Översiktsplanen Del 5: Allmänna Intressen Och Riktlinjer

5. Allmänna intressen och riktlinjer Kapitlet beskriver kommunens förutsättningar och värden vad gäller natur, kultur, friluftsliv, areella näringar och andra naturtillgångar. Även miljörisker och klimatanpassning beskrivs här. Riksintressen beskrivs här och kommunens tillgodoseenden av dessa. Kommunens ställningstaganden i förhållande till de förutsättningar som råder är redovisade i orangea rutor. Dessa förutsättningar har legat till grund för framtagandet av kommunens planer som presenteras i kapitel 3. Kapitel 5 utgör även förutsättning för miljökonsekvensbeskrivningen som presenteras i kapitel 6. 5.1 Areella näringar och övrig mark- och vattenanvändning Till areella näringar räknas jordbruk, skogs- Jordbruk bruk, fiskerinäring, jakt och rennäring. Areella näringar utgör en viktig näringsgren för kom- Landskapet i Valdemarsvik är småbrutet och munen. Mer än 8 procent av yrkesverksamma jordbruksmarken utgörs av mindre områden i kommunen är sysselsatta inom jord-, skogs- insprängda mellan skogsstråken. Endast bruk och fiske, vilket kan jämföras med drygt ca 14 procent av kommunens landareal består 2 procent i riket i stort (Östsam, 2013). av åkermark och 9 procent av annan öppen mark (Lantmäteriet, 2014). Kring Ringarum Det traditionella skogs-, jordbruket och fis- och längs Strolångens dalgång finns kommu- ket som bedrivits i kommunen har medverkat nens enda område med mer sammanhängande till att skapa de unika värden som finns för åkerlandskap. natur, kultur och friluftsliv. Idag har de areella näringarna minskat i omfattning, i synnerhet i I skärgården förekommer djurhållning som- skärgården, vilket utgör ett hot mot dessa beva- martid, huvudsakligen i naturvårdssyfte. randevärden. För att bevara de höga värdena är Regeringen beslutade i juni 2014 om ett nytt det därför viktigt att de areella näringarna ges landsbygdsprogram som ska gälla 2014-2020. förutsättningar att fortsätta bedrivas. Programmet godkändes hos EU-kommis- Kommunen ska därför stödja initiativ till sionen i maj 2015. Programmet består av stöd bisysslor och sträva efter att bibehålla service och ersättningar för att utveckla landsbygden och infrastruktur som kan öka möjligheterna samt gynna miljöarbete och hållbar utveck- att bedriva areella näringar lönsamt, både i ling. Syftet med landsbygdsprogrammet är att skärgården och på fastlandet. Kommunen ska ge lönsamma och livskraftiga företag, aktiva även sträva efter att arbeta för ett levande jord- bönder som ger oss öppna marker med betande bruk och skogsbruk som ger lokal produktion djur och modern landsbygd. och lokal vidareförädling av livsmedelsråvaror och energi. Ett aktivt jordbruk och djurhåll- Djurhållning ning bidrar till ett öppet landskap med dess kulturella och biologiska värden. Detta främ- I jordbruksverkets databas över produktions- jar även skärgårdsutvecklingen och tillgodoser platser för djur (undantaget hästar) finns 133 riksintressen för kultur-, natur- och friluftsliv. produktionsplatser registrerade i kommunen. Merparten av dessa har nötkreatur (62 stycken) och/eller får (52 stycken), men det Skogsbruk förekommer även gris, fågel och getter. Häst- Valdemarsvik är en skogsdominerad kom- verksamhet finns i form av uppfödning, trav- mun, cirka 75 procent av landarealen består av stall och två ridhus. Dessutom finns ett större skogsmark och barr- och blandskogar domi- antal mindre, privata stall. nerar stort (se figur 5:2). Enligt miljöbalken ska skogsmark som har betydelse för skogs- näringen så långt möjligt skyddas mot åtgär- der som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk. Samråd ska ske med Skogsstyrelsen vid åtgär- der som berör skogliga naturvärden. Figur 5:1. Betande kor utgör en förutsättning för öppna landskap med höga naturvärden. 90 Möjligheten att bibehålla och utveckla djur- på omgivningen från djurhållning är mer hållningen utgör en viktig förutsättning för att eller mindre accepterad på landsbygden, bibehålla en levande landsbygd i kommunen. men konflikter kan uppstå i samband med Djurhållning i allmänhet medför olika typer tätortsutbyggnad i jordbruksområden. av påverkan på omgivningen. De mest typiska I fråga om hästar tillkommer en befarad häl- störningarna är lukt, flugbildning, damning, sorisk; risken för spridning av allergen. Häst- höga ljud (höfläktar, råmanden tidiga allergi kan ge mycket svåra symtom hos per- morgnar) och skarpt ljus (vid till exempel soner som är överkänsliga. Ca 7-10 procent av ridbanor). Terrängförhållanden, förhärskande Sveriges befolkning bedöms vara allergiska vindriktning, typ av jordbruksproduktion mm mot häst (Boverket, 2011). påverkar avståndet. Även transporter av djur, Hästar har gått från att främst finnas på lan- foder, spannmål och så vidare kan upplevas det till att hållas inom eller i närheten av stä- som störande för närboende. Dessutom finns der och samhällen. För att underlätta planering viss risk för smittspridning mellan djur och för hästhållning i närheten av bebyggelse har människor (MSB, 2012). En viss påverkan Boverket tagit fram rapporten Vägledning för Figur 5:2. Areella näringar och övrig mark- och vattenanvändning. Djurhållning avser Jordbruksverkets databas över djurhållning. Hästgårdar saknas på karta. 