Anders R Johansson (red och huvudförf) Kommentarer även av bokens initiativtgare Anders Öhman (Lassemasn Larsson mfl???)

Gotländsk Fotboll 1878-2011

Serier, DM, fastlandscuper, landskapsmatcher, utmärkelser, kommentarer, basfakta Dam- och herrseniorer samt översikt av ungdoms- och korpfotboll.

3:e upplagan februari 2013: 100 ex Haimdagar print

HAIMDAGARS FÖRLAG

ISBN 978-91-89309-20-3

1 -Vem vill ha gårdagens nyheter? - Tja, gårdagens nyher är också nyheter om man inte vet och sen söker information, exv att jämföra med och för att begrunda något särskilt. Eller­ bara det att veta hur det gick , för att det i sig är kul. Här är ett försök att servera det mesta!­ Avsikten var att denna upplaga skulle komma till GFFs 90-årsjubileum, men det krånglade till sig och fick skjutas en bit på framtiden. Och blev då även mycket mer att läsa.

Innehåll (Anm: - Innehållet är utökat, bearbetat samt delvis omkommenterat sedan 2009 års upplaga)

Del I Översikter 2 Innehåll 4 Anders Öhman: Om denna bok (Förord II till 2009 års upplaga) 5 Anders R Johansson: Förord till 2013 års upplaga 6 Anders Öhman: Bokens första bakgrund (Förord I till 2009 års upplaga) 7 Anders R Johansson: Några rader kring fotbollsspelandets framväxt 18 ARJ/AÖ: Spelets och seriernas framväxt - samt den en problematiska fastlandsanknytningen 32 Bandyn - Handbollens start 33 Och pärken då? 34 ARJ: Lag att spela med - kommenterade kartor med översikt av de fotbollsspelande föreningarnas successiva spridning på ön. 36 ARJ: Plats att spela på - något om de första fotbollsplanerna 42 ARJ: Och så behövs det ju domare 44 ARJ: Juniorlag - ett par axplock kring utvecklingen 46 ARJ: Pojk-och flicklagsspelets utveckling 52 ARJ: Korpfotbollens start och dess fortsatta utveckling. 1) H err Tabell: Föreningslag, Kompisgäng och Sockenlag i Korpen 60 Kul målsituationer och andra berättelser ur fotbollens liv 66 Berömda spelare ur gotlandsfotbolens liv

(Anm: Följande tabellavsnitt och DM etc är rikt kommenterade av ARJ resp AÖ (signerat J, Ö och i vissa fall J/Ö eller Ö/J där inhämtningen är blandad)

Del II Herrserierna 69 Ett par rader kring seriespelets utveckling - samt de successiva kommentarna kring detta Allmänt 1900-tal 70 Herrfotbollens seniortabeller 1925-2012 77 Matcher där minst ett av lagen var utanför seriesystemet 1930-40 161 Herrjuniorernas serier 1943-2012 166 Veteranserien (herr) 1995-2012 Ungdomsspelet tränare Att vara arbete Glimtar från förbundets

Del III Damserierna, Bakgrund 172 Damfotbollens start 1933-2012 194 Damkorpen 1965-2012 Tabell: Föreningslag, Kompisgäng och Sockenlag i Korpen 196 Damfotbollens tabeller 1965-2012

2 Kurre J mfl Kurre ’GFF lista (landskawpträönarlista) förbundsordförande Lasseman larsson. Gotländska allsvenskar och annat att kommentera att annat och Lasseman larsson. Gotländska allsvenskar Hasse Lindkvist: 1954- 1954- 1979- 222 Damjuniorserierna 1997-2010

Del IV DM, landskapsmatcher, Island Games, Fast- landsspel, Statistiknotiser 226 Herrfotbollens DM. Semifinaler och finaler 1917- 231 Svenska cupen, herrar 1941- 235 Herrlagens fastlandsspel. Klubbar och serier år för år 1951-

237 Herrjuniorernas DM 1925- 239 Kronprinsens pokal (glimtar i urval) vissa år, särskilt 60-talet 242 Landskapsmatcher och liknande matcher mot fastlandslag, Herr 1913- 254 DM för damseniorer 1973- 256 Dam: SM-kval samt Svenska Cupen, damer 1981- 258 Damlagens fastlandsspel: De serier klubbarna spelade i 1977- samt Fastlandsspel Sammanfattning, klubbar, spelår 259 DM för Damjuniorer 1977- 260 Landskapsmatcher Dam 1975- 261 Island Games (dam o herr) 1999- 262 Juniorer: Landskapsmatcher och distriktsturnerIngar Herrjuniorer/äldre pojk 1941- Damjuniorer Landskapsmatcher etc Vintercuper Litteratur Källor och Landskapsmatcher för herrjuniorer Landskapsmatcher Damjuniorer/äldre flick 1979 - 266 Från Gotland till elitserie, landslag och proffs (Dam o Herr) From 1940-tal 248 250 268 246 Del V Basfakta GFFs förbundsledning 268 Högsta gotlandsserien, Segrare resp sistalagen med mål- resp poängsnitt per match. Herr 1935- Dam 1978- 271 Mål i snitt per match (Herr, Dam, Juniorer, Veteran) 1979 - 272 Skytteligasegrare, högsta gotlandsserien (dock ofulllständigt känd) 1950- 274 Stora Utmärkelser 1949/50 - 276 Karta över var klubbarna finns/fanns 277 Startår för klubbar i Cup resp Seriespel 1917- 278 Kort om klubbarna (start, IP, dräkter, etc) Landsbygden först, Visby från sid 285 288 Källor och litteratur 290 Appendix: Fotbollen som tärningsspel (Ur Gotlänningen 24 dec 1936) 292 Andra arbeten av Anders R Johansson 294 Plats för anteckningar

Anm: I text och noter används ibland förkortade namn för Gotlands olika tidningar (GA - Gotlands Allehanda, GF Gotlands Folkblad, Gtlg Gotlänningen, GT Gotlands Tidningar). Dessa kan vid behov av koll enklast läsas på mik- rorulle å Visby stadsbibliotek.Vidare nämns ibland GFF och SvFF (Gotlands resp Sveriges Fotbollförbund).

