DOCSLIB.ORG

Protokoll Slutlig Sammanräkning Skåne

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

1/1 PROTOKOLL 2018-09-13 — 09-26 Dnr: 201-25500-18 Slutlig rösträkning och mandatfördelning Val till landstingsfullmäktige 2018-09-09 Landsting: SKÅNE LÄNS LANDSTING Plats: Länsstyrelsen Skåne Rösträkningen och fördelningen av mandaten har skett enligt reglerna i 13 och 14 kap. vallagen. Länsstyrelsen beslutar att fastställa utgången av valet till landstingsfullmäktige. • Bilaga 1 Röster och mandat för partierna • Bilaga 2 Valda ledamöter och ersättare De grunduppgifter som länsstyrelsen har använt är följande: • Bilaga 3 Förteckning över antalet röster per parti och lista • Bilaga 4 Valsedlar med kandidater för partier som tagit mandat • Bilaga 5 Kandidater som klarat spärren för inval på personliga röstetal Beräkningsresultaten är följande: • Bilaga 6 Fördelning av fasta mandat • Bilaga 7 Fördelning av samtliga mandat (totalfördelning) • Bilaga 8 Återföring av mandat • Bilaga 9 Fördelning av utjämningsmandat • Bilaga 10 Ordning av namn för inval av ledamöter • Bilaga 11 Dubbelvalsavveckling Vid protokollet: Maja Wixenius Justerat: Leif Nyberin Den som vill överklaga detta beslut kan göra det skriftligen hos Valprövningsnämnden. Skrivelsen ska ha kommit in till Valprövningsnämnden, Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm tidigast dagen efter valdagen och senast inom tio dagar efter det att valet avslutades. Valmyndigheten 620 utg 1 1/4 Bilaga 1 Val till landstingsfullmäktige i SKÅNE LÄNS LANDSTING 2018-09-09 Röster och mandat för partierna Mandaten fördelas mellan partier som anmält sitt deltagande eller anses ha anmält sitt deltagande i valet och som fått minst 3 procent av rösterna i hela landstinget. SKÅNE LÄNS LANDSTING, Hela landstinget: 149 mandat Röster Personröster Mandat Varav Parti antal % antal % utj. Moderaterna 190 857 22,60 33 748 17,68 34 2 Centerpartiet 53 400 6,32 11 724 21,96 10 1 Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 53 468 6,33 9 490 17,75 10 2 Kristdemokraterna 45 717 5,41 7 617 16,66 8 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 230 625 27,31 48 416 20,99 41 4 Vänsterpartiet 56 745 6,72 12 746 22,46 10 2 Miljöpartiet de gröna 34 496 4,08 6 518 18,89 6 1 Sverigedemokraterna 166 195 19,68 39 900 24,01 30 3 Feministiskt initiativ 6 208 0,74 1 375 22,15 Övriga anmälda partier 6 891 0,82 2 228 32,33 Summa giltiga röster 844 602 173 762 20,57 Ogiltiga röster 12 698 1,48 (varav ej anmälda partier 452 0,05) (varav blanka 11 846 1,38) Summa avgivna röster 857 300 Röstberättigade 1 037 407 Valdeltagande 82,64 % Valmyndigheten 620 utg 1 2/4 Nordvästkretsen: 31 mandat Röster Personröster Mandat Varav Parti antal % antal % utj. Moderaterna 44 518 24,95 7 783 17,48 8 Centerpartiet 10 853 6,08 2 215 20,41 2 Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 8 549 4,79 1 309 15,31 2 1 Kristdemokraterna 12 294 6,89 2 140 17,41 2 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 48 336 27,09 9 385 19,42 8 Vänsterpartiet 7 827 4,39 1 627 20,79 1 Miljöpartiet de gröna 5 930 3,32 1 101 18,57 1 Sverigedemokraterna 38 230 21,43 9 645 25,23 7 1 Feministiskt initiativ 785 0,44 110 14,01 Övriga anmälda partier 1 073 0,60 331 30,85 Summa giltiga röster 178 395 35 646 19,98 Ogiltiga röster 2 873 1,58 (varav ej anmälda partier 64 0,04) (varav blanka 2 735 1,51) Summa avgivna röster 181 