Pär Sandmark Musikhistoria – Kördirigering ht 2008 Institutionen för Musikvetenskap Handledare Gunnel Fagius Uppsala Universitet

Carmina Burana

O Fortuna

en analys av musik för kör och orkester av

Carl Orff

1

Innehållsförteckning

Bakgrund 3

Carl Orffs mest kända verk 4

Carmina Burana – 5

Texten till Carmina Burana 6 - 7

Musiken 8 – 10

Referenser 11

Notbild orkesterpartitur 12

2

Bakgrund

Carl Orff har med sitt körverk Carmina Burana satt sitt omisskännliga avtryck i musikhistorien. Verket skrevs 1936 under den tid då nazi-tysklands skugga tornade upp sig över Europa. Det finns två skilda uppfattningar om Orffs kulturella roll och eventuella delaktighet i Tredje rikets propaganda-utövning inom kulturen. Dels att han var nazi-vän, och dels att han ej var delaktig, och han framställs då som i bästa fall tolererad av nazisterna. Orff själv menade att han visade opposition, och ett sätt att visa det var att skriva på Latin i Carmina Burana.1 Någon ytterligare förklaring kring detta utvecklar ej Orff, men att skriva på tyska hade säkert tilltalat nationalismen som rådde i hitler-tyskland. Carl Orff är född i München 1895, i en officers och akademiker-släkt och han avled så nyligen som 1982. Både hans mor och far spelade piano. Modern lärde honom grundläggande harmonilära, och fadern musicerade med vänner i hemmet. Som sextonåring skrev Carl musik inspirerad av den samtida franska kompositören Claude Debussy (död 1918). Musiken publicerades, och Orff började på den musikaliska akademien i Bayern 1912. Andra influenser för honom var renässans-kompositörer såsom; Orlando Lasso, Gabrieli och Monteverdi, vars opera, Orfeo, Orff själv skrev om i eget arrangemang, som han sedan dirigerade. Bartok och tysk militärmusik från Bayerska alperna2 var andra influenser. Orff var som musiker modernist fram till 1933, inspirerades av Igor Stravinskijs percussiva musikideér som han själv anammade i sina verk.3 Efter 1933 började nationalsocialistiska partiet införa nazistisk propaganda i den tyska kulturen, vilket även somliga hävdat att Carmina Burana varit medel till. Verket blev dock Orffs genombrott på de tyska operascenerna och dirigerades av Herbert von Karajan i Berlin, vilket tilltalade nazister såsom Göbbels och Göring.4 Orff som själv var dirigent hade ett privatliv som beskrivs som ganska stökigt, med inte mindre än fyra fruar varav någon mycket ung. Psykologer har i efterhand analyserat Orff till att vara fixerad vid sex, som skall ha kommit till utryck även i Carmina Burana och hans andra verk, såsom .5 Han beskrivs av dem som egocentrisk och att ha varit drabbad av depressioner som de tror kan haft sin förklaring i att han som ung soldat fått svåra erfarenheter i världskrigen. Orff utvecklade ett eget musikpedagogiskt system som användes i musikutbildningen!

”every Hitler girl and boy should end up contented with Orffs´ Schulwerk manuals”.6

Detta bestod av; instruktioner om rytmiska övningar, improvisation, och användande av enkla instrument såsom gongs, flöjter och slaginstrument vilket har sin förklaring i Orffs intresse för äldre och exotiska instrument.

”Orffs intresse för det medeltida utmynnade i en neoprimitiv, rituell treklangs-musik med slagverksmässig instrumentation, exempelvis i de två ofta framförda ”teateroriatorierna” Carmina burana (1936) och Catulli Carmina (1937). Denna stil låg också till grund för Orffs viktiga insatser inom det musik-pedagogiska området. Hans stora serie Orff-Schulwerk (påbörjad1930), var en progressivt ordnad pedagogik som byggde på gehörsinlärning och förenade musiken med dans och rörelse. Orffs musik är omedelbar och lätttillgänglig utan att för den skull bli alldaglig”7

1 Kater Michael H, Composers of the Nazi-era: eight portraits, New York 2000, Sid 112 2 Naturskönt område i sydligaste Tyskland. Ref: www.deutsche-alpenstrasse.de /besökt 081203 3 Ibid fotnot 1, sid 116 4 Ibid sid 118, 128 5 Ibid sid 141 6 Ibid sid 121 7 Kjellberg Erik, (redaktör) Natur och Kulturs musikhistoria, (Stockholm 1999) sid. 611-612 3

