Pohjanmaan museolehti - Österbottens museitidning Museoiden markkinointi s. 14 Kapsäkki Marknadsföring av museer s. 14 Kapsäcken 2015

7 Museon pronssiovet kunnostettiin Gamla ingången renoverades

22

Talkootyötä Triviaalikoulun raunioilla Talkohjälp i Trivialskolans ruin

26

Elämää sodassa ja rauhassa Livet i krig och fred

1 sisältö innehåll

Ajankohtaista 4 Aktuellt Kapsäkki Pohjanmaan museolehti - Kapsäcken Österbottens museitidning Mitä kannattaa huomioida museon 14 tai näyttelyn markkinoinnissa Toimituskunta/Redaktion: Viktigt att beakta i marknadsföringen Kaj Höglund (päätoimittaja) ja Satu Hietala. Käännökset/Översättningar: Oy Vurm Ab, Pohjanmaan museo/Österbottens museum Antikbiblioteket vid Österbottens 14 Ulkoasu/Layout: Mainostoimisto 18 museum Heikki Järvinen, . Pohjanmaan museon antiikkikirjasto Kirjapaino/Tryck: Fram, www.fram.fi Painos/Upplaga: 500 kpl/st, ISSN 1235-4201 Setterbergin jalanjäljissä 20 I Setterbergs fotspår Seuraava numero ilmestyy 2016/ Följande nummer utkommer 2016 Lehti on luettavissa myös museon nettisivuilta/ Tidningen kan läsas också på museets websidor Triviaalikoulun raunion www.pohjanmaanmuseo.fi 22 konservointiin saatiin apua www.osterbottensmuseum.fi Talkohjälp i konserveringen Museoportaalin osoite/Museiportalens adress: av Trivialskolans ruin 20 www.pohjanmaanmuseoportaali.fi Det blomstrande Österbotten www.museiportalosterbotten.fi 24 Kukkiva Pohjanmaa

POHJANMAAN MUSEO Lentorahtia Vaasaan 25 Flyktfrakt till Vasa ÖSTERBOTTENS MUSEUM

Pohjanmaan museo ja Elämää sodassa ja rauhassa 1. Terranova - Merenkurkun luontokeskus 26 Liv i krig och fred Österbottens museum och 22 Terranova – Kvarkens naturcentrum Museokatu 3, puh. (06) 325 3800. Jyllinkosken informaatiotekninen Avoinna ti-to 11–18, pe - su 11-16 30 museo Museigatan 3, tfn (06) 325 3800. Öppet ti-to 11–18, fre - sö 11-16 Vaasa – moottoreiden kaupunki 32 2. Vanhan Vaasan museo, Wasastjernan talo Gamla Vasa museum, Wasastjerna huset Kauppiaankatu 10, puh. (06) 356 7087. Tiedustelut Pohjanmaan museo (06) 325 3800 Skeppsbyggnadsmuséet i Köpmansgatan 10, tfn. (06) 356 7087. 26 34 Kilham i Sideby 20 år Förfrågningar Österbottens museum (06) 325 3800 Avoinna/Öppet: Tarkista museon infosta 06 325 3800 tai http://pohjanmaanmuseo.fi Livet bland skärgårdens stenar och skär eller http://osterbottensmuseum.fi 36 Elämää saariston kivien ja karien keskellä Vaasan taidehalli / Vasa konsthall 3. Kaupungintalo, Senaatinkatu 1. Vaihtuvat näyttelyt ja tapahtumat Puh. (06) 325 3770. Avoinna ti-to 12-18, pe-su 12-16 40 Tillfälliga utställningar och evenemang Stadshuset, Senatsgatan 1. Tfn. (06) 325 3770. Öppet ti-to 12-18, fre-sö 12-16 32 Miljoonatohtori H. F. Antellin kokoelma Nelin-Cronströmin taidekoti / 40 Miljondoktorn H.F. Antells konstsamling 4. Nelin-Cronströmins konsthem Rantakatu 15 B. Vierailut varataan Pohjanmaan museosta, puh. (06) 325 3800 Strandgatan 15 B. Besök beställes från Österbottens museum, tfn (06) 325 3800

5. Maaherran talo / Landhövdingens hus Koulukatu 2. Tiedustelut Pohjanmaan museosta, puh. (06) 325 3800 36 Skolhusgatan 2. Förfrågningar Österbottens museum, tfn. (06) 325 3800

1. 2. 3. 4. 5.

2 pääkirjoitus ledare Markkinointibudjetti: nolla euroa Marknadsföringsbudget: noll euro Yleisön odotukset museoita kohtaan ovat voimakkaassa murrok- Publikens förväntningar på museerna förändras kraftigt i vår tid. I sessa. Kun ennen museoissa sai olla hiljaista kuin – niin, hiljaista museerna skulle det förr vara tyst som – ja, tyst som i ett museum – kuin museossa – odotetaan toiminnaltamme nyt näkyvyyttä ja men idag förväntas museiverksamheten vara både syn- och hörbar. kuuluvuutta. Museon pitää lunastaa paikkansa mediavirrassa ja Ett museum ska göra sig förtjänt av sin plats i medieflödet och stän- olla jatkuvasti esillä, jopa perustella olemassaolonsa vaikuttavuu- digt hålla sig framme, rentav basera hela sin existens på starkt gen- den kautta. Hiljainen tai näkymätön museo ei tavoita yleisöään. omslag. Ett lågmält eller osynligt museum når inte sin publik. Publi- Yleisö siirtyy yhä kiihtyvällä tahdilla uusien ajanviettotapojen ken söker sig i allt raskare takt till nya fritidssysselsättningar. Museets pariin. Museon perusarvo, pysyvyys, ei ole kilpailuvaltti kun grundläggande värde, beständighet, är ingen konkurrensfördel då tavoittelemme näkyvyyttä, kävijöitä ja heidän myötään vaikutta- vi eftersträvar större synlighet och fler besökare – och därmed både vuusmittaristojen pisteitä ja euroja. Yleisö odottaa museon palve- poäng i framgångsmätare och klirr i kassan. Publiken förväntar sig luilta saavutettavuutta, puhuttelevuutta ja yksilöllisyyttä. Myös att museets tjänster ska vara tillgängliga, tilltalande och personliga. rahoittajien odotukset ja toiveet ovat muuttuneet: museon tulee Också finansiärernas förväntningar och önskningar har förändrats: näkyä sekä sijaintipaikkakunnallaan yhteisöllisenä toimijana museet ska synas både på sin hemort som en gemenskapsskapande että mediassa. Museolla tulee olla hyvä maine ja julkisuuskuva, aktör och i medierna. Det ska ha gott rykte och en positiv bild utåt koska rahoittajaa ja yrityskumppania kiinnostaa myös oma nä- eftersom finansiären och företagspartnern också är intresserade av kyvyys ja maine. sin egen synlighet och sitt rykte. Paikallismuseon vuotuiset markkinointimäärärahat ovat taval- Lokalmuseernas årliga marknadsföringsbudget är för det mesta lisimmin nolla euroa. Yleisön ja rahoittajien muuttuneet odotuk- noll euro. Publikens och finansiärernas nya förväntningar skapar fö- set luovat painetta muuttua. Muutokselle ei kuitenkaan ole osoit- rändringstryck. De lokala museerna med sin knappa hushållning och taa resursseja paikallismuseon niukasta taloudesta ja pitkälti sin ofta på frivillighet baserade verksamhet har inga ekonomiska re- talkoopohjaisesta toiminnasta. Markkinointiin on siksi löydettä- surser för en sådan förändring. Därför måste man finna andra mark- vä muita keinoja. Museohan on olemassa kuitenkin viime kädes- nadsföringssätt. I sista hand finns ju museet till för sin egen publik, sä omaa yleisöään varten, ja sen on oltava yleisönsä tavoitettavis- och det är för den publiken det måste vara tillgängligt. För att museet sa. Lähtökohtaisesti yleisön täytyy tietää museon olemassaolosta ska kunna fortsätta att finnas till måste publiken vara medveten om ja toiminnasta, jotta museo voisi jatkaa olemassaoloaan. dess existens och verksamhet. Sosiaalinen media on oiva foorumi museonkin maksuttomaan Sociala medier är ett förträffligt forum även för museernas gratis markkinointiin. Facebook-profiili, Instagram-tili, Vimeo-kanava marknadsföring. Med en Facebookprofil, ett Instagramkonto, en Vi- tai blogi ovat tapoja tuoda esiin museon toimintaa. Mainosmai- meokanal eller en blogg kan ett museum presentera sin verksamhet. suus on kuitenkin sosiaalisessa mediassa usein haitta; paremmin Allt som liknar reklam kan dock vara skadligt i sociala medier; bät- toimii osallistava, tasavertainen tiedotus, jossa huumorilla on tre fungerar då engagerande och jämlik information med ett stänk osansa. Sosiaalisessa mediassa korostuu juuri osallisuus – siksi av humor. I de sociala medierna är just delaktighet och engagemang uutta mediaa kutsutaan juuri sosiaaliseksi. Suomalainen mu- viktiga – det är därför dessa nya medier kallas sociala. Museifältet i seokenttä on ottanut sosiaalisen median työkalukseen, ja val- har accepterat de sociala medierna som ett verktyg, och det takunnallisia esimerkkejä yleisön osallistumisesta ja museon finns många exempel på hur man med deras hjälp lyckats engage- markkinoinnista sen kautta on paljon. Paikallismuseo voi olla rat publik och hur man använt dem som en marknadsföringskanal. esimerkiksi kuntaliitoksessa olla muistelun paikka, turva muu- Till exempel i samband med kommunsammanslagningar kan ett lo- toksessa ja katoavan paikallisidentiteetin vaalimisen foorumi. kalt museum vara ett ställe för minnen, en trygg punkt i en tid av Pienessä museossa yksilön tarinat, muistot ja esineet nousevat förändringar och ett forum där man värnar om en utdöende lokal tärkeiksi. On tärkeää, että museolla on rohkeutta kutsua mukaan identitet. I ett litet museum är den enskilda människans berättelser, uudet toimijat uusine toimintatapoineen. Ennen ehkä korjattiin minnen och föremål viktiga. Ett museum måste ha mod att bjuda in museorakennuksen katto talkoilla – nyt talkoohenki näkyy työs- nya aktörer med nya arbetssätt. Förr kunde kanske museibyggnadens sä sosiaalisen median foorumeilla, vaikkapa museon valokuva- tak repareras med talkoarbete – nu framträder talkoandan i de socia- arkistoon liittyvällä Facebook-sivulla tai Wikipedian täydentä- la medierna, exempelvis som en Facebooksida för museets fotoarkiv misellä museon toiminnan kannalta tärkeillä artikkeleilla. eller som Wikipedia-artiklar om museets verksamhet. Myös perinteisessä mediassa on tarjolla paljon maksutonta Också de traditionella medierna erbjuder rikligt med gratis syn- näkyvyyttä. Museon täytyy vain osata muokata toiminnastaan lighet. Museerna måste bara kunna modernisera sina informations- kertovat tiedotteet hieman uudenlaiseen muotoon. Samat kei- blad lite grann. Samma metoder som fungerar i de sociala medier- not, jotka toimivat sosiaalisessa mediassa, toimivat usein myös na fungerar ofta också i massmedierna. De viktigaste elementen är tiedotusvälineissä. Tärkeimpiä elementtejä ovat sosiaalisuus ja socialitet och delaktighet, nyhetsvärde och intressefaktor, aktualitet osallisuus, uutisarvo ja kiinnostavuus, ajankohtaisuus ja toimin- och relevans för den egna publiken. Kort och snabbt är viktiga vär- nan merkitys omalle yleisölle. Lyhyys ja nopeus ovat tärkeitä den. Ett meddelande med rubriken ”Meddelande” är tandlöst. Med arvoja. Tiedote, jonka otsikko on ’Tiedote’, ei pure. Uusi lähes- en ny approach kan museet bättre få fram sitt budskap i nyhetsflödet. tymistapa auttaa museota saamaan viestinsä läpi uutisvirrassa. I stället för ett meddelande om en förnyad basutställning erbjöd Fin- Suomen kansallismuseon menestyksekäs mainoskampanja tar- lands Nationalmuseum i sin framgångsrika reklamkampanj medier- josi perusnäyttelyn uusimisesta koskevan tiedotteen sijasta me- na någonting annat: ”Nyheterna har anlänt! (För hundra år sedan.)” dialle jotain muuta: ”Uutuudet saapuneet! (Sata vuotta sitten.)” Ett museum kan också se hela sin verksamhet via marknadsförin- Museo voi nähdä myös koko toimintansa markkinoinnin kaut- gens perspektiv – eller snarare utnyttja sin normala verksamhet i sin ta – tai pikemminkin käyttää markkinoinnissaan hyödyksi omaa marknadsföring. Det finns mycket att informera om i ett museums perustoimintaansa. Museon toiminnassa on paljonkin tiedotet- verksamhet. Man måste bara söka och hitta ämnena. Ett gåvoföremål tavaa. Aiheet pitää etsiä ja löytää. Lahjoituksena saatu esine tari- och dess historia, små och stora evenemang, bakgrundsfigurer, talko- noineen, pienet ja suuret tapahtumat, taustahenkilöt, talkooväki arbetare och anställda, skolbesök eller sommarens hundrade besöka- ja työntekijät, koululaiskäynti tai kesän sadas kävijä – kaikki ovat re – alla är de värda ett meddelande eller uppdatering på sociala me- tiedotteen tai somepostauksen arvoisia. Tässä Kapsäkki-lehden dier. I detta nummer av Kappsäcken biter vi oss fast i användning av numerossa pureudutaan sosiaalisen median käyttöön sekä mu- sociala medier och i museernas nya marknadsföringsmetoder. Gen- seoiden uusiin markkinointimetodeihin. Rohkeus viestinnän om djärv användning av nya kommunikationsmetoder kan vi stödja uusien keinojen käytössä tukee museon perustehtävää. Markki- museets grundläggande uppgift. Marknadsföringsbudgeten är inte nointibudjetti ei ole merkityksellinen – nolla euroa riittää, kun viktig – noll euro räcker då man utnyttjar digitala kanaler, tar fasta på käyttöön otetaan sähköiset viestintäkanavat, kiinnostavat aiheet intressanta ämnen och skriver meddelanden med nyhetsvärde. ja uutisarvoisten tiedotteiden tuottaminen. tf. museidirektör Selma Green vt. museotoimenjohtaja Selma Green 3 ajankohtaista aktuellt Hedmanin säätiö palkitsi ansioituneita kotiseutututkijoita Hedmanin säätiön palkitsi 23.9.2014 ansioitu- neita kotiseutu- ja museoihmisiä Karl Hed- manin 150-vuotissyntymäpäivän kunniaksi. Juhla järjestettiin Pohjanmaan museon muis- tohallissa. Hedmanin Säätiö on vaasalainen yleis- hyödyllinen säätiö. Säätiön tehtävänä on kar- tuttaa Pohjanmaan museossa säilytettäviä Hedmanin kokoelmia sekä edistää museotoi- mintaa Vaasassa. Säätiö jakaa myös apuraho- ja ja myöntää Hedman-mitalin kotiseutu- ja museotoiminnassa ansioituneille. Säätiön pe- rusti professori, lääkäri Karl Hedman yhdes- sä vaimonsa Elinin kanssa v. 1931. Pronssinen Hedman-mitali myönnettiin laihialaiselle Esko Luomalle, mustasaarelai- selle Peter Båskille, vöyriläiselle Erik Sven- sille (1928-2015) sekä vaasalaiselle Katarina Tiina Holm onnittelee Esko Luomaa, jonka vasemmalla puolella Peter Båsk ja oikealla puolella Anderssonille. Erik Svens. Oikeassa reunassa Mikko Könkkölä. Kuva: Erkki Salminen, Pohjanmaan museo. Esko Luoma ja Erik Svens ovat ansioitunees- Tiina Holm gratulerar Esko Luoma. Till vänster om honom Peter Båsk, till höger Erik Svens. ti tutkineet ja vaikuttaneet pohjalaisen mui- Längst till höger Mikko Könkkölä. Foto: Erkki Salminen, Österbottens museum. naishistorian tuntemukseen jo yli kolmen vuosikymmenen ajan edistämällä kotikun- nissaan sekä arkeologista että kotiseutututki- musta niin kentällä kuin kirjoituksissa sekä paikallismuseoissa. Heidän työnsä hedelmiä on nähtävissä mm. kirjoissa Laihian esihis- Hedmanska Stiftelsen belönade toria 1998, Fornminnen i Österbotten 2005, Arkeologen Jacob Tegengren 2010 sekä Luo- meriterade hembygdsforskare lamiehestä talonpojaksi 2013. Molemmat ovat tukeneet työllään maakuntamuseon sekä Hedmanska Stiftelsen belönade den 23 sep- samband med projektet Botnia-Atlantica. maakunta-arkeologin tutkimuksia. Muinais- tember 2014 meriterade hembygds- och mu- Peter Båsk belönades för sina insatser för jäännösreittejä on avattu mm. Vöyrin Vitmos- seimänniskor på Karl Hedmans 150-årsdag. Stundars friluftsmuseum och för sitt flera de- senilla ja Botnia-Atlantica projektin yhteydes- Festen hölls i minnessalen i Österbottens mu- cennier långa arbete för främjande av bygg- sä Kyrönmaalla. seum. nadskonservering. Peter Båsk palkittiin mm. toiminnastaan Hedmanska Stiftelsen är en allmännyttig Katarina Andersson har arbetat på Österbot- ulkoilmamuseo Stundarsin hyväksi sekä ra- stiftelse i Vasa. Dess uppgift är att bygga ut tens museum allt sedan 1982 som arkivama- kennuskonservoinnin edistämiseksi useiden Hedmans samlingar som förvaras i Öster- nuens, byggnadsforskare och tf. museichef. vuosikymmenten aikana. bottens museum samt att främja museiverk- Hennes intresse- och forskningsområden har Katarina Andersson on työskennellyt Poh- samheten i Vasa. Stiftelsen delar också ut gällt byggnadskultur och stadsmiljön i Vasa. janmaan museossa vuodesta 1982 lähtien stipendier och beviljar Hedman-medaljen åt Hon har också under en lång tid varit sekre- arkistoamanuenssina, rakennustutkijana ja personer som meriterat sig inom hembygds- terare för Föreningen för Österbottens histo- tilapäisenä johtajana. Hänen kiinnostus- ja och museiverksamhet. Stiftelsen grundades riska museum. tutkimusalueensa ovat liittyneet rakennus- 1931 av professorn och läkaren Karl Hedman Hedmanska Stiftelsen delade också ut Hed- kulttuuriin ja Vaasan kaupunkiympäristöön. och hans fru Elin. manska jubileumsårets första stipendium Hän on myös toiminut Pohjanmaan histori- Hedman-medaljen i brons tilldelades Esko på 25 000 euro till fil.dr, docent Harri Kalha allisen museon yhdistyksen pitkäaikaisena Luoma från Laihela, Peter Båsk från Kor- (Helsingfors) för projektet Nimettömät – kan- sihteerinä. sholm, Erik Svens från Vörå och Katarina An- sanvalokuvauksen maaginen maailma (De Hedmanin Säätiö jakoi myös ensimmäisen, dersson från Vasa. anonyma – den folkliga fotograferingens 25.000 euron suuruisen Hedmanin juhlavuo- Esko Luoma och Erik Svens har redan un- förtrollande värld). Dessutom tilldelades ar- den apurahan FT, dosentti Harri Kalhalle der mer än tre decennier förtjänstfullt fors- betsgruppen Maija Ekosaari, Leena Paaskos- (Helsinki) projektiin Nimettömät - kansan- kat i österbottnisk fornhistoria och gjort den ki och Taru Salmimaa ett hedersstipendium valokuvauksen maaginen maailma. Lisäk- känd. I sina respektive hemkommuner har på 5 000 euro för bokprojektet Täytetty susi si 5.000 euron tunnustusapurahan jaettiin de främjat arkeologisk forskning och hem- – näkökulmia kulttuuriperintötietoon (Den työryhmälle Maija Ekosaari, Leena Paaskos- bygdsforskning både på fältet och i skrift uppstoppade vargen – perspektiv på kunska- ki, Taru Salmimaa kirjaprojektiin Täytetty samt även i lokala museer. Deras arbete har pen om kulturtradition). Syftet med projektet susi - Näkökulmia kulttuuriperintötietoon. resulterat bl.a. i böckerna Laihian esihistoria är att ta fram ett manuskript till en bok riktad Projektin tarkoitus on tuottaa käsikirjoitus (1998), Fornminnen i Österbotten (2005), Ar- till nuvarande och framtida museianställda. nykyisille ja tuleville museoammattilaisille keologen Jacob Tegengren (2010) samt Luola- Hedmanska Stiftelsen stöder årligen museer suunnattuun samannimiseen kirjaan. miehestä talonpojaksi (2013). Båda har med i Vasa med projekt- och andra bidrag. Stiftel- Hedmanin säätiö tukee vuosittain vaasa- sitt arbete varit ett stöd för landskapsmuseet sens hemsida: www.hedmanskastiftelsen.fi laisia museoita projekti- ja muilla avustuksil- och landskapsarkeologens arbete. Vandrings- la. Säätiön kotisivu löytyy osoitteesta http:// leder med fornlämningar har öppnats bland www.hedmanskastiftelsen.fi/ annat på Vitmossen i Vörå och i Kyroland i Kaj Höglund Kaj Höglund Österbottens museum Pohjanmaan museo 4 www.pohjanmaanmuseo.fi • www.osterbottensmuseum.fi Pohjanmaan museon haarniskan konservointi Pohjanmaan museon kokoelmiin kuuluva kan korkeus ilman jalustaa on 1,8 m, ja leveys haarniska konservoitiin keväällä 2014 Helsin- kyynärpäiden kohdalla 0,8 m. Haarniskan gissä Konservointi- ja museopalvelut Lasse teräsosien yhteispaino ilman tukirakenteita Mattila Oy:n työhuoneella. Konservoinnin ja jalustaa on 25,591 kg. yhteydessä haarniskan osia tutkittiin ja todet- Useassa haarniskan osassa on suuria eri- tiin että haarniska ei ole yhtenäinen kokonai- ikäisiä korjauksia, eli osat ovat olleet käytössä suus, vaan se on rakenteeltaan ns. kompositio ja niitä on korjattu tarpeen mukaan. Toisaalta (engl. Composite Armour) eli se koostuu use- taas kaikki silmukkahaarniskan osat on mitä an eri haarniskan osista. Museon arkistotieto- ilmeisimmin tehty vasta 1800–luvun lopulla jen mukaan haarniska on saksalainen, ostettu tai 1900-luvun alussa täydentämään kokonai- Englannista ja Carl Oskar Eugen Wolff (1851- suutta. 1937) on lahjoittanut haarniskan museon ko- Haarniska kaikkine osineen välittämättä koelmiin vuonna 1920. niiden tarkasta yhteensopivuudesta ja alku- Valmis haarnis- Haarniskakonservointiin perehtynyt kon- perästä on ilmeisesti Suomen museonäytte- ka konservoinnin servaattori Lasse Mattila selvitti työn ede- lyissä olevista vanhin ja kokonaisin. Konser- jälkeen. Kuva: Mikko tessä että pääsääntöisesti kaikki museon voinnissa päädyttiinkin pitämään haarniska Lehtimäki haarniskan osat ovat 1500–luvulta, mutta ne mahdollisimman lähellä Eugen Wolffin lah- Den färdiga vaikuttavat kootun yhdeksi kokonaisuudek- joittamaa haarniskaa ja esittämään se koko- rustningen efter si tukena olevan mallinuken ja puujalustan naisuutena 1900-luvun alun asussaan, jossa konserveringen. kanssa vasta 1800–luvun lopulla tai aivan vanhimmat osat ja rakenteet ovat 500 vuoden Foto: Mikko 1900–luvun alussa. Kokoaminen on tehty il- takaa ja nuorimmatkin jo lähes sata vuotta Lehtimäki meisesti Englannissa ja mahdollisesti juuri vanhoja. ennen haarniskan myyntiä Eugen Wolffille. Konservoinnissa keskityttiin lian ja korroo- Vaikuttaa siltä että haarniska on oston jäl- sion poispuhdistamiseen, korroosion stabi- keen pakattu koottuna kuljetuslaatikkoon ja lointiin ja puhdistetun pinnan suojaamiseen kuljetettu Suomeen ilman että sitä on purettu uusilta vaurioilta. Teräsrakenteen murtumia matkaa varten osiin. Haarniskassa ei ole ”tuo- päätettiin tukea ja osien välisiä sovituksia reen” näköisiä korjauksia tai käsittelyn jälkiä. parantaa siinä määrin kuin se on mahdollista Sitä vastoin haarniskan sisällä, rakenteiden ottaen huomioon että kaikki osat eivät kuulu alla oli runsaasti olkia. Olkea on todennäköi- alkuperältään yhteen. sesti ollut pehmusteena kuljetuslaatikossa Konservoinnin jälkeen haarniska asetettiin haarniskan matkustaessa Englannista Suo- esille Pohjanmaan museon rahahuoneeseen meen 1900–luvun alussa. mittatilaustyönä tehtyyn vitriiniin, joka suo- Haarniskassa on 17 teräksestä tehtyä osaa, jaa haarniskaa pölyltä ja kosketuksilta. jotka on tarkoitettu toisistaan irrotettaviksi Haarniska on kuvassa osiin purettuna konser- aina kun haarniskaa on tarve korjata tai se on Teksti: Lasse Mattila, tiivistelmä: Sari Tuomio vaattorin työpöydällä ennen konservointia. Ku- puettu päälle ja riisuttu pois päältä. Haarnis- vasta puuttuvat kaksi kokonaisuuteen kuuluvaa silmukkahaarniskaosaa. Kuva: Lasse Mattila Rustningen i delar på konservatorns bord före konserveringen. På bilden saknas två ringbryn- Konservering av rustningen på jedelar. Foto: Lasse Mattila

