Forum Antroposofi

nr 3 2o14 forum för antroposofi nr 3 2o14

4 24-25

Notiser Till Minne Mentorprogrammet - en återblick Medlemskap 6–9

Essäer 26–29 Värld i omstöpning Att läsa Rudolf Steiners texter Kallelse höstmöte Människosjälens spegel 3o–31

1o–16 Mikaeli-möte i Goetheanum Krönikor Gertrud Klingborg 1ooår 32–35 Till Gertrud Klingborgs 1oo-årsdag När framtiden lyser in i nuet Kalendarium för: Väktaren vid tröskeln Fria Högskolan för Antroposofi Nittio år Koberwitz Antroposofiska Sällskapet Det oförstådda barnet

36–37 17 Kalendarium för: Bokanmälan Stockholm & Norrköping

18–19 4o

Reseberättelse Bildberättelse

2o-21

Bilduppslaget

22–23

Reseberättelse (forts) perspektivet

Antroposofi och känslan av sammanhang

Dick Tibbling & Mats-Ola Ohlsson

Många människor känner främlings- möjligheter att uppleva livet som djupt I vilken grad kan sammanhangen upple- skap inför det som utspelar sig i vår tids meningsfullt. Mänsklighetens existens är vas som begripliga, påverkbara och me- materialistiskt präglade civilisation. inte förgäves, den befinner sig i en evolu- ningsfulla? Man får inte ihop det liv man lever i den tion som med tiden kommer att uppenba- I anslutning till nygrundandet av An- yttre världen med den längtan efter mera alltmer av människans egentliga väsen. troposofiska Sällskapet vid Julmötet ning som lever i själens inre. Aaron Antonovsky (1923-1994) som var 1923/24 gav Rudolf Steiner uppslag till en Mitt i överflödet och möjligheterna professor i medicinsk sociologi vid Ben social ordning som inkluderar de antro- att tillfredsställa de materiella behoven Guiron Universitetet i Israel myntade posofiskt inspirerade verksamheterna,- upplevs en avgrund mellan den yttre det numera välkända begreppet ”Känsla den Fria Högskolan för Antroposofi och och den inre människan. av sammanhang”(Sence of coherence). det Antroposofiska Sällskapet. Känslan av främlingsskap och hem- Han fann att människans hälsa hörde En sådan ordning skulle motsvara löshet i tillvaron gör det nödvändigt för samman med graden av känsla av sam- lagbundenheter som råder i olika socia- många att bli ”sökare”. Själens existen- manhang i tillvaron. I sin forskning hade la skikt och som skulle ha en ”organisk” siella behov är för många lika reala som han uppmärksammat att somliga judiska struktur. hunger och törst. kvinnor som hade överlevt internering Trots att många fruktbara och me- Varför existerar jag? Är min existens i koncentrationsläger under 2:a världs- ningsfulla sammanhang har utvecklats meningslös? Lever jag i ett meningslöst kriget uppvisade en förvånandsvärt god genom åren så är det också tydligt att väl- kosmos? Är ”jag” endast ett uppflam- hälsa. Han fann att det fanns ett samband digt mycket är outvecklat i förhållande mande medvetenhetstillstånd som kom- mellan tre olika faktorer och hälsa. Den till det som skulle behövas. mer att försvinna i den eviga tomheten första faktorn hörde samman med möj- I det sociala livet finns det många oli- liksom allting annat? Eller finns det nå- ligheten att förstå sin livssituation,den ka viljor som måste stämma samman för got i mig som jag kan ana och som har andra med möjligheten att kunna påver- att gå från ide till förverkligande. I denna med ett annat skickt av verkligheten ka sin livssituation och den tredje hörde värld av individuella viljor övas den soci- som går utöver sinnevärlden? samman med i vilken grad livet kunde ala konsten , den svåraste av alla konster. För den sökande människan kan an- upplevas som meningsfullt. Att gemensamt arbeta fram adekvata troposofin erbjuda möjligheten att ut- Betraktar man antroposofin ur ett så- sociala former med hänsyn till de idéer veckla tankar och erfarenheter av det dant perspektiv så kan man se att den kan som gavs vid nygrundandet av Antropo- som undandrar sig den yttre varsebliv- ge möjlighet för den enskilda sökande sofiska Sällskapet framstår som en nöd- ningen och kunskapen. människan till en förstärkt känsla av sam- vändig betingelse för att antroposofin Antroposofin innebär inte slutet på manhang i tillvaron genom att livet får en skall kunna uppenbara sin utveckling- sökandet utan snarare en fortsättning belysning som även innefattar människ- spotential. utifrån andra förutsättningar. ans och världens andliga aspekter. Erfarenheter och förståelse för männ- När det gäller de sociala former som har iskans potential till inre utveckling , vuxit fram i den antroposofiska rörelsen frihet och skapande kan utvecklas .Det genom åren så är det många gånger svårt antroposofiska perspektivet öppnar att uppleva vilka sammanhang som råder. notiser Att tillfriskna ur Nya världar egen kraft What moves you Weleda är åter på banan Så har nu världens största eurytmiprojekt ägt rum i Berlin: ’What moves you?’ Efter År 2o12 stod Weleda inför en avgrund. Idag fyra veckor av intensivt arbete uppförde genererar verksamheten vinst igen. I en in- den 9 - 1o augusti i år 8o unga deltagare tervju i Tageswoche förklarar den nye verk- från 14 nationer programmet ’Den nya samhetsledaren att en förvandling av verk- världen) av Anton Dvorak på Arena i Ber- samhetskulturen skett. Den består av att lin. Projektets konstnärliga ledare fällde beslut och åtgärder idag är starkt orientera- följande kommentar: ”Idag är det ingen de mot värdeskapande. Idag är man precist brist på eurytmisk begåvning, men tyvärr fokuserad på att se vilken typ av resultat samhällelig relevans. De unga människ- olika åtgärder ger för företaget. Resultatet orna vill ju göra något som har betydelse måste inte vara av ekonomiskt slag. Weleda för världen. Vi måste arbeta på detta.” grundades inte för att tjäna så mycket pengar som möjligt utan för att det åtagit sig en Ur DG nr 33 – 34 15 augusti 2o14. uppgift. Firman ska ge nya impulser inom hälsoområdet och inom det sociala områ- det kunna visa att ekonomi kan fungera på ett annat sätt än man är van vid. ”Jag kän- ner knappast till ett annat företag i liknande situation och i samma storleksordning, Feber som helt ur egen kraft har tagit sig igenom en sådan kris”, säger den nya VD:n. Sara: Det här med att antroposofer menar att deras barn får färre allergier tack vare Ur DG nr 33 – 34 15 augusti 2o14. livsstil, ligger det nåt i det?

Agnes Wold: Jag tror det beror på att de inte äter febernedsättande medel. Men det är min egen teori. Rudolf Steiner älskade feber.

Sommar i p3, 15:o4, 11 August 2o14 notiser Timelines Waldorflärar- Zvi Szir utbildning i Kina

Vi blir medvetna om tiden. Inte ett speci- Bo Eriksson ellt förlopp, inte nyhetsinformation eller biografier är i fokus, utan det häpnadsväck- I den lilla staden Taitou nordväst om Pe- ande faktum att ’den’ ständigt tilldrar sig. king finns det en Waldorf barnträdgård, en Hela tiden är något nytt i vardande. Tid är Waldorfskola med fyra klasser och en hel- inte detsamma som evighet. Om existen- tids lärarutbildning. sens sanna grundvalar finns i evigheten, Den 5 Juli i år avslutade 22 studenter sin finns just motsatsen i tiden: det oförutsäg- två åriga utbildning . Flera av eleverna har bara, det oregelbundna, det nya – således redan fått anställningar som lärare på olika det fria. Tiden är det vi själva skapar. skolor. Nu i höst kommer Waldorfskolan att Rudolf Steiner pekar på den övergång ha två första klasser då intresset för Wald- som ska genomföras, från de förkristna till orfskolan ökat och det är två nyutexamine- de kristna mysterierna: övergången från rade elever som skall undervisa i de två för- rummets till tidens mysterier, från det evigt sta klasserna. samtida till det ännu-inte-blivna hos det Skolan ligger väldigt vackert vid foten av kommande. Den kristna evolutionen är inte av de gulrosa granitbergen. följderna av det förgångna, utan det ovänta- Granne till skolan är en Biodynamisk des möjligheter; inte det förutsägbara, utan trädgårdsodling. dummerjöns med sin oväntade lösning är I folkmun kallas området för Pekings till slut vinnaren. Viljemysterierna förnyar fruktträdgård, på grund av det tusentals Per- inte den ’eviga sanningen’ utan skapar det sikoträd som växer där. Här finns också ett ’unikt goda’, inte som följd av lagar utan ur ekologiskt konferenscentrum med hotell. moraliska intuitioner och fantasi. Endast i På en av bergtopparna som sträcker sig tidsströmmen finner vi roten till den fria upp mot himlen bakom skolan kan man se handlingen, den enda möjliga kärlekshand- en text med stora röda kinesiska skriftteck- lingen, som bara kan träda fram ur ögon- en . Där står skrivet ” Här steg gudarna ner blicket, ny och således obefläckad. på jorden”och det känns inte helt fel, dom Det gudomligas vardande i tidsströmmen verkar göra det än idag. är vägen från Fadern till Sonen. Således be- höver vi ingen ny världsbild’, utan en ny ’tids- bild’, eller uttryckt i den italienska filosofen Giorgio Agambens ord: ”Varje kultur är först och framför allt en särskild tidserfarenhet, och en ny kultur är omöjlig utan att denna erfarenhet förändras. Den ursprungliga uppgiften för en äkta revolution är enligt detta aldrig bara ’att förändra världen’, utan också – och framför allt – ’att förändra tiden’.”

DG nr 19 2o14. essä

Värld i omstöpning

Göran Fant

Titel Welt im Umbruch författare Markus Osterrieder förlag Freies Geistesleben 2o14 utgivare Christian Clement

Rudolf Steiner och första världskriget fullt och fylligt de komplexa motiven Genom sina samtal med Moltke fick han Hundraårsminnet av utbrottet av första bakom krigsutbrottet med fokus på natio- tidigt ingående kännedom om en senare världskriget har fått stor uppmärksamhet i nalism, imperialism och militarism. Den ofta beskriven, absurd situation alldeles i media, också i den vetenskapliga debatten. imponerar med sina stora perspektiv, bl a inledningen av kriget. Den förfärande tragedi som kriget innebar genom att visar vilka insatser många per- Den noggrant planerade tyska upp- är fortfarande en skrämmande läxa. sonligheter som senare spelat avgörande marschen skulle nämligen bl.a. gå genom Det är ofattbart att detta krig kunde roller i nittonhundratalets historia gjor- Belgien och Luxemburg. Det var ett klart pågå år efter år. Men att det stärkte natio- de redan här: Winston Churchill, Konrad folkrättsbrott som generalstaben och nalismen i alla de deltagande länderna en Adenauer, Walter Lippman och många fler. dess ledare Moltke sett som enda möj- faktor, liksom att militärerna fick ett allt Osterrieder har som historiker gjort sig ligheten att rädda Tyskland från totalt starkare inflytande. Paradoxalt blev just känd främst som specialist på förhållan- nederlag när man nu stod inför ett två- de stora förlusterna ett argument för att den i Östeuropa. Men här beskriver han ur frontskrig. Den ryska jättearmén på sam- fortsätta mot den av alla sidor väntade ett mer omfattande perspektiv maktspelet manlagt 6 t miljoner man skulle angripa slutsegern: annars skulle ju de stupade och idékampen före under och efter kriget. från öst. Men det var en koloss på lerföt- offrat sina liv förgäves. Inledningsvis bör påpekas att han inte ter och det skulle ta tid innan den var fär- Augusti 1914 har blivit ett begrepp som räknar sig som antroposof, men att han dig att gå till angrepp. Därför var det ett symboliserar början på denna katastrof ändå visar en omfattande kunskap om överlevnadsvillkor att Tyskland snabbt för Europa som bl.a. innebar att tre gam- Steiners verk och liv. skulle besegra Frankrike (och eventuellt la kejsardömen upphörde att existera. Vi England, man visste inte säkert) för att känner konsekvenserna: Stalins och Hit- Rudolf Steiner, Moltke och kriget sedan kunde möte Ryssland. lers skräckvälden och det ännu fasansful- Ty Steiner upplevde kriget på nära håll, De tyska västra armégrupperna med lare andra världskriget. inte minst genom sin bekantskap med sin omfattande utrustning inklusive ar- I våras kom ytterligare en bok i ämnet, den tyske generalstabschefen Moltke. En tilleri, skulle på tåg nå fronten enligt en Markus Osterrieders monumentalaVärld av hans viktigaste påpekanden – långt strikt tidtabell och så direkt börja strids- i omstöpning, Nationalitetsfrågan, ord- innan historiker noterade samma feno- handlingarna. Varje försening efter tim- ningsplaner och Rudolf Steiner hållning men – att det var små grupper, samman- men T, startpunkten för mobilisering- i första världskriget (Welt im Umbruch… lagt ett fyrtiotal personer, som i ett för- en skulle utlösa kaos. Men Allerhögste Verlag Freies Geistesleben). Den behand- dunklat medvetenhetstillstånd fattade de Krigsherren, Kejsar Wilhelm II, befallde lar särskilt Rudolf Steiners förhållande avgörande besluten i detta spel. De sak- då plötsligt sin generalstabschef att mo- till och analys av kriget och dess konse- nade oftast insikt om avgörande fakta, ex- biliseringsplanen av politiska skäl måste kvenser. Welt im Umbruch är en myck- empelvis mobiliseringarnas tekniska för- ändras i grunden. Den tyske londonam- et omfattande studie (17oo sidor) där det utsättningar. En liknande tanke beskrivs bassadören hade felaktigt fått för sig att mest innovativa är en rikt dokumenterad hundra år senare i en uppmärksammad Enland skulle kunna hålla sig utanför det beskrivning av krigets ockulta bakgrund. nyutkommen bok i ämnet: The Sleepwal- stundande kriget om Tyskland inte anföll Men studien analyserar också förtjänst- kers av Christopher Clark. Frankrike utan nöjde sig med försvar mot esså

Ryssland. Kejsaren trodde på detta och Detta är den idémässiga bakgrunden elska sympatin för Ryssland och uppfatt- ville följaktligen i sista minuten stoppa till den engelska imperialismen: ”White ningen att Tyskland var det stora hotet uppmarschen mot Frankrike. Moltke man’s burden”, ansvaret för hela världens mot det världsomspännande imperiet. En chockades svårt. välbefinnande genom att inordna det vacker ryska, Olga Novikova, beteckna- Det är en fantastisk och ofta beskriven man betraktade som ”mindervärdiga” ra- des som” ett slags rysk Lorelei, som med scen i denna absurda tragedi att den hög- ser i det brittiska imperiet. sin melodiska stämma lockade brittiska ste tyske militären, en sjuklig 66-åring,- Också den engelskspråkiga teosofin statsmän in i deras ofrånkomliga öde”. sitter och skakar av gråt under timmarna betonade rasidéer med utgångspunkt Hon hade kontakt bl a med Gladstone och före det stora kriget. Kejsaren fick dock från detta. När Rudolf Steiner lämnade var en av dem som förde inflytelserika nya telegram och insåg att han hade ba- Teosofiska Samfundet där han var ge- engelsmän i kontakt med Blavatsky. serat sitt plötsliga beslut på ett missför- neralsekreterare och i stället grundade Även om det fanns mycket humbug stånd. Han kallade genast tillbaka till Antroposofiska Sällskapet, framhävde kring förra sekelskiftets ockultism togs Moltke och förkunnade för den gråtande han under ett möte 1913 att ”antroposofer den av många i alla samhällsklasser på generalöversten: ”Nu kan ni göra vad ni inte har något att göra med nationella el- stort allvar. Ett känt medium profetera- vill.” Planen genomfördes. Men Moltke ler pangermanska eller t o m rasmässiga de i början av 1914 inför en stor engelsk återhämtade sig aldrig från chocken av strävanden att göra” (Osterrieder p 948). publik om de kommande händelserna: upplevelsen av hur godtyckligt och ryck- Steiners syn på rastänkandet har för- ”Europa kommer att översvämmas av igt den högsta ledningen agerade. visso ofta belysts, men trots detta tycks blod. Innan året är slut kommer vårt äls- Detta alltså som ett av många skräm- falska påståenden i denna fråga inte upp- kade Storbritannien dras in i ett förfärligt mande exempel på hur en byråkratisk höra att cirkulera som något slags ”eta- krig /…/ Österrike kommer att gå under, krigsmaskin handhavs av emotionellt blerade (o)sanningar. Därför ytterligare kungar och kungariken kommer att falla. styrda, delvis inkompetenta och i många några exempel som Osterrieder tar upp: Milliontals värdefulla människor kom- fall militärstrategiskt vilseledda politis- redan 19o8 framhåller Steiner – och skil- mer att slaktas. Men Britannien kommer ka ledare som handlar i ett fördunklat jer sig där från den rådande teosofiska slutligen att triumfera…”. Sådant gjorde medvetande. uppfattningen – att rasbegreppet nu er- förstås ett stort intryck, och när profetian satts av ”kulturperioder”. ”Därför talar sedan bekräftades uppfattades det som Nationalismen vi om kulturåldrar i motsats till raser. ett tecken på de ockulta krafternas makt. Djupt bekymrad följde Steiner utveckling- Allt som förknippas med rasbegreppet När under kriget sex miljoner män en som ledde fram till kriget. Han hade är rester av den tid dom föregått vår, den rycktes bort verkar det också som om vuxit upp i dubbelmonarkin Österri- atlantiska. Vi lever i kulturperiodernas kontakten mellan levande och döda in- ke-Ungern och nära upplevt dess brokiga tidsrum /…/Idag har kulturbegreppet av- tensifierades: möten med en i förtid etniska mångfald: i landet bodde ung- löst rasbegreppet.” (Föredrag i Nürnberg, bortryckt älskad ung människa i spiritis- rare, bosnier, tjecker, slovaker, slovener, 1o juni 19o8, GA 99) Osterrieder s 1o98). tiska sammanhang blev i många fall en tyrolare, rumäner och andra – alla med Naturligtvis anför Osterrieder också tröst. Intresset för sådana kontakter fick sina olika traditioner och språk. det mest kända yttrandet: ”Ingenting ett kraftigt uppsving. Dessa nationaliteter levde tätt inpå kommer att föra mänskligheten starkare Osterrieder framhåller att Steiners varandra i en tämligen konfliktfri för- in i förfall än om ras-, folk-, och blodside- kontakt med de ofta i förtid bortryckta ut- ening. Rudolf Steiner som växte upp på al fortplantas” (Dornach 26 oktober 1917). vecklades i ett tillstånd av vakenhet. Han den österrikiska landsbygden hade en följde inte minst Moltke under hans sista omfattande erfarenhet av denna kultu- Ockultismen och första världskriget tid som en bruten man. Efter dennes död rell och språkliga mångfald. Det normalt Teosofi och spiritism var i början av nit- förmedlade han flera budskap från den harmoniska samlivet mellan de dispara- tonhundratalet mycket uppmärksamma- avlidne till änkan, Eliza von Moltke. ta grupperna hotades dock – då som nu de fenomen. Osterrieders framställning – av separatistisk nationalism och rasism. av denna hittills sparsamt utforskade as- Versaillesfreden, tregreningsrörelsen Och lösningen var – då som nu – accep- pekt är det mest originella i boken. och waldorfpedagogiken terandet av olikheter inom ramen för de- Den för kriget så fatala serbiska nationa- Rudolf Steiner tillhörde de fåtal som in- mokratiska statsbildningar. lismen hämtade inspiration för sina stor- såg den stora faran med de förnedrande Men alltför starka krafter verkade i maktsaspirationer bl.a. från den franske villkor som Tyskland tvingades acceptera motsatt riktning. ockultisten Papus,”stormogulen” Gérard i freden 1919. Genom att segrarmakterna Encausse, ledargestalten i och grundaren lade hela ansvaret för krigsutbrottet på Rasismen av den internationellt verkande Martinis- Tyskland och Österrike ansåg man sig Föreställningen om den rasmässiga iden- torden. Hans personliga inflytande över le- bl.a. ha rätt att bl.a. utkräva ett enormt titetens grundläggande betydelse fanns dande politiska makthavare var avsevärt. krigsskadestånd. Den amerikanske pre- inte minst i ledande engelska kretsar. En Inte minst kom han i närkontakt med det sidenten Wilsons formulering om war to ledande engelska ideolog, Alfred Milner, högsta kretsarna i Ryssland. Särskilt sked- end all wars ledde alltså i själva verket formulerade detta: de detta genom de två montenegrinska till the peace to end peace som den infly- ”Grunden för nationalismen vilar på prinsessorna Anastasia och Milica som telserike engelsmannen Alfred Milner det det faktum att någon oberoende indi- gift sig med varsin rysk storfurste. De framhöll. vid, som förutsätts i det individualistis- ”svarta kvinnorna” som Osterrider kallar Rudolf Steiner var av samma uppfatt- ka idealet inte existerar. Människor gör dem, var synnerligen uppseendeväckande ning men av andra skäl. De insikter han vad de gör, önskar vad de önskar, bara på damer med starka sympatier för Frankrike fått om komplexiteten i händelserna som grund av att de fötts i en bestämd ras, i och hetsade ivrigt för ett fransk-ryskt krig ledde fram till krigsutbrottet uteslöt att ett bestämt samhälle. Rasinstinkter eller mot Österrike och Tyskland. ansvaret skulle kunna läggas på en part patriotism är lika naturliga känslor som Det ockulta inflytandet hade också re- – Tyskland. Även om Steiner var en stark hunger och egoism.” dan under 18oo-talet bidragit till den eng- motståndare till den tyska militarismen essä

och de politiska ambitionerna i ledar- redraget genomfördes fram till den kraf- kan har Mellaneuropa att finna sig. /…/. skiktet 1914 såg han den tyska kulturen tiga slutapplåden. Han slutsats blir: ”Om ententen skulle som en avgörande kraft i samtidens och När så Steiner gick ut stormades sce- segra vore en utveckling i Mellaneuropas framtidens andliga liv. I det kaos som nen av några män som suttit längst fram. omöjlig” följde på Tysklands och Österrikes sam- Med visselpipor och stinkbomber åstad- Steiner uppfattning var att den enda manbrott såg han att nya politiska idéer kom de en avsevärd förvirring. Men tack möjligheten att förverkliga den andliga var av nöden. Den ryska revolutionen och vare de antroposofiska vakterna kunde uppgift som ålåg Mellaneuropa i sin po- den därur framsprungna bolsjevikiska Steiner dra sig tillbaka i säkerhet. Först sition mellan väst och öst, var att i grun- diktaturen kunde inte ses som någon lös- därefter anslöt sig också boxarna och den ändra sin politiska konstitution och ning. Därför utvecklade han sin idé om brottarna till det stora slagsmål som nu utvecklas mot ett tregrenat samhälle. den sociala tregreningen. uppstod. 2o14 står världen inför liknande stora Uppenbarligen var det inte eliten ur OC konflikter. I östra Ukraina, Syrien, Irak, Högerextremism, rasism och som engagerats för uppdraget! i hela arabvärlden: undanträngda, för- hakkors eller ”på hans fiender känner Men den högerextrema pressen fort- tryckta etniska och religiösa minoriteter man mannen” satte med sin aggressiva kampanj. Spe- styrda av inkompetenta, hänsynslösa I ett mycket intressant kapitel skildrar ciellt underhållande var en större artikel och lögnaktiga regimer och hotade eller Osterrieder hur Steiner utsätts för kam- i Völkischer Beobachter 1922. Redan då ”hjälpta” av skoningslösa fanatiker. I san- panjer från det som senare utvecklades var det nazistpartiets organ, beryktat för ning. Här krävs mer än vapen och våld. till nazism. Detta har behandlats tidigare sin hets mot allt och alla utom rättrogna Här krävs framför allt insiktsfulla åtgär- i litteraturen, men Osterrieder ger också nazister. Sakliga argument behövdes inte, der av vakna kompetenta ledare med för- här ett fylligt material. man dundrade med halvsanningar och måga att se helheten. Steiners hållning utsatte honom för direkta lögner. Så också mot Steiner. Man Kan någon tro på rimligt trygga folk- skarp kritik från motståndare mot den beklagade att attentatet i München hade omröstningar i exempelvis Donetsk, Da- tyska nationalismen, men misslyckats. Steiner betecknades som maskus och Bagdad och att sådana skulle ännu mer från högerextremismen. Na- fiende till Tyskland (och det är sant att förmåg lösa problemen? Steiners memen- tionalisterna såg honom å andra sidan han angripit militarismen och regering- to från 1917 är minst lika aktuellt 2o14. som en marxistisk förrädare (för dem var ens agerande före krigsutbrottet. Dess- Osterrieders verk i sanning är ett stor- tregreningsidén med sin tanke om bro- utom var han i hemlighet jesuit (fast han verk. Dess omfattande analyser av ett derlighet på det ekonomiska området ett också utsattes för täta angrepp från katol- ytterligt komplext skeende baseras på otvetydigt bevis för hans nära kontakt ska kyrkan: han snåg ju att gamla former mycket fylliga citat och den är båda tan- med de ryska bolsjevikerna. av andlighet hade torkat till tomma fraser keväckande och stundom spännande Kampanjen kulminerar i ett angrepp och att det andliga nu måste finna helt som en dokumentär roman. från en ”Organisation Consul” . OC leddes nya former. Kanske allra värst: Han var av Hermann Erhardt, en fd marinofficer. jude! (Fast hans antisionism, att han var Hans organisation hade 192o-22 femtusen motståndare mot att man skulle grunda anhängare spridda över hela Tyskland, en judisk stat i Palestina gjorde att många och låg bakom över trehundra mord på judar tog avstånd från honom). Naturligt- misshagliga personer, bland dem den f d vis var han också bolsjevik (tregrening- finansministern Matthias Erzberger och en!). Mot slutet underhålls läsaren med utrikesministern Walther Rathenau. Det en riktigt häftig krumelur: Steiner har var alltså ingen ofarlig motståndare. skändat en av de största tyskarna genom Man hade fått klara indikationer på att tiderna genom att använda hans namn på ett attentat planerats i samband med ett sitt ”tempelbygge” i Dornach. Och allra föredrag i München i maj 1922. bäst slutmeningen: ”Herr Steiner kallar Det var under en turné som organise- sig själv en reinkarnation av Kristus och rats av en känd konsertbyrå – Steiner var låter sig slickas av 21 reinkarnerade Mag- mycket uppmärksammad, och man visste dalenor”. (citerat av Osterrieder s 15o3) att han överallt skulle dra en stor publik. Vissa angrepp framstår i det långa per- Eftersom polisen var underbemannad spektivet snarare komplimanger! och mindre intresserad av att skydda en person som Steiner, engagerade arrang- Steiners syn på Nationernas Förbund örerna ett antal boxare och brottare som En viktig del av Wilsons plan för efter- ordningsvakter. Dessutom erbjöd sig ett krigstiden var att hindra alla krig genom antal unga antroposofer att förstärka säker- att grunda en världsomspännande organi- heten. Dessa installerade sig i god tid före sation, det som blev Nationernas Förbund. föredraget på strategiska platser i lokalen. Vi vet alla att NF, denna fromma vision Salen var överfull av åhörare. Mitt i grundligt misslyckades. I ett memoran- föredraget släcktes plötsligt ljuset – trots dum från juli 1917, medan kriget alltså att man posterat vakter också vid belys- ännu pågår, till den unge kejsaren Karl av ningsreglaget. Endast lampan vid talar- Ungern-Österrike (som aldrig han använ- stolen lyste. Trots detta fortsatte Steiner da sin tron till några politiska aktioner) obesvärat att tala. Möjligen, så tolkar skriver Steiner bl a. att bakom den vänliga Osterrider detta, gjorde detta motstån- masken finner man formelns sanna väsen: darna så häpna att de inte företog sig ”Vi anglo-amerikaner vill att världen något. Ljuset kom snart tillbaka och fö- blir som vi önskar se den; i denna öns- essä

