Vi Kan Ju Inte Ha En Plexiglasskiva I Fotbollsmålet”

AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för folkhälso- och idrottsvetenskap

”Vi kan ju inte ha en plexiglasskiva i

fotbollsmålet”

En kvalitativ intervjustudie om några fotbollsföreningars hantering av coronapandemin ur ett ekonomiskt perspektiv

Johanna Larsson och Hanna Larm

2021

Examensarbete, Grundnivå (högskoleexamen), 15 hp Idrottsvetenskap Idrottsvetenskapliga programmet, inriktning hälsofrämjande livsstil Examensarbete Idrottsvetenskap

Handledare: Tore Lennartsson Examinator: Göran Svedsäter

Abstrakt Fotboll är den största sporten i världen och i Sverige är ungefär en miljon svenskar medlemmar i Svenska fotbollförbundet. Efter att covid-19 upptäcktes och WHO meddelade att det klassats som en pandemi har verkligheten för fotbollen (på alla nivåer) varit inställda cuper, turneringar och uppskjutna matcher. Forskningen som har gjorts inom området fokuserar enbart på de högsta herrligorna i världen. Vetskapen finns redan att elitnivån drabbades hårt ekonomiskt, däremot glöms fotbollsföreningarna som inte spelar på elitnivå bort. Syftet med studien är därför att undersöka hur fotbollsföreningar i division 1 norra Svealand dam har hanterat coronapandemin ur ett ekonomiskt perspektiv säsongen 2020. Metoden var en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie. Resultatet visade att alla föreningar som intervjuades hade klarat sig ekonomiskt. Åtgärden som var vanligast hos föreningarna var att korttidspermittera personal. Då säsongen blev en enkelserie innebar det att rese- och domarkostnader försvann, föreningarna fick mindre kostnader den säsongen. Av de sex intervjuade hade enbart en förening haft en utarbetad krisplan medan det för resterande fem handlade om att lösa det för stunden, då omständigheterna hela tiden ändrades. Slutsatsen är att de undersökta fotbollsföreningarna hanterade coronapandemin ur ett ekonomiskt perspektiv genom att korttidspermittera personal, söka kompensationsstöd för förlorade intäkter, begränsa materialinköp och följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Alla intervjuade föreningar klarade av den ekonomiska situationen genom en fungerande krishantering.

Nyckelord: coronapandemi, damfotboll, ekonomisk hantering

Innehåll 1. Introduktion ...... 1 2. Bakgrund ...... 2 2.1 Covid-19 ...... 2 2.2 Coronavirus ...... 3 2.3 Vaccin och smittspridning av covid-19 ...... 3 2.4 Coronapandemins påverkan på idrotten generellt ...... 4 2.5 Coronapandemins påverkan på fotbollen ...... 6 2.6 Coronapandemins påverkan på idrotten ur ett ekonomiskt perspektiv...... 7 2.7 Coronapandemins påverkan på fotbollen ur ett ekonomiskt perspektiv...... 11 2.8 Krishantering ...... 14 2.9 Problemformulering ...... 15 2. Syfte ...... 15 3. Metod ...... 16 3.1 Design ...... 16 3.2 Urval ...... 16 3.3 Inklusions- och exklusionskriterier ...... 17 3.4 Genomförande och datainsamling ...... 17 3.5 Databearbetning/Analys ...... 19 3.6 Trovärdighet ...... 20 3.7 Etiska ställningstaganden ...... 20 4. Resultat ...... 22 4.1 Ekonomi och sponsorer ...... 22 4.2 Åtgärder och hantering ...... 24 4.3 Egna tankar och åsikter ...... 27 4.4 Krisplan och krishantering...... 28 4.5 Sammanfattning ...... 29 5. Diskussion ...... 31 5.1 Resultatdiskussion ...... 31 5.2 Metoddiskussion ...... 33 5.3 Fortsatt forskning ...... 36 5.4 Slutsats ...... 36 6. Referenser ...... 37 Bilaga 1 ...... 46 Bilaga 2 ...... 49 Bilaga 3 ...... 51 Bilaga 4 ...... 52

1. Introduktion

I Sportspegelns reportage “Ett år med corona” diskuteras hur idrotten från ungdomsidrotten ända upp till elitnivå har påverkats av coronapandemin (SVT Sport, 2021). I reportaget berättar handbollsspelande tjejer om deras upplevelser och funderingar kring varför de inte får träna inomhus tillsammans som ett lag samtidigt som de genomför ett fyspass utomhus i mitten på januari 2021 i kyla och snö. Inställda cuper, turneringar, träningar och uppskjutna matcher har varit verklighet för hela idrottssverige, både på elit-, amatör- och ungdomsnivå. Till skillnad från inomhusidrotter har fotboll kunnat fortsätta bedriva en viss typ utav träningsverksamhet, det tar dock inte bort det faktum att även fotbollen har påverkats negativt av den fortfarande pågående coronapandemin. Fotbollen är den största sporten i världen (Hammerschmidt et al., 2021). I Sverige är ungefär 3,1 miljoner svenskar medlemmar i en idrottsförening där en tredjedel (cirka en miljon) är medlemmar i Svenska fotbollförbundet (Idrottsstatistik, u.å). Utifrån författarnas egna åsikter och erfarenheter ligger fokuset kring barn-och ungdomsidrotten på oron över att barn och ungdomar inte rör på sig tillräckligt mycket. Minskad aktivitet bland barn och ungdomar konstaterades när Riksidrottsförbundet (RF) presenterade att över en halv miljon färre idrottsaktiviteter och över sex miljoner färre deltagartillfällen registrerades under 2020 (Riksidrottsförbundet, 2021). När det gäller fotbollen på elitnivå på herrsidan är fokuset enligt författarna på publikfrågor. Herrfotbollslagen skriker efter publik, vilket inte är så konstigt eftersom publikintäkter är den största inkomstkällan (SCB, 2020). På damsidan är fokuset enligt författarna på förlorade sponsorintäkter. Sponsorerna har under coronapandemin inte varit lika villig att stödja föreningarna eftersom det finns en oro över att de själva inte ska överleva. Den nivå inom fotbollen som det inte skrivs/rapporteras om eller fokuseras på är enligt författarna nivån under elitnivå, kalla den amatörnivå (division 1) och återigen framför allt damsidan. Forskning gällande fotboll och ekonomiska konsekvenser utanför Sverige fokuserar på herrfotbollslagen i de stora ligorna och i Sverige enbart på elitnivå, så hur har dessa damfotbollslag på amatörnivå (division 1) klarat sig igenom ett år av restriktioner, tävlings- och träningsförbud, publikförbud samt osäkra sponsorer? Vi vet redan hur herrarna har det.

2. Bakgrund 2.1 Covid-19 I december 2019 fick ett flertal personer av okänd anledning lunginflammation i Wuhan, centrala Kina (Aronna et al., 2021). Läkare misstänkte att det kunde bero på att personerna hade befunnit sig på marknaden Huanan Seafood Wholesale Market. Läkarna uteslöt först att inflammationerna berodde på SARS (ett tidigare coronavirus) och kom sedan fram till att ett nytt coronavirus (covid-19) var orsaken. Rapporteringen om det första dödsfallet av viruset kom 9 januari 2020 och 22 januari sattes hela Wuhan i karantän (Aronna et al., 2021). Från mitten av januari 2020 spreds viruset snabbt till många asiatiska länder innan det nådde Europa och Nordamerika (Aronna et al., 2021). Den 28 februari 2020 fanns över 80 000 smittade personer världen över och nästan 3 000 bekräftade dödsfall. Efter att World Health Organisation (WHO) bedömde att risken för att virusets spridning var mycket hög i stora delar av världen stängde många nationer i alla kontinenter sina gränser (Aronna et al., 2021). De satte även hela sin befolkning i karantän förutom de som hade samhällsviktiga arbeten och var tvungna att vara på sina arbetsplatser. Den 11 mars 2020 meddelade WHO att covid-19 var en pandemi och rekommenderade social distansering samt att utföra regelbundna tester på misstänkta smittade för att viruset inte skulle spridas ännu mer (Aronna et al., 2021).

Viruset kan spridas genom nära kontakt mellan personer och genom beröring av vissa material (Peña et al., 2021). Det kan till exempel finnas kvar på ytor som glas, plast och metall i upp till nio dagar om ytan inte desinficeras (Peña et al., 2020). De vanligaste symtomen är hosta, feber samt andnöd och de flesta som är smittade känner milda eller inga symtom (Aronna et al., 2021). Mer ovanliga symtom är tappad smakförmåga, hudutslag och röda ögon (WHO, 2021). Vissa smittade utvecklar även lunginflammation eller att symtomen drabbar kroppens organ (Aronna et al., 2021). WHO rekommenderar att de som känner symtom (även lindriga symtom) isolerar sig från andra (WHO, 2021). Medicinsk hjälp bör sökas omedelbart om personen har hosta, feber och andningssvårigheter (WHO, 2021). Hittills (den 12 maj 2021) har omkring 1 027 934 personer insjuknat i Sverige, 7 253 har vårdats på intensiven och närmare 14 267 avlidit (Folkhälsomyndigheten, 2021).

Det finns riskgrupper som lättare kan bli allvarligt sjuk av covid-19 (Krisinformation, 2021). Risken är större vid högre ålder och om bakomliggande sjukdomar finns. Exempel på sådana sjukdomar kan vara om personen tidigare har gjort en organtransplantation, har diabetes eller lider av fetma.

2.2 Coronavirus Covid-19 härstammar från en större familj av coronavirus och det finns sju varianter som kan smitta människor (Folkhälsomyndigheten, 2020). Tre av dessa kan ge mer allvarliga symtom vilka främst påverkar människans andningssystem (respiratoriska system) och ger symtom som liknar lunginflammation (Ullah et al., 2021). Övriga av de sju som kan smitta människor orsakar endast förkylning (Folkhälsomyndigheten, 2020). De tre coronavirus som är mer allvarliga är SARS, MERS och SARS-CoV-2 (Akaji & Konno, 2020). Skillnaderna mellan dessa tre är att de är uppbyggda på olika sätt vilket betyder att de inte ser likadana ut mikroskopiskt sett (Akaji & Konno, 2020). Gemensamt är att de har ett kronliknande utseende, vilket även har gett upphov till vilket namn de fick då ordet “corona” betyder “krona” på latin (Folkhälsomyndigheten, 2020; Nationalencyklopedin, 2021).

2.3 Vaccin och smittspridning av covid-19 Det finns grovt sett två saker som kan stoppa en pandemi (Djidjou-Demasse et al., 2020). Det första är genom naturlig immunitet. Personer blir smittade, får antikroppar och blir immuna mot viruset och det andra är genom vaccination. Efter att en person har blivit smittad av covid-19 finns en mindre risk att personen smittas igen och för smittan vidare (Folkhälsomyndigheten, 2021). Det är för att personen efter en infektion får antikroppar mot viruset. Antikropparnas skydd minskar däremot med tiden och uppskattas ge skydd i sex månader eller mer från infektionstillfället. Det enda som kan stoppa covid-19 är därför ett vaccin (Peña et al., 2021). I dagsläget (7 april 2021) finns fyra olika vacciner mot covid-19 som är godkända av EU-kommissionen (Läkemedelsverket, 2021). Skillnaden mellan de olika vaccinen är att de är tillverkade hos olika företag och ger immunitet på olika sätt. Rekommendationer om social distansering och munskydd bör inte släppas efter vaccination eftersom det ännu inte är helt klart hur effektiva vaccinerna är mot smittspridning (WHO, 2021).

Då det enda som kan stoppa covid-19 är ett vaccin så har bland annat social distansering använts som åtgärd för att stoppa smittsmidringen (Peña et al., 2021). Det genom att till exempel begränsa att personer reser mellan olika länder, sätta personer som har rest mellan olika länder i karantän samt stänga ned de mest drabbade länderna och endast upprätthålla de tjänster som är mest nödvändiga för att samhället ska fungera (Peña et al., 2021). Den sociala distanseringen har även tillämpats inom idrotten genom att till exempel antalet personer i omklädningsrum och andra gemensamma utrymmen reducerats. Utöver det används den sociala distanseringen också för att hindra idrottare att dricka ur samma vattenflaskor och ha fysisk kontakt med varandra.

2.4 Coronapandemins påverkan på idrotten generellt Sedan den 31 december 2019 när det första utbrottet av covid-19 upptäcktes i Kina och rapporterades till WHO har viruset lamslagit världen (Hammerschmidt et al., 2021). Under februari månad 2020 konstaterades de första fallen av covid-19 i Sverige och den 11 mars 2020 bekräftades det första dödsfallet (SCB, 2020). Globalt har 160 074 267 människor konstaterats smittade och 3 325 260 människor dött till följd av covid-19 (WHO, 2021).

Den första restriktionen i Sverige beslutades den 11 mars 2020 och innebär ett förbud mot att anhålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 500 personer (förbudsförordningen) (Folkhälsomyndigheten, 2020). I slutet på mars 2020 ändrades förbudet genom att begränsa antalet från 500 till 50 personer. En allmän sammankomst kan till exempel vara konserter, demonstrationer eller teater- och biografföreställningar. En offentlig tillställning kan till exempel vara idrottsevenemang, marknader och mässor (Regeringen 2020). För idrotten innebär detta att publikantalet också begränsades från 500 till 50 personer. Den 1 april 2020 kom nya allmänna råd från Folkhälsomyndigheten (2020) och alla verksamheter i Sverige är skyldiga att följa dessa generella rekommendationer. De allmänna råden innebär att hålla avstånd till andra, ha en noggrann handhygien och stanna hemma vid symtom. De allmänna råden hade slutdatum den 31 december 2020 men har förlängts flertalet gånger och nu senast fram till den 1 juni 2021. För idrotten kom specifika råd utöver de generella rekommendationerna och dessa var (Folkhälsomyndigheten, 2020): • Undvika närkontakt mellan idrottsutövare. • Hålla träningar och andra idrottsaktiviteter utomhus så långt det är möjligt. 4

• Skjuta upp matcher, tävlingar och cuper. • Begränsa antalet åskådare och undvika trängsel. • Undvik onödiga resor i samband med idrottsutövande.