Omslagets centrala bild föreställer ett möte mellan två goda spelare i två av det unga femtiota­ ­lets främsta gotlandslag, Åke Peterson i Othem IF samt Len­nart Runsten i IF Gute. Plats Othemval­len. Övriga spelare bara delvis identifi­­e­ra­de, varför info om detta får bero. Bilderna valda mot bakgrund av att spe­let i bör­jan av femtiotalet hade växt till att då om­fatta ett 50-tal senorlag. Fler­­talet bilder ur Bror Johanssons album och ungt 50-tal, men val­da för att ge viss spridning (Damlagsbilden t.v. gm Rute Folkets Hus och t.h gm Karin Nyquist)

3 OmIngress denna till 2009 års upplaga bok

Min förhoppning med denna enkla skrift är att den kan användas som en uppslagsbok eller ses som en betraktelse över en marginalise- rad regions strävanden efter att erövra nationellt likaberätti- gande. Mitt syfte är att sprida glädje och förståelse för det slit som de gotländska klubbarna har lagt ner på den kära fotbollen. Min metod, ja mitt fredags- kvällsnöje blev att under mera än tre år söka efter resultat, tabeller samt allehanda plus- information och kommentarer i de gamla gotländska dagstidningarna på Visby Stadsbiblioteks mikrofilmsavdel- ning. Det bör nämnas att kontex- ten har en något subjektiv ny- ansförskjutning, det vill sä- ga att mitt val att betrakta historien är att se den ur ett landsbygds- perspektiv.

Presentatio- nen omfattar alla seniorlags- tabeller, resultat av DM, fastlands- deltagande och mat- cher i Svenska cupen. Både herr- och damfot- bollen. Vissa enstaka upp- gifter har inte gått att finna men kanske kan den särskilt in- tresserade läsaren senare finna detta i olika gömmor och föreningsarkiv av vad det slag det vara må.

Anders Öhman (2009)

4 Förord

nledningen till att denna enkla skrift ser dagensljus var att det sak- nades en uppslags­ bok­ om gamla fotbollsklubbar, resultat och ta- A bellpla­ce­ringar från fornstora da­gar. Då en sådan icke existera­de var det helt enkelt upp till mig själv att gräva fram upp­­gif­terna. Så inledde Anders Öhman - fd spelare i bla Burgsvik BoIS - första upplagan av denna bok. Och hade han inte inlett arbetet och bett undertecknad ge ut den, så är det osäkert när något annat försök skulle ha gjorts. Ef­­tersom detta materiel har genererat oss båda åtskilligt med glädje, skratt och tragiska insikter är det vår för­hoppning att det även ska stimulera både nutida och fram­tida ge­nerationer till fort­satt hopp om en härlig fotbollstid. Presentationen omfattar så vitt känt samtliga herr- & damtabeller­ (senior och junior), DM-spel, landskapsmatcher, fast­lands­deltagande samt re­sul­­ta­ten i Svenska cupen m.m. Översktligt skildras även korp och pojk-, flick- resp miniorlagsspelens utveckling.Vissa fel har ibland uppdagats i tidiga­re sam­ manställningar eller presslägg, och i enstaka fall har det gått att finna de ur- sprungliga primäruppgifterna, men dett aär reducerat till ett så litet minumum som möjligt.

Första upplagan av dnna bok kom 2009, men har här bl a kompletterats med resultaten för 2009 -2012. Därut­­ö­ver har en översyn gjorts jämte olika tillägg, så att 2012 års uppla­ga är blivit ungefär dubbelt så omfattande. Därvid har ett antal för­­arg­­li­ga skriv­­fel rät­tats (va­ri­bl. även enstaka sak­upp­­gif­ter, inkl ett par enstaka ta­bel­ler). Men betydligt viktigare är: • En rad nya fak­tafynd­ och be­döm­ nings­upp­gifter, särskilt för de för­­sta år­ti­on­de­nas ut­veck­­ling inkl vissa tabeller, resp frågan om fastlands­an­knyt­­ning samt den om damfotbol­l. • En ut­ökad fördjupning av de successiva kommentarena till årgångstabellerna • Kapitlet med kort­fat­tade före­nings­upp­gif­­ter har kva­lifi­ce­­rats och utökats. • Vidare ses ett antal helt nya kapitel: o Ett avsnitt med kar­­­tor över de fot­­bolls­­spelande fö­ re­­ningar­nas successiva spridning under GFFs 40 första­ år. o Översikter kring start och utveckling av pojk-, flick- och korpfotboll, juniorer (DM +tabeller), i kortare drag även betr domarekåren, samt i en paral­lell tablå även trettiotalets matcher med lag somdå ej deltar i seriespel. o Re­sul­tat­mäs­­sig och delvis kom­ menterad ö­versikt av landskaps­ ­mat­cher och liknande­ utbyten, såsom tidiga­ matcher mot olika fastlands­klubbar eller ut­länd­ska lag, allians­mö­ten av typen Sudret­ mot UK, Staden mot Landet­ mm sådant. Särskilt avsnitt för Island Games o Skytte­­ kungs­ tab­ lå­ ­och Stora­ Utmärkelser o Några­ sidor­ kring Gutavallen­­ resp Got­lands första fot­bolls­pla­ner­ i öv­rigt o Statistiskt hi­sto­risk ö­ver­sikt år för år av faktiskt gjor­da samt genomsnittliga­ mål- och poäng­ för de segrande­­­ resp de sist pla­cera­de lagen i de högsta got­lands­serierna. o Bilder ur utvecklingens gång,

Särskilt för tiden före 1960-talet samt damlagens start har en rad nya fynd och kommenta­rer lagts in med material hämtat ur dåtida gotlandspress, en infor­ mation som ger en mer fördjupad bild av hur allt utvecklade sig. Vissa tillägg gäller även starten 1878 och den utveckling­ som därpå följde­ intill nittonhundratalets början före start av DM och serier,­ och vidare ses en

5 rad nya detaljer kring seriesy­ste­mets utveck­ling under mel­lan­krigsti­den. I huvudsak avser presentationen (precis som förut) att ge den intressera­­ de en rik detaljkunskap kring spelets och de många lokala föreningarnas utveckling. Dock bör nämnas att denna upplaga har en starkt ökad detalj- rikedom och nyansering kring hur allt utvecklade sig. Ibland har då undert resp An­ders Öh­man olika värdering & kommenta­ ­rer kring vad som hände, vilket som förut fr a skymtar i vissa noter.

