade naturvärden har påträffats. För att uppfylla syftet att skapa utsikt över älven från verksamheten behöver sannolikt många större träd fällas i slänten. Länsstyrelsen önskar en tydligare beskrivning av hur kommunen avser att skapa utsikt från området. Kommunens kommentar: Kommunen har pekat ut ett område för LIS vid Ängevi, i direkt anslutning till idrottsanläggningen Ängevi belägen vid entrén till Forshaga tätort. LIS- området som pekats ut ligger inom ett sedan tidigare detaljplanelagt område för idrottsanläggning. Det utpekade LIS-området ligger en bit upp från Klarälven i höjd med idrottsanläggningen. Om en verksamhet (café eller restaurang) skulle etablera sig på platsen finns goda möjligheter att få en älvglimt även om de flesta större träden får vara kvar i slänten mot älven. Genom kontinuerlig slyröjning kan man bevara utsikten mot älven. En verksamhet på utpekad plats skulle ge Forshaga tätort en mer tydlig, attraktiv och välkomnande entré för boende och besökare och skulle också stärka Ängevi som besöksmål. En detaljplaneändring kommer behöva göras för att kunna förverkliga intentionerna med utpekat LIS-område. Vi noterar Länsstyrelsens information om risk för ras- och skred. Se även svar ovan. Klarälven – Södra infarten Södra infarten pekas ut som LIS-område med syftet att möjliggöra för ett till två bostadshus. Idag finns två bostadshus inom LIS-området samt fem villor i närområdet. Länsstyrelsen bedömer att LIS-området kan motiveras och delar kommunens bedömning att en geoteknisk undersökning kan komma att krävas för att säkerställa stabiliteten i området. Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att området bör ses som ett riskområde för ras och skred. Kommunens kommentar: Vi noterar Länsstyrelsens information om risk för ras- och skred. Klarälven – Bergsgården Bergsgården pekas ut som LIS-område med syftet att möjliggöra för tre till fem bostäder. Vid Bergsgården är strandskyddet utökat till 300 meter och merparten av LIS-området ligger inom den utökade delen, över 100 meter från strandlinjen. Området utgörs av ett öppet fält som tidigare har brukats. Området klassas inte som stödberättigad jordbruksmark idag utan används för ridning av Bergsgårdens ridanläggning. Cirka 100 meter norr om området ligger Forshaga tätorts reningsverk. Cirka 25 meter söder om området finns en ravin som utgör nyckelbiotop och biotopskyddsområde. Länsstyrelsen vill framhålla att icke stödberättigad jordbruksmark inte innebär att marken inte har ett värde som möjlig framtida jordbruksmark. Att behålla fältet oexploaterat innebär att ridningen har en möjlighet att fortsätta och om behovet uppstår kan marken återgå till att brukas. Bergsgårdens ridanläggning är i översiktsplanen utpekad som en anläggning för fritids- aktivitet som kan påverka omgivande markanvändning eller i framtiden ha utökade markanspråk. Närheten till Bergsgårdens ridanläggning och till Forshagas reningsverk kan sannolikt innebära olägenheter för boende inom LIS-området. Länsstyrelsen delar inte kommunens bedömning att olägenheter från reningsverket skulle dämpas av den mellanliggande vegetationen. Dessutom anger kommunen i översiktsplanen att avstånd mellan ny bebyggelse och reningsverk ska följa Boverkets allmänna råd i vägledningen ”Bättre plats för arbete”. Bostadsexploatering i området skulle därmed inte vara förenligt med översiktsplanen. Länsstyrelsens samlade bedömning är att LIS-området med hänsyn till ovanstående bör utgå. Kommunens kommentar: Med anledning av länsstyrelsens samlade bedömning har vi valt att ta bort föreslaget LIS-område från översiktsplanen. Cykelväg Översiktsplanen nämner att det planeras för en ny cykelväg mellan Forshaga tätort och Kils tätort. Denna ska bland annat underlätta för Forshagaborna att nå tågtrafiken i Kil. Länsstyrelsen kan konstatera att cykelvägen kommer att få stöd i Kils översiktsplan som är under framtagande. Länsstyrelsen vill uppmana kommunerna att hantera cykelvägen gemensamt och göra tydliga och samordnade ställningstaganden för när de önskar se den genomföras. Länsstyrelsen bedömer att cykelvägen kan utgöra en viktig planeringsförutsättning för framförallt Lyckan och Dyvelsten.
15
Kommunens kommentar: Vi noterar länsstyrelsens rekommendationer om ett mellankommunalt samarbete.
Hälsa och säkerhet Radon Det saknas idag en kommuntäckande kartläggning över riskområden för radon. Kommunen beskriver att enstaka befintliga byggnader har problem från markradon idag. Länsstyrelsen vill göra medskicket att om det finns områden med betydande generell radonrisk avseende mark och grundvatten, till exempel områden med isälvsavlagringar, bör dessa beskrivas i översiktsplanen. För att underlätta hanteringen av framtida bygglov rekommenderar Länsstyrelsen kommunen att också ta fram en strategi för hantering av risk för markradon i samband med framförallt enskilda bygglovsansökningar. Kommunens kommentar: Vi noterar länsstyrelsens medskick angående riskområden för radon. Den strategi Forshaga kommun har för markradon idag är att vid nybyggnation ska det byggas radonsäkert eller radonskyddat. Om mätning gjorts som visar låga värden behöver inte grunden radonsäkras. Förtydligande av detta har gjorts i planhandlingarna.
Avloppsreningsverk Kommunen skriver att avstånd mellan ny bebyggelse och reningsverk ska följa Boverkets allmänna råd i vägledningen ”Bättre plats för arbete”. Trots detta föreslås ny bebyggelse i Bergsgården på ett avstånd från Forshagas reningsverk som inte är förenligt med vägledningen. Se mer under Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Kommunens kommentar: Vi har valt att ta bort föreslaget LIS-område från översiktsplanen.
Översvämningsrisk och klimatanpassning Översiktsplanen anger att ny sammanhållen bebyggelse, större riskobjekt eller bebyggelse med samhällsviktig verksamhet bör lokaliseras över beräknad högsta nivå för sjöar och hav eller nivån för beräknat högsta flöde i vattendrag. Länsstyrelsen välkomnar kommunens beslut att utvecklingsområden inte planeras under nivån för högsta beräknat flöde. Gällande översvämning från skyfall ser dock Länsstyrelsen ett behov av att kommunen utvecklar sitt förhållningssätt och hanterar de problemområden som finns utpekade i skyfallskarteringen. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att ta hänsyn till och ha en strategi för hur såväl ny som befintlig bebyggelse påverkas av ett skyfall. Kommunens kommentar: Vi har inför utställning utvecklat beskrivningen av vårt förhållningssätt och ställningstagande kring översvämning och skyfall, samt hur hänsyn tas vid ny som befintlig bebyggelse.
Länsstyrelsen anser att Karta 3F behöver revideras. Det går inte att urskilja vattenskyddsområden från beräknat högsta flöde. Det går inte heller att urskilja 100-årsflöden. Kommunens kommentar: ”Karta 3F Samhällsviktig verksamhet och miljö, hälsa och säkerhet” har uppdaterats inför utställning.
Geotekniska frågor Länsstyrelsen ser ett behov av att fördjupa den geotekniska delen i översiktsplanen. I samrådshandlingen görs hänvisningar till karta 3F avseende markstabilitet och skredrisk. Länsstyrelsen anser att det är svårt att utläsa vad som avser geoteknik i karta 3F och hur dessa frågor har hanterats. Länsstyrelsen vill uppmana kommunen att revidera hur denna aspekt redovisas på karta. Kommunens kommentar: ”Karta 3F Samhällsviktig verksamhet och miljö, hälsa och säkerhet” har uppdaterats inför utställning, samt har en kompletterande karta 3G upprättats som endast redovisar miljö, hälsa och säkerhet. Länsstyrelsen ser vidare att kommunen bör komplettera geotekniken enligt SGI:s rekommendationer. Enligt SGI bör en översiktsplan ur geoteknisk synpunkt innehålla följande: 1. Översiktlig redovisning av geologiska och geotekniska förhållanden 2. Geotekniska riskfaktorer 16
3. Riskområden – gärna redovisade på karta 4. Om och hur geotekniska förutsättningar är styrande för strategiska val av markanvändning 5. Strategi för hur geotekniken ska beaktas vid detaljplaneläggning och bygglovgivning 6. Byggbarhet (utpekande av geotekniskt särskilt komplicerade områden) 7. Kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av ras, skred och erosion samt hur sådana risker kan minska eller upphöra
Kommunens kommentar: Vi har inför utställning utvecklat vårt förhållningssätt och ställningstagande kring områden med risk för ras, skred och erosion, samt hur hänsyn tas vid ny som befintlig bebyggelse. Kompletterande underlag har även presenterats inför utställning, vilket har lyfts in i planförslaget. Karta 3F visar också miljö, hälsa och säkerhet och delar av informationen återkommer på de tre LIS-områdenas kartor. Länsstyrelsen har uppmärksammat ett fel vad gäller de två kategorierna av aktsamhetsområden, efterarbetad lutningsanalys samt strandnära. Det som redovisas som efterarbetad lutningsanalys på karta 3F redovisas som strandnära på LIS-områdenas kartor och vice versa. Länsstyrelsen anser dock att även efter en justering av detta är aktsamhetsområdena otydligt redovisade på kartorna och det är också otydligt vad de faktiskt betyder. Kommunens kommentar: Vi har justerat redovisningen i karta. Geotekniska riskfaktorer kan vara avgörande vid kommande planering och det är därför av stor vikt att kommunen i ett tidigt skede hanterar problematiken och redovisar en strategi över hur sådana riskområden skall utredas i samband med framtida detaljplaner. Principen ”visa älven” är tänkt att innebära en förbättrad älvkontakt utan att det byggs i riskområden för ras, skred och erosion. Länsstyrelsen noterar att ny bebyggelse föreslås i områden som ligger mycket nära älven, till exempel i Ängevi och Näset. Kommunens kommentar: Se svar ovan.
Samhällsviktig verksamhet Samhällsviktig verksamhet i kommunen redovisas i karta 3F. Länsstyrelsen anser att det finns vissa frågetecken gällande vad kommunen har bedömt som samhällsviktigt och vad som finns listat i kommunens RSA. Länsstyrelsen ser att kartan är ofullständig dels avseende verksamheter, dels avseende riskfaktorer såsom markeringar av geotekniskt känsliga områden. Länsstyrelsen vill också uppmärksamma på att det i arbetet med karta 3F är viktigt att beakta informationssäkerhetsaspekten och att det därför är viktigt att föra en nära dialog med kommunens beredskapssamordnare. Kommunens kommentar: Forshaga kommuns risk- och sårbarhetsanalys omfattas av offentlighets- och säkerhetsskydd. Med hänvisning till det görs ingen kompletterande kartläggning av samhällsviktiga verksamheter i översiktsplanen. Kommunens har inför utställning kompletterat översiktsplanen med redovisning av riskfaktorer såsom geotekniskt känsliga områden. Forshaga kommun bedömer att översiktsplanen inför utställning ger en bild av potentiella brister och risker för en framtida utveckling, samt kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra. Kommunen anser att säkerställande av samhällsviktiga funktioner (inkluderat verksamheternas fysiska belägenhet) är en viktig fråga att analysera och arbeta vidare med i kommunens risk- och sårbarhetsarbete.
