E65 Svedala-Börringe Utbyggnad Till Motorväg Och 2+2 Väg Svedala Kommun, Skåne Län Vägplanbeskrivni Ng, 2016-06-21

SAMRÅDSHANDLING

E65 Svedala-Börringe Utbyggnad till motorväg och 2+2 väg Svedala kommun, Skåne län Vägplanbeskrivni ng, 2016-06-21

Trafikverket Postadress: Gibraltargatan 7, 211 18 Malmö E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: E65 Svedala-Börringe Författare: Jessica Persson, Emely Knudsen m fl Dokumentdatum: 2016-06-21 Ärendenummer: TRV 2015/41691 Objektsnummer: 148277 Version: 1.0 Kontaktperson: Johan Månsson

Innehåll

SAMMANFATTNING 6

BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL 6 2.1. Bakgrund 6 2.2. Tidigare utredningar 6 2.2.1. Vägutredning E65 Svedala‐Börringe, 1999‐12‐03 6 2.2.2. Komplettering av MKB för väg E65 delen Svedala‐Börringe, 2006‐05‐30 8 2.2.3. Sturupspendeln 8 2.2.4. Ställningstagande (inriktningsbeslut) 2011‐07‐05 9 2.3. Ändamål och projektmål 9 2.4. Geografisk avgränsning 9 2.5. Beslut om betydande miljöpåverkan 9 2.6. Planläggningsprocessen 9

FÖRUTSÄTTNINGAR 10

3.1. Vägens funktion och standard 10

3.2. Trafik och användargrupper 11 3.2.1. Fordonstrafik 11 3.2.2. Kollektivtrafik 11 3.2.3. Oskyddade trafikanter och långsamtgående fordon 12 3.2.4. Trafiksäkerhet 13

3.3. Lokalsamhälle och regional utveckling 13 3.3.1. Befolkning och bebyggelse 13 3.3.2. Viktiga målpunkter 13 3.3.3. Kommunala planer 13

3.4. Landskapet och staden 14

3.5. Miljö och hälsa 15

3.6. Byggnadstekniska förutsättningar 15 3.6.1. Geologi och geoteknik 15 3.6.2. Hydrologi och hydroteknik 16 3.6.3. Mark‐ och luftledningar 16 3.6.4. Belysning 17 3.6.5. Byggnadsverk 17

DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV 18 4.1. Val av lokalisering 18 4.2. Val av utformning 19 4.2.1. Föreslagen åtgärd 19 4.2.2. Broar och andra byggnadsverk 24 4.2.3. Mark‐ och luftledningar 25 4.2.4. Belysning 25 4.2.5. Avvattning 25 4.2.6. Geoteknik 26 4.2.7. Gestaltning 26 4.2.8. Studerade bortvalda alternativ 26 4.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs 31

EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET 31 5.1. Trafik och användargrupper 31 5.1.1. Trafik 31 5.1.2. Kollektivtrafik 32 5.1.3. Oskyddade trafikanter och långsamtgående fordon 32 5.2. Lokalsamhälle och regional utveckling 32 5.3. Miljö och hälsa 32 5.4. Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) 33 5.5. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser 33 5.6. Påverkan under byggnadstiden 33

SAMLAD BEDÖMNING 33 6.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen 33 6.2. Överrensstämmelse med miljökvalitetsmål 34

ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN 34 7.1. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 34 7.2. Miljökvalitetsnormer 34 7.3. Hushållning med mark och vatten 34 7.4. Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken 34

MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING 34 8.1. Allmänt 34 8.2. Vägområde för allmän väg med vägrätt 35

8.3. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt 35 8.4. Område för tillfällig nyttjanderätt 35 8.5. Förändringar av väghållningsområde 36

FORTSATT ARBETE 36 9.1. Tillstånd och dispenser 36 9.2. Uppföljning och kontroll 36 9.3. Övrigt 36

GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING 36 10.1. Formell hantering 36 10.2. Genomförande 37 10.3. Finansiering 37

UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 37

Sammanfattning

Kompletteras efter samråd.

Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål

2.1. Bakgrund

E65 är en av de nationella stamvägarna i Skåne och har en viktig funktion som såväl internationell, nationell och regional länk. Det är en viktig pendlingsväg mellan Ystad och Malmö, samt en anslutningsväg till Malmö Airport. Vägen har också en stor betydelse för godstrafiken mot Ystad hamn och Transittrafik till Bornholm.

Såväl E65 som väg 813 (vägen till Sturup) är mycket olycksdrabbad med en mycket stor del upphinnandeolyckor och singelolyckor.

Nuvarande utformning med 2+1-väg och cirkulationsplats vid väg 813 genomfördes år 2007 som en temporär åtgärd, steg 3 enligt 4-stegsprincipen, för att förbättra säkerheten för svängande strömmar till och från väg 813. Dock råder kapacitetsbrist med lång köbildning under högtrafik som följd av avsmalning till ett körfält och cirkulationsplatsen.

2.2. Tidigare utredningar 2.2.1. Vägutredning E65 Svedala-Börringe, 1999-12-03 En vägutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för E65 delen Svedala- Börringe togs fram till december 1999. Länsstyrelsen godkände miljökonsekvensbeskrivningen i juni 2000. Vägutredningen omfattade fem alternativa förslag för E65 och väg 813 som jämfördes med ett nollalternativ. I korsningspunkten E65/väg 813 föreslogs en trafikplats. I samtliga alternativ föreslogs E65 byggas ut till motorvägsstandard fram till trafikplatsen med väg 813. Öster om trafikplatsen föreslogs att vägen byggdes ut till en 15,75 meters bred väg med mitträcke. Vägen dimensionerades för hastigheten 110 km/h. Gång- och cykeltrafiken hänvisades till sekundärvägnätet.

Nollalternativet innebar att vägen inte byggdes och vägarna behöll befintlig sträckning.

Alternativ 1 innebar att den befintliga motorvägen förlängdes fram till avfarten mot Sturup. Väg 813 fick en ny sträckning väster om den befintliga. I alternativ 1A breddades befintlig väg och i alternativ 1B flyttades vägen som mest 100 meter norr om den befintliga. Trafikplatsen föreslogs få en utformning av trumpettyp. En cirkulationsplats föreslogs på E65 öster om Börringekloster för att ansluta till den befintliga E65 och sekundärvägnätet.

Alternativ 2 innebar att E65 byggdes i en ny sträckning norr om den befintliga vägen.

I alternativ 2A utformades korsningen med väg 813 mot Sturup som en överliggande cirkulationsplats med E65 genomgående under och i alternativ 2B som en trevägsanslutning av trumpettyp.

En cirkulationsplats föreslogs på E65 öster om Börringekloster för att ansluta till befintlig E65 och sekundärvägnätet.

