Ardalan Shekarabi Hur Ska Man Kunna Förbättra Världen ? 61 Sveriges Kommuner 2013 Ny Regering 25 Maj 2016

Sven Wimnell 30 maj 2016: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? Ny regering 25 maj 2016. http://wimnell.com/omr36-39zzzr.pdf Sven Wimnell 30 maj 2016: 58 Miljöpolitik. Samhällsplaneringens problem. 59 Ardalan Shekarabi Hur ska man kunna förbättra världen ? 61 Sveriges kommuner 2013 Ny regering 25 maj 2016. 62 Promemoria 2016-03-09 Diskussionsunderlag i form av en http://wimnell.com/omr36-39zzzr.pdf kartbild. Nya regioner. 64 Region 1-6 Innehåll: 70 Sven Wimnell 8 maj 2016: Hushållens levnadskostnader. Samhällskunskap, samhällsplanering. Sveriges regioner. Regionplanering. Förstamajtal 2016.Miljöpartiet.Oppositionen. 4 Sven Wimnells hemsida på Internet: Samhällsplaneringens http://wimnell.com/omr36-39zzzp.pdf problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? 72 Sven Wimnell 9+16+26 maj 2016: Sveriges 6 regioner. 6 Människornas levnadsförhållanden och utvecklingens krafter. Länsstyrelser, landsting och kommuner. Invånare 2005 och 7 Utvecklingens krafter. 2013. Antalet bostäder 2010. Länkar till deras hemsidor på 10 Systemet för mänskliga verksamheter. internet 6 maj 2016 med uppgifter om allt de vill visa upp. 13 Systemet med mänskliga verksamheter, nedbantat till 44 http://wimnell.com/omr36-39zzzq.pdf områden. 73 Det finns fysiska och sociala miljöer 75 Boverket 33 Regeringsombildning 25 maj 2016 80 Naturvårdsverket 34 Nya laget ska försöka rädda jobbpolitiken 83 Socialstyrelsen 36 Lövin krävde att få bli vice statsminister 88 Folkhälsomyndigheten 114 Sveriges Kommuner och Landsting 38 Statsministern 120 Miljöpartiets partiprogram. 38 Samordnings- och energiminister 121 Miljöpartet.Kongress 2016 39 22 politikområden för politiken 26 maj 2016 142 Transportpolitik 42 Utrikespolitik. 145 Bostadsbyggnadspolitik. 45 Europapolitik. 148 Landsbygdspolitik 48 Juridikpolitik 55 Försvarspolitik 151 Minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat 152 En svensk världsplanering. 157 Sjukvårdspolitik 207 Tillägg i mars 2016 om undervisningen i Religion och levnadskunskap och Samhällskunskap 160 Socialförsäkrings- och hushållspolitik. 208 Decemberöverenskommelsen, läget i Sverige och världen och 161 Något om välfärd. 26 maj 2016. om att ge människorna de utbildningar, kunskaper och 163 Samhällsplaneringens problem, hur ska man kunna förbättra informationer de behöver. världen.Med ett klassifikationssystem för mänskliga 218 Sven Wimnell 31 januari 2014: Fel i skolor. Folkrörelser, verksamheter, Folkbildning och Studieförbund. Utbildning och forskning. 165 Underskott och överskott i hushållsbudgetarna Vuxnas och 15-åringars kunskaper. PISA. Civilsamhället. 166 Konsumentverkets beräkningar 2016 Kultursamhället. http://wimnell.com/omr36-39zzf.pdf 171 Månadskostnader år 2016, förvärvsarbetande icke-pensionärer. 220 Sven Wimnell 4 september 2014: Utbildningssystemet och 171 Årskostnader år 2016, förvärvsarbetande icke-pensionärer. samhällsplaneringens problem. 172 Pensionärer 2016 http://wimnell.com/omr36-39zzm.pdf 172 Årskostnader år 2016, pensionärer 173 Fyra förslag. 228 Kulturpolitik 176 Problem med bostadslån. Varken amorteringskrav eller sämre ränteavdrag i huvudregeln bör föreslås av regeringen. 233 Jobbpolitik 178 Sven Wimnell 8 maj 2016: Hushållens levnadskostnader. 233 Arbetsförmedling i länen Samhällskunskap, samhällsplanering. Sveriges regioner. Regionplanering. Förstamajtal 2016.Miljöpartiet.Oppositionen. 236 Näringspolitik http://wimnell.com/omr36-39zzzp.pdf 237 Svenskt Näringsliv. Våra regionkontor 181 Om boende, 17 januari 2016. Det måste byggas mycket mer 243 Handelsbanken. bostäder än vad som var i förslag i början av 2015. 246 Handelspolitik 197 Socialtjänstpolitik 251 Migrationspolitik 253 Polispolitik 200 Utbildningspolitik 201 Svenska politiker har ett par grundlägande uppgifter. 257 Statens finanser och statligt stöd till regioner och 203 Om utbildning i skolan. -263 kommuner 204 Religion och levnadskunskap 206 Kursplan - Samhällskunskap, Grundskolan. skrivning som beskriver de olika verksamheterna, verksamhetsom- Sven Wimnells hemsida på Internet: rådena och hur de beror av varandra. Samhällsplaneringens problem. Senare har arbetet mer växlats över till att påverka utvecklingen ge- Hur ska man kunna förbättra världen ? nom politiken och många bilagor om det har gjorts och finns förteck- nade på område 36-39. Många bilagor handlar både om att visa syste- Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människor- mets uppbyggnad och att påverka politiken och mycket gäller att bara nas verksamheter. De har sedan 15 år tillbaka på hemsidan grup- undersöka verksamheterna i de olika områdena. perats i 129 verksamhetsområden i huvudområden numrerade 1-9. Det är så mycket som händer att det är svårt att både sköta de 129 om- rådena på hemsidan och att göra bilagor. Arbetet gäller att hålla koll på På Sven Wimnells hemsida på Internet, ges en redovisning av ett alla som med verksamheter påverkar utvecklingen. Det är så många att forskningsarbete med titeln: Samhällsplaneringens problem. Hur ska enda möjligheten i det arbetet är att skaffa kunskaper från hemsidor på man kunna förbättra världen. Med ett klassifikationssystem för Internet. Människor som väsentligt påverkar utvecklingen finns ofta i mänskliga verksamheter. Forskningen har med varierande intensitet företag och organisationer som numera måste ha hemsidor på Internet pågått sedan mitten av 1960-talet. för att kunna göra sig gällande. Hemsidesinnehavare som man har anledning besöka har vanligen sitt material svåröverskådligt och ändrar Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människornas ofta åsikter och adresser. Det är inte möjligt att ständigt kontrollera verksamheter. De har ordnats in i 129 verksamhetsområden i nio hu- dem och deras ändringar. vudområden numrerade 1-9. I områdena finns verksamheter som tillsammans formar världens framtid: myndigheter och privata företag I mars 2011 gjordes en revidering av de 129 områdena, där mycket och organisationer, arbetare, tjänstemän, filosofer, forskare, lärare, ele- plockades bort. I april 2014 påbörjas revideringar då ännu mer tas bort. ver, författare, människor av alla slag med alla upptänkliga verksam- Det finns på de 129 områdena på hemsidan inte plats för några mer heter, yrkesverksamheter, fritidsverksamheter, tankeverksamheter o s v omfattande beskrivningar eller beskrivningar som har kort giltighets- Hemsidan lades in på Internet våren 1998. Redovisningen omfattar sju tid. Områdena måste i stor utsträckning få innehålla länkar till bilagor inledande dokument och 129 dokument med verksamhetsområden som som innehåller beskrivningar av verksamheter och länkar till beskriv- i första hand ska belysa hur verksamheterna fördelas på de olika om- ningar. rådena. De första åren fylldes de 129 sidorna med sådant, men det visade sig att allt inte kunde läggas in, det skulle bli för mycket. Därför De särskilda utredningarna/bilagorna finns förtecknade i följande gjordes särskilda bilagor, vanligen i pdf-format, som fick länkar på de pdf, som också innehåller innehållsförteckningar till de senaste 129 sidorna. årens utredningar.

På område 40 förtecknas bilagor som har att göra med klassifikations- Sven Wimnell 080203+++: Samhällsplaneringens problem. Hur ska systemets utformning. Klassifikationssystemet innebär en samhällsbe- man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf) I början är dokumenten uppdelade på olika kategorier, men från och Utredningen den 2 april innehåller tidningsartiklar efter 4 febru- med 8 april 2011 (sidan 164) förtecknas de i kronologisk ordning, ari 2016. varvid den senaste läggs underst. Sven Wimnell 2 april 2016: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen. Tidningsartiklar och De senaste utredningarna, som var för sig ofta redovisar aktuella debattartiklar efter 4 februari 2016. saker i alla de 129 delområdena. De förtecknas i början av hem- http://wimnell.com/omr36-39zzzm.pdf sidan i kronologisk ordning med den senaste allra överst. Adressen till hemsidan är http://wimnell.com Utredningen den 4 april 2016 innehåller regeringens prioriteringar och förslag om regionplaneringar i Sverige. Utredningen den 1 oktober 2015 innehåller mycket omfattande Sven Wimnell 4 april 2016: Utvecklingens krafter. Levnadsför- och aktuella uppgifter om högskolor, forskning, klassifikations- hållanden. Regeringens verksamheter och prioriteringar enligt systemet för verksamheter m m. hemsidan på internet 2 april 2016. Vad gör Kristina Persson ? Sven Wimnell 1 oktober 2015: Samhällsplaneringens problem. Planering av Sverige. Utbildning och kultur. Hur ska man kunna förbättra världen ? Med ett klassifikations- http://wimnell.com/omr36-39zzzn.pdf system för mänskliga verksamheter som hjälp vid planeringen av framtiden. Utredningen den 29 april 2016: http://wimnell.com/omr40zj.pdf Sven Wimnell 29 april 2016: Vårbudgeten 2016, tidningsartiklar och förslag om en svensk världsplanering för svenska behov och Utredningen den 5 februari 2016 innehåller en sorts sammanfatt- planeringar för Sverige och 6 svenska regioner. ning av arbetet med samhällsplaneringens problem t o m 4 febru- http://wimnell.com/omr36-39zzzo.pdf ari 2016. Sven Wimnell 5 februari 2016: Samhällsplaneringens problem. Sven Wimnell 8 maj 2016: Hushållens levnadskostnader. Hur ska man kunna förbättra världen? Med ett system för mänskliga Samhällskunskap, samhällsplanering. Sveriges regioner. Region- verksamheter som kan hjälpa oss att forma framtiden. planering. Förstamajtal 2016. Miljöpartiet. Oppositionen. Kungen http://wimnell.com/omr36-39zzzk.pdf http://wimnell.com/omr36-39zzzp.pdf

Utredningen den 1 april innehåller en repetition av förslag och Sven Wimnell 9+16 maj 2016: Sveriges 6 regioner. Länsstyrelser, något om politik efter 4 februari 2016 till slutet av mars 2016. landsting och kommuner. Invånare 2005 och 2013. Sven Wimnell 1 april 2016: Samhällsplaneringens problem. Antalet bostäder 2010. Länkar till deras hemsidor på internet Hur ska man kunna förbättra världen? Tillägg till utredningen 6 maj 2016 med uppgifter om allt de vill visa upp. 5 februari 2016. http://wimnell.com/omr36-39zzzl.pdf http://wimnell.com/omr36-39zzzq.pdf Människorna påverkar och påverkas genom verksamheter i fyra Människornas levnadsförhållanden och olika roller i livet: utvecklingens krafter. A.Huvudroll: allmän levnadsroll lekmannaroll-fritidsroll. A1: att i största allmänhet leva med kropp och psyke i de fysiska och sociala miljöerna med de möjligheter och innanför de ramar som ges av de politiska styrningarna. Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara fakto- A2: att påverka de politiska styrningarna som direkt eller rer : indirekt styr individernas levnadsförhållanden, som beror Individens kroppsliga förhållanden, dvs individens kroppsliga av de fyra ovan nämnda faktorerna. status och personliga hjälpmedel för de kroppsliga behoven. B. Biroll: förvärvslivsroll-expertroll-yrkesroll. Individens psykiska förhållanden, dvs individens olika B1: att hitta lämplig plats i de gemensamma förvärvslivssystemen psykiska tillstånd och aktiviteter, individens inre verklighet. och göra arbetet med hänsyn till egna egoistiska krav. Individens fysiska miljö - fysiska samhälle. De fysiska B2: att sköta arbetsuppgifterna i förvärvsarbetet med hänsyn miljöerna gäller det fysiska i omgivningarna. De fysiska till vad de övriga samhällsmedlemmarna kan begära att få uträttat i den gemensamma arbetsfördelningen. miljöerna kan gälla: * De fysiska miljöerna som estetiska objekt med kulturella Individer och samhällen planerar framtiden. värden och funktioner. Planeringar går ut på att ﬁnna vad man bör vilja och innehåller fyra * De fysiska miljöerna som materiella objekt med ekonomiska planeringsmoment som kan redovisas på många olika sätt alltefter värden och teknologiska funktioner. omständigheterna i varje planeringsfall : Individens sociala miljö - sociala samhälle, dvs människornas psykiska samspel, de sociala miljöerna. Hur var det ? Kunskaper och erfarenheter från det förgångna. Hur är det ? Riktiga kunskaper om rådande förhållanden. Förändringsprocesserna i världen hålls i de mest väsentliga Hur kan det bli ? Vilka alternativ är möjliga i framtiden ? Hur bör det bli ? Vilket eller vilka alternativ bör man välja ? avseendena igång av människornas verksamheter : Dessa frågor bör ställas ifråga om alla mänskliga verksamheter. Individernas viljor. Man bör utforma svaren på frågorna om hur det bör bli med Kollektiva viljor. (Politik). hänsyn till effekterna, sedda i jämlikhetsperspektiv, på individer- Handlingar för kroppen (ekonomiska- teknologiska handlingar ). nas levnadsvillkor, som ges av Handlingar för psyket (informationshandlingar- kulturella psykiska och handlingar). kroppsliga förhållanden och av deras Verksamheterna påverkar varandra i en påverkanskedja utan slut. fysiska och sociala miljöer. Vill man förbättra världen - göra världen till en bättre plats - Man bör noga skilja mellan planeringar och beslut. Planeringar är måste man arbeta på alla de fyra områdena om psykiska och beslutsunderlag. När alla fått alla informationer i planeringspro- kroppsliga förhållanden och fysiska och sociala miljöer. De fyra cesserna ska allas åsikter slussas igenom i hierarkierna till dem som områdena påverkar varandra och direkt eller indirekt slutmålet: fått makt att besluta, och det är också informationsprocesser som ingår tillfredsställelse för individen. i samhällsplaneringens problem.

Ska man gemensamt kunna åstadkomma en bättre framtid i Till problemen hör också informationsprocesserna från beslut till det världen måste man ha gemensamma framtidsvisioner, det kräver slutliga verkställandet. Samhällsplaneringsprocesserna bildar ett jätte- gemensamma viljor och gemensamma planeringar. I en demokrati likt informationssystem som rymmer alla informationsflöden. I själva är alla medansvariga för utvecklingen och får försöka bilda sig verket är det så att de förekommande informationsprocesserna bildar uppfattningar och ta ställning och försöka påverka verksamheter- eller utgör de förekommande planerings- och beslutsprocesserna. na inklusive samverkansverksamheterna i lämplig riktning. I en demokrati är det viktigt att alla medborgare är så väl informerade Samhällsplaneringsprocessernas och beslutsprocessernas problem kan att de kan delta i styrningarna mot framtiden. Det ställer stora ses som en mängd informationsproblem med ca 7 miljarder personers, krav på informationssystemen. dvs världsbefolkningens, inre informationsproblem i psykiska processer och ett yttre informationsproblem med informationsutbyten Resonemangen leder till att man bör göra allt som är möjligt för att till mellan alla dessa personer. Samhällsplanering innebär bl a konstruk- alla genom utbildning och information sprida ut kunskaper om världs- tion av förslag till framtider, då det konstruktiva arbetet utförs i de förbättringsproblemen, dvs kunskaper om hur det var och är, kan bli psykiska processerna med hjälp av kunskapsmaterial som tillkommer och bör bli. För att ha något att sprida ut måste man hålla igång forsk- genom både inre och yttre informationsflöden. ningar, utredningar och planeringar. För att hålla ihop allt detta måste man hålla igång även kontinuerliga planeringar om forskning, utred- Förändringsprocesserna hålls igång av informationsflöden i och mellan ning, utbildning, information och planeringar. människorna, och därför övergår förändringsproblemen och samhälls- planeringens problem i ett stort problem om produktion och spridning Planeringar bör finnas dels för en mängd ämnesområden-verksam- av kunskaper och värderingar, som leder till handlingar som förändrar hetsområden, dels för geografiska områden av olika storlekar. För alla världen. planeringar bör finnas flera framtida tidshorisonter. Både tillstånd och framför allt processer bör planeras. Man bör alltså ha planeringar för Vill man förbättra världen bör man i första hand förbättra individernas tillstånd i rummet vid olika tidpunkter och planeringar för processer inre verkligheter och viljor och förbättra de politiska-demokratiska som fördelar i rummet och förändrar med tiden. styrningsprocesserna. Det kan man göra genom åtgärder på planerings-, forsknings-, utrednings-, utbildnings- och informationsområdena. Arbetet om samhällsplaneringens problem vänder sig till dem som har I rollen B2, att sköta arbetsuppgifterna i förvärvsarbetet med makten över förändrings- och fördelningsprocesserna på olika nivåer hänsyn till vad de övriga samhällsmedlemmarna kan begära att få och i synnerhet på de politiska nivåerna. Eftersom Sverige är en demo- uträttat i den gemensamma arbetsfördelningen, krati har i princip folket makten. Arbetet vänder sig därför till folket, gäller det att göra jobbet bra, dvs man måste göra det på bästa sätt och men då den s k representativa demokratin tillämpas har de förtroende- på rätt tid. Vill man använda Internet för den här rollen får man söka valda politikerna makten och arbetet vänder sig därför främst till dem. på det yrke man valt och se om man kan få några tips om hur man bör göra. Arbetsgivarna bör tala om hur arbetet ska skötas och anställda Men det vänder sig också i hög grad till alla som på ledande sätt på och specialister och forskare kan komma med förslag till förbättring av opolitiska nivåer medverkar vid förändring av individernas kroppsliga arbetsrutinerna. och psykiska förhållanden och deras fysiska och sociala miljöer, och de finns inom alla delar av systemet. Arbetet vänder sig i hög grad till alla som sysslar med utbildning och information. Rollen A2, att påverka de politiska styrningarna som direkt eller indirekt styr individernas levnadsförhållanden, som beror av de I rollen A1, att i största allmänhet leva med kropp och psyke i de fyra ovan nämnda faktorerna, fysiska och sociala miljöerna med de möjligheter och innanför de är den verkligt svåra rollen : Att påverka de politiska styrningarna som ramar som ges av de politiska styrningarna, direkt eller indirekt styr individernas kroppsliga och psykiska förhål- behöver man information så att man klarar det dagliga livet. I den landen och fysiska och sociala miljöer. Klassifika-tionssystemet som rollen kan man ställas inför problem var man ska köpa varor bäst, hur redovisas här är uppbyggt i första hand med hänsyn till rollen A2, men man lagar bra mat, hur man kan resa bäst, hur man gör för att bota tillfredsställer automatiskt informationsbehoven i de andra rollerna krämpor, vart man vänder sig när man blir sjuk, hur man knypplar, vad eftersom man i rollen A2 behöver veta bland annat allt som man be- aktierna står i, vad de ger på bio och teater, vem som vann fotbolls- höver veta i de andra rollerna. Det som man ytterligare behöver veta i matcherna etc etc. I den rollen vet man vad man vill efterfråga och det rollen A2 är hur alla verksamheter påverkar varandra och behöver veta kan då vara bra med en söktjänst där man bara skriver in t ex ”fotbolls- vad man ska sträva mot, dvs veta vilka verksamheter som behövs och matcher” eller ”magont”. I ett väl utvecklat nät ska man då få ”träffar” hur de bör vara fördelade. som beskriver det man är ute efter. Information för rollen A2 kan man inte få genom att söka på ett enda I rollen B1, att hitta lämplig plats i de gemensamma förvärvslivs- ord utan man måste orientera sig i hela informationsutbudet. För att systemen och göra arbetet med hänsyn till egna egoistiska krav, inte drunkna i all information måste man ha hjälp att få ordning på gäller det att hitta ett bra jobb man trivs med och man får betalt för så frågorna, och den hjälpen får man med det uppgjorda klassifikations- mycket man vill ha. I den rollen måste man välja utbildning om man systemet för verksamheter. inte har någon man tycker räcker och då får man söka på utbildningar och lediga jobb. Utvecklingens krafter. De mänskliga verksamheterna har på översta nivån grupperats i nio huvudområden: Utvecklingen i världen i framtiden beror av människornas verksamheter och av naturens verksamheter, dess krafter och resurser. 1. Psykologiska och filosofiska verksamheter. 20 områden Människornas verksamheter gäller tankeverksamheter och hand- 2. Religiösa verksamheter o d. 5 områden lingar hos individer, grupper, organisationer och institutioner o d. 3. Politikvetenskaper och politiska verksamheter. 15 områden Naturen och människorna påverkar och påverkas. 4. Sambandsforskningsverksamheter. Infostruktur. 3 områden 5. Naturforsknings- och matematikverksamheter. 11 områden För att få grepp om utvecklingen måste man ha beskrivningar om 6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. 30 områden människornas och naturens verksamheter. Människornas tankar 7. Formgivning av fysiska och sociala miljöer. 21 områden och handlingar är för det mesta inte beskrivna utan bara utförda, 8. Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. 12 områden Individer, grupper, organisationer etc är ofta dåliga på att beskri- 9. Blandade saklitterära verksamheter. Tidningar. va sina tankar och handlingar, det behövs i stor utsträckning sär- skilda åtgärder för att få fram nödvändiga beskrivningar, det be- Allmän geografi. Biografi. Allmän historia. 12 områden hövs bl a forskningar inom en lång rad vetenskaper och utred- Summa 129 områden ningssystem. Huvudområdena har underindelats i delområden enligt en Naturen har inga tankar och kan inte själv beskriva vad den gör, decimalprincip som framgår av de härefter följande sidorna. för att få fram beskrivningar om naturens krafter och resuser blir det bl a uppgifter för människor inom naturvetenskaperna att gö- Alla röstberättigade måste känna till vad demokratiska samhällen ra beskrivningar om naturen. På det hela taget är det då männi- består av och hur de fungerar och behöver känna till systemet för skornas verksamheter som avgör världens framtid. de mänskliga verksamheterna.

För framtidsplaneringen har forskats fram en planeringsfilosofi Isynnerhet de som sysslar med information och utbildning och de och ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter som ska som har makt och ledande ställning i verksamheterna behöver ge bättre underlag för kunskaper om verksamheterna och deras kunskaper om allt och har i sitt arbete nytta av att väl känna till samband - för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam alla verksamheter som formar framtiden. värld. 2. Religiösa verksamheter o d. Systemet för mänskliga verksamheter. 5 områden:

1. Psykologiska och filosofiska verksamheter SW 2 Religiösa verksamheter o d. 20 områden: SW 20 Övergripande religiösa verksamheter o d. Texten för områdena är länk till hemsidan. SW 21 Allmän religionsvetenskap. SW 22/28 Kristna religioner. SW 1 Psykologiska och filosofiska verksamheter. SW 29 Icke kristna religioner o d.

SW 10 Samlade kunskaper och övergripande värderingar SW . 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv. 3. Politikvetenskaper och politiska verksamheter. 15 områden SW . 102 Biblioteksverksamheter. Databaser. Internetsökning SW . 103 Allmänna encyklopedier. Övergripande värderingar. SW 3 Politikvetenskaper och politiska verksamheter. SW . 104 Övergripande filosofiska verksamheter om samband SW . 105 Övergripande om forskning SW 31 Statistik och demografi. SW . 106 Övergripande om ekonomiska verksamheter SW 32 Statsvetenskap. SW . 107 Övergripande filosofier om utbildning o d. SW 33 Nationalekonomi, internationell ekonomi. SW . 108 Samhällskunskap. SW 34 Lagar o förordningar, traktat, juridik. SW . 109 Ide- filosofi- och lärdomshistoria. SW 35 De demokratiskt valda församlingarnas verksamheter. SW 11/19 Individernas inre verkligheter. SW . 351 Sveriges riksdag (och motsvarande utomlands) SW . 352 Kommun- och landstingsfullmäktige (och mots.) SW 11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d. SW . 353 Sveriges regering (och motsvarande utomlands) SW 12 Individens visioner, framtidsvisioner o d. SW . 354 Mellanfolkliga centrala organ (FN, EU o d). SW 13 Individens känslor, värderingar od. Estetik. SW 14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d. SW 36/39 Politiska krav och politiska planeringar: SW 15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d. SW 36 ...om individernas kroppsliga förhållanden. SW 16 Individens logik. Vetenskpsteori o d. SW 37 ...om utbildning o d. SW 17 Individens moral och uppfattningar om moral. SW 38 ...om fysiska miljöer o ekonomiska verks. SW 18/19 Filosofer, äldre och senare, i öst och väst. SW 39 ...om sociala miljöer, nöjen, sport o d. 4. Sambandsforskningsverksamheter. Infostruktur. SW 64 Hushållsarbeten. Energi- och hygienförsörjning. 3 områden: SW . 641 Matlagning. 642 Måltider, matservering. SW 4 Sambandsforskningsverksamheter. SW . 643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell. SW 40 Systemvetenskap.Infostruktur. SW . 644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d. SW 41-49 Samband o samordning mellan olika verksamheter. SW . 645 Användning av inventarier o d. SW . 646 Personlig hygien o d, klädvård (utom tvätt o d) SW . 647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster o utgifter mm. 5. Naturforsknings- och matematikverksamheter. SW . 648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d. 11 områden SW . 649 Personvård: barn, hemsjukvård. SW 5 Naturforsknings- och matematikverksamheter. SW 50 Allmänt om naturforskning. Naturkunskap. SW 65 Adm, distribution, kommunikation, organisation o d. SW 51 Matematik. SW . 651 Kontorsarbete o d. Datoranvändning. SW 52 Astronomi, rymdforskning. SW . 6520-6524 Opolitisk offentlig civil förvaltning. SW 53 Fysik o d. SW . 6525-6529 Militära verksamheter. SW 54 Kemi o d. SW 55 Geologi, meteorologi, hydrologi o d. SW . 653 Handelsverksamheter. SW 56 Paleontologi, arkeologi o d. SW . 654 Telekommunikationsverksamheter. SW 57 Biologi, ekologi. Naturgeogr. Utv.lära, ärftlighet SW . 655 Förlagsverksamheter o d. SW 58 Botanik. SW . 656 Transportverksamheter, resbyrå, lagring o d. SW 59 Zoologi. SW . 657 Penningverksamheter. Finans. Försäkring. Skatter. SW . 658 Allm.företagsekonomi, Arbets-förmedling o -marknad. 6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. SW . 659 Marknadsförings- och reklamverksamheter od. 30 områden: SW 66/68 Tillverkning av varor. SW 6 Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. SW 66 Tillverkning av kemivaror od. SW 60 Allmänt om teknologiska o ekonomiska verksamheter. SW 67 Tillverkning av bearbetningsvaror o d SW 61 Hälso- o sjukvårdsverks., räddning o d. Veterinärverks. SW 68 Tillverkning av komplexvaror. SW 62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d) SW 63 Biologisk produktion. Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske od. SW 69 Tillverkning/ byggande av byggnader o anläggningar. 7. Formgivning av fysiska och sociala miljöer. 8. Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. 21 områden: 12 områden: SW 8 Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. SW 7 Formgivning av fysiska och sociala miljöer. SW 80 Språkliga verksamheter. 802/809 motsvarar 82/89. SW 70 Allmänt om konst o kultur. SW 81 Litteraturvetenskap. Litteraturhistoria. SW 82/89 Skönlitteratur på olika språk. SW 71 Övergripande formgivning/planering av fysiska miljöer. SW 82 Engelsk skönlitteratur o d. SW 83 Tysk, nederländsk, nordisk skönlitt. SW 72 Formgivning av byggnader o anläggningar, arkitektur. SW 84 Fransk skönlitteratur o d. SW 73 Skulptur o d. Museiverksamheter, konstutställning. SW 85 Italiensk skönlitteratur o d. SW 74 Konsthantverk, formgivning av bruksföremål. Inredning. SW 86 Spansk och portuguisisk skönlitteratur o d. SW 75 Konstmåleri. 76 Grafisk konst, teckenkonst. 77 Fotografi. SW 87 Grekisk och latinsk skönlitteratur o d. SW 78 Musik ( konserter o d 792) SW 88 Slavisk och baltisk skönlitteratur o d. SW 89 Skönlitt på orientaliska och övriga språk o d . SW 79 Seder o bruk, nöjen, sociala miljöer o verks. Sport. SW . 7911-7913 Seder och bruk. 9. Blandade saklitterära verksamheter. Tidningar. Allmän SW . 7914-7919 Film, radio, TV, offentliga fester mm. geografi. Biografi. Allmän historia. SW . 792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans. 12 områden: SW . 793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek. SW 9 Saklitterära verks.Allmän geografi o historia. Biografi. SW . 794 Spel. Skicklighets-och turspel. Lotteri. Lotto. Tips etc. SW 90 Tidningar, tidkrifter, journalistik. Blandade ämnen. SW 91 Allmän geografi, reseskildringar. 913/919 mots. 93/99. SW 795 Sociala miljöer och sociala verksamheter. SW 92 Biografiska verksamheter, släkthistoria o d. SW . 7951 Sociologi. Socialvård.. SW 93/99 Historieskrivande verksamheter, allmän historia. SW . 7952/7956 Sociala miljöer, sociala verksamheter. SW 93 Allmänt om allm. historia. Världs- och forntidshistoria. SW . 7957 Undervisning o d. SW 94 Medeltidens o nya tidens hist. i allmänhet och i Europa. SW 95 Medeltidens o nya tidens historia i Asien. SW . 7958 Sociala miljöer o sociala verksamheter i boendet. SW 96 Medeltidens o nya tidens historia i Afrika. SW . 7959 Sociala miljöer o verks.i allmänna grupper o d. SW 97 Medeltidens o nya tidens hist i Nord- o Mellanamerika. SW 98 Medeltidens o nya tidens historia i Sydamerika. SW 796/799 Sport, idrott o d. SW 99 Medeltiden o nya tiden: Australien. Oceanien. Poler. Rymden. Systemet med mänskliga verksamheter, OSW 11/19 Individernas inre verkligheter. SW 11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d. nedbantat till 44 områden. Kan vara lämp- SW 12 Individens visioner, framtidsvisioner o d. lig uppställning på biblioteken. SW 13 Individens känslor, värderingar od. Estetik. SW 14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d. Här har SABs ämnen lagts in. Individernas inre verkligheter behöver SW 15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d. förbättras genom utbildningar i skolor på alla nivåer. Observera att SW 16 Individens logik. Vetenskpsteori o d. SAB har dålig redovisning för område 3 om politik. Regeringen har dålig hand med området 64 om hushållsverksamheter. Regeringen har SW 17 Individens moral och uppfattningar om moral. ansvariga statsråd för alla politikområden utom för hushållsverksam- SW 18/19 Filosofer, äldre och senare, i öst och väst. heterna som är grunden för välfärden. (SAB= system på biblioteken) SW 1 Psykologiska och filosofiska verksamheter. D(x) Filosofiska lexikon334 träffar D:d Filosofisk teori och metodlära75 träffar OSW 10 Samlade kunskaper och övergripande värderingar Df Estetik3423 träffar SW . 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv. De Värdefilosofi: allmänt468 träffar SW . 102 Biblioteksverksamheter. Databaser. Internetsökning Dj Verklighetsuppfattningar (metafysik, ontologi, kosmologi m SW . 103 Allmänna encyklopedier. Övergripande värderingar. m)5262 träffar SW . 104 Övergripande filosofiska verksamheter om samband Dh Filosofisk antropologi4683 träffar SW . 105 Övergripande om forskning Do Psykologi69173 träffar SW . 106 Övergripande om ekonomiska verksamheter Dd Kunskapsteori och vetenskapsteori12632 träffar SW . 107 Övergripande filosofier om utbildning o d. Dc Logik och språkligt orienterad filosofi6341 träffar SW . 108 Samhällskunskap. Dg Etik18582 träffar SW . 109 Ide- filosofi- och lärdomshistoria. Da Äldre västerländsk samt icke-västerländsk filosofisk Ac Arkiv11152 träffar litteratur5654 träffar Aa Bibliografi72330 träffar Db Filosofins historia43514 träffar Ab Bibliotek33294 träffar Dba Antikens filosofi3099 träffar Ba Allmänna encyklopedier3393 träfar Dbb Medeltidens och renässansens filosofi1452 träffar Be Allmän idé- och lärdomshistoria10295 träffar Dbc Nya tidens filosofi (fr o m Descartes)12017 träffar Bf Allmän vetenskaplig och kulturell verksamhet16245 träffar Dbd Icke-västerländsk filosofi2611 träffar Här gärna också översikter om Db Filosofins historia Dbz Särskilda filosofer24621 träffar OSW 2 Religiösa verksamheter o d. SW 3 Politikvetenskaper och politiska verksamheter. O CReligion SW 31 Statistik och demografi. C(x) Religionslexikon118 träfar SW 32 Statsvetenskap. SW 33 Nationalekonomi, internationell ekonomi. C:d Religionsfilosofi och -psykologi7141 träfar SW 34 Lagar o förordningar, traktat, juridik. C:oa Religionssociologi2246 träfar Ca Kristendomen: allmänt6644 träfar Oi Statistik7682 träffar Cb Bibelutgåvor9294 träfar Oi(x) Statistiklexikon50 träfar Cc Exegetik och litteratur om Bibeln32998 träfar Oi:d Statistisk teori och undersökningsmetodik1116 träfar CdÄldre teologisk litteratur7302 träfar Oi:k Statistikens historia45 träfar Ce Dogmatik och symbolik20777 träfar Cf Teologisk etik4851 träfar Oj Demografi (befolkningsvetenskap)10117 träffar Oj:bf Demografiska institutioner19 träfar Cg Praktisk teologi14366 träfar Oj:d Demografisk teori, filosofi och metodlära289 träfar ChGudstjänsten7219 träfar Oj:k Demografisk forskningshistoria161 träfar Ci Uppbyggelselitteratur20632 träfar Oj:oi Statistiska demografiska tabeller62 träfar Cj Kyrkohistoria45869 träfar Oj- Allmänt: särskilda länder och områden3887 träfar Ck Kristna samfund25627 träfar Oja Nativitet och mortalitet737 träfar Cl Kristen mission4441 träfar Ojc Flyttningar och befolkningsändringar2181 träfar Cm Religionshistoria57604 träfar Ojd Befolkningssammansättning och -fördelning491 träfar Cn Moderna religionsbildningar3399 träfar Ojf Folkbokföring240 träfar Ojp Befolkningspolitik520 träfar

Oc Statskunskap och politik136937 träffar Oc(x) Allmänt: lexikon205 träfar Oc:bf Organisationer och institutioner42 träfar Oc:d Politisk teori, politisk psykologi och metodlära5128 träfar Oc:k Statskunskapens vetenskapshistoria584 träfar Oc:oa Politisk sociologi1672 träfar O(x) Samhälls- och rättsvetenskapliga lexikon169 träfar Oc.0 Särskilda statsvetenskapliga och politiska delområden, O:bf Samhälls- och rättsvetenskapliga institutioner29 träffar politiska skrifter13592 träfar O:d Samhälls- och rättsvetenskapens filosofi och Ocb Statsrätt7253 träfar metodlära11011 träffar Occ Sveriges statskunskap och politik17489 träfar O:k Samhälls- och rättsvetenskapens historia175 träffar Ocf Främmande länders statskunskap och politik44858 träfar Ocg Politiska begrepp och politiska åskådningar39099 träfar Ocl Utomparlamentariska metoder, konspirativ verksamhet, O- Allmänt: särskilda länder och områden4022 träffar terrorism m m4690 träfar O-a Europa: allmänt81 träfar O-b Norden: allmänt52 träfar Qa(x) Nationalekonomiska etc lexikon147 träffar O-c Sverige967 träfar Qa:k Nationalekonomins historia361 träffar O-dÖvriga Norden182 träfar Qa:oe Lagstiftning8 träffar O-e Brittiska öarna (Storbritannien)122 träfar O-fMellaneuropa270 träfar Oe Rättsvetenskap114353 träffar O-g Nederländerna, Belgien och Luxemburg20 träfar Oe(x) Juridiska lexikon459 träffar O-hSchweiz16 träfar Oe(u) Lagar och lagförslag: allmänt16 träffar O-i Italien (inkl Vatikanstaten, San Marino och Malta)59 träfar Oe:d Rättsfilosofi och rättsvetenskaplig metodlära3655 träffar O-jFrankrike och Monaco134 träfar Oe:oa Rättssociologi889 träffar O-k Spanien (inkl Andorra och Gibraltar)22 träfar Oe- Juridik: särskilda länder och områden8863 träffar Oea Civilrätt46145 träffar O-l Portugal18 träfar Oeb Straffrätt7950 träffar O-mÖsteuropa296 träfar Oek Processrätt10811 träffar O-n Balkanländerna95 träfar Oel Tryckfrihetsrätt1241 träffar O-o Asien758 träfar Oep Kriminologi och polisväsen15455 träffar till 7955 O-p Afrika407 träfar Oeq Kriminalvård3233 träffar till 7955 O-q Amerika550 träfar Oer Rättsfall4887 träffar O-r Oceanien (Australien, Nya Zeeland, Melanesien, Oes Försvars- och krigslagstiftning1109 träffar Polynesien, Mikronesien)51 träfar Oet Rättshistoria10036 träffar O-s Polarländerna7 träfar Oeö Särskilda verksamheters juridik25 träffar Ob Internationella relationer51526 träffar OSW 5 Naturforsknings- och matematikverksamheter. Ob(x) Allmänt: lexikon64 träffar Ob:bf Allmänt: institutioner83 träffar T Matematik Ob:k Allmänt: historia90 träffar Ta Matematik: allmänt20686 träfar Ob.09 Allmänt: politiska skrifter286 träffar Tb Aritmetik463 träfar Oba Folkrätt10884 träffar Tc Algebra7432 träfar Obb Freds- och nedrustningsfrågor8780 träffar Td Analys11819 träfar Obd Internationellt samarbete: allmänt1946 träffar Te Geometri5824 träfar Obe Nationernas förbund (NF)440 träffar Tf Mått, mål och vikt611 träfar Obf Förenta nationerna (FN)3985 träffar Obk Regionalt mellanfolkligt samarbete6743 träffar Th Sannolikhetskalkyl och matematisk statistik12869 träfar Obl Försvarspakter735 träffar Obn Nordiskt samarbete953 träffar U Naturvetenskap Obq Utvecklingsbistånd och internationell U(x) Naturvetenskapliga lexikon407 träffar hjälpverksamhet7528 träffar U:b Naturvetenskaplig forskning och n naturvetenskapliga Obr Röda korset (och likvärdiga organisationer)483 träffar institutioner530 träffar U:d Naturvetenskaplig teori, filosofi och metodlära1413 träffar U:k Naturvetenskapens historia2319 träffar U:oa Naturvetenskapens sociologi133 träffar OSW 35 De demokratiskt valda församlingarnas verksamheter. U.02 Allmän instrumentlära683 träffar Här församlingarnas egna dokument. Oklart var SAB har dem. Ua Astronomi15199 träffar Ua(y) Astronomiska kartor, stjärnkataloger och OSW 36/39 Politiska krav och politiska planeringar: bilderböcker48 träfar Oh Sociala frågor och socialpolitik173566 träffar se7951 Ua:bf Astronomiska institutioner74 träfar Här politiska krav och politiska planeringar. Oklart var SAB har dem. Ua:k Astronomins historia1307 träfar Ua.02 Instrumentlära324 träfar Uaa Universum2504 träfar OSW 4 Sambandsforskningsverksamheter. Uab Solsystemet2247 träfar Finns inte i SAB Uac Stjärnor1230 träfar Uae Praktisk astronomi874 träfar Udt Geokemi462 träfar Uaf Tidmätning1484 träfar Udu Mineralogi2407 träfar Uag Celest mekanik227 träfar Udv Petrologi1358 träfar Uah Sfärisk astronomi och positionsastronomi111 träfar UdxEkonomisk geologi2978 träfar Uai Astrofysik1032 träfar J Arkeologi

Ub Geofysik17337 träffar Ue Biologi37710 träffar Ub.02 Instrumentlära: allmänt8 träfar Ue:bf Biologisinstitutioner42 träffar Uba Meteorologi6524 träfar Ue:k Biologins historia661 träffar Ubb Oceanografi och hydrologi6125 träfar Ue.0 Särskilda biologiska aspekter och delområden20173 träffar Ubc Geodesi1764 träfar Uea Utvecklingslära och genetik6109 träffar Ubd Jordmagnetism407 träfar Ueb Fysisk antropologi1735 träffar Ube Vulkaner och jordbävningar1012 träfar Uec Mikrobiologi2095 träffar Ued Bioteknik1481 träffar Uc Fysik och kemi71241 träffar Uc.bf Institutioner0 träfar Uf Botanik29412 träffar Uc:k Fysikens och kemins historia360 träfar Uf:bfBotanikinstitutioner251 träffar Ucb Mekanik5380 träfar Uf:kBotanikens historia559 träffar Uf.0Särskilda botaniska aspekter och delområden11570 träffar Ucc Fysik27528 träfar Ufa Särskilda grupper av växter2464 träffar Ucd Molekyl-, atom-, kärn- och partikelfysik7146 träfar Ufe Fröväxter (Fanerogamer): allmänt962 träffar Uce Kemi27368 träfar Uff Fanerogamer: gömfröiga (Magnoliophytina)2724 träffar Ufg Fanerogamer: nakenfröiga (Pinophytina)287 träffar Ud Geologi och paleontologi26607 träffar Ufh Kryptogamer5684 träffar Ud:bf Geologiska och paleontologiska institutioner57 träfar Ud:k Geologins och paleontologins historia199 träfar Ug Zoologi36507 träffar Ud.02 Instrumentlära8 träfar Ug:bf Zoologiinstitutioner115 träffar Ud- Särskilda länder och områden3186 träfar Ug:k Zoologins historia233 träffar Uda Allmän och historisk geologi7438 träfar Ug.0 Särskilda zoologiska aspekter och delområden7168 träffar Udb Paleontologi4005 träfar Uge Ryggradsdjur (Vertebrata)531 träffar Ugf Däggdjur (Mammalia)5257 träffar SW 6 Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. Ugg Fåglar (Aves)6556 träffar OSW 60 Allmänt om teknologiska o ekonomiska verksamheter. Ugh Kräldjur (Reptilia) och groddjur (Amphibia)999 träffar Kv Allmän ekonomisk historia19921 träfar Ugi Fiskar (Pisces) och rundmunnar (Cyclostomi)2329 träffar Ugj Ryggradslösa djur (Evertebrata)11027 träffar OSW 61 Hälso- o sjukvårdsverks., räddning o d. Veterinärverks. Uh Miljöfrågor och naturskydd41368 träffar till 71 V Medicin V(x) Medicinska lexikon666 träffar V:b Medicinsk forskning och medicinska institutioner623 träffar V:d Medicinens filosofi och metodlära1487 träffar V:k Medicinhistoria6408 träffar V:oa Allmänt: medicinsk sociologi741 träffar V:oe Allmänt: medicinlagstiftning52 träffar V:oi Allmänt: medicinstatistik62 träffar Va Medicinsk genetik, mikrobiologi, immunologi m fl icke- kliniska discipliner6597 träffar Vb Anatomi4013 träffar Vc Medicinsk fysiologi, biofysik och kemi8182 träffar Vd Farmakologi8243 träffar Ve Allmän medicin51942 träffar Vf Kirurgi och anestesi8641 träffar Vg Gynekologi och andrologi6128 träffar Vh Pediatrik4490 träffar Vi Oftalmologi (ögat)2109 träffar Vj Otorinolaryngologi2486 träffar Vk Odontologi5159 träffar Vl Psykiatri24284 träffar VmTerapimetoder8514 träffar Vn Samhällsmedicin, hygien, sexologi25450 träffar OSW 62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d) Vo Rättsmedicin459 träffar Vp Hälso- och sjukvård29201 träffar P Teknik, kommunikationer ... Del om ingenjörsverksamheter , Vs Geriatrik1844 träffar konstruktion o d. Tillverkning ingår i 66-69. Drift av kommunika- Vt Flyg- och navalmedicin, rymdmedicin181 träffar tioner ingår i 654+656. Drift av energi- och hygienproduktion o d Vu Idrottsmedicin773 träffar ingår i 64. Allmänt om drift av datorer och datorbehandling Vx Militärmedicin1166 träffar Ingår i 651. Qdfb Veterinärmedicin2005 träffar Qdfb:bf Organisationer och institutioner14 träfar P(x) Tekniklexikon693 träffar Qdfb:k Historia101 träfar P:d Teknisk teori och filosofi405 träffar Qdfb:oe Lagstiftning13 träfar P:k Allmän teknikhistoria1548 träffar P:oa Allmänt: sociologiska aspekter964 träffar Ps Brandteknik och brandväsen2731 träffar. Delar om brandkår P.0 Allmänt: särskilda aspekter, amatör- och och räddningstjänst ingår i 61 hobbyverksamhet31872 träffar Pa Teknisk fysik9422 träffar Pb Maskinteknik12532 träffar Pc Elektroteknik och elektrisk industri32335 träffar Pd Bergsbruk9320 träffar Pe Metallbearbetning och metallindustri7705 träffar Industrier Pf o s v förtecknas på 66-69. Pp Byggnadsteknik, byggnadsproduktion, teknisk hygien40657 träffar Pr Transportmedel och kommunikationer50745 träffar Ps Brandteknik och brandväsen2731 träffar. Delar om brandkår och räddningstjänst ingår i 61 Pt Patentbeskrivningar231 träffar Pu Datorer och databehandling69084 träffar OSW 63 Biologisk produktion. Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske od. Qee Frukt- och bärodling842 träfar Qef Prydnadsväxtodling2164 träfar Qd Lantbruk46433 träffar Qd(x) Lantbrukslexikon80 träfar Qd:bf Lantbruksorganisationer och -institutioner61 träfar Qf Skogsbruk9821 träffar Qd:k Lantbrukets och lantbruksforskningens Qf(x) Skogsbrukslexikon32 träfar historia846 träfar Qf:bfSkogsbruksorganisationer och -institutioner20 träfar Qd:oe Lantbrukslagstiftning32 träfar Qf:k Skogsbrukets och skogsforskningens historia94 träfar Qd- Särskilda länder och områden12333 träfar Qf- Särskilda länder och områden4329 träfar Qda Lantbruksekonomi2258 träfar Qfb Skogsekonomi296 träfar Qdb Lantbrukets byggnader, redskap och Qfd Skogsbotanik727 träfar maskiner1263 träfar Qfe Skogsvård813 träfar Qdc Jordbrukslära3467 träfar Qfh Avverkning och transport454 träfar Qdd Växtodlingslära3142 träfar Qfj Skogsuppskattning och virkesmätning259 träfar Qde Växternas sjukdomar och skadedjur, QfkFlottning och sortering264 träfar växtskydd1608 träfar QdfHusdjurslära16986 träfar Qdg Mjölkproduktion475 träfar Qg Jakt och fiske9402 träffar Qdh Äggproduktion31 träfar Qg- Allmänt: ärskilda länder och områden96 träfar Qdi Köttproduktion133 träfar Qga Jakt3576 träfar Qdfb Veterinärmedicin2005 träffar till 61 Qgb Fiske5560 träfar

Qe(x) Trädgårdsexikon38 träfar Qe:k Trädgårdsskötselns och trädgårdsforskningens historia128 träfar Qe Trädgårdsskötsel7959 träffar Qe- Särskilda länder och områden1686 träfar Qec Trädgårdsarbete261 träfar Qed Köksväxtodling526 träfar OSW 64 Hushållsarbeten. Energi- och hygienförsörjning. SW 65 Adm, distribution, kommunikation, organisation o d.

Qc Hem och hushåll41918 träffar OSW . 651 Kontorsarbete o d. Datoranvändning. Qc(x) Allmänt: lexikon29 träffar Qbg Kontorsteknik3071 träffar Qc- Särskilda länder och områden1087 träffar Pu Datorer och databehandling69084 träffar delar om drift. Qca Mat och dryck (inkl kulturhistoriska arbeten)27057 träffar Qcb Hemmets vård2195 träffar OSW . 6520-6524 Opolitisk offentlig civil förvaltning. Qcc Kläder och sömnad5413 träffar Od Förvaltning46142 träffar Qcd Personlig hygien1173 träffar Od(x) Allmänna förvaltningslexikon19 träffar Qcg Umgängeskonst, etikettfrågor och andra personliga Od:d Allmän förvaltningseori och metodlära225 träffar förhållanden1233 träffar Od:k Allmän förvaltningshistoria39 träffar Qci Privatekonomi1953 träffar Od.0 Allmän central- och lokalförvaltning405 träffar Qm Hotell, restauranger och turism7078 träffar Odb Förvaltningsrätt3324 träffar Odc Förvaltning: Sverige14084 träffar P Teknik, kommunikationer ... Drift av energi- och hygienpro- Odf Främmande länders förvaltning5511 träffar duktion o d ingår i 64. Odg Samhällsplanering20410 träffar till 71

OSW . 6525-6529 Militära verksamheter. S Militärväsen S(x) Militära lexikon128 träfar S:bf Militära institutioner28 träfar S:do Allmänt: militär psykologi179 träfar S:k Allmän krigshistoria och krigskonstens historia2002 träfar S:oa Allmänt: militär sociologi251 träfar S.0 Allmänt: särskilda militära aspekter3617 träfar S- Allmänt: särskilda länder och områden12851 träfar Sa Lantkrigsväsen5784 träfar Sb Sjökrigsväsen9059 träfar Sc Luftkrigsväsen4066 träfar Se Total krigföring1924 träfar OSW . 655 Förlagsverksamheter o d. Sf Kärnvapenkrigföring1325 träfar Ad Bokförlag och bokhandel6476 träffar Sg Kemisk och biologisk krigföring409 träfar Ad:k Bokförlagens och bokhandelns historia68 träfar Sh Psykologiskt försvar227 träfar Ad- Särskilda länder och områden4435 träfar Si Civilförsvar852 träfar Ada Bokhandelsteknik och -organisation177 träfar Sj Ekonomiskt försvar88 träfar Ads Lagerkataloger273 träfar Sk Frivilligt försvarsarbete649 träfar Adt Bokauktionskataloger465 träfar Sv Vapen5481 träfar Ae Bokväsen14489 träffar

OSW . 653 Handelsverksamheter. OSW . 656 Transportverksamheter, resbyrå, lagring o d. Qi Handel13303 träffar P Teknik, kommunikationer ... Del om drift av transporter Qi(x) Allmänt: lexikon och uppslagsverk139 träffar Pra Landsvägsfordon och landsvägstrafik15600 träfar Qi:k Handelns historia148 träffar Prb Järnvägar och spårvägar4531 träfar Qi:oe Handelslagstiftning64 träffar Prc Fartyg och sjöfart15778 träfar Qi-Särskilda länder och områden4168 träffar Prd Luft- och rymdfarkostteknik8471 träfar Qia Handelsteknik822 träffar Prf Svävare, amfibiefarkoster m m44 träfar Qik Varukännedom118 träffar PrtTransportväsen4375 träfar Qil Handelskalendrar och -lexikon428 träffar Prt-Särskilda länder och områden870 träfar Qim Handel med speciella varor3616 träffar Prtg Godstransporter (inkl containertrafik)827 träfar Qis Marknader och varumässor394 träffar Prtp Persontransporter (inkl kollektivtrafik)915 träfar Qiv Handelskammare, handelsrepresentation267 träffar Qjf Postväsen2276 träffar

OSW . 654 Telekommunikationsverksamheter. OSW . 657 Penningverksamheter. Finans. Försäkring. Skatter. P Teknik, kommunikationer ... Del om drift av televerksamheter Ok Försäkring11994 träffar Qjg Televäsen1485 träffar Om Kooperation1711 träffar Qjg:bf organisationer och institutioner17 träfar Qaa Ekonomisk teori27779 träffar Qjg:k Televäsendets historia33 träfar Qab Ekonometri2459 träffar Qjg:oe Telelagstiftning37 träfar Qac Konjunkturteori och konjunkturlära1891 träffar Qjg- Särskilda länder och områden931 träfar Qad Ekonomiska förhållanden68420 träffar Qae Penning- och bankväsen23674 träffar OSW 66/68 Tillverkning av varor. Qaf Finansväsen med ﬁnansrätt20234 träffar Qbc Redovisning13451 träffar P Teknik, kommunikationer ... Del om tillverkning av varor. Konstruktion se 62 OSW . 658 Allm.företagsekonomi, Arbets-förmedling o -marknad. Qb Företagsekonomi97354 träffar Pa Teknisk fysik9422 träffar Qb(x) Företagsekonomiska lexikon217 träffar Paa Teknisk akustik1455 träfar Qb:bf Allmänt: Organisationer och institutioner14 träffar Pab Teknisk optik5481 träfar Qb:d Företagsteori, metodlära539 träffar Pac Teknisk värmelära1351 träfar Qb:k Företagsekomomins historia148 träffar Qb-Särskilda länder och områden1221 träffar Pb Maskinteknik12532 träffar Qba Företagsorganisation, företagsformer, Pb.0 Särskilda aspekter52 träfar företagsledning36814 träffar Pba Maskinelement6072 träfar Qbb Standardisering707 träffar Pbb Värmemotorer1375 träfar Qbc Redovisning13451 träffar till 657 Pbc Vattenmotorer och pumpar671 träfar Qbd Anläggningar och inventarier821 träffar Pbd Vindmotorer m m327 träfar Qbf Personaladministration9735 träffar Pbe Transportanordningar522 träfar Qbg Kontorsteknik3071 träffar till 651 Pbf Kylteknik, Tryckluftteknik, luftpumpar870 träfar Qbi Driftsorganisation11573 träffar Qbk Materialadministration2864 träffar Pc Elektroteknik och elektrisk industri32335 träffar Qbl Försäljningsorganisation. Marknadsföring12145 träffart 659 Pc:bf Allmänt: institutioner5 träfar Qbm Reklam och PR (public relations)4594 träffar till 659 Pc:oe Allmänt: lagstiftning8 träfar Qz Särskilda företag19026 träffar Pc.0 Alllmänt: särskilda aspekter342 träfar Pca Elektrisk kraftproduktion523 träfar OSW . 659 Marknadsförings- och reklamverksamheter od. Pcb Elektrisk kraftöverföring och distribution2091 träfar Qbl Försäljningsorganisation. Marknadsföring12145 träffar Pcc Elektriska maskiner844 träfar Qbm Reklam och PR (public relations)4594 träffar Pcf Elektrisk ljusteknik531 träfar Pcg Elektrisk värmeteknik63 träfar Pch Teknisk elektrokemi455 träfar Pci Elektronik10078 träfar Ph Träteknik och träindustri3955 träffar Pcj Radio- och teleteknik11381 träfar Ph.0 Allmänt: särskilda aspekter, amatör- och hobbyverksamhet623 träfar Pd Bergsbruk9320 träffar Pha Virkesframställning513 träfar Pd:bf Institutioner27 träfar Phc Lagring av virke34 träfar Pd:oe Lagstiftning35 träfar Phd Träbearbetning401 träfar Pd.05 Industri134 träfar Phh Träprodukter359 träfar Pda Prospektering och mineralutvinning3062 träfar Phi Finsnickeri1338 träfar Pdb Metallurgi4079 träfar Phj Kork och korkprodukter15 träfar

Pe Metallbearbetning och metallindustri7705 träffar Pi Pappersindustri3451 träffar Pe.0 Allmänt: särskilda aspekter, amatör- och Pi.05 Industri208 träfar hobbyverksamhet541 träfar Pia Cellulosa- och pappersmasseindustri608 träfar Pea Gjutning406 träfar Pib Papper och papp1109 träfar Pec Bearbetning och formning930 träfar Pic Pappersprodukter389 träfar Ped Värme- och köldbehandling152 träfar Pee Svetsning, skärning, lödning, limning841 träfar Pj Textil- och beklädnadsindustri3572 träffar Peg Ytbehandling541 träfar Pj.0 Allmänt: särskilda aspekter192 träfar Peh Metallprodukter141 träfar Pja Textil- och konstfiberindustri1649 träfar Pej Metallmanufaktur och smideshantverk1035 träfar Pjb Textilkemi635 träfar Pel Finmekanik1402 träfar Pjc Beklädnadsvaror588 träfar Pjd Övriga textilprodukter127 träfar Pf Stenindustri974 träffar Pk Läder- och pälsvaruindustri781 träffar Pg Glas, keramik, porslin2830 träffar Pk.05 Allmänt: industri18 träfar Pg.0 Allmänt: särskilda aspekter, amatör- och Pk.09 Allmänt: amatör- och hobbyverksamhet9 träfar hobbyverksamhet507 träfar Pka Läderbearbetning188 träfar Pga Glas1296 träfar Pkb Pälsberedning48 träfar Pgb Keramik och porslin560 träfar Pkc Skor och andra lädervaror456 träfar Pl Övriga produkter516 träffar Pra Landsvägsfordon och landsvägstrafik15600 träfar Pl.09 Amatör- och hobbyverksamhet308 träfar Prb Järnvägar och spårvägar4531 träfar Plb Leksaker92 träfar Prc Fartyg och sjöfart15778 träfar Plc Halm- och hårarbeten m m65 träfar Prd Luft- och rymdfarkostteknik8471 träfar Prf Svävare, amfibiefarkoster m m44 träfar Pm Kemisk teknik och kemisk industri21529 träffar Prt Transportväsen4375 träfar Pm:oe Allmänt: lagstiftning8 träfar Pm.0 Allmänt: särskilda aspekter454 träfar Pma Bränslen och sprängämnen3547 träfar Pmb Livsmedel och njutningsmedel7728 träfar OSW 69 Tillverkning/ byggande av byggnader o anläggningar. Pmc Läkemedel och kosmetika1178 träfar Pmg Oljor, fetter och vaxer264 träfar P Teknik, kommunikationer ... Del om tillverkning/byggande av Pmh Färger och lacker1410 träfar byggnader och anläggningar. Konstruktion se 62 Pmi Gummi och plaster1617 träfar Pmö Övrig kemisk-teknisk industri989 träfar Pp Byggnadsteknik, byggnadsproduktion, teknisk hygien40657 träffar Pn Fotografi och filmteknik7261 träffar Pp:bf Allmänt: organisationer och institutioner61 träfar Pna Fotografi4139 träfar Pp:oe Byggnadslagstiftning365 träfar Pnb Filmteknik, TV- och videofotografering1030 träfar Pp.0 Allmänt: särskilda aspekter422 träfar Pnd Vetenskaplig och teknisk fotografi983 träfar Ppa Byggnadsteknik9156 träfar Pny Fotografi och filmteknik: restaurering och Ppb Byggnadsproduktion: husbyggnad9363 träfar konservering131 träfar Ppc Bygnadsproduktion: väg- och vattenbyggnad6287 träfar Ppd Teknisk hygien, vatten och avlopp, värmeförsörjning m Po Tryckeri och bokbinderi2487 träffar m9198 träfar Po.05 Allmänt: industri70 träfar Poa Tryckeri1763 träfar Pob Bokbinderi336 träfar

Pr Transportmedel och kommunikationer50745 träffar SW 7 Formgivning av fysiska och sociala miljöer. Ic:do Arkitekturpsykologi174 träffar OSW 70 Allmänt om konst o kultur. Ic:k Vetenskapshistoria82 träffar Ia Konst: allmänt10951 träfar Ic. Särskilda perioder3428 träffar Ib Konsthistoria95037 träffar Ic- Särskilda länder och områden35673 träffar O Icd Byggnader för särskilda ändamål10412 träffar SW 71 Övergripande planering av fysiska miljöer. samt Ict Stadsplanekonst3929 träffar SW 72 Formgivning av byggnader o anläggningar, arkitektur. Icu Landskapsarkitektur4153 träffar Icv Byggnadsvård3914 träffar Odg Samhällsplanering20410 träffar O Odg(x) Allmänt: lexikon19 träffar SW 73 Skulptur o d. Museiverksamheter, konstutställning. Samt Odg:bf Organisationer och institutioner11 träffar SW 74 Konsthantverk, formgivning av bruksföremål. Inredning. och Odg:d Samhällsplneringens teori, filosofi och SW 75 Konstmåleri. 76 Grafisk konst, teckenkonst. 77 Fotografi. metodlär181 träffar Odg:k Samhällsplaneringens histori28 träffar Id Skulptur7222 träffar Odg:oe Lagstiftning33 träffar Bg Allmänna museer14987 träffar Odg- Allmänt: särskilda länder och områden5957 träffar Bh Allmänna utställningar1538 träffar Odgb Riksplanering74 träffar Ie Målarkonst19432 träffar Odgc Regionplanering2387 träffar If Grafisk konst7647 träffar Odgd Kommunal planering5690 träffar Ig Teckningskonst7391 träffar Odgl Planering för bostäder710 träffar Ih Konsthantverk39390 träffar Odgm Planering för rekreation, lek, fritid och kultur583 träffar Ii Konstsamlingar och -utställningar18292 träffar Odgp Planering för handel, industri och arbetsplatser277 träffar In Fotokonst12369 träffar Odgq Planering för kommunikationer och Af Skrift3418 träffar transporter1534 träffar Ky Historiska hjälpvetenskaper16163 träfar delar Op Framtidsstudier1604 träffar Uh Miljöfrågor och naturskydd41368 träffar OSW 78 Musik ( konserter o d till 792) Ic Arkitektur64589 träffar Ij Musik89664 träffar (konserter, evenemang od till 792) Ic:bf Arkitekturorganisationer och -institutioner41 träffar X Musikalier (noter) Ic:d Arkitekturteori och -psykologi1713 träffar Y Musikinspelningar SW 79 Seder o bruk, nöjen, sociala miljöer o verks. Sport. (Allmänt Mm Östeuropa1158 träffar om sociala miljöer) samt Mn Balkanländerna464 träffar OSW . 7911-7913 Seder och bruk. Mo Asien4523 träffar Mp Afrika3277 träffar Mq Amerika5608 träffar Oa Sociologi64809 träffar Mr Oceanien1499 träffar Oa(x) Sociologiska lexikon116 träffar Ms Polarländerna549 träffar Oa:bf Sociologiska institutioner8 träffar Mu Bebyggelse och byggnader2315 träffar Oa:d Sociologisk teori, filosofi och metodlära5133 träffar Mv Föremål1351 träffar Oa:k Sociologins historia715 träffar Mx Näringsliv och arbetsliv3887 träffar Oaa Socialpsykologi11628 träffar kan ingå i 15 My Samhälls- och familjeliv3531 träffar Oab Sociala strukturer31995 träffar Mz Folktro och folkseder10687 träffar Oac Familjesociologi6571 träffar Bl Omstridda fenomen och företeelser2995 träffar

M Etnografi, socialantropologi O M(x) Etnografiska etc. lexikon112 träffar SW . 7914-7919 Film, radio, TV, offentliga fester mm. Samt M:b Etnografisk etc. forskning. Institutioner337 träffar SW . 792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans. och M:d Etnografisk etc teori, filosofi och metodlära2649 träffar SW . 793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek. och M:k Etnografins etc historia507 träffar SW . 794 Spel. Skicklighets-och turspel. Lotteri. Lotto. Tips etc. Ma Europa: allmänt1767 träffar Mb Norden: allmänt373 träffar Im Film26097 träffar Mc Sverige9481 träffar Ik Teater30897 träffar Md Övriga Norden1365 träffar Me Brittiska öarna (Storbritannien)434 träffar Rc Danslekar och dans1723 träffar Mf Mellaneuropa1064 träffar Rh Scoutrörelsen684 träffar Mg Nederländerna, Belgien och Luxemburg89 träffar Rd Spel och tidsfördriv7462 träffar Mh Schweiz113 träffar Re Lotteri, vadhållning, tips499 träffar Mi Italien (inkl Vatikanstaten, San Marino och Malta)192 träffar Mj Frankrike338 träffar Mk Spanien (inkl Andorra och Gibraltar)233 träffar Ml Portugal93 träffar SW 795 Sociala miljöer och sociala verksamheter. OSW . 7957 Undervisning o d. OSW . 7951 Socialvård. EUppfostran och undervisning Oh Sociala frågor och socialpolitik173581 träffar E:b Uppfostran och undervisning: forskning44 träffar Oh:oe Allmänt: sociallagstiftning140 träffar E:bf Organisationer och institutioner26 träffar Oh- Allmänt: särskilda länder och områden7023 träffar E:d Uppfostran och undervisning: teori och filosofi1395 träffar Oha Arbete och arbetsmarknad54266 träffar E:k Uppfostran och undervisning: historia1888 träffar Ohc Bostäder8400 träffar E:oa Uppfostran och undervisning: sociologi293 träffar Ea Pedagogik60803 träffar Ohd Emigration och immigration12477 träffar även 7958 Eh Uppfostran i hemmiljö1475 träffar Ohe Minoriteter12938 träffar Em Undervisningsväsen (ej högskolor)47580 träffar Ohf Social omsorg29923 träffar Ep Högskolor35133 träffar Ohg Frivillig hjälpverksamhet3148 träffar Et Ungdomsvårdsskolor235 träffar Ohi Alkohol-, narkotika- och nikotinfrågor10907 träffar Eu Elever med särskilda behov8568 träffar Ohj Genusfrågor35587 träffar Ev Folkbildning5026 träffar Ohk Fritidsverksamhet2265 träffar Ex Yrkesval1496 träffar Ohm Allmänna samlingslokaler516 träffar OSW . 7958 Sociala miljöer o sociala verksamheter i boendet. Odgl Planering för bostäder710 träffar se 71+72 OSW . 7952/7956 Sociala miljöer, sociala verksamheter. Ohd Emigration och immigration12477 träffar

Planering av sociala miljöer för Odgm-Odgq se 71+72 OSW . 7959 Sociala miljöer o verks.i allmänna grupper o d. Odgm Planering för rekreation, lek, fritid och kultur583 träffar Bi Förenings- och mötesteknik1107 träffar Odgp Planering för handel, industri och arbetsplatser277 träffar Bk Allmänna sällskap och föreningar3306 träffar Odgq Planering för kommunikationer och transporter1534 träffar Oep Kriminologi och polisväsen15455 träffar OSW 796/799 Sport, idrott o d. Oeq Kriminalvård3233 träffar Ra Gymnastik3153 träffar RagMotion1185 träfar Rah Bodybuilding314 träfar Rai Yoga277 träfar SW 8 Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur Raj Akrobatik12 träfar Rb Idrott och sport28365 träffar OSW 80 Språkliga verksamheter. 802/809 motsvarar 82/89. Rb:bf Idrottsorganisationer och -institutioner160 träffar Rb:do Idrottspsykologi731 träffar F Språkvetenskap Rb:k Idrottsforskningens historia367 träffar F(x) Flerspråkiga lexikon och språkvetenskapliga Rb:oa Idrottssociologi917 träffar uppslagsverk1123 träffar Rb- Särskilda länder och områden4253 träffar F:b Språkvetenskaplig forskning, organisationer och Rba Allmän idrott. Friidrott725 träffar institutioner177 träffar Rbb Boll- och kägelsport4213 träffar F:d Språkteori och -filosofi10397 träffar Rbc Simning, simhopp, dykning m m622 träffar F:k Språkvetenskapens historia1329 träffar Rbd Sjösport. Båtsport1366 träffar F:oaSpråksociologi6526 träffar Rbe Djursport1600 träffar F:oiSpråkstatistik73 träffar Rbf Cykel-, motor- och flygsport1137 träffar F:puDatalingvistik1334 träffar Rbg Vintersport1710 träffar F:t Matematisk lingvistik81 träffar Rbh Rullskridskor, rullbräda, rullskidor90 träffar F.0 Allmänt: särskilda språkvetenskapliga aspekter20983 träffar Rbi Budo (kampsporter)502 träffar Fb Indoeuropeiska språk: allmänt5008 träffar Rbj Brottning145 träffar Fc Svenska24043 träffar Rbk Boxning218 träffar Fd Övriga nordiska språk5173 träffar RblTyngdlyftning49 träffar Fe Engelska24149 träffar Rbm Orienteringssport (inkl skidorientering)1599 träffar Ff Tyska16219 träffar Rbn Alpinism368 träffar Fg Nederländska1637 träffar Rbo Friluftsliv1471 träffar Fh Romanska språk: allmänt2891 träffar Rbp Fäktning183 träffar Fi Italienska3959 träffar Rbq Skytte340 träffar Fj Franska11394 träffar Rbr Handikappidrott163 träffar Fk Spanska6634 träffar Rbv Olympiska spelen691 träffar Fl Portugisiska1048 träffar Rbz Särskilda idrottsutövare2594 träfar FmSlaviska och baltiska språk18187 träffar Fn Keltiska språk772 träffar Fo Grekiska och latin15432 träffar Fp Indo-ariska språk2495 träffar Fq Iranska språk1553 träffar Gh Romansk litteraturhistoria: allmän1002 träffar Fr Övriga indoeuropeiska språk998 träffar Gi Italiensk litteraturhistoria4836 träffar Fs Semitiska språk11097 träffar Gj Fransk litteraturhistoria20285 träffar Ft Hamitiska språk och tchadspråk1909 träffar Gk Spansk litteraturhistoria8600 träffar Fu Finsk-ugriska och altaiska språk10458 träffar Gl Portugisisk litteraturhistoria1668 träffar Fv Sinotibetanska och austroasiatiska m.fl. språk3094 träffar Gm Slavisk och baltisk litteraturhistoria24365 träffar Fx Övriga språk7413 träffar Gn Keltisk litteraturhistoria366 träffar Fy Konstgjorda språk566 träffar Go Grekisk och latinsk litteraturhistoria12880 träffar Få Teckenspråk550 träffar Gp Indo-arisk litteraturhistoria1190 träffar Gq Iransk litteraturhistoria911 träffar Gr Övrig indoeuropeisk litteraturhistoria160 träffar OSW 81 Litteraturvetenskap. Litteraturhistoria. Gs Semitisk litteraturhistoria3993 träffar Gt hamitiska språk och tchadspråk129 träffar G Litteraturvetenskap Gu Finsk-ugrisk och altaisk litteraturhistoria4207 träffar G(x) Litteraturvetenskapliga lexikon802 träffar Gv Litteraturhistoria: sino-tibetanska och austroasiatiska G:b Litteraturvetenskaplig forskning, organisationer och språk1443 träffar institutioner178 träffar Gx Övrig litteraturhistoria2706 träffar G:dd Litteraturvetenskaplig metodlära1357 träffar Gz Särskilda utländska författare6100 träffar G:df Litteraturestetik8370 träffar G:dg Litteraturkritik3012 träffar G:do Litteraturpsykologi1164 träffar G:k Litteraturvetenskapens historia475 träffar G:oa Litteratursociologi2804 träffar G.0 Särskilda litterära genrer och motiv27810 träffar G. Allmänt: särskilda litterära perioder31799 träffar Gb Germansk och nordisk litteraturhistoria: allmän1434 träffar Gc Svensk litteraturhistoria28437 träffar Gd Övrig nordisk litteraturhistoria7197 träffar Ge Engelsk litteraturhistoria44252 träffar Gf Tysk litteraturhistoria25513 träffar Gg Nederländsk litteraturhistoria822 träffar OSW 82/89 Skönlitteratur på olika språk. SW 9 Saklitterära verks.Allmän geografi o historia. Biografi.

