Förord 2 av Ulf Stenberg Tid Rum 4 – 50 år i musikens frontlinje av Göran Fant Äventyret Stockhausen 32 av UIf Stenberg Ängelns galenskap – om 46 av Guido Zeccola Kvällarna med Stockhausen 56 av Göran Bergendahl Stockhausen i Sverige 62 av Göran Fant Stockhausen och den nya tidens strukturering 66 av Gunnar Holmberg

Björk intervjuar Stockhausen 88

Kort (officiell) biografi 92 av James Stonebraker Stockhausen 2000

le k t ro n m u s i k fe s t i v alen i Skinnskatt e b e r g ser i år ba n d / l i ve -e l e k t ro n i k ko n s e rt e r , eft e r Enå go t annorlunda ut. Ett nyt td e ce n n i u m ,s e ke l de t att den anpassats till den te k n i k och millennium för p l i k t i ga r . Is t ä l l e t för att som ti d i - och det ljus som krävs .S p o rt h a l l e n gar e år foku s e r a på en nation – som inneburit at tv i har byggts om och utvi d g ats med kl a r at av nästan hela Europ a , No rd a m e r i ka , nå g r a en läktare. De t väl d e l i g a akus t i s k a länder i Lati n a m e r i k a och Japan – tä n k er vi låta ett ru m m e t ut f ormas ut i minsta en s k i l t kon s t n ä r s s k ap hamna i foku s ,Kar l h e i n z Konstnären Olle Kåks detalj för att passa maestro som gjorde förlagan till den Sto c k h a u s e n s ,och det av flera skäl . själv sitter vid mixer b o rd e t oc h affisch som alla år varit Han är en av de största och mest be t yd e l s e f u l l a elektronmusikfestivalens an s var ar för ljud- och ljusdesignen. ton s ä ttarna efter kriget , han fyller 72 i år och han signum.Här bilden från Galleri Astley i Uttersberg, so m har inte var i t här på över tr ettio år. Karlheinz Stoc k - 1998 då Tyskland var sj ä l v k l a r t är med också denna hausen är en ton s ät t a r e (och levande pionjär; ha n gästnation. gån g , även om inga kon s e r ter äger ”up p fa n n ”el e k t ro n m u s i k en tillsammans med Pie r r e rum där, blir utställningsplats för parti t u r , gra f i k , Sh a e f fer för fem tio år sedan) som utmanat och satt sk i s s e r , fot on och filmer ur Stockhausens femt i o - if rå g a på löpande band men knappast sat t si t t lj u s år i g a prod u k t i o n . under skäp p a n . Hans operap ro j e k t , Sieben Tagen aus I Väs t e r ås för b e r eds under vår en hans ankom s t Licht,som om något år når sin fullborda n , slår till och med verk från hans fant a s t i s k a 60-tal (, med Richard Wagners Niebelungens Ring med flera , ,Klavierstücke, , ti m m a r . Och efter vec k ans sju dagar kastar han sig The Little Harlequin) med några av vår a främ s t a flö ver dygnets tj u g ofyr a ti m m a r ! ut to l ka r e av Stockhausen (Jo n n y Axel s s o n , Fred r i k Nat u r l i g t vis retar detta. Kan s k e det oc k så är en Ull é n , Kristine Sholtz, Ma ts Pe r s s o n ,M a rtin Frös t m av för k l a r i n g arna till att han inte var i t här sedan slu- fl ) . En skiva på märket Cap r i c e – för s t på cd och sedan te t av sext i o t a l e t , i mellanmjölkens för l o vade land. I som DVD! – med Stockhausenmusik släpps under Sver i g e håller vi oss på jord e n ,v i l ke t är got t och väl , vå re n .D e s s u tom dras ett sko l p ro j e k t ig ång i Väs t e r - men det får inte innebära att vi inte någon gång kan ås som erhållit st öd från Kul t u rd e p a rt e m e nt e t , öppna oss mot an d r a världar eller himlar. Ett öp p e t ”S t ockhausen lever ” . sinnelag bör också innefatta van s i n n e t . Denna guide till Stockhausen vill var a en väg l e d - ”Midsommar med Stoc k h a u s e n ”. . .d e tl åter kan - ning in i denna märkliga och på vår a bred d g r ader – sk e lite omaka men ta n k en är att in g en ska behöva fak t i s k t – fög a kända vär l d , åtm i n s t one gäller det för st ry k a på foten för den andre. Midsommar på de sedan slutet av sjuttiotalet inmutade utmar- da g arna och Stockhausen på kvällarna enligt de n ker n a . Sedan är det upp till envar att bo t a n i s e r a bestämda övert y gelsen att även den omaka bland- vi d a r e bland alla rar a blomster. Jag ta c k ar Göran ni n g en är möjlig och till och med efte r s t r ävan s vär d Fant , Gunnar Holmberg, Gö r an Bergen d a l , Gu i d o om ingredienserna är de rätt a . Zec cola och Curt Lu n d b e r g för benäge tb i s t å n d .

Tre musiker och tr e te k n i k er har han med sig – Kat- ulf stenberg hi n k a Paa s ver , Su z anne Stephens och Markus Stoc k - Festivalansvarig hausen – och Sporthallen i Skinnskatt e b e r g blir kon - se rt p l a ts för tr e bandkon s e r ter och tr e instrument-

2 3 Tid Rum Klang Om Karlheinz Stockhausens femtio år som den moderna musikens spjutspets

Från början av femt i o t a l e t har Kar l h e i n z St ockhausen var i t en sprän g k ra f t i det int e r - na tionella musiklivet . En ledande ton s ät t a re , be u n d ra d ,i m p u l s g i va r e till otaliga yngre kom - ponister – men också omstridd. Vad gör honom så ofrå n k omlig? Göran Fan t tecknar en bild av hans kom p o n e ra n d e .

”Ni letar efter en höna i en abstra k tm å l n i n g ” En yngling i tj u g oårsåldern bryter den andakts- fulla ty stnaden under kompositionslektionen när bo ks t av l i g tt a l a t ur det gamlas ruiner och på samma Theodor W.Ad o r n o , en av de tyngsta auktoriteterna i sät t är det med musiken . frå g or om ny musik, kr i t i s e r ar ett nysk r i ve t ver k . De unga ton s ä ttarna står inför ett slags noll- De t är myc ke tt i d i g t femt i o t a l , en av de beröm d a pu n k t . Al l t är möjligt, a l l tu tom de gamla kon vent i o - so m m a r k urserna för ny musik i Darmstadt. Ad o r n o ne r n a . De exp e r i m e nt e r ar sig igenom för k r i g s ge n e - frå g ade efter melodins uppbyggn a d . Men fråg an blir rationens kon s t n ä r l i g a lösningar på jakt ef ter det ju s t nu , i detta ögon b l i c k , gam m a l m o d i g . Den arge ver k l i g t nya .B a rtó k ,S t ravi n s k y, to m Schönberg för - un g e mannen och hans gen e r ati o n s ka m r ater vill ka s t a s .B a ra We b e r n ,s ä r s k i l t hans sena ver k , fi n n e r vi d a re , in i ett nyt t ,o u t fo r s kat mu s i ka l i s k tl a n d s ka p . nåd inför deras skoningslösa öron . har gjo r t ent r é på aren a n Den ljudvärld som den här gen e r ationen vuxit för ny musik. upp med är kriget s . Kata s t r ofernas dån. Efter bomb- nä tterna och arti l l e r i k r evaderna byggs nu en ny, En ny värld te k n o l o g i s k t avan ce r ad värld långsamt up p , och det De t rad i k ala musikska p a n d e t på kont i n e n ten börjar får genomgripande kon s e k venser för det mu s i k a- vakna efter andra vär l d s k r i g ets och nazismens för - li s k a tä n ka n d e t . la m n i n g . De t är vår i lufte n , en känsla av att al l t i n g De t tr aditionella melodibegrep p e t för ka s t a s , kan börja på nyt te fter kata s t r ofen . Den gamla kul t u - därmed också den tr aditionella ti d s u p p l e velsen av re n ,i nte bara musiken , har blivit kom p ro m e t t e r ad av reg elbunden puls. totalitarismens fras e r .Ett nytt Tyskland väx er upp Om måleriet kan gestalta nonfigurati v a bilder

4 5 so m , na i v t ut t r yck t , ”i n te för eställer någont i n g ” – måste musiken också kunna gör a någo tm o t svara n d e . Så blir de första riktigt nya kompositionerna för - sök att sk apa en ti d s u p p l e velse där små klingan d e ges t a l t e r , et t slags ton ce l l e r , rytm i s k t asy m m e t r i s k t bildar kal e i d o s ko p i s k a mönster där man söker möj- ligheter att lo c k a fram nya klangmöjligheter ur in s t r u m e nt e n .S l a g v erk blir särskilt int re s s a n t. Ver k en blir ofta utskrattade och utbuade, fra m - för anden får avb r ytas på grund av publikens hög- ljudda rea k t i o n e r . Ibland är detta visserligen en smula störa n d e , men kan s k e också stimuleran d e ef tersom motstånd från rätt slags människor be- krä f tar att den nya väg en ver k l i g en är ny. St ockhausen blir en cent ra l ge s t a l t i denna vak n a och kreat i v a grupp av unga ton s ät t a r e. En av uppgif- terna blir utfor s ka n d e t av själva klangens väs e n . Sn a r t räc k er inte de tr aditionella instrumente n , även om man hittar nya sätt att an vända dem på. Ut a n de t har öppnats möjligheter att bygga upp klanger synt e t i s k t i studios med elektron i s k a klang- och br u s ge n e r atore r , filter och annat. St ockhausen arbe- tar i Par i s . Han avl y ssnar gamla instrument frå n uto m e u ro p e i s k a kul t u r er i samlingarna i Musée de l’ h o m m e , de t et n o g ra f i s k a muséet. Han lyss n a r , exp e r i m e nt e r ar med klanger ur trä , gl a s , me t a l l e r . Lyss n a r , lys s n a r , un d e r s ö k er klangernas kval i t e t e r . Men självklart oc ks å : hur bildar man meningsfulla sa m m a n h a n g ,st r u k t u re r ,nu när de gamla begrep p- pen om melodi, ryt m ,h a r m o n i s ka samklanger blivit in a k t u e l l a ?

Gesang der Jünglinge ,Karel Goeyvaerts och Stockhausen i Darmstad 1951. De t sto r a gen o m b ro t t e t kommer med Gesang der Jünglinge,Yng l i n g arnas sång (i den brinnande ug n e n ) . De t fu l l b o r das och fram f örs i Köln vid den Den glasartade klangen med exp l o d e r ande ljud- el e k t ro n i s k a studion där 1956. bubblor för enas med gos s o p r anens sång ”Prei s e t De t väckte en enorm uppmärksa m h e t och pla- den Herrn” (L ova Herre n ) .D e t är ty p i s k t för dubbel- cer ade Stockhausen definitivt i cen trum för den heten hos Stockhausen att i detta verk ta upp en rel i - exp e r i m e n tella moderna musiken . Gesang der Jüng- giös tex t . De t te k n i k fa s c i n e ra d e , ut vec k l i n g s o p t i - linge har blivit en musikhistorisk klassiker som for t- mi s t i s k a femt i o t a l e t var mycke t st r i k t i sin skep s i s far ande håller. Man måste betrakta det som ett av mo t rel i g i o n , i syn n e r h e t den tra d i t i o n e l l a . Me n de mest övert y gande exemplen på elektron m u s i - St ockhausen går alltså till Gamla Tes t a m e nt e t , ti l l kens kon s t n ä r l i g a möjligheter. den apokryf som skildrar tr e fromma gossar som