De flesta nya sakuppgifter i denna upplaga har tillkommit genom under­ teck­­­nads fortsatta forskningar men för ett antal uppgifter om åren före 1925 vill jag även varmt tacka Mickael Lundgren. Vidare har Idrottshistoriska föreningen och Gotlands Fotbollförbund givit generös tillgång till sina arkivalier. Avsikten var att ge ut boken i lagom timing till 90-årsjubiléet för Gotlands Fot­­boll­förbund, men pga lite per­sonliga vurpor kunde detta inte fullföljas. Här är i alla fall vad som ändå blev möjligt.

Tilläggas kan att bollen är rund och att intressen och annat går fram och tillbaka i generation efter generation. Vissa klubbar glimtar till och försvin- ner, andra be­­står och åter andra slår sig samman med grannklubbar.

Anders R Johansson

6 Utgivarens förord Blandade notiser kring fotbollandets framväxt

bollspelets barndom var lagen inte så många.­­ lasta till månens sken samt sen sitta på fla­kets sandhög Dels var traditionen ny och så var ju inte kun­­- under vägen hem. I skapen medfödd – och så behövde man nånstans att Och Jarl Persson berättar (2001) från maj 1944 hur Slites­ spela. Varpa, pärk och plats för tillfälli­ga mat­cher kunde spelare för att spela i Hablingbo fick stiga upp i ottan, gö­ra ofta ordnas lite hur som helst - men en mera reguljär­ fot- matsäck, ta tåget vid åtta, byta i Roma och efter ytterligare bollsplan på 100x60 var lite mera att få ihop… timmar gå 4 km från tågets ändstation, spela, tvätta sig Även om de intresserade­ någorlun­da lätt kun­de skaf­fa utan dusch, åter knal­la till tå­get, äta matsäck (mest smör- mark till en första, en andra ja kanske ä­ven en tredje, mer gås) och efter tågbyte i Roma sen inte nå Slite förrän åtta tillfällig plan – varpå den mer definitiva­ sen fick ställas­­ på kväl­len, varför allt med mor­gonens föreberedelser­ och iord­ning ge­nom tusentals timmar her­ku­­­liskt ar­be­­­te för att kväl­lens eftersnack tog sådär 14 timmar. jäm­na ut marken, sålla jorden och plocka­ bort all sten som Eller så hojjade man hela vägen. Dels gav sådant åkan­de kunde finnas, dränera (det hän­de än­­­då att en del mat­cher en allmännt god kondis, plus att man så att säga kom fram fick ställas in för att planen stod vattensjuk…), fylla på i uppvärmt skick, även om turen ibland blev lång, som då med välplane­ rad­ mull, grejja mål, stängsel,­ utrustning, Othems mv Bror Johansson låg inkallad i trakten av Kräk­ materialbo­dar och annat till­­be­hör – för att in­te tala om ling­bo och cyklade de fem milen till hemmaplan.­ allt det ar­be­te som oftast utfördes av någon kvinna­ i fö­ Alla hade dock inte lika god kondisträning, tvärtom renin­gens mitt med att hål­­la lagens dräkter tvätta­de, hela nämner en rad referat årtionde efter årtionde hur tempot och rena – så dröjde­ det of­­ta betydligt läng­­re in­nan man i andra halvlek var betydligt långsammare än i första. även fick klubb­­­stugor med omklädnings­ ­­rum och smidig tillgång till vatten att tvätta­­ sig i – ibland fick man sticka till * * matchen färdigklädd eller så klä om i buskarna och tvätta * * * sig i en bäck eller brye. Fotbollens gudinna födde liksom inte genast fullt fär­ Ska man ta det organiserade spelet mera från början så digutrus­tade barn till alla sina planer. bildades Gotlands Fotbollförbund 1921 av de tre civila En del arenor blev förstås lite smalare eller kortare och klubbar­ som då drev spel. Året ägnades sen bl a åt att nån gång ibland även större – men med tiden gav tio­ dis­ku­te­ra köp av en första uppsättning målnät (såna var tu­sentals­­ timmar ideellt arbete en mängd an­läggningar än­­­nu 1943 inte obligatoriska). Efter hand gick det framåt­ med hoppgropar, löparbanor om 400 meter på kolstybb, - 1923 var man fem klub­­bar, kort därpå nio och efter hand träningspla­ ner­ & omklädningsrum med kläd­hängare­ samt ordnades även möjlighet att hyra tränare. med tiden även dusch. Och då tret­tiota­­let även var bas­tu­ Till en början spelades serierna efter kalenderår, men byg­­­gan­­dets tid så kunde detta ibland kombineras. I re­gel 1928 bytte man till systemet med höst-vår, vilket räckte­­ utan kommunala anslag, och ofta grejjat genom kas­sor om fram till 1958, varpå kalenderårsspelet återtogs man festat ihop (basarernas­ tid var in­te förgäves…) Länge spelade man främst på söndagar - fram till sextio­ ­ ta­lets mitt rådde ju ännu sex dagars arbetsvecka. Länge var Fast det var förstås mera än så - man skulle ju tex också det då även så att man på exv Gu­ta­vallen först avver­kade kunna ta sig till bortamatcher­na. en förmiddagsmatch­ med start 10:45, för att ett par tim­mar Ganska vanligt var att grejja resan via en lastbil sittande senare mönstra­ ett par helt andra lag till spel. Poängen i detta var, berättar Henry Lindkvist, att visserligen­ fick på flaket eller i en sk vurst (sittbän­kar u­tan tak), eller rent av buss - 1933 höll Gute faktiskt klubbsam­man­träde med lagen spela under högmässotid, men däremot var det inte spelarna i en sådan buss på väg till match mot Othem. tillåtet att sälja biljetter (störa Gud med Mammon). Sen skulle det ju inte bara finnas spelare, utan även Och från 40-talet berättar Allan Bengts­son (2009) att Rute IF för träning i Fårösund lånade en lastbil av Vallevikens­ kompetenta domare; och att få fram såna var inte alldeles fabrik mot löfte att på hemvägen lasta den med sand. Så lättlöst. Ibland fick de skäll, och länge måste man ransonera efter fullgjort värv samt det fika som bagare Sund­ling så att de mer kvalificerade bara dömde högsta se­rien. Våren alltid bjöd på blev det att stanna vid Bunn sandtag och 1938 hade man visserligen över 20 man på kurs, men ännu

