: Stadsrum i förändring Skeppsbron: Transforming cityscape

Jessica Dits

Handledare/ Sara Grahn Supervisor Examinator/ Anders Johansson Examiner

Examensarbete inom arkitektur, avancerad nivå 30 hp Degree Project in Architecture, Second Level 30 credits 15 januari 2015

Sammanfattning

Här är norr, här är bortglömd och själlös. Trots sin historia som Sveriges främsta tillgängliggöra, koppla samman samt inte minst att bereda plats för simmande palats och ruckel. hamn och marknadsplats är det får som avsiktligen kommer hit. människan.

Tomas Tranströmer: Inomhuset är oändligt ur För levande och I mitt projekt har jag försökt att, med hjälp av Tranströmers poesi Jag kommer för sällan fram till vattnet. Men nu är jag här, döda (1989) och tecknande av rummet, försökt finna platsens karaktär och själ, bland stora stenar med fridfulla ryggar.

samt utifrån vad jag funnit addera nya program och rumssamband Stenar som långsamt vandrat baklänges upp ur vågorna Skeppsbron i Stockholm är ett stadsrum i förändring. I och med att till platsen. Förslaget är en sekvens som gradvis behåller, skalar Slussens ombyggnad står för dörren väntar en ny framtid platsen. Tomas Tranströmer: Långsam musik ur Klanger och spår (1966) av och skippar befintliga tullhus. Mina huvudsyften har varit att Den äger en stor potential men upplevs idag av många som

Abstract Here is the north, here is Stockholm swimming palaces and hovels. My project is an attempt to find the soul and essence of the place,

Tomas Tranströmer: Indoors is endless from For the Living and the using Tranströmers poetry and my own drawings as a starting

Dead (1989) point. Building on my findings I have added new programs and I come down to the water too seldom. But here I am now, spatial connections to the site. The proposal includes a sequence Skeppsbron is a Stockholm cityscape going through changes. With among large stones with peaceful backs. gradually moving from conserving, to stripping down to altogether the refurbishment of Slussen in the works, a whole new future Stones which slowly migrated backwards up out of the waves. removing existing pavilions. My main aspirations have been awaits the site. It is a place full of potential, but at the moment improving accessibility, interconnecting and last but not least Tomas Tranströmer: Slow Music from Bells and Tracks (1966) neglected and lacking character. The small number of people making way for people. deliberately visiting Skeppsbron belies its historical importance as the main port and marketplace of .

2

Innehåll

1. Introduktion 4

2. Syfte och mål 4

3. Frågeställning 5

4. Metod 5

5. Program 5

6. Kontext

6.1. Fysiskt kontext 6

6.2. Kulturellt, historiskt, sociologiskt kontext 7

6.3. Teoretiskt kontext 10

7. Analys 11

8.8. StrategiGestaltningsförslag 12 9. Gestaltningsförslag 14 9. Referenser 10. Källor 20 10. Källor

3

1. Introduktion Min ambition i detta projekt har varit att gestalta ett rum mitt i stadsplanerare att tänka om. Cykling ökar och bilism minskar stad har en uttalad policy om att främja och uppmuntra staden, med hänsyn taget till dess speciella kontext. (förutom när det kommer till varuleveranser). Avundsjukt blickar vi cykelpendlande. En miljard kronor satsar man fram till 2018. Trots mot etablerade cykelstäder som Köpenhamn och Amsterdam, där att mycket har förbättrats i för cyklisterna i staden, har den En del i detta speciella kontext handlar om trafikzonen bilen sedan länge fått låg prioritet i planeringen. explosiva ökningen av cykelpendlare under de fem till tio senaste Skeppsbron. åren gjort att det blivit trångt på nyckelfarlederna i rusningstid. Det börjar alltså hända något. Sedan 50-talet har bilen fått hög prioritet i stadsplanering, i Sverige En annan del av Skeppsbrons speciella kontext handlar om dess och många andra länder. Den amerikanska frihetsmodellen var ett Detta något innefattar mer än hur person X transporterar sig från A historiska roll, som huvudhamn i Stockholm och dess placering av idealen då vi byggde stad i efterkrigstiden. Så har det till B genom staden C. Framför allt når vi frågan "Vilken sorts stad som Stockholms ansikte, vilket varat alltsedan Stockholm kontinuerligt varit under andra hälften av 1900-talet. Bilen med vill vi ha?". En stad planerad för bilar, parkering och övrigt grundades. dess fördelar för individen har fått utrymme och bilister har tagit motorrelaterat är i dagsläget en stad som bullrar, där människor detta i anspråk. riskerar att andas in giftiga avgaser, är otrygga i gatumiljöer, bland Med detta som bakgrund har jag tagit mig an uppgiften att annat. undersöka hur stadsrum förändras över tid och vad som händer då Nu kan man skönja en förändring i attityd till fördelningen av de jag önskar aktivera platsen och ge den nya program, samt göra olika trafikslagen bil, kollektivtrafik, cykel och fotgängare. De Vägar innebär framkomlighet och kopplingar, men likaså barriärer den mer tillgänglig, trygg och kopplad till sammanhanget Gamla globala klimathoten och den ökade folkohälsan har fått och farligheter för de som vistas både bredvid och på vägarna. stan.

