Konvergens mellom telekommunikasjon og kringkasting Kultur- og mediepolitiske utfordringer

ELI SKOGERBØ

Konvergensens tre aspekter: teknikk, 1980). Dette resulterte blant annet i den franske økonomi og politikk satsingen på Minitel. Det norske Telematikkutval- get la i 1983 fram en utredning som hadde store vi- Det er allment godtatt at konvergens eller sammen- sjoner om utnyttelsen av de samlede nettverksres- smeltning er et kjennetegn ved dagens medieut- sursene i Norge for formidling av en lang rekke vikling. Begrepet ’konvergens’ er imidlertid uklart elektroniske tjenester (NOU 1983: 32), men dette og brukes på mange forskjellige måter, selv om det fikk få konkrete resultater på kort sikt. Tanken om oftest betegner flere samtidige prosesser av både ”elektroniske motorveier” eller ”informasjonstek- teknisk, økonomisk og politisk art. nologiske infrastrukturer” ble relansert på verdens- De konvergensprosessene vi ser i dag, er resul- basis i 1993 da Bill Clinton og Al Gore tok over tater av en langvarig utvikling. Digitaliseringen som president og visepresident i USA (Clinton & som teknologi ble utviklet på 1950-tallet og fikk Gore 1993a/b). Denne gang ble de amerikanske sitt gjennombrudd på 1960-tallet. Internett, som de utspillene fulgt opp med tilsvarende utspill om fleste nå forbinder med overføring av budskap over elektroniske nettverk fra en rekke land i verden, og elektroniske nettverk, har eksistert som kommuni- av internasjonale organisasjoner som EU og G7- kasjonsnettverk for militær virksomhet og forsk- gruppen. ningsmiljøer siden seint på 1960-tallet. Likevel Disse utspillene har stort sett blitt lanserte i kan det være liten tvil om at utviklingen av grense- form av såkalte ’IT-planer’, eller politiske doku- snittet ”World Wide Web” og søkeverktøy basert menter som drøfter framveksten av informasjons- på ’søk og klikk’-metoden i begynnelsen av 1990- samfunnet, og setter opp politiske mål for utviklin- årene, gjorde Internettet tilgjengelig langt utenfor gen, enten på nasjonalt, regionalt eller globalt forsknings- og universitetsmiljøene. Parallelt med nivå. På samme måte som en rekke andre land, har at brukervennligheten ble radikalt forbedret, endret de fleste nordiske regjeringene lansert egne IT-pla- Internett karakter fra å være et forskernettverk til å ner som går inn for utstrakt bruk av informasjons- bli et nettverk åpent for alle. Samtidig er Internett teknologi i alle samfunnssektorer. Disse planene gått over fra å være subsidiert offentlig nett med har litt ulik karakter og brukes litt ulikt av de nor- avgrenset tilgang, til å bli et kommersielt produkt diske landene, men har noen sentrale fellestrekk. og en elektronisk markedsplass. For det første tar de opp en internasjonal trend og Den økende liberaliseringen av telekommuni- setter den i en nasjonal kontekst. Like viktig er det kasjons- og radio- og fjernsynssektorene gjør det at IT-planene inneholder politiske signaler til både vanskelig å forutsi hvordan teknologien vil utvikle innenlandske og internasjonale miljøer om at lan- seg. Det er langt fra samsvar mellom hva so lan- dene vil følge den internasjonale politiske trenden. serte forskerne Nora og Minc på oppdrag av presi- I praksis betyr dette at hvert enkelt land har sluttet denten en plan om en landsdekkende elektronisk seg til den pågående liberaliseringen av telekom- infrastruktur i 1978 (engelsk utgave: Nora og Minc munikasjonssektoren, og forpliktet seg til å sikre gode konkurransevilkår for IT-industrien. Dette ARENA og Institutt for medier og kommunikasjon, framstår som de viktigste virkemidlene for å reali- Universitetet i Oslo, Boks 1093 Blindern, N-0317 sere informasjonssamfunnet.

3 Slik sett ligger det sterke politiske føringer til og publiseringssektorene gjennom nye distribu- grunn for drøftingen av konvergensens betydning, sjonsformer (KPMG, 1996: 87). innhold og konsekvenser for styring og regulering. KPMGs definisjon omfatter dermed de fleste I motsetning til det inntrykket som av og til gis, er aspektene som vanligvis omfattes av konvergens- konvergensen langt mer enn en teknisk prosess. begrepet, men den har likevel noen svakheter. De- Selv om de tekniske forutsetningene må være til- finisjonen er konsentrert om det tekniske resultatet stede, er de økonomiske og politiske aspektene ved av konvergensen, nemlig det at knappheten på prosessen minst like viktige. Det er et utgangs- distribusjonsressurser stadig minker. Dette er den punkt for valget av definisjon for resten av arbei- viktigste tekniske konsekvensen av sammensmelt- det. ningen, men det er et problem at definisjonen ikke inkorporerer de økonomiske og politiske sidene ved utviklingen av nye tjenester og endringer i Definisjoner av konvergens markeder. Det er i hovedsak disse som skaper pro- I litteraturen finnes det en lang rekke definisjoner blemer for lovgivning og regulering av de kon- av konvergens, og de fleste er konsentrert om sam- vergerende sektorene. mensmeltningen av ulike teknologier, nettverk og For å unngå disse problemene, brukes ikke tjenester. Det blir ikke foretatt en omfattende drøf- KPMGs definisjon i det følgende. I stedet vises det ting av likheter og forskjeller mellom ulike defini- til en definisjon av konvergens hentet fra en artik- sjoner her. Det er blant annet gjort i rapporten Pu- kel av de to nederlandske forskerne Jan Van Cui- blic Policy Issues Arising from Telecommu- lenberg og Paul Slaa. I en litt modifisert utgave de- nications and Audiovisual Convergence som er ut- res definisjon, brukes konvergens i det følgende for arbeidet av KPMG Management Consulting på å betegne tre ulike former for sammensmeltning oppdrag av EU-Kommisjonen. Rapporten ble le- mellom telekommunikasjons-, datakommunikasjons- vert EU-kommisjonen og lagt ut på Internett i sep- og mediesektorene: nettverkskonvergens, tjeneste- tember 1996 (KPMG 1996). Siden den er en høyst konvergens og markeds- eller eierskapskonvergens aktuell studie av både konsekvensene av konver- (Van Cuilenberg og Slaa, 1993). gensen mellom telekommunikasjon og kringkas- ting, og et sett av anbefalinger om valg av framti- dig reguleringsregime, vil den trolig få stor innfly- Nettverkskonvergens telse. Derfor er det verdt å se nærmere på hvordan Den første formen for konvergens er nettverkskon- KPMG definerer ’konvergens’. vergens som innebærer at ulike og tidligere ad- I rapportens del II lanseres følgende definisjon: skilte transmisjons- eller overføringsnett kan an- vendes for overføring av informasjon i ulike for- Konvergens er en løpende prosess som fører mer. Denne formen for konvergens er et resultat av til at knappheten på overføringsressurser for teknologisk endring: utviklingen av digitalise- informasjon, kommunikasjon og underhold- rings- og komprimeringsteknologier har oppløst de ningstjenester, over tid reduseres (KPMG, tekniske skillene mellom overføring av lyd, bilde 1996: 87, min oversettelse). og tekst. Et aspekt ved nettverkskonvergens er KPMG poengterer videre at konvergens er en pro- sammensmelting mellom faste og mobile nett. sess satt sammen av flere andre prosesser. For det Nettverkskonvergensen, eller den tekniske konver- første kan ulike typer fysiske nett eller infrastruk- gensen, er allerede et faktum, i den forstand at et turer (som f.eks. telefonnettet og nettet for å over- budskap som i dag fins i digital form, i prinsippet føre radio- og fjernsynssendinger) som tidligere kan overføres på et hvilket som helst nett. Det som hadde et avgrenset bruksområde, nå brukes til å fins av begrensinger, ligger i nettets kapasitet fram overføre alle typer elektroniske budskap. Dette fø- til brukerne, og i strukturen i nettet. rer til at knappheten på overføringsressurser (enten Begrensningene kan illustreres med forskjellen i nett eller frekvenser) forsvinner, og at informa- mellom det offentlige telefonnettet og kabelfjern- sjonen kan overføres til stadig lavere kostnader. synsnettene. De offentlige telefonnettene i Norden For det andre utvikler det seg stadig nye former for er i ferd med å fulldigitaliseres, og enhver tjeneste, interaktiv lagring og databehandling. For det tredje for eksempel fjernsyn, kan i prinsippet overføres er foregår det en utvikling av nye produkter og på disse nettene. Den viktigste hindringen for at økende tilgjengelighet til brukervennlig forbruker- det kan skje i dag, ligger i kapasiteten i det lokale elektronikk. For det fjerde omdannes og distribu- abonnentnettet, dvs. nettet fra siste sentral og fram eres ’innhold’ hentet fra den audiovisuelle sektoren til den enkelte telefonabonnement. Det består

4 fremdeles stort sett av en dobbel kobberledning tronisk publisering’, som er forfattet av medie- med relativt lav overføringskapasitet, og ettersom forskerne Mark Comerford og Torbjörn Lindskog det vil kreve enorme investeringer, er det få som i på oppdrag av det svenske Kulturdepartementet dag kan eller vil spå om når abonnentnettet blir (Comerford & Lindskog 1996). Deres gjenn- oppgradert med for eksempel fiberoptiske kabler. omgang tar utgangspunkt i nye kommunikasjons- Den manglende kapasiteten kan imidlertid former som oppstår som et resultat av konvergen- kompenseres for ved komprimering (’pakking’) av sen, og deres definisjon av ’elektronisk publise- informasjonen som skal overføres. Komprime- ring’ dekker alle typer informasjon som produseres ringsteknologien ADSL (Asynchron Digital Sub- og distribueres digitalt. Dette gjelder både når det scriber Line) som blant annet kan overføre tjenes- oppstår helt nye publikasjonsformer som f.eks. ter som video-på-bestilling (VOD), og andre avan- tidsskrifter og aviser som bare publiseres i digital serte tjenester, er eksempel på en teknologi som form, og når den elektroniske publikasjonen sup- ble utviklet for å kunne utnytte abonnentnettet. plerer andre medietyper. Et typisk eksempel på det Telefonnettet har sin styrke i at enhver melding siste, er fjernsynsprogrammer og filmer som får kan rutes til enhver annen telefonabonnent i ver- egne hjemmesider på Internett. den (svitsjing), og i at telefonselskapene har bygd opp et personlig kundeforhold til et enormt antall abonnenter. Det ligger selvsagt stor markedsverdi i Markedskonvergens disse nettene, og det er av den grunn også spådd Den tredje formen for konvergens kan kalles mar- stor konkurranse mellom ulike markedsaktører keds- eller eierskapskonvergens. Her brukes kon- (som for eksempel telefonselskapene, kabel-TV- vergens eller sammensmelting som begrep for å operatørene og fjernsynsselskapene) om abonnent- betegne den stadige økende tendensen til at økono- nettene, ofte uttrykt som ”competition in the local miske sektorer som tidligere har vært relativt uav- loop”. hengig av hverandre, overlapper med eller glir over Kabelfjernsynsnettene har på sin side brei- i hverandre. Dette skjer som resultat av nettverks- båndskapasitet fram til hver av sine kunder, og kan og tjenestekonvergensen, men også som et resultat derfor relativt enkelt og uten altfor store investe- av den økonomiske liberaliseringen og internasjo- ringer overføre store datamengder på kort tid. Slik naliseringen som åpner markeder som tidligere har sett er kabelfjernsynsnettene vanligvis teknisk vært avgrenset fra hverandre. overlegne telefonnettet med hensyn til tjenester En av de mest omtalte formene for markeds- el- som krever stor kapasitet, som for eksempel over- ler eierskapskonvergens er oppkjøp eller allianse- føring av store datamengder fra Internett, eller vi- danning mellom selskap og bedrifter som har kom- deo-på-bestilling (VOD). Kapasiteten fra den en- petanse og ressurser knyttet til nett og overføring kelte bruker til operatøren er derimot relativt be- av informasjon, som for eksempel teleselskapene, grenset. Det som imidlertid avgrenser bruken av og selskaper med kompetanse innenfor produksjon kabelnettene i forhold til telefoni, er at de aller og distribusjon av innhold, som for eksempel avi- fleste kabelnett ikke har svitsjekapasitet. Det er ser eller selskap som produserer fjernsynsprogram. derfor i de fleste tilfeller ikke mulig å bruke kabel- I Norge er selskapet Scandinavia Online som fjernsynsnettene til vanlig telefoni uten betydelige ble opprettet høsten 1996, et eksempel på mar- nyinvesteringer. kedskonvergensen. Det eies i fellesskap av det nor- ske medieselskapet Schibsted og det tidligere nor- ske televerket, Telenor. Selskapet er en sammen- Tjenestekonvergens slåing av to tidligere konkurrerende bedrifter, Den andre formen for konvergens kan kalles Schibsted Nett og Telenor Online, som begge le- tjenestekonvergens og omfatter sammensmelting verte Internett-tilknytning og online-tjenester. Et- av ulike typer medier og tjenester til nye terat disse selskapene, som var de to største aktø- ’hybdridformer’, som følge av digitalisering og rene på det norske markedet, offentlig hadde er- nettverkskonvergens. Eksempler på denne typen klært seg for hovedkonkurrenter, slo de sine res- nye tjenester, er for eksempel aviser som blir lagt surser sammen, og dannet Norges største Internett- ut og spredd på Internett, radio som blir spredd via selskap. såkalt audiotex, det vil si gjennom telefonnettet (i Et enda nyere eksempel på nordisk og euro- Norge: Teletorg-tjeneste), eller bøker publisert på peisk nivå, er alliansen mellom Telenor og Canal Internett eller CD-rom. Plus. Samarbeidet mellom disse selskapene omta- En rekke eksempler på slike multimedietjene- les inngående i rapporten Public service selskape- ster finnes nevnt i en upublisert rapport om ’elek- nes stilling i den digitale framtid (Brandrud,

5 1997). De to selskapene har spesialkompetanse på Ruutunelonen Kanal (R4) er i ferd med å starte henholdsvis satellittdistribusjon av fjernsyn, og opp. På Island har RÚV og Stöð konsesjon, i programproduksjon og -distribusjon og betal-TV Norge NRK, TV2 (bare fjernsyn) og P4 (bare ra- (Canal Plus). De vil kunne få en betydelig andel av dio), og i Sverige SVT og TV4 (bare fjernsyn). I det europeiske fjernsynsmarkedet dersom samar- Norge og Finland er det åpnet for kommersielle beidet godkjennes av konkurransemyndighetene i aktører både innenfor radio og fjernsyn, mens de Europa. De to selskapene har annonsert at de er andre nordiske landene bare har fått nye aktører på villige til å investere en halv milliard kroner for å fjernsynssiden. lansere digitalt fjernsyn i Norden (Dagens Næ- Ettersom knappheten på overføringskapasitet ringsliv 24.4.1997). blir borte, er det forventet at dagens system for å tildele tillatelser blir vanskelig å opprettholde, Konvergensens politiske og fordi det vil være overflod på overføringsressurser og svært mange muligheter for å omgå regelverket. regulatoriske konsekvenser Den viktigste konsekvensen av dette er at verdien Alle de tre formene for konvergens har kultur- og ved å ha konsesjon på det jordbundne nettet redu- mediepolitiske konsekvenser. Den første, nett- seres drastisk, og dermed privilegiene til fjern- verkskonvergensen, løser opp skiller som er truk- synsselskapene som i dag har slike konsesjoner. ket mellom ulike typer medier og kommunika- Dette stiller framtida til allmennkringkastingen, sjonsformer på grunnlag av distribusjonsformen. eller public service-selskapene, overfor store ut- Det har lenge vært brukt digitalt produksjonsutstyr fordringer (Brandrud, 1997). Det er imidlertid van- for radio og fjernsyn, og nå er det digitalisering av skelig å si når denne situasjonen vil oppstå, etter- distribusjonsnettene som står for tur. Når alle typer som det er svært mange usikkerhetsmomenter nett i prinsippet kan brukes til å overføre alle typer knyttet til utbredelsen av digitalt fjernsyn. På den tjenester, reduseres, som nevnt ovenfor, knapp- ene siden satser selskap som Telenor enormt på ut- heten på overføringsressurser. Dermed kan også bygging av sin satellittkapasitet. I Aftenposten grunnlaget for å regulere med henvisning til 14.5.1997 meldes det at selskapet har satset én knapphet på ressurser, bli undergravd. Derfor kan milliard norske kroner på Thor-satellitten ble skutt denne typen av konvergens få store konsekvenser opp i mai 1997. Denne satellitten alene har kapasi- for dagens mediepolitikk. Det er imidlertid stor tet på 15 analoge og 75 digitale kanaler, og dette er usikkerhet knyttet til tidshorisonten, omfanget og bare første del av Telenors oppbygging av en kapa- konsekvensene av nettverkskonvergensen, etter- sitet på inntil 200 digitale fjernsynskanaler på sa- som det er store kostnader knyttet til endringene i tellitt i løpet av 1998 (Brandrud 1997: 43). På den overføringsteknologi både for radio- og fjernsyns- andre siden er det usikkert hvor stort markedet er selskapene og for forbrukerne. for mottak av satellittkanalene: det anslås at om- kring 300 000 husstander (av 1,8 millioner) i Norge kan nås på denne måten i dag. Konsesjonsreguleringen Tjenestekonvergensen løser opp skillet mellom kommer under press ulike typer tjenester og produkter, og undergraver Et godt eksempel på slike problemer er konse- dermed styringsinstrumenter rettet mot avgrensing sjonsreguleringen av kringkasting som nettopp av eller stimulering av bestemte medie- og kommuni- disse årsakene kan bli vanskelig å opprettholde i kasjonsformer. Denne typen konvergens reiser framtiden (Brandrud 1997). Dette skyldes først og flere hovedproblemstillinger med hensyn til regu- fremst effektene av den eksplosive veksten i digital lering: Den første berører spørsmålet om konse- overføringskapasitet over satellitt. Det er på fjern- sjonsbestemmelser, og tar utgangspunkt i at skillet synssiden konvergensen ser ut til å få størst konse- mellom konsesjons- eller lisensregulerte kring- kvenser, ettersom det er her konkurransen er størst. kastingstjenester og konkurranse- eller uregulerte Inntil nå har det jordbundne kringkastingsnettet teletjenester er i ferd med å bli oppløst. Dette gjel- vært hoveddistributør for fjernsyn og radio i hele der først og fremst skillet mellom tjenester som re- Norden, og det er bare et fåtall kringkastere har til- guleres som radio- og fjernsyn og tjenester som re- latelse eller konsesjon for å sende på dette nettet. I guleres som telekommunikasjon. Danmark har Danmarks Radio og TV2 enerett, i Et eksempel på denne typer problemer er at au- tillegg til at det er gitt egne konsesjoner på Færøy- diovisuelle tjenester som leveres over telefon- eller ene (SVF/UVF) og Grønland (KNR). I Finland er kabel-TV-nettene, enten kan defineres som kring- det i 1997 gitt tre konsesjoner til fjernsynssending- kasting eller som telekommunikasjon. I en utred- er: YLE har to fjernsynskanaler, MTV har én, og ning av Jon Bing (1997) om Straffe- og erstat-

6 ningsmessige spørsmål ved grenseoverskridende på elektroniske nettverk ligget i en gråsone. Spørs- sendinger i fjernsyn og nettverk drøftes en del juri- målet om hvordan og med hvilke konsekvenser diske aspekter ved grenseoverskridende (trans- redaktøransvar kan utøves på for tjenester som nasjonale) tjenester av denne typen. Bing unntar elektroniske oppslagstavler o.l. har vært mye dis- imidlertid ’kabelformidlede tjenester’ fordi disse kutert, uten at dette har fått sin endelige avklaring. bryter grensene mellom telekommunikasjon og Det ser imidlertid ut til at ved overføring av ”tradi- kringkasting. Informasjon overført over Internett sjonelle” medier til elektronisk form, slik som avi- og som kombinerer lyd, tekst og bilde represente- ser og tidsskrifter, redegjøres det rutinemessig for rer et godt eksempel på tjenestekonvergens, og redaktøransvaret. hvilke problemer som oppstår når nye multimedie- tjenester krysser grensene mellom flere ulike juri- diske felt. Selv om det i del tilfeller er mulig å de- Redaktøransvaret finere en tjeneste, kan det videre være vanskelig å To forhold berører ulike aspekter ved redaktør- håndheve bestemmelsene i nye omgivelser. Et ku- ansvaret: for det første i hvilken grad operatøren riøst eksempel fra Norge, er sendingene over av en tjeneste som f.eks. elektroniske oppslagstav- Internett fra ’Spørretimen’ i det norske Stortinget. ler er ansvarlig for det brukerne legger ut på nettet. Disse sendingene kan klassifiseres som radio etter For det andre, hvordan grenseoverskridende fjern- Stortingets eget vedtak, men det er ikke gjort noen syn og teletjenester skal reguleres, og hva som er forsøk på å håndheve kravet om konsesjon overfor prinsippet for lovanvendelse og fordeling av even- den norske nasjonalforsamlingen. tuelt strafferettslig ansvar når sendinger genereres i et land og mottas i et annet. Disse spørsmålene har vært aktuelle lenge, og er de siste årene blitt Teknologiavhengige støtteordninger aktualisert blant annet ved opplysningen om at ny- kan bli problematiske nazistiske nettverk organiserer seg og sprer propa- En annen konsekvens av tjenestekonvergensen er ganda på Internett. Dette er et av temaene som at den bryter ned teknologiavhengige bestemmel- drøftes av Bing (1997), med spesielt henblikk på ser. Et eksempel som foreløpig har fått lite opp- lovanvendelse ved grenseoverskridende sendinger. merksomhet, er internettavisene, som er en sam- Noen av de samme spørsmålene ble tatt opp av den mensmeltning av avisene som journalistiske pro- svenske Mediekommisjonen i utredningen Grunn- dukter og Internett som distribusjonskanal. Aviser lagsskydd för nya medier (SOU 1997: 49). får for eksempel momsfritak i de nordiske landene, og kan i Finland, Norge og Sverige, på visse vil- kår, subsidieres med ulike former for pressestøtte Opphavsrett og copyright (av varierende omfang avhengig av nasjonalt regel- Opphavsretten og reguleringen og beskyttelsen av verk) når de trykkes på papir, mens det ikke finnes åndsverk er en annen stor utfordring som reises av tilsvarende muligheter for elektroniske aviser. Det tjenestekonvergensen. Digitaliseringen gjør det er derfor rimelig å vente at det kan bli strid om svært lett å kopiere, redigere og massedistribuere pressestøtten på dette grunnlaget: det finnes en åndsverk, og selv om området er godt regulert i rekke subsidierte aviser som har egen internett- Norden, skaper denne utviklingen store problemer utgave, og som dermed kan få et fortrinn i konkur- for håndhevingen av regelverket. Dette skyldes at ransen med andre informasjonsleverandører på etterspørselen etter ’innhold’ som brukes som Internett. Dette vil kunne oppfattes som krys- ’innsatsfaktor’ i en rekke nye tjenester, øker med subsidiering, det vil si at aviser som mottar støtte, økningen i overføringskapasitet. I tillegg kommer og dermed har et visst økonomisk sikkerhetsnett, det faktum at reproduksjon og endring av digitali- bruker sin posisjon til å skaffe seg konkurranse- serte budskap er svært enkelt, og kan gjøres av alle fortrinn på det elektroniske markedet. med minimal kjennskap til databehandling. Spørs- En tredje hovedgruppe av problemstillinger målet er under drøfting både innenfor EU og i en som følger av tjenestekonvergensen, er spørsmå- rekke andre politiske fora. lene knyttet redaktøransvar og opphavsrett i for- Markeds- og eierskapskonvergens har i de bindelse med de nye mediene. Begge temaene har fleste land utløst bekymring blant beslutningstake- utløst stor debatt, og er blitt gjenstand for juridiske re. Denne tendensen skyldes ikke først og fremst og politisk granskning både på nasjonalt nivå og i teknologisk endring, men blir forsterket av den. regionale og internasjonale fora. Mens det er på- Andre faktorer som økende liberalisering av øko- krevd med ansvarlig redaktør i alle publiserings- nomi og handel, og økende internasjonal og global virksomhet over eter og på papir, har publisering konkurranse har også bidratt til sterkere konsentra-

7 sjon og alliansedanning blant de store aktørene på viktig å ha en oppfatning om mekanismene for informasjons- og kommunikasjonsmarkedene. endring og hva slags rammebetingelser dette leg- Innenfor ”tradisjonelle” medier som aviser og ger for politisk handling. fjernsyn har også konsentrasjonstendensene vært Konvergensen mellom telekommunikasjon, økende siden begynnelsen av1980-tallet, og denne kringkasting og datakommunikasjon er en prosess trenden styrkes når skillene mellom ulike marke- der det er flere tidshorisonter. I vår tredelte defini- der bryter sammen som resultat av de prosessene sjon av konvergens ble det skilt mellom nettverks- som er beskrevet ovenfor. konvergens, tjenestekonvergens og markedskon- vergens. Det er relativt ulike tidsperspektiver knyt- tet til hver av disse. Som beskrevet ovenfor, er de Konsentrasjon og alliansedanning tekniske forutsetningene for nettverks- og tjeneste- Etterat de europeiske offentlige teleoperatørene konvergens allerede tilstede. Det som mangler for har fått eller er i ferd med å få avviklet sine nasjo- å skape full integrering av ulike nettverk, skyldes i nale monopoler, og selskapene blir mer fristilt i hovedsak manglende investeringer og ulik struktur forhold til politiske myndigheter, er også disse i nettverkene. For å si det med andre ord, markeds- blitt stadig viktigere markedsaktører. De kjøper utvikling og investeringsvillighet forklarer utvik- seg i stadig økende grad inn i alle deler av infor- lingen hastigheten og ujevnheten i de konverger- masjons- og kommunikasjonsindustrien, samtidig ende sektorene bedre enn referanser til teknikken. som de danner slagkraftige internasjonale allianser Det pekes ofte på at utviklingen i denne sekto- med og mot hverandre. Den økende tendensen til ren har skiftet fra å være teknologistyrt til å bli dominans, monopol- og kartelldanning har vakt markedsstyrt, eller med andre ord at suksess på bekymring i de fleste land og i EU, fordi konsen- markedet er viktigere for å forklare spredning og trasjonen både har konkurransevridende effekter, utbredelse av nye medier og nye tjenester, enn tek- og fordi den kan true verdier som mangfold, plura- nologisk suksess. Det kan vel stilles spørsmål ved lisme og ytringsfrihet i mediene. hvor ny denne observasjonen er, men det er liten De sektorene som smelter sammen som beskre- tvil om at kravet om kommersiell suksess har økt i vet overfor, har i alle de nordiske landene vært un- de deler av sektoren som tidligere var styrt som of- derlagt forskjellige, til dels vidt forskjellige, fentlige monopoler. I framtida vil det settes langt regulatoriske regimer. Mens datakommunikasjon større krav om økonomisk lønnsomhet ved investe- har vært en sektor underlagt vanlig konkurranse- ringer i infrastruktur, enn det som tidligere var ka- lovgivning, har både telekommunikasjon og kring- rakteristisk både for utbyggingen til de offentlige kasting vært styrt av hensynet til statlige og nasjo- televerkene og for radio- og fjernsynsselskapene. nale interesser knyttet til faktorer som bosettings- og næringsmønster, kulturelle og politiske skille- linjer, samferdsel, fordeling og forsvar og sikker- Store investeringer er nødvendige het. Et godt eksempel på hvor vanskelig det er å forutsi og planlegge investeringer i nett og infrastruktur, Tidshorisonten finnes i EUs håndtering av sine planer om å bygge ’transeuropeiske nettverk’ for transport, energi og – eller den vanskelige framtida informasjonsformidling. Dette var et av de viktig- Et av de vanskeligste spørsmålene en står overfor ste forlagene i Hvitboken om Vekst, sysselsetting når konsekvensene av konvergensen skal vurderes, og konkurranseevne som EU-Kommisjonen la er tidsperspektivet. Det er spådd av mange at digi- fram i 1993 (Kommissjonen for de europæiske taliseringen og den etterfølgende konvergeringen fællesskaber 1993). Planene for informasjonssek- mellom sektorer representerer starten på en ny æra toren ble i 1994 konkretisert i den såkalte Bange- i vår historie. ’Den nye teknologien vil få like stor mann-rapporten (Bangemann et al. 1994). I Hvit- betydning som oppfinnelsen av trykkekunsten’, er boken ble det forutsatt storeinvesteringer både fra blitt et relativt vanlig utsagn. Dersom det er riktig, privat sektor og fra medlemsstatenes side for å rea- kan vi vente oss at verdenskartet og levevilkårene lisere disse planene (se Skogerbø 1994, 1996b). for menneskene blir grunnleggende endret i løpet Fram til 1996, altså nærmere tre år etter at av de neste tiårene. Gyldigheten i slike spådommer Hvitboka ble lagt fram, var det imidlertid skjedd så er det selvsagt umulig å si noe klart om i dag. lite på dette området at EU-Kommisjonens presi- Disse spørsmålene kan antakelig best besvares av dent, Jacques Santer, brukte planene om trans- kommende generasjoners historikere. Likevel er europeiske nettverk som eksempel da han tok opp-

8 gjør med EUs tendens til å love for mye (Financial forskning på dette området, men trenden kan ob- Times 21.3. 1996). Etter Santers oppfatning, skyld- serveres over hele verden. tes dette manglende investeringsvilje fra medlems- De ulike utviklingslinjene, teknologisk endring, statenes side (Financial Times 25.6. 1996). Dette økonomisk endring som internasjonalisering og gjelder forøvrig ikke bare EU, det er en generell markedskonvergens og politisk regionalisering, observasjon at problemene med å realisere visjo- kan ses som mer eller mindre innbyrdes avhengige nene om ’informasjonsinfrastrukturer’ eller ’elek- drivkrefter som innskrenker handlingsrommet til troniske motorveier’ har finansielle og politiske år- nasjonale styresmakter. Virkningene av de to før- saker heller enn teknologiske. Det er grunnleg- ste, teknologisk endring i form av digitalisering og gende usikkert hva som er lønnsomme investerin- teknisk konvergens og markedsendring, er disku- ger, og dette preger utviklingen. tert i de tidligere avsnittene. I neste avsnitt drøftes Digitaliseringen av overføringsnettene for regionaliseringen eller europeiseringen av politik- fjernsyn og radio er, som mellom andre Brandrud ken på dette området, noe som innebærer at stadig (1997) diskuterer, risikofylte investeringer fordi større deler av den politiske autoriteten blir over- det er usikkert hvor lang tid det vil ta før forbru- ført fra nasjonale til overnasjonale politiske organ kerne tar i bruk ny teknologi. For allmennkring- som EU og EØS. kasterne, – public service selskapene-, er dette svært viktig, ettersom disse selskapene i dag er på- lagt et spesielt ansvar for å gi et tilbud til hele be- EU: status og politikk folkningen. Beslutningene om å investere i et digi- Den ’europeiseringen’ av av tele- og kringkastings- talt sendernett, er av stor økonomisk betydning, si- politikken som blir beskrevet i de neste avsnittene, den det er svært store kostnader knyttet til hvilken kan tolkes som en respons på og resultat av struk- infrastruktur som velges. Det er derfor ikke tilfel- turelle endringer i verdensøkonomien. Ved å over- dig at alle de kommersielle fjernsynsselskapene føre makt til et regionalt politisk organ, i dette til- som har monopol på reklamesendinger på det jord- fellet EU, kan statene gjenvinne noe av den tapte bundne nettet, opplyser at de vil vente med inves- kontrollen på overnasjonalt nivå. Det finnes imid- teringer i digital distribusjon inntil de ser hvordan lertid også et alternativt perspektiv som ser euro- markedet utvikler seg. peiseringen som et resultat av politiske vedtak fat- tet innenfor den enkelt stat, som f.eks. at nasjonale lovgivere vel ger å liberalisere bestemte sektorer Store kostnader for forbrukerne for å øke konkurransen på hjemmemarkedet. For I de fleste drøftinger av konvergens, pekes det på telekommunikasjonssektoren gir den siste forkla- usikkerheten som ligger i å spå om hvordan be- ringen god mening: de nordiske regjeringene, med stemte teknologier sprer seg til forbrukerne. De de svenske og finske i forkant, har alle gått inn for svenske forskerne Comerford og Lindskog (1996) liberalisering på dette grunnlaget. Uansett hvilket viser i sin undersøkelse til at selv om forbrukerne perspektiv en velger, er resultatet at den enkelte kjøper datautstyr skjer dette i Sverige ikke i det staten over tid får mindre handlingsrom. Et vesent- omfang som tidligere er forutsett. Også andre ste- lig, men kompliserende trekk ved det europeiske der i Norden er dette tilfelle. Selv om utbredelsen samarbeidet, er imidlertid at Den europeiske unio- av Internett går raskt, er det for eksempel lite tro- nen ikke er en tradisjonell internasjonal organisa- lig at mer enn ca femten prosent av norske hus- sjon. De politiske vedtakene i Unionen griper di- stander (ca 250 000) knytter seg til Internett i løpet rekte inn i politikken i medlemsstatene, og endrer av 1997. forholdet mellom styrende og styrte på en ny måte. Når det gjelder digitaliseringen av radio og EU er på den andre siden ikke noen fullstendig fjernsyn, øker usikkerheten enda mer, ettersom overnasjonal organisasjon, ettersom medlemssta- dette innebærer store kostnader for forbrukerne, i tene gjennom Unionsrådet kan blokkere eller ut- form av innkjøp av nytt radio- og fjernsynsutstyr vide rommet for samarbeid. (Brandrud 1997: kap. 9). En generell observasjon Det er i hovedsak tre politikkområder i EU som er at ny teknologi ikke sprer seg jevnt i befolknin- berøres av debatten om konvergens: audiovisuell gen, men følger mønstre knyttet til kjønn, alder, politikk og mediepolitikk, telekommunikasjon og utdanning og inntekt. Med andre ord: utbredelsen politikk knyttet til informasjonssamfunnet. Hver i av den nye teknologien følger tradisjonelle skiller i sær er dette store, tunge politikkområder, der kon- befolkningen, og det er viktig å være oppmerksom fliktene både mellom medlemslandene og mellom på disse skjevhetene når kultur- og mediepolitiske EU-Kommisjonen og EU-Parlamentet til tider har tiltak drøftes og settes i verk. Det er foreløpig lite vært store. I tillegg er det kompetansestrid mellom

9 ulike deler av EU-Kommisjonen på noen av disse skridende fjernsynssendinger. EU-direktivet legger feltene. En av de viktigste konfliktene gjelder for- imidlertid større vekt på harmonisering av konkur- holdet mellom kulturpolitiske og industripolitiske ransevilkår, og har en annen juridisk status enn hensyn. Deler av EU-Kommisjonen, godt støttet av konvensjonen, for EU- og EØS-statene. de tunge industrielle aktørene i Europa, arbeider Fram til 1995 var bare Danmark omfattet av for å få til en fullt ut liberalisert informasjons- og både konvensjonen og direktivet, men fra 1995 er kommunikasjonssektor, der konkurranseregulering dette situasjonen i alle de nordiske landene. Begge etterhvert erstatter sektorspesifikk regulering. EU- dokumentene fastsetter minimumsregler for re- Parlamentet har imidlertid alliert seg med krefter klame, de slår fast prinsippet om at fjernsyns- som ønsker mer oppmerksomhet rundt kultur- kanaler må ha ’hjemland’ som innebærer at de politiske hensyn, noe som blant er kommet til ut- gjeldende lands styresmakter har rett og plikt til å trykk i den lange striden om programkvoter og i håndheve de europeiske bestemmelsene, og de set- den nye bestemmelsen om å ”viktige hendelser” på ter forbud mot å stanse grenseoverskridende de ”frie” kanalene, begge sakene knyttet til revi- fjernsynskanaler som retter seg etter dette regel- sjonen av TV-direktivet (se under). verket. EU-direktivet har imidlertid også bestem- De første skrittene for å liberalisere kringkas- melser om programinnholdet i alle typer fjernsyns- tingssektoren i Europa og harmonisere konkur- kanaler: de såkalte kvotebestemmelsene fastsetter ransevilkårene, ble tatt på 1970-tallet, og for tele- blant annet at ’når det er mulig’ skal minst femti kommunikasjon tidlig på 1980-tallet. Grønnboken prosent av innholdet være av europeisk opprin- om fjernsyn over grensene ble lagt fram i 1984 nelse, samt at en viss andel av programmene skal (Kommissjonen for de europæiske fællesskaber produseres av såkalte ’uavhengige’ produsenter 1984), mens Grønnboken om liberalisering av Kvotene er den viktigste grunnen til at fjern- telekommunikasjonssektoren ble offentliggjort tre synsdirektivet har vært omstridt siden før det ble år senere (Commission of the European Commu- implementert, og de skapte også store problemer nities 1987). Samordningen mellom sektorene er et for forhandlingene om revisjonen av direktivet produkt av 1990-tallet og den økende betydningen som ble sluttført i april 1997. Mens EU-Parlamen- av informasjons- og kommunikasjonsteknologien. tet og enkelte medlemsland ville ha forsterket kvotebestemmelsene, ønsket de fleste medlems- landene i EU å avskaffe dem med henvisning til at EUs mediepolitikk de både er unødvendige og uheldige i forhold til Mediepolitikken lå fram til 1992, da Unionstrak- den enkelte fjernsynskanals redaksjonelle frihet. taten (Maastricht-traktaten) trådte i kraft, utenfor På dette punktet ble det til slutt ingen endring i den kompetansen til de Europeiske Fellesskapene, med opprinnelige teksten. noen få unntak: reguleringen av transnasjonalt Derimot fikk direktivet en ny tilføyelse på et fjernsyn og stimuleringstiltak for europeisk audio- annet område: det fastsetter at hvert medlemsland visuell produksjon gjennom MEDIA-program- kan sette opp lister over ”viktige begivenheter”, mene. På tross av at EUs kompetanse formelt ikke for eksempel store sportsarrangementer, som fjern- omfattet kulturområdet før i 1993, slo EF-domsto- synsseerne bør ha rett til å få overført uten ekstra len allerede i 1974 fast at fjernsynssektoren ble kostnader. Denne bestemmelsen vil, dersom den omfattet av Det europeiske fellesskapets generelle blir endelig vedtatt og implementert, sikre at slike konkurranseregler. Reklame og fjernsynsprogram- store hendelser ikke lenger kan kjøpes opp og sen- mer ble definert som vare- og tjenesteyting både des av fjernsynsstasjoner med begrenset distribu- innenfor og mellom land, og har siden den gang sjon, slik det har vært en rekke eksempler på i Nor- vært omfattet av EUs regelverk. den de siste årene. Bestemmelsen vil først tre i kraft om 1-2 år, og det gjenstår å se hvor virksom den blir, men den kan i beste fall redusere en av de Regulering av transnasjonalt fjernsyn største utfordringen for public service-kanalene: Arbeidet for få til internasjonale reguleringer av konkurransen om sportsrettighetene. fjernsyn på tvers av landegrensene i Europa startet I tillegg til fjernsynsdirektivet har EU arbeidet mot slutten av 1970-tallet. Dette ble etterhvert til med standardisering av et format for såkalt ’høy- to parallelle politiske prosesser i daværende EF og definisjonsfjernsyn’, og med stimuleringstiltak for Europarådet, som endte med henholdsvis EUs audiovisuell produksjon gjennom MEDIA-pro- fjernsynsdirektiv fra 1989, og Europarådets kon- grammene. I tillegg har Kommisjonen i flere år ar- vensjon om transnasjonalt fjernsyn. Begge trådte i beidet med spørsmålet om å regulere eierskap til kraft 1991 er rettet mot å regulere grenseover- mediene for å hindre for stor konsentrasjon. I slut-

10 ten av april 1997 kom det forslag til enkelte av- stimulering og utvikling av ny informasjons- og grensinger, men forslaget var preget av at det ikke kommunikasjonsteknologi (Commission of the Eu- er intern enighet om dette spørsmålet, og det er lite ropean Communities 1997). trolig at det får særlig betydning i overskuelig EU har også satt i gang flere ulike program ret- framtid. tet dels mot utviklingen av nye tjenester, dels mot utviklingen av audiovisuell produksjon for å skape innhold i nye multimedietjenester. Eksempler på EUs telepolitikk slike programmer er INFO2000. Det finnes imid- Telepolitikken hører til blant de sterkest europei- lertid programmer under flere ulike deler av EU- serte sektorene, i den forstand at telekommunika- Kommisjonen, og disse er ikke alltid like godt sjonsområdet ble lagt inn i planene for det indre samordnet. Det er en viss kompetansestrid mellom markedet fra begynnelsen på 1980-tallet. Dang- ulike deler av Kommisjonen, og kanskje spesielt Nguyen m. fl. (1993) hevder at den viktigste årsa- mellom generaldirektorat (DG) XIII som har an- ken til dette var at alliansen mellom industri- svar for telekommunikasjon, og DGX, som blant interesser, andre liberaliseringsvennlige miljø og annet har ansvar for kultur- og audiovisuell poli- Europakommisjonen var særskilt sterk på dette tikk. politikkområdet. Fra slutten av 1980-tallet skjøt Telepolitikk faller inn under EØS-avtalen og liberaliseringsprosessen i EU fart, og de fleste om- tidsplanen for liberalisering. Alle direktivene på rådene innenfor telekommunikasjon er i 1997 helt dette området er så langt vedtatt og iverksatt eller eller delvis liberalisert. De to siste monopol- er under behandling i Norge og Island. Det er altså områdene, offentlig telefoni og infrastruktur, blir liten eller ingen forskjell på graden av ’europeise- avviklet fra og med 1998. Telesektoren er inntil vi- ring’ mellom de landene som er EU-medlemmer, dere regulert ved en rekke sektorspesifikke direkti- og EØS-landene Norge og Island på akkurat dette ver, men det er sannsynlig at disse over til blir er- området. Det formelle forholdet til EU kan imid- stattet med EUs generelle konkurranseregelverk. lertid være av betydning for graden av konflikt Når eller om dette skjer, er imidlertid avhengig av omkring tilpassingen. hvordan konkurransen på telemarkedet utvikler seg. EUs politikk for utvikling av Generelt kan det sies om EUs telepolitikk at den er rettet mot å skape konkurranse i en tidligere informasjonssamfunnet sterkt monopolisert sektor, og at formålet med Fra begynnelsen av 1990-tallet er EUs politikk- liberaliseringen er å få til vekst og økt konkurran- utforming innenfor telekommunikasjon og audio- seevne for europeisk industri. Liberaliseringen i visuelle medier i økende grad blitt samordnet med EU er også en respons på tidligere liberalisering i andre initiativer for å skape ’gode vilkår for utvik- Storbritannia og USA tidlig på 1980-tallet. De nor- lingen av informasjonssamfunnet’ som det heter i diske landene, selv med noen innbyrdes forskjel- et utall dokumenter. Den europeiske unionen har i ler, har på 1990-tallet plassert seg blant de mest de siste årene intensivert og prioritert arbeidet med liberaliserte landene i Europa. EU har til dels dre- utvikling av politiske retningslinjer som tar hensyn vet fram liberaliseringen av telepolitikken også i til at ulike kommunikasjonssektorer konvergerer. Norden, men de nordiske landene har også tatt En del av disse er behandlet i Kimmo Aulakes rap- mange initiativer for å forsere EUs tidsplan. port A Study of the ’Second Phase’ of the Commu- De fleste av EUs bestemmelser på teleområdet nity Information Society Policy (Aulake, 1997). dreier seg om liberalisering av tjenesteområder og Årsakene til at EU har økt sin innsats på dette harmonisering av konkurransevilkår. Det er imid- området er flere. For det første representerer infor- lertid noen områder hvor andre hensyn er gitt spe- masjons- og kommunikasjonsindustrien et unntak siell oppmerksomhet. Et av disse er spørsmålet om som vekstsektor i en verdensøkonomi preget av sikring av universelle tjenester, mens flere andre stagnasjon (Aulake, 1997: iii). Utover på 1990-tal- vanskelige spørsmål er lagt til området som i EUs let ble det samtidig klart at konkurranseevnen i EU statusrapport for telekommunikasjonspolitikken, er svekket i forhold til andre regioner som Sørøst- kalles tiltak for å ’fremme aktivitet’ (promotion Asia og USA. En annen viktig faktor var den activities). Blant disse finner vi tiltak for å skape økende arbeidsledigheten i EU som har skapt et gode vilkår for den europeiske ’innholdsindust- akutt behov for å skape nye arbeidsplasser. Infor- rien’ (content industry). Disse tiltakene inkluderer masjons- og kommunikasjonsindustrien regnes mellom annet etablering av et klart og stabilt juri- som en av de viktigste sektorene for sysselsetting i disk rammeverk for opphavsrett og personvern, og framtida. For det tredje skaper digitaliseringen og

11 økende konvergens mellom ulike bransjer proble- markedet for telekommunikasjon fungerer effek- mer for nasjonal regulering og lovgivning, og åp- tivt, slik at konkurransevridning unngås. Det andre ner for overnasjonal eller regional respons på disse temaet, realisering av det indre markedet, er knyt- problemene. tet til sikring av effektiv konkurranse på det totale Med presentasjonen av Hvitboka om Vekst, sys- indre marked som en forutsetning for utvikling av selsetting og konkurranseevne i 1993, ble disse ’informasjonssamfunnsprodukter’. For å oppnå problemene satt på dagsordenen. Utbygging og ut- dette målet er det nødvendig med et ’fleksibelt vikling av informasjonsnettverk i en europeisk regulatorisk rammeverk’ for å motvirke etablerin- kontekst ble i dette og senere dokumenter lagt gen av nye handelshindre, eller med andre ord, et fram som løsninger på noen av disse problemene. rammeverk med færrest mulig restriksjoner for Bangemann-rapporten la for eksempel fram for- etablering av nye selskaper og lansering av nye slag til ti handlingsområder for utvikling og bruk produkter og tjenester. av informasjonsteknologi. Rapporten la grunnlaget Prioriteringen om å investere i framtida er kon- for den første handlingsplanen for informasjons- kretisert i tiltaksgrupper. Økt innsats på forskning samfunnet som EU-Kommisjonen la fram i 1994. og utvikling og utdanning og opplæring er de to Hovedkonklusjonene i dokumentet var at framvek- første, mens den tredje inneholder tiltak rettet mot sten av informasjonssamfunnet best kunne stimu- bærekraftig utvikling og bedre ressursutnytting. På leres ved at tempoet i liberaliseringen av de gjen- de to første områdene er det lagt fram hvit- og værende monopoler i telekommunikasjonssektoren grønnbøker (Aulake, 1997: 9). ble økt, og ved tilrettelegging for private investe- Med mennesker i sentrum, refererer EUs rulle- ringer. rende handlingsplan til et sett av tiltak for å redu- sere effektene av markedskreftene for enkeltmen- nesker og samfunnet som helhet. Det første settet Faser i arbeidet med ’informasjonssamfunnet’ er uttrykt som en overbevisning om at informa- Det kan argumenteres for at Hvitboka, Bange- sjons- og kommunikasjonsteknologien vil bidra mann-rapporten og den første handlingsplanen om både til å jevne ut forskjellene mellom sentrum og informasjonssamfunnet representerer en overgang periferi, og til å styrke integrasjonen i EU. Det an- i EUs arbeid med regulering og politikkutvikling dre settet har mer karakter av tiltak for å sikre på informasjons- og kommunikasjonsområdet. Ini- forbrukerinteresser. Den offentlige sektoren vil bli tiativer på disse områdene var langt fra nye i EU, bedre og mer effektiv ved å innføre informasjons- men fram til omkring 1994 ble områdene holdt og kommunikasjonsteknologi, samtidig som of- mer eller mindre adskilt. Etter presentasjonen av fentlig tilgjengelighet til informasjon må sikres for Bangemann-rapporten og Kommisjonens hand- befolkningen. Det fjerde tiltakssettet er rettet mot lingsplan er områdene blitt mer samordnet under sikring av kulturelt mangfold, spesielt i form av henvisning til at alle disse initiativene berører audiovisuelle produksjoner. Det store mangfoldet ulike aspekter ved informasjonssamfunnet. av språk og produksjonsmiljøer i Europa ses ikke Aulake drøfter ’andre fase’ i EUs politiske pro- lenger bare som et hinder for å bygge opp en slag- sess for å fremme informasjonssamfunnet. Han kraftig audiovisuell industri, men også som en res- presenterer de fire, svært vide, prioriteringene som surs (se også Schlesinger, 1996). ligger til grunn for EUs ’Rullerende handlingsplan For å møte den globale utfordringen signalise- for informasjonssamfunnet’ fra 1996 (Commission rer den rullerende handlingsplanen at det er nød- of the European Communities 1996). Den første er vendig å definere regler for handel med informa- å forbedre vilkårene for næringslivet, den andre å sjons- og kommunikasjonsteknologi på global ba- investere i framtida, den tredje å sette mennesker i sis. Dette må gjøres ved å sluttføre forhandlingene sentrum og den fjerde å møte den globale utfor- i WTO/GATT på en vellykket måte, og ved at EUs dringen. Innenfor hver av disse finnes det konkreti- egen konkurransepolitikk fungerer etter hensikten. seringer av tema og beskrivelser som gir indikasjo- Samarbeidet med EUs naboland skal også økes, ner om hvilke virkemidler som EU vil foreslå for å både mot Sentral- og Øst-Europa og i forhold til virkeliggjøre sine prioriteringer. Middelhavsområdet. Som et siste punkt nevnes at De fire prioriteringene er konkretisert i temaer utviklingslandenes stilling må forbedres. som til sammen danner grunnlaget for en rekke til- EU har fremmet et antall policy-dokumenter og tak. Under punktet om å forbedre vilkårene for næ- forslag på hvert av områdene, men det er ikke ringslivet, fins det tre slike temaer, der det første plass til å gå detaljert inn på disse her. Som en er å ’skape suksess av 1998’. Det vil si å imple- konklusjon på sin gjennomgang viser Aulake til mentere og sikre at liberaliseringen av det indre kritikken mot handlingsplanen. Rapportens priori-

12 teringer anses som for abstrakte og som å bygge på regulatorisk avgrensede), og manglende eller feil en feilaktig oppfatning av hvordan markedet fun- satsing fra EUs side for å stimulere utvikling og gerer. Han viser til flere studier fra internasjonale produksjon av nye tjenester og produkter innenfor konsulentbyråer, deriblant KPMG, som har som IT-industrien. konklusjon at det europeiske markedet stagnerer, I del II av rapporten drøftes konvergens- og at europeiske selskaper stadig taper andeler i prosessen og problemer som skyldes at det finnes relasjon til USA når det gjelder produksjon av pro- svært forskjellige prinsipper for regulering av de gramvare (software) og innhold. I Europa har det konvergerende sektorene. Det er imidlertid del III, så langt ikke vært mulig å høste fruktene av utvik- som inneholder anbefalingene om hvordan dette lingen innefor informasjons- og kommunikasjons- området bør reguleres i framtiden, som er mest in- teknologien. Problemene er størst på det audiovi- teressante sett fra det perspektivet som er valgt suelle området. her. Konsulentfirmaet gir en generell anbefaling På dette grunnlaget trekker Aulake (1997: 28) før de går detaljert gjennom de mest sentrale tre konklusjoner: spørsmålene knyttet til dette området. Anbefalin- gen kan formuleres som en henstilling til euro- 1. EUs politikk om informasjonssamfunnet er for peiske myndigheter om å bruke minst mulig ’self-sufficient’ og tar ikke markedsutviklingen sektorspesifikk og mest mulig generell konkur- på alvor. Den er i altfor liten grad formulert ut ranseregulering i framtida. fra logikken som nye varer og tjenester oppstår KPMG argumenterer sterkt for at dagens regu- innenfor. Det mangler analyser av effektene av lering av tele- og mediesektorene, spesielt av radio konvergens og av faktorene som påvirker og fjernsyn, er utilstrekkelig og uhensiktsmessig markedssuksess og -svikt. og ikke bør videreføres. Konsulentfirmaet begrun- 2. Det mangler en ”regulatorisk visjon”, dvs. en ner dette synet med at knappheten på overførings- klar ide om hva som skal være styresmaktenes ressurser ikke lenger er tilstede og at det derfor rolle og hvilke områder det er nødvendig å re- blir vanskelig å trekke grenser både mellom sekto- gulere. rer og mellom typer av tjenester, slik det også er pekt på her. Som et resultat av dette, vil det oppstå 3. EUs politikk om informasjonssamfunnet er for nye og komplekse industristrukturer som krysser teknologistyrt. Dette kommer til uttrykk i at grensene mellom ulike reguleringsregimer. EUs investeringer i forsking og utvikling går til KPMGs beskrivelse er i samsvar med den som blir områder hvor det er lite kommersielt vekstpo- gitt i de fleste nordiske rapporter på området. tensiale. Konklusjonene firmaet trekker, er imidlertid Aulakes konklusjoner er motsatte av den kritikken ikke nødvendigvis i tråd med nordiske tradisjoner, som ofte rettes mot EUs politikk. I mange sam- ettersom konsulentene går svært langt i å anbefale menhenger oppfattes EU som svært markedsrettet det de kaller en ’light-handed regulation’. Med det og i for stor grad orientert mot industriens interes- refererer KPMG til en strategi der markedet blir ser og vilkår, på bekostning av interesser og behov overlatt de aller fleste styringsoppgaver: i andre sektorer. Aulake legger større vekt på EUs • alle nye tjenester bør fullt ut liberaliseres; relative posisjon i forhold til USA, enn på interne forhold i EU/EØS-statene, der interessene til in- • universelle tjenester bør avgrenses sterkt, og et dustrien og markedet ofte kommer i konflikt med universelt tjenestetilbud bør kun lovfestes der- andre hensyn. som det avdekkes alvorlig svikt i markedets EUs rådgivere: anbefalte prinsipper for framti- evne til å distribuere ressurser og goder; dig regulering • det kan iverksettes kulturpolitiske tiltak, men Rapporten fra KPMG Consulting, Public Policy dette anses unødvendig; Issues Arising from Telecommunications and Audiovisual Convergence som ble nevnt ovenfor, • public service kan være tillatt, men det er uklart har tre hoveddeler. Den første er en beskrivelse av hva public service-selskapenes oppgave skal status innenfor områdene som konvergerer med være; vekt på problemene den europeiske industrien står • pluralisme kan best sikres ved konkurransere- overfor i forhold til sine konkurrenter. KPMG kon- gulering, fordi dette vil åpne for fri konkur- kluderer med at Europa stagnerer i forhold til USA ranse og full ytringsfrihet; og Sørøst-Asia, og at dette kan tilskrives både ’den manglende regulatoriske visjonen’ og egenskaper • opphavsretten er nøkkelen til å verdiøkningen ved de europeiske markedene (små, språklig og på tjenester, og på dette området bør det arbeides

13 mer med både det juridiske rammeverket og de mentasjonsrekken, blir det tydeleg at reguleringer tekniske løsningene. (KPMG 1996: kap. 16-17) av eierskap, konsesjonsbetingelser, konkurranse- forholdene på hjemmemarkedene og liknende, kan Rapporten fra KPMG ble overlevert EU-Kommi- være like vesentlig for utøving av kulturpolitikk sjonen i september 1996, og det er grunn til å tro at som reguleringer av vilkårene for produksjon av anbefalingene er viktige premisser for utviklingen programinnhold. Dette er forhold som generell av nye regler på europeisk nivå. Det denne rappor- konkurranseregulering normalt ikke fanger opp. ten er svakest på, er imidlertid behandlingen av kulturpolitiske spørsmål knyttet til konvergensen. KPMG forutsetter at markedet utvikler seg i en ret- Konvergensens konsekvenser ning med overflod på kanaler og tilbud, og at de Et argument som ofte blir gjentatt i debatten om ny fleste behov derfor vil kunne tilfredsstilles innen- teknologiutvikling og internasjonalisering, er at for markedets logikk. Rapporten sier for eksempel ærm er de teknisk ’beste’ produkter og hva som om kringkasting: blir kommersielle suksesser. Det finnes en lang Det kan argumenteres for at nasjonal kringkas- rekke historiske eksempler på forutsigelser om tingslovgivning fullt ut er rettet mot ’kulturelle as- spredning av teknologi som har slått feil. En av de pekter’ eller identitet, og derfor ikke burde bli be- mest kjente er ”videotex”-, eller teledata-teknolo- rørt av andre deler av Romatraktaten. Dette er etter gien som ble lansert på 1980-tallet, og som i for- vår mening et ugyldig argument. Referansen til kant var spådd stor utbredelse. Til tross for at kulturell identitet kan anvendes på visse bestem- denne teknologien var overlegen de fleste andre melser som berører programinnholdet i kring- systemer for elektronisk datainnhenting, finnes det kastingsselskapene, fordi dette forholder seg di- bare ett eksempel på at videotex ble en populær rekte til kulturen. Slike argumenter bør imidlertid tjeneste. Dette skjedde aen for politisk styring av ikke brukes for å hindre harmoniseringen på euro- medie- og kommunikasjonspolitikken er over. peisk nivå av relevant lovgivning som berører an- Dette utsagnet henspiller på de trender som ble be- dre aspekter av den tradisjonelle radio og fjern- skrevet ovenfor, altså det faktum at teknologisk synslovgivningen, inkludert spørsmål som konse- endring, liberalisering av markeder og regional- sjonsbestemmelser, avgrensing av næringsvirk- isering av politisk autoritet har svekket mange av somhet eller retten til å benytte ulike distribusjons- de tidligere styringsinstrumentene uten at nye er metoder (KPMG 1996: 156, min oversettelse). kommet til. På dette punktet argumenterer KPMG for vidt- Det er likevel en feilslutning å hevde at disse rekkende endringer i styringen av public service- drivkreftene skaper en situasjon som ikke kan sty- selskapene, med begrunnelsen at det kun er deler res, ettersom denne påstanden inneholder en til- av programvirksomheten som bør beskyttes av slutning til et politisk standpunkt om lassez-faire, henvisningen til kultur og identitet. Det mangler en eller for å si det med andre ord, en beslutning om å refleksjon over sammenhengen mellom organise- overlate styringen fullstendig til markedet. Et mer ringen og reguleringen av de nasjonale institusjo- holdbart argument er at den nye situasjonen krever nene, og den kulturpolitiske betydning de har. De andre styringsmidler enn de som har vært aksep- nasjonale radio- og fjernsynsstrukturene er, på terte eller kjente i den nordiske konteksten. Selv godt og vondt, resultater av den kulturen de er en om forutsetningene for styring utvilsomt er endret, del av, på samme måten som public service-for- er det også på det rene at behovet for politisk sty- pliktelsene har ulike nyanser og ulike utforming ring fremdeles er tilstede. Dette behovet kommer fra land til land. klarest til uttrykk i at det fra alle de nordiske land Det er derfor flere som har argumentert for at kommer rapporter der det legges stor vekt på at public service-institusjonene er sentrale strukturer språk, kultur og identitet er verdier som er under for å kunne opprettholde programproduksjon på press fra utviklingen internasjonalt. Også andre ulike majoritets- og minoritetsspråk, og for å har uttrykt at positive tiltak er nødvendige for å skape kreative og nyskapende produksjonsmiljøer sørge for at de små språkene fortsatt blir levedyk- som kan utvikle mer ’risikopregede’ ideer for tige. Spørsmålet som reiser seg er selvsagt hva fjernsynsprogrammer (Søndergaard 1995). Et av slags muligheter og alternativer nasjonale styres- trekkene ved NRK på 1990-tallet er for eksempel makter har i et felt som er preget av raske endrin- at institusjonen har gitt frie tøyler til nye ger, sterk internasjonalisering, og som ligger i produksjonsteam som har skapt nye fjernsynspro- skjæringspunktet mellom ulike regulatoriske regi- grammer og -formater. Forfølger vi denne argu- mer.

14 Grensedragning mellom ses. Det har som konsekvens at de politiske val- kringkasting og nye tjenester gene som foretas nå, kan derfor stå i fare for å få kort levetid. Et av spørsmålene jeg har drøftet. er om det er mu- lig å trekke grenser mellom kringkasting og nye tjenester. Det finnes flere svar på spørsmålet, alt Teknologiuavhengighet, etter hvilket tidsperspektiv en legger til grunn for infrastruktur og innhold svaret. Rent teknisk har vi sett at det ikke lenger Det er på det rene at ny lovgivning på dette feltet fins noe prinsipielt skille mellom digitalt overførte bør være teknologiuavhengig, i den forstand at det radio- og fjernsynsprogrammer og kringkastings- vil bli vanskelig å opprettholde teknologiavhen- lignende tjenester overført på andre nettverk. Det gige reguleringer. Dette gjelder på alle felt som be- innebærer at det ikke bør legges til grunn noen røres av konvergensen. Lovgivning som berører in- form teknisk definisjon for å skille mellom ulike frastruktur bør skilles klart fra lovgivning som tjenester, ettersom denne høyst sannsynlig ikke vil gjelder innholds- og programproduksjon, ettersom kunne opprettholdes. Det kan imidlertid være det ikke (lenger) finnes noen sterk begrunnelse for grunnlag for å skille ut bestemte typer tjenester et- at de to aspektene tilhører samme felt. I prinsippet ter innhold, i tråd med det som ser ut til å bli kon- betyr en slik grensedragning at det sannsynligvis sekvensen av den danske lovgivningen: ulike aktø- vil bli lettere å skille kultur- og mediepolitiske rer gis rett til å drive ulike typer tjenester, men pu- hensyn fra hensyn som berører det rent kommuni- blic service-tjenestene forbeholdes bestemte insti- kasjonstekniske, selv om begge felter kan ha sterke tusjoner og gis spesielle vilkår. Det er imidlertid innslag av offentlig styring. På dette området kan usikkert hvor robust den danske løsningen er. det trekkes analogier til andre deler av politikken der det skilles mellom infrastruktur og tjenestetil- Tidsperspektivet: markedsutvikling bud. Når det gjelder regulering av infrastrukturen for og spredning av ny teknologi kringkasting, er det, slik det har vært drøftet oven- Bruker vi et litt annet perspektiv, ser det ut til usik- for, spørsmålet om konsesjonsbestemmelsene kan kerheten og kostnadene knyttet til digitalisering av og/eller bør opprettholdes, som er mest aktuelt. På kringkastingsnettene, vil opprettholde skillet mel- sikt er det mye som tyder på at dette ikke vil la seg lom tradisjonell kringkasting og nye medier i en gjøre, men regnskapene for de kommersielle pu- del år framover. Satsingen på satellittdistribusjon blic service-kringkasterne viser at konsesjonen på av fjernsyn blant de store medieaktørene, samt det det jordbundne nettet fremdeles (i 1997) er et pri- faktum at det er stor forskjell i den sosiale anven- vilegium med relativt stor markedsverdi i Norden. delsen av ulike teknologier, peker i denne retnin- gen. På dette området er det behov for ytterligere kartlegging av strategiene til både tradisjonelle pu- Tjenester: konkurranseregulering blic service-selskaper og kommersielle aktører. Vi eller medieregulering? har for lite kunnskap om hvordan konkurransen og Det fins ulike alternativer for framtidig styring, alt den økende koordineringen mellom allmennkring- etter hvilke mål styringen har. La oss her anta at kastere og kommersielle kanaler utvikler seg. målet er tosidig: på den ene siden skape gode vil- kår for utvikling av IT- og programindustrien og på den andre sikre at befolkningene i de nordiske lan- Alternative modeller for regulering dene får tilbud på sine egne språk og preget av Konvergensen har som beskrevet ovenfor, en rekke egen kultur. Det første spørsmålet som da må be- ulike konsekvenser, og den bryter ned skiller mel- svares er med hvilke virkemidler disse målene best lom nettverk, tjenester og markeder, og dermed kan nås. Et viktig aspekt er forholdet mellom skillene mellom ulike regulatoriske regimer. I det medielovgivningen og konkurranselovgivningen, følgende drøftes et sett av problemstillinger som som for eksempel i hvilken grad nye tjenester bør reiser seg i kjølvannet av denne utviklingen, og reguleres av nye mediepolitiske reguleringer eller som det i dag er vanskelig å finne klare svar på. overlates til konkurranselovgivningen. Det er imidlertid viktig at mange av disse proble- Vi kan skille ut to hovedsyn: det ene represente- mene skyldes at vi bare ser starten på en periode res av rapporten fra KPMG Consulting, som argu- hvor det ventes store endringer i kommunikasjons- menterer for at konkurranselovgivningen bør være og produksjonsmønstrene. De fleste av disse end- det rådende prinsippet for regulering av nye tjenes- ringene vil av naturlige årsaker ikke kunne forut- ter. Begrunnelsen er at dette vil gi den europeiske

15 informasjonsteknologiske og audiovisuelle indus- tilbudet av kanaler og programmer, og det kan ven- trien best mulig rammevilkår, samtidig som for- tes at lisensen kommer under ytterligere press. brukerne vil kunne velge fritt blant alle typer tje- Innebygd i dagens strategier, ligger det imidler- nester. Bare i tilfeller der det er åpenbart at marke- tid en klar vekt på styring ved hjelp av det offent- det ikke fungerer, bør det være spesifikke regule- lige eierskapet til lisensfinansierte nordiske all- ringer. KPMG argumenterer videre for at dagens mennkringkasterne. Selv om public service-tilbu- reguleringer er en direkte hindring for at denne det i flere av de nordiske landene er blitt utvidet sektoren utvikler seg optimalt (KPMG 1996). med privateide radio- og fjernsynsstasjoner, er det Det andre synet inneholder en grunnleggende ikke kommet noen forslag til å privatisere all- skepsis til at markedet skaper ønskede kulturpoli- mennkringkasterne. SR har fått ny eierstruktur, tiske løsninger, og dette uttrykkes som regel i be- men er fremdeles en offentlig stiftelse. Den for- kymring for kultur og språk. Dette er i tråd med men for styring som ligger i eierskap er nokså vag, tradisjonelle nordiske posisjoner, der ulike blan- ettersom institusjonene er redaksjonelt, i tillegg til dingsforhold mellom statlig intervensjon og mar- at de i økende grad er blitt økonomisk, fristilte. kedsstyring har vært det vanlige. Det er imidlertid Dersom vi imidlertid går ut fra at hensikten med ingen tvil om at også de nordiske landene har fått mediepolitisk styring er å ta vare på og videre- sterkere innslag av markedsstyring, og at dette gjør utvikle public service-institusjonene som fristilte seg sterkt gjeldende i de sektorene vi her behand- produksjonsmiljøer med mulighet til kreativitet og ler. nyskaping, slik vi altså ser enkelte tendenser til, De nordiske landene følger nå en strategi der blir det offentlige eierskapet en garanti for at det nasjonal programproduksjon ivaretas av flere ulike finnes enkelte motstykker til de kommersielle institusjoner: de lisensfinansierte allmennkring- produksjonsselskapene. kasterne, de nye helt eller delvis kommersielt fi- Et alternativ som også drøftes av Brandrud, er å nansierte public service-kanalene, og uavhengige trekke et skarpere skille mellom de kommersielt produsentselskaper som opererer helt eller delvis finansierte og de lisensfinansierte selskapene når på markedets vilkår. Det finnes også en rekke blan- det gjelder programproduksjon. Brandrud nevner dingsformer. Hittil (mai 1997) har de nordiske re- det kanadiske public service-selskapet som eksem- gjeringene valgt ulike varianter av markedstilpas- pel på en kanal som spesialiserer seg på å bli nisje- ning for løsning for det økende presset som både kanal og ha som oppgave bare å tilby programmer de nye og gamle allmennkringkasterne opplever. som markedet ikke tilbyr. Fordelen med en slik For de lisensfinansierte selskapene har dette strategi er at den er lett å forsvare overfor de kom- innebåret større økonomisk og potensiell fristilling mersielle aktørene, ettersom det ikke kan stilles fra staten, og bedre muligheter for ta inn inntekter spørsmål ved bruken av lisenspengene. Problemet fra sponsorer (i hovedsak til produksjon og overfø- med denne strategien er at det vil bety tapt opp- ring av sportsarrangementer) og økt salg av pro- slutning blant seere og lyttere, og dermed tapt legi- dukter og tjenester, som for eksempel utnytting av timitet for lisensfinansieringen. Dette er en strategi arkivene. NRK fikk også stor gevinst av salget av som de lisensfinansierte selskapene i Norden har sitt sendenett til selskapet Norkring, noe som inne- avvist, og som til nå heller ikke har hatt oppslut- bærer en sterkere rendyrking av programprodu- ning på politisk hold. sentrollen. Denne strategien innebærer at selskape- EUs valg av virkemidler og politisk linje er ne fortsetter å produsere og sende et bredt spekter selvsagt av avgjørende betydning for de nordiske av programmer rettet mot alle grupper i befolknin- landene, men det er som nevnt ikke gitt hva som til gen. Dette ser ut til å være en av flere internasjo- enhver tid blir utfallet av konfliktene på det euro- nale tendenser. peiske nivået. Det reviderte TV-direktivet trekker for eksempel delvis i motsatt retning av prosessene mot full liberalisering, og slike konflikter kan bli Tilpassing eller spesialisering? vanlige framover. Uansett legges mange av ram- Problemet med tilpassingsstrategien er at det kan mevilkårene for den nasjonale mediepolitikken i bli liten forskjell på kommersielle kanaler og pu- EU. Samtidig er de nordiske landene relativt godt blic service-kanaler. Dette kan skape problemer for rustet til å møte disse utfordringene: landene har selskapenes legitimitet både i befolkningen og hos kulturelle og økonomiske fordeler som kan utnyt- politiske myndigheter, og gjøre det vanskelig å tes i tilpasningen til de internasjonale omgivel- opprettholde lisensfinansieringen. Det gjør også sene. Blant disse fordelene finner vi den sterke po- disse selskapene utsatte for kritikk fra konkurren- sisjonen til public service-institusjonene både tene om konkurransevridning og kryssubsidiering. blant publikum og i det politiske miljøet, og det På litt sikt vil denne kritikken øke med økningen i faktum at landene har egne språk.

16 Selv om språket gjør at fjernsynsproduksjon seg til kjennskap til publikums valg av program- blir dyrt, er det faktum at seere foretrekker pro- mer innenfor et relativt avgrenset univers av til- gram på egne språk, også en fordel for program- gjengelige tilbud. De endringene som kan komme produsenter som opererer innenfor et gitt språk- ved en eksplosjonsartet vekst i antallet tilgjenge- område, og en ressurs som kan utnyttes. Også på lige kanaler, er usikre. dette området begrenser imidlertid vår kunnskap

Referanser Europeification of telecommunications policy’, in Andersen, Svein S. & Kjell A. Eliassen (eds.) Making Aulake, Kimmo (1997) A Study on the ’Second Phase’ of Policy in Europe: The Europeification of National the Community Information Society Policy, Report Policy-Making, London: Sage. submitted to Nordisk Ministerråd, 5. mars 1997. Kommissionen for de europæiske fællesskaber (1984) Bangemann, Martin m.fl. (1994) Europe and the Global Fjernsyn uden grenser. Grønbog om etableringen af Information Society. Recommendations to the Euro- det fælles marked for radiospredning, specielt ved pean Council, Brussels. satellit- og kabelfremføring. KOM(84) 300 endelig Bing, Jon (1997) Straffe- og erstatningsmessige spørsmål udg., Brussel. ved grenseoverskridende sendinger i fjernsyn og KPMG Consulting (1996) Public Policy Issues Arising nettverk, Institutt for rettsinformatikk, Universitetet i from Telecommunications and Audiovisual Conver- Oslo. gence. Report for the European Commission. Brandrud, Rolf (1997) Public service selskapenes stilling i Nora, Simon & Alain Minc, 1980: The Computerization of den digitale framtid, København: Nordisk minister- Society, A Report to the President of France, Cam- råd, Nord 1997: 3 bridge Mass.: The MIT Press. Comerford, Mark og Torbjörn Lindskog (1996) Elektro- NOU 1983: 32 Telematikk. Teleutvalgets utredning II. nisk publicering. En lägesrapport om hotbilder och Oslo: Samferdselsdepartementet. möjligheter, Upublisert arbetsrapport, Stockholms Schlesinger, Philip (1996) ’Fra kulturelt forsvar til politisk universitet, JMK. kultur? Den europeiske unionen og mediepolitikken’ Clinton, William J. & Albert Gore, Jr, (1993a) Technolo- Norsk medietidsskrift, nr. 2/96: 7-31. gies for America's Economic Growth: A New Direc- Skogerbø, Eli (1994) Regimeendring i internasjonal tion to Build Economic Strength, Washington D.C.: telepolitikk: Informasjonsnett som regulatoriske im- White House. perativ, Kjeller: Televerkets forskningsinstitut, TF- Clinton, William J. & Albert Gore, Jr, (1993b) National In- Notat 50/94. formation Infrastructure: Agenda for Action, Wash- Skogerbø, Eli (1996a) ’External Constraints and National ington D.C.: White House. Resources: Reflections on the Europeanisation of Commission of the European Communities (1987) To- Communication Policy’, Nordicom Review nr. 1/96: wards a Dynamic European Economy. Green Paper 69-80. on the development of the Common market for tele- Skogerbø, Eli (1996b) ’IT-planar – tilpassing eller strate- communications services and equipment. Bruxelles: gisk posisjonering’ Norsk medietidsskrift, nr. 2/96: Communication from the Commission. 33-57. Commission of the European Communities (1993) SOU 1997: 49 Grunnlagsskydd för nya medier, Betän- Growth, Competitiveness, Employment. The Challen- kande av Mediekommittén. ges and Ways Forward into the 21st Century. White Storsul, Tanja (1997) Liberalisering og likhet. En analyse Paper, Brussels. av den telepolitiske debatten i Norge og Danmark og Commission of the European Communities (1996) Europe spenningsforholdet mellom liberalisering og univer- at the Forefront of the Global Information Society: selle tjenester. Universitetet i Oslo, Institutt for Stats- Rolling Action Plan, COM(96) 607 final. vetenskap. Commission of the European Communities (1996) Pro- Søndergaard, Henrik (1995) Public service i dansk posal for a Council Decision adopting a multiannual fjernsyn – begreber, status og scenarie. København: Community Programme to stimulate the establish- Statsministeriet, Medieudvalget. ment of the Information Society in Europe, COM(96) Søndergård, Henrik (1997) ’Udvikling eller afvikling? De 592 Final. nordiske public service-mediers aktuelle situa- Commission of the European Communities (1997) Status sjon’Nordisk medie nyt, nr. 1/97:14-15. report on European Union Telecommunications Po- Van Cuilenberg, Jan og Paul Slaa (1993) ’From media po- licy. Update: 10 February 1997. licy towards a national communications policy: Dang-Nguyen, Godefroy, Volker Schneider & Raymund Broadening the scope’, European Journal of Com- Werle (1993) ’Networks in European policy-making: munication, vol. 8, no. 2: 149-176.