H Skönlitteratur OSW 90 Tidningar, tidkrifter, journalistik. Blandade ämnen. H.07 Folkdiktning: allmänt1506 träfar Hbn Nordisk skönlitteratur: samlingar510 träfar Ä Tidningar Hc Svensk skönlitteratur264319 träfar Bd Allmänna tidskrifter och allmänna serier9483 träffar Hd Övrig nordisk skönlitteratur22540 träfar Bb Allmänna samlingsverk9362 träffar He Engelsk skönlitteratur111581 träfar Br Kommunikation, cybernetik, informationsteori6897 träffar Hf Tysk skönlitteratur29946 träfar Bs Masskommunikation: allmänt13047 träffar Hg Nederländsk skönlitteratur2645 träfar Bt Publicistik (inkl tidningsväsen och -historia)13022 träffar Hh Romansk skönlitteratur1176 träfar Bu Masskommunikation: radio och television7423 träffar Hi Italiensk skönlitteratur8110 träfar Bv Informationsteknik (IT)5082 träffar Hj Fransk skönlitteratur26798 träfar Hk Spansk skönlitteratur18943 träfar Hl Portugisisk skönlitteratur4602 träfar OSW 91 Allmän geografi, reseskildringar. 913/919 mots. 93/99. Hm Slavisk och baltisk skönlitteratur47428 träfar Hn Keltisk skönlitteratur323 träfar N Geografi och lokalhistoria Ho Grekisk och latinsk litteratur25654 träfar N(x) Allmänt: geografiska lexikon453 träfar Hp Indisk litteratur4321 träfar N(y) Allmänt: kartor och bilder2829 träfar Hq Iransk litteratur5971 träfar N:d Geografisk teori, filosofi och metodlära680 träfar Hr Övrig indoeuropeisk litteratur1395 träfar N:k Geografiforskningens historia1898 träfar Hs Semitisk litteratur12166 träfar N.0 Allmänt: reseskildringar och -handböcker, särskilda Ht Litteratur på hamitiska språk och tchadspråk620 träfar geografiska aspekter6401 träfar Hu Finsk-ugrisk och altaisk skönlitteratur19683 träfar Na Europa: allmänt2573 träfar Hv Skönlitteratur på sinotibetanska och austroasiatiska m.fl. Nb Norden: allmänt2031 träfar språk6319 träfar Nc Sverige79719 träfar Hx Övrig skönlitteratur6009 träfar Nd Övriga Norden9805 träfar Hy Skönlitteratur på konstgjorda språk139 träfar Ne Brittiska öarna (Storbritannien)4697 träfar Hå Skönlitteratur på teckenspråk229 träfar Nf Mellaneuropa9987 träfar Ng Nederländerna, Belgien och Luxemburg1154 träfar OSW 93/99 Historieskrivande verksamheter, allmän historia. Nh Schweiz1086 träfar Ni Italien4287 träfar K Historia Nj Frankrike4121 träfar K(x) Historiska lexikon252 träfar Nk Spanien1958 träfar K:bf Historiska organisationer och institutioner146 träfar K:d Historisk teori, filosofi och metodlära4808 träfar Nl Portugal482 träfar K:k Historieforskningens historia4174 träfar Nm Östeuropa6915 träfar K. Allmänt: särskilda historiska perioder45052 träfar Nn Balkanländerna2880 träfar Ka Europa: allmänt6460 träfar No Asien16466 träfar Kb Norden: allmänt4345 träfar Np Afrika7168 träfar Kc Sverige28531 träfar Nq Amerika10113 träfar Kd Övriga Norden14266 träfar Nr Oceanien (Australien, Nya Zeeland, Melanesien, Polynesien, Ke Brittiska öarna (Storbritannien)15845 träfar Mikronesien)2084 träfar Kf Mellaneuropa30066 träfar Ns Polarländerna2285 träfar Kg Nederländerna, Belgien och Luxemburg1854 träfar Nt Oceaner och hav831 träfar Kh Schweiz815 träfar Ki Italien5268 träfar Ny Kartografi3678 träfar Kj Frankrike13523 träfar Kk Spanien4401 träfar Kl Portugal851 träfar OSW 92 Biografiska verksamheter, släkthistoria o d. Km Östeuropa26727 träfar Kn Balkanländerna6073 träfar L Biografi med genealogi Ko Asien52814 träfar L:k Vetenskapshistoria7 träfar Kp Afrika12429 träfar Ld Genealogi9789 träfar KqAmerika29025 träfar Lk Biografisk vetenskap660 träfar Kr Oceanien1087 träfar Lm Biografiska uppslagsverk15002 träfar Ks Polarländerna243 träfar Ls Biografiska samlingar10970 träfar Kt Allmän kulturhistoria21717 träfar Ku Allmän socialhistoria22902 träfar Lz Biografi: särskilda personer130729 träfar Kv Allmän ekonomisk historia19921 träfar till 60 Ky Historiska hjälpvetenskaper16163 träfar delar till 73 Från regeringens hemsida 25 maj 2016. Justitiedepartementet - Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson får ansvar för Regeringsombildning 25 maj 2016 vapenexportfrågor.

Nytillträdande statsråd Miljö- och energidepartementet - Miljöminister Karolina Skog tillträder med ansvar för miljöfrågor Miljöminister (Miljö- och energidepartementet): Karolina Skog (MP) samt stadsmiljöavtalen, tillika departementschef.

Bostads- och digitaliseringsminister (Näringsdepartementet): Peter - Klimat- och miljöminister Åsa Romson entledigas. Eriksson (MP) Näringsdepartementet EU- och handelsminister (Utrikesdepartementet): Ann Linde (S) - Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson tillträder med ansvar för bostads- och digitaliseringsfrågor. Förändringar per departement Utrikesdepartementet - Minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat Isabella Statsrådsberedningen Lövin får ansvar för internationellt utvecklingssamarbete och - Samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan får ansvar för klimatfrågor samt är vice statsminister, dock inte ställföreträdande samordnings- och energifrågor. statsminister. - Minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete - EU- och handelsminister Ann Linde tillträder med ansvar för EU- Kristina Persson entledigas. och handelsfrågor. - Regeringen inrättar en framtidskommitté under - Utrikesminister Margot Wallström får ansvar för Nordenfrågor. Statsrådsberedningen.

Arbetsmarknadsdepartementet - Statsrådet Ylva Johanssons titel ändras till arbetsmarknads- och etableringsminister.

Finansdepartementet - Civilminister Ardalan Shekarabi får ansvar för e-förvaltning. Presskontakter för statsministern och nytillträdande DN TORSDAG 26 MAJ 2016 statsråd “ Nya laget ska försöka rädda jobbpolitiken Statsminister Stefan Löfven Anne Ekberg, pressekreterare tel. 072-542 69 40 Statsminister Stefan Löfven försöker vässa sitt lag för att klara Erik Nises, pressekreterare tel. 072-542 03 74 utmaningarna som avgör valet 2018. Tre nya ministrar och för- ändrade uppdrag för flera andra ska stärka regeringens fokus på EU- och handelsminister Ann Linde ödesfrågorna jobb och integration. – Jobben är grunden i vårt Darina Agha, pressekreterare tel. 072-708 16 27 samhällsbygge, säger Stefan Löfven. Miljöminister Karolina Skog Jesper Liveröd, pressekreterare tel. 073-052 92 32 När regeringen tillträdde hösten 2014 var Stefan Löfvens budskap att alla ministrar har ett ansvar för att ordna fram jobb. Sedan dess har Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson sysselsättningen ökat men regeringen är fortfarande långt ifrån att nå Agneta Boström, pressekreterare tel. 070-260 24 84 upp till målet om att ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Arbetslösheten bland utrikes födda är särskilt svår att rå på och den utmaningen har Publicerad 25 maj 2016 · Uppdaterad 25 maj 2016 växt pyramidalt efter förra årets stora flyktingmottagande. Den här sidan är uppmärkt med följande kategorier: Arbetsmarknadsdepartementet När Stefan Löfven nu ombildar regeringen innebär det ett tydligt Ardalan Shekarabi budskap om vad som gäller fram till valet 2018. Finansdepartementet – Jag vill ha ett starkare fokus på jobben, säger Stefan Löfven. Ibrahim Baylan Isabella Lövin Justitiedepartementet Två S-märkta ministrar får huvudansvaret för att skärpa upp jobbpoli- Margot Wallström tiken. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson får även titeln etable- Miljö- och energidepartementet ringsminister och näringsminister Mikael Damberg får ett särskilt Morgan Johansson uppdrag att ordna fram enkla jobb tillsammans med näringslivet, vilket Näringsdepartementet ses som avgörande för att få in nyanlända på arbetsmarknaden. Pressmeddelande – Men framtiden för Sverige är inte att människor ska ha låga löner. Vi Statsrådsberedningen kan hjälpa arbetsgivarna att sänka lönekostnaden, men individen som Utrikesdepartementet Webb-TV arbetar ska klara sig på sin lön, säger Stefan Löfven. Ylva Johansson Mikael Damberg understryker att inget av de politiska partierna varit ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson. särskilt kreativa när det gäller att hitta lösningar för människor som står långt från arbetsmarknaden. Han pekar ut lärlingsutbildning som Han menar att regeringens jobbsatsning riskerar att misslyckas på lång en väg att komma in på svensk arbetsmarknad. sikt om inget görs åt skolan. – Man måste vara kreativ och nytänkande. Det är också så att männi- – Vägen från ett beredskapsjobb till en varaktig anställning kommer att skor som stått långt från arbetsmarknaden en längre tid kostar sam- fordra massor av utbildning som kommer att kosta mycket pengar de hället pengar. Kan vi använda de resurserna på ett smartare sätt så kan kommande åren, säger Karl-Petter Thorwaldsson. det leda till nya jobb, säger Mikael Damberg. Regeringsombildningen innebär även att Stefan Löfven tillsätter Stefan Löfvens fokus på jobben välkomnas av Svenskt näringsliv. Ibrahim Baylan som samordningsminister. Hans första uppdrag blir att Arbetsgivarorganisationen vill dock se reformer som inte brukar vara samordna de olika departementen för att få fram förslag för att minska populära bland socialdemokrater. Mest angeläget för att få fler enkla klyftorna i samhället, även det en fråga som delvis handlar om jobb. jobb är att höja taket för hur mycket rut-avdrag man får göra, anser Nya miljöministern Karolina Skog (MP) ska ordna fram gröna bered- Jonas Frycklund, tf chefsekonom på Svenskt näringsliv. skapsjobb. Stefan Löfven betonar att nye bostadsministern Peter – Den fulla potentialen för städtjänster har inte utnyttjats, den Erikssons uppdrag att få fart på byggandet också är avgörande för att marknaden har förutsättningar att växa, säger han. skapa fler arbetstillfällen.

Höga ingångslöner ser Jonas Frycklund som ett annat hinder för Att kunna visa på en positiv utveckling när det gäller jobb och integra- nyanlända på arbetsmarknaden. tion inför valet 2018 är avgörande för Löfven, enligt statsvetarpro- – Då är det svårt för människor som inte har lyckats bevisa sin fessorn Jonas Hinnfors. produktivitet att komma in. Där skulle vi gärna se samtal mellan arbetsmarknadens parter och politiken för att göra det lättare. De – De frågorna är jätteviktiga för honom. Jobbagendan har de talat om anställningsstöd som finns är krångliga, vi skulle behöva något hela tiden och för Socialdemokraterna är det verkligen en profilfråga. enklare. Det här var ett tillfälle att nagla fast det budskapet. Men om det 2018 finns många nyanlända som har svårt att få arbete så är det klart att det LO välkomnar att regeringen gör ett omtag med jobben men tycker får betydelse för valrörelsen, säger Jonas Hinnfors. samtidigt att satsningen haltar. – Stefan Löfven har inte fångat den stora utmaningen med att förändra Hans Olsson [email protected] resultaten i skolan. Vi måste göra något åt den svenska skolan, annars Hans Rosén [email protected] “ kommer vi inte att klara konkurrenskraften i framtiden, säger LO- “Fakta. Här är den nya regeringen DN TORSDAG 26 MAJ 2016 Stefan Löfven (S), statsminister. Sitter kvar. Isabella Lövin (MP), vice statsminister samt klimat- och “ Lövin krävde att få bli vice statsminister biståndsminister. Ny titel. Margot Wallström (S), utrikesminister. Sitter kvar. Löfven och Lövin. Så heter numera statsministern och vice stats- Magdalena Andersson (S), finansminister. Sitter kvar. ministern - en post som var viktig för Isabella Lövin att behålla i Ibrahim Baylan (S), samordnings- och energiminister. Ny titel. förhandlingarna inför regeringsombildningen. Men det är ändå Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Sitter kvar. utrikesminister Margot Wallström (S) som ska hoppa in om Stefan Per Bolund (MP), finansmarknads- och konsumentminister, biträdande Löfven inte är på plats. finansminister. Sitter kvar. Sven-Erik Bucht (S), landsbygdsminister. Sitter kvar. Precis som för sin företrädare som språkrör, Åsa Romson, är vice Mikael Damberg (S), närings- och innovationsminister. Sitter kvar statsministerposten för det nya kvinnliga MP-språkröret enbart repre- med förändrat mandat. sentativ. Beskedet från statsminister Stefan Löfven (S) innebär att Gustav Fridolin (MP), utbildningsminister. Sitter kvar. Isabella Lövin, till skillnad från centerledaren Maud Olofsson och Aida Hadzialic (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister. Sitter kvar. folkpartiledaren Jan Björklund under den borgerliga regeringen, inte Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och ska träda in om något skulle hända statsministern. Frågan aktualise- forskning. Sitter kvar. rades i somras när Stefan Löfven hastigt insjuknade på en flygresa. Peter Hultqvist (S), försvarsminister. Sitter kvar. Anna Johansson (S), infrastrukturminister. Sitter kvar. Vice statsministern är nöjd, trots att titeln bara är representativ. Morgan Johansson (S), justitie- och migrationsminister. Sitter kvar. – Det är en fantastisk titel att ha med sig när man reser internationellt, Ylva Johansson (S), arbetsmarknads- och etableringsminister. Ny titel. säger Isabella Lövin. Åsa Regnér (S), barn-, äldre- och jämställdhetsminister. Sitter kvar. Ardalan Shekarabi (S), civilminister. Sitter kvar. Hon har gjort politisk kometkarriär. På bara sju år har hon gått från att Annika Strandhäll (S), socialförsäkringsminister. Sitter kvar. vara journalist utan partipolitiskt engagemang till vice statsminister. Gabriel Wikström (S), folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister. Sitter Efter att hon handplockats som kandidat till EU-parlamentet 2009 av kvar. det dåvarande språkröret Peter Eriksson har det gått snabbt för 53- Anders Ygeman (S), inrikesminister. Sitter kvar. åringen. Ann Linde (S), EU- och handelsminister. Ny i regeringen. – Det kan man säga. Det här känns stort och väldigt ansvarsfullt, säger Peter Eriksson (MP), bostads- och digitaliseringsminister. Ny i hon. regeringen. Karolina Skog (MP), miljöminister. Ny i regeringen. Förutom att behålla biståndsministerposten tar hon över klimatfrå- gorna från Åsa Romson, medan Karolina Skog, tidigare kommunalråd i Malmö, enbart utsetts till miljöminister. När Romson tillträdde betonade hon betydelsen av att klimat- och miljöfrågorna skulle ligga på en och samma minister. – Det här är en signal att jag som språkrör har ansvar för klimatpoli- tiken. Men miljöministern kommer förstås även att jobba med de här frågorna, säger Lövin.

Dessutom blir hon vice statsminister, även om MP:s titel fortfarande bara är representativ och inte innebär att det är hon som ska ersätta statsminister Stefan Löfven om något skulle hända honom. Det är i stället utrikesminister Margot Wallström som är statsministerns ställföreträdare. – Grundlagen ger statsministern två olika möjligheter. Jag har valt att det statsråd som har varit statsråd längst tid tjänstgör som ställföre- trädare, säger Stefan Löfven.

På presskonferensen betonade han att vice statsministerposten bara är representativ. Det gjorde han inte i samband med regeringsbildningen i oktober 2014, något han riskerar kritik för av riksdagens konstitutions- utskott som presenterar sitt betänkande den 7 juni.

Mats J Larsson [email protected] “ Statsministern

Statsrådsberedningen

Statsrådsberedningen ansvarar för att leda och samordna arbetet i Regeringskansliet.

Ibrahim Baylan Samordnings- och energiminister

Samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan får ansvar för samordnings- och energifrågor.

Han ska också se till att statsråden följer statsministerns direktiv.

Regeringen inrättar en framtidskommitté under Statsrådsberedningen. Stefan Löfven Statsminister Regeringen har på sin hemsida departementen i bokstavsorning. I det följande är ministerområdena ordnade på annat sätt efter verksam- heternas innehåll.

I det följande behandlas politikområdena/ministerområdena i den ordning som ﬁnns i följande schema. Efter varje område visas riksdagsutskott som man kan tro ska hantera det ministrarna gör. * Sjuk- och hälsovård o d. 22 politikområden för politiken 26 maj 2016 Politik för en socialminister med hälso- och sjukvård.

Under årens lopp har innehållet i dominerande politikområden * Hushållet. Mat, boende, konsumtion, hushållsekonomi o d skiftat. Utredningar har visat att dagens politiska problem kan Politik för en socialförsäkringsminister med ansvar för inordnas i 22 politikområden som hvudsakligen stämmer överens hushållsverksamheter. med regeringens ministerområden. http://www.regeringen.se * Barn- och äldreomsorg. Välfärd. Socialtjänst * Partiledaren/statsministern Stefan Löfven. Politik för en barn- och äldreminister m m med välfärd och * Allmänt om regeringens politik. socialtjänst o d * Utrikespolitik. Politik för en utrikesminister. * Utbildning. Forskning. Politik för utbildningsministrar. * Europapolitik. Politik för en EU-minister. * Information, konst, kultur o d. Politik för en kultursminister. Med demokrati. * Politik för juridik. Politik för en justitieminister. * Jobb. * Försvar. Politik för en arbetsmarknads- och etableringsminister. Politik för en försvarsminister. * Näringar. * Miljö Politik för en näringsminister. Politik för miljöminister för fysiska och sociala miljöer i regioner och kommuner. * Handel. Politik för handelsminiser. * Transporter. Politik för en infrastrukturminister. * Migration. * Bostadsproduktion. Politik för en migrationsminister. Politik för en bostadsminister som ser till att det produceras. * Polisen. Brott. Kriminalvård. * Landsbygdspolitik. Politik för en inrikesminister för brott och polis o d Politik för en landsbygdsminister. * Politik för statens finanser och statens stöd till regioner * Politik för internationellt utvecklingssamarbete och klimat. och kommuner o d. Minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat. Politik för finans- finansmarknads- och civilministrar. Konstitutionsutskottet (KU) 18 maj 2016 Ledamot Ekström, Hans (S) Socialdemokraterna Konstitutionsutskottet ska bereda ärenden om Södermanlands län, plats 215 1. lagstiftning i konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga Telefon: 08-7865863 ämnen, E-post: [email protected][på]riksdagen.se. 2. lagstiftning om radio, television och film, Ersätt [på] med @. 3. yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet, 4. press- och partistöd, Engblom, Annicka (M) 5. Riksrevisionen, såvitt avser val av riksrevisor, skiljande av Moderaterna riksrevisor från uppdraget och åtal mot riksrevisor, Blekinge län, plats 10 6. riksdagen och riksdagens myndigheter i övrigt utom Riksbanken, Telefon: 08-7864641 7. länsförvaltningen och rikets administrativa indelning, E-post: [email protected][på] 8. den kommunala självstyrelsen samt riksdagen.se. Ersätt [på] med @. 9. medgivande från riksdagen att väcka talan mot en riksdagsledamot eller att ingripa i en ledamots personliga frihet. Lindholm, Veronica (S) Ärenden om anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse bereds av Socialdemokraterna konstitutionsutskottet Lag (2010:1417). Västerbottens län, plats 205 Telefon: 08-7865912 Ordförande E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Norlén, Andreas (M) Moderaterna Östergötlands län, plats 30 Åkerlund, Jonas (SD) Ersatt av Jona Millard (SD) Telefon: 08-7864800 Sverigedemokraterna Västmanlands län, plats 273 E-post: [email protected][på] Telefon: 08-7866264 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Vice ordförande von Sydow, Björn (S) Abrahamsson, Maria (M) Socialdemokraterna Moderaterna Stockholms län, plats 5 Stockholms kommun, plats 206 Telefon: 08-7864210 Telefon: 08-7866418 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Gunnarsson, Jonas (S) Wiklander, Tony (SD) Ersatt av Fredrik Eriksson (SD) Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Värmlands län, plats 132 Västra Götalands läns västra, plats 129 Telefon: 08-7865743 Telefon: 08-7866382 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Johnsson, Per-Ingvar (C) Sundin, Mathias (FP) Centerpartiet Folkpartiet Skåne läns norra och östra, plats 65 Östergötlands län, plats 89 Telefon: 08-7866037 Telefon: E-post: [email protected] E-post: [email protected][på] [på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Börjesson, Agneta (MP) Sydow Mölleby, Mia (V) Miljöpartiet Vänsterpartiet Hallands län, plats 224 Örebro län, plats 235 Telefon: 08-7864262 Telefon: 08-7866011 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna EU- och handelsminister Ann Linde tillträder med ansvar för EU- och handelsfrågor. Hon är placerad på EU-politik och Handelspolitik ansvarar för Sveriges utrikes-, bistånds- och handelspolitik. Utrikesminister Margot Wallström får som förr ansvar för Norden- frågor sedan nordenministern avgått.

Margot Wallström Utrikesminister Socialdemokraterna Utrikesutskottet (UU) 18 maj 2016 Östergötlands län, plats 58 Telefon: 08-7865707 Utrikesutskottet skall bereda ärenden om E-post: [email protected][på] 1. rikets förhållande till och överenskommelser med andra stater och riksdagen.se. Ersätt [på] med @. mellanfolkliga organisationer, 2. bistånd till andra länders utveckling samt Engström, Hillevi (M)Ersatt av Sofia Arkelsten (M) 3. utrikeshandel i övrigt och internationellt ekonomiskt samarbete, Moderaterna allt i den mån ärendena inte tillhör något annat utskotts beredning. Stockholms län, plats 55 Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5 Internationell samverkan Telefon: och 7 Internationellt bistånd bereds av utrikesutskottet. Lag E-post: [email protected][på] (2003:180). riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Ordförande Thorell, Olle (S)Ersatt av Katarina Köhler (S) Socialdemokraterna Forslund, Kenneth G (S) Västmanlands län, plats 237 Socialdemokraterna Telefon: 08-7864393 Västra Götalands läns västra, plats 69 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt Telefon: 08-7864357 [på] med @. E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Kronlid, Julia (SD) Sverigedemokraterna Vice ordförande Stockholms län, plats 176 Enström, Karin (M) Telefon: 08-7866505 Moderaterna E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Stockholms län, plats 26 Ersätt [på] med @. Telefon: E-post: [email protected][på] Arkelsten, Sofia (M) Ersatt av Margareta Cederfelt (M) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Moderaterna Stockholms kommun, plats 140 Ledamot Telefon: 08-7865813 Sörenson, Anna-Lena (S)Ersatt av Olle Thorell (S) E-post: [email protected]ﬁa.arkelsten[på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Köhler, Katarina (S) Ersatt av Pyry Niemi (S) Söder, Björn (SD) Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Västerbottens län, plats 79 Stockholms län, plats 2 Telefon: 08-7865642 Telefon: 08-7866392 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på]riksdagen.se. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ersätt [på] med @.

Lundgren, Kerstin (C) Ohlsson, Birgitta (FP) Centerpartiet Folkpartiet Stockholms län, plats 53 Stockholms kommun, plats 80 Telefon: 08-7865775 Telefon: E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Mutt, Valter (MP) Linde, Hans (V) Miljöpartiet Vänsterpartiet Göteborgs kommun, plats 262 Göteborgs kommun, plats 228 Telefon: 08-7865858 Telefon: 08-7864682 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. [på] med @.

Cederfelt, Margareta (M) Ersatt av Göran Pettersson (M Damm, Sofia (KD) Moderaterna Kristdemokraterna Stockholms kommun, plats 110 Skåne läns södra, plats 258 Telefon: 08-7864282 Telefon: 08-7865051 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected]ﬁa.damm[på]riksdagen.se. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ersätt [på] med @.

Niemi, Pyry (S) Ersatt av Krister Örnfjäder (S) Omanovic, Jasenko (S)Ersatt av Maria Andersson Socialdemokraterna Socialdemokraterna Willner (S) Uppsala län, plats 56 Västernorrlands län, plats 201 Telefon: 08-7864771 Telefon: 08-7864276 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt E-post: [email protected] [på] med @. Europapolitik. EU-nämnden 18 maj 2016 Europaminister. Utrikesdepartementet. EU-nämnden 9 § För samråd enligt 10 kap. 10 § regeringsformen ska riksdagen för varje valperiod inom sig tillsätta en nämnd för Europeiska unionen (EU-nämnden). EU-nämnden ska bestå av ett udda antal ledamöter, lägst femton. Vid nämndens sammanträden har varje partigrupp som är representerad i nämnden rätt att ersätta en ledamot i nämnden med en ledamot av det utskott vars område berörs av de frågor som nämndens överläggningar med regeringen rör. Denna rätt har dock inte en partigrupp som redan har en ledamot eller suppleant i nämnden som samtidigt är ledamot av det berörda utskottet. Lag (2010:1411). Ann Linde Tilläggsbestämmelse EU- och handelsminister 10.9.1 Antalet ledamöter i EU-nämnden fastställs av riksdagen på förslag av valberedningen. Lag (2009:1332). Regeringens skyldighet att underrätta och rådgöra med EU- nämnden 10 § Regeringen skall underrätta EU-nämnden om frågor som skall beslutas i Europeiska unionens råd. Regeringen skall också rådgöra med nämnden om hur förhandlingarna i rådet skall föras inför besluten i rådet. Regeringen skall överlägga med EU-nämnden i andra frågor rörande arbetet i Europeiska unionen när nämnden på grund av särskilda skäl påkallar sådan överläggning. Regeringen skall rådgöra med nämnden inför möten i Europeiska rådet. Lag (2009:1332). Ordförande Vestlund, Börje (S) Schlyter, Carl (MP) Socialdemokraterna Stockholms kommun, plats 50 Miljöpartiet Telefon: 08-7864784 Stockholms län, plats 248 E-post: [email protected][på] Telefon: riksdagen.se. Ersätt [på] med @. E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Plass, Maria (M) Vice ordförande Moderaterna Västra Götalands läns västra, plats 99 Erlandsson, Eskil (C) Telefon: 08-7864758 Centerpartiet E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Kronobergs län, plats 182 Ersätt [på] med @. Telefon: E-post: [email protected][på] Larsson, Jan-Olof (S) Ersatt av Johan Büser (S) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Socialdemokraterna Västra Götalands läns västra, plats 16 Ledamot Telefon: 08-7865041 Granlund, Marie (S) E-post: [email protected][på] Socialdemokraterna riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Malmö kommun, plats 35 Telefon: 08-7864751 Skalin, Johnny (SD) E-post: [email protected][på] Sverigedemokraterna riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Hallands län, plats 260 Telefon: 08-7866460 Karlsson, Ulrika i Uppsala (M) E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Moderaterna Ersätt [på] med @. Uppsala län, plats 28 Telefon: 08-7865325 Wykman, Niklas (M) Ersatt av Fredrk Schulte (M) E-post: [email protected][på] Moderaterna riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Stockholms län, plats 285 Telefon: 08-7864903 E-post: [email protected][på] Weimer, Maria (FP) Ersatt av Tina Acketoft (L) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Folkpartiet Uppsala län, plats 146 Redar, Lawen (S) Telefon: 08-7864543 Socialdemokraterna E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Stockholms kommun, plats 280 Ersätt [på] med @. Telefon: E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Holm, Jens (V) Ersätt [på] med @. Vänsterpartiet Stockholms kommun, plats 207 Hultberg, Johan (M) Telefon: 08-7865733 Moderaterna E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt Kronobergs län, plats 254 [på] med @. Telefon: 08-7866108 E-post: [email protected][på] Pethrus, Désirée (KD) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Kristdemokraterna Stockholms kommun, plats 111 Sörenson, Anna-Lena (S)Ersatt av Pyry Niemi (S) Telefon: 08-7865686 Socialdemokraterna E-post: [email protected][på] Östergötlands län, plats 58 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Telefon: 08-7865707 E-post: [email protected][på] Carvalho, Teresa (S)Ersatt av Mathias Tegnér (S) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Socialdemokraterna Östergötlands län, plats 180 Gamov, Pavel (SD) Telefon: 08-7864223 Sverigedemokraterna E-post: [email protected] Skåne läns södra, plats 295 Telefon: 08-7865132 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Juridikpolitik Justitieminister, Justitiedepartementet

.Justitiedepartementet Departementet ansvarar för rättsväsendet, migrations- och asylfrågor, krisberedskap, grundlagar, civilrätt med mera.

Morgan Johansson Justitie- och migrationsminister

Morgan Johansson får ansvar för vapenexportfrågor. Justitieutskottet (JU) 18 maj 2016 Ledamot Petersson, Helene i Stockaryd (S) Socialdemokraterna Jönköpings län, plats 216 Justitieutskottet skall bereda ärenden om Telefon: 08-7865274 1. domstolarna, E-post: [email protected][på] 2. arrendenämnderna och hyresnämnderna, riksdagen.se. Ersätt [på] med @. 3. åklagarväsendet, 4. polisväsendet, Lundgren, Elin (S) 5. rättsmedicinen, Socialdemokraterna 6. kriminalvården samt Gävleborgs län, plats 106 7. brottsbalken, rättegångsbalken och lagar som ersätter eller har nära Telefon: 08-7865762 samband med föreskrifter i dessa balkar. E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet bereds av Ersätt [på] med @. justitieutskottet. Lag (2003:180). Hammarbergh, Krister (M) Ordförande Moderaterna Norrbottens län, plats 240 Ask, Beatrice (M) Telefon: 08-7866204 Moderaterna E-post: [email protected] Stockholms kommun, plats 24 [på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Telefon: 08-7865577 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Hamednaca, Arhe (S) Ersätt [på] med @. Socialdemokraterna Stockholms kommun, plats 173 Vice ordförande Telefon: 08-7866332 E-post: [email protected][på] Hirvonen, Annika (MP) Ersatt av Mats Pertoft (MP) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Miljöpartiet Stockholms län, plats 211 Ekeroth, Kent (SD) Telefon: 08-7864446 Sverigedemokraterna E-post: [email protected][på] Skåne läns norra och östra, plats 67 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Telefon: 08-7866347 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Avsan, Anti (M) Marttinen, Adam (SD) Moderaterna Sverigedemokraterna Stockholms län, plats 85 Stockholms kommun, plats 245 Telefon: 08-7864353 Telefon: E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt E-post: [email protected][på] [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Eberstein, Susanne (S) Pehrson, Johan (FP) Ersatt av Roger Haddad (L) Socialdemokraterna Folkpartiet Västernorrlands län, plats 166 Örebro län, plats 196 Telefon: 08-7864303 Telefon: 08-7864634 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Hedin, Johan (C) Snecker, Linda (V) Centerpartiet Vänsterpartiet Stockholms kommun, plats 244 Östergötlands län, plats 149 Telefon: Telefon: E-post: [email protected][på]riksdagen.se. E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ersätt [på] med @.

Annika Hirvonen Falk (MP) Carlson, Andreas (KD) Kristdemokraterna Hansson, Anders (M) Jönköpings län, plats 291 Moderaterna Telefon: 08-7866754 Skåne läns södra, plats 154 E-post: [email protected][på] Telefon: 08-7865501 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Redar, Lawen (S) Socialdemokraterna Löberg, Petter (S) Stockholms kommun, plats 280 Socialdemokraterna Telefon: Västra Götalands läns södra, plats 340 E-post: [email protected] Telefon: E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Konstitutionsutskottet (KU) 18 maj 2016 Ledamot Ekström, Hans (S) Konstitutionsutskottet ska bereda ärenden om Socialdemokraterna 1. lagstiftning i konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga Södermanlands län, plats 215 Telefon: 08-7865863 ämnen, E-post: [email protected][på]riksdagen.se. 2. lagstiftning om radio, television och ﬁlm, Ersätt [på] med @. 3. yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet, 4. press- och partistöd, 5. Riksrevisionen, såvitt avser val av riksrevisor, skiljande av Engblom, Annicka (M) Moderaterna riksrevisor från uppdraget och åtal mot riksrevisor, Blekinge län, plats 10 6. riksdagen och riksdagens myndigheter i övrigt utom Riksbanken, Telefon: 08-7864641 7. länsförvaltningen och rikets administrativa indelning, E-post: [email protected][på] 8. den kommunala självstyrelsen samt riksdagen.se. Ersätt [på] med @. 9. medgivande från riksdagen att väcka talan mot en riksdagsledamot eller att ingripa i en ledamots personliga frihet. Lindholm, Veronica (S) Ärenden om anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse bereds av Socialdemokraterna konstitutionsutskottet Lag (2010:1417). Västerbottens län, plats 205 Telefon: 08-7865912 Ordförande E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Norlén, Andreas (M) Moderaterna Östergötlands län, plats 30 Åkerlund, Jonas (SD) Ersatt av Jona Millard (SD) Telefon: 08-7864800 Sverigedemokraterna E-post: [email protected][på] Västmanlands län, plats 273 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Telefon: 08-7866264 E-post: [email protected][på] Vice ordförande riksdagen.se. Ersätt [på] med @. von Sydow, Björn (S) Abrahamsson, Maria (M) Socialdemokraterna Moderaterna Stockholms län, plats 5 Stockholms kommun, plats 206 Telefon: 08-7864210 Telefon: 08-7866418 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Gunnarsson, Jonas (S) Wiklander, Tony (SD) Ersatt av Fredrik Eriksson (SD) Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Värmlands län, plats 132 Västra Götalands läns västra, plats 129 Telefon: 08-7865743 Telefon: 08-7866382 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Reslow, Patrick (M) Skånberg, Tuve (KD) Moderaterna Kristdemokraterna Malmö kommun, plats 92 Skåne läns norra och östra, plats 15 Telefon: 08-7866434 Telefon: 08-7866758 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Öz, Emanuel (S) Socialdemokraterna Töyrä, Emilia (S) Stockholms kommun, plats 281 Socialdemokraterna Telefon: Norrbottens län, plats 348 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Telefon: Ersätt [på] med @. E-post: [email protected] 18 maj 2016 Vice ordförande Civilutskottet (CU) Löfstrand, Johan (S) Socialdemokraterna Östergötlands län, plats 8 Telefon: 08-7864869 Civilutskottet skall bereda ärenden om E-post: [email protected][på] 1. äktenskaps-, föräldra-, ärvda-, handels-, jorda- och riksdagen.se. Ersätt [på] med @. utsökningsbalkarna och lagar som ersätter eller anknyter till föreskrifter i dessa balkar, i den mån ärendena inte tillhör ett annat Ledamot utskotts beredning, Thalén Finné, Ewa (M) 2. försäkringsavtalsrätt, Moderaterna 3. bolags- och föreningsrätt, Skåne läns södra, plats 125 4. skadeståndsrätt, Telefon: 08-7864556 5. transporträtt, E-post: [email protected].ﬁnne[på] 6. konkursrätt, riksdagen.se. Ersätt [på] med @. 7. konsumentpolitik, 8. internationell privaträtt, Larsson, Hillevi (S) 9. lagstiftning i andra ärenden av allmänt privaträttslig beskaffenhet, Socialdemokraterna 10. bostadspolitik, Malmö kommun, plats 37 11. vattenrätt, Telefon: 08-7864399 12. bebyggelseplanläggning, E-post: [email protected][på]riksdagen.se. 13. byggnadsväsendet, Ersätt [på] med @. 14. fysisk planering samt 15. expropriation, fastighetsbildning och lantmäteriväsendet. Roswall, Jessika (M) Ärenden om anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, Moderaterna bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik bereds av Uppsala län, plats 57 civilutskottet. Lag (2006:885). Telefon: 08-7866461 E-post: [email protected][på] Ordförande riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Szyber, Caroline (KD) Eriksson, Lars (S) Kristdemokraterna Socialdemokraterna Stockholms kommun, plats 208 Västmanlands län, plats 343 Telefon: 08-7866631 Telefon: 08-7864452 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Hedlund, Roger (SD) E-post: [email protected].ﬁnnborg[på] Sverigedemokraterna riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Stockholms län, plats 284 Telefon: Nysmed, Leif (S) E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Socialdemokraterna Ersätt [på] med @. Stockholms län, plats 249 Telefon: Bohlin, Carl-Oskar (M) E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Moderaterna Ersätt [på] med @. Dalarnas län, plats 105 Telefon: 08-7865704 Eskilandersson, Mikael (SD) E-post: [email protected][på] Sverigedemokraterna riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Gävleborgs län, plats 107 Telefon: Sonidsson, Eva (S) E-post: Socialdemokraterna Västernorrlands län, plats 167 [email protected][på] Telefon: 08-7864382 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Hannah, Robert (FP) Folkpartiet Johansson, Ola (C) Göteborgs kommun, plats 337 Centerpartiet Telefon: Hallands län, plats 225 Telefon: 08-7865720 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på]riksdagen.se. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ersätt [på] med @. Dadgostar, Nooshi (V) Hult, Emma (MP) Vänsterpartiet Miljöpartiet Stockholms län, plats 318 Jönköpings län, plats 327 Telefon: 08-7865991 Telefon: E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt riksdagen.se. Ersätt [på] med @. [på] med @. Finnborg, Thomas (M) Haraldsson, Johanna (S) Moderaterna Socialdemokraterna Skåne läns västra, plats 221 Jönköpings län, plats 326 Telefon: 08-7866373 Telefon: E-post: [email protected] Försvarspolitik Försvarsminister. Försvarsdepartementet Försvarsdepartementet

Departementet ansvarar för regeringens försvarspolitik.

Peter Hultqvist Försvarsminister

Delar om räddningstjänst od som ingår i försvarsepartementet och hör nära till civil räddning kan hellre ingå i sjukvårdsmi- nisterns uppgifter Moderaterna Försvarsutskottet (FöU) 18 maj 2016 Skåne läns norra och östra, plats 64 Telefon: 08-7865014 E-post: [email protected][på] Försvarsutskottet ska bereda ärenden om riksdagen.se. Ersätt [på] med @. 1. totalförsvar, 2. samhällets räddningstjänst, Jeppsson, Peter (S) 3. åtgärder för att minska samhällets sårbarhet, Socialdemokraterna 4. kärnteknisk säkerhet och strålningsskydd samt Blekinge län, plats 11 5. sjö- och kustövervakning, Telefon: 08-7864470 allt i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning. E-post: [email protected][på] Ärenden om anslag till utgiftsområde 6 Försvar och samhällets riksdagen.se. Ersätt [på] med @. krisberedskap bereds av försvarsutskottet. Lag (2008:757). Ordförande Forssell, Johan (M) Ersatt av Lena Asplund (M) Moderaterna Widman, Allan (FP) Stockholms kommun, plats 171 Folkpartiet Telefon: 08-7864455 Malmö kommun, plats 62 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Telefon: 08-7865846 Ersätt [på] med @. E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Völker, Alexandra (S) Socialdemokraterna Vice ordförande Stockholms län, plats 319 Lindestam, Åsa (S) Telefon: Socialdemokraterna E-post: [email protected][på] Gävleborgs län, plats 23 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Telefon: 08-7865187 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Jansson, Mikael (SD) Ersätt [på] med @. Sverigedemokraterna Gävleborgs län, plats 77 Ledamot Telefon: 08-7866424 E-post: [email protected][på] Wallmark, Hans (M) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Asplund, Lena (M) Ersatt av Jan R Andersson (M) E-post: [email protected][på] Moderaterna riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Västernorrlands län, plats 200 Telefon: 08-7864793 Holmqvist, Paula (S) E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Socialdemokraterna Västra Götalands läns norra, plats 267 Ersätt [på] med @. Telefon: 08-7865217 E-post: [email protected][på] Härstedt, Kent (S) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Socialdemokraterna Skåne läns västra, plats 184 Richtoff, Roger (SD) Telefon: 08-7865647 Sverigedemokraterna E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Skåne läns västra, plats 257 Ersätt [på] med @. Telefon: 08-7865139 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Bäckström, Daniel (C) Centerpartiet Henriksson, Stig (V) Värmlands län, plats 133 Vänsterpartiet Telefon: Västmanlands län, plats 344 E-post: [email protected][på] Telefon: 08-7864235 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Olsson, Per (MP) Ersatt av Jakop Dalunde (MP) Oscarsson, Mikael (KD) Miljöpartiet Kristdemokraterna Stockholms kommun, plats 314 Uppsala län, plats 7 Telefon: 08-7865341 Telefon: 08-7864776 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt E-post: [email protected][på] [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Andersson, Jan R (M) Ersatt av Lotta Olsson (M) Ottosson, Mattias (S) Moderaterna Socialdemokraterna Kalmar län, plats 91 Östergötlands län, plats 148 Telefon: Telefon: 08-7865006 E-post: [email protected] Det ﬁnns fysiska och sociala miljöer. Miljöministerns arbetsuppgifter Miljöpolitik. blir att ha koll på de fysiska och sociala miljöerna i regioner och Miljöminister för fysiska och sociala miljöer kommuner och ett fullständigare namn på departementet blir “ Miljö- minister för fysiska och sociala miljöer i regioner och kommuner. “ i regioner och kommuner. Miljödepartementet. Alla ministrar har åtminstone några problem som rör regioner och kommuner. De får göra vad de kan för att lösa problemen, Miljöminis- terns uppgift blir att se till att samordna alla sådana förslag så att man får en jämlik fördelning av välfärden i landet när det gäller både offentliga och privata verksamheter.

Staten ger stöd till regioner och kommuner och de stöden sköts av civilministern. Miljöministern måste ha ett sammarbete med civilministern.

Karolina Skog Miljöminister Regeringens ministerområde för bostäder m m har varit olämpligt utformat. När bostadsminister Kaplan och Åsa Romson har avgått har Miljöminister (Miljö- och energidepartementet): Karolina Skog (MP) det öppnat för en bättre ordning för miljöpolitiken. Miljödepartemen- ersätter Åsa Romson som var miljöminister och gjorde ministeriet till tet bör handla om politik för fysiska och sociala miljöer i regioner och ett politikområde för klimat. Hon hade ingen kompetens för den miljö- kommuner. Bostadsministern bör ägna sig bara åt att få igång bostadspolitik som borde ha drivits i departementet. byggandet, en näringsverksamhet som ingår i näringsdepartementet. Karolina Skog har enligt DN varit kommunalråd i Malmö, och enbart utsetts till miljöminister som ska syssla med problem hon haft som Det som behövs är en övergripande politik för regionerna och kommu- kommunalråd. Klimatproblemen har förts över till biståndsministern, nerna. Riksdagen kan i civilutskottet hantera frågor om bostadspolitik, där de passar bra. Klimatet är ett globalt problem som har konsekven- bebyggelseplanering, fysisk planering o d. Politiken för regionerna ser i alla världens länder och sina största konsekvenser i biståndslän- och kommunerna bör omfatta alla verksamheter som är av betydelse derna. för välfärd och jämlikhet. Verksamheterna varierar i landet och regeringen kan med en region- och kommunminister förbättra förhållande- Miljödepartementets hemsida har dock fortarande klimatproblemen na. Hur var det, är det, kan det bli och bör det bli är något för rege- som huvudämne. Begreppet miljö omfattar mycket mer. Förhopp- ringen. Alla ministrar bör redovisa sina svar för de områden de har ningsvis kan man förutsätta att miljödepartementet nu lägger om sina beskrivningar så att det blir ett departement för miljön. ansvar för. Från regeringens hemsida 14 mars 2016 Indelningskommittén presenterade diskussionsunderlag om ny regionindelning. 09 mars 2016 Ardalan Shekarabi Indelningskommittén presenterade ett diskussionsunderlag som ska Civilminister Finansdepartementet ligga till grund för det fortsatta arbetet med en ny regionindelning av Sverige. Civilminister Ardalan Shekarabi var på plats när Indelnings- "Välfärden kommer vi alla i kontakt med under livets gång. Den kommitténs Barbro Holmberg och Kent Johansson presenterade det offentliga sektorn är ett viktigt verktyg för vars och ens frihet, för första underlaget. Nu väntar en fortsatt dialogprocess där målet är att jämlikheten och hela samhällets utveckling. Med tillit till välfärdsmed- skapa jämnstarka regioner i Sverige. arbetarnas kompetens och ett ständigt förbättringsarbete kan alla få Artikel: Ardalan Shekarabi deltar när Indelningskommittén presenterar den goda välfärd de förtjänar". diskussionsunderlag om ny regionindelning Ardalan Shekarabis områden Människor, orter och hela bygder ska inte känna sig övergivna Kommuner och landsting Det avgörande skälet till varför regeringen engagerar sig i frågor om Offentlig upphandling myndigheternas lokalisering, omlokalisering av myndighetsfunktioner Spelpolitik och av hela myndigheter är att staten ska ta sitt ansvar för ett Sverige Statlig förvaltning som håller ihop. Människor, orter och hela bygder ska inte känna sig Relaterad navigering övergivna, skriver Stefan Löfven och Ardalan Shekarabi på DN De- Cv batt. Statssekreterare Debattartikel: Människor, orter och hela bygder ska inte känna sig Presskontakter övergivna Pressbilder E-post till registrator Offentlig sektor ska styras med tillit som utgångspunkt Kontakt Den offentliga förvaltningen har en central roll i utvecklingen av Sverige. En rättsäker och effektiv förvaltning stärker demokratin. En Aktuellt från Ardalan Shekarabi. av de prioriterade frågorna för regeringen är att förbättra styrningen i Torsdagen den 10 mars arrangerades en nationell konferens om den offentliga sektorn i syfte att skapa mer effektiva verksamheter idéburet offentligt partnerskap (IOP) i Folkets hus i Göteborg. I en samt större nytta för medborgarna. inspelad hälsning till deltagarna på konferensen pratar civilminister Artikel på webbplatsen: Offentlig sektor ska styras med tillit som Ardalan Shekarabi bland annat om hur den idéburna sektorn bidrar till utgångspunkt mångfald i välfärden och om vikten av fungerande samarbetsformer Pressinbjudan - Civilminister Ardalan Shekarabi presenterar mellan civilsamhälle och offentlig sektor. Konferensen arrangerades regeringens Tillitsreform av de regionala överenskommelserna i Västra Götalandsregionen och i Presentationsbilder från pressträffen Region Skåne, Sveriges Kommuner och Landsting samt Överenskommelsen inom det sociala området. Nu inleder regeringen arbetet med att genomföra de Globala Regionstyrelse 1 målen Norrbotten Länsstyrelse Norrbottens läns landsting Regeringen startar nu arbetet med Sveriges genomförande av Agenda Västerbotten Länsstyrelse Västerbottens läns landsting 2030. Den 18 januari bjöds representanter för kommuner, landsting, Västernorrland Länsstyrelse Landstinget Västernorrland länsstyrelser, forskare, näringsliv och det civila samhället in till en Jämtland Länsstyrelse Region Jämtland Härjedalen konferens för att diskutera möjligheter och utmaningar med de globala målen. Regionstyrelse 2 Webbsändning: Lansering av Sveriges arbete för att nå de globala Dalarna Länsstyrelse Landstinget Dalarna målen Gävleborg Länsstyrelse Region Gävleborg Globala målen och Agenda 2030 Södermanland Länsstyrelse Landstinget Sörmland Uppsala Länsstyrelse Landstinget i Uppsala län Civilministern arrangerade möte om förbättrat mottagande för Västmanland Länsstyrelse Landstinget Västmanland nyanlända Örebro Länsstyrelse Region Örebro län Den 13 oktober träffade civilminister Ardalan Shekarabi representanter för kommuner och civilsamhälle för att diskutera hur man kan utveck- Regionstyrelse 3 la samarbetet vid mottagandet av nyanlända. Östergötland Länsstyrelse Region Östergötland Jönköping Länsstyrelse Region Jönköpings län Artikel: Civilministern arrangerade möte om förbättrat mottagande för Kalmar Länsstyrelse Landstinget i Kalmar län nyanlända Kronoberg Länsstyrelse Region Kronoberg

Länsstyrelserna har sina hemsidor uppställda enligt Regionstyrelse 4 följade: Gotland Länsstyrelse Region Gotland Djur & natur Stockholm Länsstyrelse Stockholms läns landsting Miljö & klimat Lantbruk & landsbygd Regionstyrelse 5 Näringsliv & föreningar Halland Länsstyrelse Region Halland Människa & samhälle Värmland Länsstyrelse Landstinget i Värmland Samhällsplanering & kulturmiljö Västra Götaland Länsstyrelse Västra Götalandsregionen Om Länsstyrelsen Landstingens hemsidor är olika , tex Start Hälso- och sjukvård. Regionstyrelse 6 Tandvård Kultur och bildning Jobb och utbildning Politik Blekinge Länsstyrelse Landstinget Blekinge Om landstinget Skåne Länsstyrelse Region Skåne Antal kommuner med invånare: Sveriges kommuner 2013. Under Under Över 35 000- Över Sid 124 i http://wimnell.com/omr36-39zzzp.pdf 10 000 35 000 35 000 75 000 75 000 invånare I de stora städerna 290 kommuner . 1 24 37 7 4 3 290 710 Hela Sverige cirka 10 miljoner invånare. 2 15 54 9 4 5 684 894 34483 invånare per kommun i genomsnitt, Säg 35 000. 3 16 40 6 3 3 414 749 4 1 8 19 12 7 1 417 004 Antal kommuner med Antal invånare cirka 5 17 53 18 13 5 898 526 under 35 000 invånare: 222 st 77% 3 560 000 35% 6 6 30 9 5 4 641 283 över 35 000 invånare 68 st 23% 6 440 000 65% Sum- Summa antal kommuner 290 st 100% 10 000 000 100% ma 79 222 68 41 27 4 347 166 27% 77% 23% 14% 9% av kommunerna Antal kommuner med Invånare/kommun cirka under 35 000 invånare: 222 st 77% 16 000 Kommuner med invånare under 35 000, kan ses som småkommu- över 3 5000 invånare 68 st 23% 95 000 ner där servicen är ofullständig, och där bor cirka en tredjedel av Summa antal kommuner 290 st 100% 35 000 Sveriges befolkning = 3 560 000 personer. Beräkninga har också gjorts för invånarantal under 35 000 och Kommuner med under 10 000 invånare är 79 st = 27% av kommu- 35 000-75 000. nerna. Antal invånare har inte beräknats men är kanske i genom- Antal kommuner med Antal invånare cirka snitt cirka 6000 och då blir det cirka 500 000 personer. Kommu- under 35 000 invånare: 222 st 77% 3 560 000 35% ner med så litet antal invånare har förmodligen svårt med ekono- 35 000-75 000 invånare 41 st 14% 1 970 000 20% min. över 75000 invånare 27 st 9% 4 470 000 45% Summa antal kommuner 290 st 100% 10 000 000 100% Se gärna hela zzzp.pdf: Sven Wimnell 8 maj 2016: Hushållens levnadskostnader. Antal k ommuner med Invånare/kommun cirka Samhällskunskap, samhällsplanering. Sveriges regioner. Region- under 35000 invånare: 222 st 77% 16 000 planering. Förstamajtal 2016. Miljöpartiet. Oppositionen. Kungen 35 000-75 000 invånare 41 st 14% 48 000 http://wimnell.com/omr36-39zzzp.pdf över 75 000 invånare 27 st 9% 166 000 Mer om detta i det följande på området för hushållsverksamheter. Summa antal kommuner 290 st 100% 35 000 Sida 270 http://wimnell.com/omr36-39zzzq.pdf Promemoria 2016-03-09 Diskussionsunderlag i form av en kartbild

Indelningskommittén presenterar idag ett diskussionsunderlag i form av en karta. I denna har vi gjort en ny indelning av Sverige med väsentligt färre län och landsting.

Sveriges utveckling är beroende av hur samverkan kan ske mellan en sektoriserad stat och horisontellt organiserade regionala direktvalda organ. Den regionala indelningen av landet är av vikt för de enskilda nya länen och landstingen men även för Sverige som nation. Dagens regionala samhällsorganisation är både asymmetrisk och splittrad. Indelningskommitténs förslag avser att åstadkomma en ändamålsenlig samhällsorganisation där en samordnad stat kan samverka med starka regionala självstyrelseorgan utifrån ett tydligt medborgarperspektiv.

Grunden för vårt arbete är våra direktiv som lyfter fram ett antal perspektiv som ska påverka en ny indelning med väsentligt färre län och landsting. De nya länen ska vara ekonomiskt bärkraftiga för att kunna fullgöra sina uppdrag samt vara väl anpassade till befolkningens vardagsmönster. Kommuner och arbetsmarknadsregioner ska vara viktiga byggstenar. Den nya indelningen ska ge bestående fördelar.

