SVENSK

Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer 1 • 2007 • Årgång 16 Tidig specialisering inom idrotten?

TEMA – CIF-KONFERENS AKTUELL FORSKNING OM Återhämtning i träning och tävling

CENTRUM FÖR IDROTTSFORSKNING KOMMER ATT GENOMFÖRA SIN ÅRLIGA KONFERENS

på GIH i Stockholm den 12-13 juni 2007

Syftet är att ge aktuell information om forskningsläget med inriktning på återhämtning i samband med träning och tävling. Idrottaren sätts i centrum och problemområdet kommer att belysas ur ett mångvetenskapligt perspektiv; fysiologi, medicin, psykologi, näringslära, traumatologi, rehabilitering m.m. Bl.a. kommer följande ämnen att behandlas:

Sömn Kost och vätska Styrka och uthållighet Jet-lag och tidsomställning Kreatin och supplementering Muskel-, sen- och broskskador Återhämtning efter urladdning Immunförsvar och hormoner Central och perifer trötthet Emotionell påfrestning Järnets betydelse Oro vid skada Stress

Inledningstalare är professor Bengt Saltin. En rad andra av landets framstående föreläsare på området kommer att medverka: Håkan Alfredsson, Carl Askling, Bo Berglund, Eva Blomstrand, Björn Ekblom, Maria Ekblom, Karin Grävare-Silbernagel, Peter Hassmén, Anette Heijne, H-C Holmberg, Urban Johnson, Fawzi Kadi, Göran Kenttä, Christer Malm, Karin Piehl-Aulin, Ewa Roos, Tönu Saartok, Karin Söderlund m. fl.

Vi utlovar två mycket intressanta och givande dagar för alla som är verksamma inom idrott med inriktning mot att prestera, både inom lagidrotter och individuella idrotter.

Mer information och slutligt program kommer inom kort att finnas på CIFs hemsida www.gih.se/CIF Du kan också ringa Artur Forsberg 08- 402 22 55 eller Alf Thorstensson 08- 402 22 46.

Tid: 12-13 juni 2007 Plats: GIH, Stockholm Anmälan: [email protected] eller på telefon 08- 402 22 54 Ange Ditt namn, adress, tel, klubb, organisation. Senaste anmälningsdag är 16 maj. Pris: 1250 kr (inkl moms). Övrigt: I priset ingår luncher, fika och förfriskning. 10 INNEHÅLL NUMMER 1 2007 Ansvarig utgivare Ingemar Ericson Chefredaktör Artur Forsberg [email protected] Adress 5 LEDARE Artur Forsberg Centrum för Idrottsforskning, Box 5626, 114 86 Stockholm 6 SPECIALISERING I BARN- OCH tel 08-402 22 00, fax 08-21 44 94 UNGDOMSIDROTTEN Hemsida Stefan Wagnsson och Göran Patriksson www.gih.se/CIF Prenumerationspris 10 FRÅN TALANG TILL FIRAD STJÄRNA Helår med fyra nummer kostar 100 kr. – VILKA BLIR BÄST? Insätts på postgiro 957849-3 Rolf Carlson Betalningsmottagare, CIF Prenumerationsärenden 16 INNEBÖRD OCH UTBREDNING AV 4 Anne-Britt Olrog 08- 402 22 91 UPPLEVD FÖRÄLDRAPRESS I UNGAS 22 Grafisk form IDROTT Tomas Svensson Christian Augustsson och Göran Patriksson Grafiska Huset i Stockholm AB Tel. 08-10 30 25 22 FRÅN UNG OCH LOVANDE TILL FÄRDIG tomas@grafiskahuset.se SENIORELIT – kritiska aspekter ur ett Tryckeri Grafiska punkten i Växjö AB idrottspsykologiskt perspektiv Göran Kenttä och Carolina Lundqvist Adresser till CIFs styrelse • Ordförande 26 VILKEN ROLL SPELAR GRADEN AV [email protected] TILLVÄXT/MOGNAD FÖR BARN OCH • Umeå universitet UNGDOMARS IDROTTSLIGA PRESTA- Hå[email protected] TIONSFÖRMÅGA? • Riksidrottsförbundet [email protected] Eva Jansson • Lunds universitet [email protected] 32 NÅGRA ARGUMENT FÖR • Karolinska institutet SEN SPECIALISERING [email protected] Tomas Peterson • Göteborgs universitet [email protected] 35 UTVECKLING AV KONDITION OCH • Lärarhögskolan Stockholm UNGDOMARS TRÄNINGSBARHET 32 [email protected] Björn Ekblom 44 • Umeå universitet [email protected] 38 STYRKETRÄNING FÖR BARN • Linköpings universitet – BU ELLER BÄ? [email protected] Michail Tonkonogi • Göteborgs universitet [email protected] 44 MUSKELSTYRKEUTVECKLING HOS • Malmö Högskola BARN OCH UNGDOMAR [email protected] Jesper Augustsson och Mathias Wernbom • Örebro universitet [email protected] 48 HJÄRTPROBLEM BLAND UNGA IDROT- • Riksidrottsförbundet TARE OCH REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER [email protected] Eva Nylander • GIH, Stockholm [email protected] 51 RYGGPROBLEM VID • Sekreterare ELITTRÄNING I UNGA ÅR [email protected] Olof Lundin 54 IDROTTSGYMNASIERNAS BIDRAG TILL ELITIDROTTEN?

������ Sten Eriksson ����������������������������������������������������������������������������������������� 57 Recension av ny avhandling: EFFEKTER AV UTÖKAD IDROTT I SKOLAN PÅ SKELETT OCH BENMASSA Ingegerd Ericsson 59 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2006

61 BEVILJADE FORSKNINGSANSLAG 2007

����������������������������������� FRÅN CIF �

������ 51 Foto framsida: Ulf Palenius, OneHouse AB. Efterträdare sökes till Anne-Britt som slutar sin tjänst på CIF. Ett stort tack för mång års värdefullt arbete.

ADMINISTRATIV TJÄNST MED INFORMATIONSANSVAR CENTRUM FÖR IDROTTSFORSKNING (CIF) söker en medarbetare till sitt kansli

CIFs uppgift är att initiera, samordna, stödja och informera om forskning inom idrottens område. En väsentlig uppgift för CIF är att fördela anslag till forsk- ningsprojekt och tjänster. Verksamheten leds av en styrelse med nationell sam- mansättning och en ordförande som utses av regeringen. Det dagliga arbetet vid kansliet leds av en föreståndare som utses av styrelsen. Huvudman för CIF är GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, där CIF har sitt kansli. Den utlysta tjänsten innefattar arbete med administrativa uppgifter, ekonomi- handläggning och informationsspridning. Det senare innebär bl.a. arbete med konferenser och prenumerationsregistret för tidningen Svensk Idrottsforskning samt med CIFs hemsida. Du som söker tjänsten ska ha en akademisk examen och god förmåga att uttrycka Dig i skrift. De varierande arbetsuppgifterna på ett kansli med tre med- arbetare förutsätter också att Du har god initiativ- och samarbetsförmåga. Anställningen är på heltid. Arbetsgivare är Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Stockholm. För upplysningar: Kontakta CIFs ordförande Per Renström tel: 070-48 41 257 eller Artur Forsberg, som är föreståndare, tel: 08-402 22 55 e-post: [email protected] Fackliga representanter vid GIH är Elisabeth Feldt TCO och Lars Lindqvist SACO. Sänd din ansökan med meritförteckning, referenser och löneanspråk senast den 15 mars till: Centrum för idrottsforskning, Box 5626 114 86 Stockholm Ansökan märkes med diarienummer 55-35/07 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Ledare nr 1-2007

Bort med tassarna! Alla som läser denna tidning har säkerligen massor skaffa sig ett rikt rörelsebibliotek. Idrottens rika möjlighe- av fina idrottsminnen. Många minnen har vi sparat i ter till att skänka glädje och dess sociala betydelse beto- form av pokaler och statyetter från ungdomstävlingar. nades också. Men nya tränare och idrottsledare kommer. Många minnen finns inlagrade i den grå substansen från Debatten behöver ibland ”tas om från början”. Det har träningsläger, resor, idrottskompisar och ledare. Men jag sedan dess kommit en mängd nya vetenskapliga studier. tror också att vi alla kan plocka fram enstaka minnen Forskarna har fördjupat frågeställningarna, studerat större som är mörka. En sådan minnesbild har jag när en pappa och fler grupper, använt bättre metodik osv. Resultaten i lyfter upp sin son, som ligger helt utpumpad i snön några nästan samtliga studier pekar dock på samma basfakta nu meter bakom mållinjen och just missat en medalj - ”och som då. De tidigare vetenskapliga argumenten verkar hålla Dej Din jävel har vi kostat på nya skidor.” Eller när de och slutsatserna blir därför desamma. Det gäller bara att egna barnen kom hem från en heldagsturnering med sju sprida kunskap och förståelse om ”den goda barn- och matcher och inte fått spela en minut därför att laget skulle ungdomsidrotten”, samt omsätta den i praktiken. toppas. Det var dystert på bänken i slutet av den dagen. Syftet med ungdomsidrotten måste alltid diskuteras. • De unga kan själva få kreativiteten att flöda. Se på unga idrotter som kommit från gatans aktiviteter; street • Detta nummer behandlar ungdomsidrott ur aspekten basket, skateboard, inlines, rephoppning, väggklättring, Tidig specialisering. Artiklarna bygger på den konferen- BMX, landhockey osv. De unga utvecklar formerna på sens CIF genomförde förra året. Föreläsarna presenterar sitt sätt - till sin grej, innan de ”tas över” av vuxna och här sina föredrag. Tidig specialisering har med jämna mel- utformas till en idrott med givna former och regler, som lanrum tagits upp till diskussion och analys. Ofta pekar ger mätbara möjligheter. För de unga är själva aktiviteten man på enstaka exempel. Ungdomar som börjat träna och upplevelsen det väsentliga. För oss vuxna tenderar hårt tidigt, varit talangfulla och även lyckats som vuxna. det mätbara resultatet att vara det viktiga och där börjar Grattis! Det är dock betydligt fler som misslyckats, men de utslagningsmekanismen. Föräldrarna vill forma, styra och får inga rubriker. Mörkertalet är stort. De försvinner med se sina telningar utvecklas mot toppen. Givetvis en bra trasiga knän, knäckt självförtroende och grusade förhopp- ambition att vilja sina barns ”bästa”, men denna föräldra- ningar. Barnstjärnorna är ofta födda tidigt på året och har press kan bli hämmande och därmed ett försprång framför dem som fötts i slutet på även förödande för många. året. Intresserade föräldrar driver på och ser till att bästa Det viktiga är att de unga utrustningen är inköpt och träningstider finns. Barn till drivs av sin egen lust och ensamstående i låglöneyrken hamnar därför ofta utanför. nyfikenhet, inte av föräldrar Vad vill vi uppnå? Vad mäter vi i idrotten? Hur viktigt är och andras ambitioner och det med resultatlistor? Vad lär vi våra barn? Frågor som förväntningar. ger idrottsrörelsen ett stort ansvar, men som enskild ledare Låt barn och ungdomarna är det svårt att hinna med och omsätta de tankar och hålla på med olika idrotter, viljeyttringar som finns i idrottens goda dokument. Det låt dom hålla på mycket, låt dagsaktuella tränings- och matchprogrammet tar all ork dom hålla på, på sitt sätt och tid. ”Unga föredettingar” hinner man helt enkelt inte och på sina villkor. Detta med. Nya talanger står i hallen och väntar. kommer att skapa både elit och friska motionärer som • Vi som varit med en del år minns säkert Forsknings- bär med sig positiva minnen konferensen 1982 på Bosön där denna fråga också från idrotten. Så hjälp till vid belystes ur ett flervetenskapligt perspektiv. Det bestående behov, men eljest - håll minnet var den enighet som då rådde mellan forskarna tassarna borta. från samtliga ämnesområden, att det var omöjligt att förutsäga vem som skulle bli stjärna eller ej. Alla betonade Ett stort tack till författarna i detta nummer betydelsen av att utvecklingen bör ske individuellt och att för kunskap till förbättrad ungdomsidrott. mer intensiv träning skall sättas in senare i livet. Träningen skulle fokuseras då tiden var mogen. Barnstjärnor slock- Artur Forsberg nar oftast. Däremot gavs det klara besked över betydelsen Chefredaktör att av att motoriskt pröva på olika idrotter och därmed

5 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Specialisering i barn- och ungdomsidrotten När barn eller ungdomar idrottar i någon idrottsförening betraktas detta i allmänhet som någonting positivt. De får därigenom möjlighet att vara fysiskt aktiva, träffa nya kompisar och umgås med andra vuxna, men även lära sig att förstå och acceptera regler. Men när ungas idrottsdeltagande sker i hög utsträckning och inom en specifik idrottsgren väcks också tankar och funderingar: Är det verkligen bra att idrotta så mycket? Vilka konsekvenser kan detta få? Är det vanligt att barn och ungdomar specialiserar sig. Vilka är det som specialiserar sig och i vilken omfattning?

Inledning något prestationsområde, t e x musik, Personer som är riktigt bra på någon- forskning eller idrott, krävs att man i ting eller presterar utöver det vanliga ett tidigt skede specialiserar sig. Enligt åtnjuter ofta respekt och status. Den teorin om avsiktlig träning (deliberate organiserade idrotten utgör ett av de practice) fordras 2-4 timmars daglig områden där framstående personer träning av hög kvalitet i minst 10 år även kan göra betydande ekonomiska (ca: 10 000 timmar) för att bli ytterst vinster vid stora idrottsliga framgångar. skicklig eller expert inom sitt område Speciellt påtagligt är detta inom vissa (Ericsson, Krampe & Tesch-Romer, STEFAN WAGNSSON idrottsgrenar. Exempelvis tjänar flera 1993). En central del i denna teori är IDROTTSVETENSKAP professionella fotbolls-, basket- och påståendet om att antalet timmar med KARLSTADS UNIVERSITET ishockeystjärnor miljonbelopp på att avsiktlig träning är direkt relaterad till vara utomordentligt bra i sin idrott. individens prestationsnivå. Dessutom Lägg därtill den närmast hysteriska utgår den från det, i detta samman- massmediala bevakningen av idrotts- hang kontroversiella postulatet, att stjärnornas såväl professionella som avsiktlig träning bör initieras redan privata liv och det blir lätt att förstå i tidig ålder för att han eller hon ska hur dessa möjligheter till ära, beröm- komma tillhöra den absoluta toppeli- melse och ekonomiska fördelar föder ten. Baker, Côte och Abernethy (2003) tankar och drömmar hos unga idrotts- placerar in avsiktlig träning (träning utövare, föräldrar, föreningar och med ett instrumentellt syfte att öka GÖRAN PATRIKSSON organisationer att få ta del av denna prestationsförmågan) på ena änd- IDROTTSHÖGSKOLAN ”kaka”. Speciellt inom idrottsgrenar punkten av ett kontinuum med fri lek GÖTEBORGS UNIVERSITET som konståkning, simning och gymnas- i andra änden. Mellan dessa återfinns tik har tidig specialisering varit en av strukturerad träning samt avsiktlig lek de vägar som ansetts vara nödvändig (se figur 1). att ta för att nå exceptionella fram- Teorin om avsiktlig träning är gångar. Detta påstående är dock något främst grundad på empiri inom musik, som inte fått stå oemotsagt. Fördelar men forskning inom den idrottsliga vägs mot nackdelar i en ständigt pågå- kontexten har även visat stöd för delar ende debatt (Fraser-Thomas & Côté, av teorin. Främst har skillnader mellan 2006). elitidrottare och övriga idrottare redo- visats, där toppidrottare i signifikant Teori och tidigare forskning högre utsträckning haft flera tim- Teoribildningen inom området tidig mars specialinriktad träning bakom specialisering är i hög grad kopplat till sig (Fraser - Thomas & Côté, 2006). ett talang- och elitidrottsperspektiv. Det Dock tycks inte kriteriet för minst har i olika sammanhang hävdats att 10 000 timmar specialinriktad träning för att kunna bli riktigt skicklig inom vara nödvändigt att uppfylla för att 6 ������������������������ S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

�������

Strukturerad frågeställningar (Patriksson, 2005). Fri lek Avsiktlig lek Avsiktlig träning träning Urvalsgruppen bestod av elever i åld- rarna 10-, 13- och 16 år från slumpvis utvalda (proportionellt stratifierat flerstegsurval) grund- och gymnasie- Figur 1. Aktivitetsskala som visar förhållandet mellan olika typer av idrottsinvolvering. skolor belägna i Västra Götaland och i Värmland. Datainsamlingen genom- fördes med hjälp av frågeformulär �������kunna nå exceptionella framgångar att undersöka psykosociala effekter med huvudsakligen fasta svarsalter- inom en idrottsgren (Baker, Côté & av en mer intensiv, ihållande träning nativ och skedde på plats i respektive Deakin, 2005). i unga år. De undersökningar som klassrum. Sammanlagt kom 1176 4,2 Baker, Côté och Abernethy (2003) gjorts har visat att det är en minoritet elever (svarsfrekvens 86 %) att delta har4 liksom Ericsson m f l (1993) som upplever negativa effekter såsom vid det första datainsamlingstillfället, kunnat3,8 urskilja olika ålderskatego- stressrelateradSjälvkänsla utbrändhet, ätstörningar vilka fördelade sig på 24 mellanstadie- rier/faser3,6 som individen genomgår och depressioner.Psykosom. Dessa hälsa negativa kon- skolor (370 elever; M=15,4 elever/ innan3,4 han/hon kan prestera på absolut sekvenser är främst relaterade till upp- klass), 18 högstadieskolor (393 elever, toppnivå. I ett första skede (prövofa- repade misslyckanden, en upplevd svag M=19,8 elever/klass och 20 gymnasie- 3,2 sen; 5-12 år) prövar individen en rad självkänsla, orealistiska förväntningar skolor (396 elever; M= 19,8 elever/ olika idrotter och känner sig för vilka från andra eller sig själv, upprepad klass). Av dessa uppgav 683 barn och som passar bäst. Under denna fas kritik från betydelsefulla personer i ens ungdomar att de för närvarande idrot- utvecklar och förfinar barnet i regel närhet, samt när det under en längre tar i någon idrottsförening. 0-2 h/vecka 3-5 h/vecka 6-9 h/vecka 10- h/vecka sina färdigheter såsom att hoppa,Icke kasta idrottare period varit en obalans mellan träning och springa, vilka är grundläggande och återhämtning (Martens, 1993; Bakgrundsdata för att kunna prestera bra inom de American Academy of Pediatrics, 2000; Bakgrundsdata visar att det könsmäs- flesta idrottsgrenar. Nästa fas (speciali- Kenttä, 2001) siga urvalet var något skevt (pojkar seringsfasen; 13-15 år) karaktäriseras 59%, flickor 41 %), främst på grund av att den aktive riktar fokus mot och Frågeställningar av att slumpen bidrog till att fler ���������deltar i färre grenar än förut samt att Ovanstående korta genomgång lämnar yrkesinriktade gymnasier med större träningen blir mer grenspecifik. Under öppet för frågor som blir angelägna att andel pojkar kom att ingå i studien. den avslutande fasen (investeringsfasen; försöka besvara: I vilken omfattning Majoriteten (79 %) av responden- 16+) koncentrerar sig individenAntal timmarfullt ut föreningsidrott/vecka och när specialiserar sig unga inom terna har föräldrar som är uppvuxna på att bli så bra som möjligt i(Idrott en spe 1. -Träningidrotten? & tävling) Vad karaktäriserar de unga i Sverige. Vidare idrottar 61 % av cifik idrottsgren.����������� En väsentlig����������� skillnad som����������� specialiserar����������� sig inom idrotten������ med pojkarna och 55 % av flickorna i gentemot����� teorin om167 avsiktlig träning261 avseende145 på kön, 62ålder, etnicitet635 och någon idrottsförening. Totalt i under- är emellertid������� att såväl26 elitidrottare41 som idrottsgrenar?23 Finns10 det några 100sam- sökningsgruppen återfinns 61 % inom medelbra idrottare i tidigare år deltar band mellan grad av specialisering och lag- respektive 39 % inom individu- i flera fritisaktiviteter såväl inom som individens psykosociala karaktäristika? ella idrotter. Vid jämförelse med data utanför idrotten. Skillnaderna mellan från tidigare studier (Engström, 2004) dessa grupper märks först efter 12 års Definition av (tidig) specialisering och statistik från Riksidrottsförbundet ålder, då medelbra idrottare i högre Att studera tidig specialisering inom (2004) visar ovanstående siffror på grad fortsätter att vara aktiva i inom idrotten innebär vissa svårigheter, att urvalet i stort är representativt för flera områden. Under specialiserings- bland annat på grund av att det är barn och ungdomsidrotten. fasen begränsar däremot elitidrottare svårt att hitta en allmänt vedertagen i högre grad sitt deltagande i andra definition av begreppet. I denna studie Omfattning av specialisering aktiviteter för att sedan, under inves- har vi använt oss av antalet tränings- För att få en bild av omfattningen av teringsfasen, primärt hänge sig åt en timmar, ålder och antalet idrotter som specialiseringen inom barn- och ung- specifik idrottsgren (Baker, Côté & ett mått på tidig specialisering inom domsidrotten ombads respondenterna Abernethy, 2003). respektive idrott. Utifrån dessa förut- att redogöra för den genomsnittliga Forskning i Sverige av Carlsson sättningar har vi valt att låta specialise- tränings- och tävlingstiden, under en (1991) samt Hassmén och Mattsson ring omfatta föreningsidrottande barn normalvecka, i den idrottsgren (Idrott (2000) stärker bilden av att en allsidig och ungdomar som tränar och tävlar 1) de för närvarande idrottar mest i. träning (deltagande i flera idrotter) 10 timmar eller mer i veckan i minst en Resultaten i tabell 1 visar att de i yngre år är gynnsam för en vidare idrottsgren. Med tidig specialisering flesta unga idrottar mellan 3-5 h/vecka elitidrottskarriär och att en tidig avses barn som uppfyller ovanstående i den idrott de deltar mest i och att idrottslig specialisering, med undantag kriterier och som är under 13 år. det endast är en minoritet (10 %) som för simning, inte tycks vara en nödvän- specialiserar sig inom föreningsidrot- dig förutsättning för en framgångsrik Metod ten. Problematiken kring speciali- karriär som vuxen. Frågan om tidig Föreliggande studie ingår som en del i sering berör således endast en liten specialisering kan även ställas i relation projektet ”Barn- och ungdomsidrottens andel idrottande barn och ungdomar. till Stråhlmans (2006) studie som visar socialisationseffekter och avbrotts- att en elitidrottskarriär pågår i genom- problem”1 . Primärt har inte data Tidig specialisering? snitt 12 år, vilket innebär att de som samlats in med fokus på frågor som I ett försök att utröna i vilken ålder specialiserar sig tidigt sannolikt även rör specialisering, men vissa uppgifter man väljer att specialisera sig ställdes slutar tidigare. om detta fenomen bedömdes dock omfattningen av specialisering i rela- Hitintills har få studier riktas mot som viktiga för att belysa projektets tion till individernas ålder. Eftersom 7 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

i mindre utsträckning. Noterbart är Antal timmar föreningsidrott/vecka (Idrott 1. Träning & tävling) att samtliga kategorier med idrottsutö- vare har en något starkare självkänsla 0-2 h/vecka 3-5 h/vecka 6-9 h/vecka 10- h/vecka Totalt vid jämförelse med unga i kategorin Antal 167 261 145 62 635 icke-idrottare. Möjligen kan dessa skillnader förklaras med att idrottande Procent 26 41 23 10 100 barn och ungdomar i högre grad får Tabell 1. Barns och ungdomars (n=635) genomsnittliga tränings- och tävlingsmängd (h/vecka) i den tillfälle att demonstrera sin kompetens idrott de för närvarande idrottar mest i. inom ett område som värderas högt av såväl dem själva som av omgivningen. Intressant i detta sammanhang är den Ålder omvända tendens som kan urskiljas Antal tim. idrott/ gällande de ungas upplevda psykoso- vecka 10 år 13 år 16 år matiska hälsa. Unga i den specialise- rade gruppen (10- h/ vecka) upplever 0-2 h/vecka 45 19 6 en något sämre psykosomatisk hälsa än 3-5 h/vecka 41 42 39 övriga grupper som idrottar. De spe- cialiserade uppfattar sig dock inte ha 6-9 h/vecka 25 30 33 sämre hälsa än de som för närvarande 10- h/vecka 9 9 21 befinner sig ”utanför” den organise- Totalt 100 100 100 rade idrotten. Det verkar således som det föreligger en liten hälsomässig risk N 251 242 142 att specialisera sig, men att den inte är större än för de som inte förenings- Tabell 2. Barns och ungdomars (n=635) genomsnittliga tränings- och tävlingsmängd (h/vecka) i den idrott de för närvarande idrottar mest i, uppdelat på ålder.Tabell 3. Sambandet mellan olika idrottar överhuvudtaget. bakgrundsvariabler och grad av specialisering. Procent. Diskussion Denna studie har haft som ambition att belysa några av de centrala och ofta endast data av tvärsnittskaraktär var ende på olika bakgrundsvariabler. omdebatterade frågeställningar som möjlig att analysera har vi valt att utgå Ytterligare en kategori, bestående av kretsar kring specialisering i barn- och från åldrarna 10-, 13- och 16 år vid icke-aktiva idrottsutövare (n=485), ungdomsidrotten. Vad som främst har analysen. användes som referensgrupp för att framkommit i vår undersökning är att Av resultaten i tabell 2 att döma försöka ge en klarare bild av resul- specialisering är ett sällsynt förekom- tycks de flesta vänta med att specia- taten. I tabell 3 kan vi se att de som mande fenomen inom idrottsrörelsen lisera sig, vilket främst visar sig i en specialiserar sig inte nämnvärt skiljer i Sverige. Resultaten visade att endast ökning av andelen 16 åringar (21 sig åt jämfört med andra grupper vad en tiondel av alla barn och ungdomar %) i kategorin 10 timmar i veckan. gäller etnisk bakgrund. Däremot är det idrottar 10 timmar eller mer i veckan Detta att jämföra med 9 % i såväl betydligt fler pojkar (68 %) än flickor i den idrottsgren de tränar och tävlar 10-årsgruppen som 13-årsgruppen i (32 %) som i olika grad väljer att spe- mest i. Problematiken om specialisering motsvarande kategori. Dessa resultat cialisera sig. Vidare visar resultaten att i allmänhet och tidig specialisering i pekar på att de riktlinjer som tidigare gruppen av specialiserade till övervä- synnerhet berör med andra ord endast forskning (Carlsson, 1991; Baker, Côté gande del representeras av individuella en minoritet av alla unga idrotts- & Abernethy, 2003) och Riksidrotts- idrottare (63 %). utövare. Inte desto mindre viktigt är förbundets (2005) rekommendationer det att belysa denna grupp. Speciellt tycks efterföljas. Intressant blir här Psykosomatisk hälsa och självkänsla med tanke på det grepp om barn och även att jämföra med resultat från Vid diskussioner rörande tidig spe- ungdomars fritid som föreningsidrotten Patrikssons (1990) tidigare studie, som cialisering väcks ofta frågan om dess har, där våra data liksom Engströms visade att endast 1 % av alla barn 8-11 potentiella hälsorisker. I ett försök att (2004) och Riksidrottsförbundets år tränade eller tävlade i genomsnitt 11 närmare studera eventuella samband (2004) visar att närmare 2/3 av alla h i veckan eller mer. Motsvarande pro- ställdes grupper (n=635) med olika barn och ungdomar idrottar i någon centtal för 14 till 19-åringar uppgick grad av specialisering i relation till idrottsförening. Vid vårt försök att till 7-14 %. Även om en trend mot en ungas upplevda psykosomatisk hälsa2 kartlägga denna grupp visade det sig något tidigare specialisering kan note- samt deras självkänsla. Den senare att den främst bestod av pojkar med ras, så kan man konstatera att denna variabeln valdes främst med utgångs- svensk bakgrund vilka främst deltar ökning är långt från så dramatisk som punkt i tidigare forskning (b l a Harter, inom individuella idrottsgrenar. uppskattningar i samband med den 1999) som funnit samband mellan Våra resultat tyder på att något fler allmänna debatten ibland velat göra en svag självkänsla och oro, ångest, barn än för ett par decennier sedan gällande. depression och ätstörningar. En stark specialiserar sig i tidig ålder (Patriks- självkänsla kan följaktligen tjäna som son, 1990). Möjligen kan denna trend Vilka specialiserar sig? en ”buffert” mot dessa symptom. tillskrivas den ökade massmediala I syfte att belysa vad som karaktäri- Resultaten i figur 2 visar att idrot- bevakning av idrotten i stort tillsam- serar de individer som specialiserar tare som specialiserat sig tenderar mans med uppmärksammade fall där sig jämfördes denna grupp med andra att ha en något starkare självkänsla idrottens fixstjärnor berättar om hur barn- och ungdomsidrottare i avse- jämfört med de kategorier som idrottar de redan i tidig ålder bedrivit avsiktlig 8 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Baker, J., Côté, J., & Deakin, J. (2005). Exper- Antal tim. idrott/ vecka Kön Idrott Etnisk bakgrund tise in ultra-endurance triathletes early sport involvement, training structure, and the theory Pojkar Flickor Ind. Lag Sverige Annat land of deliberate practice. Journal of Applied Sport Psychology, 17 (1), 64-78. 0-2 h/vecka 48 52 63 37 80 20 Berger, K. (2005). The Developing Person Through the Lifespan. 6 th.edition. New York: 3-5 h/vecka 66 34 25 75 85 15 Worth Publishers. Coakley, J.(1993). Social dimensions of intensive 6-9 h/vecka 71 29 31 69 79 21 training and participation in youth sports. In B.R. Cahill & A.J. Pearl (Eds.), Intensive parti- 10- h/vecka 68 32 63 37 79 21 cipation in children´s sports (pp. 77-94). Cham- paign , IL: Human Kinetics Publishers. Icke idrottare 55 45 - - 76 24 Carlsson, R. (1991). Vägen till landslaget. En retrospektiv studie av framgångsrika ungdomar Totalt 59 41 40 60 79 21 i sju idrotter. Doktorsavhandling , Stockholm: Stockholms universitet. Tabell 3. Sambandet mellan olika bakgrundsvariabler och grad av specialisering. Procent. Engström, L.M, (2004). Barn och idrottsvanor i förändring. Svensk idrottsforskning, 13, (4), 10-15. 4,2 Ericsson, K. A.., Krampe, R.T, & Tesch-Romer, 4 C. (1993). The role of deliberate practice in the 3,8 Självkänsla acquisition of expert performance. Psychological Review, 100 (3), 363-406. 3,6 Psykosom. hälsa Fraser-Thomas, J., & Côté, J. (2006). Youth 3,4 sports: implementing findings and moving for- 3,2 ward with research. Athletic Insight. The Online Journal of Sport Psychology. Retrieved Janu- ary 19, 2007, from: http://www.athleticinsight. com/Vol8Iss3/YouthSports.htm Harter, S. (1999). The construction of the self: A 0-2 h/vecka 3-5 h/vecka 6-9 h/vecka 10- h/vecka developmental perspective. New York. Gilfourds Icke idrottare Press. Figur 2. Samband mellan grad av specialisering och psykosomatisk hälsa och självkänsla. Medelvärde Hassmén, P. & Mattsson, P. (2000). Världs- (min=1; max=5). stjärna 2020- Svensk golf i dag och i framtiden. Svensk idrottsforskning , 9 (1), 24-28. Kenttä, G. (2001). Overtraining, staleness, and burnout in sports. Dissertation.Stockholm: Stockholm University. träning med målet att bli framgångs- specialinriktad träning (Berger, 2005). Martens, R. (1993). Psychological perspectives. rik. I vissa fall med en pådrivande Särskilt med tanke på att denna trä- In B.R. Cahill & A.J. Pearl (Eds.), Intensive par- förälder i bakgrunden och inte alltid ning inte alltid är rolig att genomföra ticipation in children´s sports (pp. 9-17). Cham- av fri vilja. De vetenskapliga beläggen (Ericsson, 1993). Dessutom kan man paign , IL: Human Kinetics Publishers. för att en sådan strategi generellt sett ifrågasätta om det verkligen är den Patriksson, P. (1990). Sport activity patterns fungerar lyser dock med sin frånvaro. tidiga specialiseringen som är avgö- among children and youth in sports clubs. Göte- borg:Institutionen för pedagogik och didaktik, Istället tyder den mesta forskningen rande för en framgångsrik karriär inom Göteborgs universitet, Idrottspedagogiska rap- på, åtminstone inom de flesta idrot- den valda idrotten. Det som är mest porter 36. ter, att man istället bör vänta med att avgörande är kanske mängden avsikt- Patriksson, P. (2005). Forskningsprogram för specialinrikta sin träning tills man lig träning, oavsett när man börjar sin projektet: Barn- och ungdomsidrottens socialisa- kommit upp i tonåren (Carlsson, 1991; elitkarriär? Möjligen kan skillnader i tionseffekter och avbrottsproblem. Projektansö- Coakley, 1993; Stråhlman, 2006). Med prestationsförmåga, mellan tidigt och kan till Centrum för idrottsforskning. utgångspunkt i resultaten från denna sent specialiserade, förklaras i termer Riksidrottsförbundet. (2004). Barn och ung- studie, som visar på samband - visser- av förväntningar? Sent specialiserade domars idrottande. En statistisk undersökning. Stockholm: Riksidrottsförbundet. ligen svaga - mellan psykosomatiska förväntas kanske inte nå exceptionella Riksidrottsförbundet. (2005). Idrotten vill. hälsorisker och specialisering, finns framgångar och erhåller därmed på Stockholm: Riksidrottsförbundet. det ingen anledning att ändra på dessa förhand medvetet eller omedvetet Stråhlman, O. (2006). Elite sport retirement riktlinjer. mindre uppmärksamhet och stöttning? process. Career analysis of former Swedish elite Inom vissa grenar har det rent Möjligheten att besvara dessa frågor atheletes.Göteborg: IPD-Reports: No.2. Sport resultatmässigt visat sig vara fördel- begränsas i nuläget av vårt insamlade Science, Idrottshögskolan, Institutionen för aktigt att specialisera sig tidigt (t ex material och får istället utgöra grund pedagogik och didaktik. simning, gymnastik). Vad man dock för framtida forskning. Fotnoter bör fråga sig och framförallt barnen 1 Ett projekt som finansieras med medel från innan avsiktlig träning initieras är om Referenser Centrum för idrottsforskning. barnet verkligen vill och är mogen för American Academy of Pediatrics. (2000). 2 Mätvariabeln psykosomatisk hälsa utgjordes av att specialinrikta sin träning. Det är Intensive training and sports specialization in ett omvänt index baserat på fem olika variabler: även viktigt att betänka att barn upp Young Athletes. Committee on Sports Medi- magont, ryggont, huvudvärk, sömnproblem och cine and Fitness. Pediatrics 106 (1), 154-157. oro/nervositet, där positiva värden indikerar en till 11-12 år generellt sett har svårt god psykosomatisk hälsa. för att blicka in i framtiden och ta till J., Côte, J. & Abernethy, B. (2003). Sport- specific practice and development of expert sig de investeringstankar som vuxna decision-making in team ball sports. Journal of för fram som argument för en mer Applied Sport Psychology, 15 (1), 12-25. 9 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Från talang till firad stjärna – vilka blir bäst?

De som verkligen lyckas inom tävlingsidrotten får en uppmärksamhet som är få förunnade och belönas också därefter. Vad driver ungdomar till att försöka nå landslaget eller komma ännu längre? Får alla en rättmätig chans att kvalificera sig? Vilka är dessa ungdomar och hur kan de beskrivas?

