ta större ansvar, SVT Scenograf med skärpa Röstdubbning i fokus

TEATERFÖRBUNDETS TIDNING NR: 8-2012

AKT nr 8 2012 1

AKT

AKT AKT

akt AKT AKT LEDARE

Glada nyheter om kulturkraft och ersättning för privatkopiering

I slutet av 70-talet ar- spelningar för att sprida scenkonstverk till övande konstnärer får kompensation för betade jag på regionteatern i en större publik, via tv och andra media. den privatkopiering som sker av film och Västernorrland, då belägen i I mitten av november arrangerade musik på externa hårddiskar och USB- Härnösand. Teatern hade star- Teaterförbundet tillsammans med Dra- minnen. Bakgrunden är att kulturskapare tat 1972 och var verkligen ett matikerförbundet en seminariedag med redan idag får ersättning för privatkopie- gemensamt arbete av den grupp rubriken ”Den digitala scenen” som gav ring när det gäller DVD-skivor och mp3- som fanns med från början, alla inspiration för framtiden. Medverkade spelare. Tekniken utvecklas och idag sker var med i alla beslut. Enträget gjorde några produktionsbolag som idag mycket privatkopiering direkt till en ex- jobbade vi med repertoar och arbetar med att televisera föreställningar tern hårddisk eller ett USB-minne. Det turnéläggning, för att förankra teatern som säljs vidare till . Vi handlar alltså inte om nya pengar, utan om i länet och nå stor publik. Teatern var fick också en presentation om hur de stora att anpassa ersättningsmodellen till änd- mycket framgångsrik, inte bara i regionen direktsända föreställningarna för e-bio- rade förutsättningar. utan gav eko i det så kallade Teatersverige. visningar från Kungliga Operan planeras Jag menar att det är en positiv och fram- Framgång! och genomförs. Alla poängterade att de tidsinriktad dom. Som kulturskapare vill En dag kom ett önskemål från televi- inblandade – teknisk och konstnärlig per- jag att allmänheten ska kunna kopiera sionen att överföra en föreställning till tv, sonal måste vara motiverade att göra tele- film och ljudböcker för privat bruk, men många var skeptiska. Skulle man få till- viseringen. Det måste ske i en positiv anda, denna rättighet förutsätter att vi som kul- räckligt med tid och planering? Visst, det inte minst eftersom det fortfarande spelas turskapare kompenseras för det, oavsett skulle ske noggrant och inspelningen gjor- in under intensiv, begränsad tid. Och vik- i vilken teknisk form kopieringen sker. des. Tyvärr visade det sig att farhågorna tigast av allt: kvaliteten måste säkras! Skiljenämndsdomen bidrar till att vi som var besannande, resultatet blev inte bra. Dagen präglades av stor öppenhet från konstnärligt yrkesverksamma kan leva av Jag minns att vi sa att ”allt som byggts upp de olika producenterna, och gav under- vårt skapande i framtiden! i förtroende för kvalitet revs ner på den lag för Teaterförbundet att gå vidare med Roligt sedan sist är också att kompe- timme tv-överföringen visades.” Sant el- frågorna hur villkoren ska regleras när en tensutvecklingsprogrammet Kulturkraft ler inte, vi blev lite brända. utomstående producent tar initiativ till te- nu rullar i gång. Vid en film- Det finns många exempel på hur skåde- leviseringar. Än så länge sker inspelningar cocktail under Stockholm filmfestival spelare och övriga ansvariga för en scenfö- med olika villkor vad gäller arbetstider presenterades verksamheten vad gäller reställning ställt sig tveksamma till förslag och ersättningar och arbetsskyldigheten filmarbetare och verksamma inom film- om att göra en överföring till ett annat för frilansare. produktion. Kompetensutveckling inom medium. Det är två olika konstformer som film och scen finns nu i Stockholm, Skåne/ ska gå samman. Men tiderna förändras, så En glad nyhet under november var Blekinge och Västra Götaland. även de tekniska förutsättningarna. Idag den skiljedom som meddelades och som finns ett helt annat intresse, och även öns- kommer att förbättra kulturskapares vill- Anna Carlson kemål, från våra medlemmar att delta i in- kor. Nämligen att upphovsmän och ut- ordförande

på omslaget: Pernilla Olsson Foto: Michael Melansen

Akt – Teaterförbundets tidning Utkommer med åtta nummer per år och sänds utan särskild beställning Postadress: Teaterförbundet, Box 127 10, 112 94 Stockholm. kostnadsfritt till Teaterförbundets medlemmar. e-post: [email protected] eller [email protected] Prenumerationspris: 350 kronor/år. Besöksadress: Kaplansbacken 2A. Telefon: 08-441 13 00. Fax: 08-653 95 07. Redaktion: 070-664 55 59. Ansvarig utgivare: Jaan Kolk. Chefredaktör: Magdalena Boman. Annonser: Swartling & Bergström media AB. Layout: Magdalena Boman. Kontaktperson: Mia Lagerbäck Tel: 08-545 160 72. e-post: [email protected] Grafisk form: Mu ab Tryck: DanagårdLitho, Ödeshög 2012. Återkommande medarbetare: Annicka Istemo, Gert Lundstedt, Repro: Cicero Tryck och media. Kristian Pohl. ISSN 0283-8176 Redaktionskommitté: Åse Axberg, Frida Beckman, Akt är medlem i Sveriges Tidskrifter Mireille Bergenström, Eleonor Fahlén, Jens Karlsson, Jaan Kolk, Minna Krook, Martyna Lisowska Söderberg. Pdf på tidningen finns även på TFs hemsida: www.teaterforbundet.se 2 AKT nr 8 2012 Innehåll nr 8 - 12

Månadens bild – Erika Nicklasson 4

Träff mellan yrkesavdelningar 6

Snart kan stadsteater och Kulturhuset bli ett 7

Förhandlingar på gång om Institutionsteatrarna 8

Upphovsmän får ersättning för privatkopiering 9

Dansare underbetalda i 10 Bild från förra årets melodifestival. Regionalt skyddsombud fokuserar på film 13

Rutinerad och passionerad scenograf Pernilla Olsson, aktuell med ”Dom över död man” 14

Alla välkomna att söka kurser hos Kulturkraft Stockholm 16

Möt dynamiska dialogregissören Joakim Jennefors 18

På en sekund ändrades Charlotta Halleröds liv 24

Bokkrönika inför julledigheten 28

Krönika: Kvinnor står för halva historien! Av Eva Millberg, skådespelare 29

Baksida – Heta nyårslöften från våra politiker... 32

Nästa nummer kommer den 30 januari Presstopp den 11 januari

AKT nr 8 2012 3 Månadens bild Magi för maskör

Namn: Erika Nicklasson. Ålder: 39 år. Yrke: Maskör. Aktuella uppdrag: Jobbar under hösten på Unga Klara, först med ”Flygräddare”, en samproduktion mellan Unga Klara och Rikstea- tern, därefter med produktionen ”Mariosol”, som har premiär i början av februari 2013. Kulturupplevelse som inspirerat: I våras såg jag en utställning om Cindy Shermans liv och konstnärskap på ”Moma” i New York och den var väldigt inspirerande.

Ett magiskt resultat. I augusti begav sig alla skådespelarna i föreställningen ”Flygräddare” på Unga Klara till Hagaparken i Stockholm. Tanken var att de utifrån begreppet ”djungel” skulle skaffa sig en bild av vilka som skulle kunna finnas på platsen ”Gu- vetvar” – som ju är namnet på den plats barnen i föreställningen nödlandar med flygplan efter en solstorm. – Vi bestämde oss helt enkelt för att utforska platsen ”Guvet- var”. Låg den i yttersta rymden eller i en djup djungel? Vi visste att vi ville komma åt begreppet med hjälp av djungel och hemlig- heter, samt en känsla av att allt där faktiskt är möjligt. Vi visste inte riktigt hur vi skulle göra för att nå dit, men vi visste att själva platsen också stod för en slags frihetslängtan. Det blev en annorlunda resa för Erika som maskör. Ensemblen tog sig an uppgiften med stort allvar. De jobbade två och två med material från skogen. De ägnade en halvtimme var åt uppgiften och hade ingen spegel. Resultatet blev enastående. – Det är fantastiskt att som maskör få närma sig sitt jobb på det här sättet genom en workshop. Se hur skådespelaren Patrik Hont på bilden blir en del av skogen, han fullständigt äger platsen. Likt en indianhövding, med självklar värdighet utstrålar han kraft, intensitet och lugn. Visst finns det också något hemlighets- fullt och oförutsägbart över uppenbarelsen på bilden. Lika snabbt som han dyker upp, kan han försvinna utan att ”Guvetvar”.

Magdalena Boman Sara P Borgström 4 AKT nr 8 2012 AKT nr 8 2012 5 Aktuellt BARometern Brukar du kolla om din Teaterförbundets yrkesavdelningar borde samarbeta arbetsgivare har kring en rad frågor. Varför inte utbyta erfarenheter kollektivavtal? och arbetssätt via regelbundna träffar? Exempelvis om vad som är viktigt att lyfta eller hur avdelningarna ska ”Nej, hittills inte så ofta, men det är bra att bli påmind om detta” kommunicera med sina medlemmar.

Elin Iderberg, 26 år och musi- kalartist: – Nej. Inte så mycket hittills. Men det är bra att jag blir på- Lyckat möte mellan TFs mind om detta. Jag har inte varit i branschen så länge, bara sedan många yrkesavdelningar 2008. Faktum är att jag just nu befinner mig i en brytpunkt. Jag har lagt ner min egen firma, och Det var många frågor som dis- Alla Teaterförbundets medlemmar till- bestämt mig för att förhålla mig mer pro- kuterades när en engagerad grupp för- hör en yrkesavdelning. Yrkesavdelning- fessionellt till mitt arbete. Då tillkommer troendevalda deltog i Teaterförbundets arna driver bland annat frågor som rör de det faktiskt att kolla om uppdragsgivarna yrkesavdelningskonferens på Såstaholm egna yrkesgrupperna. har kollektivavtal. Som ny i branschen är utanför Stockholm. Alla 15 yrkesavdel- – Jag är väldigt glad att alla yrkesav- det lätt att ta alla chanser som finns för att ningar fanns på plats och temat för dagar- delningar fanns representerade, och hade synas. Nu känner jag mig redo för att ska- na var organisation, kommunikation och möjligheten att diskutera frågor som berör pa större integritet runt om mig, och jag rekrytering. alla. Bra kommunikation och organisation har faktiskt börjat sätta mig in i bransch- – Sådana här möten skapar en vi-känsla ger möjlighet till stark rekrytering, säger frågor på ett annat sätt. och krymper avståndet mellan avdelning- Anna Carlson, ordförande i Teaterförbun- arna och förbundet centralt. Det blir också det. mer effektivt när man åker iväg tillsam- ”Nej, jag kollar framför allt om de har Åse Axberg försäkringar för anställda” mans. Man går in i en ”koncentrations- bubbla” och kan ägna sig åt olika frågor på djupet, säger Anna Maria Johansson Mik- Maria Wicknertz, ljustekni- konen, ordförande i Sångaravdelningen. Vill du arbeta fackligt inom din yrkesavdel - ker frilans: Deltagarna utbytte erfarenheter kring ning, eller har du idéer om vad som borde – Jag kollar alltid om arbets- hur man arbetar inom respektive avdel- göras? Hör av dig till din yrkesavdelning! givaren har försäkring för mig, ning idag. Hur når de förtroendevalda sina Kontaktuppgifter finns på Teaterförbundets däremot kollar jag inte alltid om medlemmarna med relevant information? de har kollaktivavtal. Normalt hemsida, www.teaterforbundet.se, under fli- Och hur får vi fler medlemmar engage- ken ”Din yrkesavdelning”. frågar jag om de har försäkring rade i det fackliga arbetet? för anställda, och kanske borde jag vara mera noga och fråga exakt vilka försäkringar de har, men det har jag inte gjort. Jag F-skattar mer och mer och därmed faller ju försäk- ringarna under mitt eget ansvar. SNART HÄNDER DET... TFs tidning byter namn till ”Ja, jag kollar mindre bolag för att mina assistenter ska kunna jobba bra”

GillesTeaterförbundetstidning Balabaud, film och eventscenograf: – När jag jobbar med etable- rade bolag tar jag för givet att de har kollektivavtal. Ska jag jobba för mindre, okända bolag så kollar jag upp det. Har bolaget Vad tycker du? inte avtal kan det mest få kon- sekvenser för mina assistenter, Brukar du kolla om din arbetsgivare har kollektiv- eftersom de då oftast inte får rätt villkor i avtal? Svara ja eller nej på www.teaterforbundet.se förhållande till det jobb de lägger ner i pro- duktionen. Själv är jag egenföretagare och föredrar att inte ha anställda i mitt företag Fråga i förra numret: Bör tv-licensen 39% eftersom ansvaret gentemot produktions- avskaffas och ersättas med skatt? NEJ 61% bolaget är alltför otydligt inom scenografi. JA 6 AKT nr 8 2012 Aktuellt Trolig sammanslagning av stadsteatern i Stockholm och Kulturhuset

Den borgerliga majoriteten i Stockholm vill slå ihop Stockholms stadsteater med Kulturhuset. Men förslaget kritiseras från flera håll.

