Forum Antroposofi

nr 1 2o18 forum för antroposofi nr 1 2o18

4–6 26–27 Notiser Läsarbrev: Back to basics Krönika 7–13 Gävle-Dala Terapeutikum Samtal: "Ett liv i biodynamikens tjänst" 28-34 Årsmöteskallelse 14–15 Verksamhetsberättelse Samtal: Årsredovisning Samtal om, meditation 33–37 16–19 Kalendarium: Krönika: Antroposofiska Sällskapet Dödsprocessen och ödet Järna, Stockholm och Norrköping

2o–21 38–39 Bilduppslaget Förteckning över medlemsgrupper Artiklar på hemsidan 23–24 Medlemssekretariat Krönikor: Medlemskap Att sitta under korkeken Livvakten 4o Ett liv med färg Bildberättelse

24-25 Levnadsteckning & Till minne Fr.o.m. sid 32 stämmer inte sidnumre- ringen i webb-versionen av nr 1-2018 perspektivet

Vägkarta mot framtiden? Erland Kornfeld & Daniel Håkanson

Hur ser sällskapets vägkarta mot framti- det mänskliga, etik och människovärde, kan, med alla dess specialområden. Man den ut i dag? jordens framtid. Här tror vi sällskapet kan investerar i ett sammanhang, där man Varför har vi ett antroposofiskt sällskap? vara en av många viktiga spelare, med sin har en tillit till de människor som vill Finns det viktiga uppgifter som är lättare egen, viktiga färg. bära antroposofin med dess högskola och att ta i tu med genom en förening, än som Men att bygga upp dessa mötesplatser, sektioner, inte minst också den allmänna ensam individ? Vi tror att många av de att vidareutveckla den av Rudolf Steiner sektionen för antroposofi. frågor man kan ställa sig, och de uppgif- utvecklade mänsklighetskulturen, krä- Vi har sett en glädjande ökning av bidra- ter man kan se, gäller både för vårt lands- ver både engagemang och ekonomi. Vi gen 2o17 från de antroposofiskt orienterade sällskap och det allmänna sällskapet i ser ekonomin som ett kvitto på att det är verksamheterna. Vi vill understödja en lik- Dornach. en balans mellan punkt och periferi, att nande utveckling som hos oss även i det En viktig uppgift för oss är att skapa mö- omvärlden, som vi i sällskapet också ska Allmänna Sällskapet, en utveckling mot tesplatser, där frågor om vem människan betjäna, upplever att vi är relevanta. Ba- omprövning av gamla vanor, mot större är kan dryftas, mötesplatser där forskare/ lansen innebär också att vad som är punkt transparens och medinflytande, där den så experter från olika sammanhang kan mö- och vad som är periferi växlar – det vikti- kallade periferin kan spela en tydligare roll. tas. Mötesplatser som går djupare in på ga för relevansen är, att vi är deltagare i ett Men – givet att vi gradvis får en hållbar frågorna än populärmedia, men samtidigt ständigt pågående samtal. ekonomi, ett meningsfullt medinflytande, befriade från experternas för oss obegrip- Den ekonomi vi talar om, är inte i första både hos oss i världssällskapet – så kom- liga fikonspråk. Forskningens frukter är hand en ”betalning” för utförda tjänster, mer den besvärliga följdfrågan – vad vill för viktiga att bara överlåta till forskarna men en investering i framtiden, i att an- vi med denna ekonomi, detta medinfly- själva. Eller till politikerna. Alla männ- troposofin inte blir kvar i ett oföränder- tande. Hur är det med initiativkraften hos iskor har rätt att intressera sig för allt! ligt musealt tillstånd, men att den kan mig själv, när jag inte har någon annan, el- Särskilt det som har bäring på essensen av utvecklas som kunskapen om männis- ler något annat, att skylla på? notiser

Goetheanum ”Imformationsverbund Deutschschweiz” (IDS) var så gott som avslutad hösten 2o17 dokumentation efter tio års arbete och med omkring 22 ooo titlar och kommer att föras vidare för Goetheanum Dokumentation förvaltar nyförvärv och utvalda samlingar. Över de mest omfångsrika samlingarna i värl- 33o högskolebibliotek är medlemmar av den med antroposofisk proveniens. Till IDS som sammantaget omfattar över 17 avdelningen hör ett arkiv, ett bibliotek miljoner titlar och 27 miljoner exemplar. och en konstsamling. Ledaren för Goet- Källa: Ur DG nr 3-4 2o18, Sebastian Jüngel/ övers GN. heanum Dokumentation, Johannes Nilo, har startat nya projekt för att förbättra förvaringen av framför allt de värdeful- la historiska källdokumenten och för att göra samlingarna mer tillgängliga. En Tankeexperiment erfaren arkivarie har börjat göra en ny förteckning av arkivets samlingar enligt Till sommaren levereras de första resulta- internationell ISAD(G)-norm. Dessut- ten från ett forskningsprojekt kring tan- om genomförs inom ramen för projektet keiakttagelser. ”Evaluation Museum” en inventering av ”Würzburg-skolan har kvalitativt ut- konstsamlingen med sina 12 ooo objekt forskat vad tankar är. Vi vill forska kring som omfattar måleri, grafik, arkitektur- vad tänkandet som verksamhet är.” Se- modeller, skulptur samt möbler, desig- dan 2o16 arbetar Merijn Fagard och Wil- nobjekt och textilier. Inventeringen för- helm Humérez i belgiska Löwen och i beredes grundligt och planerades med Stuttgart på ett fritt forskningsprojekt externa experter från museivärlden (ex- om ”Tankeiakttagelse”. Det centrala för empelvis Historisches Museum, Basel, dem är frågan hur ”anlaget till skådande”, Kunstmuseum Basel, Vitra Design Muse- som Rudolf Steiner talar om, kan förstås um, Prevart – Konzepte für die Kulturgü- experimentellt. De två forskarna har, vid tererhaltung). När inventeringen är slut- sidan av beskrivningen och utforskandet förd är för första gången i Goetheanums av sina egna inre upplevelser, gjort ex- historia alla verk systematiskt förteck- periment med sju tränade försöksperso- nade med gängse uppgifter om datering, ner. Nu måste resultaten bearbetas och mått, konstnär, proveniens, material etc. kommer att offentliggöras preliminärt För att arbeta fram samlingskriteri- till sommaren 2o18. Projektet bärs ekono- er bildades en kommitté med Reinhold miskt av ca 8o personer och institutioner. Fäth, David Marc Hoffmann, Walter Kug- De vetenskapliga resultaten, liksom en ler, Johannes Nilo, Heide Nixdorff, Bodo övningsbok och en grafisk representation von Plato, Marianne Schubert och Dino ska ställas till fritt förfogande i Internet. Wendtland. Kompletterande facksympo- www.denkbeobachtung.eu sier är planerade. Källa: DG nr 8 2o18. Övers. GN Den elektroniska katalogiseringen av Goetheanumbibliotekets kärnbestånd inom notiser

Humanprogress dagogiska konsten. Under många år inn- an uppgiften som sektionsledare var han förvärvar Robygge klasslärare i Nordtyskland. Konferensens övergripande tema var Humanprogress förvärvar Robygge AB. föredragen 6 - 9 av Steiners första lärar- Därigenom tryggas verksamheten och kurs 1919, Allmän människokunskap, den en långsiktig utveckling möjliggörs. Bo- del där han beskriver människan ur ett lagen ser möjligheter till ömsesidigt ut- andligt perspektiv. I drygt 2o arbetsgrup- byte. Trots att företagen är verksamma per kunde deltagarna ta del av kollegers inom olika områden känns övertagandet erfarenheter av människokunskap och helt naturligt, eftersom verksamheterna waldorfundervisning genom att lyssna, drivs utifrån samma värdegrund. Under samtala kunskapande kring olika teman en övergångsperiod kommer Christoffer och öva tillsammans. Amundin att finnas kvar i verksamheten ​Red. GN. för att kunder och medarbetare ska vara trygga med att övergången sker på ett odramatiskt och smidigt sätt. Med glädje och optimism antar Humanprogress nu utmaningen att förvalta och utveckla Ro- bygge in i framtiden. Karolinska institutet Dag Klingborg ordf. Humanprogress och Christoffer Amundin ordf. Robygge. utbildar i antroposofi Källa: robygge.se. Red. JH Till våren startar Karolinska institutet en kurs som delvis hålls på Vidarkliniken med praktiska övningar i insmörjningar Svenskt och andra antroposofiska metoder. Det är första gången som lärosätet an- Waldorflärarmöte 2o18 ordnar kursen «integrativ omvårdnad». Kursen vänder sig till sjuksköterskor, I en obruten följd av Lärarmöten sedan fysioterapeuter och arbetsterapeuter, och 1989 inbjöd Pedagogiska Sektionen i Fria innehåller utöver litteraturstudier bland Högskolan för Antroposofi till det 29 mö- annat praktiska övningar. Ca 2o studenter. tet under 2 dagar i slutet av januari i år. Källa: www.dagensmedicin.se/artiklar/2o18/o3/o1/ki-utbildar-i-antroposofi Mötet samlade ca 34o deltagare från www.ki.se/start. Red. JH de flesta av Sveriges ca 4o waldorfsko- lor. Årets föreläsare var en av de två sek- tionsledarna vid Pädagogische Sektion, Goetheanum, Claus-Peter Röh, som på ett charmerande och insiktsfullt sätt visade upp sin skicklighet som utövare av den pe- notiser

Ett intryck från Biodynamiska Lantbrukssektionens verksamheter i årliga konferens Sydamerika – vid Goetheanum Casita biodinámica

Liang Ziqi berättade om sin första ko – Biodynamiskt jordbruk präglas i Syd- (Niu-Niu, översatt: Ko-Ko) Hon visade bil- amerika av begeistring och uppfinna- der av sin ko och minns med stark känsla: randa – det kunde man känna av genom ”Kon är den biodynamiska gårdens kär- René Piamontes berörande bidrag i Goe- lek”. De 9oo deltagarna är berörda, känner theanums fullsatta stora sal (under årets sig förbundna med djuret och har plöts- internationella lantbrukskonferens). Hur ligt landat mitt i Kina. Liang Ziqi berättar kan och ska man umgås med preparaten, vidare att den biodynamiska lantbruks- som under vintermånaderna behöver vila impulsen tas emot med mycket entusiasm under jord, när man befinner sig i närhe- och beredskap att lära i landet med 7oo ten av ekvatorn, där vinter och sommar miljoner bönder. Det har bildats en grupp befinner sig samtidigt på bara några ki- genom appen WeChat med målsättning lometers avstånd? ”I Ecuador gräver vi att översätta Rudolf Steiners Lantbruks- ner 4oo till 5oo kohorn under sex måna- kurs. Det biodynamiska jordbruket i Kina der norr om ekvatorlinjen, för att därefter startade 1998. I hela landet finns i nuläget gräva ner dem för ytterligare sex månader sju stycken demeter-certifierade gårdar. syd om linjen.” Vidare är man tack skyldig bönder Källa: DG nr 7 2o18, övers GN. från Chile för uppfinningen av Casita biodinámica(ett biodynamiskt litet hus), där preparaten lagras respektfullt och ef- ter konstens alla regler i själva verksam- heterna. Sydamerikas biodynamiska rö- relse, som startade på 198o-talet genom unga människor, som var utbildade på Emerson College och slog sig ner i Brasi- lien, har vuxit till 3oo verksamheter, där 7 ooo familjer arbetar.

Källa: DG nr 7 2o18, övers GN. samtal

Ett liv i biodynamikens tjänst

Thomas Lüthi intervjuas av Felix Nieriker och Göran Nilo

Thomas bor alldeles nära Skillebyholm lats" fram under ett liv i antroposofins förståelse. Jag har ju tidigare, under i utkanten av Järna. Huset står mitt i en och biodynamikens tjänst får tala för sig många år, bjudit olika kursledare hit till mycket fin liten trädgård, hans hustru självt! utbildningen vid Skillebyholm och där Elisabeth och han sköter den omsorgs- ingick Jochen Bockemühl som ju var en fullt. Och stjärnhimlen skänker sitt, F(elix) N(ieriker): Du har ju nyss fyllt 7o skicklig iakttagare. Han var ledare för "inte gripbart men verksamt" som Tho- år och vi undrar över vad du kan se som den Naturvetenskapliga Sektionen vid mas säger, "och som ingen växt kommer huvudtema i ditt liv? Goetheanum och starkt förankrad i det på idén att förneka." biodynamiska området. Han var obön- Det är tre grundmotiv som väver syn- T(homas) L(üthi): Det har ju blivit bio- hörlig i sitt iakttagande, han drog alltså ligt och i det fördolda genom Thomas dynamisk odling och att försöka hitta en inte först slutsatser utan gick vägen från biografi: människors samverkan för att väg att förstå olika saker som förekom- iakttagelser till sammanfattning, som förädla och kultivera jorden, växterna mer inom det biodynamiska, processer i sedan kan utmynna i en slutsats. Några livssfär som omspänner hela jorden och naturen som leder fram till de biodyna- olika personligheter av den kalibern har intresset för stjärnekrafters reala inver- miska preparaten. Att arbeta med dessa regelbundet kommit hit och gestaltat kan på allt som lever och växer. frågor och försöka inspirera andra på ett kurser för utbildningen. Dom har också Thomas arbetsfält sträcker sig över hela sätt som kan vara intressant. spelat en roll för mig själv. Wolfgang jordklotet. Där han verkar uppstår inten- Schauman, veterinär, Georg Wilhelm siva människomöten som har biodyna- FN: Har du närmat dig detta från iakt- Schmidt, som på ett mycket intressant misk odling i fokus. Vad allt som uppstått tagelsesidan eller från forskningssidan? sätt arbetade med förädling av råg och världen över, ja, ända in i juridiska struk- träd genom att så vid olika bestämda tid- turer, genom Thomas hjärtevarma och TL: Egentligen mest från iakttagelsesi- punkter. Yrkesmässigt var han ekonom osjälviska insats, inger djup respekt. Det dan, det man möter direkt när man aktivt på ett antroposofiskt sjukhus. Han gick vittnar om hans starka förtroendekrafter, odlar och på det sättet försöka komma åt specifikt ut från iakttagelsen och se- möjligen en följd av en trygg barndom. något av dessa sammanhang. Så det är dan över till handling. Dessutom Maria Nej, Thomas vill helst inte prata om ju ett goetheanistiskt förhållningssätt. Thun (skaparen av såkalendern). Det var sig själv och sin person, det som "od- Det kan vara källan, vägen till en egen människor som inte alla gånger hade så samtal lätt med varandra. Men var och en för sig eningen och i juni tar jag samma steg GN: Vi ska återkomma till det du gjorde hade de otroligt fruktbara infallsvinklar. med ordförandeskapet i Demeter In- som ung i början av din vistelse i Järna. ternational. Då är organisationen myn- Men nu vore det fint om du kunde berät- G(öran) N(ilo): vilket eget fokus har du dig, har alltså funnits i 21 år. Efter detta ta om ditt engagemang i Lantbrukssek- haft när du övat din iakttagelse? återstår det som är det internationella tionen vid Goetheanum. samarbetsorganet som finns för att hålla TL: Att inte bara titta på en sak en gång, ihop de olika delarna och förhindra att TL: Lantbrukssektionen har dels en årlig utan flera gånger och därigenom bli vitt- varje organisation drar åt var sitt håll. Vi konferens och dels en ”Vertreterkreis” ne till en förvandlingsprocess. Titta på såg vikten av att grunda ett sådant sam- (representantskap på svenska). Jag var en blomknopp flera gånger, ta lite foton, arbetsorgan som består av styrelseleda- med i den sistnämnda redan under 197o- och då blir det så tydligt att ingenting är möter från dessa tre organisationer. Där talet. När Herbert Köpf ledde sektionen sig likt i naturen, utan det rör sig om en är jag ordförande och kommer att träda inrättades en sektionskrets på mellan oavbruten förvandlingsprocess. Detta tillbaka i oktober 2o19. Detta är min av- 1o – 12 personer kring sektionsledaren gäller växter förstås, men också stjärn- vecklingsplan. och jag blev ganska tidigt medlem i den. himlen. Det var Svenska Demeterförbundet Nästa sektionsledare blev Manfred Klett som tog initiativet till samarbetsorganet och när han la ner sitt arbete upplöstes GN: Just det, stjärnhimlen får man väl Demeter International. sektionskretsen. Nikolai Fuchs, nästa räkna till en specialitet för dig, eller? sektionsledare, ville ha en krets av tre GN: Jag förmodar att det var du som personer kring sig som en slags mindre TL: Det är ju en väsentlig del av det vi grundade Skillebyholmsutbildningen. rådskrets och jag var en av dem. Detta har omkring oss och som ingen växt När skedde det? var år 2oo3. Efter 7 år ville Nikolai Fuchs kommer på idén att förneka. Det är lik- med relativt kort varsel dra sig ur upp- som en självklarhet att det finns himmel TL: Vi var en liten grupp 1974, som sa att giften. I ”Vertreterkreis” som var 5o – 6o och jord och ändå är det inte alltid lika vi gör det här. Bakgrunden var den att det personer, bestämdes att jag tillsammans självklart för oss. Det är inte gripbart, fanns studenter som gick på en biodyna- med 2 människor till skulle vaska fram svårt att nå, man kan inte ta i det. misk kort sommarkurs borta på Rudolf en ny ledare. Vi hittade lovvärda kandi- Steinerseminariet. När vi nu skulle utöka dater, men som inte ensamma ville ta på GN: Men du har ändå försökt se hur kos- tiden, fick vi januari 1974 3o stycken an- sig ledarskapet, eftersom ingen av dem mos och växter samverkar? mälningar till en kurs som hade 7 platser helt ville släppa det engagemang de stod och som skulle börja i september. Kolle- inne i i den biodynamiska rörelsen och TL: Det hör ju till den biodynamiska od- giet träffades som vanligt på lördag efter- kontakten med jorden så att säga. Det lingen och därför föll det sig naturligt att middag: Hans Glaser, Walter Liebendör- fanns alltså 2 kandidater med den håll- intressera sig för det också. fer, Frans Carlgren, Arne Klingborg, Åke ningen och Paul Mackay från styrelsen Kumlander, Jörgen Smit, Rut Nilsson, undersökte med Goetheanumledningen Karin Ruths Hoffman, m. fl. Människor om det skulle gå an med flera ledare som ibland hade det svårt med varandra. samtidigt och svaret blev ja, även om Thomas omfattande engagemang i olika Vi tittade på frågan och sade oss, vi kan det fanns olika uppfattningar om detta organisationer internationellt inte säga nej till så många seriösa ansök- ”trendbrott” – den gängse uppfattningen GN: Du har nu blivit 7o år, kan du berätta ningar och samtidigt visste vi att det inte var att en ledningsuppgift är en helt in- om inom vilka områden du är verksam i fanns rum för så många, inte undervis- dividuell angelägenhet, men nu såg man idag? ningslokaler eller praktikmöjligheter. att man kan göra det på ett annat sätt i Men det fanns ju ett helt halvår mellan vår tid . De två kandidaterna sa att de TL: Jag är sedan en tid tillbaka inne i beslutet och kursstart. Med hjälp av Åkes kunde tänka sig att gå in i detta ”men då ett skede då jag vill göra mig av med ett kontakter köptes Skillebyholm. När kur- vill vi ha med Thomas”. Jag tackade ja för antal uppgifter och det har varit fram- sen startade i början av hösten, kom 24 en begränsad tid vid sittande möte. Jag gångsrikt när det gäller Skillebyholm. nya studerande med relativt långt hår (sä- tyckte egentligen att det skulle vara en För några år sedan kom en mycket kapa- ger Thomas skrattande). yngre person, men just konstellationen bel efterträdare in och tog över ansvaret stämde på ett tydligt sätt så det fick gå för hela platsen och heltidsutbildningar- GN: Var du utbildad biodynamiker när för en tid. Ueli Hurter och Jean-Michel na och jag har bara kvar ansvaret för den du startade utbildningen? Florin blev mina kompanjoner och vi sa fyraåriga deltidsutbildningen (en helg i att vi gör det under 3 år. När vi ompröva- månaden) här, som jag leder och också TL: Jag hade då gått en treårig utbild- de situationen efter 2 år kom vi fram till undervisar i, samt definierade projekt ning i Holland i biodynamisk och kon- att det vore adekvat med en sjuårsperiod. här på platsen. Det hör till det mest un- ventionell trädgårdsodling och lantbruk Det är helt i linje med nuvarande Goet- derbara att inte bara stiga in i en uppgift på Warmonderhof (Thomas räknar nu heanumledning, att alla mandat ska om- utan att också kunna dra sig tillbaka och upp tre olika i nuläget aktiva biodyna- prövas efter 7 år. se att andra för det vidare utifrån den miker i Järnatrakten som också fått sin aktuella tidpunktens förutsättningar. utbildning där). Där kunde man göra GN: Hur har du upplevt detta uppdrag? Det var det första steget och de andra en statlig examen och samtidigt få den stegen hänger ihop med mitt interna- biodynamiska kompetensen. Med den TL: Det har varit oerhört intressant. tionella engagemang. Juni 2o17 drog jag utbildningen kom jag till Sverige. Jag Jag har under många år stått detta sam- mig tillbaka från sektionsledarskapet i gick till en början den korta biodyna- manhang riktigt nära och följt arbetet lantbrukssektionen i Dornach. Februari miska kursen som fanns på Seminariet kontinuerligt, så området var inte främ- 2o18 drar jag mig tillbaka från styrelsen och som leddes av Kjell Arman och Bo mande för mig . Vi tre, som nu skulle ta i den Internationella Biodynamiska För- Pettersson. över, kände varandra från Vertreterkreis samtal