268 Röstberättigade 221 280 Valdeltagande 81,92 % Nordostkretsen: 20 mandat Röster Personröster Mandat Varav Parti antal % antal % utj. Moderaterna 22 185 19,04 4 160 18,75 4 Centerpartiet 7 466 6,41 2 125 28,46 1 Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 7 681 6,59 1 694 22,05 1 Kristdemokraterna 7 680 6,59 1 574 20,49 1 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 33 099 28,40 6 392 19,31 6 1 Vänsterpartiet 5 014 4,30 1 125 22,44 1 Miljöpartiet de gröna 3 068 2,63 670 21,84 1 1 Sverigedemokraterna 29 137 25,00 7 611 26,12 5 Feministiskt initiativ 374 0,32 57 15,24 Övriga anmälda partier 839 0,72 263 31,35 Summa giltiga röster 116 543 25 671 22,03 Ogiltiga röster 2 218 1,87 (varav ej anmälda partier 74 0,06) (varav blanka 2 082 1,75) Summa avgivna röster 118 761 Röstberättigade 142 664 Valdeltagande 83,25 % 3/4 Mellankretsen: 34 mandat Röster Personröster Mandat Varav Parti antal % antal % utj. Moderaterna 39 551 20,46 6 881 17,40 7 1 Centerpartiet 14 411 7,46 2 698 18,72 3 1 Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 16 575 8,57 2 906 17,53 3 Kristdemokraterna 9 656 5,00 1 402 14,52 2 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 51 095 26,43 9 598 18,78 9 1 Vänsterpartiet 13 846 7,16 3 001 21,67 2 Miljöpartiet de gröna 10 587 5,48 1 948 18,40 2 Sverigedemokraterna 33 972 17,57 8 031 23,64 6 1 Feministiskt initiativ 1 803 0,93 453 25,12 Övriga anmälda partier 1 810 0,94 642 35,47 Summa giltiga röster 193 306 37 560 19,43 Ogiltiga röster 2 789 1,42 (varav ej anmälda partier 111 0,06) (varav blanka 2 590 1,32) Summa avgivna röster 196 095 Röstberättigade 230 540 Valdeltagande 85,06 % Sydvästkretsen I: 34 mandat Röster Personröster Mandat Varav Parti antal % antal % utj. Moderaterna 40 132 20,25 6 587 16,41 7 Centerpartiet 9 630 4,86 2 353 24,43 2 Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 11 095 5,60 1 737 15,66 2 Kristdemokraterna 6 750 3,41 1 021 15,13 1 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 61 723 31,15 16 519 26,76 11 1 Vänsterpartiet 24 322 12,27 5 843 24,02 4 Miljöpartiet de gröna 10 024 5,06 1 809 18,05 2 Sverigedemokraterna 29 977 15,13 6 637 22,14 5 Feministiskt initiativ 2 410 1,22 548 22,74 Övriga anmälda partier 2 115 1,07 687 32,48 Summa giltiga röster 198 178 43 741 22,07 Ogiltiga röster 2 221 1,11 (varav ej anmälda partier 135 0,07) (varav blanka 1 968 0,98) Summa avgivna röster 200 399 Röstberättigade 255 827 Valdeltagande 78,33 % 4/4 Sydvästkretsen II: 17 mandat Röster Personröster Mandat Varav Parti antal % antal % utj. Moderaterna 29 674 31,70 5 266 17,75 5 Centerpartiet 5 455 5,83 1 051 19,27 1 Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 6 555 7,00 958 14,61 1 Kristdemokraterna 5 514 5,89 680 12,33 1 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 20 247 21,63 3 723 18,39 4 1 Vänsterpartiet 2 948 3,15 611 20,73 1 1 Miljöpartiet de gröna 2 739 2,93 504 18,40 Sverigedemokraterna 19 543 20,87 4 175 21,36 4 1 Feministiskt initiativ 322 0,34 71 22,05 Övriga anmälda partier 625 0,67 190 30,40 Summa giltiga röster 93 622 17 229 18,40 Ogiltiga röster 1 189 1,25 (varav ej anmälda partier 32 0,03) (varav blanka 1 127 1,19) Summa avgivna röster 94 811 Röstberättigade 109 159 Valdeltagande 86,86 % Sydostkretsen: 13 mandat Röster Personröster Mandat Varav Parti antal % antal % utj. Moderaterna 14 797 22,92 3 071 20,75 3 1 Centerpartiet 5 585 8,65 