5. Allmänna intressen och riktlinjer

Kapitlet beskriver kommunens förutsättningar och värden vad gäller natur, kultur, friluftsliv, areella näringar och andra naturtillgångar. Även miljörisker och klimatanpassning beskrivs här. Riksintressen beskrivs här och kommunens tillgodoseenden av dessa. Kommunens ställningstaganden i förhållande till de förutsättningar som råder är redovisade i orangea rutor.

Dessa förutsättningar har legat till grund för framtagandet av kommunens planer som presenteras i kapitel 3. Kapitel 5 utgör även förutsättning för miljökonsekvensbeskrivningen som presenteras i kapitel 6. 5.1 Areella näringar och övrig mark- och vattenanvändning

Till areella näringar räknas jordbruk, skogs- Jordbruk bruk, fiskerinäring, jakt och rennäring. Areella näringar utgör en viktig näringsgren för kom- Landskapet i Valdemarsvik är småbrutet och munen. Mer än 8 procent av yrkesverksamma jordbruksmarken utgörs av mindre områden i kommunen är sysselsatta inom jord-, skogs- insprängda mellan skogsstråken. Endast bruk och fiske, vilket kan jämföras med drygt ca 14 procent av kommunens landareal består 2 procent i riket i stort (Östsam, 2013). av åkermark och 9 procent av annan öppen mark (Lantmäteriet, 2014). Kring Ringarum Det traditionella skogs-, jordbruket och fis- och längs Strolångens dalgång finns kommu- ket som bedrivits i kommunen har medverkat nens enda område med mer sammanhängande till att skapa de unika värden som finns för åkerlandskap. natur, kultur och friluftsliv. Idag har de areella näringarna minskat i omfattning, i synnerhet i I skärgården förekommer djurhållning­ som- skärgården, vilket utgör ett hot mot dessa beva- martid, huvudsakligen i naturvårdssyfte.­ randevärden. För att bevara de höga värdena är Regeringen beslutade i juni 2014 om ett nytt det därför viktigt att de areella näringarna ges landsbygdsprogram som ska gälla 2014-2020. förutsättningar att fortsätta bedrivas. Programmet godkändes hos EU-kommis- Kommunen ska därför stödja initiativ till sionen i maj 2015. Programmet består av stöd bisysslor och sträva efter att bibehålla service och ersättningar för att utveckla landsbygden och infrastruktur som kan öka möjligheterna samt gynna miljöarbete och hållbar utveck- att bedriva areella näringar lönsamt, både i ling. Syftet med landsbygdsprogrammet är att skärgården och på fastlandet. Kommunen ska ge lönsamma och livskraftiga företag, aktiva även sträva efter att arbeta för ett levande jord- bönder som ger oss öppna marker med betande bruk och skogsbruk som ger lokal produktion djur och modern landsbygd. och lokal vidareförädling av livsmedelsråvaror och energi. Ett aktivt jordbruk och djurhåll- Djurhållning ning bidrar till ett öppet landskap med dess kulturella och biologiska värden. Detta främ- I jordbruksverkets databas över produktions- jar även skärgårdsutvecklingen och tillgodoser platser för djur (undantaget hästar) finns 133 riksintressen för kultur-, natur- och friluftsliv. produktionsplatser registrerade i kommu- nen. Merparten av dessa har nötkreatur (62 stycken) och/eller får (52 stycken), men det Skogsbruk förekommer även gris, fågel och getter. Häst­ Valdemarsvik är en skogsdominerad kom- verksamhet finns i form av uppfödning, trav- mun, cirka 75 procent av landarealen består av stall och två ridhus. Dessutom finns ett större skogsmark och barr- och blandskogar domi- antal mindre, privata stall. nerar stort (se figur 5:2). Enligt miljöbalken ska skogsmark som har betydelse för skogs- näringen så långt möjligt skyddas mot åtgär- der som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk. Samråd ska ske med Skogsstyrelsen vid åtgär- der som berör skogliga naturvärden.

Figur 5:1. Betande kor utgör en förutsättning för öppna landskap med höga naturvärden. 90 Möjligheten att bibehålla och utveckla djur- på omgivningen från djurhållning är mer hållningen utgör en viktig förutsättning för att eller mindre accepterad på landsbygden, bibehålla en levande landsbygd i kommunen. men konflikter kan uppstå i samband med Djurhållning i allmänhet medför olika typer tätortsutbyggnad i jordbruksområden. av påverkan på omgivningen. De mest typiska I fråga om hästar tillkommer en befarad häl- störningarna är lukt, flugbildning, damning, sorisk; risken för spridning av allergen. Häst- höga ljud (höfläktar, råmanden tidiga allergi kan ge mycket svåra symtom hos per- morgnar) och skarpt ljus (vid till exempel soner som är överkänsliga. Ca 7-10 procent av ridbanor). Terrängförhållanden, förhärskande Sveriges befolkning bedöms vara allergiska vindriktning, typ av jordbruksproduktion mm mot häst (Boverket, 2011). påverkar avståndet. Även transporter av djur, Hästar har gått från att främst finnas på lan- foder, spannmål och så vidare kan upplevas det till att hållas inom eller i närheten av stä- som störande för närboende. Dessutom finns der och samhällen. För att underlätta planering viss risk för smittspridning mellan djur och för hästhållning i närheten av bebyggelse har människor (MSB, 2012). En viss påverkan Boverket tagit fram rapporten Vägledning för

Figur 5:2. Areella näringar och övrig mark- och vattenanvändning. Djurhållning avser Jordbruksverkets databas över djurhållning. Hästgårdar saknas på karta.

91 planering för och invid djurhållning (Bover- omklädningsrum och dusch i anslutning till ket, 2011). större hästgårdar (Boverket, 2011). Forskning visar att allergenerna avtar snabbt I Boverkets skrift anges inga skyddsavstånd med avståndet från en hästgård, vid mätning till bebyggelse, i stället anges att varje fall ska utomhus är halterna ofta under detektionsgrän- prövas utifrån sina förutsättningar. På lands- sen 50-100 meter från en hästgård och inom- bygden kan till exempel störningar accepteras hus 10 meter bort. Spridningen beror också på i högre grad än i tätort. Naturliga barriärer i vindriktning och topografi; allergener sprids landskapet kan göra att mindre avstånd kan längre i öppna landskap. Människor som rör sig hållas. Likaså kan åtgärder vidtas som minskar till och från ridanläggningar kan många gånger störningar och spridning av allergener. orsaka större spridning av allergener. En åtgärd för att motverka detta kan vara installation av

Kommunens ställningstaganden (areella näringar, djurhållning): ▪▪ Initiativ till bisysslor som kan öka möjligheterna att bedriva lönsamma areella näringar i skärgården och på landsbygden ska stödjas. ▪▪ Areella näringar och övrig mark- och vattenanvändning ska prioriteras framför bebyggelse­utveckling i områden där konkurrerande intressen finns. ▪▪ Värdefull odlingsmark bör inte tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar, annat än för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och i anslutning till bebyggelse. ▪▪ Skogsbruket ska bedrivas med hänsyn till friluftslivet och naturvärden enligt kommu- nens naturvårdsplan. ▪▪ Vid nyetablering eller utbyggnad av hästgårdar i närheten av bebyggelse, skolor, barnomsorg, vårdcentrum och äldrevård ska tillräckliga avstånd hållas för att säker- ställa att människors hälsa inte påverkas. ▪▪ Vid nyetablering eller utbyggnad av annan djurhållning ska tillräckliga avstånd hål- las för att undvika större olägenheter för boende och vid byggnader för kommunal service.

Fiske möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtag- ligt försvåra näringarnas bedrivande, enligt 3 Yrkesfisket i havet utgör en vikande näring i kap 5 § miljöbalken. Det finns två områden av Valdemarsvik idag, med ett ytterst fåtal yrkes- riksintresse för yrkesfiske inom kommunen; verksamma fiskare. Huvuddelen bedrivs som Ost Röskärsgrunden Klobbgrunden som är ett småskaligt kustnära fiske. Det storskaliga fis- fångstområde för strömming och skarpsill och ket bedrivs av företag som är baserade på andra Kvädö Västerviks och Misterhults skärgår- orter. I skärgården finns bl a gädda, abborre, dar som är ett fångstområde för ål och sötvat- strömming, torsk, gös men även lax, laxöring tensarter (se karta i Bilaga 9). Riksintressena och sik. står inte i strid mot något områdesskydd eller Valdemarsviks kommun ser ett värde i att annan näringsverksamhet. Deras värde för fis- yrkesfisket fortgår, men att det med rådande ket är dock beroende av en god vattenkvalitet i grundförutsättningar är svårt att se ett scenario Östersjön. där fisket ska kunna utvecklas. För att stärka riksintresset ska kommunen sträva För yrkesfisket finns inom EU-programmet mot en långsiktigt hållbar fiskreproduktion för EHFF stöd att söka till åtgärder i havsområdet. en tryggad fiskpopulation, friska havsmiljöer, en levande fiskerinäring, långsiktigt och håll- Riksintressen bart vattenbruk och en hållbar fisketurism. Den Mark- och vattenområden som har betydelse fysiska planeringen ska bidra till minskning för yrkesfisket eller för vattenbruk ska så långt av övergödning och utsläpp av kemikalier i

92 natur- och vattenmiljöer. Dessutom ska hänsyn Havsplanering tas till områden som är känsliga för reproduk- Havsplanering är ett viktigt verktyg för havens tion av fisk vid fysisk planering. långsiktiga förvaltning och utveckling. Den behövs för att länka samman all planering och Riksintresse för obruten kust förvaltning som rör våra havsområden. Plane- ringen innebär att nyttjande, utveckling och Valdemarsviks kust- och skärgårdsområde är bevarande vägs mot varandra. Enligt 4 kap 10 klassat som riksintresse för obruten kust enligt § miljöbalken ska det finnas en havsplan för 4 kap miljöbalken. Området är riksintressant Östersjön som ger vägledning till myndighe- på grund av sina samlade natur-och kulturvär- ter och kommuner vid planläggning och pröv- den. Även turismens och friluftslivets intres- ning av anspråk på användning av området. sen, främst det rörliga friluftslivet, ska beaktas Syftet med havsplanerna ska vara att bidra till vid bedömningen av tillåtlighet av exploate- en långsiktigt hållbar utveckling. Vid behov ringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Inom kan regeringen meddela föreskrifter om för- dessa områden får exploateringsföretag och bud eller begränsningar för verksamheter och andra ingrepp i miljön komma till stånd endast åtgärder inom ett havsplanerat område om det om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt behövs för att uppnå syftet med planen. Havs- skadar områdenas natur- och kulturvärden. Det planerna ska beslutas av regeringen. gäller miljöstörande anläggningar såsom järn- och stålverk, tung petrokemisk produktion, På regional nivå är havsplaneringen påbörjad massafabriker, cementfabriker, större förbrän- inom Havsplan- Östersjön, där kustkommuner ningsanläggningar samt större vindkraftparker. och regionala organ deltar i Havs- och vatten- myndighetens arbete. Havsplanen omfattar Valdemarsviks kommun har ett stort ansvar havet, 1-12 natuiska mil öster om baslinjen, för den gemensamma kustvattenmiljön som se karta på sid 10. Inom kommunens gräns ger möjligheter till ett attraktivt boende, goda innebär havsplaneringen att riksintressen för- rekreationsmöjligheter och utveckling av försvar, yrkesfiske och sjöfart har en reglerad turistnäringen. Att arbeta för utveckling av samexistens, och att dessa intressen anpassas kustvattenmiljön är mycket viktig för kommu- eller begränsas för minimerad påverkan på nens framtida utveckling som också kan locka naturvärden. I Valdemarsviks kommun har till nyetablering i området. Bestämmelserna ännu inga frågor aktualiserats som lett till att för riksintresset utgör inget hinder för tätorts- kommunen tagit en mer aktiv roll i arbetet. utveckling eller lokalt näringsliv men måste anpassas till de höga natur-och kulturvärdena Från kommunalt håll ser man att havspla- för att inte riskera att påtagligt skada intresset. neringen kan komma att bli nödvändig om näringsverksamheter i skärgården får sådan

Figur 5:3. Fiske med ålbottengarn på Torrö.

93 omfattning att de kan komma i konflikt med • Vattenförlagda VA- eller andra ledningar nuvarande vattenanvändning och naturvärden. inklusive åtgärder för befintliga ledningar. Vidare anser kommunen att havsplaneringen • Vindkraft i vattenmiljö. inte får komma i konflikt med riksintresset Obruten kust. • Etablering av fiske- eller musselodlingar samt andra vattenbruksverksamheter.

Sjöfart Riksintressen Riksintresset Kustled Sjöfyran, som är av riks- Förutom de sjötrafikstråk och den farled som intresse för kommunikation enligt 3 kap 8 § är klassad som riksintresse för sjöfart, finns en miljöbalken, representeras av en inre farled. del allmänna farleder i skärgården. Vid kom- Farleden nyttjas av mindre båtar och är en för- munens planering ska hänsyn tas till dessa och utsättning för aktiv turism och friluftsliv i skär- samråd ska ske med Sjöfartsverket: gården. Mark- och vattenområden som är av • Utbyggnad eller utökning av små- och fri- riksintresse enligt MB 3:8 ska så långt möjligt tidsbåtshamnar, marinor och varv. skyddas mot åtgärder som kan påtagligt för- • Anläggningar för olika typer av båttrafik svåra tillkomsten eller utnyttjandet. samt planer på etablering av dessa. Kommunen ser inga motsättningar mellan en • Vatten- och strandnära anläggningar, samt utveckling av skärgården och att riksintresset bostads- och övrig bebyggelse. för kommunikation tillgodoses, utan anser sna- rare att intressena stärker varandra. Kommunen • Inrättande av natur- eller vattenskyddsom- ska dock vara observant på åtgärder som kan råde och vattenskyddsföreskrifter etc. komma att påverka riksintresset och kan med • Inrättande av strandnära naturreservat eller fördel tillämpa sjöfartsverkets lista i föregå- i vattenområde. ende stycke, där hänsyn kan behöva tas. • Planer som innebär ändring av befintlig strandlinje. Dnr 16-00308-2 Bilaga 1: Riksintresse ”farled” och allmänna farleder. Sjöfartens influensomrode i Valdemarsviks kommun

Sjöfartens Influensområde (yttre gräns)

304 31

Annan farled Riksintresseklassad farled RI-klassad sjötrafikstråk

402 32 421 423 304

Allmän farled (exempel)

401 421

Annan farled 304

Figur 5:5. Farleder i skärgården (källa Sjöfartsverket).