I alternativ 3 förlängdes motorvägsdelen och trafikplatsen med väg 813 förskjöts åt väster. Trafiken till/från Sturup mot Malmö föreslogs ledas på en ny väg i samma korridor som alternativ 2A och 2B. En cirkulationsplats på E65 öster om Börringekloster föreslogs för att ansluta befintlig väg 813 från Sturup och sekundärvägnätet.

I alternativ 4 förlängdes den befintliga motorvägen i samma läge som i alternativ 1B fram till trafikplatsen med väg 813. Väg 813 fick en ny sträckning väster om den befintliga vägen för att ansluta till den nya trafikplatsen. Trafikplatsen utformades, liksom i alternativ 2A, med en överliggande cirkulationsplats med E65 under.

Alternativ 5 innebar att E65 breddas i befintlig sträckning och att väg 813 fick en ny sträckning i likhet med alternativ 4. Trafikplatsen utformades, liksom i alternativ 2A och 4, med en överliggande cirkulationsplats med E65 genomgående under.

Figur 1 Studerade alternativa sträckningar i Vägutredning E65 Svedala-Börringe, 1999-12-03

2.2.2. Komplettering av MKB för väg E65 delen Svedala-Börringe, 2006-05- 30 Trafikverket, dåvarande Vägverket, förordade inte något alternativ ut vägutredningen. Vägutredningen var ”vilande” och inväntade planeringen för järnvägsanslutningen av Ystadsbanan till Malmö Airport, den så kallade Sturupspendeln. Efter att järnvägsutredningen MKB godkändes i december 2004, påbörjades arbetet med att komplettera MKB:n för vägutredningen med de nya förutsättningarna som tillkommit efter 1999, det vill säga ny lagstiftning samt nytt planeringsunderlag.

En vägutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för E65 delen Svedala- Börringe togs fram till december 1999. Länsstyrelsen godkände miljökonsekvensbeskrivningen i juni 2000. Kompletteringen av MKB behandlade de nya förutsättningarna som tillkommit sedan 1999, det vill säga ny lagstiftning samt nytt planeringsunderlag.

Komplettering av miljökonsekvenser för E65 Det planeringsunderlag från länsstyrelse och kommun som tillkom efter 1999 tillförde inte fakta som förändrade den bedömning av miljökonsekvenserna som gjordes i vägutredningens MKB.

Däremot medförde järnvägsutredningen att den samlade bedömningen av väg och järnväg förtydligades. Under framtagandet av järnvägsutredningen utreddes ett antal väg- och järnvägsalternativ mer noggrant där plan och profil studerades, speciellt korsningspunkterna. Dessa planer och profiler behandlades på samrådsmöten med länsstyrelsen och låg till grund för godkännandet av järnvägsutredningens MKB.

De samlande konsekvenserna för en utbyggnad av E65 och Sturupspendeln sammanfattades som följande:

 Projekten medför sammantaget en större påverkan på miljön än var projekt för sig.  En järnväg har en ”stelare” geometri, det vill säga högre krav på maxlutning och radier än en väg, och har därför sämre möjlighet att följa terrängen.

 Korsningspunkterna mellan väg och järnväg kommer att påverka såväl landskapsbild som natur- och kulturmiljö.

 Det är främst riksintresset för naturmiljö, det geologiska intresset – tappningsrännan - ravinen, samt ädellövskogen som blir påtagligt påverkad av järnvägsalternativet UA1v och vägalternativ 2 (den norra vägkorridoren).

 Kulturmiljön, slottsmiljön med det gamla allékantade vägsystemet, blir påverkad väster om Börringekloster vid korsningen mellan järnvägsalternativet UA1v och vägalternativ 1, 3, 4 och 5 (den södra vägkorridoren) samt öster om Byn vid korsningen mellan av järnvägsalternativet UA1o och vägalternativ 2 (den norra vägkorridoren). 2.2.3. Sturupspendeln Tankar om en järnvägsförbindelse till Malmö Airport har funnits i många år. I åtgärdsvalsstudien för ”Förbättrad hållbar tillgänglighet till malmö airport” daterad 2015- 07-01 blir det först aktuellt med en järnvägsförbindelse på längre sikt när kapaciteten på

Sturup är betydligt högre än idag. På kort sikt planeras det för att Skånetrafiken ska stå för kollektivtrafiken dit.

2.2.4. Ställningstagande (inriktningsbeslut) 2011-07-05 I ställningstagandet bedöms alternativ 2A i den norra utredningskorridoren vara det alternativ som sammantaget tar störst hänsyn till de samlade miljöintressena samt ger störst nytta för trafiksäkerhet och framkomlighet. Förutsättningen för samordning av väg och järnväg bedöms också fördelaktigast i alternativ 2A.

2.3. Ändamål och projektmål

 Ökad trafiksäkerhet  Bättre framkomlighet

2.4. Geografisk avgränsning

Projektet omfattar E65 sträckan mellan Svedala och Börringe i Svedala kommun. Se figur 2.

Figur 2 Utredningsområdet illustrerat med lila linje

2.5. Beslut om betydande miljöpåverkan

Länsstyrelsen beslutade 1999-03-24 att vägprojektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Detta innebär krav på att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska tas fram.

2.6. Planläggningsprocessen

Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan.

I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker.

I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden.

Figur 3 Planeringsprocessen

Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse.

Förutsättningar

3.1. Vägens funktion och standard

E65 ingår i det nationella stamvägnätet vilka är de vägar som bedömts vara viktigast för landets vägtransportförsörjning. E65 är också av riksintresse för kommunikation och ingår i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Vägen som går mellan Malmö och Ystad har en stor regional, nationell och internationell betydelse. Vägen är hårt trafikerad med en begynnande trängsel som följd, framförallt vid anslutningen till Malmö Airport.

Nuvarande E65 på aktuell sträcka är utformad som mötesfri väg. Flera statliga och enskilda vägar ansluter till E65 i plan. De större plankorsningarna är utformade med separata vänstersvängfält. Vägbredden är cirka 12–13 meter på större delen av sträckan. Skyltad hastighet varierar mellan 70, 80 och 100 km/h. Vägen är otrygg och osäker för alla oskyddade trafikanter, liksom för alla fordon som färdas med låg hastighet och enbart behöver korsa eller färdas kortare sträckor på vägen.

Vägarna 814/596, 596, 600, 813, 671 och 812 är alla statliga med belagt slitlager. Väg 813 har en vägbredd på 9,0 meter, övriga sekundärvägar är betydligt smalare med vägbredder mellan 3,6–6,5 meter. Längs sträckan ansluter tre enskilda vägar med grusslitlager. Vägbredden på samtliga enskilda vägar är ≤ 3,5 meter. Alla vägar har skyltad hastighet 70 km/h, genom Börringe är hastigheten 50 km/h. Längs aktuell sträcka finns också 15 stycken

åkerinfarter. Parallellt med E65 löper flera markvägar som främst används för att nå åkermarker.

