Dagarna Då Pennan Inte Var Mäktigare Än Svärdet – En Kvalitativ Analys Av Rapporteringen Om Attentatet Mot Charlie Hebdo Och Terrorattacken I Köpenhamn

Dagarna då pennan inte var mäktigare än svärdet – en kvalitativ analys av rapporteringen om attentatet mot Charlie Hebdo och terrorattacken i Köpenhamn

Elin Åhlén

Institutionen för mediestudier, JMK, Stockholms universitet Examensarbete 15 hp Kandidatkurs i journalistikvetenskap (30 hp) Vårterminen 2015/V15 J Kand Handledare: Anna Roosvall English title: The Days When The Pen Was Not Mightier Than The Sword – A qualitative analysis of the terrorist attacks on Charlie Hebdo and in Copenhagen Abstract Syftet med denna studie är att undersöka hur två terrordåd har skildrats i Aftonbladet. De studerade terrordåden är attacken mot Charlie Hebdos redaktion i januari 2015 samt terrorattentatet i Köpenhamn i februari samma år. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Hur skildras de båda händelserna i Aftonbladet? Hur framställs offer respektive förövare? Hur yttrar sig diskussionen om yttrandefrihet? Finns det några likheter och skillnader i rapporteringen, exempelvis vad det gäller närhetsprincipen? Jag har dessutom valt att undersöka hur Aftonbladet har förhållit sig till de pressetiska reglerna.

För att besvara mina frågeställningar har jag valt att utgå från de två första dagarna av rapporteringarna, samt två sammanhängande dagar en vecka efter rapporteringens första dag. Detta har motiverats med en tes om att diskussionen om yttrandefriheten ska vara tydligare en tid efter händelserna inträffat. Materialet omfattar såväl nyheter, ledare, krönikor och debattartiklar och har analyserats med en kvalitativ ansats. Samtliga 45 artiklar kommer först att analyseras med en övergripande tematisk analys. Därefter har en mer djupgående granskning genomförts, då med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys där fokus har lagts på en lexikal nivå.

De teoretiska ramarna för studien är journalistik och demokrati, yttrandefrihet, journalistisk etik samt teorier om hate speech. Jag har också valt att undersöka hur närhetsprincipen, domesticering och personifiering har yttrat sig i rapporteringarna.

Min studie har visat att rapporteringen delar ett gemensamt fokus på de misstänkta gärningsmännen. Det är också främst i rapporteringen kring dessa som Aftonbladet har begått pressetiska snedsteg. Vad det gäller porträtteringen av offer får den svenska konstnären Lars Vilks en tydlig huvudroll i dramat då han personifierar alla offer. Här är det också tydligt att nyheterna har domesticeras. I fallet Charlie Hebdo får alla enskilda offer i princip samma utrymme, även om attacken huvudsakligen beskrivs som en attack mot det fria ordet.

I fallet Charlie Hebdo genomsyras rapporteringen av en diskussion om yttrandefrihet, medan den i rapporteringen om Köpenhamnsdåden är mer implicit uttryckt. Däremot har analysen visat att det finns ett behov av att omformulera den journalistiska etiken i takt med att nyheter tenderar att bli allt mer globala.

Innehållsförteckning

1. INLEDNING 1

1.1 SYFTE 1 1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR 2 1.3 MATERIAL OCH AVGRÄNSNINGAR 2

2. BAKGRUND 3

2.1 JYLLANDS-POSTENS PUBLICERINGAR OCH LARS VILKS RONDELLHUND 5 2.2 ATTACKEN MOT CHARLIE HEBDO 5 2.3 TERRORDÅDEN I KÖPENHAMN 6

3. TIDIGARE FORSKNING 7

3.1 MUHAMMED-KARIKATYRERNA 7 3.2 CIVILISATIONERNAS KAMP OCH MUSLIMSK KULTUR I MEDIA 9 3.3 MEDIER OCH BROTT 10 3.4 VARFÖR YTTRANDEFRIHET? 11

4. TEORI 12

4.1 JOURNALISTIK OCH DEMOKRATI 12 4.2 HATE SPEECH 14 4.3 JOURNALISTIK OCH ETIK 15 4.4 YTTRANDEFRIHET – I FILOSOFI OCH LAG 17 4.5 NÄRHETSPRINCIPEN, DOMESTICERING OCH PERSONIFIERING 18

5. METOD 20

5.1 KVALITATIV FORSKNING 20 5.2 TEMATISK ANALYS 21 5.3 DISKURSBEGREPPET 22 5.4 KRITISK DISKURSANALYS 22 5.5 DISKURSANALYS ENLIGT FAIRCLOUGH 23 5.5.1 TEXT 23 5.5.2 DISKURSIV PRAKTIK 24 5.5.3 SOCIAL PRAKTIK 25 5.6 OPERATIONALISERING 25 5.7 RELIABILITET OCH VALIDITET 26

6. TEMAN 27

6.1 ATTACKEN MOT CHARLIE HEBDO 27 6.2 TERRORDÅDEN I KÖPENHAMN 29

7. DJUPGÅENDE ANALYS 32

7.1 ATTACKEN MOT CHARLIE HEBDO 32 7.2 TERRORDÅDEN I KÖPENHAMN 36 7.3 SKILLNADER OCH LIKHETER I RAPPORTERINGEN 40 7.3.1 YTTRANDEFRIHET 41 7.3.2 OFFER 41 7.3.3 GÄRNINGSMÄN 42 7.3.4 NÄRHETSPRINCIPEN, DOMESTICERING OCH PERSONIFIERING 42 7.3.5 PRESSETIK 43

8. SLUTSATSER OCH DISKUSSION 44

LITTERATURFÖRTECKNING 46

BILAGOR I KRONOLOGISK ORDNING 53

ATTENTATET MOT CHARLIE HEBDO 53 TERRORDÅDEN I KÖPENHAMN 88

APPENDIX 105

ETISKA REGLER FÖR PRESS, RADIO OCH TV 105

1. Inledning I denna studie presenteras en analys av Aftonbladets rapportering kring två av årets mest uppmärksammade händelser – attacken mot Charlie Hebdos redaktion i Paris och terrorattentatet i Köpenhamn den 7 januari respektive den 14 februari 2015. Min undersökning avser att öka förståelsen för vida spridd populär medierapportering utifrån frågor om yttrandefrihet, närhetsprincipen och journalistisk etik.

Terrorattentat brukar som bekant få stor medial uppmärksamhet, och de ovan nämnda dåden är inga undantag. De båda rapporteringarna har också en gemensam nämnare i form av det fria ordet. I kölvattnet av de båda dåden blåstes det återigen liv i den ständiga debatten om yttrandefrihet, vilket gör detta ämne än mer intressant och viktigt att undersöka. Ämnet är inte bara relevant inom journalistikvetenskapen, utan också för gemene man i ett samhälle där demokrati och yttrandefrihet utgör stöttepelare.

I såväl fallet med Charlie Hebdo som terrorattentatet i Köpenhamn spelar karikatyrer över den muslimska profeten Muhammed en avgörande roll. Charlie Hebdo har länge varit kända för sin nedåtsparkande satir och i Köpenhamn närvarade Lars Vilks som med sin konst har provocerat en hel värld. Denna studie har alltså sin utgångspunkt i ett antal teckningar som lett till flera människors död. Rapporteringen om detta har sedan visat att det finns krav på en omformulering av hur den journalistiska etiken bör tillämpas i fråga om en global nyhetsrapportering.

1.1 Syfte Syftet med min uppsats är att analysera hur attentatet mot Charlie Hebdos redaktion och den efterföljande gisslantagningen, respektive terrorattacken i Köpenhamn har skildrats i Aftonbladet i avseende att visa hur den samtida diskussionen om yttrandefrihet yttrar sig i en global tidsålder. Genom en ingående analys av artiklarna hoppas jag också få en ökad förståelse för hur pressetiken tillämpas i rapportering kring dåd mot det fria ordet i svensk medier. Syftet är också att visa på hur offer respektive förövare framställs samt hur närhetsprincipen, domesticering och personifiering yttrar sig i rapportering av det här slaget.

Att använda Aftonbladet som primär källa motiveras med att det är Sveriges största tidning.

Aftonbladet är rikstäckande1, och enligt de senaste mätningarna från Orvesto når deras pappersupplaga i snitt ut till 739 000 läsare om dagen.2

1.2 Frågeställningar 1. Hur skildras de olika händelserna i Aftonbladet? – hur framställs offer respektive förövare? – hur yttrar sig närhetsprincipen, domesticering och personifiering i rapporteringen? 3

2. Hur yttrar sig diskussionen kring yttrandefrihet?

3. Vilka likheter och skillnader kan urskiljas mellan de två händelserna?

4. Hur förhåller sig Aftonbladet till de pressetiska reglerna?

1.3 Material och avgränsningar De två händelserna jag ska studera är valda efter en rad olika faktorer. Först och främst fick de båda enorm medial uppmärksamhet, vilket möjliggör ett stort urval för analys.

Jag har här valt att begränsa min undersökning till fyra dagar av Aftonbladets rapportering, närmare bestämt de två första dagarna efter respektive händelse samt två dagar cirka en vecka efter det inträffade. Detta medför alltså en analys av det som skrevs om Charlie Hebdo den 8– 9 januari samt den 14–15 januari. I fallet Köpenhamn är artiklarna publicerade den 15–16 februari samt den 21–22 februari.

Genom att medvetet dela upp rapporteringen i ett inledningsskede och ett senare sådant hoppas jag kunna urskilja eventuella skillnader och likheter över tid i rapporteringen. Därmed hoppas jag också kunna se diskussionen om yttrandefriheten i artiklarna mer tydligt i ett senare skede av rapporteringen samt i debattartiklar och ledare.

1 Aftonbladet, Koncernen. Hämtad 2015-04-23 från http://www.aftonbladet.se/koncernen/article12626015.ab.

2 TNS Sifo, konsumentundersökning. Hämtad 2015-04-23 från http://www.tnssifo.se/media/551215/orvesto_konsument_2014_hel_r_uppr_knade_tal__1000-tal_.pdf.

3 Närhetsprincipen, domesticering och personifiering förklaras vidare under kapitel 4.5.

Totalt innefattar analysen 45 artiklar, inklusive debattartiklar, ledare, nyhetskrönikor och texten i uppslag med grafik. Dessa artiklar kommer att analyseras tematiskt för att på så sätt kunna identifiera framstående teman i artiklarna. Därefter följer en näranalys, närmare bestämt en kritisk diskursanalys, på sex artiklar. Dessa sex artiklar har valts ut med motiveringen att de innehåller flera av de vanligt förekommande teman som identifierats under den tematiska analysen, och därför kan anses känneteckna rapporteringen som helhet.

Jag har valt att analysera såväl nyhetsartiklar som opinionsjournalistik i form ledare och debattartiklar. Detta för att se hur journalisterna förhåller sig till de etiska reglerna i nyheterna samt hur diskussionen om yttrandefrihet kommer till uttryck i det opinionsjournalistiska materialet. Bildjournalistiken har huvudsakligen valts bort med motiveringen att fokus ligger på texten, men i mer exceptionella fall – exempelvis om det har en betydelse ur pressetisk synvinkel – har jag valt att nämna det i förbigående. En mer utförlig metodbeskrivning finns under avsnitt 5.6.

Alla artiklarna identifierades via sökningar på Mediearkivet Retriever samt i Aftonbladets eget webbarkiv. Jag har inte för avsikt att jämföra medier emellan, och har därför valt att avgränsa mig till att endast analysera nyhetsartiklar från Aftonbladet. Jag vill dock påpeka att resultatet i min undersökning hade kunnat se annorlunda ut om jag istället valt att analysera artiklar från exempelvis dagstidningen Dagens Nyheter.

Aftonbladet, Sveriges första kvällstidningstabloid, grundades 1830 av Lars Johan Hierta. Under hans ledning blev Aftonbladet snabbt landets största och mest inflytelserika tidning. Tidningen stod till en början nära Folkpartiet och blev snabbt ett slagkraftigt organ för den liberala oppositionen, men sedan den oväntat såldes till LO 1956 betecknas den som ”obunden socialdemokratisk”. 1996 övertogs kontrollen av den norska mediekoncernen Schibsted som än i dag äger Aftonbladet.4 I dag är Aftonbladet.se nordens största och mest besökta nyhetssajt.5

4 Nationalencyklopedin. Hämtad 2015-04-23 från http://www.ne.se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/aftonbladet.

5 Aftonbladet, Koncernen. Hämtad 2015-04-23 från http://www.aftonbladet.se/koncernen/article12733649.ab.

2. Bakgrund I detta kapitel ges nödvändig bakgrundsinformation som kan behövas för att förstå min undersökning. Här berättas först om Jyllands-Postens publicering av Muhammed-karikatyrer 2005, följt av en sammanfattning av vad som har inträffat i Köpenhamn och på Charlie Hebdos redaktion i Paris. Jag har i flera fall medvetet använt Aftonbladet som källa då materialet är detaljerat och ger en väl överskådlig bild av vad som har inträffat. Avsnitt 2.1 motiveras med att det är möjligt att dra flera tydliga paralleller till mitt undersökta material samt att det ger en bra bakgrund till den kommande analysen.

2.1 Jyllands-Postens publiceringar och Lars Vilks rondellhund Den 30 september 2005 publicerade den danska dagstidningen Jyllands-Posten 12 karikatyrer föreställande den muslimska profeten Muhammed. Tidningen hävdade att detta gjordes för att hejda den växande självcensuren i Danmark. Med andra ord kan publiceringen beskrivas som ett sätt att väcka debatt kring press- och yttrandefriheten. Kort därefter haglade protester in från flera håll, däribland muslimska länder och/eller grupper, som istället såg karikatyrerna som ett väl genomtänkt sätt att provocera islam. Man menade bland annat att publiceringen var en indikation på att europeiska tidningar saknade erfarenhet när det gällde förståelse för muslimers känslor och traditioner. Flera av dem som motsatte sig publiceringen menade också att den bidrog till föreställningen om att Samuel Huntingtons förutspådda teori ”clash of civilazations” hade besannas.6 Mer om detta går att läsa under kapitel 3.2.

Sedan den där septemberdagen 2005 har press- och yttrandefrihetsdebatten varit ständigt närvarande, så även i Sverige. Det var dock inte förrän under 2007 som den blossade upp ordentligt på svensk mark. Nerikes Allehanda valde nämligen att publicera en liknande karikatyr som Jyllands-Posten gjort två år tidigare, denna gång med konstnären Lars Vilks som upphovsman.7 Teckningen föreställde profeten Muhammed i form av en rondellhund och den publicerades på ledarsidorna under rubriken ”Rätten att förlöjliga en religion”. Även denna gång ansåg många muslimer det kränkande att avbilda profeten i press- och

6 Eide, Elisabeth & Kunelius, Risto, ”The Mohammed cartoons, journalism, free speech and globalization” i Reading the Mohammed Cartoons Controversy. An international analysis of press discourses on free speech and political spin, Kunelis Risto (red.), Projekt Verlag, Bochum. 2007:9–10. 7 Camauër, Leonor, ”Constructing ’close’ and ’distant’ muslim identities. The Mohammed catroon in the Swedish newspaper Nerikes Allehanda” i Communicating risks. Towards the threat society, Nohrstedt A, Stig (red.), Nordicom, Göteborg, 2010:137–138.

4 yttrandefriheten namn, och publiceringen ledde återigen till hot mot såväl redaktionen och Lars Vilks.8

Under terrordådet i Köpenhamn (se 2.3) var Lars Vilks inbjuden som talare på ett debattmöte om konst och yttrandefrihet. Mötet avbröts sedan en man avlossat omkring 30 skott mot kulturhuset där debatten skulle äga rum. Attentatet har beskrivits vara riktat mot Vilks.9

2.2 Attacken mot Charlie Hebdo På förmiddagen den 7 januari 2015 öppnade tungt beväpnade gärningsmän eld på Charlie Hebdos redaktion i centrala Paris.10 Medarbetarna hade samlats för ett redaktionsmöte när två män beväpnade med automatvapen stormade redaktionen och sköt tio människor till döds. Gärningsmännen talade franska och ska ha uttryckt att dådet var en ”hämnd för al-Qaidas räkning” och att de ”hade hämnats profeten”. Dådet avslutades sedan med vad som liknade en regelrätt avrättning av två polismän utanför redaktionsbyggnaden.11

Satirtidningen Charlie Hebdo har funnits sedan 1960-talet och länge haft en framstående plats i det franska medielandskapet. På grund av traditionen att publicera karikatyrer av islamistiska ledare och profeten Muhammed har tidningen de senaste åren levt med en ständig hotbild. En av tecknarna på tidningen, Stéphane Charbonnier, även kallad Charb, uttryckte i en intervju i Le Monde 2013 att han var väl medveten om de risker han tog med sitt jobb, men att han föredrog att ”dö stående hellre än att leva på knä”.12

Tack vare en efterlämnad flyktbil och en ung man som frivilligt överlämnade sig till polisen kunde jakten på två misstänkta gärningsman snabbt tas upp. Männen var bröder och både bilder, fullständiga namn och ålder på de två publicerades redan dagen efter i Aftonbladet.13

8 Säkerhetspolisen, Starka reaktioner på teckning av profeten Muhammed som rondellhund. Hämtad 2015-04-09 från http://www.sakerhetspolisen.se/publikationer/fallstudier-och-artiklar- fran-arsbocker/terrorism/starka-reaktioner-pa-teckning-av-profeten-muhammed-som-rondellhund.html. 2008.

9 Liebermann, Andreas & Naeselius, Anders, ”Skott avlossades på möte där Lars Vilks deltog”, hämtad 2015-04-23 från http://www.svt.se/nyheter/utrikes/skottlossning-i-kopenhamn-2.

10 Nationalencyklopedin. Hämtad 2015-04-23 från http://www.ne.se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/charlie-hebdo. 11 Eriksson, Niklas, Fränden, Johanna, Granlund, John, Hjertén, Linda, Nilsson, Martin, Olsson, Sanne, Stenquist, Victor & Tollgert, Johan, ”De sköt i 5 minuter” i Aftonbladet 2015-01-08. 12 Fränden, Johanna & Granlund, John, ”Han sköts ihjäl först i attacken” i Aftonbladet 2015-01-07. 13 Eriksson, Niklas & Nilsson, Martin ”Jagas av 3000 man” i Aftonbladet 2015-01-07.

Två dagar efter attentatet mot Charlie Hebdos redaktion, den 9 januari, tog de två misstänkta gärningsmännen skydd i ett tryckeri i utkanten av Paris. Enligt uppgifter till nyhetsbyrån AFP ska de också ha hållit en man som gisslan. Samtidigt utbröt ännu ett gisslandrama i judisk matbutik, där en man från samma terroristcell som de två bröderna, tog 16 personer som gisslan med kravet att polisen skulle ge de två bröderna fri lejd ut ur Frankrike.14

På eftermiddagen den 9 januari kunde de två bröderna skjutas till döds av polisen. Deras gisslan, en 26-årig man, kunde fritas. Kort därefter dödades även gisslantagaren i den judiska butiken. Han hade då hunnit döda fyra personer.15 Inklusive de tre gärningsmännen miste 19 personer livet.

2.3 Terrordåden i Köpenhamn Den 14 februari, drygt en månad efter attacken mot Charlie Hebdo, drabbades Köpenhamn av ett terrordåd. Det var under ett debattmöte i Köpenhamns kulturhus med rubriken ”Konst, hädelse och yttrandefrihet” som en gärningsman öppnade eld. En 55-årig dokumentärfilmare som befann sig utanför kulturhuset sköts till döds och tre poliser skottskadades. På mötet närvarade Lars Vilks, sedan länge känd för sina karikatyrer över Muhammed som rondellhund (se 2.1).16

Vid ettiden på natten den 15 februari sköts en församlingsvakt utanför en synagoga i Köpenhamn till döds av samma gärningsman. Även vid detta tillfälle skottskadades två poliser.17 Tidigt på morgonen, vid femtiden, sköts gärningsmannen till döds av polisen och de skräckfyllda timmarna i Köpenhamn har nått sitt slut.18

Den 15 februari publicerade Aftonbladet bilder från övervakningskameror på den misstänkta gärningsmannen. I samma artikel beskrivs gärningsmannen med signalementen ”man 25–30 år, cirka 185 centimeter lång, atletiskt byggd och med arabiskt utseende”.19 Dagen efter gärningsmannen skjutits till döds av poliser, den 16 februari, nämndes gärningsmannen vid

14 Moberger, Karin, ”Massakern i Paris: Detta har hänt”, hämtad 2015-04-23 från http://www.svt.se/nyheter/utrikes/massakern-i-paris-detta-har-hant.

15 Ibid. Hämtad 2015-04-23. 16 Habul, Kenan, Munck, Anders, Roström Andersson, Sofia, Stenquist, Victor, ”Jagas för skotten – mot Vilks” i Aftonbladet 2015-02-15. 17 Munck, Anders, Stenquist, Victor, ”Jakten på mördaren” i Aftonbladet 2015-02-16. 18 Ibid. 19 Ibid.

6 fullständigt namn och ålder, och flera bilder föreställande honom publicerades. Det blodiga dygnet i Köpenhamn ledde till tre människors död; gärningsmannen inräknad.

3. Tidigare forskning I detta kapitel presenteras tidigare undersökning på områdena yttrandefrihet, islam och muslimer i medier samt medier och brott. Det finns ännu ingen specifik forskning kring valda fall då både attacken mot Charlie Hebdos redaktion i Paris och terrorattentatet i Köpenhamn har inträffat nyligen. Följande kapitel kan alltså ses som ett inslag med beröringspunkter till min valda studie, där de tidigare studiernas relevans sammanfattas kort efter varje avsnitt.

3.1 Muhammed-karikatyrerna Som beskrivet under kapitel 2.1 publicerades de första kända karikatyrerna av profeten Muhammed 2005 i Jyllands-Posten. Publiceringen ledde som bekant till att en debatt om yttrandefrihet blossade upp. Ett målande exempel på detta är en studie av hur ofta ordet ”pressfrihet” har används i svensk media. En sökning på ordet i databaserna Mediearkivet och Presstext visar att det 2006 fanns 535 artiklar som innehöll just ordet ”pressfrihet”. Året innan, 2005, var siffran 151.20

Medieforskarna Elisabeth Eide, Risto Kunelius och Angela Phillips menar att kontroversen kring karikatyrerna bjuder in till medieforskning över gränserna, men att det också är en stor utmaning. De menar att medierna utgör en mycket komplex roll vid en händelse som denna. Västerländsk och/eller europeisk media försökte ibland lugna ned konflikten samtidigt som man i rapportering från Mellanöstern, och andra områden där muslimer utgör en majoritet, fokuserade på våldsamma reaktioner och protester.21 Med andra ord finns det anledning att påstå att vi vet alldeles för lite om hur media fungerar i sådana specifika gränsöverskridande sammanhang som detta.

Åtta månader efter att karikatyrerna publicerats i Jyllands-Posten uttalade sig tidningens kulturredaktör Flemming Rose och menade då att valet att publicera dessa karikatyrer var en

20 Ekecrantz, Jan & Wallentin, Katarina, ”Sweden: Freedom of speech: Fundamentalism and moderate pragmatism” i Reading the Mohammed Cartoons Controversy. An International Analysis of Press Discourses on Free Speech and Political Spin. Projekt Verlag, Bochum, 2007:190.

21 Eide, Elisabeth, Kunelius, Risto & Phillips, Angela (red.), ”Contrapuntal readings: Transnational media research and the cartoon controversy as a global news event” i Transnational media events: The Mohammed cartoons and the imagined clash of civilizations, Nordicom, Göteborg, 2008:12.

7 del i arbetet att integrera muslimer i ”den danska satir-traditionen”. Han menade att det hela handlade om att behandla muslimer och danskar som jämlikar. När Charlie Hebdo senare valde att publicera samma karikatyrer hävdade de samma sak; de behandlade muslimer på samma sätt som alla andra.22 Däremot har Carolina Boe och Peter Herviks studie i antologin Transnational media events: The Mohammed cartoons and the imagined clash of civilizations visat att karikatyrerna istället ledde till motsatsen. Icke-muslimska motståndare till publiceringen sågs som fega, som inte vågade stå upp emot den tydliga kränkningen. Samtidigt delades samhället upp i två läger där man antingen såg muslimer som civiliserade eller som islamister. Den civiliserade muslimen var den som anammat ”vår” kulturs värderingar och samtidigt åsidosatt sina egna. Den andra sågs som en terroriserande gäst – en muslim som när som helst riskerar att bli en fanatisk islamist. Med andra ord fanns tydliga tecken på att definitionen av ordet ”muslim” ändrades som en följd av Jyllands-Postens publicering. En ny semantik, med nya ordval för att beskriva muslimer, ledde inte alls till någon form av integration, utan till att samhället istället kom att förknippa muslimer med våld.23

Liknande mönster som Boe och Hervik upptäck går också att hitta i Jan Ekecrantz och Katarina Wallentins undersökning om det svenska medieklimatet efter Jyllands-Postens publiceringar. Här var det möjligt att urskilja ett tydligt mönster av strukturell diskriminering i den meningen att medierna genomsyrades av ett ”vi mot dem”-perspektiv. Efter att Sveriges ambassad i Syrien attackerades, som ett led i muslimernas protest mot karikatyrerna, blev mediediskursen allt mer konservativ och polariserad. Den till en början neutrala och balanserade rapporteringen formades starkt av chocken av att vara en nation under attack. Diskussionen om karikatyrerna medförde till syvende och sist ett samhälle präglat av mindre acceptans mot muslimer och muslimsk kultur.24

Muslimska länder klumpades ihop och blev en till en uniform massa, ”den muslimska världen” och genom att använda sig av stereotypa jämförelser mellan västvärlden och ”den muslimska världen” ökades klyftan än mer. Ytterligare ett exempel på ”vi mot dem”- perspektivet i media är att djupt religiösa muslimer allt som oftast framställs som farliga. Det

22 Boe, Carolina & Hervik, Peter, ”Integration through Insult?” i Transnational media events: The Mohammed cartoons and the imagined clash of civilizations, Nordicom, Göteborg, 2008:213–214. 23 Boe & Hervik, 2009:215, 230–231.

24 Ekecrantz & Wallentin, 2007:197–198.

8 blev norm att beskriva islam som en våldsam religion, och med semiotiska verktyg, så som upprepade användningar av ord så som ”jihad”, ”islamist”, ”fundamentalist” och ”Allah”, växte bilden av en våldsförespråkande religion fram allt mer i medierna.25

Då Muhammed-karikatyrer bland annat är orsaken till de båda terrordåden mot Charlie Hebdo och kulturhuset i Köpenhamn är denna tidigare forskning ett bra underlag för den kommande analysen. Huruvida resultaten av dessa studier återspeglas i mitt material går att utläsa under kapitel 7.

3.2 Civilisationernas kamp och muslimsk kultur i media Som nämnt under kapitel 2.1 ledde den allra första publiceringen av Muhammed-teckningarna 2005 till föreställningen om att ”clash of civilazation”, eller ”civilisationernas kamp” stod för dörren. Tesen myntades för första gången 1993 i Foreign Affairs i en artikel av Samuel Huntington. Han menade att världens framtida konflikter efter kalla kriget huvudsakligen kommer att orsakas av kulturella stridigheter, och inte av ekonomiska eller ideologiska sådana.26 Denna tes kom senare att utvecklas vidare 1996 i Huntingtons bok The Clash of Civilisations and the Remaking of World Order.

Att världens konflikter i dag inte sällan har kulturella och/eller religiösa oegentligheter som grund är ingen hemlighet. Huntingtons tes kan ses som en självuppfyllande profetia där västvärlden och den muslimska världen ofta får spela huvudrollerna i konflikten. Detta gäller bland annat både för attentatet mot Charlie Hebdo och terrordådet i Köpenhamn.

Liknande tendenser beskrivs av Anna Roosvall i What is threatening the west? Innan andra världskriget existerade en allmän rädsla för främmande makt, politisk extremism och rädsla för inkräktare, exempelvis invandrare. I dag tycks västvärlden lida av liknande rädslor, men denna gång avgränsad i form av muslimer i allmänhet och islamister i synnerhet.27 Detta syns bland annat i medier, där islam anses vara likställt med ”islamism” och/eller ”fundamentalism”. Med andra ord beskrivs islam enbart utifrån politiska termer i det av

25 Ekecrantz & Wallentin, 2007:189–190. 26 Huntington, Samuel, ”The clash of civilazations?”, Foreign Affairs, 1993:22. Hämtad 2015-04-09 från http://public.wsu.edu/~appleton/gened111/coc.pdf via Google Scholar. 27 Roosvall, Anna, ”What is threatening the west?” i Communicating risks. Towards the threat society, Nohrstedt A, Stig (red.), Nordicom, Göteborg. 2010:121.

Roosvall undersökta materialet,28 vilket gör det möjligt att knyta an till hur muslimer porträtterades efter de första publiceringarna av Muhammed-karikatyrerna.29

I en rapportserie av Integrationsverket från 2007 har flera studier gjorts på rasism och främlingsfientlighet i Sverige. Där beskrivs Sverige som ett land som genomgått stora förändringar på sin väg att bli ett av de mest sekulariserade länderna i världen. I rapporten beskrivs också vad som kallas för ”rasismens nya ansikte”, det vill säga de negativa attityder som riktas mot muslimer i media.30 I en annan av Integrationsverkets rapporter exemplifieras denna ”nya rasism” med nyhetsrapporteringen efter terrorattentaten mot World Trade Center 2001. I den studien analyserades Aftonbladets och Dagens Nyheter under den första månaden efter 11 september och man kunde se att inte mindre än 81 procent av alla artiklar på något sätt innehöll rasistiska påståenden. Huvudsakligen rörde det sig om hotfulla, problematiska och främmande aspekter av islam och de som tillhör religionen.31

Att rapportering om islam och/eller muslimer har någon slags rasistisk mening (antydanden om våld, krig, terror etc.) bekräftas också av bland andra Ylva Brune. Hon har gjort en studie som visar att invandrarens ”annorlundaskap” beskrivs efter muslimska drag, och hon beskriver detta som en orientalisering av invandraren i media.32

Då konflikterna som ledde till dåden grundar sig i kulturella och/eller religiösa konflikter är det intressant att ha dessa tidigare studier som bakgrund.

3.3 Medier och brott Ester Pollack skriver i En studie i medier och brott att intresset för brott är stort, och dessutom tycks öka, i samhället. Det stora intresset har i sin tur lett till en ökad diskussion om relationen mellan brottslighet och medier bland såväl sociologer, medieforskare och kriminologer. Enligt Pollack karaktäriseras västerländsk media av brottslighet och annat avvikande beteende i den

28 Roosvall, 2010:123.

29 Boe, Helland, 2008:215.

30 Englund, Cecilia & Songur, Welat, ”Attityder till islam och muslimer – intervjuer med två generationer svenska män”, Rasism och främlingsfientlighet i Sverige: Antisemitism, antiziganism och islamofobi 2006, Integrationsverket 2007:78.

31 Ghersetti, Marina & Levin, Anna, Muslimer och islam i svenska nyhetsmedier: Om rapporteringen av terrorattackerna i USA 11 september 2001, Integrationsverkets skriftserie III, 2002:17.

32 Brune, Ylva, Nyheter från gränsen: Tre studier i journalistik om ”invandrare”, flyktingar och rasistiskt våld, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet, 2004:366.

10 meningen att media uppmärksammar det avvikande och exceptionella. På så sätt har brott utgjort en stor del av journalistikens centrala innehåll.33

Att brott utgör en central del av nyhetsrapporteringen kan dock inte enbart förklaras genom samhällets intressen, utan också av rättsväsendets funktion. Den första nyheten om ett brott och den efterföljande rapporteringen är enbart en del av en lång process som kommer att pågå under en längre tid. Med andra ord är nyheter om grova brott tacksamt nyhetsstoff då rapporteringen, liksom utredningen, kan anta olika former, byggas på och återanvändas under rättsprocessens olika faser.34

Pollack fastslår också i sin studie att det sedan 1990-talet inte längre är bara den/de skyldige/skyldiga som står i fokus i mediernas rapportering, utan att även offret/offren har fått en alltmer framträdande roll. Dessutom har offrets krets även kommit att utvidgas för att innefattas av en större del representanter i form av bland annat anhöriga, arbetsgivare, vittnen och vänner.35

Då brott utgör en stor del av dagens nyheter, och det är just ett sådant analysmaterial som denna studie bygger på, är det viktigt att ha denna information som bakgrund till analysen. De brotten som tas upp i denna studie är dessutom extra intressanta i den mening att det rör sig om terrorbrott, vilket enkelt kan beskrivas som en blandning av flera brott i ett. Mord, mordförsök och vapenbrott är bara några av de rubriceringar som nästan uteslutande hamnar i kategorin ”terrorbrott”.

3.4 Varför yttrandefrihet? Ulf Petäjä behandlar i sin avhandling Varför yttrandefrihet? vilken roll yttrandefriheten har i ett demokratiskt samhälle och varför yttrandefriheten är värdefull i relation till demokratin. Enligt Petäjä finns tre skäl för att yttrandefriheten är en nödvändighet i en demokrati:

1) Det är inte meningsfullt att diskutera inskränkningar av yttrandefrihet om man inte först har klargjort varför yttrandefrihet är värdefull.

33 Pollack, Ester, En studie i medier och brott, Stockholms universitet, 2001:79. 34 Ibid:16. 35 Ibid:61.

2) Medborgare som inte har funderat över värdet av yttrandefrihet försvagar demokratins självförsvar.

3) Det finns en brist i statsvetenskaplig forskning, politiska utredningar och lagtexter om varför yttrandefrihet är värdefull i en demokratisk kontext, vilket både gäller Sverige och andra demokratiska länder.36

Petäjä kommer i avhandlingen fram till att yttrandefriheten är viktigt därför att den främjar vad han kallar en pålitlig kommunikationsprocess.37 Denna process utsätter, exempelvis med medias hjälp, samhällets medborgare för åsikter och idéer som de själva inte hade valt att ägna sig åt om valet var helt fritt.38 Om man inte tillåter falska, omoraliska och upprörande åsikter så existerar ingen pålitlig kommunikationsprocess. Med andra ord menar Petäjä att yttrandefrihetens värde vilar på en mångfald av information och värdet av att medborgarna utsätts för såväl ogillad och ovald information”.39

Petäjäs studie är relevant för min undersökning i fråga om yttrandefrihet och journalistikens roll i ett demokratiskt samhälle.

4. Teori I detta kapitel diskuteras teorier om journalistikens roll och funktion i ett demokratiskt samhälle. Jag kommer även att beskriva vilka etiska förhållningsregler som finns inom ramarna för det journalistiska yrket. För att förstå debatten om yttrandefrihet som blossade upp på nytt efter de båda händelserna i Paris och Köpenhamn finns också ett avsnitt om yttrandefrihet.

4.1 Journalistik och demokrati Journalistik är samhällets samtal med sig självt. (Björn Häger, 2009)40

36 Petäjä, Ulf, Varför yttrandefrihet? Om rättfärdigandet av yttrandefrihet med utgångspunkt från fem centrala argument i den demokratiska idétraditionen, Växjö Universitet, 2006:173. 37 Ibid:128. 38 Ibid:133. 39 Ibid:176. 40 Häger, Björn, Reporter: en grundbok i journalistik, Norstedt, Stockholm, 2009:79.

Dagspress, radio, tv och internet spelar en mycket viktig roll inom de flesta samhällsområdena. För att orientera oss i omvärlden är vi de facto beroende av medierna.41 Björn Häger skriver exempelvis i Reporter: en grundbok i journalistik att journalistiken kan sammanfattas med att den ska ge information till medborgarna, granska makten och samtidigt 42 vara ett forum för öppen debatt.

Journalistiken innehar också den tunga positionen att skapa och upprätthålla en demokrati. För att en demokrati ska fungera krävs ett offentligt system för debatt och en dubbelriktad informationsförmedling, exempelvis mellan medborgare och politiker. Att informationen är offentlig är en förutsättning för att den ska kunna ligga till grund för debattbildning, diskussion och dialog och det är bland annat på grund av dessa skäl som yttrande-, press- och informationsfrihet är nödvändiga i en demokrati.43 Robert Dahl, tidigare professor i statsvetenskap vid Yale University, har myntat begreppet polyarki. Definitionen av polyarki inrymmer sju kriterier som måste uppfyllas för att ett samhälle ska räknas som en modern demokrati. Däribland återfinns bland annat alternativa informationskällor och yttrandefrihet.44 Dahls definition av yttrandefrihet lyder:

Medborgarna har rätt att utrycka sina åsikter om politiska frågor i vid bemärkelse, utan att riskera allvarliga straff. Detta innefattar kritik av makthavarna, staten, regeringen, det socioekonomiska systemet och den förhärskande ideologin.45

”God journalistik” ska hjälpa medborgarna att förstå sig på världen, exempelvis genom nyheter. Med andra ord ska journalistiken inte bara ha ett underhållande värde, utan den ska också – och i synnerhet – förmedla kunskap.46 Underhållning kan man nämligen hitta även i icke-demokratiska länder, men en oberoende journalistik som granskar, informerar och ger utrymme för debatt går bara att hittas i demokratier.47 Vad som i slutändan blir nyheter beror på relevansen för såväl samhället som publiken. Exempelvis ses ofta politik och ekonomi som självklara nyheter för att de är viktiga ingredienser i samhället, medan nyheter om terrordåd

41 Hadenius, Stig, Wadbring, Ingela & Weibull, Lennart, Massmedier: Press, radio och tv i den digitala tidsåldern, Ekerlids förlag, Stockholm, 2008:15.

42 Häger, 2009:23. 43 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.), Medierna och demokratin, Studentlitteratur AB, Lund, 2011:18. 44 Ekman, Jonas, Linde & Joakim, Demokratiseringsprocesser: Teoretiska ansatser och empiriska studier, Studentlitteratur AB, Lund, 2006:17–19. 45 Dahl A, Robert, Demokratin och dess antagonister, Ordfront förlag, Stockholm, 1999:246. 46 Häger, 2009:78. 47 Nord & Strömbäck, 2011:19.

13 och andra brott blir nyheter för att de intresserar en stor publik.48 Publikens makt över mediernas innehåll är därför snarare indirekt än direkt.49

Då denna studie bygger mycket på förhållandet mellan journalistik, demokrati och yttrandefrihet kan ovanstående avsnitt vara till nytta för den kommande analysen.

4.2 Hate speech Gavan Titley, doktor i medievetenskap vid Maynooth Univeristy på Irland och docent vid universitetet i Helsingfors, har främst inriktad sig på att skriva om rasism i Europa, med betoning på hur det offentliga samtalet ser ut över gränserna samt hur rasism kommer till uttryck i en ny journalistisk tidsålder.50 Han skriver bland annat att hate speech, eller hets mot folkgrupp, har blivit allt vanligare. Titley menar att detta bland annat har att göra med utvecklingen och användningen av sociala medier där främst ungdomar både utsätts för och bidrar till hets mot folkgrupp.51

Gavan Titley skriver också att hatbrott av typen hets mot folkgrupp är notoriskt svåra att definiera. Detta är något som också kommer att visa sig i mitt material. Titley tar bland annat upp ett antal fall där politiker har lyckats kringgå lagen trots att deras uttalanden har legat på gränsen till vad som bör betraktas som hets mot folkgrupp. Exempelvis skriver Titley att den franska filosofen, författaren och politikern Bernard-Henri Lévy har likställt en hijab med ”en inbjudan till våldtäkt”. Ett liknande uttalande har gjorts av den danska prästen och politikern Søren Krarup som jämfört islam med pesten.52 Att såväl Lévy som Krarup inte har ställts till rätta och dömts för hets mot folkgrupp menar Titley beror på yttrandefriheten, och att denna har används som ett alibi för att kunna uttrycka sig fritt oavsett vad som uttryckts. Då yttrandefriheten i vissa fall kan åberopas för att kringgå lagen om hets mot folkgrupp är detta en viktig teori att ha med inför analysen, där fokus bland annat kommer att ligga på yttrandefrihet.

48 Häger, 2009:79,82. 49 Nord & Strömbäck, 2011:36.

50 Maynooth University of Media Studies, personal, hämtad 2015-05-04 från https://www.maynoothuniversity.ie/media-studies/our-people/gavan-titley.

51 Titley, Gavan, Hate speech in Europe: considerations for the proposed campaign: Young People Combating Hate Speech in Cyberspace, Europarådet, 2012:3. Hämtad från Europarådets hemsida http://nohate.ext.coe.int/Media/Files/Hate-speech-by-Gavan-Titley 2015-05-04.

52 Titley, 2012:5.

4.3 Journalistik och etik Att som verksam journalist förhålla sig till de pressetiska reglerna kanske ses som en självklarhet, men i praktiken tycks det inte alltid vara lika enkelt. De pressetiska reglerna återfinns i sin helhet i mitt appendix, men kortfattat kan det nämnas att de fastslår att:

Press, TV och radio skall ha största frihet inom ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna tjäna som nyhetsförmedlare och som granskare av samhällslivet och för att kunna publicera det som är av vikt och betydelse för medborgarna. Det gäller dock att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet.53

Det är i fall som den ovan nämnda sista meningen beskriver som det ibland brister i praktiken. Sådana etiska övertramp, där man orsakat enskilda individer lidande, hanteras av Svenska journalistförbundets verksamhet Yrkesetiska nämnden (YEN).54

De pressetiska reglernas ursprung kan härledas tillbaka 1874 då Publicistklubben (PK) grundades. Här samlades olika former av publicister i det enade intresset om att pressen skulle utmärkas av god journalistik. Sedan dess har systemet för pressetiken utvecklats enormt och i dag verkar Pressens Samarbetsnämnd för att garantera att systemet upprätthålls.55

De etiska reglerna omfattas av två olika delar: publicitetsregler och yrkesregler (tidigare fanns också regler mot textreklam, förf. anm.) Publicitetsreglerna består bland annat av rekommendationer att vara kritisk mot källor och respektera den personliga integriteten; allt för att värna om och upprätthålla en god publicistisk sed. Dessa publicitetsregler återfinns i sin helhet i mitt appendix. Yrkesreglerna tar istället fasta på journalisternas egen integritet i sin yrkesroll, och fastslår bland annat att man som journalist inte ska dra personlig fördel av information man får genom sitt arbete.56

Trots att det pressetiska systemet är väl förankrad inom den svenska journalistkåren har reglerna varit starkt ifrågasatta, inte minst i slutet på 1980-talet. Kritiken bestod ofta i att reglerna kommit att tillämpas som just sådana och mindre som etiska principer, vilket är

53 Etiska regler för pressen, direkt citat. Hämtad 2015-04-09 från http://po.se/regler/pressetiska-regler. 54 Häger, 2009:268. 55 Hadenius, Wadbring & Weibull, 2008:33–34. 56 Ibid:35–36.

15 själva tanken med pressetiken. Som ett svar på kritiken infördes 1990 en inledande formulering till de pressetiska reglerna som starkt betonar att det inte är fråga om lagregler, utan om etiska regler.57 Formuleringen lyder som följer:

Etiken tar sig inte i första hand uttryck i en formell regeltillämpning utan i en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften. De etiska reglerna för press, radio och tv är ett stöd för den hållningen.58

Mark Deuze, professor i medievetenskap vid University of Amsterdam, skriver i What is journalism? Professional identity and ideology of journalists reconsidered att det finns ett behov att omformulera den journalistiska etiken. Anledningen är att journalistiken har tagit klivet in en ny global och digital tidsålder med nya möjligheter att nå en snabb publicering över gränserna. Han menar helt enkelt att journalistikens etiska regler måste anpassas efter den värld vi lever i.59

Deuze får medhåll av Stephen J. A. Ward. I Media Ethics Beyond Borders: A Global Perspective beskriver även han en ny tidsålder där exempelvis sociala medier har förändrat nyhetsrapporteringen och gjort den global och utan traditionella deadlines. Ward menar att dagens journalister ska se sig själva som ”agenter för en global offentlighet” där specifika områden eller länder inte ska få påverka innehållet. Journalister ska med andra ord verka på en global nivå. Om detta inte uppfylls kan den journalistiska etiken ifrågasättas av publiken.60

Då en av frågeställningarna berör huruvida Aftonbladet lyckas hålla sig inom ramen för de pressetiska reglerna eller inte är detta relevanta teorier. Terrordåd eller andra händelser som berör många tenderar att bli stora nyheter världen över. Därför är det också viktigt att ta upp Deuze och Wards teorier om behovet av en omformulering av de pressetiska reglerna, något som dessutom har visat sig stämma väl överens med denna studies resultat.

57 Hadenius, Wadbring & Weibull, 2008:36. 58 Etiska regler för pressen, direktcitat. Hämtad 2015-04-09 från http://po.se/regler/pressetiska-regler.

59 Deuze, Mark, What is journalism? Professional identity and ideology of journalists reconsidered, Sage Publications, 2005:442, 449.

