Språkklimatet I Finland År 2016

Språkklimatet i Finland år 2016

Kommunmarknaden 14.09.2016 Marina Lindell

Språkbarometern 2016 Språkbarometern

. Följer upp hur den språkliga servicen förverkligas i tvåspråkiga kommuner. Hur väl får den lokala språkminoriteten service på sitt eget språk?

. Undersökningen utförs av Institutet för samhällsforskning, Åbo Akademi, i samarbete med:

Språkbarometern 2016 Språkbarometern 2016

Kom m unerna 2 0 1 6 KKaarrrllleebbyy LLLaarrrsssmmoo 5000 JJJaakkoobbssstttaadd

NNyykkaarrrllleebbyy

KKoorrrssshhoolllmm 4000 KKrrroonnoobbyy VVaaaasssaa PPeeddeerrrsssöörrree MMaalllaaxx VVöörrråå KKoorrrsssnnäässs 3000 NNäärrrppeesss KKaassskköö sve KKrrriiissstttiiinneesstttaadd 2000 1000 fi 0 SSaallltttvviiikk SSaallltttvviiikk BBrrräännddöö LLaapppptttrrräässskk TTuurrrkkuu MMöörrrssskkoomm GGeetttaa SSuunndd LLoohhjjjaa VVåårrrddöö PPaarrrggaass FFiiinnssstttrrröömm PPaarrrggaass VVaannddaa EEccckkeerrröö EEccckkeerrröö RRaassseebboorrrgg HHaammmmaarrrlllaanndd LLoovviiisssaa PPyyttttttiiisss JJJoommaalllaa FFöögglllöö KKiiimmiiitttooöönn HHeelllsssiiinnggfffoorrrsss LLeemmlllaanndd BBoorrrggåå KKöökkaarrr IIInnggåå MMaarrriiieehhaammnn EEsssbboo HHaannggöö EEsssbboo SSiiibbbboo SSjjjuunnddeeåå SSoottttttuunnggaa KKuummllliiinnggee SSjjjuunnddeeåå GGrrraannkkuulllllaa KKyyrrrkksssllläätttttt Kommungränser © MML, 2015

. Totalt 2083 svenskspråkiga och 1621 finskspråkiga . 33 tvåspråkiga kommuner - 15 med svenska som majoritetsspråk (finskspråkig minoritet) - 18 med finska som majoritetsspråk (svenskspråkig minoritet)

Språkbarometern 2016

Tabell 2. Svarsprocent kommunvis

Kommun- Kommun Modersmål Urval Antal Svarsprocent nummer 2016 svar 49 Esbo svenska 400 176 44 % 91 Helsingfors svenska 400 162 40,5 % 78 Hangö svenska 300 138 46 % 235 Grankulla svenska 300 148 49,3 % 257 Kyrkslätt svenska 300 119 39,7 % 272 Karleby svenska 300 117 39 % 444 Lojo svenska 300 117 39 % 434 Lovisa svenska 300 125 41,7 % 638 Borgå svenska 300 119 39,7 % Svars- 753 Sibbo svenska 300 142 47,3 % 853 Åbo svenska 300 115 38,3 % 905 Vasa svenska 300 118 39,3 % 92 Vanda svenska 300 128 42,7 % procent 407 Lappträsk svenska 250 104 41,6 % 755 Sjundeå svenska 250 117 46,8 % 624 Pyttis svenska 196 86 43,9 % 231 Kaskö svenska 181 80 44,2 % kommunvis 504 Mörskom svenska 101 47 46,5 % TOTALT (18 kommuner) 5078 2083 41 %

149 Ingå finska 300 111 37 % 322 Kimitoön finska 300 133 44,3 % 287 Kristinestad finska 300 123 41 % 499 Korsholm finska 300 104 34,7 % 573 Pargas finska 300 130 43,3 % 598 Jakobstad finska 300 111 37 % 710 Raseborg finska 300 119 39,7 % 893 Nykarleby finska 250 106 42,4 % 288 Kronoby finska 250 103 41,2 % 440 Larsmo finska 170 75 44,1 % 475 Malax finska 250 105 42 % 946 Vörå finska 250 97 38,8 % 545 Närpes finska 250 111 44,4 % 599 Pedersöre finska 250 97 38,8 % 280 Korsnäs finska 45 21 46,7 % TOTALT (15 kommuner) 3815 1621 42,5 %

Svenskspråkiga + finskspråkiga tillsammans 8893 3704 41,7 % (33 kommuner)

SpråkbarometernTotalt s2016varade 41,7 % på enkäten. Svarsprocenten varierade något mellan kommunerna. Av alla svenskspråkiga som fick enkäten svarade 41 % medan motsvarande siffra för de finskspråkiga var 42,5 %. I språkbarometer-undersökningarna 2008 och 2012 har de svenskspråkiga varit aktivare att svara och det är därför överraskande att finskspråkiga hade en högre svarsprocent i årets undersökning. Detta kan ha att göra med att årets undersökning var mer neutral, då Åbo Akademis namn inte var fullt lika synligt i utskicket som tidigare år. I utskicket framgick tydligt att undersökningen gjordes av Åbo Akademi och Finlands kommunförbund i samarbete med justitieministeriet och svenska Kulturfonden.

Av kommuner med en svenskspråkig minoritet var svarsfrekvensen högst i Grankulla (49,3 %), Sibbo (47,3 %), Sjundeå (46,8 %) och Mörskom (46,5 %) medan Åbo hade lägst svarsprocent (38,3 %). I kommuner med en finskspråkig minoritet var svarsfrekvensen högst i Korsnäs (46,7 %), Närpes (44,4 %), Kimitoön (44,3 %) och Larsmo (44,1%) medan den var lägst i Jakobstad (37 %) och Ingå (37 %).

Datainsamlingen sköttes av Edita Prima, som vann upphandlingen efter en offertförfrågan. Enkäten postades tillsammans med ett följebrev och ett svarskuvert i maj 2016 till 8893 personer. Det gavs

5 Plock från språkbarometern 2016 (%) Jag försöker alltid få Nivån på den språkliga service på mitt eget servicen i min 42- 43- språk hemkommun har blivit bättre 19 Jag använder 9 endast mitt eget Det behövs särskilda språk i kontakt med åtgärder i min 15-24 myndigheter hemkommun för att 54-9 trygga den svenska/finska servicen 74-70 Jag känner bra till mina Om någon inte språkliga rättigheter 55-82 kan betjäna mig på mitt eget språk byter jag språk

Språkbarometern 2016 Språkklimatet utgående från Språkbarometern

1. Språkklimatet enligt svensk- och finskspråkiga minoriteter i kommunerna

II. Språkklimatet kommunvis (kort)

Språkbarometern 2016 I. Språkklimatet enligt svensk- och finskspråkiga

• Relationerna mellan svensk- och finskspråkiga i hemkommunen • Inställningen till andra språkgrupper i Finland • Upplevelse av trakasserier och/eller diskrimnering pga. språk

Språkbarometern 2016 RELATIONERNA MELLAN SVENSK- OCH FINSKSPRÅKIGA I HEMKOMMUNEN

Språkbarometern 2016 ”Hur skulle du karakterisera relationerna mellan svensk- och finskspråkiga i din hemkommun?”

Relationerna mellan språkgrupperna (sv) n = 2 062

0,8 5,1 6,7 Mycket goda 4,3 SvenskspråkigaGoda mer nöjda med Varierande relationerna38,8 44,2 Dmellanåliga språkgrupperna i Mycket dåliga hemkommunenKan inte säga

DiEnligtagram 5a. Rfinskspråkigaelationerna mellan språkgrupperna år 2016 (sv) ”HuEnligtr skulle dsvenskspråkigau karakterisera relationerna mellan svensk- och finskspråkiga i din hemkommun?”