På södra sidan av befintlig E65, mellan Tittentévägen och Norra Lindholmsvägen, ligger rastplats Börringe. Rastplatsen är utrustad med bord och bänkar, toaletter, telefon och informationstavla.

Befintlig E65 och väg 813 är primär transportväg för transporter av farligt gods. Rastplats Börringe är rekommenderad parkeringsplats för transporter av farligt gods.

3.2. Trafik och användargrupper

3.2.1. Fordonstrafik I figuren nedan redovisas trafikmängden i dagsläget. Andel tung trafik varierar, på E65 och väg 813 är andelen cirka 10 procent medan andelen på övriga vägar är lägre och ligger runt 5 procent.

Figur 4 Trafikmängder (ÅDT) år 2014

3.2.2. Kollektivtrafik Längs vägen trafikerar busslinje 153 Svedala-Börringe-Nötesjö. Bussen körs som förbeställd taxi och inga stolpar finns utmed E65, dock finns hållplatslägena enligt nedan på Skånetrafikens hemsida.

Figur 5 Busslinje 153 samt hållplatser (Källa Skånetrafiken)

Från Malmö Airport går även flygbussar till/från Malmö via väg 813 och E65. Passagerarantalet är cirka 700 personer per dag fördelat på ett par turer per timme.

Skolbussar korsar samt nyttjar E65 och andra vägar enligt figur 6 nedan.

Figur 6 Linjesträckning för skolbussar (Källa Bergkvara buss)

3.2.3. Oskyddade trafikanter och långsamtgående fordon Utmed befintlig E65 finns inte separerad gång- och cykelväg. Oskyddade trafikanter är hänvisade till det sekundära vägnätet och till markvägar. Antalet oskyddade trafikanter på aktuell sträcka av E65 bedöms som få då det redan idag kan upplevas otryggt att färdas på vägen.

I cykelplan för Skåne 2014-2025 redovisas upprustning av cykelförbindelsen E65 Börringe kloster-Skurup som ett förslag på prioriterade cykelvägar längs det statliga vägnätet.

Långsamtgående fordon färdas på befintlig E65 på de sträckor som inte är motorväg där de istället hänvisas till det sekundära vägnätet.

3.2.4. Trafiksäkerhet Statistik från STRADA under 10-årsperioden 2005-01-01 – 2014-12-31 visar att det skett totalt 69 olyckor längs aktuell sträcka av E65 samt väg 813. Statistiken omfattar olyckor inrapporterade från både polis och sjukvård. Den största delen av olyckorna är upphinnandeolyckor följt av singelolyckor. Av de rapporterade olyckorna är en dödsolycka, 10 måttliga olyckor och 58 lindriga olyckor.

Utöver ovanstående rapporterade olyckor har det under samma tidsperiod inträffat 8 viltolyckor med främst rådjur och hjort.

Viltstängsel finns uppsatt på sträckan mellan Svedala och östra delen av Byn.

3.3. Lokalsamhälle och regional utveckling

3.3.1. Befolkning och bebyggelse I Svedala kommun bor cirka 20 000 invånare, varav 10 000 bor i Svedala tätort. I Svedala finns service som bland annat dagligvaruhandel, bibliotek, förskola, skola år F-9, gymnasium, vård och omsorg, idrottshall samt friluftsbad. Svedala har pågatågstation med täta avgångar till Malmö, Lund samt Köpenhamn och Köpenhamns flygplats. Malmö Airport ligger inom kommungränsen.

Det finns cirka 1 800 registrerade företag i Svedala kommun. Det stora flertalet företagare är entreprenörer som driver enmansföretag. Transport, tillverkning och utvinning samt utbildning är de vanligaste näringsgrenarna.

Bebyggelsen utmed befintlig E65 består av gårdar samt av småhus samlade i de mindre byarna Börringe by, Byn och Börringe.

3.3.2. Viktiga målpunkter Viktiga målpunkter i närområdet till den aktuella vägsträckan är Svedala tätort, Malmö Airport, Börringe kloster, förskolan Börringebarn föräldrakooperativ samt de mindre bebyggelsegrupperna Börringe by, Byn och Börringe. Det finns även en skjutbana belägen cirka 350 meter norr om befintlig E65 och cirka 430 meter väster om väg 813.

3.3.3. Kommunala planer Översiktsplan Svedala översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 2010-06-09. Utbyggnad till motorväg enligt vägplanen överensstämmer med Svedala kommuns planförslag.

I översiktsplanen finns ett utredningsområde för Sturupspendeln redovisat.

Utmed väg 596 och i anslutning till ett mindre skogsparti söder om E65 föreslås ett utbyggnadsområde som rymmer cirka 50 bostäder. Börringe samt Byn är utpekade som område med samlad bebyggelse.

Norra Lindholmsvägen och vidare norrut genom ravinen mot Fjällfotasjön är ett utpekat grönstråk som ska utvecklas.

Nytt cykelstråk till Sturup och Skurup planeras längs Tittentévägen (väg 814).

Figur 7 Utdrag ur Svedala kommuns översiktskarta

Detaljplaner Det finns inga detaljplaner inom utredningområdet.

3.4. Landskapet och staden

Längs med den nya vägsträckan berörs inga städer. Samlad bebyggelse utmed befintlig E65 är byarna Börringe by, Byn och Börringe.

Ny E65 dras genom en variation av landskapskaraktärer. Övergripande utgörs omgivningen av öppet och sammanhängande jordbrukslandskap med svag böljande topografi med inslag av åkerholmar och märgelgravar. Detta bryts stundtals av uppvuxen och sammanhållen skogsvegetation, i form av löv- och barrskog. I landskapet finns inslag i form av småskalig gårdsbebyggelse samt äldre alléplanteringar, märgelgravar och odlingsrösen som indikerar på det omgivande landskapets historik och höga kulturvärden. Störst variation av landskapskaraktärer bedöms finnas väster om Sturupsvägen där öppet jordbrukslandskap, tät skogsvegetation och småskalig gårdsbebyggelse bryter av varandra med korta avstånd. Öster om Sturupsvägen breder större och mer sammanhängande ytor ut sig, som utgörs av främst jordbruksmark.

3.5. Miljö och hälsa

Se sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivning.

3.6. Byggnadstekniska förutsättningar

3.6.1. Geologi och geoteknik Bergarten i området för sträckan är sedimentär och består av kalksten, dolomit och marmor och ligger cirka 50-70 meter under marknivån.

Enligt SGU:s jordartskarta varierar jordarterna något i området för den planerade sträckan. Den huvudsakliga jordarten består till mesta del av lerig morän. Enligt jordartskartan finns det glacial finlera vid de centrala delarna av sträckan. Längst sträckan finns också sektionsvis mindre partier av kärrtorv ovanför den leriga moränen. I närområdet kring Svedala och Börringe finns dessutom mindre partier av isälvssediment och svämsediment. Enligt SGU:s jorddjupskarta är jorddjupet över 50 m i stort sett över hela området.