I budgeten för 2013 ger den borgerliga majoriteten i Stock- sammanslagna kulturinstitutionen. Stadsteaterns vd Benny Fre- holms stad kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med kul- driksson svarar så här till DN: turnämnden och Stockholms stadsteater ta fram ett förslag för att – Får jag frågan är jag positivt inställd. Ett sådant hus blir i ett gemensamt bolag slå samman Stadsteatern och Kulturhuset unikt i Norden och fullt jämförbart med kulturhus ute i Europa. – där teatern är inrymd. Sammanslagningen ska göras så snabbt som möjligt, men senast den 1 juli 2013. Men alla är inte positiva. Dramatenchefen Marie-Louise När den politiska majoriteten lade fram förslaget i oktober var Ekman varnade i ett debattinlägg i samma tidning för förslagets det allt som stod att läsa. Några skäl till varför institutionerna bör övertro på centralistiska lösningar. Och tidigare kulturborgarrå- slås ihop angavs inte. Enligt kulturnämndens kommunikations- det i Stockholm Per Sundman (V) följde upp och påpekade för- stab finns heller inga ytterligare offentliga handlingar där sam- slagets brist på demokratisk förankring och för att det ”andas en manslagningen diskuteras. primitiv ekonomism”. Till Dagens Nyheter säger Stockholms stads kulturborgarråd Budgeten är nu tagen och kulturnämnden har formellt fått Madeleine Sjöstedt att tanken funnits länge. uppdraget att utreda hur sammanslagningen kan genomföras. – Genom samordningen kan litteratur, scenkonst och bild- Därefter skrivs ett tjänsteutlåtande tillsammans med Stadsled- konst liksom film förhålla sig friare i formerna. Man skulle ningskontoret, Stockholms stadshus AB och Stadsteatern; ut- exempelvis kunna låta ett enda tema genomsyra alla konstfor- låtandet ska därefter förankras hos Stadsteaterns styrelse innan mer en viss tid eller få till samarbeten på enklare sätt än idag. kommunstyrelsen fattar beslut. I samma artikel spekuleras om vem som kan bli chef för den nya Gert Lundstedt

Teaterförbundet till Kulturrådet: Ta fram en strategi för utveckling av fri teaterkonst

Fortsatt kräftgång i anslagen till de fria professionella teatergrupperna har gjort att Teaterförbundet skrivit till både Kulturrådet och kulturdepartementet.

Anslagen till de fria grupperna fort- framhållit ”att den fria scenkonsten är en sionella teatrarna. I brevet till Kulturrå- sätter att minska. Kulturrådets fördelning angelägen del av det svenska scenkonstut- det manar Teaterförbundet myndigheten av de statliga verksamhets- och projekt- budet och att de fria scenkonstgrupperna att ta fram en strategi för den fria teater- bidragen för 2013 är på totalt 53 miljo- är mycket betydelsefulla för den unga konstens utveckling – på motsvarande sätt ner kronor fördelat på 78 grupper. Vilket publiken” så har regeringen bara höjt an- som man tidigare utarbetat en strategi för kan jämföras med förra årets budget då 76 slaget till de fria professionella teatrarna att stärka den professionella dansen. grupper fick lika många miljoner. Det be- en gång sedan 2006, påpekar förbundet. Situationen för de fria teatergrupperna tyder att fler delar på lika mycket pengar. Detta visade Akt tydligt på baksidan av är inte ett dugg bättre på lokal nivå. Ny- Inte heller görs någon uppräkning för förra numret. ligen fördelade Stockholms stad drygt 13 pris- och löneökningar, vilket i praktiken miljoner kronor till 17 grupper. innebär minskade anslag. Teaterförbundet uppmanar nu de- Utslaget per grupp blir det lite mindre Det har föranlett Teaterförbundet att partementet att räkna upp anslagen med än året innan. Därtill görs inte heller nå- skriva brev till både kulturdepartementet den faktiska pris- och löneutvecklingen, gon pris- och löneuppräkning av anslaget och Kulturrådet. eftersom det finns behov av en hållbar och i Stockholm. Trots att staten i budgetpropositionen långsiktig finansiering för de fria profes- Gert Lundstedt AKT nr 8 2012 7 AktuelltAktuellt TF vill ha längre avtal för institutionsteatrarna Institutionsteateravtalet går ut vid årsskiftet. Nu samlar sig förbundet för att diskutera vilka frågor som ska lyftas fram.

Den sista december går det ettåriga vilka yrkanden som ska läggas fram för företag används i verksamheterna; och ad- institutionsteateravtalet ut. Under hösten motparten. Men Lars Åström pekar ut ministrativ personal bör bli en egen grupp har förbundet samlat sig inför förhand- några frågor som förmodligen kommer i kollektivavtalet, idag är den sammanförd lingarna med arbetsgivareparten Svensk upp under förhandlingarna. med teknisk personal. Scenkonst. I september möttes represen- En tung fråga är anställningsformer Lönenivåerna ska förhandlas. tanter för yrkes- och lokalavdelningarna och de så kallade ”numerärantalen”, det – Vi vill ha en låglönesatsning och in- och gick igenom aktuella förhandlings- vill säga antalet tillsvidareanställd konst- dividgaranti, det vill säga det som var och frågor. Därefter har delegater till för- närlig personal vid institutionerna. en har rätt att få efter att de lokala potterna handlingsdelegationen valts och förslag – Skrivningarna där behöver moderni- förhandlats. till yrkanden diskuterats. I oktober fattade seras. Hur långt avtalet blir är för tidigt att förbundsstyrelsen beslut om de 15 perso- säga men Lars Åström skulle gärna se ett ner som ingår i förhandlingsdelegationen. Vidare vill förbundet ha en ny två- eller treårigt avtal. – Delegationen har spridning inom de yrkesgrupp inskriven i avtalet: ljus, ljud, – Ja, det vore önskvärt med längre olika yrkesgrupperna och en ganska bra mask och videodesigner. avtal men då måste de stora förbunden gå könsfördelning, säger förhandlingschef – De vill ha ett erkännande att de är före och sätta lönenivåerna. Lars Åström på Teaterförbundets kansli. upphovsmän. Vid Akts pressläggning hade förbunds- Regiassistenternas villkor behöver ses styrelsen ännu inte hunnit fatta beslut om över, likaså reglerna för hur bemannings- Gert Lundstedt

Scenograf fick rätt mot Försäkringskassan Försäkringskassan hävdade att en projektanställd scenograf var arbetslös. TF drev målet till förvaltningsdomstolen med resultatet att kvinnan fick rätt till högre sjukpenning.

En medlem i Teaterförbundet som blev penning från Försäkringskassan. Men kas- ses scenografen före sjukperioden arbetat sjuk mellan två projektanställningar får san sa nej med hänvisning till att hon var så regelbundet att hon inte har haft behov efter en dom i Förvaltningsrätten rätt till arbetslös. Eftersom hon inte skrivit in sig av att anmäla sig på arbetsförmedlingen. sjukpenning beräknad på den sjukpen- på arbetsförmedlingen – scenografen sjuk- Teaterförbundet hoppas att Förvaltnings- ninggrundande inkomsten (SGI). skrevs ju samma dag hon skulle börja den rättens dom leder till att Försäkringskas- Försäkringskassan å sin sida bedömde nya projektanställningen – fick hon ingen san blir mer generös i sin tolkning av viss- medlemmen som arbetslös och betalade sjukpenning alls för de första 14 dagarna. tidsanställda inom scen och film som ju överhuvudtaget inte ut någon ersättning Därefter betalade Försäkringskassan ut ofta missgynnas när deras SGI ska räknas de första 14 dagarna och därefter en lägre ersättningen grundad på den högsta dag- ut. Jurist och ombudsman Maria Rasmus- ersättning motsvarande arbetslöshetsför- ersättningen vid arbetslöshet, 486 kronor. sen som drivit målet är nöjd. säkringens dagersättning. Försäkringskassan lät ompröva sitt beslut – Det är bra att Förvaltningsrätten har Scenografen var alltså projektanställd utan att ändra inställning. Efter det drev en mer flexibel hållning än Försäkrings- från maj till den 25 november 2011 på Sve- Teaterförbundet ärendet vidare till För- kassan i sin bedömning. riges Television. Därefter fick hon en ny valtningsrätten som nu meddelat sin dom. Kommer Försäkringskassan att överklaga? projektanställning från den 28 november. – De har två månader på sig att göra det. Men samma dag hon skulle börja den nya Förvaltningsrätten hänvisar till att Till medlemmar som blir sjukskrivna med anställningen sjukskrevs hon i samband scenografens arbetsförhållanden motsva- liknande anställningssituationer som sce- med sin graviditet och tvingades tacka nej rar en dag-för-daganställds och ger henne nografen säger Maria Rasmussen: till det erbjudna arbetet. Eftersom hon då dels rätt till sjukpenning de första 14 da- – Är man osäker är det bästa att kontak- inte längre var anställd på SVT betalade garna, dels en sjukpenning grundad på ta förbundet så vi får titta på de omstän- arbetsgivaren inte ut sjuklön för de första SGI. digheter som gäller i fallet. 14 dagarna. Scenografen ansökte om sjuk- Precis som för dag-för-daganställda an- Gert Lundstedt

8 AKT nr 8 2012 Magdalena Boman Konstnärer får ersättning när USB-minnen och hårddiskar säljs

Upphovspersoner ska få kompensation för privat- kopiering när externa hårddiskar och USB-minnen säljs i detaljhandeln. Det meddelar en ny skiljedom mellan elektronikbranschen och Copyswede.