1 282 22,95 1 Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 3 013 4,67 886 29,41 1 1 Kristdemokraterna 3 823 5,92 800 20,93 1 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 16 125 24,98 2 799 17,36 3 Vänsterpartiet 2 788 4,32 539 19,33 1 1 Miljöpartiet de gröna 2 148 3,33 486 22,63 Sverigedemokraterna 15 336 23,76 3 801 24,78 3 Feministiskt initiativ 514 0,80 136 26,46 Övriga anmälda partier 429 0,66 115 26,81 Summa giltiga röster 64 558 13 915 21,55 Ogiltiga röster 1 408 2,13 (varav ej anmälda partier 36 0,05) (varav blanka 1 344 2,04) Summa avgivna röster 65 966 Röstberättigade 77 937 Valdeltagande 84,64 % 1/7 Bilaga 2 Val till landstingsfullmäktige i SKÅNE LÄNS LANDSTING 2018-09-09 Valda ledamöter och ersättare De ledamöter som markerats med en * har valts in istället för en kandidat som blivit invald i mer än en valkrets eller för mer än ett parti, och som tagit plats i en annan valkrets eller för ett annat parti (se Bilaga 11 Dubbelvalsavveckling). Nordvästkretsen Ledamöter Ersättare Moderaterna Anna Jähnke 1 Hans Bertil Sinclair Robin Holmberg 2 Elisabeth Kullenberg Ulrika Heindorff 3 Marie Weibull Kornias Ann-Charlotte Hammar Johnsson 4 Feliz Kino Carina Zachau 5 Anders Ståhl 6 Mats Sander 7 Jan Olof Carlson 8 Christer de la Motte Julia Persson 1 Jacqueline Engström Alexander Svensson 2 Fredrik Häck Björklund Matilda Malmgren 3 Sasha Steneram 4 Kenny Hansson 5 Samuel Jonsson 6 Ib Rundqvist 7 Lucas Löwenäng 8 Kasandro Murad Centerpartiet Ebba Krumlinde 1 Ann Hörnebrant-Sturesson Lars Hansson 2 Ingela Lärkevie 3 Oktai Gholami Liberalerna (tidigare Folkpartiet) Christer Sörliden 1 Louise Stjernquist Åsa Holmén 2 Kerstin Lingebrant 3 Mats Werne Kristdemokraterna Anders Lundström 1 Cecilia Engström Maria Berglund 2 Per-Ola Gunnarsson 3 Henrik Thott Valmyndigheten 620 utg 1 2/7 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna Yvonne Augustin 1 Ulrika Thulin Mikael Skoog 2 Richard Ridwall Susanne Jönsson 3 Anneli Eriksson Johan Petersson 4 Mia-Jonas Plunteman Anna Ingers 5 Isabella Dzanko Christer Olsson 6 Kenneth Bolinder Emma Yngvesson 7 Gunilla Svensson Göran Klang 8 Mikael von Krassow Vänsterpartiet Peter Ahlbom 1 Emma Wennerholm 2 Christine Lenander 3 Thord Kristiansson Miljöpartiet de gröna * Fredrik Hanell 1 Lena Östholm-Munkberg 2 Jörgen Bjerknäs 3 Annika Román Sverigedemokraterna Mikael Eskilandersson 1 Patrik Ohlsson Therese Borg 2 Victoria Tiblom Michael Rosenberg 3 Sören Ravn Johan Wifralius 4 Åsa Edvardsson Eva Zensch 5 Oscar Byberg Alexander Aardgaard 6 Linda Lindberg Anneli Eskilandersson 7 Anton Holmberg Nordostkretsen Ledamöter Ersättare Moderaterna Pontus Lindberg 1 Camilla Westdahl Caroline Hedenström 2 Douglas Roth Karin Axelsson 3 Jonas Duveborn 4 Lars Johnsson Adéle Ceimertz 1 Kenny Hansson 2 Samuel Jonsson 3 Kasandro Murad 4 Axel Heinonen Centerpartiet Niklas Larsson 1 Åsa Kull 2 Lars-Göran Wiberg 3 Ingrid Karlsson Liberalerna (tidigare Folkpartiet) Gilbert Tribo 1 Susanne Bäckman 2 Daniél Tejera 3 Agneta Olsson Enochsson 3/7 Kristdemokraterna Per Einarsson 1 Ing-Marie Nilsson Axelsson 2 Jan Svensson 3 Ulla-Britt Brandin Arbetarepartiet-Socialdemokraterna Henrik Fritzon 1 Tommy Augustsson Irene Nilsson 2 Annika Molldén Karl-Erik
Recommended publications
  • Birgitta Sellén Vill Att Staten Ska Kunna Avlyssna Alla Dina Telefonsamtal, Läsa All Din Epost Och Se Alla Webbsidor Du Kollar På