Figur 8 Jordartskarta (Källa: Sveriges geologiska undersökning)

Under den geotekniska utredning som utfördes mellan januari och juni 2016, inför denna vägplanering, konstaterades de naturliga jordarterna till största del utgöras av ovanliggande mullhaltig jord (från markytan till cirka 0,5 meters djup) på lermorän, med övre delar (mellan ccirka 0,5-2 meter) av fyllning med mullhaltig lermorän och med sektionsvis siltiga och sandiga partier. Ovanliggande lager av torv och gyttja påträffades vid några av de

15 undersökta provpunktera. Vid den östra delen av den planerade sträckan finns ett djupare lager av torv (från markytan ner till cirka 5 meter).

Grundvattenytan vid området har bedömts vara ytlig. Under den geotekniska utredningen mättes grundvattenytan in i ett antal borrpunkter, generellt ligger grundvattenytan vid området cirka 1-2 meter under den befintliga marknivån.

3.6.2. Hydrologi och hydroteknik Utredningsområdet är cirka 1 000 hektar stort, varav större delen består av åkermark men det förekommer även löv- och barrskog. Större vattenförekomster i närområdet är Fjällfotasjön (cirka 500 m nordväst om anläggningen) och Börringesjön (cirka 1500 m söder om anläggningen). I utredningsområdet finns ett stort antal ledningar för åkerdränering.

Vägen avvattnas idag via vägdiken och trummor till befintliga vattendrag och dikningsföretag. Huvudsakligen är avrinningsriktningen södergående med utlopp i Klosterviken och Börringesjön.

Jorden utgörs av tät lermorän med permeabilitet mellan 10-9 till 10-11 m/s vilket innebär att dränförhållandena är ogynnsamma längs sträckan.

Alnarpsströmmen är en grundvattenakvifer i bergrunden som sträcker sig från Börringe till Lommabukten, se figur 9. Den planerade vägsträcken kommer att korsa Alnarpsströmmen. Vid området kring Svedala och Börringe ligger berggrunden, och således Alnarpsströmmen djupt under marknivån, cirka 50 meter.

Figur 9 Alnarpsströmmens utbredning (Källa: Vatteninformation Sverige - VISS)

3.6.3. Mark- och luftledningar Mark- och luftledningar finns inom utredningsområdet. De ledningsägare som berörs av vägplan för E65 Svedala – Börringe är Skanova, Eon, Svedala kommun samt två markägare. De ledningsslag som finns i området är el (mark- och luftledning), fiber, dag- och spillvatten, vatten samt åkerdränering.

Samtliga kända ledningar finns redovisade på ritningarna 101X9401-14.

3.6.4. Belysning Befintlig cirkulationsplats är belyst med tre högmaster. En väderstation finns på en av masterna. Vid cirkulationsplatsens södra sida finns ett belysningsskåp tillhörande Trafikverket. Börringe stationsväg är belyst längs östra sidan. En fem meters beslysningsstolpe finns vid korsningen mellan nuvarande E65 och Börringe Kyrkoväg, stolpen matas från kommunens belysningsanläggning. Belysning finns även på Börringe rastplats där infotavlor samt toaletter har belysning. I övrigt finns ingen vägbelysning inom utredningområdet.

3.6.5. Byggnadsverk Två befintliga vägbroar finns inom utredningsområdet. Båda vägbroarna är belägna strax öster om cirkulationsplats med väg 813, se figur 10 nedan.

Figur 10 Läge på befintliga broar

Vägbro över gångväg Vägbron närmast cirkulationsplatsen med anläggningsnummer 12-1196-1 ägs av Trafikverket. Bron byggdes 1970. Se figur 11.

Figur 11 Befintlig vägbro över gångväg

Vägbro över bäck Den andra vägbron byggdes 1959. Anläggningsnummer är 12-528-1 och ägs av Trafikverket, se figur 12.

Figur 12 Befintlig vägbro över bäck

Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv

4.1. Val av lokalisering

Val av lokalisering skedde i vägutredningen från år 2006. Då valdes korridor 2A med bland annat följande motiv (se ställningstagande 2011-07-05):

 bedöms ge minst miljöpåverkan sett till utbyggnad av väg och järnväg  mest fördelaktigt för kulturmiljön, förbättrar samband mellan Börringe kloster och Byn

 alternativet kräver ingen cirkulationsplats i öster vilket förbättrar framkomligheten  farligt gods går på längre avstånd från bebyggelse Då vägplanens fortsatta arbete har inneburit att ny kunskap har tillkommit avseende frågor som påverkar sträckningen av den nya vägen, har beslutet daterat 2011-07-05 förtydligats och kompletterats med en mindre justering av korridorens utbredning för alternativ 2A. Vägplanens fortsatta arbete har omfattat inventeringar och utredningar avseende kulturmiljöanalys, naturvärdesinventering inklusive inventering av skyddsvärda arter samt viltutredning. Resultatet av utredningarna har legat som underlag för fortsatt detaljerad studie av vägutformningen.

För att ta de hänsyn som krävs, baserat på resultatet i utredningarna, beslutade Trafikverket 2016-05-26 att korridoren utvidgdas söderut vid gården Perstorp samt norrut vid Byn.

Skälen till kompletteringen är sammanfattningsvis följande:

 Minskad påverkan på naturvärdesobjekt klass 2 och 3  Minskat intrång på gården Perstorp  Bättre hänsyn till kulturvärdena mellan gårdsbebyggelsen och omgivande ytor.  Bättre inpassning till landskapet vid passage förbi ravinen och det kuperade landskapet i anslutning till ravinen

 Minskat behov av utgrävning av fornlämningar norr om Byn  Minskad påverkan på allén norr om Byn. Vägen kan passera på ett parti där allén är enkelsidig istället för dubbelsidig.

Figur 13 Korridorer för ny E65 (svart) och spårkorridorer UA1v (grön) och UA1o (röd). (Källa: järnvägsutredningen)

4.2. Val av utformning 4.2.1. Föreslagen åtgärd Ny E65, sträckan Svedala-Börringe, utformas som fyrfilig motorväg med totalbredd 21,5 m till strax öster om väg 813. Öster om denna väg utformas ny E65 som 2+2-väg med mitträcke med totalbredd 16,5 m. En ny trafikplats anläggs med väg 813 som går över E65. Sträckans totala längd är knappt 6 km.

Hela sträckan förses med viltstängsel. Inom vägområdet finns utrymme att placera viltstängsel, belysningsstolpar, skyltar och eventuella portalben. Inga vändplatser föreslås för Trafikverkets driftsfordon då vändmöjligheter ges i ny trafikplats.

