Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek. Alla tryckta texter är OCR- tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bil- der för att avgöra vad som är riktigt.
This work has been digitized at Gothenburg University Library. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. This means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to deter- mine what is correct. N:R 33 C13ÖÖ) A. 26:TE ÅRG. VANLIGA UPPLAGAN. SÖNDAGEN DEN 17 AUGUSTI 1913.
\U >K IDUNS nI/ CHRISTINA NILSSON NUMMER
K
r^fjjgggpsafpg]
¥\ SW w />!< di ßujtv
LOSNUMMERPRIS: 12 ORE. LITGIFVÀRE: JOHAN NORDLING. mm. STINA I SNUG GE blef- DIVA I JJAJ2IS O Kumapå fi?å EH S AGA upflfPet
SJUTTIO ÅR FYLLER DEN 20 AUGUSTI CHRI- Sjuttioårsdagen kommer att firas i Växjö, där spel- stina Nilsson, en af de svenska kvinnor i vår tid, manstäflan är afsedd att äga rum i stadshussalon hvilkas namn och rykte gått längst öfver världen. gen. I sammanhang med täflan kommer grefvinnan Idun har med anledning af högtidsdagen inom ra FÖP IDUN att inbjuda sina närmaste släktingar och honora- men af ett festnummer velat ge en skildring af tiores i Växjö och dess omnejd till middag. Flera hennes märkliga lefnadshistoria. Den artikel, som uppvaktningar komma att ske af enskilda och kor söker fylla denna uppgift, är resultatet af e tt besök af porationer. På Gårdsby blir samma dag eller & Gårdsby, där grefvinnan Miranda vistas en del dagen efter fest med illumination af parken, fyr af sommaren. Bildmaterialet omfattar dels porträtt verkeri m. m. — Porträttet i vinjettens medal ur grefvinnans egen samling, dels för Idun tagna jong är det tidigaste, som existerar af Christina fotografier samt vyer af de platser, som äga nära ELIN WÅÖNER Nilsson, och en reproduktion efter en pennteckning samband med hennes historia. <®> *s> esp af Nordenberg. es> fee ese (&• es> «= o»
ET ÄR TJUGUFEM ÅR SEDAN hetens makt i vä rlden och kan endast upplef- ket att frambesvärja Christina Nilsson för Christina Nilsson slutade vas af den lyckliga utvalda. Den kan icke femtio år tillbaka. Grefvinnan och sånger sjunga, och hvad än dessa år ha blomma upp på nytt i ord, orden bilda blott en skan äro mycket mera lika hvarandra än varit för henne själf och genom serie anekdoter, hvilka i b ästa fall ge någon hvad den förras porträtt från senare år gifvit henne för hennes närmaste och föreställning om hur människorna tju vid handen och hvad jag med tanke på de vänner, så ha de i motsats till de föregående sades, och hur de älskade henne som tju 70 åren kunnat föreställa mig. tjugufem åren lefvats utanför det officiella sade dem, men ingen om tjusningen själf. Då grefvinnan trädde in i Gårdsby vackra lifvets råmärken. Generationer ha vuxit upp Christina Nilssons seger var hennes när salong, där jag under väntetiden bland alla sedan dess, som endast sett hennes namn i varo, och hennes lif under sångaråren blef Christina Nilsson-porträtten särskildt be förbindelse med hennes årliga resor från på det sättet en rad stora ögonblick, under traktat en kopia af den bekanta Ophelia- Menton,till Sverige, någon donation till mu hvilka för hvarje gång konstverkets hela lif taflan, öfverraskades jag af hennes lätta sikhistoriska museet, en namnsdagsfest i måste genomlefvas: inspirationen, skapan gång, raka hållning och lifliga lilla ansikte Loka. Om hennes romantiska karriär har det, mottagandet. Men när ögonblicket under det gråsprängda håret. Hennes blå ungdomen af i da g endast en ganska allmän brast, föll också konstverket samman på ögon, omtalade i tusen tidningsartiklar, äro föreställning, och med namnet Christina minnets ruiner. Triumfens fullhet måste so vakna och klara, hennes minspel rörligt, en Nilsson förbinder den bilden af en prydlig, nas med dess korthet — — och annan gång dramatiskt, stämman är något korpulent äldre dam i kapotthatt. Den Grefvinnan de Casa Miranda har af en ungdomlig. blonda nordiska skönhet, som världsstä bokförläggare blifvit uppmanad att skrifva När man sedan sitter och betraktar henne, derna legat på knä för, har den nog hört ta sina memoarer, men afböjt. Hon måste ha medan man bemödar sig att lägga sina frå las om, men om dess individuella drag vet känt bättre än någon annan hur fattigt det gor så att svaren skola bli så belysande och den intet. tryckta ordet var som ersättning för toner upplysande som möjligt, tycker man sig bak Då man nu vid Christina Nilssons 70-års- nas och den unga skönhetens makt. Den, om 70-åringen skymta den forna Christina dag vänder tillbaka till förra århundradet, som behöft blott en timme för att bli världs Nilsson. Man ser typen af hennes nordiska i hvars krönika hennes egen är inflätad, f ör berömd, har knappast lust använda en dag skönhet, man återfinner det specifika Nils att söka återberätta hennes Iifs m ånga gån för att nedskrifva historien därom. sonska humör, hvarom krönikorna berätta, ger förtaida historia, ä r det dock mindre för Ett personligt sammanträffande med gref man möter det goda sunda förstånd, som va denna nutida ungdoms uppbyggelses skull vinnan Miranda har emellertid gifvit under rit Christina Nilssons balans i ett lif, hvilket än för deras, hvilkas unga år sammanfallit tecknad för egen del en god hjälp vid försö- annars kunde erbjudit ofantligt många till med Christina Nilssons friumf- fällen att förlora jämvikten. år i Europa och Amerika, Och man upptäcker hos gref hvilka ha ett personligt minne vinnan Miranda smålänningen af henne, om det också är be- Christina Nilsson. )ag tänker gränsadt till en enda kväll, en härvid icke blott på de äkta enda folkvisa, en glimt vid en småländska tonfall och vänd järnvägsstation eller endast till ningar, hvilka man gör sig ett minnet af den stolthet man nöje att iaktta, när de slippa kände vid att läsa i bladen, ut ur franskan eller den starkt huru en svensk sångerska brutna högsvenskan, men hvad skördat triumfer vid Operan i Paris eller fått ett smycke af hon berättar om sig själf är drottning Victoria i E ngland. karaktäristiskt för smålännin En skildrare af Christina gen, som reder sig där han blir Nilssons lif måste dock från satt. Att han kan klara sig i början göra klart för sig att ett stenrös, har han längese uppgiften noga sedt är olös dan bevisat, Christina Nils lig. Ty hennes historia är hi son lät världen se att den små storien om sångens och skön Christina Nils sons födelse hem, torpet Snugge i Vederslöfs socken. ländska fyndigheten är lika
- 534 - T)iff fif 6Cef sjungande mustå, C [jris fina. Ty rymd ocß sång du 6fef för oss, Cn g fans def 6fef från ryktef s finnar Cßris fina. sprungen Diff rykfes gfans, från ßöga finnar aff sfjärnfikf kfarf ßfand fjärran sprungen, sfjärnor skina. skaff sfjärnfikf kfarf i sfjärnevidder skina.
"Bfand stjärnor. Där man nämner sån gens s förs fa, Ocß findadf i musik, diff namn ska ff där nämns du ocß diff ßemfand, konsf- svinga närinna; sin mefodi igenom år, som komma, vår försf du känf, när vi mof rymder aff fik en fon för sena tider kfinga. . . törs fa. Jane Gernandt-Claine.