sektionsledarna hört om olika problem temperament. Det var oerhört intres- och om vad som inte fungerade. I nulä- sant! Det handlade om olika folksjälar, get är ledningsfunktionen inne i en håll- det var på riktigt och vi behövde skapa ”Den gängse bar utveckling och jag lägger märke till en gemensam anda. Då hjälpte svensk uppfattningen var att en den stora öppenheten mellan sektions- midsommarstämning med utflykter i ledarna och styrelsen. De kan fritt säga skärgården, gemensam disk o s v till, vi ledningsuppgift är en sina uppfattningar till varandra, även kom närmare varandra och det utveck- kritiska och det blir utvecklingsproces- lades en obönhörlig vilja att nå målet helt individuell ser istället för fiendskap. Det är modernt på ett förpliktande sätt. Vi kom fram till angelägenhet, men och framtidsinriktat. Jag har intrycket gemensamma regler och då sa vi, vi bil- att det på sätt och vis är svårt att få den- dar också en juridisk person – Interna- nu såg man att man kan na positiva bild av arbetssituationen tionella Demeterförbundet - för oss alla, vid Goetheanum att bli bekantgjord för som fick sitt säte i Darmstadt i Tyskland. göra det på ett annat Sällskapets medlemmar. Det borde vara Jag har varit ordförande där från början sätt i vår tid . De två mera känt, så att medlemmarna kan och det är nu 2o år. Nyval har ägt rum känna stort förtroende för Goetheanum- vartannat år. kandidaterna sa att de ledningens ansträngningar. GN: Utifrån betraktat uppstår bilden av kunde tänka sig att gå GN: Jag har ofta lagt märke till att det mycket administrativt arbete, är det så? in i detta ”men då vill är ganska vanligt i svenska antroposo- fiska sammanhang att man är kritisk TL: Det finns naturligtvis en stor risk att vi ha med Thomas”. och skeptisk till det som görs eller inte drunkna i administration. Vi arbetar på görs vid Goetheanum. Det kanske var detta genom att försöka utveckla certi- Jag tackade ja för en berättigat tidigare, men man verkar inte fieringsprocessen som hade sin början begränsad tid vid ha förstått att situationen är helt annor- i sträng kontroll. Vi utvecklar andra for- lunda idag. mer successivt, med gårdssamtal som sittande möte” en komplettering, det är en process där TL: ... och att vi bör anstränga oss för att det ömsesidiga förtroendet byggs upp. hinna ifatt! Två, tre bönder träffas och pratar om utvecklingsaspekten. Nästa steg är att GN: ... så att vi inte hanterar en bild som lägga huvudvikten vid detta, så att de en- var aktuell för 2o år sedan! skilda odlarna uppfattar inspektionerna Vi vill titta vidare på dina uppgiftsom- som: det är mina vänner som stöder mig råden: vilken roll spelar det Internatio- och ger mig goda råd och inte något som och från första ögonblicket blev det ett nella Demeterförbundet för den biodyna- upplevs som enbart kritiskt granskande. riktigt fruktbart samarbete. Var och en miska impulsen i världen? ville de andra till och med mer än sig själv. Vi kunde börja arbeta direkt, be- TL: Det är en förbindelselänk mellan Den biodynamiska impulsen hövde ingen samkörningstid så att säga, odlaren och konsumenten. För hela han- GN: Hur många enskilda odlare är nu och hade fullt förtroende för varan- deln: grossister, export o s v. Det är För- anslutna till detta nätverk som ska ga- dra. Dessutom sammanföll det med en bundets uppgift att gå in och skapa för- rantera att de lever upp till den biodyna- mycket fruktbar period i Goetheanums bindelselänkar genom avtal om att det miska odlingens metodiska ideal? helhetsutveckling vad det gäller arbets- faktiskt är biodynamiska produkter som formerna m m. Lantbrukssektionen har odlats. Att ha gemensamma regler var TL: Thomas tog fram en statistisk över- kunnat ingå i Goetheanumledningen själva upphovet till att mötas. Det fanns sikt och kommenterade: Vissa länder med full kraft. Själv har jag kunnat med- regler, men de var olika för olika länder. har ett eget nationellt Demeterförbund verka direkt i Goetheanumledningen en Det har resulterat i att det nu över hela och är fullvärdiga medlemmar i det in- gång om året, så jag har mest följt det på jorden finns en grund med samma reg- ternationella förbundet. I tabellen finns avstånd. De andra två kollegorna gör det ler att stå på som vidareutvecklas i de- spalter för hur många hektar och hur regelbundet. mokratisk ordning. många gårdar det finns. Sedan kommer en annan stor grupp med länder där det GN: Är det någonting som har överras- GN: Hur länge har du varit ordförande inte finns ett nationellt förbund och där kat dig inom ramen för denna uppgift? för Internationella Demeterförbundet gårdarna blir certifierade genom det och hur har arbetsklimatet varit där? internationella förbundet direkt. Sam- TL: Det blev helt tydligt för mig att det är manräknat blir det 62 länder med totalt en välsignelse att få vara flera som delar TL: Den internationella organisationen 18o ooo ha och alla kontinenter är re- på ansvaret. Att lära sig samverka, arbeta har funnits i 2o år. Dessförinnan gjordes presenterade. Detta visar bara certifie- med omdömesbildningen o s v. Att med under 7 år förberedelser till den, här på rad odling. Den totala biodynamiska fullt förtroende kunna rådgöra med var- Skillebyholm. Vi tog initiativ till att bju- odlingen är större än så. Det är omöjligt andra. Givetvis allt under förutsättning da in de olika länderna med frågan: kan att uppskatta vilken tillkommande areal att samarbetet fungerar. Om inte, går vi komma fram till gemensamma regler. det utgör och de finns lite varstans i värl- ju oerhört mycket energi åt för det. Jag De olika ländernas människor var alla den. På Himalayas bergssluttningar till har också fått mycket stor respekt för övertygade om att de hade de allra bästa exempel finns många små bönder och det Goetheanumledningen numera pre- reglerna. Så träffades vi med alla dessa här får impulsen starkt fotfäste bland sterar. Under tidigare år har jag ju från olikheter gällande regler, bakgrund, de tusentals biodynamikerna . De har samtal upptäckt att biodynamisk odling kräver ur den faktiska upplevelsen av barn. Jag mindre investering, de gör själva kom- Engagemang i Kina överräckte en Lantbrukskurs på tyska post och preparat och de får dessutom GN: Jag har förstått att du har ett spiran- med några fina meningar som jag skulle högre skörd och därmed mer mat i den de engagemang i Kina, är det så? ge till ”chefen”, som svarade: Det är helt egna magen. De behöver alltså inte ta lån uppenbart att antroposofi anknyter till för att kunna köpa konstgödsel och be- TL: Ja, det började för 8-9 år sedan. Jag den kinesiska traditionen och kulturen. kämpningsmedel som i traditionell upp- reser 1 – 2 gånger per år till Kina. Ge- Så byggs det broar mellan människor, lagd odling. I Japan och i Arabemiraten nomför en 1o dagars grundläggande dessa universitetsfolk och beslutsfattare finns det än så länge bara grossister, kurs i biodynamisk odling. Det började ska sedan hjälpa honom att förverkliga inga odlare. med någon enstaka odling och nu är Hälsocentret. De har gett ut olika publi- Internationella Demeterförbundet är det 7 certifierade odlingar, en hundra- kationer som är helt konstnärligt genom- en förening och de 18 länder som har procentig ökning på några år. De har en arbetade och i en publikation finns det en egna nationella förbund är medlemmar järnvilja i ett klimat där det råder en tuff bild av Konfucius, en av Goethe och en av och närvarar på årsmöten m m där man ekonomisk och materiell verklighet, men Steiner. röstar om olika saker. En styrelse väljs under ytan finns den kinesiska kulturen, Dessa två människor som jag berät- på tre år och varje regeländring beslu- vilket gör att det hos många människor tat om som exempel gör inte detta för att tas genom en demokratisk röstning. De finns en intensiv förståelse för grunden i tjäna ännu mer pengar utan de vill göra länder som inte har nationella förbund den biodynamiska impulsen. något bra för jorden och människorna, de kommer successivt att bilda sådana och märker att det behövs insatser och de har sedan delta i föreningsarbetet. GN: Detta kommer du väl knappast att skapat sig ekonomiska möjligheter för att avveckla? kunna göra något bra. GN: Jag tror att det är tämligen okänt i Sverige att du är ordförande för denna TL: Nej, säger Thomas med ett skratt. GN: Det faktum att Kina styrs av en dik- omfattande internationella organisa- Det är oerhört meningsfullt. Det finns tatur, vad spelar det för roll i dessa sam- tion som står i spetsen för den globala inte bönder i vår bemärkelse i Kina, så det manhang? Lägger staten sig i det som utvecklingen av impulsen. är andra personer som är initiativtagare. händer? Marken tillhör staten och man kan ar- TL: Det är bra så! Det hade kanske varit rendera den. Ursprungligen var det ju för TL: När vi från t.ex. Europa tittar på naturligt att Tyskland, som har nästan att få mat på bordet. Nu är det affärsfolk Kina lägger vi märke till statsskicket. halva den certifierade odlingsarealen – som startar biodynamiska odlingar. De De människor jag träffar ser inga hin- 77 ooo ha - skulle bekläda ordförande- har varit ekonomiskt framgångsrika, har der, istället gör de något positivt. Jag posten, men nu är det på detta sätt istäl- tillgång till pengar och vill göra något besökte för ett år sedan en biodynamisk let. Det råder en stark kollegialitet och vettigt. En av dem är en kvinna som har odling utanför en stad. Odlaren besökte transparens i vårt arbete. tehus inne i Peking. Hon slussar pengar tillsammans med mig borgmästaren i GN: Hur ser arbetet ut i Sverige? därifrån in i en odling och bygger upp staden, som efter kinesiska förhållan- den på detta sätt. Hon har ungdomar på den var en mindre stad, bara 1 miljon TL: Vi har 969 ha och 17 odlingsplatser, gården som kan vara där under 2 år och invånare. Borgmästaren hade inkallat 5 förädlare och 4 grossister. Sedan 4 – 5 lära sig odla biodynamiskt. En annan jordbrukschefen, hälsochefen och andra år har arealen minskat drastiskt. Innan person från södra Kina som från scratch tjänstemän. Jag berättade om biodyna- nedgången var vi uppe i drygt 4 ooo ha har låtit bygga motorvägar som han får misk odling, han och hans medarbetare och 59 odlingssammanhang. driva under 25 år och ta in avgifter för. lyssnar. Till sist säger borgmästaren: För nyrekrytering och vidareutveck- Alla motorvägar tar avgifter. Därefter ”Nästa år gör vi en konferens i biody- lingen av biodynamiska lantbruk vore det tillhör motorvägen staten. Han äger 5 av- namisk odling!” Jag tänkte, man säger önskvärt och nödvändigt med verksam- snitt som är hårt trafikerade. Han har fått så mycket. Men bara detta innebär ju heter som har möjlighet att ta hand om bygga ut vägarna från 3 till 4 filer. Han att jordbrukaren naturligtvis får stöd, biodynamiskt odlad spannmål och mala har startat en biodynamisk odling i södra han behöver inte vara i opposition, utan det till mjöl. För närvarande finns det ett Kina. Han har varit här på Skillebyholm myndigheterna anser att det är vettigt. bageri i Sverige som bakar på biodyna- ett antal gånger, han har varit vid Goethe- På det viset går det att fortsätta. Sedan miskt mjöl. Men det biodynamiska mjölet anum. Och nu har han börjat sälja motor- fick jag i oktober ett mail där jag blev importeras från Tyskland. vägsbitar och med dessa pengar vill han inbjuden till konferensen att hålla före- Biodynamisk spannmål som odlas bygga upp ett Hälsocenter. drag. Och de genomförde konferensen, i Sverige blandas ihop med ekologisk Förra året köpte han ett litet jetplan och de gjorde det verkligen! Detta är ett ex- spannmål och säljs som ekologiskt odlat. sedan gjorde han en resa med speciellt empel på att de förstår sig på konsten att Här finns det utrymme för initiativ. utvalda professorer och beslutsfattare. samverka. En glädjande nyhet är att en biodyna- Första anhalten var Goetheanum där han För åtta år sedan när jag kom dit och misk gård kommer att mala eget spann- skulle träffa sektionsledningar för jord- genomförde en kurs, satt partifunktionä- mål på en gårdskvarn och sälja det som bruk, medicin och pedagogik. Han ville rer i första raden med sina namnskyltar, biodynamiskt odlat. Det är ett positivt att jag skulle delta, vilket jag gjorde. Det där deras funktion framgick. De hade de första steg. blev en genomgång av antroposofisk pe- första inläggen och efter ett tag försvann dagogik, medicin och jordbruk. Dessa de. Nu sker inte detta längre. Sedan skul- I vissa länder finns en försiktig ökning, herrar lyssnade intensivt. När det peda- le man äta tillsammans och dricka öl. På i de nordiska grannländerna sker en ök- gogiska presenterades var det en pedago- den tiden förstod jag inte bättre än att av- ning liksom i Schweiz. I Spanien och In- gikprofessor som gick in i diskussionen visa det, vilket var mycket okunnigt. Då dien sker en enorm ökning. och han anknöt helt till det som lades vågade de inte dricka själva. Idag vet jag fram. Inte ur waldorfpedagogiken utan att man ska säga ja och låtsas dricka. samtal

början. Jag byggde den sommaren och Thomas engagemang i Järna kom då på att jag själv ville gå Allmänna FN: Det var ju en fantastisk historia! men Linjen till hösten. hur kom det sig att du kom till Sverige ”Till institutet kom Efter det ville jag igen till Indien, men och inte stannade i Schweiz eller Hol- en man regelbundet det blev inget med det, så jag började på land där du utbildade dig? Pedagogiska linjen under ledning av Jör- som berättade vad gen Smit istället. Men trädgårdsmästarna TL: Schweiz ligger ju långt tillbaka i ti- på Seminariet – de var tre: Dick Nord, den för mig. När jag skulle utbilda mig i som skulle göras i Uno Albertsson och Lasse Wennerblom – odling åkte jag till Holland där det fanns trädgården och i parken insjuknade, den ena efter den andra, och en skolutbildning, vilket jag föredrog föll bort och jag fick igen en fråga om att framför att bara göra praktik som man och estetiskt inomhus, överta en trädgårdsmästaruppgift. Jag ofta gör i Schweiz. Jag hade besökt en genomförde Pedagogiska Linjen under skola i Genève, men den var så formell vilket var fullständigt vintern och till våren blev det trädgården. att jag baxnade. Det blev alltså Holland oförståeligt för mig. Samtidigt grundade vi familj i Järna. och efter det sökte jag jobb som träd- gårdsmästare. Jag skickade brev åt olika Hur kan någon komma håll, till läkepedagogiska hem o s v för Thomas uppväxt och skolgång i Schweiz att jag förstod att där fanns sådana jobb. några dagar, vifta med FN: Hade du redan som ung en idé om Jag ville inte tillbaka till Schweiz. armarna och sedan att bli trädgårdsmästare eller liknande?

GN: Sökte du medvetet en biodynamisk skulle vi genomföra det. TL: När jag tittar tillbaka, hade jag inte utbildning? idén, men i det undermedvetna levde nå- Till sist undrade jag got i mig. Jag har ju vuxit upp i Zürich, i TL: Jag tror inte jag gjorde det medvetet, vem det var.” staden i en hyreslägenhet. På semestrar- även om jag gick i en waldorfskola. I års- na åkte vi ut på landet. En tant till oss kurs 11 gjorde vi en resa till Holland och hade en sommarstuga på en kulle och där fick jag höra talas om den skolan. Vi därbakom fanns en skog. Stugan låg i var på en båt i två veckor i Holland och skogsbrynet och nedanför, ganska brant, båten passerade skolan. Jag hade avtalat fanns betesmarker. Längre ner planade att jag skulle hoppa av där och träffa en det ut. Det innebar att när man var i stu- lärare. Vi samtalade och det kändes in- gan såg man ut över landskapet. Och då tressant. Jag gick alltså väldigt mycket såg jag längre ner folk ute på fälten. Det på känsla i det valet. Jag kom dit och när slogs gräs som samlades in på kvällarna utbildningen var klar skrev jag brev för i rader, till högar, så att inte daggen skul- att få jobb. Det första svaret kom från le fukta ner gräset. Nästa morgon skulle England, ett läkepedagogiskt hem i East gräset spridas så att det kunde torka mer. Grinstedt invid Forest Row. Jag åkte Till sist skulle det köras in och alltid var dit och skulle jobba mest i vården, men det folk, så mina ben kunde inte bära trädgårdsmästaren blev sjuk ganska TL: Detta var 197o, så jag var 23 år. Arne mig fort nog nedför backen och ut på fäl- snart och jag blev ombedd att ta hand hade en sådan speciell förmåga att be- tet för att vara med, vilket kändes under- om trädgården. Till institutet kom en skriva just det som kan göras, det som bart. Att få vara tillsammans med dessa man regelbundet som berättade vad som behöver göras. Att höra det i rätt ålder, människor och hjälpa till och sedan skulle göras i trädgården och i parken det tänder ju! I första hand åkte jag dit gödsla ut hos kossorna medan de fick och estetiskt inomhus, vilket var full- för att det fanns en sommarkurs i bio- gräs på framsidan. Och sedan fram på ständigt oförståeligt för mig. Hur kan dynamisk odling. Jag kom i januari och kvällen få äta tillsammans med dem i de- någon komma några dagar, vifta med åkte sedan till Jerker Engborg i Små- ras lite sotiga kök. Detta var under min armarna och sedan skulle vi genomföra land, till hans jordbruk för att lära mig skoltid och varade flera år. Här fanns det. Till sist undrade jag vem det var. Det svenska, så att jag skulle kunna lite när helt uppenbart något som tilltalade mig. visade sig vara en man från Sverige som jag började kursen på Seminariet till När skolan sedan gick mot sitt slut vis- hade den kapaciteten. Ledningen för påsken och kursen gick fram till hösten. ste jag inte vad jag skulle göra. Jag ge- hemmet ordnade ett samtal mellan mig I maj blev det klart att det skulle bli så nomgick olika tester, yrkesvägledning, och personen vid hans nästa besök. Han många deltagare på Allmänna Linjen till där jag skulle fylla i olika rutor, men jag berättade om Järna, lite grann om vad hösten så att det inte skulle finnas hus- fyllde alltid i för många, eftersom jag var som fanns, men framför allt om allt som rum till alla. Då skaffade man en barack intresserad av så mycket. inte fanns och därför behövde göras och som stod i Arvika på musikfolkhögsko- hur intressant det var! Mitt fokus, som lan Ingesund. Hasse Scherlund, Johan- GN: Hur såg din första skolgång ut? då var inställt på Indien, svängde mot nes Geiger och jag åkte dit för att riva Järna och jag bestämde mig för att åka den. Det tog en vecka, Bert Vetterfalk TL: Jag gick 11 år i en waldorfskola, vil- dit. Det var, som ni säkert förstått, Arne såg till att den fraktades på lastbilar och ket var det som fanns i Zürich. Som Klingborg och Erik Asmussen hade ritat sedan skulle den byggas upp på Semina- klasslärare hade jag en verklig person- flera hus på detta hem i England. riet. Vem skulle göra det? Så jag blev till- lighet – Dorothea Gossweiler. Vi var 48 frågad att hjälpa till och bygga upp huset elever i klassen och hon hade koll på oss. GN: Hur gammal var du då? Och fick du som fick namnet Trumpeten. Det blev direkt en uppgift när du kom till Järna? alltså inte så mycket trädgård för mig i GN: Hur var din relation till henne? samtal