Människosjälens spegel

Bo Werner Eriksson

I förra numret av Forum inleddes en serie om ”den finkänsliga handlings orienterat organ eller verksamhet som gör det möjligt förståelsen” som ett ideal för den som vill vara verksam i den -an att vara närvarande och verksam i det ögonblick som en social troposofiska rörelsen. Här följer ett vidare bidrag till temat. Med situation utspelar sig och inte i efterhand. serien önskar Forum utveckla vad denna förståelse vill säga oss Från en viss synpunkt skulle man kunna påstå att det som Ste- idag. iner kallar ”människosjälens spegel” är ett medvetenhets organ som har vilje och empati karaktär vilket gör människan till ett 2o14 val år, i skrivandets stund vet ingen resultatet av valet. Vi livsväsen som har möjlighet att skapa en social gemenskap, i vil- lägger vårt förtroende i politikernas händer och hoppas det går ken det gemensamt goda, som Aristoteles kallar det, är allas mål. bra. Vad betyder det för vår framtid och en viktig fråga kan då I ett tidigare nummer av Forum Nr.1 2o14 finns en artikel om bli, ”vad kan vi själva göra för att gestalta vår framtid”? årstemat, ”Jaget känner sig” - i ljuset av Mikaeliskt världsbe- Vad är grunden för ett människovärdigt samhälle ? jakande. På tyska heter det ”Das Ich erkennt sich”, vilket orda- I ett språk för Edith Maryon 1921 (ledare för Sektionen för de grannt kunde översättas med ”Jaget känner igen sig”. En annan bildande konsterna), det ”socialetiska mottot”, försöker Steiner översättning kunde vara ”Jaget förstår sig självt” eller kommer visa på det han menar är det grundläggande för ett människo- till kunskap om sig självt. Det ligger en viss öppenhet i språket värdigt samhälle. när det översätts och samtidigt tolkas.

Heilsam ist nur, wenn I Apollo templet i Delphi där Sokrates sökte vishet och av oraklet Im Spiegel der Menschenseele blev utsedd till den visaste, fanns tre språk. Sich bildet die ganze Gemeinschaft ”Borgarskap och skadan är redan skedd” Und in der Gemeinschaft ”Överdriv inget” Lebet der Einzelseele Kraft. ”Gnothi seauton” ”Lär känna dig själv” som vanligtvis översätts med ”Känn dig själv” Verksamt är enbart när hela samhället bildas Det ser ut att finnas ett inre släktskap mellan Rudolf Steiners i människosjälens spegel ”Socialetiska motto” och de tre språken i Apollo templet. Det och den enskilda människans själskraft som Steiner kallar människosjälens ”spegel” är ju det ”organ” lever i samhället. eller rättare sagt den verksamhet som skapar möjligheten att för- stå sig själv, självkännedom i förhållande till den värld vi lever i. Hur kan man föreställa sig något som ”människosjälens spe- I ett språk säger Sokrates ”Människa, lär känna dig själv, då gel”? Eftertänksamhet och reflektion är ju något som liknar förstår du allt” . I ett annat språk säger Sokrates ”Självkännedom en återspegling av något som skett. När man vill se tillbaka på är förutsättningen för alla praktiska färdigheter”. en händelse och beskriva den säger man ibland, ”så ser det ut i Det verkar som Steiner vill visa att det människovärdiga sam- backspegeln”. En spegelbild är ju en bild av något . När man står hällets grundförutsättning är självkännedom, en självkänne- vid en sjö och det är vindstilla kan vattenytan bli till en blank dom som inte stannar i teorin utan som leder till att praktiskt spegel i vilken man kan se himlen, moln, träd, fåglar och allt deltaga och vilja till att gestalta ett samhälle där alla kan få möj- som finns i dess närhet. ligheten att praktiskt bidraga till det gemensamt ”Goda”. Den ”Människosjälens spegel” kan kanske vara en bild för själslig slutgiltiga frågan blir då hur får man självkännedom, kanske just verksamhet en slags varseblivning och iakttagelseförmåga som i att låta världen spegla sig i själen . Ett möte med världen som inte enbart är en sinnesförnimmelse. Denna iakttagelseförmå- skapar gemensamhet och väcker till ett aktivt deltagande i den ga är ett grundlag för det vi kallar erfarenhet och medvetenhet. sociala gemenskapen ur känslan av att känna igen sig själv i mö- Det behöver inte vara en reflektion på något som varit utan det tet med andra människor. kan vara ett organ för närvaro för något som sker nu. Ett intuitivt essä

vår nuvarande tid, när hon känner sig På det sättet blir de de största, de mest Att läsa som en individ, frigjord från det gudom- omfattande och djuplodande intelligen- ligt-andliga med möjligheten att själv serna i kosmos. göra bruk av tankarna. Detta ur mänsk- Mikael har förutsett att människan Rudolf Steiners lighetens perspektiv, som skildrades i måste möta de arimanska väsendena när den förra uppsatsen. hon utvecklas i förmågan att själv använ- Men man kan också genom översinn- da sig av intelligensen. Men då kan hon texter ligt skådande skissa en bild av vad Mikael också förföras och ingå en förbindelse och de som hör till honom upplevde un- med de arimanska väsendena. – Därför Göran Nilo/Rudolf Steiner der den skildrade utvecklingsströmmen, ser Mikael till att ha de arimanska mak- således samma serie av fakta ur Mikaels terna under sina fötter. Han stöter dem perspektiv. Det ska vi nu försöka. successivt ner i allt djupare områden, Under mer än fyrtio år har jag läst och I början var de urgamla tider då man djupare än det område där människan levt med Rudolf Steiners texter i gott egentligen bara kan tala om det som sker utvecklas. Mikael med draken under sällskap med antroposofer jorden runt. mellan gudomligt-andliga väsen. Det är sina fötter, förpassande den ner i avgrun- Det är säkert inte bara min erfarenhet att gudarnas pågående viljehandlingar. Gu- den; det är den mäktiga levande bilden i något händer med dem efter varje ny läs- darna utför de impulser deras väsen ing- människans medvetande, som skildrar ning. Den första läsningen kan i jämförel- er dem. De är under denna verksamhet de här nämnda översinnliga faktasam- se med den andra eller femte eller tionde motsvarande nöjda. Bara det de upplever manhangen. liknas vid att man bara gör en allra för- under förloppet av handlingar räknas. Utvecklingen framskrider. Intelligen- sta bekantskap. Som man gör med en ny Endast i ett hörn av detta fält av gudars sen, som först helt och hållet existerade människa, en ny ort, blomman man såg handlingsliv existerar mänskligheten. i den gudomliga andlighetens område, för första gången i sitt liv. Ska det bli mer Den är en del av gudarnas viljeliv. lösgör sig i en sådan utsträckning att den än bara en ytlig bekantskap behövs flera Men Mikael är det andliga väsen, som blir en besjälande kraft i kosmos. Det som möten. Blir det en livslång gemenskap från början länkat sin blick på mänsklig- tidigare bara gudarna utstrålade, strålar kan man med rätta mena att man verkli- heten. Han strukturerar på sätt och vis nu som gudomlig uppenbarelse ur stjär- gen känner de flesta sidorna hos det/den gudarnas handlingar så, att mänsklig- nornas värld. Tidigare länkades världen som blivit ens livskamrat. Framförallt heten kan existera i ett hörn av kosmos. genom de gudomliga väsendena själva, nu Steiners skrivna texter kan bli sådana Och sättet som han gör det på, är besläk- länkas den genom det som blivit den ob- livskamrater. tat med den aktivitet som senare blir up- jektiva gudomliga uppenbarelsen. Bakom Vid varje ny läsning – speciellt om det penbar som människans intellekt; den denna genomlever det gudomliga väsen- går år mellan varje – öppnas nya skikt av är dock en kraft som strömmar genom det nästa nivå av sin egen utveckling. väsendet bakom. Jag vill dela en sådan kosmos som en idéernas ordning och or- Igen är Mikael förvaltare av den kos- text med Forums läsare. Den är hämtad sakar verklighet. Mikael verkar i denna miska intelligensen så långt den ström- ur boken Antroposofiska Ledsatser (GA kraft. Det är hans ämbete att förvalta det mar som idéordning genom kosmos’ up- 26) och är en av Steiners allra sista texter. kosmiska intellektet. Inom detta område penbarelser. En stor del av boken skrev Steiner från önskar Mikael att en utveckling ska ske. Den tredje fasen utgörs av ett ytterliga- sitt sjukläger från och med oktober 1924 Och den utvecklingen kan bara äga rum re lösgörande av den kosmiska intelligen- fram till sin död mars 1925. om det som verkar som intelligens i hela sen från sitt ursprung. Nu råder i stjär- En central del av boken brukar kallas kosmos, vid en senare tidpunkt koncen- nornas värld inte längre den nuvarande Mikaelbreven. I den valda texten ned- treras i mänskliga individer. Det som då idéordningen som gudomlig uppenba- tecknar Steiner den kosmiska historien sker är att en tid i världsutvecklingen in- relse; stjärnorna skrider och ordnar sig av Mikaels samvaro med mänskligheten, träder när kosmos inte längre lever av sin efter den idéordning som inplanterades en historia som sträcker sig över oänd- närvarande utan av sin förgångna intel- i dem i det förgångna. Mikael ser alltmer liga tidsrymder. Den slutar i vår tid och ligens. Och den nuvarande intelligensen att den kosmiska intellektualiteten, som beskriver vad som behöver göras av oss finns i mänsklighetens utvecklingsström. han förvaltat i kosmos, finner vägen till människor för att en sann Mikaelfest ska Mikael önskar att det som utvecklas mänskligheten på jorden. kunna firas. Jag har gjort en egen nyö- som intelligens inom mänskligheten fort- Men Mikael ser också hur faran ökar versättning för detta tillfälle. Det är ju satt håller sig inom de gudomligt-andliga att mänskligheten faller för de arimanska så med både god litteratur och djupa tex- väsendenas sammanhang. makterna. Han vet: han för sig kommer ter: under årens gång tillkommer allt fler Men det finns ett motstånd mot detta. alltid att ha Ariman under sina fötter; ska översättningar. Varje bär drag av en högst Det som gudarna fullföljer av utveckling människorna också lyckas med det? individuell läsning. inom linjen från intellektets utsöndran- Mikael ser den största händelsen på Ta del av en hisnande historia vare sig de från dess kosmiska aktivitet ända till jorden tilldra sig. Ur det rike som Mikael det är er första eller någon annan läs- inlemmandet i människans natur, står själv tjänade i, stiger Kristusväsendet ner ningsomgång. Öppna era hjärtan och läs! öppet inne i världen som ett faktum. Om till jordens område för att vara där, när Mikaels erfarenheter och upplevelser det finns väsen som har varseblivnings- intelligensen helt och fullt finns i mänsk- under den tidsrymd han fullföljer sin förmågan att kunna skåda dessa fak- liga individualiteter. Ty då kommer kosmiska mission ta, kan de dra nytta av detta. – Och det människan att som starkast känna träng- finns sådana väsen. Det är de arimanska tan att hänge sig åt den makt som totalt i Man kan följa mänsklighetens fram- väsendena. De har till fullo anlag till att all sin fullkomlighet gjort sig till bärare skridande som ett kontinuum av med- suga upp allt i sig, som lösgör sig av in- av intellektualiteten. Men Kristus kom- vetenhetsutveckling. Från den tid när telligens från gudarna. De är konstitue- mer att vara där. Han kommer genom sitt människan känner sig som ett med den rade så att de sammansmälter summan stora offer vara i den sfär där också Ari- gudomligt-andliga ordningen fram till av all intellektualitet med sitt eget väsen. man lever. Människan kommer att kunna krönika

välja mellan Kristus och Ariman. Världen jubileum Rådmansgatan 14 i Stockholm. En av kommer att kunna hitta Kristusvägen i kursdeltagarna var Arne Klingborg som mänsklighetsutvecklingen. då studerade på Konstakademin. När de Detta är Mikaels kosmiska erfarenhet gifte sig hette det bland Arnes konstnärs- med det han har att förvalta i kosmos. Gertrud vänner att han gift sig med en tempel- Han anträder vägen från kosmos till danserska. 1945 föddes dottern Aurora. mänskligheten för att kunna förbli vid Gertrud gav många kurser för barn och föremålet för sin förvaltning. Han vand- Klingborg vuxna, och blev eurytmilärare på Kri- rar den vägen sedan sjuhundratalet efter stofferskolan, den första Waldorfskolan Kristus, men har egentligen först under 1oo år i Sverige. Tillsammans med kollegor i den sista tredjedelen av artonhundratalet Sverige och de olika nordiska länderna kommit fram till sitt jordeämbete, som skapade hon konstnärliga eurytmiföre- Aurora Klingborg-Granstedt hans kosmiska ämbete förvandlats till. ställningar som framfördes på de nord- Mikael kan inte tvinga människorna iska antroposofiska sommarmötena. ( se till någonting. Ty tvånget upphörde just Gertrud föddes den 16 november 1914 i en Agathe Ritters artikel till Gertruds 1oo genom att intelligensen helt trädde in i statarfamilj i Hölö. När hon var ungefär års minne! ) En liten grupp människor människoindividualitetens område. – sju år adopterades hon av Hildur Ekedahl, som deltagit i olika kurser efterfrågade Men Mikael kan som en majestätisk fö- som var lärarinna i Petersborgs skola en en eurytmiutbildning och år 1958 starta- rebildlig handling utveckla det han vill bit utanför Hölö samhälle i Sörmland. de Gertrud en sådan, med uppmuntran utveckla i den del av den översinnliga Gertrud var mycket begåvad i synnerhet från Marie Sawitch, ledare för scenarbe- världen, som gränsar närmast till den när det gällde teater och dans. Hildur be- tet i Goetheanum. Åke Kumlander såg till synliga världen. Där kan Mikael visa sig rättade att hon en dag hörde Gertrud spe- att verksamheten fick ändamålsenliga lo- med en ljusaura, med ett andligt väsens la kraftfullt på pianot. Hon hade satt upp kaler, den så kallade Eurytmistudion, på gester, som i all glans och härlighet up- ett tidningsuppslag med galopperande Grev Turegatan 18. penbarar den förgångna guda-intelli- hästar på notstället och spelade efter det. 1976 - 77 flyttade utbildningen till Ru- gensen. Han kan där uppvisa hur denna En gång när Gertrud börjat skolan och dolf Steinerseminariet i Järna. Detta var förgångna intelligens är ännu sannare, var Törnrosa i ett sagospel kom en äldre ett nordiskt initiativ som hade verkat se- vackrare och dygdigare i nutiden än i vår herre och räckte över hundra kronor – en dan 1964. Det var praktiskt att samordna tids omedelbara intelligens, som i sken- ansenlig summa pengar på den tiden – verksamheterna, dela på lärarkrafterna, artad, förförisk glans strömmar från Ari- och sade: Dessa pengar skall lilla Törnro- utrymmet och olika evenemang. På semi- man. Han kan visa upp hur Ariman för sa ha för att hon agerade så gripande och nariet kunde man först gå ett grundläg- honom alltid kommer att vara den lägre inlevelsefullt. gande orienteringsår i antroposofi med anden under sina fötter. Så småningom flyttade Gertrud till föreläsningar och konstnärliga aktivite- De människor som har förmågan att Stockholm, där hon inackorderades hos ter såsom eurytmi, målning, modelleri- skåda i den del av den översinnliga värl- Hildurs syster och svåger, och började i ng, sång, talgestaltning o. s. v. Varje år ge- den som gränsar närmast till den syn- en flickskola. Hon vantrivdes i skolan och nomförde studenterna ett skådespel där liga, varseblir som skildrats, Mikael hittade en tillflykt på en vind. Större gläd- alla konstarter fick komma till uttryck. och de sina som visar vad de skulle vilja je hade hon av att få närvara vid repeti- Rudolf Steinerseminariet blomstrade och göra för människorna. Människor med tioner på Operan, där hennes ”morbror”, elever och lärare från hela Norden ström- denna varseblivningsförmåga ser hur Oskar Tjernberg, var sångare. Under den made till. Efter grundåret kunde man människan i frihet kan ledas från Ari- här tiden dansade hon också klassisk ba- så välja att gå vidare och utbilda sig till man till Kristus genom bilden av Mikael lett för en rysk dansös, men just som hon Waldorflärare, eurytmilärare, bildlärare i Arimansfären. Om sådana människor skulle få uppträda med ett solo på kon- o.s.v. De som var särskilt intresserade av genom sitt skådande lyckas öppna hjär- serthuset insjuknade hon i polio. Efter trädgård och jordbruk kunde få sin ut- ta och sinne hos andra människor, så att att ha varit nästan helt förlamad kunde bildning på närbelägna Skillebyholm. kretsar av människor bildas, kretsar där hon så småningom, med en naturläkares För Gertrud var den eurytmiska kon- man vet hur Mikael i vår tid lever bland hjälp, börja lära sig gå på nytt. När hon sten det viktiga och man kunde få öva i människorna, kan mänskligheten börja tillfrisknat gick hon en fotoutbildning timmar tills hon var nöjd med uttrycket. fira Mikaelfester. Mikaelfester med det i Södertälje, men tålde inte att sitta i ett Hon var anspråkslös men med en stark rätta innehållet, där själarna kan låta Mi- mörkerrum och framkalla bilder. Läka- vilja och uthållighet genomförde hon kaels kraft tändas. Då kan Mikael verka ren ordinerade rörelse, värme och solljus. eurytmlinjens utbildningsprogram. Hon som en real makt bland människorna. Genom en väninna till Hildur kom hon ledde också ett scenarbete under många Människan i sin tur kan vara fri och ändå i kontakt med antroposofin och rörelse- år med samma höga konstnärliga ambi- gå sin andliga livsväg genom kosmos i in- konsten eurytmi. Det ledde till att hon ut- tion och uthålliga vilja. Hon samarbetade nerlig gemenskap med Kristus. bildade sig till eurytmist hos Isabelle de med många: Louise Björneboe, Ann-Ma- Jaager i Dornach, Schweiz. Andra världs- rie Groh, Eva Lunde, Agathe Ritter, Re- Rudolf Steiner, Goetheanum 19 oktober 1924 kriget bröt ut, och utbildningsplatsen Go- nate Zeiher, Gunvor Kumlander, Sonja etheanum, utanför Basel, förvandlades Robbert för att nämna några av pionjärer- Avslutande reflektion till en militärförläggning och studenterna i Sverige. Men gäster från hela Europa När man vill dela julhändelsen med nå- na fick servera soppa till de inkallade. bjöds också in för att ge kurser, bland an- gon säger man God jul! Vad ska man säga Hemresan gick med plomberade vagnar dra Lea van der Pals, Marie Savitch , Mar- vid Mikaeli? Efter denna läsning föreslår genom Europa. ga Tuschhoff, Kristian Högsbjerg, Fried- jag: Hjärtlig Mikaeli! Vid hemkomsten blev Gertrud om- helm Gillert, Else Klink, Margarethe bedd att ge kurser i eurytmi i Antropo- Proskauer, Elena Zuccoli, Werner Barfod, sofiska Sällskapets dåvarande lokal på Dorothea Mier, Anita Zink, Margueri- krönika te Harwood – Lundgren samt Roswitha de sedan visas offentligt i Borgarskolan 1964 Arielscenen ur Goethes ”Faust”, Schumm .För det pedagogiska undervi- eller i ABF-huset. Det kom eurytmister 1965 ur ”Dante”, 1966 Indras grotta, 1967 sade Molly von Heider, England och Syl- från hela Skandinavien och det resulte- Visan om St. Göran, 1969 ur ”Eddan. via Bardt Tyskland som gästföreläsare. På rade i en intensiv eurytmisk verksamhet. Detta förberedelsearbete var mycket så sätt fick vi möta många av den tidens Den tiden koncentrerades det konst- fint och givande; men förlöpte inte all- mest betydande eurytmister, alla med närligt- eurytmiska arbetet kring de tid helt friktionsfritt. Eva Lunde (som sina egna profiler. nordiska antroposofiska sommarmöte- också har firat sin 1oo-årsdag i år ännu i Gertrud älskade språket och poesin na, som hölls varje år på olika platser i livet) och Gertrud var på scenen ett fan- var en följeslagare genom hela hennes liv de nordiska länderna. Och där spelade tastiskt par - de övertog ofta de manliga och gärning. Hon gjorde koreografier till eurytmin en mycket central roll. Initi- och kvinnliga huvudrollerna och gjorde dikter av Fröding, Bertil Ekman, August ativet till dessa möten hade tagits av ge- härliga humoresker tillsammans; men de Strindberg, Viktor Rydberg, Jonas Love neralsekreterarna i norden samt flera hade svårt att dra jämt i det vanliga livet, Almqvist, Dantes Divina Comedia och andra, som motvikt mot stridigheterna så det blev ofta konfrontationer, men slu- många andra. Hennes humoresker var inom sällskapet i Dornach: Jörgen Smit, tade alltid väl. oförglömliga. Kanske var det hennes sätt Arne Klingborg, Oskar Borgman Han- Margaret Langen-Riedel och Ran- att bemästra en inneboende melanko- sen, Sophus Clausen, Rut Nilson, Gus- di Johnson hjälpte till med talgestalt- li. På sin 8o-årsdag höll Gertrud ett litet tav Ritter, Hans Glaser, m. flera. - De var ningen. Margaret hade alltid med sig tal på Kulturhusets scen där hon beskrev alla övertygade om eurytmins betydelse en stickning för att göra nytta under de hur hennes livsväg gått från koja till slott. för antroposofin, och att den skulle få en många ”pratpauserna”. För musiken Hon dog på Vidarkliniken den 2o/9 1997, central uppgift vid dessa möten. (R. St.: stod Martin Hoffman, Jan Nilsson, Hed- efter att ha flyttat från Vita Huset på då- ”Genom eurytmin kunde antroposofin wig Rosenberg, Brian Wilson m.fl. och varande Rudolf Steinerseminariet till åskådliggöras och uttryckas på ett sätt, senare också Nils Prahl från Danmark. Vindkulla, ett hus i närheten som hon och som inte var möjligt genom ord”). - Det Nils Prahl kom in i bilden, när vid ett Arne övertog efter dottern Aurora med hela började med ett möte i Nyborgs- sommarmöte i Danmark pianisten plöts- familj. Där hade de i många år haft en li- trand, Danmark 1949 och fortsatte sedan ligt insjuknade. För att kunna genomfö- ten stuga som reträttplats från det aktiva 195o i Ronneby, Sverige, 1958 i Ljungskile, ra mötet fick man anlita en pianist uti- livet på Seminariet. Sverige, 196o i Lillehammar, Norge, 1961 från. Det blev Nils Prahl, som var docent i Askov, Danmark, 1962 åter i Ljungskile, vid musikhögskolan i Köpenhamn. Han 1963 i Orivesi, Finland, 1964 på Wigwam kom - såg - spelade - och blev omedelbart (Rudolf Steinerseminariet) i Järna, 1965 helt tagen av denna konst. Särskilt to- i Lillehammar; 1966 var ett stort inter- neurytmin blev som en uppenbarelse för nationellt eurytmimöte i Dornach; 1967 honom: ”Jag ser ju det jag spelar!”- Han jubileum i Hilleröd, Danmark, 1969 i Askov, Dan- blev sedan en kär vän och spelade så ofta mark. Då framfördes det eurytmin alltid han kunde till eurytmin och gav även med flera uppvisningar, demonstrationer konserter. Till Gertrud och kurser. Det man kanske minns mest hos Ger- För att förbereda dessa samlades trud är hennes humoresker. Hon hade eurytmister från hela norden under en otrolig förmåga att framställa det Klingborgs två-tre veckors tid, för att utarbeta pro- humoristiska eurytmiskt. Hon älskade grammen. Jag minns tyvärr inte alla Fröding och gestaltade många av hans 1oo-årsdag namn, men vill ändå nämna några: Eva dikter, både solistiskt och i gruppform. Lunde, Meta Aukrust och Maria Mar- Här skall bara nämnas några: Förgäves, strander från Norge, Nadja Martinov Oho, Ett gammalt bergtroll, Fågelkvitter, Agathe Ritter från Finland, och från Sverige: Inge- Beethovens femma, Maskin i olag och borg Fridensburg, Britt Virke, Gunvor Mysterium (av Neander Nilson); och med Några minnen från det eurytmiska arbe- Kumlander, Vivi Bagge, Margit Hacker, Eva Lunde: Äktenskapsfrågan, Idealet, tet under åren 1958 till Gertruds död 1997. Kristina Broström, Inger Dahlin, Re- Jan Ersa och Pär Pärsa, Jonte och Brun- Hundraårsdagen av Gertruds födelse nate Zeiher Eva Teichman, och från Lä- te (med mig). Eller i grupp: Dans bort vid ger anledning till att tänka tillbaka på kepedagogiken: Irmgard Ruf, Renate vägen och Torgpumpen. - hennes stora betydelse för utvecklingen Wierscher, Elke Bornhorst Erika Reinke På initiativ av Arne Klingborg, Jör- av den eurytmiska konsten i Sverige och och jag själv. Gertrud hade då alltid en gen Smit och Gustav Ritter startades på hennes enorma insats för denna konst. ledande funktion. Hon hade en fantas- under åren 1961, 1962 och 1963 som- Ty när man talar om Gertrud måste man tisk förmåga att rita gruppformer och att markurser för antroposofi, som hölls tala om eurytmi. Hon startade inte bara utarbeta och instudera större diktverk, på Solbergahemmet och i ”Förenings- en eurytmiutbildning med det svenska där många kunde delta. Hon hade också huset”, som vid den tiden var Arnes språket som grund, utan inbjöd också en oerhörd fin känsla för språk och kun- och Gertruds sommarbostad. Det kom Marie Savitch, ledaren för scengruppen de gestalta de svenska ljuden som ingen unga människor från hela norden som på Goethanum i Dornach, att hålla fort- annan. 1958 uppfördes en norsk ballad: ville lära känna och/eller fördjupa sig i sättningskurser för eurytmister i norden. ”Det blåser kallt, kallt nordanfra”, 1959 antroposofin. Också där spelade euryt- Marie Savitch kom sedan regelbundet bröderna Grimms saga ”Snövit och Ro- min en viktig roll. Det fanns t.o.m. tan- under många år till Sverige, tre till fyra senröd”, 196o sagan ”Guldäpple och sil- kar på - och även ritningar - att bygga veckor i januari, för att arbeta med de verblad”, 1961 Goethes saga ”Den gröna ett seminariehus på Solberga. Men när verksamma eurytmisterna, och även med ormen och liljan”, 1962 Indras grotta ur Rut Nilson 1964 upptäckte Bruno Lilje- intresserade. Hon gav uppslag till flera ”ett Drömspel”, och ”Källans under” ur fors ateljé ”Wigwam”, som var till salu större verk och instuderade dem. De kun- mysteriedramerna, 1963 Astolvs-kvädet, och som sedan också kunde förvärvas, krönika