Österbottens museum dra är rustningen som helhet förmodligen Våren 2014 konserverade Konservointi- ja packades in obruten för frakten till Finland; den äldsta och mest helgjutna rustning som museopalvelut Lasse Mattila Oy i Helsingfors den togs med andra ord inte isär. Rustning- visas på ett finländskt museum. Därför beslöt en rustning från Österbottens museums sam- en bär inga ”färska” spår av reparation eller man att restaurera rustningen så att den i så lingar. Då rustningens olika delar studerades annan behandling. Inuti rustningen, under hög grad som möjligt motsvarar den rustning närmare framgick det att rustningen inte är stödkonstruktionerna hittades rikligt med Eugen Wolff en gång donerade till museet en ursprunglig helhet utan en s.k. komposi- halm. Sannolikt har halmen skyddat rust- och att visa den sådan den såg ut i början av tion (engl. Composite Armour), dvs. den be- ningen i transportlådan under färden från 1900-talet. De äldsta delarna och konstruktio- står av delar från flera rustningar. Enligt mu- England till Finland i början av 1900-talet. nerna är 500 år gamla och även de nyaste över seets arkivuppgifter är rustningen tysk. Den Rustningen har 17 delar av stål som kan tas 100 år gamla. är köpt i England och donerades av Carl Os- isär då rustningen ska repareras eller kläs på I konserveringen satsade man på att avlägs- kar Eugen Wolff (1851–1937) till museets sam- eller av. Rustningens höjd utan sockel är 1,8 na smuts och korrosion, stabilisera korrosio- lingar 1920. meter och dess bredd vid armbågarna 0,8 me- nen och skydda den rengjorda ytan mot nya Konservator Lasse Mattila som är sakkun- ter. Ståldelarna utan stödkonstruktioner och skador. Brutna ställen i stålkonstruktionen nig i konservering av rustningar klargjorde sockel väger 25,6 kg. stöddes och fogar mellan olika delar förbätt- under arbetets lopp att största delen av rust- Många delar bär spår av stora reparationer rades så gott det gick med beaktande av att ningsdelarna är från 1500-talet men att de vid olika tider; de har med andra ord varit i alla delar inte ursprungligen hörde ihop med tycks ha sammanställts till en helhet med bruk och reparerats efter behov. Å andra si- varandra. hjälp av en modelldocka och en träsockel dan förefaller det uppenbart att alla delar Efter konserveringen ställdes rustningen ut i först i slutet av 1800-talet eller alldeles i bör- av ringbrynjan är tillverkade först i slutet av museets myntkabinett, där den står skyddad jan av 1900-talet. Detta gjordes förmodligen i 1800- eller början av 1900-talet för att kom- mot damm och beröring i en måttbyggd vi- England, eventuellt precis innan rustningen plettera helheten. trin. såldes till Wolff. Oavsett varifrån de enskilda delarna här- Det förefaller som om rustningen efter köpet stammar och hur de passar ihop med varan- Text: Lasse Mattila, sammandrag: Sari Tuomio 5 ajankohtaista aktuellt Pohjanmaan liitto ja Pohjalainen palkitsivat Pohjanmaan liitto palkitsi suomenkielisen kunnan johto, joka sai erityistunnustuksen. kulttuurin edustajat. Palkitut ovat vaasalai- Sitä oli vastaanottamassa Katri Kemppainen nen rumpali Kai Hahto, laihialainen kotiseu- ja Väinö Pollari. Napue 1714 muistojuhlan tuhistorioitsija Jouko Lehtinen, joka rakensi toimikunta palkittiin myös Vaasan Jaakkoo ekumeenisen kappelin Laihian Tyllijoelle ja –palkinnolla. Napuen 1714 taistelun muistojuhlan toimi- Österbottens förbund och Pohjalainen delade ut utmärkelser Österbottens förbund delade ut priser till tkommittén fick en särskild utmärkelse. Det de finska kulturrepresentanterna. Pristaga- togs emot av Katri Kemppainen och Väinö Pohjanmaan re var Vasatrummisen Kai Hahto och hem- Pollari. ”Napue 1714” minnesfestkommittén bygdsforskaren, historikern Jouko Lehtinen tilldelades också ”Vaasan Jaakkoo” utmär- Museoportaali från Laihela. Lehtinen byggde ett kapell i kelsen. Uusia museoita mukana: Tyllijoki Laihela. ”Napue 1714” minnesfes- Vaasan Taidehalli, Nelin-Cronströmin taidekoti, Påraksen museokappeli, GEO-Galleria sekä Puuseppämuseo. Läänintaiteilijat Länskonstnärerna Vuonna 2014 vierailijoita 21 571 valittu valda Vierailijoita vuonna 2012: 3464 Pohjanmaan taidetoimikunnan läänin- Jimmy Pulli från Vasa och Jenni Latva Vierailijoita vuonna 2013: 7645 taiteilijoiksi valittiin vaasalainen Jimmy (fotokonst) från Kurikka valdes till (Elokuuhun mennessä) Pulli ja kurikkalainen Jenni Latva (valo- länskonstnärer vid Österbottens kuvataiteen läänintaiteilijaksi). Konstkomission. Österbottens Museiportal Nya museer med i museiportalen: Vasa konsthall, Nelin-Cronströms konsthem, Juhlavuodeksi vanhat luokkakuvat Påras kapell, GEO-Galleri och Snickerimuseum. kuntoon Orisbergissa Under år 2014 besöktes museiportalen Orisbergin ruukki- ja kartanoalue (RKY da kunnostettua myös 1900-luvun alku 21 571 gånger. 2009) sijaitsee Pohjanmaalla ja sen ehkä vuosikymmenten isot luokkakuvataulut Besökare under år 2012: 3464 tunnetuimman ruukinpatruunan Ed- tulevan juhlavuoden kunniaksi. Hanke Besökare under år 2013: 7645 (- Augusti) vard Björkenheimin syntymästä tulee sopisi hyvin opiskelijatyönä tehtäväksi ensi vuonna kuluneeksi 160 vuotta. Hän opinnäytetyöksi ja toiveena onkin löytää oli yhteiskunnallinen vaikuttaja ja käyn- 1-2 opiskelijaa, jotka tällaisen hankkeen nisti mm. ammatilliset Orismalan koulut haluaisivat toteuttaa. Tiedustelut oris- Orisbergin kartano- kartanoalueelle. Entinen Maamieskoulu- [email protected] tai puh. 040-5119599/Marja rakennus on saanut kauniin ulkomaali- Paukkunen. alueella tulipalo pinnan 2012-13 aikana. Toiveissa on saa- Isonkyrön Orisbergissa vaurioitui C.L. En- gelin piirtämä ulkorakennus tulipalossa Med andledning 1.3.2015. 500m2 iäkäs rakennus oli ilmilie- keissä palokunnan saapuessa paikalle. Hen- av jubileumsåret kilövahingoilta vältyttiin raportoi sanoma- lehti Pohjalainen. Ulkorakennuksessa oli skall gamla lämpökeskus ja tulipalo sai alkunsa sen lähel- tä. Orisbergin kartanon päärakennus ja muut klassfoton rakennukset eivät vaurioituneet palossa. restaureras i Brand på Orisbergs Kuva/foto: M. Paukkunen herrgård Orisberg Orisbergs järnbruk och herrgård (RKY stora klassfoton från början av 1900-talet I en brand 1.3.2015 vid Orisberg skades ett 2009) ligger i Österbotten. Näst år är det skulle restaureras för att hedra det kom- uthus, ritad av C.L. Engel. En 500m2 uthus- 160 år sedan patron Edvard Björkenheim mande jubileumsåret. Projektet skul- byggnad stod i lågor när brandkåren anlände föddes. Han var järnbruks mest kända le passa väl för några studeranden och till platsen. Inga personskador rapporterades patron. Björkenheim var inflytelserik förhoppningen är nu att hitta 1-2 stu- enligt tidningen Pohjalainen. I byggnaden socialt och lanserade t.ex. Orismala yr- derande som vill genomföra ett sådant fanns en värmecentral och branden fick sin kesskola på herrgårdområdet. Tidigare projekt. Förfrågningar [email protected] börja där. Själva Orisberg herrgård och de öv- under åren 2012-13 har lantbrukskolan eller tel. 040-5119599/Marja Paukkunen. riga byggnader skadades inte i branden. målats på nytt. Förhoppningen är att 6 www.pohjanmaanmuseo.fi • www.osterbottensmuseum.fi

Vanhan Vaasan kaivauksilla 2015 viikinkiaikaisten häränsilmäsolkien ja rannerenkaan löytöpaikka on Museoviraston kaivauksissa paljastunut hautapai- kaksi. Alueelta on löydetty luita, jotka on lähetetty tutkittavaksi. Kuva/Bild: Kaj Höglund, Pohjan- maan museo/Österbottens museum. I Museiverkets utforskning av Gamla Vasa år 2015 Suomen kulttuurirahaston Etelä-Pohjanmaan rahasto myönsi pohjalaisille ja etelä-pohjalai- har man hittat människo ben som har skickats för sille museoille Muuttuva museo ja muissa projekteissa 55.000 € Jalasjärvellä pidetyssä 56. granskning. Fyndplatsen vara nära platsen där vuosijuhlassa 17.5.2015. Kuva/Bild: Kaj Höglund, Pohjanmaan museo/Österbottens museum man tidigare har hittat spännen med ”oxöga” från vikingatiden och ett armband. Museon alkuperäinen sisäänkäynti kunnostettiin Pohjanmaan museon alkuperäinen sisään- ja patinointia korjattiin. Lopuksi ovet sekä käynti, kuvanveistäjä Emil Wikströmin oven yläpuolella oleva puhdistettu vaakuna pronssiovet vuodelta 1929 sekä niitä ympä- suojavahattiin. Kaikki työt tehtiin veistok- röivät kivirakenteet puhdistettiin ja konser- siin erikoistuneen konservaattori Lasse Mat- voitiin elokuussa 2014. Myös Matti Visannin tilan johdolla. Myös ovia ympäröivä kivetys Karhu-veistos (1920-luku) siirrettiin alkupe- ja portaat puhdistettiin. Sekä museon isän, räiselle paikalleen portaiden oikealle sivul- Karl Hedmanin (1864-1931), että Emil Wik- le. Ovien kuva-aiheet, jotka kertovat Poh- strömin (1864-1942) syntymän 150-vuotis- janmaan historiasta, on valettu pronssiin ja juhlavuotta vietetään vuonna 2014. Työhön patinoitu. Ovet puhdistettiin ulkopuolelta, käytettiin Karl Hedmanin rahaston varoja. Gamla ingången renoverades Österbottens museums ursprungliga in- för dem. Lasse Mattila, som är konservator gång, skulptör Emil Wikströms bronsdörrar specialiserad på skulpturer, ledde projektet. från år 1929 och stenkonstruktionen om- Också stenläggninger omkring dörrarna kring dörrarna rengjordes och konservera- och trapporna rengjordes. År 2014 firades des i august i 2014. Dessutom flyttades Björn- både Karl Hedmans och Emil Wikströms skulpturen (1920-talet) av Matti Visanti till 150-årsjubileum. sin ursprungliga plats på högra sidan av Museon vanha sisäänkäynti konservoinnin, trappan. Dörrarnas bildmotiv, som berättar puhdistuksen ja Karhu-veistoksen siirron jäl- om Österbottens historia, är gjutna i brons keen elokuussa 2014. och patinerade. Dörrarna rengjordes ut- vändigt och patineringen lagades. Slutligen Museets gamla ingång i august år 2015 efter skyddsvaxades dörrarna och vapnet ovan- konservering och rengöring. Leväluhta Leväluhta – rautakautisten asuinpaikkojen - järnåldersbosättningens mysteeri ratkaisematta mysterium blev inte löst Leväluhdan rautakautisen kalmiston ym- Precisionsinventeringar av Leväluhtas jär- päristön tarkkuusinventoinnin tutkimus- nåldersgravkällans avslutades i slutet av för- tulokset valmistuivat viime vuoden lopul- ra året. Syftet var att lokalisera bostadsplat- la. Päämääränä oli paikallistaa Leväluhdan ser från järnåldern i närheten av gravkällan. kalmiston kanssa samanaikaisia asuinpaik- Helsingfors universitet utförde utgrävningar koja. Helsingin yliopisto teki alueella ns. bl.a. på norra sidan av Leväluhta, vid Mom- pintapoimintaa ja Leväluhdan pohjoispuo- minmäki även några provgrävningar, 14.4-9- lella sijaitsevassa Momminmäellä tehtiin 5.2015. Man hittade inga järnåldersboplatser. koekuopituksia 14.4.-9-5.2015. Rautakautisia På Rapakkojenkallio hittade man två okända asuinpaikkoja ei löydetty. Rapakkojen kalli- rösen. olta löytyi mahdollisesti kaksi aiemmin tun- Kuva/foto: Satu Hietala, GTK Den äldsta skriftliga informationen om Le- tematonta röykkiötä. väluhta går tillbaka till år 1674, när kyrko- Vanhimmat kirjalliset tiedot Leväluhdasta olevien muinaisjäännösten tiedusteluun vas- herden Israel Alftanus vid Storkyro kyrka, ovat vuodelta 1674, jolloin Isonkyrön kirkko- tauksen. skickade till Kungliga Svenska Antikvitetkol- herra Israel Alftanus lähetti Ruotsin Kunin- Professori Oskar Rancken suoritti ensim- legie begärd information över fornlämnin- kaalliselle Antikviteettikolleegiolle tämän mäiset kaivaukset Orismalan Leväluhdassa gar på församlingsområdet. Professor Oskar papistolle osoittamaan seurakuntien alueella v. 1886. Rancken utförde de första utgrävningarna i Leväluhta vid Orismala år 1886. 7 ajankohtaista aktuellt

Jääkäreiden koulutuksen aloittamisen 100-vuotistaivalta juhlittiin

Jääkäreiden koulutuksen aloittamisesta keisarillisen Saksan Lockstedter Lage- rissa tuli kuluneeksi 100 vuotta 25.2.2015. Koulutuksen aloittamista juhlittiin ja muisteltiin sekä Saksassa että Suomessa, jossa Mikkelissä sijaitseva jalkaväkimu- seossa avautui 21.2.2015 Jääkäriaihei- nen näyttely. Yleisradion Elävä arkisto (www.yle.fi/elavaarkisto) julkaisi pysy- vänä ”nettijulkaisuna” kolmasosan reh- tori Tauno Kuusimäen 1960- ja 1970-lu- vuilla tekemistä 60 jääkärihaastattelusta (Kotimaisten kieten keskuksesta – KO- TUS). Hohenlockstedtin kotiseutumuseo jääkäriosastoineen oli avoinna kaikkina päivinä.

Viralliset muistojuhlallisuudet järjes- tettiin Hohenlockstedtissa Lauantaina 28.2.2015. Paikalle oli kutsuttu Suomesta puolustusvoimien osaston lisäksi jää- käreiden jälkeläisiä, jääkäriperinteiden vaalijoita sekä eri reserviläistoimijoi- den edustajia. Tilaisuudessa olivat läsnä myös kenraali Gustav Hägglund sekä puolustusvoimien komentaja kenraali Jarmo Lindberg.

Jääkäripataljoona 27:n Perinneyhdistys on julkaissut 100-vuotispostimerkkisar- jan, jota on tilattavissa osoitteesta jaaka- [email protected] tai puhelinnume- rosta 09 135 1009. Jääkäripataljoona 27:n Perinneyhdistyksen sivuilla (www.jp27. fi) on tietoa jääkäriperinteistä. Jääkäriparaati Vaasassa 2008. Kuva: Kaj Höglund. Lähde: www.jp27.fi Jägarparad i Vasa år 2008. Bild: Kaj Höglund.

Jääkäripatsas Vaasassa. Kaj Höglund/Pohjanaan museo Jägarutbildningens Jägarstatu i Vasa. Kaj Höglund/Österbottens museum 100-årsjubileum firades 100-årsdagen av Jägarutbildningen i den på 1960- och 1970-talet. (Institutet för Traditionsförening för den 27 Jägarba- imperialistiska tyska Lockstedter Lager de inhemska språken). Hohenlockstedts taljonen har publicerat en frimärksserie inföll 25.2.2015. Utbildningen firades och hembygdsmuseum var öppet alla dagar. i anknytning till 100-årsjubileet som kan blev ihågkommen både i Tyskland och beställas från jaakarikanslia@kolumbus. Finland. I S:t Michel vid Infanterimu- De officiella ceremonierna hölls i Hohen- fi eller telefon 09 135 1009. På föreningens seet öppnades 21.2.2015 en utställning lockstedt 28.2.2015. Representanter för webbplats (www.jp27.fi) hittar man mera om Jägarna. Rundradions Levande arkiv Försvarsmakt och ättlingar av information om Traditionsförening för (www.yle.fi/elavaarkisto) publicerade jägare var inbjudna. I festligheter deltog den 27. Jägarbataljon. en permanent ”online-publikation” som general Gustav Hägglund, samt Förs- bestod av en tredejedel av rektor Tauno varsmaktens kommendör general Jarmo Källa: www.jp27.fi Kuusimäkis 60 jägarintervjuar utförda Lindberg.

8 www.pohjanmaanmuseo.fi • www.osterbottensmuseum.fi kulturmiljöprogram har färdigställts Malax kulturmiljöprogram ”Jungfru- danser och snickarglädje” färdigställdes som ett EU finansierat projekt under åren 2012-2015 och beskriver dåtid, nu- tid och framtid. I programmet uppställs målsättningar och åtgärder hur kultur- miljöerna i Malax kan bevaras även i tider av förändring och hur man skall ta hänsyn till miljövärdena. Nästan 900 bilder och kartor kompletterar pro- grammet och introducerar läsaren till Malax mångsidiga kulturmiljöer. Kul- turmiljöprogramnet färdigställdes av Kuva/Bild: Outi Orhanen, Pohjanmaan museo/Österbottens museum landskapsplanerare Riitta Jaakkola. Maalahden kulttuuriympäristöohjelma valmis Maalahden kulttuuriympäristöohjel- ma ”Jungfrudanser och snickarglädje” toteutettiin EU-rahoitteisena hankkee- na vuosien 2012-2015 aikana. Se kuvaa mennyttä, nykyhetkeä ja tulevaa ja siinä asetetaan tavoitteet ja toimet, joilla kult- tuuriympäristöt Maalahdessa säilyvät myös muutoksissa ja miten ympäristö- arvot otetaan huomioon. Ohjelmaa täy- dentävät lähes 900 kuvaa ja karttaa toi- vottaen lukijat tervetulleiksi Maalahden monipuolisiin kulttuuriympäristöihin. Maalahden kulttuuriympäristöohjel- Kuva/Bild: Kaj Höglund, Pohjanmaan museo/ Kuva/Bild: Kaj Höglund, man teki maisemasuunnittelija Riitta Österbottens museum Pohjanmaan museo/Öster- Jaakkola. bottens museum Kurikan kulttuuriympäristöohjelma valmis Kurikan kulttuuriympäristöohjelma ”Rin- joilla kulttuuriympäristöt Kurikassa säily- siin Kulttuuriympäristöihin. Kulttuuriym- takylissä ja larvamailla” valmistui EU-ra- vät myös muutoksissa ja miten ympäristö- päristöohjelman laati maisemasuunnitteli- hoitteisena hankkeena vuosien 2010–2014 arvot otetaan huomioon. Ohjelmaa täyden- ja Riitta Jaakkola. aikana ja kuvaa mennyttä, nykyhetkeä ja tävät yli 1400 kuvaa ja karttaa toivottaen tulevaa. Siinä asetetaan tavoitteet ja toimet, lukijat tervetulleiksi Kurikan monipuoli- Kurikkas kultur- miljöprogram färdig Kurikkas kulturmiljöprogram ”Rintaky- lissä ja larvamailla” färdigställdes som ett EU finansierat projekt under åren 2010–2014 och beskriver dåtid, nutid och framtid. I programmet uppställs målsättningar och åtgärder hur kulturmiljöerna i Kurikka kan bevaras även i tider av förändring och hur man skall ta hänsyn till miljövärdena. Över 1400 bilder och kartor kompletterar publikationen. Kulturmiljöprogrammet färdigställdes av landskapsplanerare Riitta Jaakkola. (http://www.kurikka.fi/files/Kuvitus/ kurikan_kulttuuriymparistoohjelma_kirja. Kuva/Bild: Kaj Höglund, Pohjanmaan museo/Österbottens museum pdf) 9 ajankohtaista aktuellt www.pohjanmaanmuseoportaali.fi www.museiportalosterbotten.fi/ Museoiden vuoden 2015 harkinnanvaraiset valtionavustukset Pohjanmaan museon toiminta-alueella Museovirasto myönsi avustuksina 599 350 € (viime vuonna 599 000 museo sai innovatiivista rahaa 7000 € Pop up -museo-hankkeeseen ja vuonna 2013 639 000 €) valtionosuuden ulkopuolella olevien mu- vuonna 2014. Museovirasto jakoi avustusta vuoden 2015 museoi- seoiden hankkeisiin. Avustusta haki 190 museota (vuonna 2014 188 den innovatiivisiin hankkeisiin yli 500 000 €. Pohjanmaan museolle museota ja vuonna 2013 206), ja se myönnettiin 132:lle museolle myönnettiin tästä 15 000 € ”Maria Pohjolassa” -projektiin. (viime vuonna 131:lle ja vuonna 2013 vuonna 155:lle). Ammatilliset Pohjanmaan museon alueella keskimääräinen museoavustus oli museot saivat 590 650 € (viime vuonna 586 000 € ja vuonna 2013 4408 € (v. 2014 4 625 € v. 2013 4181 €). Avustuksen koko vaihteli 2000- 647 000 €) innovatiivisiin hankkeisiin. Myöhemmin jaettaviin kokei- 5500 € välillä (viime vuonna 3000-6000 € ja vuonna 2013 1400 ja 6 luhankkeisiin myönnettiin 10 000 € (viime vuonna 15 000 €). Yhteen- 500 € välillä). Koko Suomessa keskimääräinen avustussumma oli sä 1 200 000 € myönnettiin valtionavustuksiin. 4541 €. Alueellamme 13 museota sai valtionavustusta ja ilman jäi 5 57 350 € kohdentui Pohjanmaan museon alueen museoille (viime (Viime vuonna luvut olivat 8 ja 4 ja vuonna 2013 luvut olivat 11 ja 3 ) vuonna 37 000 € ja vuonna 2013 46 000 €), joka oli kolmanneksi eni- eli 72% hakijoista sai avustusta (vuonna 2014 67%). ten koko maassa. Tikanojan taidekoti ja Kuntsin modernin taiteen Museiverkets behovsprövade statsunderstöd för museer 2015 inom Österbottens museums verksamhetsområde I år utdelade museiverket ett understöd på 599 350 € (förra året museums område var 4 408 € (förra år 4625 och år 2013 4181 €). I hela 599 000 och år 2013 639 000 €) till museerna, varav 57 300 € (förra Finland var genomsnitt summan 4 541 €. Storleken på understöden året 37 000 och år 2013 46 000 €) delades ut i Österbottens Museums varierade mellan 2000 och 5500 € (förra år mellan 3000 och 6000 € och verksamhetsområde. Det var tredje mest i hela landet. Professionella år 2013 1400 € och 6500 €). I Österbottens museums område fick 13 skötta museer fick 586 000 € (förra år 647 000 €) för innovativa pro- museer statsunderstöd. Fem (5) blev utan (förra året fick 11 och 4 och jekt. år 2013 11 museer fick understöd och 3 blev utan). Av de som ansökte Tikanojas konsthem och Kuntsi museum för modern konst fick år fick 72% stöd (år 2014 67%). 2014 bidrag för 7000 € för projektet Pop up-museum projekt 7000 €. Museer fick i år bidrag till innovativa projekt av Museiverket över Sammanlagt delade Museiverket 1 200 000 € i statsunderstöd av 500 000 €. Österbottens museum fick 15 000 € till projektet ”Maria i vilka 10 000€ (förra året 15 00€) ännu väntar på utdelning för pi- No r de n”. lotprojekt. Tillägsinformation: Museiverket och Kaj Höglund, Österbottens Den genom snittliga storleken på understöder inom Österbottens museum

Vuoden 2014 avustukset / Understöd för året 2014 • Karijoki, Karijoen kunta/Karijoen kotiseutumuseo 6000 euroa museon päärakennuksen julkisivulaudoituksen kunnostamiseen ja pihan tasoittamiseen. • hembygdsförening r.f./Tolvmansgårdens hembygdsmuseum 6000 euroa museon päärakennuksen ulkokaton ja savupiipun kunnostamiseen. • Teuva-Seura ry/Teuvan Museo 6000 euroa tuulimyllyn korjaukseen ja kokoelmien digitointiin. • Suomen kirjastomuseoyhdistys ry (Vaasa) - Finlands biblioteksförening rf/Suomen kirjastomuseo. 2000 euroa Murha museossa -hankkeen toteuttamiseen. • Vaasan Merihistorian Yhdistys ry - Vasa Sjöhistoriska Förening rf/ Vaasan Merimuseo 5000 euroa murto- ja palohälytys- järjestelmän hankintaan sekä lukkojen uusimiseen. • Vaasan Veteraaniautoseura - Vasa Veteranbilssälskap ry/Vaasan auto- ja moottorimuseo 5500 euroa tallentavan valvontajärjestelmän hankkimiseen. • Föreningen Brage i Vasa rf/Brages friluftsmuseum 3500 euroa euroa aitan ja hevoskierron kattojen kunnostamiseen Österbottens Förvarsgille rf/Krigveteransmuseet i Vasa. 3000 euroa näyttelyn uusimiseen. • Korsnäs Hembygdsförening rf/Korsnäs Hembygdsmuseum 3 000 för renovering av museibyggnaden. • Kristiinankaupungin kaupunki/Carlsro 5 000 museorakennuksen ulko-ovien korjaukseen, kunnostukseen ja maalaukseen. • Stiftelsen Kilens Hembygdsgård - Säätiö Kiilin Kotiseutumuseo/Kiilin kotiseutumuseo 5 000 tuulimyllyn korjaukseen. • Kronoby hembygdsförening r.f./Tolvmansgårdens hembygdsmuseum 5500 för renovering av Tolvmansgårdens hyvudbyggnads vind för utställnings- och förvaringsverksamhet. • Laihian kotiseutu- ja museoyhdistys/Nuukuurenmuseo 4 500 museorakennusten pärekattojen uusimiseen. • /Suomen Nuorisoseuramuseo-yhdistys ry/Suomen Nuorisoseuramuseo 5500 museokokoelmien inventointiin, luettelointiin ja perusnäyttelyn uudistamiseen. • Malax museiförening rf/Båthus 5000 för renovering av två båthus. • / skärgårds hembygdsförening r.f./Granösunds fiskeläge 5 000 för förnyelse och förbättring av basutställningarna. • Närpes/Pörtom hembygdsförening rf/Pörtom hembygdsmuseum 4 500 för reparation av alarmsystemet, ett nytt pärttak till fähusbyggnaden och belysning till Alholmagården. • Teuva-Seura r.y./Teuvan Museo 2000 tuulimyllyn maalaamiseen. • Museigården i /Herlers museum 5 000 för renovering av huvudbyggnaden. • Vasa/Föreningen Brage i Vasa r.f./Brages friluftmuseum 4500 för renovering av museibyggnaden. • Vaasan työväenkulttuuriyhdistys ry/Vaasan työväenmuseo 2 800 Arkisto- ja suojatarvikkeisiin ja esteettömyyden parantamiseen (ei laitehankintoihin).

Lisätietoja: Museovirasto ja Kaj Höglund, Pohjanmaan museo

10 www.pohjanmaanmuseo.fi • www.osterbottensmuseum.fi Museiverkets statsunderstöd för reparationer av kulturhistoriskt värdefulla byggnader 2014 Museiverket delade förra året ut statsunderstöd för reparationer av lans lotsstation, Vasa Hantverks hus - JE och Tulla Moes stadshem kulturhistoriskt värdefulla byggnader och för vård fornlämnings- samt uthus vid Kaskö gamla finska skola. områden totalt över 1,5 miljoner euro. Understöd åt 212 (år 2013 207) På andra håll i Finland fick bl.a. Kätilöntalo i Kurikka, Marjaniemi objekt beviljades sammanlagt 1 521 820 (år 2013 1 661 000) euro i fyr i Karlö och observatoriet i Helsingfors samt president Kekkonens understöd. födelseplats, Lepikkos Torp i Pielavesi bidrag. I Österbottens museum verksamhetsområde delades ut 127 500 € Stöd för fasta fornlämningar beviljades till 17 sökande år 2014 till 21 objekt (år 2013 125 100 € och 21 objekt). Bidragssumman var i (2013: 11). Toltalt 20 ansökte om bidrag p. I de flesta fall användes medeltal 6017 (år 2013 6000 €) euro. Största bidraget i Österbotten var bidraget för fornlämningsområdens landskapsvård och tillgänglig- år 2014 15 000 € (år 2013 20 000 €). het. Aboa Vetus & Ars Nova museet fick bidrag för restaurering av På Österbottens museums område fick bl.a. följande stöd: f.d. Bö- ruinerna. tom mejeri, Kristinestads segelklubb Pavis paviljong/restaurang, I år (2015) fick Österbottens museums verksamhetsområde bidrag flera gamla trähus i Kristinestads området, Söderfjärdens gamla för restaurering av kulturhistorisk värdefulla byggnader och forn- pumpstation/museum i utkanten av meteoritkratern, Socklothäl- minnen ca. 194 000 €.