- 535 stor på en kejserlig scen och i en kejserlig samma dag gjort upp om en gemensam draga fördel af en än grundligare utbild salong. turné med en buktalare, så understryker detta ning, och samme välvillige mecenat sände "Jag har aldrig tappat hufvudet," säger blott ännu mera denna julidags karaktär af henne nu till Franz Berwald i Stockholm. grefvinnan i nå got sammanhang, och det be märkesdag. Grefvinnan Miranda erinrar sig Hon bodde någon tid i hans hem och Franz tyder något, när den som säger det, börjat nog daton och ägnar säkerligen under sina Berwald, som trodde på hennes begåfning sin bana som torpartösen Stina i S nugge, Loka-sejourer denna ödets dag åt betraktel och framtid och såg ständiga bevis på hen gjort en glänsande debut i Paris, vid 24 års ser öfver lifvets underbara skickelser. nes okufliga energi, nedlade mycket arbete ålder stått som erkänd primadonna vid Paris' Hon kan nu med sanning säga som hon på hennes utbildning i sång och fiolspelning. främsta scen för att sedan i ännu 20 år lysa sade till mig: Christina Nilsson mötte öfverallt hjälpande som en af sångens stjärnor eller sångens — Jag regretterar inte min karriär — m en och välvilliga människor, man intresserade stjärna på Europas och Amerikas himmel. det kunde ha händt att hon fått ångra den äfven hofvet för henne. Det va r på Tornér- Christina Nilsson föddes 20 augusti 1843 å och det i en helt annan position ä n som hjelms och grosshandl. R. Kochs bekostnad torpet Sjöabol eller Snugge i Vederslöfs soc comtesse douairière på Château Vallaya el hon sändes ut till P aris år 1860. Innan dess ken. Traditionen tillägger lilla Stina åtskil ler hedrad brunnsgäst i Loka . höll hon en konsert i Stockholm i de la Croix's liga profetiska drömmar och yttranden om Men vi återvända till Ljungby marknad, där salong, hvarvid man lät henne sjunga en täm kommande storhet, hvarmed hon redan myc Christina samlat ett auditorium omkring sig, ligen enfaldig visa med direkt appell till pu ket tidigt skulle slagit fader Jonas Nils som lyssnar till hennes sång. Medan hon bliken, något i s amma stil s om: ett litet fat son och mor Stina Kajsa med förvåning. sjunger, rullar en vagn öfver marknadsplat tigt barn jag är. Enligt dåtida uttalanden Det är dock fråga om detta är annat än sen, den resande stannar för att höra på, skall hon ha verkat tafatt och kantig och icke fromma utsmyckningar af en historia, som i men far icke, som de flesta skulle ha gjort, gifvit publiken anledning att misstänka, att och för sig är tillräckligt märkvärdig. Gref vidare efter att ha belönat sångerskan med hon bar inom sig ämnet till en stor sångerska vinnan Miranda förklarar själf, att hon ännu en 12-skilling. När han kallar flickan till och tjuserska. i Paris under åren i pensiionen därstädes sig, har han tvärtom beslutat att förändra Det var i Paris hon slog ut i blom. Por icke sträckte sina förhoppningar högre än trätten från denna tid v isa bilden af en täck till att utbilda sig som musiklärarinna — än da ..... och gladlynt ung flicka. Man förstår lätt att till d ess hon en natt drömde, att hon debute hon måste vinna sina pensionskamraters rade vid Théâtre Lyrique — och så gjorde hjärtan och andras med för öfrigt. det. Grefvinnan Miranda betecknar själf denna Att hon i sin mus ikaliska begåfning och sin tid som en arbetets tid. Det hade gått henne röst hade möjligheter till försörjning, hvilka som det gått andra i h ennes predikament: måste användas, fick hon dock snart lära hon hade behöft någon tid för att lära sig hur sig. Hon hade själf lärt sig spela på en okunnig hon var och hur nödvändig bildnin äldre brors fiol, och snart blef hon, yngst i gen. Nu slog hon sig på att läsa; först raden af torparhemmets sju syskon, räknad och främst språk, för hvilket studium hon med bland familjeförsörjarna. Hur hon sjöng hade en särskild lätthet, historia, litteratur, på dansgillen eller spelade på fiol, hur hon allt detta jämsides med den musikaliska vandrade längs landsvägarna från marknad utbildningen. Denna leddes af en berömd till marknad — allt detta är gamla kända sånglärare professor Wartet, och det var till historier. honom Christina Nilsson efter tre års stu Hennes unga sopran steg genom mark dier gick en dag för att omtala en dröm hon ' • Â nadssorlet, när helst någon var villig att ge haft. en slant, ja hon kunde också ge en visa för — Jag sade till honom, berättade grefvin en sockerpinne, hon som tio år senare fick nan Miranda, vet ni, ja g har drömt så under tusen francs för en romans. ligt i natt. Jag fick profsjunga för direktör Hon brukade på sina längre färder slå Carvalho på Théâtre Lyrique, och han en sällskap med en björnförare Karl Kruse, som gagerade mig! Då såg professorn på mig sedan blifvit kallad Christina Nilssons för och sade: "vous n'êtes pas bête, made ste impressario. Man tycker sig se flickan, moiselle, jag skall tala vid C arvalho". Och mannen och björnen rasta vid en vägkant i en förmiddag får jag följa med honom, jag Smålandsskogarna rnidt emellan två mark känner igen allting från min dröm, vi ser en nadsplatser, tre yrkeskamrater, hvilka hade man sitta vid orkestern, jag säger: "det är allt att hoppas af böndernas goda lynne och mannen från min dröm." — "Ja," s äger War frikostighet. Christina Nilsson med sin fiol. Efter en lafla af fel, "det är Carvalho." Jag får sjunga, jag Bertha Valerius. — Ja g var med på en marknad häromdan, reusserar, Carvalho lofvar mig genast de berättar grefvinnan Miranda, men — föra kt but. Wartel säger: "hon är inte riktigt fär fullt — de t var ingenting. På min tid, då var hennes framtid, han har insett att en stor dig än." — "D et går bra ändå," svarar Car det annorlunda storståtligt. framtid låg i d enna röst. Föräldrarna måste valho. Och så skulle jag debutera som Vio I fall hon icke besökt en marknad sedan emellertid höras öfver häradshöfding Tor- letta i T raviata af Verdi." hon för sista gången uppträdde som mårk- nérhjelms erbjudande att bekosta flickans ut Den stora dagen inföll den 2? oktober nadsartist, ha sederna också hunnit att för bildning, och de besluta att släppa Stina ifrån 1864, och en särskildt rörande historia är för ändra sig, ty det är femtiosex år sedan dess. sig. Själf säges hon ha tvekat, dels därför knippad med denna debut. Grefvinnan Mi Historien om hur Christina Nilsson upptäck att hon visste att föräldrarna väl behöfde randa berättade den för undertecknad på tes, är så romantisk att det är föga under hennes bidrag till familjens uppehälle, dels Gårdsby, jag har däremot icke funnit den i ligt om publiken i utlandet, som sedan pre därför att hon hade ju ä ndå en uppgörelse litteraturen om Christina Nilsson. Hon hade parerades med den af hennes impressarier, med buktalaren! Men sedan hon väl en på den tiden hvarken hört talas om Dumas trodde att det hela var en smart uppfinning i gång öfverlämnats af häradshöfding Tornér- eller om hans berömda Kameliadam, som ju reklamsyfte. hjelm i mamsell Adelaide Valerius' vård, är identisk med Violetta i Traviata, och Christina har en julidag år 1857 varit med