Vi ska, och vill, föra en dialog med berörda parter och kontinuerligt inhämta synpunkter från självstyret i respektive län. Vi har träffat politiska företrädare från alla län. Diskussionerna har sett olika ut i olika län beroende på vilka som deltagit och i vilket stadium diskussionerna i länet har befunnit sig. Vår slutsats efter dessa möten är att det i de flesta, men inte alla, län samverkansmönster. finns ett stöd för att bilda större län och landsting. I flera län finns också en önskan om att en förändrad länsindelning ska kunna träda i Om vi skulle göra en indelning strikt efter arbetsmarknadsregionernas kraft den 1 januari 2019. I de allra flesta län framförs från landstingen nuvarande eller förväntade utsträckning skulle de befolkningsmässigt eller regionerna att man inte vill dela sitt län utan att det finns ett värde stora länen bli ännu mycket större medan en förstoring av arbetsmark- att behålla länet intakt som en del i en större enhet. Väldigt många lyf- nadsregionerna, så som de definieras idag, är mycket svår att uppnå i ter fram vikten av att statliga sektorsmyndigheter anpassar sin regiona- andra delar av landet. En sådan indelning skulle gå stick i stäv med la indelning till de nya länen för att underlätta samverkan mellan staten utgångspunkten att skapa mer jämnstarka regioner och snarare för- och det regionala självstyret. stärka den asymmetri som redan finns.

Utifrån tidigare gjorda utredningar, diskussioner i länen, yttranden från Enligt kommitténs direktiv ska en ny indelning skapa stabila ekono- landsting och länsstyrelser samt egna analyser har vi tagit fram fyra miska förhållanden i de nya landstingen. För att ha tillräcklig ekono- utgångspunkter för en kommande indelning. Dessa utgångspunkter är misk styrka, och tillräckligt skatteunderlag, kan det i vissa delar krävas att se som mål att sträva efter och är inte utformade som kriterier. Vi är ytstora län. ganska säkra i dessa utgångspunkter men någon formulering kan utvecklas och göras tydligare och vi utesluter inte att det visar sig att Vi är i vårt arbete tvungna att göra avvägningar. Vi utgår från männi- något saknas som vi behöver komplettera med i den kommande skors behov av exempelvis arbete, kommunikationer, infrastruktur processen. samt hälso- och sjukvård. Samtidigt är det viktigt att skapa förutsätt- ningar för utveckling och tillväxt i hela landet. En ny indelning ska på De utgångspunkter vi tagit fram är: bästa möjliga sätt ge möjlighet till alla de ingående delarna att * Jämnstarka regioner utvecklas och ta del av den gemensamma utvecklingen liksom skapa * Kapacitet att bygga strukturer för regional utveckling förutsättningar för likvärdig hälso- och sjukvård i hela landet. * Förmåga att ansvara för hälso- och sjukvårdssystemet, inklusive regionsjukvården * Utgå från beﬁntliga samverkansmönster

Avvägning mellan olika mål Med dessa utgångspunkter och med de aspekter som tas upp i våra direktiv ﬁnns det inbyggda målkonﬂikter. Två av landstingens och regionernas stora verksamhetsområden, sjukvård och regional tillväxt kan i delar av landet ha olika logiker och ligga till grund för skilda Region 1: Umeå 110 758 57 775 496 2,0 118 349 BD: Norrbottens län Vilhelmina 7 327 3 733 530 1,9 6 887 Invånare Totalt antal bostäder 2010 Vindeln 5 752 2 486 457 2,2 5 344 2005 Antal bostäder per 1000 inv Vännäs 8 412 3 949 467 2,1 8 583 Boende per bostad Åsele 3 322 1 615 537 1,9 2 875

inv 2013 Y: Västernorrlands län Härnösand 25 227 12 867 524 1,9 24 509 Arjeplog 3 159 1 598 513 1,9 2 980 Kramfors 20 107 9 735 519 1,9 18 450 Arvidsjaur 6 814 3 451 531 1,9 6 471 Sollefteå 20 976 10 401 521 1,9 19 623 Boden 28 176 14 308 518 1,9 27 838 Sundsvall 94 044 47 466 494 2,0 96 978 Gällivare 19 077 9 437 515 1,9 18 339 Timrå 17 747 8 383 465 2,2 18 062 Haparanda 10 184 5 007 499 2,0 9 886 Ånge 10 692 5 209 529 1,9 9 548 Jokkmokk 5 534 2 550 498 2,0 5 066 Örnsköldsvik 54 943 26 003 473 2,1 54 986 Kalix 17 483 8 266 498 2,0 16 387 Kiruna 23 135 11 374 495 2,0 23 196 Z: Jämtlands län Luleå 72 751 37 616 505 2,0 75 383 Berg 7 696 3 512 478 2,1 7 160 Pajala 6 798 3 051 487 2,1 6 299 Bräcke 7 192 3 432 508 2,0 6 559 Piteå 40 873 20 062 490 2,0 41 278 Härjedalen 10 889 5 967 577 1,7 10 281 Älvsbyn 8 655 4 107 498 2,0 8 168 Krokom 14 130 6 370 438 2,3 14 643 Överkalix 3 872 1 787 504 2,0 3 436 Ragunda 5 796 2 719 494 2,0 5 458 Övertorneå 5 229 2 338 486 2,1 4 709 Strömsund 12 931 6 185 508 2,0 11 984 Åre 9 966 7 792 760 1,3 10 420 AC: Västerbottens län Östersund 58 428 31 564 532 1,9 59 956 Bjurholm 2 553 1 091 449 2,2 2 436 Dorotea 3 082 1 457 509 2,0 2 757 Lycksele 12 701 6 272 508 2,0 12 270 Malå 3 421 1 528 473 2,1 3 155 Nordmaling 7 470 3 377 479 2,1 7 006 Norsjö 4 466 1 977 467 2,1 4 175 Robertsfors 7 066 3 085 456 2,2 6 738 Skellefteå 71 910 34 747 485 2,1 71 988 Sorsele 2 905 1 381 506 2,0 2 595 Storuman 6 507 3 164 525 1,9 5 954 Region 2: Trosa 10 831 5 136 447 2,2 11 680 W: Dalarnas län Vingåker 9 269 4 256 482 2,1 8 835 Avesta 21 954 11 980 558 1,8 21 582 Borlänge 46 987 24 262 492 2,0 50 023 C: Uppsala län Falun 55 274 27 629 492 2,0 56 767 Enköping 38 422 18 586 464 2,2 40 656 Gagnef 10 131 4 391 436 2,3 10 023 Heby 13 634* 6 289 470 2,1 13 450 Hedemora 15 494 7 972 527 1,9 15 021 Håbo 18 569 7 745 393 2,5 19 968 Leksand 15 440 7 748 508 2,0 15 157 Knivsta 13 324 5 516 369 2,7 15 580 Ludvika 25 537 13 973 546 1,8 25 712 Tierp 20 056 9 734 485 2,1 20 144 Malung 10 513 6 953 678 1,5 10 061 Uppsala 95 366 477 2,1 205 199 Mora 20 212 10 021 498 2,0 19 998 Älvkarleby 9 080 4 432 488 2,1 9 132 Orsa 7 020 3 498 509 2,0 6 849 Östhammar 21 608 10 537 493 2,0 21 352 Rättvik 10 886 5 498 506 2,0 10 766 Smedjebacken 10 812 5 255 493 2,0 10 691 U: Västmanlands län Säter 10 989 5 291 487 2,1 10 873 Arboga 13 380 7 125 536 1,9 13 493 Vansbro 7 061 3 472 509 2,0 6 730 Fagersta 12 270 6 821 543 1,8 12 872 Älvdalen 7 445 3 949 550 1,8 7 096 Hallstahammar 14 955 7 309 480 2,1 15 524 Kungsör 8 303 3 855 477 2,1 8 175 X: Gävleborgs län Köping 24 646 12 619 509 2,0 25 237 Bollnäs 26 237 13 539 517 1,9 26 141 Norberg 5 866 3 099 541 1,8 5 608 Gävle 92 205 48 167 505 2,0 97 236 Sala 21 446 10 681 495 2,0 21 769 Hofors 10 197 5 063 529 1,9 9 511 Skinnskatteberg 4 761 2 366 536 1,9 4 411 Hudiksvall 37 004 18 488 503 2,0 36 829 Surahammar 10 196 4 712 477 2,1 9 834 Ljusdal 19 384 9 450 498 2,0 18 931 Västerås 131 934 66 269 478 2,1 142 131 Nordanstig 9 847 4 621 485 2,1 9 491 Ockelbo 6 051 2 921 494 2,0 5 785 T: Örebro län Ovanåker 11 873 5 761 505 2,0 11 354 Askersund 11 461 5 562 500 2,0 11 096 Sandviken 36 690 18 684 505 2,0 37 250 Degerfors 10 093 4 792 502 2,0 9 500 Söderhamn 26 506 13 749 543 1,8 25 442 Hallsberg 15 315 7 227 474 2,1 15 267 Hällefors 7 627 3 818 535 1,9 6 982 D: Södermanlands län Karlskoga 30 185 15 066 509 2,0 29 728 Eskilstuna 91 635 47 121 483 2,1 99 729 Kumla 19 473 9 289 453 2,2 20 904 Flen 16 412 8 121 506 2,0 16 156 Laxå 6 136 2 809 500 2,0 5 580 Gnesta 9 958 4 800 464 2,2 19 409 Lekeberg 7 081 3 197 443 2,3 7 289 Katrineholm 32 185 16 000 494 2,0 32 930 Lindesberg 23 228 11 205 485 2,1 23 176 Nyköping 49 816 25 104 484 2,1 53 038 Ljusnarsberg 5 317 2 746 564 1,8 4875 Oxelösund 11 134 5 838 519 1,9 11 403 Nora 10 472 4 909 471 2,1 10 399 Strängnäs 30 655 15 076 461 2,2 33 389 Örebro 127 733 67 154 490 2,0 140 599 Region 3: H: Kalmar län Borgholm 11 067 5 948 560 1,8 10 619 E: Östergötlands län Emmaboda 9 543 4 693 519 1,9 8 964 Boxholm 5 242 2 554 491 2,0 5 278 Hultsfred 14 456 7 175 531 1,9 13 635 Finspång 20 888 10 646 513 2,0 20 903 Högsby 6 066 2 873 498 2,0 5 718 Kinda 9 946 4 619 471 2,1 9 802 Kalmar 60 924 31 508 500 2,0 63 887 Linköping 137 636 72 422 492 2,0 150 202 Mönsterås 13 103 6 334 493 2,3 12 949 Mjölby 25 258 12 645 485 2,1 26 313 Mörbylånga 13 405 6 266 443 2,3 14 368 Motala 41 912 20 717 495 2,0 42 187 Nybro 19 775 9 717 495 2,0 19 489 Norrköping 124 642 63 653 487 2,1 133 749 Oskarshamn 26 247 12 967 496 2,0 26 212 Söderköping 14 025 6 271 447 2,2 14 195 Torsås 7 240 3 414 496 2,0 6 879 Vadstena 7 527 3 844 525 1,9 7 383 Vimmerby 1315 6 7 564 491 2,0 15 287 Valdemarsvik 8 122 4 129 539 1,9 7 585 Västervik 36 505 18 614 517 1,9 35 867 Ydre 3 866 1 819 496 2,0 3 617 Åtvidaberg 11 723 5 570 484 2,1 11 460 G: Kronobergs län Ödeshög 5 516 2 518 480 2,1 5 174 Alvesta 18 684 8 639 457 2,2 19 280 Lessebo 8 127 3 775 467 2,1 8 059 F: Jönköpings län Ljungby 27 093 12 791 468 2,1 27 277 Aneby 6 578 3 031 472 2,1 6 375 Markaryd 9 571 4 779 502 2,0 9 515 Eksjö 16 575 8 171 501 2,0 16 464 Tingsryd 12 793 6 213 508 2,0 12 156 Gislaved 29 489 12 846 445 2,2 28 713 Uppvidinge 9 466 4 522 491 2,0 9 288 Gnosjö 9 753 4 127 439 2,3 9 406 Växjö 77 363 40 796 487 2,1 85 822 Habo 9 842 4 131 382 2,6 10 975 Älmhult 15 346 7 303 467 2,1 15 759 Jönköping 120 965 59 464 463 2,2 130 798 Mullsjö 7 087 3 153 448 2,2 7 039 Nässjö 29 314 13 912 474 2,1 29 516 Sävsjö 10 989 4 950 455 2,2 10 969 Tranås 17 765 9 103 503 2,0 18 197 Vaggeryd 12 665 5 667 431 2,3 13 209 Vetlanda 26 459 12 277 467 2,1 26 419 Värnamo 32 700 15 118 459 2,2 33 155 Region 4:

I: Gotlands län Gotland 57 488 27 591 481 2,1 57 161

AB: Stockholms län Botkyrka 76 592 32 813 388 2,6 87 580 Danderyd 30 226 12 277 386 2,6 32 222 Ekerö 24 010 9 572 371 2,7 26 355 Haninge 71 837 33 175 424 2,4 80 932 Huddinge 88 750 39 988 404 2,5 102 557 Järfälla 61 743 28 529 424 2,4 69 167 Lidingö 41 892 19 437 441 2,3 45 178 Nacka 80 247 37 326 407 2,5 84 423 Norrtälje 54 596 27 034 481 2,1 56 845 Nykvarn 8 354 3 553 381 2,6 9 523 Nynäshamn 24 648 12 196 465 2,2 26 796 Salem 14 334 6 101 389 2,6. 16 001 Sigtuna 36 711 17 027 412 2,4 43 372 Sollentuna 59 355 25 567 388 2,6 68 145 Solna 60 575 36 950 528 1,9 72 740 Stockholm 771 038 442 615 512 2,0 897 700 Sundbyberg 34 016 19 378 490 2,0 42 626 Södertälje 80 553 38 821 443 2,3 91 072 Tyresö 41 134 17 353 401 2,5 44 281 Täby 60 594 26 116 405 2,5 66 292 Upplands-Bro 21 327 10 082 420 2,4 24 703 Upplands Väsby 37 624 17 378 432 2,3 41 449 Vallentuna 27 397 11 782 384 2,6 31 616 Vaxholm 10 123 4 542 408 2,5 11 188 Värmdö 34 953 16 011 412 2,4 39 784 Österåker 37 336 16 109 405 2,5 40 495 Region 5: Gullspång 5 595 2 740 522 1,9 5 185 Göteborg 484 942 257 297 494 2,0 533 271 N: Hallands län Götene 12 879 5 860 446 2,2 13 028 Falkenberg 39 605 18 428 446 2,2 41 912 Herrljunga 9 305 4 195 452 2,2 9 274 Halmstad 88 224 44 582 483 2,1 94 084 Hjo 8 849 4 159 473 2,1 8 805 Hylte 10 368 4 718 466 2,1 10 001 Härryda 32 049 13 140 377 2,7 35 732 Kungsbacka 69 817 29 436 388 2,6 77 390 Karlsborg 6 898 3 513 523 1,9 6 757 Laholm 23 037 10 770 459 2,2 23 517 Kungälv 38 703 17 724 427 2,3 42 109 Varberg 54 817 26 373 450 2,2 59 936 Lerum 36 506 15 061 388 2,6 39 319 Lidköping 37 380 17 797 466 2,1 38 414 S : Värmlands län Lilla Edet 12 889 5 704 455 2,2 12 829 Arvika 26 265 13 034 503 2,0 25 817 Lysekil 14 657 7 454 518 1,9 14 369 Eda 8 601 4 130 488 2,0 8 426 Mariestad 23 895 11 859 500 2,0 23 870 Filipstad 11 017 5 696 542 1,8 10563 Mark 33 494 14 805 438 2,3 33 753 Forshaga 11 515 5 022 447 2,2 11 292 Mellerud 9 638 4 689 517 1,9 8 892 Grums 9 408 4 564 506 2,0 8 925 Munkedal 10 284 4 729 463 2,2 10 205 Hagfors 13 337 6 859 558 1,8 12 071 Mölndal 58 234 26 572 433 2,3 61 978 Hammarö 14 374 6 448 432 2,3 15 136 Orust 15 188 7 108 470 2,1 15 036 Karlstad 82 096 43 835 507 2,0 87 786 Partille 33 543 13 877 391 2,6 36 147 Kil 11 813 5 244 449 2,2 11 810 Skara 18 578 9 163 503 2,0 18 580 Kristinehamn 23 899 12 067 509 2,0 23 949 Skövde 49 980 24 973 482 2,1 52 859 Munkfors 3 995 2 000 540 1,9 3 656 Sotenäs 9 311 4 713 523 1,9 8 928 Storfors 4 542 2 066 490 2,0 4 131 Stenungsund 22 947 10 302 419 2,4 24 932 Sunne 13 586 6 360 484 2,1 13 011 Strömstad 11 507 6 276 523 1,9 12 480 Säfﬂe 16 080 8 000 520 1,9 15 276 Svenljunga 10 430 4 695 457 2,2 10 299 Torsby 12 960 6 553 532 1,9 12 013 Tanum 12 252 5 916 480 2,1 12 303 Årjäng 9 800 4 849 493 2,0 9 953 Tibro 10 581 5 005 471 2,1 10 754 Tidaholm 12 535 6 022 479 2,1 12 565 O: Västra Götalands län Tjörn 15 022 6 433 430 2,3 15 050 Ale 26 405 11 420 414 2,4 28 074 Tranemo 11 804 5 332 459 2,2 11 531 Alingsås 36 010 16 910 444 2,3 38 619 Trollhättan 53 302 26 537 478 2,1 56 573 Bengtsfors 10 225 5 230 540 1,9 9 550 Töreboda 9 470 4 502 497 2,0 8 992 Bollebygd 8 086 3 433 411 2,4 8 562 Uddevalla 50 314 24 993 479 2,1 53 025 Borås 99 325 48 917 470 2,1 105 995 Ulricehamn 22 381 10 515 457 2,2 23 211 Dals-Ed 4 891 2 338 500 2,0 4 740 Vara 16 008 7 453 475 2,1 15 609 Essunga 5 717 2 519 459 2,2 5 494 Vårgårda 10 756 4 587 417 2,4 11 065 Falköping 31 185 13 888 438 2,3 31 988 Vänersborg 36 951 17 572 475 2,1 37 369 Färgelanda 6 824 3 038 460 2,2 6 520 Åmål 12 737 6 260 512 2,0 12 229 Grästorp 5 762 2 578 454 2,2 5 641 Öckerö 12 231 4 596 368 2,7 12 574 Region 6: Svedala 18 716 7 885 398 2,5 20 067 Tomelilla 12 682 5 995 464 2,2 12 891 K: Blekinge län Trelleborg 39 830 18 861 443 2,3 42 837 Karlshamn 31 006 15 577 500 2,0 31 272 Vellinge 31 722 13 349 398 2,5 33 807 Karlskrona 61 383 30 130 469 2,1 63 912 Ystad 27 120 14 212 500 2,0 28 623 Olofström 13 391 6 459 502 2,0 12 902 Åstorp 13 541 6 264 424 2,4 14 927 Ronneby 28 358 14 045 503 2,0 27 871 Ängelholm 38 347 18 666 471 2,1 39 866 Sölvesborg 16 558 7 929 472 2,1 16 800 Örkelljunga 9 553 4 466 462 2,2 9 653 Östra Göinge 13 991 6 327 465 2,1 13 687 M: Skåne län Bjuv 14 007 6 235 420 2,4 14 801 Bromölla 12 098 5 527 447 2,2 12 336 Burlöv 15 320 6 882 409 2,4 17 114 Båstad 14 044 6 999 492 2,0 14 275 Eslöv 30 087 13 558 427 2,3 31 920 Helsingborg 122 062 62 571 479 2,1 132 989 Hässleholm 49 148 23 210 463 2,2 50 227 Höganäs 23 482 10 819 438 2,3 25 084 Hörby 14 274 6 645 446 2,2 14 917 Höör 14 604 6 618 427 2,3 15 637 Klippan 16 048 7 682 463 2,2 16 715 Kristianstad 75 915 37 231 466 2,1 81 009 Kävlinge 26 704 11 725 401 2,5 29 600 Landskrona 39 346 20 022 475 2,1 43 073 Lomma 18 854 8 403 382 2,6 22 496 Lund 102 257 55 770 499 2,0 114 291 Malmö 271 271 147 320 486 2,1 312 994 Osby 12 600 5 975 471 2,1 12 713 Perstorp 6 886 3 380 472 2,1 7 139 Simrishamn 19 425 9 969 521 1,9 18 951 Sjöbo 17 501 8 033 443 2,3 18 401 Skurup 14 415 6 374 426 2,3 15 025 Staffanstorp 20 602 8 778 394 2,5 22 672 Svalöv 13 012 5 662 427 2,3 13 332 Regioner och kommuner har behandlas i 30 Försörjningsstöd 31 Riksnorm 2016. Sven Wimnell 8 maj 2016: Hushållens levnadskostnader. 33 Ansvariga statsråd Samhällskunskap, samhällsplanering. Sveriges regioner. Region- 34 Försäkringskassan 2 mars 2016 planering. Förstamajtal 2016. Miljöpartiet. Oppositionen. Kungen 35 Bostadsbidrag – barnfamiljer http://wimnell.com/omr36-39zzzp.pdf 38 Bostadsbidrag till unga utan barn Innehåll: 40 Centrala studiestödsnämnden. 3 mars 2016 Sida 40 Hur mycket kan du få? 5 Kapitel 1: Om hushållens levnadskostnader och 41 Belopp heltidsstudier fördelningen av pengar för det. : 42 Sveriges förenade studentkårer. 43 SFS Studentbudget 2016 6 Samhällsplaneringens problem, hur ska man kunna förbättra världen. 44 Kapitel 2: Samhällskunskap och samhällsplan- Med ett klassiﬁkationssystem för mänskliga verksamheter, ering.

8 2006-216. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn. 45 Samhällsplanering. Fysiska och sociala samhällen 13 Underskott och överskott i hushållsbudgetarna 14 Konsumentverkets beräkningar 2016 47 Människornas levnadsförhållanden och utvecklingens krafter. 19 Månadskostnader år 2016, förvärvsarbetande icke-pensionärer. 49 Utvecklingens krafter. 19 Årskostnader år 2016, förvärvsarbetande icke-pensionärer. 51 Systemet för mänskliga verksamheter 20 Pensionärer 2016 54 22 politikområden för politiken 20 Årskostnader år 2016, pensionärer. 56 Vad borde regeringen i första hand syssla med? Hushållsverksamheter. Hemkunskap. 21 Flytta hemifrån 57 Människor påverkas hela livet av fysiska och sociala miljöer de 22 Undersökningarna som gäller hushållskostnader o d vistas i. 23 Regeringen. Socialförsäkringar 59 Den fundamentala påverkanskedjan 27 Flyktingsituationen 60 Klassiﬁkationssystemet för verksamheter. 28 Ekonomiskt bistånd Med några förtydligande kommentarer. 66 Kort om skillnader mellan klassiﬁkationssystemet för 116 Kapitel 3 : Sveriges regioner och kommuner. mänskliga verksamheter och bibliotekssystemen DC, DK och Regionplanering. SAB 117 Sveriges regioner. 71 Sven Wimnells hemsida på Internet: Samhällsplaneringens 124 Sveriges kommuner 2013. problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? 127 Bostadshyror 74 Planering av fysiska och sociala miljöer 128 Wikipedia 29 april 2016: 81 Svenska politiker har ett par grundlägande uppgifter. 129 Statistiken för hyror stämmer inte med statistiken för kommunerna. 86 Om utbildning i skolan 130 Fastighetens värdeår påverkar hyresnivån 87 Religion och levnadskunskap. 130 Hyran efter region och värdeår 131 Genomsnittlig yta per lägenhet år 2014 efter region, 85 Kursplan - Samhällskunskap, Grundskolan. värdeår och lägenhetstyp 89 Tillägg i mars 2016 om undervisningen i Religion och 131 Genomsnittlig årshyra per lägenhet levnadskunskap och Samhällskunskap. 132 Om hyror i kommunerna

90 Något om skatte- och bidragshistoria. 133 Bostadpolitiken rymmer många moment. 93 Mer om skatter och bidrag. 134 Tidkriften Plan nr 1 2016. Föreningen för samhällsplanering. 99 Tillägg om skatter. 147 Regionplaneringen och samhällsplaneringens problem. 101 Fyra förslag. 152 Nu ska kommunerna pressas att bygga mer 101 1 Bostadsbidrag införs för barnlösa icke-pensionärer 153 De sex regionerna är lämpliga för regeringens planering av 101 2 Systemet för pensionärernas bostadstillägg. framtiden. 154 Ardalan Shekarabi 102 3 Bostadsbidrag för barnfamiljer. 102 4.TV-avgiften avskaffas för privathushåll. 156 Om boende, 17 januari 2016. Det måste byggas mycket mer 104 Problem med bostadslån. Varken amorte-ringskrav eller sämre bostäder än vad som var i förslag i början av 2015. ränteavdrag i huvud-regeln bör föreslås av regeringen. 158 Utrymmesnormerna 158 Antalet lägenheter och personer 2013. 107 Högskolor, forskning, verksamheter m m 159 De föreslagna nya lägenhetstyperna 109 Innehåll i utredningen den 29 april 2016 162 Trångboddhet och behov för studenter o d. Nybyggnad och stöd 167 Kapitel 4: Förstamajtal 2016 och regeringen och Regioner och kommuner har senast miljöpartiet behandlats i 168 Tal i Göteborg den 1 maj.Tal av partiordförande Stefan Löfven Sven Wimnell 9+16+26 maj 2016: Sveriges 6 regioner. Länsstyrelser, i Göteborg den 1 maj 2016. landsting och kommuner. Invånare 2005 och 2013. Antalet bostäder 175 Första majtal 2016 av LOs ordf. Karl-Petter Thorwaldsson 2010. Länkar till deras hemsidor på internet 6 maj 2016 med uppgifter 187 Jonas Sjöstedts tal i Malmö, 1 maj 2016 om allt de vill visa upp. 191 Regeringen 2016-04-28 Arbetet mot skatteflykt, http://wimnell.com/omr36-39zzzq.pdf skatteundandragande och penningtvätt 195 Rehabilitering på jobbet ska få ned de höga sjuktalen Kompletteringar har skett den 14 maj 2016. 196 Ny ambassadör ska arbeta mot människohandel För varje län har lagts till: * Skattesatser 2016 i kommuner, län och riket. Uppgifter från SCB. 199 Per Bolund Finansmarknads-, konsument- och * Sammanräknad förvärvsinkomst per kommun år 2014 för kvinnor bostadsminister, samt biträdande finansminister och män. Uppgifter från SCB. 201 Miljarder till nya bostäder * Samtliga förväntade påbörjade bostäder genom nybyggnad, Upp- 202 Åtta av tio punkter i MP:s valmanifest på väg infrias 205 Förslag till språkrör i nästa vecka gifter från boverkets intervjuundersökningar presenterade i maj 2016. * Antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) efter sektor och kommun 206 Kapitel 5: Oppositionen och Kungen År 2014. Uppgifter från SCB. 207 Löfven: Det finns många enkla jobb På slutet har lagts in några kommentarer. 209 S har problem med att mobilisera och entusiasmera Kompletteringar 16 maj 2016: 210 Sjöstedt: Löfven driver en antifacklig politik För vaje län har lagts till: 211 Borgerligt återbruk * Svenskt Näringslivs hemsidor för länen. 213 Ewa Stenberg: Idébrist de borgerligas största problem * Arbetsförmedlingarna i länen och delvis Handelsbanken. 214 Tydliga sprickor i alliansen På slutet: Något om välfärd och näringsliv. 217 Politiken har inte lyckats lösa matchningsproblemen 219 Det digitala paradigmskiftet kräver ny ekonomisk politik Den 26 maj har sidorna 280-290 ersatts av vad boverket, natur- 222 MP:s kris är också andras 224 Samhällsplaneringens problem. vårdsverket och socialstyrelsen har på sina hemsidor på internet Hur ska man kunna förbättra världen? samt av arbetsuppgifter för den nya regeringen. 227 Utvecklingens krafter Sidorna 303-307 har reviderats med hänsyn till den nya 228 Systemet för mänskliga verksamheter regeringen den 25 maj 2016. (231-245 Om kungen.) Ny version finns på http://wimnell.com/omr36-39zzzq.pdf På områdena 71 och 72 är det om fysiska miljöer som bör ingå i Det finns fysiska och sociala miljöer. ministerområdet miljö. Kommunerna har monopol på att bestämma De fysiska är de som handlar om det som finns på marken, bebyggd hur de fysiska milöerna ska göras och det finns lagar om hur det ska gå och obebyggd. De social miljöerna är de som bildas av människorna till. Det är främst plan- och bygglagen som gäller. och deras beteenden. De sociala miljöerna bildas av verksamheterna i område 79. För verk- I systemet för mänskliga verksamheter finns samheterna där finns många olika lagar och bestämmelser. Området 7. Formgivning av fysiska och sociala miljöer. 21 områden: 7955 är underindelat så att sociala miljöer där motsvar byggnader i området 72. Så t ex har sociala miljöer i fängelser beteckningar som svarar mot beteckningar för fängelser i området 72. Undervisning i SW 7 Formgivning av fysiska och sociala miljöer. område 7957 innebär en social verksamhet mellan lärare och elever SW 70 Allmänt om konst o kultur. som ingår i skolor. som formges i område 72.

SW 71 Övergripande formgivning/planering av fysiska miljöer. De fysiska milöerna bör formas efter de sociala miljöernas behov. De SW 72 Formgivning av byggnader o anläggningar, arkitektur. som utformar de fysiska miljöerna bör alltså ha kunskaper om de SW 73 Skulptur o d. Museiverksamheter, konstutställning. social verksamheter som ska försiggå i de fysiska miljöerna de åstad- SW 74 Konsthantverk, formgivning av bruksföremål. Inredning. kommer. Därför måste i ministerområdet för miljö också ingå problem SW 75 Konstmåleri. 76 Grafisk konst, teckenkonst. 77 Fotografi. om de sociala miljöerna och verksamheterna. SW 78 Musik ( konserter o d 792) Vägar måste formges med hänsyn till dem som ska använda vägarna. SW 79 Seder o bruk, nöjen, sociala miljöer o verks. Sport. I området 71 lägger förslagsställarna fram sina förslag på olika sätt och SW . 7911-7913 Seder och bruk. vanligen med hjälp av kartor med beskrivningar. Kartorna visar olika SW . 7914-7919 Film, radio, TV, offentliga fester mm. geografiska områden efter de problem det gäller. Gäller det utform- SW . 792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans. ningen av ett kvarter blir det en karta över kvarteret. Gäller det en SW . 793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek. stadsdel blir et en karta över stadsdelen och så vidare. För det mesta SW . 794 Spel. Skicklighets-och turspel. Lotteri. Lotto. Tips etc. räcker det inte med kartor, de kan kompletteras med tredimensionella modeller, bilder i två dimensioner rörliga bilder i filmer m m. SW 795 Sociala miljöer och sociala verksamheter. SW . 7951 Sociologi. Socialvård.. De sociala verksamheterna ändrar sig med tiden och byggnaderna och SW . 7952/7956 Sociala miljöer, sociala verksamheter. stadsdelarna passar inte till de nya sociala verksameterna. Då får man SW . 7957 Undervisning o d. bygga om och ändra i stadsdelarna. Det är en ständig process med SW . 7958 Sociala miljöer o sociala verksamheter i boendet. ändringar av fysiska miljöer efter de ändrade sociala verksamheterna. SW . 7959 Sociala miljöer o verks.i allmänna grupper o d. Vid nybyggnad bör man observera detta och göra det nya med hänsyn till framtida behov. SW 796/799 Sport, idrott o d. Miljöministern har mycket att tänka på och det kommer varefter hela tiden nya problem som måste lösas. Klimatet är en liten del i arbetet med miljöerna. Det är kommunerna som har monopol på att utforma de fysiska miljöerna, men det finns alltid problem som kräver ingri- panden från staten och en statlig miljöminister. Den nya miljömistern har varit kommunalråd i Malmö sägs det, och det är en merit för ministern. Men ministerjobbet kräver mer än jobbet i Malmö.

Regeringen har under årens lopp inte haft någon politik för miljöerna och för det skyllt ifrån sig på kommunernas ansvar. Det har bl a lett till den katastrofala bostadsbristen nu. Kommunerna har inte skött bo- stadsproduktionen och nu måste regeringen ha en bostadsminister som får igång bostadsbyggandet. För att det ska bli bra måste regeringen ha en minister för miljöerna eftersom bostadsministern inte kan hinna med det också.

Stefan Löfvens regering har inte haft någon miljöpolitik. Nu kan man hoppas att det blir en. Kraven på välfärd har ökat med tiden och kräver nu bättre planering. Socialdemokraterna har enligt hemsidan ingen miljöpolitik. Miljöpartiet har ett par korta sidor på sin hemsida och på partiets kongress nyligen fanns en proposition som på några sidor beskriver hur partiets ledning ser på saken.

Först ska nu visas vad boverket, naturvårdsverket, socialstyrelsen, folkälsomyndigheten och Sveriges kommuner och landsting har på sina hemsidor. Sedan visas miljöpartiets beskrivning på sin hemsida och partiledningens proposition. Från boverket 26 maj 2016. http://www.boverket.se Stadsutveckling Stadsutveckling hanterar många komplexa frågeställningar som Boverket handlar om hur framtidens stä... Kontakta oss Utvalda sidor Pressrum Plattform för hållbar stadsutveckling Lättläst Miljonprogrammet Öppna data EU påverkar planeringen EU har inget mandat eller ansvar inom fysisk planering men Samhällsplanering Hur planerar vi Sverige? påverkar ändå planeringen. Utvalda sidor Så planeras Sverige EU & bostadsmarknaden Om planeringssystemet och nationella mål för att vårt land ska utvecklas hållbart. Uppdrag Utvalda sidor Boverket arbetar med många uppdrag för att utveckla ett Miljömålsarbete hållbart samhälle. Buller berör många Utvalda sidor Plattform för hållbar stadsutveckling Regional planering PBL Kompetens Efterfrågan på regionala planeringsperspektiv ökar. Senaste ändrade sidor Kommunal planering Tillsyn – arbetsgång, metoder och tydliga mallar f... Om kommunens arbete med fysisk planering och om vilka Handledning för anläggande och utveckling av campi... typer av planering det ﬁnns. Nyhetsbrev PBL Kompetens Utvalda sidor Detaljplanering Medborgardialog

Bostadsplanering Bostadsmarknaden och våra boendevillkor ändras hela tiden och vi följer utvecklingen. Utvalda sidor Bostadsmarknaden Kommunernas verktyg Byggprodukter Byggande Vad gäller för byggnader? Byggprodukter som säljs, tillverkas eller används ska i de flesta fall vara CE-märkta. Om regler för byggande Utvalda sidor Om de regelsystem som styr när du bygger nytt eller ändrar en Tillverkare byggnad. Informationsmaterial om CE-märkning Utvalda sidor Bygg & renovera energieffektivt Om Boverkets byggregler, BBR Det finns regelsystem för hur man ska bygga nytt och renovera Om Boverkets konstruktionsregler, EKS energieffektivt. Utvald sida Bygga nytt, om eller till Nära-nollenergibyggnader i Sverige Om vad som gäller när du bygger nytt, ändrar eller underhåller. Energikrav Utvalda sidor Bygglov Energideklaration Attefallshus I Sverige utför certifierade energiexperter energideklarationen på uppdrag av säljaren. Säkerhet Utvalda sidor Regler med mera som främst berör säkerhet ur olika aspekter Sök energideklaration för byggnader. Energideklarationens innehåll & sammanfattning Utvalda sidor Brandskydd Vägledning om standarder Personsäkerhet En standard är en lösning på ett återkommande problem. Utvalda sidor Tillgänglighet & bostadsutformning För byggmyndigheterna Bostäder och lokaler ska vara tillgängliga. I bostaden ska det Så här tas en standard fram dagliga livet fungera. Uppdrag Utvalda sidor Om pågående arbete kopplat till byggande till exempel Tillgänglighet ändringar av våra byggregler. Rumshöjd Utvalda sidor Nya regler för asylboenden Hälsa och miljö i byggnader Boverkets byggråd

Inomhusmiljön och vår hälsa påverkas av många faktorer. Senaste ändrade sidor Utvalda sidor Bärande stålkonstruktioner Miljöindikatorer Vad gäller för utförandet? Ljus i byggnader Finns undantag för specialtillverkade produkter? Säkerhet i ditt boende Boende Vad kan du göra i ditt boende? Information om säkert boende som brandskydd, taksäkerhet och personsäkerhet. För dig som bor i villa Utvalda sidor Information om att bygga om för dig som är villaägare. Brandskydd i bostaden Utvalda sidor Taksäkerhet Bygga utan bygglov Energideklaration Bostadsmarknaden Boverket gör analyser och prognoser om utvecklingen på För dig som bor i bostadsrätt eller ägarlägenhet bostadsmarknaden. Information för dig som har bostadsrätt eller ägarlägenhet. Utvalda sidor Utvalda sidor Indikatorer för bostadsbyggande Ekonomisk plan för bostadsrättsföreningar Läget på bostadsmarknaden Energideklaration

För dig som bor i hyresrätt eller kooperativ hyresrätt Information för dig som bor i hyresrätt eller kooperativ hyresrätt. Utvalda sidor Boendeinﬂytande Ekonomisk plan för kooperativa hyresrätter

Hälsa & inomhusmiljö i ditt boende Här kan du ta del av sådant som påverkar inomhusmiljön och hälsan. Utvalda sidor Buller Luft och ventilation i bostäder

Hyreshus Bidrag & garantier Vilka bidrag kan du Om stöd och kreditgarantier för dig som äger, bor i eller bygger söka? hyreshus. Utvalda sidor Finansiering Kreditgaranti Information om ﬁnansiering för bostäder och bostadsbyggande. Bostadsanpassningsbidrag Utvalda sidor Finansiell rådgivning Skolor och lokaler Kreditgaranti Nu går det att söka bidrag för att rusta upp skollokaler. Utvalda sidor Villa Bidrag för att rusta upp skollokaler och utemiljöe... Information om vilka bidrag eller stöd du som äger en villa kan Kulturlokaler - icke statliga söka. Utvalda sidor Kommuner Bostadsanpassningsbidrag Nu går det att söka bidrag för att rusta upp skollokaler. Radonbidraget har upphört Utvalda sidor Bidrag för att rusta upp skollokaler och utemiljöe... Bostadsrättshus Stöd till kommunala bostadsföretag Information om stöd och kreditgarantier för dig som bor eller som bygger bostadsrätter. Bidrag i siffror – statistik Utvalda sidor Här hittar du sidor med statistik för olika bidrag. Kreditgaranti Bostadsanpassningsbidrag Sök bidrag, uppdatera och följ ditt ärende elektroniskt

Ägarlägenhet Energimyndighetens solcellsbidrag Information om stöd och annat för dig som bor i ägarlägenhet. Investeringsstöd för äldrebostäder Utvalda sidor Stöd för trygghetsbostäder Förvärvsgaranti Hyresgarantier Kreditgaranti Kreditgarantier

Äldre lagar, regler & handböcker Lag & rätt Vad är det som gäller? Detta gällde när ditt hus byggdes. Här ﬁnns även äldre regler för planering. Boverkets författningssamling Utvalda sidor Här ser du vilka författningar som Boverket har gett ut. Äldre regler om planering Utvalda sidor Äldre regler om byggande Gällande författningar Pågående regelarbete Boverkets regelskrivning Här hittar du information om pågående regelarbeten,

Lagar för planering, byggande & boende Senaste ändrade sidor Har har vi samlat lagar som är centrala för tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen. Extra remiss BBR Utvalda sidor Remiss förslag till föreskrifter om stöd till utem... Plan- och bygglag (2010:900) Remiss om ändring om statsbidrag till skollokaler... Plan- och bygglag (2010:900) på Sveriges riksdags webbplats. Klicka I plan- och bygglagen (SFS 2010:900) ﬁnns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden. Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader

Lag (2014:267) om energimätning i byggnader Plan- och bygglag (2010:900) Bostadsrättslag (1991:614) Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Miljöbalk (1998:808) Lag (2012:838) om certifiering av vissa tjänster på energiområdet Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Boverkets författningssamling Från http://www.naturvardsverket.se/ 26 maj 2016 Världsarv Strandskydd Naturvårdsverket Biotopskyddsområden Om Naturvårdsverket Ramsarområden Kontakt Nyheter och press Jakt A–Ö Jaktkort och jägarexamen Jakt på klövvilt Vår natur Friluftsliv & jakt Jakt på rovdjur Allemansrätten Jakt på säl Det här gäller På teckenspråk Djur och växter På andra språk Råd om vilda djur Informationsmaterial Fridlysta arter Handel Motortrafik i naturen Sjukdomar Båtar och båtmotorer Trafikolycka Fyrhjulingar och motorcyklar Rapportera upptäckter Handikapphjälpmedel och elcyklar Husvagn och husbil Snöskoter Vattenskoter

Skyddad natur Nationalparker Naturreservat Natura 2000 Naturum Biosfärområden Så mår miljön Fakta & statistik Miljöarbete i samhället Miljömål & samverkan Klimat och luft Klimat Sveriges miljömål Luftföroreningar Miljökvalitetsmålen Luftstatistik Ozonskiktet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Vatten Bara naturlig försurning Avloppsvatten Giftfri miljö Försurade sjöar Skyddande ozonskikt Miljöfarliga ämnen i havet Säker strålmiljö Våtmark Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Mark Hav i balans samt levande kust och skärgård Avfall Myllrande våtmarker Deponier Levande skogar Förorenade områden Ett rikt odlingslandskap Försurning Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Växter och djur Ett rikt växt- och djurliv Biologisk mångfald Främmande arter Miljöarbete i Sverige Fåglar Fjärilar Uppdelat efter område Rovdjur Regeringsuppdrag Miljöövervakning Människa Forskning Buller Viltförvaltning Gifter i miljön EU och internationellt

Statistik A-Ö Sverige i världen Kartor Internationellt miljöarbete Data, databaser och sökregister Miljöarbete i EU Fler vägledningar Stöd i miljöarbetet Vägledning & lagar Rättsinformation Vägledningar Sök Miljöbalken Klicka Artskyddshandboken EU-förordningar och direktiv Avfall Annan lagstiftning Avlopp Föreskrifter, allmänna råd Buller Rättsfall, prövningsärenden Egenkontroll, miljörapportering Handböcker Ekosystemtjänster Beslut Energihushållning Ansökan om tillstånd Friluftsliv Avgifter för tillsyn och prövning Förbränning Straff och sanktioner Förorenade områden Genetiska resurser Remisser och Yttranden Gruvor Industri Remisser Industriutsläpp (IED) Yttranden Jakt och vilt Forskning Kemikalier och miljögifter Forskningsbidrag, miljöforskningsanslaget Luft och klimat Forskningsbidrag, Viltvårdsfonden Miljökonsekvensbeskrivning Öppna utlysningar Miljökvalitetsmålen Stängda utlysningar Miljökvalitetsnormer Bidrag Miljöledning Alvins fond för fågelskydd Miljöskadliga subventioner Anslag till friluftsliv Miljöövervakning Batterifonden Samhällsekonomisk analys Bidrag för sanering av förorenade områden för att bygga Skyddade områden bostäder Tillsyn Ideella miljöorganisationer Trafik och transporter Klimatklivet Täkter LIFE Utsläppshandel Lokala naturvårdssatsningen Vindkraft E-tjänster Från socialstyrelsen. se 27 maj 2016 Jag arbetar med Socialstyrelsen. Webbkartor Denna sektion av Socialstyrelsens webbplats riktar sig till yrkesverksamma i vård och omsorg och är uppdelad i olika För allmänheten yrkesområden. Denna sektion riktar sig till allmänheten. Alla är välkomna att använda hela webbplatsen, men det kan vara bra att känna till att stora delar av Dessa ingångar finns i denna sektion: webbplatsen är anpassade för yrkesverksamma i vård och omsorg. • Barn och familj • Barn som far illa Dessa ingångar finns i denna sektion: • Graviditet och förlossning • Donationsregistret • BBIC • Anmälan till donationsregistret • Barns hälsa • Hitta rätt myndighet • Barn och unga i socialtjänsten • Dina rättigheter i vård och omsorg • Placerade barn och unga • Sjukvård • Familjerätt • Ekonomiskt bistånd • Ekonomiskt bistånd • Vill du göra en insats för ett ensamkommande barn? • Riksnormen • Socialtjänstens arbete med barn och unga – information för • Barnperspektiv föräldrar • Utländska medborgare • I Äldreguiden kan du göra jämförelser av • Återbetalning hemtjänstverksamheter och äldreboenden. • Funktionshinder • Kunskapsstöd och utbildningsmaterial Mer hos andra • Regelverk inom området Inspektionen för vård och omsorg (IVO) • Statistik och utvärdering Folkhälsomyndigheten • Hemlöshet 1177 Vårdguiden • Omfattning • Vräkningsförebyggande arbete • Internationellt • Strategi mot hemlöshet • Vägledning • Hälsoskydd • Hygien • Smittförande och biologiskt avfall från vården • Psykiska sjukdom • Tillämpa miljöbalken • Rörelseorganen • Krisberedskap Tandvård • Tjänsteman i beredskap • Anmälan om användning av amalgam • Skyddsutrustning • Anmälan om tillbud med medicintekniska produkter • Kunskapscentrum • Tandvårdsstöd • Risk- och sårbarhetsanalys Vålds- och brottsrelaterade frågor • Stödstyrkan • Könsstympning/omskärelse av flickor och kvinnor • Kamedo-rapporter • Sex mot ersättning • Allvarliga händelser • Brottsoffer • Missbruk och beroende • Våld i nära relationer • ASI-intervjun Vårdhygien • Kunskapsstöd och utbildningsmaterial • God hygienisk standard • Missbruk under graviditeten • Basala hygienrutiner • Regelverk Vård och omsorg för asylsökande med flera • Sprututbytesverksamhet • Hälso- och sjukvård och tandvård • Statistik och utvärdering • Social omsorg Palliativ vård • Hälsoundersökning Äldre Psykisk ohälsa • Avgifter • Barns psykiska hälsa • Boende och stöd • Psykisk funktionsnedsättning • Demens • Självmord • Våld mot äldre • Äldres psykiska hälsa • Äldres hälsa • Uppföljning av psykiatriområdet • Nationell värdegrund Sjukdomar • Andningsorganen Mer hos oss • Cancer Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN • Demens • Diabetes • Hjärta och kärl Ansöka & rapportera Regler & vägledning Denna sektion av Socialstyrelsens webbplats riktar sig till Denna sektion av Socialstyrelsens webbplats riktar sig till yrkesverksamma i vård och omsorg och innehåller information hur du yrkesverksamma i vård och omsorg och innehåller lagtexter, ansöker om bidrag, legitimation och tillstånd. evidensbaserade riktlinjer och annan vägledning.