Museoviraston entistämisavustukset kulttuurihistoriallisesti arvokkaille rakennuksille 2014 Museovirasto jakoi viime vuonna valtionavustuksia kulttuurihisto- Loftet/Konsulinnan kahvihuone eli J.E. ja Tulla Moen entisöidyn riallisesti arvokkaiden rakennusten korjauksiin ja muinaisjäännös- kaupunkikodin ulkorakennus sekä Kaskisten vanha suomalainen alueiden hoitoon yli 1,5 miljoonaa euroa. Avustusta myönnettiin 212 koulu. (vuonna 2013 207) kohteelle yhteensä 1 521 820 € (viime vuonna Muualla Suomessa tukea saivat mm. Kurikan Kätilön virkatalo 1 661 000 €). vuodelta 1906. Alkuperäiset toimintonsa säilyttäneistä kohteista Vuonna 2014 Pohjanmaan museon alueelle myönnettiin avustuksia Marjaniemen majakka Hailuodossa ja Observatorion tähtitorni Hel- yhteensä 127 500 € (vuonna 2013 125 100) euroa 21 kohteelle (kohteita singissä saivat tukea sekä yhdestä suomalaisesta menestystarinasta 2013 myös 21 kpl). Keskimääräinen summa oli 6017 €. Vuonna 2013 muistuttava, presidentti Kekkosen syntymäpaikka Lepikon Torppa se oli myöskin noin 6000 €. Suurin avustussumma oli 15 000 € ja sen Pielavedellä. sai kaksi kohdetta (vuonna 2013 suurin avustussumma oli 20 000 €, Tuen piirissä ovat muinaismuistolain mukaiset kiinteät muinais- jonka sai yksi kohde). jäännökset. Vuoden 2013 määrärahasta tukea myönnettiin koko Pohjanmaan museon alueella tukea saivat mm. Karijoen entinen maassa 17 kohteen hoitoon (vuonna 2013 11 kohdetta). 20 kohteeseen meijeri, Kristiinankaupungin purjehdusseuran Pavis-paviljonki/ haettiin avustusta. Useimmissa kohteissa avustusta käytetään mui- ravintola ja useita kohteita vanhalla puutaloalueella, Söderfjärde- naisjäännösalueen maisemanhoitoon ja saavutettavuuteen. Aboa • Karijoki, Karijoen kunta/Karijoen kotiseutumuseo 6000 euroa museon päärakennuksen julkisivulaudoituksen kunnostamiseen nin vanha pumppuasema/museo samannimisen meteoriittikraatte- Vetus & Ars Nova –museo sai avustusta raunion sortumista ehkäi- ja pihan tasoittamiseen. rin reunalla, Socklothällanin luotsiasema, Vaasassa Käsityön talon seviin toimenpiteisiin. • Kronoby hembygdsförening r.f./Tolvmansgårdens hembygdsmuseum 6000 euroa museon päärakennuksen ulkokaton ja savupiipun kunnostamiseen. • Teuva-Seura ry/Teuvan Museo 6000 euroa tuulimyllyn korjaukseen ja kokoelmien digitointiin. • Karijoki, ent. Karijoen meijeri, 6000 €, ikkunoiden ulkop. maalaamiseen Museoviraston korjauskortin mukaisesti • Suomen kirjastomuseoyhdistys ry (Vaasa) - Finlands biblioteksförening rf/Suomen kirjastomuseo. 2000 euroa Murha museossa • , Kaskisten Jugend-talo Oy, 4000€, peltikaton korjaamiseen ja maalaamiseen -hankkeen toteuttamiseen. • Kaskinen, Vanha Suomalainen koulu, Välikangas Kyösti, 10 000 €, päärakennuksen vesikaton pesuun ja maalaamiseen, • Vaasan Merihistorian Yhdistys ry - Vasa Sjöhistoriska Förening rf/ Vaasan Merimuseo 5000 euroa murto- ja palohälytys- ikkunoiden ja ovien maalaamiseen sekä pönttöuunien korjaamiseen järjestelmän hankintaan sekä lukkojen uusimiseen. • Kristiinankaupunki, Argilandeska gården, 2500 €, för att reparera och måla alla fönster • Vaasan Veteraaniautoseura - Vasa Veteranbilssälskap ry/Vaasan auto- ja moottorimuseo 5500 euroa tallentavan • Kristiinankaupunki, Itäinen Pitkäkatu 65, 7000 €, ulkorakennuksen katon uusimisesta sekä kivijalan, hirsirakenteiden ja valvontajärjestelmän hankkimiseen. ulkolaudoituksen korjaamisesta aiheutuvien materiaalikulujen kattamiseen • Föreningen Brage i Vasa rf/Brages friluftsmuseum 3500 euroa euroa aitan ja hevoskierron kattojen kunnostamiseen Österbottens • , Strandgatan 43, 2000 €, tvättning och målning av tak Förvarsgille rf/Krigveteransmuseet i Vasa. 3000 euroa näyttelyn uusimiseen. • Kristinestad, Handelsman Johan Petter Linds hus, 3 000 €, målning och reparation av saltmagasin • Korsnäs Hembygdsförening rf/Korsnäs Hembygdsmuseum 3 000 för renovering av museibyggnaden. • Kristiinankaupunki, Rantakatu 55 toimintakeskus, Kristiinankaupungin suomalainen seurakunta, 5000 €, ikkunakorjauksen • Kristiinankaupungin kaupunki/Carlsro 5 000 museorakennuksen ulko-ovien korjaukseen, kunnostukseen ja maalaukseen. pilotointiin Museoviraston korjauskortin mukaisesti • Stiftelsen Kilens Hembygdsgård - Säätiö Kiilin Kotiseutumuseo/Kiilin kotiseutumuseo 5 000 tuulimyllyn korjaukseen. • Kristinestad, Segelpaviljong Pavis, Kristinestad segelförening r.f, 3000 €, för att reparera dörrar och fönster på södra sidan • Kronoby hembygdsförening r.f./Tolvmansgårdens hembygdsmuseum 5500 för renovering av Tolvmansgårdens hyvudbyggnads • Kruunupyy, Biskops, 10 000 €, päärakennuksen ikkunoiden entisöimiseen vind för utställnings- och förvaringsverksamhet. • Laihia, Tuulenkannel Rudontie 213, 3000 €, ikkunoiden kunnostamiseen museoviraston korjauskortin mukaisesti • Laihian kotiseutu- ja museoyhdistys/Nuukuurenmuseo 4 500 museorakennusten pärekattojen uusimiseen. • Korsholm, Söderfjärdens (gamla) pumpstation/museum – Söderfjärdenin (vanha) pumppuasemamuseo, Söderfjärdens • Laihia/Suomen Nuorisoseuramuseo-yhdistys ry/Suomen Nuorisoseuramuseo 5500 museokokoelmien inventointiin, Torrläggninsföretag, 7300 €, för yttervägg rappningen reparation och målning samt slipning och målning av fönster luettelointiin ja perusnäyttelyn uudistamiseen. • Närpiö, Garveri/Parkitsimo, V. Zidonis veterinary, 15 000 €, för att reparera fönster och tegelfasaden • Malax museiförening rf/Båthus 5000 för renovering av två båthus. • Närpiö, Uljensgård, 4200 €, ikkunapuitteiden, ikkunakarmien ja vuorilautojen kunnostukseen, ulkopuolen maalaukseen • Korsholm/Replot skärgårds hembygdsförening r.f./Granösunds fiskeläge 5 000 för förnyelse och förbättring av basutställningarna. sekä näistä aiheutuviin työ- ja välinekustannuksiin • Närpes/Pörtom hembygdsförening rf/Pörtom hembygdsmuseum 4 500 för reparation av alarmsystemet, ett nytt pärttak till • Pietarsaari, Rosenlundinkatu 4, 4600 €, rakennuksen ulkoseinien maalaamiseen fähusbyggnaden och belysning till Alholmagården. • , Fastighets AB Storg. 5, 15 000 €, förnyandet av vattentaket samt reparation av de bärande konstruktionen • Teuva-Seura r.y./Teuvan Museo 2000 tuulimyllyn maalaamiseen. • Nykarleby, Luotsimökki/lotsstuga (Socklothällan), Hällgrundsstiftelsen, 5700 €, för förnyande av plåttak • Museigården i Nykarleby/Herlers museum 5 000 för renovering av huvudbyggnaden. • Vaasa, Käsityön talo Loftet/Konsulinnan kahvihuone eli J.E. ja Tulla Moen entisöidyn kaupunkikodin ulkorakennus • Vasa/Föreningen Brage i Vasa r.f./Brages friluftmuseum 4500 för renovering av museibyggnaden. Österbottens hantverk r.f, 12 000 €, rakennuksen hirsirungon kunnostamiseen • Vaasan työväenkulttuuriyhdistys ry/Vaasan työväenmuseo 2 800 Arkisto- ja suojatarvikkeisiin ja esteettömyyden parantamiseen • Vaasa, Villa Furuvik, Kuparisaari, 3000 €, hirsivaurioiden korjaamiseen (ei laitehankintoihin). • Vöyri, Ria, Rasmusgård (Arvidsgården), Stiftelsen Rasmusgården, 1000 €, för slipning och målning av rostat plåttak.

Lisätietoja: Museovirasto ja Kaj Höglund, Pohjanmaan museo Tänä vuonna (2015) Pohjanmaan museon alueelle tuli yhteensä n. 194 000 € kulttuurihistoriallisesti arvokkaiden rakennusten ja muinaismuistojen hoitoon.

11 ajankohtaista aktuellt Kotiseutuliitto jakoi avustuksia seuraintalojen kunnostamiseen Seurantaloja omistaville yhdistyksille jae- vokkaiksi. Seurantalojen korjausavustus on vaaliminen. Avustuksen saamisen ehtona taan tänä vuonna korjausavustuksia 1,7 valtionavustus, jonka jakamisen opetus- ja on, että talo on avoin kaikille käyttäjille. (ra- miljoonaa euroa. Korjausavustusten tar- kulttuuriministeriö on antanut Suomen Ko- kennusperinto.fi) Pohjanmaan museon toi- koitus on parantaa talojen toimivuutta ja tiseutuliiton tehtäväksi. Korjaustoiminnassa mialueelle tuli avustusta 156 700 €. kuntoa. Puolet avustusta saavista taloista keskeistä on talojen kulttuurihistoriallisten on luokiteltu kulttuurihistoriallisesti ar- ja arkkitehtonisesti arvokkaiden piirteiden Suomen Kotiseutuliitto (Finlands hembygdsförbund) delade ut bidrag för föreningshusrenoveringar Finlands hembygdsförbund delade ut repa- historiskt värdefulla. Föreningshusrepara- fulla sätt. Som villkor för att få bidrag är att rations bidrag på 1,7 miljoner euro i år. Re- tionsbidrag är statlig bidrag av undervis- huset är öppet för alla användare. (Raken- parationsbidragen är avsedda att förbättra nings och kulturministeriet och som delas nusperinto.fi) Österbotten Museums verk- funktionen och tillståndet av föreningshu- ut av Finlands Hembygdsförening. Repara- samhetsområde fick ett bidrag på 156 700 €. sen. Hälften av föreningshus som fick bidrag tions fokus ligger på att vårda byggnaderna har klassificerats som kulturhistoriskt och på kulturhistorisk och arkitektoniskt värde-

Avustusta saivat: / Bidrag fick:

• Teuvan Nuorisoseura ry, • Merjärv Byahemsförening r.f., • Sundby Ungdomsförening r.f., TEUVA 19 000 € KRUUNUPYY 6 000 € PEDERSÖRE 3 500 € • Dagsmark Ungdomsförening r.f., • Nedervetil Ungdomsförening r.f., • Tjöck & Påskmark Ungdomsförening r.f., KRISTIINANKAUPUNKI 1 000 € KRUUNUPYY 13 200 € KRISTIINANKAUPUNKI 7 100 € • Edsviksjöns Allaktivitetsförening r.f., • Nyby Byaförening r.f., • Vähäkyrö-Seura ry, VAASA 8 000 € KORSNÄS 5 000 € MAALAHTI 3 500 € • Västerhankmo Ungdomsförening r.f., • Kimo Ungdomsförening r.f., • Pensala Ungdomsförening r.f., MUSTASAARI 3 100 € VÖYRI 3 500 € UUSIKAARLEPYY 18 500 € • Övermalax Ungdomsförening r.f., • Lappfjärds Ungdomsförening r.f., • Pietarsaaren Sos.dem. Työväenyhdistys ry, MAALAHTI 4 000 € KRISTIINANKAUPUNKI 3 500 € PIETARSAARI 20 000 € • Lappfors Ungdomsförening r.f., • Pörtom Ungdomsförening r.f., PEDERSÖRE 9 700 € NÄRPIÖ 2 600 € • Lepplax byaförenig r.f., • Solf Ungdomsförening r.f., PEDERSÖRE 15 000 € MUSTASAARI 10 500 €

12 www.pohjanmaanmuseo.fi • www.osterbottensmuseum.fi Museovirasto jakoi • Yhteensä Pohjanmaan museon toimialueelle tuli kulttuurihistoriallisesti avustukset suomalaisen arvokkaan rakennuskannan korjaamiseen n. 470 000 €. kulttuuriperinteen • Museoviraston vuoden 2016 avustukset ovat haettavissa lokakuun tallentamiseen ja loppuun 2015 mennessä. www.nba.fi tutkimiseen (2015) • Avustusmäärät kasvoivat viime vuodesta Pohjanmaalla. Museoviraston vuoden 2016 avustukset ovat haettavissa lokakuun loppuun 2015 mennessä. Museovirasto on myöntänyt 55 000 euroa www.nba.fi suomalaisen kulttuuriperinteen tallentami- seen ja tutkimiseen vuonna 2015. Avustusta sai 15 hakijaa ja keskimääräinen avustus- • Österbottens museums verksamhetsområde fick understöd för restaurering summa oli 3667 euroa. Avustusta myönnet- av kulturhistorisk värdefulla byggnader ca. 470 000 €. tiin erilaisten historiakirjojen kuluihin sekä • Museiverkets bidrag för år 2016 kan ansökas ända till slutet av aineistojen arkistointiin ja digitointiin. Oktober (2015). www.nba.fi Avustusta sai mm. Vaasa, Isonkyrön Karja- laiset ry: 1 000 euroa Evakkotarinoita -kirjan • Stödsummorna ökade i år i Österbotten. Museiverkets bidrag för år 2016 painokuluihin. kan ansökas ända till slutet av Oktober (2015). www.nba.fi

Museiverket delade ut bidrag för dokumen- ELY-keskusten kautta myönnettävät tering och forskning av Ympäristöministeriön avustukset det finska kulturarvet rakennusperinnön hoitoon 2015 (2015) ELY:n määräraha rakennusperinnön hoitoon vuodelle 2015 on 850 000 euroa. Mää- Museiverket har beviljat 55 000 euro för att rärahasta 20 % eli 170 000 euroa osoitetaan RKY- ja valtakunnallisesti arvokkailla dokumentera och forska i det finska kul- maisema-alueilla sijaitsevien kohteiden määrää painottaen. Loppumääräraha (680 turarvet. Bidrag fick 15 sökande. Det ge- 000 €) osoitetaan ELY-keskuksille hakemusten lukumäärien mukaisessa suhteessa. nomsnittliga bidragsbeloppet var 3667 €. Hakemuksia oli yhteensä 793 koko maan alueelta. Bidraget beviljades för olika historieböckers Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus sai 74 200 euroa Pohjanmaan, Etelä-Pohjanmaan tryckkostnader, samt för arkivering och di- ja Keski-Pohjanmaan alueelle. Hakemuksia alueelta tuli 70 ja yhteensä haettiin gitalisering av data. 1 286 688 euroa. Bidrag fick t.ex. Isonkyrön Karjalaiset ry (1 Eniten määrärahaa sai Pohjois-Pohjanmaan ELY-keskus (150 000€). Toiseksi eni- 000 euro) för tryckkostnader för boken om ten Varsinais-Suomen ELY-keskus (109 600). Seuraavaksi eniten saivat Uudenmaan flyktingberättelser. ELY-keskus (77 600) ja Lapin ELY-keskus, joka sai saman summan kuin Etelä- Pohjanmaan ELY-keskus rakennusperinnön hoitoon. Lisätietoja: Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus. (Lähde: Ympäristöministeriö) Kaiken kaikkiaan ELY-keskukselta tuli Pohjanmaan museon toimialueelle tuli 55 000 euroa kulttuurihistoriallisesti arvokkaiden rakennusten korjaamiseen (käännettävä)

Miljöministeriet beviljade bidrag för byggnadsarvet år 2015 via NTM-centralerna

ELYs stöd för restaurering av det Finländska byggnadshistoriska arvet år 2015 är 850 000 euro. Av det reserverades 20 %, eller 170 000 euro för objekt som finns inför RKY- och nationellt värdefulla i landskaps området. Totalt 793 ansökningar i hela landet. Södra Österbotten NTM-central erhöll 74 200 euro för Österbotten, Södra Öst- erbotten och Mellersta Österbotten. Det inkom totalt 70 ansökningar från området och den ansökte summan var sammanlagt 1 286 688 euro. Flesta bidrag inom sitt verksamhetsområde fick Norra Österbotten NTM- central (150 000 €). Näst mest fick Egentliga Finlands NTM-central (109 600). Sen följade Nylands NTM- (77 600) och Lapplands NTM-centraler, vilka fick sam- manlagt samma belopp, 74 000€, som Södra Österbottens NTM-central för be- varandet av det kulturhistoriskt värdefulla byggnadsarvet. För mer information: Södra Österbottens NTM-central. (Källa: Miljöministeriet) Det kom 55 000 euro från NTM-centralen för restaurering av kulturhistorisk Kuvassa rakennustutkija Outi Orhanen ja värdefulla byggnader på Österbottens museum verksamhetsområde. arkkitehti Anders Höglund/På bild bygg- nadsforskare Outi Orhanen och arkitekt Anders Höglund.Kuva/foto: Kaj Höglund, PM/ÖM.

13 Mitä kannattaa huomioida museon tai näyttelyn markkinoinnissa Hyvin usein markkinointi mielletään hyvin kalliiksi mainostamiseksi. tarpeen, kun myös talkooväki vähenee. Ohessa joitain huomioita, joita Sen ei kuitenkaan tarvitse olla sitä. Suurin osa kotiseutu- ja erikoismu- olemme tehneet museomaailmassa sekä mitä olemme kuulleet semi- seoista sekä näyttelyistä, yhdistysten , kuntien tai yksityisten omista- naareissa ja keskusteluissa. On aika palauttaa mieleen vanhat hyvät mista museoista tai näyttelyistä ei kylve rahassa. Hyvät neuvot ovatkin markkinointikeinot sekä tutkia uusia.

Markkinointi ja mainonta eella muita tapahtumia, joista voi olla syner- nontasuunnitelman teko voi olla hyödyllistä. giaetuja kaikille. Esimerkiksi, jos samalla Parasta mainontaa on lehtiartikkeli. Yhteydet paikkakunnalla on messut viikonloppuna, ”Alfa-ryhmät” ovat monelle varmasti uusi toimittajiin ovat siksi tärkeitä ja kannattaa voi miettiä voisiko museo olla auki myös ja käsite. Siinä tarkoituksena on saada esim. luoda hyvät yhteydet mediaan. Maksulliset messuilla jaetaan esite ja tiedotetaan asiasta niin sanottu ”alfa-nainen tai alfa-mies”, vai- mainokset harvoin toimivat jollei ole kyse myös kuuluttamalla. Esimerkiksi vuoden kuttaja, suosittelija museolle/näyttelylle, kokosivun mainoksesta tai mainoksesta alan 2014 Outokummun kivimessuilta oli ohjaus jonka vaikutus muihin on voimakas ja jota erikoislehdessä. Harkitse sopimuksen tekoa Kaivosmuseoon. kuunnellaan ja ”matkitaan”. Kyse voi esimer- lehtien kanssa. Esim. ilmainen mainos leh- kiksi olla alueella arvostetusta henkilöstä, teen ja vastavuoroisesti lehden väki pääsee Vältä kieltotauluja museossa ja sen alueella kotiseutupersoonasta, yhdistyksen tai seu- ilmaiseksi näyttelyihin tai opastuksiin. Yhtä – ne luovat negatiivisen vaikutelman ja tun- ran puheenjohtajasta tms. tai ”julkkiksesta” hyvä mainos on uutinen/ohjelma televisios- nelman. Pyri esittämään mahdollinen kielto jonka sanomisia ja tekemisiä kuunnellaan, sa ja radiossa sekä ”viidakkorumpu”, jonka mahdollisimman ystävällisesti, ”kiertäen”. luetaan, seurataan mm. mediassa. Toimen- kautta tieto leviää ihmiseltä toiselle vapaa- On huomattu, että museoon tai galleriaan, pide- ehdotus: Tarjoa esim. jäsenyyttä tai muotoisesti positiivisesta museokäynnistä. jonka nettisivuilla on yhteystietojen ohessa myyntituotetta, ”näytettä” tms. ilmaiseksi henkilön kuva, on asiakkaiden mukavampi tällaiselle ”alfa-henkilölle”. Tuloksena voi Ajanmukainen, tyylikäs esite on tärkeä. Toi- ja helpompi olla yhteydessä . Hyöty: kävijöitä, olla, että muut ottavat mallia, tulevat käy- mita henkilökohtaisesti esitteitä paikkoihin, asiakkaita voi tulla enemmän. mään tai liittyvät jäseneksi esim. museo- tai joissa liikkuu ihmisiä tai josta ihmiset hake- kotiseutuyhdistykseen. vat tietoa käynti- ja museokohteista. Kerro ”Sympvertising” ja ”Sympatiseeraaminen” esitteessä miten museoon pääse (esim. millä on monelle uutta. Tapaus 1: Bussipysäkille Uskalla olla yllätyksellinen mainostaja. Esi- bussilla, yhteistyö linja-auto yrityksen kans- oli asennettu infralämmitin syksyn ajaksi. merkki 1: Kaikki ovat tottuneet bussien ja sa?). Markkinoi huumorilla. Vieressä luki, että lämmön sponsoroi ”Säh- taksien mainoksiin, joita kukaan ei enää köyhtiö SEJASE”. Yhtiö sai kampanjan avulla noteeraa tai huomaa. Mutta miten vaikut- Omat nettisivut ovat nykyisin erityisen tär- runsaasti uusia asiakkaita ja positiivista huo- taa mainos polkupyörässä? Esimerkki 2: keitä markkinoinnissa. Pyri pitämään nii- miota. Tapaus 2: Luottokorttiyritys tarjosi sen Lentoyhtiöt ovat lopettaneet matkustajilleen den tiedot ajan tasalla. Nettisivuja kannattaa yrityksen luottokortin käyttäjille festareilla kaikenlaiset ruoka- ja juomatarjoilut. Valio päivittää usein uutisilla, uusilla ”jutuilla” ja omaa luksusvessaa. Tulos: Kyseisen luotto- tarjosi jonkin aikaa matkustajille ilmaiseksi kuvilla. Pyri pääsemään mukaan esim. alu- kortin käyttäjät tosi tyytyväisiä ja yritys sai jäätelöä. Siitä seurasi positiivinen reaktio, jon- eellisiin museoportaaleihin, yhteisille netti- uusia käyttäjiä, jotka haluavat päästä osalli- ka kaikki lentomatkustajat muistivat. sivuille ja kunnan/kaupungin/kylän netti- seksi vastaavaan. Pointti: ”Uskalla olla kiltti/ sivuille. Apua nettisivujen tekoon voi saada ystävällinen”. Jalkaudu tilaisuuksiin eli sinne missä on ih- mm. kansalaisopistojen kursseilta, mutta misiä. Messut, markkinat, seminaarit yms. sellaiset voi tilata myös alan ammattilaisilta. Markkinoinnissa ei kannata yrittää tavoittaa Näissä tilaisuuksissa on oiva mahdollisuus niin monta asiakasta kuin mahdollista yhdel- jakaa mainoslehtisiä vaikkapa pienen pur- Tavoitettavuus on hyvä muistaa. Yhteystie- lä kertaa. Kannattaa siis kiinnittää huomiota tavan tai ”ilmaisnäytteiden” kera. Muista, tojen on oltava ajan tasalla ja näkyvissä aina priorisointiin. Kaikkea ei voi markkinoida että olet myös itse museosi, näyttelysi (ja museon tai näyttelyn välittömässä läheisyy- yhtä aikaa. Kannattaa kohdentaa mainok- mahdollisesti yrityksesi) pr-ihminen ja ”elävä dessä ja nettisivuilla. Aukioloaikojen sovit- set eri aikaan eri ryhmille, kuten eläkeläiset, mainos” museossa/näyttelyssä ja kaikkialla taminen tilanteen mukaan on hyödyllistä koululaiset (koulut, opettajat), nuoret, ko- missä liikutkin sekä netissä että sosiaalisessa (myös sopimuksen mukaan). Pidennettyjä timaiset turistit, ulkomaalaiset turistit, eri mediassa. aukioloaikoja on syytä harkita, jos on alu- harrastusryhmät jne. Markkinointi- ja mai- Jatkuu sivulla 16 14 Livfulla och överraskande musei- och utställningsupplevelser: - väg dig själv på planeten Mars yta - testa vad en meteorit väger - upplev en jordbävning - upplev ett gejser- och ett vulkanutbrott - se en gammal dykardräkt - spela retrospel - ta en selfie - klä dig i en kaptensuniform från en gammal u-båt - lär dig vilka metaller och mineraler som behövs för vad – ”utgångspunkt och slutprodukt” (SH) - marknadsför... Elämyksellisiä ja yllätyksellisiä museo- ja näyttelykokemuksia: Viktigt att beakta i - punnitse itsesi Mars-planeetan pinnalla - kokeile kuinka paljon meteoriitti painaa - koe maanjäristys marknadsföringen - koe geysirin ja tulivuoren purkaus - näe vanha sukelluspuku Marknadsföring uppfattas väldigt ofta som dyr reklam. Det behöver den dock inte vara. Största - pelaa retropelejä delen av hembygds- och specialmuseerna samt de museer som ägs av föreningar, kommuner eller - ota selfie itsestäsi privata aktörer badar inte i pengar. Goda råd är dyra då också frivilliginsatserna är på nedgåen- - pue yllesi vanha sukellusveneen kapteenin asu de. Nedan några iakttagelser vi gjort i museivärlden samt på seminarier och i diskussioner. Det - opi mitä metalleja ja mineraaleja tarvitaan är dags att ta gamla goda marknadsföringsmetoder till heders och att utforska nya. mihinkin – ”alkutuote ja loppu-tuote” (SH) - markkinoi …