Miljöfarlig verksamhet Kommunen bör redovisa var de tillståndspliktiga A- och B-verksamheterna finns. Dessa verksamheter bör ställas i relation till de områden som avses utvecklas för exempelvis bostäder då verksamheterna kan påverka tänkt markanvändning och markanvändningen kan komma att påverka möjligheten till utveckling för de tillståndsgivna verksamheterna. Kommunens kommentar: Vi har kompletterat Karta 3F Samhällsviktig verksamhet och miljö, hälsa och säkerhet” med tillståndspliktiga verksamheter. Ingen av de utpekade utvecklingsområdena för bostadsbebyggelse bedöms stå i konflikt med befintliga tillståndspliktiga verksamheter. Vidare anser Länsstyrelsen att översiktsplanen bör kompletteras med ställningstaganden och strategier gällande skyddsavstånd mellan bostäder och verksamheter som avger exempelvis lukt, ljus, buller eller annan störning. Länsstyrelsen anser att detta är ett område som inte är tillräckligt belyst i planhandlingarna. 17
Kommunens kommentar: Vi har inför utställning kompletterat handlingarna avseende tillståndspliktig verksamhet och kommunens förhållningssätt och ställningstagande. Förorenad mark I MKB anger kommunen att markföroreningar är en fråga som löpande ska bevakas och att äldre industrimiljöer långsiktigt ska saneras. Kommunen anger att utredning av förorenade områden behöver göras vid flera av de utpekade utvecklingsområdena. Länsstyrelsen saknar en tydlig strategi för hur kommunen kommer att hantera risken för markföroreningar i samband med bygglov eller vid framtagande av detaljplaner. En tydlig strategi för hur dessa frågor hanteras underlättar i det framtida arbetet med framtagande av detaljplaner eller beviljandet av bygglov utanför detaljplanelagt område. Det skapar även en tydlighet mot framtida exploatörer. Länsstyrelsen rekommenderar kommunen att ta fram en strategi för hantering av förorenad mark. Kommunens kommentar: Vi har inför utställning utvecklat vårt förhållningssätt och ställningstagande kring områden med risk för förorenad mark.
Buller I översiktsplanen anges att bullerpåverkan från väg 62 i Lyckan och Dyvelsten kommer att minska till följd av nya bullerskydd. Länsstyrelsen anser att kommunen bör förtydliga att de bullerskyddsåtgärder som utförs i samband med ombyggnationen av väg 62 endast relaterar till befintlig bebyggelse. Kommunens kommentar: Förtydligande har gjorts inför utställning. Vidare anger kommunen att förutsättningarna för att klara gällande bullerkrav ska klargöras vid framtagande av detaljplaner eller vid bygglovsprövning utanför detaljplanelagda områden. Trafikverket och Länsstyrelsen anser att planeringsfrågorna i Lyckan och Dyvelsten ska prövas genom detaljplaneläggning, och inte bygglovsprövning för varje enskild exploatering, för att se frågor angående bland annat anslutning till allmän väg och buller i en helhet. Kommunens kommentar: För de i utvecklingsstrategin utpekade boendeorterna (såsom Lyckan och Dyvelsten) föreslås utbyggnad ske i ett sammanhang, där fördjupade studier i form av detaljplaner och andra planeringsverktyg ska användas, varpå en samlad bedömning av aktuella planeringsfrågor kommer att ske. Farligt gods Översiktsplanen saknar information om att Bergslagsbanan, liksom alla Sveriges järnvägar, är utpekad transportled för farligt gods. Kommunen redogör för att väg 62 är transportled för farligt gods och beskriver på vilka avstånd som markanvändning normalt sett kan planeras utan särskild riskhantering enligt Länsstyrelsen Dalarnas publicerade vägledning. Länsstyrelsen saknar dock en redogörelse för hur detta påverkar befintlig och tillkommande bebyggelse i framförallt Lyckan och Dyvelsten och anser att kommunen ska utveckla resonemanget kring hur detta ska hanteras. Kommunens kommentar: Redovisning av Bergslagsbanan som transportled för farligt gods har lagts till inför utställning. Översiktsplanen har kompletterats med information om att utvecklingsområden för bostäder vid Lyckan och Dyvelsten kan kräva en utredning av risk kopplat till transporter av farligt gods på väg 62 i samband med fortsatt prövning.
Strålning Översiktsplanen anger att Elsäkerhetsverkets föreskrifter kring avstånd mellan luftburna elledningar och ny bebyggelse ska följas vid utveckling i anslutning till luftledningar i kommunen. I MKB finns miljömålet ”Säker strålmiljö” listad, men en beskrivning av hur kommunen ser på frågan saknas då kommunen har gjort bedömningen att ”Säker strålmiljö” inte är ett av de miljömålen som översiktsplanen främst bedöms beröra. Länsstyrelsen anser att planhandlingen samt MKB bör kompletteras i detta avseende. Kommunens kommentar: MKB har justerats inför utställning med att miljömålet ”Säker strålmiljö” berörs.
Miljökonsekvensbeskrivning I planhandlingarna beskrivs till exempel förekomsten av naturreservat, Natura 2000-områden, nyckelbiotoper och värdefulla våtmarker. Det är dock inte tydligt i MKB hur avvägningar och analyser av planens utvecklingsalternativ har gjorts i förhållande till dessa värden. Länsstyrelsen anser att MKB behöver kompletteras 18 med detta. Länsstyrelsen ser även behovet av att förtydliga beskrivningen av miljökonsekvenser i Natura 2000- områden. Översiktsplanen visar tydligt att friluftsfrågor är av stor vikt för kommunen. I MKB har dock påverkan på friluftslivet inte alls analyserats. Länsstyrelsen anser att kommunen bör överväga att lyfta in friluftsfrågor i MKB då de nationella friluftsmålen lyfts fram som viktiga att uppnå i översiktsplanen. Uppgifter och ställningstaganden gällande luftkvalitet saknas i MKB men omnämns i översiktsplanen. Länsstyrelsen anser att kommunen bör inarbeta MKN luft även i MKB. Länsstyrelsen vill uppmana kommunen att i MKB beskriva flera konkreta åtgärder som kan bidra till uppfyllelse av alla miljömålen. Även i planhandlingen kan miljömålen och åtgärderna relateras till i högre omfattning.
Tf. enhetschef Annie Johansson har fattat beslut i detta ärende. Planhandläggare Adam Nyman har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har plan- och bostadssamordnare Magnus Ahlstrand medverkat.
Kommunens kommentar: Vi har gjort vissa förtydliganden i MKB angående påverkan på naturmiljö. Friluftslivet är en viktig fråga för kommunen men vid avgränsningen av MKB (som genomfördes i samråd med länsstyrelsen) har varken friluftsliv eller MKN luft bedömts utgöra en miljöaspekt där planförslaget kan antas ha betydande miljöpåverkan. Kommunen bedömer därmed fortsatt att dessa aspekter inte ska lyftas in i den strategiska miljöbedömningen och MKB.
19
Trafikverket Trafikverkets yttrande avseende samråd om Översiktsplan 2040 i Forshaga kommun Ärendet Trafikverket har tagit del av underlag om samråd för Forshaga översiktsplan 2040. Forshaga kommun har ett mål att växa med 50 invånare årligen, vilket innebär 1000 fler invånare 2040. Därav planeras det för nya bostäder och annan service som exempelvis skolor, förskolor och äldreboenden samt för hur mark ska användas för att ge plats för nya arbetsplatser, för handel och vägar. Parallellt med att kommunen får fler invånare kommer antalet resor att öka, vilket innebär att det behöver planeras för bilåkande, kollektivtrafik, cykel och gång. Infrastruktur Ärendet berör riksväg 62 och länsvägarna 714, 717, 718, 720, 724, 725, 728, 729, 730, 732, 733, 734, 736, 737, 752, 801, samt 812, där Trafikverket är väghållare. Väg 62 är utpekad i fyra kategorier funktionellt prioriterat vägnät och även som primär rekommenderad väg för transport av farligt gods. Trafikverket har pågående projekt för utbyggnad av väg 62 till mötesfri väg Norra Sanna – Deje, vilket är uppdelat på tre etapper; Etapp 1; Norra Sanna – Dyvelsten, vägplan har vunnit laga kraft. Planerad byggstart 2023. Etapp 2; Dyvelsten–norra infarten Forshaga, vägplan har vunnit laga kraft. Plan byggstart 2022. Etapp 3; norra infarten Forshaga–Deje, vägplan är under framtagande. Prel. byggstart 2024. Ärendet berör även järnväg Bergslagsbanan, bandel 326, där Trafikverket är infrastrukturhållare. Järnvägen utgör riksintresse för kommunikationer enligt miljöbalken 3 kap 8 §. Banan trafikeras främst av godståg i stråket ”Väster-om-Vänern”. Trafikverket vill framhålla att alla järnvägar i Sverige får användas för transport av farligt gods. Hänsyn till farligt gods ska därmed beaktas för exploatering enligt rekommendationer berörd länsstyrelse anger för järnväg. Kommunens kommentar: Vi noterar Trafikverkets kommentarer kring transport av farligt gods längs med järnvägar, uppdatering av redovisning av farligt gods på Bergslagsbanan har gjort inför utställning. Väg 62 Samrådshandlingen har en bra beskrivning av vägens regionala betydelse. Det är positivt att väg 62 har inkluderats i markanvändningskartan (karta 2) tillsammans med dess nya dragning kring Lyckan och Dyvelsten. Trafikverket noterar också att kommunen har valt att inte ha med en i tidigare översiktsplan utpekad omdragning av vägen vid Ulvsby norr om Deje, i markanvändningskartan. Kommunens kommentar: Frågan om omdragning av väg 62 vid Ulvsby har diskuterats och vi ser inte ett sådant genomförande som troligt inom planens tidshorisont. I stället ser vi behov av andra åtgärder i närtid. Väg 62 sträckan Deje-Älvkullen passerar genom byn Hagen med tät randbebyggelse och många direktutfarter. Detta i kombination med låg vägstandard och korta siktsträckor gör att vi ser ett behov av att vägen trafiksäkras, inte minst för de oskyddade trafikanterna. En viktig faktor är att öka framkomligheten, och trygga en god boendemiljö. I stället för att lösa problemen med en omdragning av vägen ser vi andra möjliga lösningar som ex. bymiljövägar och trafikavskiljande åtgärder. Väg 62 bör förbättras bärighetsmässigt i befintlig sträcka, samt om möjligt genomföra breddning till 1+1 med mitträcke på lämpliga ställen samt 2+1 på andra.
Risker Inom Forshaga kommun är väg 62 och järnvägen utpekade transportleder för farligt gods. Trafikverket vill uppmärksamma att eventuella skydds-/ riskreducerande åtgärder inte är godtagbara inom vår fastighet/vägrätt. I övrigt hänvisas till Länsstyrelsens bedömning.
Bergslagsbanan bör även, utöver väg 62, markeras i karta 3F Miljö, hälsa och säkerhet. Kommunens kommentar: Vi noterar Trafikverkets synpunkter. Kommunen vill på sikt, tillsammans med Trafikverket ha en strategi och plan för åtgärder för att detta ska bli godtagbart. Karta 3F och 3G har kompletterats med Bergslagsbanan som transportled för farligt gods. Riksintressen Trafikverket (med flera myndigheter) har ett pågående regeringsuppdrag gällande översyn av nuvarande kriterier och anspråk om områden av riksintresse för kommunikationer. Översynen ska sammantaget leda till en kraftig minskning av såväl antalet anspråk som områden av riksintressens samlade areella utbredning. Trafikverket kommer under hösten att ta fram funktionsbeskrivningar för den infrastruktur som föreslås att fortsatt vara utpekad som riksintresse. Kommunens kommentar: Vi noterar detta och ser fram emot att ta del av funktionsbeskrivningarna.
Pendling och godstransporter Översiktsplanen framhåller en god intention med principer om att stärka kopplingar till hållbara kommunikationsmedel och skapa ett sammanhängande gång- och cykelnät i hela kommunen med förlängningar till Kil respektive Karlstad. Trafikverket ser också positivt på att tillkommande transportintensiva verksamheter avses lokaliseras till industri- och verksamhetsområdet vid Kvarntorp.
Trafikfrågor i tidig planering Det är positivt att Forshaga kommun ska ta fram en trafikplan under kommande år, med koppling till översiktsplanens genomförande. Trafikverket bistår gärna i processen, med underlag och kunskap kring trafikplaner/-strategier. Kommunens kommentar: Vi noterar erbjudandet om att bistå med hjälp i processen att ta fram Trafikplan för Forshaga kommun.
