Graeme Jenkins, dirigent Thomas Zehetmair, violin

Ralph Vaughan Williams: Fantasi över ett tema av 15’ Thomas Tallis Solistkvartett Emma Vähälä, violin Jukka Pohjola, violin Camilla Koiso-Kanttila, altviolin Risto Poutanen, cello

Benjamin Britten: Variationer över ett tema av 25’ Frank Bridge

PAUS 15’

Edward Elgar: Violinkonsert 50’ I Allegro II Andante III Allegro molto

Paus ca kl. 19.55. Konserten slutar ca kl. 21.05. Sänds direkt i YLE Radio 1 och på internet (www.yle.fi /rso). Konserten ingår i serien Kausikortti och visas i YLE Teema söndagen den 23 mars.

1 Ralph Vaughan Williams (1872–1958): Fantasi över ett tema av Thomas Tallis

År 1906 publicerade Ralph Vaughan Wil- tasin som han skrev vid 37 års ålder är hans liams en samling gamla engelska hymner. Då första stilistiskt självständiga, originella verk han redigerade samlingen fi ck han tillfälle att och samtidigt ett av hans allra förnämsta verk bekanta sig med den engelske 1500-talsmästa- överlag. Musiken är oerhört rik till klangen ren Th omas Tallis’ musik. Några år senare fi ck och Vaughan Williams tar ut allt ur den tude- han av festivalen i Gloucester en beställning på lade stråkorkestern och en stråkkvartett. Det ett verk för stråkorkester. Då återvände han till är uppenbart att musiken skrivits med tanke Th omas Tallis’ musik och valde ett hymnmotiv på den starkt ekande akustiken i Gloucester till utgångspunkt för sitt verk. Fantasi över ett Cathedral. Bruket av kyrkotonarterna och fritt tema av Th omas Tallis blev färdig 1910 och upp- kombinerade treklanger är drag som också före- fördes för första gången i Gloucester Cathedral kommer i många av Vaughan Williams senare i september samma år. Vid det tillfället fi ck den verk. Tallis’ hymnmotiv blir en naturlig del av fungera som ett slags introduktion till konser- musikens fl öde och därmed lyckas kompositio- tens huvudnummer, som var Edward Elgars nen återspegla tidsandan såväl på Tallis’ som på stora oratorium Th e Dream of Gerontius. Vaughan Williams tid. Liksom Elgar mognade även Vaughan Wil- liams relativt sent som tonsättare. Tallisfan- Kimmo Korhonen (förkortat) (1913–1976): Variationer över ett tema av Frank Bridge

Under sin studietid i South Lodge School blev över ett tema av Frank Bridge på beställning av Benjamin Britten genom sin violalärare bekant Boyd Neel Orchestra. Orkestern behövde ett med tonsättaren Frank Bridge. Vid 13 års ålder nytt verk för sitt program vid musikfestspelen i fl yttade Britten till Gresham’s School i Holt Salzburg 1937. Uruppförandet av Variationerna (Norfolk) för att studera komposition. Under var framgångs rikt och kompositionen blev den hela sin studietid i Holt fi ck han emellertid unge Brittens genombrott. Verket har alltsedan även privatlektioner av Bridge. År 1930 antogs uruppförandet lyckats bevara sin plats på stråk- Britten som kompositionselev vid Royal Col- orkestrarnas repertoar. lege of Music i . De formella studierna i Variationernas tema är lånat ur Bridges Idyll komposition för John Ireland och Ralph Vaug- nummer 2 för stråkkvartett. Brittens variationer han Williams präglades uppenbarligen av en av temat går inte bara ut på olika förändringar viss kyla, eftersom Britten senare uttryckligen i texturen utan han låter även temat genomgå betonade hur viktig Frank Bridge var som kom- mycket olika stilistiska förändringar. Variatio- positionslärare. Det bästa med Bridge var enligt nerna för lyssnaren till olika epoker och låter Britten att han lärde sina elever att eftersträva lyssnarna associera fritt till de mest olika hän- högsta möjliga professionella nivå. Britten hade delser. Speciellt anmärkningsvärd är den unge velat komplettera sin utbildning i komposition Brittens förbluff ande förmåga att skriva virtuos i Wien för Alban Berg, men denna dröm för- och ändå mångfasetterad musik för stråkar. verkligades inte. För att hedra sin betydelsefulla lärare kom- Pasi Lyytikäinen (förkortat) ponerade Britten, 23 år gammal, Variationer