7 i förbundets 25-årsskrift markerar Gösta Löf­­gren att leden den plan som Bro hade fram till mitten av 50-talet var en hade stora luckor att fylla. sådan betesmark och att korna trampat upp en bred stig fram mot ena målet – vilken förstås var bra att nyttja vid Många lag och föreningar startas sedan man först träffats olika skottillfällen. Och såna planer var förstås inte så där lite spontant och spelat på skoj. Från Boge, Garda, Burgsvik perfekt jämn­släta heller, varför det hände att bollens bana och Hangvar är exempel kända från 20-talet, där Garda ändra­des av tuvor på vägen mot mål… sen bildar klubb 1932 och blir med i serien 1934, vilket Och det kunde vara som på Hablingbos gamla plan un­gefär motsvaras av vad som sker i Lye, medan de två Vasstäde, att spelarnas mödrar och fruar innan match först andra dröjer över tio år till serieentré. ”Förbe­re­delseti­den” gick och krattede burt stain mä järnreivar… varierar, men ungefär så såg det ofta ut. Men även stadsarenorna hade sina sidor och 27 okt 1935 I början var det ofta även knappt med material. Flera mötte Burs Gutes juniorlag under förhållanden som mest föreningar berättar i sin historik om de första killarnas liknade vattenpolo, och efter ett par bak- och framlän­ ­ första köp av en fotboll för vad som då var mycket pen­gar: geskullerbyttor på det nyregnade underlaget var ett antal -Bro JUF får tex 1921 bekosta idrottsföreningens boll med spelare, enligt Gotlandspostens referat, endast möjliga att 28:75 - ett krisårspris som ungefär motsvarar tjugo timlö- skilja från varandra om man kände­ igen röster­na. Till slut ner. Och när ett gäng grabbar i Dalhem i början av 30-talet vann suder­laget överraskande med 2-1. med Hans Nilsson (Wirud) i spetsen började intressera Henry Lindkvist berättar även att då det ännu in på sig för boll så tiggde de ihop ett par lammskinnsbitar som 40-talet inte var obligatoriskt med nät i målen så hände skomakaren – vilken även gjorde pärkbollar­ – var bussig ibland att skott som egentligen gick utanför döm­­des för och sydde till boll åt den gummiblåsa de köpt för 1:15 - en mål. Lindkvist som då ofta gick linjeman såg vid ett så­ väsentlig skillnad mot den första reguljära­ match­boll de dant tillfälle att skot­tet gick halvannan me­ter utanför och sedan köpte för 32 kr (priser som ska jämföras med att en protesterade då mot att (den skymde) domaren­ blåst för lantarbetarlön då ofta var 50 öre/tim). Och om förre cen- mål. Domslu­tet ändrades också - men som det därmed var terledaren Thorbjörn Fälldin berät­tas att han i sin ungdom hans eget lag Gröt­ling­bo som fick målet bortdömt så blev spelade fotboll med urinblåsor från får – sånt kan nog ha han för en tid lite av var mans ni­ding i sock­nen; det kunde hänt här med. han väl ha blundat för, var det de som tyckte. Det var inte alltid de etablerade klubbarna hade det Från Lärbro berättar Åke Broberg att då föreningen så mycket bättre - 10 oktober 1938 kunde GA meddela­ att skulle sätta igång på nytt efter kriget så var det två boll- vid matchen Gute-Hemse B och ställningen 2-0 till Gute så intresserade fiskare vid Storungs, Karl Lindqvist och gick bollen plötsligt sönder. En ny fick ordnas fram, men Birger Nordberg, som knöt målnätet - de gjorde ju annars innan detta var klart var det så långt lidet på kvällen att liknan­de arbeten på sina garn. Ungefär så även i Hellvi,

matchen fick brytas pga mörker och istäl­let spelas om vid berättar Allan Bengtsson, där ett par laxfiskare ordna­de annat tillfälle. begagnade garn. Länge var det så att man istället för krita­de mar­­ke­ * * * * ringslinjer hade såna som la­gts ut med sågdus (spån). * Och då lagen först började träna ihop sig hade man ibland Komplikationer uppstår ju då och då, men ibland kan man läderstövlar med klackjärn eller så träskor, ”treibuttnar”­ im­provisera. Vid akut brist på reserver kunde man tex be (kända exempel från Lärbro resp från Lye, det sista enl nå­gon ur publiken eller som sysslade med annan idrott i Fritz Lundgren i GF 2 dec -67). bakgrunden att hoppa in - exv beskrivs s 51 i Gutes 50-års- Ta sen det där med att ha lagom kort gräs på planen - historik hur två såna in­hop­par­e fick dela på det enda paret ibland fick man nog slå med lie, men mest var det att gå tillgängliga fotbollsskor, med var sin sko på bästa foten och klippa de stora ytorna med handjagare, gräsklippa­­re men att den ene blott hade sandal på den andra. För en utan motor, vilket ju var ju ett tidsödande kraftprov att annan sådan inhoppare­ nämns att han inte ens tilldelades ständigt och jämt få ordnat – även om mo­tor­klipparna sen tröja, då laget ju inte ha­de full uppsättning såna att dela lät­tade upp detta betydligt. ut… Och i Gtlg 6 sep 1937 ses även hur en ur publiken­ togs Nog så ofta förekom även att man hade sina planer med. Lite speciellare var det under­ krigsåren då Fårösund i vad som egentligen var beteshagar, vilket vis­serligen en dag fann sig bara ha tre man på plats för avfärd. Men innebar­ att gräset ofta var hyggligt kort, men även att genom en blixtutryckning till KA3 och snack med befälen man inför spelet först fick gå och plocka bort alla ”ru­kar” kunde 8 man få snabbpermis… Mer sådant fanns. (komoc­kor) - vilket väl inte alltid sköttes så där till 100 % Som arbetsdagarna då var längre än nu var det flera utan ibland även kunde resultera i att någon­ föll rakt ner gån­ger man inte kunde börja spela förrän i senaste laget: i en kvarglömd plätt. Från 1934 berättar KE Gann­holm Vid en DM-semi 1920 fick man avbryta förlängningen­ om liknande förhållanden i Burs samt att vissa även fick pga tätnande mörker och spela fortsättningen som en halv- nicka en boll vilken först hälsat på i en mocka. Och var timmeslång förmatch till den en vecka senare stun­dan­de det en hemmaspelare som fick denna lott så slarvades det finalen… och där Gute sen menade att deras förlust med nog mindre nästa gång. Allan Bengtsson­ berättar att även