förlades verksamheten dit och sommar- kurserna kunde förlängas till att omfatta ett helt läsår. Det blev början till Ru- dolf Steiner-seminariet . ”Det man kanske Arne, tillsammans med Jörgen Smit, blev den drivande kraften. Det påbör- jades utbildningar i waldorfpedagogik, minns mest hos biodynamisk lantbruk, trädgårdsskötsel, de bildande konsterna, arkitektur och slutligen också eurytmi. Gertrud kunde flytta sin utbildning från Stockholm till Gertrud är hennes Seminariet i Järna. Då kom också Renate Zeiher in i bilden, och övertog toneuryt- miutbildningen. Jag tillfrågades av Ger- humoresker. trud om jag kunde hjälpa till och arbeta med geometriska formförvandlingar, vilket jag med glädje gjorde. Jag höll på med detta under många år med alla kur- Hon hade en ser från A till Å Samarbetet med Gertrud var mycket givande och fruktbart och förhållandet mel- otrolig förmåga lan oss mycket positivt. Hon hade mycket bestämda åsikter och kunde vara ganska skarp, vilket av somliga ansågs vara pro- blematiskt. Men jag beundrade henne att framställa mycket och uppskattade hennes stora in- itiativrikedom, hennes konstnärlighet - och hennes absoluta kompromisslöshet. det humoristiska För henne var eurytmin en frukt av antroposofin, den kunde inte bestå utan antroposofi. - Dessutom tyckte jag mycket om henne. Och när vi vid verksamhetens bör- eurytmiskt. Hon jan på söndagarna gjorde små två-mans uppvisningar i vita huset, tyckte många att vi kompletterade, ”klädde”, varandra väl- älskade Fröding och digt bra, trots att vi var så olika. Jag kan bara med kärlek och tacksamhet tänka tillbaka på Gertrud. Jag ser ännu hennes bild framför mig vid vårt gestaltade många sista möte, bara några dagar före hennes död: hur hon satt i sin länstol på Vidark- liniken - mycket vacker, mild och kärleks- av hans dikter, full, liksom avklarnad, med det vita håret omramande hennes ansikte och utstrå- lande oändlig ro. både solistiskt och i tack, Gertrud! gruppform.” krönika

mysteriedrama kretsen om hjälp. Och tillsammans med Det behövs tid för inlärning av omfat- Maria gör hon själv allt hon kan för att tande textvolymer. Och det behövs tid för hjälpa. Min eftertanke frågar då och då: gemensamma övningstillfällen. För någ- - Är det ur rena offerkrafter och kärlek- ra av de medverkande betyder det arbets- När smakter vår framtida gemenskap skall bortfall som måste ersättas ekonomiskt i byggas? större omfattning än hittills. framtiden - Är denna realitet framtidsljuset som Vad behövs för övrigt? strålar ur dramaväsendet? god planering, mod och tillförsikt, - Och fyller Rudolf Steiners fyra mys- samt en gemensam, sund vilja. lyser in teriedramer den plats som tragedierna i Vi vill hjälpa varandra med det. Grekland gjorde på sin tid? i nuet! Många frågor väcks…. I september 2o14mysteriedrama tack alla som har medverkat! Och tack till alla som var med i händelsen. Michael Ulrike von Schoultz Debus har förbundit sig med vårt arbete på ett speciellt sätt. Han var gripen av pu- Kära medlemmar och vänner och alla blikens och spelarnas äkta ödmjukhet. som var med och upplevde mysteriedra- Jag vill här lyfta fram två personer som Väktaren vid mat under några augustidagar i år! inte syns i sammanhanget men som har en När ridån hade fallit efter årets uppfö- avgörande betydelse för projektet. Anders rande av Rudolf Steiners tredje mysteri- Kumlander och Peter de Voto har, trots tröskeln edrama ”väktaren vid tröskeln” fyllde det stora ekonomiska ansvaret för Kultur- tacksamhet och en ljus närvaro hela sa- husets liv, ställt hus och scen till vårt för- Felix Nieriker len. Jag upplevde ett starkt framtidsljus fogande till ett självkostnadspris.Biljettin- som strömmade emot oss alla och som täkterna (145 tusen kr 2o13 och 16o tusen kr hos mig väckte tanken och frågor om ge- 2o14)har två år i rad oavkortat gått till Kul- Rudolf Steiners tredje mysteriedrama i menskapsbildning . Vad är den substans turforum AB samt till Kulturhuset AB och Kulturhuset i Järna, 15-17 augusti 2o14 som banar väg för en framtida gemen- kunde precis täcka omkostnaderna . Tillsammans med programbladet skapsbildning? Under arbetets gång har Stiftelsen fick deltagarna en lista med rubriken: Dramahändelsen öppnar för några fun- Guldfällen tillsammans med ett mindre ”Medverkande”. 48 namn, inga roller deringar. Funderingar som inte gör an- kulturstöd burit produktionskostnader- nämns, inga funktioner listas upp, det språk på fullständighet. Det är den fjärde na, som motsvarade båda årens intäkter. är 48 medverkande på scenen, bakom bilden som återges här i sin kortaste ver- Här vill jag tacka mina kollegor i Stif- scenen, vid flygeln, vid belysningen el- sion som väcker frågan. telsen Guldfällens styrelse Frode Wen- ler någon annan stans. Många av dem I fjärde bilden avväktaren vid trös- delboe och Benjamin Lüthi, som hel- sitter i publiken när de inte precis skall keln deltar vi när Dr Strader och Theodo- hjärtat stödjer projektets genomförande. uppträda, de förenar sig med åskådarna. ra firar sin sjunde bröllopsdag. Samtalet Gemensamt gör vi en stor satsning på Den gesten förstärker det som försiggår i dem emellan fylls av goda minnen och utveckling och fortbildning av det antro- den uppmärksamme åskådarens själ: allt kärlek. Mot slutet talar Dr. Strader om posofiska livet genom konsten. tydligare växer det fram en förnimmelse sitt bekymmer: Han vet att Theodoras Och det allra viktigaste till slut: Utan under skådespelets fortskridande: ”Jag är syner av Kristus i det eteriska ljuset har alla medverkandes stora personliga gåvor en medverkande!” Det går inte att zappa, försvunnit under deras gemensamma – de arbetade alla utan ersättning – hade nej, ty skådespelet utstrålar en sällsynt liv. Och han vet också, att Theodora bär ingenting varit möjligt. magi. Det förmedlar delvis chockeran- på en outtalad plåga sedan en kortare tid tack till alla! de sanningsupplevelser som gestalterna tillbaka. Hon talar om för honom att hon i dramat måste genomgå när de var och i själen förföljs av en mäktig lidelse som VI VILL FORTSÄTTA UNDER en på sitt sätt närmar sig tröskeln till den utstrålar från Johannes Thomasius. Som 2o15 och 2o16! andliga världen eller går över den. Dessa Benedictus elev åtnjuter Johannes Tho- Första och fjärde dramat har vi ännu inte sanningar rör om i åskådarens själ: ”Hur masius Dr. Straders förtroende. Detta för- övat i sin helhet. Förutom det arbetet vill är det med min självbild? Är den ett lätt- troende skakas nu om i grunden. Theo- vi satsa på att framföra tre sammanhäng- viktigt resultat av invanda, möjligen rätt dora mår uppenbarligen mycket dåligt av ande dramer mellan den 12 och den 17 så borgerliga värderingar? Hur skulle den den själsliga förföljelsen hon utsätts för. I juni 2o15: klara sig ur ett perspektiv från den andra femte bilden är Dr. Strader och vännerna - Invigningens port sidan av tröskeln? Behövs revision?” Sam- Balde och Professor Capesius i djup sorg. - Själens prövning och tidigt som dramat rör och upprör själarna Theodora har dött. Capesius är i ett för - Väktaren vid tröskeln. förmedlar det hopp, till exempel genom omgivningen frånvarande tillstånd och Dessa ljusa sommardagar ger utrymme att förmedla hur självövervinnelse och är tidvis helt öppen för andliga realiteter för föredrag av Michael Debus samt för offer i det jordiska livet kan bära frukter i som han klär i ord. Theodoras själ träder samtals – och övningsgrupper. framtiden, att karma kan ordnas om goda in i kretsen och uppmanar ur andens Och - försiktigt - spänner vi så bågen högre makter tillåts att vara med. land: ”Thomasius får inte falla!” Hon ta- till sommaren 2o16: Vi kan tacka alla medverkande för två lar om Marias offer och hennes egen väl- Veckan efter midsommar, mellan den dagars intensiva mysterieupplevelser. Att signelse som verksam kärleksmakt för att 26 juni och 2 juli vill vi framföra alla fyra spelet höll hög nivå alltigenom vittnar bistå Johannes Thomasius på sin farofyll- dramer med stöd av föredrag och samtal. om grundlig, ihärdig förberedelse un- da inre väg. Hon fördömer inte Johan- Till de framtida projekten kommer vi der minst ett års tid. Modern folkteater nes Thomasius, hon ber de närvarande i att behöva stort stöd. i bästa bemärkelse! Kulturhusets gav det krönika

hela en värdig ram. Skådespelet drog till Lantbrukskursen kom tillstånd på waldorfskole-pedagogiken. Mycket av sig många intresserade, hade det kommit mångas önskningar och inbjudan från frukterna av det antroposofiska arbetet lika många till hade några måst stå! Två greven Carl Keiserlingk och som vid den kom till uttryck i i det verkliga livet un- medverkande som inte står på namnlis- aktuella tiden förestod familjegodset der dessa sista år av Rudolf Steiners liv. tan vill jag gärna nämna: Michael Debus Koberwitz. Syftet var här att ge impulser Alldeles mots slutet fullbordades också som i tre föredrag hjälpte deltagarna med för hur vi kan beliva forskningen, jorden arbetet med hur antroposofin kan beri- att göra de bitvis komplicerade samman- och vår näring ut ur antroposofin. Det ka läkekonsten tillsammans med Dr Ita hangen begripliga och Elisabeth Poig- ur äldre bondevisdom utvecklade växt- Wegman. De här nämnda områdena be- nant som gjorde lysande översättningar följdsjordbruket med djurhållning och rör varandra. Genom allt detta strömma- av föredragen. Tack för initiativet Ulrike mångfald på gårdarna började redan vid de också förnyelsearbetet inom konstens von Schoultz och alla medverkande! Vi enna tid i Europa få vika undan för ett område och grundandet av den nya kon- önskar arrangörerna mod till att fortsät- storskalig av ett ekonomiskt och industri- starten Eurytmi. Eurytmin var ett viktigt ta med projektet. Blir det 2o14 ett fjärde ellt tänkande präglat jordbruk inte minst inslag under tiden för lantbrukskursen mysteriedrama inför en överfull sal? som här på ett stort gods där omfattande med kvällsföreställningar i samband med sockerbetsodling var en väsentlig del av föredragen inne i Breslau. Detta var en verksamheten. Det var helt klart att man mycket intensiv tid och svårfattbart hur inte kan gå tillbaka till former grundat allt detta kunde genomföras på så kort tid ur en instinktiv visdom och klarsyn. Det året innan Rudolf Steiner blev allför sjuk klara tänkandet med också rationell an- och slutligen lämnade det jordiska. vändning och maskiner hade kommit för Trots dessa stora ansträngningar till Nittio år att utvecklas vidare. en andlig förnyelse gick det dåtida Eu- Nu gäller det att med det klara tänkan- ropa mot sammanbrottet i och med att det lära sig att gripa även det levande och världens ondska fick övertaget och som Koberwitz andliga i tillvaron. Rudolf Steiner var kulminerade i andra världskriget med med sin förmåga att forska om det andli- massutrotning och ofattbara mänskliga Artur Granstedt ga och de kosmiska sammanhangen för lidanden. Sedan följde kylan över mänsk- livet på jorden mycket långt före sin tid. ligheten med den materialistiska tidsålde Samtidigt framhölls vikten och värdet av vi nu lever i och då man förnekar existen- Pingsten 1924 mellan den 7 – 16 juni höll användningen av sådant som de biodyna- sen av det andliga och de livskrafter som Rudolf Steiner åtta lantbruksföredrag miska preparaten för att beliva en döende gör livet möjligt på jorden. på det lilla slottet Koberwitz strax utan- jord och inte minst för att slutligen beliva Det som i dag finns av ekologisk odling för Wroclaw (tidigare Breslau) vid floden människan och vårt tänka och andli- i dag är bara en svag avglans av det som Oder i nuvarande Polen och som då var ga förmågor. Innehållet i kursen var då var ämnat som en verklig förnyelse av huvudstad i Tyska Schlesien. Föredragen liksom i dag svårförståelig för den i den lantbruket och även det mera konsekvent och en del av samtalen finn nedtecknade vanliga begreppsvärlden skolade männ- genomförda biodynamiska jordbruk vi och utgör i dag grunden för den biodyna- iskan. När Rudolf Steiner frågade greven ser i dag har svårigheter att utvecklas miska odlingsimpulsen1. Därutöver finns rakt på sak om det som framfördes var vidare. Trots det hårda klimat som rå- ett stort antal personliga skildringar och begripligt fick han det korthuggna sva- der i dag så finns ännu ett biodynamiskt redogörelser från flera av de cirka 13o del- ret: ”Nej herr doktor, jag har ingenting forskningsinstitut också här i Järna tagarna2. Här gavs möjligheter att förnya förstått”. Svårigheterna att förstå var vid och fortsatt biodynamisk forskning på- lantbruket baserat på Rudolf Steiners an- tiden och platsen för lantbrukskursen går om än i sparsam omfattning av brist devetenskapliga forskning. Skildringarna överbryggad av den här rådande varma på resurser. Just nu har en serie artiklar med också personliga möten förmedlar entusiasmen. Något som det är nog så inletts i Biodynamisk tidskrift om den bi- den pingststämning och den anda av ljus viktigt att kunna uppleva även i dag för odynamiska forskningen. Dels det arbete och förtröstan för jordens framtid som det som här förmedlas. som pågått här sedan 195o-talet och dels förmedlades under dessa dagar i denna då Föredragen och samtalen i Kober- även internationellt med början också ännu skyddade miljön. Något av den stäm- witz skedde på förmiddagarna och på om Ehrenfried Pfeifers arbete. Det skall ningen kan man även förnimma i vår tid i eftermiddagarna höll Rudolf Steiner slutligen bli en bok och som är en bear- den gamla parken och även i slottet som är under tiden för lantbrukskursen dess- betning och utvidgning av den bok jag renoverat i enlighet med sitt ursprungliga utom nio av s.k. karmaföredagen. Efter skrev redan 199o med titeln biodynamisk skick tack vare att det nu är residens för Lantbrukskusen följde den läkepedago- odling i forskning och försök. Den skall den lokala borgmästaren. En försöksring giska kursen. År 1922 hade också Kristet ge en bild av vad vi står nu men också för- grundades redan den tredje kursdagen samfund grundats och även under själ- hoppningsvis kunna bidra till hur vi ska för att överföra till praktisk tillämpning va lantbrukskursen skrevs texter för det kunna gå vidare med den genomgripan- vad som här framfördes. Den som senare religiösa arbetet och det finns beskrivit de förändring av jordbruket som krävs kom att samla ihop detta arbete, göra ve- hur de överlämnades till prästerna under för framtiden. tenskapligt kontrollerbara odlingsförsök tiden för kursen. Parallellt pågick ock- och föra ut den antroposofiska lantbruk- så arbete inom det medicinska området 1. Rudolf Steiner, En Lantbrukskurs. Åtta föredrag hållna i Koberwitz vid Breslau 7-16 juni 1924. Kosmos simpulsen var i hög grad Rudolf Steiners och där Steiner konsulterades i enskilda Förlag 2oo5. elev Ehrenfried Pfeifer som skrev den sjukdomsfall under den pågående kur- 2. Keyserling, A. 1974. Koberwitz, Geburtstude einer första biodynamiska lantbruksboken: Die stiden. Manuskript levererades under neür Landwirtchaft. Verlag Hilfswerk, Elisabeth Stuttgart (1974) 1985 Fruchtbarkeit die Erde3. Där ställs för för- tiden för lantbrukskursen också till tid- 3. Ehrenfied Pfeifer, 1938. Die Fruchtbarkeit der Erde, sta gången fram grundkonceptet för den skriften Das Goetheanum med avsnitt Ihre Erhaltung und Erneüerung. Die biologisch- düna- biodynamiska självförsörjande lantbruks- också till självbiografin. Dessförinnan mische Princip in der Natur. organismen ut i världen. hade en grund lagts för framtiden genom krönika

ett liv som förskolepedagog Han liknade mest änglarna som brukar han alltid bar runt halsen och lade den vara avbildade i kyrkor. Där var det slut i kransform i mitten av ringen. Därefter med det änglalika. kupade han sina händer ovanpå scarfen Hans misstänksamma blick mönstra- och talade om för oss att därinne under Det oförstådda de mig från topp till tå och sedan var det hans händer bor en dvärg som heter Kris- barnens tur att bli mönstrade. talla. Det är den dvärgen som tillverkar Han hade redan fyllt sex år och när jag sagorna och sångerna och släpper ut dem barnet sa till mamma att hon kunde gå, sa han till fröken. vänd mot mig – det bestämmer inte du -. Jag ska lära er alla sången om Kristal- Louise Ejefors Mamman som hade en liten ettåring på la – så sjöng han med sin klara röst den armen såg ängsligt på mig. - Gå du bara sången som skulle följa mig som inled- sa jag, det här kommer att gå bra- . – Det ning till sagostunden i alla mina återstå- Förskolebarn saknar ofta möjligheten kommer det visst inte att göra och du be- ende år som förskolelärare. att i ord förklara sådant de upplever som stämmer inte över mig -. Därefter gick När Nathanael började i skolan, ersat- kränkande. Framförallt om den vuxne han runt i lekrummet och sparkade till tes han kupade händer av en vacker berg- i dess omgivning uppträder auktoritärt möbler och leksaker. – Nä men, låter du kristall som hade formen av två kupade eller är oförmögen att avläsa barnets fötterna bestämma över dig – sa jag, vil- händer. Sidenscarfen lämnade han kvar. kroppsspråk eller inte uppmärksamma ket resulterade i en föraktfull blick riktad Vid lekskolans sommaravslutning fick de situationer som uppstår under barnets mot mig. Sparkandet avtog efter ett tag. jag en LP skiva av honom med hans älsk- samvaro med andra barn och vuxna. Mamman gick. lingsmusik, Barn med en trygg hemsituation att åter- Nu skulle vi ha en välkomstsamling ”James Galway plays Mozart” komma till, börjar då vissa sitt missnöje för honom och han satte sig med av- Ja du min kära gosse, tänkte jag, du är med den situationen som det nu hamnat vaktande hållning bland barnen. Jag mera lyhörd och känslig än vad du än så i. Ibland med utåtagerande handlingar brukade göra en liten lek genom vil- länge kan hantera. eller med ord som i vuxenvärlden beteck- ken barnen presenterade sina namn nas som fula. Ofta i kombination. Ett så- när det kom nya barn till gruppen. dant beteende kan naturligtvis även ha När det var hans tur och han skulle nämn andra orsaker. Den vuxnes syn på barnet sitt namn sa han – jag heter ”korkskruv” blir då än mera negativ. Vi glömmer lätt och därpå ett mindre lämpligt ord som att barn är väldigt lyhörda för sinnes- efternamn. De andra barnen tittade på stämningar i sin omgivning. Inser den mig med frågande blickar som uttryckte vuxne inte sin egen roll i dramat blir det - ska du inte göra något. Men jag låtsades svårt att komma till rätta med situationen att jag inte hade hört något. - Den pojken som uppstått. tror inte att han duger, det var tydligt. När Nathanael kom till en ny förskole- När namnleken var avklarad frågade Erik grupp hade han sitt arv från den tidigare som var äldst i barngruppen – är du en situationen med sig, ty han visste ännu pojke eller är du en flicka? (En mycket inte att det kunde vara annorlunda. berättigad fråga, med det utseendet och eftersom namnet inte gav någon upplys- Nathanaels sidenscarfs ning om detta.) En dag blev jag uppringd av en ledsen Nathanael reste sig och drog ner byx- mamma som undrade om jag kunde ta orna. - Han har snopp, han är en pojke! emot hennes pojke som inte trivdes på skrek fyraåriga Tora förtjust. Han drog den lekskola han gick i. Hans fröken sä- snabbt upp byxan igen och tittade förnär- ger att han förstör stämningen i hennes mat på Tora. Hon var i färd med att visa grupp med snuskigt prat och allmänt vad hon hade att komma med, men blev ouppfostrad beteende. neddragen i sittande ställning av sin sys- Mamman kände inte igen sonen i den ter. – Nu vet alla att du är en pojke. – sa beskrivningen. Jag lovade ringa hans frö- jag. – Jag ska hämnas på henne – sa han ken för att höra mig för om problemet inte (tydligen blev han först nu medveten om gick att lösa på plats. att inte var brukligt att handla på det sät- Frökens beskrivning av pojken var inte tet här). – Det får du inte för fröken - sa nådig. Jag blev illa berörd av hennes sätt Erik. - Jag är en flicka – gnällde Tora som att tala om pojken. Det är säkert bra att blev hindrad från att visa det. byta miljö för honom, tyckte hon. Det - Vilken tur att det har kommit en så stor hördes tydligt att hon inte hade något pojke till vår lekskolegrupp, jag tror att emot att han bytte förskola. han kommer att hjälpa mig med att vara Jag bestämde mig för att glömma be- lillfröken - . – Lillmagister - menar du väl skrivningen av honom som jag fått. sa Nathanael. Det menade jag. Nathanael Pojken, som steg in med sin mamma, vi- strulade ett bra tag till, innan han ansåg att sade direkt en avvisande hållning. Han jag var värdig nog att leda barngruppen, bar en marinblå mjukisdräkt och runt men han använde aldrig mer ”fula ord”. halsen en rosa sidenscarfs. Och Lillmagister blev han med besked. Hans huvud var omgivet av de vack- En dag, innan jag skulle berätta sagan raste blonda lockar av modell korkskruv. tog Nathanael av sig sidenscarfen som krönika