Marknadsföring och reklam pettider då det ordnas andra evenemang på Museerna på bilderna: orten som kan ge synergifördelar åt alla. Om Granösunds fiskeläge, Vasa sjöhistoriska museum, En tidningsartikel är den bästa formen av re- det ordnas t.ex. en mässa på orten under ett Österbottens museum, Kristinestads klam. Därför är det viktigt att ha goda kon- veckoslut, fundera om också museet kan vara sjöfartsmuseum, krigsmuseet på Sveaborg, takter till journalister och medier. Betalda öppet. Informera mässpubliken både med en Vulkancentret (Alajärvi) Geo-Galleria (Lappo), annonser fungerar sällan om det inte är fråga broschyr och genom information via högta- gruvmuseet i Outokumpu, finska museet i om en helsidesannons eller en annons i en larna. På t.ex. stenmässan i Outokumpu 2014 Pasadena samt museet Nanoq. specialtidning. Det lönar sig att överväga ett fanns information om hur man kan besöka (Foto: Kaj Höglund, Satu Hietala och avtal med tidningar. Det kan då vara fråga gruvmuseet. Österbottens museum) om t.ex. en gratisannons i tidningen mot att redaktionen ges gratis inträde till utställning- Undvik förbudsskyltar i museet och musei- Kuvien museot: ar eller guidningar. Lika effektiv reklam är en området – de ger ett negativt intryck. Försök Granösunds fiskeläge museo, Vaasan merimuseo, nyhet eller ett tv- eller radioprogram. Även i stället framföra det eventuella förbudet så Pohjanmaan museo, Kristiinankaupungin ”djungeltrumman” är effektiv: ryktet om en vänligt som möjligt, ”kringgående”. Det har merimuseo, Suomenlinnan sotamuseo, positiv museiupplevelse sprids frivilligt från visat sig att det är behagligare och lättare för Tulivuorikeskus (Alajärvi), Geo-Galleria (Lapua), mun till mun. publiken att kontakta ett museum eller ett Outokummun kaivosmuseo, Pasadenan galleri som har ett personfoto i anslutning till suomalainen museo sekä Nanoq-museo. Det är viktigt att ha en tidsenlig och elegant kontaktuppgifterna på webbsidan. Det kan (Kuvat: Kaj Höglund, Satu Hietala ja broschyr. Leverera broschyrer personligen generera större kundtillströmning. Pohjanmaan museo) till ställen där folk rör sig eller där de hämtar information om museer och andra besöks- ”Sympvertising” och ”sympatisering” är nytt mål. Berätta i broschyren hur man tar sig till för många. Fall 1: En busshållplats hade för- museet, t.ex. vilken buss man ska ta (samar- setts med en infravärmare till hösten. Bred- bete med bussbolaget?). Marknadsför med vid den stod det att värmen sponsrades av skild marknadsförings- och reklamplan. humor. ”Elbolaget XXX”. Kampanjen gav bolaget många nya kunder och positiv uppmärksam- ”Alfagrupper” är säkert ett nytt begrepp för Egna webbsidor är idag särskilt viktiga i het. Fall 2: Ett kreditkortsbolag erbjöd sina många. Där är tanken att få en s.k. alfakvinna marknadsföringen. Se till att uppgifterna kortinnehavare ett eget lyxdass på festivaler. eller alfaman, dvs. en person med stort infly- alltid är uppdaterade med ny information, Resultat: Bolagets kunder var mycket nöjda tande, att besöka museet/utställningen. Om nya artiklar och nya bilder. Försök komma och bolaget fick nya kortkunder som ville få personen rekommenderar det han eller hon med i regionala museiportaler, gemensamma motsvarande fördelar. Sensmoral: ”Våga vara sett har det en stark effekt på de andra, efter- webbsidor, t.ex. kommunens eller byns webb- snäll/vänlig.” som man lyssnar på och ”härmar” alfaper- sidor. Bland annat på medborgarinstitutens soner. Det kan till exempel vara fråga om en kurser lär man sig göra webbsidor, men arbe- I marknadsföringen lönar det sig inte att för- uppskattad person i regionen, en hembygds- tet kan också beställas av utomstående. söka nå så många kunder som möjligt på en aktiv, en ordförande för en förening e.d. eller gång. Snarare bör man prioritera. Allt kan en kändis som många följer och läser om i me- Det är viktigt att vara tillgänglig. Kontakt- inte heller marknadsföras på en och samma dierna osv. Åtgärdsförslag: Erbjud en sådan uppgifterna ska alltid vara uppdaterade och gång. Det lönar sig att vid olika tidpunkter alfaperson t.ex. medlemskap eller en produkt synliga, både på museet/utställningen och på vända sig till olika grupper, såsom pensionä- gratis. Det kan leda till att andra följer exem- webbsidorna. Det lönar sig att anpassa öppet- rer, skolelever (skolor, lärare), unga, inhemska plet, kommer på besök eller blir medlemmar tiderna efter behov och situation (också enligt turister, utländska turister, olika hobbygrup- t.ex. i musei- eller hembygdsföreningen. överenskommelse). Överväg förlängda öp- per osv. Det kan vara nyttigt att göra en sär- Fortsätter på sidan 17 15 Positiivisesta kokemuksesta museossa/ Pidä museo ja näyttely siistinä näyttelyssä kerrotaan usein facebookissa tai ja sellaisessa kunnossa, että sitä muualla sosiaalisessa mediassa (SOME). Fa- kannattaa markkinoida ja siitä cebook-sivujen luonti museolle tai näyttelyl- voi olla ylpeä! Uudista näytte- le voi kannattaa. Harkitse soveltuuko teidän lyä aika-ajoin ja järjestä vaih- museolle asiakkaiden mahdollisuus ottaa tuvia näyttelyitä. Käytä apuna ”selfie” (=kuva itsestä, usein kännykällä otet- tarvittaessa eri alojen ammat- tu) museossa/näyttelyssä mielenkiintoisella tilaisia. ”Tuote” eli museo ja taustalla ja/tai jännittävissä asusteissa mie- näyttely pitää olla kunnossa. lellään niin, että museon nimi näkyisi joten- Näyttelyissä on hyvä olla vaih- kin. tuvia teemoja. On hyvä myös hyödyntää vuodenaikoja (joulu Suositeltavaa on myös ”museoblogin” teke- ym.). Erityisnäyttelyiden jär- minen, mutta sitäkin pitää aika-ajoin päivit- jestäminen voi liittyä vuoden- tää. Näkyvyyttä tuo myös museosta/näyt- aikaan, tiettyyn teemaan tai Östermyra-päivät 2013. Östermyradagarna 2013. Kuva/foto: Kaj Höglund telystä kertova Wikipedia-sivu, jonka voi tiettyyn merkkipäivään. tehdä varsin helposti. Kannattaa tutustuma myös mobiilisovelluk- Kannattaa myös harkita museo/näyttelyn siin, kuten ilmaiseen izi.TRAVEL, jonka kaut- • www.visitvaasa.fi markkinointivideota esim. internetissä ole- ta voi kehittää markkinoida omaa museota • www.matkailupohjanmaa.fi viin You Tubeen (https://www.youtube. tai näyttelyä. Sivuston osoite on: http://izi. • www.epmatkailu.fi com/?gl=FI&hl=fi) tai Vimeoon (https://vi- travel/en/to-museums. Yhteen toteutunee- • www.travel.fi meo.com/). Videon voi tehdä itse, jos on taitoja seen hankkeeseen (Mining Road – kaivostie) tai teettää se jollain, joka osaa videokuvaami- voi tutustua osoitteessa: http://izi.travel/ Kontaktien luominen muihin matkailu- ja seen ja editoinnin. Käsikirjoitus on hyvä laa- en/27885-mining-road/en. Monet ammatilli- majoitusyrittäjiin sekä (lähiseudun) museoi- tia ennen videontekoon ryhtymistä. Videon set museot markkinoivat itseään myös Seinä- hin on tärkeää. Kehitä yhteislippuja, tutus- tekeminen museosta voi olla hedelmällinen tön museo –konseptin avulla mm. Vaasassa tumispaketteja yms. Hanki ainakin yksi yri- yhteistyömuoto eri oppilaitosten kanssa. Pa- ja Seinäjoella. tysyhteistyökumppani. Markkinoi museota/ rempi on tehdä lyhyt ja ytimekäs video kuin näyttelyä yrityksille (TYKY yms. päivät). Mu- liian pitkä ja sekava. Se ei saisi olla liian ”tyh- Yhteistyö ja verkostoituminen seot/näyttelyt tulisivat olla mukana kaupun- jentävä” vaan sen tulisi houkutella käymään gin/reitin matkailuesitteissä esim. Sininen museossa tai näyttelyssä. Videota on hyvä Kannattaa pitää esim. Suomen Museoliit- tie. Verkostoidu ja erotu muista! myös muistaa markkinoida mm. nettisivuilla to, Suomen kotiseutuliitto ja alueesi ja esitteissä. Museoiden esittelyvideoista on maakuntamuseo(t) yms. ajan tasalla museosi Kerää myös palautetta. Sitä kautta voit saada hyviä esimerkkejä netissä mm. Petäjäveden näyttelyistä ja aukioloajoista. Liity jäseneksi kehittämisideoita, joita voi palkita. Parhaan radio- ja puhelinmuseosta osoitteessa: http:// edellämainittuihin liittoihin, jos koet siitä kehittämisidean keksijä saa valita tuotteen www.radiomuseo.fi/home.html ja Lahden olevan hyötyä ja saat näkyvyyttä museollesi/ museokaupasta. Esimerkiksi kilpailu koulu- Radio- ja tv-museosta: https://www.youtube. näyttelyllesi. Tutustu myös Suomen museolii- ryhmälle voi olla hyvä idea. com/watch?v=s4wg2rPppiI . ton Museokortti-järjestelmään, joka otetaan käyttöön vuonna 2015. Markkinointi ei ole vaan mainontaa, vaan Lapset ja nuoret on hyvä huomioida museois- huomattavasti paljon laajempaa. Markki- sa. Nuorille pitää olla tehtäviä. Nuoret ovat Pidä myös ajan tasalla paikalliset ja lähistön nointia on kaikki mitä teemme oikein joka kiinnostuneita museo- ja näyttelyesineiden matkailualan ihmiset. Ole henkilökohtaisesti päivä. tarinoista. Harkitse kuvauskiellon poista- yhteydessä matkailun ammattilaisiin. Mm. mista (ainakin jos ei ole pelkoa esineiden tai maalausten vahingoittumisesta). Useissa ta- Kaj Höglund, Pohjanmaan museo pauksissa sosiaalisessa mediassa, kuten face- Satu Hietala, GTK bookissa leviävät kuvat ovat erinomaista il- maista mainosta näyttelylle tai museolle, kun niissä mainitaan missä kuva on otettu. Näyttelyt Lähteitä ja lisää luettavaa:

Pidä mielessä näyttelyn tai museon elämyk- • http://www.mariaosteraker.fi sellisyys, tunnelma ja yllätyksellisyys. Kerro • OPM (1999), Kulttuuriteollisuuden kehittäminen Suomessa –Kulttuuriteollisuus- esim. alueen historiasta selkein lyhyin tekstin työryhmän loppuraportti. Opetusministeriö: kulttuuripolitiikan osaston ja kiinnostavin kuvin. Museossa pitää olla julkaisusarja 1/1999. Helsinki: Opetusministeriö jotain mihin kävijät voivat samaistua, jotain • OPM (2006), Luovien alojen yritystoiminnan kehittäminen. Opetusministeriön tuttua ja yksinkertaistakin. Myös Superlatii- julkaisuja 2006:47 vit ovat sallittuja museoidenkin markkinoin- • Porvoon museo: https://publications.theseus.fi/bitstream/handle/10024/42490/ nissa – meillä on museossa jotain eniten tai Sjoblom_Taija.pdf?sequence=1 suurin, kaunein, harvinaisin…. • Tutustu Matkailunedistämiskeskuksen työkaluihin osoitteessa: http://www.visitfinland.fi/tuotetee-mat-ja-tyokalut/tuoteteemat/ Liikuntarajoitteiset on hyvä huomioida ja kulttuurimatkailu-culture-finland/tyokalut/ heidän huomiointiansa voi myös mainostaa. • Visit Finlandin laatutesteri on hyvä tulostaa ja täyttää. http://www.visitfinland.fi/ Esim. ”helppokulkuinen liikuntarajoitteisil- tuotetee-mat-ja-tyokalut/tuoteteemat/kulttuurimatkailu-culture-finland/tyokalut/ le” on hyvä mainita esimerkiksi nettisivuilla. Ylimitoitettuja ramppeja yms. tulisi välttää ja suosia liikuteltavia, kevyitä ratkaisuja varsin- kin, jos kyseessä on rakennushistoriallisesti arvokas museomiljöö. 16 Våga vara en överraskande annonsör. Exem- Utställningar Samarbte och nätverk pel 1: Alla är vana vid buss- och taxireklam och noterar den knappt längre. Men vilken Tänk på att utställningen eller museet ska er- Det lönar sig att hålla till exempel Finlands effekt har reklam på en cykel? Exempel 2: bjuda en upplevelse, den ska vara stämnings- Museiförbund, Finlands Hembygdsförbund Flygbolagen serverar inte längre mat och full och där ska finnas någonting överraskan- och landskapsmuseerna i den egna regionen drycker åt passagerarna. Valio bjöd under en de. Berätta t.ex. om regionens historia med à jour med museets utställningar och öppet- kort tid gratis glass åt flygpassagerarna. Det korta och klara texter och intressanta bilder. tider. Anslut dig till dessa förbund om du tror gav en positiv reaktion som alla flygpassage- I museet ska det finnas någonting som besö- att det kan vara till nytta och att det ger mu- rare minns. karna kan identifiera sig med, någonting be- seet/utställningen större synlighet. Bekanta kant och även enkelt. Också superlativer får dig också med Finlands Museiförbunds mu- Rör dig på evenemang där det finns mycket användas i marknadsföringen – någonting i seikort som tas i bruk 2015. folk: mässor, marknader, seminarier osv. Där museet är kanske störst, vackrast, sällsyntast, kan du dela ut reklamblad t.ex. tillsammans mest... Håll också turistmänniskor på hemorten med med något smått ätbart eller ”gratisprover”. omnejd informerade om museets program. Kom ihåg att du också är en pr-person för Ta hänsyn till rörelsehindrade och berätta Ta personligen kontakt exempelvis med museet/utställningen och eventuellt bolaget också att ni gör det. T.ex. på webbsidorna du representerar: en levande reklampelare lönar det sig att lägga till meddelandet ”Full • www.visitvaasa.fi överallt där du rör dig, även på webben och tillgänglighet”. Undvik överstora ramper o.d., • www.matkailupohjanmaa.fi i sociala medier. välj snarare flyttbara och lättare lösningar, i • www.epmatkailu.fi synnerhet om det är fråga om en byggnads- • www.travel.fi Positiva erfarenheter av museer/utställ- historiskt värdefull museimiljö. ningar refereras ofta på Facebook och andra Det är viktigt att skapa kontakter också till sociala medier. Det kan löna sig att skapa en Håll museet snyggt och i sådant skick att det andra turist- och hotellföretagare och till an- egen Facebook-sida åt museet/utställningen. är värt att marknadsföras och en källa till dra museer i regionen. Skapa gemensamma Överväg om det är lämpligt för ert museum stolthet. Förnya utställningarna med jämna biljetter, introduktionspaket m.m., skaffa att ge kunderna en möjlighet att ta en ”selfie” mellanrum och ordna tillfälliga utställning- minst en företagssamarbetspartner. Mark- (självporträtt taget med mobilens kamera) i ar. Anlita vid behov proffs från olika områ- nadsför museet/utställningen för företag museet/på utställningen. Där kan då finnas den. ”Produkten”, dvs. museet/utställningen, (t.ex. på friskvårdsdagar). Museerna/utställ- en intressant bakgrund och/eller spännande ska vara i gott skick. Det lönar sig att ordna ningarna bör finnas med i stadens/ruttens kläder, gärna så att museets namn är synligt. utställningar med växlande teman, likaså att turistbroschyrer, t.ex. Blå vägen. Gå med i ta fasta på olika säsonger (t.ex. jul). Specialut- nätverk och framhäv er särprägel! Också en museiblogg rekommenderas, men ställningar kring en viss årstid, ett visst tema då måste den tidvis uppdateras. Likaså ger en eller en viss märkesdag kan ordnas. Samla också feedback. Den kan ge dig nya artikel om museet/utställningen i Wikipedia idéer som det kan löna sig att belöna. Den synlighet, och en sådan är lätt att göra. Det lönar sig också att bekanta sig med mo- som föreslog den vinnande idén kan till ex- bilapplikationer, såsom gratisappen izi.TRA- empel få välja en produkt från museibutiken. Det lönar sig också att överväga att göra en VEL med vars hjälp museet/utställningen Exempelvis en tävling för skolgrupper kan marknadsföringsvideo och lägga ut den på kan marknadsföras. Adress: http://izi.travel/ vara en bra idé. t.ex. YouTube (www.youtube.com) eller Vi- en/to-museums. Ett projekt som förverkliga- meo (www.vimeo.com). Den kan man göra des (Mining Road – gruvvägen) presenteras Marknadsföring är inte bara reklam, utan nå- själv eller överlåta uppgiften åt någon kun- här: http://izi.travel/en/27885-mining-road/ gonting mycket mer omfattande. Marknads- nigare som kan spela in och editera videon. en. Många professionella museer, bl.a. i Vasa föring är allt det vi gör rätt varje dag. Det är då klokt att göra ett manus innan och Seinäjoki, marknadsför sig också med man sätter i gång. En museivideo kan också hjälp av konceptet Vägglöst museum. vara en givande form av samarbete mellan Kaj Höglund, Österbottens museum museet och läroanstalter. Det är bättre att Satu Hietala, Geologiska forskningscentralen göra en kort och koncis än en överlång och vimsig video. Den ska inte vara för uttöm- mande utan i stället locka tittaren att besöka museet/utställningen. Kom också ihåg att marknadsföra videon t.ex. på webbsidan och Lähteitä ja lisää luettavaa: i broschyrer. Det finns bra exempel på muse- Källor och lästips: ers presentationsvideor på webben, exempel- • http://www.mariaosteraker.fi vis radio- och telefonmuseerna i Petäjävesi • www.mariaosteraker.fi • OPM (1999), Kulttuuriteollisuuden kehittäminen Suomessa –Kulttuuriteollisuus- (www.radiomuseo.fi/home.html) och Lahtis • Kulttuuriteollisuuden kehittäminen Suomessa –Kulttuuriteollisuustyöryhmän työryhmän loppuraportti. Opetusministeriö: kulttuuripolitiikan osaston (www.youtube.com/watch?v=s4wg2rPppiI). loppuraportti. (Utveckling av kulturindustrin i Finland. Kulturindustriarbets- julkaisusarja 1/1999. Helsinki: Opetusministeriö gruppens slutrapport. Opetusministeriö: kulttuuripolitiikan osaston • OPM (2006), Luovien alojen yritystoiminnan kehittäminen. Opetusministeriön Det är viktigt att också tänka på barn och julkaisusarja 1/1999. Undervisningsministeriet. Helsingfors. julkaisuja 2006:47 unga. För dem ska det finnas uppgifter. Unga • Luovien alojen yritystoiminnan kehittäminen. (Utveckling av företagsverksamhet • Porvoon museo: https://publications.theseus.fi/bitstream/handle/10024/42490/ är ofta intresserade av berättelserna bakom inom de kreativa branscherna.) Opetusministeriön julkaisuja 2006: 47. Sjoblom_Taija.pdf?sequence=1 de utställda föremålen. Överväg att slopa Undervisningsministeriet. Helsingfors. • Tutustu Matkailunedistämiskeskuksen työkaluihin osoitteessa: fotograferingsförbudet, åtminstone om det • Borgå museum: https://publications.theseus.fi/bitstream/handle/10024/42490/ http://www.visitfinland.fi/tuotetee-mat-ja-tyokalut/tuoteteemat/ inte finns risk för att föremål eller målningar Sjoblom_Taija.pdf?sequence=1 kulttuurimatkailu-culture-finland/tyokalut/ tar skada. I många fall är bilder som sprids • Bekanta dig med Visit Finlands verktyg: www.visitfinland.fi/tuoteteemat-ja-tyokalut/ • Visit Finlandin laatutesteri on hyvä tulostaa ja täyttää. http://www.visitfinland.fi/ i sociala medier, t.ex. Facebook, utmärkt gra- tuoteteemat/kulttuurimatkailu-culture-finland/tyokalut/ tuotetee-mat-ja-tyokalut/tuoteteemat/kulttuurimatkailu-culture-finland/tyokalut/ tis reklam för museet/utställningen om det • Visit Finlands kvalitetstest (på finska) lönar sig att printa ut fylla i: framgår var bilden är tagen. • http://www.visitfinland.fi/sv/

17 Antikbiblioteket vid Österbottens museum

Österbottens museum har förutom alla sina fantastiska föremåls- och konstsamlingar också med titlar som: Kaxi hengellistä wirttä, Hyö- en hel del gamla böcker i det som kallas antik- dyllinen huwitus…, Lyhy mutta tarpellinen neuwo… och Maan-miehen huone- ja koti- biblioteket. Samlingen är placerad i museets aphteekki. Det äldsta Londicer-trycket är arkivutrymme i f.d. landshövdingshuset, där dock på svenska, Tal hållit vid Nerpes pros- också en del av museets personal har sina teris sammankomst, av Johan Laihiander, arbetsutrymmen. tryckt 1776, tryckeriets första verksamhetsår. Bland ”vasatrycken” finns böcker från an- dra på 1800-talet verksamma tryckerier, Carl Biblioteket innehåller ca. 5.400 band. Förutom Gustav Wollfs, P.M.F. Lundbergs (som tog böcker finns seriepublikationer, tidskrifter över Londicers tryckeri) samt Renqvist och och småtryck. Biblioteket består av tre sam- Saukkos. I Hedmans privata samling finns lingar, det ursprungliga antikbiblioteket, en främst medicinsk och historisk litteratur samling s.k. ”vasatryck” och Karl Hedmans samt äldre biblar från 1600- och 1700-talet. privata bibliotek. ”Vasatrycken” är böcker Den äldsta boken i Hedmans samling är och småskrifter tryckta av boktryckare i Henric Büntings Itinerarum sacrae scriptu- Vasa under 1700- och 1800-talet. Samlingen rae tryckt i Stockholm av Andrea Gutter- består av 180 titlar, av vilka över hälften är witz 1588 och handlar om Bibelns geogra- tryckta av Vasas första boktryckare Georg fi. Den skönlitteratur som finns har främst Wilhelm Londicer. Han var verksam under tillhört hustrun Elin (f. Hasselblatt). åren 1776-1804. Efter hans död skötte änkan Anna Maria Londicer tryckeriet åren 1804- I antikbiblioteket finns 59 titlar, inbundna 1807, varefter tryckeriet ännu fortsatte under av något av de otaliga bokbinderier som sonen Carl Anton Londicers ledning 1807- fanns i Vasa under slutet av 1800-talet 1838. Londicers småtryck är ofta anonymt och början av 1900-talet bl.a. C.A. Hein- utgivna s.k. skillingtryck bestående av nå- zes, Gösta Lindströms, A. Storms, Len- gra få sidor med psalmer, predikningar och nart Holmbergs och C. Nyqvists bokbinde- uppbyggelsetexter, många faktiskt på finska, ri. Böckerna har samlats av Clas-Eric Vester

Pohjanmaan museon antiikkikirjasto

Pohjanmaan museolla on fantastisten esine- muutamasta sivusta psalmeja, saarnoja ja vun alussa. Sellaisia olivat mm. C.A. Hein- ja taidekokoelmien lisäksi paljon vanhoja kir- luomiskertomustekstejä, monet jopa suomek- zen, Gösta Lindströmin, A. Stormin, Lennart si otsikoilla: Kaxi hengellistä wirttä, Hyödyllinen Holmbergin ja C. Nyqvistin kirjasitomot. Kir- joja nk. antiikkikirjastossa, joka on sijoitettu huwitus..., Lyhy mutta tarpellinen neuwo… ja jat on kerännyt Clas-Eric Vester ja ne on lah- museon arkistoon entisessä maaherrantalos- Maan-miehen huone- ja koti-aphteekki. joittanut museolle hänen perheensä. sa, jossa myös museon henkilökunnalla on työhuoneensa. Vanhin Londicer-painate on kuitenkin ruot- Kokoelmassa on myös 12 käsinkirjoitettua, siksi, Johan Laihianderin Tal hållit vid Ner- ns. Pohjanmaan mystikoiden kirjoittamia kir- pes prosteris sammankomst, joka on painettu joja. Voidakseen lukea ja levittää uskonnollis- Kirjasto käsittää n. 5400 nidettä. Kirjojen li- 1776 painon ensimmäisenä toimintavuote- ta oppiaan he käänsivät suomeksi ja ruotsiksi säksi siellä on julkaisusarjoja, tidskrifter ja na. ”Vaasanpainatteiden” joukossa on myös uskonnollista kirjallisuutta kuten Jakob Böh- pienpainatteita. Kirjasto koostuu kolmesta kirjoja muista 1800-luvulla toimineista kirja- men (mm. 40 kysymystä sielusta) ja Johan kokoelmasta, alkuperäisestä antiikkikirjas- painoista, Carl Gustav Wollfin, P.M.F. Lund- Arndtin teoksia. Käännökset puhtaaksikir- tosta, nk. ”vaasapainatteista” ja Karl Hedma- bergin (joka osti Londicerin painon) sekä joitettiin ja sidottiin kirjan muotoon. Kaiken nin yksityiskirjastosta. Renqvistin ja Saukon kirjapainot. Hedma- kaikkiaan on säilynyt n. 250 kirjaa ja useim- nin yksityiskokoelmassa on ennen kaikkea pia säilytetään Helsingin yliopistossa. ”Vaasapainatteet” ovat kirjoja ja pienpainat- lääketieteellistä ja historiallista kirjallisuut- teita, jotka on painettu vaasalaisissa kirja- ta sekä vanhoja Raamattuja 1600- ja 1700-lu- Antiikkikirjaston kautta avautuu paljon mie- painoissa 1700- ja 1800-luvulla. Kokoelma vulta. Hedmanin kokoelman vanhin kirja on lenkiintoista tietoa kirjapainoista ja kirjasito- koostuu 180 kirjasta, joista yli puolet on pai- Henric Bütingin Itinerarum sacrae scripturae, moista Vaasassa sekä tietoja kirjanomistajista nanut Vaasan ensimmäinen kirjanpainaja joka on painettu Tukholmassa vuonna 1588 ja lukutottumuksista Vaasan seudulla men- Georg Wilhelm Londicer, joka toimi vuosina Andrea Gutterwitzin kirjapainossa. Kirja kä- neinä vuosisatoina. Yli kolmasosa kirjastos- 1776-1804. Hänen kuolemansa jälkeen painoa sittelee Raamatun maantiedettä. Kokoelman ta koostuu uskonnollisesta kirjallisuudesta, hoiti hänen leskensä Anna Maria Lonndicer kaunokirjallisuus on kuulunut lähinnä Hed- Raamatuista, psalmikirjoista ja hartauskir- vuosina 1804-07, jonka jälkeen kirjapaino vie- manin vaimolle Elinille (os. Hasselblatt). joista. Koska suurin osa kirjoista on yksityis- lä jatkoi heidän poikansa Carl Anton Londi- henkilöiden museolle lahjoittamia kuvastaa cerin johdolla vuodet 1807-1838. Londicerin Antiikkikirjastossa on 59 nimikettä, jotka kokoelma hyvin yksityisten kirjakokoelmia. pienpainatteet ovat usein julkaistu anonyy- ovat peräisin niistä lukemattomista vaasalai- Suurin osa kirjoista on ruotsinkielisiä, mut- misti, nk. eripainoksista, jotka koostuvat sista kirjasitomoista 1800-luvulla ja 1900-lu- ta joukossa on kuitenkin monta suomen-, 18 och donerats till museet av hans familj. Det väl det privata bokägandet. Största delen av Åbo. Han verkade som kyrkoherde i Malax finns också 12 handskrivna böcker av de s.k. böckerna är svenskspråkiga men också en hel från 1649 där han dog 1682. Ericus Erici So- mystikerna i Österbotten, som för att kunna del böcker på finska, latin, tyska och engelska rolainens Catechismus eli christillisen opin läsa och sprida sin religiösa tro översatte, till finns. De engelska böckerna är närmast litte- pääcappalet, tryckt i Stockholm 1614 och Jo- finska och svenska, andlig litteratur av bl.a. ratur som funnits i f.d. Navigationsskolans i hannes Gezelius lärobok Lasten paras tawa- Jakob Böhme och Johan Arndt. Man renskrev Vasa elevbibliotek. Det är frågan om naviga- ra, på svenska Ett rätt barnaklenodium är översättningarna och band in dem i bokform. tionsböcker, Sailing directions, för världens också rariteter. Gezelius bok trycktes i många Totalt finns ca. 250 böcker bevarade de flesta alla hav, kuster och kanaler, böcker om fy- upplagor. Museets exemplar är tryckta 1723 vid Helsingfors universitet. rar och tidvatten och nautiska almanackor. på svenska samt 1778, 1780 och 1831 på finska. Bibliotekets äldsta bok är en hebreisk bibel, Antikbiblioteket ger en hel del intressant in- Hebraica Biblia, tryckt i Basel 1546. Andra ra- De äldsta och bokhistoriskt mest intressanta formation om boktryckare och bokbindare i riteter är: Benedictus Olais Een nyttigh läke- böckerna, närmare 1.800 titlar, har katalogi- Vasa och om bokägande och läsvanor i Vasat- re book, tryckt 1578 av Anders Torstensson i serats i museets biblioteksdatabas och kan rakten under gångna århundraden. Över en Stockholm, Natale Contis Mythologiae tryckt alltså sökas elektroniskt i museets datorer. tredjedel av biblioteket består av religiös litte- i Padua 1616, en fint illustrerad bok om klas- Böckerna får inte lånas ut men kan enligt ratur, biblar, psalmböcker och andaktsböcker. sisk mytologi, Olof Arenius Passional postilla överenskommelse studeras på plats. Eftersom de flesta böckerna är donerade till tryckt i Åbo av Petrus Hansson 1660. Arenius Berit Öhman museet av privatpersoner speglar samlingen var född i Sverige men studerade till präst i

Reprokuvat: Kaj Höglund, Pohjanmaan museo / Reprobilderna: Kaj Höglund, Österbottens museum

latinan-, saksan- ja englanninkielistä teos- nettu 1578 Tukholmassa Anders Torstens- tawara, ruotsiksi Ett rätt barnaklenodium ovat ta. Englanninkieliset teokset ovat kuuluneet sonin kirjapainossa, Natale Contin Mytho- myöskin harvinaisuuksia. Gezeliuksen kirjo- lähinnä entisen Navigaatiokoulun (meren- logiae, joka on painettu Paduassa 1616, Olof ja tehtiin monta painosta. Museon kappaleet kulkukoulun) oppilaskirjastoon. Kyse on Areniuksen hieno kuvitettu kirja klassisesta ovat painettu 1723 ruotsiksi, samoin 1778 ja navigointikirjoista, Sailing directions, kaikille mytologiasta Passional postilla, joka on pai- 1780. Vuoden 1831 painos on suomeksi. maailman merille, rannikoille ja kanaville nettu Turussa Petrus Hansson kirjapainossa sekä majakkakirjoista, vuorovesiopuksista 1660. Arenius oli syntynyt Ruotsissa, mut- Vanhimmat ja kirjahistoriallisesti kiintoi- sekä meriaiheisista almanakoista. ta opiskeli papiksi Rutussa. Hän toimi kirk- simmat, lähes 1800 nimikettä, on luetteloitu koherrana Maalahdessa vuodesta 1649 aina museon kirjastotietokantaan ja niistä voi teh- Kirjaston vanhin kirja on hepreankielinen kuolemaansa saakka 1682. Ericus Erici Soro- dä hakuja sähköisesti museon tietokoneilta. Raamattu, Hebraica Biblia, joka on painettu laisen Catechismus eli christillisen opin pääcap- Kirjoja ei lainata ulos, mutta niitä voi tutkia Baselissa 1546. Muita harvinaisuuksia ovat: palet, joka on painettu Tukholmassa 1614 ja paikan päällä sopimuksen mukaan. Benedictus Olain Een nyttigh läkere book, pai- Johannes Gezeliuksen oppikirja Lasten paras Berit Öhman 19 Setterbergin jalanjäljissä

Kovinkaan moni vaasalaislapsi ei varmasti tiedä, kuinka asui nykyisen Satamapuiston päiväkodin rakennuksessa?* monta tiiltä Vaasan hovioikeuden rakentamiseen on käy- Tämän kaiken lapsille kertoi onneksi itse arvoisa herra tetty. Tai millä rakennus on sivelty, jotta se kestäisi mah- Setterberg syksyllä 2012 järjestetyillä draamakierroksilla dollisimman hyvin rankkojakin säävaihteluita. Entä kuka ”Setterbergin jalanjäljissä”.