Teaterförbundets rättighetsbolag är domstolen har elektronikbranschen bara samma bedömning, säger Mattias Åker- mycket nöjt med domstolsutlåtandet. behövt betala halva avgiften. Från och lind. – Vi är glada för att ordalydelsen i lagen med första november betalar de den över- Om domstolen går på Copyswedes linje håller vad den var menad för. Det känns enskomna avgiften som vi tidigare slagit tas en engångsavgift ut per mobilenhet, på tryggt. Vi vill värna om allmänhetens fast, säger Mattias Åkerlind, vd för Co- samma sätt som för MP3-spelarna. De möjligheter att kopiera verk. Och den er- pyswede. kan beläggas med en extra kostnad på 3,50 sättning som konstnärerna får ger bara en Det innebär att Copyswede från den kronor per GB. viss kompensation, säger vdn Ulf Mårtens. första november 2012 ska ta ut en ersätt- – En standardtelefon om 8 GB kan med Under de senaste åren har ersättning- ning om 80 kronor per enhet för externa den föreslagna avgiften högst bli 25 kro- arna för privatkopiering minskat, till följd hårddiskar och 1 kronor per GB upp till 80 nor dyrare. Eventuellt mindre än så. Det är av ett teknikskifte eftersom kulturanvän- GB för USB-minnen, med en lagringska- inte omöjligt att avgiften kan komma att darna väljer nya medier för att kopiera och pacitet på mer än 2 GB. reduceras, om domstolen anser att mobi- lagra film, spel och musik. Och i svensk len används också till andra ändamål, säger upphovsrättslag står det att när produkter Inom loppet av ett halvår, kommer Mattias Åkerlind. som är ”särskilt ägnade” åt privatkopiering ett annat viktigt avgörande för ersätt- Magdalena Boman säljs så ska ersättning utgå till upphovsper- ningsanspråken. Före sommaren 2013 soner. Utgångspunkten i lagen är förstås avgör tingsrätten i Lund en tvist mellan Vanligt med ersättning i Europa att konstnärerna har ensamrätt på sina Copyswede och Sony Mobile i frågan om verk. Kopiering för privat bruk får ske mobiltelefoner ska beläggas med en avgift I flera europeiska länder har mobil- från en laglig förlaga, men då ska ersätt- för att kompensera rättighetshavare för telefoner belagts med avgifter för att ning utgå till upphovspersonerna. privatkopiering. Copyswede menar att en kompensera upphovspersoner för privat I oktober kom tre justitieråd fram till mobiltelefon går att likna med en MP3- kopiering: bland annat i Belgien, Italien, att USB-minnen och externa hårddiskar spelare och att den är särskilt ägnad åt pri- Frankrike, Ungern, Grekland och Litauen. är särskilt ägnade åt privatkopiering, där- vatkopiering. Just nu pågår processer mot flera mobil- med ska de också generera inkomster till – Den här skiljedomen ger oss bättre importörer bland annat i Holland, Österrike, rättighetshavarna. stöd. Justitieråden går på vår argumente- Tjeckien och Tyskland. – Under själva prövningstiden i skilje- ring, och jag hoppas tingsrätten i Lund gör AKT nr 8 2012 9 Aktuellt

Dansarnas löner dumpas i stora tv-produktioner

Att frilansare erbjuds arvoden och gager under kollektivavtalens nivåer förekommer i alla sektorer i kultur- och mediavärlden. För dansare som engageras för Melodifestivalen kan nivåerna hamna på ungefär hälften av vad kollektivavtalet skulle

erbjudit. , deltävling 1 i Växjö, med bland andra , Helena Bergström och . Personerna på bild

har inget samband med texten. Pontus Lundahl

För Teaterförbundet är det ett växande problem att både Så fort ett uppdrag läggs på en fristående entreprenör behöver tv-bolag och produktionsbolag i allt högre utsträckning anlitar inte kollektivavtalets regler följas. Mathias Singh har till och med underleverantörer och F-skattare i sina produktioner. råkat ut för att momsen räknats in i det erbjudna gaget. För en – Det är ironiskt att SVT, som sänder kritiska program om att dansare på en osäker arbetsmarknad är det frestande att gå med på privatföretag som H&M inte tar ansvar för hela kedjan av un- allt för dåliga villkor. derleverantörer i andra länder, själva undandrar sig ansvaret för – Det är mycket arbete för bara ett enda framträdande, säger medarbetare i en så stor och påkostad produktion som Melodifes- Mathias Singh. Kanske fyra dagar med resa, inkvartering, repeti- tivalen. Tittarna tror ju att det här är en ”juste” SVT produktion, tioner, koreografiläggning. SVTs produktionsteam vill gärna se säger Teaterförbundets direktör Jaan Kolk. numret så tidigt som möjligt, för att kunna planera ljussättning, Dansaren, koreografen och dansläraren, Mathias Singh berät- kamera, och så vidare. Det går åt många arbetstimmar, bara för tar: sådant, och tid är pengar i alla yrken. Dessutom verkar det som – Inför vårens sändning av Melodifestivalen har SVT kon- om medverkandeersättningen räknas av i det fakturerade belop- trakterat fyra ”husdansare”. Om sedan sångartistens skivbolag pet, säger Mathias Singh. vill ha specialistkunskaper, som exempelvis stepp, måste externa Enligt Mathias Singh är många dansare omedvetna om hur de dansare hyras in. För att kringgå kollektivavtalet erbjuds dessa då summor de fakturerar förhåller sig till kollektivavtalets nivåer. att lämna faktura med F-skattsedel. De hamnar då under kollek- – Det är naturligtvis även dansarnas ansvar att ta reda på vad tivavtalsnivån. Dansarna ska fakturera allt, resor, repetitionstider som gäller. De måste förhandla utifrån kollektivavtalet, även om med mera till skivbolaget. Det kan handla om mycket repetitions- de agerar som enskild entreprenör, fortsätter han. tid eftersom artisten vill ha ett perfekt festivalbidrag. Att då bli erbjuden 8 000 kronor för kanske en veckas arbete är knappast i Maria Ilstedt, projektledare för Melodifestivalen, me- linje med avtalet, säger Mathias Singh. nar att dansarnas ersättningar är ”skäliga”. Det gäller både de fyra

10 AKT nr 8 2012 ”husdansarna” inför 2013 års melodifestival, och medverkan- inte förekommer några kontakter mellan SVT och skivbolagen. deersättningarna till dansare som eventuellt tillkommer utöver SVT tar alltså inget ansvar för att deras egen policy – att ligga i husdansarna. De sistnämnda är kontrakterade som egenföreta- höjd med kollektivavtalet – följs även av skivbolagen. gare, har alltså F-skattsedel, men Ilstedt hävdar att nivån på er- sättningen är jämförbar med kollektivavtalets A-skattenivåer. Rennie Mirro är ansvarig för utformningen av bidragen – Vad gäller fristående dansare är det skivbolagen som ersätter i Melodifestivalen. Även han betonar att enskilda dansare har an- repetitionsperioder, resor och så vidare. SVT står alltså enbart för svar för sin egen förhandling med uppdragsgivaren. Artister kan ersättningen för sändningstillfället, och denna har räknats upp uttrycka önskemål om att få med vissa dansare i sitt nummer, på kraftigt just i dagarna, det är en höjning med bortåt 1 500 kronor grund av tidigare samarbeten, önskemål om vissa uttryck eller för Teaterförbundsmedlemmar, menar Ilstedt. liknande. Mirro tror att skivbolagen ofta erbjuder en summa lika Även SVTs förhandlingschef Helena Åkerman säger att före- för alla, men vill inte gå in på hur stora summorna kan vara i en- taget med skälig nivå menar ersättningar i nivå med kollektiv- skilda fall. avtalet. De arbetstidskrävande moment som Mathias Singh talar om, – A-skattare betalar vi alltid enligt kollektivavtal. De faktiska repetitioner och liknande, tycks alltså SVT inte ta fullt kostnads- siffrorna vad gäller F-skattare får jag inte yppa, eftersom det rör ansvar för. Där är dansarna utlämnade till skivbolagen, som, för- sig om avtal mellan två oberoende företag, frilansarens och SVT. modligen, gärna håller kostnaderna så låga som möjligt. Hotell Men naturligtvis ska vi inte betala oskäligt, bara för att det är och resor är stora utgifter medger även Rennie Mirro, men säger frilansar med F-skattsedel. att det största problemet för dansare är att få ihop sina scheman. De extra dansare som tillkommer på skivbolagens eller ar- Det vill säga att kunna kombinera tillräckligt många uppdrag för tisternas begäran betalar alltså SVT enbart med medverkande- att försörja sig. ersättning vid sändningstillfället. Helena Åkerman säger att det Julia Reinhard, jurist och ombudsman på Teaterförbundet,

AKT nr 8 2012 11 Maja Suslin SCANPIX

Danny Saucedo repeterar bidraget Amazing inför finalen i Melodifestivalen i Globen 2012. Personerna på bild har inget samband med texten. gör en jämförelse med teaterområdet, där visserligen merparten trakt med F-skatt, blir det allt lättare att kringgå kollektivavtalet, av alla skådespelare nuförtiden är frilansare, men där de sällan med hjälp av F-skattsedeln. Som Maria Ilstedt på SVT uttrycker fakturerar, eftersom arbetsgivarna inte heller kräver F-skattsedel. det: ”kollektivavtal är för a-skattare”. Att ett kollektivavtal ut- – Teaterförbundet har inte avtal med skivbolagen eller dess trycker en riktlinje för vad som är en skälig ersättning för utförda underleverantörer. Dansare som arbetar mot kommersiella tv- arbeten är inget man måste bry sig om i entreprenörssamhället. kanaler är sällan medlemmar i förbundet. Vi vet att det finns pro- Det går att gömma sig bakom företagshemligheten, det vill säga blem på det här området, i tv-produktioner som Melodifestivalen hävda att ett kontrakt mellan en uppdragstagare och en uppdrags- och Idol exempelvis. Vår inställning är att kollektivavtalet ska givare inte får yppas. tillämpas, och vi försöker jobba tillsammans med F-skattare på – Teaterförbundet har länge arbetat för att få rätsida med pro- området för att uppnå detta. Vi vill få fler dansare inom den här blemet att F-skattare inte omfattas av kollektivavtalen. Vi har sektorn att bli medlemmar för att på så sätt kunna förbättra deras idag några avtal med arbetsgivare som föreskriver att om arbe- villkor. tet utförs som egenföretagare så ska ersättningen ligga i nivå med Julia Reinhard gör en beräkning av vad ersättningen till en kollektivavtalet. Också SVT, som ett offentligt reglerat public dansare skulle bli om den i verkligheten skulle ligga i nivå med serviceföretag, borde tillämpa den principen, säger Jaan Kolk. Teaterförbundets avtal med SVT (för Idol, som görs av TV4, är förhållandena annorlunda). Fyra repetitionsdagar plus en inspel- Ett kontrakt mellan en enskild dansare med F-skattsedel ningsdag blir det drygt 15 000 kronor plus semesterersättning, och svenska statens tv-bolag är knappast ett kontrakt mellan fullt nära dubbelt så mycket jämfört med den summa som Mathias jämbördiga parter. I juridisk och företagsekonomisk mening kan- Singh nämner som exempel. ske, men knappast i realiteten. För uppdragstagare i en media- och Andrea Svensson, som suttit i styrelsen för dansavdelningen, kulturvärld drabbad av en galopperande kostnadsjakt handlar det tror inte på påståendena om att skivbolagen följer avtalets rikt- alltför ofta om det svåra valet mellan att arbeta för alltför låga linjer. ersättningsnivåer, eller att inte arbeta alls. – Skivbolag fattar nog inte riktigt hur dansare ska ersättas och Att vara tuff i en enskild förhandling med en stor mediekon- hur det fungerar med arbetstider, försäkringar och liknande. Ty- cern eller kulturbolag är naturligtvis i högsta grad beroende på värr finns det även dansare som inte vet hur avtalet bör formu- vilken status konstnären har på marknaden, och hur stor efter- leras, vad de har rätt att kräva av uppdragsgivaren även om de är frågan är. Detta illustrerar på ett slående sätt hur en privatisering F-skattare. Om inte SVT och skivbolagen vill visa siffror på vad och entreprenörialisering av arbetstagarrollen går stick i stäv med man betalar, och hänvisar till företagshemlighet, så tycker jag det fackliga solidaritetsideal. Det faller på både uppdragstagarna, de är en indikation på att man inte betalar enligt avtal, säger Andrea fackliga organisationerna och uppdragsgivarna att se till att kol- Svensson. lektivavtalet gäller som generell norm för alla, oavsett anställ- Martyna Lisowska Söderberg, i Teaterförbundets musikal- ningsform och typ av uppdrag. artistavdelning, påpekar att det dessutom kanske inte är med skiv- ”Vi som fackförbund måste också företräda och arbeta med bolaget den enskilda dansaren ingår ett kontrakt. dem som frivilligt eller ofrivilligt valt att arbeta som egenföreta- – Dansnumret kan läggas ut på en koreograf, som i sin tur gare”, skrev Teaterförbundets ordförande Anna Carlsson i förra kontrakterar dansare. Då är det bara med koreografen som skiv- numret av Akt. bolaget träffar avtal om ersättning, och nivåerna kan sjunka för Det är en inställning som borde råda överallt. Om inte, så kan varje led i förhållande till kollektivavtalet. man fråga sig om någon i längden har råd att skapa och förmedla kultur. I takt med att alltfler inom kultursektorn blir så kallade entreprenörer, det vill säga frilansar utan fasta anställningskon- Björn Gunnarsson

12 AKT nr 8 2012 Aktuellt Eleonor är extra stöd för filmarbetare

Kostymören Eleonor Fahlén har anställts på TF som nytt regionalt skyddsombud och facklig förtroendeman inom film. – Eftersom det inte finns kontinuitet i frågor om arbetsmiljö i filmbranschen finns jag som ett extra stöd för medlemmarna, säger Eleonor Fahlén. – Vi hoppas det ska bli naturligt för filmarbetare att vända sig till TF, säger Eleonor.