Inledning Värdet av framgång Trots att Sveriges befolkning endast Det är en samhällelig trend att en uppgår till några enstaka promille av god prestation eller en god produkt jordens totala har ett stort antal världs- tillerkänns ett allt större värde. På en stjärnor vuxit upp i vårt land. Det bilsalong i Detroit presenterades nyligen finns idrotter som uppvisar en 100-årig under stor pompa och ståt och med tradition i mästerskapssammanhang ansvarig minister närvarande en ny och som producerat topputövare varje svensk bilmodell som skall börja tillver- decennium sedan 1900-talets begyn- kas först 2008. Den enskildes kompetens

ROLF CARLSON nelse. Hur kommer det sig att ett så och förmåga att producera och prestera GIH litet land som Sverige lyckats så väl har blivit normgivande på alla tänkbara på den internationella idrottsarenan plan. En idrottsprestation äger dock ett – och framför allt inom idrotter av vitt prestigevärde och ger uppmärksamhet skild karaktär? Denna och liknande som i mångt och mycket saknar mot- frågeställningar har ofta aktualiserats svarighet (2). Mångmiljonkontrakt och utomlands. Som exempel kan elitbred- ekonomiskt oberoende hägrar för allt den inom svensk tennis på 1980-talet fler men blir verklighet endast för några anföras eller utvecklingen inom svensk få. Ambitionen att verkligen lyckas har friidrott hittills under 2000-talet. under senare år drivits därhän att frestel- sen till otillbörliga genvägar oftare blivit Hur det började övermäktig. Den vitaste och kanske mest Den svenska idrottsrörelsens framväxt rotade vinteridrottsgrenen i folksjälen och vidare utveckling finns väl doku- – längdåkning på skidor – kan interna- menterad i litteraturen och behöver tionellt anföras som ett avskräckande därför inte närmare redovisas här exempel. (1). Från en blygsam start 1903 har Riksidrottsförbundet (RF) utvecklats Mats, Stefan & co till en paraplyorganisation för samlad Fram till 1980-talet hade Sverige pro- tävlingsidrott med fn 68 olika för- ducerat en världsspelare per decennium bund och med flera idrotter på kö. i tennis under förra seklet. Bland dessa Föreningsidrottens roll i samhället är märks Lennart Bergelin, Sven Davidsson obestridlig och med ett omfattande och Jan-Erik Lundqvist. Utropstecknet statligt stöd på olika plan. Att hålla på var naturligtvis Björn Borg, framröstad med idrott är den kanske vanligaste som 1900-talets främste idrottsutövare fritidssysselsättningen för många yngre alla kategorier. Björns exempellösa och en heltidssysselsättning för allt fler. framgångar ledde till en explosion inom Mot den bakgrunden ter sig kanske svensk tennis vad gäller såväl nyrek- inte alla framgångar genom åren som rytering som elitbredd. I hans fotspår så oerhört anmärkningsvärt, men återfanns på våren 1985 inte mindre än frågan är motiverad. Vad krävs för att fem manliga svenska spelare rankade bli bäst? bland världens 15 främsta och som vann 10 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Davis Cup laget 1984 Figur 1. Efter Bronfenbrenner (1985)

både singel och dubbel i ett antal stora gandet var att rollen som elitidrottare Parisvinsten turneringar. En spelare vann t ex fem besitter vissa särkaraktäristika som Betecknande för Bronfenbrenner är stora tävlingar i rad den våren. måste införlivas med den enskildes vidare hans fenomenologiska syn på förutsättningar och rådande situa- utvecklingsprocessen. Den innebär att Myten om tennisundret tion. En annan utgångspunkt var hur egna tankar, erfarenheter och föreställ- ”Det finns ingen tidig och hård elitsats- individ och miljö samverkar. Fischbein ningar om verkligheten utgör viktiga ning bakom det svenska tennisundret, beskrev detta utifrån två miljöbeting- led i processen och många gånger kan visar en forskningsrapport. Bakom det ade dimensioner, dels graden av den vara mer betydelsefullt hos den utveck- svenska tennisundret finner vi ingen stimulans individen upplever sig få, lande individen än rent objektiva för- tidig elitsatsning, ingen tidig speciali- dels graden av tillåtande/restriktivitet hållanden. Ett exempel på detta synsätt sering på enbart tennis, inga demon- (6). För att närmare analysera inter- är den förändring i ranking hos elit- tränare. Vi finner istället talangfulla aktionsprocessen mellan den utveck- spelarna i studien som ägde rum efter ungdomar som i lekens form börjar lande individen och den omgivande Mats Wilanders sensationella vinst som träna tennis i 7-årsåldern, som sysslar miljön prövades Bronfenbrenners 17-åring i Paris 1982. Citatet nedan är med fler idrotter till 14-årsåldern och utvecklingsekologiska ansats (7). hämtat från en intervju med en av de som inte pressats till framgång utan Modellen i figur 1 beskriver den andra stjärnspelarna (8). fått utvecklats i egen takt.” Så löd omgivande miljön i termer av fyra rubriken och ingressen på DN Debatt samverkande nivåer alltifrån indi- ”Kan du ange någon orsak till att den 2.11 1986 (3). videns omedelbara närhet, som t ex du blivit så bra? föräldrar och tränare, (mikronivå) Jag fick börja lugnt med tennis, jag Den studie som genomfördes om till externa faktorer i samhället som satsade inte så mycket från början. Jag svensk elittennis 1985-86 var både liten ekonomi, kultur och politiska system tog steg för steg. Det betydde mycket och anspråkslös men väckte en enorm (makronivå). Mellan ytterligheterna för mig när Mats vann i Paris endast uppmärksamhet världen över (4). återfinns en nivå av inbördes sam- 17 år gammal. Även vi andra började Skälen till detta var främst mediaex- verkande mikrosystem (mesonivå) tänka att varför skulle inte vi kunna ploateringen av tennissporten samt det samt en nivå som kan exemplifieras när han kan? Vi hade ju tränat länge faktum att så många manliga spelare av bostadsort, föräldrars förvärvsar- med honom och tyckte väl inte att han samtidigt slagit sig in i världseliten från beten eller utbud av idrottsklubbar i var så märkvärdig. Vi upptäckte att ett så litet land. Fram till 1980-talets grannskapet (exonivå). Den utveck- vi var väl inte heller så dåliga, det var mitt fanns dessutom heller inga svenska lande individen befinner sig figurativt i kanske inte så långt till toppen.” samhällsvetenskapliga studier med ett modellens mitt och kan aktivt påverka uttalat syfte att förklara tävlingsfram- och påverkas av de två inre nivåerna Resultaten i ett nötskal gångar på någon högre nivå. (mikro och meso) medan de två yttre Den stora skillnaden mellan elit- och nivåerna (exo och makro) står utanför kontrollgrupp i studien var förhål- Teoretisk förklaringsgrund individens direkta inflytande. Pilen landen som rör tränares ageranden, En utgångspunkt i tennisstudien var att genom modellen avser att belysa spelarnas uppväxtvillkor och klubbmil- utvecklingen till stjärnspelare var att förändringar som kan ske över tid jöer - med tonvikt på det förstnämnda. betrakta som en socialisationsprocess både vad avser innehåll och grad av De som lyckades…. där inlärning av förbestämda roller inflytande mellan och inom respektive utgör ett väsentligt inslag (5). Anta- nivåer. • kom nästan undantagslöst från 11 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

landsortsklubbar och mindre orter där idrottsutbudet ofta var ganska torftigt • växte upp med tränare som insåg betydelsen av harmoni och trygghet i tennisverksamheten – tränare med förmåga att entusiasmera, engagera, motivera och skapa intresse utifrån vars och ens förutsättningar • upplevde inga överdriva krav på att lyckas • hade god support från familjen som inte betraktade tennisverksamheten som någon belastning utan gjorde den till en ren familjeangelägenhet • växte upp med små tennisklubbar där det fanns gott om speltid i mindre träningsgrupper • sysslade tidigt med flera idrotter, ägnade mycket tid åt spontanidrott Figur 2. Talangbegreppet och specialiserade sig på tennis först i 14-årsåldern. Resultaten visar tydligt på olika faktorers samverkan i när- miljön - i Bronfenbrenners utveck- lingsekologiska modell ett uttryck för mesonivåns inverkan.

En viktig slutsats i studien och därmed budskap till idrottsrörelsen var att uppmuntra ett allsidigt idrottsutö- vande under uppväxtåren samt att det mot bakgrund av tidiga framgångar inte gick att ställa en säker prognos om senare resultatutveckling.

Kritiska röster Reaktioner på resultaten från diverse förståsigpåare lät inte vänta på sig. Framlidne simmarprofilen och skriben- ten Birger Buhre sågade övertecknad i princip vid fotknölarna vilt påhejad av tennisjournalisten Jonas Arnesen. Båda hävdade att för att bli riktigt duktig måste man visst specialträna tidigt och framför allt inte hålla på att leka och Börje Salming. Foto: Rolf Carlson fjanta runt. En tillkallad presskonferens på GIH (det hette så då) blev heller och tidigt för att ha en chans att slå sig att i möjligaste mån tillgodose denna ingen hit. Den samlade journalistkåren fram till eliten. De som var bäst som spridning valdes lagidrotter såväl som förväntade sig en slags allmängiltig små var också morgondagens stjärnor. individuella idrotter ut, vinter- och åtgärdslista för hur man ska göra för Många förbund tog dock signal. Med sommaridrotter liksom idrotter som att bli bäst snarare än en pedagogisk ishockey i spetsen hörde ett 20-tal av mer explicit ställer krav på kroppsdi- modell med utgångspunkt från miljön sig om möjligheten att genomföra en mensioner eller syretransportappara- i samverkan med spelarnas förutsätt- liknande studie med just deras idrott. tens kapacitet. Undersökningen, med ningar och situation. Hur skulle resultaten kunna generali- huvudsyftet att söka belysa vägen till seras till andra idrotter? Vad betyder verklig framgång, kom att omfatta Förbunden tog signal olika idrotters särart i sammanhanget? handboll, fotboll, ishockey, brottning, Resonemang om talang och talangut- simning, orientering samt längdåkning veckling hade naturligtvis förts tidigare Vägen till landslaget på skidor. inom idrottsrörelsen men förstärktes Ansatsen mynnade ut i en studie som ett resultat av de resultat som som omfattade sju idrotters landslag Samma skrot och korn framkom. I likhet med Buhre och Arne- med kontrollgrupper – inalles nära Resultaten avslöjade en tydlig överens- sen var emellertid en vanlig uppfattning 400 utövare (9). RF:s olika förbund stämmelse med dem i tennisstudien bland utbildningsansvariga i förbunden innehåller ett brett spektrum av idrot- men också mycket annat som tidigare att det primära var att träna mycket ter och av väsensskild karaktär. För inte uppmärksammats. Synen på 12 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Variationer i fysisk utvecklingstakt Det är väl belagt inom forskningen att tillväxtspurten inte sker samtidigt och dessutom senare för pojkar. Litteratu- ren skiljer här på begreppen tillväxt och mognad som dock ibland används synonymt. Tillväxt avser förändring i storlek som t ex antal celler i kroppen och deras storlek medan mognad avser en flerdimensionell process i ett tidsper- spektiv fram till vuxen ålder (11). Detta innebär att det kan vara stora skillnader mellan jämnåriga fram till någonstans i mitten av tonårsperioden – i rent fysiska tal upp till 50 cm i längd och 50 kg i vikt mellan 13-åringar! Eftersom grunden för indelning i tävlingsklasser inom ung- domsidrotten oftast är baserad på ålder blir ju förutsättningarna för deltagande Tabell 1. Födelsetid på året, kvartal för många helt olika. Sent utvecklade får betydligt svårare att göra sig själv rättvisa och av skäl de själva ej styr över. idrottslig talang och vad talangutveck- nådde verklig framgång jämfört med Inom kraftsporter är detta så uppenbart ling kan tänkas stå för gavs ett ansikte, dem födda senare. Som framgår av att åldersindelning också kombinerats dels utifrån den samverkan som sker tabell 1 är utsikterna för hockeyspelare med viktklasser. Hur skulle annars en mellan individen och den omgivande födda sent på året att nå landslaget inte knattebrottare på 40 kg kunna mäta sig miljön, dels nedärvda faktorers och särskilt ljusa. Rådande indelningsgrund med en jämnårig kamrat som kanske miljöns inflytande. Talang sågs som en i tävlingsklasser blev jämte faktiska väger det dubbla? fortlöpande process som blommar ut skillnader i fysisk utvecklingstakt ödes- någonstans under mitten av tonårspe- digert för många. rioden (10). Social kompetens betrak- tad i ljuset av goda erfarenheter från Liten men naggande god samverkan med tränare – se figur 2 Med hockeyn som kärt exempel kunde – utgjorde en faktor som särskilt tydligt följande noteras. Alla i elitgruppen skiljde stjärnorna från dem som inte var världsmästare åtminstone en gång. lyckades. Tvärt emot förväntningarna var fler Knappast förvånande men desto av stjärnspelarna födda sent på året mer glädjande framstod tränares jämfört med dem i kontrollgruppen. ageranden som mycket avgörande. En vidare analys av datamaterialet Vad ska då en ledare vara bra på? visade att spelarna i kontrollgruppen Resultaten visade samfällt att utövarna i betydligt mindre utsträckning sysslat under tidiga debutår främst uppskat- med spontanidrott eller annan paral- tade och efterlyste omständigheter som lell idrottsverksamhet under tidiga hade att göra med glädje och trygghet uppväxtår samt specialiserat sig på hos de tränare de kom i kontakt med. huvudidrotten hockey tidigare i ålder. Som små nybörjare ville de känna sig De hade därigenom rimligen inte välkomna och uppskattade efter sina utvecklat erforderlig grundmotorik egna förutsättningar, att få leka och ha och basfärdigheter utan kompenserade kul med sina kompisar med en ledar- brister i klubbteknik och skridskoskick- gestalt som lyssnade och brydde sig. lighet med kroppsstorlek och styrka. Kort sagt harmoni och gemenskap med Då pubertetsperioden blommade ut betoning på utveckling av basfärdig- någonstans i mitten av tonårsperioden heter och grundmotorik. Ledare som kom de senare utvecklade elitspelarna förstod betydelsen av en sådan kontext sakta men säkert ifatt. En genomgång i idrottsmiljön la grunden till förtrolig- av TV-pucksrepresentation gav stöd för het och ömsesidighet och därmed basen detta resonemang emedan endast ett för vidare utveckling. Först när ledarna mindre antal av elitspelarna togs ut till på detta sätt fått småttingarna ”på denna turnering i 14-15-årsåldern - än kroken” var det läge för mer målinrik- mindre framstod som stjärnor. Kon- tad, grenspecifik och kravfylld finmoto- trollgruppspelarna, däremot, briljerade risk träning. ofta i dessa åldrar. En slutsats av detta är att TV-pucken knappast utgör en Födelsetid på året plantskola för blivande elitspelare utan Det kanske mest iögonfallande resul- sorterar snarare bort många potentiella Två lika gamla pojkar, som kanske inte lyckas lika bra i tatet var att på året tidigt födda oftare sådana. idrott, särskilt inte i basket. Foto: Artur Forsberg 13 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Ungdomsidrottens dilemma Skillnader mellan jämnåriga har alltid funnits, det är inget nytt. Nytt är däre- mot betoningen på presterade resultat allt längre ner i åldrarna. För många småttingar blir tyvärr ledares och trä- nares granskande blickar på vad de kan och förväntas prestera ödesdigert redan vid föreningsdebuten. Många lever inte upp till högt ställda förväntingar – slås ut, slutar och lämnar desillusionerade föreningsidrotten. En övertro på att de som är bäst som små även är morgon- dagens stjärnor är tyvärr alltför vanlig. Mycket beror detta på det tävlings- och värdesystem idrottsrörelsen själv skapat.

Dikt och verklighet Lagidrotterna hamnar lätt i blickpunk- ten eftersom många yngre gärna vill vara med i samma lag som sina kom- pisar men inte tillåts detta efter tidiga debutår. Studien Vägen till landslaget visade att de som verkligen lyckades som vuxna oftare fick möjlighet att idrotta tillsammans med sina kompisar i yngre åldrar jämfört med dem som inte lyckades. Föreningars agerande i detta sammanhang har ibland tagit sig hårresande uttryck. Hammarbys agerande mot en pojke som på detta sätt stöttes ut för några år sedan väckte t ex stor uppmärksamhet. Som ett mer glädjande exempel kan svensk simnings agerande beskrivas som förkortade tidsintervallen inom vissa tävlingsklas- ser inom ungdomssimningen för att på det viset bättre möta faktiska variatio- ner i utvecklingstakt och därigenom bättre värna om återväxt och sina egna.

Konsekvenser för idrotten Det råder ingen tvekan om att rådande tävlingssystem och tränares ageran- Överst Bland trätopparna. Foto Rolf Carlson den bidragit till att många ungdomar Vänster Världscup i Rotterdam 2005. Foto: Matthieu Hageman, Groningen. valt att sluta idrotta i förtid, sökt sig Höger Andreas Jacobsson, VM-brons i big air 2005. Foto Rolf Carlson till andra idrotter eller ännu värre slagits ut. Lagidrotterna tillhör ofta förlorarna. Det är en vanlig klyscha behov. Det är ju knappast för mycket nadskrafter i samhället också bidragit att idrotten bärs upp av alla ideellt begärt att föräldrar får ett dokument till en kursändring för många yngre arbetande ledare. Paradoxen är dock i sin hand vid föreningsupptakten där idrottsintresserade. Som ett exem- att ledare och tränare som är klart det tydligt framgår hur barn- och ung- pel kan skidförbundets verksamhet olämpliga för sin uppgift tillåts vara domsverksamheten skall bedrivas. nämnas. Längd och alpint är traditio- kvar eftersom lagen annars står utan nellt de stora drakarna. Då snowboard tränare. Moment 22. Med Idrotten Vill Konsekvenser för utövarna infördes på OS-programmet 1998 i som förebild har en flora av idrot- All tänkbar forskning visar att idrott Nagano som en katt bland herme- tens måldokument tagits fram under i förening är något många ungdomar linerna var flera av de bästa åkarna senare år för att bättre se till idrottens gärna ägnar sig åt. Tävlingsidrottens tveksamma till deltagande. För dem demokratiska värden och samhälleliga orättvisor och förlopp har dock bidra- var tävlandet inte huvudpoängen utan värderingar (12). De flesta förbund har git till att nya uttrycksformer vuxit snarare upplevelser i samband med lyft upp utbildningsfrågor högre på fram – med eller utan tävlingsinslag själva åkandet. En av de första stora agendan med kursverksamhet bättre alternativt båda i kombination. Den profilerna inom svensk snowboard anpassade till avnämargruppernas mediala fokuseringen har jämte mark- – Ingemar Backman – menade något 14 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

tillspetsat att han i huvudsak åkte till velser av och under själva utövandet B.D.. (1981). Sport, culture and society. Phila- Nagano för att få se hockeyfinalen. blivit alltmer centralt – kriterier som delphia: Lea & Febiger. Under senare år har också ett antal karaktäriserar dem som bl a ägnar sig 6. Fischbein, S. (1986). Person-environment snowboardåkare lämnat förbundet åt äventyrssporter av olika slag (18). interaction in educational settings. Reports on Education and Psychology nr 1. Stockholm: och klubbar har upphört – något som Snowboard är ett utmärkt exempel på Department of Educational Research. Stock- på intet sätt speglar antalet utövare. denna problematik. Många av de bästa holm Institute of Education. De stora vintersportorterna har insett åkarna väljer bort nationell och inter- 7. Bronfenbrenner, U. (1985). Interacting intresset för snowboard och avsatt nationell tävling och gör andra priori- Systems in Human Development. Reseach avsevärda ytor för att inrätta snow- teringar. Nytänkande som handlar om Paradigms. Working paper prepared for the boardparker – ofta på bekostnad av så mycket annat än själva tävlandet SRCD Study Group. Ithaca, New York: Cor- nell University. utrymmet för traditionell alpin åkning. måste följaktligen till. Traditionell 8. Carlson, R. & Engström, L-M. (1986). tävlingsverksamhet tenderar att bli allt 80-talets svenska tennisunder – en analys av Snowboardåkarna – ett släkte för sig mer urvattnad och mindre attraktiv. spelarnas bakgrund och utveckling, s. 54. Hängbak, goggelbränna och en Rapport nr 7. Högskolan för lärarutbildning grenspecifik terminologi utöver det Vilka blir då bäst? i Stockholm – Stockholms Tennisförbund. vanliga är epitet som kan förknippas Ungdomar som… Stockholm: GOTAB. med snowboard. Hur kan då åkarna 9. Carlson, R. (1991). Vägen till landslaget. En retrospektiv studie av framgångsrika ungdo- beskrivas och vilka är de? Sisjord • från början får uppleva varierad mar i sju idrotter. Avdelningen för idrottspeda- (13) beskriver t ex snowboard som en idrott i närmiljön som kul och lekfull gogisk forskning. Institutionen för pedagogik ungdomskultur med starka symbolvär- och därigenom optimalt kan utveckla och GIH. Högskolan för lärarutbildning i den och mycket hög tolerans åkarna fysiska basfärdigheter och grundmo- Stockholm. Stockholm: HLS förlag. emellan. Christensen (14) framhåller torik 10. Se not 9 s. 144 ff . Jämför M. Csikszent- betydelsen av gemenskap och upple- mihalyi & K. Rathunde & S. Whalen (1993) • har god support från föräldrar och Talented Teenagers – the Roots of Success velser av aktiviteten som sådan och andra närstående som har tid och & Failure, parts I-II. New York: Cambridge jämför med fallskärmshoppning eller erforderliga resurser University Press. råkörning med bil. Bäckström (15) • har föräldrar som själva varit in- 11. Malina, R. & Bouchard, C. (1991). pekar på friheten i själva utövandet och Growth, Maturation and Physical Activity, volverade i idrottsverksamhet eller kreativiteten i att hela tiden söka nya kap. 1-2. Champaign, Illinois: Human Kinetics värnar om dess värden utmaningar i t ex friåkning, nya hopp, Books. Lindgren, G. (1989). Auxology and • tidigt kommer i kontakt med lika- education: some educational implications from på parkbänkar eller nedför räcken. the relationships between physical and mental En studie genomförd under ungdoms- sinnade tränare eller ledare som då growth in Swedish schoolchildren. Acta Paedi- VM 2004 omfattande ett 100-tal värnar om trygghet och gemenskap atr Suppl 350:105. ungdomar från 20 länder visade bl a • har kompisarna inom idrotten och 12. Idrotten Vill. Verksamhetsidè och riktlinjer att oavsett etnisk och kulturell hem- med vilka de tillbringar mycket tid för idrottsrörelsen in i 2000-talet. Stockholm: vist delade åkarna i huvudsak samma tillsam mans Riksidrottsförbundet. Carlson, R. & Quick- lund, S. (2003). Kul på snö – ett måldokument ideal. Ledare och åkare var ofta stöpta • successivt slussas in i tävlingsidrotten i arbetet med barn och ungdom inom svensk i samma form vilket gjorde samvaron utifrån egna förutsättningar skidsport. Falun: Sv. Skidförbundet. Jämför mer naturlig (16). En annan studie M. Green & B. Houlihan (2005) Elite Sport • tidigt gör positiva erfarenheter, upp- under VM 2005 påvisade liknande Development. Policy Learning and Political lever framgång, tillåts gå sina egna Priorities, kap. 2. London: Routledge samt förhållanden. Åkarna hade ofta ett vägar och blir uppmärksammade B. Houlihan & A. White (2002) The Politics brett idrottsligt förflutet men lyfte of Sport Development, s. 206 ff. London: fram spontanitet, lek och glädje under Routledge. tidiga år som starka incitament för att 13. Sisjord, M-K. (1998). Gender and snow- ha utvecklat snowboard till en livs- Referenser boarding. Paper presented at the XIV World stil. Klimatet bland åkarna var mycket 1. Balck. V. (1931). Minnen. Mannaåren, s. Congress of Sociology, Montreal, Canada July gott liksom acceptans över ålders- och 98-168. Stockholm: Albert Bonniers förlag. 26 – Aug. 1. könsgränser. Nio av 10 åkare var Sandblad., H. (1985). Olympia och Valhalla. 14. Christensen, O. (2001) Abslolutt snow- Idèhistoriska aspekter på den moderna idrotts- board. Studier i sidelengs ungdomskulturer, s. vidare kontraktsbundna av olika före- rörelsens framväxt, del VI. Stockholm: Alm- 85. Det historisk-filosofiske fakultet. Universi- tag och tillbringade avsevärd tid med qvist & Wiksell International. Se även Blom, tetet i Oslo. Oslo: Unipug forlag. foto- och filmjobb (17). K-A. & Lindroth, J. (1995). Idrottens historia. 15. Bäckström, Å. (2005). Spår. Om brädkul- Från antikens arenor till modern massrörelse, tur, informella lärprocesser och identitet, s. Idrottsrörelsens verkliga utmaning kap. 7-9. Stockholm: SISU Idrottsböcker. 287. Studies in Educational Sciences 74. Stock- Ett riktmärke måste vara att anpassa 2. David, P. (2005). Human rights in youth holm: HLS förlag. sports – a critical review on children´s rights verksamhetsformer och ledarage- 16. Carlson, R. (2004). Youth snowboard in in competitive sports, pp 33-38. London: an intercultural perspective. Paper presented at randen efter barns och ungdomars Routhledge. Engström, L-M. (2000). Det vikti- the European Association for Sport Manage- förutsättningar och intresseinriktning. gaste är att vinna. Pedagogiska magasinet nr 1. ment (EASM) Congress September 9 in Gent. Lärarförbundets tidskrift för utbildning, forsk- Då tävlingsdeltagande attraherar de 17. Carlson, R. (2005). Snowboard on a ning och debatt. Stockholm: Lärarförbundet. allra flesta och tillmäts ett stort värde Championship Level. Paper presented at the måste tävlingsformat utformas där- 3. Engström, L-M. & Carlson, R. (1986). European Association for Sport Management Myten om tennisundret. DN Debatt 2.11. (EASM) Congress September 7 in Newcastle. efter, ersättas med något annat eller Stockholm. båda i kombination. Idrottsrörelsen 18. Arnegård, J. (2005). Upplevelser och 4. Carlson, R. (1988). The Socialization of lärande i äventyrssport och skola, s. 214. ställs därmed inför problem eftersom Elite Tennis Players in Sweden: An Analysis of Studies in Educational Sciences 80. Stockholm: ungdomsidrotten i huvudsak bygger the Players` Backgrounds and Development. HLS Förlag. på tävling av traditionell karaktär. Sociology of Sport Journal 5, pp. 241-256. För många idrottsaktiva har upple- 5. Loy, J.W. & Kenyon, G.S. & McPherson, 15 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Innebörd och utbredning av upplevd föräldrapress i ungas idrott

Sedan tidigare är det känt att de allra flesta föräldrars närvaro och engagemang i idrottsmiljön är till stöd och glädje för unga idrottare. Dock råder brist på kunskap om hur barn upplever föräldrainvolvering i idrottsmiljön som är missriktad, obalanserad och alltför pressande. Det finns exempel på hur föräldraengagemang - i extremfall - kan leda till kriminella handlingar, som det uppmärksammade fallet med hockeypappan i USA som misshandlade en annan för- älder till döds efter en pojkmatch. Desto bättre har vi i Sverige varit förskonade från liknande tilltag. Vi har dock, i Växjö i Småland (2004), haft ett fall där en idrottspappa blivit dömd i domstol för misshandel av sin son efter en tennismatch.

Barn och unga har ett naturligt behov förekommer proffskontrakt redan i 10- av lek och rörelse under uppväxtåren. 12 års ålder. Även i Sverige finns exem- Även om röster höjs idag om hur barn pel på kontrakterade ”professionella” av idag är alltför stillasittande, kän- unga idrottare, där bland annat flera av netecknas de flesta barns uppväxt av våra mest framgångsrika tennisspelare en tydlig iver till aktiv lek och rörelse. haft kontrakt och personliga sponsorer Då är inte steget långt till den organi- redan i tidiga tonåren. serade föreningsidrotten med många valmöjligheter för unga individer. Med Frågeställningar CHRISTIAN AUGUSTSSON RF:s riktlinjer som grund gestaltar Denna studie utgår ifrån unga idrotta- IDROTTSVETENSKAP sig en verksamhet för unga idrottare, res självrapportering av upplevelser av KARLSTADS UNIVERSITET vilken är i behov av en stödapparat av sina föräldrars involvering i idrottsmil- föräldrar. Utan de ideellt involverade jön, särskild med avseende på föräld- föräldrarna blir det sämre möjligheter rapress: att idrotta för barn och unga. Bland de 600 000 ideella ledare inom idrotts- Hur upplever unga idrottare föräldrars rörelsen är gruppen av föräldrar en närvaro, agerande och öppna reaktio- av grundstommarna (Patriksson & ner riktat mot dem i idrottsmiljön? Wagnsson, 2004). De föräldrar som är engagerade i sina barns idrottande Vad kan det innebära för unga idrot- har valt en tidsödande sysselsättning, tare att uppleva föräldrapress? GÖRAN PATRIKSSON inte minst på grund av allt skjutsande IDROTTSHÖGSKOLAN GÖTEBORGS UNIVERSITET till match/tävling och träning. Dess- utom kan det också vara en ekonomisk Vad visar tidigare forskning inom belastning när medlemsavgifter, utrust- problemområdet? ning och resekostnader skall betalas. Flera studier har visat hur ungas Barns idrottande kan ta upp en stor del upplevda kompetens i idrott, i stor av familjens gemensamma fritid och utsträckning kan grunda sig på föräld- ekonomi (Patriksson, 1995; Patriksson rarnas värdering. Feedback från föräld- & Wagnsson, 2004; RF 2004:2). En rar till barn i idrottsmiljön förmedlas annan sida av ekonomins inblandning dessutom i allmänhet med ett käns- i ungas idrott är också på det sätt som lomässigt uttryck. Idrottsmiljön kan unga idrottare kontrakteras allt lägre genom sin tävlings- och matchkaraktär ned i åldrarna. Inom stora internatio- ha en förstärkande effekt likt en kataly- nella idrotter, som till exempel fotboll, sator för känsloyttryck i feedbacken 16 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Innebörd och utbredning av upplevd föräldrapress i ungas idrott

Föräldrars medverkan behövs inom idrotten. Men gränsen är skör mellan vad som upplevs som ”lagom” och vad som känns ”alltför pressande”. Foto: Artur Forsberg

från föräldrar till barn (Alfermann & hur det antagligen finns en skör linje rapresskalan, FPS), som bestod av fem Wurth, 2001; Brustad, 2001). Coakley mellan vad som upplevs som ”lagom frågor som var framtagna för att ringa (2003) är kritisk mot hur barn- och stöd” och vad som upplevs som ”allt- in viktiga komponenter i förståelsen ungdomsidrotten är utformad. Han för pressande”. av upplevd föräldrapress. Dessutom menar att det är för lite lek och för genomfördes en intervjuundersök- mycket allvar och en ”överorgani- Definition av begreppet upplevd ning med 12 unga idrottarna som var sering” av avancerade övningar och föräldrapress mellan 10 och 14 år. De undersökta tävlingsmoment, vilket inte ger barnen Det är just övergången eller gränsdrag- idrotterna är tolv till antalet, vilka tillräckligt med tid till att långsamt ningen mellan stöd och press, som är representerar de mest populära barn- växa in i idrotten. Föräldrar och trä- problematisk i en möjlig definition av och ungdomsidrotterna idag. Fördel- nare behövs, men utan barns delaktig- ett begrepp som upplevd föräldrapress. ningen mellan pojkar (48%) och flickor het i idrottsverksamhetens utformning Mot bakgrund av tidigare forsk- (52%) är jämn. Ett par av idrottsgre- skapas för många stressfulla moment. ning framgår att när föräldrar riktar narna har dock stark slagsida åt endera Ett överdrivet föräldraengagemang förväntningar mot och ställer krav könet. Pojkar dominerar i ishockey och i form av ekonomiskt stöd (avgifter, på sina idrottande barn att prestera flickor i ridsport, vilka kännetecknas utrustning, material) och nedlagd tid mer än de förmår, och de unga idrot- som typiska pojk- respektive flickidrot- (resor och semester) kan också vara en tarna upplever sina prestationer som ter. Den genomsnittliga åldern (M) källa till upplevd press till att idrotta otillräckliga utvecklas upplevelser av utslaget på hela undersökningsgrup- hos barn (Coakley, 2003). Idrotts- föräldrapress. Den definition av upp- pen är 11,1 år, där den yngsta gruppen forskarna Lee och MacLean (1997) levd föräldrapress som används i denna består av åttaåringar och den äldsta utgår primärt från barns subjektiva studie kan uttryckas som: Unga idrot- åldersgruppen av sextonåringar. upplevelse av föräldrarnas riktade tares upplevelser av otillräcklighet i sitt reaktioner och agerande kopplat till idrottande, vilket skapats av föräldrars Resultat sina barns idrottsprestationer. En av de alltför höga, uttalade eller outtalade, I resultatredovisningen nedan behand- huvudpunkter som Lee och MacLean förväntningar och krav på individen att las och varvas valda delar av resultat betonar är förhållandet mellan barnens prestera i idrottsmiljön. från både enkät (föräldrapresskalan ”önskade” och det ”faktiska” enga- och en öppen fråga ) och intervju. Det gemanget som föräldrarna utövar Design är 59% av de unga idrottarna i under- mot sitt barn. De menar att en viktig Totalt har 601 ifyllda enkäter (466 sökningsgruppen som är verksamma i kärnpunkt för att förklara mekanis- barn 8-12 år och 135 ungdomar 13-16 flera idrottsgrenar. En betydande del av merna angående föräldrapress ligger i år) samlats in bland unga idrottare. unga idrottare är aktiva i flera idrotts- att förstå sambandet mellan barnens Besvarandet av frågorna skedde i grenar samtidigt, vilket också bekräftas upplevelse av intensiteten i föräldrar- en bekant miljö för respondenterna, i Riksidrottsförbundets statistik och nas engagemang och barnens upplevda idrottsmiljön, i samband med träning. är belyst i tidigare studier (Patriks- press. Lee och MacLean poängterar I enkäten ingick instrumentet (Föräld- son & Wagnsson, 2004; Trondman, 17 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

2% 14% Låg Mellan Hög

Ja ofta Intervall 5-6 7-9 10-16 15% Ja, ibland Ja, sällan Procent 40 41 19 Nej, aldrig 69% Antal 222 234 106

Figur 1. Fördelning av svar på frågan om det Tabell 1. Respondenternas (n=562) upplevda föräldrapress (skalvärden) indelade i tre undergruppe- någon gång har känts jobbigt eller svårt att ringar. deras föräldrar varit med och tittat på match eller träning (n=589). Procent. Kategorisering av upplevd föräldrapress