Utvecklingsområden Lyckan Samrådshandlingen hänvisar till att detaljplanearbete för området påbörjas under 2020. Trafikverket ser gärna att det i detta och liknande ärenden sker en samverkan i tidiga skeden, det vill säga innan det formella samrådsskedet. Vidare förutspås att ”ombyggnationen av väg 62 har gjort att … bullerpåverkan minskat till följd av nya bullerskydd”. Trafikverket vill förtydliga att de bullerskyddsåtgärder som utförs i samband med förestående ombyggnation av väg 62 relaterar till befintlig bebyggelse. Trafikverket instämmer i de planeringsfrågor som är särskilt att beakta vid fortsatt utveckling av området och förordar starkt att de hanteras genom detaljplaneläggning. I tillägg kan nämnas att influensområde kring Karlstad flygplats även kan komma att innefatta utbredning av flygbuller enligt den översyn av riksintressen som pågår (se ovan). Kommunens kommentar: Vi noterar Trafikverkets anmärkningar kring bullerskyddsåtgärder, förtydligande har gjorts i handlingarna gällande åtgärder som utförs vid ombyggnation av väg 62. Dyvelsten I förestående ombyggnation av väg 62 tas enbart hänsyn till befintlig bebyggelse vid utformning av bullerskyddsåtgärder. Motsvarande gäller för anslutningsvägarna, som kommer att koncentreras till väg 714, vilken i sin tur ansluter till väg 62 vid ett ombyggt trevägskäl.
2 Utpekade utvecklingsområden för med sig ökad mängd trafik som ska ut på väg 62 vilket kan kräva ytterligare åtgärder vid anslutningsvägarna, både mot väg 714 och vid vägskäl 714/62. Åtgärder som faller på kommunen att utreda och bekosta i samband med detaljplaneläggning av respektive område. I det södra av de tre utpekade utvecklingsområdena har exploatering påbörjats genom avstyckning av 9 bostadsfastigheter i en och samma förrättning men med bygglovsprövning för varje fastighet separat. Det är något oklart vem som ansvarar för utbyggnad av anslutningsväg som i sin tur ansluter till väg 714. Anslutning till allmän väg, bullerproblematik, med mera, är frågor som bör ses i ett större sammanhang och Trafikverket anser att de med fördel borde hanteras med detaljplaneläggning. Kommunens kommentar: Vi noterar Trafikverkets anmärkningar kring buller och väganslutningar vid väg 714 och korsningen ut mot väg 62, och att vi bör hantera dessa frågor i detaljplan men också i ett större sammanhang. Kvarntorp Trafikverket ser positivt på att utveckla området med tillkommande verksamheter, och ser fram emot ett tidigt deltagande i kommande planläggning för utvidgning av industriområdet respektive solcellsparken. Deje tätort Vid utveckling av det gamla bruksområdet är det, som samrådshandlingen belyser, viktigt att särskilt beakta närheten till Bergslagsbanan och säkerhetsavstånd och risker kopplat till järnvägen. Trafikverket emotser en tidig dialog i frågan. Kommunens kommentar: Vi noterar detta. Sammantagen bedömning Trafikverket konstaterar och ser positivt på att översiktsplanen tar utgångspunkt i ett hållbarhetsperspektiv. Järnvägen bör markeras tydligare i karta 3F. Trafikverket anser att planeringsfrågor vid de nya utvecklingsområdena ska prövas genom detaljplaneläggning, och inte bygglovsprövning för varje enskild exploatering, för att se frågor angående bland annat anslutning till allmän väg och buller i en helhet. Vi ser gärna en utvecklad samverkan i tidiga skeden. Kommunens kommentar: Vi noterar detta.
Region Värmland Svar på samrådsremiss gällande Översiktsplan 2020—2040 Forshaga kommun Region Värmland har fått tillfälle att lämna svar på rubricerad remiss och vill lämna följande synpunkter. Forshaga kommun har tagit fram förslag till ny översiktsplan för perioden 2020—2040. I översiktsplanen beskrivs på ett strategiskt och övergripande sätt hur kommunen ska utvecklas och vilka värden som ska bevaras. Planen bygger på kommunens vision och utgör grund för andra planer som bostadsförsörjningsprogram, kulturmiljöprogram, trafikplan, detaljplaner med mera. Översiktsplanen är kommunens viktigaste strategiska dokument för hur mark- och vattenresurser ska förvaltas på lång sikt. I översiktsplanen beskrivs fem principer för utveckling: - Visa älven - Hela kommunen ska med - Bygg vidare på det unika - Utveckla på ett ansvarsfullt sätt - Skapa mötesplatser
3 Region Värmlands yttrande baseras på den regionala utvecklingsstrategin (Värmlandsstrategin) samt andra regionala dokument som Regionalt trafikförsörjningsprogram och Länstransportplan. Region Värmland är regionalt utvecklingsansvarig i Värmland. Det innebär att Region Värmland har i uppdrag att arbeta med och skapa förutsättningar för en ekonomiskt, social och miljömässig tillväxt i hela Värmland. I Värmlandsstrategin 2014—2020 finns de samlade regionala målen för länets utveckling. Regionalt trafikförsörjningsprogram och länstransportplanen innehåller mål, strategier och åtgärder för att uppnå en hållbar utveckling i länet. I det sammanhanget är det av stor vikt att det finns en samverkan mellan det regionala utvecklingsarbetet och kommunernas översiktsplanering. Därför är det betydelsefullt att kommunernas översiktsplaner beaktar de regionala mål som formulerats i ovanstående strategier och planer. Forshaga kommun har tagit fram ett bra förslag till ny översiktsplan och har en grundlig hänvisning till både globala, nationella och regionala mål som utgångspunkt i arbetet. Detta framgår bland annat i att planen pekar ut områden som anses mest lämpade för nybyggnation. Dessa ligger i anslutning till befintlig bebyggelse och har relativt goda möjligheter till kollektivtrafik samt närhet till gång och cykelbanor. Som exempel kan nämnas Lyckan och Dyvelsten där kommunen pekar ut områden som sannolikt blir särskilt intressanta för kollektivtrafiken och dessutom drar nytta av de planerade åtgärderna på riksväg 62. Det skapar en god tillgänglighet för både kollektivtrafik och skolskjutsar. Kommunens kommentar: Vi noterar Region Värmlands synpunkter kring utvecklingen av Lyckan och Dyvelsten. Region Värmland anser att det är viktigt att kommunerna i sin översiktsplanering även tar hänsyn till angränsande omland, vare sig det handlar om en annan kommun, annat län eller annat land. Människor rör sig i sin vardag över administrativa gränser och det är därför viktigt att ha med det som en parameter i planeringen. Den egna kommunen är en del av en större helhet som man måste förhålla sig till. Detta har Forshaga kommun beskrivit på ett bra sätt under bland annat Trafikstruktur och Regionala samband. Något som dock saknas är en beskrivning av arbets- och studiependling samt godstransporter över kommungräns, med Forshaga kommuns läge med närhet till Karlstad och med riksväg 62 som går genom kommunen är påverkan av saker som sker utanför kommunen stor. Kommunens kommentar: Vi noterar Region Värmlands synpunkter och mindre kompletteringar under rubriken Trafikstruktur har gjorts inför utställning avseende pendling och godstransporter i kommunen. Region Värmland anser att det är positivt att Forshaga kommun har tagit fram ett förslag till ny översiktsplan. En viktig förutsättning för Värmlands utveckling och tillväxt är att det finns aktuella översiktsplaner i kommunerna och en långsiktig planberedskap för nya bostäder och näringslivsetableringar. Kommunens kommentar: Vi noterar Region Värmlands synpunkter. Skogsstyrelsen – Dalarnas distrikt Yttrande på remiss angående översiktsplan för Forshaga kommun. Skogsstyrelsen har tagit del av samrådet enligt ovan. Länsstyrelsen har tillsynsansvar för åtgärder i skogen som inte berör skogsvårdsåtgärder. Skogsstyrelsen ansvarar för frågor om skogsbruket och har till uppgift att verka för att landets skogar sköts på ett sådant sätt att de skogspolitiska målen nås. Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet, enligt skogsvårdslagen och delar av miljöbalken gällande skogliga åtgärder på skogsmark (mark som lyder under SVL.). Vidare ingår bland Skogsstyrelsens uppgifter att medverka i frågor om samhällsplanering för en hållbar utveckling och hushållning med naturresurser. Forshaga är en kommun med skogsmark där skogsproduktion är en viktig näring för både markägare och näringsidkare. Vi saknar en beskrivning av skogen som naturresurs. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt minimera åtgärder som påtagligt försvårar ett rationellt skogsbruk (enl. hushållningsbestämmelsen 3 kap MB).
4 Kommunens kommentar: Vi har inför utställning utvecklat beskrivningen om skogen som naturresurs. Skogsbrukets kretslopp bidrar till större klimatnytta och i och med utvecklingen av biokompositmaterial. Det är viktigt att poängtera nyttan med att driva utvecklingen framåt vad gäller tillverkning av framtidens produkter från naturen och skogen. Förutom skogsbruket är naturvärdena och kulturmiljövärden i skogslandskapet mycket viktiga. På Skogsstyrelsens hemsida finns verktyget Skogens Pärlor. Där redovisas våra biotopskydd och naturvårdsavtal samt inventerade nyckelbiotoper. Detta är en ögonblicksbild. Kontinuerligt bildas nya skyddade områden och nya nyckelbiotoper identifieras, vilka redovisas på Skogens pärlor (www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor). Om åtgärder riskerar att skada ett biotopskyddsområde ska dispens sökas hos Skogsstyrelsen. Om området berör specifika nyckelbiotoper får ni återkomma så delger vi beskrivningen till dem. Kommunens kommentar: Noteras.
Svenska kraftnät Yttrande angående samråd om översiktsplan för Forshaga kommun Svenska kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende och har ingenting att erinra mot upprättat förslag. Svenska kraftnät har inte några ledningar i anslutning till aktuellt område. I Forshaga kommun finns produktionsanläggningar som är viktiga för den nationella elförsörjningen. Svenska kraftnät vill påminna om att i närheten av anläggningar inom det svenska elsystemet såsom exempelvis värmekraftverk, gasturbinanläggning och vattenkraftstationer, kan det föreligga intressen för elsystemet och elberedskapen. Buller kan förekomma från dessa anläggningar vilket behöver beaktas vid bostadsförtätning i närområden kring dessa. Det är viktigt att översiktsplanen tar hänsyn till infrastrukturen kopplat till dessa anläggningar. Därför är det av stor vikt att alla planer och beslut rörande dessa områden samråds med Svenska kraftnät. Svenska kraftnät önskar därför vara samrådspart i exploateringar eller andra planer som kan påverka infrastrukturen i planområdet. Kommunens kommentar: Vi noterar Svenska kraftnäts önskemål om att vara samrådspart vid utveckling i närhet av anläggningar i Forshaga kommun. Vi har förtydligat i översiktsplanen kring omgivningspåverkan vid kraftverken.
Svenska kraftnät vill passa på att informera om att våra anläggningsobjekt finns att hämta via Geodataportalen, www.geodata.se, som WMS eller som en shape-fil. In• formationen innehåller den geografiska positionen för Svenska kraftnäts ledningar, stolpar, stationer och stationsområden. Utöver den geografiska positionen finns uppgifter om förläggningssätt (luftledning, kabel etc.) och spänningsnivå för våra ledningar. Vid produktion av kartor där Svenska kraftnäts geografiska anläggningsinformation används ska följande copyrighttext framgå: "© Affärsverket svenska kraftnät". För övergripande information rörande Svenska kraftnäts framtida planer för transmissionsnätet för el hänvisar vi till Systemutvecklingsplan2020-2029. Dokumentet finns publicerat på vår webbplats, www.svk.se.