satte hon in hela sin unga energi på att dra ingen hade sagt den unga debutanten hvad sin mor på marknaden i Ljun gby, modern har nytta af den undervisning hon fick. Med stor det var för slags kvinna hon skulle inkarnera. gått hem med den ganska vackra dagskas lätthet tillägnade hon sig icke blott den mu — De t är en ung flicka, som icke får sin san, men flickan utverkar tillåtelse att stanna sikaliska utbildning mamsell Valerius gaf älskade, så hade direktören beskrifvit äfven nästa dag för att få en liten slant för henne, hon lärde också språk och annat Violetta. egen del. Att modern, som dock visste att som hörde till flickornas utbildning på 50- — Bien, sade Christina, då skall jag tänka ett kreatursmöte icke, särskildt icke dess talet. Redan år 1859 uppträdde hon i H alm efter hur jag skulle känna det själf. Och ef sista dag, är något uppbyggelsemöte, stad på en konsert och följande år i Göte ter den principen sjöng hon och spelade. kunde låta den snart 15-åriga Stina stanna borg, dit hon åtföljde sin uppfostrarinna, Hennes Violetta blef icke demimonden, utan kvar ensam utan vidare, visar hvilken tillit som flyttat dit vid sitt giftermål med baron en ung flicka, som knäckes af sorg öfver att hon hade till sin yngsta dotters förmåga att Leuhusen. mista den hon älskar och dör, so:n en ung reda sig. Hennes musikaliska begåfning hade emel oskyldig kvinna dör. Denna Violetta måste Om det är sant som det påstås, att Stina lertid visat sig vara sådan, att hon kunde ha slagit åskådarna med häpnad, de voro
till Kr. 3.50 per styck är väl billigt? _ Sänd Eder ! SitaeiaMitiaw t nerfläckade och oanvändbara klädning för ke- ! Flnave Post-, Srswif-, fCoplm- [ misk tvätt och prässning till Örgryte Kemiska ! Tvätt- & F ärgeri A.-B., Göteborg och Ni blir för- j och Twycftpappei* KLÄDNINGAR vånad Öfver d et goda resultatet. KLIPPAN. samt Kawtong, Det är ej likgiltigt, till hvilken affär Ni vän- ! der Eder, ty det är stor skillnad på kemisk tvätt och — ke misk tvätt. ! Modernaste Finpappersbruk. Idans textpapper tillverkas af KlippM. : - 536 f \I I 1• 3^*
=-w
"TROIiFlPOTEM "VIOLETTA rfATTEH-S DROTTfHrJG
vana vid något helt annat, och Adelina Patii nordiska skogarnas dotter". "Hon, som på Stora Operan var en Violetta af helt a n själf är mera drömmande än passionerad", nan typ. Men det tyckes som om den sven skrifver en af dem, "kunde icke ge i denna ska debutanten utan att veta det kommit den skapelse ett rätt uttryck för sin fina och in verkliga Marguerite Gautier, hvad den yttre nerliga natur. Hon föreföll besvärad med illusionen angår, mycket nära. Christina sitt höjda glas i första scenen vid supén och Nilsson hade samme läkare som i lifsfiden hade icke den abandon, som behöfdes för förebilden till Marguerite Gautier, och efter att prisa den gnistrande champagnen." dödsscenen i sista akten kom han instör Samme kritiker anser äfven att kurtisa- tande i d ebutantens loge, förklarande under nens dräkt icke passade denna "fältens strömmande tårar, att denna Violetta låtit oskyldiga dotter", ett omdöme, som vi dock minnet af Marguerite Gautier stå upp lifslef- protestera mot, när vi se den förtjusande vande för hans ögon. I dödsscenen skulle bilden af Violetta med krinolin och solfjäder. hon hade fullkomligt återgifvit den olyckliga Det tyckes ha varit först som Nattens drott Marguerites död, och när hon reste sig ur ning i Trollflöjten s om "den smärta blondinen sängen, spöklikt lång och smal, var det som med de stålkalla ögonen" verkligen slagit om den verkliga Marguerite än en gång gjort igenom. Christina Nilsson hade nu ett tre en ansträngning att fly döden och möta sin årigt om än ekonomiskt sedt ganska blyg Armand. samt engagement vid Théâtre Lyrigue och Samtidiga musikkritiker ansågo emellertid fick uppträda i den ena rollen efter den icke att rollen lämpade sig för denna "de andra.
•MARGARETA
•HELEUfl" VALEMTlriE ALICE. ! Pellerins Växt-Warprin I
- 537 - I hvad som rör hennes framgångar från med landsmannen, skrifver hem något be par af tåget och rätt i famn på den gamle. den dagen och tjugufem år framåt, få vi nöja sviken och kan inte neka sig ati låta komma Och den tidningsman, som icke fick träffa oss med att citera andra, "ty," afböjer gref- till fosterlandets kännedom, att "den unga mademoiselle Nilsson själf, kunde alltid leta vinnan mina frågor bestämdt, "jag kan inte divan" hade' hål på strumpan. upp någon bonddräng, som varit hennes, lek tala om hvitken succès jag gjort, det vore Till Sverige återvände Christina Nilsson kamrat: "Nog känner ja fäll Stina i Sn ugge," ridikylt". först sommaren 1865. Men redan dessförin — och som utan svårighet kunde förmås att Vi vända oss därför åter till den nyss nan hade hon genom en svensk adelsman berätta den kända historien om hennes barn nämnde kritikern, som nu lagt af sin reser vid legationen i Pa ris blifvit af gre fve Hamil dom, för att sluta med att: "Nu hade hon blif vation och berättar att "den 23 februari 1865 ton erbjuden att köpa sitt fädernehem, tor vit en så finer mamsell, men kan veta hon lyste vår Nordstjärna med makalös glans... pet Snugge. Föräldrarna brukade då ett an kände igen mig ändå vid kyrkan, för hon kom När den unga flickan trädde fram för oss i nat torp under samma gods, men Christina fram å sa': ä' de inte rätt Jonas, sa' sin mörka mantel, glittrande af stjärnor, med begagnade sig af anbudet och köpte stället, hon" etc. ett glänsande diadem på hjässan och blix hvarefter de flyttade tillbaka till Snugge,, Under detta besök uppträdde ej Christina trande ögon, när vi från grymt leende läp som nu blef deras hem. Så användes Nilsson offentligt, hon sjöng endast i Skate- par hörde: "Oui, devant toi, tu vois une ri Christina Nilssons första besparingar! Hen löfs kyrka, när hon bevistade gudstjänsten vale!" var effekten storartad." Han talar nes ombud i Sverige blef allt från första tillsammans med de sina, och det berättas, också "om hennes fågellika röst", om "dessa stund patron Schänder i Växjö. När hon att församlingen tystnade och lät henne vågade staccati med sina underbara vibra funderade öfver hvem hon skulle vända sig sjutiga psalmen ensam till slut. Men svalan i tioner —" till, när det gällde att på lämpligaste sätt ui- hatten hade, som någon poetiskt anmärkte, Det synes emellertid, åtmin varit en symbol af besökets stone gäller det undertecknad, flyktighet, och snart reste ganska svårt att få en klar Christina Nilsson åter till föreställning om arten af Chri Frankrike för att börja arbeta stina Nilssons sångliga och på de nya partier, som hon dramatiska begåfning. Man skulle utföra till hösten. vet att hennes stämma behär Efter tre. år vid Théâtre; skade tre oktaver, och att sär Lyrigue öfvergick Christina skild! de höga tonerna voro Nilsson till stora operan i Paris beundransvärda, det talas om och gjorde sin entré som hennes klockrena eller flöjt Ophelia i Ambroise Thomas lika toner, men det är en otill nya opera Hamlet. fredsställande bild, där en lef- Denna roll, som hon själf vande ton ur ett lefvande in kreerat, i en opera, hvars strument