Idrottsgren Låg Mellan Hög Totalt 2005). Barn och föräldrar har en diger uppgift i att koordinera och genomföra Fotboll 41 40 19 100 transporter till och från träning, pack- ande av idrottskläder, hinna klara av Handboll 47 37 16 100 skolarbete, vila, äta och sova tillräck- ligt. Det är mycket som skall pressas in Simning 32 43 25 100 på fritiden för idrottsfamiljer. Då gäller Ridsport 41 35 24 100 det att finna praktiska lösningar på hur allt skall fungera. Att det krävs någon Tennis 28 47 25 100 form av engagemang av föräldrar för att bistå sina idrottande barn på friti- Innebandy 37 46 17 100 den är tydligt (Karp, 2004). I enkäten ställdes frågan: ”Ställer Friidrott 47 40 13 100 dina föräldrar upp för dig i ditt idrot- tande?”. På denna fråga var alter- Golf 33 36 31 100 nativet ”föräldrar som skjutsar och hämtar” det överlägset mest förekom- Ishockey 34 58 7 100 mande (82%). Detta resultat ligger i linje med Patrikssons och Wagnssons Gymnastik 48 42 10 100 (2004) studie, som visade att trans- Konståkning 44 52 4 100 porter till och från idrottsaktiviteter är den i särklass mest förekommande Bordtennis 46 34 20 100 insatsen bland idrottsföräldrar För att ytterligare fördjupa perspektivet kring Tabell 2. Unga idrottares (n=562) upplevda föräldrapress fördelat på idrottsgren och indelningen låg, de ungas upplevelser av sina föräldrars mellan och hög. Procent. eventuella negativa påverkan i sam- spelet i idrottsmiljön ingick frågan: Har det någon gång känts jobbigt eller idrottsmiljön. Största andelen ligger på signifikanta avvikelser och ej heller i svårt att din förälder är med och tittar alternativet ”sällan” (15%) följt tätt fråga om ålder. En idrottsgren avvek på dig under träning eller tävling? I av ”ibland” (14%). Endast en ringa del från det övergripande mönstret. Bland cirkeldiagrammet (figur 1) ser vi hur av undersökningsgruppen markerade golfarna angav 38% av de unga att det svaren fördelade sig inom svarsgrup- ”Ja ofta” (2%). ibland eller ofta kändes jobbigt att för- pen. Genom denna fråga kan konsta- äldrarna var med, mot mellan 10-20% Denna fråga var direkt styrd till teras att majoriteten upplever sina i de andra idrottsgrenarna. att be de unga idrottarna att svara föräldrars involvering i idrottsmiljön I resultaten från föräldrapresskalan på om de har eller har haft negativa som positiv, men samtidigt framgår (FPS) framkom att gruppen ”Låg” upplevelser av sina föräldrar i idrotts- att ungefär en tredjedel av undersök- upplevd föräldrapress bestod av 40%, miljön. Fördelningen visar att en ningsgruppen markerar att föräldran- gruppen ”Mellan” samlade 41% och klar majoritet av de unga idrottarna ärvaron inte är odelat positiv. Även om andelen som klassificeras som ”Hög” ”aldrig” (69%) upplevt sina föräldrar ”ibland” och ”sällan” inte är starka upplevd föräldrapress var 19%. som ett problem när de idrottar. Det formuleringar, tecknas ändå en bild För att ge en inblick i hur föräld- är ett mycket positivt och betryggande av hur samspelet mellan föräldrar och rapress kan skildras av ett barn kan resultat för den organiserade barn- och barn kan upplevas som påfrestande för följande utsaga från en av intervju- ungdomsidrotten, för utan behjälpliga barnen. Skälet till varför denna mindre erna vara ett exempel. Pojken berät- föräldrar skulle inte denna verksamhet grupp anger att de tycker att det känns tade att han hade börjat spela för att vare sig fungera eller överleva. Men jobbigt eller svårt med föräldrar förtyd- föräldrarna ville detta. Pappan tränade ”Ja-sidan”, som i detta fall får beteck- ligas däremot inte genom denna fråga. dessutom ”extra” med sin son, vilket nas som negativ, visar sig utgöra en Även här prövades om några skillna- innebar totalt fyra träningar i veckan. grupp om 31 % som i någon utsträck- der utifrån kön, ålder och idrottsgren I intervjun ställdes frågan om han ning inte är nöjda med sina föräldrar i förelåg. Beträffande kön framkom inga hade upplevt sig vara pressad av sina 18 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

är endast konståkning, som ligger lägst, 8,5 där gruppinslaget i träningen inte är lika tydligt, även om teamåkning också 8 idag är en del av konståkningen för 7,5 barn och ungdomar. Sättet att träna och tävla på kan förmodligen spela in 7 för hur de unga idrottarna upplever sin 6,5 idrottsmiljö i samspelet med föräld- rarna. Mängden nedlagd tid på träning 6 är till exempel också en viktig del i en 5,5 specifik idrottskultur. Upplevd föräldrapress Vidare i granskningen av idrottsgre- 5 narnas respektive medelvärden framgår att lagsporterna ishockey, innebandy, Golf Fotboll Tennis handboll och fotboll ligger över de Simning Friidrott Handboll Ridsport Ishockey nyss nämnda grenarna men fortfarande Innebandy Gymnastik Bordtennis Konståkning under genomsnittet för hela under- Idrottsgren sökningsgruppen. I fråga om skilda idrottskulturer kan vi här se likheter Figur 2. Medelvärdet av upplevd föräldrapress fördelat på idrottsgren (M=7,5;n=562) (p<.05). mellan dessa fyra klassiska lagidrotter. Teamkänsla är viktigt både i match och träning och i de yngre åldrarna finns föräldrar, där pojken återger ett tillfälle vi göra här. Då skriker dom, ”Nej ofta ett reglerat tävlings- och matchsys- under match då han upplevde sin far så ska vi inte göra, vi skall göra tem för att undvika alltför mycket jäm- som ”lite hotfull” såhär!”. Liksom. förande och tävlingshets. Det är dock C: Ja just det. Men när du rider då? känt att vissa elitklubbar med sikte på Ipp2: Äee… Det är några gånger Hur beter dom sig då? Är det din yppersta elit, inom de mest populära när pappa absolut vill att jag skall mamma det här, eller? lagboll-idrotterna, har en verksamhet vinna och det liksom…står han så Ipf3: Mm… med tydligare tävlingsinriktning. Inga här å liksom och säger massa saker elitklubbar med sådan struktur och vad jag skall göra och så. Att jag C: Eller är det båda? kultur finns representerade i urvalet för inte skall göra så för då ska han Ipf3: Nej, pappa sitter där… undersökningen.I figur 2 kan vi såle- lämna walk-over och sånt. Han är C: Pappa sitter… Hur gör dom då des utläsa att det är simning, ridsport, lite hotfull. under tiden? tennis och golf som ligger över genom- C: Så blir han det. Hur känns det Ipf3: Mamma sitter på läktaren och snittet på 7,5. Det som är känneteck- för dig då? sitter och säger liksom ”Korta upp nande för dessa fyra grenar är att de alla är individuella och krävande i fråga Ipp2: Jag blir väl lite nere. tyglarna! Korta upp tyglarna! Korta upp tyglarna! Liksom. om föräldrars involvering. Exempelvis hästtransporter vid tävlingar, tidsåtgång Pojken har tidigare i intervjun vid golftävlingar eller kostnader för beskrivit föräldrapress som när föräld- Även i detta exempel framgår hur lokalhyra, inköp av material eller resor. rar pressar på och påtalar att barnet föräldern försöker styra över barnet Även här kan det vara svårt att på ett skall utföra något speciellt. I utdraget genom att kommendera direktiv från tydligt heltäckande sätt analysera varför ovan framgår också att han själv säger läktarplats riktade mot dotterns age- dessa grenar hamnar högst på skalan. att han känt sig pressad några gånger, rande. Men en möjlig förklaring, som antytts då hans pappa absolut vill att han skall Om vi går över till enkätresulta- ovan, är kopplingen till höga (familje-) vinna. Han säger då att han ”blir väl ten igen kan vi ställa oss frågan; Hur kostnader. lite nere”. Detta fall visar på hur pap- fördelar sig de unga idrottarnas värden I tabell 2 läggs fokus på idrotts- pans målsättning och förväntningar sett utifrån föräldrapresskalans medel- grenarnas procentuella fördelning skiljer sig mot vad sonen själv vill och värden och idrottsgren? inom kategorierna låg, mellan och hög känner. I figur 2 utgör hela undersöknings- upplevd föräldrapress utifrån föräldra- I en annan av intervjuerna berättar gruppens medelvärde på 7,5 referens- presskalan (FPS). en flicka om att hennes föräldrar är punkt för att få perspektiv på hur de Vid analys av de grenar som definie- med när hon rider, ”Ja, mamma har ju olika idrottsgrenarna skiljer sig åt. ras som ”dyra” (RF, 2004:2) kan man haft 12 hästar”, och hur hon upplever Friidrott, gymnastik, bordtennis och inom kategorin ”hög föräldrapress”, se sina föräldrars närvaro under ridlektio- konståkning utmärker sig genom att att ridsport utgör 24%, simning 25%, nerna. Här nedan beskriver flickan en ligga lägre, räknat från medelvärdet, tennis 25% och golf 31%. Dock är det händelse under en lektion. jämfört med andra grenar. Skälet till endast 7% inom ishockey. Resultaten varför dessa grenar ligger lågt kan man antyder således att ungefär var fjärde C: Du sa att dom kan vara i vägen bara spekulera i, men till del går nog ung idrottare i dessa fyra dyra idrot- ibland. Hur menar du då? Om jag en del av svaren att söka i dynamiken ter upplever en hög föräldrapress mot inte förstår det riktigt? kring de skilda grenarnas utövande bara mellan 4% till 19% för de billigare Ipf3: Liksom att… jag säger och traditioner. Dessa grenar är i sig idrotterna. att…om hon inte alltid är med. Jag individuella, men i unga år utövas Med hjälp av frågan ”Händer det säger till exempel att, men nu ska grenarna ofta som gruppträning. Det någon gång att det känns jobbigt eller 19 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Är det jobbigt när din förälder är med och tittar (flicka 16 år, handboll) beskriver hur på vid träning eller tävling? ”mamma håller på och skriker på mig alldeles för mycket” (vår anmärkning i fetstil). Kopplat till definitionen av 9 föräldrapress kan man i detta exempel 8,5 tolka in hur mammans skrikande ger 8 flickan en upplevelse av att ha direkta 7,5 krav på sig att göra det mamman vill, 7 och indirekt signalerar detta också att 6,5 barnet inte räcker till. I sammanfattning skulle dessa beskrivningar av pressande 6 föräldrar i denna kategori kunna rubri- 5,5

Upplevd föräldrapress ceras som: ”Den öppet och direkt gapigt 5 skällande föräldern som kritiserar”. En Nej, aldrig Ja, sällan Ja, ibland Ja, ofta förälder som urskiljer sig i mängden genom sitt högljudda sätt skapar press Figur 3. Fördelning av svarsalternativ på frågan: Känns det jobbigt eller svårt att din förälder tittar på träning eller tävling?” kopplat till FPS-skalans genomsnittliga värde (M=7,5; n=552)(p<.05). på barnet. Detta föräldrabeteende tolkas som att det går över gränsen för vad ����� �� Fördelning av svarsalternativ på frågan: Känns det jobbigt eller svårt att din förälder tittar på träning barnet förväntar sig av sin förälder. eller tävling?” kopplat till FPS-skalans genomsnittliga värde (M=7,5; n=552)(p<.05). svårt att din förälder är med och tittar av föräldrainvolvering i idrottsmiljön. Krav och förväntningar på dig under träning eller tävling?” Tre kategorier har använts: ”Direkt I följande citat ger de unga idrot- kan bilden av negativa upplevelser negativ feedback”, där kommunikatio- tarna beskrivningar av hur de upplevt och känslor av föräldrars involvering nen kan karaktäriseras som för mycket, samspelet med föräldrarna som allt för belysas. I figur 3 visas svarsalternati- det vill säga mer intensiv än vad barnet kravfyllt i olika situationer. I beskriv- vens fördelning ställt mot respektive önskar och dessutom negativ och vid ningarna framgår också hur detta undergrupps medelvärde på föräldra- fel tidpunkt. ”Krav och förväntningar”, skapar en obalans i samspelet mellan presskalan. som representeras av en upplevd känsla barn och förälder idrottsmiljön. Här framkommer att ”Ja –sidan” av otillräcklighet hos barnet. ”Negativa (31% av hela undersökningsgrup- känslor”, där dessa känslor är skapade ”Jag vill inte att de skall vara med pen) med graderingen ofta, ibland av och genom föräldrarnas samspel eftersom jag spelar sämre.” (hand- och sällan, ligger över hela undersök- med barnet i idrottsmiljön. boll, pojke 12 år) ningsgruppens medelvärde (M=7,5) ”…när det inte går så bra och pappa på skalan för upplevd föräldrapress. Direkt negativ feedback tror hela tiden att han vet vad man Alternativet med gruppen av ”Nej- Denna typ av feedback kommunice- ska göra.”(friidrott, pojke 12 år) sägare” (69% av hela undersöknings- ras direkt från föräldern till barnet i ”Ibland tycker de att jag kunde vara gruppen) ligger lägre med 7,2. Återigen samspelet dem emellan i idrottsmiljön. bättre.” (fotboll, pojke 12 år) framträder i resultaten att de unga Nedan presenteras exempel på vad de ”Ibland kan jag känna att jag måste idrottare som upplever samspelet med unga idrottarna har återgett som skild- vara bra.” (fotboll, flicka 13 år) sina föräldrar i idrottsmiljön som nega- ringar av när de upplever föräldrarnas tivt har sambandTabell med1. Respondenternas högre värden på(n=562) agerandeupplevda somföräldrapress alltför pressande.(skalvärden) indelade ”iJagtre känner att jag måste prestera mycket mer.” (simning, flicka 15 år) FPS. Med dennaundergrupperingar relativt enkla� fråga, med en tudelning i ”Ja” och ”Nej”, får ”Pappa var på dåligt humör och ”När de lägger sig i för mycket när man ändå en relativt god uppfattning kritiserade allt.” (Flicka, 12 år, man inte spelar så bra.” (golf, flicka om att en problematik kan föreligga i konståkning.) 15 år) relationen mellan barn och föräldrar i ”När föräldrarna står och skrattar ”…de står och tror att de vet allt.” ( idrottsmiljön. åt mig.”Låg (Flicka, 12Mellan år, fotboll)Hög golf, flicka 13 år) I resultatredovisningen tidigare ”Dom skämde ut mig för några beträffande den öppna frågan i enkä- vuxna.” (Flicka, 9 år, simning) tens avslutande del- ”Har det känts Speciellt talande för detta är jobbigt eller svårt att din förälder är ”när mamma håller på och skriker beskrivningarna där de unga idrot- med och tittar på träning eller täv- på mig alldeles för mycket.” (hand- tarna uttrycker ”Ibland tycker de att ling?” – har det framgått att det går att boll, flicka 16 år) jag kunde vara bättre” ( fotboll, pojke se tendenser i resultaten som speglar ” …ibland tjatar mamma lite väl 12 år) ; ”Ibland kan jag känna att jag ett samband mellan de som angett mycket…” (golf, flicka 12 år) måste vara bra” (fotboll, flicka 13 år) exempel på pressande situationer och ”..när dom skriker på en.” (inne- och ”Jag känner att jag måste prestera hur dessa idrottare till övervägande bandy, flicka 12 år) mycket mer” (simning, flicka 15 år). De del befinner sig inom gruppen ”hög” ungas beskrivningar belyser på denna i analysen av föräldrapresskalan. Vad punkt hur faktorn ”upplevd otillräck- är det då för händelser och upplevelser Lee och McLean (1997) betonar lighet” utgör en viktig del i förståelsen som respondenterna återger? alltså hur en alltför stark upplevd press av problematiken kring föräldrapress. I redovisningen av svaren på den hos idrottare uppstår när det finns en Mot bakgrund av resonemanget ovan öppna frågan är rubriker satta på diskrepans mellan önskat föräldrabete- skulle en möjlig benämning och karak- indelningarna av de unga idrottarnas ende och det faktiska. Detta förtydligas täristik på den framskrivne föräldern beskrivningar av negativa upplevelser bland annat i citatet där respondenten under denna rubrik vara: ”Den direkt 20 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

eller indirekt krävande och missnöjde i en aktivitet som bygger på frivillighet, på är att informera, utbilda, engagera föräldern”. Med andra ord en förälder lek och med ledord som ”att idrotta för och motivera alla berörda aktörer i som uttrycker missnöje med sitt eget att må bra”. dessa frågor, så att den gemensamma barn till den grad att barnet helst inte Samverkan mellan föräldrar och målsättningen kan genomsyra allt som vill ha dem närvarande. barn i idrottsmiljön är både intressant, görs inom verksamheten för den mest speciell och komplex, inte minst utifrån populära fritidssysselsättningen för Negativa känslor att familjelivet förs ut i det offentliga barn. Det är dessutom dessa ”gemen- I citaten nedan visar barnens utsagor rummet. Den kan inbegripa uttalade, samma idrottsbarn”, som skall bli våra hur de på ett eller annat sätt upplevt outtalade, öppna och dolda förvänt- framtida idrottsledare och idrottsföräl- negativa känslor i sitt idrottande på ningar och krav på de sociala aktö- drar. Idrotten som social arena bär grund av sina föräldrar. rerna. Dessutom bygger verksamheten på en kraft, som gör det möjligt att på en aktiv delaktighet, och då ofta i skapa idrottsmiljöer, där vuxna tar ett ”Man blir nervös och börjar spela form av ett direkt samarbete på plats perspektiv med fokus på de unga idrot- dåligt.” (Pojke, 11 år, tennis) mellan barn och föräldrar, vilket man tarnas upplevelse av glädje. Därigenom ”Under ett KM. Man blir stressad.” exempelvis inte ser på samma sätt i undantrycks de primära källorna till (Pojke, 10 år, bordtennis) skolmiljön. Samspelet mellan barn och föräldrars obalanserade handlingar ”…det är nervösare med föräldrar.” föräldrar i idrottsmiljön innebär också mot barn, som skapar upplevelser av (handboll, flicka 15 år) att starka känslor kan sättas igång, då föräldrapress. idrottens prestations- och tävlingsinslag ”Alltid…”(innebandy, pojke 16 år) är emotionellt medryckande. Det är få Referenser ”Det har aldrig känts bra.” (rid- vardagsmiljöer, där barn och föräldrar Alfermann, D. & Würth, S. (2001) Parental ning, flicka 12 år) samverkar, som är lika laddade som influence on athlete’s motivation and satisfac- ”Man blir mer nervös.” idrottens arenor. Resultaten i denna tion. Leipzig: University of Leipzig, Faculty of Sport Science. (simning, flicka 14 år) studie, likväl som andra svenska stu- dier (Karp, 2004; Patriksson & Wagns- Brustad, J. R., Babkes, M. L. & Smith, A. L. (2001). Youth in sport: psychological consid- De unga idrottarnas exempel son, 2004; Trondman, 2005), har eration. In R. Singer, H. A. Hausenblas & C. beskriver hur de upplever nervositet visat att det idag krävs någon form av Janelle (Eds.), Handbook of Sport Psychology och stress när deras föräldrar tar del i involvering av föräldrar för att barn- (2nd ed., pp. 604-635). New York: Wiley. barnens idrottande. Det framgår också och ungdomsidrotten som verksamhet Coakley, J. (2003). Sport in society: issues and att det är speciellt kopplat till täv- skall fungera. Idrott som fritidsaktivi- controversies (8th ed.). Boston: McGraw-Hill. lingssituation. Idrott, och i synnerhet tet för barn och ungdomar är således Karp, S. (2004). Den goda barnidrotten: tävling, bär med sig inslag av spän- något som, frivilligt eller ofrivilligt, blir Föräldrar om barns idrott (FoU-rapport, nr. 2004:7). Stockholm: Riksidrottsförbundet. ning, men denna ingrediens kan lika en angelägenhet för hela familjen. Lee, M. & Maclean, S. (1997). Sources of gärna utgöra något positivt genom att Upplevd föräldrapress är ett svår- parental pressure among age group swimmers. bidra till en iver att faktiskt få visa vad fångat fenomen. Den individuella och European Journal of Physical Education, 2(2), man kan eller få pröva sig själv i sin subjektiva dimensionen är av betydelse 167-177. prestation (Brustad, 2001; Weinberg för upplevelsen av föräldrapress. Unga Patriksson, G. (1995). Scientific review - part & Gould, 2003). Men de fall som de idrottare som upplever föräldrapress II. Socialization. The significance of sport for unga idrottarna refererar till verkar går säkert att finna i de flesta idrotts- society (pp.111-134). Strasbourg: Council of föräldrarna gestalta en extra negativ grenar. Två barn i samma lag eller täv- Europe press. press som inte är önskvärd. Följande ling vid samma tidpunkt kan uppleva Patriksson, G. & Wagnsson, S. (2004). För- äldraengagemang i barns idrottsföreningar citat är talande för resonemanget ovan: samma situation helt olika, vilket gör (FoU-rapport, nr. 2004:8). Stockholm: Riksid- ”Man blir mer nervös” (simning, flicka gränsdragningen känslig med avseende rottsförbundet. 14 år); ”Man blir nervös och börjar på vad som är stöd eller press. Det är Sveriges Riksidrottsförbund. (2004). Kost- spela dåligt” (tennis, pojke 11 år) och här föräldrar antagligen har en av sina nader för idrott: En studie om kostnader ”…det är nervösare med föräldrar” större uppgifter i idrottsmiljön genom för barns idrottande 2003 (FoU-rapport, nr. (handboll, flicka 15 år). Med utgångs- att försöka veta hur man skall stötta 2004:2). Stockholm: Riksidrottsförbundet. punkt i de utvalda beskrivningarna för sitt barn på bästa sätt, utifrån barnets Trondman, M. (2005). Unga och Föreningsi- drotten: En studie om föreningsidrottens plats, denna kategori skulle vi utifrån analys behov och önskningar. Utifrån de betydelser och konsekvenser i ungas liv (Ung- och tolkning kunna benämna dessa redovisade resultaten verkar emellertid domsstyrelsens skrifter, nr. 2005:9). Stock- slags föräldrar som: ”Den förälder miljön och kulturen och det sociala holm: Ungdomsstyrelsen. som i samspelet med barnet i närmiljön samspelet inom simning, tennis, rid- Weinberg, R. S. & Gould, D. (2003). Founda- skapar för mycket negativa emotio- sport och golf inverka på de känsliga tions of Sport and Exercise Psychology (3rd ner”. mekanismer som ligger bakom det ed.). Champaign, IL: Human Kinetics. problem som föräldrapress inom ungas Diskussion idrott innebär. Resultaten i undersökningen visar att En stor uppgift att ta sig an i ungefär en av fem unga idrottare inom arbetet med att utveckla verksamheten den RF-organiserade föreningsidrotten för ungas idrottande, är att än mer någon gång upplever otillräcklighet och koncentrera arbetet kring att alltid press på grund av sina föräldrar. Det - och förutsättningslöst - sätta barnens kan innebära att någonstans mellan glädje överst på handlingsplanen för 50 000 till 75 000 unga idrottare varje alla aktiviteter inom ”idrottsfamiljen” år upplever obehagskänslor på grund för barn- och ungdomsidrott i Sve- av alltför ”pushande” idrottsföräldrar, rige. Det bästa sättet att göra detta 21 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Från ung och lovande till färdig seniorelit – kritiska aspekter ur ett idrottspsykologiskt perspektiv

Det sägs ibland att 1000 olika vägar bär till Rom. Om vi låter Rom symbolisera den unga idrottarens olympiska dröm så väcks frågorna: hur många vägval måste göras i samband med resan från ung lovande idrottare till ”vuxen” etablerad seniorelit och kan vi hjälpa idrottaren att bibehålla sunda drivkrafter genom hela sin resa?

Unga, ambitiösa och hårt satsande som intressantare (Weinberg & Gould, idrottare ställs ofrånkomligen inför 2007). Den sistnämnda frågeställ- många och svåra beslut och ofta är det ningen ligger dock utanför fokus i frågor som är inbäddade i ett psy- denna artikel. Istället är diskussionen kosocialt sammanhang: Ska jag byta begränsad till de idrottare som redan klubb? Ska jag byta tränare? Vågar gjort det ”tyngsta” vägvalet och valt jag vila när jag är supersliten men helt att satsa på en elitidrottskarriär. Det frisk och vad ska i så fall tränaren vill säga de idrottare som på något sätt och träningskompisarna säga? Sviker har fastnat för tävlingsidrotten och jag mina lagkompisar om jag inte är anstränger sig till sitt yttersta för att GÖRAN KENTTÄ med på matchen på grund av min lyckas. En central frågeställning utifrån skada? Vem ska jag träna med för att detta perspektiv är varför inte alla bli bäst? Är det bättre att ladda upp lyckas i de fall då träningsinsatsen och inför viktiga tävlingar med glädje som ambitionsnivån är tillräckligt hög. Kan coachen tycker eller sammanbiten som specifika psykologiska faktorer iden- farsan kräver? Hur ska jag motivera tifieras som kan hjälpa oss att bättre mig för nästa träningspass? Det skulle förstå varför vissa lyckas medan andra sannolikt gå att fylla på med oändligt misslyckas? många frågor som den unga och sat- sande idrottaren kan ställa sig, frågor Psykologiska framgångfaktorer CAROLINA LUNDQVIST och vägval som alla har potential att Det finns i dagsläget endast två publice- GIH, IDROTTSHÖGSKOLAN påverka den idrottsliga utvecklingen. rade studier, båda intervjustudier, som I STOCKHOLM exklusivt valt att studera psykologiska Syfte framgångsfaktorer i det ytterst skiktet Följande artikel avser att belysa och av elitidrottare (sk. ”expert atleter”). diskutera kritiska aspekter ur ett En av dem, en kanadensisk studie, hade idrottspsykologiskt perspektiv med som urvalskriterium att idrottarna fokus på utvecklingen från ung och skulle ha vunnit minst två guldmedaljer lovande idrottare till etablerad senior- vid olika mästerskapstillfällen (världs- elit. Många barn och ungdomar prövar mästerskap eller Olympiska spel). på olika former av idrott under kortare Studien omfattade sex kvinnor och fyra eller längre tidsperioder. Tyvärr finns män (Durand-Bush & Salmela, 2002). det vissa som slutar som en konsekvens En något senare studie genomförd i av att idrotten väckt negativa upple- USA omfattade fyra kvinnor och sex velser, men det bör tilläggas att det män som alla hade tävlat på ett eller vanligaste skälet till att en ung individ flera Olympiska spel och som tillsam- väljer bort idrotten är på grund av att mans hade erövrat 28 guld, tre silver andra konkurrerande aktiviteter ses och en bronsmedalj (Gould, Dieffen- 22 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

till och bidragit till utvecklingen av den goda arbetsmoralen (Durand-Bush & Salmela, 2002; Gould et al., 2002). Vidare betonades förmågan att hantera sina emotioner, något som idrottarna ansåg ha varit av stor och omedelbar betydelse för den idrottsliga presta- tionen både på kort- och lång sikt. Generellt var idrottarnas välutvecklade emotionsregleringsförmåga ett resultat av att de lärt sig känna igen sina funk- tionella och dysfunktionella emotio- nella tillstånd. Dessutom behärskade de ett flertal psykologiska färdigheter för att reglera dessa tillstånd optimalt (t ex anspänningsreglering, visualisering, målsättningstekniker och en förmåga att reglera sitt inre samtal).

Negativa emotioner Tyvärr är det många elitsatsande idrot- tare som ständigt brottas med inten- siva, negativa känslor i samband med tävlings- och matchsituationer, vilket riskerar att leda till en negativ spiral av idrottsliga misslyckanden och därmed ännu mer negativa känslor (Lundqvist, 2006). Följande citat är hämtat ur en intervjustudie, i vilken både positiva och negativa känslotillstånd under- söktes i anslutning till betydelsefulla tävlingar, och citatet illustrerar med hjälp av en ung elitsimmares egna ord hur en hög grad av kognitiv oro kan gestalta sig:

”Ibland, jätteofta, är jag orolig för att jag ska bli trött, att jag ska kol- lapsa efter starten och att kroppen bara ska fyllas med mjölksyra och att jag ska sjunka till botten. Sen är jag orolig för tiden jag ska göra, jag vill ju simma bra. Sen så vet jag att jag inte har presterat så himla bra tidigare under året så då blir man orolig att man inte ska prestera bra. Sen är jag orolig för konkurrensen, att någon annan ska ta mig eller så. Jag tycker inte om när folk tar mig /…/. Det blir som en liten djävul som sitter där på sidan och säger att nu kommer…jag kommer inte att klara det här. Junioren Charlotte Kalla slog igenom ”med dunder och brak” i Världscupen. Många svåra vägval skall ske som (Lundqvist, Kenttä, Durand-Bush & kan påverka utvecklingen. Foto Pressens bild. Gustafsson, 2007)

De idrottare som regelbundet bach, & Moffett, 2002). Båda studi- atleternas” idrottskarriärer. Idrot- upplever negativa emotioner, som t ex erna fokuserade därmed på en mycket tarna uppgav att en tidig förälskelse att vara rädd, skräckslagen, rasande, begränsad population, och förutom i idrotten och en hög arbetsmoral till irriterad, missnöjd, nedstämd, ledsen, elitidrottarna själva intervjuades även stor del förklarade varför de lyckats nå hjälplös, utmattad, pressad och olyck- deras coacher och föräldrar. I studierna den absoluta världseliten och lyckats lig i samband med tävlings/matchtill- framkom några gemensamma och cen- bibehålla den höga nivån under en fällen riskerar sannolikt att successivt trala grundelement som diskuterades längre tid. Föräldrarna ansågs vara de förlora sitt intresse och engagemang som speciellt betydelsefulla för ”expert som i störst utsträckning uppmuntrat för en fortsatt elitidrottssatsning. Även 23 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

om träningen fortsätter att ge glädje nerar de sunda inre drivkrafterna. och återhämtningsprocessen (Kenttä & och tillfredsställelse så är det troligt Teorin beskriver även konsekvenser för Hassmén, 2002). När alla andra fakto- att tävlingssituationen förknippas med individens känslomässiga, kognitiva rer är lika så är det denna balanserings- så starkt obehag att idrottaren till sist och beteendemässiga reaktioner. Den process som gör skillnad på kort sikt väljer att avsluta sin satsning. Något sunda drivkraften är associerad med – i samband med formtoppning – men som kan ses som en konsekvens av att en inre motivation där individen helt också på lång sikt genom optimering idrottaren inte fått nödvändig hjälp enkelt motiveras av tillfredställelsen av prestationsutveckling och minime- att utveckla förmågan att hantera sina av att utöva aktiviteten i sig. Vidare ring av överträningsrelaterad proble- emotioner i samband med match/täv- har den inre drivkraften visat sig vara matik (Kenttä, Hassmén, & Raglin, ling. associerad med ett stort intresse för 2006). I tävlingsidrottens psykosociala aktiviteten, gott om positiva känslor miljö är det många som påverkar idrot- Positiva emotioner och ett högt självförtroende hos indivi- taren, men ingen i samma utsträckning I den tidigare nämnda kanadensiska den. Något som i förlängningen leder som coachen (Jowett & Cockerill, studien beskrev samtliga idrottare till förbättrade prestationer, uthållighet, 2003). Det senare betonades även av att de i samband med prestations- kreativitet, självkänsla och välbefin- samtliga idrottare i de tidigare disku- ögonblicket utvecklat en förmåga nande (Ryan & Deci, 2000). terade studierna kring expert atleter att fokusera på själva processen Det andra forskningsområdet (Durand-Bush & Salmela, 2002; Gould (genomförandet av prestationen) och – självkänsla – har traditionellt stu- et al., 2002), vilket understryker vikten inte på tävlingsresultat. Denna egen- derats utifrån fyra element, nämligen: av att ett bra samarbete utvecklas skap beskrevs som avgörande för att acceptans, utvärdering, jämförelse och upprätthålls mellan idrottare och kunna hantera de högt ställda kraven samt förmågan att agera effektivt. coach. För att coachen och idrottaren och förväntningarna (Durand-Bush Alla dessa element är särskilt betydel- tillsammans ska kunna balansera pro- & Salmela, 2002). Majoriteten av sefulla i tävlingsidrottens värld och cessen krävs en förmåga att på individ- idrottarna i den kanadensiska studien förklarar sannolikt både önskvärda basis ta hänsyn till och reagera på både drevs dessutom i huvudsak av sunda och icke önskvärda beteenden (Hewitt, tränings- och icke träningsrelaterade inre drivkrafter. Något som främjar 2005). Svenska forskare har stude- faktorer. Det kan vara allt från att förutsättningarna att hantera sina emo- rat begreppet självkänsla utifrån två utveckling och progression sker i rätt tioner (Ryan & Deci, 2000) samt är dimensioner: (1) bassjälvkänsla som takt till att den idrottsliga utvecklingen associerat till positiva emotioner, t ex beskriver i vilken utsträckning som inte sker på bekostnad av individens att vara entusiastisk, modig, tillfreds, individen generellt upplever sig vara personliga utveckling och allmänna inspirerad, bekymmersfri, behaglig, på trygg med sig själv som person, samt välbefinnande (Miller & Kerr, 2002). alerten, energisk, kraftfull och lycklig. (2) prestationsbaserade självkänsla som ”För bråttom” innebär att progres- Positiva emotioner anses även på sikt beskriver i vilken utsträckning som sionstakten är allt för snabb, vilket bidra till en positiv uppåtgående spiral individen generellt försöker ”förtjäna” ökar risken för överbelastningsskador genom att individens kreativa tänkande sin självkänsla via sina prestationer och andra överträningsrelaterade pro- samt utnyttjande och utvecklande (Forsman & Johson, 1996). En hög blem. ”För långsam” – är det bra eller av sin intellektuella kapacitet ökar. grad av prestationsbaserade själv- dåligt? Här saknas det emirisk forsk- Därmed känner personen sig nöjd, känsla innebär att individen har svårt ning. Istället finns det enstaka idrot- upplever ännu mer positiva emotio- att hålla isär prestation och person, tare som vittnar om möjligheten att ner, vilket sedermera leder till ett ökat vilket medför att dåliga prestationer nå världselit även genom att ”skynda mentalt välbefinnande (Fredrickson & tolkas som att ”jag är en dålig och långsamt” eller visar på möjligheten till Joiner, 2002). Hur ser då drivkrafterna mindre värdefull som människa”. Föga extremt långlivade elitidrottskarriärer. ut som främjar de positiva emotio- förvånande har därmed en hög grad Kanske innebär en långsam utveckling nerna? av prestationsbaserad självkänsla, bara en möjlighet att njuta av resan framför allt i avsaknad av en hög och under en längre tid… Sunda drivkrafter buffrande bassjälvkänsla, även visat sig Inom ramen för denna artikel defi- vara associerat med en ökad risk för Tidig framgång en riskfaktor nieras sunda drivkrafter som de ohälsosamma beteenden hos individer Ett fenomen som uppmärksammats i drivkrafter som främjar ett allmänt (Hallsten, 2005). mycket liten utsträckning är att relativt psykologiskt välbefinnande hos idrot- snabba idrottsliga framgångar som taren samt positiva upplevelser och Ett drömscenario leder till nationella och internationella känslor i samband med både träning Ett drömscenario inträffar då sunda genombrott i unga år paradoxalt nog och tävling. Två forskningsområden drivkrafter möter en genuin kärlek kan utgöra en riskfaktor för tidigt har oberoende av varandra diskuterat till idrotten, samtidigt som idrottaren karriäravslut. Den snabba framgången sunda respektive osunda drivkrafter utvecklat en god arbetsmoral och en leder till ett stort glädjerus vilket också samt dess konsekvenser för individen. förmåga att hantera sina emotioner. innebär en massiv positiv förstärkning Den ena teorin fokuserar på graden av Denna lyckosamma kombination inne- för idrottaren. Dessutom innebär den sunda och självbestämda drivkrafter bär mycket goda förutsättningar för att tidiga framgången att både de inre och och går under namnet ”Self-Determi- idrottaren blir uthållig och framgångs- yttre förväntningarna riskerar att öka nation Theory” (Ryan & Deci, 2000). rik i sin strävan mot idrottslig ”excel- på ett dramatiskt sätt. I detta samman- Self-determination teorin har fått ett lence”. I detta läge återstår ”endast” hang kan idrottaren lockas att tro att stort genomslag i motivationsforsk- en kritisk uppgift för coachen och mer och hårdare träning i alla lägen är ningen och undersöker i huvudsak idrottaren, nämligen att tillsammans nödvändig för att leva upp till det högt sociala och kontextuella situationer under hela idrottskarriären balansera ställda förväntningarna – återigen med som antingen främjar eller undermi- den psykosociofysiologiska tränings- ökad risk för överbelasningsskador och 24 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

