En parasitfluga, Phytomyptera minutissima (Zett.) (Diptera: ), som mjiilkar bladliiss.

CHRISTER BERGSTROM

Bergstriim, C.: En parasitfluga, Phytomyptera minutissima (Zett.) (Diptera: Tachinidae), som mjdlkar bladl

During a collection trip to the island of Oland, Sweden, in the southern Baltic a large num- ber of the tachinid Phytomyptera minutissima was collected with the aid of a pooter. All but two specimens of P. minutissima were collected from branches of spruce when compe- ting with ants feeding from honeydew. The tachinid were seen moving their fore legs, close to the aphids, in a way resembling the antennal movements of the ant.

Christer Bergstrdm, Reykjaviksgatan 126, S-752 63 Uppsala, Sweden.

Inledning Phytomyptera minutissima (Zet.) hT tidigare parasitfluga iakttas i stora miingder. Under tvi synonymiserats med Phytomyptera cingulata dagar (1 I och 12 juli) insamlades 54 hanar och (Robineau-Desvoidy) (Herting 1967:7), men 14 honor, men fAngsten skulle utan problem ha dess status eErupprAttades i samband med revi- kunnat utcikas med 1OO-tals exemplar. sionen av de europeiska Phytomyptera - artema Samtliga exemplar infflngades med sugflas- (Andersen 1988). Den anses fortfarande vara en ka, vilket innebar att jag kunde studera och in- siillsynt fluga i den europeiska faunan och frin finga flugor utan att strira andra flugor i ndrhe- Sverige var den tidigare endast kdnd i l8 exem- ten. Biotopen utgjordes av en betad dl2indsk plar (frin Sk, Og, Bo, Nii, Up, Vr, Hs). Phyto- strand6ng med tdta bestflnd av enbuskar (Junipe- myptero artema infingas sdllan ndra marken och rus communis), enstaka inslag av nyponbuskar det har diirfcir spekulerats Over att de skulle livnii- och bjdrksly (Betula) samt av ligvuxna vindpi- ra sig pi honungsdagg uppe i triidkronorna. Det nade granar och tallar. Pfl denna biotop friredrog har visat sig att minga av arterna infingas i bio- P. minutissima att uppehfllla sig pi tvi mycket toper med inslag av gran och tall (Andersen lflgvuxna granar som vdxte pfl cirka 10 meters 1988). Ingen viirdart hnns rapporterud fdr P. mi- avstind frfln varandra. Trots massfcirekomsten, nutissima, men nigra av de andra 12 europeiska med upp till fem flugor pi ett och samma irs- Phytomyptera - arterna har visat sig parasitera pi skott, kunde ingen parningssvrirmning iakttas. minerande eller pfl andra siitt inneslutna larver av Intensivt sdkande kunde heller inte avsldja nigon smifjitrilar (Andersen 1988, Tschorsnig och Her- liimplig viird, utan de nykliickta flugorna verkade ting 1994). helt upptagna av att "mjdlka" bladlOss i konkur- rens med myror. Flugorna smcig omkring bland bladl0ss och myror med frambenen sviingande Mjiilkning av bladliiss pi ett mycket karakteristiskt sAtt, piminnande Under en semestervecka pi Oland (L6ttorp, Kes- om myromas antennrdrelser. De smi och mycket niis udde) 1996 kunde denna lilla (2,7-3,5 mm) kvicka flugoma uppehiill sig si ndra bladlOssen,

l0l Christer Bergstrom Ent. Tidskr. 1 19 (1998)

arlstomere 2 li antennal segment 3

Fig. Ia, b. Phytomyptera minutissima (Zett.), huvud i profil av hane resp. hona. Bdda ktinen har yttre vertikal- borst och wd par framdtriktade (proklinata) orbitalborst. Antennborstets andra ledstycke (aristomere 2) iir mer iin 2 gdnger sd ldngt som det tir brett. Hanarna kiinns igen pd det apikalt vidgade och triangelfurmiga tredje antenledstycket.