    Birgitta Sellén Vill Att Staten Ska Kunna Avlyssna Alla Dina Telefonsamtal, Läsa All Din Epost Och Se Alla Webbsidor Du Kollar På

    Birgitta Sellén vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 2 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Liselott Hagberg vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 3 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Mauricio Rojas vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Han sitter på plats 4 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen genom kvittning. Peder Wachtmeister vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Han sitter på plats 6 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Yvonne Andersson vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 11 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Jeppe Johnsson vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Han sitter på plats 12 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Annicka Engblom vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 14 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Alf Svensson vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på.
  • Medfinansiering

    Medfinansiering

    2009/10 mnr: T503 pnr: m1839 Motion till riksdagen 2009/10:T503 av Hans Wallmark m.fl. (m) Medfinansiering Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i mot- ionen om medfinansiering av infrastrukturprojekt. Motivering Infrastruktur är av stor vikt för många kommuner och regioner. Önskemål om och tankar på vettiga förbättringar måste ständigt vägas mot vad det ekono- miska utrymmet möjliggör i fråga om finansiering. Som ett led i att hitta möj- ligheter att realisera infrastrukturprojekt har regeringen gett Vägverket, Ban- verket och Sjöfartsverket i uppdrag att pröva medfinansiering av olika intres- senter. Detta kan självfallet vara en effektiv och möjlig väg att använda. Kommuner och regioner har själva i vissa fall signalerat att dessa är be- redda att satsa pengar för att få ett projekt på plats inom vad som bedöms vara rimlig tid. Då kommer en överenskommelse till stånd som visar att alla parter är positiva och med på beslutet. Det är bra att möjligheten till medfinansiering finns, men det är också vik- tigt att framhålla att det måste finnas ett sammanhållet övergripande ansvar och att gjorda prioriteringar måste väga tungt i de planer som verken har att förhålla sig till. Det är också viktigt med ett klart regelverk samt hur det i förekommande fall görs med förskotterade medel och hur dessa skall betalas tillbaka. Det är också väsentligt med riktlinjer så att kommuner och regioner inte upplever sig pressade att gå med på medfinansiering och indirekt tvingas att ta kostnader för ett projekt som egentligen ligger utanför det egna uppdraget och huvudsakligen skall hanteras på den statliga nivån inom ramen för ver- kens uppdrag.
  • Bet. 2008/09:CU26 Insolvens- Och Utsökningsrätt

