Fördjupad översiktsplan 9.1 Kommunikationer Tibro tätort Gator, vägar och torg
Aktörer Rekommendationer Vägverket är väghållare för allmänna vägar 1 Häggetorpsleden bör byggas samman med (riksväg 49, länsväg 201, Fågelviksleden) och Bangatan och Östra Långgatan. Utbyggna- kommunstyrelsen (tekniska kontoret) för den av vägen kommer bl.a. att innebära för- kommunala gator, vägar och allmänna platser. bättringar ur miljö- och energisynpunkt Respektive väghållare svarar för byggande, samt att tätorten öster om centrum byggs drift och underhåll. Ansvaret för enskilda vä- samman på ett mer naturligt sätt. Vägen gar har, den för vägen bildade, vägföreningen. öster om Östra Långgatan behövs för ut- Vägföreningar kan få bidrag av Vägverket och byggnad av industriområdet i nordöst. kommunen för drift och underhåll. Överfart över järnvägen förutsätter att järn- vägen läggs ner. Struktur - Gator, vägar och torg 2 Planen redovisar även ett förslag till en för- Tätortens gatunät klassats i genomfarts- /in- bindelse mellan Kyrkefallavägen vid SA- fartsgata, gata i huvudnätet och lokalnätet. Möbler AB och Fågelviksleden. Denna bör Klassningen innebär att gatan dimensionerats byggas ut senast vid en eventuell exploate- och utformats för en viss hastighet. Vid hastig- ring på Fågelviken. heter över 30 km/tim bör gång- och cykelväg 3 Östra Långgatan byggs samman med Ban- skiljas från gatan. gatan och den nya Häggetorpsleden under Riksväg 49 och länsväg 201 (Fågelviksleden) förutsättning att järnvägen läggs ner. utgör ”barriärer” i samhället. Två gång- och 4 Åtgärder bör vidtas för att förbättra sikten cykeltunnlar finns under Fågelviksleden och en vid Grönhultsvägens anslutning till riksväg vägtunnel under riksväg 49. 49. Trafikfrågorna bör ses över i samband De allmänna parkeringsplatserna ska utnyttjas med detaljplanläggning av Västanå indu- för besökande till centrumaktiviteter. Parkering striområde. Om en mer trafikintensiv verk- för fastigheters behov ska i princip anordnas på samhet blir aktuell på Tidebergsområdet respektive fastighet. kan tillgängligheten behöva förbättras ge- nom utbyggnad av Tidavadsgatan till riks- Mål (kommunstyrelsen) väg 49 och Fågelviksleden. Investeringar: Medel har avsatts för förbättring Besökande/ boende möter Tibro i huvudsak av torgmiljön i centrala Tibro. via gatumiljön. Det är därför angeläget att infarterna (entréerna) till tätorten utformas Underhåll: Huvudvägnätet bör asfalteras vart så att de blir attraktiva. Detsamma gäller 10:e år och lokalgator samt gång- och cykelvä- genomfartsgator och rastplatser/ informa- gar vart 20:e år. tionsplatser längs vägarna. Skötsel: Huvudgator samt gång- och cykelvä- Mariestadsvägen, Skövdevägen och Hjovä- gar snöröjes först. Kommunala vägar saltas gen bör för att minska antalet olyckor byg- inte. gas om till ”miljöprioriterade vägar”. Mil- Utformning och tillgänglighet: Principer för jöprioriterade åtgärder medför förutom att utformning och tillgänglighet bör tas fram i hastigheten sänks också att infarterna till samråd med brukarna. centrum blir vackrare.
Litteratur och källor Gator för alla. Idéskrift om tillgänglighet för gående. Svenska Kommunförbundet.
Juni 2003 06-03-14 Fördjupad översiktsplan 9.1 Kommunikationer Tibro tätort Gator, vägar och torg
Tänkte inte på det ..... Kommunhandbok om hur man skapar ett tillgängligt samhälle. Han- dikappombudsmannen.