Carl Orffs mest kända verk: 8

Carmina Burana (1935-36) Catulli Carmina (1943) , trilogi bestående av tre sceniska kantater, , opera (1939, ny version 1951) , opera (1942) Sommarnachtstraum (Shakespeare,1939)9 Die Bernaurin, sagospel (1947) Antigone, opera (Sofokles, 1959) Tyrannen Oedipus,opera (Sofokles, 1959) Astutuli, komedi (1953) Comedia de Christi resurrectione (1955)10

Bild: Carl Orff som ung student11

8 Ref: Lexikon, Musikens värld, ”Orff”,(Falköping 1973,MCMLXXIII) sid 1618 9 Shakespeares pjäs; En midsommarnattsdröm, har tonsatts av Mendelsson som var jude, vilket ej var en passande upphovsman i nazityskland, varför Orff fick beställning på att göra en ny tonsättning som ett led i den kulturella rensning som följde i Hitlers arbete. (Ref: Composers of the nazi-era, sid 127) "Carl Orff är den under efterkrigstiden mest framgångsrike av de yngre tyska tonsättare, som verkade i Tyskland under Tredje riket. Han är också ett utmärkt exempel på den totala brist på moral, som kännetecknade en alltför stor del av den tyska musikerkåren. Sedan mitten av 1800-talet hade Mendelssohns musik till En midsommarnattsdröm varit obligatorisk vid framföranden av Shakespeares pjäs i Tyskland. Det gick nu inte längre för sig, eftersom Mendelssohn var jude. Ett erbjudande om att skriva ny musik till En midsommarnattsdröm gick ut till Tysklands tonsättare, och många gjorde sitt bästa att garnera Shakespeares pjäs mer ariskt”. (artikel ur Aftonbladet från 10 januari 1999, skriven av Lennart Bromander) Ref: http://medeamoon.tripod.com/orff.html/ besökt 2008-12-01 10 Notera den talande titeln, av vilken man kan föreställa sig Orffs religiösa inställning, som har en dragning åt att komponera kring ”hedniska och burleska” texter, vilket genomsyrar ex Carmina Buranas,(förf. kommentar). 11 Ref: http://www.musikmph.de/projects/fotos/schwarz-schilling.jpg / besökt 081203 4

Carmina Burana – O Fortuna

Den första satsen, O Fortuna, består av 2 minuter och 35 sekunders musik, och blev motsvarande en hit inom popvärlden för den klassiska publiken.12 Verket i sin helhet nådde USA i januari 1954, och har sedan dess varit en återkommande publikmagnet och uppförs regelbundet trots att verket kräver orkester och kör av det största formatet. Denna popularitet av hitkaraktär är unik inom den klassiska musiken.13 Orff använder också det ovanliga hit-makargreppet inom konstmusiken genom att återupprepa den första satsen O Fortuna sist i hela sviten, som i sin helhet är 25 korta satser ca 1-4 min långa vardera, så att verket tar knappt en timma att uppföra.

Mig veterligt finns inget annat klassiskt verk med denna för mig mycket tilltalande disposition, och uppenbarligen även för den breda klassiska publiken. Sista satsen på referens-skivan med hela verket är alltså ett da Capo av första satsen, och tar då 2 minuter och 38 sekunder att utföra. Detta i ett jättefortissimo i början, likväl som i slutet på satsen. En utmärkt version kan avlyssnas på internet på Youtube14 , med en i mitt tycke mycket sympatisk dirigent som inte överdramatiserar sin gestik, trots den första satsens bombastiska musik med fullt pådrag av pukor och brass i tutti delarna ihop med den jättelika kören som även innefattar ett stort antal barnröster. Man kan föreställa sig hur väl den jättelika klangen passade in i Hitler-propagandans försök till masspsykos och strävanden att förverkliga det Tredje Rikets imperialistiska ideal.15

Uruppförandet av Carmina Burana gjordes i Frankfurt 1937, och Orff skrev själv i samband med detta till sin förläggare att;

” Everything I have written to date and which you have, unfortunatly, printed, can be destroyed. With Carmina Burana, my collected works begin.”16

Bild: Carl Orff17

12 Utan denna karaktäristiska sats hade Orff förmodligen inte funnits på världsscenen idag (förf. kommentar) 13James Lyons, redaktör, The american record guide, 1970, (Skivomslag till Carmina Burana med Boston symphony Orchestra, i författarens egen översättning) 14 Ref: http://se.myspace.com/index.cfm?fuseaction=vids.individual&VideoID=40281469 /besökt 081201 15 Förf egen reflektion 16 Ibid fotnot 13 17 Ref: http://www.naxos.com/composerinfo/Carl_Orff/25615.htm/besökt /081201 5

Texten till Carmina Burana, sats 1

I: FORTUNA IMPERATRIX MUNDI (FORTUNA, VÄRLDENS HÄRSKARINNA)

1. O Fortuna

O Fortuna, O Fortuna, velut luna liksom månen statu variabilis, med dess växlande faser semper crescis växer du aut decrescis; eller avtar du ständigt; vita detestabilis livet, det avskyvärda nunc obdurat håller mig kvar et tunc curat och skärper min blick ludo mentis aciem; i sin hårda skola, Egestatem, fattigdom potestatem och rikedom dissolvit ut glaciem. upplöser det som vore de is.