bokanmälan Det antroposofiska perspektivet har för- nytt sätt. I framställningen finns gott om stås präglat en numera hundraårig läsning referat och sammanfattningar så som av Steiners filosofiska verk och det har är brukligt i akademiska sammanhang, varierats på otaliga sätt som inte låter sig vilket skänker den en stabilitet och an- Som filosof sammanfattas i en enkel formel. Det är allt- vändbarhet. I mina ögon är Sparbys egen så här den nyutgivna antologin vill ge ett sammanfattning av Steiners ”Frihetens Tobias Ossmark bidrag. Utan att undvika denna situation filosofi” i inledningen ett förtjänstfullt frågar man sig om läsningen inte visar allt- exempel. Det är ju ingen enkel sak – ofta Titel för stor respekt för Steiners självförståelse blir man låst vid författarens egna be- Rudolf Steiner som filosof att den egna förståelsen i själva verket blir grepp – därför kan exemplet tolkas som författare på förhand fastlagd. I den långa inledning- ett tecken på hög nivå och kvalitet i till- Terje Sparby (red.) en skisserar Terje Sparby ett schema som ägnelsen. förefaller träffande för sammanhanget. Antologin innehåller tre texter av Stei- förlag Här visar det sig även att boken är mån ner i norsk översättning, tagna från olika Pax Förlag, Oslo 2o13, 38o sid. om att formulera en egen position. In- tidsavsnitt: 1888, 1899 och 19o9. Utanför tressant nog använder sig Sparby av ett det filosofiska huvudverket ger texterna schema från en tydlig kritiker, Hartmut inte desto mindre en bild av en filosofiskt Den brett anlagda och omfångsrika an- Traub, akademisk filosof och erkänd Fich- grundad väg ut ur subjektivismen och tologin ”Rudolf Steiner som filosof” med te-kännare, och hans bok ”Philosophie en filosofi som blir antroposofi. Vidare Terje Sparby som redaktör är något så und Anthroposophie. Die philosophische innehåller antologin både nyskrivna och ovanligt som ett grundligt och självstän- Weltanschauung Rudolf Steiners – Grund- äldre texter som låter sig indelas i två digt försök att placera in antroposofins legung und Kritik” (2o11). Den förhöjda, större delar: en mer monografisk och en grundare på en filosofisk karta. Dessut- närmast systematiska medvetenhet om lä- mer systematisk jämförande. Det är i den om skriven på norska gör företaget inte sandets förutsättningar som Sparby söker sistnämnda delen som vi får mest nytt mindre unikt. är naturligt nog starkt utvecklad hos kriti- tankeväckande innehåll och där den prö- Som titeln anger ser utgivaren en po- ker. Hos Traub blir läsarna inordnade i ty- vande hållningen visar sina största förde- äng i att läsa Rudolf Steiner just som fi- pologier, i en skala från de ultra-ortodoxa lar. På ett naturligt sätt blir här både med- losof, vilket väl bemärkt inte innebär att via de kritisk-liberala till de vetenskapliga itativ praxis och fransk postmodernism man därför måste tänka bort upphovs- som helt saknar apologetiska intressen väsentliga delar i ett filosofiskt tänkande. mannens senare antroposofiska gärning. och som närmare bestämt arbetar histo- Här är tänkandet inte det vi trodde det I görningen är en blick på ett säreget filo- riskt-genetiskt. Traub inordnar sig givetvis vara, det är både det som vi kan få klart sofiskt verk som inte döljer utan tvärtom ute på kanten bland de sistnämnda. Spar- grepp om och den gäckande källan till söker inkorporera dess historiska kontext bys grepp, värt att uppmärksamma, är att det levda livet. för att därigenom riktigt kunna ställa han använder samma mynt på kritikerna Det filosofiska perspektivet visar sig innehållet till förfogande. eller motståndarna, så att de behandlas inte snäva det antroposofiska. För att återta frågan elementärt: vem lä- lika apologeterna. Därmed förlängs ska- ser Steiner som filosof? Vi vet att huvud- lan till ända ut till ultra-ortodoxa kritiker. verket ”Frihetens filosofi” när det utkom Men själva poängen är inte att finjustera 1894 knappt fick någon läsare alls. För schemat, utan genom tilltaget skapar han författaren bidrog boken visserligen till en ny eftersträvansvärd mitt i skalan, just att öppna en yrkesbana som intellektuell, i den vetenskapliga systematiska tillägnel- men uppmärksammandet av den filoso- sen. Medvetenheten om läsningens förut- fiska positionen lyste med sin frånvaro. sättningar handlar inte om att ställa sig vid Inte desto mindre kom Steiners filoso- sidan, utan om att träffa den riktiga mitten, fiska kompetens omvärlden till del på an- vilket inkluderar en öppen förståelse av dra sätt, kanske framförallt genom hans den ingående vetenskaplighetens inne- arbete med Nietzsche, en av 19oo-talets börd. portalgestalter. Som Trond Berg Eriksen Idealet om en mitt får naturligtvis kon- lyfter fram i antologin utförde Steiner en sekvenser för den filosofiska kartläggning pionjärinsats i genomskådandet av Nietz- och de slutsatser som Sparby drar i sin sche-kulten. läsvärda inledning. Man kan förmoda att Utan att göra sig skyldig till vidlyftig idealet även vore träffande i vidare antro- förenkling kan man hävda att den första posofiska sammanhang där historisk dis- egentliga läsekretsen var antroposofisk. I tans till källor är en faktor att räkna med. Steiners perspektiv bleknade inte det filo- Genom sin varsamma positionering sofiska verkets betydelse genom antropo- åstadkommer antologin en väl läsbar sofin, utan tvärtom förstärktes det genom framställning av Steiners filosofi för- så nyutgåvor och aktiva anslutningar till väl de antroposofiskt förtrogna som de olika filosofiska positioner, från Platon allmänt intresserade. Boken skulle myck- till Brentano. I förhållande till antropo- et väl kunna användas som referenslitte- sofi som andevetenskap lyftes dessutom ratur i utbildningar där studenter önskar en specifik filosofisk skolning fram som bilda sig en uppfattning om Steiners ut- en särskilt stabil grund för den på områ- gångspunkter. Den fyller alltså en lucka det nödvändiga självständiga omdömes- inom sekundärlitteraturen som kan göra bildningen. de primära texterna användbara på ett krönika

reseberättelse mer noggrant studera hans biografi. Nästa dag besökte vi orter söder om Ordet biografi kommer av grekiskans Wien där Rudolf Steiner hade tillbringat ”biographia” (bios = Liv, grapho = skri- sin barndom och ungdom. Hans far arbe- va). Biografier har alltid intresserat mig. tade vid järnvägen och flyttade runt till Omtag Alla människors biografier är intressan- olika stationshus med sin familj. Vi valde ta. Hur livet gestaltas, hur det formas, - ut två av de stationshus där familjen Stei- Lennart Nilo själva dramat! ner hade bott. Som grund för biografiarbetet har jag Först tog vi tåget från Wien Haupt- En ”resa i Rudolf Steiners fotspår”. framförallt använt mig av Rudolf Steiners bahnhof till Pottschach. En tågresa på ”Resan” började egentligen i januari 2o13, egen självbiografi, ”Mitt liv”. dryga timmen. Stationshuset finns kvar. för snart ett helt år sedan. Jag deltog då Att läsa en bok är en sak. Men att stude- Ett långsträckt rektangulärt hus, alldeles i det Antroposofiska Sällskapets vinter- ra den, en helt annan. Jag har läst ”Mitt nära tågspåret. Pottschach ligger ganska möte på kulturhuset i Ytterjärna. Jag har liv ” flera gånger, men denna gång har flackt, men omgivet av höga berg som tor- studerat Rudolf Steiners skrifter och ar- jag ”studerat” och verkligen arbetat mig nar upp sig runt omkring. På stationshu- betat inom verksamheter som har varit igenom boken. Jag har läst ett fåtal sidor set finns en minnestavla uppsatt. inspirerade av Rudolf Steiners tanke- varje dag och samtidigt formulerat vad Rudolf Steiner bodde här från sitt an- gångar sedan jag var 16 år. Mötet resulte- jag läst och skrivit ner det. Vissa partier dra till sitt åttonde levnadsår, alldeles rade i ett inre beslut. Jag kände ett behov har jag helt enkelt skrivit av, för att mina nära den dåvarande nya och revolutio- av att strukturera upp mitt studium av egna formuleringar knappast skulle ha nerande tekniken; tåget, som gjorde det Rudolf Steiners skrifter, och mer grund- varit bättre. Det viktiga i min föresats är möjligt att transportera människor och ligt studera hans skrivna verk, helt från att jag verkligen ska ha genomarbetat allt varor, långa sträckor på kort tid. Här i början. Min fråga var: ”Hur har Rudolf som står i texten så väl, att den på sätt och Pottschach föddes även hans yngre sys- Steiner själv gått till väga?”. Jag ville följa vis blir min egen. kon, systern Leopoldine och hans bror hans spår, helt från början. Jag ville byg- Rudolf Steiner lär ha sagt att han inte Gustav. Stationshuset var igenbommat ga ett fundament för en djupare förståelse var ute efter att bli beundrad, utan för- och verkade inte användas som väntsal för Rudolf Steiner och hans livsverk. stådd! En önskan som väl alla människor längre, så det gick inte att komma in i det. Han har ju också varit oerhört flitig med skulle kunna skriva under på! I vilket fall var det i detta hus som Rudolf att lämna spår efter sig i form av uppsat- Alltefter arbetets gång, så uppstod Steiner som barn hade sin märkliga över- ser, föredrag, brev, böcker och föredrag. tanken, på att göra en resa ”i Rudolf Ste- sinnliga upplevelse som han berättar om Jag beslutade mig för att varje morgon gå iners fotspår”. Mitt intresse låg först och på följande sätt: upp tidigt och ägna mig åt studier av Ru- främst i att följa Rudolf Steiners levnads- ”Min mors syster hade dött på ett tra- dolf Steiners skrivna verk. Jag lade inte år fram till dess att han fyllde 4o år. De giskt sätt. Orten där hon bodde låg gan- in någon ”ledig morgon” i mitt program, år som formade honom som människa ska långt bort. Mina föräldrar hade ännu utan beslutet gällde alla dagar i veckan, och la grunden till hans expansiva och inte hört något om hennes död. Jag såg, tills vidare. Jag satte inte något slutdatum inspirativa verksamhet under 19oo-talets sittande i stationshusets väntsal hela för min studieplan. Det fick pågå så länge första 25 år. Denna tid består av tre huvu- händelsen. Jag antydde för min far och behovet fanns för mig att studera vidare. dorter: wien-weimar-berlin. min mor, angående min upplevelse om Beslutet att göra detta togs inte av någon Rudolf Steiner föddes 1861 i Donji Kral- den döda mostern. De sa bara ”Du bist a yttre anledning, utan det kom helt från jevec som nu ligger i norra Kroatien. Re- dummer Bua”. Efter några dagar såg jag mig själv, utur ett inre behov. dan när han var 1 ½ år flyttade familjen hur min far såg eftertänksam ut, efter att Beslutet gällde alltså att i första hand till stationshuset i Mödling, söder om ha läst ett brev som han fått. Sedan min läsa Rudolf Steiners skrifter. I de skrivna Wien. far talat med min mor grät min mor hela böckerna, till skillnad från alla hans före- Så började resan en dag sent i oktober dagen. Den tragiska historien fick jag be- drag, finns det en möjlighet att följa hans med ett flyg till Wien. Min bror följde rättad för mig flera år senare.” inre kamp och utvecklingsväg, formule- med på resan som resesällskap. När vi Efter att ha vandrat runt ett tag i byn rat på ett sätt som är riktat till allmänhet- kommit fram och installerat oss på ett och fått oss till livs en god kopp kaffe som en, till var och en. hotell nära Hauptbahnhof i Wien, besök- serverades i ortens matbutik, tog vi tåget Jag började med boken som står först i te vi det berömda cafeet ”Griensteidl”, i tillbaka i riktning mot Wien. Efter en kort förteckningen av Rudolf Steiners skrivna centrala Wien. Här satt Rudolf Steiner resa, steg vi av i Wiener Neustadt. Här verk, nämligen boken: ”Goethes Natur- ofta på lediga stunder, under sin tid på gick Rudolf Steiner i realgymnasiet och wissenschaftliche Schriften”. Boken är en tekniska högskolan, eller som ”huslära- vandrade eller åkte tåg till byn Neudör- sammanställning av inledningar, fotnoter re” hos familjen Specht. Där umgicks han fl 5 km bort, dit familjen flyttade 1869 och förklaringar i anslutning till Goethes med sina vänner och författade en hel och bodde där till 1879. Vi tog bussen till naturvetenskapliga skrifter. Ett uppdrag del. Hans andra bok ”Grundlinien einer Neudörfl , och letade upp stationshuset som Rudolf Steiner på rekommendation Erkenntnistheorie der Goetheschen Wel- som även här var utmärkt med en min- av sin lärare Karl Julius Schröer, fick i tanschaung” har delvis författats här. nestavla. uppdrag att göra, under sin tid i Wien, på Ovan nämnda bok skrev han som en Stationshuset ligger precis som Rudolf Tekniska Högskolan. Detta arbete ingick i naturlig följd av, att han arbetade med Steiner beskriver det, helt nära kyrkan i Joseph Kürschners utgåva ”Deutsche Na- att redigera och kommentera Goethes Neudörfl. Rudolf Steiner säger i sin själv- tional-Literatur”. naturvetenskapliga skrifter. Han märk- biografi: ”Närheten till kyrkan med omgi- Rudolf Steiner var 22 år gammal, vid inte då att Goethe själv inte hade utarbetat vande kyrkogård fick en djupgående bety- ledningen av detta arbete. Vi skriver 1883. en kunskapsteori för sin egen forskning, delse för min barndom. Allt som skedde i Efterhand märkte jag att mitt behov inte och genom sin stora noggrannhet, såg sig byns skola var förknippat med kyrkan.” enbart bestod i att studera Rudolf Stei- Rudolf Steiner nödsakad att utarbeta en Omgivningarna bestod även här av ners skrifter från början, utan även att sådan. höga berg. På ett av bergen i närheten av krönika

Neudörfl, står än idag ett kapell tillägnat skap”, hade vi som studietema under re- Weimar är kanske mest känt för att Go- den heliga Rosalia. Detta kapell nämner san. I den boken utarbetar Rudolf Steiner ethe och Schiller bott och verkat här. I Rudolf Steiner i sin självbiografi. Till en en kunskapsteori för sin egen forskning. Weimar framför nationalteatern står den början vandrade han dit med sina föräld- Han kallar boken; ”Ett förspel till Frihe- berömda statyn på dessa båda personlig- rar och syskon och senare gärna ensam. tens Filosofi”. Denna bok är egentligen heter, uppförd i mitten av 18oo-talet. (Här På hemvägen plockade han bär, som för- byggd på hans doktorsavhandling som föreligger en historieförfalskning, ty gyllde familjens kvällsmat. Vi hann inte han disputerade till i Rostock 1892. Den båda framställs som lika långa, medans göra denna promenad denna gång. Men avhandlingen som gav honom titeln Filo- sanningen är att Goethe var betydligt nästa resa som jag gör dit, tänker jag nog sofie doktor. På tåget, på stationen eller kortare än Schiller till växten). Inom vandra upp dit! på hotellrummet läste vi och diskuterade musiken område kan Weimars historia Från stationshuset i Neudörfl brukade den då och då. visa upp namn som Bach, Liszt, Wagner Rudolf Steiner även gå för att hämta kol- Från Westbahnhof i Wien väntade Berlioz, Borodin, Mahler och Richard syrehaltigt källvatten vid källan i Sauer- en 8 timmar lång tågresa från Wien till Strauss. Inom konsten t.ex. Klee och Kan- brunn. En halvtimmes promenad däri- Weimar i Tyskland. Samma resa gjorde dinsky, som ingick i den s.k. ”Bauhausrö- från. Han berättar ur sin självbiografi: Rudolf Steiner knappt 3o år gammal, när relsen”, som grundades av Walter Gropi- ”Under skolloven gick jag dit, tidigt han flyttade till Weimar för att på upp- us i Weimar 1919. varje morgon med ett vattenkrus av lera, drag redigera och bearbeta Goethes na- Ja och så bodde alltså Rudolf Steiner som rymde ungefär tre till fyra liter. Det turvetenskapliga skrifter i det inrättade här, under 7 år av sin levnad. Här full- fick man fylla gratis i källan. Sedan kun- arkivet där. Han kom verkligen långt bort följde han sitt uppdrag med att redigera de hela familjen njuta av det välsmak- från sin familj och sina vänner i Wien. De och kommentera Goethes naturveten- ande, bubblande vattnet till middagen.” första åren i Weimar var en svår omställ- skapliga skrifter (Sophie-Ausgabe). Detta Vi tog tåget till Sauerbrunn. På Rudolf ning för Rudolf Steiner. hade han ju påbörjat redan under sin tid Steiners tid låg Neudörfl och Sauerbrunn Jag antar att tågen höll betydligt lägre i Wien, men nu fortsatte det arbetet, med i den ungerska delen av dubbelmonar- hastigheter på den tiden, jämfört med en annan ledning och förläggare. Hans kin Österrike-Ungern och han berättar idag. Samtidigt är det fascinerande att arbetsplats under denna tid var på slottet i sin självbiografi att han brukade lyssna tänka sig, att tågnätet redan 189o, var så i Weimar, (vilket vi besökte) där man in- på ungersk zigenarmusik i Sauerbrunn, väl utbyggt, och att det fanns möjlighet rättat arbetsrum för denna verksamhet. ”som gjorde ett djupt intryck på mig.”. att röra sig långa sträckor runt om i Eu- Det nuvarande Goethe-arkivet, en stor I Sauerbrunn åt vi god mat på en res- ropa, på ett förhållandevis bekvämt sätt, borgliknande byggnad ligger på en höjd taurang nära stationen. En stor SPA-an- redan på den tiden. i Weimar och den byggnaden stod klar läggning låg också i närheten. Den kol- Efter ett antal tågbyten i Tyskland kom först 1896. 1897 flyttade Rudolf Steiner till syrehaltiga källan låg inne i ett hus som vi på seneftermiddagen fram till Weimar. Berlin. tyvärr var låst för dagen när vi kom dit, I Weimar övernattade vi på Hotel Alt Wei- Vår vän Axel visade oss Waldorfskolan. vilket betydde att vi inte fick tillfälle att mar, adress Prellerstrasse 2. I detta hus Weimar låg i det forna Öst-Tyskland, och smaka på det goda vatten som Rudolf Ste- bodde Rudolf Steiner med Anna Eunicke eftersom det var förbjudet att driva en iner själv gick och hämtade. och hennes barn, från 1892-1896. Hotellet sådan friskola på den tiden, så startade Vi tog sedan tåget tillbaka till Wien och hade uppmärksammat detta med att pry- Waldorfskolan sin verksamhet först 199o, gick av vid Hauptbahnhof. Vi hann även da trappuppgångarna med hans ”svarta strax efter att Berlinmuren hade fallit. med en kort promenad till ”Schweizer- tavelskisser” (som nu vandrar världen Han visade också ”Rudolf Steiner-Haus” garten”, där det finns ett stort monument runt som konstobjekt i olika utställnings- som är ett centrum för det antroposofis- över Rudolf Steiner. Det blev en märklig hallar) och bland andra fotografier även ka arbetet i Weimar. Annars fick vi också upplevelse. Det var sen eftermiddag och ett porträtt av Rudolf Steiner som hans se flera exempel på hus som var ritade av det hade börjat skymma. När vi stod vid vän konstnären Otto Fröhlich målade den holländske arkitekten Henry van de monumentet, såg vi att det hade blivit under hans tidiga år i Weimar. I detta hus Velde. Skönt formade hus som var genom- skändat. En relief i någon sorts metall, författade Rudolf Steiner sina böcker 4 gestaltade både inomhus och utomhus, som avbildade Rudolf Steiner, och som och 5 i ordningen, nämligen: ”Frihetens av ovan nämnde arkitekt. Bl a hade han suttit monterad mitt på stenen, var bort- Filosofi” och ”Friedrich Nietzsche ein ritat universitetsbyggnaden i Weimar som tagen och även texten under som löd: Kämpfer gegen seine Zeit”. byggdes i början av 19oo-talet. Den såg ”Rudolf Steiner, 1861-1925, Dr Phil. Phi- Hotellet var enkelt och stämnings- förvånansvärt ”modern” ut! Likaså den losoph. u. Anthroposoph”, var även den fullt och bjöd på en konstnärligt tillagad villa som nu Waldorförskolan var inhyst i! nedriven och stenen var för övrigt spray- måltid i restaurangen som varit verksam Och sist men inte minst, ”Nietzsche-arki- ad och nedkladdad med färg (texten till i över 1oo år, sedan 19o9. Som kuriositet vet”. Varenda detalj var utarbetad av van monumentet hittade jag på ett fotografi vill jag nämna att frukosten på ”Hotel alt der Velde, från dörrhandtaget till flygel- som jag fann på internet). Weimar” var synnerligen extra ordinärt benet. Mycket skönt konstnärligt! På kvällen njöt vi av en konsert med god och konstnärligt upplagd. Bara den, Ett genomgående drag hos Rudolf Stei- Wien-Philharmonikerna, som spelade värt ett besök i Weimar! ner är att han drogs till kontraster i livet. Gustav Mahlers 6:e symfoni. Ett masto- Jag hade turen att få en bra kontakt i Han blev bekant och vän med människor dontverk med en väldig symfoniorkester Weimar, en man vid namn Axel. Han ar- med de mest olikartade åsikter. Han rör- och med en uppförandelängd på 8o mi- betade som arkitekt i staden. Han erbjöd de sig fritt i sammanhang som var diame- nuter utan paus. Rudolf Steiner var en sig att visa oss runt i Weimar, och offrade tralt motsatta varandra, vad gäller åsikter flitig musik och teaterbesökare. Gustav en hel dag på denna uppgift. Jag frågade och levnadssätt. Genom att ”dyka in i ” Mahler träffade han som ung i Weimar, om jag kunde ersätta honom på något olikartade och motsatta personligheter helt i början av hans musikkarriär. sätt, men det avfärdade han med att säga, och åsiktsyttringar så blev det en skola för Rudolf Steiners tredje bok. ”Wahrheit att detta gjorde han så gärna, av ”kärlek honom att alltmer lära känna och förstå und Wissenschaft”-”Sanning och veten- till Sverige”. sig själv och sitt förhållande till världen. Från mysteriedramerna i Järna. Foto: Mats-Ola Ohlsson

Avslutning vid waldorflärarutbildningen i Kina. Foto: Bo Eriksson

Sergeij O. Prokofieff, 16 januari 1654 • 26 juli 2o14. Foto: Charlotte Fischer Gertrud Klingborg.

Gertrud Klingborg.