17

Cultural “Co-Motion” and Global Communication

JAMES LULL*

How can people find their way in a world where the church, the state, and later, the market. The the very nature of culture is being transformed into media and culture industries grew up depending on a dynamic panorama of images and dreams, fant the power of symbols to make money for them. asies and illusions, journeys and retreats? This work The high-tech environment of today even acceler- briefly examines how symbolic resources are used ates the institutionalization of symbolic power. For to construct modern lifestyles and exercise influ- instance, we now see a growing tendency of high ence over the self and others throughout the global technology companies to develop working agree- cultural archipelago. Special attention will be paid ments with content providers, Internet servers, and to the case of Sweden and the Nordic region. news organizations. The American commercial Although institutional forces representing reli- television network NBC has become an informa- gious, political, economic, and military power tion provider for the Microsoft Network. Microsoft continue to have great influence, the importance of also has been locked in a legal battle with the U.S. symbolic power (the ability to use symbolic forms federal government over the practice of forcibly to intervene in and influence the course of actions linking its Internet browser with sale of its operat- and events: Thompson 1995) and cultural power ing systems. The San José Mercury News, the dis- (specific, contextualized uses of symbols to con- tinguished newspaper from my hometown, has de- struct cognitive coherence, social influence, and veloped a financial relationship with the huge personal and collective identities: Lull 1995) Internet access enterprise America Online, and so should be stressed in the analysis. To conceptual- on. An ability to profit and to influence others by ize power in terms of symbols and cultural activity using symbolic forms obviously accrues to institu- places much more emphasis on emotions and feel- tional authors of those forms. ings, human expression, and communication. Such exercises in symbolic power, however, re- Symbolic and cultural power ought be understood quire willing compliance on the part of the consu- in ways that differ from traditional forms of power, mers of symbols – the interpreter-users whose in- which tend to be organized at levels that are much tentions and decisions can be controlled by others more distant and abstract. Symbolic forms and cul- only in the rarest of circumstances (torture or coer- tural activities are relatively open, diverse, and cion). Contrary to any theory of mass manipula- personally accessible. The global symbolic envir- tion, the media and culture industries also provide onment presents many rich opportunities for the their audiences with potent symbolic resources exercise of cultural power at the same time the na- that conflict sharply with the ideological and cul- ture of culture and the terms of power are chang- tural biases of other powerful social institutions. ing. The de facto impeachment of Brazilian president Let us not fall into any postmodernist trap that Fernando Collor de Melo in 1992 and the recent obscures the sources of real social influence. With- loss of power by the ruling political party (Partido out doubt symbolic power itself historically has Revolucionario Democratico: PRI) in Mexico are been institutionalized in Western civilization – by two particularly strong examples from Latin America, where I have been living most of this Department of Communication Studies, San José past year. The fall of communist regimes all over State University, San José, California 95192 USA the world, as well as the uprising of students and

19 workers in China at the end of last decade are other The superculture should be thought of mainly striking examples of how symbolic and cultural as a discourse, particularly in the current era of power can work against entrenched, institutional technology, information, and communication. The interests of the state (Lull 1991,1995). Huge scan- ideology and rhetoric of nationalism – which re- dals in the media – such as the recent revelations mains a powerful axis of macrosocial organization of sexual harrassment in the U.S. military, racism – is perhaps the best example of supercultural dis- among high-level executives at Texaco oil com- course. There are clear prescriptions for ideal, pany, the infidelities of members of the British consensual thoughts and actions in the supercul- monarchy – also reveal how institutions are vulner- ture, resembling a “dominant ideology” with its able to symbolic power (Lull & Hinerman 1997). implicit hegemonic effect (Thompson 1990; Lull Beyond this, the global explosion of new symbolic 1995). The superculture should produce cognitive forms and increased access to personal commun- stability for individual persons and “cultural well- ications technology empower many persons and being” for societies (Hannerz 1992), while imply- institutions that lack or have no interest in broad ing a profound personal responsibility to be as- religious, political, economic, or military influ- sumed by everyone. In the Swedish context, the ence. The profound diversification of symbolic superculture is embodied by the discourse of the forms and growing number and variety of occa- “welfare state,” whose formal integration into gov- sions for exercises of cultural power is one inevit- ernment policy can be traced to the late 1930s. able consequence of globalization, a process that Supercultures are usually organized under federal strongly interferes with the hegemony of political, authority, as they have been in the Nordic Coun- economic, and cultural influence. tries, but also in places like Mexico, and in a much more radical way, in Cuba or the People’s Repub- lic of China. Superculture and Civilization The superculture constructs social coherence In a recent domestic speech, President Bill Clinton and continuity. It need not reflect the true charac- beseeched his American audience to believe that: ter of a social formation with any degree of preci- “The differences among us must be respected, but sion. For example, in practice the socialist con- the shared values are more important.” Such a tours of the Nordic region welfare states exist in seemingly simple plea implies several crucial deep and dynamic relation to global market forces. points in contemporary cultural analysis. First, With its rampant promotion of individualism, in- Clinton recognized publicly that national ideology strumentalism, and materialism, the market gener- and culture cannot be taken be granted. They are ates alluring material and symbolic resources diverse and tentative constructions. Second, he which continually challenge the spirit of state-or- asked Americans to conform to the values and life- ganized supercultures, particularly those which style prescriptions for the American superculture. privilege strong social welfare policies. The actual According to Clinton, if people accept and adhere dominant cultures of the Nordic region thus are to the principles of the American superculture – fluidly positioned somewhere between the social the nation’s “shared values” – then the society can guarantees of the welfare state and the counterbal- remain stable and prosper. ancing, often harsh realities of the competitive Social conformity to the superculture implies a marketplace. As an ideological and cultural con- crucial link between society and the individual. No cept, however, the egalitarian principle of the wel- doubt humans need to feel ontologically secure fare state continues to serve as the stabilizing dis- (Giddens 1991). Culture and identity help provide cursive foundation for Nordic cultural identity and this stability by linking the emotional-behavioral politics, and as a vital check against the aggressive orientations of individual persons to the organized tendencies of global capitalism.1 values and activities of the groups to which those Apart from other personal and social identities persons belong – their human reference points, and activities, people persistently refer to them- persons with whom they live and routinely selves and explain themselves to others in terms of communicate. Because inhabitants of particular one overarching framework that is believed to ap- geographical locations tend to speak the same lan- ply fundamentally to everyone within a particular guage and share cultural values, the superculture historical-geographical-cultural location and tradi- can often be productively understood as national. tion. Superculture discourses organize this com- The nation, of course, can be secular or religious, mon consciousness. All experiences are under- though it never functions in such discrete, cat- stood in multiple ways in relation to the supercul- egorical terms. ture. The superculture is a cultural narrative, a

20 mythical story people tell themselves that in- boundary fences, the types of which do not exist scribes, reinscribes, and reinforces the idealized between adjacent gardeners of the same civiliza- system of values. Some of the superculture’s core tion.3 tenets are codified as laws or prescribed and en- Conditions and practices in the multicultural forced by other rule-governing structures. Flags, garden are but one example of how civilizational anthems, Olympic teams, national holidays and differences take form in shared social space. Con- other rituals highlight and certify the superculture. temporary communications technology has created Superculture narratives are further reinforced, shared social space on a global scale. Conse- amplified, extended, and modified through the cul- quently, civilizational and supercultural clashes ture industries and communications technology. are more common than ever before. The Nordic re- Specific media genres give particular platforms for gion can be cited as a good example of the trend. the circulation and legitimization of various super- In the Swedish superculture, for example, “collect- cultures. Supercultures as discursive cultural affir- ivist values such as equality, solidarity, and coop- mations fit well with mass media because they eration are officially sanctioned, whereas individu- have a reductionist and stereotypical character, alistic concepts such as freedom, independence, even at the international level, and result in a glo- and personal success have a more oppositional fla- bal integration of cultural forms, each represented vor,” according to ethnologist Billy Ehn (1990: as a kind of cultural common denominator. 49). Any one superculture is also linked to other The ever-increasing influx of “oppositional” supercultures to form what Samuel P. Huntington culture, especially that exported by the United Sta- (1996) calls civilizations. These supercultural tes, brings with it a “dog-eat-dog mentality, cheat- groupings coincide according to different criteria: ing, and ruthlessness...any sense of responsibility the history of colonial expansionism (Western for public values and the community is more or civilization, Latin America), geography (Africa, less non-existent” (Ehn 1990: 54). Such tendencies Japan) and religion (Islam, Sinic, Hindu, Ortho- of the American superculture have provoked con- dox, and Buddhism). The cultural imagination is siderable discomfort. provoked in unique and forceful ways inside the The cultural packaging for such disruptive mes- various civilizations. For example, when the sages, however, can obviously be quite seductive. people of Sweden or any other Nordic country Entertainment fare – movies, TV shows, popular watch American television they can realistically music, best-selling novels, computer game soft- imagine themselves in a North American cultural ware, and so on – is the second most lucrative ex- context because they are part of the same civiliza- port in the American economy. It has achieved tion; in fact some centuries ago Nordic immigrants such a lofty status in part because many people in to the United States helped build what is now the places like Sweden, Norway, Denmark, and Fin- United States of America. Brazilian, Venezuelan, land – not to mention many other locales far more and Mexican soap operas play well in Italy. Inhab- culturally distant – eagerly consume these cultural itants of China are more likely to be influenced by products, despite the challenges such materials the supercultural images of a civilization with present to superculture structures. Each new form which they have an affinity, Japan for example, of communications technology – radio, television, than with other more culturally distant sources of cable, satellite, Internet – further intensifies the images, such as Europe or the United States.2 transcultural effect by making cultural supervision Civilizational liasons in Sweden can be found by government or any other central source more even in the cultural clustering of community gar- difficult. den plots. Barbro Klein (1990) observed that gar- dens in these shared public spaces made by Swedes, Finns, Middle Easterners, and Chinese Culture under Hyperconstruction differ by content and organization, and that “ethnic The global explosion of symbolic forms makes neighborhood clusters” and “outright segregation” patterns of thought and behavior more fragmented exist on the multiethnic grounds. Any outward and generative than unified and limiting, and the signs of sharing or joint purpose as “gardeners” role of individual persons in shaping cultural styles can be found “only inside the ethnic groups more original and creative than ever before. or...ethnic coalitions such as the North European That is not to say that symbolic resources are one” (Klein 1990: 20). The ethnic groups not only available to everyone under the same conditions of grow different things in different ways, they de- opportunity for consumption, interpretation, and marcate their space in the garden by putting up use. Symbolic forms are always being arranged in

21 front of consumers by sponsors of one type or an- In a globalized, multimediated environment, other. The interpretations and uses of such forms, cultural membership and competence reside more however, are by no means limited to responses in how people construct and socially apply frag- suggested by their originators. People creatively ments representing viewpoints and lifestyles. The and intelligently use such representations in ways interpretation, synthesis, and use of technologi- that benefit them. Moreover, what is happening to- cally-mediated and unmediated symbolic forms is day is an “ungluing” of culture and identity, and fundamental to contemporary cultural work. We culture from class, across a range of cultural ac- can consider “culture,” therefore, as clusters, grids, tivities. The result may not be cultural democracy, or networks of relevance that serve as instruments but the overall trend certainly does provide a much of self-understanding, growth, social influence, greater range of options and increased flexibility. and pleasure. Cultural “coherence” from this per- Culture as any kind of “system of frames of per- spective reflects more than any functional satisfac- ception” (Agar 1994: 138), therefore, must be un- tions or imagined solidarity that groups produce derstood as a fundamentally open system. for themselves. We live in worlds of diverse and dynamic “cul- The challenge for people today is to negotiate tural fronts” (González 1994) – of borders, cir- and combine old and new cultural territories in or- cuits, ecologies, matrices, appearances, lands, per- der to synthesize particular dynamic combinations mutations, searches, positions, and synergies – all to satisfy their needs and preferences. This is more discursive in nature. Interpreting the surroundings complex for people who themselves are moving – constructing cultural experiences, images, and about. Never in the history of the world have we lifestyles – ranges from radical immersion in ex- seen such an intense flow of persons from one otic, unfamiliar terrain to the apparent security of place to another. Such cultural complexity is of cultural territory more well known and stable, such course influenced by socioeconomic circumstan- as that offered by religion, nation, and family. ces which make cultural resources differentially While these institutions too are changing, their accessible (culture “on demand” for middle class movements go in different ways and rhythms than Westerners, for instance), or by necessity, as in the the symbolic cultural forms mobilized by commun- case of ethnic groups who immigrate in search of ications media. freedom, safety, or economic hope. The mixture of Distinctions must also be made between the symbolic representations of culture (media and superculture and everyday cultural activities – par- popular culture especially) and lived environments ticular modes of thought and ways of living that and practices (food, religion, and language, for ex- people practice, at times in conflict with, at other ample) are further influenced by “cultural reflexiv- times profoundly integrated with, the superculture. ity” (the production of deterritorialized cultural But on the eve of the twenty-first century we ought motifs in new physical locations) and by the rein- not to think of cultural life in terms of homologies troduction of new cultural syntheses back into or differences between supercultures or civiliza- “original” locations (for example, Taiwanese Chi- tions, or between supercultures and lived cultures nese culture re-entering the People’s Republic, or in any one geographical space. With few excep- Mexican-American culture exported to Mexico). tions, relatively unified, homogenous cultures have Such complex cultural activity can be extremely been replaced gradually by cultural hybrids stressful, as the late Mexican-American artist and (García Canclini 1989) and mixtures (Martín-Bar- author José Antonio Burciaga said about Chicanis- bero 1987). People engage in multiple cultural mo (first generation Mexican-Americans born in activities influenced by their social roles, social the United States): opportunities, and personal preferences. Further- Our bilingual, bicultural, binational experien- more, cultural activity has become more and more ce is a form of schizophrenia, rich and poor, a constant production of fleeting personal pleas- sun and shadow, between realism and surrea- ures and social interactions. We observe a dramatic lism. To live on the border is to live in the cen- increase in the privatization and hedonization of ter; to be at the entrance and the exit; to inhabit cultural production. Discussions of such complex two worlds, two cultures, and to accept both cultural processes have become one of the main (Burciaga 1993: 66). themes of social science, especially in the past de- cade (see, for example, García Canclini 1989, Not necessarily with the same stresses, everyone 1995; Appadurai 1996; Hannerz 1992, 1996; lives on the border these days. The effect is not Featherstone 1990, 1995). completely negative. Circumstances such as those

22 described by Burciaga stimulate inspiring cultural For example, the revolutionary Zapatistas of inventions. They generate pathways not only for Mexico’s southern states depend greatly on high survival, but for transcendance. The creative use of communications technology, including a website symbolic forms and cultural activities such as mu- managed by their North American sympathizers, to sic, workstyles, language, spirituality, and dance accomplish their political and cultural objectives. become essential resources in cultural work. The The “indigenous” Maoris of New Zealand have general argument here, then, is that culture is a found a strong avenue for the expression of cul- multidimensional concept that implies a trans- tural and political identity through North Ameri- formative assortment of ideas and styles. Contem- can rap music, and hip-hop culture generally, porary cultural activities and formations thus pro- whose African roots and character resonate well duce, and are produced by, a steamy stew of ever- with the Maoris – dark-skin, marginalized, trop- changing possible worlds. ical.4 Vietnamese in Sweden depend on Vietnam- ese music videos made in Paris to help construct their cultural dreams in the unfamiliar terrain of Identity and Community Scandinavia. If people use multiple cultural resources for vari- Despite all the confusions and contradictions, ous purposes in their complex personal and people all over the world continue to refashion collective actitivies, then to some degree they si- their multiple, hierarchical, and dynamic cultural multaneously form multiple cultural identities. identities to understand things and feel stable, to Identity formation – just like cultural representa- create a sense of wellbeing in the present and hope tion – develops under structured conditions, but is for the future. A true skill of contemporary life is not limited to them. Identity is a particularly inclu- to construct cultural composites in order to form sive, even vague, idea. Race, gender, nation, age, personal and group identities, even if such con- social class, political affiliation or philosophy, structions are more fragile than ever before. This sexual orientation, profession/vocation, religion, work is largely composed of naming, defining, de- and living space are among the diverse streams ciding, negotiating, and reflecting on the diverse that contribute to identity. Furthermore, strong in- symbolic environment. As we have seen, all of this terrelationships take shape between and among points to the invention of a lively assortment of these factors. For example, one cannot have a non- cultural spheres that are not only in flux them- gendered racial identity. Nation and culture medi- selves, but interact in complex yet specifiable ate race – an African-American is likely to be very ways. I want to emphasize that cultural spheres – different from an African-Brazilian. One’s gender different from the “public sphere” of politics and identity is closely related to sexual orientation. economics – and identities based on the cultural Professional identity is influenced by age and by spheres are influenced as much by emotion and gender, and so on. Given that individual aspects of feeling as by rationality. For example, the expres- identity are mediated by other aspects in complex sion “Brazilian happiness” (alegria Brasilera) re- and fragmented ways, people understandably ask: fers explicitly to the emotional/cultural orientation “Who am I? Who are we?” of people who live in the huge South American The answers to such questions in a world of in- country. Many of these persons are objectively tense cultural mobility are much more difficult to poor, but find real happiness in the belief that they answer with certainty than ever before. Cultural are “blessed” to live in such a beautiful place.5 identities also relate to questions such as, “who are Wang Yi points out in her work about the cultural we not,” and in a world driven by goods and ser- development of the People’s Republic of China vices, “what can we produce?” and “what can we that “feelings and passions,” which had been ig- buy?” In the case of the indigenous peoples of nored in official Chinese ideology, have been in- Chiapas, Mexico, or of the Australian aboriginals, cluded recently – mainly through mass media – by or the Maoris of New Zealand, the crucial question the Communist party to try to maintain its hege- is, “where did we come from and where are we go- mony (Yi 1997). Culture is by no means simply a ing?” Identity, then, is intimately tied up with cul- cold system of values or logical patterns of social tural imagination – the collective memory of practice. peoples, but also the collective future projection. If culture and identity are becoming increas- Such thoughts become very intriguing when ingly complex in the globalized symbolic environ- groups look to the past in order to explain the fu- ment, then “community” is also different today. ture. Their ability to do so is not related solely to Culture and community are profoundly interre- any nostalgic idea of history and orality, however. lated because they each reflect social formations

23 based in shared space and common interests. In a around the world. Sweden is by no means just the world of migrating peoples and symbolic forms on land of blue-eyed blondes any more. The national the move, people occupy unfamiliar spaces and are media system no longer monopolizes audiences exposed to images whose codes they do not neces- the way it once did. sarily interpret according to conventional expecta- These conditions of late modernity-postmoder- tions. But it is also true that persons who are spa- nity raise important questions for peoples all over tially distant can join each other as virtual com- the world. In late modern or postmodern Sweden – munities by interpreting and using mobile sym- the focus of this brief analysis – the welfare state bolic forms in ways that inspire solidarity and is just as much implicated with communications maintain cultural identities already in place. The technology, information, and lifestyle as it is with convenience and relatively reasonable cost of the the economic and political system. Work, respons- most popular varieties of cultural technologies (au- ibility, and leisure have taken on new meanings. dio and video recorders, compact disc players, per- Media forms now regularly enter Sweden via the sonal computers, for instance) helps facilitate re- global market in ways never before possible, and territorialization of cultural representation and ex- information flows out of the country with more perience at the level of the individual consumer efficiency and less control too. I need only men- and the small group. tion the disclosures about the forced sterility po- Communications technology and the vastly ex- licy in place from the 1930s to the 1970s to dem- panded production of symbolic forms today clearly onstrate this point. Such disclosures truly exem- provide new opportunities for the production of plify ”media visibility” and ”global accountabil- symbolic and cultural power. ity” (Thompson 1995). But in somewhat different ways, things are just as much in flux in Mexico, for instance, as they are in Sweden. Indeed, the The Swedish Case technological juggernaut of modern communica- Professor Lennart Weibull has claimed that ”One tions technology rolls into and out of national ter- of the main objectives of Swedish media politics ritories with amazing speed and impact. (has always been) to keep the media system as di- The question arises, is the new global media en- verse as possible” (Weibull 1995: 149). This was vironment a good thing? We must all answer this true, he notes, even when the number of daily question personally, I suppose, but I will say that newspapers in Sweden was declining. Swedish me- there are certain advantages to modern media as a dia were to guarantee access to a range of ideas form of cultural checks and balances on a global through their ”internal diversity.” Now I think Pro- scale. Let’s not overlook the fact, for example, that fessor Weibull is correct when he describes this the sterility program was meant to be an honorable historical feature of the Swedish media system. part of the Swedish superculture of the time. The But what Sweden and the rest of the world face to- same can be said for all the Nordic countries. We day is a diversity that is far more robust and free- ought not to romanticize times past unfairly, and form than any single state system or national mar- we must keep in mind that the “good old days” ket can provide. Sweden, thus, has certainly had may seem retrospectively to have been more stable what we might call an inflected internal diversity, a than the times we live in now. But Swedish culture diversity fitting to Swedish superculture traditions like all others has always been changing. Today’s with an emphasis more on politics, democratic conditions only continue the historical trajectory, process, and rationality than on popular culture, albeit more rapidly and perhaps more threaten- emotion, and sensation – the very ingredients that ingly than before. One of the most modern nations (for better or worse) greatly drive the compara- in the world, Sweden is phenomenologically rein- tively open and dynamic media market operating venting itself, a project it has successfully under- today on a global scale. taken many times in the past. If there is a crisis within Swedish media today Cultural invention is a future-oriented endea- it is part of the crisis of the welfare state generally, vor, not a nostalgic one, and it is already well un- and I refer here to the welfare state more as an derway with or without the cooperation of Swedish ideological-cultural system than a political-eco- state or media forces. Cultural changes can no nomic one. All this is happening within the ex- longer be contained by “dominant” institutions, panded environment of the two global ”flows” that programs, or mentalities. In terms of media prac- define the current moment in history – the unprec- tices, which are key to understanding the dynamics edented flow of people and the lightning-fast flow of contemporary cultural change, let me return to of symbolic forms from one place to another the scholarly work of two scholars at Göteborg

24 University – Lennart Weibull and Bo Reimer. thinking, regrouping. This is taking place at both Weibull (1995) has shown how the uses of media the collective level, as represented by the variety by individuals and groups have been changing of social institutions that compose Swedish life, gradually through the years, away from in- and at the level of the family and the individual. At formational uses toward entertainment and diver- the same time there are tendencies to mix and sion. Simultaneously, media forms have been match cultural impulses from at home and abroad, evolving – from the local morning newspapers, to particularly among the youth, to create new cul- metropolitan morning dailies, national tabloids, ra- tural orientations and habits. These engagements dio, Swedish TV, community TV, and now satellite sometimes lead to the formation of new cultural TV. Bo Reimer has tracked these institutional ten- groupings, but they also lead to greater privatiza- dencies in his studies of media reception practices, tion and hedonization. Above all else, today’s ro- lifestyles, and the roles of media more broadly bust cultural scene requires rapid adaptation, within the panorama of everyday life (1994). From which itself is a cultural matter that is not easy for this combined work we can see clearly that much everyone to accept. greater overall diversity has emerged, external and Key to success in an expanded symbolic envir- internal, in media form and content, and con- onment is the ability to synthesize cultural re- sequently a greater diversity in media uses and so- sources – some quite traditional, others imported cial practices. Sweden is experiencing its own ver- and more exotic, some material, others symbolic. sion of global cultural dividing and fragmenting. Nordic media systems are caught in the competit- How do we make sense of all the cultural ive cultural atmosphere trying to figure out what to changes, confusions, and conflicts? What do cur- provide as cultural offerings. Clinging feverishly rent conditions mean for media institutions, for so- to traditions will not suffice. Capitulation to the ciety, and for individuals within the society? The forces of the international, youth-oriented culture global cultural transition affects Sweden and the is likewise not a good long-term investment. Per- rest of the Nordic region as much as, if not more haps it’s time for a new understanding of the than, other parts of the world precisely because of Swedish ”middle way” through an enterprising, the area’s high level of development. vigorous cultural give-and-take. Sweden has been No one can predict the future with certainty, of fragmenting into cultural niches driven by immi- course, but I will conclude with a few observa- gration, tourism, communications technology, and tions. Cultural stresses today only reflect in a globalization during the past decade especially, a somewhat frenzied manner the fundamental and tendency which will not ever go away. But in the productive tension between forces of tradition long run the new Swedes will more and more want (usually associated with personal, social, and cul- to experience the warmth of their own Swedish- tural stability and security), and forces of change ness in the swirl of the cultural winds. A confident (related to human curiosity about the unknown, media system, neither reactionary nor overly progress, and danger). We now witness simultan- trendy, seems the best way to set the sails for the eous cultural developments. There is on the one future. Frankly, by my observations from afar, that hand a kind of cultural pulling back – a retreat, re- is fundamentally what has been happening all along.

Notes authorities, so the groupings reflect not only preferences on the part of the ethnic groups, but 1. This shifting of institutional power and the popular responses to a structured situation established by the imaginary away from the nation-state to the market host culture. on a global scale intrigues but worries many 4. The Maori case is especially interesting. Although observers. It is the focus of Mexican anthropologist the political and cultural struggle of the Maoris is Nestor García Canclini’s recent work (1996), for framed in terms of the rights of “indigenous” per- example. sons against the rights of British settlers of the 17th 2. Japan and China, it should be pointed out, are similar and 18th centuries, the Maoris themselves immi- culturally, but do not belong to the same civilization, grated from Polynesia to the islands now known as according to Huntington (1996). New Zealand sometime between 800-1 000 AD and 3. The garden plots were not randomly distributed in violently eradicated the indigenous tribes that had the first place. Areas were assigned by municipal been living there.

25 5. The best example of how this cultural orientation is Huntington, S. (1996). The Clash of Civilizations and the represented in popular culture may be the music of Remaking of World Order. New York: Simon and Brazilian sambista Jorge Ben. Schuster. Klein, B. (1990). “Plotting boundaries and planting roots: Gardening in a multi-ethnic Swedish town,” in B. References Ehn et al. (eds.), The Organization of Diversity in Sweden. Stockholm: Stockholm University. Agar, M. (1994). Language Shock: The Culture of Conver- Lull, J. (1991). China Turned On: Television, Reform, and sation. New York: William Morrow & Company. Resistance. London: Routledge. Appadurai, A. (1996). Modernity at Large: Cultural Di- Lull, J. (1995). Media, Communication, Culture: A Global mensions of Globalization. Minneapolis: University Approach. Cambridge, U.K.: Polity Press. of Minnesota Press. Lull, J. & Hinerman, S. (eds.) (1997). Media Scandals: Burciaga, J.A. (1993). Drink Cultura: Chicanismo. Santa Morality and Desire in the Popular Culture Market- Barbara, CA: Joshua Odell Editions. place. Cambridge, U.K.: Polity Press. Ehn, B. (1990). “The rhetoric of individualism and col- Martín-Barbero, J. (1987). Desde los Medios a las lectivism in multi-ethnic Sweden,” in B. Ehn et al. Mediaciones. Mexico City: Gustavo Gili. (eds.), The Organization of Diversity in Sweden. Reimer, B. (1994). The Most Common of Practices: On Stockholm: Stockholm University. Mass Media Use in Late Modernity. Stockholm: Featherstone, M. (1990). Global Culture. London: Sage. Almqvist & Wiksell International. Featherstone, M. (1995). Undoing Culture. London: Sage. Thompson, J.B. (1990). Ideology and Modern Culture. García Canclini, N. (1989). Culturas Hibridas. Mexico Cambridge, U.K.: Polity Press. City: Grijalbo. Thompson, J.B. (1995). Social Theory and the Media. García Canclini, N. (1995). Consumidores y Ciudadanos. Cambridge, U.K.: Polity Press. Mexico City: Grijalbo. Weibull, L. (1995). ”Media diversity and choice,” in K.E. Giddens. A. (1991). Modernity and Self Identity. Cam- Gustafsson (ed.), Media Structure and the State. bridge, U.K.: Polity Press. Göteborg: Göteborg University. González, J. (1994). Mas (+) Cultura(s). Mexico City: Na- Yi, W. (1997). From Revolutionary Culture to Popular tional Council for Culture and the Arts. Culture: Chinese Literature and Television 1987- Hannerz, U. (1992). Cultural Complexity. New York: Co- 1991. Unpublished doctoral thesis, Murdoch Univer- lumbia University Press. sity, Australia. Hannerz, U. (1996). Transnational Connections. London: Routledge.

* Keynote Address presented to The Media Academy, World Media Citizen Seminar, Göteborg Univer- sity and Göteborgs-Posten, Göteborg, Sweden, October 13, 1997. I am grateful to Göteborg University and to the Göteborgs-Posten for inviting me to participate in the inaugaration of the Media Academy. I wish to thank Bo Reimer, Lotta Kratz, Jorge González, and Mirja Liikannen for their comments on earlier drafts of this article, and Ing-Marie Persmo for her as- sistance during the inaugaral proceedings in Göteborg.

26 Hvad man ikke ved Dagsorden for forskning i (dansk) mediehistorie

KLAUS BRUHN JENSEN*

’Tilstrækkelig viden’ lering var præmissen for Dansk Mediehistorie: ’Vi samler og skriver det, vi ved’ – og vi supplerer Nordisk medieforskning i 1990erne har bl.a. været med ny viden for at kunne udarbejde den ønskede præget af en række større historiske projekter. De type af værk. Heroverfor står en anden hoved- spænder fra det norske om film og tv (Dahl, tilgang, eksemplificeret i flere af de øvrige nordi- Gripsrud, Iversen, Skretting & Sørenssen, 1996) ske projekter, hvor udgangspunktet har været et og det finske om radio & tv (Endén, 1996), til de sæt af indbyrdes organiserede delprojekter, der i svenske om henholdsvis radio & tv (Hadenius, vidt omfang er blevet finansieret separat, til dels af Weibull & Nordmark, 1992) og presse (Lund- de behandlede medier selv, og som bl.a. skulle til- strøm, 1997), samt det danske om det samlede vejebringe grundlaget for et syntetiserende værk. spektrum af medier (Jensen, 1996-97). Projekter- For flere af disse projekter synes præmissen at nes fokus kunne ses, enten som slet og ret et mode- have været: ’Vi skaber så megen ny viden som mu- fænomen, eller som en respons på tilfældige (his- ligt’ – ud fra projektets opdrag, og inden for dets toriske) omstændigheder såsom jubilæer, f.eks. for ressourcer og tidsrammer – og så skriver vi det. filmmediet (100 år) og for public service-institu- Det vil være op til fremtidens kultur- og viden- tionerne i Norden (70/75 år). Men denne samlede skabshistorikere at vurdere baggrunden for disse forskningsindsats kan også, mere konstruktivt, nationale forskelle, ligesom de enkelte værker i en fortolkes som udtryk for en erkendelse af, at der lidt nærmere fremtid vil blive vurderet på deres har været et behov for historiske oversigtsværker i dokumentation og perspektiver af fagfæller, an- forskningsverdenen, i uddannelsessystemet og til meldere og journalister; blandingen af teoretisk dels i en bredere offentlighed. Samtidig har de nor- vovemod og metodologisk pragmatisme i dansk diske medieforskningsmiljøer – med ca. 25 år bag medieforskning er vel allerede en del af overleve- sig – formentlig nu opfattet sig som kvalificerede ringen i den nordiske subkultur af medieforskere. til at forsøge at opfylde dette behov. I det mindste Imidlertid er en implicit præmis i begge hoved- i denne forstand er de mediehistoriske projekter tilgange, at vi faktisk, trods de altid begrænsede produkter såvel af deres fortid som af deres sam- ressourcer, på et givet tidspunkt ’ved tilstrække- tid. ligt’ til at skrive en pålidelig og relevant historie. De enkelte, nationale projekter har været gan- Ingen af de mediehistoriske projekter har mig be- ske forskellige i deres oplæg, organisering og fi- kendt konkluderet, at det ikke vil være muligt at nansiering. Et karakteristisk træk ved det danske skrive den ønskede fremstilling. Denne omstæn- projekt – foruden det brede spektrum af de be- dighed rejser to typer af spørgsmål: De princi- handlede medier – har været, at det tog udgangs- pielle, videnskabsteoretiske spørgsmål om selve punkt i selve det værk, som skulle skrives. Arbej- mediehistoriernes status som viden, og de mere det er desuden i altovervejende grad blevet udført praktiske, empiriske spørgsmål om de emner, der som led i bidragydernes øvrige forskningsfor- bør forskes videre i. At rejse den sidste type af pligtelse ved universiteterne. Med en spidsformu- spørgsmål med særligt henblik på danske medier nu, hvor den første samlede mediehistorie forelig- Institut for Film- og Medievidenskab, Københavns ger, er hovedformålet med denne artikel. Indled- Universitet, Njalsgade 80, DK-2300 København S ningsvis bør den første type af spørgsmål, som har

27 mere almen relevans på tværs af projekter og lan- diske projekter inden for mediehistorie kan være degrænser, dog også sættes på dagsordenen: Hvor- med til at præcisere dette perspektiv og de for- dan går det til, at nordiske medieforskere er kom- bundne problemer, uanset de enkelte projekters ka- met til at vide nok om mediernes historie – just in rakteristiske tilgange. Naturligvis vil dette arbejde time? være et langtidsprojekt, som falder langt uden for Mit svar er i denne sammenhæng, at forskning denne artikels rammer, men som bør være et fast må forstås som en form for handling, med et be- punkt på medieforskningens dagsorden. stemt formål, i en bestemt social og historisk kon- Den anden, mere konkrete type af spørgsmål tekst (Bernstein, 1991; Joas, 1993): Den sikkerhed, drejer sig om ’de bare pletter’ på mediehistoriens som både forskere og andre sociale aktører forlan- landkort. Som hovedredaktør af Dansk Mediehi- ger af viden, afhænger af det, de skal bruge denne storie (DM) har jeg fået et vist overblik over kor- viden til. Heri ligger ikke nogen nedvurdering af tet, men er givetvis blind over for andre mangler. den foreliggende forskning som et (mangelfuldt) Det følgende kan læses redaktørens statusopgø- grundlag for (overdrevet) populære fremstillinger, relse til diskussion og videre foranstaltning. Over- blot en konstatering af det konstante behov for at sigten er systematiseret i forhold til perioder, medreflektere forskningens foruddiskonterede an- enkeltmedier, tværgående temaer samt en række vendelser og overgribende kontekster. Om de en- ’meta-analytiske’ problemstillinger. Videre forsk- kelte danske medier, som jeg kender bedst, forelig- ning i mediernes historie er af interesse, både for ger der varierende, men i hvert fald basal viden, en bedre samlet forståelse af de moderne kultur- som gør det muligt at give en foreløbig, samlet be- former, og som baggrund for kulturpolitiske valg i skrivelse og fortolkning af deres betydning for nutiden. Hvad man ikke ved, får man som oftest, dansk kultur – dét har været formålet med Dansk før eller senere, ondt af. Mediehistorie. Behovet for refleksion over forskningens status som viden er måske særlig stort inden for historisk Mediehistoriens perioder forskning om medier, eftersom medieforskningen traditionelt kun har tiltrukket få faghistorikere. På 1840-1880 den ene side skal det ikke afholde andre faggrup- Et af de altid diskutable valg er inddelingen af hi- per fra at udforske historien, eller fra at insistere storien i perioder. I Bind 1 (DM1) er der argumen- på muligheden af store, omend foreløbige genera- teret for den valgte inddeling (pp. 23-24) og for liseringer om de moderne samfunds kulturhistorie. 1840 som begyndelsespunktet for ’det moderne Ét eksempel på en påfyldende modvilje blandt fag- gennembrud i medierne’ (pp. 89-90). I denne arti- historikere til at drage konklusioner om felter, som kel er formålet af identificere forskningsemner in- de har gennemlyst i årtier, fandt man i den nylige, den for denne periodisering. i øvrigt nyttige Dansk Identitetshistorie: Redaktø- • Det er i tiden omkring 1840, at der sker en af- ren finder, at man ikke ”i den aktuelle forsknings- gørende differentiering i indhold og funktion situation” kan konkludere noget om, hvorvidt den mellem dagspressen og andre periodica i Dan- danske identitet, der opstod mellem 1789 og 1848, mark. Mens både politisk og æstetisk oplysning ”helt eller overvejende” opstod som en påvirkning og debat tidligere især var foregået i ugeblade ’oppefra’, ’nedefra’ eller ’udefra’ (Feldbæk, 1991: og tidsskrifter – efter deres vækst fra 1720erne 256). På den anden side har den nye interesse for – overgik den politiske debat og sider af mediehistorien rejst tværfaglige og videnskabsteo- nyhedsformidlingen nu i stigende grad til avi- retiske udfordringer, der kan vise sig at være lige serne, som efterhånden blev til dagblade. Den- så vidtrækkende som 1960-70ernes udvidede tekst- ne proces, og dens baggrund såvel i samfundets begreb og som 1980-90ernes receptionsforskning. politiske, institutionelle struktur som i publi- Hvis medieforskningens centrum ligger uden for kums sammensætning, udgør et væsentligt led i medierne selv, også i historisk perspektiv, kræver forklaringen på den offentlige sfæres udvikling, det ny opmærksomhed over for mediernes samspil herunder den nærmere afgrænsning af en ’poli- med de sociale institutioner og processer, som tisk’ og en ’kulturel’ offentlighed. DM1 har skabte de moderne samfund. Og i næste fase kan identificeret og skitseret denne udvikling, men en sådan forskning give grundlag for en ny form ikke redegjort for den i detaljer. for samlet kulturhistorie, der inddrager de etable- rede kunstinstitutioner, medierne såvel som den le- • Hvor pressehistorien gerne har lagt særlig vægt vede hverdag – et perspektiv, som jeg vender til- på meningspressens fremvækst som led i den bage til i et senere afsnit af denne artikel. De nor- politiske demokratisering, har DM understreget

28 populærpressens betydning. Flyveposten var af biografer, publikum og tværmediale forbin- 1840-ernes største bladsucces, og den køben- delseslinier synes at halte bagefter. Ligesom havnske populærpresse ca. 1860-1880 leverede bogen kunne filmen med fordel opfattes og ud- et opspil, ikke blot til århundredskiftets smuds- forskes som et mere eller mindre tilfældigt me- presse og dette århundredes sensationspresse, die, der i en periode satte levende billeder på en men også til omnibuspressen. Forskning i bestemt teknologisk form, men som efter sit forbindelseslinierne mellem meningspresse, 100-års jubilæum i stadigt stigende omfang ud- populærpresse og partipresse, specielt mht. de gør ’software’ for andre medier (Jensen, journalistiske genrers udformning, vil forment- 1995a). lig kunne give væsentlige brikker til forståelsen • Både før og mens de levende billeder vandt ind- af den interne dynamik i ’mediemiljøet’ i denne pas i kulturen, skete der en gradvis ’visualise- første, afgørende periode. Hertil kommer ring’ af de trykte medier, fra xylografi til foto- pjecernes rolle i det samme mediemiljø som grafi. Dels kom der flere og bedre illustratio- supplement og parallel publikationsform inden ner, i ugebladene og til sidst også i aviserne; for politisk kommunikation. dels ændrede ikke mindst aviserne layout og • Under en mediehistorisk synsvinkel kan skøn- blev ikke mere tænkt i spalter, men i hele sider litteratur – fiktion – betragtes som ’software’, (Hjarvard, 1994). Ud over en afgrænsning og der blev og bliver udbredt gennem en række dokumentation af de enkelte momenter kalder ’kanaler’ – aviser, periodica samt bøger, der denne udvikling endvidere på teoriudvikling blev købt og især udlånt under de forskelligste om forholdet mellem de teknologiske potentia- omstændigheder. Skønt Dansk Litteraturhisto- ler og de specifikke sociale former, som denne rie (1984-85) har bidraget til at belyse dette mere (audio-)visuelle kultur antog. Bind 2 forhold, bør yderligere forskning vurdere de en- (DM2) hæfter sig bl.a. ved, at fotografier tek- kelte kanalers relative betydning mere princi- nisk set kunne reproduceres i aviser fra pielt for den større læsende offentlighed som 1890erne, men først holdt sit indtog i de større helhed, ikke mindst i denne periode, hvor en så- blade i mellemkrigstiden, med århundredskif- dan offentlighed var ved at blive til, med bogen tets smudspresse som pionermedie. som et – i denne sammenhæng – mere eller mindre tilfældigt medie. 1920-1960 • Med radioen kom et egentlig nationalt, lands- 1880-1920 dækkende og integrerende medie til Danmark, • Samspillet mellem de forskellige presseformer og den bidrog endvidere til ’audiovisualise- – parti-, smuds- og omnibusaviser – fremstår ringen’ af kulturen. Centrale dele af radioens som en endnu større forskningsopgave i denne institutionelle historie foreligger beskrevet, periode, hvor en del af grundelementerne også men som i pressens tilfælde, og formentlig i til efterkrigstidens journalistisk blev udformet. endnu højere grad, er radioens indholdsside Mens afgørende sider af den økonomiske og or- ikke systematisk registreret, og slet ikke typo- ganisatoriske historie er beskrevet (Søllinge & logiseret eller næranalyseret bortset fra ud- Thomsen, 1989-1991; Thomsen, 1972), er store valgte eksempler. Dele af programmaterialet dele af indholdssiden – og dermed avisernes findes i Statens Mediearkiv og hos Danmarks forbindelse til læserne, hverdagen og kulturen – Radio (og især efter lokalradioernes fremvækst kun belyst gennem case-undersøgelser, anekdo- i 1980erne er materialet mere omfattende), men ter, fragmenter. En mere fyldestgørende social- foruden en systematisering vil det være nød- og kulturhistorie om den daglige avis må af- vendigt med en stor indsats i form af materiale- vente grundforskning på dette område. indsamling – ved henvendelser til private arki- ver og museer samt (ældre) programmedar- • Filmvidenskaben har i vidt omfang overtaget bejdere – for at kunne skrive radiogenrernes hi- litteraturvidenskabens fokus på ’værket’ og der- storie. med underbelyst filmens placering i resten af kulturen – udbud, efterspørgsel og ’effekter’. • En dækkende pressehistorie afventer også i Stumfilmen oplever i øjeblikket en renæssance i denne periode grundforskning om journalistik- international forskning (Tybjerg, 1996), men ken og andre sider af avisernes indhold, herun- forståelsen af filmens tidlige kontekster i form der annoncernes fordeling, form og forhold til

29 det redaktionelle stof. I denne periode vil det • TV er i en række henseender det mest udfor- være af særlig relevans at analysere den journa- skede medie i historien. Alligevel kan der være listiske udvikling sammenholdt dels med ’op- behov for både detailstudier og en syntese af lagsspiralens’ og ’bladdødens’ forløb (over- specielt afsender- og til dels indholdssiden. levelsesstrategier og/eller reelle fornyelser), Skovmand (1975) dækkede centrale dele af dels med forandringer i lokalsamfundenes poli- Danmarks Radios tidlige historie, og tv’s senere tiske, kulturelle og demografiske profil (urbani- historie er behandlet af bl.a. Bondebjerg (1993), sering, homogenisering, amerikanisering). Sepstrup (1995) og Søndergaard (1994). Men TV2 og andre stationer ud over DR er ikke be- • Med (lyd-)filmen og seriehæfterne fik fiktionen skrevet med den detaljeringsgrad, som deres atter nye distributionskanaler. DM1-3 har bl.a. betydning tilsiger, f.eks. gennem flere analyser beskrevet samspillet mellem film og litteratur i af organisation og arbejdsgange. Når monopol- form af filmatiseringer, men ud fra mediebru- og reklamebruddet (1988) er kommet lidt mere gernes synspunkt kan de forskellige medier til på afstand, kan sådanne detailstudier forment- dels erstatte hinanden som leverandører af fik- lig bidrage til en klarere syntese af tv’s kultur- tion, og ud fra markedets synspunkt kan de historiske betydning. (Nedenfor vender jeg til- enkelte medier såvel konkurrere som under- bage til tv’s indhold, som også kalder på en støtte hinandens afsætning (’se filmen, læs bo- mere systematisk typologisering, ikke mindst gen’). Dette spørgsmål vedrørende den generel- for 1950-60ernes vedkommende). le efterspørgsel efter ’gode historier’ rejser et meget videregående spørgsmål, som peger både frem og tilbage i mediehistoriens perioder, De enkelte medier nemlig mediernes samspil og kredsløb i et Bøger. Måske er det især for akademiske forskere, ’mediemiljø’. DM har valgt – i lyset af forsk- at bogen er ’naturlig’, således at den trænger til at ningens aktuelle stade – i hovedsagen at tage de blive ’defamiliariseret’ som det, den er – bogme- enkelte medier og deres relation til modtagerne diet. Selv i et sympatisk, kortfattet forsøg på at som omdrejningspunkt og disponeringsprincip. skrive bogens mediehistorie (Hertel, 1983) frem- Men den næste ’generation’ af mediehistorie står den som den naturlige bærer af en bibliocent- kan og bør formentlig forfølge dette perspektiv risk kultur. Dansk Mediehistorie giver sit bidrag til videre, f.eks. med udgangspunkt i modtagernes en revurdering, bl.a. i ”Mediernes forhistorie” sociale brug af de enkelte medier og deres (DM1) om folkelig litteratur foruden i senere af- fremherskende genrer. snit om litteraturen, men specielt i perioderne fra og med 1840 kan der være behov for en nærmere analyse af bogens relative betydning som medie 1960-1995 for henholdsvis fakta (oplysning og debat) og fik- • Selvom perioden efter 1960 i Bind 3 (DM3) er tion (føljetoner). Hertil må komme en analyse og væsentlig bedre dækket gennem kulturstatistik vurdering af bogens relative betydning for udbre- og medieforskning end de tidligere perioder, delsen af forskellige former for viden – fra hånd- kan en række af de nævnte mangler fortsat spo- værk til hygiejne – sammenlignet med bl.a. perio- res op til i dag – radioens indholdsside, de jour- dica, til dels som en parallel til projektet om Norsk nalistiske genrer, filmens kontekster, foruden Sakprosa (Johnsen, 1995). de samvirkende medier. Periodica. Sammen med radioen er periodica formentlig det område, hvor forskningen til dato • Reklamen, især efter 1970, er en af mediehisto- har været mest begrænset, efter Jørgensen (1961) riens bare pletter, måske lidt overraskende i og Alkjær (1961). Der mangler ganske enkelt en betragtning af medieforskningens omfattende, systematisk fortegnelse og typologisering af dan- kritiske interesse for genren siden 1970erne. ske tidsskrifter, ugeblade, magasiner, fagblade Det vil ikke være ganske forkert at hævde, at samt gratismagasiner og reklamekataloger (inklu- interessen har samlet sig mere om eksempla- sive blade udgivet på et andet sprog end dansk i riske analyser og politiserende projekter end Danmark). Endvidere må en typologisering tage om indholdstypologier og beskrivelser af rekla- hensyn til den samtidige internationale udvikling mebranchens opbygning og placering i det og til den teknologiske udvikling, som mulig- samlede mediesystem. Således er der behov for gjorde nye udtryksformer. Og samspillet med an- en indsats, der følger op på og udbygger Kjær- dre medier kalder ikke mindst for periodica på en Hansen & Olufsen (1974). nærmere behandling: Bogens ’effekter’ på flyve-

30 bladet; romanens ’effekter’ på 1800-tallets uge- en samlet genretypologi, som kunne sammenlignes blade, magasiner og avisføljetoner – foruden film, med litteraturens og filmens (se dog Bondebjerg, radio og tv’s samspil med ugebladene. 1993; Søndergaard, 1994). Behovet er størst i Aviser. Det er de journalistiske genrers stil, ind- 1950-60erne, hvor analyserne – især i den tidlige hold og henvendelsesformer, der bør stå i centrum periode – er få, og hvor tv-mediet overhovedet var af fremtidig presseforskning, efter at organisation ved at finde sin kulturelle form. Ligesom for radio- og økonomi i vidt omfang er dækket ind (Søllinge mediet er kildernes tilgængelighed et væsentligt & Thomsen, 1989-1991; Thomsen, 1972). Og det problem, hvis omfang og mulige løsninger bør vil i denne sammenhæng være relevant med nær- kunne afklares i samarbejde med Statens Medie- mere undersøgelser af, hvordan det indholdsmæs- arkiv og Danmarks Radio, med henblik på såvel sige samspil mellem populærpresse og andre avis- systematisering som typologisering. former er foregået fra 1860erne og fremefter – et Plakaten. DM har i beskedent omfang behand- spørgsmål, som DM har stillet og eksemplificeret, let plakaten som et medie i det offentlige rum (i men ikke kunnet besvare med mere omfattende den gennemgående klumme ”På plakaten”), med empiriske analyser. Desuden vil det være nødven- Dybdahl (1994) som væsentligste kilde. Mens digt at redegøre for hele viften af de genrer, der Dybdahl hælder til at opfatte plakaten som en forekommer, også ud over de oftest bemærkede æstetisk udtryksform – plakatkunstnerens ’værk’ – som reportage og interview, ligesom det vil være bør videre forskning (også) behandle den som et af interesse at fastslå, hvad der skete med avisernes flygtigt brugsmedie, bl.a. ud fra dets afgørende og føljetoner og hvornår. skiftende relationer til politiske og andre sociale Film. Ligesom for litteraturens vedkommende bevægelser. er det filmværkernes kontekster og anvendelser, Reklame. Skønt reklamen udgør en genre, og som er blevet underbetonet i tidligere forskning. ikke et medie i DMs forstand (DM1: 226-227), er Biografer som sociale mødesteder og publikums det nødvendigt at medtage den her på grund af brug af filmen i hverdagen er blandt de oplagte dens overgribende, centrale og stigende betydning. emner, som er blevet taget op i international forsk- Ud over de omtalte organisationsanalyser og typo- ning, f.eks. Stacey (1994). Endvidere er den di- logier er det igen de karakteristiske udtryks- og rekte og indirekte, økonomiske og æstetiske ind- indholdsformer, der påkalder sig opmærksomhed. flydelse fra international film, specielt Hollywood, Ikke mindst den moderne reklames for-former i på en lille filmnation af særlig relevans for en na- avisernes annoncer og meddelelsesstof samt dens tional mediehistorie: Amerikansk films dominans tidlige, afsøgende fase frem til ca. 1920 kan bi- er dokumenteret i DM2 og DM3, sammen med en drage til en forståelse af, hvordan reklamen både beskrivelse af de nationale støtteordninger, der formede og blev formet af resten af mediemiljøet. blev det danske modtræk, men en videre udforsk- Herudover giver reklamen på grund af sin over- ning af samspillet mellem dansk og udenlandsk gribende, transmediale karakter særlige mulighe- film i mediemiljøet – ud fra såvel instruktørers der for at studere forskelle og ligheder mellem me- som publikums synsvinkel – må være blandt forsk- diernes udformning af sammenlignelige meddelel- ningsemnerne i fremtiden. ser, ikke blot i et kampagneperspektiv, men i det Radio. Som nævnt er radioens indholdsside et hele taget på tværs af trykte og audiovisuelle me- af de markant underbelyste områder i dansk dier, samt over tid. mediehistorie. Man kan her skelne mellem to be- Musik. Heller ikke musikken er et medie – men hov for forskning: For det første den grundlæg- hvad den egentlig er i mediesammenhæng, synes gende registrering og typologisering af program- fortsat at være et åbent spørgsmål. For dette og de mer og genrer; for det andet en beskrivelse af følgende to dagsordenspunkters vedkommende er programfladernes udvikling, bl.a. i lyset af det sti- der, snarere end systematisering og typologisering, gende antal kanaler i og uden for Danmarks Radio, behov for basal teoriudvikling. At musikken er et men også i forhold til ændringer i forskellige overset genstandsfelt er indlysende ud fra den pub- lyttergruppers hverdag. Hertil kommer – ligesom licerede forskning, og påfaldende i betragtning af, for de øvrige mediers vedkommende – en mere at der måske er tale om det kvantitativt største omfattende dokumentation af modtagernes brug af enkeltelement i mediernes indhold overhovedet – radioen og dens indhold i hverdagen. som selvstændigt programelement eller ’ledsage- TV. Også for tv er det programindholdet – gen- musik’ (film, tv, radio, computermedier) og som rer og flader – som trænger til udforskning. Mange enkeltstående form (muzak, grammofon, cd). Og tidligere indholdsanalyser har haft casens karakter, at musikken er blevet overhørt, skyldes kun delvis, eller har haft til formål at udvikle teoretiske eller at musikvidenskaben i al væsentlighed har koncen- mediepolitiske pointer, snarere end at bidrage til treret sig om kompositionsmusikken.

31 Tegneserier. Hvor DMs fremstilling af tegnese- teknikker i de trykte medier og video som eksem- rier i hovedsagen bygger på eksisterende, relativt pler på en ’determination i første instans’ (Hall, populære værker, ligger der en opgave i at vende 1983), der blev udmøntet i samspil med bestemte tilbage til teksterne selv – og til deres læsere. Sam- økonomiske og organisatoriske faktorer. Teknolo- tidig giver tegneserier og tegnefilm, med deres gierne har en selvstændig forklaringsværdi, som fleksibilitet og med deres placering mellem foto- kan præciseres. Uden teknologier, ingen medieret grafiske, alfabetiske og tegnede medier, særlige kommunikation. muligheder for teoriudvikling om de enkelte Underholdning. Underholdning er et gennem- mediers specificitet. analyseret fænomen, og der foreligger på dansk en Computermedier. Endelig kalder computerme- samlet Underholdningens historie (Zerlang, 1989). dier af selvindlysende årsager på både grundforsk- Men bl.a. i lyset af receptionsforskningens bidrag ning og teoriudvikling: Computermediet (-medier- kan det være på tide igen at stille spørgsmålet om, ne) har endnu ikke fundet sin (deres) form, endsige hvad underholdning er, i en empirisk tilgang, som en stabil terminologi, og forskningen har endnu fokuserer på de enkelte mediers særlige kvaliteter, ikke produceret en tilfredsstillende, sammenhæn- deres komplementaritet og eventuelle substitution gende teori om computeren som arbejdsredskab og som kilder til underholdning. Hvordan adskiller kommunikationsmaskine. Computeren kan komme sig f.eks. oplevelsen af melodrama i henholdsvis til at ændre såvel forestillingen om et ’medie’ som romanblade, på film og i tv? Og hvilken karakter de øvrige mediers teknologiske og organisatoriske har underholdningen i infotainment? opbygning – men det er endnu for tidligt i histo- Politisk kommunikation. Også politisk kom- rien og medieforskningen til at forudsige eller for- munikation i form af nyheder og andre oplysende klare hvordan. mediegenrer er gennemanalyserede, og bl.a. DM3 har belyst, hvordan forskellige nyhedsmedier sup- plerer og til dels erstatter hinanden. Imidlertid er Tværgående temaer spørgsmål vedrørende de enkelte medietypers an- Udforskning af en række tværmediale problemstil- vendelser, deres funktion som ’handlingsanvis- linger kan ligeledes bidrage til en mere sammen- ning’, mindre velbelyst. I denne henseende har hængende social- og kulturhistorie. Dansk Medie- f.eks. meningspressens afhandlinger, populærpres- historie har givet et bidrag hertil ved at supplere sens servicestof, partipressens mødereferater, etc. kapitlerne om de enkelte medier i hver periode helt forskellige profiler, som har deres baggrund i med tematiske kapitler om f.eks. ’orientalisme’, meget forskellige opfattelser af politik og af læser- ’amerikanisering’ og ’postmodernisme’, og med ens/borgerens rolle. Såvel genreanalyser, analyser de 5 gennemgående ’klummer’ (”Danske medier”, af samtidigt debatstof som, i nyeste tid, receptions- ”Hvordan lå landet?”, ”Kulturens steder”, ”Øl til analyser kan være med til at belyse en række af salg”, ”På plakaten”). Temaerne i videre forskning præmisserne for skiftende opfattelser af pressen bør spænde fra velkendte medieteoretiske emner til som ’fjerde statsmagt’. flere sammenlignende analyser – på tværs af tid, Reklame og ’naturlig’ selektion. Reklamen har men også af kulturer – som kan være med til at på afgørende vis bidraget til den selektionsproces, fremhæve karakteristiske træk ved perioder og hvor såvel enkelte medieselskaber som hele lande. medietyper går under, med provinspressen som det Teknologier. Teknologiernes betydning for vel klareste eksempel. Herudover ligger der en op- kommunikationsformernes udvikling er tilsynela- gave i mere generelt at efterspore de lange linier i dende et af de mindre udforskede emner i medie- reklamens ’effekter’: F.eks. tyder udviklingen på forskningen (men se f.eks. Beniger, 1986), i det ugebladsmarkedet på, at det fra årtierne omkring mindste i de nordiske lande. En forklaring kan århundredskiftet blev afgørende for bladenes over- være, at det kræver meget omfattende studier at levelse, at de havde annoncer (DM2: 75). Og med fastslå teknologiens oftest indirekte sammenhæng ændringerne i pressestrukturen specielt efter 1945 med kultur og politik, men også at medie- kom annoncer og journalistik til indgå i en ny form forskningen i en etableringsfase har følt et behov for symbiose i distriktspressen (Søllinge, 1995). for at distancere sig fra en simpel teknologisk de- Socialisering til medierne. Blandt mediernes terminisme à la Marshall McLuhan (1962). Imid- modtagere påkalder børn og unge sig særlig inte- lertid er teknologierne også blandt ’mulighedsbe- resse bl.a. som grupper, der socialiseres til en (ny) tingelserne’ for massekommunikation – de mulig- virkelighed gennem medierne, og hvis erfaringer gør nogle kommunikationsformer frem for andre. med og via medierne virker tilbage på deres øvrige Man kunne nævne hurtigpressen, de fotografiske udvikling – og på deres modtagelighed over for

32 mediernes udtryks- og indholdsformer senere i li- produktion med baggrund i diverse kulturpolitiske vet. Mulige omdrejningspunkter for en videre be- prioriteringer. På lidt længere sigt kunne en syn- lysning af dette perspektiv er analyser af børne- og tetiserende sammenligning af de beslægtede og al- ungdomsafdelingerne inden for radio & tv (og af ligevel forskellige nordiske kulturer give et nyttigt programmernes reception) samt af seriehæfternes bidrag til international mediehistorisk forskning: storhed og fald som ’ungdomsmedie’. En analyse af disse afgrænsede, forbundne og rela- Hen imod en kulturhistorie. I et meget langt tivt veldokumenterede samfund kan være med til perspektiv kan forskning i mediehistorien tilveje- at pege ud over de tilbagevendende, generelle bringe grundlaget for en kulturhistorie, som ind- spørgsmål om f.eks. ’store’ mediekulturers histori- drager både finkulturen og populærkulturen, både ske påvirkning af de ’små’, økonomisk og juridisk kunstinstitutionerne og den levede hverdag. Et (Golding & Harris, 1997). Og en sådan analyse kan konkret argument for dette perspektiv finder man i i højere grad begynde at afdække de sociale pro- cross-over-tendenser mellem fin- og populærkultur cesser, der forklarer den fortsatte mangfoldighed i helt fra 1700-tallet til i dag: Fra de tidligste trykte medier og andre kulturformer tværs igennem dén periodica blev der formidlet finkulturel smag til et homogenisering og globalisering, som modernise- bredere publikum; i dag går tendensen tillige den ringen har ført med sig – i form af industrialise- modsatte vej, idet populærkulturel smag fra film, ring, demokratisering, sækularisering. Ligesom radio, tv og reklame i et vist omfang bliver inkor- mediernes teknologier er deres økonomi og organi- poreret i finkulturen, bl.a. igennem periodica. Me- sation kun ’determinationer i første instans’ (Hall, re principielt giver udforskningen af mediernes po- 1983) af den udtrykte og levede kultur. Det må pulærkultur i et omfang, der blot tilnærmelsesvis være en af mediehistoriens væsentligste opgaver at begynder at kunne måle sig med den mere traditio- redegøre for mediernes rolle i (re) produktionen af nelle kulturforskning, mulighed for at skrive en in- kulturel specificitet. tegreret kulturhistorie. Indtil videre har de to kul- turopfattelser som oftest delt forskergrupperne både teoretisk og politisk i en sådan grad, at Meta-analytiske problemstillinger analyserne har fået karakter af enten ’apartheid’ el- I stedet for en konklusion – som er imod en ’dags- ler ’imperialisme’ (Jensen, 1995b: 141-145) i rela- ordens’ åbne natur – vil jeg i denne sidste del af tion til den ’anden’ kultur og til de ’andre’ artiklen pege på nogle problemstillinger, der angår kulturforskeres teorier og metoder. F.eks. kulturde- selve den mediehistoriske forskning, snarere end batten viser, hvordan de to opfattelser af kultur dens genstand. Også historisk forskning rejser sy- netop historisk har udviklet sig som hinandens stematiske problemer. modsætninger (DM3: 56-60). Om erkendelse- sinteresser og forklaringsrammer i et sådant kul- turhistorisk projekt kan afklares inden for en over- ’Standardværker’ skuelig fremtid, er et åbent spørgsmål, men histo- Enhver form for forskning er i vidt omfang afhæn- rien arbejder sandsynligvis for det: For nuværende gig af pålideligheden af tidligere publiceret forsk- og kommende generationer må det forekomme ning. Og denne afhængighed er større, jo mere mindre og mindre holdbart at være ’imod’ hele syntetiserende den afsluttende fremstilling skal medier, genrer og kulturformer, eller at skrive de- være. For visse danske mediers vedkommende, res historier hver for sig. f.eks. tegneserier, er fremstillingerne som sagt sta- Komparative og tværkulturelle projekter. Ud dig afhængige af forholdsvis populære værker; in- over en tematisk, sammenlignende analyse på den for andre trykte medier er der ofte en tendens tværs af genrer og medier over tid (f.eks. de natio- til at udvælge hver femte eller tiende årgang samt nale genrers tid, orientalismens tid som behandlet i jubilæumsnumre for at belyse indholdets udvik- DM2, eller horrorens tid) vil det være nærliggende ling, hvad der resulterer i de samme ’huller’ i flere at foretage sammenligninger på tværs af kulturer, på hinanden følgende fremstillinger. Der er således både for at identificere karakteristika ved den en- behov for et ’metodologisk review’ af de standard- kelte kultur og for at afklare indbyrdes påvirknin- værker, som andre fremstillinger hviler på: Hvor- ger såvel som eventuelle ’universalier’ i moderne dan ved vi det, som vi tror, at vi ved? kulturformer. De nordiske projekter inden for me- For Dansk Mediehistories vedkommende er diehistorie giver en oplagt mulighed for at af- grundlaget fremlagt i hvert bind under ”Noter med grænse konkrete komparative analyser (se også litteratur”. Denne løsning blev valgt, på den ene Weibull, 1997), f.eks. af forskelle og ligheder i side for at præsentere en tekst, der var tilgængelig partipressens struktur og af den nationale film- for den alment interesserede læser, uden ekskurser

33 eller notetal; på den anden side for at levere doku- megenres historie for en given periode, hvis kun mentation til forskere, studerende og andre særligt skønsmæssigt 15% af originalannoncerne er til- interesserede med henblik på videre arbejde. Hertil gængelige, og hvis bortfaldets karakter ikke ken- kommer nærværende artikel, som – for denne des? Skønt problemstillingen er klassisk inden for gruppe af særligt interesserede – yderligere proble- historievidenskaben (Clausen, 1986), kan den give matiserer DMs repræsentation af historien og læg- anledning til nye overvejelser inden for den unge ger op til videre forskning. En anden model er medievidenskab, ikke mindst i lyset af den uafslut- valgt i flere af de øvrige nordiske projekter i form tede diskussion om humanistiske og samfundsvi- af skriftserier eller videnskabelige rapporter, der denskabelige analyseprocedurer: Skal den tværfag- danner baggrund for en mere almen formidling. lige medieforsker blive humanist i sin tilgang til Mediernes modtagere udgør en særlig udfor- fortiden, og samfundsforsker i nutiden? dring for den historiske forskning. Om modtagerne I det hele taget synes metodelitteraturen inden findes der ingen standardværker eller arkiver, og for historisk medieforskning at være noget mere kildematerialet er kun tilfældigt bevaret, bl.a. fordi begrænset end inden for en række af feltets andre den almindelige borgers oplevelse og brug af ’sin’ områder, muligvis fordi feltet i en etableringsfase kultur normalt slet ikke er blevet opfattet som vær- har været optaget af den systematiske dimension, dig til dokumentation og overlevering – ’værker’ formentlig også fordi medierne fremstår som et så som flyveblade, skillingsviser og seriehæfter er i indlysende ’samtidigt’ fænomen. Imidlertid har det mindste delvis overleverede. DM har trods alt i også nordisk medieforskning bidraget til en op- sin tilgang taget udgangspunkt i modtagerne – som dyrkning af dette område (bl.a. Dahl, 1994; Drot- centralt forbindelsesled i mediernes produktion og ner, 1988; Gripsrud, 1994); i amerikansk sammen- cirkulation af mening i samfundet – men har natur- hæng har f.eks. Schudson (1991) løbende fastholdt ligvis været henvist til et begrænset kildemateriale, et historisk perspektiv; og fra filmmediets område helt frem til omkring 1960: Analyser af ikke har Allen & Gomery (1985) fremlagt en af de mest mindst de enkelte genrers henvendelsesform er omfattende refleksioner om den historiske forsk- suppleret med anden forskning om hverdag og le- nings videnskabsteori, med implikationer for de vevilkår foruden bl.a. spredte læserundersøgelser øvrige medier. og erindringer, og analyserne er fortolket inden for det sæt af medie- og samfundsteoretiske begreber, som er skitseret i DM1 (pp. 19-23, pp. 226-227). Fortiden i fremtiden På denne baggrund er der lagt op til en mere prin- Til spørgsmålet om selektion af fortidens kilde- cipiel metodisk og teoretisk statusopgørelse, både materialer kommer spørgsmålet om, hvordan om den tilgængelige viden om fortidens modtagere medieforskningen i nutiden kan forberede et ’re- og om mulighederne for videre forskning i dette præsentativt’ grundlag for fremtidens medieforsk- perspektiv. (Nedenfor vender jeg tilbage til mulig- ning om det, som vil blive ’perioden omkring hederne for at give fremtidens medieforskere et årtusindskiftet’. Vi må spørge os selv: Hvilke typer bedre grundlag for at analysere nutidens modta- af materiale vil (måske) være relevante for en be- gere). skrivelse og vurdering af nutidens medier om en eller to generationer? At svarene på dette spørgs- mål vil være omdiskuterede, både nu og i fremti- Selektions- og analyseprocedurer den, fjerner ikke behovet for at diskutere det. Man Overvejelserne om standardværkernes status peger kunne f.eks. vælge et princip om ’inklusion’: Hvis videre på nogle af feltets mest principielle pro- blot én forskningsinstitution, videnskabelig ’skole’ blemstillinger, vedrørende selektion og analyse af eller interessegruppe ønsker det, bør materialet empiri. På grund af deres ’serialitet’ producerer inkluderes. Og man kunne betegne det som forsk- massemedierne meget store tekstmængder. Og ningens public service-princip: Alsidighed i kil- store dele af disse mængder er ofte ikke bevaret derne giver – alt andet lige – større muligheder for tilbage i tiden. For det første rejser dette ’over- refleksiv forskning og en oplyst offentlighed. Hvis skud’ af materiale et særligt spørgsmål om kriteri- kilderne skaber principiel mulighed for, at vores erne for selektion af data inden for mediehistorien samtidigt forfattede mediehistorie kan skrives om, – ud fra kronologi, samtidig relevans, prototyper, vil meget være nået. tidligere mangler i forskningen, eller endda ’kvali- Der vil være indlysende ressourcemæssige be- tet’? For det andet radikaliserer ’underskuddet’ af grænsninger på arten og omfanget af en sådan do- data spørgsmålet om ’repræsentativitet’: Kan man kumentation. Pointen er imidlertid, at der faktisk eksempelvis forsvare at skrive en bestemt rekla- er tale om reelle valg, såvel inden for forsknings-

34 verdenen som inden for de bevilgende myndighe- opfindsom anvendelse af andre kildetyper giver der, der også skal tilgodese (andre typer) museer udsagn fra begivenhedernes og hverdagens medle- og arkiver. Det er almindeligt anerkendt, at histo- vende deltagere et særlig vigtigt bidrag til forståel- rievidenskaben har haft bedst adgang til skriftlige sen af mediernes placering i kulturen. Det gælder kilder om de øverste lag af samfundet. På et tids- for såvel mediearbejdere og beslutningstagere som punkt, hvor ikke blot en bredere vifte af medie- menige modtagere, en mulighed, der i et vist om- former (og bedre lagringsmuligheder), men også et fang er blevet udnyttet i de andre nordiske historie- udvidet tekst- og kulturbegreb er en fastslået del af projekter. Tilgangen er velkendt fra bl.a. oral his- den sociale virkelighed, ville det problematisk tory (Thompson, 1978). ikke at inkludere f.eks. data om modtagernes brug Selvom interviews og case-undersøgelser altid og oplevelse af medier og anden populærkultur i er en mulighed, er det i slutningen af 1990erne ved fremtidens kulturhistoriske arkiver (se videre Jen- at være sidste udkald for forskning om og med de sen, 1993). mennesker, der kan levere førstehåndserfaringer om gennembruddet for to af dette århundredes væ- sentligste medier, nemlig radioen og (lyd)filmen. Før de dør... For stumfilmens vedkommende er muligheden Endelig udgør døden en absolut grænse også for stort set forpasset; for tv er der endnu lidt tid. For- den mediehistoriske forskning. Uanset flittig og tiden haster.

Referencer Golding, Peter & Harris, Phil. (eds.) (1997). Beyond Cul- tural Imperialism. London: Sage. Alkjær, Ejler. (red.) (1961). Studier i efterspørgselen på Gripsrud, Jostein. (1994). Moving Images, Moving Iden- det danske ugebladsmarked. København: Berlingske tities: Text and Context in the Reception History of Forlag. Film and Television. In J. Gripsrud & K. Skretting Allen Robert C. & Gomery Douglas. (1985). Film History: (eds.), History of Moving Images: Reports from a Theory and Practice. New York: Knopf. Norwegian Project. Oslo: The Research Council of Beniger, James R. (1986). The Control Revolution. Norway. Cambridge, MA: Harvard University Press. Hadenius, Stig, Weibull, Lennart & Nordmark, Dag. Bernstein, Richard. (1991). The New Constellation. (1992). De svenska etermediernas historia. Projekt- Cambridge: Polity Press. beskrivningar. Seminarium i Radiohuset, 8. april, Bondebjerg, Ib. (1993). Elektroniske fiktioner. Køben- 1992. havn: Borgen. Hall, Stuart. (1983). The Problem of Ideology – Marxism Clausen, H.P. (1986). Hvad er historie?. København: without Guarantees. In B. Matthews (ed.), Marx: A Paludan. Hundred Years On. London: Lawrence & Wishart. Dahl, Hans Fredrik, Gripsrud, Jostein, Iversen, Gunnar, Hertel, Hans. (1983). Den daglige bog. København: Chri- Skretting Kathrine, & Sørenssen, Bjørn. (1996). stian Ejlers’ Forlag. Kinoens mørke – fjernsynet lys: Levende bilder i Hjarvard, Stig. (1994). ”Det nyeste Nyt i Tekst og Bille- Norge gjennom hundre år. Oslo: Gyldendal Norsk der”: Om fotografiets rolle i skabelsen af den mo- Forlag. derne danske avis 1900-1940. Manuskript. Dahl, Hans Fredrik. (1994). The Pursuit of Media History. Jensen, Klaus Bruhn. (1993). The Past in the Future: Pro- Media, Culture & Society, 16(4). blems and Potentials of Historical Reception Studies. Dansk Litteraturhistorie. Vols 1-9. København: Gylden- Journal of Communication, 43(3). dal. Jensen, Klaus Bruhn. (1995a). Filmen blev 100 år – æret Drotner, Kirsten. (1988). English Children and their være dens minde. Nordisk Medie Nyt, nr. 1/95. Magazines 1751-1945. New Haven, CT: Yale Jensen, Klaus Bruhn. (1995b). The Social Semiotics of University Press. Mass Communication. London: Sage. Dybdahl, Lars. (1994). Den danske plakat. København: Jensen, Klaus Bruhn. (red.) (1996-97). Dansk Medie- Borgen. historie. Vols 1-3. København: Samlerens Forlag. Endén, Rauno. (ed.) (1996). Yleisradio 1926-1996: A His- Joas, Hans. (1993). Pragmatism and Social Theory. tory of Broadcasting in Finland. Helsinki: Yleisradio Chicago: University of Chicago Press. Oy. Johnsen, Egil Børre. (1995). Den andre litteraturen: Hva Feldbæk, Ole. (red.) (1991). Dansk Identitetshistorie. Vol. sakprosa er. Oslo: Cappelen. 2: Et yndigt land 1789-1848. København: C.A. Jørgensen, Harald. (1961). Tidsskriftpressen i Danmark Reitzels Forlag. indtil 1848. København: Berlingske Forlag.

35 Kjær-Hansen, Max & Olufsen, Peter. (1974). Reklamen i kommunikationsforskning, Helsingør, 12.-15. det 20. århundredes Danmark. København: Nyt august, 1995. Nordisk Forlag. Søllinge, Jette D. & Thomsen, Niels (1989-1991). De dan- Lundström, Gunilla. (1997). Den svenska pressens ske aviser 1634-1991. Vols 1-3. Odense: Odense historia, en presentation. Paper præsenteret på 13. Universitetsforlag. Nordiske Konference for Massekommunikations- Søndergaard, Henrik. (1994). DR i tv-konkurrencens tids- forskning, Jyväskylä, Finland, 9.-12. august, 1997. alder. København: Samfundslitteratur. McLuhan, Marshall. (1962). The Gutenberg Galaxy. Thompson, Paul. (1978). The Voice of the Past. London: Toronto: University of Toronto Press. Oxford University Press. Schudson, Michael. (1991). Historical Approaches to Thomsen, Niels. (1972). Dagbladskonkurrencen 1870- Communication Studies. In K.B. Jensen & N.W. 1970. Vols 1-2. København: Gads Forlag. Jankowski (eds.), A Handbook of Qualitative Metho- Tybjerg, Casper. (1996). An Art of Silence and Light. dologies for Mass Communication Research. Lon- Ph.d.-afhandling. Institut for Film- og Medieviden- don: Routledge. skab, Københavns Universitet. Skovmand, Roar. (red.) (1975). DR 50. København: Dan- Weibull, Lennart. (1997). The Need for Comparative marks Radio. Approaches. In Raimo Salokangas, James Schwoch Sepstrup, Preben. (1995). TV i kulturhistorisk perspektiv & Kalle Virtapohja (eds.), Writing Media Histories: 1954-1994. Århus: Klim. Nordic Views. Jyväskylä, Finland: Department of Stacey, Jackie. (1994). Star Gazing. London: Routledge. Communication, University of Jyväskylä. Søllinge, Jette D. (1995). Lokale trykte medier. Haves: Di- Zerlang, Martin. (1989). Underholdningens historie. Kø- striktsblade – Ønskes: En håndbogsregistrant. Paper benhavn: Gyldendal. præsenteret ved 12. Nordiske Konference for Masse-

* Forfatteren takker bidragydere til Dansk Mediehistorie for forslag til oversigten over forskningsemner.