TL: Jag kände respekt. Jag kommer inte jag förstås utomhus men det besvärade ihåg vad vi lärde oss men jag kommer ofta grannarna, gräs man inte skulle ihåg henne som person, hon hade helt ”Det är fantastiskt att gå på och löv på hösten skulle man inte enkelt grepp om oss. Det innebär inte att samla ihop och lägga i en syrenberså vi inte gjorde bus. Jag var inte alltid inne få lov att växa som jag byggde en hydda i. Det var mest i klassrummet. Det hände att jag stod ut- sådant. Utomhus var man i vägen. anför. Hon hade ett helt otroligt grepp upp i ett hem där om oss och hennes syster var trädgårds- GN: Hur var din relation till dina föräld- lärare. Så vi hade också trädgårdslektio- föräldrarna gör allt för rar? ner, fastän skolan låg mitt inne i staden. sina barn. En stor TL: Mina föräldrar gjorde allt för oss GN: Kan du berätta något om dina för- ynnest. Det tog nog barn. Min far hade en kolonilott och vi äldrar? tre barn hade varsin kvadratmeter där ett bra tag innan jag vi kunde odla. Far odlade grönsaker, var TL: Mina föräldrar träffades i en antro- blev medveten om mycket sparsam, så att vi kunde gå till posofisk grupp i Zürich. De var med an- waldorfskolan och även spela ett instru- dra ord antroposofer, intresserade av an- detta. Livet i familjen ment och gå till Kristensamfundet. Kort troposofi och också Kristensamfundet. sagt att vi barn kunde göra det som för- Jag vet att det fanns böcker av Steiner i var så självklart äldrarna menade vara väsentligt. bokhyllan hemma. Jag såg bokryggarna, och jag var dessutom även när jag låg på golvet, eftersom hyl- GN: Finns det någon barndomsupplevel- lorna gick ända ner till golvet. Jag har ett ganska drömmande se som gjorde starkt intryck och som du aldrig ställt en fråga till dem, jag har ald- fortfarande bär med dig? rig tagit ut en bok. barn.” TL: Jag minns inte någon enskild hän- GN: Hur förhöll du dig till ”waldorf” så delse, i vilket fall inte tidig. Jag har att säga under din skoltid? minnesbilder från skolan och som sagt från mina lärare som har spelat en roll TL: Jag hade ingen specifik relation till i mitt liv som tydliga personligheter. Jag waldorf. Jag gick till den skola mina för- minns några små saker från livet utom- äldrar hade skickat mig och mina två hus i hemmiljön. Någon kom och beskar syskon till. I salen fanns en bild av Stei- några små enkla viner, ordentliga grejer! kastanjeträd, de beskars hårt för att inte ner som inte sa mig något särskilt. Det Hans föräldrar var katoliker, vi var kom- ta för mycket plats. Efteråt låg det kvistar bara var så. Mina föräldrar skickade mig pisar och när vi var små gick vi vägen på marken och då kom en man som sam- också till Kristensamfundet. Så jag har till skolan tillsammans. Hans föräld- lade ihop kvistarna och gjorde ”Bürde- gått till Människovigningens handling rar hade anställt en sjuksyster som gick li” genom att pressa ihop kvistarna och och har lyckats svimma under barn- med honom och jag hängde på. Vi har linda ståltråd runt om så att det blev små handlingen. Jag blev konfirmerad och umgåtts, men vi har inte haft en riktigt paket som man sedan kunde elda med. gick till Jugendkreis. Det var något man nära relation. Vi skickar julkort till var- Och där kunde man hjälpa till med att helt enkelt gjorde. andra varje jul med väldigt få meningar samla ihop grenar. En annan man kom som inte säger särskilt mycket, men ibland och skramlade med kastruller GN: Hade du också någon form av oppo- dock en julhälsning. I oktober i år hade och då förstod man att man kunde gå ut sitionsfas till skolan? vi en klassträff och det var de två tjejerna med sina trasiga kastruller för att få dem som satt framför mig som organiserade lagade av honom. Där kunde jag hjälpa TL: Nej, bara några lekfulla faser i vissa träffen. De frågade mig flera gånger när till med att samla in kastruller och ef- inslag av undervisningen, som eurytmi jag skulle komma till Schweiz och lade teråt dela ut dem igen. Det kändes fint att och sång och orkester. (vi skrattar ljud- klassträffen så att jag kunde vara med. vara med och kunna göra något. När jag ligt) En del av mina lediga eftermidda- 24 av de 48 var där. Och min bänkkam- sedan blev äldre deltog jag i Kristensam- gar fick jag ta igen den undervisningen. rat kommer aldrig till klassträffar, han fundets basarer. Där fanns aktiviteten har inte kontakt med någon i klassen. att kasta bollar på burkar och sedan få GN: Hur såg din kamratsituation ut? Men vi skickar julkort till varandra och ett pris. Och innan hade jag skrivit brev själv har jag aldrig skickat något utö- till olika firmor och tiggt om saker att ha TL: Jag har suttit bredvid samma kille, ver korten. (Thomas trugar oss att ta en som priser. Jag gick helt enkelt längs en jag vet inte hur länge, men en stor del pralin till och vi frågar honom om han gata och gick in i olika butiker och berät- av skoltiden. Framför mig satt två kvin- själv inte ska smaka? Han pekar på några tade om Kristensamfundet som skulle nor i åratal. När jag nu pratar om min tomma ställen i kartongen och säger: göra en basar och att det behövdes pri- bänkkamrat får jag göra en liten pa- som ni ser har redan några försvunnit!) ser. Ibland fick man något, andra gånger rentes. (Thomas går och hämtar en stor Det är verkligen märkligt, vad är det som skulle man bara gå ut fortast möjligt. chokladask av finaste schweiziska märke händer, vad är det för slags relation? och han bjuder oss på en ljuvlig pralin. GN: Om någon skulle be dig göra ett om- Asken har han fått av bänkkamraten till GN: Vad minns du från din allra första döme om din egen barndom, hur skulle sin 7o-årsdag). När jag fyllde 6o fick jag barndom, alltså innan du började skolan? det låta? 6 flaskor vin av honom, när jag fyllde 5o fick jag 6 flaskor vin som han skick- TL: Jag har lekt mycket inomhus i och TL: Det är fantastiskt att få lov att växa ade med posten, dyrbara viner, inte bara med att det var en lägenhet. Ibland var upp i ett hem där föräldrarna gör allt för samtal sina barn. En stor ynnest. Det tog nog det gäller framtiden handlar det om allt empelvis preparaten egentligen har för ett bra tag innan jag blev medveten om färre egna initiativ. Jag ser inte mycket verkan? Är de öppna för det? detta. Livet i familjen var så självklart som jag vill sätta igång med. Men när och jag var dessutom ett ganska dröm- det kommer frågor så testar jag dem och TL: Det märkliga är att i biodynamisk mande barn. Min far hade utbildat sig i förekommande fall går jag in för dem. vinodling går vinodlarna mycket långt till finmekaniker och jobbade sedan i Det finns dock ett område inom vilket med biodynamiska åtgärder och inklu- Winterthur med att förebygga olyckor i jag själv har agerat. Det handlar om det derar kosmiska aspekter. I vinbranschen en stor industri, Sulzer. Dom byggde sto- så kallade Sektionssamrådet. (Thomas är det legitimt med den bakgrunden, det ra maskiner och apparater som ibland tog 2o16 initiativ till att personer från framstår inte som konstigt. I konservati- förorsakade hemska olyckor. Han skulle olika mer eller mindre aktiva sektioner va tidningar som Frankfurter Allgemei- studera arbetsmiljöer och utreda när en inom Fria Högskolan för Antroposofi i ne och Neue Zürcher Zeitung har det va- olycka hade skett. Hur skulle det kunna Sverige träffades och samrådde om ut- rit omfattande artiklar om biodynamisk förebyggas? Han arbetade helt enkelt ut vecklingen av Högskolan i form av tyd- vinodling där man inte gömmer detaljer, olika skyddsanordningar och säkra ar- ligare samverkan mellan olika sektioner men tar fram dem som något fantastiskt! betsmetoder. När han skulle till jobbet och med Antroposofiska Sällskapet och Det är legitimt med dessa aspekter i vin- gick han, istället för att ta spårvagnen, dess styrelse. Det utvecklades snabbt till branschen. Man smakar ju det! till tågstationen och sparade på det sät- regelbundna träffar som till dags dato tet pengar. Själv hade han växt upp på konstruktivt fortsätter) Kina är ett områ- GN: Det görs ju en hel del forskning landet där hans far hade en mycket liten de där jag fått en hel del frågor, men där inom det biodynamiska området, hur odlingsyta och själv jobbade han på sko- är det inte jag som säger att nu gör vi det lyckas det? Här i Sverige får man in- fabriken Bally. Det var också speciellt att här, utan jag avvaktar. Jag har lite kurser trycket att exempelvis Lantbruksuniver- mina föräldrar inte ifrågasatte vad jag och föredrag på olika håll men inte hel- sitetet närmast avvisar en forskning som gjorde efter skolan. Det var nu helt och ler ur eget initiativ. Jag ska till Danmark i sig är helt vederhäftig. Är det så? hållet mitt fria val och de stöttade mig om två veckor, i september ska jag till när jag ville utbilda mig i Holland, också Ungern. Det jag själv har som initiativ är TL: Ja, det är störande! I Tyskland och i genom att betala kursavgiften. Lyckligt min husbehovsodling av grönsaker. flera europeiska länder ser det helt an- omedveten om detta tog jag emot det stö- norlunda ut. Det finns forskningsre- det och hjälpen. GN: Har du då också en egen liten kom- sultat som visar på verkan av specifika post? biodynamiska åtgärder, inte minst här i GN: Dina föräldrar har antagligen varit i landet genom Artur Granstedt. Svenska Järna, eller...? TL: Nej, det är Elisabeths (Thomas hus- Demeterförbundet har tagit initiativ till tru) avdelning, vi har en strikt uppdel- att ge ut en folder som just lyfter fram TL: De besökte mig både i Holland och ning av olika befogenheter! (säger Tho- detta. Och det ska presenteras på ett lätt- England och här på Skillebyholm. Här mas skrattande) Jag vill vara behjälplig förståeligt sätt. Det finns vederhäftiga har de på olika sätt hjälpt till genom att och stå till förfogande för utvecklingen forskningsresultat, men som är svår- måla spröjsarna på våra första växthus. av den biodynamiska odlingen där det tillgängliga för gemene man. Det måste Min far har under många år kommit och finns frågor. vara en lättförståelig presentation. målat fönster. GN: Har du någonting att göra med det Intervjun utmynnade i ömsesidiga tack GN: Du har ju två äldre syskon, så du är antroposofiska initiativet som helhet? och en hel del munterhet över choklad- yngst. Hur är kontakten med dem? asken och annat. TL: ... som det biodynamiska initiativet TL: När jag bor i Dornach så bor jag hos är en del av och borde komma ihåg att Vi som förde samtalet fick vid avskedet min bror, som först utbildade sig till lä- det är en del i. På det sättet är det inte en följa med Thomas till hans egen jordkäl- kepedagog, men sedan jobbat på Weleda. självständig rörelse. lare där han förvarar sallad, rotsaker och Han arbetar fortfarande för dem genom annat från sin privata husbehovsodling. att vara delaktig i mässor och liknande FN: Vad tycker du man borde satsa mer Han lade ner en Zuckerhut (en schwei- och dessutom är han guide på Goethe- på idag i den biodynamiska verksamhe- zisk salladssort) och några morötter, anum. Min syster utbildade sig också till ten och som du tycker att dina efterföl- plus en endivsallad i varsin påse som vi läkepedagog och har levt länge i Berlin, jare skulle arbeta vidare med? fick med som ett fint minne av den myck- men senare flyttat till Schweiz och hjäl- et stimulerande inblicken i en av Järna- per till i en waldorfskola. Man kan fak- TL: Jag är extremt återhållsam och för- pionjärernas liv, som satt starka avtryck tiskt säga att vi alla tre har gått i samma siktig när det gäller uppgifter som efter- i den svenska kulturen. Tack Thomas! riktning i livet. följare ska ta på sig, men konsumenter borde få bättre insikter och kunskaper i Läs statistiken över den biodynamiska GN: Det låter oerhört harmoniskt! Vi skillnaden mellan biodynamisk och eko- odlingens globala utbredning på: börjar närma oss slutet på detta samtal logisk odling. Det finns för lite medve- www.demeter.net/statistics men vill innan dess fråga om framtiden. tande om den faktiska skillnaden.

FN: Ja, du har ju initierat mycket under GN: I nr 3 av Forum 2o17 publicerade vi ditt liv. När du blickar in i framtiden, vad en artikel om biodynamisk vinodling ser du där? där dessa odlare är närmast lyriska över resultaten. De märker att det gör en oer- TL: På Skillebyholm handlade det om att hörd skillnad. Tror du att dessa odlare ha initiativ och genomföra det, men när har ett utvecklat medvetande om vad ex- samtal

Samtal om meditation

Inessa Guseva samtalar med Frank Burdich

FRANK BURDICH är VD för Gesell- der mer än tio år sjungit i en halvpro- Hur har meditation hjälpt dig i din schaft für angewandte Geistesforschung fessionell kammarkör, vandrar genom utveckling? (Föreningen för tillämpad andlig forsk- djungler, öknar och bestiger Anderna Sedan jag för 25 år sedan lärde känna an- ning), Dipperz, Tyskland. Forsknings- (hans höjdrekord: Iliniza Norte 5126 m). troposofin är meditation en del av mitt områden: homeopati och medicin ur liv. Alltmer kunde jag uppleva att jag ge- växtriket, mistelterapi, livsmedelskva- Hur började du meditera? nom den blev kapabel att skapa ett tomt litet, tekniska apparaters påverkan på Intressant nog har jag arbetat med över- rum i mitt medvetande. När jag kan hålla människan, sjukdomars översinnliga sinnlig varseblivning under åratal ett mantra i mitt medvetande så länge jag konstitution (tyngdpunkter onkologi, – också professionellt – utan att över- vill, lyckas jag också att inte tänka på nå- psykosomatiska och psykiatriska sjuk- huvudtaget ha vetat vad meditation gonting, att lämna bort hela tankeinne- domar), coachning i eurytmi, spirituell egentligen betyder. Jag hade ”mediterat” hållet och hålla kvar detta tillstånd. Och rengöring av platser, översinnlig mana- mycket – mantra från Rudolf Steiner – det rum som då uppstår kan bli ett mö- gement-rådgivning liksom rådgivning och det var en viktig grund för utveck- tesrum. Ett mötesrum med översinnliga i metodik och didaktik gällande över- lingen av min översinnliga varsebliv- väsen och strukturer. – När jag upptäckte sinnlig varseblivning. ningsförmåga. När jag gått vägen under att jag kunde använda mina chakra, som Frank Burdich var en fullblodsmate- tolv år märkte jag att jag hade utvecklat utvecklats på min övningsväg, började rialistiskt tänkande kemi- och biologi- imaginations- och inspirationsförmå- min imaginationsförmåga utveckla sig. student. På grund av sjukdom lärde han gorna. Det betyder att jag började ”se” Med dess hjälp kan jag möta väsendena känna den klassiska homeopatin – och översinnliga väsen och strukturer utan- och strukturerna utanför mitt eget rum. det hade följder. Antroposofin blev ett för mig och efter en tid kunde upprätta Resultatet är som ett optiskt intryck ut- erbjudande till att på ett meningsfullt en dialogisk kontakt med väsen. När anför min kropp. Sedan förstod jag att jag sätt fylla de uppenbara luckorna i den jag utövat meditation i 2o år organise- också kan använda samma rum till medi- materialistiska världsbilden. Han tog rade några antroposofiska kollegor ett tativ varseblivning. Den andliga världen antroposofin som kunskapsväg på fullt symposium om antroposofisk medita- kan ge svar på frågor som är ställda med allvar och till sist också antroposofin tion och där begrep jag att ”meditation” goda avsikter. Det svaret uppträder då som vetenskap. Efter år av övande och är ett långt mer djupgående begrepp än inom mitt medvetande som en inre bild. forskande växte förmågan att arbeta ve- vad jag trott. Man kan meditera om nå- tenskapligt med sin översinnliga varse- got och å andra sidan över något. Det jag blivningsförmåga. Med blandade käns- hade praktiserat var att meditera Rudolf Varför mediterar du? lor, både förväntansfull och samtidigt Steiners mantran. Förenklat uttryckt var Jag kan liksom bildligt med imaginativa lite sorgsen, lämnade han sitt yrke som det en koncentrationsövning, eftersom översinnliga varseblivningar ”se” det waldorflärare på gymnasienivå, som jag hade ställt in något i mitt medveten- som befinner sig utanför mig och som han hade utövat under 14 år. Sedan sex hetsrum och övat att hålla kvar det där är relaterat till en fysisk ort. Exempelvis år tillbaka använder han sina förmågor så länge jag ville. Och nu förstod jag att varseblir jag ett elementarväsen i det träd som professionell spirituell forskare jag också kan öva att meditera ”över” nå- som står fysiskt inför mig. Eller jag iakttar inom de olika uppdragsgivarnas intres- got – på det sättet blir meditationen till astralkroppen eller eterkroppen hos en seområden. I övrigt fascinerar musiken en metod att uppnå översinnlig varse- patient som sitter framför mig. Men det och naturen honom: han är passionerad blivning. är inte meditation. – I många forsknings- tangodansare i argentinsk stil, har un- sammanhang är det ju nödvändigt att samtal

skåda sammanhang som inte står direkt kunskapen kan produceras så objektivt Sedan ändrar man belysningen, tillfogar inför mig eller inte ens kan stå framför som möjligt. – Även metodikens klara en fråga, kanske som: vilken är mantrats mig. Exempelvis är jag managementkon- struktur är unikt för antroposofin. Hur betydelse? Man kommer att konstatera sult. Firman jag är rådgivare åt ligger kan- den meditativa kunskapsprocessen för- att något gör något, något skiner igenom, ske i England och jag sitter vid mitt skriv- löper är översinnligt iakttagbart, vilka något skiner, det kommer ett infall. Man bord i Tyskland. Ett företags ängel sitter ju väsen som förbinder sig och vilken in- är helt lugnt förtroendefull till det som trots allt inte på firmataket. Eller en män- stans i oss som bär processen. Det är ja- sker! – Meditation över ett objekt är ett niskas tidigare inkarnationer kan man get som är denna instans. mäktigt verktyg. I princip klarar varje ju bara erfara meditativt, det står ju inte människa detta. Att skapa referenser är inskrivna någonstans i auran. För att inte Vilka är dina forskningsområden? vårt medvetandes storartade förmåga. tala om hierarkierna! – Jag kan ge ett bra Jag bedriver en firma som erbjuder över- Svarets kvalitet är avhängigt av förmågan exempel. Jag har tillsammans med Do- sinnliga varseblivningstjänster. Att medi- att kunna tömma medvetenhetsplatån. rian Schmidt från Verein für Bildekräfte- tera över något är vår metodkanon. Det Det är viktigt att precisera sina frågor ef- forschung forskat på temat kräfta/cancer. finns olika forskningsområden: livsmed- tersom ett svar från den andliga världen Våra frågor var: vad sker eteriskt, astralt, elsproduktion, läkemedelsutveckling, aldrig är intelligentare än själva frågan. andligt i tumören? Denna kombination teknisk apparaturs verkan på människan genererade inre bilder. Dorians och mina (LED, WLAN, solcellsteknik o s v), can- Vilken roll spelar de människor som egna resultat var jämförbara. På det sättet cerns översinnliga konstitution, psyko- praktiserar i denna mening för varan- kunde vi göra klara utsagor som senare somatiska och psykiatriska sjukdomar, dra? exakt bekräftades genom översinnlig be- coachning i eurytmi, preparatforskning, Människor som mediterar är människor traktelse av tumörer hos patienter. spirituell rengöring av platser, översinn- som medvetet vill förbinda sig med den lig management-rådgivning. Man kan på andliga världen. Man kan säga att det hör Vad är det unika för dig i den antroposo- vårt breda utbud av aktiviteter avläsa att vi till uppgiften i denna mikaeliska tidsål- fiska meditationen? på de olika områdena bara använder sam- der och vi är alla förbundna i denna upp- Antroposofisk meditation är jämförbar ma metoder som vi har lärt oss genom att gift. Men det är viktigt att axla en konkret med andra meditationsriktningar – för- befatta oss med antroposofi och i enlighet roll. Det kan man genom att hitta varan- utsatt att vi använder meditationen som med våra uppdragsgivares frågor. dra ömsesidigt i uppgiften. Det jag menar kunskapsmöjlighet. Det förutsätter öp- är att förbinda sig med varandra på ett pet medvetande och fokuserad uppmärk- Kan du beskriva en grundläggande an- sådant sätt att högre andliga väsen kan samhet. Som jag just beskrivit måste man troposofisk meditation eller övning? förbinda sig med gruppen och stödja den. kunna ställa ett inre rum till förfogande, Jag skulle vilja uppmuntra till att gå från – För närvarande forskar vi om den spiri- ett objekt som man vill veta någonting om ”meditation om något” till ”meditation tuella metodiken som kan leda till en sub- och den inre frågan för att den andliga re- över något”. Man tar helt enkelt ett man- stantiell gruppbildning. Jag är övertygad aliteten ska kunna hitta sin avbild i med- tra från Rudolf Steiner, exempelvis ”vis- om att vi måste bjuda motstånd mot ver- vetandet. Särskilt i den antroposofiska het lever i ljuset”, och försöker till en bör- kan av de väsen som vill hindra oss från meditationen sker detta helt medvetet. jan hålla kvar det i medvetandet utan att att genomföra den mikaeliska uppgiften. Det handlar inte om medialitet. Medve- tänka på något annat. Det är en koncen- tandet är inte neddämpat, tvärtom. Man trationsövning. Den är viktig för att kun- Källa: Ur DG nr 3-4 2o18, övers GN. tillhandahåller ett glasklart rum där na klara av att skapa ett tömt inre rum. krönika

