Analys av

Superettanklubbarnas

ekonomier 2020

Svenska Fotbollförbundet Margareta Hagman

1 av 19

Innehåll

Sammanfattning ...... 3

Inledning ...... 4

Superettanklubbarnas resultat ...... 4

Superettanklubbarnas intäkter ...... 6

Superettanklubbarnas kostnader ...... 9

Spelartransfers...... 13

Elitlicensens regler i korthet ...... 14

Superettanklubbarnas konsolideringsgrad 2020 ...... 18

Klubbarnas kostnader och tabellposition 2020 ...... 19

2 av 19

Analys av ekonomin i Superettanklubbarna 2020 (Siffror inom parentes avser belopp föregående år)

Sammanfattning • Totala intäkter samtliga klubbar 363,9 mkr (387,8 mkr) • Resultat sammantaget superettanklubbarna -5,0 mkr (-28,9 mkr) • Varav spelaromsättningsnetto 7,4 mkr (35,9 mkr) • Varav driftsresultat -7,7 mkr (-61,4 mkr) • Eget kapital 11,9 mkr (33,5 mkr) • Negativt eget kapital i 4 (4) klubbar. • Alla klubbar har rapporterat för 2020. År 2019 rapporterade inte Syrianska FC sin ekonomi och avser därför endast 15 klubbar.

Det totala driftsresultatet för 2020 uppgick till -7,7 mkr (-61,4 mkr). Driftresultatet exkluderar spelaromsättningsnettot, finansnettot samt extraordinära poster, skatter och bokslutsdispositioner. Årets spelaromsättningsnetto uppgick till +7,4 mkr (+35,9 mkr), och kompenserar delvis driftsunderskottet så att det sammantagna redovisade resultatet blir något bättre, -5,0 mkr (-28,9 mkr).

Utmärkande för 2020 var Coronapandemin som medförde kraftigt minskade publik- och matchintäkter då matcherna i stort sett spelades utan publik. Detta kompenserades via lojala supportrar som på olika sätt skänkt gåvor till klubbarna varför totala driftintäkter ökade med 9,0 mkr till 350,9 mkr. Driftskostnaderna minskade med 44,6 mkr från 403,2 mkr till 358,6 mkr vilket även det sannolikt beror på pandemin eftersom man inte kunde genomföra matcher med publik och andra egna arrangemang. Samtliga kostnadsposter minskade.

Sju (föregående år tio) klubbar (Athletic Eskilstuna, Dalkurd, GIF Sundsvall, IK Brage, Trelleborgs FF, Västerås SK FK och Örgryte IS Fotboll) redovisade ett negativt resultat. Tre av dessa har ett dessutom negativt eget kapital vid utgången av året.

Fyra (föregående år fyra) klubbar redovisade negativt eget kapital per den 31 december 2020, Akropolis IF, Athletic Eskilstuna, GIF Sundsvall och IK Brage. GIF Sundsvall och Athletic Eskilstuna har lämnat in handlingsplan för att återställa det egna kapitalet vid utgången av 2021 av vilka Licensnämnden godkände Athletic Eskilstunas handlingsplan. De tre övriga klubbarna har att upprätta ett periodiserat bokslut per 31 augusti 2021 som måste uppvisa positivt eget kapital för elitlicens 2022.

Halmstad och Degerfors IF slutade etta respektive tvåa i serien och uppflyttades till 2021. Dessa hade tredje respektive tionde plats i kostnadsrankingen vilket visar att kostnaderna inte behöver vara avgörande för sportslig framgång. Kanske kan det ge framtidstro för klubbar med begränsade ekonomiska resurser.

Svenska Fotbollförbundet

Margareta Hagman

3 av 19

Inledning

Svenska Fotbollförbundet har kartlagt det ekonomiska utfallet för klubbarna i Superettan år 2020. Kartläggningen bygger på uppgifter inrapporterade av klubbarna samt deras årsredovisningar, vilka är reviderade av auktoriserade eller godkända revisorer. Vid klubbarnas redovisning kan det förekomma att klubbar inte rapporterat helt enligt samma principer vid klassificering av intäkter och kostnader.

I avsnittet om eget kapital ges som tilläggsinformation uppgifter om det egna kapitalet för samtliga klubbar, som medverkar i Superettan säsongen 2021, så att arbetsläget beträffande uppfyllandet av elitlicenskravet bättre beskrivs för aktuella klubbar.

Superettan, som etablerades år 2000, består av 16 klubbar. Årets analys omfattar samtliga klubbar. Föregående år omfattade analysen dock bara 15 klubbar då Syrianska FC inte inrapporterade sin ekonomi.

Obs! Samtliga belopp i tabeller nedan är redovisade i mkr om ej annat anges.

Superettanklubbarnas resultat

Resultatets beståndsdelar 2011-2020, mkr

2020 2019*) 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Driftresultat -7,7 -61,4 -47,3 -47,5 -25,8 -37,7 2,8 -16,9 -27,3 -22,8

Spelaromsättningsnetto 7,4 35,9 29,2 25,6 8,9 32,1 16,3 1,0 8,8 7,2 Finansnetto -4,7 -2,4 -3,8 -1,6 0,8 4,2 -7,0 13,6 -5,6 -2,3 Extraordinära poster/skatter - -1,0 0,9 -0,9 0,0 2,2 -0,1 0,9 8,8 0,2 Redovisat resultat -5,0 -28,9 -21,0 -24,4 -16,1 0,8 12,0 -1,4 -15,3 -17,7

*) 15 klubbar Tabell 1

Det sammantagna driftresultatet (exklusive spelaromsättningsnetto, finansnetto samt extraordinära poster) för samtliga klubbar i Superettan uppgick till -7,7 mkr (-61,4 mkr) vilket är betydligt bättre än de senaste åren. Det beror på något ökade driftsintäkter samt kraftigt minskade driftskostnader.