Juni 2003 06-03-14 Fördjupad översiktsplan 9.1 Kommunikationer Tibro tätort Gator vägar och torg
rg bo ls ar K Åreberg
n
a
d i
T
Karlstorp Gäre ns rä 9 ng 4 la v c P R an f Ös ban G tra- gs rön n bor e s hul arl tsv g K ä L ge ä e n Skattegården å v n s g d g a t a
s t a e i n r n Anderstorp Sk a ta Jonsboda n övd ga c e M n ta väg Ba a en g s d a v a id Södra Centrum T H Smuleberg ä g g e Brobolet
-
t
o
r Bränningen p
S s
l t e
o Häggetorp P Fröstorp r d l g a
n a e g
t r a n ä n n Skövde s
H
j o
v
ä F g ågelviks Språttebo e leden n
Katrineberg
L v 201 d
Kyrkefalla kyrka
Hörnebo
Kyrkefallavägen
Ingelsby Pla ngr äns L v
2 0 1
Ruder H j o
Genomfart/infart Länk i huvudnätet Länk i lokalnätet Planskild korsning Allmän parkering Ev. framtida utbyggnad Skala 1:30 000
03-10-03 Juni 2003 Fördjupad översiktsplan 9.2 Kommunikationer Tibro tätort Trafikmängder och säkerhet
Aktörer För att Vägverkets ”nollvision” d.v.s. inga dödade eller svårt skadade i trafiken ska Vägverket och kommunen är ansvariga för den uppnås krävs en sänkning av trafikens estetiska utformningen av statliga respektive hastighet inom tätorten till 30 km/tim eller kommunala vägar/ gator. Vägverket, kommu- lägre där det finns oskyddade trafikanter/ nen och polisen är också ansvariga för trafik- gående. säkerheten. Vägnätet i Tibro kommer att klassas om Även den enskilde har ett ansvar för hur man för att också omfatta vägar med hastig- beter sig i trafiken. hetsbegränsningen 30 km/timmen. Trafikmängder Mariestadsvägen, Skövdevägen och Hjo- vägen/ Storgatan/ Fredsgatan ska byggas Mätning av trafikmängder på det allmänna om till ”miljöprioriterade vägar ” för att vägnätet utförs av Vägverket och på det kom- bl.a. öka trafiksäkerheten genom att has- munala nätet av tekniska kontoret. Trafik- tigheten sänks. mängder redovisas på s.k. trafikflödeskartor. Ombyggnad av övergångsställen i gång- Vägverket och kommunens trafikmätningar re- och cykelvägnätet kommer att ske för att dovisas på kartan. Vägarna redovisas som band öka säkerheten för oskyddade trafikanter. där bandets bredd är proportionell mot trafik- mängden. Siffrorna anger antalet fordon per I tätorten finns ett flertal olika detaljut- årsmedeldygn. formningar att arbeta med för att förbättra trafiksäkerheten för personer med funk- Hastigheter och trafikolyckor tionshinder. Många exempel på sådana finns i socialnämndens och handikapprå- Idag får man köra 50 kilometer i timmen i Tib- dets remissvar till tekniska kontoret angå- ro tätort och 70 kilometer i timmen på genom- ende trafiknätsanalysen i juni 1999. fartslederna - Fågelviksleden och riksväg 49. Mest olycksdrabbad är Storgatan. Hastigheten Litteratur och källor och vägens standard är direkt avgörande för antalet olyckor och olyckornas konsekvenser . Trafiksäkerhetsprogram för Tibro kommun 1997 - 1999, antagit av kommunfullmäkti- Socialnämnden och handikapprådet har fram- ge. fört synpunkter på tillgänglighet och säkerhet i Säkrare trafikmiljö i tätort. Vägverket, PM 1999-06-21. SN § 80. Rikspolisstyrelsen och Svenska kommun- förbundet. Mål Kom du helskinnad över gatan idag? Väg- Kommunen har antagit ett trafiksäkerhetspro- verket, Svenska kommunförbundet, Riks- gram med uppsatta mål för trafiksäkerhetsar- polisstyrelsen och NTF. betet. Lugna gatan. Svenska kommunförbundet. Åtgärdskatalog för högre trafiksäkerhet i Kommunen ska verka för att genomföra resul- tätort. Svenska kommunförbundet och tatet från nät- och trafiksäkerhetsanalysen. Vägverket. Belysning bör ur trygghetssynpunkt vara tänd Nationellt trafiksäkerhetsprogram 1995- där gående och cyklister rör sig nattetid. 2000. Regionalt trafiksäkerhetsprogram 1999. Strategier Trafiksituationen i Tibro/ fagersanna tät- orter. SN § 80 1999. Säkerhetsarbetet bör bedrivas i samverkan Se även övriga avsnitt 9 Kommunikatio- med berörda myndigheter och organisatio- ner. ner.