60 Ward, J. A, Stephen, Media Ethics Beyond Borders: A Global Perspective, McGill-Queen’s University Press, 2010:162.

4.4 Yttrandefrihet – i filosofi och lag Yttrandefrihet kan beskrivas såväl genom de faktiska lagarna som politiska filosofier. För att få en så bred definition av yttrandefrihet som möjligt har jag här valt att göra just det. Först redovisas John Stuart Mills sanningsargument, följt av en sammanfattning om vad lagen de facto säger.

En av de mest kända teorierna kring yttrandefrihet kommer från John Stuart Mill och dennes sanningsargument. Enligt Mill är yttrandefriheten en förutsättning för att individer ska kunna vara kritiskt reflekterande och sanningssökande.61 Sanningsargumentet innebär alltså att yttrandefriheten inte får begränsas i någon som helst mån då alla åsikter enligt Mill är av värde för sanningen. Yttrandefriheten ska istället vara ett villkor för en öppen och kritisk samhällelig diskussion där förbud mot statlig censur av tryckt skrift ger samhället möjligheten att avgöra vad som är sant och inte. Med andra ord får yttrandefriheten inte begränsas under några omständigheter, även om det exempelvis är kränkande åsikter som uttrycks.62

Mills teori förespråkar alltså en total yttrandefrihet. Att tysta ned åsikter leder till en försvagad sanning, vilket går helt emot Mills teori. Sanningen är högt värderad av Mill, då han anser den vara en högst nödvändig förutsättning för att uppnå kunskap och maximal nytta för samhällets utveckling.63 Här kan man även dra paralleller till Ulf Petäjäs studie (se avsnitt 3.4). Liksom Mills förespråkar Petäjä en form av total yttrandefrihet då han menar att en pålitlig kommunikationsprocess, vilket är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle, endast kan ske om man tillåter att även ovald och/eller ogillad information får uttryckas och publiceras.

Yttrandefrihetsgrundlagen verkar för att säkra yttrandefriheten i medier vid sidan av den tryckta skriften. Dock går lagen hand i hand med tryckfrihetsförordningen, något som medfört att denna studie har likställt yttrandefrihet med tryckfrihet eftersom det som yttras är det som publiceras i tryckt skrift. Båda lagarna innehåller nämligen principer såsom meddelarskydd, censurförbud och ensamansvar för utgivare.64 Med andra ord handlar alltså i regel en fråga om tryckfrihet också om yttrandefrihet. Yttrandefrihetsgrundlagen (och därmed tryckfrihets- förordningen) är, inte till skillnad från Mills vision om en total yttrandefrihet, obegränsad.

61 Petäjä, 2006:115. 62 Ibid:41–42. 63 Ibid:52–53. 64 Olsson R, Anders, Yttrandefrihet & tryckfrihet: Handbok för journalister, Studentlitteratur AB, Lund, 2009:26.

I enlighet med de pressetiska reglerna regleras tryck- och yttrandefriheten för att skydda den enskilde integritet och lidande. Om dessa lagar inte följs kan det bli fråga om exempelvis förtal, förolämpning, uppvigling eller hets mot folkgrupp.65 Yttrandefriheten är som princip dock väl förankrad i Sverige.66 Detta medför att rätten att kritisera exempelvis religioner och/eller religiösa auktoriteter i teorin kan ses som tillåten, men det är i den snäva gränsdragningen mellan yttrandefrihet och hets mot folkgrupp som diskussionen blir allvarligare. Tillåtna åsikter kan fällas på grund av tveksamma argument för att motivera dem.67

Denna studie har som bekant ett stort fokus på diskussionen om yttrandefrihet. Denna beskrivas såväl genom lagar som genom filosofier, varpå det är nödvändigt att förklara yttrandefriheten mer ingående inför analysen.

4.5 Närhetsprincipen, domesticering och personifiering I takt med att nyheten kommer närmare oss stiger också dess värde. Detta gäller såväl geografiskt som tids- och känslomässigt.68 För att exemplifiera denna så kallade närhetsprincip ytterligare väljer Björn Häger i Reporter: en grundbok i journalistik att citera Erik Fitchtelius som menar att ”nyhetsvärdet avtar med kvadraten på avståndet”. För att illustrera detta ytterligare skriver han:

För en indisk radiolyssnare är en tågolycka utanför Calcutta med tjugo dödsoffer en större nyhet än en färjekatastrof i Östersjön med flera hundra döda. Detta är inte för att värdera människoliv, utan som ett konstaterande av hur nyhetsvärderingen faktiskt fungerar.69

Närhetsprincipen innebär med andra ord att händelser som har ett litet tidsmässigt, rumsligt och kulturellt avstånd tenderar att bli en större nyhet. Principen sammanfattas vidare i Massmedier: Press, radio och tv i den digitala tidsåldern, där författarna tar hjälp av Henk Prakkes modell (Figur 1).70

65 Häger, 2009:286–288. 66 Hadenius, Wadbring & Weibull, 2008:37. 67 Häger, 2009:288. 68 Ibid:86 69 Fichtelius, Erik, Nyhetsjournalistik: Tio gyllene regler, 2008:26, refererad i Häger, 2009:86. 70 Hadenius, Stig, Wadbring, Ingela & Weibull, Lennart, 2008:303–304.

Figur 1: Henk Prakkes modell över dimensioner hos nyhetsvärdet/närhetsprincipen så som den återges i Massmedier: Press, radio och tv i den digitala tidsåldern.71

Även Johan Galtung och Mari Ruge har satt upp fyra krav för att en händelse ska bli en nyhet. I enlighet med närhetsprincipen hänger kraven ihop med kulturella och rumsliga avstånd. Dessa fyra förutsättningar för nyhetsskapande kan sammanfattas som följer:

1) Ju mer en händelse påverkar elitnationer, desto större är chansen att den blir en nyhet. 2) Ju mer en händelse påverkar elitpersoner, desto större är chansen att den blir en nyhet. 3) Ju mer en händelse kan ses i personliga termer och/eller enskilda individer, desto större är chansen att den blir en nyhet. 4) Ju mer en händelse är negativ i sina konsekvenser, desto större är chansen att den blir en nyhet.72

Domesticering innebär att nyheter utifrån, exempelvis utrikesnyheter, anpassas till en tänkt nationell publik. Flera studier har visat att denna logik, att göra internationella nyheter nationella, har blivit allt mer vanligt förekommande. Denna domesticerande nyhetsdiskurs motverkar globala diskurser genom att istället förstärka nationella diskurser och identiteter.73 Domesticering är således nära besläktad med närhetsprincipen i den mening att utrikesnyheter

71 Hadenius, Stig, Wadbring, Ingela & Weibull, Lennart, 2008:303–304.

72 Författarens översättning av Galtung, Johan & Holboe Ruge, Mari, The structure of foreign news: The presentation of the Congo, Cuba and Cyprus crisis in Four Norwegian Newspapers, Peace Research Institure, Oslo, 1965:68.

73 Olausson, Ulrika, The Diversified Nature of ”Domesticated” News Discourse, Journalism Studies, 15:6, 2014:711.

19 ofta lägger fokus på en nationell vinkel. För att exemplifiera detta kan nämnas jordbävningen i Nepal den 25 april 2015, där Aftonbladet i sin första rapportering kring händelsen redan på löpsedeln puffar för att en svensk man ska få berätta om dramat.74

Nyheter tenderar att presentera händelser utifrån enskilda personer snarare än ett resultat av sociala krafter. När detta sker personifieras nyheterna; de får ett namn och ett ansikte. Personifiering är således en följd av behovet av mening, och därmed för identifiering då personer kan tjäna mer lätt som föremål för positiv och negativ identifiering i nyheter. Samtidigt är det ett resultat av frekvensfaktorn i den mening att enskilda personer kan agera under en tidsrymd som passar frekvensen av nyhetsmedia medan strukturer är svårare att sätta fingret på i tid och rum.75

Då denna uppsats undersöker Sveriges mest lästa tidning är det därför intressant att se hur Aftonbladet förhåller sig till dessa principer om nyhetsvärdering och domesticering. Det är också intressant i den mening att såväl Paris som Köpenhamn ligger nära Sverige kulturellt, men desto längre i fråga om ett rumsligt avstånd. Dessutom kan det antas att rapporteringen om terrorattentaten i Köpenhamn kommer att speglas av att en svensk, Lars Vilks, spelade en stor roll i dramat.

5. Metod I detta kapitel redovisas de metoder jag använt mig av för att kunna besvara mina frågeställningar. Jag har valt att anta ett kvalitativt angreppssätt, närmare bestämt en övergripande tematisk analys följt av en mer ingående kritisk diskursanalys med ett tydligt textfokus. Nedan beskrivs mina valda metoder kort. Kapitlet avslutas sedan med hur jag ämnar applicera de valda metoderna på mitt forskningsområde.

5.1 Kvalitativ forskning Kvalitativ forskning utmärker sig för sin inriktning på ord snarare än siffror. Fokus ligger alltså på ord och ordens underliggande mening snarare än antal ord som står skrivna.76 Alan Bryman skriver att det finns en del utmärkande drag för den kvalitativa forskningen, däribland ett krav på beskrivning. Kvalitativa forskare försöker nämligen alltid komma längre än en ren

74 Aftonbladets löpsedel, ”Robin, 28, om lavindöden på Mount Everest”, 2015-04-26.

75 Galtung & Holboe Ruge, 1965:68–69. 76 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB, Malmö, 2011:340–341.

20 beskrivning av det de studerar, de vill istället göra en analys som tenderar att lägga stor uppmärksamhet på detaljer. En annan utmärkande princip för angreppssättet är kontextualism som innebär en uttalad vilja att studera och förstå exempelvis händelser i deras sammanhang.77

Jag kommer att använda mig av en kvalitativ analys som går ut på att analysera textinnehåll. Ett sådant tillvägagångsätt är lämpligt för att närma sig texterna och dess mening.78 Som metod kommer jag först att använda mig av en tematisk analys. Detta för att få reda på vad mitt material faktiskt säger, och för att kategorisera artiklarna i teman och ämnesområden.79 Genom den tematiska analysen ämnar jag också sortera ut ett antal typiska artiklar som karaktäriserar rapporteringen av de både fallen. Dessa utvalda artiklar kommer sedan att följas upp med en kritisk diskursanalys för att på så sätt kunna undersöka lexikala aspekter mer ingående, samt hur relationen mellan olika diskurser och sociala strukturer ser ut i artiklarna.

5.2 Tematisk analys Tematisk analys är ett av de vanligaste verktygen för att hantera kvalitativa data genom att strukturera innehållets helhet i olika delar som tillsammans ger en god översiktsbild av texternas innehåll. Trots att det finns en del generella strategier för utförandet, så tenderar den tematiska analysen vara svårdefinierad. Alan Bryman skriver exempelvis att forskare ibland hävdar att de använt sig av just detta angreppssätt, samtidigt som det inte riktigt går att se att så är fallet.80

En generell strategi för utförande av tematisk analys går ut på att läsa in sig noggrant på sitt material för att sedan skapa ett index av centrala teman och underteman. För att identifiera dessa teman kan det vara fruktbart att leta efter bland annat repetitioner, övergångar och metaforer.81

77 Bryman, Alan, Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning, Studentlitteratur AB, Lund, 1997:79–80.

78 Helland, Knut, Knapskog, Karl, Larsen, Leif Ove & Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, Liber AB, Malmö, 2003:63.

79 Bryman, 2011:290. 80 Ibid:528.

81 Bryman, 2011:528.

Det är viktigt att analysen görs vågrätt, vilket innebär att man analyserar allt material på en gång. Detta kan exempelvis göras genom upprepade och noggranna inläsningar av materialet, där hela materialet läses in i en följd. Det är också av stor vikt att den tematiska analysen genomförs på en omsorgsfullt och strukturerat sätt så att de teman som slutligen hittas ger en bra och struktur med intern homogenitet.82 Att den tematiska analysen i min studie ligger till grund för en kritisk diskursanalys motiverar alltså inte att den tematiska analysen genomförs på ett mer slarvigt sätt än den följande kritiska diskursanalysen.

5.3 Diskursbegreppet Begreppet diskurs kan sammanfattas med hur språk används i tal och skrift. Diskursbegreppet inrymmer två grundläggande definitioner som anses vara mest användbara när det gäller analys av nyhetstexter. Den första definitionen är diskurs som samtal och språkuttryck. Den andra delen utgörs av institutionell produktion av kunskap. Det innebär i stora drag att institutioner som vetenskap, medier och byråkrati har utvecklat olika former av kunskap och expertis som varje institution inte sällan förknippas med.83 Diskurser utgörs således av praktiker för hur man talar och skriver inom en viss institution.

5.4 Kritisk diskursanalys I den kritiska diskursanalysen förenas vetenskap med samhällskritik genom att texter ses som diskurs. Med det menas att texterna inte enbart ska ses som sådan, utan att man som forskare ska vara medveten om att texterna är inbäddade i osynliga situationer i samhället. För att uppnå ökad kunskap bör forskare ställa sig frågan vad i samhället som texten är en del av eller vad det är som texten försöker motverka. Med andra ord räcker det inte att enbart analysera själva språket i en text,84 trots att den kritiska diskursanalysen har sina rötter i lingvistik.85

Kritisk diskursanalys är dock komplicerad i den meningen att den är paradoxal. För att undvika subjektivitet och uppnå ett så reliabelt resultat som möjligt är det som forskare viktigt att ställa sig utanför sin egen kultur och analysera diskurserna från en objektiv, oberoende situation. Samtidigt är det viktigt att utnyttja det samhälle man är en del utav och där

82 Langemar, Pia, Kvalitativ forskningsmetod i psykologi, Liber AB, Stockholm, 2008:128–129.

83 Berglez, Peter, Kritisk diskursanalys, i Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.), Metoder i kommunikationsvetenskap, Studentlitteratur AB, Lund, 2010:266–267. 84 Ibid:271–272.

85 Winther Jorgensen, Mariana & Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur AB, Lund, 2010:96

22 diskursen har skapats. Med andra ord ställs krav på objektivitet samtidigt som vår erfarenhet, bakgrund och förkunskaper påverkar hur vi uppfattar de olika diskurserna.86 Mer om detta, och hur denna specifika studie förhåller sig till denna problematik, står att läsa under avsnitt 5.7.

Kritisk diskursanalys lämpar sig också för att utröna eventuella underliggande maktstrukturer i samhället.87 Det kritiskt diskursanalytiska angreppssättet ställer sig på de undertrycktas sida i samhället. Kritiken ämnar avslöja hur den diskursiva praktiken verkar för att upprätthålla ojämlika maktstrukturer.88 Det är alltså i den meningen som analysen blir kritisk.

5.5 Diskursanalys enligt Fairclough Norman Fairclough, professor i lingvistik vid Lancaster University, och en av den kritiska diskursanalysens upphovsmän, tillskriver diskurser tre olika funktioner: text, diskursiv praktik och social praktik.89 Faircloughs angreppssätt betonar också att diskurser aldrig enbart är konstituerande utan och också konstituerade. Med andra ord påverkar diskurserna de sammanhang där de själva ingår samtidigt som de också påverkas externt.90 För att nå ytterligare förståelse för Faircloughs tredelade modell sammanfattas här de tre dimensionerna mer ingående.

5.5.1 Text Till text räknas skrift, tal, bild och ibland även en kombination av det språkliga och det visuella. På denna nivå är utgångspunkten lingvistisk där sådant som ordval, metaforer och metonymer analyseras.91 Här används således lingvistiska redskap används för att studera textens meningsbyggnad och grammatiska struktur, bland annat genom att fokusera på två vitala delar i Faircloughs angreppssätt – modalitet och transitivitet. Med modalitet menas i vilken utsträckning som en avsändare kan tänkas anknytas till ett visst innehåll. Modalitet kan också besvaras med frågan: i vilken utsträckning är det troligt att en person som uttrycker

86 Winther Jorgensen & Phillips, 2010:273–274. 87 Ibid:66,70.

88 Ibid:70.

89 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), ”Diskursanalys” i Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Studentlitteratur AB, Lund, 2012:375–376. 90 Ibid:356–357.

91 Bergström & Boréus, 2012:264–265.

23 något står bakom det som uttrycks?92 Transitivitet, å andra sidan, är en term som används för att beteckna hur syntaxen, eller satsläran, uttrycker ett perspektivval när ett skeende eller en relation beskrivs.93

Denna studie kommer i huvudsak att utgå utifrån ett antal lexikala analysverktyg. Analysdelen är alltså textorienterad och kommer bland annat att undersöka användningen av presuppositioner och metonymer. Presuppositioner görs då man förutsätter något som sanning genom yttrandet av ett annat påstående.94 Detta kan bland annat komma till uttryck då en tidning förutsätter att deras läsare redan är insatta i ett visst ämne då man rapporterar om det. En metonym är en retorisk figur som används för att beskriva en helhet genom att låta en liten del av helheten representera denna.95 Ett exempel på en metonym kan vara ”Vita Huset uppger…” vilket således inte betyder att själva byggnaden har talat, utan att man låter Vita Huset representera något som, exempelvis presidenten, har uppgett.

Även närhetsprincipen, domesticering och personifiering kommer att undersökas med hjälp av den djupgående, kritiska diskursanalysen. Innebörden av dessa begrepp har behandlats i avsnitt 4.5

5.5.2 Diskursiv praktik Diskursiv praktik kan översättas till produktion och konsumtion av ovan beskrivna texter. Genom den diskursiva praktiken fokuserar man alltså på hur texter konsumeras och produceras, men också hur de distribueras. För att analysera den diskursiva praktiken kan man exempelvis undersöka textens intertextualitet, vilket handlar om hur olika texter relaterar till varandra. Artikelserier som behandlar samma tema, exempelvis efter ett medialt uppmärksammat terrordåd eller en naturkatastrof, innehåller ofta ett visst mått av intertextualitet och kan därmed sägas vara sammanlänkande i en intertextuell kedja. Genom att analysera intertextualitet kan man hitta möjliga ingångar till hur texten har produceras.

92 Bergström & Boréus, 2012:376.

93 Ibid:280–282.

94 Vigsø, Orla, ”Retorisk analys”, i Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.), Metoder i kommunikationsvetenskap, Studentlitteratur AB, Lund, 2010:232.

95 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), ”Analys av metaforer, grammatik och ordval” i Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Studentlitteratur AB, Lund, 2012:375–376.

5.5.3 Social praktik Det tredje steget placerar diskursen i ett större socialt sammanhang och är något som är utmärkande för Faircloughs angreppssätt. Kort sagt kan man säga att den sociala praktiken undersöker sambandet mellan de två tidigare dimensionerna text och diskursiv praktik, det vill säga en handling inom ramen för en viss verksamhet. Centralt i detta steg är diskursordning som menar att specifika texter och dess diskurser måste relateras till andra texter och diskurser för att kunna säga något om hur de är konstruerade. Här görs också anspråk på att kunna uttrycka kritik om makt och ideologi.96

5.6 Operationalisering Jag kommer först att göra en övergripande tematisk analys där samtliga 45 artiklar analyseras. Här avser jag också att studera alla eventuella faktarutor och deras relation till själva nyhetstexten. Detta görs för att se hur teman organiseras i artiklarna.97

Samtliga artiklar är hämtade från Mediearkivet Retriever, där alla artiklar som berör något av de analyserade fallen under de valda dagarna (8–9 och 14–15 januari samt 15–16 och 21–22 februari) har tagits med i urvalet. De specifika dagarna valdes med förhoppningen att de två första dagarnas rapportering skulle ge en god inblick av vad som har hänt, samtidigt som de två dagarna cirka en vecka efter det inträffade skulle visa på en tydligare diskussion om yttrandefrihet.

Den tematiska analysen har utförts genom noggrann och upprepad inläsning av materialet, varpå återkommande ord, teman och/eller vinklar har noterats. Dessa har sedan beskurits ned till de teman som är de mest återkommande och/eller framstående i alla artiklar. Efter den tematiska analysen har jag valt ut sex artiklar, tre från varje fall, som kommer att analyseras vidare med en textorienterad kritisk diskursanalys som verktyg. Här ligger fokus på kartläggning av det själva berättandet med stort fokus på lexikala aspekter där bland annat ordval, presuppositioner, metonymer, transivitet och modalitet undersöks.98

96 Bergström & Boréus, 2012:377 97 Berglez, 2010:277.

98 Ibid.

Slutligen kommer analysen knytas ihop med de pressetiska reglerna genom att använda dessa som teoretiskt verktyg. De pressetiska reglerna för press, radio och tv återfinns i sin helhet i mitt appendix.

Då denna studie är textorienterad och har sitt fokus på det lexikala berättandet samt har genomförts under en tidsbegränsad period har jag valt att inte analysera bildjournalistiken. Däremot har vissa bilder nämnts i förbigående i analysen då dessa på något sätt har varit exceptionella och/eller inte har kunnat bortses mot bakgrund av mina frågeställningar. Ett exempel är då en bild på ett tydligt sett har brutit mot det pressetiska regelverket.

För att kringgå problematiken med den att den kritiska diskursanalysen riskerar att bli alltför subjektiv och för att få ett sådant tillförlitligt resultat som möjligt har jag valt att använda mig av genomgående tydliga analysverktyg. Inläsningen av materialet har skett upprepade gånger under en lång tidsperiod, och studien har ett stort fokus på den lexikala nivån. Detta har medfört att det har varit möjligt att identifiera de analysverktyg som lämpat sig bäst för denna studie.

5.7 Reliabilitet och validitet Som nämnt under kapitel 5.4 har den kritiska diskursanalysen ansetts problematisk i fråga om subjektivitet. För att undvika detta är det bland annat viktigt att ha tydligt formulerade och utvecklade analysverktyg, vilket har visat sig vara enklare i textorienterade studier som fokuserar på den lingvistiska och lexikala. Kort sagt kan man säga att noggranna förklaringar av analysverktyg och hur analysen har gått till ökar möjligheten för andra att nå samma resultat.99

Generellt för diskursanalyser är att validiteten avgörs från fall till fall, bland annat beroende på vilket angreppssätt forskaren använder sig av. En kritisk punkt som kan ifrågasätta validiteten är att analysverktygen och frågeställningarna ibland kan innebära en risk för att studien leder till förutsägbara resultat. Detta på grund av att analysverktyg och frågeställningar ofta är nära anknutna till analysens perspektiv.100

99 Bergström & Boréus, 2012:405-406.

100 Ibid:406.

6. Teman Min analys är som bekant uppdelad i två delar – en övergripande tematisk analys och en mer djupgående kritisk diskursanalys. I denna del redogör jag kortfattat för resultatet av den tematiska analysen av samtliga 45 artiklar från de undersökta fallen. Syftet med denna analys är att besvara min frågeställning: Hur skildras de båda händelserna i Aftonbladet?

6.1 Attacken mot Charlie Hebdo De undersökta artiklarna om attentatet mot Charlie Hebdo, inklusive efterföljande gisslandramer, är 29 till antalet. 21 av dessa publicerades redan under de två första dygnen efter attackens start den 8 januari 2015.

De teman som har varit mest framstående under rapporteringen är, utan någon inbördes ordning, yttrandefrihet, gärningsmän och offer samt omvärldens reaktioner. Jag vill också framhäva att flera av dessa teman kan återkomma i en och samma artikel.

Yttrandefrihet I det undersökta materialet har stort fokus lagts på diskussionen om yttrandefriheten. Attacken beskrivs bland annat som en attack mot mänskligheten och pressfriheten101 och på ett helt uppslag basuneras ut att Paris, med stöd från resten av världen, står enat i kampen mot det fria ordet.102

På sociala medier och i manifestationer på Europas gator delar hundratusentals människor som vägrar låta sig tystas och vill försvara yttrandefriheten frasen ”Je suis Charlie” (”Jag är Charlie).103 I en ledare skrivs det att målet, satirtidningen Charlie Hebdo, inte var något slumpartat sådant, utan att ”inget retar en fanatiker mer än att man skrattar åt honom” och att ”extremister hatar fria medier eftersom de hatar frihet”.104 Reaktioner från omgivningen spär också på det faktum att det inträffade inte enbart handlar om en terrorattack, utan att det rör sig om en attack mot det fria ordet.

101 Helin, Jan, ”Rätten att få uttrycka sig måste försvaras” i Aftonbladet 2015-01-08.

102 Tollgert, Johan, ”Paris enat mot terrorn” i Aftonbladet 2015-01-08. 103 ”Alla är vi Charlie” i Aftonbladet 2015-01-09.

104 Lindberg, Anders, ”Våra skratt tystnar inte” i Aftonbladet 2015-01-09.

Gärningsmän och offer Redan dagen efter dådet, den 8 januari 2015, publiceras bilder, namn och ålder på två misstänka gärningsmän.105 De beskrivs som iskalla, professionella och lugna terrorister som är vana att använda sig av tunga vapen. De ska, enligt vittnen, själva att uttryckt att attacken gjordes i al-Qaidas namn för att hämnas profeten Muhammed.106

De misstänktas bakgrund beskrivs också detaljerat, från hur de föddes av algeriska föräldrar i Paris till att en av dem arbetat som pizzabagare och att de båda är tränade av al-Qaida i Jemen. Dessa livshistorier varvas bland annat med uttalanden från chockade grannar som vittnar om att en av gärningsmännen alltid ska ha varit trevlig och hälsat i trappuppgången, samtidigt som de beskrivs som ”medvetna fanatiker” som under flera år varit kända av antiterroriststyrkor.107 Flertalet muslimska ungdomar i Frankrike får också uttala sig om sin rädsla att på grund av sin religion bli förknippade med dådet. De menar att gärningsmännen inte var muslimer, utan terrorister, men fruktar också för att folk som inte känner till islam kan komma att ge sig på muslimer.108 Med andra ord blir de två gärningsmännen i någon mån framställda som representanter för en hel religion – en religion fylld av terrorister, extremister och kallblodigt tränade mördare.

Ett par dagar efter dådet, när gärningsmännen är skjutna till döds av polis, får vi även ta del av jakten på fler personer som misstänkts ha ingått i den terrorcell som låg bakom attacken. Hayat Boumeddiene var gift med den man som höll 16 personer som gisslan i en judisk matbutik i hopp om att ge gärningsmännen fri lejd ut ur Frankrike. Hon går i en artikel under namnet ”terroränkan”. Hon misstänks för att ha varit indirekt delaktig i attacken och är på flykt från polisen.109 Med andra ord utvidgas rapporteringen efter ett par dagar till att handla även om den terrorcell som gärningsmännen verkat i.

Det huvudsakliga målet i attacken, Charlie Hebdos redaktion, beskrivs även det detaljerat. Tidningen beskrivs som en omtalad satirtidning som ofta provocerar islam, och som sedan

105 Eriksson, Niklas & Nilsson, Martin, ”Jagas av 3000 man” i Aftonbladet 2015-01-08.

106 Eriksson, Niklas, Frändén, Johanna, Granlund, John, Hjertén, Linda, Nilsson, Martin, Olsson, Sanne, Stenquist, Victor & Tollgert, Johan, ”De sköt i 5 minuter” i Aftonbladet 2015-01-08.

107 Eriksson, Niklas, Frändén, Johanna & Peruzzi, Britt, ”De var kända hos polisen” i Aftonbladet 2015-01-09. 108 Frändén, Johanna & Olsson, Sanne, ”Nu lever de med rädslan” i Aftonbladet 2015-01-09.

109 Svensson, Olof, ”Här gömde sig ’terroränkan’” i Aftonbladet 2015-01-15.

28 länge levt med en hotbild riktad mot sig.110 Den beskrivs också som en huvudrollsinnehavare i det satirälskande Frankrike som är vildsint och provokativ, och ibland ”skitrolig”. Samtidigt berättas en annan historia, den om hot och våld. Bland annat nämns en tidigare attack mot tidningen, då en brandbomb fick redaktionen att brinna ned till grunden som en följd av att de karikatyrer som publicerats i Jyllands-Posten 2005 trycktes även i Charlie Hebdo. Även här har Aftonbladet valt att publicera namn, bilder och en kort biografi på de flesta av de 12 personer som dödades i attacken.111 Vidare beskrivs tecknaren Stéphane ”Charb” Charbonnier, som under flera år levt under ständigt livvaktsskydd, som den primära måltavlan. Gärningsmännen ska nämligen ha frågat efter honom så fort de kom in på redaktionen och han var också en av de allra första som föll offer för kulorna.112 ”Charb” berättade för franska Le Monde två år innan attacken att han var medveten om riskerna med sitt jobb men att han föredrog ”att dö stående hellre än att leva på knä”.

Omvärldens reaktioner Reaktioner från resten av världen är något som är centralt i rapporteringen. Exempelvis får elva högt uppsatta politiker uttrycka sitt, och sitt respektive lands, stöd dagen efter attacken.113 I alla dessa uttalanden är det yttrandefriheten som står i fokus – attacken ses inte bara som en blodig dödsskjutning, utan som en terrorattack mot det fria ordet, vilket är ett återkommande tema i alla artiklar. I Paris släcktes Eiffeltornet ned och det hölls sorgedag, på världens gator – från Bangkok till Berlin – samlades folk på gatorna, och på internet florerade termen ”Je suis Charlie”. På ett uppslag i Aftonbladet låter man dessutom läsare skicka in kommentarer för att visa sitt stöd.114 Ett par dagar efter attacken berättas att Svenska kyrkan i Paris ska hålla en mässa för att tacka för allt stöd. Mässan som fått namnet ”Med kärlek från Paris” sänds senare i Aftonbladet TV.115

6.2 Terrordåden i Köpenhamn De analyserade artiklarna om terrordåden i Köpenhamn, inklusive dödsskjutningen vid synagogan, är totalt 14 till antalet. Merparten av artiklarna publicerades under de två första

110 Frändén, Johanna & Granlund, John, ”Han sköts ihjäl först i attacken” i Aftonbladet 2015-01-08.

111 Ibid.

112 Hjertén, Linda, ”Bilden av terrorn” i Aftonbladet 2015-01-09.

113 Tollgert, Johan, ”Paris enat mot terrorn” i Aftonbladet 2015-01-08. 114 ”Alla är vi Charlie” i Aftonbladet 2015-01-09.

115 TT/Aftonbladet, ”Vi sänder tackmässa från Paris” i Aftonbladet 2015-01-15.

29 dygnen efter skjutningen mot debattmötet. Endast en artikel är publicerad under det sista undersökta dygnet en vecka efter terrordådet, och återfinns då under rubriken ”Veckan som gick”.

Rapporteringens mest framträdande teman är Lars Vilks/offer, Gärningsmannen och yttrandefrihet. Liksom i rapporteringen om Charlie Hebdo är det inte ovanligt att flera teman återfinns i en och samma artikel.

Lars Vilks/offer Lars Vilks och hans konstnärskap är ett återkommande tema i rapporteringen. I stort sett samtliga artiklar från dagen efter dåden har en tydlig koppling till Vilks och den hotbild han levt med under flera års tid. För att tydliggöra detta kan nämnas att alla tre uppslag med artiklar om dådet publicerade den 15 februari 2015 har en rubrik där hans namn nämns eller där man direkt åsyftar honom.116 På flera ställen låter man också Vilks uttala sig om händelsen, och han berättar då att människor slängde sig under borden samtidigt som hans livvakter drog in honom i ett kylrum för att ta skydd.117

En av artiklarna kan i det närmaste ses som en biografi över konstnären och hans resa ”från lokal bråkstake till ökänd i hela världen”. Här skrivs det bland annat om hur hans Muhammed-karikatyrer, publicerade av Nerikes Allehanda 2007, fick honom att hamna på al- Qaidas dödslista och hur Colleen LaRose – i pressen kallad Jihad Jane – planerat att döda Vilks 2009. Något år innan terrordåden i Köpenhamn uttalade sig Lars Vilks om karikatyrerna och dess påverkan på hans liv. Då sade han: ”Jag kan inte fatta att den lilla teckningen fått sådana konsekvenser”.118 Han säger också själv att han är säker på att attacken var riktad mot honom och att han kan dra tydliga paralleller med det som inträffade i Paris drygt en månad tidigare.119 Det är således Lars Vilks som i det stora hela får representera terrordådens offer. Det är inte förrän två dagar efter dådet, den 16 februari, som de två männen som dödades

116 Habul, Kenan, Munck, Anders, Roström Andersson, Sofia & Stenquist, Victor, ”Jagas för skotten – mot Vilks”, Habul, Kenan, Munck, Anders & Nygren, Susanna, ”Vilks: Det blev panik” & Victorzon, Andreas, ”Har ett pris – på sitt huvud”. Alla i Aftonbladet 2015-02-15.

117 Habul, Munck, & Nygren i Aftonbladet 2015-02-15. 118 Victorzon, Andreas i Aftonbladet 2015-02-15.

119 Micic, Mira, ”Vilks: Jag var målet” i Aftonbladet 2015-02-16.

30 utanför debattmötet respektive synagogan, nämns med namn, bild, kort biografi och kommentarer från vänner och anhöriga.120

Gärningsmannen Bilder från övervakningskameror föreställande den misstänkta gärningsmannen publiceras dagen efter dådet. Han beskrivs då som en man i 25-årsåldern med ”arabiskt utseende” och är – liksom i fallet med Charlie Hebdo – på fri fot i inledningsskedet.121 Det skrivs också att dansk polis misstänker att mannen har inspirerats av attacken mot Charlie Hebdo i Paris.122 Två dagar efter dådet inleddes, och dagen efter att gärningsmannen skjutits till döds av polis, avslöjades mannens namn och fler bilder publicerades. Han beskrivs som en våldsam 22-årig man som bara två veckor innan dådet släppts från fängelset där han avtjänat straff för att knivskurit en annan man. Mannen omnämns i princip aldrig vid sitt namn, utan får istället epitetet ”terroristen”.123 Genom att hänvisa till övervakningsbilder där gärningsmannen ses cyklande utanför kulturhuset, skrivs också att mannen efter skjutningen på debattmötet ska ha rekognoserat inför sitt andra dåd utanför synagogan. Detta skriver Aftonbladet knappt en vecka efter attacken.124 Något som jag anser vara viktigt att påpeka är också att man publicerar övervakningsbilder på mannen innan han är identifierad. Att publicera bilder på någon som inte nämns vid namn strider mot pressetisk sed.125

Generell diskussion om terrorism Till skillnad från fallet Charlie Hebdo kretsar inte lika mycket av rapporteringen om debatten kring yttrandefrihet. Förvisso låter man även här ett antal högt uppsatta politiker uttala sig, och alla verkar eniga; attentaten är ett försök att stoppa det fria ordet.126 Istället tycks rapporteringen karaktäriseras av en mer generell diskussion kring terrorbrott. Rapporteringen är detaljerad i sina beskrivningar om hur allt har gått till, vilken stämning som rådde bland de överlevande i kulturhuset och hur polisjakten trappas upp. Detta tydliggörs bland annat i en

120 Emanuelsson, Eric, Habul, Kenan & Stenquist, Victor, ”Festen slutade i tragedi” i Aftonbladet 2015-02-16.

121 Habul, Munck, Roström Andersson & Stenquist, i Aftonbladet 2015-02-15.

122 Franchell, Eva, ”Judarna är målet för terroristerna” i Aftonbladet 2015-02-16.

123 Munck, Anders & Stenquist, Victor, ”Jakten på mördaren” i Aftonbladet 2015-02-16.

124 Eriksson, Niklas, ”Terroristen rekade före dödsskotten” i Aftonbladet 2015-02-21. 125 Etiska regler för pressen, direktcitat. Hämtad 2015-04-09 från http://po.se/regler/pressetiska-regler.

126 Eriksson, Niklas, ”Politiker fördömer attentatet: Vi måste alltid försvara det öppna samhället” i Aftonbladet 2015-02-15.

31 texttung grafik som sammanfattar händelseförloppet och den efterföljande polisjakten. Nyhetskolumnisten Wolfgang Hansson menar också att det inte är en fråga om, utan när, nästa terrordåd utförs och att ”terrorismen är på väg att bli vår nya farsot”.127

En summering av dessa teman tillsammans med resultatet av min kritiska diskursanalys redovisas i avsnitt 7.3.

7. Djupgående analys I den andra delen av min analys kommer sex artiklar, tre från varje fall, att undersökas. Artiklarna är valda för att de representerar de vanligaste teman som kunde identifieras i den tematiska analysen. Således karaktäriserar de valda artiklarna rapporteringen som helhet. Frågeställningarna kommer att besvarats med hjälp av denna analys och den föregående övergripande tematiska analysen. Jag kommer att avrunda respektive fall med att analysera huruvida det finns några likheter och skillnader mellan rapporteringen, främst i fråga om närhetsprincipen. Jag kommer också att undersöka hur journalisterna har förhållit sig till de pressetiska reglerna.

7.1 Attacken mot Charlie Hebdo De artiklar jag valt att analysera mer ingående är Paris enat mot terrorn (nyhetsartikel, 2015- 01-08), De var kända hos polisen (nyhetsartikel 2015-01-09) och När terror bekämpas med lagar försvinner frihet och demokrati (nyhetskrönika 2015-01-14).

Hur framställs offer respektive förövare? De två misstänka gärningsmännen målas upp som perfekta exempel på den ”nya terroristen”. Denna nya form av terrorist beskrivs av Aftonbladets nyhetskolumnist Wolfgang Hansson som människor med rötter i Mellanöstern och/eller Nordafrika som är uppväxta i Västeuropeiska demokratiska samhällen, men som trots det ser västvärlden och dess värderingar om pressfrihet och tolerans som en fiende till islam.128 Denna bild späds också på i rapporteringen, där det berättas att de två misstänkta gärningsmännen beskrivs som radikala ”vilsna själar” villiga att dö som martyrer. En av de misstänkta beskrivs av sin tidigare advokat som en ”tillfällig muslim” som efter att ha varvat alkohol och cannabis med

127 Hansson, Wolfgang, ”Det här är bara början”, i Aftonbladet 2015-02-16.

128 Hansson, Wolfgang, ”Om detta är de skyldiga passar de väl in i de nya terroristernas profil” i Aftonbladet 2015-01-09.

32 bönestunder blivit allt mer radikal. På en lexikal nivå används upprepade gånger ordval som ”radikal”, ”martyr” och ”jihadist”, som signalerar att det rör sig om religiöst våld där man är villig att dö för det man anser är rätt. Vid ett tillfälle skrivs det även om att en av de misstänkta ”frekvent besökte ’Stalingradmoskén’ /…/ där han såg upp till en annan jihadist”. Med hjälp av ordvalen ”en annan” blir det här tydligt att Aftonbladet även benämner den misstänkta som jihadist; man har med andra ord tillskrivit en av männen som jihadist. Detta är ett exempel på en presupposition där man förutsätter något som sanning genom yttrandet av ett annat påstående.129 Aftonbladet presuppositionerar alltså att även den misstänkte är jihadist. Då man däremot inte har låtit de misstänkta gärningsmännen få uttala sig själva blir det genast svårare att uttala sig om modaliteten i artikeln. Trots att gärningsmännen de facto har begått ett fruktansvärt terrorbrott där det vittnas om att de själva sagt att de ska ”hämnas profeten” så kan vi fortfarande inte vara säkra på att gärningsmännen står bakom det som står skrivet i artikeln. Det är troligt att de själva inte hade beskrivit sig som ”vilsna själar” eller som ”radikala fanatiker”.

I artikeln De var kända hos polisen där man använder sig av ovan nämnda ordval för att beskriva de misstänkta, förutsätts en viss förförståelse för rapportering kring terrordåd. Detta är återigen ett exempel på en presupposition. Exempelvis berättar en nedryckare att de misstänkta ska ha varit i Syrien. Detta åsyftar alltså till att de misstänkta har någon form av koppling till Islamiska staten och/eller kriget som härjar där. Sådana påståenden ger en ingång i både hur texten är producerad och hur den ska konsumeras. Texten är producerad mot bakgrund av tidigare händelser som läsaren förväntas ha tagit del av och därmed konsumeras den också mot bakgrund av vad som har hänt. Med det sagt kan texten sägas vara en del av den diskursiva praktiken.

I artiklarna kan vi läsa att attacken var riktad mot Charlie Hebdo, men också mot det fria ordet. Även här får Charlie Hebdo representera yttrandefriheten i det stora hela genom att använda metonymi som retorisk figur. Man låter på liknande sätt tiotusentals Parisbor få representera hela Paris, något som återspeglas i rubriken ”Paris enat mot terrorn”. I de artiklar jag har valt att analysera mer djupgående nämns inga namn på offren. Det beskrivs istället som en ”attack mot Charlie Hebdo” och/eller ”en attack mot yttrandefriheten”. Även här kan vi alltså se exempel på metonymer, då de som föll offer under attacken får spela en större roll

129 Vigsø, Orla, ”Retorisk analys”, i Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.), Metoder i kommunikationsvetenskap, Studentlitteratur AB, Lund, 2010:232.

– en global demokratisk roll. Deras namn är redan publicerade i ett tidigare skede, och här förutsätts att läsaren är medveten om det.

Hur yttrar sig diskussionen kring yttrandefrihet? Som bekant är diskussionen om yttrandefrihet inte lika närvarandra här som i fallet Charlie Hebdo, däremot finns den fortfarande, om än mer implicit. Det berättas bland annat om hur tiotusentals människor dagen efter dådet slöt upp på gatorna med ett enat budskap – terrorism ska inte få tysta det fria ordet. På sociala medier florerar frasen ”Je suis Charlie” och politiker världen över fördömer attacken. Att beskriva attacken som en attack mot det fria ordet medför möjligheten att sätta in händelsen i ett större sammanhang; det är inte enbart en attack som krävt 12 liv, utan något som kan komma att påverka demokratiska rättigheter för en större grupp människor. Med andra ord antyder ordvalet ”en attack mot det fria ordet” något mer allvarligt än om den enbart hade beskrivits som ”en attack”.

I Paris enat mot terrorn finns en uppslagstäckande faktaruta där man låter politiker kommentera det inträffade. Att dessa uttalanden har ett stort mått av modalitet anser jag att det inte råder någon tvekan om. Avsändarna, i det här fallet politikerna, uttrycker sitt stöd och fördömer terrorism. Politikerna fungerar alltså som en metonym, ett retoriskt grepp där man låter deras uttalanden få representera ett helt lands åsikter. Då alla avsändare dessutom är politiskt aktiva, och terrordådet beskrivs som en attack mot demokratin, finns det en tydlig anledning till varför man låter just politiker uttala sig. Hade det exempelvis rört sig om en terrorattack mot en flygplats hade man säkerligen vänt sig till representanter från flygbolagen framför politiker.

En knapp vecka efter attacken inträffade har diskussionen om yttrandefrihet utvidgats. Oisín Cantwell, reporter och nyhetskrönikör på Aftonbladet, skriver om riskerna med att låta terrordåd rättfärdiga nya lagar.130 Under ett ministermöte i Frankrike tre dagar efter attacken mot Charlie Hebdo betonades beslutsamheten att bekämpa terrorism. Anders Ygeman (S), Sveriges inrikesminister, var närvarande under mötet och beslutade tillsammans med de andra om att samarbeta för att övervaka material på internet som kan syfta till att uppvigla hat och terror. Tvärtemot det beslutade valde Ygeman 2006 att kritisera Utrikesdepartementets val att släcka ned en internetbaserad tidning där Muhammed-karikatyrer publicerats – material som

130 Cantwell, Oísin, ”När terror bekämpas med lagar försvinner frihet och demokrati” i Aftonbladet 2015-01-14.

34 redan 2006 var känt för att uppvigla just hat och terror. Cantwells budskap i texten anser jag vara att politiker inte ska utnyttja terrordåd för att stifta lagar som bidrar till övervaknings- samhällets framväxt. Att stifta sådana lagar mot bakgrund av en attack mot det fria ordet och det fria samhället vore paradoxalt. Jag anser att denna text och dess sätt att relatera till andra diskurser om yttrandefrihet och terrorism platsar in i det fältet Fairclough kallar för social praktik. För att förstå Cantwells budskap och varför han skrivit just som han har gjort relaterar han själv till tidigare terrordåd och exempel på paradoxer som bidragit till diskurser om yttrandefrihet och ett fritt demokratiskt samhälle.

Hur förhåller sig Aftonbladet till de pressetiska reglerna? ”Tänk på att en person, misstänkt för brott, i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger”.

Så står det skrivet i Publicitetsreglerna för press, radio och tv. Under analysen framgår det tydligt att detta är något som Aftonbladets journalister har tagit fasta på. I artiklarna är man genomgående noggranna med att beskriva de misstänkta gärningsmännen som just misstänkta.

Däremot är journalisterna desto sämre på att respektera den personliga integriteten. Under denna kategori i det pressetiska regelverket fastslås att man ska undvika publicering som kan ”kränka privatlivets helgd”. Exempel på sådana snedsteg är då man framhäver berörda personers kön, etniskt ursprung, politisk tillhörighet, nationalitet, yrke, religiös åskådning eller sexuella läggning om det saknar betydelse i sammanhanget. Nationalitet, etnicitet och religiös tillhörighet kan dock vara relevant i rapportering om terrorbrott, men att göra en poäng av detta och låta det spela huvudrollen i rapporteringen är att bryta mot de pressetiska reglerna.131

I De var kända av polisen, den artikel som lägger mest fokus på de misstänkta gärningsmännen, framhävs såväl religiös åskådning som kön, politisk tillhörighet, yrke, nationalitet och etniskt ursprung. Även namn och bilder är publicerade. Jag anser här att de misstänktas etnicitet, religiösa åskådning och nationalitet har gjorts till huvudsak i artikeln. Det skrivs bland annat att de misstänkta är födda i Paris av algeriska föräldrar, att de tillhör

131 Häger, 2009:270.

35 islam och att en av bröderna arbetat som pizzabagare. Att de misstänkta är fransmän, avslöjade med namn och bild, skulle rimligen kunna ses som ett allmänintresse som tillför något i sammanhanget, exempelvis möjlighet till ett gripande. Däremot ställer jag mig frågan hur det kan vara av allmänintresse att en av dem tidigare arbetat som pizzabagare och att deras föräldrar är av algerisk härkomst. Det är bara ett exempel på när jag anser att journalisten blir för detaljerad och rör sig i det pressetiska gränslandet när det gäller att ”avstå från publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning”.