36 Från filantropi till akademi Det svenska filmvetandets framväxt och formationer

GÖRAN BOLIN & MICHAEL FORSMAN

Sett i ett längre tidsperspektiv minskar antalet bio- Bordwells kategorier kan kopplas till Bourdieus besök i Sverige liksom i övriga västvärlden. Sam- resonemang om ”fält” (t ex Bourdieu 1992). Ett tidigt har det sannolikt aldrig talats och skrivit så fält omfattar vissa strukturer, aktörer, institutioner mycket om film som idag. Till detta bidrar förstås och postioner. Karakteristiskt för ett fält är att det en rad filmtidskrifter och en omfattande bevakning pågår en ständig kamp om fältets positioner. Oav- av ett växande antal filmfestivaler. Det domine- sett stridigheternas art bygger kampen alltid på en rande är dock all filmrelaterad nöjes- och PR-be- gemensam föreställning om att det finns något värt vakning i radio, TV och press. I och med att ”film- att strida om, det Bourdieu kallar ”doxa”. Om man kritiken” därigenom har expanderat menar många ser till allt och alla som i någon mening producerar att den även har förflackats. Men hur förhåller det och i olika avseenden säljer ett vetande om film (i sig då med den likaledes expansiva filmvetenska- allt från filmproduktioner till akademisk kunskaps- pen? Och vilken roll har filmkritikerskrået och an- produktion), är det svårt att klart definiera vad som dra historiskt haft för framväxten av det svenska utgör den gemensamma doxan, förutom att rätten akademiska filmvetandet? att offentligt tycka till om och diskutera Film tycks I ett tidevarv där filmkonsumtionen ökar till värd att strida om. (Och här utgör inte denna arti- följd av video- och satellitexplosionen och där en kel och dess författare något undantag.) relativistisk syn på ”olika sätt att se på film” är Ser man till de olika delfält som rör ett offi- förhärskande ter sig filmkritik emellanåt som ett ciellt och samhälleligt legitimerat metavetande om svårdefinerat begrepp. Vad ska inkluderas? Fåor- film, där filmerna som sådana mest har en instru- diga kommentarer eller extensiva eftersnack efter mentell funktion i produktionen av en viss kun- bion eller videon, nöjesguidernas poängprosa och skapsform (t ex filmkritik, akademisk kunskaps- Ronnys rullar, kulturbevakningens tolkningshets produktion och filmpedagogik), blir bilden lite och Filmkrönikans ansträngda balansakter mellan mindre grumlig. Ytterst gäller kampen inom det konst och kommers, eller det akademiska histori- akademiska filmfältet olika tjänster och positioner serandet och teoretiserandet? i den hierarkiska och hårt formaliserade struktur Något egentligt svar på detta kan inte vi presen- som universitetsinstitutionerna tillhandahåller (jfr tera i denna skiss över mönster i det svenska film- Bourdieu 1984/1990). vetandets framväxt och formation som akademisk Förutom inverkan från institutionella strukturer disciplin. Vi utesluter också helt privat tyckande, styrs kunskaps- och vetandeproduktionen inom ett när vi med David Bordwell (1989 s 20) delar in fält alltid av vissa diskurser. Diskursbegreppet kan filmkritiken i tre grundkategorier: journalistisk tyckas vagt och används också på olika sätt och ni- kritik (främst aktualitetsbunden journalistik av mer våer i olika sammanhang. Då man ändå väljer att eller mindre seriöst slag), essäistisk kritik (i t ex använda diskurs, i stället för t ex ”framställning”, kulturtidskrifter) och akademisk kritik (främst i är det för att peka på att det inte är det objekt som akademiska tidskrifter). Bordwell menar att det till det refereras till (t ex en viss film eller regissör) dessa finns ett antal formella och informella insti- utan den reglerade framställningen i sig som är det tutioner knutna, t ex olika publikationskanaler och centrala. Enligt detta synsätt skapar diskursen sitt utbildningsvägar.1 kunskapsobjekt snarare än speglar det (Foucault 1971/1993). Denna (post)strukturalistiska tanke JMK, Stockholms universitet, Box 27861, S-115 93 om att språket skapar världen snarare än speglar Stockholm den är långt ifrån ny. Diskursanalyser, som under-

37 söker vad (i ett visst fält) som det överhuvdtaget är ämne och får en institutionell bas vid Stockholms möjligt att tala och producera kunskap om – i en- universitet, förvisso inrangerat ihop med teater- lighet med den grundläggande syn på och värde- vetenskap. Antalet forskningsprojekt och disputa- ring av kunskap (episteme) som diskursen vilar på tioner under periodens respektive två professorer – är dock inte så vanliga. var dock anmärkningsvärt lågt. I dylika studier söker man de ”genealogier”, el- Under den fjärde, nuvarande fasen har genom- ler härkomstmönster och kunskapsteoretiska pre- gripande förändringar skett i både det svenska uni- misser, som diskursen vilar på. Som framför allt versitets- och högskoleväsendet i stort och inom Michel Focault visat i sina studier av bl a filmvetenskapen. Filmvetenskapen har skilts från sexualitetetens, vansinnets och fängelsets historia teatervetenskapen, en ny professor har tillträtt, är relationerna mellan kunskaps- och vetandepro- disputationstakten har ökat väsentligt och fokuse- duktionen inom en viss diskurs, och de olika insti- ringarna inom grundutbildning och forskning har tutioner, kontroll- och maktinstanser som byggs förskjutits från 1970- och 80-talens sociologiska, upp kring denna, av särskilt intresse (Foucault socialpsykologiska och strukturalistiska perspek- 1961/1973, 1975/1991 och 1976/1980). Genealo- tiv, i enlighet med vilka film främst behandlades giska studier strävar bort från den traditionella som ett samtidsnära massmedium, till att film historieforskningens föreställningar om utveck- återigen diskuteras som ”ren konst”. Dels sker ling, kausalitet, kontinuitet, logiska förbindelser detta inom ramen för en teoretiskt sofistikerad och förlopp, och idén om en övergripande historisk auteurkritik, dels genom historiografisk forskning mening (jfr Foucault 1969/1972, Schmidt 1986). kring i första hand den tidiga svenska filmen. En Även om vi betonar att det är synen på film som genomgripande fråga i vår framställning gäller just samhällelig företeelse och olika institutionella för- åtskillanden mellan film som konst och film som ändringar som i hög grad satt sin prägel på det masskultur, eftersom det är en fråga som på olika svenska filmvetandet, går vi inte särskilt långt i de sätt präglat det svenska filmvetandet och film- genealogiska resonemangen, utan lutar oss – i lik- vetenskapen. het med mittfåran inom svensk filmforskning – Samtidigt som olika fält har en viss grad av au- mot en ganska traditionell historiesyn.2 tonomi finns det diskurser som förbinder olika Vi kommer i det följande på ett empiriskt högst (del)fält. Vi kommer här inte göra några djupgå- preliminärt sätt och utan alltför stora teoreti- ende genealogiska analyser av dessa relationers serande ambitioner, diskutera några av de fält vi framväxt, men vill ändå peka på några av de länkar menar haft betydelse för filmvetenskapens fram- mellan svensk filmkritik och svensk filmvetenskap växt. Vår genomgång är indelad i fyra faser, vilka som det kan vara fruktbart att studera vidare, t ex i strukturerar vår framställning, men knappast kan en akademisk avhandling. En sådan gemensam sägas vara empiriskt säkerställda. Inom var och en länk är föreställningen om att filmer rymmer olika av dessa pekar vi på personer, institutioner och in- betydelsenivåer och därför är tolkningsbara. I en- tressen som vi menar har varit särskilt betydelse- lighet med dessa speglings- och symptomteorier fulla. läses filmer som ”texter” och antas kommunicera Den första perioden sträcker sig från det tidiga upphovsmannens eller -kvinnans intentioner, un- 1910-talet fram till 1950-talet. Under denna tid in- derliggande och genomgående tematiska eller stiftas filmcensuren och cineaster startar film- ideologiska strukturer, eller filmens industriella klubbar, en mer regelbunden filmkritik tar form i tillkomsthistoria (jfr Bordwell 1989 s 65). Före- dagspressen och en och annan bok om film ges ut. ställningarna om att ett verk har flera betydelse- Den arkivariska och publicistiska verksamhet som nivåer och kan ”läsas” i ljuset av realiteter, samtid filmfilantroper och andra bedriver under epoken och regissör är allmänt spridda och naturaliserade. bildar en kunskapsbas ur vilken svensk film- Dock antas normerande omdömen av filmers este- forskning så småningom utvecklas. tiska och stilistiska kvaliteter och karaktär, liksom Den andra perioden inramas av det händelse- resonemang om inre och yttre trovärdighet i rela- rika 1960-talet. Då genomförs den s k ”film- tion till en inomfilmisk respektive en faktisk ytter- reformen”, en statlig filmskola startas och Svenska värld, enkom höra den icke-akademiska film- Filminstitutet (SFI) och dess filmarkiv, bibliotek kritiken till. Det går dock att hävda att motsva- och filmklubb byggs upp i det nya ändamånsenliga rande normeringar ovillkorligen görs, om än på ett Filmhuset. mer implicit och indirekt sätt, också i vetenskap- Det är under den tredje perioden (1970-1990) liga sammanhang, inte minst genom vilka filmer som filmvetenskap etableras som ett akademiskt och regissörer man väljer att fokusera.3

38 Ett filmmedvetande tar form – t ex Selma Lagerlöf. I viss mån bidrog också av 1910–1950 August Strindbergs och andra kulturpersonlighet- ers förhoppningar gällande filmens konstnärliga När filmen etableras florerar en rad olika föreställ- möjligheter (jfr Björkin 1995). I och med kopp- ningar om dess möjligheter och risker. Dessa före- lingarna till den etablerade kulturen och en mer ställningar är intimt förbunda med bl a tankar om välsituerad publik växte önskemålen om en mer det moderna storstadens konsumtionslöften, till- kvalificerad filmbevakning. Från och med 1905 tron till vetenskapliga observationer och nya sätt finns en viss kontinuitet i delar av filmbevak- att se på människans psyke (Jowett m fl 1996). Pa- ningen. Med tiden kommer man också att skriva rallellt med framväxten av en expansiv svensk alltmer om filmerna (verken) och mindre om filmindustri pågick det under tidigt 1900-tal också själva filmvisningen (evenemanget), vilket under debatter om filmens kulturella status och sociala filmens introduktionsfas varit det centrala. En verkningar (Boëthius 1989 s 141f och Björklund filmkritik i mer modern mening tar dock form 1945 s 70ff). Att en nöjesskatt på film infördes först under 1930-talet (jfr Olsson 1990 och Werner 1911 var i sig ett tecken på en låg värdering av 1995). Under 1930-talet figurerar bland annat säll- filmmediet. Det faktum att många av dem som skapet ”Stockholms filmjournalister” där bland an- (under pseudonym) skrev filmrecensioner var dra Bengt Idestam-Almqvist och Torsten Tegnér kvinnor kan sägas ha varit ytterligare ett sådant ingick. tecken (jfr Werner 1995). Därtill inrättades värl- Ett mycket centralt namn i framväxten av ett dens första statliga filmcensur, Statens Biograf- mer teoretiskt orienterat tänkande kring film var byrå, som en följd av diskussioner om filmers, just Bengt Idestam-Almquist. Denne legendar men även annan populärkulturs, förmenta skade- inom svensk filmkritik och filmessäistik var under verkningar (Skoglund 1971, jfr Boëthius 1995). pseudonymen ”Robin Hood” under många år verk- Oavsett de normativa och moraliska grunderna för sam i bl a Stockholmstidningen. Redan 1936 publi- censuren får man inte glömma att den genom sin cerade Idestam-Almquist en skrift om svensk praktik också kan sägas ha skapat en av de första stumfilm. Han publicerade även monografier över analytiska diskurserna kring film. Censuren bygg- Sjöström och Stiller (Idestam-Almquist 1936, des ju upp utifrån föreställningar om filmens verk- 1939). Rune Waldekranz, sedermera den förste ningar som massmedium, vilka baserades på anta- professorn i filmvetenskap, startade också sin kar- ganden om bl a människans psyke, det moderna riär som filmkritiker, och publicerade tidigt en lätt- (mass)samhället och verkningarna av olika sorters tillgänglig filmhistorik (Waldekranz 1941). Andra ”filmspråk”. Man ska heller inte glömma den roll tidiga filmskribenter var Sven Stolpe och Artur som kunskapskälla som filmcensuren genom sitt Lundkvist, av vilka den senare diskuterade film arkiverande av censurkort och censurklipp haft genom en uttalat socialistisk och modernistiskt inom historisk filmforskning. Det har också skri- färgad filmkritik (Lundkvist 1988).4 vits ett antal avhandlingar om filmcensuren, t ex Från filmstudiorörelsen, med dess kopplingar Svensson (1976) och Olsson (1979). till studentmiljöer och folkrörelseideal, kom flera Ytterligare en dimension av framväxten av ett av de verkliga pionjärerna bland svenska filmkriti- tidigt svensk filmvetande och utkristalliserandet av ker och filmforskare. Redan 1928 grundade Bengt film som kunskapsobjekt var den diskurs kring Idestam-Almquist Stockholms filmstudio. I syfte film och pedagogik som växte fram bland vissa att bilda en fastare sammanslutning för seriöst ”modärna” lärare med upplysningsambitioner. I filmintresserade konstituerades 1933 Svenska det som brukar anses vara den första svenska bo- Filmsamfundet, med Idestam-Almqvist som ordfö- ken om film, Frans Hallgrens (1914) Kinemato- rande. Bland de övriga medlemmar märktes regis- grafien ett bildningsmedel, formuleras två fråge- sören Gustaf Molander, filmkritikern Nils Beyer ställningar som än idag hålls vid liv – hur kan fil- och kulturpersonligheter som Eyvind Johnson och mens ”negativa verkningar” begränsas genom sko- Artur Lundqvist. Filmsamfundet verksamhet syf- lans upplysningsarbete, och hur kan film användas tade till att främja filmen i konstnärligt, kulturellt i skolan som ett illustrativt komplement i ordinarie och tekniskt avseende. Man avsåg också dela ut undervisning? stipendier och genom föreläsningar ”sprida känne- Filmens status stärktes efter första världskriget, dom om filmen och dess problem” (Forslund 1983 bland annat som en följd av invigningen av ett an- s 2). Samfundets aktiviteter resulterade bl a i en tal nya, vackra och mer ”borgerliga” biografpalats, skriftserie och i publicerandet av ett antal års- samt av Viktor Sjöströms och Mauritz Stillers böcker (Waldekrantz 1982 s 25). Samfundet ord- filmatiseringar av svenska litterära klassiker av nade även visningar av filmklassiker, något som i

39 sig kan ses som bidragande till kanoniseringen av konstruerande slag, genomförd i privat regi av hän- vissa filmer (jfr Hedling 1995). Med tiden kom givna filmfilantroper. Tre män måste särskilt fram- samfundet att i första hand bli en sammanslutning hållas från denna fas: Bengt Idestam-Almquist, för filmkritiker, och 1967 döpte man om sig till Gösta Werner och Rune Waldekranz.5 Deras vitt- Svenska Filmakademin. omfattande filmkritik, essäistik och böcker om allt Bland dem som 1929 var med och startade från den internationella filmens utveckling till por- Lunds filmstudio fanns Gösta Werner som seder- trätt av svenska filmregissörer och producenter mera publicerade en rad böcker och oräkneliga ar- lade utan tvekan grunden till kommnde svensk tiklar om film. Werner tog under sin tid i Lund ini- filmforskning. Av betydelse för bl a inrättandet av tiativ till att ett bibliotek med litteratur om film den statliga filmskolan och i uppläggningen av skapades. 1935 var detta bibliotek så omfattande filmvetenskapen under dess första år som universi- att Werner publicerade en katalog över beståndet tetsämne var också dessa herrars kopplingar till (Waldekranz 1982). filmproduktionssfären. Rune Waldekranz var från Av stor betydelse för all filmforskning är för- det tidiga 1940-talet och fram till mitten av 1960- stås filmarkiv. Redan 1912 satte Göteborgs stad talet på olika sätt involverad i Sandrews filmpro- upp ett stadsarkiv för rörliga bilder med särskild duktion, Gösta Werner regisserade flera egna fil- tanke på framtida forskning. Samma år skapades i mer. Svenska biografteaterns regi, på initiativ av Still- ers och framförallt Sjöströms huvudfotograf Juliuz Institutionaliseringarnas tid Jaenzon, ett arkiv för journalfilmer. Detta arkiv togs 1964 över av Sveriges Radio och utgör idag – 1960-talet en källa för både forskning och historiskt oriente- Filmkritiken under pionjäråren kan sägas ha varit rade TV-produktioner. en form av rekonstruktionskritik, där förutom åter- Ett bredare fokus med intresse också för lång- givandet av filmens förlopp en tydlig värderingen film och fiktionsfilm och insamlande av texter och av filmernas kvalitet, bl a utifrån teaterns mallar stillbilder, kännetecknade det arkiv som byggdes om skådespelarkonst, stod i fokus. Eftersom den upp i Svenska Filmsamfundets regi. Arkivet europeiska efterkrigsfilmen presenterade mer inrättades redan 1934. Samma år som New York konstnärligt komplexa och realitetsnära filmer och Film Library och ett år före legendariska La stilar och då modernistiska, existentialistiska och Cinémathèque Française (Waldekranz 1982). Från psykoanalytiska perspektiv på individen i allmän- och med 1940 fick arkivet en självständigare ställ- het och författarskap i synnerhet var trend bland ning och döptes om till ”Filmhistoriska samling- unga europeiska intellektuella, formades efter kri- arna”. Från slutet av 1940-talet fick det karaktären get den typ av filmkritik som David Bordwell av en stiftelse till vilken filmbranschen började (1989 s 43) kallar explikationskritik, dvs kritik lämna årliga bidrag (Forslund 1983). Efter sinande grundad på uppfattningen att syftet med den kri- bidrag från SF, pressen och privatpersoner rädda- tiska verksamheten är att finna en implicit mening des verksamheten i slutet av 1930-talet genom att i filmerna. Ideerna om filmregi som författande samlingarna fick plats på Tekniska museet i Stock- applicerades även på vissa amerikanska filmer, då holm (Lauritzen 1957). Genom sin omfattande dess produkter efter kriget flödade in över Europa. samling av tidningsklipp, sitt imponerande biblio- I en strävan efter möten mellan nya teorier och tek och ett stort arkiv över stillbilder ur filmer, nya regivisioner startades några av de legendariska kom det att bli en viktig källa för journalister och europeiska filmtidskrifterna, framförallt gäller det ovärderligt för den framväxnade filmforskningen. den legendariska Cahiers du Cinéma (1951), vil- Ansvarig för arkivet var redan från starten 1940 ken som bekant bar filmteoretikern André Bazins Einar Lauritzen, vars föräldrar Holger och Thyra samt Truffaut, Rohmer, Godard och några av den även de var stora cineaster. Tack vare Holger franska nya vågen-regissörernas signum. Delvis Lauritzens kontakter som bankdirektör kunde fa- som ett försök att skapa en svensk motsvarighet miljen 1952 skapa en stiftelse för filmforskning. startades Chaplin 1959. Det var i hög grad denna fond som stöttade verk- Ändå såg delar av det svenska kulturetablisse- samheten fram till 1964, då samlingarna övergick manget med visst förakt på filmen, trots egensin- till SFI. Holger och Thyra Lauritzens stiftelse är än niga regissörer som Gustav Molander, Hasse Ek- idag en av de viktigaste fonderna vad det gäller man, Hampe Faustman och Arne Mattsson. Det var stöd till svensk filmforskning. först i och med det internationella uppmärksam- Den forskning som förekom under pionjäråren mandet och festivalbelönandet av Alf Sjöberg, var primärt grundforskning av arkivariskt och re- Arne Sucksdorf och Ingmar Bergman som den

40 svenska efterkrigsfilmen på ett mer officiellt plan ningsprojekt SFI initierade under denna tid var tillerkändes konstnärlig status, motsvarande den dock av mer filmhistoriskt slag, dels skapandet av Sjöström och Stillers verk redan hade. en svensk filmografi, dels upprättandet av ett film- Annars var det den kris som TV åsamkade film- arkiv. Filmografierna är decenniebaserade (och branschen som dominerande det sena 1950-talet. täcker än så länge perioden 1896-1989). De inrym- Att det fanns ett behov av nya ekonomiska, konst- mer produktionsuppgifter, innehållsreferat, press- närliga och politiska perspektiv på svensk filmpro- reaktioner, register, index och engelska titlar över duktion framkommer både i Bo Widerbergs Visio- alla svenska biograffilmer. I flera av filmografie- nen i svensk film (1962) och i forne film- och litte- rna ingår dessutom längre essäer.7 Både i arbetet raturkritikern Harry Scheins skissering av en stat- med filmografierna och i skapandet av det filmar- lig svensk filmpolitik i Har vi råd med kultur? kiv som idag rymmer över 15 000 filmer, var det (1962). Schein var som bekant huvudarkitekten omfattande tryckta och otryckta material som SFI bakom filmreformen och likaledes SFIs chef under övertog från Filmhistoriska samlingarna till stor dess mest inflytelserika och dynamiska period, hjälp. 1964-1979. För att få bukt med den kris filmbranschen be- fann sig i och för att höja kvaliteten på filmerna Filmvetenskapens institutionalisering (med Bergman som måttstock) slopades den gamla Samma år som filmreformen genomfördes blev det nöjesskatten, som allt sedan 1911 legat på mellan för första gången möjligt att läsa en universitets- 25-40 procent av biljettintäkterna, utan att dessa kurs i ”Filmens historia och teori”. Kursen gavs skatteintäkter återinvesterats i branschen. Den an- vid Institutionen för teaterhistoria under ledning dra hörnstenen i reformen var inrättandet av den av Rune Waldekranz, sedan länge doktorand vid statliga stiftelsen SFI, vars verksamhet skulle fi- institutionen (Waldekranz 1995). Waldekranz blev, nansieras med ett tioprocentigt skatteuttag på alla som redan nämnts, den förste professorn i film- biljettintäkter. Av dessa tio procent skulle två tred- vetenskap, 1970. Tillsättningen skedde efter en jedelar återinvesteras i svensk filmproduktion. Den lång process med lobbying av bl a Harry Schein återstående tredjedelen skulle användas till SFIs och SFI (som till en början finansierade professu- filmarkiv, filmrestaurering, filmklubb, bibliotek ren) samt Lauritzenska stiftelsen (Schein 1970). och publikationer av böcker och tidskrifter (Schein Filmvetenskap instiftades i par med teaterhistoria 1970). Det fastslogs också att SFI skulle ordna som Institutionen för teater- och filmvetenskap. I kurser i filmproduktion. Det underströk att det den första kursbeskrivningen fastslogs att film- skulle vara fråga om en praktisk, inte en teoretisk vetenskapen skulle täcka in tre områden: filmens utbildning och att elevantalet skulle vara starkt be- historia och teori, filmens psykologi och sociologi gränsat, för att på så sätt säkra kvaliteten. Filmsko- och filmens pedagogik. I sin installationsföreläs- lan startades 1964 under ledning av Rune Walde- ning betonade Rune Waldekranz filmvetenskap kranz. som ett humanistiskt ämne (Waldekranz 1971 och I SFIs statuter står det att stiftelsen ska stödja 1995). Närheten till humaniora och teaterveten- forskning om film. Institutet spelade också en vik- skapen var i sig en indikator på en historisk-este- tig roll i publicerandet av litteratur om film. I sam- tisk-filosofisk forskningsinriktning. arbete med Pan/Nordstedts publicerade såväl film- Då filmvetenskapen runt om i västvärlden in- forskare som Furhammar och Werner och regissö- rättades som akademisk disciplin under 1960- och rer som Vilgot Sjöman och Jörn Donner böcker om 70-talen förlades den ofta till just en litteratur- el- filmteori, filmregi och filmhistoria. SFI var också ler teater(historisk) institution. Enligt Bordwell involverade i ett antal forskningsprojekt. Det för- (1989 s 22) kom detta att innebära att hermeneuti- sta initierades efter den debatt om filmmediets ef- kens romantiska tolkningsideal, med dess vördnad fekter som den kontroversiella censureringen av för texten och dess upphovsman, samt förestäl- Vilgot Sjömans 491 (1964) orsakade. Med Schein lningen om en kulturhistorisk kanon, blev grund- som koordinator formerades en forskargrupp, där läggande också inom filmforskningen. Dessutom bland andra Leif Furhammar ingick. Forskargupp- hämtade den tidiga filmvetenskapen en hel del nä- ens uppdrag var att genom olika delstudier utröna ring från inflytelserika filmtidskrifter som Cahiers filmens förmenta effekter. Vad det gällde den du Cinéma och deras syn på regissören som auteur. vuxna publiken fann man inget stöd i empirisk Snart nog uppstod det inom filmvetenskapen i forskning för att våldsamma filmer skulle kunna Stockholm kontroverser gällande ämnets inrikt- bidra till brott, man uttalade också viss tvekan gäl- ning. I en tid av ett allmänt spritt intresse för lande vuxencensuren.6 De två viktigaste forsk- marxistiskt teori, antiamerikanska strömningar och

41 en politiserad ambition att använda film i ett sam- form och funnit uttryck lite vid sidan av den film- hälleligt förändringsarbete, argumenterade vissa vetenskapliga institutionen i Stockholm. De få av- studenter för vikten av sociologiska teorier och handlingar som levererades inom det unga ämnet möjligheten att ägna sig åt praktisk filmproduk- under dess första decennium hade i flera fall sitt tion. Av kursbeskrivningar och litteraturlistor från ursprung i andra ämnen. Dessa stod också för en denna tid kan man utläsa att mediesociologi fick ganska teorilös och mycket traditionell filmhisto- en framträdande plats. Till kurstrukturen hörde risk forskning, företrädesvis koncentrerad till masskommunikationsteori och socialpsykologiskt svensk filmhistoria.9 orienterad filmanalys, kurser i filmens historia, 1978 blev filmkritikern, filmforskaren och TV- samt vissa övningar i praktisk filmning med 8- producenten Leif Furhammar, med en akademisk mm. Som en följd av intresset för massmedie- bakgrund inom pedagogik, ny professor i film- samhällets sociala och ideologiska grundvalar var vetenskap. Han kvalificerade sig bl a genom sina det ännu i slutet av 1970-talet och början av 1980- böcker om filmens effekter, svensk filmhistoria, talet möjligt att från och med andra terminen välja och politik och film (Furhammar 1965, 1979, mellan att läsa ”traditionell” filmvetenskap eller Furhammar & Isaksson 1968). Med tanke på de en mer TV-orienterad fortsättningskurs. När fors- segdragna administrativa och personalmässiga pro- karutbildningen startade 1972 antogs nio dokto- blem som kom att prägla institutionen, tedde det rander. Både i deras och deras närmaste efter- sig nog mer angenämt för den nye professorn att, följares val av forskningsområden kan man spåra vid sidan av egen forskning och frilansverksamhet, ett massmediesociologiskt sätt att betrakta film. leda forskningsprojektet ”Land och stad i svensk Bland doktorander fanns det också de som gav fiktionsfilm”, ett projekt ursprungligen initierat av ut antologier med strukturfunktionalistisk och Rune Waldekranz. Under Furhammars professur marxistiskt grundad filmteori och filmanalys (t ex kom projektet att fokusera på 1930- och 40-talens Sjögren 1976 och Roth-Lindberg & Nordström svenska populärfilm, dvs filmer som drog stor pu- 1975). En grupp av doktorander som på olika sätt blik, kanske därför att de symboliskt speglade sin hade kopplingar till Uppsala filmstudio startade samtid, men som av samtida kulturelit klassifice- Filmhäftet (1973), som i likhet med den av SFI- rades som undermånliga.10 I de avhandlingar pro- producerade Chaplin (grundad på privat initiativ jektet utmynnande i studerades dessa mycket po- 1959), blev en plattform för forskare från den kri- pulära, om än något populistiska och nostalgiska, tiska vänstern med ett intresse för nya teoretiska filmer som symboliska uttryck för det svenska perspektiv.8 jordbrukssamhällets kännbara övergång till en mo- Inom då gällande ideologikritik, semiotik och dern och urban industri- och välfärdsstat.11 strukturalistisk präglad psykoanalys låg fokus på Kursplanerna, litteraturlistorna och studentupp- hur filmens ”grammatik” väver in sin publik i satserna från det tidiga 1980-talet vittnar om att ideologiskt betingade strukturer. Man kan med detta var en en period av antipositivistiska ström- Bordwell (1989 s 71) hävda att det som under ningar och teoretisk turbulens där tvärvetenskap denna tid dominerade den akademiska kritiken / var ett honnörsord (jfr Furhammar 1995). Bland de forskningen, liksom stora delar av den journalis- olika teoretiska grupperingarna under denna period tiska och kulturteoretiska filmkritiken, var sympto- fanns en grupp som möjligen kan kallas ”mjuka matisk kritik. Denna bygger på tanken om att kriti- strukturalister” och strukturfunktionalister, av kern / uttolkaren kan skönja dolda lager och i sin vilka flera hörde till ”Uppsala-gruppen”. Här fin- tolkning frilägga textens mytiska strukturer och ner man analyser fokuserade på binära opposi- ideologiska spänningsfält. tioner, likväl som utvecklingspsykologiska ansat- Parallellt med allt detta publicerades ambitiösa ser (Rönnberg 1987, jfr Furhammar 1981, 1995). men mer traditionella antologier där internationell En annan grupp var mer semiotiskt influerad, ofta i filmforskning och klassiska filmteoretiker som studier av populärfilm och TV-fiktion (t ex Astruc, Balázs, Bazin, Eisenstein, Metz, Sarris, Koskinen m fl 1984, Forselius & Luoma-Keturi Wollen, Zavattin, på ett samlat sätt, för första 1985, Luoma-Keturi 1986). Vid mitten av 1980-ta- gången, gjordes tillgängliga för en svensk publik. let ökade det franska inflytandet och lacaniansk Signifikativt nog hade de flesta av dessa böcker psykoanalytisk teori, poststrukturalism och dekon- sitt upphov på andra insitutioner än filmveten- struktivism hamnade på dagordningen (Malmberg skapen i Stockholm (se Allroth 1971, Nordmark 1984, Söderbergh Widding 1985). Ett sätt att be- 1976, Olsson 1981). skriva filmvetenskapen i Stockholm under 1980- Mycket av den tidiga akademiska svenska film- talet är att man rörde sig från traditionell historisk forskningen och filmvetandet kan sägas ha tagit grundforskning kring svensk film, via struktura-

42 listiska genreläsningar till ett intresse för narrato- snarare gälla historiografisk forskning kring logi, psykoanalys, estetik och filosofiska frågor stumfilmsepoken, stilfrågor, neoformalistisk nar- kring filmens tids- och rumsaspekter. ratologi och postmodernt influerad auteurkritik. Ett exempel på detta är Astrid Söderbergh Det sistnämnda avspeglas i Trond Lundemos Widdings (1992) avhandling, där hon med Tarkov- (1996) avhandling, som utgår från teoretiker som skijs tre sista filmer som huvudemperi, och franska Deleuze, Bergson och Foucault i sin vetande- filmteoretiker som Jacques Aumont, Gilles De- arkeologiska studie kring filmbildens och leuze och Michel Chion som utgångspunkt disku- montagets tid- och rörelsefenomenologi. Som ut- terar bl a ”det dolda rummet”. Maaret Koskinen gångspunkter för resonemangen om ”bildspår” och (1993) intresserar sig också för estetiska och stilis- historiekonstruktioner fungerar bland annat Eisten- tiska snarare än tematiska och ideologiska frågor, steins filmteorier och Jean Luc Godards filmar- men ligger något närmare amerikanska teoritradi- skap. Den historiografiska inriktningen visas i Bo tioner i sin avhandling om Ingmar Bergman. Florins (1997) avhandling om nationell stil i filmer Olle Sjögren har sedan 1970-talet utmärkt sig från ”den svenska filmens guldålder”. som en av de mest produktiva svenska film- Det på senare år markant ökade antalet disputa- forskarna, med oräkneliga artiklar och skrifter om tioner och förändringar vad gäller forskningsinrikt- bl a populärfilm och censur bakom sig (jfr Sjögren ning förklaras delvis av Jan Olssons tillträde som 1993). Sent om sider kom hans avhandling, en stu- professor 1993. Han var tidigare verksam som do- die av tio amerikanska filmkomiker från Buster cent vid avdelningen för Drama-Teater-Film, pla- Keaton till Woody Allen. Där utvecklar Sjögren en cerad under Litteraturvetenskapliga institutionen modell för ”psykokulturell analys” där antropo- vid Lunds universitet. Olsson har publicerat flera logiska och folkloristiska perspektiv blandas med verk om svensk filmhistoria, t ex sin avhandling modernitets- och identitetsteorier (Sjögren 1989). om bilden av främmande makter i några Centralt i Sjögrens analys är teorier om humor, ”ockupationsfilmer” (Olsson 1979, jfr Olsson bland annat ironi. Filmisk ironi är ämnet för Örjan 1990). I denna bemärkelse liknar han sina före- Roth-Lindberg likaledes sent komna (masto- gångare Waldekranz och Furhammar, men han kan dont)avhandling. Med hjälp av teorier från bl a nog sägas vara entydigare inriktad mot stumfilm, språk-, litteratur- och konstvetenskap diskuterar och tycks ha en tydligare inomakademisk intention Roth-Lindberg kriterier för filmisk ironi samt kon- i sitt arbete än sina företrädare (jfr Olsson 1995). struerar en typologi bestående av 28 olika typer av filmironi. Dessa begreppsarsenaler används sedan i extensiva närläsningar av sekvenser ur filmer av bl a Tendenser inför framtiden Hitchcock and Kubrick (Roth-Lindberg 1995). Som avslutning på denna skissartade genomgång Margareta Rönnberg (1996), även hon en dokto- av det svenska filmvetandets framväxt och rand sedan lång tid och tillhörande ”Uppsala-grup- formationer vill vi peka på, och samtidigt rikta pen”, disputerade härom året med en avhandling viss kritik mot, några av de tendenser vi menar om TV-tittande som dialog. I sin voluminiösa av- präglar svensk filmvetenskap av idag. handling presenterar hon en ingående uppgörelse För det första har det skett en ökad formalise- med tidigare TV-teorier av socialpsykologiskt snitt ring inom ämnet, liksom inom andra discipliner. I och argumenterar för en symbolisk-interaktio- motsats till vad som var fallet under 1970- och nistisk TV-teori. Filmvetenskapen har genom åren 1980-talen är det idag nödvändigt att ha en dok- också sett ett antal utländska gäststudenter dispu- torsgrad om man ska kunna göra någon form av tera, varav de flesta skrivit om film eller filmare karriär på området. Ytterligare en del av denna från sina ursprungsländer (Najafi 1986, Feusi ökade professionalisering/akademisering av ämnes- 1987, Korsic 1988, Iversen 1992 och Sullivan kompetensen är att andelen magisteruppsatser ökat 1997). avsevärt under 1990-talet. En andra tendens, också den med sin motsva- righet i andra ämnen, är en ökad internationalise- Filmvetenskapen idag ring av disciplinen. Svenska filmforskare har bör- Bland de doktorander som antogs i mitten av 1980- jat publicera sig i engelskspråkiga antologier och talet finns det flera som intresserat sig för populär- tidskrifter (t ex Soila 1992 och 1994, Bono & film, både ur traditionellt historiska perspektiv och Koskinen 1996 och Olsson 1997). En ännu tydli- utifrån teoretiskt mer djupodlande ambitioner gare internationaliseringsaspekt är det, jämfört (Bengtsson 1990, Lindholm 1995). Bland de dok- med tidigare decennier, stora antal utländska fors- torander som antagits på senare år tycks intresset kare som besökt institutionen i Stockholm de se-

43 naste åren: David Bordwell, Tom Gunning, Linda jekt och avhandlingsarbeten som utförs vid JMK är Williams, Jackie Stacey och Richard Dyer är bara klart relaterade till film och filmteori. Man kan några av dem. En annan form av internationell säga att en viss del av den forskning som under koppling, tillika ett tecken på striden om akade- 1970- och 1980-talen sorterade under film- miska positioner och ämnets vidgade ambitioner, vetenskap idag bedrivs vid JMK. Profileringar och är de senaste årens ”våg” av antologier med såväl specialiseringar ligger i tiden och behövs av flera klassisk som samtida fransk och angloamerikansk skäl, men det vore olyckligt om filmvetenskapen i filmteori (se Söderbergh Widding 1994 och 1996, Stockholm skulle släppa den samtida TV- och Hedling & Andersson 1995). videokulturen helt (flera av de lärare som täckt Nationellt sett finner man, som en tredje ten- dessa områden har flyttat till andra universitet och dens, en ökad decentralisering av filmvetenska- högskolor).13 pen. Redan i mitten av 1960-talet började littera- turvetenskapliga institutionen i Lund att ge kurser i filmhistoria. Senare bildades en särskild avdel- Motstridiga tendenser ning för Drama-Teater-Film som en del av institu- Det finns givetvis olika skäl till varför den este- tionen. Hittills har där framlagts fem avhandlingar tiska och historiska inriktningen idag prioriteras (Lönnroth 1979, Lundin 1979, Olsson 1979, Hed- vid institutionen i Stockholm. Med hänvisning till ling 1992 och Andersson 1992). Dagens regional- deras tidigare forskning kan man peka på samtliga politiskt orienterade utbildningspolitik har gjort att de tre professorerna representerar historiskt orien- det numera bedrivs undervisning i filmvetenskap terade perspektiv. En annan faktor är det inflytande på flera olika universitet och högskolor i Sverige Lauritzenska stiftelsen har haft – det fullständiga (förutom Stockholm och Lund, bl a i Göteborg, namnet är Holger och Thyra Lauritzens stiftelse Örebro, Umeå och Karlstad). Decentraliserings- för främjande av filmhistorisk forskning, och det tanken och de ökade formella kraven går i nuläget har funnits stipendieansökningar vars relevans inte riktigt ihop, eftersom det helt enkelt inte finns ifrågasatts därför att de inte haft en tillräckligt tillräckligt många doktorer i filmvetenskap. stark historisk dimension. I den konkurrenssituation som uppstår genom Intressant i sammanhanget är filmvetenskapens decentraliseringen är det, för det fjärde, troligt att officiella internationella beteckning. Då Institutio- det sker en profilering mellan de olika enheterna. nen för teater- och filmvetenskap inrättades som Filmvetenskapen i Stockholm har därvidlag givet- akademisk disciplin valdes den engelska översätt- vis ett stort försprång och man vill sannolikt också ningen ”Department of Theatre and Cinema Arts”. vara med och påverka eventuella kommande I och med beteckningen ”arts” placerade institutio- forskarutbildningar i filmvetenskap på andra or- nen sig inom en historisk-estetisk humanistisk tra- ter.12 Gentemot dessa har man dessutom skaffat sig dition, vilket förmodligen bland annat berodde på en ännu starkare position genom den andra profes- dess koppling till teatervetenskapen. Genom att sur man nyligen fått sig tilldelad medel för direkt välja beteckningen ”cinema” i stället för ”film” från regeringen. I väntan på kompetenta sökanden exkluderades, åtminstone semantiskt sett, distribu- kommer den tills vidare att tillsättas med gäst- tion av rörliga bilder per video, TV och datorer. professorer (Olsson 1997 s 193), men när den väl Denna hållning kom dock, som vi har sett, att un- får en permanent innehavare kommer detta givet- der 1970- och stor delar av 1980-talet kontrasteras vis att påverka institutionens forskningsinriktning en hel del av det faktiska kursubudet och forsk- och profil. Filmvetenskapen i Stockholm har an- ningen vid institutionen. ledning att även profilera sig gentemot den medie- Nu är frågan hur man ska tolka det namnval in- utbildning och forskning som bedrivs vid Institu- stitutionen gjorde då man i juli 1995 blev själv- tionen för journalistik, medier och kommunikation ständiga i förhållande till teatervetenskapen. På (JMK), belägen ett stenkast från Filmhuset. JMK svenska heter det Institutionen för filmvetenskap. I bildades 1989 genom en sammanslagning av dåva- den engelska beteckningen, Department of Cinema rande Journalisthögskolan och Centrum för mass- Studies, har man valt att behålla ”cinema”. Sett i kommunikationsforskning, och erbjuder två utbild- relation till aktuella strömningar inom internatio- ningar: dels en yrkesinriktad journalistutbildning, nell filmforskning säger valet av den amerikanska dels teoretiska studier i medie- och kommunika- bestämningen ”cinema studies”, snarare än det mer tionsvetenskap (MKV). Inom MKV-delen finns det brittiskt orienterade ”film studies”, kanske något en stark gren av populärkulturforskning och me- om de aktuella teoretiska och empiriska vägvalen. dieetnografi. Flera av lärarna och forskarna där har Ty definitionsmässigt ägnar en institution för ”ci- en bakgrund i filmvetenskap, och några av de pro- nema arts” sig åt film (ursprungligen) visad på

44 biograf. Denna forskning sker företrädesvis ur en samtidigt effekter i fältet som bidrar till föränd- historisk-estetisk infallsvinkel. Därigenom tende- ringar och förskjutningar. Vi är medvetna om vår rar man få en slagsida åt studier av film som roll i denna kamp men kan inte förutse vilka even- ”text”, vilket lätt kan göra att åskådarna exklu- tuella effekter vår studie kan ge upphov till. Oav- deras, annat än som textuella konstruktioner eller sett om denna skissartade beskrivning, och första positioner betingade av textens strukturer. Frågor utkast till kommande genealogiska studier som kan om vardagligt mediebruk och filmkultur(er) och tränga djupare in i de kunskapsfundament som olika filmpublikers sociala eller historiska villkor filmvetenskapen och vetandet kring film bygger och subjektiviteter blir då av mindre intresse.14 på, överensstämmer med gällande självbilder inom Med tanke på en annalkande multimedial framtid fältet eller ej, kommer en effekt av detta arbete och det faktum att film idag i första hand distribu- sannolikt vara att reflexiviteten hos svenska film- eras via video och TV, vore det olyckligt om forskare aktiveras. Vår målsättning har också varit svensk filmforskning skulle isolera sig alltför att främja en rörelse mot ett permanent kritiskt till- mycket från dagens filmkultur och dess spännvidd stånd, där kunskap genereras utifrån en reflexiv av olika medieformer, publiker och funktioner.15 medvetenhet om de egna förutsättningarna och Inom ramen för det växande intresset för stum- premisserna. En medvetenhet om kunskapsbildan- film och modernitet finns det inom den internatio- dets förutsättningar menar vi aldrig är av ondo. nella filmforskningen ett intresse för att tematisera Tvärtom, medvetenhet om villkoren för, och effek- den tidiga filmen och filmgåendet utifrån moder- terna av, ens agerande gör att målformuleringen nitets- och offentlighetsresonemang kopplade till kan bli tydligare. nya identitetsformationer (Hansen 1991, Friedberg 1993). Det borde vara möjligt att anlägga sådana perspektiv också på nutida film och videokultur – Slutord liksom mer metateoretiska reflektioner kring me- Förutom tilltron till hermeneutikens tolknings- toder, teorier och val av forskningsobjekt. Paral- paradigm har också de institutionella villkor som lellt med den starka historiska orienteringen har präglat svensk filmforskning underbyggt vissa ty- man på institutionen i Stockholm förvisso fört in per av vad man kan kalla forskarsubjektiviteter (jfr en del ny teknologi i grundutbildningen.16 Sam- Bourdieu 1984/1990 och Foucault 1969/1972). En arbeten mellan teknisk expertis och humanister är av dessa är filmforskaren som arkivarie. Detta är bra men det är också värdefullt att utveckla forskaren som värnar om det filmiska kulturarvet, interdisciplinära forskningsprojekt inom human- ofta genom historisk grundforskning. Denna in- vetenskaperna, inte minst gäller detta i studiet av riktning kan sägas ha sitt pre-akademiska uttryck i samtida rörliga bilder. filmfilantropernas arbete med filmhistoriska sam- Vikten av historiskt forskning och akademisk lingar och arkiv. När man på detta sätt med ett valfrihet kan inte nog betonas, särskilt inte i tider slags restaurativ hermeneutik försökt återskapa av akademisk populism och marknadsanpassning. kulturarvet ”såsom det en gång varit”, görs det säl- Men genom en alltför stark koncentration på en lan med de pretentioner på ideologiska eller andra viss del av filmhistorien och med högstämda former av kontextualiserande tolkningar som så närläsningar av kanoniserade filmer och auteurer ofta förekommer i studier av modernare medie- riskerar filmvetenskapen, likt delar av litteratur- kulturer. En annan form av forskarsubjektivitet är och konstvetenskap, att bli ett reservat för esote- filmforskaren som tolkningsorakel. Detta är fors- risk och arkivarisk forskning (jfr Andersson 1995). karen som genom att besitta renässansartade kun- Med tanke på att filmvetenskapen, som vi sett, har skaper ska kunna förklara textens ”djupare me- vissa, om man så vill genealogiska, rottrådar till ning” (Rosenbaum 1995). Också här finner man arkivariska sammanhang och statligt uppbyggd rötterna i hermeneutiken och dess textexeges, först kulturpolitik (SFI), finns det skäl att varna för att av bibliska texter och senare en litterär kanon. I man kan komma att bli den akademiska legitime- linje med detta ska texten inte bara återskapas utan ringen i en process där vissa smakmönster och es- också utvinnas en djupare mening. I denna tolk- tetiska värdemallar naturaliseras (jfr Bourdieu ningsmodell upphöjs filmforskaren nära nog själv 1992). till ett slags auteur, och i filmsammanhang får den All vetandeproduktion sker i relation till fältets sitt genombrott just i tidskrifter som Cahiers du strukturella villkor. Det finns således ingen posi- Cinéma. tion utanför diskursen, och varje utsaga är en be- Både bland representanter för arkivarie- och kräftelse av doxan. Men olika agenters agerande, tolkningsorakeltypen har det funnits de med en som t ex genom undersökningar som denna, ger klart folkbildande ambition. Genom tidskriftsartik-

45 lar i populärpress och föreläsningar för filmintres- professionaliseringen alltmer lämna det offentliga serade, i t ex filmklubbar och föräldraföreningar, samtalets bredare uttryck. Satsningar på noggrann har man försökt skapa en dialog mellan olika typer forskning med högt ställda krav på akribi och av vetande kring film. Undantar man vissa publi- stringens kan, åtminstone ur ett offentlighetssper- kationer och framträdanden i program typ Film- spektiv, skapa en ankdamm, där de närmast be- krönikan, tycks de akademiskt skolade filmkriti- rörda utkämpar symboliska strider om akademiska kerna i och med den pågående akademiseringen / positioner (jfr Bourdieu 1984/1990).

Noter filmen (skriven med Artur Lundkvist, 1950). Eller ti- diga filmpedagoger som Elsa Brita Marcussen 1. Vårt fokus ligger på det Bordwell kallar ”akademisk (1950). Att den filmvetenskapliga historiken kan kritik”. I det engelska begreppet ”criticism” inryms skrivas på ett annat sätt än det dominerande manliga många gånger vetenskapliga arbeten. På svenska visar även t ex Guliana Bruno (1993). brukar vi tydligare hålla isär vetenskap och kritik. 6. Projektet finns summerat i SOU 1967:31. ”Vetenskap”, åtminstone av positivistiskt slag, för- 7. SFI har genom sin filmografiska gärning i allra hög- knippas traditionellt med bl a objektivitet och värde- sta grad bidragit till att skapa ett underlag för svensk ringsfri kunskap, noggranna och systematiskt ge- filmforskning. Vid sidan om filmografierna, som nu- nomförda studier, och sökandet efter vetenskapliga mera även finns på CD-ROM, har SFI sedan 1969 år- förklaringar och lagbundenheter (jfr Andersen ligen publicerat Filmårsboken med Bertil Wredlund 1990). Också ”kritik” vilar av hävd på Upplys- som redaktör. Filmårsboken består av korta fakta om ningen, förnuftet och tilltron till förbättringar och samtliga filmer som behandlats av den svenska film- framåtskridande. Men kritik kan inte vara värde- censuren. Bertil Wredlund har tillsammans med Rolf ringsfri. Historiskt har kritisk verksamhet främst Lindfors också publicerat Långfilmen i Sverige som handlat om negativa inlagor, där jämförelser mellan på liknande sätt men decennievis omfattar alla filmer föreliggande verk och föreskrivna ideal (för det med svensk biografpremiär 1910-1989. SFI ger, som sköna, det sanna, etc) på ett konstruktivt sett syftat ett led i sitt stödjande av utgivningen av och infor- till att påvisa brister i rådande representationssystem, mationen om ”kvalitetsvideo”, årligen också ut en och sålunda haft en vägledande funktion med syfte mycket matnyttig Videofilmkatalog (1991-1996, från att förbättra. Allt sedan Kant har kritik också varit 1995 kallad Videoårsboken) med uppgifter om fil- knutet till reflektioner kring kunskapsprocessen (vi mer som haft (officiell) svensk premiär på hem- måste misstro det vi upplever som naturliga videomarknaden (undantaget bl a porrfilm, sport- perceptioner / uppfattningar) och reflektioner över film, musikvideor och institutionsfilmer). hur frigörelse från dessa mänskligt skapade begräns- 8. För en historisk översikt över svenska filmtidskrifter, ningar kan ske (Connerton 1978). se Furhammar (1984). 2. I hög grad har vår framställning inspirerats av de två 9. Gösta Werners (1969) avhandling är en minutiös ge- forna filmprofessorna Waldekrantz (1982, 1985- nomgång av Mauritz Stiller och hans filmer mellan 1995) och Furhammars (1991) imponerande och 1912-1916; Louise O’Konor (1971) avhandlar den fullmatade genomgångar av den svenska filmens svenske målaren och filmavantgardisten Viking historia. Eggeling; Arne Svensson (1976) utreder den 3. Ser man till filmpubliken är formulerandet av tolk- svenska filmcensurens praxis visavi den s k utrikes- ningar och smakomdömen en central komponent i politiska normen sedan 1914; Marguerite Engbergs formandet av och kampen på det Bourdieu (1992) (1978) avhandling i två band behandlar dansk stum- kallar livsstilarnas fält. I det vardagliga kommunice- film; och Bengt Forslund (1980) porträtterar Victor randet av identitet, livsstil, klass och smak kan film- Sjöström. recensenters och filmforskares urval, fokus, omdö- 10. För en beskrivning av delar av den svenska 1930-tals men och formuleringar givetvis vara vägledande. filmen, som i sig samtidigt är ett exempel på klassisk 4. Socialistisk filmkritik i dags- och fackpress utgör nå- föraktfullhet mot dessa filmer, se Schildt (1970). got av en tradition inom svensk filmkritik (se An- 11. Per Olov Qvist (1986) behandlar med utgångspunkt i dersson m fl 1978). Under 1960-och 70-talen blir Tönnies resonemang om gemeinschaft – gesellschaft samhälls-, ideologi-, och masskulturkritiska perspek- vad han kallar ”landsbygdsfilm”. Dessa filmer nådde tiv en given del i då unga filmtidskrifter som Chaplin höjden av sin popularitet strax efter andra världskri- och Filmhäftet. get, de idealiserar lantliga lokalgemenskaper och 5. Filmvetenskapen och filmhistorien har i hög grad de- pastorala vyer, eller bygger på romantik kring den finierats av män. Man ska dock inte glömma svenska vilda naturens storslagenhet (se även Qvist 1995). I filmvetarpionjärer som Gerd Osten, och hennes en viss typ av sådana svenska ”Heimatfilmer” åter- böcker Det förlorade paradiset (1948) och Erotiken i fanns Edvard Persson, inte sällan som godhjärtat pa-

46 triark med en ”sund misstänksamhet” mot allehanda 16. För närvarande genomförs två forskningsprojekt, i moderna påfund. I sin avhandling om Edvard Pers- samarbete med Kungliga tekniska högskolan (KTH), son diskuterar Kjell Jerselius (1987) på ett sätt lik- som syftar till att undersöka de metodologiska och nande Qvists den populism och skepticism filmerna didaktiska möjligheter som datorer ger, dels vid uttrycker, och visar även på de starka aversioner elektronisk kodning av bilder, vilket gör dem till- dessa filmer väckte hos den dåvarande svenska gängliga för ingående analyser, dels i grundut- kultureliten. Jerselius diskuterar dessa frågor från ett bildningssammanhang, där studenterna, genom si- empiriskt snarare än ett teoretiskt perspektiv, och mulation med hjälp av CD-ROM-teknik, kan få bygger sin studie kring olika faser i Perssons karriär, pröva på vad eget filmskapande innebär. Professor pressmottagandet, osv. Jan Olsson leder projektet ”Filmanalys och multi- Tytti Soila (1991) behandlar samma period som media” och Kjell Jerselius har lett det av rådet för Qvist och Jerselius i sin avhandling men har en an- grundutbildning finansierade projektet ”Interaktivt nan och mer teoretiskt ambitös inriktning. Hon ana- undervisningshjälpmedel i multimedia”, vilket resul- lyserar kvinnlighetens status och funktion i 63 av de terat i två CD-ROM (se Jerselius 1996a och 1996b). mest populära svenska melodramorna från åren Eventuellt kommer dessa projekt att på sikt också 1929-1939. Från en poststrukturalistisk och feminis- leda till avhandlingsarbeten. tisk ståndpunkt blottlägger Soila dels den starkt Vid sidan av multimediaprojekt pågår också mer tra- patriarkaliska diskurs som bl a yttrade sig i form av ditionella forskningsprojekt: ”Stumfilm i brytnings- kvinnliga stereotyper som ”sprakfålen”, ”nipper- tid” (Söderbergh Widding); ”Kvinnor och film i tippan”, ”pigan” ”östermalmsdraken” och ”huskor- Sverige” (Soila); ”Feminismen i akademin” (Soila); set”. I filmerna finner Solia samtidigt också en mer ”Arbete och affärer i levande bilder” (Walldius); modern och progressiv potential för kvinnliga ”Ingmar Bergman, filmen och teatern” (Koskinen) åskådarpositioner. och ”Ingmar Bergman och publiken (Steene). 12. I den situation som nu uppstått har institutionen i För att ge perspektiv, kan nämnas att endast ett enda Stockholm givetvis stora fördelar genom att den är projekt genomfördes under institutionens första så etablerad. Den formellt sett högsta kompetensen tjugo verksamhetsår, det tidigare nämnda ”Land och finns där, vilket borde borga för kvalitet på grundut- stad i svensk fiktionsfilm”. bildningen. Även rent forskningsmässigt har Stock- holm stora fördelar jämfört med de regionala hög- skolorna, särskilt då det gäller historisk forskning. Referenser Filmvetenskapen är fysiskt närbelägen såväl SFIs filmarkiv och bibliotek som Arkivet för ljud och bild Allroth, Kerstin (1971): Film. En antologi, Lund: CWK (ALB), där kopior av allt som visats på biografer se- Gleerups. dan 1978 i Sverige, och det mesta av vad som visats Andersen, Heine (1990): Vetenskapsteori och metodlära. i TV, och hyrts ut på videomarknaden, finns att tillgå. En introduktion, Lund: Studentlitteratur. 13. Intrycket att filmvetenskapen i Stockholm tycks Andersson, Lars Gustaf (1995): ”Den svenska konst- prioritera studier av den tidiga filmen, och vurma filmsinstitutionen”, Filmhäftet, nr 89-90 (1-2/1995). särskilt för filmteorins klassiska textutbud får man Andersson, Lars Gustaf (1992): Änglarnas barn, Lund: inte minst då man läser insitutionens egen tidskrift Bokbox. Aura. Filmvetenskaplig tidskrift, där man i de år- Andersson, Gunder, Eva Bjärlund & Ingmari Eriksson gångar som utkommit starten 1995 kunnat läsa över- (red.) (1978): Motbilder. Svensk socialistisk filmkri- sättningar av Walter Benjamin, Sergej Eisenstein, tik i urval, Stockholm: Tidens förlag. Béla Balázs, förvisso också nyare texter av bl a Peter Bengtsson, Bengt (1990): ”Folkhemskritiker eller sensa- Wollen, David Bordwell, Tom Gunning, Gertrude tionsfilmare? en återblick på ’ungdomsfilmaren’ Egil Koch och Linda Williams. Holmsen”, Filmhäftet, nr 69-70 (1-2/1990). 14. De metoder som används flitigast vid filmveten- Björkin, Mats (1995): ”Fröken Julies rakkniv. orientaliska skapen i Stockholm är just textorienterade, medan teatern, sensation och konst”, Filmhäftet, nr 89-90 många av dem som studerar film vid andra institutio- (1-2/1995). ner visar ett intresse för mer etnografiska perspektiv. Björklund, C. J. (1945): Kampen om filmen. Studie i fil- Frågor om filmproduktion och dess sociologiska och mens sociologi, Stockholm: Svenska Skriftställare ekonomiska implikationer har också rönt liten upp- Förbundets Förlag. märksamhet, både i Stockholm och vid filmveten- Boëthius, Ulf (1989): När Nick Carter drevs på flykten. skapliga avdelningar på andra platser i landet. Kampen mot ”smutslitteraturen” i Sverige 1908- 15. I bl a USA har man för att undvika den problematik 1909, Stockholm: Gidlunds. som är vidhäftad användningen av begreppen ”ci- Boëthius, Ulf (1995): ”Youth, the Media and Moral nema” och ”film” börjat nyttja termen ”visual cul- Panics’, i Johan Fornäs & Göran Bolin (red.): Youth ture”. På svenska har även omskrivningen ”rörliga Culture in Late Modernity, London: Sage, s 39-57. bilder” av samma skäl använts i en del sammanhang Bono, Francesco & Maaret Koskinen (red.) (1996): Film (t ex i von Feilitzen m fl 1993). in Sweden, Stockholm: Svenska Institutet.

47 Bordwell, David (1989): Making meaning. Inference and Furhammar, Leif (1991): Långfilmen i Sverige. En historia Rhetoric in the Interpretation of Cinema, Cam- i tio kapitel, Höganäs: Wiken & Svenska Filminstitu- bridge, MA & London: Harvard University Press. tet. Bourdieu, Pierre (1984/1990): Homo Academicus, Cam- Furhammar, Leif (1995): ”Tolv års institutionsliv”, Film- bridge: Polity. häftet, nr 89-90 (1-2/1995). Bourdieu, Pierre (1992): Kultur och kritik, Göteborg: Dai- Furhammar, Leif & Folke Isaksson (1968): Politik och dalos. film, Stockholm: PAN/Norstedts. Bruno, Guiliana (1993): Streetwalking on a Ruined Map. Hansen, Miriam (1991): Babel and Babylon. Spectator- Cultural Theory and the City Films of Elvira Notari, ship in American Silent Film, Cambridge, MA & Princeton: Princeton University Press. London: Harvard University Press. Connerton, Paul (1978): The Tragedy of Enlightenment: Hedling, Erik (1992): Lindsay Anderson och filmens este- An Essay on the Frankfurt School, Cambridge, CA: tik, Lund: Lund University Press. Cambridge University Press. Hedling, Erik (1995): ”Filmhistoriska exkurser. Kanon- Engberg, Marguerite (1978): Dansk stumfilm I-II. De store bildning och dekonstruktion, i Filmhäftet, nr 89-90 år, København: Rhodos. (1-2/1995), s15-24. Feilitzen, Cecilia von, Michael Forsman & Keith Roe Hedling, Erik & Lars Gustaf Andersson (red.) (1995): Mo- (red.) (1993): Våld från alla håll. Forsknings- dern filmteori (2 volymer), Lund: Studentlitteratur. perspektiv på våld i rörliga bilder, Stockholm/ Idestam-Almquist, Bengt & Ragnar Allberg (1932): Film i Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion. går, i dag, i morgon, Stockholm: Bonniers. Feusi, Norbert (1987): Das Vaterbild im Schweizer Film. Idestam-Almquist, Bengt & Ragnar Allberg (1936): Vid Eine Studie zur geschellschaftlichen Verankerung den svenska filmens vagga, Stockholm: Bonniers. des Patriarchates und dessen Darstellung im Idestam-Almquist, Bengt (1939): Svenska filmens drama: Schweizer Spielfilm, Stockholm: Department of Sjöström och Stiller, Stockholm: Åhlén & Söners för- Theatre and Cinema Arts. lag. Florin, Bo (1997): Den nationella stilen. Studier i den Iversen, Gunnar (1992): Framtidsdrøm og filmlek. Erik svenska filmens guldålder, Stockholm: Aura förlag. Løchens filmproduksjon og filmestetikk, Stockholm: Forselius, Tilda Maria & Seppo Luoma-Keturi (red.) Department of Theatre and Cinema Arts. (1985): Våldet mot ögat. Filmforskare om film- och Jerselius, Kjell (1987): Hotade reservat. Spelfilmerna med videoskräck, Stockholm: Författarförlaget. Edvard Persson, Uppsala: Filmförlaget. Forslund, Bengt (1980): Victor Sjöström. Hans liv och Jowett, Garth S, Ian C Jarvie & Kathryn H Fuller (1996): verk, Stockholm: Bonniers. Children and the Movies. Media Influence and the Forslund, Bengt (1983): ”Svenska Filmsamfundet, Payne Fund Controversy, Cambridge: Cambridge Svenska Filmakademin 1933-1983”, ur The Swedish University Press. Film Academy 50 Years 1933-1983, Stockholm: Korsic, Igor (1988): Suspended Time. An Analysis of Svenska Filminstitutet. Bazin’s Notion of Objectivity of the Film Image, Foucault, Michel (1961/1973): Vansinnets historia under Stockholm: Department of Theatre and Cinema Arts. den klassiska epoken, Stockholm: Aldus/Bonniers. Koskinen, Maaret (1993): Spel och speglingar. En studie i Foucault, Michel (1969/1972): Vetandets arkeologi, Ingemar Bergmans estetik, Stockholm: Department Stockholm: Bo Cavefors förlag. of Theatre and Cinema Arts. Foucault, Michel (1971/1993): Diskursens ordning, Koskinen, Maaret, Seppo Luoma Keturi & Tytti Soila Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Sym- (1984): ”To See or not to Be. En analys av John Car- posion. penters Förföljd”, i Filmhäftet, nr 45-46 (1-2/1984), Foucault, Michel (1975/1991): Discipline and Punish. The s 6-27. Birth of the Prison, London: Penguin. Lauritzen, Einar (1957): ”The Swedish Film Archive”, i Foucault, Michel (1976/1980): Sexualitetens historia I. The Quarterly of Film, Radio and Television, Berke- Viljan att veta, Stockholm: Gidlunds. ley: University of California Press. Friedberg, Anne (1993): Window Shopping. Cinema and Lindholm, Tommy (1995): ”Med tidens gång. Filmiskt be- the Postmodern, Berkeley: University of California rättande och kulturell förändring”, Filmhäftet, nr 92 Press. (4/1995). Furhammar, Leif (1965): Filmpåverkan. Socialpsykolo- Lundemo, Trond (1996): Bildets oppløsning. Filmens be- giska uppsatser, Stockholm: Norstedts. vegelse i historisk og teoretisk perspektiv, Oslo: Furhammar, Leif (1979): Folklighetsfabriken. Porträtt av Spartacus forlag AS. ett svenskt filmbolag, Stockholm: PAN/Norstedts. Lundin, Gunnar (1979): Filmregi Alf Sjöberg, Lund: Insti- Furhammar, Leif (red.) (1981): Rörande bilder. Festskrift tut för dramaforskning. till Rune Waldekranz, Stockholm: Norstedts. Artur Lundkvist (1988): Sett i ett strömmande bildflöde. Furhammar, Leif (1984): ”Förord”, i Kjell Jerselius, Per Filmessäer i urval, Lund: bookLund. Olov Qvist & Lasse Svensson (red.): Play it again, Luoma-Keturi, Seppo (1986): ”Skuggan av en helikopter. Sam. Tjugo texter om film och TV, Uppsala: Film- Om förtexterna i Dallas”, Filmhäftet, nr 53 (1/1986). häftets förlag, s 7-10.

48 Lönnroth, Lars (1979): Östeuropeisk animerad film, Lund: Sjögren, Olle (red.) (1976): Filmens ledbilder. Marxistiska Institut för dramaforskning. filmanalyser, Stockholm: Nordstedts. Malmberg, Carl-Johan (1984): ”Fiktion och begär. En stu- Sjögren, Olle (1989): Lekmannen i skrattspegeln, Upp- die av Viscontis Senso”, Filmhäftet, nr 45-46 (1-2/ sala: Filmförlaget. 84). Sjögren, Olle (1993): Inte riktigt lagom? Om ’extremvåld’, Marcussen, Elsa Brita (1950): Film, Stockholm: Ehlins. filmcensur och subkultur, Uppsala: Filmförlaget. Najafi, Behrad (1986): Film in Iran 1900 to 1979. A Politi- Skoglund, Erik (1971): Filmcensuren, Stockholm: PAN/ cal and Cultural Analysis, Stockholm: Department Norstedts. of Theatre and Cinema Arts. Soila, Tytti (1991): Kvinnors ansikte. Stereotyper och Nordmark, Dag (1976): Bildspråkets betydelser, Stock- kvinnlig identitet i trettiotalets melodramfilm, Stock- holm: PAN/Norstedts. holm: Norstedts. O’Konor, Louise (1971): Viking Eggeling, Artist and Film- Soila, Tytti (1992): ”Valborgsmässoafton: Melodrama and maker, Stockholm: Almqvist & Wiksell. Gender Politics in Swedish cinema”, i Richard Dyer Olsson, Jan (1979): Svensk spelfilm under andra världs- & Ginette Vincendeau (red.): Popular European Ci- kriget, Lund: Liber. nema, London & New York: Routledge, s 232-244. Olsson, Jan (1981): Filmteori. Filmanalys, Lund: Student- Soila, Tytti (1994): ”Five Songs of the Scarlet Flower”, litteratur. Screen, vol 35:3, s 265-274. Olsson, Jan (1990): ”I offentlighetens ljus. Några notiser Sullivan, Moira (1997): An anagram of the ideas of film- om filmstoff i dagspressen”, i Jan Olsson (red.): I maker Maya Deren. Creative work in motion pic- offentlighetens ljus. Stumfilmens affischer, kritiker, tures, Stockholm: Institutionen för filmvetenskap. stjärnor och musik, Stockholm/Stehag: Symposion. Svensson, Arne (1976): Den politiska saxen. En studie i Olsson, Jan (1995): ”Filmvetenskap anno 1995”, Film- Statens biografbyrås tillämpning av den utrikespoli- häftet, nr 89-90 (1-2/95). tiska censurnormen sedan 1914, Stockholm: Olsson, Jan (1997): ”Remapping: Another Look at Ci- Hedengrens. nema Studies in Sweden”, Screen, vol 38:2, s 191- Söderbergh Widding, Astrid (1985): ”Blickar/platser. En 195. studie i rummet hos Fassbinder”, Filmhäftet, nr 50 Osten, Gerd (1948): Det förlorade paradiset, Stockholm: (2/1985). KFs Bokförlag. Söderbergh Widding, Astrid (1992): Gränsbilder. Det Osten, Gerd & Artur Lundkvist (1950): Erotiken i filmen, dolda rummet hos Tarkovskij, Stockholm: Depart- Stockholm: Wahlström & Widstrand. ment of Theatre and Cinema Arts. Qvist, Per Olov (1986): Jorden är vår arvedel. Landsbyg- Söderbergh Widding, Astrid (1994): Sätt att se: Texter om den i svensk spelfilm 1940-1959, Uppsala: Film- estetik och film, Stockholm: Thomas Fischer. förlaget. Söderbergh Widding, Astrid (red.) (1996): Flyktigheten Qvist, Per Olov (1995): Folkhemmets bilder. Modernise- fångad. Att skriva filmens historia, Stockholm: Aura ring, motstånd och mentalitet i den svenska 30-tals- förlag. filmen, Lund: Arkiv. Waldekranz, Rune (1941): Filmen växer upp, Stockholm: Rosenbaum, Jonathan (1995): Placing Movies. The Prac- Hugo Gebers förlag. tice of Film Criticism, Berkeley: University of Cali- Waldekranz, Rune (1971): ”Filmvetenskap – ett humanis- fornia Press. tiskt ämne”, i Dag Nordberg (red.): Vetenskapliga Roth-Lindberg, Örjan & Björn Nordström (1975): perspektiv. Nya professorer vid Stockholms universi- Myternas marknad, Stockholm: AWE/Gebers. tet presenterar sina ämnen, Stockholm: Stockholm Roth-Lindberg, Örjan (1995): Skuggan av ett leende. Om universitet, s 99-148. filmisk ironi och den ironiska berättelsen, Stock- Waldekranz, Rune (1982): ”Filmstudier och film- holm: Fischer & Co. forskning. En orientering i internationell och svensk Rönnberg, Margareta (1987): En lek för ögat – 28 film- filmlitteratur”, i Gösta Werner (red.): Svensk Film- berättelser av Astrid Lindgren, Uppsala: Film- forskning, Stockholm: Holger och Thyra Lauritzens förlaget. stiftelse för främjande av filmhistorisk verksamhet & Rönnberg, Margareta (1996): TV-tittande som dialog. På P.A Nordstedts & Söner. väg mot en symbolisk-interaktionistisk TV-teori, Waldekranz, Rune (1985-1995): Filmens historia. De för- Uppsala: Filmförlaget. sta hundra åren (3 band), Stockholm: Norstedts. Schein, Harry (1962): Har vi råd med kultur?, Stockholm: Waldekranz, Rune (1995): ”Första filmprofessuren”, Film- Bonniers. häftet, nr 89-90 (1-2/1995), s 78-81. Schein, Harry (1970): I själva verket, Stockholm: Nord- Werner, Gösta (1969): Mauritz Stiller och hans filmer stedts. 1912-1916, Stockholm: Norstedts. Schildt, Jurgen (1970): Det pensionerade paradiset. An- Werner, Gösta (1995): ”Äreräddning för Robin Hood och teckningar om svensk 30-tals film, Stockholm: PAN/ andra halvt förgätna filmskribenter”, Filmrutan, nr 4/ Norstedts. 1995. Schmidt, Lars-Henrik (1986): Vetandets politik, Stock- Widerberg, Bo (1962): Visionen i svensk film, Stockholm: holm/Lund: Symposion. Bonniers.

49 50 Tabloidiseras dagspressen? Utvecklingstendenser i finländsk och svensk regional- och rikspress 1982-1997

GÖRAN DJUPSUND & TOM CARLSON

Under senare tid har medieforskare uppmärksam- more and bigger photographs [...] were mat hur TV-nyheterna och dess kvalitet i en tid av necessary counters to the visual and entertain- ökad konkurrens påverkas av en kommersiell eller ment elements of TV’. marknadsmässig nyhetslogik (t.ex. McManus I denna studie riktar vi intresset mot nordiska 1994; Klite et al 1997; i Norden t.ex. Asp 1995; dagstidningar.1 Fråga är om en komparativ empi- Helland 1995; Hjarvard 1995, 61-72; Hvitfelt risk undersökning där syftet är att över tid spåra 1994). Utvecklingstrenderna har infångats i be- eventuella tabloidiseringstendenser. Innan vi be- grepp som tabloid-TV, tabloidization och tabloid stämmer material och metod, skall vi kort dels ut- fever (Klite 1995). Då nyheterna skall säljas som veckla normativa utgångspunkter, dels på ett teore- en underhållande produkt uppgraderas material av tiskt och begreppsligt plan ännu precisera vad vi typen human interest och soft news. I formmässigt här avser med tabloidiseringstendenser. avseende läggs större vikt vid bl.a. dramatik, tempo och rytm. I synnerhet ökar betydelsen av vi- suella element varvid bildernas roll blir allt vikti- Normativa utgångspunkter gare. Dylika tendenser är inte förbehållna endast TV- Studien har en normativ demokratiteoretisk för- mediet. Bland andra Neil Postman har framhållit ankring. Vi skall nu redogöra för hur vi uppfattar att televisionens sätt att förpacka nyheter bildar ett demokratibegreppet och dess premisser. Speciell slags paradigm för andra massmedier med resultat uppmärksamhet fästs vid masskommunikationens att hela samhällets informationsmiljö börjar av- betydelse. Vi definierar samhällelig demokrati på spegla televisionen (Postman 1986, 118; jfr Althei- följande sätt: demokratin i ett samhälle förverkli- de och Snow 1992). Beträffande dagstidningar, gas i den utsträckning medborgarna inflytelserikt som utgör vårt intresseobjekt i fortsättningen, skri- deltar i det samhälleliga beslutsfattandet (se ver McManus (1994, 7) således att... Ståhlberg och Helander 1972). Med samhälleligt beslutsfattande avser vi inte uteslutande beslut av [...] newspapers are now moving ’to embrace folkvalda församlingar. I sfären innefattar vi även such topics as parenting or hobbies or shop- andra beslut som markant påverkar stora medbor- ping, and a willingness to billboard such gargruppers liv, t.ex. arbetsmarknadsuppgörelser. subjects on the front page – often at the Definitionen förutskickar dels ett medborgerligt expense of government news’ [...] A more deltagande, dels att detta deltagande är inflytelse- obvious change in print has been the trend rikt. Såväl det medborgerliga deltagandet som i toward more vivid and graphic presentation [ synnerhet graden av inflytande i detsamma är be- ...] [N]ewspapers across the country have roende av en rad ytterligare förutsättningar. Den become more visually oriented [...] ’[M]any allt överskuggande premissen kan betecknas som editors appear to have been convinced ... that kunskap. Denna kunskap består av tre fält. För det första kännedom om vilka frågor som är uppe på, Institutionen för samhällsvetenskaper, Åbo Aka- eller på väg upp på den samhälleliga agendan. För demi, Vörågatan 9, FIN-65100 Vasa det andra innehållslig kunskap om dessa frågor

51 och alternativa syner på, och lösningar rörande frå- och åtföljd av rörliga bilder. Härigenom möter gorna. Slutligen, för det tredje, kännedom om hur dessa medier sina konsumenter på långt fler plan olika aktörer i samhället ser på dessa frågor. Ut- och fler sätt än vad tidningarna gör. rustad med kunskap av dessa tre slag har medbor- Vi kan nu spegla medierna och deras karaktär garen förutsättningar att dels skapa sig en egen mot samhällsfunktionens uppdelning i att väcka åsikt om vilka frågor och vilka lösningar han/hon intresse, att visa på aktuella och framtida frågor själv vill stöda. Vidare kan medborgaren, som vet samt att informera om innehåll och parters positio- vad andra parter anser, dra upp riktlinjer för det ner i dessa frågor. Härvidlag är det naturligt att egna strategiska handlandet.2 etermedierna tenderar att mer arbeta med de två Ur vilka källor skall då medborgaren kunna ösa första områdena utan att för dess skull helt urakt- denna kunskap? Med utgångspunkt i ett väster- låta att bearbeta den innehållsliga sidan. De tryck- ländskt demokratiskt samhällsskick är det vår ta mediernas, tidningarnas karaktär medför å sin normativa uppfattning att en av massmediernas sida att tyngdpunkten för deras vidkommande tra- centralaste uppgifter är att erbjuda medborgarna ditionellt legat i riktning mot det tredje området. kunskap och information av nämnda art. Denna Med en allmän formulering menar vi att det är syn kan preciseras på två punkter. För det första acceptabelt med en viss skillnad i tyngdpunkterna utgår vi teoretiskt från att enskilda medier varken medierna emellan. Dock så att samtliga mediefor- kan eller bör fylla sina konsumenters totala behov mer strävar efter att i en beaktansvärd utsträckning av kunskap. Det är självfallet det totala medieut- täcka in alla tre områden rörande samhällsinfor- bud som konsumenten tar till sig som skall upp- mationen. Etermedia bör sålunda även sträva efter fylla detta behov. Man bör dock här notera de rela- god innehållslig bevakning samtidigt som pressen tivt nya trenderna vad mediekonsumtion ankom- även bör sträva efter att väcka intresse. mer. Även om tidningsläsningen i Norden fortfa- Den centrala slutsatsen av den ovanstående dis- rande ligger på en relativt hög nivå, finns det ten- kussionen är att det åvilar pressen ett alldeles spe- denser till en minskning på denna punkt. Exempel- ciellt ansvar vad gäller uppfyllandet av medborgar- vis minskar hushållens prenumerationsbenägenhet nas behov av samhällsinformation. Etermedia vad gäller dagstidningar i fler befolkningssegment. borde, men förmår inte till fullo göra detta. Tid- Något förenklat kunde man hävda dels att medbor- ningarna däremot både kan och bör göra detta. Mot garna i dag allt mer är beroende av endast en tid- ovanstående bakgrund är ambitionen i denna stu- ning, dels att mediebruket allt mer håller på att die att över tid granska det sätt varpå pressen lever kantra över till etermediernas fördel. Enligt vår upp till idealen rörande samhällsfunktion. Ur ett mening innebär detta sammantaget att kraven på läsarperspektiv ställer vi oss följande fråga: har samhällsrelevant information nu allt mer bör stäl- tidningsläsarens möjligheter att erhålla samhälls- las även på det enskilda mediet. information förändrats över åren och i så fall hur? Vårt andra korrelat berör enkannerligen pres- I detta avseende riktas intresset mot de utveckling- sen. Man kan utgå från att medierna i fyllandet av stendenser som påtalades i inledningen och som sin samhällsfunktion har tre sammanlänkade men här sammanfattas i begreppet tabloidisering. något skilda uppgifter. Nämligen, att väcka in- tresse för vad som sker i samhället, att visa vilka samhällsfrågor som är aktuella eller i uppseglande Tabloidisering samt att ge innehållslig information om dessa frå- Tabloidisering innehåller såväl innehållsliga som gor, alternativa handlingslinjer och olika aktörers formmässiga aspekter. Då det gäller innehållsas- hållningar. Samtliga medier sysselsätter sig i va- pekten begränsas vårt intresse till en process som rierande grad med alla dessa tre områden. Medi- vi något tillspetsat kallar trivialisering (jfr Asp erna skiljer sig emellertid till sin karaktär. Dels har 1995, 17-25). Denna har att göra med en orien- vi att göra med skillnader mellan etermedier (radio tering mot ”soft news”, ”human interest”, ”info- och television) och tidningar. Dels har mediernas tainment” och bort från ”hårda” nyheter om poli- spridning – nationell kontra regional eller lokal – tik, ekonomi och samhälleliga processer. Nyheter betydelse i detta sammanhang. Etermedierna, i om sport, dramatiska händelser såsom brott och synnerhet televisionen, karakteriseras i hög ut- olyckor, underhållning, kultur, livsstil, människors sträckning av både strikta och låga gränser för in- vardagsliv, celebriteter, väder, sensationer etc får formationsmängd. Samtidigt har etermedierna, och därmed ökat utrymme. Strävan efter läsarmaxime- igen framförallt televisionen, fördelen av att kunna ring och vinstmaximering driver en sådan utveck- arbeta med fler kommunikationselement. Man an- ling; dylikt underhållande material antas locka fler vänder inte endast text utan den är dessutom talad läsare än rapportering om samhälleliga skeenden.