8 5-0 vid slutspelet 2 tim därefter nog berodde på att de till arenor ha­de både lö­parba­nor och annan ut­­­rust­ning. En skillnad från VIF-arna nu var trötta. del sådant gynnade­ teknik och smidig­ ­­het, även om det för Utan närmare uppgift om hur det blev så ses även i boll­sportsspe­ ­lar­na även var en po­­­äng med kon­­diti­ons­byg­­ re­sultaten för 1955-56 att höstmatchen Fardhem-Roma gar­gre­nar och alla förstås inte kun­de syssla­ med allt. Men (Re­server klass I) fick avbrutas pga mörker efter 75 min ihop med en del annat närmar vi oss här även frisk­spor­ spel (ställn 4-1) och spelas om på våren. tar­­nas ideal om en sund kropp med en sund själ. Andra problem kunde vara en praktisk kollision mellan Och till det senare kan väl även räknas att vara vänli­ oli­ka former av idrott där spelarna skulle vara med - 27 aug ga mot sina gäster - Tingstäde TK ska tex ha haft som 1933 kom tex Hemse för att möta Ljugarn, men fick då veta­ tra­­dition att efter matchen bjus­sa fika på ortens populä­ra att ”jau­gän­ningar” istället hade åkt på Slite för ett wåg i Kafé Gertrud. friidrott. Och hösten -39 fann ett utrest lag från stan att Slite En intressant detalj om tingens gång är även att Visby då var fullt upptagna med kla­­ra av en orienteringstäv­ ­lan. AIK vid sin start 1929 övervägde att som en AIF-förening Många spe­lare var ju aktiva i flera sporter, och när inte gå med i det mer idrottspolitiska Arbetaridrottföre­nin­­gar­ mat­cherna gick varenda vecka­ så var det ibland svårt att nas Samorganisation­ - en interimstyrelse var även bildad, hål­la ordning på alla om, hur och när. berättar sign Hilla­ [Hilding Nygren] i klubbens 45-års- Men även annat kunde klicka - 12 sept 1937 skulle VIF skrift - men då man i så fall inte skulle kunna få del­ta i mö­ta AIK. Lag och domare infann sig i god ordning - men tävlingar om RFs mästerskapstecken, ändrades A:et vid då visade det sig att Gutavallen var uthyrd för annat konstituerande möte till ”Allmänna” (bland socialdemo- ändamål… En annan gång kom bara domaren, som inte krater var f.ö. tan­ken på AIF i regel inte önskvärd, då AIF med­­delats att matchen var inställd… Andra gånger kun­de ofta hade en mera­ röd partifärg). Enligt Age Frankings­ publiken fallera: 24 sep 1939 då Othem besök­te Gutavallen 60-årsbok speglade denna fråga lagets sociala sam­man­ för att mö­ta I 18 kom inte en enda betalande å­skå­dare (trots sättning – främst arbetarklubb, där tex Gute börja­­de som da­tum var vädret kallt, regnigt och bjöd åtminstone i Slite­ ett läroverkslag och VIF (liksom IFK) hade viss anknytning även på snö). Samma dag fick mat­cherna Vä­skinde-Bro till god­templar­rö­relse och medelklass. och Vänge-Klintehamn ställas in för att in­ga domare ha­­ Vissa såna sociala skillnader finns nog även mellan de kommit (Lokalderbyt Väskinde-Bro­ blev då istället­ en andra lag, men har inte kollats särskilt, även om det kan­ske vänskapsmatch, men pga regn bara en timme lång)… Och spelade viss roll att AIK bör­jade som boxningsklubb,­ varför under krigsåren kunde det även gå som för Burgsvik, vilka klubben således har lite äl­dre bakgrund än sin for­mella 3 nov 1940 skulle fara med gengas­dri­ven buss till Klinte för start november 1929. en match därstädes, men där gen­ga­sen gick i strejk redan * * * * * * * * * * * * när man hunnit till Hab­ling­bo. * En mera speciell variant hände­­ med Gute, som våren 1938 hade svårt att grejja fullt lag och 22 maj kom till en När ett gäng killar i 15-årsåldern år 1911 bildade föreningen­ match mot VIF med bara 8 man. Till andra halvlek tyckte Fram, vilken år 1916 döptes om till Visby IF – man ville bli de i VIF då, att när det nu var som det var så kun­de man ju med i Riksidrottsförbundet och där var det första namnet vid sidby­tet ä­ven by­ta försvar med varandra, så att deras redan upptaget och inte heller försöket med Framåt kunde egen ked­ja fick mera att bi­ta i. Det blev ändå 9-0. anammas, varför namnet VIF blev ett na­turligt val – så Mera sådant är känt, men tas inte här i detalj. var fotbollen under flera år något som man tog som extra­ nummer efter att ha ägnat timmar med trä­ning åt den mer Kännetecknande för den första tiden är att många­ - bå­­de primära, men på flera grenar sprid­da fri­idrotten, allmän föreningar och enskilda - sysslade med flera­ idrotter ”all­ idrott. Fotboll var dock pre­­cis som i det 1904 startade Gute round”. Vissa klubbar i stad och på land ha­de av sed och bland de första stora särskilda in­köpen och priset på 15-16 tra­dition så mycket gotländsk idrott eller kraftsport och kr ska jämföras med att en ar­betartimlön då var sådär 30 annat på sina­­ program att ”bollsparkeriet” nästan kom i öre. Efter hand börjar Fram spela allt me­ra boll mot ett gäng sista hand. Men lika ofta kompletterades fot­­bollen med från sta­dens hamn- och fis­karekvar­ter, sammanfattat kallat bandy, hand­­boll och ishockey, och de flesta spelade ju i alla ”Stranden”,­ där flera sen även gick med VIF. Staden hade grenarna och flera även i orientering, löpning,­ kast­sport, då cirka 8000 in­vå­nare innanför muren plus något tusental ski­dor och annat.­ Exempelvis var en av Ot­­hems mål­vak­ter utanför. Fle­ra boll­spar­kargrup­per hade ännu ej rangerats för en tid också tävlings­ cyk­ list,­­ förtio- och femtiotalets Bror in i de eta­ble­­rade klubbarna - nå­gon ordnad pojklags­fot­ Jo­hans­son, liksom att en av hans efterträdare, Sven-Erik boll kom ju inte heller förrän vid krigsårens slut. Så lite ”Fen­kis” Nordlund börjar tävla cykel sam­ma år han fyllde sena­re sög VIF upp en grupp som kallades Vineta samt 40 (då han vann DM, och sen fortsat­te länge) samt än­­nu vid 20-talets början­ även ett gäng bollspelsgrabbar från som 80-årig tävlar i varpa, me­dan Gu­tes Lasse Gadd år 1953 trak­ten av nu­va­ran­de Vattentornet - en av de bästa nya var blev di­strikts­­et­ta i spjut och även där var en av landets tre då bara 12 år och var alltså som bäst under 30-talet. Andra bäs­ta. Och även­ om före­ ningen­ kanske inte tävlade friidrott­ grupper som nämns från lite senare tid kallades Svalan mot an­dra kunde­ man ju ha interna­ tävlingar - åtskilliga resp Blix­tar­na och andra gäng fanns på läroverket resp