94 Vattenbruk både i havet och på land, under förutsättning att lokaliseringarna inte kommer i konflikt med Vattenbruk innebär odling av vattenlevande riksintressen eller andra intressen för sjöfart. djur och växter, vilket omfattar odling av fiskar, musslor, kräftdjur och alger. Syftet kan vara konsumtion, utsättning eller vidareuppföd- Värdefulla ämnen och mineral ning för industriprodukter, gödsel eller bränsle. Enligt 3 kap 5 § miljöbalken ska mark- och Enligt 3 kap 7 § miljöbalken ska mark- och vattenområden som har betydelse för vatten- vattenområden som innehåller värdefulla bruk så långt möjligt skyddas mot åtgärder som ämnen eller material så långt möjligt skyddas påtagligt kan försvåra näringens bedrivande. mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utvin- ningen av dessa. I Jordbruksverkets strategi för vattenbruk för- utspås att vattenbruket i Sverige har en stor Valdemarsvik saknar större, kända mineralfyn- potential att växa genom att efterfrågan på bra digheter. Ett fåtal områden har undersökts för mat och sättfisk kommer att öka. Dessutom kan värdefulla mineraler så som molybden, koppar musslor och alger odlas både för livsmedels- och guld, men varken gruvverksamhet eller produktion, för att minska övergödningen och torvbrytning förekommer i Valdemarsvik idag som källa för förnybar energi (Jordbruksverket, (Bergsstaten, 2014). 2012). RAS-odling, som innebär landbaserad fiskodling och där vattnet cirkulerar och renas Berg och grus kontinueringt är en alternativ teknologi med bra produktionseffektivitet. Bergtäkter kan ge upphov till miljöpåverkan i form av buller, vibrationer och damm. En Odling av musslor i Östersjön utgör ett effektivt lokaliseringsutredning och miljökonsekvens- sätt att rena havsvatten och på så sätt minska beskrivning krävs vid tillståndsprövning enligt övergödningen i Östersjön (Lindahl & Lovén, miljöbalken. 2008). Musslorna blir inte så stora på ostkus- ten, men kan nyttjas för biogas-, gödsel- och Kommunen har idag fem grus- och bergtäkter­ foderproduktion. som sammantaget har tillstånd att bryta 10,3 miljoner ton, se figur 5:2. Inom Valdemars- Valdemarsviks kommun har medverkat i ett viks kommun bör täkter inte förekomma inom forskningsprojekt med syfte att utreda och områden av riksintresse för naturvård, frilufts- utveckla förädlingsprocessen för odlade muss- liv, kulturmiljövård eller andra motstridiga lor, Baltic EcoMussel (Baltic Ecomussel, intressen som exempelvis vattenförsörjning, 2013). om etableringarna kan komma i konflikt med Idag finns inga anläggningar för vattenbruk dessa intressen. inom Valdemarsviks kommun. Kommunen ställer sig dock mycket positiv till vattebruk,

Figur 5:6. Musslor från musselodling

95 Försvaret inom sjöövningsområden ska remitteras till Försvarsmakten. Riksintresse Kommunen omfattas även av ett ö-område Valdemarsviks kommun berörs av riksintresset i den nordöstra delen av kommunen. Inom för totalförsvaret, för ett sjöövningsområde dessa ska alla plan- och lovärenden remitteras i den nordöstra delen av kommunen och av till Försvarsmakten. ett influensområde föranlett av Malmens flot- tiljflygplats i kommunens västra del. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 meter utanför sammanhållen Kommunen avser följa de anvisningar som bebyggelse och högre än 45 meter inom sam- Försvarsmakten har för tillståndsgivning. De manhållen bebyggelse. Det innebär att alla olika kraven återfinns längre fram i texten, och ärenden avseende höga objekt måste skickas syftet med dem är att inte skada riksintresset för på remiss till Försvarsmakten. För de delar av totalförsvaret. Dessutom får inte komplement- kommunen som omfattas av influensområde byggnader på max 25 kvadratmeter, så kallade för luftrum finns en maximal tillåten -total Attefallshus, byggas inom eller i anslutning till höjd (meter över havet) för objekt baserat på flygplatser och övnings- eller skjutfält som är MSA (Minimum Sector Altitude) för den aktu- av riksintresse för totalförsvaret. ella flygplatsen. Denna höjd får ej överstigas, Riksintresset för totalförsvarets militära del annars finns risk att påtaglig skada på riksin- (3 kap 9 § andra stycket miljöbalken) kan i tresset uppstår. Det område som berörs av influ- vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i ensområde av luftrum påverkas främst av höga andra fall inte. Dels finns områden i form av objekt och kommunen bör vara medveten om övnings- och skjutfält och flygflottiljer som att höga objekt kan medföra risk för påtaglig redovisas öppet, dels områden som av sekretess- skada för riksintresset för totalförsvarts mili- skäl inte kan redovisas öppet. Huvuddelen tära del vad avser Malmens flottiljflygplats. av Sveriges kommuner är i olika omfattning berörda av riksintresset. I Valdemarsviks kommun finns sjöövnings- området Urban, riksintresse för totalförsva- rets militära del. Vattenområden inom denna gräns utgör område av riksintresse och inom dessa ska alla typer av tillstånd som undersök- ningstillstånd, kablar och tillstånd för karte- ring remitteras till Försvarsmakten. Även alla vindkraftsärenden, bygglov och detaljplaner

96 5.2 Vindkraft

Både EU och Sverige har formulerat mål som Hur kommunen avser att tillgodose anger en kraftigt ökad utbyggnad av förnybar riksintresset energi och för att dessa mål ska kunna nås I vindkraftspolicyn­ för Östergötland (Läns- spelar vindkraften en betydelsefull roll. Riks­ styrelsen, 2011) anges att områden som kan dagen har satt upp en planeringsram som anger vara lämpliga respektive anses olämpliga att det år 2020 ska vara möjligt att bygga vind- för vindkraft bör pekas ut i de kommunala kraft för en elproduktion på 30 TWh/år, varav översiktsplanerna. 20 TWh är avsedda att produceras av land­ Valdemarsviks kommun är positiv till vind- baserade vindkraftverk. kraftsetablering i kommunen, men då låga vindvärden gör att inget område anses lämp- Riksintresse Som stöd i planeringen för lokalisering av stora ligt för stora eller medelstora anläggningar i vindkrafts­anläggningar har Energimyndighe- dagsläget, utöver området av riksintresse, ten utsett områden av riksintresse för vindbruk, pekas inga specifika områden ut i översikts- vilka baseras på ett antal kriterier om tillräck- planen. Kommunen ställer sig dock positiv till lig vindkapacitet i kombination med frånvaro vindkraft i riksintresseområdet Björksätter. av skyddade områden och tillräckligt avstånd Vindkraftens teknikutveckling går mot allt till bebyggelse. I stora delar av Valdemarsviks större kommersiella kraftverk där vissa turbi- kommun beräknas det blåsa för lite för att stor- ner är anpassade för att kunna producera el i skalig vindkraftsutbyggnad ska vara lönsam. områden med låga vindar. I framtiden kan där- Många av de områden som har tillräcklig vind- för fler områden komma att bli intressanta för kapacitet ligger dessutom antingen för nära vindkraftsetableringar i kommunen. bebyggelse eller är skyddad, till exempel som Kommunen har däremot tagit fram ställnings­ naturreservat. I Valdemarsviks kommun upp- taganden för vindkraft. Dessa skiljer sig fyller därför bara ett område Energimyndig- åt beroende på vilken storlekskategori de hetens kriterier för att utgöra riksintresse för vindbruk; Björksätter­ . Detta och ytterligare ett område; Skönero, sydväst om Valdemarsvik, har utretts av vindkraftsprojektörer för anläg- gande av större vindkraftsanläggningar, men ännu har ingen etablering skett. I figur 5:8 redovisas modellerad vindhastighet (årsmedelvind på 100 meters höjd). Områ- den med tillräcklig vindkapacitet för större vindkraftsanläggningar utgörs på kartan av orangea fält på land och röda fält i havet. Dess- utom redovisas de restriktionsområden som Energimyndigheten använt vid framtagande av områden av riksintresse för vindbruk, samt områden inom 800 meter från hus och kyrkor. Kartan visar att endast Björksätter uppfyller kriterierna för att utgöra område av riksin- tresse för vindkraft (markerat som riksintresse på kartan i figur 5:8). Mindre områden kan dock vara aktuella för mindre anläggningar. Figur 5:7. Vindkraftverk.

97 gäller. Det beror på att för stora och medel- totalhöjd eller minst 7 verk >120 m) stora anläggningar säkerställs att hänsyn tas • Medelstora anläggningar (> 50 m totalhöjd till omgivande natur och människor genom eller gruppstation) ansökan eller anmälan enligt miljöbalken. Dessa parametrar behöver därför inte regle- • Gårdsverk (20-50 m totalhöjd, minst 3 m ras i översiktsplanen. Det beror också på att rotordiameter) gårdsverk och miniverk placeras till skillnad • Miniverk (< 20 m totalhöjd, max 3 m från större anläggningar nära bostaden, vilket rotordiameter) kräver andra hänsynstaganden. För att uppföra stora anläggningar krävs till- Tillståndsprocessen stånd från länsstyrelsen enligt miljöbalken. Vindkraftsanläggningar delas i lagstiftningen Vid en sådan tillståndsprövning säkerställs att in i tre storlekskategorier: den planerade anläggningen inte kommer att • Stora anläggningar (gruppstation >150 m medföra för stor påverkan på människa eller

Figur 5:8. För större vindkraftsanläggningar krävs minst omkring 7 m/s (gula och orangea fält) på fastlandet och 8 m/s i havet (röda fält). Bebyggelse och andra motstående intressen gör att endast Björksätter uppfyller kriterierna för att utgöra område av riksintresse för vindkraft. Mindre områden kan vara aktuella för mindre anläggningar. På www.vindlov kan du läsa mer om vindkraftens möjligheter, förutsättningar och påverkan.

98 miljö, enligt gällande lagstiftning. Därutöver energin används i första hand direkt på gården. krävs kommunens tillstyrkan för att erhålla För mindre anläggningar eller enstaka verk miljötillstånd för en vindkraftsanläggning blir påverkan på omgivningen mindre, vil- enligt 16 kapitlet 4 § miljöbalken. Avsikten är ket gör att mindre avstånd behöver hållas att bibehålla kommunens inflytande över vilka till bostäder utan att begränsningsvärden för ändamål mark- och vattenområden är mest buller eller skuggning överskrids. Små verk lämpade för men samtidigt ta bort den tidi- är dock endast aktuella på öppna marker då gare dubbelprövningen enligt MB och PBL. vindkraftverk i skogen behöver nå över den Undantaget gäller att regeringen kan tillåta vind­turbulens som skogen skapar, för att vara vindkraftsanläggningar, som från nationell effektiva. synpunkt är synnerligen angelägna att komma till stånd. Skäl för att inte tillstyrka en ansö- För att upprätthålla en god flygsäkerhet vid kan kan exempelvis vara att den inte stämmer besiktningar av elledningar bör Transportsty- överens med kommunens översiktsplan eller relsens rekommendationer följas. Det innebär att området behöver regleras i en detaljplan. att master och vindkraftverk ska placeras minst 100 meter från kraftledningar vid en totalhöjd För medelstora anläggningar krävs anmä- under 50 meter, och minst 200 meter från kraft- lan enligt miljöbalken samt bygglov enligt ledning vid en totalhöjd öve 50 meter, samt för plan- och bygglagen. Båda dessa prövas av master och vindkraftverk med stag. Avståndet kommunen. för vindkraftverk beräknas med utgångspunkt För att uppföra gårdsverk krävs bygglov, från kraftverksrotorns pereferi. Samråd ska ske medan miniverk inte kräver tillstånd. med MSB:s RAKEL-funktion när det gäller Gårdsverk och miniverk kan utgöra en bra vindkraftverk och andra konstruktioner som är energikälla både i skärgården och på lands­ högre än 25 meter. Höga objekt ska även sam- bygden. De placeras nära bostaden och kopplas rådas med Försvarsmakten. Samråd ska ske in på den egna elmätaren. Den producerade med E.ON inom 250 meter från ledning.

Kommunens ställningstaganden för stora och medelstora anläggningar: ▪▪ Kommunen är positiv till vindkraftsutbyggnad inom kommunen. ▪▪ Verken i stora och medelstora anläggningar ska om möjligt samlas i större och väl samman­hållna grupper snarare än att spridas ut som många enstaka verk. ▪▪ Minimering av påverkan på områden utpekade i kommunens natur- eller kulturvårds- program ska eftersträvas. ▪▪ Vid lokalisering av verk med tillhörande nya vägar och kraftledningar ska god hushåll- ning med produktiv skogs- och jordbruksmark eftersträvas. ▪▪ Särskild hänsyn bör visas vid lokalisering på sådana platser där förutsättningarna är extra goda att bibehålla och utveckla lantbruksföretagens inkomstkällor inom diversi- fierade verksamheter t.ex. rekreation, upplevelseturism och ekoturism. Kommunens ställningstaganden för gårdsverk och miniverk: ▪▪ Kommunen är positiv till uppförande av småskalig vindkraft på fastlandet såväl som i skärgården. ▪▪ Vid lokalisering ska särskild hänsyn tas till områden av stor betydelse för fåglar och fladdermöss. ▪▪ Minimering av påverkan på områden utpekade i kommunens natur- eller kulturvårds­ program ska eftersträvas. ▪▪ Verk ska placeras i anslutning till befintlig gårdsbebyggelse, men ej i anslutning till tätorts­bebyggelse eller detaljplanelagd bebyggelse. ▪▪ Skyddsavståndet till egen bostad, tomtgräns, vägar och ledningar ska vara minst verkets totalhöjd. ▪▪ Verkets höjd ska prövas i förhållande till omgivningen.

99 5.3 Vattenmiljö

EU:s ramdirektiv för vatten anger att alla vat- Grundvatten och vattenuttag ten ska ha minst God status och att inga vattens status får försämras. Sveriges hav, sjöar, vat- I Valdemarsviks kommun ligger fem grund- tendrag och grundvatten över en viss storlek vattenförekomster, varav en preliminär. Samt- har därför delats in i vattenförekomster. För liga förekomster har god status vilket gör att varje ytvattenförekomst har status (tillståndet) åtgärdsbehov inte föreligger (figur 5:9). analyserats och förekomsterna har klassificer- Kommunen har fem kommunala vattentäkter. ats. Ytvatten klassificeras i kategorierna ekolo- • Fallingeberg förser Valdemarsvik med gisk respektive kemisk status och grundvatten dricksvatten. Vattnet tas från Yxningen i kategorierna kemisk och kvantitativ status. och filtreras i grusåsar innan uttaget görs. För ekologisk status finns fem kategorier: Vattnet har idag låg kvalitet, varför ett Hög, God, Måttlig, Otillfredsställande­ eller nytt vattenverk planeras. Vattenverket Dålig ekologisk status. För kemisk och kvanti- kan komma att försörja även Gusum, tativ status finns God eller Otillfredsställande i vilket skulle leda till ett ökat uttag jäm- båda kategorierna. fört med idag. Vattenskyddsområde finns, Statusklassificeringen har sedan legat till men behöver utökas. Ett eventuellt ökat grund för fastställande av Miljökvalitetsnor- vattenuttag­ kan öka behovet av översyn av mer (MKN), där god status år 2027 har angetts vattenskyddsområdet. som lägsta krav. MKN utgör lagligt bindande • Frörum som förser Gusum och Ringarum normer. I de fall det anses omöjligt att uppnå tar också vatten från Yxningen, vilket infil- god status har tidsfrist eller undantag getts. trerats i marken före uttag från en grund- Mindre vatten benämns Övrigt vatten och vattenförekomst. Grundvattenförekomsten omfattas inte av MKN, men väl av kravet att skyddas enligt Vattendirektivets artikel 7, vattenkvaliteten inte får försämras. se nedan. Vattenskyddsområde finns. Om Vattenmyndigheten har tagit fram ett åtgärds- Gusum ska försörjas av vatten från det program för år 2016-2021 som omfattar alla planerade vattenverket i Fallingeberg kom- vattenförekomster som riskerar att inte uppnå mer Frörum vattenverk att läggas ner och MKN God status till år 2027. Kommunerna vattenskyddsområdet tas bort. Alternativt ska varje år rapportera till vattenmyndigheten kan det nyttjas som reservvattentäkt. vilka åtgärder som genomförs i syfte att uppnå • Koppartorpssjön som förser Gryt är ett MKN. Mer information om MKN för vatten ytvattenverk. Vattenskyddsområde håller finns i databasen www.viss.lansstyrelsen.se. på att tas fram. Kunskapen om hur våra vatten mår och vad de • Västertryserum är en grundvattentäkt. är påverkade av ökar ständigt. Som en följd Vattenskyddsområde saknas. kommer kraven på åtgärder för att minska utsläpp eller vidta andra åtgärder att öka. • Skeppsgården är en grundvattentäkt. Kommunen ser det därför som angeläget att ha Vattenskyddsområde saknas. en beredskap för att högre krav gällande utsläpp Utöver kommunala vattentäkter finns en i framtiden och till exempel planera för ett för- mängd gemensamhetsanläggningar och egna bättrat omhändertagande av avloppsvatten. brunnar. Vattenförekomster som används för större dricksvattenuttag ska utöver vattendirekti- vet även skyddas som dricksvatten enligt Vattendirektivets artikel 7. Skyddet inne- bär krav på dricksvattenkvalitet och anges i

100 Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Enskilda avlopp bidrar också till övergöd- (SLVFS 2001:30). I Valdemarsviks kommun ning men enskilda avlopp med undermålig gäller det grundvattenförekomsten i Gusum. rening har inte kvantifierats för Valdemarsviks kommun. Sjöar och vattendrag Vattendrag förbinder sjöarna med havet. Vattendragen­ är uppdelade i 16 vatten­ I Valdemarsviks kommun finns åtta sjöar som förekomster. Söderköpings­ ­ån är det största är vattenförekomster. Endast tre av dessa sjöar vattendraget och består av 51 vattenförekom- uppfyller MKN idag (se figur 5:9). Fem sjöar ster varav två rinner genom Valdemarsviks har så stora problem med övergödning att kommun och förbinder Strolången, Byngaren kommunen beviljats tidsfrist till 2021 respek- och Yxningen. Söderköpingsåns status beror tive 2027 för att uppnå god ekologisk status därför mycket av påverkan i andra kommuner, (Byngaren, Djupsjön, Koppartorpssjön, Ken, både vad gäller övergödning uppströms och Rammsjön och Rånen). Den analys Vatten- vandringshinder nedströms. Sträckan genom myndigheten utfört indikerar att reningsverk Gusum är dock lokalt förorenad av bly, koppar och jordbruket bidrar till övergödningen. Kemisk status för grundvatten

Ringarum

Tolsum

Frörum Gusum

Valdemarsvik Fallingeberg Gryt-Fyrudden

God status Otillfredställande status Grundvattentäkt Vattenskyddsområde

km Kaggebo 0 5 10 15 20 Figur 5:9. Kemisk status för grundvatten i Valdemarsviks kommun.