91 planering för och invid djurhållning (Bover- omklädningsrum och dusch i anslutning till ket, 2011). större hästgårdar (Boverket, 2011). Forskning visar att allergenerna avtar snabbt I Boverkets skrift anges inga skyddsavstånd med avståndet från en hästgård, vid mätning till bebyggelse, i stället anges att varje fall ska utomhus är halterna ofta under detektionsgrän- prövas utifrån sina förutsättningar. På lands- sen 50-100 meter från en hästgård och inom- bygden kan till exempel störningar accepteras hus 10 meter bort. Spridningen beror också på i högre grad än i tätort. Naturliga barriärer i vindriktning och topografi; allergener sprids landskapet kan göra att mindre avstånd kan längre i öppna landskap. Människor som rör sig hållas. Likaså kan åtgärder vidtas som minskar till och från ridanläggningar kan många gånger störningar och spridning av allergener. orsaka större spridning av allergener. En åtgärd för att motverka detta kan vara installation av Kommunens ställningstaganden (areella näringar, djurhållning): ▪ Initiativ till bisysslor som kan öka möjligheterna att bedriva lönsamma areella näringar i skärgården och på landsbygden ska stödjas. ▪ Areella näringar och övrig mark- och vattenanvändning ska prioriteras framför bebyggelseutvecklingiområdendärkonkurrerandeintressenfinns. ▪ Värdefull odlingsmark bör inte tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar, annat än för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och i anslutning till bebyggelse. ▪ Skogsbruket ska bedrivas med hänsyn till friluftslivet och naturvärden enligt kommunens naturvårdsplan. ▪ Vid nyetablering eller utbyggnad av hästgårdar i närheten av bebyggelse, skolor, barnomsorg, vårdcentrum och äldrevård ska tillräckliga avstånd hållas för att säker- ställa att människors hälsa inte påverkas. ▪ Vid nyetablering eller utbyggnad av annan djurhållning ska tillräckliga avstånd hål- las för att undvika större olägenheter för boende och vid byggnader för kommunal service. Fiske möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtag- ligt försvåra näringarnas bedrivande, enligt 3 Yrkesfisket i havet utgör en vikande näring i kap 5 § miljöbalken. Det finns två områden av Valdemarsvik idag, med ett ytterst fåtal yrkes- riksintresse för yrkesfiske inom kommunen; verksamma fiskare. Huvuddelen bedrivs som Ost Röskärsgrunden Klobbgrunden som är ett småskaligt kustnära fiske. Det storskaliga fis- fångstområde för strömming och skarpsill och ket bedrivs av företag som är baserade på andra Kvädö Västerviks och Misterhults skärgår- orter. I skärgården finns bl a gädda, abborre, dar som är ett fångstområde för ål och sötvat- strömming, torsk, gös men även lax, laxöring tensarter (se karta i Bilaga 9). Riksintressena och sik. står inte i strid mot något områdesskydd eller Valdemarsviks kommun ser ett värde i att annan näringsverksamhet. Deras värde för fis- yrkesfisket fortgår, men att det med rådande ket är dock beroende av en god vattenkvalitet i grundförutsättningar är svårt att se ett scenario Östersjön. där fisket ska kunna utvecklas. För att stärka riksintresset ska kommunen sträva För yrkesfisket finns inom EU-programmet mot en långsiktigt hållbar fiskreproduktion för EHFF stöd att söka till åtgärder i havsområdet. en tryggad fiskpopulation, friska havsmiljöer, en levande fiskerinäring, långsiktigt och håll- Riksintressen bart vattenbruk och en hållbar fisketurism. Den Mark- och vattenområden som har betydelse fysiska planeringen ska bidra till minskning för yrkesfisket eller för vattenbruk ska så långt av övergödning och utsläpp av kemikalier i 92 natur- och vattenmiljöer. Dessutom ska hänsyn Havsplanering tas till områden som är känsliga för reproduk- Havsplanering är ett viktigt verktyg för havens tion av fisk vid fysisk planering. långsiktiga förvaltning och utveckling. Den behövs för att länka samman all planering och Riksintresse för obruten kust förvaltning som rör våra havsområden. Plane- ringen innebär att nyttjande, utveckling och Valdemarsviks kust- och skärgårdsområde är bevarande vägs mot varandra. Enligt 4 kap 10 klassat som riksintresse för obruten kust enligt § miljöbalken ska det finnas en havsplan för 4 kap miljöbalken. Området är riksintressant Östersjön som ger vägledning till myndighe- på grund av sina samlade natur-och kulturvär- ter och kommuner vid planläggning och pröv- den. Även turismens och friluftslivets intres-

Load more