2. Syfte och mål I arbetet med examensarbetet har jag testat mekanismer i huvudhamn som Skeppsbron har haft genom tiderna. På samma Jag har genom detta arbete fått tillfälle att i projektet skaffa mig en arkitekturprojektets större skala - stadsbyggnad. gång är Skeppsbron ett/en: bredare teoretisk bakgrund än vad jag fått tillfälle att göra i tidigare Jag har undersökt hur man kan gestalta ett rum mitt i staden och projekt. -Ansikte: från Söders östra höjd, från Skeppsholmen, från öster, hur stadsrummets flöden och aktiviteter kan påverkas och samt det man möter när man ankommer Stockholm med båt. utvecklas i mer människovänliga riktningar. Jag tror att en viktig del i att arbeta konsekvent och framgångsrikt -Stråk: En oumbärlig, gen och direkt koppling från Slussen till som arkitekt är att lyckas balansera mellan att zooma in - zooma ut Syftet är att lära mig mer om samt visa hur man kan utveckla ett Hamngatan/Gustav Adolfs torg/Norrmalmstorg/etc. - gång på gång - och ha noggrann omsorg om såväl detalj som stadsrum i förändring. Ett stadsrum där kulturarv, kommunikation helhet. -Minne: Båtar har legat här i alla tider, hamnarbetare har slitit. och historia möts. Jag vill uppmärksamma nödvändigheten och Platsen kommer alltid att ha en intim koppling till båtväsendet med möjligheten i att gestalta ett stadsrum som är rättvist, tryggt, dessa tillhörande aktiviteter. vackert och säkert. Jag vill transformera platsen/stråket till något annat än som idag vad jag upplever är en röra av parkering, - Mötesplats: turisthorder utanför slottet beblandar sig med restauranger, färjeläge och vandringsstråk. promenerande lokalbefolkning. restauranger, parkering,

strandpromenad, vandrarhem; denna yta mitt i staden är som en Målet är att skapa ett stadsrum med goda arkitektoniska kvalitéer liten stad i sig själv. med människan i fokus. Detta med hänsyn taget till de speciella förutsättningar som denna plats har. En viktig sådan förutsättning är kulturarvet , Slottet, samt den historia av Sveriges

4

3. Frågeställning

Projektets frågeställning har utvecklats från att vara ganska strikt riktad åt trafiksituationen på platsen, till att bli en som berör platsens historiska kontext och dess roll i staden. Hur kan ett stadsrum mitt i staden, färgat av en såväl trafikmässig problematik samt en känsla av övergivenhet gestaltas? Vilka program tål platsen, vilka är det som kommer hit och i vilket tidsperspektiv bör jag förhålla mig då jag gör ansatsen att ge platsen något mer?

4. Metod Jag har under arbetets gång haft glädjen att upptäcka att skissande och betraktelse av platsen parallellt med läsande av Tranströmers poesi har fungerat som katalysatorer under arbetet. Under kartläggningen har pennan fått berätta om rummets dimensioner och riktningar, och jag har i poesin funnit en beskrivning av just detta stadsrum, i ett kontext där rum och tid lösts upp.

Analyser och kartläggning av platsen har skett och nödvändiga intresseorganisationer (Stockholms hamnar, Stockholms stad samt Stadsmuseet) har kontaktats.

