Och Skärgårdsutveckling I Sveriges Populäraste Landsbygd

Landsbygds- och skärgårdsutveckling i Sveriges populäraste landsbygd

Underlag och nulägesanalys

September 2017 1 Innehållsförteckning

1. Inledning...... 4 1.1 Andra pågående processer ...... 4 1.1.1 Översiktsplanearbetet...... 4 1.1.2 Parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande...... 5 1.1.3 Landsbygdsprogrammet...... 5 1.1.4 Leader Stockholmsbygd ...... 5 1.1.5 Landsbygds- och skärgårdsstrategi för Stockholmsregionen.. 5 1.1.6 Livsmedelsstrategi för Stockholms län...... 6 1.2 Befolkning...... 6 1.2.1 Befolkningsutveckling i skärgården...... 10 1.3 Områdesindelning...... 11

2. Fysisk planering ...... 13 2.1 Strandskydd ...... 14 2.2 Riksintressen och andra värden...... 14

3. Bostäder...... 15 3.1 Hyresrätter ...... 16 3.1.1 Roslagsbostäder...... 16 3.2 Bostäder för unga vuxna ...... 16 3.3 Bostäder för barnfamiljer ...... 17 3.4 Seniorboende ...... 17 3.5 Bostäder för deltidsboende ...... 17

4. Arbete...... 18 4.1 Företagande på landsbygden...... 18 4.2 Förvärvsarbete uppdelat i olika branscher...... 18 4.3.De gröna näringarna ...... 21

5. Pendling...... 23

6. Kommunikationer...... 26 6.1 Kollektivtrafik...... 26 6.2 Bil ...... 29 6.3 Gång, cykel och moped ...... 29 6.4 Skärgårdstrafiken...... 30 6.5 Vägar...... 32

7. Förskola och skola...... 33 7.1 Skolskjutsar ...... 34 7.2 Gymnasieskola och vuxenutbildning...... 35 7.3 Den kommunala Kulturskolan...... 35 7.4 Barn & Utbildningsförvaltningens planer inför framtiden...... 35

8 Sjukvård- och äldreomsorg...... 36 8.1 Antalet äldre ökar ...... 37 8.2 Kommunalförbundet Sjukvård & Omsorgs planer inför framtiden.38

2 9. Socialtjänst m.m...... 39

10. Kultur och fritid...... 40 10.1 Biblioteksverksamhet...... 41 10.2 Fritidsgårdar ...... 41 10.3 Bad...... 42 10.4 Bygde- och hembygdsgårdar ...... 43 10.5 Idrott ...... 44 10.6 Kulturverksamhet...... 45 10.7 Framtidsplaner...... 45

11. Övrig kommunal infrastruktur ...... 46 11.1 VA ...... 46 11.1.1 Gemensamhetsanläggningar...... 47 11.1.2 Framtidsplaner VA ...... 48 11.2 Elnät ...... 49 11.3 Bredband...... 49 11.3.1 Kommunens mål ...... 50 11.3.2 Kommunens stödjande åtgärder ...... 51 11.3.3 Stöd till bredband på landsbygden ...... 51 11.4 Närvärme ...... 52 11.5 Gata-Park ...... 52 11.6 Renhållning ...... 52 11.7 Räddningstjänsten ...... 52 11.7.1 Framtida utmaningar ...... 53

12. Statlig service...... 54

13. Näringslivsservice i Norrtälje kommun...... 55 13.1 Besöksnäring...... 55 13.1.1 Marknadsföring...... 56 13.1.2 Visit Roslagen ...... 56 13.1.3 Stockholm Archipelago...... 56

14. Attraktionskraft och attraktionsfaktorer...... 57 14.1 Kulturmiljön...... 57 14.2 Naturmiljön ...... 57 14.3 Caféer, Restauranger, konferensanläggningar m.m ...... 58 14.4 Tillgänglighet...... 58 14.5 Vandringsleder ...... 58 14.6 Övernattning...... 58 14.7 Närservice...... 59

15. Fritidshus...... 60

16. Demokrati och delaktighet...... 61 16.1 Föreningar och kyrkor ...... 61 16.2 Mötesplatser på landsbygden...... 62

17. Integration...... 63

3 1. Inledning

I det här underlaget ingår beskrivningar över de kommunala verksamhetsområdena samt även sammanfattning- ar över olika förvaltningars beslutade planer inför den närmaste framtiden.

Nulägesbeskrivningen har kompletterats med inspel hämtade från omvärlden, från rapporter från olika myndigheter och olika pågående projekt och inte minst olika former av statistik.

Detta underlag blir sannolikt aldrig helt komplett och färdigt. Nya beslut och inriktningar tillkommer kontinuerligt inom den kommunala verksamheten, nya statistikunderlag tillkommer vilket påverkar analyser m.m. och det finns även delmoment som kan utvecklas genom samverkan.

Det här innebär att arbetet med att komplettera och färdigställa detta kunskapsmaterial kommer att pågå dels parallellt med utvecklingen av programdokumentet men även under programmets genomförandetid.

Syftet är att dels sammanfatta vad som görs eller planeras samt att uppvisa en ”faktabank”. Norrtälje kommun är komplex och unik, vad kommunen gör och vad kommunen fysiskt innehåller ger sina förut- sättningar inför planerat förändringsarbete. 1.1 Andra pågående processer Det pågår flera pågående processer som har betydelse för utvecklingen av landsbygden och skärgården i Norr- tälje kommun. Här nedan följer några viktiga exempel:

1.1.1 ÖVERSIKTSPLANEARBETE I december 2013 antog kommunfullmäktige ”Översiktsplan 2040”. En utgångspunkt i Norrtälje kommuns över- siktsplan är att Norrtälje är en attraktiv del av Stockholmsregionen och för att upprätthålla det skall kommunen planera för en långsiktig hållbar tillväxt och utveckling genom bland annat att hela kommunen ska ges möjlighe- ter att växa.

Översiktsplanen har visionen om att Norrtälje ska ha Sveriges mest populära landsbygd med attraktiva och hållbara livsmiljöer. I samband med fastställandet av inriktningsmål i mål och budget november 2016 beslutades att Norrtälje kommun ska skapa och synliggöra hållbara villkor och förutsättningar för landsbygden genom att ta fram ett landsbygds- och skärgårds- utvecklingsprogram. Detta skall innehålla mål och strategier som blir en viktig del av styrningen i kommunens långsiktiga tillväxtarbete.

Framtidsfrågor som översiktsplanen fokuserar på är:

• Norrtälje kommun ska integreras och utvecklas i takt med övriga Stockholmsregionen • Kunskapsresultaten i skolan ska förbättras och utbildningsnivån ska höjas • Ett gott företagsklimat ska öka delaktigheten på arbetsmarknaden och utveckla nya och befintliga företag • Hela kommunen ska växa och nyproduktion av bostäder ska öka i attraktiva livsmiljöer med goda pendlingsmöjligheter • Norrtälje stad skall stimulera tillväxt och bidra ytterligare till den positiva utvecklingen i hela kommunen.

En översiktsplan skall revideras minst en gång per mandatperiod. Revideringar kommer att beslutas av kom- munfullmäktige senast år 2018. När en helt ny översiktsplan skall tas fram är ej beslutat ännu men ett nytt grund- läggande programarbete ungefär vart 3-4:e mandatperiod är vanligt förekommande. Den planerade reviderade översiktsplanen kommer preliminärt att kompletteras med tydligare riktlinjer för för- svarets bullerstörda områden, kompletteringar kring vatten- och havsplanering samt uppmärksammande av småorternas (samlad bebyggelse) möjligheter till flexibilitet för boende och verksamheter (ej fastställt ännu). Ett av fullmäktige antaget program för landsbygds- och skärgårdsutveckling skulle kunna vara ett tematiskt til�- lägg till ÖP. Se även kapitel 2, ”Fysisk planering”.

4 1.1.2 PARLAMENTARISKA LANDSBYGDSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE Regeringen tillsatte under 2015 en parlamentarisk kommitté för att utveckla en sammanhållen nationell politik för Sveriges landsbygder. I januari 2017 lämnade kommittén sitt slutbetänkande (SOU 2017:1). Det övergripande målet i slutbetänkandet är ”En livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd”. I slutbetänkandet presenteras även tre övergripande perspektiv:

• Likvärdiga förutsättningar för medborgarna att arbeta, bo och leva i landsbygderna. • Öka landsbygdernas förmåga att ta till vara förutsättningarna för företagsamhet och sysselsättning på ett långsiktigt, hållbart sätt. • Öka landsbygdernas möjligheter att bidra till en positiv utveckling av samhällsekonomin.

Av de 75 konkreta åtgärdsförslagen från kommittén är det ett antal som är mer eller mindre predestinerade direkt till Norrlands inland eller andra mindre gles- eller landsbygdskommuner men en stor del av de åtgärdsområden som berörs berör landsbygden i hela landet.

Norrtälje kommuns remissvar finns att läsa på www.norrtalje.se/landsbygd

1.1.3 LANDSBYGDSPROGRAMMET Landsbygdsprogrammet är ett sjuårigt EU-program (administreras av jordbruksverket) som ger aktörer och en- treprenörer på landsbygden möjlighet att söka bidrag för att starta eget företag, utvidga sitt företag eller höja kompetensen i sitt företag. Det nuvarande landsbygds-programmet gäller perioden 2014 - 2020.

I Stockholms län är följande områden prioriterade: stärkt konkurrenskraft, innovation, närproduktion och lokal marknad, samverkan, minskat växtnäringsläckage, öppet odlingslandskap, ekologisk produktion samt klimatan- passning och minskad klimatpåverkan. Stöd kan även ges till viss bredbandsutbyggnad. Se avsnittet 10.3.3 i detta dokument.

1.1.4 LEADER STOCKHOLMSBYGD I Norrtälje kommun finns det möjlighet att på landsbygden och i skärgården få stöd för landsbygdsprojekt genom Leader Stockholmsbygd. Detta Leader-område omfattar skärgården i hela Stockholms län plus Östhammar och del av tillhörande kustkommuner mellan Östhammar och Nynäshamn. I Norrtälje kommun ingår alla orter och områden förutom Norrtälje stad.

Leader Stockholmsbygd, med sitt kontor i Norrtälje, arbetar för en livskraftig landsbygd och skärgård. Bakom finansieringen av Leader Stockholmsbygd står EU och deltagande kommuner. Organisationer och företag kan söka stöd under programperioden (2014-2020) för att främja något av följande fyra insatsområden:

• En attraktiv bygd att bo och verka i • En attraktiv bygd att besöka • Lokala livsmedel i samspel med marknader i närområdet • En god miljö och ökad hållbarhet

Små lokalt förankrade projekt i uppstartsfas kan även få hjälp med att ta fram underlag till en bredbandsansökan genom Leader-programmet. Eget ideellt arbete kan vara del av medfinansieringen.

För mer information hänvisas till www.leaderstockholmsbygd.se

1.1.5 LANDSBYGDS- OCH SKÄRGÅRDSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Stockholms läns landsting arbetar för närvarande med en regionövergripande landsbygds- och skärgårdsstrategi för Stockholmsregionen. Strategin är kopplad till den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2050, och syftar till att stärka möjligheten att bo och verka på landsbygden och i skärgården i Stockholms län. Strategins mål år är 2030. Kommunens remissvar som lämnas under hösten 2017 kommer att läggas ut som bilaga på kommunens hemsida (norrtalje.se/landsbygd).

5 1.1.6 LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMS LÄN Länsstyrelsen i Stockholms län arbetar för närvarande med att ta fram en regional livsmedelsstrategi, som berörs vidare i senare kapitel (läs mer i kapitel 4.3 ”De gröna näringarna”).

1.2 Befolkning Det bor ungefär 30 000 personer på landsbygden i Norrtälje kommun om man går på tidigare glesbygdsverkets landsbygdsdefinition om att till landsbygd räknas allt boende upp till orter med 3000 invånare. Detta program omfattar även Rimbo och Hallstaviks tätorter som tillsammans har drygt 9400 invånare.

Totalt är antalet tätorter för närvarande 21 (Endast 4 kommuner i riket har fler). 37 procent av befolkningen bor utanför tätorter med en by-rikedom som är unik. Det har exempelvis identifierats 114 orter med någon form av SCB-statistik genom åren vilket är högst i landet. I Sveriges geografiska databas återfinns 572 bynamn inom Norrtälje kommun.

13 procent av befolkningen bodde i så kallade småorter år 2015 (94 st.), 24 procent på ren landsbygd och cirka 14 procent i tätorter med mindre än 3000 invånare.

Det är en ovanligt låg befolkningsandel som bor i kommunens huvudort, Norrtälje stad, 33 procent år 2015 (30 procent år 2010), endast Kungsbacka kan uppvisa lägre andel bland Sveriges 60 största kommuner (år 2010).

Norrtälje stad är, för att exemplifiera detta, endast den 21:a största tätorten i länet, och den 82:a största tätorten i riket trots kommunens relativt stora befolkning (38:e största kommunen i landet och den 11:e största i länet).

Definitioner

SMÅORT Ort med sammanhängande bebyggelse med 50-199 invånare med max 150 meter mellan husen och högst 50 procent fritidshus.

TÄTORT Ort med sammanhängande bebyggelse med minst 200 invå- nare, med max 200 meter mellan husen och högst 50 procent fritidshus.

Källa: SCB 2012.

6 SIDHUVUD / KAPITEL VID

FOLKMÄNGD OCH BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR EFTER FÖRSAMLINGAR

OMRÅDE 2005 2010 2015 BEFOLKNINGS- PROCENT FÖRÄNDRING 2005-2015

NORRTÄLJE SERVICEOMRÅDE

Norrtälje- Malsta f: g Lohärad 16 647 17 643 19 142 + 2495 + 15

Lohärad 537 556 538 + 1 0

Estuna och Söderby-Karl 2344 2505 2632 + 288 + 12

Roslagsbro- Vätö 2472 2662 2670 + 198 + 8

Rådmansö 2037 2014 2063 + 26 + 1

Frötuna 2348 2622 2885 + 537 + 23

Total folkmängd 26385 28002 29930 + 3545 + 13

Exkl. Norrtälje- Malsta f: g. 9738 10359 10788 + 1050 + 11

Exkl. Norrtälje- Malsta men inkl. Blidö 10942 11506 11980 + 1038 + 9

Antal fritidshus 6292

Antal fritidshus inkl. Blidö 9919

BERGSHAMRA SERVICEOMRÅDE

Blidö (delar ingår i Norrtälje serviceområde) 1204 1157 1192 – 12 – 1

Länna (inkl. Bergshamra) 2906 2874 2967 + 61 + 2

Riala 1296 1334 1404 + 108 + 8

Total folkmängd 5406 5365 5563 + 157 + 3

Exkl. Blidö församling 4202 4208 4371 + 169 + 4

Antal fritidshus 7240

HALLSTAVIK SERVICEOMRÅDE

Haverö-Edebo (inkl. Hallstavik) 6554 6438 6474 – 80 – 1

Ununge 634 632 649 + 15 + 2

Total folkmängd 7188 7070 7123 – 65 – 1

Exkl. Hallstavik tätort 3900 3765 3792 – 108 – 3

Antal fritidshus 2423

RIMBO SERVICEOMRÅDE

Rimbo 5948 6020 6179 + 231 + 4

Edsbro 1295 1245 1196 – 99 – 8

Husby, Skederid, Rö 1994 2085 2176 + 182 + 9

Gottröra 721 679 735 + 12 + 2

Fasterna 1242 1171 1205 – 37 – 3

Närtuna 587 618 652 + 65 + 11

Total folkmängd 11787 11800 12143 +356 +3

Exkl. Rimbo tätort 5839 5780 5964 +125 +2

Antal fritidshus 1629

7 OMRÅDE 2005 2010 2015 BEFOLKNINGS- PROCENT FÖRÄNDRING 2005-2015

ÄLMSTA SERVICEOMRÅDE

Väddö och Björkö- Arholma 3453 3486 3579 + 126 + 4

Singö 377 343 330 – 47 – 12

Total folkmängd 3830 3829 3909 + 79 + 2

Antal fritidshus 4306

Varav Singö 891

Totalt Norrtälje kommun 54 596 56 080 58 669 + 4073 + 7

Antal fritidshus 25517

Tabell ovan: Folkmängd och befolkningsförändringar efter serviceområdens församlingar. Statistik hämtad från SCB. Egen bearbetning.

Tabell nedan: Befolkningsförändringar uppdelade i kommunens serviceorter samt olika kategorier. Helår 2005, 2010 & 2015. Källa: SCB. BEFPAK.

TÄTORTER 2005 2010 2015 BEFOLKNINGS- PROCENT FÖRÄNDRING 2005-2015

Norrtälje stad 16 517 17 530 19 365* + 2848 + 17

Rimbo 4606 4629 4882 + 276 + 6

Hallstavik 4530 4476 4536 + 6 0

Bergshamra inkl. Hästängen och Mora 1104 1061 1262 + 158 + 14

Älmsta 923 1094 1376 + 453 + 49

Total folkmängd 27680 28790 31421 3741 + 13

* Östhamra tätort slogs ihop med Norrtälje 2015 ** Förändringarna avseende Bergshamra delvis beroende på att Hästängen och Mora ses som en del av Bergshamra och därmed ändrade statistikgränser

OMRÅDESTYP 2005 2010 2015 BEFOLKNINGS- PROCENT FÖRÄNDRING 2005-2015

Övriga tätorter (10-15 st.) 3374 (10) 3596 (11) 5682 (15) + 2308 + 68

Småorter (65-94 st.) 5968 6036 7771 + 1803 + 30

Övrig landsbygd 17574 17658 13795 – 3779 – 21

Total befolkning på landsbygden* 28943 29445 30291 + 1348 +5

Totalt 54596 56080 58669 + 4073 + 7

* alla tätorter med en befolkning upp till 3000 personer inräknade

Statistiken ovan visar tydligt en utveckling med förtätningar på landsbygden. Dessa förtätningar blir en så kallad småort som så småningom blir en tätort. Antalet småorter totalt har ökat med 29 sedan år 2005 trots att 5 småorter blivit tätort. Det finns även en utveckling att kommunensStatistiken större ovan tätorter visar tydligt ökar en utveckling genom medatt småorterförtätningar ochpå landsbygden. mindre tätorter Dessa förtätningar växer samman blir en med den större orten.så kallad Norrtälje småort som ochså småningom Bergshamra blir en tätort. är aktuella Antalet småorter exempel totalt påhar ökatdetta. med Att 29 sedanbefolkningen år 2005 på trots att 5 småorter blivit tätort. Det finns även en utveckling att kommunens större tätorter ökar genom att övrig landsbygdsmåorter minskat och mindre så tätorter tydligt växer i statistikensamman med denovan större mellan orten. Norrtälje2010 och och Bergshamra2015 har ärsin aktuella förklaring i just hur statistikexempel mäts. på detta. Totalt Att befolkningen har landsbyg på övrigd sbefolkningenlandsbygd minskat såökat tydligt med i statistiken ungefär ovan 5 mellan% mellan 2010 år och 2015 har sin förklaring i just hur statistik mäts. Totalt har landsbygdsbefolkningen ökat med ungefär 5 2005 och 2015.procent Det mellan är år dock 2005 ochnumera 2015. Det en är lägre dock numera öknings en lägretakt ökningstakt procentuellt procentuellt jämfört jämfört med med åren åren 1991 och 2005 då1991 befolkningsökningen och 2005 då befolkningsökningen för Norrtäljes för Norrtäljes landsbygd landsbygd uppgick uppgick till 24 procent.till 24 %. Index för befolkningsutveckling 2001-2016 INDEX FÖR BEFOLKNINGSUTVECKLING 2001-2016

Landsbygd*Landsbygd* ServiceorterLandsbygdsnoder HelaHela kommunenkommunen 115

110

105 INDEX 100

90 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 ÅR Befolkningsutveckling mellan 2001 och 2016 efter landsbygd, landsbygdsnoder och hela Norrtälje kommun. BefolkningsutvecklingStatistik hämtad mellan från SCB. 2001 Egen och bearbetning. 2016 efter landsbygd, serviceorter och hela Norrtälje kommun. Statistik hämtad från SCB. Egen bearbetning. * Med landsbygd avses alla orter med en befolkning upp till 3000 invånare och landsbygden däromkring. *= Med landsbygd avses alla orter med en befolkning upp till 3000 invånare och landsbygden däromkring. Landsbygdens befolkningsutveckling avgörs av hur flyttnetto och födelsenetto utvecklas. Födelsenettot avgörs till stor del av den demografiska åldersstrukturen och flyttnettot av att det dels byggs nytt och dels Landsbygdensatt det befolkningsutveckling finns tillgängliga bostäder dels avgörs för de som av vill hur flytta flyttnetto in, men även ochför de födelsenetto som önskar byta utvecklas.bostad. Födelsenettot avgörs till stor del av den demografiska åldersstrukturen och flyttnettot av att Efterfrågan för nytt boende styrs förutom sociala orsaker, prisnivåer och ekonomisk utveckling av hur bl.a. det dels byggsföljande nytt faktorer och förmår dels attrahera:att det finns tillgängliga bostäder dels för de som vill flytta in, men även för de som önskar byta bostad. • Varierat boende i attraktiva miljöer • God miljö Efterfrågan för nytt• Möjlighet boende till enstyrs hållbar förutom livsstil sociala orsaker, prisnivåer och ekonomisk • Ett varierat och hållbart näringsliv utveckling av hur• bl.a. Grundläggande följande service faktorer och infrastruktur förmår attrahera: • Varierat boende• Goda kommunikationsmöjligheter i attraktiva miljöer • God miljö• Utbyggt bredbandsnät • Lokalt hållbart engagemang • Möjlighet • till Attraktivt en hållbar utbildningsutbud livsstil • Ett varierat• Attraktivt och hållbart fritidsutbud näringsliv • Grundläggande service och infrastruktur • Goda kommunikationsmöjligheter • Utbyggt bredbandsnät • Lokalt hållbart engagemang • Attraktivt utbildningsutbud 9 • Attraktivt fritidsutbud

Detta kommer på olika sätt att belysas i programarbetet.

Antalet villor på Norrtäljes landsbygd är grovt uppskattat minst 10 000. Det finns anledning att anta att en betydande del av dessa kan komma att byta ägare inom de närmaste 10 åren, under förutsättning framförallt att annat boende kan hittas. Det här skulle sannolikt innebära en utvecklingDetta kommer mot på olikastörre sätt hushållatt belysas vilket i programarbetet. i sin tur ger en betydande befolkningsökning. Om det nya boendet för de som säljer sitt småhus, i form av t.ex. boende i nyproducerade lägenheter, Antalet villor på Norrtäljes landsbygd är grovt uppskattat minst 10 000. Det finns anledning att anta att en be- framförallttydande blirdel av inom dessa Norrtäljekan komma attkommun, byta ägare blirinom effekternade närmaste 10än åren, större under för förutsättning kommunens framförallt att befolkningsutveckling.annat boende kan hittas. Det här skulle sannolikt innebära en utveckling mot större hushåll vilket i sin tur ger en betydande befolkningsökning. Om det nya boendet för de som säljer sitt småhus, i form av t.ex. boende i nyproducerade lägenheter, framförallt blir inom Norrtälje kommun, blir effekterna än större för kommunens befolkningsutveckling. Index för befolkningsutvecklingen i de olika landsbygderna 2001-2016

INDEX FÖR BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I DE OLIKA LANDSBYGDERNA 2001-2016 Norrtälje landsbygd Rimbo landsbygd Hallstaviks landsbygd Älmsta landsbygd* Bergshamra landsbygd**

125 120 115 110 105 INDEX 100 95 90 85 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 ÅR Befolkningsutveckling i de olika landsbygderna i Norrtälje kommun mellan 2001 och 2016. Statistik hämtad från BefolkningsutvecklingSCB. Egen bearbetning. i de olika landsbygderna i Norrtälje kommun mellan 2001 och 2016. Statistik hämtad från SCB. Egen bearbetning. * Älmsta inräknat ** Bergshamra inräknat *=Älmsta inräknat **= Bergshamra inräknat 1.2.1 BEFOLKNINGSUTVECKLING I

SKÄRGÅRDEN BEFOLKNINGSUTVECKLINGBefolkningsutveckling i skärgårdenI SKÄRGÅRDEN 2001-2016 2001-2016 På de 26 bebodda öarna 120 1.2.1 AntaletBefolkningsutveckling personersom saknar som bor på öar elleri skärgården i skärgårdsområdenfärjeförbindelser i Norrtälje finns kommun totalt 115 uppskattades 2014 till cirka 4400 perso- drygt 1700 fritidshus. Det Antaletner. personer Befolkningen som har bor i dessa på områdenöar eller i skärgårdsområden110 i Norrtälje kommun uppskattades minskat medbetyder ungefär att 5av procent 14 fastigheter sedan 2014 till cirka 4400 personer. Befolkningen105 har i dessa områden minskat med ungefär 5 % 2001. är 13 fritidshus, grovt sedan 2001. räknat. 100 SkärgårdsbefolkningenHur stor del blir av alltdessa äldre vil- Index ket bland annat har inneburit att andelen 95 Skärgårdsbefolkningenfritidshus som blir är bebodda allt äldre vilket bland annat har inneburit att andelen över 65 år över 65 år ökatt.ex. kraftigt.mer än I100 länet, dagar och sanper- 90 ökat kraftigtnolikt är . situationen Iår länet är oklart, densammaoch men sannolikt totalt i Norri - är situationen densamma i Norrtälje, står denna tälje, står denna befolkningsgrupp för 85 befolkningsgruppminst 1/3 avkommunen befolkningen. för minst uppskattas 1/3 attav befolkningen. ungefär 30 % av 80 Av skärgårdenskommunens 4400 personer fritidshus är det cir- Av skärgårdenska 1300 personerbebos 4400 så som frekvent personer bor på att öar man är utan det cirka 1300 personer som bor på öar utan fast År landförbindelsefast landförbindelse.tecknat. Yxlan, helårsabonnemang Yxlan, Blidö Blidö och och Högmarsö som har bilSkärgård*färjeförbindelsHelaer kommunen står för cirka 1000 av dessaHögmarsö (ca 77 för som %) sophämtning har. Övriga bilfärjeförbindelser. personer (276 st. 2016) är fördelade på 26 öar varav Arholma, står för cirka 1000 av dessa (ca 77 pro- Befolkningsutveckling i i skärgården skärgården respektive respektive hela hela Norrtälje Norrtälje kommun kommun mellan mellan 2001 och 2016. Statistik hämtad från SCB. Egen bearbetning. Tjockö,cent). Gräskö Övriga personer, Harö (276och st. Söderöra 2016) är står2001 för och c2016.irka Statistik 60 %. hämtad från SCB.*= Befolkning Egen bearbetning. på öar. Många öar saknar * I statistiken räknas befolkning på öar i Norrtälje kommun. Nettoinflyttningenåretruntbefolkning på öarna ärmen svagt har positiv*= I statistiken men räknas födelsenettot befolkning på öarnegativt. i Norrtälje kommun. fritidshus. Hur många sådana öar det finns är oklart men sannolikt1011 ett stort antal.

Antalet kustnära fritidsbostäder i skärgårdsområdet totalt uppskattas till cirka 13 000. Räknar man alla församlingar i havsområdet blir antalet fritidshus ungefär 21 500.

1.3 Områdesindelning

I Norrtälje kommun som till ytan är länets överlägset största har det uppstått en struktur där många orter på olika sätt stöder och kompletterar Norrtälje stad med ett brett utbud av service. I Norrtälje kommun är det tätorterna Rimbo, Hallstavik, Älmsta och Bergshamra förutom Norrtälje stad som ska ses som så kallade serviceorter.

Till dessa orter ligger den största delen av landsbygden inom 30 minuters restid. Med så relativt korta avstånd, kombinerat med bra kommunikationer, kan landsbygden ses om delar av en helhet, som ”stadsdelar” i en stad.

Avståndet från Rimbo, Hallstavik, Älmsta och Bergshamra in till Norrtälje stad varierar mellan 15 - 35 minuter. Det finns även orter utanför kommungränsen som tillhandahåller olika typer av basservice till invånarna.

Är man boende på öar utan fast landförbindelse förlängs restiderna väsentligt.

För att beskriva kommunen med bl.a. alla servicefunktioner, olika typer av statistik m.m. samt som stöd för till exempel analyser kring tillgång och närhet till olika servicefunktioner delas kommunen upp i 5 serviceområden utifrån serviceorternas ”omland” (Norrtälje, Hallstavik, Rimbo, Älmsta och Bergshamra). Det som avgjort den geografiska uppdelningen är församlingsgränserna.

fördelade på 26 öar varav Arholma, Tjockö, Gräskö, Harö och Söderöra står för cirka 60 procent. Nettoinflyttningen på öarna är svagt positiv men fö- delsenettot negativt.