I slutet på maj 2020 beslutade regeringen att all idrott på alla nivåer på både dam- och herrsidan var tillåtet utan publik, under förutsättningarna att det sker utomhus och är i enlighet med restriktionerna gällande offentliga tillställningar med start den 14 juni (Regeringen, 2020). Under sommaren 2020 kom inga nya restriktioner eller generella råd, dock fanns en oro över att smittspridningen skulle öka (talades om en “andra våg”) när människor återgick till arbetet efter semestern och när skolungdomar skulle tillbaka till skolan efter sommarlovet.

Folkhälsomyndigheten rapporterade i september 2020 att det upptäckts ett flertal utbrott av covid-19 inom lagidrotter, främst ishockey och fotboll. Smittan har spridits inom laget och även drabbat ledare och personal som inte har en direkt anknytning till själva spelet. Utbrotten har skett på både elit- samt amatörnivå och hur smittan har spridits är oklart. Det är svårt att avgöra om smittspridningen skett i tävlingssituationer, i omklädningsrummen eller i en annan miljö (Folkhälsomyndigheten, 2020). Dock planerade regeringen (2020) i samråd med Folkhälsomyndigheten att göra ändringar i förbudsförordningen. Regeringen (2020) meddelade i september att undantaget i förbudsförordningen skulle möjliggöra evenemang som idrottsmatcher att ha sittande publik med 500 deltagare där avståndet ska vara minst en meter. Beslutet att införa undantaget sköts upp den 9 oktober med anledning av att smittspridningen ökade i landet. Förbudsförordningen ändrades återigen och regeringen (2020) beslutade att undantaget skulle begränsas från 500 sittande deltagare till 300 med start den 1 november 2020. Med en smittspridning som ökade konstant under hösten beslutade regeringen (2020) i november 2020 i dialog med Folkhälsomyndigheten att förbudsförordningen skulle begränsas till enbart åtta deltagare. Beslutet skulle börja gälla från och med den 24 november. I november månad 2020 infördes skärpta lokala allmänna råd, vilket innebär att varje län kan ha olika restriktioner/råd/förbud med hänsyn till det aktuella läget med smittspridningen.

Idrott på elitnivå pågår i den utsträckning det är möjligt. Med andra ord får yrkesidrottslag både spela matcher/tävla och träna och från den 1 mars 2021 blev det

förbjudet att bedriva tävlingsverksamhet under elitnivå (Folkhälsomyndigheten, 2021). Både individuella idrotter och lagidrott på elitnivå har utifrån de generella råden och restriktionerna fått begränsa och anpassa sin verksamhet för att överhuvudtaget få fortsätta bedriva verksamheten. Inför tävlingssäsongen 2020/2021 presenterade FIS (International Ski Federation) riktlinjer för världscupen. Exempelvis begränsades antalet ledare, funktionärer och annan personal under tävling, alla rekommenderades bära mask (speciellt vid start och mål) och medaljceremonin hölls direkt efter målgång där skidåkarna själva fick ta på sig medaljen (FIS, 2020a). Världscupen i längdskidor säsongen 2020/2021 drog i gång i november 2020 i Ruka Finland och avslutades i mars 2021 i Engadin, Schweiz (FIS, 2021b). Redan efter den första värdscupstävlingshelgen i Ruka meddelade det norska skidlandslaget den 30 november 2020 sitt avhopp från alla världscuptävlingar fram till jul, inklusive prestigefyllda Tour de Ski (SVT sport, 2020). Kort därefter meddelade även Sverige och Finland sitt avhopp från världscupen, för att inte äventyra med hälsan för skidåkarna inför VM som skulle hållas mellan februari och mars 2021 (FIS, 2021c; SVT sport, 2020).

Inom ishockeyn finns det riktlinjer vid uppskjutna eller inställda matcher och för att en match ska prövas i nämnden måste fem eller fler spelare/ledare ha konstaterad covid-19 eller insjuknat med stark misstanke om covid-19 (Svenska ishockeyförbundet, 2020). Svenska fotbollförbundet och svenska innebandyförbundet har liknande riktlinjer när det gäller ansvaret att bromsa smittspridningen vid både träning och matcher. Det handlar om att spelare inte ska dela vattenflaskor, västar eller handdukar, byta om hemma innan och efter träning för att minimera tiden på idrottsanläggningen, undvika onödig kontakt som inte är en del av spelet, se till att tvål och handsprit finns på anläggningen och används kontinuerligt samt undvika kommunal transport till anläggningen (Svenska fotbollförbundet, 2021; Svenska innebandyförbundet, 2021).

2.5 Coronapandemins påverkan på fotbollen Coronapandemin har drabbat alla branscher på ett eller annat sätt, framför allt genom färre inkomster men också på grund utav de åtgärder som har vidtagits för att minska smittspridningen (Drewes et al., 2020). Den professionella idrotten och främst lagidrotten har drabbats hårt av coronapandemin. I och med coronapandemins enorma framfart började stora sportevenemang som OS i Tokyo skjutas fram till 2021 (Drewes et al., 2020) och UEFA meddelade i mars 2020 att fotbolls-EM för herrarna som skulle 6

spelas mellan 12 juni och 12 juli 2020 blev framskjutet till sommaren 2021 (UEFA, 2020). Damernas EM-slutspel som skulle spelas sommaren 2021 blev framflyttad till 2022 (Svenska fotbollförbundet, 2020). Fotbollen är idag en av de största sporterna i världen vilket inte enbart har ett inflytande på själva sporten utan också på sociala aspekter, ekonomi och kultur (Hammerschmidt et al., 2021). De största fotbollsligorna i Europa började sedan coronapandemins start skjuta fram matcher och vissa ligor ställde till och med in matcher eller hela säsongen. I slutet på mars 2020 spelades inte en enda fotbollsmatch i hela Europa (Drewes et al., 2020). Effekten av dessa framskjutna och/eller inställda matcher/säsonger har lett till att fotbollsklubbar i världen kämpar för att klara av den ekonomiska kris som just nu pågår (Hammerschmidt et al., 2021). Majoriteten av de största ligorna i världen återupptog säsongen igen mellan juni och augusti 2020, fast då utan publik. Tv/media och sponsorer är de största inkomstkällorna för de stora klubbarna i Europa. Biljettförsäljning är i jämförelse med tv/media och sponsorer inte en lika viktig inkomstkälla, vilket lade grunden för att ligorna i Europa var ivriga att dra i gång så snabbt som möjligt (Hammerschmidt et al., 2021).

När det gäller fotbollsverksamheten i Sverige är det enbart elitfotbollslagen på både dam- och herrsidan som får spela matcher och träna. På landslagsnivå, oavsett pojk- eller flicklag och ålder, var det inte bara träningslandskamper som sköts upp eller ställdes in utan allt från kvalmatcher, läger, turneringar blev uppskjutna eller inställda under våren, sommaren och även in på hösten 2020. Detsamma gäller för ledare, tränare, coacher eller annan personal vars utbildningar och årsmöten antingen sköts upp eller ställdes in helt (Svenska fotbollförbundet, 2020). För mer detaljer kring uppskjutna och inställda fotbollsarrangemang se bilaga 3.

Svenska fotbollförbundet (2021) skriver i deras dokument om riktlinjer och vikten av deras ansvar som förbund. De vill fortsatt ha förtroende från myndigheterna och beskriver hur viktigt det är att alla fotbollsföreningar kommunicerar till spelare, ledare, tränare och även föräldrar att det är allas skyldighet att följa de riktlinjer och rekommendationer myndigheterna ger för att fotbollen i Sverige ska få fortsätta.

2.6 Coronapandemins påverkan på idrotten ur ett ekonomiskt perspektiv I en enkätundersökning från Riksidrottsförbundet (2020) fick drygt 3 000 föreningar (olika nivåer och idrotter) svara på frågor gällande ekonomiska konsekvenser mellan 7

perioden 12 mars till 30 juni 2020. Under den korta tidsperiod undersökningen ägde rum hade de tillfrågade föreningarna uteblivna intäkter på 846 864 705 kronor gällande evenemang och tävlingsverksamhet. I samma undersökning visade det sig att föreningarna hade kvarvarande kostnader på 199 430 757 kronor vad gäller evenemang och tävlingsverksamhet (Riksidrottsförbundet, 2020). Figur 1 nedanför visar hur de uteblivna intäkterna har fördelat sig.

Uteblivna intäkter-tävlingsverksamhet

Anmälningsavgifter 260 128 998

Biljettintäkter 209 676 701

Sponsorintäkter 196 961 624

Andra uteblivna intäkter 126 871 421

Försäljning 111 319 328

0 100000000 200000000 300000000

Figur 1. Från Riksidrottsförbundet. (2020). Ekonomiska konsekvenser av corona förening 12 mars till 30 juni. https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya- dokumentbanken/ovrigt/ekonomiska-konsekvenser-av-corona-forening-12-mars-till-30-juni.pdf

Genom att bedriva en träningsverksamhet får föreningar många olika typer av inkomstkällor (Riksidrottsförbundet, 2020). Bland annat deltagaravgifter, uthyrnings- eller bokningsavgifter och även försäljning. Coronapandemin har gjort det omöjligt för idrottsföreningar att bedriva en väl fungerande träningsverksamhet. Genom restriktionerna och förbuden har intäkterna från träningsverksamheten påverkats negativt. Enbart mellan perioden mars och juni 2020 har föreningar runt om i Sverige uteblivna intäkter från träningsverksamhet på 122 221 165 kronor (Riksidrottsförbundet, 2020). Hur de uteblivna intäkterna från träningsverksamheten har fördelat sig redovisas i figur 2.

Uteblivna intäkter- Träningsverksamhet

73 016 512 Minskade deltagaravgifter för träning

Andra uteblivna intäkter 22 175 652

Uteblivna medlemsavgifter 14 038 525

Minskade bokningsavgifter 11 988 632

Minskad försäljning vid träning 11 725 832

0 20000000 40000000 60000000 80000000

Figur 2. Från Riksidrottsförbundet (2020). Ekonomiska konsekvenser av corona förening 12 mars till 30 juni. https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya- dokumentbanken/ovrigt/ekonomiska-konsekvenser-av-corona-forening-12-mars-till-30-juni.pdf

I samma enkätundersökning från Riksidrottsförbundet (2020) fick de berörda idrottsföreningarna svara på vilka åtgärder de trodde kan bli aktuella för att klara av att driva verksamheten. Den åtgärd flest föreningar såg som mest aktuell var att minska aktivitetsutbudet. Med andra ord arrangera färre cuper, läger och turneringar samt minska antalet träningstillfällen och träningsmatcher. Under mars till juni 2020 när enkätundersökningen genomfördes var det 6 procent av de drygt 3 000 tillfrågade föreningarna som ansåg att en nedläggning av verksamheten var en aktuell åtgärd (Riksidrottsförbundet, 2020). I figur 3 finns alla åtgärder föreningarna tycktes vara aktuella. Med solidaritetskampanj menas att spelare inte behöver betala tillbaka startavgift och medlemmar medlemsavgift.

Aktuella åtgärder

Minskat aktivitetsförbud 47% Minnska utgifter för daglig verksamhet 40% Stödinsamling (bidrag till föreningen) 34% Påbörja/öka försäljning via medlemmar 29% Uppsägning/permittering av anställda 25% Höjd träningavgift 25% Inga åtgärder 21% Andra åtgärder 19% Höjd medlemsavgift 18% Solidaritetskampanj 17% Nya lån 6% Nedläggning av föreningen 6%

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Figur 3. Från Riksidrottsförbundet (2020). Ekonomiska konsekvenser av corona förening 12 mars till 30 juni. https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya- dokumentbanken/ovrigt/ekonomiska-konsekvenser-av-corona-forening-12-mars-till-30-juni.pdf

Den 1 april 2021 föreslår regeringen att idrotten ska tillföras ett kris- och stimulansstöd på ytterligare 1,02 miljarder kronor (Regeringen, 2021). Syftet med stödet är att underlätta en eventuell återuppstart av idrottsverksamheten men också för att lindra de ekonomiska konsekvenserna till följd av coronapandemin. Från mars 2020 och framåt har regeringen kontinuerligt beslutat om att stödja idrotten ekonomiskt och nedan följer en kronologisk sammanfattning av vad idrotten hittills har fått (Regeringen, 2020a; Regeringen, 2020b, Regeringen, 2020c; Regeringen, 2020d):

• 20 mars 2020: Idrottsrörelsen får tillsammans med kultursektorn dela på 1 miljard kronor • 1 maj 2020: Föreningar kan börja söka krisstöd • 5 september 2020: Beslut om ytterligare 1 miljard kronor till idrotten • 21 december 2020: Ytterligare 335 miljoner kronor till idrotten. Pengarna avser perioden fram till februari 2021

Under 2020 har idrotten fått cirka 3,6 miljarder kronor i statligt idrottsstöd (CIF, 2020). Utöver det statliga stödet får även 5 500 föreningar som har blivit extra ekonomiskt utsatta till följd av coronapandemin dela på ett LOK-stöd på en summa av 32 miljoner kronor (Riksidrottsförbundet, 2020). LOK är en förkortning och står för statligt lokalt 10

aktivitetsstöd och syftar till att stödja föreningsverksamheten för barn och ungdomar mellan 7–25 år (Riksidrottsförbundet, 2021).

