Dagarna Då Pennan Inte Var Mäktigare Än Svärdet – En Kvalitativ Analys Av Rapporteringen Om Attentatet Mot Charlie Hebdo Och Terrorattacken I Köpenhamn
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Dagarna då pennan inte var mäktigare än svärdet – en kvalitativ analys av rapporteringen om attentatet mot Charlie Hebdo och terrorattacken i Köpenhamn Elin Åhlén Institutionen för mediestudier, JMK, Stockholms universitet Examensarbete 15 hp Kandidatkurs i journalistikvetenskap (30 hp) Vårterminen 2015/V15 J Kand Handledare: Anna Roosvall English title: The Days When The Pen Was Not Mightier Than The Sword – A qualitative analysis of the terrorist attacks on Charlie Hebdo and in Copenhagen Abstract Syftet med denna studie är att undersöka hur två terrordåd har skildrats i Aftonbladet. De studerade terrordåden är attacken mot Charlie Hebdos redaktion i januari 2015 samt terrorattentatet i Köpenhamn i februari samma år. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Hur skildras de båda händelserna i Aftonbladet? Hur framställs offer respektive förövare? Hur yttrar sig diskussionen om yttrandefrihet? Finns det några likheter och skillnader i rapporteringen, exempelvis vad det gäller närhetsprincipen? Jag har dessutom valt att undersöka hur Aftonbladet har förhållit sig till de pressetiska reglerna. För att besvara mina frågeställningar har jag valt att utgå från de två första dagarna av rapporteringarna, samt två sammanhängande dagar en vecka efter rapporteringens första dag. Detta har motiverats med en tes om att diskussionen om yttrandefriheten ska vara tydligare en tid efter händelserna inträffat. Materialet omfattar såväl nyheter, ledare, krönikor och debattartiklar och har analyserats med en kvalitativ ansats. Samtliga 45 artiklar kommer först att analyseras med en övergripande tematisk analys. Därefter har en mer djupgående granskning genomförts, då med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys där fokus har lagts på en lexikal nivå. De teoretiska ramarna för studien är journalistik och demokrati, yttrandefrihet, journalistisk etik samt teorier om hate speech. Jag har också valt att undersöka hur närhetsprincipen, domesticering och personifiering har yttrat sig i rapporteringarna. Min studie har visat att rapporteringen delar ett gemensamt fokus på de misstänkta gärningsmännen. Det är också främst i rapporteringen kring dessa som Aftonbladet har begått pressetiska snedsteg. Vad det gäller porträtteringen av offer får den svenska konstnären Lars Vilks en tydlig huvudroll i dramat då han personifierar alla offer. Här är det också tydligt att nyheterna har domesticeras. I fallet Charlie Hebdo får alla enskilda offer i princip samma utrymme, även om attacken huvudsakligen beskrivs som en attack mot det fria ordet. I fallet Charlie Hebdo genomsyras rapporteringen av en diskussion om yttrandefrihet, medan den i rapporteringen om Köpenhamnsdåden är mer implicit uttryckt. Däremot har analysen visat att det finns ett behov av att omformulera den journalistiska etiken i takt med att nyheter tenderar att bli allt mer globala. Innehållsförteckning 1. INLEDNING 1 1.1 SYFTE 1 1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR 2 1.3 MATERIAL OCH AVGRÄNSNINGAR 2 2. BAKGRUND 3 2.1 JYLLANDS-POSTENS PUBLICERINGAR OCH LARS VILKS RONDELLHUND 5 2.2 ATTACKEN MOT CHARLIE HEBDO 5 2.3 TERRORDÅDEN I KÖPENHAMN 6 3. TIDIGARE FORSKNING 7 3.1 MUHAMMED-KARIKATYRERNA 7 3.2 CIVILISATIONERNAS KAMP OCH MUSLIMSK KULTUR I MEDIA 9 3.3 MEDIER OCH BROTT 10 3.4 VARFÖR YTTRANDEFRIHET? 