På de 26 bebodda öarna som saknar färjeförbindelser finns totalt drygt 1700 fritidshus. Det betyder att av 14 fastigheter är 13 fritidshus, grovt räknat. Hur stor del av dessa fritidshus som är bebodda t.ex. mer än 100 dagar per år är oklart men totalt i kommunen uppskattas att ungefär 30 procent av kommunens fritidshus bebos så frekvent att man tecknat helårsabonnemang för sophämtning.

Många öar saknar åretruntbefolkning men har fritidshus. Hur många sådana öar det finns är oklart men sannolikt ett stort antal. Antalet kustnära fritidsbostäder i skärgårdsområdet totalt uppskattas till cirka 13 000. Räknar man alla församlingar i havsområdet blir antalet fritidshus ungefär 21 500.

1.3 Områdesindelning

Är man boende på öar utan fast landförbindelse förlängs restiderna väsentligt.

För att beskriva kommunen med bl.a. alla servicefunktioner, olika typer av statistik m.m. samt som stöd för till exempel analyser kring tillgång och närhet till olika servicefunktioner delas kommunen upp i 5 serviceområden utifrån landsbygdsnodernas ”omland” (Norrtälje, Hallstavik, Rimbo, Älmsta och Bergshamra). Det som avgjort den geografiska uppdelningen är församlingsgränserna.

BEFOLKNINGSUTVECKLING I SKÄRGÅRDEN 2001-2016

Ovan: Karta 1 visar indelning av landsbygdsnoderna Norrtälje, Rimbo och Bergshamra. Egen bearbetning. 11 En gränsdragning blir gärna statisk och teoretisk, administrativa gränser är osynliga för invånarna och över- ensstämmer inte alltid med hur verkligheten ser ut. Detta får mer ses som ett pedagogiskt grepp för att sammanfatta och beskriva. De geografiska områden där gränsdragningsproblematiken är mest uppenbara är Blidö församling samt delar av Länna församling som till vissa delar mer ser Norrtälje som sin landsbygdsnod än Bergshamra. Andra församlingar där den geografiska indelningen inte är självklar är Singö, delar av Söder- bykarls församling samt delar av Lohärad och Husby-Sjuhundra församlingar. I kommunens västra delar är det antagligen även så att orter utanför kommungräns har service- eller nodfunktioner för befolkningen.

Förutom landsbygdsnoder finns det i respektive områden ytterligare olika nivåer av orter med varierande servicefunktioner. Nästa nivå ”under” landsbygdsnoder har fått benämningen serviceorter. Här finns ofta skolor, livsmedelshandel, matservering och viss övrig handel. Därutöver finns ytterligare ett antal byar/samhällen med betydelse för landsbygdens utveckling med olika serviceutbud. Inte minst skärgårdssamhällen som sommartid oftast har högre serviceutbud. I den kommunanalys som gjorts och som kontinuerligt kommer att utvecklas har totalt minst 120 samhällen/byar identifierats som viktiga ingredienser för landsbygdens utveckling i kommunen. Mer utförliga beskrivningar över respektive serviceområden återfinns i bilaga 2.

Ovan: Karta 2 visar indelning av landsbygdsnoderna Hallstavik och Älmsta. Egen bearbetning. Ovan: Karta 2 visar indelning av serviceområden Hallstavik och Älmsta. Egen bearbetning.

12 14

2. Fysisk planering

Landsbygden i Norrtälje kommun består av tätorter, småorter, byar, kyrkbyar och ren landsbygd. I många ur- sprungliga fritidshusområden och småorter har det skett en permanentning av fritidshus vilket varit en starkt bidragande orsak till befolkningsökningen på landsbygden.

Många av orterna har pekats ut som utvecklingsbara för fortsatt bostadsbebyggelse i den övergripande sam- hällsplaneringen, så som skett i kommunens översiktsplan (Översiktsplan 2040), framförallt områden i goda kommunikations- och pendlingslägen.

Ett önskemål som ofta framförs är att detaljplanläggning, inte minst i mindre samhällen eller fritidshusområden, görs med mer flexibilitet i planerna vilket dock kan försvåra såväl antagandeprocess som bygglovsprocess uti- från lagstiftningens intentioner och ramverk.

Målgrupperna och därmed behoven för bostadsplanering är mer varierande på landsbygden jämfört med i ett villaområde i staden. Beroende på bland annat utformning, omfattning och läge görs alltid en prövning huruvida en detaljplan eller detaljplaneändring krävs eller om det är möjligt att bevilja bygglov utan att detaljplan krävs.

Efterfrågan och behovet av nya eller reviderade detaljplaner samt behov av insatser för översiktlig planering som stöd för kommande detaljplaneläggning är stort och bedömningen är att så kommer att vara fallet många år framöver. Brist på resurser har inneburit prioriteringar kring start av detaljplaneprocesser vilket även medfört kötider. Resurser för proaktivt planarbete på mindre orter (det vill säga upprättande av detaljplan med kommunal finansiering initialt) är begränsade. Idag används relativt stora resurser för så kallade frimärksplaner, till exempel för utökade byggrätter för enstaka fastigheter. För områden som saknar detaljplan är bygglovshanteringen och principer kring detta avgörande för exploateringsmöjligheter på kortare sikt.

Framtagande av detaljplaner i framförallt tätorter underlättas väsentligt om det finns så kallade fördjupade över- siktsplaner (FÖP) som är uppdaterade och aktuella. Om sådana saknas kan länsstyrelsen komma att ställa krav på olika typer av utredningar och konsekvensanalyser vilket avsevärt kan förlänga och fördyra detaljplaneproc- ceser. En FÖP ska visa hur kommunen långsiktigt tänker sig en utveckling av till exempel en tätort och på olika sätt motivera och analysera detta.

Det finns fördjupade översiktsplaner (FÖP) för stora delar av Norrtälje stad samt för Rimbo, Hallstavik, Älmsta, Svanberga, och Edsbro. 2005 antog fullmäktige en fördjupad översiktsplan för skärgården. En FÖP för Råd- mansö har påbörjats men avbrutits. Förutom detta finns det en ”bryggplan” uppdaterad 2013 samt en plan för utbyggnad av cykelvägar.

Behovet att ha aktuella eller nya fördjupade översiktsplaner bedöms i nuläget som störst för i prioritetsordning Rimbo (revidering), delar av Norrtälje stad, Bergshamra (ny) och Rådmansö (ny).

Detaljplaner finns i många orter där det saknas fördjupade översiktsplaner samt även i ett stort antal fritidshus- områden, inte minst på Rådmansö.

I Norrtälje kommun med sin långa Östersjökust finns möjlighet att peka ut LIS-områden d.v.s. områden för utveckling i strandnära lägen vilket skulle öppna nya utvecklingsmöjligheter, både för boende och för företagande. Detta har kommunen inte ännu använt sig av.

Nästa revidering av översiktsplan för hela Norrtälje kommun är planerad till 2017-18. I den planeras ingå riktlinjer för försvarets bullerstörda områden, vatten- och havsplanering och småorternas (samlad bebyggelse) möjligheter till flexibilitet för boende och verksamheter (ej fastställt ännu). Parallellt med detta har en bostadsförsörjningsstrategi tagits fram (skall behandlas av fullmäktige augusti 2017).

Kontinuerligt pågår översyner av strategiska riktlinjer för t.ex. Norrtälje stad såsom grönstrukturstrategi, parke- ringsstrategi m.m.

Ett av fullmäktige antaget program för landsbygds- och skärgårdsutveckling skulle kunna vara ett tematiskt til�- lägg till Översiktsplanen.

13 2.1 Strandskydd I Norrtälje kommun, med sin flikiga långa Östersjökust, drygt 13 000 öar, 132 insjöar (större än 1 ha) och många vattendrag är den areal som omfattas av det allmänna strandskyddet stort (100 meter). Undantag från det allmän- na strandskyddet finns framförallt inom de större tätorterna. Förutom det allmänna strandskyddet finns 107 olika sammanhängande strandområden som omfattas av det så kallade utökade strandskyddet, vilket i Stockholms län är bestämt att omfatta 300 meter.

Den senaste översynen av det utökade strandskyddet överklagades år 2015 av Norrtälje kommun framförallt med hänvisning till att lagtexten kring detta inte med automatik innebär en 300-metersgräns om strandskyddet utökas men regeringen valde 2016 att godkänna länsstyrelsens beslut.

Byggnader som redan tillkommit, från framförallt 60-talet och tidigare, omfattas inte vilket inneburit att det finns många såväl fritids- som åretrunt hus med strandnära lägen längs strandområden och på öarna. Många plan- och bygglovsärenden handlar om hantering av byggnationer i strandnära lägen vilket ofta får olika typer av konsekvenser.

2.2 Riksintressen och andra värden Områden som är av riksintresse bedöms vara betydelsefulla för hela landet och utses för sitt bevarandevärde eller för att säkerställa en användning. I Norrtälje kommun finns följande riksintressekategorier representerade: • Riksintresse för samlade natur- och kulturvärden (hela kustområdet) • Riksintresse för naturvård (22 områden) • Natura 2000 (107 områden) • Riksintressen för kulturminnesvård (26 områden) • Riksintressen för friluftsliv (3 områden) • Riksintressen för vindbruk (2 områden) • Riksintressen för kommunikation • Riksintresse för industriell produktion (Hallstaviks pappersbruk) • Riksintressen för sjöfart (hamnar och farleder) • Riksintressen för totalförsvaret (4 områden) • Riksintressen för yrkesfisket (2 områden) • Riksintresset Arlanda påverkar kommunens västra delar genom dess influensområde för buller

Förutom dessa finns andra bestämmelser i lagstiftningen (miljöbalken) som på olika sätt skyddar områden och objekt:

• Strandskydd (Se föregående avsnitt) • Ekologiskt särskilt känsliga områden (Miljöbalken 3 kap 3 §) • Stora opåverkade områden (3 kap 2 §). (4 områden). • Biologisk mångfald och hotade arter • Skyddade områden • Övriga områden med högt naturvärde • Landskapsbildskydd (19 områden). • Naturreservat (93 reservat) • Nationalpark (Ängsö)

Dessa områdens förekomst är också det främsta motivet till att kommunen har så stort antal områden med utökat strandskydd.

Norrtälje kommun, i kraft av sin storlek och karaktär, inrymmer länets absolut största bestånd av värdefulla eller skyddsvärda mark- eller vattenområden. Att de finns är ett uttryck för hur mycket som finns som är attraktivt uti- från diverse aspekter vilket hela kommunen har nytta av. Bostadsbyggande räknas inte som riksintresse och med sitt geografiska läge är exploateringstrycket stort vilket kan leda till ”konflikter” som uppstår mellan olika intressen.

Enligt Miljöbalken ska områden av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. En delvis pedagogisk fråga då t.ex. ett riksintresse inte med automatik innebär ett förbud utan skall ses som ett uttryck för att särskilda hänsyn skall tas, t.ex. genom placering, utformning och så vidare.

En statlig utredning har nyligen gjort en översyn av riksintresseverktyget, regeringskansliet handlägger frågan för närvarande. Norrtälje kommun har lämnat remissvar.

14 3. Bostäder

Enligt diverse studier är ett brett utbud av lämpliga bostäder viktigt för att göra ett område attraktivt. Det är fram- förallt de delar av kommunen som har ett varierat landskap som är attraktiva. Tillgång till naturområden, närhet till, kust, vatten och skärgård, närhet till staden eller närhet till ett lokalt centrum med skola och äldreomsorg samt närhet till bra kommunikationsleder är viktiga faktorer för att göra en ort attraktiv för boende.

För att bygga bostäder behövs tillgång till lämplig mark. Kommunens markinnehav har minskat kontinuerligt sedan 90-talet, och för byggande på landsbygden är det i huvudsak privat mark som använts.

En levande landsbygd är beroende av att unga vuxna och barnfamiljer kan etablera sig där. Det som kan påverka bostadsmarknaden på landsbygden är bland annat följande:

1. Det är brist på en varierad bostadsmarknad, med olika upplåtelseformer, anpassad för olika kategorier av boende.

2. Prisnivåerna på såväl befintliga som nybyggda hus har ökat relativt kraftigt i kommunen, framförallt i de centrala och södra delarna vilket försvårar för framförallt yngre att få lån samt klara de kostnader detta innebär.

3. Äldre personer är friska upp i hög ålder och vill bo kvar så länge som möjligt i sin hemmiljö. Generationsväx- lingen på bostadsmarknaden påverkas av detta samtidigt som det är viktigt ur bl.a. ett folkhälsoperspektiv att så är fallet.

4. Frånvaron av eller avståndet till servicefunktioner kan bli hämmande faktorer för olika ”målgruppers” val av etableringsort.

Det är bedömningen att det är framförallt för två grupper som lämpliga bostäder saknas. Dels för unga vuxna, men även för äldre som vill sälja sitt hus men bo kvar på orten, i mindre yta, slippa trappor och så vidare.

Den nyligen införda lagstiftningen kring kommuners skyldighet att ordna bostäder till nyanlända med uppehålls- tillstånd har dessutom inneburit att ytterligare en målgrupp har tillkommit som också konkurrerar om boenden som blir tillgängliga.

Bostadsrättsföreningar (BRF) finns i stor utsträckning i Norrtälje stad men även vanligt förekommande i Rimbo. Bostadsrättsföreningar finns även i andra områden som Hallstavik, Älmsta och Blidö.

Den genomsnittliga storleken på 2.35 Den genomsnittligahushållen varierar storleken i olika på delar av Antal personer per hushåll hushållenkommunen. varierar i Påolika landsbygden delar av bor i kommunen.genomsnitt På landsbygden 2,16 personer bor per i hus- 2.25 2.2 genomsnitthåll, 2,16vilket personerkan jämföras per medhushåll i Norr, - 2.16 2.12 vilket kantälje jämföras stad där medmotsvarande i Norrtälje siffra stad är 2.15 där motsvarande1,98. Den siffra genomsnittliga är 1,98. Den hushålls - storleken i kommunen i sin helhet är 2.05 genomsnittliga2,12 personer hushållsstorleken per hushåll. i 1.98 kommunen i sin helhet är 2,12 personer 1.95 per hushållEn förklaring. till den skillnad som finns i den genomsnittliga storleken 1.85 En förklaringpå hushåll till den kan skillnad delvis förklaras som finns av Landsbygd Norrtälje stad Hela kommunen Riket i den genomsnittligaolika boendeformer storleken på landsbygpå - den och i de större tätorterna. På hushåll landsbygdenkan delvis förklaras bor ungefär av nioolika av tio AntalAntal personerpersoner perper hushållhushåll ii NorrtäljeNorrtälje kommun kommun och och riket riket 2015. 2015. Statistik boendeformerhushåll ipå småhus, landsbygden samtidigt och som i dedet hämtadStatistik från hämtad SCB. från Egen SCB. bearbetning. Egen bearbetning. större tätorternai huvudorten. På Norrtälje landsbygden stad är bor ett av ungefärfem nio hushållav tio somhushåll bor i småhus.småhus, I tätorternasamtidigt Rimbo som det och i Hallstavik är andelenBoendeformer högre, där på närmare landsbygden vartannat hushåll huvudortenbor i Norrtäljesmåhus. stad är ett av fem hushåll som bor i småhus.Istället I tätorterna är andelen Rimbo hushåll och i flerbostadshusHallstavik är andelenbetydligt lägre på landsbygden (6 procent), vilket i de största tätorter- högre, där närmare vartannat hushåll bor i småhus. Istället är andelen hushåll i flerbostadshus betydligt lägre på landsbygden (6 %), vilket i de största tätorterna är betydligt vanligare. I Norrtälje stad bor ungefär sju av tio hushåll i ett flerbostadshus, i Rimbo och Hallstavik utgör 15 flerbostadshusen ungefär hälften av totala antalet hushåll.

Det finns även stora skillnader i upplåtelseformerna för bostäderna på landsbygden och i de största tätorterna. Som en följd av att majoriteten av hushållen på landsbygden är Småhus Flerbostadshus småhus, har Upplåtelseformer för hushåll på Övriga hus Specialbostäder landsbygden de flesta hushållen Boendeformer på landsbygden 2014. Statistik äganderätt på hämtad från SCB. Egen bearbetning sin bostad. Nästan nio av tio hushåll har äganderätt på sina bostäder (88 %), samtidigt som hyresrätter och bostadsrätter är mindre förekommande. I kommunen i sin helhet bor 62 % i småhus, 13 % i hyresrätt och 25 % i bostadsrätt.

Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Uppgift saknas 3.1 Hyresrätter

Hushållens upplåtelseformer på landsbygden Uppgifter kring andelen boende i kommunen 2014. Statistik hämtad från SCB. Egen – bearbetning som bor i hyresrätt varierar mellan 12 15 %. Andelen i länet är 37 % (i riket 24 %). Andelen hyresrätter i nyproduktion de senaste 10 åren bedöms vara lågt.

2.35 Den genomsnittliga storleken på Antal personer per hushåll hushållen varierar i olika delar av kommunen. På landsbygden bor i 2.25 2.2 genomsnitt 2,16 personer per hushåll, 2.16 2.12 vilket kan jämföras med i Norrtälje stad 2.15 där motsvarande siffra är 1,98. Den 2.05 genomsnittliga hushållsstorleken i 1.98 kommunen i sin helhet är 2,12 personer 1.95 per hushåll. 1.85 En förklaring till den skillnad som finns Landsbygd Norrtälje stad Hela kommunen Riket i den genomsnittliga storleken på

hushåll kan delvis förklaras av olika Antal personer per hushåll i Norrtälje kommun och riket 2015. Statistik boendeformer på landsbygden och i de hämtad från SCB. Egen bearbetning. 2.35 Den genomsnittligastörre tätorterna storleken. På på landsbygden bor Antal personer per hushåll hushållen varierarungefär inio olika av delartio hushåll av i småhus, samtidigt som det i Boendeformer på landsbygden kommunen.huvudorten På landsbygden Norrtälje bor sitad är ett av2.25 fem hushåll som bor i 2.2 genomsnittsmåhus. 2,16 personer I tätorterna per hushåll Rimbo, och Hallstavik 2.16är andelen 2.15 2.12 vilket kan högre,jämföras där med närmare i Norrtälje vartannat stad hushåll bor i småhus. där motsvarande siffra är 1,98. Den Istället är andelen hushåll i flerbostadshus2.05 betydligt lägre på genomsnittligalandsbygden hushållsstorleken (6 %), vilket i i de största tätorterna är betydligt1.98 na är betydligt vanligare. I Norrtälje stad bor ungefär sju av tio hushåll i ett flerbostadshus, i Rimbo och Hallstavik kommunenvanligare. i sin helhet I Norrtälje är 2,12 personer stad bor ungefär1.95 sju av tio hushåll i ett utgör flerbostadshusen ungefär hälften av totala antalet hushåll. per hushållflerbostadshus,. i Rimbo och Hallstavik utgör Detflerbostadshusen finns även stora skillnader ungefär i hälftenupplåtelseformerna1.85 av totala förantalet bostäderna hushåll på landsbygden. och i de största tätorterna. En förklaringSom entill följd den av skillnad att majoriteten som finnsav hushållen på landsbygdenLandsbygd är småhus,Norrtälje har stad de flestaHela kommunen hushållen äganderättRiket på i den genomsnittligasinDet bostad. finns Nästan även storleken nio stora av tio påskillnader hushåll har iäganderätt upplåtelseformerna på sina bostäder för (88 procent), samtidigt som hyresrätter och hushåll kanbostadsrätter delvis förklaras är mindre av förekommande. olika I kommunen i sin helhet bor 62 procent i småhus, 13 procent i hyresrätt ochbostäderna 25 procent påi bostadsrätt. landsbygden ochAntal i de personerstörsta tätorterna. per hushåll Som i Norrtälje kommun och riket 2015. Statistik boendeformer på landsbygden och i de hämtad från SCB. Egen bearbetning. en följd av att majoriteten av hushållen på landsbygden är Småhus Flerbostadshus större tätorterna. På landsbygden bor småhus, har UPPLÅTELSEFORMERUpplåtelseformer FÖRför hushåll HUSHÅLL på PÅ BOENDEFORMERBoendeformer PÅpåÖvriga LANDSBYGDENlandsbygden hus Specialbostäder ungefär nio av tio hushåll i småhus, samtidigt som det i de flesta huvudorten Norrtälje stadLANDSBYGDEN ärlandsbygden ett av fem hushåll som bor i hushållen småhus. I tätorterna Rimbo och Hallstavik är andelen Boendeformer på landsbygden 2014. Statistik äganderätt på högre, där närmare vartannat hushåll bor i småhus. hämtad från SCB. Egen bearbetning sin bostad. Istället är andelen hushåll i flerbostadshus betydligt lägre på Nästan nio av landsbygden (6 %), vilket i de största tätorterna är betydligt tio hushåll har äganderätt på sina bostäder (88 vanligare. I Norrtälje stad bor ungefär sju av tio hushåll i ett flerbostadshus, i Rimbo och Hallstavik utgör %), samtidigt som hyresrätter och bostadsrätter flerbostadshusen ungefär hälften av totala antalet hushåll. är mindre förekommande. I kommunen i sin helhet bor 62 % i småhus, 13 % i hyresrätt och Det finns även stora skillnader i upplåtelseformerna för 25 % i bostadsrätt. bostäderna på landsbygden och i de största tätorterna. Som en följd av att majoritetenHyresrätt av hushållenBostadsrätt på landsbygden är Småhus Flerbostadshus småhus, har UpplåtelseformerÄganderätt för hushåll Uppgiftpå saknas 3.1 HyresrätterÖvriga hus Specialbostäder landsbygden de flesta hushållen HushållensHushållens upplåtelseformer upplåtelseformer på pålandsbygden landsbygden 2014. UppgifterBoendeformer kring a på ndelenpå landsbygden landsbygden boende 2014. 2014.i kommunen Statistik Statistik äganderätt på hämtad från SCB. Egen bearbetning Statistik2014. Statistik hämtad hämtadfrån SCB. från Egen SCB. bearbetning Egen hämtad från SCB. Egen bearbetning – bearbetning sin bostad. som bor i hyresrätt varierar mellan 12 15 %. Nästan nio Andelenav i länet är 37 % (i riket 24 %). Andelen hyresrätter i nyproduktion de senastetio 10 hushåll åren bedöms har äganderätt vara lågt. på sina bostäder (88 3.1 Hyresrätter %), samtidigt som hyresrätter och bostadsrätter Uppgifter kring andelen boende i kommunenär som mindre bor i hyresrätt förekommande. varierar mellan I kommunen 12 – 15 procent. i sin Andelen i länet är 37 procent (i riket 24 procent). Andelen hyresrätterhelhet bor i nyproduktion 62 % i småhus, de senaste 13 10% åreni hyresrätt bedöms och vara lågt. 25 % i bostadsrätt.19 3.1.1 ROSLAGSBOSTÄDER Kommunens bolag AB Roslagsbostäder (RB) äger och förvaltar knappt 2200 hyreslägenheter totalt i kommunen Hyresrätt Bostadsrätt varav cirka 52 procent av beståndet år 2016 fanns i Norrtälje stad, cirka 24 procent i Hallstavik samt 23 procent i Rimbo.Äganderätt I Älmsta Uppgiftfanns 30 saknas lägenheter. Totalt3.1 bedöms Hyresrätter RB:s bestånd motsvara minst cirka 60 procent av totalt hyresrättsbestånd i kommunen. 22 procent av RB:s lägenheter är mindre än 2 rum och kök (ca 530 st.), 40 procent är 2 RoK (ca 830) och 29 Hushållens upplåtelseformer på landsbygden procent 3 RoK (ca 600). Alla lägenheter är lättaUppgifter att hyra ut kringdå efterfrågan andelen är boendestor vilket i inneburit kommunen långa kötider och 2014. Statistik hämtad från SCB. Egen – bearbetningmarklägenheter efterfrågas särskilt. Antalet bostädersom bor som i hyresrätt erbjuds extern varierar kö uppgår mellan till cirka12 50 15 per %. år (exklusive nyproduktion) vilket är betydligt mindre än efterfråganAndelen ivilket länet skapat är 37 en % bostadsbrist. (i riket 24 %Särskilt). Andelen stor är bristen i hyresrätterNorrtälje i nyproduktion stad, med mycketde senaste långa 10kötider. åren bedöms vara lågt. RB verkar under marknadsmässiga förhållanden och bolagets möjligheter att investera i nya lägenheter regleras av ägardirektiv och fullmäktigebeslut. Bolaget har tidigare haft bestånd i flera mindre orter som sålts till privata fastighetsbolag.

19 3.2 Bostäder för unga vuxna Unga vuxna efterfrågar ofta hyresrätter eller bostadsrätter. Bostäder med 1-3 rum är generellt mest attraktiva för denna kategori. Befolkningspyramidens midja, d.v.s. färre 20-30 åringar kan delvis förklaras av att de flyttar bort från kommunen för att utbilda sig på annan ort. En annan förklaring till utflyttningen från landsbygden kan vara att det saknas lämpliga bostäder för dem som ännu inte vill köpa hus. Storstadens attraktionskraft spelar också in, men bostadssituationen i Stockholmsregionen är nu så ansträngd så att sannolikt hämmas flyttrörelser. 16 Detta har uppmärksammats i många orter. T.ex. i förslaget till utvecklingsplan för Singö (2008) föreslogs byggande av hyresbostäder för yngre som återvänder efter slutförda studier och/eller bilda familj, men som ändå inte är redo att äga egen fastighet. Även i utvecklings-program för Väddö framgår förslag på att hyresrätter med en låg hyra behövs som alternativ på bostadsmarknaden i området. Behovet av nya boendelösningar i form av hyresrätter, framförallt för yngre och äldre, togs även upp som en viktig fråga på flera av kommunens dialogmöten inom programarbetet.

3.3 Bostäder för barnfamiljer

Många barnfamiljer kan tänka sig att bosätta sig på landsbygden. Attraktiva boenden på landsbygden erbjuder det som man inte kan få i staden, t.ex. stora tomter, tillgång till uthus för att kunna starta egna verksamheter, stall och beteshagar, naturnära attraktiva lägen och en lugn och trygg miljö. Med en generationsväxling på bostadsmarknaden frigörs äldre men relativt ”billiga” hus som kan vara attraktiva för unga barnfamiljer. Norrtälje kommun hade år 2014 enligt SCB cirka 16 000 småhus vilket är det tredje största småhusbeståndet i hela länet (efter Stockholm och Huddinge). De familjer som vill bygga eget hus behöver tillgång till byggklara tomter. För att få ett säkrare andrahandsvärde och relativt gynnsamma banklån är det en fördel om tomter skapas i attraktiva lägen och i anslutning till lokala centrum. Norrtälje kommuns värde, enligt det s.k. Tobins q-värdet, var 1,41 år 2015 vilket innebär att en nybyggds villa förvän- tas stiga i värde (ca 40 procent) efter färdigställande. Norrtälje har det 30:e största Tobins q-värdet i hela riket samt har 15:e plats i länet vilket också innebär att i förhållande till många kommuner i länet är prisnivåerna lägre. Dock finns det stora skillnader i prisnivåer lokalt inom kommunen.

3.4 Seniorboende

Äldre friska som vill lämna sina stora hus men inte lämna orten behöver attraktiva alternativ. Det som kallas seniorboende är vanliga bostäder som är planerade för god tillgänglighet. Hyresrätter och bostadsrätter med 2-3 rum i mark- planet är mest attraktiva. Äldre personer som säljer sitt hus har möjlighet att själva bygga en ny anpassad bostad. Boendeformer på landsbygden 2014. Statistik hämtad från SCB. Egen bearbetning För detta behövs mindre tomter för eget byggande i anslutning till lokala centrum. Alternativ med hyresrätter har efterfrågats i olika utvecklingsprogram t.ex. för Singö där hyresrätter föreslås ge möjligheter för äldre att kunna bo kvar på ön även om de inte längre orkar eller har möjlighet att sköta sin fastighet. Denna fråga har även varit frekvent på kommunens dialogmöten inom programarbetet.

