Magisteruppsats

Logiken bakom valet av redovisningsmetod i svenska fotbollsklubbar på elitnivå - en studie om ett val mellan aktivering och kostnadsföring av externt förvärvade spelare

Författare: Philip Mattsson & Arsim Peci Handledare: Andreas Jansson Medbedömare: Magnus Willesson Examinator: Christopher von Koch Termin: VT20 Ämne: Examensarbete i redovisning och finansiering för Civilekonomprogrammet Nivå: Avancerad

Kurskod: 4FE19E

Författarnas förord Efter en vår fylld med arbete kan vi äntligen säga att vår uppsats som behandlar logiken bakom valet av externt förvärvade spelare i svenska fotbollsklubbar är färdig. Först och främst vill vi rikta ett stort tack till samtliga respondenter som trots en tuff situation med Covid-19 valt att ställa upp för intervju. Utan er hade vi aldrig kunnat genomföra vår uppsats!

Vi vill också rikta ett stort tack till vår medbedömare Magnus Willesson och våra opponenter, som genom konstruktiv kritik och bra diskussioner fått oss att utveckla vår uppsats.

Avslutningsvis vill vi rikta det största tacket till vår handledare Andreas Jansson. Ditt engagemang och din tro på vår uppsats har varit viktig för att vår motivation. Du har genom bra feedback och engagemang fått oss att se möjligheter till förbättring när vi varit tvungna att tänka om. Vi är evigt tacksamma för all stöttning och feedback genom processen!

Tack!

26 Maj 2020

______Arsim Peci Philip Mattsson

Sammanfattning Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Redovisning, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 4FE19E, VT-2020.

Författare: Arsim Peci och Philip Mattsson Handledare: Andreas Jansson Examinator: Christopher von Koch

Titel: Logiken bakom valet av redovisningsmetod i svenska fotbollsklubbar på elitnivå – en studie om ett val mellan aktivering och kostnadsföring av externt förvärvade spelare

Sökord: Redovisning, Redovisningsval, Aktivering, Kostnadsföring, Immateriella anläggningstillgångar, Humankapital, Ideella föreningar, Fotbollsföreningar, Beslutslogik ______Inledning: Svenska fotbollsklubbar står inför ett redovisningsval vid hanteringen av externt förvärvade spelare. Tidigare studier om redovisningsval har vanligtvis gjort antaganden om vilken logik som ligger bakom valet av redovisningsmetod, snarare än att undersöka hur beslutsfattarna faktiskt resonerar. Problemformulering: Vilken logik ligger bakom svenska elitfotbolls- klubbars val av redovisningsmetod för externt förvärvade fotbollsspelare?

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och förklara logiken bakom valet av redovisningsmetod när det gäller externt förvärvade spelare i svenska elitfotbollsklubbar.

Metod: Idealtyper används för att belysa de bakomliggande logikerna i fyra redovisningsteorier. Idealtyperna används för att förklara det empiriska materialet som har samlats in genom intervjuer med beslutsfattare i olika klubbar.

Resultat och slutsats: Studien visar att fotbollsföreningar resonerar olika när det gäller redovisingsbeslut. De mer etablerade klubbarna, som i sin tur även har mer omfattande förvärvskostnader, tenderar att aktivera sina köp. Sammantaget är det tydligt att det sällan går att förklara ett beslut utifrån endast en logik. Det krävs en kombination av flera teorier för att förklara vilken logik som ligger bakom ett redovisningsval.

Abstract Master Thesis in Business Administration; Accounting, School of Business and Economics, Linnaeus University, 4FE19E, 2020.

Author: Arsim Peci and Philip Mattsson Supervisor: Andreas Jansson Examiner: Christopher von Koch

Title: The logic behind the choice of accounting method in Swedish football clubs at elite level – A study about a choice between capitalization and expensing of externally acquired players

Keywords: Accounting, Accounting choices, Capitalization, Expensing, Intangible assets, Human capital, Football associations, Decision Logic ______

Introduction: Swedish football clubs are required to make a choice regarding accounting when they acquire players externally. Previous studies on accounting choices usually make assumptions regarding the underlying logic about the choice of accounting method, instead of examining how decisionmakers reflect and reason about their choice Problem: What logic lies behind Swedish elite football clubs’ choice of accounting method regarding externally acquired players? Purpose: The purpose of the study is to investigate and explain the logic behind the choice of accounting method when football clubs acquire players externally in Swedish elite football clubs. Method: Ideal types are used to illustrate the underlying logic of four accounting theories. The ideal types are used to explain the empirical material that has been collected through interviews with decision-makers in different clubs. Results and conclusion: The study reveals that football associations reason differently regarding accounting decisions. The more established clubs, which in turn also have major transfer fees, tend to capitalize their players. To summarize it is rarely possible to explain a accounting choice based on just one logic. It requires a combination of theories to explain which logics an accounting choice is based on.

Innehållsförteckning Begreppslista 1 1 Inledning 2 1.1 Problembakgrund 2 1.2 Problemdiskussion 6 1.3 Syfte 13 1.4 Forskningsfrågor 13 1.5 Avgränsningar 14 2 Uppsatsens metod 14 2.1 Forskningsansats 14 2.2 Forskningsstrategi 15 3 Lagstiftning och regelverk 18 3.1 Fotbollsspelares redovisning som immateriell tillgång enligt IAS 18 3.2 Svenska Fotbollförbundet, riktlinjer och rekommendationer 19 3.2.1 Elitlicens 21 3.2.2 Redovisningsprinciper 23 3.2.3 Avskrivning, nedskrivning, uppskrivning och sign-on 24 4 Teoretisk referensram 25 4.1 Redovisningsteorier 25 4.1.1 Positive Accounting Theory 25 4.1.2 Legitimacy Theory 29 4.1.3 Stakeholder Theory 31 4.1.4 Institutional Theory 34 4.2 Sammanfattande idealtypsmodell 37 5 Empirisk metod 39 5.1 Kartläggning 39 5.2 Metodval 41 5.2.1 Kvalitativ ansats 41 5.2.2 Tvärsnittsdesign 43 5.2.3 Val av undersökningsmetod 45 5.2.4 Intervjuguide 47 5.2.5 Urval 53 5.2.6 Genomförande 56 5.2.7 Analysmetod 57 5.3 Etiska överväganden 62 6 Resultat av kartläggningen 63 6.1 Kartläggning 63 7 Empirisk sammanställning och analys 67 7.1 Empirisk sammanställning 67 7.1.1 Djurgårdens IF 67 7.1.2 AIK 73

7.1.3 Växjö DFF 77 7.1.4 Linköpings FC 81 7.1.5 GIF Sundsvall 85 7.1.6 Helsingborgs IF 90 7.1.7 Trelleborgs FF 94 7.2 Sammanfattande analys 99 8 Avslutning 106 8.1 Slutsats 106 8.2 Teoretiska implikationer 108 8.3 Praktiska implikationer 109 8.4 Studiens begränsningar 110 8.5 Förslag till framtida forskning 111 9 Referenslista 112 10 Bilagor 120 10.1 Intervjuguide 120 10.2 Tabeller 121 10.3 Modeller och diagram 122

Begreppslista: Aktiveringsmetoden - Aktivering av kostnader för externt förvärvade spelare FIFA - Fédération Internationale de Football Association (Internationella federationen för fotbollsförbund) IAS – International Accounting Standards (Internationella redovisningsstandarder) IFRS – International Financial Reporting Standards (Internationella standarder för finansiell rapportering) Kostnadsföringsmetoden - Direkt kostnadsföring av kostnader för externt förvärvade spelare PAT - Positive Accounting Theory RF – Riksidrottsförbundet SvFF – Svenska fotbollförbundet UEFA – Union des Européennes de Football (Europeiska unionen för fotbollsförbund) ÅRL – Årsredovisningslagen

1(123)

1 Inledning ______Uppsatsens inledande kapitel beskriver bakgrunden till den problematisering som studien utgår från. Här presenteras bakgrundsinformation om redovisning ur ett generellt perspektiv som mynnar ut i en diskussion om redovisningsval. I problemdiskussionen presenteras tidigare studier om redovisningsval och redovisningsval ur ett generellt perspektiv. Diskussionen fortlöper genom valmöjligheter vid redovisning av immateriella tillgångar vilket leder till en konkretisering av studiens ämnesområde. Därefter presenteras studiens syfte vilket är att undersöka logiken bakom valet av redovisningsmetod i svenska fotbollsklubbar. Avslutningsvis tas studiens avgränsningar upp. ______

1.1 Problembakgrund

När svenska fotbollsklubbar ska hantera de kostnader som ett förvärv av en extern spelare innebär står de inför ett redovisningsmässigt val vad gäller den metod som ska tillämpas vid hanteringen av samtliga förvärv under ett räkenskapsår. Valet de ställs inför är att de antingen kan välja den metod som innebär att förvärven aktiveras som tillgångar alternativt den metod som innebär att summan kostnadsförs direkt. SvFF ger klubbarna ett unikt val eftersom det således inte finns ett bestämt sätt att redovisa de externt förvärvade spelarna (SvFF, 2020a). Redovisningsvalet är dessutom unikt då man tillåts aktivera humankapital som en immateriell tillgång i form av spelarna vilket vanligtvis inte är fallet för andra typer av företag. Den möjligheten har inte företag som tillämpar de traditionella redovisningsstandarderna eftersom anställa inte uppfyller kravet att företaget ska ha full kontroll över sin tillgång (Smith, 2005).

2 (123)

Vid perfekta och kompletta marknader finns det inget behov av redovisning och regleringar (Fields, Lys & Vincent, 2001; Watts & Zimmerman, 1979). Fields, Lys och Vincent (2001) menar att eftersom vi lever i en värld där det inte finns perfekta marknader finns det även ett behov av redovisning och redovisningsstandarder. De menar att beskrivning och kontrakt för hur redovisning ska upprättas är ett effektivt sätt att kontrollera marknaden. Inom redovisningen kan det finnas olika valmöjligheter gällande redovisning. Det definieras som ett val vars huvudsakliga syfte är att påverka hur redovisningen produceras och i form av finansiella rapporter, skatt och lagstiftnings- ansökningar. Valmöjligheter har dock kritiserats då kritiker menar att lagstiftare och regulatorer måste vara medvetna om de fördelar och nackdelar som valmöjligheter inom redovisning innebär. God redovisningssed kräver ofta att olika poster bedöms vid de finansiella rapporterna vilket innebär att bedömningarna kan leda till frågor om jämförbarhet, vilken även valmöjligheter kan göra. Valmöjligheterna kan vara fördelaktiga i den mån att alternativa lösningar inte uppfyller samma perfektion, även om en nackdel kan vara att det genererar mer kostnader (Fields, Lys & Vincent, 2001).

Att olika typer av redovisningsval kan generera olika kostnader menar även Christensen (2012) som beskriver hur specifika regelverk kan ge högre standard på redovisningen dock kräver detta mer kompetens och arbete vilket leder till ökade kostnader. Enligt Christensen visar stora delar av tidigare forskning att frivilliga val av redovisning med högre standard inte är vanligt förekommande. Eftersom den högre standarden ökar kostnaderna måste redovisnings-regelverket gynna företaget eller organisationen mer än kostnaderna och nackdelarna som tillkommer (Christensen, 2012). Samtidigt som olika val kan generera olika typer av kostnader menar Fields, Lys och Vincent (2001) att olika val av redovisningsmetod kan praktiseras för att

3 (123)

maximera vinst under en specifik period, dela upp intäkter över tid, undvika förluster och att undvika en nedgång av intäkter.

En typ av värdering i de finansiella rapporterna är tillgångar, vilket även omfattas av olika redovisningsval. En tillgång som varit föremål för diskussion är humankapital, som består av personal och kunskap. Humankapital har fått en avgörande roll i framgångsrika företag och en anställd med talang och rätt kunskap ses som en tillgång och blir en avgörande faktor för att nå framgång (Jackson, 2015). Kritik har funnits mot redovisningen då personal och kunskap inte aktiveras i företagens balansräkning (Sheedy-Gohil, 1996). Flera undersökningar från slutet av 1990-talet visar att kvaliteten på redovisning och intresset för det minskar då personal och kunskap inte aktiveras i balansräkningen. En anledning till det tros vara att redovisningen inte speglar företagets verkliga situation och på så sätt minskar betydelsen av redovisningen. Bolag med anläggningstillgångar kan enkelt redovisa det och få en stabil balansräkning medan andra branscher som till exempel konsultföretag, vilka bygger företagets värde via den kunskap som personalen har, saknar möjligheten att redovisa sina mest betydelsefulla tillgångar. Detta leder till att redovisningen inte når den rättvisande bild den är menad att göra och att den blir missvisande (Motokawa, 2015).

Humankapital ses som en form av immateriell tillgång på grund av det unika reglemente som de utgår från och för fotbollsindustrin innebär detta att fotbollsspelare är föremål för redovisning. Enligt de grundläggande riktlinjer som dagens redovisning bygger på krävs det att en tillgång uppfyller vissa krav för att kunna tas upp som en tillgång i en balansräkning. De kraven som personal och kunskap inte uppfyller i traditionella företag är att ett anskaffningspris saknas och att företag inte har fullständig kontroll över sina anställda (Smith, 2006). Denna situation är annorlunda för fotbollsklubbar när de externt förvärvar en spelare. Vid en transfer av en fotbollsspelare, som

4 (123)

innebär att rättigheterna för den spelaren byter ägare mellan två klubbar, ska spelaren enligt den internationella standarden, IAS, aktiveras som immateriell tillgång i balansräkningen. Den ska sedan skrivas av linjärt över kontraktstiden (PwC, 2018). Det innebär således att då förvärvet innehåller en övergångssumma och då spelaren är bundet av ett kontrakt, finns det ett anskaffningspris och klubben kontrollerar tillgången.

I Storbritannien kunde klubbarna tidigare välja mellan att kostnadsföra övergången eller att aktivera spelaren som en immateriell tillgång där det senare är det enda alternativet de har att förhålla sig till idag. Det finns dessutom kritik mot att det endast får ske för externt förvärvade spelare vilket innebär att redovisningen kan anses vara inkonsekvent då egna upparbetade tillgångar inte aktiveras (Rowbottom, 2002).

I Sverige finns fortfarande redovisningsvalet för fotbollsklubbar att välja mellan att aktivera spelaren som en tillgång eller att kostnadsföra köpet av spelaren direkt. Hädanefter benämns dessa två metoder som aktiveringsmetoden respektive kostnadsföringsmetoden. I Sverige är fotbollen unik utifrån att det inte finns ett bestämt sätt att redovisa spelarförvärv eftersom man har två alternativ. Vid förvärv av spelare står klubbarna inför två val enligt Svenska Fotbollförbundets (SvFF) (2020a) riktlinjer. Den immateriella tillgången ska som tidigare nämnt vid aktivering värderas utifrån anskaffningsvärdet vilket enligt Svenska Fotbollförbundet (2020a) ska motsvara den kända övergångssumman utan eventuella klausuler. Det unika valet i Sverige innebär att klubbarna även kan välja att kostnadsföra hela övergångssumman direkt. Vid val av redovisningsmetod är det enligt SvFF:s riktlinjer viktigt att det framgår av årsredovisningen vilken metod som tillämpats samt att samma princip ska tillämpas mellan åren, om inte särskilda skäl föreligger (SvFF, 2020a).

5 (123)

1.2 Problemdiskussion Fields, Lys och Vincent (2001) menar att det finns många olika motiv bakom ett redovisningsval, där syftet och målet varierar för olika företag utifrån deras egna behov. Enligt Collin et al. (2009) är det få studier som tydligt testat kombinationen av en eller flera teorier som förklaring för redovisningsval. De visar, ur ett teoretiskt perspektiv, att olika teorier kan skapa identiska, konkurrerande samt komplementära hypoteser. Genom att visa det menar man att då olika teorier kan ge identiska förutsägelser, kan studier begränsade till en teori inte utesluta den alternativa teorins förklaring. Medvetenheten om att olika teorier kan samverka kan således minska risken för den skada ensidigheten kan få på forskningen om redovisningsval (Collin et al., 2009).

Eftersom stora delar av tidigare forskning om redovisningsval inte försökt förklara med hjälp av två eller flera teorier kan det finnas, som Collin et al. (2009) beskriver, en risk att det finns fler förklaringar till ett redovisningsval. Även om fler teorier inkluderas då man studerar redovisningsval, vilka kan användas för att skapa hypoteser och sedermera för att förklara fynden, finns det en risk att det inte ger oss en förståelse för hur beslutsfattarna resonerar och vilken logik som egentligen ligger bakom valet av redovisningsmetod.

Enligt Ertimur och Coskuner-Balli (2015) är människor och organisationer en del av större institutionella miljöer enligt Institutional Theory. Miljöerna formas av sociala, kulturella och symboliska betydelser och präglas således av olika logiker. Logikerna, som grundar sig i det historiska mönstret av regler, antaganden och värderingar, påverkar tankar, beslut och beteende hos personer inom organisationen. Samtidigt som den institutionella logiken kan ha en påverkan på beslut kan beslut även grunda sig i en form av beslutslogik som innebär en form av rangordning och analys av olika alternativ. Alternativens olika attribut kan exempelvis få olika värden som sedan ställs mot varandra (Pietka & Stacewitcz, 2015). Eftersom olika logiker kan påverka

6 (123)

beslutsfattandet används logik i denna uppsats för att beskriva det som finns i beslutsfattarnas resonemang och för att beskriva vad besluten grundar sig i samt vilka aspekter som beaktas vid beslutsfattandet. För att kunna förklara beslutsfattarnas resonemang används den teoretiska referensramen för att utvinna de bakomliggande logikerna ur respektive teori för att sedermera kunna förklara beslutsfattarnas resonemang och vilka logiker som ligger bakom valet av metod.

Även om korrelationsstudier kan ge empiriska fynd som kan förklaras av en eller flera teorier är det bara antaganden om vilken logik som ligger bakom beslutet. Det går att utvinna en logik utifrån den teoretiska referensramen som kan förklara ett val men utan att undersöka hur beslutsfattarna resonerar och tänker, kan det bara göras antaganden. Som Collin et al. (2009) beskrev, kan flera teorier förutspå samma, motsägande eller komplementerande utfall, vilket innebär att det går att förklara resultat utifrån det men inte förstå om det faktiskt är så beslutsfattarna resonerar och vilken logik som således ligger bakom besluten.

Den tidigare forskningen kring redovisningsval har framförallt studerat olika samband och testat olika korrelationer. Ett exempel är en studie gjord av Cazavan-Jeny & Jeanjean (2006) med ett urval av franska börsnoterade företag. Undersökningen testade vilken relevans den redovisningsmässiga hanteringen av forskning och utveckling har på företagets aktievärde vilket gav resultat som indikerade att det fanns ett negativt samband mellan aktivering och aktiepris samt avkastning. Liknande studier, gjorda i länder med starkare legal verklighet än Frankrike, hade visat motsatta resultat. Således fanns en del av tolkningen i att det mindre legala skyddet i Frankrike gav chefer större möjlighet att använda aktiveringsmetoden på ett mer opportunistiskt sätt. Förklaringen grundar sig i Positive Accounting Theory

7 (123)

(Watts & Zimmerman, 1990). och är ett exempel på en tolkning utifrån empiriska resultat som görs utan att undersöka hur beslutsfattarna resonerar.

Även om Collin et al. (2009) visade problematiken med användandet av endast en teori och i sin studie inkluderade två teorier, gjordes studien genom korrelationstester. I studien användes Positive Accounting Theory och Institutional Theory för att bygga hypoteser om redovisningsval i Svenska kommunala bolag. Studien hittade inte bara samband som visade på relevansen av teorierna var för sig utan även kontaktpunkter mellan teorierna. Även om man genom användandet av två teorier kunde förklara korrelationer utifrån faktorer som storstad, revisionsbyrå och industri på olika sätt kan man inte med säkerhet säga att respektive teoris logik faktiskt ligger bakom beslutet. Teorierna har kunnat skapa hypoteser och kunnat förklara utfallen, men förklaringarna är tolkningar av resultaten utifrån teorierna vilket innebär att vi riskerar att inte veta hur beslutsfattarna grundar sina beslut och vilken logik som egentligen ligger bakom valet av redovisningsmetod.

Som tidigare nämnt kunde fotbollsklubbarna i Storbritannien tidigare välja mellan aktivering och kostnadsföring, vilket dock inte är fallet nu. Rowbottom (2002) gjorde en undersökning över vilken metod klubbarna valde innan valet försvann. Som i många andra studier gjordes olika korrelationstester som bland annat visade att det fanns ett samband mellan börsnoterade klubbar och val av metod. Detta, i kombination med ett liknande samband gällande användandet av större revisionsbyråer, förklarades utifrån Legitimacy Theory och att valet påverkas av kapitalmarknadens förväntningar. Precis som i andra statistiska undersökningar har man kunnat förklara resultat utifrån en teori och såldes gjort antaganden om vilken beslutslogik som ligger bakom. Däremot är det endast antaganden utifrån statistiska testresultat vilket gör att det inte med säkerhet kan sägas att det är den logiken som ligger bakom beslutsfattarnas val av metod. Exempelvis skulle fynden även kunna förklaras av att liknande

8 (123)

organisationer tenderar att likna varandra vilket således skulle kunna vara härmande isomorfism inom Institutional Theory (DiMaggio & Powell, 1983). Enligt Christensen (2012) har studier visat att redovisningsregelverk med högre standard tenderar att väljas i mindre utsträckning när det finns ett alternativ i form av ett mindre komplext val. Den högre standarden medför högre kostnader och kräver mer kompetens och studien visar att det dyrare redovisningsregelverket måste gynna företaget. Fördelarna måste således vara fler och större än de kostnader och nackdelar som tillkommer. Att det generellt sätt finns en ovilja att frivilligt välja ett regelverk med högre standard bygger på Positive Accounting Theory och teorins antagande om att den bakomliggande logiken bakom beslut handlar om ett vägande av kostnad gentemot nytta (Watts & Zimmerman, 1990). Även om resultaten skulle kunna förklaras utifrån Positive Accounting Theory kan man även se tendenser som skulle kunna förklaras av den härmande isomorfismen inom Institutional Theory (DiMaggio & Powell, 1983). Ett scenario där organisationer liknar varandra kan förklaras av att man vill efterlikna framgångsrika konkurrenter och att det skulle ha en påverkan. Även om den ena logiken kan tyckas vara tydligare går det inte att utesluta att det finns en annan logik bakom valet, vilket blir svårt att avgöra utan att förstå beslutsfattarnas resonemang.

En liknande insikt kommer Oppenheimer (2013) med då han menar att K3- regelverkets möjlighet till att aktivera egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen är en möjlighet som skapar ekonomiska fördelar till företag med omfattande arbete inom forskning och utveckling. Eftersom båda resultaten indikerar att företag under utveckling och företag med utvecklingsmöjligheter tenderar att föredra aktiveringsmetoden är det resultat som stämmer överens med den bakomliggande logiken inom Positive Accounting Theory vilken grundar sig i vägandet av kostnad gentemot nytta (Watts & Zimmerman, 1990).

9 (123)

Genom att göra antaganden om vilken logik som ligger bakom beslut utifrån statistiska resultat, finns det en risk att det leder till oförståelse för vilka grunder besluten fattas på. Som Collin et al. (2009) beskrev, kan redovisningsval förklaras utifrån mer än en teori och således utifrån mer än en logik. Det kan minska möjligheten att förstå nyanser i beslutsfattandets logik och således kan det finnas en risk genom utebliven förståelse. Man kan dessutom genom statistiska empiriska resultat bara göra antaganden om vilken logik som ligger bakom. Även om det inte behöver vara felaktigt kan det dock innebära att man inte med säkerhet kan förklara huruvida det faktiskt är så beslutsfattarna resonerar. Exempelvis kan en korrelation mellan storlek och ett visst redovisningsval förklaras utifrån Positive Accounting Theory då valet skulle kunna ligga i linje med logiken om att man vill undvika politiska kostnader eller skapa ekonomiska fördelar (Watts & Zimmerman, 1990). Däremot skulle ett sådant resultat också kunna innebära att valet kan tolkas utifrån Institutional Theory då organisationer tenderar att likna varandra enligt härmande isomorfism (DiMaggio & Powell, 1983). Genom att inte undersöka hur beslutsfattarna faktiskt resonerar kan det vara svårt att avgöra vilken logik som ligger till grund för besluten eller om flera logiker finns i beslutet.

Utifrån de klassiska företagsekonomiska teorierna kan det utläsas olika logiker för respektive teori. Den logik som går att utläsa i Positive Accounting Theory är att redovisningsval baseras på kostnad och nytta samt vilken redovisningsmässig och ekonomisk effekt man vill uppnå. Det innebär att redovisningsmetoden kan tillämpas för att nå ekonomiska fördelar (Watts & Zimmerman, 1990). Legitimacy Theory bygger däremot på att organisationer vill uppnå social acceptans och att redovisningsvalet kan vara ett verktyg för att uppnå det. Den bakomliggande logiken kan således beskrivas som att man arbetar för att uppnå social acceptans genom att motsvara samhällets förväntningar och att man följer krav och normer (Deegan & Unerman, 2011).

10 (123)

Den logik som kan utläsas från Stakeholder Theory bygger på att man på olika sätt vill tillgodose olika intressenter och göra en avvägning mellan olika intressenters krav (Deegan & Unerman, 2011). Institutional Theory bygger däremot på hur en organisation påverkas av sin omgivning och att organisationer tenderar att likna varandra. Den bakomliggande logiken är således att redovisningsval påverkas av olika sorters press från externa parter och hur omgivningen gör (DiMaggio & Powell, 1983). De olika teorierna har olika bakomliggande logiker som kan prägla en organisation och de beslut som tas inom organisationen är ytterligare en indikation på att det krävs mer än statistiska analyser för att förstå den bakomliggande logiken vid ett redovisningsval. Här identifieras en brist i tidigare forskning eftersom den inte på ett tydligt sätt kan förklara valen utifrån flera logiker, vilket vi dels exemplifierat samtidigt som Collin et al. (2009) även menat att ett val kan förklaras utifrån fler teorier.

Trots att de klassiska teorierna har uppenbara skillnader gentemot varandra har de däremot gemensamt att de utgår från vinstdrivande organisationer. En tydlig aspekt som skiljer fotbollsklubbar från företag som generellt undersöks i studier om redovisningsval och som är underlag för de största företagsekonomiska teorierna är den vinstdrivande strukturen med aktieägare i toppen, vilket svenska fotbollsklubbar vanligtvis saknar. En fotbollsklubb kan snarare jämföras med ideella eller icke-vinstdrivande organisationer eftersom det i större utsträckning skapas konflikterande målsättningar mellan olika intressenter. Tidigare studier gjorda av redovisningsforskare tar upp ideella organisationers redovisning och hur de skiljer sig gentemot vinstdrivande företag. Mautz (1994) menar att skillnaden är avsevärd mellan organisationerna vad gäller redovisning och finansiella rapporter. Han påpekar att det som utgör god redovisningssed för vinstdrivande organisationer inte kan appliceras i ideella organisationer eftersom det skulle ge obegripliga och felvisande finansiella rapporter. De olika utvecklingsmöjligheterna och

11 (123)

organisationsstrukturerna i fotbollsföreningar samt att de inte är ekonomiskt vinstdrivande i första hand skapar konflikter mellan de ekonomiska och sportsliga målen. Eftersom Mautz (1994) menar att det kan finnas en skillnad mellan olika organisationer finns det även en möjlighet att undersöka logiken i en kontext där målsättningarna baseras på ekonomiska och sportsliga resultat.