Pohjanmaan museo ja Vaasan kaavoitus järjestivät yh- dessä näyttelyn ”C.A. Setterberg ja Uusi Vaasa” Vaasan Taidehallissa 19.10.2012 -20.1.2013. Näyttelyn yhteydes- sä järjestettiin monipuolisesti pedagogista ohjelmaa, mm. opastuskierroksia, pienoismallityöpajoja, ark- kitehtuurivalokuvausta ja nuorten valokuvanäyttely Galleria Ibiksessä. Huiman suosion keräsivät erityises- ti draamalliset kävelykierrokset kaupungilla näyttelijä Lasse Hjeltin alias herra Setterbergin johdolla. Lasse Hjelt on tunnettu vaasalaisnäyttelijä- ja ohjaaja, joka on tehnyt pääasiallisen uransa Vaasan kaupunginteatte- rissa, mutta hän on näytellyt myös lukuisissa muissa teattereissa ja produktioissa.

Vaasan kaupungin arkkitehtuuriin tutustuttava kau- punkikierros lähti liikkeelle Hovioikeuden edestä, jossa opas kertoi hieman Vaasan historiasta ja palosta sekä uuden Vaasan suunnittelusta. Yhdessä pohdittiin myös, mitä arkkitehdit tekevät ja mitä arkkitehtuuri oikeastaan on. Setterbergille tyypillisiä kulmatorneja tarkkailtiin niskat vinossa ja Hovioikeuden rakennus- ta kierrettäessä laskettiin kilpaa tornien lukumäärää, kunnes yllättäen rakennuksen toisella puolella tiiliä tarkasteli suurennuslasin kanssa silinteripäinen herra! Saattaisikohan se todella olla Carl Axel Setterberg?

Hänen perässään lähdettiin kohti seuraavaa keskeistä merkittävää vaasalaista rakennusta eli kirkkoa. Kir- kossa pohdittiin mm. akustiikan merkitystä ja tarkas- teltiin kaunista Setterbergin piirtämää Vaasan asema- kaavaa, jonka julisteversion koulu- tai päiväkotiryhmä sai myös mukaansa, jotta siihen pystyisi tutustumaan yksityiskohtaisemmin. Herra Setterbergin yllätti kui- tenkin taas kerran kiire ja tämän lisäksi ikävä vatsan korvennus, joten hänen täytyi taas kiireesti joutua kohti apteekkari Lindebäckin taloa, eli nykyistä hal- lintotaloa. Kierros päätettiin nykyiseen Loftetin raken- nukseen, jonne onneksi sisäänkäynti löytyi sisäpihan puolelta, eikä kadun puolelta, jonne Setterberg sisään- käynnin oli todellisuudessa suunnitellut. Lopuksi vielä nautittiin Setterbergin ässät eli makoisat kanelikeksit.

Draamakierrosten tavoitteena oli kiinnittää lasten huo- mio rakennettuun ympäristöön ja erilaisiin yksityis- kohtiin. Myös vanhan rakennuskannan arvostaminen sekä kaupungin erilaisten aikakausien ja kerroksien ymmärtäminen oli keskeinen ajatus tässä pedagogi- sessa kokonaisuudessa. Suuren kysynnän vuoksi kier- roksesta sovellettiin oma versionsa myös aikuisille, jolloin oli mahdollista myös vierailla sisällä Hovioikeu- den toisessa kerroksessa.

*Vastaukset: yli miljoona tiiltä, hylkeenrasvalla ja C.A. Set- terberg perheineen

Teksti: Jenni Niemi Kuvat: Kaj Höglund

20 I Setterbergs fotspår

Det är säkert inte många vasabarn som vet hur många vind. Och vem bodde egentligen i Hamnparkens daghem tegelstenar man behövt för att bygga Vasa hovrätt. Det när huset var nytt? Svaren på dessa frågor fick barnen av är säkert inte heller många som vet vad man bestrukit självaste herr Setterberg, som under hösten 2012 tog dem byggnaden med för att den skulle stå emot väder och med på dramatiserade rundturer i sin gamla hemstad.

Österbottens museum och Vasa stads plan- är för något. Både små och stora fick böja på Han hade ju planerat en ingång på gatsidan, läggning arrangerade jubileumsutställning- nackarna ordentligt för att titta upp på hörn- inte bara på gårdssidan! Som avslutning fick en ”C.A. Setterberg och Nya Vasa” i Vasa tornen, typiska för Setterbergs arkitektur, och alla deltagare varsitt Setterberg-S, dvs. goda konsthall den 19.10.2012 – 20.1.2013. I anslut- för att ha en chans att snabbast hinna räkna kanelkex. ning till utställningen ordnades ett mångsi- alla tornen i hovrättsbyggnaden. Döm om digt pedagogiskt program, bl.a. guidningar, barnens förvåning när en cylinderprydd her- Syftet med dramarundvandringarna var att workshops kring miniatyrmodellbygge, ar- re studerade tegelväggen på strandsidan av fästa barnens uppmärksamhet vid den bygg- kitekturfotografering och fotoutställning av hovrätten – tänk om det kunde vara självaste da miljön och dess detaljer. Vi ville också be- och för unga i Galleri Ibis. Särskilt populära Carl Axel Setterberg? tona att det gamla byggnadsbeståndet är vär- blev de dramatiserade rundvandringarna i defullt, men ville också lyfta fram hur varje staden under ledning av skådespelare Lasse I Setterbergs fotspår vandrade gruppen så historisk epok skapar olika skikt i bebyggel- Hjelt alias herr Setterberg. Lasse Hjelt är en iväg för att studera följande betydelsefulla sen, alla värdefulla på sitt sätt. Dramarund- känd skådespelare och regissör i Vasa. Under byggnad, nämligen kyrkan. I kyrkan fun- vandringarna blev mycket efterfrågade, var- största delen av sin karriär har han verkat vid derade man på akustikens betydelse och för vi erbjöd en version också för vuxna. I den Vasa stadsteater, men han har varit engage- beundrade den vackra stadsplanen som Set- rundvandringen ingick också besök i själva rad också vid många andra teatrar och i ota- terberg ritat. Alla skol- och daghemsgrupper hovrättsbyggnaden. liga produktioner. fick med sig en stadsplaneaffisch så att de efter rundvandringen kunde studera planen Arkitekturrundvandringen startade vid hov- närmare. Herr Setterberg fick emellertid bråt- *Svar: över en miljon tegelstenar, med sälfett och rätten, där guiden berättade i korthet om tom och kände tyvärr också av magbränna, C. A. Setterberg med familj Vasa stads historia och om branden som ut- varför han måste skynda iväg till apotekare gjorde ”startskottet” för det nya Vasa. Till- Lindebäcks gård, nuvarande styrelsegården. Text: Jenni Niemi sammans funderade alla på vad en arkitekt Arkitekturpromenaden avrundades vid Lof- Bilderna: Kaj Höglund arbetar med och vad arkitektur egentligen tet, där Setterberg först hade svårt att ta sig in:

21 Triviaalikoulun kivijalan konservointiin tarvi- taan suunnitelmallisuutta, voimaa, yhteistyötä, palapelin kokoamistaitoja sekä yksi minimittai- nen kaivinkone. Konservointityömaan käyn- nistämiseen tarvittiin aktiivinen ja alueensa turvallisuudesta huolehtiva asukasyhdistys.

Triviaalikoulun raunio sijaitsee Vanhan Vaasan raunioalueella vanhan torin kaak- koiskulmalla, hieman erillään kirkosta, luu- huoneesta ja kellotapulista. Vuonna 1691 val- mistuneen rakennuksen puuosat tuhoutuivat kaupungin palossa vuonna 1852, jäljelle jäi ainoastaan ristinmuotoinen luonnonkivistä tehty kivijalka. Rauniot ovat osa valtakun- nallisesti merkittäväksi kulttuuriympäristök- Triviaalikoulun raunion si arvotettua Vanhan Vaasan ja Mustasaaren kirkon aluetta. Pyhän Marian kirkonrauniota on konser- voitu kesäisin vuodesta 2007 lähtien. Vuo- konservointiin saatiin apua si 2013 toi epäonnea raunioille, sillä töitä ei taloudellisen tilanteen vuoksi päästy jatka- Olavi Laitala poistamassa multaa ja täyttökiviä Olavi Laitala avlägsnar mull och fyllnadsste- maan suunnitelmien mukaisesti. Sama syy itäsakaran itäseinästä. Kuorikiviä on tuettu nar från östra korsarmens östra vägg. Skalmu- esti vuotta myöhemmin laajemman työmaan siirron aikana väliaikaisilla puukiiloilla. Kuva: rens stenar stöttades med tillfälliga träkilar då käynnistämisen, mutta Pohjanmaan mu- Minna Turunen. de flyttades. Bild: Minna Turunen. seon ja Vanhan Vaasan asukasyhdistyksen aloitteellisuuden ja aktiivisuuden ansiosta voitiin aloittaa triviaalikoulun kivijalan kun- nostaminen. Säärasituksen ja perustusten kantavuuden heikentymisen vaurioittama kivijalka oli paikoin täysin romahtanut, ja siitä irrotettuja kiviä oli vieritetty mm. lasten pulkkamäkenä käyttämään rinteeseen. Yh- distys oli myös valmis tarjoamaan apuaan. Eteläsakaran eteläseinä ennen ja jälkeen. / Södra korsarmens södra vägg före och efter... Niinpä kesällä 2014 kivijalkaa kunnostettiin parin kuukauden ajan kahden konservaatto- rin sekä alueen asukkaista koostuvan talkoo- porukan voimin. Pohjanmaan museo vastasi konservaattoreiden palkkaamisesta ja Vaa- san kaupungin talotoimelta tilattiin työmaa- järjestelyt rakennusmestari Olavi Laitalan toimiessa talkootoiminnan yhteyshenkilönä. Talkoolaisten työpanos osoittautui kullan- Kuvat/Bilderna: Minna Turunen arvoiseksi jo esivalmisteluvaiheessa. Ennen varsinaisen konservointityön aloittamista he koin muurissa oli vain yksittäisiä kallistu- täisten kivien oikaisu onnistui hyvin käsivoi- poistivat kivijalan päällä olleen kasvillisuu- neita tai tippuneita kuorikiviä, paikoin koko min rautakankien ja sorkkarautojen avulla, den sekä kaivoivat maata pois kivijalan vie- rakenne oli romahtanut. Haastetta konser- suuriakin kiviä pystyttiin liikuttamaan kun restä, jolloin muurin rakenne ja vaurioiden vointityöhön toi se, että maahan pudonneita vain väkeä oli tarpeeksi. Kaikkein suurimpi- todellinen laajuus paljastuivat. Myös muu- tai pudotettuja kiviä oli siirretty hyvinkin en kivien paikoilleen nostamisessa tarvittiin rista irrotetut ja rinnettä alas vieritetyt kivet kauas alkuperäiseltä paikaltaan, jolloin oi- konevoimaa, erityisen hyödylliseksi osoittau- koottiin yhteen. Konservaattoreiden työsarka kean kiven löytämiseen meni aikaa. Vanhoja tui taitavan kuljettajan ohjaama pieni kaivin- alkoi kivijalan dokumentoinnilla ja konser- valokuvia käytettiin mahdollisuuksien mu- kone, jolla pääsi ajamaan raunion sisäpuolel- vointisuunnitelman laatimisella. Korjaustyöt kaan apuna. le. Kuorikivien ollessa tukevasti paikoillaan aloitettiin kivijalan näkyvimmästä osuudes- Korjaustyö oli hyvin fyysistä mutta vaih- täytettiin keskusta pienemmillä kivillä. Muu- ta, itäpuolella kulkevan kävelytien viereisistä televaa. Konservaattorien apuna työskenteli rin päälle palautettiin siinä ollut kasvillisuus, osista, josta edettiin myötäpäivään aina etelä- tarvittaessa 1-3 talkoolaista auttamassa mm. joka suojaa rakennetta paitsi sateelta myös ja länsisakaran liittymäkohtaan asti. kivien nostoissa sekä rinteeseen vieritetty- estää täytön kiviä liikkumasta kun muurilla Kivijalassa on suurista lohkotuista kivistä jen kivien kuljettamisessa takaisin kivijalan kiipeillään - kielloista huolimatta. Juurtumi- tehdyt kuorimuurit, joiden väli on täytetty sisäpuolelle. Kaikki kivien siirrot ja nostot nen vie aikaa, eikä kuuma kesäkuu ollut otol- erikokoisilla kivillä. Kivien kiinnittämiseen suunniteltiin huolellisesti etukäteen, puut- lisin aika istutusten tekemiselle. Talkoolaiset ei ole käytetty laastia, vaan ne on tarvittaessa tuvien kivien etsimiseen käytettiin runsaasti pääsivät siis myös puutarhurin töihin kastele- tuettu paikoilleen pienten kiilakivien avulla. aikaa, jotta kuhunkin kohtaan löydettiin sekä maan istutuksia. Suunnitelmallisia korjaustöitä ei ole ilmeises- ulkonäöllisesti että rakenteellisesti paras Konservointityö voi olla talkootoiminnan ti aiemmin tehty, vaan pudonneita kiviä on mahdollinen ratkaisu. Korjattavista kohdis- kannalta haasteellista, sillä suunnitelmia on nosteltu takaisin välittämättä limityksestä ta poistettiin sankokaupalla multaa, joka sii- usein muutettava kesken työtä rakennetta ja kivien oikeasta asennosta. Työn edetessä vilöitiin puhtaaksi ja käytettiin myöhemmin purkaessa ilmenevien seikkojen vuoksi. Tuu- löytyi mm. eräästä oviaukon kivestä sarana- kattamisvaiheessa. Usein myös täyttökivet maustaukoja tarvittiin aina välillä, turvalli- tappi, joka osoitti muurin sisään. Kunnoltaan oli poistettava että kuorikivet saatiin mah- suuden vuoksi kivijalkaa ei voinut myöskään kivijalka osoittautui hyvin vaihtelevaksi, pai- tumaan takaisin oikeille paikoilleen. Yksit- avata liian suurilta alueilta kerralla. Suurta 22 allra största stenarna krävdes dock maskin- kraft. En minigrävmaskin manövrerad av en Talkohjälp i konserveringen skicklig förare visade sig vara särskilt nyttig eftersom den också kunde ta sig innanför ruinen. Då skalmurens stenar vilade stadigt av Trivialskolans ruin fylldes murkärnan med mindre stenar och växtligheten ovanpå muren återställdes. Den Konservering av trivialskolans stenfot fordrar planmässighet, kraft, samarbete, pussel- skyddar konstruktionen mot regn och hin- läggning och en minigrävmaskin. För att få i gång arbetet krävs en aktiv invånarfören- drar dessutom fyllnadsstenarna från att röra ing som känner ansvar för områdets framtid. på sig då barn och unga – trots förbud – klätt- rar på muren. Det tar sin tid innan växterna Trivialskolans ruin ligger i ruinområdet i stenfotens synligaste del vid gångvägen på slagit rot, och den heta junimånaden var inte Gamla Vasa, vid det gamla torgets sydöstra östra sidan, varifrån man avancerade med- optimal för plantering. Talkoarbetarna fick hörn, strax intill kyrkan, benhuset och klock- sols ända till det ställe där den södra och väs- därför också agera trädgårdsmästare genom stapeln. Byggnaden blev färdig 1691 men dess tra korsarmen möts. att bevattna planteringarna. trädelar förstördes i Vasa brand 1852 så att en- dast den korsformade stenfoten av natursten Stenfoten hade skalmurar gjorda av stora Konserveringsarbete kan vara krävande som återstår. Ruinerna är en del av Gamla Vasas kluvna stenar, medan mellanrummet, mur- talko eftersom planerna ofta måste läggas om och Korsholms kyrkas område som klassifi- kärnan, var fyllt med stenar av varierande då nya omständigheter upptäcks under ar- cerats som en nationellt betydelsefull kultur- storlek. Murstenarna var inte fästa med mur- betets lopp. Flera gånger blev talkogruppen miljö. bruk utan stöddes ställvis av små kilformade tvungen att ta sig en funderare, och av säker- stenar. Några systematiska reparationer har hetsskäl kunde inte stora delar av stenfoten Ruinen av Heliga Marias kyrka har konser- synbarligen inte gjorts tidigare, utan stenar öppnas på en gång. Således kunde gruppen verats om somrarna allt sedan 2007. Året 2013 som fallit bort har lyfts tillbaka utan hänsyn vara stor endast i inledningsskedet, men även var olyckligt, eftersom arbetet på grund av till förband och korrekt position. Exempelvis två eller tre extra handpar vid behov innebar det ekonomiska läget då inte kunde fortsätta en sten i en dörröppning visade sig i ett sena- en märkbar effektivering av arbetet. Utan tal- enligt planerna. Samma orsak hindrade året re skede ha en gångjärnstapp som var vänd koinsats skulle konserveringen av trivialsko- därpå öppnandet av ett större arbetsfält, men in mot muren. Stenfoten var i mycket varie- lan inte ha kommit så här långt och mången tack vare Österbottens museums och Gamla rande skick. Ställvis var bara några enstaka sten skulle fortfarande stå på sned. Den akti- Vasas invånarförenings aktivitet och initiativ stenar i skalmuren sneda eller borttagna, på vitet som Gamla Vasas invånarförening visat kunde restaureringen av trivialskolans sten- andra ställen hade hela konstruktionen kol- prov på kommer säkert ännu att behövas inn- fot inledas. Till följd av väderpåfrestning och lapsat. Det som gjorde konserveringen krä- an konserveringen är slutförd. Det har många den försvagade grunden hade stenfoten ska- vande var att de stenar som hade fallit ner gånger konstaterats att skadegörelse sällan dats och ställvis helt rasat. Stenar från sten- eller tagits bort ofta låg mycket långt borta förekommer i reparerade och välskötta områ- foten hade rullats bort, bland annat nedför från sin ursprungliga plats; att hitta rätt sten den. Då murarna är hela är det varken enkelt backen där barnen åker pulka. Föreningen till rätt plats tog därför tid. I mån av möjlighet eller ens lockande att lösgöra stenar och rulla erbjöd sig också att hjälpa till. Således istånd- användes gamla fotografier som stöd. dem nedför backen. sattes stenfoten under två månaders tid som- maren 2014. I arbetet deltog två konservatorer Reparationsarbetet var mycket fysiskt men Det är viktigt att områdets invånare själva och en talkogrupp från invånarföreningen. också varierande. Konservatorerna assiste- engagerar sig i att förbättra tryggheten och Österbottens museum betalade konserva- rades vid behov av 1–3 talkoarbetare bland skydda kulturarvet i sin näromgivning och torernas lön, för arbetsplatsarrangemangen annat då stenar skulle lyftas eller då stenar att de meddelar om stora förändringar i svarade Vasa stads hussektor och kontaktper- som rullat ner för sluttningen skulle forslas områdets konstruktioner och om eventuell son för talkoarbetet var byggmästare Olavi tillbaka innanför stenfoten. Varje lyft och för- skadegörelse. Även den som kanske inte är Laitala. flyttning av stenar planerades omsorgsfullt i intresserad av ruinområdets historiska vär- förväg. Mycket tid lades ner på att hitta sak- den inser lätt hur mångsidigt ruinparken kan Talkoarbetarnas insats visade sig vara guld nade stenar så att varje skadat ställe kunde re- användas i fritids- och rekreationssyfte. Un- värd redan på förberedelsestadiet. Innan det pareras på bästa möjliga sätt ur både estetisk der arbetets lopp kunde vi följa barngrupper egentliga konserveringsarbetet kom i gång och konstruktionsmässig synvinkel. Från de som lekte, vuxna som hade friskvårdsdagar, avlägsnade de växtligheten från stenfoten reparerade ställena avlägsnades hinkvis med motionerande mödrar med barnvagnar och och grävde bort jord så att murens konstruk- mull som silades ren för att senare återanvän- människor i alla åldrar på dagliga promena- tion och skadornas faktiska omfattning blev das till att täcka spåren av arbetet. Ofta måste der. Mången lokal förbipasserande sade sig synliga. Också de stenar som hade tagits loss också fyllnadsstenarna avlägsnas för att mur- vara glad över att stenfoten blivit vackrare och rullats nedför backen samlades ihop. stenarna skulle kunna baxas på plats. Enskil- och berättade egna minnen kring ruinerna Konservatorerna inledde sitt arbete med att da murstenar kunde bra rätas med spett och och Gamla Vasa. Långväga förbipasserande dokumentera stenfoten och göra en konser- kofötter; också stora stenar rörde på sig bara ville veta mer om områdets historia. veringsplan. Reparationen påbörjades på det var tillräckligt många som högg i. För de Minna Turunen, konservator talkoolaisryhmää ei siis päästy hyödyntä- tapahdu korjatuilla ja hyvin hoidetuilla alu- ymmärtää helposti rauniopuiston monet mään kuin työn alkuvaiheessa, mutta pari eilla. Kun muurit ovat ehjät, ei kivien irrotta- käyttömahdollisuuden ajanviettopaikkana kolme käsiparia lisää aina tarvittaessa toi minen ja alas vierittäminen ole niin helppoa ja virkistysalueena. Töiden ohessa saimme merkittävästi lisätehoa työskentelyyn. Ilman eikä houkuttelevaakaan. seurata lapsiryhmien leikkejä, TYKY-päivien talkoolaisten työpanosta triviaalikoulun kon- On tärkeää, että alueen asukkaat osallistu- viettoa, lastenvaunujen kera kuntoilevia äitejä servoinnissa ei olisi päästy näin pitkälle, ja vat oman lähiympäristönsä turvallisuuden sekä päivittäisiä kävelyretkiä. Moni paikalli- moni kivi olisi ilman heitä jäänyt kallelleen. parantamiseen ja kulttuuriperinnön suoje- nen ohikulkija ilmaisi ilonsa kivijalan paran- Vanhan Vaasan asukasyhdistyksen aktiivi- luun, ja ilmoittavat rakenteissa tapahtuvista tuneesta ulkonäöstä ja kertoi omia muistojaan suutta tarvitaan varmasti vielä konservointi- suurista muutoksista ja mahdollisesta ilki- raunioihin ja Vanhaan Vaasaan liittyen, kau- työn loppuun saattamisessa. Useiden vuosien vallasta alueella. Vaikka ei olisikaan kiinnos- empaa tulevat halusivat tietää lisää alueen aikana on todettu, ettei ilkivaltaa juurikaan tunut raunioalueen historiallisista arvoista, historiasta. Minna Turunen, konservaattori 23 Det blomstrande Österbotten Vårutställningen med verk ur Österbottens har också broderats på täcken och vävts i ryor. fotografier och festdukningar visar utställ- museums omfattande samlingar studerar Utställningens naturvetenskapliga del be- ningen hur blommor under tidernas lopp har blommotivet ur ett naturvetenskapligt, kul- rättar hur växter använts medicinalt och i använts vid olika festligheter. turhistoriskt och konstnärligt perspektiv. skolundervisningen. Växtsamlande är välbe- Vi har valt konstverk som demonstrerar de Blommor är vanliga och populära dekora- kant för mången skolelev och ett utmärkt sätt österbottniska konstnärernas sätt att använ- tionsmotiv som finns på många föremål och att lära sig känna olika arter. Herbarier fung- da blommor och krukväxter i heminredning. konstverk. Som vilda växter har blommorna erar också som hjälpmedel vid klassificering Merparten av verken har kopplingar till Öst- en naturlig plats i museets samlingar. och vetenskaplig undersökning av växter. erbotten antingen via konstnärens livsfaser Det österbottniska dekorationsmåleriet har I utställningen ingår en jugendinteriör som eller via motivet. traditionellt varit mycket rikt. På utställning- presenterar den epokens möbler och textiler. I utställningen ingår guidade rundturer och en får vi stifta bekantskap med bl.a. skåp, kis- Typiskt för jugendstilen var stiliserade natur- pedagogiskt program. I vår läshörna kan du tor, åkdon och redskap med blomdekoratio- motiv i form av ornamentik och dekorationer. dessutom sätta dig ner och blada i publikatio- ner. Kringresande mästare och deras lärlingar Blommor är ofta förknippade med viktiga ner och tidningar med blommotiv. spred glädje i vardagen genom att försköna händelser i familjen, såsom dop, bröllop, be- föremål med målade rosor och liljor. Blommor märkelsedagar och begravningar. Med stora Text: Minna Vihla, Österbottens museum