9 bland spring­grabbarna. En ti­dig variant av IFK försvann, vid de ordinarie serierna). ett gäng som hette Hansa försökte­ några år, men militärla­ ­ Matcher ordnas även mellan folk­skolelag eller fritt gen, VIF och Gute var det som bestod, senare följt av AIK. verkande grabbgäng, som det i pojklagskapitlet beskrivs (Detta stycke i huvudsak efter­ VIFs 25-årshistorik, där skrivet av från Klintehamn och som tex även var­ fallet med killarna ”Peking” Hellström samt en sign som bör vara Samuel Ju­pither; från Boge, Lån­gu­me, Ot­hem, Närs och Slite. Fle­ra därifrån något även efter Gutes 50-årsbok). blev 1931 kärna till Ot­hem IF resp 1933 även Boge IF; och Det intressanta med denna process är att den trots si­na där Othem­ genast­ är med om att initiera Norra Serien, få detaljer i hög grad liknar vad som berättas om Othem, medan Bo­ge dröjer fram till 1939 innan de kommer med i Slite och Klinte­ ­hamn samt flera andra. det offi­­­ ­ciella sy­stemet. Det som är me­­ra särskilt i visbyklub­ bar­ nas­ beskrivning Slite IF ska som Roger Öhrman (Slite i brytningstid, 1987)