101 och zink. Efter den pågående saneringen vid • Inom sin tillsyn av verksamheter och Gusums bruk kommer utsläppen från kring- förorenings­skadade områden som kan ha liggande marker till ån att minska med upp- negativ inverkan på vattenmiljön, prio­ skattningsvis 80 procent, men de förorenade ritera de områden med vattenförekomster­ sedimenten i ån kommer att medföra risk för som inte uppnår, eller riskerar att inte fortsatt föroreningsläckage under lång tid uppnå, god ekologisk status eller god (Wadstein, 2014). kemisk status. De största miljöproblemen för kommunens • Ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda sjöar och vattendrag är övergödning, morfolo- avlopp som bidrar till att en vattenföre- giska förändringar (t ex rätning och dikning) komst inte uppnår, eller riskerar att inte och vandringshinder (Vattenmyndigheten, uppnå, god ekologisk status eller god 2014). kemisk status. Enligt det åtgärdsprogram som Vatten­ • Inrätta vattenskyddsområden med före- myndigheten fastställt behöver kommunerna skrifter för kommunala dricksvattentäkter inom Södra Östersjöns vattendistrikt: som behövs för dricksvattenförsörjningen,

Ekologisk status för ytvatten

Ken Strolången

Byngaren

Yxningen

Djupsjön

Vindommen Rånen Rammsjön

Hög status God status Måttlig status Otillfredställande status Dålig status

Figur 5:10. Ekologisk status för ytvatten (sjöar, vattendrag, kustvatten och utsjövatten) i Valdemarsviks kommun.

102 så att dricksvattentäkterna långsiktigt ekologisk status, god kemisk status eller bibehåller en god kemisk status och god god kvantitativ status. kvantitativ status. • Tillse att vattentäkter som inte är kom­ munala, men som försörjer fler än 50 Kustvatten personer eller där vattenuttaget är mer än Kusten inom Valdemarsviks kommun har 10 m³/dag, har god kemisk status och god delats in i 19 kustvattenförekomster och en kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. utsjövattenförekomst. Samtliga förekomster • Utveckla sin planläggning och prövning har problem med övergödning och tidsfrist har så att miljökvalitetsnormerna för vatten getts till år 2021. Valdemarsviken och Orren uppnås och inte överträds är dessutom förorenade av miljögifter och har tidsfrist även för detta. Miljögifterna i Valde- • I samverkan med länsstyrelserna, utveckla marsviken har dock minskat avsevärt efter den vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i omfattande sanering som genomförts. områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god

Figur 5:11. Kustvatten.

Kommunens ställningstaganden: ▪▪ Vid detaljplanering och andra lokaliseringsbeslut enligt PBL ska kommunen säkerställa att planerna eller besluten inte kommer att leda till att MKN för vatten överskrids. ▪▪ Valdemarsviks kommun strävar efter att arbeta aktivt med de åtgärder som Vattenmyndigheten rekommenderar. ▪▪ Kommunen ska sträva efter att uppfylla VA-planens prioriterade åtgärder.

103 5.4 Naturmiljö Karta i Bilaga 11

Naturmiljön är varierad inom Valdemarsviks och Borkhultsdalgången i Åtvidabergs kom- kommun. Kommunen ligger i de naturgeo- mun. I Yxningen finns en intressant insjö- grafiska regionerna ”södra skogsbygden” och skärgård med drygt 90 öar och skär. Sjön har ”kustregionen”. Södra skogsbygden bjuder mycket hög vattenkvalitet och hyser flera djur- ofta på dramatiska landskapsbilder. På bott- arter med ursprung från istiden. I huvudsak narna i de karaktäristiska sprickdalarna ligger sker tillrinning till sjön via Borkhultsån medan stora, ibland djupa sjöar så som Yxningen, utloppet sker i Gusumsån. Sjön har enligt vär- Ken och Strolången. Det är också här, mellan deomdömet av riksintresset mycket hög vat- de branta bergväggarna, som ett mjukt och tenkvalitet och en intressant reliktfauna. Sjön böljande odlingslandskap breder ut sig. Höj- hyser fem så kallade glacialmarina relikter. derna är ofta täckta av morän eller renspolade Hornsimpa är den enda fiskarten. De övriga med typisk hällmarkstallskog. Valdemarsviks relikterna är pungräka samt tre arter märlor. kommun har genom sina speciella sprick- Fiskfaunan innefattar drygt tjugo naturliga dalsformationer getts förutsättningar att hysa arter och dessutom tre utplanterade arter varav flera naturtyper som, ur både ett nationellt och endast storröding tros ha förutsättning att bilda internationellt perspektiv, har ett mycket högt ett naturligt reproducerande bestånd. Fågelli- bevarandevärde. Hela kustområdet är unikt, vet i och i anslutning till sjön är artrikt om än med kulturpräglade skärgårdsöar och hävdade inte så individrikt. havsstrandängar. De grunda havsvikarna är Yxningen är ett bra exempel på en näringsfattig en av Östersjöns viktigaste biologiska mil- sjö. Den har ett mycket klart och kallt vatten. jöer. Kustregionen är även den starkt präglad Runt sjön finns en artfattig och karg -vegeta av berggrundens former med djupa vikar och tion till följd av de bergiga, jordartsfattiga och branta berg. branta stränderna. Barrträd och då främst tall Över 1 000 km2 av kommunens totala areal på karaktäriserar stränderna kring sjön. Bergskrö- 1 763 km2, utgörs av vatten. Kusten är 30 km nen är bevuxna med hällmarkstallskog som på lång fågelvägen medan kustlinjen inkl alla öar flera platser är orörd. Skogen i branter och på är ca 700 km. öar utgörs i huvudsak av tall. De viktigaste naturtyperna som förekommer i De mäktiga landformerna, den ovanliga insjö- kommunen är odlingslandskapet, skogsland- skärgården, sjöns karga omgivningar bildar skapet, skärgården, skärgårdens marina mil- tillsammans med den mångformiga fågelfau- jöer, sjöar och vattendrag och våtmarker. Var nan en utomordentligt värdefull och mycket och en av dessa naturtyper hyser känsliga eller skyddsvärd naturmiljö. hotade arter som är beroende av att just den naturtypen bevaras. Samtliga naturtyper ingår Östergötlands skärgård därför i det stora antalet skyddade områden Skärgårdarna i Östersjön är unika. Några som finns i kommunen. egentliga motsvarigheter finns inte. De utgör en säregen blandning av land och hav. Här lig- ger tusen och åter tusen öar, holmar, skär och Skyddade naturområden kobbar. Många av de större öarna har under tidernas lopp vuxit samman med fastlandet. Riksintressen Östergötlands skärgård beskrivs som vid- Det finns två områden av riksintresse för natur- sträckt och finskuren med en mångfald av miljö i kommunen. naturmiljöer, med flera sällsynta och hotade Yxningen-Borkhult arter. Skärgården beskrivs vidare utgöra en Yxningen-Borkhult omfattar sjön Yxningen helt unik miljö av utomordentligt stort natur- värde och vara synnerligen skyddsvärd.

104 Gryts skärgård utmärks av barrskogsbevuxna som är av stort värde för riksintressena ska öar och holmar där öarna har en särskilt karg bibehållas. Ny bebyggelse bör därför främst och bergig prägel. På ett flertal öar och hol- tillkomma i anslutning till eller som en förtät- mar påträffas närmast urskogsliknande trädbe- ning av redan bebyggda områden på ett sådant stånd, främst av tall. Många av dessa öar utgör sätt att unik kultur- och naturmiljö skyddas häckningsmiljöer för rovfåglar. Speciellt artrik och att hänsyn tas till grön- och blåytor för de flora återfinns i innerskärgårdens ädellövsko- boende. gar, på urkalksstensöar i nordligaste Gryt och i Förutsättningar för biologisk mångfald ska ytterskärgårdens fågelgödslande skär. utvecklas och förbättras. Genom att bevara en Hur kommunen avser att tillgodose stor andel gröna ytor med naturlig vegetation, riksintressena inklusive våtmarker och skogsvegetation gyn- Många av värdekärnorna inom områdena av nas en naturlig ekosystemdynamik. riksintresse för naturmiljö har ett lagstadgat Naturreservat skydd mot exploatering. Utöver detta ger kom- Naturreservat är det vanligaste sättet att lång- munen ett skydd mot exploatering för ett stort siktigt skydda större områden med värdefull antal andra värdefulla naturområden genom natur i Sverige. Miljöbalken anger följande det omfattande naturvårdsprogrammet, se skäl till att bilda naturreservat: kommunens ställningstaganden. • Bevara biologisk mångfald För att tillgodose riksintressena krävs förutom skydd även skötsel, så som bete eller hävd av • Vårda och bevara värdefulla naturmiljöer strandängar. Här finns svårigheter för kom- • Tillgodose behov av områden för munen att upprätthålla en tillräckligt intensiv friluftslivet skötsel för att bibehålla och utveckla de natur- • Skydda, återställa eller nyskapa värdefulla värden som finns. naturmiljöer Kommunens ambition är att stärka skärgårds- • Skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer utvecklingen med hänsyn till de natur- och för skyddsvärda arter. kulturvärden som finns i områdena. De sam- manhängande och karakteristiska naturtyperna Varje naturreservat är unikt och har därför egna

Figur 5:12. Skötseln av hagmarker och betade strandängar är viktig för att bibehålla höga naturvärden och undvika igenväxning, både i markfloran och trädskiktet.

105 föreskrifter för att bevara naturvärden. Syftet habitatdirektiv­ och fågeldirektiv­ . I svensk lag- med naturreservatet avgör vilka begränsningar stiftning är direktiven implementerade i miljö­ som gäller. balken kap 7:28. Natura 2000-områden är I ett beslut om att bilda naturreservat ska skä- även av riksintresse, enligt MB 3:8. I direkti- len för beslutet anges. Om det finns inskränk- vens bilagor finns fåglar samt andra arter och ningar i rätten att använda mark- och vatten- naturtyper listade som EU:s medlemsländer områden som behövs för att uppnå syftet med ska skydda områden för. Fågeldirektivet berör reservatet, såsom förbud mot bebyggelse, totalt 200 fågelarter som förekommer i med- avverkning, jakt eller fiske ska detta också lemsländerna. Habitatdirektivet behandlar anges. En inskränkning får innebära att till- naturtyper samt andra artgrupper än fåglar. träde till området förbjuds under hela eller Begreppet habitat används mycket brett och delar av året. Beslut i frågor om bildande eller innefattar såväl geologiska formationer som ändring av naturreservat får inte strida mot en biotoper och växtsamhällen. Tillståndspröv- detaljplan eller områdesbestämmelser enligt ning krävs vid förändringar som kan påverka plan- och bygglagen. Små avvikelser får dock miljön i ett Natura 2000-område. göras, om syftet med planen eller bestämmel- I Valdemarsviks kommun finns 15 Natura serna inte motverkas. 2000-områden, varav sju även skyddas I Valdemarsviks kommun finns idag 19 natur- som naturreservat. Skydd av övriga Natura reservat; Ängelholm, Väggö, Ämtö, Gryt, 2000-områden tillgodoses i ÖP:n genom att Kvädöfjärden, Åsvikelandet, Torrö, Fallinge- de utgör områden av klass 1 i kommunens berg, Harsbo-Sverkersholm, Stjärnö, Holm- naturvårdsprogram. tebo, Ekön, Bokö, Arnö, Ormö, Skrickerum, Biotopskyddsområden Rödgölsskogen, Kattedals gammelskog och Biotopskyddsområden används för att skydda Forsums gammelskog. små mark- och vattenområden, vanligen 2-10 ha, som på grund av sina särskilda egenskaper Naturminnen Naturminnen används för att skydda enskilda är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller värdefulla naturobjekt, t. ex. solitära ekar. I växtarter, eller som annars är särskilt skydds- Valdemarsviks kommun finns 15 naturmin- värda. Syftet med att skydda sådana biotoper nen, fördelade på 10 områden: Vindö egen- är att långsiktigt bevara och utveckla natur­ dom, Åsvik, Boda 1:3, Fillingerum 1:32, miljöer som har särskilt stora värden för djur- Fågeleke 1:1, Sverkersholm, Nääs 1:6, Skepps- och växtarter. Det kan handla om biotoper som gården 3:1, Tegelbrukstallen Boda 1, Harsbo. innehåller viktiga strukturer och funktioner, eller som utgör tillflyktsorter eller spridnings- Natura 2000 korridorer i ett annars ensartat eller fragmente- Natura 2000 utgör ett nätverk av värdefulla rat landskap (Naturvårdsverket, 2012). naturområden inom EU. Natura 2000 har till- Det finns två former av biotopskydds­områden. kommit med stöd av två direktiv: EG:s art- och Generellt biotopskydd utgörs av biotoper som

Kommunens ställningstaganden: ▪▪ Naturvårdens intressen ska beaktas i all kommunal verksamhet. ▪▪ Kommunen ska sträva efter att genomföra det åtgärdsprogram för 2015-2019 som redovisas i Naturvårdsprogrammet. ▪▪ Kommunen ska arbeta för att samtliga områden av klass 1 i Naturvårdsprogrammet ges lagstadgat skydd. ▪▪ Naturvärden i områden av klass 1 och 2 i Naturvårdsprogrammet ska bevaras intakta. ▪▪ Vid detaljplanering och tillståndsgivning ska hänsyn tas så långt möjligt till naturvär- den av klass 3. ▪▪ Vi detaljplanering och tillståndsgivning ska naturvärden av klass 4 beaktas.

106 är generellt skyddade i hela landet. Dessa I Valdemarsviks kommun finns 40 djur- och utgörs av öppna diken, alléer, odlingsrösen, växtskyddsområden, samtliga belägna i skär- stenmurar, åkerholmar, källor med omgivande gården. Ett område utgörs av sälskyddsområde våtmark i jordbruksmark, våtmarker och små- och resterande av fågelskyddsområden. Ett vatten samt pilevallar. Särskilt biotopskydd flertal ligger inom naturreservat. utgörs av biotoper som länsstyrelsen, kom- munen eller Skogsstyrelsen beslutat om i det Övriga värdefulla områden enskilda fallet. Utöver områden skyddade enligt lag finns en stor mängd områden som är värdefulla ur I Valdemarsviks kommun finns 45 särskilda naturvårdssynpunkt men som inte skyddas biotopskyddsområden, samtliga beslutade av enligt lag. Dessa kan i stället skyddas med mer Skogsstyrelsen. Merparten utgörs av äldre, eller mindre långsiktiga, frivilliga skydd så naturskogsartade barr- eller blandskogar, som nyckelbiotoper, naturvårdsavtal eller frid- men det förekommer även ett brandfält i tall- lysning. Vissa områden har inget skydd men skog samt lövskog i företrädesvis ras- eller har pekats ut som värdefulla vid inventeringar bergbranter. så som ängs- och hagmarksinventeringen, eklandskapsinventeringen, inventering av rik- Växt- och djurskyddsområden Djur- eller växtskyddsområden är ett områ- kärr och kalkfuktängar, av limniska nyckelbio- desskydd som syftar till att skydda enskilda toper eller av skyddsvärda träd. djur eller växtarters livsmiljöer. Det vanli- gaste syftet är att skydda fåglar under deras häckningstid. I dessa områden är bland annat jakträtt och allemansrätten inskränkt.

Figur 5:13. Ytterskärgård.