Juni 2003 06-03-14 Fördjupad översiktsplan 9.2 Kommunikationer Tibro tätort Trafikmängder och säkerhet
rg bo ls ar K Åreberg
n
a
d i
T
5430 Karlstorp Gäre ns rä 9 ng 4 la v P R an ban rgs lsbo 4230 Kar Skattegården
4640 1770 Anderstorp Jonsboda 4070 2320 5710 Södra Centrum Smuleberg 6820
Brobolet
Bränningen 5552
Häggetorp P Fröstorp l a 6130 n g r ä n Skövde s 3630 2650 4150
Språttebo 3010 2230 970
Katrineberg 2810 1510
2640
Kyrkefalla kyrka
Hörnebo 530 510 2340
Ingelsby Pla ngr äns L v
2 0 1
Ruder H j o
0000 Årsmedeldygnstrafik Trafikmätningar utförda 1997 - 1998
Skala 1:30 000
03-08-22 Juni 2003 Fördjupad översiktsplan 9.3 Kommunikationer Tibro tätort Trafikemissioner
Aktörer Kommunen har gått med i ”Luft i Väst” för att tillsammans med dem få klarhet i luftkvalitén i Väghållaren är ansvarig även för de miljöef- kommunen. fekter som trafiken förorsakar. Vägverket för sina vägar och kommunen för sina. Väghålla- Mål ren är bl.a. skyldig att bygga bullerskydd i de fall trafiken förorsakar bullerstörningar. I kommunens handlingsplan för Agenda 21 anges följande övergripande mål som berör tra- Bygg- och miljönämnden utövar tillsyn samt fiken: följer utvecklingen av emissioner i tätorten, främst buller från vägtrafiken. • Luftkvalitén ska förbättras så att riskerna för människors hälsa till följd av utsläpp av luftföroreningar från trafik, industri och Trafikbuller energianläggningar undanröjs. Luftkvalitén Riksdagen har godkänt vissa riktvärden för utomhus ska alltid klara Naturvårdsverkets olika slag av trafikbuller som inte bör gränsvärden med avseende på svaveldiox- överskridas vid nybyggnation av bostadsbe- id, sot och kväveoxid. byggelse eller vid nybyggnation eller väsent- • Tibro tätort bör utformas så att transport- lig ombyggnad av trafikanläggningar. De rikt- behovet och därmed energiförbrukningen värden som anges är inomhus 30 dB(A) ekvi- minimeras. valentnivå och 45 dB(A) maximalnivå nattetid samt utomhus 55 dB(A) ekvivalentnivå invid • Kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik fasad på bostadshus. Åtgärder, exempelvis bör gynnas på bekostnad av biltrafiken. isoleringsåtgärder, bör enligt riksdagsbeslutet vidtas under planperioden (1998-2007) för att Den 1 januari 1999 infördes miljökvalitets- minska trafikbuller i befintlig miljö om det fö- normer i Sverige för svaveldioxid, kvävedioxid rekommer vägtrafikbuller utomhus högre än 65 och bly. Dessa ska följas. dB(A) ekvivalent nivå. Klagomål riktat mot trafikbuller är sällan före- Litteratur och källor kommande i Tibro. Trafikbullernivåerna har Regeringens proposition (1996/96:53) "Infra- generellt sett inte bedömts vara särskilt höga i strukturinriktning för framtida transporter". Tibro tätort. ”Skönheten och oljudet.” Svenska kommun- Beräkningar av ekvivalent nivå för vägtrafik- förbundet. buller har utförts av bygg- och miljöförvalt- ningen. Dessa beräkningar är grova och utgår Fasad mot buller och luftföroreningar. Vägver- från vilken ljudnivå som erhålls utomhus 10 ket och Boverket. meter från vägmitt. De högsta värdena, 67-68 dB(A), erhålls längs riksväg 49 genom Tibro tätort samt vid Fågelviksleden västra del 66 dB(A). De högsta värdena i övrigt fås i de centrala delarna av Tibro. Vid Fredsgatan, mellan Skövdevägen och järnvägsundergången erhålls 65 dB(A). För Storgatan, Skövdevägen och Mariestadsvägen är värdena 63-65 dB(A).
Luftföroreningar från vägtrafiken Några mätningar eller beräkningar av förore- ningar i trafikavgaser t ex kvävedioxid eller bensen har inte utförts för Tibro tätort.