2.7 Coronapandemins påverkan på fotbollen ur ett ekonomiskt perspektiv I slutet på juni 2020 kom beskedet om hur kompensationsstödet skulle fördelas mellan elitfotbollslagen på både dam- och herrsidan. Regeringens stöd var på totalt 500 miljoner kronor och delades in i tre olika kategorier, där 128 miljoner kronor gick till alla elitföreningar i alla idrotter (Pearson, 2020). Elitfotbollslagen på herrsidan (Allsvenskan och Superettan) fick dela på totalt 72 887 000 kronor. Elitfotbollslagen på damsidan (OBOS Damallsvenskan och Elitettan) fick dela på totalt 3 555 000 kronor (Pearson, 2020). Tabell 1 visar fördelningen mellan respektive liga. Värt att notera är att elitfotbollslagen på damsidan fick drygt 70 miljoner kronor mindre i kompensationsstöd jämfört med herrarna. Kompensationsstödet bygger på förlorade publikintäkter vilket automatiskt innebär att herrarna får mer pengar (Pearson, 2020), då de har ett högre publiksnitt per match. Fördelningen mellan herr- och damfotbollen är 90/10 när det gäller exempelvis löner och omsättning, men i detta fall liknar fördelningen mer 97/3 (Pearson, 2020).

Tabell 1. Fördelning av kompensationsstöd

Liga Kompensationsstöd

Allsvenskan 65 149 000 kronor

Superettan 7 738 000 kronor

OBOS Damallsvenskan 2 108 000 kronor

Elitettan 1 447 000 kronor

(Pearson, S. (24 juni 2020). Damklubbarna får 70 miljoner mindre än herrklubbarna: “Jätteledsamt”.https://www.fotbollskanalen.se/damallsvenskan/damklubbarna-far-70-miljoner-mindre- an-herrklubbarna-jatteledsamt/; Svensk Elitfotboll. (24 juni 2020). Ekonomiskt stöd till elitklubbarna klart. https://www.svenskelitfotboll.se/ekonomiskt-stod-till-elitklubbarna-klart/)

I Sverige var intäkterna för den högsta herrligan (Allsvenskan) ungefär 1,9 miljarder kronor år 2019. Publikintäkterna stod för 20 procent, dvs. 380 miljoner kronor (SCB, 2020). Detta ger en bra bild över hur mycket pengar de allsvenska herrfotbollslagen har förlorat genom att spela utan publik under coronapandemin. På damsidan stod publikintäkterna enbart för 5 procent (9 miljoner) av de totala intäkterna på 180 miljoner kronor under 2018 (Rosenlund, 2019). Allsvenskans topplag hade under 2019 ett publiksnitt mellan 18 000 och 24 000 besökare per match (Svenska Fotbollförbundet, 2019) vilket innebär att publikintäkter är den största inkomstkällan. I den högsta ligan på damsidan (OBOS damallsvenskan) är publiksnittet bland topplagen mellan 1 000 och 1 500 besökare per match (Svenska Fotbollförbundet, 2019). Den största inkomstkällan för damfotbollslagen är sponsorintäkter vilket utgör cirka 43 procent av de totala intäkterna (Rosenlund, 2019). Hade kompensationsstödet i stället byggt på förlorade sponsorintäkter hade damfotbollslagen fått mer pengar. Tabell 2 visar hur kompensationsstödet fördelades mellan varje förening i respektive liga. Om sponsorintäkter är den största inkomstkällan för elitfotbollslagen på damsidan gäller det troligtvis även på lägre nivåer (amatörnivå). Kompensationsstödet ersätter inte förlorade sponsorintäkter (Riksidrottsförbundet, 2020), vilket innebär att de lägre damfotbollslagen inte kan söka bidrag för deras största förlorade inkomst. Riksidrottsförbundet fick totalt 4046 ansökningar från idrottsföreningar gällande kompensationsstödet och en fjärdedel av ansökningarna (1228) kom från fotbollsföreningar (Riksidrottsförbundet, 2020). Det innebär att det inte bara är elitfotbollsföreningarna som har drabbats ekonomiskt utan även fotbollsföreningar på lägre nivåer.

Tabell 2: Kompensationsstöd fördelning mellan varje förening

Allsvenskan OBOS Superettan Elitettan Damallsvenskan Malmö FF: Umeå IK FF: GIF Sundsvall: AIK: 507 560kr 9 825 000kr 484 676kr 941 574kr Hammarby: Linköping FC: Halmstads BK: Älvsjö AIK: 7 983 685kr 289 251kr 788 502kr 217 218kr AIK: 7 511 574kr Vittsjö GIK: 278 573kr Östers IF: Bollstanäs SK: 675 813kr 176 219kr Djurgårdens IF: Kif Örebro DFF: AFC Hammarby IF FF: 5 939 566kr 272 745kr Eskilstuna: 167 237kr 624 067kr IFK Göteborg: Piteå IF DFF: Gais: 613 454kr Mallbacken IF 5 262 328kr 200 938kr Sunne: 74 682kr IFK Norrköping: FC Rosengård: Örgryte IS: Morön BK: 52 391kr 4 980 482kr 155 681kr 575 819kr Helsingborgs IF: Eskilstuna United DFF: Jönköpings Kvarnsvedens IK: 3 363 988kr 125 144kr Södra: 51 788kr 573 486kr IF Elfsborg: Kristianstads DFF: Västerås SK: Jitex Mölndal BK: 3 190 151kr 100 678kr 504 430kr 48 777kr BK Häcken: IK Uppsala Fotboll: Trelleborgs FF: Sunnanå SK: 2 831 918kr 93 295kr 466 216kr 42 467kr Kalmar F: Kopparbergs/Göteborgs IK Brage: IF Brommapojkarna: 2 566 169kr FC: 46 816kr 419 262kr 37 938kr Örebro SK: Djurgårdens IF FF: Degerfors IF: Alingsås FC United: 2 482 156kr 42 358kr 400 953kr 34 419kr Östersunds FK: Växjö DFF: 17 845kr Norrby IF: Lidköpings SK: 2 323 528kr 260 145kr 23 830kr IK Sirius: Ljungskile SK: Sandvikens IF: 2 203 494kr 259 980kr 12 474kr Falkenbergs FF: Dalkurd FF: 1 813 880kr 232 506kr Mjällby AIF: Akropolis IF: 1 501 158kr 212 456kr Varbergs BOIS: Umeå FC: 1 368 959kr 189 337kr (Pearson, S. (24 juni 2020). Damklubbarna får 70 miljoner mindre än herrklubbarna: “Jätteledsamt”. https://www.fotbollskanalen.se/damallsvenskan/damklubbarna-far-70- miljoner-mindre-an-herrklubbarna-jatteledsamt/)

RF:s fördelning av kompensationsstödet visar att majoriteten av division 1-lagen har fått beviljat stöd, medan andra inte sökt alls (Riksidrottsförbundet, 2021). Det som framgår av fördelning är enbart vilken summa respektive förening har fått, inte hur föreningen själv har fördelat summan. Med andra ord är vi ovetandes om hur mycket av pengarna

som gick till damverksamheten, herrverksamheten samt barn- och ungdomsverksamheten i föreningen.

2.8 Krishantering “En kris är en händelse som utgör ett hot mot människor, materiella och immateriella värden och där åtgärder utöver det normala krävs för att bemästra situationen” (Riksidrottsförbundet, 2020). Det finns hot och risker inom idrottsrörelsen som kan utvecklas till kriser (Riksidrottsförbundet, 2020). När en kris inträffar måste den kunna hanteras så att den ordinarie verksamheten samtidigt kan fortsätta pågå. Som stöd till det har RF skapat en allmän krisberedskaps-mall som idrottsorganisationer kan använda för hur de kan ingripa i olika situationer. Mallen innehåller bland annat hjälp i bedömning av om händelser kan utvecklas till kris eller inte, översiktlig hjälp om larm och samling av krisledningsgrupp samt checklistor för vad som bör göras för marknad, säkerhet, personal och ekonomi vid en aktuell kris.

Tre olika områden finns inom krishantering enligt Bundy et al. (2017). Det första är vikten av att arbeta krisförebyggande. Det är viktigt att allt är förberett och fungerar som det ska innan en kris inträffar samt att det finns en färdig krisgrupp. Om det finns befintliga problem i en organisations ledning så är risken större för att en kris utvecklas. För att förebygga det ska alla organisationens delar vara självgående. Bra relationer med intressenter (till exempel delägare och sponsorer) är också viktigt eftersom sämre relationer med dessa kan resultera i en kris. Det är även väsentligt att organisationen är förberedd på att framtiden kan ha flera olika utgångar och att de är förberedda på att många olika händelser skulle kunna inträffa.

Det andra steget handlar om förberedelser (interna och externa) som kan underlätta en eventuell krishantering (Bundy et al., 2017). Det interna fokuset bör ligga på aspekter som kan påverka organisationens krisledning. Organisationens ledare till exempel bör (innan en kris inträffar) arbeta för att skapa tillförlitlighet från sina medarbetare. Det kan förebygga en kris och gynna ledaren när en eventuell kris väl sker vilket i sin tur även kan underlätta krishanteringen. En annan faktor som kan påverka krishanteringen positivt är att organisationen inte är beroende av andra organisationer. Något som även minskar risken för en kris är att organisationens ledare har förmågan att fatta snabba

beslut. De externa förberedelserna handlar om att bygga upp bra relationer med exempelvis sponsorer för att samarbeten inte ska försvinna helt under en kris.

Det tredje och sista steget har att göra med vad som kan hända eller har hänt efter en kris (Bundy et al., 2017). Det kan handla om vad organisationen har lärt sig och fått ut av krisen samt vilka sociala utvärderingar de tar med sig. Det finns till exempel en stor risk att organisationen upplever negativa konsekvenser efteråt fast krishanteringen utfördes så väl det gick. När diskussionen i den här studien skrivs kommer kunskapen om krishantering användas.

2.9 Problemformulering Fotboll har i alla divisioner påverkats av coronapandemin ur ett ekonomiskt perspektiv. Både utanför och inom Sveriges gränser. Dels på grund utav de åtgärder som har vidtagits för att bromsa smittspridningen. Till exempel publikförbud och uppskjutna matcher, men också sådant som har en direkt anknytning till föreningarnas ekonomi som sponsorer och försäljning. Forskningen som har gjorts inom området fokuserar enbart på de högsta herrligorna runt om i världen. I Sverige skrivs och rapporteras det om både herrar och damer på elitnivå. Vetskapen om att elitnivån har drabbats hårt ekonomiskt har konstaterats sedan länge, däremot glöms de fotbollsföreningar som inte spelar på elitnivå bort. Så hur har damföreningar på amatörnivå (division 1) klarat sig igenom ett år av restriktioner, tävlings- och träningsförbud, publikförbud samt osäkra sponsorer?

2. Syfte Hur har fotbollsföreningar i division 1 norra Svealand dam hanterat coronapandemin ur ett ekonomiskt perspektiv säsongen 2020?

3. Metod 3.1 Design Den här studiens metod var en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie där en person i taget intervjuades. Denna metod valdes för att få en djupare förståelse (Jones, 2015) för dessa fotbollsföreningars hantering av coronapandemin. Vald metod baserades på studiens syfte för att få så informationsrika och djupa svar som möjligt vilket inte går genom exempelvis en enkätstudie (Hassmén & Hassmén, 2008). En annan aspekt till varför intervjustudie valdes som metod var för att huvudmålet i studien fokuserar på hantering. Det vill säga åtgärder föreningarna tvingades göra och vad åtgärderna var baserade på, anpassningar som fick göras i föreningen samt egna tankar kring föreningens verksamhet. Hade studiens huvudfokus varit på till exempel intäkter och kostnader i siffror för respektive förening skulle en enkätstudie kunnat vara en lämpligare metod (Backman, 2016). Då hade informanterna kunnat ge svar i exakta summor och det som efterfrågades i enkäten (Survey Monkey, u.å.). Intervjuer ger i stället bättre förståelse inom ett ämne eftersom intervjufrågorna inte redan är fast bestämda som i en enkät utan informanten kan ge mer detaljerat innehåll och följdfrågor kan ställas (Survey Monkey, u.å.)

I kvalitativ forskning är syftet att “producera beskrivande data” (Hassmén & Hassmén, 2008, s. 104). Denna studie var av deskriptiv (beskrivande) ansats. Det finns redan en viss kunskap inom det ämne som studien syftar till att undersöka. Exempelvis att idrotten har drabbats hårt ekonomiskt. Däremot finns inte kunskapen om den specifika seriens hantering av ekonomin. En deskriptiv studie syftar därför till att beskriva hur läget ser ut och hitta nya samband, med hjälp av nya data.