107 Tabell 5:1. Områden av högsta klass enligt kommunens naturvårdsprogram. ID refererar till siffror på karta i Bilaga 10. ID Namn Naturskydd Naturtyp 1 Harsbo grova ekar Naturreservat Ekdominerade, lövträdbevuxna hagmarker. Natura 2000 Naturminne Vid Harsbo finns naturreservatets äldsta ekar. Lav- och insektfaunan har ett mycket högt värde med ett flertal ytterst sällsynta arter. 2 Spångkärr Naturreservat Barrnaturskog. Natura 2000 Naturvårdsavtal Del av Fallingeberg naturreservat. Ett större område orörd skog med träd i olika successionsstadier och gott om död ved. 3 Degermossen Våtmark. Degermossen är en av tre våtmarker i kommunen som getts klass 1 (mycket höga naturvärden) i den nationella våtmarksinventeringen. 4 Holmtebo Naturreservat Barrnaturskog. De mycket höga naturvärdena är knutna till trädskikt med lång kontinuitet. Träden är gamla och senvuxna. Objektet är bitvis rikt på lågor och torrträd. Miljön är mycket lämpligt för bl a rödlistade vedinsekter. 5 Högved Natura 2000 Ängs- och betesmark. Stora, sammanhängande hagmarker med karaktäristisk flora och opåverkade av gödsling. Odlingsrösen utgör viktiga livsmiljöer för både växter och djur. 6 Hagmark vid Ramm Ängs- och betesmark. Hagmark med en varierad och artrik flora. Miljön i strandzonen bidrar till mångfalden. Spår av äldre åkrar och odlingsrösen stärker värdet. 7 Kattedal Natura 2000 Ängs- och betesmark. Torrbackar med rik flora och havsstrandängar av vikt för rastande och häckande fåglar. 8-9 Stjärnö - Fågelviks Natura 2000 Eklandskap. ekmiljöer En av de större förekomsterna av ädellöv i Valdemarsviks kommun. Även gammal tall. De grova ädellövträ- den och närhet till vatten gynnar många växter och djur, inkl fladdermus. 10 Licknevarpsfjärden Naturreservat Grund vik. Natura 2000 En mångformig undervattensmiljö med rik vegetation. Rika bestånd av blåstång och ålgräs. Öar med skyddsvärd äldre skog. Området har sannolikt en stor betydelse för lokala fisk- och fågelpopulationer. 11 Svinö-Hammars udde Naturreservat Skärgård, barrnaturskog. Natura 2000 12 Kvädö Naturreservat Skärgård, barrnaturskog, odlingslandskap. Natura 2000 Svinö, Hammars udde och Kvädö utgör ett av Östersjökustens största samlade områden med gamla skär- gårdsbarrskogar. Området hyser både typiska karga tallskogarna, örtrika granskogar, sumpskogar, samt på Kvädö även odlingslandskap i dalgångarna. 13 Ekhagmark vid Åsviks Naturminne Ekhagmark. säteri En mycket stor koncentration av gammal grov ek samt vacker landskapsbild. 14 Grund vik vid Lilla Grund vik. Kalvö-Enholmarna Viken är troligen en av de mest värdefulla i länet och utgörs av en trösklad, vassrik flada med smala myn- ningar, klart vatten och riklig undervattensvegetation. Vikens betydelse som reproduktions- och uppväxtlo- kal för fisk är med största sannolikhet mycket stor. 15 Sörö med omgivande Naturresevat Skärgård, barrnaturskog. tallskogspräglade öar Natura 2000 Fågelskyddsområde Sörö och omgivande mindre öarna är tallskogspräglade med gott om gamla träd och död ved. Skogen är på flera ställen urskogsartad. Skogsmiljöerna utgör en mycket värdefull del av Gryts skärgård.

108 ID Namn Naturskydd Naturtyp 16 Örvarpsskogen- Naturreservat Skärgård, barrnaturskog. Markens udde, Yttre Natura 2000 Åsvikelandet 17 Ollondalen-Kolmosö, Naturreservat Skärgård, barrnaturskog. Yttre Åsvikelandet Natura 2000 18 Öar i norra Torrö Naturreservat Skärgård, barrnaturskog. naturreservat Fågelskyddsområde 19 Torrö Naturreservat Skärgård, barrnaturskog. Området utgör ett av Östersjökustens största samlade områden med gamla skärgårdsbarrskogar. Området domineras av senvuxen hällmarksskog med öppna, solbelysta hällmarker, men även sumpskog och ek­miljöer förekommer. Tallskogen har ofta gott om död ved och en värdefull vedinsektsfauna. Norrut mot Hamnö och nordväst om Hamnö finns flera värdefulla fågelskär. 20 Barrskogsöar söder om Naturreservat Skärgård, barrnaturskog. Axelsö Natura 2000 Några av skärgårdens finaste barrskogsmiljöer. Här finns grov skog av såväl tall som gran och rikligt med död ved. Flera signal- och rödlistade arter som vanligen är sällsynta i skärgården vittnar om ovanligt lång skoglig kontinuitet. 21 Sörsundsviken på Ämtö Naturreservat Grund vik. Natura 2000 Opåverkad vik med riklig undervattensvegetation med stora kransalgsängar. Det skyddade läget gör att viken sannolikt av mycket stor betydelse som lek- och uppväxtlokal för fisk. 22 Grönsö Natura 2000 Skärgård, kulturlandskap, ekhagmark. Betad ekskog och ekhagar samt en slåtteräng med lång slåtterkontinuitet. I bergiga delar även barrskog. 23 Sandgärdet Skärgård, kulturlandskap, ekhagmark.

En mångfald naturtyper tack vare gammal kulturpåverkan och varierad geologi. Här samsas allt från betesmark, hassellundar, gamla och grova ädellövträd till gammal tallskog. Rik markflora. Oexploaterad och unik för skärgården. 24 Sandsänkan Natura 2000 Sälskär. Sälskyddsområde Uppfödningsområde för gråsäl. Unik skärgårdsnatur och rikt fågelliv. 25 Grova ekar på Grova ekar. Ekholmen-Flisö Gamla, grova ekar i en omfattning som har få motsvarigheter i Gryt. Ekförekomsten är ett viktigt kärnom- råde för ekanknutna arter och hyser en rad sällsynta lavar och sannolikt en mycket rik insektsfauna. 26 Bokö odlingslandskap Naturreservat Skärgård, kultur­landskap, ekhagmark. Natura 2000 På Bokö har ett gammalt odlingslandskap restaurerats under 1980- och 90-talet. Här finns ekhagar, artrik hagmarksflora, strandäng, slåtteräng och omfattande hägnader i trä. 27 Dannskären Natura 2000 Fågelskär. Fågelskyddsområde Dannskären är mycket artrika fågelskär med bl a stora vitfågelkolonier, änder och alkor. Fågelskären är några av de mest värdefulla i Östergötlands skärgård. 28 Spyskären Fågelskyddsområde Fågelskär. - Fästklabbarna 29 Röskärområdet Naturreservat Fågelskär. Natura 2000 Fågelskyddsområde 30 Örskär - Klobbenöarna Naturreservat Fågelskär. Natura 2000 Fågelskyddsområde Fågelskären är några av de mest värdefulla i Östergötlands respektive Smålands skärgård. Här finns bland annat stora kolonier av vitfågel, änder och alkor.

109 Naturvårdsprogram Dispensskäl Kommunen har upprättat ett Naturvårds­ Länsstyrelsen eller kommunen får meddela program, som planeras att antas 2017. Fram dispens från föreskrifter som har meddelats för till antaganet tjänar programmet i stället som ett naturreservat, naturminne, eller kulturreser- ett underlag för naturvårdsarbetet. I program- vat, om det finns särskilda skäl (MB 7 kap 7, 9, met har kommunens över 1 000 naturvårdsom- 10 §). Ett beslut om dispens upphör att gälla, råden klassificerats (klass 1-4), baserat på om om den åtgärd som avses med dispensen inte de har höga naturvärden i nationellt, regionalt, har påbörjats inom två år eller avslutats inom kommunalt eller lokalt perspektiv. Underlag för fem år från den dag då beslutet vann laga kraft. naturvårdsprogrammet utgörs av inventeringar Regeringens tillåtelse behövs i vissa fall innan utförda av länsstyrelsen (till exempel ängs- och det beslutas om upphävande eller dispens för hagmarksinventeringar, ek- och skärgårdsin- vissa särskilda skyddsområden eller särskilt venteringar), skogsstyrelsen (till exempel nyck- bevarandeområden. Beslut om upphävande elbiotopsinventeringen) samt inventeringar eller dispens får meddelas endast om intrånget utförda på uppdrag av kommunen (Ahlander, i naturvärdet kompenseras i skälig utsträckning 2012). på reservatet eller på något annat område. Följande kriterier har varit viktiga vid urval och För biotopskyddsområden får dispens ges i värdering av områden: enskilda fall om det finns särskilda skäl (MB • Biotoper med stor artrikedom och rödlis- 7 kap 11 §). En prövning av om det finns sär- tade arter. skilda skäl avgörs från fall till fall. I miljöbal- ken finns också en bestämmelse som reglerar • Hög ekologisk funktion, till exempel under vilka förutsättningar det ska anses finnas viktiga reproduktionslokaler, rastplatser, särskilda skäl för dispens för en åtgärd som uppväxtmiljöer eller spridningskorridorer. underlättar för jordbruket. De förutsättningar • Naturliga eller kulturskapande biotoper som ska vara uppfyllda anges i bestämmelsens med lång kontinuitet, till exempel naturbe- första och andra punkt. Dessa innebär att: tesmarker eller trädbeskuddade bergbranter • åtgärden ska behövas för att utveckla eller där ingen eller obetydlig avverkning skett. bibehålla ett aktivt brukande av jordbruk- • Grad av mänsklig påverkan. smark och, • Strukturmässigt varierade miljöer eller mil- • biotopskyddets syften ska fortfarande jöer som bidrar till att skapa mångformighet kunna tillgodoses. i ett övrigt ensidigt landskap. För att det ska anses finnas särskilda skäl för • Storlek. Ett till ytan större område kan ha dispens ska förutsättningarna i såväl första som bättre förutsättningar att bibehålla värdet andra punkten i bestämmelsen vara uppfyllda. och stå emot tillfällig påverkan. Bestämmelsen är tillämplig vid prövning av dispensansökningar i de generellt skyddade • Representativitet. Typiska miljöer för till biotopskyddsområdena. exempel skärgården. För att ett område ska tillfalla klass 1 krävs att högt ställda krav uppnås. Till exempel har endast kärnområdena i naturreservat och Natura 2000-områdena tillfallit klass 1. Områdena presenteras på karta i Bilaga 10. Områden av klass 1 (Höga naturvärden ur ett nationellt perspektiv) är markerade med siffror och beskrivs närmare i tabell 5:1.

110 5.5 Friluftsliv Karta i Bilaga 12

Kommunen erbjuder stora, lågexploaterade är skärgården smalare och mer oexploate- ytor med höga värden och goda förutsätt- rad. Övergången mellan inner-, mellan- och ningar för friluftsliv. Här finns anrik kultur- ytterskärgård är svagare. Kustlandet i södra bygd, orörda skogsmiljöer, fiskrika sjöar och delen hyser stora områden skyddad och till småbrutet odlingslandskap. Mindre vägar och stor del orörd natur. Området är unikt för sin stigar erbjuder många möjligheter till cykling låga exploateringsgrad och höga natur­värden och vandring i varierande omgivningar. I skär- (se även Tysta områden på sida 114). Här gården finns hundratals öar som erbjuder både finns stor potential för naturturism­ och frilufts­ dramatisk natur, skyddade miljöer, enskildhet liv. För att öka kunskapen om områdets vär- och turistmål. Hela kusten och skärgården är den och välkomna fler människor till området skyddade som riksintresse för friluftslivet både bör kommunen arbeta för att få till stånd ett enligt miljöbalkens 3e och 4e kapitel. Det finns statligt Naturum i kustområdet i den södra dessutom en farled av riksintresse inomskärs, kommundelen. vilken huvudsakligen nyttjas för turism och Fyrudden hamn utgör ett nav för turismen och friluftsliv. friluftslivet i skärgården. Här finns gästhamn Kommunens friluftsområden redovisas på och skärgårdstrafiken utgår från hamnen. karta i bilaga 12. Inlandet Kust och skärgård Östgötaleden sträcker sig 187 km genom hela Norr om Valdemarsvik ligger Gryts skär- kommunen och skapar en god möjlighet att gård. Den är ca 15 km bred från fastlandet till visa upp kommunens skiftande natur- och yttersta havsbandet och här finns en handfull kultur­miljöer. Delar av leden utgör även cykel- öar med mer tät fritidsbebyggelse och ett fåtal led. Leden passerar och tillgängliggör de större fastboende. I mellan- och innerskär­ ­gården sjöarna Yxningen, Byngaren och Strolången. är öarna huvudsakligen skogsbeklädda och i Det finns flera höjder med utsiktspunkter, både innerskärgården finns även inslag av gammalt över sjöar och skärgården. odlingslandskap med åkrar, ängar och hagar. I ytterskärgården finns i stället kala och fågel- Övernattningsmöjligheterna längs leden är få. rika skär och hällar. Söder om Valdemarsvik Några fasta vindskydd ligger spridda längs ligger Tryserum och Östra Eds skärgård. Här leden, i sydöstra kommundelen finns raststuga

Figur 5:14. Segling

111 av Östgötaleden och kommunens natur­ områden i övrigt behöver skyltning, parke- ringsplatser, dass och papperskorgar underhål- las och utvecklas. Dessutom behövs ett utökat utbud av bekvämare boende så som Bed & Break ­fast eller pensionat. Kollektivtrafiken­ behöver knyta an till ledens knutpunkter och möjliggöra­ vandring från A till B. För att möjliggöra detta underhåll och utveck- ling krävs samarbete med såväl grannkommu- ner som regionförbundet, dessutom krävs en långsiktig finansiering.

Riksintressen Det pågår för närvarande en nationell över- syn av områden för riksintresse för friluftsliv. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyn- digheten (HaV) tillsammans med länsstyrel- serna ansvarar för arbetet. Efter samråd gäl- lande miljökonsekvensbeskrivningen under hösten 2016 har Naturvårdsverket beslutat att skjuta upp beslut avseende 47 av riksintresse- områdena, bland annat riksintresset Östergöt- lands skärgård. Figur 5:16. Vandring. Foto: Bita Nordholm. vid Kråkvik och på Torrö (se figur 5:15 och Östergötlands skärgård Bilaga 12). Eköns, Yxningens och Grännäs Huvudkriterierna för utpekandet av camping erbjuder boende, men det finns få riksintresse­området Östergötlands skärgård är: boenden av högre standard på mer avlägsna • Särskilt goda förutsättningar för berikande platser längs Östgötaleden. upplevelser i natur- och kulturmiljöer. Kring tätorterna finns knutpunkter tillgängliga • Område med särskilt goda förutsättningar med lokaltrafik, men i södra kommundelen är för friluftsaktiviteter och därmed berikande tillgängligheten sämre. I Björnvarp finns en upplevelser. 500 m lång landningsbana. • Område med särskilt goda förutsättningar För att tillgängliggöra och öka nyttjandegraden för vattenanknutna friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Dessa huvudkriterier bygger på 15 stödkriterier: • I huvudsak frånvaro av hinder för områdets användning för friluftsändamål, t.ex. inga eller små inskränkningar i allemansrätten. • Möjlighet att komma till och in i området samt vistas i eller i anslutning till området. • Förekomst av brukningsvägar, stigar m.m. • Att det finns markerade leder och informationsskyltar­ . Figur 5:15. Raststuga vid Kråkvik, Åsvikenlandet, i • Förekomst av anläggningar eller service, kommunens sydöstra del. såsom toalett, sopsortering, parkering,

112 eldstäder, lägerplatser, vindskydd o.s.v. stort värde för friluftslivet. Många friluftsakti- • Naturvärden som kan bestå även vid ökad viteter som utövas i området är starkt knutna besöksfrekvens. till de många höga natur- och kulturvärden som ofta utgör populära besöksmål och är vik- • Tålighet mot slitage i de delar som förvän- tiga ur turistnäringssynpunkt. Upplevelser av tas bli intensivt utnyttjade. värdefulla miljöer med intressant flora, fauna • Särskilt goda förutsättningar att bedriva och kultur samt de mycket goda möjligheterna vattenanknutna friluftsaktiviteter. till bl.a. bad, båtliv, paddling, fiske och vand- ring gör skärgårdsområdet mycket värdefullt • Förekomsten av sammanhängande gröna ur flera perspektiv. stråk. I skärgården finns mer än tusen öar och skär • Bra vattenkvalitet, lämpliga stränder och och en stor del av området är skyddat som bottnar med stor artrikedom. naturreservat. Skärgårdsområdet är, framför • Att området har sällsynta växter och djur. allt sommartid, mycket välbesökt. Båt- och • Särprägel. paddlingsaktiviteter överväger men kust- sträckan har även andra besökare. Sol och • Omväxling. bad lockar på iordningsställda badplatser eller • Tilltalande landskapsbild. mer avskilda vikar och klippor. Fisket är fritt i skärgården och mycket populärt bland fritids- • Intresseväckande natur- och kulturvärden fiskare. Långfärdsskridskoåkning är en annan i form av bl.a. en mosaik av artrika land- mycket omtyckt sysselsättning i skärgården. och vattenmiljöer med många kulturhisto- riska sevärdheter. Hur kommunen avser att tillgodose riksintresset Den vidsträckta och finskurna Östgötaskärgår- den med sin mosaik av land- och vattenmil- För att bibehålla dessa värden och inte påtagligt jöer, med flera sällsynta och hotade arter och skada riksintresset krävs att värdefulla natur- intressanta kulturmiljöer är av utomordentligt och kulturområden bevaras och skyddas från

Figur 5:17. Månskenspaddling.