husläkaren så snart som möjligt. Natur- hjälpa henne, förutom att hon hade en ut- dödshjälp ligtvis finns välorganiserade akutmot- omordentlig omvårdnad i sitt hem. Detta tagningar på sjukhusen där man blir till trots var hon fortfarande mycket vital omhändertagen i en nödsituation. Of- och hade säkert flera månader kvar att Dödsprocessen tast går man dock först till husläkaren. leva. Hon hade också fortfarande en sorts Inte bara för väldigt sjuka människor bi- glädje som jag kunde uppleva vid regel- behåller husläkaren en central roll utan bundna och utförliga samtal med henne. och ödet även i palliativ medicin är denne den Vi prövade alla möjliga stödjande åtgär- huvudansvarige. Organisationsstruktu- der, vilka dock oftast inte gav resultat Föredrag av Dr. Zoltán Schermann 2o14, ren för husläkarmottagningarna liknar p.g.a. hennes kraftigt utvecklade allergi. ur tidskriften ”Der Europäer”, okt. 2o17 den som finns i Tyskland. Om man har Så småningom kunde hon inte längre stå en mottagning som ingår i sjukförsäk- ut med situationen och flera gånger ville Diskussionen om dödshjälp dyker då och ringssystemet kan man också ta emot hon tala med mig om dödshjälp. då upp i media, men hittills har det inte patienter som inte är inskrivna. Detta är Under de 2o år jag varit husläkare har införts i Sverige. På senare år har dock då oftast människor som just är intres- jag med viss regelbundenhet mött fråge- flera andra länder infört möjlighet till -ak serade av antroposofisk medicin. ställningen om dödshjälp. På mina pa- tiv dödshjälp under vissa villkor. Frågan tienters frågor har jag alltid svarat att jag återkommer säkert framöver i Sverige. Situationen som jag vill beskriva handlar inte hjälper till med aktiv dödshjälp. Mer I nedanstående föredrag beskriver en om en kvinna som vid den tiden var 67 år om detta senare. Först vill jag skissera lä- holländsk läkare med utvecklad klarse- gammal. Hon var inskriven i min prak- get i Holland och i vilken situation man ende förmåga vad som skedde med eter- tik och jag kände henne sedan många år. kan komma som husläkare. kroppen – sannolikt p.g.a. de medicinska Egentligen kom hon inte till mig p.g.a. preparat som används – då han själv en antroposofisk medicin. Hon hade många gång medverkade till dödshjälp. Läkaren olika besvär men upprepade undersök- Hur dödshjälp regleras i Holland refererar till Rudolf Steiner som beskri- ningar gav inga förklaringar. Därför var I Holland är dödshjälp en i samhället ac- ver hur viktiga de första dygnen efter dö- hon besviken på skolmedicinen och kän- cepterad möjlighet. Sedan 2oo2 är den den är för människans medvetande un- de att hon inte blev tagen på allvar av spe- lagligt reglerad, men diskussionen bör- der hela den fortsatta färden mellan död cialisterna. Hon var smal, alltid väldigt jade redan för 4o år sedan. Det första och en ny födelse. Om Steiners skildring blek men samtidigt vital och energisk. Vår dödhjälpsfallet som anmäldes till myn- motsvarar realiteten så har dödshjälp ut- relation var bra och förtroendefull. Hen- digheterna skedde 1973. 2oo2 tillkom så förd på det sätt som skildras i föredraget nes familj bestod av två söner och hennes lagen som reglerar dödshjälp. Det är inte oerhört djupgående följder. make som hon hade en mycket bra relation så att lagen om dödshjälp helt enkelt til�- med. Hon var inte speciellt intresserad av låter den. I lagen formuleras kriterierna I mitt föredrag utgår jag från en egen spiritualitet och var inte heller engagerad enligt vilka en vädjan om dödshjälp ska erfarenhet. Den var för mig djupgående kyrkligt, men ändå var hon på något sätt bedömas och villkoren som en läkare och ödesbestämmande. Det som jag vill from och alltid glad. Två år innan hennes ska uppfylla. Ett villkor är att en annan framföra är också förknippat med sättet död fastställdes en cancer i vulvan. Det utomstående läkare måste bedöma situa- på vilket det medicinska utövas i Hol- tog ett tag tills hon lät undersöka sig och tionen. Sedan 1o år tillbaka erbjuds även land. Jag kommer därför att utförligt be- sedan dröjde det ytterligare tills en gyne- fortbildningskurser i dödshjälp för läka- rätta om det, vilket är nödvändigt för att kolog ställde rätt diagnos. Det fanns hela re. En läkare med sådan utbildning måste förstå vissa saker på rätt sätt. tiden kommunikationssvårigheter mellan bedöma situationen och ge sitt utlåtande. patienten och gynekologen. Hon sattes Ytterligare kriterier är att patienten verk- på väntelista för operation. Först efter tre ligen lider mycket och att bättring är ute- Ett fall i en husläkarmottagning månader blev hon opererad. Ytterligare sluten samt att vädjan om dödshjälp är ett i Holland behandling, som strålning eller kemote- väl genomtänkt beslut och att ingen lind- Situationen utspelade sig 2oo7. På den ti- rapi föreslogs inte, för läkarna utgick från ring av besvären är möjlig. När dödshjäl- den var jag antroposofisk läkare i en hus- att operationen hade tagit bort cancern pen har blivit genomförd måste en rätts- läkarpraktik. Det betyder inte att varje fullständigt. Jag rekommenderade en til�- medicinskläkarekopplas in som bedömer patient som kom till mig verkligen var läggsbehandling med Viscum (mistelpre- och skriver en rapport samt anmäler vi- intresserad av antroposofisk medicin. I parat) vilket hon avböjde. Operationen dare till myndigheterna. Sedan bedömer Holland har husläkaren en helt central gav svåra men med framför allt stora svå- en kontrollkommission om alla kriterier roll i sjukvården. Varje patient måste välja righeter att urinera. varit uppfyllda. Om läkaren har gjort allt en husläkare och skriva in sig på dennes enligt reglerna får det inga rättsliga följ- mottagning. Det betyder att läkarprakti- Men efter tre månader började tumören der för honom. ken är ortsbunden. Därför skriver också åter att växa, inifrån. Så småningom väx- människor in sig som bor i närheten av en te den ut ur bukväggen och det uppstod ett I och med detta blev Holland det för- mottagning och helt enkelt behöver en lä- öppet sår som aldrig läkte. Såret var alltid sta landet i världen där dödshjälp under kare. De förväntar sig för det mesta van- fuktigt, blödde och luktade oangenämt. särskilda villkor är legaliserad. Det an- lig sjukvård enligt skolmedicinen. Även ändtarmsfunktionen blev nu för- dra landet blev Belgien och det tredje sämrad och varje toalettbesök en plåga. Schweiz. (Numera även Luxemburg, Ka- För att få sjukvård måste man alltid upp- Dessutom fick hon starka allergier och nada och några av USA:s delstater, övers söka en husläkare först. Man kan inte tålde nästan inga mediciner, framförallt anm) Många människor anser att döds- bara utan vidare gå till en specialist utan inte skolmedicinska preparat och inga hjälp är någonting man har rätt till. att ha fått en remiss. Helst remitterar spe- smärtstillande medel. Patienten fick Eftersom husläkaren spelar en sådan cialisterna också tillbaka patienterna till stå ut med allt detta utan att man kunde central roll kan denne inte kringgå frå- krönika gan om dödshjälp, den ses helt enkelt som mitt medgivande dröjde det två månader en av arbetsuppgifterna. tills hon begärde att löftet skulle infrias.

Om dödsprocessen En ödesmättad situation Innan jag fortsätter måste jag infoga två Som sagt, frågan om dödshjälp har med anmärkningar. Den första handlar om viss regelbundenhet dykt upp i under de min varseblivning av döendet och döds- tjugo år jag varit verksam som husläkare. processen. Mitt svar var lika regelbundet: Nej! Men När jag iakttar eterkroppen kan jag var- detta betyder inte att jag lämnade patien- ”Där satt jag sebli att den är precis så stor eller kanske ten i sticket. Jag påpekade hur många något större än den fysiska kroppen. Den effektiva möjligheter som finns för att fortfarande med fysiska kroppen och eterkroppen är i min underlätta smärtor och andra besvär, att varseblivning nästan lika stora under det finns många alternativ till dödshjälp. sprutan i handen. hela livet. Detta krävde alltid utförliga samtal som Jag var väldigt, väldigt Under mitt arbete som husläkare har tog lång tid. Med hjälp av intensiv pallia- jag många gånger fått meduppleva män- tiv omvårdnad och understödjande åtgär- förskräckt. Mycket niskors döende, oftast efter en dödlig der hade jag hittills lyckats nå så långt att sjukdom. Varje gång kunde jag i dödsö- patienterna avstod från dödshjälp. Detta blev klart för mig i ett gonblicket varsebli hur eterkroppen för- blev alltid ganska ansträngande, men ändrar sig på ett visst sätt. I det ögon- också väldigt tillfredsställande behand- ögonblick. Jag blev blick då själen lämnar kroppen förändras lingar. Ibland tänkte jag själv att situatio- mycket medveten om eterkroppen. Den utvidgar sig så att den nen inte längre var hållbar för patienten. sträcker sig utanför den fysiska kroppen Men det visade sig då alltid att patienten var lögnen finns. Det är men behåller den mänskliga kroppens snart därpå dog. Så kunde patienten leva form. Ungefär där naveln är börjar eter- ut sitt öde i sin helhet. inte bara detta att kroppen att dra sig samman och likt en dö för tidigt och inte tråd strömmar den upp mot höjden. Som En enda gång fick jag överlämna en patient en tunn tråd flyter eterkroppen upp och till en annan husläkare eftersom denne heller att sjukdomen försvinner någonstans i höjden. aktivt hade beslutat sig för dödshjälp och Denna process där eterkroppen ström- inte accepterade något annat. Upprepade inte kan genomlevas mar uppåt och lämnar den fysiska krop- samtal förblev fruktlösa och mina förslag ända till slutet. Saken pen tar ungefär tre dygn tills det inte avböjdes. Patienten krävde då att bli remit- finns någon etersubstans kvar och ström- terad till en annan läkarpraktik. går mycket, mycket mandet upphör. Eftersom jag många Men situationen med den här kvinnan gånger varseblivit det här skeendet har var på något sätt annorlunda. Aldrig ti- djupare.” jag letat fram vad Rudolf Steiner skriver digare hade jag upplevt någon som led om detta: så fruktansvärt under sin sjukdom. Det Citat: Ur vetenskapen om det fördolda, fanns inga verksamma medel som kunde kap Sömn och död, sid 53, utg. 1948 lindra plågorna, inte ens lite grand. Jag kunde känna mig in i hennes önskan. Ef- ”Så länge människan är förbunden med sin tersom jag hade haft hand om henne så fysiska kropp träder den yttre världen in i med- länge kändes det inte heller rätt att lämna vetandet genom sina avbilder; efter det denna över henne till en annan läkare. Jag stod kropp avlagts blir hon varse vad astralkroppen där med tomma händer. En verkligt ödes- upplever när den inte är förbunden med den- mättad situation. Jag kunde helt enkelt na yttervärld genom några sinnesorgan. Nya inte undvika frågan. upplevelser har den till att börja med inte. För- bindelsen med eterkroppen hindrar den från att Jag fick djupgående sätta mig in i hen- uppleva något nytt. Men den äger minnet av nes vädjan. Varför ville jag inte ge henne det förflutna livet. Den ännu existerande eter- dödshjälp? Bara för att vi antroposofiska kroppen låter detta framträda så som en omfat- läkare inte gör detta? Eller för att jag var tande livfull tavla. Detta är människans första rädd för att hon inte skulle dö vid rätt tid- upplevelse efter döden. Hon blir varse livet mel- punkt? Eller att jag skulle ingripa i hen- lan födelse och död såsom en framför henne- ut nes karma? Men vad kunde jag egentligen bredd räcka av bilder. Under livet finns minnet verkligen veta om detta? endast under vaket tillstånd när människan Sköt jag inte bara bort denna hen- är förbunden med sin fysiska kropp. Det finns nes vädjan som jag hade medkänsla för? endast i den mån den fysiska kroppen tillåter Gömde jag mig bakom en sorts rationali- det. För själen går intet förlorat av det som un- sering? Var jag rädd för att utföra det som der livet gjort intryck på den. Om den fysiska patienten önskade av mig? Var jag i grund kroppen vore ett fullkomligt verktyg skulle det i och botten bara feg? varje ögonblick vara möjligt att trolla fram in- Det fanns inget alternativ kvar. Av nö- för själen hela det förgångna livet. I och med den tvungen och motvilligt sade jag till döden försvinner detta hinder. Så länge män- slut ja. Kvinnan var mycket lättad. Efter niskan är i besittning av sin eterkropp är hen- krönika nes minne på sätt och vis fullkomligt. Men Där satt jag fortfarande med sprutan döden förlöper på det sätt som jag har beskrivit denna fullkomlighet avtar i samma mån som i handen. Jag var väldigt, väldigt för- många gånger förr. Den första tiden efter dö- eterkroppen förlorar den form den hade under skräckt. Mycket blev klart för mig i ett den förlöper ju så att man som i en stor tablå uppehållet i den fysiska kroppen och som är lik ögonblick. Jag blev mycket medveten om har hela det gångna livet framför sig. Man om- den fysiska kroppen. Detta är ju även orsaken var lögnen finns. Det är inte bara detta att fattar hela det förgångna livet genom ett antal till att astralkroppen efter en viss tid skiljer sig dö för tidigt och inte heller att sjukdomen dagar men alltid så att man har helheten fram- från eterkroppen. Den kan förbli förenad med inte kan genomlevas ända till slutet. Sa- för sig. Man har det framför sig som ett stort den blott så länge den bibehåller den fysiska ken går mycket, mycket djupare. panorama. kroppens form.” Ytterligare ett citat av Rudolf Steiner: GA Om man ser lite mera noggrant på den tiden, Det andra har att göra med sättet på vilket 163, 5 sep 1915 på dagarna som är en återblick på det förgång- man i Holland ska utföra dödshjälpen. na livet, kan man bli varse hur iakttagelsen un- Det är noggrant föreskrivet på vilket sätt ”När den fysiska kroppen har lösgjort sig blir der dessa dagar har försetts med en speciell ny- och hur man överhuvudtaget och uteslu- eterkroppen fri. Och när vi har gått genom dö- ans. Man ser livet i dessa dagar utifrån jagets tande måste göra det. Annars är villkoren den visar sig nu eterkroppen med facit av livet synvinkel. Man ser speciellt tydligt allt det som inte uppfyllda för att ge dödshjälp. Jag vi nyss har genomlevt. Därför visar den också jaget var delaktigt i. Jag vill säga att man ser vill inte gå in på den moraliska sidan av hela livspanoramat som under få dagar utbre- relationerna som man har haft till en männis- dödshjälpen utan bara förtydliga vad som der sig över hela det förflutna livet På så sätt ka. Men man ser dessa relationer man har haft egentligen händer. kan vi dra ut ur livspanoramat allt vi kan lära i ett sammanhang, man blir varse vilka frukter När patientens hela situation har ut- och tillägna oss. Detta sker just under dessa som har mognat fram för en själv i förhållandet retts grundligt och det framgår att rätt till dagar i vilka vi genomgår livspanoramat. Ast- till den här människan. Man ser alltså inte sa- dödshjälp juridisk föreligger, kan den ge- ralkroppen kommer under jordelivet aldrig in i ken helt objektivt utan man ser allt det som har nomföras. Det är föreskrivet vad läkaren eterkroppen så att den kan använda sig av det burit frukt för en själv, man ser sig själv alltid ska göra. Man måste använda två medi- som i eterkroppen har blivit till i den nuvarande i medelpunkten. Och detta är utomordentligt kament som annars används för narkos inkarnationen. Men nu efter döden är detta nödvändigt. Från dessa dagar, där man ser all- och vid operationer. Det ena läkemedlet, möjligt; den är så förbunden med eterkroppen ting som har blivit fruktbart fören själv, utgår Thiopental, är ett barbiturat (starkt sömn- att astralkroppen känner, förnimmer det som styrka och kraft som man behöver under hela medel) medan det andra, Rocuronium, man har som facit av det just förflutna livet. livet mellan död och ny födelse. Det är kraften är ett medel som förlamar muskulaturen. Och när astralkroppen efter några dagar lö- som behövs för att hålla fast jag-tanken. Kraf- Först injiceras en mycket hög dos Thio- ser sig från eterkroppen så finns i astralkrop- ten att kunna hålla fast jaget mellan död och ny pental vilket inleder narkosen. Sedan ges pen hela resultatet av det gångna livet efter- födelse, den kraften tackar man anblicken av en mycket hög dos Rocuronium. Patien- som den har dragit ut det ur eterkroppen, att det gångna livet. Och, mina kära vänner – jag ten dör därefter snabbt. den under några dagar har levt i eterkroppen. måste betona det en gång till – även om jag re- För detta behöver den inte mer än några dagar. dan sagt det tidigare – ögonblicket då man dör Den kan uppleva facit av hela livet i eterkrop- har oändligt stor betydelse.” Det blev klart för mig var lögnen finns…. pen, som har blivit fri. Men den behöver lång Jag måste alltså hålla mitt löfte, ögon- tid för att utforma det den har upplevt så att ett blicket var där. Jag, patienten och hennes nytt jordeliv kan timras fram.” Ett allvarligt möte make hade förberett oss grundligt på det. Men det hände fler saker. Eftersom jag De hade tagit farväl och gått igenom allt Man tror sig vara barmhärtig, att hjälpa var så skrämd var jag kanske en aning ut- som var nödvändigt för henne själv. Båda någon. Att hjälpa någon som inte längre anför mig själv och kunde varsebli mer. var övertygade att dödshjälp var rätt och klarar av att bära sitt lidande av en sjuk- Plötsligen såg jag en ängels gestalt, den skedde vid rätt tidpunkt. När jag kom på dom. Och efteråt ska alla vara tillfreds. stod till vänster bredvid den döda kvin- den avtalade tiden mötte jag henne lig- Hennes man är det till dags dato. nan. En hög, allvarlig och mäktig gestalt gande i sängen. Hennes make var också Men i själva verket händer någonting som ingav fruktan. Jag kunde känna hur där. En gång till frågade jag henne om all- fullständigt annat. Man gör någonting dess kraft och makt gick långt utöver ting var så som hon ville ha det. som ytligt sett verkar hjälpsamt och hu- mänsklig kraft och inte gick att jämföra Hon bejakade det och bad mig att utfö- mant. Men vad händer egentligen? Män- med den. Ofta beskrivs ju möten med ra dödshjälpen. Jag initierade alltså först niskan blir katapulterad ut i kosmos utan änglar så att ängeln säger: frukta inte! Det barbituratet och sedan curare. Jag vänta- en efter-döden-upplevelse, utan livspano- blev klart för mig att ängeln hade väntat de på dödsögonblicket för att se vad som rama och utan andligt ljus, eftersom hen- på ögonblicket då jag uppfattade dess skulle hända. nes eterkropp exploderar. närvaro. Men den sade ingenting utan tit- Men då sker någonting helt annat än tade bara allvarligt på mig. Det blev klart det jag hade förväntat mig. Istället för att Ett citat av Rudolf Steiner, GA 157a, 16 nov för mig att jag hade trängt in i hans verk. eterkroppen löste sig sakta som jag tidi- 1915: gare har beskrivit, så svällde eterkroppen Han gick emot mig, sträckte ut sin hand upp. Med stor kraft böljade den fram och ”Nu ser ni hur jaget måste vara likt en konti- och pekade på mig. Och han skrev in exploderade i otaliga bitar. Rummet var nuerlig tråd i detta liv mellan födelse och död, i mig. Jag kände hur han skrev in i min fyllt av otaliga lysande glittrande och ge- som inte får brytas ett enda ögonblick under benstomme. Han såg på mig, präglade nom varandra kringvirvlande bitar. Före- dagsmedvetandet. Möjligheten att kunna min- in någonting i min benstomme och för- teelsen varade bara korta ögonblick, min- nas allt som har skett från den tidpunkt i barn- svann sedan. I detta ögonblick hade jag dre än en minut, sedan löste allt upp sig domen där erinringen började, måste också inte alls förstått vad han skrev in i mina och försvann. Ljuset i rummet blev åter finnas i livet mellan död och ny födelse. Då ben. Men jag kände mig på något sätt skymningsartat som tidigare och hennes måste vi alltid ha möjligheten att bevara vårt ändå lättad över att han hade gjort det. man tycktes inte ha märkt något alls. jag. Den möjligheten ges oss för att tiden efter Jag kände bokstavligen ända in i min krönika

benstomme att jag en gång kommer att åren förstod jag efterhand allt mer av vad få chans att gottgöra något av det som ängeln hade skrivit in i min benstomme. nu skett. Trådarna är redan spunna. Han Det ena blev uppdraget att tala om denna kommer att föra oss samman. händelse. Att prata där det finns chans att bli förstådd och att det inte var förgä- ves. Sedan dess har jag berättat historien Nödvändig utveckling av medvetandet för många patienter som övervägde eller Jag är övertygad att eterkroppens explo- önskade sig dödshjälp. Utan undantag sion direkt har att göra med dessa medi- har alla blivit glada och deras tvivel har cinska preparat. I alla andra situationer försvunnit. Från det ögonblicket kunde ”Att blunda hjälper då det i slutfasen av en sjukdom blev nöd- de bära sitt lidande på ett annat sätt, mo- inte. Likalite som vändigt att även ge s.k. skolmedicinska digare skulle jag vilja säga. preparat, har jag däremot aldrig sett nå- man kan hejda got liknande. Jag tänker t.ex. på morfin, I september 2o11 lämnade jag min försäk- starka sömnmedel, lugnande medel och ringsanslutna mottagning och arbetar automatiseringen så vidare. numera som privatläkare. Tilltagande genom att inte köpa en Här kan man väldigt tydligt förstå hur reglering och tvång i arbetssituationen det arimanska verkar. Samhället utveck- gjorde det allt mer omöjligt att arbeta så dator eller smartphone.” lar en procedur, ett system. Man har ett som jag tycker är rätt. Därmed har jag förfarande som är fastlagt in i minsta de- övergivit existenssäkerheten, men kan nu talj och som blir erkänt av lagen. Det är ur personligt ansvar utöva min läkargär- en procedur som erbjuder en lösning vid ning på ett fritt sätt. Tyngdpunkten för utsiktslöst lidande. Den är både effektiv, mig är den utvidgade hjärtauskultationen tillförlitlig och elegant, samt förnuftig enligt Kaspar Appenzeller. Jag känner och ren. Vem kan ha något emot detta? mig ansvarig för att stödja och vidareut- Men i det dolda, i det osynliga sker nå- veckla den. Det är min övertygelse att den got helt annat. De människor som utsätts metoden kan ge starka impulser för den för detta förfarande blir utslängda ur sitt antroposofiska medicinen. Efter denna karma, går vilse efter döden. Det ariman- förändring kommer allt oftare mycket ska verkar desto mer för att proceduren sjuka människor till mig, bland dem tvingar en att använda just de medel, som många cancerpatienter. I många fall var för med sig att eterkroppen sprängs itu. det till stor hjälp för dem när jag berät- Men den materialistiska världsåskåd- tade om mina erfarenheter. ningen kommer aldrig att förstå detta. Tyvärr har jag också några månader Man kan också iaktta hur systemet växer innan detta föredrag upplevt ett un- och gör sig mer och mer självständigt. dantag. Under två års tid ledsagade jag Det liknar automatiseringen som sker via en kvinna väldigt intensivt. Hon hade datorer och som ingen lyckas hejda. Just bröstcancer och det var mycket svårt för detta händer också med dödshjälpen. henne att gå in i dödsprocessen. Hon var I Holland registrerades 2o13 cirka 145oo starkt förankrad i sin kropp och hade förfrågningar om dödshjälp. Av dessa ge- mycket ångest. nomfördes ungefär 48oo. Det motsvarar Trots att hon hade starka spirituella 3,4 % av dödsfallen, varav c:a 8% can- intressen och väldigt väl förstod mina cersjuka. Siffran innehåller också 42 fall erfarenhetsberättel­ser, bad hon till slut av psykiatriska patienter och lika många sin husläkare om dödshjälp. Enligt min patienter med Alzheimer. Systemet bre- mening segrade ångesten över henne. der alltså ut sig. Läkarna är inte alls glada Under en vecka då jag var bortrest för över utvecklingen. Det är en lagbunden- vidareutbildning ordnade hon tillsam- het att ett system, som är accepterat i sam- mans med sin husläkare allt för aktiv hället breder ut sig eftersom arimanska dödshjälp. inflytanden övertar regin. Den här händelsen väcker nya frågor. Hur skulle dödshjälp på rätt sätt kunna se Att blunda hjälper inte. Lika lite som man ut? Inte genom att framkalla döden, utan kan hejda automatiseringen genom att genom att kunna bistå en människa så att inte köpa en dator eller smartphone. Jag hon blir i stånd till att förtroendefullt och är övertygad om att flera länder kommer i rätt ögonblick lämna sin fysiska kropp. att följa Hollands exempel och legalisera Det är helt säkert inte bara en medicinsk dödshjälp. Det enda som kan hjälpa är en fråga. Jag anser att det är nödvändigt att utveckling av medvetandet. En nödvän- skapa en motvikt mot aktiv dödshjälp. dig fråga för medvetandets utveckling! Det är nödvändig­t att genomskåda vad som egentligen sker. Granskning och ingress, Bo Edelstam, leg. läk. Översättning: Felix Nieriker Efter denna ödesmättade erfarenhet levde jag ständigt med frågan: vad jag skall jag göra med detta? De kommande Thomas Lüthi i Kina. Läs intervjun på sidan 7–13. Frank Burdich. Inessa Guseva samtalar med Frank Burdich om meditation, på sidan 14–15.