Relationerna mellan språkgrupperna (fi) Relationerna mellan språkgrupperna (sv) n = 1 598 n = 2 062 Mycket goda 6,7 2,1 5,4 7,3 0,8 5,1 Mycket goda 5,9 4,3 Goda Goda Varierande Varierande 36,7 Dåliga 38,8 Dåliga 42,6 44,2 Mycket dåliga Mycket dåliga Kan inte säga Kan inte säga

Diagram 5b. Relationerna mellan språkgrupperna år 2016 (fi) Diagram 5a. Relationerna mellan språkgrupperna år 2016 (sv) 44 % karakteriserar relationerna som Det finns stora skillnader i hur svensk- och finskspråkiga upplever språkklimatet i sin kommun. goda 51 % karakteriserarRelationerna mellan språ relationernakgrupperna (fi) som goda Observera dock att detta inte är en jämförelse av hur svensk- och finskspråkiga inom samma kommun 43 % som varierande 39 % som varieranden = 1 598 upplever språkklimatet, utan hur den lokala språkminoriteten (svensk- eller finskspråkig) upplever Mycket goda 2,1 5,4 7,3 sp8rå%kk lsomimate t dåligai sin hemkommun. I de kommuner där svensk5sp %rå ksomig5,9a är dåligai minoritet upplever drygt Goda hälften av de som har svarat att relationerna mellan svensk- och finskspråkiga i kommunen är goda 5 % kan inte säga 5 % kan inte säga Varierande eller mycket goda. Endast 5,1 % anser att relationerna är dåliga eller mycket dål36,7iga. I kommuner med Dåliga 42,6 svenska som majoritetsspråk upplever den finskspråkiga minoriteten relationerna mellan Mycket dåliga språkgrupperna aningen sämre än vad svenskspråkiga minoriteter i kommuner med finska som Språkbarometern 2016 Kan inte säga majoritetsspråk gör. 44,1 % av de finskspråkiga upplever relationerna mellan de båda språkgrupperna som goda eller mycket goda medan 7,9 % upplever dem Disoamg rdaåmli 5gba. eRlelelartio mnyecrnkae tm deållaling asp. rOåkmgrkurpipnegr n4a0 å r 2016 (fi) % i båda språkgrupperna upplever relationerna som varie rande. Andelen svenskspråkiga som upplever relationerna som goda eller mycket goda är betydligt stöDerret äfni nmnost svstaoraran dsek iallnndaedl ehro si fhinuskr spsvråenksigka- och finskspråkiga upplever språkklimatet i sin kommun. lokala minoriteter. En större andel finskspråkiga uppleveObr reslaertiovenrear ndao csokm a tvt adreiettraa nindete. Aärn endele jämn sofömr else av hur svensk- och finskspråkiga inom samma kommun upplever relationerna som dåliga eller mycket dåliga är låguppl före båvedar ssprpråkgrkkluppeimaternat, .ut Daentt ahur tyde der pån laokatt la språkminoriteten (svensk- eller finskspråkig) upplever relationerna mellan de två språkgrupperna i tvåspråkiga spkormåkmkulnimera äter t föi rhsiånll ahnedmevkios mgomttu. nS. aIm tdied igkto mmuner där svenskspråkiga är i minoritet upplever drygt finns det rum för förbättringar. Tvåspråkiga kommuner mhäedl fetnen f iansvks depr åskiomg mhainorr sivatetr akundet att rteal abätionettre rna mellan svensk- och finskspråkiga i kommunen är goda hand om sin finskspråkiga minoritet. Samtidigt kan det vaelrlera s må yatckt fetins gksodpra.å kiEgand asocth 5 s,ve1 %ns ksanprseråki atgat relationerna är dåliga eller mycket dåliga. I kommuner med har olika förväntningar på den andra språkgruppen i komsvmenuneskan. Ssovemns ksmpraåjkiorgaite tkasspn rbeåkf innaup psliegv ie r den finskspråkiga minoriteten relationerna mellan minoritet både i hemkommunen och i landet, något som finspskråskprgårkuigppa einrntea hanr ienrfgaerne nhsäetm arve. än vad svenskspråkiga minoriteter i kommuner med finska som majoritetsspråk gör. 44,1 % av de finskspråkiga upplever relationerna mellan de båda språkgrupperna som goda eller mycket goda medan 7,9 % upplever dem som dåliga eller mycket dåliga. Omkring 40 % i båda språkgrupperna upplever relationerna som varierande. Andelen svenskspråkiga som upplever relationerna som goda eller mycket goda är betydligt större än motsvarande andel hos finskspråkiga lokala minoriteter. En större andel finskspråkiga upplever relationerna som varierande. Andelen som upplever relationerna som dåliga eller mycket dåliga är låg för båda språkgrupperna. Detta tyder på att relationerna mellan de två språkgrupperna i tvåspråkiga kommuner är förhållandevis gott. Samtidigt finns det rum för förbättringar. Tvåspråkiga kommuner med en finskspråkig minoritet kunde ta bättre hand om sin finskspråkiga minoritet. Samtidigt kan det vara så att finskspråkiga och svenskspråkiga har olika förväntningar på den andra språkgruppen i kommunen. Svenskspråkiga kan befinna sig i minoritet både i hemkommunen och i landet, något som finskspråkiga inte har erfarenhet av.

13 ”Hur upplever du att förhållandet mellan svensk- och finskspråkiga i din hemkommun har förändrats under de senaste åren?”

Hur har förhållandet mellan de två språkgrupperna förändrats (sv) n = 2 071

0,9 Blivit mycket bättre 1,4 15,7 12,8 Blivit bättre Stor skillnadHar int e ämellanndrat svensk- och 23,3 blivit sämre 45,8 finskspråkigablivit mycket sämre kan inte säga ”Hur upplever du att förhållandet mellan svensk- och finskspråkiga i din hemkommun har förändrats Diagram 6a. Förändring av förhållandet mellan svensk- och finskspråkiga år 2016 (sv) undeEnligtr de senas svenskspråkigate åren?” Enligt finskspråkiga

Hur har förhållandet mellan de två språkgrupperna förändrats (fi) Hur har förhållandet mellan de två språkgrupperna förändrats (sv) n = 1 594 n = 2 071

0,9 7,3 blivit mycket bättre Blivit mycket bättre 1,4 blivit bättre 15,7 12,8 Blivit bättre 19,9 2 har inte ändrat Har inte ändrat 5,5 40,1 blivit sämre 23,3 blivit sämre 45,8 25,2 blivit mycket sämre blivit mycket sämre kan inte säga kan inte säga

Diagram 6b. Förändring av förhållandet mellan svensk- och finskspråkiga år 2016 (fi) Diagram 6a. Förändring av förhållandet mellan svensk- och finskspråkiga år 2016 (sv)

Endast 13,7 % av svenskspråkiga upplever att förhållandet mellan sp råkgrupperna har blivit bättre eller 47myck %et banserättre. M odettsvar anharde s iblivitffra fö r bättrefinskspråkiga är 47,4 %.13 Där %em oansert anHurs haerr förhå2 4det,l7la nde% thar mavell and deeblivit två språkgruppe bättrerna förändrats (fi) svenskspråkiga som svarat att förhållandena mellan språkgrupperna har blivit sämre eller mycken t= 1 594 sämre. Endast 7,5 % av de finskspråkiga anser att förhållandet blivit sämre eller mycket sämre. 7,3 blivit mycket bättre Skillnaden mellan de två språkgrupperna är markant. De svenskspråkiga upplever i betydligt högre 25 % inte ändrat 46 % inte ändrat blivit bättre grad än de finskspråkiga att förhållandet mellan de två språkgrupperna har försämrats19,9. Sa mtidigt 8 % blivit sämre 25 % blivit2 sämre har inte ändrat upplever de finskspråkiga i betydligt högre grad att förhållandet mellan språkgr5,5 upperna har blivit bättre. Även om en större andel finskspråkiga än svenskspråkiga anser att relationerna mellan sve40,1ns k- blivit sämre 20 % kan inte säga 16 % kan inte25,2 säga och finskspråkiga i kommunen är goda så uppger en betydligt större andel av de svenskspråkiga att blivit mycket sämre förhållandet har blivit sämre under de senaste åren. I media och andra sammanhang har på senare tid kan inte säga förts fram att språkklimatet i Finland har hårdnat under de senaste åren. Detta syns inte minst i bristen på språkkonsekvensbedömningar vid olika statliga reformer. Diagram 6b. Förändring av förhållandet mellan svensk- och finskspråkiga år 2016 (fi) Språkbarometern 2016

Det är svårt att tolka vad ”har inte ändrat” betyder, eftersom en uppleveEnlsed avst a1tt3 ,f7ö r%hå llaavn sdveennas kmsperllaåknig a upplever att förhållandet mellan språkgrupperna har blivit bättre språkgrupperna är oförändrade i praktiken kan betyda att de blivit litele lerbä tmtryeck eletle rb ätatttr e.d eM boltisvviart anlited e siffra för finskspråkiga är 47,4 %. Däremot anser 24,7 % av de sämre. Vi borde ha kunskap om från vad de upplevs som oförändradsve:e noskmsp dreåtk iaglal tisod mha rsv vaararti t abttr af örhållandena mellan språkgrupperna har blivit sämre eller mycket sämre. Endast 7,5 % av de finskspråkiga anser att förhållandet blivit sämre eller mycket sämre. innebär oförändrade förhållanden att det fortsättningsvis är bra men om förhållandena tidigare har Skillnaden mellan de två språkgrupperna är markant. De svenskspråkiga upplever i betydligt högre varit dåligt innebär oförändrade förhållandena att de fortsättningsvis ärgr dåadli gaän. Ddee tf iänsr kdocsprkåk tiydlga iatgtt aförtt hållandet mellan de två språkgrupperna har försämrats. Samtidigt de svenskspråkiga i större utsträckning än finskspråkiga upplever att förupplhållanevedren dea mfielnslksanpr såvkiengask -i ocbehtydl igt högre grad att förhållandet mellan språkgrupperna har blivit finskspråkiga i hemkommunen har blivit sämre. bättre. Även om en större andel finskspråkiga än svenskspråkiga anser att relationerna mellan svensk- och finskspråkiga i kommunen är goda så uppger en betydligt större andel av de svenskspråkiga att förhållandet har blivit sämre under de senaste åren. I media och andra sammanhang har på senare tid förts fram att språkklimatet i Finland har hårdnat under de senaste åren. Detta syns inte minst i bristen på språkkonsekvensbedömningar vid olika statliga reformer.