Genom att studera logiken bakom valet av redovisningsmetod i svenska fotbollsklubbar skiljer sig kontexten på flera olika sätt. Dels är det ett unikt val eftersom det gäller redovisning av humankapital samtidigt som det är ett val som är unikt i Sverige (SvFF, 2020a). Den tidigare forskningen har ur ett generellt perspektiv gjort antaganden om vilken logik som ligger bakom valet av redovisningsmetod utifrån de korrelationer man eventuellt hittat. Det kan skapa en brist på förståelse för hur man faktiskt resonerar och vilken eller vilka logiker som resonemanget bygger på. Det kan således finnas en brist på förståelse för vilken logik som egentligen ligger bakom och den typen av studier riskerar dessutom att missa nyanser och att resonemanget kan grunda sig utifrån flera olika logiker.

En studie för hur detta ser ut i svenska fotbollsklubbar kan bidra till förståelsen för vilken logik som faktiskt ligger bakom valet av redovisningsmetod. Resultaten kan även bidra till förståelsen för vilken logik som ligger bakom och förståelsen för hur man kan resonera när man väljer redovisningsmetod. Kontexten som studien genomförs i kan dessutom bidra till förståelsen för hur det kan se ut i en miljö där målsättningarna inte är självklara och där man måste hantera en avvägning mellan ekonomiska och sportsliga målsättningar. Man kan dessutom ha unika typer av intressenter i föreningens medlemmar som inte har företagets ekonomiska prestation som främsta intresse utan snarare det sportsliga. Det innebär att det kan finnas en stor skillnad gentemot hur intressenter och hur målsättningarna kan se ut i vinstdrivande företag som generellt studeras i studier om redovisningsval. Tidigare studier har dessutom

12 (123)

visat att det finns en variation i hur företagen väljer att göra (Cazavan-Jeny & Jeanjean, 2006; Christensen, 2012; Collin et al. 2009; Fields, Lys & Vincent, 2001) men för fotbollsklubbar vet vi inte hur detta ser ut och vilken eller vilka logiker som ligger bakom valet av redovisningsmetod.

1.3 Syfte

Syftet med studien är att undersöka och förklara logiken bakom valet av redovisningsmetod när det gäller externt förvärvade spelare i svenska elitfotbollsklubbar. Logik används som ett begrepp för att förstå resonemanget kring beslutsfattandet samt vilka aspekter som beslutet grundas på. Eftersom vi vill öka förståelsen för hur beslutsfattarna resonerar och för att det kan finnas flera logiker bakom beslutet genomförs undersökningen i Svenska Fotbollsklubbar. Den verklighet fotbollsklubbarna lever i, med sportsliga och ekonomiska målsättningar, är således ett intressant område att undersöka redovisningsval eftersom det kan ge en förståelse för om val kan förklaras utifrån en eller flera logiker. Kontexten kan ge en förståelse för vilka logiker som ligger bakom ett val när det finns flera olika typer av målsättningar och kan således skapa ett nytt inlägg till förståelsen av redovisningsval.

1.4 Forskningsfrågor

• Hur väljer svenska fotbollsklubbar på elitnivå att redovisa sina externt förvärvade fotbollsspelare?

• Vilken eller vilka logiker ligger bakom svenska elitfotbollsklubbars val av redovisningsmetod för externt förvärvade fotbollsspelare?

13 (123)

1.5 Avgränsningar

Eftersom redovisningsvalet är unikt för svenska fotbollsklubbar har studien avgränsats till de två högsta serierna för herrar, Allsvenskan och Superettan, samt den högsta serien för damer, OBOS Damallsvenskan. Avgränsningen beror på att dessa klubbar har ett ekonomiskt krav i form av elitlicensen, vilken är ett krav för att få medverka i ovan tre nämnda serier.

2 Uppsatsens metod ______I detta kapitel beskrivs de metodologiska valen som görs samt vilken strategi som används i studien. Diskussion om användning av en kvalitativ metod och deduktiv ansats förekommer. Avslutningsvis diskuteras användningen av idealtyper som grund för den empiriska analys som återfinns i Kapitel 6. ______

2.1 Forskningsansats Eftersom vi i vår studie avser att undersöka vilken logik som ligger bakom valet av redovisningsmetod i svenska fotbollsklubbar behöver vi ett verktyg för att identifiera logiker utifrån respondentens resonemang. Den teoretiska referensramen blir således viktig för att kunna beskriva dessa logiker utifrån en teoretisk utgångspunkt. Vår teoretiska referensram kommer stödja sig mot och bestå av befintliga redovisningsteorier vilket innebär att en deduktiv forskningsansats anses vara mest lämplig för vår studie. Enligt Bryman och Bell (2003) är den deduktiva forskningsansatsen ett synsätt som representerar förhållandet som kan finnas mellan teori och praktik. Utifrån den deduktiva ansatsen härleds idéer från teorin och eftersom den teoretiska referensramen utgår från befintliga teorier anser vi att detta är en lämplig forskningsansats. Mot bakgrund av att den teoretiska referensramen består av befintliga och

14 (123)

generella teorier behövs det en viss anpassning och modifikation för att kunna sätta det i förhållande till det problem denna uppsats avser att studera.

Eftersom den befintliga teorin inte är direkt anpassad efter vårt problem kommer den empiriska delen vara viktig för att skapa värde i resultaten. Mot bakgrund av detta anser vi att det är viktigt att inte begränsa sig till den deduktiva ansatsen eftersom det kan finnas ett mervärde och en poäng i att kunna använda det empiriska resultatet för att bidra till den framtida litteraturen inom redovisningsval. Det finns forskning och teorier om redovisningsval ur ett generellt perspektiv men som vi tidigare etablerat saknas det en förståelse för hur logiken bakom besluten faktiskt ser ut eftersom det snarare har gjorts antaganden om logikerna. Mot bakgrund av det kan det empiriska materialet bidra till forskningen och eventuellt indikera att de befintliga teorierna kan behöva nyanseras.

2.2 Forskningsstrategi Som vi diskuterade i avsnitt 2.1 kommer studien utgå från befintliga teorier och mot bakgrund av att vi avser att utläsa logiker utifrån respondenternas resonemang behöver vi först och främst en forskningsstrategi som är lämplig för att utföra vårt syfte. Enligt Bryman och Bell (2003) är en forskningsstrategi den generella inriktning som används för utförandet av företagsekonomisk forskning. Enligt Ahrne och Svensson (2015) är kvalitativa metoder ett övergripande begrepp vilket omfattar de metoder som bygger på intervjuer, observationer eller analys av texter och då det inte används för att analysera kvantitativa data. Eftersom studiens syfte är att utreda och förstå logiken bakom valet av redovisningsmetod anses den kvalitativa metoden vara ett lämpligt angreppssätt. Genom den kvalitativa forskningsstrategin får vi utrymme för att tolka respondenternas resonemang. Inom Ahrne och Svenssons (2015) beskrivning för kvalitativa metoder innefattas intervjuer som inte avser att användas för att analysera kvantitativa data och mot

15 (123)

bakgrund av studiens syfte att förstå logik kommer strategin för insamling av empiriskt material vara genom intervjuer, vilket beskrivs närmare i kapitel 4. Studiens syfte är att utreda vilken eller vilka logiker som ligger bakom detta används generella teorier för att försöka förklara hur det resonemanget bör vara i den kontexten. För att kunna sortera och belysa kontrasterna mellan teorierna och för att på ett tydligt sätt kunna belysa de skillnader som vi ser genom vårt empiriska material anser vi att vi behöver göra en form av sortering av den teoretiska referensramen. Vi har således kommit fram till att vi behöver ett teoretiskt verktyg för att särskilja och beskriva logikerna som återfinns i teorierna, vilket kan göras genom användandet av idealtyper (Weber, 1949). Jansson (2007) menar dessutom att idealtyper kan användas för att analysera empiriskt material, vilket torde innebära att det är en metod som vi med fördel kan använda vid analysen av det empiriska materialet.

Idealtyper kan användas för att skapa ett ideal då logiken som kan utvinnas från teorin inte nödvändigtvis är fullt representativt i verkligheten (Weber, 1949) vilket är en beskrivning som stämmer väl överens med vårt forskningsområde. Enligt Weber (1949) kan idealtyper användas som en guide för att konstruera idéer om hur det utifrån teorin bör förhålla sig till verkligheten, även om det enligt Weber är en extrem beskrivning och applicering av teorierna. Mot bakgrund av det och att det är ett lämpligt sätt att analysera kvalitativt material, anser vi att konstruerandet av idealtyper utifrån teorier är ett lämpligt sätt för att förstå logiken bakom redovisningsvalen.

Weber (1949, s.90) beskriver begreppet enligt följande; “It is not a description of reality, but it aims to give unambiguous means of expression to such a description”. Jansson (2007) menar att en idealtyp inte representerar verkligheten men att det däremot kan användas för att på ett abstrakt sätt kunna jämföra med verkligheten. Som tidigare har diskuterats kan användandet av

16 (123)

generella teorier innebära att det kan krävas en öppenhet och medvetenhet om att det inte speglar verkligheten och våra respondenters resonemang och logik fullt ut. Mot bakgrund av det och att Jansson (2007) menar att idealtyperna kan användas för att på ett abstrakt sätt jämföra med verkligheten finns det en övertygelse om att appliceringen av idealtyper kan vara lämpligt för att jämföra teorierna gentemot vårt empiriska material. Genom skapandet av idealtyper har vi således en metod för att kunna analysera det empiriska materialet utifrån den teoretiska referensramen.

Webers (1949) och Janssons (2007) beskrivning om idealtyper och användandet av idealtyper kommer således användas för att utvinna logikerna i teorierna och vilket kommer ge oss en grundpelare för att undersöka och hur våra respondenter resonerar. Genom att använda den teoretiska referensramen för att skapa idealtyper kring hur ett resonemang och en logik torde te sig utifrån respektive teoris extremvärden kan det skapas en förutsättning för att placera och jämföra det empiriska materialet.

17 (123)

3 Lagstiftning och regelverk ______Kapitel 3 innehåller lagstiftning och regelverk. Kapitel 3.1 inleds med en beskrivning av det internationella regelverket och de internationella rekommendationerna. Detta följs av de regler och krav samt rekommendationer som Svenska Fotbollförbundet tillämpar. ______

3.1 Fotbollsspelares redovisning som immateriell tillgång enligt IAS För att en tillgång ska kunna aktiveras och klassas som en immateriell tillgång måste den uppfylla de krav som finns för definitionen av immateriell tillgång enligt IAS 38. kap. 8–17 § samt uppfylla de kriterier som finns för att redovisas i rapporten för finansiell ställning enligt IAS 38. kap. 21–23 §. Detta innebär att företaget måste ha kontroll över tillgången till följd av inträffade händelser samt att den förväntas ge ekonomiska fördelar i framtiden (IAS 38. kap. 8 §). När en klubb förvärvar och skriver kontrakt med en fotbollsspelare förvärvas registreringsrättigheterna för den spelaren. Om en fotbollsspelare skriver ett avtal med den förvärvande klubben anses spelaren uppfylla kriterierna för en immateriell tillgång eftersom den kontrolleras av klubben genom avtalet och den förväntas ge ekonomiska fördelar i framtiden (IAS 38. kap. 8 §). För att spelaren ska kunna aktiveras som en tillgång i balansräkningen krävs det att den uppfyller kraven för identifierbarhet då den kan avskiljas från företaget genom till exempel försäljning eller överlåtelse (IAS 38. kap. 12 §). Förutom detta ska det vara sannolikt att de ekonomiska fördelarna tillfaller företaget (klubben) samt att anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt (IAS 38. kap. 21 §). Anskaffningsvärdet beräknas utifrån inköpspriset (övergångs- summan) och eventuella utgifter som direkt går att hänföra till färdigställningen av tillgången, vilket i en fotbollskontext kan vara ersättning

18 (123)

till en förmedlare, agent (IAS 38. kap. 27 §). När tillgången väl aktiverats som en tillgång ska den normalt skrivas av linjärt fördelat på den tid kontraktet avser i enlighet med IAS 38. kap. 97–98 § och avskrivningsbeloppet ska slutligen redovisas för periodens resultat (PwC, 2018).

När en fotbollsspelare och registreringsrättigheterna för den specifike spelaren säljs innebär det ur ett redovisningsmässigt perspektiv att tillgången avyttras och att den således ska tas bort från balansräkningen (IAS 38. kap. 112 §). Eventuell vinst eller förlust bestäms som skillnaden mellan det som erhålls och tillgångens värde i balansräkningen och ska redovisas i resultatet (IAS 38. kap. 113 §). Precis som vid förvärv sker övergången och avyttringen vid det datum då kontrollen över tillgången byter ägare och beloppet ska fastställas enligt kraven för transaktionspriset som återfinns i IFRS 15 punkt 47–72 (IAS 38. kap. 116 §). Enligt IAS 1. kap. 85 § ska eventuell vinst eller förlust vid försäljning av en immateriell tillgång slutligen presenteras på en enskild rad i resultaträkningen (PwC, 2018).

3.2 Svenska Fotbollförbundet, riktlinjer och rekommendationer Svenska Fotbollförbundet (SvFF) är Sveriges största specialistförbund med ungefär en miljon medlemmar. SvFF:s uppgift är att främja och administrera fotbollen i Sverige och att företräda svensk fotboll utanför landet. Eftersom Svenska Fotbollförbundet är ett svenskt fotbollsförbund är man anslutet till Sveriges Riksidrottsförbund (RF) i egenskap av att verka i Sverige. Genom att man är ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund gäller 51%-regeln för svenska fotbollsklubbar eftersom denna är inskriven i Riksidrottsförbundets stadgar (SvFF, 2020b). Detta innebär att även om en fotbollsklubb är ett aktiebolag ska föreningen alltid har röstmajoritet på bolagsstämman, alltså får inte någon ha majoritet i en svensk fotbollsklubb (RF:s stadgar 11. kap. 3a §). SvFF är även anslutet till Fédération Internationale de Football Association (FIFA) och Union des Européennes de Football (UEFA) och ska mot bakgrund av detta

19 (123)

följa de regler och stadgar som finns i dessa organisationer. För att uppnå sitt mål om att bevara fotbollen som landets ledande idrott är det viktigt att bredd och elit håller samman samt att det finns en balans i ekonomin (SvFF, 2020b).

Den ekonomiska balansen är viktig för UEFA eftersom kravställningen är att medlemsländerna, i detta fall Sverige, tar ansvar för klubbarnas ekonomiska utveckling. Svenska Fotbollförbundets sätt att hantera denna kravställning är att de föreningar som tillhör de två högsta serierna för herrar, Allsvenskan och Superettan, samt den högsta serien för damer, OBOS Damallsvenskan, har särskilda ekonomiska krav. Enligt SvFF:s stadgar ska föreningarna driva sin verksamhet utifrån sund ekonomi och följa god redovisningssed vilket innefattar att man exempelvis följer stadgar, lagstiftning och rekommendationer inom redovisningsområdet. I de fall då det finns speciellt angivna anvisningar som står i konflikt med andra redovisningsregler ska de speciellt angivna redovisningsreglerna följas. Dessa krav sammanfattas under Elitlicensen vilken klubbarna måste uppfylla för att få delta i ovan tre nämnda serier, Allsvenskan, Superettan och OBOS Damallsvenskan. Beslut om elitlicens fattas av Licensnämnden (SvFF, 2020a).

Viktigt att notera gällande riktlinjerna för ekonomisk rapportering och elitlicens är att fotbollsverksamheterna hanteras lika, oberoende av vilken associationsform verksamheten har. Mot bakgrund av detta sker mätningen av huruvida klubben uppfyller de ekonomiska kraven utifrån den juridiska personen eller koncernen där fotbollsverksamheten bedrivs. Vid de fall då koncernen består av fler företag ska all redovisning och uppföljning ske på koncernnivå. För aktiebolag och s.k. IdrottsAB kan den sökande välja mät nivå utifrån föreningens koncern där IdrottsAB är dotterbolag eller utifrån IdrottsAB med kravet att valet ska vara konsekvent. Licensnämnden har dock möjligheten att justera mät nivå vid beslut om elitlicens (SvFF, 2020a).

20 (123)

3.2.1 Elitlicens Elitlicensens kriterier är indelade i två kategorier som båda är obligatoriska för klubbarna: A-kriterier och B-kriterier. A-kriterierna innebär att elitlicens inte beviljas om kraven inte uppfylls vilket således innebär att spel i Allsvenskan, Superettan eller OBOS Damallsvenskan inte beviljas. Undantag i form av särskilda skäl kan dock förekomma och beslut i dessa fall hanteras av licensnämnden. Om en klubb inte uppfyller B-kriterierna innebär detta att en påföljd utformas samtidigt som klubben beviljas elitlicens ändå (SvFF, 2020a). De ekonomiska kriterierna för Elitlicens ser enligt Svenska Fotbollförbundets (2020a) riktlinjer ut enligt följande:

A - kriterier • Varje förening ska ha minst en godkänd eller auktoriserad revisor;

• Räkenskapsår och verksamhetsår ska följa kalenderår;

• Senast den 16 mars ska den av styrelsen och revisorerna samt årsmötet godkända och underskrivna årsredovisningen, inklusive förvaltnings- och revisionsberättelse vara Licensnämnden tillhanda;

• Förening får inte ha negativt eget kapital i årsredovisningen per den 31 december. Vid negativt eget kapital måste föreningen senast den 31 mars nästföljande år till Licensnämnden ge in en handlingsplan som beskriver hur föreningen under innevarande kalenderår avser att eliminera det negativa egna kapitalet; Se vidare Kapitel 7, Ekonomiuppföljning och åtgärder vid negativt eget kapital

• Inga klara och förfallna skulder får finnas per 31 augusti avseende betalningar, inklusive tjänstepensionsbetalningar, till professionella spelare, och i förekommande fall klubbdirektör, ekonomichef, medieansvarig, läkare, fysioterapeut, säkerhetsansvarig, SLO- ansvarig, ansvarig för tillträde till arenan mm för personer med

21 (123)

funktionshinderfunktionshindrade, huvudtränare A-lag, assisterande tränare A-lag samt ungdomsansvarig, till SKV avseende skatter och arbetsgivaravgifter, till SvFF, SDF eller annan medlemsförening och till utländska klubbar avseende spelarövergångar, som inte kan kvittas mot klara och förfallna fordringar;

• Senast den 1 oktober ska, det av styrelsen, underskrivna uttalandet att klubben inte saknar ekonomiska förutsättningar att driva verksamheten under hela nästkommande år vara Licensnämnden tillhanda. Underskrifter ska ske 24 september -1 oktober. Se vidare avsnitt 5.6 och Bilaga 8

B - kriterier • Senast den 31 mars ska den av SvFF fastställda ekonomirapporten avseende det gångna verksamhets- och räkenskapsåret vara SvFF tillhanda; • Räkenskaperna ska följa en av Förbundsstyrelsen föreskriven kontoplan. (A- och B-kriterierna är direkt citerade från Svenska Fotbollförbundets (2020a) kriterier för elitlicens). Som tidigare nämnt är både A- och B-kriterierna obligatoriska och klubbarna måste uppfylla dessa. A-kriterierna är obligatoriska och om inte särskilda skäl föreligger beviljas inte elitlicensen vid de fall då klubbarna inte uppfyller A- kriterierna. Dessa särskilda skäl kan exempelvis vara att en huvudsponsor går i konkurs eller ett brottsligt förfarande från en anställd men inte den typ av omständighet som springer ur risktagande som anses vara sedvanligt i verksamheten. Om elitlicens ej beviljas och eventuell prövning i Överklagandenämnden ej förändrar beslutet ska det av Tävlingskommittén föreslås en degradering av klubben då SvFF gör sin serieindelning. Vid ej uppfyllda B-kriterier kan Disciplinnämnden döma till tillrättavisning eller

22 (123)

böter upp till 500 000 kr. För föreningar som tillhör OBOS Damallsvenskan kan dessa böter dock endast uppgå till 25 000 kr (SvFF, 2020a).

3.2.2 Redovisningsprinciper Enligt Svenska Fotbollförbundets stadgar ska föreningarnas verksamhet drivas med sund ekonomi och följa god redovisningssed vilket innebär att lagar, regler och rekommendationer inom redovisningsområdet ska följas. Årsredovisning ska upprättas i enlighet med IFRS eller ÅRL samt antingen K3-regelverket eller K2-regelverket. K3-regelverket innefattar Bokföringsnämndens allmänna råd om redovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1 inklusive uppdateringar) och vid de fall då föreningarna under de två senaste räkenskapsåren uppfyller två av tre kriterier är de skyldiga att följa K3-regelverket. Dessa kriterier är: att föreningen har mer än 50 anställda, en balansomslutning på över 40 miljoner kr eller har mer än 80 miljoner kr i nettoomsättning. Om detta inte används kan föreningarna välja att följa K2-regelverket vilket innefattar Bokföringsnämndens allmänna råd om redovisning i mindre företag. Värt att notera i sammanhanget är att SvFF inte begränsar redovisningsvalet till något specifikt regelverk (SvFF, 2020a).

Då föreningarna följer Årsredovisningslagen (ÅRL) tillåts inte uppskrivning av immateriella anläggningstillgångar enligt ÅRL 4. kap. 6 §, vilket innebär att uppskrivning av spelarvärden kopplade till de rättigheter föreningar har för den specifike spelaren inte tillåts. I Sverige är fotbollen unik genom att föreningarna står inför två val av redovisningsprincip då de förvärvar externa spelare och rättigheterna för dessa eftersom detta inte regleras i en lag eller rekommendation. De svenska fotbollsklubbarna kan välja att kostnadsföra övergångssumman direkt eller att aktivera spelaren som en tillgång i balansräkningen. Anskaffningsvärdet ska motsvara den vid förvärvstillfället kända övergångssumman och eventuella klausuler som kan bli aktuella vid framtida prestationer ska inte inkluderas. Enligt FIFA:s regler inkluderas dock

23 (123)

förutom övergångssumman även eventuell solidaritets- eller utbildningsersättning. Enligt Svenska Fotbollsförbundets regler är det viktigt att det framgår i årsredovisningen vilken redovisningsprincip som tillämpats, att denna ska tillämpas för samtliga externa förvärv samt att samma princip ska tillämpas mellan åren om inte särskilda skäl till ändring föreligger (SvFF, 2020a.

3.2.3 Avskrivning, nedskrivning, uppskrivning och sign-on De spelare som är upptagna som immateriella tillgångar i balansräkningen ska skrivas av linjärt enligt SvFF:s riktlinjer. Anskaffningsvärdet utger enligt ovan underlaget för avskrivningen som ska fördelas över den ursprungliga kontraktstiden. Om en förvärvad spelare senare förlänger sitt kontrakt och detta innebär en förändring av kontraktets slutdatum står klubbarna inför ett nytt redovisningsval. Klubbarna kan då antingen fortsätta avskrivningen utifrån den ursprungliga kontraktstiden eller inklusive förlängningstiden. Detta innebär att det kvarstående nettovärdet plus eventuellt aktiverade utgifter i samband med förvärvet kan skrivas av linjärt över den nya kontraktstiden (SvFF, 2020a).

Enligt Svenska Fotbollförbundets (2020a) riktlinjer ska de aktiverade tillgångarna, spelarna, prövas för nedskrivning av ledningen och om återvinningsvärdet bedöms vara lägre än det bokförda värdet ska nedskrivning ske till det bedömda återvinningsvärdet. En uppskrivning är däremot inte tillåtet vilket ligger i linje med UEFA:s regler och den internationella praxis som tillämpas. Vid de fall en spelare som är upptagen som en tillgång i balansräkningen slutar spela fotboll i förtid ska denna föras bort från balansräkningen (SvFF, 2020a).

Övriga utgifter som kan tillkomma vid förvärv av spelare är s.k. sign-on bonusar, vilket är en engångskostnad som spelaren får vid kontraktsskrivning.

24 (123)

Denna kostnad ska således kostnadsföras som en lönekostnad och får inte tas upp som en immateriell tillgång i balansräkningen. Däremot kan föreningen, vid de fall de anlitat en förmedlare för att rekrytera en spelare, välja att aktivera denna kostnad i balansräkningen fördelat över spelarens avtal (SvFF, 2020a).

4 Teoretisk referensram ______Kapitel 4 förklarar olika företagsekonomiska redovisningsteorier. I Kapitel 4.1 presenteras och diskuterar redovisningsteorier utifrån de svenska fotbollsklubbarnas verklighet. I Kapitel 4.2 mynnar tillämpningen av redovisningsteorierna ut i den idealtypsmodell som kommer var grund för den empiriska analysen. ______

4.1 Redovisningsteorier Eftersom studiens syfte är att undersöka den bakomliggande logiken kring redovisningsval i svenska elitfotbollsklubbar behöver vi en teoretisk referensram för att kunna förklara respondenternas resonemang. För att skapa en teoretisk referensram används fyra redovisningsteorier som har olika bakomliggande logiker vilket ger oss en möjlighet att förstå respondenternas resonemang.

4.1.1 Positive Accounting Theory Positive Accounting Theory, (benämns framöver vid förkortningen PAT) är en redovisningsteori som i första hand fokuserar på relationen mellan olika individer i ett företag eller en organisation. Teorin fokuserar vidare på hur relationen mellan individerna och organisationen påverkar individens arbete för att skapa fler fördelar till organisationen med bland annat redovisning som ett verktyg. Teorin bygger på att marknaden är effektiv och att varje individ

25 (123)

alltid jobbar för att maximera sitt eget intresse i första hand och genom att försöka förstå den relationen är PAT en teori som kan användas för att förklara och förutse vilka organisationer och hur olika typer av organisationer tenderar att välja vid val av redovisningsmetod (Watts & Zimmerman, 1990). Eftersom teorin först och främst är en generell teori som försöker förklara hur detta kan se ut i vinstdrivande företag kan det leda till att teorins applicerbarhet för svenska fotbollsklubbar kan behöva modifieras. Mot bakgrund av det tillämpas en logik som snarare bygger på nytta för organisationen och inte maximeringen av det personliga intresset. Enligt PAT kan organisationer och framförallt ledningen använda sig av redovisningen för att skapa fördelar vilket för svenska fotbollsklubbar kan vara att uppnå de ekonomiska krav som intressenter och elitlicensen kräver. Utifrån detta torde ledningen i de svenska fotbollsklubbarna resonera utifrån att valet baseras på vilken metod som skapar ekonomiska fördelar för organisationen och för ledningen. Resonemanget kring vilken metod klubben ska använda torde således ha sin utgångspunkt i avvägningen kostnad gentemot nytta och den bakomliggande logiken torde således vara att man beaktar kostnad gentemot nytta vid valet av metod.

Watts och Zimmerman (1990) identifierar tre nyckelhypoteser inom PAT som används för att förutspå redovisningsval utifrån den grundläggande logiken i teorin; debt/equity hypothesis, political cost hypothesis och bonus plan hypothesis. Hypoteserna används för att förklara logiken utifrån olika situationer. De två förstnämnda hypoteser kan användas för att försöka skapa en bild hur beslutsfattarna i de svenska fotbollsklubbarna resonerar kring redovisningsvalet. Hypoteserna försöker förutspå om chefer väljer att använda vinstökande eller vinstminskande metoder för organisationens närmsta period. Utifrån hypoteserna skulle det kunna innebära att beslutsfattarna resonerar i termer av att vilja uppnå effekter som antingen ökar eller minskar vinsten. För de svenska fotbollsklubbarna innebär redovisningsvalet att man antingen

26 (123)

aktiverar förvärven som immateriella tillgångar eller kostnadsför summan direkt.