6 7 kastas i en brinnande ugn, men in i döden jublar en När han var tr e år tog han sina första steg på te a - lo vsång till Gud. t e r b a n a n .I n för gästerna i hemmet fick han ta fram Typ i s k t oc k så att de elektron i s k a klangerna på en levande groda ur fickan på för k l ä d e t (ty gos s a r et t raff i n e r at sät t blandas med en bearbetning av bu r o sådana vid den här ti d e n ) . Han sträckte fram så n g en som spelas i olika te m p o , i frag m e n t och i den mot den för s k r äckte publiken så att alla skrek : över l a g r i n ga r . För Stockhausen är detta en funda- ”I i i i ! ” me n tal estetisk idé: han har vid några ti l l f ällen sagt Sedan slog han ett kra ft i g t slag mot go l ve tm e d att ”de t är intre s s a nt a r e att hitta ett äpple på månen sin trä h a m m a re , reste sig upp så högt han kun d e , än månsten”. D vs ett tra d i t i o n e l l ti n s t r u m e n t (e l l e r öppnade munnen, räckte ut tu n g an — och på den som här sång) får en magisk ver k an när det om ge s låg en levande daggm a s k . Då skrek alla ”Oo o o ! ” . av elektron i s k a klanger .Och detta kon ce p t får kon s e - De t var mycke t rol i g t . Och sedan gav pappa kvenser genom hela hans skapande i verk efter ver k . honom tio pfen n i g . Man kan förstås också uppleva det som en skildring Men skug gorna i idyllen var förstås ohyggl i ga . av hur människan mitt i den övert e k n i f i e r ade vär l - Den unga och djupt äl s k ade modern klarade inte av den behåller ett förhållande till sin mänsklighet oc h de tä ta graviditeterna och fatt i g d o m e n . Sto c k h a u - till den kraf t som skap a t vär l d e n . I en sen kom m e n - sen (fyr a år gammal då) och hans syster fick för fä- tar (ett slags PS till en mer teknisk 50-t a l s a n a l y s) rade uppleva en natt när modern ohjälpligt brö t sä g er Stoc k h a u s e n : ”Man får inte glömma att det sa m m a n . Barnen hörde hur hon hyst e r i s k t sk r ek att tvååriga realisationsarbetet från 1954 till 1956 var hon inte ville leva mer. Hon säger att tr appan ti l l en tid tid av enastående lovprisning av Gud,och jag över vån i n g en leder till himlen och tr appan till käl l a - själv var en ”yngling i den brinnande ugnen”. ren ned till helvet e t . En ambulans med unifor m e - rade sköt a r e från ett me n talsjukhus för de bort he n - Barndom på landet ne . Sista hälsningen kommer efter några år: fad e r n Vem är han då egent l i ge n ? och barnen får en kar tong med hennes aska från Föd d : 22 augusti 1928 i den lilla bondbyn Möd- si n n e s s j u k h u s e t . Hon blev ett av offr en för den euta- rath nära Köl n . nasiaktionen där det nat i o n a l s o c i a l i s t i s k a samhället Hans biografi ver k ar hämtad ur en roman av befriade sig från ”mi n d e r värd i g a individer”. Thomas Mann. Till den här tra u m at i s k a upplevelsen åte r ko m m- (När han utför de sitt ti d i ga r e nämnda, oför - mer Stockhausen fö nästan fem tio år senare, i ope- vägna angrepp på den vör dnadsfulla stämningen ran – Torsdag av ljus som avsl u - under ett seminarium för ny musik fick motstånda- tades 1980. ren Adorno,god vän till Thomas Mann,sn a r t as s o c i a - Fadern var fol ks ko l l ä ra re , och därigenom myn - tioner till Adrian Lever k ühn huvudpersonen i Manns di g h e t s p e r s o n , i olika småbyar strax öster om Köl n fas c i n e r ande musiker r oman Doktor Fau s t u s ) och mer genom sin ställning än sin öve rt ygel s e Trots molnen vid horisonten fanns det mycke t in vol ve r ad i nazistparti e t .Men när den ti o å r i g e Kar l - ljus under för k r i g s t i d e n . Karlheinz tillhör en gam m a l heinz vid ett ti l l f älle för fattade och läste upp en bo n d e s l ä k t och ti l l b r i n g ar många dagar med att fro m t katolsk dikt för en gästande biskop blev det vakta kor . Lä n g r e fram talar han ibland om ti m - far l i g t . Dikten beskrev nämligen att Guds allmakt marna på rygg i gräs e t när han ser upp på molnen; st od över alla människor . Fadern hämtades dagen en ro som inspirer ar honom till sköna avsn i t t i några ef ter av Gestapo, kom ti l l b a k a blek och hotade ta el e k t ro n i s k a kom p o s i t i o n e r . li ve t av sonen om denne på minsta sät ta nt ydde att Men han är också nyfi k en på hantver k arna i byn , han (fadern) skulle ha något med dikten att göra . får var a med i deras ver k städer och lära sig bla laga Som så många för s vann han sedan spårlöst i kriget s sk or och klockor . sl u t f as – ”dog hjältedöden”.

8 9 Kr i g s t j ä n s t : i slutfas e n , 16 år gam m a l , kom m e r han till ett fro nt s j u k h u s . Möter fas a n s f u l l t le m - lästade soldater och ser dem dö en efter en i svår ån ge s t . Ibland hundratals dagligen . Eftersom han är den enda som kan engel s k a får han hjälpa de engel s - män och amerikaner som så småningom kom m e r in . Kon takter och upprivande samta l . Han upplever d e tt ys ka sammanbrot t e t som en oerhörd kata s t r of- st ä m n i n g . St ä n d i g a bombanfal l ,a rt i l l e r i b e s k j u t n i n g som res u l t e r ar i en total upplösning. Efter kriget är han alltså utan fam i l j . När han börjar studera musik i Köln – staden ligger i ruiner, men det känns ändå som om han kommer till den sto r a världen – äger han bara kläderna han går i. Men han kom b i n e r ar musikstudierna med att tjäna pengar som jazzpianist och prövar också på för fatt a r s ka p . Tvek ar fak t i s k t om han skall bli musi- ker eller för fatt a r e. Han får ett up p m u nt r ande brev fr ån Hermann Hesse som svar på några pros a ver k och dikter han skickat. Men som bekan t valde han musiken . De för s t a I Los Angeles, USA 1958. offent l i g a framt r ädandena var som improvi s e ra n d e pi a n i s t på turné runt i Tyskland tillsammans med die reihe utvecklar han sina ta n ka r .Art i k eln heter ”… tro l l k arlen Adrion. wie die zei t ver geh t …” (…hur tiden går…) och disku- He m b ygden spelar en märkvär dig roll hos inte r - te r ar bl a att tonhöjd och tonlängd är olika aspekter na tionalisten Stoc k h a u s e n . Han har bott lä n g r e peri- av ett ti d s - r u m s ko nt i n u u m . Alltså att ton h ö j d e n s oder i USA, Japan och Fin l a n d , han drar sig tä m l i ge n fre k ven s e r ,(de t är ju anta l e t svän g n i n g ar per sekun d re ge l b u n d e tt i l l b a ka för att kom p o n e r a i Af r i ka ,h a n som avg ör ton h ö j d e n ) , står i likar tade för h å l l a n d e n har en särskilt li v aktig fanclub i Aus t r alien och ver ka r som tonlängderna i ett rytm i s k t för l o p p . Ur detta ha get t kon s e r ter i de flesta av världens 170 state r . ut vecklar Stockhausen ett for mt ä n k ande som ska- Men den fasta punkten har alltid var i t de n - par nya för u t s ät t n i n g ar för hans kom p o n e ra n d e .De t s a m m a :d e tl a n d s kap alldeles öster om Köln där han kul m i n e r ar i ett av hans intre s s a n taste orkes t e r - ti l l b r i n g ade sin barndom. Ar ka d i s k t skö nt , st a r k t st yc ke n : för tr e orkes t ra r . kup e r at med bran ta gräsklädda kul l a r , vet e fä l t , sk o- Or ke s t r arna är placer ade på var s i t t podium i gar , smala väg ar som ringlar fram i natu r en mellan kon s e rt s a l e n . De spelar i olika tempi som är nogg- de små byar n a . gra n t avstämda mot vara n d r a – en musik med ener- gi s k a röre l s e r , ges t e r , kl a n g fo r m a tioner som ger en Femtiotalets diskreta charm – tid och rum ege n a r tad for m u p p l e vel s e . Sa mt i d i g t gav uppställ- som filosofisktoch musikaliskt problem ni n g en en stark rumslig musikup p l e velse (vilket ju är Men åter till hans utveckling som ton s ät t a r e. ytt e r l i ga r e en aspekt av ta n k arna i …wie die zei t ver - Efter Gesang der Jüngling e för djupar Stoc k h a u - geh t…) något som kom att spela en stor roll under de sen ytt e r l i ga r e te o re t i s k t och prak t i s k t si t t för h å l l- följande årens musikde b at t och musikska p a n d e . lande till det mu s i ka l i s k a ti d s fö r l o p p e t . I en upp- Ur u p p fö ra n d e t av Gruppen – mars 1958 i Köln – mä r k sammad arti k el i ti d s k r i f ten för seriell musik bl e v ett g l o r i ö s tö go n b l i c k . Alla var där – ton s ät t a re ,

10 11 kr i t i k er från hela Europ a . En ung, vac ke r , el e ga n t oc h Men Stockhausens musik tillhör det som över - mo d e r i k t i g t klädd publik. Till nästa fram fö ra n d e le vt.För hos honom blir spänningen mellan abstrak t kom t om Stravi n s k y som blivit klar över Stoc k h a u - teoribildning och klingan d e , en e r giladdad sinnlig- sens cent r ala position i det moderna musiklivet . h e tf r u k t b a r. I en av de många inte r vjuerna framhåller Stoc k - St ockhausen gifte sig redan i början av femt i o t a l e t , hausen att han visserligen ständigt sö k er för van d - och hans hem blev under fem tiotalets lopp ett cen - li n g , nya for m e r ,nya infal l sv i n k l a r . Men inte till vilket trum för det mu s i ka l i s k a avant ga rd e t . Hi t kom m e r pris som helst: sk önheten står alltid i cent r u m . den unger s k a ton s ät t a r en Ligeti 1956 efter ryss a r n a s Under de här åren ti l l k ommer flera verk som ma s s a k er på Budapests gator . St ockhausen och han spelades världen över och som kom att bli signatu re r ti l l b r i n g ar nätterna med oändliga diskussioner om för femt i o t a l s m u s i ke n :b l a slagver ks ko m p o s i t i o n e n pa rt i t u re t till Gruppen. I Stockholm fick vi, nå g r a år Zyklus, Zeitmasse för fem trä b l å s a re , verk som arbe- se n a r e res u l t at e t av detta under Ligetis spännande tar med liknande fråg or om musikalisk form och ti d kompositionsseminarier på Musikhögskol a n . Hi t som Gruppen. kommer också John Ca ge ,u n ga ton s ät t a r e som Koe - De t mesta ställer syn n e r l i g en stor a krav på exe- ni g , Evan ge l i s t i , Kon r ad Boehmer, den oberäk n e l i g e kutö re n , men åtm i n s t one ett av hans pianostycke n kore a n s k e happeningkon s t n ä r en Nam June Pa i k ,e n är gan s k a över ko m l i g t , de t har också blivit et t av te o re t i k er som Heinz-Klaus Metzger , en diktare som hans mest sp e l a d e : Klavierstück IX. In l e d n i n g en är Hans G Helms och många andra .D e t är ett syn n e r l i - ytt e r s t pre g n a n t med 134 snabba upprep n i n g ar av gen vitalt, sk apande klimat för ta n ke u t b yten som et t ac ko rd , et t for m e l e m e n t som kon s t i t u e r ar hela in te bara gäller musik. st yc ke t . De t finns otvi ve l a k t i g t en gan s k a abstrak t ton i Under fem tiotalets sista år arbetar Stoc k h a u s e n St ockhausens och hans vänners te o re t i s k a arti k l a r på ett nytt sto r t el e k t ro n i s k t ver k , Kont a k t e . De t ta r och prog ra m ko m m e nt a r er under den här ti d e n . form i det han kal l a t si t ta l ke m i s t kö k , studion i WDR Da r m s t a d t s k olan blir ett be g r epp som förbinds med (Wes t deutsche Rundfunk i Kö l n ) .D e tf u l l b o rdas 1960 en allt mer för tunnad musik baserad på mate m a - och finns dels i en ren t el e k t r onisk version och dels i ti s ka ,s l u m p m ä s s i ga ,s to ka s t i s k a strukturer – ett kon - en version för elektron i s k a klanger och instrument: stens svar på den te k n i s k a utvec k l i n g ens rati o n a l i t e t . en dialog,ja just kon takter mellan piano,sl a g v erk och el e k t ro n i s k a klanger . Detta blev ett av Stockhausens intre s s a nt a s t e Stockhausen möter Igor Stravinsky 1958. och viktigaste elektron m u s i k ver k , fyl l t av subtila över gån g ar buller-b r u s - to n , el e k t ro n i s k a klanger - in s t r u m e nt a l k l a n ge r , lekfulla metamorfoser och en eg endomlig rym d kä n s l a .