Det är svårt att tolka vad ”har inte ändrat” betyder, eftersom en upplevelse av att förhållandena mellan 14 språkgrupperna är oförändrade i praktiken kan betyda att de blivit lite bättre eller att de blivit lite sämre. Vi borde ha kunskap om från vad de upplevs som oförändrade: om det alltid har varit bra innebär oförändrade förhållanden att det fortsättningsvis är bra men om förhållandena tidigare har varit dåligt innebär oförändrade förhållandena att de fortsättningsvis är dåliga. Det är dock tydligt att de svenskspråkiga i större utsträckning än finskspråkiga upplever att förhållandena mellan svensk- och finskspråkiga i hemkommunen har blivit sämre.

14 INSTÄLLNINGEN TILL ANDRA SPRÅKGRUPPER I FINLAND

Språkbarometern 2016 ”Hur upplever du att inställningen till andra språkgrupper har förändrats under de senaste åren i Finland?”

Inställningen till andra språkgrupper i Finland (sv) n = 2 065

0,4 blivit mycket bättre

blivit bättre 5 Finskspråkiga17,4 19,3 anser inställningen till andra har inte ändrat

22,1 blivit sämre språkgrupper35,7 i Finland har blivit bättre. blivit mycket sämre Svenskspråkigakan inte säga anser det har blivit sämre. ”Hur upplever du att inställningen till andra språkgrupper har förändrats under de senaste åren i Diagram 7a. Inställningen till andra språkgrupper i Finland år 2016 (sv) Finland?” Enligt finskspråkiga Enligt svenskspråkiga

Inställningen till andra språkgrupper i Finland (fi) Inställningen till andra språkgrupper i Finland (sv) n = 1 597 n = 2 065

0,4 blivit mycket bättre 5,4 blivit mycket bättre blivit bättre blivit bättre 3,5 15,3 5 17,4 19,3 har inte ändrat har inte ändrat 14 blivit sämre 22,1 blivit sämre 47,1 35,7 14,7 blivit mycket sämre blivit mycket sämre kan inte säga kan inte säga

Diagram 7a. Inställningen till andra språkgrupper i Finland år 2016 (sv) Diagram 7b. Inställningen till andra språkgrupper i Finland år 2016 (fi)

Mönstre53t är %de tansersamma f ödetr hu rhar de sblivitvarand ebättre upplever att inställn20inge n% ti lanserl andInsratä l lsnidenpngerånk tgil rl haruandrappe s rprå blivithkgruppear rbättre i Finland (fi) förändrats under de senaste åren i Finland. Finskspråkiga upplever i betydligt högre gnr =a d1 597än svenskspråkiga att relationerna har blivit bättre. 52,5 % av de finskspråkiga upplever att5,4 ins tällningen blivit mycket bättre till andra språkgrupper i Finland har blivit bättre eller mycket 22bättr %e. Minteotsv aändratrande andel av de 15 % inte ändrat blivit bättre svenskspråkiga är 19,7 %. Svenskspråkiga upplever i betydligt högre grad att 3,5ins täll15,3ninge n till andra har inte ändrat språkgrupper i Finland har försämrats. 40,8 % av de svenskspråkiga att inställningen till andra 14 blivit sämre språkgru17ppe r% i Fblivitinland sämreblivit sämre eller mycket sämre. Motsvara41nde %sif fblivitra för d sämree finsk47,1spr åkiga är 14,7 17,5 %. blivit mycket sämre kan inte säga 17 % kan inte säga 15 % kan inte säga ”Har du i din vardag blivit trakasserad och/eller diskriminerad (t.eDixa. gvrearmb 7ablt. ,In vsitaäl leni-nposgen tt imll aenddedra slandepråkgru pper i Finland år 2016 (fi) och/eller gester) pga. ditt språk?”Språkbarometern 2016 Mönstret är detsamma för hur de svarande upplever att inställningen till andra språkgrupper har förändrats under de senaste åren i Finland. Finskspråkiga upplever i betydligt högre grad än Trakasserad eller diskriminerad i vardagen (sv) svenskspråkiga att relationerna har blivit bättre. 52,5 % av de finskspråkiga upplever att inställningen n = 2 066 till andra språkgrupper i Finland har blivit bättre eller mycket bättre. Motsvarande andel av de 0,7 8,2 svenskspråkiga är 19,7 %. Svenskspråkiga upplever i betydligt högre grad att inställningen till andra Ja, ofta språkgrupper i Finland har försämrats. 40,8 % av de svenskspråkiga att inställningen till andra Ja, ibland språkgrupper i Finland blivit sämre eller mycket sämre. Motsvarande siffra för de finskspråkiga är 55,1 36 17,5 %. Ja, någon enstaka gång Nej, aldrig ”Har du i din vardag blivit trakasserad och/eller diskriminerad (t.ex. verbalt, via e-post meddelande Diagram 8a. Diskriminering i vardagen pga. eget språk år 2016 (sv) och/eller gester) pga. ditt språk?”

Trakasserad eller diskriminerad i vardagen (sv) n = 2 066

0,7 8,2 Ja, ofta

15 Ja, ibland 36 55,1 Ja, någon enstaka gång

Nej, aldrig

Diagram 8a. Diskriminering i vardagen pga. eget språk år 2016 (sv)

15 TRAKASSERIER OCH/ELLER DISKRIMINERING PÅ GRUND AV SPRÅK

Språkbarometern 2016 ”Hur upplever du att inställningen till andra språkgrupper har förändrats under de senaste åren i Finland?”

Inställningen till andra språkgrupper i Finland (sv) n = 2 065

0,4 blivit mycket bättre

blivit bättre 5 17,4 19,3 har inte ändrat

22,1 blivit sämre 35,7 blivit mycket sämre

kan inte säga

Diagram 7a. Inställningen till andra språkgrupper i Finland år 2016 (sv)

Inställningen till andra språkgrupper i Finland (fi) n = 1 597

5,4 blivit mycket bättre blivit bättre 3,5 15,3 har inte ändrat 14 47,1 blivit sämre 14,7 blivit mycket sämre kan inte säga

Diagram 7b. Inställningen till andra språkgrupper i Finland år 2016 (fi)

Mönstret är detsamma för hur de svarande upplever att inställningen till andra språkgrupper har förändrats under de senaste åren i Finland. Finskspråkiga upplever i betydligt högre grad än svenskspråkiga att relationerna har blivit bättre. 52,5 % av de finskspråkiga upplever att inställningen till andra språkgrupper i Finland har blivit bättre eller mycket bättre. Motsvarande andel av de svenskspråkiga äNästanr 19,7 %. Svensk svarannanpråkiga upplever i bet ysvenskspråkigdligt högre grad att inställningen tochill andra var språkgrupper i Finland har försämrats. 40,8 % av de svenskspråkiga att inställningen till andra språkgrupper i Ffemteinland blivit säfinskspråkigmre eller mycket sämre. M harotsvaran dupplevte siffra för de f inskspråkiga är 17,5 %.

diskriminering/trakasserier pga. sitt språk ”Har du i din vardag blivit trakasserad och/eller diskriminerad (t.ex. verbalt, via e-post meddelande och/ellEnligter gester) finskspråkigapga. ditt språk?” Enligt svenskspråkiga

Trakasserad eller diskriminerad i vardagen (sv) Trakasserad eller diskriminerad i vardagen (fi) n = 2 066 n = 1 602

0,7 8,2 0,4 6,7 Ja, ofta 13,4 Ja, ofta

Ja, ibland Ja, ibland 36 55,1 Ja, någon enstaka gång 79,5 Ja, någon enstaka gång

Nej, aldrig Nej, aldrig

Diagram 8a. Diskriminering i vardagen pga. eget språk år 2016 (sv) Diagram 8b. Diskriminering i vardagen pga. eget språk år 2016 (fi)

Under en procent i båda språkgrupperna upplever att de ofta har blivit trakasserade eller 45 % av svenskspråkiga har upplevt ditrakasserierskriminerade i va och/ellerrdagen pga. diskrimineringsitt språk. Det finns docpga.k en sitt tyd lig skillnad mellan språkgrupperna. Av de svenskspråkiga upplever knappt 45 % att de har blivit trakasserade eller diskriminerade ibland eller språk någon enstaka gång pga. sitt språk. Motsvarande siffra för de finskspråkiga är drygt 20 %. 79,5 % av 15 de finskspråkiga upplever inte att de har blivit trakasserade eller diskriminerade pga. sitt språk medan 21 % av finskspråkiga endast 55,1 % av de svenskspråkiga uppger detta. Det är anmärkningsvärt att nästan hälften av de svenskspråkiga upplever att de någon gång blivit trakasserade eller diskriminerade i vardagen pga. sitt eget språk. ”Bara” var femte finskspråkig upplever samma sak.