Juni 2003 06-03-14 Fördjupad översiktsplan 9.3 Kommunikationer Tibro tätort Trafikemissioner
rg bo ls ar K Åreberg
n
a
d i
T
68 Karlstorp Gäre ns rä 9 ng 4 la v P R an ban rgs lsbo 67 Kar Skattegården 64 Anderstorp Jonsboda 63
68 65 Södra Centrum Smuleberg
Brobolet
Bränningen 64
68 Häggetorp P Fröstorp l a n g r ä n Skövde s 66 61 63
Språttebo 59 60 Katrineberg 62
Kyrkefalla kyrka
Hörnebo
Ingelsby Pla ngr äns L v
2 0 1
Ruder H j o
Beräknad ekvivalent ljudnivå (dBA) utomhus från vägtrafik, 10 m från vägmitt
Skala 1:30 000
03-08-22 Juni 2003 Fördjupad översiktsplan 9.4 Kommunikationer Tibro tätort Karlsborgsbanan
Aktörer Järnvägens framtid Banverket äger järnvägsnätet och Jernhusen Järnvägstransporterna kan få större betydelse i AB (f.d. SJ fastigheter) äger fastigheterna. På framtiden beroende på dels att flera företag har banan Skövde - Karlsborg upplåts trafiken till järnvägstransporter som ett prioriterat trans- Skövde - Karlsborgs Järnvägs AB. portsätt och dels att EU prioriterar järnvägs- Länsstyrelsen har i sitt yttrande framfört att transporter. Dess betydelse i framtiden påver- kommunen inte bör göra någon ändring i över- kas också av politiska beslut som fattas av siktsplanen som påverkar järnvägen. Den är riksdagen t.ex. om avgifter och dyl. fortfarande en potential även om man är med- Banverket, länsstyrelsen och kommunen har veten om att det idag endast finns en intressent genomfört en utredning om förutsättningarna som nyttjar banan. för att öka andelen gods på Karlsborgsbanan. Vilken då visade på ett svagt intresse för järn- Järnvägen Skövde - Karlsborg vägstransporter från företagen i Tibro. Attity- Skövde - Karlsborgs Järnvägs AB bedriver tra- den svänger dock fort och nu finns ett något fik med godstransporter på järnvägen. Gods- större intresse. Dessutom har det genomförts transporter motsvarar för tillfället ca 30 vagnar en förstudie vad gäller anläggandet av en om- per månad till Tibro. Endast undantagsvis går lastningsstation i Balteryd. Banverket har sena- någon vagn till Karlsborg. re genomfört en ”förprojektering” av omlast- Järnvägens standard tillåter en hastighet av 40 ningsstationen. Projektet fortskrider i samråd km/tim. Banan är elektrifierad men trafikeras med Banverket och militära myndigheter. idag med diesellok då upprustningen av elnätet Mål är kostsam. Tibros industrier ska ha tillgång till järnvägs- Järnvägsområdet har stor barriäreffekt i Tibro transporter. centrum. Järnvägen delar centrum i två delar, en del norr om och en del söder om järnvägen. Rekommendationer Inom tätorten finns två planskilda korsningar (Fredsgatan och Bäckpromenaden) samt två På kartan redovisas ett föreslag på läge för plankorsningar (Fågelviksleden och Centrum- en ny omlastningsstation. Omlastningen gatan). Strax utanför tätorten finns ytterligare flyttas alltså från centrum till Balteryd, två plankorsningar. Därutöver finns fem plan- väster om Tibro centrum. Där finns bättre korsningar för enbart gång- och cykeltrafik. förutsättningar att ordna bil- och järnvägs- transporter, under förutsättning att fler in- För att underlätta kontakten mellan Tibro norra tressenter knyts till järnvägen. och Tibro södra bör ytterligare en järnvägs- övergång byggas ut - en ny korsning i Hägge- Den i centrum överblivna marken från torpsledens förlängning alternativt vid Östra järnvägsområdet ska, om flyttning av om- Långgatan – Bangatan. Om järnvägen läggs lastningen sker, utnyttjas till centrumfunk- ned bör förutom dessa två även förbindelsen tioner. Västra Långgatan – Villagatan/ Ställverksgatan Om järnvägssträckan mellan Tibro och byggas ut. Karlsborg läggs ned ska banvallen använ- Kommunen har fått dispens från att anlägga das för gång- och cykelväg till Fagersanna. bommar vid Centrumgatan när gatan byggdes Även inom Tibro tätort kan det oanvända ut. Säkerheten ordnas med flaggvakter. Om spårområdet användas till gång- och cy- tågtrafiken fortsätter kan Banverket komma att kelväg. kräva att kommunen bygger ut bomanlägg- ningen. Kommunen kan även bli skyldig att Litteratur och källor sätta upp staket längs spårområdet i tätorten. Kessler och Mannerståls rapport om förslag till omlastning i Balteryd och tänkbara godsvoly- mer. Tibro kommun.