52 Bland de formmässiga aspekterna begränsas in- seringen är det möjligt att sådana händelser i verk- tresset till visualisering. En sådan process ger allt ligheten som ger ”bra bilder” – estetiska, händelse- större bilder och andra ikoniska tecken, alltmer rika, konnotationsrika, publikfångande – börjar färger, allt oftare bildurval baserade på bedöm- prioriteras framför andra i den redaktionella ny- ningar av graden av estetisk kvalitet; symbol- hetsvärderingen. Också en sådan utveckling riske- mättnad, autencitet, expressivitet etc. Visualise- rar att snedvrida det informationsunderlag på vil- ringens orsaker är flera. En första har åter att göra ket medborgarna grundar sin kunskap om samhäl- med läsarmaximering. I en tid av överskott på leliga frågor och skeenden. Detta har betydelse i massmedial information och underskott på upp- dagens läge då tidningsläsande ofta innebär en märksamhet från mottagarnas sida, blir visualise- snabb scanning av rubriker, ingresser och just bil- ringen ytterligare en teknik inom medielogiken för der. I en sådan situation kan man antaga att pres- att fånga mediekonsumenternas uppmärksamhet sens bilder långtgående påverkar tidningsläsarnas och intresse. Läsarna antas p.g.a. TV-tittande ha uppfattning om det som behandlas. Forskning blivit alltmer visuellt orienterade varvid kampen kring ”information processing” ger därtill stöd för om publiken förmodas kräva en visualiserad tid- att massmediernas bilder bearbetas av hjärnan på ningsprodukt (t.ex. Rehe 1985, 11). En andra orsak ett annat sätt än massmediernas ord. Förutom att har att göra med diffusion av ett ursprungligen bilder processeras snabbare, tenderar människor amerikanskt mode inom tidningsvärlden. Tid- att komma ihåg dem bättre. Bilder tenderar dess- ningsestetikens och -designens smak har spritt sig utom att väcka ett större emotionellt engagemang till och anammats av tidningshus utanför ur- hos mottagarna (se Graber 1988; 1996). sprungslandet (se Henning 1995). En ytterligare I figur 1 har visualisering och trivialisering orsak har att göra med tidningsredigeringens hant- sammanförts för att visa på fyra olika utvecklings- verk. Att åstadkomma en visualiserad tidnings- möjligheter.3 produkt är ett sätt att påvisa hantverkarskicklighet Fält I (låg visualiseringsgrad, hög trivialise- och förmåga att uppsnappa modetrender. Detta har ringsgrad) torde utgöra en ovanlighet emedan ett underlättats av den teknologiska utvecklingen som material baserat på ”soft news” och ”human inte- gjort det allt lättare att ”leka” med bilder och de- rest” i allmänhet är rikligt illustrerat med bilder. sign. En sådan framställning faller inom fält II (hög tri- Dessa utvecklingsdrag får flera konsekvenser. vialiseringsgrad, hög visualiseringsgrad), platsen Då det gäller trivialisering står det klart att en så- för traditionell, kommersiell tabloid- och kvälls- dan utveckling i förlängningen urholkar medbor- press. Fält III (låg trivialiseringsgrad, låg visuali- garnas förutsättningar att erhålla kunskap som är seringsgrad) representeras i extremen av en ger- relevant för att kunna följa med och deltaga i det mansk tidningstradition (t.ex. Züricher Zeitung, samhälleliga beslutsfattandet. Beträffande visuali- Frankfurter Allgemeine) men också en kontinental

Figur 1. Förhållandet mellan visualisering och trivalisering

Graden av Trivialisering hög

III

Graden av Visuali- låg hög sering

III IV

låg

53 tradition (Le Monde, Figaro etc). I ett renodlat ring i tidningarna samtidigt som perioden inte är så demokratiperspektiv skulle denna typ av press vara lång att faktorer i tidningarnas omgivning ändrat ett ideal. Frågan är bara om en dylik framställ- alldeles dramatiskt. För vardera tidpunkten gran- ningsform i dag och i framtiden förmår attrahera skas tidningar utgivna under veckan 21-27 april.4 breda lager av medborgare eller om en dylik press Gällande frågan vad som skall analyseras i tid- blir en angelägenhet för sociala välutbildade eliter. ningarna, väljer vi att granska enbart första sidan. Risken för kunskapsklyftor blir i ett sådant per- Motivet är för det första rent arbetsekonomiskt. spektiv överhängande. Fält IV (låg trivialiserings- För det andra tar vi stöd i tidigare forskning som grad, hög visualiseringsgrad) framstår i så fall som begränsat analyser till just första sidan, bl.a. därför ett mindre ont alternativ: samhällsorienterade ny- att denna sida är den del av tidningen som genom- heter presenterade på ett attraktivt sätt som förmår gått den strängaste nyhetsvärderingen (se Hvitfelt tilltala, intressera och därigenom nå bredare med- 1985; jfr Ekecrantz och Olsson 1994, 102; Mc- borgargrupper. Manus 1994, 218). För det tredje menar vi att för- sta sidan i dag i tider av skummande, TV-invanda läsare blivit en allt viktigare del av tidningen. Empiri Vad som skall studeras på första sidorna härle- De resonemang som ovan förts om pressens der vi ur vår typologisering av tabloidisering (figur tabloidisering har varit skäligen generella. En hel- 1). De två övergripande egenskaper som underkas- täckande empirisk prövning skulle därmed bli syn- tas granskning är därmed visualisering och trivia- nerligen omfattande. Vi är här tvungna att närma lisering. Dessa dimensioner bryts sedan var för sig oss tidningsverklighetens utveckling på ett avgrän- upp i en rad underegenskaper som ikläds formen sat sätt. Det vi skall presentera utgör snarare illus- av undersökningsvariabler. Till följd av både fråge- trerande empiriska nedslag än en heltäckande em- ställningarnas och materialets natur, sönderfaller pirisk undersökning av eventuella tabloidisering- dessa egenskaper i två grupper. Vi använder oss så- tendenser. Ett grundläggande metodologiskt spörs- lunda av en rad kvantitativt beskrivande variabler mål är hur man på ett avgränsat men dock adekvat och kompletterar denna beskrivning med kvalita- sätt kan granska tidningarnas utveckling i ett tab- tiva analyser av bildmaterial. loidiseringshänseende. Konkret gäller våra övervä- Följande egenskaper skall granskas: beträffande ganden vilka tidningar som skall underkastas ana- innehåll (trivialiseringsaspekten) ser vi på mäng- lys samt vad som skall granskas i de valda avisor- den (cm2) och andelen (%) artiklar av olika slag. na. Vid valet av tidningar bör man beakta att deras Artiklarna indelas temamässigt i tre typer, nämli- karaktär varierar i fler centrala avseenden. Sålunda gen ”hårda nyheter”, ”mjuka nyheter” samt ”brotts- är det viktigt att beakta var tidningen utkommer och olycksfallsnyheter”(jfr Asp 1995; SOU 1975).5 (kulturell kontext), vilken dess spridningsambition Granskningen omfattar såväl text som visuella ele- och spridning är (nationell, regional, lokal) samt ment. huruvida det handlar om en dags- eller kvällstid- Visualiseringsaspekten analyseras på flera sätt. ning. Dels ser vi allmänt på bildernas andel av första si- Med vårt första val begränsar vi oss till att dan samt på bildandelen hos nyhetsartiklarna av de granska dagstidningar. För det andra vill vi beakta tre olika slagen. Dels analyserar vi mer ingående spridningsambitionen varför vi kommer att se på ”huvudbilden”, d.v.s. första sidans största bild; den såväl riks- som regionala tidningar. Slutligen, för som syftar till att väcka, speciellt den mer det tredje menar vi att den kulturella kontexten i indifferenta läsarens intresse för tidningen. För- vilken tidningarna utkommer är så pass intressant utom bildomfånget fäster vi oss då vid innehålls- att vi även önskar beakta denna. Vi väljer därför att liga samt formmässiga aspekter. Fokuseringen vid se på tidningar som utkommer i både Finland och huvudbilden är ej enbart arbetsekonomiskt be- Sverige. Som rikstidningar väljs svenska Dagens tingad. Vi menar nämligen att man teoretiskt kan Nyheter (DN) respektive finländska Hufvudstads- se huvudbildens utformning och ställning på första bladet (Hbl) medan den regionala pressen i denna sidan som en slags återspegling av hur tidningen studie representeras av svenska Västerbottens- önskar möta sina läsare. Kuriren (V-K) samt finländska Vasabladet (Vbl). Studiens uppläggning möjliggör då komparationer dels mellan länder, dels mellan riks- och regional Resultat nivå. Vad skriver tidningarna om? Undersökningen omfattar två nedslag i tiden, åren 1982 och 1997. Denna period förefaller till- Graden och arten av trivialisering i en nyhet är räckligt lång för att medge utveckling och föränd- självfallet ett mångfacetterat fenomen. I denna stu-

54 die väljer vi dock förenklingens väg emedan vi en- som råder i utgångsläget, 1982. De svenska tid- dast intresserar oss för vilken typ av frågor nyhe- ningarna (DN och V-K) karakteriseras här av en terna behandlar. Rapporteringen kan sålunda röra högre andel av både ”soft news” och brotts- och vad som ovan betecknades som ”hard news/hårda olycksrapportering än vad fallet är i de finländska nyheter”, ”soft news/mjuka nyheter” samt ”brott tidningarna (Hbl och Vbl). Dessa utgångsnivåer och olyckor”. Man kan givetvis uttala sig nor- ger även i en viss mening ramarna för utveck- mativt om en optimal blandning av dessa nyhets- lingen. Om man utgår från en mycket hög andel slag. Exempelvis har McManus (1994, 219) ansett nyheter av ett visst slag är det relativt osannolikt att andelen samhällsorienterande nyheter i ideal- att denna andel ytterligare skulle öka. fallet bör vara minst 70% i tidningen som helhet. Över tid är Hbl den tidning där de största för- Emedan vårt intresse huvudsakligen rör utveck- ändringarna skett. Tidningen uppvisar en tydlig lingsriktningen, ställer vi inte här upp en ideal- nedgång i andelen hårda nyheter på första sidan. modell med angivna gränser för andelar av nyheter Detta till förmån för både olycks- och brotts- av olika slag. Vår normativa hållning är dock att de rapportering och, i ännu högre grad ”soft news”. hårda nyheterna idealiter bör dominera första si- Ser vi till dagsläget, 1997, kan man konstatera dorna och att denna tendens helst inte skall vara i att Vbl är den enda tidningen där de tunga nyhe- avtagande över tid. terna tillåts dominera första sidan på ett sätt som Första sidans nyhetsmix i de undersökta tid- minner om de tidigare omtalade idealen. För de ningarna presenteras i form av enkla stapeldia- övriga tidningarna gäller att det närmast råder jäm- gram. De numeriska resultat som graferna faller vikt mellan å ena sidan tunga nyheter och å andra tillbaka på redogörs för i bilaga 1. Innan vi presen- sidan mjuka nyheter och olycks- och brotts- terar dessa resultat vill vi ännu peka på två osäker- rapportering. hetsmoment som bör beaktas vid tolkningen av Det är självfallet inte endast nyheternas omfång graferna. Dessa moment gäller för övrigt våra re- på första sidan som drar läsarnas intresse till sig. sultat i stort, inte endast nyhetsblandningen. För Två ytterligare tekniker för att fånga läsarintresse det första är vårt undersökningsmaterial relativt li- består i bildsättning och nyheternas placering på tet. Våra resultat och tolkningar hade stått på en första sidan. Den sistnämnda tekniken, som uppen- klart stabilare grund om våra undersökningsperio- bart i t.ex. Vbl inneburit en betoning av det välbe- der hade omfattat var sin månad. För det andra kanta övre vänsterkrysset, kan vi inte granska sys- presenteras resultaten huvudsakligen i form av tematiskt i denna studie. Däremot analyserar vi medelvärden. Då antalet fall är litet kan ett eller försöken att fånga läsarintresse med hjälp av illus- två klart avvikande tidningsnummer snedvrida trationer, det vi kallar visualisering. Tidningarna medelvärdet för en hel period för en tidning. För uppvisar få gemensamma tendenser på denna att i görligaste mån undvika dessa fallgropar har vi punkt. Den enda klart gemensamma tendensen är hållit ett strängt vakande öga på standardav- den väntade, nämligen att mjuka nyheter överlag vikelsen. I oklara fall, och då standardavvikelsen är de klart starkast visualiserade. Medelnyheten i varit hög, har vi återvänt till själva de konkreta tid- denna genre består i regel minst till hälften av vi- ningarna för att kontrollera om det råder rimlig ba- suella element. Detta gäller både 1982 och 1997. lans mellan våra tolkande läsarintryck och de sum- Vi kan här även förnimma vissa smärre skillnader merande numeriska intrycken. Med dessa förbe- tidningarna emellan. Vbl och DN, som i utgångslä- håll presenterar vi i figur 2 (nästa sida) resultaten get hade de minst visualiserade hårda nyheterna, över hur de olika tidningarnas nyhetsblandningar visar upp den största förändringen på denna punkt. sett ut vid de två tidpunkterna. Vid den senare tidpunkten är dessa tidningars Det kan vara skäl att nämna att standardavvi- hårda nyheter nämligen något mer visuella än mot- kelserna är höga för samtliga tidningar vid bägge svarande nyheter i Hbl och V-K. Dessa skillnader tidpunkterna. Vi har därför i detta fall gått tillbaka rörande utveckling bör dock betraktas med en viss till tidningarna varvid vi noterat att spridning- försiktighet då medelvärdena är förenade med re- småttens bakgrund mycket långt är liknande för de lativt höga värden på spridningsmåtten. olika tidningarna. Trots att vi sålunda manar till en Sammanfattar vi granskningen av första sidans viss försiktighet i tolkningen vågar vi hävda att re- innehåll så kan följande anföras: om vi även på sultaten är klart intressanta i fler avseenden. En första sidan skulle applicera idealet om en klar övergripande iakttagelse är att nyheternas fördel- övervikt av tunga nyheter så kan vi konstatera att ning på typer mer förefaller att följa en uppdelning de svenska medierna redan 1982 var ganska långt på land än en uppdelning i riks- kontra regional- trivialiserade, och är det än i dag. Över tiden ut- tidningar. Vidare är det värt att notera de nivåer vecklas de finländska medierna i samma riktning.

55 Figur 2. Nyhetstyper på första sidorna (medeltal; %)

Hårda nyheter Mjuka nyheter procent procent 80 80

70 70

60 60

50 50

40 40

30 30

20 20 1982 1997 1982 1997 1982 1997 1982 1997 1982 1997 1982 1997 1982 1997 1982 1997 Vasabladet Hufvudstads- Väster- Dagens Vasabladet Hufvudstads- Väster- Dagens bladet bottens- Nyheter bladet bottens- Nyheter Kuriren Kuriren

Brott- och olycksnyheter procent 30

20

10

0 1982 1997 1982 1997 1982 1997 1982 1997 Vasabladet Hufvudstads- Väster- Dagens bladet bottens- Nyheter Kuriren

Detta dock sålunda att Vbl kvarhåller en rimlig och ningen belyses med en granskning av relationen acceptabel grad av tunga nyheter på sin första sida. mellan andelen text och visuella element på första sidan. Visualiseringens uttryck ser vi däremot på ur fler synvinklar. I detta avsnitt granskar vi Första sidans visualisering mängd och andel bilder samt huvudbildens ställ- Beträffande tabloidiseringens andra huvuddimen- ning på första sidan. I nästa avsnitt underkastas sion, visualiseringen, fäster vi oss empiriskt vid själva huvudbilden en kvalitativ analys. De visu- två aspekter. Frågorna som vi ställer lyder: ”hur ella elementens andel av första sidan presenteras i visualiserad är första sidan?” samt ”vilka uttryck figur 3; siffermaterialet som grafen baserar sig på tar sig denna visualisering?” Den första frågeställ- återfinns i bilaga 1.

56 Figur 3. Andelen visuella element på första sidan (medeltal; %)

procent 60

50

40

30 1982 1997 1982 1997 1982 1997 1982 1997 Vasabladet Hufvudstadsbladet Västerbottens- Dagens Nyheter Kuriren Vi kan konstatera att första sidan i dag är digare tidpunkten egentligen ej ens tala om en hu- mycket visualiserad. I snitt består i dag uppemot vudbild. Bilden var då så pass liten och avvek så hälften av första sidan av bilder och rubriker. Vi- marginellt från de andra bilderna att den inte för- dare noterar vi att utvecklingen mest förefaller att tjänade nämnda epitet. År 1997 är läget ett annat. ha följt gränser mellan än inom länder. De svenska Ofta dominerar huvudbilden första sidorna och i tidningarna var redan vid den första tidpunkten re- snitt täcker den cirka en tredjedel av sidan. Grafe- lativt bildtunga. De har i själva verket sedan dess rna pekar även i detta fall på vissa skillnader län- marginellt ökat på texternas andel av första sidan. I derna emellan. Åter förefaller utvecklingen att ha Finland är utvecklingen en något annan; Hbl och startat tidigare hos de svenska tidningarna. Huvud- Vbl hade år 1982 en relativt låg visualiseringsgrad bilderna på DN:s och V-K:s första sidor var relativt men har sedan utvecklats kraftigt på denna punkt. I stora redan 1982 men blir trots detta ännu större ljuset av vår granskning framstår dessa tidningar, över tiden. Sammanfattningsvis: dagstidningarnas enkannerligen då Hbl, i dag som t.o.m. mer första sida är i dag starkt visualiserad och detta på bildbemängda än DN. I detta sammanhang kan det ett sätt som kraftigt framhäver huvudbilden och även nämnas att antalet bilder på första sidan ver- dess position. kar variera utan något tydligt mönster, varken inom eller mellan tidningarna. Vi önskar här även i minnet återkalla den tidigare gjorda iakttagelsen Huvudbildens utveckling att tidningarna överlag i högre grad bildsatt mjuka Vad i dessa huvudbilders innehåll och form har än hårda nyheter. gjort dem värda att bli alltmer framträdande Låt oss då gå över till huvudbildens position på betydelseelement på första sidan? Vad karakterise- första sidan. Hur dominerande är huvudbilden i rar bilderna? Vilka skillnader kan iakttagas i dessa dag? Förekommer det skillnader tidningarna emel- karakteristika över tid? I det följande skall tidning- lan och kan vi iakttaga någon förändring över tid? arnas huvudbilder granskas närmare (n=52). Ambi- Huvudbildens position har mätts via dess absoluta tionen är inte att företa en semiotisk och uttöm- storlek (cm2) samt dess andel av första sidans to- mande bildanalys, utan enbart att på ett kvalitativt tala yta. Det senare måttet ger oss en nog så direkt plan iakttaga samt försöka infånga och belysa cen- beskrivning av hur markerat man valt att betona trala tendenser i materialet. Två frågor har väglett denna bild. Figur 4 (nästa sida) visar enligt vårt analysen. För det första en innehållslig fråga: finns förmenande tydligt att huvudbilden varit värd att det skillnad mellan tidningar och över tid gällande lyfta ut för en speciell granskning. typen av valda bildobjekt? För det andra en form- Resultaten pekar entydigt på en markant för- inriktad fråga: finns det skillnader i de sätt varpå stärkning av huvudbildens position. För de finländ- objekten avbildats? I det senare avseendet riktas ska tidningarnas vidkommande kan man vid den ti- intresset, i enlighet med vad vi anfört om visuali-

57 Figur 4. Huvudbildens andel av första sidan (medeltal; %)

procent 40

30

20

10 1982 1997 1982 1997 1982 1997 1982 1997 Vasabladet Hufvudstadsbladet Västerbottens- Dagens Nyheter Kuriren sering, mot formmässiga aspekter som konnota- (2) Åter en färgbild: en man står på vägen vid en staketgrind; tionsrikhet, estetiska kvaliteter, expressivitet etc. i bakgrunden ses ett skogsområde (som planeras bli parke- ringsplats för en ishall). Viss vägledning tas härvidlag i Barthes indelning av fotografiska konnotationstekniker: 1) använd- (3) Färgbild tagen inifrån en fängelsecell; två manliga fång- vårdare står i ingången till cellen. ning av trickeffekter; 2) posering av människor, 3) (4) Färgbild från en pub; tre män provar, halvliggande och posering av objekt; 4) fotogeni, d.v.s. utnyttjande skrattande, en läktare som byggts inför de televiserade av t.ex. ljus, bildvinklar, exponering och framkall- matcherna i ishockey-VM. Klar poserande karaktär samt ut- ningstekniker; 5) estetisering av fotografiet, d.v.s. nyttjande av s.k. grodperspektiv gällande kameravinkel. strävanden att göra fotografiet till konst; 6) syntax, (5) Färgbild av pilkning. Två pilkfiskare rensar fiskar på isen. d.v.s. utnyttjande av bildserier (Barthes 1986, 21- Starka klara färger. 25). Analysenheten utgörs av bildhelheter. Nedan- (6) Färgbild: porträtterande fotografi av biskop Desmond stående framställning utgår från tidningsvisa iakt- Tutu, som sitter på en stol i sitt tjänsterum i Kapstaden. tagelser som sedan sammanfattas. Det är svårt att här se något gemensamt för bild- motiven såväl inom som mellan tidnedslagen. Vissa bilder med uppmärksamhets- och intresse- Vasabladet 1982 fångande motiv kan dock iakttagas. I 1982 års bil- (1) Svartvit bild av en hästuppfödande man som utomhus vi- der ses barn samt djur (en häst), d.v.s. uppmärk- sar upp en häst. samhetsfångande och emotionsväckande motiv. I (2) Svartvit bild av två vägarbetare som i bymiljö reparerar 1997 års material kan pubbilden med uppsluppen hål i vägen med spadar och oljegrus. stämning samt bilden med den för flertalet obe- (3) Svartvit bild från ett ”eftermiddagshem” för skolbarn: i en kanta fängelsemiljön sägas vara uppmärksamhets- soffa läser en kvinna sagor för fem barn. fångande och intresseväckande. Biskop Tutu är den (4) Svartvit bild: tre unga män står vid förkolnade ruiner av en nedbrunnen bybutik. ende avbildade personen som tillhör en social elit. Ett troligt skäl till varför Tutu blivit huvudbild är (5) Svartvit ishockeybild. Situationsbild: en målvakt ligger på isen; två spelare kämpar om pucken. att tidningens egen journalist träffat och fotografe- (6) Svartvit bild från teaterförberedelser: en skådespelerska rat honom i Kapstaden. Idrottsrelaterade motiv fö- provar en pälskappa; en annan kvinna synar kappans längd. rekommer sparsamt i båda tidnedslagen. Beträf- fande formmässiga förändringar märks främst övergången till färgbilder. I övrigt är inte strävan Vasabladet 1997 att åstadkomma speciella bilder påfallande. Endast (1) Färgbild som porträtterar en man på sin tomt. I bakgrun- i pubmotivet används posering och en annorlunda den ses en nybyggd idrottshall. kameravinkel.

58 Hufvudstadsbladet 1982 istället framträder närmiljön; förorten och espla- naden. Beträffande formmässiga aspekter, märks (1) Svartvit bild från en häftig demonstration; poliser försö- en över tid ökad form- och kompositionsmedvet- ker skingra miljöaktivister, som sittande gör passivt mot- enhet. De bilder som valts att dominera första si- stånd. dan 1997 är ofta sådana som har en speciell form (2) Svartvit situationsbild från en ishockeymatch. En spelare (färgsamspel, sneda kameravinklar, posering). Tid- tacklar en annan spelare hårt vid sargen. ningen har dock inte helt gått över till färgbilder. (3) Svartvit bild av israeliska soldater på en stege i färd med att evakuera judiska nybyggare från ett hustak i Sinai. (4) Svartvit skärgårdsbild; en man i en båt transporterar en Västerbottens-Kuriren 1982 traktor. I bakgrunden ses ett båthus. (1) Ett svartvitt porträttfoto av en leende Lennart Hyland (TV- (5) Svartvit situationsbild från en ishockeymatch; fyra spelare celebritet) som blickar in i kameran. Klar poserande karaktär framför målet; pucken går in i målet bakom målvakten. och medvetet vald objektsposering – en lyft boxnings- (6) Svartvit bild från en ishockeymatch, åter en situation handske. Bildtexten förklarar handsken: ”när Hyland slår till, framför målburen; ett flertal sju spelare kämpar om pucken. då blir det oftast succé”. (7) Svartvit bild av argentinska soldater som paraderar på en (2) Svartvit fotbollsbild, som bakifrån målet infångar en gata kantad av människor. straffmålsituation: målvakten ”hänger” i luften i sitt försök att nå bollen. Situationsbilden präglas av rörlighet. (3) Svartvit ishockeybild; en journalist med mikrofon i han- den intervjuar två ishockeyspelare i ett omklädningsrum. Hufvudstadsbladet 1997 (4) Svartvit bild av en man och en kvinna som i bygdemiljö (1) Svartvit fotbollsbild; kamp om bollen: en spelare i luften dansar hambo iklädda folkdräkter. Poserande karaktär. nickar en boll; en motståndare avvaktar bakom. (5) Svartvit bild i barndaghemmiljö; tre barn omgivna av (2) Färgbild från en förort. En flicka i svarta och klarröda klä- mjuka tygdockor, vilka hemmet fått i present av en högstadie- der väntar vid en busshållplats. I bakgrunden ses grå betong. klass. Fotografen har utnyttjat objektsposering (dockor). Hållplatsens vägg är prydd av en svartvit plansch förestäl- (6) Svartvit bild av fem ”besvikna miljöuppvaktare” som står lande ryska kvinnliga militärer i givakt-position. Fotografiet utanför länstyrelsehusets ingång. innehåller estetiserande strävanden (kontrasteringen grått och rött; militärfotografiets plats inne i fotografiet) (3) Färgbild med sportmotiv: fyra män tränar rodd inomhus i en roddbassäng. Rubrik: ”i väntan på islossningen” (jfr. V-K Västerbottens-Kuriren 1997 1997, bild 2 och 3). Bilden har en vacker komposition: årorna skummar vattnet i fotografiets nedre högra hörn; bassängens (1) Färgbild: situationsbild från fotbollsmatch. Två spelare samt årornas linjer löper över fotografiet. kämpar om bollen; den ena ligger på gräset. (4) Svartvitt fotografi: bokförsäljningsstånd på en esplanad; (2) Färgbild: en tävlingsseglare i en jolle i vattnet utanför folk passerar. I fokus står en kvinna med en bok i handen. isflaken (= tidig träning). Intertextuell rubrik: ”Seglarens Bilden är tagen eller beskuren på så sätt att motivet kraftigt känsla för snö.” sluttar ner mot bildens högra hörn. (3) Färgbild: en äldre man står i snön på sin tomt och betrak- (5) Färgbild av en demonstration mot en kraftlednings- tar en älvkant. Rubrik: ”Spänd väntan på vårfloden.” dragning. Fyra barn med demonstrationsplakat. En vuxen (4) Färgbild: en från sin post avsatt ordförande i länsturist- person i bakgrunden. Motivet igen snett sluttande. nämnden går nedåtblickande över golvet i en offentlig lokal (6) Svartvit bild: två män står med ett naturskyddsdiplom i (domstol?). Bakgrunden är genom fotografens val suddig på händerna på en stenhop ute i en sjö. Halva bilden upptas av ett sätt som skapar intryck av rörlighet. en himmel med lätta moln. Klar poserande karaktär; perso- (5) Färgbild tagen vid invigning av en ny affärsgalleria. Skå- nerna har transporterats till stenarna enkom för bild- despelaren Maud Adams blickar leende in i kameran. I bak- tagningen. grunden ses folk, däribland journalister. Fotografen har an- (7) Svartvit situationsbild från en ishockeymatch. Två spelare vänt ett kamerafilter som gör strålkastarnas sken i bakgrun- och en målvakt kämpar framför målburen. den stjärnlika. Bildens hörn är därtill svarttonade. (6) Färgbild: en grupp skolbarn står vid en vägkant. Framför I större utsträckning än i 1997 års material märks i dem åker en bil förbi. Med exponeringsteknik skapas rörelse i 1982 års bildval en traditionell medielogik som sö- bilden; bilen är suddigt avbildad vilket indikerar hög hastig- ker dramatik, kamp och spänning. Sportbilderna, het. som märkväl utgör nästan hälften av materialet, er- Både i 1982 och 1997 års material förekommer bjuder i viss mening sådana kriterier. Detsamma kända och intressefångande mediestjärnor (Hyland gör bilderna från evakueringen samt skingrandet respektive Adams). Två sportmotiv förekommer li- av miljöaktivisterna. Dessa två bilder samt en kaså i båda nedslagen. Därutöver avbildas intresse- tredje, militärparaden, anknyter till ”hårda nyhe- och emotionsväckande barn både 1982 (mjuk ter”. Även år 1997 är sportbilderna framträdande. I miljö: tygdockor) och 1997 (hård miljö: trafikled). 1997 års demonstrationsbild har barn ersatt mili- Endast en bild per tidnedslag kan sägas relatera till tanta miljöaktivister. Utrikesmotiv saknas och samhällsorienterande nyheter: de besvikna miljö-

59 uppvaktarna (1982) samt den bittre avsatta tu- ses en svart ansiktssiluett. Fotogeniska inslag; skuggning och ristnämndordföranden (1997). Den sistnämnde ut- siluetter. gör den enda personen i bildmaterialet som repre- (7) Svartvit bild från en fängelsecell. En ung man sitter upp- senterar en (lokal) elit. Beträffande formmässiga krupen i en stol framför cellens fönster. Gråa toner i motivet ger konnotationer som tristess, instängdhet. aspekter, kan också här en tendens till ökad an- vändning av fotogeniska tekniker skönjas: skapan- I 1982 års material ses, i likhet med Hbl, inslag av det av rörelse i motiven; det stjärnlika framställan- dramatik, spänning: poliser som ”live” utför en det av strålkastarna i bilden av Maud Adams; arrestering, brandmän i arbete, idrottslig kamp, en svarttoningen av nyssnämnda fotografis hörn. Tid- skrikande demonstrant. I 1997 års material har dy- ningen har därtill helt övergått från svartvita bilder lika motiv närapå försvunnit. En trend som skym- till färgfotografier. tar i 1997 års material är istället den nära avbild- ningen av enskilda personers ansikten (bilderna 1, 2, 3 och 6). Också bilden av den unge fången låter Dagens Nyheter 1982 oss komma honom nära. Att dylika bilder blir (1) Svartvit bild; brandmän står vid ett hus som har brunnit. I huvudbilder kan ha en förklaring i det att close-ups huset har ett värdefullt arkiv förvarats: delar av arkivets pap- har en förmåga att fånga intresse, bl.a. därför att vi per har räddats och ligger kolsvärtade på gräsmattan. kan utläsa känslor ur ansiktsuttryck (se t.ex. (2) Svartvit fotbollsbild: spelare springer ”ärevarv” med Graber 1988, 166-174). DN är den enda tidningen i högerarmarna och knutna nävar lyfta i en segergest. vårt material som avbildat politiker i en huvudbild (3) Svartvit presskonferensbild. Minister Fälldin i förgrunden (Fälldin, Ullsten). De formmässiga förändringarna pratar med en arm i luften. Minister Ullsten i bakgrunden är märkbara. Färgbilder dominerar 1997 års mate- blickar utåt. rial. En bild är därtill av konstnärlig akvarelltyp. (4) Svartvit bild av ett långt demonstationståg. Fabriksan- Över tid finns här en klar tilltagande form- ställda marscherar med plakat. I förgrunden en kvinna med skrikande, öppen mun. Hennes plakat dominerar bilden. medvetenhet; i 1997 års bilder utnyttjas långtgå- ende fotogeni i form av skärpedjup, skuggning, (5) Svartvit fotbollsbild; två spelare i en nickduell. Intensiva ansiktsuttryck. färgtoner och vinklar. Dagens huvudbilder är onek- (6) Dramatisk svartvit bild. Poliser övermannar på en gata en ligen ur estetisk synvinkel tilltalande och det ver- manlig bilförare som gjort en ”vansinnesfärd”. kar troligt att detta är en orsak till att just dessa fo- (7) Svartvit bild från en ”spökstad” i Sydgeorgien. Gammal tografier valts att bli huvudbilder. trähusbebyggelse och höga snöfläckade berg i bakgrunden. Vi kan nu framlägga sammanfattande iakttagel- En man ses på avstånd i motivets mitt. ser av ovanstående bildgranskningar. Gällande bildmotiv märks framförallt idrottsbildernas före- komst bland huvudbilderna i alla tidningar, men i Dagens Nyheter 1997 synnerhet i Hbl, såväl år 1982 som 1997. Sport (1) Färgbild från en simbassäng. En tävlingssimmares an- (”mjuka nyheter”) får därigenom en framträdande sikte, med öppen flämtande mun, sticker upp ur det turkosa plats på tidningarnas första sidor (jfr Ekecrantz vattnet. Hon tittar uppåt och stöder sig på ett av de röda band som avgränsar tävlingsbanorna. Bildens bakgrund är genom och Olsson 1994, 156). En förklaring härtill är att skärpedjupet suddig. Det intensiva ansiktet bland de röda och sportbilder erbjuder eftersträvade situationer av rö- turkosa färgernas samspel ger en vacker, estetiserad och relse, spänning, kamp och dramatik. fotogeniskt bearbetad bild. Samtliga bilder innehåller personer. Bilder av (2) Färgbild: en invandrares ansikte och överkropp ses i nedre elitpersoner (inom politik, ekonomi, kultur på lo- vänstra hörnet. Resten av bilden utgörs av en gatumiljö med kala, nationella eller internationella plan) år dock vandrande människor. Denna miljö är genom valet av skärpe- djup oskarp (vilket ger konnotationer om ”den anonyma mas- ovanliga. De för tabloidpress typiska bilderna av san”). ”kändisar” förekommer endast i en tidning, V-K. (3) En målad färgillustration av akvarelltyp. En invandrares Huvudbildernas persongalleri domineras istället av ansikte, vitt med bruna konturstreck, omges av vita rutor på ”vanligt folk” samt idrottare. mossgrön bakgrund med texter som ”black vote”, ”time for a Överlag är det dock svårt att över tid samt mel- change”, ”take up your ri”. lan tidningar utläsa tydliga mönster visavi bild- (4) Färgbild: en viltvårdare och en polis inspekterar i ett skjul motivens innehåll. Vad beträffar formmässiga as- en skjuten, upphängd björn. I dörröppningen ses en man med pekter, kan klarare mönster urskiljas. För det för- ett barn i famnen. sta märks givetvis över tid övergången från svart- (5) Färgbild från en rockkonsert. En sångerska och en gitar- rist är avbildade. Fotografisk lek med skärpa; sned beskär- vita fotografier till färgbilder. Endast i riks- ning eller fotografering. Vacker färgkomposition. tidningarna DN samt Hbl återfinns år 1997 även (6) Färgbild; porträtterande bild av en tonåring. Ansiktsbild, svartvita bilder (en respektive tre stycken). Huvud- där skugga faller över ansiktets vänstra sida. I högra hörnet bilderna har således i alla tidningar över tid blivit

60 både större och färggrannare. För det andra märks temata som första sidans nyheter lyfter fram. Med att formmedvetenheten och de estetiska ambitio- detta har vi menat oss skapa en uppfattning om tid- nerna har ökat över tid. Speciellt synligt är detta ningarnas grad av trivialisering. I formhänseende utecklingsdrag i rikstidningarna DN samt Hbl. En har vi fäst uppmärksamhet vid graden av visualise- liknande utveckling kan även skönjas i V-K och ring samt dess uttrycksformer. Vbl, om än mindre tydligt. I DN:s och Hbl:s fall Tidigare vidhöll vi att egenskaperna visualise- verkar det sannolikt att fotografiernas estetiska och ring och trivialisering tillsammans bildar en egen- formmässiga kvaliteter spelat en roll i de redaktio- skapsrymd med vars hjälp tidningarna kan beskri- nella valen av huvudbilder i det senare tidned- vas såväl vid en viss given tidpunkt som över tid. slaget. Bilder med något slag av dramatik och Vi kan nu ställa oss frågan huruvida tidningarna spänning, som kunde iakttagas år 1982 i dessa tid- utvecklats i riktning mot något av koordinat- ningar, har ersatts av bilder av ett annat visualise- systemets extremlägen (se figur 1). Närmar de sig rat format. ett, som vi sagt normativt idealläge med en relativt En iakttagelse av huvudbildens s.k. yttre kon- hög grad av visualisering men med dominans av text må ännu nämnas. Då det gäller huvudbildens samhällsrelevanta, tunga nyheter? Eller är tidning- placering, har samtliga tidningar över tid börja arna på glid mot det fält som vi på likaledes teore- sätta huvudbilden på mitten av sidan. Emedan tiskt normativa grunder såg som mindre önskvärt, huvudbilden därtill har blivit allt större, färggrann- nämligen tabloidisering? are och även mer estetiserad – och således alltmer Totaliteten av våra empiriska iakttagelser låter uppmärksamhets- och intressefångande – förelig- sig svårligen uppfångas i en överskådlig och ele- ger en risk för att bilden i dagens snabbt scan- gant sammanfattning. Vad vi däremot kan göra är nande läsningsprocess ”parasiterar” på de traditio- att lyfta fram och sammanföra våra övergripande nellt ”tunga” nyheter som vanligen är placerade på resultat vad gäller graden av visualisering respek- sidans övre ”vänsterkryss”. I en sådan mening blir tive trivialisering. Sålunda har vi i figur 5 för var vårt slutintryck av huvudbildens utveckling inte och en av tidningarna satt ut dess medelvärden för alldeles positivt. dessa egenskaper vid de bägge undersöknings- tidpunkterna. Trivialiseringsgraden består här av kategorierna ”mjuka nyheter” samt ”brotts- och Konklusioner olycksfallsnyheter”. Vår empiriska studie har tagit fast på första sidans Den bild som framträder ter sig på normativa innehåll och form. Sålunda har vi skilt granskat de grunder något bekymmersam. Graden av trivialise-

Figur 5. Trivialiserings- och visualiseringstendenser 1982-1997

Grad av Trivialisering 100%

VK 70

IIIDN

30 70 100% Grad av 50 Visualisering III IV

Vbl 35 Hbl

61 ring och visualisering är nämligen förhållandevis sporrande element ur det professionaliserade hög. Skillnaderna mellan länderna består huvud- journalistkollektivets perspektiv. Det framtida va- sakligen i att de finländska tidningarna starkt ut- let står då mellan två vägar. Att föra visuali- vecklats åt detta håll medan de svenska avisorna seringen och trivialiseringen ännu längre, allt mer redan från tidigare legat på höga nivåer i dessa i riktning mot en markerad tabloidisering. Eller att hänseenden. Till detta bör ytterligare fogas de tidi- vända utvecklingen i en mer eller mindre ny rikt- gare iakttagelserna att det överlag var de s.k. lätta ning, vilket innebär att man går mot lägre grader nyheterna som var kraftigast visualiserade. Därtill av antingen visualisering och/eller trivialisering. har bilderna utvecklats i olika estetiserande och in- Detta skulle ge plats för en större andel tunga ny- tresseväckande avseenden. Det säger sig självt att heter samtidigt som bildsättningen mer allmänt det är vanskligt att producera detta slag av bilder kan tänkas om inte avmattas så i alla fall stanna av månget tungt nyhetstema. Detta kan vara en upp på den nivå den är i dag. delförklaring till varför de tunga nyheternas bild- Vad vi omtalat som det marknadslogiska moti- satts i en lägre grad och varför de relativt sällan ut- vet talar i själva verket för samma slag av omori- gör första sidans huvudbild. En annan delförkla- entering. Kort sagt menar vi att då merparten av ring till de lätta och visualiserade nyheternas över- tidningarna på marknaden blivit relativt långt vi- vikt är klart mindre tilltalande. Det är ju nämligen sualiserade och trivialiserade så utgör höga värden fullt möjligt att man redaktionellt gjort bedöm- på dessa egenskaper ej längre ett sätt att, positivt ningen att läsarna vill ha häftigt bildsatta lätta ny- intresseväckande, avvika från mängden. Försöken heter framom nyheter om tyngre samhällsfrågor. att vara exklusiv, som på andra kulturella fält ska- Tidningarnas kommersiella intressen kan ha bidra- par säregenhet, leder på det mediala fältet till git till dessa bedömningar. Om detta är fallet inne- efterapning och likriktning (Bourdieu 1996, 20). bär det att tidningarna åtminstone delvis, medvetet Man kunde säga att den aktuella innovationscykeln eller omedvetet, gett avkall på de tidigare omhul- börjat nå sin slutfas varför innovatörerna som skall dade journalistiska idealen. skapa nästa cykel redan måste vara fullt upptagna Väl medvetna om att skillnaderna inte alla med att forma grunderna för denna (jfr Djupsund gånger är särdeles stora eller statistiskt helt signi- 1997). fikanta vill vi avslutningsvis fästa uppmärksamhet Sammantaget förefaller således både de socio- vid de utvecklingstendenser som är kopplade till logiska och de företagsekonomiska resonemangen den kontext, det land tidningarna utkommer i. Vi peka i samma riktning. Detta förståeliggör de har på ett flertal punkter haft orsak att påpeka att svenska tidningarnas utvecklingstendenser och fin- de svenska tidningarna, på gott och ont, legat före i ner även stöd i de framgångar som under de se- utvecklingen. Detta har gällt såväl innehållsliga naste åren skördats av de få tidningar, bl.a. som formmässiga aspekter. Nu förefaller det, i lju- Jyllandsposten, vilka medvetet valt en delvis an- set av bl.a. figur 5, som om de svenska tidningarna nan typ av medielogik som grund för sin verksam- börjat utvecklas, om än blott marginellt, i en annan het. Det är trots allt inte speciellt sannolikt att hela och motsatt riktning jämfört med de finländska tidningsfältet kommer att företa samma slag av avisorna. Om orsakerna till denna kursändring kan omorientering. Vårt avslutande antagande är att vi vi självfallet endast spekulera. En tänkbar förkla- i Norden i framtiden får se en långt mer differen- ring till kursändringen tar avstamp dels i Johan tierad tidningsflora där dessutom läsarnas bind- Asplunds resonemang om mättnadsprocesser ning till tidningar kommer att uppvisa hög sam- (Asplund 1967), dels i renodlad marknadslogik. varians med deras positioner i ett allt mer tydligt Med stöd i Asplunds framställning menar vi att klasskiktat samfund. Eller för att tala klarspråk: den journalistiska organisationen, redaktionen, fört kvalitetstidningar med samhällsrelevant informa- utvecklingen av framför allt visualisering men tion för de från tidigare inflytelserika, välbeställda även trivialisering så pass långt att processen bör- medborgarna samt tabloider och tabloidiserade jar nå sitt mättnadsskede. Den innehåller därför ej dagstidningar för den stora massan. längre de nydanande element som är nödvändiga

62 Noter tioner, myndigheter etc. För det andra: ekonomi = händelser inom arbetslivet, produktion (företag och 1. Denna artikel bygger på en uppsats som framlades arbetsmarknad) samt konsumtion (levnadsstandard vid den XIII nordiska konferensen för masskommu- etc). Till ”hårda nyheter” har också hänförts bl.a. nikationsforskning, Jyväskylä 1997 inom arbets- utrikesnyheter, nyheter relaterade till offentlig för- gruppen ”nyhetsformidlingens sociologi og æstetik”. valtning, socialväsende, miljöfrågor. Den kategori Vi tackar arbetsgruppens deltagare för synpunkter. som vi benämner ”mjuka nyheter” infångar nyheter Tack också till professor Lennart Weibull som gett som inte kan hänföras till de ovanstående sfärerna. värdefulla kommentarer samt till forskningsassistent Hit hör då bl.a. material om fritidsverksamheter Nina Dahlbäck, som insamlat och bearbetat studiens (däribland idrott), kultur (i de fall det inte rör sig om datamaterial. politiska eller ekonomiska aspekter av kulturverk- 2. Vår demokratiuppfattning har således likheter med samhet) personporträtterande material kändisar, vä- den som utvecklas i den svenska maktutedningens der; allmänt underhållningspräglat ”human interest”- rapport om massmedierna (Petersson och Carlberg stoff. Vår sista kategori, brotts- och olycks- 1990). Idealet är där att medborgarna har ”tankar om rapportering, är oproblematisk att definiera. anammade idéer”. Observera ännu att kunskap var- ken garanterar deltagande eller inflytande. Kunskap är endast en nödvändig, ej tillräcklig förutsättning Referenser för detta. Därför gäller även motsatsen: uppenbara brister i kunskap gör det hart när omöjligt för med- Altheide, David och Robert Snow (1992) Media Worlds in borgarna att inflytelserikt delta i det samhälleliga the Postjournalism Era. New York: Aldine de beslutsfattandet. Gruyter. 3. Fyrfältet är inspirerat av den modell som McManus Asp, Kent (1995) Kommersialiserade TV-nyheter på gott (1994, 122) utvecklat för att belysa konflikten mel- och ont. Jämförande undersökning av Rapport TV2 lan kommersiella och traditionella journalistiska och Nyheterna TV4. Göteborgs Universitet: Institu- nyhetskriterier. I McManus’ fyrfält representerar den tionen för journalistik och masskommunikation, lodräta axeln ”orientation value”, d.v.s. ett traditio- arbetsrapport nr 50. nellt journalistiskt normativt kriterium: nyheter skall Asplund, Johan (1967) Om mättnadsprocesser. Uppsala: möjliggöra det för medborgare att orientera sig i Argos. samhällsfrågor. Hjarvard (1995, 39) översätter Barthes, Roland (1986) ”The Photographic Message”, sid. ”orientation value” till ”informationsvärde” och be- 15-31 i S. Heath (red.) Image – Music – Text. New tonar journalistisk väsentlighet: ämnen som har York: Hill & Wang. ”betydelige samfundsmæssige konsekvenser og er Bourdieu, Pierre (1996) Sur la télévision. Suivi de relevante for mange” bör prioriteras. Den vågräta L´emprise du journalisme. Paris: Liber éditions. axeln i McManus’ fyrfält representerar ”entertain- Djupsund, Göran (1997) ”Förvaltningssyner i omvand- ment value” och inbegriper den kommersiella, vinst- ling. Cyklisk variation och diffusion”, sid. 107-129 i maximerande nyhetslogiken. I det ”entertainment in- V. Helander och S. Sandberg (red.) Festskrift till dex” som McManus skapar ingår kriterierna ”human Krister Ståhlberg. Åbo: Åbo Akademis Förlag. interest, conflict, unusualness, amusement and vi- Ekecrantz, Jan och Tom Olsson (1994) Det redigerade sual quality”. I vår anpassade modell, utgör den våg- samhället. Om journalistikens, beskrivningsmaktens räta axeln, visualisering, således en aspekt av under- och det informerade förnuftets historia. Stockholm: hållningsvärdet. Vår lodräta axel, trivialisering, in- Carlssons. fångar det samma som McManus’ ”orientation va- Graber, Doris (1988) Processing the News. How People lue”: ju mindre grad av ”trivialiserade” ämnen, ju Tame the Information Tide. New York & London: högre orienteringsvärde. Longman. 4. Veckan är inte strikt sett slumpmässigt eller stick- Graber, Doris (1996) ”Say it with Pictures”, sid. 85-96 i K. provsmässigt vald. I stället valdes den vecka då Jamieson (red.) The Media and Politics. The Annals materialinsamlingen kunde inledas; en tidpunkt som of the American Academy of Political and Social Sci- i och för sig kan sägas ha varit slumpmässigt be- ence. Thousand Oaks: Sage. stämd. Denna vecka kontrollerades för att det inte Helland, Knut (1995) Public Service and Commercial under denna tid infaller t.ex. årligen återkommande News – Contexts of Production, Genre Conventions större händelser vilka generellt eller för någon en- and Textual Claims in Television. Universitetet i Ber- skild tidnings del kunde snedvrida materialet. gen: Instittut for medievitenskap, rapport nr. 18. 5. Dessa kategorier tarvar förtydliganden. Det som vi Henning, Carl (1995) ”Nej till amerikaniseringen?”, sid. benämner ”hårda nyheter” är i huvudsak det samma 18-29 i P. Baugstø och T. Degnes (red.) Visuell visjon som den svenska pressutredningen (SOU 1975, 72) – i fritt fall? Skråblikk på nordisk avisdesign. Oslo: kallar ”samhällsorienterade nyheter”, och som består Universitetsforlaget. av två huvudområden. För det första: politik = hän- Hjarvard, Stig (1995) Nyhedsmediernes rolle i det poli- delser inom det politiska livet; i anslutning till poli- tiske demokrati. København: Statsministeriets Me- tiska beslut eller med avseende på politiska organisa- dieudvalg.

63 Hvitfelt, Håkan (1985) På första sidan. En studie i nyhets- Petersson, Olof och Ingrid Carlberg (1990) Makten över värdering. Stockholm: Beredskapsnämnden för psy- Tanken. En bok om det svenska massmediesamhället. kologiskt försvar. Stockholm: Carlssons. Hvitfelt, Håkan (1994) ”The Commercialization of the Postman, Neil (1986) Underhållning till döds. Stockholm: Evening News. Changes in Narrative Technique in Prisma. Swedish TV News”, Nordicom Review 1994, 2. Rehe, Rolf (1985) Typography and Design for Klite, Paul (1995) ”Tabloid Fever: The Syndrome of Local Newspapers. Darmstadt: IFRA. TV News Excess”, Television Quarterly 27:25-32. SOU (1975) Svensk press. Pressens funktioner i samhället. Klite, Paul, Bardwell, Robert och Jason Salzman (1997) Stockholm: Statens Offentliga Utredningar 1975:78. ”Local TV-news: Getting Away with Murder”, Press/ Ståhlberg, Krister och Voitto Helander (1972) Den kom- Politics 2:102-112. munala demokratin. Teoretiska och metodologiska McManus, John (1994) Market-Driven Journalism: Let överväganden kring ett forskningsprojekt. Medde- the Citizen Beware? Thousand Oaks: Sage. landen från institutet för samhällsforskning, Åbo Akademi, serie B:18.

Bilaga 1. Grafernas siffermaterial

Variabler Andelen Andelen Andelen Andelen hårda mjuka olycks- bild- Huvudbild Tidning nyheter (%) nyheter (%) nyheter (%) material (%) andel (%) VBL 1982 Mean 68,50 29,00 4,67 35,17 13,50 Std. dev. 10,27 12,66 1,53 6,37 4,26 VBL 1997 Mean 61,33 33,50 10,00 44,17 26,39 Std. dev. 30,87 29,10 6,08 8,38 3,37 HBL 1982 Mean 67,57 31,86 1,50 35,86 13,84 Std. dev. 14,47 14,10 ,71 9,26 2,67 HBL 1997 Mean 48,29 50,29 5,00 47,86 28,32 Std. dev. 12,91 13,38 5,66 4,74 4,35 V-K 1982 Mean 33,17 55,00 17,75 52,17 27,11 Std. dev. 17,65 17,61 9,67 6,43 4,83 V-K 1997 Mean 40,83 51,50 9,20 51,00 31,39 Std. dev. 27,72 25,11 4,60 3,74 6,49 DN 1982 Mean 51,00 36,57 21,75 42,43 20,39 Std. dev. 20,11 18,22 23,98 4,89 3,88 DN 1997 Mean 48,29 41,29 12,33 39,14 34,49 Std. dev. 20,14 18,63 19,35 4,30 4,07

64 Stat, marknad, kris Nyhetsjournalistik om ekonomi under 1990-tal och 1930-tal

BO MÅRTENSON & HÅKAN LINDHOFF

Under 1990-talet har i Sverige den statsfinansiella Framställningen här är disponerad i fyra av- krisen, med åtföljande nedskärningar i välfärds- snitt. Inledningsvis diskuterar vi projektets teore- ekonomin, liksom inträdet i EU, inneburit nya fält tiska utgångspunkter, och de (som vi ser det) rele- och uppgifter för den traditionella nyhetsjournalis- vanta frågeställningarna för studiet av ekonomisk tiken. Anpassningen till en alltmer internationa- journalistik. Därefter redovisar vi några huvudre- liserad ekonomi har också medfört en kraftigt ex- sultat och iakttagelser från två hittills genomförda panderande specialiserad ekonomisk journalistik. undersökningar, dels en studie av budgetnyheter i Ekonomins utvecklingsfas kännetecknas av globa- tre svenska TV-kanalers nyhetsprogram under åren lisering och finanskapitalets växande roll, där det 1994, 1995 och 1996 (Bo Mårtenson), dels en stu- symboliska i vid mening tycks få allt större bety- die av journalistiken i Dagens Nyheter och Expres- delse, och därmed blir också mediernas beskriv- sen kring den ekonomiska krisen under 1990-talet ningar och konstruktioner av ekonomiska förhål- (Håkan Lindhoff). Ambitionen i dessa bägge stu- landen alltmer centrala. De har återverkningar på dier är framförallt att bestämma nyhetsinslagens demokratin men också på ekonomin själv.1 ”diskursiva karaktär”. I det syftet utgår vi från ett Hur ska vi beskriva och tolka den ekonomiska allmänt perspektiv på nyhetsjournalistik som journalistikens roll och konsekvenser för relationer institutionaliserade diskurser. Genomgående skil- mellan politik, ekonomi och kultur? Detta all- jer vi analytiskt en tematisk eller innehållslig di- männa problemområde och perspektiv är utgångs- mension från en retorisk hos nyhetsjournalistiken punkten för ett pågående forskningsprojekt vid om ekonomi (jfr t ex tematiska och scematiska ni- JMK, Journalistik om ekonomi 1970-96 (Nowak, våer hos van Dijk, 1988). Begreppet ”nyhets- Lindhoff & Mårtenson, 1996)2. I denna artikel pre- konstruktion” av ekonomin används på ett liknande senterar vi översiktligt projektets frågeställningar, sätt för att peka på ett allmänt perspektiv som metoder, empiriska strategier och hittills uppnådda innebär att vi betonar journalistik inte som en resultat.3 Forskningsansatsen är i huvudsak beskri- speglande verksamhet, utan som en symboliskt re- vande och kartläggande, men en övergripande am- konstruerande. bition är att generera resultat om den ekonomiska Resultat och iakttagelser från dessa studier kon- journalistikens bidrag till och konsekvenser för en trasteras sedan mot en översiktlig historisk kontext ”allmänkunskap” (public knowledge) om ekonomi. av ekonominyheter, undersökta i tre stockholms- Projektet ansluter därmed till problem kring medi- tidningar under 1930-talet. Den valda tidsperioden ernas roll för offentlighet, demokrati och medbor- innebär ett avgörande skede av begynnande garskap.4 Nyhetsjournalistikens relation till det po- välfärdsekonomiskt synsätt i svensk ekonomisk litiska systemet har en stark och självklar ställning politik, och kan ställas mot Mike Emmisons iaktta- i medieforskningen, medan den ekonomisk-poli- gelser av hur begreppet ”ekonomin” etablerades i tiska eller rent ekonomiska journalistikens roll för mediediskursen under 1930-talet i brittisk press en ekonomisk offentlighet ägnats betydligt mindre (Emmison, 1983). Hittills har de historiska studi- uppmärksamhet.5 erna i projektet koncentrerats på nyhets- och debattjournalistiken kring den svenska statsbudge- JMK, Stockholms universitet, Box 27861, S-115 93 ten varje år under perioden 1929-1939 (Hansson, Stockholm 1997).6

65 Utifrån en grov jämförelse mellan 1990-tal och ekonomisk-politiska frågor över andra politiska 1930-tal formuleras till sist några preliminära slut- frågor. Generellt uttryckt gäller den ett satser om den ekonomiska nyhetsjournalistiken. I definierande av samhället i ekonomiska termer. fokus för projektets fortsatta studier står framför Å andra sidan kan vi iaktta en medial ekonomi- allt 1970- och 1980-talets ekonomijournalistik, ge- sering, i den meningen att ekonomin också bli- nom delstudier av urval av budgetnyheter och kris- vit mer dominerande i nyhetsjournalistiken, och journalistik. att den breder ut sig i andra mediala och journa- listiska genrer. En pågående genreuppluckring innebär samtidigt en potentiell konflikt mellan Frågeställningar och utgångspunkter innehåll och former, mellan en relativt likriktad Den allmänna målsättningen är att beskriva och och dominerande ekonomisk diskurs och ett problematisera nyhetsjournalistikens konstruktio- utsuddande av gränser mellan nyheter och an- ner av ekonomin. Frågor om den journalistiska dra mediegenrer (uttryckt bl a som en ”blurring ”versionen” av samhällets ekonomi i förhållande of boundaries”, se Nichols, 1994). Frågor om till verklighetens ekonomi eller till vetenskapliga homogenisering eller variation i medie- ekonomiska diskurser, ställs alltså inte explicit. konstruktionerna av ekonomiska händelser och Det betyder inte att de är ovidkommande, utan processer ställs här på sin spets. innebär snarare att betoningen ligger på en kart- b) Ekonomin som system. Den systemiska karaktä- läggning av den interna strukturen hos den journa- ren hos ekonomiska händelser och processer är listiska diskursen om ekonomi. ett grundläggande kännetecken (se bl a Emmi- Det övergripande syftet ansluter till forskning son, 1983; Corner, 1995a; Plaschke, 1994). Vi om nyhetsförmedling i allmänhet, i press och i TV; kan se systemets element, komponenter eller mer precist till frågor om definitioner av ”journa- indikatorer på mikro- respektive makronivå, t listik” och ”nyheter”, och därmed till iakttagelser ex vinstnivåer i enskilda företag, inflationstakt om genrer och genreuppluckring (se bl a Gripsrud, eller tillväxt, men också att de enskilda indika- 1989; Höijer, 1995; Nichols, 1994). Huvudfrågan torerna förhåller sig på ett bestämt sätt till eko- gäller den ekonomiska journalistikens konventio- nomins helhet. I ekonomisk teori innebär detta ner och dess konsekvenser för formerandet av en ett urval, en selektion, och en bestämd hierarki medborgerlig allmänkunskap om ekonomi. En hel av element/indikatorer. Implikationen för den del inspiration har utvecklats i projektets inle- ekonomiska nyhetsjournalistiken är att rapport- dande fas genom ett nära samarbete med Liverpool erandet om ekonomin alltid innebär ett (sekun- Public Communications Group vid University of därt) urval av indikatorer, samt därmed en im- Liverpool som bedrivit ett liknande projekt under plicit eller explicit karaktär av förståelse av (el- 1995-96.7 ler antagande om) relationerna mellan de valda Motivet för att studera ekonomisk journalistik indikatorerna. Förhållandet mellan inflation grundar vi i iakttagelser av vissa specifika drag hos och arbetslöshet eller mellan marknadsräntor ”ekonomin” som samhällsfråga (public issue) och och börskurser kan tjäna som exempel. Myntets som objekt för mediernas rapportering, jämfört andra sida är givetvis att den ekonomiska med andra samhällsfrågor.8 Annorlunda uttryckt: nyhetsjournalistiken alltid också väljer bort el- ekonomiska händelser och förlopp uppvisar speci- ler värderar ned vissa indikatorer, t ex arbets- ella karakteristika som har tydliga implikationer löshet till förmån för inflation och budgetun- för deras journalistiska behandling. Dessa iaktta- derskott under tidigt 90-tal i Sverige. gelser utgör basen för den empiriska strategin och de modeller för analys vi tillämpar. c) Ekonomin som totalitet. I ekonomiska termer utgör BNP ett mått på samhällets aggregerade a) Ekonomiseringen. Att den ekonomiska agendan produktion, dess tillväxt och potential. Men ut- växer sedan tio-femton år är en empirisk iaktta- trycket ”ekonomin” innebär också en reifika- gelse och utgångspunkt, och utgör samtidigt ett tion av denna helhet, och förbinds med egen- starkt motiv för forskning om ekonomijourna- skaper av främst aktivitet eller passivitet (se listik (se Hvitfelt & Malmström, 1990; Lind- Emmison, 1983; Rae & Drury, 1993). Både rent hoff & Mårtenson, 1996a och b). Vi skiljer på ekonomiska och kulturella konnotationer av två innebörder eller nivåer av denna process. Å ”ekonomin” är relevanta för att förstå hur den ena sidan det man kan kalla real ekonomise- kommuniceras, hur ekonomiska händelser rap- ring, i betydelsen att ekonomiska frågor alltmer porteras av nyhetsjournalistiken och hur den tas tenderar att dominera över politiska frågor, och emot av publiken. De tillskrivna egenskaperna

66 hos ekonomiska krafter och förlopp har inte detta nödvändigtvis att tillämpa förenklande minst att göra med ekonomins förhållande till modeller, men på marknaden och i mer vardag- det politiska systemet och till en medborgerlig liga diskurser om ekonomi reduceras de ofta till offentlighet. De anknyter också till tankar om oproblematiska schabloner, såsom relationen ”ekonomiska kulturer”, mer specifikt om natio- mellan ett par variabler och deras utvecklings- nella ekonomiska kulturer, dvs till frågor om förlopp, historiskt och förväntat. vilka ekonomiska åtgärder som är politiskt eller kulturellt möjliga i olika samhällen eller vid Intressant här är de uppenbara implikationerna för olika tidpunkter (se bl a Plaschke, 1994; Clegg den ekonomiska eller ekonomisk-politiska journa- & Redding, 1990). listiken: ekonomiska händelser förmedlas mot en bakgrund av relativt enkla och tydliga ”narrativ” d) Ekonomin som symboler. Materiell ekonomi är om nationens ekonomi vilka utgör en fond för de alltid symbolisk i en viss mening. Ändå kan enskilda ekonomiska nyhetsinslagen (se bl a Cor- man hävda att den ekonomiska sfären blir allt- ner, 1995a). Denna bakomliggande narrativa kon- mer symbolisk. Förklaringen ligger i tillväxten text bestämmer också mycket av nyhetsvärdet hos och internationaliseringen av de finansiella enskilda ekonomiska händelser. Ett synsätt är att marknaderna, som bl a kan förklaras av privati- ekonomiska nyheter innebär ett möte eller en kon- sering och avreglering i stor skala av tidigare flikt mellan expertkunskap och ”common sense”, offentligt och politiskt styrda ekonomiska flö- som lämnar ett icke obetydligt mellanliggande fält den. En ytterligare kraft utgör marknadiser- av ”icke-kunskap” (non-knowledge) öppet för my- ingen av symboliska värden, t ex rättigheter, li- tologiska tolkningar. Tankegången är Silverstones censer och format, inte minst de som gäller (1981, 1988) och gäller TV i allmänhet, men tycks mediernas produktion. En tredje faktor är infor- ha en särskild relevans för ekonomisk journalistik. mationsteknologins utveckling (datorisering, Sammanfattningsvis: dessa karakteristiska och satellitisering, mobiltelefonin, e-post, internet specifika drag hos ”ekonomin” som fält för nyhets- etc) som möjliggör snabbare och växande elek- journalistik fungerar som utgångspunkt och refe- tronisk handel, hittills framför allt inom den fi- rensram för de empiriska studierna av den ekono- nansiella sektorn. Generellt medför dessa pro- miska nyhetsjournalistikens bidrag till en medbor- cesser en kraftigt ökad efterfrågan på marknad- gerlig allmänkunskap om ekonomi. Några huvud- sinformation, och på information om för- resultat från två hittills genomförda delstudier re- ändringar överhuvudtaget. Förväntningar, prog- dovisas kortfattat här. noser och t o m stämningar och känslor blir allt viktigare, liksom en inriktning mot framtiden på bekostnad av nuet. Detta symboliska avance- mang har betydelsefulla, ehuru svårbedömda Budgetnyheter i TV 1994-96 konsekvenser både för ekonomins funktioner Bo Mårtenson och för den ekonomiska nyhetsjournalistiken. Den ena delstudiens fokus är den årliga presenta- e) Ekonomi och kunskap. Systemisk eller ”tek- tionen av statsbudgeten9 och hur denna rapporteras nisk” förståelse är sannolikt viktigare och spe- i TV:s nyhetssändningar. Valet av budgetpresenta- lar en större roll för ekonomiska frågor än när tionen som undersökningsobjekt och exempel på det gäller de flesta andra journalistiska nyhets- hur ”ekonomin” framställs i den ekonomiska jour- områden. Begriplighetsaspekter är m a o cen- nalistiken är strategiskt. Nyhetshändelsen är åter- trala för receptionen av ekonomiska nyheter (se kommande, dvs den är känd i förväg, och är därför bla Höijer, 1989; Corner, 1991). Detta gäller journalistiskt planerad. Det betyder att den lämnar framförallt synkront – att förklara eller förstå minimalt utrymme för det godtyckliga eller ovid- ekonomin som system. Diakront framträder kommande i journalistiken och i stället represente- emellertid ekonomiska processer ofta som rela- rar det mest medvetna eller konventionella. Dess- tivt enkla och otvetydiga. Detta utgör en ”lös- utom är budgetpresentationen en tillräckligt hel- ning” av det komplexitetsdilemma som såväl de täckande ekonomisk händelse, i den meningen att ekonomiska teoretikerna som marknadsaktöre- den förutsätter eller implicerar en helhetssyn på rna och ekonomijournalisterna, liksom publi- landets ekonomi. Dessa faktorer gör journalistiken ken, står inför, och innebär ett starkt reduce- kring statsbudgeten särskilt lämpad för systema- rande av antalet komponenter i systemet och tiska studier av den ekonomiska journalistikens etablerandet av fasta eller antagna kausala rela- konstruktioner, liksom för historiska jämförelser. tioner mellan dem. I ekonomisk teori innebär

67 I delstudien visas hur regeringens presentation (iii) Marknadens reaktioner av den svenska statsbudgeten rapporteras och för- (iv) Budgeten tolkad i marknadsperspektiv medlas i tre svenska TV-kanaler (Aktuellt i TV1, Rapport i TV2 och Nyheterna i TV4). Tre succes- (v) Statsfinanserna, läge och prognos siva statsbudgetar, 1994-96, har studerats. Sex as- (vi) Europa, budgetens konsekvenser av eller för pekter eller nivåer av den journalistiska rapporte- EU/EMU ringen valdes ut för analys.10 (vii) Budgeten konfronterad med ekonomisk teori

Ekonomin 1994-96 i diakront perspektiv De rangordnade tematiska områdena ger underlag Hur den svenska ekonomin och den ekonomisk-po- för tolkning av de ekonomiska nyheternas fördel- litiska processen utvecklats under perioden, är en ning längs dimensionen politik-ekonomi, alterna- grundläggande aspekt. En översiktlig beskrivning tivt stat-marknad (jfr Jensen, 1987). De budget- av den ekonomiska nyhetsjournalistikens ”version” relaterade ekonomihändelserna vinklades, eller av utvecklingen, genom tre års budgetnyheter ger konstruerades oftare i ett politiskt, välfärdsekono- en bild av den narrativa kontext, i vilken de en- miskt sammanhang (fält i och ii) än i ett marknads- skilda nyhetsinslagen värderas och konstrueras. ekonomiskt (fält iii, iv, vi och vii). Statsbudgeten Man kan tala om denna som en mediernas kontinu- rapporteras alltså fortfarande som ett övervägande erliga ”berättelse” eller ”story” om svensk eko- politiskt fenomen, trots att marknadsperspektiven i nomi i mitten av nittiotalet (jfr Corner, 1995a; den ekonomisk-politiska journalistiken ökat i bety- LPCG, 1997; om den brittiska ekonomin under delse under senare år. Intressant är också att identi- motsvarande period). fiera tyngdpunkter i budgetrapporteringen beträf- Beskrivningen har framför allt kopplats till fande en alternativ tematisk dimension. Utgångs- iakttagelserna om den synkrona kontra den dia- punkten för denna är den dubbla karaktären hos re- krona ekonomin och visar en journalistisk bild av geringens budgetpresentation – den innehåller bå- en allt mindre sammanhållen och homogen sam- de de konkreta budgetförslagen och finansplanens hällsekonomi under perioden. Optimismen beträf- bedömningar och prognoser. En journalistisk kon- fande statsfinanserna kontrasteras t ex starkt mot centration på finansplanen innebär ett fokus på det pessimismen gällande en permanent arbetslöshet ekonomiska systemet snarare än på det politiska under periodens sista budgettillfälle. Nyhetsin- och på framtiden snarare än på nutiden, och i en slagen kring marknadsreaktioner och relationer till viss mening på de symboliska aspekterna snarare EU bidrar till den splittrade bilden. än de materiella. Ett utmärkande drag hos nyhets- rapporteringen i de tre TV-kanalerna under själva budgetdagen (den 20 september) är att finansplan- Ekonomin: tematiska fokus ens framtidsorientering dominerar över den fak- För år 1996 studerades innehållsliga teman, aktö- tiska budgetens förslag till utgiftsfördelning, och rer och dominerande journalistiska strategier i de att detta gäller oavsett vilket tematiskt område (i- ekonomiska nyhetsinslagen under hela den vecka i vii ovan) som behandlas. september som inbegrep budgetpresentationen. Det har inte varit fråga om en typisk nyhetsvecka, utan snarare ett medvetet val av en signifikant pe- Ekonomin: aktörer riod, som gav ett extra stort utrymme åt nyheter Analysen av aktörer visade en tydlig dominans för kring ekonomi och politik.11 37 av totalt 152 längre politiker och journalister. Medan politiska repre- nyhetsinslag under veckan behandlade statsbudge- sentanter fanns bland huvudaktörerna i 16 av de 37 ten direkt eller indirekt. nyhetsinslagen, och journalister i 15, förekom Tematiskt kunde sju tillräckligt avgränsade dis- medborgare, ekonomiska experter och organisatio- kursiva fält eller områden identifieras. Varje ner i betydligt mindre omfattning. Siffrorna illus- budgetrelaterat nyhetsinslag kunde således hänfö- trerar en ekonomijournalistik, och kanske en jour- ras till (dvs var innehållsligt vinklat mot) något av nalistik i allmänhet, som har blivit sluten och följande tematiska områden. Kvantitativt kunde självrefererande. Inslagen med journalister som områdena rangordnas sålunda: huvudaktörer var av två slag, och speglar två stra- tegier för aktiv journalistik. Den första motsvarar (i) Välfärdsstaten, hot och möjliga försvar den välbekanta studiodialogformen med en journa- (ii) Arbetslösheten, läge och prognos list i rollen av expert, den andra en variant av

68 ”primary reporting” där initiativet ligger hos jour- rörelser eller händelser på marknaden förekommer nalisten i ett aktivt val av ämne, källa och vinkling. inte på samma sätt som av den politiska situatio- Denna sistnämnda kategori nyhetsreportage, som i nen. liten grad är händelsebaserad, framstår som en ut- märkande och allt vanligare konstruktionsform i populär ekonomisk journalistik. Publikt tilltal Nyhetsinslagen har slutligen också tolkats i per- spektiv av olika journalistiska strategier för pu- Representationer: språkliga och visuella blikt tilltal (mode of audience address). Dessa De diskursivt signifikanta uttrycken i journalis- (som naturligtvis också i ett annat perspektiv kan tiken kring statsbudgeten gäller, dels språkligt ver- analyseras som journalistiska arbetsmetoder eller bala konstruktioner av framtiden (t ex använd- nyhetskonventioner) implicerar en förväntad eller ningen av presens), dikotomier (såsom vinnare- föreställd publik och/eller en idé om nyhets- förlorare), metaforer (t ex plånbok, spargris, journalistikens uppgift. Detta perspektiv tycks vä- svångrem) och eufemismer (såsom ”besparingar” sentligt i en analys av svenska TV-nyheter (och i st f ”nedskärningar”), dels visuella representatio- kanske svensk nyhetsjournalistik i stort). Avgö- ner. Ett generellt problem för journalistik i ett vi- rande är dess public service-tradition. Två kontras- suellt medium gäller att bildmässigt representera terande sätt att adressera publiken är lätt urskilj- abstraktioner. Det är uppenbart att detta i speciellt bara i de ekonomiska och ekonomisk-politiska hög grad gäller ekonomisk journalistik, inte minst nyhetsinslagen: å ena sidan journalisten som ”van- med tanke på expansionen av de symboliska as- lig medborgare”, som demonstrerar bristande sak- pekterna av ekonomi, som marknadsförväntningar, kunskap och ställer den vanlige medborgarens frå- bedömningar och framtidsutsikter. Visualiseringar gor; å andra sidan journalisten som ”expert”, som av etablerade språkliga metaforer är en vanlig och tillhandahåller svar och gör bedömningar utan hän- distinkt bildstrategi, men även genuina visuella visning till auktoritativa källor. En iakttagelse av metaforer förekommer (t ex tillväxtoptimism bild- budgetjournalistiken i de tre TV-kanalerna är att satt som naturlyrik, och ekonomiska prognoser den opartiskt refererande rapporteringen tycks som kristallkulor). En tredje form av representa- minska i omfattning och att det publika tilltalet i tion är ekonomijournalistikens konventionella stället tenderar att ske i antingen medborgar- eller siffergrafik och statistik. En utgångspunkt är att expertrollen. Ofta förekommer rollerna tillsam- den har två funktioner, dels en informativ, men mans, den interna studiodialogen med en okunnig dels och i lika hög grad en ”metaspråklig”, genom reporter och en expertjournalist är en distinkt och att signalera en viss typ av genre eller avkodning. växande kategori i ekonomisk nyhetsjournalistik. Observationen öppnar för en diskussion om kon- struktioner av ”expertis” contra ”common sense” i Konstruktioner av marknaden medierna (jfr Livingstone & Lunt 1994; Silver- ”Marknaden” är sannolikt det mest betydelsefulla stone 1981). enskilda fenomenet i svensk ekonomisk journalis- Framförallt två iakttagelser om ekonomin som tik under 1990-talet. Marknaden framträder, eller ”public issue” och ”public knowledge” kan göras konstrueras, i nyhetssändningarna på två sätt. Å utifrån den hittills genomförda delstudiens resul- ena sidan som marknadens reaktioner på eller be- tat: tygsättning av ekonomisk-politiska åtgärder, å an- (i) Interaktionen mellan den ekonomiska jour- dra sidan som ett dagligt rutininslag av grafik och nalistiken och de politiska och ekonomiska syste- siffror (börskurser, valutor, marknadsräntor). Den men tycks växa i betydelse, som en följd av mark- rutinmässiga finansiella informationen kan avläsas nadernas expansion, internationaliseringen och också som en daglig måttstock på nationens eko- tillväxten av symbolisk ekonomi. I samma takt nomiska tillstånd, och öppnar för en diskussion om möter den ekonomisk-politiska journalistiken en förändrade relationer mellan ekonomi och politik, växande parallell ekonomisk publik, vid sidan av mellan marknad och stat. traditionell offentlighet och medborgarskap. Att En tydlig observation av budgetnyheterna under ekonomin alltmer uppfattas som aktiv och auto- den studerade veckan är att journalistiken är betyd- nom, utanför politisk och medborgerlig kontroll, ligt mindre aktiv och självständig gentemot mark- men med ökade möjligheter till individuellt delta- naden än gentemot det politiska systemet. Det är gande på finansiella marknader, tycks vara ett vik- sällsynt med journalistiska bedömningar av tigt element i en nutida allmänkunskap om eko- marknadsreaktioner och självständiga analyser av nomi.