113 exploatering. Dessutom krävs att både natur- 3. Starkt engagemang och samverkan. och kulturområden sköts, till exempel genom 4. Allemansrätten. hävd. Fågelskyddsområden och andra skyd- dade områden behöver hållas fortsatt skyddade 5. Tillgång till natur för friluftsliv. samt skötas om enligt gällande skötselplaner. 6. Attraktiv tätortsnära natur. Exploateringsgraden i skärgården är i dag 7. Hållbar regional tillväxt och mycket låg. Ett större antal permanentboende landsbygdsutveckling. och besökare skulle kunna ge större under- lag för att bedriva verksamheter i skärgården, 8. Ett rikt friluftsliv i skolan. samtidigt som fler verksamheter skulle kunna 9. Friluftsliv för god folkhälsa. öka besöksnäringen. En ökad näring skulle i sin tur kunna bidra till att möjliggöra­ skötsel 10. God kunskap om friluftslivet. av värde­fulla områden genom ökad service. Riksdagens mål för friluftspolitiken överens- För att tillgodose riks­intressena är det därför stämmer i stora delar med kriterierna för riks- viktigt att viss mark i skärgården kan upplåtas intresset för friluftsliv. Även kommunens för exploatering. För att minimera intrånget insatser för att uppnå målen överensstämmer behöver denna exploatering koncentreras till i stora delar med kommunens avsikter för redan ianspråktagna områden, vilket beskrivs tillgodoseendet av riksintresset. Utöver detta närmare i avsnitt 3.13. Friluftsinriktade/anpas- måste kommunen arbeta vidare med informa- sade byggnationer, anläggningar och verksam- tion om friluftslivet i kommunen och öka kun- heter som kan bidra till att stärka upplevelsen skapen för att tillvarata friluftslivets värden i och nyttjandet av området bör främjas. Strän- planeringsarbetet. derna och andra attraktiva områden behöver hållas allemansrättsligt tillgängliga. Tysta områden Kommunens stora naturområden upplevs till Potentialen att utveckla områdets förutsätt- stor del som ostörda och tysta. Att ett område ningar för turism och friluftsliv är goda. beskrivs som tyst innebär att det är fritt från Genom bl.a. förbättrad information om områ- ljud som människan skapat, men inte från det, förbättrad tillgänglighet och utbud, kom- fågelkvitter eller vågsus. I mer högexploate- petensutveckling samt samarbete med närlig- rade delar av landet har det blivit allt svårare gande kustkommuner kan kommunen bättre att finna miljöer med bara naturliga ljud. Sam- tillgodose riksintresset. tidigt söker vi ofta stillhet på fritiden och har en längtan och önskemål om att finna rofyllda Mål för friluftslivet platser där vi kan vila. Buller kan påverka oss på olika sätt och har stor betydelse för vår Riksdagen har beslutat om tio mål för friluft- hälsa och en god livskvalitet. Störande buller spolitiken som ska säkerställa att människor kan orsaka sömnsvårigheter, stress, problem har tillgång till natur och goda förutsättningar att kommunicera samt minskad koncentra- att utöva friluftsliv i Sverige. Sedan målen tionsförmåga. Undersökningar visar att män- antogs har en uppföljning genomförts av niskan mår bra av att vistas i tysta miljöer. Naturvårdsverket som visar att möjligheterna Tysta områden främjar hälsan i vid bemärkelse för, tillgängligheten till, och arbetet med, fri- och kan ge en ökad livskvalitet. luftslivsutövande generellt sett ökar och för- bättras. Många av insatserna behöver upprät- Även om Valdemarsviks kommun har många thållas för fortsatt framgång. Den kommunala tysta områden kvar, förekommer bullerkällor översiktsplaneringen är ett viktigt verktyg för så som fabriker, skjutbanor och motorbana att lyckas. spritt i kommunen. Den största störningskällan är dock trafik, på fastlandet i form av vägar och 1. Tillgänglig natur för alla. i skärgården i form av båtar. 2. Skyddade områden som resurs för Kommunen har genomfört en översiktlig friluftslivet.

114 bullerkartering för kommunen, i vilken 35 dB använts som gränsvärde för vilket som räk- nas som ett tyst område. Enligt analysen lig- ger hälften av de områden som getts klass 1 i Naturvårdsprogrammet och därmed anses vara av högt naturvärde i ett nationellt perspektiv i områden med beräknad bullernivå över 35 dB. Fallingbergs naturreservat samt delar av Deger- mossen utgör de enda områden av klass 1 enligt Naturvårdsprogrammet belägna i inlandet som har en beräknad bullernivå under 35 dB. I skär- gården finns ett flertal sådana områden. Närhet till vägar utgör den enskilt största bullerkällan enligt beräkningen. Området runt Licknevarpsfjärden och Kvädö (nr 10 och 12 på karta i Bilaga 10) präglas enligt länsstyrelsen av naturlighet och ostörd- het då det är beläget långt ifrån större vägar och städer. Området utgör även ett viktigt frilufts- område. Bullerberäkningen visar att det inte finns några störande verksamheter i området och att mindre vägar i närheten endast kan ge bullerpåverkan i områdets utkant. För att värna tystnaden har länsstyrelsen beslutat om motor- båts- och sportfiskeförbud samt förbud mot att åka vattenskidor och vattenskoter i området.

Kommunens ställningstaganden: ▪▪ Säkerställa att riksintressen för natur, friluftsliv och kultur tillgodoses. ▪▪ Verka för en aktiv skötsel av natur- och kulturområden. ▪▪ Kommunen ska verka för väl fungerande knutpunkter för friluftslivet. ▪▪ Kommunen ska stärka och marknadsföra noder som kan nås med kollektivtrafik. ▪▪ Campingplatserna i kommunen ska ges möjligheter att utvecklas. ▪▪ Samarbete med Västerviks kommun för att stärka södra kommundelen som område för friluftsliv. ▪▪ Kommunen ska arbeta för att uppföra ett Naturum i södra kustlandet. ▪▪ Området kring Licknevarpsfjärden och Kvädö ska bevaras som ett tyst och ostört område. Tillkommande verksamheter och anläggningar som medför bullernivå över 35 dBA inom det utpekade området ska inte tillåtas. Förbudet omfattar dock inte pro- fessionell fiskeriverksamhet då området ingår i ett riksintresseområde för fiske; Kvädö Västerviks och Misterhults skärgårdar. Förbudet påverkar heller inte nyttjandet av den farled som passerar öster om det tysta området.

115 5.6 Strandskydd

Strandskyddets syfte och omfattning upphävande av eller dispens från strandskyd- Strandskyddet syftar till att långsiktigt skydda det inom ett område för landsbygdsutveck- stränder så att de förblir så opåverkade som ling i strandnära lägen (LIS) får man också möjligt. Skyddet ska tillgodose behovet av beakta om ett strandnära läge för en byggnad, opåverkade stränder i ett flergenerationsper- verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till spektiv, men också för framtiden bevara den utvecklingen av landsbygden (MB 7 kap 18 d, biologiska mångfalden. Skyddet av den biolo- 18 e §§), se vidare avsnitt 3.12 Landsbygdsut- giska mångfalden och att för framtiden trygga veckling och Naturvårdsverkets hemsida. människors tillgång till opåverkade stränder väger lika tungt (MB 7 kap). Strandskydd i Valdemarsviks kommun Valdemarsviks kommun har enligt SCB totalt Grundregeln är att alla stränder har ett skydd ca 1 700 km stränder. Ca 1250 km av dessa är om minst 100 meter, såväl på land som i vatt- havsstränder (SCB, 2012). net. Bestämmelserna gäller i alla sjöar och vattendrag, oavsett storlek. I vissa fall kan Tabell 5:2. Valdemarsvik kommuns strandlinje, länsstyrelsen, om det behövs för att tillgodose avrundad efter statistik från SCB, 2012. strandskyddets syften, utvidga strandskyddet Område Strandlängd (km) upp till 300 meter. Insjöstränder och vattendrag 400 Öar i insjöar 50 Dispensskäl Havsöar 1000 I vissa fall kan kommunen upphäva strand- Fastlandskust 250 skyddet, eller bevilja dispens, om så kallade Totalt 1700 särskilda skäl kan redovisas (MB 7 kap 18 c §). Upphävandena får dock inte avse områden där Valdemarsviks kommuns stränder är idag länsstyrelsen har beslutanderätt (MB 7 kap 18 relativt opåverkade. Enligt den exploaterings- § 1 st 3). Särskilda skäl är att det område som indikator som Naturvårdsverket tagit fram och dispensen eller upphävande avser: som baseras på frekvensen av bryggor samt förekomst av hamnar och tätorter är 85 procent 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som av kommunens havsstrand-linje helt oexploa- gör att det saknar betydelse för strandskyd- terad (figur 5:18). dets syften, 2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verk- Länsstyrelsen har 2015-01-12 beslutat om samhet eller annan exploatering är väl ett nytt strandskydd för havskusten. Beslutet avskilt från området närmast strandlinjen, innebär att strandskyddet på land i huvudsak utvidgats till 150 meter, i likhet med det tidi- 3. behövs för en anläggning som för sin funk- gare beslutet som gällt sedan 1975. Strand- tion måste ligga vid vattnet och behovet skyddet i vatten har generellt utvidgats till 300 inte kan tillgodoses utanför området, meter. Inom sju områden är strandskyddet (på 4. behövs för att utvidga en pågående verk- land) utvidgat till 300 meter. Strandskyddet är samhet och utvidgningen inte kan genom- inte utvidgat inom större avskärande bebyg- föras utanför området, gelsesamlingar eller inom planlagda områden. 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett Den långa kuststräckan och det stora antalet angeläget allmänt intresse som inte kan sjöar är stora tillgångar i kommunen, oavsett tillgodoses utanför området, om det handlar om utveckling eller bevarande. 6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Angelägna allmänna intressen som tätortsut- veckling och infrastruktur kan utgöra särskilda skäl. Som särskilda skäl vid prövningen av

116 Kommunen ser positivt på att utnyttja de Gryt-Fyrudden där LIS inte är tillämpligt, är möjligheter som finns att bevilja dispens från kommunen positiv till att pröva ny bebyggelse, strandskyddet eller upphäva det, när det finns med tätortsutveckling som särskilt skäl. särskilda skäl för det. I Valdemarsvik och

Figur 5:18. Exploateringsgrad i havsstrandlinjen, baserat på frekvensen av bryggor samt förekomst av hamnar och tätorter. Underlaget består av flygbildstolkade bryggpunkter och hamnytor samt tätorter och större hamnar från GSD Marktäckedata.

Kommunens ställningstaganden: ▪▪ Kommunen ser positivt på att åberopa särskilda skäl för att bevilja strandskyddsdis- pens och att upphäva strandskyddet. ▪▪ Kommunen är positiv till tätortsutveckling inom strandskyddade områden.

117 5.7 Kulturmiljö Karta i Bilaga 13

Med kulturmiljö menas de miljöer som har Kommunens kulturmiljöer formats och påverkats av mänsklig verk- samhet. Vi rör oss dagligen i olika former av Stora delar av kommunen var under äldre sten- kulturmiljöer och de berättar mycket om oss åldern ett utpräglat kustlandskap. Trånga vikar människor, hur vi har levt och hur vi har påver- satte sin prägel på miljön. Stenåldersboplatser kats av historien. återfinns idag på nivåer ca 40 meter över havsytan. Gravplatser från brons- och järn I översiktsplanen beskrivs den fysiska kul- åldern visar på flertalet boplatser intill vikarna. turmiljön som vi kan uppleva - kulturland- Kommunens största järnåldersgravfält har skap ­, bebyggelsemiljöer, fornlämningar och ca 60 gravar och ligger mellan Fågelvik och enskilda byggnader. Rånen, kallat Stjärnebergsgravfältet. I skär- Värderingar till historien och samhället för- gården har folk jagat och fiskat i alla tider. ändras över tiden. Därför måste kulturmiljö­ Först under medeltidens­ senare del började arbetet hela tiden omvärderas och ses över. människor bosätta sig mer permanent i skär- gården. Harstena är ett fiske­läge med spår från Vi värnar numera i större grad till hela kultur- medeltiden. miljöer, istället för enskilda objekt. Vi strävar också efter att ha en bredare syn på vad som Även flera av de stora herrgårdarna uppfördes är intressant att berätta om, genom att beakta vid kusterna, såsom Fågelvik, Åsvik, Breviks­ mångfald och genus, från fler tidsepoker. näs, Åbacksnäs och Fredriksnäs, de flesta eta- blerade på 1600- och 1700-talen. In i landet ligger Fillingarum och Hornsberg. De flesta av kyrkorna i kommunen är uppförda vid slutet av 1700-talet. Tryserums äldsta kyrka

Figur 5:19. Lundbergs läderfabriksbyggnader, här Sjöhuset i Valdemarsvik berättar om ortens industri- epok och är en värdefull kulturmiljö.

118 är medeltida, idag en ruin som är skyddad som Kulturmiljöer ska bevaras och vårdas, men fornlämning. På Valdemarsviks kyrkogård­ också användas och upplevas. Äldre bebyg- finns ett unikt sentida gravkapell,­ ritat 1917, gelse ska samspela och integreras i det nya. av den internationellt kända arkitekten Sigurd Därför är det viktigt att värdefulla kultur­ Lewerentz. miljöer identifieras och att värdena beskrivs. Gusums bruk började som ett järnbruk på 1650- Genom detta kan värdena tas tillvara på ett bra talet, men övergick snabbt till mässingsfram­ sätt. ställning. Både Gusum och Ringarum utveck- lades i samband med järnvägens dragning vid Lagskyddade kulturmiljöer början av 1900-talet. Valdemarsvik präglas till stor del av bebyggelsens anpassning till de Fornlämningar och fornfynd branta bergspartierna. Hamnen, marknadsplat- Ett fornminne är en lämning efter människors sen, kopparhanteringen och inte minst tillverk- verksamhet under forna tider, något som har ningen av läder vid Lundbergs läderfabriker på tillkommit genom äldre tiders bruk och som 1900-talet har gett orten flera värdefulla kul- dessutom är varaktigt övergiven. Närmare turmiljöer. Tätorterna Valdemarsvik, Gusum 2 000 kända fornminnen finns registrerade i och Ringarum beskrivs mer under kapitel 3. kommunen. Dessa är sökbara via fornminnes­ Utanför tätorterna utgörs den äldre bebyggel- informationssystemet, FMIS. sen av mindre byar och ensamliggande gårdar Fornlämningarna, såväl kända som okända, på höjder i landskapet. Bebyggelsen är ofta är skyddade enligt Kulturmiljölagen, KML. från 1700- och 1800-talen, även om läget för I skyddet av fornlämningar ingår inte bara byarna är medeltida. själva fornlämningen, utan även ett skydds­ område som benämns fornlämningsområde.­ Kulturmiljön ger attraktiva miljöer Alla registrerade fornlämningar har inte beslu- Enligt kommunens vision och inriktningsmål tade fornlämningsområde­ n. Detta gör att ska kommunen ha attraktiva miljöer i alla kommun­delar. Attraktiva miljöer fås genom att tillvarata och utveckla våra kulturmiljöer. Kommunen ser därför kulturmiljöerna som en värdefull tillgång. Kulturmiljöerna är också viktiga och intres- santa för besöksnäringen, inte minst i skär- gården. En viktig fråga är att hålla kultur- landskapet öppet i skärgården. För att detta ska vara möjligt är en aktiv djurhållning en grundförutsättning. Kartan, bilaga 13, visar var i kommunen det finns kulturmiljöer i form av kyrkliga kultur- minnen, fornminnen, byggnadsminnen, riks­ intressen för kulturmiljövård och regionala kulturmiljöområden.