Information angående samråd och remisser till Svenska kraftnät Samråd ska hållas med Svenska kraftnät när åtgärder planeras inom 250 meter från transmissionsnätsledningar och stationer. Mer information om hur samråd med Svenska kraftnät går till finns på vår webbplats: http://www.svk.se/aktorspor• talen/samhallsplanering Svenska kraftnät önskar att ni vid remittering av kommande ärenden sänder fullständigt material till oss. Vi ser gärna att relevant lägesbunden data i form av shape- eller dwg-filer skickas till oss med information om vilket koordinatsystem de är skapade i. Exempel på detta kan vara detaljplanegränser och utredningskorridorer. Samråd skickas till: [email protected] alternativt till: Svenska kraftnät, Box 1200 172 24 Sundbyberg
5 Yttranden från grannkommuner Karlstad kommun Remissvar – Samrådsremiss gällande Översiktsplan 2020-2040 Forshaga kommun Sammanfattning Forshaga kommun har skickat ut ett förslag till ny översiktsplan på samråd och Karlstads kommun har beretts möjligheten att yttra sig över samrådshandlingen. Under förutsättningar att Kommunstyrelsen fattar beslut i enlighet med Kommunledningskontoret förslag till beslut så gäller detta som Karlstads kommuns svar på remissen. Synpunkterna som följer nedan är sammanställda av Kommunledningskontoret. Karlstads kommuns synpunkter Klarälvsbanan Karlstads kommun anser att det är en god intention att förbättra cykelmöjligheterna och möjliggöra för mer hållbart resande genom att arbeta med Klarälvsbanan som ”ryggraden” för cykeltrafiken i Forshaga. Som en övrig kommentar vill Karlstads kommun lyfta fram att Klarälvsbanan fungerar som en ekosystemtjänst (EST) för artspridning och pollinering. För att öka banans funktion som EST behöver kommunerna samarbeta kring skötsel. Exempelvis genom att framöver lämna vissa gräsytor kring cykelleden oklippta för att skapa fler boplatser åt insekter samt öka övervintringsmöjligheterna. Kommunens kommentar: Vi noterar synpunkterna kring Klarälvsbanan och skötseln längs med banan. Kommunen har tydliggjort sina ställningstaganden enligt ovan.
Bostadsutveckling vid kommungräns I översiktsplanen framgår det att bostadsutveckling i boendeområdet Lyckan ska ske inom det LIS- utpekade området. Som kommentar till utvecklingskartan vill Karlstads kommun påpeka att det utritade området för bostadsutveckling i Lyckan ritats utanför LIS-gränsen och hamnar i ett riksintresse för naturvård. I övrigt har Karlstads kommun inga särskilda synpunkter kring bostadsutveckling i boendeområdet Lyckan. Forshaga kommun behöver förhålla sig till de skyddsföreskrifter som berör området. Karlstads kommun vill även informera om att det håller på tas fram ett nytt miljötillstånd för Karlstad Airport som kan förändra flygbullerzonen och därmed komma att påverka möjligheterna för byggnation. Kommunens kommentar: Vi noterar synpunkterna kring utvecklingen av bostäder vid Lyckan. Vi har ändrat gränsen för LIS-området i kartan. Kommunen är medveten om att området ligger inom flygbullerzonen. Gröna leder Som förslag vill Karlstads kommun lyfta att kommunerna Karlstad, Forshaga och Kil bör hjälpas åt för att hitta en långsiktig lösning med aktuella markägare på sträckan Älvsbacka, Butorp och Södra Hyn runt. Detta för att få till sammanhängande leder. Kommunens kommentar: Målsättningen på lång sikt är att få till sammanhängande leder. Denna typ av natursköna leder är en resurs för kommunerna då attraktiviteten kan öka för de boende och locka fler besökare till dessa platser. Utmaningen i det hela är att få med sig samtliga fastighetsägare, då de ser de negativa konsekvenserna i att fler vistas på platsen, så som nedskräpning och ökat trafikflöde. Kommunen är positiv till mellankommunalt samarbete. Som övrig kommentar vill Karlstads kommun påpeka att i översiktsplanedokumentet, sida 22 under avsnitt Regionala Samband, framgår att det finns en naturled med koppling mellan Skiveds hembygdsgård och Ulvsby. Inga markerade leder i skogen finns mellan Skived och Ulvsby idag. Den enda mellankommunala leden som passerar Skived och Ulvsby är Klarälvsbanan. Informationen i
6 texten kan ha framkommit som ett sakfel. Karlstads kommun är däremot positiva till en framtida sammanbindning ledstruktur mellan Ulvsby och Skived. Kommunens kommentar: Vi har ändrat i texten kring regional samverkan kring leder och friluftsliv.
Kollektivtrafik Cirka 2 300 Forshagabor arbetspendlar till Karlstad och runt 550 Karlstadsbor pendlar till Forshaga för att jobba (SCB 2018). Karlstads kommun är positiva till Forshagas ambitioner att utveckla kollektivtrafiken mellan kommunerna. En utvecklad kollektivtrafik är av stort vikt både för den regionala utvecklingen samt ur ett KBR perspektiv. En högre nyttjandegrad av kollektivtrafiken minskar även den ansträngda trafiksituationen i Karlstads centrum. Kommunledningskontoret är däremot osäker till huruvida hållplatser med pendlingsparkeringar vid kommungränsen resulterar i att fler väljer buss framför bil. En satsning på centrala hållplatser med tillhörande pendlarparkeringar med koppling till kommersiellt utbud och samhällsservice är det som hittills har visats sig attrahera arbetspendlare till kollektivtrafiken. Karlstads kommun ställer sig positiv till samverkan kring en snabbusslinje mellan Karlstad C och Forshaga kommun (Forshaga och Deje centrum). Det är av stor vikt att en trafikeringsanalys genomförs för att skapa bästa möjliga förutsättningar för en hög nyttjandegrad. Det finns även ett värde i att utreda möjligheten att tillskapa hållplatser med tillhörande pendlarparkeringar vid platser där bussen lämnar tätorterna och angör de större vägarna. Kommunens kommentar: Vi noterar synpunkterna kring kollektivtrafiken och hållplatser med pendlingsparkeringar. Vad gäller placeringar av pendlingsparkeringar hoppas vi att kunna presentera tydligare ställningstagande och strategi i trafikplanen som kommunen ska arbeta fram. Tanken är också att en trafikeringsanalys ska genomföras.
Kommentarer från teknik- och fastighetsförvaltningen Det är positivt att Forshaga kommun satsar på att ta fram en plan för grön infrastruktur och att man framhåller vikten av att värna de gröna sambanden i landskapet, både för naturvärden och rekreationsvärden. I detta sammanhang bör man dock inte glömma att det också är av största vikt att värna de värdekärnor som finns både för naturvärden och sociala värden. Det är något som skulle kunna förtydligas i principen ”Utveckla på ett ansvarsfullt sätt”. Karta 3B som redovisar naturvärden bör kompletteras. I texten beskrivs även naturvårdsavtal, särskilt värdefulla vatten och ängs- och hagmarker som också bör redovisas på kartan över naturvärden för att den ska bli mer fullständig. Kommunens kommentar: Vi noterar synpunkterna. ”Karta 3B Naturvärden” har kompletterats med naturvårdsavtal och särskilt värdefulla och värdefulla vatten. Ängs- och hagmarksinventering redovisas däremot sedan tidigare i karta ”3E Areella näringar”. Geoteknik Översiktsplanen tar upp ras- och skredrisk längs med älven på ett bra sätt. Den berör effekten av kommande klimatförändringar, och lyfter fram vikten av förbyggande åtgärder mot ras- och skred, en viktig åtgärd eftersom målet är att om möjligt låta ny bebyggelse placeras nära älven. Kommunens kommentarer: Noteras.
Övrigt Det är glädjande att Forshaga kommun har sålt slut på den framtagna verksamhetsmarken på industriområdet Kvarntorp. Som en önskan ur ett KBR perspektiv föreslår Karlstads kommun att Forshaga fortsätter arbetet med att tillgängliggöra mer verksamhetsmark. I översiktsplanen beskrivs
7 att marken söder om Kvarntorp skall prövas som ett nytt verksamhetsområde. Karlstads kommun anser att det är positivt ur ett KBR perspektiv. Som avslutning vill Karlstads kommun betona att Forshaga kommun har lagt en god grund för hållbar utveckling med beredskap för befolkningsökning. Forshaga kommun tar hänsyn och är positiv till mellankommunala samverkansfrågor. En god mellankommunal samverkan är även av stort vikt för utveckling av KBR. Forshaga kommun lyfter även ett antal utvecklingsstrategier som kan resultera i en god regional utveckling. Översiktsplanen genomsyras av ett detaljerat hänsynstagande till bevarandevärden och miljöfrågor som tydligt beskriver kommunens förhållningsätt till dessa. Forshaga kommun beskriver även ställningstaganden till att värna om gröna strukturer och allmänhetens tillgång till vatten- och grönområden. I övrigt är dokumentet lätt att ta till sig och tillfredställande ur visuellt perspektiv. Översiktsplanen avslutas med en miljökonsekvensbeskrivning som presenterar fyra detaljerade förhållningsätt/scenarier av möjliga utfall vilket ger en tilltalande pedagogik i det planmässiga upplägget.
Kils kommun Samråd om översiktsplan för Forshaga kommun, förslag till yttrande Sammanfattning Kils kommun har fått samrådsremiss om översiktsplan 2020-2040 för Forshaga kommun. Samrådstiden pågår till och med den 17 juli 2020. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen lämnar följande yttrande över samrådsremissen om översiktsplan 2020-2040 för Forshaga kommun: Kils kommun föreslår att samarbetet inom Karlstadsregionen tas in i översiktsplanen. I övrigt ställer sig Kils kommun bakom förslaget och är särskilt positiva till planerna på en cykelbana mellan Forshaga och Kil. Kommunens kommentarer: Samarbeten inom Karlstadsregionen redogörs övergripande för under kapitel 2 Forshaga i korthet.
Övriga yttranden Värmlands museum Yttrande gällande samrådshandling för Översiktsplan 2040, Forshaga kommun, Värmlands län.
Värmlands Museum har tagit del av samrådshandlingarna för översiktsplanen och har följande synpunkter. Vi menar precis som kommunen att det befintliga kulturmiljöprogrammet från 2000 behöver uppdateras. För att fungera tillfredställande som planeringsunderlag för kommunen bör ett kulturmiljöprogram vara så aktuellt som möjligt. Perspektiven och värderingarna av kulturhistoriska miljöer och byggnader har delvis förändrats sedan 2000. Idag ser vi att även senare tiders miljöer och bebyggelse kan ha kulturhistoriska värden. På de 20 år som gått sedan förra programmet har det också mycket hänt vad gäller möjligheterna att arbeta med och presentera programmen digitalt. Ett väl fungerande kulturmiljöprogram bör kunna skapa insikter och förutsättningar för en långsiktig hållbar utveckling av kommunens olika delar, såväl i stad som på landsbygd- något som vi ser saknas i det befintliga programmet. Några redaktionella synpunkter: Samrådshandlingens kapitel Kulturvärden
8 I stycket Hänsyn och kommunala ställningstaganden (s. 63 i samrådshandlingen) står "kulturminneslagen". Beteckningen på lagen ska vara Kulturmiljölagen. I kapitlet Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar (s. 64) skulle ett förtydligande kunna göras vad gäller de nämnda kyrkornas status. De är inte bara "Viktiga kulturhistoriska byggnader" utan är, precis som fornlämningarna, skyddade av Kulturmiljölagen. Kommunens kommentarer: Noteras. Komplettering av handlingarna har gjorts inför utställning, tillsammans med rättelser av felskrivningarna.
Lantmäteriet Översiktsplan 2020-2040 för Forshaga kommun Vid genomgång av planförslagets handlingar (daterade 2020-03-13) har följande noterats: Lantmäteriets synpunkter Lantmäteriet har enligt 3 kap. 9-10 §§ PBL ingen fristående roll i samrådsförfarandet när översiktsplaner tas fram. Lantmäteriet ska vid förfrågan lämna sina synpunkter till Länsstyrelsen, vilket vi gjorde 2020-06-04 (Lantmäteriets diarienummer LM2020/010753). Lantmäteriet har därför inte några synpunkter att lämna till kommunen i detta ärende.