Dimensionerande hastighet är 110 km/h för motorväg och 100 km / h för 2+2-väg. Minsta horisontalradie är 1035 m för motorväg och 1000 m för 2+2-väg. För motorväg är minsta konvexa vertikalradie är 5000 m medan den minsta konkava horisontalradien är 5500 m. Båda dessa värden är lägre än kraven i VGU men de ligger på sträcka där man följer befintlig väg. För 2+2-väg är minsta konvexa vertikalradie är 10000 m och minsta konkava horisontalradien är 20000 m.

Figur 14 Typsektion för ny motorväg i jordskärning och på bank

Figur 15 Typsektion för ny 2+2-väg i jordskärning och på bank

Nedan följer beskrivning av vägens utformning från väster till öster. För namn och vägnummer som nämns hänvisas till översiktskarta som finns i flik x i pärm x. Föreslagen lösning redovisas även på plankartor samt illustrationskartor, ritningar 101T0201-14 samt 101X9401-14.

Figur 16 Föreslaget alternativ

Vägsträckningen tar vid där befintlig motorväg slutar strax öster om Svedala. De första 1500 metrarna breddas befintlig E65 på södra sidan till motorväg. Precis väster om korsande väg 814/596 viker vägen svagt av åt nordöst och passerar cirka 30 m söder om Perstorps gård där den går igenom en alléplantering. Genom att förlägga vägen söder om gården påverkas inte eventuella förekomster av fladdermöss som möjligtvis kan finnas i gårdens norra

20 ekonomibyggnad. Likaså påverkas inte skogs- och naturområden med höga naturvärden som finns norr om gården. För att minimera vägområdet sätts vägräcke upp mot gården.

Efter Perstorps gård går vägen söder om en småvatten/åkerholme i en upp till 4 m djup skärning på åkermark. Skärningen fortsätter genom ett skogsparti och över ravinen anläggs en bro. I ravinen finns en bäck och viltrörelserna längs bäcken är många. För att göra så liten åverkan som möjligt på fauna har bron en spännvidd på 18+24+18 m. Efter bron fortsätter skogspartiet cirka 200 m till innan vägen går i skärning ut på den öppna åkermarken.

Vägen fortsätter norr om en åkerholme, därefter anläggs en trafikplats med väg 813. Trafikplatsen utformas med två droppar på väg 813 som går över E65. Efter trafikplatsen går vägen på bank genom mitten av en anlagd dagvattendamm norr om Byn och vidare tvärs Håkanstorpsvägen som kantas av alléplantering.

Vägen fortsätter på bank på åkermarken och för att minimera vägområdet anläggs vägräcke längs båda sidor. Strax sydväst om Börringe, vid befintlig plankorsning, ansluter vägen till befintlig E65.

Utöver trafikplatsen kommer följande planskilda korsningar och anslutningar finnas till ny E65:

 KM 1/515 – planskild korsning där E65 går över väg 814/596  KM 4/920 – planskild korsning där E65 går över väg 812  KM 5/000 – anslutning söderifrån till E65 från befintlig E65 med endast högersväng tillåten

 KM 5/280 – enkelriktad anslutning från ny E65 till väg 812

Övrigt allmänt vägnät samt gång- och cykelvägar Befintlig E65 kommer att utgöra lokalväg då ny E65 tas i bruk. Som lokalväg kommer trafiken att bli betydligt mindre och karaktären på vägen kommer förändras. Gång- och cykeltrafik kommer ges utrymme genom att körbanebredden begränsas till 7,0 m på den idag cirka 12-13 m breda vägen. Mitträcket på befintlig E65 tas bort. Befintlig E65 kommer anslutas till väg 814 i ny sträckning, se figur 17.

Figur 17 Ny sträckning för väg 814/596

Östra delen av befintlig E65 kommer att ansluta till ny E65 genom korsningstyp A med endast tillåten högersväng, se figur 18.

Figur 18 Ny anslutning i plan till ny E65

Hastigheten på befintlig E65 föreslås begränsas till 80 km/h på sträckan väster om väg 813 och 60 km/h på sträckan öster om densamma.

På delen öster om väg 813 föreslås en gång- och cykelväg på södra sidan av nuvarande E65. Gång- och cykeltrafiken separeras från fordonstrafiken med en minst två meter bred

22 skiljeremsa. Separeringen medför att gående och cyklister kan färdas tryggt och säkert mellan målpunkter.

Figur 19 Typsektion för lokalväg öster om väg 813

Väster om väg 813 föreslås att gång- och cykeltrafikanter avskiljas från biltrafikanter med målade linjer på nuvarande E65 båda sidor, så kallade cykelfält. Att det inte görs en fysisk separering mellan trafikslagen beror på att det dels inte finns några målpunkter på denna del av sträckan samt att det finns ett parallellvägnät söder om befintlig E65 som kan nyttjas.

Figur 20 Typsektion för lokalväg väster om väg 813

Väg 814/596 kommer att sänkas och korsa planskilt under ny E65. Vägen kommer även att få en ny sträckning, cirka 400 meter lång, förlagd i ett något västligare läge för att förbättra geometrin för den nya planskildheten med ny E65. Vägen kommer utformas för hastigheten 70 km/h men kommer att anpassas där förutsättningar kräver det. Se figur 17 ovan.

I den nya trafikplatsen kommer väg 813 att höjas och korsa planskilt över ny E65 med av- och påfartsramper till E65. Linjeföringen för väg 813 kommer att ändras i anslutning till den nya trafikplatsen som kommer placeras strax öster om befintlig sträckning av väg 813.

Väg 813 ansluts idag till befintlig E65 med en cirkulationsplats. Eftersom trafikmängden kommer bli betydligt mindre på befintlig E65 kommer cirkulationsplatsen tas bort och ersättas med en typ A-korsning. Hastigheten på vägen regleras till 80 km/h.

Väg 812 kommer att förlängas västerut cirka 400 meter och därefter svänga av söderut och korsa planskilt under ny E65 och ansluta till befintlig E65. Hastigheten regleras till 60 km/h.

Inga åtgärder för separering av gång- och cykeltrafiken genomförs på vägarna 814/596, 813 och 812.

Enskilda vägar Befintlig markväg på norra sidan om nuvarande E65 mellan Byn och Börringe kommer dras om och följa den nya sträckningen av E65. Markvägen kommer i likhet med tidigare att ansluta till Håkanstorpsvägen.

Befintlig markväg på södra sidan av nuvarande E65 i höjd med Börringe kommer att förlängas cirka 200 meter västerut och ansluta till befintlig E65/väg 812.

Övriga väganordningar Viltstängsel kommer att sättas upp på båda sidor längs ny sträckning av E65 samt längs väg 813.

Rastplats Börringe kommer att rivas. En ny rastplats planeras på sträckan mellan Svedala och Ystad.

Inga informations- eller kontrollplatser föreslås i vägplanen.