Enligt the debt/equity hypothesis tenderar företag med högre skuldsättningsgrad och således i behov av att förbättra sin ekonomiska ställning, att välja en redovisningsmetod som ger högre intäkter och bättre resultat. Anledningen till detta är enligt hypotesen att högre skuldsättningsgrad skapar fler begränsningar gällande organisationens avtal för skulder. Begränsningarna i avtalen leder till en osäkerhet och ökad risk för högre räntekostnader och fler avgifter. För att kunna skapa ett lugn hos både sina befintliga och nya långivare väljs redovisningsmetoden som ökar intäkterna mest (Watts & Zimmerman, 1990). Vid valet av redovisningsmetod för de svenska fotbollsklubbarna kan respektive metod ge olika effekter på resultatet. Enligt the debt/equity hypothesis skulle detta innebära att fotbollsklubbar med en högre skuldsättningsgrad tenderar att resonera i termer av att välja den metod som kan skapa bäst resultatmässiga effekter. Även om skuldsättning måste beaktas även för fotbollsklubbar är deras främsta ekonomiska krav enligt elitlicensen framförallt inriktade på att de inte får ha ett negativt eget kapital. Det är i sin tur beroende av företagens ekonomiska ställning och resultat. Fotbollsklubbarnas främsta syfte med detta är att de ska uppfylla elitlicensens krav för att få delta i landets högsta serier och fortsätta sin sportsliga verksamhet på elitnivå. Mot bakgrund av detta skulle the debt/equity hypothesis kunna förklara att ledningen i klubbarna kommer resonera utifrån den metod de bedömer ger bäst möjlighet till bättre resultat och således en förbättring av deras ekonomiska ställning.

The political cost hypothesis menar däremot att större företag, i större utsträckning än mindre företag, tenderar att använda den redovisningsmetod som ger lägre resultat för att inte skapa någon uppmärksamhet bland myndigheter och samhället. Organisationens storlek har också betydelse

27 (123)

eftersom större och mer inflytelserika organisationer löper större risk för att hamna inom statlig granskning (Watts & Zimmerman, 1990). Det innebär att större fotbollsklubbar med mer sportslig framgång och uppmärksamhet löper större risk att granskas eftersom ett större intresse uppkommer från journalister, medlemmar och andra intressenter på grund av den sportsliga framgången. Hypotesen menar även att det löper större risk för organisationer att bli granskade när höga resultat redovisas. Enligt Watts och Zimmerman (1990) uppkommer granskning till följd av osäkerheten kring vinsterna och huruvida de ekonomiska resultaten har skett på ett korrekt sätt. För de större svenska fotbollsklubbarna skulle denna hypotes kunna förutspå att större klubbar med fler intressenter tenderar att resonera i termer av att vilja hålla nere ekonomiska resultat. Positiva ekonomiska resultat skulle kunna skapa mer tryck och uppmärksamhet och skulle således leda till att de enligt hypotesen resonerar utifrån vad som kan minska uppmärksamhet och risk för granskning.

PAT bygger även till stora delar på att nyttan ska vara större än kostnaden och att organisationen således ska välja den redovisningsmetod som uppfyller detta. Även om en redovisningsmetod är mer fördelaktig enligt kvalitativa egenskaper tenderar en organisation att välja det som genererar mest ekonomiska fördelar. Det kan kopplas till fotbollsföreningar som väljer att tillämpa den redovisningsmetod som kräver minst arbete och blir billigast, om inte den dyrare redovisningsmetoden genererar andra fördelar.

Om man ska skapa en idealtyp för hur de svenska fotbollsklubbarna tenderar att resonera vid val av redovisningsmetod utifrån PAT blir utgångspunkten att valen baseras på resonemang om kostnad och nytta samt vilken redovisningsmässig och ekonomisk effekt man vill uppnå. Utifrån the debt/equity hypothesis borde det i det här fallet innebära att de klubbar som är i närheten av att inte uppnå de ekonomiska krav som finns i form av

28 (123)

elitlicensens kriterier resonerar utifrån att välja den metod som skapar bäst förutsättningar för att klara de ekonomiska kriterierna. Den ekonomiska ställningen är även viktig för klubbarna ur ett sportsligt ekonomiskt perspektiv eftersom de i slutändan vill att pengarna ska generera sportsliga resultat och den sannolikheten ökar vid mer ekonomiskt utrymme. Utifrån en annan situation som förklaras av the political cost hypothesis bör de klubbar som är framgångsrika ur ett sportsligt och ekonomiskt perspektiv resonera utifrån att välja den metod som kan dra ner förväntningar och risken för medial och statlig granskning. Viktigt att beakta vid en sådan situation är dock att kanske framförallt de framgångsrika klubbarna vill uppnå sportsliga resultat vilket kan innebära att risken för granskning är beredd att tas eftersom viljan att uppnå de sportsliga framgångarna tar över.

4.1.2 Legitimacy Theory Legitimacy Theory menar att organisationer kontinuerligt söker efter legitimitet genom att verka inom de gränser och normer som skapas av samhället. Dessa normer och gränser är inte permanenta utan ändras över tid, vilket leder till att även företag eller organisationer måste anpassa sig med tiden för att svara på både de etiska förväntningarna som finns i samhället (Deegan & Unerman, 2011). För fotbollsklubbar kan det primära vara att skapa legitimitet gentemot samhället ur ett generellt perspektiv där media kan ha en stor påverkan eftersom information ofta kommer genom media. Legitimitet är enligt teorin nödvändigt för organisationens överlevnad (Dowling & Pfeffer, 1975; O’Donovan, 2002). Till skillnad från andra resurser har organisationer möjlighet att påverka och manipulera legitimitet genom informations- relaterade strategier (Woodward, 1996).

Teorin bygger på begreppet “socialt kontrakt”, som innebär att relation mellan organisationen och samhället där den verkar. Begreppet förklarar både de direkta och indirekta förväntningarna som samhället har på organisationen och

29 (123)

arbetet som de utför. Skillnaden mellan hur ett företag förväntas agera och hur det uppfattas att de agerat kallas för legitimitetsgap (Deegan & Unerman, 2011). Sethi (1978) beskriver två olika källor till uppkomsten av gapet. Den första som menar att de sociala förväntningarna ändras och att gapet uppkommer trots att organisationen fortsätter jobba som de alltid gjort, eftersom de inte lyckats anpassas och utveckla sig efter de nya sociala förväntningarna (Sethi, 1978). Enligt Sethi (1978) kan det även uppstå om organisationen misslyckas att förmedla att ändringar gjorts för att uppnå de normer som ställts av samhället. För fotbollsklubbar kan det därför vara viktigt att förmedla hur man arbetar för att uppfylla samhällets krav och det kan tänkas att ett sätt att påverka dessa krav är genom de finansiella rapporterna. Det kan även innebära att man förmedlar det samhällsansvar man tar genom exempelvis ungdomsverksamhet och samhällsarbete. Det kan även vara viktigt för klubbarna att använda en redovisningsmetod som uppfyller samhällets förväntningar på redovisningen. Den andra källan enligt Sethi (1978) är när information som tidigare inte varit tillgänglig för samhället offentliggörs och skadar organisationens rykte.

Det är enklare att behålla en stark legitimitet än att skapa och reparera det efter ett skadat rykte. Det enklaste sättet att behålla sin legitimitet är att kunna förutse framtida samhällsuppfattningar och utveckla sitt arbete utifrån det. En annan möjlighet att behålla sin legitimitet är att skydda tidigare prestationer och påminna samhället om de tidigare goda gärningar som organisationen gjort (Suchman, 1995).

Utifrån Legitimacy Theory skulle detta kunna innebära att fotbollsklubbar resonerar kring att de vill uppfylla samhällets normer kring hur redovisningen ska upprättas. I det här sammanhanget kan det tänkas att en sådan faktor är att den ska ske korrekt och att man ska uppfylla elitlicensens krav, men även att redovisningen ska spegla organisationens finansiella ställning. Det är enkelt

30 (123)

att återkomma till dessa krav och det kan tänkas utifrån Legitimacy Theory att klubbarna i detta fall, med samhällets normer som bidragande faktor, resonerar kring att välja den metod som enklast uppfyller samhället krav och normer. I detta fall är båda metoderna tillåtna enligt Svenska Fotbollförbundets regler och borde således vara accepterade vilket torde innebära att det ur ett legitimitetsperspektiv handlar om att man vill uppnå de ekonomiska kraven för att skapa legitimitet. Detta borde ur ett idealperspektiv innebära att samtliga klubbar vill uppnå legitimitet och att elitlicensens kriterier är en bidragande faktor tillsammans med en vilja att förmedla det samhällsansvar man tar, vilket även skulle kunna vara att följa lagstiftning och upprätta redovisningen enligt god redovisningssed. Det borde även innebära att klubbarna resonerar på liknande sätt och att deras val av metod tenderar att likna varandra eftersom att använda sig av samma metod som konkurrenter skulle kunna skapa legitimitet.

4.1.3 Stakeholder Theory Precis som Legitimacy Theory påpekar även Stakeholder Theory att fler intressentgrupper har påverkan på en organisation och att organisationen i sig ingår i en större del av samhället. Utifrån Stakeholder Theory påverkas organisationen mer av olika intressentgrupper än samhället som helhet. Skillnaden mellan teorierna är att Legitimacy Theory fokuserar på organisationens interaktion med samhället i stort, medan Stakeholder Theory fokuserar på organisationens interaktion med olika särskilda intressentgrupper. Teorin menar att olika intressentgrupper har olika syner på hur en organisation ska drivas och arbeta, vilket leder till att olika sociala kontrakt bildas med varje intressentgrupp istället för ett kontrakt med samhället i helhet (Deegan & Unerman, 2011). Intressentgrupper som påverkar organisationens arbete skiljer sig mellan vinstdrivande företag och fotbollsklubbar. Eftersom medlemmarna i svenska fotbollsklubbar på grund av 51%-regeln har möjlighet att påverka driften av föreningen kan de ha en

31 (123)

beslutsfattande makt. Mot bakgrund av detta kan de jämföras med aktieägare i vinstdrivande företag, bortsett från att deras intresse inte ligger i att få avkastning på sitt satsade kapital. Vikten av att specifikt tillfredsställa sina supportrar blir då avgörande för fotbollsklubbar eftersom deras supportrar även i stor utsträckning är medlemmar i föreningen. Det finns dock även intressentgrupper som finansiärer, anställda och tillsynsmyndigheter som både fotbollsklubbar och andra organisationer måste ta hänsyn till.

Inom Stakeholder Theory finns det två perspektiv. The ethical branch (det etiska perspektivet) trycker på tyngden av att alla intressenter inom en organisation bör bli behandlade rättvist, oavsett vilken ekonomisk makt eller inflytande de har (Hasnas, 1998). Utifrån fotbollsklubbarna är det lätt att göra en koppling till 51%-regeln som på många sätt skyddar medlemmarnas och supportrarnas intressen då det blir ett skydd mot att de med ekonomisk makt och inflytande får bestämma utan medlemmarnas påverkan. Utifrån detta ska intressentens kompetens eller personliga erfarenheter enligt Hasnas (1998) vara viktigare än den ekonomiska makten när det kommer till att påverka dennes inflytande i organisationen. Enligt det etiska perspektivet ska styrningen i en organisation rättvist behandla alla olika intressenter och om intressekonflikt uppstår ska arbete ske för att skapa en optimal balans för att tillfredsställa så många intressenter som möjligt. I det här fallet kan styrelsen i en fotbollsklubb tänkas ha en viktig roll eftersom denna är utvald för att tillfredsställa och bevara medlemmarnas intressen. Utifrån det etiska perspektivet torde ledningen i klubbarna således resonera kring att deras val av redovisningsmetod ska vara ett instrument för att tillfredsställa deras intressenter. Eftersom medlemmarna är en stor intressent i svenska fotbolls- klubbar torde resonemanget bakom beslutsfattandet vara grundat på en tanke utifrån medlemmarnas intressen.

32 (123)

Ett annat perspektiv på Stakeholder Theory är the Managerial branch (ledningsperspektivet) som enligt Gray (1996) beskriver varför ledningen i en organisation kommer prioritera vissa intressenters krav före andras. I dessa fall väljer ledningen att jobba för den intressentgrupp som gynnar organisationen som helhet och desto viktigare en intressent är desto mer ansträngning blir det för att tillgodose relationen mellan parterna. För fotbollsklubbar finns det många intressenter där medlemmar och supportrar samt de anställda i form av spelare och ledning kan tänkas vara de största och viktigaste. För klubbarna är det viktigt med sportsliga resultat och som tidigare etablerat finns det olika val av redovisningsmetoder som skulle kunna ge olika utrymmen att lägga pengar på den sportsliga verksamheten för att förbättra resultaten. I dessa fallen kan det spekuleras i att ledningen kommer resonera kring att välja det beslut som gynnar det sportsliga på kort sikt för att tillfredsställa intressenterna men att det kan få andra ekonomiska konsekvenser ur ett längre perspektiv. Detta är också en intressant aspekt att bära med vid förståelsen kring vilken logik som ligger bakom klubbarnas redovisningsval och om detta kan ha en påverkan. Om detta är ett perspektiv som stämmer överens med verkligheten för fotbollsklubbarna torde det innebära att klubbarnas logik bakom val av redovisningsmetod är baserat på möjligheterna att påverka den sportsliga verksamheten.

Utifrån Stakeholder Theory innebär det att ledningen i svenska fotbollsklubbar kommer anpassa sin finansiella rapportering och redovisning utifrån att tillfredsställa så många intressenter som möjligt. Det leder till att fotbolls- klubbar via sin finansiella rapportering kommer visa hur de jobbar för att på bästa sätt nå kraven från så många olika intressentgrupper som möjligt. Medlemmarna i föreningen, som oftast är supportrar till klubben blir den största intressegruppen. De har både den beslutsfattande makten, via 51%- regeln, men är även den grupp av intressenter som kräver framgångsrika sportsliga resultat. Att de inte kräver någon avkastning på sitt eget insatta

33 (123)

kapital, jämfört med aktieägarna i vinstdrivande företag, leder till att ekonomiska intresset inte får samma betydelse utan kraven ställs mer på sportslig framgång, även om ekonomin är en förutsättning för sportslig framgång. Vikten av sportslig framgång skulle utifrån detta kunna innebära att logiken bakom valet av redovisningsmetod är det klubbarna bedömer skapar bäst förutsättningar för att gynna den sportsliga verksamheten. Utifrån intressentteorin skulle det också kunna innebära att klubbarna behöver balansera mellan de olika intressentgruppernas intressen vilket skulle kunna ha en påverkan på logiken bakom valet av redovisningsmetod.

4.1.4 Institutional Theory Institutional Theory visar varför organisationer som agerar inom liknande bransch tenderar att likna varandra gällande karaktär och uppbyggnad. Utifrån teorin vill organisationer visa att de agerar utifrån kollektiva värderingar för att få social acceptans. Med anledning av detta kommer de forma organisationer som stämmer överens med samhällets normer och förväntningar, vilket i sin tur leder till att organisationer som agerar inom liknande branscher tenderar att likna varandra (Deegan & Unerman, 2011). Bland fotbollsklubbar skulle det innebära att man tenderar att likna varandra i form av uppbyggnad och hur man väljer att styra sin rapportering. Det skulle även kunna innebära att många av klubbarna kommer välja samma redovisningsmetod när det kommer till redovisning av spelarförvärv.

Institutional Theory är uppdelad i två huvudsakliga dimensioner där båda är grundläggande för att förklara organisationers frivilliga styrning av rapportering. (Deegan & Unerman, 2011). Den första dimensionen, Isomorfism, förklaras som en process som betvingar en organisation att likna en annan som möter samma miljömässiga och sociala förhållande. Organisationer med avvikande strukturer och processer, även inkluderat

34 (123)

rapporteringsprocesser, drar åt sig kritik och försvagad legitimitet. DiMaggio & Powell (1983) tar upp tre olika processer som förklarar isomorfism.

Den första är “coercive isomorphism” (tvingande isomorfism) som uppkommer när organisationer ändrar deras institutionella bruk genom press från intressenter. Det kan uppkomma både från formella och informella tryck som kommer från andra organisationer som man är direkt beroende av eller påtryckningar från samhället som kan kännas tvingade för nå legitimitet eller känna samhörighet med specifika organisationer (DiMaggio & Powell, 1983). Det som fotbollsklubbar skulle påverkas av här är att de kommer anpassas till allmänhetens syn på deras arbete för ett förbättrat samhälle, bland annat vad gäller ungdomsverksamhet och deras andra samhällsförbättrande åtgärder och spegla sin rapportering utifrån det. Det skulle då kunna innebära att utrymme skulle skapas för att ta upp de samhällsförbättrande åtgärderna i sina rapporter. Det skulle även kunna innebära ekonomisk press från specifika intressenter, som till exempel UEFA och SvFF, som kräver en korrekt redovisning vilket således skulle vara med i klubbarnas bakomliggande resonemang.

Den andra är “mimetic isomorphism” (härmande isomorfism) som menar att organisationer söker att efterlikna eller till och med härma andra organisationer, ofta med ett konkurrerande syfte. Man väljer alltså att titta på sina konkurrenter och väljer att imitera dessa på områden där man själv är svag och konkurrenten i fråga är ledande (DiMaggio & Powell, 1983). Det skulle kunna innebära att fotbollsklubbar härmar mer framgångsrika konkurrenter när det kommer till val av redovisningsmetod. I den här kontexten åsyftas de klubbar som har en god ekonomisk struktur och har lyckats ur ett ekonomiskt perspektiv. Det skulle även leda till att de klubbar som är mest framgångsrika ur ett ekonomiskt perspektiv även skapar en norm om vilka redovisnings- metoder som passar en fotbollsklubb bäst.

35 (123)

Den tredje processen är “normative isomorphism” (normativ isomorfism) som hänför till påtryckningar från normgrupper för att införa institutionella bruk. När det gäller styrning av rapportering leder de normer som bokförings- standarder skapar till en form av normativ isomorfism. Det kan vara att bokförare och revisorer influeras av normer som uppkommer från till exempel deras utbildning och yrkeserfarenheter (DiMaggio & Powell, 1983). Detta kan direkt kopplas till fotbollsföreningar, eftersom de också kan påverkas av revisorer. Det kan även förekomma att de som är inblandade i föreningens ekonomi och redovisning har en ekonomisk bakgrund vilket kan leda till en normativ påverkan.

Den andra dimensionen, bortsett från isomorfism, av Institutional Theory är “decoupling”. Den hänvisar till situationer när den formella strukturen och arbetet av en organisation skiljer sig ifrån hur organisationen ser ut och arbetar i verkligheten (Meyer & Rowan, 1977). Det skulle kunna kopplas till att fotbollsklubbar väljer att offentliggöra information som kopplas till deras sportsliga verksamhet, samtidigt som deras ekonomiska situation inte når allmänheten i samma utsträckning. Det skulle kunna innebära att finansiella felaktigheter och ekonomisk misskötsel kan gömmas undan i skymundan av de sportsliga framgångarna. Alltså finns det en skillnad mellan allmänhetens bild av organisationen och hur det egentligen arbetar, vilket skapar en frikoppling mellan bilden som allmänheten har och den faktiska verkligheten. Den frivilliga redovisningen och styrningen av rapporteringen spelar en stor roll i detta där man kan skapa en bild av ett företag som tar mer ansvar i social och miljömässiga frågor än vad man faktiskt gör (Dillard, 2004).

Utifrån Institutional Theory skulle det kunna innebära att svenska fotbolls- klubbar och deras finansiella rapporter och redovisning anpassas och tenderar att likna konkurrerande organisationers motsvarighet. Det uppkommer som följd av press från olika intressenter utifrån deras krav och kunskap. Större och

36 (123)

mer ekonomiskt framgångsrika fotbollsklubbar skulle kunna skapa en norm för vilken redovisningsmetod som är mest gynnsam vilket skulle vara något beslutsfattare beaktar vid val av redovisningsmetod. Det skulle då leda till att samma redovisningsmetod väljs och att klubbar generellt jobbar likadant med sin redovisning eftersom det skulle kunna motsvara samhällets förväntningar. Om det skulle se ut så i praktiken skulle det innebära att valet, som svenska fotbollsklubbar kan göra när det gäller hur de ska redovisa sina inköpta spelare, inte skulle få ut sin tänkta effekt. Beslutsfattarna skulle resonera i termer av att man ser hur konkurrenter gör och baserar sitt val på det. Det skulle innebära att en av valmöjligheterna skulle användas i betydligt större utsträckning, medan alternativet skulle tillämpas betydligt mindre. Mot bakgrund av att det även kan finnas en stark normativ påverkan från revisorer och experter kan det institutionella teorins normativa isomorfism även innebära att man resonerar i termer av vad exempelvis revisorer anser är lämpligt.

4.2 Sammanfattande idealtypsmodell

37 (123)

Eftersom vi behöver ett verktyg för att analysera det empiriska materialet kopplat utifrån den teoretiska referensramen ansåg vi att skapandet av idealtyper är en lämplig metod. Idealtyperna presenteras enligt ovan och bygger på den logiken vi kan utläsa utifrån respektive teori.

För PAT innebär detta att teorin präglas av ett vägande av kostnad gentemot nytta vilket innebär att en idealtyp baserat utifrån PAT borde resonera i termer av hur nyttan kan vägas mot kostnaden. Teorin innebär även att man vill använda en metod för att skapa ekonomiska fördelar vilket således borde innebära ett resonemang utifrån hur man kan göra det.

Legitimacy Theory bygger däremot mycket på att organisationer vill skapa legitimitet gentemot samhället vilket kan göras genom olika val. Den bakomliggande logiken är således att man vill skapa legitimitet och en idealtyp borde således resonera i termer av hur man kan skapa legitimitet. Resonemanget skulle således kunna ha en utgångspunkt i hur man kan motsvara samhällets förväntningar och normer och att detta är viktigt.

Till skillnad mot PAT och Legitimacy Theory är den bakomliggande logiken i Stakeholder Theory att det man beaktar och gör en avvägning mellan att tillfredsställa olika intressenters krav och intressen. Således borde ett resonemang utifrån en idealtyp finnas i att man resonerar kring hur man beaktar och tillfredsställer sina intressenter. Logiken bakom borde finnas i att det finns en påverkan från intressenter och att man aktivt arbetar för att uppfylla olika krav.

Logiken bakom Institutional Theory är snarare att ens beslut påverkas av utomstående faktorer och från påtryckningar från eventuella externa intressenter och experter. Det kan även finnas en påverkan utifrån hur ens konkurrenter väljer att göra. Resonemanget för en idealtyp borde således ligga

38 (123)

i att man dels känner tryck från externa intressenter och experter men det skulle även kunna vara att man påverkats av konkurrenters val.

5 Empirisk metod ______Den empiriska metoden inleds med en förklarning till vår kartläggning. Efter kartläggningen inleds en diskussion om den kvalitativa ansatsen och varför den är lämplig i studien. Kapitlet följs av en presentation och diskussion om den undersökningsmetod som tillämpas, semi-strukturerade intervjuer. Sedan presenteras den intervjuguide som är grund för undersökningsmetoden. Avslutningsvis redogörs det för urval och genomförande samt vilken analysmetod som tillämpas och våra etiska överväganden. ______

5.1 Kartläggning Genom att inleda med en kartläggning besvarar vi vår första forskningsfråga, men bildar även oss en uppfattning och får en övergripande bild av hur svenska fotbollsklubbar väljer att redovisa sina externt förvärvade spelare. Genom vår kartläggning kan vi även utläsa om tillämpade redovisningsmetoder skiljer sig mellan de olika serierna. Studien baseras på de svenska fotbollsklubbar på elitnivå vilket enligt (SvFF, 2020a) även är de som omfattas av elitlicensen. Det innebär att kartläggningen har genomförts för de serier som omfattas av elitlicensen vilket enligt (SvFF, 2020a) är de två högsta serierna för herrar, Allsvenskan och Superettan, samt den högsta serien för damer, OBOS Damallsvenskan. Detta omfattar totalt 44 lag varav 16 lag i Allsvenskan respektive Superettan och 12 lag i OBOS Damallsvenskan. 2018 såg serieindelning ut enligt Tabell 1.1.

39 (123)

Tabell 5.1 Allsvenskan, Superettan & OBOS Damallsvenskan 2018. Källa: Svenska Fotbollförbundet (2018a; 2018b; 2018c)

För att genomföra kartläggningen över hur de svenska fotbollsklubbarna på elitnivå väljer att redovisa externt förvärvade spelarförvärv har respektive klubbs årsredovisning använts för att utläsa valet. Eftersom samtliga klubbars årsredovisning inte är tillgänglig för allmänheten har samtliga klubbar kontaktats med förhoppningen om att få tillgång till den. Svenska Fotbollförbundet (2018) genomför varje år en analys av de svenska fotbollsklubbarnas ekonomi vilket vi har använt för att komplettera bristen på årsredovisningar. Sammanställningen av fördelningen har sedan gjorts utifrån hur det såg ut i respektive serie under 2018 eftersom det säkerställer att samtliga klubbar färdigställt sina rapporter.

40 (123)

5.2 Metodval

Som vi tidigare har etablerat är studiens syfte att undersöka bakomliggande logiker vid svenska fotbollsklubbars val av redovisningsmetod för externt förvärvade spelare. För att identifiera dessa logiker har vi utifrån den teoretiska referensramen konstruerat idealtyper som representerar respektive logik utifrån respektive teori. Eftersom vi tidigare visat att studier som bygger på korrelationer och samband snarare gör antaganden om vilka logiker som ligger bakom behöver vi en annan ansats för att samla in den data vi behöver för att göra vår undersökning. Mot bakgrund av det behöver vi göra ett antal metodval som skapar förutsättningar för oss att genomföra vår undersökning och således uppfylla studiens syfte.

5.2.1 Kvalitativ ansats Enligt Ahrne och Svensson (2015) kan de metodval som en forskare eller uppsatsskrivare tar vara en bild över hur forskaren eller uppsatsskrivaren försöker skapa en väg mot att skapa kunskap. Vid val av undersökningsmetod står vi som forskare inför två olika typer av forskningsansatser i den kvantitativa ansatsen eller den kvalitativa ansatsen. Enligt Bryman och Bell (2003) kan den kvantitativa ansatsen ofta kännetecknas av kvantifiering vid datainsamling och analys av den insamlade datan. Den kvalitativa strategin kännetecknas däremot av en strategi som snarare lägger vikt vid ord och inte kvantifiering vid datainsamling samt medföljande analys. Ahrne och Svensson (2015) menar att kvalitativ metod är en motsats till kvantitativ metod och att det ofta kan beskrivas som mjuka data. Enligt Yin (2016) kan kvalitativa metoder användas för att tillföra kunskap om existerande eller nya koncept genom att förklara tankar och beteende. Dessutom menar Trost (2010) att en kvalitativ studie är rimlig när man försöker förstå människors sätt att resonera eller reagera. Givet vårt syfte att förstå den bakomliggande logiken till redovisningsval och beslutsfattarnas resonemang anser vi att den kvalitativa

41 (123)

ansatsen är lämplig och väljer således att utgå från ansats där vi får möjlighet att förstå människors sätt att resonera. Eftersom den kvalitativa metoden dessutom snarare lägger vikt vid ord och inte kvantifiering (Bryman och Bell, 2003) styrker det vår uppfattning om att ansatsen ger oss möjlighet att göra val som skapar förutsättningar för att förstå resonemang och tolka logiker. Utifrån valet av ansats står vi inför en rad olika val som kommer hjälpa oss att uppfylla studiens syfte, vilka presenteras löpande genom kapitlet.