Jan Larsson, * 1951 o9 25 † 2o18 o1 24, Norrköping. Levnadsteckning på sida 25-25. krönika

instinkter. Människan kan och borde sty- tiner, vanor, beteenden, förutfattade me- månadsdygder ra sig genom sitt medvetna jag. ningar och åsikter, känslouttryck eller grubblerier och hamnar så lätt i ensidig- Maj månad - oxens tid heter och ytterligheter. Vi håller fast, hål- Att sitta under Under april månad, vädurens tid, käm- ler kvar och blir orörliga både till kropp par våren med vintern och övervinner och själ. Eller så fladdrar vi runt opålit- den till slut. Valborg och majbrasan sät- liga och oansvariga i en extrem rörlighet korkeken ter punkt för vinterns framfart. Våren har både själsligt och kroppsligt. Så sitter vi segrat och nu är det oxens tid. Jorden dof- alla fast i våra personliga egenheter och Christhild Ritter tar och smyckar sig i sin allra vackraste ytterligheter. Och då kan ingen rörelse el- skrud. Gräset blir grönt, löven på träden ler utveckling ske, inget framsteg, för vi spricker ut i alla sina olika gröna nyanser sitter fast i den ena eller andra extremen. Den inställning som är allt mer utbredd och vårblommorna slår ut med sina fär- Först när vi genom självinsikt börjar ge- idag är att vi härstammar från djuren och ger. Jorden har åter fått liv och inbjuder nomskåda våra personliga egenheter och är djur. Ja, det är sant, vi har djuret i oss. till sinnlighet, glädje och njutning. Nu extremer kan vi börja öva oss i att hitta en Men det är bara en halvsanning. I många är det underbart att bara sitta i det gröna inre balans och jämvikt, så att pendeln fall saknar vi det djuren har och som helt gräset i solens värmande strålar och njuta inte slår så hårt eller fastnar i den ena el- styr deras beteende: den basala instinkten av värmen, dofterna, skönheten och det ler andra ytterligheten. Inre jämvikt är som gör att varje djurart beter sig på sitt spirande livet. inte ett konstant eller ett statiskt tillstånd. förutbestämda sätt i balans och harmoni Det är ett labilt tillstånd som hela tiden med omgivningen. På grund av sitt in- Oxens energi hos människan måste skapas på nytt. Det är som en sakta stinktstyrda beteende förstör djuren var- Det jordnära sinnliga natur- och skön- gungande pendel där jämvikten uppstår i ken naturen, jorden eller miljön så som vi hetsälskande är också kännetecknet för stunden, i nuet och inte går att fixera. människor gör. När vi lever som djuren, Oxens tecken. Det betyder inte att bara är Det som kan styra pendelslagen och helt styrda av våra drifter och begär men de som är födda i Oxens tecken uppvisar hjälpa oss hålla en inre jämvikt är vårt saknar djurens styrande instinkter, då dessa drag. Alla människor har mer eller medvetna jag, det specifikt mänskliga i blir vi värre än djur! Den mänskliga hän- mindre av denna oxe-energi i sig. oss. Med vårt jagmedvetande kan vi ställa synslösheten, grymheten och egoismen Stjärntecknet Oxen är ett jordtecken oss över eller utanför oss själva och iaktta saknar motstycke i universum. Så visst som har att göra med jorden och det mate- oss, iaktta vår kropp och vår själ och dess har vi djuret i oss, men vi saknar till stor riella, det konkreta och stabila. Där finns pendelslag. Det är genom denna självkän- del deras styrmekanism, instinkten. sinne för sinnlighet och livsglädje och en nedom och självinsikt som vi sedan kan Vad gäller människan tar det determi- förmåga att njuta av jorden och livet, där börja öva upp känslan för inre jämvikt. nistiska naturvetenskapliga tänkandet mat, dryck, vackra saker och fysisk be- Sugs jaget däremot upp av själen, av våra inte med i beräkningen att människan röring är viktiga. Jag levde en gång ihop känslor, tankar eller viljeimpulser är det även har ett medvetande och ett tänkande med en människa född i oxens tecken och inte fritt utan fångat i själen och blir då genom vilket hon kan förändra, utveckla då gick det inte att ta en promenad utan slav under själen. Då styr själen och vi och styra upp sitt beteende och således att ta med sig kaffe och något gott till. Sen hamnar i djurens situation, samtidigt övervinna det lägre djuriska i sig. Dju- satt vi någonstans i naturen med vår kaf- som vi saknar deras instinkt. Jaget be- ren styrs av sina instinkter men de har fekopp och njöt av tillvaron. höver distans, lyfta sig ur själen och vara inget självmedvetande och kan således Mentalt är oxe-energin som det jor- fritt för att kunna få självinsikt och ur inte bestämma sig för att ändra sig eller diska lite långsam, trög och tar tid på sig. denna arbeta sig fram till en inre rörlig utveckla sig. Människan är den enda le- Oxen tycker om lugn och ro och vill inte jämvikt. Jämvikt kan bara uppstå mellan vande varelse som på grund av sitt själv- bli störd eller stressad. Således är det inte motsatser. Den löser inte upp motsat- medvetande och sin förmåga att tänka så lätt att sätta fart eller rucka på en oxe. serna utan pendlar mellan dem. Jaget är kan utveckla sig själsligt. Och här kom- Den går sin väg och håller sig gärna till odelbart och står över motsatserna och mer dygderna in. För övning av de olika det kända och välbekanta, liksom det giv- kan därför arbeta med att upprätthålla dygderna gör människan till ”människa”. na, säkra och förutsägbara. Grundstäm- jämvikt mellan dem. Ju mer vi övar desto mer ”mänskliga” och ningen är konservativ, där tradition och Lever jag i ett jämviktsläge är jag i mindre ”djuriska” blir vi. Och då kan vi vanor är viktiga. Oxen fastnar lätt i sitt ständig rörelse och då kan jag röra mig också respektera och se vad djuren behö- eget sätt att tänka eller vara och kan vara framåt. Då kan jag göra framsteg. Fram- ver och vad de betyder för oss. Vi kommer mycket envis och i sämsta fall tjurskal- steg är bara möjligt om jag befinner mig aldrig att få se ett djur, tex en hund be- lig. Jordnära och uthållig jobbar den på i jämvikt – i rörelse. När jag fastnar i yt- stämma sig för att öva inre jämvikt eller i sin egen takt. Materiell och ekonomisk terligheter upphör rörelsen. Jag är sta- ödmjukhet för att bli en bättre eller san- trygghet och säkerhet är viktig liksom att tisk eller så slår jag hej vilt från den ena nare hund. Ett djur är och förblir ett djur kunna äga saker. Oxen håller gärna fast extremen till det andra utan kontroll el- och lever efter sina instinkter. Det gör vid saker för man vet vad man har men ler styrning. Det är i mellanrummet som inte djuret sämre för det. Vi behöver dju- inte vad man får. Tjuren Ferdinand som jämvikten finns. Som när vi tar ett steg. ren precis som de är. Men de kan aldrig sitter under korkeken och luktar på en Vi lyfter foten, vi bär foten och vi ställer bli till människa. En människa däremot blomma är en bild för stjärntecknet oxen. ner foten. När vi står med båda fötterna kan i sitt beteende bli till djur, men ett på marken är vi statiska orörliga. Vi står djur utan djurets instinkter. Genom att stilla. Vi måste lyfta på foten för att något vi blir medvetna om vårt jag och dess po- Dygden för maj månad – inre jämvikt skall hända. När vi lyfter foten måste vi tential som är unikt för människan kan vi som blir till framsteg hålla balansen för vi står bara på ett ben. övervinna det djuriska i oss, bl.a. genom Vad betyder inre jämvikt? Till vardags Men det är i just detta jämviktsläge som de olika dygderna. Djuren styrs av sina fastnar vi lätt, liksom oxe-energin, i ru- det kan hända något, som vi kan förflytta krönika

Sadi och sa till honom – ge dem till din oss, röra oss framåt. Vi kan välja om vi ETT LIV SOM FÖRSKOLEPEDAGOG fröken (fast jag stod mittemot honom). vill sätta ner foten framåt, bakåt, åt höger Sen gick han. eller vänster. Det är således mellan dessa (Jag låg tydligen illa till) två, lyftandet och ställandet, när vi håller Sadi hjälpte mig att bre smörgåsarna foten i luften, som rörelsen finns och jäm- Livvakten som jag hade skurit av en av de medhavda vikten behövs och framsteget kan göras. limporna. Louise Ejefors Ordet lagom Sadi berättade: I det svenska språket har vi ordet lagom. När vi kom hem på fredag blev mamma Vad är lagom egentligen? Det är något Eftersom förskolan där jag arbetade låg jättearg på pappa för att vi slutat. som är beroende av motsatserna mellan nära ett invandrartätt område, hade Dom bråkade och mamma brottade för mycket och för lite. Lagom är jämvik- vi alltid barn ur andra kulturer i våra ned honom fast pappa är mycket större ten mellan för mycket och för lite. Det grupper. Vi brukade förbereda föräld- än hon. Mamma kan en massa grepp som går aldrig att definiera eller bestämma rarna väl när det gällde firandet av våra pappa inte kan, för hon är livvakt. Då blev vad som är lagom utan det är beroende årstidsfester så att de hade möjlighet att pappa arg och gick in i sitt rum och låste av situationen just då. Lagom är precis ångra sitt val. Så vitt jag kan minnas var dörren. Då bankade mamma på dörren som jämvikt ett rörligt tillstånd. Det kan dessa aldrig ett hinder för någon av dem. och skrek en massa fula ord på vårt hem- aldrig vara statiskt. Mig veterligen finns – Kristus är en bra profet – talade en maspråk om pappas fina släkt. Sen ban- detta ord bara i svenska språket! muslims pappa om för mig vid ett förbe- kade pappa på andra sidan och skrek att Att öva inre jämvikt Det finns många redande möte. Men en gång blev det en farmor kunde laga mat och det kan inte olika sätt att öva dessa dygder på. Här rejäl kulturkrock, men inte på grund av mamma. ett förslag för maj månads dygd. Pröva årstidsfesterna. Sen lagade mamma mat och när vi att börja dagen med intentionen att idag skulle äta kom pappa ut igen och åt med vill jag öva inre jämvikt. Sen kanske på Vi hade målat vått i vått och Sadi 7 år oss. kvällen innan du går och lägger dig eller och Emma 6 år diskade de använda mål- Sen bakade mamma de här bröden och släcker ljuset kan du tänka tillbaka på da- ningsredskapen i två baljor som jag hade sa att pappa måste diska efter henne. gen och se om du lyckades hålla fast vid ställt fram åt dem. Men det ville inte pappa. Då frågade din intention. Och om du inte lyckades, Dörren gick upp och där stod fadern hon om han ville åka i golvet en gång till. varför? Vad kom i vägen? Denna öv- till Sadi och Djami, han skulle hämta brö- Då blev pappa jätteledsen och då diskade ning leder till större självinsikt och gör derna tidigare för ett tandläkarebesök. mamma. dig mera medveten om dig själv och hur Plötsligt stelnade han till och såg med Sen bjöd mamma på te och samma du reagerar och hjälper dig att stärka din misshag först på mig och sedan på sin bröd som det här. förmåga till inre jämvikt. Viktigt är att äldste son. inte bedöma eller kritisera dig själv. Utan - Du sårar mig – sade han med skarp Sen blev fröken bjuden på grillafton med konstatera bara att så här gick det idag, röst och pekade på mig. hela fina släkten. Pappan bad om ursäkt spännande att se hur det går imorgon! - Jag anmäler dig för polisen - men, det satt långt inne. Och viktigt: inte glömma att vara tack- Jag blev förskräckt och förstod inte vad sam över och klappa dig på axeln att du jag hade gjort som skulle föranleda en försökte. polisanmälan. - Du sårar min släkt – min son ska inte Litteratur: Inre jämvikt blir till framsteg, Nana Gö- diska - sa han strängt. bel. Kan köpas genom Christhild tel. o7o4 924878 eller [email protected] Pris 3o:- (inkl. porto) Men det här är en Waldorfförskola och här diskar både pojkar och flickor – fick jag stammande fram. - Inte min äldste son – ta hit mina söner dom sluter på en gång -. - Det var min frus idé med den här för- skolan – sa han och så vände han och gick. Pojkarna såg skamsna ut och sprang i förväg till garderoben. Jag fick sätta mig, jag var alldeles om- tumlad. Han kanske har tagit reda på att jag startat förskolan utan tillstånd. Men nu hade vi ju tillstånd. Jag blev inte klok på händelsen. Vad synd tänkte jag – det var två rara pojkar.

Jag hörde inget på några dagar. På mån- dag morgon knackade det på dörren och när jag öppnade stod fadern där igen och med honom de båda pojkarna. - Min fru vara mycket förbannad på mig - sa han på sin brutna svenska. - Mina söner börjar igen -. Han hade två limpor med sig. Han gav limporna till till minne

bokprojekt För information i Sverige, kontakta: levnadsteckninG Hugo Altink: [email protected] eller Torsten Lundberg: Ett liv [email protected] Jan Larsson Ekonomisk stöd för projektet tas tack- * 1951 o9 25 † 2o18 o1 24 med färg samt emot på: Fria kulturfondens gåvofond, bg: 887-1o63, (Märk:) Fritz Fuchs färgbok. Jan Larsson föddes den 25 september 1951 En stor monografi håller på att skrivas i i Sundsvall och dog den 24 januari 2o18 i Berlin om målaren Fritz Fuchs i Järna, T. L. Linköping. Familjen med de tre pojkarna som har färgsatt byggnader i hela Europa. levde på Alnö utanför Sundsvall. De hade Färgsättaren Fritz Fuchs (född i Fulda en lanthandel och flyttade till Köping, se- 1937, sedan 1967 bosatt i Järna) har ägnat nare till Kungsör. Jan var mellanpojken. ett helt liv åt att praktisk omsätta och ut- Möten med döden spelade en avgörande veckla Rudolf Steiners uppslag om färg i från sekretariatet roll i hans liv. Dagen innan han fyllde 18 arkitekturen. Utifrån den kulturimpuls dör fadern i 4o årsåldern. Och för några som uppstod i mötet med konstnären år sedan dör båda hans bröder med 4 må- Arne Klingborg har under femtio års naders mellanrum. ständigt arbete mer än 25o olika färgsätt- Till minne ningsprojekt vuxit fram i tio europeiska Omständigheterna i livet drabbas man länder, däribland flera designobjekt. En av, var man föds, vilka föräldrar, vilka Medlemmar som rapporterats avlidna speciell nordisk färgskala präglar de olika vänner, ovänner man får och så vidare. sedan förra numret av Forum Antroposofi. byggnaderna, alltifrån fabriker, värme- Också omständigheterna i vilket land verk, broar, ett idrottsstadium, tågdesign och i vilket språk man föds in i är något för Deutsche Bahn, en tunnelbanestation, Cécile Roy, Hedemora man drabbas av, det är givet, skänkt. Men via universitet, sjukhus och ålderdoms- * 1938 o7 12, Quebec † 2o18 o2 28 det intressanta är att fråga sig vad män- hem, höghuskomplex, parkeringshus, niskan gör av det som hon möter till sy- simhallar och en mer än kilometerlång Staffan Lindén, Vikbolandet nes utifrån. Man kan få ett intryck av att fängelsemur, till waldorfskolor och lä- * 1945 12 16 † 2o18 o2 o3 Jan Larsson var en renässansmänniska. kepedagogiska verksamheter, överallt Renässansmänniskan har ett livligt där det behövs färg. 1984 fick Fritz Fuchs Thomas Ljungquist, Umeå intresse för jorden, vill göra någonting det Internationella färgdesignpriset och han * 193o o2 2o † 2o18 o2 o2 med den, förändra den, sätta egen prä- lovordades för sin ”utomordentligt dif- gel på den, och hon utvecklar ofta ofant- ferentierade användning av transparenta Jan Larsson, Norrköping lig mångsidig­het. I centrum för allt står färger på betong i tre olika skalor” och de * 1951 o9 25 † 2o18 o1 24 människan, det humana, människan blir ”färgrum” som därmed skapas. i Guds ställe alltings mått. Så är det med Enligt Fritz Fuchs uppnås den bästa dia- Jan, intresset för människan står helt i Vi tar gärna emot nekrologer över avlidna logen mellan färgen och arkitekturen centrum. Han börjar redan som ung att medlemmar, och även icke medlemmar med hjälp av lasyr. Den transparenta arbeta i vårdsammanhang, först i Kö- som varit aktiva i antroposofiska sam- färgen har den sällsynta egenskapen att ping och senare i Norrköping. Han väljer manhang. Skickas till medlemssekreta- bara vara färg utan att låtsas vara något Norrköping, för där finns det en skärgård, riatet. E-post: [email protected] annat. Samtidigt döljer den inte mate- en möjlighet att utveckla en stor passion, rialet som den förbinder sig med. Färg- att segla, bygga båtar. Med 25 år börjar lasyrtekniken möjliggör kvalitéer som Jan arbeta på ett vårdhem i Navestad och erinrar om regnbågens: En färgupple- det är där han träffar sin blivande fru och velse som gör att människan känner sig livskamrat Wivica. Jan utbildar sig till buren men fri. Den omfattande publi- fritidspedagog. Men i de båda nyblivna kationen kommer att göra det möjligt föräldrarna brinner hjärtefrågan efter att ta del av hela Fritz Fuchs livsverk. en riktig pedagogik för deras barn. De upptäcker waldorfpedagogiken. I Norr- Författarna: Matthias Mochner, Mathis Lohl, Berlin (DE) (Källa: Anthroposophie weltweit och Anthroposophy köping var man i färd med att grunda en Worldwide nr 9/17) waldorfskola. En skara mycket entusias- tiska människor gjorde allt för detta. Jan Boken om Fritz Fuchs livsverk är tänkt och Viveka hittar dem och snart blir Jan i stort inbundet format med upp till 5oo själv klasslärare i den nya skolan. Jan le- sidor och med bra färgtryck. Upplagan der klassen i 8 år som en mycket omtyckt kommer att vara 1ooo böcker på tyska lärare. Men då tycker han att det kunde respektive engelska, med en eventuell vara dags att göra någonting annat. Han mindre svensk upplaga om ca 1oo ex. grundar en snickerifirma och börjar För direktinformation eller stöd kon- snickra stolar, sängar och andra möbler takta författaren Matthias Mochner i som ger levebröd åt familjen. Men det såg Berlin: [email protected] ut som om en ny grupp barn i Waldorf- skolan väntade på sin lärare… Han börjar på nytt till barnens stora glädje, men - till minne

Jan tyckte om förändringar. tat som brast, trots läkarnas outtröttliga 2oo7 var Uwe en i publiken, då en mera När han blev tillfrågad att bli förestån- insats på Linköpings sjukhus. ivrig än kunnig teatergrupp spelade "Ka- dare för Ensjöholms verksamhet tackade tarina den Stora" på Frescati i Stockholm. han ja till det. Jan hade varit med om att Det som i det yttre hade ett dramatiskt Vi hade fört samtal kring Katarina, efter- stifta Ensjöholm. Hans mångsidighet gav förlopp hade i det inre sin riktighet. Livet som hon var tyska och blev rysk tsar, ett en bred kompetens för arbetet som före- avslutades dramatiskt, men i inre harmo- öde som lätt väcker antroposofens intres- ståndare. Han hade redan som ung gått ni, det kunde upplevas inte minst i sam- se, liksom det faktum att hon som kvinna kurser i ekonomi, hade erfarenhet från band med begravningen och den efterföl- till att börja med tog sej fram i världen arbetet i omsorgen, var väldigt praktiskt jande sammankomsten. Stor tacksamhet med hjälp av hustrurollen men lyckades lagd och framförallt, han var mycket in- för hans outsinliga vilja att hjälpa till lade övervinna den begränsningen och gå vi- tresserad av människor. Han hade en för- en värmande aura över det hela. Livet var dare till en egen plattform för sina hand- måga att uppmuntra människor och hitta avrundat. Skepparn var med och styrde lingar. Uwe och jag hade olika syn på, att fram till det bäst möjliga för dem. Han båten dit den skulle. Det är säkert ingen det fordrades ett brott för att möjliggöra tyckte om förändringar, så Ensjöholm slump att bara några veckor innan, den suveräniteten, vilken kanske beror på, att förvandlades och växte under Jans be- 1 januari 2o18, en av dem som har bott han inte subjektivt har behövt uppleva, skydd. Han har visioner, somliga av dem längst på Ensjöholm, Krister Eklund, vad som händer i världen, när en kvinna blir ritningar till hus. Och eftersom han gick över tröskeln. Vid minnesstunden agerar utifrån sitt jag. är en händig båtbyggare kan han själv för Krister lästes en dikt av Pär Lager- hjälpa till vid ombyggnationer. Jan har ett kvist, också som ett slags förebud för Jan Jag var mycket tacksam för att Uwe - med gott sinne för humor, viktigt när man ska Larsson död: sin yrkesmässiga förankring i kristendo- hitta lösningar i samarbetet, men också men - ville vara med och penetrera be- när man ska förhandla med myndigheter. "Snart är du död och vet ej att du glider på livets båt, tydelserna i "Björnen och fiolspelaren". Så är Jan med växande kompetens Ensjö- bort mot de andra landen, Jag blev också glad, när han tog sej tid att holms föreståndare under 22 år! där morgonen väntar dig på dolda stränder. uppleva min eloge till Katarina. Amatör- Oroas ej. Räds ej i uppbrottstimman. teater kan vara påfrestande, men Uwe tog Lik en renässansmänniska verkar det En vänlig hand lugnt ordnar båtens segel det hela med gott humör och fokuserade som om Jan lever flera liv på en och sam- som för dig bort från kvällens land till dagens. på väsentligheterna: tsarskiftet från den ma gång. För samtidigt som han arbetar Gå utan ängslan ner i strandens tystnad, malplacerade Peter till den värdefulla hårt på Ensjöholm bygger han båten: Sol- den mjuka stigen genom skymningsgräset." Katarina. vinda, en klenod! Och i båtklubben är han ordförande i många år. Somrarna med Felix Nieriker Lilian Goldberg båten är oförglömliga för familjen som numera har två döttrar och en son. De ser upp till sin pappa Jan och han är en före- bild för dem och senare även för barnbar- möten med uwe lemke nen. Han tycker att barnen skall få upple- va konst, och är man renässans­människa, är vägen till Italien given... Och familjen ska ha det trivsamt, ett mysigt boende, hu- Uwe Lemke set växer och förändras under Jans skick- * 193o o5 11 † 2o17 1o 25 liga händer, nya rum kommer till, allt ska vara estetiskt och vackert! Det blir ett hus OM ETT KÄNNBART SAMARBETE - som har så harmoniska proportioner, allt några minnesord med anledning av Uwe är gestaltat genom människans hand! Jan Lemkes bortgång är i all stillhet också målare. Han målade flitigt i unga år och tog upp det igen se- Uwes och mina vägar korsade varandra nare i livet. Han har målat många tavlor, vid ett par tillfällen några år efter mille- gärna landskap, skogar, havet och båtar. nieskiftet. Det skedde på ett seminarium När han hade lämnat jordelivet stod en och på en teaterföreställning. tavla i vardande på staffliet: en grön-blå renässansstämning med stora pelare och Seminariet ägde rum i en lokal på Rid- några gestalter, vars ansikten ännu inte dargatan i Stockholm och handlade om var färdigmålade. texten "Björnen och fiolspelaren". Uwe Jan led av en kronisk nervsjukdom, stod för ett av de förberedda inläggen. Han myasthenia gravis. Med tilltagande ålder talade med flera referenser till Steiner om blev verkningarna av sjukdomen och bi- det förkristna firandet av en högtid, där verkningarna av medicinerna tydligare. björn-figuren stod i centrum, vid den tid- Han kunde ibland få svårigheter med punkt då vi nu firar jul. Jag minns inte de- talet, han blev ofta trött. Brödernas död taljer från den omfångsrika och gedigna blev en tydlig markering i Jans liv. Det utläggningen om björnens betydelse, spe- var som om krafterna inte riktigt ville ciellt i norra delen av jorden och företrä- komma tillbaka efter detta. Men Jans desvis i Ryssland, men känslan av närhet dramatiska döende kom för alla som en mellan människa och björn lever kvar. fruktansvärd överraskning. Det var hjär- krönika