5. Program

En viktig del i arbetet har varit att ta ställning till vad som bör ske/ erbjudas här. Platsen är idag dominerad av bilparkering och ett antal verksamheter av mer tillfällig karaktär. I Jag har valt att i gestaltningen lägga till verksamheter vilka avses riktas åt både de lokala invånarna samt besökare, den mix av människor som jag funnit vistas och möts här idag, under kortare eller längre tidsperioder. Mer om platsens nya program under ”Gestaltningsförslag”.

5

6. Kontext

6.1 Fysiskt kontext

Platsen jag valt är Skeppsbron inklusive Skeppsbrokajen i Stockholm. Platsen är kommunikationsmässigt en nyckelfarled för trafikanter som ska från Slussen till de centrala/östliga delarna av Stockholm. Området har en "vägg" i väster: en rad byggnader från 16/1700- talet som "frontar" gamla stan.

Skeppsbron är en länk som Trafikkontoret har beslut om att utreda. Hela kajdelen ägs av Stockholms hamnar. Trafikkontoret säger sig ha etablerat en god kontakt med Stockholms hamnar inför en eventuell detaljplaneändring, flytt av tullhus och breddning av väg. Man anger en preliminär ombyggnationsstart 2016/2017, Karta, platsen idag Prioriteringsordning för trafikleder i Stockholm med stor osäkerhet.

Foto, Skeppsbron juni 2014. Foto: författaren

Program på platsen idag

6

6.2 Kulturellt, historiskt, sociologiskt kontext Stranden blev den mest eftertraktade marken och man ville här bl Handelsfamiljerna växte sig starkare och hade även starka band a genom arkitektur manifestera statens och adelns makt och mellan varandra. Familjerna byggde upp en egen maktsfär vilken Skeppsbron är lika gammal som Stockholm självt. Det ger platsen rikedom. De framgångsrika handelsfamiljerna byggde således sina återspeglades i växande förmögenheter och ståtliga hushåll på ett unikt historiskt värde och en djup symbolisk betydelse. Kulturellt hus, nästintill palats på Skeppsbron, det som än idag kallas Skeppsbron. är Skeppsbron en nyckelplats för Stockholms identitet som Skeppsbroraden. Under de första åren stod Tyskland förebild, men levande hamnstad. snart skulle stormakterna Nederländerna och Frankrike överta 1743 bestämdes att den norra delen av Skeppsbron skulle