jämföres. med en me framgång hon ensam skapat,' kaniskt frambringad ton ur ett är kanske den, som är Chri dödt. Om hennes tempera stina Nilsson kärast och som ment tyckas alla vara så till hon helst kommer tillbaka till. vida ense, att de berömma Ophelias uppgift är samman hennes stora dramatiska be trängd i en enda scen, vansin gåfning, men medan somliga nighetsscenen, och i denna mena, att hennes glänsande har Christina Nilsson med sin prestationer härvidlag fram- sång, sin skönhet, sin drama gingo ur intelligens och tiska genialitet, åstadkommit flit, framhålla andra med den fullkomliga illusion, som bestämdhet att hon åt t/tL, försätter åskådarena i hänfö minstone i början spelade relse. T "Det är Shakespeares konstlöst utan teknik, och att nordiska hjältinna, soin plöts hennes skapelser hade det ju* ligt står framför oss i sin omedelbaras tjusning. Hon bleka skönhet, med dei ljusa säges lyckas bäst i tragiska håret fallande ner öfver skul roller, men Chérubin i Figaros drorna, med vilda, stirrande bröllop skall å andra sidan ha blå ögon", säger en kritiker. varit en af hennes bästa figu Redan vid hennes första in rer. Det enda man känner sig trädande var entusiasmen "all viss om är, att, hennes begåf Christina Nilsson vid hafsstranden utanför sin villa i Menton. Originaldikt män, oerhörd och obeskriflig". ning må ha varit intuitiv af grefvinnan för detta nummer. En kolossal lycka gjorde eller intellektuell, så utöfvade Näckens polska som den den en stark trollmakt på dem, som blefvo dela understöd åt släkten, mindes hon en smarte kompositören funnit på att lägga in i tillfälle att se och höra henne på scenen, ung handelsman, som brukade ge den lilla i Ophelias parti. Om hennes sätt att ut Om hennes utseende vid denna tid ge por Stina russin och annat godt, då hon besökte föra rollen säger samme kritiker att trätten den bästa föreställningen. Växjö. Hon trädde i förb indelse med honom, "hennes Ophelia icke var genomtänkt Ryktena om hennes karriär började nu vänskapen återupplifvades och varade så och, genomarbetad, ty hon uppträdde i tränga hem till Sverige: Christina Nilsson, länge patron Schander lefde. Det är hans all sin naturliga enkelhet och däri låg hennes hennes debut, hennes nya roller och fram dotter, som nu som häradshöfding Johannes stora charm". Kritikern tyckes ha glömt, gångar voro ett stående ämne i pariserbref- Nilssons hustru är värdinna på Gårdsby, sitt när han talar om att hon icke hade något ven från sextiotalet. En och annan nöjde forna föräldrahem. Patron Schänders dot "artistiskt" i sitt uppträdande, att just detta sig icke med att beundra henne från parkett terdotter, den unga Christina Nilsson, är var ett bevis på den största konst. En ar och rapportera hem hväd publiken säger om grefvinnans guddotter. tistisk Ophelia skulle helt visst icke blifvit den nya stjärnan, utan besökte henne i det Christina Nilssons besök hos de sina ägde kallad en "Shakespeares hjältinna, stigen ur lilla egna hem hon nu s kapat i Par is, och där rum på sommaren. De svenska tidningarna, grafven". En annan af de roller, som pas hon som förkläde hade en äldre engelsk vä särskildt hennes hembygds, fingo nu mycket sade Christina Nilsson fullkomligt, och som ninna. Christina Nilsson förstod ati ia vara att syssla med och utförligt beskrefs hon utförde efter Ophelia var Margareta i på sig själf, nu så väl som tio år tidigare, återseendet med far och mor och sys Goünods Faust. Vid skapandet af denna när hon gaf konserter på småländska lands kon. En p åpasslig tidningsman har åt efter 'roll gick hon helt och hållet sina egna vä bygden! — Skildring arna från det lilla kon st världen bevarat skildringen af ankomsten till gar, imiterade ingen af s ina berömda före-' närshemmet äro sympatiska, man herömmer Alfvesta, och berättar hur en ung vacker dam gångerskor i rollen, hvarken Lucca eller värdinnans skönhet, enkelhet och rättframhet, i grå resdräkt och med en svala i reshat- Patti. men en bekymrad korrespondent, som fun ten kommer ut på plattformen, upptäcker fa Hon gjorde Margareta till den unga oskyl nit henne alltför upptagen af två unga fran dern längst bort bland skaran, som är samlad diga germanska flicka hon är, därför mötte ska vicomter, hvilka gjorde visit samtidigt för att möta, och med ropet: nej se far! hop hon Fausts första närmande med förvåning,
FBr hudens värd ocb ansiktets skönhet erhåller enhvar vid rekvi sition min rikt illustrerade GRATIS praktkatalog med ringmått, J. SIMON, med tusentals juvel-, guld- och silfverpjeser illu strerade i värden till m iljontals kronor. - - - PARIS. KUNGL. HOFJUVELERARE. Enda sbAnhetsmedel som Icke Irriterar huden. : K. M" DERS01 JAKOBSTORG I. RËGERINGSG. 19-21. - 538 -
r a PORTRÄTT FRÂrt VHGRE LAGAR.
ej med indignation eller blygsel, därför var hennes glädje öfver smyckena barnsligt oför behållsam, ej kokett, därför var hennes kär lek troskyldig och ren och hennes smärta mera djup än vild. "I fängelsetrion, där kärlek, vansinne och död strida på en bädd af halm, var m:lle Nilsson sublim," skrifver en kritiker. "Med en hänförelse som var nästan öfvernaturlig brusade den passionerade musiken från hen nes läppar, stigande till himlen i trefaldig inspiration. Mänsklig röst kan icke göra mera." — Jag har så utförligt uppehållit mig vid kri tikernas uppfattning, för att mina läsare må kunna få någon föreställning om hurudan den Christina Nlisson var, som nu i slu tet af sextiotalet från Paris drog ut öfver värl den. Hennes första utflykt gällde England, där hon debuterade för Londonpubliken i Vio letta. Hon uppträdde vidare i Martha, Don uan, Trollflöjten och Faust, och som i Paris ,blef hon m ottagen med entusiasm. Största förtjusningen uppväckte dock Christina Nilsson, när hon förkroppsligade två af den engelska litteraturens hjältinnor: Ophelia och Lucy, bruden af Lammermoor. iLMed dessa två figurer, som ju ha en viss lik—
PORTRÄTT FRÄN -SEHARE TIDER.
- 539 - ÅRDSBY EGENDOM, dradt, men ännu finnas kvar ut ^Bpigàj hvarifrån vidstående dragssoffan af trä, där Stina låg i fwfiir fotografier denna som barn, slagbordet och gamla I sommar aro tagna, klockan, som stod i torpstu ^rÊ^>d{ är belägen i närhe gan. <©> fSP o» ten af Norrgårda station på En bild, som talar för sig själf Växjö—Virserum-banan, icke utan några som helst kommenta långt från förstnämnda stad. Dess rer, är den, som togs för flera år omgifningar äro typiska för Små tillbaka af grefvinnan Miranda landsnaturen, där den är som och hennes äldre syster Anna mest leende, och både gårdens Katrina. Man spårar likheten i utseende och de väldiga träden anletsdrag, trots att de bära i alléen och i parken ge ett in stämpeln af skilda öden. f&> ts> tryck af vördnadsvärd ålderdom. Den stundande 70-årsdagen blir Egendomsherren sedan några år nu en anledning för släkten att tillbaka är, som på ett annat samlas å Gårdsby kring sin mest ställe i numret omtalas, Chri namnkunniga medlem, som dock stina Nilssons brorson, härads- aldrig af något låtit h indra sig att höfding Johannes Nilsson. Hans uppehålla sambandet med de sina.