läsarbrev Min erfarenhet av att läsa ’Allmän tativa arbetet, aka antroposofin, som är Människokunskap’ i ett kollegium där kärnan, och som alla borde jobba med i de flesta saknar nödvändig kunskap om dessa verksamheter för att dessa ska kun- antroposofin är att man gör så gott man na kallas antroposofiska. Back to basics kan men ändå stannar det vid en massa Finns det överhuvudtaget några antro- intellektuellt jollrande eller irrelevant posofiska verksamheter kvar nuförtiden, Hugh Dransfield tyckande. eller är de bara skal och skuggor som Grundböckerna för såväl lärare som alla svagt påminner om det som en gång var andra är ’Hur uppnår man kunskap om de en storartad vision för hela samhället? I en artikel i Forum Antroposfi 3/17 (s högre världarna?’ och ’Frihetens Filosofi’. Poängen med detta inlägg är att det 11) ställdes frågan om ’varför Waldorf- Dessa övningsböcker leder den aktiva lä- antroposofiska i verksamheterna håller föräldrar inte frågar ”nästa fråga”, om saren in i det imaginativa tänkandet som på att försvinner som rök i en vintervind antroposofin’. En mer relevant fråga är är nödvändigt för att ens börja fatta inne- allteftersom det antroposofiska förtvinar varför waldorflärarna inte frågar denna hållet i ’Allmän Människokunskap’. i medarbetarkretserna, oavsett hur myck- nästa fråga. Tar inte läraren antroposofi på allvar et tid, uppoffring och kärlek de enskilda Karen Swartz Larsson snuddar vid sva- har man då reducerat ’kärlek’ till blott medarbetarna lägger ner på sitt arbete. ret i sin Respons (till ett helt annat inslag) goda intentioner. Och som alla vet ’the Och inte får man mycket vettig hjälp från i FA 4/17 (ss 29/3o). Hon skriver om den road to hell is paved with good intentions’. AS heller. kärlek hon möter i de antroposofiska En waldorflärare som saknar intresse för Jag avslutar med en Steiner citat från verksamheterna ’som genomsyrar plat- det antroposofiska är som en häst som ett av den första Waldorfskolans kollegie- sen oavsett om de som jobbar där har nå- leds till vattnet men vägrar att dricka. mötena med Steiner. Tyvärr har jag den gonsin läst ett föredrag om Steiner eller bara på engelska: “As teachers in the Wal- om det finns en bild på honom på väggen.’ Själva läroplanen är en inkörsport till dorf School, you will need to find your Hon använder sig av två begrepp i sin antroposofi. Dvs den ursprungliga lä- way more deeply into the insight of the Respons som bör synas lite närmare: roplanen, för dagens läroplan har kom- spirit and to find a way of putting all com- ’kärlek’ och ’de antroposofiska verksam- promissats bort till en urvattnat skugga promises aside ... As Waldorf teachers, heterna’. av sin forna storhet och har för allt för we must be true anthroposophists in the många blivit blott en checklista över deepest sense of the word in our inner- Kortfattat handlar kärlekens viljande del kurser man prickar av. Att stapla kurs på most feeling.” om att ge eleven det som eleven behöver. kurs över 9 år är inte waldorft; det blir Back to basics! Det förutsätter att man kan sätta sig så en atomisk skolgång i stället för en sam- pass in i dennes situation att man förstår manhängande helhet i sann goetheanis- vad det är som behövs utifrån dennes tisk anda. egna premisser. Oavsett hur mycket na- Den ursprungliga kursplanen, dock, nytt initiativ turlig talang man må ha i detta avseende är inte bara en utvecklingspsykologi i måste den begåvningen ändå förbättras praktisk utformning utan även en invig- och förädlas. Det är ju hela poängen med ningsväg för lärare. Den fungerar, alltså, Gävle–Dala livet – att man utvecklas. Och om man på flera plan; inte bara som en grund för arbetar i en antroposofisk verksamhet pedagogiken men även som en handbok Terapeutikum är sättet att utvecklas naturligtvis genom för den egna utvecklingen. Att fördjupa antroposofin. Annars är det ju inte en an- sig i kursplanen som antroposofisk stoff, Inger Nerdrum, Elisabeth Norman, troposofisk verksamhet men någonting från de allra första lektionerna i ettan Ami Widahl, Beatrice Hallqvist annat. Fake news antroposofi, kanske. och vidare, kan vara en mer gripbar väg Hur tar man fatt i denna vidareutveck- att ta sig an antroposofi än ovannämda ling? Inte som AS styrelsen tror i alla fall. boken. Det finns säkert gott med erfa- I den vackra, rekreativa och historiska Att påstå att ’Allmän Människokunskap’ renheter i kollegierna som kan belysa bruksmiljön i Stjärnsund i Södra är en grundläggande skrift må gå an men dess djup. Ett förslag bara. Dalarna, har vi startat ett terapeutikum att uppmana alla kollegier att studera den hösten 2o17. Vi är inhysta i det gamla är en befängd idé (FA 3/17 ’Perspektivet’). Vad är en ’antroposofisk verksamhet’? En brukskontoret, en vitrappad 17oo- Den är ingen grundkurs utan en kurs som verksamhet där medarbetarna är antro- talsbyggnad med klocktorn inom Steiner höll för de första waldorflärarna, posofer? Alla medarbetare? Några? Inga, herrgårdsområdet. många av vilka var handplockade efter bara det antroposofiska är inbyggt i sys- att att ha fått personlig andlig ledning av temet? System tenderar att bli rigida och Stjärnsunds bruk grundades år 17oo av honom i åratal. Det finns en anekdot om dogmatiska, och kan således inte vara universalgeniet Christoffer Polhem och att Steiner fick en fråga om att bilda ännu särskilt antroposfiska i egentlig mening. hans kompanjon Gabriel Stiernkrona. en skola i Tyskland. Det fanns inte till- Bara för att det heter ’waldorfskolan’ be- Man säger att industrins vagga stod i räckligt många dugliga lärare, lär svaret tyder inte at det är det i verkligheten. Om Stjärnsund, då man redan på 17oo-talet har varit. I hela Tyskland! Snacka om att man saknar kunskap om antroposofi, startade ett manufakturverk här. ställa höga krav. Men det är bara att läsa hur kan man då veta om det är en antro- verk av Ernst Lehrs, W.J.Stein m.fl för att posofisk verksamhet man arbetar i? Drygt en mil från Stjärnsund ligger förstå att dessa lärare verkligen inte gick Antroposofiska verksamheter bygger Dormsjö, där det finns en waldorfskola av för hackor, djupt insatta i antroposofin på imaginationer, inspirationer och in- (Annaskolan) och en waldorfförskola som de var. Då: handplockade av Steiner; tuitioner som stiger fram när medarbe- (Snödroppen). Här finns även Dormsjö- idag: man tager vad man haver. tarna bearbetar antroposofin. Det är den skolan, ett behandlingshem för pojkar inre verksamheten, det medvetna medi- med neuropsykiatrisk problematik. krönika

Området Stjärnsund-Kloster-Dormsjö mysteriedrama ”Rudolf Steiners Mysteriendramen weltweit” är en inflyttningsbygd. Många yngre fa- (R. St. mystery Dramas around the miljer söker sig hit och det märks bl.a. på world) Programmet för dessa dagar går att antalet barn, både i förskolan och i skolan. Inför sommar- ladda ner på: www.goetheanum.org Centrum för permakultur finns i Stjärn- Ett varmt TACK till alla bidragsgivare sund. Man kan säga att området genom som möjliggör att dramagruppen i Järna historien och även nu är ett pionärområde. planeringen! kan arbeta och utvecklas vidare. Välkomna till mysteriesommaren 2o18 Vilka är vi och vad erbjuder vi? Ulrike von Schoultz Ami Widahl är diplomerad antroposofisk konstterapeut. Hon arbetar med enskild konstterapi och hälsomålning i grupp. Sista juniveckan spelar Järnas drama- annons Hon har även mottagning i Gävle. grupp på Kulturhuset i Ytterjärna två mys- Elisabeth Norman är diplomerad lä- teriedramer i sin helhet. keeurytmist och tillika rytmisk massör. Barnaårens Hon ger behandlingar med läkeeurytmi, INVIGNINGENS PORT och SJÄLENS rytmisk massage och rytmiska insmörj- PRÖVNING betydelse för livet ningar. Hon erbjuder utöver det hälsoeu- (Program finns på: www.antroposofi.nu rytmi i grupp. och www.ytterjarna.se) som vuxen Inger Nerdrum är diplomerad biogra- fisk/antroposofisk samtalsterapeut. Hon Arbetet med R. Steiners mysteriedramer 24 juni - 29 juni 2o18 på arbetar med individuell samtalsterapi väcker ständigt nya frågor! Skillebyholm, Järna och handledning och dessutom biografi- Den här gången följer vi sambandet mel- arbete i grupp. lan Richard Wagners ”Parsifal” och myste- Våra sinnen - Jordmån för människan Beatrice Hallqvist är legitimerad lä- riedramerna. Dramernas aktualitet fram- Vad vore livet utan sol på hud och fötter kare och specialist i allmänmedicin med står här på ett helt nytt sätt . som sjunker ned i sval sand, utan dofter antroposofisk inriktning. Hon kommer Richard Wagner ser Kristusmysteriets och samtal? Alla våra tolv sinnen ger oss för närvarande och har läkarmottagning framtid i samband med skapandet av ”Par- näring och grund för verklighetsförank- 2 gånger/år. sifal” och uttrycker det med orden: ring och minnen. Sinnesnärvaro och ny- Vi har lång erfarenhet av att arbeta med ”Så som de första kristna väntar jag på Kristi anserad mångfald av autentiska intryck i våra terapier. Vi märker att samarbete är återkomst!” lagom dos är jordmån för små och stora. viktigt och bl.a. stärker det terapeutiska Det som ännu var framtid under Wag- Vi belyser detta tema genom föredrag och höljet kring patienterna. Vanligast är att ners tid har blivit nutid! samtal, täljer och formar i färskt trä och man går till en enskild terapi men tera- Rudolf Steiner skapar dramerna utifrån möter örtagården i tidig morgonstund. Vi pierna kan också samverka, t.ex. att patien- den verklighet som Wagner längtade efter övar eurytmi, sång och berättande. terna får samtalsterapi och massage under utifrån sin framtidssyn. Vi inspireras av Skillebyholms natur samma period. Patienten kan då komma I första dramats första bild förkunnar och kultur. Denna biodynamiska utbild- in i en intensiv terapeutisk process. De an- sierskan Theodora Kristi återkomst. Hon ningsgård i Ytterjärna bjuder på rofylld troposofiska medicinerna och egenvårds- slutar sin syn med orden: miljö och läckra måltider direkt ur egna behandlingarna verkar naturligtvis in på odlingar. ett stärkande och helande sätt. ”Vad människosinnen såg Det skall sägas att vi är fristående tera- vid Kristi tid på jorden Välkomna till denna sommarvecka alla peuter med enskilda firmor och att vi inte det kommer själarna att skåda barnengagerade har några landstingsavtal. när tiden snart fullbordas.” - alla föräldrar och pedagoger! Vi har redan nu människor från olika Medverkande: Anna-Stina Eriksson, Gud- ställen i Sverige som kommer till våra Michael Debus kommer i sina föredrag rid Malmsten, Charlotte Veber-Krantz, terapier och behandlingar och vi välkom- att spänna en båge från jagutvecklingen i Amelie Wallmark, Eva Fröman, Martine nar också i fortsättningen patienter bo- Wagners Parsifal till Jagutvecklingen i R. Durant, Liselott Karlsson-Selén m.fl. ende utanför vårt närområde. Steiners mysteriedramer. Kursavgift inkl. måltider och boende: Enkelrum 645o kr, dubbelrum 6o5o kr, 27 juni ägnas dagen åt en fördjupning av sovsal 5375 kr. Wagners Parsifal med en eurytmiskt upp- takt under ledning av Anne-Grethe Kum- Observera - antal enkel/dubbel-rum lander och en eurytmiskt avslutning på är starkt begränsat. Boka snarast! dagen med en nyskapelse av ”Sägnen om Kursavgift inkl. alla måltider: 435o Parsifalmyten”, produktion Liselotte Vater, kr. Kursavgift inkl alla måltider utan text Jürgen Vater. frukost: 4o5o kr. Boken ”Parsifal, myten om den moderna Enbart kursavgift: 2735 kr. människan” av Michael Debus finns i Anmälan och information: Stiftelsen svensk översättning på Robygge och möj- Skillebyholm, 15391 Järna liggör ett förberedande studium. Tel: o8-55157785 Månd - torsd 9.oo-12.oo Mellan den 21 och 25 juli reser sex per- www.skillebyholm.com soner från Dramagruppen i Järna till Dor- [email protected] nach i Schweiz för att medverka med spel och workshops på mötet: kallelse

Årsmöte för Antroposofiska Sällskapet i Sverige 2o18

Kallelse till årsmöte lördagen den 14 april kl 1o–16 i Kulturhuset i Ytterjärna

Program för årsmötet

Välkomna till en öppen mötesplats, 7. Verksamhetsberättelse 2o17 Verksamhetsberättelse 1o.oo och 12.15 Styrelsen i konferensrummet på Kulturhuset. 8. Revisorernas berättelser Styrelsen utvidgades efter årsmötet 2o17 Vi samlas kring teman som- 9. Fastställande av resultat- och med 3 nya medlemmar. De var Karen Tidsfrågor och social kompetens balansräkning Swartz, Daniel Håkansson och Erland Korta samtal i mindre grupper Kornfeld. Introduktion till meditation 1o. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen Styrelsen konstituerade sig med Erland Eurytmi Kornfeld som ordförande och kassör och 11. Uppföljning av budget och med Regula Nilo som sekreterare. Lunch 12.3o–13.3o verksam hetsplan Mats-Ola Olsson var fortsättningsvis generalsekreterare. Minnesstund för de döda 12. Val av styrelse – valberedningens Under 2o17 har styrelsen fortsatt att ar- förslag beta på de sedan tidigare bestämda mål- Årsmötesförhandling 2o18 sättningarna. 13. Val av revisorer En av dessa har varit att bearbeta de Förslag till dagordning ekonomiska förutsättningarna för det 1. Öppnande av stämman 14. Val av valberedning fortsatta arbetet. För att åstadkomma det- ta har vi sett att verksamhetsbidragens 2. Fastställande av röstlängd 15. Motioner och styrelsens förslag omfattning har minskat under de senaste åren. Under 2o17 har vi lyckats förändra 3. Val av mötesordförande 16. Fastställande av tidpunkt för denna nedgång genom att aktivt intres- höstmötet 2o18 sera oss för vilka behov verksamheterna 4. Val av protokollförande och två har för att kunna uppfylla sin målsätt- justerare, tillika rösträknare 17. Övriga frågor som rör föreningen ning att bedriva verksamhet enligt Ru- dolf Steiners intentioner (formulerat på 5. Fastställande att mötet är 18. Stämmans avslutande ett för varje verksamhet unikt sätt). stadgeenligt utlyst Det som blir tydligt vid alla dessa sam- Grundstenen läses som avslutning tal med styrelser och ledninggrupper/ 6. Fastställande av dagordningen personer är att det inte finns ett gemen- verksamhetsberättelse samt behov. Alla har sina egna utma- Kortkonferenser i Sällskapet Tobias Ossmark, Felix ningar som inte går att tillfredsställa på Som något nytt började vi till Mikaeli en Nieriker, Göran Nilo, Bo Werner samma sätt. serie med s.k. kortkonferenser. Mötena Eriksson, Karen Swartz Larsson. Projekt- Ofta finns det en stämning i vår rörelse börjar fredag kl 19 och slutar följande dag ledare: Joel Hallklint. Kontaktperson av att det inte finns något engagemang kl 17. Planerade är sex stycken, två gånger i styrelsen: Karen Swartz Larsson. kring frågor om antroposofi. Erfarenhe- per termin. Det första utgick från två tan- * Webb: www.antroposofi.nu, facebook. terna från alla möten är egentligen den kar i Steiners Antroposofiska Ledsatser, Redaktör: Joel Hallklint. motsatta. Intresset och viljan är mycket att vi i mänskligheten – inte minst som Sekretariat och servicefunktioner stora men vi behöver hitta vägar att mötas antroposofer – bör fostra och kultivera Joel Hallklint 5o% tjänst. Uppgifter: och tid för att dessa möten skall kunna två sorters tänkande, det naturvetenskap- Medlemsregister, ekonomisk administra- äga rum. liga och det kristligt-mikaeliska. Under tion, medlemskommunikation, mötesad- Intrycket är att dessa möten behöver den första kortkonferensen undersökte vi ministration m.m. finnas i det verkliga livet- sociala medier, vad detta kan betyda. Naturvetenskapen mail, telefon räcker inte till för att skapa ger oss en skolning i objektivitet, men det Medlemstatistik den stämning som behövs för att relatio- kristligt- mikaeliska innebär att vi som 1461 medlemmar i december 2o16 nen mellan antroposofiska sällskapet och iakttagare dessutom måste utveckla mer +23 medlemmar 2o17 (2o16 +25) verksamheterna verkligen skall leva. än objektivitet, vi måste utveckla ett med- + 2 inflyttad ifrån annat landssällsk. 2o17 Gensvaret har varit mycket stort, fram- upplevande av världens lagbundenheter, - 3o medlemmar sade upp sitt medlem- förallt från företrädare för läkepedagogik för att på ett nytt sätt komma till det som skap 2o17 (2o16: -25) och socialterapi som står för en stor del förbinder oss som subjekt med världen -16 medlemmar meddelades avlidna 2o17 av bidragen till utveckling och forskning som objekt. (2o16: -15) av antroposofi genom den fria högskolan En viktig orsak till att utvecklingen - 1 flyttade medlemskap till annat lands- för antroposofi. äger rum på jorden är sinnena. Dessa sin- sällskap 2o17 nen – och vårt medupplevande av naturen 1439 medlemmar i december 2o17 Generalsekreterararbetet genom sinnena – tittade vi på den följande Europeiskt generalsekreterarmöte i Lon- gången i november, under ledning av Tho- don, GB. (13.1-15.1) mas Lüthi och Helena Wätte m.fl. Till våren Valberedningens förslag till årsmötet Generalsekreterarmöte och årsmöte i går vi så vidare med evolutionen och tiden, Vid förra årsmötet valdes tre nya perso- AAS vid Goetheanum (3.4-9.4). Mats-Ola samt i maj iakttagarens roll i kvantfysiken. ner in i styrelsen och den består nu av sju Ohlsson deltog. Elisabeth Ehrlich deltog Avgörande för serien, är att se på hur vi medlemmar inklusive generalsekretera- i årsmötet och i ett förberedande möte för som iakttagare måste växa när vi på olika ren. Vi föreslår inga ytterligare nyval till styrelsemedlemmar från landssällskapen. sätt konfronteras med naturrikena. Vi tar detta årsmöte. I tur för att omväljas för en Nordiskt styrelsemöte i Tusby, Finland fatt i antroposofin som en väg mot en ve- period av två år står Janne Silvasti. Valbe- (27.4-3o.4). Erland Kornfeld, tenskap om det andliga, närmare bestämt redningen står till förfogande för att -om Janne Silvasti och Mats-Ola Ohlsson människans jag. Antroposofin kunde kan- väljas för ytterligare ett år. deltog. ske i sin essens sägas vara en vetenskap Valberedningen föreslår: Omval av Jan- Europeiskt generalsekreterarmöte i om jaget och om hur vi kan se spåren av ne Silvasti till styrelsen, omval av Torsten Budapest, Ungern. (23.6-25.6) jagets utveckling i all mänsklighetskultur. Lundberg som internrevisor samt omval Generalsekreterarmöte vid Goethe- av sittande valberedning. anum (7.11-1o.11). Mats-Ola Ohlsson deltog. Möten Möte mellan ledningen av Kristensam- Botvid Aquilon, Nina Ljungquist, fundet och Goetheanum-ledningen till- Vintermöte Felix Nieriker sammans med generalsekreterare. (1o.11- Redan tredje året i rad ägde Vintermötet 12.11). Mats-Ola Ohlsson deltog. rum på Waldorflärarhögskolan i Bromma. Dessutom deltog Mats-Ola Ohlsson i en Mötet har återigen varit välbesökt. Sektionssamrådet inom den konferens om tregrening ”How we will” Att hitta tillgång till antroposofin och den Fria Högskolan för Antroposofi i Los Angeles i september och i ett möte unikt mänskliga genom ett estetisk per- Den Fria Högskolan för Antroposofi har i allhelgonahelgen, Auschwitz arrangerat spektiv har bidragit till att sammankoms- olika verksamheter. av SteinerBooks, USA. ten tilltalade deltagarna på ett hjärtligt Ett regelbundet arbete för medlemmar i och värmande sett. Så stod i år Da Vincis den Fria Högskolan för Antroposofi -ut Sektionsarbetet målning ”Nattvarden” i fokus som vi fick gör klasstimmarna som genomförs sedan Styrelsen har under 2o17 försökt vara en möta ifrån fyra olika perspektiv, inspire- lång tid tillbaka på flera orter i landet. bärare och understödjare av att de enskil- rad ur fyra olika sektioner som på sitt sett Det är ett arbete där olikartade upplägg da sektionernas arbete skall kunna fort- gav deltagarna en fördjupad tillgång och har utvecklats på olika platser. sätta och utvecklas. Detta har skett fram- förståelse till verket. förallt genom samrådskretsens möten. Årsmöte, 1 april i Järna. Ett annat uttryck för den Fria Högskolan De enskilda sektionerna har haft möjlig- Höstmöte, 11 november i Järna. är sektionernas verksamhet. Vid Goethe- het att presentera sitt verksamhetsom- Läs arkiv hemsida! anum i Dornach finns 11 olika sektioner råde på högskolekretsen träffar. Intrycket som har ett ständigt pågående arbete har varit att det verkligen händer mycket i Publikationer inom sina respektive områden: sektionernas arbete. * Forum Antroposofi utkom fyra gånger Samrådskretsens arbete ledde också med en upplaga på 22oo ex. Redaktions- • Allmänna Antroposofiska sektionen fram till möten med en organisations- kommitté: • Matematisk-Astronomiska sektionen konsult, Friedrich Glasl. • Medicinska sektionen • Naturvetenskapliga sektionen verksamhetsberättelse