Phytomyptera minutissima (Zen.), head profile of male andfemale respectively. Both sexes posess outer vertical setae and two pairs of proclinate orbital setae. Second segment of arista (aristomere 2) is more than 2 times as long as wide. The males are recogniryd by the apically widened and subtriangular third antennal segment. att det var fullt mtijligt frir dem att vidrdra blad- 75Vo nyklackta honor (6/8). Dessa resultat indi- lcissen med frambenen eller mundelarna. Flu- kerar att hanar kliicks tidigare iin honor och att gans rOrelser med frambenen skulle ocksi kun- pamingen hos P. minutissima troligen eger rum na vara ett sett att harma myrans antennrorelser, mellan nflgra dygn gamla hanar och nykliickta frir att pi sfl siitt undvika att bli attackerad. Hur honor. En paming kunde ocksi iakttas bland som helst kunde flugor och myror iakttas myck- barren pi en enbuske (de enda exemplaren som et naira varandra (pfl ett avstind understigande I inte insamlades frin gran!) diir de inte stcirdes av cm). myror eller andra konkurrerande artfriinder. Parningen hos Phytomyptera nigrina (Meig.), en vdl undersdkt art, sker mellan mog- Parning na hanar och nykliickta honor (Mellini 1953). De insamlade flugornas ilder uppskattades se- Hos Siphona - arterna (Andersen 1982), liksom nare. Nykliickta flugor uppvisar generellt mer hos Aphantorhaphopsis samarensis (Vill.) eller mindre tydliga "deformationer" av ben, (Mills & Nealis 1992) och den av mig underscik- bakkropp och antenner. Dessutom har mfinga av ta siphoninen Ceranthia lichtwardtiana (Vill.), exemplaren kvar en utskjutande pannblflsa, vil- klticks hanarna flera dagar fcire honorna, vilka ket tyder pi att de iir kliickta insamlingsdagen. endast kan befruktas under en kort period i an- Av flugor infingade den 1 I juli beddmdes 707o slutning till klZickningen. Det samma tycks ock- av hanarna (l4l20) och lOOTo av honorna (6/6) si giilla fdr Phytomyptera minutissima. vara nykliickta medan motsvarande siffror fcir den 1 2 juli v ar 4l%o nykliickta hanar ( l4l34) och t02 Ent. Tidskr. ll9 (1998) En parasitJluga som mjdlkar bladldss

ca ypter

Fig. 2. P, minutissima, htiger vinge dorsalt. Vng- Fig. 3. P minutissima, mellankroppens vtinstra sida. ribban M med reducerad och mer eller mindre opig- Tre proepimeralborst: det dvre kraftigt och uppdt- menterad spetstvrirribba och med avstdndet mellan riktat, de tvd nedre tydligt svagare och neddtriktade. m-cu och bcijningen mycket storue iin avstdndet mel- lan r-m och m-cu. P, minutissima, thorax left lateral view. Three proepimeral setae: upper one strong and directed P. minutiussima, right wing from above. Vein M with dorsally, the tvvo lower ones markedly weaker and apical crossvein reduced and more or less unpigmen- directed ventrally. ted and with distance m-cu and bend much longer than distance between r-m and m-cu. Litteratur Kflnnetecken Andersen, S. 1982. Revision of European species of Phytomyptera - arter kiinnetecknas bland annat Siphona Meigen (Diptera: Tachinidae). - Ent. av att beda k6nen har vdl utvecklade yttre verti- scand. l3: 149-172. kalborst och tvfl par framitriktade (proklinata) - 1988. Revision ofEuropean species ofPhytomypte- ra Rondani (Diptera: Tachinidae). Ent. scand. orbitalborst. Antennborstets (aristans) andra led- - 19: 43-80. glnger som brett stycke iir mer an 2 si lingt Herting, 8.1967. Beitriige zur Kenntnis der europiii- (Fig. 1a, b). Med tillging till ett relativt rikligt schen Raupenfliegen (Diptera: Tachinidae). - material (n = 68) har jag kontrollerat negra mor- Stuttg. Beitr. Naturk. (A) 173, I I pp. fologiska karaktdrer hos P. minutissima. Storle- Mellini, E. 1953. Influenze esercitate dalla vittima sul ken varierar hos hanar frhnZ,1 till 3,5 mm (me- parassita nella simbiosi antagonistica Pteropho- del = 3,0 rlrr, n = 54) och hos honor frin 3,0 till rus microdactylus Hbn. (Lepidoptera Pterophori- dae) e nitidiventris Rond. (Diptera, 3,2 mm (medel = 3,1 mm, n = l4). Hos vingrib- Phytomyptera (8)6(11): ban M iir avstindet mellan bakre tviirribban (m- Larvaevoridae). - Rc. Accad. naz. XL 445-449. cu) och bdjningen i vingens yttre del 1,4 till 1,9 Mills, N.J. andV.G. Nealis. 1992. European held col- gflnger l6ngt som avstindet mellan den lilla si lections and Canadian releases of Ceranthia (r-m) bakre tviirribban (m-cu) tviirribban och samarensis (Dipt.: Tachinidae), a parasitoid of the (Fig. 2). Hos den niirstiende och likaledes siill- Gypsy moth. - Entomophaga 37: 181-191. synta arten P. cingulata (Robineau-Desvoidy) iir Quednau, F.W. 1992. Rearing the siphonine Ceran- avstindet mellan m-cu och bdjningen ungefiir thia samarensis (Villeneuve). - The Tachinid lika stort som avstindet mellan r-m och m-cu. Times 5: 4. Flertalet exemplar uppvisar det fcir Phytomypte' Tschorsnig, H.P. and B. Herting. 1994. Die Raupen- ra - artema normala fdrhflllandet niir det giiller fiiegen (Diptera, Tachinidae) Mitteleuropas: Bes- zur Verbreitung antalet proepimeralborst, d.v.s. ett uppitriktat timmungstabellen und Angaben und Okologie der einzelnen Arten. Stutt. Beitr. och ett nedfltriktat borst, men hos fem exemplar - Naturk. (A) 506: l-170. finns ett extra litet nedatriktat borst (Fig. 3).

103