Enligt Bryman och Bell (2011) präglas den kvalitativa ansatsen av en induktiv syn på förhållandet mellan teori och praktik, vilket innebär att en teori genereras utifrån insamlade data och att man drar generaliserbara slutsatser utifrån sina observationer. Den induktiva synen kan inte appliceras i vår undersökning eftersom vi försöker förklara logiken med hjälp av befintliga teorier, vilket betyder att det är en mer deduktiv syn som appliceras i vår studie. Teorierna som tillämpas för att förklara logiken bakom beslutsfattarnas val baseras till stora delar på hur det ser ut i vinstdrivande företag. Eftersom svenska fotbollsklubbar inte är vinstdrivande på samma sätt krävs det en viss öppenhet för att vi behöver anpassa teoriernas logiker gentemot klubbarnas verklighet. För att säkerställa att inte gå ifrån den grundläggande bakomliggande rubriken försöker vi endast anpassa teorins logik till fotbollsklubbarnas kontext, snarare än att göra stora förändringar i vår tolkning. Detta innebär att vi med en deduktiv syn applicerar befintliga teorier med medvetenheten om att det kan krävas en öppenhet gentemot det faktum att teorierna i grunden inte är anpassade för fotbollsklubbar.

Den kvalitativa ansatsen kan även beskrivas vara tolkningsinriktad eller interpretativ vilket enligt (Bryman och Bell, 2011) innebär att ansatsens tyngd ligger på förståelsen av en social verklighet och hur deltagarna i en viss miljö uppfattar denna verklighet. Enligt Ahrne och Svensson (2015) kan insamlingen av kvalitativ data ske genom att fråga människor, vara med och

42 (123)

titta på samt läsa texter och se på bilder. Eftersom vi i vår undersökning vill förstå logiken bakom beslutsfattarnas val av redovisningsmetod genom intervjuer med relevanta respondenter, i en kontext där det finns ett unikt val att hantera, är tolkningen viktig och den kvalitativa ansatsen lämplig. Det är beslutsfattarnas tolkning av verkligheten som styr besluten och det är av vikt att vi i största möjliga mån kan tolka logiken bakom besluten. För att skapa förutsättningar för att tolka logiken har vi som tidigare presenterats utgått från befintliga teorier om redovisning. Utifrån teorierna har vi skapat idealtyper som ska representera logiken inom varje teori som således ska vara ett hjälpmedel för oss att tolka beslutsfattarnas resonemang. Eftersom de är grunden för vår tolkning samt att vi tolkar resonemang, vill vi uppmana läsaren att vara kritisk. Samtidigt som vår förmåga att tolka är viktig, finns det en risk att den har en påverkan på resultaten vilket är viktigt att beakta. Utifrån att våra tolkningar påverkar resultaten kan det även påverka reliabiliteten (Deegan & Unerman, 2011) vilket vi har försökt undvika genom att inte ta saker ur sin kontext och genom att utgå från de idealtyper vi konstruerat utifrån de befintliga teorierna.

5.2.2 Tvärsnittsdesign För att genomföra studien behöver vi även en lämplig design vilken studien kan utgå från. En design som ger oss möjlighet att studera vid en specifik tidpunkt är tvärsnittsdesignen. Enligt Bryman & Bell (2011) tillämpas en tvärsnittsdesign av en forskare för att få mer underlag i sin forskning genom att undersöka fler än ett fall vid en specifik tidpunkt, med syfte att kunna upptäcka olika sambandsmönster. Det innebär att forskaren vill skapa variation av individer eller organisationer vid en specifik tidpunkt och ger möjlighet att studera sambandsmönster. Att studera samband är ofta förknippat med kvantitativa studier, men det hindrar inte kvalitativa forskare från att genomföra studier med hjälp av tvärsnittsdesign. Tvärsnittsdesign i kvalitativa studier används oftast i kombination med semi-strukturerade intervjuer för att

43 (123)

samla in data från ett antal respondenter. Tvärsnittsdesignen innebär att vi kunnat kartlägga fördelningen utifrån 2018 års bokslut och även om intervjuerna utgår från 2018 års val måste vi beakta att intervjun genomförs en tid efter det. Det finns en risk att valen har förändrats vilket vi måste vara tydliga med att presentera för att ge studien trovärdighet. Vi anser däremot inte att det är ett hinder för oss att förstå logiken bakom valet och hur respondenterna resonerar kring valet av redovisningsmetod. Vi menar att logiken bakom valet går att förstå även om valet har förändrats efter 2018 års bokslut.

Ett annat alternativ av forskningsdesign som hade kunnat vara lämplig i vår studie är en komparativ design som används i undersökningar med två eller fler fall där man försöker hitta någon form av jämförelse mellan de olika fallen. En kvalitativ studie med komparativ design kan genomföras med intervjuer med syfte att få fram skillnader i tankelogik hos respondenterna. Det skulle innebära att tyngden i studien skulle ligga i få fram jämförelser och skillnader och analysera dem.

Ytterligare ett metodalternativ som skulle kunna skapa förutsättningar för att förstå logiken bakom besluten hade varit att genomföra det Svensson och Ahrne (2015) beskriver som skuggning i fältarbete. Skuggning i fältarbete innebär enligt Svensson och Ahrne ”att följa efter utvalda personer i deras dagliga sysslor under en period ” och i vår kontext skulle detta kunna vara att följa beslutsfattarna under bokslutsarbetet. Detta hade varit ett sätt att observera eventuella diskussioner kring de beslut som vi undersöker. Tid är enligt Ahrne och Svensson (2015) ofta en resurs som påverkar valet av redovisningsmetod vilket i vårt fall gör att intervjuer är mer lämpligt och genomförbart än skuggning i fältarbete.

44 (123)

5.2.3 Val av undersökningsmetod För att kunna samla in empiriskt material behöver vi använda oss av en undersökningsmetod som är lämplig för vår studie. Inom det som kallas kvalitativ forskning finns det flera olika metoder varav de vanligaste enligt Bryman och Bell (2003) är etnografi/deltagande observation, kvalitativa intervjuer, fokusgrupper, språkbaserade metoder för insamling och analys av kvalitativa data samt insamling och kvalitativ analys av texter och dokument. Valet av metod är viktigt eftersom det lägger grunden för våra förutsättningar att samla in det empiriska material vi behöver för att genomföra vår undersökning. Vi kommer i vår huvudundersökning använda oss av kvalitativa intervjuer för att samla in empiri. Kvalitativa intervjuer tenderar enligt Bryman och Bell (2003) att vara mindre strukturerade än surveryintervjuer och kvalitativa intervjuer kan exempelvis vara både individuella och i grupper. Bryman och Bell (2003) menar att flexibiliteten gör intervjumetoden attraktiv och i den här undersökningen kommer beslutsfattare i svenska fotbollsklubbar intervjuas och vara föremål för den största delen av undersökningens empiriska del. Trost (2010) menar att kvalitativa intervjuer kännetecknas av enkla och raka frågor som besvaras med komplexa svar och enligt Svensson och Ahrne (2015) kan intervjuer med personer delaktiga i en miljö vara ett sätt för att skapa insikter om förhållanden som råder i denna miljö. De menar även att intervjuer kan användas för att skapa kunskap om sociala förhållanden och om enskilda människors uppfattningar. Mot bakgrund av att enkla och raka frågor kan ge komplexa svar är detta något vi kommer beakta vid utformandet av vår intervjuguide som presenteras i avsnitt 5.2.4. Vi beaktar detta genom att utforma våra frågor på ett sätt som ger respondenten möjlighet att svara utifrån sin uppfattning. Det är dock viktigt att vi ställer följdfrågor för att säkerställa att vi uppfattar respondenten rätt för att vår tolkning ska kunna vara trovärdig. Ett exempel på hur vi hanterat detta är att ställa följdfrågan ’’menar du att…’’ för att säkerställa att vi uppfattat respondenten korrekt.

45 (123)

I vår undersökning kommer det empiriska materialet främst bestå av den information som vi kommer anskaffa oss genom intervjuer med beslutsfattare i klubbar. Intervjuer kan göras på olika sätt och det som kännetecknar kvalitativa intervjuer är att de brukar vara mindre strukturerade än kvantitativa intervjuer. Kvalitativa intervjuer har vanligtvis mer generella inledande frågeställningar där intervjupersonernas individuella uppfattningar ska få framföras. Intresset i de kvalitativa intervjuerna ska riktas mot den intervjuades ståndpunkter och det kan vara önskvärt att låta intervjun röra sig i olika riktningar eftersom det låter intervjupersonen visa vad den tycker är relevant och viktigt (Bryman & Bell, 2003). I vår undersökning kommer detta vara en viktig del eftersom vi vill förstå logiken bakom de val som klubbarna och beslutsfattarna väljer att göra. Genom att släppa fram respondenten och ställa frågor på ett sätt som ger respondenten möjlighet att resonera hoppas vi kunna samla in material som motsvarar de tankar respondenten har kring redovisningsvalet. Ett exempel på en sådan fråga är ’’berätta om hur föreningen arbetar för att uppnå sportsliga och ekonomiska mål’’.

5.2.3.1 Semistrukturerade intervjuer Kvalitativa intervjuer kan variera i stor utsträckning beroende på undersökningen och många olika typer av intervjumetoder nämns i ett kvalitativt sammanhang. Ahrne och Svensson (2015) menar att det kan finnas ostrukturerade, semi-strukturerade eller löst strukturerade intervjuer. Enligt Bryman och Bell (2011) kännetecknas kvalitativa intervjuer dock av att tillvägagångssättet är betydligt mindre strukturerat och riktar sig mot att förstå respondentens ståndpunkter till skillnad från kvantitativa intervjuer som mer söker svar på forskarens intresse och har tydligare struktur. I ostrukturerade intervjuer använder sig forskaren som mest av mindre anteckningar som hjälp för att komma ihåg olika teman och där respondenten får svara öppet och fritt på frågorna. Meningen med en ostrukturerad intervju är att till sin natur försöka likna ett vanligt samtal (Bryman & Bell, 2011).

46 (123)

I vårt val av datainsamling har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer, där vi kommer använda oss av en lista med specifika teman som berör vårt ämne och som vi är intresserade av att få svar på. Det kommer vi göra med hjälp av en intervjuguide som våra respondenter får tillgång till en tid innan intervjun. Dessa frågor ska hjälpa respondenten att förstå syftet med undersökningen och kunna förbereda sina svar eftersom semistrukturerade intervjuer är uppbyggda så att respondenten ska ha stor frihet när det komma till att utforma svaren på sitt eget sätt. Att respondenterna får stor frihet att utforma sina svar samt att vi väljer att ställa öppna frågor leder till att svaren motsvarar respondentens uppfattningar. Då respondentens uppfattning och erfarenheter är i fokus är det viktigt att det framkommer i syfte att skapa förutsättningar för att analysera resonemanget. Respondentens tillgång till intervjuguiden kommer även leda till att de har mer tid till förberedelse, vilket i sin tur kan påverka utformningen av svaren. Detta var dock en avvägning vi fick göra eftersom vi ville ge respondenterna en möjlighet att fundera kring frågorna i förväg. Semistrukturerade intervjuer innehåller även frågor som avviker från intervjuguiden där respondenten även får ge oförberedda svar (Bryman & Bell, 2011). Det gör även att det är viktigt för oss att ställa relevanta frågor som avviker från intervjuguiden eftersom vi genom det kan få respondenten att resonera ännu mer och svara på frågor som inte skickats i förväg.

5.2.4 Intervjuguide Även om det finns aspekter vid en intervjusituation som man inte kan förbereda eller kontrollera i form av exempelvis trygghet är det viktigt att förbereda sig inför intervjun. Ett sätt att förbereda sig är genom en intervjuguide (se bilaga 10.1) vilket kan vara ett hjälpmedel för att inte tappa tråden och för att inte glömma viktiga frågor (Ahrne & Svensson, 2015; Trost, 2010). För att uppnå detta skapade vi en generell intervjuguide som ska stå för

47 (123)

strukturen vilken sedan anpassas utefter respondenten och situationen. Eftersom vi utgår från en semistrukturerad intervjumetod finns det även möjlighet att ställa följdfrågor (Bryman & Bell, 2011). Enligt Yin (2016) är det viktigt att fråga bra frågor för att undvika att man samlar in överflödig information vilket vi behöver beakta vid utformningen av våra frågor. Enligt Trost (2010) är det även viktigt att inte vara rädd för tomrummet eftersom en ovan intervjuare ofta har en tendens att vilja ta med allt vilket kan skapa problem vid bearbetningen av materialet. Trost (2010) menar även att man kan tvingas hoppa mellan frågorna vilket ställer krav på oss som intervjuare att vara flexibla. Dessa aspekter beaktar vi genom att dela in intervjuguiden i olika delar som presenteras nedan. Detta ska skapa en förutsättning för oss att samla in det material vi behöver för att analysera logikerna bakom valet av redovisningsmetod. Då upplever vi att det är viktigt att få respondenten att känna sig bekväm i intervjusituationen samt att intervjun berör de områden som vi tror kan ha en påverkan på valet. Exempel på dessa områden är intressenter, målsättningar och fördelar respektive nackdelar med redovisningsvalet.

5.2.4.1 Uppvärmningsfrågor Alvesson (2011) menar att intervjuarbetet kan delas in i början, mitt och slut där intervjupersonen till en början värms upp för att skapa en samarbetssituation. Enligt Trost (2010) kan de första frågorna under en intervju vara avgörande för resten av intervjun och det är således viktigt att skapa ett förtroende gentemot respondenten. Ett sätt kan vara att börja med fria frågor som ligger i anslutning till ämnet och det är av vikt att inte börja med allmänna frågor utan snarare att börja med specifika och jordnära frågor. Enligt Svensson och Ahrne (2015) är det viktigt att respondenten känner sig bekväm vilket kan uppnås genom att till en början ställa vänliga och tydliga

48 (123)

frågor. Utifrån detta försöker vi utforma intervjuguiden genom att börja med ett par enkla och raka men vänliga frågor till en början.

• Berätta kort om dig själv och din utbildnings- och sportsliga bakgrund.

• Berätta gärna lite om föreningens verksamhet.

• Berätta om din roll i föreningen och hur länge du har jobbat där. Med dessa inledande frågor är vår förhoppning att respondenten ska känna sig trygg och att detta ska skapa en mer avslappnad situation för den fortsatta delen av intervjun samtidigt som vi får en förståelse för respondentens och organisationens bakgrund och roll.

5.2.4.2 Frågor om föreningen I mittdelen av intervjun är det viktigt att få fram respons på frågorna och det temat som intervjun handlar om. I den här delen av intervjun kan det vara fördelaktigt att utgå från ett lagom avgränsat tema och vid tillfälle ställa följdfrågor för att uppnå mer precision och fördjupning (Alvesson, 2011). För att uppnå detta försöker vi utgå från föreningen ur ett bredare perspektiv med koppling till den teoretiska referensram vi har använts oss av. Mot bakgrund av det försöker vi ställa frågor som kan besvara hur klubbens och respondentens logik skulle kunna placeras i den idealtypsmodell som teoriavsnittet mynnat ut i. • Berätta om uppbyggnaden i föreningens ekonomiska styrning.

• Skulle du säga att det finns en skillnad i den ekonomiska styrningen gentemot i vanliga företag och i så fall vilka skillnader finns?

• Berätta om hur föreningen arbetar för att uppnå både sportsliga och ekonomiska mål.

49 (123)

• Kan du beskriva ett beslut eller en händelse inom föreningen, där antingen de sportsliga eller de ekonomiska målen fått prioriteras?

• Vilka skulle du säga är föreningens viktigaste intressenter?

• Vilka av era intressenter tror du läser era finansiella rapporter?

• Skulle du säga att era intressenter har en påverkan på hur ni framställer era finansiella rapporter? Frågorna om föreningens ekonomiska styrning samt hur de arbetar med olika typer av målsättningar ger oss möjligheten att förstå hur målsättningarna kan variera och huruvida de anser att detta skiljer sig gentemot andra typer av företag. Det innebär att vi kan få en förståelse för om detta kan vara en bakomliggande logik i hur föreningen arbetar och om det således kan ha en påverkan på redovisningsvalet. Stakeholder Theory utgår från en logik där man beaktar sina intressenters intressen och att detta präglar verksamheten, vilket visserligen kan ske på olika sätt (Deegan & Unerman, 2011). Resonemang i termer av att man prioriterar på ett visst sätt för att tillfredsställa olika intressenter ger oss en bild kring huruvida det finns en logik kopplad till Stakeholder Theory (Deegan & Unerman, 2011). Däremot kan resonemang som utgår från att man vill uppnå vissa mål för att uppnå en social acceptans placeras in under idealtypen för Legitimacy Theory eftersom logiken i teorin innebär att man vill skapa social acceptans (Deegan & Unerman, 2011).

Syftet med att ställa frågor om föreningens intressenter är att förstå det resonemang och den logik som finns kopplad till hur man beaktar och hur man väljer att tillfredsställa olika typer av intressenter. Enligt Stakeholder Theory finns det olika sätt att prioritera på där man kan prioritera specifika intressenter före andra (Gray, 1996) eller välja en väg där alla behandlas på samma sätt (Hasnas, 1998). Om respondenten för ett resonemang kring hur man arbetar och prioriterar får vi en förståelse för dels om det finns i den bakomliggande

50 (123)

logiken och på vilket sätt det i så fall finns. Enligt Ryen (2005) bör frågorna formuleras generellt för att inte peka ut en riktning vilket vi genom generella frågor försöker beakta. Mot bakgrund av det är vår formulering viktig och att respondenten uppmanas att prata utifrån sina erfarenheter och upplevelser.

5.2.4.3 Frågor om redovisning i föreningen och SvFF:s riktlinjer för redovisning av externt förvärvade fotbollsspelare I frågeavsnittet som mer specifikt går in på föreningens redovisning och hantering av externt förvärvade spelare vill vi först och främst få en klar bild över vilka personer som är delaktiga i föreningens redovisning. Vidare är vår ambition att frågorna ska ge respondenten möjlighet att utveckla sina tankar om vilka för- respektive nackdelar som finns med respektive metod. Det är mot bakgrund av att frågorna bör formuleras generellt (Ryen, 2005) viktigt att vi genom det ger respondenten möjlighet att uttrycka sig utifrån sin erfarenhet och uppfattning om de olika metoderna.

• Vilka personer är delaktiga i föreningens redovisningsarbete?

• Bedömer du att förvärv av externa spelare är en stor del av er verksamhet?

• När valde er förening att börja tillämpa den nuvarande redovisningsmetoden?

• Berätta om fördelarna med den redovisningsmetoden som ni använder.

• Berätta om vilka fördelar ni ser med den alternativa redovisningsmetoden.

• Vad skulle du säga är anledningarna till att ni använder er av XX- metoden?

51 (123)

• Har det förekommit diskussioner kring att ändra redovisningsmetod? Om Ja: Berätta gärna om vad som diskuterades.

• Skulle du säga att ni har koll på vilken metod era konkurrenter använder? Vi inleder den avslutande delen av intervjun med att fråga om vilka personer som är delaktiga i föreningens redovisningsarbete eftersom det kan ge oss en förståelse för om det eventuellt finns hjälp från experter. Enligt den normativa isomorfismen inom Institutional Theory kan experters normer och erfarenheter ha en påverkan (DiMaggio & Powell, 1983) och genom den frågan kan vi få en förståelse om detta kan finnas som en bakomliggande logik vad gäller valet av redovisningsmetod. Inom Positive Accounting Theory impliceras en logik där beslutsfattandet grundar sig i ett resonemang om att man väger kostnad gentemot nytta (Watts & Zimmerman, 1990). För att fånga huruvida den logiken är närvarande ställer vi frågan om förvärv av externa spelare är en stor del av föreningens verksamhet. Frågan tror vi kan skapa en förståelse för om PAT är närvarande i respondentens resonemang eftersom det kan leda till ett resonemang kring huruvida man ser nyttan med aktiveringsmetoden.

De följande frågorna om för- och nackdelar kan även det skapa ett resonemang utifrån kostnad gentemot nytta. Det kan däremot även öppna upp för resonemang som kan fånga fler logiker. Genom att ställa öppna frågor får respondenten möjlighet att berätta om de för- och nackdelar man ser med respektive metod. Därigenom kan vi utläsa vilka logiker man grundar sitt beslut på. Exempelvis kan resonemang i termer av att press från externa parter påverkar beslutet vilket skulle vara förenligt med Institutional Theory vars bakomliggande logik är att man påverkas av externa intressenter eller sin omgivning (DiMaggio & Powell, 1983). Däremot kan resonemang i termer av att deras val uppfyller krav och förväntningar samt lagstiftning tyda på att man resonerar i en logik som återfinns i Legitimacy Theory som innebär att man

52 (123)

vill uppnå legitimitet genom social acceptans (Deegan & Unerman, 2011). Den bakomliggande logiken inom Stakeholder Theory är däremot att man beaktar olika intressenter (Deegan & Unerman, 2011) vilket således skulle innebära att resonemang i termer av vad man kan göra för att uppnå olika intressenters krav kan kopplas till idealtypen för Stakeholder Theory. Vi kan genom frågan huruvida de har koll på sina konkurrenter fånga om resonemanget utgår från en idealtyp för Institutional Theory eftersom konkurrenters val kan påverka enligt härmande isomorfism (DiMaggio & Powell, 1983).

Avslutningsvis är det enligt Ryen (2005) viktigt att avsluta intervjun på ett positivt sätt. Enligt Erlandson et al. (1993) kan det ske genom en kort sammanfattning för att ge respondenten möjlighet att förklara om något uppfattats felaktigt. Det är även viktigt att tacka respondenten för samarbetet vilket är råd vi beaktar vid avslutningen av intervjun genom att kort sammanfatta och således säkerställa att vi uppfattat respondenten korrekt. Även om vi genomgående försökt ställa frågor i stil med ’’menar du att..’’ är detta ytterligare ett sätt att säkerställa informationen.

5.2.5 Urval Som forskare står man inför ett val vad gäller urval och hur detta ska ske. Enligt Bryman och Bell (2003) finns det olika metoder för att välja sitt urval. De menar att beslutet kan tas utifrån ett bekvämlighets-, sannolikhets-, tillfällighets- eller snöbolls- och kedjeurval. Metoden för urval påverkas av situationen och ett bekvämlighetsurval kan exempelvis vara en effekt av olika restriktioner eller av vad som anses vara lämpligt utifrån ett geografiskt perspektiv. Ett sannolikhetsurval kan baseras på att forskaren vill att respondenterna skiljer sig åt vad gäller drag och egenskaper (Bryman och Bell, 2003).

53 (123)

Som vi tidigare nämnt utgår studien från svenska fotbollsklubbar på elitnivå vilket omfattar Allsvenskan, Superettan och Damallsvenskan. Den empiriska materialinsamlingen genomförs genom semi-strukturerade intervjuer vilket innebär att respondenternas vilja att ställa upp central för vår undersökning. Mot bakgrund av den situation som Covid-19 har skapat i världen, vilket även har påverkat de svenska fotbollsklubbarna, behöver vi använda oss av olika metoder för att välja vårt urval. Enligt Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) är forskningsfrågan helt avgörande för vilka grupper av människor man vill intervjua. I vårt fall innebär det att vi är intresserade av att intervjua de klubbar som faller under elitlicensen. Nästa steg att välja vilka man vill intervjua och det är viktigt att försöka visa att resultaten inte bara är en effekt av vilka man råkat intervjua. Urvalet kan ske genom ett s.k. tvåstegsurval och då en undersökning handlar om organisationer kan detta ske genom att välja vilka organisationer man vill intervjua (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015).

I vår undersökning är vårt första steg i tvåstegsurvalet att välja vilka fotbollsklubbar vi vill intervjua. För att genomföra detta undersökte vi viljan att ställa upp för intervju. Enligt Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) kan sex till åtta respondenter vara ett urval som ökar säkerheten att materialet är relativt oberoende av individers väldigt personliga uppfattningar. Ambitionen var att få en spridning mellan respondenterna sett till serie och val av redovisningsmetod. Efter detta frågade vi de klubbar som var villiga att ställa upp och som vi ansåg kunde skapa ett urval som var av relevans för vår studie vilket således även blir det andra steget i tvåstegsurvalet (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015) eftersom vi i den processen även bestämde intervju med respondenter vars roller innebär att de är relevanta för studien. Det har varit viktigt för oss att deras roller i klubben inneburit att de kunnat svara på våra frågor och att de haft insyn i klubbens ekonomi. Således har vi säkerställt att respondenten har innehaft en roll som är delaktig i processen och har förståelse för beslutet.

54 (123)

Även urvalet kan ha en påverkan på det slutgiltiga resultatet vilket är viktigt att beakta. Ambitionen var att få en spridning mellan respondenterna sett till serie och val av redovisningsmetod. Denna spridning anser vi att vi lyckats uppnå eftersom vi genomfört totalt sju intervjuer där samtliga serier representerats och där det även funnits en spridning kring klubbarnas storlek och sportsliga prestation. Enligt Ahrne och Svensson (2015) kan olika perspektiv beskriva fenomen på olika sätt vilket kan skapa en mer nyanserad och rikare bild, vilket vi hoppas uppnå genom en variation i urvalet av respondenter. Med en variation i urvalet skapar vi förutsättningar för att kunna förstå resonemang och logik bakom beslut av redovisningsmetod i svenska fotbollsklubbar. Det ska dock beaktas att det hade kunnat generera annorlunda resultat med ett annat urval men genom en spridning är förhoppningen att kunna få olika perspektiv.

De respondenter som intervjuats presenteras i tabell 5.2 där även deras klubbtillhörighet framkommer. Tabellen innehåller även serietillhörighet, omsättning och eget kapital för att påvisa skillnad i storlek och sportslig prestation.

Tabell 5.2 Sammanställning respondenter

55 (123)

5.2.6 Genomförande Precis som tabell 5.2 visar har vi totalt genomfört sju intervjuer med representanter från olika klubbar. Under intervjun har samtliga respondenter blivit erbjudna att delta anonymt samt blivit tillfrågade huruvida de godkänner att vi spelar in intervjun. Ingen av våra respondenter önskade anonymitet för vare sig klubben eller de som personer vilket innebär att samtliga namngivits. Att ingen av respondenterna önskade anonymitet och att samtliga således namngivits kan ha en påverkan på resultaten. Om respondenterna deltagit anonymt är det möjligt att resonemangen hade framkommit på ett annat sätt då man eventuellt skulle kunna tänka sig att det finns en viss grad av återhållsamhet då man ej är anonym. Vi ansåg dock att det skulle medföra mer värde att förstå vilka klubbar och deras position inom svensk fotboll vid analys och förståelse för resultaten.