Paris enat mot terrorn kan beskrivas som den första artikeln som har omvärldens reaktioner som huvudsakliga tema. Föga förvånande dömer alla källor i artikeln ut terrordådet som fruktansvärt och framhäver vikten av en fri demokrati. Aftonbladet låter här såväl välkända politiker som lokalbor uttala sig, alla eniga om att det som hänt är hemskt. I de pressetiska reglerna ingår att ”återge alla parters ståndpunkter”. Vid särskilda händelser, som ett terrordåd, kan detta vara lättare sagt än gjort. Hade Aftonbladet valt att låta någon som sympatiserar med de misstänkta och deras dåd uttala sig hade det varit att jämföra med att skjuta sig själva i foten. Att låta terrorsympatisörer uttala sig hade rimligen lett till större problem än att följa de pressetiska reglerna till punkt och pricka.

7.2 Terrordåden i Köpenhamn Av de totalt 16 artiklarna som analyserats tematiskt har jag valt analysera Har ett pris – på sitt huvud (2015-02-15), Tidigare klasskamrat: Han höll sig mycket för sig själv (2015-02-16) och Vilks: Jag var målet (2015-02-16) mer djupgående. Alla artiklar är rena nyhetsartiklar och är som synes publicerade i ett tidigt skede av rapporteringen. Detta motiveras med att nyhetsartiklarna i det här fallet återspeglar de identifierade teman bäst, samt att de två sista undersökta dagarna innehåller för lite material för att analysera på ett djupare plan.

Hur framställs offer respektive förövare? Som tidigare nämnt låter Aftonbladet i stor utsträckning Lars Vilks få representera alla offer i attentatet, detta trots att Vilks inte blev fysiskt. Jag vill här påpeka att Aftonbladet under sin första tryckta rapportering dagen efter terrordådet, valt att endast i förbigående nämna den 40- åriga man som sköts ihjäl, men då i en annan artikel som inte innefattas av denna kritiska diskursanalys132. Här är det således tydligt att nyheterna är domesticerade och att Aftonbladet valt att fokusera på en, om än ganska självklar, nationell vinkel. Genom att låta Vilks vara

132 Kenan, Munck, Roström Andersson & Stenquist, i Aftonbladet 2015-02-15

36 offrens ansikte utåt ser man också ett tydligt exempel på personifiering. Nyheterna om Köpenhamnsterrorn berättas i huvudsak utifrån en enskild person som får vara händelsens ansikte utåt.

Valet att låta Vilks personifiera rapporteringen kan tolkas på flera olika sätt. Att hans närvaro bidrog, eller till och med var helt avgörande, för terrordådet råder det liten tvekan om. Med det sagt påstår jag att Aftonbladet gör rätt i att framhäva honom som offer. Däremot blir det ändå problematiskt att låta honom ta det utrymme han får. Vilks har med sin, ofta islamofobiska, och provokativa konst länge ”gömt sig” bakom yttrandefriheten. I en av artiklarna säger Vilks att ”det är betraktaren som skapar konstverket”133. Det uttalandet går att tolka som att det är muslimernas eget fel att de blir upprörda av hans konst och att Vilks, med stöd i yttrandefriheten, har rätt att skapa vilken konst han vill. Här kan direkta kopplingar till Gavan Titleys teori om hate speech göras. Titley menar som sagt att yttrandefrihet kan användas som alibi för att begå brott i form av hets mot folkgrupp – och det är just detta brott som Vilks sedan länge har varit på gränsen till att begå genom islamofobiska uttalanden.134

I Har ett pris – på sitt huvud åsyftar rubriken till den av Aftonbladet utsedde huvudrollsinnehavaren i dramat – Lars Vilks.135 När de språkliga strukturerna i Faircloughs kritiska diskursanalys ska analyseras på textnivå är det viktigt att kartlägga vad som påstås och explicit och vad som är underförstått.136 Jag anser att ovan nämnda rubrik är ett ypperligt exempel på ett fall där man genom användandet av presuppositioner förlitar sig på läsarens förmåga att underförstå vem som åsyftas istället för att explicit uttrycka att det. Artikeln beskriver Vilks med ordval som ”kontroversiell” och ”provokativ” och återger också flera tidigare händelser där han har hamnat i blåsväder. I en tillhörande faktaruta med rubriken ”Attackerna mot Vilks” listas tio tidigare attacker, hot eller planerade attacker mot honom.

I artikeln låter man inte Vilks själv uttala sig en enda gång. Man låter dock citera Vilks ett antal gånger, men alla dessa citat är hämtade från andra tillfällen och/eller sammanhang. Att genom Faircloughs textnivå säga något om modaliteten i texterna blir då problematiskt. Att Vilks, som avsändare i exemplet, står bakom sina uttalanden är högst troligt, men han har

133 Victorzon, i Aftonbladet 2015-02-15.

134 Ibid. 135 Ibid.

136 Bergström & Boréus, 2012:376.

ännu inte hunnit uttala sig om denna specifika händelse. På så sätt blir modaliteten svårundersökt i just detta fall, även om hans uttalanden från tidigare hot och attacker säkerligen har ett högt mått av modalitet.

Under den första dagens rapportering efter dådet, närmare bestämt den 15 februari, är den misstänkta gärningsmannen fortfarande oidentifierad. Två dagar efter att attacken inleddes, och en dag efter att den misstänkte gärningsmannen skjutits till döds av polisen, är identiteten avslöjad. Den unge mannen nämns vid namn och flertalet bilder föreställande mannen publiceras. I Tidigare klasskamrat: Han höll sig mycket för sig själv beskrivs den misstänkta som en enstöring.137 Vidare beskrivs han som våldsbenägen och ”diskussionslysten på gränsen till aggressiv”, särskilt när det handlade om islam och konflikten mellan Israel och Palestina. En tidigare klasskamrat berättar också att den misstänkta gärningsmannen inte räddes för att vara öppen med sin antisemitism. Dessa ordval förstärker bilden av en ensam, aggressiv antisemit med stark religiös koppling och härleder till ondskan personifierad.

I artikeln beskrivs också Mjølnerparken, området han var bosatt i. Området målas upp som ett frekvent vandaliserat höghusområde med hög arbetslöshet och hög koncentration av olika etniciteter. Texten bygger alltså vidare på tidigare existerande diskurser om arbetslöshet och utsatta områden. Dessa beskrivande ordval signalerar såväl presuppositioner i den mening att att den misstänkta har haft en problematisk bakgrund och att texten mycket väl kan konsumeras med det som bakgrund. Att använda ordval så som ”arbetslöshet”, ”höghus” och ”vandalisering” skulle antingen kunna tolkas som att man väljer att bygga på tidigare existerande stereotyper av sådana bostadsområden och de människor som är bosatta där, men det kan också uppfattas som någon form av sympati för den misstänkta gärningsmannen, exempelvis att han själv inte kan rå för sin bakgrund. Med andra ord anser jag att denna artikel faller under både den diskursiva och den sociala praktiken. Den är relaterad till redan befintliga diskurser om utsatta områden och den produceras och konsumeras med bakgrund av dessa befintliga (ofta stereotypa) diskurser.

I samma artikel väljer Aftonbladet att citera danska Ekstra Bladet som skriver att allt tyder på att den misstänkta gärningsmannen radikaliserades under ett avtjänat fängelsestraff. Aftonbladet har alltså, med hjälp av information från Ekstra Bladet, gjort en egen transitiv

137 Kenan, Habul & Munck, Anders, ”Tidigare klasskamrat: Han höll sig mycket för sig själv” i Aftonbladet 2015-02-16.

38 analys där de hävdar att fängelsestraffet påverkat den misstänkte till att bli en radikal politisk extremist.

Hur yttrar sig diskussionen om yttrandefrihet? Föga förvånande görs kopplingar till attacken mot Charlie Hebdo och den efterföljande gisslandramatiken. I Vilks: Jag var målet gör Vilks själv denna koppling då han tror att den som utfört dådet i Köpenhamn har inspirerats av det som hände i Paris en dryg månad tidigare.138

I artikeln utnämner Vilks sig själv till det primära målet med attacken. Han menar att det åtminstone är det mest sannolika då han ”är med på dödslistor och välkänd i de där kretsarna”.139 Detta uttalande, och Aftonbladets val att publicera det, bygger på såväl den diskursiva som den sociala praktiken i Faircloughs trestegsmodell. Här presupponeras att läsaren förstår vilka som åsyftas i ”de där kretsarna”. Texten är producerad med föreställningen om att så är fallet, och den konsumeras därefter – med förståelse för vad det innebär med hjälp av redan befintliga texter på samma tema. Att Aftonbladet i den andra dagens rapportering av en händelse av den här storleken väljer att inte skriva läsarna på näsan och istället förlita sig på att de redan känner till vilka kretsar som åsyftas är kanske inte något anmärkningsvärt, men det är ändå värt att reflektera över denna frånvarande information.

I de andra två artiklarna, Har ett pris – på sitt huvud samt Tidigare klasskamrat: Han höll sig mycket för sig själv görs förvånande nog inga kopplingar till Charlie Hebdo. Det går heller inte att utläsa någonting om att detta skulle vara en attack mot det fria ordet. Man låter heller inte omvärldens reaktioner få spela någon avgörande roll. Implicita påståenden om att det vore en attack mot yttrandefriheten kan dock hittas i Har ett pris – på sitt huvud där Vilks provokativa, ofta islamofobiska konst står i fokus. Med andra ord är det möjligt att identifiera presuppositioner och/eller avsaknad information även här.

Hur förhåller sig Aftonbladet till de pressetiska reglerna? I artikeln om den misstänkta gärningsmannen, Tidigare klasskamrat: Han höll sig mycket för sig själv, beskrivs som sagt det område som mannen ska ha varit bosatt i – Mjølnerparken.

138 Micic, i Aftonbladet 2015-02-16.

139 Ibid.

Området målas upp som ett frekvent vandaliserat höghusområde med hög arbetslöshet och hög koncentration av olika etniciteter. I de pressetiska reglerna står skrivet att man inte bör publicera detaljer som kan inskränka den personliga integriteten. Jag anser här att detaljerna kring den misstänktes bostadsområde är överflödiga och inte tillför något i sammanhanget.

Den misstänkte beskrivs också av tidigare klasskamrat som tystlåten, så länge det inte handlar om diskussioner där islam står i fokus. Vad som jag anser är problematiskt här är att uppgifterna får stå oemotsagda. Aftonbladet har inte försökt att nå någon med mer insyn i den misstänkta gärningsmannens liv, vilket hade gett en mer nyanserad bild av mannen som nu målas upp som något som kort och gott kan beskrivas som en asocial terrorist.

Liknande exempel syns i Har ett pris – på sitt huvud, där man låter Vilks uttala sig om tidigare hot och attacker riktade mot honom. Han berättar bland annat hur han, efter att te personer gripits för att ha planerat att mörda honom, barrikaderat sin ytterdörr med taggtråd och letat fram en gammal yxa beväpna sig med. Dessutom väljer Aftonbladet här att publicera mer eller mindre islamofobiska påståenden från Vilks. Ett slående exempel på detta är:

”Jag har en udd mot islam, eftersom islam ofta företräds av sanningsbesittare, och sanningsbesittare är en otrevlig sort./…/”140

Här låter Aftonbladet Vilks kritisera islam utan att ge något utrymme för att bemöta kritiken, vilket är väldigt problematiskt utifrån ett pressetiskt perspektiv.

7.3 Skillnader och likheter i rapporteringen Generellt sett är båda fallen väldigt detaljerade i sin rapportering. Rapporteringen om Charlie Hebdo är den mest omfattande med sina 29 artiklar (jämför med 16 artiklar om terrordåden i Köpenhamn), varav merparten är publicerade under de två första dygnen efter attacken. Anledningen till att rapporteringen om Charlie Hebdo är den mest omfattande är rimligtvis en klassisk nyhetsvärdering, nämligen att nyheter mäts i antalet dödsfall.141

140 Victorzon, i Aftonbladet 2015-02-15.

141 Häger, 2009:81.

7.3.1 Yttrandefrihet Vad som slagit mig under inläsningen och analysen av rapporteringen om Charlie Hebdo är att det här finns ett mycket större fokus på diskussionen och debatten om yttrandefrihet. Trots att det i båda rapporteringarna är möjligt att identifiera yttrandefrihet som ett tema, är det mycket lättare att urskilja sådana diskurser i attentatet mot Charlie Hebdo. Detta sker bland annat med hjälp av uttalanden från högt uppsatta politiker och artiklar om tiotusentals människor som manifesterar för det fria ordet.

I rapporteringen om Köpenhamnsdåden är yttrandefrihetsdiskussionen mer implicit antytt, bland annat med hjälp av jämförelser med attacken mot Charlie Hebdo, snarare än fastslagen och uttalad. Då de båda händelserna inträffade tätt inpå varandra skulle avsaknaden av en mer ingående diskussion om yttrandefrihet kunna förklaras med att Aftonbladet genom presuppositioner förutsätter att läsaren själv kopplar samman händelserna och sätter in attacken i Köpenhamn i en yttrandefrihetsdiskurs.

7.3.2 Offer När det kommer till porträtteringen av offer i fallet Charlie Hebdo så nämns alla 12 vid namn, och de flesta även med bild, redan under första dagens rapportering efter attacken mot Charlie Hebdo. Tecknaren Stéphane ”Charb” Charbonnier får extra stort utrymme då han har antagits vara den primära måltavlan. Denna rapportering lägger genomgående stort fokus på offren. Då attacken beskrivs som en attack mot det fria ordet blir det genast möjligt att tolka den som en attack mot demokratin. Det är inte enbart en attack som krävt flera liv, utan också en attack mot en av de största mänskliga, demokratiska rättigheterna.

I rapporteringen kring Köpenhamnsdåden låter man som sagt svenska Lars Vilks personifiera offren och spela huvudrollen i dramat. Han nämns i princip i varenda artikel under rapporteringen dagen efter dådet, och har även en framträdande roll under de följande undersökta dagarna. Samtidigt låter Aftonbladet attackens första offer, dokumentärfilmaren Finn Nørgaard som sköts till döds utanför kulturhuset där debattmötet hölls, bara nämnas i förbigående under den första rapporteringsdagen. Då beskrivs han som ”en man i 40- årsåldern”. Det är inte förrän dagen efter, den 16 februari, som mannen nämns vid namn tillsammans med det faktum att faktiskt var 55 år gammal.

7.3.3 Gärningsmän Gemensamt för de båda rapporteringarna är också det fokus som läggs på de misstänkta gärningsmännens etnicitet och religiösa åskådning. I båda fallen handlar det om gärningsmän som landsmän, men från en annan etnisk bakgrund än fransk respektive dansk. Aftonbladet är heller inte sena med att belysa de misstänktas kopplingar till islam, extremism, jihad och våldsbenägenhet.

Båda rapporteringarna kännetecknas också av att de misstänkta gärningsmännen får ta plats före attackernas offer. De inledande artiklarna i de båda fallen belyser först och främst händelseförloppet genom att svara på frågan: Vad har hänt? – ett val som jag anser är en relativt självklar inledning då det handlar om att förmedla nyheter. Vad som dock slår mig är att Aftonbladet efter dessa avsnitt väljer att lägga fokus på de misstänkta gärningsmännen, och att offren nämns i först i slutet eller bara i förbigående. Detta kan förvisso ha att göra med de pressetiska reglerna som säger:

Visa alltid offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn. Pröva noga publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga.

Offrens anhöriga har förmodligen inte hunnit kommentera det inträffade vid tiden för pressläggning, och därför väljer Aftonbladet att fokusera på mer bekräftad fakta. Samtidigt står det skrivet att:

”Tänk på att en person, misstänkt för brott, i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger. Den slutliga utgången av en skildrad rättssak bör redovisas.”

I båda fallen var de misstänkta fortfarande på fri fot under rapporteringens första dygn. Ändå väljer Aftonbladet att i båda fallen publicera namn och bild, eller enbart bild på de misstänkta gärningsmännen samtidigt som man benämner dessa som terrorister. Detta är något som strider mot de pressetiska reglerna.

7.3.4 Närhetsprincipen, domesticering och personifiering Att Aftonbladet i den allra första artikeln, Jagas för skotten – mot Vilks, väljer att utse till Vilks till det största offret och bara nämner det första dödsfallet i händelsen i förbigående anser jag är problematiskt. Det är dock här som både närhetsprincipen, domesticeringslogiken

42 och personifiering kommer till känna. För oss i Sverige, som konsumerar Aftonbladets nyheter, har det antagits att det är viktigt att låta Vilks stå i centrum. Aftonbladet har alltså valt att ”försvenska”, eller domesticera nyheter från ett annat land än Sverige genom att framhäva Vilks inblandning i dramat. Några tecken på domesticering har inte identifierats i rapporteringen om Charlie Hebdo, trots att den är mer omfattande materialmässigt. Däremot kan det antas att Stéphane ”Charb” Charbonnier, tecknaren man tror var det primära målet, får personifiera offren då han får störst i utrymme av offren. Samtidigt är det tydligt att rapporteringen om Charlie Hebdo tydligt följer den oskrivna regeln att nyheter värderas efter antalet dödsfall.142

7.3.5 Pressetik I fallet Charlie Hebdo anser jag att rapporteringen genomgående har förhållit sig väl till de pressetiska reglerna. De misstänkta gärningsmännen beskrivs konsekvent som just misstänkta, och offren har visats stor respekt i förhållande till rapporteringens omfattning. Artiklar där de misstänkta gärningsmännens namn och bilder finns med, samt de artiklar som lägger stort fokus vid deras etnicitet, religiösa åsikt och liknande balanserar dock på gränsen till vad som är pressetiskt korrekt då detta inte alltid tillför något relevant i sammanhanget och därför ska betraktas som en privat kränkning.

Vad det gäller rapporteringen om händelsen i Köpenhamn gör Aftonbladet desto större misstag. Det kanske största brottet mot pressetiken sker då man låter Vilks förolämpa islam genom att beskriva muslimer som en intolerant ”otrevlig sort”. Detta uttalande låter man sedan stå obesvarat. Att uttalandet dessutom är taget från ett annat sammanhang gör det än mer problematiskt då det kan tolkas som att Aftonbladet har ansett att uttalandet passar in vid alla tillfällen som rapporterar om islam. Det ska också nämnas att Aftonbladet även här väljer att lägga stor vikt vid att beskriva gärningsmannen som en våldsbenägen enstöring bosatt i ett av Köpenhamns mest utsatta bostadsområden. Liksom i fallet med gärningsmanna- beskrivningarna i fallet Charlie Hebdo är denna information inte alltid relevant i sammanhanget.

142 Häger, 2009:81.

8. Slutsatser och diskussion Denna studie har visat att rapporteringen från dessa två terrordåd har flera gemensamma teman och lexikala likheter då man beskriver händelserna, gärningsmännen och offren. Nyhetsrapporteringen följer ett tydligt mönster där läsaren först får en bild vad som har hänt, följt av beskrivningar av gärningsmän och offer.

Under denna studies förstadium fanns en tes om att diskussionen om yttrandefrihet skulle genomsyra rapporteringen. Detta visade sig till viss del vara sant, framför allt i rapporteringen om Charlie Hebdo. Vad det gäller Köpenhamn är resultatet mer förvånande. Flera kopplingar, främst implicita, görs till det inträffade i Paris en dryg månad tidigare, men den häftiga diskussionen som rådde då verkar i det närmaste ha dött ut, och istället ges Lars Vilks det mest omfattande utrymmet. Attentatet i Köpenhamn beskrivs inte som en attack mot det fria ordet i samma utsträckning som den mot Charlie Hebdo, vilket även återspeglas i omvärldens reaktioner som får ta mindre plats i rapporteringen.

Med hjälp av teorier om närhetsprincipen, domesticering och personifiering har de båda fallen kunnat skiljas åt väsentligt då alla dessa har identifierats i den djupgående analysen av rapporteringen om terrordygnet i Köpenhamn. Anledningen tycks vara att svenska Lars Vilks stod i centrum för det inträffade, medan det i Paris inte fanns någon svensk anknytning på samma sätt. Vad det gäller rapporteringen kring Charlie Hebdo har samma mönster nämligen inte gått att urskilja lika tydligt, trots att den är mer omfattande. Dess stora omfattning hänger säkerligen ihop med att nyheter inte sällan mäts i dödstal.

Även om de identifierade teman i rapporteringarna skiljer sig åt på många plan så karaktäriseras båda rapporteringarna av ett stort fokus på gärningsmän och offer. Här upplever jag att Aftonbladet i flera fall har stridit mot de pressetiska reglerna. Offren ska förvisso visas största möjliga respekt, vilket kan förklara avsaknaden av uttalanden från exempelvis överlevare, vittnen eller anhöriga. Däremot tillämpas inte samma respekt gentemot de misstänkta gärningsmännen, som redan innan de sköts till döds, blir publicerade med namn och/eller bild samt negativa utsagor från vittnen, närstående, grannar, advokater eller tidigare klasskamrater. I egenskap av Sveriges största tidning som når ut till flest läsare varje dag, vill jag hävda att Aftonbladet på det stora hela hade kunnat anstränga sig mer för att ge en så nyanserad och pressetiskt korrekt bild av händelserna som möjligt. Detta inte minst med tanke

44 på att båda fallen i mångt och mycket berör något så exceptionellt som terrordåd mot demokratins stöttepelare – yttrandefriheten.

Mark Deuze och Stephen J.A Ward verkar alltså ha rätt i att det finns ett behov att omformulera den journalistiska etiken. Terrordåd fall blir i regel stora nyhetshändelser som påverkar många – nyheterna globaliseras. I dag kan i princip vem som helst vara delaktig i nyhetsskapandet, exempelvis med hjälp av internet, läsarbilder och sociala medier vilket har gjort att den traditionella journalistiken har förändrats. I takt med att journalistiken förändras är det också nödvändigt att förändra de pressetiska reglerna för att demokratin ska kunna upprätthållas med journalistikens hjälp.

Genom rapporteringen kring terrordåden i Köpenhamn är det möjligt att knyta an till Mills teori om en total yttrandefrihet. Aftonbladet låter i flera fall Vilks uttala såväl kritik mot islam och muslimer, beklaganden över att hans teckning föreställande Muhammed som rondellhund har fått stora konsekvenser samt att konsten ligger i betraktarens ögon. Här är det enkelt att dra paralleller till Mills förespråkande om en total yttrandefrihet där vem som helst ska få uttrycka vad som helst, utan konsekvenser.

Huruvida denna analys gör det legitimt att påstå att Lars Vilks använder yttrandefrihet som ett alibi för att kränka en särskild folkgrupp är inte helt klart. Samtidigt som Gavan Titleys studier om hate speech, eller hets mot folkgrupp, konstaterar att det är ett svårdefinierat brott är jag ändå benägen att hålla med Aftonbladets nyhetskolumnist Fredrik Virtanen som på ledarsidan den 21 februari 2015 frågar sig vad som egentligen är vitsen. Är det värt att publicera kränkande karikatyrer bara för att det är tillåtet och möjligt? Att förespråka yttrandefrihet ska inte kunna likställas med att förespråka kränkningar och/eller hets mot folkgrupp. Och i sådana fall, varför publiceras inte annat kränkande material, exempelvis från högerextrema Avpixlat, på löpsedlar och i tidningar? Dessa frågor låter jag stå obesvarade till en eventuellt kommande studie.

Litteratur- och källförteckning

Litteratur Berglez, Peter, ”Kritisk diskursanalys” i Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.), Metoder i kommunikationsvetenskap, upplaga 2:2, Studentlitteratur AB, Lund, 2011

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, upplaga 3:1, Studentlitteratur AB, Lund, 2012

Boe, Carolina & Hervik, Peter, ”Integration through Insult?” i Transnational media events: The Mohammed cartoons and the imagined clash of civilizations, Nordicom, Göteborg, 2008

Brune, Ylva, Nyheter från gränsen: Tre studier i journalistik om ”invandrare”, flyktingar och rasistiskt våld, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet, 2004

Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, upplaga 2:2, Liber AB, Malmö, 2011

Bryman, Alan, Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning, upplaga 1:18, Studentlitteratur AB, Lund, 2011

Camauër, Leonor, ”Contructing ’Close’ and ’Distant’ Muslim Identities. The Mohammed Cartoon in the Swedish Newspaper Nerikes Allehanda” i Nohrstedt, Stig A (red.), Communicating risks: Towards the Threat Society, Nordicom, Göteborg, 2010.

Dahl, Robert A, Demokratin och dess antagonister, Ordfront förlag, Stockholm, 1999

Deuze, Mark, What is journalism? Professional identity and ideology of journalists reconsidered, Sage Publications, 2005

Eide, Elisabeth, Hahn, Oliver, Kunelius, Risto, & Schroeder, Roland (red.), Reading the

Mohammed Cartoons Controversy. An International Analysis of Press discourses on

Free speech and Political Spin. Projekt Verlag, Bochum/Freiburg, 2007

Eide, Elisabeth, Kunelius, Risto & Phillips, Angela (red.), Transnational media events: The Mohammed Cartoons and the Imagined Clash of Civilizations, Nordicom, Göteborg, 2008

Ekecrantz, Jan & Wallentin, Kristina, ”Sweden: Freedom of Speech: Fundamentalism and Moderate Pragmatism” i Eide, Elisabeth, Hahn, Oliver, Kunelius, Risto, &

Schroeder, Roland (red.), Reading the Mohammed Cartoons Controversy. An

International Analysis of Press discourses on Free speech and Political Spin. Projekt

Verlag, Bochum/Freiburg, 2007

Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.), Metoder i kommunikationsvetenskap, upplaga 2:2, Studentlitteratur AB, Lund, 2011

Ekman, Jonas & Linde, Joakim, Demokratiseringsprocesser: Teoretiska ansatser och empiriska studier, Studentlitteratur AB, Lund, 2006.

Englund, Cecilia & Songur, Welat, ”Attityder till islam och muslimer – intervjuer med två generationer svenska män”, Rasism och främlingsfientlighet i Sverige: Antisemitism, antiziganism och islamofobi 2006, Integrationsverket, 2007

Fichtelius, Erik, Nyhetsjournalistik: Tio gyllene regler. Version 2.0, Sveriges Utbildningsradio AB, Stockholm, 2008

Galtung, Johan & Holboe Ruge, Mari, The structure of foreign news: The presentation of the Congo, Cuba and Cyprus crisis in Four Norwegian Newspapers, Peace Research

Institure, Oslo, 1965

Ghersetti, Marina & Levin, Anna, Muslimer och islam i svenska nyhetsmedier: Om rapporteringen av terrorattackerna i USA 11 september 2001, Integrationsverkets skriftserie III, 2002

Hadenius, Stig, Wadbring, Ingela & Weibull, Lennart, Massmedier: Press, radio och tv i den digitala tidsåldern, Ekerlids förlag, Stockholm, 2009

Helland, Knut, Knapskog, Karl, Larsen, Leif Ove, Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, upplaga 1:2, Liber AB, Malmö, 2008

Huntington, Samuel, The clash of civilazations?, publicerad i Foreign Affairs, vol 72:3, 1993

Häger, Björn, Reporter: En grundbok i journalistik, Norstedts, Stockholm, 2010

Langemar, Pia, Kvalitativ forskningsmetod i psykologi, Liber AB, Stockholm, 2008

Nohrstedt, Stig A (red.), Communicating risks: Towards the Threat Society, Nordicom, Göteborg, 2010

Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.), Medierna och demokratin, upplaga 1:10, Studentlitteratur AB, Lund, 2011

Olausson, Ulrika, The Diversified Nature of ”Domesticated” News Discourse,

Journalism Studies, 15:6, 2014

Olsson, Anders R, Yttrandefrihet och tryckfrihet: Handbok för journalister,

Studentlitteratur AB, Lund, 2009

Pollack, Ester, En studie i medier och brott, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, 2001

Petäjä, Ulf, Varför yttrandefrihet? Om rättfärdigandet av yttrandefrihet med utgångspunkt från fem centrala argument i den demokratiska idétraditionen, Institutionen för samhällsvetenskap, Växjö Universitet, 2006

Roosvall, Anna, ”What is Threatening the West? Islam/Communism, Religion/Politics and the Rational/Irrational Discourse” i Nohrstedt, Stig A (red.), Communicating risks: Towards the Threat Society, Nordicom, Göteborg, 2010

Titley, Gavan ”Hate speech in Europe: considerations for the proposed campaign: Young People Combating Hate Speech in Cyberspace”, Europarådet, 2012

Vigsø, Orla, ”Retorisk analys” i Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.), Metoder i kommunikationsvetenskap, upplaga 2:2, Studentlitteratur AB, Lund, 2011

Ward, J. A, Stephen, Media Ethics Beyond Borders: A Global Perspective, McGill- Queen’s University Press, 2010

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Lousie, Diskursanalys som teori och metod, upplaga 1:13, Studentlitteratur AB, Lund, 2010

Elektroniska källor

Aftonbladet, Koncernen http://www.aftonbladet.se/koncernen/article12733649.ab & http://www.aftonbladet.se/koncernen/article12626015.ab. Hämtade 2015-04-23.

Gruvö, Jonas, Nationalencyklopedin, ”Charlie Hebdo” http://www.ne.se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/charlie-hebdo. Hämtad 2015-04-23.

Liebermann, Andreas & Naeselius, Anders, Skott avlossades på möte där Lars Vilks deltog, SVT http://www.svt.se/nyheter/utrikes/skottlossning-i-kopenhamn-2. Hämtad 2015-04-23

Maynooth University of Media Studies, personal. https://www.maynoothuniversity.ie/media-studies/our-people/gavan-titley.

Hämtad 2015-05-04.

Moberger, Karin, Massakern i Paris: Detta har hänt, SVT http://www.svt.se/nyheter/utrikes/massakern-i-paris-detta-har-hant.

Hämtad 2015-04-23.

Oscarsson, Ingemar, Nationalencyklopedin, ”Aftonbladet” http://www.ne.se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/aftonbladet.

Hämtad 2015-04-23.

Pressens Opinionsnämnd, Pressetiska regler http://po.se/regler/pressetiska-regler. Hämtad 2015-04-09.

Säkerhetspolisen, Starka reaktioner på teckning av profeten Muhammed som rondellhund http://www.sakerhetspolisen.se/publikationer/fallstudier-och-artiklar-fran- arsbocker/terrorism/starka-reaktioner-pa-teckning-av-profeten-muhammed-som- rondellhund.html. Hämtad 2015-04-09.

TNS Sifo/Orvesto, Konsumentundersökning 2014. http://www.tnssifo.se/media/551215/orvesto_konsument_2014_hel_r_uppr_knade_tal__ 1000-tal_.pdf. Hämtad 2015-04-23.

Artiklar om attentatet mot Charlie Hebdo

”Alla är vi Charlie” i Aftonbladet 2015-01-09

Aftonbladet/TT, ”Vi sänder tackmässa från Paris” i Aftonbladet 2015-01-15

Al Naher, Somar, ”Kampen står mellan fascism och frihet” i Aftonbladet 2015-01-09

Bergfeldt, Carina, ”Terrorismen sker inte i Guds eller Allahs namn” i Aftonbladet 2015-01-09

Can, Mustafa, ”Att inte ha något att strida mot är deras mardröm” i Aftonbladet 2015-01-09

Cantwell, Oísin, ”När terror bekämpas med lagar försvinner frihet och demokrati” i Aftonbladet 2015-01-14

Eriksson, Niklas, Frändén, Johanna, Granlund, John, Hjertén, Linda, Nilsson, Martin, Olsson, Sanne, Stenquist, Victor & Tollgerdt, Johan, ”De sköt i 5 minuter” i Aftonbladet 2015-01-08

Eriksson, Niklas & Nilsson, Martin, ”Jagas av 3000 man” i Aftonbladet 2015-01-08

Eriksson, Niklas, Frändén, Johanna & Peruzzi, Britt, ”De var kända hos polisen” i Aftonbladet 2015-01-09

Frändén, Johanna & Granlund, John, ”Han sköts ihjäl först i attacken” i Aftonbladet 2015-01-08

Frändén, Johanna & Olsson, Sanne, ”Jagas – av 80000” i Aftonbladet 2015-01-09

Frändén, Johanna & Olsson, Sanne, ”Nu lever de med rädslan” i Aftonbladet 2015-01-09

Granlund, John, ”’Charlie Hebdo har slagit vilt åt alla håll’” i Aftonbladet 2015-01-09

Hakelius, Johan, ”Vardagen fortsätter vad som än händer” i Aftonbladet 2015-01-15

Hansson, Wolfgang, ”Vi riskerar att drabbas av fler attacker i Europa” i Aftonbladet 2015-01-08

Hansson, Wolfgang ”Om detta är de skyldiga passar de väl in i de nya terroristernas profil” i Aftonbladet 2015-01-09

Helin, Jan, ”Rätten att få uttrycka sig måste försvaras” i Aftonbladet 2015-01-08

Hjertén, Linda, ”Bilden av terrorn” i Aftonbladet 2015-01-09

Lindberg, Anders, ”Våra skratt tystnar inte” i Aftonbladet 2015-01-09

Linderborg, Åsa, ”Förtrycket födde hatet” i Aftonbladet 2015-01-09

Percan, Tonchi, ”Hotet mot journalister måste tas på allvar” i Aftonbladet 2015-01-09

Rydberg, Carina, ”Karikatyrerna lika fel som judevitsar” i Aftonbladet 2015-01-14

Svensson, Olof, ”Hon såg terrorn i ögonen” i Aftonbladet 2015-01-14

Svensson, Olof, ”Lilian, 27, larmade polisen – med mördarna i samma rum” i Aftonbladet 2015-01-14

Svensson, Olof, ”Här gömde sig ’terroränkan’” i Aftonbladet 2015-01-15

Tollgerdt, Johan, ”Paris enat mot terrorn” i Aftonbladet 2015-01-08

Wahlin, Claes, ”Charlie Hebdos senaste skämt” i Aftonbladet 2015-01-15

Wallander, Paul, ”Polisens järnring” i Aftonbladet 2015-01-09

Westin, Josefin, ”Försov sig – överlevde attentatet” i Aftonbladet 2015-01-09

Artiklar om terrordådet i Köpenhamn

Grafik utan byline, ”13 timmar av skräck” i Aftonbladet 2015-02-16

Cantwell, Oísin, ”Terroristen sköt ihjäl två män i Köpenhamn” i Aftonbladet 2015-02-22

Emanuelsson, Eric, Habul, Kenan & Stenquist, Victor, ”Festen slutade i tragedi” i Aftonbladet 2015-02-16

Eriksson, Niklas, ”Politiker fördömer attentatet: Vi måste alltid försvara det öppna samhället” i Aftonbladet 2015-02-15

Eriksson, Niklas, ”Terroristen rekade före dödsskotten” i Aftonbladet 2015-02-21

Franchell, Eva, ”Judarna är målet för terroristerna” i Aftonbladet 2015-02-16

Habul, Kenan, Munck, Anders, Roström Andersson, Sofia, Stenquist, Victor ”Jagas för skotten – mot Vilks” i Aftonbladet 2015-02-15

Habul, Kenan, Munck, Anders, Nygren, Susanna, ”Vilks: Det blev panik” i Aftonbladet 2015-02-15

Habul, Kenan, ”Danska polisen kritiseras av terrorforskare” i Aftonbladet 2015-02-15

Habul, Kenan & Munck, Anders, ”Tidigare klasskamrat: Han höll sig mycket för sig själv” i Aftonbladet 2015-02-16

Hansson, Wolfgang, ”Det här är bara början” i Aftonbladet 2015-02-16

Micic, Mira, ”Vilks: Jag var målet” i Aftonbladet 2015-02-16

Munck, Anders & Stenquist, Victor, ”Jakten på mördaren” i Aftonbladet 2015-02-16

Nilsson, Christoffer, ”Chockade av terrordådet” i Aftonbladet 2015-02-15

Victorzon, Andreas, ”Har ett pris – på sitt huvud” i Aftonbladet 2015-02-15

Virtanen, Fredrik, ”Kränka muslimer och judar – vad är vitsen?” i Aftonbladet 2015-02-21

Övriga tryckta artiklar

”Robin, 28, om lavindöden på Mount Everest”, Aftonbladets löpsedel, 2015-04-26.

Bilagor i kronologisk ordning Attentatet mot Charlie Hebdo

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet 1010 EXTRA TorsdagTorsdag 8 januari8 januari 2015 2015 ’DE SKÖT I 5 MINUTER’

KALLBLODIGT DÅD Terroristerna var beväpnade med automatkarbiner och öppnade eld mot medarbetarna på Charlie Hebdos redaktion. På väg till flyktbilen sköt de även ihjäl en polisman. Tolv personer dödades i den blodiga attacken. Foto: AP

PARIS/STOCKHOLM. Terroris- fly upp på redaktionens tak terna öppnade eld mitt filmade när polisen sköts. under morgonmötet på Tolv döda i blodig terrorattack mot fransk På filmen syns en av ter- satirtidningen Charlie roristerna sedan gå fram Hebdo. till den skadade polisen – Tolv människor mörda- satirtidning ”Vi har varit rädda för det här” och skjuta honom i huvu- des. redaktionen – och sköt kall- senare hörde vi flera skott – Jag hade hämtat min al-Qaidas räkning, säger det. Männen försvann i en – De sköt på mina kolle- blodigt ihjäl tio människor. avlossas. dotter och när jag kom till Corinne Rey. liten svart Citroën och uppger i fem minuter, jag Överlevande berättar Tecknaren Corinne Rey, tidningen blev vi brutalt Efter fem minuter var ges ha kört på flera fotgäng- gömde mig under ett hur gärningsmännen ska känd under pseudonymen hotade av två beväpnade massakern över – och när are under flykten. bord, säger tecknaren ha tilltalat sina o!er med ”Coco”, hade gått för att och maskerade män. De terroristerna lämnade Tolv människor mörda- Corinne Rey till tidningen förnamn innan de började hämta sin dotter på dagis ville komma in och gå upp redaktionen uppges de ha des vid attentatet. Elva per- l’Humanité. skjuta. och kom därför till redak- på redaktionen, säger hon skrikit: soner skadades, varav fyra Medarbetarna på satir- tionsmötet på Charlie Heb- till tidningen. – Vi har hämnats profe- allvarligt. magasinet Charlie Hebdo Tvingades släppa in do senare än övriga. – Jag slog in koden till ten! Terrorforskaren Magnus i Paris hade samlats för Journalisten Benoit Tillsammans med dot- dörren. De sköt på Wolin- Ranstorp har tagit del av veckans redaktionsmöte Bringer, som blev vittne till tern kom hon till platsen ski, Cabu (två av tidningens Sköt polis i huvudet filmsekvensen. när terroristerna slog till attacken, säger till Itele ungefär samtidigt som ter- karikatyrtecknare, reds På väg mot flyktbilen där Enligt honom uppträder vid 11.30-tiden i går för- Network: roristerna och beskriver anm). Det höll på i fem en tredje terrorist väntade männen lugnt, kyligt och middag. – Jag såg två män med för tidningen L’Humanité minuter, jag hade sökt möttes männen av en polis- professionellt. Beväpnade med auto- svarta huvor gå in i byggna- hur hon hotades och tving- skydd under ett skrivbord. man på gatan utanför – De vet exakt vad de gör. matkarbiner öppnade två den beväpnade med ades att släppa in dem De pratade perfekt franska redaktionen. De verkar vara vana vid att maskerade män eld inne på kalasjnikov. Ett par minuter i redaktionsbyggnaden. och sa att de hämnades för Journalister som lyckats hantera vapen och stressiga

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. met. Hälsar Hälsar Björne Björne

AftonbladetAftonbladet TorsdagTorsdag 8 8januari januari 2015 2015 EXTRA 1111 ’DE SKÖT I 5 MINUTER’

Vindrutan på en polisbil är full av skotthål från terroristernas automatvapen. Foto: AFP

Gärningsmännen fångades på bild av ett vittne medan de Efter attacken försvann männen i en liten svart Citroën och flydde efter massakern. Foto: REUTERS uppges ha kört på flera fotgängare under flykten. Foto: AFP

HÖRDE NÄR KOLLEGORNA MÖRDADES ”Det höll på i fem minuter, jag hade sökt skydd under ett skrivbord. De sa KALLBLODIGT DÅD Terroristerna var beväpnade med automatkarbiner och öppnade eld mot medarbetarna på Charlie Hebdos redaktion. På väg till flyktbilen sköt de även ihjäl en polisman. Tolv personer dödades i den blodiga attacken. Foto: AP att de hämnades för al-Qaidas räkning”, säger Corinne Rey som tvingades att släppa in terroristerna på redaktionen.

situationer. De har precis dags för redaktionens de man de danska Muham- ställer ledaren för jihadist- har funnits oro för en Venner till BBC. dödat och sårat ett stort veckomöte. I övrigt under medteckningarna. 2011 för- gruppen Islamiska staten, attack. I går kväll bekräftade po- antal personer och prome- veckan är det inte många stördes redaktionen av en IS, Abu Bakr al-Baghdadi. – Vi har alla varit rädda liskällor för nyhetsbyrån nerar till bilen och åker journalister samlade på bomb när de skulle publi- Bara minuter före redak- för det här, och nu har det AP att man säkerställt iden- i väg. Det kan betyda många redaktionen. cera ﬂer teckningar. tionsmötet ska IS ha riktat hänt. Alla våra vänner som titeten på de tre misstänk- saker, men det här är inte Motivet var sent i natt hot mot Frankrike på Twit- dött kommer leva med oss ta attentatsmännen. första gången de hanterar fortfarande oklart. Tid- ”Vi har varit rädda” ter, enligt BBC. varje dag. Men jag tror att vapen, säger han. ningen Charlie Hebdo är Så sent som natten före Den tidigare medarbeta- en hel nation har vaknat, Överlämnade sig i natt känd för sina provokativa attacken publicerade tid- ren på Charlie Hedbo, för det är en generation av Två av dem uppges vara Välplanerat karikatyrer, ofta riktade ningen en satirteckning på Fiammetta Venner, berät- artister och journalister bröder, 32 och 34 år gamla, Den franska tidningen Le mot islam. 2006 publicera- sitt Twitterkonto som före- tar att det sedan tidigare som försvunnit i dag, säger den tredje en 18-årig man. Monde har pratat PARIS STOCKHOLM Sent i natt med en av de överlämna- överlevande jour- de sig den nalisterna som sä- 18-åringa ger att attentatet mannen till verkade vara väl- polisen, en- planerat: ligt nyhets- – De som at- byrån AFP. tackerade hade De två Sanne Johanna Foto: Lotte Johan Foto: Nikolai Linda Victor Martin John Niklas tagit reda på och Olsson Frändén Fernvall Tollgerdt Jakobsen Hjertén Stenquist Nilsson Granlund Eriksson bröderna är visste att det i dag sanne-olsson johanna.franden lotte.fernvall johan.tollgerdt nikolai.jabobsen linda.hjerten victor.stenquist martin.nilsson john.granlund niklas.eriksson fort farande klockan 10.00 var @a!onbladet.se @a!onbladet.se @a!onbladet.se @a!onbladet.se @a!onbladet.se @a!onbladet.se @a!onbladet.se @a!onbladet.se @a!onbladet.se @a!onbladet.se på fri fot.

JAGAS – AV 3 000 MAN VÄND

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet 88 EXTRA TorsdagTorsdag 8 januari8 januari 2015 2015

SORG I PARIS I NATT Efter terrorattentatet mot franska satirtidningen Charlie Hebdo samlades tusentals på Paris gator för att sörja – och för att manifestera sin avsky mot våldet. Termen ”Je suis Charlie”, på svenska ”Jag är Charlie”, spreds snabbt på sociala medier som stöd för offren i attacken. Foto: IAN LANGSDON/EPA

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet TorsdagTorsdag 8 8januari januari 2015 2015 EXTRA 99 Rätten att få uttrycka sig måste försvaras i vet ännu inte med säker- het vilka som genomförde det vidriga terrordådet i Paris. VMen vi vet detta: Attacken mot den franska tidningen Charlie Hebdo är en attack mot mänskligheten och yttrandefriheten. Den kan inte nog tydligt fördömas. Ord blir små i stunder som dessa. Ändå känns det viktigt att säga dem: Terror skapar rädsla som skapar självcensur som till slut bara kan skapa tystnad. Därför måste rätten att uttrycka sig, rätten att skämta, ovillkorligen försvaras av det öppna samhället.