överträningsproblematik som följd. nerna av självkänsla, vilket gör det Gustafsson, H., Hassmén, P., Kenttä, G., & Resultat i likhet med det som ovan möjligt att börja använda instrumen- Johansson, M. (Submitted). A qualitative beskrivits har identifierats i två svenska tet i fortsatt forskning men även med analysis of burnout in elite athletes. Psychol- ogy of Sport and Exercise Psychology. studier av utbrända unga elitidrottare fördel i samband med tillämpning och Hallsten, L. (2005). Burnout and wornout (Gustafsson, Kenttä, Hassmén, Lund- interventionsarbete. Detta som en hjälp – concepts and data from a national survey. qvist, & Durand-Bush, 2007; Gustafs- för att öka förståelsen för hur sunda In: A.S.G. Antoniou, & C.L. Cooper (Eds.). son, Hassmén, Kenttä, & Johansson, och osunda drivkrafter kan inverka på Research companion to organizational health 2007) och även i en motsvarande idrottarens elitsatsning och välbefin- psychology (pp. 516-536). Cheltenham: Elgar australiensisk studie (Richardson, nande, samt för bättre möjligheter att Publications. 2006). Noterbart är att samtliga (totalt på ett tidigt stadium och på ett träffsä- Hewitt, J.P. (2005). The social construction of self-esteem. In: C.R. Snyder, & S.J. Lopez 13 stycken) idrottare i de svenska kert sätt identifiera och lära idrottaren (Eds.), Handbook of positive psychology studierna beskrev hur upplevelsen av att hantera olika framgångs- respektive (pp.135-147). Oxford: University Press. tidig framgång och succé successivt riskfaktorer. Jowett, S., & Cockerill, I.M. (2003). Olympic omvandlades från något positivt till en medallists’ perspective of the althlete–coach påfrestande problematik. Avslutningsvis kan vi konstatera att Relationship. Psychology of Sport and Exer- Hur ska man då tolka paradoxala både sunda och osunda drivkrafter kan cise 4, 313–331. resultat som pekar på riskerna med leda till lika stor yttre framgång, dvs. Kenttä, G., & Hassmén, P. (2002). Underre- covery and overtraining: A conceptual model. tidig framgång för alltför tidigt karri- ädla medaljer på stora mästerskap. In: M. Kellmann (Ed.), Enhancing Recovery: äravslut? Intressant nog har ett snarlikt Ett par av de olympiska idrottarna i Preventing Underperformance in Athletes (pp. fenomen konstaterats inom missbruks- den amerikanska studien beskrev en 57-77). Champaign, IL: Human Kinetics. forskningen. Missbruk uppstår ofta omfattande negativ psykologisk proble- Kenttä, G., Hassmén, P., & Raglin, J.S. (2006). efter en massiv positiv förstärkning av matik där två individer till och med Mood state monitoring of training and recov- drogen (eller någon annan aktivitet) i hade upplevt kliniska besvär (Gould ery in elite kayakers. European Journal of Sport Science, 4, 245-253. samband med debuten eller vid något et al., 2002). Uppenbarligen finns det av de första tillfällena. Exempelvis kan flera goda skäl till att argumentera för Lundqvist, C. (2006). Competing under pres- sure: State anxiety, sports performance and en heroinmissbrukare därför uppleva de sunda drivkrafterna. Det finns även assessment. Unpublished doctoral dissertation. att hela livet går ut på att till varje skillnader mellan drivkrafterna som Department of Psychology, Stockholm Univer- pris återuppleva den första enorma kan klassificeras in i två betydelsefulla sity. Stockholm: US-AB. ”kicken”. En spelmissbrukare var dimensioner: (1) Dels är sannolikt Lundqvist, C., & Kenttä, G. (submittad). kanske från en början måttligt intres- upplevelsen av hela idrottskarriären Development and Psychometric Evaluation of the Basic and Earning Self-Esteem Scale serad av spel, men vann snabbt en stor emotionellt sett väldigt olika beroende (BESES). Proceedings of The 12th European summa pengar som upplevdes som på vilken typ av drivkraft som domine- Congress of Sport Psychology (FEPSAC). en massiv förstärkning och en osund rar, (2) dels ger forskningen stöd åt att Lundqvist, C., Kenttä, G., Durand-Bush., N., drivkraft att vinna ännu mer väcktes. det finns en större uthållighet och var- & Gustafsson, H. (Submitted). On the dis- Tyvärr används den här kunskapen på aktighet i den sunda drivkraften även tinction between debilitative and facilitative flera av dagens webbaserade spelhemsi- efter stora framgångar, men särskilt i states of competitive anxiety: An idiographic dor genom att ”nya spelare” har något motgång. Låt oss därför tillsammans approach. högre vinstchanser än etablerade spe- – idrottsforskare, elitidrottare och Miller, P.S., & Kerr, G.A. (2002). Conceptu- alizing excellence: Past, present, and future. lare – med syfte att fånga spelare och coacher – sträva efter att utveckla de Journal of Applied Sport Psychology, 14, ”trigga” igång de osunda drivkrafterna sunda inre drivkrafterna och därmed 140-153. (personlig kommunikation med två främja både välbefinnande och presta- Richardson, S. O. (2006). Unpublished docto- Kognitiva beteendeterapeuter, Gior- tioner. ral dissertation. Exceeding the limits: personal gio Grossi respektive Tommy Karls). journey of overtraining. Victoria University, Oavsett vilket område vi rör oss inom Referenser Melbourne Australia. Ryan, M.R., & Deci, E.L. (2000). Self-deter- så är det därmed av största vikt att vi Durand-Bush, N., & Salmela, J. H. (2002). mination theory and the facilitation of intrin- The development and maintenance of expert tidigt lär oss identifiera och känna igen sic motivation, social development, and well- athletic performance: Perceptions of world and signalerna på osunda drivkrafter som being. American Psychologist, 1, 68-78. Olympic champions. Journal of Applied Sport kan utgöra en riskfaktor för bl a. indi- Psychology, 14, 154-171. Weinberg, R., & Gould, D. (2007). Founda- videns hälsa och välbefinnande både på tions of Sport and Exercise Psychology (4th Forsman, L., & Johnson, M. (1996). Dimen- ed.) Champaign, IL: Human Kinetics. kort- och lång sikt. sionality and validity of two scales measuring different aspects of self-esteem. Scandinavian Besvarade du ett självskattningsfor- Journal of Psychology, 37, 1-15. mulär? Fredrickson, B.L., & Joiner, T. (2002). Positive I samband med CIF-konferensen fyllde emotions trigger upward spirals toward emo- ett antal av åhörarna i ett självskatt- tional well-being. Psychological Science, 13, 172-175. ningsformulär som mäter de två dimen- Gould, D., Dieffenbach, K., & Moffett, A. sionerna av begreppet självkänsla, (2002). Psychological characteristics and their nämligen den prestationsbaserade development in Olympic champions, Journal självkänslan samt bassjälvkänslan. of Applied Sport Psychology, 14, 172-204. Instrumentet har i samband med preli- Gustafsson, H., Kenttä, G., Hassmén, P., Lun- minära analyser uppvisat goda psy- dqvist, C., & Durand-Bush, N. (Under revi- kometriska egenskaper (Lundqvist & sion). The process of burning out: A multiple case study of three elite endurance athletes. Kenttä, 2007). Grovt förenklat innebär International Journal of Sport and Exercise det att instrumentet på ett rättvist och Psychology. korrekt sätt mäter de två dimensio- 25 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Vilken roll spelar graden av tillväxt/ mognad för barn och ungdomars idrottsliga prestationsförmåga?

Idrottslig prestationsförmåga bestäms av ett flertal ”inre” och ”yttre” faktorer (Figur 1). För barn och ungdomar gäller dessutom att graden av tillväxt/mognad är en tungt vägande faktor. Olika grad av mognad bidrar till en selektion av individer till olika typer av idrotter. Eftersom idrottslig prestation under uppväxten visar dåliga samband med prestation i vuxen ålder, så riskerar man att ”fel” individer rekryteras i en långsiktig ”talangjakt” om selektionsprocessen drivs för hårt i barn- och ungdomsåren. Ett bra recept för att ge alla lika möjligheter till fram- gång är att låta så många som möjligt vara med så länge som möjligt. Om träningen i sig kan påverka tillväxt/mognad/utveckling bland barn och ungdomar som tränar på elitnivå berörs också i artikeln (Figur 1).

EVA JANSSON AVDELNINGEN FÖR KLINISK FYSIOLOGI, INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN, KAROLINSKA INSTITUTET

Figur 1. Faktorer av betydelse för idrottslig prestation.

1. Tillväxt - kvantitet tillväxten av alla dessa storheter och Flertalet kroppsmått såsom vikt, längd, utvecklingen av fysisk prestationsför- fettfri vikt, kroppsvatten, skelettvikt, måga (Fig. 3). Typiskt är att en tillta- hemoglobinkoncentration följer samma gande könsskillnad utvecklas med start tillväxtförlopp under barn och ung- runt 12-årsåldern, då en accelererande domsåren som här exemplifieras med tillväxt ses för pojkar. Tillväxten av fett fri vikt (Fig. 2). Detta gäller även fettvikt och andelen kroppsfett utgör ett funktionella mått såsom t.ex. maximal undantag då en accelererande tillväxt syreupptagningsförmåga. Man ser även istället ses för flickor (Fig. 2). ett mycket tydligt samband mellan Perioden runt pubertetsutvecklingen, 26 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

då flickornas prestationsökning ej men en risk föreligger för utvecklan- 2. Tillväxt – kvalitet accelererar på samma sätt som pojkar- det av negativa medicinska konsekven- Kroppsmasseindex (BMI) beskriver nas, är känd att vara en kritisk period ser. förhållandet mellan kroppsvikt och med ökad risk för utveckling av mens- Ytterligare typiskt för tillväxten kroppslängd (kg/m2). Under pubertets- störningar och ätproblematik. I vissa är att den inte är linjär över tid. Detta åren ses en markant ökning av BMI (Fig. fall ”inser” man att träna mer och äta kan beskrivas med hjälp av tillväxt- 6). Bland vuxna är ett högt BMI ofta mindre kan förhindra utvecklingen av hastighetsdiagram (t.ex. Fig. 4). Man ett uttryck för en hög andel kroppsfett, en ökad fetthalt i kroppen, vilket inom kan då se att tillväxthastigheten har ett vilket det även kan vara bland barn och vissa gränser kan gynna prestationen, maximum runt 12-14-års åldern och ungdomar. Men viktigt är att känna till att flickornas maximum (peak) inträf- att den naturliga ökning av BMI som far cirka två år före pojkarnas. Detta ses under puberteten beror på både en gäller så väl kroppsmått såsom funktio- ökning av fettfri vikt och fettmassa (Fig. nella mått, vilka här exemplifieras med 2). Här ses dock en tydlig skillnad mellan kroppsvikt och maximal syreupptag- flickor och pojkar, när det gäller relatio- ningsförmåga (Fig. 4,5). nen mellan ökningen av fettfri vikt och Den förändring av fysisk presta- fettmassa. Andelen kroppsfett ökar bland tionsförmåga samt kroppsliga dimen- flickor, medan den minskar bland pojkar sioner och funktioner som sker över under pubertetsåren (13,14,16). tid under tillväxten är betydande, cirka Ett fåtal studier beskriver muskula- 100-200 % ökning från 10 till 20 års turens utveckling under pubertetsåren ålder. Detta kan jämföras med fysisk med avseende på faktorer såsom muskel- träning som t.ex. kan öka maximal fibertyper muskelfibrernas storlek samt syreupptagningsförmåga med upp till aerob och anaerob kapacitet. Redan på cirka 20% (1). Detta är en av förkla- 70-talet visade Eriksson och Saltin (7,8) ringarna till varför det är ur metodolo- att pojkar före puberteten hade en låg gisk synpunkt svårt att studera effekt aktivitet av enzymet fosfofruktokinas av träning på barn och ungdom (PFK) och att aktiviteten ökade under pubertetsåren (11 jämfört med 16 år). Sammanfattningsvis kan sägas att Man kunde också visa en funktionell det finns en tydlig koppling mellan koppling till ansamling av muskellak- tillväxt och fysisk prestationsförmåga tat vid maximal ansträngning (anaerob och att tillväxten har olika karaktär för kapacitet), som även den ökade under flickor och pojkar. puberteten. Egna opublicerade data från en tvärsnittsstudie stöder dessa fynd där PFK-aktiviteten var högre vid 21 än vid Figur 2. Förändringar i procent fett, fettmassa och 10-års ålder bland pojkar. Motsvarande fettfri massa för flickor och pojkar från 8 till 20-års ökning sågs dock inte bland flickor (Fig. ålder (ref. 13,14). 7). Dessa fynd stämmer med de köns- skillnader som ofta ses bland vuxna för muskulaturens anaeroba kapacitet mätt i form av enzymaktiviteter. I samma studie analyserades även muskelfibrernas tvärsnittsytor. Vid 10-års ålder kunde ingen könsskillnad iakttas, ej heller någon skillnad mellan olika muskelfibertyper (Fig. 9). Vid 21-års ålder framträdde ett tydligt mönster med skillnader mellan pojkar och flickor och skillnader mellan fibertyper. Alla fibrer var större för pojkarna än för flickorna oavsett fibertyp. Utöver detta sågs även en könsskillnad i relationen mellan de olika fibertypernas storlek. Pojkarnas (männens) största fiber var typ IIA, medan flickornas (kvinnornas) största fiber var typ I vid 21-års ålder. Detta innebär att även om procentandelen typ I och typ II skulle vara lika mellan män och kvinnor (räknad på antalet muskelfi- brer) så kommer männen ändå ha en viss övervikt av typ II fibrer då hänsyn tas till fibrernas storlek. Muskulaturens sam- mansättning med avseende på fibertyper har sannolikt en koppling till uthållighet, Figur 3. Förändringar i fysisk prestationsförmåga från 8 till 20-års ålder (ref. 6). explosivitet och effektutveckling (power), 27 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

där typ II fibrer har en högre kapacitet i dessa avseenden. När det gäller ande- len typ I och typ II (baserad på antal) så visas en sammanställning av data från en longitudinell studie och en tvärsnittsstudie (Fig. 10). Man kan se att procentandelen typ II fibrer (% typ II) under tillväxten ökar signifikant för pojkar från 37% till 52% typ II, medan flickornas värden ligger mer stabilt runt 45 % typ II. Vid 16-års ålder fanns ingen könsskillnad, medan vid 27-års ålder hade pojkarna (männen) signifikant högre %typ II än flickorna (kvinnorna). Viktigt att komma ihåg är dock att variationen för %typ II mellan individer är stor för båda könen, d.v.s. det finns många flickor som har högre % typ II fibrer än pojkar. När det gäller den oxidativa kapaciteten i muskulaturen ses inga tydliga förändringar under tillväxten ej heller skillnader mellan könen (Fig. 8). Figur 4. Förändring i tillväxthastighet för kroppsvikt från födelsen till 18-års ålder (ref. 25). Sammanfattningsvis kan fastslås att kroppssammansättningen liksom musku- laturens kvalitet förändas under tillväxten och att förändringarna till viss del är olika för flickor och pojkar. För pojkar ses en ökad andel fettfri kroppsmassa (muskel- massa) som kvalitativt sett har en högre anaerob kapacitet och därmed högre kapa- citet för explosivt arbetet vid jämförelse med flickor.

3. Mognad, tillväxt och selektion Graden av tillväxt/mognad vid en viss kronologisk ålder kan variera väsentli- gen vid jämförelse mellan individer och därmed även kroppsdimensioner och fysisk prestationsförmåga. Studier där barn och ungdomar klassificerats i olika mognadsklasser (tidiga, medel och sena) visar att tillväxtkurvorna skiljer sig på så sätt att för en given kronologiskt ålder så Figur 5. Förändring i tillväxthastighet för syreupptagningsförmågan från 10 till 18-års ålder (ref.9). är de tidigt mogna längre, väger mer, har större fettmassa och fettfri vikt har högre

maxVO2 och presterar bättre i ett flertal fysiska test (Fig. 11,12). Detta gäller för både pojkar och flickor även om skillna- den mellan olika mognadsklasser i vissa studier tycks vara mindre för flickor än pojkar. Generellt sett finns dock färre stu- dier publicerade rörande flickors tillväxt/ mognad i relation till fysisk prestation. Eftersom mognadsgrad och kropps- dimensioner är viktiga bestämmande faktorer för fysisk prestationsförmåga (11,18,19,20,22) finns anledning att förmoda att dessa parametrar bidrar till selektion av individer till olika idrotter. Studier på fotbollsspelande pojkar visar att snabbhet/explosivitet styrs mer av tillväxt/ mognad än teknisk skicklighet (18,20). Visat är att unga gymnaster var kortare och att unga simmare var längre redan vid Figur 6. Förändring av kroppsmasseindex (BMI) från födseln till 20-års ålder (ref. 23). 2-års ålder än genomsnittet (5,21). Andra 28 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

intressanta studier som belyser selek- tionsprocessen är undersökningar där man tittat på fördelningen av födelseda- tum över året för manliga elitfotbolls- spelare på juniornivå. En engelsk studie som omfattande c:a 9.000 spelare (24) visade att 61% var födda under säsong- ens första 4 månader (sept-dec), 28% under jan-april och endast 11% under säsongens fyra sista månader (maj-aug), ett mönster som inte gäller för generellt för engelska ungdomar (Fig. 13). En annan studie analyserade ett litet svenskt material (59 juniorelitspelare) och fann samma mönster som för de engelska spelarna, men att ”anhopningen” av spelare fanns under jan-april (63%) och Figur 7. Aktiviteten av fosfofruktokinas (PFK) i lårmuskulaturen för 10-åriga flickor (n=5) och pojkar endast 12% var födda under sept-dec (2). (n=10) och 21-åriga kvinnor (n=7) och män (n=9). Opublicerade data (Dahlström, Gierup, Esbjörnsson, På seniornivå (engelska spelare) kunde Kaijser och Jansson). man inte se lika extrema anhopningar av spelare under säsongens första fyra månader. Dessa studier visar att selek- tionen till elitfotboll baseras bland annat på individens mognadsgrad (de som föds tidigt på året/säsongen antas i genom- snitt vara mer mogna). Det föreligger även selektiva ”drop-outs” eftersom man inte kunde se en liknande anhopning av spelare födda under säsongens första fyra månader bland seniorer. Lefevre och medarbetare (12) visade i en longitudinell studie över nästan 20 år att den stora skillnad som förelåg i fysisk prestation mellan tidigt och sent mogna under barn och ungdomsåren inte alls kunde återfin- nas vid 18- och 30-års ålder (Fig. 14). Sent mogna pojkar riskerar att exklu- deras från ett flertal idrotter. De tidigt mogna premieras däremot genom en mer uttalad snabbhet och explosivitet och Figur 8. Aktiviteten av citratsyntas (CS) i lårmuskulaturen. Material se Fig. 7. Opublicerade data (Dahl- dessa blir nödvändigtvis inte de bästa på ström, Gierup, Esbjörnsson, Kaijser och Jansson). seniornivå.

Sammanfattningsvis kan sägas att ålder, kroppsstorlek och mognadsgrad är viktiga selektionsfaktorer till olika typer av idrotter. I en långsiktig ”talangjakt” riskerar man rekrytera ”fel” individer om selektionsprocessen drivs för hårt i barn och ungdomsåren.

3. Unga idrottares tillväxt/mognad Det mesta talar för att fysisk aktivitet/trä- ning i måttlig omfattning bland barn och ungdom inte påverkar tillväxt- och mog- nadsprocessen (17). Frågan är om detta även gäller för unga idrottare på elitnivå. Väl känt är ju att t.ex. gymnaster är korta och simmare och basketspelare är långa och att mognadsprocessen (tid- punkt, hastighet, omfattning) ser olika ut för utövare av olika idrottare. Till viss del föreligger olika uppfattningar om och Figur 9. Muskelfibrers tvärsnittsyta (typ I, IIA, IIB) i lårmuskulaturen. Material se Fig. 7. Opublicerade data hur träning skulle kunna påverka tillväxt (Dahlström, Gierup, Esbjörnsson, Kaijser och Jansson). Typ I = långsamma och typ II = snabba. och mognad eller om det i första hand 29 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

handlar om ett selektivt urval av indi- vider med de lämpligaste förutsättning- arna och selektiv ”drop-out”. Enligt Malina och medarbetare (3,17,26) finns dock inga säkra stöd för att träningen i sig skulle kunna påverka tillväxt och mognad. Däremot finns ett flertal studier som starkt stöder att selektion är en viktig faktor bakom de skillnader i tillväxt och mognad som ses mellan utövare av olika idrotter. Som nämnts ovan så har flera studier visat att t.ex. att gymnaster var kortare och att simmare var längre redan vid 2-års ålder. Vidare var föräldrarna till gymnasterna kortare Figur 10. Muskelfiberkomposition (% typ II) i lårmuskulaturen för 10-åriga flickor (n=5) och pojkar än föräldrarna till simmarna. Samma (n=10) och 21-åriga kvinnor (n=7) och män (n=9). (ref. 4) och för 28 flickor och 55 pojkar som studerades mönster har beskrivits för mognads- båda vid 16 och 27-års ålder (ref. 10). graden, d.v.s. ungdomar som valdes ut eller valde att idrotta var mer mogna redan vid starten av en mer specifik idrottsträning (27). Systematisk träning påverkar dock kroppssammansätt- ningen, fysiologiska variabler såsom maximal syreupptagningsförmåga och prestationsförmåga (17). Två nyligen publicerade studier rörande nya elitgymnasters tillväxt visar att tillväxt och könsmognad är helt jämförbar med den som icke tränade flickor uppvisar som har korta föräldrar och sen mognad, d.v.s. det som karaktäriserar elitgymnaster. Träningsomfattning var i den ena studien cirka 15 timmar/vecka medan den andra studien tränade gymnasterna cirka 25 timmar per vecka (3, 26). Dock kan inte uteslutas att hård träning i t.ex. kombination med restriktion vad gäller näringsintag och hård psykisk press kan ge negativa medicinska konsekvenser. Väl känt är ju att en ökad förekomst av ätstör- ningar förekommer bland idrotter där en låg kroppsvikt är väsentligt för Figur 11. Styrka i relation till ålder och mognadsgrad (ref.17, sid 353-354). framgång.

Sammanfattningsvis kan sägas att Referenser adversely affected by sport. Med Sci Sports idrottande ungdomar även på elitnivå 1. Beunen, G, ADG Baxter-Jones, RL Mirwald Exerc 32:1698-1703, 2000. tillväxer och mognar på likartat sätt et al. Intraindividual allometric development 6. Ekblom, B. Styrka, spänst och uthållighet som icke idrottande ungdomar och att of aerobic power in 8- to 16-year-old boys. hos ungdom 7-19 år. I: Barn, ungdom och Med Sci Sports Exerc 33:503-510, 2002. en stor del av de skillnader i kropps- idrott. Rapport från idrottens forskningsråd. Sid 153-166, 1990. storlek/mognad som kan ses mellan 2. Brewer, J, PD. Balsom, JA Davis. Seasonal birth distribution amongst European soccer 7. Eriksson, BO. Muscle metabolism in child- idrottande och icke-idrottande ungdo- players. Sports, Exercise and Injury. 1:154- ren: A review. Acta Paediatr Scand Suppl. 238, mar beror på selektion. 157, 1995. 20-27, 1980. 3. Claessens, AL, J Lefevre, GP Beunen, RM 8. Eriksson, BO, B Saltin. Muscle metabolism Malina. Maturity-associated variation in the during exercise in boys aged 11-16 years com- Eva Jansson body size and proportions of elite female pared to adults. Acta Paediatr Belgica Suppl. Klinisk fysiologi gymnasts 14-17 years of age. Eur J Pediatr 28:257-265, 1974. Karolinska Universitetssjukhuset 165:186-192, 2006. 9. Geithner, CA, MA Thomis, BV Eynde et al. 141 36 Stockholm 4. Dahlström, M., ME Liljedahl, J Gierup, L. Growth in peak aerobic power during adol- Tel: 08-585 81582, Kaijser, E. Jansson. High proportion of type I escence. Med Sci Sports Exerc 36:1616-1624, fax 08-774 80 82 fibres in thigh muscle of young dancers. Acta 2004. Physiol Scand 160:49-55, 1997. e-mail: [email protected] 10. Glenmark, B., G. Hedberg, E. Jansson. 5. Damsgaard, R, J Bencke, G Matthiesen, J Changes in muscle fibre types from adoles- Holm Petersen, J Müller. Is prepubertal growth cence to adulthood in women and men. Acta

30 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Physiol Scand 146:251-259, 1992. 11. Katzmarzyk, PT, RM Malina, GP Beunen. The contribution of biological maturation to the strength and motor fitness of children. Ann Human Biol 24:493-505, 1997. 12. Lefevre J, G Beunen, G Steens, A Claes- sens, R. Renson. Motor performance during adolescence ang age thirthy as related to age at peak height velocity. Ann Human Biol 17:423- 435, 1990. 13. Malina RM. Growth and maturation: Normal variation and the effects of training. In CV Gisolfi, DR Lamb (eds.), Perspectives in exercise science and sports medicine. Vol. II, Your, Exercise, and Sport. Indianapolis, IN: Benchmark Press, pp. 223-265, 1989. 14. Malina RM, C Bouchard, G Beunen. Human growth: Selected aspects of current research on well-nourished children. Ann Rev Antropology 17:187-219, 1988. 15. Malina, RM, G Beunen, J Lefevre, B Woy- narowska. Maturity-associated variation in peak oxygen uptake in active adolescent boys and girls. Ann of Human Biology 24:19-31, 1997. 16. Malina RM, S Koziel, T. Bielicki. Variation in subcutaneous adipose tissue distribution associated with age, sex, and maturation. Am J Human Biol. 11:189-200, 1999. 17. Malina RM, C Bouchard, O Bar-Or. In: Growth, maturation, and physical activity. 2nd Figur 12. Maximal syreupptagningsförmåga i relation till ålder och mognad (ref. 15). ed. Human Kinetics USA. 2004. 18. Malina, RM, JC Eisenmann, SP Cumming, B. Ribeiro, J. Aroso. Maturity-associated variation in the growth and functional capa- cities of youth football (soccer) players 13-15 years. Eur J Appl Physiol 91:555-562, 2004. 19. Malina RM, SP Cumming, PJ Morano, M Barron, SJ Miller. Maturity status of youth football players: a noninvasive estimate. Med Sci Sports Exerc 37:1044-1052, 2005. 20. Malina, RM, SP Cumming, AP Kontos, J.C. Eisenmann, B. Ribeiro, J. Aroso. Matu- rity-associated variation in sport-specific skills of youth soccer players aged 13-15 years. J Sports Sci 23:515-522, 2005. 21. Peltenburg, AL, WB Erich, ML Zon- derland, MJ Bernink, JL vanDenbrande, IA Huisveld. A retrospective growth study of female gymnasts and girl swimmers. Int J Sports Med 5:262-267, 1984. Figur 13. Fördelning av födelsedatum för 8.857 engelska manliga juniorfotbollsspelare på elitnivå (ref. 22. Philippaerts, RM, R Vaeyens, M. Janssens 24). et al. The relationship between peak height velocity and physical performance in youth soccer players. J Sports Sci 24:221-230, 2006. 23. Rolland-Cachera, MF, TJ Cole, M Sempe, J Tichet, C Rossignol, A Charraud. Body mass index variations: centiles from birth to 87 years. Eur J Clin Nutr 45:13-21, 1991. 24. Simmons, C, GC Paull. Season-of-birth bias in association football. J Sports Sci 19:677-686, 2001. 25. Tanner, JM, RH Whitehouse, M Takaishi. Standards from birth to maturity for height, weight, height velocity, and weight velocity: British children, 1965. Archives Disease in Childhood 41:454-471, 613-635, 1966. 26. Thomis, M, AL Claessens, J. Lefevre et al. Adolescent growth spurts in female gymnasts. J Pediatr 146:239-244, 2005. 27. Ulbrich, J. Individual variants of physical fitness in boys from the age of 11 up to matu- rity and their selection for sports activities. Figur 14. Fysisk prestation (vertikalt upphopp), i förhållande till ålder och mognad för pojkar (ref. 12). Medicina dello Sport 24:118-136, 1971. 31 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Några argument för SEN SPECIALISERING Frågan om tidig specialisering inom ungdomsidrotten är mångbottnad och kan behandlas på olika nivåer – allt ifrån det principiella och övergripande till konkretiseringar som gäller olikhe- ter mellan individer, mellan olika åldersgrupper, olika idrottsgrenar, olika tillgång till utbildade tränare och olika yttre intressenter som exempelvis regering och riksdag, SOK, media och ”all- mänheten”. Jag kommer att argumentera på det principiella planet, eftersom jag menar att för- hållningssättet på detta plan får konsekvenser för hur man ser på alla följdfrågor. Men jag skall ta utgångspunkt i ett konkret (tänkt) exempel.

Vår nästa Fredrik Ljungberg! som senior” att göra, dels att den i stort De flesta har väl varit med om att stå sett är den enda egenskap man inte kan i en fotbollspublik och höra någon förändra genom träning. Så Pelles talang utropa ”Titta på Pelle, vilken talang, har säkert med fysisk mognad att göra, där har ni vår nästa Fredrik Ljung- och de fördelar han därför har gente- berg!” I all välmening, förstås, oskyldigt mot sina med- och motspelare när det och uppskattande, folk nickar och visst, gäller längd, bredd, tyngd och motorik. man kan se att grabben har talang. Måhända kommer detta att ge honom en P-99-tränaren sträcker på sig, grab- plats i SvFF:s selektionssystem, kanske till bens föräldrar ler lite förläget. Men en och med en eller annan ungdomslands- TOMAS PETERSON prognos är ställd gentemot framtiden, kamp. Han får all uppmärksamhet, all ENHETEN FÖR IDROTTSVETENSKAP, med förväntan om att bli uppfylld om bekräftelse, han får den bästa träningen, LÄRARUTBILDNINGEN, så där tio år. I den utsträckning denna får spela med de bästa och oftast vara i MALMÖ HÖGSKOLA förutsägelse börjar leva ett eget liv, det vinnande laget. Men i likhet med de och det gör den ofta, riskerar den att flesta andra som valts in i systemet på skapa stora problem för verksamhe- grund av fysisk mognad kommer han så ten och besvikelse för alla inblandade småningom, när hans jämnåriga växt ifatt parter – Pelle, hans kompisar i laget, honom och seniorfotbollen närmar sig, hans föräldrar, tränaren, föreningen att bli bortvald. och svensk fotboll. Till att börja med Även om Pelle verkligen är en talang, är sannolikheten att prognosen slår bortsett från fysisk mognad, så finns det in lika med noll (och egentligen ännu så många andra orsaker som kommer att mindre, för det tar minst uppåt ett halvt hindra honom från att bli vår nye Fredrik dussin årsklasser för att frambringa en Ljungberg. Det finns en betydande risk ny Fredrik Ljungberg). Vi vet att det att hela P-11-verksamheten kommer att nästan aldrig är de som är bäst som påverkas menligt av prognosen. Pelle blir elva-tolvåringar som också är bäst tio den måttstock mot vilken de andra grab- år senare. Vi vet också att många av barna mäts, rangordnas och i varierande de mest framgångsrika gynnades av grad ratas. Han får visa övningarna, han att de specialiserade sig jämförelsevis blir lagkapten, hans byts aldrig ut på sent och drog nytta av att ha utövat ett matcherna, hans målrekord uppmärksam- antal idrottsgrenar innan dess (1). Vi vet mas i lokalpressen. Med honom i laget också att den viktigaste egenskap som blir det viktigt att serier och cuper vinns påverkar vilka talanger som kommer och laget sätts ihop och coachas därefter, fram till ungdomslandslagen via svenska spelartruppen smälter ihop. Snart nog fotbollförbundets utbildningsverksam- befinns han vara för bra för sin årgång het är fysisk mognad (2). Om denna och flyttas upp, från sina kompisar och egenskap kan man dels säga att den inte en därefter darrig P-99-verksamhet som har något som helst med ”talang för mister uppmärksamhet och engagemang. att bli en framgångsrik fotbollsspelare Vi vet att de flesta kommer till ungdomsi- 32 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

utvecklade ett mycket starkt tävlings- psyke, som knöt näven i byxfickan, gick sin egen väg och lär sig sätta långsiktiga målsättningar och envetet arbeta mot dem, det är bland dessa som vi tio år senare fann de mest framgångsrika. Det blev inga ungdomslandskamper, men väl U-21-landskamper och sedan vidare. Eftersom jag kommer från Halmstad vet jag att just Fredrik Ljungberg är ett undantag i detta avseende, han fick mycket tidigt en god prognos och den kom att stämma, men varför bygga en verksamhet på undantagen? Såle- des: tidig specialisering bygger på tidig prognos, och ju tidigare prognos desto mindre sannolikhet att prognosen stäm- mer. Varför då utsätta barn och ungdo- mar för detta – vare sig vi talar om de som får en god eller en dålig prognos? Vem är det egentligen som har behov av tidig specialisering – ungdomarna eller de vuxna? Hittills har jag bara taget upp ett antal fotbollsrelaterade skäl till att Pelle inte kommer att bli vår nye Fredrik Ljungberg. Men det finns så många andra skäl som inte har med fotboll att göra: han tyckte det var roligare att spela hårdrock eller att samla frimärken, han valde att satsa på skolan, eller fick en käresta som blev viktigare osv. Vi får inte glömma att de tio år han skall ta sig igenom från P-11- laget till senior- truppen är den period då han förändras från barn till vuxen, inklusive den helt omvälvande puberteten, den period i Vilken liten knattespelare vill inte bli en ny Fredik Ljungberg? Foto Pressens bild varje människas liv där man förändras mest, fysiskt, psykisk och socialt. Det mesta talar för att det endast är undan- drotten tillsammans med kompisar, handlar om att de andra växer ikapp? tagsvis som en elvaåring kommer att ha eller för att kompisar redan är där. De Varje år samlas de 384 mest lovande samma brinnande intresse, för vad det kommer för att de vill idrotta och ha femtonåringarna i varje åldersgrupp nu än gäller, tio år senare. kul tillsammans. Vi vet också att ett på Elitpojklägret i Halmstad (och lika av de viktigaste skälen till att sluta är många flickor på Elitflicklägret). De Varför gör vi som vi gör? att kompisarna inte längre är där. Eller har alla selekterats fram med hjälp Jag vill således inte ha en barn- och är där, men i en annan åldersgrupp (3, av tidig specialisering via föreningar ungdomsverksamhet inom idrotten som 4). Föreningen tar nog i så fall detta och distriktsläger. Endast en handfull präglas av tidig specialisering. Jag anser med jämnmod, man har ju fått fram av dem kommer någonsin att spela att tidig specialisering rimmar dåligt en ”guldklimp”. Men, som sagt, i det allsvensk fotboll, om vi nöjer oss med med de två grundläggande uppdrag som flesta fall försvinner även guldklimpen det måttet. Många av dem kommer skall styra verksamheten – förenings- någonstans på vägen. Orsakerna kan inte ens att spela fotboll som seniorer. fostran och tävlingsfostran. Det första vara relaterade till den lokala nivån, i Jag tror att majoriteten av dem som uppdraget kommer från regering och föreningen – för mycket träning, dåliga kommer till allsvenskan, landslaget riksdag och handlar om motiven för det tränare, avsaknaden av kompisarna, och till utländska storklubbar har starka samhälleliga stödet till idrot- efterhängsna skador osv. undgått den tidiga specialiseringen. tens barn- och ungdomsverksamheten. De hade ingen god prognos i 10-15 Målet med detta uppdrag, som jag kallar Vägen till framgång? årsåldern. Men de valde att inte lita på föreningsfostran, är att främja demo- Eller så kan det bero på platsen han de vuxnas bedömningar, de bet ihop, kratiska umgängesformer, grundade på fick i selektionssystemet, men på fel- blev träningsnarkomaner, lärde sig att respekt, likaberättigande och öppenhet. aktiga premisser, nämligen att han var glädjas åt minsta framsteg och hand- Man vänder sig till alla oavsett ekono- född tidigt på året. Hur många förlorar skas med varje motgång, och de växte misk, social, etnisk, politisk eller religiös svensk fotboll på grund av att de upp- allteftersom, både bildligt och bokstav- bakgrund. Utgångspunkten är att ta lever att deras talang minskar i jäm- ligt. Det är bland dessa, som fick ta sig hand om alla i de åldrarna som söker förelse med andra, när det egentligen fram “vid sidan av allfartsvägen”, som sig till verksamheten och låta var och 33 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