Intervjuerna genomfördes under en period på två veckor och på grund av den rådande situationen med Covid-19 genomfördes samtliga intervjuer per telefon eller virtuellt via Zoom. Att intervjuerna skett virtuellt alternativt via telefon har försvårat den personliga interaktionen vilket ställt högre krav på oss som intervjuare. Vi har inte kunnat tolka kroppsuttryck på samma sätt som en fysisk intervju tillåter vilket leder till att det kan vara svårare att ställa uppföljningsfrågor. Detta innebär att det har ställts högre krav på oss att samarbeta för att kunna ställa de frågor vi velat ställa. Detta menar även Trost (2010) då han skriver att det kan vara fördelaktigt att ha sällskap av en kollega men att det samtidigt ställer krav på att man är samspelta. Fördelen kan vara att man kan komplettera varandra och eftersom intervjuerna genomförts per telefon eller virtuellt har detta varit viktigt för oss. Vi vill däremot återigen uppmana läsaren att vara kritisk då bristen på personlig interaktion kan ha haft en påverkan på vår förmåga att dels uppfatta respondenten men sedermera även analysera resonemanget. Även om vi försökt säkerställa informationen

56 (123)

genom följdfrågor och repetition finns det en risk att vi inte kunnat uppfatta lika mycket som vi hade vid ett personligt möte.

5.2.6.1 Transkribering Intervjuaren kan med tillåtelse från respondenten spela in samtalet och intervjuaren står sedan inför valet att göra transkribering. Att transkribera är tidskrävande men fördelaktigt i det långa loppet eftersom man under transkriberingen kan börja analysera materialet (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Transkriberingen ger oss dessutom möjlighet att återvända till materialet i skrift vilket gör analysarbetet och den empiriska delen enklare att hantera. Mot bakgrund av dessa fördelar och att vi fått tillåtelse att spela in intervjuerna har de transkriberats.

5.2.6.2 Sammanställning För att skapa en överblick över det material som respektive intervju har resulterat i och för att ge oss möjlighet att på ett snabbt och enkelt sätt återkomma till materialet har en sammanställning av respektive intervju skett. I sammanställningen har intervjun beskrivits där respondentens resonemang har hamnat i fokus vilket samtidigt har gjort att vi kunnat bearbeta och påbörja analysen av materialet i takt med att vi gått igenom det igen. För att sätta respektive klubb i en kontext, då vår undersökning utgår från ett urval av tre serier, innehåller även sammanställningen en beskrivning av respektive klubb. Syftet med detta är att skapa en tydlig bild kring vad det är för typ av klubb vilket även skapar förutsättningar för att kunna göra en jämförelse mellan olika klubbar.

5.2.7 Analysmetod Som det tidigare har diskuterats i avsnitt 2.2 Forskningsstrategi kommer de idealtyper som presenterats i avsnitt 4.2 Sammanfattande idealtypsmodell användas för att analysera det empiriska materialet utifrån den teoretiska

57 (123)

referensramen. Enligt Jansson (2007) kan idealtyper eller idealtypernas beståndsdelar vara ett lämpligt redskap att använda sig av för att analysera empiriskt material vilket kommer appliceras i den här uppsatsen. Eftersom idealtyperna konstrueras utifrån uppsatsens teoretiska referensram bör det beaktas att en teori är abstrakt och att den är en förenkling av världen och att det således inte finns teorier som kan förklara allt (Svensson, 2015). Mot bakgrund av att en teori inte kan förklara allt är det i analysarbetet även viktigt att beakta att idealtyperna ofta är en konstruktion som baseras på en extrem applicering av teorierna och att det således inte alltid går att hitta i verkligheten (Weber, 1949). Eftersom vi vill undersöka logiken bakom valet av metod och vi avser att göra det genom att tolka de resonemang som våra respondenter för behöver vi hjälpmedel för att kunna göra det. Som tidigare nämnt har vi utgått från fyra redovisningsteorier för att utvinna de bakomliggande logikerna. Dessa har vi sedan försökt använda för att skapa idealtyper för att tydliggöra var resonemang eller delar av resonemang kan placeras, om det kan placeras under en eller flera.

Vid analysen av det empiriska materialet kommer idealtyperna användas för att kategorisera och särskilja de olika klubbarnas resonemang vilket kommer skapa en förutsättning för att analysera resonemanget och vilka logiker som ligger bakom besluten. Vår förhoppning är att verktyget kommer skapa en förutsättning för att på ett tydligt sätt kunna skilja på och dela in respondenternas resonemang. Det kommer även kunna hjälpa oss att tydliggöra huruvida det går att förklara av flera teorier eftersom vi genom idealtyperna kommer kunna se om ett resonemang eller beslut ligger nära fler än en idealtyp. Den logik som kan utläsas utifrån respektive teori har varit grund för respektive idealtyp vilket har sammanställts i nedanstående tabell som tidigare har presenterats i avsnitt 4.2 Sammanfattande idealtypsmodell.

58 (123)

Tabellen ovan kommer som tidigare nämnt vara grunden för uppsatsens analys. För att skapa en struktur i hur vi dels ska hantera materialet men även genomföra vår analys behöver vi dela in arbetet i tre steg. Det finns tre grundläggande arbetssätt som kan beskriva de problem man står inför vid skapandet av analyser; att sortera, att reducera och att argumentera. Genom att använda oss av idealtyper är förhoppningen att denna sortering ska bli tydlig och skapa förutsättningar för vår analys. För att skapa auktoritet är det viktigt att argumentera med hjälp av sitt empiriska material och avslutningsvis bör analysen mynna ut i ett inlägg till befintliga teorier som skiljer sig gentemot andra teorier (Rennstam & Wästerfors, 2015). Eftersom tidigare studier om redovisningsval främst gjort antaganden om logiker är vår förhoppning att en

59 (123)

kvalitativ analys som ger respondenten utrymme att resonera i den kontext vi genomför den, ska kunna skapa ett nyanserat inlägg till teorin.

5.2.7.1 Sortering av materialet Som Rennstam och Wäderfors (2015) skriver krävs det en lyckad sortering av det empiriska materialet för att skapa ordning för sin analys. Det empiriska materialet är i denna kontext intervjuer med respondenter från olika klubbar vilka har transkriberats och sammanställts. Genom transkribering och sammanställning av materialet har vi skapat förutsättning för att sedermera sortera materialet eftersom vi dels bearbetar materialet i samband med transkriberingen samt har möjlighet att på ett enkelt sätt återvända till det då det finns i ordagrann skriftlig form. Enligt Rennstam och Wäderfors (2015) måste materialet läsas flera gånger och under läsningen sorteras vilket vi genom transkriberingen och sammanställningen har möjlighet att göra utifrån de idealtyper vi har skapat genom den teoretiska referensramen.

Ett sätt att underlätta arbetet för att sortera materialet är genom kodning vilket med fördel kan göras genom att skriva kommentarer i marginalen vid läsning av materialet (Rennstam & Wäderfors, 2015), vilket i vårt fall är transkriberingen av intervjuerna. Eftersom analysmetoden och således sorteringen av material utgår från de konstruerade idealtyperna sorterats även materialet utifrån dessa. I praktiken har det inneburit att olika delar av intervjun har kunnat sorteras och sorterats utifrån en viss idealtyp.

Vi har kopplat resonemang från respektive respondent till de olika idealtyperna. Exempelvis har resonemang utifrån den rekommendation och press som uppkommer från UEFA då man deltar i europaspel kodats till idealtypen för Institutional Theory som utgått från normativ isomorfism. För att förstå resonemanget bakom valet av metod har vi vid genomgången av varje intervju delat in materialet i respektive intervju utifrån idealtyperna och

60 (123)

deras bakomliggande logik. Varje intervju har kategoriserats utifrån de olika idealtyperna och således sorterats på ett sätt som tydliggjort logiken bakom resonemanget. Exempelvis har resonemang som grundat sig i att kostnaden kunnat fördelas sorterats som idealtypen för PAT och resonemang om att en viss intressent bidragit med experthjälp sorterats utifrån idealtypen för Stakeholder Theory. Genom att göra det har vi kunnat tydliggöra i vilka termer respondenten pratar i och vad respondenten framhäver som viktigt. Detta har skapat den grund som vi sedan har kunnat använda för att analysera materialet. Indelningen har använts för att analysera vilka idealtyper som respondenten resonerar likt och således vilken bakomliggande logik som finns i valet av redovisningsmetod. Detta har hjälpt oss att tydliggöra huruvida ett val kan förklaras utifrån en eller flera teorier samt om en typ av resonemang kan förklaras av fler teorier. Även om vi har kunnat placera ett resonemang nära en idealtyp har vi däremot vid analysarbetet försökt beskriva om resonemanget och logiken skiljer sig gentemot vad en idealtyp representerar. Genomgående är det däremot viktigt att ha med sig att sorteringen baseras på våra tolkningar av respondentens resonemang och logikerna i teorierna vilket skulle kunna ha en effekt på hur ett resonemang tolkas.

5.2.7.2 Reducering av materialet Reducering kan beskrivas som att man väljer bort information från det insamlade materialet. Anledningen till detta är att man inte kan visa upp allt och syftet med reduceringen ska vara att återge materialet på ett rättvisande sätt (Rennstam & Wäderfors, 2015). I vårt arbete med materialet har vi således inte sorterat och använt den typen av material som inte går att hänföra till studiens syfte. Exempel på delar som har reducerats bort är frågor vars syfte varit att skapa en relation i syfte att få respondenten att känna sig trygg i intervjun samt generella svar. Anledningen till att vi reducerat materialet enligt ovan är för att tydliggöra för oss själva vilket material som går att hänföra till

61 (123)

studiens syfte, vilket är resonemang som går att koppla till hur man hanterar ett redovisningsval.

5.2.7.3 Argumentation av materialet Slutligen är det viktigt för oss som skribenter att lyckas argumentera för materialet. Argumentationen är enligt Rennstam och Wäderfors (2015) viktig för att skapa självständighet vilket således ska kunna skapa nyanserade inlägg till teorin. Vi har i vår argumentation av materialet utgått från de olika idealtyperna som vi skapade utifrån de olika redovisningsteorierna och bildat en uppfattning kring tankelogiken bakom beslutsfattandet. Argumentationen har således baserats på de idealtyper vi skapat utifrån den logik som återfinns i de teorier som utgör den teoretiska referensramen. Det är återigen viktigt att bära med sig att argumentationen baseras på våra tolkningar vilket kan ha en påverkan på hur analysen framställs.

5.3 Etiska överväganden

Som författare är det viktigt att vi beaktar etiska överväganden eftersom vårt empiriska material bygger på intervjuer med människor. Det väcks etiska frågeställningar då man kommer i kontakt med människor. Detta kan handla om relationen mellan forskaren och respondenten och de menar att det kan finnas många svar på vad som egentligen är att handla moraliskt. Enligt teleologer kan en moralisk handling vara en handling med goda konsekvenser och enligt deontologer kan det vara en handling som följer en regel eller en plikt (Svensson & Ahrne, 2015). Svensson och Ahrne (2015) menar även att det uppkommer etiska frågeställningar i förhållande till tidigare forskning. Detta är något vi beaktar noga genom att på ett korrekt sätt hänvisa till tidigare forskning och författare på ett sådant sätt att det är tydligt var informationen kommer från.

62 (123)

Svensson och Ahrne (2015) anser att informerat samtycke är viktigt vilket kan ske genom att de som studeras blir informerade om studiens innebörd och att deras medverkan är frivillig. För att beakta detta har samtliga respondenter blivit tillfrågade och informerade om studiens syfte. Samtliga respondenter har dessutom i förväg fått frågorna tillskickade för möjlighet att ta ytterligare ställning till medverkan och för förberedelse. Vid intervjutillfället har samtliga respondenter tillfrågats huruvida de och klubben de representerar vill vara anonyma eller ej. Vi har även frågat samtliga om godkännande för inspelning av intervjun innan vi påbörjat den. Samtliga deltagare erbjuds dessutom att ta del av studiens slutliga produkt. Detta har varit viktigt för att uppfylla ett informerat samtycke med respondenten och vi kan därmed säkerställa att samtliga respondenter deltagit på frivilliga villkor.

6 Resultat av kartläggningen ______I kapitel 6 presenteras en kartläggning över hur klubbarna i Allsvenskan, Superettan och OBOS Damallsvenskan väljer att redovisa sina externt förvärvade spelare. ______

6.1 Kartläggning För att besvara den första frågan i vår frågeställning, hur de svenska fotbollsklubbarna på elitnivå väljer att redovisa externt förvärvade fotbollsspelare, har en kartläggning över klubbarna i Allsvenskan, Superettan och OBOS Damallsvenskan genomförts. Syftet med kartläggningen är att visa hur fördelningen ser ut vilket kan vara nyttigt att ha med sig vid förståelsen för den bakomliggande logiken. Kartläggningen omfattar totalt 44 lag, 16 lag i Allsvenskan respektive Superettan och tolv lag i OBOS Damallsvenskan. Värt att notera är att Djurgårdens IF och Hammarby IF har representationslag i både Allsvenskan och OBOS Damallsvenskan. Föreningens redovisning avser både

63 (123)

herr- och dam vilket innebär att samma metod används. 2018 såg serieindelning ut enligt Tabell 5.1.

För Allsvenskan 2018 var fördelningen att tolv av 16 lag tillämpade aktiveringsmetoden och endast fyra lag använde kostnadsföringsmetoden. Detta innebär att 75% av klubbarna i Allsvenskan tillämpade aktiveringsmetoden och 25% kostnadsföringsmetoden. Enligt Svenska Fotbollförbundet (2018d) uppgick det totala balanserade spelarkapitalet till 128,4 miljoner SEK.

Figur 6.1 (SvFF, 2018d)

För Superettan 2018 var fördelningen annorlunda jämfört med Allsvenskan. Enligt en rapport från Svenska Fotbollförbundet (2018e) tillämpade fyra av 16 lag aktiveringsmetoden och resterande kostnadsföringsmetoden. Klubbarna som använde aktiveringsmetoden har identifierats genom respektive klubbs årsredovisningar. Dessa klubbar är Halmstads BK (2018), Helsingborgs IF (2018), Jönköpings Södra IF (2017; 2019) och Östers IF (2018). Under kartläggningen har vi kunnat se att Jönköpings Södra IF (2017; 2019) tillämpade aktiveringsmetoden under 2017 och 2019. I årsredovisningen för 2019 har vi dessutom kunnat se att de under 2018 hade balanserade utgifter för spelarförvärv vilket innebär att samma metod tillämpades 2018.

64 (123)

Fördelningen i procent förhåller sig således att 25% av klubbarna i Superettan väljer aktiveringsmetoden och 75% kostnadsföringsmetoden.

Enligt Svenska Fotbollförbundet (2018e) uppgick spelarförvärven i Superettan till 6,7 miljoner SEK under 2018 varav 3,8 miljoner SEK kostnadsförts direkt och 2,9 miljoner SEK aktiverats i balansräkningen.

Figur 6.2 (SvFF, 2018e)

I OBOS Damallsvenskan, som är den högsta serien för damer, använder samtliga tolv klubbar kostnadsföringsmetoden vilket således innebär att ingen tillämpar aktivering av externt förvärvade spelare. Enligt Svenska Fotbollförbundet (2018f) uppgick spelaromsättningsnettot (spelarrättighets- köp och försäljning samt in- och uthyrning av spelare) i Damallsvenskan 430 000 SEK.

65 (123)

Figur 6.3 (SvFF, 2018f)

Kartläggningen har visat att aktiveringsmetoden dominerar i Allsvenskan där 75% använder aktiveringsmetoden. I Superettan är fördelningen däremot den motsatta då 75% använder kostnadsföringsmetoden. I OBOS Damallsvenskan kan vi se att 83,33% använder kostnadsföringsmetoden. De två klubbar som använder aktiveringsmetoden är Djurgårdens IF och Hammarby IF FF som har en gemensam redovisning med herrverksamheten.

Vi ser en tydlig uppdelning i valet av redovisningsmetod mellan de olika serierna. Allsvenskan, där en majoritet av klubbarna tillämpar aktiveringsmetoden, har 2018 totalt 128 miljoner SEK i balanserade utgifter för spelarförvärv (SvFF, 2018d). Superettan har under samma period 6,7 miljoner SEK varav 2,9 aktiverats i balansräkningen (SvFF, 2018e). I OBOS damallsvenskan redovisades 152 000 SEK i totala kostnader för spelarförvärv (SvFF, 2018f).

66 (123)

7 Empirisk sammanställning och analys ______I kapitel 7 presenteras först presentation följt av en empirisk sammanställning och en analys utifrån respektive intervju med respektive klubb på klubbasis. Strukturen i analyskapitlet är således att varje klubb analyseras enskilt. Avslutningsvis ger vi en gemensam analys av samtliga. ______

7.1 Empirisk sammanställning

Tabell 5.2 Sammanställning respondenter

7.1.1 Djurgårdens IF

Djurgårdens IF Fotbollförening bildades 1891 och är en svensk förening från Stockholm som bedriver fotbollsverksamhet. Djurgårdens IF Fotbollförening är moderförening i en koncern som innehåller Djurgården Elitfotboll AB, Djurgården Fotboll Försäljning AB, Djurgården Invest AB och Djurgårdens

67 (123)

Fotboll Arena AB. Elitverksamheten för fotboll bedrivs i Djurgården Elitfotboll AB och Djurgården har representationslag i både herr- och damallsvenskan. Medlemsantalet uppgick 2018 till 12 537 medlemmar och koncernen hade 2018 en omsättning på knappt 170 miljoner SEK och ett positivt resultat om drygt 18 miljoner SEK. Koncernens egna kapital uppgick 2018 till drygt 72 miljoner SEK. Djurgårdens IF redovisar enligt K3- regelverket och tillämpar aktivering av externt förvärvade spelare. 2018 uppgick de aktiverade spelarförvärven till ett nettovärde om drygt 17 miljoner SEK (Djurgårdens IF, 2018). 2018 hade Djurgårdens IF tagit elva SM-guld på herrsidan (tolfte sm-guldet togs 2019) vilket innebär att man vid tillfället hade tagit femte flest SM-guld (SvFF, 2020d) och under 2018 tog man dessutom sin första titel i Svenska Cupen sedan 2015. På damsidan har Djurgården tagit två SM-guld. Herrklubben har efter sina inhemska framgångar även deltagit i tävlingar i Europa (Djurgårdens IF, 2018).

Intervjun har genomförts med Alf Johansson, ekonomichef Djurgårdens IF. Johansson är utbildad civilekonom och har tidigare arbetat som VD och koncernchef för ett börsnoterat företag. Inom Djurgårdens IF har Johansson även suttit i styrelsen samt varit VD och han berättar att man började använda aktiveringsmetoden i samband med att man gjorde omstruktureringar och att ett riskkapitalbolag var med och investerade i deras spelare. I sitt resonemang kring varför föreningen en gång valde att byta till aktiveringsmetoden menar Johansson att det skedde i samband med att ett riskkapitalbolag trädde in som investerare i deras spelare. Den primära anledningen till att man använder aktiveringsmetoden nu är utifrån de råd de får från revisorer och internationella rekommendationer.

- ‘’Vi bytte metod 2010 tror jag. Jag har försökt tänka tillbaka till vad som gjorde det, men jag tror det var i samband att ett riskkapitalbolag som var med och investerade i våra spelare.

68 (123)

För att få ihop helheten så gjorde vi den ändringen. Men idag varför vi använder, det är ju dels för att våra revisorer anser att det är den metod som speglar vår verksamhet, men det är också så att svenska fotbollsförbundet tillämpar redovisningsmetoden. Det är också så att vi som spelar i ute i Europa och rapporterar finansiellt till Uefa, det är också så att det är den redovisningsmetoden som man använder’’

Johansson menar att deltagandet i europeiska tävlingar och rapporteringen som tillkommer av det underlättas av att använda aktiveringsmetoden. Detta kan kopplas till att det svenska reglementet är unikt på så sätt att klubbarna kan använda kostnadsföring. Aktiveringsmetoden gör redovisningen och rapporteringen mer lämplig och enklare för den europeiska fotbollunionen, UEFA, att jämföra med klubbar från olika länder samt att det underlättar den dagen man deltar i europaspel. Resonemanget som Johansson för vad gäller valet utifrån de rekommendationer som SvFF, revisorer och UEFA bidrar med, utvecklas genom att Johansson menar att revisorerna tycker att det speglar verksamheten bäst. Att Johansson menar att valet till stor del baseras på de rekommendationer som föreningen får, är ett resonemang som ligger nära idealtypen för Institutional Theory. Eftersom man dels tar hänsyn till rekommendationer från revisorer och dels från UEFA, finns det en logik som präglas av både normativ (DiMaggio & Powell, 1983), från revisorerna, och tvingande isomorfism (DiMaggio & Powell, 1983), från UEFA. Isomorfismerna finns inom Institutional Theory och det går således att utvinna en logik i resonemanget som kan förklaras utifrån den. Å andra sidan menade Johansson dessutom att man valde att ändra för att få ihop helheten, vilket snarare innehåller element av hur en idealtyp utifrån PAT skulle resonera. När man menar att valet underlättar möjligheten att få ihop helheten kan det tolkas som att man även har vägt kostnaden mot nyttan. Den bakomliggande logiken

69 (123)

i resonemanget kan således förklaras utifrån både Institutional Theory och PAT, vilket visar att ett resonemang och i förlängningen ett val, kan innehålla flera bakomliggande logiker.

På frågan om huruvida beslutsfattandet baseras utifrån praktiska fördelar snarare än utifrån ekonomiska fördelar menar Johansson att det är så de resonerar, även om den ekonomiska påverkan också beaktas i beslutet.

- “Då kan vi säga att avskrivningarna kan ju bli ett bekymmer över tid. Vilket det gäller att man håller koll på för att du kan ju bygga det där så att det slår i nacken.’’

Eftersom avskrivningarna följer med över kontraktslängden menar Johansson att man samtidigt skapar en risk i att det kan bli en redovisningsmässig förlust om en tillgång avyttras till ett lägre pris än det bokförda värdet. En risk som Johansson inte menar är lika påtaglig när man använder sig av kostnadsföringsmetoden eftersom det kan bli lättare att hålla koll på nuläget. Johansson menar dock att de genom en god struktur och tätt samarbete kan hålla koll på avskrivningarna och att det inte finns några planer på att ändra metod. Utifrån det resonemang som Johansson genomgående för kring valet är det hela tiden en koppling till vad som underlättar rapporteringsarbetet. För att underlätta detta upplevs det viktigt att följa rekommendationer vilket innebär att Johanssons resonemang har element av den institutionella idealtypen.

- “ Vi är inte som AIK och Hammarby och andra som har valt att sälja ut upp till 49%, vilket är tillåtet inom svensk fotboll, utan vi äger ju hela verksamheten. Det är ju en stor skillnad! “

70 (123)

Som vi tidigare nämnt är svenska fotbollsklubbar unika eftersom minst 51% av deras röstandelar, till skillnad från vinstdrivande bolag, består av medlemsröster. Johansson trycker även på att Djurgårdens IF skiljer sig från konkurrerande storklubbar i Stockholm eftersom de inte valt att sälja ut 49 % av föreningen. Johansson menar att det även leder till skillnader i den ekonomiska styrningen i föreningen. Han benämner Djurgårdens IF som en hybridorganisation och jämför den med Systembolaget eftersom de inte bedriver verksamheten mot att maximera vinst. Ambitionen är att verksamheten ekonomiskt ska gå plus/minus noll samtidigt som bra sportsliga resultat uppnås. Johansson menar även att skillnaden mellan deras förening och en förening som är börsnoterad ligger i att deras verksamhet inte behöver jobba mot att leverera utdelning till aktieägare. Utifrån tankesättet kan man utläsa att föreningens intressenter är något som beaktas vid beslut eftersom man menar att sportsliga framgångar är viktiga för klubbens intressenter. Resonemanget visar på tendenser av likheter till en idealtyp för Stakeholder theory eftersom klubben strävar efter att tillfredsställa så många intressentgruppers krav som möjligt (Deegan & Unerman, 2011). Under intervjun är Johansson tydlig med att föreningen har många intressenter och enligt honom är de viktigaste intressentgrupperna medlemmar, supportrar, föräldrar, sponsorer och myndigheter. Resonemanget innebär att Stakeholder Theory präglar verksamheten och man kan utläsa ett resonemang utifrån det etiska perspektivet som innebär att samtliga intressenter ska bli behandlade rättvist, oavsett inflytande (Hasnas, 1998). Johansson belyser dock att han inte tror att valet av redovisningsmetod är av intresse för deras intressenter. Johansson menar att det är ett expertbeslut och återkommer till den praktiska fördelen utifrån den kontext de befinner sig i.

Samtidigt kan intressenter påverka redovisningsval på ett indirekt sätt även om intressenterna inte är drivande i valet av redovisningsmetod. De mål man sätter och strävar efter uppkommer utifrån intressenters krav, samtidigt som

71 (123)

redovisningsmetoder används för att på bästa möjliga sätt uppnå de mål som är uppsatta.

- ‘’Ja, det underlättar ju också den redovisningsmetod med all rapportering vi gör internationellt och till förbunden. Så kommer det vara och det finns inga som helst planer på att ändra det.’’

När Johansson däremot resonerar kring om valet hade sett annorlunda ut om redovisningen endast hade skett för damföreningen tror han att valet hade kunnat vara annorlunda.

- ‘’Det är möjligt att vi hade gjort. För då hade vi inte haft de externa kraven på oss heller. Med tanke på att säga som det ser ut idag med summor som florerar inom damfotbollen, för det är en sån enorm stor skillnad mellan herrar och damer idag. Då hade vi nog absolut kanske kört kostnadsföringsmetod istället. Absolut.’’

Utifrån det resonemang som Johansson för vad gäller damfotbollen kan det tolkas som att det återigen är externa krav som spelar roll men även vilka summor det handlar om. Utifrån att summorna har en påverkan finns det element som ligger nära idealtypen för PAT då man även beaktar kostnaden gentemot nyttan (Watts & Zimmerman, 1990). Som Johansson tidigare beskrev krävs det mer samarbete och övervakning vad gäller risken att bygga upp ett berg av aktiveringar än då kostnadsföring används. Det innebär att det ställs högre krav inom föreningen men att fördelarna med aktiveringsmetoden i kombination med rekommendationerna är större vilket är ett resonemang som faller inom kostnad gentemot nytta och PAT.

72 (123)

Utifrån det resonemang som Johansson för löpande under intervjun finns det element av den logik som grundar sig i Institutional Theory då han beskriver hur man beaktar krav från UEFA samt rekommendationer från deras revisorer. En idealtyp för Institutional Theory skulle däremot bara beakta sådana aspekter men då Johansson även resonerar kring att valet dessutom baseras på att man vill få ihop helheten finns det även element som kan tas från den bakomliggande logiken i PAT, inte minst för att summorna anses spela roll för beslutet då Johansson resonerar kring herr- och damverksamhet. Beslutet är däremot inte drivet av endast maximering av kostnad eller nytta vilket gör att logiken bakom valet inte kan förklaras utifrån den ena teorin eller den andra. Eftersom ändringen av metod dessutom uppkom som följd av att ett riskkapitalbolag investerade i deras spelare finns det element av hur en idealtyp för Stakeholder theory hade resonerat eftersom en viss intressent kan ha haft en påverkan på valet av metod. Således finns det element av flera olika logiker bakom valet av metod i Djurgårdens IF och det går inte att förklara valet utifrån endast en teori. Då man beaktar flera olika parametrar finns det element av flera bakomliggande logiker och beslutet kan förklaras utifrån olika stora delar av Institutional Theory, PAT samt Stakeholder theory. Avvikelserna gentemot idealtyperna kan i Djurgårdens IF:s fall förklaras av att man är en klubb som måste hantera sportsliga och ekonomiska målsättningar men där det ekonomiska snarare är ett verktyg för att uppnå sportsliga resultat. Eftersom det finns en ambition av att nå ut i Europa finns det således en logik som grundar sig i Institutional Theory, samtidigt som det finns intressenter med en eventuell indirekt påverkan på valet och således element av en logik som grundar sig i Stakeholder theory.