Musikbegreppet vidgas – 60-talets metamorfoser.Vändpunkt1968 John Cag e vidgar musikbegrep p e t ytt e r l i ga r e. De t öppna kon s t ver ke t – for m m ä s s i g t ,m at e r i a l m ä s s i g t . Sj ä l v fal l e t rea ge r ar Stockhausen på detta, går för s t i st ä n d i g a innovationer och impulserar andra. Ha n sk r i v er det vac k r a orkes t e r s t yc ke t Carré för fyr a or ke s t r ar och fyr a köre r , han gör en happening, går vi d a r e i live-e l e ct ro n i c ge n r en med bla – elek-

13 tr onmusik med orkes t e r .I för 4 körg r u p p e r och 13 instrumentalister (1961 och 1964/69) exp e r i - me nt e r ar han med musikalisk col l a ge t e k n i k , i Hym- nen (65–67) ”el e k t r onisk och kon k re t musik är col l a - gee l e m e n ten bla nati o n a l s å n ge r ,et t verk i sann kos - mopolitisk anda.Han är ständigt på väg ,sk r i v er nytt , omarbetar gam m a l t . Hela världen är hans arbets- fäl t : kon s e r t- och före d r agsturnéer där han också su g er in intr yck från gamla kul t u r er i Indien, Ja p a n , Me l l a n ö s t e r n , Syda m e r i k a

Vändpunkten Åre t 1968 blir en vän d p u n k t både i Stockhausens pri- vatliv och i hans kon s t s yn – liksom på många sätt i d e tp o l i t i s ka medvet a n d e t i globalt pe r s p e k t i v . Tillsammans med John Cage i München 1972 i sam- De t började i Mexi k o. Under en kon s e r t- och band med ettframförande av i den eng- före d r agsturné besökte han maya- och aztektempel. elska trädgården. Tim tals kunde han sitta för s j u n k en i meditationer på de gigant i s k a tr apporna i Ten o c h titlan och åte r u p p - När sedan studentrö r elsen pågår som inte n s i - le va en grym offer r i t i en inre gränsnedrivning mel- vas t , i maj, åte r vänder han till Köln och drabbas av lan nuet och det förf l u t n a . et t br ev där Mary Bauermeister för k l a r ar att ho n När han sedan kom till sin hustru (de t an d r a be s l u t a t lämna honom. äk t e n s ka p e t ) , konstnärinnan Mary Bauermeister på Av allt att döma är detta det hå r daste slaget i Long Island USA, började han kom p o n e r a hans personliga liv. Han har kom m i t till en noll- för voka l e n s e m b l e . Se x sångar e som utvecklar en pu n k t .Han vill inte fort s ä tta mer och drar sig ti l l b a k a sångteknik med över ton s b i l d n i n ga r , mi k ro i nt e r val l i absolut is o l at i o n , i ett slags hunger s t r ejk med ett och en avan ce r ad rös t b e h a n d l i n g . Stämning har int e n s i v t dö d s m e d ve t a n d e . alltså att gör a både med tonhöjdsstämning och en Den här vec k an i maj 1968 är den avgö ra n d e emotionell stämning som musiken skap a r .Texten är pu n k t e n . Den blir ”Vec k an av ljus”, en följd av starka up p b yggd kring kär l e k sdikter som Stockhausen skri- in r e upplevelser som får kon s e k venser för hela hans vi t till Mary Bauermeister och rituella, ma g i s k a fort s a tta kom p o n e ra n d e . formler hämtade från olika tider och fol k . De t första som uppstår är några tex t ko m p o s i - I april kom han till Prag och hamnade mitt i hän- tioner som Rätta tidslängder (Richti g e Dauern) som delsernas cent r u m , ”P ra g vå re n ” som under några åte r ges nedan. månader före f öll ge för u t s ät t n i n g ar för en rad i ka l De t är klart att denna rad i k ala omsvän g n i n g världspolitisk ändring, en ”socialism med mänskligt väckte en våldsam uppmärksa m h e t i många kret s a r an s i k t e ” . Mä n n i s k orna levde i ett fr i h e t s r u s , de t kän - sa mt i d i g t som den chocker ade det mo d e r n i s t i s k a des som om en ny mänsklighet föd d e s . För Stoc k h a u - mu s i ke t a b l i s s e m a n ge t . Men även om detta är abso- sen får denna kol l e k t i v a frihetsupplevelse där den l u tä k t a , en inre nödvän d i g h e t så ligger omoriente - enskilda människan står i cen trum på ett i histor i e n ri n g en rätt i ti d e n . Under de följande åren arbetade un i k t sät t , kon s e k venser in i kom p o n e ra n d e t . Mu s i - må n g a fria roc k grupper efter hans tex t e r . kerna får allt stö r r e inflytande i kom p o s i t i o n e r n a ,d e När Stockhausen så försökte få sina elever i blir aktivt me d s ka p a n d e .Ton s ät t a r en lämnar snarar e Da r m s t a d t att gör a tex t k ompositioner blev det up p - ideér och impulser än färd i g a kom p o s i t i o n e r . ror . Alla vän tade sig att få lära sig handgreppen i det

14 15 tra d i t i o n e l l t rad i k ala kom p o n e ra n d e t : hur man st r u k t u re r ar para m e t ra r n a ,n o t e rar ext r ema spelar- Rätta tidslängder ter etc. I stället bl e v seminarieövn i n g arna inriktade på tä m l i g en exot i s k a utflykter. I stället för at tb ö r j a Spela en ton som normalt 10 .00 på för m i d d a g en fick deltagar n a Spela den så länge kl i v a in i en hyr d buss halv fem i svinottan en dag för at tb e s ö ka en judisk syn a go ga , en annan dag en gre- att du känner ki s k- o r tod o x kyr ka . . . att du skall sluta De t st u d e nt u p p r or som nu följde i Darmstadt hade omvända fört e c k en mot de t som var normalt 19 6 8 : nu var det kon s e r vati v a elever som prot e s t e - rade mot en för rad i k al lärar e. Spela ännu en ton I en uppmärksammad tex t , ”Fr i b r ev till den spela den så länge un ga ” ger han helt nya signaler om vad som krävs av fra m tidens musiker : att du känner ”De som vill bli musiker följande sin högre be s t ä m m e l s e , måste börja med de enklaste att du skall sluta me d i t at i o n s öv n i n ga r , för s t för sig själva (…) För s t måste de emellertid bli klara över var för de lever och var för vi alla lever ,för att kunna nå till ett Och så vidare hö g r e liv och låta universums svän g n i n ga r gen o mt rä n g a vår enskilda mänskliga exi s t e n s . Och musikerna skall för b e r eda den för oss ännu Sluta dolda högre människans ankom s t genom att sä tta hela hennes kropp i svän g n i n ga r ,in i dess när du känner minsta delar,så at ta l l t blir uppluckrat och mott- att du skall sluta ta g l i g t för det hö g r e medvetandets svän g - ni n ga r .” Men vare sig du spelar Kosmisk musik – musica mundana Från och med denna händelse oriente r ar sig Stoc k - eller slutar spela: hausen allt mer mot en helhet där han sprän ge r gr änser mellan de olika kon s t a r terna och mellan lyssna alltid på de andra. kon s t och andlighet. De t är visserligen sant at tm a n kan finna denna tendens redan ti d i ga r e (exem p e l v i s i Gesang der Jünglinge), men nu gen o m sy r ar den allt Spela helst han gör . när människor hör på Hans resor över hela världen blir en viktig inspi- rati o n s k älla i detta sammanhang. Han för djupar sitt int r esse för japanska te ce re m o n i e r , för Gagak u och No - s p e l , han studerar ingående den enormt su b t i l a . Öva inte hö g t ut vecklade skol n i n g en för riterna i Kata ka l i - te m p l e t i Indien, fra m f ör några verk i grottan vid Jeita i Libanon,en gammal myst e r i e p l at s ,han ses vid Aus den sieben Tagen (intuitiv musik)

16 ger impulser. De olika grupperna hör inte vara n d r a utan publiken van d r ar fritt mellan dem,slår sig ner i g rä s e t ,b e t raktar stjärnorna och lyss n a r . Fram fö ra n - de t tar flera ti m m a r . Sternklang har spelats för jättepublik i Berlin, Lon d o n , Persepolis – men fa k t i s k to c kså i Sver i g e. Ett av Stockhausens lätt i l l gä n g l i g aste verk är de tolv styck ena till djurkret s e n : Tierkreis fr ån mitten av 70-t a l e t , där han själv skrivit t ex t e r n a .D e t är ty p i s k t för nyor i e nt e r i n g en att de är enkla (rel at i v t) att sj u n g a eller spela på piano eller andra instrument, och de är i så mått o unika i Stockhausens prod u k - ti o n . Melodierna i Tierkreis åte r k ommer som ele- me n t i flera andra, mer kom p l e xa ver k , exempelvis i op e ro r n a . Men deras utgån g s p u n k t är kär l e ks f u l l a po rt r ätt av människor i Stockhausens omgivning. En av ensemblegrupperna samt en budbärare i Han har själv samarbetet med en spelursfabrik och Sternklang – Parkmusik für 5 Gruppen vid elektron- har en ko m p l e t tu p p s ättning av ver ke t i spelursver - musikfestivalen i Skinnskatteberg 1989.Aquarius- si o n . Vid föd e l s e d a g ar i fam i l j e k r etsen kommer de ensemblen från Örebro stod för framförandet. rege l b u n d e t till använ d n i n g . bu d d h i s t i s ka , mu s l i m s k a och hinduiska rel i g i ö s a LICHT – det stora operaprojektet festligheter på Ceyl o n , gam e l a n f ra m fö r anden på Nu till det mä r k l i g aste av alla, den stor a operasv i t e n Ba l i , han för djupar sig i de ti b e t a n s k a och de egyp - Licht (L j u s) , som va r i td e ts to ra proj e k t e t sedan 1977 ti s k a dödsböcker n a , möter islamiska myst i ke r. . . . oc h och som beräknas var a avsl u t a t år 2002. man bör inte se detta som ytlig turism eller kval m i g När det är fullborda t kommer det att om f att a fl u m . De t om s ä tts i ett in s p i re r at, mu s i ka l i s k a ska- sju ve r k ,e t t för varje vec ko d a g , en gigan tisk skildring pande på allra högsta nivå, i sköna fas c i n e r ande ver k . av världens ständigt på g ående skap e l s e . Sto c k h a u - Mantra för två pianon och elektronisk bearbet- sen skriver te xten själv och låter handlingen bäras av ning marker ar en åte r gång till noggra n t no t e ra d tr e huvudpersoner,kos m i s k a ges t a l t e r . De finns i alla mu s i k , fas t de t är präg l a t av den nya estetiken — kul t u r er med olika namn,men här kallas de: Ma nt r a är ju beteckningen på formler med medita- Mi ka e l – den ljusa, kos m i s k a int e l l i ge n s e n ,s ka- ti v ,magisk kraf t.Trots de stor a kraven på musiker n a s pa re n ,d ra k b e kä m p a re n . vi rt u o s i t e t och avan ce r ad elektronisk teknik ti l l h ö r Eva – urmodern, rep re s e nt a n ten för pånytt f ö- Mantra St ockhausens mest spelade ve r k ,i nte minst da n d e t , kär l e ke n . Och motmakten: i Sver i g e. Lu c i fe r – för i n tandets kraft , fienden till utvec k - Et ta n n at av de tyd l i ga r e och mest fas c i n e ra n d e li n g . exemplen på omorientering är Sternklang fr ån 1971 . Kring dessa tr e spelar alla sju operorna och de De t är kom p o n e r at för fem grupper med sångar e kännetecknas av varsin for m e l , et t slags serie, en och instrumentalister som sitter utplacer ade i en tonstruktur som ständigt åte r k ommer i nya var i a n - park under natt e n , De spelar fritt nå g r a strukturer te r . som är rel at e r ade till de stjärnbilder som vid uppför - St ockhausen själv ger en sammanfattning (i en an d e t åte r finns på himlen. En ton l ö p a r e springer int e r vju m. för f.) : mellan de olika grupperna som en budbärar e och ”Min roll i sammanhanget är at ta nvända den

18 19 teknik jag behärskar till at ts kapa insikt om att den här planeten bara är ett st a d i u m , en skol a , en för b e re d e l s e . Och at tM i ka e l ,s ka p a ren av vår t un i ve r s u m , min mästare, kommer att stå i cen - tr u m . Eller att Eva, den ande som står för för s k ö- ning och för b ä ttring av kropparna till de planeta- ri s k a väsen som vi kallar människor här på jorde n – att hon blir en huvudperson i mitt ve r k .M i t t verk är alltså helt ri k t a t m o tf ra mt i d e n .A l l a sä g er at td e t hela är för r yck t , at td e ti nte finns så d a n t.St ockhausen fab u l e ra r ,sk apar en privat- myto l o g i .D e t är mig likgi l t i g t .För jag märker att de t är så,jag upplever dessa visioner. Varje dag ber jag till Mikael at tm i t t verk skal l tyd l i g gör a hur vår t un i v ersum är beskaf fat. Lu c i - fer är inte någon ges t a l t ur det för gå n g n a .H a n är samma motståndarges t a l t som han alltid var i t , en kraf t som är fientlig till den evol u t i o n ä r a id é n . ”

Licht är ett al l ko n s t verk med solsångare , kör er – syn - li g a och osyn l i ga , el e k t ro n i s k a klanger , in s t r u m e nt , med en av Stockhausen själv för fattad tex t , med bil- de r ,mi m , dans etc. Se x av operorna är fullborda d e .Tor s d a g ,Lörd a g och Måndag i nu nämnd ordning har uruppfört s under ått i o t a l e t på den mest kl a s s i s k a av operas c e- ne r : La Scala i Milano. Fredag kom i Leipzig 1993. Medan Tisdag och Onsdag av ljus hittills bara fram - för ts i separata avsn i t t . När detta skrivs är Stockhausen i full gång med att kom p o n e r a Söndag av ljus som skall bli finalen, d e ts to ra huvudver ke t i svi t e n . Pro b l e m e t är de enorma resurser som krävs för att rea l i s e r a detta proj e k t . Op e r a är alltid dyrt, men det här övert rä f far det me s t a , i syn n e r h e t som prod u k t i o - nerna knappast kan räknas blir långköra re : ytt e r l i g t avan ce r ade instrumenta l i s t e r , so l o s å n ga r e och köre r . Så elektronmusik med exk l u s i v a anläggn i n g ar och de s s u t om förstås en ytt e r l i g tp å k ostad scen o g ra f i .