De extremister som åberopar religion för att rättfärdiga mord och terror kan aldrig tillåtas stå oemotsagda. Tystnad är terroristernas mål. Vi har i vinter sett hur terrororganisa- tionen IS gjort barbariska mord på journalister till del av sitt människo fientliga budskap. Tidigare har tidningar som publicerat satirteckningar av profeten Muhammed hotats. För fyra år sedan greps fem personer innan de genomfört ett attentat mot den danska tidningen Jyllands-Posten som vi kan befara hade kunnat sluta lika illa som gårdagens terrormord i Paris.

Ingen religion rättfärdigar terror. Den som mördar i sin Guds namn gör sin religion djup skada. Gärningsmännen bakom detta vedervärdiga terrorattentat har gjort världen mörkare, kallare och ondare. Det är allt de åstad- kommit. Rätten att uttrycka sig fritt måste i längden stå starkare än terrorism. Det är allas vårt ansvar. Våra tankar går i denna stund till offren och deras familjer.

Jan Helin Termen ”Je suis Charlie”, på svenska ”Jag är Charlie”, spreds snabbt på sociala medier som stöd för offren i attacken. Foto: IAN LANGSDON/EPA Publisher jan.helin@a!onbladet.se ”DE SKÖT I FEM MINUTER” VÄND

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet 1212 EXTRA TorsdagTorsdag 8 januari8 januari 2015 2015

Terrordådet avslutades JAGASmed en kallblodig avrätt- AV 3 000 MAN ning av en polisman. n 18-åring överlämnade sig själv n Specialstyrka sökte två bröder i natt En misstänkt 18-åring uppges ha överlämnat sig Där på gatan utanför sa- tationen Porte de Pantin, Enligt uppgifter till tid- själv. tirmagasinet Charlie Heb- fem kilometer från redak- ningen Le Point ska det Nu jagas två bröder – i do mötte de en polisman. tionen, övergav terroris- i den övergivna bilen ha natt gick polisen ut med Gärningsmännen sköt terna flyktbilen - och kapa- hittats spår som har hjälpt bilder på Cherif Kouachi, honom först i magen och de en ny. polisen att identifiera tre 32, och Said Kouachi, 34. gick sedan iskallt fram till misstänkta gärningsmän. – Antingen flyr de eller polismannen som höll upp Gick ut med bilder Franska poliskällor har be- så kommer det bli en kon- sin hand som skydd. Sedan Ögonvittnen berättar för kräftat för nyhetsbyrån AP frontation, säger en spe- sköt de honom kallblodigt tidningen Le Parisien hur att identiteten på de tre cialpolis. på nära håll innan de jog- de såg männen stoppa en misstänkta har säker- Attacken tog fem minu- gade tillbaka till en väntan- vit Renault Clio och dra ut ställts. ter - sedan flydde terroris- de svart Citroën och för- föraren. Det ska röra sig om två terna från redaktionen ner svann. Bilen försvann sedan i bröder och sent i natt gick De misstänkta bröderna Cherif Kouachi och Said Kouachi. till en väntande bil. I höjd med tunnelbanes- riktning mot nordost. polisen ut med bilder på

AftonbladetAftonbladet TorsdagTorsdag 8 8januari januari 2015 2015 EXTRA 1313 PAUL WALLANDER PAUL rafik: G Gare du Nord Porte de Pantin Överger Citroënen Flyktvägen och byter till en 3 Renault Clio.

PARIS

Place de la Republique Flykten Charlie Hebdos Terroristerna ﬂyr i Terrorister attackerar en svart Citroën C3. satirtidningen 2 1 Charlie Hebdos redaktion. ATLE JØRSTAD/VG ATLE oto: F

SKÖT POLIS TILL DÖDS Attacken tog fem minuter – sedan flydde terroristerna redaktionen ner till en väntande flyktbil. På gatan utanför Charlie Hebdo sköts en polisman till döds. Två bröder, 32 och 34 år gamla, samt en 18-åring jagades i går av 3 000 poliser. Sent i natt genomförde special- Foto: REUTERS styrkan Raid en anti-terroroperation i staden Reims. 18-åringen överlämnade sig själv i går kväll vid 23-tiden.

nära anhörig till en av de JAGAS AV 3 000 MANtre misstänkta. n 18-åring överlämnade sig själv n Specialstyrka sökte två bröder i natt Tidigt i morse spreds bilderna på de misstänkta Cherif Kouachi, 32, och för att kriga i Irak, rappor- roroperation i 18-åringens nyhetsbyrån AFP att det ska polisen också ha ge- bröderna Cherif och Said Said Kouachi, 34. terar franska Metro. hemstad Reims, skriver fanns två scenarion för nomfört husrannsakan på Kouachi som då fortfaran- Bröderna ska vara hem- En 18-åring som miss- AFP. insatsen: flera adresser i och runt Pa- de var på fri fot. mahörande i Paris och ska tänks för att ha ”bistått brö- – Antingen lyckas de ris men även i Strasbourg. – Vi kommer att jaga enligt franska Metro ha derna vid attacken” över- Slog till fly eller så blir det en kon- De insatserna ska inte ha terroristerna så länge det återvänt till Frankrike från lämnade sig själv till polisen Polisen ska ha slagit till frontation. lett till några gripanden, krävs. Frihet kommer att Syrien i somras. vid 23-tiden i går, enligt AFP. mot flera adresser men var Över 3 000 poliser uppger Le Monde. segra över barbarism, sä- En av bröderna ska tidi- Han ska ha sett sitt namn knapphändiga med infor- deltar i den omfattande Ett 20-tal civila fordon ger Frankrikes president gare ha stått inför rätta som misstänkt i sociala me- mation för att inte gär- nationella terroristjakten. ska också ha deltagit vid en Françoise Hollande, enligt misstänkt för terrorbrott. dier och kontaktat polisen. ningsmännen skulle kunna I Reims ska tekniker ha ge- insats i staden Charleville- AP. Mannen dömdes 2005 till Tidigare under kvällen följa insatsen. nomsökt en fastighet som Mezieres i Champagne– Niklas Eriksson tre års fängelse för att ha bekräftade den franska po- Vid inledningen av först stormats av en insats- Ardenne-regionen. niklas.eriksson@a!onbladet.se varit medlem i en grupp lisens specialstyrka Raid operationen uppgav en styrka, enligt Le Monde. Enligt franska tv-kana- Martin Nilsson som rekryterade personer att de påbörjat en anti-ter- polis i specialstyrkan för Under gårdagskvällen len Itele förhördes där en martin.nilsson@a!onbladet.se

HAN SKÖTS IHJÄL FÖRST I ATTACKEN VÄND

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet 1414 EXTRA TorsdagTorsdag 8 januari8 januari 2015 2015 MICHEL EULER/AP MICHEL oto: Han sköts F ihjäl först i attacken CHARLES PLATIAU/REUTERS CHARLES och JACKY NAEGELEN/REUTERS NAEGELEN/REUTERS JACKY oto: F

GICK TILL ANGREPP MOT TIDNINGEN Efter attacken kämpade räddningsarbetare med att få de många skadade till sjukhus – samtidigt bar polis iväg på dödsoffrens kroppar. Terroristerna skrek efter tecknaren – sen dödade de honom PARIS/STOCKHOLM. Terroris- haft en central plats i det ten tidigare skapen hade närmast omöjligt att få tag honom genast kliva ur bi- terna tycktes redan ha franska medielandskapet. publicerat. Och minskat, sä- i ett nummer av tidningen len. Livvakterna sa till ho- utsett sitt första mål – de Tidningen har få mot- så sent som 2011 ger Antonio som har en upplaga på nom att aldrig mer ta en taxi frågade efter tecknaren svarigheter i nordisk press kastades en Fischetti, som 75 000. själv efter det, säger Fisch- ”Charb”. och var på senare år mest brandbomb in jobbar på tid- Kvinnan i tidnings- etti. Därefter sköt de ihjäl känd för sina vildsinta på tidningens ningen men kiosken utanför varuhuset Charbonnier, som gick åtta av hans kollegor på satiriska teckningar som dåvarande re- inte var på Galeries Lafayette mitt under pseudonymen redaktionen. slog åt alla håll och kanter. daktion – som gårdagens i det gråkalla centrala Pa- ”Charb”, berättade i en Tidningen Charlie Politiker, näringslivs- brann ner till möte, till tid- ris var bedrövad. intervju i Le Monde för två Hebdos omtalade satir personligheter, samt före- grunden. Sam- ningen Libé- – Jag önskar att jag år sedan att han var med- slog åt alla håll – mot både trädare för både kristna tidigt hackades Senaste numret ration. kunde säga ja. Det hade veten om risken han tog kristna och muslimer. och muslimska organisa- tidningens av Charlie Hebdo. inneburit att detta fruk- med sitt jobb och att han Journalisterna på det tioner ﬁck sin del av den hemsida. Slutsåld tansvärda inte inträ!at, sä- föredrog att ”dö stående satiriska veckomagasinet satiriska sleven när tid- Som en följd av hoten I går – samma dag som ger hon. hellre än att leva på knä”. hade nyss avslutat sitt ningen ifrågasatte sin sattes Charlie Hebdo attacken – kom det senas- I går verkar det som att redaktionsmöte när terror- samtid. under ständigt polisskydd. te numret av Charlie Primära målet ”Charb”, var det primära isterna slog till. Men på senare tid upp- Hebdo ut. I samband med brand- målet när terroristerna tog De tre beväpnade atten- Kastade brandbomb fattade man att hotet mot På förstasidan var den attentatet mot tidningen sig in på redaktionen. tatsmännen uppges ha rik- Men på grund av tradi- tidningen avtagit. kontroversielle författa- 2011 hotades tecknaren Enligt tidningen Libéra- tat sina första dödliga skott tionen att publicera – Vi visste att det fanns ren Michel Houellebecq Stéphane Charbonnier till tions källor ska de maske- mot tecknaren ”Charb”. kontroversiella karikatyrer ett återkommande allvar- avbildad – samma dag som livet. Sedan dess följdes rade männen först ha skri- Sedan sköt de metodiskt av islamistiska ledare och ligt hot mot Charlie, men han gav ut romanen ”Sou- han allt som oftast av två kit ”Var är Charb?!” innan ihjäl ytterligare nio och profeten Muhammed har vi var inte paranoida. Efter mission” (underkastelse), livvakter. de sköt ihjäl den franske skadade elva personer på tidningen under de senas- attacken 2011 cirkulerade en bok som tar avstamp – När han kom på middag tecknaren och därefter redaktionen i Paris elfte te åren levt med en ständig länge en polisbil under i ett ﬁktivt scenario där hos mig frågade jag alltid hans kollegor. arrondissement. hotbild. 2006 tryckte tid- redaktionen. Det hade in- Frankrike fått en muslimsk vad jag skulle göra med Johanna Frändén Tidningen Charlie ningen de Muhammed- te varit särskilt många hot president och infört isla- dem. En gång tog han en johanna.franden@a!onbladet.se Hebdo har funnits sedan karikatyrer som den dans- den senaste tiden och mistiska lagar. taxi själv, men chau!ören John Granlund 1960-talet och har länge ka tidningen Jyllands-Pos- säkerheten och bered- Efter attacken var det kände igen honom och bad john.granlund@a!onbladet.se

AftonbladetAftonbladet TorsdagTorsdag 8 8januari januari 2015 2015 EXTRA 1515 12 DÖDADES I TERROR! ATTENTATET Stephane ”Charb” Charbonnier, 47 n Redaktör och tecknare. Levde sedan 2011 med livvakter efter kontroversiella publiceringar av Muhammedkarikatyrer. 2013 sattes han upp på en dödslista för ”brott mot islam” av al-Qaida-finansierade tidningen Inspire efter att ha varit redaktör för ett nummer där man skämtade om profeten Muhammed. 2012 greps en man i La Rochelle för att ha uppmanat människor på nätet att halshugga ”Charb”.

Georges Wolinski, 80 n Tecknare som varit aktiv sedan 1960-talet. Född i Tunisien av judiska föräldrar. Hade tre döttrar. Välkänd Parisprofil.

Bernard ”Tignous” Verlhac, 57 n Tecknare, publicerade sig i Charlie Hebdo och andra satiriska fransk- språkiga tidningar. Börja- de sin karriär på 1980- talet. Publicerade 2011 boken ”Fem Figaro Le Monde, Le Auvergne, 3 France Mail, Daily Independent, The Guardian, The år under Sarkozy” om den tidigare presidenten Nicolas Sarkozy som tecknaren ofta Källa: angrep i sina serier.

Jean ”Cabu” Cabut, 76 n Chef över tecknar- redaktionen. Började sin tecknarkarriär 1954, tjänstgjorde ett par år i det algeriska kriget men tecknade då också för olika tidningar. Arbetade därefter under många år på en rad magasin och tv-kanaler. Uppges ha varit den högst betalda serietecknaren i världen.

Bernard Maris, 68 n Ekonom och journalist. Medverkade i Charlie Hebdo med en kolumn varje vecka och hördes regelbundet i fransk radio. Deltog ofta i tv-debatter där han gjorde sig känd för sitt motstånd mot globaliseringen.

Michel Renaud n Tillfällig gästredaktör inbjuden för att leda arbetet med ett nummer av Charlie Hebdo. Tidigare stabschef hos borgmästa- ren i den franska staden Clermont-Ferrand. Tros ha haft med sig en vän in på redaktionen, Gerard Gaillard, som överlevde genom att ligga på golvet.

Philippe ”Honore” Honoré, 73 n Tecknare som publicerade sin första serieteckning som 16-åring. Publicerade flera böcker och bidrog regelbundet med material till Charlie Hebdo och var specialiserad på pussel.

Mustapha Ourad n Korrekturläsare. Uppväxt på ett barnhem i Algeriet och kom till Frankrike i 20-års- åldern. Hade nyss fått franskt medborgar- skap.

Ahmed Merabet, 42 n Polis som patrullerade det elfte arrondi- sementet när terroristerna slog till. Sköts ihjäl i en eldstrid på gatan utanför redaktionsbyggnaden. Lämnar efter sig en fru.

Franck Brinsolaro, 49 n Polis som tros ha varit Stephane Charbonniers livvakt. Lämnar efter sig en ung dotter.

Elsa Cayat n Psykoanalytiker som skrev krönikor i vartannat nummer av Charlie Hebdo.

Frédéric Boisseau, 42, n Sodexoanställd som arbetade med fastig hetsskötsel i redaktionsbyggnaden. LEVDE MED TVÅ LIVVAKTER Stéphane ”Charb” Charbonnier tros ha varit terroristernas primära mål och blev deras första offer. De beväp- John Granlund nade männen skrek ”Var är Charb?!” innan de sköt ihjäl honom. Charbonnier var van vid att leva under hot och följdes oftast av två livvakter. PARIS ENAT MOT TERRORN VÄND

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet 1616 EXTRA TorsdagTorsdag 8 januari8 januari 2015 2015 Paris enat mot terrorn

Många Parisbor höll upp skyltar med budskapet ”Jag är Charlie”. Foto: GETTY Tiotusentals slöt upp på gatorna: Visar hela världen att Frankrike inte ger sig PARIS. Tiotusentals slöt mer att inse att det är trauma, säger Annick. upp för att visa sitt stöd g alningar som begått Hon tycker det är van- för tidningen Charlie attentatet. Man kan inte bli sinnigt att attentatsmän- H ebdo. rasist efter det som hänt. nen vill försöka förbjuda – Jag är här för att slå Pensionären Rému folk att skriva och teckna ett slag för yttrandefri- Martin har läst Charlie sin syn på aktuella händel- heten, säger Marianne Hebdo ända sedan ung- ser. Oudar. domen på 1970-talet. I går Hårfrisörskan Corinne Marianne Oudar var en var han bedrövad. rättade till sin päls i det av de tiotusentals som – Det känns som om en kalla Parisvädret. samlades på Place de la hel epok går i graven, säger – Ingen har rätt att för- République i centrala han. bjuda oss att uttrycka oss P aris i går kväll. Hon höll i medier. Alla har rätt att upp en stor skylt med ”Det är ett trauma” existera i vårt demokratis- orden ”Jag är Charlie”. President François Hol- ka samhälle, säger hon. – På detta viset vill jag lande meddelade under Både Annick och Corin- visa hur mycket jag upp- kvällen att det i dag ska ne uppmanar dem som skattar satirtidningen, hållas en nationell sorge- arbetar inom medier att säger Marianne. dag i Frankrike. inte bli rädda. Hon berättar att hon Och till helgen planeras – Rädsla skulle bara älskade Wolinski och ﬂer manifestationer som hjälp terroristerna, säger Cabu, två av de fyra serie- stöd för pressfriheten. de. tecknare som kallblodigt – Att det kommit hit så sköts ihjäl på tidningen många i kväll är redan en ”Är en vidrig attack” Charlie Hebdo av terroris- stor seger för pressfri- Terrordådet på Charlie terna. heten, att så många männi- Hebdo fördömdes över Båda hade en i Frankrike skor slutit upp här. Vi visar hela världen i går. stjärnstatus som kan hela världen att Frankrike – Faktumet att det här liknas med skådespelare inte ger sig, säger Simon var en attack mot journa- eller sångare. Spiraly, bosatt i Paris men lister, en attack på vår fria – Jag har ringt till så född på Sri Lanka. press, understryker till vil- många som möjligt för att Han tycker också att ken grad dessa terrorister få dem att komma hit. Man man måste visa solidaritet är rädda för yttrandefrihet måste visa Charlie Hebdo med familjerna till de tolv och pressfrihet, säger att de har stöd, säger personer som dödades av USA:s president Barack M arianne Oudar. terroristerna. Obama. – Det måste kännas värst – Det är en vidrig attack ”En epok går i graven” för familjemedlemmarna, mot det demokratiska fun- Många fruktar nu att säger han. damentet och det under- e xtrema högerpartier som Bland folkmassan på stryker vårt ansvar att all- Nationella Fronten kan få torget Place de la Républi- tid stå upp för yttrande- vind i seglen. que ropades i går slagord och pressfriheten, säger Men Marianne tror inte som ”Leve yttrandefri- Sveriges statsminister det. heten!” S tefan Löfven i ett uttalan- – Nej, jag tror att det Spontana applåder hör- de och tillägger: hemska som skett i dag des och människor skrek – Mina tankar går till o!- kommer att få frans- ”Charlie!”. ren och deras familjer. männen att ta till sitt för- – Det är fruktansvärt Johan Tollgerdt nuft till fånga. Många kom- det som hänt. Det är ett johan.tollgerdt@a!onbladet.se ”ETT SLAG FÖR YTTRANDEFRIHETEN” Tiotusentals invånare visade i går kväll sitt stöd till offren i terrorattacken genom att manifestera på gatorna i Paris. Foto: NIKOLAI JAKOBSEN, LOTTE FERNVALL, AFP ... OCH RESTEN AV VÄRLDEN UTTRYCKER SITT STÖD ”Ett vidrigt dåd Tyskland står vid ”Morden i Paris Dådet i Paris är ”Syftet med den här ”President Putin ut- mot journalis- Frankrikes sida. är motbjudande. avskyvärt och fruktansvärda trycker sitt djupa med- ter, kritisk Attacken är inte Vi står bredvid barbariskt. Veder- attacken var att kännande med familjer granskning bara en attack mot det franska folket värdigt slag mot splittra. Men den och vänner till offren, och det fria franska med- i kampen mot ter- enskilda perso- fällan får vi inte falla och med alla Paris-bor ordet. Vi får borgare, utan rorismen och för ner, men också i. Det här ska i stäl- och fransmän. Moskva i nte låta oss också mot press- att försvara mot press- let vara ett ögon- fördömer terrorism tystas.” friheten. pressfriheten.” och yttrande- blick för solidaritet i alla former kraftfullt.” Jonas Sjöstedt, Angela Merkel, David Cameron, friheten. världen över.” Vladimir Putin, Vänsterpartiets Tysklands Storbritanniens Göran Hägglund, Ban Ki-moon, FN:s Rysslands president, partiledare förbunds- premiärminister Miljöpartiets generalsekreterare genom sin talesman kansler partiledare

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet TorsdagTorsdag 8 8januari januari 2015 2015 EXTRA 1717 Paris enat mot terrorn Vi riskerar att drabbas av fler attacker i Europa Oavsett vem som ligger bakom avslö- till anhängare bosatta i länder som jar terrordådet i Paris en lika obehag- gått med på att delta i USA:s internationella koalition mot IS att slump- lig som tydlig sanning. mässigt döda medborgare i sina hem- Den här typen av terrorattacker är länder. oerhört svåra att skydda sig emot. Strax före jul skadades över 20 fot- Näst intill omöjliga. gängare i de franska städerna Dijon Risken är att vi får se fler runt om och Nantes av förare med misstänk- i Europa. ta islamistiska motiv som medvetet körde in i folkmassor. En metod som Mot satirtidningen Charlie också använts i Kanada. Hebdo fanns en tydlig hotbild men skyddet räckte ändå inte Det är för tidigt att säga till mot en grupp män utrusta- vem som ligger bakom döds- de med automatvapen. Av skjutningarna i Paris men deras uppträdande att Numera genomför gärningsmännen utropan- döma militärt tränade. man hellre många de av frasen ”Gud är stor” Enda sättet att stoppa tyder på att det handlar den här typen av dåd är att ”små” dåd än om ett islamistiskt dåd. komma gärningsmännen l ägger ner år av Men vid sidan av arabiska på spåren i förväg och gen- talade terroristerna också skjuta dem innan de hinner planering på att felfri franska så många sätta sina planer i verket. försöka överträ!a f rågetecken kvarstår. Ett attentat liknande det Exakta motivet är oklart i Paris planerades mot tid- eller hamna i när- men satirtidningen Charlie ningen Jyllands-Postens heten av World Hebdo har otaliga gånger högkvarter i Köpenhamn Trade Center. drivit med islam och bland i december 2010. Tack vare annat publicerat de så kall- avlyssning och ett samarbete mellan lade Muhammedteckningarna. Ytt- dansk och svensk polis avvärjdes rande- och pressfrihet är en av de sa- a ttacken i sista stund. Den skulle ha ker som radikala islamister och andra varit en hämnd för att tidningen pu- extremister har svårast att acceptera. blicerade satirteckningar av profeten Terror handlar om att sprida skräck Muhammed mer än fem år tidigare. och en känsla av otrygghet hos människor. Ett blodbad som det Egentligen borde vi inte vara för- i Paris kan vara lika effektivt som vånade att något sånt här kan hända. ett större dåd. Säkerhetspolisen i en rad länder Frankrikes president försökte i ett hävdar att de varje år stoppar ett förvånansvärt kort tv-tal riktat till antal planerade attentat innan de franska folket att ta på sig lands- hinner genomföras. fadersrollen och ingjuta mod och be- Generellt har terrorgrupper slutsamhet i en chockad befolkning. ändrat taktik. Numera – Vi kommer att vinna. De skyldi- genomför man hellre ga kommer att stra!as hårt, sa en många ”små” dåd än samlad men uppenbart berörd l ägger ner år av planering François Hollande. på att försöka överträffa Risken med den här typen av ter- eller hamna i närheten av rordåd är att de inspirerar andra World Trade Center- grupper att genomföra at- attentaten 2001. tacker. Särskilt som den här Lättare då att at- ur terroristernas synvin- tackera ”mjuka” kel var mycket lyckad. mål. En annan följd kan bli Det är bara några en ökning av främ- månader sedan Isla- lingsfientlighet och miska staten, IS, gick islamofobi. Och ett ut med en uppmaning mer delat samhälle. Wolfgang Hansson offren i terrorattacken genom att manifestera på gatorna i Paris. Foto: NIKOLAI JAKOBSEN, LOTTE FERNVALL, AFP Nyhetskolumnist wolfgang.hansson@a!onbladet.se

Faktumet att det här ”Attentatet mot den franska satirtidningen Charlie Fruktansvärd ”Vår allierade Frank- ”Jag är var en attack mot Hebdos redaktion i Paris är fasansfullt. Attentatet attack mot det rike har mitt fullstän- djupt chock- journalister, en attack har lämnat många döda. Våra tankar går till offren fria ordet i Frank- diga stöd efter den ad av den på vår fria press, under- och deras familjer. rike. Tankarna all- skandalösa attacken brutala och stryker till vilken grad Det är också en djupt oroväckande attack mot den ra närmast till på pressfriheten. inhumana dessa terrorister är grundläggande friheten att sprida information och offren och de- Mina tankar går till attacken.” rädda för yttrande- yttra sin mening. Detta är en förutsättning för ett ras familjer. offren och deras Jean- frihet och ö ppet och demokratiskt samhälle. Vi måste på alla Anna Kinberg familjer.” Claude pressfrihet. sätt försvara yttrande- och pressfriheten och ansvari- Batra, Jens Stoltenberg, Juncker, Barack Obama, ga måste ställas inför rätta.” Moderaternas Natos general- EU:s USA:s Margot Wallström, utrikesminister blivande sekreterare president president partiledare

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste met. Hälsar Björne

Aftonbladet Fredag 9 januari 2015 Ett arbete att starta med DAGENS CITAT Mer pengar skulle inte lösa alla järn- Det kommer att vara vägens problem. Enligt infrastrukturminister Anna Johans- mycket politisk son behövs det dessutom en bättre organisa- konflikt i alla fall tion. Jonas Jacobsson Gjörtler, moderat En sådan tur, med tanke på att Alliansen riksdagsledamot från Skåne, om Skribenter: Karin Pettersson, politisk chefredaktör, Eva Franchell, redaktionssekreterare, Anders Lindberg, och Sverige demokraterna röstade ner höjda inrikespolitiken efter december- Ingvar Persson, Daniel Swedin Fristående kolumnister: Katrine Marçal, Fredrik Virtanen. järnvägsanslag. Anna Johansson. överenskommelsen. Telefon: 08-725 20 00 Fax: 08-562 528 36 E-post: [email protected] Fredag Våra skratt Kampen står mellan fascism och frihet et här är bara en var- nätet. Farzat är en av tusentals ning. artister, författare, sångare och Vi bryter dina fingrar poeter som misshandlats, tystnarI skrivande stundinte pågår århundradets polisjakt för att du inte ska fängslats eller mördats de 9 JANUARI 2015 i Frankrike efter terror ist erna. Dkunna teckna. senaste åren i Syrien. Två män jagas och av allt att döma var gär- De maskerade männen tog Även i Egypten hänger det Terrordåden i Frankrike ningsmännen militanta islamister, möjligen tag i 63-årige Ali Farzats armar fria ordet löst. med kopplingar till Irak. och krossade båda hans händer. Förra året dömdes tre al-Jazira- ”En dag kommer det ögonblick då solen bara Tids nog får vi antagligen veta mer. Händelsen inträ!ade i augusti journalister, Peter Greste, lyser över fria människor som inte känns vid år 2011 i Damaskus. Mohamed Fahmy och Baher någon annan herre än sitt eget förnuft ...” De hatar friheten Farzat är en av Syriens mest Mohamed, till sju års fängelse. De orden skrev Jean Antoine de Condorcet Terroristernas syfte är att skrämma oss kända tecknare. Bara för att de gjorde sitt jobb. 1793 på flykt i Paris undan den stora revolu- eftersom vår rädsla är deras starkaste vapen. När upploppen inleddes Nu ska rättegången göras om, tion han varit med om att driva fram. Så var det när en liten grupp från terror- i landet blev han och många men journalisterna sitter kvar Han greps i mars året efter och dog i häktet. sekten Islamiska staten erövrade stora delar andra konstnärer allt djärvare. i sina celler. Men hans idéer om förnuftets seger och av Irak i somras medan Irakiska armén flydde Därför började han teckna kri- mänskligheten framgång har format vår värld. hals över huvud. tiska bilder av Bashar al-Assad. Den som vill hylla demo- Det var i Paris kungar störtades, religionen Och så är det nu. För detta fick Farzat betala ett kratin kan till exempel upp- kastades ut och vår tid tog sin början. Extremister av alla sorter hatar fria medi- högt pris. märksamma att det i år är exakt Det var här de mänskliga rättig heterna sat- er eftersom de hatar frihet. I dag lever han i exil. tio år sedan som Damaskus- tes på pränt en högsommardag 1789, yttrande- För att vi står i deras väg. Satir är kanske den farligaste deklarationen undertecknades frihet, pressfrihet, folkstyre. Det är därför knappast en slump att just konstformen. Några få penn- i Syrien. Ett dokument som en satirtidning drabbades av terroristernas streck kan teckna en hel poli- mejslades fram av både sekulä- Värst sedan Utøya vrede. tisk berättelse. Men det värsta ra oppositionsgrupper och reli- Nu fylls gatorna åter av folkmassor. Ingenting retar en fanatiker mer än att man med satir är giösa. Tårar blandas med ilska. Och skratt. har roligt åt honom. nog att den är I själva Deklarationen Terrordådet mot satirtidningen Charlie Den man skrattar åt är man sällan rädd för. rolig. Skrattet anses vara ett av Hebdo är det värsta Europa upplevt sedan kan förminska verket finns de tydligaste ut- Anders Behring Breivik tog färjan till Utøya Fortsätter skratta vilken auktori- den främsta talandena mot den 22 juli 2011. De finns de som nu argumenterar för tet som helst. diktatorn Bashar Dåvarande statsminister Jens Stoltenberg anpassning, att vi ska sluta häckla religiösa satiren, kritiken och al-Assads regim talade i Oslo domkyrka två dagar efter dådet. symboler, inte ifrågasätta människors tro En del kra!er analysen av terrorister och samtidigt det – Vårt svar är mer demokrati, större öppen- och respektera att yttrandefrihetens gräns försöker utnyttja farligaste efter- het och mer humanitet. Men aldrig naivitet, går där någon blir kränkt. terrordådet mot och IS att finna i den som den samlade sa han. Men det vore att ge upp just de fri- och rät- satirtidningen muslimska världen. så breda grupper. Även om han personligen lidit en stor för- tigheter miljoner människor över hela värl- Charlie Hebdo Kraven från oppo- lust var det en statsman som talade. den varje dag kämpar för. genom att fram- sitionen handlade Svaret på det omänskliga är mänsklighet – Vi väntar fortfarande på den tid då alla ställa den som en kamp mellan just om press- och yttrande- att tala ännu mer för mångfald, tolerans och tyranner och präster, alla fördomar och all väst och öst. frihet. I dag vet vi att det inte allas lika värde. dumhet Condorcet rasade mot är förpassa- Mellan islam och tolerans. blev något av kraven. Men inte bara. de till historien. Mellan ett vi som är upplysta Det öppna samhället har rätt att försva- Men till dess bör vi göra vårt bästa mot ett dom som är barbarer. Kampen står inte mellan ra sig. för att driva med hela rasket. Det där är en farlig upp- islam och tolerans, den står Vi gör det enligt rättsstatens principer delning för den riskerar att mellan fascism och frihet. och på folkrättens grund. Aftonbladet osynliggöra alla de musli- Vänd inte ryggen åt alla Men med de medel som behövs. Anders Lindberg mer och icke-muslimer, de människor som i dag inte minst i Mellanös- o!rar sina liv för ytt- tern, som kämpar för det randefriheten. fria ordet. Alla som vill värna I själva verket finns det fria ordet bör den främsta satiren, därför sträcka ut kritiken och analy- en hand till sina sen av terrorister medmänniskor och IS att finna i den i Mellanöstern. muslimska världen. Jag tror att det Det är bara att är bästa sättet googla för att hitta att hedra min- en uppsjö av net av de mör- komiska sketcher dade tecknarna och videoklipp på i Paris. Somar Al Naher Illustration: ROBERT NYBERG Ledarskribent [email protected]

Chefredaktör, ansvarig utgivare och vd: Jan Helin E-post: fornamn.efternamn Sveriges mest MEJLA tipsa@a!onbladet.se Politisk chefredaktör: Karin Pettersson @aftonbladet.se engagerande MMS:a 71 000 Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin Adress: V Järnvägsg 21 tidning – över Trycks i Göteborg, Södertälje, Örnsköldsvik. Innehållet 105 18 Stockholm SMS:a 71 000 lagras/publiceras elektroniskt. Tel: 08-725 20 00 tre miljoner Förbehåll mot detta accepteras i princip ej. TIPSA! RING: 08–411 11 11 Fax: 08-600 01 77 läsare varje dag

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste met. Hälsar Björne

Aftonbladet Fredag 9 januari 2015 De nominerade är – festivalernas favoriter GULDBAGGEGALAN Gårda- dan son. Men det är främst en Till skillnad från exempelvis Afze- gens nomineringar till årets guld- fråga om personlig smak – och lius-dokumentären Tusen bitar – baggegala föll ovanligt väl ut. Ett möjligen ett slags kvitto på bety- en publiksuccé med årets högsta särskilt glädjande faktum är att fo- delsen av solidariskt tema som ju- svenska snittbetyg hos kritikerna tografen Fredrik Wenzel föresla- rykriterium. (idealiskt i guldbaggesamman- gits, inte bara för favorittippade Dock finns det sånt som skaver hang) – har de nominerade filmer- Kulturchef: Åsa Linderborg Redaktionssekreterare: Helena Bergstrand Annonser: tel 08-725 20 00 Adress: Aftonbladet 105 18 Stockholm Turist utan också för det förbised- på mer internpolitiska grunder, na visats på en eller flera av de Tel: 08-725 24 60 E-post: [email protected] Internet: www.aftonbladet.se/kultur da vandringsdramat The Quiet bland annat i kategorin för bästa festivaler som ledamöterna är an- Roar. I kategorin bästa utländska dokumentärfilm. Inte för att årets ställda vid. I valet mellan fullgoda film (till vilken jag själv var med nomineringar inte håller måttet. kandidater är det inte otänkbart och röstade) skulle jag gärna ha Om våld, Ute på landet och att ens tillhörighet kan bli utslags- Dagens Fredrik Önnevall sett att bröderna Dardennes be- Lgh+bil+allt jag har och äger är givande. För bättre balans fram- SVT-reportern förde in en skedliga Två dagar en natt lämnat inspirerade filmer med flera kvali- över vore det på sin plats med ett I … reporter 15-årig syrisk pojke i Sverige plats för antingen The Grand Bu- teter. Problemet är att sju av nio antal kritiker i urvalsgruppen. I dag utan gränser under arbetet med serien dapest Hotel, Främling vid vat- personer i urvalskommittén till var- finns inte en enda. ”Fosterland”. Foto: SVT ten, Girlhood eller Sådan far, så- dags arbetar på olika festivaler. Jon Asp Förtrycket födde hatet Åsa Linderborg: Väst har själv skapat den islamistiska terrorn et finns ingen ursäkt, ingen ter jänkarna. Ryssarna har även förvandlat förståelse att visa, ingen för- Tjetjenien till en rykande ruinhög, också mildrande omständighet att med islamistisk terrorism som konsekvens. dra fram för att förklara att För en av männen som i skrivande stund tolv människor har avrättats jagas för attentatet i Paris ska, enligt uppgif- på en tidningsre- ter, Abu Ghraib ha varit en vänd- Ddaktion. Det finns heller inga ord punkt. Den kränktheten han som för att beskriva terrorism, var- muslim – eller bara människa – helst den än uppträder – varje en- upplevde inför bilderna av fång- skild tragedi trotsar språket. Det ar som behandlas som hundar kan är lättare att hitta känsloord för ingen ta ifrån honom. Paradoxalt den våldsamma islamismen: den nog gick han lös med en kalasjni- är vedervärdig. Men pratar vi om kov i just Frankrike, som hade in- islamismen måste vi sätt in den i tegritet nog att inte delta i ocku- George W Bush. Foto. AP en kontext, i en rad omständig- pationen av Irak. Men även Frank- heter som går bakåt i tiden, och ”När västmak- rike är en gammal kolonialmakt det inte ens särskilt långt. som härjat i Mellanöstern, och När västmakterna – i strid med terna i strid mot som har en djävulskt aggressiv folkrätten – anföll och ockupera- folkrätten anföll historia med Algeriet. Det är de de Irak 2003, var det många som erfarenheterna som sitter i den förutspådde just det här: veder- Irak 2003 var franska förortsbetongen. gällningarna kommer bli massi- det många som Västländerna har i praktiken va och helt irrationella. Vi som då gjort sitt yttersta för att befrämja stred mot ”War on terror” ankla- förutspådde just islamismen. Ett exempel är Sau- gades för att gå terrorismens diarabien, som USA har hållit un- ärenden, men den enda slutsat- det här” der armarna sjuttio år. Det är i sen att dra, då som nu, är att väst inte kan Saudiarabien den ideologiska kraften finns, hålla på och kriga på det här sättet, för det och även pengarna. Sen decennier är man leder till extremism. världens främsta sponsor av islamistisk terrorism. Även Sverige har valt att stödja Sau- Det är ingen slump att IS etablerar sig med diarabien, vi vill ju till och med bygga va- full kraft i Fallujah, som för tio år sen var penfabriker där. symbolen för motståndet mot USA:s ocku- Enligt principen min fiendes fiende är min pationskrig. En stad som bombades sönder vän, har kaoset i Syrien och Libyen utnytt- och samman innan de överlevande lämna- jats på ett sätt som visar hur kortsiktigt stor- des vind för våg utan fungerande infrastruk- maktstänkandet fungerar. tur. Det vittnar om den irakiska statens to- tala sönderfall, vilket var precis det ockupa- Ett av de stora problemen med Mellanös- tionskritikerna varnade för. tern är att där inte finns en arbetarrörelse, Afghanistan är ett annat exempel. Först eftersom den har slagits ner, fängslats och trasar ryssarna till landet och talibanrörel- fördrivits. Det enda som finns för det USA:S SKRÄCKFÄNGELSE Bilderna på övergreppen i Abu Ghraib ska enligt upp- sen föds – understödd av USA – och däref- stora flertalet fattiga, är mer eller min- gift ha inneburit en vändpunkt för en av männen bakom terrorattacken i Paris. ”I prak-

TIDSKRIFT Birgitta Stenberg Om Stenbergs första diktsam- gick bort i augusti förra året och ling Det skuddade stoftet från möjligen ﬁnns det de som inte Birgitta Stenberg som lyriker 1985 skriver Maria Küchen, Viola riktigt har klart för sig i vilket genom att skriva om var Paul Andersson den även kvinnor, inte bara Birgitta Bao presenterar en läsning av sammanhang hon en gång in- åren kring tidskriften starkaste lysande stjär- Stenberg, utan Gertrud Knepler, Mannen i havet (1992) och Hå- gick i, eller att hon inte bara Metamorfos, respektive nan, men där fanns Siv Arb eller Busk Rut Jonsson. kan Bravinger läser hennes sista skrev romaner, utan också lyrik. uppmärksamma hen- även poeter som Petter Om deras debuter och utgivning diktsamling, Pagodernas drott- Senaste numret av Lyrikvännen nes tre diktsamlingar. Bergman eller Urban i stenciltidskriften Metamorfos ning från 1996. Liksom med ro- (2014:4) söker råda bot på detta I Metamorfosgruppen Torhamn. Därtill fanns skriver Lars Ellerström. manerna är det svårt att inte läsa

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. Hälsar Björne

Aftonbladet Fredag 9 januari 2015 5

Terrorister i blöjor, radika- Ner på britternas dagisnivå ler med napp. Det är vad den Terrorjakt gick man inte. Men man före- CITATET brittiska regeringen nu vill börja slog att lärare, socialarbetare, jaga. Det rapporterade TT i på dagisnivå fritidsledare och föreningsakti- måndags. Det låter onekligen som om va skulle skolas att göra säker- Egentligen är man förstås terrornojan slutligen slagit knut hetspolisens jobb. ute efter att komma åt de på sig själv. Men Sverige är Inte bara de brittiska männis-

miljöer där ungarna får faktiskt inte så långt efter korättsorganisationerna är BERGKRANTZ GUNNAR ”Var hon kontroversiell,

sina omstörtande idéer. detta terrorbekämpning- skeptiska, utan även lärarfack- oto: Hemmen, föreningarna, ens frontland. För ett år en. De vill bygga förtroendeful- F eller var hon även som de religiösa skolorna, sedan presenterades ut- la relationer med barn och fa- makthavare älskad kanske. redningen När vi bryr oss miljer – inte spionera på dem i Men inte bara lärare Ohlsson. (Sou 2013:81), tillsatt statens tjänst. av alla?” på högre stadier, utan Foto: L FERNVALL av dåvarande demokra- De svenska facken har så vitt Författaren Gun-Britt Sundström ifrågasätter varför Astrid Lindgren- även dagispersonal ska nu allt- timinister Birgitta Ohlsson, si- jag vet inte sagt ﬂaska i ären- dokumentären inte belyser Lindgrens så åläggas att rapportera miss- na idéer om hur extremister det. Inte ens skrivit några re- roll som förlagsredaktör. (Dagens FAVORIT Ruben Östlunds ”Turist” är fa- tänkta åsikter och beteenden skulle kunna identiﬁeras redan missvar. Nyheter 7 jan.) vorittippad vid guldbaggegalan. hos barnen. innan de begått några brott. Petter Larsson

NY DIKT AV GÖRAN GREIDER Yttrandefriheten; cket födde hatet Aftonbladet i går. 8 januari dre religiösa organisationer. De sekulära All snö är regn denna morgon. ideologierna har misslyckats med att ska- Det är kallt i lägenheten. pa progressiva regimer som hävdar landets intressen gentemot stormakterna. Egyp- Min värkande nacke har kommit tillbaka. tens Nasser är det bästa exemplet. Efter Jag kan varken buga eller riktigt räta på ryggen. honom kom en USA-stödd diktator och nu Många tidningar har Charlie Hebdos en militärjunta som man finansiellt stöd- jer. satirteckningar på förstasidorna. Ett historiskt exempel som vi aldrig ta- Jag ser det inte som yttrandefrihet. lar om, är kuppen mot Irans president Mossadeq 1953. När han under starkt folk- Jag ser det som yttrandetvång. ligt tryck försökte nationalisera landets ol- Ska alla tidningar likformas ja, iscensatte Churchill och Eisenhower som en solidaritetshandling? en statskupp. Shahen av Iran blev deras följsamma man till 1979. Tyvärr var det prästerna som sen tog över, inte arbetar- Själv började jag morgonen med rörelsen, men det är inte konstigt om lan- ett enkelt palindrom: Satir ritas. det hyser en USA-fientlighet. Därför att jag tror att de Vad som mer än nåt annat skapat de störs- mördade tecknarna ta såren i historiens blodiga buk, är Pales- tinafrågan. I sextio år har västvärlden stöt- skulle ha kunnat uppskatta tat vad som måste betecknas som ett folk- den dumma lilla fyndigheten. mord – vilket har lett till en ökad islamism Igår kväll letade jag upp Paul även där. I Frankrike attackeras moskéerna – där Eluards som här – vilket spelar islamisterna rätt i dikt från ockupationen, händerna, eftersom det ökar radikalise- om ett Paris som fryser, ringen. Tvärtemot vad Nationella fronten påstår, eller Sverigedemokraterna hos oss, som sover upprätt i Metron. är det inte ickemuslimer som påtvingas is- Men någon svarade att det som nu väntar lamiseringen; det är vanliga muslimer som drabbas av denna dogmatiska tolkning. Det är den islamska ockupationen. är de som avkrävs den rätta, sanna tron, som helt saknar stöd i urkunderna. På radions Ring P1 föreslås minskad Det är inte västvärldens fel att Stepha- ne ”Charb” Charbonnier, Georges Wo- invandring som svar på terrordådet. linski, Bernard ”Tignous” Verlhac, Jean Någon citerar ur Bibeln. ”Cabu” Cabut, Bernard Maris, Michel Renaud, Philippe ”Honore” Honoré, Det är fritt fall ner i västerlandets brunnar Mustapha Ourad, Ahmed Merabet, där Orienten finns som ett Franck Brinsolaro, Elsa Cayat och Frédé- odjur i det iskalla vattnet. ric Boisseau är döda. Det ansvaret bär bara de som öppnade eld. Vi – allihop, även vänstern – mås- Yttrandefriheten kan i längden te prata om islamiseringen, bara bäras upp av ett samhälle men vi kan inte göra det ut- tiken har västvärlden gjort sitt yttersta för att befrämja an ett historiskt perspektiv. där människor erkänns. islamismen”, skriver Åsa Linderborg. Foto: AP Åsa Linderborg Yttrandefriheten livnär sig i sista hand av jämlikhet och den demokrati som ger makt åt de maktlösa. Stenbergs poesi handling, Roman- lan Paul Andersson och Sten- som rotad i hennes tik i välfärdsstaten berg har blott ett enda åter- Yttrandefriheten dör i alla underlägen egen biografi. (2010), han då funnits, förmodligen skrivet i och alla överlägen just inlett. Minnen, början av 60-talet, mellan privilegierade Numret inleds med amfetamin och numera i Kungliga minnet av ett möte. Paul Andersson bibliotekets ägo. och icke-privilegierade. Paul Tenngart träffade upptar texten. Det återges i sin henne i samband med Av brev helhet i numret. arbetet på den av- mel- Claes Wahlin Och Gud är liten. Birgitta Stenberg.Foto : LINA SIKSJÖ Göran Greider