69 (ii) 1990-talets period av ekonomiska kriser och Indikatorer på ekonomisering omstruktureringar, nedmontering av välfärdseko- och krisorientering nomin och av en förändrad relation mellan politik och ekonomi, har samtidigt – och något tillspetsat Genom att studera vissa utvalda ekonomi- och – inneburit ett nyhetsjournalistiskt projekt att få krisinriktade termers förekomst i det totala tid- ”marknaden” att passa in i eller stämma överens ningsmaterialet i DN och Expressen under perio- med en sammanhängande och logisk bild av den 1992-96 kunde väsentliga indikatorer i fråga svensk ekonomi, av ett välfärdsekonomiskt system om ekonomi och kris ringas in, liksom även ut- som hittills främst varit en politisk fråga och en tryck för deras stabilitet eller variation över tiden fråga för ”staten”. De pedagogiska ambitionerna i (jfr Boréus, 1994). Det mått som valdes var ”anta- denna ekonomiska journalistik syns framförallt let artiklar som rymde en viss term minst en gång” som strategier för publiktilltal, och kan delvis för- (eller ”två termer minst en gång i samma stycke i klaras av public service-traditionen i svensk TV, artikeln”). Genom att jämföra olika relevanta ter- där begriplighet och konsensus är nyckelord. mers förekomst kan man också få en bestämd, om än ytlig, uppfattning om det totala textmaterialets karaktär i dessa avseenden. Några resultat framgår Ekonomiska krisdiskurser i av diagram 1. svensk dagspress 1992-96 Totalt sett förekommer uttryck med termen ”ekonomi...” självständigt eller som första led i Håkan Lindhoff mellan tio och elva tusen artiklar per år, medan ut- ”Ekonomisk kris” tycks paradoxalt nog ha blivit tryck med termen ”politik...” på motsvarande sätt ett permanent kännetecken då svensk ekonomi be- förekommer i elva till tolv tusen artiklar per år i skrivs i nyhetsjournalistiken under 1990-talet. I det totala tidningsmaterialet. Om detta tolkas som bakgrunden kan man skönja att ett sådant sätt att indikatorer på journalistikens grad av ekonomise- karaktärisera ekonomin har rötter redan i 1970- ring respektive politisk natur, kan man alltså kon- och 1980-talens oljekris- och inflationsekonomi, statera dels att ekonomiseringen nått nästan då bl a upprepade devalveringar var viktiga inslag i samma nivå som tidningarnas (traditionella) poli- den ekonomiska politikens ”krismedicin”. Kris- tiska orientering, dels att en viss stabilitet därvid- symptomen i mediernas beskrivning av ekonomin lag föreligger under de fem åren. synes också överleva en bra bit in i uppgångar och I diagram 1 finns resultat för sju studerade ter- högkonjunkturfaser. Ett sätt att närma sig studiet mer, där enbart deras förekomst självständigt och i av de senaste decenniernas ekonomiska journalis- bestämd form har noterats (”marknaden”, ”arbets- tik i Sverige är att söka göra dessa krisdiskurser i lösheten”, ”ekonomin”, ”politiken”, ”krisen”, ”de- medierna synliga: Hur ser ”ekonomin” ut som pressionen”, ”budgetunderskottet”). Termerna ”eko- kännetecknas av ”krisen”, enligt journalistiken?12 nomin” och ”politiken” förekommer vardera i mel- En delstudie har syftat till att belysa sådana frå- lan 1.500 och 2.000 artiklar per år. ”Krisen”, som gor i dagspressen under 1990-talet. Undersökning- reifierat uttryck med underförstådd innebörd, är en begränsades inledningsvis till studier av Dagens nästan lika etablerad, om än i minskande grad över Nyheter (DN) och Expressen, av praktiska skäl, ef- de fem åren, medan däremot ”arbetslösheten” som tersom dessa tidningar kunde uppvisa en god till- journalistisk term används allt flitigare över åren. gång till en fulltextdatabas över samtliga publice- Det är givetvis svårt att bedöma om dessa tenden- rade texter (”Presstext”).13 Denna databas möjlig- ser är uttryck för att den höga arbetslösheten i väx- gjorde för det första en extensiv totalundersökning ande grad i pressen betraktas som ett permanent av vissa ekonomiskt relevanta diskursiva termers ekonomiskt fenomen, och allt mindre som ett till- journalistiska förekomst (indikatorer på kris och fälligt krissymptom. ekonomisering), och för det andra att olika urval Otvetydigt är att termen ”marknaden” har eta- kunde göras för en mer intensiv analys av journa- blerats starkt i journalistiken under 1990-talet; den listiska uttryck för ekonomisk kris och ”kris- förekommer i ca 2.500 artiklar per år under perio- medvetande”, och för att söka identifiera domine- den. Inget annat ekonomi-relevant begrepp före- rande krisdiskurser. I fokus för denna analys av kommer oftare i denna form, inte ens termen ”eko- mer begränsade pressmaterial står intresset att be- nomin” själv. Däremot är det mycket ovanligt att skriva och med hjälp av mediekontexten tolka nå- begreppen ”marknad” och ”kris” förekommer i got av det diskursivt signifikanta i journalistikens samma stycke i en artikel. Termen marknad tycks ekonomiska krisnyheter.14 varken beteckna ett krisproblem, eller en förkla-

70 Diagram 1. Sju diskursiva termers förekomst i Dagens Nyheter och Expressen, 1992–1996

Antal artiklar

2 500 ”marknaden”

”arbetslösheten” 2 000

”ekonomin” 1 500 ”politiken”

1 000 ”krisen”

500 ”depressionen” ”budgetunderskottet” 0 1992 1993 1994 1995 1996 År

Källa: Presstext. ring till, ett symptom på eller en konsekvens av en tiken, där diskursiva termer ses i sina kontexter, kris. ”Marknaden” tycks snarare underförstås som gjordes ett mer begränsat urval. Det bestod av lösningen på mången kris, vilket också den när- samtliga artiklar under 1992 på DN:s ekonomi-si- mare analysen tyder på (jfr nedan). dor (sektionen ”Arbete & Pengar”), som minst en Antalet artiklar som utnyttjar termen ”den eko- gång i samma stycke nämnt begreppen ”eko- nomiska krisen” eller som diskuterar ”ekonomi” nomi...” och ”kris...” i någon form. 103 sådana ar- och ”kris” i samma stycke är fyra gånger så van- tiklar kunde noteras; de analyserades ingående liga som motsvarande beträffande ”den politiska med hänsyn till följande aspekter: krisen” eller ”politik” och ”kris”. Det är alltså mycket som talar för att läsaren av DN eller Ex- (i) Skribenter, källor och aktörer pressen associerar ”krisen” under dessa år till nå- (ii) Geografisk spridning gon eller några av de ekonomiska faktorer som i Sverige då kännetecknades av kris – bankkris eller (iii) Typ av nyhetskonstruktion finanskris, arbetslöshetskris, valutakris eller ränte- (iv) Ekonomiskt-tematiskt diskursiva drag kris, fastighetskris, budgetunderskottskris eller skuldkris. Analysen av förekomsten av dessa spe- (v) Kris-tematiskt diskursiva drag cifika krisbegrepp i tidningsmaterialet visar att (vi) Helhetsbedömning av ekonomiska krisdis- framför allt 1992 och 1993 utmärktes av höga frek- kurser venser för dessa; de var de multipla krisernas år i journalistiken. Bl a därför valdes år 1992 ut för en Så många som 37 reportrar på DN, varav 33 män, mer intensiv analys av ekonomiska krisnyheter. svarade för 85% av texterna; men en kärntrupp på fyra manliga reportrar stod för hälften av dem. Resterande 15% var direkt hämtade från svenska Ekonomiska krisnyheters diskursiva karaktär nyhetsbyråer. Ca 15% av samtliga artiklar var Den breda kvantitativa beskrivningen av ekono- kommenterande, medan resten var nyhetstexter. miska kris-indikatorer i totalmaterialet ger trots Sammanlagt nämndes 31 aktörer vid namn, varav sin siffermässiga exakthet en ganska vag och ytlig 20 var svenskar; ekonomer (14) och politiker (9) bild, som ligger öppen för olika tolkningar. För att dominerade. Kvinnor var överlag sällsynt före- fördjupa denna beskrivning och möjliggöra en mer kommande (3) och vanliga medborgare var nästan noggrann analys av den ekonomiska kris-journalis- helt frånvarande; det enda undantaget utgjordes av

71 en arbetslös kvinna, intervjuad av en kvinnlig re- ekonomisk teori:16 dominerande tidsperspektiv, re- porter. lationen mellan materiella och symboliska kompo- Geografiskt var, icke överraskande, drygt hälf- nenter av ekonomin, relationen mellan mikro- och ten av artiklarna koncentrerade till svenska krisför- makro-ekonomisk nivå, samt ekonomins mark- hållanden. Därefter förekom Finland relativt frek- nadsorientering. vent (13), ofta öppet eller underförstått som mo- För att sammanfatta resultaten av analysen av dell för krislösningar. Det övriga västeuropa och de 103 krisnyheternas ekonomiskt diskursiva drag, EU, liksom östeuropa, var inte heller helt ovanliga kan de dominerande dragen hos nyhetstexter om som fokus för ekonomiska krisartiklar. Helt från- ekonomisk kris beskrivas sålunda. De är framför varande var dock länder i Afrika, Latinamerika och allt fokuserade på framtiden (som 53 av 103 artik- Asien (utom ett par artiklar om Japan). Sammanta- lar var) snarare än på nutiden (22) eller historien get skulle man kunna hävda att det – jämfört med (28). De berör ekonomins symboliska komponen- en tidigare studie av ekonomi-journalistik i bl a ter (65), såsom förväntningar, prognoser, förhopp- DN (Lindhoff & Mårtenson 1996a och b) – förvå- ningar och planer, mer än dess materiella kompo- nansvärt ofta förekom internationella utblickar, nenter. Makroperspektivet dominerar starkt (71) dock med reservation för frånvaron av de länder i över mikroperspektivet, och vidare är individer el- tredje världen som värst lider av ekonomiska och ler hushåll mycket sällan representerade, liksom andra kriser. fackföreningar, kommuner och regioner (jfr Svall- De dominerande idealtypiska nyhetskonstruk- fors, 1996). Till sist är konstruktioner av markna- tionerna, då artiklarna bedömdes som helheter – på den relativt sällsynt förekommande (observerat ett sätt som liknar tillämpningen av den fyrfälts- bara i 20 artiklar av de 103 om ekonomi och kris, typologi som Ekecrantz & Olsson (1994) arbetat därav i 13 om arbetsmarknad). Frågan om signifik- med15 – var lägesbeskrivningar (49) och utspel anta termers närvaro respektive frånvaro (eller gra- (39). Fallbeskrivningar (7) och narrativ (8) var re- den därav) är naturligtvis av stor betydelse i en lativt sällsynta. Lägesbeskrivningar rörde bokslut, diskursanalys. Med kännedom om termen ”mark- finansiella krislägen, prognoser och planer, medan naden”s höga grad av förekomst i populationen av utspelen ofta (också) var starkt källberoende: de nyhetstexter i DN och Expressen, enligt indikator- gällde krav eller förslag till åtgärder föreslagna av studien ovan, måste det ses som mycket remarka- regeringen (”krispaket”), riksbanken, ekonomer, belt att ”marknaden” i så ringa grad är närvarande näringslivet, facket eller andra aktörer. i de 103 texterna om ekonomisk kris i DN 1992. Den paradox som Corner i flera sammanhang Hur skall detta tolkas? påtalat (bl a 1995a), nämligen att ekonomin i verk- Det betyder rimligen, såsom också kunde iakt- ligheten likaväl som i journalistiken samtidigt tas i totalundersökningen av ekonomiska indika- framträder, å ena sidan synkront som ett extremt torers förekomst, att begreppen ”marknad” och komplext system av ömsesidigt relaterade variab- ”kris” sällan möts i pressen, i varje fall inte i ler, och å andra sidan diakront som otvetydiga samma artikel. Marknaden beskrivs inte i journa- narrativa episoder, är tydligt iakttagbar också i den listiken som orsak till kris och drabbas där sällan ekonomiska krisjournalistiken. Synkrona lägesbe- av kris; ett undantag är möjligen arbetsmarknaden. skrivningar av vad som ofta är prognoser om en- Däremot är det ofta underförstått i texterna att staka ekonomiska variabler såsom tillväxt, infla- marknaden utgör, inte en del av krisproblemen, tion, arbetslöshet osv, blandas upp med diakront utan snarare en del av deras lösning. Detta skall uttryckta utspel, vilka ibland utvecklas till episodi- inte förstås som att journalistiken undviker att för- ska narrativ över tid. Intresset och förståelsen djupa sig i konkreta marknaders krissymptom, t ex orienteras då oftare mot aktörernas utspel än mot i fråga om bankkrisen, men det sker inte i termer komplexiteten i det ekonomiska systemet. av ”bankmarknadens kris”. Termen ”marknaden” Analysen av de ekonomiska krisnyheternas är snarare symbol för idealtillstånd, den reserveras diskursiva karaktär inriktades inte i första hand på för diskussioner om ekonomiska systemföränd- retoriskt-språkliga drag, utan i likhet med Emmi- ringar; termen konnoterar nästan alltid något gynn- son (1983), Jensen (1987) och Rae & Drury (1993) samt. Den ekonomiska krisjournalistiken fördjupar på mera tematiskt-innehållsliga drag i fråga om sig betydligt mer i analyser av statens krislägen ekonomi och kris (jfr även van Dijks distinktion (t ex i fråga om budgetunderskott) än i närsynta mellan en diskurs schematiska respektive tema- granskningar av olika marknaders kristillstånd. tiska strukturer (1988)). Ekonomiskt har nyhets- Nyhetstexterna i DN och Expressen har också texterna bedömts efter fyra dimensioner i ekono- analyserats med hjälp av en enkel kausal och tem- miska system, delvis valda med inspiration från poral modell av en krisprocess, för att diskursivt

72 söka karaktärisera dem kris-tematiskt. Fem faser i ekonomisk teori, ekonomisk verklighet och ekono- en krisprocess har då urskiljts (inom parentes mar- misk journalistik rör relationen mellan ekonomi keras antalet artiklar där respektive fas dominerar, och politik. Emmison (1983) iakttog som berörts oftast en fas i varje artikel, men ibland två; summa ovan hur i brittisk press under 1930-talet ”ekono- 120 observationer i fråga om de 103 artiklarna): min” börjar uppträda som ett systemiskt begrepp och ett reifierat uttryck för vad man under allt star- (i) krisens historia eller bakgrund; kare keynesianskt inflytande sökte få aktiv politisk historiska jämförelser (3) kontroll över. Den primärt dominerande krisdis- (ii) förklaringar till krisen (krisen som kursen i svensk press under 1990-tal tycks i stället skäl, krisens ansvar och orsaker) (19) uttrycka en motsatt process, i linje med system- skiftet: Den aktiva ekonomi-diskursen om kriser (iii) beskrivningar (krisens närvaro, ser på ekonomin som den aktiva parten i förhål- uttryck, utveckling) (35) lande till politiken. Det är ytterst de frigjorda (iv) krisens konsekvenser eller effekter (30) marknadskrafterna som skall lösa krisen och inte i första hand politikerna. Marknaden värderar politi- (v) krisens vändning eller lösning; ken och de ekonomisk-politiska åtgärderna, och åtgärder mot krisen (33) inte tvärtom. Krisen kan rent av utgöra en nyttig reningsprocess i förhållande till politiken. Man Som framgår av uppställningen är det uttryck för kan ana en strategi inspirerad av Milton Friedman. krisens närvaro, utveckling och konsekvenser (iii – Men denna dominerande diskurs är sammanflä- iv) som dominerar (drygt hälften av observatio- tad med en samtidigt närvarande sekundär diskurs, nerna). I fråga om konsekvenser är texterna sällan säkert inspirerad av kvarlevande keynesianska eller inriktade på kausala analyser av effekter, utan sna- av neo-keynesianska idéer, med innebörden av en rare orienterade mot vem eller vilka som får bära passiv ekonomi eller en aktiv politik mot krisen konsekvenserna – och här dominerar industrin/nä- som styr ekonomin ut ur denna: Ekonomisk-poli- ringslivet (14) och offentlig sektor (10) snarare än tiska åtgärder kan och måste vidtas för att lösa kri- hushållen/medborgarna. Vidare är cirka en fjärde- sen, i varje fall för att bli av med de värsta kris- del av texterna fokuserade på krisens vändning el- symptomen. Uttryck för denna andra överordnade ler på åtgärder för dess lösning. Mest remarkabelt diskurs är mera tentativa, vädjande eller ibland är dock att så få artiklar rör krisens orsaker, ansvar, fordrande, och tycks ibland bygga på önsketän- bakgrund eller historia (mindre än en femtedel). I kande, medan den primära diskursens uttryck är de få fall då detta dock sker kan man emellertid mera tydligt kopplade till lösningsförslag och iaktta stora variationer, och några intressanta ibland till analyser av krisorsaker. spänningsförhållanden. I vissa artiklar söks krisens Vid ett fåtal tillfällen kan man vidare skönja ut- orsak hemma (4), medan den i andra anses vara tryck för en tredje, underordnad, avvikande och importerad (5). I en del texter anses krisen bero på mera kritisk diskurs om ekonomiska kriser, vari företag, företagsstruktur eller marknadsförhåll- den aktiva ekonomi-diskursen utsätts för en kritisk anden (3), medan den i andra sägs härröra från illa tolkning: Är krisen rent av avsedd, som en ekono- praktiserad ekonomisk politik eller från dåliga po- mins åtgärd för att tillskansa sig makt över politi- litiker (5). I ett ytterligare perspektiv kan noteras ken, genom hopp om att marknadskrafterna frigörs att vissa texter söker orsaker kortsiktigt (i ekono- i krisen? min, marknaden), medan andra hellre söker dem Många gånger förekommer de båda domine- långsiktigt (i politiken). rande krisdiskursernas perspektiv i samma artikel, men utan reflexion och närmare kommentarer. Tolkning av dominerande ekonomiska Nästan aldrig kan en manifest diskussion mellan krisdiskurser de två perspektiven iakttas; motsättningarna dem emellan förblir dolda. De förenas dock av en syn Med detta har vi närmat oss en helhetsbedömning på krisen som svenska folkets gemensamma kris, av de ekonomiska krisdiskurser som är närvarande vars lösning och bördor måste bäras av alla, an- i DN:s ekonomiska journalistik 1992. Vid en när- tingen det sker via starka marknadskrafter eller via mare analys och tolkning av mönstret i de under- kärv ekonomisk politik, i form av ”krispaket” och sökta 103 artiklarna synes det uppenbart, att ”sparpaket” (där nedskärningar ganska konsekvent journalistiken inte var entydig utan splittrad, i kallas ”besparingar”). Man skulle kunna tala om främst två diskurser om ekonomisk kris i Sverige ett slags koncensus mellan de två dominanta kris- (jfr Hall, 1980). En grundläggande fråga i både diskurserna, vilken i ett avseende överbryggar de-

73 ras inbördes konflikt. Den utgörs av ett budskap färdsekonomin kan kontrasteras mot 1930-talets till allmänheten om att ’lyda marknadens signaler’ uppbyggnadsperiod. Tidsperspektivet kan förefalla och att likaledes ’följa den ekonomiska politikens väl långt utdraget, och letandet efter paralleller el- riktlinjer’. Detta sammanfattar, om man så vill, de ler analogier, men också efter kontraster och skill- dominerande krisdiskursernas publika orientering. nader, långsökt och konstruerat. Resultaten från den hittills genomförda historiska studien17 är hel- ler inte helt entydiga eller lättolkade. De metodo- ”Krismedvetande” logiska problemen är betydande, inte minst som en För att komma något närmare den ekonomiska följd av vår ambition att tillämpa metoder som kan krisjournalistikens publika tilltal gjordes också en göra historiska jämförelser möjliga. Det finns en tolkande studie av de totalt 120 artiklar i DN och risk för anakronistiska felslut; det är ingen tvekan Expressen under perioden 1990-96, vilka utnyttjar om att aktuella diskursanalytiska angreppssätt och termen ”krismedvetande”. Om än inte starkt frek- konstruktivistiska perspektiv inte utan vidare låter vent, så är detta ett tydligt nyckelbegrepp som ger sig tillämpas på mediematerial sextio år tillbaka i diskursivt signifikanta uttryck för nyhetstexternas tiden.18 hållning till publiken, och därför lämpar sig för ett Problemen till trots är de beskrivande och kart- närmare studium. Det kan i sig sägas stå som sym- läggande delarna av den historiska studien ett för- bol för tidningarnas sätt att tala om krisen för pu- sta bidrag till kunskapen om hur de ekonomisk- bliken. Kulmen i dess användning nås – såsom i journalistiska konventionerna har utvecklats i fråga om andra kristermer – 1992 och 1993. Vad svensk press. Här är inte platsen för en i och för avses då med ”krismedvetande” i ekonomi-journa- sig nödvändig bakgrundsteckning av 1930-talets listiskt bruk? Är det fråga om ett publikt tilltal ekonomiska politik eller mediesituation. Syftet är med en pedagogisk ambition i riktning mot endast att mycket kortfattat antyda huvudresul- kunskapsspridning, ett öppet vädjande om att taten av studien av 1930-talets ekonomiska journa- skapa koncensus kring tolkning av krisen, eller listik. rent av en manipulativ strategi för att få kris- Undersökningen avser journalistiken i tre åtgärder accepterade? Vid närmare skärskådande stockholmstidningar under en vecka kring presen- av dessa uttryck kring behovet av krismedvetande tationen av statsbudgeten (”nådiga luntan”) varje kan man iaktta starka språkliga variationer; bara år under perioden 1929-39. Tre stockholmstidning- hälften av artiklarna gällde rena nyhetstexter om ar med tre politiska perspektiv har valts, Social- ekonomi och politik, medan resten var krönikor, demokraten, Dagens Nyheter (frisinnad) och kolumner och ledarstick. En hel del av de senare Svenska Dagbladet (konservativ). Ett i och för sig ger uttryck för vag kritik, ironi och distans. välkänt problem med historiska presstudier gäller Men helhetsintrycket blir ändå att ”krismedve- redigeringen av de olika journalistiska textkate- tande” som diskursiv term står, inte i första hand gorierna; nyhetsjournalistiken är inte på samma för en orientering mot förståelse och utveckling av sätt som i mera modern press urskiljbar från kom- en allmänkunskap om ekonomi som kris. I stället menterande texter och debatt- och ledarartiklar. tycks det, helt i linje med tolkningen ovan av ett Både placering, redigering och metoder för rubri- slags koncensus mellan de två dominanta krisdis- cering skiljer sig. Allt material som berör budgeten kurserna, handla om en mer eller mindre uttalad har emellertid analyserats. strävan till publik acceptans av krisens allvar och Omfattningen av budgetjournalistiken under av föreslagna åtgärder för att lösa den; det gäller 1930-talet är likartad i de tre tidningarna och för- alltså snarast opinionsbildning och påverkan av ändras inte heller nämnvärt under perioden. Mellan den läsande allmänhetens ekonomiska beteende 2 och 4% av tidningens textyta ägnas åt statsbud- och dess ekonomisk-politiska hållning. ’Acceptera geten under de undersökta veckorna. Att jämföra krisen’ – så skulle det publika perspektivet i de do- med dagens pressbevakning är vanskligt, men en minerande ekonomiska krisdiskurserna i Dagens uppskattning visar att omfattningen av budget- Nyheters och Expressens journalistik kunna sam- nyheter är ungefär densamma, i relativa tal. manfattas. Socialdemokraten har genomgående en något större bevakning och ökar den också marginellt un- Historisk kontext: ekonomisk der senare delen av perioden, parallellt med att tid- ningen blir regeringsorgan efter 1932. journalistik under 1930-talet I undersökningen sammanfogas en analys av Den ekonomiska journalistiken under 1990-talets den ekonomiska journalistikens varierande textty- ifrågasättande och gradvisa nedmontering av väl- per (refererande, förutsägande, förklarande respek-

74 tive kommenterande texter) med tematiska eller Ekonomijournalistik under innehållsliga fokus hos den ekonomi som texterna 30-tal och 90-tal – en jämförelse behandlar. De tematiska dimensionerna gäller mikro – makroekonomi, materiella eller symbo- Vilket ljus kan våra delstudier hittills av 30- och liska aspekter, synkrona eller diakrona framställ- 90-talens ekonomiska journalistik kasta på varan- ningar samt tillskrivna aktiva eller passiva egen- dra? En sådan jämförande diskussion måste med skaper. nödvändighet bli tentativ och preliminär, eftersom Inte överraskande dominerar makroekonomiska olika slags material har studerats under respektive framställningar och materiella aspekter i budget- decennium: budgetjournalistik i tre rikstidningar journalistiken. Finansplanens mer symboliska under 30-talet; budgetjournalistik i tre TV-kanaler innehåll tillåts inte dominera över de faktiska samt krisjournalistik i två rikstidningar under 90- budgetåtgärderna. I 1990-talets budgetjournalistik talet.20 i TV råder närmast det omvända förhållandet. Bud- Det finns ändå tre goda motiv för fruktbara geten presenteras därmed också tydligt som ett po- jämförelser mellan 30-tal och 90-tal vad avser eko- litiskt fenomen under 1930-talet. Trots den rå- nomisk journalistik i medierna. För det första var dande osäkerheten och krissituationen framträder välfärdsstaten under uppbyggnad på 30-talet, men ekonomin huvudsakligen som passiv, som kontrol- befinner sig under nedmontering på 90-talet. Detta lerbar för politiska instanser, tvärtemot situationen tar sig bl a uttryck i att statsbudgeten under 1930- på 1990-talet (jfr Emmison, 1983). talet växer i omfattning både i reala termer och De refererande texterna är i klar majoritet. procentuellt i förhållande till BNP, medan denna Cirka 85% av materialet är, bortsett från rubriker- process tydligt börjar klinga av på 1990-talet. För na, en neutral och opartisk, ehuru starkt källtrogen, det andra börjar ett slags allmänkunskap om eko- rapportering. Detta gäller alla de tre undersökta nomi som välfärd växa fram på 1930-talet, medan tidningarna, oberoende av politisk färg. Värde- denna tenderar att starkt ifrågasättas av vissa kret- rande texter (kommenterande, förutsägande och sar på 1990-talet (i mindre skala redan på 1980-ta- förklarande) utgörs främst av ledarartiklar. En let). För det tredje, och som en slutsats av de öv- journalistisk värdering utförs med andra ord inte riga motiven, blir relationen mellan ekonomi och av nyhetsjournalistiken, annat än som ett underord- politik, mellan marknad och stat, därför en mycket nande gentemot källan. Begreppet ”nyhets- relevant jämförelsedimension för två epokers eko- konstruktion” får därmed en svagare innebörd. nomiska journalistik. Hur stabil eller flyktig är den Man kan tala om en konsensus mellan tidningarna ekonomiska nyhetsjournalistiken i detta tematiska i den dominerande refererande delen av texterna. hänseende? Det är samma budget som presenteras. I fråga om omfattningen av budgetnyheter kan En intressant konflikt råder emellertid mellan konstateras att ungefär samma relativa andel av texter och rubriker. Tidningarnas olika politiska tidningen används för rapporteringen om statsbud- ståndpunkter framträder i retoriska rubriker över i geten på 1930-talet och 1990-talet. Om detta tas stort sett identiska budgetreferat. Lika viktigt är som ett grovt mått på nyhetsvärdet, föreligger spänningsförhållandet mellan de ”objektiva” refe- alltså stabilitet. Vad gäller den ekonomiska jour- rerande texterna och de värderande och kommente- nalistikens genrer är det tydligt att dessa blandas rande texterna, främst i ledarartiklarna och i de både på 1930-talet och 1990-talet, men på olika ofta starkt vinklade presentationerna av ”press- sätt. På 30-talet hålls inte olika sektioner i tid- grannars” kommentarer. Andra, ofta utförliga, ningen isär lika starkt. Så kan t ex kommentarer kommentarer ges inte sällan i egna artiklar av in- blandas med referat. På 1990-talet å andra sidan kallade ekonomiska experter som professorerna finns en principiell genreuppdelning mellan sek- Cassel, Heckscher och Myrdal, eller ibland av käl- tioner, och en principiell följsamhet till ”objekti- lan själv, t ex finansminister Wigforss.19 vitetsnormen” på nyhetssidor, samtidigt som denna Studien visar alltså, något överraskande, på i praxis tycks luckras upp alltmer, dels genom in- både homogenitet och stabilitet under perioden. sprängda ”analyser”, kolumner och krönikor, dels Likheterna mellan tidningarna är påfallande när genom ibland starkt vinklade referat. På 1930-talet det gäller rent nyhetsjournalistiska konstruktioner vinklas så gott som enbart genom rubriksättning av ekonomin. Förändringarna är också små under (ofta med två-tre rubriknivåer, liktydigt med perioden 1929-1939. Inte mycket ändras under ingresser idag).21 dessa år i fråga om journalistikens sätt att rappor- 1930-talet rymmer såsom framgått ovan ett tera, referera och kommentera statsbudgeten. stort mått av källtroget neutralt refererande

75 budgetjournalistik, där skillnaderna mellan tid- journalistik på 1990-talet. Är det medieformen ningarna av olika politisk färg är liten. Olika som inte tillåter alltför stora utvikningar till andra ståndpunkter framkommer dels i kommenterande nivåer? texter, ledarstick och referat av pressgrannar, dels i På 1930-talet var budgeten och den växande vinklade rubriker som ibland lyser i bjärt kontrast statliga ekonomin och välfärden ett tydligt poli- mot de källtrogna referaten. De formmässiga lik- tiskt fenomen. Ekonomin framstår som passiv och heterna mellan tidningarna är påtagliga. 1990-ta- möjlig att styra med politiska medel. Så ser den lets budgetreferat i de tre TV-kanalernas nyhets- ekonomisk-politiska diskursen ut, tvärsöver de tre program är likaledes källtrogna, men ofta starkt tidningarna, dvs oberoende av politisk ståndpunkt. varierande i formspråket. 1990-talets journalistik i Keynesianismen började bli förhärskande. På fråga om kriser kan också sägas vara mycket 1990-talet är situationen mer oklar i detta avse- källtrogen, i det att den koncentreras till läges- ende, vilket framför allt är märkbart i den stude- beskrivningar från olika källor och till utspel från rade krisjournalistiken. Det tycks som om två dis- tunga ekonomiska aktörer såsom riksbanken, fi- kurser framträder parallellt, å ena sidan en – som nansdepartementet, SAF osv. Med få undantag, i är mest dominant – där ekonomin själv genom form av narrativ eller fallbeskrivningar, är denna marknaden framstår som aktiv och principiellt ej reguljära rapportering ganska osjälvständig och möjlig eller lämplig att kontrollera med politiska okritisk i relation till starka aktörer som källor. medel, av staten. Här märks inflytande från neo- En jämförande analys av resultaten från de båda klassiska ekonomiska teorier. Å andra sidan fram- decennierna antyder således att den ekonomiska träder samtidigt en diskurs, vari t ex krav ställs på journalistiken under 1930-talet är mindre aktivt den politiska instansen att lösa ekonomiska pro- konstruerande än under 1990-talet. Nyhetskonven- blem, såsom arbetslösheten. Ekonomin förefaller tionerna ser annorlunda ut. Att det politiska eller då passiv, medan politiken (åter?) synes bli den ak- ideologiska agerandet kring ekonomin i pressen då tiva parten. Ambivalensen blir sällan föremål för skedde uteslutande genom rubrikernas och ledar- reflexion eller för en öppen diskussion. I fråga om kommentarernas språkbruk kan möjligen vara en journalistiken i TV om statsbudgeten på 1990-talet förhastad slutsats. Men det ligger nära till hands är likaledes politiken som aktiv instans över eko- att tolka detta som att journalistiken på 1930-talet nomin den dominerande konstruktionen vid rap- ännu inte föreligger som en självständig institu- porteringen av ekonomisk politik. tion, i en tid starkt präglad av partipress och av en Inom projektet är iakttagelser om denna rela- stark integration mellan press och politiska institu- tion mellan ekonomi och politik i nyhetsmedierna tioner, där rollen som redaktör ofta spelades av ak- viktiga att följa: Vad hände mellan 30- och 90-tal i tiva politiker. detta avseende? Den frågan står i fokus för de fort- En annan väsentlig skillnad gäller vad man te- satta studierna inom projektet ”Journalistik om matiskt tar fasta på i statsbudgetens källmaterial. ekonomi 1970-1996”. Dessa vidare studier av hur På 1930-talet rymmer referaten ofta utförliga be- nyhetsjournalistiken om ekonomi utvecklas som skrivningar av budgetförslag och utgiftsfördel- genre kommer att orienteras mot nyhetskonstruk- ningar, med tonvikt på materiella ekonomiska tionerna i fråga om såväl retoriska uttryck och te- komponenter. På 1990-talet är det i stället ekono- matik som deras kontext. I vilka avseenden kan mins symboliska karaktär man tar fasta på då man, man iaktta stabilitet respektive variation och flyk- ibland mycket selektivt, refererar finansplanens tighet med hänsyn till konjunkturutveckling och prognoser om framtida förväntningar i fråga om krisförlopp? Och på vilka sätt kan man spåra den inflation, tillväxt eller arbetslöshet. Tidningarnas ekonomiska journalistikens mönster i andra kon- starka betoning av makroperspektiv i 1930-talets textuella faktorer, såsom konventioner inom jour- budgetjournalistik har dock sin motsvarighet i en nalistiken i stort? liknande tendens hos Dagens Nyheters kris-

76 Noter vändpunkt, en möjlighet till tillfrisknande. Trots att metaforen ”den permanenta krisen” mot denna bak- 1. För frågeställningar i en aktuell diskussion om fi- grund borde vara en omöjlighet, kan man ibland i nanskapital, internationalisering och mediernas och fråga om journalistik om ekonomiska kriser få in- kommunikationsteknologins roll, se bl a Lybeck trycket att termen ”krisen” kommit för att stanna, (1993), Lash & Urry (1994), Arrighi (1994), Hirst & nästan oberoende av ekonomins faktiska tillstånd. Thompson (1996) och Martin & Schumann (1997). 13. Databasen Presstext rymmer sedan januari 1990 2. Projektet har möjliggjorts genom välvilligt finan- samtliga publicerade texter i Expressen, och sedan siellt stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Stock- december 1991 samtliga texter publicerade i Dagens holms universitet och Ridderstads stiftelse för histo- Nyheter. Fr o m 1992 innehåller den totalt ca risk grafisk forskning. 100.000 artiklar eller textenheter per år för de båda 3. Flera har lämnat synpunkter på en tidigare version tidningarna, artiklar inom alla genrer och storlekar. av denna artikel. Vi vill särskilt tacka Esa Reunanen Annonser är uteslutna i databasen. Först senare på och Esa Sirkkunen. 1990-talet har även bl a Aftonbladet, Svenska Dag- 4. Habermas’ offentlighetsteori utgör ett givet bak- bladet och Göteborgs-Posten introducerat offentligt grundsperspektiv. Se också Dahlgren (1995), Corner tillgängliga fulltextdatabaser på liknande sätt. (1995b), Neuman, Just & Crigler (1992). 14. Undersökningen presenteras utförligare i Lindhoff 5. Hvitfelt & Malmström (1990) Hadenius & Söder- (1998). hielm (1994) är två svenska exempel. 15. Typologin bygger på en analys av journalistiska 6. Delstudien föreligger i en C-uppsats vid JMK, och nyhetskonstruktioner efter två dimensioner, dels den ingår i projektet Journalistik om ekonomi. journalistiska strategin, såsom ”representerande” el- 7. Gruppen leds av professor John Corner och består ler ”rekonstruerande” i första hand, dels tids- eller vidare av Kay Richardson, Neil Gavin och Peter rumsorientering. Rekonstruerande strategier domi- Goddard. Huvudresultaten av gruppens studier av nerade i den ekonomiska krisrapporteringen, tids- brittisk ekonomijournalistik på 90-talet publiceras i orienterade (utspel) eller rumsorienterade (läges- Gavin (1998, u.u.). För en översikt, se framför allt beskrivningar). Ekecrantz & Olsson (1994) har fått kapitel 1: ”Economic News and the Dynamics of liknande resultat då typologin tillämpats på nutida Understanding: The Liverpool Project 1995-1996”. nyhetsjournalistik i stort. Studier av reception och publikens förståelse av 16. Jfr studier av ekonomers och ekonomiska teoriers ekonominyheter utgör en viktig del av det engelska roll i ekonomisk journalistik, av Parsons (1989) och projektet. För bakomliggande frågeställningar för Hugemark (1994). receptionsstudier, se Corner (1991) och Höijer 17. Hansson (1997), se not 6. (1989). Våra studier av svensk ekonomijournalistik 18. Förslag till metodologiska lösningar ges bl a av den har hittills kompletterats med några mindre publik- pågående och omfattande historiska forskningen studier, som inte redovisas här. kring journalistikens roller (Ekecrantz & Olsson, 8. Se Corner, Richardson & Fenton (1990) för en dis- 1994). kussion av ”public issue television”. ”Ekonomin” 19. Jfr Parsons 1989, som noterar en liknande närvaro av som samhällsfråga kan jämföras med samhällsfrågor ekonomiprofessorer i finanspressen både i USA och som t ex ”kärnkraften”, ”miljön”, ”skolan” eller Storbritannien vid denna tid. ”vården”. 20. Å andra sidan kan det hävdas att medan de tre riks- 9. ”Nådiga luntan” eller budgetpropositionen, tidigare tidningarna (kanske kompletterat med Aftonbladet statsverkspropositionen. Traditionellt presenterades och Stockholms-Tidningen) var dominerande på 30- denna av regeringen den 10 januari varje år. Fr o m talet, så är de tre TV-kanalerna lika dominanta på 90- 1996 har budgetåret ändrats, och budgetpresenta- talet, om utgångspunkten är mediernas roll under re- tionen äger rum i september. spektive epok som populära och publikmässiga käl- 10. Undersökningen presenteras utförligare i Mårtenson lor för allmänkunskap om ekonomi hos medbor- (1998). Budgetnyheterna 1994 har också tidigare garna. studerats ingående i Lindhoff & Mårtenson (1995). 21. Jfr Ekecrantz & Olsson (1994). Se även Mårtenson & Lindhoff (1995). 11. Septemberveckan, 16-22 september 1996, innehöll bl a Riksdagens öppnande, presentationer av ett an- Referenser tal tunga regeringspropositioner vid sidan av budgetpropositionen, samt ett möte med EU:s fi- Arrighi, G. (1994) The Long Twentieth Century. Money, nansministrar om EMU. Jämför studien av ekonomi- Power, and the Origins of Our Times. London & New journalistiken i Dagens Nyheter under en vecka i no- York: Verso. vember 1995, en mer typisk eller vanlig nyhetsvecka Boréus, K. (1994) Högervåg. Nyliberalism och kampen (Lindhoff & Mårtenson, 1996a; 1996b). om språket i svensk offentlig debatt 1969-1989. 12. Begreppet ”kris” är som bekant hämtat från medi- Stockholm: Tiden. cinsk terminologi, där det sedan Hippokrates dagar Clegg, S.R. & G.S. Redding (red.) (1990) Capitalism in betecknar ett visst allvarligt tillstånd, som antingen Contrasting Cultures. Berlin och New York: de kan förvärras och sluta med döden eller utgöra en Gruyter.

77 Corner, J. (1991) ”Meaning, Genre and Context: The Lash, S. & J. Urry (1994) Economies of Signs and Space. Problematics of ’Public Knowledge’ in the New London, Thousand Oaks & New Delhi: Sage. Audience Studies”. I Curran & Gurevitch (eds.): Lindhoff, H. (1998) ”Economic Journalism of the 1990’s: Mass Media and Society. London: Edward Arnold. The Crisis Discourses of Sweden”. I Gavin, N (ed.): Corner, J. (1995a) National Figures: Economic News as Economy, Media and Public Knowledge. London: Public Knowledge. Working Paper 2, June 1995. Li- Cassell. u.u. verpool Public Communications Group. Mimeo. Lindhoff, H. & B. Mårtenson (1995) ”Det värsta är över”. Corner, J. (1995b) Television Form and Public Address. Om ekonomin i budgetnyheter i TV, jan 1994. Semi- London: Edward Arnold. narierapport, JMK, Stockholms universitet, april Corner, J., K. Richardson & N. Fenton (1990) Nuclear 1995. Reactions. Form and Response in Public Issue Tele- Lindhoff, H. & B. Mårtenson (1996a) ”Dagens ekonomi: vision. London: John Libbey. ’Går Persson stiger räntan’”, ss. 164-194 i K. Becker, Dahlgren, P. (1995) Television and the Public Sphere. J. Ekecrantz, E.L. Frid och T. Olsson (red.): Medie- London: Sage. rummet. Stockholm: Carlssons. van Dijk, T.A. (1988) News as Discourse. Hillsdale, N.J.: Lindhoff, H. & B. Mårtenson (1996b) Structuring Erlbaum. Economic News: The Economy in Three Swedish Ekecrantz, J. & T. Olsson (1993) Journalism: Discursive Dailies, November 1995. Paper presenterat vid sym- Order and Social Practice. A research programme posium om Media Space, JMK, Stockholms univer- on news media and social change in the 20th century sitet, november 1996. Sweden. JMK, Stockholms universitet. Liverpool Public Communications Group (LPCG) (1998) Ekecrantz, J. & T. Olsson (1994) Det redigerade samhäl- ”Economic News and the Dynamics of Understan- let: Om journalistikens, beskrivningsmaktens och det ding: The Liverpool Project 1995-1996”, kap 1 i Ga- informerade förnuftets historia. Stockholm: vin (red.): Economy, Media and Public Knowledge. Carlssons. London: Cassell. Emmison, M. (1983) ”’The Economy’: its Emergence in Livingstone, S. & P. Lunt (1994) Talk on Television. Media Discourse”. I Davis & Whalton (red.): Lan- Audience Participation and Public Debate. London guage, Image, Media. Oxford: Blackwell. and New York: Routledge. Gavin, N. (red.) (1998, u.u.) Economy, Media and Public Lybeck, J. (1993) Finansiella kriser förr och nu. 2 uppl. Knowledge. London: Cassell. Stockholm: SNS. Gripsrud, J. (1989) Genrer, laesere og kvalitet. Om tekst- Martin, H.-P. & H. Schumann (1997) Globaliserings- og smagshierarkier. Mediekultur, 14, 64-79. fällan. Angreppet på demokrati och välfärd. Stock- Hadenius, S. & T. Söderhielm (1994) Bankerna i pressen. holm: Brutus Östling. Bilaga till bankkriskommittén. Stockholm: Fritzes. Mårtenson, B. (1998) ”Between State and Market: The Hall, S (1980) ”Encoding/Decoding”. I S. Hall, D. Economy in Swedish Television News”. I Gavin, N. Hobson, A. Lowe & P. Willis (red.): Culture, Media, (ed.): Economy, Media and Public Knowledge. Lon- Language. London: Hutchinson, 128-39. don: Cassell. u.u. Hansson, S. (1997) Ekonomin och nyhetsjournalistiken. Mårtenson, B. & H. Lindhoff (1995) Television Journal- En studie av hur ekonomin konstruerades i den ism and Economic Crisis in Sweden: Represen- svenska dagspressens nyhetsdiskurs 1929-1939. C- tations and Audience Interpretation. Opublicerad uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap, seminarierapport, JMK, Stockholm. JMK, Stockholms universitet. Neuman, W.R., M.R. Just & A.N. Crigler (1992) Common Hirst, P. & G. Thompson (1996) Globalization in Knowledge: News and the Construction of Political Question. The International Economy and the Possi- Meaning. Chicago and London: University of Chi- bilities of Governance. London: Blackwells, Polity cago Press. Press. Nichols, B. (1994) Blurred Boundaries. Bloomington, ID: Hugemark, A. (1994) Den fängslande marknaden: Ekono- Indiana University Press. miska experter om välfärdsstaten. Stockholm: Arkiv. Nowak, K., H. Lindhoff & B. Mårtenson (1996) Journalis- Hvitfelt, H. & T. Malmström (1990) Ekonomi och arbets- tik om ekonomi 1970-1996. Projektbeskrivning för marknad. Journalistik i förändring. SIM. Rapport 4/ ansökan till Riksbankens Jubileumsfond. 90. Parsons, W. (1989) The Power of the Financial Press: Höijer, B. (1989) ”Television-Evoked Thoughts and Their Journalism and Economic Opinion in Britain and Relation to Comprehension”. Communication Re- America. New Brunswick, N.J.: Rutgers University search, 16(2): s 179-203. Press. Höijer, B. (1995) Genreföreställningar och tolkningar av Plaschke, H. (1994) ”National Economic Cultures and berättande i TV. JMK, Stockholms universitet. Skrift- Economic Integration”. I Zetterholm (red.): National serien 1995:1. Cultures and European Integration: Exploratory Es- Jensen, K.B. (1987) ”News as Ideology: Economic Statis- says on Cultural Diversity and Common Policies. tics and Political Ritual in Television Network Oxford and Providence: Berg. News”. I Journal of Communication 1987, vol 37, Rae, J. & J. Drury (1993) ”Reification and Evidence in No. 1. Rhetoric on Economic Recession: Some Methods

78 Used in the UK Press, Final Quarter 1990”. I Silverstone, R. (1988) ”Television Myth and Culture”. I Discourse & Society, vol 4, No. 3. Carey (red.): Media, Myths, and Narratives. Televi- Silverstone, R. (1981) The Message of Television. Myth sion and the Press. London: Sage. and Narrative in Contemporary Culture. London: Svallfors, S. (1996) Välfärdsstatens moraliska ekonomi. Heinemann. Välfärdsopinionen i 90-talets Sverige. Umeå: Boréa.

79 80 Medierna som arena för miljöpolitiken

ESA VÄLIVERRONEN

Massmedierna har en betydelsefull roll som arena symboliska. De utgjorde essensen av förändring- för miljöpolitiken och som definierare av miljö- arna i samhället och inom kulturen, och påverkade problemen. I denna artikel studeras mekanismer samhällsrörelserna. som tar upp miljöfrågor till samhällsdiskussion Också publiciteten kring separata miljöproblem samt den bild som medierna ger av miljöproble- följer ett cykliskt mönster. Denna tolkning fram- men, deras orsaker och lösningar. Man kan fråga fördes för första gången av Anthony Downs. Enligt sig om medierna opartiskt bereder plats för den Downs får ekologiska frågor typisk samhälls- miljöpolitiska diskussionen eller om de gynnar problemstatus i samband med dramatiska olyckor vissa problemställningar och problemställare. och som en följd av kampanjdrivning som bedrivs Mediernas intresse för miljöfrågor har under de av olika intressegrupper eller experter vilka för senaste årtiondena gått i vågor. Efter mitten av fram problemet i offentligheten och till allmänhe- 1960-talet ökade massmediernas intresse för mil- tens kännedom. Småningom får allmänheten ge- jöproblem snabbt i de västerländska industri- nom massmedierna information om problemet och länderna så som också i Finland. Man började då inser att det inte kan lösas utan försakelser, ekono- behandla miljöfrågor som en helhet och inte enbart miska uppoffringar och omstrukturering av sam- som skydd av den orörda naturen eller som sepa- hället. Fram till denna tidpunkt har medierna på- rata problem. Denna utvecklingscykel nådde sin verkat allmänheten, men framdeles blir förhållan- kulmen i början av 1970-talet, varefter intresset det omvänt. Människorna vill inte längre bli på- småningom fick vika för energikrisen. I slutet av minda om den hotande faran. Allmänhetens till- samma årtionde blossade intresset för miljöfrågor fredsställelse över det dramatiska nyhetsstoffet upp på nytt och avtog sedan under 1980-talets övergår i leda eller vånda, och medierna som täv- förra hälft. Följande cykel började i mitten av lar om allmänhetens gunst tar upp andra frågor 1980-talet, och mot slutet av årtiondet ökade medi- (Downs 1972, 38-41). ernas uppmärksamheten för miljöfrågor synnerli- Fastän man senare kunnat konstatera att Downs gen snabbt (Hansen 1991; Suhonen 1994) för att tolkning i huvuddrag är riktig (t.ex. Suhonen 1994) åter avta under förra hälften av 1990-talet (Hansen är den alltför snäv och deterministisk. Downs 1995). framförde sin tolkning i ett skede då ekologi- Ovan beskrivna växlingar kan inte förklaras en- frågornas första cykel var i sin nedgångsfas i USA. bart på basen av förändringar i vår livsmiljö. Pub- McCormick som studerat de internationella miljö- liciteten kring miljöproblemen växlar, och dessa rörelsernas utveckling har med rätta påpekat att växlingar återspeglar förändringar i samhället och variationen i aktiviteten kring miljöfrågor i offent- inom kulturen. Uppgångs- och nedgångsperioderna ligheten och politiken inte får förliknas vid en mo- har onekligen samband med vissa dramatiska hän- denyck. Även om den offentliga diskussionen ofta delser, i Finland tvisten om Koijärvi naturskydd avtar innan problemen verkligen är lösta har och internationellt kärnkraftverkskatastrofen i miljörörelserna och övriga aktivister ofta uppnått Harrisburg, båda år 1979, samt Tjernobyl-olyckan en del av sina mål och de aktuella frågorna fått ett år 1986. Dessa händelser var emellertid inte enbart bredare godkännande i samhället (McCormick separata, dramatiska nyheter, utan på flera sätt 1989, 65-66). Också medieundersökningar visar tydligt att massmediernas intresse för miljöfrågor i Institutionen för kommunikationslära, Helsingfors en cykels nedgångsfas alltid är högre än vid den universitet, PB 54, FIN-00014 Helsingfors föregående cykelns slut (Hansen 1990, Suhonen

81 1994). Enligt många opinionsmätningar har miljö- Andrew Jamison (1996) har studerat utveck- frågorna fått en rätt stabil position i medborgarnas lingen av nationella och internationella miljörörel- medvetande fastän de under ekonomiska nedgång- ser. Enligt honom har miljörörelsernas verksamhet sperioder delvis hamnat i skuggan av depression under det senaste årtiondet karakteriserats av pro- och arbetslöshet. fessionalisering och internationalisering. Samti- Downs granskar problemet med alltför stor ton- digt har den fjärmat sig från sina supportrar. Natur- vikt på förhållandet mellan massmedierna och all- vården har övergått från amatörer till yrkesmän. mänheten. Mediernas verksamhet påverkas inte Typexempel på detta är Greenpeace och WWF, vil- enbart av de förväntningar allmänheten antas ha. ka båda i flera avseenden verkar som övernationel- Olika samhällsaktivisters agerande inverkar vä- la företag. Enligt Jamison har miljörörelsernas be- sentligt på hur långvarig och vidlyftig publicitet tydelse som samhällelig reformkraft dessutom av- enskilda problem får. Medierna representerar inte tagit. heller hela offentligheten, utan den offentliga dis- Sociologen Klaus Eder (1996) för Jamisons tes kussionen har flera former och arenor. Dessutom ett steg längre. Enligt honom har miljörörelsen har det under de senaste årtiondena skett flera kva- mist sin roll som samhällelig ’kontradiskurs’. Un- litativa förändringar i massmediernas sätt att be- der den nuvarande ’postenvironmentalismens’ tid handla miljöfrågor (Väliverronen 1996). talar man visserligen mer än förr om miljöfrågor och ekologiska problem, men denna diskussion drivs inte längre av miljörörelserna utan snarare av Offentlighetens mekanismer myndigheter, företag och övernationella organisa- Hurudana är de mekanismer som tar upp miljöpro- tioner. Miljörörelserna har övergått från att ta ini- blem till samhällsdiskussion och till människornas tiativ till att reagera, och allt oftare måste de kon- medvetande? Varför väcker vissa miljöproblem centrera sig på att värna sitt anseende i offentlighe- mer uppmärksamhet än andra? Hur har den all- ten.3 männa diskussionen kring miljöproblemen föränd- Fastän Jamisons och Eders tolkningar i någon rats under de senaste årtiondena? grad dramatiserar de skedda förändringarna hjälper de oss att förstå vissa mer omfattande förändringar i den offentliga miljödiskussionen och -politiken. 1) Förespråkare Samhällsproblem aktualiseras inte av sig själv som om de framkallats av rådande omständigheter1. Det 2) Legitimering krävs att personer, grupper eller organisationer tar Förutom förespråkare behövs det också institutio- upp miljöproblemen och verkar som förespråkare ner som ger problemen samhällelig legitimation. eller, som man uttrycker sig inom den konstruk- I fråga om legitimationens betydelse i miljö- tionistiska forskningstraditionen kring samhälls- frågor framför man ofta Storbritannien som exem- problem, som moralentreprenörer för frågorna.2 pel. Där var den offentliga diskussionen kring mil- Att miljöfrågorna blev viktiga samhällsfrågor jöproblem länge tämligen svag. Först då premiär- under 1960- och 1970-talet berodde till stor del på minister Margaret Thacher år 1988 höll sitt be- aktiviteten hos vissa samhällsrörelser, enskilda römda tal om miljövårdens betydelse blev miljö- forskare (de kritiska forskarna) och opinions- frågor ett legitimt samhälleligt tema som också ledare. Exempelvis forskningsvärlden som helhet togs upp av medierna. reagerade ännu då rätt passivt på miljöfrågor, och En dylik establishment-tendens är typisk också forskare som intresserade sig för miljöproblem för massmedierna: vid behandling av miljöfrågor framstod som oliktänkande inom sin egen grupp. stöder sig medierna på officiella auktoriteter. När I dag är det uppenbart att diskussionen kring massmedierna talar om miljöproblem är det oftast miljöfrågor inte är miljöaktivisternas eller miljö- myndigheter samt forskare och andra experter som rörelsernas ensamrätt. Den offentliga diskussio- har ordet. Miljörörelsernas andel är däremot rela- nens agenda styrs alltmer av myndigheter, överna- tivt liten (Hansen 1990, Einsiedel & Coughlan tionella organisationer, företag, politiker och såväl 1993). Till exempel Suhonens forskning (1994) an- motståndare som förespråkare för miljörörelserna. gående tidningen Helsingin Sanomats miljöbase- Denna förändring märktes allt tydligare i slutet av rade skriverier visade att i över 50 procent av artik- 1980-talet då miljöfrågorna som dittills varit mar- larna var myndigheterna den viktigaste källan. ginella, drogs fram till samhällsdiskussionens Då det gäller definiering av separata problem är medelpunkt. forskarnas roll synnerligen dominerande. Veten-

82 skapen är kanske den viktigaste auktoritetskällan i det sociala dramat som dessa meningsskiljaktighe- miljöpolitisk offentlighet. Det här innebär inte att ter åstadkom. Småningom inplacerades problemet det främst är forskare som uppträder i media, utan med skogsskador inom ramen kontroll och för- att så gott som alla deltagare i miljödiskussionen svann därmed från diskussionsagendan. Denna ram stöder sina påståenden på vetenskap, dvs. på forsk- gav uttryck för en strävan att se skogsskadorna inte ningsresultat, utredningar eller vetenskaplig aukto- som ett samhällsproblem utan som ett rent veten- ritet i allmänhet (Väliverronen 1994 och 1996). skapligt eller administrativt problem. Kontroll- Ett typiskt drag för dagens miljöpublicitet är ut- ramen lindrade skräcken som man känt inför en vecklingen av mediestrategier. De aktiva inom hotande ekokatastrof samt den groende osäkerhet miljöpolitiken frambringar ett stort antal medie- över att problemet eventuellt inte kunde lösas en- händelser eller färdigt material för offentligheten, bart på vetenskaplig grund (Väliverronen 1996). och medierna ger ut detta material som sådant utan Dylika ramar kan enligt min uppfattning använ- kritisk eller kontextuell tolkning. das i vidare bemärkelse för att beskriva föränd- ringar i miljödiskussionen under det senaste årti- ondet. Från 1980-talsslutets ekokatastrof- och 3) Inramning skräckvisioner har man genom tvister och till- Utryckssätten i miljöfrågor kan lämpligen beskri- stramande mediespel kommit fram till den kon- vas med begreppen ram och inramning. Massmedi- trollerade diskussionens tid som domineras av erna använder inramning och försöker därigenom myndigheternas och forskarnas lugnande och för- strukturera separata händelser eller mer omfat- medlande utlåtanden. Som exempel kan vi ta ska- tande fenomen till en begriplig helhet med orsaker dorna i ozonskiktet eller klimatförändringen. Ännu och följdverkningar. Beroende på valet av ram kan i början av detta årtionde presenterades dessa feno- en separat händelse eller ett vidlyftigare fenomen men som synnerligen hotfulla medan de numera ges helt olika tolkningar. oftast behandlas som processer som kan behärskas En väsentlig del av inramningen består av valet med hjälp av vetenskap och teknologi. av namn för problemet samt vilka verbala eller vi- Men utan tvivel kommer en ny cykel att starta – suella symboler man använder för att beskriva och om den inte redan har startat. Denna nya cykel definiera det. Man använder då exempelvis meta- kommer dels att likna de föregående, dels däremot forer, exempel, slagord och visuella bilder. att vara ny och oförutspåbar. Ramarna anger gränserna för hur man diskute- rar en händelse eller ett fenomen. Om till exempel ett samhälleligt problem placeras inom ramen Övergår oron över miljön i aktion? ’konflikt’ erhåller man typiskt en för-eller-emot- Massmedierna har en central roll i att förmedla in- ställning och diskussionsdeltagarna tvingas att formation om miljöproblemen samt i att väcka och välja sida vare sig de vill det eller inte. Även om upprätthålla allmänhetens intresse för miljöfrågor. miljöproblemen naturligtvis bär på verkliga ekono- Suhonen som studerat förändringar i journalistiken miska och politiska konflikter har denna för medi- och medborgarnas attityder i miljöfrågor har gjort erna typiska tendens delvis gjort det omöjligt att en intressant iakttagelse: enligt opinionsmät- föra en vettig samhällsdiskussion. ningarna ökade medborgarnas oro över miljöhot Inramningen påverkar väsentligt vilken uppfatt- märkbart under 1980-talet samtidigt som beredska- ning man får om mijöproblemen, deras konsekven- pen att själv vidta åtgärder eller göra ekonomiska ser och lösningar. I den forskning jag gjorde om de uppoffringar för att avhjälpa detta hot minskade. lappländska skogsskadorna som miljöhot eftersträ- Under 1980-talet presenterade massmedierna allt vade jag att med hjälp av begreppet ’ram’ beskriva fler miljöproblem och -hot för allmänheten, vars hur uppfattningen om skogsskador förändrades i oro över miljöhoten ökade. Varför resulterade inte offentligheten från senare hälften av 1980-talet till denna oro i en vilja att verka i frågan? En av orsa- mitten av 1990-talet. Fram till slutet av 1980-talet kerna är enligt Suhonen att människorna upplever definierade ramen sjukdom skogsskadorna som en miljöproblemen som alltmer avlägsna. Opinions- hotande ekokatastrof som snabbt hotade att för- undersökningarna visar att finländarna tror att de störa skogarna i norr. Följden blev att man på olika allvarliga mijöhoten huvudsakligen ligger utanför håll i Finland började finna tecken på skogsskador landets gränser. Den här uppfattningen stärks av förorsakade av luftföroreningar. Efter denna period mediernas sätt att behandla internationella miljö- blev konflikt den förhärskande ramen och det cen- frågor och globala hot (Suhonen 1994, 181-183). trala temat behandlade meningsskiljaktigheterna Jämsides med detta verkar det som om begrep- mellan forskare, myndigheter och politiker samt pet miljö hade mist sin symboliska kraft att attra-

83 hera och aktivera människor. I och med att begrep- sätt att presentera miljöproblemen som abstrakta pet har spritt sig till alla levnadsområden har det hot eller tvister experter emellan. urlakats och trivialiserats. Eftersom offentligheten Liksom politiken överhuvudtaget, har också ger en bild av att alla verkar för miljön krävs det miljöpolitiken allt tydligare blivit en imagepolitik, inte mer några insatser av den enskilda medborga- där olika aktörers möjlighet att framträda i offent- ren, problemen är så att säga under kontroll. ligheten väsentligt beror på deras förmåga att En orsak till att miljöproblemen upplevs min- skapa en trovärdig bild av sig själv. Förmågan att dre betydelsefulla – vid sidan av depressionen, ar- producera färdigt material, ’medieevenemang’ el- betslösheten och den leda som följde på ’miljöbo- ler forskningar och utredningar för massmedians omen’ vid 1990-talsskiftet – är att det under de se- behov är en annan central resurs. Eftersom mass- naste åren inte dykt upp nya dramatiska miljö- mediernas nyhetsförmedling präglas av rutinmäs- frågor. Sura regn, otsonhål och drivhuseffekt domi- sighet och brådska kan färdiga kommunikeer pu- nerade i offentligheten i början av 1980- och 1990- bliceras oredigerade om upphovskällan anses all- talet. Den senaste av de ’stora’ miljöfrågorna, mänt pålitlig. Det här leder till att medierna allt- skyddet av biodiversiteten, är snarare en vag para- mer medvetet används i politiskt syfte vilket i sin plyterm än ett miljöhot som kan specificeras och tur bidrar till att i offentligheten öka utbudet av dramatiseras. Ett potentiellt symtom är att 1990- motstridig information kring miljöfrågorna. talets ’stora miljöfråga’, djurskyddet, också har Vetenskapens och experternas roll då det gäller väckt mycken kritik i offentligheten. att definiera och lösa miljöproblem är inte på långt Det är naturligtvis inte överraskande att miljö- när så entydig och neutral som man ofta påstår.4 problemen för medborgarna ofta ter sig som av- Eftersom vetenskaps- och expertisbaserad auktori- lägsna och abstrakta hot som inte berör dem kon- tet också används för att berättiga politiska och kret. Flera av de miljöproblem som idag anses cen- ekonomiska intressen krävs det av både medierna trala är ju svårförnimbara, komplicerade globala och allmänheten en helt ny förmåga att kritiskt in- processer. Dessutom förekommer det i dagens mil- hämta och tolka information. jöoffentlighet och -politik drag som snarare unde- rtrycker än uppmuntrar folks vilja att verka för miljön. Sådana är till exempel expertdominansen vid definiering av miljöproblemen samt mediernas Översättning Margareta Ekman

Noter budskap i medierna. Ett typexempel på detta är Greenpeace. 1. Vissa miljöproblem får offentlig uppmärksamhet en- 4. Se närmare t.ex. Väliverronen 1993 och 1994. dast om de har förespråkare. En färsk undersökning om den finska miljöns framtid visade att bearbetning av jord och därav följande erosion är ett centralt mil- Referenser jöhot. Det är svårt att föreställa sig vilka kretsar som skulle ställa upp som förespråkare i denna sak. Det Downs, A. (1972) Up and Down with Ecology – The Issue samma gäller också andra långsamma förändrings- Attention Cycle. The Public Interest 28, Summer. processer som inte kan uppvisa dramatiska vänd- Eder, K. (1996) The Institutionalisation of Environ- ningar eller dramatiseras i offentligheten. mentalism. I S. Lash et al. (red.) Risk, Environment 2. Beträffande grunderna för det konstruktionistiska and Modernity. Sage, London. angreppssättet inom miljösociologin se t.ex. Hanni- Einsiedel, E. & Coughlan, E. (1993) The Canadian Press gan 1995. and Environment. I A. Hansen (red.) The Mass Me- 3. En av orsakerna till att miljörörelsernas och -organi- dia and Environmental Issues. Leicester UP. sationernas roll försvagas står att finna i åtstram- Gamson, W. & Lasch, K. (1983) The Political Culture of ningen av mediespelet. Till exempel i USA har vissa Welfare Policy. I S. Spiro (red.) Evaluating the industri- och ultrahögerfinansierade organisationer Welfare State. New York, Academic Press. lyckats undergräva miljörörelsernas positiva image i Hannigan, J. (1995) Environmental Sociology. A Social offentligheten. I Europa har miljörörelsernas offent- Constructionist Perspective. Routledge, London and liga image än mer lidit av – paradoxalt nog – deras New York. framgång. Medier och redaktörer som vill slå vakt Hansen, A. (1990) The News Construction of the Environ- om sin obundenhet ställer sig allt mer kritiskt till ment. Leicester, Centre for Mass Communication miljöorganisationer som alltför väl lyckas få fram sitt Research, University of Leicester.

84 Hansen, A. (1995) Mass media and Environmental Issues. Väliverronen, E. (1993) Science and the Media: Changing I Bynoe, Paulette & Filho, Walter (red.) Proceedings Relations. Science Studies 6 (2). of the International Workshop on Environmental Väliverronen, E. (1994) Tieteellistyminen ja asiantun- Journalism. University of Bradford. tijavalta ympäristökeskustelussa (Vetenskaps- och Jamison, A. (1996) The Shaping of the Global Environ- expertdominans i miljödiskussionen). Alue ja mental Agenda. I S. Lash et al. (red.) Risk, Environ- Ympäristö 23 (2). ment and Modernity. Sage, London. Väliverronen, E. (1996) Ympäristöuhkan anatomia. Tiede, McCormick, J. (1989) Reclaiming Paradise. Blooming- mediat ja metsän sairaskertomus (Miljöhotets ana- ton/Indianapolis. Indiana University Press. tomi. Vetenskap, medier och sjukrapport över sko- Suhonen, P. (1994) Me, mediat ja ympäristö (Vi, medierna gen). Vastapaino, Tammerfors. och miljön). Helsingfors: Hanki ja Jää. Sundqvist, G. (1991) Vetenskapen och miljöproblem. Gö- teborgs universitet, Sociologiska institutionen.

85 86 Pressa si identifisering i kriminalsaker Eit bidrag til ei meir nyansert framstilling

LARS ARVE RØSSLAND

Pressa veit for lite om når det blir identifisert i av offentlege personar må i hovudsak vera knytta pressa, kvifor det blir gjort, og kva verknaden er. til desse si embetsutøving, ifølgje PFU. Utvalet vi- Dette er bakgrunnen for eit samarbeidsprosjekt ser i for mange uttalar ikkje til sitt avgjerds- mellom avisa Bergens Tidende, ved journalist grunnlag. Presentasjonsproblematikken er ein alt Bjarne Kvam, og Institutt for medievitenskap. Vårt for viktig del av presse-etikken til at ikkje eit så materiale har vore saker i Pressens Faglige Utvalg sentralt organ som Pressens Faglige Utvalg skal (PFU) på området i perioden 1991-96, aktuelle kunna drøfta han. Og generelt fungerer ikkje PFU rettssaker, intervju med sentrale presseaktørar og godt nok som premissleverandør til ein reell etikk- og jus-litteratur innanfor feltet. Denne artik- presse-etisk debatt innanfor identifiserings-proble- kelen byggjer i hovudsak på PFU-delen av mate- matikken. rialet, sjølv om innsikter også frå andre delar er til stades. Ei symbolsterk sak: Våre forventningar til materialet kunne delast i to; omfang og vanskeleghetsgrad. I etterkant kan når unntaket kan bli regelen me konkludera med følgjande: feltet er av mindre Linda-saken har bidratt til å skjerpe den prak- omfang enn det var grunn til å forventa og feltet er tiske presse-etikken mer enn noen annen sak langt vanskelegare enn kva ein skulle tru. For- (Per Edgar Kokkvold, generalsekretær i Norsk ventningane var knytta til omfanget og innhaldet i Presseforbund).1 mediedebatt og mediekritikk. La oss gjera det heilt klart: Dei verkeleg problematiske sakene er svært 6. januar 1995 hadde Dagbladet ei famøs første- få, men dei er verkeleg problematiske. side: ”Luksus-prostituert DREPT”. Avisa identifi- PFU-materialet viser at identifiseringsspørsmål serte kvinna med namn og eit fargebilete frå ei alltid må drøftast i sin kontekst, aldri isolert. Berre kontakt-annonse. På biletet er kvinna halvnaken, litt over halvparten av sakene i materialet gjeld med tildekka ansikt. Oppslaget utløyste ramaskrik identifisering, dei andre gjeld mangelfull anonym- frå Dagbladet-lesarar, pressefolk og folk i ålmenta. isering. Avisene som blir innklaga til PFU argu- 17. januar vart Dagbladet felt i Pressens Faglige menterer for uklart og for nærsynt. Det største pro- Utvalg for oppslaget. Dette er eit av dei mest de- blemet for avisene er slurv, feil og unøyaktighetar, batterte presseoppslaga i Norge på 1990- talet. ikkje openbar, medviten spekulering i andre si Mellom dei som også vart sak i PFU står førstesida ulykke. i ein klasse for seg. Dagbladet, ved sin dåverande Det kan verka som om PFU tyr oftare til av- sjefredaktør Bjørn Simensen, kraup til korset. På gjerda ”brudd på god presseskikk” i ubehagelege ”Sideblikk”-plass på side 3 den 14. januar kallar kriminalsaker, som drap, vald og incest. Det er ret- sjefredaktøren den siste vekas hendingar for ”En tare å identifisera når det er eit openbart sprik mel- lærepenge”. Der vedgår han at oppslaget ”krenket lom liv og lære, først og fremst for openbart en navngitt avdød kvinne og hennes etterlatte. Jeg offentlege personar. Kriminelle handlingar utført vet at avisen forsterket sorgen for hennes pårøren- de. Det er ingen unnskyldning for dette, og jeg Institutt for medievitenskap, Universitetet i framfører heller ingen. Tragedien er forstørret Bergen, Fosswinckelsgt. 6, N-5007 Bergen gjennom vår håndtering av den. Det er jeg lei for,

87 og det beklager jeg. Ansvaret er mitt”. Ein kon- I 1995 kom så altså Dagbladets bidrag til dei sym- sekvens av denne haldninga blei at Dagbladet ik- bolsterke sakene med ”Luksusprostituert DREPT”. kje framførte noko forsvar då saka vart behandla i Etter VG-framsida 12 år tidlegare nærmast oppfor- PFU den 17. januar. Dagbladet vart felt for brot på dra dåverande generalsekretær i Norsk Pressefor- god presseskikk på ikkje mindre enn seks punkt. bund, Hans Andreas Ihlebæk, til at folk måtte For første gong vart sjølve fane-paragrafen i Vær klaga VG inn for PFU. I saka mot Dagbladet står Varsom-plakaten, 1.5., brukt mot pressa. Der heiter Norsk Presseforbund sin generalsekretær, Gunnar det: ”Det er pressens oppgave å beskytte enkelt- Gran, sjølv som klagar gjennom den såkalla mennesker og grupper mot overgrep eller forsøm- initiativretten. Liknande klager hadde kome frå tre melser fra offentlige myndigheter og institusjoner, andre. private foretak eller andre.” I 1996 kom utgreiinga om medieombud (NOU Det er ikkje til å undra seg over at denne saka 1996:12), etter eit arbeid frå ein komitè leia av vart ei ”pangsak” i den medieetiske debatten. Slike sjefredaktør Helge Simonnes i Vårt Land. Eit vik- pangsaker har ein hatt tidlegare, som framsida til tig avsnitt der presse-situasjonen i dag blir skildra VG 19. januar 1983, ”TIL DØDEN skiller oss er ”2.3.3 Økt konkurranse og kamp om oppmerk- ad...”. VG brukte eit brurebilete som illustrasjon på somhet”. Der blir det vist til journalist Ebbe Ord- heile framsida etter eit drap i ein rettssal på Lille- ing sitt innlegg i eit debattmøte mellom journalis- strøm under skilsmisseforhandlingar. Oppslaget, tar i Oslo hausten 1995. Utgreiinga viser til fagbla- der også barna til brureparet vart namngjevne, det Journalisten sitt referat frå møtet (nr.18, 1995). førte til demonstrasjonstog mot VG i Akersgata, I det samme nummeret finn utvalet meir interes- under parolen ”NEI TIL FORSØPLING I PRES- sante referansar, eit møte i Bergens Presseforening SEN”, og var mellom årsakene til den stadig vek- om ”Landås-saka”.2 Der uttalte den tidlegare sikta sande medieetiske debatten frå midten på 1980-ta- i saka sin forsvarar, Morten Kjensli, seg om at ”nå let. ”At utenlandsk presse skal være verre er dårlig som ofte før trampet mediene uhemmet med svære trøst når slike gedigne overtramp skjer her føtter over enkeltmenneskers liv og skjebne...[...] hjemme”, uttalte dåverande stortingsrepresentant Jeg mener at en del pressefolk lider av en langt Anne-Lise Bakken. Partikollegaen hennar Osmund framskreden mangelsykdom. Det de mangler er Faremo, som fleire år tidlegare vart kjent for sine evnen til å sette seg inn i andre menneskers liv og synspunkt på korleis ein kunne og burde styra følelser. Denne mangelen opptrer gjerne sammen pressa betre, uttrykte seg på liknande måte: ”Ut- med begjær, begjær etter oppmerksomhet, status, viklingen i pressen er skremmende. Det er farlig å penger, flere lesere, større dekningsgrad i eteren drive denne form for sensasjonsjournalistikk.” og voksende reklameinntekter.” Brurebilete-framsida til VG blei ei symbolsterk I neste omgang kommenterer utvalet Kjensli sak. Denne saka prega debattar omkring VG og om slik: ”Arbeidsgruppen mener at denne oppfatning ”norsk presse” som samla fenomen utover resten deles av mange.” I tillegg viser utvalet til at det dei av 1980-talet. Korleis det reint faktisk stod til med siste åra er kome fleire bøker som behandlar VG-journalistikken, med det etiske medvitet i VG- enkeltpersonars brutale møte med media. huset, og korleis det reint faktisk stod til med det Og endeleg: samme i den ”norske pressa”, kunne innimellom Den mediekritiske opinionen lot høre fra seg ha ein tendens til å spela ei underordna rolle. I i kjølvannet av den famøse Dagblad-saken i ja- Stortingsmelding nr. 32 (1992-93), den såkalla nuar 1995 da Dagbladet brakte et bilde av av mediemeldinga, heiter det: en myrdet, prostituert kvinne på førstesiden. Kvinnen var halvnaken, og bildet var hentet Konflikten mellom personvern og ytringsfri- fra hennes egen markedsføringskatalog. Avi- dom er blitt stadig meir synleg i samband med sen mottok svært mange reaksjoner på oppsla- den meir pågåande og undersøkjande journa- get, og Pressens Faglige Utvalg uttalte kort tid listikken som har utvikla seg dei seinare åra, etter at Dagbladet hadde brutt god presseskikk og som gjerne set einskildpersonar i sentrum. i denne saken (NOU 1996:12, s. 13). Presseomtale kan i mange tilfelle verke som ein moderne ”gapestokk”. Når det har vore Dette til saman fører til at utvalet konkluderer med nødvendig å tryggje personvernet, har dette at: ”Det er all grunn til å tro at den generelle kom- noko av si årsak i at delar av pressa i einskilde mersialiseringen av mediene gir en mediasituasjon saker har tapt av syne det samfunnsansvaret som skader personvernet.” som følgjer med ytringsfridomen (Stortings- Denne artikkel-forfattaren meiner ikkje nød- melding nr. 32 (1992-93): 38). vendigvis at utvalet her tar feil. I staden er det

88 grunn til å peika på at både Stortingsmelding nr. skikk” for 1994 og 1995. Samtidig imøtegåing var 32 (1992-93) og NOU 1996:12 Medieombud har nr. 2 og ”Kildekritikk/kontroll av opplysninger” klare manglar på dokumentasjon. Referat av en- var nr. 1 på lista. Og det er statistikk over brot-av- kelttuttalar frå journalistmøte og pressefore- gjerder som må vera den viktige statistikken. Kven ningsmøte seier ikkje så mykje åleine om korleis som helst kan når som helst klaga over kva som det verkeleg står til med norsk presse i dag. helst, difor kan statistikk over klagetema vera min- dre opplysande. Dei siste åra har det vore ført ein aukande de- Legg me vårt materiale til grunn, blir biletet batt om media sin etiske standard, i Norge som også vidare nyansert. Det store problemet er først i mange andre land. Bakgrunnen er ein au- og fremst tabbane, ikkje dei medvitne, spekulative kande tendens i media til personfokusering og overtrampa. For medvitet om feltet er stort i unødvendig uthenging av namngivne eller lett pressa. Pressa anonymiserer som aldri før, sjølv gjenkjennelege personar (Stortingsmelding nr. om den også trakkar feil og er usikker på kor gren- 32 (1992-93): 48). ser skal og bør gå. Pressa argumenterer betre for Stemmer dette som stortingsmeldinga frå 1993 på- sine val, men har mykje å gå på. PFU er eit langt står om ein aukande tendens til personfokusering sterkare organ i dag enn for få år sidan. Det er og unødvending uthenging? Kan det vera at det ik- denne situasjonen som bør vera utgangspunkt for kje stemmer? Eit rettsprinsipp i vårt land er at det debatten vidare. er betre om ein skuldig går fri enn om ein uskuldig blir dømt. Kva med pressa, er pressa førehands- dømt i denne debatten? Kva med å krevja like Grunnlaget grundig gransking av pressa i dette spørsmålet som Yrkesgrupper finn det ofte formålstenleg å ha det ein krev at pressa skal gjera i dei sakene pressa skrivne retningslinjer med hovudtrekka i eins dekker, til dømes kriminalsaker? etikk. Like ofte opprettar dei eigne klageorgan, ik- Ein må teikna opp eit mykje større lerret; er kje minst slike til bruk for eins publikum. Ret- pressa betre eller verre enn det ho var? Er alt som ningslinjer og klageorgan til saman kan ein gjerne blir påstått som galt med pressa verkeleg og uom- kalla eit yrkesetisk apparat. Saman med dei andre tvisteleg galt? Kor representative er dei symbol- måtane yrkesgruppa nyttar for å handheva sin etikk sterke sakene?3 Denne typen spørsmål er det viktig blir dette til sjølvjustisen til gruppa. For den nor- å gå nærare inn i. Det bør unngåast at dei symbol- ske pressa handlar dette om Vær Varsom-plakaten sterke sakene får dominera debatten; unntaka må (siste gong revidert i 1994), Redaktørplakaten og ikkje få bli regelen.4 Pressens Faglige Utvalg (PFU).5 Me har kategori- Dei symbolsterke sakene fortel om tabbar og sert og analysert alle sakene6 som Pressens Faglige feil, om tilsynelatande kjenslelause journalistar og Utvalg har behandla innanfor dette feltet i perio- hjartelause desk-medarbeidarar. Redaktørane snø- den 1. januar 1991 til 1. september 1996. Det har vlar avgarde, står støtt som fjell eine dagen og ber, gitt oss følgjande grunnlag: flatt, om orsaking den neste. Dei symbolsterke sa- kene blir tolka som eit bodskap om at alt er verre Saker totalt: 52 enn før, ja verre enn nokon gong. Avisene identifi- Drap: 10 Spritsmugling: 1 serer meir enn før og trakkar meir på personvernet (7 brot/3 frifinning) (1 frifinning) enn før. I NOU 1996:12 kjem følgjande påstand: Forstyrring av offentleg Skytedrama: 1 ”De to mest vanlige klagekategoriene [i PFU] er ro og orden (fyll): 1 (1 brot) (1 brot) unødig identifikasjon av personer i kriminalsaker, Incest: 5 Tenesteforsøming i politiet: 1 og brudd på retten til samtidig imøtegåelse når det (4 brot/1 frifinning) (1 kritikk) settes fram påstander om en person, organisasjon Miljøkriminalitet: 1 Tjuveri/ran: 5 eller firma uten at vedkommende får gi sin versjon (1 frifinning) (2 brot/3 frifinning) av saken.” (s. 26) Narkotika-brotsverk: 2 Vald/mishandling: 8 (2 frifinning) (6 brot/2 frifinning) Pengesvindel: 4 Valdtekt/utukt: 7 Dette er ikkje tilfelle (1 brot/1 kritikk/2 frifinning) (3 brot/1 kritikk/3 frifinning)

Klagestatistikken til PFU for 1995, som det blir Politivald: 1 Våpen-trugsmål: 2 vist til i utgreiinga (s. 79), seier at ”Identifisering i (1 kritikk) (2 frifinning) kriminal- og rettsreportasjen” var eit lite sentralt Promillekøyring: 2 Økonomisk kriminalitet: 3 punkt på statistikken over ”brudd på god presse- (2 frifinning) (1 brot/2 frifinningar)7

89 Avgjerder – totalt (samanlikning med det totale tal for avisene i materialet ser i større grad ut til å alle saker, realitetsbehandla av utvalet, i perioden 1991 – 1995): argumentera berre, eller i all hovudsak, med tilvi- sing til den aktuelle saka. Ein del av dei større av- 52saker 480 saker 25brot (48,0 %) 222 brot (46,2 %) isene, med større ressursar, argumenter betre, og 4 kritikk ( 7,6 %) 30 kritikk ( 6,2 %) meir prinsipielt, oftare. Eit par av desse avisene 23frifinningar (44,2 %) 228 frifinningar (47,5 %) har også eigne personar som arbeider særleg mykje med dette feltet i det daglege. Det kan seiast at dei Saker fordelt på år: større avisene blir innklaga oftare til utvalet og 1991: 14 saker 7 brot 0 kritikk 7 frifinningar dermed haustar meir røynsle på området. Mot 1992: 7 saker 5 brot 1 kritikk 1 frifinning 1993: 9 saker 5 brot 1 kritikk 3 frifinningar dette kan det innvendast at dersom det generelt 1994: 7 saker 3 brot 0 kritikk 4 frifinningar fanst ei god, eksplisitt og medviten tenkjing om 1995: 7 saker 2 brot 1 kritikk 4 frifinningar problematikken rundt om i redaksjonane, burde 1996:8 8 saker 3 brot 1 kritikk 4 frifinningar denne la seg gjenfinna i avisene si argumentering, også dersom det berre er snakk om ei eller to saker over ein femårs-periode. Avisene argumenterer uklart Fem av avisene ber heilt, eller delvis, om orsa- og nærsynt king i kvar si sak. Korleis argumenterer avisene i dei føreliggjande Sjølv om ei god drøfting av problematikken er PFU-sakene? Ei oppsummering, basert på ei enkel idealet, må avisene forhalda seg til ei konkret kategorisering av måten argumenteringa skjer på, klage. Oftare og oftare er klagene ført i pennen av kan gjerast slik: advokatar. Sakene, dei konkrete, blir prosederte og avisene må svara på tilsvarande vis. Ein tredjedel Avisene ber, heilt eller av sakene (17 av 52) er skrivne av advokatar, på delvis, om orsaking: 5 gonger 9,6 % andre sine vegne. Generalsekretæren/utvalet sin Avisene viser i all hovudsak initiativrett10 er gradvist blitt nytta oftare dei siste berre til saka i seg sjølv: 25 gonger 48,0 % åra. I vårt materiale gjeld det i sju av sakene. Avis- Avisene viser til overordna begrep9: 10 gonger 19,2 % ene må forhalda seg til den forventa måten PFU vil Avisene utdjuper også dei over- ordna begrepa: 12 gonger 23,0 % behandla saka på.