7.1.2 AIK AIK Fotboll grundades 1891 och är en svensk förening med säte i Solna som bedriver fotbollsverksamhet. AIK Fotbollsförening äger 10,05 % av aktierna och 52,76 % av rösterna i AIK Fotboll AB. AIK är unikt som fotbollsklubb

73 (123)

eftersom de är den enda fotbollsföreningen i Sverige som är börsnoterat. AIK Fotboll AB bedriver som moderbolag i koncernen fotbollsverksamheten och äger fullt ut AIK Merchandise AB och 50 % av Nytomta Fastighets AB som dotterbolag. Koncernen hade under 2018 en omsättning på drygt 161 miljoner SEK och ett negativt resultat på nästan 17 miljoner SEK. Koncernens egna kapital uppgick 2018 till drygt 63 miljoner SEK. AIK redovisar som börsnoterat bolag enligt IFRS och tillämpar aktivering av externt förvärvade spelare. 2018 uppgick de aktiverade spelarförvärven till ett nettovärde om drygt 19 miljoner SEK. AIK vann sitt tolfte SM-guld på herrsidan 2012 och klubben har efter sina inhemska framgångar även deltagit i tävlingar i Europa (AIK Fotboll AB, 2018).

Intervjun har genomförts med Håkan Strandlund, vice VD och ekonomichef för AIK Fotboll AB. Strandlund är utbildad civilekonom och har tidigare arbetat som revisor samt haft en del yrkesroller inom ekonomi i olika företag. Johansson berättar att valet av redovisningsmetod är styrt av rekommendationer från IFRS och deras revisorer. Han påpekar även skillnaden i styrningen gentemot andra fotbollsklubbar eftersom de är börsnoterade och väljer att förklara klubben som en hybrid mellan en förening och ett företag. Det leder till att de omfattas av både börsregler och regelverk från fotbollförbund, men även att fotbollsklubben måste ta hänsyn till sina aktieägare.

- “ Vi är ju en hybrid mellan en förening och ett börsnoterat bolag och där är vi ganska unika i Sverige idag. Så vi omfattas både av börsregler och fotbollsregelverket kring till exempel. redovisningsfrågor. Det innebär att vi kan tillämpa olika regler beroende på vem vi rapporterar till. “

74 (123)

Det är således inte ekonomin som är den största prioriteten enligt Strandlund, även om han menar att det måste finnas en balans mellan fotbollen och ekonomin. Enligt Strandlund har det aldrig förekommit diskussioner om utdelning utan eventuell vinst återinvesteras i verksamheten, vilket är en stark indikation på att bolagets aktieägare delar bolagets uppfattning om att de sportsliga målen är viktigast.

- ’’Jag tror framförallt att det är medlemmar och aktieägare som följer de finansiella rapporterna och klubbens ekonomi på detaljnivå’’.

Strandlund menar att klubben har många intressenter, däribland aktieägare och medlemmarna i AIK Fotbollförening som i sin tur äger majoriteten av rösterna i AIK Fotboll AB. Partners beskrivs även som viktiga intressenter men huruvida klubbens intressenter har koll på klubbens ekonomi varierar.

När Strandlund resonerar kring verksamhetens målstyrning och klubbens intressenter är det tydligt att klubben är väl medvetna om sina intressenter och att det är viktigt för klubben att bemöta och tillfredsställa intressenterna. Däremot menar Strandlund att de tidigare nämnda intressenterna inte påverkar de finansiella rapporterna och de redovisningsval klubben gör, vilket således skulle innebära att resonemanget kring valet av redovisningsmetod inte går att förklara utifrån Stakeholder Theory (Deegan & Unerman, 2011). Samtidigt kan det gå att utläsa ett resonemang där verksamheten till stor del baseras på intressenters förväntningar och att det således kan ha en indirekt påverkan.

Som tidigare nämnt beskriver Strandlund klubben som en hybrid mellan en förening och ett börsnoterat bolag vilket även innebär att man omfattas av både börsregler och fotbollens regelverk vad gäller till exempel

75 (123)

redovisningsmetoder. Enligt Strandlund innebär det att de kan tillämpa olika regler beroende på vem de rapporterar till. Vid valet av redovisningsmetod för externt förvärvade spelare menar Strandlund att man i samråd med revisorerna gör en tolkning av rekommendationerna vilket i de fallet innebär att aktiveringsmetoden tillämpas. Att beslutet baseras på en tolkning utifrån en diskussion och i samråd med revisorer innebär att resonemanget innehåller element som liknar idealtypen för Institutional Theory. Den normativa isomorfism innebär att experters erfarenheter påverkar besluten (DiMaggio & Powell, 1983) och utifrån Strandlunds resonemang kan man utläsa en logik där man beaktar och påverkas av revisorernas invändningar.

När vi frågar Strandlund om han ser någon fördel med att använda sig av den alternativa metoden, direkt kostnadsföring, resonerar han kring uppfattningen om att det skulle ge en mer otydlig bild av klubbens ekonomiska ställning.

- “Nä, jag tror att det skulle ge en mer otydlig bild av vår ekonomiska ställning så nej, det kan inte jag se riktigt.”

Att den metoden de använder således ger en mer tydlig bild över klubbens ekonomiska ställning kan ses som en form av sökande efter legitimitet gentemot allmänheten och ens intressenter. Således kan det tolkas som att det finns spår av ett resonemang och logik som snarare ligger nära idealtypen för Legitimacy Theory, vilket innebär att man med sina val vill motsvara samhällets förväntningar (Sethi, 1978).

Utifrån det resonemang som Strandlund för under intervjun finns det tydliga tendenser av att besluten fattas utifrån en logik som kan förklaras av Institutional Theory eftersom han beskriver vikten av regelverksrekommendationer och expertisråd från deras revisorer. Även om denna logiken är mest framstående i hur Strandlund resonerar finns det även

76 (123)

resonemang som kan förklaras av Legitimacy Theory och Stakeholder Theory. Eftersom att det dels är viktigt att tillfredsställa aktieägare samt uppnå legitimitet och att valet av metod uppfyller det senare, går det även att förklara delar av beslutet utifrån Legitimacy Theory och Stakeholder Theory. Även om den mest framstående logiken i valet av metod framstår som en logik som kan förklaras av Institutional Theory, finns det även element av de logiker som kan förklaras av Legitimacy Theory och Stakeholder Theory. Anledningen till att valet framförallt kan förklaras av Institutional Theory kan bero på att man dels är börsnoterat men även hanterar olika målsättningar i form av både sportsligt och ekonomiskt. Det kan även innebära att det därför finns större Institutionell påverkan snarare än att man vill tillfredsställa aktieägare i första taget, även om det finns element i resonemanget som belyser även det.

7.1.3 Växjö DFF Växjö DFF bildades 2014 och är en svensk förening från Växjö som bedriver damfotbollsverksamhet. Föreningen uppkom genom en sammanslagning av två tidigare föreningar, Växjö FF och Hovshaga AIF:s dam och flicksektion. Föreningen var tidigare även en del av Östers IF, som idag endast bedriver herrfotbollsverksamhet. Växjö DFF var under 2018 endast en förening men är under utveckling att bolagiseras under 2020. Det gör Växjö DFF till den första elitklubb att bolagiseras i Sverige på damsidan. Föreningen hade under 2018 532 medlemmar, en omsättning på drygt 5 miljoner SEK och ett negativt resultat på nästan 800 tusen SEK. Föreningen hade vid slutet av 2018 ett negativ eget kapital på drygt 500 tusen SEK, vilket även innebär att klubben misslyckats med ett av kraven för elitlicens. Växjö DFF tillämpar K2- regelverket vid deras redovisning och väljer att kostnadsföra externt förvärvade spelare direkt (Växjö DFF, 2018).

77 (123)

Intervjun har genomförts med Johnny Lindman, styrelseledamot och sportsligt ansvarig för elitverksamheten i Växjö DFF. Lindman är en entreprenör och driver tre företag. Han har tidigare varit ordförande i en mindre fotbollsförening och engagerad i ett antal andra idrottsföreningar. Lindman berättar att man idag kostnadsför sina förvärvade spelare och den primära anledningen till att man använder den metod är eftersom summorna i spelaraffärer är små. Han menar att aktivering av förvärven som tillgångar inte skulle tillföra någon väsentlig skillnad, men han menar att det är ett fullt möjligt alternativ längre fram när damfotbollen utvecklas ekonomiskt.

Lindman poängterar vikten av betydelsefulla summor som en direkt anledning till att de tillämpar kostnadsföringsmetoden och svarar på vår fråga om de mindre övergångssummorna är en anledning till att de inte aktiverar sina spelarförvärv.

- ”Ja, det är det. Och det är inte så stora övergångssummor i vår bransch, damfotbollen. Än så länge ska jag säga, men det är på väg uppåt och så småningom kanske vi kommer göra det.”

Även här blir det ett tydligt tecken på att nyttan av att aktivera deras förvärvade spelare inte är tillräckligt hög för att det ska vara värt att tillämpa metoden. I resonemanget finns det element som ligger nära idealtypen för PAT (Watts & Zimmerman, 1990) eftersom föreningen inte ser tillräckligt med ekonomiska fördelar gentemot kostnaderna som tillkommer för bland annat ökat arbete om man skulle tillämpa aktiveringsmetoden. Lindman ser ljust på framtiden och besvarar följande på om större övergångssummor skulle påverka valet av redovisningsmetod.

- ”Ja, det tror jag. Framförallt om vi har unga spelare vi tror att det kommer ryckas i och vara potentiell intäktskälla, men vi är

78 (123)

inte där ännu. Vi får se lite hur det utvecklas, om den här positiva trenden i damfotbollen håller i sig. Då kommer vi göra det.”

Resonemanget visar att logiken som ligger bakom beslutet kan variera utifrån vilka summor det handlar om. Eftersom Lindman resonerar i termer av att ett byte av metod skulle vara intressant då summorna ökar stärker det förståelsen för att logiken bakom valet har en koppling till ekonomiska fördelar.

- “Själva styrningen är nog lika bra hos oss som hos ett företag, men däremot så behöver vi inte ha de här kraven på vinster utan vi ska få verksamheten att gå ihop.”

Lindman, som även har erfarenheter inom företagsekonomin, benämner att den stora skillnaden mellan den ekonomiska styrningen i deras förening gentemot företag som han varit engagerad i, bygger på att vinster inte är ett krav på samma sätt. När han resonerar kring hur man väljer att prioritera konflikterande målsättningar mellan ekonomi och sportsliga resultat är han tydlig.

- ”Ja, det är ju det sportsliga, det hör ju ihop med försäljning av själva produkten så småningom. Ju bättre vi spelar ju större framgångar, desto bättre kan vi attrahera sponsorer. Då blir det win-win eftersom man får in högre intäkter. Det gäller att tänka på båda saker samtidigt.”

Även om han nämner båda delar som viktiga är det den sportsliga framgången som är primär. Dels för att det är klubbens kärnverksamhet, dels för att det är en förutsättning för att generera ekonomiska fördelar. Föreningens tuffa ekonomiska situation de senaste åren har lett till andra förutsättningar

79 (123)

ekonomiskt. Växjö DFF har på grund av negativa resultat ett negativ eget kapital, vilket strider mot de krav som finns för att klara elitlicensen. Det har i sin tur lett till ändrad struktur och att föreningen ska bolagiseras under kommande period.

- ”Jag tror inte att de intressenter som går in i det här kommer förvänta sig någon större avkastning på sitt kapital. Man köper aktier med hjärtat i stället och för att man vill vara del i den här verksamheten.”

Lindman påpekar att de kommande aktieägarna inte förväntar sig någon aktieutdelning samtidigt som han tidigare nämner att aktieägarna kommer bli en ny intressentgrupp som är viktiga att ta hänsyn till. När Lindman resonerar kring hur framtiden kan se ut då klubben blir ett aktiebolag, finns det en förståelse för att det kan vara viktigt att tillfredsställa klubbens intressenter. I det resonemanget finns det en logik som kan förklaras av Stakeholder Theory (Deegan & Unerman, 2011) men då bolagiseringen ännu inte genomförts är det svårt att tyda hur det påverkar redovisningsvalet.

I Lindmans resonemang under intervjun finns det tydliga element som ligger nära idealtypen för PAT. Lindman beskriver hur redovisningsvalet grundar sig i att skapa ekonomiska fördelar för föreningen vilket kan förklaras av PAT då man med valet vill uppnå ekonomiska fördelar. Däremot är summorna små för Växjö DFF men då Lindman resonerar kring hur framtiden kan se ut tror han övergångssummorna över tid kan vara en faktor som leder till ändring av metod. Resonemanget innehåller således fortsatt en logik som kan förklaras av PAT och beslutet grundar sig således mestadels utifrån PAT.

80 (123)

7.1.4 Linköpings FC Linköpings FC bildades 2003 och är en svensk förening från Linköping som bedriver fotbollsverksamhet för damer. Föreningen består av endast två lag, elitlaget som spelar i OBOS Damallsvenskan och ett ungdomslag. Föreningen uppkom genom en gemensam satsning av två föreningar, BK Kenty DFF och hockeyklubben Linköpings HC. Linköpings FC är en framgångsrik damklubb som under sina femton första år som förening blivit svenska mästare tre gånger samt vunnit svenska cupen fem gånger. Klubben har även deltagit och nått slutspel i europeiska tävlingar. Föreningen hade under 2018 en omsättning på drygt 12 miljoner SEK och ett negativt resultat på nästan 1,5 miljoner SEK. Föreningen hade vid slutet av 2018 ett negativ eget kapital på drygt 1,3 miljoner SEK, vilket även innebär klubben misslyckats med ett av kraven för elitlicens. Linköpings FC tillämpar K2-regelverket vid deras redovisning och väljer att kostnadsföra externt förvärvade spelare direkt (Linköpings FC, 2018).

Intervjun har genomförts med Malin Ljung, som på ett ideellt plan är styrelseledamot och ekonomiansvarig för Linköpings FC. Ljung är utbildad nationalekonom och arbetar som näringslivsutvecklare för Linköpings kommun. Hon har varit väldigt engagerad i föreningar, speciellt fotbollsföreningar under en lång tid. Ljung berättar att man idag direkt kostnadsför sina förvärvade spelare där resonemanget utgår från att det beror på att summorna vid klubbens spelaraffärer är små. Hon menar att en aktivering av de externt förvärvade spelarna inte skulle tillföra någon väsentlig skillnad, även om hon i sitt resonemang menar att det är ett alternativ längre fram när damfotbollen utvecklas ekonomiskt. - ” Om ni säger förvärv, så antar jag att ni menar att köpa spelare. Då skulle jag säga att det är ganska liten del av vår verksamhet. Vi har absolut köpt spelare men framför allt handlar det om att ta in spelare som har avslutade kontrakt. Vi

81 (123)

köper inte dem utan dem kommer till och just för att dem inte har något kontrakt.”

Precis som för Växjö DFF, den andra damklubben som intervjuats, läggs fokus på summorna för förvärvade spelare inom damfotbollen. Linköpings FC blir på grund av deras dåliga ekonomiska situation just nu tvungna att locka spelare som är kontraktslösa, även om förvärv är och har varit en del av verksamheten. I frågan om de ser en större möjlighet att använda aktiveringsmetod om övergångssummor blir högre menar Ljung att det är en möjlig övergång.

- ”Det tror jag definitivt, vi har lång väg att gå dit men det handlar om hela damfotbollens struktur. Vi är ju inte där ännu men det kan jag se det som fördelaktigt och när vi tänker att vi ska nå ditt och att vi ska kunna sälja spelare så ger det oss en intäkt för att förvärva spelare. Men summan däremellan måste summan vara ett överskott för att vi ska se det som en intäkt för att vi ska driva vår verksamhet. Vi ser det som att någon ska köpa dyrare och vi ska köpa billigt och någon annan ska köpa dyrt. Det är tanken i framtiden och då ser jag fördelen med att ha den redovisningsmetoden. Det är inte ljusår bort, men vi tänker i dem tankarna även om vi inte pratat om just redovisningsmetod, men det skulle vara intressant när vi kommer dit.”

Vi ser även här en förhoppning om att använda aktiveringsmetoden framöver, men för tillfället är inte summorna tillräckligt höga för att det ska vara fördelaktigt. Det betyder att Linköpings FC väljer att kostnadsföra sina förvärv eftersom de inte ser nyttan i den alternativa redovisningsmetoden. Resonemanget går att förklara utifrån PAT och det ligger således i närheten av idealtypen för PAT. Eftersom man väger de ekonomiska fördelarna och inte

82 (123)

ser att de är tillräckliga för att välja metod, har man vägt kostnaden mot nyttan (Watts & Zimmerman, 1990). . Resonemanget och beslutet går således att förklara utifrån en logik som grundar sig i PAT.

- ”Vi bokför inte spelare som en tillgång men för oss är dem ju en tillgång”

Vi märker även tydligt hur klubben ser sina spelare som en tillgång och vilket värde dem har för klubben, även om det inte syns i balansräkningen. Det går tydligt att återkoppla till Motokawas (2015) argument som tas upp i vår bakgrund. Han menar att eftersom humankapital inte kan tas upp som en tillgång i balansräkningen ger det en orättvis bild över organisationers rapporter som bygger sin verksamhet på människor och deras kunskap eller utövande. Linköpings FC negativa egna kapital och tuffa ekonomiska period går att koppla till det eftersom klubbens viktigaste tillgångar inte kan redovisas på balansräkningen.

- ” Om man skulle säga viktigaste intressenter, den är jättesvår. För tittar du ur ett ekonomiskt perspektiv så skulle jag säga våra sponsorer. För det är dem som gör att vi kan finansieras, då menar jag både offentliga och privata. Både kommunen och alla privata partners.”

Det svåra ekonomiska läget som klubben har för att överleva märker vi även påverkar deras tänk runt intressenter. Ljung nämner hur deras sponsorer ur ett ekonomiskt perspektiv ses som deras viktigaste intressenter. De blir helt avgörande för deras överlevnad även om sponsorerna inte är mottagare av deras kärnverksamhet, alltså att spela fotboll. I resonemanget finns det element av idealtypen för Stakeholder Theory eftersom ledningsperspektivet innebär att vissa intressenter prioriteras före andra (Gray, 1990). Eftersom sponsorer

83 (123)

är så pass viktiga ur ett ekonomiskt perspektiv kan det påverka verksamheten och hur föreningen bedrivs. Linköpings FC tuffa ekonomiska läge leder till att de vill nå kraven för fler intressentgrupper för att kunna överleva ekonomiskt och på så sätt fortsätta driva sin verksamhet.

- ” Vi är även en del i det här jämställdshetsperspektivet att man ska kunna spela fotboll på heltid och skapa dessa förutsättningar. Majoriteten av våra spelare spelar fotboll i heltid men inte alla.”

Ljung nämner även hur föreningen jobbar för att skapa legitimitet och bli mer uppskattad av samhället i stort. Arbetet för att skapa jämställdhet och få alla professionella damspelare att spela fotboll livnära sig på det på heltid uppskattas av stora delar inom samhället (Sethi, 1978). Enligt Ljung skapar skillnaden i ersättningen mellan herr- och damspelare diskussion och irritation bland grupper i samhället. Arbetet för att skapa en jämställd utveckling nämner Ljung som en anledning till klubben stora framgångar på så kort tid. Det har både skapat en social acceptans men även varit attraktivt för att locka åt sig duktiga fotbollsspelare.

- ”Men vi ser att vi vill ha en LFC-akademi där vi kan ha F15,F17,F19, för att utbilda spelare och fånga upp i a-laget eftersom vi inte har råd att köpa in utifrån utan vi måste fostra nerifrån. Vi vill även samverka med klubbar här i Östergötland och Sverige i stort.”

Ljung nämner även framtida planer som ligger närmare idealtypen för Legitimacy Theory (Sethi, 1978) då de planerar att skapa bättre bredd på deras ungdomsverksamhet, men även att skapa samarbete med andra klubbar i deras omgivning och på så vis utöka deras legitimitet ännu mer.

84 (123)

Utifrån det resonemang som Ljung för under intervjun finns det element av logiken som grundar sig i PAT då hon beskriver hur redovisningsvalet grundar sig i att skapa ekonomiska fördelar för föreningen. Resonemanget bygger på att de inte uppfattar tillräckligt med nytta av att byta redovisningsmetod. Det grundar sig i att föreningen inte har några omfattande övergångssummor och på så sätt leder det till att aktiveringsmetoden inte skulle innebära någon större skillnad. Man har således vägt kostnaden mot nyttan vid beslutet vilket är en logik som återfinns i PAT. I sitt resonemang om framtiden och hur summornas roll kan ändra valet finns det även en logik som kan förklaras av PAT då fokus hamnar på de eventuella ekonomiska fördelarna. Resonemanget och valet präglas av en logik som kan förklaras av PAT och även om det inte innebär ekonomiska fördelar för beslutsfattarna, tas besluten med klubbens ekonomiska möjligheter i åtanke.

7.1.5 GIF Sundsvall GIF Sundsvall är en fotbollsförening som grundades 1903 och bedriver fotbollsverksamhet i Sundsvall. GIF Sundsvall tillhörde 2018 Allsvenskan men spelar idag i Superettan efter att man åkte ur Allsvenskan under 2019 (GIF Sundsvall, 2020). GIF Sundsvall är moderbolag i GIF-koncernen med dotterbolaget Camp GIF AB. Under 2018 uppgick omsättningen till drygt 52 miljoner SEK och man redovisade ett positivt resultat om 725 000 SEK. Vid bokslutet 2018 uppgick deras egna kapital till 90 000 SEK vilket således innebär att man klarade kriterierna för elitlicens. GIF Sundsvall redovisar enligt K3-regelverket och väljer att aktivera sina extern förvärvade spelare. Klubben har inga SM-guld men man har deltagit i Allsvenskan under totalt 19 säsonger (GIF Sundsvall, 2018).

Intervjun har genomförts med Henrik Lindgren, klubbchef för GIF Sundsvall. Han är utbildad civilekonom och har tidigare arbetserfarenheter inom sport

85 (123)

och spel. Han har tidigare bland annat arbetat som sportchef på travbanor och spelchef på kasino och varit engagerad i GIF Sundsvalls supporterklubb. Lindgren berättar att föreningen väljer att aktivera sina spelarförvärv som tillgångar och att valet uppkom för några år sedan som följd av att klubben förvärvade ett antal spelare. Han påpekar även att metoden inte bidrar med någon större skillnad men att det inte känns nödvändigt att byta mellan metoderna.

- ”För det första så med tanke på vår ekonomi så är det väldigt sällan vi förvärvar spelare. Pratar vi spelarköp så är det till 90 % vi som säljer och inte köper, men det är klart att ju mindre pengar vi har desto mindre chans är det att vi köper spelare. Dem flesta förvärv är spelare som kommer gratis.”

Lindgren påpekar att klubben förvärvar väldigt få spelare på grund av deras begränsade ekonomi. Deras strategi utgår mer från att försöka få in kontraktslösa spelare som inte kräver någon övergångssumma och istället försöka sälja spelare för att tjäna pengar.

- ”Som jag minns det var att det var ett par år sen vi började med det. För då hade vi ett antal spelare som vi köpt och vi behövde stärka det egna kapitalet, sen har vi fortsatt på den vägen. Nu är det tror jag två eller tre spelare som vi aktiverar. Det är ganska små pengar och det är ingen anledning att hoppa fram och tillbaka.”

Lindgren berättar om hur föreningen resonerade när de valde att byta till aktiveringsmetoden som en följd av att ett par spelare värvades för betydliga summor och på så sätt kunde klubben stärka sitt eget kapital genom att aktivera spelarna som tillgångar. I resonemanget och beslutet finns element som ligger

86 (123)

nära hur en idealtyp, med modifikationen att det är organisationens intresse som prioriteras, skulle resonera. Eftersom man valde att byta metod för att skapa ekonomiska fördelar går beslutet att förklara utifrån PAT och debt/equity hypothesis då klubben valde redovisningsmetod för att skapa ekonomiska fördelar (Watts & Zimmerman, 1990). Man resonerade således i termer av att man genom byte av metod kunde uppnå en större nytta och att det således går att utläsa att denna logik låg bakom ändringen. Spelarna som förvärvades kunde istället för att hamna som kostnader och belasta resultatet, aktiveras som tillgångar för att öka föreningens tillgångar. Förvärvssumman skrivs då av på kontraktstiden och belastar resultat under flera år istället för det att endast belasta det år som förvärvet skedde.

- ”Ja så är det, men när man har dålig ekonomi och dåligt eget kapital så vill man inte belasta resultatet utan hellre vill man skriva av dem.”

Det blir ännu tydligare att se när han förklarar hur aktiveringsmetoden kan användas i dåliga ekonomiska perioder. Han menar att det är en självklar möjlighet genom att undvika att belasta resultatet utan istället skriva av dem över en längre period.

Lindgren förklarar även de fördelar han ser med att använda kostnadsföringsmetoden:

- ”Det skulle möjligen vara att det skulle bli tydligare för folk utåt, och kunna koppla kostnader till rätt räkenskapsår.’’

Han menar att med kostnadsföring skulle deras finansiella rapporter ge en tydligare bild för externa parter och enklare visa hur kostnader fördelas på respektive perioder. I resonemanget finns det en logik som går att förklaras av

87 (123)

Stakeholder Theory och det etiska perspektivet som menar att alla intressenter ska behandlas lika (Hasnas, 1998). Även om klubben idag inte använder den metoden är det tydligt att man har det i åtanke, även om det idag finns andra fördelar med att använda aktiveringsmetoden.

När Lindgren förklarar hur deras verksamhet skiljer sig åt gentemot traditionella vinstdrivande företag finns det även element i resonemanget som kan förklaras utifrån Stakeholder Theory. Eftersom sportsliga framgångar även leder till ökade intäkter blir det en skör balansgång mellan att maximalt utnyttja sina ekonomiska muskler, samtidigt som man undviker att misslyckas sportsligt. Alla dessa beslut och risker som tas uppkommer som följd av att försöka tillfredsställa så många intressentgrupper som möjligt. I beaktningen av hur verksamheten ska styras och kring vilka val man tar finns det således en medvetenhet om klubbens intressenter. Resonemanget är ett resonemang som ligger nära idealtypen för Stakeholder Theory eftersom den bakomliggande logiken kan vara att det är viktigt att tillfredsställa intressenter.

Lindgren förklarar en händelse där supportrars krav och klubbens tillvägagångssätt hamna i konflikt. Han menar att verkligheten i klubben ofta är annorlunda gentemot vad alla intressentgrupper vet och förstår.

- ”Men det är både att vi hade kommunicerat och att folk förstod försäljningarna samtidigt som det var många som tyckte vi sålde den allsvenska platsen. Det jag tycker folk glömmer och som inte kommer ut i media när det gäller spelarförsäljningar är att det är människor bakom också. I både Linus och Williams fall vill dem ut i Europa, bli proffs och tjäna mer pengar. Det är klart att vi har vår legala rätt att behålla dem men hur mycket bidrar en missnöjd spelare till laget och resultatet. Den avvägningen går inte att räkna på i finansiella termer, men det

88 (123)

är något som glöms bort när man prata om spelarförsäljningar. Man pratar om spelare som handelsvaror och inte som människor.”