    Bet. 2008/09:CU26 Insolvens- Och Utsökningsrätt

    Civilutskottets betänkande 2008/09:CU26 Insolvens- och utsökningsrätt Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet 25 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2007 och 2008 om olika insolvens- och utsökningsrättsliga frågor. Motionsyrkandena gäller s.k. bilmålvakter, utmätning av bostäder, förbehållsbeloppet vid utmätning, Kronofogdemyndighetens försäljning av fast egendom m.m., bankers uppsägning av lån, betalningstider i näringsli- vet, översyn av insolvensrätten, konkurstillsyn, lönegaranti och upphä- vande av en bestämmelse i handelsbalken. Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, i huvud- sak med hänvisning till pågående beredningsarbete. I betänkandet finns 5 reservationer. 1 2008/09:CU26 Innehållsförteckning Sammanfattning .............................................................................................. 1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3 Utskottets överväganden ................................................................................. 5 Så kallade bilmålvakter ................................................................................ 5 Utmätning av bostäder ................................................................................. 6 Förbehållsbeloppet vid utmätning ............................................................... 9 Kronofogdemyndighetens försäljning av fast egendom m.m. ................... 10 Bankers uppsägning av lån .......................................................................
  • Megafoner Och Cocktailpartyn

    Megafoner Och Cocktailpartyn

    Megafoner och cocktailpartyn – en granskning av riksdagsledamöters bloggar GÖTEBORGS UNIVERSITET JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Boris Vasic Examensarbete i journalistik 22,5 hp, VT/2010 Handledare: Anna Jaktén Megafoner och cocktailpartyn Sociala medier handlar om interaktivitet och tvåvägskommunikation. Både experter och riksdagspartierna själva håller med om att detta är ett gyllene tillfälle för politiker att ta direktkontakt med väljarna. Men min undersökning visar att majoriteten av riksdagsledamöternas bloggar är ingenting annat än digitala megafoner. En knapp femtedel följer partiernas riktlinjer för sociala medier. De skriver utifrån sitt personliga engagemang för politiken och uppmuntrar reaktioner från läsarna. Det finns dock ljuspunkter: Fredrick Federley (c) finns på många kanaler ute på nätet och använder dem på sätt som partierna beskriver som ideala. – Ska man förstå sociala medier måste man se det som ett cocktailparty – man kan inte stå i ett hörn och gapa ut saker, säger han. 1 Förteckning över presentationen Varför sociala medier? Syftet med artikeln är att svara på frågan i rubriken: varför satsar partierna på sociala medier? Svaren kommer från intervjuer med riksdagspartiernas ansvariga för sociala medier. Artikeln ska belysa premisserna och förväntningarna som riksdagsledamöterna har när de jobbar med sociala medier. Den nya valstugan blev en megafon Detta är själva undersökningen: 140 bloggar, men en knapp femtedel följer riktlinjerna som partierna satt upp. Här visar jag upp exempel från några av bloggarna, samt kommentarer på undersökningens resultat från partiernas ansvariga. En djupare förklaring ges även av Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. En bloggares bekännelser Fredrick Federley (c) är artikelseriens case. Som bloggande riksdagsledamot ger han en djupare bild av funderingar kring politik och sociala medier.
  • Riksdagens Protokoll 2017/18:55 Tisdagen Den 16 Januari