Juni 2003 06-03-14 Fördjupad översiktsplan 9.4 Kommunikationer Tibro tätort Karlsborgsbanan
Banverkets projektering av en ny omlastnings- station i Balteryd samt en samhällsekonomisk kalkyl. 2002.
Juni 2003 06-03-14 Fördjupad översiktsplan 9.4 Kommunikationer Tibro tätort Karlsborgsbanan
rg bo ls ar K Åreberg
n
a
d i
T
Karlstorp Gäre ns rä 9 ng 4 la v P R an ban rgs lsbo Kar Skattegården Anderstorp
Anderstorp Jonsboda
Östra Långgatan Södra Centrum Smuleberg Centrumgatan Torggatan Brobolet Fredsgatan
Bränningen Bäckpromenaden
Smuleberg Häggetorp P Fröstorp l a n g r ä n Skövde s
Fågelviksleden Språttebo Ev. framtida omlastning
Katrineberg
Kyrkefalla kyrka
Hörnebo
Ingelsby Pla ngr äns L v
2 0 1
Ruder H j o
Järnväg Planskild korsning alla trafikslag Plankorsning alla trafikslag Plankorsning endast gång- och cykelväg Omlastning Ev. framtida omlastning Skala 1:30 000
03-08-22 Juni 2003 Fördjupad översiktsplan 9.5 Kommunikationer Tibro tätort Gång- och cykelvägar
Aktörer planerade under de närmaste åren: Längs Cent- rumgatan och längs Tibrobäcken. Kommunstyrelsen (tekniska kontoret) är väg- hållare för gång- och cykelvägar inom kom- Underhåll och skötsel: De prioriterade skolvä- munen och svarar för byggande, drift och un- garna snöröjes först. derhåll. Vägverket kan lämna statsbidrag för Utformning: På grund av utrymmesskäl byggs byggnation av cykelvägar intill deras vägar. vissa gång- och cykelvägar på vägens/ gatans ena sida med dubbelriktad trafik. Gång- och cykelvägnätet Säkerhet: Belysta vägar innebär att känslan av På motstående sida redovisas övergripande trygghet är bättre. Nuvarande belysning längs cykelnät och större stråk i det lokala cykelväg- gång- och cykelvägarna bedöms vara god. nätet. Dessutom redovisas förslag till utbygg- nad av övergripande cykelnät och målpunkter- na i tätorten - centrum, handelsområden, skolor Rekommendationer och sportanläggningar. Framtida övergripande cykelvägnät är beroende av järnvägens framtid. Gång- och cykelvägnätet är väl utbyggt i Inga nya plankorsningar med gång- och cykel- Tibro tätort. Vissa kompletteringar av banor bör öppnas. gång- och cykelvägnätet bör dock genom- föras, t.ex. erfordras fler cykelparkeringar i Vissa vägar i gång- och cykelvägnätet rekom- Tibro centrum. menderas för skolbarn. Dessa redovisas inte här. Information kan fås från tekniska kontoret. 1 Om järnvägssträckan mellan Tibro och Karlsborg läggs ned ska banvallen använ- Två busshållplatser för länspendeln är belägna das för gång- och cykelväg till Fagersanna vid riksväg 49, en vid Grönhultsvägen och en och Karlsborg. Även inom Tibro tätort kan vid Fågelviksleden. Vid dessa passerar gående det oanvända spårområdet användas till över riksvägen. Kommunen och Vägverket bör gång- och cykelväg. Om detta inte blir tillsammans ta ställning till om detta är accep- möjligt bör man förbättra redan befintliga tabelt. Om resandetalet bedöms vara så stort att cykelstråk till Fagersanna. Utformningen av det krävs planskilda korsningar bör man i plan- gång- och cykelvägen ska ske på ett sådant förslaget föreslå lämpliga åtgärder. sätt att de kulturhistoriska värdena tas till- Ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät innebär vara. att såväl ungdomar, äldre som handikappade 2 Om järnvägen läggs ned så bör man even- lätt tar sig fram i samhället. Ett bra transportnät tuellt skapa en ny förbindelselänk för cy- för icke bilburna innebär också goda livsvill- keltrafiken mellan Skövdevägen och Hör- kor för alla innevånare. Att cykla påverkar nebovägen via Smuleberg. medborgarnas hälsa till det bättre. Cykelvägnätet bör på längre sikt också Det är samhällsekonomiskt billigare för kom- byggas ut till tätorterna i våra grannkom- munen att bygga ut cykelvägar och cykelpar- muners främst Hjo, Karlsborg, Skövde. kering än vägar och bilparkering.