• Lantbrukssektionen ledarna. Tillsammans utgör de Goethe- Goetheanum som ledde fram till bildan- • Pedagogiska sektionen anumledningen som startades 2o12. Det det av Goetheanumledningen har han • Sektionen för bildande konster är ett samarbete och samråd som har ut- också haft en avgörande roll. • Sektionen för talade och vecklats till ett ytterst fruktbart samman- Till arbetsdagen med Friedrich Glasl musicerande konster hang. Där finns möjlighet att öppet belysa bjöds olika personer in med lednings- • Sektionen för humaniora frågeställningar från helt olika sidor och funktioner inom antroposofiskt inspire- • Socialvetenskapliga sektionen komma fram till gemensamma initiativ rade verksamheter. Sammankomsten var • Ungdomssektionen och omdömen. Ett organ som har högt i inspirerande och fortsättning planeras till tak och som arbetar kollegialt och mycket slutet av maj i år. En hel rad olika verksamheter och ar- konstruktivt. Det har blivit till ett forum betsområden som har fått förnyande där nytt skapas genom faktiska möten och Sektionssamrådet har tagit initiativ till inspiration genom antroposofi, har i samarbete mellan representanter för olika att gestalta innehållet i Högskolekret- sektionernas verksamhet ett gemensamt arbetsfält. sens sammankomster sedan januari 2o17. organ. Aktiviteten i de olika sektionerna Också i Sverige har många verksamhe- Aktiva sektioner i Sverige belyser var sin sträcker sig över ett brett område med ter inspirerats av antroposofi. Nya verk- gång existentiella frågor inom respektive forskning, samråd, koordination, sam- samheter har startats över hela landet. arbetsområde. Högskolekretsen träffas mankomster, konferenser, publikationer Det är lätt att det egna arbetsområdet tar fyra gånger om året. Hittills har fem sek- med mera. Varje sektion har en eller flera hela uppmärksamheten i anspråk. Samti- tioner kunnat ge inblick i sitt pågående sektionsledare med medarbetare och oli- digt har det vartefter blivit tydligt, att ökat arbete samt aktuella frågeställningar. Till ka arbetsgrupper som rådgör och stöder samarbete har möjlighet att kunna ge ett dessa sammankomster i högskolekretsen sektionens arbete och dess utveckling. mervärde för alla. Ibland kan helheten har respektive sektion möjlighet att bjuda I ett flertal länder har under årens lopp vara mer än summan av sina delar. in gäster från sitt arbetsområde att delta i i olika grad, sektionsbildningar kommit det aktuella mötet. till stånd i samråd med sektionerna i Dor- I februari 2o16 bjöds företrädare för de Sektionssamrådet fortsätter att träffas nach. Sektionerna inom respektive land olika sektionerna i Sverige in till ett sam- och vill bidra till att stärka medvetenheten har ett självständigt arbete samtidigt som råd kring frågan: kan vi stärka samver- och arbetet i de olika sektionerna. För att det vårdas ett starkt samarbete med sek- kan mellan Antroposofiska Sällskapet, antroposofin ska kunna vidareutvecklas tionerna i Dornach. sektionerna inom Fria Högskolan för An- som en gemensam angelägenhet, samt för För många år sedan tog Arne Klingborg troposofi och verksamheterna? att motverka splittringstendenser, kan det initiativ till att sektionsbildningar även Där bearbetades bland andra följande vara viktigt att stärka samverkan mellan kom igång i Sverige. Så har till exempel frågeställningar: Antroposofiska Sällskapet, sektionerna den pedagogiska sektionen och lantbruks- - Hur kan ett sektionsarbete motsvara inom Fria Högskolan för Antroposofi och sektionen under många år haft regelbund- de uppgifter och frågor som kommer oss verksamheterna. Detta är i högsta grad en na aktiviteter och sammankomster. tillmötes i livet? gemensam utmaning! I sektionerna finns möjlighet att initia- - Hur kan klassarbetet inspirera livet i tivbärande personer inom ett arbetsområ- verksamheterna? Thomas Lüthi de träffas och samråder. Det är något helt - Hur kan sammankomster gestaltas speciellt med att arbeta med antroposofi för människor som idag har ansvarsupp- inom ett visst område och därigenom fö- gifter inom antroposofiskt inspirerade reträda antroposofi. Å ena sidan är detta verksamheter och som vill vara med och helt individuellt utifrån den egna person- gemensamt bära och vidareutveckla hela Allmänna sektionen ligheten och egna erfarenheter. Å andra den antroposofiska impulsen inom alla Fria Högskolan vill vara ett kraftfullt bi- sidan är det inte bara ens egen sak, då det sektionsområden? drag till att lösa de svåra samhällsfrågor- samtidigt finns andra människor som - Hur ser ett forum ut där medarbetare na. också företräder antroposofi i samma -om i verksamheterna kan bearbeta existen- Arbetsmetoden är tvåfaldig. råde. För att det ska få den bredd som upp- tiella frågor? Det handlar å ena sidan om att gå inåt i gifterna förutsätter och att det inte bara är - Hur kan vi hjälpa varandra att för- det meditativa. Detta innebär att söka ef- ens ensak, är det värdefullt, utvecklande stärka ett antroposofiskt förhållningssätt ter den egna inre stödpunkten som kan och rentav nödvändigt att träffa andra i verksamheterna? leda till idéer och nya initiativ. människor som är verksamma inom sam- Det handlar å andra sidan om att ta med ma område för att lära sig av varandra, Arbetet med dessa övergripande frågor erfarenheterna från den inre vägen in i med andra ord att samråda. Fruktbarhe- väckte intresse för att träffas igen. Ett kultur- och samhällslivet. Erfarenheterna ten och nödvändigheten av ett sektions- sektionssamråd bildades som sedan har man gör där blir till en fördjupad självkän- arbete är en erfarenhet som vi i Sverige träffats 5 gånger om året. I samtal konsta- nedom. inte minst i sektionen för lantbruk och terades att det har varit svårt att skapa en En del av verksamheten i Fria Högsko- näring har gjort under många år. fruktbar och inspirerande samarbetskul- lan består i det arbete som alla medlem- Det intressanta är ju att flera olika livs- tur i samma utsträckning som olika verk- mar dagligen gör i det de försöker repre- områden har inspirerats genom antro- samheter har utvecklats. För att komma sentera, ”stå upp för” antroposofin i sina posofi. Namnet sektion gör uppmärksam underfund med vilka faktorer det är som liv. En annan del är olika former av sam- på att det bara är frågan om en del av ett hindrar samarbetsandan att utveckla sig verkan i olika grupperingar och projekt. större, mer omfattande sammanhang. mellan oss, bjöds våren 2o17 Friedrich Det kan ske dels mellan medlemmar, Det blir tydligt när man ser på arbetet Glasl in. Han har lång erfarenhet inom dels med medlemmarna i Antroposofiska vid Goetheanum i Dornach. Där träffas organisationsutveckling och har arbetat Sällskapet och dels med andra som ser varje vecka styrelsen för det Allmänna med stora företag och i internationella något intressant i antroposofin och dess Antroposofiska Sällskapet samt sektions- konfliktzoner. I utvecklingsarbetet vid yttringar. verksamhetsberättelse

Allmänna sektionen är således alla med- kunskapsteori. Under 2o17 påbörjades en bakom tidspräglade föreställningar och lemmar i Högskolan medlemmar av. serie om tregreningen. tankebanor . Inom allmänna sektionen i Sverige - INSAM, är ett diskussionsforum i Yt- Tregreningen är inget “program” som finns några arbetsgrupperingar: terjärna för representanter för antropo- ska tryckas på verkligheten, utan ett sätt sofiska verksamheter om situationen för att avläsa och tydliggöra karaktären av -Klasstimmar - Meditationsarbete dessa verksamheter. olika funktioner i samhället vilket kan Under 2o17skedde det gemensamma be- - Antroposofiska Sällskapet arrang- leda till inspirerande idéer för samhälls- arbetandet av meditationerna i Högsko- erade offentliga meditationskurser- och förändringar . lan i olika grupper, bl a i s.k. klasstimmar, retreater i antroposofisk meditation på I sektionsarbetet har vi även haft ambi- på 1o orter i Sverige: Umeå, Dormsjö, Kulturhuset i Ytterjärna. tionen att esoteriskt fördjupa förståelsen Örebro, Stockholm, Järna, Norrköping, - Järna akademi arrangerade kurser i av olika kvalitéer som rör människan och Göteborg, Växjö, Kalmar och Baskemölla antroposofisk människokunskap i Ytter- världen genom att knyta an till olika mo- (Skåne). De personer som tagit på sig att järna. tiv ur “ 1:a klassen”. förmedla de speciella meditationer som Dessutom sker kontinuerlig publice- En tematik som funnits med som rikt- man arbetar med inom Högskolan kal�- ring på 2 internetsajter om antroposofi: ningsgivande för arbetet har varit “ jor- las klassansvariga. Under året avled Lars - Ytterjärnaguiden (ytterjarna.se) som dens nöd” dvs.människors faktiska nöd Fredlund som varit klassansvarig i Lund samordnar och publicerar offentligt an- på jorden. och Växjö. Hester Renouf påbörjade ett troposofiska initiativ i Ytterjärna. Utan denna bakgrund riskerar allt tal arbete i Baskemölla. Per-Erik Jonsson -Ytterjärna Forum (ytterjarnaforum. om sociala frågor att förlora sig i verklig- blev ny klassansvarig i Stockholm. I de- se) som publicerar inlägg om antroposofi hetsfrämmande abstraktioner. cember var det 18 klassansvariga. Mer och närliggande tankar och initiativ. information om vem som är ansvarig på Kulturhuset i Ytterjärna är som bygg- Dick Tibbling vilken plats finns i Forum. nad med sin arkitektur i sig ett uttryck för antroposofi. - Högskolekollegiet. De klassansvariga möts 2 ggr/år under 1 Anna Hallström ½ dag på olika platser. Dessutom deltar Medicinska sektionsområdet generalsekreteraren. Denna konstella- I december 2o16 påbörjades ett initiativ tion bildar högskolekollegiet. Här sker ett för högskolemedlemmar att träffas inom samråd vad gäller nya initiativ framför det medicinska och läkepedagogiska/so- allt vad det gäller arbetet med meditatio- Socialvetenskapliga sektionen cialterapeutiska sektionsområdet (läke- nerna. Ett fördjupande forskande arbetet Mänsklighetens framtid är helt beroende pedagogik och socialterapi hör till medi- med meditationerna ger ett bra stöd för av i vilken grad människor kan komma cinska sektionen vid Goetheanum). detta. Det sker också ett samråd dels om samman och gemensamt utveckla idéer Initiativet fick ett positivt gensvar och läget i den antroposofiska rörelsen i värl- och initiativ i förhållande till de aktuella har fortsatt under 2o17 med intentionen den och även om andra initiativ. En viktig nödsituationer som överallt visar sig, på att samla de olika yrkesgrupperna som del är också ett forskningsarbete kring såväl det lokala som det globala planet . verkar inom medicin, terapi och omsorg intentionerna med Högskolan och Säll- I vägen för utvecklingen står gruppe- till samtal och gemensam besinning för skapet. Man möter även högskolemed- goistiska särintressen som kolliderar med att stärka den antroposofiska medicinska lemmar på platsen. varandra men också bristande förståelse rörelsen i Sverige. Översättningen av Rudolf Steiners s. för fundamentala lagbundenheter i det Impulsen har inte utgått från viljan att k. repetitionstimmar trycktes i början av sociala livet och hur dessa hänger ihop skapa en formaliserad organisation utan 2o18 så som de tidigare två översatta voly- med hur människan är konstituerad. ur ett behov av att träffas i en anda av för- merna med klasstimmar. Rudolf Steiner ville med sina tankar troende och värme. om den sociala tregreningen visa på sam- - Högskolekretsen. bandet mellan olika sidor av människans Teman som har aktualiserats har varit: Högskolekretsen består av högskolemed- väsen och hur de motsvaras av olika sam- De olika sektionsområdena inom Hög- lemmar som vill rådslå om läget för den hälleliga funktioner. skolan som organ i en levande social or- antroposofiska rörelsen. Den har möten 4 Att inte ta hänsyn till dessa samman- ganism. ggr/år, söndagar, under 3 ½ timme i Kul- hang leder till systemfel som kan liknas Psykofarmakas verkan i människan turhuset i Ytterjärna. vid olika sjukdomstendenser i samhälls- och i samhället. Mer om Högskolekretsen på annan organismen. Läkeeurytmi som terapi vid psykisk plats i verksamhetsberättelsen. I sektionsarbetet har vi haft ett konti- ohälsa. Det finns också andra initiativ som är nuerligt studium av boken “Social fram- Presentation av aktuell litteratur. rotade i antroposofin och där man vill stå tid” som är en föredragsserie av Rudolf Planering av äldreboende i Järna som för och representera den i samhället. Steiner som avhandlar frågor kring kul- möjligt uttryck för samverkan mellan - Antroposofiska Sällskapets styrelse turliv, rättsliv och näringsliv. olika sektionsområden. vill verka för antroposofi i Sverige och De olika områdena verkar ständigt in i Rafaeliska och mikaeliska sjukdomar. arrangerade därför bl.a. möten och semi- varandra men har ändå distinkta “arkety- Vad kan den antroposofiska medicinen narier om antroposofi i Kulturhuset i Yt- piska” kvalitéer som det är nödvändigt att särskilt bidra med vad gäller tidens sjuk- terjärna. identifiera och ta hänsyn till. doms tendenser? - Mysteriedramer uppfördes i Kultur- Vid ett sådant studium så kan man Framtiden för Vidarkliniken och Vidar huset i Ytterjärna i juni. märka nödvändigheten av att ha tid att vårdcentral. - Tankesmedjan Trialog arrangerade samtala med varandra för att komma åt seminarier i Ytterjärna om antroposofisk olika aspekter som ofta ligger förborgade årsredovisning

Under hösten inbjöd sektionskretsen till- Årsredovisningen följer inte med i webb-versionen av nr 1-2018. sammans med Antroposofiska Sällska- pet, Matthias Girke till ett möte i Järna. Matthias Girke och Georg Soldner är nya ledare för den medicinska sektionens arbete vid Goetheanum. Tanken var att båda skulle komma men Georg Soldner fick förhinder. Under sitt korta besök hann Matthias Girke träffa olika kretsar av människor verksamma inom det medicinska fältet. Han höll också ett föredrag om inrikt- ning av arbetet inom medicinska sektio- nen mot de fem s.k. fokus områdena (case projekten) med “värme” som övergripan- de tematik. Temat “värme betydelse” blev till ett motiv som vi bestämde oss för att arbeta vidare med i sektionskretsen och belysa i relation till livscykeln och olika sjuk- domssituationer. Ett inspirerande motiv som han berät- tade som gällde sjukhuset Havelhöhe i Berlin som har genomgått en förvandling från traditionellt skolmedicinskt sjukhus till ett sjukhus med antroposofisk medi- cinsk inriktning. Förvandlingen har slagit mycket väl ut och lyckats övertyga även den från början skeptiska medarbetarskaran som hade sin skolmedicinska bakgrund med allt vad det innebar av fördomar och förutfattade meningar om komplementär medicin. Mötet med Matthias Girke upplevdes som början på ett närmare samarbete mellan det medicinska arbetet i Sverige och sektionen vid Goetheanum.

Dick Tibbling kalendarium Kalendarium för Antroposofiska Sällskapet i Sverige

Titta gärna in i kalendariet på vår hem- samtidighet och sammanflätning (entang- sida - där kan finnas annonser för nya 17 april lement), samt komplementaritet (att kvant- händelser och möten! Bildsektionen fenomen har en dualitet, beroende av mät- antroposofi.nu/kalender Pehr Sällström: Konstskapande ur metod visar de sig som antingen våg eller dialog med tingen. Om Martin Bubers som partikel). Vi har osäkerheten – vi kan Anmälningar till sällskapets aktiviteter konstsyn. inte lokalisera ett kvantum exakt, bara görs, om inget annat nämnts, till På Prisma arkitektkontor i Järna med en viss sannolikhet. För att nu nämna sekretariatet på: o8-554 3o2 2o eller kl. 19.oo. några kända exempel. [email protected] Allt detta pekar på att den fysiska världens egenskaper är långt mer komplexa än vi 12 maj tidigare trodde i den klassiska fysiken, eller på att en annan värld än den fysiska 14 april Högtidligt månadsfirande genomstrålar denna fysiska värld och blir Kl 18-22 i Kulturhuset i Ytterjärna särskilt synlig i dess gränsområden. Oav- Årsmöte i Antroposofiska Sällskapet Hjärtligt välkommen! sett detta, blir resultatet – skall du verk- Se kallelse i denna tidning. Mer info på: antroposofi.nu/kalender ligen förstå vad som sker – och inte bara registrera det och stoppa det i »gardero- ben« – så måste du förändra dig själv och ditt tänkande. Vetenskapen verkar upp- 14 april fostrande på forskaren, inte bara indirekt 18-19 maj avseende forskningens instrument och Högtidligt månadsfirande metoder, men också direkt, avseende fors- Observatörens roll i den fysiska världen – karen själv och hans sätt att tänka. med exempel från kvantfysiken Kl 18-22 i Kulturhuset i Ytterjärna Kortkonferens nr 4 (av 6), Kulturhuset i Vi möts kl 18 i en enkel måltid (ingen upp- I nästa konferens går vi vidare från detta Ytterjärna värmd eller kladdig mat. Det finns ingen behov av inre utveckling hos forskaren tillgång till kök, så medtag även eget pors- till att gälla oss alla – hur finner vi frukt- Vi har nu kommit fram till den fjärde av lin). Förslagsvis snittar, piroger, bröd el bara strukturer avseende själviakttagelse, våra sex kortkonferenser, där vi på olika chips etc. Och nåt att dricka. forskning över oss själva? sätt arbetar med en förståelse av jagets ut- veckling och uppgifter. Vi började med de Månadsbetraktelsen utgår från månaden, Fredagen 18 maj två språken vi måste lära oss, naturveten- djurkretsen. Vi ger också rapport eller be- 19.oo – 21.oo Kort introduktion till pro- skapens och Mikaels språk. Därefter har traktelse av sektionerna i den fria högsko- gramserien (Daniel Håkanson), därefter: vi sett på vad det levande i naturen lär oss lan för antroposofi/andevetenskap, med Observatörens roll. (Johannes Kühl) om att inte glömma bort att betraktaren är dess elva sektioner för olika livsområden, en del av just det fenomen han iakttar. Vi som har sitt centrum i Goetheanum. Lördagen 19 maj har sedan behandlat evolutionen, det fy- 1o.oo Nyckelpunkter i framväxten av den siska uttrycket för människans utveckling Utöver månadsbetraktelsen (som vi gör nya fysiken (Johannes Kühl) på jorden, som visar att livets mest tydliga tillsammans i krets) så har vi avslutnings- Inledning och samtal till temat kännemärke är idel inneboende avsikter vis en öppen scen där den som vill gärna 12.oo Paus och strävan mot autonomi. får läsa en dikt, sjunga en sång mm. 13.3o Eurytmi (Regula Nilo) 14.oo Inledningar och samtal till temat Denna konferens går vidare med iaktta- Det är "drop in" under kvällen, man kom- 15.oo Kaffepaus garen som en oundgänglig del av det fe- mer och går som man vill. Det finns bus- 15.3o Avslutande samtal nomen man vill iaktta. Detta visar sig sig sar från Järna som passar ganska bra, även 17.oo Mötet avslutas tydligast i den fysiska världen, särskilt i med Pendeltåget. Annars är ju samåkning den mycket lilla världen, kvantfysikens förträffligt. Frivilligt inträde går till- An Hjärtligt välkomna! värld. Johannes Kühl, ledare för den na- troposofiska sällskapet. turvetenskapliga sektionen vid Goethe- Praktiska upplysningar: anum bidrar med exempel här. Hjärtligt välkommen! OBS Konferensen hålls på engelska! Värdskap/samordnare: Markus Tibbling Frågor och synpunkter kan framföras på I detta mikrokosmos, som ligger till grund Mer info på: antroposofi.nu/kalender svenska. för den newtonska fysikens makrokos- Mötet inkl kaffe är fritt för medlemmar. mos, visar sig fenomen, som inte är så lätta Övriga 2oo kr. att märka i den klassiska fysiken. Förutom Lunchmöjlighet finns i Kulturhuset och i att experimenten visar på att observatö- Matbygget. rens handlingar alltid påverkar förloppen, finner vi här överraskande fenomen som kalendarium