Sors immanis Ohyggliga et inanis, och fåfängliga öde, rota tu volubilis, du obönhörligt välvande lyckohjul, status malus, du som är obeständigheten, vana salus den ombytliga lyckan, semper dissolubilis, som alltid upplöser sig i intet, obumbrata höljd i skugga et velata och beslöjad mihi quoque niteris; styr du också mitt levnadslopp; nunc per ludum nu har jag inte ens kläder dorsum nudum att skyla mig med fero tui sceleris. på grund av din ondskas spel.

Sors salutis När lycka et virtutis och välstånd mihi nunc contraria, är utom räckhåll, est affectus finns blott plåga et defectus och elände semper in angaria. i denna jämmerdal. Hac in hora Stämmen nu alla upp sine mora klagosånger corde pulsum tangite; och begråten med mig quod per sortem det oblidkeliga ödet, sternit fortem, som slår ned mecum omnes plangite! även den starke! 17

6

Den dramatiska texten har ett ursprung, vilket beskrivs i källorna som jag studerat om verket. Jag väljer att citera från den första uppslagsbok om musik som jag mötte i unga år och där min fascination för musikens mästare väcktes, där jag väljer följande citat ur denna bok; Musikens Värld, om textens ursprung:

”Texten ovan är på latin, hämtad från klosterhandskrifter av gamla tiders dryckes- och vagabondvisor. Naturligtvis kunde bara ett fåtal av publiken förstå den latinska texten, men det gjorde inte något. 18

”Texten reciteras ofta på en enda ton och intensifieras genom upprepning och rytmisk förskjutning. Inte sällan uppstår en helhetsverkan av magisk-kultisk besvärjelse och ett slags rituell monotoni ”19

Ytterligare klarhet om var Orff hittat de målande beskrivningarna från forntiden hittar jag på en hemsida på internet med följande citat:

”Carmina Burana är byggd på medeltida texter från första delen av 1200-talet. Texterna förvarades tidigare i klostret Benediktbeuern i Bayern men har flyttats till München. I Carmina Burana utgörs den genomgående strofiskt tonsatta texten av medeltida poesi, som i brokig växling skildrar och besjunger årets tider och människans öde”. 20

Den i mitt tycke mycket informativa cd-omslagstexten till Boston-symfonikernas version av Carmina Burana jag valt som lyssningsreferens, ger vidare information om de hemlighetsfulla tillkomsten av dessa kraftfulla ord som sjungs på latin och ändå har den språkliga innebörden av hedniska tongångar som för mina tankar till Stravinskijs Våroffer i språkets användande, till något annat än den oftast traditionella användningen av orden inom den västerländska klassiska musiktraditionen som är; att förstärka det kristna budskapet som det huvudsakliga temat.21

I min översättning från engelskan beskrivs ursprunget på cd-omslaget ungefär så här;

Carmina betyder sånger, och samlingen hittades i de Bayerska Alperna 1803 söder om München där munkar huserat i kloster sedan minst år 740 och originalen förvaras idag i München under titeln Codex latinus monacensis 4660. Under medeltiden fanns det en samling munkar som lämnade de religiösa disciplinerna och ägnade sina dagar och nätter åt att sjunga, dricka och kärleksliv. Detta leverne skrevs det sånger om, och den mest ryktbara samlingen om detta är Carmina Burana, vilket omfattade över 200 sånger på flera språk. Orff kom över en utgåva av poeten Johann Schmeller 1935 och hans teatrala fantasi blev exalterad av första åsynen22

18 Musikens värld, sid 1618 19 Ibid 20 Ref: http://medeamoon.tripod.com/orff.html besökt 2008-12-01 21 Förf. formulering 22Ibid fotnot 13 (The american record guide) 7