3.2 Urval Urvalet för denna studie var ändamålsenligt vilket innebär att informanterna valdes utifrån deras kunskap om det ämne som berörs i studien (Hassmén & Hassmén, 2008; Jones, 2015). Ett ändamålsenligt urval riktar sig till informanter som kan vara representativa för svaren de ger och frågor som ställs under intervjun (Galloway, 2005). Informanterna till denna studie valdes för att de ansågs besitta rätt kunskap om de frågor som studien eftertraktade. En ordförande har det övergripande ansvaret i föreningen och alla frågor eller beslut som görs i föreningen går via ordföranden. En ekonomiansvarig

har ansvar över föreningens ekonomi och jobbar bland annat med sponsorer och försäljning. För att resultatet skulle bli så brett och grundligt som möjligt kontaktades ordföranden eller ekonomiansvariga från alla de 12 lag som fanns i serien (Hedin, 2011; Hassmén & Hassmén, 2008; Jones, 2015). Av de 12 föreningar som kontaktades var det sex föreningar som ställde upp på en intervju. Urvalet var begränsat eftersom författarna förlitade sig på de 12 lag som finns i serien. Hade fler än sex föreningar tackat ja till en medverkan i studien hade de intervjuerna också genomförts. Informanterna var både män och kvinnor med varierande ålder. Alla informanter hade olika lång erfarenhet på sin position och arbetade ideellt i föreningen. Fem informanter var ordförande och en var ekonomiansvarig.

3.3 Inklusions- och exklusionskriterier De inklusionskriterier som fanns när informanter till intervjuerna valdes var att personen skulle vara ordförande eller ekonomiansvarig i en fotbollsförening som spelade i division 1 norra Svealand dam under säsongen 2020. Exklusionskriterierna som användes var att fotbollsföreningen inte fick spela i någon annan division eller bara ha barn-, ungdoms- eller herrlag.

3.4 Genomförande och datainsamling Tillvägagångssättet för att samla information var genom semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer valdes med tanke på att frågeområdena redan var bestämda och för att en intervjuguide användes (Hassmén & Hassmén, 2008). Intervjuguiden användes under alla intervjuer men följdes inte i en specifik ordning. Gemensamt var att alla bakgrundsfrågor ställdes först. Om informanterna besvarade en fråga i intervjuguiden som ännu inte hade ställts, ställdes den specifika frågan inte en gång till. En pilotstudie genomfördes för att i förväg testa intervjuguide och inspelning för att upptäcka eventuella brister innan den stora datainsamlingen (Hassmén & Hassmén, 2008).

Föreningarna kontaktades på olika sätt där 10 föreningar kontaktades via mejl (antingen kansli eller ordförande/ekonomiansvariges mejl) och två föreningar via telefon (sms). Information angående mejladress och telefonnummer hämtades från respektive förenings hemsida. Det gjordes en ansvarsfördelning mellan författarna gällande kontakt till respektive förening. En författare kontaktade föreningarnas kansli och de 17

ordförande/ekonomiansvariga som hade ett telefonnummer. Den andra författaren kontaktade de ordförande/ekonomiansvariga som hade en mejladress. Ansvarsfördelningen gjorde att varje författare kontaktade sex föreningar var. De två föreningar som först kontaktades via telefon övergick sedan till mejlkontakt för att kunna skicka informationsbrev och samtyckesblankett. En förening hörde av sig direkt och avstod från medverkan medan fem andra inte hörde av sig alls. Dessa fem föreningar kontaktades igen fast på annat sätt, antingen genom mejl till kansliet eller till en annan person i föreningen via telefon utan resultat. De sex föreningar som ställde upp på en intervju fick ett informationsbrev med tillhörande samtyckesblankett skickade till sig. Samtycket skickades tillbaka digitalt till författarna för att intervjun skulle kunna genomföras (se bilaga 1 för informationsbrev och samtyckesblankett). I samtyckesblanketten kunde informanterna kryssa i om intervjun skulle genomföras via Zoom eller telefon och vilket datum och tid som passade informanterna bäst. Intervjuguiden skickades också till informanterna i förväg för att de skulle få chans att förbereda sig och bekanta sig med frågorna (se bilaga 2 för intervjuguide). De informanter som valde Zoom-intervju fick Zoom-länken skickade till sig på mejl dagen före intervjun.

Innan varje Zoom-intervju befann sig författarna inne i Zoom-rummet minst 10 minuter före intervjustart. Alla informanter på Zoom hade kameran på. En Zoom-intervju kunde inte genomföras på grund av tekniska skäl och övergick därför till en telefonintervju, där informanten fick en av författarnas telefonnummer. Vid den förutbestämda telefonintervjun ringde författarna upp informanten på bestämd tid. Av de sex intervjuer som genomfördes var det fyra intervjuer som spelades in på två telefoner för att inte riskera eventuella tekniska svårigheter av datamaterialet och för att säkerställa att datamaterialet inte försvann eller förlorades av okänd anledning. Telefonintervjuerna spelades enbart in på en telefon eftersom telefonen som användes till intervjun inte kunde spela in samtalet. Intervjuerna tog mellan 30–50 minuter och författarna delade upp ansvaret under intervjuerna, med andra ord hade varje författare ett ansvarsområde. En författare hade ansvar över att ställa frågorna och den andra antecknade, denna ansvarsfördelning byttes varannan intervju. Den författare som antecknade var även den som transkriberade materialet. Författarna befann sig på samma plats vid alla intervjutillfällen för att återigen förhindra eventuella tekniska svårigheter.

Innan intervjuerna påbörjades informerades informanterna om studiens syfte, de etiska aspekterna och allmänt om intervjuns upplägg. Informanterna blev då påminda om att intervjuns intresse låg i hur hanteringen av ekonomin hade sett ut för damerna från mars till december 2020. De etiska aspekterna handlade om att informanterna när som helst kunde avbryta intervjun utan närmare motivering, inte behövde svara på en fråga om de inte ville, inte behövde redovisa siffror om de inte ville och att de senare kunde få ta del utav studien. De informerades också kring upplägget det vill säga vem av författarna som intervjuade och vem som antecknade, att de blev inspelade samt hur lång tid intervjun uppskattningsvis skulle ta. När författarna informerade om studiens syfte, etiska aspekter och upplägg tillfrågades informanterna om de hade eventuella frågor eller funderingar innan intervjun påbörjades. Efter avslutad intervju transkriberades datamaterialet antingen samma dag eller dagen efter för att komma ihåg viktiga detaljer.

3.5 Databearbetning/Analys En innehållsanalys är “en detaljerad och systematisk metod som används för att vetenskapligt tolka innehållet i ett material med syftet att identifiera teman, mönster och mening” (Hassmén & Hassmén, 2008, s. 322). En innehållsanalys innebär att utifrån syftet eller forskningsfråga identifiera och välja relevant text till analys, för att sedan identifiera vilken data som ska analyseras, till att bestämma koder för organisering av data och för att slutligen skapa koder. (Hassmén & Hassmén, 2008). När intervjuerna var genomförda transkriberades det inspelade datamaterialet och det går ut på att överföra materialet från talande form till skriven text (Hassmén & Hassmén, 2008). Transkriberingen genomfördes i Word och funktionen “Diktera” användes som hjälpmedel för att underlätta transkriberingen. Det gjordes två transkriberingar på ett och samma material. Första transkriberingen gick ut på att ordagrant skriva ned det som sades i intervjun och andra transkriberingen handlade om att lyssna igenom materialet en gång till för att upptäcka möjliga fel. När transkriberingen var klar började kodningen. Det gick ut på att hitta relevanta meningar, stycken eller ord och markera dessa utifrån syfte. När koderna identifierades bestämdes vilka av dessa som var viktigast och kategorier skapades, vilket gjordes genom att samla flera liknande koder tillsammans (Hassmén & Hassmén, 2008). Utifrån kategorierna skapades teman där flera olika kategorier ingår. Eftersom en intervjuguide användes där frågorna var sammansatta i teman blev kodningen något enklare än om intervjun varit mer öppen. 19

Strukturen i intervjuguiden underlättade analysprocessen, genom att frågorna var kategoriserade i teman. Svaren informanter gav angående krishantering analyserades och diskuterades mellan författarna utifrån kunskapen om krishantering.

3.6 Trovärdighet I kvalitativa studier finns en trovärdighet som mer specifikt är tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjligheter att styrka och konfirmera (Bryman, 2018). Med tillförlitlighet menas att resultaten har uppfattats rätt (respondent-validering) och att studien har utförts regelrätt. Att en studie har överförbarhet menas att resultaten går att föra över till andra sammanhang medan pålitlighet betyder hur pålitlig studien är och om det finns en komplett redogörelse av hela forskningsprocessen. Studiens möjligheter att styrka och konfirmera avser om författaren har varit saklig, objektiv eller skapat några slutsatser påverkat av sina egna personliga värderingar.

För att uppnå trovärdighet i denna studie har ovanstående områden försökt uppnås. Angående tillförlitlighet har resultaten från alla intervjuer diskuterats och jämförts med varandra. Även forskningsetiska regler, svenska skrivregler och regler om vetenskapligt skrivande har följts. Flera olika informanter från olika föreningar intervjuades för att ge studien en så hög överförbarhet som möjligt. I syfte för pålitlighet användes flera olika källor för att beskriva det tidigare forskningsläget och hela forskningsprocessen antecknades samt redogjordes tidigt för att inget skulle förbises. En välskriven metod ökar också pålitligheten i studien. Alla steg i processen har beskrivits, från kontakt med föreningarna till analys. För studiens möjligheter att styrka och konfirmera har en handledare och handledningsgrupp regelbundet under studiens gång läst igenom texten för att ge synpunkter. Det har lett diskussioner som har gjort att texten har kunnat förbättras efter varje handledningstillfälle. Författarna har försökt varit så objektiva som möjligt under hela skrivprocessen genom att inte låta egna värderingar påverka val av forskning, informanter, analys eller resultat.

3.7 Etiska ställningstaganden De forskningsetiska överväganden som gjordes var informationskravet (forskarna ska ge information till informanterna om studiens syfte), samtyckeskravet (informanterna får själv bestämma om de vill medverka i studien), konfidentialitetskravet (personuppgifter om informanterna förvaras så att obehöriga inte kan få tag i dem) och nyttjandekravet 20

(insamlade uppgifter om enskilda personer får enbart nyttjas i ändamål för forskning) (Hassmén och Hassmén, 2008).

För att följa informationskravet beskrev författarna kort om sig själva och studien redan vid första kontakt med föreningarna för att sedan skicka ett informationsbrev med ett skriftligt medgivande (samtyckesblankett) till informanterna. Innan intervjustart informerades återigen informanterna om studiens syfte. För att följa samtyckeskravet krävdes informanternas underskrift på samtyckesblanketten för att intervjuerna skulle kunna genomföras. Även fast informanterna skrev under samtyckesblanketten hade de rätt till att när som helst avbryta intervjun, vilket författarna klargjorde innan intervjustart. Konfidentialitetskravet följdes genom att alla kontaktuppgifter om respektive ordförande/ekonomiansvarig förvarades i ett privat dokument som enbart författarna hade tillgång till. Enbart det som var relevant för studiens syfte togs med i arbetet och när arbetet blev godkänt raderades inspelningarna och transkriberingarna, alla anteckningar som gjordes under intervjuerna samt alla kontaktuppgifter förstördes för att följa nyttjandekravet. Eftersom studiens syfte var specifikt riktad till en serie var etiken extra viktig. Allt som kunde kopplas eller förknippas med informanternas och föreningens identitet samt geografiska position togs inte med i den färdiga studien, exempelvis om informanterna nämnde en sponsor eller namnet på hemmaarenan.

4. Resultat

Resultatet har delats in i fyra kategorier; ekonomi/sponsorer, åtgärder/hantering, egna tankar/åsikter och krisplan/krishantering. Inga siffror kring föreningarnas kostnader eller intäkter redovisas i resultatet eftersom det inte är i enlighet med syftet. Allt som kan kopplas till informanternas eller föreningarnas identitet eller geografiska position har ersatts med ett X. Däremot redovisas siffror gällande föreningarnas hantering och åtgärder, exempelvis om föreningarna har fått statligt stöd.

4.1 Ekonomi och sponsorer När det gäller säsongen 2020 var det flertalet informanter som beskrev hur kostnaderna minskade eftersom det bara blev en enkelserie. En enkelserie innebär att lagen enbart möts en gång, med andra ord är det hälften av matcherna som spelas. I vanliga fall spelar lagen en hemmamatch och en bortamatch. De största kostnaderna för föreningarna är resekostnader och domarkostnader, denna kostnad minskade med tanke på att det blev en enkelserie. För majoriteten av föreningarna är det just damverksamheten som kostar mest pengar med tanke på att resorna oftast är långa och att ju högre division föreningen spelar i desto högre domarkostnader blir det. Informant 5 beskriver hur kostnaderna minskade samtidigt som intäkterna blev mindre:

”Senaste säsongen som va då det blev ju liksom att... platt fall kan man säga när man strax före seriestarten fick reda på att det sköts fram och det sköts fram och så sluta det med att det blev enkelserie utav allting […] Det innebar ju då att, det blev ju hälften så mycket kostnader på domare och resor […] så gick vi ganska skadelösa ifjol, vi fick mindre domarkostnader, mindre resekostnader men vi fick också mindre intäkter i form av entré […] vi anordnar en inomhuscup tillsammans herr och dam som vi fick ställa in så att…så det blev ju mindre inkomster men i slutändan så gick vi plus i föreningen” (Informant 5)

Informant 5 beskriver att föreningen anordnar en inomhuscup som förra året fick ställas in. Inställda cuper var verklighet för många föreningar och för framför allt mindre föreningar är cuper en viktig inkomstkälla. Att anordna en cup ger en stor inkomst och att tvingas ställa in en cup kan drabba ekonomin på ett negativt sätt, vilket informant 1 berättar om:

”det blev ju mer jobb förra året och framför allt på våren för då var vi väldigt oroliga för vår ekonomi, när vi fick ställa in vår cup eftersom den är en så stor intäkt […] den är nästan 20 procent av alla våra intäkter […] då var vi väldigt oroliga, vi fick lägga mycket tid, vi hade många extra möten i styrelsen för att försöka planera och se vad vi kunde göra för att spara pengar och vad vi kunde göra för att få in för extra intäkter” (Informant 1)