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. Hälsar Björne

Aftonbladet Sveriges största debattsida – når över Fredag 9 januari 2015 tre miljoner läsare varje dag Vad tycker du? SURFA a!onbladet.se/debatt SKRIV A!onbladet Debatt, 105 18 Stockholm MEJLA debatt@a!onbladet.se Har du en debattartikel och behöver tala med oss, ring 08-725 26 50

Anna Andersson, tf debattchef. Hot mot journalister måste tas på allvar Debattören: Ingen annan yrkesgrupp utsätts för så mycket hot och hat I det största attentatet mot en Hoten mot re- redaktion någonsin mördades I DEBATTÖREN I DEBATTEN I förrgår mördades tolv personer vid ett terrordåd mot en tidningsredaktion i Paris. i onsdags tolv personer i Paris. Tonchi Percan. daktioner och Journalist, reporter i ”Medierna” i P1. Tio av de dödade var journalister, två var poliser. Hoten mot journalister har på kort Tio av dem var journalister. Det tid blivit fler och måste tas på större allvar, skriver dagens debattör. journalister leder till är hemskt att skriva, men det är märkligt att det inte hänt tidiga- otrygghet och risk för re. För hatet mot journalister har självcensur. exploderat de senaste åren och ” i dag är reportrarna den mest ha- granskning” 2012 att det finns tade och hotade yrkesgruppen. våldsdömda förare anställda hos Det har gått fort. Från att ha stora taxibolag sover hon alltid varit ett de mest beundrade har med en kniv vid sin säng. Josep- journalistyrket de senaste sex hine Freje har också skyddade åren förvandlats till det mest personuppgifter. Det betyder hatade. Journalister är i dag mer att det inte finns några o!entliga hotade än politiker, domare, uppgifter om henne: varken åklagare, poliser och tulltjänste- adress eller hur mycket hon män. tjänar. Om vi frågar representanter De flesta hoten mot journalister från olika yrken som är nödvän- framförs på nätet. Facebook diga för att vårt demokratiska och Twitter har blivit arenor för samhälle ska fungera, uppger två extrema grupper att bekämpa av tio politiker att de känner sig en yrkesgrupp som tidigare haft hotade. Fyra av tio journalister monopol på det fria ordet, jour- uppger samma sak. nalisterna. De sociala medierna Journalister är alltså hotade har blivit en propagandakanal dubbelt så ofta som politiker. för extremmister och funda- Och statstjänstemän är i sin tur mentalister där journalisterna mindre utsatta än politiker. I Frankrike hölls under onsdagkvällen minnesstunder för de mördade på Charlie Hebdo-redaktionen. utgör den självklara fienden. Knappast var tionde polis, åkla- Foto: AFP gare, domare eller tulltjänste- Det är knappast islamister män känner sig hotad. åren stöds även av en undersök- lister uppger att de har avstått bli en väckarkloka för svenska som ligger bakom de flesta hoten Det ska sägas att de här si!ror- ning gjord av Utgivarna, en in- att publicera efter att de blivit politiker och rättsväsende, att ta mot journalister i Sverige. Det är na inte kommer från en och sam- tresseorganisation för publicis- hotade. Utgivarna skriver också hoten mot journalister på större snarare främlingsfientliga och ma undersökning. Undersök- tiska medieföretag i Sverige. Två i en rapport att hoten lett till allvar. rasistiska grupper, som verkar ningen av hot mot politiker och av fem dagstidningar och hälften självcensur. hata kvinnor lika mycket som de statstjänstemän är gjorda av av etermedierna blev hotade de Personer som hotar journalis- Det har gått så långt att hotade hatar invandrare. BRÅ medan undersökningen av senaste åren. ter gör det för att skrämmas och journalister beväpnar sig av Josephine Freje, som sover hoten mot journalister är en en- få journalisten att avstå från pu- rädslan för att bli attackerade. med en kniv vid sin säng, säger kät genomförd av Journalistför- Det är klart att journalister blicering. Det finns också de som Ett av starkaste möten jag hade att ingenting kan få henne att bundet. Svarsfrekvensen i den och medieföretag påverkas. Ho- hatar och är besvikna över en förra året som reporter på ”Me- avstå från en publicering. Jag var knappt 40 procent och den ten mot redaktioner och journa- publicering. Journalister hotas dierna” var med Josephine Freje, tvivlar på att jag är lika modig. är därmed mindre pålitlig. Men lister leder till otrygghet och av politiska eller ideologiska blivande programledare för Om mina barn skulle vara i fara att hoten har ökat mot journalis- risk för självcensur. Båda medie- skäl, enligt Utgivarna. ”Plus” i SVT. skulle jag avstå från att publicera. ter och redaktioner de senaste företagen och enskilda journa- Attentatet i Paris kan kanske Sedan hon avslöjat i ”Uppdrag Tonchi Percan

Replik Skolan Följ oss på Twitter! Gör som tusentals besluts- fattare, opinionsbildare och Skolan saknas i decemberöverenskommelsen nyfikna läsare, följ oss på: twitter.com/ABDebatt Gustav Fridolin skrev att vi ef- Svar på Gustav Fridolins Tyvärr prioriterades den bort. stresshantering - inte tvång. ter höstens röra måste fokusera debattartikel ”Låt politiken Nu i efterhand öppnade åtmins- 3. Kommunalt veto mot fri- på sakfrågor igen. Regeringen handla om sakfrågor igen” tone regeringen upp för samar- skolor. Ett kommunalt veto ger fyllde sedan på med en invit om publicerad 2 januari. Läs debattartikeln bete, och överenskommelser i längden sämre förutsättningar blocköverskridande samarbete och kommentera den på aftonbladet. i sakfrågor är vad vi inom skolan för likvärdighet i skolan. i skolfrågan. Vi välkomnar det, se/debatt. väntar på. Följande punkter vill Hur ställer sig regeringen till och ser negativt på att Alliansen senare tid har den bilden svajat vi veta var regeringen står i: dessa frågor? Vi uppmanar ut- avfärdat den. Sveriges Elevkårer och för att vända resultaten be- 1. Sänkt betygsålder samt ord- bildningsministern att öppet tror att svensk skola stärks av ett höver alla inom skolan vara med ningsbetyg. Alliansens budget diskutera dessa frågor med alla samarbete som kan gynna en på samma långsiktiga spelregler. innehåller satsningar som vi vet parter inblandade. Först då kan långsiktig utveckling. Det fanns en möjlighet till att att landets elever inte vill ha. vi gemensamt nå en långsiktig Sverige har länge varit ett skapa denna långsiktighet ge- 2. Obligatoriskt gymnasium. utveckling av den svenska skolan. framgångsland när det gäller att nom att inkludera skolfrågan Skoltrötthet bör mötas med Emil Gustavsson ge elever en bra utbildning. På i decemberöverenskommelsen. stärkt pedagogik och en bättre Ordförande, Sveriges Elevkårer

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet 88 EXTRA FredagFredag 9 januari9 januari 2015 2015 JAGAS ! AV 80 000

LETAR EFTER BRÖDERNA Tungt beväpnad militär och polis fortsatte i natt jakten på de två misstänkta terroristerna som sköt ihjäl tolv personer i attacken på Charlie Hebdos redaktion i onsdags. Bröderna tros gömma sig i Longpont, tio mil norr om Paris. Insatsstyrkan Raid var i natt på plats utrustade med värmekameror för att kunna fortsätta sökandet i mörkret. Foto: AFP, AP

LONGPONT. En snårig skog, kammade tungt beväpnad övergivna lador och ett polis i skottsäkra västar allt becksvart mörker. från skjul och lador till kyr- n Här fortsätter den enorma insatsen n Militär och polis ringade in skog i natt Här, tio mil norr om kogårdar i området. Paris, jagade tusentals Redan natten till i går märket Renault Clio. l ämnat den till fots. byarna i regionen kontrol- pont har polisen satt upp av- poliser i natt de terror- släppte fransk polis bilder Bröderna ska ha varit Mängder med polisbilar lerades av polis och bybor spärrningar för medier och misstänkta Chérif och Said på de två huvudmisstänkta maskerade med rånar- och specialstyrkor anlände vittnar om rädslan som allmänhet. Kouachi. för attentatet, bröderna luvor och beväpnade med i ilfart till Ainesområdet spred sig när mörkret Här börjar det 120 kva- Insatsstyrkan Raid är Chérif och Said Kouachi. kalasjnikovar och hand- norr om Paris och enligt in- föll. dratkilometer stora områ- utrustade för att operera Vid tiotiden på förmidda- vapen. rikesministeriet deltar över – Vi bor nära skogen och det som rymmer milsvida i flera dygn i sträck. gen kom larm från en ben- 80 000 poliser och militär- jag är rädd, natten kommer åkrar, den snåriga Retz- Sent i natt flög helikop- sinstation tio mil norr om Håller stängt av rädsla poliser i sökandet efter de och de kan ha gömt sig i när- skogen, ett tiotal mindre trarna över skogsområdet Paris, där en platschef upp- Två timmar senare kom två männen. heten, säger Caroline från samhällen och ännu fler i norra Frankrike. När jak- gett att bröderna Kouachi nästa larm kopplat till Lokala a!ärer rapporte- byn Corcy till AFP. b yar. ten på terroristerna som rånat hans bensinstation i b röderna Kouachi. Enligt ras ha hållit stängt av rädsla – Jag pratade med en slog till mot satirtidningen närheten av staden Villers- AFP ska två män ha över- för att konfronteras med de Sökte från hus till hus kvinna som bor i området, Charlie Hebdo i Paris gick Cotterets i Aisneområdet gett en ljus bil i närheten misstänkta terrorister-na. Några kilometer utanför polisen har sagt till henne in på sitt andra dygn fin- och flytt i en ljusgrå bil av av bensinstationen och Bilar som färdades in till den lilla sömniga byn Long- att hålla sig inne, säger en

AftonbladetAftonbladet FFredagredag 9 9januari januari 2015 2015 EXTRA 99 JAGAS ! AV 80 000

det i hela landet vid lunch- inga nya spår av de miss- tid en tyst minut för terro- tänkta attentatsmännen. n Här fortsätter den enorma insatsen n Militär och polis ringade in skog i natt risternas o!er. Fransk polis hade gjort sig redo att fortsätta sökan- journalist på France TV dens ände, säger Romain de skyltar med ”je suis är väl rustade för att söka Höll tyst minut det med full kraft hela nat- som just anlänt till avspärr- Baheux, journalist på tid- Charlie”-budskapet place- under lång tid utan avbrott. Under gårdagen har poli- ten. ningarna. ningen 20 Minutes och som rade i vindrutan. Med sig har de både kockar, sen förhört 90 per- LONGPONT Den terror- och gisslan- fanns på plats i området inn- Området i Picardieregio- mat och övrig personal för soner, många av specialiserade insatsstyr- an polisen hunnit spärrat av nen är inte lätt att över- att klara vaktavbyten i flera dem vittnen till kan Raid har intagit områ- det helt och hållet. blicka. De sömniga avbefol- dygn. terrorattentatet i det och knackade under ef- kade orterna hyser övergiv- Styrkorna uppges också Paris. Även nio termiddagen och kvällen Kan söka i flera dygn na lador och tomma bygg- vara utrustade med värme- personer i de miss- dörr i flera samhällen. Ett 50-tal journalister nader där ingen satt sin fot kameror och andra hjälp- tänkta brödernas – De tar sig in med full väntade i går på andra sidan på många år. medel för att kunna arbeta i närhet rapporte- mundering hos gamla avspärrningen längs den I en av gårdarna har Raid- mörker. ras ha hämtats in Sanne Johanna Foto: Nikolai människor som bott här i hårt trafikerade landsvägen styrkan etablerat sitt tillfäl- Samtidigt som jakten för förhör, skriver Olsson Frändén Jakobsen hela sina liv och som undrar N2, där långtradare fick köa liga högkvarter. Det är en trappades upp i skogsområ- AFP. sanne.olsson johanna.franden nikolai.jabobsen vad polisen gör här i värl- för att ta sig fram. Flera ha- autonom insatsstyrka som det i norra Frankrike hölls Sent i natt fanns @a!onbladet.se @a!onbladet.se @a!onbladet.se

JAKTEN PÅ BRÖDERNA VÄND

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet 1010 EXTRA FredagFredag 9 januari9 januari 2015 2015

POLISENSATTACKEN I ONSDAGS J Här hittades Gare du Nord Porte de Pantin Överger Citroënen Flyktvägen och byter till en ﬂyktbilen Porte de Pantin 3 Renault Clio. Gare du Nord Triumf- bågen PARIS Operan Charlie Hebdos redaktion

Place de la Centre Republique Flykten Pompidou Charlie Hebdo Terroristerna ﬂyr i Ei!el- Louvren Terrorister attackerar en svart Citroën C3. satirtidningen 2 tornet 1 Charlie Hebdos redaktion. Notre Bastille- Dame operan PARIS 10.00 MÖTET n ONSDAG Medarbetarna på satirmagasinet Charlie Hebdo samlas för veckans redaktionsmöte på redaktionen på Rue Nicolas-Appert i centrala Paris.

KVINNLIG POLIS 08.30SKJUTS IHJÄL

11.30TVINGAS SLÅ IN KODEN n ONSDAG Tecknaren Corinne Rey är sen till mötet och kommer dit tillsam- PARIS mans med sin dotter. Under hot tvingas hon att slå in portkoden och släppa in två tungt beväpnade och maskerade män i byggnaden. De skriker ”Allahu akbar” (”Gud är större”) innan de skjuter medarbetarna. Attacken tar fem minuter och innan de lämnar redaktionen skriker de: ”Vi har hämnas profeten!” På rörliga bilder syns männen lugnt lämna byggnaden. På gatan möts de av en polisman, som de skjuter ner. En av terroristerna går sedan fram till den skadade polisen och skjuter honom i huvudet. Männen försvinner i en liten svart Citroën och uppges ha kört på flera fotgängare under flykten.

n TORSDAG Kvinnlig polis skjuts ihjäl i Montrouge. En man öppnar MONTROUGE eld med ett automatvapen strax söder om Paris. En kvinnlig polis dödas och en städare skadas. Gärningsmannen ska ha varit klädd i skottsäker väst. Ett stort polispådrag söker efter mannen – utan framgång. Två personer, varav en 52-årig man, frihetsberövas under dagen. Männen ska ha kopplingar till dådet. Det är dock oklart om skytten finns bland de frihetsberövade. Senare på kvällen meddelar franska myndigheter att attacken inte kopplas till terrorattentatet mot Charlie Hebdo. 14.30HÅLLER 18.00 ETT KRISMÖTE SORGEN n ONSDAG Den franska regeringen n ONSDAG 10 000-tals männ- håller ett krismöte lett av president iskor samlas på La place de François Hollande i Elyséepalatset. la République i Paris och på 13.30ID!KORT I FLYKTBILEN många andra ställen runt om- n ONSDAG Gärningsmännens bil hittas på Rue de Meaux i det 19:e arrondis- 16.10HITTAR kring i landet för att hedra off- sementet i höjd med tunnelbanestationen Porte de Pantin, fem kilometer från ren. Många av dem håller upp attentatsplatsen. I bilen ligger en av männens id-handlingar. EN SVART VANTE stora papperslappar där det Enligt vittnen på platsen ska männen ha dragit ut föraren till en vit Renault n ONSDAG Polisen hittar en svart vante står ”Je suis Charlie”, ”Jag är Clio och sedan kört i väg i bilen i nordostlig riktning. som uppges tillhöra en av terroristerna. Charlie”, för att visa sitt stöd.

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet INGEN VET FFredagredag 9 9januari januari 2015 2015 EXTRA 1111 PAUL WALLANDER PAUL rafik: G

POLISENS JÄ ENRNRING BENSINMACK 10.30RÅNAS AV TVÅ MÄN CHARLEVILLE- MÉZIÈRES

n TORSDAG Polisen får larm om att två män stulit mat och bensin från en bensinstation nära Villers-Cotterets i Picardyregionen i norra Frankrike, drygt 20 mil från Paris. I samband med rånet ska skott ha avlossats. När polispatruller kommer till platsen uppger platschefen på bensinstationen att rånarna såg ut som bröderna Kouachi. Enligt platschefen ska männen ha varit tungt beväpnade. Den franska elitstyrkan Raid skickas till området.

VILLERS- COTTERÊTS REIMS RETZSKOGEN

STOR POLISINSATS 14.00VID RETZSKOGEN PARIS PARIS FRANKRIKE

n TORSDAG Enligt vittnesuppgifter till AFP ska människor ha sett två män överge en ljus bil i närheten Villers Cotteret. Det finns även uppgifter om att de har flytt in i Retzskogen, enligt Sky News. Under eftermiddagen och kvällen genomförs en massiv polisinsats och skogsområdet spärras av. I och runt byarna Longpont, Corcy, Villers-Cot- terets och Charleville-Mezieres genomsöks hus, människor förhörs och polisen uppmanar boende att stanna inomhus. Retzskogen sträcker sig över totalt 120 kvadratkilometer. Enligt inrikesdepartementet deltar ett enormt antal människor i terror- 50 km jakten: 50 000 poliser och 32 000 militärpoliser är involverade. Sent i natt pågick fortfarande insatsen i regionen.

19.14 GENOMSÖKER 23.00 STOR INSATS n ONSDAG Polisen går ut med information om att man n ONSDAG Ett stort polispådrag samlas i sta- har genomsökt två lägenheter i Paris efter dådet. den Reims, 18 mil nordost om Paris. Polisen ge- nomsöker två lägenheter i stadsdelen Croix- 22.40 IDENTIFIERADE Rouge. n ONSDAG Polisen be- Samtidigt som insatsen inleds överlämnar kräftar för lokala me- sig den tredje misstänkta terroristen, 18-åring- dier att de efterlysta en, sig själv till polisen i staden Charleville- är bröderna Said Koua- Mezieres. chi, 34, och Chérif Han ska ha sett sitt namn i sociala medier Kouachi, 32, och en och därefter kontaktat myndigheterna. Under 18-åring. natten fortsätter jakten på bröderna Kouachi. DE VAR KÄNDA HOS POLISEN VÄND

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet 1212 EXTRA FredagFredag 9 januari9 januari 2015 2015

HärDe är bröderna var som jagas: kända 4 Jobbade som pizzabud 4 Båda ska ha varit i Syrien PARIS/STOCKHOLM. Grannarna den irakiska grenen av al-Qaida. med ett fritagningsförsök av brukade hälsa på hela hans – Det var han som berättade islamisten Smain Ait Belkacem, familj i trapphuset, men sedan för mig om de heliga texterna dömd för att ha legat bakom några dagar har de inte synts som bevisade nyttan av själv- attentatet mot metrostationen till. mordsattacker. Det är skrivet RER Musée d’Orsay 1995 då 30 I stället möttes de av att det är bra att dö som martyr, personer skadades. polisens efterlysning – Said ska han ha sagt i en fransk Den äldre av bröderna – Kouachi, 34, misstänks ha dokumentär om extremism 34-årige Said Kouachi – nämn- deltagit i terrordådet mot från 2005 enligt AP. des också i undersökningen Charlie Hebdo. Chérif har efter gårdagens kring fritagningsförsöket men – Han hälsade alltid i trapp- terrordåd beskrivits som en misstanken ledde aldrig vidare. huset och gjorde aldrig väsen fransk jihadist, tidigare känd av Enligt en lokal imam i staden av sig, säger en granne till landets antiterroriststyrka. Reims, där bröderna på senare kanalen Itele. tid ska ha bott, var Said en tro- Bröderna Said och Chérif Dömd till fängelse gen besökare på hans bönestun- Kouachi jagades sent i natt fort- Den misstänkte uppmärk- der. farande, misstänkta för terror- sammades första gången av – Vanligtvis kom han sent till dådet mot tidningen Charlie polisen i januari 2005 sedan han bönen och gick direkt när den Hebdo då tolv människor missat en flight till Syrien för var över, säger imamen Abdul- mördades. vidare färd till Irak. Han dömdes Hamid al-Khalifa till AP. För tv-kanalen Itele berättar senast 2008 till fängelse för att Båda bröderna uppges ha rest flera grannar till den äldre bro- ha deltagit i rekryteringen av till Syrien, skriver Le Point. En Bröderna Chérif och Said Kouachi jagades sent i natt fortfarande, misstänkta för dern om chocken när de såg frivilliga jihadister till Irak. anonym poliskälla beskriver terrordådet mot tidningen Charlie Hebdo då tolv människor mördades. Said Kouachis foto publiceras Han ska ha dömts till tre års enligt tidningen dem som ”små- i franska medier i går. fängelse men endast ha avtjänat kriminella som blev radikala”. – Han bodde här med sin 18 månader, skriver Le Monde. familj och vi såg honom ofta Enligt tidningen Libération ”Har tränats i Jemen” i trapphuset. De var lugna och beskrev Chérif Kouachis I går kom fler uppgifter om uppträdde korrekt, hälsade all- då varande advokat, Vincent bröderna som misstänks ha tid. Men sedan några dagar har Olivier, honom som ”mer av en genomfört det kallblodiga vi inte sett till dem, säger en cannabismissbrukare än en terrordådet. granne i området norr om Paris. islamist”. Enligt amerikanska under- Advokaten benämnde rättelsekällor ska de ha fått upp- ”Bra att dö som martyr” honom ”tillfällig muslim”: gifter från sina franska kollegor Chérif Kouachi, 32 – också – Han röker, dricker, haringet om att Said Kouachi 2011 ska ha kallad Abou Issen – och äldre skägg och han har flick vänner. tränats av al-Qaida i Jemen, brodern Said, 34, föddes bland annat i vapenhantering, i Parisstadsdelen 10:e arron- ”En frustrerad själ” uppger CNN. dissementet av algeriska Men kriget i Irak och särskilt De båda bröderna ska också immigrant föräldrar men blev behandlingen av muslimska ha funnits på USA:s anti- tidigt föräldralös och växte upp fångar i Abu Ghraib-fängelset terrormyndigheters flygför- på ett barnhem i staden Rennes. uppges ha ändrat hans fokus. budslista, enligt en underrättel- Chérif genomförde en Vid tiden för fängelsedomen sekälla i USA, skriver AP. kortare utbildning till idrotts- arbetade han med STOCKHOLM PARIS STOCKHOLM lärare innan han och brodern fisk på en stormark- fl yttade till Paris där de blev nad. En annan advo- inne boende hos en fransman kat, Dominique som konverterat till islam. Many, beskrev då sin Där började Chérif arbeta klient som en ”frus- som pizzabud samtidigt som trerad själ mottaglig han frekvent besökte ”Stalin- för alla typer av gradmoskén” på Rue Tanger. idéer”. Niklas Johanna Britt Där såg han upp till en annan 2010 figurerade Eriksson jihadist, Farid Benyettou, som Chérif Kouachis Frändén Peruzzi niklas.eriksson johanna.franden britt.peruzzi rekryterade islamistkrigare till namn i samband @a!onbladet.se @a!onbladet.se @a!onbladet.se ”SMÅKRIMINELLA SOM BLIVIT RADIKALA” Bröderna Kouachi som jagas för massakern i Paris beskrivs som medvetna fanatiker. Den yngre, Chérif, (bilden längst upp till vänster) har i tio år varit känd av den franska antiterroriststyrkan. Gruppen är liten men de finns över hela Västeuropa. Medborgare som i islams namn strider i Syrien eller Irak Om detta är de skyldiga passar de och sedan återvänder ännu mer han rekryterat stridande till pressfrihet och tolerans som färre som är beredda att Efter Islamiska statens, IS, radikaliserade till sina hem- Irak. Enligt vissa uppgifter ska lärs ut i våra skolor. genomföra terrordåd. framgångar på slagfältet han själv ha rest till Syrien. I stället känner de sig exklu- Men som vi såg i Paris räcker i Syrien och Irak har ännu fler länder. Om detta verkligen är de derade från samhället de lever i. det med några få personer för lockats att göra denna resa. Vi Denna ”inre fiende” verkar skyldiga gärningsmännen så De ser dessa friheter som en att attackera och såra ett öppet kan med andra ord räkna med vara den nya terrorns ansikte. passar de väl in i de nya terroris- fiende till islam. De ser hela samhälles hjärta. ett växande hot framöver. Att de två bröder som miss- ternas profil. västvärlden som en fiende som Gruppen är liten men tyvärr tänks ha genomfört terror- lägger sig i politiken i muslim- har den växt de senaste två Västeuropas säkerhetspoliser attacken mot satirtidningen Människor med rötter i Nord- ska länder, griper och torterar åren, underblåst av konflikten har i flera år varnat för vad som Charlie Hebdo sedan tidigare är afrika eller Mellanöstern som är muslimer på lösa grunder och i Syrien. Inbördeskriget har händer när de stridande åter- kända av polisen kommer inte uppväxta i demokratiska sam- smädar religionen. lockat flera tusen mestadels vänder hem. Ofta med hemska som någon överraskning. hällen i Västeuropa men utan De starkt radikaliserade unga islamister i väst att resa till upplevelser i bagaget och inte Åtminstone en av dem är tidiga- att ha sugit upp några av de islamisterna är en mycket liten kriget för att strida mot Syriens sällan ytterligare radikaliserade. re dömd för terrorbrott efter att värderingar om personlig frihet, grupp. Av dessa är det ännu diktator Bashar al-Assad. Dessa individer är visserligen få

Samhället måste fånga upp de unga – innan IS eller al-Qaida gör det

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet FFredagredag 9 9januari januari 2015 2015 EXTRA 1313 De var kända hos polisen

Bröderna Kouachi som jagas för massakern i Paris beskrivs som medvetna fanatiker. Den yngre, Chérif, (bilden längst upp till vänster) har i tio år varit känd av den franska antiterroriststyrkan. Foto: AP och REUTERS

Sverige funderar på att införa dem. Sannolikt räcker det Om detta är de skyldiga passar de väl in i de nya terroristernas profil ändå inte. Dessa ungdomar men tillräckligt många för att Förberedelser till terrorhand- ska hanteras utan att hela den precis vad terroristerna vill. måste fångas upp det ska vara svårt för polisen att ling inleds sällan direkt efter muslimska befolkningen Ett av samhällets vapen är av sam hället innan övervaka dem dygnet runt och hemkosten. Det kan ta år. stigmatiseras. Och utan att lagstiftning som gör det rekryterare under lång tid efter hemkom- Attacken mot judiska museet underblåsa främlingsfientliga olagligt att resa från IS och sten. i Bryssel förra året var ett sådant stämningar. utomlands för att al-Qaida exempel. Gärningsmannen var strida med terror- sätter I Frankrike har över tusen en fransk medborgare som tidi- Det räcker med en blick i min grupper. Stor- klorna jihadister rest till Syrien/Irak gare stridit i Syrien. mejlbox för att se vilket hat som britannien har i dem. för att slåss. I Sverige talar Säpo Om även attacken i Paris redan ﬁnns hos vissa svenskar redan sådana om över hundra återvändare. passar in i detta mönster är den mot muslimer. lagar. En attack liknande den i Paris det värsta exemplet hittills. Liknande stämningar ﬁnns kan lika gärna hända här. En av de stora frågorna i väst- över hela Europa. Efter en at- Eller i Oslo, Berlin eller Köpen- världen framöver kommer att tack som den i Paris är det lätt Wolfgang Hansson hamn. bli hur hotet från en inre fiende att staten över reagerar. Vilket är Nyhetskolumnist wolfgang.hansson@a!onbladet.se BILDEN AV TERRORN – VARNING FÖR STARK BILD VÄND Samhället måste fånga upp de unga – innan IS eller al-Qaida gör det

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. Hälsar SPÅRET AVBjörne TERRORN

Aftonbladet Aftonbladet Foto: 1414 EXTRA FredagFredag 9 januari9 januari 2015 2015 BILDEN AV TERRORN

SATT I REDAKTIONSMÖTE Charlie Hebdos anställda satt i det veckoenliga redaktions- mötet då de två terroristerna stormade in och öppnade eld med automatvapen. Foto: POLARIS Här är första fotot från massakern: ”Trodde de skulle skjuta mig också” Blodspår på golvet. 32, och Said Kouachi, 34 – (Gud är större!) och ”Ni Kringspridda papper. ska ha varit beväpnade med kommer att betala för att ni Fotografiet från Charlie automatkarbiner av typ förolämpat profeten”, upp- Hebdos redaktion ger en AK-47, klädda i svart och ger tidningen Le Monde. skrämmande bild av burit skottsäkra västar. massakern. Väl inne genom dörrarna ”Du måste konvertera” Terrordådet mot franska öppnade de genast eld och Överlevande redaktions- satirtidningen Charlie sköt ihjäl säkerhetsvak- medlemmen Sigolène Vin- Hebdos kontor i Paris tog ten Frédéric Boisseau, 42, son, en frilansare som kom- tolv människors liv. i receptionsdisken, rappor- mit in just denna morgon Förutom de överlevan- terar franska medier. för veckomötet, berättar des vittnesmål har nu även Vittnen har uppgett att för franska radiokanalen bilder inifrån redaktionen gärningsmännen sköt så RFI att hon trodde att även kommit ut. många skott att många hon skulle skjutas ihjäl. Bilden intill är tagen trodde att det var en bygg- Men i stället ska en av strax efter skottlossningen nadsställning som rasade. gärningsmännen ha sagt och visar endast en liten del Terroristerna ska sedan till henne: av förödelsen efter attack- ha stormat in mitt under – Jag kommer inte att en. r edaktionsmötet och vrålat: döda dig för du är kvinna Redaktionen satt i vecko- – Var är Charb? Var är och vi dödar inte kvinnor, möte när gärningsmännen Charb? men du måste konvertera öppnade eld vid 11.30-tiden De syftade på Stéphane till islam, läsa Koranen och i förrgår. ”Charb” Charbonnier, 47, täcka dig själv. På bara några minuter redaktör och tecknare, som – Efteråt skrek han ”Alla- förvandlades tidnings- levt under hot under lång hu akbar, Allahu akbar!” sä- redaktionen till ett inferno. tid och som befann sig på ger Sigolène Vinson. mötet. Attacken var över på fem Öppnade genast eld När de ﬁck syn på Char- minuter, enligt Coco Rey. Tecknaren Corinne bonnier siktade de – och – De tala- ”Coco” Rey berättar för tid- sköt. de perfekt ningen L’Humanité att gär- franska ningsmännen tog sig förbi Satt som fastfrusna och hävda- redaktionens säkerhets- Sedan fortsatte de låta de att de dörrar genom att hota henne kulorna vina i rummet där var från och dottern och tvinga hen- överlevande berättat hur al-Qaida, ne att slå in koden. de övriga på mötet satt som säger hon Linda De maskerade männen – fastfrusna av skräck. enligt Hjertén som polisen misstänker är Under tiden de sköt ropa- L’Huma- linda.hjerten bröderna Chérif Kouachi, de männen ”Allahu akbar!” nité. @a!onbladet.se DE 12 DÖDADES I TERRORATTACKEN Stephane ”Charb” Charbonnier, 47 Georges Wolinski, 80 Bernard ”Tig- Jean ”Cabu” Cabut, 76 Bernard Maris, 68 n Redaktör och tecknare. Levde sedan n Tecknare som varit nous” Verlhac, 57 n Chef över tecknarredak- n Ekonom och jour- 2011 med livvakter efter kontroversiel- aktiv sedan 1960-talet. n Tecknare, publice- tionen. Började sin nalist. Medverkade la publiceringar av Muhammedkarika- Född i Tunisien av judiska rade sig i Charlie tecknarkarriär 1954, i Charlie Hebdo med tyrer. 2013 sattes han upp på en döds- föräldrar. Hade tre dött- Hebdo och andra tjänstgjorde ett par år i det en kolumn varje lista för ”brott mot islam” av al-Qaida-finansierade rar. Välkänd Parisprofil: satiriska franskspråkiga tidningar. algeriska kriget men tecknade då också vecka och hördes regelbundet tidningen Inspire efter att ha varit redaktör för ett – Han var en mycket bra man och en Började sin karriär på 1980-talet. för olika tidningar. Arbetade därefter i fransk radio. Arbetade vid sidan av nummer där man skämtade om profeten Muham- mycket bra tecknare. Alla här omkring Publicerade 2011 boken ”Fem år under många år på en rad magasin och journalistjobbet som universitets- med. kände honom och såg upp till honom för under Sarkozy” om den tidigare tv-kanaler. lärare i Paris. Deltog ofta i tv-debat- 2012 greps en man i La Rochelle för att ha upp- hans arbete, säger ett kafébiträde på presidenten Nicolas Sarkozy som Uppges ha varit den högst betalda ter där han gjorde sig känd för sitt manat människor på nätet att halshugga ”Charb”. gatan där han bodde, Rue Bonaparte. tecknaren ofta angrep i sina serier. serietecknaren i världen. motstånd mot globaliseringen.

Aftonbladet Foto: Aftonbladet FFredagredag 9 9januari januari 2015 2015 EXTRA 1515 BILDEN AV TERRORN

KLARADE SIG ! IGEN Renald Luzier var en av terroristernas måltavlor men klarade sig. 2011 överlevde han en mord- brand efter att en av hans teckningar publicerats. Foto: POLARIS Försov sig – överlevde attentatet Tecknaren Renald Luzier, tränga sig fram genom 42, överlevde terrorist- p olisbarrikaden: attacken – för att han för- – Jag är ”Luz” fru. Det är sov sig. viktigt att jag hittar min – Vi vaknade en halv- man. timme senare än väntat, säger hustrun. ”Pappa är borta” Vid 11.30 i förrgår trängde Renald ”Luz” Luzier hade sig terroristerna in på satir- anlänt till platsen efter magasinet Charlie Hebdos skottlossningen. redaktion i centrala Paris. Då hade tio av hans kolle- Innan de avlossade de gor dödats. dödande skotten tilltalade Hade han inte försovit de o!ren med namn. En av hade han varit ett troligt dem hade kunnat vara mål. Under signaturen Luz Renald Luzier, skriver stod han bakom teckningen Ekstrabladet. av profeten Muhammed Men han överlevde – från 2011. Vid det utgiv- eftersom han inte var där. ningstillfället hade tidning- Om allt hade gått som det en bytt namn till Sharia var tänkt den där morgonen Hebdo och till ritningen skulle Renald Luzier ha sut- stod det: ”100 piskrapp om tit i rummet tillsammans ni inte dör av skratt”. med sina kollegor. Efter det utsattes redak- – Min man och jag vakna- tionens lokaler för en mord- de en halvtimme senare än brand. väntat. Därför kom han En av dem som dog i förr- efter skottlossningen. Jag går var tecknarkollegan vet att han är okej men det G eorges Wolinski, 80. skrämmer mig något fruk- På Instagram skriver hans tansvärt, säger hans fru till dotter un- tidningen Libération. der en bild på hans rit- Trängde sig fram bord: ”Pap- Hon var ändå orolig för pa är borta, honom. Hennes man hade men inte nämligen rusat hemifrån till Wolinski”. KALLBLODIGT DÅD redaktionsmötet. Och hon Hans Josefin Den första bilden inifrån sprang efter, för att leta teckningar Charlie Hebdos redaktion Westin efter honom. Enligt ögon- lever vida- joseﬁn.westin efter terrorattentatet. vittnen ska hon ha försökt re. @a!onbladet.se

Sammanställning: John Granlund Källa: The Guardian, The Independent, Daily Mail, France 3 Auvergne, Le Monde, Le Figaro

Michel Renaud Philippe Ahmed Merabet, 42 Mustapha Ourad Franck Brinsolaro, 49 n Tillfällig gästre- ”Honore” n Polis som patrulle- n Korrekturläsare. Uppväxt på n Polis som tros ha varit Stephane Charbonniers livvakt. Lämnar efter sig daktör inbjuden för Honoré, 73 rade det elfte arron- ett barnhem i Algeriet och kom en ung dotter. att leda arbetet med n Tecknare disementet när terro- till Frankrike i 20-årsåldern. ett nummer av Char- som publice- risterna slog till. Hade nyss fått franskt medbor- Elsa Cayat lie Hebdo. Tidigare stabschef hos rade sin första serieteck- Sköts ihjäl i en eldstrid på gatan ut- garskap. Drev ett eget företag n Psykoanalytiker som skrev krönikor i vartannat nummer av Charlie Heb- borgmästaren i den franska staden ning som 16-åring. Publice- anför redaktionsbyggnaden. Läm- för korrekturläsning med flera do. Publicerade flera böcker med bland annat kärleksrelationer som tema. Clermont-Ferrand. Tros ha haft rade flera böcker och bi- nar efter sig en fru. olika tidningar som kunder. med sig en vän in på redaktionen, drog regelbundet med ma- – Vi är alla extremt chockade, Beskrivs som skicklig i sitt Gerard Gaillard, som överlevde terial till Charlie Hebdo och s äger hans arbetsgivare i en kom- yrke, djupt litteraturintresse- Frédéric Boisseau, 42 genom att ligga på golvet. var specialiserad på pussel. mentar. rad och älskad av sina vänner. n Sodexoanställd som arbetade med fastighetsskötsel i redaktionsbyggnaden.

NU LEVER DE MED RÄDSLAN VÄND

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet 1616 EXTRA FredagFredag 9 januari9 januari 2015 2015 Nu lever de med rädslan

”SMUTSAR NER” Jimy Duarte, 27, Yannik Artaxe, 24, Karim Bensoussan, 24, och Sofiane Belhanda, 21, tror att muslimer kan bli orättvist utpekade efter terrorattacken. ”Det är inte för att man är muslim som man gör något sånt här. För mig är det här mentalt störda människor. Jag är trött på att de här människorna smutsar ner min religion”, säger Karim Bensoussan.

MONTROUGE. På väg till – I Koranen står det att bussen hörde mamman döda en annan människa är skottlossning och ringde Muslimska ungdomar efter attacken i Paris: som att döda hela mänsk- sin son för att varna ligheten. För mig är det en honom. ”De var inga muslimer – de var terrorister” livsprincip och en religiös Några timmar senare princip. Man har inte rätt står Sofiane Belhanda, 21, därefter sköt ihjäl en kvinn- Några timmar senare be- bil ropar en man en grovt känner till islam så väl stig- att döda under några som utanför polisavspärrning- lig trafikpolis. finner han sig på platsen för kränkande kommentar om matisera och ge sig på helst omständigheter, en och försöker förstå vad – Min mamma gick ut skotten som är avspärrad ”muslimer”. Han får direkt muslimer i allmänhet. säger Sofiane. det är som händer. i morse för att ta bussen vid och där den franska insats- svar på tal från en av de Även oss korrekta musli- – De här människorna är – Många som inte kän- 8.30. Hon ringde mig och sa styrkan letar efter den skyl- unga män med nord- mer som jobbar, betalar hjärntvättade, infogar hans ner till islam kommer att att hon hört skott och att dige. afrikanskt ursprung på skatt och är helt vanliga, kompis Jimy Duarte, 27. ge sig på muslimer nu, det var en massa polisbilar platsen. säger Sofiane. En företrädare för Frank- säger han. och folk som sprang åt alla ”Kommer ge sig på” – Jag tror inte att vettiga rikes högerextrema parti Den sömniga Parisför- håll. Hon sa att vi skulle Ett hundratal journalis- människor kommer att ”De är hjärntvättade” Nationella Fronten menade orten Montrouge väcktes prata om det i kväll och ter och minst lika många blanda ihop vanliga musli- I Frankrike har röster nu i går att attentatet mot av flera skott i går morse, då ville att jag skulle stanna civila är här för att följa mer och de här radikala höjts för att värna om lan- Charlie Hebdo är ”ett resul- gärningsmannen krockade hemma i dag, säger Sofiane utvecklingen. islamisterna. Dessvärre dets sex till åtta miljoner tat av landets integrations- med en bil han kapat och Belhanda, 21. Från en förbipasserande kommer många som inte muslimers säkerhet. politik”, men i övrigt har

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet FFredagredag 9 9januari januari 2015 2015 EXTRA 1717 Nu lever de med rädslan

Strax efter terrordådet avrättade gärningsmännen en polisman. Foto: REUTERS Terrorismen sker inte i Guds eller Allahs namn Polismannen som ligger på en gata andre vice talman Björn Söder på i Paris elfte arrondissement och sin o!ciella Facebooksida. sträcker upp händerna i luften heter ”Så har Muslimerna visat sitt rätta ansikte igen. Det som skett och det Ahmed. som kommer att ske är bara bevis Hans namn är av arabiskt ur- för att muslimer är ondskefulla och sprung. Det betyder ”Den högt prisa- att deras religion är en täckmantel”, de”, eller ”den som konstant tackar skriver läsaren Lars-Idon Anders- Gud”. son till mig minuter efter attacken. Efter attentatet mot satirtidningen Charlie Hebdo har flera franska moskéer attackerats. Inga Det är ett av flera namn som profe- ”Nu ska du väl ut och kärleks- människor uppges ha skadats. Här moskén i området Sablon i Le Mans . Foto: AFP bomba någon moské”, skriver ten Muhammed bär. I Sverige lystrar Astrid Aron. 5 971 män till Ahmed. Och någon som kallar sig Grytulf Den Ahmed som ligger på marken Vankelhane börjar orera om i Frankrike är 42, gift, troende. ”moskébranden i Trollhättan”. När en terrorist, som precis (Ni vet, den i Eskilstuna. yttrat orden ”Vi har hämnats Moskébranden i Trollhättan profeten Muhammed”, går var för 21 år sedan.) fram till honom och avlossar ett skott mot hans huvud Det må verka som en dödar han i samma se- När gärnings- harmlös sak att slänga sig kund således profetens mannen är med fel stad, men det är namne. så synonymt för männi- Terrorism sker inte muslim gäller inte skor som Björn Söder, i Guds namn. Eller Allahs. samma regler Lars-Idon, Astrid och Terrorism är terrorism Grytulf att göra det. Fara och tro är tro. som när han är vit. med osanning, felaktig- Eller? Åtminstone inte heter, generalisera, sprida dynga, rädsla och hat. De Sätt ett vapen i handen på flödet på Face- tar inte till vapen, men på en vit man som dödar book och Twitter. skadar – på sitt eget sätt – 77 personer i Norge, och Eller i min och vårt samhälle. (Och innan vi pratar om den ensam- ni kastar er på tangenter- me gärningsmannens andra journalis- na för att hatmejla, nej det psyke, hur det kunde gå ters inkorg. är inte lika illa, men det är snett. lik förbannat inte okej.) Sätt ett vapen i handen på en svart Människorna ovan skapar ett ”vi man som dödar två poliser i New mot dom”, en alternativ värld där York, och vi diskuterar hans hudfärg muslimer är gärningsmän, aldrig Ett stort polisuppbåd fanns på plats i Montrouge där den kvinnliga polisen sköts ihjäl i går och publicerar statistisk om hur offer. förmiddag. Två misstänkta greps men har ingen koppling tillattacken mot Charlie Hebdo. svarta är överrepresenterade i fängelset. Det som hände i Paris i förr- Sätt vapen i händerna på tre går är fruktansvärt. Det ska för- debatten under det första här mentalt störda människ- moskéer i Frankrike attack- islamister som begår ett av- dömas högt och lågt, till öst dygnet efter attentatet präg- or. Jag är trött på att de här erats, uppger tjänstemän skyvärt dåd och dödar tolv och väst. lats av ord som ”enighet” och människorna smutsar ner enligt AFP. journalister i Paris, och vi Men det skedde inte ”mångfald”. Åtminstone min religion. Jag hoppas att Det finns dock inga pratar om deras religion. i Ahmeds namn. Varken profe- o"entligt. folk slutar generalisera och rapporter om att någon per- När gärningsmannen tens eller polismannens. – Vi var förvånade och säga ”det var en muslim som son ska ha skadats vid de är muslim gäller inte Det korrekta svaret, chockade över det som gjorde det”. Det är terroris- attackerna. samma regler som när som enligt islam alltid hände i går (läs: onsdag). Sen ter som gjorde PARIS han är vit. Åtminstone ska följa när någon hade vi inte alls väntat oss att det här, för inte i flödet på Face- nämner profetens något liknande skulle hända mig är de inte book och Twitter. namn, är inte ett här av alla ställen i morse, muslimer, säger Eller i min och andra skott. , السلا هيلع säger Karim Bensoussan, 24. Karim Bensous- journalisters inkorg. Det är Han har tagit sig till plat- san. ”Fredens religion alayhi as-salam. Det sen tillsammans med sina har visat sitt rätta an- betyder ”Frid vare vänner. Attacker sikte”, skriver Sveriges med honom”. – Jag skulle vilja säga något Efter attenta- Johanna Foto: Nikolai Sanne viktigt: Det är inte för att tet mot Charlie Frändén Jakobsen Olsson man är muslim som man gör Hebdo i förrgår johanna.franden nikolai.jakobsen sanne.olsson Carina Bergfeldt något sånt här. För mig är det har också flera @a!onbladet.se @a!onbladet.se @a!onbladet.se Nyhetskolumnist carina.bergfeldt@a!onbladet.se

ALLA ÄR VI CHARLIE VÄND

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet 1818 EXTRA FredagFredag 9 januari9 januari 2015 2015

PARIS Människor håller upp pennor i solidaritet med Charlie Hebdo under en demonstration i Paris. Foto: MICHEL EULER/AP

nALLA n Tiotusentals polis- Frankrike höll sorgedag. ÄR VI CHARLIE män jagade tidigt i mor- n n Från Berlin till se fortfarande terroris- Bangkok samlades terna som slog till mot tusentals för att hedra MAGNUS SANDBERG MAGNUS

satirtidningen Charlie offrens minne. oto: Hebdo. n n Och på sociala F n n Nu hedras världen medier delar miljontals över de tolv människorna som vägrar leva i rädsla som mördades: och försvarar yttrande- n n I Paris släcktes friheten frasen: Eiffeltornet när hela Je Suis Charlie.