Kategoriseringa må tolkast varsamt. Kategorien Identifisering og anonymisering i PFU ”berre til saka i seg sjølv” er ein umuleg kategori. Berre litt over halvparten (27) av dei 51 sakene i I drøftinga av den konkrete saka ligg det ofte ei materialet er identifisering i udiskutabel forstand. implisitt appellering til meir prinsipielle poeng. Det inneber ei definering av identifisering som går Problemet er berre at pressa er for implisitt, for på at namn og (som oftast) bilete er publisert. I underforstått, i si argumentering. Det kan innimel- desse sakene fordeler utvalet sine avgjerder seg lom sjå ut til at avisene har den oppfatninga at dei slik: 14 brot, 2 kritikk-avgjerder og 11 frifinningar. så sjølvsagt har rett at ei eksplisitt og solid argu- Det vil seia at det liknar på totalbiletet for alle sa- mentering er heilt unødvendig. På den andre sida kene. Dei andre sakene gjeld på ein eller annan er dei to siste kategoriane for ”snille” med avisene, måte mangelfull anonymisering. Dei kan listast sidan heller ikkje dei seier noko om kvaliteten på opp slik, ut frå kva for opplysningar som er gitt i argumentasjonen. Det er ein lett sak å berre visa til presseoppslaget(-a): det som lett kan bli klisjè-argument, som ”allmenn interesse”, ”offentleg person”, osb. Det er verre å Alder/geografisk presisering: 11 saker Sladding/andre bilet-anonymiseringar: 5 saker utdjupa desse grundig godt og visa ei fornuftig Pårørande i incest-sak: 2 saker kopling mellom desse og den konkrete, føreligg- Alder: 1 sak ande saka. ”Incest” som begrep: 1 sak I for mange saker argumenterer avisene for Teikning frå retten: 1 sak uklart og for nærsynt. Det inneber, i tillegg til det Tilvising til anna kriminalsak 1 sak underforståtte, at avisene konsentrerer seg i for Psykologar på spesielt felt: 1 sak stor grad om den aktuelle, innklaga, saka. Det kan Faksimile av postjournal med namnetrekk: 1 sak sjå ut til at det i for liten grad ligg ei overordna Politimann utanfor teneste: 1 sak tenkjing i botnen. Denne konklusjonen gjeld alle sakene samla, alle avisene under eitt. Det er på det Ser ein nærare på avgjerdene i desse andre sakene, reine at det er skilnad på avisene her. Dei mindre er det verdt å merka seg at fire av fem saker som

90 gjeld ulike former for bilet-anonymiseringar har kasjonen. I staden, blir det sagt, er det rimelegare å endt med brot frå utvalet. seia at PFU kan fella presseorgan for ”brot på re- Når det gjeld kriminalitetstypar, så er det sær- glane for god presseskikk”. Dette opnar opp for ei leg mange brot-avgjerder i drapssaker, valdssaker innsjåing av at den aktuelle publikasjonen, igjen- og incest-saker. Dette kan tyda på, som ein hovud- nom grundige vurderingar, kan ha kome til eit anna regel, at særleg ubehagelege saksfelt har ein hø- standpunkt enn PFU og vurdert dette som god gare identifiseringsterskel. presseskikk.11 Fremo (1994: 229) seier at hans stikkprøvar frå aviser i hundreårsperioden 1892- Lagnadstunge uhell 1992 gir visse haldepunkt for at det er rettast å snakka om fleire ”redaksjonsskikkar”, heller enn og ulykkelege ulykker om ein felles presseskikk. Stikkprøvane tyder på at Vårt materiale fortel to viktige ting om såkalla avisene følgjer ein felles praksis i ei stor mengd ”glippar”. Det eine er at pressa sjølv ofte nyttar eit saker som handlar om mindre alvorlege eller lite slikt argument. Det andre er at det ofte er tilfelle. oppsiktsvekkande lovbrot. Men stikkprøvane tyder Det vil seia at heile saka sjeldan er nokon slik også på at det i større og meir oppsiktsvekkande glipp, men den vesle detaljen kan vera det. Man- saker lett oppstår ulilke vurderingar som fører til gelfull anonymisering er det største problemet, ulik praksis. seier ein i presseforbundet. Og det stemmer over- Det er her altså, sett frå eitt nivå, snakk om ein eins med det føreliggande materialet. Det handlar, konkurranse om autoriteten på området. Samtidig i fleire av dei vanskelegaste sakene, ikkje om ei er problematikken djupare enn som så: PFU har ei udiskutabel identifisering, med namn og bilete. anna oppgåve enn det den enkelte presse-redaksjo- Det handlar om ein type presisering, til dømes nen har. PFU skal setja standardar, skal etter beste geografisk, som klagar meiner kan identifisera om- evne tenkja prinsipielt og overordna, sjølv om ut- talte innanfor ein relevant krets. Ein kvar omtalt valet handterer enkeltsaker. Den enkelte redaksjo- blir alltid kjent igjen, i ein viss krets. Det er stor- nen skal på si side gjera sine moralske vurderingar leiken på denne det faktisk gjeld i dei konkrete sa- i den konkrete enkeltsaka, der PFU sine tidlegare kene. Anonymisering er alltid eit spørsmål om vurderingar på området naturleg skal utgjera eit grad: kven kan kjenna til omtalte gjennom den element, eit viktig element, i desse vurderingane. I valde graden av anonymisering? Dette er ikkje en- eit fleirtal av sakene bør det vera eit nokolunde kelt. Eit brot på god presseskikk for slik mangel- samsvar mellom dei vurderingane PFU gjer seg og full anonymisering treng slett ikkje handla om dår- det den enkelte medieredaksjonen gjer, noko som leg skikk. Det kan handla om glippar, ei feil- også er tilfellet.12 Men på samme måte som det er vurdering i forsøket på å anonymisera. Dagbladet ei målsetjing at PFU gjennom sine avgjerder skal viste i eit oppslag ein faksimile frå ein handskriven vera oppdragande for pressefolk og redaksjonar, så journal ved eit bispekontor, med namnetrekket til kan grundig baserte vurderingar i presse-redaksjo- ein sex-dømt prest. Avisa vart felt for dette i utva- nar verka tilbake på avgjerdsgrunnlaget til med- let. Avisa har gjort slike forsøk på å anonymisera i lemmene i PFU. Slik kan presse-redaksjonar med- omtalen av saka ellers, at faksimilen må kallast ein verka til at standardar i utvalet blir endra. glipp. Det er grunn til å tru at dei fleste feil- Denne verknaden let seg ikkje enkelt måla. identifiseringar kan unngåast gjennom å auka med- Etiske standardar endrar seg gradvist. Det er ikkje vitet mellom aktørane i pressa – og ved å initiera lett å peika på enkeltfaktorar som direkte utløyser etablering av endå betre kvalitets-sikring i redak- endringane. sjonane. Sjølv om avisredaksjonar synest det verkar ”håplaust” å nå fram med sine argument i enkeltsa- ker kan argumentasjonen, eller delar av han, nå Kven skal ha autoritet på området? fram, på sikt og over tid, dersom han er velfundert. Det interessante spørsmålet om kven som skal ha I andre saker må så avisredaksjonar gå i seg sjølv autoritet til å avgjera identifikasjonsstandard for og spørja: er verkeleg våre argument i den føre- norsk presse er blitt reist ved fleire høve. Det har liggande saka velfunderte nok? blitt hevda at Pressens Faglige Utvalg ikkje tar Dei intervjua pressefolka er prinsipielt svært omsyn til at den enkelte publikasjonen kan ha be- samde med PFU. Dei viser til at det er heilt spesi- hov for å markera seg ut frå eige samfunnssyn og elle problem knytta til utukt-saker, at identifisering moralske vurdering. Stempelet ”brot på god som råkar offer er håplaus og at liv og lære-proble- presseskikk” er dermed, etter dette synet, både matikken står sentralt. At barn sin identitet ikkje feilaktig og nedvurderande ovanfor den felte publi- skal røpast i familietvistar, barnevernsaker eller

91 rettssaker er ein hovudregel som er så godt som ein det gjeld å gje detaljerte skildringar av draps- absolutt regel.13 handlingar, særleg slike som er særleg oppsikt- svekkande og spesielle. Når ein son drep mor si, er Identifisering kan aldri drøftast isolert. Det må dette ei oppsiktsvekkande hending i seg sjølv. Å alltid setjast inn i ein samanheng. informera om dette er å gjera folk klar over at Kva for signal sender PFU til presse- denne typen sørgelege hendingar dessverre skjer i redaksjonar i spørsmålet om identifisering? vårt samfunn. Det er snakk om smør på flesk når grusomhetens enkelthetar blir servert i tillegg, Det heilt overordna signalet er at pressa skal få meiner utvalet, og det er all grunn til å ta meininga informera om det som skjer. Å hevda noko anna er på alvor. å ikkje ta PFU sitt arbeid på alvor. Utvalet er svært Når utvalet og Vær Varsom-plakaten set vern av nøye med særleg to ting i si tenkjing: for det første unge og vern av offer svært høgt, så plasserer ein legg utvalet vekt på å tenkja på mulege skadar for seg i godt europeisk selskap. Barn som er involvert lesarar. (Det treng slett ikkje vera ”alle” lesarar, i familietvistar, barnevernssaker eller kriminalsa- det kan handla om konkrete pårørande eller invol- ker bør vernast og offer for brotsverk bør vernast, verte i konkrete saker.) For det andre er utvalet heiter det i svært mange av dei tilsvarande plaka- oppteke av pressa si samfunnsrolle. Utvalet er sær- tane rundt om i Europa.14 Norge er heller ikkje leg på vakt mot at pressa har andre prosjekt enn det noko særtilfelle med å ha identifisering av mis- samfunnsgagnlege, til dømes kommersielle og tenkte og sikta som unntak, der unntaka må grunn- underhaldningsprosjekt. gjevast ut frå allmenn interesse-perspektivet. I den Når utvalet ikkje tåler blod, for å setja ting på finske heiter det til dømes (i engelsk omsetjing): spissen, tåler ein det ikkje ut frå dei ovanfor- The identity of a person should generally not nemnde utgangspunkta: utvalet meiner det kan ten- be disclosed before court proceedings unless kjast at å visa bilete av blod etter eit offer for ei the nature of the crime or the position of the ulykke eller ei kriminell handling kan vera ekstra party concerned provide strong reasons for belastande for pårørande. Når dette er utgangs- that (uthevingar lagde til).15 punktet, er det også rimeleg å vera klar over faren for at fargebilete kan forsterka denne mulege be- Sjølvsagt tar utvalet feil innimellom. Det vurderer lastninga endå meir enn svart-kvitt bilete. For det innimellom klossete frå sitt utgangspunkt, men andre så kan det tenkjast at når pressa vel å publi- som ein hovudregel er PFU forbløffande prinsipielt sera denne typen bilete, så kan det vera mindre ak- tenkjande i si grunnholdning. Eit hovudproblem tverdige motiv som ligg til grunn. Utvalet legg så- for utvalet ligg i å kommunisera denne tenkjinga leis vekt på at det kan informerast om drap og på gode og tenlege måtar, både til pressa og – ikkje ulykker på andre måtar. Endå klarare er utvalet når minst – til ålmenta.

Noter rettnok fleire år etter ”brurebilete-saka”, men mange ser likevel denne som eitt av dei elementa som i sin 1. Intervju i samband med dette prosjektet, 10. oktober tur førte fram til avisa sine husreglar. For Dagbladet 1996. sitt vedkomande er spørsmålet uomtvisteleg; ”Luk- 2. I Landås-saka vart ein hjelpepleiar ved ein alders- susprostituert DREPT”-debatten førte direkte til heim i Bergen sikta for å ha teke livet av ti av bebuar- oppretting av Dagbladet sine husreglar, som låg en- ane ved heimen. TV2 og Bergens Tidende var dei ei- deleg føre i august 1996. naste mediene som identifiserte den sikta kvinna. 5. Den første Vær Varsom-plakaten vart vedteken i Saka vart seinare lagt bort. 1936. Den blei revidert om lag kvart tiår i førstninga. 3. Samme spørsmål blir også stilt av Thomason et. al. I det siste har revisjonane kome hyppigare. Redak- (1995) når dei ser på kor vidt amerikanske aviser tørplakaten vart vedteken i 1953 og revidert i 1973. midt på 1990-talet har ei endra holdning til det å Pressens faglige utvalg har sju medlemmer, fire frå publisera namn på valdtekts-offer. Fleire ”high-pro- pressa og tre frå ålmenta. Fram til 1972 hadde utva- file”, symbolsterke, saker hadde tyda på dette. Deira let tre medlemmer, alle frå pressa. I perioden 1972 – forskingsarbeid viste at dette ikkje var tilfelle. 1992 var det sju medlemmer i utvalet, der fem var frå 4. Ser ein så nærare på dei to nemnde symbolsterke sa- pressa og to frå ålmenta. Meir om representantane kene, så har både VG og Dagbladet i etterkant av frå ålmenta sin innverknad på PFU-arbeidet finst i desse arbeidd fram eigne husreglar. VG sine kom Røssland, 1995.

92 6. Sakene er henta ut frå PFU-basen ved Institutt for minalsak og TV2 og/eller VG gjer det, blir valet til Journalistikk i Fredrikstad. Det er gjort søk på ”iden- Dagbladet mindre interessant for den omtalte. Fremo tifisering” og ”identifikasjon” i fritekst-søk. Kryss- antydar samme stad at dei etiske husreglane som har sjekkingar er blitt gjort ved søk på ”navn”. Hol er dukka opp i etter kvart store mengder rundt om i blitt velvillig fylt av Kjell Børringbo ved PFU-sekre- medieredaksjonane i landet, byggjer på at det finst tariatet i Oslo. I kryss-sjekkingane er ”navn” erstatta ulike redaksjonsskikkar. Men ein bør understreka av ”navn og bilde” og ”navngitt”. Det er dette som viktigheten av å sjå desse husreglane også som ei her blir meint med ”alle sakene”. Me ser då ikkje justering til den meir generelle, allmenne presse- bort frå at det likevel kan vera nokre saker som er skikken. oversett eller som andre ville ha tolka inn i ma- 13. Vær Varsom-plakatens punkt 4.8. terialet. I utsilinga av sakene på desse søka er første 14. Opplysningar om ”Vær Varsom-plakatar” i Europa føresetnad at det openbart er ei kriminalsak. Andre er henta frå Ethics Net – Databank for European føresetnad er at identifiserings-problematikken er ein Codes of Journalism Ethics ved Department of openbar del av klagen frå klagar, via avis og til Journalism and Mass Communication ved Universi- utvalsbehandling. tetet i Tampere, Finland. 7. Reknar ein saman talet på avgjerder for dei ulike ka- 15. Den finske plakaten er vedteken siste gong 1. januar tegoriane, vil ein koma til 54, medan det totalte talet 1992, av dei finske journalistane. Sitatet er henta frå på saker i grunnlaget altså er 52. Dette kjem av at to punkt 26. av sakene er plassert i to kategoriar. 8. Pr. 1. september 1996. 9. ”Allmenn interesse”, ”berettiget informasjonskrav”, Litteratur ”offentlig person”, og så bortetter. 10. Initiativretten har hatt ein blanda bakgrunn. Den har Fremo, Skjalg (1994): Presseskikk. En rapport om presse- både ikkjeeksistert og eksistert, men vore sovande. I etikk og personvern – med stikkprøver fra norske av- dagens vedtekter heiter det: ”Generalsekretæren i iser gjennom hundre år. Institutt for Journalistikk, Norsk Presseforbund kan også be utvalget behandle Fredrikstad. saker av stor prinsipiell interesse, eller saker hvor det Norsk Presseforbund/PFU (1995): Presseetikk med Vær er rimelig å gi den eller de personer saken gjelder, bi- Varsom-plakaten. Oslo. stand til å fremme den.” § 4 i vedtektene (Norsk NOU 1996:12. Medieombud, Norges Offentlige Utred- Presseforbund, 1995). ninger, Kulturdepartementet, Oslo. 11. Skjalg Fremo (1994: 229) sine stikkprøvar frå aviser Røssland, Lars Arve (1995): Brød, sirkus og presse-etikk. gjennom hundreårsperioden frå 1892 til 1992 viser Pressens faglige utvalg og allmennheten. Rapport nr. at det heile tida er døme på ulik praksis frå avis til 21, Institutt for medievitenskap, Universitetet i Ber- avis. Lovbrytarar er blitt namngjevne i ei avis og om- gen. talt anonymt i ei anna. Personvernet er blitt praktisert Stortingsmelding nr. 32 (1992-93), Media i tida, Kulturde- ulikt frå redaksjon til redaksjon. partementet, Oslo. 12. Fremo peikar vidare på at personvernet blir illusorisk Thomason, Tommy, Paul La Rocque & Maggie Thomas når ulikskapane i redaksjonelle val blir for store (1995): ”Editors still reluctant to name rape vic- (1994: 230). Folk nyttar seg av mange medier i dag: tims”. Newspaper Research Journal, Vol. 16, No. 3. når Dagbladet vel å ikkje identifisera i ei større kri-

93 94 Ny litteratur

Collective Textual Action Discourse, Representation, Dramaturgy and Public Interaction in the Media Sphere

JAN EKECRANTZ

New Views on News? central areas well beyond some prevalent fixes. What they have in common (which does not imply If one were looking for common denominators in that they say the same thing) are the following the broad field of journalism, media and commun- general orientations. ication studies in the Nordic countries in the last First, texts are focused. In these cases the texts years – common denominators pointing toward a are important because this is where the action is. richer understanding of media and communication These studies have in common some or other prag- phenomena – what would one find? This is not go- matic orientation to texts. Texts do not only do ing to be an exercise in a systematic, empirical so- things with one another: people do things with ciology of science, but three recent doctoral disser- texts and texts do things with people. So, the texts tations from three Nordic countries could still pro- are (expressions of) actions (that often have no vide materials for a tour through contemporary other expressions). As micro events they are seen thinking within the field. And dissertations do al- in their institutional and other contexts, explaining ways reproduce some significant elements in the why they exist in the first place (we are talking of local academic, intellectual environment. The de- mass media texts). Further, the orientations are partments represented here happen to have a long- cross-disciplinary, with an outspoken ambition to standing and well-grounded reputation for breadth include elements from both textual analysis and of scope and high level theoretical performance in social theory. Last but not least, these are three truly cross-disciplinary settings (coming out of the books that do not deal with journalism as such, but ashes of different types of historical academic in its wheeling and dealings in and with the institu- struggles). tional order. Yes, there are new views on news in These dissertations have chosen themselves as these books. In fact, there are more of them than objects for closer study. It so happens that no the ones that found their way into this review art- Swedish studies are included here, but that fact icle with its special foci. These are exposed in the only reflects my academic itinerary in the last first section below, which is a discussion about the year. My personal cross-reading of the three (or larger field of media and communication studies, actually four) books, backgrounded by my own un- its present mainstreams and institutionalised short- derstanding of their objects of study, has pinned comings, as a backdrop against which to talk about down a set of central issues and strands of thought and with the three authors, their cross-disciplinary and I believe that these authors, Terje Hillesund of strategies, dynamic contextualisms, action orienta- Bergen, Anker Brink Lund of Roskilde and Risto tions, micro-macro links, and other synthesising Kunelius of Tampere, each of them, but not least efforts.1 when read together, give important contributions To give the reader of this review a chance to and yield insights, which can further research in grasp the original architecture and lines of argu- ment of the respective dissertations I will include JMK, Stockholm University, Box 27861, S-115 93 (portions of) the authors’ own abstracts or sum- Stockholm maries, and fairly straightforward overviews (some

95 selectivity is unavoidable since they altogether that coin is that new disciplines seldom make an make up 1.400 pages), enmeshed by critical and imprint on the established sciences. With reference cross-referencing remarks and followed by more to the field of communications we may venture to overarching discussions. Finally, I will make an at- say that modern media have transformed the tradi- tempt to bring some of the loose ends together in a tional research objects of some other disciplines provisional conclusion. and that they may not even have taken notice of that. Not only have the media created new condi- The Constitution of a tions for political opinion formation – they have effected a change in “politics” as such; they have Cross-Disciplinary Field restructured (or abolished, according to some) the There is a continuous integration, an increased spatial organisation of cultures and subcultures; penetration or intervention of the media into most various new interactive forms of communication sectors of society. Media research, however, seems have added new meanings to “social interaction”; to develop in opposite directions. It is a field char- such technologies have also problematised con- acterised, like so many others, of specialisation, cepts such as “source”, “document” or “text”. But, differentiation and interior segregation. There are still media and communication studies have left several problematic and consequential divisions, few traces in the theoretical corpuses and concep- some of them self-imposed, that cut through the tual apparatuses of political science, anthropology, field – between social science and humanities, be- sociology or history. According to John Hartley tween media and journalism research respectively, they use journalistic materials a lot, since it is so or between culturally oriented researchers focus- easily available, but journalism or the media them- ing on “popular” genres and media, and “main- selves stay invisible: stream” social scientists dealing with realist or re- (Journalism) is not commonly studied as a presentational genres, relations of production and textual system in its own right, rather it is of power. At the same time few would deny that colonised and plundered by other disciplines, power, politics and economy are heavily impli- like politics, government, history, etc. In other cated in popular culture, or that even the “serious” words, its stories function as a documentary news thrives of myths, popular political fads and achieve, a mere store of knowledge not about media-generated expertness, compromising all journalism (the reporting of the events of the claims and assumptions of the representation of a day) but about something else (the events given world. themselves). … Journalism is a terra nullius of epistemology, deemed by anyone who Institutionalised Dualisms wanders by to be an uninhabited territory of knowledge, fit to be colonised by anyone Divisions as these may be arbitrary, but they de- who’s interested. Linguists raid newspapers to pend on and reinforce a number of dualisms which illustrate theories of language. Social scientists may be functional within university departments, exploit news stories as evidence of something but probably they also contribute to the fact that real (beyond the stories) which will prove their media and communication studies have positioned case. Historians trawl the microfiches to docu- themselves in the margins of public life and of the ment their chosen biographical figure, social academic stage. Thus, the broader social implica- issue or political scandal. Even philosophers tions of the media do not correspond to a widening watch the news on TV and wonder. (Hartley of the field. One would expect important problems 1996: 39) to fall between the specialities as presently con- structed. There are many reasons for further reflec- Returning to the field’s inner divisions, the two tions on the field, its internal organisation and its cultures called humanities and social science are relations to other fields, not least that these frames pitted against all kinds of dualisms – fixes like tend to condition our research horizons and basic Text and Context. The academic organisation of thought figures – models that easily get petrified faculties has placed itself across the field, such as the field becomes institutionalised within the that we are enticed to give priority to texts or con- academic structures, thus resisting influences from texts, but not really their interrelations or problem- other fields or the outer world. atic borderline. It is perhaps in the nature of things that In this situation various reductionisms present disciplinary institutionalisation implies a closure themselves, for instance textualism as against visavi the mother disciplines. The other side of sociologism, representing the internalistic and the

96 externalistic, or reductionist, mistakes, respec- ities, defying conceptualisations founded on hard- tively (Thompson, 1990: 291). We are dealing with headed dualisms. But again, two cultures whose possibilities of productive co- existence have been greatly exaggerated, as far as These alternatives (e.g. between the grasping most departmental settings are concerned. of structures and the construction of individu- In order to work cross-disciplinarily you need a als...) have no function other than to (...) le- discipline with some theoretical autonomy and gitimise the limits of competency: this is to say self-identity. A field without identity always runs that they function in the manner of a social the risk of being reduced to a service discipline – censorship, liable to forbid us to grasp a truth the services of which may not even be asked for. which resides precisely in the relations be- Paradoxically, the needs for disciplinary autonomy tween realms of practice thus arbitrarily sepa- and identity parallel the growing integration of the rated. (Bourdieu & Wacquant, 1992: 27f) media with the rest of society, globally, locally, and with political, economic, cultural and social life. Crossings The historical transformations that we have The distinction between “micro” and “macro” is il- witnessed in, say, the last decade put the light on lustrative. There are innumerable interpretations of some basic figures of thought within this field and it, each representing some research strategy, in- on the organisational frames to some extent form- cluding also deconstructive strategies, for instance ing our mental maps. Most theoretical and meth- in the shape of trichotomies, inserting, for in- odological issues, and the -isms that signal various stance, a meso “level” in between the other two. stands on them, can be phrased in terms of the es- The ambition to overcome various dualisms is re- tablished distinction between “text” and “context”. flected in all kinds of attempts at conceptualising A number of more or less institutionalised di- such a third “level” (or other entity) , represented chotomies are related in one way or another to this also by terms such as “institution”, “genre”, “prac- basic one. Here we find individual vs. society, ac- tice”, articulation” and sometimes “discourse” be- tion – structure, micro – macro, symbolic vs. ma- longs to this category (when synonymous to “dis- terial world, private and public, life world vs. sys- cursive practice”, as in the Foucauldian version of tem world, subject and object, abstract as against poststructuralism). concrete, information vs. coercion, consumption This is the kind of strategy used by Jürgen vs. production, and culture vs. economy, and Habermas when applying his revised version of many, many others. Textualism (the contexts of Karl Popper’s three-world theory in his own theory texts are made up of other texts) stands against of communicative action: the subjective, social sociologism (social facts can only be explained by and objective worlds respectively, in turn related to other social facts). Armand Mattelart has recently types of speech acts (Habermas, 1981/84). How- commented on these terms of debate: ever, Habermas does not himself combine this with his earlier and broader conception of public ...the debates on contemporary commun- spheres, or to the realities of modern media sys- ication are so meagre, so banal, and so mired tems. (cf. Thompson, 1993; Ekström, 1996) in dualistic visions and impossible dilemmas, However, an action oriented, pragmatically is which one is obliged, for example, to make constructivistic and synthesising approach has exclusive choices between opposite poles, quite a few protagonists. A number of renowned privileging now free will, now social deter- theorists, cloaked in different theoretical langua- minations; now the local, now the global; now ges, have this one thing in common – they refuse the individual, now the collective; now ab- to privilege the one side at the cost of the other of straction, now lived experience; now culture, ontological dualisms. Rather, they spend a lot of now nature. Here is the origin, no doubt, of a energy on tearing down such institutionalised con- real incapacity to uncover subtle articulations structions. Here one could mention Michail Bakh- and to treat these different levels as dimension tin, who ties literary genres to historical social for- of processes and as phenomena that, after all, mations, obsessed by the unity of language and so- cannot but cohere. (Mattelart, 1996: 8) ciety; Michel Foucault and his studies of dis- The implication is that media and communication courses and institutional contexts, of power and studies by necessity must be, not idealistic or ma- knowledge, and the dissolution of discursive and terialistic, but pragmatic. The media are social – non-discursive realities; Jürgen Habermas’ build- they operate in the centre of complex social total- ing stones communicative acts and public sphere

97 structures, life and system worlds; Anthony Events especially evolve when reporters Giddens’ action and structure – a conception pre- present the statements of agents – their speech figured by Pierre Bourdieu’s habitus and field. acts – in such a way that the illocutionary acts Many of these big shots also figure – more or establish conflict in a dramatised news story. less prominently – in the dissertations reviewed When dramatised and made public, the utter- her. So, how do Terje Hillesund, Anker Brink Lund ances of agents change their relations with and Risto Kunelius, as representatives of centres of opponents, both in the drama and in society: cross-disciplinary learning, tackle the problems news and reported speech acts create situa- laid out on this canvas? One reason to choose these tions where political and economic decisions examples is that they do display a combination of a are likely to be affected. sense of disciplinary autonomy and an openness Such situations will particularly arise because towards theoretical advances in other fields of tex- news dramatisation also changes relations be- tual, cultural, and social analysis. They are doing tween agents and readers. Some agents lose in research across all kinds of borders, linking speech relation to readers, who are also their custom- acts to media dramaturgy, media to modernity, ers, voters, clients and colleagues. News trig- textualised action to the transformation of public gers new actions or speech acts, often new de- spheres, narrative structures to the action fields of cisions, as some agents try to restore their re- political representation and consumption. Hille- lations with voters and customers. Events and sund links speech acts to genres and social dramas; policies are thus affected as news dramas un- Lund investigates forms of textualised action in fold; things are changed by agents using lan- the context of transforming public spheres; Kune- guage and news as the medium of action. lius explores representation as an aesthetic and a sociological category – among other things. In this dissertation concepts borrowed from the theory of narration and pragmatic theory Terje Hillesund: Aktörer, talehandlingar og nyhets- are combined in the analysis of news. Insight dramaturgi: Avisene som handlingsmedium, [The is sought into the aesthetics of the tabloid Press as a Medium of Action] University of Bergen, press, into news dramaturgy and into the role Bergen 1997, 308 pp. of reporters as dramatises and verbal agents. The way in which the press becomes a power- Anker Brink Lund: Smitsomme sygdommer i dansk ful instrument in the hands of those who ex- journalistik: handlingsaspekter ved sundhedsfaglig ploit it most efficiently is uncovered. formidling anskuet genealogisk i en offentlighetsteo- retisk referenceramme, Bind I & II, [Communicable This dissertation is a theoretical and empirical Diseases in Danish Journalism: vol. 1. and 2.] study of news(paper) journalism. Its explorative Munksgaard, Copenhagen 1997, 663 pp + app. emphasis is on the development of concepts for the analysis of news texts. As an academic thesis Risto Kunelius: The News, Textually Speaking – (moving in the abyss between humanities and so- Writings on News Journalism and Journalism Re- cial science) its form is also somewhat unconven- search, (Acta Universitatis Tamperensis, ser. A vol. tional: a collection of “essays” preceded by an in- 520,) University of Tampere, Tampere, 1996, 415 pp. troduction aiming at a synthesis. The different studies are autonomous, but united by the general Tabloid Aesthetics and Editorial Activism thematics. First and foremost it is an attempt to apply Terje Hillesund’s abstract: speech act theory, as it has been further elaborated This dissertation examines news presented in within text linguistics, for instance by one of TH’s Norwegian newspapers, such as Dagbladet, theoretical mentors, the Norwegian linguist Kjell Stavanger Aftenblad, Faedrelandsvennen and Lars Berge. It thus positions itself within the Grimstad Adressetidende. The main point is broader area of modern pragmatics. The speech act that news not only conveys information, but approach is then combined with dramaturgical also functions as a medium of action. In order concepts, already successfully introduced not least to get their issues on to the agenda – to make in Norwegian media research. The purpose of all things happen – politicians, professionals, act- this is to find out how different actors or agencies ivists and journalists make active use of the in society use the press as an instrument, or me- news: they take steps intended to effect the dium of action, to further their interests. This is ef- evolution of events in various situations. fected by verbal action, so much the raw stuff of

98 journalism, in the sense that verbal action is the theory, viewing the utterance as a staged speech very subject of what TH terms the dramatised news act but also to theories of photography. story. Also journalists make up an actor category, The study tells the story of how the Verldens although distinctions must be made as to the dif- Gang and the Dagbladet have developed since the ferent types of voices that sound in the news choir. end of the 1960’s. Two major textual illustrations In this the author finds support in narratology are presented, the one is a reportage in the (which is a moot point in this theory of journalism Dagbladet from a national convention of the Right – see below). Party in 1983, the other a confrontation between Starting in journalistic practice, how it is two protagonists in the same paper in 1993. A de- textualised and then becomes part of broader so- tailed analysis of these two events intend to show cial and political processes, makes interesting how they, as events, are adapted to the demands of reading for everyone who does not feel at home the dramaturgical format and how headlines, pic- with deterministic or idealistic perspectives (or tures and the various text types work together and with the choice between them). “Pragmatics” is thus help orchestrate an overall message. The the perspective advocated by TH, and it is a prag- reader of this study is convinced of the fact that the matics closer to linguistics than to sociology. tabloid is at once a verbal and a visual medium and The author positions himself within an estab- that the pictures are important carriers of the gen- lished Norwegian tradition of research on media, eral message conveyed. However, this is an analy- journalism and power (Martin Eide, Gudmund sis which in its concentration on formal aspects Hernes, Thomas Mathiesen and several others), defers political implications. producing a lot of original and consequential work, The speech acts, the utterances of the drama conceptually and empirically. There are lacunas, thus staged, comes to the fore in the next essay, however, when it comes to references to recent where the author makes an extensive review of a media and journalism research, Continental and series of concepts actualised by the pragmatic ap- Anglo-American, in the intersection of language, proach to news. Above all the philosophies of lan- ideology and media. guage associated with, in turn, Wittgenstein, Aus- In the different studies reported here, the empir- tin and Searle. The latter’s typology of speech acts ical material varies, in scope and in the degree of serves as a starting point for an analysis of journal- systematic retrieval. Sometimes it is presented in istic genres. Editorials, for instance, can be classi- the form of well chosen examples, in other cases it fied as directives and can also express com- is composed of recycled news texts already used missives. The different genres are defined by their by other researchers. illocutionary points. The idea of news is to express Throughout the essays TH carries out a critical truths about the world, and hence they can be seen exchange with other researchers in the field, nota- as constatives. Another criterion for the classifica- bly Nordic journalism researchers. Taken together tion of speech acts (Searle) is the world-language this dissertation represents a relatively ambitious criterion – the direction of fit between the two. attempt to push the study of news into partially Some speech acts is intended to make the world new directions with the intent of furthering the un- adapt to words (orders, for instance), others work derstanding of how the social and political func- the other way round, the words are supposed to tions of news journalism come about. adapt to the existing world (e.g. the constatives).

The Politics of Aesthetic Action Theatre Actors and Political Actors The first essay deals with tabloid aesthetics and TH is critical of certain narratological approaches media dramaturgy. The tabloid has its own aesthet- in the study of news, a criticism that follows from ics characterised by the elaborated integration of the idea of his that the journalist is a real, “lin- (written) textual and visual elements into a total- guistic” actor. Therefore the story told by the re- ity. The aesthetic orientation implies, in this case, porter (or, for that matter, the historian) should not a strong focus on the forms of presentation of news be understood in the same way as stories told by journalism and the analysis of the “visual-verbal” the fiction writer. The former is not a “structural message, on its different levels, is foregrounded. principle” or “implied author”, but a strategically Since the tabloid press is so heavily focused on acting, real person who is not totally determined people’s utterances it is also a well-chosen object by genre norms or other demands imposed by the for dramaturgical analysis. In his analysis of tab- given formats. This is an interestingly problematic loid aesthetics TH relates not only to recent drama standpoint, posing questions of news as a genre

99 and of the levels of journalistic practice. What speech acts that may occur also within the news kind of “literature” is journalism, and who or what genre, or in single news texts. These and the re- produces the journalistic text? lated issues of textual levels (there are micro and Today’s commercial news activities have, once macro speech acts) and levels of journalistic prac- and for all it seems, erased the borderline between tice (individual and institutional action) are “fact” and “fiction”, “news” and “entertainment”, opened up by TH. This is to be commended. At one relegating the dichotomy to ideological, professio- point, however, he runs into unnecessary diffi- nal meta-discourses on news journalism as “info- culties in his ambition to portray the journalist as a tainment”. But the distinction itself is an institu- wilful actor, harshly criticising Veikko Pietilä’s tionalised fact. Hence, although the news may be analysis of the journalist as “implied author“, a entertaining in some sense, they can not be equa- structural entity, according to TH, that cannot ted with fictional culture in general. That would carry out editorial choices, arrange the voices, etc. suppress a fundamental dimension of the news cul- (p. 125). But Pietilä’s model actually explores the ture, which is basically thriving of its claims of re- dynamics of the editorial process, including “real ality representation, claims that are constitutive of people”, as well as the complex norm systems both the encoding (and the whole institutional ap- variously determining their actions and interac- paratus supporting it) and decoding of news (in- tions (people and texts do things with one an- cluding also ironical or oppositional readings of other): “This hierarchic news structure is sur- news). The analysis of the “authorial” voice(s) in rounded by real journalists who, under the norms the news becomes crucial as a complex function of of the news genre, utilize different narrators or its relationships to the news institution, various presentation strategies in text production; by real types of actors, and readers, real or imaginary. readers, who are invited bu the implied reader and TH repeatedly underlines that both journalists the narratee to read the texts as particular news and other actors use the newspaper to obtain re- patterned by the norms of the news genre; and by sults, but without explicit reference to existing and real actors, who provide the material for this pro- supporting empirical research, showing that many cess.” (Pietilä, 1992: 44-5) journalistic choices made or initiatives taken, are Concrete illustrations of this actually show up dictated by career or other personal objectives (e.g. in a later essay, much because the material used Kepplinger & Köcher, 1990). What then is an ac- there (published over a longer period of time) al- tor? In the first place it is either party in the cha- lows for an analysis of sequences of speech acts, cha dance between reporter and “source”. What the reporting of consecutive speech acts and the in- kind of actor is a “source”? The distinction be- terplay between discursive and non-discursive oc- tween actors in the news and news sources has be- currences in the community at large. come increasingly problematic, as has the relation- Basically, there are two types of actors in ship between visible and invisible sources (close Hillesund’s world, external and internal actors, the studies show that the latter normally make up no former representing institutions and power groups. less than half of the sources of the standard news It is the individual representatives that come onto article). the stage and they are predominantly recruited The author has chosen to link the concept of from the political and bureaucratic spheres, not, speech acts to text linguistics and literary and for instance, the cultural public sphere. The inter- drama theory. Ostentatively missing in this analy- ior actors are found within the media and in this sis is not only Habermas’ criticism of Searle’ ver- case we have to do with two levels: macro actors sion of speech act theory (Habermas, 1981/84), but and micro actors. TH problematises the journal- also some concepts associated with Bakhtin: com- istic role and the position of the reporter within the municative genres and discourse representation organisation. Who or what is speaking? Do we (Bakhtin, 1986; Todorov, 1984). Both theorists hear the voice of the newspaper or of the journal- have come to play a certain role in recent commun- ist? There are of course no general answers valid ication research, also in these respects, not least across genres, media etc., but we may note, again, via text linguistics and the traditions that labels a certain ambivalence in this portrayal of journal- themselves as ‘critical linguistics’ or ‘critical dis- istic power, due to a lacking analysis of the differ- course analysis’. ent levels on which it is enacted. There are in fact One question is whether this analysis manages two different, to some extent even contradictory, to explore interaction between journalistic genres stories about the power of journalism. Two dis- and if genre classifications setting out from a courses about power. In the one the journalist ap- speech act typology can handle the diversity of pears as a mere text producer, a language techni-

100 cian, who gives shape and form to the actions, ver- portant point in this analysis is that the news text bal or other, taken by external agents. In this sense on one level, the linguistic, can be a constative act, the journalist is a “linguistic actor”. In the other whereas it on other (macro) levels can be a direct- story the journalist, or the newspaper, or the media ive act. A question is, of course, how to define system in concert, exerts a power of its own, with macro speech acts, where the choice of words or far-reaching political and other consequences the generic characteristics of single articles are ir- throughout communities or the larger society. This relevant entities? It seems as if we are approaching might not be as paradoxical as it seems if we think the limits of applicability of speech act theory. of journalistic power as something that resides Maybe Pietilä’s “discursive compositions” (op. with the newspaper, or even broader – with the cit.) could have provided a conceptual bridge to journalistic institution, the reporter being a worker the wider discursive contexts resonant of myriads in the vineyard, not in charge, really, of neither the of speech acts. para-textual organisation, nor the illocutionary The article series “shook the community”, as macro acts. could be seen for instance from the amount of let- The fourth essay is wholly concentrated on a ters to the editor. In the next local elections almost concrete case which is a re-analysis of a case used all the powerholders were thrown out of office. years ago by Martin Eide and Gudmund Hernes in their celebrated study of the media coverage of health care (1987). TH’s ambition here is to show A Text-Context Dynamics? how a daily, the Dagbladet, through its reporting The fruitfulness of the pragmatic perspective is ob- can intervene in real life (as the tabloids them- vious, because it becomes very clear, first that the selves so often boast of doing), for instance in pub- writer, the “sources” and the readers are all in- lic decision-making. A precondition for this is the volved at the same time in the communication that actual or purported (journalistically represented) is established and, second, that this communica- involvement of many of its readers. In this case a tion by and large is about the speech acts of the women became mutilated for life because of medi- different parties and the roles and relations created cal blunders at her delivery. It was only after the in this very process. Speech acts produce new intervention of the newspaper that she could get speech acts in a never-ending story and all this is economic compensation for her suffering. What enacted in a public arena. Pragmatic textual analy- TH does is to add the speech act theory to Eide’s sis thus turns into a way of obtaining knowledge of and Hernes’ study of dramaturgy and media tri- discursively constituted political and social real- angles, which puts him in a better position, he ities – realities created and sustained in textual says, to grasp how actors’ utterances trigger off ac- communication, often the only visible part of the tion in society at large. If this is what they do. process. The last essay (referred to above) is emerged in One criticism is forestalled by the author. The a somewhat more complex reality than the ones focus on textual analyses has excluded such (con- represented in the earlier ones. The material, in textual) documentation that interviews with read- this case, consists of a large number of newspaper ers, journalists and other actors would have pro- articles, published over several months and again duced. Studies of journalistic production as well as the analysis concerns their public and political re- reception analyses have found no place in this percussions. It becomes overly clear that journal- work. On the other hand TH. shows that textual ists are not only linguistic, but also political actors analyses can go far also in giving evidence or at (also constative speech acts do perform some least indications of the roles of both the journal- politics of representation). In a newspaper it is, af- istic institution and of public responses. For the ter all, the journalists who have the shortest way to simple reason that much of that reality is gener- the pages, as the author puts it. (p. 261) ated and exists in public communication and no- The whole story started when a journalist wrote where else. But the author’s self-criticism is fun- very critically about local power concentration en- damentally wrong-headed, when he says that the suing from the privatisation of city, or communal, focus on texts at the cost of news contexts is the services. Since the material spreads over a longer major shortcoming in his approach to the news text period of time it is possible to gain information (p. 166). I do not intend to say that contextual data from them also about reactions among local politi- (other data than those generated from the media cians and the general public, reactions which later texts) are irrelevant, just that the author undercuts turned into both a precondition and a subject for his own project. by his tendency to reduce contexts the continued journalistic performance. One im- to the status of external environments, to situ-

101 ational determinants of communication, instead of between two orders of phenomena that being at least in certain areas and respects the pro- mutually inform each other to comprise a duct of communication activities – like so much of larger whole is absolutely central to the notion what we call political, or social, or cultural real- of context (indeed the term comes from the ities. latin contextus, which means “a joining It is true that the idea of the mediation of (more together”). (Goodwin & Duranti, 1992: 3-4) or less given) “news” (p. 110) defocuses the broader communication contexts (of production and reception) which constitute preconditions for Medicalisation, Mediatisation and the the existence of news in the first place, and also History of the Present produce their meaning contexts. The wider con- texts, which TH himself labels “the large commun- Anker Brink Lund’s dissertation exhibits ideas and ication context”, or “the larger public sphere”. The themes that are close to those of Terje Hillesund’s author is preoccupied with the field of tension that (media dramaturgy, for instance), but it differs a obtains between these larger contexts and what he lot in scope, organisation and strategic and meth- terms “the specific news context”, by which he re- odological choices. To give a general idea of its fers to concrete situations with certain people in- contents and providing the reader of this review volved. The author wants to show how the terms of with a glimpse of the broad-ranging empirical and pragmatics can be used to analyse the interplay of theoretical insights and problems selected portions texts and contexts and to “explore the relationship from the author’s own summary follows. between news stories and the surrounding society” (p. 9). The question is if one would not also need, The thesis discusses how AIDS has been mass given that objective, an explicit social theory if the communicated as a national and inter-national “contexts” are to be given a theoretical status cor- HIV-epidemic inheriting textual aspects from responding to the subtleties of various textual the coverage of tuberculosis, syphilis and analyses? A theory about the constitution of pub- other communicable diseases. A genealogical lics and public spheres, fields of action, of institu- perspective on public health communication tions, of power, ideology, social and political has been applied examining articles appearing structures married to textual analysis (an ambition in Danish journals, magazines and news- more explicitly stated in Anker Brink Lund’s and papers. The systematically informed selection Risto Kunelius projects). of data drawn upon displays the following It is one of the strengths of the pragmatic per- structure; it begins with the period April 1893 spective that it directs the interest to the complex to March 1894, is then followed by compara- communication situation in which media texts are ble samples representing each decade, and always produced and used. However, TH could concludes with the period 1993-1994. The da- have used other and probably better conceptual in- tabase contains a total of 21,628 health-related struments to get at the types of action that are texts coded according to author, source, topic, played out at different levels and by different types genre, thematic perspectives on cure, care, and of actors. From the field of news research it would prevention. probably have been useful, for instance, to include A subsample of 3,480 texts with contagious, Kepplinger’s and others’ research on “instrumental infectious and communicable diseases as key actualisation” (1991) or other such perspectives on topics has been selected for qualitative content journalism as a discursive and social practice. Re- analysis. On this basis, it is demonstrated what ferring, finally, to one of the references of this dis- mass mediated texts present as significant sertation the author could also have benefitted health knowledge and how (but not necessar- from the Goffman-inspired distinction between ily why) the texts attempt to influence the read- “focal event” and “field of action”: ing public….

The context is thus a frame (...) that surrounds …Ever since the Acquired Immune Deficiency the event being examined and provides Syndrome made headline news in 1985, how- resources for its appropriate interpretation (...) ever, it has retained a high priority position on The notion of context thus involves a funda- the media agenda across the globe This slow mental juxtaposition of two entities: (1) a focal rise, followed by a notable absence of decisive event; and (2) a field of action within which decline, are two important features that make that event is embedded (...) A relationship AIDS a particularly interesting object for

102 agenda-setting research, i.e. the study of news What is it, then, that ABL does with all his priorities and their interrelation with public texts? Three things basically. He constructs three opinion and political decision making. different worlds:

Changes in priority have been produced by a 1) a theoretical and meta-theoretical world where variety of social actors in sundry alliances. we find the author working out the historical Health professionals and laymen act strategic- realities in a debate with, in the first hand, ally within a framework of rhetorical and ed- Jürgen Habermas and Michel Foucault, with the itorial routines. In this process, bacteriology support of Bruno Latour. and virology of communicable diseases have 2) a quantitative world with statistical descriptions required paradigmatic status in 20th century and analyses of the 21,628 (or a sub-sample of health communication… it) newspaper and magazine articles …the present work is placed in continuation 3) a concretely historicised world made up of a of critical research traditions recapitulated in continuous exchange between texts and con- the so called theory of the public sphere for- texts in their internal, dialectical exchanges. mulated by Jürgen Habermas. In addition, the genealogical work of Michel Foucault has It is a heavy load, thus, of both theoretical and em- been applied in order to elaborate on discurs- pirical stuff, altogether some 700 pages in two vol- ive dialectics consisting of conflicting power umes plus a separate appendix with technical in- relations and communicative rationality. Bru- formation, an exposé of source materials, etc. no Latour’s science in action approach has been deployed in an attempt to bridge these grand theoretical traditions. Within this frame- Communication and Contagion work it is argued that scientific consensus can- With a catchy formulation one could say that it is not be attributed solely to scientific demon- all about two interdependent tendencies in the strations. Research-based actions should be modern Western world: mediatisation and medi- regarded rather as a continuous series of trans- calisation. These tendencies are both related to in- lations, through which facts are constructed in stitutions which have attained an extraordinary a social context. In this process, a number of strong position in public life, a position having alternative interpretations of reality are sup- something to do that they have a strong hold over pressed while a limited number of opinions both the system and life worlds, and so far without gain authority through associations, i.e. com- severe losses of legitimity as compared to, for in- municating credibility from one discursive stance the political and bureaucratic institutions. field to another. From a sociological point of The one institution controls life and death, the view, discursive agenda-setting has been iden- other organises areas of knowledge and ignorance. tified as comprising three ideal typical modes Both operate with the most advanced technologies of mass communication (public co-ordination of our time and they are closely related to society’s of action, public correction of action, and pub- economic, political and administrative centres of lic crisis management). power. Both have the whole population as their ob- ject, as potential clientele or audience. It is per- The dissertation highlights themes and problems haps also in the nature of things that they are both belonging to a variety of disciplinary fields, but it expansionist. also touches upon several central problems within Medicalisation means that an increasing share the narrower field of media and journalism. It is of human and social problems and solutions are concerned with a media and journalism historio- cast in medical and therapeutical terms, which is graphy that puts the light on contents and the pro- bound to affect the ways in which they are handled ducing journalists, relatively under-researched in politically and administratively (this story is very hagiographic press history. It is made clear that convincingly told by ABL). both economic and political contexts are highly Mediatisation among other things implies that present down to every letter written. ABL covers what is perceived as problems in society increas- the whole spectre of genres and textual types in or- ingly gets defined as information problems, der to find out how they contribute to public dis- putting journalists and certain other professional courses and their shifting agendas from time to an- groups in a privileged position to deal with them as other.

103 experts with exclusive access to the wells of valid will perceive as given and significant historical re- knowledge. alities. The study tells the story of how these two phe- You will find synchronous as well as diachron- nomena have gained their significance in the last ous perspectives, united in the concept of genea- century in Denmark. ABL comes a long way in de- logy. Actions will have to be understood in their monstrating that the media institutions can best be contemporary contexts, at the same time as they understood in their dealings with other institutions produce both history and the future. Genealogy in in society. the Nietschean and Foucauldian sense has to do The basic (empirical) problematics concerns with origins, but not as precedence simply, but contagious (”communicable”) diseases and, more with creation processes taking place now. Genea- specifically, the function of expert communication logy is concerned less with the history of former in public for the production of meaning in modern times – more with the history of the present (Bero- society and how it, in co-operation with journalism nius, 1991). sets the agenda and the priorities within health care generally. As summarised by the author in a passage reminiscent of Hillesund’s analysis: “Act- Textualised Actions ing as directors of media dramas, professional A “textualised act” is a “verbalisation or reproduc- journalists knowingly or not exercise agenda set- tion of something that is communicated in a situa- ting influence by inviting news sources to react on tion as an utterance or assertion, that works each other. Actions and reactions take place in an through rhetorical means and dramatic narration to arena where pre-negotiated premises limit rational construct perceptions of objects and concepts in problem solving. In the mass media, selected ac- associations of social actors” (p. 14). Further, tors become heroes while other parties are cast as “professional communication ranging from scient- villains”. ific communication to popularisation is a concept The general thesis is that AIDS was textualised including various aspects of a total process con- and thematised as an epidemic against the back- taining demonstrating, translating and associating ground of previous contagious diseases such as tu- actions” (p. 566n). All the thousands of registered berculosis and syphilis. Using ABL’s expression units have been classified in the three mutually ex- “AIDS” inherited action aspects from other dis- clusive categories: eases. Previous textualisations and thematisations Demonstrating acts are reality representing infected later ones. and provide solutions to problems (rhetoric’s The question arises whether the author really demonstratio). Casuistics and original articles shows how this came about – and if it came about, in the specialist press and comparable genres in the first place. The presence of “pre-modern” in the public (lay) press: portraits, features, elements in today’s public medical discourse, if letters to the editor and reportage they can be identified, does not in itself prove that they are the result of some symbolic “inheritance”. Translating acts translate and give priority to It might also be the conditions for symbolic pro- demonstrating acts by news reports and cita- duction that are being reproduced over and over tions. The equivalent to what is labeled (in me- again. dia research) reproducing (”avspeglande”) The expression “negotiated (pre-acted, ‘för- genres, reports, news notices and mini-inter- handlad’) context” is a key to understanding what views all this is about. Contexts are no given entities de- Associating acts discuss what demonstrating termining action, events and other things. Structur- and translating themes should be credited as alism and causality have no place in this scheme. rational and meaningful. “Association” stands Texts, as expressions of human action, contribute both for the association of one theme with an- in the production of their contexts in a dialectical other and for the assembling of a public for a and historical process. This is a dynamic, as given cause. against a structural, concept of context (advocated also by Hillesund). Within this perspective histor- This classification of textualized acts helps dia- ical time becomes important. Texts are rendered gnose the types of public spheres that dominate in into contexts in an historical process where certain the re spective historical periods: the action coor- actors can exhibit greater force than others in the dinating, action correcting and crisis managing negotiations concerning that which the afterworld public spheres, respectively. But in this it is also

104 1893-1944 1945-1994 1981-1994 The publishing principle The representing gaze Spectacular action

Action co-ordinating Action correcting Crisis managing public sphere public sphere public sphere Journalistic publishing Journalistic surveillance, Journalistic dramaturgy observation From cultural struggle From pax antibiotica From action co-ordination to chemotherapy to AIDS to crisis therapy The dialectics of Therapeutocratisation of The strength of

combined with an-other variable – types of thema- theory, as developed in Habermas’ Öffentlichkeit, tizations (into medical topics). ABL shows, for in- but historicised differently in ABL’s version of it. stance, that, over the whole period, demonstrating It would lead too far to go into the details of the texts roughly increase their share at the cost of argument here, but an overview of the genealogical translating texts. The themes are more stable, also scheme will give a general idea of the types of across the different media types. public spheres, publics and textualised action and One transformation of a fairly general kind can expert discourses that evolve in the successive his- be described as journalistisation, and it is reflected torical situations, here rendered in a synoptic over- in the form, editing, and contents of the disparate view (above). publications and in the professional composition One easily understands that the ‘publishing of their editorial staffs. (publicistiska) principle’ has to do with (tradi- However, this historical increase in the ratio of tional) journalism – and the idea that dramaturgy demonstrating acts has not occurred in the news- is ‘spectacular’ in the basic sense of that term. It is papers, which could be expected (pending between less obvious, perhaps, that the ‘representing’ gaze the extremes 33 and 40% from 1903 to 1994). Nei- is associated with journalistic news gathering ther has there been a significant increase in the ra- (‘overvakning’ is the Danish word, literally sur- tio of demonstrating acts in the specialist papers. veillance of the environment). This is the result of So, it is only in the magazines that we can obeser- this tour de force through Danish public sphere ve a major increase, since 1963 its share of demon- history: strations increased from 36 to 70%. And ordinary 1. Public co-ordination of action, i.e. mass people, as consumers, now command a lot more communication induces or increases public space than the professionals. Doctors’ talk has adherence to authoritative allocation of values. been replaced by layman talk, with women in the In this mode, journalism is primarily a vehi- major roles. Also patient organizations are active. cle of public debate for collective action. In It is practical cures, not so much professional, sci- contrast to authoritarian government, this entific methods that dominate. The tone is intimate mode offers representative participation in and personal. You may conclude, then, that the his- political decision-making processes… torical increase in demonstrating textual action, the most significant general change, is almost to- The thesis of the publishing principle is the motor tally explained by the populist and more or less of the first part and it is correlated with public co- anti-scientific medical journalism. Broad general- ordination of action and journalistic publishing. izations across media types and genres can be a The constitutional struggle towards the end of the risky business. 19th century, the introduction of press freedoms, the growth of a political press, intermittent contro- versy and consensus formation – all of this corre- Public Sphere Transformations sponds fairly well to Habermas’ conception of the Genealogically oriented contextual analysis is a rise of the early political public sphere. means for the interpretation of those contexts Pretty soon, however, another, competing prin- which the texts inscribe themselves into, or ciple was launched. A more offensive use of state against. This analysis is married to public sphere apparatuses in the service of public information,

105 supported by interest organisations. This modified the second world war. The magic of “information” ideal of a democratic public sphere was introduced resides in a harmony of professional illusions: by the Social Democrats and the Radical Left and those of absolute neutrality and all-encompassing it also had its allies among the bourgeoisie and its reality representation. fraction of higher civil service functionaries. This In this type of public discourse, techno-logical thesis of the gradual transformation of the public assertions like “actual developments/the situation/ sphere is corroborated, among other things by an reality demand that…” serve as legitimisation and operationalisation showing variations over time (at consensus mobilising frame of reference for com- 10 year intervals) as to the dominant aspects of ac- bating actors (p. 370). Such a discursive strategy tion being textualised. is much more effective now than any reference to Habermas’ thesis of the refunctioning of the the realities of political situations and the like. The publishing principle – the educated dialogue be- media moved from public health issues to indi- tween citizens being replaced by media manipula- vidual treatment and prevention (p. 376). tion, the undermining of rational communicative 3. Public crisis management, i.e. mass com- action, etc. – does not give an adequate under- munication points out risks and relieves pres- standing of the dialectics of expert communica- sure by providing the public with outlets for tion. The technocratic control of knowledge is only hope and fear, dreams and unresolved con- the one side of the coin. The other is that scient- flicts. In this mode, journalism produces iden- ific, or technical, or other expert knowledge may tification and sensation by making private is- serve as a productive force in modernisation. This sues public, and public issues private. In times is where Michel Foucault enters the stage. Scient- of crisis, the rationality of representative gov- ific knowledge production paved the way also for a ernment is challenged, while research-based rational diagnostics and new treatments, but there arguments tend to become strongly influenced is always a price to pay, says ABL (p. 212). Fou- by spectacular events and dramatic emplot- cault’s analysis offers a ‘situationist pragmatic ment. supplement’ to Habermas’ ‘universal-pragmatic discourse ethics’ (p. 458). The third part, with its concentration on the textualisation and thematisation of AIDS, further 2. Public correction of action, i.e. mass com- explores spectacular action. ABL tells the con- munication enlightens and disciplines the in- crete and telling story of all the actors fighting for dividual and the general public. In this mode, the control of the media agenda. Dramaturgy is set journalism justifies and criticises the alloca- in motion with all available means by profession- tion of values not only in the public, but also als as well as lay people. In this way a crisis man- in private spheres of society. Performing cor- aging public practice comes into being. The con- rection of action, research-based knowledge is struction of AIDS as an HIV epidemic is the para- translated into social intervention. When inter- mount example. vention fails to meet expectations, scientific We have moved far away from communicative associations lose credibility and policy-mak- action in Habermas understanding to the mediation ing may pass through crises of legitimacy and of a strange combination of strategic and dramat- rationality. urgic action. The media are themselves strong ini- These developments leads to a revised thesis fo- tiators in the staging and production of such ac- cusing on the representing gaze,. The picture in- tion. cludes dramatic spectacles and the journalistic sur- So, public action correction has gradually veillance/ watching of individuals. Like the medi- turned into crisis management, in which the media cal gaze of the doctors, the modern (post-war) dramaturgy much relies on the confrontation of journalist typically exhibits a representative gaze, villains and heroes in a staged spectacle. Key not that of a party or partisan actor (cf. Kunelius, words here are identification and sensation. The below, on journalistic “representation”). “treatment” is effected through the attainment of The cultural struggles towards the end of last catharsis – if that classical dramaturgical phase is century have turned into a more market-driven ever reached. journ- alism, legitimised in terms of complete The dramatic curve representing media atten- comprehensiveness and objectivity, centred on the tion has no direct relation to the actual statistics of idea of the surveillance of the whole world, and the the disease. In one specific year the number of art- neutral gathering of information about it. “In- icles about HIV/AIDS in the Politiken and the B.T. formation journalism” was firmly established after outnumbered the reported HIV cases. It is not far-

106 fetched to speak of a “media epidemic”. It was a patients sent the doctors out of the media flood- media spectacle in which the general public was light. These absolute and relative measures are in- reduced to the roles of spectators, risk groups and dicative of a medical authority on the decline in tax payers (p. 459). As carriers of public commun- the public media sphere. It is easy to find examples ication the media no longer serve as watchdogs, today of scandalous hospital treatments or wrong- watching others’ wielding of power. They have doing in other areas of life by medical doctors. themselves turned into a major power, which they These stories are told over and over again by the enact by making the private public. As a result tabloids, and filtered through the media system. there is an ongoing production of hope and fear in This raises many questions. Is increased autonomy a struggle between life and death. This is a logic, on the part of the journalistic institution won at the the author concludes, that is central for a dialecti- cost of reduced authority for other institutions? cal understanding of the modern production of (see Ekecrantz, 1997, for similar examples). meaning, as illustrated in this particular area: the Contemporary contexts are much present in journalist gets her story, the doctor his appar- ABL’s reading of the 21.628 articles, or distilled atuses, the patients are given new hope, and hospi- subsamples. The textual and contextual fabrics are tal board can display political initiative. woven together. It is an often fascinating story, in which one moral panic succeeds another, and alarmism is stirred up, how different groupings Professional Struggles and organs build up and consolidate their power The actor perspective lurks very much in the positions, later maybe manoeuvred out by other shadow in the quantitative story. The actor variable actors, how immense sums of tax-payers’ money is only available from 1953, but the data opens were spent on the legitimisation of activities that several interesting issues about open vs. covered were later to be seen as counter-productive, how sources, explicit/implicit references in the texts, newspapers, politicians and bureaucrats in joint ef- sources and actors, what they with each other, the forts have chased the population from one corner journalistic handling of others’ voices, the posi- to another in what is sometimes best characterised tioning of voices and the construction of textual as a horror show based on life and death, blood and power relations and identities. These are questions shame. We learn about the exclusion or inclusion that could have been addressed by other textual not only of discourses, but of people, as when citi- analyses. Who or what is represented? And what zenship and the right to work depended on the dia- relationships are chiselled out between journalists gnosis made. It is a story about the policing of im- and other actors, and how are different audiences morality and about normalisation, of campaigns or readerships constructed? (This is a point where for or against vaccination, for or against isolation, there are direct links to both Hillesund and therapeutic nationalism, contagion, sex and cancer Kunelius) and the dangers of our time: liaisons dangereuses, The available figures reveal the rise and fall of dangerous food and life itself. We may follow the a profession in the public media sphere in the 20th media spectacles, listen to the doomsday prophets, century. A reconstruction of absolute numbers the blood scandals and the victims, prophecies and show that from the beginning of the 1970’s it is oracles, blood and human rights, sexual talkative- other actors than doctors, so far totally dominating ness, registration and disciplination. the public spaces, who have increased their But it is also a story about the struggle for the number as textual actors, sources or references in realisation of professional ideals (among nurses the texts (cf above). This has passed through cer- and journalists) and how it at least temporarily led tain stages. to increased openness and to the deconstruction of In the 1950’s and 60’s a traditional hierarchy is petrified structures. This is the dialectics of en- displayed. The doctors seem to have comfortable lightenment set in motion again and again. control over the public scene. All other actors still gather in the media shadow. In the 1970’s and 80’s we witness a sharp increase in the total number of The Media are Contemporary (health related) articles. Now two different groups We may now pose, anew, the question of the three share the stage in quantitative terms: doctors and “grand narratives” of this dissertation and how patients. But they do not seem to appear together they relate to each other and to the material at as actors in the texts. Politicians and adminis- hand. The theoretical, the statistical and the con- trators were not yet on the move. That happened in cretely historical, that is. The statistical trail, sup- the 80-90’s when these groups together with the ported by historicising theories (Habermas) pro-

107 duces another story, not congruent with the genea- Textual Criticism and the Discursive logical perspective, than the concrete descriptions Genres of News and Research of successive situations, backed up by other the- ories (Foucault). (Risto Kunelius’) study presents seven inter- To put it bluntly, is it historical, “archaeologi- related essays on news journalism and journal- cal layers”, or contemporary media, and cultural ism research. The work develops the textual contexts that set the limits for and fills out the con- analysis of news journalism at theoretical, temporary textualisations? The latter story seems methodological and empirical levels. Both to me more congruent with the genealogical ap- news journalism and journalism research are proach to both science and public, or media dis- critically reviewed and analysed. course history in their continuous transformative The relationship between journalism and exchanges with the wider cultural and political or- journalism research is often tense. In contem- ders and the networks of local discourses that con- porary Western societies, both face new chal- stitute them. In the concrete historical sections the lenges. Chapter I reviews a few recent Nordic author studies contemporary cultural spaces and books on journalism research. Two principle practices, and the institutional, social and eco- problems arise: either journalism research nomic circumstances also privileged by the genea- tends to align itself somewhat unproble- logical perspective (Moi, 1994/96). matically with professional self-definitions of In this narrative about the interplay of texts and journalism or it tends to position itself so far contexts in the successive historical scenes some- from journalism’s everyday life that relevant thing happens. One master metaphor gives way to discussions become difficult. This study sug- another. The theoretical and the statistical stories gests that a particular kind of textual analysis rely very much on “heritage” as interpretative and could be developed as a mode of research and explanatory device, a result of the horizontal read- critique that would enable research to speak ings of the material, across the historical stages. In with a voice of its own but still at a level in the vertical readings, across the respective contem- which a dialogue with journalism and the au- porary scenes, the preferred metaphor is “conta- dience would somehow be possible. gion”. ABL shoots his arrows into the heart of the con- By connecting actual and detailed textual temporary, which was also Habermas’ way of char- analysis to more broad social theoretisations, acterising Foucault’s project (Habermas, 1984/89). the work offers suggestions of how journalism A continuation of this project could have done research could stay reasonably understandable much of the relationship between the medical and and communicative with other participants in the journalistic gaze to produce new insights about journalism without abandoning its own par- media, and institutional change. These relation- ticular perspective and contribution to the cri- ships tend to be somewhat blurred by the excessive tique of journalism. The work ends by emphas- use of the contagion/infection metaphor, doing the ising the need to critically speak about the job of media and discourse analysis. texts of journalism and journalism research. Textual production in late modernity may in- clude a host of of premodern elements, but that Risto Kunelius’ dissertation shows some striking must be understood basically as driven by needs formal similarities to the work of Terje Hillesund. and fads working in the contemporary media sys- This is also a collection of essays tied together the- tem. Premodernity may be highly present in the matically;. They both focus on news journalism present, but as expressions of a late modern media and its subgenres; they deal with problems of and logic dominated by its own unique combination of also conduct analyses of textual practices, and the strategic and dramaturgic action, in turn reflecting concepts of genre and narration are central to both. contemporary power triangles, a populist media But RK also ties in “discourse”, which creates a culture, focusing the individual (body) in her as- more complicated conceptual apparatus. cribed roles as consumer, voter or tax-payer, fo- For the description of the contents I will rely cused in the present media representations of “so- heavily on the author’s own summaries and argu- ciety”. These are constructions very much in the mentative conclusions, now and then following focus also of Kunelius’ dissertation. Kunelius’ suggestion that research texts, as news

108 texts, must be exposed to textual criticism: we ventions of signification are connected to institu- must “critically speak about the texts of journalism tions (discourses) and how they cut across them and journalism research”. This is the only fruitful (genres).” Thus, genres are seen as “actualisations” way to criticise journalism, provided we do not of particular discourses, reflecting the “inner order stick too closely to journalists’ own understanding of journalistic discourse” (p. 113). The idea, that of their trade. genres are invigorated by being utilised within in- But with whom to talk about “the social impli- stitutional discourses is in tune with a number of cations of journalistic texts” (which are what RK’s research directives, presented by RK: textual analysis drives at)? And where to do it? The idea that criticism should be perceived as rel- i) Study genres in their discursive context (for in- evant and understandable to journalists is problem- stance, journalistic genres rely on discourses of atic. “Journalists” do not comprise a very homo- other institutions…); genous group, of course, and most of them are not ii) Study genres cutting across discourses (for in- in full control of their own textual production, not stance the interview genre…); to mention the social implications of news journal- ism. Although a (semi-)profession most journalists iii)Study the evolutionary perspective (for in- do not regularly follow research within their own stance, the changing connections between lit- field – perhaps most of them do not even know that erature and journalism… it exists. The “general public”, including also the iv) Study the generic synchronisation of discourses broader research community, is probably the only (e.g., the adaptation of source organisations to possible social basis for intellectual exchanges on the generic demands and restrictions of news journalism. – in whatever fora. journalism).

The point is that we can identify, in this way, dif- Genres of Discourse ferent narrative voices, which implies both the In order to arrive at a form of textual analysis, representation of oneself as well as a mode of ad- Kunelius embarks on a conceptual tour ending up dress. “Narration in journalistic texts is analysed with the two concepts of discourse and genre. Dis- with two dimensions, according to the transpar- course refers to “the institutional totalities of sig- ency and the independence of the narrative voice. nifying practices and genre to particular conven- With these dimensions a narrative ‘force-field’ is tions of signifying appearing in and across these created to illuminate the different kinds of reader institutions”, and “discourse would be used to refer roles various journalistic genres suggest”. to more or less institutionally based uses of lan- The first dimension is the level of visibility of guage and that genre would be of best use in denot- the narrative (journalistic) voice, the one extreme ing the conventions of signification that exist ‘in- being total invisibility, or transparency. The voice side’ these discourses”. Later, RK draws on narrat- is so anonymous that it is not even noticed and the ive theory to analyse the “inner dynamics” of jour- text is like a transparent window (a “window to the nalistic discourse (p. 125). A model is constructed world”). The world presents itself, so to speak, and that is intended to take care of “some of the ge- what is shown exists independently of the descrip- neric and discursive conventions…” Since generic tion of it. At the other extreme narration is totally conventions are rooted in power all this makes the identifiable. It shows upon a person telling us analysis a potent means of critical text analysis, something. These extremes never materialise. For RK reasons: “The purpose is to show how the con-

NARRATIVE DEPENDENCY (relation to represented reality) Independence Dependence Transparency (1) ‘Spectator’ (4) ‘Listener’ NARRATIVE VISIBILITY (relation to Identifiability (2) ‘Listener’ (3) ‘Spectator’ reader/audience)

109 instance when quoting, it is obvious someone does time goes by the political speech gets subordinated the quoting. to the news and the limitations and formal criteria The other dimension has to do with dependence of that genre. The concept of representation, can vs. independence visavi the object – sources or ac- help us realise how politics and journalism articu- tors. Total independence is achieved in fiction lit- late with one another and how their history at least erature when the omniscient author moves freely partially becomes one. above the characters and also “knows” their In the early days of political reporting the roles thoughts. There is no direct equivalent to this in as politician and journalist/editor overlapped con- journalism, the author says (but this element of siderably. The editor had a clear opinion-making omniscience in the journalistic gaze, as in routine objective. With commercialisation a new genre interpretations of motives or future consequences, hierarchy saw the light of the day. The “reporting should not be underrated, cf. Mander, 1987). Total of facts” turned into the central newspaper activity. dependence is at hand when the journalist just re- In this process the reporter was born. Stenography peats the utterances of the sources. was an important element in early professionalism Combining these two dimensions allows for and this was still a time when the politicians were control of the two aspects of journalistic repre- expected to proofread the manuscripts. “Repre- sentation (RK does discuss other aspects but less sentation” did not imply that the politician’s words us stick to these). The dependence dimension re- were authentically re-presented, it meant that the flects the journalist’s relation to the represented re- two, journalist and politician worked for a com- ality and visibility (transparency vs. identifiabil- mon cause, both representing a section of the soci- ity) reveals the relationship to the reader or the au- ety. Professionalism soon became a problem for dience. All this creates a narrative ‘force field’. politicians, when they could no longer trust the re- The four pure cases, ideal types, reflect different porters. And the public expected a truthful picture types of journalistic voices and how they situate of what went on in politics. the reader differently – the audience positions be- In this process a new triangular constellation ing constructed in the text. had been created: the politician in control of in- These dimensions are treated as scales, so the formation and in need of publicity, the journalist journalistic genres can place themselves at any controlling publicity and needing information, and point in the ‘force field’: “Following the recogni- the audience interested in politics. (cf. the Eide/ tion of these dimensions, important and interesting Hernes triangles, above) claims can be made about journalism. First, the In Keywords (pp 266-269) Raymond Williams modes of narration favoured by current commer- included the concept of ‘representation’, highlight- cial journalism emphasise the roles of ‘spectator- ing the ambivalence or double meaning of the ship’, either by concentrating on the generally im- term, to present something and to stand for some- portant facts or by allowing the spectators to de- thing Originally it meant to present oneself physic- rive pleasures from the curiosities and particular- ally (cf. Habermas’ feudal public sphere). ities of life. Also, with the choice of the narrative First, then, we have to do with “representation” voice, journalism signifies events, issues and ac- in the sense that signs stand for a meaning/concept tors by situating them within the order of its own (the semiotic meaning of the word). Second, the discourse.” reference is to that fiction which we call “demo- cratic representation” – the idea of the bourgeois political public sphere. Social and Aesthetic Representation The professional conception of representation This model is applied in an interesting way to an in journalistic news is a complex notion combining historical material with the aim of connecting to the two aspects. In the first place journalism “broader social theoretisations”. claims that it re-presents the world, it “reports” The subtitle of chapter four, “Journalism and/as what politicians actually say, for instance. In the representation”, catches a little of the double second place it claims to represent in the fictional meaning of the term “representation”, of which the sense – it represents us, the readers etc., out there author makes a lot. In this chapter the confronta- in the real world. As members of the audience we tion and exchange between two discourses, politics are represented in our different capacities as con- and journalism, is tracked across time. The devel- sumer, voter, taxpayer, etc. – it is these ascribed oping symbiosis is continuously being “negoti- roles that are being represented (cf. Lund’s ana- ated”, which in this case goes on between two gen- lysis, above). res: the political speech and the news report. As

110 In aesthetic theory there is the parallel distinc- tion. The news story about the speech is divided in tion between (the early idea of) symbolising and two, which can be read separately. One is in the realistic representation. On the one hand, thoughts front page, the other inside, running story from the and ideas can be symbolised, expressed in some beginning. The first of these reflects the increasing form, and, on the other the world can be repres- space for journalistic and editorial judgement: “It ented, realistically or naturalistically. In political has become possible for the news’ ‘own’ voice to journalism one used to express ideas (as a joint pick certain parts of the speech, reorganise them, activity between journalists and politicians), summarise other parts of the speech and even whereas one now strives to “reproduce” the world contextualise them to issues outside the speech it- of politics. Politics thus turns into a topic among self” (p. 180). Increasingly the presidential spee- many others. ches have become objects to be reported, “a ‘story’ Today the press represents the politicians and to be ‘covered’ instead of an actor to be heard”. their utterances, but not for their supporters in par- The public is hereby transformed from ‘listeners’ ticular, but for the mass audience. The news pages to ‘spectators’, says RK. In 1983-92 these tenden- takes on the opinion-making role of the editorial cies, the professional inclination to interpret and pages (in their instrumental actualisations, cf. contextualise the president’s words (including above). This depolitisation processes started in what he did not say), gets stronger: The story is Finland in the 1930’s. This general transformation now dominated by the news’ “own” voice. It is is illuminated by a historical material, the radio within this journalistic discourse that the president speeches of the President at New Year’s Eve, and is given the opportunity to sound his bytes, but the ways it has been represented in the press in the other actors are let in to comment chosen portions last 40 years. RK applies his narrative model, of the speech. Thus an “interaction” between the which makes a distinction between the news sto- discursive actors is constructed and the textual au- ry’s “own” voice and that of the represented, or re- dience is put in a position as onlookers to this in- ported speech. teraction. It is a mediation of discursive action, as In the analysis of the presidential speeches, RK in a talk show on paper. attempts to show how the historical changes can be In 1994 it so happened that President Koivisto understood in terms of this “narrative” model, decided not to give a New Years’ speech, but in- focusing on the struggle over representation (who sisted that it should be given by the prime minister. shall represent whom or what?). The following The reason given was that if the speech were to be four cases are produced, referring to the figure journalistically processed, like any other everyday above (p. 175): subject, it might as well be given by an “everyday politician”. The prime minister, however, did not The representational function dare to use the classical opening phrase “My fel- of the ‘own’ voice of the news story low citizens…”. Instead he chose: “Dear listen- ers…” (Political) representation Re-presenting the RK concludes that the media no longer see it as of the audience by representative voices their task to provide a forum for politics. Instead, representing reality of the political world their objective is to give a critical picture of politi- Explicit political Re-presenting curiosities cal realities for an audience which they claim to representation (unrepresentative) details represent. The news media will not let politicians of the audience from the world of politics speak directly to the people, since they, the media, define themselves as the only true and legitimate representative of the whole people. In the early 1950’s the speeches were reported as they were, with a minimum of editorial interven- tion. In the period 1962-71 the relative space for Power, the Popular, and Common Sense professional journalistic judgement has increased Chapter five reports a large study of “the narrative strongly: “the leading paragraph is gradually evolution of environmental coverage” and “the no- worked into an independent part of the story in tion of common sense offers a possibility of using which all the (journalistically judged) important the narrative perspective to journalism to discuss parts of the address are covered ... it begins to the role news journalism plays in defining, chang- change the orientation of the textual audience to- ing and reproducing certain conceptions of the wards a more ‘spectator’ -oriented viewpoint” (p. world and our relation to it as readers of the news” 178). The 1972-81 period introduces an innova- (a review of philosophical schools of common

111 sense is also offered – from Hume to Gramsci and ticular issue or event, the former referring to the Geertz). Some 1.600 news stories from the 1950’s general features of the communication belonging to the 90’s are analysed as to “dominant narrative to particular genre”. “(T)he genre does not encour- techniques”. Further a limited number of articles age the reader to connect his/her own experiences are exposed to close reading. An overall conclu- to the issues covered, it offers a highly limited per- sion is that the news play an evermore important spective in time, it defines connections of rele- role in defining common sense – what is taken for vance rather tightly, presumes the readers to be in granted in discussions. This connects to the results need of an (invisible) guide in matters of social of the historical study (chapter IV). It shows upon importance and emphasises the distance between “the emergence of the professional form of news the issues of the hard news and the reader”. The journalism” and how it came to coincide “with the hard news watch the world from a general per- broadening role of official (and private) bureau- spective, and the genre “appears as a paradigmatic cracies in Finnish society. The history of news example of a genre of alienation, a practice that journalism in this respect is the history of a symbi- disconnects the themes of public discussion from otic relationship to these official systems of know- their everyday relevance to the people”. “Critically ledge”. speaking, one might suggest that the apparent We are reminded that news journalism is woven ‘neutral’, ‘detached’, and ‘factual’ raw material of of three (social) entities: the “discourses of institu- journalism treats its audience as immature child- tions performing in the news”, the “voice of the ren…Thus, extremely taken, the hard news pre- news itself”, and “the common sense of the read- tends that the ‘public’ is something happening in- ers” (p. 209). The relations between these are what side the news, whereas the real, genuine ‘public’ is has changed historically and this is also the history a quality of reading, a quality of relationship be- between “hegemony and common sense” in a con- tween the text and its reader.” crete society. The study show how the more or less In the final chapter the author presents a com- dependent, more or less transparent/identifiable parison between “hard” and (not “soft”, but) voice of journalism has move through different “popular” news. In both cases contrastive inter- generic positions or “moves” historically. “The pretations are offered, complicating, for instance, overall development of the modes of news narra- the thesis of resistant readings in the case of popu- tion points thus clearly towards a mode of report- lar news: ing in which the formal distinction between the Textually, it is quite clear that the popular news news’ own voice (articulating common sense) is are much more undisciplined, deal with more sharpened. At the same time, however, the inter- unstable categories, are more sensitive (and play between these two elements becomes a more ambiguous) in their use of vocabulary, orient intense and complicated one.” (p. 227) their readers differently to time and use a The close reading reveals an emerging “altern- richer variety of narrative techniques (imply- ative and ironic reading potential”. This is brought ing for instance, more ‘listeners’ than the hard about by the dominant form of addressing what is news). Again, one can offer two competing in- journalistically apprehended and predefined as the terpretations for the success of this sort of common sense of the readers. (”…the assumption journalism. You can either see this as evidence that common sense is articulated, actualised and that people really are -deep down – irrespons- produced in communicative situations”, p. 212). ible children, draw light pleasures and uncon- “The authentication/ ironization mode of news nar- structive mockery if given the opportunity; or, ration can be seen as an answer to the many pres- you can look at the success of the popular as sures thrown upon news journalism. In a way this an attempt by people to choose the forms of ambiguous mode is an attempt to mediate between journalism that allow at least some sort of ac- the powerful sources and the popular disbelief, be- tive involvement, forms of journalism that re- tween the literary official meanings and the contra- spect – if nothing else at least people’s ability dictory potentials”. (p. 242) to play with meanings. Chapters VI and VII probe into the genres of “hard” and “popular” news respectively, first by studying hard news as a “social contract” in which Concluding Remarks: a generic reader position is constructed. A distinc- tion is made between “the generic reading position A Social Logic of Mediated Texts? and the ‘preferred reading’; the latter denoting In spite of my sometimes critical exchange with “the reading position of a text in relation to a par- the three authors I do think that each of them has

112 made advances in the direction of what might be temporary alliances, represents an ambitious at- called a study of the social logic of media texts – a tempt to situate public discourse production in study that finds its theoretical inspiration and concrete historical situations. As with Hillesund methodological fantasies as much in textual as in his intent is to connect dramaturgy as an aesthetic social analyses. This has been achieved, of course, category to political action, and that in itself is a by the outspoken ambition that they all share to reflection of a deep-going transformation of the transcend simplistic or reductionist text-context whole political field in the late 20th century. dualisms. The discursive constitution of publics or Kunelius’ analysis of the emerging interde- audiences discussed in one way or another by all pendencies between forms and meanings of repre- three is a good example. sentation, symbolic, semiotic, political etc. is an- With reference to the introductory remarks other way of coming to grips with this same real- about the shared orientations of these authors we ity. There are other ambiguities in this situation, can now complete the picture. In all three disserta- not least in the concept of the ‘public’. The public tions texts are focused – both theoretically and em- is represented in the media, either as a form of ad- pirically. This can mean different things, of course, dress or in the form of a select, visible portion of but in these cases the texts are important because it, as in talk shows, mass pictures, etc. This repres- they are action elements. Journalistic and other entation is at the same time made public, commu- texts (not least as they interact) are being prob- nicated to the audience at large (which the news lematized in a number of ways. As micro events media in a sense always also represents through they are immersed in intricate institutional and their “representative gaze”). Politicians represent other power relations, which imbue them with the people, but their words are represented to the meaning and constitute their sine qua non in the people in the media. There is a complex social first place. logic involved here. Together, the three authors There are all kinds of problems (and solutions), have provided us with a host of theoretical and em- however, related to “action” and “actors” in news pirical problems, enough to keep many of us busy and in media generally. The most general one for some time. would be what kind(s) of media action and interac- We are also led beyond stiff-legged ‘text & tion there are and how these interfere with or trans- context’ conceptualisations (with their inherent form other action systems in society. Journalism is reductionisms) into a dynamic contextualism, what it does (not what it says it does) and what it which would be another common trait (this is not does it does with the social, political and other to say that all these authors follow this trail all the worlds outside it. Excluding that also means ex- time, as we have seen). Related to this is another cluding journalism from public intellectual ex- ‘beyond’: representation vs. construction is not an changes. Journalism is textual action – action that issue here, because the authors realise that there is means something, and wants something. It’s about no representation without a constructive input, and performance and performativity on a grand scale, a no construction without anything being repre- collective undertaking. sented (cf. Hall, 1997). What the news media do is A further analysis presupposes a sorting out of to construct representations, and represent con- micro and macro levels of both textual and social structions, in a never-ending chain of articulations, action. Hillesund concentrated much of his efforts upsetting all kinds of correspondence theories. on speech act theory to understand how the genres Their orientations are cross-disciplinary, but it of news set in motion processes in society. How- is not passive bricolage, but projects that at least in ever, these micro acts, as classified, cannot really some cases should stir up dust in less worldly de- define the operations of the journalistic institution partments, the traditional sites of pondering over or the collective editorial production of a large- texts (or, for that matter, figures) and over texts scale output. For one thing, the category of about texts. There are all kinds of problems, of constatives does not discriminate between the vari- course, with this ambition to incorporate elements ous types of discursive action implied in the com- from both textual analysis and social theory, but munication of news. Tabloid aesthetics seems to what else would one expect, in view of the heavy me a more interesting path to an understanding of historical institutionalisation of that distinction? It the relationships between the system of news texts is no coincidence, of course, that the authors find and the broader political action systems in which inspiration among theorists with a reputation for they interfere. Lund’s model for the study of journ- breadth of intellectual scope. alism and other ideological apparatuses in their in- In all three dissertations authors such as Mi- ter-discursive and inter-institutional struggles and chail Bakhtin, Michel Foucault, Jürgen Habermas,

113 Anthony Giddens, and Pierre Bourdieu figure on or also as a social and cultural criticism. Projects between the lines. The fact that these authors, for with such a cross-disciplinary and critical intent instance, to a variable degree have been à la mode would certainly add to our understanding of in communication research (although not one of present social, cultural and political transforma- them has spent much energy on the forms of com- tions, processes and issues that seem to be increas- munication of late modernity), testifies to the at- ingly media related – like, for instance, post-com- tractiveness and potentials of their theories munism and globalisation, urban public spheres, within new areas. We will perhaps witness further cultural identities of new social classes, nationality cross-breeding with a more epistemologically and nationalism… The presence of the media and frivolous science of journalism, media and com- their reshaping of communication relations are of- munication. Such intellectual cross-breeding ten part of the problem, since they are now situated might also contribute to a media criticism serving in the social centre of phenomena as these – but in- visible to themselves and to many disciplines.