Det finns lyckade exempel från olika delar av landet, bland annat i Värmland där lokala TOBINS Q initiativ tagits för att bygga seniorbostäder och barnfamiljer har flyttat in i de hus som blivit lediga. Tobins Q reglerar skillnaden mellan marknadens värdering av ett befintligt hus (inkl. tomt) jämfört med kostnaden för ett Även i Norrtälje har sådana initiativ tagits, nytt hus (inkl. tomt). Om Tobins Q är 1,0 förväntas intäkterna men rent generellt kan sägas att det ofta är vid en försäljning täcka alla kostnader. svårt att hitta lämpliga tomter samt att det oftast bedöms krävas ändrad eller ny de- Det finns kommuner i landet med t.ex. 0,25 Tobins Q-värde. taljplan vilket försvårar genomförande. I dessa kommuner förväntas en försäljning ge en ¼ av in- vesteringen (1 dividerat med 0,25). Banker använder sig av Den dåvarande sjukvårds- och omsorgs- dessa värden vid lånebedömningar. nämnden gjorde bedömningen våren 2014 att trygghetsboenden är att betrakta som en ordinarie boendeform och därmed inte något som hamnar under nämndens an- svarsområde.

3.5 Bostäder för deltidsboende

Den typ av fritidsboende som det framförallt bedöms vara brist på i kommunen är stugbyar för korttidsuthyrning. Långtids- eller korttidsuthyrning av fritidshus antas vara av relativt hög omfattning i Norrtälje kommun. De befolkningsmål som Norrtälje kommun antagit i samband med godkännandet av Översiktsplan 2040 bygger på att cirka 1 procent av kommunens fritidshusbestånd permanentas varje år. Statistik kring hur det verkligen förhåller sig saknas dock. Se även kapitel 14 (Fritidshus). 17

4. Arbete

4. Arbete 4.1 Företagande på landsbygden

4.1 FöretagandeTotalt i kommunen på landsbygden finns 4642 4. Arbete Norrtälje serviceområde* Jordbruk, skogsbruk, företag registrerade (2015). Det fiske Totalt i kommunen finns 4642 Tillverkning och innebär ca 77 företag per 1000 NORRTÄLJENorrtälje serviceområde* SERVICEOMRÅDE* Jordbruk, skogsbruk, företag registrerade (2015). Det fiske utvinning 4.1 Företagandeinv. Det finns endast på fyr a Byggverksamhet innebärkommuner ca 77 företag i länet per som 1000 har fler i Tillverkning och landsbygden utvinning inv. Detbåde finns absoluta endast och fyr relativaa tal. Handel Totalt i kommunen finns 4642 företag regist- Byggverksamhet reradekommuner (2015). Det i innebärlänet som ca 77har företag fler i per Transport 1000både absoluta och relativa tal. Handel inv. Det finns endast fyra kommuner i länet 4.2 Förvärvsarbete uppdelat Hotell och restaurang som har fleri olika i både branscher absoluta och relativa tal. Transport 4.2 Förvärvsarbete uppdelat Hotell Utbildningoch restaurang 4.2i olika FörvärvsarbeteTillverkning branscher och utvinning, upp- Vård och omsorg delat byggverksamheti olika branscher och transport Utbildning Tillverkning och utvinning, Tillverkningstår och för utvinning, 29 % av byggverksamhetalla Vård ochFöretagstjänster omsorg ochbyggverksamhet transportförvärvsarbetande står för 29 och procent transport på av alla för- värvsarbetandestår förlandsbygden 29 % på av landsbygden alla i Norrtälje i Norrtälje FöretagstjänsterÖvriga näringsgrenar kommun.förvärvsarbetandekommun Det stora. antaletDet på stora fritidshus antalet är en starkt bidragande orsak till att vissa sektorer, Övriga näringsgrenar t.ex.landsbygden byggverksamhet,fritidshus i Norrtäljeär är enväl starktrepresenterat. bidragande kommun. Det stora antalet NorrtäljeNorrtälje serviceområde*. serviceområde Sysselsättning*. Sysselsättning hos dagbefolkning hos dagbefolkning 2015. orsak till att vissa sektorer, t.ex.Statistik 2015. från Statistik SCB. Egen från bearbetning. SCB. Egen bearbetning. Företagfritidshus sombyggverksamhet, är lämpligaär en starkt att etablera bidragande är väl på lands - bygd är t.ex. service och entreprenad-företag Norrtälje* Norrtälje serviceområde stad och Östhamra*. Sysselsättning ej inräknade. hos dagbefolkning *= Norrtälje stad och Östhamra ej inräknade. somorsak utförrepresenterat. tillsitt arbeteatt vissa ute hossektorer, kunderna t.ex och. 2015. Statistik från SCB. Egen bearbetning. därförbyggverksamhet, i huvudsak är oberoende är väl av var verksamhetenrepresenterat.Företag finns som geografiskt. är lämpliga Företag att etablera har *= Norrtälje på landsbygd stad och Östhamraär t.ex. service ej inräknade. och entreprenad -företag som bland annat behov av en utvecklad infrastruktur, VA, bredbandutför sitt och arbete bra kommunikationerute hos för Fattöretag kunnakunderna etablerasom är och sig.lämpliga därför att i etablera på landsbygd är t.ex. service och entreprenad-företag som RIMBO SERVICEOMRÅDE* utför huvudsaksitt arbete är ute oberoende hos av var Rimbo serviceområde* Jordbruk, skogsbruk, 8 procentkundernaverksamheten av alla och arbetstillfällen därför finns i på landsbyg- fiske den är i offentlig sektor. Norrtälje kommun är Rimbo serviceområde* Tillverkning och denhuvudsak enskiltgeografiskt. största är oberoende arbetsgivaren. Företag av har Inomvar bland den Jordbruk, skogsbruk, fiske utvinning primärkommunalaverksamhetenannat behov förvaltningen finns av en utvecklad och inom Byggverksamhet kommunaltgeografiskt. ägda företagFöretag och har organisationer bland Tillverkning och infrastruktur, VA, bredband utvinning är totaltannat cirka behov 600 avanställda en utvecklad på landsbygden Handel av dagbefolkningen.och bra kommunikationer för Byggverksamhet infrastruktur, VA, bredband att kunna etablera sig. Transport Landstingoch bra och kommunikationer landstingsägda företag för och Handel organisationeratt kunna haretablera ungefär sig 100. arbetstillfällen Hotell och restaurang på landsbygden.8 % av alla arbetstillfällen på Transport

landsbygden är i offentlig Utbildning Antal8 % arbetstillfällen avsektor. alla arbetstillfällenNorrtälje inom skola kommun och på äldre är - Hotell och restaurang omsorglandsbygden ärden delvis enskilt beroende är i största offentlig av befolkningens Vård och omsorg storlek och åldersstruktur. Utbildning sektor.arbetsgivaren. Norrtälje kommun Inom den är Företagstjänster den enskiltprimärkommunala största Vård och omsorg arbetsgivaren. Inom den förvaltningen och inom FöretagstjänsterÖvriga näringsgrenar primärkommunalakommunalt ägda företag och förvaltningen och inom Sysselsättning hos dagbefolkning 2015. Statistik Övrigafrån SCB. näringsgrenar organisationer är totalt cirka Egen bearbetning. kommunalt600 anställda ägda företag på landsbygden och Sysselsättning hos dagbefolkning 2015. Statistik från SCB. Egen * Rimbo ej inräknat organisationerav dagbefolkningen. är totalt cirka bearbetning. Sysselsättning hos dagbefolkning 2015. Statistik från SCB. Egen 600 anställda på landsbygden *=Rimbo ej inräknat av dagbefolkningen. bearbetning. *=Rimbo ej inräknat23

23 18

Landsting och landstingsägda företag och organisationer har ungefär 100 arbetstillfällen på landsbygden.

Antal arbetstillfällen inom skola och äldreomsorg är delvis beroende av befolkningens storlek och åldersstruktur. Hallstavik serviceområde* Landsting och landstingsägda företag och organisationer har ungefär 100 arbetstillfällen på 4. Arbete landsbygden. Jordbruk, Traditionellt förknippas skogsbruk, fiske landsbygden och skärgården med Tillverkning och Antalnäringar arbetstillfällen som lantbruk inom, skola och äldreomsorg är delvis beroende av befolkningensutvinning storlek 4.1 Företagande på landsbygden Byggverksamhet ochskogsbruk åldersstruktur. och fiske . Hallstavik serviceområde* Traditionellt förknippas landsbygden och HALLSTAVIK SERVICEOMRÅDE* Jordbruk,Handel Totalt i kommunen finns 4642 skärgården med näringar som lantbruk, Norrtälje serviceområde* Jordbruk, skogsbruk, TraditionelltDessa har sedan förknippas länge en skogsbruk, fiske företag registrerade (2015). Det fiske skogsbruk och fiske. Transport landsbygdutvecklingen mot och större skärgården och färre med Tillverkning och innebär ca 77 företag per 1000 Tillverkning och utvinning utvinning Dessanäringarföretag har sedan medsom länge höglantbruk enmekanisering utveckling, mot Hotell och inv. Det finns endast fyra Byggverksamhet Byggverksamhet störreskogsbrukoch och det färre har företagoch bidragit fiske med. till hög att mekani antalet- restaurang kommuner i länet som har fler i sering och det har bidragit till att antalet ar- HandelUtbildning betstillfällenarbetstillfällen på landsbygden på landsbygden har minskat. 9 både absoluta och relativa tal. Handel Dessa har sedan länge en procenthar av minskat. arbetstillfällena 9 % av på landsbygden TransportVård och omsorg finns nu i inom lantbruk, skogsbruk och fiske. Transport utvecklingarbetstillfällena mot större på landsbygden och färre Det kanföretag jämföras med med hög riket mekanisering i sin helhet med HotellFöretagstjänster och 4.2 Förvärvsarbete uppdelat 2 procentfinns sysselsatta nu i inom inom lantbruk, samma näringar. Hotell och restaurang och det har bidragit till att antalet restaurang i olika branscher Samtidigtskogsbruk är Norrtälje och kommun fiske. medDet sinakan 842 UtbildningÖvriga lantbruksföretagarbetstillfällen bland på de landsbygden kommuner som näringsgrenar Utbildning jämföras med riket i sin helhet har flesthar minskat.företag inom 9 %branschen. av I jämförel- Vård och omsorg Tillverkning och utvinning, se medmed övriga 2 % landet sysselsatta är det enbart inom fyra andra Vård och omsorg arbetstillfällena på landsbygden byggverksamhet och transport kommunersamma som näringar. har fler företagare Samtidigt inom är lant - Sysselsättning hos dagbefolkning 2015. StatistikFöretagstjänster från SCB. bruksnäringen.finns nu Blandi inom företagarna lantbruk, är medelål- står för 29 % av alla Norrtälje kommun med sina 842 Egen bearbetning. *= Hallstavik ej inräknat Företagstjänster dern skogsbruk60 år. och fiske. Det kan Övriga förvärvsarbetande på lantbruksföretag bland de jämföras med riket i sin helhet näringsgrenar landsbygden i Norrtälje Övriga näringsgrenar Det finnskommuner vissa som möjligheter har flest till företag nyföretagan- inom branschen. I jämförelse med övriga landet är det enbart de förmedfyra näringar 2andra % inom sysselsatta ko t.ex.mmuner nötkött, inom som lamm har eller fler företagareSysselsättning inom hos lantbruksnäringen. dagbefolkning 2015. StatistikBland frånföretagarna SCB. är kommun. Det stora antalet hästuppfödning som kan utvecklas vid sidan Egen bearbetning. samma näringar. Samtidigt är Sysselsättning hos dagbefolkning 2015. Statistik från SCB. fritidshus är en starkt bidragande av ellermedelåldern i samarbete med 60 detår. storskaliga jord- Norrtälje kommun med sina 842 Egen* Hallstavik bearbetning. ej inräknat *= Hallstavik ej inräknat orsak till att vissa sektorer, t.ex.Norrtälje Norrtälje serviceområde*. serviceområde Sysselsättning*. Sysselsättning hos dagbefolkning hos dagbefolkning 2015. och skogsbruket. Statistik2015. från Statistik SCB. Egen från bearbetning. SCB. Egen bearbetning. lantbruksföretag bland de byggverksamhet, är väl Det finns vissa möjligheter till nyföretagande för näringar inom t.ex. nötkött, lamm eller * Norrtälje stad och Östhamra ej inräknade. Företagkommuner där behovet som av ytahar är flest mindre företag är t.ex. inom branschen. I jämförelse med övriga landet är det enbart representerat. *= Norrtälje stad och Östhamra ej inräknade. hästuppfödning som kan utvecklas vid sidan av eller i samarbete med det storskaliga jord- och odlingfyra av specialgrödorandra kommuner som grönsaker, som har växt fler- företagare inom lantbruksnäringen. Bland företagarna är husodlingskogsbruket. och biodling. Här finns möjlighet ÄlmstaÄLMSTA serviceområde SERVICEOMRÅDE Jordbruk, skogsbruk, medelåldern 60 år. Företag som är lämpliga att etablera på landsbygd är t.ex. service och entreprenad-företag som till nyföretagandeFöretag där men behovet i de flesta av yta fall är krävs fiske utför sitt arbete ute hos kompletterande mindre är verksamheter t.ex. odling för av att ordna Tillverkning och försörjningen.Det finns Flera vissa mindre möjligheter företag med tillinrikt nyföretagande- för näringar inom t.ex. nötkött,utvinning lamm eller kunderna och därför i ning påspecialgrödor lokalproducerade som grönsaker grönsaker, kombi - Byggverksamhet RIMBO SERVICEOMRÅDE* hästuppfödning som kan utvecklas vid sidan av eller i samarbete med det storskaliga jord- och huvudsak är oberoende av var Rimbo serviceområde* Jordbruk, skogsbruk, nerat växthusodlingmed besöksmål har och startats. biodling. Här verksamheten finns fiske skogsbruket.finns möjlighet till nyföretagande Älmsta serviceområde Jordbruk,Handel skogsbruk, Småskalig livsmedelproduktion med försälj- geografiskt. Företag har bland Tillverkning och Företagmen i de där flesta behovet fall krävs av yta är fiske utvinning ning mindre ökar stadigt. är t.ex. I Norrtälje odling finns av gott om TillverkningTransport och annat behov av en utvecklad Byggverksamhet sådanakompletterande exempel såsom verksamheter gårdsmejerier, mik för- utvinning infrastruktur, VA, bredband robryggerier,specialgrödoratt ordna bränneri, försörjningen somköttförsäljning grönsaker,. Flera m.m. ByggverksamhetHotell och restaurang och bra kommunikationer för Handel växthusodlingmindre företag och med biodling. inriktning Här på HandelUtbildning att kunna etablera sig. finnslokalproducerade möjlighet till grönsaker nyföretagande Transport men i de flesta fall krävs kombinerat med besöksmål har TransportVård och omsorg 8 % av alla arbetstillfällen på Hotell och restaurang kompletterandestartats. verksamheter för landsbygden är i offentlig att ordna försörjningen. Flera HotellFöretagstjänster och restaurang Utbildning mindre företag med inriktning på sektor. Norrtälje kommun är Småskalig livsmedelproduktion UtbildningÖvriga näringsgrenar den enskilt största Vård och omsorg lokalproducerademed försäljning ökar grönsaker stadigt. I arbetsgivaren. Inom den kombineratNorrtälje finns med gott besöksmål om sådana har Vård och omsorg Företagstjänster primärkommunala startatsexempel. såsom gårdsmejerier, Sysselsättning hos dagbefolkning 2015. Statistik från SCB. SysselsättningEgen bearbetning. hos dagbefolkning 2015. StatistikFöretagstjänster från SCB. förvaltningen och inom Övriga näringsgrenar Egen bearbetning. kommunalt ägda företag och Småskalig livsmedelproduktion Övriga näringsgrenar Sysselsättning hos dagbefolkning 2015. Statistik från SCB. med försäljning ökar stadigt. I organisationer är totalt cirka Egen bearbetning. 24 600 anställda på landsbygden Sysselsättning hos dagbefolkning 2015. Statistik från SCB. Egen Norrtälje finns gott om sådana * Rimbobearbetning. ej inräknat av dagbefolkningen. exempel såsom gårdsmejerier, Sysselsättning hos dagbefolkning 2015. Statistik från SCB. Egen bearbetning. *=Rimbo ej inräknat

23 24

19 Några företag finns även inom fiskenäringen. Dessa företag är etablerade sedan många år men antalet arbetstillfällen är få. Utbildningssatsningar kan behövas för att utveckla näringen t.ex. inom produktutveckling, handel samt fisketurism.

I kommunen finns ett antal vindkraftverk. Det ekonomiska incitamentet har minskat på grund av ändrade skatteregler. Vindkraft har betraktats som ekonomiskt lönsamt att satsa på och en efterfrågad förnyel- sebar (grön) energikälla. Det har gjorts en vindkartering som visar att vindförhållandena är relativt goda i stora delar av kommunen. Hinder kan vara riksintresseavvägningar samt de skyddsavstånd till befintlig bebyggelse som krävs för etableringar i kommunen.

Ingen produktion av biogas sker och ännu har ingen satsning skett på landsbygden för att där producera biogas. Bioenergi används bl.a. av Norrtälje Energi för fjärrvärmeproduktion samt för enskilt bruk.

Handel, hotell och restaurang står tillsammans för 13 procent av arbetstillfällena på landsbygden. Det är något lägre än i riket i stort, där 15 procent är anställda inom handel, hotell och restaurang.

Norrtälje stad och till viss del de större tätorterna Rimbo och Hallstavik har en mycket konkurrenskraftig livsmedelshandel vilket påverkar landsbygdens utbud. Detsamma gäller bensinstationer.

Besöksnäringen och framförallt fritidshusbebyggelsen bidrar dock till att handel och service finns på fler ställen än vad som annars hade varit fallet. Det är exempelvis tydligt ute på många av skärgårdsöarna. Inom besöksnäringen bedöms det att det fortfarande finns goda möjligheter till nyföretagande genom att starta caféer, kiosker, erbjuda övernattningsmöjligheter, kultur- och friluftsaktiviteter, servicetjänster och tjänster till fritidsboende. Många exempel finns på nystartade företag med de inriktningarna de senaste 10 åren.

När befolkningen ökar på en ort skapas vissa möjligheter att starta företag inom handel och närservice som servicebutiker och hushållsnära tjänster. mikrobryggerier, bränneri, köttförsäljningPersonella m.m. och kulturella tjänster står för 5 procent av arbetstillfällena. Övrig tjänstesektor står endast för mikrobryggerier, bränneri, köttförsäljningen mindre del m.m. av arbetstillfällena. Några företag finns även inom fiskenäringen. Dessa företag är etablerade sedan många år men antaletNågra arbetstillfällen företag finns är även få. inom fiskenäringen. Dessa företag är etableradeJordbruk, sedan skogsbruk, många år men Utbildningssatsningar kan fiske antalet arbetstillfällen är få. Jordbruk, skogsbruk, BergshamraBERGSHAMRA serviceområde SERVICEOMRÅDE behövasUtbildningssatsningar för att utveckla kan Tillverkningfiske och Bergshamra serviceområde utvinning näringenbehövas t.ex. för inom att utveckla Tillverkning och produktutveckling,näringen t.ex. inom handel Byggverksamhetutvinning samtproduktutveckling, fisketurism. handel Byggverksamhet Handel samt fisketurism. Handel I kommunen finns ett antal Transport vindkraftverk. Det ekonomiska I kommunen finns ett antal Transport incitamentetvindkraftverk. har minskat Det ekonom på iska Hotell och restaurang grundincitamentet av ändrade har skatteregler. minskat på Hotell och restaurang Vindkraftgrund harav ändrade betraktats skatteregler. som Utbildning ekonomisktVindkraft lönsamt har betraktats att satsa som Utbildning på ochekonomiskt en efterfrågad lönsamt att satsa Vård och omsorg förnyelsebar (grön) Vård och omsorg på och en efterfrågad Företagstjänster energikälla.förnyelsebar Det har(grön) gjorts en Företagstjänster vindkarteringenergikälla. som Det visar har atgjortst en Övriga näringsgrenar vindförhållandena är relativt vindkartering som visar att Övriga näringsgrenar godav indförhållandenai stora delar av är relativt kommunengoda i stora. Hinder delar kan av vara Sysselsättning hos dagbefolkning 2015. Statistik från SCB. EgenSysselsättning bearbetning. hos dagbefolkning 2015. Statistik från SCB. riksintresseavvägningarkommunen. Hinder kansamt vara de EgenSysselsättning bearbetning. hos dagbefolkning 2015. Statistik från SCB. skyddsavståndriksintresseavvägningar till befintlig samt de Egen bearbetning. bebyggelseskyddsavstånd som krävs till befintligför etableringar i kommunen. bebyggelse som krävs för etableringar i kommunen. 20 Ingen produktion av biogas sker och ännu har ingen satsning skett på landsbygden för att där produceraIngen produktionbiogas. Bioenergi av biogas används sker och bl.a ännu. av Norrtälje har ingen Energi satsning för ske fjärrvärmeproduktiontt på landsbygden för samt att där för enskiltproducera bruk. biogas. Bioenergi används bl.a. av Norrtälje Energi för fjärrvärmeproduktion samt för enskilt bruk. Handel, hotell och restaurang står tillsammans för 13 % av arbetstillfällena på landsbygden. Det Handel,är något hotelllägre änoch i riketrestaurang i stort ,står där tillsammans15 % är anställda för 13 inom % av handel, arbetstillfällena hotell och på restaurang. landsbygden. NorrtäljeDet är stad något och lägre till viss än i delriket de i störrestort, dtätorternaär 15 % är Rimbo anställda och inomHallstavik handel, har hotell en mycket och restaurang. konkurrenskraftigNorrtälje stad ochlivsmedelshandel till viss del de vilket större påverkar tätorterna landsbygdens Rimbo och Hallstavik utbud. Detsamma har en mycket gäller benskonkurrenskraftiginstationer. livsmedelshandel vilket påverkar landsbygdens utbud. Detsamma gäller bensinstationer. Besöksnäringen och framförallt fritidshusbebyggelsen bidrar dock till att handel och service finnsBesöksnäringen på fler ställen än och vad framförallt som annars fritidshusbebyggelsen hade varit fallet. Det bidrar är exempelvis dock till atttydligt handel ute och på service mångafinns av påskärgårdsöarna. fler ställen än Inomvad som besöksnäringen annars hade varitbedöms fallet. det Det att detär exempelvis fortfarande tydligtfinns goda ute på möjlighetermånga av till skärgårdsöarna. nyföretagande genomInom besöksnäringen att starta caféer, bedöms kiosker, det erbjuda att det fortfarande finns goda övernattningsmöjligheter,möjligheter till nyföretagande kultur- och genom friluftsaktiviteter, att starta caféer, servicetjänster kiosker, erbjuda och tjänster till fritidsboende.övernattningsmöjligheter, Många exempel kultur finns -på och nystartade friluftsaktiviteter, företag me servicetjänsterd de inriktningarna och tjänster de senaste till 10 åren.fritidsboende. Många exempel finns på nystartade företag med de inriktningarna de senaste 10 åren. När befolkningen ökar på en ort skapas vissa möjligheter att starta företag inom handel och närserviceNär befolkningen som servicebutiker ökar på enoch ort hushållsnära skapas vissa tjänster. möjligheter att starta företag inom handel och närservice som servicebutiker och hushållsnära tjänster. Personella och kulturella tjänster står för 5 % av arbetstillfällena. Övrig tjänstesektor står endastPersonella för en mindre och kulturella del av arbetstillfällena tjänster står för. 5 % av arbetstillfällena. Övrig tjänstesektor står endast för en mindre del av arbetstillfällena. 25 25

4.3 De gröna näringarna De gröna näringarna bidrar med många viktiga tjänster för DE GRÖNA samhället som har ett stort allmänintresse. Det är inte bara produktion av livsmedel och biobränslen som näringen bidrar NÄRINGARNA I med, utan även andra högst betydelsefulla värden genom bevarande av öppna landskap och den biologiska mångfalden. SIFFROR De gröna näringarna är också viktiga för kultur och rekreation då det möjliggör för bevarande av kulturlandskap och frilufts- Norrtälje kommuns landareal: liv. 201 535 hektar (ha)

Norrtälje kommun har med sin stora landareal (201 535 hek- Varav: tar) goda förutsättningar för verksamheter inom de gröna nä- 12441 ha är Slåtter och betesvall ringarna. Även om 66 procent av kommunens totala yta upp- 25075 ha åkermark tas av hav, sjöar och vattendrag, karakteriseras landskapet på Varav 4608 ha ekologisk odling många håll av jordbrukslandskapet. Av kommunens landareal (18 procent) upptas drygt 18 procent av jordbruksmark och 55 procent av skogsmark. 3823 ha betesmark 111000 ha skogsmark Jordbruket i kommunen är främst inriktat på produktion av mjölk och nötkött. Därför används den största delen av åkera- Det finns: realen för odling av vall och fodersäd till nötkreatur i mjölk och 1268 mjölkkor köttproduktionen. Norrtälje är bland Sveriges 290 kommuner 7161 nötkreatur på en femteplats i antalet lantbruksföretag. I kommunen finns 842 stycken. Antalet företag har ökat något från 2010, då 777 höns antalet var 822, men trenden är trots det negativ i ett längre 7499 får perspektiv. Det kan illustreras med att det 1969 fanns 1141 fö- 3940 slaktsvin (20 kg och över) retag inom jordbrukssektorn. På samma gång är medelåldern 150 suggor för avel bland företagarna hög, med en medelålder på 60 år. Knappt 3 procent av lantbruksföretagarna var 34 år eller yngre 2015. Företagande: En annan långvarig trend kan ses med minskande arealer 842 jordbruksföretag av åker- och betesmarker i kommunen. Sedan 1990 har den sammanlagda arealen av åker- och betesmark minskat med Förvärvsarbetande 21 procent. Ännu större är minskningen av slåtterängar, som (andel av alla förvärvs- har en stor betydelse för den biologiska mångfalden och som arbetande i kommunen i tidigare var vanligt förekommande i kommunen. Nu upptar procent): dessa en areal på ca 58 ha vilket är en minskning med 99,8 409 inom jordbruket (1,88 procent sedan 1866. Motsvarande utveckling finns i hela riket. procent) 272 inom skogsbruket (1,25 Orsakerna till att de öppna landskapen växer igen är flera. procent) Bland annat beror det på en minskande lönsamhet i jordbruket, men också på plantering av skog samt exploatering i 81 inom trädgård (0,37 procent) form av nya vägar och annan bebyggelse. Omsättning per sektor: Den totala skogsarealen är cirka 111 000 hektar. Den största Jordbruk: 349,8 Mkr delen är under enskilt ägarskap (81 000 ha). De andra ägan- Skogsbruk: 186,5 Mkr deformerna är i privata aktiebolag som totalt äger 18 000 hek- Trädgård: 49,1 Mkr tar och övriga privata ägare som äger 6000 hektar.

Statistik från Lantbruksregist- ret, SCB, Skogsstyrelsen. Sta- tistiken är från åren 2014, 2015 & 2016.

21 Inom den Europeiska Unionen sker mycket diskussioner både på internationell och regional nivå kring framtidens jordbruks- och landsbygdspolitik. Inom ramen för EU-samarbetet finns många exempel på hur omställningen mot en hållbar social, ekonomisk och miljömässig utveckling sker i praktiken på landsbygder runt om i Europa med hjälp av finansiering från EU:s landsbygdsutvecklingsprogram. I en rapport utgiven av det europeiska nät- verket för landsbygdsutveckling, pekas på att omställningen handlar om att utveckla klimatsmarta idéer som samtidigt är genomförbara ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv. Det här kan ofta innebära nya sätt att tänka och nya arbetssätt. Det involverar att utveckla nya hållbara inkomstkällor, men också att ta vara på traditionella metoder med hjälp av modern teknik, men även att förbättra samverkan mellan aktörer på landsbygden. En håll- bar utveckling kan innebära en stor möjlighet för landsbygdens ekonomier på lång sikt, men kan också betyda mycket för landsbygdsutveckling i ett kortare perspektiv.

Bland EU:s konsumenter har intresset ökat för var maten har sitt ursprung, vilket gjort att marknaden för lokala och hållbara livsmedel från den svenska landsbygden blivit större. I Sverige har konsumenters matvanor och attityder till mat förändrats, och allt fler svenska konsumenter väljer svensk och närproducerad mat. Samma undersökning visar också att en allt större andel än tidigare säger sig vara villiga att betala lite mer för svenska råvaror, att allt fler köper svenska eller närproducerade råvaror, och att fler anser idag att svenska lantbrukare producerar livsmedel av högre kvalitet än tidigare år. Länsstyrelsen i Stockholm bedömer att det finns en stor potentiell marknad för lokalt producerade produkter i länet, framförallt med tanke på närheten till Stockholm. Där finns inte enbart många potentiella konsumenter, utan även en medveten konsumentgrupp med en stor köpkraft.