PRAG En kvinna tänder ett ljus under en manifestation i Tjeckiens huvudstad. Foto: PETR DAVID JOSEK/AP

ROM Framför franska ambassaden i Rom samlades männi skor i protest mot terrordådet. Foto: ALESSANDRO BIANCHI/REUTERS

STOCKHOLM Aftonbladets redaktion håller upp skyltar med texten ”je suis Charlie” – ”jag är Charlie”. Uttrycket har snabbt spridit sig över världen som ett sätt att visa sympati med offren. Kommentarer från Aftonbladet.se Jag ﬁnner inga ord som kan beskriva Ondskans tunga har talat genom patroner! denna ofattbara grymhet. Tänker mest på Låt det onda begravas av kärlek! Jag tänker på alla som förlorade sina kära, barn sina för- er alla som har drabbats! Lennart Andersson älder. Hedra o!ren och trösta deras anhöri- ga. Sänder tusen kramar till er och gråter Mitt hjärta gråter verkligen. Alla mina tankar med er djupt i själen. Mohammed Rezania till de närmast berörda och de som för lorat sina ATEN En kvinna håller upp en ”je suis Charlie”-skylt översatt till grekiska vid Franska institutet. Foto: ARIS MESSINIS/AFP liv för detta vansinnesdåd! Hoppas världen går Jämlikhet mellan människor och folk är ihop på allvar för att bekämpa terrorism. Nu är det enda som kan döda terrorismen. Respek- det nog!” Cecilia Svensson tera dina medmänniskor och dig själv. GHJ Sverige står enade med det franska folket. Det som händer just nu är fruktansvärt Vi kommer aldrig ge upp vår demokrati eller vidrigt! Vi måste ta våra händer samman möjlighet att tala fritt om vad vi vill. Det kommer oavsett religion å börja bygga ett bättre sam- inte religiösa extremister eller män som Breivik hälle tillsammans oavsett var man kommer i Norge kunna hindra. Tillsammans för kärlek BANGKOK I Thailands huvudstad lade folk ut blommor och ifrån. Lars Strid och frihet. Charlie W tände ljus på marken. Foto: NICOLAS ASFOURI/AFP

AftonbladetAftonbladet FFredagredag 9 9januari januari 2015 2015 EXTRA 1919 ALLA ÄR VI CHARLIE

Aftonbladets läsare skickade in egna STOCKHOLM Aftonbladets redaktion håller upp skyltar med texten ”je suis Charlie” – ”jag är Charlie”. Uttrycket har snabbt spridit sig över världen som ett sätt att visa sympati med offren. hyllningsillustrationer. Foto: LÄSARBILDER

Vi måste kämpa för en värld med fred. Det Vilken hemsk värld vi lever i. Förstår inte gör jag genom att jag sörjer tillsammans med hur vissa människor tänker. Människan lär sig dem anhöriga. Och mina tankar går också till aldrig. Annette alla dem som ﬁck sätta livet till. Je suis Charlie. Carina Enered Mer kärlek och respekt än hat! Vila i frid. freedom Fruktansvärt!! Jag har följt särskilt två av satirtecknarna i ﬂera år och känner mig otroligt Det är så klart tragiskt det som hänt och fel medtagen och nedslagen att sådant kan på alla nivåer. Men det är också vardagsmat hända. Guest i många länder där krig och terror är något man ”lärt sig leva med”. Hoppas att vi aldrig behöver Vi får aldrig ge upp yttrandefriheten! Många vänja oss vid det och hoppas västvärlden är generationer har kämpat för demokrati, den beredd att kämpa ännu hårdare för att andra har inte kommit gratis. Vi ska kämpa med ord heller inte ska det ... Med det sagt ... hoppas de STAD I SORG I Paris höll Eiffeltornet mot dessa ”tillbakasträvare”. Je suis Charlie. skyldiga åker fast snart och tas levande och inte ljusen släckta och klockan 12 i går hölls en tyst minut i Frankrike för att hedra Guest fälls av ett ”vådaskott” utan av domstol. Andreas terrorattentatets offer. Foto: JACQUES DEMARTHON/AFP

ATT INTE HA NÅGOT ATT STRIDA MOT ÄR DERAS MARDRÖM VÄND

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet 2020 EXTRA FredagFredag 9 januari9 januari 2015 2015 ATT INTE HA NÅGOT ATT STRIDA MOT ÄR DERAS MARDRÖM ”En tidlös sorgsenhet flammar upp i min fars ansikte” – författaren och journalisten Mustafa Can om terrordådet mot tidningen Charlie Hebdo ag sitter vid min 86-årige utan tittar ner i golvet. Halvvägs fars sida, där han ligger på i korridoren sätter han sig en brits och väntar på sin i en stol för att vila. Han suckar tur medan personalen ljudligt och frågar: Jstressar mellan rummen och – Vilket namn har den känsla britsarna i den överfulla korri- som man vill beskriva när man doren. Det är först där, på Söder- slutligen inser att hoppet varit sjukhusets akutmottagning förgäves? i Stockholm, som jag läser om Uppgivenhet … missmod, för- massakern på satirtidningen söker jag. Charlie Hebdos redaktion. – Kanske det. En kamp mellan Far har fallit två gånger på kort galenskap och förnuft pågår. tid. Han har haft en mindre Men galenskapen slår mot oss blödning i hjärnan. Han pratar från alla håll. Judar, samer och om yrseln, rynkorna, den vär- du och jag, hur länge vi än har kande ryggen, de onda knäna bott här, kan visst aldrig räknas och de stela höftlederna. som svenskar. Och … Han är mycket rädd. Och han Och vad? är sentimental. – Kanske skulle någon tolka Han minns nu ungdomen i ett mitt ”men” som illvilligt men annat land. Barndomens dofter ”de” … ja, ”de” dödade även mig och smaker, ljud och ljus, säg- i den där attacken. ner och myter. Utvandringen och drömmarna om ett bättre Det är sällan jag sett far gråta liv. Mötet med det nya landet men nu sitter han på en stol i en i slutet på 1960-talet. korridor på en akutmottagning Krockarna när fattig förtryckt i Stockholm med tårar i ögonen historia mötte en rik, fri och väl- medan blötsnön faller från mående västerländsk framtid. himlen. Fabriksgolvet och den utslitna Jag sätter mig bredvid honom. kroppen. ”VI ÄR INTE RÄDDA” I förrgår kväll samlades tusentals människor i Paris för att visa sitt stöd för de tolv – Far, se dig omkring. Under- Den produktive mönster- sköterskor, sjuksköterskor, läka- människor som dödades vid terrorattentatet mot satirtidningen Charlie Hebdo. Foto: THIBAULT CAMUS/AP medborgaren som ofta möttes av re och underläkare och narkos- misstänksamhet, men som ändå sidan, med ansiktet mot den kala Och hotet är så stort, så nära, bränder mot tio mördade jour- läkare och ambulanspersonal alltid försökt bekräfta sitt värde. sjukhusväggen. Drygt en halv- så skräckinjagande att ingen nalister? Även om en råare ton från så många olika länder. Alla Främlingen som ändå alltid timma senare vill han sitta upp- plats finns för kompromisser. urholkar förtroendet mellan de som går och springer om- bedyrade sin lojalitet till Sverige rätt och ber mig berätta om vad Varken den ena eller den andra människor … vad är tusen kring och får det att fungera … och lagarna, alltid visade sin tidningarna skriver. Terrorattack sidan vill att vi – med olika tros- moskébränder mot en enda oavsett ursprung och religion. kärlek till landet och folket som mot det öppna sam- inriktningar, olika mördad satirtecknare, hur led- – Försöker du trösta mig? tog emot honom och senare hället, mot det fria ideologier och hud- sen jag än blir över provoceran- avbryter han. hans familj. ordet, mot yttrande- färger – ska finnas här de karikatyrer på Muhammed? – Kanske det! För lika lite som Och att åldras i exil, hur krop- friheten, mot demo- och vandra och andas Inga tempel i världen är värda andra extremister satte mördar- pen är i ett land, men tankarna kratin. på samma gator, torg, ett människoliv. Liv går alltid na världen i brand med terrorn i ett annat. – Alla högtids- bussar, arbetsplatser, före värden och övertygelser. i Paris. Världen kommer att åter- Om än långsamt väller tankar orden är sanna, Vilket namn kaféer eller ... samma Jag ber far, som bett fem få sina konturer. Den återfår och minnen fram. men … de främlings- sjukhuskorridorer. gånger om dagen i nästan alltid sina konturer. – Framtiden, säger han med ett ﬁentliga partierna har den Far sväljer några hela sitt liv, att inte hetsa Med rödsprängda resignerat ansikte, har redan i Europa, rasister känsla som gånger, tar sig för upp sig. Men han fortsätter. ögon skakar han överse- varit. överhuvudtaget, och huvudet och sänker – Terroristerna mördade ende på huvudet och Det är som om han för bokslut fundamentalisterna, man vill det mellan skuldror- inte bara tolv oskyldiga svarar: över sitt liv. måste alla vara na och mumlar något människor. De hjälpte – De konturerna ger Jag lyssnar, oförmögen att lyckliga i dag. Våldet beskriva när ohörbart. i dag till att sätta eld på oss inte de oskyldigt trösta min gamle far. När han bekräftar bägges man slutligen Förutom när han tusen moskéer. Och mördade tillbaka. med vidöppen mun förlorar världsbild. vill ha hjälp med att de har skapat Det är för sent blicken någonstans långt borta inser att ändra ställning eller Muhammed- att trösta mig slår jag på mobilen och kollar Vi samtalar om hur hoppet varit ber om lite vatten är karikatyrer nu … Kanske nyheterna. de extrema förklarar vi tysta. Först tio hundra år är det för- Med vilka adjektiv ska man sin extremism: I en förgäves? timmar senare, efter framåt. mätet av beskriva galenskapen i Paris? söndersliten värld är att läkaren förklarat Jag leder far mig att säga Jag förklarar vad som hänt för den nödvändig för att vad magnetröntgen mot utgången. det, men far, som undrat varför jag plöts- nå ett slutgiltigt lugn. Men det är visar och jag hjälpt far på med Han hukar jag dog ligt blivit så blek. inte lugnet utan avgrunden som kläderna, håller han om mina sig, möter i Paris En tidlös sorgsenhet ﬂammar är de extremas dröm. Ty att inte axlar och säger: inga blickar i går. upp i hans ansikte. Han sänker ha något att känna sig kränkt – Moskébränderna den senas- hakan mot bröstet och blundar. över, något att strida mot, är te tiden har gjort mig mycket Ber mig sen att lägga honom på deras mardröm. ledsen. Men vad är tre moské- Mustafa Can Författare och journalist tipsa@a!onbladet.se

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet 2222 EXTRA FredagFredag 9 januari9 januari 2015 2015 ’Charlie Hebdo har

slagitVildsint, provokativ och vilt åt alla håll’ ibland – skitrolig. I närmare 50 år har Charlie Hebdo förfärat sin stora publik i det satir- älskande Frankrike. Här är historien om tidningen som blev mål- tavla för terroristerna. När tecknaren Georges Wolinski fick frågan vad hans efterlevande bör göra med hans aska svarade han: – Häll askan i toaletten så att jag kan få se min hustrus bak varje dag. n ”Den sanna historien Smaklösheten är vecko- om lille Jesus.” magasinet Charlie Hebdos adelsmärke men trots dålig son säger att Charlie Hebdo ekonomi har de en stabil är en tidning som slår vilt läsekrets. omkring sig. – Det är mycket sexskämt, – Den slår åt en massa oli- att Hollande har liten snorre ka håll, ganska mycket som och sånt. Ibland är det rik- det jag gör själv, men per- tigt kul och ibland är det sonligen gillar jag inte allt ganska tjatigt, säger Afton- ”GROVKORNIG” Göran Greider och serietecknaren Nina Hemmingsson tycker att Charlie Hebdos satir ibland har fantas- som de gör. En del av deras bladets mångårige satir- tiska fullträffar och ibland riktiga lågvattenmärken. ”Man ska aldrig behöva vara rädd för att dö eller skadas – oavsett vilka teckningar var ganska vid- tecknare Leif Zetterling. teckningar man gör”, säger Nina Hemmingsson. Foto: ANDERS DEROS och LOTTE FERNVALL riga men jag tycker egent- I dag är Georges Wolinski ligen att det är ointressant död, ihjälskjuten. Smart och smaklöst – fransmännen älskar sin i sammanhanget, säger hon. Terroristerna trängde sig – Man ska aldrig behöva in på redaktionen med vara rädd för att dö eller automatvapen i händerna gamla satirtidning som har hundraåriga anor skadas – oavsett vilka teck- och sköt ihjäl totalt tolv per- sak med Frankrike. Man har trä!ar och ibland rik- lokaler i Paris. Re- ligt uppgift den förste att ningar man gör. soner. framställt kungar i form av tiga lågvattenmär- daktionen brann skjutas ihjäl av terroristerna. Men trots massakern Flera av de mördade med- päron och haft en nästan ken. Det finns många ner till grunden i förrgår kommer Charlie arbetarna hade arbetat till karnevalisk tradition av minoriteter i Frank- men trots det lät En miljon exemplar Hebdo snart ut med ett nytt och från på tidningen sedan karikatyrer och överdrifter. rike som retar sig på sig tidningens Nina Hemmingsson, nummer. starten 1969. Han påpekar att Charlie den här tidningen redaktionschef serietecknare som medver- Enligt AFP ska det ha Hebdo i sin satir angripit och tycker att den är Stéphane ”Charb” kar i bland annat Galago och hälften så ’Karnevalisk tradition’ både olika religiösa makt- full av stereotyper. Charbonnier Aftonbladets kultursida, många Göran Greider, författare havare och politiska organi- intervjuas i ruiner- berättar att hon påverkades sidor som och journalist, säger att tid- sationer som Tea party- Brann ner na med en tidning djupt av massakern i Paris. normalt – ningen har ena foten rörelsen i USA. 2006 publicerade Leif Zetterling. i handen: – Det var först när jag fick och tryckas i 1960-talets vänsterrörelse – De har slagit hejvilt åt Charlie Hebdo de – Om vi kan göra veta att Wolinski var en av upp i en och andra foten i en urgam- alla håll, säger Göran Grei- Muhammedkarikatyrer narr av allt i Frankrike för- tecknarna som det sjönk miljon mal fransk satirtradition. der. som Jyllands-Posten tryckt utom islam eller följderna av in eftersom jag har en exemplar John – Den här traditionen går – Min uppfattning är att året före. Några år senare islamism är det irriterande, slags relation till hans teck- i stället för Granlund tillbaka flera hundra år den är ganska grovkornig kastades en brandbomb in sa han enligt BBC. ningar. de vanliga john.granlund i tiden och är en fantastisk med ibland fantastiska full- på tidningens dåvarande Nu är också han död – en- Också Nina Hemmings 60 000. @a!onbladet.se Högt och lågt – här är flera av tidningen Charlie Hebdos förstasidor

n Apropå den franska filmen ”En oväntad n En muslim och en serietecknare möts vänskap” som på franska heter ”Intoucha- n Pedofila biskopar får ett tips av påven: n ”Hundra piskrapp om ni n När sångaren Michael Jackson dog: i en blöt kyss under rubriken: ”Kärlek är ”Satsa på att göra film som Polanski ...”. inte dör av skratt.” ”Michael Jackson äntligen vit”. bles”. En ortodox jude skjutsar en muslim starkare än hatet”. i rullstol och de säger att ”man inte får retas”.

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste met. Hälsar Björne

Aftonbladet Onsdag 14 januari 2015

PEKBÖCKER Synminnet har en man samtidigt ut jobbig förmåga att sabba även Strippade Doktor Glas räknar, den mest fulländade text. baserad på Hjalmar Inte kan jag dra mig till minnes klassiker Söderbergs roman, exempelvis Selma Lagerlöfs håll. Äntligen står präs- och hotar också med Gösta Berlings saga utan att ten i den BRUNA pre- fler pekböcker i se- samtidigt hemsökas av Thommy dikstolen. rien som döpts till Berggrens nuna, ur tv-serien från Herrgården är VIT, ”Min första klassiker”. Kulturchef: Åsa Linderborg Redaktionssekreterare: Helena Bergstrand Annonser: tel 08-725 20 00 Adress: Aftonbladet 105 18 Stockholm 1985 och återgiven på omslaget vargarna GRÅ. Störtlöjligt, visst, Tel: 08-725 24 60 E-post: [email protected] Internet: www.aftonbladet.se/kultur av den pocketutgåva jag en gång På det avslutande men också lite kul. köpte på Myrorna. uppslaget, visande en Vad kommer härnäst? En liknande sjuka riskerar nu att förlovningsring med Maja städar, base- drabba den del av det uppväxan- påskriften ”Elisabeth rad på Maja Ekelöfs Dagens Push Bibi de släktet som konfronteras med & Gösta”, har förla- Rapport från en skur- Hjälp Netanyahu komma Anna Janssons pekbok Gösta get till och med åbä- hink? I … dataspel längst fram i paraden i Paris. Berlings färger (Rámus). Här har kat sig med att Från A till Bruno K Spelet finns på hooliganspro. den kända romanen från 1891 trycka med GULD. Öijer? co.il/push_bibi/. strippats på allt utom sitt färginne- Som om det inte vore nog ger Petter Lindgren Karikatyrerna lika Carina Rydberg: Terrorattacken ändrar inte min inställning till Muhammed-bilder mitten av sjuttiotalet gjorde Rai- Att säga att man inte vill publicera just ner Werner Fassbinder filmen dessa av Charlie Hebdos teckningar be- Rädsla urholkar själen – en smärt- traktas av vissa som att rättfärdiga mor- sam berättelse om en medelålders den på tidningens tecknare. städerska som inleder ett förhål- För mig är det annorlunda. Att fortfa- lande med en betydligt yngre ara- rande – efter detta terrordåd – inte publi- Ibisk gästarbetare. cera karikatyrer av poeten Muhammed Deras relation bemöts med intolerans innebär att jag strävar efter en privatmo- av familj och grannar. Städerskans kolle- ral som inte tar hänsyn till våldsverkare. ger tar avstånd från henne och väljer att För om jag publicerar karikatyrer av äta sin lunch på ett annat ställe i den Muhammed – ska jag då inte även börja trappuppgång där de annars brukade sit- Nidbilderna av Muhammed är det ultimata dra judiska vitsar och bögskämt? ta tillsammans. maktspråket mot muslimer, menar Carina Eller ska jag agera i enlighet med min Så händer något – och plötsligt accep- Rydberg, författare och debattör. Foto: TT tidigare övertygelse: Den kränkte har teras städerskan. Hon bjuder in sina for- åsiktsföreträde. En judisk vits ska dras av na fiender till sitt hem och visar upp sin Fassbinder talade inte om val – utan om en jude. Och bögskämten är bögarna för- arabiske älskare som om han var en ny- omöjligheten att göra dem i den sociala unnade. inköpt möbel: Känn på hans muskler. Är kontext som är den västerländska. han inte tjusig? Hade han rätt? I fallet med Muhammed-karikatyrerna Städerskan har förlorat sin ”Det värsta I kölvattnet kring terrordåden blir det ännu mer komplicerat, eftersom kamp för frihet och hennes kär- i Paris är det redan efter några da- det muslimska avbildningsförbudet exi- lek till den arabiske gästarbeta- man kan gar lätt att se dess konsekvenser. sterar – om vi utgår ifrån att så är fallet. ren skitats ned – även av henne säga i dag är På Facebook talar mina kontak- Det finns olika åsikter i den frågan och själv. ter om behovet att häda. Inte ba- den för dagen mest populära är att Men vad hade hon för val? att man fort- ra islam föraktas – utan all religi- avbildningsförbudet är en blu! – en syn Fassbinders sätt att beskriva farande inte on. Tanken att man kan vara icke- på islam som bara tillämpas av extremis- människan som fången i ett för- troende men samtidigt respekte- terna. (Svenska Dagbladet 8 februari tryckande samhälle är än i dag är beredd att ra de troende tycks vara död. 2006) oöverträ!at. Alla är "ättrade – publicera Det värsta man kan säga i dag Men för en muslim som tar avbild- och ofta medvetna om det, vilket är att man fortfarande inte är be- ningsförbudet på allvar är det omöjligt inte gör saken bättre. Medveten- Muhammed- redd att publicera Muhammed- att reagera på en Muhammed-karikatyr heten om fångenskapen innebär karikatyrer” karikatyrer – en åsikt som tidiga- genom att måla en egen bild av profeten. en frånvaro av illusioner och en re var accepterad, eftersom pu- Den sortens försvar – som för oss är helt övertygelse om att inget går att föränd- blicering av dessa innebär att man krän- självklart – är för denna muslim otänk- ra. I stället gäller det att leva sitt liv på ett ker inte bara militanta islamister – utan bart. så uthärdligt sätt som möjligt – trots att även troende muslimer i största allmän- Detta vet var och en som gör en det innebär ett liv i ofrihet. het. Mohammed-karikatyr. Den är det TAGGAD MANIFESTATION En av

Jia Pingwa tillhör den andra ge- som i viss mån hela Jia Pingwas nerationen författare som ”släpp- författarskap, en nagel i ögat på tes lösa” efter ”Den stora prole- Komik mitt i tragiken den kulturkonservativa, vänster- tära kulturrevolutionens” slut deras berättelser utan också att ratörer som Kafka, William Faulk- reaktionära offentligheten, sam- 1976. Den första generationen de senare engagerade sig mer i ner och Garcia Marquez. tidigt som han tillhör en av publi- brukar beskrivas som den som frågor om litterär gestaltning och kens absoluta gunstlingar. skrev om sina ärr och sår, dit hör retoriska uttrycksmedel, i en mer Romanen ”Lyckan”, är en av Jia Två upplevelser spränger sig Zhang Jie och Shen Rong. Den konsekvent ambition att lämna Pingwas populäraste romaner, i fram under min läsning av Jia andra generationen brukar be- bakom sig den enfaldiga social- jämnbredd med Qinqiang (2005), Pingwas roman, stiltroget över- tecknas de ”rotsökande”. Dit hör realismen. hjälpligt översatt till Shaanxi- satt av Anna Gustafsson Chen. också Mo Yan, Han Shaogong, Till skocken hörde därmed opera, och Övergiven stad, först Det makligt godmodiga, dag- Liu Xinwu, Feng Jicai och Deng också litteraturkritiker, som Li publicerad 1993, strax förbjuden boksbladmässiga tempot i be- Youmei. Tuo, och i deras litterära följe på grund sina sexskildringar och rättelsen. Om hur den ﬂöjtspe- Jia Pingwa (född 1952), flerfaldigt Vad som skiljde de två sorter- fanns inte bara kinesiska förfat- inte återutgiven förrän sjutton år lande lumpsamlaren Lyckan Liu prisad kinesisk författare. na var inte bara ämnesvalet för tare utan också utländska inspi- senare. Och då fortfarande, lik- och hans vänner och kollegor

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. Hälsar Björne

Aftonbladet Onsdag 14 januari 2015 5 Blodiga fackstrider i vilda västern Lars Sunds roman Colorado Avenue aktiv i IWW, liksom senare Joe Hill. Vinterdagbok 1 (1992) börjar i den fattiga österbottniska I samband med en gruvstrejk skjuts han skärgården på 1800-talet, tar omvägen ihjäl av Pinkertonagenter, i den amerikan- Järnspisen i världens mitt över USA och 1890-talets blodiga fack- ska demokratin var det skottpengar på Den kom till slut. Eller vi till den. När man klev av tåget knarrade liga strider, brakar vidare in i ﬁnska inbör- politiska radikaler. Återbördad till Finland SÖDERBERG ANGELICA det till under foten i den nyfallna snön. oto:

deskriget för att gå i mål i förbudstidens har Dollar-Hanna, som hon genast får he- F Lyckan behöver inte vara stor, oftast är den liten. Ett par grader finska 20-tal, med en smugglarhövding ta, nog pengar att skaffa handelsbod. under noll bara. kallad Kanisterkungen. Mer kunde berättas, men det är onö- Inne i stugan är det lika många grader fast på plussidan. En tim- Han är son till Dollar-Hanna, som digt. Redan det sagda ger en aning om me och ett björkfång senare har de stigit till fem, två timmar senare mycket ung utvandrat till USA och via hårt spännvidden i denna roman. Sund leker är den uppe i femton och man kan ta av sig mössan. arbete och slumpens skördar blivit ägare gärna med berättarformen, som när Ed Järnspisen, tänker jag alltid såna här dagar, är krönet på den tek- till en krog i vildaste västern. Där Ness död skildras i stumfilmsform. niska utvecklingen. Vi har inte kommit längre, eller lägre. mötte hon sitt kärleksöde i Dags för en användbar klyscha: Kring järnspisen cirklar fortfarande världen och planeterna här gestalt av Ed Ness, en läsfest. och nu. en dynamitstinkande LITTERÄRA GATOR 10 Gunder Krönet på den tekniska utveck- Vinterdagen tittar in. Den nickar instämmande. finsk gruvarbetare, Andersson lingen, enligt Joar Tiberg. Joar Tiberg rerna lika fel som judevitsar ultimata maktspråket: Det här kan vi gö- i Paris hade samma tanke. Men om vi in- ra. Men inte ni. Ni är besegrade. te ser upp så blir e!ekten densamma som Attacken mot Charlie Hebdo beskrivs den Baader-Meinhof såg framför sig. som en attack mot yttrandefriheten – och Och den Fassbinder förutspådde i sina så förhåller det sig naturligtvis. Men vad filmer. man glömmer är att man talar om en ytt- Mer förtryck. Mindre fri vilja. randefrihet som är förunnad oss väster- Det är svårt att inte ta del av den stora länningar. För en muslim som anser att manifestationen mot terrordådet mot avbildningsförbudet existerar finns den Charlie Hebdo utan att bli berörd. Men inte – och den verkar heller inte vara sär- jag frågar mig ändå: De andra o!ren då? skilt efterfrågad. De som inte var serietecknare? De som För denna muslim är det inget problem bara råkade befinna sig på Charlie Heb- att man inte får avbilda profeten. dos redaktion, och de som sköts ihjäl i Problemet uppstår när icke-muslimer den judiska matvarubutiken? börjar göra det. Vilka var de? Förtjänar inte även de att bli sörjda och mor- Så hur löser man detta problem? den på dem fördömda? Förhoppningsvis inte genom att Självklart, säger de flesta. i ett land där det kryllar av främ- Men de får inte plats just nu. Vi lingsfientliga högerextremister sörjer dem som gjorde det som rusa in på en tidningsredaktion var oacceptabelt för islamister. och skjuta ihjäl några serieteck- De andra hinner vi liksom inte nare. Det är inte bara oförlåtligt – med. det är dessutom korkat. Men det är just det som har Det finns säkert många som hänt. kommer att ändra sin inställ- Fassbinder hade kunnat göra Fassbinder-filmen ning vad gäller avbildnings- mycket av detta. Det går inte att ”Rädsla urholkar förbudet av profeten Muham- protestera mot förtrycket – efter- själen”. med – just på grund av ter- som man själv är en del av det och efter- rordådet mot Charlie Hebdo. som det är en fångenskap man inte kan Själv tänker jag inte göra det. Jag tän- bryta sig ut ur. ker försöka motbevisa Fassbinder – och Det fria valet existerar inte. Det enda vara trogen den övertygelse jag hade inn- som existerar är den egna rollen i en so- an attentatet mot Charlie Hebdo genom- cial kontext man inte kan förändra: Mak- fördes. ten går inte att bekämpa. Vi försöker in- Jag tänker inte publicera Muhammed- te ens. Vi skjuter ihjäl några konstnärer i karikatyrer. Jag tänker också avhålla mig stället. från att dra judiska vitsar och dra bög- När Baader-Meinhof ligan var aktiv un- skämt. För om jag inte är trogen denna der 70-talet var målet med attentaten att övertygelse har våldet, ofriheten och för- den förtryckande staten skulle visa sitt trycket vunnit. rätta ansikte – det ansikte man ansåg dol- Min yttrandefrihet är den jag väljer de sig bakom den demokratiska ytan. själv. miljontals deltagare i manifestationen mot terrorvåldet i Paris i söndags. Foto: AP Jag är inte så säker på att terroristerna Carina Rydberg

Wufu och Åttan Huang och Shi blod, för att kunna bygga det ef- Det är just genom att bädda in att hindra den dödes själ från att Kackalorum drar runt med sina ROMAN terlängtade huset. Hans käresta den starkaste livstragiken i den ﬂy sin kos. kärror. De fyller dem med tid- » Lyckan Meng är hårfrisörska, men som humoristiska löpande berättel- När detta bara låter sig beskri- ningspapper, rivningsträ, metall- Jia Pingwa så många av Folkrepublikens sen, som Jia Pingwa uppnår sin va som komik, aldrig kan byggas skrot, kanske ett gäng bortkas- Övers. Anna hårfrisörskor är hon lika mycket samhällssatiriska effekt. Genom till någon storartad tragisk kat- tade sprutor, för att vid dagens Gustafsson Chen prostituerad som coiffeuse. Alla att konsekvent beskriva degrade- harsis, så blir det, med den rät- slut, om allt har gått bra, belöna Wanzhi hennes intjänade pengar går till ring av de maktlösas liv och död. trogne kritikern Xiao Yings ord, sig med en extra god omgång att underhålla polisen på hemor- Som när Lyckans bästa kom- ”ett skrivsätt med smak av det nudlar med något efterlängtat minnesmärken, i det sig tilldela- ten, för att de ska besvära sig pis Wufu dör, och han sedvane- obetydliga, lågsinta, dystra och sovel som tilltugg. Helt enkelt de lumpsamlardistriktet. med att leta efter hennes brors mässigt måste återbördas till till och med obsce- historien om hur ett gäng mig- Men redan i förutsättningarna sjappade mördare. En av hennes hembygden för att jordbegravas. na”. rantarbetare från landsbygdssta- har tillvarons dramatiska våld- bästa kunder är möjligen den ri- Det enda sättet är att vira in Det vill säga: upple- den Shangzhou lever livet i den samheter utspelat sig. Lyckan ke man som har köpt Lyckans kroppen i en matta, med innehål- velsebart och genom- gamla kejserliga huvudstaden själv har sålt sin ena njure, när njure, som denne därför betrak- let föregivet som ﬂäsk, med en skådligt. Siàn, strösslad med historiska det blev för riskabelt att sälja tar som sin hemligt förbundne. vit tupp fästad vid emballaget för Göran Sommardal

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet 1212 EXTRA OnsdagOnsdag 14 14 januari januari 2015 2015

Sigolène Vinson stod öga mot öga med Said Kouachi på Charlie Hebdos redaktion. ”Var inte rädd. Jag ska inte döda dig. Du är Hon en kvinna och vi dödar inte kvinnor”, sa han till henne. såg terrorn i ögonen Sigolène Vinson skonades av mördarna Terroristen hittade henne – gömma sig i ett av de andra Jean-Luc under bordet, i blodbadet. Överallt låg men hon överlevde attack- rummen. Där hade en grafi- säger Sigolène Vinson till döda kollegor. Hon berättar en på Charlie Hebdo. ker redan tagit skydd under tidningen. för tidningen att hon var – Han sa ”vi låter dig gå ett bord. Från sitt gömställe Hon kommer ihåg exakt tvungen att kliva över deras eftersom du är kvinna”, kunde hon höra hela hän- vad han sa till henne: kroppar för att komma åt sin säger medarbetaren delseförloppet utanför. – Var inte rädd. Jag ska mobil som låg kvar Sigolène Vinson till Le – De avfyrade skottsalva inte döda dig. Du är en kvin- i handväskan. Hon ringde Monde. efter skottsalva, sakta. Ingen na och vi dödar inte kvinnor. polisen. Kriminalreportern Sigo- skrek. Alla måste ha varit Men reflektera över vad du – Kom fort. Alla är döda. lène Vinson hade med sig en chockade, säger hon till tid- håller på med. Vad du gör är Alla är döda, skrek jag. födelsedagskaka till teckna- ningen. dåligt. Jag låter dig gå och Medarbe- ren Luz när hon kom till eftersom jag gör det ska du taren Luz, jobbet på Charlie Hebdos ”Han verkade osäker” läsa koranen, sa Said Koua- som skulle redaktion för en vecka sedan Plötsligt kom en av terror- chi enligt Vinson. få födelse- – hon hade köpt den i bage- bröderna, Said Kouachi, och dagstårtan, riet på hörnet. ställde sig i dörröppningen. Ringde till polisen var förse- Medarbetarna hade pre- – För någon sekund verka- Hon vågade knappt röra nad till mor- cis satt sig ner till morgon- de han osäker. Precis som huvudet, men nickade, skri- gonmötet Olof mötet när Sigolène Vinson om han försökte komma ver Le Monde. och över- Svensson hörde de första skotten. ihåg mitt namn. Jag vet att Senare vågade hon sig ut levde också olof.svensson Hon lyckades fly ut och han inte hade upptäckt ur kontoret och klev rakt in attacken. @a!onbladet.se TERRORISTERNA Bröderna Kouachi gick in på satirtidningen Charlie Hebdos redaktion i Paris och öppnade eld. Totalt dödade de 12 personer i attentatet förra veckan. Foto: REUTERS Lilian, 27, gömde sig under diskbänken när terror- bröderna intog tryckeriet. Lilian, 27, larmade polisen – med mördarna i samma rum Det var nära att en av Lilian Lepere var en av två Hans chef, Michael mestadels med hans chef dem upptäckte hans som arbetade på det famil- Catalano, upptäckte de inne på ett kontor, bredvid gömställe i skåpet. jeägda tryckeriet i Dam- beväpnade bröderna rummet med diskhon. Vid – Han drack från kranen martin-en-Goele i fredags. sekunderna innan de kom ett tillfälle hörde han skrik och jag kunde se hans in. Chefen skrek åt Lilian – sedan kom en av dem in skugga, säger Lilian till Chefen skrek Lepere att fort springa där- till honom. France 2 TV. Tidigare har det kommit ifrån. Fler och fler vittnesskild- uppgifter om att han låg – Jag gömde mig under en ”Såg hans skugga” ringar från förra veckan, då gömd i en pappkartong diskho i ett skåp med två – Han öppnade kylen och terrorbröderna Said och under brödernas belägring. dörrar. 70 gånger 90 centi- var bara 50 centimeter bort. Cherif Kouachi höll Frank- I en intervju med France 2 meter. 40 centimeter djupt, Jag trodde han skulle leta rike i skräck, når världen. TV berättar han själv om säger han i intervjun. igenom alla skåpen. Han Lilian Lepere och Michael Catalano. Foto: FRANCE 2 TV/SKY NEWS Den grafiska designern händelsen. Terrorbröderna höll sig drack från kranen och jag

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet OOnsdagnsdag 14 14 januari januari 2015 2015 EXTRA 1313 När terror bekämpas med lagar försvinner frihet och demokrati En av politikernas favorit- Sverigedemokraternas discipliner är att låta nättidning SD-Kuriren fruktansvärda terrordåd sedan den publicerat några profetkarikatyrer. rättfärdiga i princip vilka Det var ju onekligen nya lagar som helst. material som kan anses ha Efter Paris är de i farten syftat till att uppvigla till igen. hat och terror. Från politiskt behov av att Ministermötet i Frank- visa handlingskraft till lag- rike i söndags ledde fram stiftning är steget dess- till ett gemensamt uttalan- bättre långt, men det finns de från ministrar från elva skäl att känna oro. EU-länder samt den ameri- Efter dåden den 11 sep- kanske justitieministern tember 2001 i USA har Eric Holder, där nationer- terrorismen nämligen nas ”beslutsamhet att använts för att legitimera gemensamt bekämpa nya lagar och stra!skärp- terrorism” betonades. ningar om allt mellan Det låter vid en första himmel och jord. anblick betryggande, även om det internationella Den europeiska arreste- samarbetet inom detta ringsordern har urholkat område sedan länge är väl- rättssäkerheten och etablerat. används för att lämna ut Enligt politikerna, däri- allt från terrorister till bland Sveriges inrikes- knarkare. Telebolag har minister Anders Ygeman, ålagts att lagra all trafik och är det absolut nödvändigt antikhandlare måste att internetoperatörer an mäla större penning- samarbetar med rege- transaktioner, för att ta ringar för att övervaka bara några exempel. och ta bort material som Bara tre år efter att ”syftar till att uppvigla till skyskraporna föll hade hat och terror”. Sverige genom ett tiotal Det reser onekligen frå- rambeslut i EU och gor. genom sex lagändringar inskränkt friheten för oss Uppvigling, att i ord eller alla. skrift uppmana andra att Det har sett likadant ut begå brott, är redan olag- i hela västvärlden och 2009 ligt i Sverige. Den skyldige lade den internationella kan dömas till upp till fyra juristkommissionen fram års fängelse. en rapport som slog fast att Det borde rimligen vara de mänskliga rättigheterna en polisiär uppgift att nosa gravt har åsidosatts. rätt på sådan brottslighet Juristerna krävde att på nätet, inte nätleverantö- antiterrorlagarna skulle rernas. avska!as eller i varje fall Dessutom samarbetar mildras, men inte mycket redan operatörerna med hände. polisen då det finns kon- Först efter Snowden och kreta misstankar mot per- avslöjanden om massöver- soner eller organisationer. vakning av närmast obe- Och vad menar politi kerna griplig storlek mattades med hat? Hat är en lagstiftningsivern. mänsklig känsla som är meningslös att kriminali- Det vore djupt olyckligt sera. Hat försvinner inte om ledande politiker ut- för att det förbjuds. nyttjar de fasansfulla dåden i Paris till att få fart på Risken med en så här utvecklingen av över- pass svepande formulering vakningssamhället igen, är att den utmynnar i att även om den cynism som internetleverantörerna en sådan strategi förut- tvingas hålla koll på sätter inte skulle kommunikation på förvåna. nätet och slå larm Terrorismen Charlie Hebdos redaktion i Paris och öppnade eld. Totalt dödade de 12 personer i attentatet förra veckan. Foto: REUTERS om åsikter som måste bekämpas myndigheter av en med kraft och ge- Under de åtta timmar han eller annan anledning nom internationellt hölls som gisslan gav anser vara tvivel- samarbete. Lilian, 27, larmade polisen – med mördarna i samma rum han bland annat terror- aktiga. Men hur mycket kunde se hans skugga, alla. Säg till polisen att Efter en intensiv skott- bröderna ka!e – allt för att Paradoxalt nog är vunnet säger Lilian Lepere till ingripa” lossning och flera explo- distrahera dem så att de ansåg Ygeman om den France 2 TV. Via pappan fick han även sioner hörde han till slut inte skulle hitta Lepere. så sent som demokrati Han förstod att han kontakt med polisen. röster. Han såg hur dörren Lilian Lepere säger härom dagen politi- snabbt måste larma poli- – Jag visste då att jag kun- till utrymmet öppnade sig. under intervjun att han är i en intervju kerna sen men vågade inte lirka de ge dem information, jag Polisen tog ut honom evig tacksam för att chefen att UD gjor- säger sig fram telefonen i det trånga kände ju till anläggningen. genom ett fönster där en varnade honom så att han de fel som år skydda utrymmet. Jag visste då att de skulle läkare väntade. hann springa i väg och 2006 satte i själva Sedan tog han risken och skicka ett team. gömma sig. press på ett verket skickade i väg ett sms De dramatiska dygnen Bjöd på kaffe – Det är tack vare honom webb hotell att intill sin pappa: ”Jag ligger slutade med att bröderna Även Lilian Leperes jag lever i dag. släcka ner skränks? gömd på första våningen. sköts till döds på tryckeri- chef, Michael Catalano, Olof Svensson Jag tror att de har dödat et. överlevde terrorattacken. olof.svensson@a!onbladet.se Oisín Cantwell Reporter och nyhetskrönikör oisin.cantwell@a!onbladet.se

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste met. Hälsar Björne

Aftonbladet Torsdag 15 januari 2015

SATIRTIDNING ”Allt är förlåtet Man ger sig inte, man fortsätter, – Jag är Charlie” står det på den Charlie Hebdos något annat vore förvånande från skylt som Mohammed, eller i alla senaste skämt en satirtidning som ges ut i ett fall en muslim håller i handen fram- land med en satirhistoria som går för sig medan en tår trillar nedför ra skämtteckningar om terrorister tillbaka till åtminstone 1500-talets kinden. Gårdagens nummer av (”Att bli tecknare kräver 25 års ar- Rabelais. Men att Egypten, Indo- Charlie Hebdo, nr bete, terrorist blir nesien och nu senast Turkiet cen- 1178, är dubbelt så man på 25 sekunder surerar tidningen är heller inte för- Kulturchef: Åsa Linderborg Redaktionssekreterare: Helena Bergstrand Annonser: tel 08-725 20 00 Adress: Aftonbladet 105 18 Stockholm tjockt som vanligt – ett jobb för lata vånande. Tel: 08-725 24 60 E-post: [email protected] Internet: www.aftonbladet.se/kultur och trycks i tre miljo- och onanister”), men Vid sidan av diskussionen kring ner exemplar. Paris också om påven och kränkningar, frågar jag mig dock 700 000 nummer alla de som stött sa- om vi i dag anser att det finns ett sålde slut på några tirtidningen med att påbud att ta del av sådant som vi Dagens Järnrörsbilderna minuter. Raskt bjöds säga att de också är uppfattar som kränkande. Kent Ekeroth har överklagat den numret ut för höga Charlie (Je suis Men för att låna Montaignes I … upphovsrättsparodi dom som gett honom rätt till skade- priser på diverse Charlie): ”Jag är devis: Vad vet jag? stånd då Dagens Media publicerat auktionssajter. lycklig”, ”Jag är Je suis Claes. hans bilder. Foto: URBAN ANDERSSON I numret finns fle- r asist”, etcetera. Claes Wahlin

Christoph Schlingensief, ”Animatograph – Iceland- Edition. (House of Parlia- ment/House of Obsession) Destroy Thingvellir”, 2005 Foto: TERJE ÖSTLING

FastBIOGRAFI i bordellhärvan » Och jag är fri – Lennart Geijer och hans tid Ulf Bjereld Atlas förlag