Mål Litteratur och källor Kommunens mål är att ha ett väl fungerande Trafiknätsanalys Tibro, Tibro kommun 2000- gång- och cykelvägnät i kommunen så att man 02-15. på cykel utan problem och trafiksäkert kan ta Lugna gatan. Svenska kommunförbundet. sig fram till alla målpunkter i tätorten. Investeringar: Investeringar i cykelvägnätet sker löpande. Följande utbyggnadsprojekt är
Juni 2003 06-03-14 Fördjupad översiktsplan 9.5 Kommunikationer Tibro tätort Gång- och cykelvägar
rg bo ls ar K Åreberg
n
a
d i
T
Karlstorp Gäre ns rä 9 ng 4 la v P R an ban rgs lsbo Kar Skattegården cc Anderstorp Jonsboda
Södra Centrum Smuleberg
Brobolet Bränningen cc Häggetorp P Fröstorp dd l dd a n g r ä n Skövde s
Språttebo
Katrineberg
Kyrkefalla kyrka
Hörnebo
Ingelsby Pla ngr äns L v
2 0 1
Ruder H j o
Övergripande cykelnät - förslag till struktur Huvudstråk till och från centrum Förbindelselänkar mellan huvudstråken ovan Förbindelselänk om järnvägen läggs ner Större stråk i det lokala cykelvägnätet Målpunkter Skala 1:30 000
03-09-03 Juni 2003 Fördjupad översiktsplan 9.6 Kommunikationer Tibro tätort Kollektivtrafik
Aktörer samma kostnad som med Västtrafiks bussar. Beställning sker senast dagen före. Västtrafik Skaraborg ombesörjer all kollektiv- trafik inom kommunen. Kommunen bidrar Färdtjänstresor, riksfärdstjänstresor och kom- med medel till finansiering av Västtrafik. pletteringstrafikresor ombesörjs sedan 1998- 12-01 via Samresor som är ett dotterbolag till Infrastrukturfrågor har organiserats i en sär- Västtrafik. skild avdelning på Västtrafiks moderbolag. Bolaget ansvarar för driften av infrastruktur- Mål anläggningar för kollektivtrafiken. Idag föreslås inga förändringar av trafikform I den trafikförsörjningsplan som trafikhuvud- eller linjesträckningar. Bättre tidsanpassning mannen årligen antar skall redovisas åtgärder mellan tåg och buss bör ske vad gäller linjerna för handikappanpassning av trafiken. Kommu- 1 och 400. Linjen 403 mellan Hjo och Tibro nen anger de mest angelägna anpassningsbe- bör utökas med nattrafik. hoven inom kommunens område. Den enskilda människan har ett ansvar för att Strategi minimera sitt eget bilresande eller resa på ett Kommunen bör verka för att få in byggnatio- mer miljövänligt sätt. nen av busstationen i Länstrafikplanen. Busslinjer
Följande reguljära busslinjer trafikerar Tibro Rekommendationer tätort. På kartan redovisas ett förslag på nytt läge Linje 1. Länspendeln för busstationen (resecentrum) i Tibro Karlsborg - Lidköping. centrum. Förslaget är att busstationen för- Linje 400. Karlsborg - Skövde läggs i nordvästra delen av centrum på de befintliga parkeringsytorna väster om Café Linje 403. Tibro - Hjo Candela. Linje 412. Tibro – Hörnebo Under tiden bör kommunen verka för att Linje 421. Tibro – Mölltorp - Forsvik underlätta för busstrafiken att ta sig fram till den befintliga busstationen. Busstrafik Linje 838. Uddevalla - Örebro bör dock inte tillåtas på Centrumgatan för- Linje 955. Karlsborg - Såtenäs (linjen går bi Allétorget. längs riksväg 49 och inte in till Tillsammans med Vägverket bör man lösa Tibro centrum) trafiksäkerheten vid busshållplatserna vid Linje 956 Tibro – Skövde KSS riksväg 49. R 3 Ronden Skövde - Tibro - Hjo Den fysiska miljön i anslutning till kollek- Linjesträckningarna eller basnätet redovisas på tivtrafikens hållplatser ska anpassas till kartan. Dessutom redovisas hållplatserna med funktionshindrade personer. ett upptagningsområde om 400 meter runt hållplatserna. Litteratur och källor Kompletteringstrafik Trafikplan 1999. Västtrafik. De kommuninvånare som har mer än en kilo- Länstrafikplan (LTP), Västtrafik. meter till en busshållplats får utnyttja så kallad Kollektivtrafik för funktionshindrade. Propo- kompletteringstrafik. En dag i veckan har man sition 1999/ 2000: 79 rätt till en tur och retur till Tibro centrum till