En annan stor kostnad för föreningarna är planhyror. Bortsett från pandemin brukar pengar från kiosk och entréer täcka planhyror. Coronapandemin satte stopp för publik vilket automatisk gjorde att både kiosk- och entréintäkter försvann. Informant 3 beskriver situationen på följande sätt:

”både försäljning i kiosk och entré sjönk ju också jättemycket. Det som var dumt för oss var ju också att vi har ett avtal med kommunen, vi betalar för matcharenan för att spela matcherna där, vi tränar ju där och vi betalar per timme som vi utnyttjar […] där vi betalar en gång i kvartalet en samma summa […] oavsett att det var pandemi och inte så de skulle ha sina pengar det var bara det. De kunde inte tänka sig att efterskänka trots att vi inte fick in nå intäkter på entré eller nå, vi brukar kunna lösa det så att våra entréer och kioskförsäljning det brukar kunna betala hyran av arenan […] de gjorde inga, inga, inga rabatter eller revisioner på grund av någon typ av coronastöd eller nej, nej utan de skulle ha samma” (Informant 3)

Sponsorer är en av de största inkomstkällorna för föreningarna och likt föreningarna har även sponsorerna drabbats negativt. Informanterna vittnar om att sponsorer inte är lika villiga att stödja eftersom de själva är oroliga över sin överlevnad. Sponsorerna går inte in med lika mycket pengar och vissa sponsorer slutade helt att sponsra föreningarna vilket informant 4 berättar om:

“Sponsorerna... de flesta som vi har haft under lång tid har varit som vanligt och betalat. Jag tror det var 2–3 som tackade nej på grund av Corona och det var nån. 2–3 som betalade mindre vilket är förstående eftersom vi inte har synts lika ofta i tidningen eller på matcher som X säljer, eller X tidningsskrift. Det har inte varit lika många såna matcher så jag förstår att det inte var lika sugna på att betala eftersom vi inte fick samma exponering. Så det har sjunkit lite grann. Det var 2–3 som sa att “nä vi kan inte, vi har inte affärer nog för att kunna göra 23

det”. Men det är ju svårt att veta vad som är sanning, om de inte ville fortsätta eller om de använde en pandemi om ursäkt, det vet man inte, för man får ju “nej” varje år ändå, det är naturligt.” (Informant 4)

I samarbetet med sponsorer berättar informant 5 att mycket bygger på lokala känningar. Vidare nämner informanten att föreningen inte syns i större mediesammanhang än lokaltidningen, i och med detta måste egna kontakter utnyttjas för att få sponsorer. Det har också varit svårt för föreningarna att få in nya sponsorer under denna tidsperiod, eftersom sponsorerna känner en osäkerhet inför framtiden. Informant 3 berättar om dialogen med sponsorerna:

”Nämen den var inga annorlunda än att det var nej […] vi kan ju inte liksom argumentera mot det heller om de vet inte om de ska överleva och det klart då lägger de inte pengar” (Informant 3)

Även under denna tidsperiod hade flertalet av föreningarna fått nya samarbetspartners, samtidigt klargör informant 1 att det har varit svårare att få stöd från sponsorer under coronapandemin. När det handlar om att rekrytera nya sponsorer gör informant 5 det väldigt tydligt att nya samarbeten med sponsorer inte handlar om att sponsorerna på något sätt tyckte synd om föreningarna:

”Jag vill påstå att ingenting har börjat på grund av Corona, att det är så att 'ni har det svårt vi ska stötta er’, nää någon sådan bevekelsegrund har jag inte hört någonstans, nää.” (Informant 5)

Informant 6 säger till skillnad från övriga informanter att föreningen har fått nya samarbetspartners som hen tror beror på just coronapandemin. Hen förklarar att främst branscher som arbetar med digitalisering har gått bra vilket har lett till ett inflöde av sådana sponsorer hos föreningen. Precis som informant 6 förklarar vittnar även informant 3 om att vissa branscher har gått bättre under coronapandemin. Hen ger banker och försäkringsbolag som exempel och nämner att just dessa samarbetspartners har fortsatt att sponsra obehindrat under rådande situation.

4.2 Åtgärder och hantering Flertalet informanter sa att mycket under säsongen blev inställt. Det handlade om inställda cuper, färre hemma- och bortamatcher, aktiviteter som inte kunder utföras samt 24

att omklädningsrum inte kunde användas i samma utsträckning. Däremot förklarar informanterna att träningsverksamheten har fortsatt utan större hinder. Träningsmängden har varit densamma eller mer förutom ett uppehåll på några veckor under våren. Det har även funnits en oro i föreningen eftersom framtiden är oviss.

Det fanns någon typ av anställning i alla föreningar. Flertalet föreningar följde de rekommendationer som fanns från Folkhälsomyndigheten och merparten berättade även att de under år 2020 tvingades korttidspermittera eller permittera personal. Informant 2 förklarar att tränarnas löner fick omförhandlas vilket även ledde till en stor besparing:

“det blev en halv matchsäsong, träningarna blev begränsade i början och det så var det ganska motiverat att eh att liksom förhandla om kontrakten” (Informant 2)

Informant 6 sa att deras förening i mars 2020 gjorde en risk- och konsekvensanalys med alla verksamhetens delar för att få en helhetsbild av situationen. Analysen gjorde att de såg vilka ekonomiska risker som fanns:

“vad ser vi för risker och konsekvenser?” Och utifrån den risk- och konsekvensanalysen så har vi liksom hela tiden aah.. uppdaterat, tittat på, skruvat på så har vi liksom också vidtagit åtgärder, skapat handlingsplaner “okej, nu ser det ut såhär, vi ser dom här riskerna. Vad är det då vi ska göra?” (Informant 6)

Likt informant 2 gällande besparingar berättar informant 1 att deras förening gjorde ett flertal åtgärder för att spara pengar och dra ner på kostnaderna:

”Vi drog ner träningstider och fler lag fick träna samtidigt på en del av plan. Vi stoppade egentligen alla materialinköp och så, det mest nödvändiga köpte vi. Alla vi, det var inget krav men vi frågade alla medlemmar om man ville betala in 500 kronor extra, vilket nästan alla gjorde vilket var jättepositivt. Aaa vi permitterade personalen, tränarna…” (Informant 1)

Alla föreningar sökte kompensationsstöd för förlorade intäkter. Informant 5 berättar att föreningen fick kompensationsstöd för deras inställda fotbollsturneringar och informant 1 förklarar att de fick ett kompensationsstöd men att det var långt ifrån de förlorade 25

intäkterna, dock var det ändå ett stöd och i det stora hela var informant 1 positiv till stödet. Det fanns också en baksida med kompensationsstödet som informant 3 berättar om:

”jag höll på i 40 timmar och söka och komplettera ett par gånger så det tog nog sammanlagt kanske närmare 40 timmar och hålla på och utkomsten av det blev…det var ju otroligt höga krav och ibland känner jag så här att herregud jag ska göra…det hade varit bättre om jag hade lagt de där…satt in 4 000 från mina privata pengar nästan än att sitta där i 40 timmar och för att få…också blev det 4 000 kronor det var ju helt absurt liksom hur jag höll på” (Informant 3)

Informant 5 förklarar vikten av noggrannhet och kommunikation inom styrelsen för att inte ekonomin under dessa svåra tider ska bli lidande. Hen förklarar vidare att det är viktigt med moral och att fortsätta engagera ledare, spelare och styrelse för att verksamheten inte ska stanna av:

”sett till att få in mera periodiserade ekonomirapporter från sektionerna och då så manat till åtföljsamhet och liknande så att vi inte ska gå bort oss ekonomiskt och sen då försöka hålla som ordförande då…försöka hålla igång hjulet ändå och att det snurrar på va att vi håller modet uppe” (Informant 5)

Det var enbart en informant som berättade att en nedläggning av damverksamheten hade diskuterats. För majoriteten av föreningarna är det just damverksamheten som kostar mest pengar vilket lade grunden för en påbörjad diskussion att lägga ned damverksamheten. Informanten beskrev att det fanns två anledningar till att diskussionen påbörjades, dels för att klara ekonomin och för att barn- och ungdomsverksamheten skulle få fortsätta. Nedläggningen av damverksamheten blev inte verklighet eftersom föreningen klarade av ekonomin.

Några av informanterna belyser vikten av ansvar. Framför allt handlar det om att fotbollen i Sverige fick bedriva en viss typ av verksamhet både när det gäller träningar och matcher, vilket var en möjlighet som andra idrotter i Sverige och andra länder inte fick. Att följa restriktionerna från Folkhälsomyndigheten var oerhört viktigt för den fortsatta verksamheten av fotbollen i Sverige och den byggde på ett gemensamt ansvar

både från styrelse, spelare, ledare och föräldrar. Informant 5 förklarar det på följande sätt:

”jag tror jag har fått igenom ett tänk att när det inträffar saker och ting att vi lär oss att tänka i andra banor, att tänka utanför boxen, hur kan vi lösa det här nu? […] vi ska följa de råd som Folkhälsomyndigheten ger och fotbollsförbundet, vi ska följa dem, det de säger det ska vi följa sen får andra göra det bästa de vill i andra föreningar men vi ska följa det som de säger, det är ett ansvar vi har för hela landet liksom att alla måste sköta sig” (Informant 5)

Informant 4 beskriver liknande om vilka åtgärder deras förening tog för att matcher skulle kunna genomföras:

“Vi har följt allt det som folkhälsomyndigheten och Svenska Fotbollförbundet har sagt, när det gäller antal person och sen har vi alltid haft minst 2 stycken som går omkring och ser till så folk inte står i klungor och så på matcherna, vi har haft vakter alltså” (Informant 4)

4.3 Egna tankar och åsikter När informanterna svarade på om de (under säsongen 2020) hade velat göra någonting i föreningens hantering annorlunda svarade fyra nej. Informant 2 berättar på följande sätt:

“det finns liksom inget man hade kunnat gjort annorlunda heller känns det som. Ehm för att nä det har ändå funkat asså... alla har förståelse för det, för liksom hur läget är. Eh nä det finns det nog inte” (Informant 2)

De resterande två informanterna sa att det inte fanns någon omfattande åtgärd de hade velat göra annorlunda, men att de hade kunnat effektivisera vissa saker. Informant 6 tror att föreningen underskattade hur viktig dialogen är med andra människor. Hen menar att det är viktigt att prata om sina känslor och sin oro samt att det är viktigt för styrelsen att vara lyhörd för att kunna träffa och möta människor. Medan informant 5 berättar om en praktisk åtgärd som föreningen borde ha beslutat om tidigare:

”vi borde ha varit i gång tidigare med årets sponsring. Jag flaggade för att vi måste sätta i gång i september, oktober förra året men fick väl inte riktigt gehör, vi har inte tillräckligt på tå, vi borde ha varit i gång tidigare så att vi har kunnat justera budgetarna efter vad vi ser nu för resultat” (Informant 5)

Samtliga informanter berättade att det finns åtgärder de vidtagit under pandemin som de kommer fortsätta med. Informant 1 säger att föreningen kommer fortsätta spara pengar på materialinköp och planhyra genom att flera lag tränar samtidigt på samma plan. Informant 2 menar att digitala möten kommer fortsätta hållas då det är smidigt, men att de samtidigt kommer ha riktiga möten eftersom det ger en helt annan interaktion när de ses fysiskt. Informant 3 säger att föreningen kommer fortsätta med hygienrutiner, exempelvis genom hantering av vattenflaskor och kläder så spelarna inte smittar varandra. Hen menar att föreningen har förstått hur lätt det är att personer smittar varandra även i vanliga förkylningar:

”vi kan ju inte ha en plexiglasskiva i fotbollsmålet men (skratt) men det finns ju liksom, i omklädningsrummen hur hanterar man vattenflaskor, det har man ju fundera mycket på förut ändå men man vill ju inte smitta ner varandra men det kanske vi gör” (Informant 3)

Coronapandemin har påverkat alla informanternas föreningsroller på ett eller flera sätt. Arbetet blev annorlunda genom att det antingen blev mer jobb, mindre jobb eller annat jobb, alltså att personen fick göra andra saker, vilket informant 6 nämner:

“Mer jobb, mer ideellt arbete eh... mycket mer arbete med att försöka jobba in pengar, mycket mer arbete med att jamen... sköta ansökningar till stödansökningar på olika sätt” (Informant 6)

4.4 Krisplan och krishantering Det var bara en informant som berättade att deras förening hade en utarbetad krisplan. Informant 6 sa att föreningen hade olika typer av krisplaner de kunde använda. Även den tidigare utförda risk- och konsekvensanalysen, tidigare erfarenheter samt kommunikation i föreningen gjorde att de visste hur de skulle reagera. Den uppdaterade krisplanen som skapades var främst inspirerad av mallar från MSB (Myndigheten För Samhällsberedskap).