Ruth Björkenheim, ylioppilas 1901 Kuvat/Bilderna: Pohjanmaan museon arkisto/Österbottens museums arkiv Kukkiva Pohjanmaa Pohjanmaan museon runsaista kokoelmista myös peittoihin ja kudottu ryijyihin. tai vuotuisjuhliin. Näyttelyssä kukkien käyt- koottu kevätnäyttely tarkastelee kukka-ai- Näyttelyn luonnontieteellinen osuus kertoo, töä erilaisissa juhlissa esitellään valokuva- hetta luonnontieteellisestä, kulttuurihistori- miten kasveja on käytetty lääkkeinä ja kou- suurennosten ja juhlakattauksen avulla. allisesta ja taiteellisesta näkökulmasta. Kukat luopetuksessa. Kasvien keruu on monelle Taideteokset on valittu niin, että ne ilmentä- ovat yleisiä ja suosittuja koristeaiheita, joita koululaiselle tuttua ja sen avulla voidaankin vät pohjalaistaiteilijoiden näkemyksiä kukki- voi löytää monesta esineestä ja taideteokses- opetella lajituntemusta. Kasvistot toimivat en ja huonekasvien käytöstä pohjalaisissa ko- ta. Luonnonkasvien osana kukat kuuluvat myös kasvien luokittelun ja tieteellisen tutki- deissa ja sisustuksessa. Pääosa taideteoksista oleellisesti museon kokoelmiin. muksen apuvälineinä. liittyy Pohjanmaahan joko tekijänsä elämän- Koristemaalaus on ollut erityisen rikas- Näyttelyyn on sisustettu jugend-interiööri, vaiheiden tai aiheen puolesta. ta Pohjanmaalla. Näyttelyssä voi tutustua jossa voi tutustua aikakauden huonekaluihin Näyttelyyn liittyy opastuksia ja pedagogista mm. kukkakuvioisiin kaappeihin, arkkui- ja tekstiileihin. Jugendin aikana tyylitellyt ohjelmaa. Lisäksi lukunurkkauksessa voi is- hin, ajokaluihin ja käsityövälineisiin. Kier- luonnonaiheet toistuivat ornamentiikassa ja tahtaa ja tutustua kukka-aiheisiin julkaisui- televät mestarit ja heidän oppipoikansa ovat koristelussa. hin ja lehtiin. maalanneet ruusuja ja liljoja ihmisten iloksi Kukat liittyvät usein kodin tärkeisiin tapah- esineitä kaunistamaan. Kukkia on kirjailtu tumiin kuten ristiäisiin, häihin ja hautajaisiin Teksti: Minna Vihla, Pohjanmaan museo

24 Flygfrakt till Vasa

Sommaren 2006 fick jag från Österbot- tens museum i Vasa en begäran om att få låna en gipskopia av huvudstycket av Bjurbölemeteoriten. Den hade strax innan returnerats från Paris där den hade deltagit i en utställning till minne av den stora världsutställningen 1900. I Vasa skulle gipskopian vara med Lentorahtia Vaasaan på vernissagen för museet Terranova förnyade utställning i anslutning till Kesällä 2006 sain Pohjanmaan museosta Vaa- jatkoi samaa tylyä linjaansa: ”Noin pakatulle stadens 400-årsjubileum och svenska sasta pyynnön lainata Bjurbölen meteoriitin näytteelle minä en kirjoita rahtikirjoja.” Sil- kungens besök. pääkappaleen kipsikopiota, joka oli vähän loin pohjalainen luonteeni taisi vähän kuo- aiemmin palannut lainasta Pariisista, missä hahtaa: en sentään huutanut, mutta vähän På förmiddagen den 13 september oli ollut kertomassa Pariisin suuresta maail- asiaa liioittelin ja samalla selkeytin ääntäni: skyndade vi iväg med transportfirmans mannäyttelystä vuonna 1900 (Muistonäytte- ”Tämä näyte tulee keskipisteeksi näyttelyyn, paketbil för att föra meteoritkopian till ly). Vaasassa kipsikopio tulisi juhlistamaan joka avataan Vaasassa huomenna. Näyttelyn godsmottagningen vid Helsingfors- Terranova-museon uusitun näyttelyn avajai- avaa Ruotsin kuningas. Johan on kumma, jos Vanda flygplats. Den unga kvinnliga sia, jotka liittyivät kaupungin 400-vuotisjuh- tätä ei saada tänään Vaasaan.” funktionären vid Finnairs disk förhöll liin ja Ruotsin kuninkaan vierailuun. sig emellertid kallt avvisande till vår Silloin tiskin takaa tuli viereeni kaksi Fin- transportlåda i plast. Då vi lyft upp den Veimme meteoriittikopion 13.9.2006 kiirees- nairin miesvirkailijaa – luulin jo, että he tart- på disken sade hon tvärt: ”Jag skriver ti ennen puoltapäivää erään kuljetusliikkeen tuvat minuun kiinni ja heittävät miehen ulos inte någon fraktsedel för ett sådant där pakettiautolla Helsinki-Vantaan lehtoasemal- koko rakennuksesta, mutta ei – päinvastoin, paket.” (Den ursprungliga transportlå- le rahtitavaraan. Finnairin nuori naisvirkaili- he olivat hyvin ystävällisiä ja selittivät, että dan hade kommit bort på Parisresan.) ja suhtautui muoviseen kuljetuslaatikkoom- eiköhän tämä saada tänään lähtemään. Siir- Jag försökte vänligt förklara att den nog me kuitenkin hyvin nuivasti. Hän ilmoitti ryimme laatikon kanssa toiseen huoneeseen hade kommit packad på samma sätt i heti, kun olimme nostaneet laatikon vastaan- ja laitoimme laatikon päälle kappaleen aalto- samma låda från Paris till Helsingfors ottopöydälle: ”Minä en kirjoita tuollaiselle pahvia ja teippiä, ja, katso, se kelpasi virkaili- som flygfrakt och att det nu var bråt- paketille minkäänlaisia rahtikirjoja.” (Näyt- jalle! Rahtikirjat kirjoitettiin, ja laatikko oli jo tom med att få metoritkopian till Vasa. teen alkuperäinen kuljetuslaatikko oli ka- parin tunnin kuluttua intendentti Sonja Ös- Men hon bara fortsatte: ”För ett prov donnut Pariisin matkalla.) Koetin selittää ys- terholm-Granqvistilla Pohjanmaan museossa som är inpackat så där skriver jag ingen tävällisesti, että tässä laatikossa ja tällä lailla Vaasassa, ja juhlanäyttely saatiin kuntoon. fraktsedel.” Då misstänker jag att mitt pakattuna se tuli kyllä lehtorahtina Pariisista österbottniska sinnelag eventuellt bru- kesällä Helsinkiin, ja että näytteellä olisi nyt ”Kivitohtori”, Emeritus Professori sade upp lite grann. Jag skrek inte, men vähän kiire Vaasaan. Mutta virkailija vain Martti Lehtinen dramatiserade kanske något och sade Lähde: LUOMUS med väldigt tydlig röst: ”Det här provet är medelpunkten för en utställning som slår upp dörrarna i Vasa i morgon. Ut- ställningen öppnas av kungen av Sve- rige. Det är ju märkligt om provet inte ska kunna fås iväg till Vasa idag.”

Då dök det upp två manliga funktio- närer, och jag trodde redan att de skulle gripa tag i mig och slänga ut mig ur hela byggnaden. Men nej, tvärtom: de var mycket vänliga och menade att saken ordnar sig så att paketet kommer iväg idag. Vi tog lådan till ett annat rum där vi virade in den i wellpapp som vi tejpa- de fast – och se: nu dög paketet! Frakt- sedeln skrevs ut och ett par timmar senare var paketet hos intendent Sonja Österholm-Granqvist på Österbottens museum i Vasa. Festutställningen var räddad.

”Stendoktor”, Professor Emeritus Kuvat/Bilderna: Bjurbölen meteoriitti/ Martti Lehtinen Bjurböle meteorit. Kaj Höglund Källa: Naturhistoriska Centralmuseet

25 Elämää sodassa ja rauhassa – Napuen taistelun ennallistaminen 9.8.2014

Isonkyrön kotiseutuyhdistys ry ja sen alajaosto Isonkyrön 1700-lu- naisuuden, ”Elämää sodassa ja rauhassa”. Viikonlopun ohjelmaan vun markkinat järjestivät elokuussa 2014 Isossakyrössä vietetyn sisältyi Napuen taistelun ennallistamisnäytös. Napuen taistelun 300v Muistovuoden suurimman tapahtumakoko-

300 vuotta sitten käyty Napuen taistelu, Suu- iltana 9.8.2014 nämä harrastajat asettautui- Ruhtinas Mihail Galitsinin johtamat venäläi- ren Pohjan sodan viimeinen maamme kama- vat Pappilanvainion vastakkaisiin päihin set aloittivat hyökkäyksen... savu peitti näy- ralla käyty kenttätaistelu, kokosi 7.-10.8. 2014 ennallistaakseen Napuen lyhyen ja verisen töskentän tykkien jylistessä ja muskettien liki 300 historiaharrastajaa ja -elävöittäjää taistelun. Näytöksessä oli historiaharrastaji- paukkuessa. Kasakat karauttivat paikalle. Isoonkyröön. en lisäksi mukana kuusi ratsukkoa Niinisa- Viisikkäät alkeellisten aseittensa kera hyök- lon Ratsastajista sekä yli sata vapaaehtoista käsivät puolustamaan kotiseutuaan. Sotilasleiri 1700-luvun malliin nousi Vanhan naista, lasta ja miestä. Miesten tehtävänä kirkon viereen Kyrönjoen rantamaisemiin. oli esittää alueen ja paikkakunnan miehistä Napuen taistelu oli lyhyt ja verinen. Vajaan Toinen toistaan komeampiin univormuihin koottuja joukkoja, Viisikkäitä. Taistelunäy- kahden tunnin aikana silloiselle taistelutan- pukeutuneet sotilaat ja kauniisiin, värik- töksen käsikirjoituksen laati Göran Backman tereelle jäi lähes 5 000 kaatunutta tai haavoit- käisiin asuihin sonnustautuneet mamsellit Oravaisista. Yleisölle taistelun edeltävää ai- tunutta. värittivät muutaman päivän ajan Isonkyrön kaa, kulkua ja jälkeisiä tapahtumia kertoivat kyläkuvaa ja tarjosivat ainutlaatuista sil- kaksi kertojaa, ruotsiksi Martin Hårdsted ja Yhteistyössä historiaharrastajien kanssa laa- mänruokaa kyläläisille. Leirissä asusti paitsi suomeksi Mikko Jylhä. ditun suunnitelman mukaisesti näytöksestä suomalaisia, myös ruotsalaisia, norjalaisia, pyrittiin tekemään täysin erilainen kuin ai- latvialaisia, venäläisiä ja ukrainalaisia histo- Näytöksen alussa ruotsalaiset joukot elivät emmat ennallistamisnäytökset niin meillä riaharrastajia ja joukkoa vahvisti vielä kaksi leirissä odotellen lähestyviä venäläisiä. Lei- kuin maailmallakin. Näytöksestä haluttiin amerikkalaista ja yksi slovakki. rissä oli ajan tavan mukaan myös naisia ja muutakin kuin tykkien ja muskettien jyske ja lapsia. Suoritettiin päivän askareita ja vie- taistelu. Kyrönjoen mieslaulajien kuoro saat- Leirissä elettiin miellyttävissä tunnelmissa, tettiin viimeiseksi jääviä hetkiä läheisten teli ”Jumala ompi linnamme” virren jälkeen laulettiin illan hämärissä nuotion katveessa, kanssa. Venäläisten joukkojen ilmaannuttua sotilaat taisteluun, jonka ratkettua kirkon kel- vaihdettiin kuulumisia ja tutustuttiin uusiin näköpiiriin ylipäällikkö C.G. Armfelt puhut- ystäviin. Näin siitä huolimatta, että lauantai- teli ja kirkkoherra Aemaeleus siunasi joukot. Jatkuu sivulla 28

Kuva/Bild: Kaj Höglund

26 Elämää sodassa ja rauhassa Liv i krig och fred – Napuen taistelun ennallistaminen 9.8.2014 – rekonstruktionen av slaget vid Napo 9.8.2014

Kuva/Bild: Kaj Höglund

Storkyros hembygdsförening och dess underavdelning för slaget vid Napo: ”Liv i krig och fred”. I veckoslutets program Storkyro 1700-talsmarknad svarade i augusti 2014 för det ingick en rekonstruktion av slaget vid Napo. största programhelheten i samband med 300-årsminnet av

Årsdagen för slaget vid Napo för 300 år se- I början var de svenska trupperna förlagda till dan, det sista fältslaget på finländsk mark lägret i väntan på de annalkande ryssarna. i Stora nordiska kriget, samlade 7–10.8.2014 Som brukligt var fanns det också kvinnor och närmare 300 historievänner och historieåter- barn i lägret. Man utförde sina dagliga sysslor upplivare till Storkyro. och tillbringade de sista stunderna med sina närmaste. Då de ryska trupperna sågs närma Ett militärläger i 1700-talsstil restes invid sig talade överbefälhavaren C. G. Armfelt till Gamla kyrkan på Kyro älvs strandmarker. sin här som därefter välsignades av kyrko- Soldater i ståtliga uniformer och mamseller i herde Aemaeleus. De ryska trupperna under vackra, prunkande dräkter gav under några furst Michail Golitsyn gick till anfall... fältet dagar färg åt Storkyro bylandskap och unik täcktes av rök alltmedan kanoner dundrade ögonfröjd åt byborna. I lägret bodde förutom och musköter small. In red kosackerna. Fem- finländska också svenska, norska, lettiska, männingarna gick till angrepp med sina pri- ryska och ukrainska historievänner, för- mitiva vapen för att försvara sin bygd. stärkta av ytterligare två amerikaner och en slovak. Slaget vid Napo var kort och blodigt. Efter en knappt två timmar lång strid hade inemot Stämningen i lägret var sympatisk: sång 5 000 personer stupat eller sårats. vid lägerelden i kvällningen, meningsfulla samtal och nya vänskapsband. Detta trots Enligt planerna som också historievännerna att samma människor på lördag kväll den 9 hade varit med om att uppgöra skulle upp- augusti intog var sida av prästgårdsfältet för visningen bli mycket olik tidigare rekon- att rekonstruera det korta och blodiga slaget struktioner både hos oss och i andra länder. vid Napo. I uppvisningen deltog förutom Det skulle bli mer än bara kanondunder, historievännerna även ryttare från ridklub- muskötsmatter och strid. Efter psalmen ”Vår ben Niinisalon Ratsastajat samt över hundra Gud är oss en väldig borg” följde Kyro älvs frivilliga kvinnor, barn och män. Männens manssångare soldaterna ut i strid. Då striden roll var att spela Femmänningar, dvs. den var avgjord klämtade kyrkklockorna medan truppstyrka som bestod av ortsbor. Manus- alla uppträdande på fältet stod still i tystnad. Kuva/Bild: Kaj Höglund kriptet för stridsuppvisningen var skrivet Kosackerna slet spädbarn från mödrarnas av Göran Backman från . Tiden före armar, förde med våld med sig kvinnor och slaget, själva slagets förlopp och händelserna barn som slavar. Tiotals kvinnor med barn efteråt refererades för publiken av två berät- kom till slagfältet, sökte förtvivlat sina nära tare, Martin Hårdsted på svenska och Mikko Jylhä på finska. Fortsätter på sidan 29

27 lon kumahdellessa koko näytöskentällinen ja sitä mukaa saavutukseen, joka hämmäs- esiintyjiä hiljeni paikolleen. Kasakat raastoi- tytti kaikki. Pienen paikkakunnanväkimää- vat sylivauvat äitien käsivarsilta, veivät vä- rä moninkertaistui tapahtumaviikonlopun kivalloin orjiksi naiset ja lapset. Kymmenet aikana. Lukuisat vapaaehtoiset niin toimijat naiset lapsineen saapuivat taistelukentälle, kuin esiintyjät olivat korvaamaton apu, töitä etsivät epätoivoisesti omaisiaan ja rakkaan- tehtiin kellon ympäri pyyteettä. Kokonai- sa löydettyään lyyhistyivät itkien heidän suus, minkä viikonlopun ohjelman eri osaset ääreensä taistelun voittajien liikuttuneena muodostivat, oli jotakin, mitä tällä paikka- seistessä vieressä. Kuoro veisasi ”Sun kätes, kunnalla ei oltu ennen koettu. Kaari Utrion Herra, voimakkaan...” esitelmää ”Naiset ja lapset historiamme so- dissa” kuunteli Vanhan kirkon penkeillä lä- Koskaan aiemmin ei ennallistamisessa ole hes 650 henkilöä. Saariston värikkäisiin teks- ollut mukana niin tunteisiin vetoavalla taval- tiileihin tutustui Vanhan kirkon Vaivaisten la naisten ja lasten rooli kuin Isossakyrössä. makasiinissa parituhatta henkeä, samoin kel- Historia, ja toisaalta nykypäiväkin, tuli todel- loseppä Glasbergin elämäntyöstä kertovaan la lähelle kaikkia katsojia ja osallistujia. Näy- näyttelyyn. 1700-luvun markkinoilla kävi 20 töstä seurasi 10 000 katsojaa. 000 vierailijaa. Kotiseutumuseon vieraskir- jaan kirjoitti viikonlopun aikana nimensä Näytöksen lopuksi kaikki esiintyjät ryhmit- useampi kuin koko kesänä yhteensä. Tapah- täytyivät uljaaksi riviksi yleisön eteen ja am- tumaa suunniteltaessa asetetut tavoitteet, puivat yhteislaukauksena kunnialaukauksen kertoa 1700-luvun elämästä, tavoista ja kult- kaikille Napuen taistelun uhreille. Päätteeksi tuurista monin eri tavoin eri-ikäisille tapah- kertojat esittelivät näytökseen osallistuneet tumaan osallistuville ja saada yleisö elävällä historiajoukot, Viisikkäät, naiset ja ratsukot. ja helposti tajuttavalla tavalla kiinnostumaan historiasta, onnistui hienosti. Napuen taistelun ennallistamisnäytös 9.8.2014 on toistaiseksi suurin maassamme Isonkyrön kotiseutuyhdistys ry onkin suu- järjestetty ennallistamistapahtuma niin osal- ren haasteen edessä. Miten hyödyntää koet- listuja- kuin katsojamäärin mitattuna. Suo- tu ja miten vastata yleisön toiveisiin jatkossa. men kulttuurirahaston Etelä-Pohjanmaan Nyt työtä vasta riittääkin! maakuntarahaston ja A.Kordelinin säätiön myöntämät apurahat, Kehittämisyhdistys Johanna Talso YHYRES ry:n hankerahoitus sekä valtava Projektivastaava Napuen taistelun määrä vapaaehtoisia talkoolaisia mahdollisti- ennallistamisnäytös vat tapahtuman järjestämisen kunniakkaasti.

Tapahtuman valmistelu oli melkoinen matka, matka uuteen harrastukseen ja yhteistyöhön,

Kuva/Bild: Isonkyrön kotiseutuyhdistys

Kuva/Bild: Kaj Höglund

28 och kära och bröt samman i gråt då de fann dem döda medan segrarna stod bredvid, rör- da av situationen. Kören sjöng ”Bevara, Gud, vårt fosterland”.

Aldrig tidigare har kvinnor och barn varit närvarande i en stridsrekonstruktion på ett så emotionellt gripande sätt som i Storkyro. Historien – och förvisso också samtiden – blev högst påtaglig för samtliga åskådare och deltagare. Rekonstruktionen följdes av ca 10 000 åskådare.

Som avslutning grupperade sig samtliga upp- trädande i en ståtlig rad framför publiken och avfyrade en salva för att hedra samtliga offer i slaget vid Napo. Till sist presenterade berät- tarna alla deltagare för publiken: Femmän- ningarna, kvinnorna och ryttarna.

Rekonstruktionen den 9 augusti 2014 av sla- get vid Napo är den hittills största i sitt slag i vårt land, mätt med såväl deltagar- som åskå- darmängd. Projektet kunde ros i hamn med heder tack vare stipendier från Finska kultur- fondens landskapsfond i Södra Österbotten och A. Kordelins stiftelse samt projektfinan- siering från utvecklingsföreningen YHYRES rf och en enorm mängd frivilligarbete.

Förberedelserna för evenemanget var en stor- artad resa, en resa in i en ny hobby och nya slag av samarbete och vidare till en prestation som skulle slå alla med häpnad. Folkmäng- den på den lilla orten mångdubblades under veckoslutets evenemang. De talrika frivilliga – såväl uppträdande som funktionärer – gjor- de en ovärderlig insats, arbetet pågick dygnet runt. Veckoslutets program med alla dess varierande inslag var någonting som aldrig tidigare hade upplevts på orten. I Gamla kyr- kan lyssnade närmare 650 personer på Kaari Utrios föredrag ”Kvinnor och barn i våra historiska krig”. Ett par tusen människor bekantade sig med skärgårdens färggranna textiler i Gamla kyrkans magasin och med en utställning som skildrade urmakaren Glas- bergs livsverk. 1700-talsmarknaden besöktes av 20 000 gäster, hembygdsmuseets gästbok fick under veckoslutet fler namnteckningar än under hela resten av sommaren samman- lagt. Målen för evenemanget, att på olika sätt berätta om livet, seder och bruk på 1700-talet för människor i olika åldrar och att på ett liv- fullt och lättillgängligt sätt väcka publikens intresse för historia, uppnåddes mer än väl.

Därför står nu hembygdsföreningen i Storky- ro inför en stor utmaning: Hur ska denna upplevelse tas tillvara och hur ska publikens önskningar kunna tillmötesgå i framtiden? Ingen risk för sysslolöshet, således!

Johanna Talso Projektansvarig för rekonstruktionen av slaget vid Napo

Kuva/Bild: Kaj Höglund

29 Generaattoori vuodelta 1913. Kuva: Veli Pienimäki

Etelä-Pohjanmaalla uuden ajan ihmeellinen ihme, kodin sähkövalo syttyi ensimmäistä kertaa Kurikassa 16. joulukuuta 1913. Jyllinkosken Sähkö Oy oli perustettu edellisenä vuotena, joten toimeen tartuttiin todella nopeasti. Jyllinkosken Informaatioteknisessä museossa havainnollistetaan sähkön käytön historiaa

Kyrönjoen Jyllinkoskeen rakennettu vesivoi- lymään tuleville polville. Vesivoimalaitoksen Vuonna 1920 varavoimakoneeksi hankittu mala tuotti aluksi sähköä Strömbergin 250 vierestä sai yhdistys myös entisen sähköase- dieselmoottori, ruotsalainen Atlas Polar, te- kW generaattorilla ja vesiturbiini oli Tampe- marakennuksen, josta rakentuu parhaillaan holtaan 200 hv on museon upein kone ja se on IT-museo. pantu käyntikuntoon 2014 keväällä ja käyn- reen Pellava ja Rautateollisuus Oy:n (Tampel- nistetään isommille ryhmille tarvittaessa. la) tekemä. Voimalavanhus on yhä paikoil- IT-Museolla on näyttelyesineistä Dieselin ”rassasivat” käyntiin 45-vuoden sei- laan 1970 tapahtuneesta sähköntuotannon runsauden pulaa sokin jälkeen kauhajokelaiset masinistit Ossi loppumisesta huolimatta. Nyt led-lampuilla IT-tavaraa on tarjolla tavattoman paljon, yksi Mannila, Ossi Puska ja Seppo Peltonen. Die- valaistulle, luonnonkauniille alueelle on tulos- museon puuhamiehistä, puheenjohtaja Harri selin käyntiääni nostaa hiuskarvat pystyyn, Lounatvuori kertoo. Yhdistykselle tarjotaan jos niitä on! sa sähkölaitostoiminnan ja informaatioteknii- radioita, televisioita, levysoittimia, nauhu- kan museoyhdistelmä. reita, puhelimia, tietotekniikkaa ja vanhaa Kaikki mittari- ja kytkintaulut on marmoria konttoritekniikkaa. Kaiken lisäksi saatiin ja vanhin niistä on ollut mukana Strömbergin Pohjanmaan museolta säilytettäväksi satojen tuotteiden näyttelyssä, joka tehtiin ensim- Informaatiotekniikan Museoyhdistys on vanhojen radioiden kokoelma. mäisellä Strömbergin kuorma-autolla ympä- perustettu viitisentoista vuotta sitten kerää- Varastoissa on valittua tavaraa jo valtava ri Helsinkiä vuonna 1913. mään, säilyttämään ja esille tuomaan IT-lait- määrä, mutta joudumme varmaan osan kar- teita ensimmäisistä puhelimista ja radioista simaan tuumii yhdistyksessä toimiva mo- Jyllinkoski tuotti aikanaan kahdella vesitur- alkaen. nitoimimies ja yhdistyksen tiedottaja Jukka biinilla sähköä 400 kW teholla ja vuosituo- Mäkinen. Yhdistyksen sihteerinä ja rahaston- tanto oli keskimäärin 2400 MWh. Se riitti Sähkölaitosmuseon omistus siirtyi Fortumil- hoitajana toimii Jussi Seppi. Kurikan, Ilmajoen, Kauhajoen, Jalasjärven ja ta viisi vuotta sitten yrittäjä Marko Kinnusen Seinäjoen sähköntarpeeseen 1926 seutuville. kautta lahjoituksena Informaatiotekniikan Vanha teknologia lumoaa Museoyhdistykselle. Yhdistys on alueen ra- Voimalassa on nähtävänä kaksi vesivoiman Voimalaitoksen erikoisin laite on turbiinisää- kennuksia korjannut voimiensa mukaan säi- käyttämää generaattoria vuosilta 1913 ja 1924. täjä, Amerikassa tehty Lombard Governor 30 Kuva:Aila Pienimäki

2079, joka on patentoitu jo vuonna 1893. Tämä laite yritti pitää jaksoluvun kohdallaan kuor- Kuva:Veli Pienimäki mituksen vaihdellessa. Talkoovoimin tulee hyvää jälkeä Sähkölaitosmuseo ja sen viereen tulevaa IT- museota rakentaa 25-henkinen Informaatio- tekniikan Museoyhdistys, jonka aktiivijäse- net ovat Seinäjoelta, Ilmajoelta, Jalasjärveltä, Kurikasta ja Kauhajoelta. Suurin osa jäsenistä on sähkö-, puhelin-, kone- ja IT-alan am- mattilaisia. Töitä on tehty talkoilla mahdol- lisimman paljon, mutta on paljon teetetty urakoitsijoillakin kilpailuttamalla niin kuin ELY-keskus vaatii. Jatkossa tulee rakennusten ylläpito olemaan yhdistykselle mittava haas- te, koska näin isojen tilojen vuotuinen ylläpi- to maksaa paljon. Luonnonkaunis ympäristö Museorakennukset sijaitsevat Jyllinkosken kanjonissa, josta korkeusero ympäröivään Kuvassa IT-museoyhdistyksen perustajajäsen, peltolakeuteen on noin 25-metriä. Kosken tiedottaja ja monitoimimies Jukka Mäkinen oikealla. rannoille on vuosisatojen kuluessa muodos- Kuva/Bild: Erkki Salminen, Pohjanmaan museo tunut erikoinen luonnonpuisto, josta löytyy harvinainen kasvillisuus ja linnusto. Kevääl- lä ensimmäisenä kukkii Kevätlinnunsilmä ja sen jälkeen lukematon määrä harvinaisia kukkia ja heinäkasveja. Alueen linnusto ke- sällä on tavattoman runsas ja alueen sijaintiin nähden poikkeava. Viime kesänä oli museon pihassa kesävieraana pesimässä Puukiipijä, joka on alueella erittäin harvinainen. Sata- kielikin on soittanut huiluaan alueelle vuosi- kymmenet. Luontokuvaajatkin ovat löytäneet alueen ja kamerat ovat kuluneet käytössä. Vii- me kesänä oli museolla Petri Kapasen valoku- vanäyttely, jonka hän oli valikoinut alueelta ottamistaan 7000 kuvasta!

Museo on saanut taloudellista tukea sekä Kurikan kaupungilta että ELY-keskukselta rakennusten remontteihin.

Museo on auki tilauksen mukaan ryhmille ja tiistai- ja torstai-iltaisin on yleensä paikalla talkoolaisia, jolloin museoon pääsee tutustu- maan. Pääsymaksu on vapaaehtoinen.