Stockhausen under repetitionarbete av på La Scala i Milano 1988.

21 •Må n d a g av ljus är månens dag. De t handlar om Dä r för har jag helt me d ve t e t kom p o n e r at Eva som föd e r s k a i några sällsamma havss c ener bl a sådana konfliktgrupper som trä n g er gen o m Här är spelar bl a annat ba r n kö r er en stor rol l . ru m m e t i krigiska konflikter erövra r ,och differe n - •Tis d a g – Mars dag (fr. Ma r di) handlar om kriget . ti e ra r . •On s d a g – Merkurius (fr.Me rc r edi) är samför s t å n - Ett avsn i t t kallas Lufta b we h r ,lu ft fö r s var . de t s ,pa r l a m e n tarismens dag. Himlen är lät tm o l nt ä c k t ,d e t är natt . Mu s i ke n •Tor s d a g – Mikaels dag,Ju p i t e r , (Tor som jätt a r n a s närmar sig bakifrå n ,h ö g tu p p e. Kl a n g b o m b e r fiende ser Stockhausen som drak b e kä m p a re n exp l o d e ra r ,st rå l k astarna fån g ar in ett l i t e ts i l ve r- Mi k ael) är lärandets dag. f l yg p l a n ,f rån scenens klippväg g kommer ett •Fredag – Ven u s ,Eva som sinnligt kvi n n l i g ,för fö- kl a n g s ko t t med ljusstråle mot pl a n e t som trä f fas relsens dag. och stör tar i ett lå n g s a m t glissando över fyr a •Lörd a g – Den dyst r a Satu r n u s :L u c i f ers dag,dö d e n s ok t a ver .De t är elektron k ompositionen OKTO- •Sö n d a g — Solens dag: brö l l o p s f esten mellan Eva PHONIE vi hör:Men jag vill betona at td e th ä r och Mikae l . in te skall uppfattas som ljudillustrat i o n .D e t är en au t onom ljudkomposition som ger en kon g r u e n t Lå t oss titta litet på exempelvis Dienstag aus Licht: atm o s f är åt den här scen e n : An d r a akten här rubricer as som Invas i o n , Exp l o - Så bryter den första invasionen ut som instru- sion med avske d . Kr i ge t mellan Luzifer och Mikae l me n tal te at e r .Mu s i k er trä n g er in i salen bakifrån br yter ut på allvar . och skjuter mitt i publiken på vara n d r a med Kr i ge t är för Stockhausen en ytt e r s t kon k re t , ton e r . Lu z i fe r truppen i svart s k i m r ande krom r u s t - tra u m a tisk upplevel s e . Som yngling deltog han ju i an d r a vär l d s k r i ge t , och den akus t i s k a aspekten har gjo r t e t td j u p ti nt ryck . Så här säger han i en inte rv j u : Kr i ge t utspelas alltså mellan toner i rummet. För mig är krige te t ta ku s t i s k t- m u s i ka l i s k t fen o - m e n .D e t krig jag själv upplevde som barn – ett ver k l i g en hårt krig – , var för mig i väs e n tlig grad e t tk l a n gernas krig . På natten kom tu s e n tals flygp l a n , och jag kun d e följa deras klanger . Man hör t j u t e tf rån stört b o m b a re , dunder från lu f tvär n s a rt i l l e r i . A l l td e t där har jag ännu kvar i mitt minne som e t ts o n o s o r i u m . Jag tr or fak t i s k t att den naiva före s t ä l l n i n g en at te t t krig bara har att gör a med at tm ä n n i s ko k roppar såras och lemlästas bara visar den ena sidan, den mänskliga ,j o rd i s ka si d a n . Men det som kos m i s k t alltid pågår och som är det ve r k l i g ti nt re s s a nta är den i alla evi g - heter pågående konflikten mellan stjärnor, gal a x er och svar ta hål och utslockande solar och de r as planeter – det är en kosmisk princip.Oc h som musiker intre s s e r ar jag mig för hur det låt e r , Repetition inför på operan i Leipzig 1996. kl a n g l i g t .

22 23 ni n g ar med en basko m m e n d a nt ,b a s u n a s to c h vär l d s p a r l a m e nt e t för l a g t till en sfär ovan jorde n synt e s i ze ra s t kämpar mot de ljusblåröda mikae l - och därför kommer musikerna som änglar nedsvä- so l d a terna under en te n o r offi c er följd av tr u m p e - vande uppifrån . St rå k k var tetten för s vinner i var s i n ti s t , synt e s i ze r i s t och slagzeu g i s t ,s l a g ve r ka r e. he l i ko p t e r , pu b l i k en ser dem på monitor er och hör I slutet dödas Mikae l , och operan kul m i n e r ar i ett den perfek t syn k ro n i s e r ade musiken i högtalare. sto r t Pietá för flygelhorn och sopran . De t handlar inte om något ef fek t s ö ke r i , ut a n En röd a ko r s s yster lägger den stupade Mikae l s sc enen är inte g re r ad i ljusoperans helhet med logisk kr opp över sitt knä i den klassiska pietabilden. Me n nö d vä n d i g h e t .St ockhausen igen : ba k om henne uppstår på nytt Mi ka e l , och spelar En stråk k vart e t t , där de fyr a musikerna för sv i n n- os ynlig för henne. Och bakom honom igen en stor ner i varsin helikop t e r ,och spelar en kva rt e t ts i tt- eterisk kropp som följer honom. Mu s i k en har kara k - tande i varsin helikop t e r ,de visas på en monitor tä r s b e t e c k n i n g en Erge i fe n d ,g r i p a n d e ,n å go tu n i k t i och man hör deras musik i högtalare. Den urupp- et t Sto c k h a u s e n p a rt i t u r . St ockhausen beskriver hur för des i Amsterda m han tä n k er sig den här scen e n : Jä m f ör med Marsres a n ! Han reser sig upp. Hans psyk i s k a krop p ,hans ete- El e m e nt e t är luft e n ,l u ften som för van d l i n g s o r t. ri s k a kropp stiger upp ur den tr u m p e t a r ens som Vi kommer mer och mer at tu p p l eva ko n s tp å st u p a t i krige t ,b a kom kvi n n a n . . bi l d s k ärmar och så gestalta en kosmisk för b i n - Hon sjunger till honom som Mikael Himlasonen. de l s e . Hon ser honom inte , men sjunger i duett me d Jag vill öppna en psykisk vär l d , gör a upp med ho n o m ,p e r fek t syn k ro n i s e r at.Ur vara n d r as and- ta n k en att vi lever i en sluten,avgr änsad vär l d . ni n g . Jag ser det som den mytisk ti d , en värld befol ka d Ur denna kropp kommer ännu en gång en av högre väsen och andra områden i univer s u m myc ke ts to r, tra n s p a re n t figur som stiger upp ur som kan manifes t e r a sig för oss under vissa denna sopran . om s t ä n d i g h e t e r . Så stiger ur honom som alltid när en människa För mig blir rummet al l t mer re l at i vt ,a l l tm e r dö r ,för s t den eteriska krop p e n , så den andliga kos m i s k t gestalten som lösgör sig ur den fys i s ka .D e t vet Jag vill inte bara skapa jordi s k a situati o n e r , jag sedan jag kom p o n e r ade LÖR DAG av LJUS . utan också stimulera och suggere r a att vi kan ha De t är ett slags musikalisk Dödsbok,som den kont a k t med kos m o s . ti b e t a n s k a eller egyp t i s ka . Jag sysslade mycke t med dessa böcker när jag kom p o n e r ade det hä r . Detta alltså som exempel på några särskilt mu s t i g a Jag gör ständigt egna erfar enheter av hur jag sti- avsn i t t i Ljusopero r n a .M u s i ken är djupt in s p i re ra d , gur ur min kropp och åte r vänder till den. men borts e t t fr ån några avsn i t t kn a p p a s t sä r s k i l t Jag har myc ke ts t a r ka upplevelser av hur jag lät t i l l gä n g l i g . kata p u l t e r as ut ur kroppen och samti d i g t exi s t e - De t är påfallande att St ockhausen ännu, dr ygt rar på andra ställen sj u t t i o å r i g , står på höjden av sin intellektuella och Jag är för visso inte identisk med min krop p ,de t kon s t n ä r l i g a kraf t. Men än är han omstridd. vet jag alldeles säker t. Succé-fiasko Och lite om Onsdag av ljus Ty kom b i n a tionen konstnärlig sto r h e t ,l ysande fram - M e s ts p e k t a kulär och omtalad är helikop t e r k vart e t t- gång och vrålande motgång är hos få så nära för - ten som uruppför des i Amsterda m . Tem a t för ons- bundna som hos Stoc k h a u s e n . dag är som nämnts samfö r s t å n d e t ,d e t me r ku r i a l a . Han är anta g l i g en den mest omskrivna nu De t är lufte l e m e nt e t som dominerar , dä r för är le vande ton s ät t a re n . Han har fram fö r ts för million-