Språkbarometern 2016 Trakasserier/diskriminering och ålder (%) n = 927 (sv) n = 329 (^i)

80 61,7 60,8 54,4 60 49,2 40,6 33,8 40 Svenskspråkiga 20 Finskspråkiga 35,9 21 26,7 20,5 17,7 17 0 18-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-80

Diagram 14. Andel av olika åldersgrupper som har upplevt diskriminering/trakasserier

Det är i högre grad yngre, i åldern 18–29 år, som uppger att de har upplevt diskriminering och/eller trakasserier. Av de svenskspråkiga i åldern 18–29 år som svarat på enkäten uppger knappt 62 % att de har upplevt diskriminering och/eller trakasserier. Knappa 61 % av 30-39 åringarna uppger att de upplevt diskriminering och/eller trakasserier. Andelen sjunker med åldern och av 70-80 åringarna har ”bara” 34 % upplevt diskriminering och/eller trakasserier. Mönstret är nästan detsamma för finskspråkiga. Av den yngsta gruppen, 18–29 år, har knappt 36 % upplevt diskriminering. Därefter följer 40–49 åringar (26,7 %) och 30–39 åringar (26,7 %). Orsaken till den betydligt högre andel svenskspråkiga som upplevt diskriminering och/eller trakasserier pga. sitt språk beror troligen till stor del på nationella orsaker. Finlandssvenskar är i minoritet nationellt sett och där av mera utsatt än finskspråkiga. Orsaken till att yngre upplever mera trakasserier och/eller diskriminering än äldre är troligen den att de rör sig på sådana platser där diskriminering och trakasserier förekommer i högre grad.

Sammantaget verkar det finnas en tydlig skillnad mellan hur svensk- och finskspråkiga lokala minoriteter upplever språkklimatet i sin hemkommun. Finskspråkiga har en betydligt positivare upplevelse av språkklimatet än vad svenskspråkiga har. Detta har sannolikt att göra med att finskspråkiga har majoritetens fördelar, även om de lokalt kan vara i minoritet. Det är dock överraskande att även om de finskspråkiga har en mer positiv uppfattning om språkklimatet överlag, upplever de i högre grad att relationerna mellan språkgrupperna i hemkommunen är dåliga eller varierande. Det finns alltså utrymme för förbättringar på alla plan.

16 Trakasserad eller diskriminerad i vardagen (fi) n = 1 602

0,4 6,7 13,4 Ja, ofta Ja, ibland

79,5 Ja, någon enstaka gång

Nej, aldrig

Diagram 8b. Diskriminering i vardagen pga. eget språk år 2016 (fi)

Under en procent i båda språkgrupperna upplever att de ofta har blivit trakasserade eller diskriminerade i vardagen pga. sitt språk. Det finns dock en tydlig skillnad mellan språkgrupperna. Av de svenskspråkiga upplever knappt 45 % att de har blivit trakasserade eller diskriminerade ibland eller någon enstaka gång pga. sitt språk. Motsvarande siffra för de finskspråkiga är drygt 20 %. 79,5 % av de finskspråkiga upplever inte att de har blivit trakasserade eller diskriminerade pga. sitt språk medan endast 55,1 % av de svenskspråkiga uppger detta. Det är anmärkningsvärt att nästan hälften av de svenskUngaspråkiga u pmerplever autsattatt de någon gång blivit trakasserade eller diskriminerade i vardagen pga. sitt eget språk. ”Bara” var femte finskspråkig upplever samma sak.

Trakasserier/diskriminering och ålder (%) n = 927 (sv) n = 329 (^i)

80 61,7 60,8 54,4 60 49,2 40,6 33,8 40 Svenskspråkiga 20 Finskspråkiga 35,9 21 26,7 20,5 17,7 17 0 18-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-80

Diagram 14. Andel av olika åldersgrupper som har upplevt diskriminering/trakasserier

Det är i högre grad yngre, i åldern 18–29 år, som uppger att de har upplevt diskriminering och/eller trakasserieSpråkbarometernr. Av de 2016 svenskspråkiga i åldern 18–29 år som svarat på enkäten uppger knappt 62 % att de har upplevt diskriminering och/eller trakasserier. Knappa 61 % av 30-39 åringarna uppger att de upplevt diskriminering och/eller trakasserier. Andelen sjunker med åldern och av 70-80 åringarna har ”bara” 34 % upplevt diskriminering och/eller trakasserier. Mönstret är nästan detsamma för finskspråkiga. Av den yngsta gruppen, 18–29 år, har knappt 36 % upplevt diskriminering. Därefter följer 40–49 åringar (26,7 %) och 30–39 åringar (26,7 %). Orsaken till den betydligt högre andel svenskspråkiga som upplevt diskriminering och/eller trakasserier pga. sitt språk beror troligen till stor del på nationella orsaker. Finlandssvenskar är i minoritet nationellt sett och där av mera utsatt än finskspråkiga. Orsaken till att yngre upplever mera trakasserier och/eller diskriminering än äldre är troligen den att de rör sig på sådana platser där diskriminering och trakasserier förekommer i högre grad.

16 HUR HAR SPRÅKKLIMATET FÖRÄNDRATS ÅR 2004–2016?

Språkbarometern 2016 Relationerna har blivit mer ”varierande”

Relationer mellan svensk- och finskspråkiga 2004-2016 (finskspråkiga)

60 57 52 53,7 50

) 42,644 % 42

( 40 goda 37,3

t 34,7 n 30 e varierande

o 20 r dåliga

P 10 9 6 8,3 8

0 2004* 2008 (n = 1 902) 2012 (n = 1 698) 2016 (n = 1 598)**

*) Endast Jakobstad, Korsholm, Kimito, Ekenäs, Pernå. Siffrorna från språkbarometer-rapporten 2008. **) 5,4 % uppgav år 2016 ”vet inte/kan inte säga”. Diagram 15b. Upplevelse av språkklimatet år 2004–2016 (finskspråkiga minoriteter)

Både svensk- och Språkbarometernfinsksprå 2016kiga upplevde att relationerna mellan de två språkgrupperna överlag var goda år 2008, och relationerna blev ännu bättre mellan år 2008 och 2012. Speciellt bland finskspråkiga ökade andelen som ansåg att relationerna var goda, från 53,7 % till 57 %. Däremot har en negativ förändring skett mellan år 2012 och 2016. Både svensk- och finskspråkiga upplever att relationerna mellan språkgrupperna i hemkommunen har blivit sämre än de var 2008. Förskjutningen har dock skett mot ”varierande relationer”, inte mot direkt negativa relationer. Andelen som upplever relationerna mellan språkgrupperna i hemkommunen som dåliga har varit relativt stabil sedan år 2008. Överlag verkar språkklimatet i kommunerna vara relativt bra, eftersom endast en liten minoritet anser relationerna vara dåliga. Det är däremot tydligt att språkklimatet verkar ha försämrats sedan år 2008 och fler uppger att språkklimatet är ”varierande”. Anmärkningsvärt är dock att finskspråkiga, som på nationell nivå tillhör majoriteten, upplever språkklimatet i hemkommunen mera negativt än vad svenskspråkiga gör.