Resterande fem föreningar förklarade att det mer handlar om att lösa situationen i stunden och ta olika beslut efter hur läget inom fotbollen såg ut. Informant 1 nämner att en utarbetad krisplan kan vara för svårt att hantera för en mindre förening och utvecklar vidare att:

”svårigheten är ju att föra över den här kunskapen till dem som kommer efteråt. Är man en liten större organisation så kan man ju ha lite krisplaner och lite det här vad man gör. Jag känner att vi är för tillfället är lite för små för att mäkta med det och kunna ta hand om det […] det blir mer att lösa det i stunden men det optimala vore ju någon form utav krisstöd” (Informant 1)

Informant 3 poängterar att det handlar om att snabbt kunna ändra planer och förbereda sig för flera olika scenarion. Genom att skapa flera olika planer för flera olika situationer är föreningen förberedda på den situation som uppstår och det kommer inte som en chock. Hen sammanfattar det på följande vis:

”vi skapar plan A och plan B hela tiden utifrån Folkhälsomyndighetens restriktioner, det har vi nog gjort […] så att det man får tvinga att göra är ju att vara snabbfotad att ändra sig från plan A till plan B ganska snabbt […] men nog har vi ändrat våra plan A och plan B säkert 3–4 gånger under året, det tror jag.” (Informant 3)

Till skillnad från resterande informanter sa informant 2 att den föreningen (innan coronapandemin) inte trodde att något dåligt skulle hända dem. De trodde sedan inte att pandemin skulle drabba deras tätort eller överhuvudtaget nå Sverige. Därför tror informanten att de behöver tänka mer realistiskt i framtiden. Hen sa följande om föreningens krisplan:

“det är väl nåt som vi är jättedåliga på [...] nog kanske ändå är bra att vi har en sån… ah krisplan eller vad man nu vill kalla det.” (Informant 2)

4.5 Sammanfattning Alla undersökta föreningar har under säsongen 2020 klarat sig ekonomiskt trots rådande coronapandemi. Dock tar det inte bort det faktum att åtgärder har fått göras för att klara 29

av den ekonomiska situationen. Den åtgärd som var vanligast hos föreningarna var att korttidspermittera personal. Sponsorer är en utav de största inkomstkällorna för föreningarna och informanterna vittnade om att sponsorerna var mindre villiga att stödja föreningarna eftersom de själva hade det tufft ekonomiskt. Däremot berättar några informanter att vissa branscher inte har påverkats negativt utan snarare gått bättre. När det bara blev en enkelserie innebar det att hälften av rese-och domarkostnaderna försvann, vilket ur ett ekonomiskt perspektiv var positivt med tanke på att det är en väldigt stor kostnad för föreningarna. Det var enbart en förening som hade en utarbetad krisplan medan resterande fem föreningar förklarade att det handlade om att lösa det för stunden, eftersom omständigheterna hela tiden ändras.

5. Diskussion

Syftet med den här studien var att undersöka hur fotbollsföreningar i division 1 norra Svealand dam har hanterat coronapandemin ur ett ekonomiskt perspektiv säsongen 2020.

5.1 Resultatdiskussion Majoriteten av informanterna har fått ställa in cuper och turneringar vilket har lett till minskade intäkter. För vissa föreningar är cupintäkter en viktig inkomstkälla och förlitar sig på den i stor utsträckning. Utifrån Riksidrottsförbundets enkätundersökning från 2020 var just minskat aktivitetsutbud den åtgärd flest föreningar såg som mest aktuell för att klara av att bedriva verksamheten, vilket även informanterna berättade. Däremot fortsatte träningsverksamheten obehindrat för damverksamheten i alla föreningar. Träningsmängden minskade inte utan vissa informanter förklarade att det blev mycket mer träning för damerna med tanke på att träningsmatcher inte spelades. Eftersom seriestarten sköts fram kontinuerlig blev försäsongen för föreningarna lång. Riksidrottsförbundets (2020) resultat från enkätundersökning visade att föreningarna var beredd att minska aktivitetsutbudet för att klara ekonomin. Minskat aktivitetsutbud gällande inställda cuper och träningsmatcher kunde även informanterna vittna om, medan träningen fortsatte som vanligt.

På elitnivå är sponsorer den största inkomstkällan för damfotbollslagen (Rosenlund, 2019) vilket även går att konstatera hos damverksamheten i föreningarna i denna studie. Sponsorer är en av de största inkomstkällorna och informanterna uttryckte sin oro över att sponsorerna inte kunde stödja i samma utsträckning som tidigare år. Vissa sponsorer sponsrade inte alls medan vissa gick in med mindre pengar. En informant berättade att samarbetet med och rekryteringen av sponsorer bygger på ett brett kontaktnät hos föreningens styrelse eller tillochmed spelare. Utifrån det informanten berättade går det att fastställa två saker; att en mindre förening får det svårare att hitta och inleda nya samarbeten med sponsorer och att det sedan finns för få resurser för att upprätthålla samarbetet. Trots att sponsorerna gick in med mindre pengar eller slutade sponsra helt, tillsammans med viktiga inkomsttapp i form av inställda cuper klarade alla föreningar ekonomin under säsongen 2020. Inför säsongen 2020 gick det inte att förutspå allt det som coronapandemin har fört med sig. De faktorer som kan ha varit räddningen för

föreningarna är de sponsorer som valde att sponsra, kompensationsstödet (trots att många föreningar inte fick stödet som behövdes) och att det bara blev en enkelserie. Eftersom det blev en enkelserie innebar det hälften av rese- och domarkostnader. Nackdelen med att det bara blev en enkelserie beror just på att lagen inte syns i samma utsträckning, med andra ord exponeras inte sponsorer (exempelvis om laget åker buss till en bortamatch) och lokaltidningar/medier har inte lika många matcher att rapportera om. Samtidigt som kostnaderna minskade, vilket var positivt, minskade även intäkterna. Även om föreningarna klarade sig ekonomiskt förra säsongen är det inför kommande säsong flera informanter uttrycker sin oro.

Riksidrottsförbundets (2020) enkätundersökning visar att 6% av de tillfrågade föreningarna ansåg att en nedläggning av verksamheten var en aktuell åtgärd för att klara ekonomin. Det var en förening som diskuterade en nedläggning av enbart damverksamheten eftersom den kostar förening mest. Nu såg föreningen att de skulle klara ekonomin så en nedläggning blev inte aktuell. Andra åtgärder som gjordes för att spara pengar var att flera lag fick träna samtidigt på samma plan, minskade materialinköp och att korttidspermittera personal. Att korttidspermittera personal var den vanligaste åtgärden hos föreningarna och var även utifrån Riksidrottsförbundets (2020) enkätundersökning en möjlig åtgärd.

Några av informanterna pratade om vikten av ansvar. Ett ansvar som byggde på en bra kommunikation mellan styrelse, ledare, spelare men också föräldrar. Ansvaret som informanterna belyser skriver även Svenska Fotbollförbundet (2021) om. Svenska Fotbollsförbundet (2021) skriver att det är föreningarnas ansvar att följa restriktionerna för att fotbollsverksamheten i Sverige ska få fortsätta. En informant nämner att fotbollssverige har fått en möjlighet som många andra idrotter i Sverige eller till och med andra länder inte har fått; möjligheten att fortsätta bedriva en träningsverksamhet men också på vissa nivåer även en tävlingsverksamhet. En annan informant nämner att föreningen blivit mer uppmärksam på hantering av vattenflaskor och annan utrustning för att i framtiden kunna reducera vanligt förekommande förkylningar. Restriktionerna har medfört anpassningar och har tillochmed varit förödande för vissa föreningar, samtidigt som ett ansvar har fötts för att restriktionerna ska följas och respekteras.

Vissa resultat stämmer överens med tidigare forskning. Bundy et al. (2017) förklarade till exempel i sin text att det första steget inom krishantering är att arbeta krisförebyggande. Organisationer bör vara förberedda på att framtiden kan ha flera olika utgångar för att ha störst chans att klara av en eventuell kris. Från resultatet kan det kopplas till när en informant sa att deras förening fokuserade på att snabbt kunna ändra planer och förbereda sig för flera olika eventuella scenarion. Det andra steget som Bundy et al. (2017) skrev om är en intern förberedelse som handlar om att ledare bör skapa tillförlitlighet till sina medarbetare. I resultatet kan det relateras till när en informant berättade att vissa åtgärder gjordes med hjälp av ett gemensamt ansvar.

Bundy et al. (2017) berättade också om det tredje steget i krishantering som handlar om sociala utvärderingar. Alltså vad organisationen har lärt sig och fått ut av krisen. Det kan kopplas till att samtliga informanter uppgav att det finns åtgärder de vidtagit under pandemin som de kommer fortsätta med. Något annat som kan kännetecknas som en social utvärdering är när en informant berättade att föreningen aldrig trodde något dåligt skulle hända dem innan pandemin kom. Informanten tror att de kan behöva tänka mer realistiskt i framtiden.

Endast en informant berättade att föreningen har en krisplan. Krisplanen var baserad efter MSB. Resterande föreningar löste situationen i stunden och skiftade snabbt mellan flera olika planer. Det går inte att dra slutsatsen att den förening som har en krisplan har hanterat ekonomin bättre, däremot har resterande föreningar varit positiva till att införa en krisplan, vilket även det kan ses som en social utvärdering.

Även om endast en intervjuad förening hade en krisplan så klarade samtliga föreningar av ekonomin under säsongen. De som inte hade någon färdig krisplan skapade ett eget tillvägagångssätt för att möta de ekonomiska hinder som uppkom. En krisplan är till som en vägledning och hjälp under kris (Riksidrottsförbundet, 2020) men dessa fem föreningar utgick inte från en sådan. De skapade en egen krishantering och det har uppenbarligen fungerat. Annars hade de inte klarat av den ekonomiska situationen.

5.2 Metoddiskussion De styrkor som finns med metoden som användes för att samla in data är att det var tidseffektivt eftersom intervjuerna skedde elektroniskt (telefonsamtal eller Zoom). Det 33

gjorde att ingen planering för exempelvis resor eller intervjuplats behövdes och att mer tid kunde läggas på annat som till exempel transkribering och kodning. Ansvarsfördelning skapade en rättvis arbetsfördelning mellan författarna vilket underlättade under intervjuer och transkribering.

Det positiva med att intervju användes som metod är att det var möjligt att ställa följdfrågor och ha en öppen dialog samtidigt som det fanns struktur. En styrka som finns med intervju som metod är att intervjuaren kan reagera på sinnesstämningar och interagera med informanten (Hassmén och Hassmén, 2008). Vid fem av intervjuerna var det till en viss del möjligt att tolka kroppsspråk och ansiktsuttryck. Det gick delvis att tolka ansiktsuttryck, gester och tonläge men eftersom intervjuerna utfördes på Zoom var det inte fullt möjligt. Vid telefonintervjuerna kunde varken kroppsspråk eller ansiktsuttryck tolkas. Dessa faktorer kan ha gjort att det blev svårare att tolka resultatet som kom fram.

Styrkorna som finns med att urvalet tillhörde samma serie är att det var lätt att hitta koder i transkriberingarna då alla informanterna gav liknande svar på några frågor. En till styrka med att denna serie valdes var för att spridningen geografiskt mellan lagen var stor. Spridningen kan göra att överförbarheten blir något högre. Att både ordföranden eller ekonomiansvariga intervjuades gjorde att intervjuerna gav detaljerade och informationsrika svar. Eftersom olika roller (ordförande och ekonomiansvarig) intervjuades kan upplevelsen kring hanteringen skiljas. En ordförande har möjligtvis inte samma upplevelse kring hanteringen av ekonomin som en ekonomiansvarig och vice versa, vilket kan ha påverkat resultatet.

Antalet personer i urvalet gjorde att det delvis gick att generalisera svaren. Resultatet var alltså generaliserbart på just den serien som intervjuades. Däremot hade resultaten kunnat vara ännu mer generaliserbart om urvalet hade varit större. Om fler informanter hade medverkat i studien hade troligtvis resultatet inte blivit annorlunda. Däremot hade överförbarheten blivit större. Det finns flera olika aspekter till varför hälften av föreningarna inte ställde upp och medverkade i studien. Det kan handla om tidsbrist från deras sida, att det var något i deras hantering av ekonomin eller att de inte var bekväm med att bli intervjuade. Det kan också handla om otydlighet från författarnas sida,

exempelvis i kommunikationen med ordförandena eller ekonomiansvariga men också att informationsbrevet med samtycket var för långt.

Fördelarna med att alla föreningar kontaktades via mejl var att de i lugn och ro kunde fundera över om de ville delta i studien eller inte samt att de kunde svara när de ville och hade tid. De som tackade ja till att delta kunde även i lugn och ro läsa igenom informationsbrevet som hade skickats till dem. Nackdelarna med att mejlkontakt användes i genomförandet var att föreningarna kan ha glömt att svara, att mejlen hamnade i skräppost och att informationsbrevet var några sidor långt vilket kan ha gjort att vissa inte orkade eller hann läsa igenom det.

Det gjordes ingrepp för att göra trovärdigheten i studien så hög som möjligt. De försökte göras så noggrant som möjligt men trovärdigheten hade kunnat höjas ännu mer om det till exempel inte blev något bortfall i urvalet. För att höja överförbarheten hade fler intervjuer kunnat göras med föreningar från till exempel andra amatör-divisioner, men också föreningarna i berörd serie. Pålitligheten hade också kunnat vara högre om fler olika källor användes för att beskriva det tidigare forskningsläget. Anledningen till att detta inte gjordes berodde mycket på att tiden inte fanns då den här studien är ett examensarbete och det fanns en tidsplan som skulle följas. Majoriteten av källorna i studien var nypublicerade vilket är en fördel med tanke på att det är den senaste forskningen inom ämnet som presenteras. Det kan också vara en nackdel eftersom covid-19 fortfarande är väldigt nytt och relativt outforskat, vilket kan innebära att det finns nyare forskning inom ämnet som inte stämmer överens med de källor som används i studien. Även om författarna har försökt vara så objektiva som möjligt kan objektiviteten vissa gånger ha påverkats genom egna värderingar. Exempelvis om en informant inte svarade eller var långsam att svara i kommunikationen med författarna samt i interaktionen mellan författarna och informanterna.