en utvecklas allsidigt enligt sina egna skillnader mellan individerna? För det grundförutsättning. I de flesta andra förutsättningar. Det andra uppdraget första bör man betänka uppdraget: att i sammanhang tas det ju som självklart är idrottens eget. Tävlandet är idrot- ena änden få in lekande barn och i den att en selektion (likt den mellan ung- tens logik, det är tävlandet som drar de andra lämna ifrån sig vältränade ung- doms- och seniorverksamhet) blir mer stora barn- och ungdomsgrupperna till domar. Här finns den eviga frågan om ändamålsenligt ju större urval man den organiserade idrotten. Så idrot- tid och anpassning, eller timing, där det kan välja mellan. tens uppdrag till oss som står som finns alla möjligheter att hamna fel - 2. Varje individ skall utvecklas enligt ideella ungdomsledare i verksamheten antingen är man för sent eller för tidigt sina egna, unika förutsättningar. Det är tävlingsfostran, att lära ut hur man ute. Denna situation är dock inte unik är när de lämnar ungdomsverksam- handskas med tävlandet; att vinna, att för idrotten, vilket epiteten brådmogen heten, vid nittonårsåldern, som de förlora, att i förekommande fall spela respektive efterbliven är exempel på. skall vara fullärda, färdigvuxna och oavgjort, att förhålla sig till medspe- Idrottens logik tenderar att driva redo att konkurrera på lika villkor. lare, motståndare, funktionärer och fram en betoning av tävlingsfostran, Vägarna dit är lika många som det publik, att vara i laget, sitta på bänken samtidigt som samhällets intresse av finns individer. Det gäller att ha is i eller vara utanför laget, att övning ger att stödja idrotten som folkrörelse magen, att alltid tänka långsiktigt och färdighet och att träningen är utgångs- utgår ifrån att idrotten engagerar barn att ha grundinställningen att varje punkten för allt som händer under och ungdom på ett meningsfullt sätt. individ kan bli den bästa till dess att tävling eller match. För samhället är aktiviteten i första motsatsen är bevisad. Föreningsfostran står för den hand medborgarfostran, att barn och 3. Varje individ skall i sin utveckling medborgarfostran som deltagande i ungdom i organiserade former lär sig endast jämföras med sig själv. Vilka föreningslivet antas leda till; tävlings- demokratiska former för umgänge, resultat gjorde du förra året, vilka fostran för de mått och steg som antas lär sig samarbeta, respekt för andra i resultat har du gjort i år, vilka resultat skapa de bästa idrottsutövarna. I flera en verksamhet där faktorer som klass, vill du åstadkomma nästa år? Att bemärkelser är idrotten en central kön, religion, språk och etnisk till- jämföra individer med olika fysiska del av många barn och ungdomars hörighet är underordnad den gemen- förutsättningar är i grunden som att ”avgörande år”, och detta i en dubbel samma idrottsaktiviteten. Generellt jämföra äpplen och päron. Tävlingar mening - det vill säga både för ungdo- kan man dock säga att ju längre upp för ungdomar är i regel blott samma marnas identitetsbildning och för den i åldrarna man kommer, desto mer sak som premiering av tidig pubertets- framtida idrottskarriären. Det gäller betonas tävlingsfostran, liksom att ju utveckling. både vad idrotten gör med ungdo- högre upp i seriesystemen föreningarna marna och vad ungdomarna gör med befinner sig desto mer betonas tävlings- 4. Ge alla en bra grenspecifik utbildning. idrotten. I centrum för denna verksam- fostran. Både anrikning och utslagning het står tävlandet. Idrottsverksamheten utvecklas genom tävlingsfostran. Jag garanterar inga underverk. Men blir poänglös utan tävlan. Tveklöst är jag har praktisk erfarenhet av att arbeta det också så att det är tävlingsverksam- Fyra enkla verksamhetsprinciper enligt dessa principer från flera ålders- heten och inte föreningsverksamheten Relationen mellan tävlings- och fören- kullar. Jag vet att många inte skulle som drar de stora barn- och ungdoms- ingsfostran är komplicerad, eftersom spelat fotboll på seniorfotbollsnivå idag grupperna till idrotten. Det går inte de både kan förstärka och försvaga om vi inte hade behandlat dem som heller att hävda att tävlingsverksamhet varandra. Om idrottsrörelsen skulle vi gjorde. När jag träffar dem så här är oförenlig med föreningsverksamhet. börja propagera för att föreningarna 10-15 års efteråt erfar jag att de inte Men de utgör inte ett konfliktlöst verk- skall uppmuntra tidig specialisering blir kommer ihåg särskilt många matcher, samhetspar. Tävling handlar om att bli balansen mellan de båda uppdragen eller resultaten, de kommer inte ihåg bäst, och det finns ingen idrottsgren svår att upprätthålla. För min del anser vilka motståndarna var eller ens vem där den blir bäst som kämpar mest väl. jag att med hjälp av fyra väldigt enkla som gjorde målen. Men de har glasklara Tävling leder till rangordning samtidigt (och självklara) verksamhetsprinciper minnen av hur vi vuxna betedde oss mot som föreningsfostran eftersträvar jäm- kan man skapa en verksamhet som dem. Och de blev aldrig utsatta för tidig bördighet och motverkar rangordning. både uppfyller samhällets mål (demo- specialisering. Det hjälper inte att man i detta sam- kratisk fostran, en bra social miljö, manhang försöker skilja rangordning idrott åt alla etc.) och idrottens mål (så Referenser efter idrottsprestation från rangordning många och så bra seniorutövare som 1. Carlson, Rolf (1991): Vägen till landslaget. utifrån mänskliga egenskaper, det finns möjligt). Ett villkor, dock: man måste En retrospektiv studie av framgångsrikaungdo- mar i sju idrotter. Stockholm: Avd. för idrotts- alltför många studier på hur dessa båda tillämpa dem med absolut konsekvens. pedagogisk forskning, Inst. För pedagogik och faktorer korrelerar med varandra. Och det räcker inte att bara en eller GIH, Högskolan för lärarutbildning Rangordning innebär inte auto- några av åldersgrupperna i en förenings 2. Peterson, Tomas (2002) ’Gammal är äldst.’ matiskt selektering och utslagning, ungdomsverksamhet arbetar på detta Svensk Idrottsforskning nr. 3/2002, se även men leder dit förr eller senare. Tidig sätt. Hela föreningen måste stå bakom Peterson, Tomas (2004) Selektions- och rang- ordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll specialisering påskyndar denna process. och principerna måste styra all dess http://www.idrottsforum.org/articles/peterson/ Faktorer som påskyndar eller mot- barn- och ungdomsverksamhet. peterson.html verkar denna utveckling finns både i 3. Patriksson, Göran (1987) Idrottens barn : samhället och inom idrotten. Hur löser 1. Så många som möjligt skall vara idrottsvanor, stress, ‘utslagning’. Stockholm : man då dilemmat att å ena sidan sträva med så länge som möjligt. Detta Friskvårdscentrum efter att utveckla varje individs möjlig- är ju en självklar målsättning från 4. Franzén, Mats & Peterson, Tomas (2004) heter, och å den andra handskas med samhällets sida, men jag menar ”Varför lämnar ungdomar föreningsidrott”? situationen då denna strävan kröns att idrottens målsättning gynnas Riksidrottsförbundet, FoU-rapport 2004:3 med framgång och det därmed uppstår lika mycket av att ha detta som 34 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Utveckling av kondition och ungdomars träningsbarhet

Kondition är ett övergripande allmänt begrepp som sammanfattar och innehåller alla de olika fysiologiska och psykologiska faktorer som utgör fysisk prestationsförmåga. I fysiologiska

termer har kondition oftast likställts med maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) men det skall påpekas att det gäller inte bara syreupptagningsvärdet i form av liter syrgas per minut eller ”testvärde” – dvs ml syrgas per minut och kilo kroppsvikt – utan kondition innebär

också en uthållighet som sammanfaller med ett visst värde av VO2max.

Inledning utgångsläget alltså inte varit excep- Uthålligheten är till största delen lik- tionellt bra. Att bli världsstjärna tar tydigt med den perifera muskulaturens tid – inte sällan uppåt 15 år av hård träningsgrad, men det finns andra fak- träning. torer som påverkar. Man kan således Träningsbarhet och utvecklingen av ha en god uthållighet men relativt lågt viktiga fysiologiska faktorer är förvisso

värde på VO2max och vice versa. beroende av utvecklingsfas, träning, Detta är viktigt att komma ihåg när arv och kön men i många fall kan det det gäller att värdera utvecklingen av avgörande vara förmågan att tåla hård kondition och fysisk prestationsför- träning ur såväl fysiologisk och orto- BJÖRN EKBLOM ÅSTRANDLABORATORIET måga hos växande barn och ungdomar, pedisk synvinkel som psykologiskt och GYMNASTIK- OCH där individen också befinner sig i olika socialt. Men det finns också negativa IDROTTSHÖGSKOLAN faser av sin kroppsutveckling. Det är påverkande faktorer såsom kroniska STOCKHOLM mycket som talar för att de olika fysio- sjukdomar, undernäring, olämplig logiska faktorerna som utgör fysisk kroppskonstitution och ”dämpande” prestationsförmåga är olika utvecklade social omgivning som tillsammans med i relation till t.ex. pubertetsutveck- de olika positiva delarna gör att det är lingen. Om man därtill vill värdera hur mycket svårt att göra bedömningar om barn och ungdomar är ”träningsbara” framtida prestationsförmåga. Talang i denna snabba fas av kroppsutveckling syns inte alltid! är det nästan en omöjlig uppgift. Trots det finns det en del intressanta fakta Allmänna utvecklingen i Sverige och synpunkter att diskutera. Att skillnader mellan pojkars och En intressant och kontroversiell flickors prestationsförmåga accen- fråga som ofta leder till skarpa diskus- tueras från 12-13-årsåldern är känt sioner är ”tidig specialisering”. Många sedan länge. Men i SIH-projektet debattörer har mycket bestämda åsik- (Skola - Idrott – Hälsa) från GIH, där ter i frågan men de bygger ofta mer på omfattande mätningar av barn och synpunkter än fakta. Att träna hårt är ungdomars vikt och fysisk prestations- inte detsamma som tidig specialisering. förmåga gjordes år 2001, kunde också Erfarenheter finns att de som senare utvecklingen på senare tid bedömas blivit mycket duktiga t.ex. musiker genom jämförelser med motsvarande eller idrottare inte utskiljt sig nämn- undersökning från 1987. Figur 1 och 2 värt i unga år i olika prestationsmått redovisar förändringar i vikt och fysisk jämfört med jämnåriga, men de har prestationsförmåga mellan undersök- i allmänhet tränat mycket och under ningarna. Det är uppenbart att även lång tid samt varit koncentrerade på om c:a 2/3 av ungdomarna har samma sin färdighetsutveckling. Oftast har BMI 2001 som 1987 så visar mätning- 35 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Sjödin visat att löpekonomin kan för- bättras avsevärt efter puberteten. Figur 3 visar utvecklingen av löpekonomin hos en sedermera god löpare från 18 till 24 år. Denna faktor är således klart utvecklingsbar i vuxen ålder. Muskeluthålligheten bestäms främst av muskelstyrkan, koncentra- tionen av specifika muskelenzymer och kapilläriseringen i muskeln som förbättrar muskelblodflödet och ökar syrgas- och näringsutbytet mellan blod och mitokondrier. Muskelblodflöde är inte så lätt att mäta men Henriksson och Reitman visade 1977 hur muske- lenzymnivåerna hos vuxna kan öka uppåt 40% på bara 8 veckors kondi- Figur 1. BMI-värden (y-axeln) sammanlagt fördelade over åldersgrupperna 10, 13 och 16 år. Gränsen för tionsträning. Efter avslutad tränings- övervikt är åldersrelaterad. (Ekblom och medarb. 2003). period faller de snabbt ner mot samma värden som före träningen bara under

några veckor. Däremot är VO2max mera trögrörlig med träning och inaktivitet. Grimby och Saltin (1983) visade dess- utom att vältränade 25 och 70 åringar har i stort samma muskelenzymnivåer. Bengt Eriksson (1972) kunde dessutom visa att även ungdomar kan öka sina muskelenzymvärden med reguljär träning. Den sammanlagda effekten av uthållighetsträning på muskelblodflöde, enzymaktivitet och syrgasutnyttjande kan avläsas i mjölksyrakoncentration – t.ex. 4 mmol/l - vid en viss standar- diserad submaximal arbetshastighet i löpning eller på cykel. Med denna indi- kator på den perifera träningsbarheten kunde Sjödin och Svedenhag (1992) visa att löphastigheten för mjölksyra- koncentrationen förbättrades såväl före Figur 2. Förändringar i olika tester mellan 1987 och 2001 (Ekblom och medarb. 2004). som under och efter längdtillväxtspur- ten. Sammantaget visar alla dessa undersökningar att den lokala muskel- arna att den överviktiga tredjedelen har vältränade idrottare eller specialutbil- uthålligheten utvecklas med stigande allt högre BMI 2001. Vad gäller mät- dade militärer. ålder men är också träningsbar redan i ningar av styrka i armar och maguskler unga år. Det är säkerligen bra att ha en föreligger kraftiga försämringar 2001 Elitidrott välutvecklad lokal muskeluthållighet i medan benmuskulaturen i stort är oför- I uthållighetsidrott är god arbetsteknik unga år men det är ingen förutsättning

ändrad. Beräkningar av VO2max från (t.ex. ”löpekonomi”), lokalt hög mus- för framtida elitframgångar. Åstrandtestet på cykelergometer visade keluthållighet samt hög VO2max viktiga Maximal syreupptagning är den trenden att flickor i stort hade oföränd- framgångsfaktorer. En ofta diskuterad tredje viktiga faktorn för att nå rade medan 16 åriga pojkar hade c:a fråga är därför: Hur är träningsbarhe- elitklass i uthållighetsidrott. Under- 10% sämre värden 2001 – för vidare ten i olika åldrar? sökningar har visat att när elitidrot- läsning se Örjan Ekbloms avhandling Löpekonomi definieras som syreför- tare tränat länge i sin idrott så förblir

(2005). Konklusionen är att utveck- brukning (VO2) vid en given hastighet. VO2max i stort oförändrad trots ytter- lingen bedömt från ett slumpmässigt Ju lägre VO2 desto bättre löpekonomi. ligare hård träning. Frågan är då om urval bland 10, 13 och 16 års flickor Förbättringen av denna förmåga ligger man med tidig träning i unga år kan och pojkar i Sverige är klart negativ. främst i rent tekniska moment som uppnå ännu högre värden genom att Detta kan leda till en klart försämrad effektivare löpsteg och rörelsemönster. börja träna före och under puberteten framtida fysisk prestationsförmåga och Även om det finns skillnader i löpeko- än senare för att så få högre framtida hälsa om inget görs för dessa ålders- nomi mellan olika idrottare i samma värden. Frågan är fortfarande obesva- grupper och de som kommer därefter. ålder och även om det troligen är en rad trots många år av diskussioner och Uppenbart är också att underlaget fördel att vara väl rörelseskolad i sin forskningsarbete. minskar för att få tillräckligt stort antal idrott redan i unga år, så har Bertil En samlad erfarenhet är trots allt 36 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

2003). Men det skall påpekas att vi vet naturligtvis inte om detta betyder att de i framtiden skulle bli bättre elitidrot- tare. Jag har ovan sagt att det finns alltför många faktorer som bestämmer om man blir elitidrottare. Men träning i unga år kanske är en bra början.

Sammanfattning • Studier på den normala utveckling- ens av barns och ungdomars fysiska prestationsförmåga och speciellt kondition visar på nedslående trender, som kan få allvarliga konsekvenser för kommande generationers hälsa och prestationsförmåga. • Ungdomar har god träningsbarhet. • Om träning i tidiga år är en förutsätt- ning för framtida elitprestationer i Figur 3. Förändring i syreupptagning vid given belastning med ökad ålder (Bertil Sjödin, personliga uthållighetsidrotter är inte vetenskap- data). ligt belagt.

Referenser Ekblom B. Effect of physical training in adoles- cent boys. J Appl Physiol 27:350-355, 1969. Ekblom Ö. Physical Fitness and Overweight in Swedish Youths. Karolinska institutet och GIH, 2005. Ekblom Ö, Oddsson K, Ekblom B. Prevalence and regional differences in overweight in 2001 and trends in BMI.-distribution in Swedish children from 1987 to 2001. Scand J Publ Health 31:1-7, 2003. Ekblom Ö, Oddsson K, Ekblom B. Health related fitniss in Swedish adolescents 1987 and 2001. Acta Paedriatr 93:1-6, 2004. Reiksson B. Physical training, oxygen supply and muscle metabolism in 11-13 –year old Figur 4. Utveckling av maximal syreupptagning hos Japanska i olika träningsgrupper före och efter boys. Acta Physiol Scand Suppl 384:1-48, 1972. längdtillväxtspurten (PHV) GrimbyG, Saltin B. The ageing muscle. Clin Physiol 3:209-218, 1983. Hammond HK, Frances CW, Bhargava V, Sha- att många framgångsrika uthållighetsi- jande försämras (Stray-Gundersen och betai R. Heart size and maximal cardiac output are limited by the pericardium. Am J Physiol drottare har tränat hårt i många år och medarb.1986. Hammond och medarb. 263:1675-1681, 1992. från tidig ålder (se ovan). Men säkra 1992). En begränsning ligger således i Henriksson J, Reitman JS. Time course of forskningsbelägg för detta finns inte. hjärtats maximala slagvolym – som är changes in human skeletal muscle succinate

Att träning i unga år kan öka VO2max beroende av hjärtats totala volym. Kan dehydrogenase and cytochrome oxidase activi- är tämligen välkänt (Ekblom 1969, då träning i unga år öka hjärtvolymen ties and maximal oxygen uptake with physical Sjödin och Svedenhag 1992, Obert och mer än i vuxen ålder och skulle därmed activity and inactivity. Acta Physiol Scand 99:91-97, 1977. medarb 2003. m fl.) men ökningen är tidig konditionsträning öka förutsätt- större efter längdtillväxtspurten – se ningen för en framtida hög VO ? Kobayashi K, Kitamura K, Miura M, Sode- 2max myma H, Murase Y, Miyashita, Matsui H. Figur 4 (Kobayashi och medarb. 1978). Som påpekas ovan är tränings- Aerobic power as related to body growth and studier på barn och ungdomar svår- training in Japanese boys: a longitudinal study. J Appl Physiol 44:666-672, 1978. Vad utgör begränsning för VO2max ? bedömda främst på grund av att man Modern forskning har visat – enligt måste särskilja den normala tillväxten Obert P, Mandigouts S, Nottin S, Vinet A, min mening – att VO är begränsad från eventuell träningseffekt. Emeller- N´Guyen LD, Lecoy AM. Cardiovascular 2max responses to endurance training in children: av hjärtats förmåga att pumpa blod tid, genom att jämföra förändringar av effect of gender. Eur J Clin Invest 33:199-208, och att det i stor utsträckning är hjär- hjärtvolymens ökning med träning med 2003. tats storlek som avgör detta. Försök på andra kroppsdimensioner såsom vital- Sjödin B, Svedenhag J. Oxygen uptake during hundar och grisar har visat att om man kapacitet, längd och vikt, kunde vi visa running as related to body mass in circumpu- tar bort den bindvävshinna som omger att de som tränade under 32 månader bertal boys: a longitudinal study. Eup J Appl Occup Physiol 65:150-157, 1992. hjärtat (perikardiet) så ökar VO2max vid tidpunkten för puberteten fick en ordentligt utan att andra viktiga cir- större hjärtvolym än som kunde hän- Stray-Gundersen J, Musch TI, Haidet GC, kulatoriska funktioner såsom maximal föras till normala tillväxten (Ekblom Swain DP, Ordway GA, Mitchell JH. The effects of pericardiectomy on maximal oxygen hjärtfrekvens, blodtryck under maxi- 1969). Det finns andra studier som har comsumption and maximal cardiac output in malt arbete eller perifert syrgasutnytt- liknande slutsatser (Obert och medarb. untrained dogs. Cir Res 58:523-530, 1986. 37 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Styrketräning för barn – bu eller bä?

Fysisk träning av barn är och förblir ett kontroversiellt ämne som alltid väcker känslor och som aktualiserar många etiska, fysiologiska och medicinska frågor. Styrketräning är i detta sammanhang onekligen den typen utav träning som ställer dessa frågor på sin yttersta spets. Diskussionen om styrketräningens inverkan på barns utveckling och hälsa lämnar få oberörda, men vad säger egentligen forskningen? Är det farligt eller nyttigt, finns det några effekter överhuvudtaget? I denna artikel försöker vi med utgångspunkt i sju enkla frågor belysa de” hårda” empiriska data som finns tillgängliga inom området.

Definitioner åriga flickor och pojkar ökade efter en För att diskussionen om styrketrä- period av isometrisk träning. Några år ningens effekter ska vara meningsfull senare rapporterade Hettinger (1958) måste man enas om vad man menar att isometrisk träning hos flickor och med styrka och styrketräning. Styr- pojkar som var 12,6 år gamla ledde till kan manifesteras i olika former men en ökning av styrka med 1,6-4,1 % per i sin mest allmängiltiga form kan den vecka vid böjning och sträckning i arm- definieras som Förmågan att med hjälp bågsleden. Dessa studier hade ett antal av muskelkontraktion motstå eller svagheter (ingen kontroll av tillväxtens övervinna yttre kraft. Styrketräning och inlärningens betydelse, relativt hög MICHAIL TONKONOGI kan då inringas som Fysisk träning som ålder) som gör det svårt att dra några HÖGSKOLAN DALARNA OCH ÅSTRAND- är särskilt designad för att öka styrkan. definitiva slutsatser utifrån de framlagda LABORATORIET GIH, resultaten. De efterföljande studierna av STOCKHOLM Fråga 1. Blir barn starkare av styrke- Grimm & Raede (1967) och Rohmert träning? (1968), som också visade på ökad styrka Den första frågan man ställer sig när till följd av styrketräning, hade bättre man problematiserar styrketräning kontroll på pojkars och flickors puber- för barn och särskilt då prepuber- tala status men även de saknade kontroll tala (före puberteten) barn är om det av effekterna av tillväxt och inlärning på överhuvudtaget är möjligt att uppnå en de erhållna resultaten. styrkeökning med hjälp av träning. Ett Inte alla studier har kunnat visa styr- av de argumenten som har framförts keförbättringar till följd av styrketräning mot att styrketräningen ska ha någon hos barn och vissa av dem har blivit fly- effekt är att prepubertala barn har tigt citerade och använda som argument låga koncentrationer av cirkulerande i debatten. Dessa studier har dock en androgener (testosteron). Därmed gemensam nämnare, nämligen mycket saknas det förutsättningar för att bygga låga träningsvolymer och belastningar. upp muskelmassa. Man ska dock ha I studien av Kristen (1963) t ex bestod i åtanke att en ökning av styrka inte träningen av 1 maximal kontraktion 5 nödvändigtvis är relaterad till en ökad ggr/vecka. Vilket knappast skulle kallas muskelmassa. Även andra faktorer för styrketräning idag. Även två andra såsom t ex neuromuskulär anpassning studier som inte påvisade styrkeökningar eller kvalitativa förändringar i musku- hos barn (Vriens 1978 och Docherty laturen kan leda till ökad styrka. Men et al. 1987) kännetecknas av mycket vad säger de experimentella studierna? låga träningsvolymer, vilket innebär att De första undersökningarna kom träningsstimuli kan vara otillräckligt för redan på 1950-talet. Noack (1956) att framkalla en styrkeökning. rapporterade att gripstyrka hos 13- Ett stort antal välkontrollerade 38 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

ställt utom allt rimligt tvivel att barn blir starkare av styrketräning. Denna viktiga slutsats leder oss in på nästa fråga, näm- ligen, hur mycket starkare blir barn av att styrketräna?

Fråga 2. Hur mycket starkare blir barn av styrketräning? Majoriteten av studierna visar att styrkeökningar hos barn till följd av styrketräning ligger på mellan 14 och 30 % (hänsyn har tagits till eventuella styrkeökningar i kontrollgrupper) (Falk & Tenenbaum 1996). Med tanke på att studierna varar någon eller några månader kan man säga att det är en betydande ökning. Men hur ska den betraktas i relation till de styrkeökning- arna som uppnås hos vuxna med hjälp av styrketräning? I en review-artikel från 2004 har Stratton et al. kommit till slutsatsen att barn uppvisar samma relativa med lägre absoluta ökningar än vuxna, vilket ter sig naturligt med tanke på att barns absoluta styrka är lägre än vuxnas. I en tidigare review från 1993 skriver Blimkie att om träningsstimuli är adekvata så uppnår barn lägre abso- luta, men samma om inte större relativa styrkeökningar än vuxna. Författarna är med andra ord överens om att tränings- barheten hos barn vad gäller styrka är helt i nivå med vuxna människors träningsbarhet. I frågan om barns träningsbarhet i relation till vuxnas dito är det intressant att betrakta en studie av Pfeiffer & Fran- cis (1986) som studerade den procentu- ella tillväxten i arm- och benstyrka efter en 9-veckorsperiod hos en träningsgrupp ”Det skall börjas i tid”, gäller det även i styrketräning? Foto: Ulf Palenius, OneHouse Art Direction AB. och en kontrollgrupp. Träningsgruppen uppvisade inte helt oväntat avsevärt större styrkeökningar än kontrollgrup- studierna där prepubertala barn fick omfattade både pojkar och flickor som pen (Figur 1A). När man splittrade bedriva styrketräning i modern mening använde sig av olika typer av träning träningsgruppen i tre undergrupper: genomfördes på 1980- och 1990-talet. såsom bl a isotonisk (Ramsay et al. prepubertala (~10 år gamla), pubertala Ett bra exempel är studie av Weltman 1990, Pfeiffer & Francis 1986, Rians (~13 år gamla) samt postpubertala et al. (1986) som studerade en grupp et al. 1987), isometrisk (Fukunaga et (~20 år gamla) visade det sig att de pre- prepubertala (utifrån både Tanners al. 1992, Faigenbaum et al. 1993), pubertala pojkarna uppnådde de största skala och testosteronvärden) 6-11- isokinetisk (Weltman et al. 1986) osv. relativa styrkeökningarna (Figur 1B). åringar som fick träna isokinetisk Man använde såväl olika typer av Den generella slutsatsen man kan dra styrka 3 ggr/vecka, 45 min/pass under apparater som fria vikter (Servedio et vad gäller magnituden av styrkeökningar 14 veckor. Resultaten visade (Tabell al. 1985, Ozmun et al. 1994, Sailors som kan uppnås hos barn med styrke- 1) att styrketräningsgruppen hade & Berg 1987) och egen kroppsvikt träning är att barnen är i relativa termer betydligt större styrkeökningar än (Falk & Mor 1996, Siegal et al 1989) (procentuell ökning av styrka) minst lika barnen i kontrollgruppen. Observera som träningsredskap. Det stora antalet träningsbara som vuxna. Då infinner sig att även kontrollgruppen uppvisar studier möjliggjorde genomförande nästa fråga – vilka mekanismer kan ligga signifikanta styrkeökningar i vissa av Meta-Analys, som är ett sätt att bakom dessa styrkeökningar hos barn? rörelser, vilket är naturligt då barnen statistiskt bearbeta data från flera olika växer och blir starkare på grund studier för att kunna komma fram till Fråga 3. Vilka mekanismer ligger av tillväxten. Antalet kontrollerade en avgörande slutsats. En sådan Meta- bakom styrkeökningen hos barn? studier på prepubertala barn som visar Analysstudie som omfattade totalt 28 Det välkända sambandet mellan mus- att signifikanta styrkeökningar uppnås studier genomfördes av Falk & Tenen- kelns tvärsnittsarea och styrka gör till följd av styrketräning uppgår baum (1996). I och med denna Meta- att en ökad muskelmassa alltid måste numera i flera tiotals. Dessa studier Analysstudie kan man säga att det är betraktas som en tänkbar kandidat vad 39 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

gäller bakomliggande mekanismer för styrkeökningar. Det finns dock väldigt lite stöd för att styrkeökningar till följd av styrketräning hos barn är relate- rade till muskelhypertrofi (tillväxt). Mersch & Stoboy (1989) rapporterade en ökning (4-9%) av tvärsnittsarea av kvadricepsmuskel hos ett par prepu- bertala enäggstvillingar efter 10 veckor av maximal isometrisk träning (knä- sträckning). Vidare har Pikosky et al. Figur 1. Resultat från studie av Pfeiffer & Francis (1986). A) De relativa ökningarna i arm- och benstyrka i (2002) funnit ökad positiv kvävebalans tränings- respektive kontrollgruppen efter en styrketräningperiod (9 veckor). B) De relativa styrkeökning- hos styrketränande barn vilket kan arna i olika åldersgrupper inom träningsgruppen. vara ett tecken på ökad proteinsyntes i muskulaturen. Men den absoluta majoriteten av styrketräningsstudier keras av styrkeökning som är relate- hos barn kan vara hållbara även om de på barn har trots uppnådda styrkeök- rad till tillväxt. För att kunna studera inte är relaterade till en ökad muskel- ningar inte kunnat påvisa några tecken varaktigheten i styrkeökningar måste massa. på muskelhypertrofi (Blimkie et al. man jämföra styrkeförändringar i en 1989a, Hassan 1991, McGovern 1984, styrketräningsgrupp efter ett avbrott Fråga 5. Varför ska barn styrketräna? Ozmun et al. 1994, Ramsay et al. 1990, i träningen med förändringar i en De ovanstående resonemangen visar att Sailors & Berg 1987, Siegel et al. 1989, kontrollgrupp. Blimkie et al. (1989b) man kan uppnå en styrkeökning hos Weltman et al. 1986). Som en trolig har studerat styrkeförändringar hos en barn med hjälp av träning och att denna mekanism bakom styrkeökningarna grupp 9-11 åriga pojkar efter 20-veck- ökning är storleksmässigt jämförbar har författarna i dessa artiklar föresla- ors träning och funnit att skillnader i med en sådan hos vuxna. Ökningen git neuromuskulär anpassning. Flera styrkan mellan den tränande gruppen förefaller också vara relativt varak- studier har undersökt om så verkligen och kontrollgruppen minskade inom tig. Men vad finns det egentligen för är fallet. Resultaten är samstämmiga loppet av några veckor efter att trä- anledningar för barn att styrketräna? – styrkeökning hos barn till följd av nande gruppen avslutade sitt tränings- Behöver barn vara starkare? I detta sam- styrketräning kan framförallt härledas program. Denna studie omfattade dock manhang vill vi citera Lars Peterson och till neuromuskulär anpassning, dvs ett bara 6 individer per grupp. Faigenbaum Bengt O Eriksson som i sin artikel från förbättrat samarbete mellan nervsyste- et al. (1996) genomförde en mer omfat- 1986 skriver: ”Det är viktigt när man met och muskulaturen (Blimkie et al. tande studie med en träningsgrupp talar om inlärning av teknik att veta 1989a; Ramsay et al. 1990; Ozmun et bestående av 11 pojkar och 4 flickor att man också måste ha en tillräcklig al. 1991, 1994). Med andra ord går det (7-12 år gamla) och en kontrollgrupp muskelstyrka för grenen i fråga för att inte att göra ett prepubertalt barn till en av 3 pojkar och 6 flickor i samma ålder. kunna utföra en rörelse på rätt sätt.” kroppsbyggare då ökning av muskel- Även denna studie visade att gapet i Däri ligger en stor del av svaret. Till- massa till följd av träning är obefintlig, styrkan som uppstod efter 8-veckors räcklig styrka är en förutsättning för att däremot kan man uppnå en neuromus- träning minskade inom loppet av 8 ett barn ska kunna lära sig rätt rörelse- kulär anpassning som gör att muskel- veckor när träningen avbröts. teknik. Barn besitter stor förmåga för styrka hos ett barn ökar påtagligt. Båda ovannämnda studierna är motorisk inlärning. Barnaåren är därför Även hos vuxna utgör neuromusku- dock tämligen kortvariga. En mycket en tid när man kan skaffa sig en bred lär anpassning en viktig underliggand elegant långvarig studie av Diekmann rörelsearsenal som i mångt och mycket mekanism för styrkeökningar (Hak- & Letzelter (1986) följde bl a upp två bestämmer rörelseförmåga för hela livet. kinen & Komi 1983). Det är dock känt grupper pojkar från att de var 8 tills de Det är dock viktigt att ett barn redan att de styrkeökningar som är relate- var 10 år gamla. Varje grupp bestod av från början lär sig rätt teknik då korri- rade till neuromuskulär anpassning, 35 pojkar. Den ena gruppen tränade gering av ett felaktigt rörelsemönster är till skillnad från sådana relaterade till benpress 2 ggr/vecka under tre 12-veck- mycket arbetskrävande och långt ifrån ökad muskelmassa, är en färskvara. En ors långa träningsperioder medan den alltid möjlig. En bristande styrka kan vuxen nybörjare som börjar styrketräna andra gruppen fungerade som kontroll hindra teknikinlärning och därigenom upplever under de första månaderna (Figur 2). Resultaten visar att styrke- hämma utveckling av rörelseförmåga. en snabb ökning av styrka på grund av träningsgruppen behöll sitt försprång i Det säger sig självt att det är mycket neuromuskulär anpassning. Ett avbrott styrkan även mellan träningsperioderna. lättare att lära ett barn att göra dubbel- i träningen leder dock till en snabb ned- Flickor uppvisade samma mönster. volter än en 30-åring. Men för att göra gång i den nyförvärvade styrkan. Tyder Mekanismen bakom det här fenomenet en dubbelvolt krävs en hel del styrka detta på att även styrkeökningar hos är inte helt klar. Det är möjligt att de som kan uppnås genom styrketräning. barn som ju till stor del är relaterade till styrketränande barnen som blir starkare Förutom ökad styrka medför styrke- neuromuskulär anpassning är en kort- under en träningsperiod rör sig mer/ träning en rad andra positiva effekter. varig effekt? Det får bli vår nästa fråga. annorlunda än barnen i kontrollgrup- Det är känt att fysisk aktivitet i unga pen även i sitt vardagliga liv. Ett starkt år är viktig för uppbyggnad av skelett. Fråga 4. Hur varaktiga är de tränings- barn kanske mer gärna klättrar i träden, Man vet att en optimal träningspåver- relaterade styrkeökningarna hos barn? springer och hoppar än ett svagare kan på skelett kräver att benen utsätts Att besvara denna fråga är inte så lätt barn. Men vad mekanismen än är så för hög kraft och att endast de delar då en eventuell nedgång i styrka på tyder dessa resultat på att styrkeök- av skelettet som belastas stärks. Styr- grund av avbruten träning kan mas- ningar som uppnås med styrketräning keträning med sin oändliga arsenal av 40 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