Däremot var spelaromsättningsnetto (spelarrättighetsförsäljningar minus såväl direkt kostnadsförda spelarförvärv som avskrivningar balanserade spelarförvärv samt netto av spelarinhyrning och uthyrning) betydligt lägre än tidigare år. För fördelning per klubb se tabell 2 nedan.

4 av 19

Resultat per klubb i Superettan 2020

Redovisat Spelarom- EO, skatt, resultat Drift-resultat sättning Finansiellt bokslutsdisp Jönköping Södra IF 4,8 4,5 0,6 -0,2 0,0 Östers IF 3,4 6,4 0,0 -3,0 0,0 Akropolis IF 0,5 0,3 0,2 0,0 0,0 Degerfors IF 0,5 -0,2 0,7 0,0 0,0 Norrby IF 0,4 0,4 0,0 0,0 0,0 Umeå FC 0,4 0,8 -0,4 0,0 0,0 GAIS 0,4 0,4 0,1 -0,1 0,0 Halmstad 0,1 -4,2 4,2 0,0 0,0 Ljungskile SK Herrfotboll 0,0 0,2 -0,1 -0,1 0,0 Trelleborgs FF 0,0 0,3 -0,3 0,0 0,0 Örgryte IS Fotboll -0,4 -0,8 0,5 -0,1 0,0 IK Brage -0,6 -0,4 -0,1 -0,1 0,0 Västerås SK FK -2,4 -2,6 0,2 0,0 0,0 GIF Sundsvall -2,8 -4,4 1,7 -0,1 0,0 Athletic Eskilstuna -4,4 -3,8 0,2 -0,7 0,0 Dalkurd -5,1 -4,6 -0,3 -0,2 0,0

Total -5,0 -7,7 7,4 -4,7 0,0 Tabell 2

Det redovisade resultaten avser klubbarnas totala resultat och vid fotbollsverksamhet i ägda bolag koncernens resultat. För klubbarna i 2020 års Superettan redovisar Athletic Eskilstuna och Östers IF hela koncernens resultat, medan Halmstad och Dalkurd redovisar HBK Elitfotboll AB respektive Dalkurd AB. För övriga klubbar är det föreningens resultat som är redovisat.

Under 2020 redovisade nio (fem) klubbar ett överskott och sju (tio) klubbar ett underskott. Resultatet varierar från -5,1 till +4,8 mkr. Spridningen är lik föregående år. 2020 var det enbart två klubbar som redovisade mer än 2,0 mkr i överskott vilket var oförändrat från 2019. 2020 var det fyra klubbar som redovisade ett underskott på 2,0 mkr eller mer vilket också var oförändrat från föregående år.

Östers IF redovisar högst driftsöverskott på 6,4 mkr (2,4 mkr) följt av Jönköping södra som redovisade ett driftsöverskott på 4,5 mkr (-9,8 mkr).

Dalkurd redovisade störst driftsunderskott på -4,6 mkr (-21,5 mkr), följt av GIF Sundsvall -4,4 mkr (allsvenskan 2019) samt Halmstad -4,2 mkr (-6,2 mkr).

Jönköping Södra IF redovisade högst nettoresultat på 4,8 mkr (-8,1 mkr) följt av Östers IF 3,4 mkr (-1,2 mkr). Lägst nettoresultat redovisade Dalkurd på -5,1 mkr (- 18,6 mkr) följt av Athletic Eskilstuna på -4,4 mkr (allsvenskan 2019).

5 av 19

Superettanklubbarnas intäkter

Totala intäkter Superettan 2009-2020, mkr

2020 2019*) 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Ordinarie drift 351 342 357 329 235 264 349 351 360 326 Spelarförsäljning 13 44 36 33 13 36 21 13 21 17 Totala intäkter 364 386 393 362 248 300 370 364 381 343

Driftsintäkter genomsnitt per förening 21,9 22,8 22,3 20,6 14,7 16,5 21,8 21,9 22,5 20,4

Totala intäkter genomsnitt per förening 22,7 25,7 24,6 22,6 15,5 18,8 23,1 22,8 23,8 21,4

Driftsintäkter i % av totala intäkter 96% 89% 91% 91% 95% 88% 94% 96% 94% 95%

Medianintäkt (totalt) 21,8 24,6 23,2 19,4 13,8 15,5 16,7 19,2 19,0 18,7 Tillväxttakt driftsintäkter 3% -4% 8% 40% -11% -24% -1% -3% 10% Tillväxttakt totala intäkter -6% -2% 9% 46% -17% -19% 2% -4% 11% 4% Tabell 3 *) 15 klubbar

Superettanklubbarnas intäkter (exklusive finansiella och extraordinära intäkter) uppgick 2020 till 364 mkr (386 mkr) en minskning med 6%. Då ska man också ta i beaktan att 2019 bara innehöll 15 klubbar. Totala snittintäkten per klubb uppgick till 22,7 mkr (25,7 mkr), en minskning med 12%.

En stor del av skillnaden mellan åren förklaras av spelarförsäljningsintäkterna som minskade från 44 till 13 mkr, en minskning med 31 mkr.