hustru, fru Anna Nilsson, född Schänder, är dotter Från Gårdsby är en lagom promenad i vagn till Vik till patron Schänder i Växjö, en af Christina Nils — se bilden å sidan 544 — en vacker villa, som står GU&rtOR OCH 6UBBOTTER. sons vänner ända från hennes barndom. Ma fullt m öblerad för grefvinnans räkning, och där en karnas äldsta dotter Christina, en ung flicka på husföreståndarinna håller allting parat för husets femton år, är grefvinnan Mirandas guddotter. En härskarinna. Bland de konstföremål, som förvaras af våra bilder framställer henne vid den celebra å Vik, må nämnas en utomordentligt vacker säng, gudmoderns sida. & ett konstverk från rokokotidens Frankrike med ut Det Nilssonska hemmet, där ena flygeln står för sökta målningar, e» grefvinnans disposition, är rikt på pietetsfullt be Utom sin brorson, ägaren till Gårdsby, äger gref varade Christina-Nilsson-minnen. Där finnes en vinnan flera släktingar i sin forna hemtrakt och kopia af den bekanta Opheliataflan, en porträtt- en af hennes bröder sitter ännu som brukare af det byst i marmor och ett stort antal porträtt. (&> forna torpet Snugge. Detta är nu delvis förän-
PÅ HEMVÄS FRÄ« PRO-MEfiADErt. SREf-yiriKAi-i SE. C A.SA NVR.5TE PORTRÄTTET./ UffSER VÄRDTRÄDET. het med hvarandra, skall Christina Nilsson jag dock inte kan konstatera. Berättelsen, ärkehertiginnorna och bjudes i de bästa fa ha stadfäst sin stora popularitet i England. som förekom i n ågon samtida svensk publi miljer. — I så fall, svarar Jörgen, är äran på År 1869 gj orde hon en rundresa till En glands kation, är hållen i novel listisk form och skil deras sida och icke på hennes!! förnämsta städer, en sommartur, som rende drar hur m:me Rouzaud tillsamman med en Jörgen skildrar äfven en dramatisk hän rade henne en liten förmögenhet. Är 1870 polsk väninna beslöt att deltaga i en björn delse, som kunde ha kostat sångerskan lif- lämnade Christina Nilsson kejsardömets Pa jakt, hur hon skaffade sig en jaktdräkt, b e vet. I någ ot af sina paradstycken hade hon ris för att aldrig återse det. När hon kom stående af en lifrocksliknande, kort klä dning vid dödsscenen råkat komma så långt fram, tillbaka efter en turné i A merika, som var ett af mörkgrönt tyg med vida kosackbyxor, stöf- att hon hade hufvudet utanför ridån, och triumftåg, var det lysande Paris, som hon letter och strelizmössa samt gaf sig åstad. när den sänktes, hotade den att falla rakt lärt känna, och om hvilket hon ännu talar med Då Rouzaud ville varna sin maka för det våg öfver hennes hals. Hvarken maskinisten el hänförelse, förvandladt, den kejserliga famil halsiga äfventyret, skulle hon ha svarat: sois ler Christina Nilsson anade faran, men i sa jen, hvars särskilda gunst hon njutit, borta, tranquil, je defendrai ta vie precieuse. Det longen utbröt panik, Christina Nilsson hörde och ett sköfladt Paris med annan luft och behöfver väl icke tilläggas, att hon sedan ut skriken och hade nog sinnesnärvaro att i annan styrelse mötte henne. märkte sig för tapperhet och skjutskicklig sista stund flytta hufvudet, så att ridån föll Det var då hon blef in bjuden att besöka het och besegrade äfven björnen. öfver skuldran. Hon räckte nu upp båda den landsflyktiga kejserliga familjen i C his- Är 1874 var Christina Nilsson åter i Am e händerna och tog med dem emot den tunga lehurst. rika, och 1876 sjöng hon i Stockholm för för ridån, hvilken hon höll på raka armar, tills — Jag fann kejsaren så förändrad, att jag sta gången, och "icke för tidigt", sade sven maskinisten blef varskodd och befriade hade lust att gråta, berättar grefvinnan Mi skarna, som kände sig en smula åsidosatta. henne. Men hvad behöfdes mera för ati randa. När vi ätit, bad kejsaren mig att Hon uppträdde nu som Margareta i Faust, populariteten skulle öfvergå i dy rkan? sjunga. Det var inte alltid jag sjöng på an Valentine i Hugenotterna och Mignon och Under en af Christina Nilssons föreställ modan, hvem det än var, som bad mig, säger vann allas hjärtan, så att hvarje missnöje för ningar öfverraskades wienarna af att se sin grefvinnan med en liten k nyck på nacken, svann. Cristina-Nilsson-feber började nu kejsarinna i den kejserliga logen, och en dag det kunde hända att jag inte hade lust strax gå, och tidningarna voro fulla af Christina blef m:me Rouzaud befalld till kejsarinnan efter jag fått min middag. Men då sjöng Elisabeth. jag naturligtvis, och jag började med "Con- — Jag har hört så mycket talas om er af nais-tu le pays?" När jag slutat satt kejsa min syster, drottningen af Neapel, sade kej ren med tårfyllda ögon, så bad han mig sarinnan, när hon kom in och bedt om ur sjunga några franska visor, och han grät. säkt, emedan hon på grund af illamående Det var sista gången jag såg honom, han var klädd i morgonrock, och därför tyckte dog snart. Ack, det var en aimable man, jag att det var roligt att få se er själf. kejsaren, och kejsarinnan var très gentille, — Furstliga personer skall man ju alltid ah, très gentille! låta fråga, säger grefvinnan, när hon be År 1872 vigdes Christina Nilsson i West rättar historien, men kejsarinnan var så blyg, minster - Abbey i London vid växelagenten så jag väntade inte på hennes frågor utan Auguste Rouzaud. Enligt historien, hvilken berättade allt möjligt om artistlifvet, om mina jag dock ej fått bekräftad af grefvinnan Mi resor, om min ba rndom, allt h vad jag kunde randa själf, skulle den unge fransmannen sett hitta på. Jag väntade förgäfves att hon m:lle Nilsson redan i pensionen i Paris, där skulle resa sig till tecken att jag skulle gå, hans syster var hennes kamrat, och det var men då hon inte gjorde det, reste jag mig en mångårig trogen kärlek, som nu fick sin själf — fast det får man inte göra — och belöning. Hurusomhelst, bröllopet var ett sade: jag fruktar att jag tröttat e rs majestät. af de mest uppmärksammade under säson — Ne j, visst inte , sade hon, berätta mera, jag gen i London, och stora