Kommunala partier och nämnder Centerpartier Yttrande ang. samråd för Översiktsplan 2040 för Forshaga kommun från Centerpartiet Ullerud & Forshaga Vi har i styrelsemötet den 14 juni avhandlat remissen och har följande synpunkter: - ÖP arbetet har handlags med stor öppenhet och innehåller många nya förslag som är grunden för kommande utvecklingsprojekt och förbättringar. - Översiktsplanen sträcker sig en lång tid i framtiden och det är viktigt att understryka att processen är levande under hela perioden och kan kompletteras med tematiska tillägg. - Vi anser att nuvarande ÖP bör kompletteras med ett område för ett ev logestikcenter för omlastning och transporter i Värmland som Trafikverket godsutredning pekar på, att Forshaga kommun ligger i mittpunkten. - Undertecknad har i dialog med Mölnbacka bygdeförening diskuterat trafiksituationen och kulturella värden som bör bevaras ev. utvecklas. Mölnbacka är i och med elevhemmet ett boende för många ungdomar vilket innebär att både utbildning och fritidsaktiviteter har en hög frekvens i byn. Därför behöver ÖP kompletteras, ett förslag om säkrare vägar tas fram, hastighetsbegränsning till 30 km, en avskild yta för gående och cyklister i anslutning till vägen (förslagsvis i enlighet med den lösning som togs upp för Olsäter). Lösningen är ännu inte genomför där och bör budgeteras för 2021). Kulturella värden som den intakta kvarnen och ekskogsområdet bör aktualiseras vad det gäller skötselplanerna och söka nationella bidrag för utveckling.
Kommunledningskontorets kommentar: I den inledande delen av planförslaget beskrivs vad en översiktsplan med olika delar är. Föreslaget utvecklingsområde för transporter och infrastruktur i Kvarntorp kan utgöra ett lämpligt logistikcenter.
Utbyggnad av gång- och cykelväg föreslås mellan Mölnbacka och Deje (väg 720). Angående hastighetsbegränsning noterar kommunen synpunkterna. Trafikverket är väghållare för väg 720 och 752 och dialog behöver föras i frågan.
9 Kvarnen och ekskogsområdet lyfts inte särskilt i översiktsplanen, men omfattas av hänvisning till utpekade områden i kulturmiljövårdsprogrammet. I översiktsplanen föreslås att kulturmiljövårdsprogrammet ska uppdateras och ha ett framåtsyftande perspektiv där exempelvis råd och riktlinjer för utveckling och användning av de kulturhistoriskt intressanta miljöerna och byggnaderna kan ingå. Miljö- och byggnadsnämnden Förslag till remissyttrande gällande samrådshandling Översiktsplan 2020 - 2040, Dnr M-2020-417 Miljö- och byggnämnden beslutar - yttra sig på remiss gällande samrådshandling Översiktsplan 2020 - 2040 enligt följande: Samrådsförslaget till översiktsplan 2020 - 2040 är en väl genomarbetad plan som utifrån 5 vägledande principer presenterar riktningen för den fysiska utvecklingen av Forshaga kommun med sikte på 2040. Framtidsbilden som framkommer konkretiseras på ett tydligt sätt i den föreslagna markanvändningen, utvecklingsstrategin och åtgärdslistorna för genomförande. Dessa åtgärder finns i själva översiktsplanens 6:e kapitel och i miljökonsekvensbeskrivningens 4:e kapitel. Översiktsplanen bedöms bidra till en hållbar bebyggelseutveckling samt medföra en positiv inverkan på miljön då planförslaget underlättar för hållbara transporter, en levande landsbygd och bevarande av de unika värden som finns i kommunen. Detta förutsatt att kommunen arbetar aktivt med de åtgärder som formulerats i åtgärdslistorna, att resurser avsätts i budgetarbetet för åtgärdernas genomförande och att ansvarsfrågan vad gäller åtgärder är tydlig. Åtgärdslistorna berör i stor utsträckning miljö- och byggförvaltningen varför en avstämning behöver ske med förvaltningen inför utställning av granskningsförslaget. En åtgärd som saknas är att initiera cykelväg mellan Kil och Forshaga vilket ingår i den regionala cykelplanen. Likaså att initiera ett rekreationsstråk mellan SISU och Åsmyrens strandpromenad. Kommunledningskontorets kommentar: Noteras. Utställningsförslaget kommer gå ut på internremiss där alla förvaltningar har möjlighet att lämna sina synpunkter. Initiera gång- och cykelväg mellan Forshaga och Kil, samt initiera ett rekreationsstråk mellan SISU och Åsmyren har lagts till i åtgärdslistan inför utställning. Förslag till textjusteringar i kapitel 3 Utvecklingsstrategi finns då ansvaret för förvaltningarna och bolagens arbete med Agenda 2030 behöver konkretiseras och belysas ytterligare i kapitlets inledning. Likaså behöver formuleringen gällande en miljö- och klimatplan ytterligare komplettering gällande planens syfte och mål om klimatneutralitet. Under nationella friluftsmål behöver en koppling till den gröna infrastrukturplanen finnas där de nationella friluftsmålen kommer att konkretiseras. Likaså bör det finnas en koppling under de nationella miljömålen till kommunens miljö- och klimatplan där arbetet med dessa konkretiseras. Kommunledningskontorets kommentar: Handlingarna har kompletterats ytterligare med kopplingar till kommunens arbete med grön infrastrukturplan och miljö- och klimatarbete. Under den vägledande principen nr 4 Utveckla på ett ansvarsfullt sätt, bör det finnas en skrivning om att målen i Agenda 2030 ska vara vägledande för all verksamhet. En komplettering under principens innebörd som behöver föras in är att värdet av ekosystemtjänster och ekologisk kompensation ska vägas in vid all planläggning. Förslag till textjusteringar i kapitel 4 finns även, då ett närströvområde i Forshaga med höga sociala värden som är en del av SISU-området vilket pekas ut som skyddsvärt i karta 3D, tidigare i texten i samma kapitel, och i den gröna infrastrukturplanen. Det skulle också strida mot principerna i kapitel 3, princip nr 4 Utveckla på ett ansvarsfullt sätt. Det innebär att tredje stycket under Forshaga tätort i kapitel 4 stryks helt. Kommunledningskontorets kommentarer: Läget i utpekat utvecklingsområde för bostäder bedöms attraktivt med närhet till Forshaga centrum och till rekreationsområdet i SISU-skogen. Vid en utbyggnad är det viktigt att ta hänsyn till rekreationsvärdena i området och spara viktiga gröna korridorer/kilar som
10 kopplingar mot SISU-skogen, samt har handlingarna kompletterats med att föreslås att en naturvärdesinventering genomförs som underlag för fortsatt prövning. Bakgrund Kommunfullmäktige i Forshaga kommun har gett kommunledningskontoret i uppdrag att ta fram en ny Översiktsplan för kommunen. Därför har kommunledningskontoret tillsammans med SBK Värmland upprättat ett förslag till översiktsplan för kommunen. Syftet med översiktsplanen för Forshaga kommun är att det ska vara lätt att få en uppfattning om Forshaga kommuns intentioner kring byggande och bevarande. Översiktsplanen ska ge en tydlig bild av vad Forshaga kommun vill och vart Forshaga är på väg. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men har en viktig vägledande funktion för efterföljande planläggning, lovgivning och tillståndsprövning. All planläggning ska ta hänsyn till natur- och kulturvärden samt miljö- och klimataspekter enligt plan- och bygglagen. Att ta sådana hänsyn kan i översiktsplaneringen vara att utveckla tätortsnära skog med höga sociala värden istället för exploatering, Det kan också handla om att anpassa lokaliseringen av ny bebyggelse till klimatförändringarna som kan medföra översvämningar, insektsproblem och ökad risk för skred och ras. En ytterligare aspekt att beakta med avseende på klimatförändringarna är behovet av dricksvattentäkter och skydd av dessa. Kommunledningskontorets kommentarer: Forshaga kommun har ett mål att växa med 50 invånare årligen. Detta, om befolkningsprognoser håller i sig, innebär att vi är 1000 fler invånare 2040. Vi behöver därför planera för nya bostäder och annan service som exempelvis skolor, förskolor och äldreboenden. Vi behöver också planera för hur mark ska användas för att ge plats för nya arbetsplatser, handel och vägar. Ju fler vi blir desto viktigare är det också att det finns tillgång till samhällsservice, rekreation och tillgång till natur. Parallellt med att vi blir fler kommer antalet resor att öka, vilket innebär att vi måste planera för bilåkande, kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik. Politiska ställningstaganden görs i samband med framtagande av översiktsplanen för både utveckling och bevarande. I översiktsplanen görs ställningstagande kring exempelvis bostäder och verksamheter i strategiska lägen. Områden för bostäder kan pekas ut där det finns skog sedan tidigare när man anser att tätortsstrukturen kan förlängas/förtätas på ett hållbart sätt. Det är naturligtvis av stor betydelse att invånare har tillgång till skog och rekreation som främjar en god hälsa och välbefinnande och därför är det av stor betydelse att förstärka kopplingarna till tätortsnära skogs- och rekreationsområden vid bostadsbebyggelse genom att exempelvis utveckla gröna stråk eller kilar så det fortfarande är lätt att ta sig till dessa områden. Bebyggelse ska inte riskera människor och djurs säkerhet och markundersökningar blir därför betydande inför framtagande av detaljplan för att minimera riskerna för ras och skred i framtiden.
Planens omfattning och innehåll framgår i planhandlingarna som finns att ta del av på kommunens hemsida samt i kommunhuset i Forshaga, Storgatan 52. Dessutom finns en fysisk utställning av planförslaget i Biblioteket i Lärcenter samt Biblioteket i Deje. När kommunen upprättar ett förslag för en ny översiktsplan ska kommunen samråda med Länsstyrelsen samt de berörda kommuner, regioner och kommunala organ i övrigt som ansvarar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering. Kommunen ska också ge andra myndigheter, kommunens invånare och de som är verksamma i kommunen i övrigt som har ett intresse av förslaget, tillfälle att delta i samrådet. Förslaget till ny översiktsplan kommer att vara ute på samråd i tre månader från 21 april till 17 juli. Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och möjlighet att lämna synpunkter. Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter, och eventuella förändringar av planförslaget till följd av dessa vilket kommer att redovisas i en samrådsredogörelse. Miljö- och byggnämnden ges därför nu möjlighet att yttra sig över förslaget.