Dessa ingångar finns i denna sektion: Dessa ingångar finns i denna sektion: Legitimation, intyg och specialistkompetens • Föreskrifter & allmänna råd (SOSFS) • Legitimation • Om SOSFS • Bevis, specialistkompetens • Klassificering och koder • Bevis, Europaläkare • Ladda ner • Intyg, arbete utomlands • Diagnoskoder (ICD-10) • Förskrivningsrätt • Diagnoskoder • För arbetsgivare • Åtgärdskoder Register • Koder Funktionstillstånd • Beställa data/statistik • Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter • För uppgiftslämnare (KSI) • Begära registerutdrag • NordDRG • Registerservice • Andra kodverk Rikssjukvård • Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete • Om rikssjukvård • Webbföreläsning om Socialstyrelsens föreskrifter om Rättsliga rådet ledningssystem SOSFS 2011:9 • Fastställande av ändrad könstillhörighet • Ovanliga diagnoser • Tillstånd till förlängd frystid för befruktade ägg • Andra informationskällor • Tillstånd till abort • Intresseorganisationer • Tillstånd till sterilisering • Nya och reviderade diagnoser Statsbidrag • Om ovanliga diagnoser • Aktuella statsbidrag • Samhällets stöd • Kompetenscentrum Mer hos oss • Regelverk Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN • Handböcker • EU-direktiv • Privat vård • Jämlik socialtjänst • Tvångsvård • Jämställdhet mellan könen • Riktlinjer • Särskilda grupper • Nationella riktlinjer Ledningssystem • Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationell e-hälsa och gemensam informationsstruktur • Nationella indikationer • Nationell informationsstruktur • Terminologi • Terminologi • Pågående terminologiarbeten Patientsäkerhet • Avslutade terminologiarbeten • Riskområden • Förebygga • Avvikelserapportering Utveckling & kvalitet • Analysera och agera Denna sektion av Socialstyrelsens webbplats riktar sig till • Förbättra yrkesverksamma i vård och omsorg och innehåller fakta, statistik och • Mat och näring information om att utveckla och förbättra kvaliteten i vård och omsorg. Statistik • Statistik efter ämne Dessa ingångar finns i denna sektion: • Statistikdatabas • Effektivitet • Sveriges officiella statistik • Om effektivitet • Beställa data/statistik • Evidensbaserad praktik • För uppgiftslämnare • Att arbeta med evidensbaserad praktik Öppna jämförelser • Metodguide • Hälso- och sjukvård • Bedömningsinstrument • Barn och unga • Insatser • Ekonomiskt bistånd • Indikatorbiblioteket • Funktionsnedsättning • God vård • Äldreomsorg • Socialtjänst • Missbruk och beroende • • Jämlik hälsa, vård och omsorg • Jämlik hälsa • Jämlik vård • Pressmeddelanden Övergripande ingångar • Söka i diariet Här hittar du ingångar som berör aktuellt, publicerat och övergripande • Pressbilder frågor om myndigheten Socialstyrelsen. • Nyhetsarkiv • Debattartiklar Dessa ingångar finns i denna sektion: • Socialstyrelsens logotyp • Blanketter • Publikationer/webbutik • Frågor och svar • Om köp och beställningar • Nyheter • Senast utgivna publikationer • Konferenser • E-böcker • Nyhetsbrev • Meddelandeblad • Pressmeddelanden • Alternativa format • Senast utgivna publikationer • RSS • Om webbplatsen • Cookies • Dölj ditt besök • E-legitimation • RSS • Sociala medier • Sökhjälp • Tillgänglighet • Webbkarta • Om Socialstyrelsen • Arbeta hos oss • Kontakta oss • Organisation • Remissvar • Upphandlingar • Verksamhetsförändringar • Pressrum • Presstjänsten Från Folkhälsomyndigheten 27 maj 2016 ▪ Enkät Folkhälsomyndigheten ▪ Frågor och svar ▪ International collaborations Webbplatskarta ▪ Global initiative for surveillance Webbplatskartan ger en översikt över hur informationen är of antimicrobial resistance strukturerad på webbplatsen. ▪ IMPACT – a Sino-Swedish collaboration ▪ BARN – an expert network in • Ämnesområden the Baltic Sea region ▪ Indo-Swedish Collaboration on ◦ Smittskydd och sjukdomar Containment of Antibiotic ▪ Smittsamma sjukdomar Resistance (ISCCAR) ▪ Antibiotika och antibiotikaresistens ▪ Sino-Swedish bilateral ▪ Resistensövervakning cooperation on management of ▪ Anmälningsplikt antibiotic resistance ▪ ResNet ▪ Nationell samverkansfunktion ▪ Rapportering till EARS-Net ▪ Nationellt antibiotikaforum ▪ Resistensövervakning per ▪ Vårdhygien och vårdrelaterade infektioner bakterieart ▪ Desinfektionsmedel inom vården ▪ Svebar ▪ Klassificering av ▪ Behandlingsrekommendationer desinfektionsmedel ▪ Informationsmaterial om antibiotika och ▪ Krav på antimikrobiell effekt resistens ▪ Problematiska mikroorganismer ▪ Patientinformation ▪ Långtidsverkande produkter ▪ Svenska HALT ▪ Biocidförordningen ▪ Svenska HALT 2015 ▪ Patientsäkerhet och vårdrelaterade ▪ Svenska HALT 2014 infektioner ▪ HALT-2 ▪ Handhygien ▪ ESBL-studie ▪ Rena händer räddar liv ▪ Nationell grupp för vårdhygien ▪ Hepatit A ▪ Länksamling ▪ Hepatit B ▪ Svenska HALT ▪ Humant papillomvirus (HPV) ▪ Svenska HALT 2015 ▪ Influensa ▪ Svenska HALT 2014 ▪ Japansk encefalit ▪ HALT-2 ▪ Kikhosta ▪ Vaccinationer ▪ Kolera ▪ Vaccinationsprogram ▪ Meningokocker ▪ Allmänt program för barn ▪ Mässling ▪ Särskilda program ▪ Pneumokocker ▪ Komplettering av vaccinationer ▪ Polio ▪ Tidigare vaccinationsprogram ▪ Påssjuka ▪ Uppföljning av ▪ Rabies vaccinationsprogram ▪ Rotavirus ▪ Ändringar av nationella ▪ Röda hund vaccinationsprogram ▪ Stelkramp ▪ Referensgrupp för nationella ▪ Tick Borne Encefalitis (TBE) vaccinationsprogram ▪ Tuberkulos (TBC) ▪ Rekommendationer för vaccination ▪ Tyfoidfeber ▪ Informationsmaterial om vaccinationer ▪ Vattkoppor ▪ Resevaccination och övriga ▪ Hur fungerar vacciner? vaccinationer ▪ Frågor och svar ▪ Vaccination mot gula febern ▪ Allmänna vaccinations- ▪ Vacciner A-Ö programmet ▪ Bältros ▪ Barn och säsongsinfluensavaccin ▪ Difteri ▪ Difteri och stelkramp ▪ Gula febern ▪ Haemophilus influenzae typ b ▪ Haemophilus influenzae typ b ▪ Humant papillomvirus (Hib) ▪ Kikhosta ▪ År 2016 ▪ Mässling, påssjuka och röda ▪ År 2015 hund ▪ År 2014 ▪ Pneumokockinfektion ▪ År 2013 ▪ Polio ▪ Influensa veckorapporter ▪ Vacciner och säkerhet ▪ Senaste influensrapporten ▪ Övriga vacciner ▪ Arkiv 2015/2016 ▪ Vaccinsäkerhet och övervakning ▪ Arkiv 2014/2015 ▪ Vaccinbrist ▪ Arkiv 2013/2014 ▪ Journalföring av vaccinationer ▪ Webbsök för influensa ▪ Vaccinationsregister ▪ RSV veckorapporter ▪ Om vaccinationsregistret ▪ Senaste RSV-rapporten ▪ Vaccinationer som ska ▪ Arkiv 2015/2016 rapporteras ▪ Arkiv 2014/2015 ▪ Svevac ▪ Arkiv 2013/2014 ▪ Informationsblad HPV ▪ Antibiotikastatistik ▪ Internationella vaccinationsprojekt ▪ Sverige ▪ Ordlista ▪ Kvartalsrapporter ▪ Externa länkar ▪ Tandvård ◦ Statistik och undersökningar ▪ PRIS ▪ Sjukdomsstatistik ▪ Norden ▪ Calicivirus veckorapporter ▪ Europa (vinterkräksjuka) ▪ Vaccinationsstatistik ▪ Säsong 2015/2016 ▪ Statistik för HPV-vaccinationer ▪ Säsong 2014/2015 ▪ Statistik från barnavårdcentraler ▪ Säsong 2013/2014 ▪ Statistik från skolorna ▪ Slutrapporter ▪ Statistik för influensavaccinationer ▪ Clostridium difficile veckorapporter ▪ Alkoholstatistik ▪ Alkoholdrycksstatistik i siffror ▪ Det internationella samarbetet ▪ Folkhälsodata ▪ Resultat 2013/14 ▪ Databas ▪ Enkäter ▪ Faktablad ▪ Swelogs ▪ Indikatorer efter folkhälsopolitikens 11 ▪ Länsrapporten målområden ▪ Resultat ▪ FolkhälsoAtlas ▪ Datainsamling ▪ Lab-miljö ▪ Publikationer ▪ Rapportblad ▪ Nationell kartläggning av barns psykiska ▪ Enkäter och undersökningar hälsa ▪ Nationella folkhälsoenkäten ▪ Resultat i diagramform ▪ Resultat A-Ö ▪ Resultat i tabellform ▪ Levnadsvanor ▪ Resultat fråga-för-fråga län och ▪ Fysisk hälsa kommun ▪ Psykisk hälsa ▪ Resultat fråga-för fråga skolor ▪ Läkemedelsanvändning ▪ ANDT-uppföljning ▪ Vårdkontakter ▪ Öppna jämförelser folkhälsa ▪ Tandhälsa ◦ Hälsoskydd och miljöhälsa ▪ Sociala relationer ▪ Objektburen smitta ▪ Privat ekonomi ▪ Smitta från djur ▪ Ungas hälsa ▪ Legionella ▪ Äldres hälsa ▪ Skötsel av vattensystem ▪ Frågeformulär - Nationella ▪ Bassängbad folkhälsoenkäten ▪ Hälsorisker ▪ Skolbarns hälsovanor ▪ Skötsel ▪ Rapporter ▪ Inomhusmiljö ▪ Tillgång till data ▪ Buller ▪ Det svenska teamet ▪ Exponering ▪ Hälsoeffekter ▪ Tillstånd att använda bekämpningsmedel ▪ Höga ljudnivåer klass 1 So (flytande medel, puder, ▪ Mätmetoder pulver, beten) ▪ Tillsynsärende ▪ Utbildning om gaser ▪ Nationell bullersamordning ▪ Bekämpning av råttor och möss ▪ Luftkvalitet ▪ Beredskap vid värmebölja ▪ Kompletterande vägledning om ▪ Internationellt arbete ventilation ▪ WHO:s miljöhälsoprocess ▪ Kompletterande vägledning om ▪ Europeiska miljöbyrån (EEA) och fuktproblem i byggnader Environment Information and ▪ Radon Observation NETwork ▪ Förekomster av radon ◦ Beredskap ▪ Hälsoeffekter ▪ Övervakning och rapportering ▪ Radonmätningar ▪ Anmälningspliktiga sjukdomar ▪ Temperatur ▪ Antibiotikaresistens ▪ Termiskt inomhusklimat och ▪ Frivillig laboratorierapportering temperatur ▪ Rapportering av Calicivirus ▪ Skadedjur ▪ Rapportering av Clostridium ▪ Vägglöss difficile ▪ Huvudlöss ▪ Rapportering av RSV ▪ Elektromagnetiska fält ▪ Sentinelövervakning ▪ Elöverkänslighet ▪ Anmälan till sentinelprovtagning ▪ Miljömålen för influensa 2015-2016 ▪ Hälsa i miljömålen ▪ SmiNet ▪ Generationsmålet ▪ Smittestning av blodgivare ▪ Hälsorelaterad miljöövervakning ▪ Syndromövervakning ▪ Miljöhälsorapportering ▪ Hälsorapport 2016 ▪ Utbildningar i bekämpningsmedel ▪ Hälsorapport 2013-2014 ▪ Influensakoll ▪ Biosäkerhet och bioskydd ◦ Livsvillkor och levnadsvanor ▪ Biosäkerhet ▪ Arbetsliv och hälsa ▪ Bioskydd ▪ Bestämningsfaktorer ▪ CWA 15793 ▪ Barns och ungas hälsa ▪ Riskbedömning ▪ Seminarier om ungas psykiska hälsa ▪ Riskklasser ▪ Föräldrastöd ▪ Transporter ▪ Våra uppdrag 2009-2014 ▪ P4-laboratoriet ▪ Skrifter och rapporter ▪ Säkerhetsdatablad för smittämnen ▪ Utveckling av barns och ungas hälsa ▪ Skyddsåtgärder ▪ Undersökningar ▪ Skyddsåtgärder vid speciell diagnostik ▪ Stöd till barn i familjer med ▪ Inneslutning av poliovirus missbruksproblem m.m. ▪ Utbrott ▪ Projekt för kunskapsutveckling ▪ Aktuella utbrott 2012-2015 ▪ Utbrottsarkiv ▪ Flyktingsituationen i Sverige ▪ Krisberedskap ▪ Frågor och svar ▪ IHR – Internationella hälsoreglementet ▪ Länkar till andra aktörer ▪ Underrättelseskyldighet ▪ Folkhälsans utveckling – 11 målområden ▪ Hälsodeklaration ▪ 1. Delaktighet och inflytande i samhället ▪ Karantänshamnar och ▪ Demokratisk delaktighet karantänsflygplatser ▪ Socialt och kulturellt deltagande ▪ Saneringsintyg ▪ Socialt och praktiskt stöd ▪ Pandemiberedskap ▪ Självupplevd diskriminering ▪ Pandemisk influensa ▪ Tillit ▪ Pandemivaccin ▪ 2. Ekonomiska och sociala ▪ Smittskyddsläkemedel i beredskapslager förutsättningar ▪ Zoonosberedskap ▪ Utbildningsnivå ▪ Värmeböljor ▪ Arbetsmarknadsposition ▪ Ekonomiska villkor ▪ 7. Skydd mot smittspridning ▪ Boendemiljö ▪ Förekomst av antibiotikaresistens ▪ 3. Barn och ungas uppväxtvillkor ▪ Förekomst av immunitet ▪ Miljön i hemmet ▪ Förekomst av smittämne ▪ Miljön i förskolan och skolan ▪ 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa ▪ Barns och ungas kompetenser ▪ Oskyddat sex ▪ 4. Hälsa i arbetslivet ▪ Tidigt omhändertagande vid ▪ Arbetsmiljöfaktorer abort ▪ Psykosociala arbetsmiljöfaktorer ▪ Sexuellt våld och tvång ▪ Anställningstrygghet ▪ 9. Fysisk aktivitet ▪ Återhämtning mellan arbetspass ▪ Fysisk aktivitet ▪ 5. Miljöer och produkter ▪ 10. Matvanor och livsmedel ▪ Luftföroreningar ▪ Goda matvanor ▪ Farliga kemiska ämnen ▪ Energibalans ▪ Buller ▪ Amningsfrekvens ▪ UV-strålning ▪ Livsmedelssäkerhet ▪ Radon ▪ 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak ▪ Miljöer och produkter som kan och spel relateras till skador ▪ Alkoholkonsumtion ▪ 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ▪ Narkotikabruk ▪ Hälso- och sjukvården ▪ Dopningsbruk ▪ Hälsoorientering som strategi ▪ Tobaksbruk ▪ Sjukdomsförebyggande insatser ▪ Överdrivet spelande ▪ Hälsofrämjande insatser ▪ Friluftsliv ▪ Aktiv kunskapsförmedling ▪ Funktionsnedsättning ▪ Befolkningsinriktat hälsoarbete ▪ Definitioner ▪ Insatser för hälsofrämjande ▪ Politiska mål arbetsmiljö ▪ Fysisk aktivitet ▪ Definitioner ▪ Hälsogeografi och GIS ▪ Rekommendationer ▪ Vetenskaplig förankring ▪ FaR® ▪ Mötesplats social hållbarhet ▪ Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ▪ Nationella minoriteter ▪ Hälsosamt åldrande ▪ Tidigare uppdrag ▪ Vägledning ▪ Om nationella minoriteter ▪ Samverkansmodell ▪ Psykisk hälsa ▪ Internationellt ▪ Nuläge psykisk hälsa ▪ Utbildningsmaterial ▪ Skillnader mellan ▪ Livsmiljö utbildningsnivåer ▪ Bostadsområdet ▪ Skillnader mellan åldersgrupper ▪ Matvanor ▪ Skillnader mellan könen ▪ Näringsrekommendationer ▪ Seminarier om ungas psykiska hälsa ▪ Ett friskare Sverige ▪ Suicidprevention ▪ Ett friskare Sverige 2014 ▪ Effekter av insatser ▪ Arkiv: 2012 ▪ Kartläggning av arbete ▪ Arkiv: 2011 ▪ Förslag till struktur för ▪ Arkiv: 2010 suicidpreventionsarbetet ▪ Metoder och planeringsverktyg ▪ Ett nationellt handlingsprogram för att ▪ Motiverande samtal förebygga suicid ▪ Tillämpningsområden ▪ Händelseanalyser – ett arbetssätt för att ▪ Kunskapsläget utreda självmord bland barn och unga ◦ ▪ SOMRA Hälsa och sexualitet ▪ ▪ Kvalitetssäkring Hivstrategin ▪ ▪ Planeringsverktyg Målsättningar ▪ ▪ Aktivt liv i byggda miljöer Internationell rapportering ▪ ▪ Folkhälsoekonomi Kvalitetssäkrad hivprevention ▪ ▪ Hälsokonsekvensbedömning Statsanslaget 2:4 ▪ Statsbidrag för hiv- och STI-prevention ▪ Metodstöd – landsting och vissa kommuner 2016 ▪ Motiverande samtal om sexuell hälsa ▪ Organisations- och verksamhetsbidrag ▪ Webbinarier för hiv/STI-prevention ▪ Kondomhandboken ▪ Projekt och FoU-bidrag ▪ MSM och internetenkäten EMIS ▪ Preventionsgrupper ▪ Attityd till kondom och MI ▪ Män som har sex med män ▪ MI inom sexualitet och hälsa ▪ Personer som injicerar droger ▪ UngKAB09 - ▪ Epidemiologisk översikt för uppföljningsseminarium bestämningsfaktorer, ▪ Sex- och samlevnad i nya riskbeteenden och sjukdomar läroplanen ▪ Personer som befinner sig i risk ▪ Alkohol, unga och sexuellt för att börja injicera droger risktagande ▪ Migranter ▪ Vem är i riskzon för klamydia? ▪ EU-projektet om migration och ▪ Hiv och hepatit på institution prevention ▪ Publikationer ▪ Unga och unga vuxna ◦ Tillsyn och regelverk ▪ Ungdomsbarometern ▪ Lagar och förordningar ▪ Enkätstudie om hälsa och ▪ Förarbeten sexualitet ▪ Klassificering av missbrukssubstanser ▪ Skolans roll ▪ Substanser under utredning ▪ Utlandsresenärer ▪ Tillsyn alkohol ▪ Gravida kvinnor ▪ Blankettmallar ▪ Personer som köper och säljer sex ▪ Folköl ▪ Personer som lever med hiv ▪ Kontrollköp folköl ▪ Hbt och hälsa ▪ Material ▪ Sexualitet och reproduktiv hälsa ▪ Teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat ▪ Informationsinsatser ▪ Blanketter för utskrift ▪ Attityd- och kunskapsmätningar ▪ Kunskapsprov ▪ Regler ▪ Årsstatistik kunskapsprov ▪ Tillverkning och import ▪ Månadsstatistik kunskapsprov ▪ Försäljning av örtprodukter ▪ Tillverkning av sprit och alkoholdrycker ▪ E-cigaretter ▪ Register över tillståndshavare ▪ Tillsyn hälsofarliga varor ▪ Ansvarsfull alkoholservering ▪ Ansökan om tillstånd ▪ Samverkan ▪ Undantag från krav på tillstånd ▪ Kartläggning ▪ Tillsyn miljöbalken ▪ Informationsspridning ▪ Folkhälsomyndighetens plan för ▪ Utbildning tillsynsvägledning ▪ Krogtillsyn ▪ Inomhusmiljön i skolan ▪ Uppföljning och utvärdering ▪ Om projektet Inomhusmiljön i ▪ Policy skolan ▪ Material ▪ Vägledningsmaterial ▪ Rättspraxis ▪ Deltagande kommuner och ▪ Rapporteringsskyldighet länsstyrelser ▪ Särskilda boenden ▪ Seminarier 2014 ▪ Tillsyn tobak ▪ Nationella tillsynsprojekt ▪ Kontrollköp ▪ Tillsynsvägledning asylboenden ▪ Material ▪ Vad är ett asylboende? ▪ Ingredienser i tobaksvaror ▪ Ansvar i tillsynen av ▪ Ingrediensrapporter asylboenden ▪ ▪ Tillsyn tobaksförsäljning Tillsynsbesök ▪ ▪ Tillsyn rökfria miljöer Egenkontroll ▪ ▪ Skyltar och dekaler Boendetäthet ▪ ▪ Kommande ändring av tobakslagen Buller ▪ ▪ Örtprodukter för rökning Fukt och mikroorganismer ▪ ▪ Frågor och svar Hygien och hygienutrymmen ▪ Livsmedelshantering och ▪ UV-strålning och matlagningsmöjligheter elektromagnetiska fält ▪ Miljötobaksrök ▪ Vatten ▪ Radon ▪ Ventilation ▪ Skadedjur ▪ Hygien och att undvika ▪ Skola, förskola och smittspridning vuxenutbildning ▪ Städning och rengöring ▪ Städning, städbarhet, rengöring ▪ Allergifrågor och tvätt ▪ Utemiljö ▪ Temperatur ▪ Egenkontroll ▪ Vatten, avlopp och avfall ▪ Tillsynsvägledning hästhållning ▪ Ventilation ▪ Tillämpa miljöbalken ▪ Akuta korttidsboenden ▪ Allmänna hänsynsregler ▪ Tillsynsvägledning ensamkommande ▪ Olägenhetsbegreppet barn ▪ Anmälningsplikt ▪ Tillsynsvägledning flerfamiljshus ▪ Egenkontroll ▪ Fastighetsägarens ansvar enligt ▪ Vägledning om egenkontroll miljöbalken enligt miljöbalken ▪ Miljö- och hälsoskyddsnämndens ▪ Miljösanktionsavgift ansvar ▪ Vägledande domar ▪ Fastighetsägarens egenkontroll ◦ ANDTS ▪ Faktorer som bör kontrolleras ▪ ANDT-uppföljning ▪ Tillsynsvägledning förskolor ▪ Samband mellan alkohol, narkotika, tobak och ▪ Lagen säger spel ▪ Ansvar i tillsynen ▪ Alkohol ▪ Buller ▪ Förebyggande arbete mot alkoholskador ▪ Fukt och mikroorganismer ▪ Skadeverkningar ▪ Radon ▪ Alkoholpolitikens historia ▪ Temperatur ▪ Narkotika ▪ Utvecklingen av bruket ▪ Tobak ▪ Bruket i den allmänna ▪ Uppdrag befolkningen ▪ Organisationsbidrag till ▪ Narkotikabruk bland tobakspreventiv verksamhet skolungdomar ▪ Utvecklingen av bruket ▪ Skattning av problematiskt ▪ Hälsoeffekter rökning narkotikabruk ▪ Snusbruk och hälsorisker ▪ Narkotikabruk och hälsa ▪ Förebyggande arbete ▪ Narkotikarelaterad dödlighet ▪ Tobaksavvänjning ▪ Förebyggande arbete ▪ Nätverk ▪ Vad är prevention? ▪ Spel om pengar ▪ Risk- och skyddsfaktorer ▪ Uppdrag ▪ Kunskapsläget för ▪ Utvecklingen av spelandet narkotikaprevention ▪ Olika begrepp för spelproblem ▪ Hur bedrivs förebyggande ▪ Skadeverkningar arbete? ▪ Förebyggande arbete ▪ Internationellt ▪ Organisationsbidrag till ▪ Lagar och policy spelpreventiv verksamhet ▪ Dopning ▪ Medel till särskilda ▪ Utvecklingen av bruket utvecklingsprojekt i syfte att ▪ Användning av dopningsmedel motverka spelproblem 2016 ▪ Skadeverkningar ▪ Webbplats om spelprevention ▪ Fysiska konsekvenser ▪ Nätverk ▪ Psykiska konsekvenser ▪ Lagar och policy ▪ Sociala konsekvenser ▪ Swelogs befolkningsstudie ▪ Förebyggande arbete ▪ Swelogs faktablad ▪ Bestämningsfaktorer ▪ Swelogs prevalensstudie 2015 ▪ Lagar och policy ▪ Särskilda uppdrag ANDTS ▪ Förteckning över dopningsmedel ◦ Mikrobiologi & laboratorieanalyser ▪ Laboratorieanalyser ▪ Avdelningar och enheter ▪ Vatten och miljöprover ◦ Styrdokument och uppdrag ▪ Känn ditt vatten ▪ Pågående ▪ Information för beställare ▪ Avslutade ▪ Transport av höginfektiöst prov ▪ Jävsdeklaration ▪ Referensmetodik ◦ Statsbidrag ▪ Analyser i Sverige ▪ Att söka bidrag ▪ Laboratorienätverk ▪ Övergripande kriterier ▪ Diagnostikaktuellt ▪ Medel att söka ▪ Mikrobiella övervakningsprogram ▪ Beviljade medel • Publicerat material ◦ Lediga jobb ▪ Jobba hos oss ◦ Publikationer ◦ Upphandling ◦ Kundtjänst och köpvillkor ▪ Att tänka på vid anbudslämnande ◦ Remisser och yttranden ◦ Remisser och yttranden ▪ Remisser från Folkhälsomyndigheten ◦ Om webbplatsen ▪ Yttranden 2016 ▪ Fler webbplatser ▪ Yttranden 2015 ▪ Behandling av personuppgifter ▪ Yttranden 2014 ▪ Kakor (cookies) ◦ Konferensdokumentation ◦ Kontakta oss ◦ Föreskrifter och allmänna råd ▪ Hitta till oss ◦ Utblick folkhälsa ▪ Avdelnings- och enhetschefer ▪ Metod ▪ Studiebesök • Konferens och utbildning ▪ Boka Gard-aulan ▪ Foton Gard-aulan • Om Folkhälsomyndigheten ▪ Tjänsteman i beredskap ▪ Klinisk mikrobiolog i beredskap ◦ Organisation ◦ Internationellt samarbete ▪ Gd, stab och ledningsgrupp ▪ EU:s hälsoprogram 2014–2020 ▪ Oktober ▪ WHO-samarbete ▪ September ◦ Information på minoritetsspråk ▪ Augusti • Nyheter och press ▪ Juli ▪ Juni ◦ Nyhetsarkiv ▪ Maj ▪ 2016 ▪ April ▪ Maj ▪ Mars ▪ April ▪ Februari ▪ Mars ▪ Januari ▪ Februari ◦ Prenumerera ▪ Januari ▪ RSS ▪ 2015 ◦ Pressbilder ▪ December ▪ Ledningsgrupp ▪ November ▪ Persongalleri ▪ Oktober ▪ Säkerhetslaboratoriet ▪ September ▪ Bakterier ▪ Augusti ▪ Parasiter ▪ Juli ▪ Virus ▪ Juni ◦ Historik SMI 2003-2013 ▪ Maj ▪ Historik EPI-aktuellt ▪ April ▪ EPI-Aktuellt 2011 ▪ Mars ▪ EPI-aktuellt 2010 ▪ Februari ▪ EPI-aktuellt 2009 ▪ Januari ▪ EPI-aktuellt 2008 ▪ 2014 ▪ EPI-aktuellt 2007 ▪ December ▪ EPI-aktuellt 2006 ▪ November ▪ EPI-aktuellt 2004 ▪ EPI-aktuellt 2005 ▪ 2011 ▪ Historik SMI-nyheter ▪ Januari ▪ 2013 ▪ Februari ▪ Januari ▪ Mars ▪ Februari ▪ April ▪ Mars ▪ Maj ▪ April ▪ Juni ▪ Maj ▪ Juli ▪ Juni ▪ Augusti ▪ Juli ▪ September ▪ Augusti ▪ Oktober ▪ September ▪ November ▪ Oktober ▪ December ▪ November ▪ 2010 ▪ December ▪ Januari ▪ 2012 ▪ Februari ▪ Januari ▪ Mars ▪ Februari ▪ April ▪ Mars ▪ Maj ▪ April ▪ Juli ▪ Maj ▪ Augusti ▪ Juni ▪ September ▪ Juli ▪ Oktober ▪ Augusti ▪ November ▪ September ▪ December ▪ Oktober ▪ 2008 ▪ November ▪ Januari ▪ December ▪ Februari ▪ Mars ▪ Juni ▪ April ▪ Juli ▪ Maj ▪ Augusti ▪ Juni ▪ September ▪ Juli ▪ Oktober ▪ September ▪ November ▪ Oktober ▪ December ▪ November ▪ 2009 ▪ December ▪ Januari ▪ 2007 ▪ Februari ▪ Januari ▪ April ▪ Februari ▪ Maj ▪ Mars ▪ Juni ▪ April ▪ Juli ▪ Maj ▪ Augusti ▪ Juni ▪ September ▪ Juli ▪ Oktober ▪ Augusti ▪ November ▪ September ▪ December ▪ Oktober ▪ Mars ▪ November ▪ Historik pressmeddelanden ▪ December ▪ 2003 ▪ 2006 ▪ Smittskyddsinstitutet inviger nya ▪ Januari lokaler för STI-sektion i Uppsala ▪ Februari (21 oktober 2003) ▪ Mars ▪ Idag lanseras ▪ April Smittskyddsinstitutets nya ▪ Maj webbplats (3 september 2003) ▪ Resevarningen för Peking hävs 2003) (24 juni 2003) ▪ 2004 ▪ Helicobacter pylori - bakterien ▪ Nytt läkemedel är aktivt mot bakom magsår och magcancer (4 multiresistent tuberkulos - artikel september 2003) publicerad i Science (10 ▪ Ändrad resevarning med december 2004) anledning av SARS (16 juni ▪ Hiv ökar i Sverige och i världen, 2003) stor ökning bland kvinnor (24 ▪ Hongkong och Guangdong november 2004) avförs från resevarning (23 maj ▪ Klamydiastudie i Uppsala: Ny 2003) metod underlättar för unga att ▪ Utökad resevarning (9 maj 2003) testa sig (4 november 2004) ▪ Toronto avförs från resevarning ▪ Start av befuktningsanläggningar (30 april 2003) - legionellarisk (27 september ▪ Utökad resevarning med 2004) anledning av SARS (24 april ▪ Nya WHO-riktlinjer för 2003) dricksvatten (21 september 2004) ▪ Innebörden av misstänkt och ▪ Legionella i sannolikt fall (4 april 2003) befuktningsanläggning för frukt- ▪ Reserekommendationer (3 april och grönsaker (30 augusti 2004) 2003) ▪ Antimicrobial Therapy in the ▪ Angående SAL (26 mars 2003) 21st Century (25 maj 2004) ▪ Svår akut luftvägsinfektion ▪ EU-projekt om (SAL) (15 mars 2003) antibiotikaresistenta ▪ Antalet smittade av pneumokocker tilldelas tre tarmbakterien Campylobacter miljoner euro (13 februari 2004) minskade i Sverige 2002 (3 februari 2003) ▪ Fortsatt ökning av sexuellt överförda infektioner(16 januari ▪ Preliminära data rörande vissa ▪ Nya rön om antikroppar visar sjukdomar 2003 (22 januari vägen till framtida hivvaccin 2004) ▪ Vårdrelaterade infektioner och ▪ Information om fågelinfluensa antibiotikaresistens kan ▪ 2005 begränsas ▪ STRAMA:s ▪ Start för nytt nationellt jubileumssymposium: vaccinationsregister Antibiotikaresistens – idag och i ▪ Ny experttjänst inom framtiden (9 september 2005) antibiotikaresistensområdet vid ▪ Annika Linde utsedd till SMI och Strama statsepidemiolog och chef för ▪ Hiv - ett stort och växande hot i avdelningen för epidemiologi (17 världen augusti 2005) ▪ Legionella i vatteninstallationer ▪ Internationella ▪ Zoonoser – nya och gamla tuberkulosforskare träffas i farsoter Sverige (29 juni 2005) ▪ Sverige möter fågelinfluensan ▪ Alarmerande ökning av MRSA i ▪ Smittskyddsinstitutet arrangerar de nordiska länderna (2 juni temadag om tuberkulos 2005) ▪ Epidemiologisk årsrapport 2005 ▪ Antibiotikaförbrukning och ▪ Fem smutsiga små fingrar – hur antibiotikaresistens i Sverige (25 står det egentligen till med maj 2005) handhygienen inom sjukvården? ▪ 2006 ▪ Antibiotikaförbrukningen ▪ Reseförbud effektivt mot halverad bland barn spridning av sars ▪ Ragnar Norrby är ny ordförande ▪ Parasiten Toxoplasmas virulens för International Vaccine kartlagd Institutet ▪ Bättre diagnostik kan rädda liv ▪ Ny pressekreterare och ny på svampinfekterade patienter chefredaktör vid Smittskyddsinstitutet ▪ 2007 ▪ Vaccinskyddet bland Sveriges ▪ ESBL-resistens hos befolkning undersöks tarmbakterier kräver omedelbara ▪ Smittskyddsinstitutet förbättrar åtgärder utskick av pressmeddelanden ▪ Brister inom svensk intensivvård ▪ 2008 kan leda till en ökning av ▪ Många små barn vårdas vid multiresistenta bakterier sjukhus på grund av akut ▪ MRSA ökade med 20 procent diarrésjukdom som orsakas av under första halvåret 2007 rotavirus ▪ Årets influensa är på väg – så ▪ Smittskyddsinstitutet stödjer undviker du smitta hivforskning i utvecklingsländer ▪ Så orsakar proteinklister svår ▪ Krafttag behövs för att stoppa malaria resistensutvecklingen ▪ Syfilis och klamydia fortsätter att ▪ Är det möjligt att hejda öka utvecklingen av ▪ Legionellakonferens med fokus antibiotikaresistenta bakterier? på riskbedömningar ▪ Forskning förbättrar ▪ Klamydiaspridningen måste influensaövervakning stoppas ▪ Handdesinfektion ger mindre ▪ Sommarens plågor – och hur sjukfrånvaro från förskolor man kan undvika dem ▪ Handsprit på förskolor ger ▪ Användningen av antibiotika och friskare barn antalet resistenta bakterier ökar – ▪ Råd om hepatit A-vaccination bättre följsamhet till ▪ Dramatisk ökning av behandlingsrekommendationer är antibiotikaresistenta bakterier nödvändig ▪ Konventionell smittspårning – ▪ ”Kan man få läkare intresserade effektivt eller bortkastade av vårdhygien?” pengar? ▪ Smittskyddsfrågor lyfts fram vid ▪ Resistenta bakterier ökar mikrobiologernas vårmöte lavinartat ▪ Yvonne Andersson ny ordförande ▪ Varför blir inte alla sjuka i i Zoonosrådet vinterkräksjuka? ▪ Resistenta hårlöss finns nu i ▪ Antal TBE-fall fortsätter att öka Sverige ▪ Hiv i Sverige 2007 – stor ökning ▪ Hiv första halvåret 2008 – av inhemsk smitta senaste årens ökning har ▪ Klimatförändringar kan påverka avstannat framtidens infektioner ▪ Internationella ▪ Sällsynta parasitsjukdomar ökar i tuberkulosforskare träffas i Sverige Sverige ▪ Trots allmän vaccinering drabbas ▪ Tydligare jävsdeklarationer för barn fortfarande av kikhosta utomstående experter ▪ 2009 ▪ Mer än var tredje barn fick ▪ Det första bekräftade fallet i antibiotika under 2007 Sverige av den nya influensan ▪ Förbrukningen av antibiotika ▪ Antalet fall av influensa minskar fortsätter att öka men fortsatt hög smittspridning ▪ Sorkfeber – flest antal ▪ Smittskyddsinstitutet publicerar rapporterade fall någonsin tabell över avlidna i den nya ▪ Nya vacciner i det svenska influensan barnvaccinationsprogrammet ▪ Analyser visar att viruset för den ▪ Nya läkemedel leder till bättre nya influensan är stabilt behandling vid livshotande ▪ Influensafallen fortsätter att öka svampinfektioner kraftigt ▪ Ökning av inhemsk smitta av ▪ Toppnotering av antal bekräftade gonorré och syfilis under 2007 influensafall ▪ Klamydia fortsätter att öka bland ▪ Sådan är svenskarnas inställning unga till att vaccinera sig mot A ▪ Smittskyddsinstitutet uppmanar (H1N1) till vaccination mot mässling ▪ Nästa steg i arbetet med influensa A(H1N1) ▪ Ändrad strategi i Sverige för ▪ Färre unga smittades av hantering av influensa A(H1N1) klamydia 2008 ▪ Den nya influensan, influensa A ▪ Antal TBE-fall fortsätter att öka (H1N1) – hur är läget just nu? ▪ SMI – en hundraåring med unika ▪ Situationen med den nya kompetenser och resurser influensan A(H1N1) klassas som ▪ Patienters säkerhet i fara på pandemi grund av vårdrelaterade smittor ▪ ”Nollvision för vårdrelaterad ▪ Zoonoser och klimatpåverkan i smitta” fokus ▪ Äldre särskilt utsatta för ▪ Vården behöver mer kunskap om antibiotikaresistens hur Clostridium difficile sprids ▪ SMI välkomnar förslagen i ▪ 2010 Smittskyddsutredningens ▪ Risk för falskt negativa resultat betänkande för snabbtester vid tidig ▪ Kraftig ökning av hivinfektion svårbehandlade tarmbakterier ▪ Alltid risk för explosiv spridning ▪ Den nya influensan, Influensa A av hiv bland missbrukare – (H1N1) – är faran över? argument för förbättrad ▪ Ännu ett bekräftat fall i Sverige prevention inklusive sprutbyte av den nya influensan ▪ Smittkällan till legionellafallen i ▪ Den nya influensan, Influensa A Domsjö är identifierad (H1N1) – hur är läget just nu? ▪ Tidskriften Smittskydd läggs ner ▪ Den nya influensan – vad händer ▪ Skolbarn i Sverige har bra skydd och hur ser Sveriges beredskap mot pandemiviruset A(H1N1) ut? ▪ Smittskyddsinstitutet får bredare ▪ Svag ökning av antalet hivfall regeringsuppdrag under 2000-talet ▪ Ansvaret för hivprevention ▪ Tuberkulosfallen ökar i Sverige överförs till Smittskyddsinstitutet ▪ Fortsatt ökning av gonorré 2008 ▪ Antibiotikaresistensläget förvärrat under 2009 ▪ God handhygien kan ha påverkat ▪ Resistenta bakterier sprids i infektionsläget i Sverige samhället ▪ Minskad antibiotikaanvändning ▪ Knull de Luxe ökar men förvärrat resistensläge kondomanvändning med ▪ Smittskyddsinstitutet anställer tre kunskap och app nya avdelningschefer ▪ EHEC-utbrott i Tyskland – ▪ Antalet anmälda hivfall ökade svenska resenärer allvarligt sjuka under 2009 ▪ Positiv trend med riktad ▪ Den nya influensan – vad händer antibiotika håller i sig under 2010? ▪ Våra händer är stora ▪ 2011 smittspridare ▪ Personer som lever med hiv ▪ Hälften av unga använder träder fram kondom vid samlag med tillfällig ▪ Ny webbplats ska ge koll på årets partner influensa ▪ Hanteringen av influensa A ▪ Nytt fokus på parasiter i vatten (H1N1) 2009 utvärderad: efter Östersundsutbrottet Beredskapen i Sverige var bra – ▪ Dags att förbättra det men det finns mycket att lära förebyggande arbetet för MSM ▪ Nässpray ska skydda nyfödda ▪ Samarbete över gränser ska mot kikhosta förebygga hiv bland MSM ▪ Stora regionala skillnader i ▪ Dags för personer i riskgrupper antibiotikaförbrukningen under att influensavaccinera sig 2010 ▪ SMI förbättrar ▪ 2012 hälsoundersökningar för ▪ Vi måste börja tala om hiv asylsökande ▪ Sverige föregångsland i kampen ▪ Så vill SMI minimera mot antibiotikaresistens smittspridning av VRE ▪ Hjälp oss få influensakoll ▪ Resistenta bakterier sprids allt ▪ 2 000 avföringsprov ska ge svar oftare ute i samhället om resistenta bakterier ▪ Det är dags att tala med unga ▪ Laboratorierna i Sverige måste män samordnas ▪ ”Höj beredskapen i vården mot ▪ Fler asylsökande ska erbjudas multiresistenta bakterier” hälsoundersökningar ▪ Smittskyddsinstitutet föreslår ny ▪ SMI når ut till fler genom samlad folkhälsomyndighet livesända seminarier ▪ Resistenta bakterier allt större ▪ 2013 problem i samhället ▪ Nu minskar ▪ Smittskyddsinstitutet på antibiotikaförbrukningen i hela aidskonferens i Washington Sverige ▪ Hivblogg slår hål på fördomar ▪ Det är dags att lyssna på unga ▪ Säkert sommarsex med Knull De kvinnor Luxe ▪ Sveriges strategier mot ▪ Stor andel flickor väljer att antibiotikaresistens måste vaccinera sig mot intensifieras livmoderhalscancer ▪ Kan vi vinna kampen mot ▪ Få kontroll på vattnets kvalitet antibiotikaresistensen? med SMI:s analyspaket ▪ Köpta frysta jordgubbar bakom ▪ Öka tillgängligheten till utbrott av hepatit A rådgivning och provtagning av ▪ SMI föreslår kraftfulla åtgärder hiv mot ESBL-CARBA ▪ Äldre behöver inte antibiotika ▪ Frysta bär kan ha orsakat utbrott mot harmlösa bakterier i urinen av hepatit A ▪ SMI startar unik övervakning av ▪ Fortsatt rädsla för hiv trots god antibiotikaresistens kunskap ▪ Behandlingsrekommendationer ▪ Johan Carlson kommande ger stöd vid förskrivning av generaldirektör för antibiotika Folkhälsomyndigheten ▪ Mykoplasma bröt sannolikt ▪ Anders Tegnell ny positiv antibiotikatrend statsepidemiolog ▪ Antibiotikaförbrukningen går ◦ Nationella insatser ned ▪ Fysisk aktivitet - Nationell folkhälsopolitik ▪ SMI välkomnar den nya ▪ Sätt Sverige i rörelse folkhälsomyndigheten ▪ Stödjande miljöer för fysisk aktivitet • FaR® ▪ Fysisk aktivitet på lika villkor ▪ Ett friskare Sverige ◦ Inledning ◦ Hälso- och sjukvårdens roll ▪ Fysisk inaktivitet - ett skadligt beteende ◦ Historik ▪ Vad är fysisk aktivitet? • Kunskapsprov om alkohollagstiftning ▪ Fysisk aktivitet och hälsa ▪ Läroboken om FaR® ◦ Allmän information om provet ◦ FaR® i praktiken ▪ Tillämpningsområde ▪ Aktivitetsanamnes och bedömning av ▪ Kunskapsprov aktivitetsnivå ▪ Undantag ▪ Individanpassad ordination ▪ Hinder ▪ Samtal om förändring ▪ Dispens ▪ Samverkan med aktivitetsarrangörer ◦ Inläsning kunskapsprovet ▪ Uppföljning ▪ Område 1 - Alkoholpolitik ▪ Vem ordinerar FaR® och vem får FaR® ▪ Område 2 - Tillsyn ◦ Rekommendationer ▪ Område 3 - Mat och utrustning ▪ Aktivitetsnivå i befolkningen ▪ Område 4 - Bestämmelser om servering ▪ Attityder till fysisk aktivitet ▪ Källor ◦ Teori och vetenskap ▪ Informations- och utbildningsmaterial ▪ Stillasittande - en oberoende riskfaktor ▪ Utbildningar i alkohollagens regler ▪ Svenska studier av FaR® ◦ Kontakt ▪ Effekter av FaR® • Kontrollköpsguiden ▪ Faktorer som påverkar fysisk aktivitetsnivå ▪ Evidens för FaR® ◦ 1. Planering ◦ Styrdokument och riktlinjer ▪ Förklaring till symboler ▪ Öppna frågor ◦ 2. Genomförande ▪ Sammanfattningar ▪ Förklaring till symboler ▪ Strategier ◦ 3. Dialog ▪ Informera i dialog och ge råd ▪ Förklaring till symboler ▪ Meny och agenda ◦ 4. Uppföljning ▪ Skalfrågor ▪ Förklaring till symboler ▪ Ambivalensutforskning ◦ Informationsfilm ▪ Status Quo-prat och dissonans ◦ Webbtester ▪ Fler förslag på utforskande öppna frågor • Legionella i miljön - hantering av smittrisker ◦ Effekten av MI ◦ Kvalitetssäkring ◦ Tillgängliga kapitel ◦ Frågor och svar ◦ Syfte och bakgrund • SOMRA ◦ Folkhälsomyndighetens ansvar • Motiverande samtal om sexuell hälsa ◦ MI-anda ▪ Film: Anna hos läkaren 1 ◦ Samtalsguiden ▪ Film: Anna hos läkaren 2 ▪ Samtalsguiden fråga 1-5 ◦ Förändringens dynamik ▪ Samtalsguiden fråga 6-9 ◦ Samtalets processer ▪ Samtalsguiden fråga 10-14 ◦ Motivation ▪ Utskrifter, kodning och protokoll ▪ Film: Snusande mamman ◦ Introduktion till MI ▪ Film: Anna - skalfrågor ▪ MI-anda ◦ Ambivalens ▪ Samtalets processer ▪ Film: Anna - ambivalensutforskning ▪ Förändringsprat ◦ Kommunikation ▪ Kommunikationsfärdigheter ▪ Öppna frågor ▪ Att lyssna ▪ Reflektivt lyssnande ▪ Reflektioner ▪ Film: Stefan - reflektivt lyssnande ▪ Sammanfatta ▪ Mötesplatser och aktiviteter ▪ Film: Stefan - sammanfattning ▪ Folkhälsomyndigheten ◦ Förändringsprat ◦ Vi som är med ◦ Utveckla diskrepans ▪ Jönköping ◦ Motstånd ▪ Skåne ▪ Film: Hasse hos läkaren 2 ▪ Sörmland ▪ Film: Hasse hos läkaren 1 ▪ Värmland ▪ Att bemöta motstånd ◦ Utvärdering ▪ Film: Killen i baren ▪ Processutvärdering ◦ Be om lov ▪ Effektutvärdering ◦ Informera i dialog ▪ Studiegrupp ▪ Film: Hasse hos läkaren 1 ▪ Insamling av data, fokusgrupper, ◦ Meny - Agenda kostnadsanalyser ▪ Film: Stefan - Meny-agenda ▪ Slutrapport ◦ Handling ◦ Hälsosamt åldrande ◦ Bakgrund ▪ Åldrande befolkning • Seniorguiden ▪ Hälsosamt åldrande - en livslång process ▪ Samverka för ett hälsosamt åldrande ◦ Samverkansmodell ◦ Om uppdraget ▪ Lärande exempel ▪ Frågor och svar ▪ Matlagningskurs för män ▪ Dokumentarkiv ▪ Träffpunkten, Gnestas mysigaste ställe ▪ Fem steg för framgångsrik samverkan ▪ Landsting ▪ Vårdcentral ▪ Hälsocoach ▪ Kommun ▪ Ideell sektor Från http://skl.se 28 maj 2016 gynnar allmänheten. Genom intressebevakning arbetar vi för att Sveriges Kommuner och Landsting påverka beslutsfattare såväl nationellt som internationellt. SKL är en arbetsgivar- och intresseorganisation för landets alla Internationellt kommuner, landsting och regioner. Lättläst information om Sveriges Kommuner och Landsting SKL är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Vi är en medlems-organisation för alla kommuner, landsting och Kontakt regioner. Sveriges Kommuner och Landsting 08-452 70 00 [email protected] SKL:s uppgift är att stödja och bidra till att utveckla kommuner, landsting och regioners verksamhet. Vi fungerar som ett nätverk för Det finns 290 kommuner och 20 landsting/regioner i kunskapsutbyte och samordning. I vår roll ingår att ge service och Sverige. professionell rådgivning inom alla de frågor som kommuner, landsting och regioner är verksamma inom. Vi erbjuder även kurser och Av landstingen är det nio stycken som har ett utökat ansvar för regio- konferenser inom många ämnen. nal utveckling och därmed har rätt att kalla sig regioner, även om de formellt är landsting. Dessa landsting är Gävleborg, Halland, Jämt- land, Jönköping, Kronoberg, Skåne, Västra Götaland, Örebro och SKL:s medlemmar Östergötland. Sveriges största arbetsgivarorganisation SKL är arbetsgivarorganisation för alla kommuner, landsting och Gotland är kommun med landstingsuppgifter och regionalt utveck- regioner. De är tillsammans arbetsgivare för mer än en miljon männi- lingsansvar och har också rätt att kalla sig region. skor. SKL har till uppgift att teckna centrala kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor. Kommuner Kommunerna ansvarar för en stor del av den samhällsservice som Arbetsgivarfrågor finns där vi bor. Bland de viktigaste uppgifterna är förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg. Det går att göra skillnad SKL:s ambition är att ligga steget före och belysa viktiga omvärlds- Kommunerna är skyldiga att ha vissa verksamheter enligt lag. Andra förändringar. På så vis kan vi påverka utvecklingen i den riktning som verksamheter är frivilliga och beslutas av lokalpolitikerna. ger störst nytta för våra medlemmar, och som i förlängningen bäst Kommunernas obligatoriska och frivilliga åtaganden Lediga jobb på SKL Vi vässar välfärden Landsting och regioner Ordförandedagen Landstingen och regionerna ansvarar för uppgifter som är gemensamma för stora geografiska områden och som ofta kräver stora Mer från SKL ekonomiska resurser. Till exempel hälso- och sjukvården och att stärka Cirkulär regionernas tillväxt och utveckling. Kurser och konferenser Nyhetsbrev Landstingens obligatoriska åtaganden Publikationer • Hälso- och sjukvård Öppna jämförelser • Tandvård fram till 20 års ålder • Kollektivtrafik (i några län sköts detta tillsammans med kommunerna) Kommuner, landsting Fakta kommuner, landsting, regioner Exempel på landstingens frivilliga åtaganden Kommuner, lista • Kultur Landsting och regioner, lista • Utbildning • Turism • Regional utveckling

Om SKL Politisk organisation Om kongressen Kongress 2015 Styrelse och beredningar Kansliorganisation Remissyttranden Inriktning och verksamhet Uppföljning och utvärdering Våra företag Servicelöfte Arbetsgivare, kollektivavtal Demokrati, ledning, styrning Arbetsgivarfrågor Driftformer, valfrihet Arbetsrätt, lagar EU, internationellt Avtalsrörelse Kvalitet, styra, följa upp, utveckla Kollektivavtal Medborgardialog, delaktighet Sveriges Viktigaste Jobb Mänskliga rättigheter, jämställdhet Detta gör SKL Politisk styrning, förtroendevalda SKL är landets största arbetsgivarorganisation. Vi tecknar centrala Radikalisering, extremism kollektivavtal för över en miljon medarbetare i kommuner, landsting Revision och regioner. Val, maktfördelning

Genom att skapa attraktiva villkor och erbjuda intressanta jobb kan Detta gör SKL arbetsgivare attrahera medarbetare med rätt kompetens och trygga SKL arbetar för att stärka och utveckla den kommunala självstyrelsen. kompetensförsörjningen för framtidens välfärd. SKL ger medlemmar- Det gör vi bland annat i form av stöd till förtroendevalda och na stöd i det arbetet. fritidspolitiker. För de kommunala bolag och kommunalförbund som är medlemmar i Arbetsgivarförbundet Pacta tecknar Pacta motsvarande kollektivavtal. Politiska ledare ska vara rustade för att leda i förändring och driva en effektiv verksamhet med en stark medborgerlig förankring. Mest besökta sidor Allmänna bestämmelser (AB) Mest besökta sidor Lagar som rör anställningen Så styrs en kommun Förhandlingar enligt MBL Tillämpning av lagen om valfrihet (LOV) Huvudöverenskommelse Kommunens Kvalitet i Korthet Lönekollektivavtal vid sidan av HÖK Regionfrågan Medborgardialog Ekonomi, juridik, statistik Hälsa, sjukvård Ekonomi E-hälsa Juridik Folkhälsa Statistik Jämlik vård och hälsa Kunskapsstöd, vård och behandling Detta gör SKL Läkemedel SKL arbetar för att skapa stabila och förutsägbara ekonomiska Patientinflytande förutsättningar för medlemmarna. Vi tar fram prognoser för Patientsäkerhet skatteintäkter, kostnader och sysselsättning. Psykisk hälsa Sjukskrivning och rehabilitering Vi utvecklar former för styrning och uppföljning. Statistik och öppna Vård av personer från andra länder jämförelser är viktiga verktyg. Detta gör SKL SKL ger juridisk vägledning inom exempelvis upphandlingsfrågor och SKL arbetar för att utveckla sjukvården med patienten i fokus. Vården kommunal- och civilrättsliga frågor. ska präglas av patientsäkerhet, tillgänglighet och hög medicinsk kvalitet. Mest besökta sidor Löner, personalstatistik Vårdens digitalisering och patientens väg genom vården är centrala Cirkulär om ekonomi utvecklingsområden där SKL:s engagemang är stort. Kontakta jurist Prisindex Mest besökta sidor Hitta statistik Patientlagen Samordnad individuell plan, SIP Webbutbildning diabetesvård, äldre SBAR för kommunikation Grundkrav och prestation, psykisk ohälsa Integration, social omsorg Näringsliv, arbete, digitalisering Asyl- och flyktingmottagande, integration Arbetsmarknad, sysselsättning Ekonomiskt bistånd, försörjning Digitalisering Social omsorg Forskning och innovation Näringsliv, företagsklimat Detta gör SKL SKL arbetar för att kommuner, landsting och regioner ska ha goda Detta gör SKL förutsättningar att ge barn och vuxna som flyr till Sverige ett bra SKL stöder kommuner att utveckla arbetsmarknadsinsatser, inte minst mottagande och goda förutsättningar till integration. Vi driver våra för unga och nyanlända. Vi jobbar brett med näringslivsfrågor – ett bra medlemmars intressen och för fram behov och synpunkter till regering företagsklimat är centralt för jobb, tillväxt och välfärd. och myndigheter. Det behövs smarta digitala tjänster som gör det lätt att ta del av SKL arbetar för att höja kvaliteten på stöd och omsorg till utsatta offentlig information, starta företag, komma i kontakt med vården, grupper, bland annat genom att stärka socialtjänsten och underlätta eller planera en utbyggnad av villan. SKL driver på i det arbetet. samverkan med olika utförare och andra intressenter. Mest besökta sidor Mest besökta sidor . Så kan du bidra till ett bättre mottagande . Servicemätning av kommunernas myndighetsutövning, Insikt God man för ensamkommande barn . 35 åtgärder för ett bättre mottagande, integration Familjehem . E-arkiv Webbutbildningar för ensamkommande barn . Innovation Flyktingsituationen Lokala exempel på arbete med asyl- och flyktingmottagande och integration Samhällsplanering, infrastruktur Skola, kultur, fritid Miljö, hälsa Kultur, fritid Offentliga fastigheter Skola, förskola Planera, bygga, bo Regional utveckling Detta gör SKL Tillgänglighet SKL arbetar för att elevernas resultat i skolan ska förbättras. Skickliga Trafik, infrastruktur lärare, god arbetsmiljö och bra ledarskap är avgörande. SKL stöder Trygghet, säkerhet också kommunerna i arbetet med förskola och fritids.

Detta gör SKL Inom kultur och fritid arbetar SKL för goda förutsättningar i hela SKL arbetar för att kommunerna och landstingen ska få bättre landet. Det gäller exempelvis områden som idrottsanläggningar, e- förutsättningar att bygga hållbara och attraktiva städer och samhällen. böcker på folkbibliotek och föreningsliv. SKL arbetar också för att beslut om kulturlivet ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Vi driver våra medlemmars intressen och ger stöd i form av bland annat underlag till taxor och vägledningar om upphandling av Mest besökta sidor kollektivtrafik. Vårdnadsbidrag PRIO, arbetssätt i skolan Mest besökta sidor Nyanlända barn och elever Lagstiftning skolskjuts Måttboken Taxa, miljöbalkens område Kultur- och musikskolor Taxa, plan- och bygglov Exempelsamling PBL Regionala kollektivtrafikmyndigheter En vision om nollutsläppsstäder behövs där tekniska system stöder Miljöpartiets partiprogram. hållbara livsmönster. Det måste finnas en balans mellan produktion och konsumtion av både energi, mat och produkter. Urban odling och småskalig och lokal elproduktion är viktiga delar i detta. Stadens tak är 5.3 Staden en stor outnyttjad resurs.

Levande och väl fungerande städer erbjuder goda livsmiljöer med Närhet och blandning är viktiga principer för staden. En stadsstruktur korta avstånd och mångfald i näringsliv, arbetsmarknad, kultur och där arbete, bostäder och handel blandas och samsas i samma områden utbildning. Den snabba urbaniseringen innebär stora utmaningar för ger en levande och trygg stadsmiljö samtidigt som den kan minska många städer, men där finns också goda möjligheter att utveckla ge- behoven av transporter. I många svenska städer och samhällen är för- mensamma, effektiva lösningar för många att leva tillsammans. För att tätning en utvecklingspotential, inte minst för att förstärka nyttan av möta framtiden och miljöutmaningarna behövs omfattande investe- järnvägsinfrastrukturen. Grönytor är viktiga för både miljön och ringar i energieffektivisering av befintlig bebyggelse, i kollektivtrafik, människors hälsa, fysisk såväl som psykisk. Grönytor måste därför klimatanpassning och bättre förvaltning av ekosystemtjänster. vara en naturlig del av staden.

Stadsplaneringen ska genomsyras av en helhetssyn som sätter männi- En god stadsplanering underlättar för stadens invånare att göra ekolo- skans och miljöns långsiktiga välmående i centrum. Människor ska ges giskt hållbara val. Människor ska med lätthet kunna röra sig till fots möjlighet att på ett enkelt och konstruktivt sätt påverka stadens ut- och med cykel och ha tillgång till ett väl utbyggt kollektivtrafiknät. Att veckling. Nyproduktion av bostäder ska ses som ett verktyg för att bo i staden ska innebära en frihet från att behöva bil. Sophanteringen minska segregationen – i dag genomförs i stället nyproduktionen ofta ska ske på ett sätt som är så bra som möjligt för miljön och återvinning på ett sätt som ökar klyftorna mellan olika delar av staden. Den offent- och återanvändning ska främjas. liga miljön kring gator och torg ska underlätta möten och kulturella upplevelser. Den gröna staden är en mänsklig, miljövänlig och levande För att skydda människor, hus och samhällsviktiga funktioner mot de stad med livskvalitet och lika rättigheter för alla. översvämningar som skyfall och ihållande regn kan ge upphov till behöver tätorterna mer grönska och öppet vatten. Planering av nya områden ska i första hand ske på redan exploaterad mark. Byggnation ska ske på ett yteffektivt, resurseffektivt och klimatsmart sätt. Bostäder ska byggas där kollektivtrafiken är väl utbyggd och blandas med arbetsplatser, rekreationsområden, idrott, service, kultur, förskolor och skolor. 5.4 Förorter och miljonprogram 2. STADSUTVECKLING Vi vet av att varje centrum i varje stad, nära eller långt från stadskär- DEN TÄTA GRÖNA STADEN nan, har potential att ge en god boendemiljö, trygga uppväxtvillkor och livskvalitet. I dag är det inte alltid så. Bostadsområden, särskilt Proposition nr: 2.1. sådana byggda under det så kallade miljonprogrammet, har tillåtits att Miljöpartet.Kongress 2016 förfalla och närservice har utarmats. Grön stadsutveckling Det har lett till negativa och nedbrytande attityder gentemot flera stadsdelar och förorter, som har spätt på segregationen. Vi vill ändra på detta genom en bra välfärd, en klok bostadspolitik där hyresrätten Miljöpartiets bostads- och stadsutvecklingspolitik ska bidra till värnas och upplåtelseformer blandas samt genom investeringar. att minska bostadsbristen, motverka segregation och stödja en hållbar och jämställd stadsutveckling. Vi behöver förtäta för att Miljonprogrammet står inför en stor klimatupprustning. Denna ska ses klara av att bygga de drygt 75 000 bostäder per år mellan 2015 som en samhällelig investering, och inte enbart bäras genom hyreshöj- och 2020 som behövs enligt Boverkets byggbehovsanalys i ningar i områden där många har låg inkomst. När vi gör investeringen november 2015. Drygt 180 av landets 290 kommuner har brist ska vi också erbjuda vägar till yrkesutbildning och arbete och se till att på bostäder. När vi förtätar och bygger nytt ska vi vara varsam- bygga områdena på ett sådant sätt att goda mötesplatser för barn och ma med marken som är en begränsad resurs. Nyligen beslutade vuxna skapas. De boende ska inte bara involveras i upprustningen, FN om nya globala hållbarhetsmål där mål 11 handlar om att utan i stor utsträckning planera och genomföra den. utveckla hållbara städer. Miljöpartiets bostads- och stadsut- Ekonomin utanför stadskärnorna byggs ofta upp av småföretag. Sats- vecklingspolitik ska bidra till att det målet nås. Därför är det ningar som gör det billigare och enklare att starta företag och att an- dags för Miljöpartiet att på allvar omfamna den täta gröna sta- ställa är därför satsningar som kommer förorter till del. den.

Vi vill främja ett starkt föreningsliv och självorganisering i varje I de gröna täta städerna möts vi i goda, hälsosamma stadsmil- stadscentrum. Det görs bland annat genom tillgång till kultur, som jöer. Där finns plats för lek och kultur såväl som för skola, han- folkbibliotek och möteslokaler. Vi tror också att det finns ett behov av del, arbetsplatser och grönska. Många flöden flyter såväl genom nya folkhögskolor i Sverige, inte minst i miljon-programmets som in och ut ur staden. Att blanda bostäder, service och områden. arbetsplatser skapar dynamik och frigör tid då arbetspendlingen kan minska. Att förtäta befintlig bebyggelse och bygga tätt vid Det ska inte finnas några områden i Sverige där de boende upplever att nybyggnation sparar markresurser och innebär att exempelvis man måste flytta för att få en chans. Alla ska ha rätt att trivas och skolor, idrottsanläggningar och kollektivtrafik kan användas utvecklas där man bor. mer effektivt med ett större befolkningsunderlag. Vi förtätar och utvecklar också gröna stationssamhällen kring en För att stadsutvecklingen ska leda till långsiktigt hållbara städer nod med kollektivtrafik. Genom att förtäta vitaliseras orten och där människor i alla åldrar kan bo och verka är det viktigt att vi stationen gör det möjligt genom sin koppling till omvärlden. tar rätt mark i anspråk, att trafikinfrastrukturen stöder det håll- bara resandet, att boendesegregationen minskar och att infra- I samhällsplaneringen vägleds vi av den så kallade fyrstegsprin- strukturen och byggnaderna utvecklas för att ta hänsyn till bar- cipen: I första hand ska samhällets transportbehov försöka nens perspektiv, öka tillgängligheten och jämställdheten samt minskas, och i andra hand ska befintliga transportsystem för- möta miljö- och klimatutmaningarna. Miljöpartiet vill därför söka utnyttjas effektivare. Först därefter ska om- och tillbyggnad med följande förslag verka för förtätning av vår städer och tät- av nuvarande infrastruktur övervägas, och inte förrän i sista orter för att ge alla som behöver en bostad. hand ska helt ny infrastruktur aktualiseras. Principen behöver få fullt genomslag inte bara i infrastrukturplaneringen utan också i Att komma hem hur vi planerar bebyggelse, eftersom det är där vi har störst Alla ska känna sig hemma där de bor. När vi planerar och för- möjlighet att vidta åtgärder i enlighet med de två första av de tätar ska vi därför involvera de som redan bor i området. Genom fyra stegen. att ta in medborgarnas synpunkter tidigt och låta dem få vara med i processen skapar vi ett samhälle att bo kvar i. Tidiga med- För att fler barn, unga, vuxna och äldre ska kunna bo i städerna borgardialoger med tydlig struktur ger inflytande och nya in- behövs nya bostäder av god kvalitet. Samtidigt är det angeläget fallsvinklar. att städer inte växer ut över värdefulla natur- och jordbruksom- råden. Därför har förtätning blivit huvudstrategin i många av När ett område som redan är hemma för många människor ska världens städer. utvecklas för att bli hem för fler människor under lång tid måste det utformas i samverkan med dem som redan bor i området. I dagens Sverige är behovet av bostäder större än på länge. Kunskapen om de mötesplatser, den otrygghet och det rörelse- Behovet finns framför allt i grupper med svagare ekonomi, som mönster som finns på en plats har de som redan bor i ett om- står utan egen bostad eller tvingas bo trångt för att bära kostna- råde. De vet också vilka drömmar de har om förbättringar, vilka derna för boendet. Landets städer och många tätorter står inför möjligheter de ser när de tittar ut genom sitt köksfönster. stora behov av förtätning och utveckling för att rymma alla som Genom att fråga dem som har kunskapen kan vi genom god vill bo där. planering laga och fylla igen de glipor som finns och fylla dem De senaste årens stora flyktingströmmar undan krig och utsatt- med nya hem, nya grannar och nya framtidsutsikter. het innebär att vi snabbt behöver bygga ännu fler bostäder än Förslag 1. att MP verkar för att använda och utveckla väl tidigare. Det ökande antalet studenter ställer också krav på fler genomtänkta, strukturerade och beprövade former för med- studentbostäder. borgardialog i tidiga skeden av samhällsplaneringen. Bostäder åt alla i den blandade staden ringsram kan underlätta. Flexibla bottenvåningar ökar möjlig- heterna att blanda funktioner. I den gröna täta staden finns levande stadskärnor. Där är det nära mellan arbete, bostad, kultur, rekreation, handel, service Med krav på affärsmässighet inom allmännyttan och höga och parker. Där kan vi klara oss bra utan bilen. Den säkra, inkomstkrav på hyresgästerna har det blivit dyrare och svårare hälso-samma och hållbara staden innebär trygga bostäder med att använda sig av den som ett led i bostadsförsörjningsansvaret. bra kvalitet till överkomliga priser och genomtänkt markan- Särskilt svårt är det med affärsmässighet i glesbygd som behö- vändning. Den innebär investeringar i kollektivtrafik och tät- ver bygga nytt. Det behövs i dag lösningar på hur det allmänna ortsnära grönområden, liksom förbättrad stadsplanering på ett utan krav på vinst ska skapa bostäder till kostnader som de med sätt som skapar tillgänglighet och är inkluderande, jämställd svag ekonomi klarar av. och demokratisk. För att skapa fler studentbostäder är det rimligt att staten tar på Det allmänna behöver ta ett större ansvar för bostadsförsörj- sig ett större ansvar genom att det statliga företaget Akademiska ningen, som är eftersatt. Kommunernas ansvar för att skapa hus får ett utvidgat uppdrag att bygga bostäder åt studenter. bostäder för alla grupper som står utan behöver stärkas sam- Dessutom bör det statliga vinstuttaget ur Akademiska hus upp- tidigt som staten ska vara en mer aktiv aktör inom bostadspoli- höra och eventuellt överskott fonderas eller investeras i nytt och tiken och hjälpa kommunerna att klara bostadsförsörjningsan- befintligt bestånd. Miljöpartiet vill att förmedlingen av hyres- svaret. Alla kommuner med bostadsbrist behöver ta fram planer rätter ska ske genom öppna och transparenta bostadsförmed- på hur de ska kunna bygga bort den. Vid början av 2015 saknade lingar och vi ser gärna fler kompiskontrakt där det passar. 60 procent av kommunerna de lagstadgade riktlinjerna för bostadsförsörjningen. Inte heller alla kommuner utnyttjar det Miljöpartiet stödjer byggemenskaper som ett led i ökat engage- kommunala bostadsbolagets potential att bidra till bostadsför- mang för byggande. Även boendes inflytande på byggandet bör sörjningen för svaga grupper optimalt. Genom att förtydliga det öka. Ett exempel är halvfabricerade flerbostadshus där männi- bostadssociala uppdraget i såväl lagstiftning som det kommuna- skor kan välja mellan att köpa en fullt färdiginredd lägenhet la ägardirektivet till allmännyttan kan detta åstadkommas. eller bara ett oinrett skal till lägre pris.

Vi kan utveckla dagens bebyggelse genom att effektivare utnyttja Vi vill också skapa långsiktiga scenarier för hur bebyggelsen ska den. Möjligheten att skapa fler bostäder med varierade funktio- utvecklas om befolkningen ökar för att ge goda möjligheter att ner ska undersökas. Att bygga på och använda tredimensionell förtäta och stärka såväl den ekologiska som sociala kvaliteten fastighetsbildning kan utvecklas. Mer generella detaljplaner som för befintliga och kommande medborgare. ger större frihet att bygga på olika sätt inom en given exploate- Förslag När vi bygger 2. att MP lokalt verkar för att det tas fram förslag på var bo- städer ska planeras för att skapa hem åt de grupper som sak- Miljöpartiets bostads- och stadsutvecklingspolitik ska medverka nar bostad enligt befolkningsprognosen, till att skapa fler hållbara bostäder vad gäller materialval och energieffektivitet. Vi vill öppna för större variationer vad gäller 3. att MP verkar för att allmännyttan i högre utsträckning ska utformningen av bostäderna inom ramen för miljömålet om en bidra till bostadsförsörjningen, god bebyggd miljö.

4. att MP verkar för att kommunernas och statens ansvar vad När vi bygger nytt eller omvandlar i det täta samhället vill vi att gäller bostadsförsörjningen ska förtydligas och skärpas, husens miljöpåverkan och energianvändning ska vara så låg som möjligt och att det befintliga beståndet används på bästa 5. att MP stödjer byggemenskaper och ökade möjligheter för de sätt. Det är viktigt att få ner klimatutsläppen under byggfasen. boende att själva bygga och välja standard också i flerbostads- Genom att bygga passivhusstandard och plusenergihus, använ- hus, da miljövänliga byggnadsmaterial, till exempel trä, i högre ut- sträckning och återanvända så mycket som möjligt av befintliga 6. att MP verkar för flexibla bottenvåningar och att det ska material när vi bygger om eller bygger till skapar vi ett mer finnas både arbetsplatser, handel, service, bostäder och klimatsmart fastighetsbestånd. grönska när vi förtätar våra samhällen, Enligt nationella mål behöver energianvändningen i bebyggel- 7. att MP strävar efter blandade upplåtelseformer, lägenhets- sen halveras till år 2050 och enligt EU måste bebyggelsens storlekar och hyresnivåer när vi utvecklar våra samhällen, koldioxidutsläpp minska med ca 90 % till år 2050. Det innebär att nytillkommande bebyggelse måste ha en energianvändning väsentligt under hälften av dagens krav. Vid om- och tillbyggnad 8. att MP verkar för att större flexibilitet i Boverkets byggreg- av befintliga stadsområden krävs en omfattande energieffektivi- ler ska prövas för att möjliggöra kollektiva boenden och mer sering. flexibla lösningar. Vi är inte rädda för att bygga högt och tätt där det passar men värnar också om entréer till det gröna. Vi vill att detaljutform- ning av fasader, entréer etc. görs på ett varierat och platsanpas- sat sätt med god arkitektur och konstnärliga utsmyckningar. Alla bostäder ska vid nybyggnad eller efter renovering ha individuell mätning av el, vatten, varmvatten och värme. Vi använder En viktig aspekt för en trivsam och hälsosam stad är ljudmiljön. innovationsupphandlingar och arkitekttävlingar för att få en Att bygga tätt och blandat minskar i förlängningen behovet av varierad gestaltning och driva på nya hållbara byggtekniska bullrande transporter, men skapar också nya utmaningar. Ge- lösningar. Vi följer rekommendationen att minst 1 % av bygg- nom att tidigt ta med ljudmiljön i planeringen kan vi inte bara kostnaderna ska gå till konstnärlig gestaltning och utsmyckning klara lagstiftningens minimikrav, utan aktivt skapa trivsamma vid ny-, om- och tillbyggnader. miljöer där människor mår bra.