Det finns också enligt rapporten en ökad medvetenhet kring att hänsyn tas till att lantbrukets påverkan är hållbar för miljön i närområdet. Det här kan exempelvis handla om att arbeta med att återintroducera arter och restaurering av habitat. Det finns exempel där det i praktiken inneburit att restaurering har gjorts av habitat och att vilt återintroducerats i områden. Det har förutom den biologiska aspekten varit gynnsamt för framväxt av turism och rekreation. Viltsvinsstammen har dock ökat så kraftigt att den idag ofta betraktas som ett skadedjur.

För närvarande arbetar länsstyrelsen i Stockholms med en process för att ta fram en regional livsmedelsstrategi. Syftet med strategin är att åstadkomma en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning i länet. Strategin ska bland annat behandla frågor om hur den stora efterfrågan i Stockholmsregionen kan mötas med en lokal och regional produktion och förädling, samt en effektiv användning av mark och andra resurser, trots det höga exploateringstrycket som finns i Stockholmsregionen. Strategin ska även undersöka länets potential som kulinariskt turistmål, och hur det kan tas tillvara och utvecklas.

Efterfrågan på mer satsningar och större utbud av lokalproducerad mat lyftes även fram på några av vårens (2017) dialogmöten kring landsbygds- och skärgårdsutveckling i kommunen. Även upplevelse och turism kopplat till de gröna näringarna var ett ämne som många ansåg vara en möjlighet för framtiden i sin bygd och för landsbygden i kommunen. 22

5. Pendling

Pendlingen till och från landsbygden och Norrtälje kommun i sin helhet är omfattande. SIDHUVUD / KAPITEL VID • 19 179 personer, 68 % (av förvärvsarbetande som bor i kommunen över 16 år) har arbetsplats i kommunen.

• 8972 personer, 32 %, pendlar till en annan kommun för att arbeta, av dom pendlar 5. Pendling1337 personer, 5 %, till annat län för att arbeta.

Pendlingen• 841 till och av frånarbetstillfällena landsbygden och på Norrtälje landsbygden kommun i upptassin helhet av är någonomfattande. som inte bor i Norrtälje • kommun19 179 personer, 68 procent (av förvärvsarbetande som bor i kommunen över 16 år) har arbetsplats i kommunen. • • Inpendlingen8972 personer, 32 till procent, Norrtälje pendlar kommun till en annan från kommun andra för attkommuner arbeta, av dom är pendlartotalt 26891337 personer, personer . 5 procent, till annat län för att arbeta. • 841 av arbetstillfällena på landsbygden upptas av någon som inte bor i Norrtälje kommun • • InpendlingInpendlingen tillär Norrtälje störst till kommun Norrtälje från andra stad, kommuner med en är inpendling totalt 2689 personer. på 5295 personer. • Inpendling är störst till Norrtälje stad, med en inpendling på 5295 personer.

ArlandaArlanda flygplats flygplats torde torde vara det vara enskilt det största enskilt pendlingsmålet största pendlingsmålet följt av Danderyds följt sjukhus av Danderyds och kärnkraftverket sjukhus i och Forsmark.kärnkraftverket i Forsmark.

PENDLING EFTER OMRÅDEN Pendling efter områden 2000 1000 0 Norrtälje Roslagsbro, Rimbo, Bergshamra, Söderbykarl, Hallstavik, Norrtälje -1000 stad* Estuna, Rånäs, Edsbro Länna, Älmsta, Herräng, kommun -2000 Lohärad, Vätö Furusund, Väddö, Singö Skebobruk Nettopendling Blidö -3000

-4000

-5000 -6000 -7000 2005 2015

Nettopendling efter efter område område 2005 2005 och och 2015. 2015. Statistik Statistik hämtat hämtat från SCB. från EgenSCB. bearbetning Egen bearbetning. *= Exkl. Östhamra

Nettoinpendlingen är störst för Norrtälje stad, som hade en nettoinpendling på 1122 personer under 2015, vilket kan jämföras med en motsvarande siffra på 1099 under 2005. Andra delar av kommunen har en större Pendling till och från serviceorter utpendling än inpendling. PENDLING TILL OCH FRÅN SERVICEORTER 1500 Den största 1000 nettoutpendlingen sker från 500 området i och kring Rimbo, Rånäs och Edsbro, där det 0

är en nettoutpendling på Nettopendling -500 3118 personer, en ökning -1000 från tio år tidigare. Till följd av 2005 2015 befolkningsökningen i Nettopendling efter serviceorter 2005 och 2015. Statistik hämtat från SCB. Egen bearbetning. * Exkl. Östhamra ** Inkl. Hästängen och Mora kommunen är både Nettopendling efter serviceorter 2005 och 2015. Statistik hämtat från inpendling och utpendling SCB.Nettoinpendlingen Egen bearbetning. är störst för Norrtälje *= stad, Exkl. som Östhamrahade *= Inkl. Hästängen och Mora en nettoinpendling på 1122 personer under 2015, vilket NORRTÄLJE TÄTORT större i samtliga områden i kan jämföras med en motsvarande siffra på 1099 under 2005. Andra delar av kommunen har en större utpendling Södra infarten 535 jämförelse med 2005. En slåendeän inpendling. trend är dock att nettoinpendlingen i Norrtälje stad blivit högre, samtidigt som nettoutpendlingen har ökat i nästan alla andra områden.Baldersgatan/Tibeliusgatan Detta med 70 Den största nettoutpendlingen sker från området i och UTANFÖR TÄTORT undantag för Söderbykarl, Älmsta,kring Rimbo, Väddö Rånäs och och Edsbro, Singö, där det är en nettoutpendling på 3118 personer, en ökning från tio år tidiga- Rösa trafikplats 96 där den sedan tidigare negativare. nettoutpendlingenTill följd av befolkningsökningen ihar kommunen ärNorrtälje både tätort inpendling och utpendling större i samtliga områden i Ledinge trafikplats 67 minskat något. jämförelse med 2005. En slående trend är dock att nettoSödra- infartenVettershaga brygga 53537 inpendlingen i Norrtälje stad blivit högre, samtidigt som nettoutpendlingen har ökat i nästan alla andra områden.Baldersgatan/Tibeliusgatan Bergshamra 7017 Detta med undantag för Söderbykarl, Älmsta, Väddö och Norrtälje kommun är totalt settSingö, en därutpräglad den sedan tidigare negativa nettoutpendling- utpendlingskommun. 8972 personeren har minskat pendlar något. till andra Utanför tätortHALLSTAVIK TÄTORT Norrtälje kommun är totalt sett en utpräglad utpend- Rösa trafikplatsBusstation Norra 9625 kommuner och län och 2689 personerlingskommun. 8972pendlar personer in pendlar vilket till andra kommu- ger ett pendlingsunderskott påner 6 283och län personer. och 2689 personer pendlar in vilket gerLedinge ett trafikplatsBusstation Södra 676 pendlingsunderskott på 6283 personer. Utpendlingen till Häverödal 5 Utpendlingen till andra kommunerandra kommuner är störst är störst från från Norrtälje (2541 personer),Vettershaga brygga 37 följt av Rimbo (1002) och Hallstavik (322). Norrtälje (2541 personer), följt av Rimbo (1002) och BergshamraUTANFÖR TÄTORT 17 Hur invånarna pendlar påverkar i stor omfattning den Unungehöjden 10 Hallstavik (322). miljöpåverkan som kommunens befolkning står för. Det vanligaste färdmedlet för att ta sig till arbetet för kommu- Älmsta, södra 16 nens invånare är bil, som står för 64 procent, samtidigtHallstavik tätort som 17 procent använder kollektivtrafiken för attBusstation ta sig RIMBONorra 25 Hur invånarna pendlar påverkartill arbetet. i stor I jämförelse omfattning med andra denkommuner i länet be- miljöpåverkan som kommunenstyder befolkning det att invånarna använderstår för. bilen i större utsträckBusstation- Södra 6 ning än i någon annan kommun i länet, med undantag F.d. Järnvägsstation 53 Det vanligaste färdmedlet för attför Nykvarn, ta sig där till andelen arbetet är något för högre. SamtidigtHäverödal är 5 andelen som reser till arbetet med kollektivtrafik lägst Bangårdsvägen 75 kommunens invånare är bil, sombland stårkommunerna för 64 i länet. %, Den genomsnittliga restidenUtanför tätort för arbetsresor för invånarna är 43 minuter, med en ge- UTANFÖR TÄTORT samtidigt som 17 % använder nomsnittligkollektivtrafiken reslängd på 37 kilometer. för att Norrtälje kommunUnungehöjden 10 Alhamra 6 invånare är de som i genomsnitt har längst avstånd till ta sig till arbetet. I jämförelse medarbetet i andrajämfört med kommuner länets övriga kommuner. i DenÄlmsta, ge- södraVäsbylund-Rö 1618 nomsnittliga restiden däremot är lägre än i flertalet andra Kilen 16 länet betyder det att invånarnakommuner. använder bilen i större utsträckning än i någon annan kommun i länet, med Rimbo Ovan: Pendlingsparkeringar i kommunen. undantag för Nykvarn, där andelen är något högre. F.d.24 Järnvägsstation 53 Samtidigt är andelen som reser till arbetet med Bangårdsvägen 75 kollektivtrafik lägst bland kommunerna i länet. Den genomsnittliga restiden för arbetsresor för invånarna är Utanför tätort 43 minuter, med en genomsnittlig reslängd på 37 Alhamra 6 kilometer. Norrtälje kommun invånare är de som i Väsbylund-Rö 18 genomsnitt har längst avstånd till arbetet i jämfört med Kilen 16 länets övriga kommuner. Den genomsnittliga restiden Ovan: Pendlingsparkeringar i kommunen. däremot är lägre än i flertalet andra kommuner.

Södra infarten 535 Baldersgatan/Tibeliusgatan 70

UTANFÖR TÄTORT

Det finns i kommunen flera pendlingsparkeringar, både i och utanför tätorterna. De utanför de största tätorterna redovisas i tabellen till höger. Det finns även ett antal pendlingsparkeringar i Norrtälje, Hallstavik och Rimbo vardera.

I Norrtälje stad finns den största pendlingsparkeringen i kommunen, Södra infarten, som har 535 parkerings- platser. Parkeringen vid södra infarten är viktig för många landsbygdsbor som pendlar in till Norrtälje stad för att arbeta. En annan strategiskt viktig pendlingsparkering är vid Vettershaga brygga, som är belägen för vidare HALLSTAVIK TÄTORT transport ut i skärgården.

Arbete pågår med att ta fram en strategi för laddstolpar för elbilar för att möta den kommande utvecklingen med ett ökat intresse för elbilar, vilket kan ytterligare attrahera boende och typ av pendling. Något som kan komma att påverka pendling och pendlingsmönster i framtiden är möjligheterna till att bedriva distansarbete eller att ha sin ordinarie arbetsplats i kommunen med tillgången till bra internetuppkoppling som avgörande faktor.

UTANFÖR TÄTORT En annan idé som har lyfts fram i lokala utvecklingsprogram för att underlätta distansarbete när pendlingsavstån- den upplevs som för stora är så kallade ”kontorshotell”. Det skulle fungera som ett slags kontor där yrkesverk- samma hyr in sig och arbetar på distans men samtidigt får den gemenskap en arbetsplats kan erbjuda.

RIMBO

UTANFÖR TÄTORT

Ovan: Pendlingsparkeringar i kommunen. 25

6. Kommunikationer

6. KommunikationerAtt välja att bo på landsbygden innebär att man inte har tillgång till den närhet och 6. Kommunikationerbekvämlighet som finns i staden med tätare kollektivtrafik och den mesta servicen inom gång eller cykelavstånd. På landsbygden får man hitta andra lösningar för sina transportbehov. AttAtt välja välja att att bo bo på på landsbygdenlandsbygden innebär attatt manman inte inte har har tillgång tillgång till till den närhetnärhet och och bekvämlighet som finns i staden med tätare kollektivtrafik och den mesta servicen inom gång bekvämlighet som finns i staden med tätare kollektivtrafik och den mesta servicen inom gång ellereller cykelavstånd. cykelavstånd. PåPå landsbygden fårfår manman hittahitta andra andra lösningar lösningar för för sina sina transportbehov. transportbehov.

6.1 Kollektivtrafik

Ungdomar och äldre som inte har bil är beroende av en fungerande kollektivtrafik eller att 6.1 Kollektivtrafik man hittar andra lösningar för sina 6.1 Kollektivtrafiktransportbehov. För Sverige gäller att andelen Ungdomar och äldre somsom inte reser har kollektivtbil är beroende i glesbygd av en ligger fungerande under 5kollektivtrafik eller att Ungdomarman hittar andraoch äldre lösningar som inteför sinahar bil är beroende av en fungerande kollektivtrafik eller att %man och hittar av demandra som lösningar reser är för skoleleve sina transportber den - transportbehov. För Sverigestörsta gäller gruppen. att andelen Linjetrafik på rena hov.som För reser Sverige kollektivt gäller i glesbygdatt andelen ligger som under reser kollektivt5 i glesbygd ligger under 5 procent och av demlandsbygden som reser är ärdärför skolelever dyr trots den relativt största få grup - % och av dem som reserturer. är skoleleve r den pen.största Linjetrafik gruppen. påLinjetrafik rena landsbygden på rena är därför dyr trots relativt få turer. landsbygden är därför dyrI Norrtälje trots relativt kommun få är färdmedels- turer. I Norrtälje kommun är färdmedelsfördelningenfördelningen generellt attgenerellt 65 % avatt alla 65 procent ”förflyttningar/resor” görs med bil, 13 % med avI Norrtälje alla ”förflyttningar/resor” kommun är färdmedels görs -med bil, 13 procent med kollektivtrafik, 4 procent med cykel,kollektivtrafik, 9 procent till fots 4 % ochmed 8 cykel,procent 9 %annat till (därfots båt fördelningen generellt attoch 65 8 %% avannat alla (där båt dominerar). Även om dominerar).”förflyttningar/resor” Även om andelengörs som använder kollektivtrafiken i kom- andelen med sombil, 13 använder % med kollektivtrafiken i munenkollektivtrafik, är relativt 4 låg, % med finns cykel, en vilja 9 % på till många fots orter i kommunen att den behöver förbättras och enkommunen vanlig uppfattning är relativt är låg, att finns turtätheten en vilja har på stor och 8 % annat (där båt dominerar). Även om betydelse. många orter i kommunen att den behöver andelen som använder kollektivtrafikenförbättras och en ivanlig uppfattning är att Karta över busshållplatser och serviceorter i kommunen är relativt låg, finns en vilja på kommunen. Busslinjenätet i Norrtäljeturtätheten är utvecklat har och stor täcker betydelse. i princip alla delar av Karta över busshållplatser och serviceorter i många orter i kommunen att den behöver kommunen. kommunen. De senaste åren har kraven från länstrafikförvaltningen om nerlagda linjer eller försämrat turutbud förbättras och en vanlig uppfattning är att kommit allt tätare. KommunenBusslinjenätet har dock i Norrtälje hittills kunnat är utvecklat förhindra och denna utveckling. Lönsamhets- och budgetkrav turtätheten har stor betydelse. Karta över busshållplatser och serviceorter i gör dock att för att bibehållatäcker en i principgod täckningsgrad alla delar avkommunen. medkommunen. attraktiva De rese-möjligheter senaste åren har krävs kraven olika från former av åtgärder i framtiden framförallt pålänstrafikförvaltningen de mer ”glesa” linjerna om såsom nerlagda samordning linjer eller av försämratresurser för turutbud att kunna kommit bibehålla allt tätadetre. relativa godaBusslinjenätet utbud som i Norrtäljefinns t.ex.Kommunen är påutvecklat Väddö har ochoch dock Rådmansö. hittills kunnat förhindra denna utveckling. Lönsamhets- och budgetkrav täcker i princip alla delargör av dock kommunen. att för att De bibehålla senaste enåren god har täckningsgrad kraven från med attraktiva rese-möjligheter krävs olika länstrafikförvaltningen formerom nerlagda av åtgärder linjer elleri framtiden försämrat framförallt turutbud på kommit de mer allt ”glesa” tätare. linjer na såsom samordning av Kommunen har dock hittills kunnat förhindra denna utveckling. Lönsamhets- och budgetkrav gör dock att för att bibehålla en god täckningsgrad med attraktiva rese-möjligheter krävs olika former av åtgärder i framtiden framförallt på de mer ”glesa” linjer na såsom31 samordning av

26 Varje år lämnar kommunen in synpunkter på trafikförvaltningens föreslagna trafik-förändringar. Yttrandet som fastställs av kommunstyrelsen disponeras enligt följande:

• Norrtälje kommuns prioriteringar • Norrtälje kommuns generella synpunkter • Norrtälje kommuns synpunkter på föreslagna förändringar

Bland prioriteringarna kan punkt 8 nämnas: ”Att värna kollektivtrafikens attraktivitet genom att bl. a. sätta ut till- räckligt med förstärkningstrafik (sittplatsgaranti på långa linjer). Detta blir allt viktigare i takt med att befolkningen ökar på landsbygden, skärgården och i de mindre orterna. Att undvika stående på sträckor som tillåter hastigheter över 70 km/tim är med hänsyn till trafiksäkerhet speciellt angeläget” samt:

• Att utreda förutsättningarna för att införa anropsstyrd trafik på vissa linjer och tider med lågt passage rarantal. Norrtälje kommun erbjuder sig att genomföra en försöksverksamhet i vissa delar av kommunen. • Att verka för att inrätta trafiklösningar speciellt anpassade för glesa områden baserade på kombinerad färdtjänst, SL- och skolskjutstrafik. • Att mindre bussfordon används på linjer med lågt resande.

Vad gäller generella synpunkter framfördes 2016 bl.a. följande:

Befolkningen ökar på landsbygden och i de mindre orterna Landsbygdsbefolkningen i kommunen ökar och det krävs att Trafikförvaltningen nogsamt följer denna utveckling och att tillräckliga förstärkningar görs så att den kollektiva trafi- kens attraktivitet värnas.

I glesa strukturer är det är viktigt att byten mellan olika linjer fungerar så att utbudet op- timeras.

Norrtälje kommun förstår att det är svårt att bedriva lönsam kollektivtrafik på landsbygd. Vi menar dock att det krävs nyanseringar och att det måste tas hänsyn till mer småskaliga strukturer.

Norrtälje kommun utgör till ytan en tredje del av Stockholms län och vi kommer inom ramen för Nordostsamarbetet verka för tillväxt i vår kommun och stad enligt intentionerna i vår översiktsplan.

Norrtälje kommun menar att tillgången till attraktiv landsbygd med mindre orter samt skärgård är en regional resurs för utveckling och tillväxt i hela regionen.

Norrtälje kommun menar att tillväxt måste möjliggöras i hela kommunen. Mer än hälften Karta över busshållplatser och serviceorter i av kommunens befolkningsökning har hittills skett på landsbygden. Denna uppstår delvis kommunen. spontant och ger en bild av vilken efterfrågan som finns på boendemiljöer. Därför måste kollektivtrafik på landsbygden i första hand ses ur ett serviceperspektiv.

Norrtälje kommun har under lång tid påtalat behovet av nya former av landsbygdstrafik. Att utreda förutsättningarna för att införa anropsstyrd trafik på vissa linjer och tider med lågt passagerarantal samt att verka för att inrätta trafiklösningar speciellt anpassade för glesa områden baserade på kombinerad färdtjänst, SL- och skolskjutstrafik.

Det behövs ett fortsatt arbete som syftar till hur befintliga offentliga transportresurser på landsbygden kan utnyttjas mer effektivt. Detta borde kunna genomföras som ett projekt där Trafikförvaltningen ansvarar för projektledningen snarare än att lägga ned eller kraftigt försämra turutbudet i trafiken. Norrtälje kommun erbjuder sig att genomföra en försöks- verksamhet i vissa delar av kommunen. Även behovet av att använda mindre bussfordon bör studeras närmare.

27 Skolskjuts är en viktig del av kollektivtrafiken men är inte linjelagd och därmed inte tillgänglig för andra resenärer i nuläget. Även färdtjänst är en del av kollektivtrafiken på landsbygden. Det finns även lokala lösningar för att förbättra kollektivtrafiken. Väddöåttan är ett projekt i Väddöbygden som planeras startas under 2017 på initiativ av Framtid Älmsta och Väddö turistråd med stöd av Norrtälje kommun. Projekt innebär en lokal busslinje som trafikerar orter på Väddöbygden. Syftet är att personer utan bil boendes i bygder på Väddö och i Älmsta- områ- det, framförallt yngre och äldre, ska få större möjligheter att resa kollektivt.

Trender, behov och drivkrafter gör att nya former av resande växer fram. Ny teknik och nya lösningar förändrar kollektivtrafiken. Frågan är bara när och hur det kommer att påverka Norrtälje kommun och dess invånare. Den globala och även nationella trenden är att allt fler av framtidens resor kommer att bli ”multimodala” och att det kommer att finnas ett större utbud av lösningar. Man kan formulera det även som så att den traditionella kollektivtrafiken med persontrafik med tidtabellslagd linjetrafik håller delvis på att gå mot morgondagens kollektivtrafik där vi får mer och mer persontrafiktransporter med delade resurser och mer och mer anropsstyrda.

Traditionell kollektivtrafik är fortsatt viktig för att hantera stora trafikflöden. Nya mobilitetstjänster kommer att användas för i första hand anslutningsresor och olika former av anropsstyrd trafik. I framtiden kommer det att finnas större möjligheter att skräddarsy sin egen resa, även i landsbygdsområden och i skärgårdsområden med båttrafik. Stort utvecklingsarbete pågår hos flera parter kopplat till mobilitet såväl privata aktörer som traditionella kollek- trafikoperatörer. Med kombinerad mobilitet, nya mobilitetstjänster och nya aktörer är kollektivtrafikbranschen på väg att omdefinieras.

Ett begrepp som håller på att etableras är MaaS (Mobility as a service) vilket innebär att transportörer, privata som samhällsägda går samman för att lösa individers behov av resande. En digital baserad tjänst som ger resenären möjlighet att få en resa planerad från A till B oavsett vilka transportmedel som behöver användas. Ett sådant system skulle i framtiden kunna innefatta transporter som ändå måste gå på landsbygden som post och frakt.

Kommunen kommer att bevaka att det i tid och utefter behov finns ett strategiskt nät av pendlarparkeringar i anslutning till kapacitetsstark kollektivtrafik som en strävan till att ha goda resealternativ som bidrag till att kunna minska resor med bil. Om fler människor väljer att bosätta sig i orter längs befintliga linjer och om de använder kollektivtrafiken, då kan kollektivtrafiken utökas med fler turer.

28 6.2 Bil Vuxna som bor på landsbygden och har arbete och barn måste på något sätt ha tillgång till bil. Det finns ingen kollektivtrafik som inom rimlig kostnad kan fylla alla transportbehov.

Både landsbygden och staden måste planeras för att hantera detta på ett bra sätt t.ex. genom bra väghållning och samåkningsparkeringar, pendlarparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken och parkeringar i anslutning till infarterna och runt centrum.

Det är ett nationellt mål att minska miljöpåverkan av biltrafiken genom en större andel miljöbilar hos alla som måste ha bil för sina transporter.

Möjligheterna att skaffa miljöbil på landsbygden ökar om det utvecklas fler fyrhjulsdrivna miljöbilar eller om väghållningen är bra så att man inte behöver köra fyrhjulsdrivet. Men även att tillgången och möjligheterna till miljövänligare alternativ ökar och underlättas (försäljning och tillgång till miljövänligare drivmedel såsom eta- nol och biogas, bilpooler, laddningsstolpar via arbetsplatser etc.) Ett särskilt projekt kring att öka tillgången till laddstolpar har nyligen inletts.

Det utvecklingsarbete som pågår inom mobilitetstjänster kan leda till minskat behov av att äga bil. Den trenden ses redan i större städer och kan komma att spridas även ut till mindre orter.

6.3 Gång, cykel och moped Transport med cykel eller moped kan vara ett alternativ åtminstone sommartid för boende nära Norrtälje eller nära lokala centrum såsom Rimbo, Hallstavik, Älmsta och Bergshamra eller andra orter med olika serviceutbud.

Det finns generella nyckeltal för vilka färdmedel personer väljer utifrån avståndet till målet för resan, t.ex. att cy- kelresor övervägs eller används i stor utsträckning vid resor understigande 5 km men det kan variera beroende på var man bor med tanke på trafiksäkerhetsaspekter och så vidare.

Gångtrafik är ett alternativ på mycket korta avstånd. Som gång- och cykelavstånd kan man räkna med det av- stånd som gäller för skolskjutsar, dvs. 2 km är gångavstånd och 4 km är cykelavstånd. Det tar cirka 20 min att förflytta sig dessa sträckor till fots respektive med cykel. Tätorter och byar ska växa inom cykelavstånd och längs de stora linjerna för kollektivtrafik. Förtätning av redan befintlig bebyggelse är därför att föredra.

För att underlätta säker transport med cykel behöver nätet av cykelbanor byggas ut runt staden och även in till lokala centrum. Norrtälje kommun har identifierat 5 vägsträckningar där gång- och cykelvägar behöver anläggas helt eller delvis (under perioden 2018-2029). Dessa är:

• Väg 76/283 Norrtälje – Svanberga – Älmsta – Mällbybadet • Väg 282 Edsbro – Lummevi (klart hösten 2018) • Väg 1146 Norrtälje – Lundabadet • Väg 1032 Södersvik – Rådmansö skola – Gräddö • Väg 77 Norrtälje – Finsta - Rimbo

Att tillåta cyklar på buss underlättar också cykelpendlandet. Cyklar tillåts inte på bussar inom SL:s trafikområde. Det finns önskemål från bl.a. Norrtälje kommun att så skulle kunna ske men hittills har ingen lösning presenterats.

6.4 Skärgårdstrafiken

Vaxholmsbolaget på uppdrag av landstingets trafikförvaltning bedriver kollektrafik med båt. Vaxholmsbolaget6.4 Skärgårdstrafiken i sin tur har för vissa sträckor upphandlat underleverantörer av trafiken, bl.a. för passbåtar. Vaxholmsbolaget på uppdrag av landstingets trafikförvaltning bedriver kollektrafik med båt. Vaxholmsbolaget i sin tur har för vissa sträckor upphandlat underleverantörer av trafiken, bl.a. för passbåtar. I bifogad karta nedanför visas linjetrafiken för Norrtälje kommuns skärgård. Trafiken är relativtI bifogad väl karta utbyggd nedanför och visas den linjetrafiken trafik som för förekommeNorrtälje kommunsr är anpassadskärgård. Trafiken till övrig är relativtkollektivtrafik. väl utbyggd För och den trafik som förekommer är anpassad till övrig kollektivtrafik. För de sträckor där kollektivtrafiken inte når, eller devid sträckortidpunkter där utanför kollektivtrafiken tidtabellen, återstår inte ytterst når, båttaxi eller somvid tidpunkterett alternativ. utanför tidtabellen, återstår ytterst båttaxi som ett alternativ.

Antalet boende på öar utan fast landförbindelse är ungefär 1300, fast folkbokförd befolkning finnsAntalet på boende 29 öar på varavöar utan tre fast öar landförbindelse har linjelagda är ungefär bilfärjor 1300,. Befolkningen fast folkbokförd befolkningbedöms ökafinns minst på 29 1öar3 -varav faldigttre öar har sommartid linjelagda bilfärjor. på de övrigaBefolkningen 26 öarna bedöms då öka13 minstav 14 13-faldigt fastigheter sommartid på dessa på de öar övriga är fritidshus.26 öarna då 13 av 14 fastigheter på dessa öar är fritidshus. Befolkningen på de tre öar med bilfärjeförbindelser beräknas öka ca 5 gånger, totalt innebär dettaBefolkningen en befolkning på de tre öarpå dessamed bilfärjeförbindelser öar sommartid beräknas på ca 10 öka 000 ca 5personer, gånger, totalt grovt innebär räknat. detta en befolkning på dessa öar sommartid på ca 10 000 personer, grovt räknat.

FörutomFörutom dessa dessa finnsfinns detdet en storstor population population av fritids- av fritids och -del - tidsboende på många öar utan fast befolkning (Se kapitel 1.2.1.). ochAv deltidsboende kommunens 25 500 på fritidshusmånga öar är en utan stor delfast av befolkning dessa belägna (Sei kustområdenkapitel 1.2 .1och.). på Av öarna kommunens (cirka 21 500). 25 Mer 500 statistik fritidshus och fak - är taen kring stor fritidshusendel av dessa finns belägna i kapitel i 14.kustområden Fritidsgäster tillsammansoch på öarnamed ( andracirka besökare 21 500) innebär. Mer statistikatt turutbudet och är fakta större kring sommartid. fritidshusenAntalet besökare finns totalti kapitel till Norrtäljes 14. Fritidsgäster skärgårdsöar och skär- tillsammansgårdsområden med finns andra ej statistik besökare kring innebär men antalet att kommersiella turutbudetgästnätter är på större öarna sommarti samt fastlandetsd. kuststräcka (enligt SCB 2014) uppgår till 280 000.