Note Habermas, Jürgen (1984/89) “Med pilen rakt in i samtidens hjärta – Till Foucaults föreläsning över 1. The following section draws on a plenary interven- Kants Vad är upplysning?”, Brutus Östling (ed.) Vad tion at the 13th Nordic Conference on Mass Commu- är upplysning?, Stockholm/Stehag: Symposion nication Research, Jyväskylä, Aug. 1997, the full Bokförlag. version of which will be published in the conference Hall, Stuart (1997) “The work of representation”, Hall, S. proceedings (Nordicom Review 1998). (ed.) Representation: Cultural Representations and Signifying Practices, London: Sage, pp 13-74. Hartley, John (1996) Popular Reality: Journalism, Mo- References dernity, Popular Culture, London: Arnold. Johannisson, Karin (1990) Medicinens öga: Sjukdom, Bakhtin, Michail (1986) Speech Genres & Other Late Es- medicin och samhälle – historiska erfarenheter, says, Austin: University of Texas Press. Stockholm: Norstedts. Beronius, Mats (1991) Genealogi och sociologi: Nietzsche, Kepplinger, Hans-Mathias et al. (1991) “Instrumental Ac- Foucault och den sociala analysen, Stockholm/Ste- tualization: A Theory of Mediated Conflicts”, Euro- hag: Symposion Bokförlag. pean Journal of Communication, vol. 6:263-90. Bourdieu, Pierre (1991) Language & Symbolic Power, Kepplinger, Hans-Mathias & Renate Köcher (1990) “Pro- Cambridge: Polity Press. fessionalism in the Media World?”, European Jour- Bourdieu, Pierre & Loïc J. D. Wacquant (1992) An Invita- nal of Communication, vol. 5: 285-311. tion to Reflexive Sociology, Cambridge: Polity Press. Mander, Mary S. (1987) “Narrative Dimensions of the Downing, John (1996) Internationalizing Media Theory: News: Omniscience, Prophecy, and Morality”, Com- Transition, Power, Culture, London: Sage. munication, vol. 10: 51-70. Eide, Martin & Gudmund Hernes (1987) Død og pine. Om Mattelart, Armand (1996) The Invention of Communica- messemedia og helsepolitikk. Fagbevegelsens senter tion, Minneapolis: University of Minnesota Press. for forskning, utredning g dokumentasjon (FAFO). Moi, Toril (1994/96) Simone de Beauvoir: Hur man skapar Ekecrantz, Jan (1997) “Journalism’s ‘Discursive Events’ en kvinnlig intellektuell, Stockholm/Stehag: Sympo- and Sociopolitical Change in Sweden 1925-87”, Me- sion Bokförlag. dia, Culture & Society, vol. 19:393-412. Pietilä, Veikko (1992) “Beyond the News Story: News as Ekström, Mats (1996) “The Validity of TV Journalism – Discursive Composition”, European Journal of Theoretical Starting Points for Journalism Re- Communication, vol. 7:37-67. search”, The Nordicom Review, No 1:129-52. Thompson, John B (1990) Ideology and Modern Culture: Goodwin, Charles & Alessandro Duranti (1992) “Rethink- Critical Social Theory in the Era of Mass Communi- ing Context: An Introduction”, A. Duranti & C. cation, Cambridge: Polity Press. Goodwin (eds.) Rethinking Context: Language as an Thompson, John B. (1993) “The Theory of the Public Interactive Phenomenon, Cambridge: Cambridge Sphere”, Theory, Culture & Society, vol. 10:173-89 University Press, pp. 1-42. Todorov, Tzvetan (1984), Mikhail Bakhtin – The Dialog- Habermas, Jürgen (1981/84) The Theory of Communica- ical Principle, Manchester: Manchester University tive Action, vol. 1: Reason and the Rationalization of Press. Society, Boston: Beacon Press.

114 Ny litteratur

Hillevi Ganetz: begrænses disse specifikke kontekster til tekster- Hennes röster. Rocktexter av Turid nes egne eksplicitte referencer, men dog med den Lundqvist, Eva Dahlgren och Kajsa væsentlige tilføjelse at HG har støttet sig til en række teoretiske perspektiver – for at bestemme Grytt hvilke kontekster som kunne være relevante. Også Symposion, Stockholm/Stehag 1997 (Doktors- disse teorier er altså i en vis forstand kontekster, avhandling) eller i det mindste kontekst-konstituerende. Næste hovedafsnit handler om de teoretiske ud- Hillevi Ganetz har skrevet en stor, grundig doktor- gangspunkter. Der er her tale om korte, komprime- afhandling om kvindelige rockartister. Hendes rede, ofte næsten stiksordsagtige gennemgange af hensigt har været at ”undersöka vad som händer då fire teoridannelser: (i) med udgangspunkt i Cul- kvinnor som ’de Andra’ uttrycker sig inom den tural Studies-traditionen og med eksplicit refe- populära estetiska diskursen som kallas rock” (11). rence til Birmingham-skolen diskuteres forskellige Dette har hun gjort ved, som hun skriver i definitioner af kulturbegrebet og der opteres for en indledningen til det allerførste kapitel, at analysere definition hvorefter kultur forstås som social prak- tre kvindelige rockartisters tekster, ved at stille sis, som kommunikation ved hjælp af symbolske spørgsmål om hvad disse kvinder skriver om og udtryk. (ii) Rockteksterne placeres historisk i hvorfor deres tekster har fået dette bestemte moderniteten, og der refereres til forskellige mo- indhold. For at svare på hvad-spørgsmålet har hun dernitetsteoretikere – Max Weber om ”Entzaube- dels analyseret teksternes formstrukturer, dels tol- rung”, Thomas Ziehe om ”kulturel frisættelse”, ket dem, dvs rekonstrueret den verden de åbner. Anthony Giddens om den øgede ”refleksivitet”. En For at svare på hvorfor-spørgsmålet har hun gået central problematik i afhandlingen vil være, frem- til teksternes kontekster, først og fremmest deres hæves det, hvordan moderniteten, forstået som kulturelle kontekster. socialt, kulturelt og psykisk fænomenen, kommer I det følgende skal jeg kommentere dette ar- til udtryk i populære tekster skrevet af kvinder. bejde nærmere. Jeg starter med en temmelig detal- (iii) Og når det gælder forståelsen af moder- jeret præsentation af indholdet i afhandlingens to nitetens psykiske udtryk, vender HG sig til psykoa- første kapitler for det er her selve arbejdets grund- nalysen, ikke den ortodokse freudske variant som lag lægges. historisk er forankret i en tidligere fase af moder- niteten, men primært til teoretikere som Chodorow og Kristeva. (iv) HG’s arbejde har endelig også et Oversigt feministisk perspektiv hvilket bl.a. kommer til Kapitel 1 handler om metode og teori. Først disku- udtryk i valget af emne og i anvendelsen af teorier teres udvalget af materiale. HG’s udgangspunkt fra det som løseligt kaldes feministisk teori. var at der skulle fokuseres på tekster af svenske I de resterende dele af kapitel 1 diskuteres kvindelige rockartister ”som avsatt djupa spår i rocktekster generelt som populærkultur, derefter svensk rockhistoria” (12f). Hun beskriver hvordan fokuseres der på tekstbegrebet, på rock og på rock- en række kriterier blev sat op, og hvordan disse tekster. Og derefter kommer så en række forsk- kriterier førte til at det blev netop kunstnerne Turid ningsoversigter: forskning om rock, forskning om Lundqvist, Eva Dahlgren og Kajsa Grytt som blev kvinder i rocktekster og kvinders rocktekster, nor- valgt ud. disk og svensk forskning om rocktekster og forsk- I næste hovedafsnit diskuteres tolkningsstrate- ning i rockteksternes indhold. gier. HG’s udgangspunkt er Paul Riceours herme- I Kapitel 2 kommer vi lidt tættere på afhand- neutik og hans diskussion af forholdet mellem at lingens materiale, her drejer det sig nemlig om ”forklare” og at ”forstå”. At forklare bestemmes rockteksters kontekst og hovedspørgsmålene er (i) som at frilægge strukturer i teksterne, mens at for- under hvilke æstetiske, sociale og psykiske vilkår stå eller tolke dem er at følge den tankeretning skrives sådanne tekster, (ii) hvordan ændrer disse som åbnes gennem teksten. Men, understreges det, vilkår sig over tid, (iii) i hvilke sammenhænge ska- for at åbne teksternes verden må de læses i deres bes rockteksterne, og (iv) hvad er kvinders plads i specifikke sammenhæng, op imod forskellige om- rocken? Kapitlet indledes med en oversigt over vil- givende kontekster. I afhandlingens sammenhæng kårene for kvinders æstetiske skaben – oversigten

115 er historisk anlagt men inddrager også teoretiske jeg-positionerne i teksterne ganske forskellig- synspunkter af forskellig art. Derefter følger en artede, her tales med en mangfoldighed af stem- kritisk læsning af svensk rockhistorieskrivning, mer. Det er altså ikke muligt at udlæse en afgræn- hvor det påvises at kvinder stort set har været fra- set kvindelighed i teksterne, ”utan där konstrueras værende i de historiske fremstillinger. Dette leder en väv av flera kvinnligheter” (283). Og dette sig- over til en kort skildring af kvinder i rockhistorien. nalerer for HG at det også i al almindelighed er Og kapitlet munder ud i en diskussion af de for- umuligt at afgrænse en kvindelighed som er hindringer som møder kvinder i musikken/rocken, dækkende for alle kvinder i den vestlige kultur. og af hvorfor kvinder trods alt drages til rock som æstetisk udtryksmulighed. På dette tidspunkt er vi kommet til side 91 i En første vurdering afhandlingen. Og her begynder så den egentlige Jeg har givet denne relativt udførlige præsentation analyse: tre kapitler om henholdsvis Turid Lund- af afhandlingen for at demonstrere dens bredde. qvist, Eva Dahlgren og Kajsa Grytt. Jeg skal ikke Der er, som det fremgår, tale om en meget omfat- her gå dybere ind i disse kapitler, men eftersom de tende, meget stofrig afhandling, præget af grundigt alle tre er organiseret på næsten samme måde, så arbejde og stor omhu for detaljen. Afhandlingen er lad mig blot skitsere den underliggende struktur: overskueligt organiseret og de enkelte afsnit er Der startes med en biografisk skiste. Derefter gennemarbejdede. De teoretiske oversigter i star- følger en oversigt over den pågældende kunstners ten og ekskurserne inde i de analytiske afsnit produktion – det er her pladeudgivelserne som er vidner for det første om omfattende læsning i både udgangspunktet, oversigten former sig som en ældre og nyere teorier, for det andet om grundig slags tematisk indholdsfortegnelse over de enkelte tilegnelse af de mange forskelligartede teorier. Der plader. Så følger sædvanligvis en skitsering af går gennem hele fremstillingen en løbende dis- nogle kontekster – for Turids vedkommende er det kussion hvor teoridannelser sættes i spil mod hin- f.eks. en skitsering af forholdet mellem folkemu- anden. Fremstillingen er ræssonerende, men dog sik og rock i slutningen af 1960’erne, den svenske således at præsentationen af de teoretiske problem- musikbevægelse, singer-songwriter-traditionen. stillinger først og fremmest er pædagogisk forenk- Herefter følger nærlæsninger af udvalgte tek- lende, snarere end selvstændigt argumenterende. ster, hvor selve valget af tekster er bestemt af hen- Også de historiske ekskurser hvor primærteksterne synet til genkommende tematikker. Nærlæsninger- sættes ind i en svensk musikhistorisk sammenhæng ne er bygget op sådan at der sædvanligvis startes virker solide – men det er jeg nok ikke den rette til med et kort omtale af det musikalske forløb. Der- at vurdere. efter følger gennemgangen af teksten – ofte sådan Altså, et solidt, grundigt akademisk arbejde. Og at der først kommer et afsnit om metriske og reto- også et fortjenstfuldt arbejde, et arbejde som riske forhold, og derefter starter så den egentlige veloplagt og energisk tager fat på et område som teksttolkning. Teksttolkningen tager udgangspunkt hidtil har været ganske stedmoderligt behandlet i i teksten og inddrager så stof fra de forskellige akademiske sammenhænge – ikke kun i Sverige. kontekster som teksterne selv peger mod, eller som For ganske vist er populærkulturelle fænomener synes relevante med udgangspunkt i de teoretiske efterhånden akcepteret som legitime studieobjek- perspektiver som er lagt op som ramme om af- ter, men både når det gælder populærmusik i handlingen – f.eks. sættes Turids sang Ödegårdar i almindelighed og kvindelig populærmusik i forbindelse med den tidlige miljøbevægelse i særdeleshed er der stadigvæk meget store, hvide 1970’erne, og miljøbevægelsen karakteriseres så områder på det akademiske landkort. HG’s af- yderligere med udgangspunkt i bl.a. Giddens mo- handling er et velkomment bidrag til udforskning- dernitetsteori. en af et af disse områder. Og når jeg i det følgende Efter de tre store afsnit med tekstanalyser føl- kommer med en række kritiske kommentarer til ger et relativt kort kapitel hvor analysens resultater forskellige aspekter af HG’s arbejde, så er det resumeres. Og hvor der konkluderes at analyserne vigtigt at erindre at udgangspunktet altså er en ge- peger mod mangfoldighed snarere end mod nerel positiv vurdering af afhandlingen, af dens ensartethed: Det er ikke muligt at udpege en emne og af dens overordnede projekt. specifikt kvindelig tekstualitet i disse tekster, sna- rere er det tekstlig polyfoni som må blive stikor- det. Og også kulturel polyfoni – for teksterne bear- Rock goes Academia bejder elementer fra et heterogent kulturelt Den første kritiske kommentar har netop at gøre referencebibliotek. På tilsvarende måde er også med afhandlingens forhold til den universitære

116 institution. For det umiddelbare indtryk man får er lan kvalitativa och kvantitativa metoder över- at afhandlingen kæmper med et ikke-formuleret huvudtaget ... (284). legitimationsproblem, og at den bestræber sig gan- ske voldsomt på at løse dette problem ved at være For en udefrakommende læser virker dette tekst- ”korrekt”, næsten hyperkorrekt, akademisk kor- stykke som et led i en dialog. Der er ganske vist rekt. Dette træder frem både i stoffets organisering ikke noget ”du” i denne tekst, men man mærker at og i den fremstillingsmæssige detalje. der tales – tålmodigt, pædagogisk – til et institu- Tænk på afhandlingens struktur: indledende tionelt subjekt som har behov for overtalelse. præsentation af problemstilling, afgrænsning af Der er mange andre former for tålmodige forbe- materialet, bestemmelse af de teoretiske rammer, hold og for akademisk (og til dels også politisk) oversigt over tidligere forskning på feltet, proble- korrekthed henigennem afhandlingen: Det betones matisering – og så tre kapitler med analyser. Plus f.eks. at ”malestream”-rock skal ses som ”en dis- en konklusion. Afhandlingen er, set udefra, helt kursiv konstruktion av manlighet och inte som en forrygende traditionalistisk i sin opbygning. Aka- automatisk följd av det biologiska könet” (39); et demisk grundighed og overholdelse af det akade- andet sted hedder det at litteraturanalytisk termi- miske samfunds normer er der naturligvis ikke nologi kan anvendes ved analyser af rock-tekster noget galt i, ja det er vel nærmest en dyd når det ”inte för at visa att också rocktexter kan nå upp til drejer sig om en doktorafhandling, men i dette bokpoesiens norm, att de är lika ’bra’ som lyrik, tilfælde er det som om der snarere tale om demon- utan för att terminologien helt enkelt utgör et strativ dydighed, som om afhandlingen forsøger at ’språk’ att tala om texternas formella element (43) overopfylde alle traditionens krav – med det resul- – og der er mange andre steder af samme type, ste- tat at fremstillingen bliver helt unødigt omstæn- der hvor teksten emfatisk understreger enkle, helt delig. Bare for at nævne et enkelt eksempel: Skulle indlysende pointer, og hvor man fornemmer at der det virkeligt være nødvendigt at bruge 10 sider i argumenteres – tålmodigt, pædagogisk – i forhold kapitel 1 på en abstrakt og syntetiserende præsen- til ikke-ekspliciterede institutioner og forsknings- tation af de fire ganske komplicerede og hetero- politiske grupperinger. gene teoriområder som HG agter at bruge i sit se- nere analytiske arbejde? Hun er vist egentlig selv i tvivl. I opsummeringen på side 30 skriver hun i Den fraværende musik hvert fald, at ”redogörelserna är inte heltäckande Et vigtigt moment i denne forbindelse er afhand- och gör inte hel rättvisa åt dessa teoriers og lingens behandling af musikalske problemstillin- perspektivs komplexitet”. Og tilføjer så at hun vil ger. ”En detaljerad analys av en rocktext kräver att ”ständigt återvända till dem i textanalyserna vilket hänsyn tas till vad musiken tillför ...”, skriver HG kommer att ge en mer mångfasetterad och proble- indledningsvis (18). Første indvending er naturlig- matiserad bild av dem”. Men hvorfor så tynge vis selve forestillingen om ”vad musikken tilför”: I fremstillingen med den slags indledende, util- betragtning af at hensigten med afhandlingen er at strækkelige redegørelser? Man spørger sig selv om undersøge hvad der sker når kvinder udtrykker sig det er selve genren svensk doktorafhandling som i rock-idiomet – så virker det temmeligt påfalden- dikterer fremstillingen. Eller om det måske drejer de at HG bevidst vælger at fokusere på teksterne sig om at legitimere behandlingen af det populær- og betragte musikken som noget sekundært. I for- kulturelle emne ved simpelthen at overopfylde de hold til afhandlingens problemstilling burde traditionelle, akademiske krav? spørgsmålet naturligvis vendes om: Hvad er det Den akademiske korrekthed træder også frem teksten tilfører musikken? Eller: hvordan spiller på mikroplanet. Bl.a. i form af retoriske formule- teksten sammen med musikken? De tre kvindelige ringer præget af hvad man kunne kalde tålmodige kunstnere som afhandlingen drejer sig om, er jo forbehold. Som eksempel kan nævnes et afsnit fra ikke lyrikere hvis tekster tilfældigvis er blevet sat i konklusionen, hvor HG, efter at have understreget musik, de er tværtimod kvinder som selv har valgt nødvendigheden af at støtte sig på teksttolkninger i at udtrykke sig gennem rock-musik. et projekt som dette, skriver: Det næste problem er det HG omtaler som sine ”rudimentära musikanalyser”. Hun skriver at hun Jag vill dock understryka att min avsikt med har ”försökt placera in musikanalyserna på en rela- att framhäva de kvalitativa metodernas förde- tivt avancerad lyssnares nivå, en lyssnare dock lar i medie- og populärkulturforskningen inte utan musikvetenskapliga eksamina” (18). Igen et är att ytterligare underblåsa kontroversen mel- undskyldende, forklarende forbehold – forklædt

117 som pædagogik, men i realiteten et knæfald for men også, og især, på den måde teksterne behand- traditionelle akademiske, institutionelle båse. Eller les i de tre analytiske kapitler. For at sætte sagen rettere: én bestemt bås. For som det fremgår af på spidsen: Faktisk er det meget lidt af denne afhandlingen har HG jo ingen samvittigheds- afhandling som direkte fokuserer på teksterne selv mæssige eller fremstillingsmæssige problemer når – ja, så lidt at det er et spørgsmål om det centrum, hun giver sig i kast med modernitetsteoretiske og HG taler om i citatet ovenfor, overhovedet er psykoanalytiske problemstillinger selvom hun, synligt. Dette kan også formuleres på en anden mig bekendt, hverken har embedseksamen i måde: Der er en gennemgående uklarhed i samfundsvidenskab eller har gået den lange psy- afhandlingen om forholdet mellem tekst, teori og koanalytiske uddannelsesvej. Det er med andre ord kontekst. kun den musikvidenskabelige tilgang til stoffet Udgangspunktet er, som nævnt, Paul Riceours som man må afstå fra når man ikke har eksamens- hermeneutik, nærmere bestemt forholdet mellem bevis? at forklare og forstå – hvor forståelse bestemmes Men pointen er jo, at det i dagens institutionelle som at følge den tankeretning teksten åbner. En- situation er bydende nødvendigt at nogen faktisk hver tekst åbner sig i mange forskellige retninger, foretager denne type musikanalytisk arbejde, hvad og hvilken retning man vælger at følge, afhænger enten de har eksamensbevis eller ej. HG under- naturligvis af hvad den overordnede hensigt med streger selv problemet flere gange undervejs, f.eks. tolkningen er. Med henvisning til HG’s indledende i forbindelse med en diskussion om musikkens problemformulering kunne man sige at formålet ”svenskhet” (200), nemlig at den institutionelle vel simpelthen er at ”undersöka vad som händer då musikvidenskab sjældent beskæftiger sig med kvinnor som ’de Andra’ uttrycker sig inom den populærmusik. Hertil kan man tilføje, at det er et populära estetiska diskursen som kallas rock”. Og generelt problem i populærmusikforskningen, både ideelt set burde det så være dette formål som be- i Norden og internationalt, at de ganske få, stemte hvordan den fortolkende åbning konkret uddannede musikologer som deltager i arbejdet skulle foretages. Men allerede i de indledende som regel vælger at forklæde sig som sociologer bemærkninger om analysens grundlag fornemmer og stort set aldrig skriver analytisk om musikken man en vis uklarhed i sigtet: selv. På dette felt er ethvert analytisk bidrag vel- Utgångspunkten har varit att följa texternas komment. Efter min mening er det en klar mangel väg och att lyfta fram de kontexter som dessa ved afhandlingen at HG ikke fokuserer meget kraf- ’talar’ om, men för att få syn på vilka kontexter tigere på musikkens rolle i sammenhængen. Hen- som kan vara relevanta tar jag stöd i ett antal des omsorg for de institutionelle grænser medfører teoretiska perspektiv som hjälper till att av- at hun stort set forholder sig neutralt beskrivende gränsa vad som kan vara viktigt att leta efter. til musikken, men samtidig er der flere steder (16) undervejs hvor man fornemmer at hun faktisk kunne have gået betydeligt videre, ind i egentlige Formuleringen om at forskellige teoretiske per- analyser og tolkninger af det musikalske stof. spektiver skal bruges til nærmere at afgrænse hvad det er man bør lede efter, virker umiddelbart ejen- dommelig – det er som om det ikke er tilstrække- Tekst, teori, kontekst ligt at følge de veje teksten selv udstikker, som om I afslutningskapitlet henviser HG til varemærket teoretiske problemstillinger har en slags primat ”His Master’s Voice” og skriver så: over tekstens egne åbninger, som om tolkning i virkeligheden er den stik modsatte bevægelse, ikke Här i detta arbete är det istället hennes röst som fra tekst til kontekst, men fra (teoretisk) kontekst står i centrum, inte så mycket hennes kling- til tekst. Og i de konkrete analyser som følger i af- ande röst som den röst eller rättere sagt de rös- handlingens kapitel 3-5 dukker den samme form ter som konstrueras i rocktexter skrivna av tre for uklarhed op i mange forskellige sammen- kvinnor. (271) hænge. Et par eksempler: Altså: det er de tre kvinder, deres tekster, som har Turids sang ”På din motorcykel” bruges som været afhandlingens centrum. udgangspunkt for en kort fremstilling af psykoana- Min indvending er at der er meget langt ind til lytisk farvede synspunkter på forholdet mellem far dette centrum. Jeg tænker her ikke kun på den og datter. Fremstillingen bygger primært på Har- overordnede organisering af stoffet (før man kom- riet Bjerrum Nielsen og Monica Rudbergs bog His- mer til kapitlerne om teksterne, må man igennem torien om flickor og pojker (1991), og det 100 siders indledende akademiske armbøjninger), fremhæves bl.a. at små piger tidligt lærer at opføre

118 sig ”feminint” for at få farens positive opmærk- ”auktoriteternas kraft har försvagats” i det mo- somhed. HG henviser så til Turids tekst, nærmere derne samfund. Hvortil man kan indvende at de bestemt til linjen ”Du var min första kille”, og teoretiske autoriteters kraft i det mindste synes at skriver: være helt usvækket: Her, som i så mange andre af afhandlingens analytiske afsnit, køres der med me- Som den första raden av vers 2 mycket riktigt get store, teoretiske bulldozere henover relativt säger så är fadern den lilla flickans första spinkle tekster. ’kille’ eller första kärleksobjekt som är olikt Et sted i indledningen skriver HG at hun har henne själv (men inte det första kärleksobjek- ikke villet benytte sig af publicerede interviews tet som är modern). Men så småningom måste hvor de tre kvindelige kunstnere taler om deres dottern överge de barnsliga kärleksobjekten tekster, og hun har heller ikke selv gennemført som föräldrarna utgör ... (133) interviews med dem. Hensigten har været at undgå Hvad betyder ”mycket riktigt” i dette citat? Jeg at blive låst fast på forfatternes egne tolkninger. personligt kan vanskeligt opfatte det anderledes Og, hedder det, derfor har HG’s ”utgångsposition i end at Turid her får et lille, anerkendende skulder- texttolkningen varit mycket lik den ’vanliga’ lyss- klap for at hun, ”mycket riktigt”, er kommet frem narens och läsarens, vilken ju heller inte har till- til at formulere nogenlunde samme indsigt som gång till något annat än texterna själva” (19). Det Bjerrum Nielsen og Rudberg (og bag dem et helt er et temmelig ejendommeligt argument: den van- kompagni af andre psykologer). Men samtidig lige lytter læser jo netop aviser og kender i øvrigt fremgår det så også af citatet at Turid ikke er lige kunstnerne fra en lang række andre sammenhænge, så teoretisk skoleret som Bjerrum Nielsen, Rud- fra interviews i andre medier, fra imageopbygning- berg et al., for egentlig siger hun jo ikke andet end en osv. Og alt dette er vel også en del af den rele- ”Du var min första kille”. Hun siger f.eks. ikke at vante tolkningskontekst. Set i sammenhæng med faren er det ”första kärleksobjekt som er olikt argumentet om at det er nødvendigt at inddrage henne själv” – det må HG selv skrive. Og det er teoretiske perspektiver for at kontekstualisere tek- heller ikke Turid, men HG selv som tilføjer paran- sterne og finde ud af hvilke kontekster som er mest tesen ”men inte det första kärleksobjektet som är relevante, virker denne holdning til de empiriske modern”. Måske er det denne teoretiske utilstræk- forfattere som en slags overdreven kyskhed: Til- kelighed som gør at HG allerede i næste sætning syneladende har alle andre lov til at ytre sig om simpelthen dropper Turids tekst og fortsætter med teksterne end netop forfatterne selv. sin mere almene, teoretiske fremstilling af far/ Og når man så f.eks. læser konklusionen på datter-forholdets psykologi. Forholdet mellem analysen af Dahlgrens tekst, kommer man nemt til tekst og teori er, med andre ord, blevet vendt om i at spekulere på hvorfor det skulle være bedre at forhold til udgangspunktet: Teorien er her ikke stole på de teoretiske autoriteter end på Dahlgren længere et middel til at åbne teksten eller til at selv. For er det nu egentlig nødvendigt at gå følge tekstens referencer, teorien er blevet ophøjet omvejen over Ziehe, Weber og Benjamin for at for- til at være tekstens facitliste, og fremstillingen af stå at teksten siger at ”var och en måste i sitt inre teorien er tilsyneladende blevet et mål i sig selv. själv söka svaret på de frågor denna tid ställer” Et andet eksempel kan være analysen af Eva (167)? Kan man hævde at denne tekst egentlig er Dahlgrens tekst ”Ingen och alla är du”. De to før- blevet ”åbnet” ved et par siders korte henvisninger ste strofer i denne tekst domineres af spørgsmål til en håndfuld modernitetsteoretikere? som ikke besvares. Spørgsmålene drejer sig, ifølge Eftersom det analytiske udgangspunkt er Ri- HG, om det fremmedgjorte subjekts behov for ceours hermeneutik, kunne man forvente at ”åb- fællesskab osv., og teksten betragtes som repræ- ning af teksten” måtte betyde nuancering, udfol- sentativ for Dahlgrens første album som, igen delse, komplicering. Men det er ofte det omvendte ifølge HG, skildrer individets oplevelse af kaos og der sker: teksternes konkrethed bruges som afsæt referenceløshed (165). ”Denne tematik är inte for henvisninger til teoriernes generaliseringer og ovanlig i rocktexter”, hedder det, hvorefter frem- abstraktioner. Og i de fleste tilfælde er også selve stillingen så forlader Dahlgren og bliver til en ge- præsentationen af de forskellige teorier betydeligt nerel fremstilling af en ”typiskt senmodern upple- mere abstrakt end fremstillingen i de teoretiske velse av främlingskap”, med henvisninger til Gies- værker der henvises til. Det er således først og sen, Ziehe, Weber. Af og til vender HG tilbage til fremmest pædagogiske, sammenfattende referater Dahlgrens tekst, for straks efter igen at drage ud i af teorier som bruges til at kontekstualisere tek- teorilandskabet, hvor vi bl.a. møder Benjamin og sterne. Det analytiske arbejde bliver på denne Baudelaire. Undervejs på rejsen hører vi at måde primært en ”glosse”, en fortløbende kom-

119 mentar til teksten: Når Dahlgren skriver ”stad” af teoretiske interesser end af en interesse for den blinker der et link som fører læseren til en kortfat- grundlæggende problemstilling. I det mindste er tet omtale af Benjamin og af Baudelaires flanører, relationen mellem ”hvad” og ”hvorfor” mange ste- etc. der fremstillet på en problematisk måde. I de bed- Som nævnt var det HG’s hensigt at undersøge ste afsnit bidrager de teoretiske afsnit til at få hvad der sker når kvinder udtrykker sig i rock- centrale tekstlige tematikker til at træde i perspek- idiomet. Indløser afhandlingen denne intention? I tiv, men der er samtidig lidt for mange steder hvor en vis forstand ja. I det mindste kortlægger HG de teoretiske afsnit nærmest valser teksterne flade. igennem sin afhandling hvad de tre udvalgte kvin- delige kunstnere skriver om, og hun giver også nogle interessante bud på hvorfor deres tekster har Peter Larsen fået dette bestemte indhold. Men som jeg har prø- vet at demonstrere i det foregående er det som om Institutt for medievitenskap det konkrete arbejde i afhandlingen er drevet mere Universitetet i Bergen

120 Från forskarföreningarna

Referat af SMID’s årsmøde 1997: ker, der ligner hinanden og har samme interesser, Digital mediekultur: Interaktivitet, konver- let kan komme i kontakt med hinanden. Dette har gens & netværk ikke mindst stor betydning for unge, påpegede Jo- nes, som imidlertid samtidig hæftede sig ved bag- Steven Jones: siden af nettets mange brugergrupper. Problemet er Virtuel kultur og det moderne fællesskab dels, at der som regel tale om meget kortvarige kontakter, som ikke skaber egentlige fællesskaber, Hovedemnet var Internet som medium med vægt og dels at sociale og kulturelle forskelligheder på en bredere kulturel diskussion af de former for ikke kommer til udtryk, når dem, der fællesskab, som on-line-kommunikation giver mu- kommunikerer med hinanden er så påfaldende ens. lighed for. Det er først inden for de sidste 5 år, at Dette er ikke mindst et problem, fordi det fortsat det er blevet klart, at Internet ikke blot er et primært er den hvide middelklasse, som har ad- kommunikationssystem, men et egentligt medium, gang til nettet. påpegede han. Med udgangspunkt i en kort gen- nemgang af Internets historie redegjorde Jones for, Paul Mayer: hvilke interesser der har været involveret i forskel- lige faser af nettets opbygning. Han belyste disse Computermedia in a interessers indbyrdes styrkeforhold med henblik på Reception Analytical Context at beskrive, hvilke former for fællesskab nettet har I den introducerende del af sit oplæg tog Paul befordret. I den forbindelse pegede han på virknin- Mayer udgangspunkt i, at computermedierne ikke i gen af den voksende kommercialisering af Internet noget særligt omfang er blevet studeret udfra og pegede på, at nettet i stigende omfang blev receptionsanalytiske metoder. Brugerens aktive amerikaniseret: Stort set alle Web-sider er rolle i computerkommunikationen er hos f.eks engelsksprogede, da det udgør forudsætningen for Nicholas Negroponte og Sherry Turkle såklart at blive registreret på søgemaskinerne, hvilket på forudsat, men ikke objekt for egentlige bruger-stu- sin side er en forudsætning for, at Web-sider over- dier. Her kommer receptionsanalysen og dens me- hovedet bliver set. toder ind i billedet, og i den forbindelse fremhæve- Desuden blev de særlige kommunikative betin- de Paul Mayer sit ønske om at inddrage perspekti- gelser, som gælder for Internettet, diskuteret, hvor ver fra bl.a. Janice Radway, Ian Ang og David den særegne dobbelthed af offentlig og privat Morleys arbejder i.f.m. forståelse af computer- kommunikation blev fremhævet sammen med det mediernes brug i den hverdagslige kontekst. Et så- forhold, at identitet er både usikker og omskiftelig dant generativt studie vil f.eks. søge at udlede i on-line-kommunikation, fordi man kan udgive sig begrebsmæssige katagorier og meningshelheder i for at være hvem som helst i et system, hvor det brugernes omgang med og sprogbrug om compute- ikke er muligt at identificere afsenderne. Jones ren. Når receptionsanalysen appliceres på compu- hæftede sig især ved nettets begrænsninger med teren kræver det teoretisk udfoldes af tekstens sta- hensyn til udviklingen af fællesskaber og pegede tus i computerkommunikationen set i relation til bl.a. på, at fællesskab har en geografisk baggrund, brugerens aktive rolle. Skiftet i sprogbrug fra ’pub- som ikke findes i netkommunikation. Mange af de likum’/’læser’ til ’bruger’ tematiserer helt direkte virtuelle fællesskaber har baggrund i, at mennes- dette problem.

121 Paul Mayer pegede på, at der er behov for me- ringer, og samtidig selv bidrager til forandring- get forskningsarbejde på dette felt, og han benyt- erne. tede herefter resten af sit oplæg til at fremlægge metoder og foreløbige resultater af sin kvantitative De to gennemgående og centrale aspekter i ud- og kvalitative undesøgelse af en gruppe studeren- viklingen er udfra en sociologisk interesse hen- des holdninger til og sprogliggørelse/begrebssæt- holdsvis digitaliseringen og dereguleringen.For ning af computeren som medie, fænomenet World forskerne rejser der sig endvidere en lang række Wide Web og et konkret chat-program. Den efter- definitionsproblemer. Først og fremmest bliver det følgende diskussion prægedes af metodiske svært at definere, hvad der er ’nye’ og hvad der er spørgsmål til den konkrete undersøgelse, hvis fore- ’gamle’ medier. Vi er midt i en forandringsproces, løbige reslutater alle hidrørte fra spørgeskema-de- hvor det er svært at finde de systematiske forand- len i undersøgelsen. ringer. Overgangen fra massemedier til ’nye’ me- dier er ikke præget af kontinuitet. Derfor bliver også mediebegrebet problematisk. Institutionelt Terje Rasmussen: viser overgangen også at der er uklare grænser, Sociologiske tilgange til de nye digitale medier idet ’gamle’ medier tager ’nye’ medier i brug. det Terje Rasmussen tog afsæt i det seneste årtis dere- sker f.eks. når aviser lægger nyheder ud på nettet. gulering af telekommunikationen samt dens nye Det medfører bl.a., at dead-line mister sin betyd- indhold. Udviklingen har dels skabt en helt ny in- ning, og det ændrer afgørende på de fleste teresse for telekommunikationen og herunder også traditionelle medieinstitutioner. fornyet forskningsinteressen. Samtidig er udvik- Alt i alt er udviklingen en proces, der både skal lingen med til at blotlægge mediesociologiens ses som en sociologisk og en teknologisk forand- hidtidige manglende interesse for digitale medier. ring, hvis følger indtil videre er uforudsigelige. Terje Rasmussen skitserede derpå 4 centrale Men eftersom distinktionen mellem forskellige områder som en forskning i digitale medier kan medier bliver umulig at opretholde kan det være rette sin interesse imod: nyttigt at begynde at tale om forskellige medie- ’modes’. 1. Medieinstitutionerne: Udviklingen fremmer en Kulturelt set tegner overgangen en forandring udvikling af nye institutioner og skaber konver- fra en kultur baseret på kalkulation til en post- gens mellem forskellige og hidtil adskilte insti- moderne kulturel simulation. Udviklingen udford- tutioner. Dette fordrer en mediepolitisk og rer de eksisterende sociologiske forståelsesram- forskningsmæssig konvergens. Kan og vil man mer. F.eks. viser den historiske udvikling af Inter- mediepolitisk forsøge at regulere? Og hvilke nettet at offentlighedsbegrebet bliver udfordret, teorier og modeller vil man være nødsaget til at idet den traditionelle medieindustri her ser nye sammentænke, når man vil belyse institutio- muligheder. Brugerne af traditionelle medier bli- nerne? ver således forandret til konsumenter. Terje Rasmussen rundede af med at konkludere, 2. De digitale tekster: Med digitale medier får vi at den ny medieteknologi vil influere de sociale en helt ny type tekster, der adskiller sig fra systemer. For at belyse mediernes rolle i social hidtidige tekster ved at indbefatte en langt integration og den sociale integration bliver det højere grad af valg fra læserens/brugerens side fremover nødvendigt at skelne mellem forskellige end ved traditionelle tekster. D.v.s. begrebet former for integration, som er muliggjort af interaktivitet bliver centralt. forskellige medier. I opposition til Habermas’s 3. Den sociale interaktion: De digitale medier skelnen mellem social integration og system åbner for nye fællesskaber ’on-line’: hvorledes integration foreslog han en ny integrativ typologi, fungerer disse fællesskaber, og hvad bruger den som kan omfatte de digitale medier: enkelte dette til? Samtidig vil udviklingen forstærke interessen for det sociale liv rundt om • Ikke-medieret integration computeren. • Hermeneutisk integration 4. De sociale forandringer: Der er behov for histo- • Dialogisk integration riske analyser, der kan belyse hvorledes nye medier både er en del af større sociale forand- • Panoptisk integration

122 Jens F. Jensen: Worldwide Internet). Og dels i kampen om den Interaktivitet, interaktiv mediekultur rette ’platform’ for interaktiv teknologi: altså om – interaktiv medieforskning? hvilket apparat, TV eller PC, der skal være udgangspunktet for integrationen af TV- og PC- Formålet med Jens F. Jensens foredrag var at give træk. Jens F. Jensen præsenterede her en fem-trins et overblik over de interaktive teknologier, der pt skala af teknologiske bud, der spænder fra TV til er under udvikling. Dette blev illustreret vha for- PC, nemlig: skellige eksempler på apparatur og interaktivt •TV indhold. Udgangspunktet for gennemgangen var, at det • WebTV, iTV, TV-PC er umuligt at forudsige teknologiens sociale, kultu- • Network Computer (NC), NetPC, WebPC relle og økonomiske gennemslagskraft. Telefonen og HD-TV er slående eksempler på denne proble- • PC-TV matik. I forbindelse med udbredelsen af telefonen •PC udtalte en af de første brugere, en amerikansk borgmester, at denne teknologi var så nyttig, at og gennemgik vha eksempler de teknologiske og hver amerikansk by med tiden sikkert ville besidde markedsmæssige (producenter, økonomiske om- et eksemplar. Omvendt blev der for blot ti år siden kostninger, målgrupper) karakteristika ved hhv knyttet store økonomiske forventninger til HD-TV. WebTV, NC og PC-TV. Denne analoge teknologi synes imidlertid at være Mens de forskellige aktører i diverse industri- gået helt i glemmebogen i den digitale tidsalder. elle alliancer kæmper hårdt om dominans på ’hard Jens F. Jensen startede med en nyttig indkreds- ware’ siden, er ’soft ware’ derimod endnu en min- ning af begreberne digitalisering, konvergens, dre udviklet side af interaktiv teknologi. Foredra- interaktivitet og multimedier. Multimedier er kom- get gennemgik derfor afslutningsvist muligheder binationen af flere forskellige udtrykssystemer for interaktive applikationer og interaktivt indhold (tekst, tal, grafik, audio, video etc.), der er integre- ved at relatere multimedier til forbrugernes behov ret og styret af en digital processor. i hjemmet og på arbejdet. En række muligheder for Dermed er multimedier karakteriseret ved, at interaktive TV-tjenester blev opregnet: underhold- træk fra de særskilte medier, TV og PC, begynder ning, uddannelse, information, kommunikation, at konvergere. Brugerne forlanger således ’tv fea- games, transaktion, reklamer. Og der blev vist tures’ som lyd, billede og video i deres computere. konkrete eksempler på multimedieapplikationer, Og af tv forlanger de ’computer features’ som con- nemlig et elektronisk museum og et interaktivt at- tent-on-demand og interaktivitet, dvs. muligheden las. for selv at levere input til mediet. Denne produktkonvergens er et væsentligt as- pekt ved udviklingen af interaktive teknologier, Frands Mortensen: men langt fra det eneste. Udviklingen drives fre- Mediekonvergens i mediepolitisk perspektiv. mad af fire hovedaktører, med hver deres tradi- Dette indlæg fungerede som en optakt til den efter- tionelle forankring i værdikæden: computerbran- følgende paneldebat, hvori deltagere fra medie- chen som en forudsætningsskabende teknologi, branchen deltog. publiceringsbranchen (forlag, aviser, musikindu- Frands Mortensen tog afsæt i en beskrivelse af stri etc.) som indholdsproducenter, tv-, film- og de mange nye medieformer, som forbrugerne vil underholdningsbranchen som både forudsætnings- blive tilbudt i fremtiden. Det store problem for skabende teknologier, indholdsproducenter og dis- branchen er, at det er umuligt at forudsige hvilke tributører, og telekommunikationsselskaber (tele- ting, forbrugerne faktisk vil have. fon- og kabelselskaber) som distributører. Et af de tilbud som vil rumme flest muligheder Spillet mellem disse aktører ytrer sig på tre fel- bliver digitale tv-apparater. Udfra en social ter. Dels i industriel konvergens: i dannelsen af betragtning bliver det af afgørende betydning hvor- (multi)mediakonglomerater, der integrerer tjenes- ledes det digitale tv vil komme til at se ud, og ter og produkter fra hele værdikæden. Dels i kam- hvem der står bag udviklingen. Mange er nemlig pen om ’informationsmotorvejene’, dvs. i de for- stadig bange for pc’en men fortrolige med tv. skellige aktørers forsøg på at kontrollere de infor- Spørgsmålet er om pc’en vil blive udviklet til et mationsnetværk, der tillader millioner af brugere tv-apparat eller tv-apparatet vil blive udviklet, så at kommunikere, interagere og modtage tjenester det får pc’ens egenskaber. Samtidig er det (f.eks. det traditionelle telefonnetværk eller væsentligt om det bliver pc-folk eller tv-folk, som

123 udvikler digitalt tv. Dels fordi de kræver Anders Kronborg: Understregede at Danmarks forskellige former for aktivitet hos brugeren, dels Radio ikke har en overordnet strategi, men flere fordi de har forskellig erfaring med at udvikle delstrategier på det digitale område. Især er det indhold. vigtigt at være med i ’udpakningen’. Hvad angår Værdikæden, d.v.s. kæden fra afsender til det attraktive indhold er det svært at finde digitalt modtager bliver mediepolitisk interessant. Den har tv-stof og at udtænke særlige koncepter, der f.eks. altid været der, men med digitaliseringen bliver det udnytter det interaktive fuldt ud. Endelig har Dan- tydeligt, at der er problemer i dens forskellige led. marks Radio sikret sig adgang til nettet gennem Spørgsmålet er om der skal reguleres eller ej? fælles nordiske aftaler mellem tv-stationerne og Der vil komme flere trin fra afsender til mod- teleselskaberne. tager og der vil komme masser af ’nye’ aktører ind Paul Natorp: Gav en oversigt over JyllandsPos- i kæden. Udviklingen i værdikæden vil give nye tens igangsatte ikke-digitale medieaktiviteter. Der- afgifts- og kontrolmuligheder; d.v.s. mediepolitik- næst gik han ind i en nærmere redegørelse for ken vil blive langt mere kompleks. Internet-avisens målsætning, indhold og læsning. De centrale led i værdikæden, som repræsente- Det er JyllandsPostens filosofi, at økonomien rer fremtidige mediepolitiske problemstillinger er: skal balancere ved indsatsen på det elektroniske Transport: Hvem og hvordan skal distributio- marked – det holder stik. nen varetages? Hvem skal eje distributionskanaler- JyllandsPosten skal først til at omlægge sin ne, forstået som fysiske sendere og frekvenser? produktion nu og vil derfor tage højde for den digi- Access: Hvem skal tage sig af betalingen? Hvad tale udvikling, som bl.a. påvirker avisen som skal der betales; og hvem skal eje dekoderne? helhed og den journalistiske arbejdsmetode. Digi- Brug: Hvordan skal ’udpakningen’ hjemme fin- taliseringen vil påvirke avisernes annonceind- de sted? Hvilke filtre kan der lægges ind i deko- tægter. Samtidig vil avisens rolle blive omdefi- derne, og hvilket dekodersystem vil man anvende? neret fra at være et bladhus til en medievirksom- Frands Mortensen rundede af med at opridse hed, der leverer nyheder, som kan distribueres i an- henholdsvis et økonomisk og et socialt perspektiv dre medier. Endelig giver digitaliseringen mulig- for udviklingen: På det økonomiske område vil hed for andre bearbejdningsmåder. Dels forsvinder storbrug være en fordel, da det større udbud kræver dead-line, dels vil brug af hypertekst gøre indekse- en enorm markedsføring. I en sådan situation vil ring til en del af det journalistiske arbejde. en aktørs besiddelse af flere led give store fordele. Simon Løvind: Som repræsentant for uafhængi- Hvad angår det sociale er der en fare for at infor- ge producenter valgte Simon Løvind at præsentere mationskløften vil blive større: de der har viden en af firmaets produktioner ”Black-out”. Ved at kan udnytte systemet; de andre bliver sat af. Der er gennemgå tilblivelsen og hensigterne bag beskrev to politiske muligheder for at dæmme op for denne han problemerne med at få finansieret danske pro- udvikling. Dels uddannelse generelt. Dels udvik- duktioner. Han lagde derfor op til en kulturpolitisk ling af offentlige redaktører, der som en slags bib- løsning, hvor offentlig støtte skal sikre produktion lioteksfunktion skal guide brugere og sikre tro- af dansk indhold. Afslutningsvist efterlyste han værdighed til informationerne. Endelig vil begre- udviklingscentre, hvor man gennem eksperimentel bet om originalitet og dermed copyright blive et forskning arbejder med interaktiv dramaturgi, problem i det konvergerende samfund, samtidig multimedieæstetik og tidsligheder. med at opfattelsen af subjektet vil blive ændret.

Rolf Brandrud: Paneldeltagere: Public service selskabernes stilling i den Torben Thune fra TeleDanmark Kabeltv, digitale fremtid Anders Kronborg fra Danmarks Radio, Paul Natorp fra JyllandsPosten og Rolf Brandrud holdt et kort foredrag på baggrund Simon Løvind fra Deadline. af rapporten med samme titel, stilet til Nordisk Ministerråd, 1997. Indledningsvist præciserede Torben Thune: TeleDanmark har allerede valgt han vha værdikæden, hvad det egentlig er, der dekodersystem og forsøger nu at få folk til at købe digitaliseres. Mens første og sidste led i vær- dem. Indholdet er afgørende for succes i forhold til dikæden (talenter og rettigheder samt brugen) for- kunderne. TeleDanmark bruger derfor indholdet til bliver analoge, digitaliseres de øvrige led: ind- at få solgt de digitale dekodere og dermed få folk holdsproduktionen, indpakningen, distributionen, ind på nettet. Man har anset det for nødvendigt at modtagerudstyret og brugergrænsefladen. Denne ’kickstarte’ indholdet for at få fat i markedet. digitalisering skyldes i øvrigt for 85% ’teknologi-

124 tryk’, for 10% de offentlige myndigheders begejs- nets tegn fremfor i antennernes eller satelliternes. tring, men er kun for 5% begrundet i et konkret For det tredje er der en kamp om, hvem der får lov markedsbehov. Dette behov er imidlertid udslags- til at definere kontaktfladen til brugerne. Denne givende for, om digitaliseringen overhovedet bliver kamp gælder især rettighederne over den uforan- en succes. Det er således slutbrugerne, der i sidste derlige startside, som brugeren møder, så snart ap- ende afgør det videre forløb. De må investere i di- paratet tændes. Denne startside kommer til at fun- gitalt modtagerudstyr. Og fordi dette er dyrt, vil gere som en elektronisk programguide, hvor et analogt tv endnu i mange år fremover forblive en menu med illustrationer og reklamer hjælper bru- konkurrent til digital(t) TV-PC/PC-TV. geren til at navigere blandt de mange tilbud. En Man kan derfor spørge, hvad der giver brugerne plads på startsiden bliver således guld værd, og tilstrækkeligt ’digital merværdi’, så de er villige til flere aktører kan tænke sig at blande sig i kampen at skifte udstyr? Digitaliseringen giver brugerne en om at erobre retten til at sælge plads her: Micro- tydeligere lyd samt et bredere og bedre billede, et soft, IBM, Telenor etc. mere simpelt navigationssystem ift programudbud- Mens den digitale fremtid således præges af det, og desuden muligheden for at tilkobles inter- store erhvervsvirksomheders interesser, så Brand- net via tv-skærmen. Men det mest væsentlige er rud ikke desto mindre også en væsentlig rolle for dog, at der skabes mulighed for at modtage tv og public service selskaber i dette samspil mellem TV internet på samme skærm, på samme tid. og PC. Denne rolle skyldes, at konvergensen åbner Succes’en beror således ikke på video-on-dem- for helt nye public service funktioner, idet også an- and, men afhænger af udvidet broadcasting ser- dre public service medier end radio/tv kan gøre sig vice: det såkaldte TV+, som er karakteriseret ved gældende: f.eks. biblioteker, uddannelsesinstitutio- fuldkvalitet video fra tv, uddybende websider på ner og andre vidensarkiver. Brandrud kunne derfor skærmen, samt brugerskabt indhold, der indgår i et afslutningsvis opridse en række nye public service aktivt samspil med udsendelsen. tjenester, som digitaliseringen skaber forudsæt- Public service selskabernes stilling i den digi- ninger for: digital demokrati, troværdige forbru- tale fremtid påvirkes af en række kampe i værdi- geroplysninger, kulturtilbud, livslang læring, hel- kæden. For det første kæmpes der om talenter og setjenester, information fra frivillige organisatio- rettigheder, hvor digitale kanaler påvirker prisen ner etc. for rettigheder på sport, film og underholdning (den tyske Kirch-gruppe har således erhvervet tv- rettighederne for VM-fodbold i 2002 og 2006 for Referenter: 15,5 mrd. SEK, mens Murdoch har fremsat et til- Kirsten Frandsen svarende bud på OL-rettighederne). For det andet Christian Jantzen gælder striden distributionskanalerne, hvor fremti- Tove Arent Rasmussen den tegner sig til at stå i det fiberoptiske telefon- Henrik Søndergaard

125 126 Konferenser

Kommande konferenser 13:15-19.00 Sessions Monday June 29 st 21 General Assembly and Scientific 10:30-12:15 Plenary session: Nation, Race and Conference of IAMCR Gender. Glasgow, Scotland, July 26-30, 1998 Patricia Hill Collins, University of The theme of The IAMCR 98 Conference is The Cincinnati, USA: Unnatural Hierar- End of the Nation? Media Forms and Media Iden- chies: Race, Power, and American tities in the Digital Age. For further information se National Identity. Tuija Pulkkinen, web site: University of Helsinki, Finland: Gen- http://auvm.american.edu/~mowlana/newwep.htm der and Nation. 13:15-17.00 Sessions Tuesday June 30 The 48th ICA Annual Conference 10:30-12:15 Plenary session: Texts, Meanings and Jerusalem, Israel, July 20-24, 1998 the Media. Johan Fornäs, Stockholm University, The theme of The International Communication Sweden: Life after Death of the Text: Association conference 1998 is (Mis)Communica- Interpretation and Mediation in Cul- ting Across Boundaries. For further information tural Studies. Catherine Belsey, Cen- see web site: tre for Critical and Cultural Theory, http://www.icahdq.org/conference/program.html Cardiff, UK: History at the Level of Signifier. 13:15-19.00 Sessions Crossroads in Cultural Studies Wednesday July 1 Tampere, Finland, June 28-July 1, 1998 10:30-12:15 Plenary session: Identity Politics and Beyond. Preliminary programme Paul Gilroy, Goldsmiths College, Saturday June 27 London, UK: Between Camps: Racio- 16:00-20:00 Registration at Tampere Hall logy and National Cultures on a Pla- netary Scale. Steven Seidman, State Sunday June 28 University of New York, USA: From 10:30-12:15 Plenary session: The Diffuse Borders Identity to Queer Politics: Critical So- in Globalization. ciological Reflections on the Politics Kuan-Hsing Chen, National Tsing of Sexuality. Hua University, Hsinchu, Taiwan: For 13:15-15:00 Sessions a Geo-Colonial Historical Materia- lism. Oleg V. Kharkhordin, Harvard Academy for International and Area For further information see web site: Studies, Cambridge, USA: Nation and http://www.uta.fi/crossroads/ Nature.

127 1st International Congress on Electronic but it has, on the other hand, given out enough Publications elements to begin to do some research in this field. Barcelona, Spain, May 15-17, 1998 Workshops The appearance of electronic publications, their The workshops will examine the concrete aspects functions, the tools needed, the person(s) who will of the electronic publications in the particular con- make them and, if so, in which conditions, as well texts whithin which they develop, as well as the as the profile of networked journalists and the tools and the training needed, new fields of problems which all this implies in the judicial, research and social challenges. ethical, labour market, citizen networks and educational fields will be the purpose of Maig’98, • Virtual communities. the First Congress on Electronic Publishing • Electronic publication and language. organised by the Grup de Periodistes Digitals (GPD • Setting up new enterprises. The effect of the net or Digital Journalists Group) with the Col.legi de on the present ones. Periodistes de Catalunya, to be held in Barcelona • Advertising in the Net th th th on the 15 , 16 and 17 May 1998, at the Universi- • Tools for electronic publication. tat Politècnica de Catalunya. • Specialised or multi-task journalist Seminars • Copyright in cyberspace The 3 seminars will examine the three phases in • Unemployment, new professions, tele-work the development of the Net: its beginnings, the • Social integration present moment and its future development. • Research (The knowledge officer and the com- 1. Paper vs. Bit. A false dilemma. The appea- munications engineer.) rance of electronic publications and the growing • Education. number of newspapers, which have transferred their contents to the Net, have arisen for the latter For further information see web site: the question of their future: Are we at the end of http://www.gpd.org/maig98/ the era of the media made of paper? What are the implications of the appearance of several thousand electronic publications in the journalism field? What are the consequences this deep change in the Surveillance: An Interdisciplinary information landscape will have for the journal- Conference istic enterprises and the communication profess- ionals? Liverpool, Great Britain, June 5-6, 1998 2. Watched communication. Monitoring the Net. The aim of the conference is to bring together The biggest threat which faces the Internet as a theoretical debates and case studies from activists media is censorship. However, taking into account and scholars working around surveillance in a all the characteristics of Networking, the danger range of disciplines and interdisciplines, including doesn’t lie only, and as usual, in the authorities sociology, criminology, law, history, cultural, film interference in the system. In the cyberspace, the and media studies, visual art and literature, wo- user himself – no matter he/she is an individual, an men’s studies, gay and lesbian studies, information enterprise, an organisation, etc. – has enough po- science and architecture. wer to question or attack the others freedom of Some key questions for the conference: Should expression. Which forms will censorship in the we consider surveillance as control and coercion, Internet assume? Who will put them into practice as esistance, or as somewhere in between? What and what for? Which new agreements or consensus are the developing relationships between de-regu- will the users have to take? What will be the limits lation and overnance, and how can this be theo- of the deontologic codes, if the latter can really rized? What is the relationship between fictions exist? and esthetic practices of surveillance and institu- 3. The origins of hyperlanguage. Internet tions of social control? Are technologies and po- proposes a big challenge in the appearance of new litical systems of urveillance taking on a new im- languages, tools for communication and writing of portance in contemporary cultures? messages. The marriage between culture and tech- Some of the themes and issues talking about nology has not shown what its progeny look like, surveillance might raise:

128 • Social control, violence and disciplinary sys- • Spoken language and ICC tems • Intercultural Business Communication • Destablising the binary between ‘normalisat- • Educational Aspects of ICC ion’ and ‘deviance’: gender, sexuality, ‘race’ • ICC and Nonverbal Communication and class • ICC and Sign-Language • Neo-liberalism, self-surveillance and self-go- • Immigration and ICC vernment • Managing Cultural diversity • Decentralisation, audit and new forms of the state For further information contact: Youhua Tong, De- • Spaces and architectures of surveillance partment of Linguistics, Göteborg University, Box • Technologies of surveillance: penal and medi- 200, SE 405 30 Göteborg, Sweden. Web homepage cal, communication and entertainment for the 1998 NIC Symposium: http://www.ling.gu.se/events/icc98.html • Fictions of discipline and surveillance; their relationship with institutions and practices of social control and appropriation • Censorship and self-censorship For further information see web site: Forskning om konsumenternas http://www.livjm.ac.uk/media_mcca/Surveil.html villkor och värderingar i en ny tid Lillehammer, Norge, November 11-14, 1998 I Nordiska Ministerrådets program för det nordiska konsumentsamarbetet ingår som överordnat mål The 5th NIC Symposium on att stärka konsumentforskningen. Konferensen är ett led i förstärkningen av kon- Intercultural Communication sumentforskningens identitet som nordisk forsk- Göteborg, Sweden, November 26-28, 1998 ningsdisciplin. Den ska öka kunskapen om hushål- The Nordic Network for Intercultural Communica- lens villkor och värderingar i en ny tid samt ge till- tion ( NIC ) was founded in 1994 for the promotion fälle till kritisk analys och dialog mellan forskare, of intercultural research and education in the Nor- konsumentorganisationer, myndigheter och politi- dic and Baltic countries. The objectives of NIC are ker. to support active interaction and to support infor- Följande områden kommer att behandlas: mation exchange concerning higher education and • Konsumtion och miljö research projects in the Nordic countries, and in the new, Baltic countries. In addition, NIC sup- • Informationsteknologi ports development of research and training in • Barn och unga som konsumenter intercultural communication in different locations. • Marknadsföring och kommunikation The 5th NIC Annual Conference on Intercultural Communication will take place in Göteborg, • Konsumentinflytande och organisering Sweden, hosted by the Department of Linguistics • Offentliga och privata tjänster at Göteborg University, Sweden and supported by • Hushållens villkor och resurser KIM (Inderdisciplinary center for research on Cultural and Intercultural Migration) and the Im- • Nordisk konsumentpolitik i Europa migrant Institute in Borås. • Tillgänglighet och säkerhet The main theme suggested for the 1998 NIC Ett urval av papers i bearbetad form kommer att Symposium will be Intercultural Communication publiceras i Journal of Consumer Policy – Consu- through Multimodal Media, which may include mer Issues in Law, Economics and Behavioural Spoken Intercultural Communication, Nonverbal Sciences. Intercultural Communication, För mer information kontakta: Sven Thiberg, Long Distance Intercultural Communication forskningskoordinator, Tel: +46 8 429 06 01 eller (e.g. telephone, e-mail, Internet), etc. Anna Näslund, konferenssekreterare, Tel: +46 8 The following main topics are suggested: 429 06 51, Konsumentverket, 118 87 Stockholm. • ICC and the Internet Fax: +46 8 429 89 00, eller se hemsida: • Political Rhetoric http://www.norden.org • Intercultural Conflict Handling

129 Konferensrapporter til nylig, i overvelvende grad vært dominert av menns interesser og perspektiver. Dette virker i Kjønn i media dag konserverende i forhold til dagens likestil- Oslo, Norge, September 9-10, 1996 lingsbestrebelser. Sett i forhold til utviklingen i ”Konferansen Kjønn i media samlet rundt 400 del- kvinners stilling i vårt samfunn er kvinner tallmes- takere i Folkets Hus i Oslo 9. og 10. September sig representert i få og stereotype sammenhenger 1996. Særlig gledelig var det at det var et stort inn- og kvinners interesser grovt underrepresentert i slag av kvinnelige og mannlige journaliststudenter mediene. Dette er imidlertid en så integrert del av tilstede. Initiativet til konferansen kom på bak- vår kultur at verken journalistene eller publikum i grunn av hyppige henvendelser fra publikum til det daglige legger merke til dette. Den mannlige både Likestillingsrådet og Sekretariatet for kvinne- kulturen som har bygd opp og dominerer mediene forskning, Norges forskningsråd om kunnskap og virker konserverende i forhold til dagens like- kompetanse på kvinnerepresentasjon i media, stillingsbestrebelser. hvordan de to kjønn preger ulike deler av media og Arrangørene ønsket att konferansen skulle spørsmål omkring utviklingen i media i et kjønns- styrke og samle oppmerksomheten på utviklingen i perspektiv. Dessuten var media det temaet som mediene i et kjønnsperspektiv. Et viktig formål vakte størst interesse da de to institusjonene i 1993 med arrangementet var å få fram nye forsknings- arrangerte konferansen Backlash i Norge? områder/behov. I rapporten Kjønnn i media har vi Arrangører for Kjønn i imedia var Sekretariatet samlet de fleste av fonferansens innlegg, men kon- for kvinneforskning (SKF), Norges forskningsråd, feransens tema gjorde det naturlig og nødvendig i NRK, Høgskolen i Oslo – avd. for journalistikk, stor grad å ta i bruk Av-midler av ulike slag. Rap- bibliotek og informasjonsfag, Likestillingsrådet og porten kan følgelig ikke yte alle innslagene samme Universitetet i Oslo – Institutt for medier og kom- rettferdighet. Vi takker alle forsker og mediefolk munikasjon. Fagkomiteen bestod av Elisabeth og kunstnere for en viktig innsats for å gi et Eide, Elisabeth Hagen, Mona Larsen-Asp, Wenche kjønnsperspektiv på viktige sider ved media, en in- Margrethe Myhre, Anita Werner og Tove Beate Pe- stitusjon som mer enn noensinne spille en nøkkel- dersen. Koordinator for konferansen var Toril En- rolle i samfunnsutviklingen.” ger. Konferansen var økonomisk støttet av Norges forskningsråd, Likestillingsrådet og Kulturdeparte- Så presenterar Tove Beate Pedersen konferensen i mentet. inledningen till rapporten Kjønn i media, som kan I likhet med andre sentrale samfunnsinstitusjo- beställas från Sekretariatet for kvinneforskning i ner er også mediene bygd opp av menn og har, inn- Oslo.

130 Litteraturnotiser

Danmark (Interpersonel kommunikation i or- adgang til, at journalister under et ganisationer; 3). (Aalborg Universi- retsmøde kan: tegne i retssalen, fo- tet, Institut for Kommunikation). Alrø, Helle (ed.): Organisationsud- tografere i retssalen, foretage lydt- Om videoobservation som metode vikling gennem dialog. Aalborg, Aal- ransmission fra retshandlinger, fore- borg Universitetsforlag, 1997, 243 inden for forskning, undervisning og tage billedtransmissioner fra rets- p., ISBN 87-7307-536-1, (Interper- systemudvikling. Bogens fem artik- handlinger. Endvidere blev udvalget sonel kommunikation i organisatio- ler diskuterer nogle af de væsent- bedt om at overveje spørgsmålet om ner; 1). (Aalborg Universitet, Insti- lige metodiske problemstillinger der tut for Kommunikation). dørlukning i forbindelse med pres- rejser sig, når dataindsamling og - sens muligheder for at dække rets- En samling artikler der har kommu- bearbejdning foregår ved hjælp af handlinger, reglerne om referat- og nikation som et omdrejningspunkt video. Indeholder følgende artikler: navneforbud, udformningen af rets- for forståelsen af organisation og Hvad sker der egentlig på gangene?: lister, samt spørgsmålet om masse- organisationsudvikling med særlig et kritisk kik på arbejdsplads-video mediernes kildebeskyttelse. vægt på dialogens muligheder som (Ellen Christiansen), Ih, hvor det udviklingsredskab. Desuden er det ligner! (Peter Kofoed), Video mel- Astrup, Christian Boe (ed.): Film and et gennemgående træk for artiklerne, lem samtale og observation (Tove television – one big happy family? at de teoretiske diskussioner føres i Arendt Rasmussen), Mediet er ikke København, Nordic Council of Mi- nær tilknytning til empiriske eksem- budskabet: video i observation af nisters, 1997, 141 p., ISBN 92-893- pler. Indeholder følgende artikler: 0027-2, (TemaNord; 1997:530), interpersonel kommunikation (Helle (Media), ISSN 0908-6692. (Nordisk Organisationens dialogiske rum (Be- Alrø og Marianne Kristiansen), Vi- Ministerråd). Note: Norwegian sum- nedicte Madsen), Dialogiske konsu- deo som medium i dialogforskning mary, pp. 139-141. lentmetoder: som støtte for organi- og organisatorisk læring (Lone The report describes the creative sationsdannelse og -vedligeholdelse Dirckinck-Holmfeld). challenges in the collaboration be- (Søren Willert), Medarbejderudvik- tween film and television, and the lingssamtalen som dialog (Eva Hult- Arildsen, K. (formand); Ahm, Ag- structures and practical problems of engren), Guldgraverens fire veje: om ner; Bluhme, Kate; e.a.: Betænkning this collaboration. produktive dialoger (Marianne Kri- vedrørende samarbejdet mellem ret- stiansen og Jørgen Bloch-Poulsen), terne og pressen. København, Sta- Bro, Arne (ed.); Dornonville de la Kommunikationstræning som organi- tens Information, 1997, 284 p., ISBN Cour, Gry (ed.); Marker, Regitze 87-601-1384-7, (Betænkning; 1330). (ed.): TV-uddannelsen: anden år- sationsudvikling (Katrine Schu- (Justitsministeriet). mann), ”Det man siger er man gang. (København), Den danske Udvalgets kommissorium var at Filmskole, 1997, 90 p., (Den danske selv?”: om interpersonel psykodyna- overveje: 1) Om det generelt bør Filmskole). mik i organisationskommunikation tillades, at pressemedarbejdere med Om TV-uddannelsen på Den danske (Poul Nørgård Dahl), Disciplin eller henblik på udarbejdelse af referater Filmskole. Redaktionen har bedt en dialog (Helle Alrø). af retshandlinger – men ikke med række lærere og gæstelærere om at henblik på direkte transmission af skrive et kortfattet arbejdsnotat fra Alrø, Helle (ed.); Dirckinck-Holm- retshandlingen – får adgang til at deres undervisnings- og arbejdsfel- feld, Lone (ed.): Videoobservation. Aalborg, Aalborg Universitetsforlag, anvende båndoptagere under retsmø- ter, således at publikum kan få et 1997, 121 p., ISBN 87-7307-546-9, der; 2) Om der herudover bør åbnes indblik i de fagområder og begre-

131 ber, som de studerende møder under viteter? 3) Har TV påvirket børns En gennemgang af hovedprincipper- deres studietid. Indeholder desuden levevis, sprog, holdninger til køns- ne i det gode journalistiske sprog. afsnit om afgangsproduktioner og roller og erhvervsvalg? 4) Har TV Hensigten er at beskrive de sprog- elevportrætter vedr. anden årgangs været befordrende for fantasien og lige mekanismer i journalistikken, studerende. stimulerende for viden og nye akti- så de kan drøftes, afprøves og læres vitetsformer? som en vigtig del af det journalisti- Bruun, Hanne: Snakkeprogrammet: ske håndværk. Bogen indeholder fire portræt af en TV-genre. Århus, År- Gade, Rune: Staser: teorier om det hovedafsnit. I det første diskuterer hus Universitet, 1997, 313 p., (År- fotografiske billedes ontologiske sta- forfatterne det konfliktfyldte valg hus Universitet, Institut for Infor- tus & det pornografiske tableau. År- mellem kildernes og læsernes sprog. mations- og Medievidenskab). Note: hus, Passepartout, 1997, 303 p., Ph.D.-afhandling. English summary, ISBN 87-985780-0-6, (Passepar- I andet og tredje afsnit gennemgås pp. 289-295. tout’s særskriftserie). Note: Guldme- principperne for et forståeligt og Afhandlingen tegner et portræt af daljeafhandling. interessevækkende dansk. I sidste brugen af snakkeprogrammet i dansk Giver en samlet fremstilling af de afsnit finder man oplysninger, som public service TV. Snakkeprogram- vigtigste teoridannelser omkring er nødvendige, når man ønsker at met går i daglig tale under diverse fotografiet som billedtype, og søger rutinetjekke sit sprog eller gennem- fællesbetegnelser såsom talkshows, via en diskussion af teorierne at føre et større og mere tilbundsgå- chat shows, journalistisk underhold- problematisere forståelsen af det ende sprogligt serviceeftersyn af si- ning. Som programtype repræsente- særegne ved fotografiet. Herunder ne artikler. Bogen indeholder en rer snakkeprogrammet på mange må- en gennemgang af det pornografi- større samling sprogeksempler fra der en fusion mellem to traditionelt ske fotografi, som i bogen tjener som dagspressen. set adskilte programtyper: På den et forbilledligt eksempel på de re- ene side journalistiske magasin- og ceptionsmekanismer fotografiet ge- Hvidberg, Lars; Stegelmann, Jakob; debatprogrammer, på den anden side nerelt iværksætter. Strøm, Palle: Gotha: kult, kitsch og b-film. København, Haarder Publi- tribune-underholdning. Resultatet er shing, 1997, 104 p., ISBN 87- programmer, hvis intentioner i for- Grodal, Torben Kragh: Moving pic- 986688-0-3. hold til seerne ofte er vanskelige at tures: a new theory of film genres, feelings, and cognition. Oxford, Cla- Bogen tager udgangspunkt i TV-pro- placere entydigt som enten informa- rendon Press, 1997, 306 p., ISBN 0- grammet ”Gotha: kult, kitsch og b- tion eller underholdning. 19-815941-2. film” og byder bl.a. på afsnit om: The book is a bold new theoretical Gotha Trivi Quiz, gæster i Gotha, Forchhammer, Jette: TV og børne- dansk Melodi Grand Prix, Gotha- kulturen: en kultursociologisk rap- account of the role of emotions and port om færøske børns fritidsaktivi- cognition in producing the aesthetics testen, et kig bag kulisserne til teter efter indførelsen af TV. Ros- effects of film and television gen- Gotha, Ed Wood og Gothas b-film kilde, Roskilde Universitetscenter, res. It argues that film genres are encyklopædi. 1997, 382 p., ISBN 87-7349-363-5, mental structures which integrate (Papirer om faglig formidling, Kom- Kristiansen, Marianne; Bloch-Poul- munikation; 44:97). (Roskilde Uni- sensations, emotions, and actions, sen, Jørgen: I mødet er sandheden: versitetscenter, Kommunikation). activating the viewer’s body and en videnskabsteoretisk debatbog om I 1981 blev der foretaget en kultur- mind. Using recent developments in engageret objektivitet. Aalborg, Aal- sociologisk undersøgelse af færøske neuroscience and cognitive science borg Universitetsforlag, 1997, 123 børns fritidsaktiviteter omkring tids- in combination with narrative theory p., ISBN 87-7307-544-2, (Interper- and film theory the book provides sonel kommunikation i organisatio- punktet for indførelse af TV. I 1991/ ner; 2). (Aalborg Universitet, Insti- an alternative account to that offered 92 blev undersøgelsen gentaget ef- tut for Kommunikation). ter de samme metoder og princip- by psychoanalysis explaining iden- tification and the correlation of Redegør for teorien om interperso- per, men med en ny gruppe af 8-14 nel kommunikation. Rejser bl.a. årige børn. Resultaterne fra begge viewer reaction with specific film genres. spørgsmålet om, hvorvidt produktion undersøgelser er sammenfattet i den- af ny videnskabelig erkendelse in- ne rapport, der belyser nogle af de den for denne disciplin kan foregå centrale spørgsmål i medieforsk- Grunwald, Ebbe; Smistrup, Gert; Veirup, Hans: Journalistens sprog: gennem en særlig form for praksis, ningen om børn og TV: 1) Hvordan med et sprogligt serviceeftersyn. 2. nemlig interpersonel kommunika- har indførelsen af TV-mediet påvir- udg. Århus, Forlaget Ajour, 1997, tionstræning. ket børnekulturen? 2) Har TV virket 146 p., ISBN 87-89235-01-0. (Dan- passiviserende på børns andre akti- marks Journalisthøjskole).