Taken använder vi där det passar till dagvattenlösningar och Förslag energiproduktion. 9. att MP verkar för att våra byggnader vid nybyggnation och renovering når passivhus- eller plusenergihusstandard och att För att klara av bemanningen inom byggområdet ställer vi oss livscykelanalyser krävs, positiva till att krav ställs på att arbetslösa ska kunna utbildas inom byggbranschen för att öka arbetstillfällena och bidra till att 10. att MP verkar för att samhället ska upphandla byggentre- få fram nya bostäder och samhällsbyggnader. Vi förordar små- prenader som bidrar till att stödja utvecklingen inom miljö- skalig fastighetsindelning och vill att kommuner underlättar för teknik, bidrar till att utbilda i hållbart byggande och stärka uppdelade markanvisningar för att få en variation och släppa in den sociala hållbarheten, såväl grupper som vill bo tillsammans som mindre byggbolag. Vi 11. att MP verkar för att rekommendationen att 1 % av bygg- vill se fler hyresrätter, kooperativa hyresrätter och insprängda kostnaderna ska gå till konstnärlig gestaltning och utsmyck- äganderätter. ning följs,

Utnyttjande av förnybar energi, särskilt solenergi, är ett känne- 12. att MP verkar för en ökad användning av förnybar energi i tecken för den gröna täta staden. Därför ska detaljplaner utfor- staden, särskilt solenergi, och att detaljplaner utformas för att mas för att maximalt kunna utnyttja ytor lämpliga för solenergi. underlätta detta, 13. att MP verkar för att enbart material och komponenter som I ett kallt land som Sverige vistas människor en mycket stor del inte innehåller farliga kemikalier används vid byggande, av tiden inomhus. Undersökningar har visat att byggnadsmaterial avger mer eller mindre kemiska föreningar till rumsluften. 14. att MP ska verka för en god ljudmiljö i den täta staden Därför är ett viktigt mål för utformning av den gröna staden att minimera användningen av byggteknik och byggmaterial som kan ge upphov till hälsoskadliga föroreningar och underlätta för återvinning vid ombyggnation. Hållbart resande led i att stödja utvecklingen av hållbara städer, pengar på stads- miljöavtal. De innebär att kommuner och landsting/regioner Vi ska bygga våra städer och urbana stationssamhällen så att kan söka medel för delfinansiering av kollektivtrafikutveckling i transportbehovet kan minska och så att befintlig infrastruktur samband med bostadsbyggande eller ökad andel hållbart resan- användas effektivare. Åtgärder inom dessa de två första stegen i de. fyrstegsprincipen, som exempelvis mobility management och Miljöpartiet vill att kollektivtrafiken ska nå ända ut till grönom- parkeringsåtgärder, är centrala för att nå ett hållbart resande. rådena för att minska bilresandet och betona att gröna rekrea- Stadsplaneringen ska, när vi måste förflytta oss, göra det lätt att tionsområden är viktiga målpunkter i våra liv precis som arbe- göra så till fots, med cykel och med kollektivtrafik. Det är dags tet, hemmet och mataffären. Genom att låta kollektivtrafiken att lämna planering byggd på bilen som norm, och i stället tänka drivas av förnybar el eller biogas från jordbrukets restprodukter, i ordningen gående – cyklister – kollektivtrafik – nyttotrafik – avlopp och matavfall skapar vi ett hållbart kretslopp kring våra privatbilism. Om vi delar på transportmedlen kan vi bygga transporter, minskar luftföroreningarna och når målet om en städerna både tätare, grönare och mer hälsosamma. Som en fossilfri fordonsflotta. konsekvens av att bilen har haft första prioritet i samhällspla- neringen har gatuutrymmet fördelats oproportionerligt mellan Våra stationssamhällen kan växa till urbana noder. En analys av olika trafikanter. Det vill vi ändra på så att det blir lättare och stationsnära lägen i Skåne visade att 80 % av marken inom en säkrare att röra sig till fots och med cykel i staden. kilometer från stationerna var obebyggda. Här finns sannolikt en stor potential till förtätning och utveckling kring stations- Genom en transportplanering i staden/tätorten som utgår från samhällen också på andra håll i landet även om vi undantar de gående skapar vi ett lugnare tempo där också kollektivtra- jordbruksmark och ekologiskt värdefulla områden. fiken ges företräde. Genom kommunala och regionala transportplaner för hållbart resande kan vi nå målet om ett fossilfritt För att minska klimatpåverkan och skapa levande nära städer är resande. Genom att skapa bättre förutsättningar för cykeln kan tillgängligheten till service och handel i anslutning till bostäder cykelpendling öka. För att klara det är bland annat en väl ut- avgörande. Dagens utveckling med en allt större andel extern- byggd regional cykelinfrastruktur nödvändig. handel är varken socialt eller ekologiskt hållbar. Miljöpartiet förespråkar den stadsnära gatuhandeln. Etablering De mest attraktiva städerna i Sverige byggdes utan parkerings- av nya köpcentrum eller utbyggnad av befintliga köpcentrum norm, innan bilen fanns. Möjligheten till attraktiv och kapaci- ska kunna förhindras med hänsyn till miljömåls- och klimat- tetsstark kollektivtrafik ökar ju större befolkningsunderlaget är, målsmålsättningar. Om samhället av ordningsskäl måste styra därför innebär satsningar på bostadsbyggande också möjlighet antalet parkeringsplatser bör möjligheterna till kommunala krav att satsa på kollektivtrafiken. Här satsar nu regeringen, som ett begränsas. Kostnader för parkering ska inte läggas på hyror eller det allmänna. Genom att se till att det finns infrastruktur som Grön markanvändning stödjer fossilfria transporter med laddstolpar och tankstationer med förnybara bränslen minskar vi utsläppen av klimatgaser Miljöpartiet ska verka för en effektiv markanvändning där från de motordrivna transporter vi måste göra. Genom att ändra avstånd mellan människor och samhällets funktioner är så korta regler, så att det till exempel blir möjligt att avsätta parkerings- som möjligt och det ekologiska avtrycket så litet som möjligt. platser för bilpoolsbilar och ge dem samma momssats som Genom att i högre utsträckning utveckla regionala stadskärnor i annan kollektivtrafik, kan vi underlätta för bilpooler och minska storstäderna och urbana stationssamhällen kan tydliga struktu- behoven av egen bil. rer för såväl nya bostäder som skyddad mark skapas. Den regionala planeringen måste ges en större tyngd för att klara av att Förslag planera för 2000-talets bostadsförsörjning. Särskilt viktigt är 15. att MP verkar för att utöka satsningen på stadsmiljöavtal, detta för att öka den sociala hållbarheten, minska bostadssegre- som innebär möjlighet för statlig delfinansiering av kollektiv- gationen och sårbarheten på grund av klimatförändringar. trafik på lokal och regional nivå, Förtätning kan ske på många olika sätt, alltifrån påbyggnad på 16. att MP verkar för att fler ska gå eller cykla, genom att med befintliga hus till byggande på lucktomter. Trafikytor och regler och investeringar underlätta för gång och cykling, impediment kan kompletteras med mindre flerbostadshus i 17. att MP vill gynna centrumhandel med affärer i stadens småhusområden. Graden av förtätning måste anpassas till bostadskvarter och motverka bilberoende externhandel av förhållandena på varje enskild plats. Den nya förtätade staden dagligvaror, ska byggas för alla, utifrån ett jämställdhets- och mångfalds- perspektiv. 18. att MP verkar för att utreda hur kostnaden för parkeringsytor ska betalas av bilägarna såväl i anslutning till bostäder Förtätning kan ske genom att stadskaraktären utvidgas och som vid handel och pendelparkeringar och inte belasta hyror- förstärks och genom att det sker en omställning av hur ytan i na eller det allmänna, staden används. Till exempel kan områden med hus i park 19. att MP verkar för att utreda på vilket sätt regioner och omvandlas till stads- eller kvartersstrukturer. Ny grönska kan kommuner kan ta fram transportplaner för det hållbara tillföras staden genom gröna fasader och tak samt ökade möj- resandet med målsättningen fossilfri mobilitet 2030, ligheter att odla på gårdar, uteplatser och balkonger. När oexploaterad mark tas i anspråk för bebyggelse bör kompensa- 20. att MP genom regelförändringar ska underlätta för tion av grönstruktur ske där så är möjligt. bilpooler. Vid översiktsplaneringen bör en aktiv grönstrukturplanering ske och markanvändning markeras. I samband med detta kan Miljöpartiet driva att en ”markanvändningstrappa” tas fram, Klimatanpassning, sårbarhet och ekosystemtjänster d.v.s. en analys av i vilken ordning marken ska exploateras vid behov för att bäst bibehålla ekosystemtjänster och ekologiska Med klimatförändringarna kommer bland annat större vatten- värden. flöden, höjda havsnivåer, och ökade risker för ras och skred. För att detta inte ska riskera dricksvattnets kvalitet eller leda till Miljöpartiet vill ha en tydlig planering för stadens gröna och blå ytor. Till exempel genom grönstrukturplaner och naturvårds- ökade hot mot liv och egendom måste vi stärka vår infrastruktur planer. I det här sammanhanget är det viktigt att skydda nyckel- för dagvatten och VA, liksom vårt sårbarhetsarbete. I det ingår biotoper och åkermark. Med en tydlig planering för vilka grön- att renovera och kretsloppsanpassa gamla VA-system och att ytor som ska stärkas för att bibehålla biologisk mångfald och skapa öppna dagvattensystem, eller dagvattensystem med större klimatsäkra staden så finns en stor potential i att på mindre kapacitet än de befintliga. Samtidigt med ett sådant arbete kan viktiga grönytor förtäta staden i gränszonen till naturen. Att vi bygga nya bostäder till dem som saknar ett hem. skapa tillgänglighet till grönområden handlar inte bara om att bevara och återskapa gröna ytor, utan också om att stärka folk- Kunskapen om ekosystemtjänster är något som bör integreras hälsan, bygga bort barriärer och öppna entréer till det gröna för bättre rekreation. bättre i de kommunala beslutsprocesserna. Förslag Det är exempelvis stor skillnad på ekosystemtjänsterna hos en 21. att MP verkar för att den regionala planeringen av bostä- hektar gräsmatta jämfört med en hektar blandskog. Att använda der får större tyngd i de kommunala översiktsplanerna, ekosystemtjänster när vi värderar grönytor och utvecklar våra 22. att MP:s lokalavdelningar verkar för att i samband med städer är viktigt. Det är mer motiverat att säga ja till en exploa- översiktsplaneringen skapa en ”markanvändningstrappa” som tering om platsen har låga eller få ekosystemtjänster. Att plane- visar i vilken ordning mark ska tas i anspråk vid behov av ny ra för och öka ekosystemtjänsterna kan ske genom bland annat bebyggelse och utveckling av städerna och tätorterna, gröna tak, stadsodling, öppen dagvattenhantering och grönska i gaturummet men också genom ekologisk kompensation när vi 23. att MP kommunalt och regionalt ska ha en aktiv grönstruk- turplanering som de kopplar till översiktsplanering och regio- tar mark i anspråk. nal utvecklingsplanering, Förslag 24. att MP verkar för kompensation av grönstruktur när 26. att MP verkar för att kunskapen om ekosystemtjänster oexploaterad mark tas i anspråk för bebyggelse där så är möj- ligt, bättre integreras i de kommunala beslutsprocesserna och ett sätt att värdera dessa utvecklas, 25. att MP är för en effektiv markanvändning där att bygga på höjden är ett verktyg. 27. att MP beaktar ekosystemtjänster när vi gör avväganden Den innovativa staden kring grönytor och exploatering, Sverige har varit framgångsrikt när det gäller hållbar stadsut- 28. att MP driver på arbetet med upprustning och utveckling veckling, men vi behöver göra mer. När vi utvecklar den täta av de kommunala VA-näten, staden uppstår möjligheter att skapa mer hållbara lösningar inom t.ex. energi, VA, mobilitet och avfallsområdet. För att det 29. att MP verkar för att ett aktivt arbete med klimat-och sår- ska ske, och för att medborgarna ska vara delaktiga i utveck- barhetsplaner bedrivs såväl regionalt som kommunalt, lingen behöver vi utveckla nya former för samverkan mellan offentlig sektor, företag, forskning och invånarna i våra städer. 30. att MP verkar för att exploatering av mark kombineras med insatser som stärker ekosystemtjänster. I den innovativa staden använder vi ny teknik för att hjälpa oss att minimera våra ekologiska fotavtryck. Genom att ge individen tillgång till kunskaper och sociala strukturer som gör det möjligt att själv bidra till att både producera sin energi och minska sin energiförbrukning vid boende och resande skapar vi incitament för alla att vara med i omställningsarbetet. Särskilt vill vi bidra till de innovativa småföretag som skapar utveckling och syssel- sättning lokalt.

Över tiden förändras all bebyggelse till följd av nya behov, ny teknik och nya levnadssätt. Det är därför viktigt att husen kan förändras genom lösningar som gör det lätt att demontera, bygga om, bygga till och återanvända material och komponenter. Planeringen ska ske utifrån ett livscykelperspektiv vad avser såväl den fysiska utformningen som ekonomiska kalkyler.

I nya byggnader bör alla inbyggda material dokumenteras på ett enhetligt sätt för att i framtiden kunna saneras om de med ny kunskap visat sig ohälsosamma eller för att återvinnas. En stor del av byggmaterialen för framtida byggnader kommer kunna hämtas från rivning och ombyggnad av den redan byggda mil- Att finansiera hållbar stadsutveckling jön. Detta vill vi underlätta. De flesta städer har utmaningar när det gäller att finansiera nya För att stimulera såväl fastighetsägare som hyresgäster till satsningar på bostäder, hållbar infrastruktur och nya innovativa energieffektivisering har på senare tid flera former av gröna lösningar. Därför är det viktigt att förstå alla de värden som hyresavtal tagits fram både för lokaler och bostäder. Avtalen är skapas när man förtätar och utvecklar staden. Ökad livskvalitet, ofta utformade så att hyresgäst och fastighetsägare ställer upp minskade klimatutsläpp, ökat socialt engagemang och nya miljömål och sedan fördelas kostnadsbesparingar mellan hyres- lokala jobb ingår sällan i traditionella investeringskalkyler, vare gäst och fastighetsägare. Miljömålen kan till exempel omfatta sig från offentliga eller traditionella aktörer. energiförbrukning, vattenförbrukning och avfallssortering. På många håll i Sverige och utomlands utvecklas nu en djupare Förslag förståelse för detta, och nya finansieringsinstrument tas fram. 31. att MP verkar för att använda ny teknik som leder till En viktig del i den utvecklingen är också att få den privata sek- minskad energianvändning, minskad klimatpåverkan och torn att satsa på investeringar i hållbar stadsutveckling, efter- tydligare verktyg för den enskilde att ställa om till en mer som den offentliga sektorn inte ensam kommer att kunna finan- hållbar livsstil, siera de investeringar som behövs. Både Holland och England ligger längre fram än Sverige, med olika typer av fonder för 32. att MP verkar för att utveckla gröna hyreskontrakt med sociala och ekologiska satsningar. Utvecklingen går dock relativt gemensamma sparmål och delad vinst för fastighetsägare och långsamt i förhållande till behovet av nya investeringar. hyresgäster, Sådana värderingsmodeller och investeringsmodeller skulle 33. att MP verkar för att se över reglerna för byggande i kunna bidra till finansieringen av en ökad satsning på bostäder, experimentsyfte för att öka möjligheterna för städer att vid och förtätning av staden. Det finns också möjligheter till intres- nybyggnation, förtätning och renovering kunna arbeta med santa synergier mellan fysiska och sociala investeringar från innovativa lösningar, offentliga och privata aktörer.

34. att MP verkar för att flexibel byggnadsteknik används för Förslag att underlätta demontering, återvinning och anpassning till ny 35. att MP verkar för att det utvecklas nya värderingsmodeller teknik i framtiden. som bättre speglar både de vinster och de kostnadsminskningar som satsningar på ekologisk och social hållbarhet kan bidra till, 36. att MP verkar för att öka kunskapen om, och snabba på Förtätning i hela landet utvecklingen av, nya finansiella instrument och investeringsmodeller som kan bidra till att städerna snabbare kan utveck- Sverige växer snabbare än någon gång tidigare i vår historia. Nu las i hållbar riktning, föds många fler barn samtidigt som många människor kommer från andra länder. 37. att MP arbetar för att det ska vara möjligt för kommuner, landsting och regioner att fondera och skriva av investeringar Den mänskliga globaliseringen innebär att människor möts på och reinvesteringar i infrastruktur, fastigheter och socialt nya sätt. Fler reser, arbetar och studerar, blir kära och bildar ansvarstagande. familj utan att hindras av konstruerade gränser. Samtidigt är fler människor än på mycket länge på flykt än på mycket länge. Resursbrist och miljöförstöring leder till krig och konflikter. Det är mycket troligt att klimatförändringarna kommer att leda till fler och värre naturkatastrofer och minska ytan det går att odla mat på.

Sverige måste bygga ut. Vi vill och behöver kunna välkomna fler. Då är det långsiktigt viktigt för kommunernas planeringsmöjlig- heter och hållbarheten i utvecklingen att människor kan och vill bosätta sig över hela landet.

Städerna kommer fortsätta växa och behöver förtätas till en mer optimal nivå snabbare än i dag. Samtidigt måste också mindre samhällen få större möjligheter att växa och förutsättningarna att bo och verka på landsbygden förbättras. Den positiva utveck- lingskraft den pågående flyktingsituationen har lett till på många mindre orter som tagit stort ansvar måste tas till vara. Människor som fått en fristad där måste få möjlighet till bostad och arbete utan att tvingas flytta efter asylprövningen. Förtät- ning handlar inte bara om de stora städerna. Mycket av det Miljöpartiet arbetar för vad gäller digital infra- Partistyrelsen föreslår att kongressen beslutar struktur, bättre kollektiva pendlingsmöjligheter och förbättrade möjligheter till småföretagande underlättar för ökad livskraft på 1. att MP verkar för att använda och utveckla väl landsbygden, och det har vi behandlat i olika tidigare proposi- genomtänkta, strukturerade och beprövade former tioner till kongressen. för medborgardialog i tidiga skeden av samhällspla- neringen, Förslag 38. att MP intensifierar sitt arbete för att göra det mer attrak- 2. att MP lokalt verkar för att det tas fram förslag på tivt för människor att leva och verka i hela landet, så att fler var bostäder ska planeras för att skapa hem åt de orter kan växa. grupper som saknar bostad enligt befolkningsprognosen,

3. att MP verkar för att allmännyttan i högre ut- sträckning ska bidra till bostadsförsörjningen,

4. att MP verkar för att kommunernas och statens ansvar vad gäller bostadsförsörjningen ska förtyd- ligas och skärpas,

5. att MP stödjer byggemenskaper och ökade möjlig- heter för de boende att själva bygga och välja standard också i flerbostadshus,

6. att MP verkar för flexibla bottenvåningar och att det ska finnas både arbetsplatser, handel, service, bostäder och grönska när vi förtätar våra samhällen,

7. att MP strävar efter blandade upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och hyresnivåer när vi utvecklar våra samhällen, 8. att MP verkar för att större flexibilitet i Boverkets delfinansiering av kollektivtrafik på lokal och regio- byggregler ska prövas för att möjliggöra kollektiva nal nivå, boenden och mer flexibla lösningar, 16. att MP verkar för att fler ska gå eller cykla, ge- 9. att MP verkar för att våra byggnader vid nybygg- nom att med regler och investeringar underlätta för nation och renovering når passivhus- eller plus- gång och cykling, energihusstandard och att livscykelanalyser krävs,

17. att MP vill gynna centrumhandel med affärer i 10. att MP verkar för att samhället ska upphandla stadens bostadskvarter och motverka bilberoende byggentreprenader som bidrar till att stödja utveck- externhandel av dagligvaror, lingen inom miljöteknik, bidrar till att utbilda i håll- bart byggande och stärka den sociala hållbarheten, 18. att MP verkar för att utreda hur kostnaden för parkeringsytor ska betalas av bilägarna såväl i an- 11. att MP verkar för att rekommendationen att 1 % slutning till bostäder som vid handel och pendelpar- av byggkostnaderna ska gå till konstnärlig gestalt- keringar och inte belasta hyrorna eller det allmänna, ning och utsmyckning följs,

19. att MP verkar för att utreda på vilket sätt regioner 12. att MP verkar för en ökad användning av förny- och kommuner kan ta fram transportplaner för det bar energi i staden, särskilt solenergi, och att detalj- hållbara resandet med målsättningen fossilfri mo- planer utformas för att underlätta detta, bilitet 2030,

13. att MP verkar för att enbart material och kompo- 20. att MP genom regelförändringar ska underlätta för nenter som inte innehåller farliga kemikalier an- bilpooler, vänds vid byggande,

21. att MP verkar för att den regionala planeringen av 14. att MP ska verka för en god ljudmiljö i den täta bostäder får större tyngd i de kommunala översikts- staden, planerna,

15.1. att MP verkar för att utöka satsningen på stadsmiljöavtal, som innebär möjlighet för statlig 22. att MP lokalavdelningar verkar för att i samband 30. att MP verkar för att exploatering av mark kombi- med översiktsplaneringen skapa en ”markanvänd- neras med insatser som stärker ekosystemtjänster, ningstrappa” som visar i vilken ordning mark ska tas i anspråk vid behov av ny bebyggelse och utveckling 31. att MP verkar för att använda ny teknik som leder av städerna och tätorterna, till minskad energianvändning, minskad klimatpå- verkan och tydligare verktyg för den enskilde att 23. att MP kommunalt och regionalt ska ha en aktiv ställa om till en mer hållbar livsstil, grönstrukturplanering som de kopplar till översikts- planering och regional utvecklingsplanering, 32. att MP verkar för att utveckla gröna hyreskontrakt med gemensamma sparmål och delad vinst för 24. att MP verkar för kompensation av grönstruktur fastighetsägare och hyresgäster, när oexploaterad mark tas i anspråk för bebyggelse där så är möjligt, 33. att MP verkar för att se över reglerna för byggande i experimentsyfte för att öka möjligheterna för städer 25. att MP är för en effektiv markanvändning där att att vid nybyggnation, förtätning och renovering bygga på höjden är ett verktyg, kunna arbeta med innovativa lösningar,

26. att MP verkar för att kunskapen om ekosystem- 34. att MP verkar för att flexibel byggnadsteknik tjänster bättre integreras i de kommunala besluts- används för att underlätta demontering, återvinning processerna och ett sätt att värdera dessa utvecklas, och anpassning till ny teknik i framtiden,

27. att MP beaktar ekosystemtjänster när vi gör av- 35. att MP verkar för att det utvecklas nya värde- väganden kring grönytor och exploatering, ringsmodeller som bättre speglar både de vinster och de kostnadsminskningar som satsningar på ekologisk och social hållbarhet kan bidra till, 28. att MP driver på arbetet med upprustning och utveckling av de kommunala VA-näten, 36. att MP verkar för att öka kunskapen om, och 29. att MP verkar för att ett aktivt arbete med klimat- snabba på utvecklingen av, nya finansiella instru- och sårbarhetsplaner bedrivs såväl regionalt som ment och investeringsmodeller som kan bidra till att kommunalt, städerna snabbare kan utvecklas i hållbar riktning, 37. att MP arbetar för att det ska vara möjligt för kommuner, landsting och regioner att fondera och skriva av investeringar och reinvesteringar i infrastruktur, fastigheter och socialt ansvarstagande,

38. att MP intensifierar sitt arbete för att göra det mer attraktivt för människor att leva och verka i hela landet, så att fler orter kan växa. 18 maj 2016 Vice ordförande Civilutskottet (CU) Löfstrand, Johan (S) Civilutskottet skall bereda ärenden om Socialdemokraterna 1. äktenskaps-, föräldra-, ärvda-, handels-, jorda- och Östergötlands län, plats 8 utsökningsbalkarna och lagar som ersätter eller anknyter till Telefon: 08-7864869 föreskrifter i dessa balkar, i den mån ärendena inte tillhör ett annat E-post: [email protected][på] utskotts beredning, riksdagen.se. Ersätt [på] med @. 2. försäkringsavtalsrätt, 3. bolags- och föreningsrätt, Ledamot 4. skadeståndsrätt, Thalén Finné, Ewa (M) Moderaterna 5. transporträtt, Skåne läns södra, plats 125 6. konkursrätt, Telefon: 08-7864556 7. konsumentpolitik, E-post: [email protected].ﬁnne[på] 8. internationell privaträtt, riksdagen.se. Ersätt [på] med @. 9. lagstiftning i andra ärenden av allmänt privaträttslig beskaffenhet, 10. bostadspolitik, Larsson, Hillevi (S) 11. vattenrätt, Socialdemokraterna 12. bebyggelseplanläggning, Malmö kommun, plats 37 13. byggnadsväsendet, Telefon: 08-7864399 14. fysisk planering samt E-post: [email protected][på]riksdagen.se. 15. expropriation, fastighetsbildning och lantmäteriväsendet. Ersätt [på] med @.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, Roswall, Jessika (M) bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik bereds av Moderaterna civilutskottet. Lag (2006:885). Uppsala län, plats 57 Telefon: 08-7866461 E-post: [email protected][på] Ordförande riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Szyber, Caroline (KD) Kristdemokraterna Eriksson, Lars (S) Stockholms kommun, plats 208 Socialdemokraterna Telefon: 08-7866631 Västmanlands län, plats 343 E-post: [email protected][på] Telefon: 08-7864452 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Hedlund, Roger (SD) E-post: [email protected].ﬁnnborg[på] Sverigedemokraterna riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Stockholms län, plats 284 Telefon: Nysmed, Leif (S) E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Socialdemokraterna Ersätt [på] med @. Stockholms län, plats 249 Telefon: Bohlin, Carl-Oskar (M) E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Moderaterna Ersätt [på] med @. Dalarnas län, plats 105 Telefon: 08-7865704 Eskilandersson, Mikael (SD) E-post: [email protected][på] Sverigedemokraterna riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Gävleborgs län, plats 107 Telefon: Sonidsson, Eva (S) E-post: Socialdemokraterna Västernorrlands län, plats 167 [email protected][på] Telefon: 08-7864382 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Hannah, Robert (FP) Folkpartiet Johansson, Ola (C) Göteborgs kommun, plats 337 Centerpartiet Telefon: Hallands län, plats 225 Telefon: 08-7865720 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på]riksdagen.se. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ersätt [på] med @. Dadgostar, Nooshi (V) Hult, Emma (MP) Vänsterpartiet Miljöpartiet Stockholms län, plats 318 Jönköpings län, plats 327 Telefon: 08-7865991 Telefon: E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt riksdagen.se. Ersätt [på] med @. [på] med @. Finnborg, Thomas (M) Haraldsson, Johanna (S) Moderaterna Socialdemokraterna Skåne läns västra, plats 221 Jönköpings län, plats 326 Telefon: 08-7866373 Telefon: E-post: [email protected] Konstitutionsutskottet (KU) 18 maj 2016 Ledamot Ekström, Hans (S) Konstitutionsutskottet ska bereda ärenden om Socialdemokraterna 1. lagstiftning i konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga Södermanlands län, plats 215 Telefon: 08-7865863 ämnen, E-post: [email protected][på]riksdagen.se. 2. lagstiftning om radio, television och ﬁlm, Ersätt [på] med @. 3. yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet, 4. press- och partistöd, 5. Riksrevisionen, såvitt avser val av riksrevisor, skiljande av Engblom, Annicka (M) Moderaterna riksrevisor från uppdraget och åtal mot riksrevisor, Blekinge län, plats 10 6. riksdagen och riksdagens myndigheter i övrigt utom Riksbanken, Telefon: 08-7864641 7. länsförvaltningen och rikets administrativa indelning, E-post: [email protected][på] 8. den kommunala självstyrelsen samt riksdagen.se. Ersätt [på] med @. 9. medgivande från riksdagen att väcka talan mot en riksdagsledamot eller att ingripa i en ledamots personliga frihet. Lindholm, Veronica (S) Ärenden om anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse bereds av Socialdemokraterna konstitutionsutskottet Lag (2010:1417). Västerbottens län, plats 205 Telefon: 08-7865912 Ordförande E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Norlén, Andreas (M) Moderaterna Östergötlands län, plats 30 Åkerlund, Jonas (SD) Ersatt av Jona Millard (SD) Telefon: 08-7864800 Sverigedemokraterna E-post: [email protected][på] Västmanlands län, plats 273 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Telefon: 08-7866264 E-post: [email protected][på] Vice ordförande riksdagen.se. Ersätt [på] med @. von Sydow, Björn (S) Abrahamsson, Maria (M) Socialdemokraterna Moderaterna Stockholms län, plats 5 Stockholms kommun, plats 206 Telefon: 08-7864210 Telefon: 08-7866418 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Gunnarsson, Jonas (S) Wiklander, Tony (SD) Ersatt av Fredrik Eriksson (SD) Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Värmlands län, plats 132 Västra Götalands läns västra, plats 129 Telefon: 08-7865743 Telefon: 08-7866382 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Reslow, Patrick (M) Skånberg, Tuve (KD) Moderaterna Kristdemokraterna Malmö kommun, plats 92 Skåne läns norra och östra, plats 15 Telefon: 08-7866434 Telefon: 08-7866758 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Öz, Emanuel (S) Socialdemokraterna Töyrä, Emilia (S) Stockholms kommun, plats 281 Socialdemokraterna Telefon: Norrbottens län, plats 348 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Telefon: Ersätt [på] med @. E-post: [email protected] E-post: [email protected][på] Finansutskottet (FiU) 18 maj 2016 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Finansutskottet ska bereda ärenden om Ledamot 1. penning-, kredit-, valuta- och statsskuldspolitiken, 2. kredit- och fondväsendet, Green, Monica (S) Socialdemokraterna 3. det affärsmässiga försäkringsväsendet, Västra Götalands läns östra, plats 17 4. Riksrevisionen i den mån ärendena inte tillhör Telefon: 08-7864736 konstitutionsutskottets beredning, E-post: [email protected][på]riksdagen.se. 5. den kommunala ekonomin, Ersätt [på] med @. 6. statliga arbetsgivarfrågor, statlig statistik, redovisning, revision och rationalisering, Jacobsson Gjörtler, Jonas (M) Ersatt av Maria Plass(M 7. statens egendom och upphandling i allmänhet, Moderaterna 8. förvaltningsekonomiska frågor i övrigt som inte rör enbart ett visst Skåne läns västra, plats 256 ämnesområde samt Telefon: 08-7865845 9. budgettekniska frågor. E-post: Utskottet ska även granska beräkningen av statens inkomster, [email protected][på] sammanställa statsbudgeten och granska årsredovisning för staten. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och ﬁnansförvaltning, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskulds- Hellman, Jörgen (S) räntor m.m. samt 27 Avgiften till Europeiska unionen bereds av Socialdemokraterna ﬁnansutskottet. Lag (2010:1417). Västra Götalands läns norra, plats 195 Telefon: 08-7864832 Ordförande E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Olovsson, Fredrik (S) Socialdemokraterna Södermanlands län, plats 178 Sjöstedt, Oscar (SD) Sverigedemokraterna Telefon: 08-7864186 Södermanlands län, plats 323 E-post: [email protected][på] Telefon: 08-7866449 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Vice ordförande Ersatt av Ulf Kristersson (M) Kinberg Batra, Anna (M) Moderaterna Stockholms län, plats 84 Telefon: 08-7864458 Andersson, Jörgen (M) Unander, Hans (S) Moderaterna Socialdemokraterna Kalmar län, plats 121 Dalarnas län, plats 74 Telefon: 08-7866419 Telefon: 08-7865018 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på]riksdagen.se. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ersätt [på] med @. Dioukarev, Dennis (SD) Karlsson, Agneta (S) Ersatt av Ingela nylund Watz (S) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Jönköpings län, plats 328 Stockholms län, plats 115 Telefon: Telefon: E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ullenhag, Erik (FP) Folkpartiet Källström, Emil (C) Stockholms kommun, plats 143 Centerpartiet Telefon: 08-7865457 Västernorrlands län, plats 274 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Telefon: 08-7865983 Ersätt [på] med @. E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Andersson, Ulla (V) Vänsterpartiet Gävleborgs län, plats 48 Alm Ericson, Janine (MP) Telefon: 08-7864659 Miljöpartiet E-post: [email protected][på] Västra Götalands läns norra, plats 302 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Telefon: E-post: [email protected][på] Forssmed, Jakob (KD) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Kristdemokraterna Stockholms län, plats 212 Telefon: Ericson, Jan (M) E-post: [email protected][på] Moderaterna riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Västra Götalands läns södra, plats 304 Telefon: 08-7866693 Granlund, Marie (S) E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt Socialdemokraterna [på] med @ Malmö kommun, plats 35 Telefon: 08-7864751 utbildningen av utbildningsministrarna. IT i näringar i närings- Transportpolitik verkamheter o s v. Transportminister. Näringsdepartementet. Post-och telestyrelsen är kluvet. Post är fråga om transporter och bör hanteras av transportministern. Telesystem kan främst anses vara system för information och tillhöra kulturministern, som har hand om radio och TV, bibliotek od. Drift av Internet och telefonsystem torde passa i kulturen. Tillverkning av telefo- ner od är näringsverksamheter.

Riksdagen har elektroniska kommunikationer samt IT-politik i traﬁkutskottet och radio och television i kulturutskottet.

IT förekommer i alla verksamheter, bl a näringsverksamheter . En allmän IT-politik är inte bara en fråga för traﬁken.

Anna Johansson På regeringens hemsida kan man inte ﬁnna att telefonledningar Infrastrukturminister o d ingår i infrastrukturministerns arbete.

På näringsministerns hemsida: “It-politik. It-politiken handlar om att Näringsdepartementet använda och främja de möjligheter som digitaliseringen för med sig. Departementet arbetar med frågor som rör näringsliv, Området omfattar bland annat reglering av it och elektronisk kommunikation, liksom nät- och informationssäkerhet, frekvenspolitik och bostäder och transporter, it samt regional tillväxt och frågor om internets förvaltning och e-förvaltning. I området ingår landsbygdspolitik. också frågor om tillgång till bredband och infrastruktur för it. “

En allmän teknisk it-politik får anses höra till näringsministern.

Ordet IT är mångtydigt och bör inte användas utan uppgift om område. IT i försvaret bör behandlas i försvarsdepartementet, IT i transporter bör behandlas av transportministern, IT i Västmanlands län, plats 236 Trafikutskottet (TU) 18 maj 2016 Telefon: 08-7865276 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt Trafikutskottet skall bereda ärenden om [på] med @. 1. vägar och vägtrafik, 2. järnvägar och järnvägstrafik, 3. hamnar och sjöfart, Svensson, Suzanne (S) 4. flygplatser och luftfart, Socialdemokraterna 5. post, Blekinge län, plats 12 6. elektroniska kommunikationer samt Telefon: 08-7865905 7. IT-politik. E-post: [email protected][på] Ärenden om anslag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer bereds riksdagen.se. Ersätt [på] med @. av trafikutskottet. Lag (2006:885). Rosencrantz, Jessica (M) Ersatt av Edward Riedl (M) Ordförande Moderaterna Svensson Smith, Karin (MP) Stockholms kommun, plats 243 Miljöpartiet Telefon: 08-7866340 Skåne läns södra, plats 153 E-post: [email protected][på] Telefon: 08-7864567 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. E-post: [email protected] [på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Larsson, Lars Mejern (S) Socialdemokraterna Vice ordförande Värmlands län, plats 20 Telefon: 08-7864765 Hjälmered, Lars (M) Ersatt av Jessica Rosencrantz E-post: [email protected][på] Moderaterna (M) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Göteborgs kommun, plats 227 Telefon: 08-7866414 E-post: [email protected][på] Jönsson, Patrik (SD) Ersatt av Tony Wiklander (SD) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Sverigedemokraterna Skåne läns södra, plats 223 Telefon: Ledamot E-post: [email protected][på] Nilsson, Pia (S) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Socialdemokraterna Bergheden, Sten (M) Klarberg, Per (SD) Moderaterna Sverigedemokraterna Västra Götalands läns östra, plats 71 Västra Götalands läns västra, plats 159 Telefon: 08-7864608 Telefon: E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på]riksdagen.se. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ersätt [på] med @.

Pettersson, Leif (S) Tysklind, Lars (FP) Ersatt av Christina Örnebjär (L) Socialdemokraterna Folkpartiet Norrbottens län, plats 241 Västra Götalands läns västra, plats 40 Telefon: 08-7866106 Telefon: 08-7864570 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på]riksdagen.se. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ersätt [på] med @.

Åkesson, Anders (C) Wallrup, Emma (V) Centerpartiet Vänsterpartiet Kalmar län, plats 90 Uppsala län, plats 116 Telefon: 08-7865009 Telefon: 08-7866038 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Riedl, Edward (M) Ersatt av Borlina Åberg (M) Halef, Robert (KD) Moderaterna Kristdemokraterna Västerbottens län, plats 168 Stockholms län, plats 174 Telefon: 08-7865708 Telefon: 08-7865830 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ersätt [på] med @.

Nylund Watz, Ingela (S)Ersatt av Jasenko Omanovic (S Andersson, Johan (S) Socialdemokraterna Socialdemokraterna Stockholms län, plats 145 Östergötlands län, plats 59 Telefon: 08-7865645 Telefon: 08-7865315 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Han ska arbeta med att få igång bostadsbyggande. Digitaliserings- Bostadsbyggnadspolitik. problemen hör inte direkt till bostadsbyggandet men med hänsyn till Bostadsminister. Näringsdepartementet att det är bråttom med att få igång byggande, och mer digitalising kan underlätta det. kan det vara särskilt viktigt att just han driver fram digitaliseringarna. Näringsdepartementet

Departementet arbetar med frågor som rör näringsliv, bostäder och transporter, it samt regional tillväxt och landsbygdspolitik.

Peter Eriksson Bostads- och digitaliseringsminister

Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson tillträder med ansvar för bostads- och digitaliseringsfrågor. Näringsutskottet (NU) 18 maj 2016 Ledamot Westlund, Åsa (S) Socialdemokraterna Näringsutskottet ska bereda ärenden om Stockholms län, plats 283 Telefon: 08-7865874 1. allmänna riktlinjer för näringspolitiken och därmed E-post: [email protected][på]riksdagen.se. sammanhängande forskningsfrågor, Ersätt [på] med @. 2. industri och hantverk, 3. handel, Rothenberg, Hans (M) 4. immaterialrätt, Moderaterna 5. energipolitik, Göteborgs kommun, plats 226 6. regional tillväxtpolitik, Telefon: 08-7864749 7. statlig företagsamhet samt E-post: [email protected][på] 8. pris- och konkurrensförhållanden i näringslivet. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Nilsson, Ingemar (S) Energi och 24 Näringsliv bereds av näringsutskottet. Lag (2008:757). Socialdemokraterna Västernorrlands län, plats 203 Ordförande Telefon: 08-7865906 E-post: [email protected][på] Nilsson, Jennie (S) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Socialdemokraterna Hallands län, plats 188 Telefon: 08-7864508 Fransson, Josef (SD) E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Sverigedemokraterna Ersätt [på] med @. Uppsala län, plats 86 Telefon: 08-7866362 Vice ordförande E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Elmsäter-Svärd, Catharina (M) Ersatt av Lars Moderaterna Hjälmered (M) Tenfjord-Toftby, Cecilie (M)Ersatt av Ulf Berg (M) Stockholms län, plats 83 Telefon: 08-7865711 Moderaterna Västra Götalands läns södra, plats 305 E-post: catharina.elmsater- Telefon: 08-7866358 [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt E-post: [email protected] [på] med @. toftby[på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Engelhardt, Christer (S) Ersatt av Per-Arne Håkansson Bäckström Johansson, Mattias (SD) Socialdemokraterna (S) Sverigedemokraterna Gotlands län, plats 33 Västernorrlands län, plats 275 Telefon: 08-7865160 Telefon: E-post: [email protected][på] E-post: riksdagen.se. Ersätt [på] med @. [email protected] ansson[på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Centerpartiet Västerbottens län, plats 139 Nylander, Christer (FP) Ersatt av Said Abdu (L) Telefon: 08-7865984 Folkpartiet E-post: [email protected][på] Skåne läns norra och östra, plats 38 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Telefon: 08-7864654 E-post: [email protected][på] Nordin, Lise (MP) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Miljöpartiet Göteborgs kommun, plats 264 Lahti, Birger (V) Telefon: 08-7865808 Vänsterpartiet E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt Norrbottens län, plats 313 [på] med @. Telefon: E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt Hammar Johnsson, Ann-Charlotte (M) [på] med @. Moderaterna Skåne läns västra, plats 185 Gunther, Penilla (KD) Telefon: 08-7865215 Kristdemokraterna E-post: [email protected] Västra Götalands läns norra, plats 230 charlotte.hammar.johnsson[på]riksdagen.se. Ersätt [på] Telefon: 08-7865736 med @. E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Wallén, Anna (S) Socialdemokraterna Jonsson, Mattias (S) Västmanlands län, plats 342 Socialdemokraterna Telefon: 08-7866560 Göteborgs kommun, plats 263 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Telefon: 08-7866499 Ersätt [på] med @. E-post: [email protected] Landsbygdspolitik Landsbygdsminister. Näringsdepartementet

Sven-Erik Bucht Landsbygdsminister

Näringsdepartementet Departementet arbetar med frågor som rör näringsliv, bostäder och transporter, it samt regional tillväxt och landsbygdspolitik. Dalarnas län, plats 45 Miljö-och Jordbruksutskottet (MJU)18 maj 2016 Telefon: 08-7865485 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Miljö- och jordbruksutskottet ska bereda ärenden om 1. jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt och ﬁske, From, Isak (S) 2. vädertjänst, Socialdemokraterna 3. naturvård samt Västerbottens län, plats 138 4. miljövård i övrigt som inte tillhör något annat utskotts beredning. Telefon: 08-7865682 Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt naturvård samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel bereds av [på] med @. miljö- och jordbruksutskottet. Lag (2009:928). Hultberg, Johan (M) Ordförande Moderaterna Ernkrans, Matilda (S) Kronobergs län, plats 254 Socialdemokraterna Telefon: 08-7866108 Örebro län, plats 198 E-post: [email protected][på] Telefon: 08-7865042 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Strömkvist, Maria (S) Socialdemokraterna Vice ordförande Dalarnas län, plats 135 Telefon: 08-7864730 Ek, Lena (C) Ersatt av Kristina Yngwe (C) E-post: [email protected][på] Centerpartiet riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Östergötlands län, plats 32 Telefon: 08-7866360 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt Kinnunen, Martin (SD) [på] med @. Sverigedemokraterna Göteborgs kommun, plats 334 Ledamot Telefon: 08-7866239 E-post: [email protected][på] Berg, Ulf (M) Ersatt av Jonas Jacobsson Gjörtel (M) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Moderaterna Coenraads, Åsa (M) E-post: [email protected][på] Moderaterna riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Västmanlands län, plats 309 Forsberg, Anders (SD) Telefon: 08-7866127 Sverigedemokraterna E-post: [email protected][på] Malmö kommun, plats 93 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Telefon: 08-7865240 E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Larsson, Jan-Olof (S) Socialdemokraterna Malm, Fredrik (FP) Ersatt av Lars Tysklind (L) Västra Götalands läns västra, plats 16 Folkpartiet Telefon: 08-7865041 Stockholms kommun, plats 141 E-post: [email protected][på] Telefon: 08-7864615 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Bergström, Stina (MP) Holm, Jens (V) Miljöpartiet Vänsterpartiet Värmlands län, plats 72 Stockholms kommun, plats 207 Telefon: 08-7864688 Telefon: 08-7865733 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt riksdagen.se. Ersätt [på] med @. [på] med @.

Nordgren, Gunilla (M) Oscarsson, Magnus (KD) Ersatt av Lars-Axel Nordell Moderaterna Kristdemokraterna (KD) Skåne läns södra, plats 187 Östergötlands län, plats 119 Telefon: Telefon: 08-7865926 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Pettersson, Marianne (S) Haider, Monica (S) Socialdemokraterna Socialdemokraterna Skåne läns södra, plats 124 Kronobergs län, plats 255 Telefon: Telefon: 08-7866757 E-post: [email protected] Minister för internationellt verksamhet än bistånd och inte bara klimatfrågor. utvecklingssamarbete och klimat Arbetet bör bedrivas planmässigt så att det blir en Utrikesdepartementet, världsplanering för svenska behov.

Isabella Lövin Minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister

Utrikesdepartementet Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna ansvarar för Sveriges utrikes-, bistånds- och handelspolitik.

Ministern kallades förut för biståndsminister. Ändringen av titeln innebär att arbetsuppgifterna vidgats så att det omfattar även annan utvecklings- http://wimnell.com/omr36-39zzzo.pdf: 311 14 Hav och marina resurser 262 Kapitel 4: En svensk världsplanering. 312 15 Ekosystem och biologisk mångfald 314 16 Fredliga och inkluderande samhällen 265 Människor påverkas hela livet av fysiska och sociala miljöer de 315 17 Genomförande och globalt partnerskap vistas i. 318 Regeringsförklaringen den 15 september 2015 328 Budgetpropositionen för 2016 266 Sveriges riksdag 332 En lång färd mot ett nytt globalt klimatavtal

274 Förenta Nationerna, FN 334 Utrikesdeklarationen 2016 274 Svenska FN-förbundet 340 Sveriges regering 277 EU Europeiska unionen 340 Utrikesdepartementet 342 Margot Wallström Utrikesminister 283 Sveriges regering 343 Isabella Lövin Biståndsminister 344 Bistånd och utveckling 288 Regeringen inleder arbetet med att genomföra de globala 345 Sverige och FN målen 346 Om Sverige och FN 289 17 globala mål för hållbar utveckling 348 Myndigheter med flera 293 1 Ingen fattigdom 349 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida 294 2 Ingen hunger 296 3 Hälsa och välbefinnande 354 Mänsklig rättigheter. 297 4 God utbildning för alla 355 De mänskliga rättigheterna 299 5 Jämställdhet 356 De mänskliga rättigheternas historia 300 6 Rent vatten och sanitet 302 7 Hållbar energi för alla 356 Vilka rättigheter finns det? 303 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 357 Rätten att inte bli diskriminerad 304 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 358 Rätten till liv - dödsstraffet 305 10 Minskad ojämlikhet 359 Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) 307 11 Hållbara städer och samhällen 361 Yttrandefrihet 308 12 Hållbar konsumtion och produktion 363 Lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, 310 13 Bekämpa klimatförändringen könsidentitet eller könsuttryck 367 Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter 396 UD:s rapporter om läget för de mänskliga rättigheterna i 368 Barnets rättigheter världen 370 Rättigheter för personer med funktionsnedsättning 372 Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard 399 UD:s rapporter om mänskliga rättigheter 372 Rätten till hälsa Afrika (söder om Sahara) 373 Rätten till arbete 373 Rätten till utbildning 400 UD:s rapporter om mänskliga rättigheter 375 Tanke- och religionsfrihet Asien och Oceanien 375 Förenings- och församlingsfrihet 376 Privat- och familjelivet 401 UD:s rapporter om mänskliga rättigheter 377 Urfolkens rättigheter Europa och Centralasien 379 Rättigheter för nationella minoriteter 382 Förbud mot slaveri och slavhandel 402 UD:s rapporter om mänskliga rättigheter 383 Förbud mot tortyr Mellanöstern och Nordafrika 384 Flyktingars rättigheter 386 Migranters rättigheter 402 UD:s rapporter om mänskliga rättigheter Nordamerika Latinamerika och Karibien 387 Demokrati och mänskliga rättigheter 387 Rättsstaten och mänskliga rättigheter 403 Lärarhandledning för gymnasieskolan om mänskliga rättigheter 388 På lätt svenska: Vad är mänskliga rättigheter? 2014 389 Om mina mänskliga rättigheter kränks 410 Vem gör vad? 390 Mänskliga rättigheter i Sverige 411 Frågor & svar 391 Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har anslutit sig till 412 Hans Rosling - en av världens främsta globala tänkare. 392 Internationell granskning av Sverige 413 Gapminder 392 Enskilda klagomål mot Sverige 414 Världsnaturfonden WWF 415 Världsarvslistan 393 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik 393 UD:s rapporter om mänskliga rättigheter 415 Sveriges och omvärldens historia 395 De mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt 415 Filosofins historia. Romstadgan 415 Högskolor, forskning och alla verksamheter som hjälp vid planeringen av framtiden. 416 Hur ska man kunna göra en svensk världsplanering? 417 Något regeringen borde börja med att klarlägga. 418 UD:s rapporter om mänskliga rättigheter. 419 Beakta det som nämns i inledningen i kapitel 1:

419 Vilka är statsrådens utredningar, åsikter och förslag? Hur inverkar höstbudgeten 2015, vårbudgeten 2016 och artiklarna i kapitel 3 på den svenska världsplaneringen ?

420 Ett sätt att berätta om Förenta Staterna 420 Mänskliga rättigheter i Förenta Staterna 2012 434 Människornas levnadsförhållanden och utvecklingens krafter. 437 Systemet för mänskliga verksamheter. 440 Systemet med mänskliga verksamheter, nedbantat till 44 områden. Kan vara lämplig uppställning på biblioteken. 416 Söktjänsten google: http://www.google.com 416 Eller gå in på Nationalencyklopedin ne.se Socialdemokraterna Utrikesutskottet (UU) 18 maj 2016 Östergötlands län, plats 58 Telefon: 08-7865707 Utrikesutskottet skall bereda ärenden om E-post: [email protected][på] 1. rikets förhållande till och överenskommelser med andra stater och riksdagen.se. Ersätt [på] med @. mellanfolkliga organisationer, 2. bistånd till andra länders utveckling samt Engström, Hillevi (M)Ersatt av Sofia Arkelsten (M) 3. utrikeshandel i övrigt och internationellt ekonomiskt samarbete, Moderaterna allt i den mån ärendena inte tillhör något annat utskotts beredning. Stockholms län, plats 55 Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5 Internationell samverkan Telefon: och 7 Internationellt bistånd bereds av utrikesutskottet. Lag E-post: [email protected][på] (2003:180). riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Gabriel Wikström Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister

Socialdepartementet Departementet ansvarar för frågor om social omsorg, folkhälsa och sjukvård, socialförsäkring, jämställdhet och idrott.

Wikströms arbete med idrott lär avse delområdet 613 Medicinska råd om enskild hygien. VM, olympiader och andra tävlingar o d bör väl ingå i området kultur.

I hans område bör ingå delar om räddningstjänst som ﬁnnas hos försvarsministern men som bättre passar inom sjukvården o d. Västra Götalands läns östra, plats 42 Socialutskottet (SoU) 18 maj 2016 Telefon: 08-7865497 E-post: [email protected][på] Socialutskottet ska bereda ärenden om riksdagen.se. Ersätt [på] med @. 1. omsorger om barn och ungdom i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning, 2. omsorg om äldre och handikappade, Axelsson, Lennart (S) 3. åtgärder mot missbruk och andra socialtjänstfrågor, Socialdemokraterna 4. alkoholpolitiska åtgärder, Örebro län, plats 197 5. hälso- och sjukvård samt Telefon: 08-7866002 6. sociala ärenden i övrigt. E-post: [email protected][på] Ärenden om anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och riksdagen.se. Ersätt [på] med @. social omsorg bereds av socialutskottet. Lag (2010:867). Kjellin, Margareta B (M) Ordförande Moderaterna Henriksson, Emma (KD) Gävleborgs län, plats 47 Kristdemokraterna Telefon: 08-7864837 Stockholms län, plats 144 E-post: [email protected][på] Telefon: 08-7865535 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Bråkenhielm, Catharina (S) Socialdemokraterna Vice ordförande Västra Götalands läns västra, plats 68 Telefon: 08-7864333 Palm, Veronica (S) Ersatt av Anna-lena Sörenson (S) E-post: Socialdemokraterna [email protected][på] Stockholms kommun, plats 51 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Telefon: 08-7865241 E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ramhorn, Per (SD) Sverigedemokraterna Kronobergs län, plats 219 Ledamot Telefon: Widegren, Cecilia (M) E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Moderaterna Ersätt [på] med @. Bengtsson, Finn (M) Ersatt av Amir Adan (M) Nilsson, Kristina (S) Moderaterna Socialdemokraterna Östergötlands län, plats 31 Västernorrlands län, plats 238 Telefon: 08-7865766 Telefon: 08-7865658 E-post: [email protected]ﬁnn.bengtsson[på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Dahlqvist, Mikael (S) Wigh, Hanna (SD) Ersatt av Carina Herrstedt (SD) Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Värmlands län, plats 162 Norrbottens län, plats 349 Telefon: Telefon: 08-7866544 E-post: [email protected][på] E-post: riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Westerholm, Barbro (FP) W Jonsson, Anders (C) Folkpartiet Centerpartiet Stockholms län, plats 25 Gävleborgs län, plats 76 Telefon: 08-7864581 Telefon: 08-7866025 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Rågsjö, Karin (V) Lindholm, Jan (MP) Vänsterpartiet Miljöpartiet Stockholms kommun, plats 279 Dalarnas län, plats 21 Telefon: Telefon: 08-7864443 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ersätt [på] med @. Hoff, Hans (S) Adan, Amir (M) Ersatt av Jenny Petersson (M) Socialdemokraterna Moderaterna Hallands län, plats 157 Stockholms kommun, plats 209 Telefon: 08-7864944 Telefon: 08-7865868 E-post: [email protected] E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Socialförsäkrings- och hushållspolitik. Antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) efter sektor År 2014. 1 Kommun. 2 Landsting. 3 Statlig förvaltning och affärsverk Socialförsäkrings- och hushållsminister. 4 Näringslivet. 5 Övriga organisationer och offentliga institutioner. Socialdepartementet. Riket Sverige 1 2 3 4 5 Riket 806 959 250 500 245 117 3 166 478 178 260 Socialförsäkringsminister med utökad verksamhet om politik för Män 171 669 53 229 119 642 1 998 991 73 435 hushållsverksamheter Kvinnor 635 290 197 271 125 475 1 167 487 104 825

Annika Strandhäll Socialförsäkringsminister Socialdepartementet Departementet ansvarar för frågor om social omsorg, folkhälsa och sjukvård, socialförsäkring, jämställdhet och idrott.

Konsumentpolitiken bör flyttas hit från finansmarknadsministern. 26 maj 2016: Något om välfärd. 26 maj 2016. Sverige bör ha en minister för hushållen och hushållsverksam- Välfärden i Sverige beror i första hand på hur hushållen har det. heterna, som redovisar hur det var, är, kan bli och bör bli, och som ser till att de blir bra och att det blir jämn fördelning av välfärden. Antal hushåll 2013 Med 1 person 37,7 % av alla hushåll * Hushållet. Mat, boende, konsumtion, hushållsekonomi o d. 2 personer 31,3 % Politik för en socialförsäkringsminister med ansvar för hushålls- verksamheter. 3 12,4 % Socialförsäkringsministern bör kunna få sina uppgifter utökade 4 12,3 % och bli minister också för hushållsverksamheter 5 4,3 % 6 1,2 % Hushållsverksamheter i korthet: 7+ 0,8 % 64 Hushållsarbeten. På 64 uppgifter om tillgång till service o d utanför hemmet. i stort sett verksamheter i alla andra politikom- Utrymmesnormerna från boverket. Norm 3 1974 råden. Personer som har det ovanligt besvärligt kan få hjälp av Målsättning socialtjänspolitiken. Ingen ska behöva sova i kök eller vardagsrun. Eget sovum till varje 641 Matlagning. 642 Måltider, servering, restauranger. hushållsmedlem med undantag av gifta/sambor. 643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell. 644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d, sopor. Definition av trångboddhet. 645 Användning av inventarier o d Fler än en boende per rum, kök och ett rum oräknade samt enpersons- 646 Personlig hygien od, umgänge, fester. hushåll i ett rum och kök eller mindre Finns samboende i hushållet. 647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster och utgifter, Kapital. redueras rumskravet med ett rum. 648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d. 649 Personvård: barn, hemsjukvård o d . Antal rum som krävs för att inte anses trångbodd enligt norm 3 Enboende 2 rum (Numren från SW klassifikationssystem) 2 personer 3 Ensamförälder och Samboende med 1 barn 3 Hushållen behöver inkomster som räcker till hushållsutgifterna. 2 barn 4 Inkomsterna kommer från förvärvsverksamheter, kapialavkastningar 3 barn 5 och socialförsäkringar m m. 4 barn 6 Och hushållen behöver stöd och hjälp av olika slag. Runt hushållen grupperar sig politikområden: * Utbildning. Forskning. Politik för utbildningsministrar. För förhållandet till utlandet och för förhållandena där: * Kultur, konst od . * Utrikespolitik. Politik för en kultursminister. Med demokrati. Politik för en utrikesminister. * Migration. Integration o d. * Europapolitik. Politik för en migrationsminister Politik för en EU-minister. * Polisen. Brott. Kriminalvård. * Försvar. Politik för en inrikesminiser för brott och polis o d Politik för en försvarsminister. * Politik för internationellt utvecklingssamarbete och klimat. För penningverksamheter: Minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat. .* Politik för statens finanser och statens stöd till regioner och kommuner o d. Politik för Sveriges regioner och kommuner: Politik för finans- finansmarknads- och civilministrar. * Miljö Politik för miljöminister för fysiska och sociala miljöer i regioner och kommuner. Mer om hushållsverksamheterna finns i * Transporter. Sven Wimnell 8 maj 2016: Hushållens levnadskostnader. Politik för en infrastrukturminister. Samhällskunskap, samhällsplanering. Sveriges regioner. Region- * Jobb. Politik för en arbetsmarknads-och etableringsminister. planering. Förstamajtal 2016. Miljöpartiet. Oppositionen. Kungen * Näringar. http://wimnell.com/omr36-39zzzp.pdf Politik för en näringsminister. * Handel. I det följande återges sidorna 6-7, 13-20 och 101-106 med fyra förslag Politik för en handelsminister. och sedan hela innehållsförteckningen. Därefter sid 156-166. * Landsbygdspolitik. Politik för en landsbygdsminister. Sist innehållsförteckningen till Politik för verksamheter om förhållandet mellan människor o d: Sven Wimnell 3 april 2015 +rev sid 27: Svenska folket och dess * Juridik. boende, nya lägenhetstyper, hushålls- och bostadsstatistik. Politik för en justitieminister. Hushållskostnader, samhällsplaneringens problem och regeringens * Sjuk- och hälsovård o d. verksamheter och ansvar. http://wimnell.com/omr36-39zzy.pdf Politik för en socialminister med hälso- och sjukvård. * Barn- och äldreomsorg. Välfärd. Socialtjänst Politik för en barn- och äldreminister m med välfärd och socialtjänst o d Sidorna 6-7 i http://wimnell.com/omr36-39zzzp.pdf Sveriges radio tillkom 1925, då fanns det stumfilm, ljudfilm kom omkring 1930. Små civila flygmaskiner. började komma. Mjölken kostade Samhällsplaneringens problem, 21 öre litern och ett halvt kilo köttfärs kunde man få för 89 öre. en hur ska man kunna förbättra världen. arbetares årslön låg kring 4000 kr, Med ett klassifikationssystem för mänskliga Kvinnor hade små möjligheter att få arbete, de skulle bli gifta och bli hemmafruar och stå vid spisen och föda barn, de kunde bli butiksbi- verksamheter, träden, gå in vid telegrafen, skriva maskin, diska, städa och skura golv, bli pigor hos förmögna. Så kom kriget, männen blev inkallade och Sven Wimnells hemsida, “Samhällsplaneringens problem, hur ska kvinnorna måste ta deras jobb. man kunna förbättra världen. Med ett klassifikationssystem för mänsk- liga verksamheter”, wimnell.com , lades in på Internet den 29 april Efter kriget fick man inte bygga bostäder utan tillständ från AMS, 1998. Ursprunget till den är bostadsbristen efter krget. arbetsmarknadsmyndigheten. regeringen ansåg det viktigare att bygga vägar och industrier o d än att bygga bostäder. Sverige var på 1800-talet ett utpräglat klassamhälle. Världen hade styrts av krigiska furstar och religiösa fördomar i tusentals år. I senare Samtidigt ökade inflyttningen till städerns från landet där man börjat hälfen av 1800-talet kom Darwin med sin bok om arternas uppkomst med maskiner så att folk blev arbetslösa. De måste flytta till städerna och slog hål på religionerna. och försöka få arbete där. Det blev bostadsbrist och en del, särskilt ensamma, hade nästan inte rätt att få bostad. Det kunde man få om I slutet av 1800-talet ersattes ståndsriksdagens adel, präster, borgare man hade barn, men barn borde man inte ha om man var ogift. och bönder med en tvåkammarriksdag, Den var konstruerad med regler om inkomster och förmögenheter så att arbetare o d hade svårt Ogifta kvinnor födde barn i alla fall och smög undan med det. De att komma in i politiken. Socialdemokratiska partiet bildades 1889 för annonserade i tidningarna som “obemärkta” som ville ha svar och ville att åstadkomma bättre rösträtt och åtta timmars arbetsdag. komma ut på landet i hemlighet och föda barn. Alla visste vad det handlade om. Sverige styrdes av kungen och hans godtycke med hjälp av riksdagen, men på 1910-talet tog riksdagen makten. Kvinnor fick rösträtt 1921 Länge gällde gamla regler om att man måste lämna prästbetyg med och fick rösta första gången 1924. Vid den tiden fick också flickor rätt intyg om att man var döpt och konfirmerad när man ville ha arbete hos att komma in på de statliga läroverken som de inte haft tidigare. Den offentliga myndigheter eller ville in på högskola. formella demokratin grundad på rösträtt är i Sverige bara cirka 90 år. Socialdemokraterna kunde inta regeringsmakten 1932 och behöll den i 44 år til1976. Hur som helst ökade bostadsbrisen i städerna och myndigheterna ville De rödgröna, socialdemokraterna plus miljöpartiet, samt vänsterpartiet till en början inte tala om den. När TV kom på 50-talet intervjuade behöver hjälp med att förbättra politiken så att välfärdsfördelningen ”de tre O-na” statsminister Tage Erlander om råd han ville ge de bo- blir mer acceptabel. stadslösa. Han svarade att de skulle ställa sig i bostadskön, vilket var ett meningslöst råd. Han har senare ångrat den dåligs bostsdpolitiken. Det behövs förbättringar på många områden, men en viktig del gäller Han tog intryck, ordnade “miljonprogrammet”, att bygga en miljon att man har pengar till sina levnadskostnader. bostäder på tio år från 1965. För förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn gäller 2016 Det genomfördes men när det var klart gick luften ur bostadspolitiker- följande: na och man började bygga bostadsrätter som kräver stora kapital av de boende. Bostadsbristen har fortsatt. Bostadshyran antages vara 5300 kr per mån = 63 200 kr per år för ensam och 6450 kr per mån för makar/sambor= 77 400 kr/år. Under efterkrigstiden gällde sambeskattning, men när kvinnor blev Hushållsbudgeten för de minsta rimliga levnadskostnaderna är mer självständiga genom arbete utom hemmet växte kravet om en för ensam 149 000 kr ombildning till särbeskattning. Finansminister Gunnar Sträng lyckades för makar/sambor 232 000 kr I de angivna lägsta kostnaderna ingår ej semesterkostnader och genomföra en halvdan särbeskattning 1970, som sedan förbättrades andra resor än lokalresor. 1982 och 1990. Vid höga inkomster blir det överskott i hushållsbudgetarna sedan På 1960-talet började projektet om samhällsplaneringens problem som de lägsta rimliga levnadskostnaderna och skatten betalats. en följd av konflikten att man hade skyldiget att arbeta och betala skatt Vid de lägsta inkomsterna blir det underskott i hushållsbudgetar- men för små möjligheter att få bostad. na sedan de lägsta rimliga levnadskostnaderna och skatten betalats. Skattesystemet nu innebär att de med de lägsta inkomsterna måste betala så höga skatter att de inte kan hålla den levnadsstandard poli- Det framgår av följande tabeller för åren 2006-2016. tikerna ser som minsta lämpliga. I den sista tabellen visas för ensam utan barn, mellan 2006 och 2014 : De borgerliga partierna har styrt Sverige åtta år och har gynnat dem underskottet vid inkomst 6 000 kr per månad har ökat med drygt med höga inkomster och missgynnat dem med de lägsta inkomsterna 16 000 kr för året (1348 kr per månad). så att det blivit sämre för dem. De borgliga har sagt att de vill fortsätta den politiken och strävar efter att med hjälp av sverigedemokraterna överskottet vid inkomst 60 000 kr per månad har ökat med drygt avsätta den rödgröna regeringen, 32 000 kr för året (2678 kr per månad). Sidan 13 i http://wimnell.com/omr36-39zzzp.pdf 2006-2014 Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn. http://wimnell.com/omr36-39zzs1.pdf sid 34: Överskott avser överskott i hushållsbudgeten sedan inkomstskatt betalats och det betalats för de minsta rimliga levnadskostnaderna Underskott och överskott i hushållsbudgetarna enligt konsumentverkets belopp. I de angivna lägsta kostnaderna ingår ej semesterkostnader och andra resor än lokalresor. (Skattetabell 33, kolumn1.) För inkomståren 2006, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013 och 2014 har undersökts hur stora underskotten och överskotten blir i hushålls- Ensam 2006 2014 Skillnad butdgetarna för förvärvsarbetande med inkomster mellan 6000 och Mån. Över- lön skott/år 60 000 kr per månad, för ensamma och makar med líka stora inkomster. 6001 -64356 -80536 -16180 Underskottet har ökat 7001 -55524 -71200 -15676 Underskottet har ökat Underskott och överskott avser det som återstår av inkomsten sedan 8001 -46692 -61864 -15172 Underskottet har ökat 9001 -37920 -52528 -14608 Underskottet har ökat inkomstskatt betalats och det betalats för de minsta rimliga levnads- 10001 -29880 -43192 -13312 Underskottet har ökat kostnaderna enligt konsumentverkets belopp. I de angivna lägsta kost- 11001 -22176 -34072 -11896 Underskottet har ökat naderna ingår ej semesterkostnader och andra resor än lokalresor. 12001 -14532 -25612 -11080 Underskottet har ökat 13001 -6888 -17524 -10636 Underskottet har ökat (Skattetabell 33, kolumn1.) 14001 756 -8716 -9472 Överskottet har minskat 15001 8400 -268 -8668 Överskottet har minskat Skillnader mellan 2006 och 2014 redovisas i tabellen till höger. 16001 16044 8180 -7864 Överskottet har minskat 17001 23688 16280 -7408 Överskottet har minskat 18001 31332 25076 -6256 Överskottet har minskat Den borgerliga alliansen har menat att jobbskatteavdragen mest 19001 38976 33524 -5452 Överskottet har minskat tillfallit låg- och medelinkomsttagare, men tabellen visar att 20001 46200 41624 -4576 Överskottet har minskat 21001 53844 50072 -3772 Överskottet har minskat * underskotten har ökat för inkomster 13000 och lägre, 22001 61488 58520 -2968 Överskottet har minskat * att överskotten har minskat för inkomster 14000-25000 och 23001 69132 66968 -2164 Överskottet har minskat * att överskotten har ökat för inkomster 26000 och högre och med 24001 76776 75416 -1360 Överskottet har minskat 25001 84420 83864 -556 Överskottet har minskat cirka 23000-32000 kr per år för inkomser 35000 och högre. 26001 92124 92324 200 Överskottet har ökat 27001 98424 100772 2348 Överskottet har ökat 29001 109704 117668 7964 Överskottet har ökat Den nya regeringen vill minska jobbskatteavdragen för inkomster 30001 115344 126008 10664 Överskottet har ökat 50000 kr och högre och sänka inkomsgränsen för statlig skatt till 35001 143544 166208 22664 Överskottet har ökat 35000 kr. Det tycks finnas överskott att ta av. 40001 171240 196712 25472 Överskottet har ökat 45001 196440 224912 28472 Överskottet har ökat 50001 221640 253112 31472 Överskottet har ökat Försämringarna för inkomster 25000 och lägre borde åtgärdas. 55001 246840 278972 32132 Överskottet har ökat 60001 272040 304172 32132 Överskottet har ökat Från http://www.konsumentverket.se/ 15 februari 2016 All mat lagas hemma: Barn och vuxna äter alla måltider hemma, baserat på Konsumentverkets matsedel som finns på Konsumentver- “ Konsumentverkets beräkningar 2016 kets webbplats. Det är en fyraveckors näringsberäknad matsedel som Konsumentverket gör varje år en beräkning av vad som är täcker dagsbehovet av energi och näring för respektive åldersgrupp. rimliga kostnader för hushåll av olika storlek. Siffrorna kan Matsedeln består av frukost, lunch, middag och två till tre mellanmål. vara en utgångspunkt när du vill gå igenom din ekonomi. Du All mat utom lunch vardagar lagas hemma: Matkostnad där lunch kan också jämföra våra beräkningar med dina egna. fem dagar per vecka är borträknad, du får själv lägga till kostnad för lunch på restaurang. Barnen äter i skolan. Konsumentverkets beräkningar baseras på ett basbehov av varor och tjänster och visar exempel på kostnader för detta. I beräkningarna Övriga matkostnader som du har för exempelvis festmåltider och extra förutsätts att du inte har några funktionsnedsättningar eller sjukdomar fika (hemma eller på uteställe) ingår inte i beräkningen. Du måste själv som innebär extra utgifter för till exempel hjälpmedel, särskild kost lägga till den kostnad du har för detta. eller mediciner. Det förutsätts också att du bor i lägenhet och inte har några utgifter för trädgård eller reparationer. Personlig hygien: Gäller sådant som tvål, tandkräm, blöjor, hårklipp- ning med mera samt kostnad för ett årligt tandläkarbesök (undersök- Observera att inte alla hushållskostnader ingår i beräkningarna. Kost- ning) för vuxna. nader som inte ingår är till exempel resor, hälso- och sjukvård, glas- ögon, presenter, semester, kalas, alkohol, tobak och spel. Kläder och skor: Ett basbehov av kläder och skor som används till vardags, på fritiden och vid festligare tillfällen. Här ingår även tillbe- Läs mer hör som väska, klocka och paraply. Vill du läsa mer om Konsumentverkets beräkningar kan du läsa i rapport 2013:1 och 2013:4 som finns att ladda ner från Fritid och lek: Vanliga fritidsaktiviteter, leksaker, böcker, skidor, www.konsumentverket.se cykel, föreningsavgift med mera.