människoskaror har hört af min syster, att ni s kall vara ett åsågo detsamma. En teckning i en samtida godt barn, och nu ser jag ati ni är det. Hvar- illustrerad tidning visar den unga blonda på jag fick slå mig ner igen och Drata om bruden i s löja och oranger vid armen af sin allt hvad jag kunde hitta på, och kejsarinnan brudgum, en mörk, vacker ung man med vekt var riktigt upplifvad till slut. "Quelle belle uttryck. Svenske legationssekreteraren, vie", sade hon till mig, innan vi s kildes. grefve Stenbock, förde bruden till altaret, Denna lilla historia är nog mycket beteck representerande fader Jonas i Snugge, och nande för Christina Nilssons sätt att umgås Christina Nilsson med styfdotter och måg, gref- Englands mest lysande aristokrati var antin med de furstliga personer, med hvilka hon gen närvarande vid bröllopet eller gaf pre ven och grefvinnan de Casa Miranda. kom i b eröring. När man talar med henne, senter: allt ett bevis på i hvilken grad Chri märker man snart hur godt hon känner till hela den generation af furstliga perso stina Nilsson förstått att tillvinna sig bevå Nilsson-intervjuer, anekdoter o. s. v. Däref ner, som gick före den nuvarande. genhet, icke blott på scenen, utan äfven ge ter for hon att intaga Tyskland och Öster Kungliga personer äro ju gär na amatörer på nom sitt privata uppträdande, sitt enkla na rike. Hvad tyskarna beträffar, så voro de ett eller annat instrument, ofta skickliga så turliga sätt, sin klanderfria vandel. Åren icke fullt så disponerade att uppskatta henne, dana, eller sjunga de själfva eller komponera. 1872—73 sjöng Christina Nilsson — m:me då hon aldrig lagt band på sin kärlek till Rouzaud — i Pe tersburg och Moskva. Hän Frankrike, men wienarna föllo genast till Det var då naturligtvis ett stort nöje för dem att få ackompanjera den stora sångerskan förelsen öfver henne var, det synes redan hennes fötter. onödigt att påpeka, oerhörd och tog sig på sitt äls klingsinstrument vid fö rtroliga mu nästan barnsliga uttryck. När hon skulle Jörgen, som då var i W ien och skref kor sikaftnar, att höra henne sjunga, att med lämna Petersburg, presentade henne publi respondenser till Dagens Nyheter, har gett en henne få pryda sina musikaliska soaréer. ken en genom subskription åstadkommen mycket betecknande liten skildring från det När därtill kommer, att hon var vacker, be ring med en diamant, en symbol af de tårar, Nilssonska besöket. Han sitter en afton på haglig, orädd och snarfyndig, så kan man som fälldes vid hennes afresa, tårar lika äkta, parkett före föreställningens början, då en lätt förstå att hon snart blef e n favorit. Hon om än mindre dyrbara. Vid ett annat till herre vänder sig till honom och säger: hör nu, var, som hon själf säger "alltid bonne enfant, fälle, jag vill lämna osagdt, om det var i min herre, som är svensk och således half men" — myck et karaktäristiskt: "jag har all Moskva eller Petersburg, fick hon ett sma- landsman till m:me Rouzaud — tid vetat när bonne enfant bör stanna". ragdhalsband af publiken, och änkekejsarin — Hel lan dsman, svarar Jörgen stolt. När hon vid afresan från Petersburg de nan, som fått reda på undersåtarnas planer, — N å godt, men ni kan väl säga mig, om lade ut sitt porträtt åt sina artistkamrater, lät göra och skänka henne ett par örhängen de här historierna att den berömda sånger kom plösligt tsaren in bakom scenen och frå för att fullända garnityret. En adress, un skan skulle vara en torparflicka, som sprun gade: nå, får inte jag ett också? — Jo , sade dertecknad af bl. a . Rysslands mest kända git barfota och sjungit på marknader, äro Christina Nilsson, som visste att tsaren var namn, som i bevekande ordalag bad henne sanna, eller om det är bara en reklam, som föga gifmild med sina porträtt, om jag får återvända till Ryssland, hade väl också sin hennes impressario låtit sprida ut? — Den ert, sire. Och hon fick det. När nuvarande verkan, ty hon kom senare tillbaka till s in historien känner hvarje barn i Sveri ge. — Å, änkekejsarinnan ville skänka henne sitt por trogna ryska publik. Från hennes vistelse i är det möjligt, f ortsätter wienaren tviflande, trätt, sade hon: Ers majestät, skrif ert namn, Moskva berättas en episod, hvars sanning hon umgås ju med furstinnan Metternich och men skrif Dagmar! Och kejsarinnan Maria'
är den bästa kokbok för det Kobb's Hongkong 77léi|DUNS KOKBOK svenska hemmet. - - - - - är den mest omtyckta thédryck. AF På mindre än 2 år har den utgått i Till salu alla finare speceriaffärer. : ELISABETH ÖSTMAN öfver 25 ,000 ex. - Pris: Kr. 5:50inb.
- 542 - IIS
Christina Nilssons hem i Paris och Mentc t REFVINNAN MIRANDAS HOTELL I framställer just grefvinnan utanför sitt P™ Paris är utförligt beskrifvet i Idun hotell under öfversvämningen — har hon v redan år 1895. Det är, som våra lertid ej besökt sitt Parishem, utan delc„ bilder 2—5 visa, ytterst praktfullt mellan Sverige och sitt Château i Menton, bilderna inredt med en mängd konstföremål 6—9. Detta senare är beläget i en vacker park, och kuriosa, hufvudsakligasf från äldre li ett par hundra meter från italienska gränsen. der. En stor samling af porträtt från furst Den yngre grefvinnan Miranda, åt hvilken öfvc liga personer, lagerkransar och andra min inseendet af hushållet och tjänarstaben är anf( nen från sångarårens triumfer, ge rummen d eras trodt, ägnar för öfrigt en stor del af sin tid c1, ' individuella anstrykning. Sedan den stora öfver- sitt intresse åt en praktfull kollektion af ev" svämningen i Paris för några år sedan — bild 1 tiska fågl ar, som äro hennes synnerliga favorites.
40-årig erfarenhet som en af de förnämsta möbelfirmor i landet hafva • KONSTNÄRLIGT SKOLAD LEDNIN G. För STOCKHOLM: RiMH AxinF rïADAMTi F/^n Särskild MÖBELARKITEKTBYRÄ ..ELÄNDER & SÖNER, BINDANDE GARANTI FOR - - - med proclaiming. Norrmalmstorg 18. GÖTEBORG & STOCKHOLM. FÖRSTKLASSIGT ARBETE. - - - Föreståndare: Sigge Almån.