Driftsintäkterna (totala intäkter minus spelarintäkter) uppgick till 351 mkr (342 mkr) en ökning med 3%. Snittintäkten per klubb uppgick till 21,9 mkr (22,8 mkr), en minskning med 4%.

Eftersom det skiljer mycket från år till år vilka klubbar som spelar i Superettan kan medianintäkten vara ett bra verktyg för att få en bra bild över intäktsutvecklingen. Totala medianintäkten var 21,8 mkr (24,6). Medianen för driftsintäkterna uppgick till 21,0 (23,6 mkr). För mer information se tabell 5 nedan.

Att intäkterna varierar mellan åren beror till stor del på vilka klubbar som spelar i serien respektive år. Klubbar med ambition att etablera sig i Allsvenskan påverkar därför Superettans totala ekonomi när de befinner sig i Superettan. Att intäkterna under 2010 - 2014 betydligt högre än 2015 och 2016 är direkt hänförligt till att AB spelade i Superettan under säsongerna 2010 - 2014, med sin stora publik så bidrog de till de ökade intäkterna. Att intäkterna sjönk under 2016 jämfört med 2015 är hänförligt till att IF Brommapojkarna och Östersund FK spelade i Superettan 2015 men inte 2016, vilka tillsammans omsatte ca 80 mkr. 6 av 19

2017 spelade både IF Brommapojkarna, Östers IF och Helsingborgs IF i Superettan, samtliga redovisade totalt 141,7 mkr. 2018 redovisade de tre klubbarna med högst intäkter, Helsingborgs IF, Östers IF samt Jönköping Södra IF intäkter om totalt 125,6 mkr. 2019 spelade IF Brommapojkarna i Superettan, men Syrianska FC redovisade inte sin ekonomi.

För 2020 var det tio klubbar som redovisade intäkter över 20 mkr. Inför 2020 var det fem klubbar som byttes ut (3 mot division ett och 2 mot Allsvenskan). De klubbar som lämnade Superettan (BP, Mjällby, Varbergs BoIS FC, IK Frej och Syrianska) hade intäkter på 124,3 mkr 2019 och de nya klubbarna i Superettan (GIF Sundsvall, Athletic Eskilsuna, Arkopolis IF, Umeå FC och Ljungskile SK Herrfotboll) hade intäkter på 88,6 mkr 2020. Det förklarar en stor del av skillnaden mellan åren.

Fördelning intäkter 2020

Intäktsjämförelse mellan åren 2020 och 2019, mkr

I denna jämförelse ingår även ränte- och andra finansiella intäkter samt extraordinära intäkter.

2020 Andel 2019*) Andel Förändr Förändring mkr % Reklam & sponsring inkl. SEF-medel 162,5 45% 147,2 38% 15,3 10% Publik & övr matchintäkter 16,8 5% 52,2 13% -35,4 -68% Sändningsrättigheter inkl UEFA- 71,6 20% 43,0 11% 28,6 67% ersättning Övriga egna arrangemang 12,8 4% 38,5 10% -25,7 -67% Bidrag 60,3 17% 27,5 7% 32,8 119% Övrigt 26,8 7% 33,4 9% -6,6 -20% Totala driftsintäkter 350,8 96% 341,8 88% 9,0 3% Spelarförsäljning 12,8 4% 44,3 11% -31,5 -71% Finansiella intäkter 0,3 0% 1,6 0% -1,3 -81% Bokslutsdisp och övr. int 0,0 0% 0,2 0% -0,2 -100% Totalt 363,9 100% 387,9 100% -15,0 -6% *) 15 klubbar Tabell 4

De totala intäkterna för Superettan 2020, inklusive finansiella- och extraordinära intäkter, minskade med 6 procent från föregående år och då ingick endast 15 klubbar 2019.

Utmärkande för 2020 var naturligtvis Corona-pandemin som medförde i stort sett publikfria matcher vilket syns i ovan tabell där publikintäkterna minskade från 52,2 mkr till 16,8 mkr, en minskning med 35,4 mkr. Även egna arrangemang minskade kraftigt från 38,5 mkr till 12,8 mkr, en minskning med 25,7 mkr. Bidragen kompenserade delvis för detta då de ökade med 32,8 mkr från 27,5 till 60,3 mkr. Även sändningsrättigheterna, inklusive UEFA-ersättning ökade med 28,6 mkr.

Som tidigare är reklam- och sponsringsintäkterna väldigt viktiga för klubbarna, 45 % (37%) av de totala intäkterna kommer härifrån. Publik- och övriga matchintäkter stod endast för 5% 2020 jämfört med 13 % föregående år.

7 av 19

Intäkter per klubb 2020 och 2019, mkr

I tabell 5 exkluderas ränte- och andra finansiella intäkter samt eo intäkter

År 2020 År 2020 År 2019 År 2019 Tot. intäkter Driftintäkter Intäkter inkl Intäkter exkl Intäkter inkl Intäkter exkl Skillnad Skillnad spelarförs. spelarförs spelarförs. spelarförs mellan åren mellan åren