Gertrud Klingborg tillsammans med Arne Klingborg. krönika

En mycket tydlig sådan kontrast uppstod Weimar, en brännpunkt mitt i Europa, terna ökade i antal. Rudolf Steiner säger i i Weimar. En stor del av hans arbete be- med starka kontraster och stora ytterlig- sin självbiografi; ”I ”Magasinet” hade jag stod ju, att sätta sig in i Goethes tänkesätt heter! Mycket ljus innebär också mycket alltså en läsekrets, i vars andliga behov och de människor som anslöt sig till det- skugga! jag måste söka sätta mig in i!”...men....”i ta arbete. Som stark kontrast till Goethes Rudolf Steiner arbetar 7 år i Weimar varje fall väntade den sig inte det, som jag tankeliv, uppstår nu Rudolf Steiners in- och här levde mycket av konservativa skulle ha velat ge den ur mitt innersta.” tresse och arbete med Friedrich Nietz- krafter. Själv är han en visionär och ny- Han stötte så småningom på ett allt sches tankegångar. Han studerade och danare. Han anknyter till Goethes tänke- större motstånd från abonnenterna till redigerade hans skrifter, besökte honom sätt, och lovordar och bekräftar Goethes tidskriften. Han känner och förstår att på sjukbädden och skrev en bok om ho- holistiska, andligt inriktade världsåskåd- han inte kan räkna med något genom- nom. ”Nietzsche ein Kämpfer gegen seine ning, men samtidigt vidareutvecklar han gripande stöd och förståelse från denna Zeit”. Rudolf Steiner kände släktskap till modigt tankegångarna. Han ”höjer” sin läsekrets inför sitt behov av att uttrycka Nietzsches vilja att ur egen kraft komma tankeverksamhet till ett varseblivnings- och formulera sina andliga kunskaper fram till kunskap och insikter. organ, som leder till allt klarare och in- och insikter. Han upplever en sorts tröst- Rudolf Steiner var mån om att hela ti- siktsfulla erfarenheter av den andliga löshet och formulerar sin fråga: ”Måste den påvisa att de andliga kunskaper han världen. man förstummas?”. har fått tillgång till, har han uppnått ge- Rudolf Steiner ses förmodligen som Som bilaga till tidskriften finns en tid- nom eget arbete och erfarenhet och inte alltför egensinnig och självständig bland ning innehållande teaterrecensioner. Ru- genom sammanställande av yttre doku- de etablerade professorerna och Rudolf dolf Steiner besöker en mängd teaterföre- ment eller traditioner som en del vill på- Steiners plan att erhålla en tjänst vid det ställningar under dessa år och recenserar stå att han har använt sig av. berömda universitetet i Jena (de berömda flitigt dessa evenemang. Han upplever Rudolf Steiner nämner att han upple- filosoferna Fichte, Hegel och Schelling arbetet som betungande, och samarbe- ver Nietzsches öde som djupt tragiskt. hade varit lärare där) alldeles nära Wei- tet med Hartleben är inte lätt. Hartleben Det tragiska ligger i att Nietzsche inte mar, går om intet på grund av att han helt deltar sporadiskt i redaktionen och reser fann någon anknytning för sina egna enkelt inte får de nödvändiga vitsorden ibland långa tider till Italien och därför tankar och sökande i den yttre kulturen, och rekommendationerna. Han avslutar vilar ansvaret mestadels på Rudolf Stei- som mot slutet av 18oo-talet antog ett sin period i Weimar genom att förfat- ner. Han avslutar detta arbete år 19oo. alltmer materialistiskt tänkesätt. Nietz- ta boken ”Goethes Weltanschaung”, en Otto Erich Hartleben var en tämligen sche som verkar ha varit mycket nära ett sorts sammanfattning av hans erfaren- uppmärksammad författare och dramati- ”andligt genombrott”, blev så småning- heter vad gäller hans arbete med Goethes ker vid tidpunkten för hans ”samarbete” om sinnessjuk och tappade fotfästet och verk. med Rudolf Steiner i Berlin. Han förde vad jag förstår så menar Rudolf Steiner På eftermiddagen tackar vi Axel för ett bohemiskt liv och i detta liv blev Ru- att Nietzsche inte hade behövt råka ut hans guidning i staden och för boken som dolf Steiner delaktig och umgicks och för sin sjukdom om han funnit en and- han förmedlade till oss, författad av Jutta lärde känna Ottos vänner. Här fanns det lig motsvarighet i kulturlivet till det som Hecker: ”Rudolf Steiner in Weimar”. en blandning av konstnärer och boe- han innerst inne strävade emot. Rudolf Vi gick på tåget i Weimar som förde oss hemer som i sitt tänkande och livsföring Steiner har nämnt att om Nietzsche hade till Berlin på dryga två timmar. Vi tar in var mycket olika Rudolf Steiners. Han fått kontakt med de tankegångar som på Pension ”Hiram Haus” som ligger i upplever en stark och smärtsam ensam- han beskrivit i sin ”Frihetens filosofi”, stadsdelen Tempelhof i Berlin. Hotellde- hetskänsla i detta sammanhang och sä- så skulle han ha kunnat försona sig med len är en del av en antroposofiskt inspi- ger i sin självbiografi: ”min situatiuon i världen. rerad verksamhet för hjälp till människor kretsen blev obehaglig pga. känslan av Det är skakande att se hur Nietzsches med missbruksproblematik. Byggnaden att bara jag själv och inte de andra, visste syster missbrukade sin brors verk genom är mycket estetiskt renoverad både exteri- varför jag var där”. att låta arkivet bli ett sorts ideologicen- ört och interiört. Hotellet ligger bra belä- Rudolf Steiner berättar att han under trum för nazisterna. Det finns ett foto- get, nära tunnelbana, där man snabbt kan dessa sista år av 18oo-talet i Berlin, även grafi på Nietzsches syster (i Nietzschear- nå de centrala delarna av Berlin. går igenom svåra själsstrider. Denna kivet) där hon tar emot Adolf Hitler med Från småstaden Weimar till storsta- ”inre dramatik” verkar leda fram till allt öppen famn, i dörren till det nuvarande den Berlin flyttar nu Rudolf Steiner 1897. större insikter för Rudolf Steiner. Han Nietzschearkivet 1933. (Nazisterna lät rita Anna Eunicke har redan flyttat året inn- beskriver i sin självbiografi att det nu och uppföra ett jättemasoleum alldeles an 1896, med sina barn till Berlin (med uppstår ett starkt inre behov för honom: bredvid Nietzschearkivet, som idag står adress nuvarande Bundesallee). Rudolf ”Efter den här tiden av svåra prövningar, tomt och outnyttjat.) Steiner säger i sin självbiografi: ”Livet i då jag ansattes av svåra själsstrider, mås- Alldeles nära Weimar ligger koncentra- det Eunickeska hemmet gav mig då möj- te jag själv fördjupa mig i kristendomen.” tionlägret Buchenwald, där mängder av lighet att få en ostörd grundval för ett i Han är noga med att påpeka att detta för- människor internerades och avlivades. inre och yttre måtto rörligt liv”. 1899 in- djupande inte bestod i första rummet, Redan 1926 höll det efter förbud återupp- går de äktenskap med varandra. att studera yttre dokument, utan att det ståndna Nationalsozialistische Deutsche I Berlin får han möjlighet att överta re- skedde genom eget inre arbete och att de Arbeiterpartei sin första partidag i Wei- daktörskapet för tidningen ”Magazin”, upplevelser och kunskaper som han sen mar. Mötet ägde rum på nationalteatern, tillsammans med Otto Erich Hartleben. framställer i sin bok ”Kristendomen som där Goethe och Schillerstatyn står fram- Under 3 års tid kämpar nu Rudolf Steiner mystisk verklighet och forntidens myste- för teatern. Efter sammankomsten ställ- med att fylla tidskriften med innehåll, ge- rier” (19o2) bygger på egna upplevelser. de sig Hitler i en öppen bil och lät 5ooo nom att författa artiklar om litterära och ”....vid denna tidpunkt började kristen- SA-män defilera. Det var första gången filosofiska frågor. Abonnentantalet var på domens sanna innehåll gro och utvecklas som Hitler använde de italienska fascis- nedgång, så för att tidningen skulle över- i min själ som inre upplevelse av insikt. ternas ”romerska hälsning”. leva, var det nödvändigt att prenumeran- Omkring sekelskiftet växte sig upplevel- krönika

sen allt starkare. Att andligen ha stått in- Anna Eunicke lämnar Rudolf Steiner (över 1oo ooo böcker transporteras från för mysteriet på Golgata i innersta, allvar- 19o4. Hon dör 1911. Någon offentlig skils- Berlin till Dornach). Knappt ett år innan ligaste kunskapshögtid blev av avgörande mässa föreligger inte. hade det första ”Goetheanum” i Dornach betydelse för min själsutveckling”. Jag frågade i en turistinformation i i Schweiz, brunnit upp (nyårsnatten 1922- Det som nu kom att bli en stor succé Berlin, efter ett antal byggnader som 1923). för Rudolf Steiner var hans engagemang jag visste att Rudolf Steiner hade hållit Rudolf Steiner kämpar oförtröttligt som lärare vid arbetarbildningsinstitutet många av sina föredrag i, men det visa- vidare med sin målsättning att förmedla i Berlin. Här arbetade han från 1899-19o5. de sig att mycket hade blivit förstört un- andligt inspirerade kunskaper. Det fanns Han deklarerade för ledningen av skolan der andra världskriget. Välbehållen står dock gränser för hans krafter, han blir att han ville ha full frihet i på vilket sätt dock byggnaden på Motzstrasse 3o (på sjuk och sängliggande under senare de- han skulle bedriva undervisningen. Rudolf Steiners tid nr 17). En vänlig dam len av 1924 och dör i slutet av mars 1925 i Lektionerna ägde rum sent på kväl- öppnade porten åt oss. Hon visade in oss Dornach. larna efter kl 21! Rudolf Steiner blev en på innergården och berättade för oss att i Man kan ana en bakomliggande osyn- mycket populär lärare och drog till sig huset som låg längst bort på innergården, lig kamp som försiggick under senare de- allt större åhörarskaror. Han undervisa- hyrde Rudolf Steiner både en privat lä- len av 18oo-talet och början av 19oo-talet, de bl.a. i historia och olika naturveten- genhet och dessutom lägenhet för de an- som sen mynnade ut i ett mycket allvar- skapliga ämnen samt lärde arbetarna att troposofiska verksamheterna, bibliotek, ligt sammanbrott för särskilt Europa, ge- hålla egna tal och anföranden. Så små- representation, sammankomster mm. nom de båda världskrigen. Rudolf Steiner ningom började ledningen för skolan att Utanför porten till Motzstrasse 3o, arbetade för att utveckla en andlig syn på kritisera Rudolf Steiner för att han inte hittar man 5 förgyllda gatstenar med in- tillvaron. Han såg faran i och konsekven- höll sig till den marxistisk-socialistiska skriptioner på. Det är minnesstenar från serna av ett tänkesätt som mer och mer ideologin som skolan förespråkade och personer som bodde på denna adress, tenderade till en alltmer materiell syn på han blev tvungen att lämna skolan, trots men som blev bortförda och mördade av tillvaron. En livssyn som saknar känslan att en stor majoritet röstade för att man nazisterna åren 194o-1943. för något andligt-översinnligt. Rudolf ville ha honom kvar som lärare. Den 8 november 1923 gör Adolf Hitler Steiner såg ingen fara i ett naturveten- Samtidigt författar Rudolf Steiner ett försök till en väpnad revolution i Mün- skapligt tänkesätt i sig. Tvärtom, vad jag boken ”Welt und Lebensanschaungen chen som för eftervärlden kallas ”Ölkäl- har förstått så ville han behålla den klara im neunzehnten Jahrhundert”- utgiv- larkuppen”. Han misslyckas dock efter att vetenskapliga inställningen i betraktel- ningsår 19oo-19o1. Utöver dessa arbeten han mött militärt motstånd, där många sen av världen, men att medvetenheten i Berlin, deltog Rudolf Steiner som före- blev dödade och skadade. Även han själv även skulle utvidgas till att omfatta det läsare i Giordano Bruno-förbundet och blir skadad, och flyr, men blir tillfångata- andliga i tillvaron. Först då blir världen en filosofisk-litterär sammanslutning av gen den 11 november. Adolf Hitler döms ”hel” och genom detta ”helande” uppstår människor som kallades ”Der Kommen- till ett ringa straff på 5 års fängelse, men i människan även en moral som kan blir den”. Dessutom medverkade han som fö- frisläpps redan efter 9 månader den 2o hållbar för världen och framtiden. reläsare vid bildandet av en fri Högskola, december 1924. Under fängelsetiden skri- För Rudolf Steiner fanns det inga grän- en sorts förelöpare till Folkhögskolan. ver han sin bok ”Mein Kampf”. Redan i ser för människans kunskapsförmåga. Genom uppsatserna som handlar om februari 1925 höll han sitt första tal efter- Jag har nu börjat studiet av boken ”Teo- tyska mystiker ”Die Mystik im aufgange frigivningen för 4 ooo åhörare och året sofi”, som kom ut 19o4. Samtidigt avslutar des neuzeitlichen Geisteslebens und därpå grundade han på nytt det nazistis- jag arbetet med Rudolf Steiners självbi- ihr Verhältnis zur modernen Weltans- ka partiet där han även var ordförande. ografi ”Mitt liv”. De sista kapitlen skrev chaung”, utgivningsår 19o1, så kom inbju- Rudolf Steiners modersmål var tys- han strax före sin död och biografin blev dan till honom att föreläsa i det Teosofis- ka och han verkade mestadels inom den aldrig fullbordad utan slutar vid år 19o7. ka samfundet. tyskspråkiga kulturen, Österrike-Tysk- Det har tagit mig nästan ett år att kom- Det blir begynnelsen till Rudolf Steiners land-Schweiz. Han såg att denna region ma hit. Det har varit en spännande och antroposofiska arbete, där han finner en i Europa hade en stor andlig uppgift att utvecklande resa, och jag vill påstå att åhörarskara som förstår hans utläggning- fylla inför framtiden. Men mörka moln jag känner Rudolf Steiner betydligt bätt- ar om den andliga aspekten på tillvaron drog in i denna del av världen och vil- re nu, än vad jag gjorde för ett år sedan. på ett lyhört sätt. Även här deklarerar han le något helt annat.En passande dikt av Min förståelse för hans 4o första år av för ledarna av den Teosofiska rörelsen, Friedrich Schiller: hans liv, har varit särskilt betydelsefullt, att han önskar frihet vad gäller att få pre- eftersom jag haft mycket vaga insikter sentera sina kunskaper på sitt personliga Det är inte tyskens storhet, om det tidigare. - Arbetet går vidare, och sätt, oberoende av auktoritet och fastlagda att dra segrande med svärd. fortsättningen består i att vidare studera dogmer. Snart möter han Marie von Sivers Att nå in i andens rike, Rudolf Steiners skrifter, samt fortsatt för- som åhörare till hans föredrag och nu bör- Fördomarna besegra, djupning i hans biografi, genom att stu- jar ett långvarigt samarbete dem emellan manligt mot vanvettet kriga, dera brevväxling som han fört med olika med uppbyggnaden av det som kom att bli Detta är hans iver värd. personligheter och biografier över hans det antroposfiska arbetet. Rudolf Steiner liv av andra författare. bildar den tyska sektionen av det Teoso- Den 1o november 1923 får Rudolf Steiner fiska samfundet och inleder en omfattan- som befann sig i Dornach, upplysning de föredragsverksamhet och bildandet om ”Ölkällarkuppen” genom ett telegram av sektioner runt om i Europa. Det antro- och han yttrar då till en av sina kolleger: posfiska arbetet börjar liksom ett embryo ”Om detta sällskap får sin vilja igenom inom det Teosofiska samfundet och växer kommer det att innebära en stor förstörel- så småningom ur detta sammanhang och se för Mellaneuropa”. Samma dag säger blir självständigt. Rudolf Steiner upp sin lägenhet i Berlin krönika

och mycket, mycket mer. På ett inre plan Sergej O. var styrelse och Högskolekollegium ofta Sergej Prokofieff inte eniga gällande hur och åt vilket håll utvecklingen skulle gestaltas. Mycket lite Prokofieff † av detta var synligt utåt men förlamade & Antroposofiska tydligt Goetheanums utstrålning. 16 januari 1654 • 26 juli 2o14 Sergej Prokofieff deltog i hela denna Sällskapet utveckling med sina långdragna rådslag Under de tidiga morgontimmarna den och beslut, ända till belastande ekono- Botvid Aquilon 26 juli 2o14 gick Sergej Prokofieff, som miska neddragningar året 2o1o. Men varit svårt sjuk under tre år, över trös- hans huvudsakliga fokusering var fram- I och med Sergej Prokofieffs bortgång keln till den andliga världen – bara en för allt kring Rudolf Steiners verk. Vid måste det ha stått klart för många antro- dag innan mer än 3oo högskolemedlem- årsmötet 2o11 skulle för första gången posofer över hela världen att en människa mar träffades till en fördjupningsvecka nyordningen med en sjuårig ämbetstid slutat tala som genom sina skrifter varit i den Fria Högskolan för Antroposofi i för styrelsemedlemmarna bekräftas av ett stöd, ja en vän, i det dagliga antropo- Goetheanum. medlemmarna i årsmötet. Sergej Pro- sofiska arbetet. Hans omfattande verk är På ett särskilt sätt sammanföll Ser- kofieff fick fler röster än de andra, vilket en inspirator till djupt, allvarligt antropo- gej Prokofieffs intensiva arbete med det gjorde att han kände sig bekräftad i sitt sofiskt arbete. Vännen Peter Selgs min- mantriska verket – som också var föremål arbete. Strax efter påsk 2o11 insjuknade nestal, publicerat skriftligen i senaste för hans sista stora färdigbearbetade verk han svårt och såg – han deltog då inte numret av Anthroposophy Worldwide1, – och tankarna hos den sörjande försam- längre i möten och beslut - alltmer kri- tecknar bilden av en människa som sat- lingen. Många hundra människor defile- tiskt på Goetheanums utveckling. I sitt sade hela sitt liv och alla sina krafter för rade – tätt sammanträngda – förbi kistan sista föredrag i Stora salen i Goetheanum antroposofin, Antroposofiska Sällska- den 29 juli i salen i Schreinerei. Rummet på Rudolf Steiners dödsdag den 3o mars pet och Rudolf Steiner – bl a genom sina räckte knappt till för att kl 14 rymma alla 2o12 under årsmötet gjorde han detta helt tusentals föredrag världen över, genom som deltog i jordfästningen som Kristen- klart. Vid två senare samtal i hela styrel- sitt omfångsrika författarskap och som samfundet genomförde. Många europe- sekretsen kunde man tydligt märka det ledamot av styrelsen vid Goetheanum. iska generalsekreterare, ansvarsbärare ur gemensamma Sällskapsansvaret och Han var en människa som vårdade den den antroposofiska rörelsen och Erzober- kunde också kommunicera det som lyck- största ansvarskänsla för Antroposofiska lenker Vicke von Behr hade rest hit för att ats respektive misslyckats. – Men ödes- Sällskapets uppgifter och som satte in all delta. Peter Selgs tal finns tryckt i den- mässigt var det för sent för att kunna göra sin kraft i det han uppfattande som av- na upplaga av Anthroposophie weltweit en nystart tillsammans. görande för Sällskapets öde. Sergej Pro- (nr 9/14). Minnesstunden den 2 augusti kofieff visade genom sitt verk hela tiden i Grundsteinsaal präglades av styrelse- Justus Wittich, styrelsemedlem i Dornach. GN på nytt och på nytt hän på antroposofins och vänkretsens i det Antroposofiska brännande aktualitet nu och för fram- Sällskapet personliga minnen och konst- tiden. Mot tendensen, som också finns i närliga bidrag och avrundade denna in- Sällskapet, att se Steiner som barn av sin tensiva vecka. tid och som tilltagande inaktuell, ställde Svåra år i början av 2ooo-talet han övertygelsen att vi bara står precis Eremiteringen 2o13 och Sergej Prokofi- i början av att fatta antroposofins out- effs död markerar avslutningen av en sär- tömliga möjligheter och Rudolf Steiners skild mänsklig konstellation i ledningen ”gärning”. Han lyfte fram antroposofin för Antroposofiska Sällskapet. Den bör- som en tydlig och omfattande väg ur den jade när Manfred Schmidt-Brabant strax vanmakt som mänskligheten stod och i före sin död huvudsakligast på eget ini- kanske ännu högre grad står inför. Som tiativ utnämnde Sergej Prokofieff, Bodo Peter Selg formulerar det: ”Han ville ut- von Plato och Cornelius Pietzner till veckla modet att stå emot ’vanmaktens medlemmar i styrelsen i Dornach. Sty- prövning’ och fortsätta tro på det fram- relsen fördubblades genom att dessa tre tida genombrottet för Mikael-strömmen tillträdde från och med 2oo1, respektive inom civilisationen”. 2oo2 vid sidan av Virginia Sease, Heinz Genom en lång rad böcker, där den för- Zimmermann och Paul Mackay. På detta sta är Rudolf Steiner och grundandet av sätt kallades en representant från öst, en de nya mysterierna (1982, svensk utgåva från väst och en från mitten till styrelsen 1991), försöker Prokofieff – vid sidan av – yngre personligheter i fyrtioårsåldern. många andra teman - bygga upp en för- Denna styrelsegemenskap skulle till- ståelse av vad som skedde i och genom sammans med Högskolekollegiet bemäs- Julmötet, av Julmötets ”mysterium”. För tra de svåra åren i början av 2ooo-talet, honom var julmötet ”inte bara Antropo- vilka till det yttre var präglade av det sofiska Sällskapets ’mystiska verklighet’; misslyckade försöket att ändra konsti- det var starten för Mikael-mysteriet inom tutionen, rättsliga tvister och ekono- den esoteriska kristendomen, och allting miska bekymmer. Dessutom fanns ett – såväl inom som utanför Sällskapet – flertal utmaningar inom Goetheanumor- skulle hänga på detta Julmötes framtid” ganisationen, förändringar för Goethea- skriver Peter Selg. Över tusentals sidor i numscenen, skiften inom sektionerna sina böcker försöker Sergej Prokofieff ur krönika

sin djupa och breda kunskap om antropo- utan också bära ett andligt ansvar. Detta sofin göra upplevbart att Antroposofiska andliga ansvarstagande är då en del av Mentor- Sällskapet var och är ämnat att fylla de vad han kallar ”Antroposofiska Sällska- uppgifter som Steiner gav det, att vara pets esoterik”,3 som är dess egna esoterik mänsklighetens representant inför tids- vid sidan av Högskolan och vars funda- programmet – anden Mikael. Trots Sällskapets tragis- ment är viljan till andligt ansvar och tjä- ka och konfliktkantade historia och den nandet av den andra människan. en tillbakablick nuvarande krisen är Julmötets verklig- Man kan bara hoppas att de av Sergej het en oändlig källa till andlig framtids- Prokofieffs böcker som ännu är oöversat- Erik Westlund kraft. Prokofeieff gör genom sina skrifter ta nu översätts till svenska – inte minst detta upplevbart och troligt. Julmötet är Menschen mögen es hören som erbjuder För drygt ett och ett halvt år sedan, i ja- höjdpunkten på Rudolf Steiners livsväg. en enorm fördjupning för alla som intres- nuari 2o13, startade det som kallades Rudolf Steiner förband sig då med Säll- serar sig för Antroposofiska Sällskapets Mentorprogrammet. Ett initiativ taget av skapets karma, gjorde antroposofin och esoteriska uppgifter. Erik Westlund, i samarbete med Antro- Sällskapet till ett och skapade därigenom posofiska Sällskapet. den starkaste esoteriska grund för allt 1. Nr 9 2o14 2. Sergej O. Prokofieff: Menschen mögen es hören s 622 Idén med programmet sprang ur ett vidare arbete inom detta Sällskap. Men 3. I Ibid s 63o tydligt behov att skapa en närmare kon- gällde denna förening med Sällskapets takt och kommunikation mellan en äldre karma bara deltagarna vid Julmötet el- och yngre generation inom den antropo- ler också alla efterkommande medlem- sofiska rörelsen. mar och också de antroposofer som lever Programmet fortskred under 6 måna- idag? I boken Menschen mögen es hören från sekretariatet der där en grupp av äldre och yngre sam- (2oo2) menar Prokofief att denna fråga lades för samtal uppdelat i olika teman. inte kan besvaras genom en diskussion En del av konceptet var också att nya kon- för eller emot; frågan om Steiner idag takter mellan individer som tidigare ej bär Sällskapets karma kan inte avgöras Medlemskap var bekanta skulle skapas. genom logik eller vishet (som mer häng- Programmet, som var ett pilotprojekt er samman med de gamla mysterierna). inom området, kan sammanfattas som lä- Den kan bara få ett svar därigenom att Vi har välkomnat 3o nya medlemmar och rorikt och fruktbart. ”vi på grund av vårt egna fria beslut själ- noterat 14 utträden hitills i år (i Sverige). Idag är det i vila, men letar efter nya va beger oss till den andliga sfär där det Goetheanum meddelade att man under former att växa i, då samma behov fort- blir en personligt upplevd erfarenhet för perioden 7 juni 2o14 till 11 augusti 2o14 farande finns. Betydelsen av mentorskap oss att bärande av främmande karma är välkomnat 174 nya medlemmar. Och att är lika stort nu om inte större, och arbetet en andlig realitet.”2 I de Nya mysterierna, 435 ej längre är medlemmar (utträden, med nya vägar in i framtiden för antropo- som har viljekaraktär, kan en sådan fråga tappade medlemmar och uppdaterade sofi är högaktuellt. bara besvaras genom viljan på detta sätt, medlemslistor i landssällskapen) i All- Denna tillbakablick vill sammanfatta genom att själva gå den väg Rudolf Stei- männa Antroposofiska Sällskapet. det som varit men också informera om ner visade oss. att arbetet kring mentorskap, kommuni- Prokofieff belyser Antroposofiska Säll- Källa: Anthroposophy Worldwide nr 9 2o14. kation och kontakt mellan generationer skapets uppgifter i hela deras djup och samt ungdomsaktiviteter är under ut- bredd, systematiserar dem och för sam- veckling och kommer att fortsätta. man dem i ett sammanhang. De blir till- gängliga, gripbara och impulsgivande. I Die esoterische Bedeutung gemeinsamer geisteswissenschaftlicher Arbeit (2oo8) lyfter han fram den stora betydelsen av det antroposofiska grupparbetet: den gemensamma upplevelsen av och entusiasmen för antroposofin är ingenting mindre än en möjlighet för höga andliga väsen vilka Steiner kallar ”nya gruppsjä- lar” att verka in på jorden vilket i sin tur är en förutsättning för spiritualisering- en av jorden. Idén med antroposofiska grupper är inte bara studiet utan att vi genom det gemensamma antroposofiska arbetet mer och mer ska vakna upp för det andligt-själsliga i varandra. Och vi kan målmedvetet arbeta på att skapa en ny socialitet genom att uppleva den andra människan i hennes imaginativa bildnatur. Prokofieff visar i boken på de helt konkreta steg som en antroposofisk grupp kan gå för att inte bara ge andlig näring för de enskilda medlemmarna kallelse höstmöte

Kallelse till höstmöte i Antroposofiska sällskapet

Härmed kallas alla sällskapets medlemmar till höstmöte 24-25 oktober Plats för höstmötet: Umeå Waldorfskola och Mariagården

Antroposofin, de sociala strukturerna och Program för höstmötet känslan av sammanhang

För den enskilde sökande människan kan mötet med antroposo- Fredag, 16-2o på Umeå Waldorfskola fin innebära möjlighet att förstå något av det stora mysterium som Olika bidrag för att belysa aktuella teman och frågeställningar i det innebär att vara människa och människans relation till värl- det internattionella antroposofiska arbetet och i Sverige. Samtal den. Därigenom kan man bilda sig tankar om livet före födelsen , och reflexioner i anslutning till de olika bidragen. livet efter döden och hur livet gestaltar sig enligt andliga lagbun- denheten som bildar karmiska förrutsättningar för jordelivet. • Rapport ifrån det internattionell arbetet. Mats-Ola Ohlsson. Samtidigt växer insikten om det egna individuella ansvaret och • Rapport ifrån ”Sektionen för Humaniora” vid Goetheanum. möjligheten att förändra det som är de givna förutsättningarna. Annika Diesen Amundin. Känslan av sammanhang med världen kan utvecklas på ett • Rapporter ifrån Paul Mckays besök i sverige djupt existensiellt plan. • Tankesmedjan Trialog, dess verksamhet och relation till den När det kommer till de sociala former som vuxit fram under antroposofiska rörelsen. Pär Granstedt. åren i den antroposofiska rörelsen kan sammanhangen ibland • Situationen i Umeå: Hur relaterar de olika verksamheteerna upplevas som förvirrande . till varandra, Antroposofiska sällskapet och till den Fria Hög- I anslutning till nygrundandet av Antroposofiska Sällskapet skolan för Antroposofi? vid jultiden 1923/24 gav Rudolf Steiner uppslag till en social ordning som skulle inkludera de antroposofiskt inspirerade verk- Lördag 8.3o-13 på Mariagården samheterna , den Fria Högskolan för Antroposofi och det Antro- Inledning med musik och presentation av Mariagården posofiska Sällskapet. En sådan ordning skulle motsvara lagbundenheter som råder i 9.3o Antroposofiska sällskapets höstmötesförhandlingar (se -bi olika sociala skikt och som skulle innebära en ”organisk”struktur. fogat förslag till dagorning). Hur ser det ut idag? Vilka sociala strukturer råder? I vilken grad utgör dessa strukturer ett levande och begripligt samman- 12.oo Lunch på Mariagården hang som motsvarar Julmötets intentioner ,i vilken grad kan de skänka en ”känsla av sammanhang ”? Sista anmälningsdag 17 oktober! Dessa frågeställningar har stor aktualitet i den antroposofis- Övernattning: Mariagården har möjlighet att erbjuda övernattning. ka rörelsen i Sverige idag. Vid höstmötet i Umeå kommer dessa frågor att lyftas fram och Anmälan till mötet och boende: bearbetas . o8-554 3o2 2o eller [email protected]