När arbetsmiljön i filmbranschen undersöktes förra året nalt skyddsombud, det handlar också om rekrytering. Den fack- uppdagades en hel del problem. Eftersom lokala skyddsombud liga organisationen är inte vad den borde på filmområdet. Många, bara utses fem, sex veckor under själva inspelningen, försöker särskilt egenföretagare inom branschen och upphovsmän, har Teaterförbundet nu koppla ett fastare grepp kring arbetsmiljöfrå- ännu inte förstått värdet med att vara fackligt anslutna. De vet gorna. Det har visat sig att filmarbetare som tar på sig uppgiften inte att TF hjälper till med att skriva kontrakt så att de blir riktiga, att vara lokala skyddsombud vid en inspelning (till och med er- och att egenföretagare kan få rättshjälp av TF när de inte får sina farna gamla rävar med hög status i teamet) tycker att det är svårt fakturor betalda. att säga ifrån ordentligt eftersom de är frilansare och beroende av Den första januari 2013 går Per Flygare, regionalt skyddsom- kommande jobb i framtiden. bud på TF, i pension efter tio år på posten, då tar Eleonor över – Därför är det viktigt att det finns en särskild person på Tea- hans jobb. Under tio år har förbundet tagit några rejäla kliv fram- terförbundet centralt som medlemmarna kan vända sig till och åt i det regionala arbetsmiljöarbetet. som kan hjälpa till att sätta fokus på arbetsmiljöaspekter och sä- – När jag började visste ingen hur systematiskt arbetsmiljöar- kerhetsfrågor vid inspelningar, säger Eleonor Fahlén. bete skulle kombineras med våra yrkesgruppers konstnärliga strä- Hon anställdes den 15 augusti och under hösten har hon besökt van. Det vet vi idag. Medvetenheten har ökat och vi har med oss en rad olika produktionsbolag och inspelningsplatser runt om i arbetsgivarna i detta arbete, det är väldigt bra, säger Per Flygare. Sverige. – Besöken handlar inte bara om det faktiska arbetet som regio- Magdalena Boman

anställer fler skådespelare TeaterAlliansen är ett bolag, som ägs av Teaterförbundet, Svensk Scenkonst och Trygghetsrådet TRS. TeaterAlliansen har som uppgift att ge grundanställning till frilansande skådespelare på det offentligt stödda teaterområdet. Bolaget finansieras genom statliga bidrag och har i dag 125 skådespelare anställda. Under det senaste året har ett tiotal skådespelare av olika anledningar lämnat sina anställningar. Några har gått i pension, några har fått tillsvidareanställ- ning på landets teatrar och för ytterligare några har anställningstiden löpt ut.

TeaterAlliansen har därför beslutat att genomföra en ny anställningsomgång under 2013. Det betyder att minst tio frilansande skådespelare kommer att beredas anställning på samma villkor, som gäller för övriga av bolaget anställda skådespelare. Anställningen för de antagna beräknas påbörjas senast den 1 april 2013. Ansökan skall vara TeaterAlliansen tillhanda senast den 31 januari 2013 Ansökan ska vara TeaterAlliansen tillhanda senast den 31 januari. De anställda tar tjänstledigt för arbete hos andra arbetsgivare på teaterområdet. Har du redan en frilansanställning eller har träffat ett framtida frilanskontrakt som skådespelare är det alltså inget hinder för anställning hos oss. Vill du söka? Mer information om verksamheten, grundkraven för anställning och formerna för ansökning finns på vår hemsida: www.teateralliansen.se

TeaterAlliansen, Kvarnholmsvägen 56, 131 31 NACKA E-post: [email protected] Telefon: 08 - 452 21 20 Hemsida: www.teateralliansen.se

AKT nr 8 2012 13 INtervju Svenska scenografer är flexibla – de gör allt!

Pernilla Olsson står i SVTs dekorförråd och väljer grind till nästa års julkalender. Hon fotar av några alternativ som hon kan bolla med scenografen, innan vi passerar en enorm guldspegel bokad av Viktväktarna. I det här uppdraget agerar hon rekvisitör, i ”Dom över död man” med premiär den 7 december var hon scenograf. – Svenska scenografers bredd och flytande yrkesgränser kan skapa förvirring i utländska team, säger Pernilla.

Namn: Pernilla Olsson. Yrke: Scenograf och rekvisitör. Född: 1970 i Gävle. Utbildning: Inledde sin karriär som barn genom att bygga mo- deller av Trazan och Banarnes heminteriörer (inklusive studs- mattan i tigerskinn). Utbildad i Milano. Favoritscenografier: Gillar scenografin i ”Tinker tailor soldier spy”, av Maria Djurkovic, ”Vera Drake” samt ”Mad Men”, alla sce- nografer tittar på den serien. Aktuell med: Produktionen ”Dom över död man” (premiär 7 – Att jobba tillsammans med regissören Jan Troell, december) är hennes tredje samarbete med Jan Troell. Dessför- det är poesi utöver det vanliga, säger scenografen innan var hon en av fyra art directors på inspelningen av ”The Pernilla Olsson, en av medarbetare bakom filmen ”Dom över död man”. girl with the dragon tattoo”. Michael Melansen

Uppdragen haglar tätt. Pernilla Olsson är rutinerad och Hur var det att komma till ”Dom över död man”-projektet direkt från så passionerad att hon under arbetet med Jan Troells ”Så vit som arbetet med ”The girl with the dragon tattoo? en snö” gick i sömnen och flyttade på saker i sitt eget hem medan – En stor kontrast, både i det svenska sättet att jobba och i Jan hon muttrade: ”Vi ska filma här”. Troells sätt att jobba. Även om det också var en stor produktion, Den redan internationellt hyllade Torgny Segerstedt-skild- för att vara Sverige, kändes delaktigheten mycket större. Man ringen ”Dom över död man” (biopremiär 7 december) är den kom varandra närmare. tredje Troell-filmen som Pernilla Olsson jobbat med. Hon beskriver Hollywood-inspelningen som hårdare och mer – Det är alltid fantastiskt att jobba med Jan Troell. Redan när hierarkisk. jag läser manus får jag rysningar. Som i ”Så vit som en snö” där – Man blev mer ifrågasatt, även om det ibland bara var jargong. en liten flicka klättrar i ett körsbärsträd och kastar sig i sin fars Samtidigt var det kul att det satsades ordentligt på saker som kan- armar. Det är en poesi utöver det vanliga, säger hon. ske inte ens skulle komma med i bild – man gjorde baksidor och Som scenograf uppskattar hon också Troells skarpa öga för de- inte bara framsidor, säger hon. taljerna i rekvisitan. – Han vet vad han vill och är envis, det gör en väldigt motive- Arbetet med ”The girl with the dragon tattoo” inkluderade rad. Alla gör allt de kan för att hitta rätt porslinskopp, de känner bygget av en hel lantbutik som totalt syns i bild i en-två minuter tillit till att det han ber om verkligen kommer göra skillnad. men som krävde månaders arbete med specialbygglov, asfalte-

14 AKT nr 8 2012 ring, flytt av stolpar och träd och avancerad fejkmur. man till exempel kunde anlita transportfirmor oftare. Vi måste – Otroligt mycket tid läggs ned på saker som sedan rivs, men värna mer om våra duktiga rekvisitörer. det finns ju kvar på film, konstaterar hon med stoiskt lugn. En av de saker hon gillar mest med yrket är att få tillträde till Utöver Hollywood har du även jobbat med BBC. Vilken klass tycker platser som de flesta aldrig får se. du att svenska scenografer håller internationellt? – Då tänker jag alltid att jag har världens bästa jobb. Det exo- – Hög. Vi kan göra allt; rita, bära, dressa, medan de ofta är mer tiska finns närmare än man tror. Som när vi filmade i ett pappers- specialiserade. Visst, de har mer pengar, men vi är mer flexibla bruk i norra Finland. Jättespännande! och vana att hitta kreativa lösningar. Lika förtjust är hon i epokfilm – både att se och skapa. Så Hon lägger till att svenska scenografers bredd och fly- pass att hon drömt om att jobba i England för att de är så bra på tande yrkesgränser skapar förvirring när det kommer utländska kostymfilmer. team, och efterlyser tydligare titlar. – Ibland blir jag en slags epokpolis. Jag kan inte slappna av om – Bort med synen på att vi ska göra allt. Vi är allkonstnärer, brandlarmet syns. Det är alltid något som behöver justeras. men det blir ändå bättre kvalité med rätt person på rätt plats. De som är bäst på att rita är inte alltid bäst på att bära. Jag önskar att Nanushka Yeaman

AKT nr 8 2012 15 Under filmavdelningens cocktail på Stockholms filmfestival informerade Kulturkraft Stockholm om frilansarnas möjligheter att gå på kompetenshöjande kurser. En rad aktiviteter är på gång att sjösättas i huvudstaden.

Ta chansen att kompetensutveckla dig!

32 miljoner kronor har Europeiska socialfonden avsatt för – Vårt budskap är alltså att kurserna är öppna för alla! Se till att kompetenshöjande aktivitet till scen- och filmarbetare i Stock- söka det ni är intresserade av, så ordnar vi de formella kraven för holm under två år. deltagandet, säger förbundsdirektör Jaan Kolk. – Vi är snart redo att sjösätta detta fantastiska projekt. Vi har För att få reda på vilka aktiviteter som finns – gå in på Kultur- fått in mängder av förslag och har skapat 400 aktiviteter, som vi krafts Stockholms hemsida. Vill ni vara säkra på att ni inte missar ska genomföra före juni 2014, säger Fredrik Malmborg. några aktiviteter – abonnera på Kulturkrafts nyhetsbrev. Kulturkraft Stockholm är öppet för alla intresserade – frilan- sare som anställda och egenföretagare. Magdalena Boman – Den ursprungliga ramen runt stödpengarna är aningen for- mell. Den har antingen krävt att deltagarna är anställda hos en Du kan anmäla dig till kompetensutveckling inom film och scen arbetsgivaren eller är egenföretagare. Teaterförbundet har dock i Stockholm, Skåne/Blekinge och Västra Götaland. Läs mer på: sett till att alla – även frilansare som hoppar mellan anställningar www.kulturkraftstockholm.se har rätt att gå på dessa kompetenshöjande kurser. För frilansande www.kulturkraftsyd.se filmarbetare räcker det med ett medlemskap i Teaterförbundet för att de ska kunna delta i projekten. www.trappan.net

Hallå där 2013 år biennal blir ett stort arrangemang!