Osoite: Jyllinkoskentie 120, Kurikka Kuva/Bild: Kaj Höglund Veli Pienimäki 31 Vaasa – moottoritehtaiden kaupunki

Näyttelyn teema oli ajankohtainen, sillä sa- näkökulmasta, kuitenkin tarjoten kävijöille mana keväänä ilmestyi Vaasan veteraani- laaja katsaus myös alan paikalliseen teolli- Kesällä 2014 oli vaasalaisilla mah- autoseuran kustantama, Rauno Grönbackan suushistoriaan aina 1800-luvun konepajateol- kirjoittama (ja allekirjoittaneen toimittama) lisuudesta alkaen. Työväenmuseon näyttely dollisuus tutustua paikallisen moot- historiikki Marakatteja ja Kissanpäitä – vaasa- toteutettiin lähinnä valokuvin, mutta myös torinvalmistuksen historiaan Vaasan laisten moottoritehtaiden tarina (Markattor och erilaista moottorinvalmistukseen liittyvää työväenmuseon, Vaasan Auto- ja Katthuvuden – historien om motorfabrikerna i esineistöä oli esillä runsaasti. Vaasan Auto- ja Moottorimuseon sekä Vaasan Meri- Vasa), ja tiedossa oli jo tuolloin myös Vaa- Moottorimuseolle sekä Vaasan Merimuseolle museon yhteisenä näyttelyteemana. san kaupunginteatteriin tekeillä oleva, Antti oli puolestaan luontevaa hyödyntää runsaita Tuurilta tilattu moottoritehtailija John Wick- moottorikokoelmiaan näyttelyidensä perus- Kolmen erikoismuseon yhteisprojekti strömistä kertova näytelmä (ensi-ilta syksyllä runkona. oli ensimmäinen laatuaan Vaasassa, 2015). ja siitä saadut kokemukset saattavat Hankkeelle myönnettiin E-P:n kulttuurira- olla hyödyksi museoiden mahdollisten Teema soveltui luontevasti kaikille kolmel- haston ”Muuttuva museo” -apurahaa yhteen- tulevien vastaavien yhteistyökuvioiden le museolle, ja ne käsittelivät aihetta kukin sä 15 000 €, josta summasta kolmannes käytet- omasta näkökulmastaan, omien resurssiensa tiin yhteismarkkinointiin ja loput museoiden suunnittelussa. puitteissa. Vaasan työväenmuseossa teema- näyttelykuluihin. Projektin käytännön koor- näyttely oli samalla museon päänäyttely, ja dinointi hoidettiin Vaasan työväenmuseolta aihetta esiteltiin lähinnä moottoritehdastyön (yhteisesti sovittujen askelmerkkien mukaan

32 Vaasan työväenmuseo. Kuva: Martti Lemmilä

Markkinoinnissa käytettiin myös kolmea sursointiin kannattaa kiinnittää jo projektin ilmaisjakelulehteä ja paikallisradiota. Luon- suunnitteluvaiheessa huomiota, eli kaikille nollisesti myös lehdistötilaisuus ja avajaiset hankkeessa tarvittaville toimille tulisi löytyä pidettiin, ja entiset moottoritehdastyöläiset myös toteuttajansa. kiersivät vuorollaan kaikissa kolmessa mu- seossa kertomassa työstään moottoritehtail- Tärkeää on hankkeen tehokas koordinointi. la. Näitä työntekijävierailuja myös mainos- Yhteistyöprojekteissa on luonnollisesti otet- tettiin erikseen niin ilmaisjakelulehdissä tava kaikkien osapuolten näkemykset huo- kuin paikallisradiossakin, mutta ikävä kyllä mioon, mutta mahdollisimman varhaisessa laimeahkolla menestyksellä. Eri medioissa vaiheessa olisi hyvä löytää sellainen yhtei- toteutettujen kampanjoiden tehoa on vaikea nen linja, mistä ei enää tarvitse neuvotella. tarkemmin arvioida, sillä mitään asiakastut- Projektin käytännön hallinnointi voidaan kimusta ei hankkeelle ehditty suunnitella tehdä ryhmätyönä tai jättää yksiin käsiin, saati toteuttaa. Yleistuntumaksi kuitenkin mutta tärkeää olisi voida huolehtia, että kaik- jäi, että maksetuista mainoksista ei ollut ko- ki projektin vaatimat toimet myös toteutuvat vinkaan merkittävää välitöntä hyötyä. Mah- suunnitelmien mukaisesti ja ajallaan kaikissa dollista pidemmän tähtäimen imagohyötyä projektiin osallistuvissa museoissa. (Kuulos- esilläolosta museoille saattoi toki olla, mutta taa itsestäänselvyydeltä, mutta ei sitä välttä- Vaasa tällaista on erittäin vaikea mitata. mättä kuitenkaan käytännössä aina ole, sillä erilaisilla museoilla saattaa olla yhteisprojek- Näin taantuman aikana on vaikea arvioida tille kovin erilaiset resurssit ja tavoitteet, ja – moottoritehtaiden kaupunki Vaasan merimuseo. tuottiko yhteinen teema mainittavaa välitön- pelkästään hankkeeseen liittyvä tiedonkulku Kuva: Kaj Höglund tä taloudellista hyötyä, mutta aivan varmas- eri laitosten sisällä saattaa olla varsin hetero- ti se toi kaikille mukana olleille museoille geenista.) jonkun verran uusia kävijöitä. Ja kampanjan suhteellisen laaja näkyvyys jätti toivon mu- Markkinoinnin suhteen on hankalaa mennä luonnollisesti), mutta jokainen museo vastasi kaan kiinnostuksen kipinän monille sellaisil- antamaan mitään kaikissa olosuhteissa päte- itsenäisesti omien näyttelyidensä sisällöstä ja lekin potentiaalisille tulevaisuuden museo- vää neuvoa, mutta tämän projektin tiimoilta esillepanosta. kävijöille, jotka eivät juuri tällä kertaa saaneet tuntui kyllä jäävän valitettavan laimeaksi aikaiseksi lähteä museoon. niin ilmaisjakelulehtien kuin paikallisradion- Yhteisteemaa varten suunniteltiin juliste kin konkreettinen teho. Vaikea sanoa, olisiko sekä yhteinen, kaikki kolme museota esitte- Kokeilun opetukset pari isompaa ilmoitusta päivälehdissä tuonut levä 6-sivuinen esite, joka toimi samalla näyt- paremman tuloksen kuin sarja pikkuilmoi- telyn pääsylippuna. Idea oli, että maksamalla Mahdollisilla muilla tämän tyyppistä yh- tuksia pienissä. Ainakin päivälehtien aihees- ensimmäiseen museoon normaalin pääsy- teistyötä joskus kokeilevilla museoilla on ta kirjoittamia artikkeleita oli selvästi jonkin maksun asiakas pääsi leimatulla lipulla mui- varmasti aivan omat haasteensa, mutta on verran nähty ja luettu, joten artikkelijulki- hin kahteen museoon puoleen hintaan. Tällä muutamia seikkoja, joihin kannattaa ylei- suuteen museoiden nyt ainakin kannattaa pyrittiin saamaan asiakkaat tutustumaan semminkin kiinnittää huomiota. projekteissaan pyrkiä. Sosiaalinen mediakin kaikkiin kolmeen museoon, ja kohtuullisessa on hyvä pitää ajan tasalla, mutta ei senkään määrin myös onnistuttiin. Julisteen ja yhteis- Hankkeella on hyvä olla realistinen aikatau- varaan kannata kovin suuria laskea, sillä pel- esitteen teemaa hyödynnettiin sellaisenaan lu. (Ei voi liiaksi korostaa, että aikaa ei tällai- kät peukutukset eivät paljon lipputuloja tuo, Internetissä Pohjanmaan tapahtumakalen- sissa projekteissa koskaan ole liikaa, eli mitä ellei väkeä saada myös oikeasti liikkeelle. terissa sekä Vaasan työväenmuseon osalta aikaisemmin päästään suunnitelmista käy- myös museon kotisivuilla ja Facebookissa. tännön toteutukseen, sen parempi.) Myös re- Martti Lemmilä Vaasan työväenmuseo

33 Skeppsbyggnadsmuséet i Kilhamn i Sideby 20 år

Initiativet att åstadkomma en permanent utställning över skeppsbyggnadsepoken i Sideby tog vi i december 1994, därtill inspi- rerade av Erik Appels bok ” Kom Blankus, kom Skarpus” (Scriptum 1994). Bakgrunden var händelserna under Krimkriget 1853- 1856, och dess förgrening till Östersjön och Finlands kuster 1854-1855. De förenade brittiska och franska flottorna bombarderade inte bara Sveaborg och Bomarsund, utan förstörde också hamnarna och handelsflot- tan av segelfartyg vid kusterna i Österbotten. Efter krigsslutet var behovet av nya handels- segelfartyg stort, och en verklig ”boom” av skeppsbyggnad uppstod. Så skedde också i den sydösterbottniska kommunen Sideby, och skeppsbyggnadsepoken kan med fog betraktas Bild: Henrik Teir som en blomstringstid för bygden.

Vi började samla material och uppgifter byggmästarna i Sideby var Josef Janson och om de segelskepp som byggts i Sideby efter Viktor Högström, men totalt verkade under denna tid. En stor del av skeppen byggdes senare hälften av 1800-talet i Sideby omkring på beställning till åländska redare, och upp- ett dussin skeppsbyggmästare. Man byggde N 62° 02,3´ gifter om dessa segelskepp har bl.a. Ålands på ”allmännig mark”. Det största skeppsvar- landskapsarkiv och Sjöfartmuseum välvil- vet var dubbelvarvet i Kilen, men det bygg- ligt ställt oss till förfogande. Det första skedet des också bl.a i Fladan, Skaftung, Skoängen, E 21°18,7´ av utställningen öppnades sommaren 1995 i Småskärsgrund och Appelö. Majoriteten av Fisksalteriet vid Kilhamn, med plancher av fartygen var skonertskepp, skonerter, barker olika segelfartyg byggda i Sideby samt en och och galeaser, med en längd av 25-35 m. samling av olika verktyg. Grafikern Claes Hänel har ritat plancher av de flesta fartygen, som kompletterats med Året därpå kunde utställningen bli perma- faktarutor. nent då den tidigare polis Artur Hermans villa vid Kilhamn renoverades till ett skepps- Vid byggen av segelskepp användes olika byggnadsmuseum. Byggnaden var i dåligt lika arbetsmetoder såsom basning av virke, skick , men med talkokrafter och bidrag från bordläggning och drevning. Ett segelskepp Svenska Kulturfonden i slutet av 1990-talet för hade totalt flera tusen meter springor som byggnadsmaterial kunde renoveringen ge- skulle tätas genom drevning. Dessa moment nomföras till belåtenhet. Syftet var att skapa åskådliggörs med ett antal ritningar med ett levande skeppsbyggnadsmuséum, för att förklaringar i plancher. Besökare kan också informera om skeppsbyggnadsepoken, vilka själv få pröva på drevningens svåra konst. segelskepp som byggdes, skeppsbyggarna Fartygen levererades ”bil- och bolfärdiga” och hur skeppen byggdes på traditionellt sätt. med skrov, kajuta, master och rundhult,vilket Olika arbetsmetoder skulle också åskådliggö- utgjorde cirka hälften av fartygets värde. Be- ras. Under åren har olika föremål och verktyg ställare skaffade vanligen rigg, segel, ankare donerats till utställningen och skeppsbygg- och annan utrustning, och riggade fartyget nads-muséet, vilket vi är tacksamma för. på byggnadsplatsen. Sjösättningen blev se- dan ett stort folknöje. Claes Hänel har kon- I Sideby byggdes allmogesegelskepp främst struerat en serie miniatyrer av segelskepp för verksamhet på Östersjön. Vi har katagoli- i olika byggnadsfaser åskådliggör skepps- serat uppgifter om ett 80-tal segelskepp, med byggnadsproscessen. fakta om skeppsbyggmästare, riggtyp, ton- nage, mått, redare, befälhavare, hemort och I olka vitriner finns samlade verktyg för också om fartygets vidare öde. Uppgifterna skeppsbyggnad, såsom kransåg, bilor och har sammanfattats kronologiskt (1836-1918) borrar. I en vitrin finns navigationsinstru- i en åskådlig planch. De aktivaste skepps- ment från denna tid, av vilka en kuriositet är 34 ”pinnkompassen”, en donation som inte är en kompass, utan ett enkelt verktyg för bestämning av seglad sträcka. Till ar- betsgruppen för Skeppsbyggnadsmuseet anslöt sig 1996 polis Holger Grönlund, som var känd för sin händighet och hjälpvil- lighet. Museet fick därmed en avdelning för gamla båtmotorer, som Holger omsorgsfullt hade restaurerat.

Ett eget ”Australien-rum” är ägnat barkskeppet Fides från Kris- tinestad och sjökapten Fredrik Asplund, en anfader till oss. Kapten Asplund var bördig från Kristinestad, f. 1822. Denna hans första långa resa som sjökapten blev också hans sista, då han den stormiga natten den 22 maj 1860 med sitt barkskepp Fi- des förliste vid Kangaaroo Island utanför Adelaide i Australien och med 9 besättningsmän blev havets rov.

Landskapsrådet Kurt Gullberg har länge vait intresserad av skeppsbyggnadsperioden, och knöts till arbetsgruppen 2012. Genom ” arkeologisk forskning” på vindar i Sideby lyckades han finna några gamla ritningar av segelskepp. Det var ett fynd, då hittills inga ritningar hittats, utan förstörts eller för- kastats av efterkommande som inte insett dess värde. Dessa rit- ningar finns att beskåda på väggen i Skeppsbyggnadsmuséet. I fjol utgav Kurt Gullberg ett mäktigt storverk ” Skeppsbyggar- land. Skeppsbyggeri och sjöfart i Sydösterbotten under 1800-ta- let” (Scriptum 2014)

Ett segelskeppsbygge, som författarinna Ulla-Lena Lundberg gjort bekant med sin roman med samma namn var skonert- skeppet ”Leo”, som byggdes på Kilens varv 1870 av skepps- byggmästare Josef Janson. Leo beställdes av redaren Erik Pet- ter Eriksson i Granboda Lemland, och fick segla lyckosamt och ”förtjänande” i 18 år, tills fartyget slopades år 1898, och ligger vrak i Lumparsund. Det sista segelskeppet som byggdes i Si- deby var Neptun III av Karl Sorell på varvet på Utterberget nära Kilen. Småningåm började dock ångfartygen konkurrera ut se- gelskeppen och ta över sjöfarten. Därmed var skeppsbyggnads- epoken för segelskepp förbi.

Under dessa 20 år har det vid olika tillfällen, bl.a. Marina Dagar ordnats olika demonstrationer och uppvisningar av basning, drevning, repslagning mm. Senast i augusti ordnades en te- makväll ” Med svällande segel” på Kilens Hembygdsgård.

Bakom Skeppsbyggnadsmuséet restes sommaren 1996 av 17 kraftiga karlar en ny ”Stormsignalmast”, vars konstruktör var Sigurd Nordlund. Med olika figurer som hissades upp i masten kunde man ända till 1920-talet signalera åt sjöfarare på havet om aktuella väderleksförhållanden. Kuva/Bild: Kaj Höglund, Pohjanmaan museo/ På klippan under stormasten finns en inskription med påmin- Österbottens museum nelse om havets väsen: ”Havet ger föda – tar liv”.

Av Henrik Teir och Claes Hänel

35 Livet bland skärgårdens

stenar och skär Replot skärgårds hembygdsförening

Vanligtvis presenteras världsarvet utifrån de vid sidan av ladugårdsarbete, barnavård, geologiska och biologiska värdena, men för matlagning, renhållning och fiske. Enligt både skärgårdsbefolkningen och de finländ- myndighetsdokument utgjorde fiske också Korsholm är en tvåspråkig lands- ska och internationella världsarvsbesökarna en mycket väsentlig del av de sysslor kvin- bygdskommun med en mycket är det viktigt att också lyfta fram människans norna bosatta ute i skärgården gjorde. Att vidsträckt skärgård. Närheten till liv och leverne bland alla stenar och skär – livet var hårt ute bland stenarna och skären och hur människan hela tiden varit tvungen syns bland annat i statistiken för barndöd- havet har satt sin prägel på skär- att anpassa sig till föränderliga förhållanden. ligheten. En detaljundersökning för Sundom gårdsborna och har lämnat efter Livet i skärgården är en växelverkan mellan visar att spädbarnsdödligheten var hela 49 sig tydliga spår både i kultur- och hav och land och vad de har att ge. Skär- procent under 1700-talet. Detta antas bero på näringslivet i kommunen. Kultur- gårdsborna stod på flera ben, de kunde inte att mödrarna inte hade tid eller möjligheter arvet är centralt för Korsholm och bara vara jordbrukare eller fiskare utan de att amma sina barn vid sidan av allt annat ar- var mångsysslare. bete, utan började för tidigt ge dem komjölk. levandegörs genom ett organiserat, och för landet unikt, hembygds- Skärgårdslivet i Replot- De som färdats antigen till fots eller i båt i arbete. I kommunen finns åtta Björköskärgård på 1800-talet Replot-Björköskärgård har knappast kunnat aktiva hembygdsföreningar varav undgå det rikliga antalet stenar som finns sju av föreningarna har ett eget Korsholm hette Mustasaari, vilket uttalades där. Stenarna och fornminneslämningar har Mussor på svenska, ända fram till år 1927. Sin resulterat i en uppsjö av intressanta sägner hembygds- eller friluftsmuseum. nuvarande storlek fick kommunen 1973 då om hur alla dessa stenar har kunnat hamna Tre av föreningarna, Björkö fem mindre kommuner: Korsholm, , just i skärgården. I en välkänd sägen berät- fornminnesförening, Replot Replot, Björköby och Solf slogs ihop till det vi tas att jätten Finn, eller Finngubben som han skärgårds hembygdsförening och idag känner som Korsholm. Trots en snabb också kallades av de andra jättarna, blivit ut- Replot museiförening har sina och kraftig samhällsutveckling de senaste driven ur Sverige och istället styrt kosan mot decennierna så är spåren av den österbottnis- Finland. Då han lämnade Sverige tog han en museer mitt i Kvarkens skärgård, ka allmogekulturen och det agrara byasam- stor skinnsäck och fyllde den med större och som infördes sommaren 2006 hället tydliga i Korsholm. Mussor (Korsholm) mindre stenar eller klippstycken och begav på UNESCOs världsarvslista. har ända sedan 1500-talet beskrivits som ett sig över till Österbotten. Då han var halvvägs Tillsammans med Höga Kusten i utpräglat bondesamhälle, vilket fortfarande över Kvarken, gick det hål på säcken och ste- Sverige bildar Kvarkens skärgård syns i den stora mängden av gamla bond- narna föll ut. Därav bildades Valsörarna och gårdar, stugor, bodar och som värdefulla de många skär och holmar som idag finns i en enastående geologisk helhet och kulturmiljöer- och landskap i kommunen. Ett dessa trakter. Då Finngubben kom till Panike, ett gränsöverskridande världsarv. iögonenfallande tydligt exempel på detta är brast hela bottnen på säcken och alla stenar- Höga Kustens branta kust och miljön kring Svedjehamn i Björkö. Vid den na föll ur. I förargelsen häröver slängde jät- Kvarkens flacka och låga strand- gamla hamnen, Bodback, vittnar 1800-tals ten stenarna omkring åt alla sidor. Av dessa linje är varandras topografiska strandbodarna om att därifrån har posttrafi- stenar uppstod Replot, Björkö och Vallgrund ken över till Holmön på svenska sidan gått i med deras otaliga holmar, klippor och skär. motsatser. De är unika exempel på tvåhundraårs tid. pågående geologiska och biologiska De som vi dag känner som fornminnesplatser processer där landhöjningsfenome- Allmogens vardag i skärgården sägs ha varit betraktades av ortens allmoge som vidskep- net präglar landskapet. ännu mera krävande och slitande än livet i liga minnen från en långt försvunnen tid, inlandet eftersom männens tid upptogs, för- gömställen som befolkningen använt sig av utom av skogsarbete, av säljakt och fiske. Ef- under den stora ofreden och som ryssugnar tersom fiske och säljakten upptog största de- där ryssarna bakat sitt bröd eller där de sovit. len av männens tid, tvingades kvinnorna att sköta jordbruket (plöjning, slå äng, dikning) Jatkuu sivulla 38 36 Elämää saariston kivien ja karien keskellä Yleensä maailmanperintökohteita esitellään siivouksen ja pyykinpesun lisäksi huolehtia Mustasaaren kaksikieliseen maa- niiden geologisten ja biologisten arvojen maataloustöistä kuten kyntämisestä, niit- seutukuntaan kuuluu erittäin laaja vuoksi. Saaristolaisille samoin kuin kotimai- tämisestä ja ojittamisesta. Viranomaisasia- sille ja ulkomaisille kävijöille on kuitenkin kirjojen mukaan saaristossa asuvien naisten saaristo. Meri on jättänyt jälkensä tärkeää kertoa myös elämästä kivien ja karien töihin kuului olennaisesti myös kalastus. niin saaristolaisiin kuin kunnan keskellä – siitä, miten ihminen on jatkuvasti Elämän ankaruus kivien ja karien keskellä kulttuuri- ja elinkeinoelämäänkin. joutunut sopeutumaan muuttuviin olosuh- näkyy muun muassa lapsikuolleisuustilas- Kulttuuriperintö on keskeinen osa teisiin. Elämä saaristossa perustuu maan toissa. Esimerkiksi Sundomissa imeväiskuol- Mustasaaren identiteettiä, ja sitä ja meren vuorovaikutukselle ja siihen, mitä leisuus oli 1700-luvulla 49 prosenttia. Tämän ne voivat tarjota. Saaristolaiset eivät voineet oletetaan johtuneen siitä, että äideillä ei ollut vaalitaan järjestelmällisellä kotiseu- olla pelkästään maanviljelijöitä tai kalastajia, aikaa tai mahdollisuuksia imettää kaikkien tutyöllä, joka on valtakunnallisesti- vaan heidän oli pärjätäkseen osattava mo- töidensä ohella, joten lapsille alettiin antaa kin ainutlaatuista. Kunnassa toimii nenlaista. lehmänmaitoa liian varhain. aktiivisesti kahdeksan kotiseutu- yhdistystä, joista seitsemällä on Entisajan elämää Raippaluodon– Raippaluodon–Björkön saaristossa jalkaisin Björkön saaristossa tai veneellä matkaansa taittaneet ovat tuskin oma kotiseutu- tai ulkomuseo. voineet välttyä huomaamasta, miten kivistä Kolme näistä museoista sijaitsee Nykyinen Mustasaari muodostui vuon- saaristo on. Kivet ja muinaisjäännökset ovat Merenkurkun saaristossa, joka na 1973, kun viisi lähikuntaa Mustasaari, toimineet inspiraationa lukuisille tarinoille hyväksyttiin kesällä 2006 Unes- Koivulahti, Raippaluoto, Björköby ja Sulva siitä, miten kaikki kivet ovat päätyneet saa- con maailmanperintöluetteloon. yhdistyivät. Vaikka yhdyskuntakehitys on ristoon. Eräs tunnettu tarina kertoo Finn- viime vuosikymmeninä ollut ripeää, pohja- nimisestä jättiläisestä, jota muut jättiläiset Merenkurkun saaristo muodostaa laisen talonpoikaiskulttuurin ja agraarisen kutsuivat myös nimellä Finngubben. Tarinan yhdessä Ruotsin Korkean rannikon kyläyhteisön jäljet näkyvät Mustasaaressa mukaan Finn karkotettiin Ruotsista, jolloin kanssa ainutlaatuisen geologisen edelleen selvästi. Kuntaa on jo 1500-luvulta hän täytti suuren nahkasäkin kivillä ja lähti kokonaisuuden ja kahden valtion alkaen kuvattu tyypilliseksi talonpoikaisyh- sitten kohti Suomea ja Pohjanmaata. Puoli- yhteisen maailmanperintökohteen. teisöksi, mikä näkyy yhä vanhojen maalais- matkassa Merenkurkun yli säkkiin tuli kui- talojen, mökkien ja aittojen runsautena sekä tenkin reikä ja kiviä alkoi vieriä ulos säkistä. Jyrkkärantainen Korkea rannikko kunnan arvokkaina kulttuuriympäristöinä ja Näistä kivistä muodostuivat Valassaaret ja on topografialtaan matalapiirteisen kulttuurimaisemina. Näistä hyvänä esimerk- alueen lukuisat luodot ja saaret. Kun Finn Merenkurkun vastakohta. Yhdessä kinä on Svedjehamnin ympäristö Björkössä. saapui nykyisen Paniken kohdalle, säkin alueet ovat ainutlaatuisia esimerkke- Vanhassa Bodbackin satamassa 1800-luvulta pohja repesi kokonaan ja loputkin kivet vie- jä meneillään olevista geologisista ja olevat ranta-aitat todistavat postiliikenteestä, rivät ulos. Tästäkös jättiläinen vihastui ja al- joka kahdensadan vuoden ajan kulki täältä koi viskellä kiviä ympäriinsä. Näistä kivistä biologisista prosesseista ja antavat Ruotsin puolelle Holmöhön. muodostuivat Raippaluoto, Björkö ja Vall- kuvan maankohoamisilmiöstä. grund lukemattomine saarineen, luotoineen Arki saaristossa oli vaativampaa ja raskaam- ja karineen. paa kuin mantereen puolella. Miesten aika Nykyiset muinaismuistomme liittyivät saa- kului metsätöiden lisäksi hylkeenpyynnin ristolaisilla entisajan elämän uskomuksiin, ja kalastuksen parissa, jolloin naisten osaksi isovihan aikaisiin piilopaikkoihin ja rys- jäi navettatöiden, lastenhoidon, ruoanlaiton, Jatkuu sivulla 39

Bild/Kuva: Replot museiförening 37 Museerna i Replot-Björköskärgård samarbetar kring en gemensam Skärgårdsdag

De olika byarna har länge levt sina egna liv och museisamarbetet mellan byarna Vall- grund, Replot och Björkö har varit så gott som obefintligt. Trots att byarna har mycket gemensamt har de givetvis haft sin egen prägel. Björkö kännetecknas av fårskötsel medan fiske och säljakt har haft en särställ- ning i Södra- och Norra Vallgrund. Av dessa byar har Replot kyrkby haft den mest bruk- bara odlingsmarken. Det har naturligtvis förekommit fårskötsel även i Replot och Vall- grund och fiske och säljakt i Björkö men den just nämnda indelningen är något som de res- pektive hembygdsmuseerna har profilerat sin verksamhet på och byggt sina permanenta utställningar kring. Kuva/Bild: A-B Pada För att slå ett slag i saken beslöts att ordna ett sommarevenemang där de bya- och mu- seispecifika dragen kommer att betonas. Till arbetsgruppen valdes en till två representan- dagar, marknadsföring, artiklar och årliga marknadsföringen göras mera omfattande ter från vardera museum samt kommunens sammankomster mellan museerna och deras och effektivare för att locka en större publik kultursekreterare. Kultursekreteraren fung- föreningsmedlemmar. Planerna är att även till evenemanget. Det är lättare att få pressen erar som koordinator, sammankallare och skärgårdsdagen skulle bli ett årligt återkom- att skriva om evenemanget då det kanaliseras som bollplank under projektets planerings- mande gemensamt evenemang. till en dag och görs tillsammans. Dessutom fas. Evenemanget kräver regelbundna träffar blir de övriga marknadsföringsåtgärderna och aktiv växelverkan mellan museirepren- Marknadsföring tydligare och mera centraliserade. Då även tanterna, vilket ökar kunskap om varandras kommunen är representerad i sammanhang- verksamhet, mål och framtidsvisioner. Under Att tillsammans kunna lyfta fram och pre- et kommer föreningarna att kunna utnyttja planeringsträffarna får föreningarna utbyta sentera skärgårdskulturen i Kvarken ger en kommunens marknadsföringskanaler utan erfarenheter och idéer, samtidigt som skär- rikare och tydligare bild av livet bland stenar- extra kostnader. gårdsdagen växer fram. Träffarna förväntas na – i Finlands enda världsnaturarv – och blir i sin tur generera fler konkreta samarbets- därför betydelsefullt både lokalt, nationellt Programmet vid museerna koordineras så att möjligheter, som gemensamma utbildnings- och internationellt. Genom samarbetet kan även andra föreningar och näringsidkare ska ha möjlighet att komma med i evenemanget och bidra med sina produkter och tjänster. På detta sätt aktiveras flera aktörer vilket leder till att evenemanget ger synergieffekter på Den första skärgårdsdagen hålls den 8 augusti 2015 sin omgivning och blir större och mera känt kl. 10–16, med följande program: bland lokalbefolkningen, övriga kommun- invånare och andra besökare. Tillsammans Replot hembygdsmuseum växer möjligheterna att lyckas med mark- (Replot museiförening), nadsföringen och nå ut till alla tänkbara, po- Alexandersgatan 50, 65800, Replot tentiella besökare. Tema: Jordbruk och Replot kyrkbys historia Program: Tipsrundor med start från museet. Kaffeservering vid museet. Försäljning av färskt rågbröd och kärnat smör. Källor

Granösunds fiskeläge • Jern, Kurt (2000): ”Bönder, torpare, (Replot skärgårds hembygdsförening) backstugusittare 1790–1870” i Korsholm 650 år. Bulleråsvägen 320, 65930 Södra Vallgrund Red. Svenolof Karlsson. Korsholm: Korsholms Tema: Fiske kommun. Program: Nätbindning, handarbete, guidning om fiske och säljakt. • Lygdbäck, Vivan (1999): ”Korsholm” i Försäljning av halstrad strömming, bröd och inläggningar. Österbotten, Österbotten. Red. Åsa Stolpe. Helsingfors: Scriptum. Mårtes hembygdsmuseum • Sjöberg, H. R. A. (1925): Livet bland kvarkens (Björkö fornminnesförening), sönder och döttrar 1–11. Korsholm: Replot Svedjehamn, Björköby skärgårds hembygdsförening r.f. Tema: Fårskötsel Programmet ordnas på Bodback om vädret tillåter, annat fall ordnas Internet programmet vid Mårtes hembyggdmuseum (Björkövägen 673, 65870 Björköby). Program: Handarbeten, verkstäder, guidning om björköskåp. Kvarkens kundtjänst – Världsarvet i kvarken: Försäljning av fårkött och blodkorv. http://www.kvarken.fi. Läst 2.2.2015.