AntaletDe fyra besökare viktigaste replipunkternatotalt till Norrtäljes för skärgårdstrafiken skärgårdsöar är ochÖster- skärgårdsområdennäs och Furusund för finns den ejsödra statistik skärgården kring och men Simpnäs antalet och kommersiellaRäfsnäs för den gästnätter norra skärgården. på öarna samt fastlandets kuststräckaFurusund görs (enligt under SCB 2017 2014) om till uppgåratt bli en till än 280mer 000prioriterad replipunkt för Vaxholmsbolagets linjetrafik. I Furusund finns Dedessutom fyra viktigaste kustbevakningen replipunkterna stationerad, för dock skall den verk- skärgårdstrafikensamheten flyttas underär Östernäs 2017 till ochKapellskär. Furusund Ombyggnad för den av re- plipunkten Räfsnäs brygga pågår (med statliga och regionala Ovan: De viktigaste replipunkterna för södramedel), skärgården och beräknas och vara Simpnäs klart 2019. och Trafiken Räfsnäs ökar för och den utrym norra- skärgårdstrafiken skärgården. i Norrtäljes skärgård. met räcker inte till, flaskhalsar och krockar uppstår. Persontrafik Egen bearbetning. Furusundoch småbåtshamn görs under skall 2017 separeras om tillför ökadatt bli logistisk en än effektivitet. mer prioriterad replipunkt för Kommunen finansierar och utför förbättringar och ombyggnader Vaxholmsbolagetsav Bromskär och Östernäs. linjetrafik. Både dessaI Furusund projekt finnsfärdigställs dessutom under våren kustbevakningen 2017. stationerad, dock skall den verksamheten flyttas under 2017 till Ovan: De viktigaste replipunkterna för Kapellskär.Förutom dessa Ombyggnad 4 replipunkter av finns replipunkt ett antalen andra. Räfsnäs I söder bör t.ex.skärgårdstrafiken Köpmanholm och i Norrtäljes Bromskär skärgård.nämnas. Köp - manholm är dessutom ändstation för skolskjutsar med båt. KollektivtrafikenEgen bearbetning. tar även hand om vanligt gods. Varje bryggaår kör pågårVaxholmsbolaget (med statliga ut 7000 och ton regionala gods ut i skärgården, medel), ochtill både privatpersoner och företag. beräknas vara klart 2019. Trafiken ökar och utrymmet räcker inte till, flaskhalsar och krockar uppstår.Vaxholmsbolaget Persontrafik ansvarar och även småbåtshamn för att bedriva skall s.k. kompletteringstrafik separeras för ökad som logistisk ska möjliggöra effektivitet. för de boende att ta Kommunensig till lokalt finansieller kommunalterar och centra utför (Norrtälje förbättringar stad). Om och det ombyggnader är is finns möjligheter av Bromskär till att använda och Östernäs. helikopter en gång i veckan med landningsplats i Norrtälje stad. Både dessa projekt färdigställs under våren 2017. FörutomFlera somrar dessa har 4 även replipunkter Norra båtlinjen finns trafikerat ett antal skärgården andra. I medsöder utgångspunkt bör t.ex. frånKöpmanholm Norrtälje. Projektet och har drivits Bromskäri kommunal nämnas. regi och Köpmanholm har körts av olika är bolag. dessutom Under sommarenändstation 2017 för var skolskjutsar det Blidösundsbolaget med båt. som hade det Kollektivtrafikenuppdraget (Vaxholmsbolaget tar även handupphandlar). om vanligt gods. Varje år kör Vaxholmsbolaget ut 7000 ton godsEn frågaut i skärgården, för framtiden ärtill att både i den privatpersoner delen av södra skärgården och företag. runt Vettershaga skapa en tydligare struktur vad gäller trafikeringsmöjligheter. Vaxholmsbolaget ansvarar även för att bedriva s.k. kompletteringstrafik som ska möjliggöra Förutom funktionsanpassade bryggor skall det finnas på replipunkterna t.ex. goda parkeringsmöjligheter. för de boende att ta sig till lokalt eller kommunalt centra (Norrtälje stad). Om det är is finns möjligheter till att använda helikopter en gång i veckan med landningsplats i Norrtälje stad.

Flera somrar har även Norra båtlinjen trafikerat skärgården med utgångspunkt från Norrtälje. Projektet har drivits i kommunal regi och har körts av olika bolag. Under sommaren 2017 var det Blidösundsbolaget som hade det uppdraget (Vaxholmsbolaget upphandlar).

En fråga för framtiden är att i den delen av södra skärgården runt Vettershaga skapa en tydligare struktur vad gäller trafikeringsmöjligheter.

Förutom funktionsanpassade bryggor skall det finnas på replipunkterna t.ex. goda parkeringsmöjligheter.

6.5 Vägar

36 31

6.5 Vägar Vägnätet på landsbygden sköts av Trafikverket. Inom Norrtälje kommun finns tre större vägar,Vägnätet E18 på, R landsbygdeniksväg 76 skötstill Gävle av Trafikverket. via Östhamma Inom Norrtäljer och Riksvägkommun finns 77 tilltre störreUppsala vägar,. Andra E18, Riksväg viktiga 76 till vägGävlear är via Länsväg Östhammar 276 och till Riksväg Åkersberga, 77 till Uppsala. Länsväg Andra 283 viktiga mell vägaran Norrtälje är Länsväg och 276 Grisslehamn, till Åkersberga, Länsväg 283 mellan Norrtälje och Grisslehamn, Länsväg 280 mellan Söderhall via Rimbo till Hallstavik samt Länsväg 282 Länsvägmellan Edsbro 280 mellan och Uppsala. Söderhall via Rimbo till Hallstavik samt Länsväg 282 mellan Edsbro och Uppsala. Trafikverket ansvarar även för ytterligare ett stort antal allmänna vägar. För alla Trafikverketgator i Norrtälje ansvarar stad samt även i övriga för tätor- ytterligareter är kommunen ett stort väghållningsansvarig. antal allmänna vägarDe minsta. För avägarnalla gator sköts i Norrtälje av vägsamfäll - stadigheter samt eller i övriga vägföreningar. tätorter är kommunenI det mindre väghållningsansvarig. vägnätet är bärigheten ett Deproblem minsta för vägarna gods- ochsköts varutransporter av vägsamfällighetertill lantbruk och andra eller företag. Det finns vägar som vägföreningar ansvarar för vägföreningar.där vikten måste begränsas under tjäl- lossningsperioden vilket bl.a. innebär att I detkollektivtrafiken mindre vägnätet måste ärutföras bärigheten med min- ettdre problem fordon. för gods- och varuPåtransporter vägar med högre till lantbruk hastigheter och och tät andratrafik företag. finns Det trafikfarliga finns vägar vägkorsningar, som vägföreningaroskyddade övergångar ansvarar och för busshållplat där - ser utan skydd längs vägkanten. Smala vikten måste begränsas under Ovan: De viktigaste vägarna i Norrtälje kommun. Egen bearbetning. vägar med hög hastighet innebär risker Ovan: De viktigaste vägarna i Norrtälje kommun. Egen bearbetning. tjällossningsperiodenför de som cyklar. vilket bl.a. innebär att kollektivtrafiken måste utförasI gällande med Trafikplan mindre förfordon. nyinvesteringar finns tre projekt i kommunen med. Dessa är ombyggnad och nylokalise- Påring vägar av Riksväg med högre 77, Trafiksäkerhetsåtgärder hastigheter och tät trafikm.m. på finnsVäg 76/283 trafikfarliga samt Tulkavägen vägkorsning i Hallstavik.ar, oskyddade övergångar och busshållplatser utan skydd längs vägkanten. Smala vägar med hög hastighet innebär risker för de som cyklar.

I gällande Trafikplan för nyinvesteringar finns tre projekt i kommunen med. Dessa är ombyggnad och nylokalisering av Riksväg 77, Trafiksäkerhetsåtgärder m.m. på Väg 76/283 samt Tulkavägen i Hallstavik.

3237

7. Förskola och skola Att utforma en långsiktig skolstruktur med syfte att skapa bästa möjliga lärmiljöer har länge varit en av de mest diskuterade politiska frågorna i Norrtälje kommun. Satsning på en likvärdig och trygg skola är bland annat en faktor som ökar en kommuns attraktivitet och därmed kan medverka till fler invånare i olika områden samtidigt som det varken finns ekonomiska eller verksamhetsutvecklingsmotiv att bibehålla en skolstruktur med alltför små skolenheter. Kommunens storlek och relativa befolkningsgleshet i vissa delar av kommunen är viktiga faktorer som påverkar utformningen av skolstrukturen.

Barn- och utbildningsförvaltningen fick därför uppdrag av kommunfullmäktige att ta fram ett förslag till ny skolstruktur. Förslaget antogs av fullmäktige 20 juni 2016. Den nya skolstrukturen är en del i kommunens satsning på skola och utbildning.

Enligt detta beslut innebär att det från och med höstterminen 2017 kommer finnas 23-25 skolenheter inom förskola och grundskola (exkl. friskolor) uppdelade i sju geografiska områden. Av dessa är 13 lokaliserade på landsbygd eller mindre ort, 5 lokaliserade i Norrtälje stad, 2 i Rimbo, 2 i Älmsta samt 2 i Hallstavik. Totalt gick det ungefär 4700 barn och ungdomar i grundskola i kommunens regi år 2016 vilket är cirka 80 procent av totalen. Övriga 20procent undervisas av friskolor.

Totalt fanns det i kommunen år 2015 cirka 9300 barn och ungdomar varav cirka 3400 var i förskoleålder och resterande 5900 i klasserna F till Åk9.

Antalet förskolor i kommunen är för närvarande 67 varav 36 är i privat eller kooperativ regi. Förskolor oavsett om de är i privat eller kommunal regi, finns på 15 orter förutom Norrtälje, Rimbo, Hallstavik, Älmsta och Bergshamra.

Ovan: De viktigaste vägarna i Norrtälje kommun. Egen bearbetning. Enligt den prognos som upprättades 2016 med år 2015 som basår kommer åldersgruppen 0-5 år att öka med cirka 42 procent fram till år 2025 vilket innebär ett barnantal på ungefär 4400 (d.v.s. 1000 fler) Hur stor del av den ökningen som kan antas hamna på landsbygden får analyseras närmare.

För barn i skolåldern (åldrarna 6 -15) beräknas ökningen bli cirka 20 procent vilket innebär ungefär 1200 fler elever, från idag cirka 5900 till cirka 7100. Kapacitetstaket på de befintliga kommunala skolorna är från och med 2017 cirka 6200 elever totalt. Även här får en djupare analys göras kring hur stor del av ökningen som tillfaller olika områden på landsbygden samt kring friskolornas fortsatta utveckling. Prognoser innehåller alltid en viss osäkerhet. Oförutsedda händelser och omvärldsfaktorer såsom konjunkturläge går inte alltid att förutsäga.

I Björkö, Singö, Rånäs och Herräng har elevantalet minskat till låga nivåer vilket varit en bidragande faktor till beslut om skolnerläggning.

Skolan upplevs som viktig som samhällsbärare, en nyckelfunktion för att få barnfamiljer att flytta in på orten eller landsbygden och har därmed stort symbolvärde förutsatt att skolan kan uppfylla olika krav elever, föräldrar och samhället ska ställa. I de lokala utvecklingsprogram som tidigare tagits fram lyfts skolan fram som viktig för hela bygdens utveckling både praktiskt och symboliskt. Det pekas till exempel på att tillgänglighet till bland annat skola är en betydelsefull komponent när barnfamiljer väljer var de ska bo.

Om nu samhället/orten inte har förutsättningar till att fortsatt bära en skola utifrån olika kriterier och krav kan man uppmuntras av goda exempel från olika delar av landet där utnyttjande av tidigare skolors lokaler istället har skapat skapa andra och alternativa värden och kvaliteter.

På kommunens landsbygdsskolor inklusive Bergshamra och Älmsta gick det år 2016 1480 elever. Total kapacitet på dessa skolor (14 st.) är i nuläget 2270. Dock stora lokala skillnader, de mer centralt belägna skolorna utifrån attraktiva pendlingslägen (Skederid, Drottningdal, Svanberga, Frötuna, Riala och Bergshamra) har 1070 elever på en kapacitet på 1290. Det är även i dessa skolors upptagningsområden som den största befolkningsökningen på landsbygden kan antas. Mer om detta i djupare analyser.

Om Landsbygdsbefolkningen antas öka med drygt 2500 personer fram till år 2025 skulle det ungefär, mycket grovt räknat, innebära över 400 fler barn i åldrarna 0 – 15 och begränsat till åldrarna 6-15 år drygt 250 fler barn och ungdomar. Det finns starka skäl att anta en betydligt högre ökningstakt förutsatt en hög bostadsbyggnads- takt. Mer ingående geografisk och demografisk analys behöver dock göras för att få än bättre planeringsunderlag. Hur och var nybyggnation sker är jämte generationsväxlingen bland landsbygdens småhus avgörande faktorer.

33 Den lagstadgade rätten att välja skola ses av de flesta som en självklar rätt och i grunden positivt. Det fria skolvalet blir också en viktig parameter vid planeringen av en kommuns skolorganisation. Det går inte att enbart se till antalet elever boende i ett geografiskt upptagningsområde. Även elevströmmar behöver beaktas, d.v.s. hur eleverna väljer och att etableringar av fristående skolor kan påverka.

I Norrtälje kommun är det fria skolvalet i praktiken dock något mer begränsat för vissa elever, då rätten till skolskjuts inte är lika långtgående för elever som väljer att gå i en annan skola än den de tillhör enligt upptagnings- området. För många elever innebär de geografiska avstånden och avsaknad av allmänna kommunikationer, att val av annan skola kan innebära praktiska svårigheter. Till och från förskola och fritidshem får föräldrarna själva ordna transporten. Detta gör att skolor som ligger resemässigt bra till har generellt lättare att få fler elever. Dock kan konstateras att 20 procent av alla elever i grundskolan går i fristående skola samt att många väljer annan skola än den som upptagningsområdet anger.

Fritidshem för barn årskurs 0-6 finns på alla skolor. Fritidshem är till för barn som behöver tillsyn före och efter skolan och utnyttjas framförallt av barn i årskurs 0-3. Fritidsgård på kvällen är en extra service som kommunen erbjuder barn i årskurs 4-6.

7.1 Skolskjutsar

Skolskjuts är resa mellan plats i anslutning till hemmet och skolan av elev i förskoleklass, grundskola och särsko- la i anslutning till skoldagens början och slut. För barn som är inskrivna i barnomsorgen (0 – 5 år) är det förälders ansvar att lämna och hämta från barnomsorgen. Resor till och från fritidshem räknas inte som skolskjuts. Skolskjuts kan ske i form av:

• Resor med allmän kollektivtrafik (buss, båt) • Resor med särskilt upphandlad skolskjuts i form av skolbuss, skoltaxi eller sjötransport • Självskjutsersättning

Rätten till kostnadsfri skolskjuts gäller enligt skollagen inte elever som valt att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle placerat eller som går i en annan kommuns grundskola. Men i de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall.

Elev måste vara folkbokförd i kommunen för att ha rätt till skolskjuts. Rätten till skolskjuts i Norrtälje kommun motiveras av att färdvägens längd, inklusive gång och cykelväg överstiger för:

• Årskurs F-3 2 kilometer • Årskurs 4-6 3 kilometer • Årskurs 7-9 4 kilometer

Likformighet ska eftersträvas inom att väl avgränsat bostadsområde när det gäller rätten till skolskjuts, vilket kan innebära att vissa elever får skolskjuts trots att de har kortare färdväg än vad föreskrifterna säger. Det kan dock även innebära att ett område behandlas restriktivt och att ingen elev i området får skolskjuts trots att en del elever har så lång färdväg att de enligt avståndsreglerna skulle ha den rätten.

E18 har en trafiksituation som motiverar rätt till skolskjuts trots att minimiavstånden inte är uppfyllda. För övriga vägar kan skolskjuts motiveras om färdvägen bedöms riskfylld ur trafiksäkerhetssynpunkt.

Om man i Norrtälje kommun väljer en annan skola än den skola kommunen placerat eleven i, erhåller eleven ett SL Access-kort. Barn folkbokförda på ö utan fast broförbindelse erhåller ett WÅAB-kort eller om reguljär tur saknas beviljas så kallad självskjutsersättning för resa över vatten till närmaste uppsamlingsplats.

Antalet elever som är beviljade skolskjuts varierar mycket mellan olika skolor samt beroende på de olika av- ståndsreglerna utifrån ålder. Av 1713 elever i Åk F-3 innevarande läsår så har lite drygt hälften skolskjuts (864 st.). Om man inte räknar eleverna i skolorna (8 st.) i de tre största tätorterna som har totalt 900 elever är det ungefär 75 procent av eleverna i de mindre orternas skolor (16 st.) som har skolskjuts (604 av 813). Följaktligen är det över 70 procent av eleverna i Norrtäljes, Rimbos och Hallstaviks skolor som inte har skolskjuts.

Av 1401 elever i Åk 4-6 har 45 procent skolskjuts. I de mindre orternas skolor är andelen skolskjutsberättigade 77 procent. Följaktligen är det cirka 80 procent av eleverna i Norrtäljes, Rimbos och Hallstaviks skolor som inte har skolskjuts i mellanstadiet.

I högstadiet, åk 7-9 går det i de 9 kommunala skolorna totalt 1471 elever, av dessa är 46 procent berättigade till skolskjuts. Den enskilda skola som har andelsmässigt flest skolskjutsberättigade elever är Rådmansö. Av 195 elever 2016 hade 192 skolskjuts (98 procent). Även för Frötuna skola är andelen hög (92 procent). 34 7.2 Gymnasieskola och vuxenutbildning

Idag studerar ca 57 procent av Norrtälje kommuns gymnasieungdomar på centralt belägna Rodengymnasiet och resten ca 43 procent i extern regi. Andel gymnasister som läser hemma i Norrtälje kommun mot de som pendlar ut till grannkommuner ökar. När elevkullarna ökar i regionen kommer konkurrensen om utbildningsplatserna att öka i hela Stockholms län, vilket kommer att medföra att fler elever kommer att läsa sin utbildning inom kommunen.

Vuxenutbildningen är en viktig del för kommunens invånares framtida konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Att lära om och lära nytt, och att få relevant studie-och yrkesvägledning eller karriärvägledning gynnar anställnings- barheten i framtiden. Samarbetet mellan vuxenutbildningen och arbetsmarknadens aktörer är särskilt viktig, inte minst för att nyanlända ska få en utbildning som ger dem en chans att komma in på arbetsmarknaden. Idag bedrivs den kommunala vuxenutbildning i Norrtälje på Campus Roslagen.

7.3 Den kommunala Kulturskolan

Roslagens kulturskola har förutom verksamhet i centrala Norrtälje, även undervisning i Hallstavik och Väddö. Kulturskolan i Rimbo har funnit sedan 2007, drivs som ett personalkooperativ med ansvar för kommunens mu- sikskoleverksamhet i Rimbo med omnejd.

7.4 Barn & Utbildningsförvaltningens planer inför framtiden

I Norrtälje kommun finns en tydlig ambition att öka förutsättningarna för varje barn och elev att nå sina mål och utvecklas så långt som möjligt. Målsättningen är att bli en av landets bästa skolkommuner. Kommunens utbild- ningsverksamheter behöver vara organiserade och strukturerade för full utväxling på framtaget och beslutat skolutvecklingsprogram.

Skolstrukturen förändras nu i enlighet med fullmäktiges beslut.

Skolskjutsarnas upptagningsområden kan komma att ändras för att hålla upp elevantalet på de minsta skolorna.

35 8. Sjukvård- och äldreomsorg Trygg sjukvård och äldreomsorg är viktigt både för de äldre och för deras anhöriga. De äldre vill bo kvar hemma så länge som möjligt. För att klara detta behövs service och lämpliga bostäder. För de som inte kan bo kvar hemma längre finns äldreboenden för mer vårdkrävande äldreomsorg.

Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje är en unik beställar- och myndighetsnämnd mellan Stock- holms läns landsting och Norrtälje kommun med ansvar både för hälso- och sjukvård och omsorg för kommunens invånare. Kommunalförbundet tillgodoser Norrtälje kommuns invånares behov av hälso- och sjukvård genom myndighetsutövning, beställar- och ägarstyrning.

Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje driver ett antal mötesplatser för seniorer i kommunen, så kallade träffpunkter, i samverkan med frivilliga pigga seniorer. De finns på 5 orter i kommunen (Hallstavik, Hä- verödal, Rimbo, Älmsta och Norrtälje), med cirka 150 frivilliga personer involverade i verksamheterna. Antalet besökare uppskattas till ungefär 100 per vecka.

Verksamheternas innehåll och aktiviteter varierar lite från träffpunkt till träffpunkt. De flesta serverar dock hem- lagad husmanskost till lunch 1 gång per vecka, arrangerar bingo- och kortspel, seniordatakurser, stickcaféer, kurser m.m.

På flera ställen har man samverkan med t.ex. PRO, Röda korset och anhörighetsstöd. Syftet är att erbjuda gemenskap för att motverka ensamhet och isolering vilket skapar förutsättningar för social gemenskap och stärker enskildas möjligheter att klara sig bättre i vardagslivet och förebygger ohälsa.

Av totalt 10 husläkarmottagningar finns tre lokaliserade på landsbygden (Blidö, Bergshamra och Älmsta) och övriga i Hallstavik (1), Rimbo (2) och Norrtälje stad (4).

Det finns 7 barnavårdsenheter i kommunen som antingen finns som barnavårdscentral eller som filialer på hus- läkarmottagningarna ovan.

Det finns tre barnmorskemottagningar, dels som filialer i Rimbo respektive Hallstavik samt på Norrtälje sjukhus.

Det finns 17 äldreboenden i kommunen varav 6 är eller har avdelningar för demensboende. 8 finns i Norrtälje stad, 4 i Rimbo, 2 i Hallstavik samt en vardera i Älmsta, Bergshamra samt på Blidö. Tiohundra AB som är kom- munalförbundets utförarorganisation driver 9 av äldreboendena, övriga 8 boenden drivs av privata aktörer (2016).

För de som bor i Norrtälje kommun och har rätt till hemtjänst, basal hemsjukvård och hemrehabilitering, har man rätt att välja en av de godkända utförarna inom kundvalet i kommunen, som man vill ska utföra vård- och omsorg hemma hos beställaren.

Kundvalsutförarna ansvarar för:

• Hemtjänst dagtid mellan klockan 07.00-22.00. • Basal hemsjukvård dagtid mellan klockan 07.00-17.00. • Hemrehabilitering måndag till fredag mellan klockan 08.00-17.00.

Kundvalsmöjligheterna har uppdelats i fyra zoner: • Zon 1 består av Hallstaviksområdet (inklusive Väddö) och har tre olika godkända utförare. • Zon 2 består av Rimboområdet och har fem olika godkända utförare. • Zon 3 benämns Norra Norrtälje och har 7 (alla) olika godkända utförare. • Zon 4 benämns Södra Norrtälje (inkl. Bergshamra) och har 6 olika godkända utförare.

Totalt finns det 7 olika utförare varav Tiohundra AB är en, resterande privata.

36 8.1 Antalet äldre ökar

Äldreomsorgen står inför en stor omvandling till följd av att antalet äldre i befolkningen ökar samtidigt som de äldre blir allt friskare. Under de närmaste 10 åren kommer gruppen 65-79 år enligt upprättade prognoser att öka med cirka 2045 personer och gruppen över 80 år med ungefär 2615 personer i hela kommunen. Andelsmässigt är det gruppen 80+ som ökar, från 6,3 procent av befolkningen år 2017 till 8,4 procent av befolkningen år 2026.

BEFOLKNINGSPROGNOS 2017 2018 2020 2022 2024 2026

ÅLDER

– 64 44360 45376 49529 52171 54261 55863

65-79 12268 12549 13297 13849 14075 14313

80-84 1909 2042 2330 2682 3201 3679

85- 1923 1977 2074 2259 2501 2768

Summa 60460 61944 67230 70961 74037 76622

– 64 73,4 procent 73,2 73,7 73,5 73,3 72,9

65-79 20,3 procent 20,3 19,8 19,5 19,0 18,7

80-84 3,1 procent 3,3 3,5 3,8 4,3 4,8

85- 3,2 procent 3,2 3,1 3,2 3,4 3,6

Summa 100 procent 100 100 100 100 100

Befolkningsprognos 2017-2026. Statistik hämtad från SCB. Egen bearbetning.

Som berörts i tidigare avsnitt (1.2 Befolkning) behövs att en djupare demografisk analys tas fram som belyser situationen i olika delområden som planeringsunderlag dels för bostadsplanering vad gäller äldre men också som underlag för att möta de generationsskiften som sker när befintlig bostad byter ägare/brukare.

För att möta förändringen utifrån upprättade befolkningsprognoser behöver lämpliga bostäder byggas. Det som behövs är framförallt särskilda boenden för äldre. Bostäderna ska vara utformade utifrån äldres behov av till- gänglighet så att de äldre kan bo kvar livet ut.

37 8.2 Kommunalförbundet Sjukvård & Omsorgs planer inför framtiden

Norrtälje kommun har en befolkningssammansättning där andelen 80+ utgör en högre andel av befolkningen än länet för övrigt. En viktig del i att tillgodose de ökade behov av omsorg som detta medför är att hitta komplement till befintliga insatser för de äldre för att få en ökad trygghet och självständighet. Även förväntningar från den nya ”äldre generationen” på samhällets välfärdstjänster är en utmaning att hantera. Utifrån befolkningsprognosen har ytterligare behov av bostäder identifierats och det gäller framför allt behovet av särskilda bostäder för äldre. Det har sjösatts ett projekt benämnt ”Trygg hemgång”. Projektet är ett samordningskoncept mellan Norrtälje sjukhus, hemtjänsten och läkarstöd i hemmen i samband med utskrivning från sjukvården. För att skapa en ökad trygghet och självständighet kommer en fortsatt utveckling av eHemtjänst i olika former att ske parallellt med en kontinuerlig utveckling av ”traditionella” insatser.

38 9. Socialtjänst m.m. Socialkontoret är förlagt i Norrtälje och utför kommunens uppgifter inom socialtjänsten enligt socialtjänstlagen (SoL) och övrig lagstiftning där socialnämnden är angiven som ansvarig. De verksamheter som ingår i socialkon- torets arbetsuppgifter är följande:

• Ekonomiskt bistånd • Missbruks- och övrig vuxenvård • Barn och ungdomsvård • Familjerätt • Flyktingmottagande • Serveringstillstånd • Arbetsmarknadsåtgärder • Budget och skuldrådgivning

Flyktingmottagandet är uppdelat i olika kategorier. Ensamkommande barn och ungdomar placeras i familjehem eller s.k. HVB-hem fram till man fyllt 18 år. Merparten av dessa ungdomar är placerade i Norrtälje kommun och socialkontoret ansvarar f.n för egen drift av fyra HVB-hem, varav två på landsbygden.

Enligt bosättningslagen som vann laga kraft 2016 skall kommunerna ansvara för att ta emot nyanlända som be- viljats permanent uppehållstillstånd (PUT). Ca 200 nyanlända ankom till Norrtälje kommun år 2016 och den kvot som länsstyrelsen beslutat om för år 2017 och år 2018 är densamma, d.v.s. 200 nyanlända per år. Kommunen ansvarar för att ordna bl.a. boende vilket är en särskild utmaning. Många av de boenden som ordnas ligger på landsbygden. Migrationsverket har de senaste åren haft som mest tre asylboenden i norra delen av kommunen. De två kvarvarande kommer att avvecklas under hösten 2017.

Engagemanget från föreningslivet för att stötta dessa grupper är stort.

Norrtälje kommun bedriver även Tryggt i Norrtälje kommun (TINK). Det är ett samverkansprojekt mellan kommunens förvaltningar samt polisen, föreningar, företag, myndigheter, kyrkor och samfund. Syftet är att samordna, leda och utveckla kommunens drog- och brottsförebyggande arbete samt utveckla integrationsarbetet.

10. Kultur och fritid

Kultur- och fritidsnämnden och dess förvaltning ansvarar för en rad olika områden, se nedan. Nämnden har antagit ett kultur- och fritidspolitiskt program som riktlinje för verksamheten.