I språkbarometern 2004 ingick endast 10 kommuner (Karleby, Lojo, Esbo, Borgå, Lappträsk, Jakobstad, Korsholm, Kimito, Ekenäs och Pernå). För år 2004 är dataunderlaget därför betydligt mindre än för de övriga åren. Siffrorna för år 2004 skall därför inte övertolkas. Det ser dock ut som att svenskspråkigas upplevelse av relationen mellan svensk- och finskspråkiga i hemkommunen har blivit mer positiv åren 2004–2012. Efter år 2012 upplevs relationerna i högre grad ”varierande” än tidigare och färre än tidigare anser att relationerna är bra. Även om andelen som anser att relationerna är dåliga inte har ökat nämnvärt, är det tydligt att relationerna verkar ha blivit sämre än tidigare år. För de finskspråkiga är tendensen densamma. I vilka kommuner har språkklimatet förändrats mest? Den blåa linjen visar hur stor andel (%) av de svarande som ansåg att relationerna mellan språkgrupperna var goda år 2008. Den röda linjen motsvarar år 2012, medan den gröna linjen motsvarar år 2016. Till följd av kommunreformen minskade antalet kommuner i Finland mellan år 2008 och 2012 (se inledningskapitlet) och för att kunna jämföra kommuner över tid har kommunerna år 2008 fusionerats i enlighet med kommunkartan år 2012.

24 trakasserier eller diskriminering pga. sitt eget språk fördelade enligt ålder. Totala antalet svenskspråkiga personer som har upplevt trakasserier och/eller diskriminering pga. sitt eget språk är 927 personer, medan motsvarande siffra för de finskspråkiga är 329 personer.

Jag har här analyserat tvåspråkiga kommuner men svenska som majoritetsspråk separat från tvåspråkiga kommuner med finska som majoritetsspråk. I kommuner med finska som majoritetsspråk är de svenskspråkiga i minoritet. I kommuner med svenska som majoritetsspråk är de finskspråkiga i minoritet. Man kan anta att dessa två lokala språkminoriteter har olika upplevelser av situationen. Även om finskspråkiga i vissa kommuner är i minoritet är de trots allt en nationell majoritet, vilket verkar avspeglas i resultaten.

3.4 Förändring i språkklimatet år 2004–2016

Hur ser förändringen i språkklimatet ut över tid? Frågan ”Hur skulle du karakterisera relationerna mellan svensk- och finskspråkiga invånare i kommunen? har ingått i språkbarometern 2004, 2008, 2012 och 2016. I Språkbarometern 2016 fanns svarsalternativet ”vet inte/kan inte säga”. Detta svarsalternativ fanns inte med i de tidigare språkbarometer-undersökningarna, vilket gör jämförelsen aningen problematisk. I de tidigare språkbarometrarna har respondenterna tvingats ta ställning. I jämförelsen ingår svarsalternativet ”vet inte/ kan inte säga” därför endast för år 2016. I enlighet med de tidigare analyserna kommer först de två språkgrupperna, svenskspråkiga och finskspråkiga, att Relationernaanalyseras var för sig och där efförhållandevister görs en kommunvis analys. goda men blivit mer

”varierande”Relationer mellan svensk- och finskspråkiga 2004-2016 (svenskspråkiga)

60 58,3 58,7

55 ) 50 50,9

( goda

t 40 40 38 38,8 n 35,7

e varierande

c 30

r dåliga

P 20 10 5 3,7 5,6 5,1 0 2004* 2008 (n = 2 731) 2012 (n = 2 182) 2016 (n = 2 062)**

*) Endast Karleby, Lojo, Esbo, Borgå, Lappträsk. Siffrorna från språkbarometer-rapporten 2008. **) 5,1 % uppgav år 2016 ”vet inte/kan inte säga”. Diagram 15a. Upplevelse av språkklimatet år 2004–2016 (svenskspråkiga minoriteter)

Språkbarometern 2016

23 Språkklimatet i kommunerna - ur språkminoritetens synvinkel

Årets undersökning Trender 2004–2016

Språkbarometern 2016 3.3 Språkklimatet kommunvis år 2016

Finns det någon skillnad mellan kommunerna? Var upplevs språkklimatet som bra respektive dåligt? Det är svårt att göra en definitiv utvärdering av hur bra språkklimatet är i olika kommuner. Följande rangordningar skall inte tas som definitiva, eftersom antalet svarspersoner varierar stort mellan kommunerna. Svarsalternativen ”varierande” och ”oförändrade” är även svåra att tolka. En upplevelse av att relationerna mellan språkgrupperna är varierande kan inkludera såväl positiva som negativa associationer. På liknande sätt kan svarsalternativet att förhållandet mellan språkgrupperna inte har förändrats inkludera både positiva och negativa åsikter. Fokus i nedanstående diagram kommer att ligga på var relationerna upplevs som goda respektive dåliga – utan att ta hänsyn till om förhållandena är oförändrade - samt var förhållandet mellan språkgrupperna och inställningen till andra språkgrupper i Finland upplevs ha blivit bättre respektive sämre. I enlighet med tidigare analyser i detta kapitel analyseras kommuner med en svenskspråkig lokal minoritet separat från kommuner med en finskspråkig lokal minoritet.

RelationernaI den kommunvisa jäm fömellanrelsen har sva rssvenskalternativen ”m-yochcket god a/mycket bättre” och ”goda/bättre” slagits ihop och benämns ”goda/bättre”. Även svarsalternativen ”mycket dåliga/mycket sämre” och finskspråkiga”dåliga/sämre” har slag iits hemkommunenihop och benämns ”dåliga/sämr e”.(svenskspråkig Detta har gjorts för att få en mer överskådlig bild över förhållandena i olika kommuner. minoritet)

Grankulla 88,3 10,3 0 Hangö 62,3 31,2 2,9 Sibbo 56,7 36,9 2,8 Kaskö 56,3 41,3 2,5 Sjundeå 55,7 36,5 0,9 Lovisa 55,6 37,9 2,4 Vasa 54,3 41,4 0,9 Karleby 53,8 37,6 2,6 goda Lappträsk 50,5 39,8 4,9 varierande Borgå 50 47,5 0 Esbo 48,9 37,4 7,5 dåliga Kyrkslätt 48,3 41,5 5,9 vet ej/ kan inte säga Pyttis 47,6 40,5 4,8 Mörskom 45,7 26,1 19,6 Helsingfors 42,9 47,2 4,3 Åbo 38,4 47,3 8 Vanda 27,6 47,2 15 Lojo 25,6 52,1 14,5 0 20 40 60 80 100

Diagram 9a. Relationerna mellan svensk- och finskspråkiga på kommunnivå (svenskspråkig minoritet)

Av kommunerna med en svenskspråkig minoritet finns Grankulla i topp. Där upplever 88,3 % av de svensksprSpråkbarometernåkiga att rela 2016tionerna mellan de båda språkgrupperna är goda. Ingen upplever relationerna som dåliga. Inte heller i Borgå upplever någon att relationerna är dåliga, men hälften uppger att relationerna är varierande eller kan inte säga. Andra på listan är Hangö med 62,3 % och därefter följer Sibbo, Kaskö, Sjundeå, Lovisa, Vasa, Karleby och Lappträsk där över 50 % karakteriserar relationerna mellan svensk- och finskspråkiga i hemkommunen som goda. Dessa kommuner har samtidigt en låg andel som upplever relationerna mellan språkgrupperna som dåliga. I Vanda och Lojo upplevs relationerna mellan svensk- och finskspråkiga mindre bra. Endast var fjärde som svarat tycker att relationerna är goda medan största delen upplever dem varierande eller dåliga. Även i Åbo, Helsingfors, Mörskom, Pyttis, Kyrkslätt och Esbo uppger under hälften av de som svarat att relationerna är goda.

Kolla: Geografiskt läge/Antal minoritetspersoner/Andel

17 Relationerna mellan svensk- och finskspråkiga i hemkommunen (finskspråkig minoritet)

Larsmo 55,4 29,7 4,1 10,8 Korsnäs 55 30 0 15 Kronoby 54,4 31,1 5,8 8,7 Kimitoön 54,1 36,1 6 3,8 Nykarleby 48,1 44,2 3,8 3,8 Pedersöre 47,3 37,6 5,4 9,7 goda Pargas 46,1 43,8 5,5 4,7 Korsholm 45 46 6 3 varierande Raseborg 43,6 43,6 10,3 2,6 dåliga Malax 42,9 41 10,5 5,7 vet ej Närpes 41,4 41,4 6,3 10,8 Ingå 40,9 47,3 10 1,8 Vörå 40,6 40,6 7,3 11,5 Kristinestad 32,2 51,2 15,7 0,8 Jakobstad 20,2 60,6 17,4 1,8 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Diagram 9b. Relationerna mellan svensk- och finskspråkiga på kommunnivå (finskspråkig minoritet)

Av tvåspråkiga kommuner med en finskspråkig minoritet finns fyra kommuner där över 50 % av de som svarat uppger att relationerna mellan språkgrupperna är goda. Larsmo, Korsnäs, Kronoby och Kimitoön hSpråkbarometernar alla en m 2016ajoritet som tycker att relationerna mellan de två språkgrupperna är goda. I Jakobstad upplever endast var femte finskspråkig som har svarat att relationerna mellan språkgrupperna är goda. Grannkommunerna Jakobstad och Larsmo återfinns i varsin ända av diagrammet. Det är svårt att säga vad det beror på, men relationerna mellan språkgrupperna i Jakobstad var dåliga även i språkbarometern år 2008 och 2012. Samtidigt är antalet personer som svarat relativt lågt, vilket gör att resultatet inte skall övertolkas.