Ingen förändring kommer att genomföras av befintliga busshållplatser.

4.2.2. Broar och andra byggnadsverk Följande byggnadsverk planeras i projektet.

Tabell 1 Sammanställning byggnadsverk

Längd- Konstruk- Spänn- Fri bro- Fri höjd Namn mätning tionstyp vidder m bredd m m Bro över väg 2.0 km NV 1/535 Plattramsbro 14.2 21.5 4.7 Börringekloster

Bro över bäck 1.0 km NV 2/730 Balkbro 18+24+18 9.5 + 9.5 - Börringekloster

Bro över väg 0.8 km N 3/557 Balkbro 12.5+25+12.5 9.0 4.7 Börringekloster, Södra Sturupsvägen – Alt 1

Bro över väg 0.8 km N 3/557 Balkbro - 16+24+16 9 4.7 Börringekloster, Södra snedbening Sturupsvägen -Alt 2

Bro över väg 0.8 km V 4/938 Plattramsbro 22 16.5 4.7 Börringe kyrka

4.2.3. Mark- och luftledningar Flertalet mark- och luftledningar påverkas av ombyggnaden och behöver läggas om.

4.2.4. Belysning Ny belysning bör vara energieffektiv och dimensioneras enligt krav och riktlinjer i VGU. Belysningsbehov finns längs hela nya sträckningen E65, på nya av- och påfarter samt i nya droppar på Södra Sturupsvägen. Belysning ska vara väl avbländad och belysningsklass ska minst hålla nivå MEW3 längs ny sträckning samt trafikplats i sin helhet.

Befintlig belysningsanläggning i cirkulationsplats rivs i sin helhet. Detta i samband med att cirkulationsplatsen byggs om till trevägskorsning.

Ny belysning, belysningsklass S3, anordnas för separerad gång- och cykelväg mellan Börringe och Börringe stationsväg.

Beroende på portars utformning anordnas belysning under E65 för väg 814/596 samt väg 812.

4.2.5. Avvattning Nya väg E65 ligger i huvudavrinningsområdet Sege å som är cirka 335 km² stort (Ekologgruppen, 2016). Den planerade vägen sträcker sig genom fyra av SMHI definierade delavrinningsområden, se figur 21. I löpande ordning som nya vägen korsar områdena från väst till öst är avrinningsområdena:

 Utloppet av Yddingesjön avvattnas åt nordväst  Utloppet av Fjällfotasjön avvattnas åt söder  Inloppet i Klosterviken avvattnas åt söder  Inloppet i Börringesjön avvattnas åt väster

Figur 21 Delavrinningsområden och avrinningsriktning enligt SMHI

Föreslagen avvattningsanläggning innebär att dagvatten avleds via vägdiken, trummor och ledningar samt med hjälp av två nya pumpstationer till recipient, se figur 22.

Figur 22 Översikt över föreslagen avvattningsanläggning

Lågpunkter som kan bli kritiska vid hantering av dagvatten är vid sektion 1/550 och 4/950 där Fjällfotavägen och väg 812 går under väg E65 i viadukter. Här föreslås pumpstationer för avledning av dagvatten från de instängda områdena.

Vägdagvatten fördröjs för att minska belastning både av flöde och föroreningar till recipient som uppstår på grund av den planerade vägen. Behovet av fördröjning utifrån ett flödesperspektiv beräknas tillgodoses av planerade vägdiken utmed E65.

Dammen som korsas av den planerade vägen vid sektion 3/950 genomleds förslagsvis av två 1600-trummor.

4.2.6. Geoteknik Kompletteras efter samråd.

4.2.7. Gestaltning Kompletteras efter samråd.

4.2.8. Studerade bortvalda alternativ I figur 23 redovisas alla alternativa förslag som har studerats och valts bort.

C5 C4

Figur 23 Bortvalda alternativ (röd linje – alternativ A, gul linje – alternativ C4 och blå linje – alternativ C5)

Alternativ A Vägdragningen skär igenom en allé längs med Fjällfotavägen som har kulturhistoriska kopplingar till en äldre landsväg. Efter Fjällfotavägen dras vägen norr om Perstorps gård. Detta kan komma att bidra till en stark ljud- och visuell barriär för Perstorps gård. Då befintlig E65 görs om till en lokalväg innebär det att Perstorps gård kommer omges, norr och söder om, av två stora fysiska barriärer. Norr om Perstorps gård finns skogs- och naturområden med höga naturvärden som alternativ A ligger kant i kant med vilket med stor sannolikhet kommer resultera i negativ påverkan på dessa värden.

Väster om Sturupsvägen dras alternativ A genom skogspartiet och ravinen som är ett utpekat viltstråk. Dragningen föreslås dras rakt över ravinen vilket innebär en förhållandevis stor brokonstruktion sett till omgivande miljö. Vägen skär genom Sturupsvägen i ungefär samma punkt som i det föreslagna alternativet, därefter skär den genom mitten av den anlagda dagvattendammen samt Håkanstorpsvägen som kantas av en alléplantering. Alternativ A är det alternativ som placerats närmst Byn med kulturhistoriska värden, dragningen bedöms resultera i fysiska och visuella barriärer för boende. Precis som för Perstorps gård innebär alternativet att befintlig bebyggelse i Byn kommer omges av två större vägdragningar.

Alternativet har valts bort av nedanstående orsaker:

 Det finns förutsättningar för bra livsmiljöer för fladdermöss i ladan på Perstorpsgården

 Kapar tillförsel av vatten till naturvärdesområdet norr om Perstorpsgården  Perstorps gård hamnar mellan ny E65 och nuvarande E65 vilket gör att de får buller från två håll

 Ligger nära åkerholmen väster om dammen  Går rakt över fornlämningar öster om dammen  Bättre inpassning till landskapet vid passage förbi ravinen och det kuperade landskapet i anslutning till ravinen

Alternativ C4 Alternativ C4 nyttjar befintlig E65 i längre sträckning än övriga alternativ. Befintlig E65 breddas till motorväg fram till 380 meter väster om korsningen med väg 600. För Perstorps gård och bebyggelsen nära vägen blir störningen i form av buller samma som idag.

Därefter svänger vägen av åt nordöst och skär tvärs genom en åkermark och går därefter genom befintlig skjutbana. Alternativ C4 och C5 är de alternativ där trafikplatsen med väg 813 anläggs längst söderut. Vägen hamnar därmed närmare kärnan av betydelsefull kulturmiljö för Börringe kloster.

Väster om Sturupsvägen skär alternativ C4 genom mitten av den anlagda dagvattendammen och passerar därefter rakt över intressanta områden för fornminnen öster om dammen.