Hallå där, Alf Algestam, nominerar är att producenter och teater- – Inga problem. Det finns mobila golv, producent för Scenkonst- chefer garanterar att de också kan komma som vi lägger dansmatta på. Vi hyr in om biennalen i Jönköping. Hur med föreställningen. Det har varit pro- det behövs. är läget ett halvår till start? blem tidigare. Nu är det även möjligt att Hur är det med hotell? – Det är extra spän- nominera föreställningar som inte har haft – Det finns gott om hotellrum. Desti- nande eftersom Scen- premiär. Det vore fräckt om urvalsgrup- nation Jönköping är vana vid Elmiamäs- konstbiennalen samlar pen vågade ta en sådan. Det är en bred san, som kan ha 5000–6000 besökare och dans, musik och teater. grupp som väljer och kanske får urvalet Jönköping har även ett system där privat- Det betyder ett större ar- spreta lite mer jämfört med när kritiker- personer hyr ut rum och frukost med ho- rangemang än de två tidigare biennalerna juryn skulle välja ”det bästa”. tellstandard. Vi kommer inte att hyra tåg – Borås och Gävle – som jag har jobbat Har Jönköping spelplatser så det räcker? som i Borås! med. Jag hoppas att urvalsgruppen ger – Ja, det är jag minst orolig för. Det fan- Finns det inga orosmoln? mig något att bita i, jag gillar galna idéer. tastiska kulturhuset Spira blir ett naturligt – Möjligen den lokala ekonomin, kom- När de och seminariegruppen bestämt sig centrum, med sina scener i olika storlekar, munens och landstingets satsningar. Det i januari ska jag lägga det stora pusslet. Det restaurangen och en fin utemiljö. Men det finns alltid en ängslighet kring den. Och ska vara klart 15 februari då programmet räcker inte, så jag har inventerat alla tänk- så längden, nu blir det sex dagar och av- släpps för bokningar. bara och otänkbara lokaler. talsmässigt vill vi helst inte arbeta så. Det Vad tycker du om det nya urvalsförfarandet? Klarar du även dansföreställningarna, som kräver specialavtal. – Det som är bra när teatrarna själva kräver särskilda golv? Lis Hellström Sveningson 16 AKT nr 8 2012 Notiser 50-procentig hyreshöjning Dansmuseet flyttar

Hyrorna för kulturlokaler har på sex år se- Våren 2013 flyttar Dansmuseet från sina dan den borgerliga majoriteten tog över i lokaler vid Gustav Adolfs Torg (regerings- Stockholm ökat med 50 procent rapporte- kansliet tar över lokalerna) några kvarter rar Dagens Nyheter. Långt mycket mer än bort till Drottninggatan 17. vad staden ökat anslagen med till kultur- Fram till dess håller man öppet som ti- livet. Moderna Dansteatern till exempel digare och som vanligt med fri entré till har 1,5 miljoner kronor i årshyra och 1,8 den fasta utställningen. miljoner kronor i stöd från Stockholms stad, och Strindbergs Intima teater har Nordiskt i Lübeck 2,3 miljoner kronor i årsanslag från staden och en hyra på 1,2 miljoner kronor. Patrik De nyligen genomförda traditionsen- Liljegren på Stockholms kulturförvalt- liga nordiska filmdagarna i tyska Lübeck nings strategiska avdelning säger: betydde priser och omnämnande för tre – Hyresökningarna kan betraktas som svenska produktioner i lika många gen- en utmaning, vilket ökar vikten av att rer. Martin Högdahls film ”Isdraken” verksamheterna breddar sin finansiering fick barnjuryns specialomnämnande, för att kunna möta sina kostnader. Kristina Törnqvist som Lydia i Fanny och Alexander. medan dokumentären ”Colombianos” av Tillsammans med Christopher Wagelin. Tora Mårtens belönades med festivalens Bio och bibliotek i samarbete främsta pris, the Golden Dove. Gabriela O´Neill till Törnqvist Pichlers ”Äta sova dö” och danska Thomas Nyligen lade regeringen fram sin filmpo- Vinterbergs ”Jakten” fick dela på 12 500 2012 års O´Neill-pris har tilldelats skåde- litiska proposition i riksdagen. I samband euro. spelerskan Kristina Törnqvist. Priset delas med det framträdde kulturminister Lena årligen ut sedan 1956 till ”högt förtjänta Adelsohn-Liljeroth vid en debatt på Film- artister på Dramaten”. I motiveringen institutet. Där hon bland annat sa sig vara står bland annat att Kristina Törnqvist nöjd med att ha fått till ett nytt filmavtal ”har den åtrådda förmågan att vara ovän- med tanke på allt tal om ”filmpolitikens tad. En liten svävning i repliken, skuggan svanesång”. Om filmens framtid sa kul- av ett leende, ett ögonkast åt sidan, och turministern att, skriver Dagens Nyheter: plötsligt är Stora scenen ännu lite större.” – Biografen spelar idag inte samma roll Kristina Törnqvist tillhör Dramatens som tidigare. Man tittar i mobilen eller på fasta ensemble sedan 1988. Prissumman datorn. På de små orterna kan de digitali- är 35 000 kronor. serade biograferna också visa dokumentä- rer och sport. Man kan kanske koppla ihop biografen med biblioteket. Anita Björk död Efter mer än 100 rol- ler på nationalscenen Dramaten, där hon var engagerad under stor del av sitt yrkes- verksamma liv – efter att ha gått teaterns elevskola i början av 40-talet – har skå- despelerskan Anita Björk gått bort. Hon medverkade i uppsättningar av regissörer som Ingemar Bergman och Alf Sjöberg, Ulla Skoog, Björn Granath, Pernilla August och Jesper den sista uppsättningen hon medverkade ”Äta sova dö” går hem i USA Christensen i ”Dom över död man”, tillsammans med i var så sent som 2009. Till våren skulle Jan Troell. Anita Björk ha fyllt 90 år. Dramaten skri- Regissören och manusförfattaren Gabri- ella Pichlers ”Äta sova dö” visades nyligen Skoog prisas i Chicago ver i ett pressmeddelande att Anita Björk ”präglades av stor integritet och värdig- vid det amerikanska filminstitutets festi- Vid årets upplaga av en av USAs största het. Hon arbetade intelligent och känsligt val AFI Fest och tog hem det stora jury- filmfestivaler, Chicago International Film med sina roller och präglade dem med sin priset i sektionen nya talanger. Juryn lyfte festival fick Ulla Skoog pris för bästa skå- speciella röstklang och klassiska replik- fram huvudrollsinnehavaren Nermina despelerska i Jan Troells långfilm ”Dom konst”. Lukač och framhöll Gabriella Pichlers över död man” (som för övrigt tidigare ”känsliga porträtt av en ung kvinna som korats till bästa film på Montreals filmfes- Koreograf får stipendium kämpar för att behålla sitt jobb och sin tival). Samtidigt fick Lisa Ohlins ”Simon värdighet i en globaliserad ekonomi”, och och ekarna” betyget 3,5 av fyra möjliga Sedan 2010 delas årligen Lilian Karinas för att filmen är ”utomordentlig och till- av en av ”världens främsta och tongivande forskningsstipendium för dans och poli- gänglig för en stor publik”. filmrecensenter” Roger Ebert på Chicago tik ut. I år tilldelas det för första gången Ytterligare en svensk film belönades Sun, skriver Filminstitutet i ett pressmed- en verksam koreograf, Ana Isabel Keilson vid festivalen, dansk-svenska sampro- delande. ”Simon och ekarna” gick upp i som intresserat sig för den expressionistis- duktionen ”A Royal Affair” med Alicia USA i oktober och har redan fått många ka dadaistiska koreografen Valeska Gert. Vikander i en av huvudrollerna, som fick lovord i amerikansk press. Stipendiet är på 70 000 kronor. publikpriset i World Cinema sektionen. AKT nr 8 2012 17 YrkesrepoRtage Röstdubbning är som att sjunga duett

I tider när produktionsbolag drar ner på kostnader för dialogregissörer gör Eurotroll tvärtom. De väljer att anställa skådespelaren Joakim Jennefors – en av de få inom sitt skrå som bland annat Disney valt att arbeta med för att regissera svenska dubbningsdialoger. – Att dubba amerikanska tecknade sagor till svenska är som att sjunga flerstämmigt, säger Joakim Jennefors.

Musikaliteten är ett ständigt återkommande tema, och en absolut utgångspunkt för Joakim Jennefors när han talar om dubbningsarbetet från ett språk till ett annat. Joakim har dub- bat film i 16 år, och har engagerats som dialogregissör under de senaste åtta åren. Parallellt har han jobbat som skådespelare och sångare främst inom musikteatern. Joakims grundskolning ligger i musiken. – Dubbning är ett ypperligt tillfälle för nyfikna skådespelare att vässa sina verktyg och koncentrerat kunna arbeta med röstens olika uttryckssätt, säger Joakim. I tider när andra bolag siktar in sig på åtstramning, väljer pro- duktionsbolaget Eurotroll att satsa på kvalitet. Framför ögonen på sina konkurrenter har de haffat Joakim Jennefors, och erbjudit honom en anställning. Många har ingen aning om hur intrikat ett dubbningsjobb är, och vilket arbete som ligger bakom. En del får för sig att det handlar om en ren inläsning, men det är långt mer avancerat. Det handlar om rytmisering, frasering, läppsynk, och språkliga me- lodier. Som dialogregissör ligger det på Joakims bord att rollsätta den svenska versionen av filmen. Det innebär att han lägger fram ett antal konkreta skådespelarförslag för huvudrollerna, och diskute- rar detta tillsammans med det lokala kontoret i Sverige. – Ofta plockar jag in tre skådespelare per roll och spelar in röstprov med dem. Skådespelarna gestaltar några smakprov ur filmen, vanligtvis några sekvenser där viktiga karaktärsdrag för just deras rollfigur finns med. Med förlagan och sig själv i hörlurarna sätter skådespelaren och Joakim som dialogregissör igång med att leta efter specifika uttryck som kan behövas för den karaktär de provar till. 18 AKT nr 8 2012 Micke Lundström

AKT nr 8 2012 19 – Vi skickar sedan våra ljudfiler till USA. Efter en kort tid får vi svar om vilka skådespelare som godkänns för jobbet, ibland då med önskemål om att följa och förstärka vissa viktiga karaktärs- drag extra noggrant. När tecknad film görs är det i allmänhet så att produktionsbo- lagen spelar in original-dialogen till animatörernas rätt så skiss- artade bilder. När dialogen sen är satt, fortsätter animatörerna inspirerade av skådespelarnas arbete, att utveckla karaktärerna. Det innebär att amerikanska röstförlagan i princip också kan be- traktas som en slags avancerad skiss. – I den svenska dubbningen kan vi förfina jobbet ytterligare. Vi har ju den unika möjligheten att utgå från både rösten och den färdiganimerade figuren med alla rörelser och övriga uttryck i vår översättning. Det ligger sålunda en stor utmaning att jobba med dubbning för den som bestämmer sig för att hålla hög svansföring, menar Joakim. Amerikanska och brittiska skådespelare arbetar också på ett helt annat sätt med rösten. Många tillåter sig att rytmisera, snudd på sjunga sina repliker på ett sätt som bara ett fåtal skå- despelare i Sverige ägnar sig åt. I Sverige är vi inte lika vana vid det arbetssättet. Svenskt skådespeleri vilar i en mer naturalistiskt berättartradition utan större utsvävningar. vilket gör att svenska översättningar kan riskera att bli lite knaprigare, menar Joakim. – Vi måste ju nästan slaviskt följa rytmiseringen i original- språket när vi dubbar för att få till läppsynk i bild. Men vi kan inte följa den utländska melodin. Därför blir det lite som att sjunga en duett för oss när vi hör orginalspråket i lurarna. Rik- tigt duktiga skådespelare hittar det naturligt, de rytmiserar rätt så att den svenska översättningen flyter på och finner sin egen melodi, säger Joakim. Olika språk har olika melodier, och det gäller att snabbt kunna höra när det klingar falskt. Det händer till exempel när ameri- kanska tv-serier dubbas till svenska. – Det är förstås en klar fördel för mig i mitt jobb att jag lätt urskiljer melodier i olika språk. Musikaliteten gör det lättare för mig att analysera var felet ligger och hitta en fungerande svensk melodifrasering, säger Joakim.