ör den som i likhet med underteck- nad tillbringat jul- och nyårshelger- na i apati framför tv:n känns Och jag är fri, Ulf Bjerelds biografi över Lennart Geijer, märkligt aktuell. De svenska inslagen i SVT:s pro- Fgramtablå ägnades nämligen åt ett antal så kall- lade a!ärer från det förra årtusendet i vilka den förre justitieministern spelar en framträdan- de roll. Snurrig psykoanalys I serien Den !ärde mannen uppträder han Det är snart femton år se- han här har uppfunnit är liv och Berthold Brechts in- som regeringens förhandlare under ockupa- dan Jörg Haider och hans KONST snarare en kameraöverva- tresse för främmandegör- tionen av den västtyska ambassaden i Stock- frihetsparti kom in i Öster- » THE ALIEN WITHIN – kad upplevelsemaskin som ning, visas ett urval doku- holm 1975. Långfilmen Call girl handlar uttryck- rikes regering. Som ett di- A living laboratory of på samma gång filmar och mentationer av Schlingen- ligen om Geijera!ären 1976. Och som extra bo- rekt svar på detta skapade Western society visar upp själen, eller kan- siefs övriga verk. nus fick tv-tittarna en repris av Apelsinman- den tyska konstnären Malmö konsthall ske bättre: vår oroliga tids- Utställningen består ut- nen, en skildring av 1950-talets Kejne-härva då Christoph Schlingensief Till och med 1 mars 2015 anda. över detta av videofilmer en pastor vid Stadsmissionen i Stockholm fick (1960–2010) tv-serien Huller om buller bombar- och annat material från det Vilhelm Moberg att tro att ärkebiskopen, po- Ausländer raus! Schlingen- deras besökaren med ab- Malmöbaserade teatersäll- lisledningen och halva regering- siefs Container. surda filmfragment, citat skapet Institutets nyavan- en var aktiva medlemmar i en Formatet hämtade han från Eddan och böneutrop. tardistiska uppsättningar. homosexuell mördarliga. från Big brother, såpan för- I verkets centrala rum Schlingensiefs sista år lade han till just en contai- snurrar ett brokigt runt sammanfaller med Institu- I den lika dramatiska Call Girl ner. Och i stället för homo scengolv. Även om det går tets verksamhet i Malmö. firar den socialdemokratiska godzilla sapiens-kids var långsamt tappar man partiledningen orgier med nak- deltagarna asylsökande orienteringsförmågan. Den samtidshistoriserande Ulf Bjereld. na prostituerade. Olof Palme immigranter som själva På detta vis spelar verket slagsidan i The alien within Foto: JESSICA drar över "ortonåriga flickor på SEGERBERG fick rösta ut varandra ur med galleriets möjligheter uppmanar till reflektion Grand Hotel medan hederliga landet. Varje dag fick delta- att destabilisera vårt för- över konstens relation till poliser och vittnen slaktas på löpande band av garna besök av österrikis- nuft, med löfte om att det- den parlamentariska rasis- blodtörstiga dramaturger. ka kulturpersonligheter så ta ju ändå bara är konst. men. Och visst knyter det Lennart Geijer har fått gå till historien som som Elfriede Jelinek och Likväl framkallar situatio- samman Schlingensiefs stortorsk och horbock. Ulf Bjereld har satt sig Paulus Manker. ”A living laboratory of Wes- nen vår tids reaktionära projekt med en lokal i sinnet att i stället lyfta fram Geijers insatser tern society”, installations- begär att få fast mark un- konstaktör. Men det vore för en humanare kriminalvård, ett försök som Denna konstpolitiska in- bild. Malmö Konsthall, 2014. der fötterna. På en gammal mycket sagt att det pekar är värt all respekt och dömt att misslyckas. tervention gjorde Schling- Foto: TERJE ÖSTLING burkteve hörs en manlig ut några framtida möjlighe- På den fråga varje normalt funtad snuskhum- ensief till en av den tysk- Thingvellir från 2005 som karaktär katatonisk uppre- ter. mer ställer sig – jamen hur var det med justi- språkiga kulturvärldens utgör det centrala verket i pa en möjlig lösning: vi Enligt programförkla- tieministern och hororna? – svarar Bjereld med största agitatorer mot ra- grupputställning The alien måste förstöra parlamen- ringen utgör utställningen ett rungande jaså. Vad som förefaller belagt är sism i dagens Europa. Ef- within. Ett projekt som vill tet. en ”thinktank” med tillfälli- att Geijer haft en långvarig relation med åt- ter mängder av filmer, pjä- utforska hur det väster- På ett något mer subtilt ga inspel av bland andra minstone en prostituerad kvinna, vilket på den ser och konstaktioner pre- ländska samhällets struk- sätt än i tv-serien Auslän- Jeuno JE Kim, Ewa Einhorn tiden inte var stra!bart. En avgörande skillnad senteras han nu för första turer äventyras av ett poli- der raus! gestaltar Anima- och Trinh T Minh-ha. Men mellan Geijer och de andra politiker som gången i stort format på en tiserande av ”rädslan som tograph kort sagt ett sam- innan det sker framstår The namngavs i rikspolischef Carl Perssons be- svensk konstinstitution. en ny norm”. tida begär utan att skapa alien within snarare som en römda promemoria är att Geijer helt öppet vi- Det politiska läget kunde Att utgå från Schlingen- någon trygg plats för re- psykoanalytisk ”emotank”, sade sig på stan och besökte konstutställning- dessvärre inte vara mer siefs installation känns lo- flektion. där samhället ar tillsammans med sin väninna. Någon risk för passande. giskt eftersom det framför självt ligger och utpressning förelåg alltså knappast. På Malmö konsthall är allt påminner om ett spök- Vid sidan av detta mäster- snurrar på diva- det Schlingensiefs total- hus. Ordet animatograph verk med rötter i både Jo- nen. Postmästarsonen Lennart Geijer blev socialist konstverk Animatograph – är visserligen ett äldre ord seph Beuys utsuddande av Fredrik under sina studier i Lund och avbröt sin juri- Iceland Edition. Destroy för cinematograf, men det gränsen mellan konst och Svensk diska karriär sedan han mot sin vilja följt lagens bokstav och dömt en hönstjuv till fängel-

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet 1010 EXTRA TorsdagTorsdag 15 15 januari januari 2015 2015 PETER WIXTRÖM PETER oto: F Här gömde sig

Helle Klein ska gästpredika under mässan … ’terroränkan’

… tillsammans med Özz SÅGS PÅ FLYGPLATSEN Hayat Boumeddiene fångades på en övervak- PATRULLER I PARIS Franska militärer övervakar tunnelbanestationen Nûjen. Foto: CAROLINA BYRMO ningskamera tillsammans med en man när hon reste in i Turkiet. Foto: EPA/TT Trocadero och andra högriskområden i Paris. Foto: EPA/TT Vi sänder tackmässa från Paris Svenska kyrkan i Paris vill tacka för allt stöd under Tidigare i Aftonbladet. terrordagarna – med en mässa. Aftonbladet TV kommer Spårad till hotell i Istanbul att sända den direkt. Gästpredikanter blir – nu jagas medhjälparna Özz Nûjen och Helle Klein. Terroränkan Hayat Bou- diene gömde sig i Istanbul. Tanja Kamensky är meddiene flydde till Syri- Enligt tidningen spendera- kyrkoherde i Svenska en dagarna innan attenta- de hon två nätter på Bade kyrkan i Paris. ten i Paris. Otel i rum 102. Hon lämna- – Det har Brittiska The Sun har de i princip inte rummet, varit tumult- hittat hotellet i Istanbul som kostade drygt 500 kro- artade dagar där hon gömde sig innan nor per natt, under vistel- och många är hon korsade gränsen. sen. På en vägg i rummet väldigt skaka- Turkisk polis jagar nu hängde en tavla på Ei!el- de. Tanken är Tanja hennes medhjälpare. tornet. att skicka en Kamensky. Fransk polis misstänker Hayat Boumeddiene tros hälsning här- att minst tio personer ingår ha bott på hotellet tillsam- ifrån, där vi vill lyfta fram i den terrorcell som låg bak- mans med en annan miss- den fina känslan vi fick om attentaten i Frankrike. tänkt, en 23-årig man. efter den magnifika mani- Runt om i Europa jagar Hotelldirektören vill inte festationen i söndags, säger nu polisen medhjälpare till ge några kommentarer till hon. bröderna Chérif och Saïd tidningen. Kouachi samt till Amedy – Polisen har tagit över- ”Reportrar på plats” Coulibaly. vakningsfilmerna. Vi kan Mässan, som kyrkan En av de mest eftersökta inte säga ett ord, säger kallar ”Med kärlek från är änkan till Amedy Couli- direktören till The Sun. Paris”, sänds söndagen den baly – mannen som låg bak- 1 februari av Aftonbladet om attacken mot den judis- Spåren slutar i Syrien TV. ka matbutiken och mordet Tidigare har bland annat – Vi gör en stor sändning på en polis. Sky News publicerat över- i anslutning till mässan vakningsbilder som visar med intervjuer, reportage ”Var tunga vapen” Hayat Boumeddiene anlän- och reportrar på plats, Änkan Hayat Boumed- da till en flygplats i Istanbul säger Jan Scherman, a!ärs- diene, 26, misstänks bland den 2 januari. På bilderna områdeschef för Afton- annat ha varit delaktig i att står hon vid passkontrollen bladet TV. föra in, till Frankrike, de tillsammans med en annan, automatvapen som använ- manlig passagerare. ”Viktigt att fortsätta” des i terrorattackerna. Turkiets säkerhetstjänst Gästpredikanter under – Det här var tunga vapen. har även lyckats spåra hen- mässan är skådespelaren Vi pratar om raketgevär – nes mobiltelefon. Den sista Özz Nûjen och Afton- det är inte som att köpa en signalen som fångades upp bladets tidigare politiska baguette i butiken runt kom från ett IS-kontrollerat chefredaktör Helle Klein, hörnet, säger Christophe område i Syrien. i dag präst och chefredak- Crepin vid den franska poli- Enligt The Sun har turkisk tör på Dagens Arbete. sen till nyhetsbyrån AP. polis slagit till mot personer – Det är viktigt att fort- Turkiska myndigheter i landet som sätta ta ställning för alla har bekräftat att Hayat Bou- misstänks människors lika värde, för meddiene flydde till Turki- ha hjälpt religionsfrihet och yttran- et den 2 januari. Sex dagar Hayat Bou- defrihet. Att vara uthålliga senare – samma dag som meddiene och inte bara agera när ett Amedy Coulibaly sköt ihjäl över grän- terrordåd händer, säger Jan en kvinnlig polis i Paris – sen. Det är Scherman. korsade hon gränsen till oklart om Olof (Aftonbladet-TT) Syrien. någon gri- Svensson SOV UNDER EIFFELTORNET Hayat Boumeddiene bodde i rum 102 på Bade Otel i Istan- Brittiska The Sun har nu pits i till- olof.svensson bul innan hon korsade gränsen till Syrien där spåren försvinner. Foto: IAN VOGLER/BULLS hittat hotellet där Boumed- slagen. @a!onbladet.se

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste met. Hälsar Björne

Aftonbladet 18 Torsdag 15 januari 2015

ad ska du bli”, sjöng Eb- Man kan tolka det som att ing- ba Grön, ”Vaskarubli” en tragedi är stor nog att tvinga sluddrade Dag Vag. Vi västvärlden ur sitt självcentre- såg alla hotet: ”Gå upp- Vardagen fortsätter rade vardagsspår. Men man kan Vgå till jobbet-jobba-jobba-äta också se den malande vardagen lunch, samma sak händer i mor- som västvärldens stora styrka. gon.” Det som islamisterna inte fattar. Detta djävla samhälle som mal vad som än händer ner dig. Detta samhälle som roliga djurklipp. lyssning och fler gränskontrol- De tror att de slåss mot en ide- med tankspridd Men vad händer ler. Kanske blir tidningarna för- ologi. Mot en politisk övertygel- järnhand formar nu då? Vad händer siktigare, kanske modigare. Kan- se. Men deras fiende är mycket dig till sin avbild. när några månda- ske blir många så förbannade att mer oöm än så. Den är västvärl- Som gör dig till ”en gar ligger mellan de springer rakt in i den brun- dens människor och alla deras av dom där”, för- oss och den stora svarta fållan. små vardagsbeslut och vardags- strött och i förbi- manifestationen? Allt det där är värt sitt spaltut- bestyr. Den är den tysta kraften farten. Detta djävla Om vi faller tillba- rymme. Men glöm inte det som i ett samhälle som, efter en de- samhälle som bara ka i vardagen och vi vet kommer att hända: varda- monstration, går tillbaka och fortsätter, fortsät- stoppar pennan gen kommer att fortsätta. fortsätter som vanligt. ter, fortsätter. Inget i fickan, om vi bör- Det skedde efter bomberna i Visst. Fortsätt, fortsätt å va liv. Slaveri. jar fundera på Madrid och London. Det skedde rebell. Men underskatta inte vad vi ska ha till efter Breivik och 11 september. kraften i ”gå upp-gå till jobbet- Jovisst, för all del. middag och pre- Nästan kusligt snabbt gnisslade jobba-jobba-äta lunch, samma sak Men det finns något senterar oss med vardagen igång. Föräldrar lämna- händer i morgon.” ”Vad ska du bli?” stort i vardagens lunk Foto : PER BJÖRN ”Kalle”, inte ”Je de på dagis, tonåringar tog sin för- också. suis Charlie!”, har sta fylla, födelsedagar firades, bi- Det var ma"gt att se alla dessa vi kapitulerat då? lar tvättades, beslut om att sluta människor i Paris. Ma"gt att för- Jag tror tvärtom. röka fattades och övergavs, gräs- söka räkna pennorna i luften. Man mattor klipptes, kontaktannonser kunde ana en gemenskap mer ur- Det är klart att förra veckans skrevs, läckande diskmaskiner Johan Hakelius åldrig än Facebook och mer ur- terrordåd kommer att lämna slängdes ut, semestrar planera- sprunglig än den som bygger på spår efter sig. Kanske mer av- des. johan.hakelius@a"onbladet.se

Dagens Dagens fakta byggnad Enligt en brittisk Domus varuhus i undersökning tittar Timrå uppfördes 1959- en genomsnittlig 1960 enligt ritningar Ergonomi, användare på sin av Folke Löfberg på Ko- mobiltelefon 1 500 operativa förbundets funktion gånger i veckan. arkitekt- och ingenjörs- kontor. Det har byggts och om flera gånger sedan kvalitet dess och Domus finns ej mer.

Nu släpper vi 500000 billiga vårresor. Stockholm – Göteborg fr. 195:- Erbjudandet gäller endast när du köper din resa på sj.se eller i vår mobilapp och anger kampanjkoden MARS. Köp din biljett den 13 – 16 januari för resa under perioden 1/3 – 31/3. Gäller ej ombokningsbar resa i 2 klass med SJ Snabbtåg fr. 195:- eller SJ InterCity/Regional fr. 95:-. Antalet biljetter är begränsat.

Terrordåden i Köpenhamn

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet 66 EXTRA SöndagSöndag 15 15 februari februari 2015 2015 Jagas för skotten –

KÖPENHAMN/STOCKHOLM. Mitt handling med politiska motunder mötet om yttrande- Vilksmotiv, sa Danmarks stats- frihet öppnade terroris- En död och flera skadade vid terrordådet minister Helle Thorning- ten eld – en 40-åring dog Schmidt vid en presskon- i kulregnet. ferens på attentatsplatsen. Efter attentatet mot Ny attack i natt – tre skjutna vid synagoga – Alla resurser har satts konstnären Lars Vilks in så att gärningsmännen jagade ett massivt polis- kan gripas och åtalas. uppbåd skytten. Till Aftonbladet säger I natt fortsatte kaoset hon att Danmark har ett i Köpenhamn när en man tätt samarbete med sina sköts i huvudet och två närmaste grannländer, poliser skadades. Danmark och Sverige Sent i natt var Köpen- i jakten på gärningsman- hamn en stad i skräck. nen: Under jakten på terroris- – Vi samarbetar för att ten som mördade en man säkra gränserna, säger och skadade tre poliser vid Thorning-Schmidt. kulturhuset i stadsdelen Østerbro inträ!ade vid Säkerheten skärptes ettiden i natt en ny skott- Svensk polis vaktade lossning vid en synagoga i går övergången på den i området Krystalgade. SKÖT RAKT IN I LOKALEN En man i 40-årsåldern sköts ihjäl och tre poliser skadades när gärningsmannen attackera- svenska sidan av Öre- En person sköts då sundsbron, men sent på de mötet på kulturhuset Krudttønden i stadsdelen Østerbro. Uppåt 40 skott avlossades under dådet. Foto: TARIQ MIKKEL KHAN i huvudet enligt den dans- kvällen ville de inte lämna ka polisen. Två poliser ska man eld i entrén och sköt – De kom springande ge- inte vill uppge sitt namn. tades. Sedan dess finns ut några detaljer om hur också ha blivit skjutna rakt in i lokalen. Uppåt 40 nom lokalen med dragna – Han låg på marken och inga kända uppgifter om samarbetet med Danmark innan en misstänkt gär- skott avlossades i tät följd. vapen och Lars Vilks för- blödde kraftigt. Han hade var den misstänkte terro- ser ut. ningsman i svarta kläder – Det var en man som des ut genom en bakdörr, trä!ats av flera skott. risten befinner sig. Även i Helsingborg, dit flydde till fots. sköt mot fönstren. Sedan säger han. Dansk polis har också färjorna från Helsingør Efter dådet stängdes öppnade han dörren och Medan polisen tog Lars ”Man 25-30 år” släppt ett signalement på går, skärptes säkerheten. Köpenhamn ner. Polisen fortsatte skjuta, säger vitt- Vilks in i byggnadens frys- Den misstänkte gär- den misstänkte som be- Enligt Calle Persson, press- varnade – staden är inte net Stephanie Halberg till rum kunde Pelle Vedel, en ningsmannen var i natt skrivs som en ”man 25-30 informatör på polisen säker. De uppmanar alla att nyhetsbyrån Ritzau. av arrangörerna, se en fortfarande på fri fot. En år, cirka 185 centimeter Region syd, står polisen hålla sig undan de centrala Satirforskaren Dennis beväpnad gärningsman Volkswagen Polo som lång, atletiskt byggd och i hela regionen – som inklu- delarna av staden, skriver Meyho! Brink befann sig öppna eld mot poliser, skri- mannen tros ha flytt med arabiskt utseende”. derar Skåne, Blekinge, Berlingske Tidende. då på mötet: ver dr.dk. i hittas senare övergiven – Danmark drabbades Kalmar, och Kronoberg – – Vi hörde en massa – Det var skrämmande cirka två kilometer från i dag av ett cyniskt vålds- redo om det skulle behövas Vilks var inbjuden skott från ett automatva- att se, så jag gick in i vårt kulturhuset. Under kvällen dåd. Allt pekar på att skotten insats i Sverige kopplad Terrorjakten började un- pen och så hörde jag en kök bakom en vägg, säger släppte den danska polisen lossningen var en terror- till attentatet. der ett möte kallat ”Konst, person som skrek på ett han. flera bilder på KÖPENHAMN STOCKHOLM hädelse och yttrande- språk jag inte förstår, säger En man i 40-årsåldern den man som frihet” på kulturhuset han till danska Politiken. sköts ihjäl och tre poliser jagas miss- Krudttønden i stadsdelen skottskadades. tänkt för dådet. Østerbro i Köpenhamn på Sköt i två minuter En kvinna som bor i om- Bilderna ska eftermiddagen. Den kon- Han uppskattar att skott- rådet berättar timmar efter vara tagna av troversielle svenske konst- lossningen pågick i unge- attacken för Aftonbladet en övervak- nären Lars Vilks var en av fär två minuter. De poliser att hon såg mannen som ningskamera dem som var inbjuden att som fanns på plats kallade dog i dådet utanför lokalen. vid 15.50-tiden tala. på förstärkning. Flera vitt- – Jag hörde sex, sju i närheten av Kenan Foto: Stig-Åke Victor Sofia Anders Men han hann aldrig. nen uppger att poliserna skott, vi sprang ut för att platsen där Habul Jönsson Stenquist Roström AnderssonMunck kenan.habul bilder victor.stenquist sofia.rostrom.andersson anders.munck Kring 15.30 öppnade en besvarade eldgivningen. hjälpa, säger kvinnan som flyktbilen hit- @a!onbladet.se @a!onbladet.se @a!onbladet.se @a!onbladet.se @a!onbladet.se

AftonbladetAftonbladet SSöndagöndag 15 15 februari februari 2015 2015 EXTRA 77

PÅ FLYKT I NATT Den misstänkte gärningsmannen var i natt fortfarande på fri fot. Under sön- dagskvällen släppte den danska polisen flera bilder tagna av en övervakningskamera samt signalement på den man som fortfarande jagas misstänkt för dådet. Foto: DANSKA POLISEN

VILKS: DET BLEV PANIK VÄND

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet 88 EXTRA SöndagSöndag 15 15 februari februari 2015 2015

Vilks:Här hittades Det blev panik ﬂyktbilen. PAUL WALLANDER PAUL

rafik: Østerbro G

Flyktvägen Krudttønden Här skedde terrordådet. Polisjakten var intensiv i går. Foto: STIG"ÅKE JÖNSSON Helle Merete Brix flydde med Lars Vilks in i ett förråd. Foto: TT

Parken Danmarks nationalstadion

Karta: Google maps n Konstnären Lars Vilks flydde till ett kylrum i lokalen n Berättar om attentatet: Folk kröp ner under borden KÖPENHAMN/STOCKHOLM. Attentats- eld. Hon förstod först inte att vakter på plats. Trots det inträ!a- någonting, säger Kirstine Belling mannen öppnade eld med ett någon sköt: de värsta tänkbara scenario. till Aftonbladet. automatvapen genom kultur- – Det lät som saker trillade ned – Det är en tragedi. Jag tänker – Vi hade precis åkt förbi där husets fönster. från hyllor. på personen som dog och på innan det hände. Man är chock- Den svenske konstnären Sedan ﬂydde hon med Lars polismännen som skadades, ad, det känns så overkligt. Lars Vilks var en av dem som Vilks in i ett kylrum. De låg ner säger Helle Merete Brix. befann sig i lokalen. och höll varandra i händerna. Lars Vilks säger att han bekla- Vill inte gömma sig – Först utbröt panik, säger – Vi försökte hålla skräcken gar det som hänt djupt, men Hennes pojkvän José Maria han. borta genom att skämta. Du vet, också att han inte oroar sig över Izarzugaza bodde i Madrid 2004 Konstnären Lars Vilks var man säger att livet är över efter sin egen säkerhet. när terrorister sprängde passa- inne i kulturhuset Krudttønden 60. Håller du med om det? sa jag – Jag är inte skakad över det gerartåg och dödade nästan 200 i Köpenhamn när han plötsligt till Lars Vilks, berättar Helle som hänt. Inte det minsta, säger människor. hörde skottlossning. Merete Brix, 55. Vilks till AP. – När en sådan sak inträ!ar blir – Först utbröt panik, sen kröp Hon uppskattar att de satt Vilks är säker på att han var man förbannad, ledsen, men folk ner under borden, säger i förrådet under 30 minuter målet för attacken. sedan inser man att livet måste Vilks till AP. innan säkerhetsvakterna sa att – Vilket annat motiv skulle det gå vidare, säger han. Vilks berättar att hans livvakt det var okej att gå ut. kunna vara? säger han. När Aftonbladet trä!ar paret drog i väg honom från före- Många Köpenhamnsbor, fram- är de på jakt efter en restaurang läsningssalen, där folksamlingen ”Det är en tragedi” för allt de som bor i närheten av för att ﬁra alla hjärtans dag. befann sig. Ingen i lokalen kom Helle Merete Brix berättar kulturhuset, var i går skärrade. – Om vi gömmer oss i hemmen till skada. att de samlades med de andra – Polisen ringde på vår dörr låter vi terroristerna vinna, säger – Vi var isolerade där inne. Det mötesdeltagarna i konferens- och frågade om vi hade sett José. hade varit mycket värre om det rummet igen. här hade skett under en rast när – Den föreläsare som hade STOCKHOLM KÖPENHAMN folk var på väg ut, säger han. blivit avbruten av attentatet På en ljudupptagning från ville fortsätta med sitt tal. Så hon föreläsningssalen som BBC tagit talade en stund innan vi lämna- del av hörs hur upp emot 40 skott de lokalen. avfyras i snabb följd. Helle Merete Brix säger att man Enligt danska polisen använ- hade övervägt den säkerhetsrisk de gärningsmannen ett auto- det innebar att bjuda in Lars Vilks matvapen. till mötet. Hon hade konsulterat Anders Kenan Foto: Stig-Åke Susanna Foto: Urban Mötesarrangören Helle Mere- både den danska och svenska Munck Habul Jönsson Nygren Andersson te Brix satt bredvid Lars Vilks säkerhetspolisen inför mötet och anders.munck kenan.habul bilder susanna.nygren urban.andersson när attentatsmannen öppnade det fanns dessutom säkerhets- @a!onbladet.se @a!onbladet.se @a!onbladet.se @a!onbladet.se @a!onbladet.se

Jakten på den misstänkte terroristen fortsatte i natt. Samtidigt fördömer Europas Politiker fördömer attentatet: Vi ledare dådet. attentatet. Statsminister Stefan framfört våra kondoleanser och politiskt attentat och därmed en Thorning-Schmidt. Cameron. ”Inget ska få stoppa det fria Löfven säger i ett uttalande att fått information om läget. Vi kom terrorhandling. I detta läge ordet”, skriver Stefan Löfven hans tankar går den dödes familj också överens om att fortsätta att vill jag uttrycka min solidaritet i ett uttalande. och de skadade poliserna: hålla nära kontakt” skriver stats- med det danska folket och Kort efter dådet som kostade ”Jag har i kväll talat i telefon ministern i uttalandet. kraftigt för döma alla försök att en person livet tog Europas med Danmarks statsminister, Och fortsätter: tysta den fria debatten. Till- Kinberg Batra. Löfven. politiker till orda och fördömde Helle Thorning-Schmidt, och ”Allt tyder på detta är ett sammans ska vi stå upp för

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet SSöndagöndag 15 15 februari februari 2015 2015 EXTRA 99

Vilks: Det blev panikDanska polisen kritiseras av terrorforskare KÖPENHAMN. Terrorforskaren Magnus Ranstorp är kritisk mot den danska polisen. Säkerheten borde ha varit högre kring mötet. – Skytten borde inte ha fått komma så nära, säger han. Lars Vilks är ﬂi- tigt anlitad talare i Danmark. Och det är inte första gången han skulle hålla tal i Kruttunnan som kulturhuset på Øs- terbro heter på Ranstorp. svenska. Platsen är välkänd och på grund av hotbilden mot Vilks fanns polis på plats. Inte första gången Men skyddet borde ha varit bätt- re, enligt Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan. Han anser att den misstänkte terroristen inte borde ha fått komma in så långt som i entrén till lokalen. – Det borde ha stått en polisman utanför byggnaden. När väl den danska polisen upptäckte honom, reagerade de bra. Men hade han kommit in hade vi haft ett nytt Char- lie Hedbo, säger Magnus Ranstorp. I går kväll jagades mannen över hela Danmark. Vem han är eller vilken grupp han tillhör var sent i natt fortfarande oklart. Magnus Ranstorp säger att det inte är första gången en ensam gär- ningsman försöker utföra terrordåd mot personer i Danmark. ”Motsägelsefull” 2010 försökte en yxbeväpnad man bryta sig in hos Muhammedteckna- ren Kurt Westergaard. – Det är i linje med uppmaningar från vissa terrorgrupper om att deras anhängare ska utföra terrordåd på egen hand. Men vi har alldeles för lite information nu. Enligt Ranstorp är den misstänk- te terroristen ”motsägelsefull”. Det ﬁnns både pro!siga, men också amatörmässiga inslag, enligt Rans- torp. – Å ena sidan har han lyckats komma över automatvapen. Det är inte det lättaste i Köpenhamn. Å an- FLERA SKOTT På en ljudupptagning från dra sidan, om han hade varit pro!s föreläsningssalen som BBC tagit del av hör hade han nog haft en bil som vänta- upp emot 40 skott avfyras i snabb följd. Enligt de på honom, säger han. danska polisen använde gärningsmannen ett Kenan Habul automatvapen. Foto: AFP

– Mina tankar i kväll går till o!ren som blivit utsatta för den- Politiker fördömer attentatet: Vi måste alltid försvara det öppna samhället na hemska handling. Jag är här yttrandefriheten. Inget ska få pressmeddelande att det är i vår del av världen. Vi måste i Danmark. Yttrandefriheten i kväll å alla danskars vägnar. Jag stoppa det fria ordet”. mycket allvarligt att det fria ordet alltid försvara det öppna sam- måste alltid försvaras. Mina säger det klart och tydligt – så Stefan Löfven uppger också att attackeras igen: hället” skriver Kinberg Batra. tankar går till det danska folket”. här ska inte Danmark vara, sa man trappat upp beredskapen ”Att det sker i Köpenhamn, Storbritanniens premiär- Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidt när hon kom i Sverige till följd av dådet. på ett möte där en svensk konst- minister David Cameron twittra- Thorning-Schmidt talade till attentatsplatsen. Moderaternas partiledare när medverkat, påminner om att de sitt stöd till Danmark: i gårtill danskarna kort efter Niklas Eriksson Anna Kinberg Batra säger i ett vi inte på något sätt är skyddade ”Jag fördömer skjutningen dådet: niklas.eriksson@a!onbladet.se HAR ETT PRIS – PÅ SITT HUVUD VÄND

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet 1010 EXTRA SöndagSöndag 15 15 februari februari 2015 2015

Lars Vilks vid sin skulptur Nimis som ledde till åratal av rättsprocesser i tingsrätten. Foto: ANDREAS HILLEGREN ANDERS DEROS ANDERS oto: F

Vilks har använt konsten för att provocera. Sedan han visade en teckning på profeten Muhammed, avbildad som en rondellhund, har debatten pågått – och mordhoten. Har ett pris – på sitt huvud Från lokal bråkstake till ökänd i hela världen. Efter en teckning. n n – Som alla konstverk så Konstnären väcker vrede världen över Terrorledaren uppmanade till mord är det betraktaren som kring Lars Vilks. le konstnärens skapelser med, avbildad som en ron- reträds av san- Rondellhundarna skapar verket, har konst- Byggskulpturerna Nimis kom 1996. Han proklame- dellhund. ningsbesittare, och väckte vrede bland nären Lars Vilks sagt. och Arx ledde till åratal av rade då området Kullaberg- Men dagen före vernissa- sanningsbesittare muslimer världen Det började med något så rättsprocesser i tingsrätt, Höganäs till självständig gen den 21 juli tackade hem- är en otrevlig sort. över. oförargligt som en utställ- hovrätt och högsta dom- mark i hans låtsasland. bygdsgården plötsligt nej. Sådana personer är Flera länder pro- ning med temat hundar på stol. Drivvedsskulpturen Som han döpte till Lado- Det gjorde däremot inte inte toleranta. Har testerade o!ciellt, den värmländska lands- Nimis byggdes 1982 utan nien. Nerikes Allehanda som man sanningen och bland dem Egypten, bygden. lov i Kullabergs naturreser- Och där han själv var den 19 augusti publicerade denna sanning är Pakistan och Iran. Men hembygdsgården vat, nära konstnärens hem. riksföreståndare. Vilks teckningar. den enda möjliga ... Även i Sverige hölls Tällerud kunde nog aldrig Stenskulpturen Arx till- En konstnär med sinne Sedan den dagen pågår Då ska man omvän- Abu Omar demonstrationer. ha anat vad som komma kom några år senare. Myn- för utspel, med andra ord. debatten. da de förtappade. al-Baghdadi. Nyheten nådde skulle när de våren 2007 digheterna krävde att ver- Dödshoten. Sanningen kommer även företrädaren bjöd in Lars Vilks att med- ken skulle rivas. Ständigt skydd Och det ständiga liv- att påvisa hur du ska bete till Islamiska statens leda- verka. Vilks vägrade. Så för Lars Vilks var det vaktsskyddet. dig, och det får förfärliga re: Abu Omar al-Baghdadi, De skulle snart bli varse. Saken avgjordes inte för- inga märkvärdigheter när För Sydsvenskan har konsekvenser för andra. Vi överhuvud för dåvarande Men den provokative rän i högsta domstolen. han skickade in sitt bidrag konstnären förklarat sig så har haft samma sak i kris- al-Qaida i Irak. konstnärens utspel började Lars Vilks förlorade och till hembygdsgården Tälle- här: tendomen, då staterna styr- – Vi uppmanar till mord långt tidigare. Redan på ﬁck betala böter. rud våren 2007: En teck- – Jag har en udd mot is- des på det sättet. Vi är inte på tecknaren Lars Vilks 1980-talet stormade det Ett annat av den originel- ning av profeten Muham- lam, eftersom islam ofta fö- helt av med det ännu. som förolämpade vår pro-

AftonbladetAftonbladet SSöndagöndag 15 15 februari februari 2015 2015 EXTRA 1111 ATTACKERNA MOT VILKS 21 FEBRUARI 2012 Lars Vilks attackeras i samband med en föreläsning på Karlstads universitet. När han visar upp en bild av profeten Muhammed utanför en krog reser sig HOLM/ERGO GUSTEN oto:

ett sällskap och kastar F ägg på honom. LÄSARBILD oto: F

11 DECEMBER 2010: Taimour Abdulwahab, 28, spränger sig själv till döds mitt i julhandeln på Bryggargatan i Stockholm. Något går fel med hans bombbälte och enbart han själv omkommer. I ett mejl till TT anger Abdul- wahab strax före dådet Lars Vilks målningar och de svenska soldaterna i Afghanistan som skäl för attacken. 15 MAJ 2010: Två svens- 16 OKTOBER 2009: ka bröder, 21 och 20 år, Colleen LaRose grips på försöker bränna ner flygplatsen i Philadelphia konstnären Lars Vilks efter att ha planerat att hus. Bröderna döms i mörda den svenske både tingsrätt och hov- konstnären Lars Vilks. rätt till tre respektive Hon döms i januari 2014 två års fängelse. till tio års fängelse.

11 MAJ 2010: Under en FEBRUARI 2008: Polisen föreläsning på Uppsala beslagtar en karta över universitet spelar Vilks Colleen LaRose. konstnären Lars Vilks upp filmen ”Allah Ho Gay- hus hos en terror- bar”, som visar homosexuella i utpekad man. Muhammedmasker. En 18-årig man går till rasande attack. En Säpovakt 7 SEPTEMBER 2007: Konstnären hinner kasta sig emellan mannen Lars Vilks sju meter höga rondell- med knutna nävar och Vilks. hund i Trelleborg sätts under natten i brand. 9 MARS 2010: Sju personer grips på INGA TOMMA HOT Gårda- Irland misstänkta för att ha planerat 15 SEPTEMBER 2007: I en video gens attentat mot kulturhuset mordet på den kontroversielle konst- sätter al-Qaida ett pris på konstnä- Krudttønden i Köpenhamn är nären. ren Lars Vilks huvud. På ett video- långt ifrån första gången nå- band utlovar terrorgruppens dåva- gon försökt attackera rondell- JANUARI 2010: Vilks uppges få ett rande ledare i Irak 100 000 dollar konstnären eller möten där telefonhot från Somalia av en person till den för den som dödar konstnä- han varit närvarande. som talar svenska. ”Du står på tur, vi ren – om han ”slaktas som ett lamm” Foto: TT kommer att hälsa på dig”, säger man- får mördaren 150 000 dollar. nen. Källa: TT, Aftonbladet Har ett pris – på sitt huvud kastade ägg på honom. Men för varje gång har n n Lars Vilks förklarat att ing- Konstnären väcker vrede världen över Terrorledaren uppmanade till mord et kan stoppa honom och fet, sa han i en halvtimmes- polisen en karta över planerat mörda Vilks. däremot tända eld på sina wahab, 28, sig själv till döds att yttrandefriheten måste lång video i september konstnären Lars Vilks hus – Jag har varit med om det egna kläder och blev bränn- mitt i julhandeln i centrala försvaras. 2007. hos en man som pekades ut här så många gånger förut. skadad. Stockholm. Och om den värmländska Och tillade att priset på som terrorist. Kanske har jag blivit lite av- I ett mejl till TT bara mi- hembygdsföreningen för- konstnärens huvud var 100 I oktober 2009 greps trubbad, kommenterade Kastade ägg nuter tidigare förklarade undrats över det genomslag 000 dollar, såvida inte han amerikanskan Colleen La- han saken för Aftonbladet. Fyra dagar tidigare hade Abdulwahab att Lars Vilks den ratade rondellhunden ”slaktas som ett lamm”. Då Rose på en flygplats i Phi- Några dagar senare be- Vilks under en föreläsning målningar och de svenska fick så är de inte ensamma. skulle mördaren få 150 000 ladelphia efter att ha plane- rättade Vilks att han nu på Uppsala universitet vi- styrkorna i Afghanistan var – Jag kan inte fatta dollar. rat att mörda den svenske barrikaderat dörren med sat filmen ”Allah Ho Gay- orsaken till attacken. att den Och dödshoten mot Lars konstnären. taggtråd och letat fram en bar”, som visar homosexu- Och den 21 februari 2012 lilla teck- Vilks är inga tomma hot. rostig gammal yxa. ella i Muhammedmasker. blev konstnären återigen ningen fått Gårdagens attentat mot Barrikaderat dörren – Jag vet precis vad jag Då gick en 18-årig man till föremål för rubrikerna. såna kon- kulturhuset Krudttønden i I pressen kom hon att ska göra om någon kom- attack. Vilks skulle hålla en fö- sekvenser, Köpenhamn är långt ifrån kallas Jihad Jane. I januari mer, sa han. – Jag blev skallad i brös- reläsning på Karlstads uni- sa Lars första gången någon för- förra året dömdes hon till Den 15 maj samma år för- tet och fick glasögonen versitet samma kväll och Vilks till sökt attackera rondell- tio års fängelse. sökte två bröder, 20 och 21 krossade, sa han efteråt till när han visade upp en bild Aftonbla- Andreas konstnären eller möten där I mars 2010 greps sju år gamla, bränna ner Lars Aftonbladet. av profeten Muhammed det för nå- Victorzon han varit närvarande. personer på Irland och en Vilks hem. De lyckades in- Den 11 december 2011 utanför en krog reste sig got år se- andreas.victorzon I februari 2008 beslagtog i USA, misstänkta för att ha te. En av bröderna lyckades sprängde Taimour Abdul- en grupp människor och dan. @a!onbladet.se

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste met. Hälsar Björne

SSöndagöndag 3232 SCHLAGER 1155 februari februari 2015 2015 Så gick det för bidragen TILL FINAL Chockade av S Mariette ”Don’t stop believing”

S Magnus Carlsson ”Möt mig i Gamla stan” terrordådet TILL ANDRA CHANSEN

S Linus Svenning ”Forever starts today”

S Samir & Viktor ”Groupie”

UTSLAGNA S Neverstore S Marie Bergman & Sanne Salomonsen S Emelie Irewald Vidare från Göteborg TILL FINAL

S Eric Saade ”Sting”

VILLE HEM TILL DANMARK Sanna Salomonsen och Marie Bergman var båda djupt berörda av terrordådet i Köpenhamn efter sändningen. Sanne bor i stadsdelen Østerbro där attentatet ägde rum och ville helst åka hem så fort som möjligt. ”Det är väldigt chockerande”, säger hon. Foto: PETER WIXTRÖM

S Jessica Andersson ”Can’t hurt me now” Sanne Salomonsen: Jag känner inte för att partaja TILL ANDRA CHANSEN MALMÖ. Terrordådet i Kö- festivalens direktsändning Danmark är ett väldigt litet Trots chocken över vad partnern Marie Bergman penhamn skakade omvärl- fick Sanne Salomonsen, land, det är otänkbart att det som hade hänt försökte hon var också märkbart berörd den. känd som ”Danmarks rock- ska hända där, säger hon. göra sitt yttersta när det var av händelsen. På andra sidan bron för- mamma”, höra om terrordå- Efter varje lördagsfinal dags för henne och den tre- – Det som hände var fruk- sökte danska rockikonen det. i SVT:s musiktävling går faldiga vinnaren Marie tansvärt. Som artist har man Sanne Salomonsen ut- artisterna traditionellt på Bergman att inta schlager- inte råd att låta såna här sa- stråla scenglädje. Starkt påverkad en o!ciell efterfest. Sanne scenen. ker få prägla en för då skul- S Dolly Style – Jag måste vara ärlig På presskonferensen ef- Salomonsen berättade att le allting bara stanna. Man ”Hello hi” och säga att jag är påver- ter tävlingen, där hon och hon hellre ville åka hem till ”Det var fruktansvärt” måste göra rättvisa åt det kad av det. Det är väldigt duettpartnern Marie Berg- sina nära och kära i hemsta- – Jag tänkte att jag ska nju- ansvar du har när du står på chockerande, säger hon. man slutade sjua, var hon den Köpenhamn där hon ta av den festen som jag har scenen. Men säkerheten är Tre poliser skadades och bedrövad. bor i Østerbro, den stadsdel sagt ja till att vara med på. något som vi alla nu måste en person dog när en ännu – Jag måste vara ärlig och där attentatet ägde rum. Jag försökte tränga bort det tänka till på och ta på allvar, oidentifierad man i går öpp- säga att jag är påverkad av – Jag känner inte så myck- som hänt och gå in på sce- säger hon. nade eld vid entrén till kul- det. Det är väldigt chocke- et för att partaja just nu. Det nen för att göra ett S Behrang Miri feat. Christoffer Nilsson turhuset Krudttønden i Kö- rande. Det bevisar att det måste jag säga. Jag är lite för bra jobb, sä- christo"er.nilsson@a!onbladet.se Victor Crone ”Det rår vi inte för” penhamn. kvittar vart du än är i värl- påverkad av det som har ger hon. Bara timmar före Melodi- den så händer det något. hänt, säger hon. Duett- Självklart gick Magnus Mellofanten har full snabeltoppskänsla – tog grym revansch til final Nöjesbladets expert – ele- franska elefanten Saba ut ut den som intresserar hen- när hennes snabel tidigare Carlsson pulär bland lördagens fanten Saba var ensam om sin favorit bland veckans ne mest, med sin snabel. i veckan gick rakt på schla- och Mel- tittare att han fick en sin åsikt förra veckan. tävlande i Melodifestivalen. Inför deltävlingen i Göte- gerräven Magnus Carls- lofanten biljett direkt till fina- Denna vecka var hennes borg föredrog Saba Daniel son, varpå hon till och med fått re- len på Friends arena. snabeltoppskänsla bättre. Bilden smakade gott Gildenlöw – som dessvär- tuggade i sig hans port - vansch. Nu är han i Malmö, så Mellofantens favorit Hon tar en titt på fotogra- re hamnade i botten och rätt … Carls- det blir att ta tåget Magnus Carlsson är klar fier av varje akt, utbredda på tvingades lämna tävlingen- son norrut. Tut, tut! för final. golvet i Kolmårdens djur- direkt. Klar för final var så Saba, Rebecka Ljung Varje vecka väljer den park, och pekar helt enkelt Det bådade alltså inte gott Men nu har både Magnus po- schlager- rebecka.ljung@a!onbladet.se expert.