rollen som inspirationskälla. Gustav II Adolf engagerade sig avsättas för norrländska och finska sjöfartyg. Den södra delen 1200 tal till 1570 personligen i den nya anläggningen. 1697 brann Slottet Tre kronor skulle ta emot de större skeppen med importvaror. Här låg det Staden hade vid 1200-talet fått en fungerande försvarsanläggning. ner. stora packhuset, där alla varor inventerades och deklarerades tull Vid denna tid var den första Skeppsbron belägen vid för. Ett nytt packhus på Skeppsbron 38, ritat av Erik Palmstedt, Österlånggatan och kallades Fiskestranden. Vid Fisketorget hade Dansken Stalhoff är imponerad av Skeppsbrons kapacitet (år stod färdigt 1790, innehöll också bostäder. skärgårdsbefolkningen hade sin saluplats. Österlånggatan: "Långa 1660): Begreppet Skeppsbroadel var en nedsättande, och samtidigt gatan östan mur", var en livlig affärsgata där sjömän och tyska avundsjuk benämning av de familjer som skaffat sig stora köpmän blandades med stadens befolkning. Skeppsbron uppstod "Stockholm är särskilt ryktbart för sin hamn och skeppsstation. rikedomar på handeln. De var ingen egentlig adel men hade från skeppsbryggorna, vilka löpte ut från Österlånggatans många Även de största lastfartyg, med hela sin last kunna göra an och genom sin ekonomiska makt naturligtvis inflytande på politiken vid gränder. Ordet ”bro” i Skeppsbron syftar på en äldre betydelse av lossa vid den övre stranden byggda träbron. Bron är 12 steg i denna tid. ordet, nämligen ”brygga”. Kogghamn på den södra sidan av bredd och 500 i längd. Vid brons slut tager kusten vid, dvs en Skeppsbronsöder var den första träkajen i Stockholm. På 1400- strand utan bro. Denna strand är i längd fram till kungliga slottet Det sades att kung Gustav III år 1790 närmar sig talet anlades en pålkrans runt hela Stadsholmen. Det var pålar 250 steg. Även vi denna strand kunna skepp likaledes lägga till skeppsbrofamiljerna för att bidra med pengar till en staty av ihopsatta till staket i vattnet som fungerade som tullar. och stå trygga. Detta är i månntro sanning förunnat få städer i densamme. Borgerskapet utlovade en staty i brons föreställande Mot slutet av 1400-talet anlades Skeppsbron precis utanför Europa." den fredsälskande konungen. Statyn uppfördes där kungen steg dagens "Skeppsbrorad". Den kallades då Allmänningsbron. iland efter en seger vid Svensksund 1790, på Skeppsbrons norra Under tiden fram till 1630 saknade staden helt en stadsplan. Man 1700-tal till en Skeppsbro av sten 1850-tal sida utanför Slottet. Den är ritad av Johan Tobias Sergel och byggde, pålade och byggde ut efter behov. 1570 började den Några svåra år följde i 1700-talets början. Pengar gick åt under avtäcktes 1808. Kungen är avbildad som guden Apollo med en första egentliga skeppsbrokajen ta form. Karl XII krig och böldpest härjade 1711 varvid mer än 15000 olivkvist i handen. personer dog. Men man tog nya tag efter de svåra åren. Till följd av franska revolutionen och de politiska vindarna i dess 1600-1700. Stormaktstid och expansion Köpmännen bildade kompanier vilka delade på sina omkostnader spår gick handelssammanslutningar som exempelvis ostindiska Efter en brand härjat den västliga delen av Stadsholmen 1625, och ökade konkurrenskraften mot de utländska handlarna. kompaniet i konkurs i början av 1800-talet. Handelshusen ersattes uppstod ett behov av en ny uppbyggnad av gator och hus. Detta Under hela 1700-talet intog Stockholm en särställning som den av grosshandlare och i och med detta förflyttades makten från blir början till en helt ny stadsplan. viktigaste hamnen i Sverige. Man kunde erbjuda en så djup hamn Skeppsbron och Slottet till Norrmalm. Gamla stan förslummades. Man införde rätvinkliga gator och rev de medeltida trähusen. Från att man kunde lassa och lossa direkt vid kaj. 1835 hade Stockholm ca 50 % av landets hela export, skulle 25 år åren 1580 till 1676 ökade befolkningen femfaldigt, från ca 9000 1733 börjar Skeppsbrons gamla trärbrygga ersättas av en stenkaj. senare sjunka till 15-17%, till Göteborg. Göteborg blev huvudhamn invånare år 1580 till drygt 50000 år 1676. men ännu 1851 var Skeppsbron en irreguljär linje, med delvis men Stockholm behöll sitt läge som landets främsta 1624 började man uppföra godsmagasin vid Skeppsbron i takt naturlig strand, dåliga träbroar och stenkajer, tillkomna vid olika handelscentrum. 1840 var Stockholm ännu en sjöfartsstad. med utökad handel och1630 började man "på allvar" bygga den tidpunkter och liggande i olika plan. Under 1700-talets början Förnödenheter anlände per båt. Man insåg att det fanns ett behov nya Skeppsbron. dominerades ännu hela Skeppsbron av höga gavelhus. av en ordentlig upprustning av Skeppsbron.