Avvägning mellan byggande och bevarande Kommunen vill se en ökad inflyttning i kom- munen. Genom att kulturmiljön ses som en resurs, som används och utvecklas, får vi fler Figur 5:20. Det unika gravkapellet i Valdemarsvik attraktiva miljöer att bo i. från 1917, ritat av arkitekt Sigurd Lewerentz.

119 avgränsningar måste klarläggas vid tillstånds- byggnads­minnesförklarad 1979. ansökningar om ingrepp planeras i närheten av en fornlämning. Samråd ska därför alltid göras Villa Albacken (Valdemarsvik) i god tid med länsstyrelsen. Villa Albacken uppfördes år 1912 av Karl Lundberg, direktör för Lundbergs läderfabrik i Byggnadsminnen Valdemarsvik. Fabriken var under en period en Byggnader, områden, parker eller träd­ av Skandinaviens största läderfabriker. Villan gårdar som är enskilt ägda kan förklaras som berättar om ortens epok som industrisamhälle. byggnads­minnen av länsstyrelsen om de har Villa Albacken ritades av Norrköpingsarkitek- ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde. I ten Werner Northun, troligen med Sollidens kommunen finns fem byggnader/miljöer som slott på Öland som förebild. Northun har även är klassade som enskilda byggnadsminnen. ritat fabriksbyggnaderna och flera arbetar­ bostäder och tjänstemannavillor i Valdemar- Gräslundska släktgården (Gryts socken) svik. Villa Albacken är byggnadsminne sedan Gräslundska gården ligger på Gräsmarö. Öns 2009. öppna ekdominerade odlingslandskap är ett av skärgårdens mest välbevarade. Gården har Kättilö tullhus (Gryts socken) brukats av släkten Gräslund åtminstone sedan Det nuvarande stora tullhuset på Kättilö är början av 1600-talet. ”Farfarsstugan” dateras uppfört 1788 och är beläget på öns östra udde. till 1700-talet, med en påbyggd överdel från Föregångaren, Barösunds tullkammare, in­­ tidigt 1800-tal. Till gårdsbebyggelsen hör flera rättades 1637, då Stora sjötullen flyttades hit hus med olika funktioner. 1930 bildades den från Norrköping. I byggnadsminnet ingår även Gräslundska Släktföreningen. Enligt donato- lotsuppassningshuset. Tullstationen drogs in rernas ­ önskan drivs gården i möjligaste mån 1928 och Barösund blev kustpostering i tull- så att det gamla kulturlandskapet och bebyg- verkets kustbevakning. Tullhuset är byggnads- gelsen kan behållas. Släktgården blev bygg- minnesförklarat sedan 1935. nadsminne 2011 och är som helhet ett mycket välbevarat skärgårdshemman. Fågelviks herrgård (Tryserums socken) Fågelviks herrgård på Slotts­holmen är uppförd Breviksnäs herrgård (Gryts socken) på 1770-talet. Ritningsförslag gjordes redan Gården Brevik är känd sedan 1562. På 1630- på 1730-talet av arkitekt Carl Hårleman, men talet eller början av 1700-talet byggdes gården ändringar utfördes senare av Jean Eric Rehn. om till säteri och fick senare namnet Breviks­ Huvudbyggnaden har två våningar under man- näs. Herrgården är belägen i Valdemars­ sardtak. Mot trädgårdssidan finns en utbyggd vikens norra inlopp. I byggnadsminnet ingår kupolkrönt sal i husets fulla höjd. Fasaderna flyglar, magasin och båthus. Herrgården blev är slätputsade och gulfärgade med rusticerade

Figur 5:22. Del av kommunens största ­gravfält i Figur 5:23. Byggnadsminnet Albacken ligger på en Tryserums socken, fornlämning Tryserum 35:1. södersluttning ned mot Valdemarsviken.

120 murpartier, listverk, omfattningar m.m. i vitt. ­Bondes Fågelvik. Den nuvarande herrgården I byggnadsminnet ingår två par samtida flyglar, uppfördes ca 2 km därifrån vid slutet av 1700- en biblioteksbyggnad och ett ”ankhus”. Fågel- talet, troligen efter ritningar av C Hårleman. viks herrgård är byggnadsminnesförklarad­ Flyglar, magasin, ankhus mm. sedan 1983. Björkskär (E76, Tryserums socken) Kyrkor och kyrkomiljöer Ön Björkskär ligger i kommunens södra del. Alla kyrkobyggnader eller kyrkomiljöer som Riksantikvarieämbetets motivering: är uppförda eller anlagda före 1940 är skyd- Fiskeläge i ytterskärgård med samlad och väl- dade av Kulturmiljölagen. bevarad bebyggelse. Sju kyrkomiljöer i kommunen Uttryck för riksintresset: är kyrkliga kultur­minnen. Dessa är kykormil- Bebyggelse från 1700- och 1800-talen i form jöerna i Gryt med Sankt Olofs kapell, Gusum, av ryggåsstugor men även en loftbod och Ringarum, Tryserum, Valdemarsvik­ med det sjöbodar. Nygrenska gravkapellet, samt Östra Ed. Gryts skärgård (E77-82, Gryts socken) Riksintressen Riksantikvarieämbetets motivering: Tre riksintresseområden för kulturmiljövården­ Större sammanhängande kust- och skärgårds- finns i kommunen. miljö där den särpräglade skärgårdskulturen är Fågelvik (E75, Tryserums socken) tydligt avläsbar. Bosättningarna är etablerade Fågelvik ligger i kommunens sydöstra del, vid under medeltiden. (Fornlämningsmiljö, Kom- Valdemarsvikens södra strand. munikationsmiljö, Gruvmiljö). Uttryck för riksintresset: På Kappeludden vid Barösundsinloppet finns Riksantikvarieämbetets motivering: lämningar efter en hamnanläggning och bebyg- Herrgårdsmiljö i skärgårdsbygd, med medel- gelselämningar från 1200-talet. Änghäret med tida anor med byggnadsbestånd huvud­sakligen tomtningar (bebyggelselämningar efter tillfäl- från sent 1700-tal. Området har anknyt- lig bosättning) med koppling till säsongsfiske. ning till Karl Knutsson Bonde. (Borgmiljö, Barösund tullstation med tullhus från 1788. Skärgårdsmiljö). Häradskärs fyr- och lotsplats med fyrtorn av Uttryck för riksintresset: Heidenstamtyp och lotsmästarboställe från Medeltida borgruin efter Karl Knutsson 1863, övriga lotsbyggnader från 1800-talet

Kulturmiljöerna skyddas med stöd av olika lagar. Kulturmiljölagen (KML) Kulturmiljölagen anger grundläggande bestämmelser för viktiga kulturmiljöer, såsom forn­ lämningar, enskilda byggnadsminnen och kyrkomiljöer. Lagen syftar till att nuvarande och kommande generationer ska ha tillgång till en mångfald av kulturmiljöer. Plan- och bygglagen (PBL) Enligt Plan- och bygglagen ska hänsyn alltid tas till bebyggelsemiljöer, byggnader och landskap med kulturhistoriska värden. Detta gäller oavsett annat lagskydd. Här finns bestämmelser­ om varsamhet vid underhåll och förbud mot förvanskning. Miljöbalken (MB) Områden som har så stora kulturhistoriska värden att de har betydelse för hela Sverige kan pekas ut som riksintressen enligt Miljöbalken. Syftet är att värdefulla kulturmiljöer ska ­skyddas­ och vårdas. Enligt 3 kap 6§ ska kulturvärden så långt möjligt skyddas mot åtgär- der som påtagligt kan skada kulturmiljön.

121 samt lämningar av det medeltida fria säsongs- ökad medvetenhet om riksintressen och dess fiskeläget. Kättilö lotsby, en av länets bäst värden. bevarade skärgårdsbyar, med samlad bykärna Vid all byggnation inom eller i anslutning och nära nog opåverkad av laga skifte. Harstena till riksintresseområden ska hänsyn tas. Detta fiskeläge med omfattande säljakt med oskif- gäller både vid nybyggnation och vid om- och tad samlad småskalig bybebyggelse. Lökskär tillbyggnationer. Bebyggelsens utformning, (Kråkmarö) med husgrunder och odlingsytor i placering och materialval måste anpassas till ytterskärgården efter ett äldre fiskeläge över- den befintliga kulturmiljön och bebyggelsen. givet i början av 1800-talet. Bondekrok, Gräs- Vid framtagandet av översiktsplanens kapitel marö, Kråkmarö och Fångö skärgårdsbyar 3.13 med riktlinjer för skärgårdsbebyggelse med välbevarad 1800-talsbebyggelse.­ Fångö och kapitel 3.10 gällande utvecklingsområdet gruva på Gruvholmen med lämningar efter Gryt-Fyrudden har hänsyn till kulturvärden 1800- talets brytning av koppar­malm i form tagits. av gruvhål, husgrunder samt stora varphögar, sjömärkeskummel på äldre vårdkaseplats på Kommunalt kulturmiljöunderlag Gubbö kupa. Dala rösemiljö med kustbundna Utöver de lagligt skyddade miljöerna finns bronsåldersrösen av i Östergötland ovanligt många byggnader och miljöer som har ett högt slag grupperade på uddar och holme kring lokalt och regionalt värde. Dalvåmmen. Välbevarat kulturlandskap med hamlade träd, åker och ängsmark. (Områdes- ”Natur och kultur, miljöer i Östergötland”, avgränsningen följer byarnas ägogränser för- utgiven av länsstyrelsen i Östergötlands utom Dala rösemiljö). län 1983 är resultatet av ett inventerings- arbete som genomfördes under åren 1979-81 Hur kommunen avser att tillgodose inför en sammanställning av hela länets kultur- riksintressen och naturmiljöer, som ansågs vara särskilt Kommunen har som mål att arbeta för att skyddsvärda. De regionala kulturmiljöområ- befintlig bebyggelse och miljöer som finns den som anges i bilaga 12 härstammar från inom de utpekade riksintressena underhålls detta kulturmiljöprogram. så att bebyggelsens karaktär bibehålls. För att Ett arbete med ett kommunalt kulturmiljö­ minimera risken för skador på riks­intressenas program påbörjades år 2013, och är en revi- värden avser kommunen att arbeta för att dering av det kulturmiljöprogram­ som ingår bevara och utveckla värdena. Kulturmiljön ska i ”Natur och kultur”. Eftersom det kommu- beaktas vid det dagliga samhällsplaneringsar- nala kulturmiljöprogrammet inte är färdig- betet, vid bygglovs­hantering och tillståndsgiv- ställt, benämns det här som kulturmiljöun- ning. Informationsinsatser till kommuninvå- derlag. Översiktsplanen hänvisar till kultur­ nare och fastighetsägare är ett bra sätt att ge minnesvårdsprogrammet från 1983. En brist

Figur 5:26. Fågelviks herrgård ingår i riks­intresse­ Figur 5:25. Tryserums kyrkomiljö ingår i det området E75, men är också byggnadsminne. ­regionalta kulturmiljöområdet, K9.

122 med detta är att flera av de utvalda kultur­ finns ett tjugotal värdefulla natur- och kultur­ miljöerna har förändrats och att kulturmiljöer miljöer i skärgården inom kommunen redo- från senare tid till stor del saknas. visade. Flera av miljöerna utgörs av kultur- landskap som vittnar om äldre jordbruk med slåtterängar, hagmarker och gärdesgårdar. Byggnadsinventeringar En byggnadsinventering i Sveriges skärgård Många kulturmiljöer är kartlagda genom gjordes 2000-2012, Sveriges fyrar och fasta byggnadsinventeringar utförda på 1980- och sjömärken. Syftet var att få en sammanställning­ 1990-talet. Inventeringarna är inte heltäckande av det nautiska kulturarvet, framtaget inom över kommunen och berör inte senare tiders ramarna för det nationella projektet FYR. Här bebyggelse. Inventeringarna är dock bra kun- inventerades bland annat Häradsskärs fyrplats skapsunderlag vid underhåll och förändringar och flertalet kummel. i kommunens bebyggelse. Modernismens arkitektur 1945-1975 finns Andra kulturmiljöer representerad i kommunen, och inventerades 2008-2009 av Östergötlands länsmuseum. Kungsvägen var huvudvägen längs ostkusten Inventeringen fyller ut en tidslucka. Syftet var mellan Stockholm och Kalmar. Vägen är en att belysa värdet av arkitekturen och göra tjäns- av landets äldsta bevarade färdvägar. Mellan temän, politiker och allmänhet medvetna om Gusum och Skedshult finns 22 kilometer intakt bebyggelsen och dess karaktärsdrag. I rappor- väg bevarad av den ursprungliga huvudvägen ten har ett 40-tal byggnader med ett högt kul- vilket är den enda kvarvarande delen, bort- turhistoriskt värde från Valdemarsvik, Gusum, sett från 200 meter i Kolmården. Kungsvä- Gryt och Skeppsgården valts ut. Inventeringen gens sträckning används delvis av vandrings- är ett delmål i uppfyllandet av miljömålet God leden Östgötaleden. bebyggd miljö. I boken ”Upptäck Östergötlands skärgård”

Figur 5:27. Bruksgatan 11, tidigare Östergötlands enskilda bank, i Gusum är klassat som mycket värde- fullt i länsmuseets inventering av moderna byggnader. I bakgrunden syns den gamla brandstationen.

123 Attefallshus inom värdefulla områden kvadrat­meter som bygglovsfritt får uppföras på en tomt där det redan finns ett en- eller två- bostadshus, se Boverkets hemsida. Kommunen har gjort bedömningen att Atte- fallshus inte får uppföras inom miljöer skyd- dade enligt Kulturmiljölagen, ­regionala kul- turmiljöområden utpekade på karta i bilaga 13 samt inom riksintresseområden för kulturmiljö. Ett Attefallshus är en byggnad på max 25

Figur 5:28. Villor i miljön kring Valdemarsviks kyrka.

Kommunens ställningstaganden: ▪▪ Kommunens värdefulla kulturmiljöer ska skyddas och bevaras. ▪▪ Vid ny- och ombyggnationer inom och i anslutning till värdefulla kulturmiljöer ska hän- syn tas till de befintliga kulturvärdena. ▪▪ Om större förändringar planeras som berör kulturmiljöer eller kulturhistorisk värdefull bebyggelse bör en fördjupad kulturhistorisk inventering tas fram. ▪▪ Kulturmiljön ska värderas högt. Kunskap och hänsyn om kultur­miljön ska prägla stadsplanering och bygglovsärenden. ▪▪ Kommunens kommande kulturmiljöprogram och inventeringar ska utgöra utgångs- punkt vid lämplighetsbedömningar. ▪▪ Kommunen ska värna om djurhållningen i skärgården och medverka till att ge den de förutsättningar som behövs för att hålla kulturlandskapet öppet. ▪▪ Målsättningen är att slutföra det kommunala kulturmiljöprogrammet som har påbör- jats, vilket omfattar arvet från modernismen.