Använd beräkningarna Mobiltelefon: Kostnad för telefon med kontantkort. Skriv in dina egna kostnader i tabellen eller använd Konsumentverkets siffror om du är osäker på hur mycket du gör av med. Flytta sedan Barn-/ungdomsförsäkring: Kostnad för sjuk- och olycksfallsförsäk- över dina kostnader till budgeten på sidan 3. ring för barn och ungdomar. Försäkringen omfattar även sjukdom och Beloppen i tabellerna har avrundats till jämna tiotal kronor. olycksfall under fritid. Detta innehåller kostnadsposterna Förbrukningsvaror: Dagligvaror som främst används för vård och Individuella kostnader per månad skötsel av hemmet som tvätt- och rengörings- medel, toalett- och hus- KVINNOR 18-30år 31-60år 61-74år 75-år hållspapper med mera. Alla måltider i hemmet!1870!!1840!!1690!!1640 Alla måltider i hemmet Hemutrustning: Möbler, husgeråd, tv, dator med mera. Vitvaror som utom lunch !!!1430!!1400!!1290!!1250 disk- och tvättmaskin ingår inte.

Medier: Kostnad för bredband, fast telefoni, tv-licens och dagstidning !!!!18-30år!31-49år!50-60år!61-år! Personlig hygien!! 530*!!530!! 510!! 510 med mera. inkl. tandvård Kläder och skor !! 610! ! 610!! 610!! 610 Hemförsäkring: Kostar olika beroende på hemmets försäkringsbelopp Fritid och lek!! 640!! 640!! 640!! 640 och bostadsort. Mobiltelefon !! 250!! 240!! 230!! 210 Storstad: över 200 000 invånare. Mellanstor stad: 50 000–200 000 invånare. Summa kostnader, exklusive livsmedel!2030!!2020!!1990!!1970 Mindre tätort: under 50 000 invånare. “

1 person 2 personer MÄN!!!! 18-30år 31-60år 61-74år 75-år Förbrukningsvaror 100 130 Alla måltider i hemmet !2460!!2350!!2110!!1910 Hemutrustning 370 450 Alla måltider i hemmet Medier920 950 utom lunch!!!1880!!1780!!1620!!1460 Hemförsäkring !!!!18-30år!31-49år!50-60år!61-år storstad140 150 Personlig hygien!! 400*!! 400!! 400!! 400!! mellanstor stad 100 110 inkl. tandvård mindre tätort 90 100 Kläder och skor!! 600!! 600!! 600!! 600 Summa gemensamma Fritid och lek !! 640!! 640!! 640!! 640 kostnader Mobiltelefon!!! 250!! 240!! 230!! 210 storstad1530 1680 Summa kostnader, mellanstor stad 1490 1640 exklusive livsmedel!1890!!1880!!1870!!1850 mindre tätort1480 1630 * För 18- och 19-åringar minskas summan med cirka 55 kr/månad p.g.a. fri tandvård. Förvärvsarbetande i åldrar 18-65 år Personlig hygien inkl. tandvård: Gäller sådant som tvål, tandkräm, Hemförsäkring i storstad. Kostnader för alkohol, tobak, tips och spel blöjor, hårklippning m.m. samt kostnad för ett årligt tandläkarbesök ingår inte i någon av posterna. Inga kostnader för semester ingår. (undersökning) för vuxna. Mat: Alla måltider i hemmet. Matkostnad för alla måltider i Konsument- Kvinna 18-30 år 530 kr per mån. 31-49år 530kr. 50-60år 510kr. 61-65år 510kr. verkets matsedel. Det är en fyraveckors näringsberäknad matsedel som täcker dagsbehovet av energi och näring för respektive åldersgrupp. Kvinna 18-65år: Matsedeln består av frukost, lunch, middag och två till tre mellanmål. 13x530+ 19x530+16x510=6890+10070+8160=25120=48x523 Inklusive matlåda till jobbet. Säg kvinna 18-65 år 520kr per månad.

Kvinna 18-30 år 1870 kr per mån. 31-60 år 1840 kr. 61-74 år 1690 kr. Kvinna 66-80år: 510 kr per månad. 75- år 16400 kr. Man 18-65 år 400kr per månad. Kvinna 18-65år: Man 66-80år 400kr per månad 13x1870+30x1840+5x1690= 24310+ 55200+ 8450= 87960=48x1832 Man 66-80år: 380kr per månad Säg kvinna 18-65 år1830 kr per mån. Kläder, skor: Ett basbehov av vanliga kläder och skor som används Kvinna 66-80 år: till vardags, på fritiden och för något festligare tillfälle. Här ingår även 66-74år: 9x1690+ 6x1640= 15210+9840=25050=15x1670 tillbehör som väska, klocka och paraply. Säg kvinna 66-80 år 1670 kr per mån Kvinnor 610 kr per mån, män 600 kr. . Man 18-30 år 2460. kr. 31-60 år 2350 kr. 61-74 år 2110 kr. 75- år Fritid, lek: Vanliga fritidsaktiviteter, leksaker, böcker, skidor, cykel, 1910 kr föreningsavgift m.m. Kvinnor och män 640 kr/mån. Man 18-65 år: 13x2460+30x2350+5x2110=31980+70500+10550=113030=48x2355 Mobiltelefon: Kostnaden för telefon med kontantkort. Säg man 18-65 år2360 kr per mån. Säg kvinnor och män 18-65 år 240 kr per månad, 66-80 år 210 kr per månad Man 66-80 år: 66-74år:9x2110+6x1910=18990+11460=30450=15x2030. Säg man 66-80 år 2030 kr per mån Gemensamma kostnader per månad: Övrigt:

Förbrukningsvaror: Dagligvaror som främst används för vård och Kollektivresor och fackavgifter (inkl a-kassa): skötsel av hemmet som tvätt- och rengöringsmedel, toalett- och Konsumentverket visar kostnader för en 20- åring, som har egen hushållspapper m.m. 1 person 100 kr per mån. 2 pers 130 kr. inkomst och bor i en mellanstor stad. Den egna bostaden är på två rum och kök: Hemutrustning: Möbler, husgeråd, tv, dator m.m. Vitvaror som disk- Kollektiva lokalresor 540 kr per månad och fackavgifter (inkl a-kassa) 450 kr per månad. Summa 990x12= 11880 per år. och tvättmaskin ingår inte.. 1 pers 370 kr per mån, 2 pers 450 kr. I Stockholm kostar busskort 790 kr per mån (pensionär 490 kr) Medier: Kostnad för bredband, fast telefoni, tv-licens och dagstidning Säg för åldrar 18-65 år:790+450 =1240kr per mån =14880 kr per år. m.m. 1 pers 920 kr per mån, 2 pers 950 kr. För arbetsresor får i skatten dras av delar över 10 000 kr per år, 790 kr per månad ligger under gränsen. Hemförsäkring: Kostar olika beroende på hemmets försäkringsbe- lopp och bostadsort. Storstad: över 200 000 invånare. Mellanstor stad: Bostadskostnader: 50 000– 200 000 invånare. Mindre tätort: under 50 000 invånare. Ny månadshyra per lägenhet året efter undersökningsåret, kr efter I person storstad 140 kr per mån. 2 pers 150 kr. (Mellanstad region, nybyggår/värdeår, lägenhetstyp och år. 2015: 2 rok: 5 230 kr per månad = 62 760 kr per år 89/100. Mindre tätort 80/90.) 3 rok: 6 385 kr per månad = 76 620

El. 2010 angavs: Den här posten är en uppskattad genomsnittlig Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region, förbrukning i kilowatt i hyreslägenhet: 1 person 180 kWh per månad, med felmarginal. Ny månadshyra 2015, kronor 2 personer 240 kWh. Stor-Stockholm 7 054 ± 121 Fortum - ELLEVIO 2016 El i Stockholm, treårskontrakt: fast avgift ca Stor-Göteborg 6 498 ± 101 86 kr per mån. KWh-pris ca 1,33 kr. Gör: Övriga större kommuner 6 495 ± 96 1 person 326 kr per mån. 2 pers 405 kr. Övriga mindre kommuner 5 842 ± 81 Säg 1 person 330 kr. 2 personer 410 kr. Riket 6 385 ± 52 ± Regional hyresförändring i procent mellan 2014-2015 Stor-Stockholm 1,3% Stor-Göteborg 1,2% Övriga större kommuner 1,5% Övriga mindre kommuner 1,3% Gränsen mellan större och mindre kommuner går vid 75 000 invånare. Billigare att bo i mindre kommuner Om hyrorna 2015/2016 ökar 1,3 % blir hyrona 2016: Den genomsnittliga månadshyran för en lägenhet på tre rum och kök 2 rok: 5230 x 1.013 = 5298 kr/mån = 63 576 kr/år, säg 63 600 kr/år år 2015 är 6 385 kronor. Storstäderna har en högre hyresnivå än de 3 rok: 6385 x 1,013 = 6468 kr/mån = 77 616 kr/år, säg 77 600 kr/år mindre kommunerna. Ett hushåll i en kommun med färre än 75 000 invånare får betala drygt 1 200 kronor mindre i hyra per månad för en Utrymmesstandard : trea än ett hushåll i Stor-Stockholm.5 Enligt Diagram 10.2, sid 225 i SCBs Bostads- och byggnadsstatistisk 2 årsbok 2008, hade i hyreslägenheter 2002: Lägsta hyreshöjningen på åtta år Hyrorna ökade med i genomsnitt 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Hushåll med en person Det är den lägsta hyreshöjningen sedan 2007. En lägenhet på tre rum - 64 år i genomsnitt ca 1,8 rok (1,77), och kök har i genomsnitt en hyra på 6 385 kronor i månaden på riks- 65 - år cirka 2,0 rok (2,08). nivå. Hyresnivån varierar mellan storstäderna och mindre kommuner. Hushåll med makar, 2 personer Under de senaste åtta åren har hyreshöjningen varierat från 1,3 procent - 64 år cirka 2,8 rok (2,72), (i år) till 3,3 procent mellan år 2008 och 2009. Sedan 2012 har 65 - år cirka 3,0 rok (2,98). hyreshöjningarna blivit lägre varje år. (Siffrorna inom parentes från tabell 10.7 på sid 230 i årsboken). Hyresförändring under de senaste åtta åren, hela riket År Hyresförändring, procent I bostadsrättslägenheter, tab 10.7 ungefär som i hyrslägenheter: 2014/2015 1,3% Ensam - 64 år 1,95 rok, 2013/2014 1,7% 65- år 2,46. 2012/2013 2,2% Makar - 64 år 2,92 rok, 2011/2012 2,8% 65- år 3,14 rok. 2010/2011 2,4% 2009/2010 1,6% I småhus är rumsantalen cika 2 rum större än i hyrslägenheter: 2008/2009 3,3% Ensam - 64 år 4,17 rok, 2007/2008 2,7% 65 - år 4,19. Ökningen av hyran under 2000-talet och i slutet av 1990-talet var Makar - 64 år 4,72, generellt mycket lägre än under 1970-, 80- och början av 90-talet (i 65 - år 4,64 rok. löpande priser). Den största ökningen skedde under åren 1990 till 1992 som resultat av skatte- och subventionsförändringar. 1991 var höj- Mot bakgrunden av dessa siffor är det rimligt att räkna med ningen nästan 30 procent. 2rok för ensam och Mellan 1969 och 2014 har genomsnittlig hyra per kvadratmeter 3rok för makar. (Utan barn). blivit ungefär 16 gånger högre. Samtidigt har den allmänna prisnivån blivit drygt 8 gånger högre. Omräknat till fasta priser har hyrorna Boverkets principer för bostadsytor innebär att 2 rok för ensam alltså fördubblats under denna tidsperiod. och 3 rok för makar ger likvärdig bostandard. Månadskostnader år 2016, förvärvs- Årskostnader år 2016, förvärvs- arbetande icke-pensionärer. arbetande icke-pensionärer.

Individuella respektive Individuella respektive gemensamma kostnader: Ensam man Ensam kv. Makar gemensamma kostnader: Ensam man Ensam kv. Makar Livsmedel. Alla mål äts Summa per månad 2016 6090 5690 10420 hemma eller matlåda 2360 1830 2360+1830 enligt månadsedovisningen. Genomsnitt för Hygien (personlig) 400 520 400+520 ensam man + kv/mån 5890

Kläder och skor 590 600 590+600 2016 per år: 70680 125040 Bostadshyra per år säg : Lek och fritid 640 640 640+640 Ensam 2rok, 12x 5300 63600 Makar 3rok, 12x 6450 77400 Mobiltelefon 240 240 240+240 Summa per år 2016, bostad + övrigt 134280 202440 Förbrukningsvaror 100 100 130 Förvärvsarbetande:arbetsresor+ fackavgifter säg 14880 29760 Hemutrustning (inklusive dator) 370 370 450 Summa per år 2016: bostad + övrigt 149160 232200 Media (Fast telefon, Här är inget räknat för Internet mm) 920 920 950 höga semesterkostnader eller andra resor än lokalresor. Hemförsäkring 140 140 150 Säg för enkelhets skull, Hushålls-el 330 330 410 avrundat 149000 232000

Summa per månad 2016 6090 5690 10420 Makar 156 % av ensam. Genomsnitt för ensam man + kv/mån 5890 Ensam man 151400 Ensam kvinna 146600 skillnad 4800 kr Pensionärer 2016 Årskostnader år 2016, pensionärer.

Individuella respektive Individuella respektive gemensamma kostnader: Ensam man Ensam kv. Makar gemensamma kostnader: Ensam man Ensam kv. Makar Livsmedel. Alla mål äts Summa per månad 2016 5740 5500 9610 hemma 2030 1670 2030+1670 enligt månadsedovisningen. Hygien (personlig) 400 510 400+510 Genomsnitt för Kläder och skor 600 610 600+610 ensam man + kv/mån 5620 Lek och fritid 640 640 640+640 Mobiltelefon 210 210 210+210 2016 per år: 67440 115320 Förbrukningsvaror 100 100 130 Bostadshyra per år säg : Hemutrustning Ensam 2rok, 12x 5300 63600 (inklusive dator) 370 370 450 Makar 3rok, 12x 6450 77400 Media (Fast telefon, Summa per år 2016, Internet mm) 920 920 950 bostad + övrigt 131040 192720 Hemförsäkring 140 140 150 Lokalresor m m säg 7380 13200 Hushålls-el 330 330 410 Vård, läkemedel Summa per månad 2016 5740 5500 9610 Hemtjänst. Genomsnitt för ensam man + kv/mån 5620 Summa per år 2016: bostad + övrigt 138420 205920 Kollektiva lokalresor säg 240 kr per månad per person, medger 2 tur- och returresor resor i veckan i en zon i Stockholm = 2880 kr per år. Säg för enkelhets skull, Vårdkostnad 1100 kr per år (gräns i försäkringen) avrundat 139000 206000 Läkemedelskostnad 2200 kr per år (gräns i försäkringen) Hemtjänst: Säg (lågt räknat) ensam 1200 kr per år, makar 1800 Makar 148 % av ensam. per år. Ensam man 140440 Summa för dessa kostnader 2880+1100+2200 = 6180 kr per person. Ensam kvinna 137560 skillnad 2880 kr samt med hemjänst: Ensam 7380 kr per år Makar/sambor 14160 kr per år 3 Bostadsbidrag för barnfamiljer. Fyra förslag. (http://wimnell.com/omr36-39zzzl.pdf 76-78) Regeln om att 15 % av förmögenheter ska tas upp som inkomst vid beräkning av bostadsbidragen avskaffas. Politiken ändrar sig hela tiden. Sammanställningarna görs vartefter vid tidpunkter då det hänt något inom politiken som bedömts viktigt Det är dock inte lika angeläget som för pensionärerna. Marginal- att kommentera. Det blir då nödvändigt att anknyta till det som hänt effekterna av regeln är för barnfamiljerna bara en tredjedel av pensio- förut. Det gör att saker och ting ofta behöver upprepas. Ämnet är så närernas högsta marginaleffekt av samma regel. stort att allt inte kan upprepas varje gång. Varje sammanställning har sitt eget tema där vissa sidor av det hela behandlas. Förslag till åtgär- Men när förmögenhetsskatt nu tagits bort så att ickepensionärerna inte der måste upprepas eftersom ingen tycks reagera på dem. betalar förmögenhetsskatt kan det verka ologiskt att för de barnfamiljer som är beroende av bidrag ha kvar den förmöghetsskatt som Några förslag har upprepats många gånger. det gäller förslag om för- 15%-regeln innebär: på marginalen 20% av 15%= 3% där pensionären bättringar för de lägsta inkomsterna. De borgerliga partierna gynnade har 9, 3% (62% av 15%=9,3%) och icke-pensionärerna 0%. överklassen. Nu behövs förbättringar för underklasserna. Här är för- slag om det. Förslagen anges här i korthet, men de finns behandlade Hur noga var man med att beräkna statens kostnader när förmögen- mer urförligt i de nämnda sammanställningarna. Bl a i hetsskatten togs bort? När det gjordes borde man på samma gång ha Sven Wimnell 20 april 2015: Arbetslöshet och välfärd. tagit bort regeln 15% i bostadsbidragssystemen. Samhällsplaneringens problem. Utbildning, skatter och bidrag. Vårbudgeten. http://Wimnell.com/omr36-39zzz.pdf Enligt DN 3 feb 2013 var sparräntorna då cirka 1% (se sida 352): Om banfamiljen har 200 000 på banken är räntan säg 1% = 2000 kr. 1 Bostadsbidrag införs för barnlösa icke-pensionärer Skatten på räntan är 30%= 600 kr. Bostadsbidraget minskar med 20% av räntan 2000 kr= 400 kr Bostadsbidragen som gäller för åldrarna 18-28 år utvecklas till att Förmögenhetstillägget är 15 % av 100 000= 15000 och det minskar gälla även för åldrarna 29-64 år och där med avtrappning 20% vid bostadsbidraget med med 20% av det= 3000 kr. stigande inkomst. Skatt och bidragsminskning blir : 600+400+3000= 4000 kr. Den verkliga inkomsten av 200 000 kr på banken är räntan 2000 kr 2 Systemet för pensionärernas bostadstillägg. och det ger en förlust på 4000-2000=2000 kr=100% av räntan 2000 kr Regeln om att 15 % av förmögenheter ska tas upp som inkomst vid En förståndig barnfamilj bör ta ut pengarna från banken och lägga dem beräkning av bostadstilläggen avskaffas i madrassen och tjäna 2000 kr per år, på 10 år 20 000 kr. Regeln 15% innebär en förmögenhetsskatt som tillsammans med vanlig skatt på räntan år 2013 är över 500% av bankavkastningar. För Om riksdagen anser att de nuvarande regeln om 15% är lämplig och förenlig med de jämlikhetsideal man förespråkar, kan regeln behållas, fastigheter innebär regeln en extra förmögenhetsskatt på 7,75% av men om så inte är fallet bör regeln om att 15 % av förmögenheter ska taxeringsvärdet utöver den avgift för fastigheter som betalas på skatt- tas upp som inkomst vid beräkning av bostadsbidragen avskaffas. sedeln Se sidan 352 i http://wimnell.com/omr36-39zs.pdf 4.TV-avgiften avskaffas för privathushåll. Svensk radio började om dagarna med klockorna i stadshuset klockan tolv och dagens dikt. Sedan följde ofta levande musik av kapell som då Motsvarande belopp betalas som en kollektivavgift av riksdagen till var vanliga. Halv ett kom Dagsnyheter från TT, väderleksrapport och public-serviceföretagen. För riksdagens finansieringen avskaffas börsnoteringar. I början av kvällen kom en timmes grammofonmusik. inflationsindexregleringen av jobbskatteavdragen och minskas jobb- Senare Dagsnyheter från TT igen och diverse program, bl a underhåll- skatteavdragen för alla med 1200 kr per år = 100 kr per månad utom ningsprogram som blev en stor del av svenska folkets underhållning. för inkomster under cirka 11 000 kr per månad. För sin information om världen och vad som hände i den hade man främst tidningar, radio och bio med förspel som innehöll diverse saker, Svensk radio kom till 1925. Radiopratare var främst Sven Jerring. bl a varje vecka journaler som SF-journalen och tyska UFA-journalen För att lyssna behövde man mottagare. Det var kristallmottagare med som visade bl a Hitler och tysk propaganda. en nål som skulle styras mot en kristall. En del lyssnare, isynnerhet ungdomar, byggde själva sina apparater. De gav dåligt ljud och man De stora morgontidningarna var Stockholmstidningen, Dagens Nyhe- behövde hörlurar. ter och Svenska Dagbladet. Ute i landet hade de flesta inte råd med stocksolmstidningarna utan lär mest ha nöjt sig med att prenumerera Sedan kom apparater att köpa, med rör och högtalare. Men de var på en lokaltidning som kunde komma som varannansdagstidning med dyra, många hade inte råd att köpa. I mitten på 1930-talet kunde man tidning tre dar i veckan. köpa en femrörs Luxor för 300 kr på avbetalning, i dagens penning- värde motsvarar det ungefär vad en stor TV-apparat nu kostar. Bio kom till som stumfilm som blev ljudfilm 1929-1930. Ljudet ord- nades till en början med grammofonskivor som filmskötaren skulle Det blev vanlig att lyssna på utländsk radio, man kunde ta in hundra- passa in till bilderna, sedan fördes koder för ljudet in i kanten av film- tals namngivna stationer som man ställde in med rattar. remsan så att ljudet passade precis till bilderna. Al Jolsson med Sonny Boy hörde till de första på ljudfilmen. För att få lyssna krävdes att man till Radiotjänst hade betalat radio- licens för 10 kr om året. På söndgarna var det på eftermiddagen mattinéer för barn, biljetter 55 öre, och bl a rafflande cowboyfilmer utlöste glädjetjut hos barnen. Många köpte nog radio till olympiska spelen 1936, på vintern i Garmisch-Partenkirchen och på sommaren i Berlin, där Hitler gjorde När kriget var slut kom såsmåningom svartvit TV, tjocka apparater, propaganda för sin politik. Man kunde höra hans stora tal i radion. Och TV-licenser, kanal 2, färgTV och på de allra senaste åren platta TV- höra reportage om Jesse Owen. apparater. Internet kom till i början av 1990-talet, hade liten omfattning i början, TV-avgiften för företag bör behållas som nu. men är nu jättestort och oumbärligt. Lagstiftningsmässigt är det enkelt att genomföra omläggningen. Alla regler om hur publicservice-verksamheterna ska bedrivas blir kvar Sedan TV kommit till har biogåendet minskat. Internet har tagit och riksdagen får som nu göra de lagförändringar om ändringar i det annonser från tidningarna som nu är på fallrepet. som den vill ha. Riksdagen bestämmer nu vilken omfattning verksamheterna ska ha och vad de får kosta. Det är något som ligger vid sidan Mobiltelefonerna har kommit i rasande fart och har utvecklats till att ta om frågan om fördelning av kostnaderna på individerna i svenska hand om bilder, man fotograferar med telefonerna, tar in från internet, folket. läser tidningar etc. Jobbskatteavdragen är olämpliga och måste reformeras så att välfärds- Användningen av internet har utvecklats. Alla som vill synas och höras fördelning blir bättre, mer pengar till låga inkomster som måste tas måste finnas på internet. Det sägs att man kan få veta allt på internet, från de högre inkomsterna. Den föreslagna omläggningen av TV- men det myckna som finns där gör det svårt att vaska fram det man vill avgifterna är ett led i detta. Andra led är att förbätttra sjuk- och arbets- ha tag i. löshetsersättningar o d och samtidigt minska jobbskatteavdrag vid höga inkomster. Den nuvarande TV-avgiften är orättvis därför att den kräver samma avgift för ensamma som för hela familjer som bara behöver en licens * TV-avgiften bör ersättas med en kollektivavgift för hushållen, för flera personer. betald av staten, samtidigt som jobbskatteavdragen minskas med 100 kr per månad utom för de lägsta inkomsterna. Det kan ske SVT har nu en stor verksamhet på Internet, man kan bl a se TV-pro- genom en enkel ändring av en brytpunkt i skalan för jobbskatte- gram där utan att ha betalt TV-avgift. För att lyssna på radio behövs nu avdragen. Inflationsuppräkningen av jobbskatteavdragen bör tas ingen avgift. bort och avdragen frysas till de avdrag som gäller för inkomståret * 2015. Radio och SVT sysslar med publicservice som gäller information som alla behöver och som alla enligt en följd av demokratins princip måste Det är lämpligt att göra en enkel justering av brytpunkten som nu ha. Det enda rimliga är att TV-avgiften avskaffas för hushållens del ligger vidinkomst 2,94 prisbasbelopp= 130536 kr per år= 10878 och kostnaden för publicserviceverksamheterna betalas av staten till kr/månad. I skiktet nedanför denna gräns är marginaleffekten dem som utför verksamheterna som en kollektivavgift från hushållen, 4,28% och ovanför gränsen 6,495%. Genom att höja gränsen samtidigt som hushållens jobbskatteavdrag minskas i motsvarande kommer avdraget att minska över gränsen. Vid inkomst 3,04 pris- mån och då på sätt som tar bort orättvisor. basbelopp har avdraget minskat 100 kr per månad så när som på 4 kr. Brypunkten bör därför sättas vid 3,04%. Från http://wimnell.com/omr36-39zzzl.pdf (sid 73-75) Andersson är med rätta emot detta då det på olämpligt sätt rubbar hushållens hushållsbudgetar, hushållen måste ha en rimligt bra stabili- Problem med bostadslån. Varken amorte- tet i reglerna som styr hushållens budgetar. ringskrav eller sämre ränteavdrag i huvudregeln bör föreslås av regeringen. Amorteringskrav och minskade ränteavdrag minskar hushållens möj- ligheter att köpa saker och ting, det minskar konsumtionen, och bidrar I 1990 års skattereform infördes en ny typ av kapitalinkomstbeskatt- till att inflationen inte ökar så som riksbankschefen vill. företagen kan ning: Kapitalinkomster beskattas med 30% och kapitalutgifter ger inte höja priserna och inte investera så att arbetslösheten sjunker. Både avdragsrätt 30%, en procentsats som skruvas ner vid vissa höga amorteringskrav och försämrade ränteavdrag motverkar riksbanksche- kapitalutgifter. Systemet bör behållas och procentsatsen 30% behållas fen önskemål om högre inflation. för både kapitalinkomster och kapitalutgifter. Vad man kan gör är att studera minskningen av avdragsrätten vid höga kapitalutgifter, pro- Varken amorteringskrav eller sämre ränteavdrag i huvudregeln centsatser och storleksgränser, och eventuellt minska avdragsrätten bör föreslås av regeringen. genom att ändra procentsatser och storleksgränser vid höga inkomster. Finansmarknadsministern (MP) tycks nu vilja införa amorterings- Inflationen är nu låg och riksbanken vill att den ska öka till 2%. Riks- krav för bostadslån. banken har rätt att självständigt styra den s k reporäntan. Riksbanken Det är en olämplig högerpolitik som gynnar dem med höga in- gjorde den negativ i början av 2015, Löntagarnas organisationer vill ha komster. Statsministern och finansministern bör som socialdemo- 2% inflation så att de kan kräva höjda löner. krater övertyga finansmarknadsministern om att förslaget inte bör genomföras. Riksbankschefen menar att hushållen lånar för mycket pengar, men har inga förslag om hur man ska få hushållen att låna mindre, det är inte Amorteringskraven är en mycket svår belastning för dem med hans bord. låga inkomster, de kan inte ha råd att köpa lägenheter. De lägen-- heter de inte köper blir tillgängliga för dem med högre inkomster, I det läget har det från olika håll kommit förslag om att minska hus- som har stora överskott i sina hushållsbudgetar och väl tål amor- hållens ränteavdrag och att införa amorteringskrav för dem. Finansin- teringskraven. Kraven gynnar alltså de högre inkomsterna, vilket spektionen har haft förslag till krav om amorteringar på nya lån från knappast kan vara en politik som passar socialdemokraternas och med 1 augusti 2015, men har den 23 april 2015 dragit tillbaka ambitioner. förslagen då finansinspektionen troligen inte har rätt att utfärda sådana krav. Då menar somliga att det är nödvändigt att försämra ränteavdra- Tanken med statligt styrda amorteringskrav är felaktig, amorte- gen. Statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena ringskraven är i första hand en fråga mellan banker och låntaga- re, inte något för staten att lägga sig i. Varken amorteringskrav eller sämre ränteavdrag i huvudregeln Om man sänker underskottsgränsen 100 000 kr till 50 000 kr: bör föreslås av regeringen. skatterduktionen vid underskott 100 000 kr blir 15 000 kr för delen under 50 000 kr och 21 % för delen däröver, 10 500 kr, tillsammans Somliga menar att hushåll som lånar pengar till bostäder riskerar reduktion 25 500 kr, dvs reduktionen minskar med 4 500 kr. Relativt att gå i konkurs och tvingas sälja sina hus. För att förhindra det litet. Skattereduktionen för underskott 100 000 kr blir 25, 5% av vill de försämra för låntagarna så att de går omkull och tvingas underskottet. sälja sina hus. Förstå logiken i det den som kan. Om man dessutom sänker procentsatsen 21% till 11 % blir skattereduktionen för delen mellan 50 000 och 100 000 11% av 50 000= Amorteringskrav och försämring av ränteavdragets 30% drabbar 5500 kr och skatterduktionerna tillsammans 15 000 + 5500= 20 500 alla med hus, bl a alla de som varit tvungna köpa bostad för att få kr. Skatterduktionen för underskott 100 000 blir 20,5% av under- någonstans att bo. isynnerhet yngre personer. De yngre nu kan skottet. Kännbart. ofta låna till bostad med hjälp av föräldrarnas medverkan och med hjälp av annat som gör att deras hushållsbudgetar är mycket Vid underskott över 100 000 kr blir skattereduktionen för delen känsliga för amorteringskrav och försämringar av ränteavdrag. över 100 00 kr: 11%. De förslag om försämringar som förekommer drabbar bl a dem med låga inkomster. Riksbankschefen menar att småhusägarna har för stora lån och vill att de ska minska lånen. Men det finns ingen bra förklaring till Det finns en annan logik ifråga om försämringar. varför det är bra med låga lån.

Istället för att försämra för alla husägare kan man försämra för Tvärtom: det är bra med höga lån så att folk kan skaffa sig bo- dem som har hus med ovanligt högt värde och ovanligt höga stad. Den nuvarande regeln om att lånen bör vara högst 85% av ränteavdrag, vanligen ägare med höga inkomster. husvärden bör behållas. Förslagen om amorteringar visar att bostadskostnaderna med amorte- Enligt “Dags att deklarera” får man för underskott av kapital skatte- ringsförslagen stiger med 51 000 kr per år för ett hus värt 3 miljoner kr rduktion med 30% om underskottet är högst 100 000 kr. Om under- (kan vara 2rok) och med lån 85% av värdet. Om årslönen är 300 000 skottet är större än 100 000 kr är skattereduktionen 30% av 100 000 kr= 25 000 kr per månad (ungefär mittlönen i Sverige) innebär ök- plus 21% av den del av underskott som överstiger 100 000 kr (gäller ningen 17 % av lönen. inte ivesteringsavdrag). Är lönen 20 000 kr per månad = 240 000 kr per år blir ökningen 21% av lönen. Vid löner under 22 000 kr per månad för ensam blir det underkott i hushållsbudgetarna. Om amorteringsreglerna ska gälla bara nya lån kan det alltså bli 51 Sven Wimnell 8 maj 2016: Hushållens levnadskostnader. 000 kr i skillnad per år mellan nya och gamla låntagare, vilket är en Samhällskunskap, samhällsplanering. Sveriges regioner. Region- mycket besvärande (och oacceptabel) skillnad med hänsyn till lev- planering. Förstamajtal 2016. Miljöpartiet. Oppositionen. Kungen nadskostnader. och besvärande med hänsyn till rörligheten på bostads- http://wimnell.com/omr36-39zzzp.pdf marknaden, När hushållen med de nya lånen förlorar 51 000 kr på amorteringar måste de minska konsumtionen för att leva och staten förlorar säg 15% Innehåll: därav på momsinkomster = cirka 8000 kr per hushåll. De som lånar ut Sida får cirka 2000 kr lägre räntor. Låntagarna får det bättre med att betala 5 Kapitel 1: Om hushållens levnadskostnader och räntor på lånedelar som inte amorteras än att betala amorteringar. fördelningen av pengar för det. : Utan amorteringar får låntagarna möjlighet att fördela sina kostnader på ett sätt över tiden som de kan leva med. 6 Samhällsplaneringens problem, Att införa de föreslagna amortringskraven är ett sätt att öka hur ska man kunna förbättra världen. klassklyftorna och är därför inget som socialdemokraterna bör Med ett klassiﬁkationssystem för mänskliga verksamheter, göra. 8 2006-216. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn. 13 Underskott och överskott i hushållsbudgetarna Barnkostnader har behandlats i 14 Konsumentverkets beräkningar 2016 Sven Wimnell 10 maj 2011: Barnfattigdom och annan fattigdom. 19 Månadskostnader år 2016, förvärvsarbetande icke-pensionärer. http://wimnell.com/omr36-39zm.pdf 19 Årskostnader år 2016, förvärvsarbetande icke-pensionärer. 20 Pensionärer 2016 20 Årskostnader år 2016, pensionärer.

21 Flytta hemifrån 22 Undersökningarna som gäller hushållskostnader o d 23 Regeringen. Socialförsäkringar 27 Flyktingsituationen 28 Ekonomiskt bistånd 30 Försörjningsstöd 66 Kort om skillnader mellan klassifikationssystemet för 31 Riksnorm 2016. mänskliga verksamheter och bibliotekssystemen DC, DK och 33 Ansvariga statsråd SAB 34 Försäkringskassan 2 mars 2016 71 Sven Wimnells hemsida på Internet: Samhällsplaneringens 35 Bostadsbidrag – barnfamiljer problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? 38 Bostadsbidrag till unga utan barn 40 Centrala studiestödsnämnden. 3 mars 2016 74 Planering av fysiska och sociala miljöer 40 Hur mycket kan du få? 81 Svenska politiker har ett par grundlägande uppgifter. 41 Belopp heltidsstudier 42 Sveriges förenade studentkårer. 86 Om utbildning i skolan 43 SFS Studentbudget 2016 87 Religion och levnadskunskap. 85 Kursplan - Samhällskunskap, Grundskolan. 44 Kapitel 2: Samhällskunskap och samhällsplan- 89 Tillägg i mars 2016 om undervisningen i Religion och levnadskunskap och Samhällskunskap. ering. 90 Något om skatte- och bidragshistoria. 45 Samhällsplanering. Fysiska och sociala samhällen 93 Mer om skatter och bidrag. 99 Tillägg om skatter. 47 Människornas levnadsförhållanden och utvecklingens krafter. 101 Fyra förslag. 49 Utvecklingens krafter. 101 1 Bostadsbidrag införs för barnlösa icke-pensionärer 51 Systemet för mänskliga verksamheter 101 2 Systemet för pensionärernas bostadstillägg. 54 22 politikområden för politiken 102 3 Bostadsbidrag för barnfamiljer. 56 Vad borde regeringen i första hand syssla med? 102 4.TV-avgiften avskaffas för privathushåll. Hushållsverksamheter. Hemkunskap. 104 Problem med bostadslån. Varken amorte-ringskrav eller sämre 57 Människor påverkas hela livet av fysiska och sociala miljöer de ränteavdrag i huvud-regeln bör föreslås av regeringen. vistas i. 59 Den fundamentala påverkanskedjan 107 Högskolor, forskning, verksamheter m m 60 Klassifikationssystemet för verksamheter. 109 Innehåll i utredningen den 29 april 2016 Med några förtydligande kommentarer. 116 Kapitel 3 : Sveriges regioner och kommuner. 167 Kapitel 4: Förstamajtal 2016 och regeringen och Regionplanering. miljöpartiet 117 Sveriges regioner. 124 Sveriges kommuner 2013. 168 Tal i Göteborg den 1 maj.Tal av partiordförande Stefan Löfven i Göteborg den 1 maj 2016. 175 Första majtal 2016 av LOs ordförande Karl-Petter 127 Bostadshyror Thorwaldsson 128 Wikipedia 29 april 2016: 187 Jonas Sjöstedts tal i Malmö, 1 maj 2016 129 Statistiken för hyror stämmer inte med statistiken för 191 Regeringen 2016-04-28 Arbetet mot skatteflykt, kommunerna. skatteundandragande och penningtvätt 130 Fastighetens värdeår påverkar hyresnivån 195 Rehabilitering på jobbet ska få ned de höga sjuktalen 130 Hyran efter region och värdeår 196 Ny ambassadör ska arbeta mot människohandel 131 Genomsnittlig yta per lägenhet år 2014 efter region, 199 Per Bolund Finansmarknads-, konsument- och värdeår och lägenhetstyp bostadsminister, samt biträdande finansminister 201 Miljarder till nya bostäder 131 Genomsnittlig årshyra per lägenhet 202 Åtta av tio punkter i MP:s valmanifest på väg infrias 132 Om hyror i kommunerna 205 Förslag till språkrör i nästa vecka

133 Bostadpolitiken rymmer många moment. 206 Kapitel 5: Oppositionen och Kungen 134 Tidkriften Plan nr 1 2016. Föreningen för samhällsplanering. 207 Löfven: Det finns många enkla jobb 147 Regionplaneringen och samhällsplaneringens problem. 209 S har problem med att mobilisera och entusiasmera 152 Nu ska kommunerna pressas att bygga mer 210 Sjöstedt: Löfven driver en antifacklig politik 153 De sex regionerna är lämpliga för regeringens planering av 211 Borgerligt återbruk framtiden. 213 Ewa Stenberg: Idébrist de borgerligas största problem 154 Ardalan Shekarabi 214 Tydliga sprickor i alliansen 217 Politiken har inte lyckats lösa matchningsproblemen 156 Om boende, 17 januari 2016. Det måste byggas mycket mer 219 Det digitala paradigmskiftet kräver ny ekonomisk politik 222 MP:s kris är också andras bostäder än vad som var i förslag i början av 2015. 224 Samhällsplaneringens problem. 158 Utrymmesnormerna Hur ska man kunna förbättra världen? 158 Antalet lägenheter och personer 2013. 227 Utvecklingens krafter 159 De föreslagna nya lägenhetstyperna 228 Systemet för mänskliga verksamheter 162 Trångboddhet och behov för studenter o d. 231-245 Om kungen. Nybyggnad och stöd Från http://wimnell.com/omr36-39zzzl.pdf (sid 178 - 186)) När man bygger nu bör man kunna räkna med att sådana som blir hyresgäster i nya hus kan vara sådana som nu bor i äldre lägenheter av Om boende, 17 januari 2016. (zzzp sid 156-166) sämre kvalitet och när de flyttar lämnar efter sig lägenheter som Det måste byggas mycket mer bostäder än bostadslösa kan vilja ha och som passar bättre för unga än för äldre. vad som var i förslag i början av 2015. Det finns också pensionärer och änkor/ änklingar o d som vill lämna sina villor och vill ha bra nya mindre lägenheter och kan lämna villor- Hyresregleringen bör inte ändras. Hyrorna ska inte få gå upp na till barnfamiljer. genom några slags marknadskrafter. Man bör observera att man, när man bygger nytt, inte bara bygger för Bostadsbyggandet bör inriktas på hyreslägenheter. Studenterna bör de bostadsslösa utan också för sådana som vill byta upp sig. Nypro- kunna bygga studentlägenheter av typ ett stort antal antal egna rum duktionen bör ske så att hela bostadsbeståndets kvalitet förbättras, och och gemensamma kök od, typer som nu finns. Men det kan därutöver inte så att man bygger dåliga lägenheter i panik bara för att fort förse behövas enkla bostäder för studenter och andra unga och även äldre de många bostadslösa med tak över huvudet. Det finns nu tillräckligt med låga inkomster. med dåliga lägenheter.

Man bör bygga hyresbostäder mest för små hushåll och det lär Boverket har sedan länge många och tydliga krav på bostäder, rums- behövas statliga subventioner som staten bör klara genom att låna storlekar, rumsutformning, möblerbarhet, inredningar. tillgänglighet, pengar. Subventionena bör inte klaras genom skattehöjningar. Det är dörrstorlekar, dörrplaceringar m m, och husens tekniska utförande. statens skyldighet att ordna med bostäder. Boverkets krav bör följas. Miljonprogrammets bostäder byggdes med subventioner och krav, och lägenheterna blev på det hela taget bra, Större bostäder kommer till genom den privata byggmaknaden. Efter miljonprogrammet kunde byggmästarna ibland bygga med lägre I paniken nu bör man inte tumma på kvaliteten i det som byggs, krav och det byggdes understundom mindre bra lägenheter. Sedan Det måste vara bra planlösningar med bra rum och bra rumssamman- miljonprogrammets tid har boverkets krav ökats, bl a när det gäller hang. Boverkets krav på möblerbarhet och tillgänglighet bör följas. tillgängligheten. Nu finns krav om tillgänglighet för rullstolar, dörrarna Den tekniska kvaliteten bör vara bra. måste vara bredare och det ska finnas plats att vända med rullstolarna o d, vilket gör att badrum och tvättrum blir större Ett badrum cirka 3 I alla år tidigare har det varit så att små lägenheter inte fått balkong. kvm större. Boverket krav bör följas. Det är viktigt att även små lägenheter får balkong, och de bör vara större än det som varit vanligt, Det är pensionärer med små inkomster Mäklarnas annonser i tidningarna varje vecka bjuder ut lägenheter som som kan tänkas behöva de nya lägenheterna, bl a för att de kan behöva ofta inte fyller boverkets krav och inte ger full valuta för de miljontals komma fram med rullstolar o d, som är svårt i äldre lägenheter. För kronor som lägenheterna kostar. Man bör inte snåla med detaljer som pensionärer är det viktigt att de får en rymlig balkong eftersom många boverket lägger vikt vid. kan ha svårt att gå ut. För att fort få fram många nya bra bostäder kan det vara nödvändigt att De som skaffar sig ett yrke på gymnasiet kan kanske börja hyra en bygga många stora hus med många lägenheter i. lägenhet när de fyllt 21 år (om de får bra jobb genast efter examen), de som gått på högskola kan kanske börja hyra lägenhet när de fyllt 26 år. Som professionell arkitekt SAR med många års erfarenhet av De kan få ungdomsbostadsbidrag. Men kan de få tag på någon lägen- arkitektarbete har jag ritat lägenheter i storlek 1- 4 rum och kök att het att hyra? läggas i vanliga lamellhus, som kan bli 100 m långa och upp till 10 våningar höga. De följer boverkets krav. Man kan tycka att undomar inte ska ha rätt att ställa krav om egen bra Husen kan byggas med stora moduler från fabrik: Bärande ytterväggar bostad före 26-årsåldern. De är ju så unga och borde klara sig ändå med lämplig värmeisolering och önskat fasadmaterial. Andra bärande utan egen bostad, de kan väl bo kvar hos sina färäldrar. Först framåt väggar kan göras av stora moduler. Bjälklag kan göras av långa skivor 27-30-årsåldern kan de börja ställa krav som vuxna människor. som täcker halva husdjupet. Nu när det är hög arbetslöshet (därför att de är lata) och det finns Bottenvåningarna kan inhysa bostäder eller andra lokaler efter de många invandrare som man ska ge tak över huvdet och som bör vara behov som finns i de enskilda fallen glada att de får komma in i Sverige, är det kanske inte så noga med hur Men först något om hyresgästerna. Antag en pojke som är född 1 de bor. Riktiga människor blir ungdomar annat löst folk med låga juli. Året han fyller 7 år börjar han skolan i första klass. Första året går inkomster inte förrän de fyllt trettio? han ut klassen i juni och fyller 8 år 1 juli. När han gått ut grundskolan, 9 år, fyller han 17 år strax därefter. De flesta går gymnasiet, 3år, och Är man mellan 30 och 65 år och förvärvarbetar eller är pensionär över fyller 20 år strax efter det han gått det. Många går sedan på högskola, 65 år har man definitivt rätt till en bra bostad. Men för åldrar under säg 5 år. och fyller 25 år sedan det är klart. cirka 30 år är det diskutabelt om de har rätt att ställa krav om bra bostad, men hur ska de bo? Ja de får väl...... När han går i grundskolan bor han hos sina föräldrar. När han gått ut den får han inte något jobb och han bor kvar hos föräldrarna. De som I Svensk bostadspolitik kunde ensamstående länge aldrig betraktas går gymnasiet bor också kvar hos föräldrarna. I bästa fall kan de börja som bostadslösa. få inkomster då de gått ut gymnasiet. De som går på högskola får inga inkomster förrän de fyllt 25 år. De har då inget kapital och kan inte Utrymmesnormerna finns i tabellen härefter. köpa någon lägenhet. Vill de köpa måste de först spara till minst 15 % av en liten billig lägenhet som kostar en miljon, dvs spara minst 150 Därefter antalet befintliga lägenheter och antalet personer. 000 kr. När har de gjort det?

Utrymmesnormerna Från http://wimnell.com/omr36-39zzy.pdf Antalet lägenheter och personer 2013. Från omr36-39zzy

Norm År Målsättning Deﬁnition av trångboddhet I redovisningen här har gjorts en teoretisk beskrivning där lägen- Norm 1 1945 Ingen ska behöva sova i köket. Mer än 2 boende per rum, heterna fördelats efter de behov hushållen har enligt utrymmes- Högst 2 personer i varje rum köket oräknat. normen, men en del har mindre bostäder än utrymmesnormen och en del har större än normen. Sedan ﬁnns det cirka 300 000 Norm 2 1965 Ingen ska behöva sova i kök Fler än 2 boende per rum. personer som inte är folkbokförda på en lägenhet. Att rätta till eller vardagsrum (gäller ej kök och vardagsrum oräknade. detta är komplicerat. enpersonshushåll). Högst 2 Gäller ej enpersonshushåll. personer i varje sovrum. Antalet lägenheter: Norm 3 1974 Ingen ska behöva sova i kök Fler än en boende per rum, eller vardagsrum. kök och ett rum oräknade samt mindre än 31 kvm. cirka rum och kokvrå. 92212 lägenheter Eget sovrum till varje enpersonshushåll i ett rum Antag att alla barn bor hemma till 19 år och att personerna 20-23 år har hushållsmedlem med och kök eller mindre. enpersonshushåll. Antag 92812 personer. undantag av Finns samboende i hushållet gifta/samboende par. redueras rumskravet med 31-50 kvm. cirka 1 rok. 413573 lägenheter ett rum Antag 413573 personer.

Antal rum som krävs för att inte anses trångbodd enligt norm 3 Upp till 50 kvm. 506385 lägenheter. Enboende 2 rum Antag 506385 personer: personerna 20-23 år : 503955 2 personer 3 Ensamförälder och Samboende med 1 barn 3 51-70 kvm. cirka 2 rok. 1017046 lägenheter 2 barn 4 3 barn 5 Antag 1017046 personer = enpersonshushåll. Alla enprsonshushåll 1586645 personer. 4 barn 6 Antal hushåll 2013 Antalet personer 20-23 år 503955. Antalet enpersonshushåll över 23 år 1082690 Lägenheter 2 rok räcker ungefär Med 1 person 37,7 % av alla hushåll 2 personer 31,3 % till dem. 3 12,4 % 4 12,3 % 71-90 kvm. cirka 3 rok. 952275 lägenheter 5 4,3 % Antal tvåpersonshushåll 1318489. Antalet lägenhetar 3 rok är bara 952275, det 6 1,2 % fattas 366214 st. De behöver ta i anspråk även lägenheter på 3,5 rok som är 7+ 0,8 % 322179 st. 91-100 kvm. cirka 3,5 rok. 322179 lägenheter. De föreslagna nya lägenhetstyperna. Klicka fram planritningar på 101-110 kvm. cirka 4 rok. 303330 lägenheter Sven Wimnell 11 maj 2015: De föreslagna nya lägenhetstyperna. http://wimnell.com/omr36-39zzzb.pdf 111-130 kvm. cirka 5 rok. 531080 lägenheter och se på dem samtidigt med läsningen av det här (hoppas skärmen är 131-150 kvm. cirka 6 rok. 340239 lägenheter tillräckligt stor). Dokumentet är på 14 sidor och är utdrag ur 151-170 kvm. cirka 7 rok. 199 226 lägenheter http://wimnell.com/omr36-39zzy.pdf 101-170 kvm. 1 373 875 lägenheter Sidorna 2 och 3 innehåller uppgifter om husens tekniska utformning Antal hushåll med 3 personer(2 föräldrar och 1 barn): 521369 och uppgifter om rummen och något om studentbostäder od. Antal hushåll med 4 personer (2 föräldrar och 2 barn) 517049 Summa 1038418 Planritningar ﬁnns för Bostad 2 rum och kök och 3 rum och kök i mindre skala Antal hushåll med 5 personer (2 föräldrar och 3 barn) 180607 Bostad 4 rum och kök i mindre skala Antal hushåll med 6 personer (2 föräldrar och 4 barn) 51097 Bostad 2 rum och kök i större skala Antal hushåll med 7+ personer (2 Föräldrar och 5+ barn) 34246 Bostad 3 rum och kök i större skala Antal hushåll med 3 - 7+ personer 1304368 Två studentbostäder med gemensamma utrymmen Bostad 2 rum och kök med större sovrum

SCB uppger om antalet personer i befolkningen: Uppgift saknas Utgångspunkten för de upprättade lägenhetstyperna är en lägehet gäller de ungefär 300 000 personer som är folkbokförda i Sverige med 2 rum och kök som i första hand är avsedd för en ensamstående den 31/12 men som inte är folkbokförda på en lägenhet. Uppgiften som är över 30 år. Vanligen bör de ha inkomster som räcker till den är svårtolkad, men en tolkning är att det saknas lägenheter för föreslagna lägenheten. De som är under 30 har samma rättigheter som dem, cirka 300 000 lägenheter. äldre, men kan ha dåligt med pengar så att de kan bli tvungna att ta mindre bostäder, t ex de bostäder som de äldre kan lämna efter sig när de ﬂyttar från sin gala dåliga bostad till den nya som föreslås.

Sovrummet är 14,9 kvm och ger plats god för ett arbetsbord e d för dator och hobby. Det fínns plats för barnsäng, Rummet kan användas som sovrum för 2 makar/sambor. Från sovrummet kan man se in i vardagsrummet och tvärtom. Man kan få långa blickfång så att man inte behöver känna sig instängd. Sovrummet har nära till badrummet och gränsar till köket. Om man Lägenheten 3 rum och kök. Är lika med lägenheten 2 rok utökad har svårt för att somna kan man lätt ta sig en smörgås i köket, vilket med ett sovrum bakom vardagsrummet. kan hjälpa. Lägenheten 4 rum och kök. Är lika med lägenheten 3 rok utökad I köket finns god plats för matbord med 4 sittplatser med utsikt genom med ett sovrum mellan köket och det första sovrummet. stort fönster. Vid vänsterväggen kan man få plats för en liten byrå e d eller öka på köksbänkarna. På fönsterbänken en lång rad med blommor Två studentbostäder med gemensamma utrymmen. Är lika med med lägenheten 2 rok men sovrummet är 95 cm bredare. De är i par Strax intill köket finns balkong där man också kan ha bord med 4 sitt- och till dem hör gemensamt entré, badrum, kök och balkong. plaster eller ett mindre bord med färre sittplatser och en soffa. Balkongen ligger utanför sovrummet där den ger minst skada för Rummen är exklusive garderober omkring 21 kvm. De har plats för dagsljuset i rummen. garderober 60x60 cm, arbetsbord 80x220 cm där man kan rita med vinkellinjal och bre ut stora arbetsmaterial, skåp och bokhyllor 60x200 Vardagsrummet ligger intill köket. Man kan ha ett mindre bord vid fönstret där man kan bjuda några få bekanta på kaffe. Om bordet är cm, plats för TV och liten sittsoffa 140x95cm (eller ett par fåtöljer), utdragbart kan det lätt ge plats för 6-7 personer. Med ännu längre bord soffbord, säng 90x210 cm och sängbord 40x40. kan man få plats för flera. Det är nära till spisen. På fönsterbänkem kanske en lång smal duk och souvenirer. Om studenten vill använda sängen som sittplats under dagen kan han skaffa två passande ryggkuddar och under natten ställa dem i utrym- Vardagsrummet kan möbleras enligt boverket och TV kan placeras så met mellan fotänden på sängen och garderoben där. På morgonen får att alla kan se bra. Om soffan kan ge plats för två sovplatser kan man han först låta sängen vädra ut och sedan ordna till ett snyggt överkast för natten ta emot två vuxna barn eller två gamla föräldrar. och sätta dit ryggkuddarna. Vid den inre kortväggen kan man t ex ha underskåp för saker och ting och däröver långa bokhyllor på väggen. På långväggarna finns plats Enligt boverket lämplig för två studenter. för tavlor o d. Har man en gammal ärvd möbel man vill ha med sig Kan användas av två yngre personer som inte är studenter och som kan den ställas till höger om soffan. Där också radio od. I lägenheten inte har möjlighet att ha egna bostäder på 1 rok vardera. finns plats för stolar som man inte alltid vill ha vid borden De två rummen kan ha likadana möbler. Den högra bostaden dispo- Badrummet fyller kraven för rullstolar och har plats för badkar eller nerar förrådet vid entrén och den vänstra bostaden kompenseras för dusch samt städskåp, tvättmaskin och en liten bänk där man kan arbeta med något. det av att vänstra rummet har två extra garderober och något större golvyta, så att lägenhetsytan för vänstra bostaden blir 2,8 kvm större Intill entrérummet finns ett förråd som man kan gå in i och där man än för den högra. t ex kan ställa in rullator och hopfällda extrastolar. Lägenhetsytan för de två bostäderna blir 69,7 kvm = cirka 35 kvm för Från http://wimnell.com/omrzzza.pdf varje student. Kapitel 7: Sven Wimnell om bostäder och bostadsbyggande. Bostad med 2 studentbostäder kan ombildas till 2 rum och kök med större sovrum genom att ta bort två garderober i vänstra rummet Innehåll: 262 Innehållet i Sven Wimnell 3 april 2015 +rev sid 27: Svenska Bostaden 2 rum och kök med större sovrum. Den har ett sovrum folket och dess boende, nya lägenhetstyper, hushålls- och som är 95 cm bredare än sovrummen i lägenheterna 2 och 3 rok, och bostadsstatistik. Hushållskostnader, samhällsplaneringens 4,75 kvm större än sovrummet i 2 rok. Rymmer 2 garderober, arbets- problem och regeringens verksamheter och ansvar. bord för två, barnsäng, 2 paruppstälda sängar med bord, plats för skåp http://wimnell.com/omr36-39zzy.pdf eller en extra säng. Är avsedd för hushåll på 2 vuxna personer som 264 En rapport om trångboddheten i Sverige. Målsättningar tycker att de inte behöver 3 rok. och definitioner kring trångboddhet 265 Boverkets rapport om rum för barnen Byggnadsbehovet har undersökts och redovisats i kapitel 7 i 266 De föreslagna nya lägenhetstyperna. http://wimnell.com/omrzzza.pdf (11 maj 2015) Ritningarna tar för mycket datorutrymme, är ej med här. Med början på sida 282 finns “Trångboddhet och behov för studenter o Klicka på http://wimnell.com/omr36-39zzzb.pdf d. Nybyggnad och stöd “ så kommer de Sedan dess finns kanske bättre uppgifter om trångboddhet och bostads- Ritning. Bostad 2 rum och kök och 3 rum och kök imindre skala brist. Behovet av nybyggnad är mycket stort. Det byggande regeringen Ritning. Bostad 4 rum och kök i mindre skala föreslår är bara bråkdelen av det om behövs. För att beräkna vilka bo- Ritning. Bostad 2 rum och kök i större skala stadsstorleken som först bör byggas behövs bättre underlag än det som Ritning. Bostad 3 rum och kök i större skala fanns i maj 2015. Ritning. Två studentbostäder med gemensamma utrymmen Ritning. Bostad 2 rum och kök med större sovrum Det förslag till byggande som redovisas är ett principexempel. Det 268 Bostad 2 r o k behövliga första byggandet redovisas som flerbostadshus med 8 trapp- 269 Bostad 3 r o k uppgångar. Det behövs 357 våningar för de 15 000 lägenheter bostads- 270 Bostad 4 r o k ministern föreslår, och det föreslås vilka lägenhetstyper varje våning 271 Två studentbostäder med gemensamma utrymmen för entré, bör ha. 42 st lägenheter i varje våningsplan: badrum, kök och balkong. 20 Studenter, lägenheter för studenter o d cirka 47 % av 42 272 Bostad 2 r o k med större sovrum 16 lägenheter 2rok för ensamma utan barn cirka 38 % 4 st lägenheter 3 rok för par utan barn cirka 10 % 273 Svenska folkets boende. 2 st lägenheter 4 rok enligt regeringens begäran cirka 5 % 273 Rumsenheter per boende efter hushållstyp 274 Utrymmesstandard Trångboddhet och behov för studenter o d. 276 Genomsnittlig yta per lägenhet 278 Antal lägenheter efter region, hustyp, bostadsarea och år Nybyggnad och stöd http://wimnell.com/omrzzza.pdf sid 282 278 Riket. Småhus och flerbostadshus 279 Riket. Övriga hus. SCBs kommentarer: Trångboddheten m m har behandlats i kapitel 6. Här slutet av resonemangen där. 280 Förslag till lägenhetstyper i ny bostadsbebyggelse. 282 Trångboddhet och behov för studenter o d. Nybyggnad och Trångboddhet enligt Norm 3 Antal personer stöd per hushåll 283 Flerbostadshus med 8 trappuppgångar och med 5-10 våningar Antalt hushåll 284 Hushålls- och bostadsstatistik Behov 286 Registerbaserad hushållsstatistik samtliga hushåll 1 338 000 pers. 2,3 288 Artiklar om hushåll och ekonomi ensamstående u barn 760 000 1,0 760 000 760 000 2rok 289 Artiklar om Fastigheter *ensamstående m barn 121 000 2,53121 000 121 000 3,85 rok 290 Artiklar om Regionalt sammanboende u barn 92 000 2,0 46 000 46 000 3 rok 291 Artiklar om Glesbygd sammanboende m barn 380 000 3,85 190 000 190 000 3,85 rok 292 Artiklar om Boende och byggande Hshåll utan o med barn 1353 000 293 Artiklar om Integration och segregation 294 Årshyra per lägenhet, årshyra per kvm efter region, Summa behov analet lägenheter p g a trångboddhet 1 117 000 ägarkategori, nybyggår/värdeår, årsintervall, lägenhetstyp, Summa 1 417 000 tabellinnehåll och år 294 Riket Regeringen talar om nybyggnad av 250 000 lägenheter på 5 år. Behovet är 5 gånger större. Bara 17,6% av behoven kan byggas. 296 Sätt att bygga Sena artiklar om byggande och bostadsbehov 17,6% av behoven: Uppgift saknas 53 000 små 3) 298 Här stryps tillväxten av lågt byggande ensamstående u barn 134 000 2 rok 1) 301 Kommunen som bryter mot mönstret ensamstående m barn 21 000 3,85 rok 2) 302 Bostäder på väg att bli politik på nytt sammanboende u barn 8 000 3 rok 303 Föraktet för svaghet är grundmurat bland de välmående sammanboende m barn 34 000 3,85 rok 2) 304 Rättigheter som börda 305 Marknadshyror skulle kosta hushållen 17 miljarder 308 Rapport 2014 - Svensk elförsörjning i framtiden (PDF) 1) om man bygger 134 000 2rok frigörs 134 000 små lägenher som behövs för dem som behöver små lägenheter 2) om man bygger 63 000 lägenheter 3rok kan frigöras 55 000 SCB: Färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter region och lägenheter som kan användas av barnfamiljer. Det vill säga att hustyp. 2014 Året tvåpersonershushåll byter ner sig från gammal 3,5 rok till ny 0010 Stor-Stockholm lägenhet 3rok. En del par utan barn har troligen 2rok och inkräk- Flerbostadshus 6206 tar på det ensamma utan barn bör ha. Paren kan byta upp sig till Småhus 2304 0020 Stor-Göteborg 3rok. Flerbostadshus 2703 3) dessutom bör byggas 53 000 smålägenheter för studenter o d Småhus 939 0030 Stor-Malmö Man bör alltså bygga 134 000 bra lägenheter 2rok och cirka Flerbostadshus 2134 63 000 bra lägenheter 3rok, då minskas trångboddheten för Småhus 490 ensamma och par utan barn och ungdomar o d får lägenheter att 0060 Riket exkl bo i och barnfamiljer kan flytta till lägenheter som är bättre än de storstadsområden de har. Dessutom bör byggas 53 000 lägenheter för studenter o d. Flerbostadshus 7854 Småhus 4433 Summa Per år i fem år: Flerbostadshus 18 897 Uppgift saknas 53 000 små 10 600 21,2% Småhus 8 166 ensamstående u barn 134 000 2 rok 26 800 53,6 % Byggmästarna bör öka ut sin produktionsapparat. ensamstående m barn 21 000 3,85 rok 4 200 8,4% 1) Lägenheter för barnfamiljer, småhus, tycks komma till utan stöd. sammanboende u barn 8 000 3 rok 1 600 3,2% Isynnerhet om lägenheter 3rok för par utan barn byggs. sammanboende m barn 34 000 3,85 rok 6 800 13,6% 1) Stora problemen finns i “ Uppgift saknas” och “ ensam u barn. 1) Tillgodoses genom snåhusbygget. Det synes lämpligt att 15000 lägenheter fördelas på lägenheter för studenter od och ensamma och sammanboende utan barn. Detta ger 250 000 lägenheter på fem år om man bygger 50 000 per år. 2014 byggdes cirka 27 000 lägenheter, dvs ungefär hälften av Förslag till stöd per år, bostadsministerns 15 000 lägenheter: det som ambitionen 250 000 lägenheter kräver. Små lägenheter och 2rok 13 000 86,7% 3rok 1 500 10,0% Bostadsministern vill ge stöd så att 15 000 hyreslägenheter kan 4rok 500 3,3% komma till per år. Om det betyder att produktionen per år stiger Lägenheterna kan byggas i hus med 8 trappuppgångar och i 5-10 till 42 000 lägenheter är oklart. våningar. Exempel på ett sådant hus visas härintill.