Järna den 2o september 2o14 Bifogat denna kallelse finner ni förslag till dagordning, verksamhetsplan 2o14-2o15, budget 2o15, samt förslag till medlems- Dick Tibbling avgift för 2o15. Ordförande Varmt välkomna! Styrelsen kallelse höstmöte

Förslag till dagordning vid höstmötet Syftet för Antroposofiska Sällskapets sty- • Joan Sleigh, ny styrelsemedlem i 2o14 för Antroposofiska Sällskapet i relses arbete har formulerats på följande Allmänna Antroposofiska Sällskapet Sverige sätt: Antroposofiska Sällskapets styrelse i Dornach, besöker Järna 6 – 8 mars 1. Mötets öppnande har i uppdrag att skapa utrymme för och 2o15. utveckla den antroposofiska impulsen ur • Arne Klingborg 1oo år, jubileum som- 2. Val av ordförande, sekreterare, två ett helhetsperspektiv. maren 2o15. justerare, tillika rösträknare Man kan fråga sig ”varför då?” och vi • Norden i Goetheanum sommaren 2o15. har gett följande svar (våra motiv) på den- Gemensamt nordiskt projekt som ska 3. Mötets stadgeenliga utlysningar na fråga: skapa en nordisk vecka i Goetheanum i Så att intresserade människor får en slutet av juli 2o15. 4. Fastställande av dagordning mötesplats/”rum” för fördjupning av spi- • Nordiskt styrelsemöte förläggs till rituella frågeställningar Goetheanum i samband med projektet 5. Fastställande av röstlängd Så att medlemmar och verksamheterna Norden i Goetheanum. juli 2o15. får tillgång till antroposofi 6. Verksamhetsplan för 2o14-2o15 Så att kulturimpulsen/den spirituella För mer detaljer se hemsidan www.antro- Se bilaga impulsen får fortsatt fäste i vår civilisation. posofi.nu och under Kalender. När vi arbetar utifrån den ram som Syftet 7. Budget för 2o15 ger har vi bestämt oss för att fokusera på Tidningen Forum Antroposof: Tidning- Se bilaga vissa aspekter. Dessa är: en Forum Antroposofi planeras utkomma med 4 nummer under 2o15. Tidningen tas 8. Medlemsavgift för 2o15 • Förnyelse. Detta berör såväl det inre fram av en redaktionskrets och den har Se bilaga arbetet med antroposofi i dess olika som resurs en projektledare på ASiS kansli uttryck som de former som föreningen (Joel Hallklint). Det pågår ständigt funde- 9. Beslut om stadgeändringar ASiS gestaltar sig i. ringar på hur man kan utforma tidningen Se bilaga/bilagor • Integrering. Verka för en ökad samver- i relation till vad den kostar att producera. kan mellan verksamheter/institutioner Det har även framkommit idéer om en ge- 1o. Beslut om sällskapets matrikel inom det antroposofiska fältet och mensam nordisk process för att skriva och Se bilaga att R Steiners intentioner får ett nytt trycka en tidning. Vi uppfattar att med- avstamp i dem. lemmarna uppskattar tidningens innehåll 11. Behandling av inkomna motioner • Renässans. Ny ”vår” i förhållande till men ibland framkommer alternativa tan- Se bilagor våra ”skatter”. kar om hur tidningen kan utformas. • Hitta eldsjälar – få fler medlemmar att Bära en Högskola: Styrelsen känner 12. Fastställande av tidpunkt för kom- aktivera sig. en stor önskan av att få en närmare sam- mande möte samt sista motionsdag verkan med Den Fria Högskolans olika De aktiviteter som vi sedan ser som vä- aktiviteter. Besöket av Paul Mackay i ok- 13. Korta glimtar från det antroposofiska sentliga för att vårda och utveckla verk- tober kommer att vara avstamp för vidare arbetet i Sverige och världen samheten är: bearbetningar av frågan rörande relatio- Driva ett kansli: Joel Hallklint arbetar nerna mellan rörelsens olika delar. Sek- 14. Övriga frågor 5o% för ASIS räkning. Viktiga frågor är tionsföreträdare kommer att inbjudas att att hålla aktuellt medlemsregister, kom- delta tillsammans med styrelsen för en 15. Mötets avslutande municera med medlemmar, sköta hem- inledande bearbetning tillsammans med sidan och den löpande ekonomiska ad- Paul Mackay. ministrationen. Styrelsens medlemmar Kan även nämnas att en Socialveten- Förslag till Antroposofiska sällskapets har periodvisa möten med Joel rörande skaplig sektion är under bildande i Sverige. verksamhetsplan för 2o14-2o15 föreningens administrativa skötsel. Ledningsarbete: Förnyelsetemat finns Styrelsen i Antroposofiska Sällskapet pla- Möten, besök och konferenser: Året har även för verksamhetsåret 2o14. Intentio- nerar sin verksamhet genom att den nya en rytm som innehåller planerade möten nen är att vid årsmötet 2o15 ska det pre- styrelsen inleder arbetsåret med en upp- som Vintermötet, Påskmötet, Årsmötet, senteras ytterligare steg i utvecklingen av takt inför hösten, sedan sker vidare plane- Mikaelimötet och Höstmötet. Exempel sättet att leda ASiS. ring på de ordinarie styrelsemötena. Den på andra planerade möten är: Generalsekreterarfunktion och inter- styrelse som valdes vid årsmötet 2o14 var nationell samverkan: Generalsekreterare 3 ledamöter färre till antalet än tidigare • Studium/seminarier om Goethes Mats-Ola Ohlson deltar regelbundet i de och två av ledamöterna är valda för ett år. drama Faust. Göran Fant kommer att möten och aktiviteter som berör general- Avsikten med detta är att denna lilla sty- leda detta studium om 6 tillfällen med sekreterarkretsen. Dessutom har Mats- relse ska fokusera på att hitta nya konstel- inledning under Mikaelimötet. Ola tagit och tar ett flertal initiativ som lationer och arbetsformer som kan bära in • Paul Mackay, styrelsemedlem i innebär att den svenska styrelsen och i framtiden. En ansats är att skapa kretsar Allmänna Antroposofiska Sällskapet sällskapets medlemmar får relationer till av människor runt styrelsen som kan ge i Dornach, besöker Stockholm och andra länders medlemmar och styrelser. verksamheten en bredare förankring. Järna 1o-12 oktober 2o14. Han kommer Exempelvis det nordiska samverkanspro- Verksamhetsplanen uppdateras stän- bland annat att tala om temat: Hur kan jektet ”Norden i Goetheanum 2o15” är nu digt varför den har en karaktär av att vara man utveckla relationerna mellan Säll- i full gång. Uppgiften är att presentera ett arbetsdokument för styrelsen. Av det- skapet och Högskolans olika delar? det som vi uppfattar som det väsentliga i ta skäl redovisas här de delar av verksam- • Oliver Conrad, representerande den vårt antroposofiska arbete och som kan hetsplanen som bedöms vara av allmänt Matematiska astronomiska sektionen i vara av intresse för andra utanför den intresse. Dornach, besöker Järna mars 2o15. nordiska kretsen. kallelse höstmöte

BUDGET OCH UTFALL I tkr Beslut om sällskapets matrikel Vid årsmötet 2o14 behandlades frågan om hur medlemsmatrikeln skall handhas. Det föreslogs att styrelsen skulle behand- Utfall Budget Utfall Budget Budget la frågan vidare för att presentera ett förslag till höstmötet. INTÄKTER 2o12 2o13 2o13 2o14 2o15 Styrelsen föreslår : Att matrikeln görs Medlemsbidrag 997 1 ooo 1o32 1ooo 1ooo tillgänglig för de medlemmar som så öns- Forsknings o utv bidrag 754 7oo 642 7oo 7oo kar. Att de medlemmar som inte vill vara Konferenser och kurser 139 5o 38 5o 5o synliga meddelar detta till styrelsen. Bidrag, annonsint, hyresint 95 1o 131 1o 1o Motioner till höstmötet Motion till ASiS höstmöte 1 985 1 76o 1843 1 76o 176o angående policy/arbetsordning för valberedningen KOSTNADER Valberedningen arbetar på medlemmar- Allm.Antropos.Sällskapet 3oo 6oo 6o5 6oo 6oo nas uppdrag, och skall göra detta helt Verksamhetskostnader 238 175 263 175 175 utan inblandning från styrelsen. Detta är Hyra och lokalkostnader 249 o o o o en grundläggande regel för att vidmakt- Löner och sociala avgifter 655 636 565 65o 65o hålla en sund balans mellan medlemmar- Resekostnader o högskola 21o 114 99 1oo 1oo na och styrelsen i en förening. Medlemskommunikation 4o3 185 289 185 185 Valberedningen skall lämna ett förslag Konferenskostnader 198 5o 76 5o 5o till årsmötet som grundar sig på medlem- Avskrivningar 7 o o o o marnas önskan och föreningens behov Räntor o o 2 o o – och inget annat. Viktigt är även att val- Fond -127 o o o o beredningen i sitt arbete och förslag till årsmötet följer det som föreningens stad- Resultat -148 o -56 o o gar anger beträffande val av föreningens

funktionärer, nämligen att endast med- 1 985 1 76o 1843 1 76o 176o lemmar kan väljas. Motivering: Under senare år har vi haft en situation där valberedningen beståen- Kommentarer:Vår ambition är att hålla samma omfattning på de av tre personer (varav två från samma verksamheten 2o15 som år 2o14.Den största osäkerheten rör storleken ort – Järna) skall hitta lämpliga personer på Forsknings och utvecklingsbidragen. utan närmare beskrivning av krav och/ eller behov vid förslag till styrelsen. T ex att det bör vara spridning såväl yrkesmäs- sigt, erfarenhetsmässigt och åldersmäs- sigt som geografiskt på kandidaterna. Det Samhällsaktiviteter – bygga broar: Tria- 1/ Lägga till i § 4 Ändamål: ”på initiativ har inte heller tydligt framgått att arbetet log Tankesmedjas verksamhet fortsätter av Rudolf Steiner” efter ”Vägledande för sker på medlemmarnas uppdrag – och att utvecklas och kan rubriceras som en sällskapet är vad som”. inget annat. av de samhällsaktiviteter som ASiS deltar 2/ Lägga till § 5 Medlemskap: ”Medlem Valberedningen bör ha en bredare för- i. För mer information om Trialogs pla- i sällskapet blir samtidigt medlem i All- ankring än den tydliga Järnacentrering nerade aktiviteter se under www.trialog- männa Antroposofiska Sällskapet” efter som varit, liksom ett tydligare uppdrag. tankesmedja.se ”Varje medlem betalar en årlig avgift till Den nya valberedningen har nu en något De ekonomiska frågorna behandlas en- Antroposofiska Sällskapet bredare sammansättning, men inget tydligt en egen ordning med budget, beslut i Sverige”. ligt uppdrag. om budget samt löpande uppföljning. 3/ Ändring i § 11 Generalsekreteraren, Att som skedde vid senaste årsmötet, en Skattmästaren redovisar löpande status sista meningen: ”Omval kan ske tre (tidi- person som inte är valbar enligt förening- på föreningens ekonomi för styrelsen. gare två) gånger i följd. ens stadgar ändå föreslås, och sedan till Slutligen kan sägas att den övergripande råga på allt väljs av stämman får betrak- uppföljningen av vår verksamhetsplan Vid årsmötet 2o14 beslutades att bifalla tas som både anmärkningsvärt och ett ut- och aktiviteterna i den görs under våra motion från Jens Christer Lassen gällan- tryck för hur låg nivån på medvetenheten ordinarie styrelsemöten. de § 7 i stadgarna. och formalias betydelse för legitimitet, Texten som preciserar när höstmötet som föreningens medlemmar har. Förslag till medlemsafgift för 2o15 ska hållas föreslås ändras från ”Höstmö- Även valet av generalsekreteraren sked- Ordinarie 12ookr år tet hålls före mitten av november månad de på ett stadgestridigt sätt, då denna be- Pensionär 5ookr år på plats som styrelsen bestämmer” till slutspunkt inte var med i kallelsen, vilket Studerande 3ookr år ”Höstmötet hålls senast i november må- stadgarna och föreningspraxis kräver. I ett nad på plats som styrelsen bestämmer”. sådant läge där omval ändå krävs kan en- Beslut om stadgeändringar Vid höstmötet 2o14 behöver styrelsens dast ett interremistiskt val på ett år kom- Vid årsmötet 2o14 beslutades att bifalla förslag och Jens Christer Lassens motion ma på tal, tills kommande årsstämma kan styrelsens förslag gällande stadgeändri- om stadgeändring beslutas för att gälla. ta upp frågan på nytt på ett korrekt sätt. gar av paragraferna 4, 5 och 11. Argument för förändring: Ett bredare kallelse höstmöte engagemang från medlemmarna i förbe- Endast medlemmar kan väljas till styrel- satt som mål för sitt arbete att utveck- redelsen av valfrågorna till årsmötet än sen, påpekar motionärerna helt riktigt, la den antroposofiska impulsen ur ett vad som varit fallet så här långt, skulle öka och såvitt bekant har den regeln alltid helhetsperspektiv, så att: intresserade medlemmarnas känsla av faktiskt medin- respekteras. Motionärerna uppfattning människor får en mötesplats/”rum” för flytande. De lokala kretsarna ges ett tydli- att det senaste årsmötet skulle ha valt en fördjupning av spirituella frågeställ- gare uppdrag att delta i nomineringspro- person till styrelsen som då inte var med- ningar, medlemmarna och verksamhe- cessen och att vara ett uttalat bollplank till lem är baserat på ett missförstånd. Mo- terna får tillgång till antroposofi, den valberedningen, som då får en mer sam- tionärerna föreslår dock att endast perso- spirituella impulsen, kulturimpulsen, ordnande och sammanhållande uppgift. ner som varit medlemmar de senaste två får fortsatt fäste på jorden. åren skall vara valbara. Detta skulle kräva Som fokus-aspekter för arbetet har sty- Motion en stadgeändring, och är inte något som relsen valt bl a: Förnyelse: av det inre Undertecknade yrkar härmed om att styrelsen förordar. Styrelsen anser att arbetet med antroposofi och av ASiS stämman fattar beslut om nedanstående respektive årsmötesdeltagare är fullt ka- uttrycksformer. Integrering: Verka för policy/arbetsordning. pabla att avgöra om föreslagna kandida- ökad samverkan mellan verksamheter/ A. Att stämman antar en policy om att ter har tillräcklig förankring i sällskapet. institutioner inom det antroposofiska valberedningen i sitt arbete skall söka Motionärerna hävdar också att ”va- fältet och att R Steiners intentioner får samarbete med styrelser från orter med let av generalsekreteraren skedde på ett nytt avstamp i dem. egna föreningar (Stockholm, Göteborg, ett stadgestridigt sätt, då denna beslut- Norrköping m fl) och grupper i övriga spunkt inte var med i kallelsen, vilket Motion landet. Att kretsarna uppmanas att på ett stadgarna och föreningspraxis kräver”, Vi föreslår att höstmötet beslutar att föl- aktivt sätt delta i nomineringsarbetet av Det bygger uppenbarligen också på ett jande ska stå i verksamhetsplanen för nya föreningsfunktionärer (styrelse, in- missförstånd. Föredragningslistan till 2o15: ASiS överordnade projekt under 2o15 ternrevisor och valberedning, samt even- årsmötet innehöll punkten ”val av styrel- ska vara att göra antroposofin och dess tuellt även redaktionsråd till medlems- se”. I valberedningens förslag, som var väsentliga bidrag till kulturutvecklingen tidningen). bilagd föredragningslistan, framgick att bekanta och begripliga för medarbetarna i B. Att valberedningen arbetar för att detta inkluderade posten som general- de antroposofiska verksamheterna och för fler kandidater än de som skall väljas no- sekreterare. Årsmötet hade inga invänd- den intresserade allmänheten. mineras, så att det blir en reell valsitua- ningar mot detta förfaringssätt. Detta ska i första hand göras genom att tion för medlemmarna. Motionärerna vill se ”ett bredare en- ta fram nya beskrivningar av vad antro- C. Att valberedningens kandidater ska gagemang från medlemmarna i förbe- posofi är och behandla dessa i skrifter, ha varit medlemmar i föreningen under redelsen av valfrågorna till årsmötet än föredrag och seminarier. de senaste två åren och i någon mån del- vad som varit fallet så här långt, skulle Styrelsen ska tillsätta en arbetsgrupp tagit i föreningens aktiviteter. öka medlemmarnas känsla av faktiskt som är ansvarig för genomförandet. D. Att valberedningen i sitt förslag till medinflytande. De lokala kretsarna ges Arbetsgruppen ska inbjuda de antropo- årsmötet ser till att få variation vad gäller ett tydligare uppdrag att delta i nomine- sofiska organisationerna och verksamhe- ålder, kön, yrkeserfarenhet och övrig er- ringsprocessen och att vara ett uttalat terna till forum för samråd om projektet. farenhet samt styrelsekompetens. Valbe- bollplank till valberedningen, som då får ASiS styrelse ska ekonomiskt prioritera redningen bör tydligt informera kandi- en mer samordnande och sammanhål- detta projekt under 2o15 och söka part- daterna om att uppdraget kräver ett stort lande uppgift.” ners som kan bidra ekonomiskt till pro- mått av ideellt arbete. Styrelsen delar uppfattningen att ett jektet. brett engagemang från medlemmar och Stockholm/Norrköping kretsar runt om i landet är viktigt. Det Med vänliga hälsningar den 12 september 2o14 bör framhållas att valberedningen in- Per Hallström /Christoffer Amundin Christoffer Amundin/Per Hallström för årsmötet 2o14 la ned ett betydande Styrelsens yttrande: Styrelsens yttrande: arbete i detta syfte: (Beskriv nomine- ringsprocessen). Styrelsen anser det viktigt att förbättra Styrelsen delar motionärernas uppfatt- Alla konkreta förslag om hur medlem- kunskapen om antroposofin i dess olika ning att det är lämpligt att ha en av med- marnas engagemang kan stärkas ytterli- aspekter och göra sådan kunskap lättare lemsmötet antagen policy för valbered- gare är av värde för det fortsatta arbetet. tillgänglig. ningen och avser att arbeta fram en sådan Styrelsen föreslår att höstmötet be- Styrelsen föreslår därför att höstmötet tillsammans med valberedningen. slutar att en policy och arbetsordning beslutar att styrelsen ska gå vidare med Styrelsen instämmer också i mycket av för valberedningen skall vara framtagen att bilda en rådskrets för Antroposofiska de allmänna uppfattningar om valbered- till årsmötet 2o15. sällskapet i Sverige. ningens arbete som framför i motionen, Styrelsen föreslår även att höstmötet men vill kommentera några punkter. beslutar att styrelsen ska tillsätta en Valberedningen skall arbeta ”helt utan arbetsgrupp för arbetet med att stärka inblandning från styrelsen” säger motio- informationen och kunskapsutveckling- närerna. Vi instämmer i att styrelsen inte en om antroposofi. skall försöka styra valberedningens för- Motion till ASiS höstmöte slag. Däremot är det normalt och angelä- get att valberedningen konsulterar styrel- Bakgrund sen och de enskilda ledamöterna var för Antroposofiska Sällskapet i Sverige ska sig för att göra klart för sig vilka ledamö- enligt sina stadgar: Vara en social mö- ter som är tillgängliga för fortsatt arbete tesplats för människor med intresse för och vilka behov av ytterligare kompetens antroposofi, befrämja forskning på det styrelsen anser sig ha. andliga området. Styrelsen för ASiS har Goetheanum