Utgående från fråga 2: ”Hur upplever du att förhållandet mellan svensk- och finskspråkiga i din hemkommun har förändrats under de senaste åren?” är kommunerna nedan rangordnade enligt var förhållandena upplevs ha blivit bättre.

Hangö 25,4 52,2 12,3 10,1 Sibbo 20,6 34 25,5 19,9 Karleby 20,5 47,9 17,9 13,7 Lovisa 19,5 52,8 15,4 12,2 Mörskom 19,1 46,8 19,1 14,9 Lappträsk 18,4 46,6 22,3 12,6 Åbo 15,9 44,2 20,4 19,5 Vasa 15,4 44,4 31,6 8,5 blivit bättre Kyrkslätt 14,3 36,1 32,8 16,8 oförändrade Pyttis 13,1 52,4 17,9 16,7 blivit sämre Lojo 12 52,1 17,9 17,9 Helsingfors 11,7 38,3 28,4 21,6 Vet ej Kaskö 11,3 37,5 41,3 10 Vanda 11 34,6 29,9 24,4 Sjundeå 10,3 47 29,1 13,7 Borgå 8,4 37 39,5 15,1 Grankulla 6,1 66,2 12,8 14,9 Esbo 5,8 50,9 24,9 18,5 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Diagram 9b. Relationerna mellan svensk- och finskspråkiga på kommunnivå (finskspråkig minoritet)

Av tvåspråkiga kommuner med en finskspråkig minoritet finns fyra kommuner där över 50 % av de som svarat uppger att relationerna mellan språkgrupperna är goda. Larsmo, Korsnäs, Kronoby och Kimitoön har alla en majoritet som tycker att relationerna mellan de två språkgrupperna är goda. I Jakobstad upplever endast var femte finskspråkig som har svarat att relationerna mellan språkgrupperna är goda. Grannkommunerna Jakobstad och Larsmo återfinns i varsin ända av diagrammet. Det är svårt att säga vad det beror på, men relationerna mellan språkgrupperna i Jakobstad var dåliga även i språkbarometern år 2008 och 2012. Samtidigt är antalet personer som svarat relativt lågt, vilket gör att resultatet inte skall övertolkas. Förändring av förhållandet mellan de två Utgående från fråga 2: ”Hur upplever du att förhållandet mellan svensk- och finskspråkiga i din språkgruppernahemkommun har förändrats unde r(svenskspråkig de senaste åren?” är komm minoritet)unerna nedan rangordnade enligt var förhållandena upplevs ha blivit bättre.

18 Språkbarometern 2016 Diagram 10a. Förändring av förhållandet mellan svensk- och finskspråkiga i kommunen (svenskspråkig minoritet)

I Hangö, Sibbo och Karleby upplever drygt 20 % av de som svarat att förhållandet mellan de två språkgrupperna har blivit bättre. Endast 6,1 % av de som svarat i Grankulla upplever att förhållandet mellan svensk- och finskspråkiga har blivit bättre. Nästan 90 % uppgav dock (se föregående diagram) att de anser att relationerna mellan de två språkgrupperna i Grankulla är goda. I Hangö uppgav över 60 % att de anser att relationerna är goda, och drygt 25 % anser att förhållandet mellan svensk- och finskspråkiga i kommunen har blivit bättre. Detta tyder på att förhållandet mellan språkgrupperna i Hangö tydligt har utvecklats i positiv riktning under de senaste åren.

Baserat på diagrammet ovan är samma kommuner här rangordnade enligt var förhållandena mellan svensk- och finskspråkiga upplevs ha blivit sämre: 1. Kaskö (41,3 % uppger att det har blivit sämre) 2. Borgå (39,5 %) 3. Kyrkslätt (32,8 %) 4. Vasa (31,6 %) 5. Vanda (29,9 %) 6. Sjundeå (29,1 %) 7. Helsingfors (28,4 %) 8. Sibbo (25,5 %) 9. Esbo (24,9 %) 10. Lappträsk (22,3 %)

I Kaskö, Borgå, Kyrkslätt och Vasa anser över 30 % av de som svarat att förhållandet mellan språkgrupperna har blivit sämre. I Kaskö (56,3 %), Borgå (50%) och Vasa (54,3 %) anser dock fortfarande en majoritet att relationerna mellan språkgrupperna är goda (se diagram 9a). Språkklimatet verkar dock vara på väg att förändras till det sämre i dessa kommuner.

I följande diagram görs samma jämförelse mellan kommunerna med en finskspråkig minoritet. FörändringKommunerna ä rav rang oförhållandetrdnade enligt var förhållan dmellanena upplevs h ade blivi t tvåbättre. Av de finskspråkiga som har svarat upplever över hälften att förhållandena mellan de två språkgrupperna har blivit bättre i språkgruppernaNärpes, Pedersöre, Larsmo ,(finskspråkig Malax, Kronoby, Kimit ominoritet)ön och Nykarleby.

Ingen i Närpes 60,6 17,4 2,8 19,3 Larsmo och Pedersöre 54,8 22,6 4,3 18,3 Larsmo 54,8 20,5 0 24,7 Korsnäs Malax 54,3 15,2 8,6 21,9 tycker det Kronoby 52,4 23,3 4,9 19,4 har blivit Kimitoön 51,5 21,5 3,8 23,1 blivit bättre sämre. Nykarleby 50 22,1 5,8 22,1 Vörå 49 25 2,1 24 oförändrade Korsholm 48 26,5 3,9 21,6 blivit sämre 55 % i Ingå 45,5 33,6 5,5 15,5 vet ej dessa Pargas 44,2 28,7 3,9 23,3 kommuner Jakobstad 43,6 26,4 16,4 13,6 anser Kristinestad 42 29,4 21 7,6 Raseborg 37,6 23,9 16,2 22,2 relationerna Korsnäs 35 25 0 40 är goda. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Diagram 11b. Förändring av förhållandet mellan svensk- och finskspråkiga i kommunen (finskspråkig minoritet) Kristinestad toppar var det upplevs ha blivit sämre 19 Språkbarometern 2016

[Jämför med tidigare diagram. Var bra/blivit bättre – crosstabs]

Baserat på diagrammet ovan är samma kommuner här rangordnade enligt var förhållandena mellan svensk- och finskspråkiga upplevs ha blivit sämre: 1. Kristinestad (21 % upplever att det har blivit sämre) 2. Jakobstad (16,4 %) 3. Raseborg (16,2 %) 4. Malax (8,6 %) 5. Nykarleby (5,8 %) 6. Ingå (5,5 %) 7. Kronoby (4,9 %) 8. Pedersöre (4,3 %) 9. Korsholm (3,9 %) 10. Pargas (3,9 %)

I Kristinestad, Jakobstad och Raseborg upplever över 16 % att förhållandena mellan språkgrupperna har blivit sämre. I Larsmo och Korsnäs uppger ingen av de som svarat att förhållandena har blivit sämre. [Det finns en rätt stor lokal variation. Kolla storlek/geografi]

Fråga 3 om språkklimatet fokuserar på hur svarspersonerna upplever att inställningen till andra språkgrupper i Finland har förändrats de senaste åren. Det framgick tidigare i detta kapitel att det finns Inställningen markant stillkilln adandra mellan sven språkgruppersk- och finskspråkiga, där sve ins ksFinlandpråkiga i betydl igt högre grad upplever att inställningen till andra språkgrupper i Finland har förändrats till det sämre. På (svenskspråkigkommunnivå ser de minoritet)t ut på följande sätt.