11 Ideella föreningar Naturskyddsföreningen Forshaga Remissvar på översiktsplan Forshaga kommun år 2020 - 2040 Vi tycker ÖP 2020-2040 har många goda förtjänster i att bygga ett hållbart Forshaga, men vi vill tillföra följande förslag och invändningar mm. Sid 39: Mycket bra att goda cykelmöjligheter byggs till i alla delar av kommunen! Det är också viktigt att bilvägar får motsvarande anpassning till oskyddade trafikanters framkomlighet, speciellt barn och äldre, så samhällena upplevs/blir tryggare och närmare. Sid 42, 45, 46: I riktlinjer, ”stadsbygd” står om: Gröna samband och sociala skogar och grönstrukturer som identifieras i karta 3D ska värnas från ny bebyggelse. Naturskyddsföreningen anser att detta är mycket viktigt också för det skogsområdet med ”direkt närhet till SISU-skogen och Forshaga centrum” och som pekas ut som utvecklingsområde för bostäder på kartan sid 45. Skogen där har högre rekreations- och naturvärden än vanligtvis i SISU- skogen. Vi motsätter oss också det mycket älvnära LIS-området, som planeras i förlängningen av Kastanjevägen i Deje. Även här finns rekreations- och naturvärden, men är också känsligt i ett alltmer föränderligt klimat. På andra stranden av älven har man tidigare avlägsnat ett hus p.g.a. klimatrisken. Kommunens kommentar: Naturvärdesinventering föreslås tas fram som underlag för fortsatt prövning av utvecklingsområdet för bostäder vid Grossbol mot SISU-skogen. Det är naturligtvis av stor betydelse att invånare har tillgång till skog och rekreation som främjar en god hälsa och välbefinnande och därför är det av stor betydelse att förstärka kopplingarna till tätortsnära skogs- och rekreationsområden vid bostadsbebyggelse genom att exempelvis utveckla gröna stråk eller kilar så det fortfarande är lätt att ta sig till dessa områden. Kommunen har en LIS-plan beslutad från 2018 där man valde att peka ut området vid Kastanjevägen i Deje lämplig för bostäder. Området kan bli en naturlig förlängning av tätorten och utvecklas med attraktiva bostäder med älvnära läge. I dagsläget äger inte kommunen denna fastighet och det finns ännu ingen detaljplan framtagen. Det är viktigt att man i detaljplaneskedet beskriver hur området kan utvecklas på ett hållbart sätt. Det är viktigt att utbyggnaden i första hand görs på bekostnad av ”grå ytor”, dvs ytor som biltrafiken tar i anspråk idag, t ex parkeringar och vägbredd. Då kan översiktsplanens intentioner uppfyllas om; hållbarhet, klimatneutralt och möjligheterna att skapa mötesplatser underlättas betydligt. Om en sådan förtätning görs samtidigt som människorna sätts i centrum, kommer samhällena att bli tilltalande för alla, men speciellt för barn och gamla. Barn och gamla bör prioriteras och förtätningen kan få till följd att dessa grupper får närmare till flertalet av deras besöksmål. Föräldrar behöver känna tillit till trafiksituationen, så att barnen kan leka och röra sig i samhällena utan närvaro av vuxna. Därav krävs bl.a. att Storgatan och Älvdalsvägen får sänkt hastighet till 30 km/h i sina centrala delar. Kommunens kommentar: Vi noterar Naturskyddsföreningens rekommendationer. Det finns flera detaljplaner som tillåter förtätning i tätorterna, där vi hoppas på sikt kunna bygga nya attraktiva centrumnära bostäder. Kommunen håller med Naturskyddsföreningen om att hållbara trafiklösningar bör ses över inom tätorterna.
12 Invånare Gruppyttrande invånare 1: I översiktsplanens utvecklingsstrategi omnämns ett förvaltningsprogram i form av en centrumplan för tätorterna. Vi tycker det här inslaget är angeläget och har förslag på ytterligare förbättringar. Storgatan i Forshaga och Älvdalsvägen i Deje begränsar barn och äldres rörlighet. Föräldrar, barn och äldre känner oro inför risken med trafiken. Med bristande tillit till vägtrafiken hindras barn från sina rättigheter att röra sig fritt i samhället. För att åtgärda denna barriär krävs att barn kan gå, cykla, leka utan att föräldrar behöver känna sig oroliga (se ÖP sid. 42 ”riktlinjer” för stadsbebyggd markanvändning). Förslag till förändring: Storgatan och Älvdalsvägen bör utformas så att biltrafikanter anpassar farten och oskyddade trafikanter som vistas i området. Körbanan minskas så att träd kan planeras och ytan för oskyddade trafikanter kan ökas. Genom att planera träd mellan körbana och yta för oskyddade trafikanter sänks den faktiska hastigheten på vägen samtidigt som framkomligheten inte begränsas. Det beror på att vägen upplevs trång och osäker av bilförare. Barn och äldre upplever det motsatta på grund av den lägre hastigheten. Den hastighetsbegränsning som krävs för att biltrafiken ska kunna anpassa farten för oskyddade trafikanter är 30 km/h. Vi ser gärna en utbredning i Deje från Mons Pizzeria till G:a Brandstationen, i Forshaga från Nygatan till Björns Släpvagnar. Vi upplever otrygghet med nuvarande trafiksituation i Deje och har stora förhoppningar på att Forshaga översiktsplan 2020-2040 ska lösa våra problem i vardagen. Kommunens kommentar: Vi delar invånarens bild av att alla människor ska kunna transportera sig och röra sig i tätorterna utan att känna oro för sin säkerhet i trafiken. Vi håller med om att hastigheterna bör ses över i våra tätorter och tanken är att vi ska ta fram en trafikplan där politiken får ta ett strategiskt ställningstagande kring trafik, hastighet och trafiklösningar. Arbetet med att ta fram en Trafikplan kommer att påbörjas 2021.
Invånare 2: Som kommuninvånare blir jag förskräckt när jag ser alla hänsyn som kommunen måste förhålla sig till. Vem bekostar allt detta regelverk med dess kontrollfunktioner? Våra folkvalda "hjältar" uppe i Stockholm lever nog inte riktigt i vår verklighet. I min enfald trodde jag att en Översiktsplan var en Strategiplan för hur kommunen är tänkt att utvecklas fram till 2040. Finns det en Utvecklingsplan som kommunen arbetar efter? Jag tycker i grunden att Forshaga kommun är bra att bo i. Våra folkvalda visar en god vilja att skapa en god levnadsmiljö för både gamla och unga. Dock tror jag att balansen mellan yngre och äldre kommuninnevånare kommer att gå åt det äldre hållet. Om det finns strategier i syfte att skapa attraktion för yngre människor att flytta till och verka i Forshaga Kommun blir jag glad. Att Forshaga kommuns största arbetsgivare faktiskt är Forshaga kommun borde vara en varningssignal så god som någon. Det går aldrig att administrera bort verkligheten. I grunden handlar detta prio om - min personliga verklighetsuppfattning - att se till att det kommer nya arbetstillfällen till Kommunen. Företagsetableringar måste prioriteras. Kommer arbetstillfällen kommer också företag som vill bygga bostäder - förhoppningsvis hyresrätter med rimliga månadshyror. Då kan våra äldre medborgare äntligen sälja sina alltför stora hus till de yngre människor som så väl behövs för att tillföra kommunen mer skattemedel som i sin tur kan försörja vård, skola och omsorg. Jag hoppas att det nu skrivna uppfattas som ett konstruktivt inlägg och inte som kritik. Det finns många kommuner i Sverige och jag tycker att Forshaga kommun är en av de bästa! Kommunens kommentarer: Forshaga kommun har ett mål att växa med 50 invånare årligen. Detta, om befolkningsprognoser håller i sig, innebär att vi är 1000 fler invånare 2040. Vi behöver därför planera för nya bostäder och annan service som exempelvis skolor, förskolor och äldreboenden. Vi behöver också planera för hur mark ska
13 användas för att ge plats för nya arbetsplatser, handel och vägar. Ju fler vi blir desto viktigare är det också att det finns tillgång till samhällsservice, rekreation och tillgång till natur. Parallellt med att vi blir fler kommer antalet resor att öka, vilket innebär att vi måste planera för bilåkande, kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik. Politiska ställningstaganden görs i samband med framtagande av översiktsplanen för både utveckling och bevarande. I översiktsplanen görs ställningstagande kring exempelvis bostäder, verksamheter i strategiska lägen. Områden för bostäder kan pekas ut där det finns skog sedan tidigare när man anser att tätortsstrukturen kan förlängas/förtätas på ett hållbart sätt. Det är naturligtvis av stor betydelse att invånare har tillgång till skog och rekreation som främjar en god hälsa och välbefinnande och därför är det av stor betydelse att förstärka kopplingarna till tätortsnära skogs- och rekreationsområden vid bostadsbebyggelse genom att exempelvis utveckla gröna stråk eller kilar så det fortfarande är lätt att ta sig till dessa områden. Bebyggelse ska inte riskera människor och djurs säkerhet och markundersökningar blir därför betydande inför framtagande av detaljplan för att minimera riskerna för ras och skred i framtiden.
Invånare 3: Har läst igenom översiktsplanen och har några frågor angående trafiken. Trafiken är redan idag väldigt hög på både Storgatan och Skivedsleden. Både yrkestrafik och vanliga fordon. Inte många små orter som har samma höga trafikflöde som Forshaga. Och höga hastighet dessutom. Känns faktiskt väldigt omodernt med 50 km i timmen genom ett samhälle som kallar sig barnkommun. Går även väldigt mycket tung trafik igenom samhället. Har flera vänner som valt en annan kommun pga trafiken här. Hur tänker ni i framtiden med hastigheten på Storgatan och Skivedsleden?
Jag bor granne med Skivedsleden och lever dagligen med ljud från alla fordon och den höga hastigheten. Det står 50 på skylten, men inte många som håller. Jag visste att jag köpte ett hus där trafiken var hög men dom senaste 10 åren har den ökat markant. Även hastigheten.
Både bilar och motorcyklar drar på för fullt från Petrus mot kyrkan. Även vintertid när snön ligger. Har haft två bilar i min trädgård på 3 år. En körde ”bara” igenom häcken medans den andra träffade huset. Väntar bara på nästa smäll.
Jag förstår att det är en svår fråga men att sänka hastigheten till 30 på Storgatan och Skivedsleden borde inte vara omöjligt. Lärcenter och flera dagis ligger nästan bredvid leden. Många barn och ungdomar åker buss från Skivedsleden och promenerar 1 meter ifrån trafiken. Har tvillingar som börjar 5 an i höst och kommer korsa vägen i många år till. Om hastigheten skulle sänkas till 30 skulle det bli en mycket säkrare väg. Alla skulle inte hålla hastigheten men kanske inte köra 70 km i timmen.
På grund av den höga trafiken är asfalten på Skivedsleden redan i dåligt skick. Hela mitt hus skakar när lastbilarna kör förbi. När bilar, motorcyklar och lastbilar ska accelerera upp så finns det inte en chans att kunna föra ett samtal med någon. Har inte använt min altan på flera år. Även ljudnivån inne är hög. Svårt att se på tv och höra vad som säger.
Hoppas att ni planerar någonting snart för om trafiken ökar mera kommer jag tyvärr flytta vilket jag verkligen inte vill. Trivs otroligt bra i Forshaga och älskar mitt hus som jag snart renoverat klart. Tycker om att titta på alla fina bilar som åker förbi men i en mer passande hastighet. Kommunens kommentarer: Det är naturligtvis väldigt olyckligt att folk inte håller hastigheten och än tråkigare att de faktiskt kör så pass fort under vintertid att de kör in i din trädgård.
14 Vi håller med om att hastigheterna bör ses över i våra tätorter och tanken är att vi ska ta fram en trafikplan där politiken får ta ett strategiskt ställningstagande kring trafik, hastighet och trafiklösningar. Arbetet med att ta fram en Trafikplan kommer att påbörjas 2021. Vi hoppas precis som du att vi kan få ner hastigheterna och att bilister håller sig till angivna hastighetsgränser i tätorterna, för alla våra invånares trevnad och säkerhet. Invånare 4: Kan man inte göra något kul kring älven, campingen som t.ex. gör så man ta en strand promenad i älvsand ner till Skiveds udden, montera bänkar och bord kring älvturen som man kan gjuta i betong och belysning kring älven och bygga ut en stenpir som man kan lägga till med båt och kanske förbreda för ev. förslag med taxibåtar Karlstad tur och retur och bygga en landgång under broarna. Få bättre öppentider på campingen med hjälp av skolungdomar, nysvenskar m.m. och få någon att satsa på bygga en minigolfbana m.m. Kommunens kommentarer: Inom principen ”Visa älven” förslås en tillgänglig älvpromenad för att öka möjligheterna att röra sig längs älven. Invånare 5: Tycker mycket låter bra men hoppas på följande saker inför framtiden. # behåll naturliga miljöer längs älven så att även djur och växter får finnas. Med tanke på den planerade älvpromenaden i Deje och Forshaga. Viktigt att främja mångfalden. # Prata med skogsbolag och övriga skogsägare om vikten av att bedriva ett hållbart skogsbruk som främjar livet i naturen. Just nu pågår på många ställen i kommunen ett hänsynslöst skogsbruk med kalhyggen och gallringar som gör att många arters livsutrymme försvinner vilket i förlängningen leder till utrotning. I dagens upplysta värld borde det vara en självklarhet att värna naturen men dess värre tas inte varningarna på allvar. Låt Forshaga bli ett föredöme!!! #Om möjligt flytta återvinningen i Skived någon annanstans och kanske gör ett litet mysigt torg där i stället. # Det togs även upp om buller i planen men inget nämndes om bilar/a-traktorer som terroriserar samhället med sitt oljud. Se till att något görs åt dessa vilket utgör ett hot mot människors hälsa. Bra även om det i tätbebyggt område blir en 30 km/h hastighetsgräns. Hoppas på bra beslut och att Forshaga blir en kommun man vill bo kvar i. Låt Forshaga gå i bräschen som en kommun som värnar om miljö, hälsa och välbefinnande! Kommunens kommentarer: Områden pekas ut inom vilka det är av särskild vikt att värna de sammanhängande gröna värdena för att säkerställa god tillgång till rekreationsområden, naturvärden, friluftsliv eller skogsbruk. Natur- och friluftsvärden finns identifierade både inom och utanför dessa områden. Områden som är viktiga att bevara och där jord- och skogsbruk och andra näringar bör bedrivas på sätt som är förenligt med natur- och landskapsvårdens intressen pekas ut som grönstruktur i föreslagen markanvändning.