Varje år beviljar nämnden så kallade föreningsbidrag. 2015 fick totalt 237 föreningar stöd på knappt 14 miljoner. Av dessa fick totalt 90 föreningar bidrag för barn- och ungdomsverksamhet varav 78 bedriver idrotts- eller motionsverksamhet. 10. Kultur och fritid Kultur- och FritidsförvaltningenKultur- och fritidsnämnden genomförde och dess förvaltning under ansvarar 2016 för en enrad olikakultur områden,- och se nedan. Nämnden har antagit ett kultur- och fritidspolitiskt program som riktlinje för verksamheten. Varje år beviljar nämnden så kallade fritidsvaneundersökning,föreningsbidrag. med 2015 totaltfick totalt 2000 237 föreningar respondenter stöd på knappt vilket 14 germiljoner. en Av bra dessa statistisk fick totalt relevans.90 föreningar En del av resultatetbidrag redovisasför barn- och ungdomsverksamhet nedan: varav 78 bedriver idrotts- eller motionsverksamhet.

Kultur- och Fritidsförvaltningen genomförde under 2016 en kultur- och fritidsvaneundersökning, med totalt 2000 respondenter vilket ger en bra statistisk relevans. En del av resultatet redovisas nedan.

DE MEST FREKVENTA KULTUR- OCH FRITIDSAKTIVITETERNA

Att kommunen anordnar fler gång- och cykelvägar dominerar bland befolkningens önskemål om framtida satsningar. Detta skulle kunna tolkas som behov av förbättrad tillgänglighet förutom motionsaktiviteten som sådan. I en enkät gjord bland fast- och fritidsboende på Blidö lyfts även där separata gång- och cykelvägar fram som en viktig fråga för framtiden. Fortsättningsvis pekar det ideella nätverket av föreningar på Blidö, som står bakom enkäten, att en sådan lösning även skulle underlätta för turismen i området.

10.1 Biblioteksverksamhet

Norrtälje stadsbibliotek är huvudbibliotek. Det finns 7 filialer, dels i Hallstavik, Rimbo och Älmsta men även 4 mindre filialer, öppna 5 timmar/vecka, i Edsbro, Bergshamra (integrerat skol- och folkbibliotek), Rånäs och Herräng. Förutom dessa finns det ett gymnasiebibliotek samt en bokbuss. För bokbussen finns det cirka 200 hållplatser, varav i stort sett alla skolor och förskolor. Bussturerna förändras utefter önskemål från allmänheten. Kultur och fritidsnämnden beslutade i maj 2017 att folkbiblioteket i Skederid från hösten 2017 ska ersättas med biblioteksbussen.

Via nätet finns bibliotekstjänster (e-böcker, omlån, lån, katalog, evenemangsinformation m.m.) tillgängliga dygnet runt.

Biblioteken i Norrtälje, Rimbo, Hallstavik och Älmsta fungerar som kulturarenor. Hallstavik är också ett s.k. Meröppet bibliotek vilket innebär att man kan utföra sina bibliotekstjänster när biblioteket är stängt om man har funktionen Meröppet knutet till sitt bibliotekskort. 40 10.2 Fritidsgårdar

Det finns fritidsgårdsverksamhet i sex orter; Norrtälje stad, Rimbo, Hallstavik, Älmsta, 46 Bergshamra samt i Herräng. Dessutom ett ungdomshus i Norrtälje stad.

10. Kultur och fritid

Kultur- och fritidsnämnden och dess förvaltning ansvarar för en rad olika områden, se nedan. Nämnden har antagit ett kultur- och fritidspolitiskt program som riktlinje för verksamheten.

Varje år beviljar nämnden så kallade föreningsbidrag. 2015 fick totalt 237 föreningar stöd på knappt 14 miljoner. Av dessa fick totalt 90 föreningar bidrag för barn- och VILKA FRAMTIDA SATSNINGAR ANSER DU VARA MEST ANGELÄGNA ATT KOMMUNEN GÖR FÖR ungdomsverksamhet varav 78 bedriver idrotts- eller motionsverksamhet. KULTUR- OCH FRITIDSLIVET I NORRTÄLJE KOMMUN? Du får markera högst 6 satsningar som du tycker är viktiga. Kultur- och Fritidsförvaltningen genomförde under 2016 en kultur- och fritidsvaneundersökning, med totalt 2000 respondenter vilket ger en bra statistisk relevans. En del av resultatet redovisas nedan:

Att kommunen anordnar fler gång- och cykelvägar dominerar bland befolkningens önskemål om framtida satsningar.Att kommunen Detta anordnar skulle fler kunna gång- ochtolkas cykelvägar som dominerarbehov av bland förbättrad befolkningens tillgänglighet önskemål om framtida sats- förutom motionsaktivitetenningar. Detta skulle som kunna sådan. tolkas I somen enkät behov avgjord förbättrad bla ndtillgänglighet fast- och förutom fritidsboende motionsaktiviteten på Blidösom sådan. I en enkät gjord bland fast- och fritidsboende på Blidö lyfts även där separata gång- och cykelvägar fram som lyfts även där separataen viktig gång fråga för- och framtiden. cykelvägar Fortsättningsvis fram pekar som det en ideella viktig nätverket fråga av för föreningar framtiden. på Blidö, som står bakom Fortsättningsvis pekarenkäten, det att enideella sådan lösningnätverket även skulle av föreningar underlätta för turismenpå Blidö, i området. som står bakom enkäten, att en sådan lösning även skulle underlätta för turismen i området. 10.1 Biblioteksverksamhet 10.1 BiblioteksverksamhetNorrtälje stadsbibliotek är huvudbibliotek. Det finns 7 filialer, dels i Hallstavik, Rimbo och Älmsta men även 4 mindre filialer, öppna 5 timmar/vecka, i Edsbro, Bergshamra (integrerat skol- och folkbibliotek), Rånäs och Herräng. Förutom dessa finns det ett gymnasiebibliotek samt en bokbuss. För bokbussen finns det cirka 200 hållplatser, Norrtälje stadsbibliotekvarav i stort är setthuvudbibliotek. alla skolor och förskolor. Det finnsBussturerna 7 filialer, förändras dels utefter i Hallstavik,önskemål från allmänheten.Rimbo och Kultur och fritidsnämnden beslutade i maj 2017 att folkbiblioteket i Skederid från hösten 2017 ska ersättas med biblioteks- Älmsta men ävenbussen. 4 mindre filialer, öppna 5 timmar/vecka, i Edsbro, Bergshamra (integrerat skol- och folkbibliotek), Rånäs och Herräng. Förutom dessa finns det ett gymnasiebibliotek Via nätet finns bibliotekstjänster (e-böcker, omlån, lån, katalog, evenemangsinformation m.m.) tillgängliga dygnet samt en bokbuss. runt.För bokbussen finns det cirka 200 hållplatser, varav i stort sett alla skolor och förskolor. Bussturerna förändras utefter önskemål från allmänheten. Kultur och Biblioteken i Norrtälje, Rimbo, Hallstavik och Älmsta fungerar som kulturarenor. Hallstavik är också ett s.k. fritidsnämnden beslutadeMeröppet bibliotek i maj vilket2017 innebär att folkbiblioteket att man kan utföra sina i Skederid bibliotekstjänster från närhösten biblioteket 2017 är stängtska om man har ersättas med biblioteksbussen.funktionen Meröppet knutet till sitt bibliotekskort.

Via nätet finns bibliotekstjänster10.2 Fritidsgårdar (e-böcker, omlån, lån, katalog, evenemangsinformation m.m.) tillgängligaDet dygnet finns fritidsgårdsverksamhet runt. i sex orter; Norrtälje stad, Rimbo, Hallstavik, Älmsta, Bergshamra samt i Her- räng. Dessutom ett ungdomshus i Norrtälje stad. Biblioteken i Norrtälje, Rimbo, Hallstavik och Älmsta fungerar som kulturarenor. Hallstavik är också ett s.k. Meröppet bibliotek vilket innebär att man kan utföra sina bibliotekstjänster när biblioteket är stängt om man har funktionen Meröppet knutet till sitt bibliotekskort. 41 10.2 Fritidsgårdar

Det finns fritidsgårdsverksamhet i sex orter; Norrtälje stad, Rimbo, Hallstavik, Älmsta, 46 Bergshamra samt i Herräng. Dessutom ett ungdomshus i Norrtälje stad.

10.3 Bad

Badhus finns i Norrtälje, Hallstavik, Rimbo och i Hallstavik även ett tempererat utomhusbad.

Simundervisning sker på badhusen under höst- och vårtermin och på utomhusbadet i Hallstavik under sommaren. Både simundervisning för skolorna samt simskolor på kvällstid. Det finns även externa aktörer som bedriver simundervisning på några av kommunens badplatser under sommarmånaderna, till exempel Svanberga, Lunda- badet (Norrtäljeviken), Åkeröbadet (Rådmansö) och Backbyns (Singö) badplats. Skolorna ansvarar för transport av elever till skolsim som pågår dagtid på badhusen. Samarbeten finns med barn- och utbildningskontoret där de lägger schema för hur deras skolor och klasser 10.3 Bad ska gå på skolsim på kommunens badhus och där kultur- och fritid tillhandahåller simlärare. Samarbete finns även med Norrtälje simklubb som har sin verksamhet på Norrtälje och Rimbo badhus och Norrtälje dykarklubb som har sin verksamhet på Norrtälje badhus. Andra samarbeten är med boenden för ensamkommande, som Badhus finns i Norrtälje,går på simskola Hallstavik, och badar Rimbo på badhusen. och i HallstavikI övrigt finns samarbeteäven ett tempereratmed Korpen och utomhusbad Medborgarskolan. gällande vattengymnastik och samarbete med räddningstjänsten, som tränar simning och vattenlivräddning på Norrtälje badhus. Simundervisning sker på badhusen under höst- och vårtermin och på utomhusbadet i Hallstavik under sommaren.Det finns i kommunen Både simundervisning 31 friluftsbad som kommunen för skolorna ansvarar samtför. Endast simskolor 1 kommun på i Sverige kvällstid. uppskattas ha fler badplatser att ansvara för (Växjö). Kartan ovan visar läget på dessa. Mer utförlig information om dessa inklusive Det finns även externawebbkarta aktörer finns som på hemsidan bedriver norrtalje.se. simundervisning på några av kommunens badplatser under sommarmånaderna, till exempel Svanberga, Lundabadet (Norrtäljeviken), Åkeröbadet (Rådmansö) och Backbyns (Singö) badplats. Skolorna ansvarar för transport av elever till skolsim som pågår dagtid på badhusen.

Samarbeten finns med barn- och utbildningskontoret där de lägger schema för hur deras skolor och klasser ska gå på skolsim på kommunens badhus och där kultur- och fritid tillhandahåller simlärare. Samarbete finns även med Norrtälje simklubb som har sin verksamhet på Norrtälje och Rimbo badhus och Norrtälje dykarklubb som har sin verksamhet på Norrtälje badhus. Andra samarbeten är med boenden för ensamkommande, som går på simskola och badar på Karta: badplatser badplatser i kommunen. i kommunen. Egen bearbetning.Egen bearbetning. badhusen. I övrigt finns samarbete med Korpen och Medborgarskolan gällande vattengymnastik och samarbete med räddningstjänsten, som tränar simning och vattenlivräddning på Norrtälje badhus.

Det finns i kommunen 31 friluftsbad som kommunen ansvarar för. Endast 1 kommun i Sverige uppskattas ha fler badplatser att ansvara för (Växjö). Kartan ovan visar läget på dessa. 42

10.4 Bygde- och hembygds- gårdar Mer utförlig information om dessa inklusive webbkarta finns på hemsidan norrtalje.se. På landsbygdenMer utförlig finns information många ofta om bradessa utrustade inklusive och intressanta webbkarta möteslokaler, finns t.ex. på hemsidan i bygdegårdar, norrtalje.se. hem - bygdsgårdar och i kyrkornas och idrottsföreningarnas samlingslokaler. De här mötesplatserna är viktiga för 10.4 Bygde- och hembygdsgårdarsammanhållningen 10.4 Bygde i bygden- och tillsammans hembygdsgårdar med de lokaler som kommunen äger (skolor m.fl.). I Norrtälje kommun finns 20 Hembygdsföreningar, 15 bygdegårdsföreningar På landsbygden finns många oftasamt bra 4 FolketsPå landsbygden hus. finns många ofta bra utrustade och intressanta möteslokaler, t.ex. i utrustade och intressanta möteslokaler,Kultur- och t.ex.bygdegårdar, fritidsnämnden i hembygdsgårdar ger bidrag till bygdegårdaroch i bygdegårdar, hembygdsgårdar ochoch Folketsi kyrkornas husföreningar och somidrottsföre är samlingslokalhållandeningarnas föreningar församlingslokaler. att de ska fungera De här som mötesplatser mötesplatserna ärpå kyrkornas och idrottsföreningarnaslandsbygden. viktiga Föreningarna för sammanhållningen kan även söka iinvesterings bygden - samlingslokaler. De här mötesplatsermedel. na tillsammansär med de lokaler som kommunen viktiga för sammanhållningen i bygden äger (skolor m.fl.). I Norrtälje kommun finns År 2015 var20 det Hembygdsföreningar, 15 sådana föreningar 15 på landsbygden tillsammans med de lokaler somsom kommunen fick bidrag. Bygdegårdar, hembygdsgårdar och oli - bygdegårdsföreningar samt 4 Folkets hus. Ovan: Bygdegårdar i Norrtälje kommun. Egen bearbetning. ka föreningar kan även söka stöd från Kultur & Fritid när äger (skolor m.fl.). I Norrtälje kommundet gäller att finns bredda kulturutbudet. Ovan: Bygdegårdar i Norrtälje kommun. Egen bearbetning. 20 Hembygdsföreningar, 15 Kultur- och fritidsnämnden ger bidrag till Ett förslag bygdegårdar som har framförts och Folkets från föreningsnätverkethusföreningar som bygdegårdsföreningar samt 4 Folkets”Blidöbygden hus.är samlingslokalhållandeUtveckling i Samverkan” föreningar om en kommu för att- nal utvecklingsfond.de ska fungera Den fonden som mötesplatser skulle användas på för att landsbygden. Föreningarna kan även söka stödja lokala utvecklingsprojekt,Ovan: Bygdegårdar och att förhindra i Norrtälje att de kommun. Egen bearbetning. Kultur- och fritidsnämnden ger bidraginte blir av till påinvesteringsmedel. grund av att de står utan medfinansiering. bygdegårdar och Folkets husföreningar som År 2015 var det 15 sådana föreningar på är samlingslokalhållande föreningar för landsbygdenatt som fick bidrag. Bygdegårdar, de ska fungera som mötesplatser på hembygdsgårdar och olika föreningar kan landsbygden. Föreningarna kan även sökaäven söka stöd från Kultur & Fritid när det gäller att bredda kulturutbudet. investeringsmedel. Ett förslag som har framförts från föreningsnätverket ”Blidöbygden År 2015 var det 15 sådana föreningar påUtveckling i Samverkan” om en kommunal landsbygden som fick bidrag. Bygdegårdar,utvecklingsfond. Den fonden skulle hembygdsgårdar och olika föreningar kananvändas för att stödja lokala utvecklingsprojekt, och att förhindra att de även söka stöd från Kultur & Fritid när detinte blir av på grund av att de står utan gäller att bredda kulturutbudet. medfinansiering.

Ett förslag som har framförts från 10.5 Idrott Ovan: Hembygdsgårdar i Norrtälje kommun. föreningsnätverket ”Blidöbygden Utveckling i Samverkan” om en kommunalNorrtälje kommun har en stor mångfald av olika typer av föreningar. Enligt kommunens utvecklingsfond. Den fonden skulle föreningsregister finns det 82 idrottsföreningar varav 78 fick år 2015 bidrag från Kultur- och Fritidsnämnden för barn- och ungdomsverksamhet. användas för att stödja lokala utvecklingsprojekt, och att förhindra att de inte blir av på grund av att de står utan medfinansiering. 49 Ovan: Hembygdsgårdar i Norrtälje kommun. 10.5 Idrott Ovan: Hembygdsgårdar i Norrtälje kommun.

Norrtälje kommun har en stor mångfald av olika typer av föreningar.43 Enligt kommunens föreningsregister finns det 82 idrottsföreningar varav 78 fick år 2015 bidrag från Kultur- och Fritidsnämnden för barn- och ungdomsverksamhet.

10.5 Idrott

KommunenNorrtälje kommun ansvarar har en för stor ett mångfald antal av oli- anläggningarka typer av föreningar. som stöd Enligt för kommunens för- idrottsverksamheteneningsregister finns förutomdet 82 idrottsföreningar de ekonomiskavarav 78 fick bidragen.år 2015 bidrag Den från absoluta Kultur- och Fritidsnämnden för barn- och ungdomsverk- merpartensamhet. av anläggningarna ägs och drivs i föreningsregi med visst bidrag frånKommunen kommunen ansvarar via för föreningsbidrag ett antal anläggning. - ar som stöd för idrottsverksamheten förutom deKommunen ekonomiska ansvarar bidragen. för Den ett absoluta antal mer- Tillgängligaanläggningar idrottshallar som stöd för som hyrs ut frånparten kommunen av anläggningarna, oftast iägs anslutning och drivs tili förl - eningsregiidrottsverksamheten med visst bidrag förutom från dekommunen skolor,viaekonomiska föreningsbidrag. finns påbidragen. totalt 1 0Den orter absoluta i kommunen.merparten av Bland anläggningarna dessa finns ägs3 ishallar och iTillgängligadrivs Norrtälje, i föreningsregi Rimbo idrottshallar och med Hallstavik. som visst hyrs bidrag ut Det från kommunen, oftast i anslutning till skolor, finns finnsfrån kommunenäven fotbollsplaner via föreningsbidrag på 16 orter .i kommunenpå totalt 10 orter(se karta i kommunen. till höger) Bland. dessa finns 3 ishallar i Norrtälje, Rimbo och Hallsta- vik.Tillgängliga Det finns ävenidrottshallar fotbollsplaner som påhyrs 16 utorter i Ridhuskommunen med (se ”öppen” karta till höger).verksamhet finns från kommunen, oftast i anslutning till Fotbollsplaner (natur- och konstgräs) i kommunen. Information påskolor, 3 orter finns. Det på finns totalt även 10 orterridhus i som frånFotbollsplaner Stockholms (natur fotbollsförbund.- och konstgräs) Egen i bearbetning.kommunen. ägs och drivs i föreningsregi. Förutom Information från Stockholms fotbollsförbund. Egen kommunen. Bland dessa finns 3 ishallar bearbetning. dessaRidhus finns med ”öppen”ett stort verksamhet antal privata finns på 3 orter. Det finns även ridhus som ägs och drivs i föreningsregi. Förut- omi Norrtälje, dessa finns Rimbo ett stort och antal Hallstavik. privata anläggningar. Det Dessa finns det dock ingen samlad förteckning över. anläggningar.finns även fotbollsplaner Dessa finns pådet 16 dock orter i ingenFörutomkommunen samlad motionsspår, (se förteckning karta fotbollsplaner, till höger) över. . idrottshallar, ridhus och ishallar finns en rad andra typer av anläggningar spridda över kommunen. Friidrott, boule, bandy, skytte, tennis, golfFörutom är bara motionsspår några exempel, fotbollsplaner, på verksamheter som finnsRidhus inom med kommunen. ”öppen” verksamhet finns idrottshallar, ridhus och ishallar finns en rad andra typer av anläggningar Enpå av3 orterde mer. Det framstående finns även idrottsklubbarna ridhus som i kommunenFotbollsplaner är de femfaldiga(natur- och svenska konstgräs) mästarna i kommunen. i Speedway: Ros- piggarnaägs och fråndrivs Hallstavik. i föreningsregi. Klubben harFörutom förutom sinInformation sportsliga framgång frånspridda Stockholms det över 27:e kommufotbollsförbund. bästa publiksnittetnen. Friidrott, Egen bland elitlag i bearbetning. Sverigedessa finns samt etthögst stort bland antal speedway-lag privata i Sverige med ett genomsnittligtboule, bandy, åskådarantal skytte, påtennis, 4258 golfåskådare är under 2016.anläggningar. Hallstavik stodDessa även finns värd det för dockSvenska mästerskapen underbara 2016. några Under exempel 2017 anordnades på verksamheter även en deltäv- lingingen i speedway- samlad förteckning EM i Hallstavik. över. som finns inom kommunen. Förutom motionsspår, fotbollsplaner, Enidrottshallar, av de mer ridhusframstående och ishallar finns idrottsklubbarnaen rad andra typer i kommunen av anläggningar är de femfaldigaspridda över svenska kommu mästarnanen. Friidrott, i Speedway:boule, bandy, Rospiggarna skytte, tennis, från golf är Hallstavik.bara några Klubbenexempel påhar verksamheter förutom sin sportsligasom finns framgång inom kommunen. det 27:e bästa publiksnittet bland elitlag i Sverige samtEn av högst de mer bland framstående speedway -lag i Idrottshallar som är tillgängliga för uthyrning från Sverigeidrottsklubbarna med ett genomsnittligt i kommunen är de kommunen. Egen bearbetning. åskådarantalfemfaldiga svenska på 4258 mästarna åskådare i under 2016.Speedway: Hallstavik Rospiggarna stod även från värd för Svenska mästerskapen under 2016. Under 2017 anordnadesHallstavik. även en Klubbendeltävling har i speedwayförutom sin- EM i Hallstavik. sportsliga framgång det 27:e bästa publiksnittet bland elitlag i Sverige samt högst bland speedway-lag i IdrottshallarIdrottshallar somsom ärär tillgängligatillgängliga förför uthyrning uthyrning från från kommunen. Sverige med ett genomsnittligt Egenkommunen. bearbetning. Egen bearbetning. åskådarantal på 4258 åskådare under 2016. Hallstavik stod även värd för Svenska mästerskapen under 2016. Under 2017 anordnades även en deltävling i speedway- EM i Hallstavik.

50 44

Klubbens hemmamatcher och evenemang bidrar förutom de sportsliga och ekonomiska aspekterna till att marknadsföra Hallstavik och resten av kommunen i form av tillresta deltagare och besökare från resten av Sverige och världen.

Andra idrottsföreningar utanför Norrtälje stad som kan nämnas är Rimbo IF (fotboll, ishockey, bordtennis) och Riala GOIF (fotboll).

10.6 Kulturverksamhet

År 2015 gavs det grundbidrag, verksamhetsbidrag eller evenemangs- och programbidrag till 72 föreningar registrerade inom kommunen som bedriver någon form av kulturell verksamhet. Förutom dessa fick samtliga 9 studieförbund bidrag för sin studieverksamhet.

Kulturföreningar kan söka verksamhetsbidrag inom konstarterna musik, teater, dans, bildkonst, litteratur eller film/foto.

10.7 Framtidsplaner

Älmsta bibliotek ska bli ”Meröppet” enligt samma koncept som finns i Hallstavik, investerings-medel finns och arbetet pågår.

Behovet av de små filialerna i Rånäs, Edsbro och Herräng ses över. Istället skulle kommunen investera i ytterligare en bokbuss.

I Norrtälje kommun ses ungdomar som en resurs, och insatserna kommunen gör som en investering för framtiden. Ungdomsverksamheten ska vara en plattform för informellt lärande och identitetsskapande - och fungera som en ”sluss”, både in från utanförskap men också ut till andra sammanhang och verksamheter. Verksamheten ska bygga på aktuella behov, forskning och omvärldsbevakning. Ungdomsverksamheten ska inkludera och engagera ungdomarna själva samt vara lättrörlig och anpassningsbar utifrån skiftande behov och förändringar i samhället. Den ska också erbjuda ungdomar en meningsfull och berikande fritid, vara öppen för alla samt ta starkt avstånd från alkohol, tobak, droger, våld, dopning, mobbning och trakasserier. Kultur- och fritidsnämnden vill möta ungdomar där de befinner sig (både fysiskt och mentalt), bjuda in dem, anstränga sig för att möta deras behov samt etablera forum för ungdomars inflytande och engagemang.

Badhuset i Norrtälje är från 2014 och således helt nytt och Rimbo badhus från 1990 och beräknas finnas kvar länge till. Utomhusbadet i Hallstavik är från 2010, medan inomhusbadet är från 1939 och livslängden för anläggningen är i princip slut. Beslut inför framtiden, om Hallstavik badhus ska renoveras, om det ska byggas ett nytt eller om det inte ska finnas något badhus i Hallstavik, skall det tas ställning till.

De friluftsbad som finns idag med kommunalt ansvar ska fortsätta att underhållas. Det planeras inte för fler friluftsbadplatser. Sett ur ett nationellt perspektiv uppskattas Norrtälje kommun ha näst mest kommunala badplatser inom sin kommun av alla 290 kommuner i riket.

45 11. Övrig kommunal infrastruktur Tillgång till bra infrastruktur som kommunalt vatten och avlopp, elnät, väghållning och bredband är viktigt både för de boende och för företagen på landsbygden.

11.1 VA RENINGSVERK För fördjupad och förnyad information hänvisas till VA-översikt och be- Norrtälje, Lindholmen slutad VA-policy (vilka uppdateras varje mandatperiod) samt beslutad Blidö kyrkby VA-plan (uppdateras årligen). Då dessa dokument uppdateras kontinuer- Drottningdal ligt, finns den mest aktuella informationen alltid i dessa dokument. Gräddö Kapellskär Reningsverk finns idag (december 2016) på följande orter i kommunen, Köpmanholm se tabell till höger. Norrby Nysättra Via överföringsledning förs spillvatten från vissa orter till ett reningsverk Spillersboda på en annan ort för rening, t.ex. renas spillvattnet från Bergshamra i re- ningsverket i Norrtälje (Lindholmen). Svanberga Södersvik Vattenverk som distribuerar vatten finns idag (december 2016) på följan- Rimbo de orter, vilket visas i tabellen nedan. Edsbro Finsta Rånäs Hallstavik Grisslehamn Herräng Älmsta

Orter där det finns reningsverk (december 2016)

VATTENVERK DISTRIBUTIONSOMRÅDE Hallstavik Hallstavik, Häverödal, Skebobruk och Älmsta Herräng Herräng Edsbro Edsbro Grisslehamn Grisslehamn Norrby Söderby-Karl Södersvik Södersvik Blidö Blidö Drottningdal Drottningdal

Vattenverk och distributionsområde (december 2016)

Via överföringsledningar försörjer ibland ett vattenverk flera andra orter med vatten. T.ex. får Skebobruk och Älm - sta sitt vatten från vattenverket i Hallstavik. Ett antal orter får också sitt vatten från Norrvatten (Norrtälje, Nysättra, Via överföringsledningarSvanberga, Spillersboda, försörjer Furusund, ibland Köpmanholm, ett vattenverk Finsta, flera Rimbo, andra Rånäs, orter Gräddö med och vatten. Bergshamra). T.ex. får Skebobruk och Älmsta sitt vatten från vattenverket i Hallstavik. Ett antal orter får också sitt vatten från NorrvattenInnanför det kommunala(Norrtälje, VA-verksamhetsområdet Nysättra, Svanberga, i kommunen är VA-huvudmannen skyldiga att försörja alla fastigheter med kom- Spillersboda,munal Furusund, VA-tjänster. Köpmanholm, I Norrtälje kommun Finsta, finns Rimbo, f.n. (december Rånäs, 2016) Gräddö och Bergshamra).kommunalt VA-verksamhetsområde på ett tjugotal orter (se karta till höger). Innanför det kommunala VA-verksamhetsområdet i kommunen är VA-huvudmannen11.1.1 GEMENSAMHETSANLÄGGNINGAR skyldiga att försörja alla fastigheter med kommunal VAEnligt-tjänster. den VA-policy I Norrtälje som fastställdes kommun av kommunfullmäktige finns f.n. 2015- (december 2016)09-28 kommunalt (§161): ”Gemensamma VA-verksamhetsområde lösningar ska förordas framförpå ett enskilda där det är lämpligt” tjugotal orter (se karta till höger). Att genom en gemensamhetsanläggning ordna gemensamt vatten 11.1.1 Gemensamhetsanläggningaroch/eller avloppsförsörjning som förvaltas av en samfällighetsför- ening, kan vara ett alternativ för de fastigheter som saknar allmän VA-försörjning. I Norrtälje kommun finns idag gemensamhetsan- Enligt den VAläggningar-policy både som för fastställdes vatten och för avavlopp. kommunfullmäktige 28 (§161): ”Gemensamma lösningar ska fö 2015-09- rordas Karta: Verksamhetsområde för vatten Norrtälje kommun erbjuder möjlighet till samfälld anslutning i om- Karta: Verksamhetsområde framför enskildaråden där där det den är kommunala lämpligt” VA-utbyggnaden dröjer, förutsatt att och avlopp (svart). Kommunalt vatten- spill-för vatten och dagvatten och avlopp (grönt). (svart). Kommunal detta är tekniskt rimligt och inte innebär någon nettokostnad för vatten-Kommu ochnalt spillvattenledning vatten- spill- och (rött). VA-kollektivet (Beslut i kommunfullmäktige 2015-03-30 § 45). Kommunaldagvatten vattenledning (grönt). Kommunal (blått) (Bild Att genom en gemensamhetsanläggning ordna gemensamt vatten från VA- plan 2016). vatten- och spillvattenledning och/eller avloppsförsörjningGemensamma lösningar som kan förvaltas även innebära av enatt fastighetsägare går (rött). Kommunal samman och anordnar gemensamma enskilda VA- anläggningar. I samfällighetsförening, kan vara ett alternativ för de fastigheter vattenledning (blått) (Bild från dessa fall är VA-huvudmannen inte inblandad. som saknar allmän VA-försörjning. I Norrtälje kommun finns VA- plan 2016).