Pyttis enda Pyttis 31,3 20,5 28,9 19,3 kommunen Karleby 26,5 24,8 34,2 14,5 där andelen Hangö 25 25 32,4 17,6 som tycker Sibbo 24,3 22,1 38,6 15 Lappträsk 22,3 15,5 48,5 13,6 det blivit Mörskom 21,7 26,1 39,1 13 bättre är Vanda 21,3 22 35,4 21,3 större än Sjundeå 20,5 25,6 41 12,8 blivit bättre Lojo 19,7 18,8 35 26,5 oförändrade andelen som Vasa 19,5 16,1 45,8 18,6 blivit sämre tycker det Kyrkslätt 19,5 16,9 48,3 15,3 blivit sämre Esbo 19 24,1 38,5 18,4 Vet ej Lovisa 18,7 29,3 35 17,1 Helsingfors 18 23 39,8 19,3 6 av 10 i Borgå 16,1 20,3 41,5 22 Åbo 15,9 22,1 49,6 12,4 Kaskö Grankulla 15,5 23 43,9 17,6 tycker det Kaskö 12,5 13,8 60 13,8 blivit sämre 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Diagram 11a. Inställningen till andra språkgrupper i Finland (svenskspråkig minoritet)

Kommunerna är rangordnade enligt var man upplever att inställningen har blivit bättre. I Pyttis anser Språkbarometern 2016 31,3 % av de som svarat att inställningen till andra språkgrupper i Finland har blivit bättre. Pyttis har även lägst andel som anser att inställningen till andra språkgrupper har blivit sämre. I alla övriga kommuner (förutom Pyttis) är andelen som anser att inställningen till andra språkgrupper har blivit sämre, större än vad andelen som anser att inställningen har blivit bättre är. I Kaskö uppger 60 % att de anser att inställningen till andra språkgrupper har blivit sämre i Finland. Detta tyder på att mer än

20 var tredje svenskspråkig person i tvåspråkiga kommuner anser att språkklimatet i Finland idag har blivit hårdare.

Samma rangordning för kommunerna med en finskspråkig minoritet ser ut på följande sätt. Kommunerna är alltså rangordnade enligt var man upplever att inställningen till andra språkgrupper i Finland har blivit bättre. I Kronoby, Ingå och Närpes anser nästan 60 % av de som svarat att inställningen till andra språkgrupper har blivit bättre. Andelen som anser att inställningen till andra Inställningspråkgrupper i F itillnlan dandra har blivit b äspråkgrupperttre är högre i alla kommun eri mFinlanded finskspråki g minoritet än i någon kommun med svenskspråkig minoritet. De svenskspråkiga har alltså en klart mer negativ (finskspråkiguppfattning om hur minoritet) inställningen till andra språkgrupper har förändrats under de senaste åren i Finland.

Andelen Kronoby 59,8 13,7 14,7 11,8 ”blivit bättre” Ingå 59,6 14,7 17,4 8,3 högre i Närpes 58,9 12,1 15 14 samtliga Korsholm 55,4 11,9 23,8 8,9 dessa Larsmo 54,8 8,2 24,7 12,3 Kimitoön 53,8 12,1 11,4 22,7 blivit bättre kommuner Pargas 53,5 13,2 17,1 16,3 än i någon Vörå 53,1 19,8 11,5 15,6 oförändrade med Pedersöre 52,6 11,6 15,8 20 blivit sämre svenskspråki Malax 52,4 14,3 18,1 15,2 vet ej g minoritet Nykarleby 50,5 10,5 15,2 23,8 Raseborg 50 17,8 16,9 15,3 Kristinestad 48,3 26,7 14,2 10,8 Jakobstad 47,3 17,3 21,8 13,6 Korsnäs 42,9 14,3 14,3 28,6

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Diagram 12b. Inställningen till andra språkgrupper i Finland (finskspråkig minoritet)

Den fjärde och sista frågan om upplevelsen av språkklimatet handlar om huruvida man har blivit trakasserad och diskriminerad pga. eget språk. I denna jämförelse har svarsalternativen ”ja, ofta”, ”ja, ibland”, Språkbarometern”ja, någon en s2016taka gång” slagits ihop och benämns som ”ja”. ”Nej” innebär ”nej, aldrig”.

21 Procent som upplever relationerna som goda Grankulla 100 Hangö Sibbo 90 Kaskö 80 Sjundeå Lovisa 70 Vasa

60 Karleby

n Lappträsk e

c 50 o

r Borgå P 40 Esbo Kyrkslätt 30 Pyttis Mörskom 20 Helsingfors 10 Åbo Vanda 0 2008 2012 2016 Lojo

Diagram 16a. Relationerna mellan svensk- och finskspråkiga i kommunen (svenskspråkiga minoriteter)

Eftersom det är svårt att tydligt se utvecklingen för olika kommuner i diagrammet ovan följer här Förändring i språkklimatetytterligare en tabell, där värdena för de tre åren och för de olika kommunerna syns.

Tabell 8a. Språkklimatet i kommuner med svenskspråkig minoritet år 2008–2016

Grankulla, Sjundeå, Mörskom År 2008 År 2012 År 2016 Förändring Förändring 2008–2012 2012–2016 har en positiv utveckling 2012– Grankulla 83,8 85 88,3 1,2 3,3 Hangö 64,3 63,6 62,3 -0,7 -1,3 2016 Sibbo 58 62,9 56,7 4,9 -6,2 Kaskö 56 59,6 56,3 3,6 -3,3 Sjundeå 67,5 34,4 55,7 -33,1 21,3 Lovisa 65,6 61 55,6 -4,6 -5,4 Procent som upplever relationerna som goda Vasa 56 60,4 54,3 4,4 -6,1 Grankulla 100 Hangö Karleby 55,9 59,4 53,8 3,5 -5,6 Sibbo 90 Lappträsk 50 65 50,5 15 -14,5 Kaskö 80 Sjundeå Borgå 55,8 57,4 50 1,6 -7,4 Lovisa Esbo 56,3 64,3 48,9 8 -15,4 70 Vasa Kyrkslätt 56,1 56,2 48,3 0,1 -7,9 60 Karleby

n Lappträsk Pyttis 68,8 66,7 47,6 -2,1 -19,1

e c 50

r Borgå

P Mörskom 47,8 44 45,7 -3,8 1,7 40 Esbo Kyrkslätt Helsingfors 56,3 47 42,9 -9,3 -4,1 30 Pyttis Åbo 45,6 50,4 38,4 4,8 -12 Mörskom 20 Helsingfors Vanda 45,8 46,1 27,6 0,3 -18,5 10 Åbo Lojo 44,2 53,6 25,6 9,4 -28 Vanda 0 2008 2012 2016 Lojo

Diagram 16a. Relationerna mellan svensk- och finskspråkiga i kommunen (svenskspråkiga minoriteter) I diagrammet där kommunerna med svenskspråkig minoritet jämförs med varandra, och över tid, kan Eftersom det är svårt att tydligt se utvecklingen för olika kommuner i diagrammet ovan följer här ytterligare en tabell, där värdena för de tre åren och för de olika kommunerna syns. vi konstatera att Sjundeå utmärker sig som den enda kommunen där relationerna mellan svensk- och Lojo, Pyttis, Vanda största Tabell 8a. Språkklimatet i kommuner med svenskspråkig minoritet år 2008–2016 finskspråkiga är betydligt bättre år 2016 än 2012. År 2012 ansåg 34,4 % av de som svarade att

År 2008 År 2012 År 2016 Förändring Förändring försämringenrelationerna var g o2012da. År –20201616 hade denna andel ökat till 55,7 %, dvs. en ökning på 21,3 2008–2012 2012–2016 Grankulla 83,8 85 88,3 1,2 3,3 procentenheter. Även Grankulla, Hangö och Mörskom uppvisar en liten ökning år 2016 (jämfört med Hangö 64,3 63,6 62,3 -0,7 -1,3 år 2012) i andelen som uppger att relationerna mellan de två språkgrupperna är goda. Sibbo 58 62,9 56,7 4,9 -6,2 Kaskö 56 59,6 56,3 3,6 -3,3 Sjundeå 67,5 34,4 55,7 -33,1 21,3 Lovisa 65,6 61 55,6 -4,6 -5,4 En generell trend i de flesta kommuner verkar vara att språkklimatet förbättras från år 2008 till år Vasa 56 60,4 54,3 4,4 -6,1 Karleby 55,9 59,4 53,8 3,5 -5,6 2012, för att därefter försämras från år 2012 till år 2016. Grankulla är den enda kommunen där Lappträsk 50 65 50,5 15 -14,5 Borgå 55,8 57,4 50 1,6 Språkbarometern-7,4 2016 Esbo 56,3 64,3 48,9 8 -15,4 Kyrkslätt 56,1 56,2 48,3 0,1 -7,9 Pyttis 68,8 66,7 47,6 -2,1 -19,1 Mörskom 47,8 44 45,7 -3,8 1,7 Helsingfors 56,3 47 42,9 -9,3 -4,1 25 Åbo 45,6 50,4 38,4 4,8 -12 Vanda 45,8 46,1 27,6 0,3 -18,5 Lojo 44,2 53,6 25,6 9,4 -28

I diagrammet där kommunerna med svenskspråkig minoritet jämförs med varandra, och över tid, kan vi konstatera att Sjundeå utmärker sig som den enda kommunen där relationerna mellan svensk- och finskspråkiga är betydligt bättre år 2016 än 2012. År 2012 ansåg 34,4 % av de som svarade att relationerna var goda. År 2016 hade denna andel ökat till 55,7 %, dvs. en ökning på 21,3 procentenheter. Även Grankulla, Hangö och Mörskom uppvisar en liten ökning år 2016 (jämfört med år 2012) i andelen som uppger att relationerna mellan de två språkgrupperna är goda.