7

1300-tal 1500-tal 1700-tal 1900-tal 2010-tal

skeppsbryggorna

fisketorget

äldre stadsmuren

kogghamn

pålkransen

Stadsholmens utbredning och utveckling från 1300-talet fram till idag

Skeppsbron 1870, 1880-tal samt 1963

Sektion trafikfälten Skeppsbron före och efter 1998

8

1854 står kajen, en sammanhängande kajbyggnad av huggen 1957 introducerades bilfärjor där man behövde stora ytor, Roll- granit, klar. Arbetet sägs ha pågått dygnet runt i två år. Längden on/Roll off kallade. Systemet för dessa krävde mer plats än vad mätte 600 m, höjden 2,03m och ytterbredden 20m. Nu kunde Skeppsbron kunde erbjuda och man tog bort passagerartrafiken Stockholms hamn även ta emot de fartyg som var utrustade med från Skeppsbron som innefattade fordon. Kajen fick mer och mer ångmaskin. tjäna som gästkaj för svenska och utländska flottbesök samt mindre kryssningsfartyg. En ny kategori arbetare fanns från och med nu: folk för lassning och lossning samt stuvarfirmor. Mot slutet av 1800-talet var det 1974 passerar 52000 bilar per dygn Skeppsbron. stuverifirmorna som kom att dominera hamnen. 1984 presenterar Stockholms stad en plan för Skeppsbron. Den innebar mer utrymme för fartyg, lika utrymme för bilar. 1900-tal till idag 1998 byggde man den nuvarande trafiklösningen för cyklister på Vid sekelskiftet bibehöll Skeppsbron sin gamla prägel av brokigt Skeppsbron. Innan fanns det bara kollektivtrafikfält för cyklisterna folk- och handelsliv. Skärgårdsbor kom till staden med fisk, att färdas i. Det man gjorde då var att bygga en upphöjd cykelbana landsorten med sina jordbruksprodukter. Kullersten var lagd över i nivå med trottoaren på den östra sidan (norrgående trafik), på hela skeppsbrokajen och upp mot husen. Mot slutet av 1800-talet bekostnad av ett körfält, samt ett cykelkörfält på den västra sidan förlorar Skeppsbron alltmer sin ställning som enda hamn i (södergående trafik). På den västra sidan ansåg man inte att en Stockholm i och med att Stadsgården byggs ut och Värtahamnen, upphöjd cykelbana i nivå med gångbanan skulle fungera med Frihamnen och Oljehamnen byggs. Skeppsbron kom alltmer att bli tanke på den stora mängden infarter och varutransporter in till en kajplats för styckegods och passagerartrafik från Norrland, Gamla stan. Finland och Baltikum, samt skärgårds- och lokaltrafik. I och med detta kom stora rederier att slå sig ner här. 1870 Sammanfattning/ reflektion av historisk återblick anläggs järnvägsspår vilka rivs 1975. Fram till bilfärjetrafiken och biltrafiken kom, har det varit ett myller av olika människor med olika bakgrunder och social status som 1897 beskrivs Skeppsbron så här av Claes Lund, anställd vid promenerat runt, gjort business, passerat eller haft andra ärenden Nordström och Thulin på Skeppsbron 34: till Skeppsbron. Skeppsbroadel, vintappare, sjömän som "sjåade", tullare, handelsmän, fattigt folk, alla möttes de här. I och med att "Hästspårvagnar skramlade fram med jämna mellanrum och de man gjorde kajen till bilgata så minskade man möjligheten för gamla konduktörerna gick omkring med sin bössa, samlade in möten i det rum som var mellanrum mellan kajens aktiviteter och avgiften, 10 öre. Farten var som regel inte större än att man kunde Gamla stans front mot skärgårdslandskapet. hoppa på eller av ungefär var som helst. "

1950 hade bilarna gjort sitt inträde på Skeppsbrokajen och denna ändrade karaktär. De gamla lastbåtarna och segelfartygen skulle snart efterträdas av en flotta av passagerarfartyg som i jämn takt förvandlades från relativt små kol- och ångdrivna fartyg till moderna storfärjor för såväl människor som bilar.