och uttryck. Ett folkens självkännedom existenser. Samtidigt ger det en grund- Mikaeli-möte i som skulle kunna skapa en grund för stämning av att man söker tillhörighet fruktbar samverkan och fred! i en tillvaro som kan upplevas mer och Mötets tre dagar hade alla sitt eget mer splittrad och fragmentiserad. Varje Goetheanum tema. Första dagen tog Seija Zimmer- enskild människas strävan att finna till- mann, styrelsemedlem i Almänna antro- hörighet och helhetsupplevelse skapar Mats-Ola Ohlsson posofiska sällskapet, fram begreppet, till- grundlaget för det kosmopolitiska. ståndet ”hemlöshet”, så som det beskrivs Joan Sleigh, styrelsemedlem i i den ovannämnda föredragsserien. Det Allmänna antroposofiska sällskapet, Du, mitt jorderums ande, syftar till en slags individens emancipe- lyftade fram att folkens solidaritet är Visa din ålders ljus, ring från det givna kollektivet, alltså en ett första steg till mikaelisk kosmopo- För den Krist-begåvade själen frigörelse från de förutsättningar som vi litism, och att det nästa steget är att jag Att hon strävande må finna föds in i, t.ex. i ett folk, nation, kulturella förbinder sig med jag, inte bara förbinder Dig i fredssfärens kör traditioner. Den här ”hemlöshetsupple- sig med gruppen. Medkänslan, empatin Tonande av lov och makt velsen” beskriver Rudolf Steiner som en som medvetenhetssjälskvaliteter, kan För Krist-hängivet mänskovara. nödvändig förutsättning för att kunna öppna upp för den andres egenart, till den komma till kunskapen och förmågan att andres andliga sfär. Joan Sleigh be- kunna leva tillsammans i fred. skrev en övningsväg i olika steg, som Den 26 september var det en festlig in- Andra dagen hade temat, ”Du, mitt kan föra till en sådan fördjupning av de vigning av scenen på Goetheanum, jorderums ande”, där man försök- individuella relationerna. efter ett år av intensivt renoverings- te ställa fram ett brett panorama av Ett härligt inslag under mötet var en arbete. Många officiella representanter olika människor och länder. ”Du, mitt Mikaelsfest som människor runtom från det lokala samhället var närvaran- jorderums ande” är första raden i ett Goetheanum hade arrangerat själva. Äld- de vid det festliga öppningen. Den här språk som Rudolf Steiner gav under re och yngre, många av dem skådespelare renoveringen har varit efterlängtad och Samariterkursen i Dornach, endast ett och eurytmister, som tillsammans ska- nödvändig. Tekniken var mycket föråld- par veckor efter 1:a världskrigets utbrott. pade ett fint scenprogram. Det var väl- rad och hade många brister, inte minst Den vänder sig tydligt till folkanden, digt inspirerande, och många lokalbor ur säkerhetsaspekter. Nu har det även in- mitt jorderums ande, att vi må finna den strömmade till vid det tillfället. rättats ett orkesterdike, som var planerat i fredssfärens kör. Samklangen av alla Det här var en liten glimt från Mikaeli- redan från början för den andra Goethe- folk, bildar grunden för fred! Förstår vi mötet vid Goetheanum, som i skrivande anumbyggnaden. Att det nu kunde bli till, verkligen vår särart och ser värdet i an- stund just har avslutats. Det finns många möjliggjordes av en särskild donation. dras, så är det fredsskapande. Under da- anledningar att komma tillbaka till de Det ger stora möjligheter! Goetheanums gen framställde åtta av Antroposofiska teman som här blev anslagna, med den scen är en av Europas största, och moder- sällskapets generalsekreterare och lands- övergripande rubriken ”Antroposofi som niseringen öppnar också för t.ex. oper- företrädare något om sitt lands karak- fredsimpuls.” agästspel. Nu i november i år kommer tär, som tillsammans bildade en färgrik Här följer ett utdrag av det bidrag som Viktor Ullmanns opera ”Der Sturz des palett. Ett försök, som uppskattades av jag gav på den andra dagen: Antichrist” att framföras vid ett gästspel. många mötesdeltagare. Genom dessa Jag kommer ju från Sverige, ett land Vi fick se ytterligare möjligheter som kortare bidrag, gavs en möjlighet till en långt i norr. Vi ligger inbäddade mellan orkesterdiket ger i samband med Mi- mångfald att träda fram! våra nordiska grannländer, Danmark kaelimötet och Goetheanums eurytmi- Den avslutade tredje dagen, ägnades bäddar in våra fötter i värme, Norge ger ensembles premiär för ett program med åt att försöka få ett förhållande till vad oss ett stadigt stöd i ryggen, Island ligger bilder ur Henrik Ibsens ”Peer Gynt”. ”Mikaelisk kosmopolitism” är. Vad där långt ut i Atlanten och sänder i vårt ”Licht und Lüge” (Ljus och lögn) kal�- menade Rudolf Steiner med det? Hur medvetande levande minnesbilder av las programmet, och där varvas euryt- kan vi föra in den kvalitén i antroposo- vårt förflutna. Framför ligger Östersjön, miskt dramatiserade scenbilder med ton- fin av idag? Ueli Hurter, en av ledarna för med Finland, Ryssland och Baltikum i eurytmi till bl.a. Griegs Holberg-suite. sektionen för lantbruk, tog i sin inledning den östliga horisonten. De stora älvar- Den förställningen kommer också till till dagen fram Dag Hammarskjöld som na strömmar från fjällen ut i det stora Järna i mitten av november i anknytning ett exempel på en individ som utvecklat innanhavet. till jubileet Gertrud Klingborg 1oo år. en verklig kosmopolitism, att FN var som När jag som barn såg kartbilden av Invigningen av scenen följdes direkt av en dräkt för hans verkande. Samtidigt Norden, t.ex. i klassrummet i små- Mikaelimötet, som varande fram till sön- var han en i det inre individuellt sökande klasserna, så trädde egentligen havet dag 28 september. Temat var om och hur, människa, något som kommer till uttryck fram tydligast. Östersjön såg jag som antroposofin kan utveckla sig till att vara i hans ”Vägmärken”. en kvinnlig figur, som på ett öppet sätt en fredsimpuls i dagens samhälle och in- Vidare tog Constanza Kaliks, ungdom- sträcker ut sina armar mot öster. Ett för framtiden. Vilka kvaliteter måste då sektionens ledare, fram tankar om ”det väsen som är i rörelse, som har en rikt- utvecklas? Rudolf Steiner visade redan unika i den gemensamma strömmen”. ning, som vill förmedla något och 191o i ”Folksjälarnas mission”, föredrag Jag-upplevelsen idag tar sig mer och förbinda. Det är som en längtan öster- han höll i Kristiania, att genom ett slags mer uttryck i en ”mångfald av existen- ut är rotad i den svenska själen. ”Till utvidgad självkännedom, inte bara på det ser”. Människor utvecklar en starkare Österland vill jag fara , där bor allra individuella planet ”Känn dig själv”, utan sensibilitet för vad ”jag är”. Man är inte käraste min……” Från den del av Sverige i ett bredare perspektiv, ett slags folk- bara en ”existens”, utan både och! Jag där jag bor, färdades vikingarna i öster- perspektiv ”Känn er själva som folk- är far eller mor, snickare eller lärare, led in i de stora floder som förde dem ned själar”, så skulle en förståelse kunna från Sverige eller något annat land, man till Svarta havet och Medelhavet, ja, ända utvecklas för det unika i varje folks särart är sammansatt av många identiteter, bort till Kaspiska havet. Många runstenar Goetheanum från 8-9oo-talet är resta till minne av de visat solidaritet med ett okuvat mod för Den här öppenheten, som jag brukar som dött i österled. de utsatta och svaga i samhället. Som likna vid att ha ett medvetande som en Häromkvällen så satt vi några till- exempel kan nämnas Elsa Brändström, parabol, där det gäller att inte bara vara sammans vid brasans sken, medan Raul Wallenberg, Olof Palme, Folke öppen, utan att även ha en fokuspunkt det skymde. Jag nämnde att jag inom Bernadotte, Hans Edelstam. Bakom varje som fångar upp och kan svara. Jo, den här kort skulle tala här i Goetheanum vid namn finns en inspirerande historia att öppenheten, kan just göra en sårbar, om Mikaelimötet och att min uppgift var att berättas. man inte har den fasta punkten i sig. En försöka få något av det svenska att tona in Om man ser på Sverige i ett inter- annan som deltog i samtalet, har återvänt i mötet, i en samklang med andra toner. nationellt perspektiv så kan man se att det till Sverige, efter många år utomlands, Vi reflekterade över tidssituationen, det svenska samhällslivet har präglats av det och han sa att han upplevde en viss ängs- instabila läget i världen, även i vårt när- vi kallar den svenska modellen. Vad är lan hos många svenskar. Det finns en område. Jag berättade för mina vänner det? Jo, en strävan att skapa dialog mellan ängslan inför det andliga och samtidigt att jag levt med temat för Mikaelimötet, olika parter, som annars kan utveckla ett en stark längtan. Sverige är kanske värld- om antroposofin som fredsimpuls se- oppositionellt förhållande till varandra, ens mest sekulariserade land. Bara var dan i våras, och att jag ofta reflekterat exempelvis arbetsgivare gentemot arbets- femte svensk anser att Gud är viktig för över hur vår aktuella situation ser ut idag. tagarorganisationer. Ända sedan slutet dem och bara var tredje svensk anser Jag minns att jag då tänkte: Vad vet vi av 18oo-talet har man försökt att genom att religionen är viktig. Samtidigt ökar om hur den närmaste tidens händelser dialog komma över sådana konflikter. intresset för det som man kan kalla pri- kommer att utveckla sig? Hur ser världs- Den här viljan att skapa dialog, sägs vat andlighet, ens egen relation till det situationen ut om 5, 1o eller 5o år? Eller stamma ur den samförståndskultur som andliga bortom det konfessionella. till hösten? fanns i 18oo-talets bonde- och brukssam- Öppenhet och samtidigt en vilsenhet, Kan antroposofin inspirera till att hällen. Man kan fråga sig, om det inte ängslan. Någon uttryckte under samtalet skapa jordmån för fred? i sin tur har sina rötter i det vikingatida en stark oro för hur det ska utveckla sig Och från mitt perspektiv, så utveckla- och medeltida Alltinget, där alla fria män för svensken i allmänhet. Den psykiska de sig sommarens geopolitiska händel- avhandlade gemensamma angelägen- ohälsan ökar, med stigande användning ser till ett eskalerande drama, där man heter och där tvister kunde lösas. av lugnande medel och sömnmedel, inte anar att den sköra vardagen, plötsligt kan Hursomhelst, genom dialog och minst bland ungdomar. förvandlas till ett krigshelvete. vilja till samförstånd genom den sven- ”Antroposofin skulle kunna vara Jag har ofta tänkt på och undrat över, ska modellen, kunde mycket växa fram i mycket starkare”; sa någon under sam- i mina förberedelser, hur världsläget det svenska samhället, som byggde upp talet. Hur ser det ut? På vilket sätt har de kommer att se ut i det ögonblick jag välfärden, med omfattande reformer antroposofiska kulturimpulserna kunnat kommer att stå här. Och vad kan jag inom socialförsäkringar, vård och om- få fäste i den svenska myllan? Allt tog sin möjligtvis förmedla som har något slags sorg, utbildning med mera. Från slutet början kring det lilla läkepedagogiska värde i sammanhanget? av 2o-talet växer idén om ”Folkhemmet” arbetet, mycket på grund av den Då häromkvällen med mina vänner, fram, och den var som en kraftfull ideal- turbulens det var före och genom kom vi in på de här frågorna. Besinning- bild för ledande politiker i flera kriget. Många människor från mellan- en över världsläget, sommaren med sina decennier fram till 8o-talet. ”Sverige europa med antropsofisk anknytning blev orostecken, den ofrånkomliga reflekt- borde bli ett hem för hela folket, som stadda i flykt och några fann sin väg till ionen över 1oo år sedan 1:a världskrigets skulle präglas av samförstånd och jäm- Sverige. Så kom den första antropo- utbrott och även 75 år sedan 2:a världs- likhet”. sofiska läkaren till Sverige, den första kriget bröt ut. Människornas omedveten- (Per-Albin Hansson) biodynamiska odlingen började på det het om vad som var på väg att hända, vad sättet. Det är intressant att tänka på som väntade. En av vännerna som var med vid sam- vad dagens migrationer och flykting- Jag själv är född i början av 5o-talet i ett talet, som jag tidigare refererade till, strömmar kommer bära för frukter inför land som inte var med om de stora krigen arbetar inom en fackförening och har framtiden. i det förra århundradet. Det till skillnad haft många internationella kontakter ge- från våra nordiska grannländer, som på nom åren. Han berättar att han ofta får Fortsättning på sida 35. olika sätt har varit drabbade av krigets frågan: ”Vad är det ni i Sverige egentli- fasor.(Vi kallade oss neutrala, men tillät gen gör för att uppnå det här, att viljan till tyska trupptransporter genom vårt land dialog och samförståelse är där?” – ”Ja, och vi sålde järnmalm till tyska krigs- jag vet inte riktigt vad jag ska svara på industrin.) det? Hur kan det komma sig att en sådan Mellan oss i Norden har det varit fred unik företeelse har vuxit fram i Sverige?” i 2oo år i år, och Sverige har inte varit Så går vårt samtal vidare in på om det inbegripet i krigshandlingar under hela kan finnas vissa förutsättningar i det den tiden. Vad betyder det? Är vi däri- ”svenska”. Någon sa att det finns något genom avskärmade på ett negativt sätt, tillbakahållet i det svenska, en återhåll- genom att vi inte har varit drabbade av samhet, som kan skapa en grund för ett krigets hemskheter? aktivt lyssnande. Något som kan göra Eller, har vi kunnat skapa en grund att man kan gå in i situationer och ver- för fredsverkande, fredsmäklande? Dag ka utjämnande, utan att skuldbelägga Hammarskjöld är ett exempel på en den ena eller den andra. Det kanske inte personlighet som har trätt fram ur de är en slump att många fredsmäklare är här förutsättningarna. Det finns också svenskar, och där framträder Dag många andra svenska personer som har Hammarskjöld nog som den mest bekanta. kalendarium 2o14

Kalendarium för Fria Högskolan för Antroposofi

Kalendarium för högskolearbetet i sam- Är du intresserad Pedagogiska sektionen band med de nitton klasstimmarna: Hös- tens mötestider trycktes i Forum Antro- av kontakt med 29-3o januari posofi nr. 2, 2o14. Bildsektionen? Svenskt Waldorflärarmöte 2o15 Torsdag den 29 januari med start kl 1o.3o Den Fria Högskolan för Antroposofi har - fredag den 3o januari med avslutning kl haft en sektion för konst och arkitektur 17.oo. Bildsektionen sedan början av 199o-talet. Bildsektionen arrangerar möten och samtal en gång i Sektionsmöten 2o14/15 Kära konstnärsvänner! Hösten har kom- månaden där vi tar upp olika teman. Våra Söndagar 1o-16: 5/1o, 16/11 och 15/2, 19/4 mit och vi ser fram emot en ny termin möten är öppna för alla konstnärer som inom Bildsektionens arbete. Som tidigare har ett förhållande till Rudolf Steiners har vi bjudit in några konstnärer att hålla konstimpuls och även konstintresserade inledning över olika teman. Vi fortsätter medlemmar av Antroposofiska sällska- dessutom med vårt studium av Rudolf pet. Vi har också ett studium en gång i Steiners föredrag tisdagar en gång i mån- 12 oktober månaden av Rudolf Steiners konstföre- aden, datum för första mötet finns nedan. drag. Syftet är att fördjupa förståelsen av Alla möten är på Prisma Arkitektkon- Meditation - om grundläggande element Steiners tankar om konst, samt att på sikt tor i Järna kl. 19.oo i mediterandet. översätta centrala föredrag som inte finns Högskolearbete med Paul Mackay, från tillgängliga på svenska. Alla möten är an- Goetheanum. I Kulturhuset i Ytterjärna, nonserade på Antroposofiska sällskapets Konferensrummet 7 oktober hemsida och äger rum på Prisma Arkitek- Studium: Vi fortsätter studiet av Rudolf ters kontor i Järna vid Överjärna kyrka på 1o.oo-11.oo 1o:e klasstimmen Steiners föredrag, ”Kultur och okultur tisdagar, kl. 19.oo. Om du är intresserad 11.3o-12.3o Samtal kring temat inom konsten – Tizians Marie himmels- kan du höra av dig till sällskapets kansli, färd”, Dornach den 9. juni 1923. som kan mejla ut höstens program. Som förberedelse har Paul Mackay re- kommenderat ett par kapitel ur ”Den Berit Frøseth och Filip Henley andliga värdlens tröskel”. Till klasstim- 21 oktober men det 4:e kapitlet, ”Om upprepade jor- Kristoffer Laurén berättar om sin konst. deliv och karma…”, och till samtalet det 1:a kapitlet, ”Om förtroendet till tänkan- det, om den tänkande människan och om 22 november Sektionen för meditation”. Klasstimmen hålls på engelska. Det blå Tendenser inom samtidskonsten. Halv- humaniora medlemskortet visas upp vid ingången. dagsseminarium i Järna. Se inbjudan i Sektionen för humaniora och Antroposo- Antroposofiska sällskapets kalendarium. fiska sällskapet inbjuder till Mikaelimö- Välkomna! te: Faust i en Mikaelisk tidsålder i Kultur- Mats-Ola Ohlsson huset i Ytterjärna kl 13-17 (se kalendarium 25 november för sällskapet). Johannes Nilo: Om den franska filosofen Varmt välkomna till det fortsatta studi- Jacques Derrida. Inledning till samtal. et av och fördjupningen i Goethes Faust Läs mer om högskolan med Göran Fant följande lördagar kl 14-17 i konferensrummet i Kulturhuset: 8 no- och dess sektioner vember, 13 december, 17 januari, 14 februari och 25 april. Avgift: 1oo kr/gång. på hemsidan: Du väljer själv om du vill delta alla lör- www.antroposofi.nu/hogskolan dagar eller endast komma någon enstaka gång. Inga förkunskaper eller förbere- delser krävs men ta gärna med boken om du har den! Den översättning som rekom- menderas är gjord av Britt G Hallqvist men även Viktor Rydbergs duger!

Annika Diesen Amundin kalendarium 2o14

Kalendarium för Antroposofiska Sällskapet i Sverige

Titta gärna in i kalendariet på vår hemsi- ningen är nödvändig för att kunna göra bruksvetenskap och forskningsledare da - där kan finnas annonser för nya hän- sina uppgifter fullt ut. Många ”antropo- BERAS International. delser och möten! sofiska yrken” har särskilda yrkesmedita- 11.15 Bensträckare www.antroposofi.nu/kalender tioner som en kontemplativ bas. Waldor- 11.3o Kommentarer från ett tre- flärare, läkare, läkepedagoger och andra greningsperspektiv. Paul Mackay. Anmälningar till sällskapets aktiviteter yrkesgrupper har ett av Rudolf Steiner giv- 12.oo Lunch görs, om inget annat nämnts, till sekreta- na meditationstexter och övningar som bi- 13.3o Samtal i grupper riatet på: o8-554 3o2 2o eller drar till en särskild ingång till det livsom- 14.15 Bensträckare [email protected] råde där man är verksam. Alla yrkesroller 14.3o Gemensamt samtal som man står inne som antroposofiskt 15.3o Avslutning inspirerad människa, har sin egentliga Inträde: Fredag 1oo:-, lördag 1oo:-. grund i ett meditativt arbete. Även om det Arr.: Antroposofiska sällskapet och Tria- 4–5 oktober inte är de yrken som vi vanligtvis känne- log Tankesmedja tecknar som just ”antroposofiska yrken”. Mikaelimöte Likväl om jag är ekonom, arkitekt, bonde, Tema: Faust i en Mikaelisk tidsålder Kul- sjuksköterska eller waldorfförskollärare turhuset i Ytterjärna, kl 13-17. Vid Mikaeli så har jag samma existentiella behov av att 24–25 oktober inleder vi vinterns studium av Goethes komma till den fördjupade förbindelsen, Faust, det mest universellt giltiga diktverk förståelsen, som meditationen kan ge. Höstmöte i Antroposofiska sällskapet man kan föreställa sig. Det är rikt sam- Den här eftermiddagen har vi en möj- Höstmöte den 24-25 oktober i Umeå Se se- man-satt och i den bemärkelsen inte helt lighet att mötas i ett samtal kring de här parat kallelse i denna tidning. lättillgängligt. Därför är det en angelägen frågorna. Hur ser det aktuella läget ut i uppgift att med förenade krafter genom- olika verksamheter? Vad kan vi göra för att föra ett studium som både öppnar den ”förbättra jordmånen” för det meditativa språkliga skönheten och de filosofiska frå- arbetet i våra verksamheter. gor som finns i Goethes storverk. Arbetet 15 november samordnas och leds av Göran Fant. Gertrud Klingborg 1ooår Vi kommer att hitta stöd och inspiration Kära eurytmivänner! i Rudolf Steiners olika föredrag i ämnet. Den 16 november 2o14 skulle Gertrud Goethe var som bekant en av de viktigaste 1o–11 oktober Klingborg fyllt 1oo år. Då vill vi fira henne inspirationskällorna bakom antroposofin Tregrening och 2ooo-talets utmaningar? som den pionjär hon var för Eurytmin i och inte minst Faust är ett stort tema hos Föredrag och seminarium Sverige. Steiner och senare antroposofer. Vi träffas ett antal lördagar under vintern 14/15 och Fredag 1o oktober Firandet börjar avslutar i april. I juli ges Faust I i Goethea- 19.oo Välkomsthälsning. Mats-Ola Lördagen den 15 november num i direkt anslutning till konferensen Olson, generalsekreterare i Antroposo- 1o.oo – 1o.2o Sång Mary Barratt- Dúe ”Norden i Goetheanum”. fiska Sällskapet i Sverige 1o.3o -12.3o Workshops Följande lördagseftermiddagar kommer 19.o5 Vad kan Tregreningen betyda i vår 15.oo Föreställning av Licht und Lüge, studiet att fortsätta: 8 november, 13 decem- tid ? Föredrag av Paul Mackay, ledare Goetheanum Bühne. ber, 17 januari, 14 februari och 25 april. för den socialvetenskapliga sektionen, 17.3o – 19.3o Gemensam måltid i kultur- Goetheanum, Dornach, Schweiz husets buffé Arr.: Antroposofiska sällskapet och Sek- 19.45 Bensträckare 2o.oo Föreställning av Walk With Me, tionen för Humaniora 2o.oo Gemensamt samtal Kompanie Vonnunan. 21.oo Avslutning Söndag den 16 november Lördag 11 oktober 1o.oo-12.oo Seminarium om Gertrud 1o oktober 1o.oo De globala utmaningarna, Pär Klingborg och eurytmin i samarbete Granstedt, ordförande i Trialog Tankes- med Trialog Tankesmedja Meditation i yrkeslivet medja 1o.oo - 1o.3o Aurora Granstedt berättar Inbjudan till samtal för alla intresserade 1o.15 Finansiering för ett solidariskt nä- om Gertrud Klingborg som pionjär för med Paul Mackay, Goetheanum ringsliv. Annika Laurén VD Ekobanken eurytmin i Sverige Kulturhuset i Ytterjärna, kl 15-17. 1o.3o Gemenskap och kulturmöten i 1o.3o Margarethe Solstad, ledare för arbetslivet. Helena Ylikoski, ordförande eurytmiarbetet vid Goetheanum berättar I varje yrkesutövande, står man i en växel- och Per Hallström, verksamhetsledare i om eurytmin i världen. verkan med människor och värld, och som Medarbetareförbundet. 11.oo – 11.1o paus sökande människa kommer man till den 11.oo Vårt förhållande till den levande 11.1o – 12.oo Gemensamt samtal. upplevelsen att den meditativa fördjup- jorden. Artur Granstedt, docent i jord- 13.3o - 14.3o Workshops kalendarium 2o14

15.oo Föreställning Eurytmi potpurri En skillnad är att det ljus och det mörker Vi kan erbjuda er ett paketpris 5ookr på 22 november som är utanför oss är något som är givet, alla aktiviteter inklusive den gemensam- men att det som är i det inre är något vi ma måltiden. Tendenser inom samtidskonsten själva skapar. Beloppet kan sättas in på Moving Art Seminarium med Johannes Nilo Inspirationsdagen sker vid den tid på året Companys plusgirokonto 1626885 - 6 före Lördagen den 22. november på Kulturhu- då mörkret är som tätast men på samma den 1 november. Märk talongen tydligt set i Ytterjärna. gång kan man lägga till att det då sam- med ditt namn. Biljetterna kan du hämta Mötet startar kl. 1o.oo och pågår till kl. tidigt finns en stor möjlighet att genom i Kulturhusets reception när du kommer. 13.oo inklusive paus. Kostnad är 2ookr. mörkret utanför uppleva det inre ljuset. Vill du boka rum på “Seminariet” numera Kulturcentrum Järna så kontakta Vår tid präglas av en växande osäkerhet Under inspirationsdagen, som är en upp- dem på info(at)kulturcentrum.nu. Alter- om vad som är bild och vad som är verk- följning av en inspirationsdag i mars i år, nativt hotellbokning www.hotellkultur- lighet. Genom uppkomsten av internet kommer det att bli möjligt att fördjupa så- huset.se och annan informationsteknik har värl- dana tankar. Vi tackar Kulturhuset i Ytterjärna och den krymt och blivit tillgänglig för var Några personer kommer att dela med Kulturcentrum Järna för medverkan och och en i bildform. Har bilden av världen sig av sina erfarenheter av antroposofisk stöd. blivit viktigare än världen själv? Är det så meditation och det blir också möjligt att att vi håller på att förvandla världen till delta i 2 olika meditationsworkshops där Varma hälsningar från initiativgruppen en bild? Är mediet, t ex ett fotografi av man själv kan pröva på och samtala om för Gertrudjubileet och Moving Art Com- en solnedgång, viktigare än den faktiska någon meditation. pany. sinnliga upplevelsen av solnedgången? Välkommen att bli inspirerad! I seminariet kommer dessa frågor, som Aurora Granstedt och Yoko Pietsch sysselsätter en hel generation unga konst- närer födda 1989 eller senare – året för Dagens uppläggning: world wide webs födelse – åskådliggöras 1o.oo.Inledning till dagen. Dick Tibbling. och diskuteras. Vidare kommer konstnä- Att andas i ljus. Anna Hallström. 21-23 november ren som forskare, samhällskritiker och 11.oo Paus gränsöverskridare att behandlas. 11.3o Meditationsarbete i grupper. Föredrag och seminarium med Johannes Nilo är född 1973 och uppvux- Bengt Aquilon, Anna Hallström, Roland van Vliet en i Järna. Han studerade Konst, ryska, fi- Inger Hedelin, Kersti Strömblad, losofi och religionshistoria i Stockholm, Mats Ola-Ohlsson Föredrag Moskva och Heidelberg. Idag leder han 12.3o Lunchpaus Fredag 21 november arkivet, biblioteket och konstsamlingen 13.3o Ur mörkret ljuset. Kersti Strömblad. kl 19, i Kulturhuset i Ytterjärna vid Goetheanum i Dornach, Schweiz, ku- Att hitta vägen till ljuset i mörkret. Ursula Rudolf Steiner and Mani raterar utställningar och skriver om sam- Flatters. Who is Mani and what is the manichean tida konst och filosofi. 14.3o Paus attitude of Rudolf Steiner in his life? 15-16 Meditationsarbete i grupper. Arr: Bildsektionen Bengt Aquilon, Anna Hallström, Seminarium Inger Hedelin, Kersti Strömblad, Lördag 22 november Mats Ola-Ohlsson kl 9.3o-2o.3o, i Kulturhuset i Ytterjärna och Initiativtagare: Söndag 23 november 29 november Dick Tibbling. Mats-Ola Ohlsson kl 9.3o-13.oo, i Kulturhuset i Ytterjärna Antroposofiska Sällskapet. About Manicheism, historical and actual Anna Hallström Fria Högskolan för with talks (about the biography, christo- Meditation som livskonst Antroposofisk Antroposofi. logy, cosmology and ethics of Mani, the meditation mellan ljus och mörker incarnations of Mani and the impuls of Antroposofiska Sällskapet, som är en Mani in the apocalyptical future of man- Inspirationsdag om antroposofisk medi- förening för alla som är intresserade av kind) and modern manichean exercises tation. antroposofi, har en central verksamhet i (transforming unfree forces inside with Lördag 29 november 2o14 Kulturhuset i Fria Högskolan för Antroposofi. insight and love) and meditations (undi- Ytterjärna Fria Högskolans verksamhet består av vided awareness als the mindfulness of fritt samverkande individer som känner Parcival als conscioussoul for our time, Antroposofiskt inspirerad meditation en inspiration av antroposofi in i var- giving attention to the beingness of natu- kan bli till en del av ett sätt att leva sitt liv, dags- och yrkesliv och som därför ge- re and the manichaen-Christmeditation en livskonst, där man tar erfarenheterna mensamt vill verka och ta ansvar för att for the suffering word soul. av det inre och det yttre livet lika mycket utveckla initiativ ur antroposofin. Som Roland har doktorerat om Manikeism på allvar. ett stöd för den utåtriktade verksamheten och hans doktorsavhandling publiceras Vi lever vårt liv mellan ljus och mör- arbetar man med särskilda meditationer. i oktober på förlag Urachhaus. Föredra- ker, genom dag och natt, samtidigt som get och seminariet hålls på engelska utan vi också kan uppleva ljus och mörker i Föranmälan behövs till Antroposofiska översättning. det inre. En möjlig tanke är att det inre sällskapets sekretariat ljuset och inre mörkret hänger ihop med Föredrag 1ookr, seminarium 5ookr. Ingen kursavgift men gärna ett bidrag på det yttre, att det är två aspekter på samma 1oo kr. nödvändiga förutsättningar för mänsk- ligt liv. kalendarium 2o14

Har du varit i Fortsättning från sida 31. Lokala Man kan säga att initiativ har växt ur initiativ, behov och nödvändighet har Goetheanum? väckt engagemang hos många människor. arrangemang? Antroposofin till viss mån har lyckats att bli folkligt förankrad, av många blivit Inför den nordiska sommarkonferensen älskad för dess sinnliga uttryck i vack- i Goetheanum juli/augusti 2o15, låter vi Här finns plats för er! ra färger, intressanta form, smakfulla här och i kommande nummer, några be- Kära medlemmar, meddela gärna era lo- grönsaker, livfull pedagogik och sökare beskriva sin relation till Goethe- kala aktiviteter och arrangemang till Fo- engagerat omsorgstagande. anum. Först ut är ett svar på en enkät rum Antroposofi och hemsidan. Den antroposofiska verksamheten i Sve- gjord av Antroposofiska sällskapet i På nästa uppslag följer kalendarium för rige har sitt centrum i Järna vid Öster- Norge. Norrköping och Stockholm. Vi undrar sjön. Själv brukar jag ofta vandra i den om det finns flera orter med lokala aktivi- vackra parken ned mot havet. Det är en Navn: Kjetil Skøien teter som vi missat? Kontakta oss i så fall! underbar upplevelse att se hur hav och Alder: 61 år Och vi tar gärna emot rapporter ifrån land möts, och ana hur vattnet förbinder händelser ute i landet, inom eller med an- och förmedlar. Där vid stranden, blick- Yrke/stilling/situasjon/: knytning till antroposofiskt inspirerade ande mot öster är det som om framtiden Billedkunstner, teaterregissør, forfatter initiativ. kommer mig till mötes. Arne Klingborg var verkligen en freds- Har du vært i Goetheanum, evt når var du Till: o8-554 3o2 2o, mäklare i den antroposofiska rörelsen, der? [email protected] och han verkade för dialog och sam- JA, i 1975 förstånd. Han medverkade vid en östersjö- konferens på Rügen 1995 och här följer Hva gjorde du der? några av hans ord från det tillfället: Jeg opplevde stedet i en uke, møtte mennesker, Precis som det inte är möjligt att aförst gikk på foredrag. Östersjöomradet utan ett slags imaginativt vattenmedvetande och inte heller utan ett tids- Hva slags forhold har du til Goetheanum? medvetande som gör att vi kan höra historiens Jeg tenker at jeg må tilbake dit, jeg ser på stedet sprak, sa kommer vi inte att kunna ta tag i av ra Norden i som et åndelig sentrum som kan gi meg viktige framtidsuppgifter om vi inte utvecklar ett slags opplevelser. symfoniskt medvetande, ett medvetande om en Goetheanum symfoni som vi faktiskt konkret spelar med i. Hva slags inntrykk gjorde Goetheanum Bilder kan man se, man kan leva i bilder. på deg? Genom att leva i bilder kan man ana ett ima- 2o15 Stedet og menneskene gjorde et dypt og alvorlig ginativt medvetande. Man ser inte detaljer, uttrykk, nesten skremmende for en ung mann Den 3o juli till den 2 augusti 2o15 kom- bitar, utan delar fogar ihop sig och blir till på 23 år, et minne for livet. mer det att bli en nordisk sommarkonfe- bilder, där det som är väsentligt avtecknar sig Jeg arbeidet på heltid i det antroposofiske rens i Goetheanum i Schweiz. fran det som är oväsentligt. miljøet, jordbruk og helsepedagogikk på den Det är ett samarbetsprojekt planerat av …………. tiden. de norska, danska, svenska, finländska En stor uppgift väntar pa oss. Hur kan det och isländska landssällskapen i samarbe- bli möjligt att förmedla andevetenskapen pa ett Har du hørt om det nordiske stevnet som te med styrelsen för Allmänna Antropo- folkligt sätt? Kanske maste vi lära oss att tala skal være der neste sommer? sofiska Sällskapet i Goetheanum genom manga olika sprak. Jag menar inte att vi ska Ja Seija Zimmermann. lära oss alla de elva sprak som talas runt Öster- Tanken med arrangemanget är att byg- sjön, utan att vi mer och mer maste lära oss att Kommer du til å vurdere å dra? ga på ”det nordiska”. Sedan länge finns kunna samtala pa ett begripligt sätt om andliga Ja, mest sannsynlig. det nordiskt samarbete mellan antropo- realiteter med vara samtida, att vi kan formule- sofiska verksamheter, sektionsområden ra oss pa nytt i samtalet. Hva skal evt til for at du vil dra til och landssällskapen i olika länder. Goetheanum? Konferensen riktar sig dock till alla Det er enkelt for meg å reise dit. intresserade. Det blir den första större konferensen efter att Goetheanums scen återöppnas efter en lång period av reno- vering. Helgen innan kommer det att vara premiär för föreställningen Faust I.