Östers IF 38,5 38,5 36,2 36,2 2,3 2,3 GIF Sundsvall 33,1 30,9 Allsvenskan Allsvenskan 33,1 30,9 Jönköping Södra IF 31,3 30,3 24,7 22,0 6,6 8,3 Halmstad 30,8 26,3 33,7 31,4 -2,9 -5,1 Trelleborgs FF 30,7 30,3 31,7 27,8 -1 2,5 Örgryte IS Fotboll 26,6 25,2 24,9 24,4 1,7 0,8 GAIS 22,6 22,5 22,8 22,3 -0,2 0,2 Västerås SK FK 22,0 21,0 16,8 16,8 5,2 4,2 Degerfors IF 21,6 20,9 17,9 16,2 3,7 4,7 IK Brage 20,2 19,7 24,6 23,6 -4,4 -3,9 Athletic Eskilstuna 19,4 19,2 Allsvenskan Allsvenskan 19,4 19,2 Norrby IF 16,3 16,3 14,6 16,4 1,7 -0,1 Dalkurd 14,5 14,1 14,0 11,0 0,5 3,1 Akropolis IF 13,8 13,4 Div 1 Div 1 13,8 13,4 Umeå FC 13,7 13,7 Div 1 Div 1 13,7 13,7 Ljungskile SK Herrfotboll 8,6 8,6 Div 1 Div 1 8,6 8,6 IF Brommapojkarna Div 1 Div 1 72,5 44,6 -72,5 -44,6 Mjällby AIF Allsvenskan Allsvenskan 25,7 25,6 -25,7 -25,6 Varbergs BoIS FC Allsvenskan Allsvenskan 17,8 17,8 -17,8 -17,8 IK Frej Täby Div 1 Div 1 8,3 7,7 -8,3 -7,7 Syrianska FC Div 1 Div 1 Saknas Saknas 0 0 * Superettan totalt 364 351 386 342 -23 9

XX = Klubbar som spelade i Superettan 2020 men i andra serier 2019 XX = Klubbar som spelade i Superettan 2019 men i andra serier 2020 Tabell 5

För klubbarna i 2020 års Superettan redovisar Athletic Eskilstuna och Östers IF hela föreningskoncernens resultat, medan Halmstad och Dalkurd redovisar HBK Elitfotboll AB respektive Dalkurd AB. För övriga klubbar är det föreningens resultat som är redovisat.

Totala intäkterna varierar mellan 8,6 mkr till 38,5 mkr jämfört med föregående år då de varierade mellan 7,7 mkr och 72,5 mkr. Östers IF hade de högsta intäkterna på 38,5 mkr jämfört med föregående år då IF Brommapojkarna stod för 72,5 mkr.

De totala intäkterna för de fyra klubbar som redovisade högst intäkter uppgick år 2020 till 133,7 mkr, vilket är 37% av samtliga klubbars totala intäkter. År 2019 var motsvarande siffra 174,1 vilket var 45% av samtliga klubbars totala intäkter. Dessa siffror talar för att intäkterna är jämnare fördelade mellan klubbarna 2020.

8 av 19

Superettanklubbarnas kostnader Kostnadsjämförelse mellan 2020 och 2019, mkr Förändring Förändring 2020 Andel 2019*) Andel tkr % Personalkostnader 233,0 63% 239,7 57% -6,7 -3% Match- & träningskostnader 50,4 14% 57,6 14% -7,2 -13% Administration/lokalkostnad 27,5 7% 28,7 7% -1,2 -4% Reklam & sponsring 5,1 1% 13,6 3% -8,5 -63% Övriga egna arrangemang 1,4 0% 9,2 2% -7,8 -85% Övrigt 35,3 10% 47,3 11% -12,0 -25% Övriga avskrivningar 5,9 2% 7,1 2% -1,2 -17% Totala driftkostnader 358,6 96% 403,2 97% -44,6 -11% Spelarförvärv direkt kostnadsförda 3,0 1% 3,7 1% -0,7 -19% Spelarinhyrning 0,7 0% 1,9 0% -1,2 -63 % Avskrivningar balanserade spelarförvärv 1,7 0% 3,0 1% -1,3 -43%

Totala spelarförvärv & -avskr. kostn 5,4 1% 8,6 2% -3,2 -37% Finansiella kostnader 5,0 1% 4,0 1% 1,0 25% Extraordinära poster o skatt 0,0 0% 1,2 0% -1,2 0% TOTALA KOSTNADER 369,0 100% 417,0 100% -48,0 -12% Tabell 6 *) Endast 15 klubbar

De totala kostnaderna för superettanklubbarna inklusive finansiella- och extraordinära kostnader och kostnadsförda spelarköp/inhyrning uppgick till 369 mkr (417 mkr), en minskning med 48,0 mkr och då ingår endast 15 klubbar i 2019 års siffror.

Driftskostnaderna uppgick till 358,6 mkr (403,2 mkr), en minskning med 44,6 mkr.

Även kostnaderna påverkades sannolikt av Corona-pandemin. Samtliga kostnadsposter minskade jämfört med föregående år men framförallt Match- och träningskostnader samt kostnader för egna arrangemang som minskade med totalt 15,0 mkr.

Personalkostnaderna uppgick till 63% av de totala kostnaderna jämfört med 57% föregående år.

9 av 19

Fördelning kostnader 2020

Spelarlönernas utveckling, 2011-2020, mkr

2020 2019*) 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Spelarlöner 104,8 96,2 94,3 105,3 109,5 108,0 107,8 94,7 101,8 91,5 Driftskostnader 359 403 397 370 260 299 339 365 386 345 Förändring spelarlöner 9% 2% -10% -4% 1% 0% 14% -7% 11% - Spel.löners andel av driftskostn 29% 24% 24% 28% 42% 36% 32% 26% 26% 26%

Tabell 7 *)15 klubbar Notera att det i spelarlönerna kan ingå s.k. sign-on fees till spelare, vilka ibland utbetalas i samband med att spelare tecknar kontrakt. Spelarlöner är exklusive sociala avgifter.