124 5.8 Miljö och riskfaktorer Karta i Bilaga 14

Luftkvalitet genomförs den genom Östergötlands Luft- vårdsförbund, som förfogar över en utrustning Miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhus- som ambulerar mellan östgötska kommuner. luft syftar till att skydda människors hälsa och De senaste mätningarna från Valdemarsvik miljön. Det finns MKN för flera ämnen, bland (Storgatan 16, vinterhalvåret 2009/2010) visar annat kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid att alla MKN för partiklar (års- och dygnsmed- och partiklar (PM 10). Problem med luftkva- elvärde) underskreds under perioden. Mätperi- litet uppstår främst i storstäder, men kan även oden var dock inte helt representativ då det var uppstå i småstäder eller samhällen med t. ex. en osedvanligt mycket snö och blöta vägbanor. tät stadskärna och mycket vedeldning. Kom- Samtidigt visar beräkningar för perioden att munerna ansvarar för att kontrollera luftkvali- halterna är relativt höga i förhållande till tra- teten för de flesta miljökvalitetsnormerna och fiken på platsen. Trafiken var vid tiden 4 300 att tillhandahålla aktuell information om för- fordon/dygn. Orsaken till detta är bl.a. att Stor- oreningsnivåerna. Kontrollen av för utom- gatan vid mätplatsen är trång med höga husfa- husluft ska enligt luftkvalitetsförordningen sader, figur 5:29. (2010:477) ske genom mätning, beräkning eller objektiv skattning. Sammanfattningsvis visar både beräkningar och mätningar att luftkvaliteten inte utgör Situationen i Valdemarsviks tätortort är sådan något problem i Valdemarsviks kommun, var- att övervakning av luftkvaliteten inte behöver ken i huvudtätorten eller någon annanstans. göras genom kontinuerliga mätningar. I stället

Kommunens ställningstaganden: ▪▪ Vid detaljplanering och andra lokaliseringsbeslut enligt PBL ska kommunen säker- ställa att planerna eller besluten inte kommer att leda till att MKN för luft överskrids. ▪▪ Kommunen ska även fortsättningsvis vara medlem i Östergötlands Luftvårdsförbund.

Figur 5:29. Storgatan i Valdemarsvik är bitvis trång med höga husfasader, mätningar visar dock att trots detta utgör luftföroreningar inget problem i Valdemarsviks kommun.

125 Buller maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till Buller är allt oönskat ljud, men vad vi betrak- byggnaden. tar som oönskat varierar mellan personer och tid på dygnet. Forskning visar att buller påver- • För en bostad om högst 35 kvadratmeter kar människors hälsa, och att denna påverkan gäller i stället för 55 dBA att bullret inte ofta underskattas. Därför är det viktigt med bör överskrida 60 dBA ekvivalent ljudnivå åtgärder för att minska omgivningsbullret. Det vid bostadsbyggnadens fasad. är även viktigt för att nå det nationella miljö­ För bostäder där riktvärdena överskrids finns kvalitetsmålet God bebyggd miljö. regler om hur ofta och när på dygnet de får Det finns en miljökvalitetsnorm för buller som överskridas. i mindre kommuner gäller större vägar, järn­ Eftersom kommunen till stor del består av gles- vägar och civila flygplatser. Vägarna i Valde- bygd är buller ett litet problem. Störande buller marsviks kommun är dock för lågt trafikerade förekommer främst vid bostäder intill väg E22 för att omfattas av normen. Järnväg och flyg- samt andra större vägar i kommunen. Dess- platser saknas i kommunen. utom förkommer bullerstörning från exempel- Förordningen om trafikbuller vid bostads- vis skjutbanor och industrier. För dessa och byggnader (2015:216) gäller för nybygg- andra verksamheter reglerar verksamhetens nation av bostäder i områden som påverkas tillstånd vilka maximala bullernivåer­ som gäl- av buller från spårtrafik och vägar samt vid ler. Som grund för besluten har naturvårds- nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av verket tagit fram riktvärden för olika typer av trafikinfrastruktur: verksamheter. • 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostads- I områden utan samhällsljud, så kallade tysta byggnads fasad områden, kan buller upplevas störande vid långt lägre värden än riktvärdena för buller. • 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA Läs mer om tysta områden i avsnitt 5.5.

Kommunens ställningstaganden (buller): ▪▪ Bullerfrågan ska beaktas i planering och tillståndsgivning. ▪▪ Verksamheter och anläggningar som medför bullernivå över 35 dBA inom det av länsstyrelsen utpekade tysta området Licknevarpsfjärden och Kvädö ska undvikas, se detaljer i avsnitt 5.4.

Förorenade områden som kan ha gett upphov till föroreningar. För att undersöka om marken verkligen är förore- Länsstyrelsen har kartlagt områden som miss- nad krävs noggrannare utredningar. tänks vara förorenade av industriella verksam- heter. De olika områdena har riskklassats uti- 190 områden i Valdemarsviks kommun finns från kunskap om hanterade ämnen, processer, registrerade i EBH-stödet för att de är poten- verksamhetens storlek mm. Objekt där under- tiellt förorenade. Av dessa har sanering påbör- lagsmaterial saknats har inte tilldelats en risk- jats eller slutförts för 10 objekt. 55 objekt har klass, dock har objektens branschtillhörighet undersökts närmare med resultatet att ingen då istället utgjort underlag för branschklass- åtgärd krävs. De förorenade områdena delas in ning. Dessa objekt redovisas som ej riskklas- i fyra riskklasser: sade i den databas som länsstyrelsen har sam- • Klass 1: Mycket stor risk manställt över potentiellt förorenade områden; • Klass 2: Stor risk EBH-stödet (Efterbehandling av Förorenade Områden). Att en fastighet är med i databasen • Klass 3: Måttlig risk innebär att den har eller har haft en verksamhet • Klass 4: Liten risk

126 I kommunen finns följande antal riskklassde av förorenad mark. Dessutom har kommunen områden. förbättrat minskat spridningen av miljögifter i Tabell 5:3. Riskklassade områden i Valdemarsvik. framför allt Gusumån och havet. Mer om dessa Klass 1 2 3 4 Ej klassade sanerings­projekt står att läsa i tätortsplanerna Antal 6 18 14 45 107 för Valdemarsvik (3.7) respektive Gusum (3.8).

De utförda riskklassningarna avser risker vid Efter de omfattande saneringsprojekten i den nuvarande markanvändningen. I de fall Gusum och Valdemarsviken avslutats återstår som markanvändningen förändras behöver tre objekt av klass 1 i kommunen, samtliga i riskbedömningen ses över. Detta gäller även Gusum-området. I databasen finns även 18 för de områden som finns upptagna i länssty- objekt av klass 2 registrerade, för vilka åtgärd relsens MIFO-databas men som ej riskklas- inte har påbörjats. Det är objekt av riskklass 1 sats. För de riskobjekt som finns inom de utpe- och 2 som länsstyrelsen prioriterar för utred- kade utvecklingsområdena, såväl riskklassade ning av saneringsbehovet. Gräsdalen (klass 1) som ej riskklassade, kommer en individuell i norra Gusum finns även upptagen på läns­ bedömning av respektive objekt att behöva styrelsens lista över de områden i länet som utföras i samband med förändrad markanvän- prioriteras högst för sanering. Objekt av klass ding, i syfte att bedöma behovet av revide- 1 för vilka sanering ännu inte påbörjats finns rade riskbedömningar och/eller miljötekniska markerade på karta i bilaga 14. markundersökningar. Kommunens djupa kunskap inom sanering av I första hand är det den verksamhetsutövare förorenad mark skapar goda förutsättningar för som orsakat en förorening som är skyldig fortsatta satsningar för att möjliggöra sanering att sanera. I vissa fall kan markägaren vara av fler förorenade områden, både i egen regi skyldig. Om den skyldige inte kan ställas till och genom att stötta företag och markägare svars kan staten bekosta saneringen. Det är till med saneringsskyldighet. exempel fallet vid de omfattande saneringarna i Gusum samt Valdemarsviken. Valdemarsviks kommun har genomfört två av landets största saneringsprojekt i Valdemars­ viken och Gusum. Saneringen är avslutad i Valdemarsviken, fabriksområdet och PCB-de- ponin i Gusum samt sågverket i Ringarum. I Gusumsån pågår fortsatt saneringsarbete under 2015. Kommunen har varit huvudman för projekten i Gusum och Valdemarsviken och finansieringen har kommit från -Natur vårdsverket. Genom dessa projekt har kommu- Figur 5:30. Grännäs deponi som utgör upplag för nen skaffat sig gedigen kunskap inom sanering massor från saneringen av Valdemarsviken.

Kommunens ställningstaganden (förorenade områden): ▪▪ Kommunen bör inhämta kunskap om förorenade områden som underlag vid framtida planläggning ▪▪ Kommunen ska arbeta för att de som förorenat tar ansvar för efterbehandlingen ▪▪ Kommunen ska vara drivande för att få till stånd efterbehandling av områden där ansvarig för föroreningen saknas. ▪▪ Kommunen ska i sin roll som tillsynsman förebygga att ytterligare områden förorenas. ▪▪ Kommunen ska bidra med sin erfarenhet och kunskap kring sanering i regionala samarbeten och andra sammanhang.

127 Klimatanpassning dricksvattenförsörjning och jordbruk samt att risken för skogsbränder kommer öka. Enligt PBL (Plan- och bygglagen) ska kommu- nerna i samband med lämplighetsprövningen i Värmeböljor översiktsplaner, detaljplaner och bygglovsä- I och med att klimatet förändras kommer vär- renden ta hänsyn till klimatförändringen och meböljor att bli vanligare. Värmeböljor leder dess konsekvenser. Klimatförändringarna till en ökad dödlighet, särskilt för utsatta grup- kommer att påverka planeringen på olika sätt. per. Värmeböljorna kommer dessutom att bli Åtgärder för att anpassa oss till ett förändrat kraftigare och längre vilket ställer högre krav klimat kommer att behövas. Vid planläggning på samhället vid planering av förebyggande och i ärende om bygglov ska bebyggelse loka- anpassningsåtgärder. Vegetation och vatten i liseras till mark som är lämpad för ändamålet stadsmiljön har en avkylande effekt som gene- utifrån risken för olyckor som ras, skred eller rerar lägre temperatur och högre luftfuktighet. översvämning. För Valdemarsvik är denna problematik han- terbar, genom att det finns en stor andel grön- Klimatförändringar ska och även vatten som bidrar till att dämpa Det framtida klimatet i Östergötlands län fram höga temperaturer. till år 2100 har prognostiserats av SMHI (ref: SMHI, ”Framtidsklimat i Östergötlands län − Ras och skred enligt RCP-scenarier”). Prognoserna baseras Ras och skred kan uppstå både av naturliga på klimatscenarier definierade av FN:s kli- orsaker och på grund av människans påverkan matpanel (IPCC). Temperaturen väntas stiga på naturen. Störst risk för skred och ras är det med 3 – 5 grader fram till år 2100 jämfört i jordslänter som innehåller jordlager med låg med normalåret 1961–1990. Förändringen är hållfasthet och i bergsslänter med svagheter i något större i länets östra del än i väster och berggrunden (Nisser-Larsson, 2010). den största temperaturökningen sker under Risken för skred har i samband med sane- vintermånaderna. Årsmedelnederbörden i Öst- ringen av Valdemarsviken bedömts vara stor ergötlands län var under perioden 1961-1990 inom Valdemarsviks centrala delar. Sedan dess 613 mm. Nederbörden väntas öka 10–20 pro- har förebyggande åtgärder i form av omfat- cent till i slutet av seklet. Scenarierna visar tande stabiliseringsarbeten utförts vilket för- även på en tydlig ökning av maximala dygns- bättrat förhållandena avsevärt. Risken för ras nederbörden, vilket är ett mått på skyfall, som och skred bedöms dock fortfarande som hög ökar med 20 procent fram till år 2100. Länets inom vissa områden. största förändring i total dygnsmedeltillrinning med återkomsttid 100 år uppkommer i områ- Längs Valdemarsviken finns särskilda risker det runt Valdemarsvik, där ökningen beräknas genom att förorenad mark förekommer i ras- bli 20–35 procent fram till år 2100. Rapporten och skredkänsliga områden. Därför finns res- visar även att de torra perioderna kommer bli triktioner för hur marken kring viken får belas- längre. tas, restriktionerna redovisas i figur 3:24.

Klimatförändringarna kommer att leda till att Översvämningar skyfall blir allt vanligare och inträffar med Risken för översvämningar till följd av skyfall allt större intensitet. Som en följd av detta ökar i ett framtida klimat. Skador på fastighe- kommer ras och skred samt översvämningar ter till följd av översvämningar kan innebära bli allt vanligare. Dessutom kommer havsni- stora kostnader för kommunen eller fastig- vån att höjas och stormar som medför höga hetsägare. Om en skada uppstår på bebyggelse vattenstånd och vågor blir vanligare, vilket till följd av översvämning har kommunen ökar risken för olyckor. För att minska konse- skadeståndsansvar i 20 år efter att bygglov kvenserna av detta krävs att kommunen vidtar givits. Det finns även risk att lågt liggande förebyggande åtgärder. Längre torra perio- infrastruktur inte fungerar vid översvämning. der kommer att få negativa konsekvenser för Idag har kommunen ansvar för att säkra att

128 marköversvämningar inte inträffar vid neder- De redogör för var man kan bygga utan att börd upp till ett 10-årsregn, men det finns för- vidta förebyggande åtgärder med avseende slag på att detta ska ökas till 100-årsregn. Det på höga flöden. Rekommendationerna utgör blir mycket svårt och kostsamt att dimensio- en utgångspunkt till Valdemarsvik kommuns nera ett ledningsnät för så kraftiga regn. Ytor ställningstagande rörande översvämningsris- som kan ta emot extrema regnmängder behö- ker och nybyggnation. Sammanfattningsvis ver därför finnas i tätorter och på landsbygden. innebär länsstyrelsernas rekommendationer De små vattendragen Fifallaån och Vam- att: marsmålaån har båda sitt utlopp till havet • Ingen bebyggelse, undantaget garage, uthus i centrala Valdemarsvik. Den naturliga flö- och liknande bör tillåtas inom områden som desdämpningen har minskat i avrinningsom- hotas av 100-årsflöde/- (stor sannolikhet). rådet på grund av utdikning av mossar och • Endast byggnader av lägre värde, enstaka andra åtgärder. Det ger en snabb tillrinning småhus, mindre industrier med liten miljöpå- till huvudvattendragen och vattnet når på kort verkan samt vägar med förbifartsmöjligheter tid Valdemarsviks kulvertar. Där däms flödena bör tillåtas inom områden som hotas av högsta vilket har orsakat översvämningar i centrala dimensionerade flöde (10 000-årsflöde) (viss Valdemarsvik. Underdimensionerade trummor sannolikhet). längre upp i systemet skapar även dämningar längs vägen. Ett flertal åtgärder har vidtagits i • Endast i områden som inte hotas av över- dagvattensystemet för att minska problemen. svämningar (låg sannolikhet) tillåts samman- Extra dagvattenledningar har lagts ner för att hållen bostadsbebyggelse, skolor, riksvägar, öka kapaciteten i vissa bostadsområden. Trum- industriområden och andra samhällsfunktioner mor har dimensionerats om och i Vammarsmå- av betydande vikt. laån har dessutom ytterligare trummor lagts Länsstyrelserna framhåller att vid avsteg från genom den gamla banvallen väster om Valde- dessa ska en riskanalys och förebyggande marsvik. Kommunen har köpt upp fastigheter åtgärder vidtas för att minska konsekvenserna med översvämningsrisk i syfte att ändra mar- av en översvämning. kanvändningen till icke översvämningskänslig mark, så som båtuppställningsplats. Utförda Havsnivåhöjning åtgärder har minskat problemen avsevärt och Valdemarsviks läge vid kusten gör kommunen idag är det troligen främst där Fifallaån kul- känslig för framtida hög havsnivå. I decem- verteras i nordvästra delen av Valdemarsvik ber 2012 publicerade SMHI en kunskapssam- som problem fort farande uppstår. För att helt manställning om havets framtida nivåer i ett undvika översvämningsproblem i samband hundraårsperspektiv (ref: SMHI, ” Framtidens med extrema nederbördsmängder krävs dock havsnivåer i ett hundraårsperspektiv - kun- åtgärder för att minska flödet i ån. Kommu- skapssammanställning 2012”). Den globala nen arbetar med att söka tillstånd för att skapa höjningen år 2100 är beräknad av SMHI till dämningar vid de utdikade mossarna högre +1 m (jämfört med år 1990, som används som upp i Fifallaån, från vilka det maximala utflö- referensår). I Valdemarsvik motverkas höj- det kan regleras. ningen av havsnivån av landhöjningen som är ca 3–4 mm/år. När landhöjningen beaktas Länsstyrelserna i Mellansverige tog 2006 fram blir den lokala nettohöjningen av havsnivån skriften ”Översvämningsrisker i fysisk pla- (jämfört med år 1990) 0,6 meter år 2100. Vid nering, rekommendationer för markanvänd- extremvattenstånd vid samma tidpunkt bedöms ning vid nybebyggelse” för hur kommunerna vattennivån uppgå till 1,6–2,6 meter över nor- vid fysisk planering bör ta hänsyn till över- malvattenståndet år 1990. Det får anses vara svämningsrisker. Rekommendationerna avser stor sannolikhet att 2 meter höjning nås och nybyggnation och utgår från 100-årsflöde och viss sannolikhet att 2,6 meter höjning nås vid beräknat högsta flöde i vattendrag, men är app- extrema vattenstånd år 2100. licerbart även för havsnivåhöjning.