Eventuellt så blir det en gruppresa!

Håll utkik på hemsidan i mitten av oktober. Då skall Goetheanums program för konferensen vara klart. kalendarium 2o14

NORRKÖPING Hösten 2o14 21 oktober Kursutbud, workshops Norrköpings- och studiedagar. Offentligt föredrag Offentligt föredrag tisd 21 okt kl. 18.oo – 2o.oo på Hemgården gruppen Antroposofi, eurytmi, musik, waldorfpe- ”Frihet och solidaritet som grundimpul- dagogik och social tregrening ser i mänsklighetens utveckling” Vi ordnar kurser, workshops och studie- Per Hallström, ordf. i Norrköpingsgrup- Antroposofiska Sällskapet Norrköpings- dagar på teman i anslutning till antro- pen. gruppen är en lokal sammanslutning av posofi, antingen i vår lokal i Norrköping medlemmar i det Allmänna Antroposo- eller lokalt hos er. Minsta antal deltagare fiska Sällskapet. 1o personer. Förfrågningar och intresse- Sällskapet har till syfte att bära en fri anmälan: Maivor Forster, tel. o11-392 887 högskola för antroposofisk forskning. 27 november el. o739 – 792 338. Denna högskola strävar efter att finna och formulera andliga lagbundenheter Rudolf Steinerskolans Julbasar på olika verksamhetsområden, som de Tisdagsgruppen kl. 11 – 15. Bokbord och information. vanliga forskningsmetoderna eller tan- Start tisdagen den 2 sept. kl. 18.3o - 19.45. ke- och synsätten inte kommer åt. Vi börjar höstens arbete med studium av Denna antroposofiska forskning är in- föredragen ”Kristus och den mänskliga tegrerad i många olika kulturområden själen” av R Steiner. där verksamheten bygger på antroposo- Kontaktperson: Maivor Forster. tel. o11- 3 december fi, t.ex. waldorfpedagogik, biodynamiskt 39 28 87 eller o739 – 79 23 38. jordbruk, antroposofisk läkekonst, läke- Nya deltagare är välkomna! Ljusfest på Ensjöholm pedagogik, olika konstarter som arkitek- Vi tänder 1oo-tals levande ljus och om- tur, eurytmi m.m. Workshop vandlar vårt växthus till en gnistrande Norrköpingsgruppen har en lokal för ädelsten. Försäljning Hantverk Musik sammankomster och där finns ett biblio- Eurytmi – Mysteriedrama – Föredrag – och Café. Bokbord och information. Alla tek med huvudsakligen böcker och före- Sagan om ’Källans Under’ intresserade välkomna! Kl. 16 – 19. drag av Rudolf Steiner. Eurytmiskt arbete med rörelsekvaliteter i Arr: Ensjöholms By. För info och väg- naturen och människan, samt ett föredrag beskrivning se www.ensjoholm.se Biblioteket har öppet tisdagar av Göran Krantz, ger en fördjupad förstå- 18.oo – 18.3o under tiden september till else av sagans motiv: Tro, hopp och kärlek och med maj. Övrig tid: kontakta någon i – som grundkrafter i människans liv. styrelsen. Kursen är till för dig som redan har viss erfarenhet av att göra eurytmi. 14 december Hagebygatan 69, Norrköping. Tre lördagar 11/1o, 25/1o, och 8/11 Tel: o11-1835oo. kl. 1o.oo-13.oo. Eurytmi och Julföredrag E-post: [email protected]. Ensjöholms sal, Ensjöholms by. Eurytmi med Aurora Granstedt och För utförligare program med öppettider Kostnad: 8ookr. För mer info kontak- Moving Art Company och medverkande och studiegrupper se hemsidan: ta: Charlotte V. Krantz o8-551 5o5 58 barn och ungdomar. Därefter Julföredrag www.antroposofi.nu/norrkoping [email protected] och kaffestund. Arr: Ensjöholms By och Antr. Sällskapet. Inträde 1oo kr. Kl. 16 på Antropos = människa Meditation Ensjöholm. Alla intresserade välkomna! Sofia = visdom Sönd 24/8, 21/9, 19/1o och 16/11 kl. 17. Vad är en människa och vilka är hennes -18.3o på Hagebygatan 69. förutsättningar? Går det att närma sig Introduktion, övningar och samtal. den frågan från ett såväl vetenskapligt En väg till att praktisera antroposofisk 6 januari som filosofiskt perspektiv - samtidigt? Är meditation, inspirerad av Arthur Zajonc, den fria viljan en illusion och var hamnar fysikprofessor och f.d. generalsekreterare i sådana fall den fria tanken? Dessa och för Antroposofiska Sällskapet i USA. -An Trettondagsfirande liknande frågor bearbetas i relation till mälan görs till Dori Inderbitzin. tel: o737- Olav Åstesons Drömkväde läses av Gerrit antroposofiska och pedagogiska idéer 23 oo 88 el. o121- 133 43. Sneelooper. och texter. Alla är välkomna och ingen Nya deltagare är välkomna! Avslutas med kaffestund. Alla intresse- förkunskap krävs. rade välkomna! kl. 16.oo, Hagebygatan 69. kalendarium 2o14

STOCKHOLM 2o november Vad som tidigare endast ägde rum på kyr-

koaltaret, måste gripa an hela världen. Rudolf Steiner och Mani Stockholms- - När människans arbete vid laboratorie- bordet gör detta till ett altare och hennes Gästföredrag: Roland van Vliet. Kl 19. handling blir helig, kommer hon att vara- kretsen mogen att motta denna kunskap. - Rudolf Steiner Är en ekonomiskt fristående förening 9 december Alla är välkomna! Man kan bara komma inom Antroposofiska Sällskapet i Sverige. och lyssna. Stockholmskretsens uppgift är att ”ini- Inför julen.Kl 19. tiera, bedriva, samordna och understödja För info: Ring Sergeij Almstedt (samord- ideell antroposofisk verksamhet i Stock- nare) tel 34 87 41 onsdagar mellan kl. 14-18 holm med omnejd”. Detta sker bland an- e-post: [email protected] nat genom att tillhandahålla lokalen på Hagagatan 14 för olika verksamheter. Där 22 december har vi också ett bibliotek och försäljning av antroposofisk litteratur. Midvinterfirande Är du medlem i Antroposofiska Säll- skapet kan du också bli medlem i Stock- 9 oktober Mikael Gejel - Anders Engqvist läser Olav holmskretsen genom att sätta in 3oo kr på Åsteson. Kl 19. Stockholmskretsens plusgirokonto 81 14 18-3. Märk avin ”Medlemsbidrag”. Are genuine ideals relevant to the needs Är du inte medlem i Antroposofiska of our time? Sällskapet så kan du ändå stödja oss ge- Föredrag: Paul Mackay från Goethea- nom att sätta in en valfri summa på samma num (föredraget hålls på engelska) Kl 19. konto (”Gåva”). Vår verksamhet kan endast till en del bäras av medlemsbidragen och förutsätter till stor del frivilliga gåvor.

Bibliotek, Bokhandel, Information, Föredrag, Studiegrupper 21 oktober Hagagatan 14, o8–348741, [email protected], I Dialog: Rudolf Steiners skolningsväg www.antroposofi.nu/stockholm

“Hur uppnår man kunskap om högre värl- Vi skickar även per post: Eleonore dar?” speglad från yogisk och rosenkreut- Vognsgaard och Barbara Wall (tisdagar zisk erfarenhet och torsdagar) Istvan Kozma (Yoga) och Roland Kyreni- us (Klassiska Rosenkorset) Kl 19. Öppettider: måndag - torsdag kl 14-18, fredag stängt. 4 november

Hösten 2o14 Helafton:

Fria forumet för RS studier Offer på Atlantis – försoning – läkning Måndagar 18.3o med delfiner. Kl 18. Rebecka Vik (www.tre- varldar.se) Plats: Biblioteket, Hagagatan 14 i Stock- holm vid Odenplan 18 november Vi har nu kommit fram till fjärde steget i rosenkreutzer-skolningen: Intuitionen Jagets labila framväxt mellan för mycket eller Rytmiseringen av livet. -Självstän- och för litet digt och tillsammans kommer vi söka upp och lära känna mysteriekvalitéer etc. Föredrag: Bengt Aquilon. Kl 19. Här krävs en vilja till självstudium. Arbetet mynnar ut i studium av Rudolf Steiners kunskapskult Michaeltjänsten, som den hette fr.o.m.1913: annonser

Trialog annons Pensionskassan Prometheus Det är fortfarande möjligt för att välja Tankesmedja Huvudmannaförbundet Prometheus som pensionsförvaltare! – för antroposofiskt orienterade Blanketter finns på hemsidan: Kalendarium verksamheter www.prometheuspension.se – kontakta gärna kansliet så hjälper vi dig. Oktober Bästa HF-medlem! Under 2o14 kommer många att behöva - 11/1o Tregrening och dagens utmaning- Vi vill här informera er lite om det som göra ett omval av tjänstepensionsförval- ar. Med Paul McKay, Goetheanum. just nu är aktuellt för er som medlemmar tare genom Fora, då nya villkor i HF. träder ikraft där från 2o14-o1-o1. - Behöver vi göra om penningväsendet? I För den ännu inte valt Prometheus att samarbete med JAK HF:s hemsida förvalta hela sin tjänstepension, är det HF:s hemsida www.huvudmannaforbun- ett bra tillfälle att göra det nu! Kon- November det.se är till för våra medlemmar och de i takta gärna oss så berättar vi mer! - 16/11 Eurytmi som kunskapskälla. verksamheterna som arbetar med huvud- Gertrud Klingborg 1oo år (1) Kulturforum, manna/arbetsgivarfrågor. För att komma Under hösten kommer Prometheus ock- Järna åt alla mallar och informationen på hem- så att koppla in sig på Min Pension, så att sidan måste man logga in sig. du enkelt kan ta reda på hur mycket December Vi förenklar nu inloggningen med ett tjänstepension du kommer att få utbeta- - 7/12 A Chance for Every Child – uppfölj- nytt gemensamt lösenord! Mejl om detta lat från oss. ning av ett SOFIA-projekt i samarbete skickas till alla medlemsverksam- med SOFIA (2) G:a biblioteket, Kulturcen- heter – kontakta gärna kansliet så hjäl- Prometheus finns i samma lokaler som trum Järna per vi dig med detta! HF:s kansli på Lilla Nygatan 13 i Gamla Stan. Ny postadress är: Box 2132, Se kalendarium på nya hemsidan: Huvudmannaförbundet satsar på utbild- 1o3 14 Stockholm. Telefonnummer: o8- www.trialogtankesmedja.se ning för alla medlemmar hösten/vintern 2o14/15! 6o4 39 61. Direktnummer till mobiltele- fonerna hittar du på hemsidan. Följande seminarier hålls under hösten/ vintern. Mer information finns på vår Med önskan om en färgrik och frisk höst annons hemsida. - Styrelsen och kansliet genom Maria & Arbetsrätt; rekrytering, anställning, Christina KURS I RÖSTVÅRD/SÅNG misskötsamhet, uppsägning, förebygga och improvisation arbetsrättsproblem – heldag 21/11 Göte- Med början måndag 13/1o 2o14 kl 18 - 2o borg. annons på Mariaskolan i Järna Nya MeF-avtalet; gemensamt heldagsse- minarium med MeF - 1/1o Göteborg och KULTURKAFÉ i Kristensamfundet/ En varsam, rolig bearbetning av rösten 7/1o Stockholm. Stockholm! genom övningar för andning, klang Skolseminarium; i samverkan med och ljud som en väg till att fritt kunna Waldorfskolefederationen – heldag 1o/11 Antroposofisk litteratur (välsorterat sjunga/klinga. Väcka lyssnandet! lära Lund och 18/11 Stockholm. antikvariat) känna dig själv genom din röst! Övning- Förskoleseminarium; tema säkerhet och Musikaliska upplevelser arna verkar mycket belivande på hela or- ansvar utifrån skol- & arbetsmiljölagen Trivsam kafé-samvaro! ganismen! Klangyoga! – heldag 11/11 Lund och 19/11 Träffa nya och gamla vänner! Vi sjunger sånger (kanon, flerstämmiga) Stockholm. Välkomna till Upplandsgatan 48 och improviserar m.m. Styrelsekurs; grundläggande kurs i i Stockholm, styrelsearbete- och ansvar - halvdag i lördagen den 18 oktober kl. 13.oo – 16.oo! Kom som du är - vem du än är - med Stockholm, januari 2o15 eller utan musikaliska erfarenheter! Uppdaterat centralt kollektivavtal med annons Måndagar kl.18.oo – 2o.oo Medarbetareförbundet Kostnad ; 11oo:- 9 ggr HF och MeF har uppdaterat centrala Anmälan telefon: o8 551 579 73 (går bra kollektivavtalet och de nya villkoren gäl- Ytterjarna.se att anmäla på telefonsvarare) eller fo- ler från 2o14-o7-o1. Avtalet och förhand- [email protected], så snart lingsprotokollet finns på vår hemsida. En portal för Ytterjärna som möjligt…. Deltagare på HF-MeF seminariet om av- Här kan du se vad som händer i talet får med sig ett upptryckt avtal. Ytterjärna och prenumerara på nyhets- Kursledare: Ulrika Kärrman, järna : En viktig och intressant punkt kommer brev. Ett initiativ av Föreningen Ytterjär- sångpedagog/terapeut, sångerska, euryt- att handla om möjligheten att lokalt ha na Nätverk mist. undervisar sedan 3o år i ”werbeck- Prometheus som ett grundval (eller sång” och sångterapi/klang-andnings- ickevalsalternativ) för alla medarbetare terapi. som inte aktivt väljer en pensionsförval- tare genom Fora. annonser

annons Kollektivavtalet – ger trygghet och ut- Kolofon rymme för egna lösningar Forum Antroposofi ges ut av Antroposofiska Sällskapet i Sverige MeF – För att samverkan och självförvaltning genom styrelsen (Annika Diesen Amun- ska bli en stabil del av verksamheten be- Medarbetareförbundet din, Janne Silvasti, Mats–Ola Ohlsson, hövs det att överenskommelserna blir Dick Tibbling, Per–Erik Jonsson.) för antroposofiskt inspirerad tydliga och långsiktiga. Viktiga delar självförvaltning och förutsättningar för detta finns i det redaktionskrets Fackförbundet för alla medarbetare i -an lokala kollektivavtalet. Ett sådant avtal Tobias Ossmark troposofiska verksamheter beskriver hur samverkan och hantering- e–post: [email protected] MeF är till för alla medarbetare oavsett en av medbestämmandefrågor ska gå Felix Nieriker vad man arbetar med. MeF ger medlem- till. Där finns också överenskommelser Göran Nilo marna stöd utifrån en unik kombination om arbetstider, löner, semester, sjuklön Bo Werner Eriksson av kunskap i arbetsrätt och bred erfaren- och pensioner. Kollektivavtalet är också Erik Halldén het av antroposofisk självförvaltning. länken mellan de lokala överenskommel- Vi har god kännedom om antroposofis- serna och Svea rikes lag. Det centrala kol- redaktionsråd ka verksamheters olika särart, organisa- lektivavtalet mellan Medarbetareförbun- Annika Diesen Amundin, tion och kultur samt vilket särskilt stöd det och Huvudmannaförbundet lämnar kontaktperson i styrelsen. medarbetarna i antroposofiska verksam- mycket stort utrymme för egna lösningar heter kan behöva. i lokala avtal. Alla medarbetare kan om- grafisk form Transparens > delaktighet > medan- fattas av kollektivavtalet. Ritator svar > gemenskap > Självförvaltning Vi hjälper till att ta fram utkast till ett Transparens betyder att verksamheten lokalt kollektivavtal på verksamheten och tryck är öppen för medarbetarnas delaktighet ser till att avtalet blir juridiskt korrekt. EKTAB (Eskilstunakurirens när det gäller t ex målsättning, verksam- Innehållet beslutas gemensamt av hu- tryckeri) Ett ISO 14oo1-certifierat hetsplaner, arbetsfördelning och ekono- vudmannen och de lokala MeF-medlem- tryckeri som enbart använder mi. Det ger medarbetarna möjlighet till marna. Löner förhandlas inte centralt av vindproducerad el. medansvar. MeF, utan beslutas av lokalavdelningen i Arbetsglädje uppstår när medarbetar- samråd med huvudmannen. Alla medar- prenumeration na individuellt och tillsammans delar betare kan bli MeF-medlemmar och där- Kontakta sektretariatet eller verksamhetens målsättning, när medar- med vara med och besluta och ta ansvar registrera på hemsida, 24o kr/år. betarna är delaktiga i alla viktiga beslut för lokalavtalets innehåll. Vi har medve- och har medansvar för verksamhetens tet låg medlemsavgift för att alla ska kun- hemsida utveckling. Det är detta vi kallar själv- na bli medlemmar. antroposofi.nu/forum förvaltning. Självförvaltning skapas i verksamheter som strävar efter en trans- Bli medlem du också! Antroposofiska Sällskapets parent och solidarisk organisation med sekretariat stor delaktighet från medarbetarna och e–post [email protected] utan externa vinstintressen. Medarbe- tel o8–554 3o2 2o tarna samverkar nära ledningen och har verksamhetens utveckling som ett ge- annons Kontakt med FORUM mensamt mål. Viktigt för medarbetarna projektledare Joel Hallklint i dessa verksamheter är, att med inspira- Trädgård och hantverk e–post: [email protected] tion från antroposofiska idéer göra ett tel o8–554 3o2 2o arbete som svarar väl mot behoven hos på Vårdinge by postadress: Forum Antroposofi, vårdtagare, elever, kunder och samhällets Folkhögskola pl 18oo, 153 91 Järna förväntningar. Medarbetarnas engagemang för ändamålet är grunden för verk- – Utgivningspan för 2o14 samhetens framgång. Den fråga som bör Ekologisk trädgårds- Deadline för 2o14–4 ca 14 november stå i centrum för verksamhetens utveck- för utgivning i början av december. ling är: ”Hur utformar vi samarbetet i utbildning med bredd För längre uppslag, vänligen anmäl i verksamheten så att medarbetarnas kun- Ekologisk trädgårdsutbildning med god tid innan deadline. nande, intresse och initiativförmåga får bredd – för dig som vill lite mer! utvecklas och tillvaratas till förmån för På Trädgård och hantverk är fokus den Annonsering dem som verksamheten är till för?” skapande människan. Trädgården är Helsida färg 4ooo kr och del av sida till Sättet att samverka utformas olika av rummet. Jorden, växterna och hantver- proportionerligt pris. För privatpersoner: medarbetarna och ledningen i varje en- ken är materialet. Vi skapar och odlar den radannonser 8o kr. Tidskriftens format: skild verksamhet. inre och yttre trädgården. höjd 315 mm, bredd 235 mm. Allt för att leka, lära, känna, förstå, -på Kontakta sekretariatet. verka och uppleva.

Sista ansökningsdag 4 okt. Kursen startar 23 februari 2o15 www.vardinge.fhsk.se Arkivögonblick

Garderobdagböcker

Våren 1914, när råbyggnaden till Johannesbau Faust med medlemmarna. Fjärde april ägde den (första Goetheanum) stod färdig och man kun- första uppvisningen rum (scenen ”natt” ur Faust de börja med dess konstnärliga utgestaltning, I). i dagboken noteras för den 1o april, dagen för strömmade medlemmar från många länder till reprisen som utökades med Jordandens scen: Dornach för att hjälpa till, allt efter förmåga och ”Ställningen för bakgrunden till jordandens begåvning. Från och med sommaren 1914 var framträdande snickrades under doktorns per- också Rudolf och Marie Steiner allt oftare där sonliga uppsikt helt efter hans anvisningar. Sen – och regelbundna föredrag för ”kolonin i Dor- klädde doktorn egenhändigt ställningen med nach” började äga rum. Från och med mars 1914 det gråa tyget (baldakinen) och draperade allt gav Tatjana Kisseleff regelbundet eurytmilek- med en stor röd slöja.” Krönikören tyckte nog att tioner för medlemmarna som arbetade på byg- även sådan ”bakgrund” var värd att notera. get och för barnen. Från och med juli 1915 blev det varje vecka Allt detta var förutsättningarna för att ett allt små eurytmiuppvisningar – ofta som inledning rikare kulturellt liv kunde utvecklas från och till Rudolf Steiners föredrag – eller vid högti- med julen 1914. Lyckligtvis fanns redan från derna, kompletterade med musik och recitation. första början en krönikeskrivare till hands (för- Det noterades allt mer noggrant vad som visa- modligen Bertha Ellram, som förvaltade garde- des upp, vem som var med i vilket stycke och roben för dräkterna), som anlade en ”Dagbok – när det 1919/2o fanns dräkter i färg och med över föredrag och uppvisningar” vid Goethea- slöjor – vem som bar vilka färger, hur scenen num. Vi får reda på hur årstidsfesterna gestal- var draperad mm. tades och vem det var som medverkade, reci- Så ger oss dessa dagböcker intima och levan- terande, eurytmiserande eller musicerande. de inblick i det dåvarande kulturella livet vid Det är noggrant upptecknat vilka dagar Rudolf Goetheanum och utgör en omåttlig värdefull Steiner höll ett föredrag; var han på resande fot källa för all slags forskning. höll andra medlemmar föredrag, t.ex. Micha- Bildberättelse: Martina Maria Sam. Översättning: FN el Bauer eller Mathilde Scholl – eller så pågick Bild framsida: Rudolf Steiner använde sig gång på gång av humor och ironi för att tydliggöra den slagsida som strävande människor lätt kan utveckla. Känslor och högläsning ur efterskrifter av Rudolf Steiners förnimmelser som inte är ärliga och uppriktiga kan leda till en falsk och kokett mystifikation av verkligheten. Den 16-17 oktober visades en så kallade »Satirisk föredrag, hållen av Mieta Waller, Oskar Gross- upptakt. Invigningens sång«. Vi ser de deltagande konstnärerna och vilka färger eurytmiedräkterna hade. »Abends im Bau« signalerar att uppvisningen samt heintz, Elisabeth Vreede, etc. det påföljande föredraget om historiska symtom av Dr. Steiner hölls i själva Goetheanumbyggnaden själv. Det är ovanligt. Goetheanum är forfarande inte Men det konstnärliga arbetet kom allt mer i invigd och vanligtvis används det angränsade snickeriet »Schreinerei« som församlingslokal. Bilden är hämtad ur Fjärde Garderobdagboken som omfattar tiden förgrunden. Avgörande var att Rudolf Steiner 25 september 192o - 21 maj 1921. Copyright: Dokumentation am Goetheanum. från och med år 1915 började instudera scener ur