Juni 2003 06-03-14 Fördjupad översiktsplan 9.6 Kommunikationer Tibro tätort Kollektivtrafik
rg bo ls ar K Åreberg
n
a
d i
T
Karlstorp Gäre ns rä 9 ng 4 la v P R an ban rgs lsbo Kar Skattegården
Anderstorp Jonsboda Busstation Södra Centrum Smuleberg
Brobolet
Bränningen
Häggetorp P Fröstorp l a n g r ä n Skövde s
Språttebo
Katrineberg
Kyrkefalla kyrka
Hörnebo
Ingelsby Pla ngr äns L v
2 0 1
Ruder H j o
Basnät Busshållplats Radie 400 m Ev. ny placering av busstation
Skala 1:30 000
03-08-22 Juni 2003 Fördjupad översiktsplan 9.7 Kommunikationer Tibro tätort IT, tele, radio och TV
IT nen. Accessnätet är uppbyggt med vanlig kop- parkabel. Kraven på datakommunikation ökar hela tiden. Regeringen har i propositionen ”Ett informa- Svenska kraftnät har fått i uppdrag av staten att tionssamhälle för alla”(1999/2000:86) redovi- bygga ett stomnät som ansluter alla kommun- sat en ny statlig infrastrukturpolitik för bred- huvudorter. Staten föreslår att de kommuner bandskommunikation. Utvecklingen begränsas som inte nås av stomnätet ska få bidrag för ofta av de lokala näten och abonnentens an- konkurrensutsättning av stomnätsanslutningen. slutning till dessa. Att förnya kommunika- Västra Götalandsregionen har i uppdrag av tionsmöjligheterna inför framtiden ses därför staten att administrera de stöden för utbyggnad som nödvändigt. av IT-infrastruktur. Regionen har som mål att Regeringen tillsatte ”Bredbandsutredningen” utvecklas till en ledande IT-region i Europa. med uppgiften att visa hur propositionens mål Kommunens utbyggnad av IT-infrastrukturen i skulle uppnås. Utredningen fördelade ansvaret Tibro handläggs av en av kommunstyrelsen ut- på staten, länen och kommunerna samt gav sedd tjänstemannagrupp benämnd ”stadsnäts- villkoren för de statliga stöden. gruppen”. Kommunen har antagit ett IT-infrastrukturpro- Tele gram. Programmet är ett övergripande plane- ringsdokument för framtida IT-infrastruktur Fyra aktörer (Europolitan, Orange, HI3G, Tele inom kommunen. 2) har fått licens för att bygga ut tredje gene- rationens mobiltelesystem. Tele Radio och TV Telekommunikationen är inne i en expansiv fas. I hela landet byggs den tredje generatio- Sweden On Line, SOL, är den enda kabel-TV nens mobiltelesystem (UMTS) ut. Systemet distributören i Tibro. har släktskap med bredbandstekniken. Det nya Terracom har statens uppdrag att sända analog systemet ställer dock krav på större samband och digital radio och TV. mellan sändare och mottagare än nuvarande mobiltelesystem. Fler master måste byggas. Anläggningar Radio och TV IT Radio och TV står för en viktig envägskom- munikation i samhället. Informationen sänds På kartan redovisas den kanalisation som finns med radiovågor som via master och antenner inom tätorten. Kanalisationen följer till största når hushåll och andra mottagare. Kommunika- delen fjärrvärmeutbyggnaden. Kommunen har tionen sänds även via sateliter och tas emot via även i vissa fall kanaliserat ända fram enfa- paraboler. Dessa kan vara gemensamma och miljshus. Egen