Spelarlöner, exklusive sociala avgifter, har ökat med 9% sedan föregående år vilket delvis förklaras av att endast 15 klubbar rapporterade år 2019. Genomsnittet per klubb, som därför blir ett bättre jämförelsetal, uppgick till 6,6 (6,4) mkr, en ökning med 2%.

Notera att de totala inrapporterade personalkostnaderna enligt tabell 6 ovan minskat med 6,7 mkr och att de inrapporterade kostnaderna för spelarlöner ökat med 8,6 mkr vilket visar att klubbarnas neddragning av personal under Corona-pandemin har avsett annan personal än spelare. Spelarlönerna redovisas exklusive sociala avgifter men sociala avgifter kan tidigare år ha ingått i underlaget för några klubbar.

Spelarlönernas andel av driftskostnaden låg 2020 på 29% vilket är betydligt högre än de två föregående åren då de utgjorde 24%. Men 2020 var som sagt inget normalår på grund av Corona-pandemin.

Den genomsnittligt beräknade spelarlönen

Den genomsnittliga månadslönen per spelare, antaget 24 spelare per spelartrupp vid en 12 månaders anställning, uppgick till 22 743 (22 271) kronor. Observera att eventuella s.k. sign-on fees till spelare ingår i denna beräkning. Den grovt beräknade snittlönen för en spelare i Superettan utgör ca 24 procent (24%) av en likartat beräknad snittlön i Allsvenskan.

10 av 19

Personalkostnadernas andel av intäkterna i Superettanklubbarna

UEFA talar återkommande om att klubbarna bör ha en riktlinje att de totala personalkostnaderna inte bör överstiga 70 procent av klubbens intäkter. UEFA anser att detta nyckeltal är en indikator på ekonomisk sårbarhet i en klubb. De klubbar som ansöker om UEFA-licens, med högre personalkostnader, kan komma att granskas mer noggrant av UEFA. Detta kan komma att bli intressant för de svenska Superettanklubbar som kan komma att kvala in till UEFA:s tävlingar via Svenska Cupen. Tabell 8 visar detta förhållande för superettanklubbarna.

Personalkostnader i förhållande till intäkter Personalkostnader/ Personal- Intäkter kostnader Dalkurd 83% 12,0 Ljungskile SK Herrfotboll 81% 7,0 Västerås SK FK 75% 16,4 Ahtletic Eskilstuna 72% 14,0 Trelleborgs FF 70% 21,4 Umeå FC 69% 9,5 IK Brage 68% 13,7 Halmstad 67% 20,5 Örgryte IS Fotboll 66% 17,6 Akropolis IF 66% 9,1 Degerfors IF 64% 13,9 GIF Sundsvall 64% 21,2 Norrby IF 63% 10,2 GAIS 57% 12,9 Jönköping Södra IF 52% 16,4 Östers IF 44% 17,1 Totalt 64% 232,9

Under 2020 var det fem klubbar (Dalkurd, Ljungskile SK Herrfotboll, Västerås SK FK, Athletic Eskilstuna och Trelleborgs FF) som ligger över den rekommenderade gränsen på 70%. Föregående år var det tre klubbar. Östers IF redovisar, liksom föregående år, de lägsta personalkostnader i förhållande till totala intäkter, 44 %.

Sammantaget utgjorde personalkostnaderna 64% (62%) av de totala intäkterna för klubbarna i Superettan.

11 av 19

Kostnader per klubb Superettan 2020

År 2020 År 2020 År 2019 År 2019 Kostn. inkl Kostn. exkl Kostn. inkl Kostn. exkl Lag spelarförv. spelarförv. spelarförv. spelarförv. GIF Sundsvall 35,8 35,3 Allsvenskan Allsvenskan Östers IF 32,1 32,1 33,9 33,8 Halmstad 30,7 30,5 40,1 38,2 Trelleborgs FF 30,7 30,0 31,9 31,9 Örgryte IS Fotboll 26,9 26,0 25,4 24,8 Jönköping Södra IF 26,2 25,8 32,5 31,8 Västerås SK FK 24,4 23,7 24,9 24,1 Ahtletic Eskilstuna 23,0 22,9 Allsvenskan Allsvenskan GAIS 22,2 22,1 22,7 22,4 Degerfors IF 21,1 21,1 18,3 17,9 IK Brage 20,6 20,1 26,2 25,8 Dalkurd 19,3 18,6 33,7 32,5 Norrby IF 15,9 15,9 14,7 14,7 Akropolis IF 13,3 13,1 Div 1 Div 1 Umeå FC 13,3 13,0 Div 1 Div 1 Ljungskile SK Herrfotboll 8,5 8,4 Div 1 Div 1 Mjällby AIF Allsvenskan Allsvenskan 21,6 20,7 Varbergs BoIS FC Allsvenskan Allsvenskan 16,1 16,1 IK Frej Täby Div 1 Div 1 8,8 8,6 IF Brommapojkarna Div 1 Div 1 61,0 60,2

Superettan totalt 364,0 358,6 411,8 403,5

Tabell 9

I första respektive tredje kolumnen ingår respektive klubbs samtliga kostnader exklusive extraordinära poster, finansiella kostnader och skatter.