Bara 15/50 av årsbehovet 50 000 kan tillgdoses av 15000 lägenheter. Men 15 000 lägenheter är för litet när det ﬁnns 1 117 000 trångbodda hushåll och nästan 300 000 unga står utanför bostadsmarknaden. Flerbostadshus med 8 trappuppgångar och med 5-10 Regionstyrelse 1 våningar. Med Sven Wimnells lägenhetstyper. Norrbotten Länsstyrelse Norrbottens läns landsting Det behövs 357 våningar för dessa 15 000 lägenheter. Varje våning: Västerbotten Länsstyrelse Västerbottens läns landsting ENA LÅNGSIDAN ANDRA LÅNGSIDAN Västernorrland Länsstyrelse Landstinget Västernorrland bostad 2 studenter Trappuppgång 1 bostad 2 studenter Jämtland Länsstyrelse Region Jämtland Härjedalen + 1 st 2rok! !!! + 1 st 2rok Regionstyrelse 2 bostad 2 studenter Trappuppgång 2 bostad 2 studenter Dalarna Länsstyrelse Landstinget Dalarna + 1 st 2rok + 1 st 2rok Gävleborg Länsstyrelse Region Gävleborg bostad 2 studenter Trappuppgång 3 bostad 2 studenter Södermanland Länsstyrelse Landstinget Sörmland + 1 st 2rok + 1 st 2rok Uppsala Länsstyrelse Landstinget i Uppsala län Västmanland Länsstyrelse Landstinget Västmanland bostad 2 studenter Trappuppgång 4 bostad 2 studenter Örebro Länsstyrelse Region Örebro län + 1 st 2rok + 1 st 2rok bostad 2 studenter Trappuppgång 5 bostad 2 studenter Regionstyrelse 3 + 1 st 2rok + 1 st 2rok Östergötland Länsstyrelse Region Östergötland

1st 3rok + 1st 2rok Trappuppgång 6 1 st 3 rok + 1 st 2rok Jönköping Länsstyrelse Region Jönköpings län Kalmar Länsstyrelse Landstinget i Kalmar län 1 st 3rok + 1 st 2rok Trappuppgång 7 1 st 3rok + 1 st 2rok Kronoberg Länsstyrelse Region Kronoberg 1 st 4rok + 1 st 2rok Trappuppgång 8 1 st 4rok + 1 st 2rok Regionstyrelse 4 Summa 42 lägenheter (studenter 35 kvm, 2rok 65 kvm, 3 rok 84 Gotland Länsstyrelse Region Gotland kvm, 4rok 103 kvm ): Stockholm Länsstyrelse Stockholms läns landsting 20 Studenter, lägenheter för studenter o d cirka 47 % av 42 16 lägenheter 2rok för ensamma utan barn cirka 38 % 4 st lägenheter 3 rok för par utan barn cirka 10 % Regionstyrelse 5 2 st lägenheter 4 rok enligt regeringens begäran cirka 5 % Halland Länsstyrelse Region Halland Värmland Länsstyrelse Landstinget i Värmland Bygger på SCBs statistik över trångbodda och “uppgift saknas”, men Västra Götaland Länsstyrelse Västra Götalandsregionen lägenheter för ensamma trångbodda har minskats och lägenheter för studenter har i motsvarande mån ökats. Från 24/60 till 47/38% för Regionstyrelse 6 studenter/ensamma. Kan justeras: 2 st studentlägenheter på 35 kvm Blekinge Länsstyrelse Landstinget Blekinge vardera kan användas som 1 st 2rok med stort sovrum, 70 kvm. Skåne Länsstyrelse Region Skåne Bostadsminister Kaplan har avgått och ersätts provisoriskt av Hur många nya bostäder det nya stödet kommer att resultera i vill ﬁnansmarknadsminister Per Bolund enligt uppgifter i kapitel 4. han inte spekulera om.

Han skriver bl a: — Bostadssituationen måste lösas genom att många aktörer gör sin del. Kommunerna spelar en väldigt viktig roll genom att komma med “ Nu kommer de statliga pengarna till kommunerna för att bygga startbesked och planer för bostäderna. Men vi ser också att ambitionen nya bostäder. I år satsar regeringen 1,85 miljarder på nybyggen ser väldigt olika ut bland kommunerna och därför vill vi ge en tydlig och 60 procent av pengarna går till nyanländas behov av bostäder. signal och morot från statens sida.

Att regeringen skulle satsa på ökat bostadsbyggande har varit känt i —Vi tycker att man bör stimulera hela bostadsmarknaden, men kom- ﬂera månader och på torsdagen kom det formella beslutet om stats- munerna har olika förutsättningar och behov. Det är kommunerna som bidraget. I år blir stödet 1,85 miljarder kronor till kommuner som själva ska bestämma hur det byggs bäst. När det gäller hyresrätter har under perioden 1 augusti till 31 juli kan visa upp startbesked från sina vi andra stödsystem för byggandet av bostäder som framför allt unga byggnadsnämnder. Bidraget är oberoende storlek eller typ av bostad. människor har behov av, säger Per Bolund. ”

Däremot viks en större del av stödet (60 procent eller 1,1 miljarder De svenska regeringarna har vanligen inte engagerat sig i bostads- kronor i år) till bostäder som motsvarar behovet hos nyanlända i kom- politiken utan låtit kommunerna sköta den. Det har lett till bostads- munerna. 40 procent finns i en pott för annan nybyggnation. Det stat- bristerna. liga stödet blir i år 1,85 miljarder kronor, 1,8 miljarder nästa år och därefter 1,3 miljarder kronor årligen. Stödet har inte fått något slut- datum. Staten har för litet ägnat sig åt planeringar för förhållandena ute i landet. Därför har föreslagits att staten ska börja med regionplaneringar som ska omfatta alla förhållanden. — Vi har en väldigt utmanande situation just nu med en befintlig bostadsbrist och sedan kommer det många nya människor till vårt land som också behöver bostäder. Trycket är stort för att pengarna ska kom- Det finns många kommuner som är så små att de inte har råd att sörja ma fram nu och verkligen göra nytta för kommunerna. Bostadsbristen för alla problem. Staten bör låta statsministern och de andra ministrar- löser man inte på ett eller två år och därför måste vi ha långsiktiga na med hjälp av regionstyrelser utföra regionplaneringar för de sex nu stimulanser, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP), som föreslagna regionerna. tillsvidare sköter bostadsfrågan efter Kaplans avgång, till TT. Det har behandlats tidigare i kapitel 3. Länsstyrelsernas hemsidor på internet är mycket prydliga och Antal kommuner med invånare: har systematiskt ordnade problemområden: Under Under Över 35 000- Över 10 000 35 000 35 000 75 000 75 000 invånare I de stora städerna Djur & natur 1 24 37 7 4 3 290 710 Miljö & klimat 2 15 54 9 4 5 684 894 Lantbruk & landsbygd 3 16 40 6 3 3 414 749 Näringsliv & föreningar 4 1 8 19 12 7 1 417 004 Människa & samhälle 5 17 53 18 13 5 898 526 Samhällsplanering & kulturmiljö 6 6 30 9 5 4 641 283 Om Länsstyrelsen Sum- ma 79 222 68 41 27 4 347 166 För att hitta bostadsproblem får man gräva sig in i Samhällsplanering 27% 77% 23% 14% 9% av kommunerna & kulturmiljö Kommuner med invånare under 35 000, kan ses som småkommu- ner där servicen är ofullständig, och där bor cirka en tredjedel av Det fattas säkerligen problemområden, ministrarna bör undersö- Sveriges befolkning = 3 560 000 personer. ka det och se till att det görs kmpletteringar så att alla problem Kommuner med under 10 000 invånare är 79 st = 27% av kommu- kommer med. nerna. Antal invånare har inte beräknats men är kanske i genomsnitt cirka 6000 och då blir det cirka 500 000 personer. Kommu- Landstingens hemsidor är olika , t ex Start Hälso- och sjukvård. ner med så litet antal invånare har förmodligen svårt med ekono- Tandvård Kultur och bildning Jobb och utbildning Politik min. Om landstinget Detaljer om kommunerna finns på sidorna 538-684 i kapitel 5 i Landstingen har ofta hand om kollektivtrafik och för att komma åt Sven Wimnell 29 april 2016: Vårbudgeten 2016, tidningsartiklar trafiken måste man gräva ordentligt i hemsidorna. och förslag om en svensk världsplanering för svenska behov och Samma gäller här: ministrarna bör undersöka och se till att det planeringar för Sverige och 6 svenska regioner. görs kompletteringar så att alla problem kommer med. http://wimnell.com/omr36-39zzzo.pdf En ny sammantällning: Regionplaneringarna kan utgå från länsstyrelsernas och lands- Sven Wimnell 9 maj 2016: Sveriges 6 regioner. Länsstyrelser, tingens hemsidor och de kompletteringar som behövs på dem. landsting och kommuner. Invånare 2005 och 2013. Antalet bostäder 2010. Länkar till deras hemsidor på internet (I tdigare sammanställningar har länsstyrelsen på Gotland ibland 6 maj 2016 med uppgifter om allt de vill visa upp. fått fel länk, ska vara Gotland Länsstyrelse) http://wimnell.com/omr36-39zzzq.pdf Sven Wimnell 3 april 2015 +rev sid 27: Svenska folket och dess 28 Hushålls- och bostadsstatistik boende, nya lägenhetstyper, hushålls- och bostadsstatistik. 30 Registerbaserad hushållsstatistik Hushållskostnader, samhällsplaneringens problem och regeringens 32 Artiklar om hushåll och ekonomi verksamheter och ansvar. http://wimnell.com/omr36-39zzy.pdf 33 Artiklar om Fastigheter 34 Artiklar om Regionalt 35 Artiklar om Glesbygd Innehåll: 36 Artiklar om Boende och byggande Sida 37 Artiklar om Integration och segregation 4 En rapport om trångboddheten i Sverige. Målsättningar och definitioner kring trångboddhet 38 Personer (antal och andelar) efter region, boendeform, kön, 5 Boverkets rapport om rum för barnen ålder, tabellinnehåll och år 38 Riket småhus, äganderätt 6 De föreslagna nya lägenhetstyperna 39 Riket, småhus, bostadsrätt 8 Ritning. Bostad 2 rum och kök och 3 rum och kök imindre skala 40 Riket, småhus, hyresrätt 9 Ritning. Bostad 4 rum och kök i mindre skala 41 Riket, flerbostadshus, bostadsrätt 10 Ritning. Bostad 2 rum och kök i större skala 42 Riket, flerbostadshus, hyresrätt 11 Ritning. Bostad 3 rum och kök i större skala 43 Riket, specialbostad, övrigt boende, uppgift saknas 12 Ritning. Två studentbostäder med gemensamma utrymmen 44 Riket, samtliga boendeformer 13 Ritning. Bostad 2 rum och kök med större sovrum 45 SCBs kommentarer

14 Bostad 2 r o k 46 Hushåll (antal och andelar) efter region, boendeform, 15 Bostad 3 r o k hushållsstorlek, tabellinnehåll och år 16 Bostad 4 r o k 46 Riket, småhus 17 Två studentbostäder med gemensamma utrymmen för entré, 47 Riket, flerbostadshus, specialbostad, övrigt boende badrum, kök och balkong. 48 Riket, samtliga boendeformer. SCBs kommentarer 18 Bostad 2 r o k med större sovrum 49 Årshyra per lägenhet, årshyra per kvm efter region, 19 Svenska folkets boende. ägarkategori, nybyggår/värdeår, årsintervall, lägenhetstyp, 19 Rumsenheter per boende efter hushållstyp tabellinnehåll och år 20 Utrymmesstandard 49 Riket 22 Genomsnittlig yta per lägenhet 51 Kommuner med > 75000 inv samt Stor-Stockholm och 24 Antal lägenheter efter region, hustyp, bostadsarea och år Stor-Göteborg 24 Riket. Småhus och flerbostadshus 53 Kommuner med < 75000 inv (exkl Stor-Stockholm och 25 Riket. Övriga hus. SCBs kommentarer: Stor-Göteborg) 26 Förslag till lägenhetstyper i ny bostadsbebyggelse. 55 SCBs kommentarer 56 Hushållsverksamheter, hushållsbudgetar, inkomster och 73 Man bör utforma svaren på frågorna om hur det bör bli med boende. Samhällsplaneringens problem. Politikområden. hänsyn till effekterna Skatter och bidrag. Regeringens verksamheter och ansvar. 74 Vill man förbättra världen - göra världen till en bättre plats - måste man arbeta på alla de fyra områdena om psykiska och 58 Hushållsverksamheter. Hemkunskap kroppsliga förhållanden och fysiska och sociala miljöer 59 Hushållsverksamhet 74 Ska man gemensamt kunna åstadkomma en bättre framtid i 60 Konsumenverket. Hushållskostnader 2014 världen måste man ha gemensamma framtidsvisioner, det krä- 62 Förvärvsarbetande i åldrar 18-65 år ver gemensamma viljor och gemensamma planeringar. 65 Månadskostnader år 2014, förvärvsarbetande icke-pensionärer 65 Årskostnader år 2014, förvärvsarbetande icke-pensionärer 76 Klassifikationssystem för verksamheter 66 Pensionärer 2014 78 Klassifikationssystemet för verksamheter. Med några 66 Årskostnader år 2014, pensionärer förtydligande kommentarer 84 22 politikområden 67 2006. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn. 85 De 22 politikområdena och klassifikationssystemets 67 2008. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn verksamheter 68 2009. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn 68 2010. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn 89 Regeringen och departementen 69 2011. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn 89 Sveriges regering 69 2012. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn 91 Departementen 70 2013 Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn 93 Ministrarnas ansvarsområden 70 2014 Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn 71 Underskott och överskott i hushållsbudgetarna 94 Något om skatte- och bidragshistoria. 97 Mer om skatter och bidrag 72 Samhällsplaneringens problem 102 Tillägg om skatter 73 Människornas levnadsförhållanden och utvecklingens krafter 105 Förslag till riksdagsbeslut 73 Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara faktorer 106 Regeringen bör sätta fart på byggandet av bostäder för 73 Förändringsprocesserna i världen hålls i de mest väsentliga hyresrätt, fem lägenhetstyper som visades i början, i blandning 73 avseendena igång av människornas verksamheter som passar varje orts behov 73 Människorna påverkar genom verksamheter i fyra olika roller 106 Regeringen styr Sverige 73 Individer och samhällen planerar framtiden Socialförsäkringsutskottet (SfU) 18 maj 2016 Ledamot Ohlsson, Carina (S) Socialförsäkringsutskottet skall bereda ärenden om Socialdemokraterna 1. allmän försäkring, Västra Götalands läns östra, plats 41 2. allmän pension, Telefon: 08-7864296 3. arbetsskadeförsäkring, E-post: [email protected][på] 4. ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, riksdagen.se. Ersätt [på] med @. 5. svenskt medborgarskap samt 6. migration. Cederbratt, Mikael (M) Moderaterna Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 8 Migration, 10 Ekonomisk Västra Götalands läns norra, plats 194 trygghet vid sjukdom och handikapp, 11 Ekonomisk trygghet vid Telefon: 08-7864502 ålderdom och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn bereds av E-post: [email protected][på] socialförsäkringsutskottet. Lag (2006:885). riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Ordförande Andersson, Phia (S) Lundh Sammeli, Fredrik (S) Socialdemokraterna Socialdemokraterna Västra Götalands läns södra, plats 269 Norrbottens län, plats 276 Telefon: 08-7865324 E-post: [email protected][på] Telefon: 08-7864808 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. E-post: [email protected][på] Wiechel, Markus (SD) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Sverigedemokraterna Västra Götalands läns norra, plats 266 Vice ordförande Telefon: 08-7866363 E-post: [email protected][på] Svantesson, Elisabeth (M)Ersatt av Johan Forssell (M) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Moderaterna Örebro län, plats 232 Staxäng, Lars-Arne (M) Telefon: Moderaterna E-post: [email protected] Västra Götalands läns västra, plats 128 [på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Telefon: 08-7865261 E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Kerimo, Yilmaz (S) Bylund, Linus (SD) Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Stockholms län, plats 52 Skåne läns norra och östra, plats 96 Telefon: 08-7865478 Telefon: 08-7866228 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på]riksdagen.se. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ersätt [på] med @.

Zander, Solveig (C) Carlsson Löfdahl, Emma (FP) Centerpartiet Folkpartiet Uppsala län, plats 29 Jönköpings län, plats 288 Telefon: 08-7864531 Telefon: 08-7864583 E-post: [email protected][på] E-post: riksdagen.se. Ersätt [på] med @. [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ferm, Maria (MP)Ersatt av Rickard Persson (MP) Miljöpartiet Johansson, Wiwi-Anne (V) Stockholms kommun, plats 242 Vänsterpartiet Telefon: 08-7864555 Västra Götalands läns västra, plats 98 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Telefon: 08-7865712 Ersätt [på] med @. E-post: [email protected] [på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Finstorp, Lotta (M) Moderaterna Utbult, Roland (KD) Ersatt av Aron Modig (KD) Södermanlands län, plats 250 Kristdemokraterna Telefon: 08-7866292 Västra Götalands läns västra, plats 158 E-post: [email protected].ﬁnstorp[på]riksdagen.se. Telefon: 08-7865791 Ersätt [på] med @. E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Nilsson, Kerstin (S) Socialdemokraterna Carvalho, Teresa (S) Skåne läns södra, plats 186 Socialdemokraterna Telefon: 08-7865832 Östergötlands län, plats 180 E-post: [email protected][på] Telefon: 08-7864223 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. E-post: [email protected] Socialtjänstpolitik Socialtjänstminister. Socialdepartementet.

Åsa Regnér Barn-, äldre- och jämställdhetsminister

Socialdepartementet Departementet ansvarar för frågor om social omsorg, folkhälsa och sjukvård, socialförsäkring, jämställdhet och idrott. Västra Götalands läns östra, plats 42 Socialutskottet (SoU) 18 maj 2016 Telefon: 08-7865497 E-post: [email protected][på] Socialutskottet ska bereda ärenden om riksdagen.se. Ersätt [på] med @. 1. omsorger om barn och ungdom i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning, 2. omsorg om äldre och handikappade, Axelsson, Lennart (S) 3. åtgärder mot missbruk och andra socialtjänstfrågor, Socialdemokraterna 4. alkoholpolitiska åtgärder, Örebro län, plats 197 5. hälso- och sjukvård samt Telefon: 08-7866002 6. sociala ärenden i övrigt. E-post: [email protected][på] Ärenden om anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och riksdagen.se. Ersätt [på] med @. social omsorg bereds av socialutskottet. Lag (2010:867). Kjellin, Margareta B (M) Ordförande Moderaterna Henriksson, Emma (KD) Gävleborgs län, plats 47 Kristdemokraterna Telefon: 08-7864837 Stockholms län, plats 144 E-post: [email protected][på] Telefon: 08-7865535 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Bråkenhielm, Catharina (S) Socialdemokraterna Vice ordförande Västra Götalands läns västra, plats 68 Telefon: 08-7864333 Palm, Veronica (S) Ersatt av Anna-lena Sörenson (S) E-post: Socialdemokraterna [email protected][på] Stockholms kommun, plats 51 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Telefon: 08-7865241 E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ramhorn, Per (SD) Sverigedemokraterna Kronobergs län, plats 219 Ledamot Telefon: Widegren, Cecilia (M) E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Moderaterna Ersätt [på] med @. Bengtsson, Finn (M) Ersatt av Amir Adan (M) Nilsson, Kristina (S) Moderaterna Socialdemokraterna Östergötlands län, plats 31 Västernorrlands län, plats 238 Telefon: 08-7865766 Telefon: 08-7865658 E-post: [email protected]ﬁnn.bengtsson[på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Dahlqvist, Mikael (S) Wigh, Hanna (SD) Ersatt av Carina Herrstedt (SD) Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Värmlands län, plats 162 Norrbottens län, plats 349 Telefon: Telefon: 08-7866544 E-post: [email protected][på] E-post: riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Westerholm, Barbro (FP) W Jonsson, Anders (C) Folkpartiet Centerpartiet Stockholms län, plats 25 Gävleborgs län, plats 76 Telefon: 08-7864581 Telefon: 08-7866025 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Rågsjö, Karin (V) Lindholm, Jan (MP) Vänsterpartiet Miljöpartiet Stockholms kommun, plats 279 Dalarnas län, plats 21 Telefon: Telefon: 08-7864443 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ersätt [på] med @. Hoff, Hans (S) Adan, Amir (M) Ersatt av Jenny Petersson (M) Socialdemokraterna Moderaterna Hallands län, plats 157 Stockholms kommun, plats 209 Telefon: 08-7864944 Telefon: 08-7865868 E-post: [email protected] E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Utbildningspolitik Utbildningsministrar. Underisningsdepartementet.

Utbildningsdepartementet Departementet ansvarar för regeringens utbildnings-, forsknings- och ungdomspolitik. Helene Hellmark Knutsson Minister för högre utbildning och forskning

Gustav Fridolin Utbildningsminister

Aida Hadzialic Gymnasie- och kunskapslyftsminister Från Sven Wimnell 1 april 2016: gången 1924. Sedan dess har det gått en utveckling till mer jämlikhet Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra som fortfarande pågår i sakta takt. världen? Tillägg till utredningen 5 februari 2016. http://wimnell.com/omr36-39zzzl.pdf Världen har förändrats. Stort när det gäller transporter och informationsteknik: bilar, motorvägar, superjärnvägar, jättelika godsfartyg, ﬂygplan. radio, TV, internet, mobilnät, mobila bredband. e-post o s v. Svenska politiker har ett par grundlägande Handeln i världen och penningsystem har ändrat sig och alla männni- skor i hela världen ﬁnns nu i en gemensam marknad med konkurrens uppgifter. mellan alla. Detta ställer krav på den svenska utbildningen.

Att se till att alla barn och vuxna får den utbildning de behöver och att När Göran Persson var statsminister lommunaliserade han skolan. Vad alla har pengar så att de kan leva ett anständigt liv. det innebär är komplicerat, men Göran Perssons främsta skäl tycks ha varit att flytta över kostnader från staten till kommunerna. Det har Samtidigt måste de se till att fysiska och sociala miljöer får lämplig medfört försämringar. utformning och vartefter förbättras. Till den fysiska miljön hör klimatproblemen som kan leda till världens undergång. Den borgerliga regeringen ändrade läroplaner m m för grundskolan och gymnasiet. Friskolor har införts där vinsten kan tyckas vara vikti- Lag om folkskola för alla barn kom till 1842. De skulle lära sig läsa gare än utbildningens kvalitet. och skriva och bli religiösa i Luthers anda. Några få kunde få gå på gymnasium och universitet och bli tjänstemän i kyrka och stat. För att utbildningen i grundskolan och gymnasiet ska bli bra måste kommunerna ha kompetens, pengar och vilja att ordna undervisningen. De flesta bodde på landet och arbetade i lantbruk. I städer kunde de bli bodbiträden och hantverkare. När man skulle förflytta sig fick man gå, Många kommuner är små och har inte råd att ha tillräckligt kunniga längre transporter fick vanligen ske med häst och vagn. Att resa utom- tjänstemän och anser sig inte ha råd med tillräckligt bra lärare, har lands var få förunnat. Tidningar började komma men annars fick man otillräckliga vikarier och obehöriga lärare. De politiska partierna nyheter i kyrkan och på kyrkbacken. Föräldralösa barn såldes till lägst- tycker olika. bjudande. Den nya rödgröna regeringen har många problem. Undervisnings- Det har ändrat sig mycket sedan dess. Alla svenska barn nu borde få miniser Gutav Fridolin (MP) ansvarar för grundskolan och gymnasiet lära sig utvecklingen i Sverige och världen i grova drag för tiden före I departementet har han två S-ministrar, en för universitet, högskolor 1842 och tydligare för tiden därefter. Det är synnerligen oklart hur det och forskning, och en för annan utbildning. är med den saken. Men utbildningsproblemen rör också andra departement. I alla politik- 1800-talet var ett utpräglat klassamhälle. Demokrati i formell mening områden finns problem med utbildningar. infördes i Sverige när kvinnor fick rösta i de allmänna valen första Arbetsmarknadsministern har problem, bl a med arbetsförmedlingen Grundskolan och gymnasiet som ska se till att de arbetslösa inte får för stora arbetlöshetsersätt- ningar, men också ska ordna med utbildningar för arbetsösa. Närings- Kursplaner Grundskola ministern ska se till att näringarna blir bra. Här ordnade enligt klassifikationssystemet för verksamheter :

Kulturministern har hand om radio, TV, tidningar, bibliotek, konst och 108 Samhällskunskap underhållningsbranchen som innehåller mycket utbildningsaktiviteter. 2 Religionskunskap Reklam är en stor branch för utbildning. 51 Matematik 53 Fysik Barnens uppfostran vid sidan av skolorna, före skolåldern och senare 54 Kemi är en stor faktor för utbildningen. 57 Biologi 62 Teknik Utbildningsproblemen rör inte bara grundläggande utbildning utan 64 Hem- och konsumentkunskap vidareutbildning under hela livet, isynnerhet med hänsyn till den 74 Slöjd globala konkurrensen. 75-77 Bild 78 Musik Det första lärarnas fackföreningar kom med när utbildningsproblemen 796/799 Idrott och hälsa började bli särdelses stora nu på senare år var att lärarnas löner borde 802 Engelska höjas. Men lärarna blir inte bättre för att lönerna höjs. De behöver 803 Modersmål vidareutbildning och lärarutbildningen vid högskolor och universitet 803 Svenska måste bli bättre, men där utbildar de för läroplanerna. Om läroplanerna 803 Svenska som andraspråk inte blir bättre blir lärarutbildningen inte bättre och lärarna inte bättre. 803 Teckenspråk för hörande 804+ Moderna språk Det ﬁnns skäl att granska alla läroplaner för grundskolan och 91 Geograﬁ gymnasiet. I tidningsartikeln den 11 januari 2016 ”Pseudoteori- 93-99 Historia er jämställs med etablerad vetenskap” nämns att i skolverkets kommentarer till läroplanen för grundskolan framställs natur- Gymnasiegemensamma ämnen vetenskapen som en ideologi bland andra. En relativistisk kun- Engelska skapssyn har fått fotfäste i skolvärlden och den lämnar skolelever- Historia na skyddslösa. Skolan måste vara tydlig med vad vetenskapen Idrott och hälsa säger, skriver fyra forskare och debattörer. Matematik Naturkunskap Religionskunskap Samhällskunskap Svenska/svenska som andraspråk Gymnasiet. Programstruktur och examensmål Om utbildning i skolan. (Sid 75 i zzz)

Start Vilka möjligheter har svenska folket att förstå partiers beskrivningar Läroplaner ämnen & kurser av sin politik? Gymnasieutbildning Gymnasieskola Man får då återgå till det svenska utbildningsväsendet. Det finns inga Programstruktur och examensmål andra krav om att svenskarna ska följa med utvecklingen än att man Barn- och fritidsprogrammet ska gå igenom grundskolan. Om man har lärt sig det som står i grund- Bygg- och anläggningsprogrammet skolans läroplaner är man redo att rösta - så får man uppfatta det. Ekonomiprogrammet Äldre personer som gått i äldre skolor med äldre läroplaner får rösta, El- och energiprogrammet men kan naturligtvis inte tillräckligt för att göra det. Estetiska programmet Flygteknikutbildningen Före skolåldern finns inga krav om utbildning, man räknar med att Fordons- och transportprogrammet föräldrarna uppfostrar barnen. För dagis och förskola finns vissa krav. Handels- och administrationsprogarmmet Krav om barn finns i FNs deklaration om mänskliga rättigheter och i Hantverksprogrammet Barnkonventionen. Hotell- och turismprogrammet Humanistiska programmet Regeringen ska utreda om barnkonventionen bör bli svensk lag. Industritekniska programmet Regeringen vill ta reda på hur tillämpningen av lagar och andra före- Marinteknikutbildningen skrifter överensstämmer med barnkonventionen och tillsätter därför en Naturbruksprogrammet utredare, Anita Wickström. Den särskilda utredaren ska även analysera Naturvetenskaps-programmet för- och nackdelar med att inkorporera barnkonventionen, det vill säga Restaurang- och livsmedelsprogrammet om den ska gälla som svensk lag. - Barnets rättigheter behöver stärkas Samhällsvetenskaps-programmet i vårt land. Även om vi tycker att vi gör mycket rätt enligt barnkon- Samiska näringar ventionen så finns det anledning att förstärka barnets rättigheter på Sjöfartsutbildningen flera områden, säger Maria Larsson. Teknikprogrammet Tågteknikutbildningen Grundskolan regleras med läroplanerna. I den läser alla om religion, VVS- och fastighetsprogrammet men något ämne om filosofi och psykologi finns inte, ämnen som Vård- och omsorgsprogrammet gäller tänkandets och kunskapens historia och ämnen som gäller hur människor fungerar psykologsikt sett. Grundskolan ska vara allmän- bildande och innehålla allt man behöver, men gör det inte. Religion och levnadskunskap. (sid 84 i zzz) Före andra världskriget gick cirka 5 % av årskullarna på gymnasiet Tanken med att bygga ut religionsämnet är att religionsämnet är litet som då var allmänbildande, men inte hade filosofi och psykologi som och skulle tåla en komplettering. Litet är kanske ämnet i Sverige, men obligatoriskt. Uppskattningsvis kanske 20 % av dem på gymnasiet det är stort i världen, stort i Mellanöstern, Nordafrika och andra länder läste detta, dvs cirka 1% av årskullen läste filosofi. med Islam, stort i USA med bl a högerextrema religiösa fundamenta- lister som hotar ruinera USA, stort i Sydamerika och stort i de flesta Nu är gymnasiet huvudsakligen till för yrkesutbildning, men kanske länder utom Norden och kommunistiska länder som Ryssland och fortfarande 1% av årskullarna läser filosofi och psykologi. Kina. I Sverige förekommer religiösa problem bland invandrare. I Ryssland har religion trätt fram efter Sovjetunionens fall. Påvedömet På högskolor och universitet läses de ämnena bara då det behövs i är kvar. yrkena. Om man räknar med att 1% läser det kommer man till att 99 % av dem på universitet och högskolor blir fackidioter. Religioner har i Sverige på senare tid blivit mer problematiska än tidigare. Religioner behöver en motvikt bestående av filosofi och psyko- I de 22 politikområdena finns anledning att kommentera hur grundsko- logi o d som föreslås som komplettering i ämnet Religionskunskap i lan tillgodoser kunskapsbehoven i områdena. grundskolan. Även på gymnasiet behövs samma kompletteringar.

Som tur är följer många svenskar, trots dålig skolgång, med i det som Gymnasiegemensamma ämnen: Engelska, Historia, Idrott och hälsa, Matematik, Naturkunskap, Religionskunskap, Samhällskunskap, händer och sker. Svenska/svenska som andraspråk.

Klart är att grundskolans ämnen Samhällskunskap, Religionskun- Förr fanns högre allmänna läroverk. Cirka 5 % av årgångarna barn skap och Hemkunskap behöver förbättras med hänsyn till vad gick där och resten i folkskolan. På gymnasiet kunde finnas en lektor man behöver. Likaså Samhällskunskap och religionskunskap på som var präst och hade hand om religionsundervisningen (kristendom gymnasiet. Där skulle det också vara bra med ett ämne Hemkun- var ämnet då). Han skötte också undervisningen i filosofi, som bestod skap, men om det inte finns plats för det borde Samhällskunska- av tre ämnen: filosofi, logik och psykologi. pen kunna ökas på med viktiga hemkunskapsproblem. Filsofiämnet var inte obligatoriskt, i en klass på reallinjen med 25 ele- Högervridningen, våldet och allt annat elände gör att man måste ver kunde det vara bara två som läste filosofi. Filosofiämnet är fort- förbättra undervisningen i skolan. Religionskunskapen bör änd- farande inte obligatoriskt på gymnasiet och hela efterkrigstiden har en ras till Religion och levnadskunskap, Samhällskunskapen behöver stor del av dem som gått där och efteråt på högskolor och universitet bli mycket bättre och Hemkunskapen behöver utökas. Med rätta inte fått någon utbildning i filosofi och psykologi. Många av dem har förbättringar blir barnen lyckligare som barn och sedan som blivit chefer och män i staten - utan utbilding i filosofi och psykologi, vuxna och demokratin förbättras. men väl i religion. Det är inte bra. Det gamla filosofiämnet är nu Ämnet Samhällskunskap har sina lärare utbildade på Statsvetenskap- uppdelat på filosofi och psykologi. liga institutioner, Det som behöver tillkomma ligger närmare religionerna och därför kan det vara bra att lägga det tillkommande till- De första gymnasierna kom till i början på 1600-talet och hade då sammans med religion, i ett ämne Religion och levnadskunskap. uppgiften att förbereda för prästutbildning och utbildning av tjänste- män i staten. Religion hade en stark ställning. Den allmänna folksko- Om religionsämnet ombildas till ett ämne med filosofi och psykologi lan kom till 1842 och sköttes till en början i stor utsträckning av präs- kommer det ämnet att innehålla många universitetsämnen. Av ämnena ter och andra kyrkans män. Barn skulle bli religiösa med kristlig tro. kan man anse att religionen var först och om man lägger ämnena i en Gymnasierna utvecklades vartefter med nya ämnen, reallinjer tillkom, kronologisk och logisk ordning kan man börja med religion: och flickor fick börja gå på gymnasierna på 1920-talet. Biskoparna var högsta chefer för läroverken. Med tiden togs biskoparnas ledarskap Religion och levnadskunskap. (Barnen lär också föräldrarna) bort. 1. Religionskunskap. 2. Filosofihistoria. Folkskolan växte vartefter och de nuvarande grundskolorna och gym- 3. Idé-och lärdomshistoria. nasierna kom till i slutet på 1900-talet. Statskyrkan har avskaffats och 4. Vetenskapshistoria och kristendomskunskapen har ändrats till religionskunskap. Man får nu inte undervisa i religion så att barnen blir religiösa utan bara om 5. Utbildnings- och skolhistoria. religion. 6. Skolverkets läroplan för grundskolan. 7. Arkiv-och bibliotekskunskap. Man bör komma ihåg att religioner med gudars styrningar tillkom 8. Individernas kunskaper och erfarenheter. under forntiden och att deras betydelse har minskat och nu mer och 9. Framtidsplanering. För Sverige och världen för kroppsliga och mer ersätts av demokrati där människorna är ansvariga för styrning psykiska förhållanden och fysiska och sociala miljöer, med och utveckling. Religionerna är visserligen ännu av stor betydelse, samhällsbeskrivning, sambandsforskning och demokratins krav. men de är i dagens situation ändå av marginell betydelse. 10. Estetik och värderingar. 11. Livsåskådningar och världsåskådningar. Världsbilder. Att i Sverige ha ett obligatoriskt ämne som bara handlar om religion är att tillmäta religionerna för stor betydelse. Viktigare är värdsliga 12. Psykologi. Biologisk psykologi. Kognition. Utvecklingspsykologi. problem och kunskaperna om dem förtjänar större uppmärksamhet. Att 13. Socialpsykologi. komplettera religionsämnet med mer aktuella saker är lämpligt. Det 14. Sociologi och informationskunskap. gör att ämnets beteckning Religionskunskap inte passar utan bör 15. Logik och vetenskapsteori. ersättas av något mer rättvisande. 16. Etik och moral. 17. Konsten att inte ha tråkigt. (Tillägg 18 feb 2014) Man kan inte bara ändra till “Livsåskådning”, “Filosofi” eller “Psyko- Ämnet bör utformas i flera alternativ passade till utbildnings- logi”, det blir för snävt och missvisande. nivåerna. Enklare för lägre klasser och mer utvecklade för högre. arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper Kursplan - Samhällskunskap, Grundskolan. om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmär- 36-39zs.pdf Även zzz.pdf sidan 414 ker ett demokratiskt samhälle.

“Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån person- och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen liga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställ- inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, inter- ningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska ele- kulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om verna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för om samhällsfrågor. vårt handlande i en komplex värld. Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sam- Ämnets syfte manfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna * reﬂektera över hur individer och samhällen formas, förändras och utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varand- samverkar, ra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en * analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala sam- helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan hel- hällsfrågor ur olika perspektiv, hetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och * analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga politiska aspekter centrala. begrepp och modeller, * uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella sam- Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor hällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika per- ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina spektiv, egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, * söka information om samhället från medier, internet och andra källor hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur och värdera deras relevans och trovärdighet, olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen. * reﬂektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i var- principer, arbetssätt och beslutsprocesser. “ dagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Eleverna ska vidare ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och Slutsats: Tillägg i mars 2016 om undervisningen i Grundskolor och gymnasier måste ge barnen kunskaper om sig själva Religion och levnadskunskap och och sina beteenden och världens problem så att de kan leva väl ihop med andra och med demokratin kan förbättra levnadsförhållandena för Samhällskunskap. sig själva och alla andra. För de svenska barnen är det viktigt att de får kunskaper för de Religioner ger gammalmodiga bilder av världen och om hur man bör fyra roller de har , A1, A2, B1 och B2. bete sig, som inte fungerar idag. Religionsämnet bör utvidgas till att omfatta levnadskunskap om hur man kan utveckla sig själv och om hur A.Huvudroll: allmän levnadsroll lekmannaroll-fritidsroll. man bör samverka med andra. A1: att i största allmänhet leva med kropp och psyke i de fysiska och sociala miljöerna med de möjligheter och Ämnet om samhällskunskap måste göras mer fullständigt i både innanför de ramar som ges av de politiska styrningarna. grundskolor och gymnasieskolor. Kunskaper i hemkunskap bör A2: att påverka de politiska styrningarna som direkt eller förbättras i grundskolorna och förmedlas också i gymnasierna. indirekt styr individernas levnadsförhållanden, som beror av de fyra ovan nämnda faktorerna. Det här gäller de svenska barnen och också de nyanlända, invandrarna, för vilket det är särskilt viktigt att läroplanerna ger en bra B. Biroll: förvärvslivsroll-expertroll-yrkesroll. B1: att hitta lämplig plats i de gemensamma förvärvslivssystemen modern utbildning i de nämnda ämnena, som passar till deras speciella och göra arbetet med hänsyn till egna egoistiska krav. förutsättningar. B2: att sköta arbetsuppgifterna i förvärvsarbetet med hänsyn till vad de övriga samhällsmedlemmarna kan begära att få Utbildningen ska direkt hjälpa de enskilda individerna och hjälpa dem uträttat i den gemensamma arbetsfördelningen. att på politisk väg förbättra välfärden för alla.

Utbildningen i samhällskunskap bör utgå från systemet för mänskliga verksamheter, som är en fullständig samhällsbeskrivning. Förbättringar av undervisingen i de två ämnena är av stor betydelse för kultur och demokrati. Demokrati- och kulturministern har anledning att övertyga utbildningsministrarna om vikten av förbättringar. Det är särskilt viktigt för invandrare att de får en bra samhällsbeskriv- ning som utgår från svenska förhållanden och också innehåller beskrivningar om samhällen utanför Sverige, så att invandrarna får kunskaper som passar till deras speciella förutsättningar. Sverigedemokraterna framförde under 1914 att de kommer att fälla Decemberöverenskommelsen, läget i Sverige alla regeringar som inte gör som sverigedemokraterna vill. De vill och världen och om att ge människorna de starkt minska invandringen på ett sätt som de andra partierna inte vill. Det är risk att de borgerliga partierna eller något av dem vill närma utbildningar, kunskaper och informationer sig sverigedemokraterna så att det blir en borgerlig regering. Så är de behöver. situationen den 12 oktober. Ingen vet hur det kommer att gå. Sverigedemokraterna är främlingsﬁenliga, kan ses som rasister, och det ogillas av de andra partierna, som dock kan tänkas tumma på sina åsikter för att komma in i en ny regering. Man kan undra hur det Politiken i Sverige har hösten 2015 kommit i ett nytt läge. Efter åtta år kommer sig att sverigedemokraterna får så många röster. En orsak är av borgerligt styre ﬁck Sverige hösten 2014 en ny regering med troligen att de som röstar på dem har för dåliga kunskaper om sam- socialdemokrater och miljöpartister ledd av socialdemokraternas ord- hällenas och människornas förhållanden, de har fått för dålig under- förande Stefan Löfven. visning i skolorna och har från andra håll fått för dåliga informationer.

Vid behandlingen av regeringens budgetförslag röstade Sverigedemo- Läget i världen och hur det har utvecklats tyder på att främlingsfienlig- kraterna mot all praxis så att regeringen förlorade. Statsministern var het, rasism och ojämlikhet o d är orsaker till förödande revolutioner då beredd på att utlysa nyval, men i sista stund gjorde regeringsparti- och krig och ett hinder för en förbättring av läget i världen. erna och de borgerliga partierna en “decemberöverenskommelse” så att regeringen kunde sitta kvar men måste regera med borgerlig bud- Sverige och svenskarna påverkas av det som händer utanför landet och get. kan också påverka det som händer där även om möjligheterna för det är små. Men svenskarna kan under alla förhållanden bedriva en politik Med vårbudgeten 2015 kunde regeringen lindra det borgerliga in- som förbättrar i Sverige. flytandet. Hösten 2015 har regeringen lämnat ett budgetförslag stött av S, Mp och V som man hoppades skulle gå igenom riksdagen. Världen har förändrats under årtusendenas och århundradenas lopp. En fundamentalt viktig föränding är demokratins genombrott. I Sverige Men kristdemokraterna , KD, har hållit riksting där medlemmarna kan demokratin i bästa fall kunna anses vara 90 år gammal om man kräver att decemberöverenskommelsen ska slopas. De borgerliga räknar med kvinnornas rösträtt 1924 och i världen, totalt sett, högst partierna har i hast kommit överens om att de vill slopa och det har 70 år gammal om man räknar efter FNs deklaration om mänskliga utlöst politisk oro. Vid partiledardebatten i TV2 den 12 oktober 2015 rättigheter och de forna koloniernas avskaffande efter andra världs- var slopandet av decemberöverenskommelsen första pogrampunkten. kriget. För att demokratin ska fungera väl måste alla ha goda kunskaper om Efter miljonprogrammet försummade politikerna bostadspolitiken. De världens och ländernas problem. I världen utanför Sverige kan männi- borgerliga partierna såg till att hyresrätter ombildades till köpelägen- skornas kunskaper vara mycket dåliga, i Sverige tror vi att vi är kunni- heter. Bostadsbristen är nu enorm, unga som vill flytta hemifrån kan gare, men de s k pisaundersökningarna visar att svenska skolbarns inte få bostad att hyra utan måste köpa lägenhet med lån som är pro- kunskaper på senare år är sämre än i många länder vi tror oss över- blematiska. Familjer där barnen lyckats flytta hemifrån har svårt få glänsa. Det är inte säkert att pisaundersökningarna är upplagda på annan bostad som passar den nya situationen och gamla som blivit bästa sätt, men vi måste räkna med att vi i Sverige måste förbättra skröpliga har svårt få tag i lämpliga lägenheter med service. människornas kunskaper. Under förkrigstiden var det vanliga familjesystemet att mannen hade Dagens Nyheter hade den 4 oktober 2015 en intervju med statsminister arbete och tjänade pengar medan hustrun var hemmafru som lyxfru Stefan Löfven, där han anger fyra områden för sin politik: skolan eller mer slavliknande fru som skötte hemmet och barnen. För kvin- jobben, välfärden och klimatet. Det är gott och väl, men han borde norna gällde det att bli gifta. Ogifta kvinnor behövde försörja sig också ha först en politik om världssamhällets och det svenska sam- själva och hade ett begränsat antal möjligheter att göra det. Att ogifta hällets utveckling. Det är en fråga om hur olika politikområden påver- kvinnor hade barn var inte socialt acceptabelt. kar varandra. Under efterkrigstiden ändrades familjemönstret och fruarna började ha De politiska aktörerna behandlar vanligen bara bitar av alla problem, egna inkomster. Den sambeskattning som fanns blev olämplig och anger vanligen inte någon tydlig helhetssyn. För att kunna föra politi- måste ändras. De politiska aktörerna och deras utredare kunde inte ken bra måste man ha en helhetssyn som tar med alla problem. komma fram till vad som borde göras. Till slut tog sig finansminister Gunnar Sträng själv an med det problemet och ordnade en stor skatte- Efter andra världskriget hade socialdemokraterna regeringsmakten i reform 1970 som avslutade sambeskattningen. Den blev inte helt bra, ungefär 25 år. Under 1950-talet försummade man bostadsbyggandet men det var ändå ett stort framsteg. och det blev stor bostadsbrist. Vid mitten av 1960-talet hade socialdemokraterna förstått det och satte i all hast igång det s k miljonpro- Kapitalbeskattningen blev inte bra 1970. I en liten reform 1982 blev grammet entligt vilket skulle byggas en miljon lägenheter på tio år. den något bättre, i skattereformen 1990 blev den i stort sett bra, par- Det gjordes och statsminister Tage Erlander sa efteråt att han ångrade tierna enades om att de skapat ett skattesystem som skulle duga nära 1950-talets bostadspolitik. Han hade inte kopplat ihop bostadspolitiken nog i evighet. Trots det säger en del med dåliga kunskaper att det tillräckligt väl med annat, det var fel på helhetssynen. behövs ett nytt system. Nationalekonomer har ofta dålig helhetssyn när man väntat sig bättre och kommer med förslag om finanser där man utelämnat eller underskattat viktiga komponenter. Bostadspolitiken och skattepolitik blev i mitten på 1960-talet underla- Människorna var till en början nomader, åt frön och frukter och djur get för ett forskningsprojekt om samhällsplaneringens problem som man kunde fånga. För cirka 10 000 år sedan började de bli bofasta, pågått sedan dess. På 1970-talet ledde det till ett klassifikationssystem ordnade med jordbruk och organiserade sig i grupper och samhällen. för mänskliga verksamheter som innebar en samhällsbeskrivning där alla samhällsproblem och sambanden mellan dem var med. Så kallade högkultuer uppstod i områdena kring Medelhavet och i Asien. I västerlandet kan man räkna historisk tid med bl a Egypten, Systemet för mänskliga verksamheter gjordes i samband med Nordis- Mesopotanien, Grekland, Rom sedan cirka 5000 år tillbaka. I Norra ka Institutet för Samhällsplanering och finns i Nordplans meddelande Europa låg utvecklingen efter och är inte särdeles omskriven förrän 1986:5: “Sven Wimnell : Samhällsplaneringens problem: ett klassifika- med vikingarna som började mest på 800-talet. tionssystem som hjälpmedel.” Enligt Libris finns rapporten på biblioteken för pliktleveranser. Under tusentals år styrdes länderna och världen av furstar, kungar, kejsare, religiösa organisationer och överklassfolk med förmögenhet. Gustav Vasa avskaffade i Sverige katolska kykans inflytande och När datorerna och Internet kom väl igång på 1990-talet kunde forsk- grundade ett statskyrka på Luthers grund. ningsprojektet ta fart och finns sedan 1998 behandlat på internet på http://wimnell.com Systemet ger den helhetssyn på samhällen som Diderot samlade mänskligt vetande i "Encyklopedin" i 35 band 1751- behövs. 1780, för att förändra världen. Franska revolutionen 1789 var under- klassernas försök att få makt. Inustrialismen och teknikutveckingen I projektet behandlas dels utformningen av systemet och dels den under 1800-talet ledde till att den stora maktlösa massan i underklas- svenska politiken med utblickar mot världen utanför. serna flyttade till städer och bruksorter och blev ett proletariat som Marx engagerade sig för.

Sverige, världen och demokratin Svensk folkskola blev lag 1842. Sverige styrdes under 1800-talet av kungen och ståndriksdagen med adel, präster, borgare och bönder. Det sägs att universum är 13,8 år gammalt och att vårt jordklot är cirka Ståndsiksdagen ersattes i slutet av 1800-talet av en tvåkammarriksdag 4, 5 miljarder år gammalt. Såsmåningom uppstod här växtliv och djur- där arbetare kunde få inflytande om de hade pengar, liv. I miljontals år dominerades jorden av dinosarier, som dock för cirka 65 miljoner år sedan dog ut till följd av ett stort föremål som föll Socialdemokratiska arbetarpartiet bildades 1889 och hade som första ned på jorden. Små djur överlevde, bl a en liten mus som sedan mål 8 timmars arbetsdag och allmäm rösträtt till riksdagen. Rösträtten utvecklades till större djur, bla människor. Människorna kom till i bev allmän första gången 1924 när kvinnorna fick rösträtt. Den for- Afrika och spred sig sedan över jorden. mella demokratin grundad på rösträtt i Sverige är 90 år gammal. Ännu har kvinnorna inte samma maktställning som männen. Det parlamentaristiska styrsättet kom till på 1910-talet då kungens Universitet och högskolor. höga bestämmnderätt övertogs av riksdagen. Kungens makt är helt borttagen i slutet av 1900-talet, då har också statskyrkan avskaffats. Universitet och högskolor sköts av universitetskanslerämbetet. De Svenska folket har svårt att slita sig från den glans kungen förr hade. utser numera själva sina professorer. Till helt nyligen utsåg regeringen, Glansen finns i någon mån kvar vid kungliga bröllop och begravningar men det har ändrats. då kungahuset åker häst och vagn genom Stockholm med ryttare i Ämbetet har nyligen fått en ny chef, som i en tidningsartikel skrivit om 1800-talsuniformer. sin syn. Kopia av artikeln börjar på sidan 9 i Sven Wimnell 4 september 2014: De borgerliga partierna för en politik som anknyter till 1800-talsför- Utbildningssystemet och samhällsplaneringens problem. hållanden, sverigedemokraterna för en främlingsfienlig politik som http://wimnell.com/omr36-39zzm.pdf inte alls passar i dagens värld där samarbete är nödvändigt för att mänskligheten ska överleva. Ingressen : “ Risk för högskolehaveri. Det gap som växer fram mellan Det viktiga som hänt i världen är att demokratins princip sedan cirka högskoleutbildning på grundnivå respektive forskning väcker stark 100 år blivit den ledande principen för makten i världen. Alla männi- oro. Vi behöver en uppgörelse över blocken som garanterar kraftigt skor har rätt att delta i planeringen för framtiden och det ställer krav på ökade anslag till högre utbildning under minst 20 år, skriver nytill- att alla måste ha kunskaper om världen...... trädda universitetskanslern Harriet Wallberg. “ “ Ingen har undgått att skolan är en av de viktigaste frågorna i val- rörelsen. Den senaste Pisamätningen blev ett uppvaknande som fått samtliga partier att tävla i kreativa förslag om hur kvaliteten i grundskolan ska förbättras. Satsningarna på skolan är nödvändiga, men det räcker inte. Det är dags att se över hela utbildningskedjan, där även utbildning på universitet och högskolor är en mycket viktig länk i kedjan.

Vi behöver omgående göra långsiktiga satsningar på den högre utbildningen. Det behövs för att hålla högsta kvalitet, kunna utveckla och förnya utbildningsutbudet efter arbetsmarknadens behov och erbjuda en internationell gångbar högre utbildning. Om vi inte klarar detta är risken stor att även våra universitet och högskolor drabbas av ett Universitet, högskolor och forskning har behandlats i motsvarande Pisahaveri..... Sven Wimnell 1 oktober 2015: Samhällsplaneringens problem. Hur Samtidigt ser vi att intresset för högskolestudier är rekordstort och ska man kunna förbättra världen ? Med ett klassifikationssystem för fortsätter att öka. Till höstterminen 2013 sökte totalt 413 000 personer mänskliga verksamheter som hjälp vid planeringen av framtiden. till olika program och kurser, en ökning med två procent jämfört med http://wimnell.com/omr40zj.pdf föregående år.... Sven Wimnell 25 oktober 2015: Kommentarer till “Samhällsplane- Vi behöver också hantera helt nya och kostsamma utmaningar. Stefan ringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? Med ett Fölster och Lars Hultman hävdade i en debattartikel att vi står inför en klassifikationssystem för mänskliga verksamheter som hjälp vid dramatisk omvälvning inom arbetslivet (DN 15 juni 2014). De menar planeringen av framtiden. http://wimnell.com/omr40zj.pdf “ att mer än hälften av våra yrken kommer att automatiseras och ersättas http://wimnell.com/omr40zk.pdf av digital teknik i framtiden. Oavsett vilken den exakta siffran är råder det inget tvivel om att arbetsmarknaden kommer att se radikalt annor- Det visar sig att organiseringen av universitetens och högskolornas lunda ut inom en snar framtid.... ämnen grundar sig på 1800-talets ämnesindelningar som inte passar in i dagens värld: Jag har av regeringen nyligen fått i uppdrag att föreslå ett nytt kvali- tetssäkringssystem för den högre utbildningen i Sverige. Det ska vara Huvudområden: ett system som inte bara utvärderar lärosätenas olika utbildningspro- humaniora och konst gram utan också förser oss med kunskap om utvecklingen av den samhällsvetenskap, juridik, handel, adm högre utbildningen över tid och i ett internationellt perspektiv. Det naturvetenskap, matematik och data kommer att vara en viktig grund för att kunna utveckla och förbättra teknik och tillverkning högre utbildning i framtiden. hälso- och sjukvård samt social omsorg pedagogik och lärarutbildning För högre utbildning är det hög tid att se till helheten i ett längre per- tjänster spektiv. Sverige måste ha råd att oavbrutet satsa på hela utbildnings- lant- skogsbruk, djursjukvård kedjan från grundskola till gymnasieskola, högskoleutbildning och forskning. Just nu ser alla bristerna i grundskolan. Men det hjälper inte Huvudonrådena är illa uppbyggda, framförallt humaniora och att lappa och laga på en del i sänder utan hela systemet måste vara i samhällsvetenskap som är ordnade på gammalt sätt och konkurrerar ständigt toppskick. “ med en del av de andra ämnena. Examina ordnas i alfabetsordning: Examina på grundnivå och avancerad nivå: Examina på grundnivå: Lärarexamen Arbetsterapeutexamen Examina på avancerad nivå: Audionomexamen Agronomexamen Biomedicinsk analytikerexamen Apotekarexamen Brandingenjörsexamen Arkitektexamen Dietistexamen Barnmorskeexamen Djursjukvårdarexamen Civilekonomexamen Folkhögskollärarexamen Civilingenjörsexamen Fysioterapeutexamen Hortonomexamen Förskollärarexamen Juristexamen Hippologexamen Jägmästarexamen Högskoleingenjörsexamen Landskapsarkitektexamen Landskapsingenjörsexamen Logopedexamen Lantmästarexamen Läkarexamen Officersexamen Psykologexamen Optikerexamen Psykoterapeutexamen Ortopedingenjörsexamen Sjukhusfysikerexamen Receptarieexamen Specialistsjuksköterskeexamen Röntgensjuksköterskeexamen Speciallärarexamen Sjuksköterskeexamen Specialpedagogexamen Sjöingenjörsexamen Tandläkarexamen Sjökaptensexamen Veterinärexamen Skogsmästarexamen Ämneslärarexamen Skogsteknikerexamen Socionomexamen Universitetskanslerämbetet bör ordna upp ämnena och skolorna enligt Studie- och yrkesvägledarexamen systemet för mänskliga verksamheter och lära lärare och elever den Tandhygienistexamen helhetssyn som systemet ger. Tandteknikerexamen Trädgårdsingenjörsexamen Forskningsråden bör ordna forskningen enligt systemet för Yrkeslärarexamen mänskliga verksamheter. Biblioteken Regeringen beslutade före sommaren att ge KB i uppdrag att föreslå långsiktiga mål och strategier, utifrån bibliotekslagens bestämmelser, I utredningarna på hemsidan http://wimnell.com har de politiska för att främja samverkan och kvalitetsutveckling i hela det allmänna partiernas politik kommenterats under årens lopp, isynnerhet före, biblioteksväsendet samt fortsätta arbetet med att tillgängliggöra e- mellan och efter valen 2006, 2010 och 2014. böcker via den nationella katalogen LIBRIS. Uppdraget ska slutredo- visas ska senast den 1 mars 2019. Påminneler om politiken våren och försommaren 2015 finns i Sven Wimnell 9 september 2015: Samhällsplaneringens problem. Erik Fichtelius slutade i somras som vd på UR, Utbildningsradion, Påminnelser om våren och försommaren 2015. efter 46 år inom public service. Han har varit Ekochef och politisk http://wimnell.com/omr36-39zzze.pdf reporter på Aktuellt, författare till flera böcker, och två gånger vinnare av Stora Journalistpriset. Erik Fichtelius är hedersdoktor i medie- och Där står på sidorna 31-32: kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet och har tidigare varit gästprofessor i journalistik vid Stockholms universitet. Han tillträder “ Från Kungliga bibliotekets hemsida på internet 3 sept 2015: som nationell samordnare den 1 september “2015-08-12. Innehållsansvar: Peter Axelsson, e-post: [email protected] Erik Fichtelius, tidigare vd för UR och mångårig medarbetare inom SVT och Sveriges Radio, har anställts av Kungl. biblioteket, KB, för Samhällsplaneringens problem. att leda arbetet med att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Klassifikationssystemet för verksamheter har funnits på Internet sedan 1998 och har dessförinnan levererats till politiker per brev. Riksbiblio- – Jag är mycket glad över att vi har kunnat knyta Erik Fichtelius till tekarien har haft möjlighet att stifta bekantskap med systemet genom KB och biblioteksstrategiarbetet. UR har precis som biblioteken ett rapporten 1986 och genom Internet sedan 1998 då systemet blev helt viktigt bildningsuppdrag. Hans erfarenheter från bland annat public tillgängligt för allmänheten. service och förmåga att se utvecklingsmöjligheter blir viktiga delar i det kommande arbetet. säger riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg. Det är bra att riksbibliotekarien har upptäckt problemet med att det behövs en strategi för information. Det uppgjorda klassifika- – Det här handlar om samhällets demokratiska infrastruktur. Hur ska tionssystemet för mänskliga veksamheter innebär den strategi som medborgare och invånare få kunskap och inblick, och hur locka till behövs och redan finns och som nu har använts och blivit belyst på läsning och tillgängliggöra berättelser av alla sorter för unga och Internet för samhällsplaneringens problem under 17 år. gamla? säger Erik Fichtelius. Att få bidra till att utforma förslag och strategier, efter att i många år mest skildrat och bevakat blir häftigt. Under de 17 åren har regeringen, de politiska partierna m fl ständigt Det här är ett viktigt och roligt uppdrag i allmänhetens tjänst. blivit upplysta om hur man kan ha en nödvändig helhetssyn genom att använda systemet. Utvecklingen i Sverige är en följd av konflikter Den 12 juni 2000 skickades till bl a IT-kommissionen och Statskonto- mellan överklass (borgerliga partier) och underklass (socialdemokrater ret en skivelse daterad 000608 med en pdf-bilaga på 17 sidor: m fl.) De senaste åtta åren av borgerligt styre har visat att borgerligt styre (som gynnar överklassen) är olämpligt. Socialdemokraterna “Sven Wimnell: Infrastruktur för information”. måste bli bättre på att styra utvecklingen och isynnerhet de behöver Innehåll: förstå helheten som klassfikationssystemet för mänskliga verksamheter - Utdrag ur program för IT-kommissionens hearing om informations- beskriver. infrastrukturen. - Sven Wimnell. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna Den 7 juni 2000 arrangerade IT-kommissionen en hearing om info- förbättra världen ? strukturens utveckling, den ”mjuka” infrastrukturen eller informa- - Det tekniska i IT-strukturen. tionsinfrastrukturen. Hearingen utgick från de politiska visioner som - Den mjuka infostrukturen. bl a IT-propositionen fastlagt. Syftet med hearingen var att klarlägga - Om Sven Wimnells hemsida vilka åtgärder som behöver vidtas för att Sverige relativt snabbt ska få - Infrastruktur för information. Förslag. i gång utvecklingen av en sammanhängande infostruktur som stöd för I skriften beskrivs bl a det klassifikationssystem för mänskliga verk- både samhällets utveckling och för den ekonomiska tillväxten. samheter, som kan användas för den IT-infrastruktur IT-kommissionen efterlyser. Huvudfrågorna under hearingen berörde - varför en utvecklad infostruktur behövs IT-kommissionen lades senare ner. Några beskrivningar om IT- - vilka möjligheter ny teknik ger för infostrukturen kommissionen finns på SW . 654 Telekommunikationsverksamheter. - hur samhällets grundläggande information borde göras tillgänglig Deras utredningar föranledde inga åtgärder. “ - vilka nya informationskällor och grundtjänster som kan behövas framgent - vilka kraven är på en framtida heltäckande storskalig infostruktur - hur Sverige kan utveckla en framtidssäker infostruktur - infostrukturens betydelse för tillväxt, demokrati, service och ett hållbart samhälle.