Dubbningsprocessen handlar ju om att få till en korrekt översättning, som tar hänsyn till munrörelserna så att orden ser ut att komma ur samma mun som nyss talade ett annat språk. Samtidigt, menar Joakim, måste översättaren ta sig friheten att inte följa ursprungsspråket slavist utan istället hitta en formule- ring som fungerar och som når fram till ett liknande språkligt budskap. – Det kan bli vansinnigt fel om skådespelaren bara snor den ursprungliga språkmelodin, oftast den amerikanska, och som inte finns i vårt svenska språk. 20 AKT nr 8 2012 Micke Lundström

AKT nr 8 2012 21 Micke Lundström

Sådant sker ofta i tv-serier när en skådespelare tvingas jobba – Finns det en riktigt bra röstförlaga är det en underbar resa ensam utan dialogregissörer. Skådespelaren förväntas då ta ett och en stor utmaning. Jag vill ju få med alla de små detaljerna, en större egenansvar på grund av en alltför snäv budget, och slutre- ögonbrynshöjning, ett leende, en kroppsvridning, en blinkning. sultat blir ofta sämre. Allt sådant måste finnas med om den svenska översättningen ska – Det händer att skådespelare ber om att få slippa höra de kännas trovärdig. Det är exaktheter som lyfter jobbet. svenska medspelarna som tidigare spelats in. De vill hellre fo- Amerikanska filmer har ofta ett partitur för en 60-manna kusera på och lyssna in förlagan. Då riskerar den naturliga kom- orkester där filmmusikkompositören målat med breda och färg- munikationen mellan skådespelarna utebli i den svenska dubben. starka penseldrag. Små språkliga nyansskillnader försvinner som publiken genast – Det finns bredd och dynamik i ljudbilden på minst en lika avslöjar som onaturliga. hög uttrycksnivå som förlagans skådespelarprestationer. Den svenska dubben måste ju följa och matcha den dynamiken. Vi Tyvärr är det ett växande problem i dubbningsbranschen måste placera oss rätt i ljudbilden, från absolut minsta nakna ut- att produktionsbolagen vill spara in på sina kostnader för dialog- tryck till de riktigt bombastiska, säger Joakim, och vill konkreti- regissörer. Dessutom är det så att lönerna för både timanställda sera vad han menar. dubbare och dialogregissörer pressats under en lång tid – dub- Se bilden framför dig hur en skådespelare på scen framför en barna har inte fått löneförhöjningar på tio år. monolog, samtidigt som hen ackompanjeras av en hel symfonior- I höst har Teaterförbundet inlett förhandlingar med dubb- kester. Det är klart att det påverkar tolkningen och sättet att leve- ningsbranschen och kräver högre ersättningar för sina medlem- rera texten. I vissa situationer måste skådespelaren följa musikens mars insatser. Produktionsbolaget Eurotroll valde snabbt väg. De uttryck, i andra kontrastera mot det. anställde Joakim som dialogregissör och skrev nyligen också på – Som regissör ska jag hela tiden analysera vilken väg som är ett nytt kollektivavtal med Teaterförbundet. att föredra och läsa av upphovsmännens intentioner. Nu är ju inte – Vi satsar nu på ökad kvalitet. När andra bolag bestämmer sig alla skådespelare vana att verka i ett sådant sammanhang, situa- för att dra ner på kostnaderna för dialogregissörer, gör vi tvärt- tionen kan upplevas som främmande och ta lite tid att anpassa sig om. En dialogregissör gör arbetet så mycket roligare för skåde- till, säger Joakim. spelarna, de blir mer insatta i sina roller. Vi vill lämna ifrån oss För honom känns det däremot bara lyxigt att få verka i den högkvalitativa produktioner där både skådespelare, regissör och kontexten. När ett utrop eller skrik i dubbningsarbetet förvand- tekniker känner sig nöjda med vad de åstadkommit, kreativt som las till en ton som tydligt ingår i ett accord som orkestern spelar, ljudtekniskt. Vi har fått fin respons från våra kunder på vårt sätt då njuter Joakim till fullo. I förlagan har ju komposititören anpas- att tänka, säger Annika Rynger, studio manager på Eurotroll. sat sig efter den inspelade dialogen. – Vi måste gå andra vägen och anpassa oss efter kompositören, Det krävs en hel del för att göra ett kvalitativt dubbarbete. det är då det känns som om vi snuddar vid operans förfinade ut- Och ett stort ansvar vilar på dialogregissören. Det är ett analy- tryck, sager Joakim lyriskt. tiskt jobb, menar Joakim. Magdalena Boman

22 AKT nr 8 2012 Micke Lundström

AKT nr 8 2012 23 Magdalena Boman

24 AKT nr 8 2012 Aktuellt Charlotta har fått lära allt på nytt

Det gick bara på en sekund, så kunde ljusdesignern Charlotta Helleröd 40 år, varken tala eller gå. Hon for ner i scengolvet från en fem meter hög stege när hon skulle hänga upp en lampa på Dramalabbets scen – och fick en traumatisk hjärnskada.

Charlotta Helleröd hade precis innan haft möte med där nerverna ställer till det för henne rent koordinationsmässigt. de anställda på Dramalabbet och där hon påpekade att ingen fick Hon måste till exempel tänka att hon lyfter benen, för att kunna gå upp på den stegen på egen hand. göra det. – Det gällde tydligen inte mig själv. För det är så lätt att tänka: Äh, det har ju gått förut, så varför inte nu? Men Charlotta är en enveten person och efter bara tre Denna gång gled stegen längs med väggen och Charlotta föll månader gick hon med gåstol. Hon tampades med dubbelseen- handlöst fem meter ner till scengolvet. Hon landade på vänster de och ringande tinnitus på vänster öra, och än idag känner hon sida. Dessvärre var hon ensam i rummet när det skedde. Sceno- mycket tydligt vänster och höger sida i kroppen. Kroppen värker grafen var ute och handlade lunch. Eftersom det blev helt tyst nere hela tiden, och Charlotta äter dagligen åtskilliga tabletter för att på scen undrade verksamhetsledaren Martin Odh vad som stod kunna fungera. på. Han gick ner och fann Charlotta liggandes på scengolvet. Charlotta stapplar iväg, en aningens knyckigt, men utan rul�- Ambulans tillkallades och Charlotta transporterades till Ka- lator, för att hämta en extra eldosa till bandspelaren och säger rolinska sjukhuset. Hon hade några knäckta revben och en bru- samtidigt med stillsam tydlig röst att hon har som uppgift att läsa ten arm, men det är trots allt övergående skador. Värre skulle det högt för sig själv varje dag för att träna munrörelserna. visa sig vara med de osynliga skadorna. Charlotta fick flera små – Jag tror det är 37 olika nerver som styr munrörelserna. Om blödningar i hjärnan i samband med fallet och låg nedsövd ett par några går sönder går det fortfarande att göra mycket med mun- dygn för att hjärnan skulle få vila. nen, men jag blir lite trött av att prata. Det är vanligt att personer – Jag minns ingenting från händelsen. Jag tappade minnet helt som drabbas en hjärnskada får problem med att göra flera saker från ett par timmar innan olyckan och cirka tre veckor framåt. Ef- samtidigt. Den där mentala tröttheten som drabbar en, kan vara terhand kom fragment av minnesbilder tillbaka, och de blev fler svår för andra att förstå, säger Charlotta. och fler. Nu minns jag mer som vanligt, säger Charlotta. I mitten av april flyttades Charlotta från sjukhuset hem till sin lägenhet. Lägenheten handikappanpassades, hon kunde inte gå på Det har nu gått tio månader sedan olyckan, och hon sitter egen hand och Charlotta var beroende av hemtjänst för att var- vid sitt köksbord i lägenheten i Hökarängen. Sedan en vecka till- dagen skulle kunna fungera. Som en följd av olyckan känner hon baka, gör hon rehabiliteringsövningarna på egen hand i sitt hem. varken hunger- eller mättnadskänslor, så hittills har hemtjänsten Tidigare åkte hon fem dagar i veckan till Huddinge sjukhus för sett till att hon får mat i magen två gånger om dagen. att träna med bland annat sjukgymnast, arbetsterapeut och logo- – Jag känner egentligen bara en känsla och den är densamma ped. Handen vispar runt i olika reflexer, hon har problem med att oavsett vad det än är. Petar någon på mig med en bomullstuss eller styra den, liksom med annan fysisk koordination. Trots det är det nål känns det likadant. Jag känner inte heller skillnad på värme stor skillnad idag jämfört med hur det var för sex månader sedan. eller kyla. Eller rättare sagt, jag gör det på halva sidan av kroppen, Hon har fått lära sig allt på nytt. men känslan i den icke fungerande sidan tar över. – Jag har ställt undan mitt fina porslin för det går sönder när jag ska ta ner det. En gång gav jag en person i en hiss en smocka, För någon vecka sedan snöade det i Hökarängen. Då tänkte när handen for iväg på egen hand, säger hon med ett pillemariskt Charlotta att hon nog trots allt skulle låta bli sommarskorna. Inte leende. för att det var kallt, utan för att det ser lite dumt ut att gå med Charlottas skador sitter i lillhjärnan, och i anslutning till den sommarskor när det snöar. finns en stor bunt med nerver som har gått av, berättar hon. De – Det är ju jag och alkisarna här i Hökarängen, eftersom jag går

AKT nr 8 2012 25 Magdalena Boman

– Många personer uppger att de behöver leva sitt liv i ett lugnare och långsammare tempo efter skadan, och så är det. Det är inte ovanligt att de som fått en hjärnskada får problem att göra flera saker samtidigt. Skadorna är att likna vid en stroke. Mina problem är i sammanhanget numera små, men för mig gigantiska, säger Charlotta. dåligt så tror alla att jag är en av dem. Förr cyklade jag ett par tre tion för kostnader i samband med arbetsskador. Men ofta är detta mil varje dag, nu förstår jag inte hur folk kan cykla på två hjul… en omständlig process. – Jag har köpt mig en trehjulig cykel och den går ju lite lång- – Det är alltid en massa specifika detaljer som ska redas ut när sammare, men jag är ju också långsammare. Jag måste bromsa jät- den här typen av försäkringsärenden avgörs, det är inte alls ovan- temycket i nedförsbacke, det gjorde jag aldrig förr! ligt att vi begär hjälp från LO/TCOs rättskydd för att hjälpa våra Hon tar sin trehjuliga cykel och cyklar till simhallen några medlemmar, säger Julia Reinhard, jurist och ombudsman på Tea- gånger i veckan. Vatten är bra massage och lindrar den ständiga terförbundet. smärtan i kroppen. – Det är främst på vänstra sidan, och antagligen är det nervba- Charlotta hade tur i oturen. Olyckan inträffade på nor som kopplat ihop sig fel. Med regelbunden träning finns det Dramalabbets scen när hon riggade ljus till en föreställning, sam- en chans att en del av nerverna kan koppla ihop sig rätt igen. Först producerad med Integrationsteatern. Det var ett extrajobb hon om ytterligare ett år går det att konstatera om jag kommer att få hade ryckt ut på. Samtidigt hade hon en tidsbegränsad anställ- bestående skador från olyckan. ning hos Strindbergs Intima teater när olyckan inträffade, och den teatern har avtal med Teaterförbundet. Även Dramalabbet Kanske kan man säga att klockan klämtade i sista sekund för hade ett försäkringsskydd som ryms inom frigruppsavtalet och Charlotta. Hon sa nämligen upp en fast anställning på Folktea- har nu tecknat kollektivavtal med Teaterförbundet. Det innebär tern i Göteborg för sex år sedan för att bli frilansare. att Charlotta i dagsläget får del av en arbetsskadeförsäkring som Lite bittert tycker hon förstås idag, med facit i hand. För en fast bland annat innebär kompensation för inkomstbortfall under anställd person är det lättare att få stöd och hjälp om en arbetso- sjukskrivningen. lycka inträffar. Men finns det en anställning i botten, även om det Det är viktigt att veta vad försäkringarna täcker när en arbets- är en tillfällig sådan, och arbetsgivaren har tecknat kollektivavtal skada av den här omfattningen sker. På sikt handlar det om myck- med Teaterförbundet så ska den anställde ha rätt att få kompensa- et pengar, för den enskilde personen. I Charlottas fall rör det sig 26 AKT nr 8 2012 Så ser försäkringsskyddet ut för dig som skadas i arbetet Tänk på Offentlig arbetsskadeförsäkring: Alla yrkesverksamma, oavsett om de är tillsvidareanställda, visstidsanställda eller egenföreta- 4 Att kontrollera om din arbetsgivare gare (F-skattare) omfattas av den arbetsskadeförsäkringen som omfattas av kollektivavtal. (På TFs webb- administreras av Försäkringskassan. Den offentliga arbetsskade- plats finns listor med arbetsgivare som försäkringen ger ett grundskydd. tecknat avtal med förbundet). Avtalsförsäkring för anställda: Alla anställda (A-skattare), oavsett 4 Att ordna ett eget kompletterande om du har en tillsvidareanställning eller olika former av visstids - försäkringsskydd om du arbetar som anställningar, omfattas av en extra försäkring: TFA (Trygghets - F-skattare eller hos arbetsgivare utan försäkring vid arbetsskada), om arbetsgivaren har kollektivavtal. kollektivavtal. TFA ingår i alla de kollektivavtal som Teaterförbundet har, och gäl- ler från första anställningsdagen. 4 Att gratisarbete innebär att du står utanför försäkringsskyddet. Det gäller Egenföretagare: Arbetar du mot faktura (egenföretagare med F- också praktik om inte utbildningsanord- skatt) måste du själv teckna en kompletterande försäkring. Upp- naren tecknat försäkringsskydd. dragsgivaren skriver ofta in i kontraktet att du ansvarar för detta.