(Faigenbaum et al. 2001). Resultaten i denna studie har i stort sett bekräftat de tidigare fynden att 1 set med 13-15 reps alternativt 1 set, 6-8 reps + 6-8 stötar av en medicinboll ger de största styrkeökningarna. En generell slutsats man kan dra från dessa studier är att barn inte behöver tunga belastningar för att uppnå en styrkeökning. Mode- rata belastningar med större antal repetitioner förefaller vara det vin- nande receptet. Frågan om en optimal tränings- frekvens har studerats av Stahle et al. (1995). Dessa forskare har jämfört effekter av styrketräning 2 ggr/vecka med träning 3 ggr/vecka hos 64 pojkar i 3 åldersgrupper 7-9, 10-12 och 13-16 år. Barnen tränade 10 olika övningar på 75% av 1RM (30 min/pass) under 9 månader. Det har visat sig att hos 7-9 åringar var båda modeller lika Figur 2. Resultat från studie av av Diekmann & Letzelter (1986). Två grupper pojkar (35 pojkar i varje) effektiva. Hos 10-12 åringar var dock följdes upp från att de var 8 tills de var 10 år gamla. Den ena gruppen tränade benpress 2 ggr/vecka styrkeökningen signifikant större vid 2 under tre 12-veckors långa träningsperioder medan den andra gruppen fungerade som kontroll. Resulta- pass/vecka. Styrketräning 2 ggr/vecka ten visar att styrketräningsgruppen behöll sitt försprång i styrkan även mellan träningsperioderna. visade sig vara den mest optimala frek- vensen även i studie av Faigenbaum övningar utgör ett perfekt instrument effekter kunnat påvisas hos barn med et al. (2002) som jämförde träning för att påverka alla delar i det växande brännskador (Suman et al. 2001), cere- 1gg/vecka kontra 2 ggr/vecka hos 21 skelettet och är till sin natur förenad bral pares (Morton et al. 2005), cystisk flickor och 35 pojkar (7,1-12,3 år med hög kraftutveckling. Ett utmärkt fibros (Selvadurai et al. 2002). gamla) som tränade 12 olika övningar instrument för skelettuppbyggnad med Det finns således ett antal skäl som med 10-15 reps per set under 8 veckor. andra ord. Styrketräningens roll för motiverar styrketräning för barn. Men En försiktig slutsats utifrån det här skelettuppbyggnaden poängterades av även om vi vet att vi kan och vi vet mycket begränsade materialet kan vara the British Asoociation of Exercise and varför vi ska, vet vi då hur barn ska att styrketräning 2 ggr/vecka förefaller Sport Sciences (BASES) i dess Position styrketräna för att uppnå den bästa vara en optimal träningsfrekvens för Statement on Guidelines for Resistance effekten? barn. Exercise in Young People, 2004. År Det återstår nu att besvara den 2005 har Yu et al. kunnat lägga fram Fråga 6. Vi vet att vi kan och vi vet sjunde och den mest centrala frågan experimentella belägg för att styr- varför vi ska, men vet vi hur? om styrketräning för barn. Medför keträning hos barn resulterar i ökad Studier rörande optimeringen av styrketräning några skadliga effekter? benmineralisering. upplägget av styrketräning för barn är Är det farligt för barn att styrketräna? En annan viktig aspekt av styrke- relativt få men de ger vissa indikationer träning hos barn är dess skadeföre- angående belastningar och tränings- Fråga 7. ÄR DET FARLIGT?!!! byggande effekt. Det är välkänt att frekvensen. Faigenbaum et al. (1999) De största farhågorna som lyfts fram tillräcklig muskelstyrka minskar risk har studerat effekter av styrketräning från vetenskapligt håll vad gäller risker för skador hos vuxna. Studier av bl hos 11 flickor och 32 pojkar (5,2-11,8 med styrketräning hos växande indivi- a Cahill & Griffith (1978) och Hejna år) som tränade 2 ggr/vecka under 8 der handlade om eventuella skador på & Rosenberg (1982) visar att detta veckor. Barnen delades in i tre grup- de så kallade tillväxtzonerna (epify- samband gäller även för unga idrot- per där ena gruppen fungerade som serna) där extremiteternas huvudsak- tare. Styrketräning visade sig resultera kontroll medan andra tränade styrkan liga tillväxt sker (Peterson & Eriksson i lägre skadefrekvens, minskad svårig- enligt ”low repetition-heavy load” 1986). Dessa zoner har lägre mekanisk hetsgrad och kortare rehabiliteringstid modellen (1 set, 6-8 reps) och den hållfasthet än andra delar av skelet- hos unga fotbollspelare och andra tredje enligt ”high repetition-moderate tet och det var därför rimligt att anta idrottare. load” modellen (1 set, 13-15 reps). att de skulle drabbas först om benen Styrketräning har också visat sig Resultaten visade att träningsmodellen överbelastas. Skador på tillväxtzonerna ha en lång rad positiva effekter hos med lägre belastning och fler repeti- hos en växande individ kan leda till en barn med olika sjukdomar. Jones har tioner gav den största styrkeökningen. störning i tillväxten med en skillnad i sin avhandling från 2002 framlagd Samma forskargrupp genomförde i längtillväxt i olika delar av epifysen vid Liverpool John Moores University sedan en utökad studie som förutom och en felställning som konsekvens. behandlat ryggproblem hos barn och ovannämnda träningsmodeller även Har dessa farhågor besannats? Oss unga och visat att styrketräning 2 ggr/ omfattade kombinerad träningsmo- veterligen finns det bara en rapport i vecka under 8 veckor kunde minska dell (1 set, 6-8 reps + 6-8 stötar av en hela värden där tyngdlyftning ledde till symptom vid kronisk ryggsmärta. medicinboll) samt en modell med 1set en epifysskada (Gumbs et al. 1982). Vidare har styrketräningens positiva av bara 13-15 stötar av en medicinboll) Skadan läkte utan några komplika- 41 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

tioner eller bestående men. Observera att det rapporterade fallet handlar om Rörelse Träningsgrupp (n=16) Kontrollgrupp (n=10) tyngdlyftning med maximala vikter och Knäflexion 30°/s + 23,6 % - 1,0 % * inte om styrketräning. De flera tiotals longitudinella studierna av styrke- Knäflexion 90°/s + 21,0 % - 5,5 % * träning hos barn som är genomförda visade sig vara praktiskt taget fria från Knäextension 30°/s + 24,5 % - 0,3 % * skador. Rians et al. (1987) genomförde Knäextension 90°/s + 18,6 % + 4,8 % en studie som var specifikt fokuserad på att undersöka eventuella faror med Armbågsflexion 30°/s + 29,2 % - 1,0 % * styrketräning hos barn. Med olika Armbågsflexion 90°/s + 36,6 % + 5,9 % * metoder har man undersökt eventuella skador på skelett och muskler samt Armbågsextension 30°/s + 32,1 % + 14,5 % möjlig påverkan på hjärt-kärlsystemets Armbågsextension 90°/s + 18,5 % + 14,6 % funktion, mognad, tillväxt, rörlighet, motorisk funktion. Resultaten visade att Tabell 1. Relativa förändringar i isokinetisk styrka i en träningsgrupp och en kontrollgrupp efter en styr- styrketräning inte hade några negativa keträningsperiod. Prepubertala 6-11-åringar tränade isokinetisk styrka 3 ggr/vecka, 45 min/pass under effekter på någon av de undersökta 14 veckor. Träningsgruppen uppvisar signifikant större styrkeökningar än kontrollgruppen. parametrarna och att skaderisken i sam- * P < 0,05 Data från Weltman et al. 1986 band med styrketräning är obefintlig. Men maximala lyft då? Hur farligt är det? Faigenbaum et al. (2003) Slutord därmed stimulerar barnens styrkeutveck- använde 1 RM som test av maximal Barn- och ungdomsåren är en period ling. Det är hög tid att träningens innehåll styrka hos 6-12 åringar. Studien rappor- i livet när den växande människans får lika stor plats som dess former i terade inga skador. Byrd et al. (2003) kropp är mycket mottaglig för trä- debatten kring fysisk träning för barn. följde unga tyngdlyftare under 543 ningsstimuli. Under denna tid lägger I många andra länder har man maximala lyft. Inte heller denna studie man grunden för sin framtida fysik, kommit längre än i Sverige vad gäller för- rapporterade några skador. sin hälsa och sina motionsvanor. Det ståelse för styrketräningens betydelse för Man kan argumentera att de är därför av yttersta vikt att barn och barns utveckling. På en workshop 1985 ovannämnda longitudinella studierna ungdomar tränar optimalt. Styrketrä- har åtta amerikanska organisationer: omfattar ett relativt begränsad antal ningen har en given plats i en optimal, American Orthopaedic Society for Sports försökspersoner och är relativt korta. allsidig fysisk träning som på bästa sätt Medicine, Den längsta studien av den här typen främjar barns utveckling. Bara genom The American Academy of Pediat- (Stahle et al. 1995) omfattar 9 måna- att erbjuda barnen en allsidig, genom- rics, The American College of Sports ders långt styrketräningsprogram (inga tänkt och balanserad träning kan varje Medicine, The National Athletic Trainers skador rapporterades i samband med barn ges möjlighet att verkligen uppnå Association, The National Strength and denna studie). Man kan därför speku- maximum av sina potentiella förmågor. Conditioning Association, The presi- lera att styrketräning kan medföra faror Detta är, enligt vår mening, en funda- dent’s Council on Physical Fitness and på längre sikt och att studier med bre- mental etisk princip som tillsammans Sports, The U.S. Olympic Committee och dare underlag skulle ge ett annat utfall. med principen om att fysisk träning The Society of Pediatric Orthopaedics Det finns dock ett antal epidemiologiska ska ha en enbart positiv inverkan på utarbetat specifika rekommendationer för studier på området styrketräning för barnens utveckling och hälsa utgör styrketräning för barn. I USA rekommen- barn som förstärker bilden om styrke- grunden för etiskt försvarbart förhåll- deras styrketräning 2-3 ggr i vecka, 20-30 träning som en trygg och säker typ av ningssätt till fysisk träning av barn och min per pass. 6-15 repetitioner per set fysisk träning. Hamill (1994) har i en ungdomar. och 1-3 set per övning ska utföras. Belast- omfattande sammanställning av flera Fysik träning av barn är ett ämne ningen bör ökas om barnet kan utföra 15 studier jämfört skaderisken hos unga som ofta drar till sig massmedians tekniskt korrekta repetitioner (Wilmore idrottare i olika idrottsgrenar och typer uppmärksamhet. Forskare och exper- & Costill 1999). Dessa rekommendatio- av träning. Resultaten visar att ska- ter uttalar sig frekvent i dagstidningar ner skiljer sig inte nämnvärt från vad man derisken vid styrketräning var 0,0035 och TV kring frågor rörande fysisk skulle kunna rekommendera för en vuxen skador / 100 mantimmar träning och träning av barn. Fokusen har dock på nybörjare. I Storbritannien har BASES vid maximala lyft 0,0017 skador / 100 senare tid legat på träningens former år 1999 tillsatt en utredningsgrupp som mantimmar träning. Detta kan jämföras snarare än på innehållet. Man har fört fick i uppgift att undersöka vetenskaplig med skaderisken vid fotbollsträning fram åsikten om att barn ska träna i litteratur och expertis på området för att (6,20 skador / 100 mantimmar träning) lekform då leken är en naturlig del av kunna utarbeta ”Guidlines for Resistance eller basket (1,03 skador / 100 mantim- barns beteende. Den uppfattningen kan Exercise in Young People”. År 2004 mar träning). Siffrorna talar sitt tydliga man bara hålla med om. Frågan om publicerades BASES´s Position Statement språk. Det är för ett barn mer än 1500 vilket innehåll man fyller lekarna med on Guidelines for Resistance Exercise in ggr farligare att spela fotboll än att har dock hamnat i skymundan. Denna Young People som: styrketräna! Att spela basket är 600 ggr fråga är dock minst lika viktig för en farligare än att hålla på med styrkelyft! optimal och till barnens behov anpas- 1. Uppmanar alla unga människor att Styrketräning för barn kan betraktas sad träning. En kreativ tränare eller styrketräna minst 2 ggr/vecka som en synnerligen säker träning med idrottsledare kan konstruera ett obe- 2. Fastställer att styrketräning bör vara mycket låg skaderisk och ett stort antal gränsat antal lekar, stafetter, hinderba- en del i balanserad fysisk träning och positiva effekter. nor som innehåller styrkemoment och idrottsundervisning. 42 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Det verkar vara på tiden att även program on children. Pediatr Exerc Sci 5: Diekmann W, Letzelter M. (1986). Stabilität und i Sverige aktualisera en argumenterad 339-346. Reproduzierbarkeit von Maximalkrafttrainings- Servedio FJ, Bartels RL, Hamlin RL, Teske D, gewinnen im Kindesalter. In Rost & Starischka debatt kring styrketräning för barn som (Eds) Das Kind im Zentrum interdisziplinaerer bör mynna ut i en tydlig policy i denna Shaffer T, et al. (1985). The sffects of weigth training, using Olympic style lifts, on various Sportwissenshftl. Forschung. SFT-Verl. Erlensee. fråga. En sådan policy från vetenskap- physiological variables in pre-pibescent boys. Peterson L, Eriksson BO. (1986). Risker med ligt håll skulle vara ett viktigt stöd för Med Sci Sports Exerc 17:288. styrketräning hos växande individer. I Forsberg aktiva idrottare, tränare och föräldrar. Ozmun JC, Mikesky AE, Surburg PR. (1994). & Saltin (Eds) Styrketräning. pp. 174-178, Neuromuscular adaptations following pre- Idrottens Forskningsråd. Farsta. Yu CC, Sung RY, So RC, Lui KC, Lau W, Lam Michail Tonkonogi är docent i fysiologi, uni- pubescent strength training. Med Sci Sports PK, Lau EM. (2005). Effects of strength training versitetslektor verksam vid Högskolan Dalarna Exerc 26(4): 510-514. on body composition and bone mineral content samt vid Åstrandlaboratoriet, GIH. Sailors M, Berg K. (1987). Comparison of responses to weight training in pubescent boys in children who are obese. J Strength Cond Res 19(3): 667-672. Kontaktadress: and men. J Sports Med Phys Fitness 27(1): Michail Tonkonogi, Högskolan Dalarna 30-37. Cahill BR, Griffith EH. (1978). Effect of presea- 791 88 Falun, E-post: [email protected] Falk B, Mor G. (1996). The effects of resis- son conditioning on the incidence and severity of tance and martial arts training in 6- to 8-year- high school football knee injuries. Am J Sports Med 6(4): 180-184. Referenser old boys. Pediatr Exerc Sci 8: 48-56. Hejna WF, Rosenberg A. (1982). The prevention Noack H. (1956). Fluctuation of performance Siegal JA, Camaione DN, Manfredi TG (1989). The effects of upper body resistance of Sports injuries in high school students trough ability of women during the menstrual cycle strength training. NSCA Journal feb-mar: 28-31. and the different athletic talent of the sexes [in training on pre-pubescent children. Pediatr German]. Theorie und Praxis der Korperkultur Exerc Sci 1:145-154. Jones MA. (2002). Low back pain in children. 5: 885. Citerad i Vrijens 1978. Falk B, Tenenbaum G. (1996). The effective- Unpublished doctoral thesis, Liverpool John Moores University. Hettinger TH. (1958). Die Trainierbarkeit men- ness of resistance training in children. A meta- schlicher Muskeln in Abhängigkeit vom Alter analysis. Sports Med 22(3): 176-186. Suman OE, Spies RJ, Celis MM, Mlcak RP, und Geschlechtlecht. Internationale Zeitschrift Stratton G, Jones M, Fox KR, Tolfrey K, Herndon DN. (2001). Effects of a 12-wk für angewandte Physiologie Einschliesslich Harris J, Maffulli N, Lee M, Frostick SP. resistance exercise program on skeletal muscle Arbeitsphysiologie 17: 371-377. (2004). BASES position statement on guide- strength in children with burn injuries. J Appl Physiol 91(3): 1168-1175. Grimm D, Raede H. (1967). Erfolgreiche lines for resistance exercise in young people. J Anwendung des Kreisbetriebs in einer 3. klasse. Sports Sci 22(4): 383-390 Morton JF, Brownlee M, McFadyen AK. (2005). Theorie und Praxis der Korperkultur 16: 333- Blimkie CJ. (1993). Resistance training during The effects of progressive resistance training for 342. preadolescence. Issues and controversies. children with cerebral palsy. Clin Rehabil 19(3): 283-289. Rohmert W. (1968). Rechts-Links-Vergleich Sports Med 15(6): 389-407. bei isometrschen Armmuskeltraining mit ver- Mersch F, Stoboy H. (1989). Strength train- Selvadurai HC, Blimkie CJ, Meyers N, Mellis schiedenem Trainingsreiz bei achtjahrigen Kin- ing and muscle hypertrophy in children. In CM, Cooper PJ, Van Asperen PP. (2002). Ran- dern. Internationale Zeitschrift für angewandte Oseid & Carlsen (Eds) Children and exercise domized controlled study of in-hospital exercise Physiologie Einschliesslich Arbeitsphysiologie XIII, pp. 165-182, Human Kinetics Publishers, training programs in children with cystic fibro- 26: 363-393. Champaign. sis. Pediatr Pulmonol 33(3): 194-200. Kristen G. (1963). Der Einfluss isometrischen Pikosky M, Faigenbaum A, Westcott W, Rod- Faigenbaum AD, Westcott WL, Loud RL, Long Muskeltrainings auf die Entwicklung der Mus- riguez N. (2002). Effects of resistance training C. (1999). The effects of different resistance kelkraft Jugendlicher. Internationale Zeitschrift on protein utilization in healthy children. Med training protocols on muscular strength and für angewandte Physiologie Einschliesslich Sci Sports Exerc 34(5): 820-827. endurance development in children. Pediatrics 104 (1): e5. Arbeitsphysiologie 19: 387-402. Blimkie CJR, Ramsay J, Sale D, MacDugall Vrijens J. (1978). Muscle strength development D, Smith K et al. (1989a). Effects of 10 weeks Faigenbaum AD, Loud RL, O’Connell J, Glover in the pre- and postpubescent age. Med Sport of resistance training on strength development S, Westcott WL. (2001). Effects of different 11: 152-158. in prepubertal boys. . In Oseid & Carlsen resistance training protocols on upper-body (Eds) Children and exercise XIII, pp. 183-197, strength and endurance development in children. Docherty D, Wenger HA, Collis ML, Quinney J Strength Cond Res 15(4): 459-65. HA. (1987). The effects of variable speed resist- Human Kinetics Publishers, Champaign. ace training on strength development in prepu- Hassan SEA. (1991). Die Trainierbarkeit der Stahle SD, Roberts SO, Davis B, Rybicki LA. bertal boys. J Hum Mov Stud 13: 377-382. Maximalkraft bei 7- bis 13 jahrigen kindern. (1995). Effect of a 2 versus 3 times per week Leistungssport 5: 17-24. weight training program in boys aged 7 to 16. Weltman A, Janney C, Rians CB,Strand K, Med Sci Sports Exerc s27: 114. Berg B, Tippitt S, Wise J, Cahill BR, Katch McGovern MB. (1984). Effects of circuit FI. (1986). The effects of hydraulic resistance weight training on the physical fitness of Faigenbaum AD, Milliken LA, Loud RL, Burak strength training in pre-pubertal males. Med Sci prepubescent children. Abstract. Dissertation BT, Doherty CL, Westcott WL. (2002). Com- Sports Exerc 18(6): 629-638. Abstracts International 45: 452A-453A. parison of 1 and 2 days per week of strength training in children. Res Q Exerc Sport 73(4): Ramsay JA, Blimkie CJ, Smith K, Garner S, Ozmun JC, Mikesky AE, Surburg PR. (1991). 416-424. MacDougall JD, Sale DG. (1990). Strength Neuromuscular adaptations during prepubes- training effects in prepubescent boys. Med Sci cent strength training. Med Sci Sports Exerc Gumbs VL, Segal D, Halligan JB, Lower, G. Sports Exerc 22(5): 605-614. 23: S32. (1982). Bilateral distal radius and ulnar fractures in adolescent weight lifters. Am J Sports Med Pfeiffer RD, Francis RS. (1986)Effects of Hakkinen K, Komi PV. (1983). Electromyo- 10(6): 375-9. strength training on muscle development in pre- graphic changes during strength training and pubescent, pubescent, and postpubescent males. detraining. Med Sci Sports Exerc 15(6): 455- Faigenbaum AD, Milliken LA, Westcott WL. Physician and Sportsmedicine 14: 134-143. 460. (2003). Maximal strength testing in healthy children. J Strength Cond Res 17(1): 162-166. Rians CB, Weltman A, Cahill BR, Janney CA, Blimkie CJR, Martin J, Ramsay J, Sale Tippett SR, Katch FI. (1987). Strength training D, MacDugall D. (1989b). The effects of Byrd, R, Pierce, K, Rielly, L, Brady, J. Young for prepubescent males: is it safe? Am J Sports detrainng and maintenance weight training on weightlifters’ performance across time. Sports Med 15(5): 483-489. strength development in prepubertal boys. Can Biomech 2(1): 133-40. Fukunaga T, Funato K, Ikegawa S. (1992). The J Sport Sci 14: 102P. Hamill BP. (1994). Relative safety of weightlift- effects of resistance training on muscle area Faigenbaum AD, Westcott WL, Micheli LJ, ing and weight training. J Strength Cond Res and strength in prepubescent age. Ann Physiol Outerbridge AR, Long CJ, LaRosa-Loud 8(1): 53-57. Anthropol 11(3): 357-64. R, Zaichkowsky LD. (1996). The effects of Wilmore JH, Costill DL. (1999). Physiology nd Faigenbaum AD, Zaichkowsky LD, West- strength training and detraining on children. of Sport and Exercise. 2 ed. Human Kinetics cott WL, Micheli LJ, Fehlandt AF. (1993). Journal of Strength and Conditioning Research Publishers, Champaign. The effect of a twice-a-week strength training 10(2): 109-114.

43

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Muskelstyrkeutveckling hos barn och ungdomar Under barn- och ungdomsåren händer mycket med den fysiologiska utvecklingen. Denna artikel tittar närmare på barns och ungdomars utveckling av muskelmassa och muskelstyr- keutveckling. Vad skiljer flickor och pojkars förändring av muskelstyrka och muskelvolym åt? Har barns fysiska prestationsförmåga förändrats de senaste decennierna? Ökar styrkan mer hos barn och ungdomar som tränar styrka? Kan det faktum att vuxna utvecklar högre kraft än barn förklaras av framförallt kvantitativa eller kvalitativa förändringar av musku- laturen? Vilka kravprofiler finns inom olika idrotter, hur starka bör barn och ungdomar egentligen bli som seniorer?

Muskuloskeletal utveckling kerar att drabbas av bestående skador Muskuloskeletal utveckling är ett i vuxen ålder och att majoriteten av utmärkande kännetecken hos barn och förändringarna uppkommit under ungdomar. En markant förbättring av tillväxtperioden när ryggkotornas fysisk prestationsförmåga sker genom tillväxtzon är den svagaste punkten vid barn- och ungdomsåren på grund av belastning av ryggen. Flickor uppnår muskulära, neurala, hormonella och full skelettmognad flera år före pojkar. biomekaniska faktorer. Före puberte- Detta kan ha betydelse vid upplägg av ten utvecklas flickor och pojkar på ett aktiviteter och träning som kan med- liknande sätt, med ungefär samma till- föra risk för skador på skelettbenens JESPER AUGUSTSSON växttakt när det gäller längd och vikt. tillväxtzoner. SPECIALISTSJUKGYMNAST, MED DR I samband med puberteten, som oftast Andelen muskelmassa relativt till inträder cirka 2-2,5 år tidigare för kroppsvikt ökar stadigt från barn- flickor jämfört med pojkar, får pojkar dom till vuxen ålder, från ca 25% hos normalt en ökad skelettlängd och vidd barn och ca 40-50% hos vuxna. Före och muskelvolym samt mindre mängd puberteten finns endast en liten eller kroppsfett jämfört med flickor. Längd- ingen skillnad i muskelmassa mellan tillväxttakten hos flickor och pojkar i flickor och pojkar. I samband med samband med puberteten är som störst puberteten sker en kraftig ökning av vid ungefär 12 respektive 14 års ålder. muskelmassan hos pojkar, då pro- Under tillväxtperioden kan skador duktionen av testosteron tiofaldigas, MATHIAS WERNBOM på skelettbenens tillväxtzoner (epifyser) medan tillväxttakten under denna LEGITIMERAD få allvarliga konsekvenser. En skada på period är mindre och långsammare hos SJUKGYMNAST, MSC AVDELNINGEN FÖR tillväxtzonen på lårbenet, till exempel, flickor. Andelen muskelmassa relativt ORTOPEDI kan leda till att det skadade benet blir till kroppsvikt i vuxen ålder är därför GÖTEBORGS UNIVERSITET mycket kortare än det oskadade benet. lägre hos kvinnor jämfört med män. Inom amerikansk ungdomsbaseboll har Det är tänkbart att det under barn- på en del håll vuxna eller kastmaskiner och ungdomsåren finns faser som är ersatt barnen som kastare på grund speciellt gynnsamma för olika kvalitéer av det stora antal barn och ungdomar som styrka, rörlighet och motorisk som ådrar sig skador på epifysen vid inlärning. Gjerset och Annerstedt (2) överarmsbenet som följd av kaströrel- har gjort en sammanställning över hur sen. Adad Baranto har i sin avhandling olika träningsbara egenskaper skulle från 2005 (1) visat att unga elitidrot- kunna prioriteras för barn och ungdo- tare inom ryggbelastande idrotter ris- mar i olika åldrar (Figur 1). 44 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

I Kina jobbar man målmedvetet med styrketräning från unga år. Observera att pojkar och flickor är i samma grupp. Foto: Pressens bild

Har barns fysiska prestationsförmåga förändringar av barns och ungdo- tidigt också fettfrivikt ökat hos barn förändrats? mars (6-19 år) anaeroba förmåga de och ungdomar vilket skulle göra att Huruvida barns fysiska prestations- senaste fyra decennierna (4). Power dessa ”tar ut varandra” när det gäller förmåga har förändrats de senaste och snabbhetstest visar att barns och anaerob prestationsförmåga. decennierna har diskuterats mycket ungdomars förmåga idag världen över efter rapporter om fetma och inakti- i stort sett är densamma som för 40 år Muskelstyrka – barn vs vuxna vitet bland barn (3). En del anser att sedan. Tomkinson (4) spekulerar över Vid jämförelser med vuxna har barn, barns fysiska prestationsförmåga har förklaringen till att resultaten på de mätt i absoluta värden, klart mindre blivit sämre de senaste åren, medan anaeroba testen varit mer eller mindre förmåga att utveckla kraft. Seger och andra tvivlar på att den har förändrats. konstanta genom åren. En orsak skulle Thorstensson (5) jämförde maximalt En helt ny, global studie har undersökt kunna vara att dels fettvikt men sam- koncentrisk och excentrisk isokinetisk kraftmoment i olika hastigheter i knä- extensorerna hos 11-åriga flickor och pojkar med vuxna kvinnor och män. Resultatet visade att i alla jämförelser var de vuxna signifikant starkare än barnen. Vid de excentriska mätning- arna var skillnaderna i kraftmoment, uttryckt i procent av de vuxnas värden, ca 60% både mellan pojkar och män och mellan flickor och kvinnor. När det gällde de koncentriska mätningarna var skillnaderna, uttryckt i procent av de vuxnas värden, ca 60% mellan pojkar och män och ca 50% mellan flickor och kvinnor. När kraftmoment relativt till kroppsvikt beräknades fanns dock endast signifikanta skillnader (ca 20- 30%) vid jämförelse mellan flickor Figur 1. Tänkbar modell över hur träningsbara egenskaper generellt bör prioriteras för barn och och kvinnor. Jämförelser mellan könen ungdomar i olika åldrar. Höjden på rutorna visar prioriteringen av de skilda egenskaperna (2). visade inga skillnader i absolut kraft- 45 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

data, personlig kommunikation med Dr Barber-Westin) hade flickorna en klart svagare utveckling, där till exem- pel en 15-årig flicka bara var 25% starkare jämfört med en 12-årig flicka medan en 15-årig pojke var 100% starkare jämfört med en 12-årig pojke (se Figur 3). Denna lägre muskelstyr- keutveckling hos flickor kan vara en förklaring (av flera) till det faktum att flickor och kvinnor som idrottar löper 4-8 gånger högre risk att drabbas av en knäskada jämfört med pojkar och män (8). Mer styrketräning för idrot- tande flickor och kvinnor och mer forskning kring styrketräning som Figur 2. Medelvärde för procentuell ökning i kraftmoment i knäextensorerna från 11 till 16 års ålder för möjlig prevention i syfte att förebygga pojkar och flickor mätt isokinetiskt koncentriskt (kon) och excentriskt (exc) vid 45, 90 och 180º·s-1 (6). skador hos denna grupp kan alltså rekommenderas.

Ökar styrkan mer hos barn och ung- domar som tränar styrka? Muskelstyrkan hos barn och ung- domar ökar med åldern och ökar mer hos barn och ungdomar som tränar styrka. I en studie av Ramsey et al. (9) tränade pojkar i åldern 9 till 11 år styrketräning 3 gånger i veckan under 20 veckor. Deras 1 RM i bänkpress ökade med 35% och deras 1 RM i benpress med 22% medan inga ökningar noterades i en kontrollgrupp. Även muskelvolymen ökar mer hos barn och ungdomar som tränar styrka än hos andra barn och ungdomar. Kanehisa et al. (10) Figur 3. Absolutvärden (opublicerade data, personlig kommunikation med Dr Barber-Westin) för visade att 15-åriga tyngdlyftare med i kraftmoment i knäextensorerna hos flickor och pojkar i åldrarna 9 till 17 år mätt isokinetiskt 300º·s-1 (7). snitt 2,5 års träningserfarenhet hade större muskelvolym i överkropp och framsida lår jämfört med matchade (ålder, skelettmognad) kontroller. I en moment mellan flickor och pojkar, vare starkare än flickor vid alla rörelse- annan studie av Kanehisa et al. (11) sig för koncentriska eller excentriska hastigheter och både koncentriskt konstaterades att tyngdlyftare mellan aktiveringar. För de vuxna däremot och excentriskt. Medelvärdet för den 15 till 17 års ålder hade i genomsnitt befanns män vara signifikant starkare procentuella ökningen i kraftmoment knappt 30% större tvärsnittsarea av än kvinnor när det gällde koncentrisk i knäextensorerna från 11 till 16 års quadriceps jämfört med åldersmat- men inte excentrisk styrka. För maxi- ålder för pojkar och flickor redovisas i chade kontroller. malt kraftmoment relativt till kropps- Figur 2. vikt fanns inga signifikanta skillnader Kvantitativa eller kvalitativa föränd- mellan kvinnor och män. Muskelstyrkeutvecklingen hos idrot- ringar? I en annan, longitudinell, studie tande ungdomar Barret och Harrison (12) undersökte av Seger och Thorstensson (6) följdes Muskelstyrkeutvecklingen hos idrot- effekt-hastighetssambandet för qua- muskelstyrkan hos flickor och pojkar tande ungdomar från 9 till 17 års ålder dricepsmuskeln hos barn (6-åringar) genom puberteten. Ungdomarnas har också nyligen undersökts i en stor och vuxna. Mätningarna utfördes maximala koncentriska och excentriska amerikansk studie (7). Normaliserad med isokinetisk dynamometri vid nio isokinetiska kraftmoment i olika has- (relativt till kroppsvikt) knäextensions- olika hastigheter. Effekt-hastighets- tigheter i knäextensorerna jämfördes och hamstringsstyrka ökade generellt kurvorna var ganska naturligt annor- vid 11 och 16 års ålder. Alla kraftmo- med stigande ålder och skilde sig inte lunda för barn jämfört med vuxna när mentvärden förbättrades signifikant vid åt mellan flickor och pojkar fram till de absoluta värdena jämfördes, där de femårsuppföljningen för både flickor 14 års ålder då pojkarna blev signifi- vuxna noterade klart högre resultat. och pojkar. Vid 11 års ålder fanns inga kant starkare. Intressant att notera var Intressant nog blev kurvorna för barn signifikanta skillnader i styrka mellan att beträffande flickors normaliserade och vuxna nära nog identiska när flickor och pojkar förutom att pojkar hamstringsstyrka utvecklades den inte författarna normaliserade deltagarnas var starkare mätt koncentriskt 180º·s-1. alls från 11 till 17 års ålder. När det data till lårmuskelvolym. Skillnaden Vid 16 års ålder var pojkar signifikant gäller absolutvärden (opublicerade i effektutveckling (Power) mellan 46 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

överkropp. Med detta i minnet, och med tanke på att idrottande flickor löper avsevärt högre risk att ådra sig knäskador än pojkar, är det förmod- ligen extra viktigt för just flickor att styrketräna. Muskelstyrkan hos barn och ungdomar ökar med åldern och detta beror förmodligen mycket på kvantitativa förändringar av muskula- turen, eftersom studier visat att relativt till muskelvolym är skillnaderna i mus- kelstyrka mellan barn och vuxna små. Slutligen kan konstateras att många idrotter ställer höga krav på styrka redan i unga åldrar och att kravprofilen för styrka inom elitidrott på seniornivå i många fall också är hög.

Referenser 1. Adad Baranto. Traumatic high-load injuries in the adolescent spine. Clinical, radiological and experimental studies. Avhandling, Göte- borgs universitet 2005. 2. Gjerset A, Annerstedt C. Idrottens tränings- Häcklöpare Elitserien i hockey Allsvenskan i fotboll -kortdistans Kulstötare lära. SISU idrottsböcker, 1997. 3. Vincent SD, Pangrazi RP, Raustorp A, Knäböj 2 ggr kroppsvikten 1,5-2 ggr kroppsvikten 2,25-2,5 ggr 300-400 kg Tomson LM, Cuddihy TF. Activity levels and kroppsvikten body mass index of children in the United States, Sweden, and Australia. Med Sci Sports Bänkpress 120 kg Ca 1,2 ggr kroppsvikten 230-300 kg Exerc. 2003 Aug;35(8):1367-73. 4. Tomkinson GR. Global changes in anaero- Tabell 1. Kravprofiler för styrka för manliga elitidrottare inom några olika sporter (Anders Axlid, bic fitness test performance of children and personlig kommunikation). adolescents (1958–2003). Scand J Med Sci Sports. Published article online: 20-Dec-2006. 5. Seger JY, Thorstensson A. Muscle strength and myoelectric activity in prepubertal and barn och vuxna berodde alltså nästan rerna inom många idrotter är utövarna adult males and females. Eur J Appl Physiol enbart på skillnader i muskelvolym. också ofta mycket starka. Systrarna Occup Physiol. 1994;69(1):81-7. Detta visade att skillnaden i effektut- Kallur, som är häcklöpare, klarar 95 6. Seger JY, Thorstensson A. Muscle strength veckling hos barn och vuxna berodde kg i frivändning och 85 kg i bänkpress. and electromyogram in boys and girls followed through puberty. Eur J Appl Physiol. 2000 på kvantitativa snarare än kvalitativa Detta är resultat som skulle stå sig Jan;81(1-2):54-61. förändringar i muskulaturen. Även ganska väl vid ett SM i tyngdlyftning 7. Barber-Westin SD, Noyes FR, Galloway M. Seger och Thorstensson (5) noterade respektive styrkelyft. Christian Olsson, Jump-land characteristics and muscle strength att skillnader i kraftmoment relativt till vår framgångsrike trestegshoppare, development in young athletes: a gender com- kroppsvikt var relativt små eller inga klarar hela 115 kg i bänkpress med en parison of 1140 athletes 9 to 17 years of age. alls när barns och vuxnas knäextensi- kroppsvikt på 74 kg och en längd på Am J Sports Med. 2006 Mar;34(3):375-84. onsstyrka jämfördes. 192 cm. Anders Axlid, som är fysträ- 8. Arendt E, Dick R. Knee injury patterns nare för ett antal elitidrottare i Sverige among men and women in collegiate bas- ketball and soccer. NCAA data and review Kravprofiler i olika idrotter såväl inom lagsport som individuellt, of literature. Am J Sports Med. 1995 Nov- Inom många idrotter är det viktigt att har gjort kravprofiler för styrka för Dec;23(6):694-701. barn och ungdomar är starka, dels för manliga elitidrottare inom några olika 9. Ramsay JA, Blimkie CJ, Smith K, Garner att prestera väl och dels för att före- sporter (personlig kommunikation) (se S, MacDougall JD, Sale DG. Strength training bygga skador. Idrotter som tyngdlyft- Tabell 1). Dessa profiler har en empi- effects in prepubescent boys. Med Sci Sports ning, styrkelyft, simhopp, ishockey, risk grund men speglar enligt vår upp- Exerc. 1990 Oct;22(5):605-14. gymnastik, friidrott, kampsport och fattning väl de styrkekrav som ställs på 10. Kanehisa H, Funato K, Abe T, Fukunaga T. Profiles of muscularity in junior Olympic brottning ställer alla stora krav på många utövare av elitidrott. weight lifters. J Sports Med Phys Fitness. utövaren när det gäller många egen- 2004;44;1-7. skaper inklusive styrka. När det gäller Sammanfattning 11. Kanehisa H, Funato K, Kuno S, Fukunaga styrkelyft till exempel kan nämnas Innan puberteten är skillnaden liten T, Katsuta S. Growth trend of the quadriceps att svenska rekordet i knäböj för herr hos flickor och pojkar när det gäller femoris muscle in junior Olympic weight lif- ungdom (under 18 år) i viktklass 90 såväl styrka som muskelmassa. Under ters: an 18-month survey. Eur J Appl Physiol 2003: 89: 238–242. kg lyder på hela 295 kg (13). Vidare är puberteten sker en kraftig tillväxt av 12. Barrett U, Harrison D. Comparing muscle även exempelvis gymnaster ofta mycket både kroppslängd och muskelmassa function of children and adults: effects of scal- starka redan som unga och tränar ofta hos pojkar, denna är mindre hos ing for muscle size. Pediatr Exerc Sci. 2002; övningar som dips och chins med en flickor. Detta leder till att pojkar vid 14:369-76. rejäl extra, yttre belastning (ibland upp ca 14 års ålder och framåt blir klart 13. Svenska Styrkelyftförbundet (http://styrke- emot egen kroppsvikt). Bland senio- starkare än flickor både i ben och i lyft.se/ssf/rekord.aspx). 47 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Hjärtproblem bland unga idrottare och rekommenderade åtgärder

Hjärtproblem hos unga idrottare kan vara av ett antal olika typer. • Kända medfödda hjärtfel, opererade eller icke opererade. • Hjärtmuskelinflammation, myokardit. • Traumatisk hjärtskada, hjärtkontusion. • Specifika, ofta ärftliga sjukdomar med risk för plötslig hjärtdöd.