Eftersom syftet är riktad till en specifik serie var författarna tvungna att vara extra noggranna med etiken. En viktig del inom forskningsetiken är att anonymiteten ska skyddas (Hedenborg, 2016), därav har författarna uteslutit allt som kan kopplas till identiteten hos antingen informanterna eller föreningen. Sponsorer, fotbollförbund, namnet på hemmaarenan och lokala medier eller tidningar är också faktorer som går att koppla till föreningarna och har därför uteslutits från studien. Även fast ett skriftligt

samtycke har krävts från informanternas sida för att en intervju skulle genomföras fick de närsomhelst under intervjuns gång välja att avbryta sin medverkan utan motivering (Hassmén & Hassmén, 2008) vilket författarna tydliggjorde innan varje intervju. Alla forskningsetiska krav har följts och författarna har även refererat korrekt till tidigare forskning. Författarna har gjort det tydligt när det handlar om egna åsikter respektive annan forskning. Studien har inte behövt genomgå en etisk prövning eftersom informanterna är över 18 år, inte är en utsatt grupp, studien fokuserar inte på känsliga personuppgifter som exempelvis politiska åsikter, ras, sexuell läggning samt begreppet hälsa (Forskningsetiska rådet HIG, 2021).

5.3 Fortsatt forskning Då det inte finns mycket studier inom det här ämnet skulle fortsatt forskning kunna göras på samma målgrupp fast i större skala. Exempelvis genom enkäter som innehåller fler informanter, spelar i andra divisioner eller genom intervju av fler föreningar. Ytterligare forskning skulle även kunna göras på andra målgrupper såsom herrar och inom andra lagsporter eller individuella idrotter. Det hade också varit av intresse att studera skillnaderna mellan herrar och damer ur fler perspektiv än ekonomi.

5.4 Slutsats Fotbollslagen från division 1 Norra Svealand dam har för att klara av säsongen 2020 ekonomiskt sett tvingats korttidspermittera personal och söka kompensationsstöd för förlorade intäkter. Även individuella åtgärder krävdes som att begränsa materialinköp. Flertalet föreningar följde de rekommendationer som fanns från Folkhälsomyndigheten. En förening hade en utarbetad krisplan medan de resterande fem löste situationen i stunden samt tog olika beslut efter hur läget inom fotbollen såg ut. Det visade att alla intervjuade föreningar klarade av den ekonomiska situationen genom en fungerande krishantering.

6. Referenser

Akaji, K., & Konno, H. (2020). Design and Evaluation of Anti-SARS-Coronavirus Agents Based on Molecular Interactions with the Viral Protease. Molecules, 25(3920), 3920. https://doi.org/10.3390/molecules25173920

Aronna, M. S., Guglielmi, R., & Moschen, L. M. (2021). A model for COVID-19 with isolation, quarantine and testing as control measures. Epidemics, 34. https://doi.org/10.1016/j.epidem.2021.100437

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur AB: Lund. Sidor: 223.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.

Bundy, J., Pfarrer, M. D., Short, C. E., & Coombs, W. T. (2017). Crises and Crisis Management: Integration, Interpretation, and Research Development. Journal of Management, 43(6), 1661–1692. https://doi.org/10.1177/0149206316680030

Centrum för idrottsforskning. (2020). Statens stöd till idrotten-uppföljning 2020. Hämtad från https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2021/04/Statens- stod-uppfoljning-2020-final.pdf

Djidjou-Demasse R., Michalakis Y., Choisy M., Sofonea M.T., Alizon S. (2020) Optimal COVID-19 epidemic control until vaccine deployment. medRxiv

Drewes, M., Daumann, F., & Follert, F. (2020). Exploring the sports economic impact of COVID-19 on professional soccer. Soccer & Society, 1-13. https://doi.org/10.1080/14660970.2020.1802256

FIS. (25 september 2020a). FIS covid-19 Prevention Guidlines. Hämtad från https://assets.fis-ski.com/image/upload/v1601043993/fis-prod/assets/Covid- 19_measurements_CC_field_of_play.pdf

FIS. (2021b). Calendar & results. Hämtad från https://www.fis-ski.com/DB/cross- country/calendar- results.html?eventselection=&place=§orcode=CC&seasoncode=2021&categorycod e=WC&disciplinecode=&gendercode=&racedate=&racecodex=&nationcode=&season month=X-2021&saveselection=-1&seasonselection=

FIS. (2021c). Calendar & results. Hämtad från https://www.fis-ski.com/DB/cross- country/calendar- results.html?eventselection=&place=§orcode=CC&seasoncode=2021&categorycod e=WSC&disciplinecode=&gendercode=&racedate=&racecodex=&nationcode=&seaso nmonth=X-2021&saveselection=-1&seasonselection=

Folkhälsomyndigheten. (1 april 2020). Nya allmänna råd: Håll avstånd och ta personligt ansvar. Hämtad från https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2020/april/nya-allmanna-rad-hall-avstand-och-ta-personligt-ansvar/

Folkhälsomyndigheten. (11 mars 2020). Förslag: Inga allmänna sammankomster med fler än 500 personer. Hämtad från https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2020/mars/forslag-inga-allmanna-sammankomster-med-fler-an-500- personer/

Folkhälsomyndigheten. (12 mars 2021). Om viruset och sjukdomen. Hämtad från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella- utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/om-viruset-och-sjukdomen/

Folkhälsomyndigheten. (16 april 2021). Nationella allmänna råd och rekommendationer för att minska spridningen av covid-19. Hämtad från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella- utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska-spridningen- av-covid-19/

Folkhälsomyndigheten. (19 mars 2020). Sjukdomsinformation om coronavirus inklusive sars, mers och covid-19. Hämtad från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma- sjukdomar/coronavirus/

Folkhälsomyndigheten. (22 september 2020). Flera utbrott av covid-19 inom idrottslag och i samband med tävlingar. Hämtad från https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2020/september/flera-utbrott-av-covid-19-inom-idrottslag-och-i- samband-med-tavlingar/

Folkhälsomyndigheten. (24 februari 2021). Fler åtgärder för att minska smittspridningen. Hämtad från https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2021/februari/fler-atgarder-for-att-minska-smittspridningen/

Folkhälsomyndigheten. (28 januari 2021). Totalt antal laboratoriebekräftade. Hämtad 2021-05-12 från https://experience.arcgis.com/experience/09f821667ce64bf7be6f9f87457ed9aa

Forskningsetiska rådet Högskolan i Gävle. (2021). Forskningsetiska rådet. Hämtad 2021-05-11 från https://www.hig.se/Ext/Sv/Forskning/Forskningsetiska-radet.html

Galloway, A. (2005). Encyclopedia of Social Measurement. Elsevier

Hammerschmidt, J., Durst, S., Kraus, S., & Puumalainen, K. (2021). Professional football clubs and empirical evidence from the COVID-19 crisis: Time for sport entrepreneurship? Technological Forecasting & Social Change, 165. https://doi.org/10.1016/j.techfore.2021.120572

Hassmén, N., & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Sidor: 414.

Hedenborg, S. (2016). Idrottsvetenskap: En introduktion. Studentlitteratur AB: Lund. Sidor: 324.

Hedin, A. (u.å.) Liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju. Studentportalen. https://studentportalen.uu.se/portal/portal/uusp

Idrottsstatistik. (u.å). Medlemmar- Idrottsstatistik. Hämtad från https://idrottsstatistik.se/foreningsidrott/medlemmar/

Jones, I. (2015). Research methods for sport studies (tredje upplagan). London: Routledge. Sidor: 343.

Krisinformation. (15 april 2021). Riskgrupper. Hämtad från https://www.krisinformation.se/detta-kan-handa/handelser-och- storningar/20192/myndigheterna-om-det-nya-coronaviruset/riskgrupper

Läkemedelsverket. (7 april 2021). Coronavaccin, vaccin mot coronaviruset (covid-19). Hämtad från https://www.lakemedelsverket.se/sv/coronavirus/coronavaccin#hmainbody1

Nationalencyklopedin (2021). Corona. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2021-04-01 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/corona

Pearson, S. (24 juni 2020). Damklubbarna får 70 miljoner mindre än herrklubbarna: “Jätteledsamt”. Hämtad från https://www.fotbollskanalen.se/damallsvenskan/damklubbarna-far-70-miljoner-mindre- an-herrklubbarna-jatteledsamt/

Peña, J., Altarriba-Bartés, A., Vicens-Bordas, J., Gil-Puga, B., Piniés-Penadés, G., Alba-Jiménez, C., Merino-Tantiñà, J., Baena-Riera, A., Loscos-Fàbregas, E., & Casals, M. (2021). Sports in time of COVID-19: Impact of the lockdown on team activity. Apunts Sports Medicine, 56(209). https://doi.org/10.1016/j.apunsm.2020.100340

Regeringen. (1 april 2021). Kris- och stimulansstöd till idrotten. Hämtad från https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/04/kris--och-stimulansstod-till- idrotten/

Regeringen. (5 september, 2020c). Regeringen går vidare med miljardstöd till idrotten. Hämtad från https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/09/regeringen-gar- vidare-med-miljardstod-till-idrotten/

Regeringen. (9 oktober 2020). Ingen ändring i begränsningen av allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Hämtad från https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/10/ingen-andring-i-begransningen- av-allmanna-sammankomster-och-offentliga-tillstallningar/

Regeringen. (17 april, 2020b). Idrottsföreningar kan söka krisstöd i maj. Hämtad från https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/04/idrottsforeningar-kan-soka- krisstod-i-maj/

Regeringen. (18 december 2020). Ytterligare nationella restriktioner för att hejda smittspridning. Hämtad från https://www.regeringen.se/artiklar/2020/12/ytterligare- nationella-restriktioner-for-att-hejda-smittspridning/

Regeringen. (20 mars 2020a). En miljard kronor till kultur och idrott till följd av coronavirusets effekter. Hämtad från https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/03/en-miljard-kronor-till-kultur- och-idrott-till-foljd-av-coronavirusets-effekter/

Regeringen. (20 november 2020). Max åtta personer vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Hämtad från https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/11/max-atta-personer-vid-allmanna- sammankomster-och-offentliga-tillstallningar/

Regeringen. (21 december 2020d). Extra stöd till idrotten under början av 2021. Hämtad från https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/12/extra-stod-till-idrotten-under- borjan-av-2021/

Regeringen. (22 oktober 2020). Förändringar i förordningen om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Hämtad från

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/10/forandringar-i-forordningen-om- forbud-mot-att-halla-allmanna-sammankomster-och-offentliga-tillstallningar/

Regeringen. (24 februari 2021). Begränsade öppettider för serveringsställen och skärpta allmänna råd. Hämtad från https://www.regeringen.se/artiklar/2021/02/begransade-oppettider-for-serveringsstallen- och-skarpta-allmanna-rad/

Regeringen. (27 mars 2020). Förbud mot allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare. Hämtad från https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/forbud-mot-allmanna-sammankomster- eller-offentliga-tillstallningar-med-fler-an-50-deltagare/

Regeringen. (29 maj 2020). 14 juni blir det tillåtet att tävla igen. Hämtad från https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/05/14-juni-blir-det-tillatet-att-tavla- igen/

Riksidrottsförbundet. (7 januari, 2021). LOK-stöd. Hämtad från https://www.rf.se/bidragochstod/lok-stod/

Riksidrottsförbundet. (9 april 2020). Krisberedskap i en idrottsorganisation. Hämtad från https://www.rf.se/bidragochstod/Krisberedskap/

Riksidrottsförbundet. (11 maj 2020). Ekonomiska konsekvenser av corona förening 12 mars till 30 juni. Hämtad från https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya- dokument/nya-dokumentbanken/ovrigt/ekonomiska-konsekvenser-av-corona-forening- 12-mars-till-30-juni.pdf

Riksidrottsförbundet. (16 december, 2020). 5 500 föreningar delar på extra LOK-stöd på 32 miljoner kronor. Hämtad från https://www.rf.se/Nyheter/Allanyheter/5500foreningardelarpaextralok- stodpa32miljonerkronor/

Riksidrottsförbundet. (16 mar 2021). Färre unga idrottade under corona-trend som oroar. Hämtad från https://www.rf.se/Nyheter/Allanyheter/farreungaidrottadeundercoronatrendsomoroar

Riksidrottsförbundet. (19 april 2021). Coronaviruset och idrottsrörelsen. Hämtad 2021- 04-27 från https://www.rf.se/coronavirusetochidrottsrorelsen/

Riksidrottsförbundet. (20 maj 2020). Tusentals idrottsföreningar har sökt kompensationsstöd. Hämtad från https://www.rf.se/Nyheter/Allanyheter/tusentalsidrottsforeningarharsoktkompensationss tod/

Riksidrottsförbundet. (20 november 2020). Så funkar fördelningen av kompensationsstödet. Hämtad från https://www.rf.se/bidragochstod/Bidrag/safunkarfordelningenavkompensationsstodet/

Rosenlund, A. (11 oktober 2019). Ny rapport om damallsvenska klubbarnas ekonomi- sponsringen vital, publikintäkterna små. Hämtad från https://www.fotbollskanalen.se/damallsvenskan/ny-rapport-om-damallsvenska- klubbarnas-ekonomi---sponsringen-vital-publikintakt/

SCB. (4 november 2020) Information om statistik över döda personer. Hämtad från https://www.scb.se/contentassets/f1c214f7d0294bf2917c41fbc3c82c35/text-om- statistiken-over-doda.pdf

SCB. (19 november 2020). Allsvenska klubbar förlorar hundratals miljoner på tomma läktare. Hämtad från https://www.scb.se/hitta-statistik/redaktionellt/allsvenska-klubbar- forlorar-hundratals-miljoner-pa-tomma-laktare/

Survey Monkey. (u.å.) Utföra kvalitativa undersökningar. Survey Monkey. https://sv.surveymonkey.com/mp/conducting-qualitative- research/#:~:text=Kvalitativa%20enk%C3%A4tunders%C3%B6kningar%20%C3%A4r %20en%20mindre%20strukturerad%20metodik%20som,ett%20%C3%A4mne%20eller %20problem%20fr%C3%A5n%20ett%20individuellt%20perspektiv.