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste met. Hälsar Björne

Aftonbladet Måndag 16 februari 2015 Plågad filmstjärna DAGENS CITAT Disneys film om Askungen har Det kan bli kaos om inte ens haft premiär och redan rasar tekniken missbrukas. debatten. På affischerna syns huvudrollsinnehavaren Lily James med sjukt Hamid Zarghampour, smal midja. Photoshoppad, menar chefsstrateg på kritikerna. Fel, svarar filmbolaget. Trafikverket, om Skribenter: Karin Pettersson, politisk chefredaktör, Eva Franchell, redaktionssekreterare, Anders Lindberg, Vi snörde bara in henne i en väldigt självkörande PETTERSSON DENNIS Ingvar Persson, Daniel Swedin Fristående kolumnister: Katrine Marçal, Fredrik Virtanen. oto: Telefon: 08-725 20 00 Fax: 08-562 528 36 E-post: [email protected] hård korsett. bilar. F Måndag PETER WIXTRÖM PETER oto: F Var finns svaren till alla varslade, Stefan Löfven? et har hänt något med Nu ligger det åter varsel i Stefan Löfvens sätt att Långshyttan, liksom i till exem- tala om sitt favoritpro- pel Borlänge och Surahammar. jekt, ett innovationsråd Och erfarenheten från 2008 gäl- Ddär direktörer och andra nä- ler fortfarande. ringslivsrepresentanter ska Näringspolitiken måste sikta prata med statsministern om längre än avregleringar och utveckling, export och tillväxt. sänkta skatter. Produktivitet I april 2009 vandrade jag och kluster behöver uppmunt- genom bandvalsverket i ras, och samhället måste våga Långshyttan tillsammans med storsatsa på utbildning, infra- Löfven, på den tiden ordföran- struktur och forskning. de i IF Metall. Vi pratade om Nyligen lovade Löfven arbetslöshet, och om de 21 tillsammans med näringsminis- metallare som just sagts upp ter Mikael Damberg åter att från valsverket, men också om företrädare för näringslivet unik kompetens som riskerade skulle få en inbjudan från reger- att gå förlorad. ingen, nu till arbetet med en ny Så var det vintern 2008-2009. “exportstrategi”. På några månader försvann över hundratusen jobb. Reger- Kanske beror det på sam- TERROR Beväpnad polis patrullerar på Köpenhamns gator efter lördagens våldsamma dåd. ingen med Maud Olofsson och manhanget, delningar i reger- Anders Borg i spetsen stod helt ingskansliet och namnlösa tal- handfallen. Tre år senare stod skrivare, men det är som om Stefan Löfven på Götaplatsen Löfvens känsla för vad det i Göteborg för producerande att för första Var finns Sverige pratar Judarna är målet gången första- om ersatts av majtala som so- den sociala samma politiska cialdemokratisk vrede som klyschor som partiordförande. präglat det se- Det var en vack- vibrerade under första- naste decenniet. för terroristerna er dag och Som ett eko av majtalet för tre år sedan? Trots att beväpnad polis Där är vi nu. Precis som efter mycket folk. alla näringspoli- 16 FEBRUARI 2015 fanns på plats dödades den Utøya har terrorn drabbat ett På Avenyn ha- tiker från Annie Dåden i Danmark 37-årige Dan Uzan utanför sin grannland. de krogar och kaféer ställt ut Lööf till Sven- Erik Österberg synagoga. Innanför dörrarna sina trottoarmöbler. Stefan talar de båda ministrarna om Danmark har attackerats och firade en ung flicka sin konfir- Vi måste hålla ihop Löfven talade om sitt innova- globalisering och småföretag, rädslan sprider sig över sundet. mation. Det kunde ha slutat i en Men attackerna har inte rik- tionsråd för att utveckla indu- men inte om konkreta åtgärder Under gårdagen höjdes massaker. Det är klart att räds- tats mot nationerna Frankrike, strin. En kontrast mot en stats- eller politiskt ansvar. beredskapen runt svenska sy- lan griper tag. Danmark eller Norge. De slår minister som såg industrin Det är som det brukar när nagogor. mot alla öppna och demokratis- som “basically gone”. politiker talar om näringslivet – I Stockholm ställde den judis- Lyckades med sitt uppsåt ka samhällen och därför måste flu!gt, pretentiöst och en ka församlingen in alla aktivite- Att svensk polis nu höjer vi hålla ihop. Idén var inte ny. Löfven har smula nedlåtande på samma ter. Attackerna i Köpenhamn beredskapen är absolut nöd- I en tid då terroristerna rör lånat den ur en rapport som gång. Kanske är det inte så följde samma mönster som de vändigt. sig en och en måste hela sam- hans företrädare i IF konstigt om direktörerna i Paris. Även om han kan ha haft hällen svara med sammanhåll- M etall, Göran Johnsson, inte är imponerade. Först angreps yttrandefrihe- medhjälpare tyder allt på att det ning. och företagaren Carl Var finns den sociala vrede ten i form av Charlie Hebdo och var den 22-årige gärningsman- Vi står upp för öppenhet och Bennet publicerade som vibrerade under Lars Vilks. Nästa mål var en nen som ensam utförde de båda tolerans. Den som skjuter mot redan 2002. förstamajtalet för tre år kosherbutik i Paris och en syna- attackerna. mötesdeltagare, judar eller I Göteborg tog Stefan sedan? Var finns stolthe- goga i Köpenhamn. Han var född i Danmark och socialdemokratiska ungdomar Löfven avstamp ten över kompetensen känd av polisen. Tidigare ska attackerar själva demokratin i arbetslösheten och på svenska verkstads- Rädslan griper tag han också ha tillhört ett av och det kan vi aldrig någonsin sina egna erfaren- golv? Och var finns Den danska polisen utgår Köpenhamns kriminella gäng, acceptera. heter som ordföran- ambitionen att byg- ifrån att gärningsmannen inspi- ännu oklart om det har någon Vi tänker fortsätta att skriva, de i IF Metall. ga en stark industri rerats av de franska attackerna. koppling till terrorism. tala och teckna. Våra invånare Många som förlo- ännu starkare? – Judar är alltid en måltavla, I vilket fall lyckades gärnings- kommer att gå på sina möten rade sina jobb var – Var finns svaren konstaterar Lena Posner Körö- mannen med sitt uppsåt innan och till sina kyrkor precis som precis som i Långs- till dem som nu si som är ordförande i Judiska han sköts till döds av polisen. de alltid har gjort för det här är hyttan – Löfvens varslats i Långs- centralrådet i Sverige. Terrorns själva mål är att ett öppet samhälle. medlemmar. hyttan? – Det kunde lika gärna ha sprida skräck, att ställa grupper Här kan ingen skrämma oss varit hos oss. En person har av människor mot varandra för till tystnad. skjutits till döds bara för att han att provocera fram det våld som är jude, fortsätter hon i Dagens kan underminera det demokra- Aftonbladet Ingvar Persson Nyheter. tiska samhället. Eva Franchell Ledarskribent [email protected]

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet 1010 EXTRA MåndagMåndag 16 16 februari februari 2015 2015 Jakten på mördaren Foto: GISLE ODDSTAD/VG GISLE Foto:

Polisen hittade bland annat ett använt Jakten på terroristen pågick länge automat vapen i 22-åringens lägenhet. i Köpenhamn. Foto: PETER WIXTRÖM Han släpptes ur fängelset – för bara två veckor sedan Omar Abdel Hamid El-Hussein är Abdel Hamid El-Hussein anlände mannen bakom terrordåden i taxin klockan 16.15 och lämnade i Köpenhamn. huset igen 16.37. Innan han sköts till döds hann På kvällen satte polisen adressen 22-åringen döda två civila och under hård bevakning. skada fem polismän. Nästa gång Omar Abdel Hamid I Mjølnerparken tog jakten slut. El-Hussein gav sig till känna var vid Det är bara två veckor sedan han ettiden på natten. Då inträ!ade en släpptes ur fängelset. Omar Abdel ny skottlossning. Den här gången Hamid El-Hussein hade knivskurit vid en synagoga på Krystalgade en 19-åring, ett av flera våldsbrott i centrala Köpenhamn där det på- han gjort sig skyldig till. I förrgår gick en bat mitzva med 80 gäster. skulle nästa våldsdåd ske – den här – Gärningsmannen kräktes innan gången med dödlig utgång. han inledde angreppet. De poliser Vid 15.30 öppnade någon plötsligt som fanns på plats trodde därför eld genom ett fönster på kultur huset först att det rörde sig om ett fyllo, Krudttønden i Østerbro i Köpen- säger Jeppe Jul, talesperson för hamn med ett automatvapen. Allt Judiska samfundet i Danmark, till tyder på att det var Omar Abdel Dagens Nyheter. Hamid El-Hussein. Tre poliser skadades av de upp emot 40 skotten. Hade två pistoler på sig I en föreläsningssal i kultur huset Terroristen sköt den 37-årige fanns bland andra konstnären Lars församlingsvakten Dan Uzan till Vilks, som liksom de andra i salen döds. Två poliser skadades vid skott- klarade sig oskadd. växlingen. Troligen förhindrade – Först utbröt panik, sen kröp folk poliserna och vakten en massaker. ner under borden, säger han. – Jag vågar inte tänka på vad som KNIVATTACK Omar Abdel Hamid El-Hussein släpptes ur fängelset för bara två veckor sedan. Där hade han avtjänat ett ettårigt fängelsestraff för att ha knivskurit en 19-åring på ett tåg. hade hänt om han hade tagit sig in, Järnring runt Köpenhamn säger församlingens ordförande På väg därifrån sköt terroristen Dan Rosenberg Asmussen till ihjäl dokumentärfilmaren Finn Ekstrabladet. Nørgaard, 55. Sedan lämnade Strax före fem på morgonen – 22-åringen platsen i en kapad flykt- drygt 13 timmar efter första skjut- bil. Den dumpade han sedan för att ningen – dök Omar Abdel Hamid ta en taxi till ett flerfamiljshus El-Hussein plötsligt upp vid huset i Mjølnerparken på Nørrebro. i Mjølnerparken. Jakten drog i gång direkt och Poliserna som bevakat bostaden polisen slog en järnring runt Köpen- gav sig då till känna och ropade till hamn. Under kvällen honom – då öppnade gick de ut med en 22-åringen eld. Men efterlysning och en poliserna sköt till- bild på 22-åringen. baka och Omar Abdel Polisen lyckades spå- Hamid El-Hussein ra taxichau!ören och dog. fick fram adressen Han hade då två där föraren släppt av Anders Victor pistoler på sig. attentatsmannen. Via Munck Stenquist I lägenheten låg ett övervakningskameror anders.munck victor.stenquist använt automat- kunde de se hur Omar @a!onbladet.se @a!onbladet.se vapen kvar. Efter 13 timmar kunde den danska polisen avsluta jakten. Foto: REUTERS Aftonbladet i går.

AftonbladetAftonbladet MMåndagåndag 16 16 februari februari 2015 2015 EXTRA 1111 Jakten på mördaren

Omar Abdel Hamid El-Hussein bodde i Mjølnerparken. Han beskrivs som en enstöring. Foto: POLISEN Tidigare klasskamrat: Han höll sig mycket för sig själv KÖPENHAMN/STOCKHOLM. Omar väpnade med kpistar och sionslysten på gränsen till Abdel Hamid El-Hussein har med hundar i koppel sökte aggressiv – när han var dömts för flera våldsbrott – de igenom en lägenhet på intresserad. Annars var han senast en knivskärning. andra våningen i flera mest tyst. Där 22-åringen bodde timmar. – Han älskade att diskute- känner få till honom och han – Jag tror att antigen han ra islam. Sedan diskuterade beskrivs som en enstöring. eller hans tjej bodde här, sä- han ofta Israel- och Pales- – Han höll sig mycket för ger den unga kvinnan innan tinakonflikten. Han var inte sig själv, säger en tidigare hon skyndar vidare. rädd för att säga öppet att han klasskamrat. Porten är olåst. En kvinna hatade judar, säger Victor. Mjølnerparken är ett om- med sjal på huvudet kom- Omar Abdel Hamid råde i Nørrebo i Köpenhamn mer ut från en av lägenheter- El-Hussein var dömd för känt för hög arbetslöshet. na. Precis som alla andra vi flera våldsbrott, senast en Och kameraövervakning. pratar med vill hon inte ha knivskärning av en 19-åring. För några år sedan installe- sitt namn i tidningen. Brottet dömdes han för i de- rades kameror i entréer, his- – Visst har jag sett honom cember, men släpptes redan sar, källare och container- här på Nørrebro. Men jag för två veckor sedan på gården. Allt för att stoppa tror inte att han har bott här. grund av att han suttit lång vandaliseringen. Polisen genomsökte även tid i häktet. Det är här attentatsman- hennes lägenhet. De berät- nen Omar Abdel Hamid El- tade bara att det hade med ”Var inte en av oss” Hussein ska ha bott. Fyra- terrordådet att göra, säger Allt tyder på att det var just våningshus ramar in gårdar kvinnan. i fängelset Omar Abdel med klätterställningar och – Jag vill framföra mina Hamid El-Hussein radikali- bänkar. Men kvällen efter kondoleanser till de dödade serades, skriver Ekstra terrordåden är området näs- männens familjer. Det är en Bladet. tan öde. De få vi trä!ar ska- stor tragedi det som har 22-åringen hade enligt po- kar bara på huvudet när vi hänt, säger hon innan hon lisen kopplingar till det kri- frågar om Omar Abdel stänger om sig. minella gänget Brothas, men Hamid El-Hussein. Samma En tidigare klasskamrat på ska i kriminella kretsar inte sak säger flera andra boende danska motsvarigheten till ha visat tecken på att i området. Bröderna Muham- Komvux minns Omar Abdel vara radikal i sin tro. Men med och Ahmed har bott Hamid El-Hussein bättre. detta ändrades efter ett fäng- i Mjølnerparken i hela sina – Han deltog inte i de soci- elsestra! på ett år efter en liv. De är båda över 20 år. ala arrangemangen. Han var knivskärning i november KNIVATTACK Omar Abdel Hamid El-Hussein släpptes ur fängelset för bara två veckor sedan. Där hade han avtjänat ett ettårigt fängelsestraff för att ha knivskurit en 19-åring på ett tåg. Foto: POLISEN – Har aldrig sett honom aldrig på klassfester eller ute 2013, skriver Ekstra Bladet. här, säger de. med oss andra, säger klass- Omar Abdel Hamid El- kamraten Victor till Ekstra Hussein ska däremot inte ha ”Alla känner alla” Bladet. varit medlem i Brothas. En ung kvinna kommer När de andra killarna satt – Vi vet vem han är, då han gående över en av gårdarna. tillsammans i klassrummet är bosatt i Mjølnerparken. Hon är den första som nick- satt Omar Abdel Hamid El- Men har var inte en av oss. ar igenkännande när vi visar Hussein ensam i ett hörn, Han var en ensling som höll den korniga bilden från en berättar han. Victor minns sig för sig själv, säger en tales- dansk nyhetssida. också Omar Abdel Hamid man för Brothas till Berling- – Alla känner alla här, även El-Hussein som diskus- ske Tidende. om jag inte um- STOCKHOLM KÖPENHAMN gicks med honom. Jag kan visa er var han bodde, säger hon. Vi stannar utan- för nummer 38. Tidigare under dagen var byggna- Anders Foto: Andreas Tv: Sanne Kenan Foto: Jerker den full av poliser. Munck Hillergren Olsson Habul Ivarsson I uniformer och anders.munck andreas.hillergren sanne.olsson kenan.habul jerker.ivarsson civilklädda, be- @a!onbladet.se @a!onbladet.se @a!onbladet.se @a!onbladet.se @a!onbladet.se Polisen sökte igenom den lägenhet där terroristen vistats. Foto: ANDREAS HILLERGREN

13 TIMMAR AV SKRÄCK VÄND

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet 1212 EXTRA MåndagMåndag 16 16 februari februari 2015 2015

13LÖRDAG timmar av skräck 1

7 CIRKA 15.30 En gärningsman tränger vid 15.30 in i kulturhuset Krudt- tønden på Østerbro i Köpenhamn där en debatt om yttrandefrihet hålls. Bland deltagarna finns konstnären Lars Vilks och den franske ambassa- dören i Danmark. Mannen skjuter vilt omkring sig och träffar regissören Finn Nørgaard, 55, som dör av sina skador. Även tre poliser, varav två från 6 säkerhetspolisen, träffas av gärningsmannens skott. 15.33 får polisen det första larmet om skottlossningen. 2 3 9

STRAX EFTER 15.30 Gärnings- mannen kapar en bil utanför Krudttønden och kör ut på Jagtvej. Bilen, en mörk Volkswagen Polo, blir efterlyst av polisen. 4 MELLAN 16.15 OCH 16.37 Den misstänkte gärningsmannen tar en taxi från Kildevældsskolen och ber chauffören köra mot Nørrebro. Genom upptagningar från en över- vakningskamera vet polisen att mannen anländer till en adress på 18.00 Flyktbilen hittas på Borger- Nørrebro vid 16.15. Upptagningen vænget på Østerbro nära Kilde- visar också att mannen försvinner vældsskolan klockan 18.00. Det är igen 16.37. Därefter hålls adressen bara 2,3 kilometer från attentats- under observation av polisens platsen Krudttønden. aktionsstyrka. SÖNDAG CIRKA 04.50 5 Den misstänkte 6 7 terroristen vänder tillbaka till områ- det dit taxin kört honom tidigare på dagen. Han anlän- der omkring 04.50. Polisens aktionsstyrka ger sig till känna genom att CA 01.00 Efter midnatt inträffar en skottlossning vid en synagoga i centrala ropa till mannen Köpenhamn. Gärningsmannen, som polisen tror är samma som vid attenta- som ropar tillbaka tet på Krudttønden, försöker utan att lyckas ta sig in till en judisk konfir- och öppnar eld. mation. Han skjuter en judisk man som håller vakt utanför synagogan i Polisen besvarar huvudet. 37-årige Dan Uzun dör av sina skador. Två poliser träffas också skottlossningen KVÄLL OCH NATT TILL I GÅR Polisen av kulor, den ene i benet och den andre i armen. Skadorna är inte livs- och dödar man- genomför husrannsakningar i flera hotande. Gärningsmannen flyr till fots efter dådet. nen. lägenheter i Mjølnerparken på Nørrebro.

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet MMåndagåndag 16 16 februari februari 2015 2015 EXTRA 1313 13 timmar av skräck 3 4 8 Första offret, Finn Nørgaard, 55. Andra offret, Dan Uzan, 37. Festen 1 2 slutade i tragedi KÖPENHAMN/STOCKHOLM. Två bland dem många barn. män föll offer för attentaten – Vi är djupt berörda alli- i Köpenhamn. hopa. Det kunde ha utvecklats Dan Uzan, 37, vaktade till en massaker. synagogan och kan ha satt I går låg högar av blom- livet till för att avstyra en buketter utanför synagogan. massaker. Poliser med kpistar stod vakt. – Dan och hans familj har ”Käre Dan, du är vår hjälte. betalat ett orimligt högt pris, Du o!rade ditt liv för att rädda säger församlingsledaren oss alla”, står det på en lapp. Dan Rosenberg Asmussen. Drygt nio timmar före Två poliser attacken mot fanns på plats synagogan in- utanför syna- Vaktade trä!ade det för- gogan på sta attentatet Krystalgade synagogan där svenske Lars i Köpenhamn Vilks av allt att där en ung döma var en av flicka firade – sköts ihjäl måltavlorna. sin bat mitzva, den judiska konfirmationen. Hedrade dödsoffren Men festligheterna slutade Utanför kulturhuset i tragedi. Krudttønden hamnade doku- Dan Uzan, 37, kan ha satt mentärfilmaren Finn Nør- livet till för att avstyra en gaard, 55, i kulregnet och massaker i synagogan. trä!ades enligt vittnen i brös- 5 Han höll nämligen vakt tet och överkroppen. utanför när den misstänkte Vänner beskriver regissören terroristen kom dit vid ettiden som spirituell och levnads- natten till i går. Attentats- glad. mannen öppnade eld och Uzan – Jag är så ledsen. Det går trä!ades enligt uppgifter inte att förstå. Finn var en i huvudet. sådan generös, hjärtlig, ra"ne- rad och intelligent människa, 8 9 Betalade ett högt pris säger vännen Malene Trock – Dan och hans familj har Hempler till Ekstra Bladet. betalat ett orimligt högt pris, Även i stora synagogan säger Dan Rosenberg Asmus- i Stockholm hedrades i går sen, ordförande för den judis- kväll dödso!ren i Köpenhamn. ka församlingen, till Berlings- – Det är ett fegt attentat mot ke Tidende. det öppna samhället. Vi får – Många människor ska vara inte låta oss kuvas eller blir räd- tacksamma för att han stod där da, sa inrikesminister Anders i natt, fortsätter han. Ygeman efter gudstjänsten. Han säger även att det Victor Stenquist judiska samfundet är i sorg och victor.stenquist@a!onbladet.se skyr tanken på vad som Eric Emanuelsson hade hänt om terroristen kom- eric.emanuelsson@a!onbladet.se 13.03 Flera poliser i skottsäkra västar med automatvapen CIRKA 15.30 En stor grupp poliser genomför en mit in i synagogan där drygt tränger in i en källare på Vognmandsmarken. Tidigare på da- husrannsakan på internetkaféet Power Play på Kenan Habul 80 personer hade samlats, kenan.habul@a!onbladet.se gen har en ung man anhållits i närheten av en port i området. Nørrebrogade.

DET HÄR ÄR BARA BÖRJAN VÄND

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste met. Hälsar Björne

AftonbladetAftonbladet 1414 EXTRA MåndagMåndag 16 16 februari februari 2015 2015 Det här är bara början

En explosiv cocktail av två stora terrorrörelser sprider sig i Europa Taimour Abdulwahab sprängde sig till döds under julruschen 2010. Foto: LÄSARBILD – nästa dåd kan lika gärna ske i Det är inte en fråga om utan när nästa terrordåd utförs – och det kan lika gärna ske i Stockholm Vi lever i en tid där extremismen växer Samtidigt hatar de högerextrema och motsättningarna i samhället ökar. islam och vi har redan sett attacker mot Islamister och högerextremister triggar muslimer i bland annat Frankrike. För- modligen är det bara början på en väx- varandra. ande våldsspiral. Terrorismen är på väg att bli vår nya farsot. Dådet i Köpenhamn är nästan kusligt likt det i Paris för en månad sedan. Först Ännu har vi sett relativt lite av den attentat mot yttrandefriheten och sedan i Europa. I länder som Afghani- mot judar. I båda fallen har gär- stan, Pakistan, Irak, Somalia och ningsmännen varit kända för po- Nigeria är självmordsbombning- lisen med ett digert brottsregister ar och dödskjutningar vardags- i bagaget. Förmodligen radikalise- mat. I november månad förra rade under fängelsetiden. året dödades 5 000 människor Risken är uppen- Risken är uppenbar att fler i över 600 terrordåd med isla- bar att fler terror- terrorister i andra storstäder mistiska förtecken. Det är i Europa ska inspireras till lik- nästan dubbelt så många som ister i andra stor- nande handlingar och att mo- fick sätta livet till i världens städer i Europa tvåld följer. Det är inte en frå- hittills mest spektakulära ga om utan när och var nästa t errorattack i New York den 11 ska inspireras till dåd inträ!ar. Det kan bli september 2001. Stockholm men lika gärna Europa har än så länge kom- liknande hand- Berlin eller London. mit lindrigt undan. Men det lingar och att Gruppen av presumtiva är på väg att ändras. terror ister växer oro- Huvudskälen är två paral- motvåld följer. väckande snabbt. lella fenomen; Islamiska statens framfart Varje vecka reser nya unga män och och den ökande nationalismen med en kvinnor till Syrien och Irak för att slåss stark polarisering som följd. Vi ser hur på Islamiska statens, IS, sida. Totalt extrempartier på båda sidor vinner mark handlar det om över 4 000 individer runt om i Europa i den ekonomiska kris- med västerländska pass. Bland unga ens spår. För rörelser som nynazistiska radikala muslimer har det blivit mode, Gyllene gryning i Grekland är våld en en cool grej att göra. naturlig arbetsmetod. Just nu sitter hälf- Varje vecka återvänder personer som ten av deras parlamentariker häktade. stridit och fått terrorträning i Mellan- östern till sina hemländer i Europa. Hand i hand med våldet går En del av dem ännu mer radikalisera- antisemitismen. Se hur parti- de och beredda att sprida terror. et Jobbik i Ungern agerat. De fick 20 procent av rösterna Det faktum att IS bildat ett kalifat, i senaste valet. en islamsk stat, har fått allt fler terror- Dessa rörelser har inte rörelser runt om i världen att ansluta mycket gemensamt men sig till dem. Vilket i sin tur fått kon- bildar ändå en slags ohelig kurrenten al-Qaida (ur vilken IS allians med Islamiska ursprungligen växt fram) att staten, al-Qaida och känna sig hotat och vilja visa andra islamistiska framfötterna. terrorgrupper där Så vi har två stora isla- antisemitismen är mistiska terrorrörelser det mest fram- med vid spridning i Eu- trädande draget ropa och framväxande vid sidan av ett politisk extremism allmänt hat mot till höger och vänster. yttrandefrihet och En minst sagt explo- västerländska siv cocktail som inte värderingar. bådar gott för framtiden. Wolfgang Hansson Nyhetskolumnist wolfgang.hansson@a!onbladet.se EUROPA ÄR PÅ HELSPÄNN Den 7 januari dödades tolv personer då maskerade män öppnade eld på Charlie Hebdos redaktion i Paris, och senare under januari avvärjdes planerade

100

AftonbladetAftonbladet MMåndagåndag 16 16 februari februari 2015 2015 EXTRA 1515 Det här är bara början

DROGS IN I KYLRUM Lars Vilks livvakter agerade direkt när skottlossningen började. ”Jag har varit med om sånt tidigare. Men det här var lite mer allvarligt.” Foto: BJÖRN LINDGREN Vilks: Jag

varLars Vilks är övertygad målet om det mest sannolika. Jag är att han var målet för med på dödslistor och väl- terror attacken. känd i de där kretsarna. De – Det var mig de hade brukar vara rätt konkreta i sikte, kan inte tänka mig i sina attacker. att det var något annat, Lars Vilks tror att den som s äger han. låg bakom attacken inspire- Den uppmärksammade rats av terrordåden mot konstnären berättar att han Charlie Hebdo och den i flera år deltagit i liknande j udiska matbutiken i Paris. debattmöten som det i kul- – Det ser ut som om det turlokalen Krudttønden i finns en viss likhet, de gör Köpenhamn i förrgår – utan två attacker och det är inte att det hänt något. vad som helst. Man går inte – Det var en sån overklig bara ut och skjuter på gatan, överraskning när det plöts- rakt in i folkmassan. Det här ligt började smälla, säger var bestämt, säger Vilks. Lars Vilks till Aftonbladet. Vilks berättar att han själv Visste ingenting inte såg händelsen eftersom Den misstänkte 22-årige hans livvakter ingrep så gärningsmannen dödades snabbt. av danska polisen drygt ett – De drog i väg mig och halvt dygn senare. slängde in mig i ett kylrum, Då hade han skadat fem tillsammans med ordföran- poliser och skjutit ihjäl den. dokumentärfilmaren Finn Inne i kylrummet visste Nørgaard, 55, utanför kultur- han inte vad som hänt men huset och 37-årige Dan Uzan insåg snabbt att det var all- som höll vakt utanför syna- var. gogan. – Jag har varit med om Vilks fick reda på att det sånt tidigare, att man har fanns dödso!er först efter dragit in mig i ett annat rum, att han transporterats till en där jag fått vänta. Men det säker plats i Köpenhamn. här var lite mer allvarligt, Vad tänkte du då? s äger Vilks. – Det var ju att ... Hela min historia har ju ändå varit Omgiven av livvakter kantad med att det inte har Han säger att han inte var varit någon tredje person rädd. som råkat illa ut. Det är för- – Nej, jag var omgiven av sta gången det sker, att det beväpnade personer och att också drabbar någon utan- någon skulle tränga in i kyl- för, som inte har sig själv att rummet var osannolikt. skylla. Har du gärningsmän Dessutom upphörde smäl- som spränger sig själva i luf- larna efter en stund. ten så är det inte samma Lars Vilks är övertygad sorgliga öde. När man skju- om att det var just han som ter ner folk så är det väldigt var målet för terrorattacken. trist. – Jag var målet, man sikta- attentat i belgiska Verviers och Tysklands huvudstad Berlin. I helgen genomfördes nya dåd i Köpenhamn mot ett möte om Mira Micic de på mig. Det verkar vara mira.micic@a!onbladet.se yttrandefrihet och mot en synagoga som krävde två liv. Foto: ANDREAS HILLERGREN, AFP, REUTERS

101

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste met. Hälsar Björne

Aftonbladet Lördag 21 februari 2015 DAGENS CITAT Samma ledarsidor som menar att regeringens förslag Lyxen att få välja rätt för snabbare jobb för invandrare är Myndigheten DO kommer inte att flytta till Rinkeby. substanslösa hyllade KD:s lu!slott Skribenter: Karin Pettersson, politisk chefredaktör, Eva Franchell, redaktionssekreterare, Anders Lindberg, Personalen klagar och lokalkostnaderna blir för höga. Nu på området. Liberala Eskilstuna- Ingvar Persson, Daniel Swedin Fristående kolumnister: Katrine Marçal, Fredrik Virtanen. söker man lokaler på annat håll. Ett val inte alla har. Telefon: 08-725 20 00 Fax: 08-562 528 36 E-post: [email protected] Kurirens politiska redaktör twittrar. Virtanen Kränka muslimer och judar – vad är vitsen? er jag en enda kontors- Ställ följande fråga om konst, liberal till som slår sig satir, journalistik och nätinlägg: för bröstet och ”står upp Vad ska det där vara bra för? för yttrandefriheten” Är det värt att publicera dynga osäkrarS jag mitt automatvapen. bara för att vi kan? För att vi får? Va, var det osmakligt skämtat? De allra flesta säger vanligt- Nu efter terrordåden? Men det vis nej. Till exempel har vi ett är ju yttrandefrihet! Ni älskar helt pressystem i Sverige. Var- den ju! Ska man inte få skoja för publicerar inte, säg, Sunds- om nyss dödade människor valls Tidning, TV4 eller Östgöta längre? Correspondenten den typ av hat, Det har varit ännu en vecka hot, förtal och skvaller som finns av outhärdliga tweets från på Avpixlat eller Flashback? högerextremister som plötsligt älskar yttrandefrihet – ”yttran- Mycket är inte olagligt eller defrihet” är ju i kretsarna kod anses åtminstone ointressant, för ”jävla muslimer” – men även 96 procent av anmälda hot och oändliga tirader från liberaler kränkningar på nätet läggs ner NY PARTILEDARE Konkurrensen hårdnar mellan Kristdemokraternas partiledarkandidater Acko Ankarberg, om att ”stå upp”. En samman- av polis och åklagare, enligt Ebba Busch Thor och Jakob Forssmed. Foto: ANDERS DEROS/ROBIN LORENTZ!ALLARD/LINA SIKSJÖ fattning gick att läsa i en popu- BRÅ. Yttrandefriheten sträcker lär text, kring 8 000 rekommen- sig långt. Så varför publicerar dationer, på Aftonbladets de- inte vanliga tidningar hatdyng- battsida under rubriken ”Vi an? (Förutom förstås att alla in- måste värna friheten att häda”. går i PK-illuminati.) ”Rätten att häda är absolut. Är pressen emot yttrandefri- Rättigheten att kränka Gud, het? Bekämpar pressen rätten Leker mamma, Jesus, Muhammad, Buddha, att häda? Krishna, Xenu, et cetera, är abso- Nej. Någon har i all enkelhet lut. Inga men. Inga om. Inga kan- ställt sig frågan: Är detta rele- ske. Inget mumlande om att vant? Vad tjänar detta till? Och blasfemisk konst ska ha hög kommit fram till svaret: Ingen- pappa och barn verkshöjd för att förtjäna för- ting. Det gör folk ledsna, för att svar”, skrev Christo!er Röstlund tala barnspråk. Kristdemokraterna vill att homo sexuellas rätt att adopte- Jonsson, musiker och journalist. 21 FEBRUARI 2015 kvinnor ska vara gifta med män. ra för att barnen måste ha en Alltså självklarheter. Det Konstprojektet Lars Vilks har Kristdemokrater De kämpade länge mot sam- mamma och en pappa. finns ingen, förutom extremis- i åratal sparkat nedåt. Han tyck- könade äktenskap och Göran Viktig faktainformation i frå- ter, som ifrågasätter Lars Vilks er kanske att det är kul. Han Mamma, pappa, barn. När Hägglund skrev själv ett gan är att homosexuella redan rätt att teckna sina Muham- kanske har en politisk agenda. Kristdemokraterna får leka salvelse fullt debattinlägg om har rätt att adoptera. Medan medkarikatyrer och ställa ut Han kanske vill säga någonting. handlar det alltid om lyckliga föreningen mellan man och tiden går framåt vill Kristdemo- dem. Ingen. Det hädas och Fine. Kör på bara. familjen. kvinna. Han menade att famil- kraterna backa tillbaka till typ kränks dagligen. Men, varför ska en tidning eller Den här veckan har de domi- jen är den grundläggande bygg- mitten av 50-talet. Som värsta sajt eller du eller jag publicera nerat medierna. De fyra parti- stenen i ett gott samhälle och att sverigedemokrater drömmer Terroristerna har, helt enligt bilder som sparkar neråt? Det ledarkandidaterna har turnerat familjen ska ha en mamma, en de om något som – tack och lov plan, lyckats öka motsättning- är den väsentliga frågan. mellan intervjuso!orna och i pappa och så några barn. – försvann för länge sedan. arna, rädslan och ljudvoly- Vad är vitsen? Vad är helgen samlas hela partiet till men i samhället men ytt- vitsen med kränkande kommundagar i Örebro. KD blickar bakåt Minimalt inflytande randefriheten har snarast karikatyrer av judar, Det blir Göran Hägglunds Göran Hägglund hänvisar till Frågan om föräldrapresum- stärkts. Charlie Hebdo ut- muslimer och romer? sista soloföreställning. Vid det den så kallade faderskapspre- tion i stället för faderskapspre- kom veckan efter dådet. Man kan, man får van- extra rikstinget i april kommer sumtionen i föräldrabalken sumtion utreds just nu och vi ut- Manifestationerna har ligtvis. ”Konst” för kon- en ny partiledare att ta över. Det som utgår från att mannen i ett går från att lagen kommer att varit enorma. Alla stens egen skull. sägs att Göran Hägglund favo- äktenskap är far till barnen. Det uppdateras. Kristdemokrater- ställer sig upp och Men vad är de riserar Acko Ankarbergs kandi- är ingen morallag, den finns där nas inflytande är numera mini- står upp. För fri- bra för? datur för att hon är mer som han. för att garantera barnens för- malt även om opinionen just nu heten. För demo- Högerextre- Inom Kristdemokraterna sörjning. Göran Hägglund und- går upp tack vare lyskraftiga kratin. För ytt- misternas svar brukar det vara patriarkatet rar upprört vad som händer om kandidater som Ebba Busch randefriheten. känner vi till. som avgör kvinnornas framtid. ett barn föds inom ett äktenskap Thor. Hon konkurrerar med Det är bra. Men vilket är Allra helst ska de stanna mellan två kvinnor. Acko Ankarberg och när två Men kan vi gå liberalernas hemma med barnen. Svaret borde väl vara enkelt: kristdemokratiska kvinnor ett litet steg läng- svar? Krist demokraterna vill inte då blir det två kvinnors ansvar ställs mot varandra, då blir det re? Göra en liten Vad är de ha några pappa månader, de vill att försörja barnet. säkert en man. maktanalys? bra för? behålla vårdnadsbidraget och Men i Kristdemokraternas Vi sätter en hundring på om familjen behöver mer peng- ögon måste det till en man. När Jakob Forssmed. ar kan kvinnan alltid ta några Acko Ankarberg får frågan i dagbarn. Bara hon inte lämnar SVT:s morgonprogram svarar Aftonbladet Fredrik Virtanen köket. hon att hon är tveksam till Eva Franchell Fristående kolumnist [email protected]

102

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. Hälsar Björne

Aftonbladet 18 Lördag 21 februari 2015 Malaria sprids i paradis Parasiten resident mot mirakelmedicinen Resistent malaria sprids nu I Sverige får allvarligt sjuka ma- Resistenta malariaparasiter har i stora delar av Sydostasien. lariapatienter artemisinin i dropp- hittats i Kambodja, Laos, Vietnam, Artemisinin, världens bästa form. Medicinen dödar parasiter- Burma och i svenskarnas favorit- läkemedel mot malariaparasi- na mycket snabb. resemål, Thailand. ten, hjälper inte längre. Malariaparasiten sprids genom – Det är ett stort globalt hot, myggor och kommer in i kroppen Liten risk vid stränderna säger professor Anna Färnert. när de sticker för att suga blod. Men om man bara åker till de Artemisinin, kallad ”mirakel- Artemisinin har räddat miljon- thailändska stränderna behöver medicinen”, hjälper inte mot den tals liv i framför allt Afrika. man inte oroa sig, enligt Annat nya, resistenta malarian. Färnert. En färsk studie, publicerad i den Läkemedel är avgörande – Det är väldigt liten risk att få brittiska medicinska tidsskriften Malariadödligheten har nästan malaria som turist i Thailand, sä- The Lancet, varnar för att det går halverats sedan 2000, uppger The ger Anna Färnert. snabbare än forskarna tidigare Guardian. Det beror till stor del Men alla som har varit i ett tro- trott. på artemisinin. piskt område och fått feber mås- – Om det är så att artemisinin – E!ektiva läkemedel är avgö- te uppsöka en infektionsläkare för slutar att fungera så ﬁnns det inga rande för att stoppa malarian, sä- att utesluta malaria. bra alternativ. Det är verkligen ett ger Anna Färnert. – Man ska inte ligga hemma och hot mot behandlingen av en död- Studien i The Lancet visar att de tro att man bara har inﬂuensa, sä- SPRIDS AV MYGGOR Sedan 2000 har malariadödligheten nästan lig sjukdom, säger Anna Färnert, motståndskraftiga parasiterna nu ger Anna Färnert. halverats, men nu oroas forskarna över att resistenta malariaparasiter professor och infektionsläkare sprids i betydligt större delar av Jon Demred har hittats i Kambodja, Laos, Vietnam, Burma och i Thailand. Foto: AP Karolinska universitetssjukhuset. Sydostasien. jon.demred@a!onbladet.se

BOKA MAT FÅ BÄTTRE HYTT" PRIS

NYA BILDER Övervakningsbilder visar hur terroristen cyklar fram och tillbaka mellan attackerna. Foto: KÖPENHAMNS POLIS Terroristen Kryssning med mat rekade före Just nu har vi ett supergott erbjudande. Boka en kryssning och få en härlig middag inbakad i priset. Du väljer själv om du vill äta bu! é eller använda middagskupongen som delbetalning i andra restauranger. dödskotten Här förebereder Köpenhamns- på sitt andra mål inför attacken. terroristen sin andra attack. Nya övervakningsbilder släpp- – Han har haft fri insyn till var tes i går kväll. De visar hur terroristen cyklar fram och tillbaka KRYSSNING TALLINN KRYSSNING vakten och poliserna befann sig, ELLER RIGA + MAT HELSINGFORS + MAT säger utredningsledaren Jørgen i området mellan 23.25 och fram Skov. till attacken 00.41. FR 350 KR FR 433 KR Klockan 15.30 öppnade – Vårt intryck är att PER PERS PER PERS Omar Abdel Hamid El- han varit i området för Hussein, 22, eld med au- Hade fri att rekognosera innan tomatvapen mot kultur- skjutningen, säger ut- Ingår: del i B4-hytt, Ingår: del i B4-hytt, huset Krudt tønden i Kö- insyn till redningsledaren Jørgen 1 middagsbu! é exkl dryck. 1 middagsbu! é inkl dryck. penhamn på alla hjärtans Skov i ett pressmedde- dag. En 55-årig man dö- var polis lande. dades och tre poliser ska- – Han har haft fri insyn

YOUTUBE LOGO SPECS

PRINT on light backgrounds on dark backgrounds standard standard dades. och kunnat se vart vakt- main red gradient bottom PMS 1795C PMS 1815C C0 M96 Y90 K2 C13 M96 Y81 K54 befann white black WHITE BLACK no gradients no gradients C0 M0 Y0 K0 C100 M100 Y100 K100 Drygt nio timmar se- en och polisen har be- watermark watermark nare slog han till igen. funnit sig på platsen. stacked logo (for sharing only) stacked logo (for sharing only) tallinksilja.se Följ oss på: I attacken mot en syna- sig Nu efterlyser polisen goga på Krystalgade dödade vittnen, för att kunna kartlägga Boka på tallinksilja.se, 08-22 21 40* Tallink Silja Butiken, Cityterminalen han vakten Dan Uzan, 37. Två hur terroristen rört sig. *Serviceavg 70:– tillkommer, boka online 0:–. Res t o m 30.4 2015. Utvalda avgångar. Begränsat antal platser. poliser skadades. Nu misstänker Niklas Eriksson polisen att El-Hussein spanat niklas.eriksson@a!onbladet.se

!"#$%& '() *$%)+ ,)"+ ,-+# &)' '() *.// 0'-+1 "' 2("+3)0'"%4*+-0'. 5-!

103

Den här bilden ska !nnas dold på dokumen- ten för att en svart sida ska generera fyra plåtar annars blir det fel i överföringssyste- met. Hälsar Björne

Aftonbladet Söndag 22 februari 2015 23 Veckan som gick Karin Magnusson, Oisín Cantwell, Lena Mellin, politisk Robert Laul, Personerna som gjort störst avtryck i veckans nyheter programledare (KM) nyhetskrönikör (OC) kommentator (LM) sportkrönikör (RL) 1 Omar Abdel Hamid El-Hussein Terroristen sköt ihjäl ANDREAS HILLERGREN HILLERGREN ANDREAS oto: två män i Köpenhamn F Omar Abdel Hamid El-Hussein Polisen lyckades med hjälp av mördade två personer i två övervakningskameror se att terro- terrorattentat i Köpenhamn. risten efter det första dådet tog taxi En nation är i sorg. en bit från brottsplatsen. Taxichauf- Det var förra lördagen som terror- fören lokaliserades och kunde berät- isten slog till. Först öppnade han eld ta vilken adress han hade kört den mot ett möte om yttrande- unge mannen till, en gata frihet som Lars Vilks del- i Nørrebro. tog i. Den svenske konstnä- Polisen satte adressen ren klarade sig, poliser för- under bevakning och då de honom i skydd till ett El-Hussein tidigt på sön- kylrum, men Finn Nør- dagsmorgonen återvände gaard, som var på väg till hem försökte de nå kontakt konferensen, sköts ihjäl. med honom. Mannen svara- Senare samma kväll gick Omar Abdel de med att öppna eld, vilket El-Hussein till attack mot Hamid El-Hussein. ledde till att han sköts ihjäl. synagogan på Krystalgade, Likheterna med terror- där en bat mitzwa, en judisk konﬁr- attentaten i Paris nyligen är uppen- mation, för en tonårsﬂicka pågick. bara: en attack mot yttrandefriheten Dan Uzan, medlem i församlingen följs upp med antisemitiska mord. och vakthållare utanför synagogan, Två män har häktats, misstänkta sköts ihjäl. bland annat för att ha försett terror- Dessutom skadades fem poliser isten med vapen. i de två attentaten. Oisín Cantwell Här sköts 55-årige Finn Nørgaard till döds och tre poliser skadades vid det första av attentaten. 2 Dominika Peczynski 3 Ylva Johansson 4 Gabriel Wikström Vad? Veckans kärleks- Vad? Vill sätta Vad? Vill förbjuda skräll ihop med Anders sprutt. rökning på utefik. Borg. Medan oppositio- Folkhälsoministern I måndags bekräftade nen länge diskuterat vill att Sverige ska vara förre finansministern att integration har reger- rökfritt 2025. För att hans nya kvinna är Army of ingen varit tyst. Det nå dit vill han utreda Lovers-stjärnan och pr- bröt arbetsmark- rökförbud på perrong- konsulten Peczynski. ”Man nadsministern tvärt er, uteserveringar, kan inte styra över känslor med när hon bjöd in busshållplatser och och livet. Vad som nu parterna till samtal liknande. Dessutom sker får framtiden för att ”få sprutt” på ska neutrala cigarett- utvisa” skrev Borg till integrationen genom askar utredas liksom Aftonbladet. Det vi att asylsökande förbud att exponera vet är att Borg nu tar snabbare kommer ut tobak. (LM) ut skilsmässa från på arbetsmarkna- sin fru och att det den. (LM) politiska Sverige gick i spinn. I en lätt bisarr Stina Nilsson Zlatan Ibrahimovic debattartikel 5 6 i Dagens Industri Vad? Tog Sveriges Vad? Allt och lite till. tolkade Göran första medalj i VM. Först ett konstmål Greider det hela som Den 21-åriga skid- i ligan, sedan slet Zlatan att Borg nu låter liber- åkaren tog silver på av sig tröjan, blev var- tinen i sig blomma fritt, sprinten i hemma-VM nad och avstängd. Men efter att i åratal varit i Falun. Fyra tiondelar där under doldes ett bakbunden som ny- bakom norska skid- budskap som skulle dis- moderat. (KM) drottningen Marit kuteras över hela värl- Björgen men förstås den: Tatuerings- en otrolig framgång kampanjen för den för unga Stina att ta FN-ledda kampen mot medalj i sitt andra världshungern. VM. I dag kan det bli I veckan stark insats en till när damernas i Champions League när sprintstafett går av PSG spelade 1–1 mot stapeln. (RL) Chelsea. (RL) 7 Anna Kinberg Batra 8 Yanis Varoufakis 9 Helena Groll Vad? Placerade Vad? Den grekiske Vad? Upprörde. svenska fjällen fel. finansministerns för- Programledaren M-ledaren besökte handlingar med euro- i Sveriges Radio rör- skid-VM i Falun och gruppen bröt samman. de upp känslor när underströk hur fint det Efter ett upptrappat hon frågade Israels var med ett arrange- ordkrig och bara tre tim- ambassadör Isaac mang som kan få fler mars förhandlingar i Bachman vilket människor att vilja Bryssel kastades hand- ansvar judarna har uppleva svenska duken in. Den grekiska för den växande anti- fjällen. Nu ligger de regeringen avfärdade semitismen. Omdö- närmaste fjällen 20 euro-gruppens förslag men som ”en klas- mil bort och Kinberg som ”absurt”. Nuvarande sisk antisemitisk Batra kan nog tyvärr stödprogram löper ut 28 fråga” fick företaget räkna med tjugo år av februari, och i fredags att be om ursäkt. pudlande för denna lämnade Aten ett nytt Och klippa bort nya lantis-miss. (KM) bud. (OC) avsnittet. (LM)

104

11. Appendix: Etiska regler för press, radio och tv Publicitetsregler, hämtade från Pressens Opinionsnämnd

Ge korrekta nyheter 1. Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling.

2. Var kritisk mot nyhetskällorna. Kontrollera sakuppgifter så noggrant som omständigheterna medger, även om de tidigare har publicerats. Ge läsaren/mottagaren möjlighet att skilja mellan faktaredovisning och kommentarer.

3. Löpsedel, rubrik och ingress skall ha täckning i texten.

4. Slå vakt om den dokumentära bilden. Var noga med att bilder och grafiska illustrationer är korrekta och inte utnyttjas på ett missvisande sätt.

Var generös med bemötanden 5. Felaktig sakuppgift skall rättas, när det är påkallat. Den som gör anspråk på att bemöta ett påstående skall, om det är befogat, beredas tillfälle till genmäle. Rättelse och genmäle skall i lämplig form publiceras utan dröjsmål och på så sätt att de kan uppmärksammas av dem som har fått del av de ursprungliga uppgifterna. Observera att ett genmäle inte alltid kräver en redaktionell kommentar.

6. Publicera utan dröjsmål Pressens Opinionsnämnds klandrande uttalanden i fall som rör den egna tidningen.

Respektera den personliga integriteten 7. Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.

8. Iaktta stor försiktighet vid publicering av självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöriga och vad ovan sagts om privatlivets helgd.

105

9. Visa alltid offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn. Pröva noga publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga.

10. Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande.

Var varsam med bilder 11. Vad som i dessa regler sägs gäller i tillämpliga delar även om bildmaterial.

12. Bildmontage, retuschering på elektronisk väg eller bildtext får ej utformas så att det vilseleder eller lurar läsaren. Ange alltid i direkt anslutning till bilden om den är förändrad genom montage eller retusch. Detta gäller även vid arkivering.

Hör båda sidor 13. Sträva efter att ge personer, som kritiseras i faktaredovisande material tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter. Var uppmärksam på att anmälningar av olika slag kan ha till enda syfte att skada den som blivit anmäld.

14. Tänk på att en person, misstänkt för brott, i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger. Den slutliga utgången av en skildrad rättssak bör redovisas.

Var försiktig med namn 15. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.

16. Om inte namn anges undvik att publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat, som gör en identifiering möjlig.

17. Observera att hela ansvaret för namn- och bildpublicering faller på den som återger materialet.

106

Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se