9

6.3. Teoretiskt kontext Hur en gata disponeras och upplevs styre av en rad faktorer, bland Hastigheter och trafik som dödar annat: De flesta fotgängare överlever en påkörning vid en hastighet av 30 "Att cykla är en övning i olika sorters geografi - natur, sociala, km/h. Bilars faktiska hastighet på platser där biltrafiken på ett kulturella och politiska förhållanden. Som cyklister blir vi -Tillgänglighet planerat sätt blandas med gående och cyklister bör vara max 30 km/h. För att få fler att använda cykeln som pendlingsfärdmedel, är hemmastadda i grannskapets nätverk av offentliga platser, med -Möblemang typ pollare, skyltar etc stadens terräng och dess invånare. Trots att det är en privat det bra om huvudnätet utformas för en hastighet på 30 km/h. -Framkomlighet transport, är cykling en social aktivitet." Lokalnätet bör utformas för en hastighet på 20 km/h. -Ledstråk Årligen dödas ca 45-50 fotgängare, ca 30 cyklister och 10-15 mopedister. 80000 gcm-trafikanterskadas varje år, varav 5000 Switsky JD, Riding to see. I Carlsson C (ed.)Critical Mass. Bicyclings -Barriärer defiant selection. AK Press, Edinburgh 2002. allvarligt. Flest singelolyckor, fördelat på lika delar bristande -Markens textur trafikantbeteende som på brister i utformning och underhåll3. Stadsbyggnadsforskare som Bill Hillier, Mike Batty och Jan Gehl -Rumslighet (tak/väggar/golv/proportioner) Livrumsmodellen är en modell som kan vara ett stöd i belyser hur stadsmiljöns attraktivitet och livskvalitet driver sammanvägningen och i arbetet med stråk. I livrumsmodellen -Träd omvandlingen av stora städers stadskärnor mot mer gång- delas staden in i tre olika rum: frirum, mjuktrafikrum och -Markbeläggning cykelvänlighet, kollektivtrafik och gatumiljöer1. transportrum. Jan Gehl talar i sin bok Cities for people om den mänskliga -Belysning dimensionen på stadsplanering. Människan är alltings mått och vi Det kan också finnas mellanting mellan de olika rummen. bör bygga trygga, säkra städer i en människovänlig skala för att Frirummet är fotgängarnas, cyklisternas och de lekande barnens Normal gång: 5-7 km/h stadslivet ska blomstra. Gehl tar upp exemplen Melbourne och område. Dit hör gång- och cykelnät, gågator och lekplatser. Jogging: 11 km/h New York där man återtagit gatan från bilarna och gett den till Utformningen av dessa rum utgår från helt från fotgängarnas och Cykel (normal): 15-20 km/h fotgängare och cyklister istället. Fler vägar skapar fler bilfärder och cyklisternas skala och hastighet, detta innebär detaljrikedom och Cykel (snabb):25-30 km/h är kontraproduktivt. För att fler människor ska nyttja gaturummet, småskalighet. Mjuktrafikrummet är det rum där fotgängare, Bil: 30+ km/h behöver de bjudas in till det. Biltullar och att prioritera ner bilen, ta cyklister och biltrafik ska samsas. Här finns ett stort spann på bort vägar och parkeringsplatser, är två exempel. Han betonar typen av gator; gångfartsgator, 30- 40 eller 50 km/h gator, där Stadsrummets attraktivitet för vistelse och rörelse avgörs av ett staden som mötesplats2. biltrafiken har fått större prioritet. I transportrummet har ständigt växelspel mellan lägespotential och platsens utformning motortrafiken högsta prioritet, liksom spårvägar. och innehåll". "After almost 50 years of neglect of the human dimension, here at En stor utmaning är att ordna det säkert där olika stråk, av olika the beginning of the 21st century we have an urgent need and typ, korsar varandra4. Jägerhök et al growing willingness to once again create cities for people".

Jan Gehl, Cities for people

Gatans disposition och ingredienser

1 Jägerhök, T, Kihlborg, L och Nordström, T: Cykelstaden - En idéskrift 3 Wallberg et al.: GCM-handbok. Utformning, drift och underhåll med om stadsplanering för mainstreamcyklistens återkomst, 2011 gång, cykel- och mopedtrafik i fokus. SKL och Trafikverket, Solna 2010.

2 Gehl, Jan, Citíes for people, 2012 4 Wallberg et al

10

7. Analys

Skolbarn Djurgården är ett populärt 30-50 km/h Olika typer av människor rör sig via och Syftet var att få en bild av vilka utflyktsmål med sina många på Skeppsbron. Här samlas - “alla”. behov som kan uppfylla i och med attraktioner. Barnen är fulla av 10-30 km/h I min analys har jag sammanställt en gestaltningen av denna plats. Jag fann att förväntan när de ska uppleva någon katalog med typer, de spelare som idag det finns relativt lite attraktioner här - 0-10 km/h av Djurgårdens attraktioner. Klädda använder, och även i framtiden kommer förutom då stora skepp lägger till. för vädret och utevistelse med att använda, vistas på och uppleva Relativt i betydelsen att platsen ligger matsäck i ryggsäcken. Skeppsbron. centralt och har stor potential.

Partydjuret Turisten Vid Skeppsbron ligger några Ankommer antingen i buss eller från legendariska barer och nattklubbar. Österlånggatans gränder. Hittar På sommaren spiller gamla stans oftare ner till vattnet än den lokale nattliv ner på kajen. invånaren då han sällan har bråttom. Den som festar här håller upp en Hamnar ibland i konflikt med tradition som funnits sedan sekler cyklister då det är lätt att hamna tillbaka. fel när man har slottet i fotoblick.

