ULVIK HERAD SAKSPAPIR

SAKSGANG Utval Møtedato Utvalssak Heradsstyret 16.06.2021 031/21

Sakshandsamar Arkiv: Arkivsaknr Præstiin, Lars K2-M10 19/340 - 8

Uttale til regional plan for vassforvaltning vassregion 2022-2027

Sakstilfang: 09.07.2020 Innspel og framdrift - Vassforvaltningsplan for Vestland vassregion 2022-2027 15.06.2020 Landbrukstiltak til regional vassforvalting 04.05.2020 Regional vannforvaltningsplan og samarbeid med kommuner og sektormyndigheter 13.03.2020 Vassforvaltningsplan for Vestland vassregion 2022-2027 – Skiping av Vestland vassregionutval 25.11.2019 Brev til kommunane i om innspel om tiltak 2022-2027 i ny vassforvaltingsplan 17.09.2019 Utarbeiding av Regional plan for vassforvaltning for Vestland vassregion 2022 -2027 - framdrift

Saksutgreiing:

Gjeldande regionale vassforvaltningsplaner for Hordaland og og Fjordane (2016 - 2021) vert no oppdatert for planperioden 2022 - 2027 i ein samla plan for Vestland vassregion. Forslag til regional vassforvaltningsplan for Vestland vassregion med tilhøyrande tiltaksprogram og handlingsprogram er no lagt ut til høyring og offentleg ettersyn. Høyringsfristen er 30. juni.

Planen bygger på EU sitt vassdirektiv, som vert gjennomført i heile Europa, og representerer eit permanent, nytt forvaltningssystem utan sluttdato. Arbeidet med dei regionale vassforvaltningsplanane følger reglane i plan- og bygningslova og naturmangfaldlova. I tråd med vassforskrifta set dei regionale vassforvaltningsplanane miljømål for alt vatn, både elvar, innsjøar, kystvann og grunnvatn. Miljømåla skal sikre eit heilskapleg vern og berekraftig bruk av vatnet, og er skildra som miljøtilstanden som skal verte nådd i planperioden 2022 - 2027. Planane viser korleis miljøtilstanden er i dag, og kva for tiltak som er nødvendige for å førebygge, forbetre eller rette opp att tilstanden, der det er naudsynt.

Fylkeskommunen har utarbeid planforslaget i samarbeid med kommunar og statlege etatar. Dokumenta er godkjent av vassregionutvalet, og fylkesutvalet har vedtatt å sende planforslaget på høyring. Kommunar, offentlege styresmaktar, organisasjonar og alle andre er invitert til å bidra med innspel, slik at ein kan få ein enno betre plan for korleis ein skal nå eit godt vassmiljø til glede og nytte for heile samfunnet.

Det er 3 dokument som no er på høyring:

1. Regional plan for vassforvaltning for Vestland vassregion 2022-2027 - Høyringsutgåve.pdf (vassforvaltningsplanen) 2. Tiltaksprogram for Vestland vassregion 2022-2027 - Høyringutgåve.pdf 3. Handlingsprogram for Vestland vassregion 2022-2027 - Høyringsutgåve.pdf

Vassforvaltningsplanen set miljømål for vassførekomstane, tiltaksprogrammet skisserer tiltak for å nå miljømåla, og handlingsprogrammet koordinerer prosessen med å nå miljømåla. Kommunar, fylkeskommunar og statlege etatar er gjennom planen plikta til å legge miljømåla til grunn for deira planlegging og verksemd. Planen skal etter vedtak i fylkesting sendast over til Klima- og miljødepartementet for godkjenning.

I høyringa ynskjer dei særleg tilbakemelding på: kunnskapsgrunnlaget, miljømåla, tiltaka, resipientovervaking, prioriteringar, behov for verkemiddel (juridiske, økonomiske, administrative), konsekvensutgreiinga, retningslinene for arealplanlegging, plastureining og handlingsprogrammet.

Organiseringa:

Vestland vassregion er organisert med eit vassregionutval, ei referansegruppe og ni vassområdeutval. Vassregionar og -område fylg ikkje kommunekartet slavisk, men er avgrensa etter nedbørsfelt. herad har difor areal i 4 vassområde og 2 vassregionar; Hardanger vassområde, - Osterfjorden vassområde og Indre Sogn vassområde i Vestland vassregion, og Hallingdal vassområde i Innlandet og Viken vassregion. Men hovudtyngda av våre vassførekomstar ligg i Hardanger vassområde. Ordføraren i Ulvik er for inneverande periode leiar i vassområdeutvalet for Hardanger og representant for Hardanger vassområde i vassregionutvalet.