4 Att om du skadas i arbetet så ska ska- Dessa arbetsgivare har avtal med TF dan så snart det går anmälas till 1) Ar- betsgivaren, 2) Försäkringskassan och till AGS TFA TGL TRS Avtalspension 3) AFA Försäkring om du omfattas av TFA. SAF/LO Anmälan till AFA görs tillsammans med Med SVT/SR/UR 5 5 5 – 5 arbetsgivaren. Begär gärna hjälp från för- Med Medieföretagen(MF) bundet när du ska anmäla en arbetsskada. film/privat/tv/video, samt för talboksinläsare 5 5 5 – 5 4 Att ställa krav på att din arbetsgivare bedriver ett systematiskt arbetsmiljö- För biopersonal (MF) 5 5 5 m 5 arbete. (Ta gärna kontakt med Teater- förbundets regionala skyddsombud). Med Teater- & Danscentrum (för fria grupper) 5 5 5 5 5

Läs mer på www.teaterförbundet/ Med Svensk Scenkonst kollektivavtal/avtalsförsäkringar för privatteatrar 5 5 5 5 5

Med Svensk Scenkonst för institutionsteatrar l 5 5 5 l TFA – Trygghetsförsäkring för arbetsskada: Ger ersättning för läkar- och sjukvårdskostnader, sveda och värk, i nuläget om att få ersättning för extra kostnader för hemtjänst, invaliditet och dödsfall. Vid olycksfall i arbetet får du full ersättning resor, mediciner och betalning av pensionspremier eftersom hon för inkomstförlusten under sjukskrivning utan att behöva bevisa att nu är sjukskriven och inte kan arbeta ihop sina pensionspoäng. arbetsgivaren vållat skadan. AGS – Avtalsgruppsjukförsäkring: I det långa loppet har det stor betydelse rent ekonomiskt Kompetterar sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning från vilket försäkringsskydd som Charlotta omfattas av. Det kan rent försäkringskassan. AGS betalas från sjukdag 15 till och med dag av röra sig om miljoner kronor i ersättning om det visar sig att hon får livslånga men av de skador hon drog på sig medan hon 360. Ersättningen motsvarar 12,5 procent av den sjukpeng eller utförde sitt jobb. rehabiliteringspeng du får från sjukkassan. Till AGS finns en pre - – Än så länge kan jag inte överblicka konsekvenserna för mig miebefrielseförsäkring som innebär att försäkringen, istället för långsiktigt. Just nu väljer jag att lägga fokus på att komma igång arbetsgivaren, betalar pensionspremien för avtalspension SAF-LO med arbetsträning. Jag vill tillbaka till en teater, och har svårt att om du samtidigt får ersättning från Försäkringskassan i form av tänka mig något annat arbete. Men en sak kan jag säga, utan fa- sjukpenning. l På institutionsteatrar gäller andra regler. milj och vänner hade den här resan varit ett rent helvete, säger TGL – Tjänstegrupplivförsäkring: Charlotta. Försäkring om du avlider före pensionen, kompletterar den allmänna Magdalena Boman försäkringens olika former av efterlevandepension. TRS – Omställningsavtalet TRS: En hjärnskada innebär att aktiviteter som förut var självklara Ger omställningsstöd i form av rådgivning och, efter individuell kan bli svåra eller omöjliga att utföra. Den kan exempelvis ge be - prövning, ekonomiskt stöd. Omställningsstödet omfattar både tills- svär som minnes- och koncentrationssvårigheter, mental trötthet, vidareanställda och visstidsanställda som arbetat hos arbetsgivare sämre motorik, förlamning, talsvårigheter och nedsatt balans. ansluten till TRS. m För biografpersonal gäller andra regler.

AKT nr 8 2012 27 Bokkrönika

Om kvinnor och av kvinnor är en röd tråd i årets bokkrönika som sammanfattar en del av höstutgivningen på scenkonstområdet.

Böcker att läsa under julen!

Gåtan Garbo. Den Gudomliga – Kärt det där gåtfulla utan att för den skull lösa och debatter och sjösattes projekt som barn har många namn. Kring Garbos gåt- upp någon som helst knut om gåtan Garbo. Modärna kvinnor på Stockholms stadstea- fullhet har många myter vävts. Vad är ter. Men vad hände sen? Glömdes de bort sanningen om Greta Gustafsson från Ble- Skriver om sig själv gör Barbara igen? kingegatan i Stockholm, sedermera iko- Hendricks i ”Min röst - Minnen”. Hon tar I Teatertidningen nr 4/12 skriver dra- nen i Hollywood som vid 36 års ålder drog avstamp i rassegregeringens i Arkansas, maturgen Stellan Larsson intressant om sig undan offentligheten i 50 år? Konstigt USA där hon föds 1948. Och som sedan detta under rubriken ”Har Spetsprojektets nog har Garbo inte lockat fler författare ligger som en basgång genom de 500 si- visioner gått i graven?”. att skriva romaner (vad jag vet). Olov Sve- dorna om en sångarkarriär som börjar i En av de dramatiker som Spetsprojektet delid gjorde det i ”Greta Garbo och den negro spirituals och leder vidare till klas- drog fram var Alfhild Agrell (1849–1923). döde mexikanen” (2007), men levererade sisk skolning och framträdanden på opera- I efterdyningarna ger nu det modiga förla- vare sig ett porträtt eller något intressant hus världen över. Hendricks röst känner vi get Atrium ut hennes samlade ”Dramatiska kring Gåtan Garbo (men spelade på det). – och som en självklarhet medföljer en cd arbeten”. Totalt elva pjäser och ett förord Men nu finns romanen som går i clinch med nio spår med klassiskt och Billie Holi- och framför allt fylligt och initierat efter- med både personen och gåtan Garbo: Ellen day. Men Hendricks har inte bara en stadig ord om själva dramatiken av professorn Mattsons ”Vinterträdet”. Mattson har rätt röst på scen, utan också som förkämpe för emerita i litteraturvetenskap vid Uppsala ingång för att skriva en roman om Garbo. flyktingar och fri- och rättigheter. Om det universitet Ingeborg Nordin Hennel. I en intervju säger hon att Garbo ”aldrig berättar hon också ingående och starkt i varit någon idol för mig, men jag fascine- boken. Man kan luras att tro att man får ras över konsekvensen i hennes tillbaka- ”Förstår du vad jag inte säger? Om dans mycket för pengarna när man köper Ar- dragenhet”. som samhällsomstörtande kärleksförklaring” är nold Schwarzeneggers ”Total Recall” och Romanen öppnar när Garbo på kryss- skriven av rektorn vid Dans- och cirkus- ”Steven Spielberg Retrospektivt” av Richard ningsfartyget Kungsholm är på väg till- högskolan koreografen och professorn i Schickel. Men tjockleken (de väger bly och baka till USA efter en sommarsemester i koreografi, Efva Lilja. ryms inte i väskan) står i omvänd propor- hemlandet. Året är 1929 och Garbo, 24 år Förlaget presenterar boken som Efva tionalitet till innehållet. Så vill man undgå gammal, är redan världsstor med ett tio- Liljas sammanfattande syn på dansen som tennisarm och spara tid gör er inte besvär. tal filmer bakom sig. Mest stumfilm och konstform efter 30 år som dansare, kore- Det lackar mot jul. Påpassligt kommer titlar som ”En gudomlig kvinna” och ”En ograf och konstnärlig ledare och kallar den Peter Jöback i presentförpackning i ”Jag mystisk kvinna” och hon har de mest kän- ”en dansens poetik”. Det är en för preten- kommer hem igen till jul” av Lena Katarina da filmerna framför sig. tiös programförklaring för denna tunna Swanberg. Textinnehållsligt pråligt och På förstaklassdäck gömmer sig Vendela och formatbehändiga bok. Det duger gott pk som en förljugen jul. Men i den medföl- Berg bakom en livbåt. Upptäckt och fram- att ta den för vad den är: anteckningar och jande cdn med en julkonsert från 2009 där släpad av de tennisspelande Atlantkrys- teckningar, reflektioner, hugskott och talar och sjunger Peter Jöback med egen sarna och tagen för en snokande journalist skisser. Och inte minst övningar, som allt- stämma. räddas hon av just Garbo – som reser under ifrån kräver förberedelse (”Gå och bada. Till sist. Skådespelaren Johan Heden- pseudonymen Harriet Brown. Garbo tar Tag ett…”) till: Sitt stilla och tyst i 20 mi- berg har skrivit en intressant bok om sin sig an Vendela och gör henne till sin sekre- nuter. En dansens poetik, nej. Utan en per- uppväxt i 60-talets mönsterförort Väl- terare. Därmed har Mattson skaffat sig ett sonlig bok om rörelse och fysisk närvaro. lingby, ”Lill-Tarzan å jag – En berättelse från par utifrånögon på Garbo och undviker att världens bästa land”. Fyllda 50 reflekterar skriva boken inifrån Garbo själv. ”Vinter- Mellan 2006 och 2010 pågick Spets- Hedenberg över varför 28 av hans barn- trädet” bygger på gedigen research, 100 projektet för att lyfta fram kvinnliga dra- domsvänner redan är döda, och många av procent Garbo vad gäller fakta. Men res- matiker som glömts bort. Varför hade de dem döda vid unga år. ten lämnas i gåtfullhet och utan sannings- glömts bort och försvunnit från repertoa- anspråk. Men i skönlitteraturens form når ren? Utöver uppsättningar som dammade Ellen Mattson långt, mycket långt om just av själva dramatiken ordnades seminarier Gert Lundstedt

28 AKT nr 8 2012 Krönika

Glöm inte, hälften av historien är kvinnors!