KUNGL. - 543 - , L jdorovna smålog och skref mycket riktigt fullt eller beroende på ögonblickets ingif- dels i sitt hotell i Paris. Grefvinnans huf- vudsakliga nöjen bestodo i att ägna sig åt .g ste danska flicknamn på porträttet. velse. Men det är alltid konstnärligt och per , -gö/len om man tror, att Christina Nilsson sonligt. Rösten är underbart ungdomlig, den sitt hem och att samla konstskatter för dess förnäm^ oafbrutet nöjeslif, så misstar man har förmåga att ge uttryck åt alla skiftande prydande. Hon äger också ytterligt dyr rade3 ' mYc'
- 544
cL Gös åla Homburg (f. 6 pers.). I 1 gös på IV2 kg., 1 msk; salt <15 gr.), 2 msk. skiradt smör (40 gr.), 1 ' Jjf äggula, 2 msk. rifven parmesanost, 2 msk. finstötta skorpor. ! VEGETABIL ne Till stekning: 2m sk. smör (40' gr.), 2 kulor kräftsmör (20 gr.), 4 Bästa del. tjock grädde. Beredning: Gäddorna fjällas ej, ' rensas, skäras i filéer och ryggbe INKOKNINGSAPPARAT net jämte alla småben borttagas. Fi- j (egen tillverkning) léerna läggas med skinnsidan mot j skärbrädan och köttet skäres från ' af* extra tjock,'dubbelt förtennt plåt, komplett skinnet med en spetsig knif. De gni med insats o. termometer (men utan burkar) das in med saltet och få ligga 1 tim., hvarefter de torkas väl med en fisk- ' Kr. 10.50 . BARN- handduk, penslas på båda sidor med det skirade smöret, blandadt ined GLASBURKAR passande därtill, både KONFEKTION. den uppvispade äggulan och beströs svenska och utländska, till fabrikspris. med de stötta skorporna och den rifna osten. En långpanna smörjes ! Priskurant å burkar på begäran. med en del af det kalla smöret på .så stor fläck filéerna upptaga, dessa läg gas i med yttersidan upp och beläggas A.-B. NORDSSKA K OMPANIET, ßf\3Tft SNITT- med resten af smöret, fördeladt i små STOCKHOLM. flockar. Kräftsmöret skiras, blandas QnSÛfVàôrULLftSTE. flRBETE • med den tjocka grädden och därmed PNIMN TY^ÔCR & TILLBEHÖR begjutes fisken. Den stekes i^varm ugn omkr. 20 min. och öses ofta E.RHfiLt.ft3 I 6& FLELSTft öfver med såsen. De läggas upp på Stadion, Nobless Bnf\NQ£KLÂÛNfVDSnrrnR£R I RIKET varmt fat, såsen i pannan vispas upp med 2 del. grädde, om så önskas, toch fin Smönkexm hälles öfver fisken. Garneras med •champinjonhattar, frästa i smör, och AKTIEBOLAGET ÖREBRO KEXFABRIK. serveras med champinjonsås och pres Kungl. H of leverantör. OFVANSTÅENDE FABRIKAT sad potatis. Bœuf à la mode (f. 12 pers.). Akta finnas i rikhaltigaste sortiment till billigaste priser hos 2 kg. benfritt innanlår, 3 lig. s päck, 1 Obs.I msk. salt (15 gr.), V2 ts k. hvitpeppar, Knäckebröd. 3 msk. smör (60 gr.), IV4 lit. eft er- Hygienkontrollant : A.-B. Nordiska Kompaniet, Stureplan. buljong, 1 kg. kalflägg, 6 kryddpep VARUMÄRKET parkorn, 2 nejlikor, 3 morötter, 2 små Dsr G. Hjort 1 af Ornäs. portug. lökar, 1 del. franskt vin, /2 del. konjak. Tel.: 11 & 929. Beredning: Köttet, som bör hafva hängt, tills det är riktigt mört, hdt torkas med en duk urvriden i hett Världsberömda. vatten och späckas med 2 hg. af Svenska spacket, som skäres i strimlor och rullas i en blandning af salt öch peppar. Det ingnides därefter med SINGER C:0 resten af kryddorna och bindes, så i finaste SYMASKINS AKTIEBOLAG att det får vacker form. Smöret bry- Sardiner nes i en stekgryta, köttet lägges däri Filialer Gif barn den bästa näring och de och brynes på alla sidor, tills >en Olivolja och Tomatsås på alla större platser. vacker brun skorpa bildats, då resten växa upp till friska människor. ai späcket med svålen lägges under för Smörgåsbordet. steken, buljongen spädes på och den Gif vuxna väl knäckta samt tvättade kalflägr den bästa näring och de gen lägges i. Buljongen får koka upp picke allenast genom sin förbli friska till sena ålderdomen. och skummas väl, hvarefter de hela öfverlägsna kvalitet, utan Prismakikare och Eme kryddorna, de ansade morötterna och äfven genom sin relativa rn an s Fotografiska Ka de skalade lökarna, vinet och kon prisbillighet, skiljer sig Chi meror till fabrikspris -f- jaken tillsättas och köttet får steka nalack från alla andra emalj tull och frakt. Moderata med tätt slutet lock, tills det är färger. — För dåliga efterap- af betalningsvillk or. ' mört, eller omkr. 3 tim., hvarunder ningar varnas. Hönsfrikassé med ris ; klar äppel- Generalagent för Leitz: KÖKSALMANACK soppa. det vändes några gånger. Steken skä Erhålles hos alla färghand- LÖRDAG. Frukost: Smörgåsbord ; res, upplägges på varmt fat, begjutes lare. Profkarta gratis. Fa- Ax. Lundqvist, biffstek med potatis; mjölk; kaffe med ett par matskedar af såsen och • brikanter: Dorch, Bäcksin Redigerad af eller te. Middag: Kokt torsk med garneras med den skurna kalfläggen, AAf*/AA^ & C:os A.-B., Göteborg och Handtverkaregatan 15 A, ELISABETH ÖS TMAN-SUNDSTRAND smör och ägg samt potatis ; manna- de vackert skurna morötterna och Stockholm. STOCKHOLM. grynskräm med mjölk. lökarna, samt persilja eller salad. Allm. 10181. Biks 87 30. Inneh. af Elisabeth östmans Husmo Serveras med kokt potatis, pickels Vid blodbrist och. svag derskurs i Stockholm. eller pressgurka och af redd «ås. RECEPT : Stufvade bondbönor (f. 6 het gör Vasens järnpreparat "Ferrol" FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR pers.). 8 dci. spritade bönor, 8 små VECKAN 17—23 AUG. 1913. färska morötter, 8 del. vatten, 2 tsk. största verkan. Starkt aptitgifvande Rulader af rökt svinkarré salt, 2 msk. smör (40 gr.), 4 msk. (f. 6 pers.). 2 hg. rökt svinkarré, 1 mjöl (40 gr.), 3 del. bönspad, 3 del. ökar det hastigt kroppsvikten. På SÖNDAG. Frukost: Smörgåsbord ; låda sardiner, 12 skifvor hvetebröd, 3 msk. smör (60 gr.). mjölk, 2 tsk. socker (10 gr.), 3 tsk. alla apotek till 2 kr. fl. rulader af rökt svinkarré; stekta ägg hackad persilja. med kapris; mjölk; kaffe eller te Beredning: Svinkarrén bör v ara Beredn ing: Groddarna bortta med hafrekäx. Middag: Klar bul lätt saltad och endast varmrökt om gas ; äro bönorna mycket utväxta, ska 1 jong med grönsaker; gös à la Homburg kring 2 tim. Den skäres i 12 skifvor, l&RLn 'NYMANS* las de äfven. Morötterna sköljas, skra i £p£C*AlAFFÀRtQ med pressad potatis ; bœuf à la mode som putsas jämna i kanterna. På pas, sköljas ånyo, torkas och skäras med salader; melon. h var je skifva lägges en sardinfilé, i skifvor eller tärningar. Vattnet ko MÅNDAG. Frukost: Smörgåsbord ; skifvorna rullas ihop och ruladerna läggas tätt intill hvarandra i en stek kas upp med saltet, bönorna iläggas &amutstvrs pannkaksrisoller (rester från söndag) och få koka omkr. 15 min., hvarefter I IAH med smält smör och lingon; mjölk; panna. På brödskifvorna," som böra morötterna tillsättas och grönsakerna kaffe eller te. Middag: Köttgrotta vara 2 cm. tjocka, bortskäras kan få koka tills de äro mjuka. Spadet med s tuf vad blomkål; soppa på vin terna, så att de få samma form afhälles och tillvaratages. Smör och bär. som ruladerna. De stekas vackert mjöl fräsas 2 min., spadet och mjöl TISDAG. Frukost: Smörgåsbord; gulbruna i smöret och uppläggas på ken spädas, på, och såsen får koka 5 Konservapparater, Burkar, S yltkrukor, G las, Vä/sort trad \ kall köttgrotta med stekt potatis ; varmt serveringsfat. Ruladerna sättas min. Bönorna iläggas jämte persiljan mjölk; kaffe eller te. Middag: in i het ugn och tagas ut, då de äro {^VÅFfiAM -TRIKÅ ».HvirvARUAfrÂB lätt bräckta. De läggas upp på kru- och stufningen afsmakas med sockret. Porslin, L ampor m . n i. Stekt makrill med spenat ; äggstruf- Serveras ti\Ll bräckt skinka eller stekt Billigast hos Svenska Glas- & Porslins- vor med sylt. tongen (brödskifvorna) och serveras fläsk. Kungl. Hofleverantör ONSDAG. Frukost: Smörgåsbord ; genast till smörgåsbordet. magasinet, 4 Östermalmstorg, Sthlm. omelett i form; mjölk; kaffe eller te. Klar äppelsoppa (f. 6 pers.). Illustr. priskurant mot 10-öres porto. Stekta ägg med kapris (f. 1 fl.