Overordna mål:

Regional plan for vassforvaltning inneheld nasjonalt fastsette mål for vassmiljøet i vassdrag, grunnvatn og kystvatn. Dei nasjonalt fastsette måla og planlagde tiltak er registrert i den nasjonale databasen www.vann-nett.no. Målet er at alle vassførekomstar skal ha minst god tilstand og at vasskvaliteten ikkje skal bli dårlegare enn han alt er.

Figuren viser dei fem klassane for miljøtilstand som følger av vassforskrifta. For dei fleste vassførekomstane er miljømålet «God tilstand», som òg er miljømålet som skal nås dersom ikkje anna går fram av den regionale vassforvaltningsplanen og Vann-nett. Viss miljøtilstanden for den enkelte vassførekomst er moderat eller lågare, er det behov for tiltak for å nå miljømålet om god tilstand. Samtidig er det viktig å unngå aktivitet som gjer miljøtilstanden dårlegare der miljømålet «God tilstand» alt er nådd.

God økologisk og kjemisk tilstand er kjenneteikna ved at struktur, funksjonar og produktivitet i økosystema ikkje avviker vesentleg frå intakte økosystem. Naturfagleg kunnskap og kriterium er lagt til grunn for å definere både intakte økosystem (referanseforhold) og god økologisk tilstand.

Hovudpåverknader i Vestland vassregion:

I Vestland vassregion er dei viktigaste påverknadene som fører til for dårleg miljøtilstand i ferskvatn og påverkar flest vassførekomstar sur nedbør og fysiske inngrep, spesielt vasskraft. Om lag 30% av vassførekomstane i innsjø og 20% av vassførekomstane i elv er sterkt modifiserte og har fått eit lågare miljømål enn god økologisk tilstand på grunn av fysiske inngrep. Andre viktige påverknader på miljøtilstanden kjem frå landbruk og avløp.

Mange vassførekomstar i sjø har dårleg kjemisk tilstand på grunn av miljøgifter. Industri er hovudårsak til dårleg kjemisk tilstand. Lokale kjelder er til dømes gamle avfallsplassar, ureina grunn som vert vaska ut med nedbør, utslepp frå industri, oppdrettsanlegg, byer og tettstader, transport etc.

Gamle industriområde som mellom anna smelteverka ved Sørfjorden i , smelteverk i Ålvik og den nedlagde malingfabrikken Monopol-Henkel i Florvågen på Askøy sine utslepp har medført kosthaldsråd frå Mattilsynet mot å ete botnfisk og skjelmat. Det er også påvist høge verdiar av DDT i botnsediment i Sørfjorden i Hardanger, som truleg stammer frå fruktdyrking/skogbruk og tidlegare tiders bruk av sprøytemiddelet.

Figuren under gir ein oversikt over dei største påverknadene i Vestland vassregion fordelt på vassområde.

Sektorar som påverkar meir enn 10 % av vassførekomstane, er viste med raud farge. Sektorar som påverkar mellom 5 og 10 % av vassførekomstane, er viste med oransje farge. Sektorar som påverkar mindre enn 5 % av vassførekomstane, er viste med gul farge.

For Hardanger vassområde er vasskraft, langtransportert forureining (sur nedbør), fiskeri/akvakultur, jordbruk og annen/ukjent kjelde dei største påverknadene.

Tilstand og miljømål for vassførekomstar i Ulvik

Kartet under visar korleis miljøtilstanden/-potensialet er vurdert for vassførekomstane i Ulvik.

Ljoneskrulen, Sotenoselvi, Tjørnåni, Tysso, Vambheimselva, Norddøla, Langevasselva og Øvre Austdøla kjem ut i oransje, dvs. dårleg tilstand. Dette skullast i all hovudsak kraftproduksjon, redusert vassføring og dårleg tilstand for fisk. Osafjorden, dei fleste kraftmagasin og nokre få elvestrekk/småbekkar er farga gule i kartet, dvs. at tilstanden er moderat. Blant desse finn me mellom anna Gauro og nedre Austdøla, der fargen er knytt til tilstanden for anadrom fisk. At tilstanden er moderat for fjordsystemet skullast i hovudsak kjemisk forureining frå industri. Stipla linje/