11 4. TEORI 12 4.1 JOURNALISTIK OCH DEMOKRATI 12 4.2 HATE SPEECH 14 4.3 JOURNALISTIK OCH ETIK 15 4.4 YTTRANDEFRIHET – I FILOSOFI OCH LAG 17 4.5 NÄRHETSPRINCIPEN, DOMESTICERING OCH PERSONIFIERING 18 5. METOD 20 5.1 KVALITATIV FORSKNING 20 5.2 TEMATISK ANALYS 21 5.3 DISKURSBEGREPPET 22 5.4 KRITISK DISKURSANALYS 22 5.5 DISKURSANALYS ENLIGT FAIRCLOUGH 23 5.5.1 TEXT 23 5.5.2 DISKURSIV PRAKTIK 24 5.5.3 SOCIAL PRAKTIK 25 5.6 OPERATIONALISERING 25 5.7 RELIABILITET OCH VALIDITET 26 6. TEMAN 27 6.1 ATTACKEN MOT CHARLIE HEBDO 27 6.2 TERRORDÅDEN I KÖPENHAMN 29 7. DJUPGÅENDE ANALYS 32 7.1 ATTACKEN MOT CHARLIE HEBDO 32 7.2 TERRORDÅDEN I KÖPENHAMN 36 7.3 SKILLNADER OCH LIKHETER I RAPPORTERINGEN 40 7.3.1 YTTRANDEFRIHET 41 7.3.2 OFFER 41 7.3.3 GÄRNINGSMÄN 42 7.3.4 NÄRHETSPRINCIPEN, DOMESTICERING OCH PERSONIFIERING 42 7.3.5 PRESSETIK 43 8. SLUTSATSER OCH DISKUSSION 44 LITTERATURFÖRTECKNING 46 BILAGOR I KRONOLOGISK ORDNING 53 ATTENTATET MOT CHARLIE HEBDO 53 TERRORDÅDEN I KÖPENHAMN 88 APPENDIX 105 ETISKA REGLER FÖR PRESS, RADIO OCH TV 105 1. Inledning I denna studie presenteras en analys av Aftonbladets rapportering kring två av årets mest uppmärksammade händelser – attacken mot Charlie Hebdos redaktion i Paris och terrorattentatet i Köpenhamn den 7 januari respektive den 14 februari 2015. Min undersökning avser att öka förståelsen för vida spridd populär medierapportering utifrån frågor om yttrandefrihet, närhetsprincipen och journalistisk etik. Terrorattentat brukar som bekant få stor medial uppmärksamhet, och de ovan nämnda dåden är inga undantag. De båda rapporteringarna har också en gemensam nämnare i form av det fria ordet. I kölvattnet av de båda dåden blåstes det återigen liv i den ständiga debatten om yttrandefrihet, vilket gör detta ämne än mer intressant och viktigt att undersöka. Ämnet är inte bara relevant inom journalistikvetenskapen, utan också för gemene man i ett samhälle där demokrati och yttrandefrihet utgör stöttepelare. I såväl fallet med Charlie Hebdo som terrorattentatet i Köpenhamn spelar karikatyrer över den muslimska profeten Muhammed en avgörande roll. Charlie Hebdo har länge varit kända för sin nedåtsparkande satir och i Köpenhamn närvarade Lars Vilks som med sin konst har provocerat en hel värld. Denna studie har alltså sin utgångspunkt i ett antal teckningar som lett till flera människors död. Rapporteringen om detta har sedan visat att det finns krav på en omformulering av hur den journalistiska etiken bör tillämpas i fråga om en global nyhetsrapportering. 1.1 Syfte Syftet med min uppsats är att analysera hur attentatet mot Charlie Hebdos redaktion och den efterföljande gisslantagningen, respektive terrorattacken i Köpenhamn har skildrats i Aftonbladet i avseende att visa hur den samtida diskussionen om yttrandefrihet yttrar sig i en global tidsålder. Genom en ingående analys av artiklarna hoppas jag också få en ökad förståelse för hur pressetiken tillämpas i rapportering kring dåd mot det fria ordet i svensk medier. Syftet är också att visa på hur offer respektive förövare framställs samt hur närhetsprincipen, domesticering och personifiering yttrar sig i rapportering av det här slaget. Att använda Aftonbladet som primär källa motiveras med att det är Sveriges största tidning. 