24 25 tals människor över hela världen — en av höjdpunk- Måltavla för aggressioner terna var i början av sjuttiotalet under vär l d s u t s t ä l l - St ockhausen som mediaperson är onekligen gan s k a ni n g en i Japan när hans musik fram fö r des kont i n u - pr ovoce ra n d e . Sä r s k i l t i Tyskland har han var i t en er l i g t under några vec k or i ett sp e c i e l l ta u d i to r i u m . pe r m a n e n t må l t a vla för aggr essioner av olika slag – Men låt oss titta på motståndet en smula. fr ån vän s t e r ra d i k aler (för att hans kon s t sk ulle var a En typisk histor i a : elitistisk) från höger ko n s e r vati v a (för att den hånar Ett av hans pianostyck en uruppför des (i Darm- mu s i k ens gudomliga världen) från sensati o n s p re s s- st a d t 1955) av en nervös kvinnlig fransk pianist. sen (särskilt för att han använder sin familj vid fram - Hennes villkor var att St ockhausen personligen för anden av sina ve r k ) ,f rån mate r i a l i s t i s k t- p o s i t i v i - sk ulle vända noterna och på så sätt ge moral i s k t ti s k t håll (för att hans musik är andlig), fr ån andligt stö d . Fram fö ra n d e t började rel at i v t st ä d at , me n håll för att han inte har en ”kor re k t ” up p f attning i pu b l i k en blev allt oro l i ga r e. Nå g r a kvinnor började li vs å s kå d n i n g s f rå go r , fr ån nollor för att han är för a ett fn i t t r ande samta l . Ton s ät t a r ko l l e g an Boulez nå go n ting och att hans allmänna att i t y d avslöjar ett får med lindrigt brutala metoder slut på det, me n oh ä m m a t sj ä l v fört r oende (vilket är obestridligt).... sn a r t drunknar de spröda pianotonerna i publiken s Dessa angrepp är inga diskreta viskningskam - lj u d k aos och en syrsas gnissel. Applåder och burop panjer – det handlar om tidnings- och ti d s k r i ft s ka m - mi t t i stycke t . St ockhausen blir förstås ursinnig, panjer och om hela anti -S to c k h a u s e n b ö c ke r . Me n smäller ihop noterna,rusar in på sitt rum i ettnä r b e - de t finns en skillnad från fem tiotalets angrepp och lä ge t hus och slår igen dörren . nu e t s . Då stod han odiskut a b e l t i cen trum och hade En annan ton s ät t a r ko l l e ga , Luigi Nono, lyc ka s st öd av den i kul t u r l i ve t do m i n e r ande kretsen av tala publiken till ty stnad och få Stockhausen att kon s t n ä re r ,mu s i k er och för fatt a r e.Nu är han snaras t åte r vän d a . Men samma fenomen upprepas och i opposition mot må n g a i samma slags kret s a r . fra m fö ra n d e t får definitivt avb r yta s . Och detta på en Men Stockhausen är ingen sittande fåge l . Ha n fes t i v al ägnad åt modern musik med speciellt in b j u - slår brutalt t i l l b a ka .D e t lär ha före ko m m i t att ha n den publik! in f ör ett sittande auditorium har kör t ut en misshag- Mo t sl u t e t av sext i o t a l e t bl e v Stockhausen när- lig kritiker och hans vrede mot (s ä r s k i l t tys ka ) ma s t en kultfigur i olika sammanhang. Bland annat or ke s t r ar har blivit le ge n d a r i s k . Han tyc k er personli- fi g u re r ar han på en smickrande plats nära Beatl e s gen att Wagner är vulgär , men mycke t av det vi s i o - bland vaxf i g u r erna på det be r ömda skivo m s l a ge tt i l l nä r a i hans ko n s t ,s t rävan mot e t ta l l ko n s tve r k ,p ro- Sgt Pepper – John Lennon och han hade flera diskus s- je k t e t med de sju operorna och det gr änslösa själv- sioner om ett eve nt u e l l ts a m a r b e t e. fört ro e n d e t er i n r ar onekligen om den gamle bay- Stimmung, som beskrivits ovan tillhör det sk ö- reu t h m ä s t a re n . Så också för m å g an att väc k a ambi- naste Stockhausen kom p o n e r at, me d i t at i vt , tra n s - val e n ta kän s l o r , li k a rasande hat som devot be u n - cen d e nt ,s a mt i d i g t som det är sinnligt,hu m o r i s t i s k t , dr an och kär l e k . . . myc ke tb a s e rat på improvi s at i o n . göran fant Men under ett fra m fö r ande i Holland började nå g r a hippies i publiken delta i fram fö ra n d e t me d di v erse djurläte n . Si t u a tionen blev snart oh å l l b a r och fram fö ra n d e t – för en jättepublik – fick avb r yta s . Efte r åt för k l a r ade fridstör arna (som sade sig var a ton s ät t a r e) att de t var deras kon s t n ä r l i g a rätt att The Beatles album de l t a . Om inte skulle det visa at tm u s i ken var aukto- med Stockhausen ritär och fas c i s t i s k , var vid det in te bara är berätt i g at i den bakre raden (5e utan också en plikt at ts tö ra kon s e rt e n . från vänster).

26 Världsutställningen i Osaka,Japan 1970. ÄV E N T Y R E T Äventyret Stockhausen eller ”Do you have an operahouse?”

Förspel – tanken föds De t började för halvan n a t år sedan,åtm i n s t one i mer kon k r eta banor.För m o d l i g en har ta n k en funnits i bak- hu v u d e tl å n g t innan dess. Sä ke r t i tio år.Men där har den legat ,o rd e nt l i g tb e g ravd under jätt e l i k a lager av tveks a m h e t e r ,”de t lå ter sig inte göra s ” och ekon o - mi s k a skräc ks ce n a r i e r .Vil k en ta n k e? Jo, att bjuda in Karlheinz Stockhausen till Sver i g e och Skinn- sk att e b e r g. De t är över tr ettio år sedan han var här se n a s t och ty stnaden kring denna cent ra l ge s t a l t inom den samtida kon s t m u s i k en har,här i landet,var i t iö ro n e n fa l l a n d e . Med några anmärkningsvär da un- da n tag (Aqu a r i u s -e n s e m b l e n ,M a ts Per s s o n ,K r i s t i n e Sc h o l t z , Kn u t Sö n s t e vo l d ,M a rtin Frös t , Jo n n y Axel s - so n , Fredrik Ullén och,för s t å s ,Gö r an Fant ) . Och intre s s- se t har i huvudsak inskrän k t sig till hans sext i o t a l s - ver k . Nu vill jag inte påstå att an d r a cent ra l ge s t a l t e r som Nono, Be r i o ,Kag el och Boulez har haft de t sä r - s k i l tl ät t att få fot f äste här,kn a p p a s t ,m ö j l i g t vis med un d a n tag för Ligeti och Cag e. Men ty stnaden kring St ockhausen har var i t annorlunda på någo ts ät to c h ha f t lite av ”persona non grata ” över sig. Kan s k e jag överd r i ve r , men en sak ska man ha kl a r t för sig.Karlheinz Stockhausen är ingen lät tp e r- so n , var e sig att ly ssna till eller att förhandla med. Men vem har sagt at ta l l ts ka var a lätt , och kan s k e är de t till och med så att i motståndet sk ärper man sina sinnen och för s t å n d s g åvor och – på andra sidan, nä r al l t är över – kon s t at e ra r : de t var vär t mö d a n . Oc h St ockhausen är,vill jag hävda , vär d mödan! Nå väl , för halvan n a t år sedan, i samband med et t gan s k a spektakul ä r t evenemang i Stoc k h o l m ,

Tonsättaren utanför sitthem i Kürten.

32 ba k sidan av en kon s e rt b i l j e t t (se bilden) – en stoc k - ha u s e n ko n s e rt ,g i ve t vis – hade han skrivit fr ån vän - st r a över h ö r n e t till det hö g r a nedre, och på detta yt t e r s tb e g ränsade utrymme fått med i stor t s e t ta l l- ti n g , teknisk utustning (ljud och ljus) ,a ntal kon s e rt e r och kos t n a d e r .På en annan biljett finns den numera, i en begränsad kret s ,väl k ända for m u l e r i n ge n : ”Do you ha ve an operah o u s e ? ” Vis s e r l i g en har Skinnskatt e - be r gs Kul t u r & F ritidsnämnd alltid var i t sa m a r b e t s - villig och på olika sätt st ä l l t upp på fes t i va l e n , me n detta hade nog var i t at tb e gä ra för mycke t .Sp o rt h a l l- len fick duga.

Dag 1 – guldet På baksidan av en konsertbiljett Att förhandla med Stockhausen är (med fac i t i hand) meddelar sig Karlheinz Stockhau- gan s k a enkel t . Man gör som han vill eller glömmer sen med elektronmusikfestivalen al l t i n g . Men väg en dit var lång. Vi höll på i över ett och lyckas på ett mycket begrän- ha l vå r . Jag fax ade och han skickade kon s e rt b i l j e t t e r sat utrymme få med detmesta (o c h , jov i s s t , nå g r a faxa r ) . De t var mest te k n i k en vi vad gäller tekniska specifikationer. hade olika uppfatt n i n g ar om, om den skulle ingå i pa ke t e t eller ej. Han fick ta hand om den till slut,vi l - ket fak t i s k t visade sig både billigar e och säker t oc ks å nä m l i g en Thomas Gerwins Welt klingt, som var ett bät t re , ef tersom ansvare t då helt vilar på honom. samarbete mellan EMS i Stoc k h o l m , ZKM i Kar l s r u h e De t finns ingen at ts kylla på om det sk ulle gå snett. och det int e r n a tionella musikinstitutet i Darmstadt, Vi inhandlar sålunda ett Sto c k h a u s e n - p a ke t , al l t i kom Thomas och jag att tala om Sto c k h a u s e n .D e t al l t , på gatan så att s ä ga .C i r kus Stockhausen rullar föll sig gan s k a natu r l i g t med ta n k e på proj e k t e t s in : ”Meine damen und herren ...” kara k t ä r . Thomas hade samplat ljud från hela vär l - Ci r ku s , c i r ke l ,k re t s, ring ... de t handlar ver k l i ge n den och i Kar l s r u h e , på mediainstitutet, byggt en om detta, om bestämda stoc k h a u s e n - cirklar (så har jä ttelik vär l d s ka r ta där ljuden lagts ut på sina d e ts e t tu t sedan mitten av 60-t a l e t då han bildade res p e k t i v e orte r ,så att man medelst en sinnrik appa- sin första egna ). Till Skinnskatt e b e r g ratur kunde spela på dessa och på landet, kont i n e n - kommer den lilla, fam i l j ä r a cirkel n , bestående av ten och vär l d e n . De klingande syn teserna ti l l t og med sonen Markus och föl j e s l a ge r s k orna Suzanne Step- geo g ra f i n . Vad jag vill komma fram till är att detta – hens och Kath i n k a Paa s ver .”Ci r ku s d i re k tö re n ” vet att ton s ä tta världen – är ett ko n ce p tf u l l t vä rd i g te n nat u r l i g t vis var skåp e t sk a stå och var till och med el e v till Stoc k h a u s e n , som natu r l i g t vis gått et t st e g ti d i g t ute med att tala om hur sovrummen skul l e lä n g r e och inkor p o re r at hela vär l s ry m d e n . di s p o n e ra s , vem som skulle ligga var osv.Han kräver Hur som helst så fråg ade jag Thomas om möjlig- fullständig uppsikt över sitt me n a n g eri (jag kom m- heten att bjuda in Stockhausen till elektron m u s i k - mer att tä n k a på Alban Bergs opera Lulu). Se d a n fes t i v alen i Skinnskatt e b e r g och svare t kom direk t : finns det stö r r e cirklar och kret s a r ,gi ve t vis avh ä n g i g t ”Vi s s t , jag ska prata med honom! Jag känner honom rep e r toar och betalninsgsför m å g a hos arran gö re n . väl ” . Sedan kom allt ig ång och Stockhausen var med Till Skinnskatt e b e r g kommer sålunda kär nt r u p p e n . på noterna. Jag har delat in denna tex t i förspel och dagar , Jag minns det första livst e c k n e t fr ån honom. På vi l ke t ju för ta n k arna till ännu en cirke l fo r m ,n ä m l i-

34 35 gen ringen och inte till vilken ring som helst ut a n Vis s e r l i g en har han ett förf l u t e t – under kriget Ri c h a r d Wagners operac y k el Nibelungens Ring.Vid och strax däref ter – som jazzpianist och sålunda vän sidan om det banala faktum att man måste dela in av infall och improvi s at i o n , han älskade bebop, me n en tex t i något finns det en inte alltför djupsinnig hamnade snart – som ton s ät t a r e – i det se r i e l l a un d e r m e n i n g ; ef ter Wagners magnum opus är det lä g re t som skydde det oko nt ro l l e r b a r a och ti l l fä l l i g a nä m l i g en endast St ockhausen som på ty sk (eller för som pesten. De t fick i så fall underor dna sig ett st y - den delen vilken som helst) botten kan mäta sig med rande kon ce p t , en idé, vi l ke t är fal l e t i flera av Stoc k - Wagner i måttlösa ambitioner.Jag tä n k er givet vis på hausens ver k , där ti l l f älligheternas spel är mer eller hans Sieben Tagen Aus Licht som till och med slår mi n g r e ”inkom p o n e ra d e ” (Musik für ein Haus, Aus Wagner med flera ti m m a r . Wagners förspel och tr e den Sieben Tagen mfl ) . Och då är det int u i t i o n e n da g ar har Stockhausen utök at till vec k ans alla sju som styr. St ockhausen var int e ,v i l ke t kan s k e någon da ga r . tro r , fr ämmande för John Cag e. Gudar och änglar är inte främmande var elser för nå g on av dem; hos Wagner brak ar emellertid allt Rummet och rörelsen samman till slut, på sista dagen , i Ragnarök, vi l ke t Lå t oss titta närmare på några av dessa kon ce p t de t in te kommer att gör a hos Stoc k h a u s e n . Han är (r u m m e t och röre l s e n ) . Men var för inte börja från nä m l i g en övert y gad om att mänsklighetens nästa b ö r j a n ,d e t gjo r de Stoc k h a u s e n . Med to n e n ,l j u d e t. sto r a språn g , ef ter språn ge t fr ån apa till människa, Kr i ge t hade ju gjo r t ren t med det mesta och en ny blir det fr ån människa till ängel , om man nu ska musik måste börja från början, med den minsta avläsa honom bokst av l i g t (v i l ke t man kan s k e inte be s t å n d s d e l e n . I elektron m u s i k studion hittade han sk all göra ) . De t handlar snarar e om en djupt kän d d e n ,s i n u s to n e n ,d e t rena ljudet utan över ton e r , de n men långtifrån lätt f attlig form av andlighet, åt- kl i n i s k t fra m l a b o re r ade delen, sj ä l v a utgån g s p u n k - mi n s t one för en re l i g i ö s tf u l l s t ä n d i g to a n fäktad per- ten för ett nytt bygge. Här inleds också den musika- so n , med t yd l i g tp o s i t i va och optimistiska fört e c ke n . li s k a resa som fem tio år senare via verk som bla och Sternklang sk ulle omfatta hela univer - Dag 2 – den rene hjälten su m , i en ambition att sp rä n g a alla kända rum och De t går natu r l i g t vis inte att dr i v a likheterna för sk i c k a kon s t n ä r l i g a projektiler in i evighetens slum- lå n g t , men nog finns det be r öringspunkter mellan rande mate r i a . Si e g f r i e d , den rene hjälten som inte vet vad fruktan Den moderna atom f ysi ke n , som han visat sto r t är , och Stoc k h a u s e n . Den senare svi n g ade ju sitt int re s s e , har get t St ockhausen rätt el l e r , sk a man svär d på ett fög a räd d h å g s e t sät t i femt i o t a l e t s kan s k e säga, den stämmer med hans musiska tot a l - Da r m s t a d t , Köln och Donaueschingen och drog sig vision av ett kl i n g ande univer s u m , av sfär ernas har- in te för att in f ör öppen ridå munhuggas med själ- m o n i ,e ftersom man nu är gan s k a övert y gad om att vaste Theodor W Adorno, den dåtida jätten i musik- den minsta beståndsdelen i universum (avse vär t te o re t i s k a och musikideologiska sammanhang (som mi n d r e än atomen) och alltings ursprung är sades ruva på koden till hela modernismen). ”st rä n ge n ”,den vibrer ande strän g en (den sk ”st rä n g - Och på den väg en är det: St ockhausen vet int e te o r i n” ) . I begynnelsen var sålunda ljudet. vad fruktan är. Han litar till fullo på sitt mu s i ka l i s k a St ockhausen säger om Webern (och om sig int e l l e k t och sin musikal i s k a int u i t i o n ,v i l ka kan för a sj ä l v ) : ”Han visste att samma lagar som styr ato- h o n o m ,d e t vet vi , var som helst och hur långt so m mernas och gal a x ernas inre liv också gäller för he l s t (en skrift av honom bär det sym p to m at i s k a mu s i ke n ”. na m n e t : Towards a Cosmic Music). Egent l i g en är han Den rena tonen och den rene hjälten ... ha n li k a mycke t kon ce p t k onstnär och visionär som ton - gjo r de i varje fall ren t hus med det mesta av invan d a sät t a r e. före s t ä l l n i n g ar om vad musik är och kan var a och är