2 Edward Elgar (1857–1934): Violinkonsert h-moll, op. 61

Elgar växte upp under enkla förhållanden: Kreisler, den tidens store violinist och char- hans far var organist i den romersk-katolska mör. Kreislers egna kärlekstrallar var skrivna St George Cathedral i Worcester. Den unge i en salongsanda som Elgar själv hade tange- Edward tillbringade en hel del tid på orgelläk- rat redan på 1890-talet i det lilla stycket Salut taren, där han lyssnade på sin fars orgelspel. d’amour. Konserten har även en annan dedika- Han började tidigt undersöka symfoni- och tion, som av någon anledning skrivits på span- operapartitur som han hittade på sin fars bok- ska på titelbladet: ”Aqui está encerrada el alma hyllor. Sina första försök att komponera gjorde de .....” (Här är innesluten själen tillhörande han vid 10 års ålder men det dröjde länge innan …). Man har senare förklarat att dedikationen hobbyn blev yrke. Han var inte speciellt bråd- avsåg hans brevvän Alice Stuart-Wortley, som mogen. Tjugoåtta år gammal efterträdde han han kallade för ”Windfl ower”. sin far som gick i pension. Fem år senare gifte Första satsens atmosfär låter som om den han sig och fl yttade till London. Elgar publi- var hämtad från Dvořáks och Brahms’ hemtrak- cerade bara ett fåtal kompositioner i London ter. Färgsättningen är visserligen dystrare än och då karriären inte fi ck luft under vingarna, förebilderna. Solisten har en hel del tacksamt fl yttade han tillbaka till Worcester, där han material att spela, fastän de stora violinkon- bodde de följande 13 åren. Sedan började han serternas ståtliga paradmelodier saknas. Den intressera sig för stora för kör- och orkester- långsamma satsen har äkta känslighet, men verk och detta blev slutligen den impuls som även där tränger synnerligen mörkt och trotsigt gav honom framgång. Enigmavariationerna kom material sig på. Allt detta kulminerar i fi nalen, till 1899 och följande år stod det stora oratoriet som har en trotsig stramhet i gestiken, som ger Th e Dream of Gerontius i turen. intryck av att ha frigjorts ur ett återhållet raseri. Violinkonsert h-moll kom till 1910 mitt i en Då vi kommer fram till den ackompanjerade aktiv skaparperiod, under vilken han även kadensen, som dominerar den senare delen av komponerade bl.a. två symfonier och oratoriet fi nalen, befi nner vi oss igen inom melankolins Th e Apostles. Konserten är ovanligt omfattande. och nostalgins domäner. Avslutningen är över- Den har en speltid på närmare en timme och raskande kantig och med beaktande av konser- alla tre satser har tungt vägande substans. Ver- tens dimensioner ganska kort. kets anda är hyperromantisk, vilket åtminstone delvis kommer sig av att det var tillägnat Fritz Jouni Kaipainen (förkortat)

Graeme Jenkins

Den brittiske dirigenten Graeme Jenkins är och dirigerar då Janáčeks Jenůfa och Wagners musikchef vid . Han har blivit Den fl ygande holländaren. Jenkins nära samar- mycket uppskattad såväl i Europa som i Ame- bete med Det Kongelige i Köpenhamn började år rika och dirigerar regelbundet i operahusen i 2004 och fortsätter under kommande säsonger Amsterdam och Paris, samt vid operafestivalen med Figaros bröllop och Don Carlos. Förutom i Glyndebourne. I Dallas har han med fram- vid olika operahus har Jenkins även samarbe- gång dirigerat bl.a. Wagners Ring och under tat med symfoniorkestrarna i bl.a. Minnesota, den pågående säsongen har han haft Macbeth, Dallas och Melbourne samt Danmarks Radios Glada änkan och Salome på programmet. På symfoniorkester. Därtill har han även dirigerat Statsoperan i Wien debuterade Jenkins med de stora orkestrarna och mest betydande kam- Brittens opera under säsongen 2006– marorkestrarna i Storbritannien och Holland. 2007. Han återvänder till Wien 2009 och 2010,