Orter där det finns reningsverk idag gemensamhetsanläggningar både för vatten och för avlopp. (december 2016) Norrtälje kommun erbjuder möjlighet till samfälld anslutning i områden där den kommunala VA-utbyggnaden dröjer, förutsatt att detta är tekniskt rimligt och inte innebär någon nettokostnad för VA-kollektivet (Beslut i kommunfullmäktige 2015-03-30 § 45).

Gemensamma lösningar kan även innebära att fastighetsägare går samman och anordnar gemensamma enskilda VA- anläggningar. I dessa fall är VA-huvudmannen inte inblandad.

I Norrtälje kommun finns för närvarande 77 gemensamhetsanläggningar för vatten och avlopp som via ett samfällt ledningsnät är anslutna till den allmänna VA- anläggningen. Anslutning I Norrtälje kommuntill finns den kommunala för närvarande 77 ge- mensamhetsanläggningaranläggningen för vatten har erbjudits och avlopp i som via ett samfällt ledningsnät är anslutna till vissa tätbebyggda områden den allmänna VA- anläggningen. Anslutning till utanför det kommunala den kommunala anläggningen har erbjudits i vissa tätbebyggda områdenverksamhetsområdet. utanför det kommunala Se karta verksamhetsområdet.till Se höger karta. till höger. Dessutom finns Dessutomett större finns antal ett större samfälligheter antal med enskild VA- anläggning,samfälligheter d.v.s. med ej anslutna enskild till den allmänna Va-anläggningen.VA- anläggning Dessa, d.v.s. frågor ej hanteras av bygg- anslutna till den allmänna Va- anläggningen. Dessa frågor hanteras av bygg- och 11.1.2 FRAMTIDSPLANERmiljönämnden. VA

Kapaciteten i befintlig VA- anläggning är begrän- sad. Detta gäller inte11 .1. bara2 Framt verk id utansplaner även VA andra delar av VA- anläggningen, t.ex. ledningsnät. Problem uppstår närKapaciteten kapaciteten i befintlig i den befintliga VA- allmänna VA- anläggningenanläggning inte är räcker begränsad. till för den tänkta exploateringenDetta eller gäller utbyggnaden inte bara avverk VA. utan även andra delar av VA- För aktuella uppgifteranläggningen gällande den, t.ex. allmänna an- läggningen och pågåendeledningsnät. projekt, Problem hänvisas uppstår till KartaKarta med med vattenverk vattenverk (blå (blåkvadrater) kvadrater) och avloppsreningsverk och avloppsreningsverk (röda gällande VA-översikt.när Målsättningen kapaciteten i denär att skapa kvadrater)(röda kvadrater) samt gemensamhetsanläggningar samt gemensamhetsanläggningar förvaltade av förvaltade samfälligheterav samfälligheter och anslutna och anslutna till kommunalt till kommunalt VA (svarta/färgade VA en hållbar och robustbefintliga allmän allmännaVA-försörjning VA- som markeringar,(svarta/färgade något markeringar, svåra att urskilja något pga. svåra skalan att och urskilja pga. levererar vattentjänsteranläggningen med hög inte kvalitet, räcker bidrar till samfälligheternasskalan och samfälligheternas stora antal). stora antal). till god ekologisk statusför den i Norrtälje tänkta exploateringen kommuns reci - pienter samt till en hållbareller utbyggnaden samhällsutveckling av VA. (VA-plan 2016).

Planerad utbyggnadFör av aktuellaallmänt VAuppgifter till befintlig gällande bebyggelse den allmänna finns anläggningeni gällande VA-plan. och pågående projekt, hänvisas till ”I samband med ledningsdragninggällande VA-översikt för VA. Målsättningenoch bredband ärutreds att skapa alltid en om hållbar även ochelnätet robust ska allmän uppgraderas VA-försörjning samtidigt”. Utbyggnad avsom VA tilllevererar befintlig vattentjänster bebyggelse med styrs hög av kvalitet,behov enligt bidrar § till6 i lag god om ekologisk allmänna status vattentjänster i Norrtälje (LAV). För att prioritera rättkommuns och först recipienter bygga ut tillsamt de til områdenl en hållbar där samhällsutvecklingbehovet är störst har (VA en-plan prioriteringsmodell 2016). tagits fram som finns presenterad i fastställd VA-plan där även planerade utbyggnadsprojekt anges. Planerad utbyggnad av allmänt VA till befintlig bebyggelse finns i gällande VA-plan. ”I samband med ledningsdragning för VA och bredband utreds alltid om även elnätet ska uppgraderas samtidigt”. Utbyggnad av VA till befintlig bebyggelse styrs av behov enligt § 6 i SAMMANFATTNING KOMMUNENS VA-PLAN 2016: lag om allmänna vattentjänster (LAV). För att prioritera rätt och först bygga ut till de områden Syftet med den planeradedär behovet VA-utbyggnaden är störst har en är prioriteringsmodell att uppfylla kommunens tagits framskyldigheter som finns enligt presenterad lag (2006:412) i fastställd om allmänna vattentjänsterVA- (LAV).plan där Vattentjänstlagen även planerade angerutbyggnadsprojekt att kommunen, anges. om det med hänsyn till skyddet för männ- iskors hälsa eller miljön behöver ordnas med vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivandeSammanfattning bebyggelse, skall: kommunens VA-plan 2016:

1. bestämmaSyftet det medverksamhetsområde den planerade VA inom-utbyggnaden vilket vattentjänsten är att uppfylla eller kommunensvattentjänsterna skyldigheter behöver ordnas,enligt lag och (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV). Vattentjänstlagen anger att kommunen, om det 2. se till att medbehovet hänsyn snarast, till skyddet och så förlänge människors behovet finns hälsa kvar,eller tillgodosesmiljön behöver i verksamhetsområdet ordnas med genom 1 en allmänvattenförsörjning VA- anläggning. eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall: Målsättningen är att skapa en hållbar och robust allmän VA-försörjning som levererar vattentjänster med hög kvalitet, bidrar till god ekologisk status i Norrtälje kommuns recipienter samt till en hållbar samhällsutveckling.

Planerad utbyggnad av allmänt VA till befintlig bebyggelse finns i55 gällande VA-plan. I VA-plan 2017 kommer även planerad utbyggnad av allmänt VA till blivande bebyggelse att beröras i större utsträckning än i VA-plan 2016.

I övrigt hänvisas till gällande VA-plan då den ska uppdateras varje år aktuell och korrekt information. För att av- göra vilka områden med behov som ska byggas till först, används en i VA-planen presenterad prioriteringsmodell för att se vilka områden som har störst behov och därmed ska prioriteras.

1 48

11.2 Elnät

Det finnstelenätet två . storaTillgång koncessionsägare till bra internetuppkoppling i kommunen. På landsbygdenblev uppmärksammat är det huvudsakligen som en mycket Vattenfall. viktig Norrtälje Energifråga (NEAB) på flerahar koncession av vårens på dialogmöten el inom sitt område, i kommunen. i huvudsak staden.

KoncessionsägarenAv kommunens har knappt skyldighet 30 000att dra enfamiljshushushåll fram el till alla som begär i tätort det. och Däremot glesbygd finns är inget cirka krav 44 på % hur snabbt dettaanslutna ska göras. till I vissabredbandsnät fall kan det via krävas fiber ny eller ledningsdragning kabel-TV. I principeller uppgradering alla dessa avfinns befintliga i tätort ledningar och vilket kan ta tid. Anslutningsavgiften för en ny anslutning sätts utifrån den faktiska kostnaden. merparten i flerfamiljshus. Många husägare har ansett att kostnaden för att ansluta sig till Inomdessa kommunen bredbandsnät, finns även företrädesvis några andra elnät. fiber, I sin är helhetför hög. finns Istället det fyra har elnätsområden. man valt att använda Norrtälje Energi är ägare för elnätenADSL i ellerområdet mobila Norrtälje, bredbandslösningar. Rimbo och Rånäs. Den I de planeradetvå andra stora avvecklingen el- områdena, av detRådmansö- kopparbaserade Bergshamra områdettelenätet, samt kommunensoch därmed västra även och ADSL, norra kommer delar har sannoliktVattenfall Eldistribution att förändra ägandeskap husägarna söver inställning elnätet. Det och här medinvesteringsvilja undantag för Hallstavik, framöver. där den ekonomiska föreningen Hallstavik Elverk har ungefär 1800 elnätskunder.

Sammantaget innebär det att cirka 40 % i oktober 2015 av alla hushåll i Norrtäljes kommun 11.3har tillgångBredband till fasta bredbandsnät 2009med offentliggjordes möjliga överföringskapaciteter regeringens ”Bred - bandsstrategipå 100 Mbit/s för Sverige”. eller mer. Målet Väldigt för strategin få var attpå 90 landsby procentgden av alla (8 hushåll%). och företag i landet år 2020 skulle ha tillgång till bredband Karta med vattenverk (blå kvadrater) och avloppsreningsverk om minstEn mycket 100Mbit/s. stor Dettadel av är den också kommu- (röda kvadrater) samt gemensamhetsanläggningar förvaltade nens mål samt att för år 2015 skulle minst 40 av samfälligheter och anslutna till kommunalt VA procentbredbandstillgång av alla ha tillgång som till 100Mbit/sekund. finns i (svarta/färgade markeringar, något svåra att urskilja pga. Nya kommunennationella mål och kan framförallt innebära att på kommu - skalan och samfälligheternas stora antal). nenslandsby strategi gdenrevideras. är därmed via telenätet (ADSL). Överföringshastigheten är Bra bredbandbetydligt ärlägre mycket viktigt för att skapa en levande(max 24Mbit landsbygd men och i praktiken skärgård och för företagen där. Det finns tillgång till bredband i hela betydligtkommunen lägre via, fiber,). radiolänk eller telenätet. Tillgång till bra internetuppkoppling blev 11 uppmärksammat.3.1 Kommunens som mål en mycket viktig fråga på flera av vårens dialogmöten i kommunen. Det kommunala målet så som det är Av kommunensformulerat knappti kommunens 30 000 enfamiljshus- hushållbredbandsstrategi i tätort och glesbygd är att är e cirkatt väl 44 procent utbyggtanslutna bredbandsnät till bredbandsnät är envia viktigfiber eller kabel-TV.del av I princip kommunens alla dessa långsiktiga finns i tätort och merparten i flerfamiljshus. Många husägare Tillgång till fiber i Norrtälje kommun. Karta hämtad från strävan i att utveckla Norrtälje till Tillgångbredbandskartan. till fiber i Norrtälje Kartläggningen kommun. gjordes Karta hämtadi oktober från 2016. har ansett att kostnaden för att ansluta sig till bredbandskartan. Kartläggningen gjordes i oktober 2016. dessaen bredbandsnät, attraktiv och företrädesvis tillväxtorienterad fiber, är för hög.kommun. Istället har Kommunensman valt att använda målsättning ADSLför eller utbyggnaden mobila bredbandslösningar. av IT-infrastruktur Den planerade utgör en avvecklingennedbrytning av av det regeringens kopparbaserade mål och telenätet, är följande: och där - med även ADSL, kommer sannolikt att förändra husägarnas inställning och investeringsvilja framöver. • att år 2020 bör 90 % av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Sammantaget innebär det att cirka 40 procent i oktober 2015 av alla hushåll i Norrtäljes kommun har tillgångMbit/s tillsynkron fasta bredbandsnät kommunikation. med möjliga överföringskapaciteter på 100 Mbit/s eller mer. Väldigt få på landsbygden• år 2015 (8 var procent). målet att 40 % skulle ha tillgång till bredband med hastighet om minst 100 Mbit/s synkron kommunikation. En mycket stor del av den bredbandstillgång som finns i kommunen och framförallt på landsbygden är därmed via telenätetNorrtäljes (ADSL). kommuns Överföringshastigheten direktiv, stöd och är betydligt vägledning lägre för att detta ska uppnås är: (max 24Mbit men i praktiken betydligt lägre). • Norrtälje Kommun ska verka för en marknadsdriven utbyggnad genom nära samarbete och samverkan med marknadsaktörer, byalag/föreningar och offentliga organisationer för att kunna erbjuda hela kommunen tillgång till bredband. Såväl inom tätort som på landsbygd.

49 11.3.1 KOMMUNENS MÅL

Det kommunala målet så som det är formulerat i kommunens bredbandsstrategi är att ett väl utbyggt bred- bandsnät är en viktig del av kommunens långsiktiga strävan i att utveckla Norrtälje till en attraktiv och tillväx- torienterad kommun. Kommunens målsättning för utbyggnaden av IT-infrastruktur utgör en nedbrytning av regeringens mål och är följande:

• att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s synkron kommunikation. • år 2015 var målet att 40 procent skulle ha tillgång till bredband med hastighet om minst 100 Mbit/s synkron kommunikation.

Norrtäljes kommuns direktiv, stöd och vägledning för att detta ska uppnås är:

• Norrtälje Kommun ska verka för en marknadsdriven utbyggnad genom nära samarbete och samverkan med marknadsaktörer, byalag/föreningar och offentliga organisationer för att kunna erbjuda hela kommunen tillgång till bredband. Såväl inom tätort som på landsbygd.

• Kommunen ska vara aktiv och i största möjliga mån bistå bredbandsleverantörerna vid planering och utbyggnad av bredbandsnät. Hur det ska formaliseras kommer att ske i dialog med marknadsaktörer och jurister.

• I de områden där kommersiella aktörer inte är intresserade, eller där bidrag inte räcker till för att en utbyggnad kommer att ske, måste kommunen vara med och stötta att en bra bredbandsuppkoppling finns tillgänglig. Exakt hur och i vilken omfattning måste ske i en dialog mellan kommunen, invånare, företag och andra aktörer då endast en modell kanske inte är applicerbar på alla område.

• Kommunen ska också följa de av Post och Telestyrelsen rekommenderade riktlinjer genom att bland annat aktivt verka för en tydlig ägarstyrning av stadsnät och därmed säkerställa ett effektivt utnyttjande av befintliga infrastrukturer. Kommunen ska agera köpare av bredbandstjänster och leverantör av digitaliserade samhälls- tjänster inom bland annat vård, skola och omsorg. Kommunen ska idka samverkan med marknadsaktörer, byalag och andra kommuner med flera.

• Kommunen ska verka för att de bredbandsnät som byggs i kommunen är öppna för alla bredbandsleveran- törer. I de fall kommunen är medfinansiär är det ett krav. Det ska i princip vara möjligt för leverantörerna att erbjuda bredbandstjänster till konsumenterna på lika villkor. Det ökar mångfalden och främjar konkurrensen.

• Bredbandsnäten som byggs ska vara framtidssäkra. Det innebär att dessa ska ha egenskaper för att inom överskådlig framtid tillgodose både befintliga och framtida behovav kapacitet och tillgänglighet.

• Kommunen ska verka för att tillgången till fiberbaserad IT-infrastruktur i största möjliga mån säkerställs vid ny exploatering av bostads- köpcenter- och industriområden.

• Fördjupad process och policy dokument gällande markupplåtelseavtal, schacktillstånd, Norrtälje Energi och andra direktiv kommer att tas fram i ett vägledningsdokument. Detta kommer att ske i dialog med marknads- aktörer för att stämma av att policy och processer underlättar för bredbandsaktörer utan att negativt påverka kommunen i andra delar som icke är relaterade till bredbandsutbyggnad.

I de fall en prioritering av geografiska områden är nödvändig, ärkommunens ståndpunkt att följande direktiv ska vara styrande:

• Områden med relativt många hushåll och företag prioriteras före ett område med färre.

• Där den lokala efterfrågan och det lokala engagemanget är stort ges högre prioritet. Kommunen stöder ”Byalagskonceptet” vilket innebär att hushåll och företag i tätorterna och/eller på landsbygden sluter sig samman i ekonomiska föreningar, så kallade byanäts- föreningar.

• Om det finns kommunal verksamhet i ett visst område kommer dess prioritet att höjas. På motsvarande sätt kommer områden som är speciellt rikt på näringsdrivande verksamhet att få en högre prioritet.

50 • Närheten till befintlig IT-infrastruktur och kostnaden för att bygga det aktuella bredbands- nätet kan också komma att styra ett områdes prioritet.

• Kommunens bedömning är att den rådande situationen för bredband i de mindre orterna, på landsbygden och skärgården – med en förhållandevis dåligt fungerande marknadssituation, begränsat statligt stöd för utbyggnad av bredband, och den förestående avvecklingen av det kopparbaserade telenätet.

11.3.2 KOMMUNENS STÖDJANDE ÅTGÄRDER • Kommunen ska vara aktiv och i största möjliga mån bistå bredbandsleverantörerna vid planering och utbyggnad av bredbandsnät.

• Kommunen ska i tillämpliga delar bistå samfälligheter, byalag och andra typer av föreningar att söka bidrag från jordbruksverket för utbyggnad av områdesnät, samt bistå med kompetens i den omfattning som det är tillämpligt vid planering och byggnation av bredbandsnät inom deras område.

• Den övergripande principen är att alla hushåll och företag ska ha möjlighet att ansluta sig till någon form av bredband.

• Kommunen avser att söka påverka mobiloperatörerna för att få dem att öka täckning och kapacitet i hela kommunen. Bland annat för att det är stora brister då fritidshusägare och turister kommer till kommunen.

• Planering och utbyggnad av IT-infrastrukturen i kommunen kommer så långt som möjligt samordnas med motsvarande satsningar på nationell och regional nivå. En regional samordning är framför allt viktig. Med ge- mensam planering och utbyggnad över kommungränserna kan kommunerna tillsammans bidra till att fler hus- håll och företag får tillgång till bredband.

11.3.3 STÖD TILL BREDBAND PÅ LANDSBYGDEN För de som vill utveckla bredband på landsbygden finns stöd att söka inom det s.k. Landsbygdsprogrammet. Här följer en sammanfattande information om stödets utformning och villkor. För mer detaljerad information hänvisas till Jordbruksverkets webbplats.

Grundläggande villkor för att söka bredbandsstöd För att söka projektstöd för bredband måste följande fem villkor vara uppfyllda: • Projektet ska genomföras på landsbygden utanför tätort • Projektet ska genomföras där det inte finns s.k. NGA-nät • Marknadsaktörer får inte planera utbyggnad i samma område • Det ska byggas ett bredbandsnät som ger hög överföringskapacitet • Projektet stämmer överens med befintlig regional och kommunal strategi • Samråd ska göras med kommunen i samband med att projektet planeras

Vem kan söka stödet? Alla typer av föreningar, organisationer, företag, kommuner och andra myndigheter kan ansöka om stödet. Kravet är att projektet ska vara till nytta för fler. Det betyder till exempel att en förening som bygger för sina medlemmar eller ett företag, organisation, kommun eller myndighet som bygger för fler än bara den egna verksamheten kan söka stödet. Det innebär också att en enskild privatperson eller en enskild firma inte kan ansöka om stödet.

Man kan få stöd för • Projektering av bredbandsnätet • Anläggningsarbeten • Material • Dokumentation av bredbandsnätet • Administration av projektet

Det innebär att man bara kan få stöd för att anlägga den passiva infrastrukturen (till exempel kanalisationsrör och fiberkablar), inte för den aktiva utrustningen (den elektroniska utrustningen som skapar signalen i bred- bandsnäten). Jordbruksverket har tagit fram en budgetmall som ska användas vid ansökan om stöd.

Finansiering av projektet Projektet får finansieras dels av det stöd man kan få från Landsbygdsprogrammet, dels av privata pengar. I Stockholms län ges 60 procent i stöd från Landsbygdsprogrammet, för de bidrags- berättigade utgifterna en- 51 ligt ovan. Stödprocenten har bestämts av Länsstyrelsen med hjälp av riktlinjer som Jordbruksverket tagit fram. Varje län ska tillämpa samma stödprocent för alla projekt i länet, trots att det kan finnas regionala skillnader.

Den del som inte täcks av stödet ska täckas av privata pengar, till exempel medlemsinsatser, anslutningsavgif- ter eller medel från privata företag. Projektet kan inte medfinansieras med andra offentliga stöd från till exempel EU, den svenska staten, regionförbund, landsting eller kommun.

Leader Små lokalt förankrade projekt i uppstartsfas kan få hjälp genom Leader-programmet med att ta fram underlag till en bredbandsansökan. Eget ideellt arbete kan vara del av medfinansiering. För Norrtäljes del är det Leader Stockholmsbygd som är aktuellt.

11.4 NÄRVÄRME

Fjärrvärmeverksamhet i kommunen bedrivs i tre orter: Norrtälje, Hallstavik och Rimbo. Verksamheten bedrivs som en del i Norrtälje Energi AB. I kommunen finns inga planer för utveckling av fjärrvärme utanför Norrtälje, Hallstavik och Rimbo.

11.5 GATA-PARK

Gatu- och Parkavdelningen förvaltar områden, gator, parker och offentliga platser i kommunen där kommunen är väghållare och/eller är huvudman. I princip är det i Norrtälje tätort, Rimbo samhälle och Hallstaviks samhälle. I övrigt ligger ansvaret på Trafikverket eller enskilda väghållare och samfälligheter.

11.6 RENHÅLLNING

Det finns på Norrtälje kommunen en särskild avdelning som ansvarar för renhållning. Avdelningens arbetsuppgifter består av avfallshantering, latrin och slam, omhändertagande av miljöfarligt avfall och ansvar för omlast- ningsstationer och avfallsupplag. Det finns i kommunen två avfallsanläggningar i Salmunge och Häverö. Det finns fyra återvinningscentraler i dels Salmunge, Häverö och Görla. Det finns även flytande återvinningscentral, ÅVC- färjan, där boende på öar utan bro- eller färjeförbindelse kan lämna grovsopor kostnadsfritt under sommarhalvåret. Det finns även en miljöbåt som trafikerar öarna under sommarhalvåret där farligt avfall kan lämnas utan kostnad. När det kommer till sophantering ska både permanentboende och fritidsboende ha ett abonnemang för sop- hämtning. För att få hämtning av latrin behövs även i det fallet abonnemang för tjänsten. Slamtömning är obli- gatoriskt för både permanentboende och fritidsboende med enskild avloppsanläggning. Slamtömningen utförs av entreprenör anlitad av kommunen.

11.7 RÄDDNINGSTJÄNSTEN

Räddningstjänsten ansvarar för samordning och delar av utförandet av kommunens arbete med skydd mot olyckor, säkerhet, krisberedskap och civilt försvar. Arbetet syftar både till att stärka invånarnas trygghet och säkerhet samt till att säkerställa kommunens förmåga till leverans, såväl i vardag som vid kris eller andra stör- ningar. Målsättningen är ett likvärdigt och tillfredsställande skydd mot olyckor och kriser i hela kommunen, som en del i att vara en trygg och säker kommun. Verksamheten finns representerad med egen personal på fem orter i kommunen men samverkar även med andra aktörer, exempelvis SSRS (Sjöräddnings-sällskapet) i Räfsnäs och Björkö frivilliga brandkår.

Räddningstjänsten är kommunens sakkunniga i risk- och säkerhetsfrågor kopplat till bl.a. plan- och byggpro- cess samt utgör myndighet i tillstånds- och tillsynsärenden inom områdena skydd mot olyckor, brandsäkerhet och hantering av brandfarliga och explosiva varor. Räddningstjänsten utbildar och informerar även invånare och kommunens medarbetare i skydd mot olyckor, första hjälpen och krisberedskap. Vid en inträffad olycka genomför Räddningstjänsten såväl räddnings- som vissa sjukvårdsinsatser samt bistår med krisstöd för drab- bade.

52 Räddningstjänsten samordnar kommunens säkerhetshetsarbete, inklusive försäkringsfrågor och systematisk riskhantering i kommunens verksamheter. Räddningstjänsten ansvarar även för kommunens krisberedskapsar- bete samt uppgifter inom civilt försvar.

Verksamheten upprätthåller dygnetruntberedskap på fem orter i kommunen; Norrtälje, Rimbo, Hallstavik, Älm- sta och Blidö. I Norrtälje finns en heltidsbrandstation där brandstyrkor ska kunna rycka ut inom 1,5 minuter från inkommit larm. På de andra orterna arbetar brandmän i beredskap med en inställelsetid på 5-8 minuter från inkommit larm. Räddningstjänsten har även ett avtal med SSRS, vilka utgör ett räddningsvärn, avseende transporter i skärgården samt utförande av enskilda räddningsinsatser. Utöver detta samverkar Räddningstjänsten med olika frivilligresurser, bland annat FRG (frivilliga resursgrupper) samt Björkö frivilliga brandkår. Räddnings- tjänsten har även placerat räddningsmaterial i brandbodar på olika skärgårdsöar och utbildar och övar frivilliga årligen i hur de kan göra en första insats.

11.7.1 FRAMTIDA UTMANINGAR Förändringar i samhället i stort har gjort det svårare att rekrytera samt behålla personal på kommunens del- tidsbrandstationer. Räddningstjänsten arbetar mycket aktivt med frågan men det kan komma att krävas andra typer av beredskapslösningar framöver, om utvecklingen fortsätter i samma riktning.

Det är en stor utmaning att hantera olyckor som inträffar långt från någon av kommunens brandstationer. Räddningstjänsten arbetar därför med att utveckla både ny teknik och samverkan med frivilligresurser. Det är även viktigt att stötta invånarna med information, rådgivning och utbildning, både för att förebygga och hantera eventuellt inträffade olyckor.

53 12. Statlig service

Den statliga servicen är en del i den grundläggande service som är nödvändig för att det ska vara möjligt att leva och verka på landsbygden. I kommunen har statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan servicekontor i Norrtälje stad. Polisstationer finns i både i Norrtälje (med dygnet runt-öppet) samt i Hallstavik, som har öppet några dagar i veckan. Det finns två statligt ägda apotek i kommunen och ett antal apoteksombud. Det kan ses som nå- got missvisande då det idag finns fler aktörer på marknaden än det statligt ägda Apoteket AB. Postkontor finns i form av företagscenter i Norrtälje stad, samtidigt som det finns postombud på samtliga större serviceorter och några mindre orter. Systembolaget har en liknande service med systembolag i de tre största serviceorterna Norrtälje, Rimbo och Hallstavik. I resterande orter erbjuds servicen via ombud. 12. Statlig service

Den statliga servicen är en del i den grundläggande service12. Statlig som ärservice nödvändig för att det ska vara möjligt att leva och veDenrka statliga på servicen är en del i landsbygden. den grundläggande service som är nödvändig för att det ska vara I kommunen har statligamöjligt att leva och verka på landsbygden. myndigheter som Arbetsförmedlingen ochI kommunen har statliga Försäkringskassan servicekontormyndigheter som i Norrtälje stad. PolisstationerArbetsförmed finnslingen och i både i Norrtälje (medFörsäkringskassan dygnet servicekontor i Norrtälje stad. Polisstationer finns runt-öppet) samt i Hallstaviki både i Norrtälje, som (med dygnet har öppet några dagarrunt i veckan-öppet) .samt i Hallstavik, som Det finns två statligt ägdahar öppet apotek några i dagar i veckan. kommunen och ett antalDet finns två statligt ägda apotek i apoteksombud. Det kankommunen ses som och ett antal apoteksombud. Det kan ses som något missvisande dånågot det idag missvisande då det idag finns fler aktörer på marknadenfinns fler aktörer än det på marknadenstatligt ägda än det A poteketstatligt ägda AB A. poteket ●AB . Polis ● Polis Postkontor finns i formPostkontor av företagscenter finns i form avi Norrtälje företagscenter stad, i Norrtälje samtidigt stad, samtidigt● Post/ombud ● Post/ombud som det finns postombudsom det på finnssamtliga postombud större på serviceorter samtliga större och serviceorter några och några● Systembolag/ombud ● Systembolag/ombud Apotek/ombud mindre orter. Systembolagetmindre orter. har Systembolageten liknande servicehar en liknande med service med ● Apotek/ombud● systembolag i de tre största serviceorterna Norrtälje, Rimbo och ▲ Arbetsförmedling ▲ Arbetsförmedling systembolag i de tre störstaHallstavik. serviceorterna I resterande orter Norrtälje, erbjuds servicenRimbo viaoch ombud. ▲ Försäkringskassan ▲ Försäkringskassan Hallstavik. I resterande orter erbjuds servicen via ombud.