36 37 st öter man hela tiden på ord som ”gr u p p ” ,”mo m e n t”, ”pu n k t ”,”ru m ”,”röre l s e ” ,”fo r m e l ”o s v och det är själv- kl a r t att detta är något cent ra l t för hans musikal i s k a tä n ka n d e . För m o d l i g en finns det oc k så influenser från den kon k re t i s t i s k a bildkon s t e n , sa n n o l i k h e t s ka l ky l e r , och Le Corbusiers ”Mo d u l a to r ”( S tockhausen har all- tid var i t int re s s e r ad av de andra kon s t a rt e r n a , int e mi n s t ar k i t e k t u r en – den ”frusna musiken ” – och nat u r vet e n s ka p e n ) . Måhända söker han inte l l e k t u - ell energi i själva begrän s n i n ge n . Så går t ex hela op e ra c y k eln ti l l b a k a på en enda musikalisk for m e l , Alltid omskriven och kontroversiell – i detengelska en slags urcell som styr allting (också det en paral l e l l musikmagasinet WIRE beskrivs han som en interga- till Wagner och Ringens inledande 130-t a k t e r s a c k - laxisk flykting. or d) .D e t är dessutom ta n k ar med ett rom a nt i s k t för - f l u t e t :” S kåda världen i en vatt e n d ro p p e ! ” Delen spe- glas i helheten och tvär to m .A l l t kor re s p o n d e ra r . fort fa r ande i högsta grad kont r over s i e l l , även om Jag kommer också at tt ä n ka på en litterär röre l s e han inte längre är för emål för direkta demonstrati o - som dyker upp vid ungef är samma tid (50-talet) i ner som i New York 1964 vid ett fra m fö r ande av hans Fran k r i ke , ”Ou l i p o ”( ve r k staden för potentiell littera- verk , då ett nå go t förv i r r at fl u xu s - gä n g tu r ) , med namn som Raymond Queneau och Geor- sk ällde honom för ”fas c i s t ” och ”imperialist” oc h ges Pere c , där den ofta klurigt ut f ormade begrän s - uppmanade till bojkot t . ni n g en är själva nyck eln till det de skrev, men utan Rum m e t och rör elsen då, de param e t ra r , om nå g r a som helst religiösa över - eller undertoner som man kan kalla dem för det, som på olika sätt syss e l - hos Stoc k h a u s e n , där den katol s k a tr on var i t cent ra l sat t och syss e l s ä tter Stockhausen i det mesta han hela livet , även om han for m e l l t lä m n a t kyr ka n . I gör . De t st a r tade egent l i g en med gen o m b ro t t s ver - St ockhausens världsbild passar nämligen inte en ket , Gesang Der Jünglinge,för bearbetat rös t m at e r i a l religion utan alla, in te en kultur utan alla (vilket t ex och elektron i s k a klanger ,en klassiker inom den elek- är uttryck för och något för det förv i r ra d e tro a ku s t i s k a musiken (som fram f örs i Skinnskatt e - fl u xu s - gä n ge t at tb e g r u n d a ) . be r g med maestro själv vid mixer b o rd e t ) , där det Rum m e t och rör elsen kon s t i t u e r ar i varje fal l bo ks t av l i g en handlar om rummet som begrän s n i n g mycke t av det St ockhausen kom p o n e ra r , är just vi k - och tvång men också om utvidgning och exp a n - ti g a param e t ra r , även om de som begrepp knappast si o n / rör else genom det nya instrumentets elektroa - är at th ä n fö ra till rege l r ätta begrän s n i n g ar – snarar e kus t i s k a möjligheter,om at ts kapa nya rum i rumm- vi d g ar de sig mot oä n d l i g h e t e n . me t .St ockhausen ”up p fa n n ”ju mer eller mindre den el e k t ro a ku s t i s k a musiken tillsammans med Pie r r e Två verk Sc h a e f fer . Två verk får illustrer a detta, vi l k a jag nyl i g en upplevt Rum m e t och rör elsen för u t s ä tter ju och ren t av li ve , nä m l i g en Carré och Licht-Wasser. Den för r a i de f i n i e r ar vara n d ra ;n at u r l i g t vis är detta inte någon - Ki e l , den senare i Donaueschingen . Carré är skrivet ting nytt eller revol u t i o n e r ande i musikal i s k a samm- för fyr a orkes t a r , fyr a kör er och fyr a dirigen ter av en ma n h a n g , ru m m e t har alltid funnits och röre l s e n 29 -åring – tala om att ”i n te veta vad fruktan är”! li ka s å , men när man läser om och lyssnar på Stoc k - Fram fö ra n d e t i Kiel måste ha kos t a t he m s k a pengar , h a u s e n ,i nte minst när han själv berättar (skrive r ) ,s å vi l ke t kan s k e för k l a r ar att de t är första gån g en det

38 39 fra m f örs i Tyskland efter prem i ä r en 1960.Öve r h u v u d tid i vitt, gärna med ett par röda och grön a har Stockhausen haft svårigheter med fram fö ra n d e t hä n g s l e n ) . De rena grundfär gerna – blåt t ,v i t t , röt t , av sina verk i Tysk l a n d , åtm i n s t one de mer omfatt- grö n t och gult – är också de fär ger om pryder skiv- t a n d e ,d e t har var i t lät t a r e i Fran k r i ke , England och omslag och partitur på hans eget för l a g , Sto c k h a u - I t a l i e n ,b e rättar han på en pres s ko n fe re n s . Så kant a s sen Ver l a g . Al l t an n a t vor e väl otänkbart för ”de n Li c h t-cy k eln av inställda prem i ä re r , den senaste i rene hjälten”. raden är den nedlagda Bonn-uppsätt n i n g en av ytt e r l i ga r e en del, den kompletta onsdagen , vi l ke n Dag 3 – ”the sky is the limit” sk ulle ha ägt rum i maj i år. At tv i d ga rummet och sprän g a alla grän s e r , ja , vad I det nummer av Neue Zei t s c h r i f t für Musik som sk a man säga om hans Helikopter-Streichquartett gavs ut i samband med hans sjuttioårsdag säger han fr ån 1992–93 för fyr a helikop t r ar och medföl j a n d e på ett st ä l l e : Ard i t t i - k vart e t t , vi l k en uruppför des härom å re t i ”Jag har för följts som en hund i detta land, av (eller snarar e över) Amsterdam och som också ingår i po l i t i s k a skäl , emedan man säger om min musik att Licht;al l t han numera gör adderas till detta verk som den är för mys t i s k , för elitistisk, för privat, och för att liknar en väldig arkipelag med otaliga kom u n i k a- jag inte accepterar betingelserna för den samhälle- ti o n s s yst e m . liga nödvän d i g h e t e n . ” Från barnen i den brinnande ugnen (i ”Ge s a n g Vi sitter i mitten,omgivna av de fyr a orkes t ra r n a .. . ”) till stråk m u s i k erna i de flygande helikop t ra r n a och köre r n a . För Stockhausen är detta ”gei s t l i c h e kan stege tt yc kas gan s k a långt,men ser man det so m kun s t ” – musiken liksom svävar och rör sig kors och en följdriktig anhalt på resan ut (s o m , för Stoc k h a u - tvärs i rummet, fu l l s t ä n d i g t vi k t l ö s , och vid den se n ,o c k så är resan in) är det in ge t kon s t i g t , mer än att an d r a gen o m s p e l n i n g en (!) sluter vi vår a ögon (på st rå k k var tettens fad e r , Joseph Haydn , måhända ler ton s ät t a r ens uppmaning) och låter de klingan d e lite överseende i sin himmel.Vill man, kan man ju se ab s t r aktionerna skölja genom oss och ut i det grä n s - de t som om Ardi t t i - k var tetten fåt tv i n gar och ängla- lösa rummmet. En intensiv känsla av fullkom n i n g li k t svävar fram i luftr u m m e t . och skön h e t följer oss ut i augustinatt e n . In s t r u m e nt e t (den moderna te k n i k en) bäddar På väg till uruppföra n d e t av Li c h t-Was s e r i för detta och det är bara att , som Sto c k h a u s e n ,g i l l a Do n a u e s c h i n g en säger ta x i c h a u f före n : ”T ill Baar- lä ge t . ”The sky is the limit”eller som Rico (Edwa r d G Sp o rt h a l l e , Åh! Stoc k h a u s e n ! ,u t s å l t för s t å s ? ”D o n a u e - Robinson) säger till Frank (Humphrey Bogar t) i John sc h i n g en är för visso en mycke t märklig plats . Hu s t ons gan g s t e r k l a s s i k er ”Key Largo ”e fter dennes Vi sitter också denna gång i mitten, men istället på p e ka n d e : ”I know what you wa nt ,R i co ...you wan t för att var a omgivna av orkestern rör den sig mitt mo re ” . ” Ye a h ,t h ats me, I wan t m o re ! ”O c kså i kon s t - ibland oss, en l i g t en fö r u t b e s t ä m d ,n å go t in vec k l a d nä r l i g a sammanhang en högst rimlig begära n ,v i l ke t kore o g ra f i . Lite av instrumental te at e r . Mu s i ke r n a , St ockhausen säker t sk ulle instämma i. in te enbart mu s i ke n , gen o m k orsar oss;otv i ve l a k t i g t et t an n a t sät t att förhålla sig till rummet oc h Efterspel röre l s e n . Solisterna – Lichts tr e kont ra h e nt e r , Eva, Äve nt y re tS tockhausen går mot s i t ts l u t eller snarar e Michael och Lucifer – är också på språng hela ti d e n , i mo t sin början och om det in te är alldeles lätt att få de t lät t dra m at i s e r ade samta l , ibland påminnande gr epp om hans musik så gäller det i än högre grad om Strauss Capriccio,som förs utan några egent l i g a om hans person. Vid ett besök nyl i g en i Kü rt e n ,d ä r ur l a d d n i n ga r , nä r m a s t kl a s s i s k t kont ro l l e r at. Vid ett han bor sedan mer än tr ettio år,sat t jag några ti m m- ti l l f älle ropar dock Eva, ”S to c k h a u s e n ! ” , vi l k en när- mar i hans arkiv och tittade på material till möjliga ma s t ser för vånad och lätt be s vär ad ut på dirigen t- ut s t ä l l n i n g ar i samband med kon s e r terna i Väs t e rå s pulten i sin helvita klädsel (Stockhausen klär sig all- och hans besök i Skinnskatt e b e r g och min blick