Cyklisten Businessman Cyklisterna har ökat på Skeppsbron, Sedan 1600-talet har viktiga affärer många pendlar här varje dag. Bitvis ägt rum längs med Skeppsbroraden, så är cykelsträckan smal och även idag. trafikfarlig, med felparkerade Verksamheter är bl a advokatkontor taxibilar och fotgängare i och rederier. 4 min cykelbanan.

6 min

Flanören Stadsholmaren Flanören skådar ut över vattnet och 7 min Boende i Gamla stan har boendeparkering på Skeppsbron. njuter av Stockholms inlopp. Kanske Bilisten kan uppleva infarter som sörjer man att det inte finns något Gångstråk 10 min knepiga, då man behöver korsa trevligt laid-back café någonstans Siktlinjer cykelbana och gångbana vid sväng. I längs promenaden. övrigt vistas stadsholmaren sällan här.

Hastighetsanalys Riktningsanalys Brukaranalys

Nybrokajen, Stockholm Daniaparken, Malmö Alexander Wolodarski m fl Sweco, 2000 På Nybrokajen är markbeläggningen Daniaparken anlades som en del i gemensam för hela torget, Bo01. Situationen var då smågatsten i ett böljande planerade bostadsområden och mönster. Stråk av sten huggen i havsfront. Mellan dessa anlades stora block markerar gång- och ett öppet rum med platser på cykelstråk. olika nivåer, växtlighet och Markbeläggningen är smågatsten i markbeläggningar. I gestaltningen en rödare nyans än torget. av bostadsomårdens gårdar har Torget fungerar väl där gångare havstemat anammats. och cyklister samsas om ytan, inga högre hastigheter uppnås.

CentralWaterfront, Toronto High Line, New York West8 och DTAH, 2009 James Corner & Diller Scofidio + Renfro I Toronto har man gjort en High Line är en rekreativ masterplan för Central Waterfront. yta/promenad anlagd på gamla Primärt i projektet har varit att järnvägsspår. Det som intresserar göra vattenläget tillgängligt för mig i detta projekt är sättet man allmänheten. Anläggningen består har behandlat marken på. Grönt bland annat av tre sammankopplade bryter upp ur sten. Den vilda trädäck. Intentionen var att industriella karaktären som till tädäcken skulle bli platser både stor del hänvisar till platsens för passivt kontemplerande, samt ursprungliga identitet kan avläsas aktiviteter t ex båtuthyrning och genom detta manér. spontana uppträdanden.

Solstudie 11 Referenser 8. Strategi

Sektion 1:4000

Översikt 1:10000 12 Busshållplats

Motortrafik

Cykel Samlad trafikzon Parkering

Snabbstråk Flanörstråk

Övergångsställen Gångstråk Shared space

Ny funktion: saluhall

Ny funktion: odling

Ny funktion: park

Ny funktion: lekpark

Nytt café / bageri

Område färjetrafik Hamnzon Ny funktion: färjeterminal Torgyta Flexibel yta för utökad kollektivtrafik Mat Lek med båt Aktivitet Program Lugn Parkering

13 Förslagets tre strategidiagram Diagram förhållningssätt till befintliga tullhus SITUATIONSPLAN 1:500

d 1 Skate/parcourpark +

Garage 1000 kvm 40 platser

2 Poolhus/omklädning

3 Sommarbassäng 25m

4 Saluhall 420 kvm

5 Restaurang 220 kvm

6 Café 90 kvm

7 Färjeterminal / Expohall 350 kvm

8 Kiosk

1

2 3

4 a

a

d 14

b 5

b

6

c

c

8

7

Jessica Dits

Examensarbete HT 2014

KTH Arkitekturskolan Sitplan originalskala 1:500 i A0 nedskalat till A3 Sitplan originalskala 1:500 i A0 nedskalat till 9. Gestaltningsförslag Studio #8