Övernattning kan ordnas genom Ytter- NORRKÖPING STOCKHOLM järna Hotell. Datum för kommande kortkonferenser: del 5 Mikaeli hösten 2o18, med Michaela Glöckler, del 6 senhösten 2o18 Norrköpings- Stockholms- gruppen kretsen 9 juni Antroposofiska Sällskapet Norrköpings- OBS nya öppettider: gruppen är en lokal sammanslutning av måndag - torsdag kl 14–17 Högtidligt månadsfirande medlemmar i det Allmänna Antroposo- STÄNGT: fredag. Kl 18-22 i Kulturhuset i Ytterjärna fiska Sällskapet. Sällskapet har till syfte - Vi har Café måndagar kl. 14–17 Hjärtligt välkommen! att bära en fri högskola för antroposofisk Mer info på: antroposofi.nu/kalender forskning. Denna högskola strävar efter Föreningen Stockholmskretsen är en att finna och formulera andliga lagbun- ekonomiskt fristående förening inom denheter på olika verksamhetsområden, Antroposofiska sällskapet i Sverige. som de vanliga forskningsmetoderna el- Stockholmskretsens uppgift är att ”ini- ler tanke- och synsätten inte kommer åt. tiera, bedriva, samordna och understödja 24-29 juni Denna antroposofiska forskning är inte- ideell antroposofisk verksamhet i Stock- grerad i många olika kulturområden där holm med omnejd”. Detta sker bland an- Mysteriedrama verksamheten bygger på antroposofi, nat genom att tillhandahålla lokalen på t.ex. waldorfpedagogik, biodynamiskt Hagagatan 14 för olika verksamheter. Där Förvandlingskrafter jordbruk, antroposofisk läkekonst, lä- har vi också ett bibliotek och försäljning I Rudolf Steiners Mysteriedramer kepedagogik, olika konstarter som arki- av antroposofisk litteratur. Invigningens port och Själens prövning tektur, eurytmi m.m. Är du medlem i Antroposofiska säll- skapet kan du också bli medlem i Stock- Rudolf Steiners två första mysteriedra- Norrköpingsgruppen har en lokal för holmskretsen genom att sätta in årsav- mer visas i sin helhet. Välkommen! sammankomster och där finns ett bib- giften 3oo kr på Stockholmskretsens nya Biljetter bokas på: o8 554 3o2 oo liotek med huvudsakligen böcker och bankgirokonto 474-3167. Märk avin ”Med- Biljetter kan även köpas i Kulturhusets föredrag av Rudolf Steiner. lemsbidrag” och vilket år det gäller. reception fram till 3o min innan före- Är du inte medlem i Antroposofiska ställning. Biblioteket har öppet tisdagar sällskapet så kan du ändå stödja oss ge- Läs hela programmet på: 18.oo – 18.3o under tiden september till nom att sätta in en valfri summa på sam- www.ytterjarna.se och med maj. Övrig tid: kontakta någon i ma konto ( ange ”Gåva”). Vår verksamhet styrelsen. Hagebygatan 69, Norrköping. kan endast till en del bäras av medlemsbi- Tel: o11-1835oo. dragen och förutsätter till stor del frivil- E-post: [email protected]. liga gåvor. 3o juni Program med öppettider mm: antroposofi.nu/norrkoping Bokhandel, bibliotek och antikvariat Högtidligt månadsfirande Hagagatan 14, 113 48 Stockholm tel Kl 18-22 i Kulturhuset i Ytterjärna Se kursutbud på hemsidan! o8-34 87 41 (T-bana Odenplan, nära Hjärtligt välkommen! www.antroposofi.nu/norrkoping Stadsbiblioteket) Mer info på: antroposofi.nu/kalender Antroposofisk litteratur på svenska, 21 april tyska och engelska. Workshop med eurytmi Ordförande: 11 augusti ”Hur kan jag arbeta med tanke, känsla Annika Stigdotter tel 66o 93 13 och vilja i min egen utveckling?' Medver- e-post: kande: Göran och Charlotte Krantz. [email protected] Högtidligt månadsfirande Se hemsidan/program för mer info! Hemsida: Kl 18-22 i Kulturhuset i Ytterjärna www.antroposofi.nu/stockholm Hjärtligt välkommen! På Facebook: Mer info på: antroposofi.nu/kalender Stockholmskretsen – Antroposofiska Kommande datum är: 8/9, 6/1o, 1o/11, sällskapet 8/12. Kursverksamheter • LuncheurytmiFriskvårdseurytmi (hygieniska övningar) • Målning vått-i-vått • Måla med växtfärger eller olja

Se kursutbud på hemsidan! www.antroposofi.nu/stockholm annonser

Studieforum Torsdag 17 maj kl 1o Annons Fria forumet för RS studier Eurytmiföreställning för barn Sophia Foundations vänner bjuder in Måndagar 18.3o till seminarium: Omkostnad: 2o kr per gång Tisdag 29 maj kl 19 Hur får man ordning på skolningsvägen OBS! fritt inträde - gåvor emottages! när den beskrivs så olika i Rudolf Steiners Presentation av tema under antroposo- Att arbeta med böcker och föredrag? fisk bearbetning, Sergeij Almstedt och Olov Foberg den helande Självständigt och tillsammans kommer vi att söka upp och lära känna denna pro- cess. Här krävs en vilja till självstudium! gral impulsen i Alla är välkomna! Annons vår tid Antroposofiskt bibelstudium Varje fredag 18.oo har vi antroposofiskt Sommeruker Tisdag 31 juli kl.16.oo - Lördag 4 augusti bibelstudium – om det inte är något annat 2o18 kl.21.oo evenemang i kalendariet. spirituell med bidrag från HARRIE SALMAN, För info: Ring Sergeij Almstedt CHRISTINE MARIA HÖLZER och tel o8-34 87 41 måndagar & onsdagar mel- økologi andra lan kl. 14-17 samt CHOREOCOSMOS med eurytmist e-post: MARIA LINDEN och andra [email protected] Metoder i åndsforskning i nordisk natur Form- og livskrefter i landskapet (inspirerat av Robert Powells, Estelle Empatisk naturobservasjon Isaacsons och Rudolf Steiners arbeten) Kalendarium Meditasjonsforskning "Att leda vårt arbete in i omvärlden" Etergeografi med läsning av ESTELLE ISAACSONS Lokal: Hagagatan 14 visioner kring de dagliga temana Evenemang/föredrag kostar Språk: Tysk, engelsk, norsk 1oo kr; pens/stud: 8o kr Meløya (Nordland) 3.-14. juli 2o18 Seminariet äger rum på Hästholmens Helafton/ Gästföredrag kostar valgfri ekskursjon til Lofoten 14.-18. Bygdegård vid Omberg nära sjön Vätt- 15o kr; pens/stud: 1oo kr juli; første uka 3.-8. juli kan evt. bookes ern och hålls på svenska och engelska Endast kontant betalning! separat med översättning.

Dirk Kruse: Å møte naturens vesen(er) Den Heliga Gralens källa flyter ur den gu- Torsdag 29 mars kl 19 – gjennom imaginasjon, inspirasjon og domliga skapande kärleken, vilken strålar OBS veckodagen! intuisjon ut från skapelsens hjärta. Den utgöts för oss Påskföredrag, Mikael Gejel Dr. Manfred Schleyer: Kraftvirkninger i genom Kristus Jesus nåd vid Hans död och naturen – mennesket og det levende uppståndelse. Kärlen för Gralens substans Martin Hollerbach: Trær, kulturlandskap utvecklar sin skepnad över tid. Den som sö- Söndag 8 april kl 18 og biodynamiske preparater ker den Heliga Gral söker sitt sanna jag i ge- Kreativ musikafton menskap med det gudomliga ”Jag är”. Heliga Organisert av: BALDRON Ideell Sophias feminina kraft i våra själar förbereder Forening - baldron.org. Youtube: på nytt våra hjärtan och sinnen för att ta emot Tisdag 17 april kl 19 Baldron TV Kristus i Hans återkomst, nu inom naturri- Människokunskapen som källan till den Sommerukene “Spirituell økologi” ket. Vi kan bära Gralsfrågan: ”Vilka är vår pedagogiska fantasin, Bengt Aquilon ønsker å invitere til å øve sammen i tids behov?” praksis å “lese i naturens bok”, i en sommerretreat med ekskursjoner - under Kostnad för seminariet: 25oo kr (inkl. Söndag 13 maj kl 18 en høy nordisk himmel med midnattsol. förfriskningar, gemensamma luncher Kreativ musikafton + 2 kvällsmål). Tre kvalifiserte spesialister innen spirituell naturforskning vil bidra til För mer information samt utförligt pro- Tisdag 15 maj kl 14 plenums- og arbeidsgrupper: Dirk Kruse, gram kontakta: Eurytmiföreställning för barn Dr. Manfred Schleyer, Martin [email protected] Hollerbach. I tillegg gjesteforelesere og tilbud for Tisdag 15 maj kl 19 healing og selvutvikling. I dialog: Swedenborg och Steiner - de summerweek.baldron.org andliga planen och en andlig utveckling facebook: baldron.no/events Andreij Vashestov och Sergeij Almstedt annonser

annons annons ANTROPOSOFISKA SÄLLSKAPET Gävle–Dala Terapeutikum mottagning i Stjärnsund Medlems- MeF – grupper Vi är fackförbundet för alla medarbetare Södra Dalarna i de antroposofiska verksamheterna Vårt uppdrag är att arbeta för samverkan Tidsbokning läkarmottagning 13/4 2o18: Björkagruppen, Katrineholm mellan jämlikar – i levande organisatio- o225-81oo3, o7o-6577622 Yvonne Boukari, ner! [email protected] Biografisksamtalsterapi: MeF är till för alla medarbetare oavsett Inger Nerdrum o76-25o5864 Brommagruppen, Stockholm vad man arbetar med. MeF ger medlem- [email protected] Nils Olof Dunkars, o8-25 87 o6 marna stöd utifrån en unik kombination av kunskap i arbetsrätt och bred erfaren- Läkeeurytmi och Rytmisk massage: Delsbogruppen, Delsbo het av antroposofisk självförvaltning. Elisabeth Norman o7o-6577622 Matti Remes, [email protected] [email protected] Vi har god kännedom om antroposofiska Filosofigruppen, Järna verksamheters olika särart, organisation Konstterapi: J.C. Lassen, j.chr.lassen(at)hotmail.com, och kultur samt vilket särskilt stöd med- Ami Widahl o7o-2218539 o7o-799 22 2o arbetarna i antroposofiska verksamheter [email protected] kan behöva. www.amiwidahl.se Grundstensgruppen, Järna Facebook: Konstterapi & Hälsomålning Katarina Hausmann, tel.o8 55171595, [email protected], eller Vår nya avtalspart Läkare: Marie Haglund tel. o156-14o95 Vår nya avtalspart: Arbetsgivaralliansen- Beatrice Hallqvist, leg. läkare TRIA specialist i allmänmedicin med antro- Jeanne d´Arcgruppen, Örebro Under 2o17 upphörde HF med sin verk- posofisk inriktning Rebekka Bergman, o19-23 34 46, samhet och istället bildades en ny [email protected] bransch inom Arbetsgivaralliansen: TRIA, som är en förkortning av Tregre- Johannes Bureusgruppen, Uppsala ning i arbetslivet. Annika Asmussen, o7o-11 44 o73 annika.asmussen(at)tele2.se, De centrala avtal vi har med TRIA är tills Adja Asmussen, o76-631 4o 41 vidare i form av sk ”Hängavtal” på Ar- adja(at)tele2.se betsgivaralliansens avtal: ”vård/omsorg” och ”skola/utbildning”. Hängavatlen har Järnagruppen, Järna TRIA tecknat med Medarbetareförbun- Artur Granstedt, det, Kommunal, Lärarnas Samverkans- o158-33 o75, [email protected] råd och Vision. Kalmargruppen, Kalmar Hans Johannesson, o48o-36o 1o Lokal avtal I anslutning till detta behöver de lokala Mariagruppen, Västerås avtalen ses över. MeF arbetar just nu Kristina Mezéi, o21-8o4649 mycket med att hjälpa alla verksamheter att ta fram nya lokala avtal. Mikaelgården, Järna Dick Tibbling, o8-551 5oo 67

Kansliet i Järna Norrköpingsgruppen Vårt kansli är bemannat de flesta dagar Maivor Forster, o11-39 28 87 på oregelbundna tider. Vi ofta är på resa till medlemmar på arbetsplatser runt om Novalisgruppen, Järna i landet. Kristian Holmberg, o8-551 719 3o Enklast når du oss via mail [email protected] eller på våra telefoner: Pestalozzigruppen, Järna Per Hallström o736-849 366 Elisabeth Chyle, o8-551 5o3 29 HelenaYli-Koski o7o4-14 94 34. Rudolf Steinergruppen, Stockholm Bli medlem du också! Annika Stigdotter, o8-66o 93 13

Styrelsen och medarbetarna genom Selma Lagerlöfgruppen, Stockholm Per Hallström och Helena Yli-Koski H. Osika, o8-551 5o5 1o el o8-551 5o5 93 Medlemsinformation

Tavestagruppen, Järna Forum Antroposofi utges av Walter Druml, o8-551 742 61 Medlemssekretariat Antroposofiska Sällskapet i Sverige. Varje skribent ansvarar själv för Umeågruppen i Kulturhuset i Ytterjärna sitt material. Roland Karlsson, o9o-3oo 61 o7o-546 oo Mån 9-14, tis-fre 13-15 61, [email protected] o8-554 3o2 2o redaktionskrets [email protected] Tobias Ossmark Urielgruppen, Växjö Felix Nieriker Daniel Ekman, Medlemsavgiften Göran Nilo o47o-636 96, o7o-633 93 23 ordinarie 12oo kr, studerande 3oo kr, Bo Werner Eriksson till Ekobanken 97oo 132 745-1, Joel Hallklint pg 5 88 71-5, Swish 123 499 13 86 Karen Swartz Larsson Välkommen till Filosofigruppen Autogiro, kontakta sekretariatet redaktionsråd Filosofigruppen, som håller möten kl. Kalendarium på hemsidan Karen Swartz Larsson, 18 var fjärde vecka i Malmstensrummet, antroposofi.nu/kalender kontaktperson i styrelsen. Kulturhuset Ytterjärna, börja nu med ”Goethes världsåskådning” översatt till Mejlutskick grafisk form svenska av Hermundur Eidsson. Låter Meddela oss din mejladress till: Ritator det intressant? Vi möts 14/3, 11/4 och 9/5. [email protected] Kom och delta i våra diskussioner! Över- så skickar vi dig löpande information tryck sättningen kan fås som Word-dokument EKTAB (Eskilstunakurirens eller i utskrift. Efter Goethe planerar vi Bli medlem! tryckeri) Ett ISO 14oo1-certifierat att arbeta med ”Filosofins Gåtor”, som antroposofi.nu/blimedlem tryckeri som enbart använder f.n. bara finns på tyska, engelska och vindproducerad el. danska. Har Du frågor kontakta J C Lassen, j.chr. Betala enkelt med Swish prenumeration [email protected] eller smsa till o7o Läs in denna qr-kod med Swish-appen i Kontakta sektretariatet eller 799222o. din mobil! registrera på hemsida, 24o kr/år. Till pg 5 88 71-5, Swish 123 499 13 86 Läs mer om grupperna på hemsidan: Autogiro, kontakta sekretariatet antroposofi.nu/ studie_arbetsgrupper

hemsida antroposofi.nu/forum Artiklar på hemsidan Antroposofiska Sällskapets Forum Antroposofi sekretariat antroposofi.nu/forum e–post [email protected] tel o8–554 3o2 2o Följande texter finns publicerade på hemsidan för medlemstidningen: Kontakt med FORUM • Om utgivningen av Rudolf Steiners projektledare Joel Hallklint samlade verk (GA, "Gesamtausga- e–post: [email protected] be"), av Cato Schiötz, tidigare publi- från sekretariatet tel o8–554 3o2 2o cerad i Antroposofi i Norge 2o17. postadress: Forum Antroposofi, • Att fylla 72 år – berättelser i anslut- pl 18oo, 153 91 Järna ning till C Ritters artikel Medlemskap ISSN 14o4-4277 • Om tregrening. Hans Möller. • Frågor som gäller livet - Materia- Utgivningsplan för 2o18 Goetheanum meddelade att man under lism, andlighet och social tregre- Deadline för 2-2o18 ca 3o maj. perioden 23 januari till 19 februari väl- ning av Frans Carlgren. För längre uppslag, vänligen anmäl i komnat 96 nya medlemmar. Och att 149 ej • Om Kaj Skagens bok, ”Morgen ved god tid innan deadline. längre är medlemmar (utträden, tappade midnatt” av Ole Harald Dahl. medlemmar och uppdaterade medlems- • Waldorf made in China, av Nana Annonsering listor i landssällskapen) i Allmänna An- Goebel, Helsida färg 4ooo kr och del av sida till troposofiska Sällskapet. ur Das Goetheanum nr 25-2o15. proportionerligt pris. För privatpersoner: • Antroposofi som religion, av Johan- Källa: Anthroposophie weltweit, nr 3, 2o18. radannonser 8o kr. Tidskriftens format: nes Kiersch, höjd 315 mm, bredd 235 mm. ur Das Goetheanum nr 6-2o15. • Flowforms - Unik hantverkskultur med betong och konststen i Järna. Arkivögonblick, nr 22 Psykologisk fysiologi

Föremål som blivit en självklar del av vår omgivning inverka på barnen. Bilderna tänktes kunna motivera slutar vi att se. Det gäller det mesta som omger oss. och i sig utveckla färdigheter. Drygt tre år senare, Vi tar världen för given även om vi vid noggrannare den 1 mars 1923, rekommenderade han waldorflärar- rannsakning tvingas erkänna, att vi egentligen ald- na vid skolan att själva studera figurerna. Inte bara rig tagit oss tid att iaktta och begrunda vår närmaste för att i allmänhet utveckla estetisk sensibilitet utan omgivning. Vad är det som har hänt? Som barn var vi för att befatta sig med det han kallade en »psykolo- så nyfikna. Ingenting förblev oberört med alla medel gisk fysiologi«. Eurytmifigurerna tänktes alltså som som stod till vårt förfogande. Tänk hur många frågor en slags vägledning för att göra lärarna uppmärk- ett barn kan ställa under en dag. Frågor som bottnar i sammare och att utbilda färdigheter att läsa elever- upplevelser av det sedda, hörda, kända och dess grän- nas gradvisa inkarnation. ser när de drabbar samman med språket och tänkan- De första eurytmifigurerna skapades av Edith det. Barnets, låt oss säga ärliga, upplevelse av verk- Maryon 1919. Små, tredimensionella tämligen natu- lighetens gåtfullhet är dock för komplicerad för en ralistiska statyetter föreställande de fem vokalerna vuxen. Vi förenklar, sammanfattar, låter oss inte stö- skapades. Ett andra försök i relief påbörjades tidi- ras av varats kraft som ständigt hotar att tillintetgöra gast under sommaren 192o. Under vintern 1921- 22 all vår säkerhet, tar för givet, slutar ställa enkla frågor, övergick Maryon till tvådimensionella utkast. De vänder oss bort. Så kan det komma sig att vi lever i en första figurerna i tunn målad playwood kom till. tradition, i många fall i flera traditioner parallellt, som Men fortfarande visade figurerna naturalistiska spår vi inte känner till och som vi inte kan stå still svars för. som ansiktsdrag och antydda händer. Det sista ste- Jag kommer att tänka på detta när jag står in- get att lämna det figurativa helt bakom sig tog Stei- för den här eurytmifiguren. Eurytmifiguren är en ner under juni- och julimånaderna 1922. I hans bly- klassiker i den antroposofiska traditionen. Men vad ertsteckningar, eller kanske snarare ritningar, ser handlar det egentligen om? Är det ett konstverk, ett vi inte representationen av en människofigur som design objekt, en instruktion? Just det här exempla- demonstrerar ett ljud som en vokal eller en konso- ret som föreställer vokalen ‹A› hör till de allra första nant. Fokus ligger på själva språkets byggstenar. Hur figurerna som skapades omkring 1922. Den är hand- visar sig konsonanten ‹K› som gest? Varje figur är en målad, troligen av Edith Maryon och skiljer sig från kombination av de tre elementen: rörelse, känsla och de figurer som senare, till färg och form starkt sche- karaktär som har olika uttryck och färger beroende matiserade kom att masstillverkas och spridas över på vilket ljud det rör sig om. Vokalen ‹A› som vi har världen. De drygt hundra figurerna från pionjäråren framför oss här, gestaltar de tre elementen i rödlila, i som vi känner till idag är allt annat än pedantiskt ut- en grönblå nyans och i en lätt röd ton. förda. De utstrålar en självklarhet och fräckhet som Bild: Eurytmiefigur, A (rörelse: rödlila, känsla: grönblå, karaktär: lätt rött). de kanoniserade figurerna saknar. Förmodligen skapad av Edith Maryon omkring 1922-23 efter en förlaga av Rudolf Steiner. Omkring 5o av de ursprungliga eurytmifigurerna ställs ut i Goetheanum Idén till eurytmifiguren uppkom på ett semi- mars till juli 2o18: «Bewegung, Gefühl, Charakter. Eurythmiefiguren aus der Entstehungszeit von Edith Maryon und Rudolf Steiner». Samtidigt kommer ett nytt narium i samband med grundandet av första wal- band inom Gesamtausgabe (GA K26b) ut med bilder och vägledande introducerande dorfskolan i Stuttgart. Den 29 augusti 1919 föreslog texter av Stefan Hasler, Martina Sam och Dino Wendtland. Text: Johannes Nilo Steiner en sorts terapi för barn som hade hämning- ar inför eurytmin. Han föreställde sig att man med hjälp av bilder med eurytmiska gester skulle kunna