3 Thomas Zehetmair

Th omas Zehetmair gästspelar regelbundet av Schumanns kvartetter fi ck de prestigefyllda som solist med symfoniorkestrarna i Chicago, prisen Diapason D’Or och Gramophone (årets Boston, Philadelphia och Cleveland, med Con- skiva 2003). Zehetmair har spelat in hela den certgebouw-orkestern, Europeiska kammaror- centrala violinrepertoaren. Hans senaste skiva kestern, Berliner Philharmoniker och Wiener från år 2004 innehåller violinsonater för solo- Philharmoniker. Den nya musien utgör en violin av Ysaÿe, Holligers violinkonsert och viktig del av Zehetmairs repertoar. Han har Beethovens Trippelkonsert. På sistone har uruppfört bl.a. Heinz Holligers, James Dillons Zehetmair även uppträtt som dirigent. Han har och Hans-Jürgen von Boses violinkonserter. gästdirigerat bl.a. Camerata Salzburg, Scottish Även kammarmusiken utgör en väsentlig del Chamber Orchestra, Wiener Kammerorchester av Zehetmairs konstnärliga verksamhet. En av samt Malmö symfoniorkester. Sedan 2002 har hans ordinarie besättningar är Zehetmairkvar- han varit konstnärlig ledare för den engelska tetten som grundades 1997 och vars inspelning kammarorkestern Northern Sinfonia.

RADIONS SYMFONIORKESTER

Radions symfoniorkester (RSO) fi rade sitt 80- radiohälsning till amerikanarna. Detta är det årsjubileum hösten 2007. Orkesterns nuva- enda dokument som bevarats av Sibelius som rande chefdirigent, Sakari Oramo, tillträdde dirigent. hösten 2003. Dessförinnan var han i nio års Med Sakari Oramo har RSO spelat in musik tid orkesterns andre dirigent. Han är även av Hakola, Kaipainen, Klami, Mielck och Ping- musikchef för City of Birmingham Symphony oud, samt den första skivinspelningen av Armas Orchestra (CBSO). Launis’ opera Aslak Hetta. RSO:s inspelningar År 1927, ett år efter Rundradiobolagets har fått ett fl ertal priser. Orkesterns skiva med grundande, bildades en tiomanna ensemble musik av Magnus Lindberg fi ck Classic FM som utvidgades till en fulltalig symfoniorkes- Gramophone Award och BBC Music Magazines ter på 1960-talet. Orkesterns tidigare chefdiri- pris år 2006. genter är Toivo Haapanen, Nils-Eric Fougstedt, Sedan gästspelet i Leningrad 1963 under Paavo Berglund, Okko Kamu, Leif Segerstam Paavo Berglunds ledning har RSO givit över och Jukka-Pekka Saraste. 280 konserter utomlands. Orkestern har besökt Den nya inhemska musiken utgör en viktig Japan fyra gånger. Under våren 2008 gästspe- del av RSO:s repertoar. Varje år uruppför orkes- lar RSO vid musikfestivalen på Kanarieöarna tern ett fl ertal verk som beställs av Rundradion. i februari. RSO har inalles uruppfört över 520 verk. RSO:s egen radiokanal, YLE Radio 1, radie- RSO har gjort över 100 skivinspelningar. På rar alla orkesterns konserter. I allmänhet sänds nyårsdagen 1939 inspelades en historisk pärla både de inhemska och utländska konserterna i Helsingfors Konservatorium (nuvarande direkt Konserterna kan även avlyssnas världen Sibelius-Akademin). Då dirigerade Jean Sibe- runt via RSO:s webbsidor (www.yle.fi /rso). lius sitt eget Andante festivo som en del av en

4