    Riksdagens Protokoll 2017/18:55 Tisdagen Den 16 Januari

    Riksdagens protokoll 2017/18:55 Tisdagen den 16 januari Kl. 13.00–15.59 18.00–22.11 § 1 Justering av protokoll Protokollen för den 30 november samt för den 1, 4−8, 11−15 och 18−20 december justerades. § 2 Anmälan om återtagande av plats i riksdagen Förste vice talmannen meddelade att Andreas Norlén (M) återtagit sin plats i riksdagen från och med den 1 januari, varigenom uppdraget som ersättare upphört för John Widegren (M), att Sanne Lennström (S) återtagit sin plats i riksdagen som statsrådser- sättare för statsrådet Ardalan Shekarabi (S) från och med den 1 januari, varigenom uppdraget som statsrådsersättare upphört för Gustaf Lantz (S) samt att Jonas Gunnarsson (S) skulle återta sin plats i riksdagen från och med den 22 januari, varigenom uppdraget som ersättare skulle upphöra för Eva-Lena Gustavsson (S). § 3 Avsägelse Förste vice talmannen meddelade att Ewa Thalén Finné (M) avsagt sig uppdraget som suppleant i valberedningen. Kammaren biföll denna avsägelse. § 4 Anmälan om kompletteringsval Förste vice talmannen meddelade att Moderaternas riksdagsgrupp an- mält Jessika Roswall som suppleant i valberedningen. Förste vice talmannen förklarade vald till suppleant i valberedningen Jessika Roswall (M) 1 Prot. 2017/18:55 § 5 Anmälan om ändrad partibeteckning 16 januari ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Från Pavel Gamov hade följande skrivelse kommit in: Till Sveriges riksdag Anmälan om utträde ur Sverigedemokraterna Härmed anmäles att undertecknad den 9 november 2017 avsagt sig medlemskap i Sverigedemokraterna. Utträdet har kommit till stånd med anledning av djupa meningsskiljaktigheter med partiets nuvarande led- ning. Undertecknad ämnar under återstoden av valperioden att verka i riks- dagsarbetet som partipolitiskt oberoende. Detta arbete kommer att ske ut- ifrån ett nationalkonservativt perspektiv för Sverige och svenska folkets väl och ve.
  • Snabbprotokoll 2009/10:1, Tisdagen Den 15 September-Kl. 11.00 – 11.16

    Snabbprotokoll 2009/10:1, Tisdagen Den 15 September-Kl. 11.00 – 11.16

    Riksdagens protokoll 2009/10:1 Tisdagen den 15 september Protokoll Kl. 11.00 – 11.16 2009/10:1 1 § Välkomstord Anf. 1 TALMANNEN: Ärade ledamöter! Jag vill hälsa er alla varmt välkomna till dagens formella öppnande av riksmötet. Detta är den dag då riksmötet 2009/10 formellt öppnar. Men som ni alla är medvetna om är riksdagen en ganska intensiv arbetsplats året om. Dagens möte i riksdagen är den officiella startpunkten för det nya riksdagsåret. Det vill vi naturligtvis uppmärksamma. Den sista debatten före sommaruppehållet hölls i år i slutet av juni, och de första interpellationsdebatterna efter sommaren kom i gång den 13 augusti. Däremellan kunde vi återse många av er i Almedalen. Det innebär att det har varit ett ganska intensivt år för oss alla ledamöter. Som ledamot är man ju alltid i tjänst. Detta år har varit mer intensivt än vanligt på grund av ordförande- skapet. Och det råder ingen tvekan om att det väntar en tuff höst med många aktiviteter kopplade till ordförandeskapet i EU. Det största mötet i Sverige är Cosacmötet i början av oktober. I no- vember hålls ett större gemensamt parlamentariskt möte i Bryssel, där temat är den parlamentariska dimensionen av samarbetet kring områdena frihet, säkerhet och rättvisa inom EU, det så kallade Stockholmspro- grammet. Det berör flera utskott, men justitieutskottet har huvudansvaret. Det blir också utskottskonferenser, varav några redan har avhållits under hösten. Det har även kommit in ett mycket stort antal besök med anledning av ordförandeskapet. Sommaren har varit intensiv. För två veckor sedan var Europaparlamentets nye talman Jerzy Buzek här. Vi har även tidigare tagit emot den tidigare talmannen Hans-Gert Pöttering under juli månad.
  • Nordiska Rådet