Kommunen noterar önskemålet om flytt av återvinningen på Skived. Lokaliseringen av återvinningen är i dag bra för de allra flesta då den ligger i direkt närhet till annan service och skola. Men vi har förståelse för att den kan upplevas som störande för de boende i närheten. ÅVS ägs av Förpackning- och tidningsinsamlingen och om den ska flyttas måste de i så fall anordna en ny i Skived. Utredning pågår kring återvinning och hämtning av förpackningar vid varje fastighet. Om det blir fastighetsnära hämtning av förpackningar kanske Skiveds återvinning helt eller delvis tas bort i framtiden. Vi håller med om att hastigheterna bör ses över i våra tätorter och tanken är att vi ska ta fram en trafikplan där politiken får ta ett strategiskt ställningstagande kring trafik, hastighet och trafiklösningar. Arbetet med att ta fram en Trafikplan kommer att påbörjas 2020/2021.
15 Invånare 6: En rondell i Petruskorset Sänkt hastighet till 30 km/tim på Storgatan och Skivedsleden fram till bron Mycket tung trafik och rena racerbanan kväll och natt. Kommunens kommentar: Vi ska ta fram en trafikplan där politiken får ta ett strategiskt ställningstagande kring trafik, hastighet och trafiklösningar. Arbetet med att ta fram en Trafikplan kommer att påbörjas 2020/2021. Vi hoppas precis som du att vi kan få ner hastigheterna och att bilister håller sig till angivna hastighetsgränser i tätorterna, för alla våra invånares trevnad och säkerhet.
Invånare 7: Det är bra att man satsar på att bygga ut cykelvägarna i kommunen. Med elcykel kommer fler att cykla till jobbet, om det finns säkra och snabba cykelvägar. När riksväg 62 byggs om och flyttas bitvis, så är det ekonomiskt dumt att då inte använda den "skrotade" vägen till cykelväg. Jag har fått besked om att detta ligger på Trafikverkets bord, men har också hört att cykelvägar är kommunens ansvar. Kommunens kommentarer: Ny gång- och cykelväg är projekterad på gamla väg 62 mellan Sannakorset och Lyckan. Mellan Lyckan blir gång- och cykelvägen asfalterad på den grusväg som finns i dag mellan Lyckan och Abborrtjärn. Den nya gång- och cykelvägen iordningställs i samband med ombyggnad av väg 62, troligen ca 2022/2023.
Invånare 8: Forshaga kommun: familj- och miljövänlig kommun. Hållbarhet: Mycket bra. Bygga i trä är mycket mer hållbart än i betong, även för flervåningshus. https://hallbartbyggande.com/intresset-for-att-bygga-i-tra-okar/ Cykelvägar: bygga en cykelväg mellan Deje och Hagen, eventuellt Tjärn-Hagen underlättar cykeltrafik. Nu alldeles för farligt att cykla på 62:an. Uppgradera Centrumhusets område och gamla fabriksområde i Deje, med behåll av kontorshuset. Kommunens kommentarer: Gång- och cykelväg mellan Tjärnheden och Hagen finns med i Trafikverkets plan för ombyggnad av väg 62 men kommer antagligen dröja till tidigast 2027. Det är naturligtvis tråkigt att Centrumhuset inte har hållits efter av de fastighetsägare som har rådighet över dem. Kommunen försöker hålla en kontinuerlig dialog med fastighetsägarna för att fastigheterna ska hålla en god standard. Förhoppningarna är att områdena kommer uppgraderas i framtiden.
Invånare 9: Förslaget rör Deje nere vid tjärnen där utegymmet, pandaburen och uppställning för husbil finns. Förslaget är att fylla upp en sandstrand och förse tjärnen med en reningspump. Stranden/tjärnet skulle då bli en oas för bad, avkoppling, lek och en fantastisk mötesplats för kommuninvånarna mitt i Deje. Här passerar klarälvsbanan och det skulle bli ett perfekt stopp för många cyklister som passerar på banan. Man skulle också kunna ha en mobil glasskiosk där ungdomar skulle kunna sommarjobba. Även en lekpark på området skulle förgylla platsen. Kommunens kommentarer: Vi tycker att det är ett intressant förslag och vi ser också potentialen i att utveckla detta attraktiva område i Deje. Vi kommer att lyfta frågan till en större arbetsgrupp. I dagsläget äger inte kommunen fastigheterna närmast Forstjärnen vilket betyder att vi även behöver föra en dialog med fastighetsägarna. En eventuell lekpark i området kommer utredas av kommunen.
16 Invånare 10: Jättebra med GC bana mot Östra Deje! Koppling mot klarälvsbanan ger fantastiska möjligheter till cykelpendling och förbättrar möjligheterna att bo utanför tätorten - hoppas såklart det kan genomföras tidigt i processen. Kommunens kommentarer: Noteras.
Invånare 11: Vill bara tillägga i stycket om Skived där det står att åkermarken mest används till hästar. Här tycker jag det är konstigt att vår medelstora fårgård inte nämns. Vi har ju ca 50-60 tackor som får ca 100 lamm/ år och vi brukar ca 40 hektar i Skived. Vi har även hästar som vi växelbetar med våra får. Vi är dessutom en samhällsviktig verksamhet som producerar mat med vår fårgård. Bör inte glömmas bort. I Vickersmossen efter Rudskogsvägen finns en fårgård till som är av modell mindre, men likaväl mkt viktig. Kommunens kommentarer: Noteras. Kommunen har inte gjort någon fullständig inventering av betesdjur eller jordbruksverksamheter i Skived (inte heller i kommunen) i samband med översiktsplanearbetet. Översiktsplanen ger endast en övergripande beskrivning av förutsättningar. Vi har tydliggjort det genom en mer generell formulering inför utställning.
Invånare 12: Cykel vägen från Forshaga till Östra Deje är ju jättebra men den bör fortsätta till Deje. Från Deje kan man sedan ta gamla järnvägen till Forshaga På det sättet kan man få en fin tur på drygt 3 mil med cykel. Kommunens kommentarer: Vi planerar att få till en gång- och cykelväg mellan Skived och Östra Deje. Gång- och cykelväg mellan Skived och Östra Deje togs upp i den regionala cykelplanen av Trafikverket 2014. Dessvärre kommer byggnation av en gång- och cykelväg mellan Skived och Östra Deje dröja kommunen planerar andra åtgärder av gång- och cykelvägar de närmsta åren.
Invånare 13: I Deje finns ett gammalt pappersbruk som ser bedrövligt ut och drar ner till stor grad till att folk vill flytta till Deje. Förslaget är riv och plantera älde träskog på området med strövområden närmast älven. Vid älvkroken i Deje så finns potential för nya tomter som skulle vara attraktiva. Det är Kastanjevägen och en fortsättning norrut. Skogen på området har uppnått avverkningsbar ålder. Centrumhuset i Deje borde tas tag i och göras om till bostäder. Eller ännu bättre rivas och öppna upp ytan mot tjärnen. Kommunens kommentar: Vi försöker hålla en kontinuerlig dialog med fastighetsägaren för att fastigheten ska hålla en godtagbar standard. Miljökontoret har tillsynsärende vid industriområdet i Deje. Vid Älvkroken finns ett utpekat LIS-område för bostäder där attraktiva bostäder skulle kunna utvecklas på sikt. Kommunen är dessvärre inte fastighetsägare för området.
Invånare 14: 1. Synpunkter på utvecklingen av Forshaga centrum:
Bakgrund Under ett flertal år har affärer, banker och Posten försvunnit från centrum. Det är inte unikt för Forshaga utan det sker i hela Sverige. Främsta orsakerna är konkurrens från shoppingcentra och näthandel. Dessa fenomen har pågått under 20 år, men kan komma att accelerera inte minst genom Corona-pandemin och förbättrade tele- och datakommunikationer. Utan en aktiv planering av centrum riskerar det att fragmentiseras och successivt monteras ned.