Då alterntivet följer befintlig väg längre innebär det att ett parallellt vägnät måste byggas för trafiken från Tittentevägen och österut. Detta kan göras genom att bredda befintlig E65 och förbättra standarden på det historiska vägnätet. Alternativt, för att minska problem under byggtid, kan den nya vägen byggas strax norr om befintlig E65 och senare nyttja befintlig E65 till det sekundära vägnätet.

Alternativet har valts bort av nedanstående orsaker:  Vägen hamnar närmre kärnan av betydelsefull kulturmiljö  Nära bebygglesen vilket innebär högre buller  Negativt för kulturmiljön att använda historiska vägnätet som sekundärt vägnät.  Passerar rakt över intressanta områden för fornminnen öster om dammen  Skär igenom hela kullen vid Olsbjär vilket innebär ett stort överskott på massor.  Svårt med lösning för trafikplatsen på grund av korsande luftledningar.  Korsar naturområden med höga naturvärden.

Alternativ C5 Alternativ C5 innebär att ny E65 byggs parallellt med befintlig E65 fram till 380 meter väster om korsningen med väg 600. I övrigt följer detta alternativ samma sträckning som alternativ C4.

Skillnaden gentemot alternativ C4 är att ett nytt lokalvägnät inte behöver byggas ut då befintlig E65 kan nyttjas.

Orsakerna till att alternativet valts bort är i stort sett samma som för C4, förutom användandet av det historiska vägnätet.

Anslutning vid Börringe Vid Börringe har flera alternativ studerats för anslutning av Börringe till E65.

Alternativ 1 Från Börringe kör man på upprustad grusväg österut till Lemmeströ gårdsväg om man ska mot Ystad. För att komma till Malmö kör man på ny väg under den nya E65 och kör sedan på motorvägen vid trafikplatsen. Den streckade linjen är en markväg för jordbruksfordon. Alternativet har valts bort då det inte är möjligt med mötande trafik under den befintliga bron vid Lemmeströ gårdsväg.

Figur 24 Alternativ 1

Alternativ 2 Från Börringe kör man på upprustad grusväg österut till Lemmeströ gårdsväg om man ska mot Ystad och Malmö. En ny markväg anläggs västerut för jordbruksmaskiner samt gång- och cykeltrafik samt en ny planskildhet för Håkanstorpsvägen. Alternativet har valts bort då det inte är möjligt med mötande trafik under den befintliga bron vid Lemmeströ gårdsväg.

Figur 25 Alternativ 2

Alternativ 3 För att komma till Malmö och Ystad kör man på ny väg under den nya E65 och kör sedan på motorvägen vid trafikplatsen. Den streckade linjen är en markväg för jordbruksfordon. Alternativet har valts bort då det blir lång resväg för de som ska mot Ystad.

Figur 26 Alternativ 3

Alternativ 4 Ett alternativ har även studerats för en trafikplats öster om Börringe. Detta alternativ har valts bort då de största trafikströmmarna går västerut. Det är även inte samhällsekonomiskt rimligt med en hel trafikplats för antalet fordon som kör på E65 från Börringe. Tillgängligheten för åkern väster om Börringe blir sämre alternativt behövs ännu en planskildhet för jordbruksmaskiner.

Kopplingen mellan Börringe kloster och Börringe blir ur kulturvärdessynpunkt mindre tydligare med en anslutning öster om Börringe.

Figur 27 Alternativ 4, förslag från markägare

4.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs

Utöver hänsyn till omgivande miljö och människors hälsa som tagits med i vägens lokalisering och utformning redovisas i vägplanen ett antal särskilda skyddsåtgärder. De redovisas på plankartorna, ritning 101T0201-14, samt i nedanstående tabell för att förtydliga vad de praktiskt innebär, vad som är syftet med åtgärder och hur de i princip kommer att utformas.

Tabell 2 Skyddsåtgärder som fastställs i vägplanen

Beteckning Åtgärd Beskrivning

Sk1 Erbjudande om bullerskyddsåtgärder Avser fastigheterna: utanför vägområdet i form av (ex fasadåtgärd, lokalt skydd av uteplats) vid behov

Sk2 Faunapassage Faunapassage avsedd för klövvilt och andra större djur

Sk3 Bullerskyddsvall x meter ovanför vägbana Avser fastigheterna: Tabell kompletteras efter samråd.

Effekter och konsekvenser av projektet

5.1. Trafik och användargrupper 5.1.1. Trafik En fördelning av trafikmängderna för år 2043 med E65 utbyggd i ny sträckning redovisas i figur 28. Ny E65 kommer att trafikeras av cirka 20 000 fordon per dygn varav cirka 12 procent utgörs av tung trafik.

På nuvarande E65 minskar trafiken och trafikmängden ligger runt 450-1 500 fordon beroende på delsträcka. Andelen tung trafik minskar till 8 procent.

Figur 28 Trafikprognos (ÅDT) år 2043

5.1.2. Kollektivtrafik Längs ny E65 kommer inga anordningar att göras för kollektivtrafiken. Befintliga hållplatslägen längs nuvarande E65 påverkas inte av ombyggnaden. Genom kraftigt minskad fordonstrafik på nuvarande E65 kommer tillgängligheten och säkerheten för kollektivtrafik och passagerare att förbättras.

5.1.3. Oskyddade trafikanter och långsamtgående fordon På nuvarande E65 avskiljs gång- och cykeltrafiken från fordonstrafiken med cykelfältslinjer och med skiljeremsa. I kombination med minskade trafikmängder kommer trafiksäkerheten öka och tillgängligheten förbättras för oskyddade trafikanter. Det kommer att bli tryggare och enklare att färdas längs med eller att korsa den nuvarande vägen.

Även långsamtgående fordon kommer enklare kunna passera över och trafikera längs befintlig E65 genom kraftigt minskad fordonstrafik, därmed förbättras säkerheten och framkomligheten.

5.2. Lokalsamhälle och regional utveckling

Sambanden mellan byarna förstärks då det är enklare och säkrare att ta sig mellan byarna både som oskyddad trafikant och som fordonsförare.

Utbyggnaden av ny E65 till motorväg ökar framkomligheten för långväga och regionala person- och godstransporter.

Utbyggnaden innebär kortare restid för arbetspendling i relationen Ystad/Malmö och för aslutningsresor till Malmö Airport. Tillgängligheten för godstransporter till hamnen i Ystad förbättras.

5.3. Miljö och hälsa

Se sammanfattning av MKB.

5.4. Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning)

Kompletteras efter samråd.

5.5. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser

Kompletteras efter samråd.

5.6. Påverkan under byggnadstiden

Trafiken kommer till största del kunna gå som vanligt på befintlig E65 under byggnadstiden. Störningar kommer att uppstå i vägobjektets båda ändar där den ny E65 ska anslutas till den nuvarande. Den nya bron vid trafikplatsen kommer att byggas bredvid befintlig väg 813 och störningar kan komma att uppstå vid anslutningar till väg 813.