132 Kyndrup, Morten: Betydning som Gennemgår Lars von Triers film- screenplay, but also conversations rum som betydning: en refleksion produktion og placerer hans værker between Bille August and Peter med Lars von Triers ”Breaking the Waves”. Århus, Århus Universitet, i en filmhistorisk og kulturel sam- Høeg, background information on 1997, 32 p., ISBN 87-7725-180-6, menhæng – både som tegn i tiden og Greenland, an account of filming on (Arbejdspapirer; 40:97), ISSN 0904- som fænomener der tegner tiden. location in one of the world’s hars- 4760. (Århus Universitet, Center for Bogen bygger bl.a. på samtaler med hest climates, and interviews with Kulturforskning). instruktøren og en række personer, cast and crew, including Julia Orm- Om rum som betydning ud fra en der har arbejdet sammen med ham. ond, Gabriel Byrne and Richard analyse af Lars von Triers film Harris. ”Breaking the Waves” (1996). Séférian, Marie-Alice (ed.); Tufte, Birgitte (ed.): Levende og stille bil- Wolstrup, Mogens: Mulighedens la Cour, Flemming; Mylius Thom- leder. København, Nyt Nordisk For- mangfoldighed: om film, medier, kul- sen, Allan: Fra Fy og Bi til Far til lag Arnold Busck, 1997, 89 p., ISBN tur og skole. Vejle, Kroghs Forlag, fire: Fru Alice O’Fredericks. (Kø- 87-17-06648-4. 1997, 268 p., ISBN 87-7469-983-0. benhavn), Lindhardt og Ringhof, Beskriver hvordan man som lærer Bogen søger dels ved at kaste blik- 1997, 258 p., ISBN 87-595-0850-7. på forskellige niveauer og i forskel- ket bagud, dels ved at beskrive mu- På grundlag af samtidige anmeldel- lige fag kan arbejde med billeder i lige strategier for fremtiden, at ar- ser og interviews, samtaler med undervisningen – f.eks. reportage- gumentere for en øget opmærksom- skuespillere og instruktører som Jør- billeder, familieportrætter, musik- hed omkring og beskæftigelse med gen Reenberg, Ghita Nørby og Ib videoer og malerkunst. Indeholder massemedier og deres udtryksformer Mossin, samt en systematisk gen- følgende artikler: Billeder og tale i filmen, kulturen og i skolen. Bo- nemgang af alle Alice O’Fredericks’ (Isabelle Durousseau), Fotografiet gens tekster er skrevet over en år- film, tegner forfatterne et portræt af som afsæt for kreativ skrivning (Ma- række og indeholder analyser, vur- Danmarks første kvindelige filmin- rie-Alice Séférian), Det levende bil- deringer og større artikler. struktør. lede: med tv-reklamen og musik- videoen som eksempel (Birgitte Lumet, Sidney: Om at lave film. (Kø- Tufte), Æstetisk oplevelse i folkesko- Artiklar benhavn), Peter Asschenfeldts nye len: belyst ved franskundervisningen Forlag, 1997, 199 p., ISBN 87-7880- (Inge-Lise Zinck). Andersen, Charlotte: ”Heldigvis bor 039-0. Note: Transl. by: Poul Malm- vi ikke længere i Claudia Shiffer- kjær. Orig. title: Making movies, ville”: kvinden i 90’ernes mode- New York, Alfred A. Knopf, 1995. Stegelmann, Jørgen: Mine 100 film. fotografi. Forum 17(1997)4, ISSN (København), Aschehoug, 1997, 243 Fortæller om arbejdet med at lave 0905-1341, pp. 40-45. p., ISBN 87-11-11198-4. film ud fra forfatterens egne erfa- Redegør for hvordan det klassiske En præsentation af 100 udvalgte ringer som filminstruktør. modefotografis feticherende frem- film, nemlig de 100 film som efter stilling af kvinden som ikon og som forfatterens mening rummer de kva- Michelsen, Ole: Film skal ses i bio- skønhedsideal går i opløsning i liteter, som kendetegner filmkunsten grafen. (København), Aschehoug, 90’ernes modefotografi. 1997, 174 p., ISBN 87-11-15078-5. når den er rigest. Bogen er illustre- Fortæller om arbejdet som filman- ret med gamle filmplakater, pro- Gade, Rune: Synets lyst og den mo- melder på TV og det at være han- grammer og instruktørportrætter. derne ”ménage à trois”: om seksua- delsrejsende i interviews med de litet, jalousi og fotografering. Kvin- store stjerner og instruktører. Bogen der, køn & forskning 6 (1997)4, ISSN Trolle, Karin (ed.): Miss Smilla’s 0907-6182, pp. 5-21. Note: English tager læseren med på en lystvandring feeling for snow: the making of a summary, p. 21. bag filmverdenens glamourøse ku- film by Bille August adapted from the novel by Peter Høeg. London, Hvilke forbindelser er der mellem lisser og handler om alt det, man The Harvill Press, 1997, 225 p., fotografering, ”trekanter” og ja- ikke får at høre og se i filmmagasinet ISBN 1-86046-371-1. Note: Transl. lousi? Artiklen forsøger med ud- ”Bogart”, men også om kærlighed from Danish by: Barbara J. Have- gangspunkt i en bestemt type kon- til film og kærlighed i og til biogra- land. taktannoncer fra danske pornoblade fer. This book represents an attempt to at indkredse nye fremtrædelsesfor- provide some small insight into the mer for den maskuline seksualitet, Schepelern, Peter: Lars von Triers process of making a film, Bille bl.a. præget af en lystfuld jalousi. elementer: en filminstruktørs arbej- August’s ”Miss Smilla’s Feeling for de. København, Munksgaard/Rosi- nante, 1997, 291 p., ISBN 87-16- Snow” after the novel by Peter Høeg. 16113-0. The book contains not only the film’s

133 Jerslev, Anne: Øjenfryd og maske- filmmedies mulighed for at vise (University of Tampere, Department rade: bryllupsfilm i 90’erne. Forum kroppen i bevægelse. of Journalism and Mass Commun- 17(1997)4, ISSN 0905-1341, pp. 20- ication). 23. The author looks at metaphors in Giver en oversigt over bryllupsfilm Finnish journalism on EU. The empi- i 90’erne. Viser hvordan 90’ernes Finland rical material consists of articles and bryllupsfilm ikke først og fremmest news in Helsingin Sanomat and tele- skal betragtes som hymner til ægte- Brusila, Riitta: Realismista fiktioon: vision programmes on Yleisradio, skabet, heteroseksualiteten og evig- visuaalisuus ja suomalaiset aika- kauslehdet. (From realism to fiction: Finnish Broadcasting Company from heden, men i lige så høj grad skal visuality and Finnish magazines.) years 1992-1994. The author also ses som øjenfryd og maskerade, en Tampere, Tampereen yliopisto, 1997, examines the possibility of altern- glitrende og vidunderlig overflade, 195 p., ISBN 951-44-4191-5, (Acta ative journalism in the case of point. der højst skal tages for det den er. Universitatis Tamperensis; 557), ISSN 1455-1616. (University of Kanerva, Jukka: Character, intimacy, Tampere). Note: Doctoral disserta- Johansson, Thomas: Det globala and issues in a presidential cam- tion. English summary. gymet: manligt och kvinnligt i simu- paign: a rhetorical analysis of the lakrats tidsålder. Kvinder, køn & What is current state of Finnish PresiTentti interview series, Finland. forskning 6(1997)4, ISSN 0907- photojournalism in magazines? The Jyväskylä, University of Jyväskylä, 6182, pp. 22-35. Note: English sum- author has constructed a model 1997, 123 p., ISBN 951-34-0960-0, mary, p. 35. (Jyväskylä studies in communica- based on the idea of of semiotic sign Beskriver det globale krops- og tion; 9), ISSN 1238-2183. (Univer- for the analysis of photographs. The skønhedsideal vi møder i masseme- sity of Jyväskylä, Department of empirical material has been selected Communication). dierne og i den moderne fitness- from Finnish magazines published kultur. The study explores oral politics via in 1994. a TV interview series in Finnish pre- Richter Larsen, Lisbeth; Laursen, sidential election campaign in 1994. Iben Lene: Far går til filmen. Forum Heinonen, Ari: Sanomalehdistö ja The programme ”PresiTentti” pro- Internet – toiveita, huolia, epätietoi- 17(1997)4, ISSN 0905-1341, pp. 24- vides the material for the political 27. suutta. (Newspapers and Internet: hopes, worries and uncertainty.) and conversational analysis. Diskuterer maskulinitet og kønsrol- Tampere, Tampereen yliopisto, tie- ler i en hel bølge af film om fædre dotusopin laitos , 1997, 74 p., ISBN Kauhanen, Erkki A.: The river of ink: fra begyndelsen af 80’erne og op til 951-44-4213-X, (Tampereen ylio- media epistemology, ontology and i dag. piston tiedotusopin laitoksen julkai- imagology in the light of science, suja, C; 21). (University of Tampere, pseudoscience and technology ma- Department of Journalism and Mass terial in six major Finnish news- Sørensen, Anette Dina: Kønsrepræ- Communication; Finnish Newspa- papers in 1990: a discourse ana- sentationer og erotisering: strejftog pers Association; Union of Journa- lytical study. Helsinki, University of gennem 40 års reklamebilleder. lists in Finland). Helsinki, 1997, 354, 119 p., ISBN Kvinder, køn & forskning 6 (1997)4, The report looks at attitudes towards 952-90-8789-6. (University of Hel- ISSN 0907-6182, pp. 63-71. sinki). Note: Doctoral dissertation. Internet among newspaper pub- Et strejftog gennem 40 års reklame- lishers and editors-in-chief. The re- The study reports a discourse analy- billeder med det formål at under- search was carried out through a mail sis of the 152 science-related ed- søge reklamebranchens kvinde- og survey which was send to all major itorials published in 1990 in six mandebilleder. newspapers in Finland and through major Finnish newspapers. In addi- tion, a volume and profile analysis Teunissen, José: Før catwalk blev personal interviews with a few ed- moderne: modefilmreportagen 1910- itors-in-chief. The research is finan- of all science material in these six 1930. Forum 17(1997)4, ISSN 0905- ced by European Social Fund and newspapers during two weeks in 1341, pp. 34-39. Note: Transl. by: Ministry of Education. 1989, 1990, and 1991 is presented. Ellen Strandgaard. The study also looks at the reporting Om modefilmreportagen 1910-1930. Hellsten, Iina: Metaforien Euroop- of pseudoscience. Redegør for hvordan modeshows pa: näkökulmia suomalaiseen EU- først blev indført efter 1910 under journalismiin. (Metaphoric Europe: Nieminen, Hannu: Communication indflydelse fra filmen. Argumente- perspectives to Finnish journalism and democracy: Habermas, Williams on European Union.) Tampere, Tam- and the British case. Helsinki, Fin- rer for at modeshows og æstetikken pereen yliopisto, 1997, 200 p., ISBN nish Academy of Science and Lett- ved en krop i bevægelse har en nøje 951-44-4235-0, (Tiedotusopin laitos, ers, 1997, 223 p., ISBN 951-41- sammenhæng med det dengang nye julkaisuja, A; 90), ISSN 0358-4585. 0824-8, (Suomalaisen tiedeakate

134 mian toimituksia, Humaniora; 288), Salo, Merja: Nautinnon, vaaran ja ials as a case in point, and the direc- ISSN 1239-6982. (Finnish Acedemy varoituksen merkit: vertaileva tutki- tives given by European Union. The of Science). mus Suomessa julkaistun painetun savukemainonnan ja tupakan vasta- author compares the situation of The basic question in this study has propagandan kuvista ja kuvasisällöi- audiovisual communication in Nor- been: How should the media be or- stä vuosina 1870-1996. (Signs of thern Europe and elsewhere in Eu- ganised in order to best promote the pleasure, danger and warning: a rope. realisation of democracy in modern comparative study of printed images used in cigarette advertising and society? Firstly, a theoretical study Suhonen, Pertti (ed.): Yleinen mie- anti-smoking propaganda in Finland of the relationship between demo- lipide 1997. (Public opinion 1997.) between 1870 and 1996.) Helsinki, Helsinki, Tammi, 1997, 271 p., ISBN cracy and communication is done. Taideteollinen korkeakoulu, 1997, 951-31-0970-4, (Hanki ja jää). Secondly, the historical development CD-ROM, ISBN 951-558-007-2, of this relationship is studied. The (Taideteollisen korkeakoulun julkai- The book deals with public opinion works of Jürgen Habermas and Ray- suja, A; 16), ISSN 0782-1832. (Uni- polls in Finland. The first part of the versity of Art and Design, Helsinki). book looks at Finnish values and mond Williams has been selected as Note: Doctoral dissertation. CD- the basis for analysis. ROM. Both Finnish and English opinion climate and how opinion edition. polls cover them. Articles are written Nukari, Matti; Ruohomaa, Erja: Uusi With reference to a corpus of 550 by Riitta Jallinoja, Jouko Sihvo, vanha radio: sen tulevaisuus, teke- Seija Nurmi, Matti Wiberg, Pertti minen, tuotteet ja hallinta. (New old images the study illustrates the vast radio: its future, the making of pro- range of meanings attached to ciga- Suhonen ja Sami Borg. The other grammes and programme manage- rettes and smoking through the use part of the book consists of results ment.) Helsinki, WSOY, 1997, 262 of pictures. The theoretical backgro- of the public opinion polls with in- p., ISBN 951-0-21339-X. und lies in the areas of communica- ternational comparison. The books deals with radio as a pro- tion studies and semiotics. duct and as business and as a future medium for information distribution. Salokangas, Raimo (ed.); Schwoch, Artiklar The changes the book looks at are James (ed.); Virtapohja, Kalle (ed.): Hellman, Heikki; Sauri, Tuomo: Hy- Writing media histories: Nordic the role of journalists, new program- bridikanavien nousukausi: kilpailu views. Jyväskylä, University of me forms and new service thinking. ja television ohjelmarakenteen Jyväskylä, 1997, 181 p., ISBN muutos Pohjoismaissa 1988-1995. Digital broadcasting is also discus- 951-39-0028-2, (Publications of the (The rise of hybric channels: sed. Department of Communication, Uni- competition and changes in televi- versity of Jyväskylä; 17), ISSN sion programme structure in Nordic Piispa, Matti: Valistus, holhous, suo- 0782-7172. (University of Jyväskylä, countries 1988-1995.) Tiedotustut- jelu: tutkimus alkoholipoliittisesta ja Department of Communication). tupakkapoliittisesta mielipideilmas- kimus 20(1997)2, ISSN 0357-8070, tosta. (Popular education, paternal- In the book Nordic and American pp. 20-39. Note: English summary. ism, protection: public discourse on scholars present their views on re- Examining the shifts in the program- alcohol policy and tobacco policy search in media histories. Jette me structure of major Nordic TV in Finland.) Tampere, Tampereen Drachmann SÝllinge, Raimo Salo- channels in 1988-1995, the article yliopisto, 1997, 330 p., ISBN kangas and Lennart Weibull write 951-44-4215-6, (Acta Universitatis suggests that ”hybrid stations”, such Tamperensis; 564), ISSN 1455-1616. about general guidelines, James as Finland’s MTV3, Sweden’s TV4, (University of Tampere). Note: Doc- Schwoch, Anne Marit Myrstad and Norway’s TV2 and Denmark’s TV2, toral dissertation. English summary. Mimi White write about television, show a distinctly individual profile Based primarily on an analysis of film and history, and Dag Nordmark which comes closer to a public ser- newspaper materials, this study is and Kalle Virtapohja write about vice than a commercial model. concerned with the public debate in some special cases in point. Finland on alcohol consumption and Kantola, Anu: Tarina toisinajattelun alcohol policy and on tobacco con- Salokannel, Marjut: Ownership of turhuudesta: kansallinen juhladoku- rights in audiovisual productions: a mentti hallinnan tekstinä. (A docu- sumption and tobacco policy: What comparative study. The Hague, Klu- ment as a construction of the the kind of problems are alcohol con- wer Law International, 1997, XIV, Finnishness.) Tiedotustutkimus 20 sumption and smoking thought to 383 p., ISBN 90-411-0415-1. Note: (1997)2, ISSN 0357-8070, pp. 4-18. represent, or are they not regarded Doctoral dissertation. Note: English summary. as problems in the first place? The In this comparative research, the In 1967 Yleisradio produced a docu- dissertation consists of four separate author looks at the copyright regu- mentary on the 50th anniversary of research reports and an introduction. lations in Europe, new digital mater- Finland. The dramaturgy of the

135 documentary is analysed as an ändringarna i Finland erbjuder för- and convergence between public and example of the construction of the utsättning för en amerikanisering av private spheres. national Finnishness. War, econo- valkampanjerna. mics and sports are seen as main Sivenius, Pia: Silmän kääntö. (Con- field for constructing national Nikunen, Kaarina: Parhaan katselua- juring trick.) Tiedotustutkimus 20(1997)3, ISSN 0357-8070, pp. heroes. jan pauloissa: tuotannolliset paineet ja sukupuolikuvasto television 49-57. Note: English summary. viihde- ja fiktio-ohjelmissa. (Com- The author examines Michel Fou- Karttunen, Sari: Pierre Bourdieu mitted to prime time: the production cault’s, Jean-Luc Nancy’s and Jac- valokuvan kimpussa: mikä on Art of entertainment and the represen- moyenin anti tämän päivän tutki- tation of gender in Finnish televi- ques Lacan’s thoughts about the rela- mukselle? (How to read Pierre Bour- sion.) Tiedotustutkimus 20(1997)2, tionship between space and image. dieu’s ”Photography”?) Tiedotustut- ISSN 0357-8070, pp. 72-82. Note: The author focuses on Lacan’s dis- kimus 20(1997)3, ISSN 0357-8070, English summary. pp. 11-22. Note: English summary. cussion on Hans Holbein’s painting What limits and pressures does the ”The Ambassadors”, which uses both The author looks at Pierre Bourdieus idea of prime time audience create the perspective laws and the tech- work ”Un Art moyen” (1965) which for the production and how does it nique of anamorphosis. was published in English in 1990 by affect the representation of gender? the title ”Photography”. The author The article is based on a study made Toiskallio, Kalle: Yksin yhdessä - has read the translated version and for the Finnish Broadcasting Com- automainoksessa: sanan ja kuvan compares it to the original book. She yhteispeli mainoksen sosiaalisella pany, Yleisradio in 1996. aims to explain what makes this work näyttämöllä. (Words and pictures on so hard to get a grip and what it can the social scene of car advertise- Noponen, Sami: Sir Vilin nousu ja ments.) Tiedotustutkimus 20(1997)3, give to the study of Finnish photo- tuho: valokuva yhteiskunnallisen jul- ISSN 0357-8070, pp. 74-85. Note: graphic art today. kisuuden osana. (The photograph English summary. and discursive formations.) Tiedo- The relationship between word and Luostarinen, Heikki: The quiet Finn: tustutkimus 20(1997)3, ISSN 0357- national stereotypes, politics and the 8070, pp. 58-73. Note: English sum- image is studied in the context of of media in a small country. Scottish mary. Finnish car advertisements, which affairs (1997)20, ISSN 0966-0356, The article concentrates on analy- are analysed with the concepts of pp. 116-131. sing discursive formations in a social scene and mortise, the visual The author discusses how stereo- photograph published in the daily element which combines verbal text types concerning the Finnish charac- Helsingin Sanomat. The focus is on and images. The theoretical back- ter were formulated in the building sexual and racial relationship be- ground is drawn from texts of Ro- process of the nation, and what has tween the different subjects, and how land Barthes, Günther Kress and been the political importance and use these are produced by the general Theo van Leeuwen of those stereotypes. He also pay positioning of those being photo- attention to the Finnish media, to graphed. the way they have been constructing the Finnish national identity. Paasonen, Susanna: Häät televi- Norge siossa, televisio häissä: spektaak- Moring, Tom: ”Amerikaniseras” keleita yksityisen ja julkisen raja- Andersen, Michael Bruun (ed.): Me- politiken?: medieförändring, väljar- mailta. (Weddings on television and dia and democracy. Oslo, Universi- mobilitet och nya former för val i television in weddings.) Tiedotus- tetet i Oslo, 1996, 299 p. + app., samverkan. (Has politics been more tutkimus 20(1997) 2, ISSN ISBN 82-570-6088-7, (Rapport; 17), American in Finland?: changes in 0357-8070, pp. 40-50. Note: Eng- ISSN 0802-1872. (Universitetet i media structure and in elections as lish summary. Oslo, Institutt for medier og kom- explanation.) In: Lindberg, Steve; The author discusses televized royal munikasjon). Mohlin, Yngve (eds.): Festskrift till weddings, marriage-centered TV- A compilation of papers from an Sten Berglund, Vasa, Åbo Akademi, Samhälls- och vårdvetenskapliga fa- show ”Kesähäät” (Summer wed- international seminar in Oslo, Janu- kulteten, 1997, ISBN 952-12-0026- dings), and soap opera wedding ary 1994. The book consists of four X, (Pro facultate), ISSN 1239-873X, episodes, as well as their relations parts: Western Europe, Eastern Euro- pp. 77-104. to the wedding industry and ”real pe, Africa, and Interventions, com- Villkoren för politiska kampanjer har life” weddings. The centrality of TV ments on some of the earlier articles. förändrats under det senaste decen- in wedding spectacles relates to lar- Structural transformations of the niet. I denna artikel visas att för- ger issues of media saturated culture public sphere (John Keane), Media

136 and democracy: the third route (Ja- Bastiansen, Henrik: ”Amerikanske ciplines; About French media.Three mes Curran), From decision to dis- bombefly av typen B-52 ...”: Viet- of the articles are registered: The nam i norsk fjernsyn 1963-1975. course: notes on the interplay be- Oslo, Universitetet i Oslo, 1997, 167 ”Sokal affair” in context (Jostein tween media and democracy (Hans p., ISBN 82-570-6102-6, (Report; Gripsrud), The Nobel physics prizes Fredrik Dahl), Inside the new tri- 30), ISSN 0802-1872. (Universite- in French newspapers (Suzanne de angle: the state, market and society tet i Oslo, Institutt for medier og Cheveigné), Writing a script: artistic influences over the modern Russian kommunikasjon). integrity and television formulas media (Elena Vartanova), Czech Forfatteren gir ei samla kronologisk (Dominique Pasquier) print media in transition (Jan Jirak; framstilling av NRK Fjernsynets Köpplova, Barbara) The media-war dekning av Vietnam-krigen i perio- Hanche, Øivind; Iversen, Gunnar; in post-socialist Hungary: report den 1963-1975, og skisserer noen Aas, Nils Klevjer: ”Bedre enn sitt from the black tunnel (Maria Hel- av de viktigste problema som opp- rykte”: en liten norsk filmhistorie. Oslo, Norsk filminstitutt, 1997, 96 ler), Mass media in Africa: con- sto underveis i denne perioden. Data- p., ISBN 82-90463-69-3. straints and possible solutions (Fa- materialet er hovedsaklig nyhets- En oversikt over norsk filmhistorie rayi Munyuki), The press and soci- sendinger og aktualitetsprogram, gjennom hundre år. Boka presente- ety in Kenya: a re-appraisal (Kimani men også debattprogram og enkelt- rer særlig langfilmen, både som en- Gecau), Reconstituting public ser- reportasjer. kelttitler og som tendenser i ulike vice broadcasting: media and demo- epoker. Forfatterne drøfter også de cracy during transition in South Afri- Futsæter, Knut-Arne: Gallups Me- diebarometer 96/97: Se og Hør har økonomiske vilkåra for norsk film ca (Ruth Teer-Tomaselli; Keyan G. flest lesere, NRK1 TV har flest se- gjennom tidene. Tomaselli), Comment on John ere. Oslo, Norsk Gallup Institutt, Keane: the death of the public sphere 1997, 24 p., (Rapportering; 2, 1997, (Craig Calhoun), Comment on Elena fra Forbruker og Media). Harper, Morten: Tegneseriens trian- gel: tegneserien i og utenfor rutene Vartanova: between state and mar- Rapporten gir en oversikt over me- 2. Bø, Telemark tegneserieverksted, ket: the Russian media in transition diedataene i Forbruker & Media, en 1997, 255 p., ISBN 82-91418-02-0, (Steve Pasternak), Comment on Bar- undersøkelse fra Norsk Gallup. For- (Tegneserien i og utenfor rutene; 2). bara Köpplova and Jan Jirak: Czech fatteren tar for seg utviklinga for de Forfatteren tar for seg tegneseriens print media in transition (Svennik største mediene med vekt på endrin- historie, og viser hovedlinjene i teg- Høyer), Comment on Maria Heller: ger fra 95/96. neseriens tre tradisjoner: USA, Eu- The media-war in post-socialist ropa og Japan. Boka viser også nor- Hungary (Michael Bruun Andersen), Futsæter, Knut-Arne: Det norske In- ske tegneseriers utvikling, og gir Comment on Kimani Gecau: the ternettmarkedet: den digitale utvik- opplysninger om seriefigurer og se- press and society in Kenya: a reapp- ling innen reklame og markedsfø- ring. Oslo, Norsk Gallup Institutt, rieskapere. raisal (Tawana Kupe), Comment on 1997, 16 p., Note: Fra ANFOs fag- Ruth Teer-Tomaselli and Keyan seminar 21.11.1996. Hetland, Per: Exploring hybrid com- Tomaselli: reconstituting public ser- Forfatteren gir en oversikt over den munities: telecommunications on vice broadcasting (Knut Lundby) trial. Oslo, Universitetet i Oslo, norske utviklinga innen Inter- 1996, 246 p., ISBN 82-570-6101-8, nett-bruk. Hvem har tilgang, hvem Bakke, Marit: Kulturdekningen i ra- (Report; 29), ISSN 0802-1872. (Uni- dio: en pilotundersøkelse av pro- bruker Internett og hvorfor? Han gir versitetet i Oslo, Institutt for medier grammer sendt i tidsrommet kl. prognoser for bruk og for annonse- og kommunikasjon). 18-24 i NRKs P1, P2 og PETRE og ring. The author studies how the different i P4, onsdag 27. november 1996. actors in hybrid communities made Bergen, S.n., 1997, 13 p., (Universi- Gripsrud, Jostein (ed.): Rhetoric and possible by telecommunication, ma- tetet i Bergen, Institutt for medie- epistemology. Bergen, Universitetet nage to build associations of artifacts vitenskap; Allmennkringkastingsrå- i Bergen, 1997, 176 p., ISBN det). Note: Rapport til Allmenn- 82-91320-15-2, (Working papers; 1, and supporters. He discusses the dif- kringkastingsrådet. 1997), ISSN 0804-2810. (Universi- ferent roles that hybrid communities Forfatteren ser på hvordan kultur- tetet i Bergen; Rhetoric - knowledge are given when it comes to inno- programmer i radio kan vurderes i - mediation). vation and the diffusion of inno- forhold til kriterier for allmennkring- Papers from a seminar at the Mai- vation. He looks into the producers’ kasting. Hun har undersøkt program- son des Sciences de l’Homme in activities to develop telecommun- mer sendt mellom kl. 18.00 og mid- Paris, September 1996. A collection ication services for rural aeras as natt, 27. november 1996 i NRKs tre of nine papers, organised in three part of their general development of kanaler og i P4. parts: General issues; Fields and dis- telecommunication technology.

137 Hetland, Sigurd Moe: Aktuelle film- diskusjonen om innvandring og inn- 0801-2814. (Universitetet i Bergen, navn og filmpriser 1997: 20 års jubi- vandrere. Institutt for medievitenskap). Note: leumsutgave. Oslo, Eget forlag, Rapporten er tidlegare registrert som 1997, 81 p. + app., (Aktuelle film- hovudoppgåve, sjå NORDICOM NO. navn; 1997), ISSN 0808-9671. Note: Kalvø, Are: Men fjernkontrollen min 199730049. Serien kan bestilles direkte fra for- får du aldri. Oslo, Det Norske Sam- Forfattaren skildrar kva sosiale, san- fatteren. laget, 1997, 120 p., ISBN 82-521- 5096-9. Note: Boka er rikt illustrert selege og teknologiske rammer ra- En kort oversikt over aktuelle film- av Knut Nærum. diolyttinga har. Han bygger på eit navn og priser delt ut til filmer i Ei humorbok om fjernsyn og presse fenomenologisk fundament der den 1997, med biografiske opplysninger i Noreg. Forfattaren parodierer ulike franske filosofen Maurice Mer- om de aktuelle skuespillerne og re- sjangrar, og gir eksempel frå norske leau-Ponty sin teori om kroppsleg- gissørene. media. dom, persepsjon og språk er sentral.

Høst, Sigurd: Avisåret 1996: Løs- Lamark, Hege: Som journalister salgsavisene tilbake, samlet opplag Mortensen, Torill Elvira: Spillets le- spør: en undersøkelse av intervju stagnerer. Fredrikstad, Institutt for ser - leserens spill: analyse av et som arbeidsmetode i nyhetsjourna- journalistikk, 1997, 24 p., (IJ-rap- dataspill brukt i opplysningsarbeid listikk. Bodø, Høgskolen i Bodø, port; 1997, 2). om ungdom, kjønn og seksualitet. 1997, 129 p., ISBN 82-7314-229-9, Volda, Høgskulen i Volda, 1997, 133 En foreløpig oversikt over avisåret (HBO-rapport; 1997, 4), ISSN p., ISBN 82-7661-061-7, (Forsk- 1996, med opplagstall og vurdering 0806-9263. ningsrapport; 27), ISSN 0805-8083. av utviklinga. En undersøkelse av intervju som ar- Forfatteren analyserer dataspillet beidsmetode i nyhetsjournalistikk. ”Det store manndomsspranget”, pro- IT i norsk utdanning: årsplan for Undersøkelsen bygger på bruk av dusert av Statens helsetilsyn og Sen- 1997. Oslo, Kirke-, utdannings- og lydbåndopptak, der avisjournalister forskningsdepartementet, 1997, 34 ter for ungdom, seksualitet og sam- p. + app., intervjuer sine kilder. Ulike spørre- liv. Spillet er utvikla som et ledd i måter systematiseres og analyseres En årsplan som gir oversikt over opplysningsarbeid om ungdom og på mikro- og makronivå. IT-satsinga i norsk utdanning. Pla- seksualitet. Med utgangspunkt i det nen går gjennom innsatsområdene i konkrete dataspillet, drøfter forfat- Larsen, Tine Grüner: ”Ekte mennes- teren om dataspill er en tekst som 1997, og evaluerer og dokumenterer ker med ekte følelser”: en analyse tiltak og resultater. af samtalerne i ”En anelse rødt”. kan aktivisere spilleren slik at det Bergen, Universitetet i Bergen, 1997, kan skje endringer i oppfatning av Jensen, Roy Tore; Østbye, Helge: 156 + app., ISBN 82-578-0368-5, verden, holdninger, verdier og ideo- Rød-Larsen saken i mediene. Fred- (Rapport; 33), ISSN 0801-2814. logier. rikstad, Institutt for journalistikk, (Universitetet i Bergen, Institutt for 1997, 56 p., (IJ-rapport; 1997, 4). medievitenskap). Note: Rapporten er Reiakvam, Oddlaug: Bilderøyndom Note: Skrevet på oppdrag fra Norsk tidlegare registrert som hovudopp- røyndomsbilde: fotografi som kultu- Redaktørforening og Norsk Presse- gåve, sjå NORDICOM NO. relle tidsuttrykk. Oslo, Det Norske forbund. 199631157. Samlaget, 1997, 383 p., ISBN Ei kvantitativ kartlegging av avis- Forfattaren drøftar programform og 82-521-5032-2. Note: Tidlegare re- dekninga av forholda rundt plan- rolla til programleiaren i den norske gistrert som doktoravhandling, sjå leggingsminister Terje Rød-Larsens programserien ”En anelse rødt” NORDICOM NO. 199530230. vei mot avgang som statsråd. Saka (sendt på TV2 1993-94). Ho ser sær- Forfattaren vil plassera fotografiet er fulgt i seks aviser, fra den først leg på kva som gjorde samtalane i som eit fenomen i det kulturvitskap- dukka opp i riksmediene 1. novem- programmet spesielle, og desse blir lege feltet gjennom å analysera det ber 1996, til 27. november 1996. samanlikna med uformelle kvardags- som eit visuelt medium, og ved å samtalar og den institusjonelle sam- bruka kultur- og bildeanalyse på dei Johansen, Anders: Innvandringsmot- tale, den siste representert ved ny- tre typane materiale ho har. Mate- standen og det offisielle kultursyn. heitsintervjuet. Ho samanliknar også rialet kjem frå tre norske fotoarkiv: Bergen, Universitetet i Bergen, 1997, med det amerikanske ”Oprah Win- Den profesjonelle, kommersielle tu- 11 p., ISBN 82-578-0363-4, (Ar- frey show”. beidsnotater; 1997, 17). (Universi- ristfotografen Knud Knudsen sine tetet i Bergen, Institutt for medie- nasjonale portrett frå 1870-80-åra, vitenskap). Note: Bygger på et fore- Nyre, Lars: Radioen og det lydlege: amatørfotografen Lauritz Bekker om nokre føresetnader for studiet av drag i Studentersamfunnet i Bergen. Larsen si familieportrettering frå mediepersepsjon. Bergen, Universi- Forfatteren drøfter norsk kulturfor- tetet i Bergen, 1997, 150 p., ISBN 1897-1920 og den lokale seremoni- ståelse og nasjonalisme, kobla med 82-578-0369-3, (Rapport; 34), ISSN meisteren og bildefotografen Olai

138 Fauske si ”heimstaddikting” frå linga i allmennfjernsynskanalene fra Rapporten analyserer nyhetsdek- 1905-1920. slutten av 1980-tallet og fram til ningen i radio på NRK-kanalene PI, 1996. I andre del analyseres NRKs P2, PETRE, og den kommersielle Roksvold, Thore (ed.): Avissjangrer og TV2s programpolitikk, -sammen- kanalen P4, den 27. november 1996. over tid. Fredrikstad, Institutt for setning og -profil. Forfatteren drøfter både avgrensings- journalistikk, 1997, 246 p., ISBN problemer knytta til nyheter, og selve 82-7147-171-6, (Studier i språk og Vollsnes, Arvid O: Fonogrampro- allmennkringkastingsbegrepet. sjanger; 4). duksjon og -distribusjon i Norge: en Boka drøfter avisenes sjangerhisto- beskrivelse og en vurdering av si- rie. Riss av norske avisers sjanger- tuasjonen - samt anbefalinger til til- tak. Oslo, Norsk kulturråd, 1996, 53 Artiklar historie (Thore Roksvold), Frigjø- p., (Arbeidsnotat; 7). ringsstrev i norske aviser før 1905 Augestad, Kate: ”Å, Sissel, Sissel, (Rune Ottosen), Innhald, sjanger og Forfatteren beskriver situasjonen på når eg ser deg slik”: en sangartist som nasjonalsymbol. In: Time, stil i tre landsmålsaviser frå siste det norske fonogramområdet, og skisserer hvordan ny teknologi kom- Sveinung (eds.): Om kulturell iden- halvdel av 1800-talet (Åslaug Und- titet: ei essaysamling, Bergen, Høg- heim), Lesernære sjangrer i Dram- mer til å påvirke dette området. Han skolen i Bergen, 1997, 224 p., ISBN mens Tidende og Buskeruds Blad fremmer noen forslag om tiltak for 82-7709-012-9, pp. 129-151. Note: (Øystein Sande), Innhold og presen- å forberede overgangen til innfø- Artikkelen er registrert tidligere, se NORDICOM NO. 199430104. tasjon i Dagbladet 1935, 1965 og ringa av den nye teknologien, og 1995: en undersøkelse av sjanger, tiltak for å bedre enkelte sider av Artikkelen viser hvordan karrieren stoff- og presentasjonsutvikling (Vi- fonogramområdet. Det blir sammen- til den norske sangeren Sissel Kyr- beke A. Pettersen; Kristin Øyen), ligna med Sverige og Danmark. kjebø ble forma innenfor rammene Den norske aviskronikken (Johann av ”Sissel som en norsk figur”. Drøf- Wale, Torbjørn: Innføring i journa- Roppen), Terningkastjournalistikken tinga tar utgangspunkt i ei analyse listikk. 5. rev.ed. Fredrikstad, Insti- av en av Kyrkjebøs første og viktig- (Merete Agerbak-Jensen; Marit Hi- tutt for journalistikk, 1997, 184 p., ste fjernsynsopptredener, på NRK. graff) ISBN 81-7147-164-3.

Ei innføringsbok i journalistikk. For- Bakke, Marit: Culture between state Salimi, Fakhra: Fremstillinger av fatteren konsentrerer seg om det innvandrerkvinner i norske medier. and market: cultural policy in Nor- Bergen, Universitetet i Bergen, 1997, håndverksmessige, og gjennomgår way and the United States. In: van 9 p., ISBN 82-578-0355-3, (Arbeids- blant annet sjangre, intervjuteknikk, Hamersveld, Ineke; van der Wielen, notater; 1997, 11). (Universitetet i nyhetsbegrepet og lover og regler Niki (eds.): Cultural research in Eu- rope 1996, Amsterdam, Boekman Bergen, Institutt for medieviten- som regulerer journalistens arbeid. skap). Foundation & Circle, 1996, 227 p., ISBN 90-6650-049-2, pp. 136-141. Forfatteren drøfter medias rolle i Østbye, Helge: Pluralisme eller eier- The author discusses culture in rela- framstillinga av innvandrerkvinner, konsentrasjon?: en analyse av re- tionship with creator, social world, og hvilke type saker som oftest blir gional avisstruktur. Bergen, Univer- sitetet i Bergen, 1996, 49 p., (Uni- receiver and cultural object. The presentert. versitetet i Bergen, Institutt for me- object of the research is the concert dievitenskap). Note: Notat laga et- repertoires over five seasons of a Syvertsen, Trine: Den store TV-kri- ter oppdrag fra Statens mediefor- gen: norsk allmennfjernsyn 1988-96. valtning. sample of symphony orchestras in Bergen, Fagbokforlaget, 1996, 278 Norway and the United States. p., ISBN 82-7674-275-0. Forfatteren drøfter eierkonsentrasjon i pressa, lokalt, regionalt og nasjo- Forfatteren tar for seg de norske Bakke, Marit: Cultural policy in the nalt. Han kartlegger store eier- allmennkringkasterne NRK og TV2, United States and Norway: theo- grupper, men ser også på lokale kje- retical reflections and some empi- og deres strategier og programpo- der. rical facts about funding sources and litikk. Hun spør bl.a. om med hvilke repertoires of classical music per- midler TV2 kjempa seg til en sterk formances. In: Colbert, Francois Østbye, Helge: Allmennkringkas- (eds.): Selected proceedings: cultu- posisjon på det norske fjernsyns- ting?: en miniundersøkelse av ny- ral policy 22nd annual conference markedet, hvor store endringer NRK hetsdekning i fire riksdekkende ra- on social theory, politics and the diokanaler. Bergen, S.n., 1997, 20 måtte gjennom for å møte konkur- arts, Montreal, École des hautes étu- p., (Universitetet i Bergen, Institutt ransen, og om hvordan program- des commerciales de Montréal, for medievitenskap; Allmennkring- 1996, ISBN 2-9803081-6-1, pp. tilbudet endra seg som følge av kon- kastingsrådet). Note: Rapport skre- 15-49. kurransen. Første del av boka er en vet på oppdrag fra Allmennkring- kronologisk framstilling av utvik- kastingsrådet.

139 The author presents some theoretical Norsk medietidsskrift 4(1997)2, 82-7709-012-9, pp. 41-79. Note: elements in a cultural organizational ISSN 0804-8452, pp. 25-39. Artikkelen er registrert tidligere, se NORDICOM NO. 199530040. model, as well as a few empirical Forfatteren bruker Anthony Giddens’ data from the project ”Culture analyse av modernitetens frisettings- Forfatteren drøfter erfaring av tid between state and the market”, a mekanismer som utgangspunkt for å som et premiss for konstruksjon av comparative study of cultural policy utforske avisa Verdens Gangs popu- kulturell identitet. Han følger utvik- in Norway and the United States. lariseringsprosess. linga av ideen at forskjellige plasser og personer eksisterer samtidig, og Bakke, Marit: Teoretiske perspekti- Grepstad, Ottar: Den norske EU- skisserer historisk hvordan de ukjen- ver på kulturpolitikk og kulturinsti- debattens retoriske paradoks. Rhe- te andre gradvis blir inkludert i et tusjoner. In: Bjørkås, Svein; Mang- torica Scandinavica (1997)1, ISSN samtidig ”nå”, og hvordan moderne 1397-0534, pp. 54-64. set, Per (eds.): Kunnskap om kultur- media har spilt en viktig rolle i ny- politikk: utviklingstrekk i norsk Forfattaren analyserer den norske kulturpolitikkforskning, Oslo, Nor- ere tid. ges forskningsråd, 1996, 312 p., EU-debatten fram mot folkerøys- ISBN 82-12-00722-7, (KULTs skrift- tinga i 1994 med utgangspunkt i Larsen, Peter: Fra figur til figurer- serie; 56), ISSN 0804-3760, pp. drøftingar omkring dansk teori om ing: om film & retorik. Rhetorica 127-146. røystesamlande og røysteflyttande Scandinavica (1997)1, ISSN 1397-0534, pp. 44-54. Forfatteren legger fram noen teore- retorikk. tiske elementer angående kulturli- Begrepsparet metafor/metonymi har vet mellom stat og marked. Hun bru- Hjarvard, Stig: Forholdet mellem ei lang historie i retorikken, men ker teorier om velferdsstaten og om kvantitative og kvalitative metoder i innanfor den semiotisk imspirerte medieforskningen. Norsk medietids- filmteorien er det ofte blitt brukt med private og kollektive goder. Hun gir skrift 4(1997)2, ISSN 0804-8452, pp. utgangspunkt i den tolkinga Roman også eksempler på empirisk bruk av 59-81. teoriene. Jakobson kom med på 1950-talet. Forfattaren presenterer ei teoretisk Forfattaren drøftar nokre problema- ramme som gjer det mogleg å forstå Bakøy, Eva: Både kaffekos og senge- tiske sider ved denne bruken. varme: refleksjoner over de eldres kvantitative og kvalitative metodar relasjoner til ”Reisesjekken”. Norsk innanfor eitt og same vitskapssyn. Lundby, Knut: Media, religion and medietidsskrift 4(1997)2, ISSN Han drøfter delvis korleis ein kan democratic participation: community 0804-8452, pp. 39-59. oppfatta humanistisk og samfunns- communication in Zimbabwe and Med utgangspunkt i det TVNor- vitskapleg forsking, og delvis kor- Norway. Media, culture and society 19(1997)1, ISSN 0163-4437, pp. ge-produserte programmet ”Reise- leis ein forskingsprosess som bru- 29-46. sjekken”, sendt høst 1990-vår 1997, ker kvantitativ metode må forståast How do people’s references to reli- reflekterer forfatteren over de eldres i forhold til kvalitative omgrep som gion and media shape democratic posisjon på det nye fragmenterte, fortolking, kontekst, sosial situasjon participation in small-scale com- kommersialiserte og konkurranse- etc. munities? This question is applied pregede fjernsynsmarkedet. to two pilot case studies; the growth Johansen, Anders: Det avsøkende Eide, Martin: A new kind of news- blikket. Sosiologi i dag (1997)1, point of Tsanzaguru in Zimbabwe, paper?: understanding a popula- ISSN 0332-6330, pp. 5-33. and the municipality of Sør-Aurdal rization process. Media, culture and Forfatteren spør om ”de andre”, fra in Norway. In each community, ten society 19(1997)2, ISSN 0163-4437, ”general influential opinion leaders” pp. 173-183. tradisjonelle samfunn, bruker øy- nene på andre måter enn ”vi”, i mo- were interviewed ahead of the 1995 The author suggests a sociohistorical derne samfunn, eller om dette skyl- elections. account of distinctive journalistic des konvensjoner som de ikke er changes throughout a popularization Nag, Wenche: Mediforskningen som fortrolige med. Han drøfter hva som process that has contributed strongly kamparena. Norsk medietidsskrift 4 eventuelt skal til for at ”de” blir i (1997)2, ISSN 0804-8452, pp. to the fact that Norwegians today stand til å oppfatte ”våre” former 87-105. are the world champions of newspa- for visuell kommunikasjon. Forfatteren vil identifisere hvilke per reading. He uses the Norwegian forhold legitimeringsdebatten rundt newspaper Verdens Gang as a case Johansen, Anders: Medmennesker, medieforskning foregår under. Hun study. landsmenn, samtidige. In: Time, drøfter interessekonflikten mellom Sveinung (eds.): Om kulturell iden- Eide, Martin: Popularisering som titet: ei essaysamling, Bergen, Høg- de som arbeider i og med mediene, frisetting: tilfellet Verdens Gang. skolen i Bergen, 1997, 224 p., ISBN altså journalister og andre prakti-

140 kere, og medieforskere. Konflikten Sverige Bolin,, Göran: Filmbytare: video- er analysert ved hjelp av profesjons- våld, kulturell produktion & unga män. Stockholm, Boréa, 1998, 288 teori. Ajagán-Lester, Luis: ”De andra” i p., ISBN 91-89140-00-1, (Avhand- pedagogiska texter: afrikaner i ling; 7) ISSN 1102-3015. (Institu- Olsen, Jon Arild: Film som fortel- svenska skoltexter. Institutionen för tionen för journalistik, medier och ling, fiksjon og faktisk imitasjon. nordiska språk, Lunds universitet, kommunikation, Stockholms univer- Norsk medietidsskrift 4(1997)2, 1997, 65 p., (Svensk sakprosa; 13). sitet). Note: Dr.diss. ISSN 0804-8452, pp. 107-124. En analys av hur befolkningen i det Analyserar kulturell produktion och Forfatteren drøfter hvordan film blir s.k.”mörka Afrika”, dvs. den sub- reception bland filmbytande medie- fortalt, og han gransker hvordan det- sahariska delen av Afrika, har blivit våldsintresserade unga män, som ett te spørsmålet har blitt besvart av gestaltad i pedagogiska texter. exempel på en specifik mediepraktik narrativitetsforskere som David i dagens pluralistiska medieland- Bordwell, Seymour Chatman og Gé- Andersson, Anna Maria: Vem är den svenske journalisten?: en studie av skap. Analysen utgår från ett medie- rard Genette. journalistkåren i vardagsliv och yr- etnografiskt perspektiv. kesliv 1994-1995. Institutionen för Rasmussen, Terje: Egensindighetens journalistik och masskommunika- Carlsson, Ulla: Frågan om en ny rasjonalitet: mediene og moderni- tion/JMG, Göteborgs universitet, internationell informationsordning: tetens differensiering. Norsk medie- 1997, 26 p., (Arbetsrapport; 79), en studie i internationell mediepoli- tidsskrift 4(1997)2, ISSN 0804-8452, ISSN 1101-4679. tik. Institutionen för journalistik ocj pp. 7-25. Diskuterar bilden av den svenska masskommunikation, Göteborgs uni- Forfatteren drøfter hvordan ”diffe- journalistkåren med avseende på versitet, 1998, 339 p., ISBN 91- rensiering” forstås i noen sosiolo- bakgrund, vanor och åsikter. 88212-21-1, (Göteborgsstudier i giske teoribidrag som en ”egen- journalistik och masskommunika- tion; 14), ISSN 1101-4652. Note: Bidrag till fri svensk TV-produktion. sindighetens revolusjon”, han vil Dr.diss. presentere et radikalt systemteore- Stockholm, Fritzes, 1997, 86 p.. ISBN 91-38-20768-0, (SOU; Redovisar en analys av frågan om tisk syn på differensiering og han 1997:172), ISSN 0375-250X. (Kul- den nya informations- och kommu- vil bringe dette perspektivet inn i turdepartementet). Note: Betänkande nikationsordningens (NWICO) upp- ”mediesamfunnet”. av Utredningen för stöd till TV-pro- duktion. gång, på 1970-talet, och fall. Sär- skild vikt läggs vid att belysa sam- Ytreberg, Espen: Modernismens mi- Identifierar och analyserar de pro- manhang mellan medie- och kom- grasjoner: endringer og ”det nye” i blem som finns för fria producen- bildemedienes produksjon og este- munikationssystem och politiska mål ters och programbolags möjligheter tikk. Sosiologi i dag (1997)1, ISSN mot bakgrund av mer generella ut- att göra svenska kvalitetsprogram 0332-6330, pp. 91-110. vecklingsteorier. Även dagens infor- och att sprida dem. Vidare görs en Forfatteren drøfter relasjonene mel- mationsordning diskuteras lom kravene til endring som stilles i bedömning av och förslag till åtgär- der för att öka den inhemska produk- moderne kulturproduksjon og kra- Digital marksänd TV – lagändringar. tionen av program för distribution vene til nyhet som stilles til kultur- Stockholm, Fritzes, 1998, 29 p., produktene. Han ser særlig på hvor- till TV-kanaler som riktar sig till ISBN 91-38-20839-3, (Ds; 1998:5), dan populærkulturelle medier, for svensk publik. ISSN 0284-6012. (Kulturdeparte- mentet). eksempel fjernsynets institusjonelle Bjurström, Erling: Högt & lågt: smak Föreslår vissa ändringar i radio- och differensiering, kan sees i forlengel- och stil i ungdomskulturen. Stock- sen av modernismens og avantgar- holm, Boréa Bokförlag, 1997, 624 TV-lagen (1996:844) för att under- dens prinsipper. p., ISBN 91-972690-6-9. Note: Dr. lätta införandet av digitala TV-sänd- diss. English summary 9 p. ningar Østbye, Helge: Media in politics: Behandlar ungdomars stilskapande channels, arenas, actors, themes. In: och kulturella smak. I avhandling- Edström, Maria: Kön och journalis- Strøm, Kaare; Svåsand, Lars (eds.): ens tre delar presenteras (I) den tvär- tik – att utvidga medieverkligheten: Challenges to political parties: the en litteraturöversikt. Institutionen vetenskapliga ungdomskulturforsk- case of Norway, Michigan, The Uni- för journalistik och masskommuni- versity of Michigan Press, 1997, ningens framväxt och utveckling, kation/JMG, Göteborgs universitet, ISBN 0-472-10680-5, pp. 215-229. (II) teoretiska perspektiv (främst 1997, 36 p., (Arbetsrapport; 76), The author discusses the relationship Pierre Bordieus, Paul Ricoeurs och ISSN 1101-4679. between media and politics, and how Michail Bachtins arbeten) och (III) Litteraturöversikten fokuserar på this has changed over the last three en analys av ungdoms- stilar i 1990- journalistikforskning som handlar decades. talets Sverige. om kön: vilka ämnen behandlas som

141 rör kvinnor och socialt kön?, vilken Flodin, Bertil: Medborgarna och centration på hur detta utbud tedde del av journalistiken har studerats EU-informationen: en studie av in- sig under hösten 1996. ställning, aktivitet och kunskap hos (produkten, processen eller publi- svenska folket inför folkomröst- ken)? och vilka genrer behandlas ningen 1994. Institutionen för jour- Hillve, Peter; Majanen, Peter: Svensk (nyheter/feature)? nalistik och masskommunikation/ frukost-TV 1997. Medie- och kom- JMG, Göteborgs universitet, 1997, munikationsvetenskap/MKV, Lunds universitet, 1997, 16 p. + app. 7 p., Edström, Vivi: Astrid Lindgren och 28 p. + 2 app. 9 p., (Arbetsrapport; 75), ISSN 1101-4679. ISBN 91-630-6312-3. Note: En stu- sagans makt. Stockholm, Rabén & die gjord på uppdrag av Gransk- Sjögren, 1997, 243 p., ISBN 91-29- Beskriver och analyserar medborgar- ningsnämnden för radio och TV/Gn. 64044-X, (Skrifter utgivna av nas informationsmässiga utgångs- Svenska Barnboksinstitutet; 62), Presenterar data om och analys av läge, deras insamling av information ISSN 0347-5387. Note: Summary in programinnehåll i Frukost-TV i SVT samt deras kunskaper om EU i okto- English 3 p. 2 (Rapport morgon) och TV4 (Ny- ber 1994 inför folkomröstningen om Beskriver bakgrunden till Astrid hetsmorgon). svenskt medlemskap i EU. Lindgrens sagor (egna livserfaren- heter och en stor sagotradition) och Holst, Gull-May: The TELDOK year- Gustafsson, Karl Erik; Westergren, hennes konstnärliga utveckling, allti- book 1997: telecommunications and Håkan: Dagspressens ekonomi 1966. information technology in Sweden as från de första okända sagorna skriv- Stockholm, Presstödsnämnden, seen from a user’s perspective. na på 1930-talet, fram till Ronja Rö- 1997, 36 p., ISSN 1103-0283. Stockholm, Teldok, 1997, 446 p., vardotter. Särskilt behandlas sago- Redovisar dagspressens ekonomiska (Teldok Rapport; 116), ISSN 0281- samlingarna Nils Karlsson-Pyssling förhållanden 1996 utifrån årsredo- 8574. och Sunnanäng. visningar från 135 svenska dags- Defines the IT area; looks at current tidningsföretag med bokslut under IT users; refers to exemplary re- Ekvall, Ulla: Formativt, figurativt, 1996, samt upplagestatistik från Tid- search; highlights trends of the Web operativt i läroböcker för barn: hur and the business of intranets; sam- syn på kunskap och kunskapstill- ningsstatistik (TS) och intäkts- och ägnande påverkat naturkunskaps- annonsstatistik från Tidningsutgivar- ples exciting new IT applications; böckernas innehåll, språk och struk- na (TU). offers methods for generating vi- tur: del 1: Utvecklingen under 1800- sions of the future; and provides the talet. Institutionen för nordiska Harrbom, Åsa; Flodin, Bertil: Sven- links to operators, suppliers, and språk, Lunds universitet, 1997, 120 ska kyrkans synlighet och betydelse: reference resources of various sorts. p., (Svensk sakprosa; 12). en medlemsundersökning i Norums Redovisar den första av två plane- pastorat 1996. Stenungsund, No- Hänström, Lars: Lär mig att mäta rade delar om hur syn på kunskap rums Kyrkliga Samfällighet, 1996, tiden: Dagens dikt 1955-1989. och kunskapstillägnande styrt ut- 48 p. + 2 app. 31 p. Note: Medlem Stockholm, Stiftelsen Etermedierna 2000. Ett församlingsprojekt i Gö- formningen av läroböcker i natur- i Sverige, 1997, 187 p., ISBN 91-1- teborgs Stifts regi. 972461-6, (Etermedierna i Sverige; kunskap för barn. Den här delen En bred kartläggning av försam- 6), ISSN 1400-7274. spänner över 1800-talet. lingsmedlemmarnas attityd till Sven- Dagens dikt är ett radioprogram som Feilitzen, Cecilia von: Representing ska Kyrkan i Norums pastorat som sänts sedan 1937. Studien beskriver families. Centre for Mass Commu- bl.a. redovisar i vilka medier man programmets utveckling 1955-89, nication Research, Leicester Univer- uppmärksammat den lokala kyrkan. med tillbakablickar på den äldre sity, 1997, 47 p., ISBN 0-903507- perioden. 71-4. Note: Module 10: Unit 60. Hillve, Peter; Majanen, Peter: Takes its point of departure in the Svenskt TV-utbud 1996: roligare och Høst, Sigurd; Severinsson, Ronny: debate about the changing family roligare. Medie- och kommunika- Avisstrukturen i Norge og Sverige structure in Western countries and tionsvetenskap/MKV, Lunds univer- 1960 til 1995: arbeidsrapport nr. 1 sitet, 1997, 54 p. + 12 app. 40 p., fra prosjektet Norsk-svensk dags- American studies on how the family ISBN 91-630-6246-1. Note: En un- presseutvikling. Institutionen för was represented in the media, mainly dersökning gjord på uppdrag av journalistik och masskommunika- American TV-families, supplemen- Granskningsnämnden för radio och tion/JMG, Göteborgs universitet, ted with research from Europe and TV/Gn. 1997, 79 p., ( Arbetsrapport; 77), other parts of the world, and also Presenterar resultaten av en under- ISSN 1101-4679. discusses why the family is repres- sökning av programutbudet i sju TV- En kvantitativ beskrivning av tid- ented in the way it is. kanaler (SVT1, SVT2, TV3, TV4, ningsstrukturen i Norge och Sverige, Kanal 5, TV6 och Z-TV), med kon- samt en jämförelse av samhällsför-

142 hållanden och mediepolitik i de Kulturbarometern i detalj: tema lit- medieanvändning. Umeå, Barnhälso- bägge länderna. teratur och bibliotek. Stockholm, vården, 1997, 31 p. + 2 app. 8 p., ( Statens kulturråd, 1997, 32 p. + app. Norrlands universitetssjukhus). 16 p., ISBN 91-38-31182-8, ( Kul- En enkätundersökning om förskole- Jansson, André: Svensk dagstid- turen i siffror; 1997:1). ningsläsning i förändring. Institu- barns medievanor. Analysen bygger tionen för journalistik och masskom- Redovisar statistik över litteratur- på intervjuer av föräldrar till 144 munikation/JMG, Göteborgs univer- och biblioteksvanor under 1994/95. barn (77 3-åringar och 66 6-åringar). sitet, 1997, 29 p., (Arbetsrapport; 74), ISSN 1101-4679. Kärreman, Dan: Det oväntades ad- Lithner, Anders; Wadbring, Ingela: Med utgångspunkt i resultat från ministration: kultur och tradition i Ungdomars dagstidningsläsning. 1996 års Riks-SOM-enkät presente- ett tidningsföretag. Stockholm, Ne Institutionen för journalistik och renius & Santérus Förlag, 1996, 255 masskommunikation/JMG, Göte- ras och analyseras svensk dagstid- p., ISBN 91-648-0101-2. Note: Eng- ningsläsning. borgs universitet, 1997, 29 p., (Ar- lish summary 12 p. betsrapport; 78), ISSN 1101-4679. Utifrån en fallstudie av tidnings- Jansson, André: Sätt att se på TV: En analys av ungdomars (15-24år) en kvantitativ problematisering av företaget iDag behandlas kulturella läsning av och förhållningssätt till den selektiva TV-publiken. Institu- koordinationseffekter samt organi- dagstidningar. tionen för journalistik och masskom- satoriska och organisationskulturella munikation/JMG, Göteborgs univer- aspekter av tidningsarbete. Lundberg, Dan: Våld i TV-trailrar. sitet, 1997, 66 p., (Arbetsrapport; Stockholm, Granskningsnämnden 76), ISSN 1101-4679. Larsson, Larsåke: Forskningsöver- för radio och TV, 1997, 26 p. + 2 En kvantitativ studie av hur männis- sikt Kommunjournalistik. Institutio- app. 12 p. nen för journalistik och masskom- kor tittar på tv. Studien bygger på Behandlar förekomsten av våld i TV- 1807 svarande personer från 1996 munikation/JMG, Göteborgs univer- sitet, 1997, 23 p., (Arbetsrapport; trailrar. Studien innefattar alla trail- års västsvenska SOM-enkät. 77), ISSN 1101-4679. rar som sändes mellan kl. 06.30- Presenterar forskning om mediernas 24.00 i SVT1, SVT2, TV3 och TV4 Jansson, André: Tidningsvärden i under perioden den 2-15 september morgon- och kvällspress. Institutio- lokala offentliga bevakning – kom- nen för journalistik och masskom- munjournalistiken. 1996. munikation/JMG, Göteborgs univer- sitet, 1997, 16 p., (Arbetsrapport; Ledin, Per: ”Med det nyttiga skola Löfgren Nilsson, Monica: Hon och 79), ISSN 1101-4679. wi söka att förena det angenäma...”: han i journalistutbildningen: ett pedagogiskt projekt. Institutionen Beskriver vilka värden olika grup- text, bild och språklig stil i vecko- för journalistik och masskommuni- per av regelbundna morgon- och pressens föregångare. Institutionen för nordiska språk, Lunds universi- kation/JMG, Göteborgs universitet, kvällstidningsläsare tillskriver den tet, 1997, 171 p., (Svensk sakprosa; 1997, 28 p. + 4 app. 23 p., (Arbets- eller de tidningar de i sådana fall 14). rapport; 68), ISSN 1101-4679. brukar läsa. Utifrån ett semiotiskt perspektiv be- En beskrivning och utvärdering av handlas text, bild och språklig stil i projektet Utvecklandet av en jour- Josephson, Olle: Vad läsarna läste: veckopressens föregångare (från nalistisk yrkesroll bland kvinnliga 1800-talets religiösa traktater. In- och manliga journalistelever. Projek- stitutionen för nordiska språk, Lunds 1790-1860-talet). universitet, 1997, 63 p., (Svensk sak- tet har bedrivits vid och undersökt prosa; 10). Leivik Knowles, Britt-Marie: Inter- journalistutbildningen vid JMG, Behandlar 1800-talets religiösa trak- organisatorisk kommunikation mel- Göteborgs universitet. lan myndigheter och medier. Insti- tater (religiös uppbygglig småskrift). tutionen för journalistik och Malmström, Torsten; Weibull, Len- masskommunikation/JMG, Göte- nart: Snöstormen den 17 november Krusten, Reet; Janelsina-Priedíte, borgs universitet, 1997, 94 p., (Ar- 1995. Institutionen för journalistik Aija; Urba, Kestustis: Barnboks- betsrapport; 75), ISSN 1101-4679. och masskommunikation/JMG, Gö- grannar: barnlitteraturen i Balti- En sekundäranalys av forskning teborgs universitet, 1997, 89 p., (Ar- kum. Stockholm, Rabén & Sjögren, betsrapport; 72), ISSN 1101-4679. 1997, 136 p., ISBN 91-29-62816-4, kring kriskommunikation, med fo- (Skrifter utgivna av Svenska Barn- kus på interaktionen mellan myn- Som en följd av den stora snöstor- boksinstitutet; 63), ISSN 0347-5387. digheter och medier i händelse av men fredagen den 17 november 1995 Note: Summary in English 6 p. allvarlig samhällsstörning. lamslogs i princip all verksamhet i Behandlar i självständiga avsnitt Göteborg med kranskommuner. Här barnlitteraturen i Estland, Lettland Lindkvist, Agneta: Titta, lyssna, redovisas en undersökning av hur respektive Litauen. läsa: en studie över förskolebarns myndigheter och medier fungerade

143 under den första delen av detta kris- Segerlund, Carl-Öije: IT för sam- Behandlar den socialpolitiska dis- dygn. hällsservice, demokrati och folkbild- kursen i Sverige under 1700- och ning i Sverige. Stockholm, Teldok, 1997, 100 p., (Teldok Rapport; 113), 1800-talet. Muijs, Daniel; Roe, Keith: Literacy ISSN 0281-8574. in the media age: results from the Thurén, Torsten: Medier i blåsvä- third wave of a longitudinal study of Redogör för en mängd praktiska til- der: den svenska radion och televi- children’s media use and educatio- lämpningar inom området IT (nät sionen som samhällsbevarare och nal achievement. Department of och databaser i Sverige) för sam- samhällskritiker. Stockholm, Stiftel- Communication, Katholieke Univer- hällsservice, demokrati och folkbild- sen Etermedierna i Sverige, 1997, siteit, Leuven, 1997, 64 p., (Report; ning. 382 p., ISBN 91-1-972401-2, ( Eter- 3). medierna i Sverige; 5), ISSN 1400- This report presents the results of 7274. Stjernqvist, Inger: IT-visioner i verk- the third wave of the research project ligheten. Stockholm, Teldok, 1997, Studerar hur synen på etermedier- ’Literacy in The Media Age’, a longi- 110 p., (Teldok Rapport; 111), ISSN nas roll i den demokratiska proces- tudinal study of the relationship be- 0281-8574. sen har förändrats. Konkreta exem- tween children’s media use, literacy, Behandlar IT, affärsutveckling och pel ges från ”Lort-Sverige” på 30- and educational achievement. samspelet mellan människa och tek- talet till nutida invandrar- och mi- nik, med fokus på kommunikations- noritetsproblem. Nilsson, Peter O.: Tidskriftsdistri- aspekterna. I ett kapitel diskuteras bution: från allians till konkurrens interaktiva, individuella massmedier. Tjernström, Vanni: ”The construc- och dominans. Stockholm, Kultur- tion of European cooperation in departementet, 1998, 79 p., ISBN Scandinavian newspapers: issues, Strömbäck, Jesper: Tre tal i press 91-630-6488-X. themes, and controversies in rela- och verklighet. Demokratiinstitutet, tion to the European Union”. Insti- Beskriver marknaden för distribution Mitthögskolan i Sundsvall, 1997, 14 tutionen för medier och kommuni- av lösnummerexemplar av tidskrif- p., (DMI-rapport; 1:1997). kation, Umeå universitet, 1997, 27 ter och diskuterar strukturella hin- Jämför Folkpartiet liberalernas, Mo- p., (International Conference on Me- der i samband därmed. deraternas och Socialdemokraternas dia & Politics, Brussels, 1997). partiledartal som de hördes av de The paper reports some preliminary Pettersson, Gerd: Uppslagsböckerna närvarande ombuden och medlem- results from an ongoing study of och världen: rapport om en pilotun- dersökning. Institutionen för nord- marna med den bild ett urval tid- similarities and differences in news- iska språk, Lunds universitet, ningar (Svenska dagbladet, Dagens paper content relating to the Euro- 1997, 69 p., (Svensk sakprosa; 11). Nyheter, Expressen och Aftonbladet) pean Union. The study is based on a Redovisar ett antal pilotundersök- gav av själva talen. comparison of four Scandinavian ningar om uppslagsböcker. Fråge- countries. ställningarna berör uppslagsbokens Sundin, Ebba: Barn och massmedier: en forskningsöversikt. Institutionen världsbild under olika tider, textens Utbildningskanalen. Stockholm, för journalistik och masskommuni- Fritzes, 1997, 72 p., ISBN 91-38- kommunikativa funktion, stil och kation/JMG, Göteborgs universitet, 20724-9, (SOU; 1997:148), ISSN stilutveckling samt bildens roll i för- 1997, 27 p. + 3 app. 18 p., (Arbets- 0375-250X. (Utbildningsdeparte- hållande till texten. rapport; 67), ISSN 1101-4679. mentet). Note:Delbetänkande av Presenterar en översikt av forskning- Distansutbildningskommittén. Samordning av digital marksänd TV. en om barn och massmedier. I bila- Presenterar förslag om vilken roll Stockholm, Fritzes, 1998, 75 p., gor finns sammanställningar av lit- ISBN 91-38-20833-4, (SOU; Sveriges Utbildningsradio skall 1998:17), ISSN 0375-250X. (Kultur- teratur som rör forskning om 1) barn spela inom utbildnings- och fortbild- departementet). Note: Slutbetänkan- och tv, video och film, 2) barn och ningsområdet. de av Digital TV-utredningen (Ku dagstidningar och 3) barn och nyhe- 1997:01). ter. Åberg, Carin: Mångfald = Kvalitet?: Behandlar tekniska frågor och mo- en diskussion av mångfald och kva- deller för samarbete kring sänd- Svensson, Jan: Fattigvårdens texter: litet från lyssnarperspektiv. Institu- en studie av den socialpolitiska dis- tionen för journalistik, medier och ningsverksamheten inom det digitala kommunikation/JMK, Stockholms TV-området (multiplexering, sända- kursen i Sverige under 1700-1800- talet. Institutionen för nordiska universitet, 1997, 44 p., (Arbets- re, åtkomstkontroll och elektronisk språk, Lunds universitet, 1997, 83 texter; 1996:3), ISSN 1104-7380. programguide). p., (Svensk sakprosa; 9).

144 En diskussion kring utgångspunk- 29 p., ISBN 91-972694-7-6, (SOM- Considers the introduction of broad- terna för ett mångfaldsbegrepp uti- rapport; 19), ISSN 0284-4788, pp. casting research within the national 93-98. från radiolyssnande som aktivitet broadcasting company YLE and re- och radio som medium, samt kring Redovisar allmänhetens förtroende views and analyses the parallel in- ett tentativt mångfaldsmått och några för rikspolitiker, fackliga ledare, stitutionalization of mass commun- perspektiv på kvalitet i radioutbudet. journalister inom dagspress och jour- ication research in the universities. nalister inom TV, samt för personal- Österman, Torsten; Timander, Joa- grupper som är verksamma inom den Hujanen, Taisto: Democratization of chim: Internetanvändningen i Sveri- kommunala förvaltningen. communication as an Utopia: expe- ges befolkning: utvecklingen av at- riences from the Finnish Radio Re- tityder och användningen beträf- Feilitzen, Cecilia von: A historical form in the 1980s. Nordicom Review fande vissa tekniska hjälpmedel review of radio research in Sweden. (1997)1, temanummer, ISSN 0349- (Internet, dator, modem, CD-ROM Nordicom Review (1997)1, tema- 6244, pp. 45-57, 249 p. och mobiltelefon). Stockholm, Tel- nummer, ISSN 0349-6244, pp. 23- Discusses the utopia of democrat- dok, 1997, 42 p. + 2 app. 72 p., 43, 249 p. (Teldok Rapport; 118), ISSN 0281- ization of communication in relation 8574. Reviews how the Swedish radio re- to the process which in the late 1970s search has developed, problem areas Redovisar uppgifter om datoran- and the early 1980s was termed as which have been studied, by which vändning, innehav och användning deregulation of broadcasting. The institutions and with what financing. av hemdator, modem, CD-ROM, mo- Finnish radio reform is considered The review is based on time periods biltelefon samt Internetabonnemang, as a case study. corresponding to the reorganizations utvecklingen av Internetanvändande of radio, and the altered forms of Jansson, André; Wadbring, Ingela: i befolkningen som helhet och i olika radio distribution and programme TV-tittande – mer än bara TV. In: befolkningsgrupper. Slutligen pre- policy. Nilsson, Lennart (eds.): Nya Land- senteras data över attityder som be- skap, SOM-institutet, Göteborgs uni- rör den tekniska utvecklingen och versitet, 1997, 290 p. + 29 p., ISBN Fossum, Henriette: The Norwegian moderna tekniker. 91-972694-7-6, (SOM-rapport; 19), Radio Reform. Nordicom Review ISSN 0284-4788, pp. 49-67. (1997) 1, temanummer, ISSN 0349- 6244, pp. 59-68, 249 p. Utifrån en svensk kontext ges en generell beskrivning av vad den så Artiklar Starts with an overview of the histor- kallade TV-publiken egentligen gör Alasuutari, Pertti: Why does the ra- ical background to the Norwegian när tv’n är på. Författarna diskute- dio go unnoticed? Nordicom Review Radio Reform, 1993, and of the main rar och försöker identifiera eventu- (1997)1, temanummer, ISSN 0349- competitors. Then describes how the 6244, pp. 161-171, 249 p. ella typiska användningsstilar. channels were profiled in response Problematize the mundane everyday to the competition, and rounds off life in which the radio has little Jauert, Per: Local radio in Western with presents aspects of and future Europe: conflicts between the cul- significance. prospects for the radio offer from tures of center and periphery. Nordi- NRK. com Review (1997)1, temanummer, Bendz, Anna; Wadbring, Ingela: ISSN 0349-6244, pp. 93-106, 249 p. Medborgaren och morgontidningen. Gustafsson, Karl Erik; Weibull, Len- In: Nilsson, Lennart (eds.): Nya Introduces the general framing of nart: European Newspaper Reader- Landskap, SOM-institutet, Göte- the reseach project ”Local Radio in ship: structure and development. borgs universitet, 1997, 290 p. + 29 Western Europe – Forms of Cultural Communications 22(1997)3, ISSN p., ISBN 91-972694-7-6, (SOM-rap- 0341-2059, pp. 249-273. Resistance in Modern Media Cul- port; 19), ISSN 0284-4788, pp. 19- ture”, and presents some of the cent- 35. Draws development trends of news- ral findings in the authors empirical paper industries in Western Europe Analyserar förändringar avseende studies of some of the radio stations, from a readership point of view. prenumeration och läsning av mor- involved in the project. gontidningar i Göteborg, samt i vilka grupper eventuella förändringar sker. Hujanen, Taisto: From broadcasting research to media studies: a histor- Kemppainen, Pentti: The develop- ical review and analysis of radio re- ment of radio and radio research: Elliot, Maria: Förtroende, status och search in Finland. Nordicom Review perspectives towards new order. Nor- makt. In: Nilsson, Lennart (eds.): (1997)1, temanummer, ISSN 0349- dicom Review (1997)1, temanummer, Nya Landskap, SOM-institutet, Gö- 6244, pp. 5-21, 249 p. ISSN 0349-6244, pp. 229-238, 249 teborgs universitet, 1997, 290 p. + p.

145 From a European point of view the temanummer, ISSN 0349-6244, pp. nummer, ISSN 0349-6244, pp. 183- Finnish broadcasting development is 107-121, 249 p. 215, 249 p. reviewed, and the radio redearch is Analyses the process in which two Presents the over-all scope of a pro- discussed. central conflicts have structured the ject with the working title ’Diachro- political debate on regulation of lo- nic Shifts in Radio Discource. Lin- Petrov, Peter: The new radio situa- cal broadcasting in Norway. The guistic Interaction and Time-Space tion and it’s implications for re- conflicts discussed concerns issues Transformations in Norwegian Ra- search. Nordicom Review (1997)1, regarding the cultural content, and dio 1935-1980'. temanummer, ISSN 0349-6244, pp. 239-248, 249 p. control and ownership of local me- dia. Weibull, Lennart: From bulletins to The paper consists of some reflec- journalism: some perspectives on the tions mainly applicable to the so- Salokangas, Raimo: Radio news: The development of Swedish Radio news called quantitative inquiries, i.e., va- Finnish News Agency and the 1925-1995. Nordicom Review (1997) rious kinds of audience surveys, etc. Finnish Broadcasting Company. Nor- 1, temanummer, ISSN 0349-6244, dicom Review (1997)1, temanummer, pp. 133-149, 249 p. ISSN 0349-6244, pp. 123-131, 249 p. Poulsen, Ib: Public service radio in Taking Swedish Radio as an example Denmark today. Nordicom Review A historical review of radio news, the author discusses how news has (1997)1, temanummer, ISSN 0349- the Finnish News Agency and the developed in form and content from 6244, pp. 69-92, 249 p. Finnish Broadcasting Company from the mid 1920s till the beginning of After a brief historical background 1943 and onward. the 1990s and what factors might to radio broadcasting in Denmark, have contributed to the changes. considers how modern public ser- Sarkkinen, Raija: Gender in audi- vice radio shold be understood. A ence research. Nordicom Review Weibull, Lennart: IT i massmedie- (1997) 1, temanummer, ISSN 0349- landskapet. In: Nilsson, Lennart description of the radio’s situation 6244, pp. 173-182, 249 p. today on the national, regional and (eds.): Nya Landskap, SOM-institu- Studies gender appearance in audi- tet, Göteborgs universitet, 1997, 290 local level is provided, and the ence research at the Finnish Broad- p. + 29 p., ISBN 91-972694-7-6, author singles out and discusses a (SOM-rapport; 19), ISSN 0284- casting Company, starting from the number of problems relative to these 4788, pp. 69-92. late 1940s. The empirical data con- different levels. centrates on radio. Belyser medieteknologins genom- slag och spridning i västsvenska hus- Ruohomaa, Erja: Radio as a (do- Strid, Jan: Göteborgs radiolyssnare håll och i olika grupper av befolk- mestic) medium: towards new con- 1996. In: Nilsson, Lennart (eds.): cepts of the radio medium. Nordicom ningen, samt IT-användning i för- Nya Landskap, SOM-institutet, Gö- Review (1997)1, temanummer, ISSN hållande till användning av traditio- teborgs universitet, 1997, 290 p. + 0349-6244, pp. 151-160, 249 p. nella medier. 29 p., ISBN 91-972694-7-6, (SOM- Explores the changing role of radio rapport; 19), ISSN 0284-4788, pp. as a domestic medium by examining 37-48 p. Öberg, Carin: To the question of sounds in radio analysis. Nordicom the development of radio from ho- Belyser utvecklingsmönster i den Review (1997)1, temanummer, ISSN mes to households in the age of tele- göteborgska radiopubliken mellan 0349-6244, pp. 217-227, 249 p. vision. 1990 och 1996. After a short discussion on different theoretical and analytical tools ap- Skogerbø, Eli: Radio for the few or Vagle, Wenche: ’Ways of speaking’ the many?: experiences from the on Norwegian Radio 1935-1980: a plied in radio analysis, the article political history of local radio in study of text norm evolution. focuses the aural dimension. Norway. Nordicom Review (1997)1, Nordicom Review (1997)1, tema-

146