är detaljer­na kring hur de skaffade oli­ka eg­na klubbhus återger ha initierats 1919 men köp­te inte sin första fotboll till Gutaval­len, en process som bl a lik­­nar många senare förrän 1923 (pris 17:50, lagas några år senare­ till en pris av bygde­går­dars, då man efter andra världskriget köpte olika 5 kr). Inträde tycks inte ha tagits upp förrän 1926, det år mi­li­tär­ba­rac­­ker i skogarna och flyttade till lämplig plats. man se­riede­bu­terar – men från 1933 är man gång på gång Men i det­ta fall med början under tidigt 20-tal. i serietopp, DM-se­mi samt en och annan final. Jäm­te Klinte ett av de två första­ ”stora” landsbygds­ ­lagen och beslutar därför att till sommaren 1939 avlöna en tränare för 350 kr Från 1912 ordnas allt mera utbyten med fastlands­lag - = sådär 1 1/2 månadslön. Då något smått unikt men tor­de stockholmslag, allsvenskar och andra storheter. Först mest ha samband med samtida försök i landskapslaget­ (även att dessa kom hit, men efter hand även att gutarna for på 1937 var Slite snuddande nära att liksom två av stadslagen besök över sjön (Se tablå i bo­kens avslutande statistikdel, samt få ett par dar med SvFFs tränare,­ men förhinder uppstod). de exempel som nämns i VIFs 25-årshistorik, s 6). Och belyser framför allt den satsning som kunde krävas för De första systematiskt organiserade matcherna är de att häv­da sig i den ökan­de kon­kurren­sen… (Urspr avsågs militära midsommartävlingarna (1904-), följt av att man f landslagsspe­laren Kem­pe, Es­kilstuna, men om det kunde 1917 började ordna DM. fullföljas är oklart). Vid början av 20-talet ökar mat­chandet mot olika fast­ Boges bollande tycks ha börjat vid slutet av tjugotalet. landslag, och delvis nog som prov inför tanken att skapa­­ Bevarat foto med namngiven laguppställ­ ­ning antyder att ett lag som kunde tävla i fastlands­spel. Fle­­ra gån­ger fick killarnas medelålder balanse­ra kring gränsen mellan äldre got­län­ningarna sig en lektion, men ibland kunde även pojk- och juniorer. De ska ha mött gäng från Lån­gume, namn­­­­kun­niga motståndare besegras. Regelbundet fast­ Othem, Hörsne och Vallstena (Öhrman s 72). lands­spel kom dock att dröja. Birger Sjösten minns (2009) från början av 1940-talet Flera lag börjar i skymundan men tränar efter hand att det i Boge­ fanns grupper eller lag som lite löst kal- upp sig och tar steget över till seriespel. När officiell serie­­ lades Laxa­­­re och Sju Ström, en fem-sex killar i var­je lag påbörjas 1925 har ön strax under tiotalet lag. och att de under 40-talet spelade mot varandra på pla­nen E­gent­ligen var de flera och efter hand ökar det orga­ vid Boge sko­la (Boge IF hade en annan plan en bit syd niserade spelet, men alla var inte genast mogna för så sto­­ra järnvägsstationen). Konstellationerna var inte helt fasta, äventyr. De flesta spelare var unga men rena juni­ ­orlag var utan man lot­tade eller valde ofta ihop lagen direkt innan ovanligt och pojklag mest bara improviserat - man fick matchen bör­jade. Och om vintrarna blev det såväl ban­dy spela efter möjlighet. Ibland väx­er denna under­vegetation som hockey­ på Bogevik, precis som man i Othem­ spelade till något slags im­pro­vi­serade lokala serier, som den sepa- på vä­tarna vid Barshage. Liknande förekom över hela­ ön. ratserie på Sudret som startas 1929, resp en rad sockenlag Han minns även vagt något om tjejjlag som spelade, men i liknande möten vid romatrakten & att lokala­ serier fanns såg inte själv någon så­dan match. kring Slite samt några år senare bland Klintes scouter. Från tidigare 30-tal minns även Bror Johansson (1996) Några kom sen med i de etablerade systemen, andra inte. hur ett Othemgäng ibland kunde cyk­la­ till Valleviken för Särskilt under 30-talet kan man även se en rad av J- och ett informel­la ung­domsmatcher, vilka ordnades genom en B-lag söderut, utan att de har någon känd serie plus vis­sa kom­pisför­frågan ”kan ni komma­ till oss och spela”­ då och A-lag). Det går att hitta dussintals matcher med lag som då, något som av allt att döma fö­regick det juniorlag som ej var med i seriesystemen,­ och troligen spelades även en Othem hade från 30-talets mitt. massa mer som bara inte kun­nat kartläggas. En poäng är Från Sudret­ är liknande matcher kända mellan Nordar- då även att dessa fynd jävar det intryck av minskat spel och Sudar Hamre, liksom att sådant spel även föregick bil- man annars kan få genom de officiella seriernas­ nedgång dandet av Vamlingbo IF, berättar Valle Larsson i Burgs­vik. vid början av 30-talet Ungefär då börjar även olika fack- Så även då Roma runt 1930 spelade mot lag från kringlig- föreningar och politiska klubbar allt mer att spela mot gande socknar som Vänge, Akebäck och Folling­ ­bo, men va­randra - vi närmar oss 1938 års start av korpen. (Först för där inte alla sen även hade lag i serie. Liknan­ ­­de är även Se­paratseriens sista år, 1933-34, har vi funnit en i pressen tryckt känt betr Eksta och Sproge,­ me­dan en rad andra­ lag trots tabell. Betr Roma se nästa spalt och för 30-talet en specialruta en helt okej seriestart ibland inte kan fullfölja, som tex

10 Hejde vil­ka hösten 1934 vann tre matcher­ men sen smälte drogs igång på ett ge­mensamt lo­kalt ini­­­tia­tiv av Slite och bort över vintern. det veckan innan bildade Ot­­hem IF. Formellt var det i alla En blandning av etablerat och improviserat utmärker fall för de senare en myc­ket snabb marsch framåt. 10 juli även de blixtturneringar i fotboll som Burs ordnade för hade ovan nämnda grabbar med hjälp av skollärare Per sådär åtta lag somrarna 1934 (Roneseger) och -37 (mest su- Björk satt igång Othem IF, 16 juli har pressen en notis om derlag, men vinsten togs av Väskinde) resp mer ”normala” att de och Slite vill starta en serie­ och beslutan­ de­ sam- lokalserier som mellan Väskinde och deras grannsocknar manträde hålls 23 juli. Dit sök­te sig då även ett antal förut 1942-43 resp vägen från enstaka korplagsmöten till system aktiva föreningar liksom de nystartade Lärbro och Rute av cup resp serie (från 1938, Visby resp Hem­se) - och senast (Liknande ses även senare). från 1933 även dam­lagsmatcher. Inte minst gällde det då även att snabbt fixa eko­­no­mi Allt återges inte i pressen, varför om­fatt­nin­gen är svår genom listor,­ medlemsavgifter och kollekt­ vid mat­cherna att precisera, men som framgår fanns en hel rad lokala, - in­get reguljärt inträde kunde då ordnas. För­­sta före­ tillfälligt ord­­­na­­de lag och ibland även serier. Plus de lag ningsåret­­ omsatte Othem IF 169:77 och bland de första i vanlig se­rie som kanske bara är med ett par enstaka år be­sluten­ var att köpa materiel för 20 kr, vilket då även innan de för­svin­ner; som tex Drott, Etel­hem, Fårö, Hörs­ne, in­klu­­derade 1 stycken fotboll för 16:50. Och matchdräk­ten Tors­burg och Wulkan - plus en rad senare gäng. var till en början blåblus med avklippta långbyxor. Dock, I början var dessa möten som en modern variant­ av de med energi, vilja, en och annan basar samt en uppsjö go­ traditionella gotländska ”wågen”, vilket delvis även gäller da hjärtan kunde det mesta ord­nas, och från 1933 började de möten som ordnades mellan olika folkskolelag (skolan­­ man även kunna ge spelar­na ett bidrag på 5 kr för köp av var då bara sexårig, men hade i regel även en fri­villig 7:a fotbollsskor. som komplettering). Detta behandlas mera i kapitlet om (Apropå fotbollsskor så berättar Bertil Carlsson i Etel­ pojklagens­ start, liksom betr flickor och dam i det särskilda hem 2009 att han har ett par fotbollsskor som tillhört John dam­lagskapitlet. Men bara ett fåtal klubbars hi­storia har Gahnström,­ och där dobbarna är av trä - såna gjordes beskrivits och många kan bara glimtvis kart­läg­gas. Detta annars mest i läder, och fick spikas fast mot det städ som gäl­­ler även storheter som Lärover­kets lag, som nog har föreningarna­ fick ha till hands - detta var långt innan det haft fastlandsutbyten även innan de maj 1934 får besök kom skor med prefabricerade dobbar på sulorna). av Kungsholmens motsvarighet och då får däng med 2-5. Och belysande både för hur läget faktiskt var och för Ungefär samma killar hade i ok­­tober och no­vem­­­ber ä­ven de insatser man gjorde för att lösa dem, är att dagen innan­ spelat mot stadens Springschasar (1-1) vil­ka sen, i augus­ti JDM-finalen 1954 så gick två av Othems spelare, Tore och 1934, slog Gutes juniorer (6-1). 12 ok­tober­ 1935 mö­ter en ny Evert Sandelius, och klippte hela planen­ med gräsklippare, generation Lä­ro­verkskil­­lar även VIFs slockna­ ­de stjär­nor, handjagare utan motor. Med kring­lig­gande kanter sådär där de Slocknade vann med 3-1, men flertalet av dem var 2xtre kvarts mil att gå med klip­paren - sånt tog ett par inte så värst mycket över 30 och bara en enda i pressen timmar även om gräset re­dan in­nan var kort. godtogs som verklig oldboy. Små omständigheter, men även såna kunde leda till sto­ Ofta ordnas även spel mellan olika stadslag­ och besätt­ ra resultat. Även om man som i Othem fick sig en sådan ningar från något fartyg, särskilt militära, exv 1931 samt -32 omväg som att 1931 ställa iordning en IP - med omkläd- lag från pansarskeppen Drottning Viktoria resp Gustav V. ningsrum! - på den sk Sanden en god bit ner på Klints Ett me­ra speciellt exempel sågs 4 sep 1928, då VIF spelade väg mot File haidar, där man fått mark till skänks av Elin mot ett lag ur besättningen på ett gäs­tan­de sovjetryskt­ ör­ Engström, men vid lantmäteri­förrätt­ning sen fick veta att logsskolfartyg, och vann det­ta in­terna­ti­o­­nella utbyte med planen delvis låg på en annan ägares mark - varpå den­­­ne 4-0. Publiken var 300, vilket i efterhand låter överraskande genast for hem efter stängselstolpar och sat­te upp. Som lite (Från samma besök kan även noteras att en värnpliktig träningsplan kunde man ju ha stället kvar, senare även ett soldat fick en tids arrest för att han i­klädd uniform varit i försök med plan vid File, men för serie och sånt fick man hamnen och till­talat någ­­ra ur be­­­sätt­­nin­gen på esperanto. an­vända Sli­tes IP Östervallen (fle­ra bodde ändå ganska