Nya broar vid Börringe samt Tittentévägen kommer att byggas på plats och omledning av trafiken kommer att utföras.

Samlad bedömning

6.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen

Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

Funktionsmålet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Hänsynsmålet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås.

Då transportförsörjningen ännu till dominerande del är beroende av fossila bränslen innebär utbyggnaden av E65 att det övergripande målet om hållbar transportförsörjning inte påverkas positivt.

Funktionsmålet uppnås både på den lokala och på den övergripande nivån. På den lokala nivån genom att nuvarande E65 kommer att få funktion av lokalväg med mindre trafikbelastning. Det lokala utbytet längs och tvärs vägen kommer att förenklas och blir säkrare. Förbättringarna för gång- och cykeltrafiken kommer att bli påtagliga. Det kan leda till en ökad användning av kollektivtrafiken genom tryggare och säkrare väg till hållplats. På den övergripande nivån förbättras transportmöjligheterna på längre avstånd.

Hänsynsmålet uppnås genom utbyggnaden av E65 som förbättrar säkerheten för boende och trafikanter på sträckan. Bullermiljön förbättras betydligt för kulturmiljön Börringe kloster. Dessutom undviks naturvärdesobjekt av klass 2 som har högt naturvärde med stor positiv betydelse för biologisk mångfald.

6.2. Överrensstämmelse med miljökvalitetsmål

Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål (miljömål) för en hållbar samhällsutveckling. En hållbar samhällsutveckling innebär att nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god miljö utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter.

Kompletteras efter samråd.

Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden

Kompletteras efter samråd.

7.1. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 7.2. Miljökvalitetsnormer 7.3. Hushållning med mark och vatten 7.4. Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken

Utbyggnaden till motorväg och 2+2 väg mellan Svedala och Börringe är inte aktuell för tillåtlighetsprövning.

Markanspråk och pågående markanvändning

8.1. Allmänt

Nytt vägområde för vägåtgärder som föreslås vid allmän väg omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som krävs, se figur 29.

Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad, och när det behövs fastställd, vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att använda mark eller annat utrymme som behövs för vägen inom vägområdet. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in.

Vägrätten innebär inte att fastighetsgränserna ändras. Till vägområdet hör inte bara vägbanan utan också diken, slänter, bullerskydd, räcken, vägmärken, belysning med mera som har direkt koppling till vägen.

Figur 29 Vägområde och vägrätt

8.2. Vägområde för allmän väg med vägrätt

På plankartorna 101T0201-14 redovisas nytt vägområde. Det tillkommande vägområdet anges i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför befintligt vägområde för allmän väg.

8.3. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt

Inskränkt vägrätt innebär att väghållaren bestämmer över markens användning under den tid vägrätten består, med undantag för jordbruksändamål. Denna användning får dock inte hindra vägens funktion, drift och brukande.

Vägrätten är inskränkt även på det sättet att väghållaren inte har rätt att använda material och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken.

Kompletteras efter samråd.

8.4. Område för tillfällig nyttjanderätt

Områden med tillfällig nyttjanderätt behövs för att vägen ska kunna byggas. Det är tillfälliga förbifarter, uppställning, etablering, upplag osv. Nyttjanderätten ska gälla under byggnadstiden och markytorna kommer att återställas innan de återlämnas.

Kompletteras efter samråd.

8.5. Förändringar av väghållningsområde

Kompletteras efter samråd.

Fortsatt arbete

Kompletteras efter samråd.

9.1. Tillstånd och dispenser 9.2. Uppföljning och kontroll 9.3. Övrigt

Genomförande och finansiering

10.1. Formell hantering

Denna vägplan kommer att kungöras för granskning och sedan genomgå fastställelseprövning. Under tiden som underlaget hålls tillgängligt för granskning kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas när granskningstiden är slut.

De inkomna synpunkterna kan föranleda att Trafikverket ändrar vägplanen. De sakägare som berörs kommer då att kontaktas och får möjlighet att lämna synpunkter på ändringen. Är ändringen omfattande kan underlaget återigen behöva göras tillgängligt för granskning.

Vägplanen och granskningsutlåtande översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över planen. Därefter begärs fastställelse av planen hos Trafikverket. De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat granskningsutlåtandet.

Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen.

Hur vägplaner ska kungöras för granskning och fastställas regleras i 17-18 §§ väglagen (1971:948).

Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på planens plankartor, profilritningar om det behövs, eventuella bilagor till plankartorna. Beslutet kan innehålla villkor som måste följas när vägen byggs. Denna planbeskrivning utgör ett underlag till planens plankartor.

När vägplanen har vunnit laga kraft blir beslutet om fastställande juridiskt bindande. Detta innebär bland annat att vägbyggaren, det vill säga Trafikverket i detta projekt, har rätt, men också skyldighet, att lösa in mark som behövs permanent för vägen. Mark som behövs permanent framgår av fastighetsförteckningen och plankartan. I fastighetsförteckningen

36 framgår också markens storlek (areal) och vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare.

Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar:

 Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet.

 Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning.

 Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. Vägplanen ger också rätt att tillfälligt använda mark som behövs för bygget av anläggningen. På plankartan och i fastighetsförteckningen framgår vilken mark som berörs, vad den ska användas till, under hur lång tid den ska användas, hur stora arealer som berörs samt vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Trafikverket har rätt att börja använda mark tillfälligt så fort järnvägsplanen har vunnit laga kraft, men ska meddela fastighetsägare/rättighetsinnehavare när tillträde är beräknat att ske.

Fastighetsägare/rättighetsinnehavare får inte utan tillstånd från Trafikverket uppföra byggnader eller på annat sätt försvåra för Trafikverket att använda den mark som behövs för anläggningen.

Trafikverket har rätt att bygga den anläggning som redovisas i vägplanen.

Kommunala planer Inom utredningsområdet finns inga antagna detaljplaner. Se även avsnitt 3.3.3 för Svedala översiktplan.

10.2. Genomförande

Fastställelse av vägplanen beräknas ske under våren 2017. Under förutsättning att vägplanen vinner laga kraft är utbyggnaden planerad att starta under 2020.

10.3. Finansiering

Pengar finns avsatta i regeringens nationella plan för åren 2020-2022. Kostnaden för utbyggnaden beräknas efter samrådet.

Underlagsmaterial och källor

www.miljömål.se Vägutredning E65 Svedala-Börringe, 1999-12-03

Komplettering mkb e65 svedala-borringe, 2006-05-30

Förstudie och vägutredning. Ställningstagande (inriktningsbeslut) 2011-07-05

Detaljplaner svedala kommun www.nvdb.se

Översiktsplan Svedala kommun www.msb.se www.skanetrafiken.se www.svedala.se

Batman

Cykelvägsplan för Skåne, 2013-05-23, Region Skåne

Trafikverket, 291 25 Malmö. Besöksadress: Gibraltargatan 7. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se