Musiken

”Den musikaliska uppbyggnaden, och hur man känner igen musiken: Orffs tonspråk bär satstekniskt, harmoniskt och ofta även instrumentalt en prägel av primitivism (frånvaro av polyfoni, tematisk utarbetning etc.). Speciellt kännetecknande är talrika ostinato upprepningar av korta motiv och rytmiska figurer. Med sina grupper av ostinaton, som avlöser varandra i en om orgelregistrering erinrande instrumentering, kan Orff ibland skapa extatiska stegringar. Orffs musik har en nästan chockerande enkelhet, som röjer hans spontana böjelse för det omedelbara. Den består av elementära "tonsymboler", statiska formler, som undergår dynamisk förvandling i en vital rytmik, men utan någon som helst motivisk utveckling eller polyfon behandling.”23

”Den rytmiskt bestämda musikens enkelhet förenar två tendenser i tiden: återgång till traditionen och avståndstagande från det symboliska musikdramat.”24.

Orff hade en dragning åt det teatrala och Orffs undertitel i Carmina Burana är i översättning från latinet ungefär;

”Secular songs for solo singers and chorus with instruments and magical pictures”25

Man kan gott tänka sig att latinet som används i satsen O fortuna, och merparten av verket, var oförståeligt för publiken, och detta gav utrymme för fritt skapande av musikaliska klanger med ett eget sound, som märkt ut Orffs plats i den klassiska musik-historien.26

Det finns egentligen ingen dold hemlighet med Orffs sätt att skapa detta, partituren är lättläst och tonaliten enkel att förstå, men att skapa den helhet som når åhöraren är något annat än att försöka analysera fram ett recept för att uppnå och anamma något liknande. Detta är en subtil konst som i ett försök att analysera har beskrivits med nio ord:27

”rythmic ostinato figures stretching over long, harmonically immobile spans.”28

Den harmoniska strukturen är enkel och vilar på dur-moll tonalitet, mycket lite kromatik används istället används den konstanta suggestiva pulsen som medel, och textbehandlingen består i upprepning av korta fraser och småord, resultatet av dessa ingredienser i Orffs hand blir en otroligt klar och slående musik som direkt kan anammas av åhöraren.

”That is a pretty fair defenition of a hit – in any league”29

23 Ref: http://medeamoon.tripod.com/orff.html besökt 2008-12-01 24 Ibid fotnot 18 25 Ibid fotnot 21 26 Förf. egen kommentar 27 Ibid fotnot 13 28 Ibid 29 Ibid 8

De första takterna i första satsen av Carmina Burana börjar med ett jättefortissimo där kören dubbleras i orkestern med en klang av mäktighet som den stora klassiska symfoniorkestern30 kan prestera.

Rena och enkla ackord används31, stämmorna dubbleras; tenorer (grönt) och sopraner (svart) sjunger lika i olika oktavlägen, liksom basar (blått) och altar (rött), sjunger lika i sina respektive stämmor. Dessa dubbleras av orkesterklanger där brasset ges fullt spelrum tillsammans med körerna. Pukor och cymbaler används i paritet med Händels instrumentering fast här med 1900-talets tonala uppfattning.32

Lite märkliga taktarter användes (liksom hos Stravinskij) med 3/1 takt i inledningen, (= 3 heltonsslag per takt), för att efter de fyra första mastodonta inlednings-takterna övergå i 3/2 taktart (= 3 halvtonsslag per takt), som fortgår i hela resterande satsen. Inledningen görs i makliga tempo 60 för att övergå i 120-132 slag per minut vilket gör att det kortaste förekommande notvärdet halvnoten! som körstämmorna består av, känns som fjärdedelsnoter i framförandet. Latin-stavelserna utförs syllabiskt på ett helt karaktäristiskt sätt som gör att stycket lätt sätter sig i lyssnarens medvetande. Till denna mekaniskt utförda sång av marsch eller kampkaraktär finns ett ackompanjemang av de ostinofigurer som återkommer som tema i de av mig studerade texterna om Orffs musik. Dessa ligger förskjutna i rytmavseende mot körsatsen och en polyrytmisk effekt uppnås, utan att vara komplex eller svårförståelig. Svårigheten i stycket för instrumentalisterna torde vara att räkna dessa upprepade takter av ostinatofigurerna som även kören i princip består av, fast i en långsammare indelning, över längre cykler.