13. Näringslivsservice i Norrtälje kommun

En näringslivsstrategi antogs i kommunstyrelsen i petens som finns hos både fast- och fritidsboende, juni 2017. Utgångspunkter är kommunens vision att värna det småskaliga och att utnyttja de lokala fö- och värdegrund och detta ska leda fram till en än retagen, kan vara viktiga ingredienser för att bevara attraktivare kommun med ett starkt och dynamiskt och utveckla lokalsamhället. näringsliv vilket positivt bidrar till ekonomisk, social som ekologisk hållbar tillväxt. Syftet är att få en JOBBSTATISTIK I NORRTÄLJE KOMMUN strategi som tydliggör och prioriterar kommunala in- 21 868 arbetstillfällen satser som stärker förutsättningarna för de aktörer 7 897 företag som enligt gällande översiktsplan förväntas skapa 8 366 arbetsställen 7000 nya arbetstillfällen till år 2040. Näringslivsstra- tegin, när den är antagen, blir en viktig pusselbit för arbetet med strategisk och hållbar landsbygds- och 13.1 BESÖKSNÄRING skärgårdsutveckling i Norrtälje kommun. Besöksnäringen är kommunens skyltfönster och Strategin innehåller inriktningar som tillsammans bi- kommuner med en stark besöksnäring uppvisar ofta drar till ett starkt näringsliv vilket är avgörande för hög sysselsättningsgrad, högt nyföretagande, god kommunens tillväxt. Det handlar till exempel om att servicegrad och stark dagligvaruhandel. Företagen kommunen ger god service utifrån företagens varie- verksamma inom besöksnäringen består av en lång rande behov, att kommunen bjuder in till dialog och leverantörskedja och representerar handel, sport, mötesplatser för att på så sätt främja entreprenör- kultur, transport, hotell m.m. skap och att kommunen har en samhällsplanerings- process som är kopplad till näringslivets förutsätt- Tillgängliggörande av kommunens landsbygds- och ningar. Till strategin ska det tas fram konkreta årliga skärgårdsmiljöer skapar attraktionskraft och ökar handlingsplaner i aktiv dialog med näringslivet. förutsättningarna för natur- och kulturturism. Vidare kan det bidra till att bevara och öka de ekologiska Kommunens näringslivsarbete har som syfte att sti- värdena. Besöksnäringen skapar arbetstillfällen där mulera entreprenörskap och nyföretagande, skapa andra företagsbranscher har svårt att etablera sig. förutsättningar för tillväxt i de befintliga företagen och locka företag från andra delar av regionen att Eftersom turism är en platsbaserad näring kan och flytta verksamheten till Norrtälje kommun. De insat- bör det offentliga ta en tydlig roll i näringslivsutveck- ser som kommunen har stor rådigheter över är till lingen för att se de bredare perspektiven som inte exempel mark- och planberedskap, upphandling, alltid är kommersiella. Det finns förhoppningar på att bredbandsutbyggnad, kommunal service och mö- besöksnäringen ska lösa delar av landsbygds- och tesplatser för dialog. Majoriteten av aktiviteterna för skärgårdsutvecklingens utmaningar vilket ställer att stödja näringslivsutvecklingen spänner således höga krav på branschen såväl som på de kommu- över stad, landsbygd och skärgård. nala, regionala och statliga sektorerna. Turister och lokala besökare är en tillgång eftersom de erbjud- Närheten till tillväxtmotorer som Stockholm, Uppsala er fler inkomstmöjligheter på och för landsbygden. och Arlanda skapar goda förutsättningar för varu- De turister som övernattar och stannar flera dagar och tjänsteproducerande företag. De kulturella och är särskilt värdefulla. För att illustrera landsbygdens kreativa näringarna bidrar till en diversifiering av nä- dragningskraft på den internationella marknaden, ringslivsstrukturen som på sikt leder till fler arbets- gjordes inom EU lite över en tredjedel av övernatt- tillfällen, turistintäkter, en god livsmiljö och vidare- ningarna under 2014 på landsbygden. utvecklar innehållet i traditionella produkter. Hållbar närproduktion av förnybar energi och det stora in- Turism innebär inte sällan stora påfrestningar för mil- tresset för närodlat och närproducerat förstärker en jön, varför den naturnära turismen bedöms ha po- levande landsbygd och uppkomsten av s.k. gröna tentialen att locka en växande målgrupp av klimat- jobb. medvetna resenärer. Det här bedöms i sin tur kunna ge positiva effekter på närmiljön, då det förutom mil- I ett diskussionsunderlag från BUS, ”Blidöbygden - jömässiga skäl finns ekonomiska incitament för att Utveckling i Samverkan”, föreslås bland annat lokalt bevara naturområden för näringsverksamhet. Det här företags- och näringslivscenter som en åtgärd för att har uppmärksammats i det tidigare nämnda diskus- främja för näringslivet. Det framgår också ett fokus sionsunderlaget från BUS, som belyser behovet av på det lokala, genom att se till att utnyttja den kom- att utveckling av till exempel infrastruktur bör ske på ett varsamt sätt som är i balans med natur- och 55 miljöintressen. Det för att behålla den karakteristiska 13.1.3 STOCKHOLM ARCHIPELAGO skärgårdsmiljön, som är attraktiv för boende såväl Stockholm Archipelago är en långsiktig regional som för besökare. samverkan med syfte att skapa förutsättningar för en starkare besöksnäring i Stockholms läns skärgård I Sverige är besöksnäringen starkt växande, och den året om med huvudmålet ökad sysselsättning. Sam- kan innebära en stor potential för ökad sysselsätt- arbetet har varit operativt sedan 2015. Arbetet drivs i ning. Den svenska naturturismen omsätter idag 3,6 nära samverkan med näringen, till exempel med ho- miljarder kronor, samtidigt som 37 procent av företa- tell, transportörer, restauranger och aktivitetsbolag, garna anser sig vara i en tillväxtfas. och är riktat mot en internationella målgrupp. Stor vikt läggs på pressbearbetning, agent-bearbetning, Ett område som pekats ut i den nationella satsningen kommunikation i digitala kanaler samt via webben. för destinationsutveckling är Stockholms skärgård. Den turismrelaterade näringen i Stockholms skär- gård i sin helhet är cirka 4 miljarder och sysselsätter ungefär 3300 personer på årsbasis. Inte bara natu- rupplevelser som skärgården erbjuder kan innebära möjligheter för besöksnäringen, utan även i kombi- nation med andra verksamheter. Till exempel med koppling till traditionellt skärgårdsfiske och förädling och även sportfiske. I Stockholms län är det inte ovanligt att landsbygdens traditionella näringar kom- bineras med en eller flera bisysslor. Hela 42 procent av jordbruksföretagen bedrev någon eller flera andra verksamheter.

13.1.1 MARKNADSFÖRING För att turister ska hitta hit krävs marknadsföring och den bör vara riktad till respektive målgrupp. Turismen i sig är även en slags marknadsföring av landsbygden och kommunen som senare kan leda till både fler besökare och även nya inflyttare och nya företag genom den enskilde turismens positiva upplevelser.

Exportmogna destinationer, är ett ganska nytt begrepp. Det handlar om turistmål som är så intressanta och har så bra service att de är mogna för att marknadsföras på export. Stockholms skärgård är definitivt ett sådant. Regionalt intressanta turistmål kan kommunens vandrings- och cykelleder bli, speciellt om de kan erbjuda bra anslutande kollektivtrafik. Lokalt intressant är alla små utflyktsmål som pas- sar för en kortare tur på helgen året runt, speciellt om där finns café, restaurang eller en öppen gårdsbutik.

13.1.2 VISIT ROSLAGEN Visit Roslagen AB har sedan 2009 uppdraget att samverka med Norrtälje kommun, Östhammars kommun och Österåkers kommun för att bygga det gemensamma varumärket Roslagen. Visit Rosla- gen ska verka för att Roslagen utvecklas till ett av Sveriges fem mest attraktiva besöksmål, Norrtäl- je kommun och Roslagens attraktionskraft på be- sökare ökar, omsättningen i besöksnäringen ökar, samverkan med och mellan företagen i näringen underlättas. Bolaget erbjuder turistbyråverksam- het, marknadsföring och destinationsutveckling.

56 14. Attraktionskraft och attraktionsfaktorer Landsbygden kan ses som ett varumärke som behöver vårdas och marknadsföras. En god miljö i vid be- märkelse, flera besöksmål och upplevelser av olika karaktär, matserveringar och kaféer attraherar besökare. Varumärket vårdas genom att landsbygden ger ett välskött, välmående och välkomnande intryck. För att locka fler besökare till en ort behöver åtgärdas sådant som signalerar att platsen inte är attraktiv och verkar avskräck- ande på besökare.

14.1 KULTURMILJÖN

Lokala museer finns på flera platser samt flera mindre museer som visar bruksföremål och maskiner. Kvarnar finns, både vid vattendragen och som väderkvarnar. Gamla övergivna industrimiljöer är för att nämna ett exempel en typ av besöksmål som har fått ökat intresse.

Norrtälje kommun har 26 riksintressen för kulturminnesvård, däribland Norrtälje stad och Sveriges äldsta nationalpark; Ängsö.

Riksintresseområdena kan delas upp i följande kategorier:

• Skärgårdsmiljöer (6 st.) • Farleds- och kommunikationsmiljöer (2) • Landsbygd, förhistoria till stormaktstid (12) • Herrgårds- och slottsmiljöer (1) • Industrimiljöer (4) • Stadsmiljö (1)

Många av dessa riksintressen är också av stort intresse för dess naturvärden.

Nyligen har det sammanställts beskrivningar för 22 av dessa, Förutom att de innehåller råd och tips för befintliga och tillkommande fastighetsägare inom dessa områden är detta material god marknadsförare för att upptäcka och visa upp den mångfald av kulturellt unika miljöer med stora värden som finns i kommunen. De 22 riksintressebeskrivningarna kommer att vara tillgängliga att ladda hem via nätet dels via kommunens hemsida samt genom webbplatsen ”Norrtälje kultur”.

14.2 NATURMILJÖN

Norrtälje kommun är länets till ytan överlägset största kommun. Förutom landarealen kan det läggas till ytterligare areal i form av skärgård och hav. Totalt har antalet öar beräknats till ungefär 13 000.

Tillgången till naturmiljö är stor; Skogar med bär och svamp, sjöar och vattendrag, många med goda och till- gängliga fiske-möjligheter eller bara natur att vandra i eller njutaav.

Antalet områden med höga naturvärden är stort. Det finns i kommunen för närvarande 93 naturreservat varav några är så kallade kommunala naturreservat. Det är till antalet drygt 30 procent av alla naturreservat i länet. Kommunens naturreservat upptar en yta på 15000 hektar varav 2/3 är vattenareal.

Naturreservaten kan delas upp i följande kategorier:

• Ö (3 st.) • Botaniska värden (6) • Fornlämning/Kulturlämning (4) • Geologiska värden (1) • Kulturlandskap (2) • Kust och Hav (21) • Marina Värden – Hav (1) • Sjöar och Vattendrag (24) • Skogsmark (53) • Slåtteräng (2) • Våtmark (7) • Zoologiska värden- fåglar (2) • Ängs- och betesmark (13) 57 Förutom naturreservat finns en rad olika skyddsvärda områden och objekt. Det finns exempelvis 107 så kallade Natura 2000-områden. Det finns också två MPA- områden (Marine Protected Areas) som till viss del är belägna inom kommunen. MPA områdena är en del av det internationella samarbetet HELCOM för att skydda värdefulla marina och kustnära miljöer i Östersjön. De här två områdena är Stora Nassa/Svenska Högarna samt Gräsö/ Singö skärgård. Det finns även 27 naturminnen, 156 biotopskyddsområden, 4 fågeldirektivsområden, 14 fågel- skyddsområden och 2 sälskyddsområden.

14.3 CAFÉER, RESTAURANGER, KONFERENSANLÄGGNINGAR M.M.

Det finns ett brett utbud av restauranger, caféer och konferensanläggningar i kommunen. De restauranger och caféer som finns är framförallt lokaliserade i tätorterna. Samtidigt finns restauranger och caféer på mindre orter och på landsbygden, framförallt längs kusten och i skärgården, där kundunderlaget stiger avsevärt under som- marhalvåret. Konferensanläggningar finns på olika håll i kommunen, många ute på landsbygden i många av de natursköna miljöer som går att finna på landsbygden och i skärgården.

För kartor över caféer, restauranger och konferensanläggningar: se kapitel 1.2.1–1.2.5 och bilaga.

14.4 TILLGÄNGLIGHET

Landsbygdens attraktionskraft ökar om den görs tillgänglig för besökare. Markerade vandrings- och cykel leder bidrar sannolikt till att öka attraktionsvärdet.

Cykel, rid- och vandringsturister rör sig långsammare och stannar längre inom området. Även kortare vandringsleder på 3-5 km är attraktiva både för turister och för de boende i området.

14.5 VANDRINGSLEDER

Kultur och Fritid på kommunen ansvarar för Roslagsleden. Framtidsplanerna är att fortsätta underhålla den väl. Besöksantalet ökar kontinuerligt och efterfrågan på en välskött led är stor.

Många vandringsleder har initierats av ideella grupper. Exempelvis kanalpromenaden mellan Älmsta och Gås- vik, eller Singölederna. Kultur och Fritid lämnar inte bidrag och är inte inblandad i någon annan led än Roslags- leden.

Större sammanhängande åkerarealer utgör ett hinder för allmänheten när markvägar lagts igen. Tomtmark som dragits ut till strandkanten, förbud mot cykel och ridning är också hinder som minskar tillgängligheten och därmed attraktionskraften. Samverkan med markägare är nödvändig för att skapa en öppen och välkomnande landsbygd med ökad tillgänglighet och attraktionskraft.

En bättre och väl underhållen skyltning behövs till framförallt de mindre och medelstora besöksmålen. Plats att parkera behövs vid besöksmålen. Att ange GPS-koordinater i turistinformationen är ett modernt sätt att visa vägen.

14.6 ÖVERNATTNING

Att erbjuda övernattningsmöjligheter är en möjlig biinkomst för landsbygden och förlänger tiden som besökar- na vistas i området. Det bedöms vara brist på övernattningsbäddar i hela kommunen.

Var efterfrågan på boende är störst bör utredas. Boendepaket, Bed & Breakfast, rum i olika typer av ”pensionat” och övernattning i privatstugor förmedlas delvis via Visit Roslagen. Campingplatser finns liksom platser för husbilsuppställning.

I skärgården finns en stor efterfrågan på övernattningsmöjligheter. Skärgården i Norrtälje kommun harflest kommersiella gästnätter av alla kommuner i länet. Under 2014 spenderades där ungefär 280 000 gästnätter.

58 Samtidigt har antalet gästnätter i Norrtäljes skärgård ökat betydande i jämförelse med länets andra skärgårds- kommuner. Där har utvecklingen varit oförändrad eller i vissa fall negativ.

Det finns såväl hotell som pensionat på landsbygden, bäddkapaciteten oklar. En stor del av dessa är på Konfe- rensanläggningar. De största är Marholmen, Johannesbergs slott, Rånäs slott samt Havsbaden i Grisslehamn. Hur många B & B som finns är oklart liksom bäddkapaciteten på campingplatser och stugbyar. Uthyrning av befintliga fritidshus vecko- eller månadsvis är sannolikt av stor omfattning med tanke på att fritidshusbeståndet är landets överlägset största.

14.7 NÄRSERVICE

Butiker, caféer, restauranger, gårdsbutiker, bensinstationer är närservice som både ortsbefolkning, deltidsboende och besökare efterfrågar och uppskattar liksom bra iordningställda rastplatser med tillgång till dricksvatten, toaletter och soptunnor. En bra skyltning behövs för att besökare ska hitta till den närservice som inte ligger alldeles vid vägen.

Det bedöms finnas ännu outnyttjade möjligheter till företagande inom serviceområdet riktat mot besökare t.ex. cykel- och kanotuthyrning, anordnande av upplevelsepaket, tillsyn av fritidshus, glass- o fikaförsäljning m.m.

För kartor över närservice: se kapitel 1.2.1–1.2.5

59 15. Fritidshus

Det finns ungefär 25 500 fritidshus i Norrtälje kommun (2014). FRITIDSHUS

Dessa är fördelade församlingsvis enligt tabellen till höger (storleks- 1 Blidö 3627 mässigt). 2 Väddö 3401

Norrtälje kommun är den kommun i landet som har överlägset mest 3 Länna 2905 registrerade fritidshus. Cirka 5 procent av alla rikets fritidshus finns i 4 Rådmansö 2042 Norrtälje kommun. 5 Frötuna 1977 En fritidsboende bor generellt i sitt hus ungefär 2 månader per år. Stu- dier visar dock att i Stockholmsområdet ökar den tid man vistas i sitt 6 Vätö 1941 fritidshus till att i stor utsträckning även inbegripa helger, framförallt 7 Häverö 1740 under vår och höst samt att vistelsetiden är som störst i åldrarna 60- 80 år. Att man är skriven i annan kommun men vistas mer eller mindre 8 Björkö-Arholma 1014 heltid i sitt fritidshus antas vara vanligt. 9 Roslagsbro 995

Knappt 17 000 av kommunens fritidshus har så kallade fritidsabonne- 10 Singö 891 mang för sophämtning vilket tyder på att antalet fritidshus som bebos 11 Riala 708 längre tider (antal fritidshus med permanent sophämtning) kan uppgå till högst 8000 vilket i praktiken innebär ett kontinuerligt stadigt befolk- 12 Edsbro 476 ningstillskott på landsbygden på minst 10 000 personer. 13 Söderby-Karl 440

Fritidshusägare efterfrågar samma saker som de fast boende och bi- 14 Ununge 361 drar till att bibehålla serviceutbudet på landsbygden och i kommunen 15 Edebo 322 i allmänhet. Vid planering av nybyggnation görs ingen skillnad mellan fritidshus och åretruntbostäder. Investeringar i fritidsfastigheter svarar 16 Estuna 301 för ungefär 10 procent av all turismkonsumtion i Sverige, betydelsen för Norrtälje lokalt antagligen betydligt högre. 17 Gottröra 276 18 Fasterna 265 Långtids- eller korttidsuthyrning av sitt fritidshus antas vara av relativt hög omfattning i Norrtälje kommun. 19 Rimbo 171 20 Husby-Sjuhundra 162 De befolkningsmål som Norrtälje kommun antagit i samband med godkännandet av Översiktsplan 2040 bygger på att cirka 1 procent av 21 Lohärad 108 kommunens fritidshusbestånd permanentas varje år. Statistik kring hur 22 Närtuna 106 det verkligen förhåller sig saknas dock. 23 Rö 88

24 Skederid 85

25 Norrtälje Stad 55

26 Malsta 10

Rest 10

Totalt 25529 Tabell ovan: Antalet fritidshus fördelade församlingsvis. I Frötuna församling ingår delar av ”västra Rådmansö”.

60 16. Demokrati och delaktighet Traditionen av att organisera sig är stark på landsbygden. Föreningslivet har sedan länge varit en viktig arena för att bedriva demokratiskt arbete och skapa delaktighet i lokalsamhället, men även för att välkomna och in- tegrera nya invånare. Studier har nämligen visat att föreningslivet kan ha en viktig funktion för nyinflyttade för att uppleva delaktighet.

Det finns på landsbygden många lokala intresseorganisationer motsvarande byalag. Historiskt var byalagen en institution där invånarna i en by organiserade sig. Längre tillbaka i tiden hade de en mer juridisk funktion än idag, då byalagen till exempel utsåg sändebud till sockenstämman, som idag skulle motsvaras av kommun- fullmäktigeledamöter. Byalagen var också viktiga ekonomiska enheter som kunde ha hand om frågor såsom allmänningar, kvarnar, vägunderhåll och fiskevatten. Idag har byalagens roll förändrats, även om byalag fortfarande kan vara rådgivande i kommunala och landstingskommunala frågor. Det finns även exempel i Norrtälje kommun på lokala engagemang som kan liknas vid byalagens historiska verksamhet. Till exempel finns livs- medelsbutiker som är gemensamt ägda genom en förening i bygden.

Det finns också många andra intresseorganisationer och föreningar som har en liknande roll som byalagen har haft genom historien, och variationen kan vara stor i vilka frågor som engagerar. Det här utvecklas mer i kommande delkapitel (15.1 Föreningar och kyrkor). Det finns många bygdegårdsföreningar, och andra föreningar, som ofta har andra fokus än lokal demokratiutveckling.

Medborgardialog på initiativ från kommunen har förekommit i vissa frågor och samrådsmöten är lagstadgade i arbetet med den kommunala översiktsplanen. Kommunen arrangerade även under 2017 dialogmöten i 18 orter på landsbygden för att fånga upp medborgarnas tankar och åsikter om framtiden för landsbygden, och för att söka underlag till kommunens landsbygds- och skärgårdsutvecklingsprogram. Under några av dialogmötena lyftes behovet av fördjupad dialog mellan de boende och kommunen.

Arbete med lokal demokrati kopplat till kommunens verksamhet kan utvecklas ytterligare på landsbygden. Kommunen ansvarar för ett så kallat skärgårdsråd där öar utan fast landförbindelse med fast befolkning är representerade.

16.1 FÖRENINGAR OCH KYRKOR Totalt fanns i kommunen 202 olika bidragsberättigade föreningar 2015. Av kommunens totalt 202 registrerade föreningar,På är landsbygden 108 av föreningarna finns ett verksamma aktivt föreningsliv utanför Norrtälje och det stad. har en viktig social roll. Förutom tillgång På landsbygdentill service finns och arbeteett aktivt är det fören - ingsliv ochviktigt det harför enmånga viktig att social kunna roll. FÖRENINGAR EFTER VERKSAMHET Förutomengagera tillgång till sig service på fritiden och arbete och Antal föreningar är det viktigttillhöra för många ett sammanhang att kunna enga och- Idrottsföreningar 82 gera sig enpå gruppfritiden i och sin tillhörahembygd. ett sam De - Kulturföreningar 37 manhangfyller och enofta grupp en social i sin hembygd. funktion Hembygdsföreningar 20 De fyller ofta en social funktion genom Handikappföreningar 17 genom att stärka Bygdegårdar att stärka gemenskapen och utgöra 15 gemenskapen och utgöra Pensionärsförening 13 mötesplatser för bygdens invånare. mötesplatser för bygdens Studieförbund 8 Föreningarna har också en betydande Folkets hus 4 Tabell ovan: Antalet fritidshus fördelade roll i att bevarainvånare. och Föreningarnautveckla det område har församlingsvis. I Frötuna församling ingår Museala föreningar 3 delar av ”västra Rådmansö”. eller denockså ort som en de betydande verkar i. Det roll kan i att till Kulturhistoriska föreningar 2 exempelbevara vara hembygdsföreningar och utveckla det som Idéella föreningar (t.ex. Röda Korset) 1 arbetar för att lyfta fram bygden och område eller den ort som de 0 20 40 60 80 100 den historiaverkar som i. Det finns kan där,till dess miljö och de människor som tidigare bott där. exempel vara Antalet föreningar efter inriktning i Norrtälje kommun. Egen bearbetning. Det är ävenhembygdsföreningar vanligt att föreningar som arbetar kring lokala utvecklingsfrågor. Det till exempel vara bredbandsfören- ingar, somarbetar startas för för att att lyf byggata fram ut bredband i bygden. I andra fall driver byalag livsmedelsaffären på orten. Det finns ävenbygden företagarföreningar och den historia som som arbetar finns för där att, främjadess miljö det lokala och de näringslivet. människor Samverkansnätverk som tidigare bott förekomdär. - mer också mellan föreningar, likt på Blidö där ett flertal föreningar samverkar i ett ideellt nätverk för bygdens utveckling.Det En är annan även vanligtföreningsverksamhet att föreningar som arbetar är vanlig kring på lokala landsbygden utvecklingsfrågor i Norrtälje kommun. Det till är exempel idrottsfören vara- ingarna vilketbredbandsföreningar, framgår av tabellen som ovan. startas Idrottsföreningarna för att bygga uthar bredband en stor betydelse i bygden. på I mångaandra fallorter driver och på byalag flera livsmedelsaffären på orten. Det finns även företagarföreningar som arbetar för att främja det lokala näringslivet. Samverkansnätverk förekommer också mellan föreningar, likt på Blidö där ett flertal föreningar samverkar i ett ideellt nätverk för bygdens utveckling. En annan föreningsverksamhet som är vanlig på landsbygden i Norrtälje kommun är idrottsföreningarna vilket framgår av tabellen ovan. Idrottsföreningarna61 har en stor betydelse på många orter och på flera olika sätt. Dels engagerar idrottsföreningar många barn och ungdomar, som i många fall inte tidigare varit engagerade i föreningslivet. Det är inte heller ovanligt att idrottsföreningarna engagerar bygden i olika typer av evenemang såsom turneringar, marknader eller läger.

Även kyrkorna och församlingarna har en tydlig förankring i landsbygden och engagerar många och är för många en viktig mötesplats.

olika sätt. Dels engagerar idrottsföreningar många barn och ungdomar, som i många fall inte tidigare varit engagerade i föreningslivet. Det är inte heller ovanligt att idrottsföreningarna engagerar bygden i olika typer av evenemang såsom turneringar, marknader eller läger.

Även kyrkorna och församlingarna har en tydlig förankring i landsbygden och engagerar många och är för många en viktig mötesplats.

16.2 MÖTESPLATSER PÅ LANDSBYGDEN

På landsbygden finns många ofta bra utrustade och intressanta möteslokaler, till exempel i bygdegårdar, hem- bygdsgårdar, kyrkor- och idrottsföreningarnas samlingslokaler, och inte minst i kommunala fastigheter såsom skolor. Lokalerna har ofta en viktig roll i bygden som mötesplatser för bygdens invånare, vare sig det är för föreningsmöten, kulturevenemang, religiösa sammankomster eller idrottsturneringar. Lokala anläggningar finns även för olika idrottsföreningar. Fotbollsplaner, bouleanläggningar och golfbanor är några exempel. Lokaler kan även skapa möjligheter för föreningar på bygden att finansiera sina verksamheter, till exempel genom uthyrning för olika evenemang som konferenser, bröllop eller läger, för att nämna några exempel.

Det finns även många viktiga mötesplatser som hänger samman med vardagslivet i bygden, vilket till exempel kan vara den lokala lanthandeln. Studier har visat att den lokala butiken ibland har en större betydelse som mö- tesplats än som plats för att köpa livsmedel för bygdens invånare. Därför fyller liknande servicefunktioner även ett syfte som mötesplats i många orter. Den trend som råder över landsbygder på många håll i Sverige med minskande lokal service kan därför innebära utmaningar för landsbygden. När viktiga mötesplatser försvinner, och därmed eventuellt en del av attraktiviteten till bygden, kan det finnas behov av att nya mötesplatser skapas.

Tabell ovan: Antalet fritidshus fördelade församlingsvis. I Frötuna församling ingår delar av ”västra Rådmansö”.

62 17. Integration Att aktivt arbeta med att öka antalet invånare på landsbygden genom att välkomna inflyttande ökar underlaget för att kunna behålla kommunal service som förskola och skola. En ökad mångfald på orten öppnar för nya idéer, nya kontakter och ger drivkraft till utveckling.

En form av integration som i flera sammanhang har lyfts fram för landsbygden är en så kallad grön integration. För även om befolkningen på landsbygden i kommunen ökar, och har gjort det under en längre tid, har landsbygdens traditionella näringar tappat i betydelse. Kommunens åker och betesmarker blivit mindre till ytan, samtidigt som medelåldern hos lantbrukarna är hög. En möjlighet som har uppmärksammats är grön integration, som har lyfts fram som en möjlighet till integration samtidigt som det kan underlätta en generationsväxling inom de gröna näringarna. Den här generationsväxlingen är högst aktuell för jordbruksföretagen i Norrtälje kommun, då företagarna år 2015 hade en medelålder på 60 år. Samtidigt kan sysselsättning i de gröna näring- arna ge goda möjligheter för personer med utländsk bakgrund att integreras i det svenska samhället. En lyckad integration kan också innebära en stor möjlighet för landsbygden då fler inflyttare befolkning eventuellt väljer att bo kvar. Annars finns sannolikheten att nyinflyttade istället väljer att flytta från landsbygden.

63 KONTAKTUPPGIFTER

Norrtälje kommun Box: 800, 761 28 Norrtälje Telefon: 0176-710 00 E-post: [email protected] norrtalje.se 64