Svensk Elitfotboll. (24 juni 2020). Ekonomiskt stöd till elitklubbarna klart. Hämtad från https://www.svenskelitfotboll.se/ekonomiskt-stod-till-elitklubbarna-klart/

Svenska Fotbollförbundet. (17 april 2020). Landslag- och förbundsverksamhet som påverkas av Corona-utbrottet. Hämtad från https://www.svenskfotboll.se/nyheter/landslag/2020/3/fler-installda-landskamper/

Svenska fotbollförbundet. (23 april 2020). EM flyttas till juli 2022. Hämtad från https://www.svenskfotboll.se/nyheter/landslag/2020/4/nya-datum-for-em/

Svenska Fotbollförbundet. (31 mars 2021). Svensk Fotbolls verksamhet under Corona- beslut, riktlinjer och råd. Hämtad 2021-04-06 från https://www.svenskfotboll.se/496a1e/globalassets/svff/bilderblock/2104/svensk- fotbolls-verksamhet-under-corona---beslut-riktlinjer-och-rad-2021-03-31.pdf

Svenska Fotbollförbundet. (2019). Lagstatistik Allsvenskan, herrar. Hämtad från https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/lagstatistik/allsvenskan-herrar/77486/

Svenska Fotbollförbundet. (2019). Lagstatistik OBOS Damallsvenskan. Hämtad från https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/lagstatistik/obos-damallsvenskan/77346/

Svenska Innebandyförbundet. (8 februari 2021). Svenska Innebandyförbundets Tävlingsreglemente med riktlinjer och rekommendationer avseende träning och tävlingsverksamhet på förbundsnivå under covid-19. Hämtad 2021-04-06 från https://www.innebandy.se/media/16799/protokoll-ta-vlingsverksamheten-pa-fo- rbundsniva-under-covid19-version-210208.pdf

Svenska ishockeyförbundet. (11 september 2020). Riktlinjer vid uppskjutande eller inställande av match. Hämtad från https://www.swehockey.se/Covid-19/Covid- 19/riktlinjerviduppskjutandeellerinstallandeavmatch/

SVT Sport. (1 december 2020). Norge hoppar av världscupen inklusive Tour de ski. Hämtad från https://www.svt.se/sport/langdskidor/norge-hoppar-av-varldscupen- inklusive-tour-de-ski

SVT Sport. (2 december 2020). Även Finland hoppar av världscupen. Hämtad från https://www.svt.se/sport/langdskidor/aven-finland-hoppar-av-varldscupen-fore-jul

SVT Sport. (20 mars 2021). Sportspegeln special: Ett år med corona. Hämtad från https://www.svt.se/sport/corona-och-idrott/sportspegeln-special-ett-ar-med-corona

UEFA. (17 mars 2020). UEFA postpones EURO 2020 by 12 months. Hämtad från https://www.uefa.com/insideuefa/about-uefa/news/025b-0f8e76aef315-8506a9de10aa- 1000/

Ullah, M., Wahab, A., Saeed, S., Khan, S. U., Ali, H., Humayun, S., Abbasi, B. A., Saud, S., Naveed, K., Khan, S. A., & Fahad, S. (2021). Coronavirus and its terrifying inning around the globe: The pharmaceutical cares at the main frontline. Chemosphere, 275. https://doi.org/10.1016/j.chemosphere.2021.129968

WHO. (7 april 2021). Coronavirus disease (COVID-19) advice for the public. Hämtad från https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/advice-for- public

WHO. (30 mars 2021). WHO Coronavirus (COVID-19) Dashboard. Hämtad från https://covid19.who.int/

Bilaga 1 Informationsbrev Förfrågan om att delta i en studie om er hantering kring coronapandemin ur ett ekonomiskt perspektiv.

Vad är det för projekt och varför vill ni att jag ska delta? Coronapandemin har drabbat hela världen på flera olika aspekter inte minst idrotten. All organiserad idrott begränsades eller stängdes ned helt. Därför är syftet med denna studie att undersöka hur fotbollsföreningar har hanterat coronapandemin ur ett ekonomiskt perspektiv. Studien riktar sig till er serie, det vill säga division 1 norra Svealand dam eftersom vi är intresserade av att undersöka damfotboll på den här nivån.

Studien är ett examensarbete på grundnivå och är en del av utbildningen vid Idrottsvetenskapliga programmet på Högskolan i Gävle. Studien kommer att genomföras digitalt med en intervju mellan veckorna 14-17. Intervjun kommer ta ca 30- 45 minuter och berör er hantering av pandemin gällande ekonomi och vad ni har baserat dessa val på. Med hantering menas de åtgärder eller anpassningar ni fått göra i föreningen, exempelvis samarbetet med sponsorer osv. Intresset ligger inte i att få detaljerad information om era inkomster och utgifter som förening utan frågorna kommer beröra helheten kring er hantering av ekonomin.

Intervjun kommer att ske digitalt, antingen genom den digitala mötesplatsen Zoom eller genom telefonsamtal, detta bestämmer du. Du väljer även tid för intervjun. I samtyckesblanketten längre ned skriver du vilket datum, vilken tid och vilken intervjuform som passar dig bäst. Om du väljer Zoom behöver du inte ladda ner något utan bara gå in på en Zoom-länk som vi skickar till dig dagen före intervjun. Väljer du telefonsamtal kommer vi ringa upp dig på bestämd tid. Zoom- eller telefonintervjun kommer att spelas in och i efterhand skrivas ut i text.

Vad händer med mina uppgifter? Dina svar och dina resultat kommer att behandlas så att obehöriga inte kan du ta del av dem. Redovisningen av studiens resultat kommer att ske på gruppnivå och ingen individ kommer att kunna identifieras. Resultatet kommer att presenteras i form av en muntlig presentation till andra studerande samt i form av ett examensarbete. När examensarbetet

är färdigt och godkänt kommer det finnas i en databas vid Högskolan i Gävle. Den information du lämnar under intervjun kommer att förstöras då examensarbetet är godkänt.

Hur får jag information om resultatet av studien? Du kommer ha möjlighet att ta del av examensarbetet genom att få en kopia av arbetet eller själv söka arbetet via databasen DIVA vid Högskolan i Gävle: https://www.hig.se/Ext/Sv/Biblioteket/Soka/Uppsatser-och-forskningspublikationer.htm

Deltagandet är frivilligt Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan utan närmare motivering.

Vi frågar härmed om du vill delta i denna studie.

Ansvariga för studien Ansvariga för studien är Johanna Larsson, Hanna Larm och Tore Lennartsson (handledare). Ytterst ansvarig är Högskolan i Gävle. Har du frågor om studien är du välkommen att höra av dig till någon av oss:

Studenter Handledare

Johanna Larsson Tore Lennartsson

E-postadress: [email protected] E-postadress: [email protected]

Tel. 073-9240260 Tel. 070-5211021

Hanna Larm

E-postadress: [email protected]

Tel. 070–6914621

Samtycke till deltagande i studien samt till behandling av personuppgifter*

Jag har skriftligen informerats om studien och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och att vid behov, via telefonkontakt med författarna, ställa frågor och få dem besvarade. Jag behåller den skriftliga informationen och ett exemplar av mitt samtycke. Genom min underskrift bekräftar jag att jag deltar i studien och att mina personuppgifter behandlas som beskrivits. När jag fyllt i detta samtycke skickar jag tillbaka det till författarna via samma mailadress innan fredagen den 2/4 vecka 13.

Jag är medveten om att deltagandet är frivilligt samt att jag när som helst, utan särskild förklaring kan avbryta påbörjat deltagande.

______Underskrift Datum

* Med personuppgifter avses de uppgifter som samlats in om dig via intervjuer, protokoll, enkäter, film och bild. Dessa identifieras endast med ett kodnummer/löpnummer – ej med namn. Personuppgiftsansvarig är Högskolan i Gävle. Om du är missnöjd med hur dina personuppgifter behandlas vänder du dig i första hand till högskolans dataskyddsombud som nås på [email protected].

Jag vill genomföra intervjun via: Sätt ett kryss vid det alternativ som passar dig bäst.

______Telefon Zoom Om du valde telefonintervju, skriv ditt nummer nedan Telefonnummer:

Detta datum och tid passar mig bäst mellan veckorna 14-17: ______

Bilaga 2 Intervjuguide Allmänna bakgrundsfrågor: Berätta om din roll som ordförande/ekonomiansvarig i föreningen. Hur är föreningen organiserad? Hur har säsongen sett ut gällande matcher och träningar?

Bakgrundsfrågor ekonomi: Hur ser en vanlig säsong ut ur ett ekonomiskt perspektiv? • Försäljning? • Tävlingar/cuper? • Entré/biljetter? Bortsett från Corona, hur ser samarbetet ut med sponsorer? Vad är er största inkomstkälla under en vanlig säsong? Procentuellt?

Hantering av ekonomi under Corona: Hur eller på vilket sätt har ni drabbats som förening? På vilket sätt har coronapandemin påverkat er som förening? • Ev följdfråga: Hur har det påverkat dig och din roll i föreningen? Vilka åtgärder har ni fått göra? • Ev följdfråga: Vad baserades dessa åtgärder på? • Ev följdfråga: Hur kom ni fram till att dessa åtgärder skulle göras? Känner du att ni har fått hjälp, stöd eller vägledning från Svenska fotbollförbundet eller Riksidrottsförbundet?

Sponsorer: Hur såg samarbetet ut med era sponsorer under denna tidsperiod dvs mars-december 2020? • Ev följdfråga: Har samarbetet förändrats på något sätt? i så fall hur? • Ev följdfråga: Hur har dialogen med era sponsorer sett ut? Har ni fått nya sponsorer eller samarbetspartners under denna tidsperiod? • Ev följdfråga om ja: Av vilken anledning tror du att samarbetet började, var det pga Corona eller hade det samarbetet påbörjats ändå? • Ev följdfråga om nej: Har ni påverkats av det? 49

Har era sponsorer blivit drabbade? På vilket sätt?

Egna tankar/åsikter om hanteringen: Med all den kunskap du har nu, är det någonting i er hantering du skulle vilja göra annorlunda? Är det någon åtgärd som ni vidtagit du ångrar? Vilken? Är det någon åtgärd som ni vidtagit ni kommer fortsätta med? Vilken? Vad har du lärt dig under den fortfarande pågående pandemin? Går det att förbereda sig på en sådan speciell situation som det har varit? • Har ni som förening en “krisplan”. Och i så fall vad är det värsta tänkbara scenariot? Innan Corona det vill säga.

Bilaga 3 Fotbollens landslagsverksamhet som påverkas av coronapandemin Landslagsverksamhet (2020) Åtgärd P16 läger på Bosön 16–19 mars Uppskjuten P17 två landskamper mot Finland 18 och Inställd 20 mars P18 läger på Bosön 23–26 mars Uppskjuten U21-herrlandslagets EM kvalmatcher mot Uppskjuten Armenien 26 mars och Italien 29 mars Herrlandslagets landskamp mot Inställd Ryssland 28 mars P17 Elite Round i Ungern 25–31 mars Inställd P16 Future Team läger i Göteborg 27–29 Uppskjuten mars Herrlandslaget landskamp mot Cypern Inställd 31 mars Damlandslagets EM kvalmatch mot Uppskjuten Ungern 14 april F19 Elite Round i Göteborg 6–15 april Inställd U23 damerna turnering i La Manga 7–14 Inställd april P16 Future Team i Östergötland 12–19 Inställd april F17 landskamp mot Tyskland 29 april Uppskjuten F16 UEFA Development -turnering 13– Inställd 20 maj P16 UEFA Development-turnering 5–13 Inställd maj UEFA F17 i Sverige 9–22 maj Uppskjuten P17/03 Future Team läger 4–6 maj Uppskjuten P17/03 matchläger 11–14 maj Uppskjuten U23 dam flernationsturnering i Bohuslän Inställd 3–9 juni P20 landskamp mot Schweiz 3 juni Inställd P18 två landskamper mot Ungern 4 och 7 Inställd juni P17 läger på Bosön 4–9 juni Uppskjuten Damlandslagets EM kvalmatcher i juni Uppskjuten Herrlandslagets matcher i juni Spelas ej på utsatta datum F16/04 nordisk flickturnering i Danmark Inställds 30 juni -9 juli EM slutspelet för herrar 12 juni- 12 juli Flyttas till 11 juni- 11 juli 2021 OS slutspelet för dam 24 juli- 9 augusti Flyttas till 23 juli- 8 augusti 2021 P15 läger på Bosön 31 juli- 2 augusti Uppskjuten F15 läger på Bosön 3–6 augusti Uppskjuten P16 nordisk pojkturnering i Norge 2–10 Inställd augusti P15 dubbla landskamper mot Finland 15– Inställd 21 augusti 51

F15 dubbla landskamper mot Norge 2–6 Uppskjuten september F17 eventuella deltagande i F17-VM i Uppskjuten Indien i november

Bilaga 4 Författarna valde att inte göra någon ordlista som förklarar centrala begrepp för att de ansåg att det inte var nödvändigt.