    Nordiska Rådet

    2009/10 mnr: U268 pnr: m1554 Motion till riksdagen 2009/10:U268 av Jan-Evert Rådhström m.fl. (m) Nordiska rådet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i mot- ionen om att Nordiska rådet ska avskaffas. Motivering När Nordiska rådet bildades 1952 skedde det i en tid av oro och i kölvattnet av ett världskrig när behovet av nordiskt samarbete och samverkan krävde ett gemensamt forum. En av de första konkreta reformerna som rådet införde var den nordiska passunionen som trädde i kraft 1954 och innebar att Norden blev till en gemensam arbetsmarknad med färre hinder och regleringar. År 1971 inrättades också Nordiska ministerrådet där de nordiska statsråden regelbundet träffas för att diskutera olika viktiga frågor för nordiskt samar- bete. Detta arbete resulterar i konkreta reformer och bör därför också vårdas i ett nytt sammanhang och via nya forum. I dag utser de nordiska parlamenten sina respektive ledamöter och ersättare till Nordiska rådet. Dessa representanter arbetar i Nordiska rådet och ägnar sig åt nordiska frågor utan att för den skull ha förankring i respektive lands fackutskott som har hand om frågorna. Varje år bekostar också riksdagen de svenska ledamöternas verksamhet inom Nordiska rådet och Östersjösamar- betet med 3 miljoner kronor, då är ej ministerrådets kostnader inräknade, trots att rådet saknar formell beslutsrätt. Beslutsrätten försvinner nämligen i och med att ledamöterna saknar mandat från sina respektive regeringar och parla- ment i Norden. Detta riskerar att göra Nordiska rådet till en intern nordisk samtalsklubb som i realiteten inte kan påverka mer än vad de enskilda parla- mentsledamöterna kan göra i sina egna fackutskott när det kommer till grän- söverskridande frågor som exempelvis gränshindersproblematik, handel och fiskerinäring.
  • Annual Report

    Annual Report

    ANNUAL REPORT RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND ANNUAL REPORT 2015 6 Chief Executive’s Comments Long-Term Provision of Knowledge 34 Governance and Scrutiny of the Public 10 Overview of research support in 2015 Sector 35 12 Research grants approved Collections and Research 35 13 Support forms, procedure Fiscal research 35 and quality assessment Riksdag research 35 Programmes 15 Research on Premodernity 36 Projects 17 36 Nordic research collaboration Infrastructure for research 25 36 Other contributions to research and Research initiation 26 Cultural life 27 Sector committees 37 International collaboration Sector Committee for Technology, 39 Cooperation with the riksdag Institutions and Change 27 39 Erik Rönnberg’s donations Sector Committee for Mediatisation of 39 Nils-Eric Svensson Fund Culture and Everyday Life 28 40 Grants for costs of premises Sector Committee for Aims and Out- and indirect costs comes in Public-Sector Activities 28 40 Research communication 29 RJ’s action plan for proactive initiatives 42 The foundation’s golden jubilee 29 Focused initiatives 43 Monitoring and evaluation Pro Futura 30 RJ Sabbatical 30 Europe and Global Challenges 31 Flexit 32 New Prospects for Humanities and Social Sciences 33 INNEHÅLL 46 Annual Report 65 Balance sheet 47 Administration Report 67 Cash flow statement Purpose 47 68 Accounting and valuation principles Governance 48 Valuation of tangible assets 68 Working practices, budget 48 Valuation of financial assets 68 Regular support forms 49 Valuation of current assets 69 Focused initiatives 50 Valuation
  • Insolvens- Och Utsökningsrätt