-B. Ösflind & A lmquisf Middag: Kalfkotletter med stufvade IV2 lit. syrliga äpplen, l f2 lit. vatten, spritärter; hallon med mjölk. 6 pers.). 6 ägg, 3 msk., smör, V2 tsk. 1 Piano- & Orgelfabriker, Arvika. vinäger, 1 msk. hackad persilja, 1 skalet af U citron, 1—IV2 kkp. kross "Gemlas" hopfällbara TORSDAG. Frukost: Smörgåsbord ; socker, V2 del. franskt vin eller Högsta utmärkelser å senare årens hafregrynsgröt med mjölk; stekt sill msk. hackad kapris. världsutställningar för Beredning: Äggen stekas i hälf scherry, 2 msk. potatismjöl (30 gr.), U Reformbord med grädde och lök samt potatis; msk. rödt vinbärsgelé. äro bäst — säljas mest» kaffe .eller te. Middag: Bräckt ten af smöret och uppläggas på varmt Beredning: Äpplena sköljas och skinka med stufvade bondbönor ; ägg fat. Resten af smöret bryn es lätt, torkas. En liter af dem skalas ej ; Praktiska ! mjölk med skorpor. af s makas med vinäger och hälles pfver de skäras i klyftor, blomma, stjälk Flyglar - Pianinon - Orglar FREDAG. Frukost: Smörgåsbord ; äggen. Persiljan och kaprisen blandas och kärnhus skäras bort. De sättas i täflan med olika nationer. stekt färsk strömming med potatis ; och hälles öfver. Serveras till smör på i det kalla vattnet och få koka, 20,700 instrum. i bruk. Begär prisk. ägg ; mjölk; kaffe eller te. Middag: gåsbordet. tills de äro mjuka men ej falla sönder eller mosa sig. De hällas" upp i sil- Göteborg, Stockholm, duk och saften får rinna af. (Massan Kungsgatan 15. Drottninggat. 23. kokas af ännu en gång och saften an Malmö, vändes till kräm.) Resten af äpplena Baltzarsgatan 42. skalas, skäras i 6 klyftor och kokas Filialförest, i Stockholm: Musikdi Köp •med citronskalet, sockret och vinet rektör Carl Bohlin. i äppelsaften, tills de äro mjuka. Soppan afredes då med potatismjölet CQnoänd alltid h&r> utrördt i V2 kkp. kallt vatten, och Böra ej saknas i något hem! får koka 2 min. Den afsmakas, får kallna och små klickar af vinbärs- ^Tillverkas i flere olika modeller och geléet läggas i. Serveras med skorpor prislägen. 9 eller biskvier. Erhålles i hvarje välsorterad leksaks- och möbelaffär. En verklig Mannagryns.kräm (f. 6 pers.). Gemla Fabriks A.-B., Diö. balsam för huden. Siden IV2 - 545 - Han smusslade med rörande barns lighet brefvet bakom sin rygg och Bothildas näsvingar vidgades af kvinn lig nyfikenhet. Lekfulla, som. i ungdomstid, brotta des de bägge gamla om brefvet, och när far slutligen bestämde sig för att låta Bothilda segra, nappade hon högfärdigt tvistfröt och slök med en hungrigs ifver adressens kära hand stil. fästa vi uppmärk Så bröt far detsamma, mor lade ar marna i kors och spetsade öronen och samheten på, uppläsningen vidtog : att »Stockholm den 22 Dec. 19— våra varor försäl Älskade föräldrar ! Mången tack för brefvet. jas från PRIMA KVALITÉ! BÄSTA UTFÖRANDE! Jag vill nu skrifvå nägra. rader och endast tillönska er en god jul. Jag «kall just fabriken bryggare nu gå till Dramaten, dom ger en så välldans stilig pjäs där, men jag kom gatan 4 och fir mer inte ihåg hvad den heter. att ('Detsamma gör de,' murrade gubben. H VAR JE PAR. STAMPLADT 'Skrifver hon att det gör oss det mans namn är Nya MED OFVAIiSTÅEMDE VARUMÄRKE samma?' ängslades gumman.) Om ni visste hvad dessa två år har Trikåfabriken, Val rännet iväg. Jag är nu bekant med FltSINAS I ALLA VÄLSORTERADE en så treflig gosse som heter Johan, demar Nielsen. han är så rysligt rar, det skall bli .SY HE HORS- MANUFAKTUR.-& KORTVARUAFFÄRER. roligt att få visa er honom nån gång Firman etablerades 1891, är alltså nu 22 år. för han sir riktigt fiffillimang ut må ni tro, ('Det struntar jag i!' röt far. I ning af senhöst. Disiga vindar sking Mosses, skrämm hjärtslag på mej, Se i ölrigt priskuranten! FATTIGA FÖRÄLDRAR. rade obarmhärtigt allas jultankar och gör det,' bannade mor) han är barbe- Af G ustaf Svensson. gyttjiga landsvägar sökte så mycket rare och utbildad sjamponör och bär som möjligt ersätta den saknade snöns för resten un jif ormen, ett mörkt kryl- NYA TRIKÅFABRIKEN, VALDEMAR NIELSEN, (Forts.) mjukhet. Plåtvimpeln, med Majas fö ligt hår. Han drar historier som är delseår, dansade karusell på taket, fasaväckande men han är så bra med BRYGGAREGATAN 4, STOCKHOLM. III. röken slog ned ibland, ty skorstenen det att dom får aldri gå för långt. Det var barvinter och kvällen före var sinnad att draga s. k. »halsbloss», Nej strax måste jag och Esther, kan julafton, öfver nejden låg en stäm- till stor förtrytelse för mor Bothilda, hälsa från henne, hon är hämligt för- som gick omkring och stökade, små- lofvad, samt hennes fästman och min grälande på vädrets makter, i ängslan bekanting mötas på Norrmalmstorg å »Um, um,» lät far och nickade tyst, V. L. Om ni vill behålla den lilla för nystrukna, uppsatta gardiner och därifrån åker vi bil så blir det inte så ty han var nu vid det lynnet. trefliga badorten lika idyllisk som den ßkLsfa p limfärgsmåladt, nu stjäriüöst, tak. dyrt. (Forts.) nu är, så kan ni inte göra något r» k k.A.lt t O C-/v Kyg,6^ u+S. Sent omsider, efter lång väntan, Här är faktiskt vådligt stiligt och dummare än skrif va om den i tidnin Ä o r n."f" slamrade fars klackjärn mot förstug- stan är inte alls så kymig som ni gar. *'—K. c. Moor. En passus som denna i ».Hr» s«K ais+e. » stenen och, bärande i famnen en min tror. Men man må-ste vara fullt sjick dre gran, inträdde han i det nu mera1 och fräs för att klara hyskan i svän BREFLÅDA en beskrifning på en ung mans utse än förr tysta köket = dagligrum garna som dom säjer här i stan. ende kan i en hederlig tidning endast ßmETAT > tryckas på breflådsafdelningen : »Ögo K 9. fl/*. Vi f c/u I . met. ('Jag blir inte klok på hvad hon REDAKTIONENS BREFLÅDA : »Go kväll, du mor ; det var ett menar längre, börjar hon nu med sin nens uttryck är i allmänhet inåtvändt, •'i hva.^«. /c « *v äte //// 6esö hiskligt väder.» töska igen,' jämrade sig mor.) Om Kaja E k 1 ö.v. Odugligt. men den stora oron gifver dem ibland /I//ä I/ät »Go kväll, Olof; en sån — pfy — en ni såg mej nu så skulle ni faktiskt Ceres. Förfrs ortografi är mycket ett fjärrskådande lif, och längst in prof li • H