fiber finns framför allt inom kopplade till ett lokalt kabelnät eller enskilda området vid Fågelviksgymnasiet. paraboler för mindre fastigheter. Telia har förutom det nät som sammanbinder telestationerna i kommunen också ett par Aktörer sträckningar med fiber i tätorten. IT Övriga anläggningar som kan komma i fråga är teknikbodar samt master för radiokommunika- Telia äger en rikstäckande infrastruktur bestå- tion. ende av ett mellanortsnät med fiberkabel och ett accessnät till samtliga fastigheter i kommu-
Juni 2003 06-03-14 Fördjupad översiktsplan 9.7 Kommunikationer Tibro tätort IT, tele, radio och TV
Ett framtida målnät - tänkt nät på lång sikt – Litteratur och källor har grovprojekterats, se Målnätsprojektering, Ett informationssamhälle för alla, för Tibro tätort. Målnätet som består av stam- prop. 1999/2000:86. nät, fördelningsnät och anslutningsnät utgör en vägledning vid anläggningsarbeten. Anslut- Bredbandsutredningen, SOU 2000:68, SOU ningspunkterna i ringarna kallas huvudnoder 2000:111. respektive fördelningsnoder. Förstudie - stadsnät, Tibro tätort, AerotecTelub På kartan visas det tänkta målnätet. 2000-06-21. Tele Målnätsprojektering Tibro tätort, Dotcom, au- gusti 2001 De anläggningar som hör till telekommunika- tion är t.ex. master, luftledningar, markled- Operatörsneutrala nät, IT-kommissionens rap- ningar och olika stationer. port 41/2001. Radio och TV IT-infrastrukturprogram för Tibro kommun, januari 2002. Utbyggnaden av nätet för kabel-TV framgår av kartan på föregående sida. I princip äger SOL nätet mellan fastigheter och respektive fastig- hetsägare nätet inom fastigheten.
Mål Kommunen har ett ansvar för att det finns en god IT-infrastruktur för medborgare och före- tag i hela kommunen. För Tibro kommuns del innebär det en aktiv roll som nätägare. Kom- munen ska agera långsiktigt och ha respekt för skillnader i svårighet vid engagemang i nät, kommunikation eller tjänster.
Strategier Utbyggnad kommer att ske i enlighet med an- taget IT-infrastrukturprogram.
Rekommendationer Master ska samordnas så långt möjligt. Ev. strålningsrisker ska beaktas vid lokali- sering. Samförläggning av kanalisation ska ske vid anläggningsarbeten.
Juni 2003 06-03-14 Fördjupad översiktsplan 9.7 Kommunikationer Tibro tätort IT, tele, radio och TV
rg o b ls ar Åreberg K
n 9 Karlstorp a Gäre 4 d i v ns rä T R ng la P
n ana rgsb lsbo Kar Tideberg Skattegården
Anderstorp Jonsboda
Västanå
Smuleberg Södra Centrum Kvarnhagen Brobolet
Bränningen
P Fröstorp l a Häggetorp n g r ä n Skövde s Brittgården
Balteryd LBC Baggebo Språttebo
Fågelvi ksleden Sportparken
Fågelviken Katrineberg
Kyrkefalla kyrka
Hörnebo
L P Ingelsby lang v rän s 2 0 1 n da Ti
Ruder H j o
Befintlig kanalisation Fiberkabel ca 1 km Tomrör ca 7 km Kabel-TV ca 4 km
Skala 1:30 000
03-08-25 Juni 2003 Fördjupad översiktsplan 9.7 Kommunikationer Tibro tätort IT, tele, radio och TV
rg o b ls ar Åreberg K
n 9 Karlstorp a Gäre 4 d i v ns rä T R ng la P
n ana rgsb lsbo Kar Tideberg Skattegården
Anderstorp Jonsboda ⌧⌧ Västanå ⌧⌧ Smuleberg Södra Centrum Kvarnhagen Brobolet Bränningen
P Fröstorp l a Häggetorp n g r ä n Skövde s Brittgården Balteryd LBC Baggebo Språttebo ⌧⌧ F ⌧⌧ ågelvi ksleden Sportparken ⌧⌧ Fågelviken Katrineberg
Kyrkefalla kyrka Hörnebo
L P Ingelsby lang v rän s 2 0 1 n da Ti
Ruder H j o
Målnätet i Tibro tätort
Stamnät Fördelningsnät ⌧⌧ Huvudnod Fördelningsnod
Skala 1:30 000
03-08-22 Juni 2003