Att man väljer spelarnas intressen kan förklaras utifrån ledningsperspektivet inom Stakeholder Theory som bygger på att man prioriterar en intressent (Gray, 1996). Istället för att möta kraven från till exempelvis supportrar och försöka skapa bästa förutsättningar för att nå sportsliga framgångar menar Lindgren att de även tar hänsyn till deras spelare och deras egna önskemål som ibland kan prioriteras före både de ekonomiska och sportsliga målen. Således finns det element av olika perspektiv inom Stakeholder Theory gällande hur Lindgren resonerar kring föreningens verksamhet.

När Lindgren resonerar kring hur man blir bedömda utifrån går det att utläsa en viss differens mellan vad olika intressenter uppfattar och vad klubben uppfattar. Även om resonemanget i detta fall handlade om försäljningar kan man utläsa att det funnits meningsskiljaktigheter kring beslutsfattandet. En sådan situation kan kopplas till att det finns en yttre press att leverera sportsliga resultat vilket kan leda till en ambition att vilja stärka en trupp. Det kan i sin tur leda till att förvärven ökar och att den yttre pressen har en indirekt påverkan på redovisningsvalet, mot bakgrund av att de bytte metod på grund av fler förvärv. Detta skulle således innebära att det även finns inslag av det etiska perspektivet där man ser till fler intressenters intressen (Hasnas, 1998). Lindgren menade även att förändringen gav de möjlighet att stärka klubbens ekonomi vid tillfället vilket visar element av en logik som grundar sig i PAT och att man skapade ekonomiska fördelar. Det går däremot inte att säga att beslutet helt och hållet grundar sig i en logik som bara kan förklaras av den ena logiken eller den andra. Som Lindgren resonerar kring valet av metod beaktar man sina intressenter, även om valet till största del kan förklaras av en logik som grundar sig i PAT och innehåller element av idealtypen för PAT.

89 (123)

Däremot skiljer sig aspekten kring hur man behandlar intressenter vilket visar att trots att valet till stor del går att förklara utifrån den bakomliggande logiken för PAT finns det en logik i beslutet som grundar sig i Stakeholder Theory. Däremot, precis som för andra fotbollsklubbar, kan en idealtyp från den klassiska och teoretiska teorin inte förklara valet på ett tydligt sätt eftersom det snarare handlar om att maximera föreningens möjligheter snarare än individens. Som för andra klubbar kan denna avvikelse från den klassiska teoretiska förklaringen förklaras utifrån att klubben hanterar både sportsliga och ekonomiska mål samt att föreningens primära verksamhet är att uppnå sportsliga resultat.

7.1.6 Helsingborgs IF Helsingborgs IF grundades 1907 och bedriver fotbollsverksamhet på elitnivå i Helsingborg (HIF, 2020). Helsingborgs Idrottsförening är licenssökande moderbolag i en koncern som även består av dotterbolagen HIF Service AB, HIF Support AB, IP Olympia AB och HIF Shopen AB. 2018 hade koncernen en omsättning som uppgick till ca 54 miljoner SEK och årets resultat var under 2018 negativt om ca tio miljoner SEK. Detta innebar att man avslutade 2018 med ett positivt eget kapital om drygt en miljon SEK. Helsingborgs IF redovisar enligt K3-regelverket och tillämpar aktivering av externt förvärvade spelare. Under 2018 skrev man av sina licensierade spelare med 436 KSEK men man hade man noll SEK i aktiverade spelare vilket således innebär att man vid 2018 års bokslut inte hade några externt förvärvade spelare i balansräkningen. Under 2018 vann Helsingborgs IF Superettan och tog således steget upp i Allsvenskan igen efter två år i Superettan (Helsingborgs IF, 2018). Genom åren har man tagit fem SM-guld och är genom det den förening som tagit åttonde flest SM-guld (SvFF, 2020c).

Intervjun har genomförts med Robin Lundgren som är administrativ chef i Helsingborgs IF. Lundgren är utbildad civilekonom och beskriver sitt

90 (123)

nuvarande uppdrag som ett uppdrag som går ut på att reda ut och skapa en finansiell bas för Helsingborgs IF. På grund av att klubben för närvarande inte har en sportchef anställd har Lundgren även en del av de arbetsuppgifterna. Lundgren har tidigare arbetat i Helsingborgs IF som ekonomichef och har även annan erfarenhet i form av revisorsassistent, controller och VD i olika företag.

Lundgren menar att den stora skillnaden gentemot andra företag han arbetat i är att Helsingborgs IF inte är ett vinstdrivande företag och han menar att de inte mäts utifrån den vinst de gör utan utifrån tabellposition och förmåga att förädla unga talanger. Även om de inte är ett vinstdrivande företag har klubben ett ekonomiskt styrverktyg i form av elitlicensen.

- ’’Det är ett nyckeltal som är satt av elitlicensen via Svenska Fotbollförbundet, att vi ska ha ett positivt eget kapital. Det är ju såklart en självklarhet för alla företag egentligen men här blir det ett starkt styrinstrument när det kommer upp frågor, ekonomiska eller sportsliga. Så är det ju.’’

Att elitlicensen beskrivs som ett starkt styrinstrument vad gäller ekonomiska och sportsliga frågor går att tolka som att det finns med i klubbens beaktning hela tiden. Eftersom elitlicensen är ett krav för att få delta i Allsvenskan och Superettan (SvFF, 2020a) kan Lindgrens resonemang kring att det är ett starkt styrinstrument vid ekonomiska och sportsliga frågor förklaras av delar av Legitimacy theory. Eftersom att uppnå samhällets förväntningar kan vara ett sätt att uppnå legitimitet (Deegan & Unerman, 2011) och då elitlicensen är ett krav och en förväntan kan beslut som baseras på det vara ett tecken på ett sätt att vilja uppnå legitimitet. Det innebär att det finns element i hur man resonerar som ligger i närheten av en idealtyp för Legitimacy theory. Att klubben vill uppnå legitimitet stärks utifrån det resonemang Lundgren för kring ett scenario sommaren 2019.

91 (123)

- ’’Nä, men det finns ett scenario i somras till exempel där vi låg dåligt på det i tabellen och vi behövde göra ett överskott, det visste vi, för att få tillbaka förtroendet i staden och hos våra stakeholders. Då gör vi ett tränarbyte och det är ju kostsamt, såklart, att ha två tränare på lönelistan. Dessutom så när vi sålde X antal spelare under sommaren så valde vi att återinvestera dem för att stärka truppen och säkerställa att vi är kvar i Allsvenskan 2020. Nu gjorde vi ett plus på strax över en miljon men vi hade kunnat göra mer om vi inte hade valt att satsa oss ur. Sen vet man aldrig hur det hade slagit, om vi hade varit kvar i Allsvenskan ändå. Det är såna avvägningar som hela tiden måste göras.’’

Ovanstående resonemang kring hur klubben tagit ekonomiska beslut kan egentligen förklaras av olika teorier och således av olika logiker. Dels finns det element i resonemanget som ligger nära en idealtyp för PAT, eftersom man väger kostnaden gentemot nyttan (Watts & Zimmerman, 1990). Det är däremot också tydligt det finns en medvetenhet om att uppfylla intressenters förväntningar vilket således innehåller element som snarare ligger nära en idealtyp för Stakeholder Theory (Deegan & Unerman, 2011). Ytterligare en logik kan tolkas från resonemanget vilket är att man vill uppnå en viss legitimitet vilket således kan förklaras av Legitimacy theory, eftersom det ansågs vara viktigt få tillbaka förtroende vilket kan beskrivas som legitimitet (Deegan & Unerman, 2011).

På frågan om intressenterna har en påverkan på hur de framställer de ekonomiska rapporterna menar Lundgren att det inte kan finnas någon påverkan på siffrorna. Däremot förde Lundgren tidigare ett resonemang kring att det handlar om att få tillbaka förtroende och att man måste uppfylla

92 (123)

elitlicensens kriterier, samtidigt som sportsliga resultat är föremål för bedömning. Vad gäller det direkta redovisningsvalet av externt förvärvade spelare menar Lundgren att man i nuläget inte ser det som en stor del av sin verksamhet men att valet av aktiveringsmetoden skapar en jämn kostnadsfördelning som visar en mer rättvis bild. Viljan att skapa en mer rättvis bild av den ekonomiska ställningen innehåller element som ligger i närheten av hur en idealtyp för Legitimacy Theory skulle resonera. Den rättvisande bilden kan skapa legitimitet, vilket Lundgren, som tidigare nämnt, ansåg vara viktigt för klubben.

Lundgren tror att konkurrenterna använder sig av samma metod som Helsingborgs IF. Ett annat resonemang som Lundgren för vad gäller valet av aktiveringsmetoden är att han menar att man gör sig en tjänst om man redan från början följer UEFA:s rekommendationer, vilket är aktivering av externt förvärvade spelare. Lundgren menar att deras årsredovisning är extremt lik UEFA:s krav vilket var ett medvetet val för att man i början av 2010-talet räknade med att delta i europaspel. Enligt Lundgren förenklade utformningen av årsredovisningen och valet av metod detta då hans uppfattning var att alternativet med kostnadsföring hade skapat merarbete i form av extrarapporter. Utifrån detta resonemang kan det utläsas ett par olika logiker, däribland delar av den logik som kan förklaras utifrån PAT samt utifrån delar av Insitutionell teori. Eftersom man menar att valet underlättar processen och minskar merarbete vid eventuellt europaspel, finns där element från en idealtyp för PAT, då kostnad vägs mot nytta. Å andra sidan menar Lundgren att det samtidigt uppfyller de krav som UEFA ställer, vilket innehåller element som snarare ligger nära idealtypen för Institutional Theory. Resonemanget kan dessutom förklaras utifrån flera perspektiv inom den Insitutionella toerin, där den externa pressen kan förklaras av tvingande isomorfism (DiMaggio & Powell, 1983). Att man dessutom har en förståelse för sina konkurrenters val av metod kan förklaras av den härmande isomorfismen då organisationer

93 (123)

tenderar att likna varandra (DiMaggio & Powell, 1983). Eftersom Lundgren tidigare resonerat kring att man blir bedömda utifrån sportsliga resultat kan det tänkas att det tidigare funnits starka önskemål från supportrar och medlemmar att klubben skulle satsa på europaspel. En indirekt påverkan skulle således kunna finnas och då det finns delar av detta i Lindgrens resonemang kan dessa till viss del förklaras av logiken bakom Stakeholder Theory (Deegan & Unerman, 2011).

Utifrån intervjun med Lindgren går det att utläsa flera olika logiker bakom föreningens beslut och val av redovisningsmetod. Den tydligaste logiken som är påtagande är den vi kan utvinna från Institutional Theory eftersom resonemangen ofta återkommer till att det är mest rättvisande samt att det finns krav att förhålla sig till, samtidigt som det finns en medvetenhet om hur konkurrenterna väljer att göra. Det går dock inte att förklara valet utifrån endast det eftersom rättvise-aspekten även kan förklaras utifrån en vilja att skapa legitimitet och således den logik som kan utvinnas från Legitimacy Theory. Samtidigt som valet styrs av en institutionell logik är man även medvetna om vilken kostnad och nytta de olika valen ger vilket visar på att det finns element av den logik som utvinns från PAT. Således går det inte att förklara valet utifrån en logik och på det sättet som teorierna beskriver då det finns element av flera logiker. Anledningen till det kan vara att klubben, precis som i andra klubbar, står inför olika målsättningar och inte bara har det ekonomiska i fokus.

7.1.7 Trelleborgs FF Trelleborgs FF är en fotbollsförening som grundades 1926 och bedriver fotbollsverksamhet i Trelleborg (Trelleborgs FF, 2020). Trelleborgs FF tillhör idag Superettan efter att man åkte ur Allsvenskan under 2018. Under 2018 uppgick omsättningen till drygt 38 miljoner SEK och man redovisade ett positivt resultat om 160 000 SEK. Vid bokslutet 2018 uppgick Trelleborgs

94 (123)

FF:s egna kapital till 477 000 SEK vilket således innebär att man klarade kriterierna för elitlicens. Trelleborgs FF redovisade 2018 enligt K3- regelverket och använde sig av kostnadsföringsmetoden (Trelleborgs FF, 2018) men under intervjun med klubbchef Mattias Kronwall har det framkommit att man valde att ändra metod under 2019. Trelleborgs FF har inga SM-guld men man har deltagit i Allsvenskan under totalt 18 säsonger och är det lag som tagit tjugonde flest poäng i Allsvenskan genom åren (SvFF, 2020C).

Intervjun har genomförts med Mattias Kronwall, klubbdirektör i Trelleborgs FF sedan nio år tillbaka. Kronwall har även en bakgrund som spelare i klubben då han spelat i Trelleborgs FF under totalt nio år, fem år i Allsvenskan och fyra år i Superettan. Innan Kronwall tog rollen som klubbdirektör i Trelleborgs FF hade han flera olika chefspositioner på EON och rollen som klubbdirektör beskriver han som en roll där han är både klubbdirektör och sportchef. Föreningen sköter den löpande bokföringen och administrationen själv men tar hjälp av en redovisningsbyrå vid månadsbokslut och årsbokslut.

Enligt Kronwall utgår föreningens arbete väldigt mycket utifrån att skapa bästa möjliga sportsliga förutsättningar men han poängterar även att de under de senaste åren återinvesterat mycket i organisationen för att bygga intäkter på längre sikt. Enligt Kronwall har Trelleborgs FF många intressenter där de viktigaste beskrivs som medlemmarna eftersom man är en medlemsstyrd förening. Han beskriver även att det är viktigt att leva upp till de krav och som olika samarbetspartners och förbund ställer på klubben. Däremot menar han inte att någon press utifrån påverkar klubbens sportsliga mål mer än att medlemmar och supportrar vill att klubben ska göra så bra sportsliga resultat som möjligt. I resonemanget vad gäller den dagliga verksamheten och hur föreningen styrs finns det en kombination av att vilja uppfylla de viktiga intressenternas önskemål och förväntningar vilket kan förklaras utifrån

95 (123)

Stakeholder Theory (Deegan & Unerman, 2011). Att föreningen till stora delar arbetar för att skapa förutsättningar för sportslig framgång ligger i linje med vad medlemmar och nära partners önskar och förväntar sig vilket innebär att det går att utläsa en indirekt påverkan, även om det inte påverkar de konkreta kortsiktiga målen då dessa styrs av klubbens egen ambition.

Enligt Kronwall är förvärv av externa spelare en befintlig del av klubbens verksamhet som blivit en ännu större del efter att man i samarbete med ett investeringsbolag fått större utrymme att agera på transfermarknaden.

- ’’Sen har vi ett investeringsbolag som vi startade för två år sen som skapar förutsättningar att vara med och konkurrera med vissa spelare på transfermarknaden på ett positivt sätt. Det gör ju också att när vi, och det har vi inte varit innan, när vi gör det, så betyder det inte att vi behöver ta pengar från någon annan del av verksamheten. Vi måste inta ta X kronor från till exempel kontoret eller X kronor från dam för att vi vill ha en etablerad herrspelare utan bolaget skapar förutsättnngar att kunna ligga kvar på de nivåer som vi önskar.’’

Investeringsbolaget är i samarbete med Mellby Gård AB vilket gör att företaget får anses spela en stor roll som intressent till föreningen. Enligt Stakeholder Theorys ledningsperspektiv kan ett sådant samarbete innebära att man väljer att gynna en intressent som gynnar organisationen som en helhet (Gray, 1996). Utifrån att det finns ett sådant samarbete kan den kopplingen finnas men Kronwall menar att de sportsliga besluten helt och hållet är upp till klubben att bestämma. Däremot menar han att det skapar en möjlighet att rådfråga eller diskutera kring ekonomiska beslut. Ett ekonomiskt beslut som tagits efter investeringsbolagets grundande är att man valde att gå över till aktiveringsmetoden istället för kostnadsföringsmetoden som man tillämpade

96 (123)

tidigare. Detta resonemang och denna bakgrund till valet av metod innehåller element som ligger nära en idealtyp för Stakeholder Theory. Eftersom man i samarbete med en stark intressent grundar ett beslut går det att se en logik som finns i Stakeholder Theory. Enligt Kronwall använde man sig av kostnadsföringsmetoden för att man på det enskilda året visste vilka pengar man hade att röra sig med. En bidragande orsak till att man valde kostnadsföringsmetoden tidigare var att summorna var mindre och aktiviteten på transfermarknaden mindre vilket innebar att man kände att det var lättare att hantera. Resonemanget kring att man tidigare valde kostnadsföring av de anledningarna går att förklara genom PAT då kostnaden gentemot nyttan beaktats. Det finns således även element som ligger närmare en idealtyp för PAT och mot bakgrund av det har valet påverkats av den bakomliggande logiken inom PAT. När man däremot valde att ändra metod menar Kronwall att man såg ekonomiska fördelar.

- ’’ Hela aktiveringen blir mer långsiktig. Dels har vi kanske lite mer kronor och ören att röra oss med och marknad och rent ekonomiskt blir det mer fördelaktigt att slå ut det på flera år också. ’’

Resonemanget om att det kan bli mer fördelaktigt att dela upp kostnaden kan även det förklaras utifrån PAT eftersom man genom detta resonerar i termer av att det kan ge bättre förutsättningar att klara de ekonomiska kraven. Det finns således medvetenhet om vilken redovisningsmässig effekt man vill och kan uppnå. Det kan dessutom jämföras med debt/equity-hypotesen inom PAT som menar att man väljer den metod som ökar intäkter och ger bäst resultat (Watts & Zimmerman, 1990). Även om det inte ökar några intäkter kan det appliceras i den mening att fördelningen innebär att kostnaden minskar det året

97 (123)

spelaren aktiveras då den fördelas, även om man måste bära med sig tillgången över flera år.

När beslutet om att ändra metod gjorde föreningen en scanning över hur andra klubbar väljer att redovisa sina externt förvärvade spelare eftersom man ville skapa sig en bild över vilket alternativ som passade klubben bäst utifrån det läge de befann sig i. Beslutet togs sedan efter diskussion i föreningens styrelse och i samråd med investeringsbolagets styrelse. Att beslutet på ett sätt har grundats på hur andra klubbar gör innebär att man resonerat på ett sätt som kan liknas vid hur en idealtyp för Institutional Theory skulle kunna resonera. Den härmande isomorfismen kan förklara valet, vilket innebär att man efterliknar konkurrerande organisationer (DiMaggio & Powell, 1983). Å andra sidan kan valet också förklaras utifrån tvingande isomorfism, då man ändrar sitt institutionella bruk genom press från intressenter (DiMaggio & Powell, 1983). Intressenterna i det här fallet är bolagsstyrelsen i samarbetet med Mellby Gård AB då beslutet togs i samråd med dessa. Samtidigt som det kan förklaras utifrån den logik som finns inom Institutional Theory kan det även förklaras av ledningsperspektivet inom Stakeholder Theory (Gray, 1996). Eftersom Kronwall i sitt resonemang och i sitt beslut tar hänsyn till en stark intressent finns det element i det som även ligger nära idealtypen för Stakeholder Theory. Även om de inte har en direkt påverkan på det sportsliga menade Kronwall att det fanns möjlighet att resonera kring ekonomiska beslut och utifrån det går det att tolka att det kan ha funnits en viss påverkan då beslutet tagits i samråd med en stark intressent.

Utifrån det resonemang som Kronwall för genom intervjun går det att förklara valet av metod utifrån de bakomliggande logikerna inom PAT, Stakeholder Theory samt Institutionell teori. Kronwall resonerar kring valet av metod på ett sätt där man dels har vägt in kostnad mot nytta vilket visar en logik utifrån PAT. Å andra sidan har en stark intressent haft påverkan vilket dels kan

98 (123)

förklaras av Stakeholder Theory men även Institutionell teori. Delar av den Institutionella teorin kan även förklara att man tagit i beaktning hur konkurrenterna valt att göra och att även det påverkat beslutet. Det finns således flera närvarande logiker vid valet av redovisningsmetod och det går inte att förklara valet utifrån endast en metod. Det behövs element från flera logiker och en förklaring till det kan vara att målsättningarna skiljer sig samt att man har en tydlig och stark intressent.

7.2 Sammanfattande analys Intervjuerna med respondenterna från de sju olika klubbarna delas i vår sammanfattande analys upp i tre olika kategorier. Den första kategorin omfattar Djurgården och AIK som båda är större och framgångsrika klubbar med en omsättning 2018 på över 150 miljoner SEK och ett eget kapital på över 60 miljoner SEK. Båda klubbarna tillhör toppskiktet av svensk fotboll både från ett ekonomiskt samt sportsligt perspektiv och tillämpar aktiveringsmetoden för externt förvärvade spelare.

För dessa två klubbarna ser vi en tydlig logik som bygger på Institutional Theory och den tvingande isomorfismen (DiMaggio & Powell, 1983). Logiken bakom deras val av redovisningsmetod grundar sig i att man känner ett tryck från externa intressenter, i detta fall UEFA. Enligt UEFA:s rekommendationer ska aktiveringsmetoden tillämpas. Eftersom AIK och Djurgårdens IF, tack vare inhemska sportsliga framgångar, även deltar i europeiska tävlingar tillkommer rapporteringen till UEFA. Här menar både Johansson (Djurgårdens IF) och Strandlund (AIK) att tillämpning av aktiveringsmetoden underlättar rapporteringen till UEFA. Det informella trycket som UEFA skapar genom sina egna rekommendationer leder till att aktiveringsmetoden blir den redovisningsmetod som med fördel används i rapporteringen i enlighet med både SvFF:s och UEFA:s rekommendationer.

99 (123)

Även om det går att förklara detta utifrån Institutionell teori går det även att förklara valet utifrån Stakeholder Theory eftersom UEFA är en intressent till klubbarna och man således genom metoden uppfyller deras krav.

Respondenterna från AIK och Djurgården visar även resonemang som går att koppla till en logik utifrån den normativa isomorfismen, som uppkommer när redovisningen influeras av en speciell grupp, i detta fall revisorer, utifrån deras kunskap och erfarenheter (DiMaggio & Powell, 1983). Både Johansson (Djurgårdens IF) och Strandlund (AIK) benämner revisorernas påverkan på deras val av redovisningsmetod. Båda klubbarna har fått rådgivning att tillämpa aktiveringsmetod eftersom den skapar mest fördelar och speglar föreningens ekonomi bäst. Deras relativt sett starka ekonomi och högre övergångssummor innebär att summorna är mer väsentliga och att metoden således bidrar till en mer väsentlig balansräkning. De högre övergångssummorna kan även leda till att kostnadsföringsmetoden ger en negativ påverkan på rapporterna eftersom summorna med den metoden kostnadsförs direkt belastar resultatet, även om de är medvetna om risken att man bygger upp ett berg av avskrivningar.

Även om det går att förklara deras val utifrån den bakomliggande logiken inom Institutionell teori och till viss del Stakeholder Theory finns det även fler förklaringar. Något som skiljer klubbarna åt gällande resonemangen är att Djurgården valde att ändra metod för bättre få ihop helheten vilket snarare kan förklaras av PAT då kostnad vägs mot nytta. Avvägningen gjordes dessutom när man startade ett samarbete med ett riskkapitalbolag och utifrån det kan det även finnas påverkan från en intressent. Det innebär att valet således kan gå att förklara utifrån Stakeholder theory och ytterligare en logik. Det skiljer sig åt mellan klubbarna i hur man resonerar vilket kan bero på flera saker, men i beslutet för AIK fanns det även tendenser av en logik som grundar sig i Legitimacy Theory, då man ville uppnå en viss legitimitet. Däremot är

100 (123)

framförallt Djurgårdens IF ett bra exempel på att det går att förklara ett val, beslut och resonemang utifrån fler logiker och teorier.

Den andra kategorin består av de tre övriga herrklubbarna som alla har pendlat mellan de två högsta serierna för herrar mellan 2018 och 2020. Helsingborgs IF, GIF Sundsvall och Trelleborgs FF omsatte 2018 mellan 30 miljoner och 60 miljoner SEK och hade som högst 1 miljon SEK i eget kapital. Både Helsingborgs IF och GIF Sundsvall tillämpade aktiveringsmetoden 2018, medan Trelleborgs FF tillämpade kostnadsföringsmetoden. Däremot ändrade även Trelleborgs FF till aktiveringsmetoden under 2019.

Logiken bakom dessa föreningars redovisningsval skiljer sig åt en del. Till exempel går det att knyta Helsingborgs IF:s resonemang bakom valet till en delar av samma logik som fanns i Djurgårdens IF:s och AIK:s resonemang. De hade gemensamt att det gick att utläsa en logik utifrån att valet påverkats av extern press från intressenter vilket kan förklaras utifrån tvingande isomorfism (DiMaggio & Powell, 1983). Lundgren (Helsingsborgs IF) berättar att tillämpningen av den nuvarande metoden uppkom när klubben hade högre sportsliga målsättningar, bland annat att nå europeiska tävlingar. Även han menar, precis som Johansson (Djurgårdens IF) och Strandlund (AIK), att aktiveringsmetoden underlättar rapporteringen till UEFA. Däremot går det, på grund av en mer begränsad ekonomi jämfört med toppklubbarna, att även se inslag av den bakomliggande logiken i PAT (Watts & Zimmerman, 1990) vad gäller Lundgrens resonemang. Likt det resonemang som representanterna för damklubbarna förde, menar man att fördelarna med aktiveringsmetoden minskar då förvärv av externa spelare med köpeskilling är en mindre del av verksamheten. Det går således att förklara Helsingborgs IF:s val utifrån flera logiker och teorier som tillsammans utgör den bästa förklaringen.

101 (123)

Ett liknande resonemang vad gäller nyttan av aktiveringsmetoden för även Lindgren (GIF Sundsvall) när han förklarar hur de resonerade när de började tillämpa aktiveringsmetoden. Han berättar att det blev en förändring som följd av att klubben värvade ett antal spelare för mer omfattade summor. Eftersom regelverket säger att man endast kan ändra redovisningsmetod om särskilda omständigheter förekommer påstår Lindgren (GIF Sundsvall) att de fortsätter med samma metod för att undvika att ändra flera gånger. Logiken bakom resonemanget kan således förklaras av den logik som grundar sig i PAT. En redovisningsmetod kan användas för att skapa ekonomiska fördelar (Watts & Zimmerman, 1990). Det fanns däremot mindre element i resonemanget som går att förklara utifrån Stakeholder theory eftersom man till viss del beaktade sina intressenter. Även om det inte har en direkt påverkan på valet kan det finnas en indirekt påverkan då klubben arbetar för att nå sportslig framgång och som Lindgren berättade, ändrade man metod då man förvärvade mer. Således kan valet till viss del även förklaras utifrån den logik som är bakomliggande i Stakeholder theory.