40 41 jag tä n k t e :” K i l r oy was here” ) . Detta är för m o d l i g en rati o n e l l t och kan s k e ti l l och med nödvän d i g t för att nå ut med musiken (och ha kont r oll över det man når ut me d ) i det sk r u p e l - fria meadiebrus som omger oss,och för att slippa en massa mellanhänder, men jag kommer osökt att tä n k a på John Foster Kane (han med ”Ros e b u d ” , ni vet , i Orson Welles film Citizen Kane) .I nte för at td e t sk ulle finnas några direkta likheter; de t är mer en känsla som kommer över mig, detta att nä r m a s t mo n u m e nt a l i s e r a sig själv och sitt kon s t n ä r s s ka p . Nå väl , alla får bli lyck l i g a på sin tr o, även Stoc k h a u - s e n .D e t är musiken som räk n a s . Jag fråg ar Maria Luckas , som är arkivar i e , vad St ockhausen ska gör a när han, om några år, är klar kunde inte undgå att fär das längs väg gar n a , dä r med Licht. Hon svar ar att han då ska ton ä tta dygn e t s di p l o m , priser och hedersutmärkelser från hela vär l - 24 ti m m a r . Efter verk som Jahreslauf och Licht (m e d den tr ängs ( ”ja g ad hund”?).I ett an g r änsande lager - vec k ans dagar) är det sålunda timmen som står på ut ry m m e , ti l l s l u t e t med stor a järndörrar , finns alla tu r .Dä re f ter zoomar han in mot minuten och sekun - kon s e rt a f fischer från femt i o t a l e t och fram å t sa m - den och ...? la d e , kop i e r ad àe och inram a d e , i rum noggra n n t ”Jag är ingen efte ra p a r e som vill gör a någo tb ätt- te m p e re r ade och över vaka d e . tr e än mina före gå n ga r e.Den som har trä f fat i Jag bläddrar i foto a l b u m ,k ro n o l o g i s k t ord n a d e , pr i c k , har trä f fat i prick, alldeles likg i l t i g tn ä r,hu r må n a d sv i s , fr ån början av sext i o t a l e t tills idag (med och var . Li e r a sig kan man bara med framt i d e n . ” en b a r t bilder på Stoc k h a u s e n ) .L ä n g r e bort li g ger för - la g s h u s e t och den egen h ä n d i g t ritade villan. Sk i vo r ulf stenberg och partitur etc går endast att handla genom för l a - get nu m e ra . St ockhausen har köp t ti l l b a k a alla rätt i g h e t e r och töm t sk i va f färe r n a , vi l ke t jag blev påmind om vid ett besök i den stor a musikaf färe n i Köl n , där jag tr ots allt hi t t a d e en skiva med sonen Markus ... men icke, kon vol u t e t visade sig innehålla en skiva med andra mu s i k er som spelade Debussy (e xpediten och jag tittade på vara n d r a och skratt a d e , oc h

Överst: Stockhausen arkiv i Kürten. T v: Maria Luckas berättar attStockhausen nu planerar att tonsätta dygnets alla timmar.

42 43 Ä N G E L N Ängelns galenskap En text om operaprojektet ”Licht”

pe r an Li c h t (l j u s ) är cirkelns kvad r atur i Kar l - Oheinz Stockhausens skap e l s e p ro ce s s , Li c h t kan be t r aktas som en metafysisk fär d till de arketyper och myter på vilka vår civilisation baseras . Mu s i ka l i s k t ver k ar Stockhausen här ta n ge r a (åtm i n s t one delvis) den tonala musiken . Li c h t, som Stockhausen arbetar på sedan november 1977 när han skrev grundfor m e l n till hela ver ke t i ett tempel i Kyot o,är mer ett li vs p r o- je k t än en vanlig opera. I ver ke t kon ver ger ar allt de t som Karlheinz Stockhausen prod u ce r at under de senaste 25 åren , men pga nästan alla enskilda avsnitts modulära struktur kan dessa fram fö r as även som särskilda utdr ag eller frag m e n t.Ver ke t består av 7 operor , en för varje vec ko d a g , och speglar inte bara St ockhausens musikal i s k a karriär i sin helhet (Li c h t innehåller delar av bearbetade akus t i s k t mat e r i a l som mästaren från Mödrath har skrivit sedan slutet av 1970-talet) utan också Karlheinz Stoc k h a u s e n s Scenbild ur en av operorna i Licht-serien. myto- och kos m o l o g i s k a vision av univer s u m . Trots sina enormt vi d s t r äckta och hyp e r wag n e r i - an s k a dimensioner baseras Licht på en strän g Li c h t består än så länge av sex kompletta operor enhetsprincip som inte bara angår proj e k t e t , int e eller dagar . ba r a berättelsen och libret to t , utan också i hög grad den dram at i s k a strukturen i de enskilda dagar n a , Myten in k l u s i v e scen o g ra f i , da n s , köre r , regi och orkes t ra r . De t som jag tyc k er är revol u t i o n ä r t i Karlheinz Stoc k - Formeln till Licht (ljusets kärna) är en grundserie av hausens egen musikal i s k t es t e t i s k a proc ess och i ol i k a cantus firmus utrustade med sym b o l i s k a vär - Li c h t är väg en från en ”a p o l l o n i s k ”m u s i kestetik ti l l de n . Dessa cantus firmus är inneslutna i ett kom p l i - en ”di o n ysi s k ” vision av den, alltså från orör l i g h e t e n cer at system av semanti s k a och exp re s s i v a refe re n - till rö re l s e n ,f rån serialismen till dansen. Dans som i te r . De tr e viktigaste formlerna associeras – gång på St ockhausen måste betraktas som en liturgisk eller gång – till huvudprot a g onisterna Michael, Eva och rituell akt. Lu c i fe r ,vi l k a sym b o l i s k t för eställer livet , födelsen och Den for n g re k i s k a för fatt a r en Lukianos (200 dö d e n . Den musikal i s k a utfor m n i n g en av dessa e.K r .) uttalar i sin skrift Om dansen att man inte kan for m l e r , sa m t upprinnelsen av de olika och sekun - finna någon enda myst e r i e i n vigning som inte var i t dä r a enheterna, melodierna och deras polyfona för - förbunden med dans, och menar det som red a n en i n g ar eller kom b i n a tioner i hyp e r for m l e r , ly der de Or feus före s k r ev: att var och en som inläts i myst e r i - sym b o l i s k a bedömningsgrunderna i Licht. ernas vishet sk ulle mottagas med dans. De t är onö-

46 47 di g t , ti l l ä g ger Lukianos, att sä r s k i l t be t ona att de sk er i Li c h t. Sa n n i n g en i dessa myter är, för att gamla mysterierna aldrig gen o m fö r des utan danser. an vända en ”mo d e r n a re ” te r m i n o l o g i , psy ko l o g i s k , Idag är vi långtifrån den i Lukianos beskrivna eller snarar e psyk i s k , och eftersom myten är en narr- verkligheten och sannolikt in g en bland oss tillhör de rativ red o gö r else av händelser som äger rum i en inv i g d a . Men vem känner inte till att man brukar ”mytisk ti d ” och i ett ”myti s k t ru m ” , kunde Stoc k - sä g a om dem för vilka dessa mysterier blivit avsl ö j - hausen inte avstå från att be r ätta denna sanning ade att ”de hade dansat ut ur rytm e n ”. med hjälp av de myti s k a gestalterna (gu d a r , än g l a r , Sk ulle jag gissningsvis för s ö k a en tolkning av he ro e r , mä n n i s ko r , monster eller djävlar) som finns i detta rät te ge n a rtade uttryck , så skulle jag vilja anta vår tra d i t i o n . att därmed åsyftas att de invigda just genom invi g - De t finns ord, idéer och begrepp som bara kan ni n g en blivit lösta ut ur ti l l va r ons ödesbundna dans- förmedlas till en person (en vän , en älskare , en liknande kret s l o p p . i nv i g d) ,a n d ra som kan förmedlas till alla, men det Hos Stockhausen är dansen inte någon myt me n fi n n s , och det gäller oss alla, ”ver k l i g h e t e r ” som vi den kan tol k as som ett bland de viktigaste ”sp rå k ” in te kan förmedla med ord. Då kan musiken och dan- (sy m b o l s ystem) genom vilket myten kan sägas , sen bli det sp r åk som tyd l i g gör myst e r i e t . Efte r s o m ut t r ycka s . mu s i k en är den kan s k e mest fysi s k a bland kon s t a r - Li k som vard a g s s p rå k ets mytb e g r epp – myt är terna blir det svår t att in te anknyta den till dansen li k a med någo to s a nt – är flera av de mest in f l yt e l s e - so m , på någo ts ät t ,är en extension av musiken själv, ri k a mytteorierna rel i g i o n k r i t i s ka . Kan s k e är det en en serie av arti ku l e r ade krop p s rö r elser som musiken av orsakerna till att rel i g i o n s h i s to r i k er så sällan fra m ka l l a r . De t som i Licht talar ett mer betyde l s e - an vän t sig av dem. På samma sätt som Rudolf Bult- f u l l ts p råk är dock inte musiken i va n l i g th ä n s e e n d e , manns avm ytol o g i s e r i n g s p ro g r am har var i t svår t att in te heller de kom b i n a tor i s k a och syn k re t i s k a opera- smälta för tr aditionell teologi har Roland Barth e s tionerna som Stockhausen för s ö k er anty da med sina mytkritik inte fåt tn å go t genomslag inom rel i g i o n s - vi s i o n ä r a världs- och univer s u m b i l d e r , utan snarar e hi s to r i ke n . Samma skepsis har gäl l t de psyko l o g i s k a den fysi s k a ver k samheten som musiker och sångar e teorierna och fram f ör allt Sigmund Freuds uppfatt - ”ak t i ve ra r ” på scen e n . I Licht behandlas inte opera- ning att myterna är kol l e k t i v a drömmar med neuro- skå d s p e l e r i e t i tr aditionella te r m e r , i Licht må s t e ti s k t innehåll som återspeglar det un d e r m e d ve t n a . ak tö r en delta i en sorts ritual under vilken det int e Li k som Freuds mytteori var också Carl Gustav Jungs lä n g r e finns plats för fal s k h e t och ”inte r p re t at i o n ”av teori om myten icke- h i s t orisk eller snarar e tra n s - tex t och musik, utan snarar e av en aktiv och ”ag e- hi s to r i s k , men till skillnad från Freud såg Jung ran d e ”d e l a k t i g h e t i situati o n e n , en dans i liturgi s k a myterna som positiva och kreat i va . St i m u l e r ad av for m e r . Denna egen s k ap för enar Stockhausen med Lucien Lévy-Bruhls teori om för- l o g i s k a menta l i t e t e r den nyss avlidne polska te at e r re g i s s ö r en Jerzy Gro- såg han dem som arketyper som uppstår i det kol l e k - towski och hans Th e a ter of the Sources . ti v a undermedvetna och utgör basen för männ- ni s k ans psyk e. Kroppen Myten uttryck er och bekräf tar ett sa m h ä l l e s Dansen är allt de t som människan är i stånd att gör a normer och religiösa värd e n , den tillhandahåller en mu s i ka l i s k t med sin krop p . De t kan var a ögonen hos modell och ett beteendemönster som ibland kan den balinesiska dansaren ; hä n d e r n a , fi n g r arna eller im i t e r as och bevittnas i riterna och i liturgi s k a akter.I ba r a lillfingret hos Indiens ”mu d ra ” -d a n s t e k n i k ; föt t- riten och vid vissa betydelsefulla över gån g s s i t u at i o - terna i den europ e i s k a klassiska dansen; eller hela ner i livet kan människan flyttas ti l l b a k a till den kr oppens nästan djuriskt rea l i s t i s k a gestik i den myti s k a tiden och därigenom gå in i det myti s k a moderna väs t e r l ä n d s k a dansen. Mä n n i s k an som ru m m e t . De t är just de t s o m ,e n l i g t min tol k n i n g , för eställer lejonet, hu n d e n , dra k en eller dåren , gör