Medfödda hjärtfel som är opererade för medfött hjärt- Cirka 1% av alla barn som föds har fel bör gå på kontroller även upp i något medfött hjärtfel. Vissa hjärtfel vuxen ålder och bedömning avseende är så lindriga att de inte kräver någon idrottsutövning bör göras av perso- åtgärd och eller inverkar på personens nens hjärtspecialist. livsföring eller livskvalitet. Andra fel kan opereras i tidig ålder med mycket Hjärtmuskelinflammation, myokar- gott resultat och individen får normal dit livslängd och normal arbetsförmåga. Hjärtmuskelinflammation orsakas En tredje grupp av hjärtfel är mera ofta av virus men även andra mik- EVA NYLANDER komplicerade. Nu för tiden kan en roorganismer, giftiga ämnen etc. KLINISK FYSIOLOGI mycket stor andel av dessa också kor- Beträffande virusorsakad hjärtmuskel- UNIVERSITETSSJUKHUSET LINKÖPING rigeras kirurgiskt och många barn med inflammation kan den förekomma vid komplicerade hjärtfel, som förr hade virusinfektioner utan några speciella avlidit i späd ålder, kan nu behandlas hjärtsymptom men man vet att hjärtat och lever upp i vuxen ålder - ofta med påverkas mera om man anstränger god livskvalitet. Deras arbetsförmåga sig hårt fysiskt. Detta ligger till grund är inte normal och det finns en hel för de råd som är välkända och som del resttillstånd eller följdproblematik fortfarande gäller, att inte idrotta som måste tas om hand under deras vid infektion med feber, halsont eller fortsatta levnad. Personerna i den sist- allmän sjukdomskänsla och att vänta nämnda gruppen kommer inte att bli med att återuppta träningen tills man elitidrottare i fysiskt krävande grenar, är feberfri och känner sig bra. men kan och bör ofta utöva någon fysisk aktivitet utifrån sina förutsätt- Traumatisk hjärtskada, commotio ningar och med begränsningar eller cordis försiktighetsåtgärder som kan vara Detta är en hjärtskada som drabbar aktuella utifrån en individualiserad personer som har ett friskt hjärta bedömning. Barn och ungdomar med och får ett slag mot bröstkorgen. Om lindriga opererade eller icke opererade det träffar hjärtat i en sårbar fas kan fel kan utöva många idrotter men även rytmrubbningar utlösas. Detta kan här behövs en individualiserad bedöm- orsaka ett kammarflimmer som gör ning. att personerna avlider. Denna proble- Allmänna riktlinjer och rekommen- matik har blivit mer uppmärksammad dationer för lämplig typ av idrott vid på senare år som en orsak till plötslig olika former av hjärtfel har publicerats död i samband med idrottsutövning. av såväl amerikansk som europeisk Den vanligaste åldern att drabbas av expertis och kan tjäna som viss vägled- detta är 13-14 års ålder vilket anses ning (7,8). Generellt gäller att personer bero på att bröstkorgen då fortfa- 48 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

rande är relativt mjuk och eftergivlig. stånd som kan orsaka plötslig hjärtdöd namnes, fysikalisk undersökning och Typfall är hockeypuck eller baseball bland unga som levt ovetande om sin EKG. Vad som är ”elit” definieras som träffar hårt i bröstet, men även sjukdom. (1,2,5) Huvudgrupper av av respektive specialförbund och RF ”knä mot bröstet” eller fall mot under- dessa sjukdomar är hjärtmuskelsjuk- slår fast att dessa hjärtkontroller inte laget förekommer. Dessa olycksfall domar s k kardiomyopatier, sjukdomar är sjukvårdens angelägenhet utan får söker som påverkar det elektriska systemet ombesörjas av idrotten. man i hjärtat, s k jonkanalssjukdomar och Helt nyligen, i december 2006, missbildning av kranskärlen som förser publicerades Socialstyrelsens riktlin- hjärtmuskeln med blod och syre. De jer. Beträffande elitidrottare ansluter båda förstnämnda sjukdomsgrup- Socialstyrelsen till Riksidrottsförbun- perna är i stor utsträckning ärftliga dets rekommendationer. Därutöver och ger också i många men inte i rekommenderas att man skall vara Hjärtproblem hos unga idrottare kan vara av ett antal olika typer. alla fall förändringar på ett vanligt uppmärksam på barn och unga med EKG. För samtliga tre sjukdoms- symptom och se till att dessa blir • Kända medfödda hjärtfel, opererade eller icke opererade. grupper gäller att bäraren av sjuk- utredda, likaså barn och unga som • Hjärtmuskelinflammation, myokardit. domen ibland, men inte alltid, kan har släktingar som fått de hjärtsjuk- ha symptom, som om man är upp- domar som innebär en ökad risk • Traumatisk hjärtskada, hjärtkontusion. märksam kan väcka misstanken diagnostiserade eller har släktingar • Specifika, ofta ärftliga sjukdomar med risk för plötslig hjärtdöd. på en sjukdom. Symptomen som avlidit plötsligt i unga år. det gäller är yrsel, svimning eller bröstsmärta under fysisk Hur påverkas hjärtat normalt av aktivitet. Dessa förhållanden, hård träning i barn- och ungdo- ärftligheten, EKG-föränd- men? ringar och symptom utgör Det är välkänt från studier på vuxna bakgrund till de ansträng- idrottare att uthållighetsträning leder ningar att spåra personer till en förstoring av hjärtkamrarnas med dold hjärtsjukdom dimensioner, en obetydlig ökning av med risk för plötslig död, hjärtkammarväggarnas tjocklek och som diskuteras. att hjärtkamrarnas pumpfunktion är normal, men varken bättre eller Rekommendationer sämre än hos otränade (5). Det finns före- Några länder har utar- få studier på barn och unga tonår- bygga betat rekommendationer ingar som uthållighetsidrottar, men genom mju- för att spåra personer med de som finns pekar på att hjärtför- kare bollar vid vissa hjärtsjukdomar, som medför storingen inte når samma grad och bollsporter för ungdomar och bättre en ökad risk för plötslig hjärtdöd i att hjärtdimensionerna inte skiljer sig skydd för bröstkorgen. (4) anslutning till idrott. I USA har sedan lika mycket för otränade jämnårigas För medfödda hjärtfel respektive länge funnits rekommendationer om som är fallet för vuxna uthållighetsi- hjärtmuskelinflammation gäller att kontroll av sjukhistoria respektive drottare.(10) problematiken är lika vanlig hos barn vanlig fysikalisk hjärtundersökning av Varken för barn eller unga vuxna och ungdomar som hos något äldre college- och high school-idrottare. (6) finns hållpunkter för att idrot- idrottande personer medan hjärtkon- Utformningen av undersökningen och tande skadar ett friskt hjärta. Vid tusionen således utgör ett problem som kompetensen hos dem som gör den har bedömning av barn och unga med är mera vanligt hos barn och yngre dock varierat starkt. I Italien har sedan misstänkt hjärtproblematik eller tonåringar. 70-talet undersökning av tävlingsidrot- släkthistoria är det viktigt att välja tare varit lagstadgad.(9) Europeiska rätt undersökning för att besvara sina Specifika hjärtsjukdomar med risk för kardiologsällskapet publicerade 2005 frågeställningar och att den som gör plötslig hjärtdöd ett förslag till hjärtkontroll av tävlingsi- bedömningen har kännedom både Plötslig hjärtdöd hos unga i samband drottare (3) och man poängterar i detta om vilka avvikelser man letar efter med idrott är en problematik som upp- att utformningen och tillämpningen av och vad som karaktäriserar hjärtat märksammats de senaste åren. Detta detta får anpassas nationellt. hos idrottande personer normalt. De är sällsynt men givetvis en stor tragedi De europeiska rekommendatio- hjärtsjukdomar som orsakar plötslig i varje enskilt fall då en ung person nerna samt ett antal uppmärksammade hjärtdöd är inte sällan svårdiagnosti- som man uppfattat som frisk plötsligt dödsfall i samband med idrott 2004- serad i tidigt skede och även om man avlider i samband med idrottsutövning. 2005 aktualiserade ställningstagande gör hjärtkontroller av elitidrottare Det rör sig i så gott som samtliga fall till förhållningssättet till problematiken kommer en del fall med hjärtsjukdom om personer som bär på en hjärtsjuk- i Sverige. Riksidrottsförbundet utkom att förbli oupptäckta. Detta måste dom som inte har varit känd, som pre- snabbt med rekommendationer där balanseras mot att man inte vill ställa disponerar för livsfarlig rytmrubbning man rekommenderar att elitidrottare en omotiverad sjukdomsdiagnos som som utlöses av hårt fysisk aktivitet. skall undersökas med sjukhistoria får konsekvenser för en ung persons Det är ett 20-tal ovanliga sjukdomstill- avseende egna symptom och släkta- fortsatta liv. 49 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Sammanfattning • De studier som finns av hård uthål- lighetsträning hos barn och unga tonåringar tyder på en mindre grad av hjärtförstoring än hos uthållig- hetsidrottande vuxna. Det finns inga hållpunkter för att träning skadar ett friskt hjärta.

• Personer med medfödda hjärtfel, opererade eller ej, bör få individuell rådgivning av sin hjärtspecialist.

• Rådet att inte träna med infektion i kroppen för att förebygga komplika- tioner till hjärtmuskelinflammation, gäller fortfarande.

• Hjärtkontusion, dvs traumatisk hjärtskada står för en andel av plötsliga dödsfall under idrott och drabbar oftast barn i nedre tonåren. Översyn av skyddsutrustning och regelverk för respektive idrottsgren är sätt att angripa denna problematik.

• Plötsliga dödsfall hos unga idrottare utan tidigare känd hjärtsjukdom beror som regel på någon av ett 20- tal sällsynta hjärtsjukdomar. Social- styrelsen rekommenderar kontroll av riskgrupper, vilket är personer med dessa hjärtsjukdomar i släkten, plöts- liga dödsfall i släkten eller symptom i anslutning till fysisk ansträngning. Socialstyrelsen har nyligen givit ut riktlinjer med information om plötslig hjärtdöd hos barn och unga vid fysisk ansträngning och hur man kan • Det rekommenderas inte hjärtunder- hitta bakomliggande orsaker. www.socialstyrelsen.se sökning av alla ungdomar eller alla idrottande för att söka spåra indivi- der med dold hjärtsjukdom, på grund av de nackdelar och problem detta är common European protocol. Consensus State- 8. Pelliccia A, Fagard R, Bjornstad HH, behäftat med. ment of the Study Group of Sport Cardiology Anastassakis A, Arbustini E, Assanelli D, of the Working Group of Cardiac Rehabilita- Biffi A, Borjesson M, Carre F, Corrado D, • Riksidrottsförbundet rekommen- tion and Exercise Physiology and the Working Delise P, Dorwarth U, Hirth A, Heidbuchel H, Group of Myocardial and Pericardial Diseases Hoffmann E, Mellwig KP, Panhuyzen-Goed- derar hjärtkontroll av elitidrottare of the European Society of Cardiology. Eur koop N, Pisani A, Solberg EE, van-Buuren och Socialstyrelsen ansluter till den Heart J 26: 516-524, 2005. F, Vanhees L, Blomstrom-Lundqvist C, Deli- rekommendationen. 4. Maron BJ, Gohman TE, Kyle SB, Estes NA, giannis A, Dugmore D, Glikson M, Hoff PI, 3rd, Link MS. Clinical profile and spectrum Hoffmann A, Horstkotte D, Nordrehaug JE, of commotio cordis. Jama 287: 1142-1146, Oudhof J, McKenna WJ, Penco M, Priori S, Referenser 2002. Reybrouck T, Senden J, Spataro A, Thiene G. Recommendations for competitive sports 1. Basilico FC. Cardiovascular disease in ath- 5. Maron BJ, Pelliccia A. The heart of trained letes. Am J Sports Med 27: 108-121, 1999. participation in athletes with cardiovascular athletes. Circulation 114: 1633-1644, 2006 disease: a consensus document from the Study 2. Börjesson M, Nylander E. Plötslig hjärtdöd 6. Maron BJ, Thompson PD, Puffer JC, Group of Sports Cardiology of the Working hos idrottare beror oftast på odiagnostiserad McGrew CA, Strong WB, Douglas PS, Clark Group of Cardiac Rehabilitation and Exercise hjärtsjukdom. Kardiell screening av unga LT, Mitten MJ, Crawford MH, Atkins DL, Physiology and the Working Group of Myo- idrottare diskuteras. Driscoll DJ, Epstein AE. Cardiovascular pre- cardial and Pericardial Diseases of the Euro- Läkartidningen 102: 560-563, 2005. participation screening of competitive athletes. pean Society of Cardiology. Eur Heart J 26: 3. Corrado D, Pelliccia A, Bjornstad HH, Van- A statement for health professionals from the 1422-1445, 2005. hees L, Biffi A, Borjesson M, Panhuyzen-Goed- Sudden Death Committee (clinical cardiology) 9. Pelliccia A, Maron BJ. Preparticipation koop N, Deligiannis A, Solberg E, Dugmore D, and Congenital Cardiac Defects Committee cardiovascular evaluation of the competitive Mellwig KP, Assanelli D, Delise P, van-Buuren (cardiovascular disease in the young), Ameri- athlete: perspectives from the 30-year Italian F, Anastasakis A, Heidbuchel H, Hoffmann can Heart Association. Circulation 94: 850- experience. Am J Cardiol 75: 827-829, 1995. E, Fagard R, Priori SG, Basso C, Arbustini 856, 1996. 10. Sharma S. Athlete’s heart--effect of age, E, Blomstrom-Lundqvist C, McKenna WJ, 7. Maron BJ, Zipes DP. 36th Bethesda confer- Thiene G. Cardiovascular pre-participation ence: Eligibility recommendations for competi- sex, ethnicity and sporting discipline. Exp screening of young competitive athletes for tive athletes with cardiovascular abnormalities. Physiol 88: 665-669, 2003. prevention of sudden death: proposal for a J Am Coll Cardiol 45: 1313-1377, 2005.

50 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Ryggproblem vid elitträning i unga år

Det finns skäl att avvakta med tung belastning på ryggraden vid idrottsträning tills man har vuxit färdigt. Mellankotsskivorna, diskarna, är mest känsliga under puberteten och skador på dess delar kan innebära permanenta förändringar med ökad risk för ryggbesvär senare i livet. I studier av elitidrottare har man funnit en ökad förekomst av röntgenförändringar i ryggen jämfört med en kontrollgrupp. Ryggbesvär förekommer också i högre grad bland elitidrottare med hög ryggbelastning. Vid långtidsuppföljning av dessa elitidrottare, efter deras idrottskar- riär, har de däremot som grupp inte mer ryggbesvär än kontrollgruppen. Däremot har de som utvecklat röntgenologiska tecken på diskdegeneration en ökad förekomst av ryggbesvär.

Ryggraden består av kotor och mel- är att barn tränar mycket flitigt och lankotsskivor, diskar. Kotan utgörs av intensivt under sin fritid eller att de inte kotkropp samt kotbåge med facett- tränar alls. Organiserad träning före- leder, spinal- och transversalutskott. kommer också i allt lägre åldrar vilket Kotkroppen består av en cylindrisk också innebär en allt tidigare speciali- kärna av spongiöst ben samt ett skal sering (1). Ökade krav på prestation, av hårdare kortikalt ben. Nedre samt ensidig träning, monotona och repetitiva övre delen av kotkroppen består av belastningar kan innebära en ökad ska- ändplattor som utgör tillväxtzonen i derisk. Därmed finns risken att en del av kotkroppen och utgör avgränsningen idrottens positiva effekter går förlorade. OLOF LUNDIN till omkringliggande disk. Disken byggs upp av dessa cartilagenära ändplat- Tillväxtzonen känslig under puberte- tor, av den centrala kärnan nucleus ten pulposus och omges av anulus fibrosus, Hos växande individer är tillväxtzo- som i olika lökformade lager omslu- nerna den svaga länken i muskuloske- ter nucleus pulposus. Anulus fibrosus letala systemet. Tillväxtzonerna kan fäster i yttre delen av ändplattan runt skadas när som helst under tillväxten om kotkroppen, i ringapofysen. Mellan men skadas lättast under snabb tillväxt, denna infästning och kotkroppen finner framför allt under tillväxtspurten under vi tillväxtzonen hos den växande indi- puberteten. Detta inkluderar kotkrop- viden. Ringapofysen börjar förkalkas parnas tillväxtzoner, vilket betyder att vid sex års ålder, börjar förbenas vid hög belastning på ryggraden under tretton års ålder och har fusionerat puberteten kan störa kotornas tillväxt. med kotkroppen efter avslutad tillväxt, Huruvida enskilda trauma eller repeti- upp till 17 års ålder. tiva belastningar utgör störst risk är inte Diskens funktion är att verka som klarlagt. en ledfunktion mellan kotorna samt att Experimentella belastningsstudier fördela kompressionskrafter. För denna av ryggsegment (två kotor och mel- funktion är nucleus pulposus med dess lanliggande disk) har visat att mindre proteoglykaner, som har en hög vat- kraft krävs för att åstadkomma skada tenbindande förmåga, mycket viktig. hos växande ryggsegment jämfört med Effekten av skador på disken innebär vuxna. Dessutom skiljer sig skadety- försämrade mekaniska egenskaper. pen. Vuxna får kompressionsskador i Med den nära relation till kotornas spongiösa benet i kotkroppen medan tillväxtzon kan också skador på disken icke färdigväxta får skador som är rela- innebära störd tillväxt av kotkroppen. terade till tillväxtzonen (2). Noterbara trender inom idrotten Dessa skador kan drabba ringapo- 51 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

ovan, kan innebära att den inte läker in med kotkroppen, en persisterande apofys. Skador på disken kan vara svåra att identifiera vid olika former av radio- logiska undersökningar. Magnetisk resonanstomografi, MRT, är bättre på att identifiera dessa skador än sedvan- lig röntgen men i akuta skedet kan det vara svårt att identifiera dessa skador även vid MRT undersökning. En disk- skada innebär en tidigare utveckling av diskgeneration. Detta visar sig vid MRT undersökning genom att disken ger en lägre signal. Däremot tar det mycket lång tid innan en diskdegeneration är möjlig att se vid sedvanlig röntgenundersökning. Det är först när diskhöjden, avståndet mellan två kotor, har minskat som man kan diagnostisera detta, vilket tar flera år att utvecklas. Bild 1. Schematisk teckning av Det har också visats att det förelig- Bild 3. Förändring av ringapofysen övre ändplattans utveckling. (1) Ändplattan, ger en korrelation mellan MRT-mässig hörnet på kotorna L3, L4 och L5. Mest tillväxtzonen. (2,3) Calcifiering av diskdegeneration och förekomst av markerad persisterande apofys på övre ringapofysen som fusioneras med ryggbesvär. hörnet L5. Dessutom sänkt diskhöjd L3-L4 kotkroppen vid avslutat tillväxt (4). som tecken på diskdegeneration. Jämför Ryggproblem hos elitidrottare avstånd mellan kotorna nivån ovanför. I studier av elitidrottare har man funnit en korrelation mellan ryggbesvär och förekomst av röntgenmässiga tecken på tillväxtstörningar och diskdegeneration (4). I en klinisk studie av elitidrottare i slutet av 80-talet undersökte Leif Swärd manliga och kvinnliga gymnas- ter, fotbollspelare, tennisspelare samt brottare under deras aktiva karriär. Idrottarna, som tillhörde högsta svenska eliten i sin idrott jämfördes med en icke idrottande kontrollgrupp i samma ålder, 19 – 25 år. Man fann att röntgenologiska förändringar av ryggradens kotor var vanligare hos idrottarna, och multipla förändringar var vanligast bland manliga gymnaster. MR-mässiga tecken på diskdege- Bild 2. Ringapofysen rycks loss från neration förekom i en grupp manliga kotkroppen, vilket ger ett läckage av elitgymnaster i 75% jämfört med 32% nucleus pulposus. i en icke idrottande kontrollgrupp (5). Bild 4. MR undersökning från del av Ryggsmärta som påverkat träning ryggrad. De två övre diskarna visar normal signal medan den nedre ger eller tävling var vanligast i gruppen lägre signal (mörkare) som tecken på fysen, en traktionsskada där anulus manliga gymnaster, och här fanns diskdegeneration. fibrosus rycker loss ringapofysen från också en korrelation till ryggbesvär kotkroppen. Detta ger ett läckage av och antalet röntgenförändringar. nucleus pulposus från disken (3). Änd- I en långtidsuppföljning av dessa Ingen av de ingående grupperna hade plattan med tillväxtzonen kan också idrottare och kontrollgruppen 13 år ökad förekomst av någon specifik skadas. Skulle så vara fallet kan det ge senare, kunde 94 % av deltagarna röntgenförändring jämfört med kon- läckage av nucleus in i det spongiösa undersökas på nytt. De hade då nått trollgruppen. Däremot fann man att benet, en intraspongiös diskherniering. en ålder på 33 – 35 år, de flesta hade röntgenförändringar av multipla typer Röntgenförändringar som har avslutat sin idrottskarriär, men fortfa- förekom oftare hos manliga gymnaster korrelation till störd tillväxt är olika rande en del aktiva i grupperna fotboll och brottare. Nytillkommen diskhöjds- former av formförändringar av kot- och tennis. Olika typer av röntge- reduktion eller progress av progress av kroppen, tillplattad kota, breddökad nologiska förändringar undersöktes tidigare diskhöjdsreduktion förekom eller kilformad kota. Skador på ringa- på nytt, samt eventuellt nytillkomna oftare i gruppen brottare jämfört med pofysen under tillväxten som beskrivits eller progress av tidigare förändringar. kontrollgruppen. 52 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

kontrollgrupp. • Sänkt diskhöjd, som tecken på diskdegeneration, ökar risken för ryggont.

Därför finns det klara skäl till att undvika hög belastning på ryggraden innan idrottsutövaren har vuxit färdigt. Tunga vikter bör undvikas under trä- ning, endast kroppens egen tyngd bör användas. Styrketräning med andra vikter bör inte förekomma förrän till- växten är helt avslutad. I och med att ungdomar avslutar sin tillväxt vid olika åldrar bör också individuellt anpassade träningsprogram finnas. De beskrivna skademekanismerna bör uppmärksam- mas av idrottsutövare och tränare om den växande individen drabbas av ryggont. Särskilt viktigt är detta om det finns en relation till ett eventuellt trauma i anamnesen eller om det före- ligger en relation till intensiv träning. Sedvanlig röntgen kan vara värdefullt vid utredning av dessa besvär, men MRT kan avsevärt bättre hjälpa till i diagnostiken. Den skadade idrottaren bör undvika träning som ger ryggont, genomgå rehabilitering för att stabili- sera det drabbade ryggsegmentet med god muskulär kontroll. En sjukgymnast med goda kunskaper i denna typ av rehabilitering är värdefullt. Åtgärder för att förebygga dessa typer av skador är dock allra viktigast eftersom en skadad disk inte kan återställas.

Referenser 1. De Knop, Engström, Skirstad, Weiss. Word- wide trends in youth sports. Human Kinetics, Champaign, Illinois, 1996. 2. Karlsson, Lundin, Ekström, Hansson, Swärd. Injuries in adolescent spine exposed to compressive loads: an experimental cadaveric study. J Spinal Disord 1998;6:501-7. 3. Lundin, Ekström, Hellström, Holm, Swärd. Injuries in the adolescent porcine spine exposed to mechanical compression. Spine 1998; 23:2574-9. 4. Swärd, Hellström, Jacobsson, Peterson. Back pain and radiological changes in the thoraco-lumbar spine of athletes. Spine 1990,15:124-9. . 5. Swärd, Hellström, Jacobsson, Nyman, Elitidrottare har inte mer ryggbesvär än en icke idrottande senare i livet. Foto: Pressens bild Peterson. Disc degeneration and associated abnormalities of the spine in elite gymnasts. Vid långtidsuppföljningen analyse- mellan förekomst av röntgenmässig Spine 1991; 16:437-43 rades också eventuella ryggbesvär (6). diskhöjdsreduktion och ryggbesvär. 6. Lundin, Hellström, Nilsson, Swärd. Back Ryggbesvär under senaste året notera- Detta gällde nytillkommen eller pro- pain and radiological changes in the thoraco- lumbar spine of athletes. A long-term follow- des, vidare om det orsakat arbetsfrån- gress av tidigare diskhöjdsreduktion up. Scand J Med Sci Sports 2001;11:103-9. varo eller påverkat dagliga funktioner. samt antalet diskar med minskad höjd. Ingen av de enskilda idrottsgrupperna skiljde sig i förekomst av ryggbesvär Sammanfattning jämfört med kontrollgruppen. Antalet • Ryggraden är mest känslig för röntgenförändringar var heller inte trauma under tillväxten. korrelerat till ryggbesvär. Däremot • F.d. elitidrottare har inte mer kunde man konstatera ett samband ryggbesvär än en icke idrottande 53 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Idrottsgymnasiernas bidrag till elitidrotten? Begreppet ”idrottsgymnasium” växte fram i början av 1970-talet. Problemet med elitidrottarnas situation efter avslutad idrottskarriär hade då länge uppmärksammats. Elitidrott hade ofta visat sig kräva en tidig intensivsatsning som riskerade att bli ett socialt bekymmer för individen längre fram i livet.

Några politiska dimensioner fick snabbt och berörde allt fler special- denna diskussion inte förrän i slutet förbund (SF) och kommuner. RIG- av 60-talet där frågorna bl. a. togs- systemet hade sin numerärt största med i den statliga idrottsutredningen omfattning i början av 1990-talet. ”idrott åt alla” (SOU 1969:29). Efter Verksamheten bantades i samband med att utredningen aktualiserat frågan gymnasiereformen som fick indirekta om elitidrottarnas utbildning parallellt konsekvenser på huvudmän, organisa- med idrottssatsningen, utvecklades tioner, ämnen, kurser m.m. efterhand en svensk modell med elit- Den framväxande idrottsgymnasie- idrottutbildning i ett sammanhängande verksamheten och försöken till helhets- STEN ERIKSSON system. Svårigheten att kombinera perspektiv handlade alltså i första hand IDROTTSHÖGSKOLAN GÖTEBORG elitidrott med studier framtvingade ett om ett socialt ansvar för individen. socialt ansvar för de aktiva från sam- Idrottsungdomar riskerar att missa hällets och idrottsrörelsens sida redan skolan, därför att man ”kör så det från tiden efter grundskolan. ryker” för att försöka bli bäst i idrott. Riksidrottsförbundet (RF) klar- Att ett system med i huvudsak sociala gjorde detta sociala ansvar i en liten förtecken ändå genom åren resulterat broschyr i början av 70-talet under i stora idrottsliga framgångar, kan titeln ”Mästare och sén då ?”. kanske förklaras av den trygghet och Gymnasieåren är viktig brytpunkt harmoni med tillvaron som stödsyste- för när elitsatsningen börjar och den met innebar. Omgivningen bryr sig om ”svenska modellen” blev en stödform dem som människor – inte bara som för idrottstalanger som ville satsa på idrottsutövare. Det går att klara skolan idrott i kombination med utbildning. utan att välja bort idrotten – eller tvärt Tid och flexibilitet blev nyckelord i om! sammanhanget. Idrottsgymnasieverk- Självfallet har det också betytt samheten – och med det avses från väldigt mycket att få träna och tävla början riksidrottsgymnasierna (RIG) med många av de bästa i samma åldrar – blev grundbulten i systemet och i ett RIG-system uppbackat av SF och kompletterades efterhand med hem- idrottsintresserade kommuner. Syste- ortsalternativet, delar av komvux- och met har tveklöst producerat många folkhögskoleverksamheten, idrotts- svenska elitidrottare. På riksidrotts- plutoner, elitidrottsstipendier och gymnasiernas elevlistor genom åren olika kombinationer av elitidrott och återfinns massor av namn som senare högskolestudier. blivit välkända landslagsutövare och internationella medaljörer. För flertalet, Idrottsgymnasiernas start framför allt individuella idrotter, har RIG-verksamheten – med mjukstart RIG- verksamheten varit en viktig och i Järpen/Åre och Malmö/Klippan i medveten del i respektive SF:s talangut- början av 1970-talet – utvecklades veckling. 54 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Idrottsgymnasierna i dag I dagsläget konstaterar vi att syste- visade att var femte landslagsutövare Totalbilden är idag ganska starkt met med RIG-verksamheten finns kvar genomgått RIG-studier men också att förändrad och i vissa delar nästan och att processen med återkommande ungefär lika många kommer från andra tillbaka på ruta ett. RIG- verksamheten uppföljnings- och utvärderingsarbete former av idrottsgymnasier. De olika är tydligt nedbantad. Det ursprungliga kommer att fortsätta. RIG-modellen är varianterna i idrottsgymnasiesystemet hemortsalternativet (med SF-styrt elev- således numera både inarbetad, genom- har visat sig vara ett framgångsrikt intag) finns inte kvar. Idrottsplutonerna arbetad och utvärderad. Flertalet SF sätt att få allt fler idrottsungdomar har försvunnit i takt med nedlagda gör, tillsammans med positiv support att gå allt längre i skolan och det förband. ”Avtalsvägen” till högskole- från inblandade kommuner, en stor har sammantaget också blivit en bra studier för elitidrottare har försvunnit. insats både socialt och idrottsligt. Det ”äggkläckningsmaskin” för blivande Idrottsgymnasieverksamheten är relativt nytillkomna kravet på tydli- landslagsidrottare. dock idag – trots ett slimmat RIG- gare elitprofilering av verksamheten Det är ingen tvekan om att idrotts- system och det borttagna hemortsalter- kan måhända ses som ett bekymmer i gymnasieverksamheten har betytt nativet – betydligt större och numerärt sammanhanget. De största problemen väldigt mycket för elitidrotten i Sverige mer omfattande än tidigare. Kom- berör lagidrotterna (främst fotboll och och kommer fortsättningsvis också att muner och enskilda skolor gavs efter ishockey) där klubbarna av förståeliga göra så. Vi skall dock inte överdriva gymnasiereformen möjlighet att pro- skäl inte vill släppa iväg ”sina” bästa idrottsgymnasiernas roll som elitprodu- filera sig. Alla gymnasieelever skulle i ungdomar till annan studieort med center. Många aktiva klara sig bra med utbildningen göra ett eget ”individuellt risker för värvning från klubbar och det ordinarie skolsystemet. Man har val” och där hamnade ämnet special- med svårigheter att medverka i hem- bra träningsförutsättningar. Ambitioner idrott högt på önskelistan. Alternativ maklubbens träningar och matcher. och envishet i personligheten (vanligt som lokala och regionala idrottsgym- Över huvud taget är kraven på elitpro- bland elitidrottare) gör att man klarar nasier har därmed tillkommit i väx- filering under gymnasieåren svårt att studierna utan speciell flexibilitet eller ande utsträckning. Orter med tidigare uppnå. Urvalet av rätt talanger i 15-16 extra tid i kursverksamheten. RIG-verksamhet har ersatt denna med års ålder är nästan en omöjlig uppgift. lokala/regionala modeller och flertalet Hur vet man att man fått med just dem Elitidrott - universitetsstudier nya orter/kommuner har kommit in i som kommer att finnas med i morgon- Idrottsgymnasiesystemet är dock värt bilden. dagens landslag? Dessutom är antalet ett fortsatt stöd – speciellt den tra- RIG-platser inte tillräckligt generöst ditionellt och kvalitetsmässigt mer Tidigare utvärderingar för att rymma dem som kanske bäst homogent utvecklade RIG-verksamhe- Idrottsgymnasiesystemet är utvärderat i behöver dem. De som blir bäst i idrott ten med krav på återkommande egen olika sammanhang. Den första utvär- klarar sig nästan alltid ändå. Det är utvärdering. ”The Model” – en för alla deringen (Johansson 1981) resulterade värre med dem som kör lika hårt men individer optimal modell finns dock i att idrottsgymnasiernas försöks- som inte når fram. inte. För fortsatt framgångsrik lands- verksamhet efter tio år omvandlades För att skaffa ytterligare fakta inför lagsproduktion krävs en SF-anpassning till en permanent skolform med det framtida dimensionering av verksam- till individuella behov – individen i officiella namnet ”Kombination med heten gjordes ytterligare en RF-studie centrum. För optimal utveckling krävs specialidrott” – till vardags dock även – denna gång bland alternativa (lokala/ ”harmoni i helheten”. Den senaste fortsättningsvis betecknat ”Idrotts- regionala) idrottsgymnasier (RF 2002). landslagsstudien (RF 2001) visar att gymnasium”. Efter att ansvaret för Studien gav en bild av idrottsgymnasier merparten av talangsatsningen och gymnasieskolan i början av 90-talet med ganska stora olikheter. Generellt intensifieringen av elitutveckling ligger överlämnats till kommunerna uppdrog handlar det om ett betydligt generö- runt 20-års åldern (stora variationer regeringen åt Skolverket att – efter sare intagningssystem (fler elever än i dock bl.a. beroende på idrottsgren). samråd med RF och Kommunför- RIG- sammanhang) och en verksamhet När det gäller skolsystemets roll som bundet – göra en översyn av systemet på den aktives ”hemmaplan” (hemort). supportmaskin finns det anledning att med riksrekryterande gymnasier. Den Det totala problemet med de alterna- fundera på om det inte är i slutfasen utvärdering som då gjordes (RF 1993) tiva idrottsgymnasiemodellerna är den av gymnasieåren, men framför allt på bidrog till att stora delar av RIG-sys- ojämna idrottskvalitén. Stora delar av den postgymnasiala nivån, universi- temet fick vara kvar i gymnasieskolan. verksamheten producerar elit i likhet tet/högskolor, som framtida satsningar Efter översyn och sedvanlig remissom- med RIG, medan träningsförhållanden skall göras. En variant av idrottsgym- gång beslöts enligt regeringspropositio- och nödvändig support inte är lika nasieverksamheten på högskolenivå nen 1994/95:100 att idrottsgymnasier ”spetsiga” på vissa platser. Fokuse- – idrottshögskolor för aktiva – tror jag med riksintag även fortsättningsvis ringen ligger där i stället på en bredare skulle vara en fullträff för elitidrotten. fick anordnas – men i reducerad form. service åt bygdens idrott. Systemet Dessutom skall inriktningen vara mer tycks speciellt lämpat för lagidrotter. Optimal modell elitprofilerad. I samband med nyord- Flera varianter innehåller också ledar- I väntan på ”Idrottshögskolornas” ningen ålades även RF att svara för utbildning i olika former. En positiv framväxt skissas här ett förslag till uppföljning och utvärdering av RIG- effekt av det generösa elevintaget från optimal modell för nuvarande idrotts- verksamheten. Inför redovisning av flertalet idrotter (oftast obegränsat) blir gymnasiesystem: verksamheten enligt regeringsuppdrag ett naturligt samspel över grengränser Gärna en ytterligare ”slimning” av genomfördes en elevstudie med nära både bland tränare och elever. RIG-systemet (inga lagidrotter med). 1200 respondenter (RF 1999). Resul- Fler grenar på samma ort för ökad taten av denna nya studie landade om En äggkläckningsmaskin samverkan och korsbefruktning. Fler möjligt ännu mer positivt för idrottsrö- En RF-studie av millennieskiftets lands- gymnasieskolor inblandade på varje relsen än den tidigare (RF 1993). lag (Vägen till A-landslaget, RF 2001) RIG-ort (orten ej skolan = RIG). Frivil- 55 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

ligt 4:e år på idrottsgymnasierna. Flexi- belt system med alternativa modeller Sveriges Centralförening för Idrottens främjande (SCIF) – lokala/regionala – inblandade. Gene- rösare intagning (ger plats åt elever med senare elitutveckling): SF-styrning av supportsystemet (statsbidrag följer eleven oavsett idrottsgymnasieform). Samtliga idrottsgymnasier samspelar med respektive regionalt elitidrottscen- INBJUDER TILL EN KONFERENS trum. MED TEMAT Sammanfattningsvis – idrottsgymna- siernas bidrag till elitidrotten är stort och mycket viktigt. Bland f.d. RIG- elever som varit med och satt Sverige på världskartan finner vi t.ex. Patrik Bodén, Tomas Brolin, Per Elofsson, Ungdomars idrott Sara Eriksson, Magdalena Forsberg, Peter Forsberg, Annichen Kringstad, Ylwa Nowén, Anna Olsson, Anna – vuxnas livsstil, motion och Ottosson, Ann-Louise Skoglund, Mat- tias Sunneborn, Gunde Svan, Thomas hälsa Wassberg, ”Billan” Westin, Pernilla Wiberg och Magnus Wislander osv. Den kompletta elitlistan skulle täcka Tisdagen den 27 mars 2007 spaltmetrar – speciellt om vi även räknar med de andra idrottsgymnasie- kl. 16.30-19.30 alternativens bidrag Med fortsatt satsning på utveck- Lokal: Aulan på GIH, lingsåtgärder på gymnasienivå kom- pletterat med förändringar i nuvarande Idrottshögskolan i Stockholm högskolesystem lär väl den ”svenska modellen” för elitidrott-utbildning pro- ducera nya svenska landslagsidrottare. Målgrupp: Referenser Grupper med viss erfarenhet av idrottsvetenskap och hälsa: Johansson, M.(1981) Försöksverksamhetens • framväxt, några huvudresultat och samman- sjukgymnaster, sjuksköterskor inklusive skolsköterskor, läkare, fattade reflexioner. Umeå: Pedagogiska institu- idrottslärare tion, Umeå universitet • Alla intresserade från idrottsrörelsen RF (1993) Specialidrott på och utanför • Specialintresserade med vissa förkunskaper i hälsofrågor, skolschemat. Stockholm: Riksidrottsförbundet politiker m.fl RF (1999) Vägen till eliten? Riksidrottsgym- nasieverksamheten ur ett elevperspektiv 1982- 1998. Stockholm: Riksidrottsförbundet. Program RF (2001) Vägen till A-landslaget? Stockholm: Riksidrottsförbundet 16.30 Ulf Lönnqvist, Per Renström: Välkomna och RF (2002) Ny modell för idrottsgymnasierna? presentation av SCIF En studie av olika idrottsgymnasieform. Stock- 16.40 Örjan Ekblom: Träning hos barn och vuxna; likheter holm: Riksidrottsförbundet. och skillnader 17.10 SCIF´s pris till yngre forskare Peter Nordström: Bentäthet och fysisk aktivitet i olika åldrar 17.40 Frukt paus

18.00 SCIF´s pris till erfaren forskare Lars-Magnus Engström: Ungdomars idrott - vuxnas livsstil och motion 18.40 Göran Patriksson, Owe Stråhlman: Hur går det, har gått för elitidrottarna när de har avslutat sin karriär?