Trelleborgs FF:s ändring av redovisningsmetod, under 2019, uppkommer också som följd av en väsentlig händelse som skapar ekonomiska förutsättningar och bättre möjligheter att få ekonomiska fördelar av aktiveringsmetoden. Kronwall (Trelleborgs FF) berättar att bildandet av ett investeringsbolag tillsammans med Mellby Gård AB ska ge mer utrymme till spelarförvärv, vilket var bakgrunden till att de valde att ändra till aktiveringsmetoden. Han menar att de fördelarna av aktiveringsmetoden kommer vara tillräckligt gynnsamma eftersom fler spelarförvärv med omfattande summor kommer kunna genomföras. I resonemanget går det att utläsa en logik som förklaras av PAT där nyttan bör vara högre än kostnaderna för att ett val ska vara gynnsamt (Watts & Zimmerman, 1990). Valet av metod går även att förklara utifrån ledningsperspektivet inom Stakeholder Theory då valet ändrades när samarbetet med investeringsbolaget sjösattes. Även om inte

102 (123)

Mellby Gård AB har en påverkan på hur pengarna används kunde samarbetet leda till rådgivning vad gäller ekonomiska frågor vilket innebär att en intressent kan ha haft en större påverkan på beslutet (Gray, 1996). Kronwall menade även att beslutet till viss mån togs efter att man skannat omvärlden och hur konkurrenter gör. Valen kan således förutom att förklaras av PAT och Stakeholder Theory, även förklaras utifrån Insitutionell Teori. Då man beaktat konkurrenters val och sätt att göra finns det en institutionell påverkan utifrån härmande isomorfism som innebär att man efterliknar framgångsrika konkurrenter (DiMaggio & Powell, 1983). Trelleborgs FF:s val kan, precis som GIF Sundsvalls och kanske framförallt Helsingsborgs IF:s, således förklaras utifrån flera olika logiker. Det är även så att det behövs flera logiker för att ge en rättvis förklaring till vilka logiker som ligger bakom valet av redovisningsmetod.

Den tredje kategorin innefattar de två damklubbarna i vår undersökning, Växjö DFF och Linköpings FC. Även om Linköpings FC har nått fler sportsliga framgångar, både nationellt och internationell, ser klubbarnas ekonomi snarlika ut. Klubbarna omsatte 2018 mindre än 15 miljoner SEK och hade ett negativt eget kapital, vilket i sin tur innebar att de misslyckades med ett av kraven för elitlicens. Båda föreningar väljer att direkt kostnadsföra sina externa spelarförvärv

Redovisningsvalet av spelarförvärv präglas utifrån logiken som återfinns i PAT och hur nyttan av aktivering inte är tillräcklig jämfört med vilka kostnader som det medför (Watts & Zimmerman, 1990). Både Lindman (Växjö DFF) och Ljung (Linköpings FC) berättar att omfattningen av spelarförvärv och övergångssummorna inom damfotboll inte är tillräckligt framstående för att tillämpning av aktiveringsmetoden skall vara gynnsam. Anledningen till detta menar de är att deras ekonomi inte ger något utrymme för att genomföra dyra spelarförvärv. Däremot nämner både Lindman (Växjö DFF) och Ljung (Linköpings FC) att de ser fördelarna med att kunna aktivera

103 (123)

sina spelarförvärv i framtiden om övergångssummorna inom damfotboll ökar och blir en större del av verksamheten. Ljung (Linköpings FC) nämner att föreningen ser sina spelare som tillgångar, även om de inte förekommer i balansräkningen, eftersom deras betydelse är helt avgörande för föreningen och deras verksamhet. Eftersom man menar att aktiveringsmetoden kan vara mer gynnsam då summorna ökar blir det ännu tydligare att det finns en logik som kan förklaras av idealtypen för PAT. Man resonerar kring fördelar och nackdelar i form av kostnad gentemot nytta (Watts & Zimmerman, 1990) och man väljer kostnadsföringsmetoden trots att man ser fördelar med aktiveringsmetoden.

Även om respondenterna från Växjö DFF och Linköpings FC visar element som grundas i Stakeholder Theory och Legitimacy Theory så går de inte att koppla direkt till redovisningsvalen. Föreningarna jobbar för att tillfredsställa sina intressenter och uppnå social acceptans men i slutändan så landar redovisningsvalet i det mest ekonomiskt fördelaktiga. Det innebär att valet framförallt kan förklaras av PAT och att den bakomliggande logiken inom PAT är mest närvarande vid valet. Den ekonomiska aspekten genomsyrar resonemangen och valen baseras utifrån ett vägande av kostnad gentemot nytta.

Det går att se skillnader i hur de olika klubbarna resonerar och vilken logik som ligger bakom valet av redovisningsmetod men det går också att se likheter mellan de klubbar som liknar varandra vad gäller ekonomi och sportsliga målsättningar. Representanterna för damklubbarna resonerar mycket i termer av en logik som kan förklaras av PAT där den huvudsakliga logiken bakom valet är att man väger en form av kostnad gentemot nytta. Aktiveringsmetoden anses inte vara tillräckligt gynnsam för att anses relevant att byta till. Viktigt att poängtera är att det inte går att förklara utifrån den klassiska appliceringen av teorin då det är klubbens nytta som prioriteras och att det således egentligen

104 (123)

bara är element av logiken bakom PAT som kan förklara valet av metod. Eftersom klubbarna framförallt vill uppnå sportsliga resultat finns det inte ekonomiska incitament för att maximera egennytta. Även om det finns ett intressenttänk och en vilja att uppnå legitimitet är det inte tydligt att det påverkar valet av metod på ett direkt sätt.

På ett generellt plan och framförallt för herrklubbarna kan valet av metod ofta förklaras utifrån mer än en teori och logiken bakom valet har således flera förklaringar. Ett val kan exempelvis baseras på att man väger kostnad mot nytta, att man beaktar sina intressenter och att det finns en press från experter eller externa intressenter. Valen kan bara till viss del förklaras av en teori och för att förklara valen behövs olika delar av olika teorier eftersom beslutsfattarna beaktar fler än en aspekt. Valen kan således förklaras utifrån flera logiker och en kombination av dessa behövs för att förklara ett redovisningsval för svenska fotbollsklubbar. Även om ett val skulle gå att förklara utifrån en logik finns det fler förklaringar vilket respondenterna visar i sina resonemang. Förklaringen till att det dels behövs fler teorier för att förklara ett val samt att en teori fullt ut inte kan appliceras kan bero på de specifika målsättningarna en fotbollsklubb har att uppnå. Respondenterna vittnar om att man måste hantera både ekonomiska och sportsliga målsättningar och att det ofta finns en press utifrån på att uppnå de sportsliga. Ekonomin ses således i många fall som ett verktyg för att uppnå sportsliga resultat och kan vara en förklaring till att man resonerar i termer som kan förklaras av flera logiker.

105 (123)

8 Avslutning ______I kapitel 8 presenteras först studiens slutsats följt av våra teoretiska och praktiska implikationer. Vi avslutar sedan med att förklara våra begränsningar med studien samt att ge förslag till fortsatt forskning. ______

8.1 Slutsats Studiens syfte har varit att skapa en förståelse för vilken eller vilka logiker som ligger bakom beslutsfattares val av redovisningsmetod genom att utreda detta i en unik kontext i form av svenska fotbollsklubbar. För att förstå denna logik har vi utgått från generella och klassiska teorier om redovisning i form av Positive Accounting Theory (PAT), Stakeholder Theory, Legitimacy Theory och Institutional Theory vilket har skapat de idealtyper som använts för att analysera respondenternas och beslutsfattarnas resonemang.

Av vår studie framkommer det att resonemangen bakom besluten påminner om fler än en idealtypisk logik. De empiriska fynden visar att det går att se likheter mellan olika klubbars resonemang utifrån vilken kontext de befinner sig i samt utifrån hur de står sig jämfört med sina konkurrenter. Studien har visat att det sällan går att förklara ett redovisningsval utifrån en logik och att det således behövs fler logiker för att förklara valet av metod. Som Collin et al. (2009) indikerade, kan ett val förklaras av fler än en teori

Vår studie har däremot visat att det i resonemanget om val av metod går att utläsa logiker som kan hämtas från flera olika teorier och att teorierna inte kan förklara ett val i sin helhet. Studien har visat att klubbar som är mer framgångsrika och som följd av sportsliga framgångar även har möjlighet att delta på europeisk nivå, delvis grundar sitt val av metod utifrån en logik som kan utvinnas från Institutionell teori. Krav och rekommendationer är

106 (123)

framträdande i resonemanget vilket påverkar den bakomliggande logiken. Däremot går det även att förklara valet utifrån fler teorier, då det för klubbarna även är viktigt att valet anses legitimt samt att det finns en förståelse för avvägningen mellan kostnad och nytta. I vissa fall finns det även en påverkan från intressenter vilket visar att valet går att förklara utifrån en rad olika logiker.

De empiriska fynden visar även att logiken kan skilja sig gentemot klubbar som kan anses vara mindre och således även mindre framgångsrika. På ett liknande sätt kan valet förklaras utifrån flera logiker men skillnaden är att även om det finns en logik som kan förklaras av Institutionell teori, är den inte lika framstående. Bakom valet finns flera logiker och det behövs flera teorier för att förklara valet av metod, samtidigt som en teori inte kan förklara valet i sin helhet. En kombination krävs således och för de mindre herrklubbarna framträder logiker som kan förklaras av Stakeholder Theory och PAT på ett tydligare sätt, även om element av flera logiker behövs för att förklara valen.

För de två klubbar som valt att använda sig av kostnadsföringsmetoden är logiken bakom resonemanget framförallt kopplad till kostnad gentemot nytta och att det andra valet inte skulle medföra någon väsentlig skillnad. En viktig upptäck i detta är att resonemanget grundar sig i att det är en mindre del av verksamheten vilket således innebär att valet av metod blir mindre väsentligt. Den ekonomiska påverkan anses viktigare och logiken bakom valet går att förklara genom delar av PAT, även om det krävs en modifikation då det snarare handlar om att minska kostnader och att det är föreningens ekonomiska fördelar som prioriteras.

Målsättningarna som skiljer sig från föreningar och vinstdrivande företag har också en avgörande roll i redovisningsarbetet. Den stora skillnaden består i att fotbollsföreningar i detta fall använder ekonomin som ett medel för att skapa

107 (123)

sportsliga framgångar. Deras ambitioner i första hand är inte att skapa ekonomiska vinster som mynnar ut i aktieägarutdelning, utan däremot kunna använda sina positiva resultat till att vidareutveckla föreningen och sin verksamhet. Även om det inte påverkar redovisningsvalet direkt skapar det en indirekt påverkan utifrån målsättningar och krav som föreningen behöver följa.

Avslutningsvis visar vår studie att det inte finns en teori som kan förklara logiken bakom redovisningsvalet. För att förklara valet av metod måste fler teorier och således logiker användas och det är tydligt att ett val sällan kan förklaras utifrån en teori eller logik. Dels skiljer det sig ofta klubbar emellan men framförallt kan man förklara ett resonemang och ett val utifrån flera logiker.

8.2 Teoretiska implikationer Som vi visade i problematiseringen har tidigare forskning framförallt gjort antaganden om vilken logik som ligger bakom beslut baserat på de empiriska resultat man funnit. Man har således kunnat förklara sina resultat utifrån olika teorier utan att egentligen undersöka huruvida det faktiskt är så beslutsfattarna resonerar. Exempel på sådana studier är Cavazan-Jeny och Jeanjean (2006) som undersökte franska börsnoterade bolag där förklaringen kunde finnas i PAT. Rowbottom (2002) förklarade exempelvis börsnoterade fotbollsklubbars val av större revisionsbyrårer genom Legitimacy Theory.

Vår studie har däremot kunnat visa att det behövs fler teorier för att förklara den bakomliggande logiken gällande redovisningsval. Verkligheten är ofta mer komplex och även om en teori kan användas för att förklara ett val, finns det fler förklaringar till valet när beslutsfattarna får resonera kring sitt val av metod.

108 (123)

Det krävs dessutom element från flera olika teorier för att förklara logiken bakom valet eftersom en teori sällan har hela förklaringen. Således behöver teorier kombineras och skapa hybrider för att förklara ett redovisningsval vilket vår studie visat. Detta har även Collin et al. (2009) kunnat visa när man kunnat förklara genom både PAT och Institutionell teori, vilket vår undersökning kunnat utveckla ytterligare genom att visa att teorier behöver kombineras för att förklara ett val.

Genom att undersöka studien i en kontext där målsättningarna skiljer sig krävs det en anpassning av teorierna. De klassiska teorierna kan till en viss grad användas för att förklara ett redovisningsval men då situationen skiljer sig när klubbens sportsliga framgång är det primära och ekonomin används för att uppnå sportsliga resultat, förändras förutsättningarna. Besluten tas utifrån hur man kan nå sportslig framgång vilket är svårare att förklara utifrån teorierna som vi kände till de innan. Mot bakgrund av det krävs det en kombination av flera element från flera teorier för att förklara ett val och vilka logiker som ligger bakom beslutet.

8.3 Praktiska implikationer Målsättningarna är ofta fokuserade på att det sportsliga ska prioriteras och att ekonomin är ett verktyg för att skapa förutsättningar för sportslig framgång. Utifrån detta finns det ett mönster som visar att större och mer framgångsrika klubbar resonerar utifrån vad som är mest rättvisande och att det finns en extern press från intressenter i form av UEFA och experter i form av revisorer. Den tankelogiken bakom valet kan vara nyttig för mindre klubbar eftersom det kan göra de bättre förberedda inför det att man utvecklas både sportsligt och ekonomiskt.

109 (123)

Resultaten visar även att mindre klubbar tenderar att resonera i termer av att man väger kostnad gentemot nytta vilket skulle kunna vara en indikation i att valmöjligheten om kostnadsföring ses som en fördel främst för mindre klubbar. Samtidigt finns det resonemang som menar att aktiveringsmetoden anses mest rättvisande vilket således skulle kunna innebära att ett krav på den metoden skulle vara mest rättvisande. Eftersom även UEFA har aktiveringsmetoden som standard skulle det kunna göra att samtliga klubbar är förberedda om europeiskt spel skulle bli aktuellt.

8.4 Studiens begränsningar Studien innehåller även begränsningar vilket är viktigt att visa och lyfta fram. Eftersom vi valt att identifiera och utvinna logiker utifrån givna teorier har detta således även en påverkan på det resultat vi får. Då vår analysmetod varit att utgå från de idealtyper som den teoretiska referensramen mynnat ut i får detta även en påverkan på resultatet. Resultatet speglar hur respondenternas resonemang kan förklaras utifrån idealtyperna vilket innebär att vi begränsas till de teorier vi valt som teoretisk referensram. Som resultatet indikerat krävs det fler logiker för att förklara ett val av redovisningsmetod. Detta skulle också kunna ses som en kritik mot vår studie då det kan finnas ytterligare logiker som kan förklara valen, vilka vår studie inte inkluderat. Vi anser däremot att den strategi vi valt och de teorier vi utvunnit logiker från varit applicerbara på det empiriska materialet och således relevanta för studien. På grund av den rådande situationen med Covid-19 har ingen av intervjuerna genomförts genom ett fysiskt möte. Detta kan ha påverkat intervjuerna då förutsättningen för att skapa en relation har minskat vilket kan ha haft en påverkan på hur mycket empiriskt material vi kunnat samla in. Det har även minskat möjligheten att tolka kroppsuttryck vilket även det kan ha haft en påverkan på vår förmåga att tolka logikerna bakom resonemangen. Avslutningsvis anser vi att det är viktigt att läsaren beaktar dessa brister och är kritisk i sitt tolkande av resultaten.

110 (123)

8.5 Förslag till framtida forskning Vår undersökning har visat tydligt att styrningen skiljer sig i en idrottsförening gentemot vinstdrivande företag. Hur de ekonomiska målsättningarna används på annorlunda sätt och att föreningen använder deras vinster för att vidareutveckla organisationen och deras verksamhet. Vi har även kunnat komma fram till att ett beslut som tas, som exempelvis val av redovisningsmetod i detta fall, kan präglas av flera olika logiker. Förslag till fortsatt forskning skulle vara att undersöka resonemanget bakom redovisningsval eller andra beslut i vinstdrivande företag. Det skulle vara intressant att se huruvida resonemanget skiljer sig från fotbollsföreningar, men även att se om tankelogiken bakom skulle ge andra svar än tidigare forskning gjort. Det skulle ge möjlighet att kunna se om fler logiker präglar ett val.

111 (123)

9 Referenslista

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne,G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB, ss. 8-16.

AIK Fotboll AB. (2018). Årsredovisning 2018. [2020-04-04]

Alvesson, Mats. (2011). Intervjuer - genomförande, tolkning och reflexivitet. Upplaga 1:1. Malmö: Liber AB.

Bryman, A. och Bell, E. (2003). Företagsekonomiska forskningsmetoder, Upplaga 1:2, Malmö: Liber AB.

Bryman, A. och Bell, E. (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder, Upplaga 1:2, Malmö: Liber AB

Cazavan-Jeny, A., och Jeanjean, T. (2006). The negative impact of R&D capitalization: A value relevance approach. European Accounting Review, 15(1), 37–61. doi:10.1080/09638180500510384

Christensen, H. B. (2012). Why do firms rarely adopt IFRS voluntarily? Academics find significant benefits and the costs appear to be low. Review of Accounting Studies,17(3), 518-525.

Collin, S.-O. Y. Tagesson, T. Andersson, A. Cato, J. Hansson, K. (2009). Explaining the choice of accounting standards in municipal corporations: Positive accounting theory and institutional theory as competitive or concurrent theories. Critical Perspectives on Accounting, 20(2), ss. 141–174.

Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial accounting theory. Maidenhead: Mc Graw-Hill Education.

112 (123)

Dillard, J.F, Rigsby, J.T. & Goodman, C. (2004). The making and remaking of organization context: Duality and the institutionalization process, Accounting, Auditing & Accountability Journal, 17 (4), 42-506.

DiMaggio, P.J. & Powell, W.W. (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological review, 20 (1), 65-92.

Djurgårdens IF. (2018). Djurgårdens IF Fotbollförening Årsredovisning 2018. [2020-04-03]

Dowling, J. & Pfeffer, J. (1975). Organizational legitimacy: Social values and organizational behavior. Pacific Sociological Review. 18 (1), 36-122.

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB, ss. 34-54.

Erlandson, David A., Harris, Edward, Skipper, Barbara & Allen, Steve D. (1993), Doing Naturalistic Inquiry. A guide to Methods, Newbury Parks: Sage.

Ertimur, B., & Coskuner-Balli, G. (2015). Navigating the Institutional Logics of Markets: Implications for Strategic Brand Management. Journal of Marketing, 79 (march 2015), 40-61.

Fama, E. F. (1980). Agency problems and the theory of the firm. Journal of Political Economy, 88(2), pp. 288-307.

Fields, T. D., T. Z. Lys, and L. Vincent, (2001), Empirical research on accounting choice, Journal of Accounting and Economics 31, 255–307.

113 (123)

GIF Sundsvall. (2018). Årsredovisning och koncernredovisnings för GIF Sundsvall 2018. [2020-04-04]

GIF Sundsvall. (2020). Fakta. Tillgänglig: http://gifsundsvall.se/fakta/ [2020- 05-10]

Gray, R., Owen, D. & Adams, C. (1996). Accounting and Accountability: Changes and Challenges in Corporate Social and Environmental Reporting, London: Prentice-Hall

Halmstads BK. (2018). Årsredovisning och koncernredovisning. [2020-04- 03]

Hasnas, J. (1998). The normative theories of business ethics: A guide for the perplexed. Business Ethics Quarterly, 8(1), 19-42.

Helsingborgs IF. (2018). Verksamhetsberättelse 2018. [2020-04-03]

Helsingborgs IF. (2020). Om HIF – Historik. Tillgänglig: http://www.hif.se/om-hif/historik/ [2020-05-10]

International Accounting Standards (IAS), Far Online. [2020-02-11]

Jackson, H. G. (2015). In the decade of human capital, HR must lead. HR Magazine, 60(6), 6

Jansson, A. (2007). Collective action among shareholder activists. Växjö: Växjö University Press.

Jönköpings Södra IF. (2019). Årsredovisning 2019. [2020-05-23]

Linköpings FC. (2018). Årsbok säsongen 2018. [2020-04-04]

Linköpings FC. (2020), Om Linköpings FC. Tillgänglig: https://www.linkopingfc.com/om-lfc/

114 (123)

Mautz, Robert. K. (1994); Financial Reporting for Nonprofit Organizations, Garland Publishing, New York and London

Meyer, J.W. & Rowan, B. (1977). Institutionalized organizations: Formal structure as myth and ceremony. American Journal of Sociology, 83, 63-340.

Motokawa, K. (2015). Human capital disclosure, accounting numbers, and share price. Journal of Financial Reporting and Accounting, 13(2), 159-178.

O’Donovan, G. (2002). Environmental disclosures in the annual report: Extending the applicability and predictive power of legitimacy theory. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 15 (3), 71-344.

Oppenheimer, B. (2013). Allvarliga effekter av K2 för FoU-företag, Tidningen Balans.

Piętka, D & Stacewicz, P. (2015). A decision logic approach to Mill’s eliminative induction. Studies in Logic, Grammar and Rhetoric, Vol.42 (1), p.113-138

PwC (2018). Accounting for typical transactions in the football industry. Tillgänglig: https://www.pwc.com/gx/en/audit-services/ifrs/publications/ifrs- 9/accounting-for-typical-transactions-in-the-football-industry.pdf [2020-02- 18]

Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne,G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB, ss. 220-236.

Riksidrottförbundet. (2019). RF:s Stadgar. Tillgänglig: https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya- dokumentbanken/stadgar-och-regelverk/rfs-stadgar-2020-01-01.pdf [2020- 02-05]

115 (123)

Rowbottom, N. (2002). The application of intangible asset accounting and discretionary policy choices in the UK football industry https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0890838902902155

Ryen, Anne. (2005) Kvalitativ intervju - från vetenskapsteori till fältstudier. Upplaga 1:1. Malmö: Författaren och Liber AB.

Sethi, S.P. (1978). Dimensions of corporate social performance: An analytical framework, in: Carroll, A.B.. Managing Corporate Social Reponsibility, Boston, MA: Little, Brown.

Sheedy-Gohil, K. (1996). Putting the asset value of skills on the balance sheet. Managerial Auditing Journal, 11(7), 16-20.

Smith, D (2005), Redovisningens språk, Studentlitteratur Lund

Suchman, M.C. (1995). Managing legitimacy: Strategic and institutional approaches. Academy of Management Review, 20 (3), 571-610.

Svenska Fotbollförbundet (2018a). Allsvenskan, herrar 2018. Tillgänglig: https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/tabell-och-resultat/allsvenskan- herrar/72152/ [2020-04-19]

Svenska Fotbollförbundet (2018b). Damallsvenskan 2018. Tillgänglig: https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/tabell-och- resultat/damallsvenskan/72196/ [2020-04-19]

Svenska Fotbollförbundet (2018c). Superettan 2018. Tillgänglig: https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/tabell-och- resultat/superettan/72153/ [2020-04-19]

116 (123)

Svenska Fotbollförbundet. (2018d). Analys av allsvenska klubbarnas ekonomier 2018. Tillgänglig: https://d01.fogis.se/svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_180241/scope_0/ ImageVaultHandler.aspx190524152059-uq [2020-04-03]

Svenska Fotbollförbundet. (2018e). Analys av superettanklubbarnas ekonomier 2018. Tillgänglig: https://d01.fogis.se/svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_181148/scope_0/ ImageVaultHandler.aspx190712094330-uq [2020-04-03]

Svenska Fotbollförbundet. (2018f). Analys av OBOS Damallsvenska klubbarnas ekonomier 2018. Tillgänglig: https://d01.fogis.se/svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_180778/scope_0/ ImageVaultHandler.aspx190619151300-uq [2020-04-03]

Svenska Fotbollförbundet. (2020a). Anvisningar till Reglementet för Elitlicens, Allsvenskan OBOS Damallsvenskan och Superettan. Tillgänglig: https://www2.svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_9869/ImageVaultHand ler.aspx [2020-02-18]

Svenska Fotbollförbundet. (2020b). Fotbollen i Sverige. Tillgänglig: https://fogis.se/om-svff/ [2020-02-18]

Svenska Fotbollförbundet. (2020c). Allsvenska maratontabellen 1924/25- 2019.Tillgänglig: https://www.svenskfotboll.se/serier- cuper/elitfotboll/historik-herr/maratontabell/

Svenska Fotbollförbundet. (2020d). Svenska mästare 1896-25, 1931-. Tillgänglig: https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/elitfotboll/historik- herr/svenska-mastare-1896-/ [2020-05-10]

117 (123)

Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne,G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB, ss. 17-33.

Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I Ahrne,G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB, ss. 208-219.

Trelleborgs FF. (2018). Årsredovisning för Trelleborgs Fotbollförening. [2020-04-04]

Trelleborgs FF. (2020). 1920-talet. Tillgänglig: http://www.trelleborgsff.se/foreningen/historia_1920

Trost, Jan. (2010). Kvalitativa intervjuer. Upplaga 4:3. Lund: Studentlitteratur AB.

Watts, R.L., & Zimmerman, J.L., (1979). The demand for and supply of accounting theories, the market for excuses .The Accounting Review 54, 273–305 .

Watts, R.L., & Zimmerman, J.L., (1990), Positive Accounting Theory: A Ten-Year Perspective. The Accounting Review, s. 131-156.

Weber, M. (1949). The Methodology of the Social Sciences. New York: The Free Press

Woodward, D.G., Edwards, P. & Birkin, F. (1996). Organizational legitimacy and stakeholder information provision. British Journal of Management, 7 (4), 47-329.

Växjö DFF. (2018). Årsredovisning 2018. [2020-04-04]

118 (123)

Yin, R. K. (2016). Qualitative research from start to finish. 2nd edition. New York: The Guilford Press.

Yrjö Collin, Sven-Olof; Independent Professor, Free University of Scania. 2019. Föreläsning, Linnéuniversitetet. (2020-01-21)

Östers IF. (2018). Årsredovisning och koncernredovisning 2018. [2020-04- 08]

119 (123)

10 Bilagor 10.1 Intervjuguide

Uppvärmningsfrågor: • Berätta kort om dig själv och din utbildnings- och sportsliga bakgrund. • Berätta gärna lite om föreningens verksamhet. • Berätta om din roll i föreningen och hur länge du har jobbat där. Frågor om föreningen: • Berätta om uppbyggnaden i föreningens ekonomiska styrning. • Skulle du säga att det finns en skillnad i den ekonomiska styrningen gentemot i vanliga företag och i så fall vilka skillnader finns? • Berätta om hur föreningen arbetar för att uppnå både sportsliga och ekonomiska mål. • Kan du beskriva ett beslut eller en händelse inom föreningen, där antingen de sportsliga eller de ekonomiska målen fått prioriteras? • Vilka skulle du säga är föreningens viktigaste intressenter? • Vilka av era intressenter tror du läser era finansiella rapporter? • Skulle du säga att era intressenter har en påverkan på hur ni framställer era finansiella rapporter? Frågor om redovisning i föreningen och SvFF:s riktlinjer för redovisning av externt förvärvade fotbollsspelare: • Vilka personer är delaktiga i föreningens redovisningsarbete? • Bedömer du att förvärv av externa spelare är en stor del av er verksamhet? • När valde er förening att börja tillämpa den nuvarande redovisningsmetoden? • Berätta om vilka fördelar ni ser med den alternativa redovisningsmetoden. • Vad skulle du säga är anledningarna till att ni använder er av XX-metoden? • Har det förekommit diskussioner kring att ändra redovisningsmetod? Om Ja: Berätta gärna om vad som diskuterades. • Skulle du säga att ni har koll vilken metod era konkurrenter använder och i så fall: påverkar det ert val av metod?

120 (123)

10.2 Tabeller

Tabell 5.1 Allsvenskan, Superettan & OBOS Damallsvenskan 2018.

Tabell 5.2 Sammanställning respondenter

121 (123)

10.3 Modeller och diagram

4.2 Sammanfattande idealtypsmodell

Diagram 6.1 (SvFF, 2018D)

122 (123)

Diagram 6.2 (SvFF, 2018E)

Diagram 6.3 (SvFF, 2018F)

123 (123)