I kolumn två respektive fyra har från dessa kostnader dragits av kostnader för spelarförvärv såväl direkt i sin helhet kostnadsförda vid förvärvsåret, som kostnader från årliga avskrivningar avseende balanserade spelare samt inhyrning av spelare, vilket totalt uppgick för 2020 till 5,4 mkr (8,3 mkr).

Spridningen i intäkter överensstämmer i stort med intäkterna. GIF Sundsvall redovisar högst kostnader med 35,8 mkr och Ljungskile lägst med 8,5 mkr.

I det tidigare avsnittet, Intäkter per klubb, gjorde vi en jämförelse på hur mycket intäkter klubbarna som lämnade respektive tillkom Superettan bidrog med under respektive säsong. I en liknande jämförelse kan vi notera att de klubbar som lämnade Superettan hade kostnader 2019 uppgående till 107,5 mkr och de som tillkom hade kostnader 2020 uppgående till 93,9 mkr, en skillnad på 13,6 mkr.

12 av 19

Spelartransfers I tabellen nedan ingår endast försäljningar och förvärv, ej ut- och inhyrningar.

Spelarrättighetsförsäljningar och -förvärv år 2011-2020, mkr

2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Spelarrättighetsförsäljning 11,4 43,2 35,9 32,0 11,9 35,5 20,5 11,9 21,5 17,2

Spelarrättighetsförvärv, kostn.förda 3,0 3,7 3,8 4,0 2,1 1,7 1,3 4,6 2,6 4,3 Avskrivningar på balanserade Spelarrättighetsförvärv, 1,7 3,0 2,9 1,4 0,0 2,5 0,0 4,4 2,0 1,2

Intäkter från spelarförsäljningar varierar från år till år, vilket är rimligt. Att dra en direkt jämförelse mellan åren är svårt, då denna post baseras på hur en enskild spelare har presterat under året och vilket intresse denne har dragit till sig, samt att klubbarna eventuellt lyckas behålla sina nyckelspelare om de lyckas ta sig upp till Allsvenskan.

Årets spelarrättighetsförsäljning är den lägsta under den senaste tioårsperioden. Halmstad stod för 4,5 mkr och därefter GIF Sundsvall med 2,2 mkr, tillsammans 59% av hela seriens intäkter av spelarrättighetsförsäljningar. 2019 stod IF Brommapojkarna och Trelleborgs FF för cirka 71% av dessa intäkter.

De totala redovisade kostnaderna för spelarrättighetsförvärven uppgick 2020 till 4,7 mkr (6,7 mkr), varav 3,0 mkr kostnadsförts direkt och 1,7 mkr är avskrivningar på förvärv som bokförts i balansräkningen.

Förhållandet mellan intäkterna och kostnaderna för spelartransfers är ofta stort. 2020 var förhållandet att intäkterna från rättighetsförsäljningen var ”bara” 2,4 ggr jämfört med 2019 då förhållandet vara att intäkterna från rättighetsförsäljningen var drygt 6 ggr högre än kostnaderna för förvärven av spelarna. Att detta förhållande ibland är så högt kan delvis förklaras i att klubbarna värvar spelare på free transfer (bosman) samt att klubbarna tar upp spelare från det egna ledet och ger dem chansen i A- laget, för att eventuellt kunna sälja spelarrättigheterna för dessa talanger vidare till såväl utländska klubbar som allsvenska klubbar.

Balanserat värde externa spelarförvärv Superettan år 2011 - 2020, mkr

2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Bokfört spelarkapital 1,8 2,7 2,3 0,6 0,2 2,5 1,3 4,8 3,6 6,8 Antal fören. som bal. utgift. 8 5 4 3 2 1 6 6 7 7

Tabell 11

Det balanserade värdet av externa spelarförvärv per 31 december 2020 uppgick till 1,8 mkr (31 december 2019: 2,7 mkr). Åtta klubbar balanserade spelarvärden under 2020 att jämföra med fem klubbar under 2019.

13 av 19

Elitlicensens regler i korthet På Förbundsmötet i mars 1999 beslutades att införa en svensk elitlicens för spel i Allsvenskan och Superettan. Denna licens trädde i kraft från och med år 2002, och baserades första gången på boksluten år 2001, varvid licenser för säsongen 2003 behandlades, och beviljades. Årsredovisningarna för 2020 är således utgångspunkten vid Licensnämndens elitlicensbehandlingar inför säsongen 2022.

För att få elitlicens får man inte ha negativt eget kapital.

Om en klubb inte uppnår att ha noll eller positivt eget kapital skall i första hand en handlingsplan upprättas angående hur man under året skall uppnå minst noll i eget kapital. Om Licensnämnden inte bedömer att handlingsplanen är orealistisk anses klubben ha uppfyllt kriteriet för det egna kapitalet.

Om Licensnämnden bedömer att handlingsplanen är orealistisk avkrävs klubben att senast den 1/10 inlämna ett periodiserat bokslut per den 31/8 som visar att det egna kapitalet är noll eller positivt samt en likviditetsplan som visar att föreningen kan klara sina betalningar under resten av året. Om dessa krav inte uppfylls, och inte särskilda skäl finns för undantag, beviljas ingen licens för nästa år, vilket innebär degradering en division nästkommande år. Formellt beslut angående detta fattas av Representantskapsmötet i november. Jämför nedan sammanställningen över klubbarnas egna kapital per den 31 december 2020.

Följer klubben en av Licensnämnden godkänd handlingsplan så att man uppnår minst noll i eget kapital vid närmast efterföljande årsredovisning så har klubben uppfyllt kriteriet för det egna kapitalets storlek vid licensprövningen inför nästkommande säsong.