48 49 in ge n ting annat än att da n s a , en l i g t Sto c k h a u s e n . in vecklad ords p i ra l , så att namn som Mikael eller Eva Dansen är själens ver k l i g a och kon k r eta språk . . . eller Luzifer blir Mikeva- L u z eva- M i k avae l - M o n d e va De t finns dock en skillnad mellan österländsk os v. De hundratals verbala för eningspunkterna i och västerländsk dans och musik. De t är otänkbart Li c h t sk apar nya rel a tioner och ”händelser” me l l a n för Stockhausen att den indiska dansarens ansikte ak tö re r n a . sk ulle kunna ge ko n s t n ä r l i g tu t t ryck åt den inre per- so n l i g a för ödelsen eller låta en grimas uttryck a des- Andlig striptease pe r ation såsom hos oss i väs t e r l a n d e t där dansen Den andra scenen i Samstag aus Licht heter Kathin- förmodas gestalta alla möjliga sidor av människol i - kas Gesang eller Luzifers Requiem. Till scenen deltar vet . en flöjtist och sex slagver k , men ver ke t finns för flöjt Men det som ver k ar intre s s e r a Stoc k h a u s e n och tape också . me s t , (se också ) är dansens minimala ges t i k . Kath i n k a är en ordko m b i n a tion av ”Kat”, de n Mi ka e l , den ärkeä n g el som är närvar ande i hela Licht, dj u r i s k a gestalten för lörd a ge n ,” T h i n k ”, tä n ke r , oc h fra m f ör ett so r ts dansande parti t u r , än med hjälp av ”A”, al e f , al fa , be gy n n e l s e n , Kath i n k a ”sj u n g er och ögo n e n , än med huvudet eller armarna, föt t e r n a , da n s a r ” , med hjälp av flöjt och rös t , en liturgi s k hela krop p e n . Varje ges t måste för Stockhausen bli nästan shamanisk dans och sång. ”K ath i n ka s me d v eten eftersom den refe re r ar oupphörligt ti l l Ge s a n g ” är en riktig Bardo Thödol (den ti b e t a n s k a de t mu s i ka l i s k a lagret . Detta har ingen ting med en bo k en om de döda) som ackom p a n j e r ar Lucifer (eller ef emär kore o g r afi att göra , kro p p s rö r elserna är varje människa) på insidan av döden. En död som är di re k t knutna till det mu s i ka l i s k a ävent y r et! Musik li ka f u l l t allusorisk och sken b a r . och dans i Li c h t är ”inte ra k t i va ” och inte ra ge ra n d e Mu s i ke n , en hypnotisk flöjtstämma som beskri- och dansen uppenbarar sig på en nivå nära den intu - ver sinnenas avk l ä d n i n g , blir nästan en andlig strip- it i v a för n i m m e l s e n : medan jag lyssnar på musiken te a s e . finns det sa mt i d i g t en del i mig som dansar. Och vi Dessa 33 minuter musik är säker t bland de mest be h ö ver ingen visuell bekräf telse för denna hän- int re s s a n ta i ”Li c h t” dä r för att de innehåller for m e l n de l s e . Da n s a r ens kropp är hos Stockhausen kap a b e l till hela opera n ,L u c i fe r s fo r m e l , ljusets for m e l . Efte r till att ”mu s i ce ra ” gester och rör elser i en visuell en lång, och mycke t vac ke r , ak ustisk liturgi där Kat- ges t a l t . Dansen är, en l i g t Sto c k h a u s e n , de t me d v e- hi n k a ofta ”sj u n ge r ” (spelar) i högregister och andas, tandets fä l td ä r, för ögonens glädje,den musikal i s k a gr åte r , sk r att a r , blir Lucifer- m ä n n i s k an helt avk l ä d d st r u k t u r en och dess essens i sin helhet kommer ti l l sina sinnen, då den rituella ”via doloros a ” i 24 ”st a - ut t r yck . Kr oppen som dansar en inre eller/och en ti o n e r ” når sitt sl u t . El v a tr omboner inleder en ljud- ytt r e dans, är också ord :d e ts j u n ga n d e ,d e t ta l a n d e , se k vens som liknar ett el e fa n ttrumpetande och kul - de t fon e m i s k a orde t . mi n e r ar i ett fyr a sekunder långt skrik av Kath i n ka . Rör ande är det ba r n s l i g a stammandet i ”Don- Ett skrik som påminner om Jesus skrik på ko r s e t ,e t t ne r s t a g ” när modern lär barnet vec ko d a ga r n a s skrik som befriar och fräl s e r .Ton f öljd och ton s k a- na m n . Mond-tag (månens dag) osv – och sedan föl - lorna i ”Kath i n k as Gesang als Luzifers Req u i e m ”var i - jer ett br oderi av etymologier, symboler och dolda er ar mellan 1 och 11 ton e r , kl a n g fä r gen avg ör skan d e - be t yd e l s e r ,aldrig på måfå utan i direk t samband med ri n g en av de olika sekven s e r n a ”L i c ht s ” yttersta innebörd. I ”Dienstag” up p re p a r Mi k ael stavel s e r n a : Mo-hon-tag E-va-tag Ti- u s - t a g Formeln Kriegs-tag Diens-tag. St ockhausen har berätt a t att han kom p o n e ra d e De t är genom upprep n i n g en som ordens esote- gr u n d f ormeln till Li c h t och hela operans utkas t på ri s k a betydelser accent u e ra s . Denna skandering av ba l ko n g en vid ett tempel i Kyot o i november 1977 . fonem och allitterationer (stavrim) bygger en Men vad menar Karlheinz Stockhausen med grund-

50 51 eller formel? Tid i ga r e verk såsom , med den ”teoret i s ka ” rom a nt i ke n , fra m f ör allt ho s , , och Hymnen grundas på aleato- No va l i s .D ä rför kan en kom p o n i s t som Stoc k h a u s e n , ri s k a (slumpmässiga) musikal i s k a principer. Kr i n g som säker t har sina uppfatt n i n g ar om det rom a n - 19 70 började Stockhausen fundera över dessa ver k , ti s k a ”öppna ver ke t ” och som med Licht för s ö ke r han ty ckte att där fanns en brist på samordn i n g . om f orma det kl a s s i s k a musikal i s k a ver ke t till en cir- Slumpen eller ”al e a ” som var i t så viktig i Stoc k - kulär enhet, bli behandlad med föra k t av en hel del hausens ton ko n s t sedan mitten av 1950-t a l e t var ton s ät t a r e i Sver i g e liksom i andra länder. in te längre intre s s a n t. I Mantra för 2 pianon (1970 De anklagar , med myck en unge fä r l i g h e t ,S to c k- an vänder han något han kallar ”for m e l ” . hausen för att var a tra d i t i o n a l i s t eller rea k t i o n ä r . Vad jag förstår så menar Stockhausen med for - Ändå hoppas jag att lys s n a r en själv skall kun n a mel en mycke t liten musikalisk struktur, et t so r t avgö r a var den rea k t i o n ä r a inställningen ligger , ho s m u s i ka l i s k tf rö som, li k som ett DN A , är infiltrer at av St ockhausen eller hos dem som anklagar honom? ol i k a och var i e r ande musikal i s k a element. Från Jag vill betona att detta illvilliga sätt att tol k a rag an och ta l h a n , till fugornas och sonate r n a s St ockhausens andliga och musikal i s k a skapande är t e m at a ,f rån impressionismens musikal i s k a celler ti l l res u l t at e t av egen okun s k ap (de flesta musiker kan de ”se r i e l l a ” se r i e r n a , fr ån mikroto n a l i t e t till ”les ”b a ra ” musik och ingen ting annat) men det kan sons fixés ” i elektron m u s i ke n . Formeln är därför ett oc k så var a res u l t at e t av (åtm i n s t one delvis) en kompendium och en inte g r ation av alla dessa ele- på ver k an från den brittiske komponisten Cor n e l i u s me nt , vi l k a refe re r ar till ett om f attande histor i s k t - Card e w,en zen b u d d i s t och maoist som skrev boken : ku l t u re l l ta rv. ”Stockhausen Serves Imperialism” i början på 1970- t a l e t( e fter en lång period av samarbete med Stoc k - Ängelns galenskap ha u s e n ) . Cornelius Card e w, som dock var en intre s s- Vad är det ”då re n ”sä g er? Han säger :– Lyssna inte ti l l sa n t ton s ät t a re , dog under tra g i s k a omständigheter mi g .Men vad är det för en stämma vi skall lyssna ti l l ? 19 8 1 . De t är ingen rö s tb o rtom motsatserna och inte hell- ”’T yske n ’är irrati o n e l l , han är irrationell och lider ler en tra n s ce n d e n t rös t utan snarar e ett ur s p r u n g - av megal o m a n i ! ” De t har jag hört ak t n i n g s värd a l i g tg i vande av rös t . ton s ät t a r e (från Sver i g e) uttala om Stoc k h a u s e n . De t är en framställning som är i kon f l i k t med sig Dessa för domsfulla åsikter kan påminna om en själv eftersom det alltid finns en bortvänd sida i det mö r ka r e ti d , ”Bestens ti d ” , när dödsänglarna (av som sägs,en annan rös t som också gör sig hörd. Kar l - ol i k a fär g) spred död och för ödelse över Euro p a .D e n heinz Stockhausens egen a r tade ”rel i g i o n ”kan ytl i g t frå g a vi borde ställa oss är snarar e en annan:var för vi tol k as som en ko s m i s k ,a s t ral syn k r etism baserad på i dag,tr ots att vi lyck ats dekon s t r u e r a konstens såväl kvi n tessensen av de olika ”sa n n i n ga r n a ” som vär l d s - som upplysn i n g s a r vets rationalitetsprinciper som religionernas myter äger . En sorts antro p o s o fi eller, de för n u f ts- och ideologikritiska ta n ke s ystem som wh y not,Ne w Age. dessa för val t at , ändå envi s t håller oss fas t vid ta n ke n Hans mytol o g i , som är Lichts mytol o g i , är fylld av att gör a dygd av något vi för länge sedan borde ha gestalter och heroer tagna från bibeln och heliga gen o m s kå d a t och därmed överv u n n i t . Vi för väx l a r sk r i f ter i andra rel i g i o n e r , men också av kvant f ysi - fort fa ra n d e , för att tala med Adorno, de t an d l i g a kens teorier och astron o m i s k a kal ky l e r . med det rea k t i o n ä ra , eller vi betraktar som irrati o - Denna (naiva?) tr o och den följande kon s t n ä r l i g a ne l l t , och därför fientl i g t , al l t de t som vi inte kan pro c essen väc ke r ,hos en del av hans kol l e go r ,kän s l o r om f atta i vår t e ge tt a n ke system vilket ofta baseras som skiftar mellan avsk y och förv i r r i n g .Pos t m o d e r - på en ”si m u l e ra d ” rati o n a l i t e t . nismen har, i sin strävan efter det fra g m e nt a r i s ka , Licht, har någon skrivit, är en opera där ”sym b o - de t ofu l l s t ä n d i g a i musiksp rå ke t , må n g a likheter le r n a ” spelar en avgö r ande rol l . Men var betyde r

52 53 symbol? Orde t symbol kommer från det gre k i s k a N AC HT S P I E L ver b e t symballomai som betyder ”st r at i f i e ra ”a l l t s å att lä g ga ett st r atum på ett an n a t st r atu m , en bild, et t ljud eller en ges t som besitter flera betyde l s e n i - våer som kon d e n s e r as i den ges t och akt som sker i nu e t .Föl j a k t l i g en är symbolen ”ver k l i ga r e än ver k l i g - heten själv”,alltså ingen ting abstrak t ! De t väs t e r l ä n d s k a tä n k andets fäder (för s o k r a- terna) hade av nödvän d i g h e t be h o v av att ut t r yck a nya ta n k ar och begrepp med hjälp av ord som också var nya. Dessa ord och ta n k ar (tex vara , ti l l b l i ve l s e , vara n d e t , lo go s , etc) var nya därför att de tol ka d e verkligheten och vär l d e n , fen o m e n e t och livet , ur en annan synv i n k el än mänskligheten hittills hade gjo r t. På samma sätt förhåller det sig med den nutida musiken och med Stoc k h a u s e n . Han och an d r a ton s ät t a r e förstår den svår i g h e t som uppstår när man blir tvi n g ad att tala ett sp r åk som ingen ti d i ga r e hört ,e ftersom man måste tala och gör a sig hö r d genom de riktiga orde n . I det so n o r i s k a univer - sum som vi lever i just nu är musiken fylld med kl a n g s t r u k t u r er som kan liknas vid kom p l i ce ra d e ,l å t var a efem ä r a exercice de stile. I motsats till detta talar Stockhausens musik för enkel h e t och annan- he t . Hans musik är inte int e l l e k t u e l l ,i nte på så sätt att han vill fas c i n e r a lyss n a re n ; fas c i n at i o n : de n n a ha l v m ö r k a vilja att för för a med illusioner om ett innehåll som inte finns – så väl kä n t i många musika- li s k a salonger runtom Europa!

guido zeccola

54 Kvällarna med Stockhausen

är ettan i stats ku n s k ap hade skrivits in i min Nte n tamensbok hade nästan halva vårt e r m i n e n 19 5 9 gått och det var