Där ligger den, klosterruinen på Gotland! Det är en vacker ela Hagelberg, Nina Pontén, Lil Terzelius, An- höstdag och solen skiner men det är inte riktigt varmt. En västlig nika Hallin, Mona Andersson, Isabel Munchi, vind sveper in över ön och biter mig bryskt i kinden innan den far Eva Melander. För att bara nämna några av alla vidare österut, mot Baltikum sen vidare över Ryssland. Tänk om dessa kvinnor jag roats av under åren. Och jag samma vind biter Vladimir Putin i kinden, filosoferar jag för mig har ju också stått där. Eller har jag bara drömt? själv. Maktens man. Hoppas den tilltar i styrka Nej, så mycket vet jag – det var inte en Klosterruinen är hemlighetsfullt vacker i sin nakna skönhet. Så dröm! avklädd nu när scen och publikplatser är borttagna efter somma- Men varför inte en enda kvinna? rens föreställningar. ”Shakespeare och jag” tycks den stolt viska Kan det vara för att Romateatern vill berät- till mig. Nästan lite pompöst. ”Nä du”, viskar jag tillbaka. Jag och ta sin historia som om det var på Shakespeares Shakespeare. JAG och Shakespeare. Jag är skådespelaren, och utan tid – där alla roller spelades av män? Eller kan mig är du ingenting mer än en vacker ruin. Plötsligt ser jag dem det vara av hänsyn till munkarna, som en gång alla; skådespelarna i sina dräkter, jag hör texten, jamberna, mu- bebodde klostret? Jag blir inte klok på detta. Jag finner inga svar. siken, skratten från publiken. Dom springer på scenen, vilar på Det är väl ingenting att haka upp sig på, tänker jag. Ta det scenen, klättrar i ruinen. Jag ser färgerna. Kärlek och svek, krig lugnt! Det är ju bara en liten text på en vägg i Roma och mord, intriger och skämt. Men det är något att haka upp sig på! Vi och Shakespeare, tänker jag och går tillbaka över grusplan. Denna lilla text, denna historiebeskrivning vävs samman med Jag ser att några byggkillar renoverar fasaden på Kungsgården. miljoner, miljoner andra små historiebeskrivningar och bildar En dörr står på glänt och jag smiter in. Där upptäcker jag en ut- den väv som är, vår tids historia. Hälften av historien är vår, kvin- ställning kring Roma kloster och i slutet av den finns att läsa om nornas. Låt oss alltid minnas det. Romateatern; den bildades 1989 i slutet av texten läser jag: Här För er som inte sett oss, fast ni sett oss, eller vägrar berätta att har stora skådespelare som bland andra (jag läser sex namn) spelat ni har sett oss, till er säger jag: Att ni kommer i alla fall att få höra Shakespeare. Dom känner jag till, tänker jag. Men det är nåt som oss. Om ni inte hör oss, så kommer jag att berätta att ni inte har inte stämmer. Jag läser namnen en gång till. Det är nåt som fat- hört oss. tas. Nu ser jag. Det finns inga kvinnliga namn bland namnen. Så egendomligt. Jag har ju själv sett dom; Kickan Holmberg, Mika- Eva Millberg /

Hej Vi vill passa på att påminna om att hålla koll på när du behöver registrera ditt kassakort och när dagar för utbetalning är under jul- och nyårshelgen. Mer information om det hittar du på www.unionensakassa.se.

Hej kulturarbetande företagare! Du vet väl om att du kan söka medlemskap i Unionens A-kassa även som företagare? Medlemsavgiften är 140 kronor per månad. Företagare har precis som anställda rätt till arbetslöshetsersättning vid arbetslöshet, men det finns ingen möjlighet att kombinera ersättning med egen verksamhet för den som huvudsakligen varit egen företagare. På www.unionensakassa.se kan du läsa mer om reglerna för företagare, eller hör av dig till oss via mejl eller telefon.

Kom ihåg! Du kan alltid skicka mejl till oss på Kultursektionen, [email protected], om du har frågor. Du når oss även på telefon, 0770-77 77 88, mellan klockan 9.00-11.00.

AKT nr 8 2012 29 Medlemssidan Medlemsannonser Uthyres Portugal Liten lagenhet (2 rok) i centrala Lissabon med utsikt över floden uthyres for kortare eller längre perioder. Ring Solveig Nordlund 0734–411825.

Skådespelare FRISTÅENDE KURS Ledamot i skådespelaravdelningen JOHAN SVENSSON: Stora scenens språk - sång - 15 hp Sista ansökningsdag 14 jan 2013 Tryggt att ha TF i ryggen! www.operahogskolan.se Det är nu flera år sedan jag gick med i Teaterförbundet, men jag minns tydligt upplevelsen av den delaktighet och legi- timitet jag hade då – och har idag. För mig som frilansande skå- Grattis alla medlemmar! despelare har det alltid varit en trygghet att ha Teaterförbundets kunskap och kompetens att vända mig till när jag behövt hjälp i kniviga situationer. Från årsskiftet får ni en ny tidning Det är inte självklart att man som scenkonstnär också har för- mågan att begripa varje juridisk nyans i ett kontrakt, eller om den ena eller andra procentsatsen ska vara medräknad eller ej. Akt byter namn till Det kan flimra för ögonen av blanketter och paragrafer! Kan- ske kan ärrade gamla skådisrävar försvara sig bra mot markna- dens aktörers ibland listiga sätt att få ner sina kostnader, men när Teaterförbundetstidning man är ung, ny och hungrig på erfarenhet och plats i världen, är det inte så konstigt om man går vilse. Då behövs någon man kan vända sig till, med frågor och funderingar. Jag hoppas att du och jag kan bidra till att Teaterförbundet kan Teaterförbundet – för scen och film fortsätta att verka aktivt och starkt även i ett föränderligt sam- hälle! Johan Svensson Verkställande utskottet Anna Carlson, (skådespelare) ordförande, Gunnar Lundberg (sångare), Om du fastnat... förste vice ordförande, Minna Krook (dansare/koreograf), andre vice ordförande, samt Simon Norrthon, skådespelare och Thomas Nording (scentekniker). Vill du annonsera i nya tidningen scen & film?

Övriga förbundsledamöter Kontakta sb-media AB: 08-545 160 60 Viktoria Dalborg,(cirkusartist), Mathias Lafolie (regissör), Karin Lar- son, (skådespelare), Jenny Larsson, (tekniker), Annika Stödberg,( film- maskör), Katarina Hultin, (administratör), Beatrice Järås, (skådespelare/ musikalartist), Pontus Plaenge, (skådespelare/regissör), Peter Schildt, (filmregissör) och Ulla Svedin, (skådespelare). Om du fastnat... Vill du kontakta en förbundsstyrelseledamot: Gå in på hemsidan: www.teaterforbundet.se Under fliken organisation finns e-postadresser. enskildaKreativa samtal om din Samtalkreativa utveckling Teaterförbundets kansli: Besöksadress: Kaplansbacken 2A Postadress: Teaterförbundet, Box 127 10, 112 94 Stockholm. Få din kreativitet speglad i möten Telefon (växel) 08-441 13 00 fokuserade på just din skaparkraft. Fax 08-653 95 07 Öppettider: Vardagar 09.00–16.30 lunchstängt 12.00–13.00. www.claeskreativt.se ClaesArtTel 073 100 49 00 - [email protected]

30 AKT nr 8 2012

1/8 AKT ClaesArt nov12.indd 1 2012-11-07 13:36 TEATERUNIONEN SWEDISH ITI // Kaplansbacken 2 // SE-112 24 Stockholm // T +46 8 462 25 30 // [email protected]

ningar för barn och ungdomar med temat för sin nästkommande festival den 21–24 integration. Deadline för anmälan är den augusti 2013 och har nu öppnat upp för 11 januari 2013. Läs mer om festivalen och ansökan. Både grupper och individuella ansökan på www.nomadi.lv artister kan söka och fokus ligger på ny- skapande scenkonst. Deadline är den 2 februari 2013. På stockholmfringe.com Ansök till BE Festival finns ansökningshandlingar och övrig in- formation om festivalen. BE Festival letar efter produktioner från hela Europa till sin nästa festival som äger Upprop mot fängslade rum den 2–7 juli i Birmingham, Storbri- kulturarbetare tannien. Festivalen söker efter föreställ- www.scenkonstbiennalen.se ningar som arbetar gränsöverskridande, både språkligt, kulturellt och konstnär- Arbetet med föreställningarna, seminarie- ligt. Deadline för ansökan är den 11 janu- programmet och workshoparna till Scen- ari 2013. Läs mer på befestival.org konstbiennalen är i full gång och beräknas vara klart i januari 2013, men redan nu kan du gå in på Biennalens nya hemsida! Nordiska kulturfonden, På hemsidan finns praktiskt information deadline den 1 februari om nästa Scenkonstbiennal som äger rum i Jönköping den 21–26 maj 2013. Hemsidan Nordiska kulturfonden har fyra ansök- I maj 2011 blev medlemmar i gruppen Ka- hittar du på www.scenkonstbiennalen.se ningsdatum per år. Fondens uppgift är bir Kala Manch (KKM) fängslade av po- att främja det kulturella samarbetet mel- lisen i Pune, Indien, efter att ha framfört lan de nordiska länderna, Danmark, Fin- politiska sånger och texter. Polisen ankla- Stipendium för danceWEBs land, Island, Norge och Sverige, samt de gade gruppen för att propagera för vän- sommarprogram självstyrande områdena Färöarna, Grön- sterrörelsen Naxaliterna. Två av medlem- land och Åland. Nästa deadline är den 1 marna sitter fortfarande fängslade medan övriga medlemmar har gått under jorden danceWEB är ett nätverk av dan- februari 2013. Läs mer på www.nordisk- kulturfond.org i rädsla för polisen. Människorättsaktivis- sare, koreografer, danskompanier och dy- ter hävdar att det är KKMs kritik mot de- likt. Varje år kan unga dansare och kore- mokratiska misslyckanden, förtryck och ografer som är verksamma inom samtida Dansfestival i Värmland kastsamhället som gjort att myndighe- dans ansöka om att delta i det månadslånga terna vill tysta ner dem. Du kan hitta mer stipendieprogram danceWEB driver i Dans i Värmland anordnar den fjärde upp- lagan av den internationella dansfestivalen information samt skriva på ett upprop om Wien. Programmet innehåller bland an- att frige de fängslade medlemmarna här: nat träning, seminarier, koreografiprojekt ABUNDANCE. Festivalen går av stapeln den 5–7 september 2013. Dans i Värmland www.change.org/petitions/release-kabir- och föreställningar. Konstnärsnämnden kala-manch-members. fördelar varje år ett eller ett par stipendier bjuder nu in koreografer, dansare och fö- reläsare till att ansöka om medverka. Sista till svenska deltagare. Stipendiet täcker Lägenhet deltagaravgift, bostad och resekostnader. ansökningsdatum är den 3 januari 2013. Deadline för stipendiet är den 15 decem- Läs mer på dans-i-varmland.regionvarm- ber 2012. Läs mer på www.konstnars- land.se/abundance Teaterunionen kommer ta emot en EU- namnden.se stipendiat från Kroatien några månader Stockholm Fringe Fest 2013 under våren 2013. Har du ett boende att Barn- och ungdomsfestival i hyra ut under våren? I så fall får du gärna Lettland Stockholm Fringe Fest (Stoff) planerar in- kontakta oss på [email protected].

Den tredje upplagan av den internationel- la scenkonstfestivalen No-Mad-I kommer äga rum i Valmiera och Riga i juli 2013. Festivalen är den enda i Lettland för barn och ungdomsteater. No-Mad-I letar nu efter teater-, dans-, och cirkusföreställ-

AKT nr 8 2012 31 Jul och nyår nalkas! Inför 2013 har Akt i förtroende talat lite med politiker och andra centrala fi gurer på scen- och fi lmområdet om vilka nyårslöften de tänker avge. Här är några röster:

Ni vill att jag sätter mig in i hur en teaterproduktion Jag lovar att alla koreografer fungerar. Så jag lovar att och dansare ska få löner i enlig- prya på Dramaten och Kung- het med kollektivavtalet när de Jag lovar att gå emot kultur- liga Operas verkstäder i Gädd- jobbar i SVT-produktioner. Lovar? Jag… Jag lovar inget ministerns syn om att skatte- viken, det blir bra eller hur! bestämt det har jag lovat sänkningar är viktigare än Anders Borg. höjda kulturanslag.

Jag ska gå på minst två frigrupps föreställningar och två svenska fi lmer. Ja, jag måste väl Trots skrivningarna i det nya också lova att det inte blir krim- fi lmavtalet så lovar jag att inte historier, men det är svårt… ta det konstnärliga huvud- ansvaret för långfi lmerna – för publikens skull”. Jag lovar att anställda på Närings departementets under- lydande organ inte ska ha konferenser i slottsmiljö, bara på mindre herresäten och med endast två rätter…

God jul och gott nytt år!

32 AKT nr 8 2012