38 sänuuneihin, joissa oli leivottu leipää tai pi- detty yösijaa. Saaristopäivä on Raippaluodon– Björkön saariston museoiden yhteisponnistus Saariston kylät ovat pitkään eläneet omaa elämäänsä, ja museoyhteistyö Vallgrundin, Raippaluodon ja Björkön kylien välillä on ollut käytännössä olematonta. Monista yhtä- läisyyksistään huolimatta kylät ovat omalei- maisia. Björkö yhdistetään lampaanhoitoon, kun taas kalastuksella ja hylkeenpyynnillä on ollut erityisasema Södra Vallgrundissa ja Norra Vallgrundissa. Raippaluodon kirkon- kylässä on ollut parhaiten viljelyyn soveltu- vaa maata. Tietysti myös Raippaluodossa ja Vallgrundissa on pidetty lampaita ja Björkös- sä kalastettu ja pyydetty hylkeitä, mutta ky- lien kotiseutumuseot ovat tietoisesti profiloi- tuneet esittelemään omalle kylälle tyypillistä toimintaa ja rakentaneet pysyvät näyttelynsä näiden elinkeinojen ympärille. Replot skärgårds hembygdsförening

Saariston museot ovat nyt päättäneet yhdis- tää voimansa ja järjestää kesätapahtuman, jossa korostetaan kylä- ja museokohtaisia tehdä jokavuotinen yhteinen tapahtuma. nan markkinointikanavia ilman ylimääräisiä erityispiirteitä. Työryhmään on valittu yh- kustannuksia. destä kahteen edustajaa kustakin museosta Markkinointi sekä kunnan kulttuurisihteeri. Kulttuuri- Yhteisesti toteutettava Merenkurkun saa- Museoiden ohjelma koordinoidaan niin, että sihteeri toimii suunnitteluvaiheessa koordi- ristokulttuurin esiinnosto ja esittely moni- myös muilla yhdistyksillä ja elinkeinonhar- naattorina ja koollekutsujana sekä ideoiden puolistaa ja selkeyttää kuvaa siitä, millaista joittajilla on mahdollisuus osallistua tapah- palloseinänä. Tapahtuman valmistelu edel- on elämä kivien keskellä Suomen ainoassa tumaan omilla tuotteillaan ja palveluillaan. lyttää säännöllisiä tapaamisia ja tiivistä vuo- luonnonperintökohteessa. Tapahtumalla on Kun mukaan saadaan useampia toimijoita, rovaikutusta museoedustajien kesken, jolloin sen vuoksi sekä paikallista, valtakunnallista tapahtuma kasvaa, luo synergiavaikutuksia kaikki oppivat enemmän toistensa toimin- että kansainvälistä merkitystä. Yhteistyöllä ympäristöönsä ja lisää tunnettuuttaan pai- nasta, tavoitteista ja tulevaisuuden visioista. markkinointi voidaan toteuttaa kattavam- kallisväestön, muiden kuntalaisten ja ulko- Suunnittelutapaamisissa yhdistykset voivat min ja tehokkaammin, jolloin tapahtuma puolisten kävijöiden keskuudessa. Yhdessä vaihtaa kokemuksia ja ideoita samalla kun tulee houkuttelemaan kävijöitä laajalti. Leh- toimiminen lisää mahdollisuuksia onnistua saaristopäivän valmistelut etenevät. Tapaa- distö on helpompi saada kirjoittamaan ta- markkinoinnissa ja saavuttaa potentiaaliset misten odotetaan puolestaan synnyttävän pahtumasta, kun ohjelma tiivistetään yhteen kävijät. lisää konkreettisia yhteistyömahdollisuuk- päivään ja toteutetaan yhteisvoimin. Yhteiset sia, kuten yhteisiä koulutuspäiviä, markki- järjestelyt auttavat myös selkeyttämään ja nointipanostuksia, artikkeleita ja museoiden keskittämään muita markkinointitoimenpi- ja niiden yhdistysjäsenten välisiä vuotuisia teitä. Koska myös kunta on mukana tapah- kokoontumisia. Saaristopäivästä on tarkoitus tumassa, yhdistykset voivat hyödyntää kun-

Ensimmäinen saaristopäivä pidetään 8.8.2015 klo 10–16 Lähteet Raippaluodon kotiseutumuseo, • Jern, Kurt (2000). ”Talonpoikia, torppareita Källor Aleksanterinkatu 50, 65800 Raippaluoto ja mäkitupalaisia (1790–1870)”. Mustasaaren Teema: Maatalous ja Raippaluodon kirkonkylän historia. kunta 650 vuotta. Toim. Svenolof Karlsson. • Jern, Kurt (2000): ”Bönder, torpare, Ohjelma: Rastiratoja, lähtö museolta. Mustasaari: Mustasaaren kunta. backstugusittare 1790–1870” i Korsholm 650 år. Kahvitarjoilu museolla. Myytävänä tuoretta ruisleipää ja kirnuvoita. • Lygdbäck, Vivan (1999). ”Korsholm”. Red. Svenolof Karlsson. Korsholm: Korsholms Österbotten, Österbotten. Toim. Åsa Stolpe. kommun. Granösundin saaristolaismuseo, Helsinki: Scriptum. • Lygdbäck, Vivan (1999): ”Korsholm” i Bulleråsvägen 320, 65930 Södra Vallgrund • Sjöberg, H. R. A. (1925). Livet bland Österbotten, Österbotten. Red. Åsa Stolpe. Teema: Kalastus. kvarkens söner och döttrar 1–11. Helsingfors: Scriptum. Ohjelma: Verkonkudontaa, käsitöitä, kalastuksen ja hylkeenpyynnin esittelyä. Mustasaari: Replot skärgårds • Sjöberg, H. R. A. (1925): Livet bland kvarkens Myytävänä halstrattua silakkaa sekä leipää ja säilykkeitä. hembygdsförening r.f. sönder och döttrar 1–11. Korsholm: Replot skärgårds hembygdsförening r.f. Mårtes kotiseutumuseo, Internet Björköntie 673, 65870 Björköby Internet Teema: Lampaanhoito. • Kvarkens kundtjänst – Världsarvet i kvarken. Ohjelma: Käsitöitä, työpajoja, björköläiskaappien esittelyä. Myytävänä lampaanlihaa Haettu 2.2.2015 osoitteesta Kvarkens kundtjänst – Världsarvet i kvarken: ja verimakkaraa. Ohjelma järjestetään sään salliessa Bodbackissa, muutoin kotiseu- http://www.merenkurkku.fi. http://www.kvarken.fi. Läst 2.2.2015. tumuseolla.

39 vaihtuvat näyttelyt ja tapahtumat 2015 tillfälliga utställningar och evenemang 2015

POHJANMAAN MUSEO ÖSTERBOTTENS MUSEUM Kuva/Bild: Joxerra Museokatu 3 Museigatan 3 Aihartza 10.4.–7.6.2015 10.4.–7.6.2015 Kukkiva Pohjanmaa Det blomstrande Österbotten 25.6.–4.10.2015 25.6.–4.10.2015 Vampyyrin varjostamat I skuggan av vampyrerna – lepakoiden salainen maailma – fladdermössens hemliga värld Tuotanto: Luonnontieteellinen Produktion: Naturhistoriska keskusmuseo centralmuseet Museon kahvila Museets cafe 10.1.–31.12.2015 10.1.–31.12.2015 Katse kokoelmiin Glimtar ur samlingarna

VAASAN TAIDEHALLI VA SA KONSTHALL Senatsgatan 1 Senatsgatan 1 25.4.–31.5.2015 25.4.–31.5.2015 14 vuodenaikaa 14 årstider Yhteistyössä: Kankaanpään I samarbete med taidekoulu Kankaanpään taidekoulu 6.6.–26.7.2015 6.6.–26.7.2015 Vaasan kesä Sommar i Vasa 7.8.–20.9.2015 7.8.–20.9.2015 Rapujuhlat – suomen- Kräftskivan – en finlands- ruotsalainen karnevaali svensk karneval Tuottaja: Pro Artibus Producent Pro Artibus 3.10.–29.11.2015 3.10.–29.11.2015 KORU5 Smycke5 Tuottaja: Korutaideyhdistys ry Producent Korutaideyhdistys ry

TIKANOJAN TAIDEKOTI TIKANOJAS KONSTHEM Miljoonatohtori - Miljondoktorn H.F. Antellin taidekokoelma - H.F. Antells konstsamling 23.5. - 30.8.2015 23.5. - 30.8.2015 Tikanojan taidekodin päänäyttely Tikanojas konsthems huvudutställning Vaasan kesä Sommar i Vasa KA-ZE KA-ZE Ateljé Tikanoja 26.8.-27.9.2015 Ateljé Tikanoja 26.8.-27.9.2015

Pienoisveistoksia ja Statyetter och porträtt ur muotokuvia Y.A. Jäntin Y.A. Jänttis samling kokoelmasta 12.9.2015-10.1. 2016 12.9.2015 - 10.1. 2016

KUNTSI

Out of the Box Ismo Hölttö 12.6.–27.9.2015 17.10.2015–24.1.2016

Avoinna / Öppet 2015: Museoiden aukioloajat netistä: www.pohjanmaanmuseo.fi i Vanhan Vaasan museo / Gamla Vasa museet http://kuntsi.vaasa.fi 23.6.-30.8.2015, ti-to 10-16, pe-su 12-16/ ti-to 10-16, fre-sö 12-16. Pohjanmaan museo / Österbottens museum ti-to 11-18, pe-su 11-16/ti-to 11-18, fre-sö 11-16 Museernas öppethållstider i web: www.osterbottensmuseum.fi Taidehalli / Konsthallen www.tikanojantaidekoti.fi ti-to 12-18, pe-su 12-16/ti-to 12-18, fre-sö 12-16

Muutokset mahdollisia! Tarkista näyttelyiden aikataulut museon infosta, puh (06) 325 3800 tai: www.pohjanmaanmuseo.fi Ändrinagr möjliga! Kolla utställningarnas tidtabell från museets info, tfn (06) 325 3800 eller: www.osterbottensmuseum.fi

40 Miljoonatohtori - H. F. Antellin taidekokoelma

23.5.-30.8.2015 Tikanojan taidekodissa

Vaasalaissyntyinen lääketieteen lisensi- aatti Herman Frithiof Antell (Vaasa 1847 - Pa- riisi 1893) tunnetaan suurlahjoituksestaan Suomen kansallismuseon hyväksi. Näytte- ly valottaa ensimmäistä kertaa tarkemmin keräilijän Vaasassa viettämiä vuosia. Tikanojan taidekodin tuottamassa näyt- telyssä nähdään sekä Antellin itse hank- kimaa taidetta että hänen kuolemansa jälkeen kokoelmaan ostettuja Suomen taidehistorian merkkiteoksia. Ateneumin taidemuseo on lainannut näyttelyä varten Antellin kokoelman helmiä, kuten Albert Edelfeltin Pariisin Luxembourgin puistos- sa (1887) ja Ulkosaaristossa (1898), Akseli Gallen-Kallelan Poika ja varis (1884) ja Dé- masquée (1888) sekä Antellin taiteilijalta hankkimia Auguste Rodinin veistoksia. Näyttelyn muita taiteilijoita ovat mm. Gun- nar Berndtson, Eero Järnefelt, Hugo Simberg, Werner Holmberg, Victor Westerholm, Maria Wiik ja Alexander Lauréus. Herman Frithiof Antell syntyi vuonna 1847 Vaasassa, Höstveden kylässä kruu- nunvouti P.H. Rosenbergin ja palvelijatar Brita Catharina Antellin aviottomana lapse- na. Lapsuutensa Antell vietti varsin vaa- timattomissa olosuhteissa. Äidin kuoltua nuorella iällä vuonna 1854 hänet sijoitet- tiin vanginkuljettaja Jonas Wiklundin per- heeseen Kauppiaankadulle. Isä Rosenberg otti 13-vuotiaan Antellin kasvattilapsek- seen jäätyään leskeksi ilman avioliitossa syntyneitä lapsia. He muuttivat uuteen Vaasaan v. 1862, jonne ”ukko Rosenberg” oli rakennuttanut talon heti kaupunkioi- keuksien siirryttyä palon jälkeen. Komea nikkarityylinen puutalo oli Setterbergin piirtämä ja sijaitsi osoitteessa Koulukatu 1. Värikkäänä persoonana tunnettu kruu- nunvouti oli itse jäänyt ilman koulutusta ja halusi poikansa pääsevän kunnon opinah- joon. Hyväpäiseksi oppilaaksi osoittautu- Akseli Gallen-Kallela. Tohtori Herman Frithiof Antellin muotokuva / Porträtt av doktor nut Antell kirjoittautuikin 1865 Helsingin Herman Frithiof Antell. yliopistoon lukemaan lääketiedettä. Öljy kankaalle / Olja på duk 64,5 x 54,5 cm Isän kuolema tammikuussa 1874 muo- Antellin kokoelmat, H. F. Antellin testamenttikokoelma, Ateneumin taidemuseo / dostui käännekohdaksi opiskelija H.F. An- Antells samlingar, H. F. Antells testamentsamling, Konstmuseet Ateneum tellin elämässä. Kävi ilmi, että Rosenberg Kuva / Bild: Kansallisgalleria / Finlands Nationalgalleri, Jukka Romu oli testamentannut Antellille valuuttakau- palla hankkimansa 1,2 miljoonan markan omaisuuden. ”Katsokaa, tuolla menee mil- 1876-77 aikana hän teki maailmanympä- tä muodostui vähitellen hänelle päätoi- joonatohtori Antell”, kuiskittiin pian Hel- rimatkan, jonka reitti kulki New Yorkin ja minen työ ja elämän kiintopiste. Taide- singin kaduilla. Antell uskoi omaisuuten- San Franciscon kautta Japaniin, Kiinaan, kokoelmaansa Antell tilasi ja osti teoksia sa hoidon vaasalaiselle pankkiiri Joachim Jaavalle, Intiaan ja Suezin kanavan kautta Pariisissa työskennelleiltä taiteilijoilta, Kurténille ja suoritti tutkintonsa valmiik- Eurooppaan. kuten Albert Edelfeltiltä, Akseli Gallén- si saman vuoden lopussa, minkä jälkeen Palattuaan maailmanympärimatkaltaan Kallelalta (tuolloin vielä Axel Gallén) ja hän lähti ulkomaille, viettäen seuraavan 30-vuotias miljonääri hankki vakituisen Ville Vallgrenilta. Gallénilta tilaamassaan vuoden Lontoossa ja Pariisissa. Vuosien asunnon Pariisista vuonna 1877. Keräilys- muotokuvassa Antell on ympäröity rak- 41 kailla esineillään, jotka antavat viitteitä Paviljongissa (nyk. ravintola Strampen) hyväksi, ja sillä oli huomattava vaikutus hänen erilaisista kokoelmistaan. Antellin kului usein koko yö tuttavien iloisessa Suomen kulttuurielämän kehitykseen. tärkein keräilykohde olivat vanhat ruotsa- seurassa. Lahjoitus antoi lopullisen sysäyksen Suo- laiset rahat. Tieteellisiin kokoelmiin kuu- Antell kuoli Pariisissa perheettömänä 45 men kansallismuseon perustamiselle. An- lui erilaisia kulttuurihistoriallisia esineitä, vuoden iässä vuonna 1893. Hänet haudat- tellin kuollessa hänen taidekokoelmaansa sinettejä, käsikirjoituksia, keramiikkaa tiin toiveensa mukaisesti isänsä viereen kuului 44 maalausta ja 28 veistosta, nyt sekä itämaista ja egyptiläistä aineistoa. Vaasan Kappelinmäen hautausmaalle. sen laajuus lasketaan tuhansissa. Antellin Antellin elämäntyyli oli kaksijakoinen: sii- Antellin asiainhoitaja Joachim Kurtén tilasi valtuuskunta lakkautettiin vuonna 1977, hen kuului kurinalainen numismaattisen muistokiven, jota koristavat Ville Vallgre- jolloin sekä kokoelmat että varat siirrettiin kokoelman tutkimus- ja luettelointityö, nin veistämät medaljongit. Testamentis- Museoviraston hallintaan. Taidekokoel- mutta myös boheemi ajanvietto taiteilijoi- saan Antell lahjoitti kaikki kokoelmansa maa hallinnoi Suomen Kansallisgalleria. den ateljeissa ja Pariisin yöelämässä. ja miljoona markkaa Suomen kultarahassa Näyttely opastetaan torstaisin ja sunnun- Kesäisin Antell oleskeli Vaasassa, isältä Suomen kansalle, sekä mm. 800 000 mk taisin klo 14 suomeksi ja parillisten viikko- perimässään talossa Koulukatu 1:ssä. An- Helsingin yliopistolle ja 100 000 mk Vaa- jen sunnuntaisin klo 13 ruotsiksi. Tikano- tell piti siellä myös silmälääkärin vastaan- san ruotsalaiselle lyseolle. Testamentin jan taidekotiin on ilmainen sisäänpääsy ottoa 1870-luvun lopulla, köyhät potilaat mukaan rahastot tuli nimetä ”Kamari- Herman Frithiof Antellin nimipäivänä hänen kerrotaan hoitaneen ilmaiseksi. neuvos Herman Rosenbergin rahastoik- 12.7. sekä Taiteiden yönä 6.8. Heinäkuussa Antell sijoitti Vaasan-kotiinsa keräämän- si” eikä niihin saanut yhdistää Antellin (8.-9.7. ja 15.-16.7.) puolestaan tutustutaan sä taideteokset ja esineet, kunnes siirsi ne nimeä. Taidekokoelma sijoitettiin Atene- vaasalaisiin taiteenkeräilijöihin ja Mil- 1880-luvun lopulla uuteen arvoasuntoonsa umin taidemuseoon ja sitä hallinnoimaan joonatohtori H.F. Antellin taidekokoelma Avenue d’Antinille. Vaasassa käydessään perustettiin Antellin valtuuskunta. – näyttelyyn Taiteenkeräilijöiden korttelit Antellilla oli tapana tehdä pitkiä kävely- H. F. Antellin testamenttilahjoitus on –kävelykierroksella. retkiä, joiden reitti kulki usein Onkilahden todennäköisesti merkittävin yksityinen ympäri Sepänkylään ja Vanhaan Vaasaan. lahjoitus Suomen kulttuuri-instituutioiden Riina Peltonen, Tikanojan Taidekoti Miljondoktorn – H.F. Antells konstsamling

23.5.-30.8.2015 i Tikanojas konsthem

Vasabördige medicine licentiaten Her- Antell i mycket anspråkslösa förhållan- man Frithiof Antell (Vasa 1847 – Paris 1893) den. Sedan modern dött i ung ålder 1854 är främst känd för sin stora donation till placerades han i Jonas Wiklunds familj på förmån för grundandet av Finlands na- Köpmansgatan. Fadern Rosenberg tog sig tionalmuseum. Utställningen presenterar an den 13-åriga pojken som fosterbarn ef- ny forskning om Antells liv då han bodde ter att han blivit änkling utan att ha fått i Vasa. Utställningen belyser, för första barn inom äktenskapet. De flyttade till gången, hur Antell tillbringade sina år i det nya Vasa 1862, där ”gubben Rosen- Vasa. berg” hade låtit bygga ett hus genast Den utställning som Tikanojas konst- efter att stadsrättigheterna flyttats hem har tagit fram visar upp både konst efter branden. Det ståtliga trähu- som Antell själv köpte in och betydande set med snickarglädje var ritat verk ur Finlands konsthistoria som köpts av Setterberg och låg på adressen in efter hans död. Konstmuseet Ateneum Skolhusgatan 1. P.H. Rosenberg har lånat ut pärlor ur Antellska samlingen var en färgstark personlighet, för utställningen, såsom Albert Edelfelts I men hade inte fått någon ut- Luxembourg-trädgården i Paris (1887) och bildning, och önskade att sonen I yttersta skären (1898), Akseli Gallen-Kalle- i sin tur skulle få denna möjlig- las Gosse och kråka (1884) och Démasquée het. Antell visade sig ha ett gott (1888) samt skulpturer av Auguste Rodin läshuvud och skrev in sig vid Hel- som Antell köpt av konstnären. Till de singfors universitet 1865 för att stu- övriga konstnärerna på utställningen hör dera medicin. bland andra Gunnar Berndtson, Eero Järne- Faderns död i januari 1874 felt, Hugo Simberg, Werner Holmberg, Victor blev en vändpunkt i stude- Westerholm, Maria Wiik och Alexander Lau- rande H.F. Antells liv. Det réus. visade sig att Rosenberg Herman Frithiof Antell föddes 1847 i hade testamenterat den för- Vasa som oäkta barn till kammarrådet mögenhet på 1,2 miljoner P.H. Rosenberg och tjänarinnan Brita Ca- mark som han hade gjort H.F. Antell. Kansallismuseo/Nationalmuseum. tharina Antell. Sin barndom tillbringade sig på valutahandel till An- Kuva/foto: Kaj Höglund

42 tell. På gatorna i Helsingfors kunde man höra folk viska ”Se, där går miljondoktor Antell”. Antell anförtrodde sin egendom åt vasabankiren Joachim Kurtén och avlade sin examen i slutet av samma år, varefter han begav sig utomlands och tillbringade det följande året i London och Paris. Un- der 1876–77 reste han världen runt via New York och San Francisco till Japan, Kina, Java, Indien och via Suezkanalen till Europa. Efter att han återkommit från sin resa jorden runt skaffade den 30-åriga miljonä- ren sig en permanent bostad i Paris 1877. Samlandet blev så småningom det hu- vudsakliga arbetet och den fasta punkten i hans liv. Antell beställde och köpte in verk till sin konstsamling av konstnärer som arbetade i Paris, såsom Albert Edel- felt, Akseli Gallen-Kallela (vid den tiden ännu Axel Gallén) och Ville Vallgren. I ett porträtt som Antell beställde av Gallén är han omgiven av sina kära föremål, som ger fingervisningar om de olika samlingarna han hade. Det viktigaste föremålet för An- tells samlariver var gamla svenska mynt. Grunden till hans betydande numisma- tiska samling utgjordes av A. Stjernstedts samling av svenska mynt, vilken Antell målmedvetet utökade. Till de vetenskap- liga samlingarna hörde olika kulturhisto- riska föremål, sigill, handskrifter, keramik samt österländskt och egyptiskt material. Antell hade en tudelad livsstil: den omfat- tade dels disciplinerat forsknings- och ka- talogiseringsarbete med den numismatis- ka samlingen, dels bohemiskt tidsfördriv i konstnärsateljéer och nattliv i Paris. Somrarna tillbringade han i Vasa, i det hus på Skolhusgatan 1 som han hade ärvt av sin far. Där hade Antell även en ögonlä- karmottagning i slutet av 1870-talet; det berättas att han behandlade fattiga pa- tienter gratis. De konstverk och föremål som Antell köpte in placerade han i sitt hem i Vasa, tills han i slutet av 1880-talet flyttade dem till sin nya praktvåning på Avenue d’Antin. Under sina besök i Vasa hade Antell för vana att ta långa promena- der som ofta sträckte sig runt Metviken till Smedsby och Gamla Vasa. På paviljongen Kappelinmäki, Vanha Vaasa/ Kapellbacken, Gamla Vasa. Kuva/foto: Kaj Höglund (nuv. restaurang Strampen) uppehöll han sig ofta hela natten i glatt sällskap. Antell dog 1893 i Paris i en ålder av 45 år. Han hade ingen familj och begravdes en- ligt sin egen önskan bredvid sin far på Ka- pellbackens begravningsplats i Vasa. An- H. F. Antells testamentsdonation är och medlen överfördes till Museiverket. tells förvaltare Joachim Kurtén beställde sannolikt den mest betydande privata Konstsamlingen förvaltas av Finlands Na- en minnessten som pryds av medaljonger donationen till förmån för Finlands kul- tionalgalleri. utförda av Ville Vallgren. I sitt testamente turinstitutioner, och den hade en anmärk- Guidningar ordnas söndagar kl. 13 un- donerade Antell alla sina samlingar och ningsvärd inverkan på utvecklingen av der jämna veckor på svenska samt torsda- en miljon finländska guldmark till Fin- kulturlivet i Finland. Donationen gav den gar och söndagar kl. 14 på finska. Tikano- lands folk och bland annat 800 000 mk till slutliga impulsen till att grunda ett natio- jas konsthem har fritt inträde på Herman Helsingfors universitet och 100 000 mk till nalmuseum i Finland, men konsthistoriskt Frithiof Antells namnsdag 12.7 och på Vasa svenska lyceum. Enligt testamen- sett hade donationsmedlen den största Konstens natt 6.8. I juli (8–9.7 och 15–16.7) tet skulle fonderna kallas ”Kammarrådet betydelsen i och med att de möjliggjorde stiftar vi bekantskap med konstsamlarna Herman Rosenbergs fonder” och fick inte stora inköp av konst. När Antell dog om- från Vasa på promenaden Konstsamlarnas förenas med namnet Antell. Konstsam- fattade hans konstsamling 44 målningar kvarter och på utställningen Miljondok- lingen deponerades vid konstmuseet Ate- och 28 skulpturer, medan den nu inbegri- torn – H.F. Antells konstsamling. neum och Antellska delegationen tillsattes per tusentals verk. Antellska delegationen för att handa samlingen. lades ner 1977, varvid både samlingarna Riina Peltonen, Tikanojas konsthem

43 Kesäinen maisema - Sommalandskap - Woodland summer landscape. Pekka Halonen 1929. Simo Kuntsin hankinta Galleria 1937 Hörhammerista. Simo Kuntsis Pohjanmaan från köp Galleri museo KH - Österbottens 3897. Hörhammar år museum 1937.

POHJANMAAN MUSEO Museokatu 3 Museigatan, 65100 Vaasa/Vasa Telekopio (06) 325 3784 / Telefax (06) 325 3784 Pl/Pb 3, 65101 Vaasa/Vasa [email protected] / [email protected] ÖSTERBOTTENS MUSEUM Puh/Tel (06) 325 3800 www.pohjanmaanmuseo.fi / www.osterbottensmuseum.fi Ota yhteyttä maakunta- ja aluetaidemuseotyötä tekeviin tutkijoihin Ta kontakt med forskarna som sköter landskapsmuseiarbetet Kaj Höglund, maakuntamuseotutkija / landskapsmuseiforskare [email protected] puh/tel (06) 325 3805, 0400 669 039 Pia Timberg, vs. aluetaidemuseotutkija / tf. regionkonstmuseiforskare [email protected] puh/tel (06) 325 3786, 0400 803 786 Outi Orhanen, vs. rakennustutkija / tf. byggnadsforskare [email protected] puh/tel (06) 325 3795, 040 531 3918 Pentti Risla, maakunta-arkeologi / landskapsarkeolog [email protected] puh/tel (06) 325 3813, 040 702 8199 44