Om klubben inte klarar att följa handlingsplanen och vid nästkommande årsredovisning fortfarande har negativt eget kapital åläggs klubben att upprätta ett periodiserat bokslut per den 31 augusti som visar att det egna kapitalet är positivt eller noll och inlämna denna senast den 1 oktober, samt en likviditetsplan som visar att klubben kan klara sina betalningar under resten av året. Om dessa krav inte uppfylls och särskilda skäl inte finns för undantag så beviljas ingen elitlicens för nästa år, vilket innebär degradering en division inför nästkommande säsong. Beslut om detta fattas av vid Representantskapsmötet i november. Jämför nedan sammanställningen över klubbarnas egna kapital per den 31 december 2019.

Om klubben återigen i årsredovisningen redovisar negativt eget kapital, efter att man under hösten innan, beviljats elitlicens utifrån periodiserat bokslut och inlämnad likviditetsplan, har klubben att senast den 1 oktober påföljande år visa ett periodiserat bokslut per den 31 augusti som visar att det egna kapitalet är positivt eller noll, en likviditetsplan som visar att klubben kan klara sina betalningar under resten av året samt en resultatprognos som visar att klubben kommer att redovisa ett eget kapital som är positivt eller noll per den 31 december det året.

De två ytterligare ekonomiska krav för elitlicens som finns gäller dels betalningar, dels fortsatt drift.

14 av 19

Per den 31 augusti får det inte finnas några förfallna skulder avseende skatter och allmänna avgifter, skulder till SvFF, SDF, annan medlemsklubb eller till utländsk klubb avseende spelarövergångar som inte kan kvittas mot fordringar, eller till professionella spelare, och i förekommande fall till klubbdirektör, ekonomichef, medieansvarig, läkare, fysioterapeut, säkerhetsansvarig, ansvarig för tillträde till arenan för funktionshindrade, huvudtränare A-lag, assisterande tränare A-lag samt ungdomsansvarig.

Per den 1 oktober ska styrelsen intyga att klubben har ekonomiska förutsättningar att driva verksamheten hela nästkommande år.

Om skulder av angivet slag är förfallna detta datum och/eller styrelsen inte kan intyga att klubben har förutsättningar för fortsatt drift hela nästkommande år ska elitlicens för nästkommande år inte beviljas.

Därutöver finns, för att beviljas elitlicens, krav på kompetens hos huvudtränare, säkerhetsansvarig, säkerhetsorganisation samt medicinsk undersökning av spelare.

Licenssökande kan få negativt beslut i Licensnämnden prövat i Överklagandenämnden.

Elitlicens beviljas för ett år i taget.

Se vidare Reglemente för Elitlicensen med Anvisningar till Elitlicensens ekonomi- kriterier på Svenska Fotbollförbundets hemsida www.svenskfotboll.se under Fotbollen i samhället, under Om SvFF, under Organisation, under Ekonomi.

15 av 19

Superettanklubbarnas egna kapital, redovisade resultat och soliditet 2020

Redovisat Eget kapital resultat Soliditet Västerås SK FK 10,0 -2,4 67% Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2022 Dalkurd 2,1 -5,1 22% Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2022 Östers IF 2,1 3,4 1% Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2022 GAIS 2,0 0,4 18% Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2022 Örgryte IS Fotboll 1,1 -0,4 13% Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2022 Degerfors IF 1,0 0,5 16% Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2022 Norrby IF 1,0 0,4 28% Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2022 Jönköping Södra IF 0,4 4,8 3% Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2022 Halmstad 0,3 0,1 2% Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2022 Trelleborgs FF 0,2 0,0 2% Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2022 Umeå FC 0,1 0,4 13% Spelar i division 1 2021 Ljungskile SK Herrfotboll 0,0 0,0 1% Spelar i division 1 2021 Akropolis IF -0,7 0,5 Neg EK Periodiserat bokslut per 31 augusti 2021 IK Brage -1,2 -0,6 Neg EK Periodiserat bokslut per 31 augusti 2021 GIF Sundsvall -2,1 -2,8 Neg EK Periodiserat bokslut per 31 augusti 2021 Athletic Eskilstuna -4,4 -4,4 Neg EK Handlingsplan godkänd av Licensnämnden * Totalt 11,9 -5,0

Den 31 december 2020 redovisade Superettan totalt ett samlat eget kapital uppgående till +11,9 mkr. (31 december 2019: 33,5 mkr). Det egna kapitalet har minskat kraftigt jämfört med föregående år. Detta beror framförallt på att IF Brommapojkarna, som ramlade ur Superettan 2019, hade ett eget kapital på 16,1 mkr per 31 december 2019.

Av sexton klubbar redovisade fyra klubbar ett negativt eget kapital uppgående till sammantaget -8,4 mkr, att jämföra med fyra 2019 med ett sammantaget negativt eget kapital -6,7 mkr.

Athletic Eskilstuna har lämnat in en handlingsplan för att återställa det egna kapitalet till minst noll vid innevarande års utgång, vilken har godkänts av licensnämnden.

Akropolis IF, IK Brage och GIF Sundsvall behöver lämna in periodiserat bokslut per 31 augusti 2021 som visar att det egna kapitalet är positivt eller noll och inlämna detta senast den 1 oktober, samt en likviditetsplan som visar att klubben kan klara sina betalningar under resten av året för att kunna erhålla licens för 2022.