1 Aftonbladet är rikstäckande1, och enligt de senaste mätningarna från Orvesto når deras pappersupplaga i snitt ut till 739 000 läsare om dagen.2 1.2 Frågeställningar 1. Hur skildras de olika händelserna i Aftonbladet? – hur framställs offer respektive förövare? – hur yttrar sig närhetsprincipen, domesticering och personifiering i rapporteringen? 3 2. Hur yttrar sig diskussionen kring yttrandefrihet? 3. Vilka likheter och skillnader kan urskiljas mellan de två händelserna? 4. Hur förhåller sig Aftonbladet till de pressetiska reglerna? 1.3 Material och avgränsningar De två händelserna jag ska studera är valda efter en rad olika faktorer. Först och främst fick de båda enorm medial uppmärksamhet, vilket möjliggör ett stort urval för analys. Jag har här valt att begränsa min undersökning till fyra dagar av Aftonbladets rapportering, närmare bestämt de två första dagarna efter respektive händelse samt två dagar cirka en vecka efter det inträffade. Detta medför alltså en analys av det som skrevs om Charlie Hebdo den 8– 9 januari samt den 14–15 januari. I fallet Köpenhamn är artiklarna publicerade den 15–16 februari samt den 21–22 februari. Genom att medvetet dela upp rapporteringen i ett inledningsskede och ett senare sådant hoppas jag kunna urskilja eventuella skillnader och likheter över tid i rapporteringen. Därmed hoppas jag också kunna se diskussionen om yttrandefriheten i artiklarna mer tydligt i ett senare skede av rapporteringen samt i debattartiklar och ledare. 1 Aftonbladet, Koncernen. Hämtad 2015-04-23 från http://www.aftonbladet.se/koncernen/article12626015.ab. 2 TNS Sifo, konsumentundersökning. Hämtad 2015-04-23 från http://www.tns- sifo.se/media/551215/orvesto_konsument_2014_hel_r_uppr_knade_tal__1000-tal_.pdf. 3 Närhetsprincipen, domesticering och personifiering förklaras vidare under kapitel 4.5. 2 Totalt innefattar analysen 45 artiklar, inklusive debattartiklar, ledare, nyhetskrönikor och texten i uppslag med grafik. Dessa artiklar kommer att analyseras tematiskt för att på så sätt kunna identifiera framstående teman i artiklarna. Därefter följer en näranalys, närmare bestämt en kritisk diskursanalys, på sex artiklar. Dessa sex artiklar har valts ut med motiveringen att de innehåller flera av de vanligt förekommande teman som identifierats under den tematiska analysen, och därför kan anses känneteckna rapporteringen som helhet. Jag har valt att analysera såväl nyhetsartiklar som opinionsjournalistik i form ledare och debattartiklar. Detta för att se hur journalisterna förhåller sig till de etiska reglerna i nyheterna samt hur diskussionen om yttrandefrihet kommer till uttryck i det opinionsjournalistiska materialet. Bildjournalistiken har huvudsakligen valts bort med motiveringen att fokus ligger på texten, men i mer exceptionella fall – exempelvis om det har en betydelse ur pressetisk synvinkel – har jag valt att nämna det i förbigående. En mer utförlig metodbeskrivning finns under avsnitt 5.6. Alla artiklarna identifierades via sökningar på Mediearkivet Retriever samt i Aftonbladets eget webbarkiv.