    Insolvens- Och Utsökningsrätt

    Civilutskottets betänkande 2008/09:CU26 Insolvens- och utsökningsrätt Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet 25 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2007 och 2008 om olika insolvens- och utsökningsrättsliga frågor. Motionsyrkandena gäller s.k. bilmålvakter, utmätning av bostäder, förbehållsbeloppet vid utmätning, Kronofogdemyndighetens försäljning av fast egendom m.m., bankers uppsägning av lån, betalningstider i näringsli- vet, översyn av insolvensrätten, konkurstillsyn, lönegaranti och upphä- vande av en bestämmelse i handelsbalken. Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, i huvud- sak med hänvisning till pågående beredningsarbete. I betänkandet finns 5 reservationer. 1 2008/09:CU26 Innehållsförteckning Sammanfattning .............................................................................................. 1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3 Utskottets överväganden ................................................................................. 5 Så kallade bilmålvakter ................................................................................ 5 Utmätning av bostäder ................................................................................. 6 Förbehållsbeloppet vid utmätning ............................................................... 9 Kronofogdemyndighetens försäljning av fast egendom m.m. ................... 10 Bankers uppsägning av lån .......................................................................
  • Ökad Rättssäkerhet I Det Enhetliga Patentsystemet

    Ökad Rättssäkerhet I Det Enhetliga Patentsystemet

    Näringsutskottets betänkande 2015/16:NU22 Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lagändringar för att det enhetliga patentsystemet ska fungera på ett tillfredsställande sätt och öka rättssäkerheten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om immaterialrättsliga frågor. Motionsyrkandena handlar om åtgärder för att stärka företagens hantering av immateriella tillgångar, patentskydd, upphovsrätt, privatkopieringsersättning, följerätt och det civilrättsliga sanktionsdirektivet. Utskottet hänvisar bl.a. till pågående arbete och tidigare ställningstaganden. I betänkandet finns en reservation (M, C, L, KD) Behandlade förslag Proposition 2015/16:124 Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet. 16 motionsyrkanden om olika immaterialrättsliga frågor från den allmänna motionstiden 2015/16. 1 2015/16:NU22 Innehållsförteckning Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 5 Ärendet och dess beredning .......................................................................... 5 Bakgrund ...................................................................................................... 5 Propositionens huvudsakliga innehåll .......................................................... 6 Utskottets överväganden
  • Statoils Valenkät 2010 Hyrbilar Innehåll 1

    Statoils Valenkät 2010 Hyrbilar Innehåll 1

    Statoils valenkät 2010 Hyrbilar Innehåll 1. Sammanfattning ................................................................................................... 3 2. Metod Stora valenkäten 2010 .............................................................................. 4 2.1. Urval av riksdagskandidater i enkäten........................................................................... 4 2.2. Genomförande av valenkäten ....................................................................................... 5 2.3. Genomförande av Sifoundersökningen ......................................................................... 6 3. Enkätresultat riket ................................................................................................ 7 4. Resultat valenkät per län ................................................................................... 14 4.1. Blekinge ....................................................................................................................... 14 4.2. Dalarna ........................................................................................................................ 18 4.3. Gotland ........................................................................................................................ 22 4.4. Gävleborg .................................................................................................................... 26 4.5. Halland ......................................................................................................................... 30 4.6. Jämtland
  • Kulturarvsfrågor

    Kulturarvsfrågor

    Kulturutskottets betänkande 2015/16:KrU9 Kulturarvsfrågor Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16 om museer och kunskapsuppbyggnad, kulturmiljö och immateriellt kulturarv. Några av motionsyrkandena behandlas i förenklad form. I betänkandet finns 12 reservationer (M, SD, C, V, L, KD). Behandlade förslag 43 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16. 1 2015/16:KrU9 Innehållsförteckning Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 6 Ärendet och dess beredning .......................................................................... 6 Utskottets överväganden ................................................................................. 7 MUSEER OCH KUNSKAPSUPPBYGGNAD .............................................. 7 Statligt stöd till vissa museer ...................................................................... 10 Uppåkra arkeologiska centrum och Historiska museet vid Lunds universitet ................................................................................................... 12 Kännedom om brott mot mänskligheten ..................................................... 13 Proveniens .................................................................................................. 14 KULTURMILJÖ .......................................................................................... 15