En generell trend i de flesta kommuner verkar vara att språkklimatet förbättras från år 2008 till år 2012, för att därefter försämras från år 2012 till år 2016. Grankulla är den enda kommunen där

25 språkklimatet inte försämrats under tidsperioden. Relationerna mellan svensk- och finskspråkiga upplevs som goda av en stor procent av de svenskspråkiga kommuninvånarna.

Procent som upplever relationerna som goda Korsnäs 90 Kronoby Kimitoön 80 Nykarleby 70 Pedersöre

60 Pargas

Korsholm t

n 50

e Raseborg

c o

r 40 Malax P Närpes 30 Ingå 20 Vörå

10 Kristinestad Jakobstad 0 2008 2012 2016 Larsmo

Diagram 16b. Goda relationer mellan svensk- och finskspråkiga i kommunen (finskspråkiga minoriteter)

År 2008 fanns inte Larsmo, Korsnäs och Närpes med i språkbarometer undersökningen, eftersom dessa kommuner vid den tidpunkten var enspråkigt svenska. Det saknas därför uppgifter om dessa kommuner år 2008. Förändring i språkklimatet

språkklimatet inte försämrats under tidsperioden. Relationerna mellan svensk- och finskspråkiga upplevs som goda av en stor procent av de svenskspråkiga kommuninvånarna. Tabell 8b. Språkklimatet i kommuner med finskspråkig minoritet år 2008–2016

Procent som upplever relationerna som goda År 2008 År 2012 År 2016 Förändring Förändring Korsnäs 90 Kronoby 2008–2012 2012–2016 Kimitoön 80 Larsmo 66,6 55,4 -11,2 Nykarleby 70 Pedersöre Korsnäs 85,7 55 -30,7 60 Pargas Kronoby 69,1 75,5 54,4 6,4 -21,1

Korsholm

n 50 Kimitoön 63,2 58,6 54,1 -4,6 -4,5 e Raseborg

o r 40 Malax Nykarleby 53 53,8 48,1 0,8 -5,7

P Närpes 30 Pedersöre 47,2 47,4 47,3 0,2 -0,1 Ingå Pargas 66,1 68,7 46,1 2,6 -22,6 20 Vörå Korsholm 42 58 45 16 -13 10 Kristinestad Jakobstad Raseborg 51,3 55,5 43,6 4,2 -11,9 0 2008 2012 2016 Larsmo Malax 48,9 56,9 42,9 8 -14

Diagram 16b. Goda relationer mellan svensk- och finskspråkiga i kommunen (finskspråkiga minoriteter) Närpes 52,6 41,4 -11,2

År 2008 fanns inte Larsmo, Korsnäs och Närpes med i språkbarometer undersökningen, eftersom Ingå 37,3 53,7 40,9 16,4 -12,8 dessa kommuner vid den tidpunkten var enspråkigt svenska. Det saknas därför uppgifter om dessa Vörå 56,4 61,1 40,6 4,7 -20,5 kommuner år 2008. Kristinestad 30,5 35,8 32,2 5,3 -3,6

Tabell 8b. Språkklimatet i kommuner med finskspråkig minoritet år 2008–2016 Jakobstad 46,4 33,9 20,2 -12,5 -13,7

År 2008 År 2012 År 2016 Förändring Förändring • Jakobstad och2008–2012 2012Kimitoön–2016 Larsmo 66,6 55,4 -11,2 • I Negativsamtliga två sförändringpråkiga kommun eir samtligamed en finsk språkig minoritet anser de som har svarat på Korsnäsnegativ 85,7 trend55 2008 -30,7 –2016 Kronoby 69,1 75,5 54,4 6,4 -21,1 språkbarometer-enkäterna att relationerna var bättre år 2012 än år 2016. I Jakobstad finns lägst andel Kimitoön 63,2 58,6 54,1 -4,6 -4,5 kommuner sedan 2012 Nykarleby 53 53,8 48,1 0,8 -5,7 som anser att relationerna är goda, både år 2012 och 2016. Korsnäs, Pargas, Kronoby, Vörå och Pedersöre 47,2 47,4 47,3 0,2 -0,1 Pargas 66,1 68,7 46,1 2,6 -22,6 Jakobstad är de fem kommuner där andelen som bedömer relationerna som goda har minskat mest från Korsholm 42 58 45 16 -13 • Största försämringen i Raseborg 51,3 55,5 43,6 4,2 -11,9 år 2012 till år 2016. Även om det finns kommuner som har haft en större nedgång än Jakobstad, så är Malax 48,9 56,9 42,9 8 -14 Närpes 52,6 41,4 -11,2 anKorsnäs,delen som ans erPargas, att språkkli mKronoby,atet är gott i J akobstad den lägsta av alla år 2016. Jakobstad och Ingå 37,3 53,7 40,9 16,4 -12,8 Vörå 56,4 61,1 40,6 4,7 -20,5 Kristinestad 30,5 35,8 32,2 5,3 -3,6 Vörå Jakobstad 46,4 33,9 20,2 -12,5 -13,7

I samtliga tvåspråkiga kommuner med en finsSpråkbarometernkspråkig minoritet ans e2016r de som har svarat på språkbarometer-enkäterna att relationerna var bättre år 2012 än år 2016. I Jakobstad finns lägst andel 26 som anser att relationerna är goda, både år 2012 och 2016. Korsnäs, Pargas, Kronoby, Vörå och Jakobstad är de fem kommuner där andelen som bedömer relationerna som goda har minskat mest från år 2012 till år 2016. Även om det finns kommuner som har haft en större nedgång än Jakobstad, så är andelen som anser att språkklimatet är gott i Jakobstad den lägsta av alla år 2016. Jakobstad och

26 Språkklimatet har blivit mer ”varierande” i kommunerna • År 2004–2012: Språkklimatet tämligen gott År 2012–2016: Språkklimatet blivit mer ”varierande”

• Svenskspråkiga är mer nöjda med relationerna mellan svensk- och finskspråkiga i hemkommunen än vad finskspråkiga är (51 % - 44 %). • Men jämfört med 2012 har språkklimatet blivit mer ”varierande” • Försämringen gått från goda relationer till mer ”varierande”, inte uttryckligen sämre

• Av alla 33 kommuner har endast Grankulla, Mörskom och speciellt Sjundeå ett bättre språkklimat 2016 än 2012 (svenskspråkig minoritet) • Grankulla har överlägset bästa relationerna mellan svensk- och finskspråkiga (88 % anser de är goda)

• Jakobstad har största försämringen sedan år 2008 (finskspråkig minoritet) • Korsnäs, Pargas, Kronoby och Vörå har största försämringen 2012-2016

Språkbarometern 2016 Svenskspråkiga upplever överlag språkklimatet som sämre än vad finskspråkiga gör . Inställningen till andra språkgrupper i Finland • Finskspråkiga anser inställningen till andra språkgrupper i Finland har blivit bättre (53 % anser den har blivit bättre – 20 % sämre) • Svenskspråkiga anser att inställningen har blivit sämre (41 % anser den har blivit sämre – 18 % bättre) • Andelen som anser att inställningen till andra språkgrupper i Finland har blivit bättre, är högre i alla kommuner med finskspråkig minoritet än i någon kommun med svenskspråkig minoritet

. Upplevelse av trakasserier och/eller diskrimnering pga. språk • Nästan varannan svenskspråkig och var femte finskspråkig har upplevt diskriminering/trakasserier pga. sitt språk

. Observera att vi endast frågat den lokala språkminoriteten – detta kan vinkla resultatet . Antalet svarande varierar kommunvis Om du vill ha mer analyser:

www.kommuntorget.fi/ sprakbarometern

Språkbarometern 2016 Tack för uppmärksamheten!

Marina Lindell Institutet för samhällsforskning Åbo Akademi i Vasa

[email protected] 06-324 7154

Språkbarometern 2016