30 Orkesterbesättningen i Carmina Burana är, 3 flöjter, 3 oboer, 3 klarinetter, 3 fagotter, 4 horn, 3 trumpeter, 3 tromboner, 1 tuba, 5 pukor, 1 celesta, 2 pianon, violiner, violas, cellos, kontrabasar och 5 percussionister Ref: Noter Carmina Burana, B. Schott´s Söhne, (Mainz 1937) 31 Ackordsanalysen gjord av författaren skrivet i Finale notprogram med en egen variant av ackordsanalys som redovisats i tidigare uppsatsarbeten på Uppsala universitet. 32 Förf. formuleringar (gäller resterande delen av uppsatsen) 9

Den urgamla latinska texten (sid 6) är skriven i en markant rytm med stavelser som rimmar i dess yttersta bemärkelse. Kanske har Orff valt texten då den i ordens form uttrycker liknande upprepning och kraft som han formar med noternas hjälp. Hela texten i satsen O Fortuna består av tre textstrofer, som var och en består av fyra metriskt lika långa delar. I var av en av dessa metriska delar, rimmar de första text-delarna, ex immanis-inanis, malus-salus (från andra strofen sid 6), medan den tredje textdelen får sitt rim i nästa metriska dels slutrim (ex. volubis-dissolubilis). Detta nätverk av ord som i uttryck bygger på upprepning, har Orff sedan gestaltat i noternas och instrumenteringens upprepning så att en helhet och karaktäristik uppnås i en säregen orkestermusik.

Ravel har med sin Bolero uppnått en liknande karaktäristisk upprepning av rytm och musik, som pågår under lång tid med främst växlande instrumentering som variation, för att slutligen uppnå ett förlösande klimax i styckets sista takter där harmonik-växlingen blir förlösande efter lång uppladdning av suggestiv monotoni.

O Fortuna är ett kort stycke, men efter den korta introduktionen sker alltså en uppradning av lika-ljudande stavelser på korta toner med varje bokstav tydligt artikulerad av den frenetiska körsången. Efter monotonin och suggestionen som manas på av pukor på första slaget i takterna, svarar kören med ett omutligt stegrande mot det förlösande klimaxet som uppnås i en klangliga expansion genom att Orff ”hissar” upp sopran och tenorstämmorna i strof 3 en oktav, dessutom delar han dessa med en tilläggning av ters-stämmor. Detta då texten handlar om lycka och välstånd (Sors salutus osv från sid 6), för att slutligen som klimax släppa den enstaviga syllabiska sången så att sångarna får sjunga ut melismatiskt med full kraft i slutet på satsen under orden angeria och omnes plangite.

Detta jättefortissimo ter sig för mig vara en möjlighet till välgörande känslo-urladdning hos körsångarna i ett monumentalt orkesterverk. Trots de många ljudstarka instrumenten är det ändå den mänskliga rösten som höjer sig som segrare, till att uttrycka den största kraften i musiken och förmedlar med den karaktäristiken som här gestaltas i stycket om O fortuna – Världens Härskarinna.

Sången ackompanjeras av en fantastisk instrumentering, med fagotter och pukor i rytmisk likformighet som driver körsångare till kanske extas, där de till fullo kan öppna sina strupar och bringa hela den åsyftade publikmassa Orff skrev för, till denna höjd av musikupplevelse som är den mest klassiska och välljudande form av musik en symfoniorkester med kör kan uppbringa. Detta trots, eller kanske p.g.a den epok och det musikhistoriska sammanhang som tonsättaren var verksam i som alltså gällde i Tyskland strax före andra världskrigets utbrott.

10

Referenser

Skrifter

Kater Michael H, Composers of the Nazi-era: eight portraits, New York 2000 Kjellberg Erik, (redaktör), Natur och Kulturs musikhistoria, (Stockholm 1999) James Lyons, (redaktör). The american record guide 1970, (Skivomslag till Carmina Burana med Boston symphony Orchestra) Lexikon, Musikens värld, ”Orff”,( Falköping 1973, MCMLXXIII) Törnblom F. redaktör Bonniers musiklexikon (Verona 1988)

Noter

Carmina Burana: B. Schott´s Söhne, (Mainz 1937) Carmina Burana: Partitura B. Schott´s Söhne, (Mainz 1937)

Cd Inspelningar

Orrf; Carmina Burana; Boston Symphony Orchestra, Ozawa 800 26 64 2278 E5 Orrf; Carmina burana, O Fortuna; Chor und orchestra der Deutche opera Berlin Dir. Eugen Jochem DGG. The Da Vinci Mode, 983 2225

Internet http://www.deutsche-alpenstrasse.de http://medeamoon.tripod.com/orff.html/ 33 http://www.musikmph.de/projects/fotos/schwarz-schilling.jpg http://se.myspace.com/index.cfm?fuseaction=vids.individual&VideoID=40281469 http://www.naxos.com/composerinfo/Carl_Orff/25615.html

33 websidan refererar till; Sohlmans musiklexikon, Sohlmans Opera,Tonkonsten och Opera-Operett genom tiderna

11

Orkesterpartitur sid.1

12