17 Hot och möjligheter i Forshagas utveckling De närmaste 20 åren kommer Forshaga centrum att påverkas av den pågående samhällsutvecklingen, som präglas av digitalisering och klimatanpassade åtgärder. Digitaliseringen innebär att vi inom alla affärsverksamheter får blixtsnabb information om produkter och priser. Konkurrensen blir stenhård och lokala affärer måste för att överleva vara konkurrenskraftiga både pris- och kvalitetsmässigt. Näthandeln kommer att fortsätta att öka, även på livsmedelsidan där man kan beställa på nätet och sedan hämta varorna i affären. En konsekvens blir också pakethanteringen kommer att öka, som ställer ökade krav på utrymmen och tillfartsvägar. Digitaliseringen innebär också att vi kommer att arbeta på ett mer flexibelt sätt med hemarbete, tillfälliga kontorsplatser och traditionellt kontorsjobb. Klimatanpassade åtgärder kommer att märkas främst inom fordonsflottan, som genomgår en snabb förändring med elbilar, hybrider och kanske vätgasfordon. Inom 20 år drivs bussarna på något av dessa sätt. Gemensamt är att avgasutsläppen minskar och det blir möjligt att anordna hållplatser inomhus. Laddinfrastruktur behöver etableras i centrum. Dessa två trender kan inte förhindras och det är troligen inte önskvärt heller. Vilka möjligheter finns det då att skapa ett livaktigt centrum? Det kommer alltid finnas ett behov av lokala tjänster och service. De kan inte utföras via nätet. Exempel är restauranger, hotell, frisörer, underhåll och service inom olika områden, kommunala tjänster, m.m. Planering av centrum Forshaga kommun måste anpassa sig till samhällsutvecklingen och aktivt planera för ett kommande samhälle. Det blir viktigt att planera för alla dessa tre områden (digitalisering, klimatåtgärder och service) samtidigt och låta dem interagera med varandra för att ta till vara synergier. Ett problem med nuvarande centrum är att det har en mycket lång utsträckning. I takt med att affärer och verksamheter har försvunnit så är kvarvarande affärer utspridda. Det är 1,6 km från Ängevi till gatukorsningen till Grossbol. Som en jämförelse så är det 60 % längre än längden på hela Drottninggatan i Karlstad! Denna utspridning gör det obekvämt för kunderna att göra sina ärenden, försvårar kontakter mellan kunder och affärsidkare och dem sinsemellan. För att eliminera dessa nackdelar och skapa ett mer livaktigt centrum bör centrum koncentreras. Ett alternativ skulle kunna vara att centrum begränsas till Storgatan, Bruksgatan, Djäknegatan och Esplanaden. Området är areamässigt lika stort som båda kvarteren med Mitt-i-City och Nordea i Karlstad tillsammans, trots att varken Forshaga kommun, Folkets Hus eller Lärcentret med bibliotek ligger inom området. Transportvägar bör göras för att underlätta kommunikationen mellan centrum och dessa verksamheter. Syftet är att underlätta för kunderna att utföra flera ärenden vid ett och samma tillfälle (s.k. one-stopshop), stimulera spontanitet, skapa naturliga mötesplatser och göra centrum mer livaktigt. Det blir mer praktiskt, bekvämt och inte minst roligare för kunderna, när de kan träffa vänner och bekanta samt göra sina ärenden inom ett geografiskt begränsat område, t.ex. cykelväg, mötesplats genom flexibelt kontor, hämtning av paket och besök på lunchrestaurang. När man slutar för dagen kanske man handlar innan man åker hem. Kunder som trivs, handlar mer! Kommunen kan själva lägga kundnära verksamheter i centrum. Kommunen bör vara tydliga med inriktningen för centrum för att på sikt stimulera privata näringsidkare att etablera sig i centrum. Invånare 14: 2. Synpunkter kring trafiksituation
Jag har läst Översiktsplan 2040 för Forshaga, som innehåller många bra idéer och planer. Eftersom jag bor och har bott på Skivedsleden 3 i många år, så har jag synpunkter på trafiksituationen och det buller som den åstadkommer. Beskrivning av trafiken Trafiken består främst av fem olika typer av trafik: 1. Lokal trafik mellan Skived och Forshaga 2. Godstransporter till och från industrin på Näset 3. Regional busstrafik mellan norra Värmland och Karlstad 4. Regionaltrafik med sträckning mellan kommuner norr om Forshaga och östra delen av Karlstad 5. Regionaltrafik mellan Filipstad (väg 63) och framförallt Kil och Arvika (väg 61) Ljudnivån har genom åren ökat och trots bullerbekämpande åtgärder går det inte att använda uteplatser m.m. som vetter mot vägen. Man är hänvisad till andra sidan om huset, men även då är
18 bullret avsevärt. Det är också besvärligt med sovrum som vetter mot vägen. Vidare ger lastbilstrafiken vibrationer i husen längs Skivedsleden, vilket riskerar att ge skador på dessa. Petruskorset (Storgatan-Skivedsleden) skapar i sig mycket buller genom ideliga häftiga accelerationer av framför allt motorcyklar och mopeder. Korset är också farlig ur trafiksynpunkt. Inte minst på vintern i mörkret med bländade billjus så är övergångsställena mycket riskabla. Längs Skivedsleden finns skola, Petruskisosken, busshållplatser, korsande cykelleder och övergångsställen med ökade olycksfallsrisker som följd. I översiktsplanen står att personbilstrafiken kommer att öka med 14 % och lastbilstransporterna med 45 % jämfört med 2014 för 62:an. Kollar man referenserna så ser ökningarna ut att vara mycket högre. Personbilstrafiken tycks snarare ligga på 30 %. Till detta kommer planerad befolkningsökning på 1000 personer, dvs. ca 8,6 %. Med andra ord så innebär planen avsevärda trafikökningar, 40-50 %, i en redan ansträngd situation. Åtgärder för att minska trafikbelastningen behöver göras omgående. Det är därför en brist i planen att det inte finns någon föreslagen lösning utan man hänvisar endast till en kommande utredning. Tänkbara åtgärder Nedan föreslås några åtgärder som skulle kunna förbättra trafiksituationen. Trafiktyperna 1 och 3 är acceptabla. Trafiktyp 2 är tänkt att lösas genom att företagsområde kommer att etableras i Kvarntorp. Nya företag kommer att hänvisas dit, men nuvarande företag på Näset kommer knappast att flytta. Många har fina och fräscha lokaler. Företagen kommer att finnas kvar långt bortom 2040 och därmed trafikproblemen. Trafiktyperna 4 och 5 är inte önskvärda tvärs genom ett samhälle och bostadsområden. Rent principiellt finns två sätt att minska denna trafik: 1. Försvåra framkomligheten genom t.ex. farthinder, avsmalnande vägar, hastighetsbegränsningar, kameraövervakning m.m. Som en ytterlighet skulle man kunna bryta upp genomfarten såsom man en gång gjorde med Bruksgatan mot TetraPak för många år sedan. 2. Skapa andra attraktiva alternativ. En ny bro söder om Forshaga har diskuterats länge. Detta borde vara den långsiktiga lösningen och planering för denna borde starta nu för att skapa klara och tydliga förutsättningar för övriga byggplaner. Sammanfattning Trafiken på Storgatan och Skivedsleden är mycket besvärande och långt mer besvärande än vad som borde acceptabelt för en så liten kommun som Forshaga. Orsaken till att många väljer Forshaga som bostadsort istället för Karlstad är att det är en lugnare livsmiljö. Trafiksituationen på Storgatan och Skivedsleden behöver därför förbättras omgående. Långsiktig finns nog bara en lösning och det är att bygga en broförbindelse söder om Forshaga, som leder bort regional trafik i öst-västlig riktning samt flyttar över trafik från Storgatan/Skivedsleden till 62:an, dvs. trafiken stannar kvar på 62:an vid passering av Forshaga. Exempel på omedelbara åtgärder som kan göras i väntan på mer långsiktiga lösningar Hastighetsbegränsningen sänks till 30 km/tim längs de centrala delarna av Storgatan och fram till bron på Skivedsleden. Kameraövervakning av hastigheten. Stabilisering av Skivedsleden så att den tål den tunga trafiken utan att ge vibrationer. Farthinder av typen ”fallucka” på genomtänkta platser. Dessa är bättre än fartgupp genom att laglydiga trafikanter kan passera utan någon åtgärd och trafikrytmen blir jämnare. Eftersom syftet inte bara är trafiksäkerhet utan även bullerreducering, så slipper man med denna typ av farthinder även bullrande accelerationer. Bättre polisövervakning, speciellt på helgerna. Det är inte acceptabelt att ett fåtal förstör miljön genom att köra mc och mopeder med ”raka rör”, bil med mycket hög musik och dessutom riskera andra människors liv genom bakhjulskörning. Klarar inte polisen detta, så får nog kommunen lösa problemet på ett annat sätt.
Kommunens kommentarer: Vi har noterat synpunkterna på utvecklingen av Forshaga centrum och kring trafiksituationen. Kommunen tar med sig dessa vidare i det konkretiserande arbetet med översiktsplanen genom centrumplan och trafikplan.
19 Ändring inför utställning Huvudsakliga ändringar listas nedan, utöver detta har även mindre och redaktionella ändringar gjorts. Huvuddokument (ÖP) Lagt in kommunens nya vision. Uppdatering av beskrivning kopplat till de uppdaterade kartorna. Utvecklat och tydliggjort utvecklingsprincip 1 ”Visa älven”, Klarälven som destination för friluftslivet och verka för att öka möjligheterna att röra sig längs älven. Förtydligat resonemanget i den samlade bedömningen av LIS-områden samt tagit bort ett LIS-område. Kompletterat beskrivningen av kommunens utmaningar och ställningstaganden kring flera miljö-, hälso- och säkerhetsfrågor däribland markföroreningar, geoteknik, översvämningsrisk och skyfall. Kompletterat handlingarna avseende tillståndspliktig verksamhet och kommunens förhållningssätt och ställningstagande. Justerat stycke kring miljöfarlig verksamhet och avloppshantering inkl. hänsyn och ställningstagande. Förtydligat ställningstagande kring persontransport på Bergslagsbanan. Förtydligat ställningstaganden kring utvecklingsområden för bostäder i Deje och Forshaga. Förtydligande beskrivning gällande åtgärder kring hastigheter/transporter i Forshaga tätort. Förtydligande kring ”hela-resan-perspektiv”, hållbart resande, laddinfrastruktur och pendelparkeringar. Ställningstagande, regionala samband, logistikcentra för gods vid Kils bangård ger positiv följdeffekt för näringslivet i Forshaga kommun. Lagt till utvecklingsområde för bostäder (Skivetorp Sätra) i Forshaga Lagt till text kring hemsändningsbidrag. Lagt till ett stycke kring avfallshantering. Lagt till ett stycke kring dagvatten. Lagt till text om nytt fjärrvärmeverk samt hänsyn och ställningstaganden kring det. Justerat text och ställningstagande kring jordbruksmark. Förtydligande beskrivning av skogen som naturresurs samt ställningstagande kring SISU- området och reservatsbildning. Utvecklat beskrivningen av ”Naturvärden” bl.a kopplat till biotopskyddsområden och artskydd. Lagt till förslag om bro till Lustnäs. Tydliggjort ställningstaganden kring Klarälvsbanan som en resurs för ekosystemtjänster. Förtydligat ställningstagande kring riksintresse väg Kompletterat ställningstagande kring Natura 2000 Förtydligat ställningstagande kring vandringsleder och motionsspår Lagt till ett stycke om ”Vidare prövning”. Uppdaterat åtgärdslistan. Uppdaterat tabell över nya bostäder under konsekvenser och slutsatser Uppdaterat illustrationsmaterial däribland flygfoton Tagit bort hänvisning till Butorpsleden
Kartor (ÖP) Kartunderlaget som listas nedan har ändrats och/eller förtydligats. Markanvändningskartan Lagt till bro till Lustnäs. Lagt till järnvägen (Bergslagsbanan).
20 Förenklat teckenförklaring för transporter och infrastruktur (redovisar även vägförbindelser och järnväg). Avgränsning mellan stadsbygd och landsbygd har ändrats något vid Olsäter och Forshaga. Avgränsning mellan stadsbygd och grönstruktur har ändrats något vid SISU-området (Forshaga). Ändrat landsbygd till tätbebyggd landsbygd vid Lövåsen (södra Forshaga).
Utvecklingsstrategi Lagt till fiskevatten av nationell betydelse. Lagt till järnväg (Bergslagsbanan). Ersatt viktig grönstruktur med gröna samband och hänvisning till område A-G i huvuddokumentet.
Karta 3B Värden och hänsyn- Naturvärden Lagt till lager ”naturvårdsavtal” samt ”särskilt värdefulla och värdefulla vatten”.
Karta 3D Värden och hänsyn- Friluftsvärden Lagt till ytterligare vandringsleder samt anläggning av värde för fritidsliv Lagt till lager ”vandringsled eller motionsspår utveckling 2040”. Tagit bort Butorpsleden
Karta 3E Värden och hänsyn- Areella näringar Justerat jordbruksmark vid Olsäter.
Karta 3F Värden och hänsyn- Samhällsviktiga funktioner och miljö, hälsa och säkerhet Uppdaterad teckenförklaring. Lagt till lager ”tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter” och ”farligt gods Bergslagsbanan”.
(Ny) Karta 3G Värden och hänsyn- Miljö, hälsa och säkerhet Redovisar rubricerade lager.
Illustrationskartor Illustrationskartorna har delats upp i flera kartor för att kunna zooma in på olika platser i kommunen, för tydligare redovisning. Illustrationskartorna har justerats och tydliggjorts i redovisning av berörda utvecklingsförslag. I illustrationskartan för Olsäter har utvecklingsområdet reviderats något. Illustration över Forshaga har kompletterats med utvecklingsområdet för Skivetorp Sätra. LIS-områdenas redovisning har ändrats. För område Södra infarten har det justerade utsnittet inneburit att lager för riksintresse kommunikationer, Ditt Värmland, fornlämning och övrig kulturhistorisk lämning, rekommenderad färdväg för farligt gods och fiskevatten redovisas. Förenklad redovisning av översvämningsnivåer (endast högsta flöde). Justerad teckenförklaring.
Översiktskarta Justerat kartredovisning (redovisning, storlek och placering på orterna m.m.)
Trafikstruktur Justerat kartredovisning (redovisning, storlek och placering på orterna m.m.)
Regionala samband Adderat pendling- och godstrafik kopplat till järnvägen. Justerat kartredovisning (redovisning, storlek och placering på orterna m.m.) Tagit bort Butorpsleden mot Älvsbacka/Östanås
21
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Miljökonsekvensbeskrivningen har uppdaterats utifrån ändringar i planförslaget som bedömts relevanta för miljöbedömningen – nytt utvecklingsområde för Skivetorp Sätra, bro till Lustnäs och nytt fjärrvärmeverk. Utöver det har tydligare ställningstaganden och ytterligare planeringsunderlag kopplat till miljö, hälsa och säkerhet arbetats in, samt har justeringar gjorts kring bedömning av påverkan på miljökvalitetsnormer (MKN) vattenkvalitet, jordbruksmark, naturmiljö och påverkan på miljömålet "säker strålmiljö". Bedömning av påverkan på Natura 2000 har lyfts in. Åtgärdslistan har även uppdaterats.
22