129 Kommunen har låtit genomföra en havs havs- Åtgärder nivåhöjningsanalys som visar att stora delar av Åtgärder för klimatanpassat byggande kan centrala Valdemarsvik ligger under 2,6 meter delas upp i tre strategier: reträtt, försvar och över havet och därmed riskerar att påverkas vid attack. Dessa är lämpliga för att undvika över- framtida höjning av havsnivån. Även delar av svämning från både vattendrag och hav. Gryt-Fyrudden, Skeppsvikenområdet och skär- • Reträtt innebär att bara bygga där det gården ligger låglänt och riskerar att påverkas. är ”översvämningssäkert”, det vill säga För att kunna utveckla centrala Valdemarsvik på mark som inte översvämmas ens vid och övriga delar utan att riskera stora problem extremvattenstånd på 100 års sikt. För med översvämningar från havet i framtiden, Valdemarsvik innebär det en grundlägg- krävs därför att hänsyn tas vid planering och att ningsnivå på cirka 3 meter över nuvarande åtgärder vidtas vid byggnation. En åtgärd som medelvattenstånd. redan vidtagits är att kajkanten i centrala Valde- marsvik höjts 40 cm. • Försvar innebär att vidta skyddsåtgärder som förhindrar översvämning genom att Ny bebyggelse byggs normalt för att kunna stå vattnet stängs ute från exploaterings­ kvar i väl över 100 år. Det är därför rimligt att områdena. Exempel på skyddsåtgärder kan nya bostäder byggs med en grundläggnings- vara invallningar eller ny höjdsättning av höjd så översvämningsskador undviks även mark. När kajkanter höjs kan kanten anläg- om 100 år. För samhällsviktiga funktioner är gas i trappsteg mot vattnet, för stt skapa det dessutom rimligt att en säkerhetsmarginal tillgänglighet även vid låga vattenstånd. hålls så översvämning undviks även på längre sikt och även om havsnivåhöjningen visar sig • Attack innebär att vattnet vid översväm- bli högre än dagens klimatkalkyler visar. Det ningar ses som en möjlighet för ny arkitek- är endast få klimatscenarier som sträcker sig tur och stadsplanering. Vattnet blir då en längre fram i tiden än år 2100. Det är dock tro- del av miljön, som är anpassad till att vara ligt att havsnivåhöjningen kommer fortsätta täckt av vatten vid tillfällen. Inom risk­ efter år 2100 vilket ytterligare motiverar att en område för översvämning byggs vattentäta säkerhetsmarginal används samt att uppdatera konstruktioner eller byggnader på pelare grundläggningsnivåer då ny kunskap om kli- som kan tillåtas översvämmas vid tillfällen matförändringar presenteras. med höga vattenstånd. Vissa gräsmattor och gångstigar är exempel på ytor som kan I kommunens ställningstaganden redogörs för tillåtas svämma över, för att öka ytan som de ställningstaganden kommunen vidtar för att kan omhänderta vattnet. möjliggöra en säker utveckling av kommunens låglänta områden. Nedan och på följande sida visas några exem- pel på åtgärder som följer strategierna Försvar och Attack.

Figur 5:31. Strandskoning för att förhindra erosion. Erosionrisken ökar med höga havsnivåer. Figur 5:32. Exempel på försvar, en kaj- eller havskant kan anläggas i form av en trappa för att skapa tillgänglighet till havet samtidigt som landområdet höjs upp och skyddas. Om husgrunderna byggs över­ svämnings­säkert kan gräsmattan tillåtas översvämmas vid extrema vattenflöden. Foto: Monica Engman

130 Figur 5:33. Exempel på försvar. En vall hindrar vattnet från att nå vägen, samtidigt utgör vallen cykel- bana och promenadstråk med vacker vy över vattnet. Foto: Karlstad kommun

Kommunens ställningstaganden (klimatanpassning havsnivåhöjning): ▪▪ Enklare byggnader så som uthus får anläggas utan anpassning till framtida havsnivåer. ▪▪ Bostäder och samhällsfunktioner av mindre vikt måste anläggas med lägsta grund- läggningshöjd på minst 2,5 m över nuvarande medelhavsnivå, alternativt anpassas byggnadstekniskt för att klara motsvarande havsnivå. ▪▪ Anläggningar med viktiga samhällsfunktioner så som sammanhållen bostadsbebyg- gelse, skolor, riksvägar, industriområden måste anläggas med lägsta grundläggnings- höjd på minst 3 m över nuvarande medelhavsnivå, alternativt anpassas byggnadstek- niskt för att klara motsvarande havsnivå. ▪▪ Kommunen kommer fortlöpande uppdatera sitt förhållningssätt i de framtida progno- serna för havsnivåhöjningen. Klimatanpassning generellt: ▪▪ Ta fram handlingsplaner för klimatanpassning inom de förvaltningar, kommunala bolag och interna verksamheter som påverkas genom förebyggande arbete eller vid en eventuell översvämning. ▪▪ I samband med detaljplaneläggning, kartlägg alltid klimatrelaterade risker vid plane- ring av ny bebyggelse. ▪▪ I samband med detaljplaneläggning, reservera ytor för att skapa bättre förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten och byggande av fördröjningsmagasin. ▪▪ Prioritera arbetet med att förebygga och hantera extraordinära händelser; häftiga regn, översvämningar, skred, höga dagvattenflöden ochdess påverkan på förorenade områden, deponier, miljöfarlig verksamhet samt kommunaltekniska anläggningar. ▪▪ Skapa/bevara områden med öppna vattenytor eller sammanhängande grönstrukturer som kyler/dämpar värmen i tätare bebyggelse. Bibehålla och stärka grönstrukturen genom att plantera fler träd i tätorterna. ▪▪ Planlägga ras-, skred- och erosionskänslig mark på ett sätt som förhindrar och inte ökar den risk som redan finns. Ställa fördjupande krav på utredning i samband med fördjupade ÖP och detaljplaner i de områden som utgör skredriskområden. ▪▪ Planlägga mark som riskerar att översvämmas, vid höga flöden i vattendrag eller vid skyfall, på ett sätt som förhindrar och inte ökar den risk som redan finns. Ställa fördjupande krav på utredning i samband med fördjupade ÖP och detaljplaner i de områden som utgör riskområden vid översvämning. ▪▪ Följa de riktlinjer som tagits fram i VA-planen gällande klimatanpassning av dag- vatten, vatten och avlopp.

131 Saltvatteninträngning naturliga strålkällor - radon i inomhusluft och Vid borrning av brunnar finns risk för saltvatten­ strålning från marken. Strålning från marken inträngning. Saltvatteninträngning kan även kommer främst från sönderfallen av de natur- ske vid för stort vattenuttag i befintliga brunnar. ligt förekommande grundämnena kalium, uran Risken finns både längs kusten och i inlandet och torium. Halterna av dessa ämnen varierar i då det finns relikt saltvatten­ i berggrunden, vil- berggrunden och jordlagren vilket gör att strål- ket lagrats från tidigare stadier av Östersjöns ningen varierar från plats till plats. utveckling. Om saltvatten tränger in kan det skada även kringliggande­ brunnar och det kan Markradon ta 20-30 år innan skadan reparerats. Radon i inomhusluften i bostäder är den näst vanligaste orsaken till lungcancer (efter tobaks- Områden som uppfyller någon av följande rökning) och orsakar varje år 500 lungcancer- kriterier bedöms ha hög risk för saltvatten­ fall i Sverige. Radon i inomhusluft kan komma inträngning, enligt en studie utförd i norra delen från marken, från byggnadsmaterialet eller från av skärgården (Aronsson, 2013): vatten, där markradon är den vanligaste källan. • brunnar med djup > 80 m Halterna av radon i marken är alltid så höga att gällande gräns- och riktvärden kan överskridas • avstånd från strandlinjen < 100 m i en byggnad om konstruktionen är otät, men • platsens höjd över havet < 10 m risken är högre i så kallade högriskområden. För att undvika att brunnar borras för djupt är Dessa förekommer i många delar av kommu- nyanläggning av grundvattentäkter reglerat i nen och presenteras på karta i bilaga 14. För Valdemarsviks kommuns lokala hälsoskydds- att säkerställa att radon inte finns i hälsoskad- föreskrifter (Länsstyrelsen 05FS 1988:26). liga nivåer i bostäder bör radonmätning utföras Dessa innebär anmälningsplikt för brunnar i befintliga bostäder och vid nybyggnation bör inom avgränsade områden (se karta i Bilaga radonsäkert byggande tillämpas. 14). Inom samma områden regleras också till- Radon kan finnas i dricksvatten, speciellt i vat- ståndsplikt att anlägga anordning som utnytt- ten från bergborrade brunnar. Radon i vatten jar mark, yt- eller grundvatten som värmekälla övergår lätt till inomhusluften när man använ- eller värmemagasin, dvs energibrunnar eller der vattnet. Höga radonhalter i dricksvatten borrhål för bergvärme. förekommer i regionen, men är inte vanligt Klimatförändringarna gör att risken för salt- (SGU, 2013:01). Halterna i vatten beror mycket vatteninträngning bedöms öka i framtiden, på lokala förutsättningar så som sprickor i berg- bland annat på grund av minskad nybildning av grunden på platsen för brunnen, vilket gör att grundvatten sommartid. Det kan därför finnas mätning krävs i varje enskild brunn för att risk för saltvatteninträngning även utanför de i säkerställa att vattnet inte innehåller hälsofar- föreskrifterna avgränsade områdena. liga nivåer av radon. För att minska risken för höga radonhalter bör brunnar inte borras ner Strålning till berg om så inte krävs, då jordlager har en Människan utsätts ständigt for joniserande strål- avskärmande effekt mot radon. ning. Huvuddelen av strålningen kommer från

Kommunens ställningstagande (saltvatteninträngning): ▪▪ Kommunen ska aktivt informera om risker med saltvattenintränging i samband med bygglovsgivning och andra tillståndsärenden inom riskområden i syfte att undvika saltvatteninträngning. ▪▪ Avgränsning av befintliga restriktionsområden ska ses över så de omfattar områden som kan komma att utsättas för saltvatteninträngning vid framtida klimateffekter. ▪▪ Till dess att restriktionsområdena reviderats ska platsspecifika bedömningar göras vid tillståndsgivning och anmälningsärenden för brunnar.

132 Magnetfält Farligt gods Sedan 2002 finns referensvärden (rekommen- derade maxvärden) för allmänhetens expo- Europaväg E22 samt i Valdemarsvik samhälle nering för magnetfält. Syftet med referens­ även infarten från E22 (Gamla riksvägen), värdena är att skydda allmänheten mot kända Storgatan samt Norrgatan utgör rekommende- hälsoeffekter vid exponering för magnetfält. rade transportleder för farligt gods (Holmgren, 2009), se Bilaga 13. Enligt översiktlig statistik Myndigheterna som har ansvar för hälsofrågor från MSB 2006 (Myndigheten för samhälls- med anknytning till magnetfält ger följande skydd och beredskap) transporteras årligen rekommendationer vid samhällsplanering och nästan 20 kton farligt gods på väg E22 genom byggande, om de kan genomföras till rimliga kommunen. Endast drygt 0,5 kton transporte- kostnader: ras till eller från kommunen, resterande passe- • Sträva efter att utforma eller placera nya rar endast igenom. Merparten består av driv- kraftledningar och andra elektriska anlägg- medel och andra brandfarliga vätskor, medan ningar så att exponering för magnetfält resterande består av brandfarliga gaser och gif- begränsas. tiga, smittförande, frätande och andra farliga ämnen och föremål. Utöver rekommenderade • Undvik att placera nya bostäder, skolor vägar för farligt gods transporteras farligt gods och förskolor nära elanläggningar som ger i mindre skala på vägar som leder till exempel- förhöjda magnetfält. vis bensinstationer och industrier som nyttjar • Sträva efter att begränsa fält som starkt varor som klassas som farligt gods. Det finns avviker från vad som kan anses normalt i inga vägar med förbud mot farligt gods inom hem, skolor, förskolor respektive aktuella kommunen (Trafikverket, 2012). arbetsmiljöer. Inom en 150 meter bred buffertzon från Vid framtida planering och byggnation ska rekommenderade leder ligger inga naturom- hänsyn tas till elsäkerhetsverkets stark- råden med höga naturvärden ur ett nationellt strömsföreskrifter. Enligt dessa ska säkerhets­ perspektiv (klass 1) enligt kommunens natur- avståndet till byggnad från spänningsförande vårdsprogram. Tre områden med höga natur- ledare vara minst 6 meter från yttersta fasen värden ur ett regionalt perspektiv ligger inom för en 40 kV-ledning och minst 10 meter för en zonen; en våtmark och ett skogsbete vid Ursät- 130 kV-ledning. ter samt Strolångens sydände. Dessutom finns Kraftledningsnätet brukar indelas i stamnät 14 områden med höga värden ur ett kommu- (400-220 kV), regionnät (130-70 kV) och nalt perspektiv (klass 3) och fem områden med lokalnät (20-0,4 kV). I Valdemarsviks kom- höga värden ur ett lokalt perspektiv (klass 4). mun finns en ledning som tillhör regionnät och Inga grundvattenförekomster eller skyddsom- skär nord-sydligt genom hela kommunen. I råden för vattentäkter ligger inom zonen på övrigt finns endast lokala nät. 150 meter. Däremot korsar E22 Gusumsån, Vammarsmålaån och tillflödet till Rånen och passerar nära Strolången och Rammsjön. I Djurhållning centrala Valdemarsvik går den rekommende- rade transportleden längs Fifallaån. I centra- Risker till följd av djurhållning redogörs för i lorten finns även tät bostadsbebyggelse, skola, avsnitt 5.1. vårdcentral och idrottsanläggning mycket nära

Kommunens ställningstaganden: ▪▪ Kommunen ska ställa krav på radonsäkert byggande vid nybyggnation i områden med förhöjd risk för markradon. ▪▪ Vid planering av bebyggelse ska säkerhetsavstånd hållas om minst 6 meter från 40 kV-ledningar och minst 10 meter för en 130 kV-ledningar.

133 vägen (Holmgren, 2009). Enligt Fastighetskar- tan finns 569 hus inom 150 meter från rekom- Kommunens ställningstaganden: menderad väg för farligt gods, varav 68 stycken ▪▪ Kommunen hänvisar generellt till längs E22 och 501 stycken inom eller längs det handlingsprogram som finns infarten till Valdemarsvik. Räddningstjänsten i upprättat 2016-01-21 enligt lagen Östra Götaland har i samverkan med medlems- om skydd mot olyckor (2003:778). kommunerna tagit fram en handlingsplan för ▪▪ Riskbedömning utförs vid skydd mot olyckor, som reglerar agerandet vid bygglovsärenden och detaljplane- en olycka. För det förebyggande arbetet i form ring gällande samhällsviktiga och av fysiska barriärer och andra typer av skydd känsliga funktioner så som skolor, finns ingen kommunal handlingsplan. förskolor, vårdanläggningar och äldreboenden i närheten av rekom- Kommunen arbetar med en differentierad syn menderade leder för farligt gods. på risker från farligt gods, enligt rekommenda- tioner från Räddningstjänsten i Östra Götaland, där riskhänseendet är relaterat till verksamhet- ens art och lokalisering. Kommunen ska som utgångspunkt utgå från följande skyddsavstånd vid bygglovsärenden och detaljplanering: < 50 meter bebyggelsefritt, 50-100 meter arbetsplatser, kontor, lager och kommun- ikationscentra, 100-200 meter bostäder, hotell, köp centrum och mindre samlingslokaler, > 200 meter skolor, idrottsanlägg- ningar, vårdboende och större samlingslokaler. Vid avsteg från ovanstående skyddsavstånd ska en riskanalys genomföras. Särskilt viktigt är det att riskanalyser görs för känsligare verk- samheter som boende, förskolor och vårdboen- den. Riskanalysen ska visa på om riskerna är: • acceptabla • acceptabla med riskreducerande åtgärder • oacceptabla, byggärendet eller detalj- planen går inte genomföra med den före- slagna utformningen. Räddningstjänsten ska som sakkunnig remiss- instans kontaktas i ett tidigt skede.

134 Figur 5:33. Stenmur

135