Hearingen finns redovisad i en rapport i december 2000 :(ITkom- missionens rapport 3/2000, SOU 2000:123) “Hur blir en ny infostruktur motorn i e-Sverige? ”, Bibliotekssystem. De tio huvudklasserna i DDK, Deweys system 000 Datavetenskap, information & allmänna verk Klassifikationssystem används inom biblioteksvärlden för att ordna 100 Filosofi & psykologi och presentera materialet på ett systematiskt sätt. Klassifikationen styr 200 Religion i regel böckernas uppställning på hyllorna, men är också ett sätt att 300 Samhällsvetenskaper strukturera materialet i bibliotekskataloger och söktjänster på webben. 400 Språk Med hjälp av klassifikation kan man gruppera sökträffarna i en katalog 500 Naturvetenskaper ämnesmässigt. 600 Teknik 700 Konstarterna & fritid SAB-systemet utkom första gången 1921 och är ett svenskt system. 800 Litteratur Åttonde upplagan utkom 2006. Svensk biblioteksförenings kommitté 900 Historia & geografi för klassifikationssystem för svenska bibliotek ansvarar för ändringar och tillämpningar av SAB. Systemet med de mänskliga verksamheterna har på översta nivån DDK Det absolut största klassifikationssystemet internationellt är grupperats i nio huvudområden: Dewey decimalklassifikation (DDK) som är översatt till över 30 språk och används av bibliotek i 142 länder och i mer än 60 länders national- 1. Psykologiska och filosofiska verksamheter. 20 områden bibiliografier. Tillkom 1876. 2. Religiösa verksamheter o d. 5 områden 3. Politikvetenskaper och politiska verksamheter. 15 områden UDK Universella Decimalklassifikationen (UDK) är ett flerspråkigt 4. Sambandsforskningsverksamheter. Infostruktur. 3 områden klassifikationssystem som bygger på Dewey Decimal Classification 5. Naturforsknings- och matematikverksamheter. 11 områden och det används av ett par specialbibliotek i Sverige. Library of Con- 6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. 30 områden gress Classification används huvudsakligen av forskningsbibliotek och 7. Formgivning av fysiska och sociala miljöer. 21 områden framförallt i USA. Tillkom 1905 8. Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. 12 områden Dewey på svenska bibliotek 9. Blandade saklitterära verksamheter. Tidningar. Nationalbibliografin började använda Dewey 2011 och många Libris- Allmän geografi. Biografi. Allmän historia. 12 områden bibliotek följde med. Folk- och skolbibliotek fortsatte däremot med Summa 129 områden SAB. Sedan 2011 har fler bibliotek bytt från SAB till Dewey, även Systemet bygger på Deweys system där några områden flyttats så att folk- och skolbibliotek. man fått ett system som passar till dagens problem.

I utredningarna om verksamheter kallas DDK för DC och UDK för DK Skillnader mellan Deweys system och systemet för mänskliga DC 090 Handskrifter & rara böcker (till 76 grafisk konst) verksamheter, I systemet för verksamheter har område 79 blivit ett område för sociala I systemet för mänskliga verksamheter slopas område noll. Det som miljöer och social beteenden. I område 795 finns underområden 7951- 7959 där områdena utgår från sociala miljöer som har anknytning till finns där läggs in på områdena 6-9. Från områdena 3 och 4 flyttas fysiska miljöer som beskrivits i område 72. Till exempel har utbild- några områden till områdena 6-9. ningar i 7959 anknytning till skolbyggnader i 729.

I systemet för mänskliga verksamheter har område 6 fått mottaga I område 8 blandar DC litteraturvetenskap och skönlitteratur. I syste- delar från met för verksamheter ﬁnns språk på 80, litteraturvetenskap på 81 och DC 004-006 Datavetenskap (till 651) skönlitteratur på 82-89. DC 351-354 Offentlig förvaltning ( till 6520-6524 opolitisk civil förvaltning) Område 9 har fått mottaga från DC 355-359 Militärvetenskap (till 6526-6529) DC 070 Nyhetsmedier, journalistik & publicering (till 90) DC 380 Handel, kommunikationer & transport (till 653, tele 654, 656) DC 050 Tidskrifter & seriella resurser (till 90) DC 330 Nationalekonomi ( delar om ﬁnanser o d till 657).

SAB skiljer inte väl mellan ingenjörsmässiga konstruktionsverksam- heter o d och tillverkning av det konstruerade. I klassifikationssystemet för verksamheter görs sådan åtskillnad att allt tillverkningsarbete Obereoende av vilka system biblioteken använder bör svenska finns i avdelningarna 66-69. bibliotek infomera om systemet för mänskliga verksamheter och i möjligaste mån ställa upp dokumenten enligt det systemet. Område 7 har fått mottaga delar från Kungliga Biblioteket, KB, som ansvarar för nationalbibliografin DC 301-307 Sociologi & antropologi (till 79, 7911-7913) bör informera de andra biblioteken om detta och hjälpa till med DC 130 Parapsykologi & ockultism (till 7911-7913) att få det ordnat. DC 360 Sociala problem & sociala tjänster (till 795 och dess underav- Det här handlar om samhällets demokratiska infrastruktur. Hur delningar) ska medborgare och invånare få kunskap och inblick, och hur DC 370 Utbildning (till 7957) locka till läsning och tillgängliggöra berättelser av alla sorter för DC 390 Seder, etikett & folklore (till 7911-7913) unga och gamla? - menar Kungliga Bibliotekets representant. DC 070 Delar av Nyhetsmedier, journalistik & publicering (till 7913-7919 radio, TV od) (Eller till 90) DC 060 Föreningar, organisationer & museer (Till 7959, 73) Innehållet i : 34 Folkrörelser. NATIONALENCYKLOPEDIN, 140106 Sven Wimnell 31 januari 2014: 36 Folkbildning. NATIONALENCYKLOPEDIN, 140106 Fel i skolor. Folkrörelser, Folkbildning och Studieförbund. 40 Folkrörelser. Från Wikipedia folkrörelse Utbildning och forskning. Vuxnas och 15-åringars kunskaper. 46 Om Folkbildningsrådet. Från Internet PISA. Civilsamhället. Kultursamhället. http://wimnell.com/omr36-39zzf.pdf 51 Studieförbund. Studieförbund - Wikipedia Folkbildningsförbundet Innehåll 52 Folkbildningsförbundet Sida 58 ABF Arbetarnas bildningsförbund. 5 Katastrofal brist på lärare i NO-ämnen och matematik 59 Folkuniversitetet 61 Medborgarskolan 7 Innehåll i : Sven Wimnell 24 december 2013: Socialdemo- 63 Studiefrämjandet från Wikipedia. kraternas politik. Krav om bättre politik och bättre informa- 65 Studieförbundet Vuxenskolan. tion om politik. Krav om bättre samhällsinformation och bättre 72 Kulturens studieförbund skolundervisning. http://wimnell.com/omr36-39zze.pdf 74 NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, Om NBV 79 Sensus studieförbund 11 Samhällplaneringens problem. 13 Före skolan, i skolan och efter skolan. 82 Studieförbundet Bilda 14 Hur får man nu tag i den information man behöver? De 86 Ibn Rushd Studieförbund Ett muslimskt studieförbund enklaste bitarna. 87 Folkbildning 2012 16 Folkbildningsrådet och tio studieförbund. 87 ABF 19 Nationalencyklopedins beskrivning av studieförbunden 95 FU Folkuniversitetet 6 januari 2014 101 Mbsk Medborgarskolan 21 Klassifikationssystem för verksamheter, med ABFs 111 Sfr Studiefrämjandet studiecirklar 2012 inlagda. 135 SV Studieförundet Vuxenkolan 30 Folkbildning 2012 145 KVB Kulturens bildningsverksamhet 30 ABF 147 NBV Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet 31 FU Folkuniversitetet 154 Sensus 31 Mbsk Medborgarskolan 161 Bilda 32 Sfr Studiefrämjandet 167 IR Ibn Rushd 32 SV Studieförundet Vuxenkolan 33 Kommentarer till Studieförbunden 170 Folkhögskolornas intresseorganisation 222 Civilsamhället. Alliansregeringen har placerat civilsamhället på 172 SCBs statistik. Från SCB 10 januari 2014. 172 Utbildning och forskning. Från SCB 10 januari 2014. politikområdet Utbildning och forskning. Politikområdet Utbildning och forskning. omfattar det som 176 Universitet och högskolor. Utbildning och forskning. finns på sidorna 106-128 i 176 Innehåll i: Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning och forskning. Sven Wimnell 27 november 2013: Regeringens, kommunernas http://wimnell.com/omr40zh.pdf och landstingens verksamheter i 22 politikområden den 27 november 2013. Andra delen med de sista 10 områdena. 183 Intervju: Unik undersökning om vuxnas kunskaper. http://wimnell.com/omr36-39zzd2.pdf 189 Kraftig försämring i PISA

191 PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, 222 Politikområdet Utbildning och forskning. läsförståelse och naturvetenskap Utbildningsminister Jan Björklund ansvarar för... RESULTATEN I KONCENTRAT 223 Jämställdhetsminister och biträdande utbildningsminister 192 Innehåll 192 Introduktion Maria Arnholm ansvarar för... 195 Sammanfattning av Sveriges resultat i PISA 2012 och i ett 224 Sveriges kommuner och landsting längre perspektiv 196 Avslutande diskussion 204 Pisarapporten säger inget om vad som fungerar väl 225 Politik för det civila samhället (Från utbildningsdeparte- mentets hemsida) 206 Skolinspektionen 212 Kursplan - Samhällskunskap. Grundskolan. 228 Regeringens proposition 2009/10:55 En politik för det 214 Kursplan - Religionskunskap. Grundskolan. civila samhället 215 Kursplan - Hem- och konsumentkunskap. Grundskolan. 216 Ämne - Samhällskunskap. Gymnasiet. 232 Rörelser i tiden. Slutbetänkande av Utredningen om den 219 Ämne - Religionskunskap. Gymnasiet. statliga folkrörelsepolitiken i framtiden

221 Utländska experter ska granska skolkrisen 236 Kultursamhället. Innehållet i: Kultursamhället ingår i politikområdet för IT, information, Sven Wimnell 4 september 2014: kultur, religion, nöjen, idrott od. Utbildningssystemet och samhällsplaneringens problem. Politikområdet för IT, information, kultur, religion, nöjen, http://wimnell.com/omr36-39zzm.pdf idrott od. omfattar det som ﬁnns på sidorna 129-184 i Innehåll: Sven Wimnell 27 november 2013: Regeringens, kommunernas och landstingens verksamheter i 22 politikområden den 27 november 2013. Andra delen med de sista 10 områdena. Kapitel 1. http://wimnell.com/omr36-39zzd2.pdf Den nya universitetskanslerns funderingar 4 augusti 2014. 237 Politikområdet för IT, information, kultur, religion, nöjen, Innehåll: idrott od. Oacceptabel bantning av undervisning på universitet 237 Lena Adelsohn Liljeroth Kultur- och idrottsminister Varannan har ett yrke som inte behövs om tjugo år Kulturdepartementet. Hög tid att växa upp Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroths ansvarsområden... Kapitel 2 239 Stefan Attefall... Sven Wimnell: 240 Sveriges kommuner och landsting (Om kultur o d)... Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? 241 Kulturinstitutionerna och det civila samhället Med ett klassiﬁkationssystem för mänskliga verksamheter. Rapport Kulturrådets skriftserie 2012:1 Sid 80-100 i http://wimnell.com/omr36-39zs.pdf

257 MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Innehåll, sida i 36-39zs: Kultursamverkansmodellen 80 Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna En första utvärdering Rapport 2012:1 förbättra världen? 80 Några frågor i samband med mänskliga verksamheter 260 Ideellt arbete i kultursektorn En förstudie för 80 För att få svar på sådant har forskningsarbetet gått efter fyra Myndigheten för Kulturanalys vägar Tobias Harding, FD 2012-10-12 80 Det finns ett behov av att sortera upp all information så att den blir hanterlig och så att man får hjälp att forma framtiden på 269 Myndigheten för Kulturanalys bra sätt. 270 SCB Kultur och fritid 271 Kulturrådet. 81 Systemet har följande avdelningar på högsta nivån: 275 Information för utlänningar om Sverige och svenskarna. 1. Psykologiska och filosofiska verksamheter. Sven Wimnells hemsida på Internet. Från http://wimnell.com 2. Religiösa verksamheter o d. Sidorna 298-310 i: 3. Politikvetenskaper och politiska verksamheter. Sven Wimnell 20 maj 2013: 4. Sambandsforskningsverksamheter. Infostruktur. Politik våren 2013. En fortsättning på tidigare 5. Naturforsknings- och matematikverksamheter. sammanställningar om samhällsplaneringens problem den 1, 20 6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. och 30 mars 2013. 7. Formgivning av fysiska och sociala miljöer. http://wimnell.com/omr36-39zz.pdf 8. Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. 9. Blandade saklitterära verksamheter. Tidningar. Allmän geografi. Biografi. Allmän historia. Kapitel 3. De särskilda utredningarna december 2003- 81 Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara oktober 2012. faktorer 81 Förändringsprocesserna i världen hålls i de mest väsentliga Innehåll: avseendena igång av människornas verksamheter : Forskningen om samhällsplaneringens problem. 81 Människorna påverkar genom verksamheter i fyra olika roller i Sidorna 139-147 + 298- 300 i livet Sven Wimnell 1 mars 2013: 81 Individer och samhällen planerar framtiden. 83 De nio verksamhetsområdena har delats upp så att det blir 129 Samhällsplaneringens problem. verksamhetsområden: Hur ska man kunna förbättra världen? 83 Två sidor med de 129 områdena. Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. 86 Människorna har olika behov av information i de olikarollerna. http://wimnell.com/omr36-39zs.pdf 87 Den fundamentala påverkanskedjan 89 Politiska planeringar Kapitel 4. 90 Schema över påverkans-och förändringsproblem Förhistorien, historien och sociala och fysiska miljöer. 91 Samband mellan huvudområden 92 Klassifikationssystemet för verksamheter och Innehåll: bibliotekssystemen Innehållet i: 93 Kort om skillnader mellan klassifikationssystemet för Sven Wimnell 080201+5 april 2014: verksamheter och bibliotekssystemen DC, DK och SAB. Sveriges och omvärldens historia. 94 Forskningen om samhällsplaneringens problem. http://wimnell.com/omr93c.pdf 95-100 Klassifikationssystem för verksamheter. Med några förtydligande kommentarer. Innehållet i: Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Peter Wolodarski: Putin tittade oss i ögonen och vi tittade bort. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga Vladimir Putins dilemma rättigheter, mobbning, diskriminering o d. Gorbatjov. Sovjetunionens sista ledare överraskade med sin http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf reformpolitik Sönderfallet inte fullt så civiliserat Några hänvisningar Pundiga löften om pundet Boverket maj 2011: Regelsamling för hushållning, planering Svensk industri har tappat kraft och byggande. Lagar med förordningar och föreskrifter. Ny blick på det stora kriget Plan- och bygglag (2010:900), Miljöbalken m m. Våldet i världen minskar – men det får vi inte veta http://wimnell.com/omr71k.pdf Våldet har ökat i världen på senare år Stärk vår försvarsförmåga i förbund med Finland Innehållet i: Slocknad stjärnglans Sven Wimnell 16 juni 2011: Vapenleveranser hade inte hjälpt Fysisk planering i Sverige. (Område 71) Briljant grävjobb om vapenexportens eviga omoral http://wimnell.com/omr71l.pdf Läkare vill att Sverige hjälper ebolasmittade En snabbare väg ur finanskrisen Kapitel 5. Extrem tolkning av islam bakom IS destruktiva välde Några tidningsartiklar i augusti 2014 om läget i världen i Både Israel och Hamas övergav viktigaste kraven augusti 2014. Vapenvilan får hård kritik Obamas gränslösa dilemma Innhåll: Vi måste börja diskutera gräns för antalet flyktingar EU skälver åter av fasa Peter Wolodarski: Det pågår ett krig i Europa Peter Wolodarski: Hamas terror ger inte grönt ljus för Israel. Här är de nya EU-cheferna Bulldozern från Turkiet Ukraina kan bli slutet för Putin Pol Pots skamlösa lakejer Gör det till ett krigsbrott att attackera journalister Världen kryper allt närmare EU Kina begränsar val i Hongkong En bred utrikesbevakning har aldrig känts så viktig som nu Hårt tryck på Obama att agera i norra Irak Eurokrisen inte över – nu väntar ödeshöst Israels nya bosättning kritiseras av USA Skulderna kan tvinga fram drastiska steg Nazistpropagandan kröp in i Heideggers dagböcker Det nya Sverige Kapitel 6. Kapitel 8. Politik i Sverige mars 2013 - juni 2014. Några artiklar om valen 14 september 2014 och om ny regering. Innehåll: Innehållsförteckningar till ett tjugotal särskilda utredningar Innehåll: Partierna påfallande sorglösa över ekonomin inför valet under perioden Det delade Sverige Vitalisera välfärden med vinstbegränsade bolag Vinstuttagen i välfärdsbolag ska vara borta i januari 2017 Kapitel 7. Hur kunde det bli så här? Något om den borgerliga alliansens politik. I min generation finns ingen samhörighet, bara starka egon och vassa armbågar Innehåll: Vi godtar inte en regering som saknar stöd för budgeten Innehållet i: Sverige dåligt rustat för ett väderkaos Sven Wimnell 051120: Vi måste börja förbereda för kraftiga oväder Det viktigaste problemet är: Det extrema har blivit normalt välfärden och välfärdsfördelningen, Peter Wolodarski: Så skadas tilliten i svensk politik. inte arbetslösheten. Borg flaggar för skattehöjningar http://wimnell.com/omr40za.pdf Läget är låst om rödgröna inte bildar trepartiregering Jag förstår inte, inget har förändrats, jag är densamme Alliansens politik de gångna åren framgår av dokumenten som Nu ökar anmälningarna om diskriminering kraftigt redovisats i kapitel 2 i avsnittet: Satsningen på solceller förlorar kraft Sidorna 298-316 i: Regeringen på historiskt låg nivå trots dramatiska utspel Sven Wimnell 20 maj 2013: Bostadsbrist ställer höger mot vänster Politik våren 2013. En fortsättning på tidigare sammanställ- Väljare vill se regering över blockgränsen ningar om samhällsplaneringens problem den 1, 20 och 30 Kom upp ur skyttegraven mars 2013. Morgondagens reaktor löser kärnavfallsfrågan. S vill ha nystart – alliansen ska utöka anslagen En redovisning om utfallet av alliansens politik: DN 17 aug 2014: Risk att politikerföraktet börjar stiga igen efter valet Borgs politik har främst gynnat höginkomsttagare Alliansen: Vi bygger Sverige.1 september 2014 S: Skarpa reformer för 40 miljarder i valmanifestet Miljöpartiets valmanifest. Vänsterpartiets valplattform Kapitel 9. Slå vakt om professionalismen Några artiklar om forskning och utbildning o d i augusti Sverige måste locka fler internationella studenter 2014 och några äldre artiklar. Högskolans nya styrning hotar kreativitet och kritik Studie i en huvudlös politik Innehåll: När miljardärens mössa blev en doktorshatt Ökade kunskapskrav slår hårt mot stor grupp elever Centrala universitetsvärden hotas av bolagiseringsidén Vissa tävlingar ska man inte vinna Lönsamt att satsa 10 000 per månad på varje lärare Kapitel 10. Svenska universitet bland hundra bästa i världen Utbildningssystemet och samhällsplaneringens problem. Mer kunskap och mindre vetenskap Bra skolor viktigast i kamp mot växande ojämlikhet Innehåll: Högern och vänstern lika skyldiga till läraryrkets ras Innehållet i: Så ville Harry Schein göra DN till public service Sven Wimnell 10 april 2012: Klassrummet har alltid en valuta Universitet och högskolor. Elever ska lära sig mer om förföljelsen av romer Utbildning och forskning. Politik är mer än ord http://wimnell.com/omr40zh.pdf Elever dåligt förberedda för yrkeslivet Dostojevskij är inte målet Kommentarer om utbildningssystemet och samhällsplane- När statistiken blir livet ringens problem Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället Krav på att lärare får mer yrkeskontakt De 129 verksamhetsområdena har inför valet 2014 reducerats Ny studie: Lättare minnas handlingen i pappersböcker till 22 politikområden. Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid Läskunskap ett krav för utveckling Sidorna 88-131+ 147-148 + 179 i: Ett nytt stadsbibliotek har förändrat det fattiga området Sven Wimnell 10 maj 2014: Den tryckta boken fortsätter att dominera Svensk politik från vikingatiden till oppositionens valplatt- Det måste vara lite coolt för unga att läsa formar för valen 2014. http://wimnell.com/omr36-39zzk.pdf Nybyggare i framtidens digitala tv-landskap Mediebild betyder mer än partikassa för valresultaten Sidorna 101-125 + 169 i: MP:s satsning på lärarlöner är en ogenomtänkt reform Sven Wimnell 1 mars 2013: Elever med svårigheter får hjälp för sent Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ädre artiklar: Med ett klassifikationssystem för verksamheter som förändrar världen. Universiteten hotar bli Sveriges nästa Pisa-haveri http://wimnell.com/omr36-39zs.pdf Hur det varit och hur det är, kan bli och bör bli, med råd till Sidorna 50-52 och 58-60 i: universitetskanslern. Sven Wimnell 20 maj 2013: Aktörer i samhällsplaneringen, i stora drag. Politik våren 2013. En fortsättning på tidigare Kunskaperna sammanställningar om samhällsplaneringens problem den 1, 20 och 30 mars 2013. http://wimnell.com/omr36-39zz.pdf Kapitel 11. Utdrag om hur det var och är i några olika avseenden. Sidorna 17-36 och 41-44 i: Sven Wimnell 10 maj 2014: Innehåll: Svensk politik från vikingatiden till oppositionens Från sidorna 22-31 och 41-46 i: valplattformar för valen 2014. Sven Wimnell 30 dec 2010 : http://wimnell.com/omr36-39zzk.pdf Samhällskunskap, framtidsplanering och hjälpmedel för socialdemokraterna när de ska forma sin nya politik. Sveriges historia i 8 delar från Norstedts förlag. Från zz.pdf http://wimnell.com/omr36-39zj.pdf Millenniemålen - 190 länder mot minskad fattigdom

Från sidorna 8-9, 18-53 och 93-103 i: Kapitel 12. Sven Wimnell 10 januari 2012: För samhällsplaneringen behövs en förteckning över Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra Sveriges professurer och professorer. världen? Politik inför 2012. Det behövs ordentliga och hederliga planeringar för många delområden i nio Innehåll: huvudområden.http://wimnell.com/omr36-39zo.pdf Forskningen om samhällsplaneringens problem Klassiﬁkationssystem för verksamheter Sidorna 16-28 i Sven Wimnell 1 mars 2013: Aktörer i samhällsplaneringen, i stora drag. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra Kunskaperna världen? Med ett klassiﬁkationssystem för verksamheter som Universitetskanslerämbetet UKÄ Webbkarta förändrar världen. http://wimnell.com/omr36-39zs.pdf En undersökning om professorer Observera sidorna 145-187 i : UKÄ. Ämneslistor Sven Wimnell 10 januari 2012: Några kommentarer till forskningsämnena på sidan 12 och Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra följande sidor i. Ny Standard forskningsämnen 2011 » världen? Politik inför 2012. Det behövs ordentliga och hederliga planeringar för många delområden i nio huvudområden. http://wimnell.com/omr36-39zo.pdf Observera även sidorna 188- 202 Observera även sidorna 220-241 Gävleborgs län, plats 49 Utbildningsutskottet (UbU) 18 maj 2016 Telefon: 08-7865961 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Utbildningsutskottet ska bereda ärenden om Ersätt [på] med @. 1. skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, Strand, Thomas (S) 2. högre utbildning och forskning samt Socialdemokraterna 3. studiestöd. Jönköpings län, plats 217 Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Telefon: 08-7866736 Utbildning och universitetsforskning bereds av utbildningsutskottet. E-post: [email protected][på] Lag (2010:867). riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Ordförande Malmberg, Betty (M) Moderaterna Hallengren, Lena (S) Östergötlands län, plats 9 Socialdemokraterna Telefon: 08-7865525 Kalmar län, plats 120 E-post: [email protected][på] Telefon: 08-7864783 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Helmersson Olsson, Caroline (S) Socialdemokraterna Vice ordförande Södermanlands län, plats 214 Strandberg, Torkild (FP)Ersatt av Christer Nylander (L) Telefon: 08-7864770 Folkpartiet E-post: Skåne läns västra, plats 220 [email protected] Telefon: on[på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Jakobsson, Stefan (SD) Sverigedemokraterna Ledamot Västmanlands län, plats 345 Tobé, Tomas (M)Ersatt av Camilla Waltersson Grönvall Telefon: Moderaterna (M) E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Waltersson Grönvall, Camilla (M)Ersatt av Michael Svantorp, Gunilla (S) Moderaterna Svensson (M) Socialdemokraterna Västra Götalands läns norra, plats 231 Värmlands län, plats 102 Telefon: 08-7866477 Telefon: 08-7865755 E-post: E-post: [email protected][på] [email protected] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. all[på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Herrstedt, Carina (SD) Ersatt av Robert Stenkvist (SD) Bergman, Håkan (S) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Stockholms län, plats 175 Örebro län, plats 234 Telefon: 08-7866353 Telefon: 08-7865862 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Riazat, Daniel (V) Carlsson, Ulrika i Skövde (C) Vänsterpartiet Centerpartiet Dalarnas län, plats 165 Västra Götalands läns östra, plats 70 Telefon: 08-7864420 Telefon: 08-7864864 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. E-post: [email protected][på] Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Eclund, Annika (KD) Amin, Jabar (MP) Kristdemokraterna Miljöpartiet Västra Götalands läns östra, plats 100 Västerbottens län, plats 108 Telefon: 08-7865939 Telefon: 08-7866430 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt riksdagen.se. Ersätt [på] med @. [på] med @. Güclü Hedin, Roza (S) Svensson, Michael (M)Ersatt av Erik Bengtzboe (M) Socialdemokraterna Moderaterna Dalarnas län, plats 104 Hallands län, plats 189 Telefon: 08-7865864 Telefon: 08-7865861 E-post: [email protected] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Kulturpolitik Kulturminister. Kulturdepartementet

Kulturdepartementet Departementet ansvarar för kultur, medier, demokrati, mänskliga rättigheter nationellt och trossamfund.

Alice Bah Kuhnke Kultur- och demokratiminister

Sjukvårdsministern har fått hand om idrott, men han ska väl bara ha de delar av idrotten som gäller hygien, d v s motion o d. Idrottens evenemang ska väl tillhöra kulturen.

Om IT-politik o d se kommentarer om transportministern. Kulturutskottet (KRU) 18 maj 2016 Ledamot Johnsson, Peter (S) Socialdemokraterna Västra Götalands läns norra, plats 160 Kulturutskottet skall bereda ärenden om Telefon: 08-7865094 1. allmänna kultur- och bildningsändamål, E-post: [email protected][på] 2. folkbildning, riksdagen.se. Ersätt [på] med @. 3. ungdomsverksamhet, 4. internationellt kulturellt samarbete, Magnusson, Cecilia (M) 5. idrotts- och friluftsverksamhet, Moderaterna 6. trossamfunden i den mån de inte tillhör konstitutionsutskottets Göteborgs kommun, plats 190 beredning samt Telefon: 08-7864637 7. radio och television i den mån de inte tillhör konstitutionsutskottets E-post: [email protected][på] beredning. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid bereds av kulturutskottet. Lag (2003:180). Gille, Agneta (S) Socialdemokraterna Uppsala län, plats 27 Ordförande Telefon: 08-7864781 Bill, Per (M) Ersatt av Olaf Lavesson (M) E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Moderaterna Ersätt [på] med @. Uppsala län, plats 6 Telefon: 08-7864541 Emilsson, Aron (SD) E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt Sverigedemokraterna [på] med @. Skåne läns västra, plats 331 Telefon: 08-7864413 E-post: [email protected][på] Vice ordförande riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Carlsson, Gunilla (S) Socialdemokraterna Quicklund, Saila (M) Göteborgs kommun, plats 191 Moderaterna Telefon: 08-7865320 Jämtlands län, plats 311 Telefon: 08-7866131 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Wiechel, Björn (S) Bengtsson, Angelika (SD) Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Västerbottens län, plats 204 Stockholms kommun, plats 317 Telefon: Telefon: 08-7865156 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. E-post: [email protected][på] Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Lodenius, Per (C) Eliasson, Bengt (FP) Centerpartiet Folkpartiet Stockholms län, plats 114 Hallands län, plats 297 Telefon: 08-7864566 Telefon: E-post: [email protected][på]riksdagen.se. E-post: [email protected][på] Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Malmberg, Niclas (MP) Dinamarca, Rossana (V) Miljöpartiet Vänsterpartiet Uppsala län, plats 117 Västra Götalands läns norra, plats 130 Telefon: Telefon: 08-7864677 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Hoffstedt, Gustaf (M) Ersatt av Isabella Hökmark (M) Nordell, Lars-Axel (KD) Ersatt av Roland Utbult (KD) Moderaterna Kristdemokraterna Gotlands län, plats 34 Örebro län, plats 233 Telefon: 08-7866123 Telefon: 08-7864788 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Wallentheim, Anna (S) Rojhan Gustafsson, Azadeh (S) Socialdemokraterna Socialdemokraterna Skåne läns norra och östra, plats 126 Stockholms län, plats 82 Telefon: Telefon: E-post: [email protected][på] E-post: [email protected] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Konstitutionsutskottet (KU) 18 maj 2016 Ledamot Ekström, Hans (S) Konstitutionsutskottet ska bereda ärenden om Socialdemokraterna 1. lagstiftning i konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga Södermanlands län, plats 215 Telefon: 08-7865863 ämnen, E-post: [email protected][på]riksdagen.se. 2. lagstiftning om radio, television och ﬁlm, Ersätt [på] med @. 3. yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet, 4. press- och partistöd, 5. Riksrevisionen, såvitt avser val av riksrevisor, skiljande av Engblom, Annicka (M) Moderaterna riksrevisor från uppdraget och åtal mot riksrevisor, Blekinge län, plats 10 6. riksdagen och riksdagens myndigheter i övrigt utom Riksbanken, Telefon: 08-7864641 7. länsförvaltningen och rikets administrativa indelning, E-post: [email protected][på] 8. den kommunala självstyrelsen samt riksdagen.se. Ersätt [på] med @. 9. medgivande från riksdagen att väcka talan mot en riksdagsledamot eller att ingripa i en ledamots personliga frihet. Lindholm, Veronica (S) Ärenden om anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse bereds av Socialdemokraterna konstitutionsutskottet Lag (2010:1417). Västerbottens län, plats 205 Telefon: 08-7865912 Ordförande E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Norlén, Andreas (M) Moderaterna Östergötlands län, plats 30 Åkerlund, Jonas (SD) Ersatt av Jona Millard (SD) Telefon: 08-7864800 Sverigedemokraterna E-post: [email protected][på] Västmanlands län, plats 273 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Telefon: 08-7866264 E-post: [email protected][på] Vice ordförande riksdagen.se. Ersätt [på] med @. von Sydow, Björn (S) Abrahamsson, Maria (M) Socialdemokraterna Moderaterna Stockholms län, plats 5 Stockholms kommun, plats 206 Telefon: 08-7864210 Telefon: 08-7866418 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Gunnarsson, Jonas (S) Wiklander, Tony (SD) Ersatt av Fredrik Eriksson (SD) Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Värmlands län, plats 132 Västra Götalands läns västra, plats 129 Telefon: 08-7865743 Telefon: 08-7866382 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Reslow, Patrick (M) Skånberg, Tuve (KD) Moderaterna Kristdemokraterna Malmö kommun, plats 92 Skåne läns norra och östra, plats 15 Telefon: 08-7866434 Telefon: 08-7866758 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Öz, Emanuel (S) Socialdemokraterna Töyrä, Emilia (S) Stockholms kommun, plats 281 Socialdemokraterna Telefon: Norrbottens län, plats 348 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Telefon: Ersätt [på] med @. E-post: [email protected] Jobbpolitik Arbetsförmedling i länen: Arbetsförmedling: Blekinge län Arbetsmarknads- och etableringsminister, Arbetsförmedling: Dalarnas län Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsförmedling: Gotlands län Arbetsförmedling: Gävleborgs län Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsförmedling: Hallands län Arbetsförmedling: Jämtlands län Departementet ansvarar för arbetsmarknadspolitiken Arbetsförmedling: Jönköpings län och har samordningsansvar för etablering av Arbetsförmedling: Kalmar län nyanlända. Arbetsförmedling: Kronobergs län Arbetsförmedling: Norrbottens län Arbetsförmedling: Skåne län Arbetsförmedling: Stockholms län Arbetsförmedling: Södermanlands län Arbetsförmedling: Uppsala län Arbetsförmedling: Värmlands län Arbetsförmedling: Västerbottens län Ylva Johansson Arbetsförmedling: Västernorrlands län Arbetsmarknads- och etableringsminister Arbetsförmedling: Västmanlands län Statsrådet Ylva Johanssons titel ändras till arbetsmarknads- och Arbetsförmedling: Västra Götalands län etableringsminister. Arbetsförmedling: Örebro län Arbetsförmedling: Östergötlands län Karlsson, Annelie (S) Arbetsmarknadsutskottet (AU) 18 maj 2016 Socialdemokraterna Skåne läns norra och östra, plats 66 Arbetsmarknadsutskottet ska bereda ärenden om Telefon: 08-7866503 1. arbetsmarknadspolitik, E-post: [email protected][på] 2. arbetslivspolitik med arbetsrätt, riksdagen.se. Ersätt [på] med @. 3. integration, 4. åtgärder mot diskriminering i den mån ärendena inte tillhör något Brännström, Katarina (M) annat utskotts beredning samt Moderaterna 5. jämställdhet mellan kvinnor och män i den mån ärendena inte tillhör Kronobergs län, plats 218 något annat utskotts beredning. Telefon: 08-7864699 Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 13 Integration och E-post: [email protected] jämställdhet och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv bereds av [på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. arbetsmarknadsutskottet. Lag (2008:757). Ahlberg, Ann-Christin (S) Socialdemokraterna Ordförande Västra Götalands läns södra, plats 268 Pärssinen, Raimo (S) Telefon: 08-7864398 Socialdemokraterna E-post: [email protected] Gävleborgs län, plats 22 [på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Telefon: 08-7864745 E-post: [email protected][på] Sällström, Sven-Olof (SD) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Sverigedemokraterna Dalarnas län, plats 75 Vice ordförande Telefon: E-post: [email protected][på] Kristersson, Ulf (M) Ersatt av Elisabeth Svantesson (M) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Moderaterna Södermanlands län, plats 179 Telefon: 08-7864288 Bali, Hanif (M) E-post: [email protected][på] Moderaterna riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Stockholms län, plats 177 Ledamot Telefon: 08-7865702 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Björck, Patrik (S) Bieler, Paula (SD) Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Västra Götalands läns östra, plats 43 Kalmar län, plats 151 Telefon: 08-7865957 Telefon: 08-7866309 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ersätt [på] med @.

Qarlsson, Annika (C) Haddad, Roger (FP) Ersatt av Fredrik Malm (L) Centerpartiet Folkpartiet Västra Götalands läns norra, plats 161 Västmanlands län, plats 308 Telefon: 08-7864432 Telefon: 08-7865898 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på]riksdagen.se. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ersätt [på] med @.

Venegas, Marco (MP) Esbati, Ali (V) Miljöpartiet Vänsterpartiet Södermanlands län, plats 322 Stockholms län, plats 210 Telefon: Telefon: 08-7865022 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt riksdagen.se. Ersätt [på] med @. [på] med @.

Holm, Christian (M) Pethrus, Désirée (KD) Moderaterna Kristdemokraterna Värmlands län, plats 44 Stockholms kommun, plats 111 Telefon: 08-7864228 Telefon: 08-7865686 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Jansson, Eva-Lena (S) Pettersson, Helén i Umeå (S) Socialdemokraterna Socialdemokraterna Örebro län, plats 199 Västerbottens län, plats 78 Telefon: 08-7864700 Telefon: 08-7864529 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Näringsministern ska enligt direktiv från statsministern arbeta för att i Näringspolitik näringslivet få fram enkla jobb med låg lön. Näringsminister. Nåringsdepartementet. Näringsdepartementet Politiken för handel ska han lämna över till den nya handelsministern

Departementet arbetar med frågor som rör näringsliv, bostäder och transporter, it samt regional tillväxt och landsbygdspolitik.

Mikael Damberg Närings- och innovationsminister

Näringsministern ska ha hand om IT-politik enligt vad som nämnts under transportministern. Näringslivet. Se: Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Svenskt Näringsliv. Våra regionkontor Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf Regionverksamheten omfattar 21 kontor i Sverige och företräder Svenskt Näringsliv i regionala sammanhang. Vi arrangerar seminarier, Innehåll träffar företagare och för dialog med politiker. Sid Innehållet hämtat från Internet 2-3 april 2014. Kontaktuppgifter centralt ansvariga för våra regionkontor är: Anders 3 LO, LANDSORGANISATIONEN I SVERIGE Edholm » Kristina Udden » Anneli Sirsjö » Christer http://www.lo.se Östlund » 40 TCO. Tjänstemännens Centralorganisation. TCO

74 SACO, Sveriges akademikers centralorganisation. http://www.saco.se

99 SN. Svenskt Näringsliv. http://www.svensktnaringsliv.se/

132 Företagarna. http://www.foretagarna.se

149 Statistisk årsbok för Sverige 2014. Statistik om arbetsmarknad och näringsverksamhet

152 Arbetsförmedlingen 3 april 2014 http://www.arbetsformedlingen.se

161 Andra företagareföreningar Falun Svenskt Näringsliv Ölandsgatan 6 Box 1958 791 19 Falun 163 Arbetsrätten på bordet under ett unikt möte TEL:023-580 00 Till kontorets hemsida »

Göteborg Svenskt Näringsliv Södra Hamngatan 53 Box 404 Gotland Svenskt Näringsliv Hamngatan 3 621 57 Visby 411 06 Göteborg TEL:031 - 62 94 00 Till kontorets hemsida » TEL:070 281 6447Till kontorets hemsida »

Halmstad Svenskt Näringsliv Kristian IV:s väg 3 Box 880 Gävle Svenskt Näringsliv Drottninggatan 27 803 11 Gävle 301 18 Halmstad TEL:035 - 18 20 40 Till kontorets hemsida » TEL:026-54 36 90 Till kontorets hemsida » Jönköping Svenskt Näringsliv Skolgatan 4 Box 445 553 16 Jönköping Karlshamn Svenskt Näringsliv Drottninggatan 83 374 38 Karlshamn TEL:036-30 32 00 Till kontorets hemsida » TEL:0454-347 48 Till kontorets hemsida »

Kalmar Svenskt Näringsliv Gröndalsvägen 19 B 392 36 Kalmar Karlstad Svenskt Näringsliv Drottninggatan 21 652 25 Karlstad TEL:+46-480-44 55 50 Till kontorets hemsida » TEL:054-14 27 70 Till kontorets hemsida » Linköping Svenskt Näringsliv Näringslivets Hus, Ågatan 9 Box 388 Malmö Svenskt Näringsliv Jörgen Kocksgatan 1B Box 186 581 04 Linköping TEL:013-25 30 00 Till kontorets hemsida » 20121 Malmö TEL:040-35 25 00 Till kontorets hemsida »

Luleå Svenskt Näringsliv Storgatan 9, 1 tr Storgatan 9972 38 Luleå Stockholm Svenskt NäringslivStorgatan 19 114 82 Stockholm TEL:0920-679 70Till kontorets hemsida » TEL:08 762 70 00 Till kontorets hemsida » Sundsvall Svenskt Näringsliv Torggatan 4, 3 tr Box 210 Umeå/Skellefteå Svenskt NäringslivBrogatan 4 903 25 Umeå 851 04 Sundsvall TEL:+46-60-16 73 00Till kontorets hemsida » TEL:090-71 82 86 Till kontorets hemsida »

Södermanland Svenskt Näringsliv Storgatan 19 114 82 Stockholm Uppsala Svenskt Näringsliv Bangårdsgatan 13 753 20 Uppsala TEL:08 553 431 23 Till kontorets hemsida » TEL:018-71 10 00 Till kontorets hemsida » Västerås Svenskt Näringsliv Expectrum Kopparbergsvägen 10 Örebro Svenskt Näringsliv Köpmangatan 23–25 702 23 Örebro 722 13 Västerås TEL:08-553 430 70 Till kontorets hemsida » TEL:019-19 57 00 Till kontorets hemsida »

Växjö Svenskt Näringsliv Kungsgatan 1 B 352 30 Växjö Östersund Svenskt Näringsliv Pedagogens väg 2 831 40 Östersund TEL:0470-74 84 00 Till kontorets hemsida » TEL:063-14 10 95 Till kontorets hemsida » Handelsbanken. Norra Sverige Storgatan 48 Box 1002 901 20 Umeå 090-15 45 00 Kontor i Norra Sverige

Handelsbanken. Mellansverige Nygatan 20 Box 196 801 03 Gävle 026-17 20 60 Kontor i Mellansverige

Handelsbanken. Stockholm Kungsträdgårdsgatan 2 106 70 Stock- holm 08-701 10 00 Kontor i Stockholm

Handelsbanken.Östra Sverige Ågatan 7 Box 421 581 04 Linköping 013-28 91 00 Kontor i Östra Sverige

Handelsbanken. Västra Sverige Östra Hamngatan 23 405 40 Göte- borg 031-774 80 00 Kontor i Västra Sverige

Handelsbanken. Södra Sverige Södergatan 10 205 40 Malmö 040-24 56 00 Kontor i Södra Sverige Näringsutskottet (NU) 18 maj 2016 Ledamot Westlund, Åsa (S) Socialdemokraterna Näringsutskottet ska bereda ärenden om Stockholms län, plats 283 Telefon: 08-7865874 1. allmänna riktlinjer för näringspolitiken och därmed E-post: [email protected][på]riksdagen.se. sammanhängande forskningsfrågor, Ersätt [på] med @. 2. industri och hantverk, 3. handel, Rothenberg, Hans (M) 4. immaterialrätt, Moderaterna 5. energipolitik, Göteborgs kommun, plats 226 6. regional tillväxtpolitik, Telefon: 08-7864749 7. statlig företagsamhet samt E-post: [email protected][på] 8. pris- och konkurrensförhållanden i näringslivet. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Nilsson, Ingemar (S) Energi och 24 Näringsliv bereds av näringsutskottet. Lag (2008:757). Socialdemokraterna Västernorrlands län, plats 203 Ordförande Telefon: 08-7865906 E-post: [email protected][på] Nilsson, Jennie (S) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Socialdemokraterna Hallands län, plats 188 Telefon: 08-7864508 Fransson, Josef (SD) E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Sverigedemokraterna Ersätt [på] med @. Uppsala län, plats 86 Telefon: 08-7866362 Vice ordförande E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Elmsäter-Svärd, Catharina (M) Ersatt av Lars Moderaterna Hjälmered (M) Tenfjord-Toftby, Cecilie (M)Ersatt av Ulf Berg (M) Stockholms län, plats 83 Telefon: 08-7865711 Moderaterna Västra Götalands läns södra, plats 305 E-post: catharina.elmsater- Telefon: 08-7866358 [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt E-post: [email protected] [på] med @. toftby[på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Engelhardt, Christer (S) Ersatt av Per-Arne Håkansson Bäckström Johansson, Mattias (SD) Socialdemokraterna (S) Sverigedemokraterna Gotlands län, plats 33 Västernorrlands län, plats 275 Telefon: 08-7865160 Telefon: E-post: [email protected][på] E-post: riksdagen.se. Ersätt [på] med @. [email protected] ansson[på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Centerpartiet Västerbottens län, plats 139 Nylander, Christer (FP) Ersatt av Said Abdu (L) Telefon: 08-7865984 Folkpartiet E-post: [email protected][på] Skåne läns norra och östra, plats 38 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Telefon: 08-7864654 E-post: [email protected][på] Nordin, Lise (MP) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Miljöpartiet Göteborgs kommun, plats 264 Lahti, Birger (V) Telefon: 08-7865808 Vänsterpartiet E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt Norrbottens län, plats 313 [på] med @. Telefon: E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt Hammar Johnsson, Ann-Charlotte (M) [på] med @. Moderaterna Skåne läns västra, plats 185 Gunther, Penilla (KD) Telefon: 08-7865215 Kristdemokraterna E-post: [email protected] Västra Götalands läns norra, plats 230 charlotte.hammar.johnsson[på]riksdagen.se. Ersätt [på] Telefon: 08-7865736 med @. E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Wallén, Anna (S) Socialdemokraterna Jonsson, Mattias (S) Västmanlands län, plats 342 Socialdemokraterna Telefon: 08-7866560 Göteborgs kommun, plats 263 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Telefon: 08-7866499 Ersätt [på] med @. E-post: [email protected] Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson får ansvar för Handelspolitik vapenexportfrågor. Handelsminister. Utrikesdepartementet.

Ann Linde EU- och handelsminister Sköter utrikeshandel som utrikesministern tidigare skött, samt inrikeshandel som övertas från näringsministe

Morgan Johansson Näringsutskottet (NU) 18 maj 2016 Ledamot Westlund, Åsa (S) Socialdemokraterna Näringsutskottet ska bereda ärenden om Stockholms län, plats 283 Telefon: 08-7865874 1. allmänna riktlinjer för näringspolitiken och därmed E-post: [email protected][på]riksdagen.se. sammanhängande forskningsfrågor, Ersätt [på] med @. 2. industri och hantverk, 3. handel, Rothenberg, Hans (M) 4. immaterialrätt, Moderaterna 5. energipolitik, Göteborgs kommun, plats 226 6. regional tillväxtpolitik, Telefon: 08-7864749 7. statlig företagsamhet samt E-post: [email protected][på] 8. pris- och konkurrensförhållanden i näringslivet. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Nilsson, Ingemar (S) Energi och 24 Näringsliv bereds av näringsutskottet. Lag (2008:757). Socialdemokraterna Västernorrlands län, plats 203 Ordförande Telefon: 08-7865906 E-post: [email protected][på] Nilsson, Jennie (S) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Socialdemokraterna Hallands län, plats 188 Telefon: 08-7864508 Fransson, Josef (SD) E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Sverigedemokraterna Ersätt [på] med @. Uppsala län, plats 86 Telefon: 08-7866362 Vice ordförande E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Elmsäter-Svärd, Catharina (M) Ersatt av Lars Moderaterna Hjälmered (M) Tenfjord-Toftby, Cecilie (M)Ersatt av Ulf Berg (M) Stockholms län, plats 83 Telefon: 08-7865711 Moderaterna Västra Götalands läns södra, plats 305 E-post: catharina.elmsater- Telefon: 08-7866358 [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt E-post: [email protected] [på] med @. toftby[på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Engelhardt, Christer (S) Ersatt av Per-Arne Håkansson Bäckström Johansson, Mattias (SD) Socialdemokraterna (S) Sverigedemokraterna Gotlands län, plats 33 Västernorrlands län, plats 275 Telefon: 08-7865160 Telefon: E-post: [email protected][på] E-post: riksdagen.se. Ersätt [på] med @. [email protected] ansson[på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Centerpartiet Västerbottens län, plats 139 Nylander, Christer (FP) Ersatt av Said Abdu (L) Telefon: 08-7865984 Folkpartiet E-post: [email protected][på] Skåne läns norra och östra, plats 38 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Telefon: 08-7864654 E-post: [email protected][på] Nordin, Lise (MP) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Miljöpartiet Göteborgs kommun, plats 264 Lahti, Birger (V) Telefon: 08-7865808 Vänsterpartiet E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt Norrbottens län, plats 313 [på] med @. Telefon: E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt Hammar Johnsson, Ann-Charlotte (M) [på] med @. Moderaterna Skåne läns västra, plats 185 Gunther, Penilla (KD) Telefon: 08-7865215 Kristdemokraterna E-post: [email protected] Västra Götalands läns norra, plats 230 charlotte.hammar.johnsson[på]riksdagen.se. Ersätt [på] Telefon: 08-7865736 med @. E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Wallén, Anna (S) Socialdemokraterna Jonsson, Mattias (S) Västmanlands län, plats 342 Socialdemokraterna Telefon: 08-7866560 Göteborgs kommun, plats 263 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Telefon: 08-7866499 Ersätt [på] med @. E-post: [email protected] Socialdemokraterna Utrikesutskottet (UU) 18 maj 2016 Östergötlands län, plats 58 Telefon: 08-7865707 Utrikesutskottet skall bereda ärenden om E-post: [email protected][på] 1. rikets förhållande till och överenskommelser med andra stater och riksdagen.se. Ersätt [på] med @. mellanfolkliga organisationer, 2. bistånd till andra länders utveckling samt Engström, Hillevi (M)Ersatt av Sofia Arkelsten (M) 3. utrikeshandel i övrigt och internationellt ekonomiskt samarbete, Moderaterna allt i den mån ärendena inte tillhör något annat utskotts beredning. Stockholms län, plats 55 Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5 Internationell samverkan Telefon: och 7 Internationellt bistånd bereds av utrikesutskottet. Lag E-post: [email protected][på] (2003:180). riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Justitiedepartementet

Departementet ansvarar för rättsväsendet, migrations- och asylfrågor, krisberedskap, grundlagar, civilrätt med mera.

Morgan Johansson Justitie- och migrationsminister Ohlsson, Carina (S) Socialförsäkringsutskottet (SfU) 18 maj 2016 Socialdemokraterna Västra Götalands läns östra, plats 41 Socialförsäkringsutskottet skall bereda ärenden om Telefon: 08-7864296 1. allmän försäkring, E-post: [email protected][på] 2. allmän pension, riksdagen.se. Ersätt [på] med @. 3. arbetsskadeförsäkring, 4. ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, Cederbratt, Mikael (M) 5. svenskt medborgarskap samt Moderaterna 6. migration. Västra Götalands läns norra, plats 194 Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 8 Migration, 10 Ekonomisk Telefon: 08-7864502 trygghet vid sjukdom och handikapp, 11 Ekonomisk trygghet vid E-post: [email protected][på] ålderdom och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn bereds av riksdagen.se. Ersätt [på] med @. socialförsäkringsutskottet. Lag (2006:885). Andersson, Phia (S) Ordförande Socialdemokraterna Västra Götalands läns södra, plats 269 Lundh Sammeli, Fredrik (S) Telefon: 08-7865324 Socialdemokraterna E-post: [email protected][på] Norrbottens län, plats 276 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Telefon: 08-7864808 E-post: Wiechel, Markus (SD) [email protected][på] Sverigedemokraterna riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Västra Götalands läns norra, plats 266 Telefon: 08-7866363 E-post: [email protected][på] Vice ordförande riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Svantesson, Elisabeth (M)Ersatt av Johan Forssell (M) Moderaterna Staxäng, Lars-Arne (M) Örebro län, plats 232 Moderaterna Telefon: Västra Götalands läns västra, plats 128 E-post: [email protected] Telefon: 08-7865261 E-post: [email protected][på] [på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ledamot Kerimo, Yilmaz (S) Bylund, Linus (SD) Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Stockholms län, plats 52 Skåne läns norra och östra, plats 96 Telefon: 08-7865478 Telefon: 08-7866228 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på]riksdagen.se. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ersätt [på] med @.

Anders Ygeman Inrikesminister

Justitiedepartementet Justitieutskottet (JU) 18 maj 2016 Ledamot Petersson, Helene i Stockaryd (S) Socialdemokraterna Jönköpings län, plats 216 Justitieutskottet skall bereda ärenden om Telefon: 08-7865274 1. domstolarna, E-post: [email protected][på] 2. arrendenämnderna och hyresnämnderna, riksdagen.se. Ersätt [på] med @. 3. åklagarväsendet, 4. polisväsendet, Lundgren, Elin (S) 5. rättsmedicinen, Socialdemokraterna 6. kriminalvården samt Gävleborgs län, plats 106 7. brottsbalken, rättegångsbalken och lagar som ersätter eller har nära Telefon: 08-7865762 samband med föreskrifter i dessa balkar. E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet bereds av Ersätt [på] med @. justitieutskottet. Lag (2003:180). Hammarbergh, Krister (M) Ordförande Moderaterna Norrbottens län, plats 240 Ask, Beatrice (M) Telefon: 08-7866204 Moderaterna E-post: [email protected] Stockholms kommun, plats 24 [på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Telefon: 08-7865577 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Hamednaca, Arhe (S) Ersätt [på] med @. Socialdemokraterna Stockholms kommun, plats 173 Vice ordförande Telefon: 08-7866332 E-post: [email protected][på] Hirvonen, Annika (MP) Ersatt av Mats Pertoft (MP) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Miljöpartiet Stockholms län, plats 211 Ekeroth, Kent (SD) Telefon: 08-7864446 Sverigedemokraterna E-post: [email protected][på] Skåne läns norra och östra, plats 67 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Telefon: 08-7866347 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Avsan, Anti (M) Marttinen, Adam (SD) Moderaterna Sverigedemokraterna Stockholms län, plats 85 Stockholms kommun, plats 245 Telefon: 08-7864353 Telefon: E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt E-post: [email protected][på] [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Finansdepartementet

Departementet arbetar med frågor som rör Per Bolund ekonomisk politik, statens budget, skatter, statlig Finansmarknads- och konsumentminister, biträdande förvaltning, finansmarknad och konsumentpolitik. finansminister Konsumentfrågorna bör flyttas till politikområdet för hushåll.

Magdalena Andersson Finansminister Ardalan Shekarabi Civilminister Finansdepartementet Sköter stöd till regioner och kommuner. Civilminister Ardalan Shekarabi får ansvar för e-förvaltning. E-post: [email protected][på] Finansutskottet (FiU) 18 maj 2016 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Finansutskottet ska bereda ärenden om Ledamot 1. penning-, kredit-, valuta- och statsskuldspolitiken, 2. kredit- och fondväsendet, Green, Monica (S) Socialdemokraterna 3. det affärsmässiga försäkringsväsendet, Västra Götalands läns östra, plats 17 4. Riksrevisionen i den mån ärendena inte tillhör Telefon: 08-7864736 konstitutionsutskottets beredning, E-post: [email protected][på]riksdagen.se. 5. den kommunala ekonomin, Ersätt [på] med @. 6. statliga arbetsgivarfrågor, statlig statistik, redovisning, revision och rationalisering, Jacobsson Gjörtler, Jonas (M) Ersatt av Maria Plass(M 7. statens egendom och upphandling i allmänhet, Moderaterna 8. förvaltningsekonomiska frågor i övrigt som inte rör enbart ett visst Skåne läns västra, plats 256 ämnesområde samt Telefon: 08-7865845 9. budgettekniska frågor. E-post: Utskottet ska även granska beräkningen av statens inkomster, [email protected][på] sammanställa statsbudgeten och granska årsredovisning för staten. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och ﬁnansförvaltning, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskulds- Hellman, Jörgen (S) räntor m.m. samt 27 Avgiften till Europeiska unionen bereds av Socialdemokraterna ﬁnansutskottet. Lag (2010:1417). Västra Götalands läns norra, plats 195 Telefon: 08-7864832 Ordförande E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Olovsson, Fredrik (S) Socialdemokraterna Södermanlands län, plats 178 Sjöstedt, Oscar (SD) Sverigedemokraterna Telefon: 08-7864186 Södermanlands län, plats 323 E-post: [email protected][på] Telefon: 08-7866449 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Vice ordförande Ersatt av Ulf Kristersson (M) Kinberg Batra, Anna (M) Moderaterna Stockholms län, plats 84 Telefon: 08-7864458 Andersson, Jörgen (M) Unander, Hans (S) Moderaterna Socialdemokraterna Kalmar län, plats 121 Dalarnas län, plats 74 Telefon: 08-7866419 Telefon: 08-7865018 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på]riksdagen.se. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ersätt [på] med @. Dioukarev, Dennis (SD) Karlsson, Agneta (S) Ersatt av Ingela nylund Watz (S) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Jönköpings län, plats 328 Stockholms län, plats 115 Telefon: Telefon: E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ullenhag, Erik (FP) Folkpartiet Källström, Emil (C) Stockholms kommun, plats 143 Centerpartiet Telefon: 08-7865457 Västernorrlands län, plats 274 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Telefon: 08-7865983 Ersätt [på] med @. E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Andersson, Ulla (V) Vänsterpartiet Gävleborgs län, plats 48 Alm Ericson, Janine (MP) Telefon: 08-7864659 Miljöpartiet E-post: [email protected][på] Västra Götalands läns norra, plats 302 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Telefon: E-post: [email protected][på] Forssmed, Jakob (KD) riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Kristdemokraterna Stockholms län, plats 212 Telefon: Ericson, Jan (M) E-post: [email protected][på] Moderaterna riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Västra Götalands läns södra, plats 304 Telefon: 08-7866693 Granlund, Marie (S) E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt Socialdemokraterna [på] med @ Malmö kommun, plats 35 Telefon: 08-7864751 Telefon: 08-7864721 18 maj 2016 Skatteutskottet (SkU) E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @.

Skatteutskottet skall bereda ärenden om Karlsson, Sara (S) 1. taxering och skattebetalning, Socialdemokraterna Södermanlands län, plats 251 2. folkbokföring samt Telefon: 08-7865735 3. exekutionsväsendet. E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Ersätt [på] med @. bereds av skatteutskottet. Lag (2003:180). Lavesson, Olof (M) Ersatt av Helena Bouveng (M) Ordförande Moderaterna Åsling, Per (C) Malmö kommun, plats 63 Centerpartiet Telefon: 08-7864696 Jämtlands län, plats 310 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Telefon: 08-7864753 Ersätt [på] med @. E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Persson, Peter (S) Socialdemokraterna Vice ordförande Jönköpings län, plats 289 Telefon: 08-7865807 Jakobsson, Leif (S) E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Socialdemokraterna Ersätt [på] med @. Malmö kommun, plats 36 Telefon: 08-7864836 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Hagwall, Anna (SD) Ersätt [på] med @. Sverigedemokraterna Västerbottens län, plats 169 Ledamot Telefon: 08-7865313 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Polfjärd, Jessica (M) Ersatt avNiklas Wykman (M) Ersätt [på] med @. Moderaterna Västmanlands län, plats 272 Plass, Maria (M) Ersatt av Cecilie Tenfjord Toftby (M) Lång, David (SD) Moderaterna Sverigedemokraterna Västra Götalands läns västra, plats 99 Örebro län, plats 271 Telefon: 08-7864758 Telefon: 08-7866290 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt E-post: [email protected][på]riksdagen.se. [på] med @. Ersätt [på] med @. Bergstedt, Hannah (S) Persson, Mats (FP) Socialdemokraterna Folkpartiet Norrbottens län, plats 277 Skåne läns södra, plats 259 Telefon: 08-7865769 Telefon: E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på]riksdagen.se. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ersätt [på] med @.

Ling, Rasmus (MP) Sestrajcic, Daniel (V) Vänsterpartiet Miljöpartiet Malmö kommun, plats 123 Malmö kommun, plats 152 Telefon: 08-7865170 Telefon: E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på]riksdagen.se. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ersätt [på] med @. Modig, Aron (KD) Ersatt av Larry Söder (KD) Bouveng, Helena (M) Ersatt av Anette Åkesson (M) Kristdemokraterna Moderaterna Göteborgs kommun, plats 336 Jönköpings län, plats 252 Telefon: E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Telefon: 08-7866724 Ersätt [på] med @. E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Lundqvist, Patrik (S) Socialdemokraterna Dibrani, Adnan (S) Gävleborgs län, plats 136 Socialdemokraterna Telefon: Hallands län, plats 296 E-post: [email protected] Telefon: 08-7865907 E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt [på] med @. 18 maj 2016 Vice ordförande Civilutskottet (CU) Löfstrand, Johan (S) Socialdemokraterna Östergötlands län, plats 8 Telefon: 08-7864869 Civilutskottet skall bereda ärenden om E-post: [email protected][på] 1. äktenskaps-, föräldra-, ärvda-, handels-, jorda- och riksdagen.se. Ersätt [på] med @. utsökningsbalkarna och lagar som ersätter eller anknyter till föreskrifter i dessa balkar, i den mån ärendena inte tillhör ett annat Ledamot utskotts beredning, Thalén Finné, Ewa (M) 2. försäkringsavtalsrätt, Moderaterna 3. bolags- och föreningsrätt, Skåne läns södra, plats 125 4. skadeståndsrätt, Telefon: 08-7864556 5. transporträtt, E-post: [email protected].ﬁnne[på] 6. konkursrätt, riksdagen.se. Ersätt [på] med @. 7. konsumentpolitik, 8. internationell privaträtt, Larsson, Hillevi (S) 9. lagstiftning i andra ärenden av allmänt privaträttslig beskaffenhet, Socialdemokraterna 10. bostadspolitik, Malmö kommun, plats 37 11. vattenrätt, Telefon: 08-7864399 12. bebyggelseplanläggning, E-post: [email protected][på]riksdagen.se. 13. byggnadsväsendet, Ersätt [på] med @. 14. fysisk planering samt 15. expropriation, fastighetsbildning och lantmäteriväsendet. Roswall, Jessika (M) Ärenden om anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, Moderaterna bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik bereds av Uppsala län, plats 57 civilutskottet. Lag (2006:885). Telefon: 08-7866461 E-post: [email protected][på] Ordförande riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Szyber, Caroline (KD) Eriksson, Lars (S) Kristdemokraterna Socialdemokraterna Stockholms kommun, plats 208 Västmanlands län, plats 343 Telefon: 08-7866631 Telefon: 08-7864452 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Hedlund, Roger (SD) E-post: [email protected].ﬁnnborg[på] Sverigedemokraterna riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Stockholms län, plats 284 Telefon: Nysmed, Leif (S) E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Socialdemokraterna Ersätt [på] med @. Stockholms län, plats 249 Telefon: Bohlin, Carl-Oskar (M) E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Moderaterna Ersätt [på] med @. Dalarnas län, plats 105 Telefon: 08-7865704 Eskilandersson, Mikael (SD) E-post: [email protected][på] Sverigedemokraterna riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Gävleborgs län, plats 107 Telefon: Sonidsson, Eva (S) E-post: Socialdemokraterna Västernorrlands län, plats 167 [email protected][på] Telefon: 08-7864382 riksdagen.se. Ersätt [på] med @. E-post: [email protected][på] riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Hannah, Robert (FP) Folkpartiet Johansson, Ola (C) Göteborgs kommun, plats 337 Centerpartiet Telefon: Hallands län, plats 225 Telefon: 08-7865720 E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på]riksdagen.se. riksdagen.se. Ersätt [på] med @. Ersätt [på] med @. Dadgostar, Nooshi (V) Hult, Emma (MP) Vänsterpartiet Miljöpartiet Stockholms län, plats 318 Jönköpings län, plats 327 Telefon: 08-7865991 Telefon: E-post: [email protected][på] E-post: [email protected][på]riksdagen.se. Ersätt riksdagen.se. Ersätt [på] med @. [på] med @. Finnborg, Thomas (M) Haraldsson, Johanna (S) Moderaterna Socialdemokraterna Skåne läns västra, plats 221 Jönköpings län, plats 326 Telefon: 08-7866373 Telefon: E-post: [email protected]