Handledare: Sara Grahn + Rumi Kubokawa + Johan Paju Sektion a-a 1:300

Sektion b-b 1:300 15

Sektion c-c 1:300

Sektion d-d 1:300

Jessica Dits Examensarbete HT 2014 KTH Arkitekturskolan Studio #8 Handledare: Sara Grahn + Rumi Kubokawa + Johan Paju Sektioner, originalskala 1:300 i A0 nedskalat till A3 Sektioner, originalskala 1:300 i A0 nedskalat till 1 Saluhall 2 Servering 3 Bakutrymme/ personalrum 4 Omklädning Sektion e-e 1:100 4 5 Soprum

4

5 5

4 3

3

1 e

e

2

Vy flexibel yta

Plan 1:300

1

2

3

Sektion f-f 1:100

4 16

f

f

Sektion g-g 1:100

g

h

g 5

h

Sektion h-h 1:100

6

6

11

12

7

8

9 Restaurang 1 Bakutrymme/ personalrum 2 Kök 10 3 Bar 4 Odlingslådor för restaurangbruk Vy torg

Café 5 Pentry

Färjeterminal 6 Bakutrymme/ personalrum 7 Expohall 8 Kontor 9 Kassa info biljetter 10 Vänthall

Kiosk 11 Butik 12 Bakutrymme/ personalrum

Jessica Dits Plan 1:300 Examensarbete HT 2014

KTH Arkitekturskolan Studio #8

Handledare: Sara Grahn + Rumi Kubokawa + Johan Paju Inzoomade stadsrum, originalskala 1:300 respektive 1:100 i A0 nedskalat till A3 Inzoomade stadsrum, originalskala 1:300 respektive 17 Metod, original A0 nedskalat till A3

Jessica Dits Examensarbete HT 2014 KTH Arkitekturskolan Studio #8 Handledare: Sara Grahn + Rumi Kubokawa + Johan Paju 18

Jessica Dits Examensarbete HT 2014

KTH ArkitekturskolanPerspektiv original A0 nedskalat till A3 Studio #8 Handledare: Sara Grahn + Rumi Kubokawa + Johan Paju Foto av presentation (posters) samt modell (skala 1:1000) 19

10. Källor Föredrag/utställningar Personer Utställning Cykel, arkitektur och designcentrum Johanna Salén, cykelsamordnare, Trafikkontoret Föredrag Guy Andrews 20140618, Arkdesc Viktor Axelsson, Utvecklingschef Fastigheter, Stockholms hamnar Kersti Lilja, Byggnadsantikvarie, Kulturförvaltningen Stadsmuseet Bilder Mail- samt telefonkonversationer http://www.bing.com/maps/?FORM=Z9LH4#Y3A9dHdtaHY1amg1 cXc1Jmx2bD0xNyZzdHk9YiZ0bT0lN0IlMjJXZWxjb21lUGFuZWxU Dokument/Litteratur YXNrJTI0JTI0MCUyMiUzQW51bGwlN0Q= (hämtad 20140608) Alm, H, Liten historik över tre hus vid Skeppsbron, Stockholm 1961 Jarnhammar, L: Stockholmsstråk nr 1: Skeppbron, En kulturhistorisk vanding genom Stockholm med typografiska förtecken, Stockholm 1987 Jarnhammar, L: August Lindholm på Skeppsbron, BoreLines Stockholm 1992 Jägerhök, T, Kihlborg, L och Nordström, T: Cykelstaden - En idéskrift om stadsplanering för mainstreamcyklistens återkomst, Stockholm 2011 Wallberg et al.: GCM-handbok. Utformning, drift och underhåll med gång, cykel- och mopedtrafik i fokus. SKL och Trafikverket, Solna 2010. Gehl, J, Cities for people, Köpenhamn, 2012

Bloggar http://www.cycleville.se/2011/02/forskare-%E2%80%9Dstockholm- kan-inte-bli-en-cykelstad-som-kopenhamn%E2%80%9D/ (hämtad 20140601)

Övrig Web http://www.stockholmshamnar.se/ (20140608) http://www.stockholmshamnar.se/Historia/Platser/Stockholm/Skep psbron/ (hämtad 20140608) http://www.ntf.se/Stockholm/pdf/Cykelbanor%20o%20cykelf%C3% A4lt%20sthl.pdf (hämtad 20140704) http://stockholmskallan.se/Jamfor-kartor/ (hämtad 20140708) http://feber.se/video/art/306212/smarta_lsningar_fr_cyklister_i/?rss (hämtad 20140805)

20 14