Hjärtligt välkomna

56 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

AV INGEGERD ERICSSON

NYUTKOMMEN AVHANDLING

Recension av doktorsavhandlingen Physical activity and its effect on bone in the short – and long-term perspective Christian Lindén, 2006.

Effekter av utökad idrott i skolan på skelett och benmassa

CHRISTIAN LINDÉN disputerade den allra mest. När man då studerat hur redan från de första skolåren med mät- 24 november 2006 på sin avhandling träning påverkar skelettet har speciella ningar av bland annat benmassa och om fysisk aktivitet och benmassa. övningar som man vet påverkar skelet- skelettstorlek, muskelstyrka, balans Därmed är den andra doktorsavhand- tet använts såsom övningar med hög och koordination. Artiklarna II-IV i lingen i Bunkefloprojektet nu klar. belastning, snabbt insättande belast- avhandlingen redovisar resultaten från Avhandlingen består av fyra artik- ning och belastning i olika riktningar. Bunkefloprojektets första två år. lar, varav tre är publicerade i veten- När övningarna dessutom upprepats I artikel II (Lindén, Alwis, Ahlborg skapliga tidskrifter, och ett appendix många gånger, har barnen tröttnat på et al., 2006) redovisas effekter efter ett som är en utökad version av artikel 1 träningen och slutat träna strax efter år hos 81 pojkar (7-9 år gamla) jämfört samt en sammanfattande kappa på 51 det att studien avslutats. Det har ofta med 57 lika gamla pojkar som endast sidor. Bunkeflomodellens glada logga, varit frivilligt att delta, vilket troligen deltog i skolans ordinarie undervis- som illustrerar studiens viktiga värden: medfört att de undersökta barnen varit ning i idrott och hälsa. Ingen skillnad rörelseglädje; hälsofrämjande fysisk specialintresserade av fysisk aktivitet. kunde påvisas mellan grupperna vid aktivitet och kost, pryder omslaget. Därför har det varit viktigt att i denna projektstart när det gällde längd, vikt, Flera fotografier på barn i rörelse, som studie inkludera alla individer i en benparametrar eller andra bakgrunds- Christian själv tagit, lättar upp den åldersgrupp, alltså även barn med lägre faktorer såsom matvanor, kroniska bitvis faktaspäckade engelska texten. grad av intresse i idrott, för att kunna sjukdomar, medicinering, frakturer, Bakgrunden till studien är att utvärdera om måttlig fysisk aktivitet rökning eller alkohol. Före interven- antalet benskörhetsfrakturer ökat, kan leda till gynnsamma effekter på tionen var det heller ingen skillnad i vilket innebär att varannan kvinna skelettet när barn med alla olika intres- tid i organiserad fysisk aktivitet mellan och varje fjärde man beräknas att segrader i fysisk aktivitet inkluderas. grupperna. Efter ett år var inlagringen någon gång drabbas av en eller flera av benmassa i ländryggen högre i inter- osteoporosrelaterade frakturer. Den Flickors träning bör startas tidigt ventionsgruppen och det fanns även en årliga sjukvårdskostnaden för enbart En tidigare studie, den så kallade skillnad i vidden av ländryggens tredje höftledsfrakturer är drygt tre miljarder Sösdalastudien, utvärderade om elever kota, till interventionsgruppens fördel. kronor. Skelettets hållfasthet påverkas i åldrarna 12 till 16 år, som hade fyra Resultaten efter ett år visade sig kvar- av benmassan och skelettets storlek. En idrottslektioner per vecka, förbättrade stå och även efter två års intervention, av de viktigaste livsstilsfaktorerna som hållfastheten av skelettet mer än barn vilket redovisas i artikel IV. reglerar benmassan är fysisk aktivitet som hade en till två gånger per vecka. Artikel III (Lindén, Ahlborg, Bes- och listan över negativa effekter av en Resultaten visade att ökad fysisk akti- jakov et al., 2006) redovisar resul- inaktiv livsstil kan göras lång. Därför vitet påverkade benmassan i gynnsam taten efter 2 års intervention hos 49 är det märkligt att skolgymnastikens riktning bland pojkarna men inte hos flickor (7-9 år gamla) jämfört med 50 del av skoldagen under de gångna flickorna. Sannolikt borde träningen lika gamla flickor i en kontrollgrupp. decennierna minskat så markant, mer därför påbörjas tidigare, när flickorna Precis som hos pojkarna var grupperna än halverats, konstaterar Christian. fortfarande har stor tillväxtpotential, väldigt lika vid projektstaren och den och möjligen borde träningen även enda skillnaden var att kontrollgrup- Puberteten viktig intensifieras. pens flickor var mer aktiva i organise- Tidigare kortare studier har indikerat Bunkefloprojektet, på engelska rad idrott utanför skoltid (1,3 timmar att tiden strax före och under puber- kallad POP-studien [Paediatric Osteo- respektive 0,7 timmar per vecka). teten sannolikt är den tidsperiod då porosis Prevention], startade 1999 Men efter att projektet kommit igång fysisk aktivitet kan påverka skelettet och nu följs pojkar och flickor årligen var flickorna i interventionsgruppen 57 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

betydligt mer aktiva (4 timmar res- gamla idrottsmän. Detta gör att det Ibland upphör de helt och hållet, vilket pektive 2,3 per vecka). Precis som hos kan vara svårt att med statistik påvisa Christian redovisar blivit resultatet när pojkarna var den årliga inlagringen av att det finns skillnad mellan grupperna. träningen varit enformig och haft krav benmassa i ländryggen högre i inter- Men samma forskningsgrupp utförde på hög belastning med många upprep- ventionsgruppen än i kontrollgruppen. senare ytterligare en studie med ett ningar. Det känns viktigt att förtydliga Dessutom var den årliga ökningen i större antal individer och lyckades då och lyfta fram dessa förhållanden i vidden av tredje ländryggkotan samt visa att bland dem som under ungdo- dagens debatt om kvantitet kontra kva- vidden av lårbenshalsen också större men hade tränat på en hög nivå, fanns litet och när regeringen ensidigt satsar i interventionsgruppen än i kontroll- det färre individer i högre åldrar som miljardbelopp på att utveckla fören- gruppen. När alla barnen studerades hade drabbats av en fraktur än bland ingsidrotten. Frågan är om idrottsför- som en grupp visade det sig hos både dem som inte hade tränat. I dag anser eningar har förutsättningar att lyckas pojkar och flickor att träningstiden vi därför att fysisk aktivitet på hög nivå lika bra som skolan när det gäller i någon form av organiserad fysisk i ungdomen är associerad med minskad att nå även dem som inte redan är aktivitet, såväl inom som utom sko- risk för fraktur på ålderns höst, skriver idrottsintresserade. Tidigare redovisade lans ramar, var positivt relaterad till Christian. resultat från Bunkefloprojektet (Erics- mängden benmassa och skelettstorlek son, 2003) visar, att både vilken typ i ländryggen. I höften fanns däremot Daglig träning av och hur mycket schemalagd fysisk inga liknande idrottsbetingade effekter. På frågan vilken typ av aktivitet som aktivitet eleverna får i skolan, har bety- Sammanfattningsvis visar avhand- Christian skulle rekommendera, sva- delse för vilka effekter som uppnås. lingens tre studier från Bunkeflopro- rade han att det viktiga är att variera Det är förmodligen en av de viktigaste jektet att måttlig fysisk aktivitet är aktiviteterna så att de verkligen lockar utmaningar en lärare i idrott och hälsa associerad med ökad benmassa och barn och unga att vara fysiskt aktiva. har att hitta den nivå och de aktiviteter större skelett hos både flickor och Det är en glädjande slutsats som som motiverar olika elever till att träna pojkar. Dessa effekter kan ses redan stämmer väl med intentionerna och och som skapar ett livslångt intresse efter ett års ökad träning. Ändå är kvalitetsarbetet i Bunkefloprojektet. för att vara fysiskt aktiv, även hos dem Lindén väl försiktig när han skriver att Att skolämnet idrott och hälsa bör som inte är särskilt intresserade av fysisk aktivitet möjligen skulle kunna finnas på schemat varje skoldag är en idrottsföreningarnas utbud. rekommenderas som ett sätt att öka självklar slutsats som följer av resulta- Lindéns avhandling om fysisk benmassan och skelettstorleken hos ten i såväl denna avhandling som den aktivitet och skelettförändringar är barn. Han menar att först när man tidigare från 2003 om effekterna på välskriven och väl strukturerad, samt följt och undersökt grupperna i vuxen motorik och skolprestationer. innehåller flera tydliga tabeller, figurer ålder kan man uttala sig om huruvida Det är möjligen en mer pedagogisk och illustrationer, vilket gör den relativt fysisk träning under ungdomsåren kan fråga, men i avhandlingen framgår lättläst. Den kan därför varmt rekom- påverka PBM [Peak Bone Mass], den inte att Bunkefloprojektets interven- menderas till en större läsekrets, även största mängd benmassa en individ kan tion övergått i Bunkeflomodellen, utan medicinsk bakgrund, med intresse uppnå, och användas som en strategi med avsikt att betona att det nu är en för effekter av utökad fysisk aktivi- för att förebygga osteoporos. arbetsmodell och inte bara ett övergå- tet och medveten motorisk träning i ende projekt. Arbetsmodellen innebär skolan. Bibehålls benmassan? Även om fysisk aktivitet i unga år • minst 45 minuter schemalagd fysisk Referenser kan påverka benmassan så uppkom- aktivitet dagligen för alla elever, Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrations- mer ytterligare en viktig fråga som • att skolämnet idrott och hälsa utö- förmåga och skolprestationer. Malmö: Lärar- behandlas i artikel I (Karlsson, Lindén, kats från två till tre lektioner, utbildningen, Malmö högskola. Karlsson et al., 2000). Kvarstår effekter • att skolan samverkar med olika Karlsson, M., Lindén, C., Karlsson, C., Joh- på skelettet efter avslutad idrottskarriär idrottsföreningar, vars ledare tagit nell, O., Obrant, K.J. & Seeman, E. (2000). Exercise during growth and bone mineral och har i så fall elitidrottare mindre del av skolans utbildning i att density and fractures in old age. The Lancet, frakturer i ålderdomen i jämförelse observera och träna barns motorik, (355), 469-470. med individer som varit inaktiva? • att motorikobservationer genom- Lindén, C. (2006). Physical activity and its Benmassan mättes hos 22 aktiva förs varje år vid skolstarten och effect on bone in the short – and long-term fotbollsspelare, 128 tidigare aktiva • att elever som har motoriska brister perspective. Malmö: Department of Ortho- fotbollsspelare och 128 åldersmatchade får individuellt anpassad motorik- paedics, Malmö University Hospital, Lund University. kontroller. Resultaten visade att fysisk träning en extra lektion per vecka. Lindén, C., Ahlborg, H., Besjakov, J., Gardsell, aktivitet på hög nivå resulterade i en P. & Karlsson, M. (2006). A Scool Curricu- betydelsefull ökning av PBM i vikt- Detta arbetssätt kan möjligen lum-Based Exercise Program Increases Bone belastade delar av skelettet. Denna tänkas ha betydelse för hur barnen Mineral Accrual and Bone Size in Prepubertal gynnsamma ökning av benmassan upplever den dagliga fysiska aktivite- Girls: Two-Year Prospective Data from the Pediatric Osteoporosis Prevention (POP) study. förefaller dock successivt gå förlorad ten, vilket i sin tur kan tänkas påverka Journal of Bone and Mineral Research, 21(6), efter det att man upphört med sin deras inställning till fysisk träning 829-835. idrott. I denna studie kunde inte påvi- och i vilken utsträckning de fortsät- Lindén, C., Alwis, G., Ahlborg, H., Gardsell, sas att äldre före detta fotbollsspelare ter vara fysiskt aktiva efter avslutad P., Valdimarsson, Ö., Stenevi-Lundgren, S., har färre frakturer, högre benmassa skolgång. Ofta startar pedagogiska Besjakov, J. & Karlsson, M. (2006). Exercise, eller ett större skelett jämfört med projekt med höga ambitioner, men när bone mass and bone size in prepubertal boys: one-year data from the pediatric osteoporosis individer som inte har tränat på denna entusiasterna försvinner, så är det inte prevention study. Scand J of Med & Sci in nivå i ungdomen. Ett stort problem är ovanligt att det sker en nedgång i de Sports, Jun 15 [Epub ahead of print]. att studien innehöll relativt få riktigt aktiviteter/beteenden man velat införa. 58 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Verksamhetsberättelse år 2006 för Centrum för idrottsforskning (CIF)

Centrum för idrottsforskning (CIF) har som uppgift att initiera, samordna, stödja och informera om forskning inom idrottens område. CIF skall också skapa förutsättningar för samarbete mellan forskare vid olika universitet och högskolor samt andra engage- rade inom området. Idrott ges en bred definition och omfattar tävlingsidrott, motionsi- drott, idrott i skolan, rörligt friluftsliv och fysik rekreation. Idrottsforskningen omfattar många olika ämnesområden bl.a. fysiologi/medicin, traumatologi, biomekanik, närings- lära, pedagogik, psykologi, sociologi, historia, ekonomi, juridik, teknik m.m.

CIF är administrativt nisationsstöd. Totalt inkom 232 ansökningar till ett knutet till Gymnastik- och sammanlagt belopp av 80 mkr. idrottshögskolan (GIH) i Av projektansökningarna kom nästan hälften (47%) Stockholm och har även sina från Stockholmsområdet vilket är en ökning jämfört kanslilokaler vid GIH. Styrelsen med tidigare år. 7-11 procent kommer från universi- består av 13 ledamöter samt ordförande. Tio av dessa tets- och högskoleorterna Lund, Malmö, Göteborg och utses av landets universitet och högskolor. Dessutom Umeå vardera. Totalt kom ansökningar från 14 olika har GIH ett och Riksidrottsförbundet (RF) två fasta orter vilket är färre än föregående år. Sammanfattnings- mandat. Ordföranden utses av regeringen. Styrelsen vis kan sägas att en centralisering avseende ansökning- utser en föreståndare som ansvarar för den löpande arna sker mot Stockholmsområdet. Det dominerande verksamheten. Vid kansliet finns ytterligare två medar- ämnesområdet var fysiologi/medicin med nästan hälften betare. Till styrelsen finns ett vetenskapligt råd knutet av ansökningarna (45%). I Stockholmsområdet finns med tolv ledamöter vilka utses av styrelsen efter samråd sedan lång tid de etablerade institutionerna inom med Vetenskapsrådet. Vetenskapliga rådets huvud- fysiologi vid KI /Huddinge och GIH som svarade för uppgift är att bedöma ansökningar och ge styrelsen 48 st av ämnesområdet fysiologi/medicins totala antal underlag till beslut. Styrelsen har haft sex sammanträ- ansökningar (65%). den under året. Av projektansökningarna var 59 st (36 %) med Då CIFs uppgift är att specifikt stödja forskningsfrå- kvinnor som huvudsökande vilket är en viss ökning gor relaterade till idrott i vid bemärkelse har styrelsen jämfört med föregående år. Av inkomna 35 ansök- ägnat mycket tid åt att diskutera begreppet idrottsrele- ningar om studiestöd till forskarstuderande avsåg 16 st vans och hur ansökningar skall bedömas med avseende kvinnor vilket motsvarar (46 %). Av de 26 sökanden på detta. Även jävsproblematiken har varit föremål till foass tjänsterna var 11 kvinnor, vilket innebär 42%. för belysning och åtgärder. För att i möjligaste mån Andelen kvinnor som sökt projekt och tjänster har ökat undvika jäv och bredda bedömningarna av ansökning- under flera år. Denna tendens verkar nu ha stabiliserats. arna har två ledamöter rekryterats från andra nordiska Det fördelades 8.1 mkr till 98 projekt och 8.5 mkr länder. till tjänster. Sju nya doktorander och fem nya foass- tjänster på ½-tid kunde finansieras. Sedan tidigare finns Stöd till forskningsprojekt och tjänster 16 st doktorander som finansieras med studiestöd vilka Budgeten för 2006 har omfattat drygt 20 mkr. Av dessa fortsätter sina avhandlingsarbeten och fyra ½-foass medel kom 13.0 mkr från RF och 6.2 från utbildnings- tjänster. Så totalt har 23 doktorander och nio ½-tid departementet. Dessutom tillkommer en del intäkter foasstjänster kunnat stödjas under året. Av dessa har från försäljning av egen tidning, böcker /rapporter och fem disputerat under året. Några har dock gjort tillfäl- konferensverksamhet. ligt uppehåll eller begärt föräldraledighet. Resurserna har till största delen använts till att Projektstödet till olika ämnesområden fördelas stödja forskningsprojekt och tjänster. Inför 2006 inkom ungefär efter storleken på inlämnad ansöknings- 165 projektansökningar, 35 ansökningar om studie- summa, vilken används som ett mått på ämnesområdets stöd till forskarstuderande samt 26 ansökningar om aktivitet. Flest projekt finns inom ämnesområdena forskarassistenttjänst på ½-tid. Dessutom ansökte sex fysiologi/medicin/hälsa. Av beviljade medel gavs 2.3 idrottsvetenskapliga intresseorganisationer om orga- mkr till området hum/sam, 3.5 mkr till fys/med och 59 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

CIFs styrelse under 2006-2008.

2.2 mkr till traumatologi. Stöd har även givits till sex karstuderanden och forskare som stötts av CIF under idrottsvetenskapliga organisationer med en samman- 1996-2002. Syftet med undersökningen ”Vart tog dom lagd summa utav 260.000 kr. Organisationerna svarar vägen?” var dels att skapa kunskap om gruppen generellt, för en väsentlig spridning av forskningskunskap i sina men också att få visst beslutsunderlag inför framtida för- tidskrifter, årsböcker och årliga konferenser. delningsomgångar. Allmänt kan sägas att gruppen lyckats väl och de flesta kunnat etablera sig som självständiga Informationsverksamhet forskare. Vad gäller informationsinsatser har CIF: • givit ut ett informationsmaterial som speglar CIF uppgift • givit ut årgång 15 av den egna tidning Svensk idrotts- och verksamhet. forskning. Den kommer ut med fyra nummer årligen. • givit ut en adresskatalog som upptar ca 450 aktiva fors- De flesta numren innehåller artiklar från olika veten- kare inom idrottens område. Katalogen sprids gratis. skapsområden. Områden som speciellt belysts är • informerat allmänheten om idrott och fysisk aktivitet. rörelse, hälsa och miljö. Ett temanummer har givits Dagligen kommer ett stort antal frågor om idrott, motion, ut tillsammans med idrottsforskarna vid Växjö uni- hälsa, utrustning, kost m.m. som kansliet har till uppgift versitet. Även avhandlingar som har idrottsin- att besvara och informera om. riktade frågeställningar presenteras. Tidningen försöker hålla en populär- vetenskaplig profil för att kunna nå ut Styrelsens sammansättning under 2006 till en bredare och idrottsintresserad allmänhet. Merparten av artikelförfat- tarna presenterar projekt som stötts Professor Per Renström Ordförande, tillsatt av Regeringen med medel från CIF. Det finns ca 1.800 Professor Håkan Alfredsson Umeå universitet helårsprenumeranter Docent Ingemar Ericson Riksidrottsförbundet • sammanställt forskningsrapport nr 28 Universitetslektor Eva Holmström Lunds universitet . Sammanställningen omfattar 89 pro- Professor Eva Jansson Karolinska institutet jekt som tidigare tilldelats medel och Professor Jon Karlsson Göteborgs universitet Universitetslektor Håkan Larsson Lärarhögskolan i Stockholm slutförts under år 2005. Professor Lars Nyberg Umeå universitet • genomfört en tvådagars konferens på Professor Eva Nylander Linköpings universitet GIH i Stockholm 14-15 juni med temat Professor Göran Patriksson Göteborgs universitet ”Tidig specialisering inom idrotten”. Professor Tomas Peterson Malmö Högskola Vid konferensen medverkade 22 före- Professor Karin Piehl-Aulin Örebro universitet läsare av vilka flertalet fått projektstöd Högskolelektor Karin Redelius Riksidrottsförbundet från CIF. Konferensen blev mycket Professor Alf Thorstensson GIH i Stockholm uppskattad av de cirka 300 deltagarna, av vilka merparten var idrotts- och Vid CIFs kansli tjänstgör ungdomsledare. Konferensen kommer Föreståndare Artur Forsberg 1-tid att dokumenteras som ett temanummer Kanslisekreterare Ann Schmalholz 1-tid i nr 1/2007 av den egna tidskriften. Kanslibiträde Anne-Britt Olrog ½-tid • genomfört en utvärdering av de fors- 60 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Beviljade forskningsanslag 2007 från CIF CIFs styrelse beslutade den 27-28 november om fördelning av forskningsanslag för 2007. Totalt hade inkommit 231 ansökningar till ett belopp av 83 mkr. Av dessa avsåg 175 projekt, 27 studiestöd till forskarstuderanden, 21 forskarassistenttjänster och 8 stöd till ideella föreningar. Totalt kunde 100 nya projekt stödjas. Vad gäller ”tjänster” ges stöd åt totalt 19 forskarstuderande och 12 nydisputerade med s.k. foass tjänster på ½-tid. Av dessa var det nyantagning för fem forskarstuderanden och fyra forskningsassistenter. Stödet avser fyra år för forskarstuderanden och två år med möjlighet till förlängning med två år för fo ass. Det totala stödet till projekt och tjänster uppgår till 17,0 mkr. Dessutom gavs stöd till 6 ideella föreningar med 260.000 kr, vilka bedriver verksamhet inom idrottsforskning. CIFs vetenskapliga råd som består av tolv ledamöter tackas för en mycket omfattande och seriös granskning. Besluten fatts av CIF styrelse. Detaljerad fördelning presenteras nedan:

Nya beviljade Studiestöd Enqvist, Jonas, Stockholm delas Fysiologi. Handledare: Björn Ekblom 245 000 Mattsson, Mikael, Stockholm Gullstrand, Lennart, Stockholm Fysiologi. Handledare: Jan Svedenhag 245 000 Sommer, Marius, Umeå Psykologi. Handledare: Louise Rönnqvist 245 000 Tagesson, Sofie, Linköping Traumatologi. Handledare: Birgitta Öberg 245 000 Waldén, Markus, Linköping Traumatologi. Handledare: Jan Ekstrand 122 500 Summa 1 102 500

Nyligen disputerade som beviljas ½-tid fo.ass.tjänst

Gustafsson, Thomas, Stockholm Fysiologi 350 000 Holmberg, Hans-Christer, Östersund Fysiologi 350 000 Norberg, Johan, Malmö Idrottshistoria 350 000 Redelius, Karin, Stockholm Pedagogik 350 000 Summa 1 400 000

Projekt: Humaniora och samhällsvetenskap Alricsson, Marie, Östersund Gymnasieungdomars hälsa, BMI, fysisk aktivitet, …. 75 000 Apitzsch, Erwin, Lund Kollektiv kollaps – ett gissel i lagidrotter. Slutanslag 50 000 Appelblad, Håkan, Umeå Vindelälvsloppets uppgång och fall. Lagledarnas attityder .. 75 000 Arnesson, Leif, Östersund Inverkan av tränarbyte på idrottslags prestationsförmåga 100 000 Brink, Stefan, Uppsala Från Nora-Anna till Foppa. Framväxten av det moderna … 75 000 Engström, L-M, Stockholm Motionsvanor i förändring – En uppföljning … Slutanslag 125 000 Ericsson, Ingegerd, Malmö Självförtroende och fysisk aktivitet 75 000 Fagrell, Birgitta, Stockholm Inaktiva skolor – rektorn har ordet 75 000 Fahlén, Josef, Umeå Den ideala föreningen. Kollektiva föreställningar …. 75 000 Fahlström, Per Göran, Växjö Svenska idrottsledare. En deskriptiv och kvalitativ … 75 000 Hassmén, Peter, Stockholm Positiva och neg prestationsemotioner hos tävlingsidrottare 125 000 Johansson, Lennart, Växjö Ett forskningsprojekt kring ”Idrott och alkohol” 90 000 Johnson, Urban, Halmstad Prediktiv validering av mätinstrument. ”PRIS” 50 000 Karp, Staffan, Umeå Från barnidrott till vuxenliv. Vilka är vinnare i idrottens … 75 000

61 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Kenttä, Göran, Stockholm Utmattad eller fullt engagerad som coach, en jämförelse .. 75 000 Larsson, Håkan, Stockholm Vad betyder idrott i idrottslärarutbildning 75 000 Lindwall, Magnus, Halmstad Effekterna av motion/träning på mental hälsa, kognitiv … 75 000 Lund, Stefan, Växjö Idrott och gymnasieutbildning – ungdomars val …. 50 000 Lundqvist, Carolina, Stockholm Psykologiskt, emotionellt och socialt välbefinnande ….. 75 000 Lundvall, Suzanne, Stockholm Embodied learning in moving bodies: exploring narratives.. 100 000 Molander, Bo, Umeå Naturlig skalning i idrott: bedömning av golfputtstyrka 125 000 Oddner, Frans, Malmö Barn och idrott: En internationell studie av barns motiv … 125 000 Ohlsson, Anders, Lund Idrottshjältarna i medierna. Berättelserna om Gunder Hägg 100 000 Olofsson, Eva, Umeå Att utmana dominerande föreställningar om idrott och … 125 000 Ottosson, Anders, Göteborg Kinesiologins rötter och förgreningar 75 000 Patriksson, Göran, Göteborg Barn- och ungdomsidrottens socialisationseffekter … 125 000 Rönnqvist, Louise, Umeå The impact of synchronized metronome training program 50 000 Schantz, Peter, Stockholm Barns och ungdomars fysiska aktivitet vid transporter … 100 000 Sellerberg, Ann-Mari, Lund Alla vi är kvinnor typ, om man ska jämföra med …. 100 000 Sjöström, Michael, Huddinge Faktorer i närmiljön som kan påverka arten och graden … 75 000 Stambulova, Natalia, Halmstad Upplevd hälsa ur ett idrotts- och motionsperspektiv: … 100 000 Sundqvist, Fredrik, Göteborg Filosofi för fotbollsfolk – ett verktyg att förstå ... 50 000 Tamburrini, C, Stockholm Enhancing humans. The impact of genetic technology .. 100 000 Trondman, Mats, Malmö Spontanidrottens villkor och föreningsidrottens … 125 000 Wedman, Ingemar, Stockholm Mätningar och beteendeförändringar inom området fysisk .. 125 000 Zakrisson, Ingrid, Östersund Demokratiska dilemman i idrottsföreningar: hur behålls .. 100 000 Summa 3 190 000

Projekt: Fysiologi, medicin och biomekanik Ahlbom, Anders, Stockholm Mortalitet hos golfspelare: En långtidsuppföljning 40 000 Arheden, Håkan, Lund Idrottshjärtat – kardiovaskulär idrottsfysiologi ur MR-… 150 000 Arndt, Anton, Stockholm Biomekanisk analys av sittande stakning på ergometer .. 50 000 Bang, Peter, Stockholm Lokala nivåer av insulinliknande tillväxtfaktorer (IGF) … 100 000 Blomstrand, Eva, Stockholm Effekt av uthållighetsträning och nutrition på .. 125 000 Braunschweig, Frieder, Sthlm Utveckling av hjärtpåverkan hos äldre deltagare i … 110 000 Bruton, Joseph, Stockholm Involvement of mitochondrial calcium accumulation … 100 000 Ekblom, Björn, Stockholm The physiology of adventure racing 150 000 Ekblom, Maria, Stockholm Neuronal reglering av vadmusklernas styrka vid dynamiskt.. 60 000 Essén-Gustavsson, B, Uppsala Effekt av maximalt excentriskt och koncentriskt arbete …. 75 000 Gustafsson, Thomas,Stockholm Cells and processes of importance for neo-vascularisation .. 120 000 Halvorsen, Kjartan, Stockholm Utveckling av teknikanalys för diskus och kulstöt 50 000 Hellénius, Mai-Lis, Huddinge Hälsoeffekter av fysisk aktivitet på recept – en … 50 000 Holmberg, H-C, Östersund Biomekanisk analys av diagonalskidåkning på rullskidor…. 75 000 Holmberg, H-C, Östersund Fördjupad analys av dubbelstakning i längdskidåkning 75 000 Jansson, Eva, Stockholm Fysisk träning och blodburna stamceller-frisättning från … 100 000 Kadi, Fawzi, Örebro Skeletal muscle turnover and regenerative capacity …. 125 000 Katz, Abram, Stockholm Role of reactive oxygen species in regulation of glucose . 100 000 Larsson, Lars, Uppsala Reglering av muskelkontraktion från helmuskel, …. 125 000 Lindberg, L-G, Linköping Skelettmuskelblodflöde och reglering vid fysiskt arbete 75 000 Lindén Hirschberg, A, Sthlm Androgent och anabolt status hos elitidrottare 100 000 Nolan, Lee, Stockholm Take-off and flight in amputee long jump. A modelling … 125 000 Nylander, Eva, Linköping Höger kammares systoliska och diastoliska funktion - … 100 000 Sahlin, Kent, Stockholm Mitokondriell bildning av fria radikaler – inverkan av … 185 000 Schagatay, Erika, Sundsvall Kardiovaskulär reglering vid extrema förhållanden 160 000 Sundberg, C J, Stockholm Mitokondriella faktorer i human skelettmuskulatur .. 75 000 Svantesson, Ulla, Göteborg Individuell och övervakad styrketräning i ….. 25 000

62 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7

Svantesson, Ulla, Göteborg Maximal kraftutveckling, hoppförmåga och …. 75 000 Tesch, Per, Stockholm Effekter av 5 veckors styrketräning på skelettmuskelns … 100 000 Thornell, Lars-Eric, Umeå Cellulära mekanismer till nybildning av sarkomer … 50 000 Thornell, Lars-Eric, Umeå Fortsatta studier av stam/satellitceller i human muskulatur 115 000 Thorsson, Ola, Malmö Hjärt- och lungfunktion, fysisk arbetsförmåga och … 50 000 Thorstensson, Alf, Stockholm Fortsatta studier av mekanismer och träning för bålstabilitet 170 000 Timmons, James A, Stockholm Strength and endurance training induced gene expression … 50 000 Westerblad, Håkan, Stockholm Cellulära mekanismer för ändrad muskelfunktion … 125 000 Wollmer, Per, Metabol belastning och rörelsemönster vid paddling i kajak 50 000 Yu, Ji.Guo, Umeå Effects of eccentric training on lower muscle strength .. 50 000 Summa 3 460 000

Projekt: Ortopedi, traumatologi och rehabilitering Ackermann, Paul, Stockholm Kronisk sensmärta – neurovaskulära mekanismer … 60 000 Ageberg, Eva, Lund Neuromuskulär funktion och träning efter knäskada 40 000 Alfredsson, Håkan, Umeå Forskning kring kroniska smärttillstånd i senor 200 000 Aspenberg, Per, Linköping Senläkning. Experimentella och kliniska studier 40 000 Augustsson, Jesper, Göteborg Akuta effekter av lågbelastad styrketräning och extern … 40 000 Dahlberg, Leif, Malmö Den korsbandsskadade patienten som artrosmodell. 75 000 Dahlberg, Leif, Malmö Främre korsbandsskada idag. Idrottsinvalid i morgon? 100 000 Ejerhed, Lars Kirurgi vid främre korsbandsskada och axelledsinstabilitet 40 000 Ekstrand, Jan, Linköping Lårmuskelskador hos professionella fotbollsspelare. 75 000 Ekstrand, Jan, Linköping Skaderisk vid fotbollsspel på konstgräs jmf med naturgräs 75 000 Eriksson, Karl O, Stockholm Randomiserad prospektiv studie avseende rehab. förlopp … 50 000 Forsgren, Sture, Umeå Studier av nervsubstanser, deras receptorer, kväveoxid ... 125 000 Grävare Silbernagel, K, Gbg Evaluation, prevention and treatment of injuries in Achilles 40 000 Kadi, Fawzi, Örebro The replicative potential of the anterior cruciate ligament 40 000 Karlsson, Magnus, Malmö Determinants for peak bone mass, bone size, skeletal … 180 000 Kartus, Jüri, Trollhättan En klinisk, radiologisk, biokemisk och histologisk studie … 50 000 Kvist, Joanna, Linköping Funktionell stabilitet i knäleden efter skada på det främre … 70 000 Levi, Richard, Stockholm Fysisk aktivitet och hälsa efter ryggmärgsskada 70 000 Ljung, Björn-Ove, Stockholm Tennisarmbåge – ett kliniskt och grundvetenskapligt projekt 40 000 Lohmander, Stefan, Lund Kirurgisk jämfört med icke-kirurgisk behandling … 180 000 Lorentzon, Mattias, Göteborg The role of normal genetic variations in modulating the … 50 000 Movin, Tomas, Stockholm Senvävnadens skador och sjukdomar. Molekylärbiologiska.. 150 000 Pettersson, Ulrika, Umeå Fysisk aktivitet hos äldre – minskar detta risken för fall …. 40 000 Roos, Ewa, Lund Unga personer med gamla knän – skada, artros och träning.. 50 000 Sernert, Ninni, Trollhättan Knälaxiteten före och efter korsandsrekonstruktion, dess … 40 000 Stål, Per, Umeå Neuromuskulära förändringar i underbensmuskulatur hos .. 60 000 Timpka, Toomas, Linköping Från skadeprevention till idrottssäkerhet: Förebyggande .. 80 000 Summa 2 060 000

Ideella föreningar (Organisationsstöd) SIMF, Svensk idrottsmedicinsk förening 60 000 SIPF, Svensk idrottspsykologisk förening 60 000 SVEBI, Svensk förening för samhälls- och beteendevetenskaplig idrottsforskning 60 000 Svensk förening för Sport Management 10 000 Svensk idrottsjuridisk förening 10 000 SVIF, Svenska idrottshistorisk förening 60 000 Summa 260 000

63 POSTTIDNING B-POST BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen med nya adressen på adressidan AVSÄNDARE: CIF, Box 5626, 114 86 Stockholm