Utöver de fyra klubbar som redovisade negativt eget kapital har fem klubbar en soliditet (justerat eget kapital/totala tillgångar) på under 10%. Östers IF 1%, Jönköping Södra 3%, Halmstad 2 %, Trelleborgs FF 2 % och Ljungskile 1%. Dessa klubbar redovisade alla ett positivt resultat för 2020 vilket visar att man är på väg åt rätt håll.

Västerås SK FK har Superettans högsta soliditet uppgående till 67% (71%), följt av Norrby IF med 28% (27%).

Det bör även noteras att enbart åtta klubbar balanserar spelarvärden, till ett totalt värde av 1,8 mkr och att det därmed finns dolda spelarvärden i många av klubbarna.

16 av 19

För de till år 2021 års säsong uppflyttade klubbar till Superettan (IFK Värnamo och Landskrona BoIS) samt nedflyttade från Allsvenskan (Falkenbergs FF och Helsingborgs IF) var det egna kapitalet och elitlicensförutsättningarna enligt nedan.

Falkenbergs FF 9,2 Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2022 Helsingborgs IF 3,6 Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2022 IFK Värnamo 0,2 Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2022 Landskrona BoIS -1,7 Handlingsplan godkänd av Licensnämnden Tabell 13

Under hösten går Licensnämnden igenom de inlämnade periodiserade boksluten samt övriga kriterier, rörande samtliga klubbar, som ska uppfyllas för att kunna ge slutlig licens inför nästkommande säsong. Samtliga klubbar som medverkar i Superettan 2021 har under våren fått ett delbeslut, beträffande elitlicens inför säsongen 2022.

17 av 19

Superettanklubbarnas konsolideringsgrad 2020 Genom att ställa klubbarnas eget kapital i förhållande till de totala personal- kostnaderna kan klubbarnas konsolideringsgrad beräknas. Denna visar hur sårbar en klubb är om intäkterna minskar och kostnaderna för den viktigaste tillgången, personalen, tvingas finansieras av det egna kapitalet. En hög konsolideringsgrad innebär en låg sårbarhet vid intäktsbortfall och omvänt, en låg konsolideringsgrad innebär en hög sårbarhet vid intäktsbortfall.

En tumregel, som t ex Riksidrottsförbundets specialförbund verkar efter, är att det egna kapitalet bör kunna täcka minst ett halvårs personalkostnader. Detta innebär i så fall att konsolideringsgraden bör vara runt 50 procent.

Konsolideringsgrad 2020 Eget kapital, Totala personal- Konsolideringsgrad mkr kostnader mkr Västerås SK FK 61% 10,0 16,4 Dalkurd 18% 2,1 12,0 GAIS 16% 2,0 12,9 Östers IF 12% 2,1 17,1 Norrby IF 10% 1,0 10,2 Degerfors IF 7% 1,0 13,9 Örgryte IS Fotboll 6% 1,1 17,6 Jönköping Södra IF 2% 0,4 16,4 Halmstad 1% 0,3 20,5 Umeå FC 1% 0,1 9,5 Trelleborgs FF 1% 0,2 21,4 Ljungskile SK Herrfotboll 0% 0,0 7,0 Akropolis IF Negativ -0,7 9,1 IK Brage Negativ -1,2 13,7 GIF Sundsvall Negativ -2,1 21,2 Athletic Eskilstuna Negativ -4,4 14,0 11,9 232,9 Tabell 14

Endast Västerås SK FK klarar kravet på en konsolideringsgrad på 50 procent. 12 (11) klubbar av 16 (15) har en konsolideringsgrad på mindre än 10 %, I allsvenskan är det två (sju) klubbar som har en konsolideringsgrad på mindre än 10%. Sammantaget visar detta på större sårbarhet för Superettanklubbarna vid intäktsbortfall.

Noteras bör dock göras att det sannolikt finns dolda värden i spelarrättigheter i flera av klubbarna.

18 av 19

Klubbarnas kostnader och tabellposition 2020

Totala Placering i Lag kostnader *) tabellen GIF Sundsvall 35,8 6 Östers IF 32,1 4 Halmstad 30,7 1 Trelleborgs FF 30,7 13 Örgryte IS Fotboll 26,9 12 Jönköping Södra IF 26,2 3 Västerås SK FK 24,4 7 Ahtletic Eskilstuna 23,0 9 GAIS 22,2 10 Degerfors IF 21,1 2 IK Brage 20,6 8 Dalkurd 19,3 14 Norrby IF 15,9 11 Akropolis IF 13,3 5 Umeå FC 13,3 15 Ljungskile SK Herrfotboll 8,5 16

*) Exklusive finansiella kostnader, extraordinära kostnader och skatter.

Tabell 15

Tabell 15 visar klubbarnas rangordning efter kostnader samt deras tabellposition.

De till Allsvenskan uppflyttade Halmstad och Degerfors IF har en tredje respektive tiondeplats i kostnadsrankingen.

Tre klubbar med kostnader lägre än mediankostnaden hamnar på övre halvan av tabellen.

Nedlagda kostnader spelar en stor roll, i alla fall på lång sikt och om allt i övrigt i förutsättningarna är likartat, men det är inte enbart detta som avgör om en klubb ska nå en bra tabellposition.

Anledningen till att även klubbar med mindre ekonomier kan tävla om bra tabellpositioner har flera orsaker, bland annat att scoutingverksamheten har funkat väldigt bra och därmed lyckats hitta bra spelare till en mindre kostnad, samt att man har andra metoder att arbeta efter som är bättre än övriga klubbar.

19 av 19