Sånt var olovlig fra­­ter­nise­ring). nä­ra), in­nan man 1943 till slut kun­de inviga sin klassiska Såna starter har sin tid, sina mödor och glädjeämnen, fotbollsplan, vilken även hade ett antal anordningar för men även där föreningslag kom igång kunde systemet med olika slags fri­idrott. Planen fortsatte att an­vändes än­nu infor­mella lag fortsätta parallellt. 38 år efter att fö­reningen gått upp i Graip, men då des­sa 2009 grejjat plan med konstgräs övergick Othem­vallen i * * * * * häst­sportens hand. Vägen till framgång börjar ofta med myc­ket små bokstäver, Till historien hör även att det omklädningshus man haft såna lokala gäng som ovan beskrivs. Vägen till dagens vid Sanden 1943 flyttas upp till den nya planen (flera km), föreningsliv och arenor­ var varken kort, rak eller en­­kel, men att det när man tio år senare byggde nytt såldes vidare och det påverkar ofta även själva seriestruk­turen. till Fårö. Innan den nya planen gjordes i ordning fanns Syd­östra­ Separatserien tycks tex ha startats för att slippa­ där redan socknens bastu, men då denna några årtionden långa resekostnader, och känt är att Norra serien år 1931 senare avvecklades och revs så flyttade föreningen istället

11 dit de omklädningsrum man haft vid sin under samma • Trettiotalets möten med inoffi­ciella lag, samt dam-, korp-, tid nedlagda hockeyrink, vil­ken 1965 ha­de ersatts med junior- resp pojklagsspel rsp möten mot fastlandslag/land­ konstfruset i Slite. skapslag summeras i särskilda kapitel + ev notkommentarer­ . Upprepade insatser av skilda slag, kritning av linjerna­ inför varje match, klippning med handjagare (ansökan Sådan var grobädden för de lag som följde. Spela kunde om medel till en motorklippare­ sändes in 1951 men man ju alltid göra, även om platserna var mindre perfekta,­ innan denna kunde förverkligas hade det gått flera år) men en fortsatt framgång fordrade förstås för det mes­ta en samt såna insatser som att ton­årige Erik Johansson inför långvarigt större satsning. Sånt tog sin tid. hemmamatcherna 1943-44 lånade en postcykel med bred lastyta och cyklade iväg en mil till Björn Randahls­ läske­ ­ Lika tydligt som den långa processens behov av im­pro­ dryckstillverkning vid Slite hamn och sedan 8 km (med en visation och engagemang är att det länge var stadens lag svår uppförsbacke) till planen i Othem med 50 flaskor­ läsk som dominerade spelet, först mest VIF, un­der 30-talet AIK i en trälåda, en samlad vikt på nära 30 kg. och på 1950-talet Gute. Och så lirade man som sagt även bandy och ishockey, Första landsbygdslag att börja göra staden rangen stri- där den senare först blev i ropet i Slite men både de och dig var Klintehamn, men mer framgångsrika var norröna Othem snart byggt var sin rink, den senare 1954. Slite som seriedebuterade 1926, var i sin första DM-semi Så var det på flera håll och av detta blev något stort. 1928 och fram till 1956 spelade 16 semi, varav 13 gånger­ åren 1933-48. Sex gånger nådde man även final, men trots * * * * * de mån­ga för­söken så räckte det ingen gång till seger, De första arenorna var ofta inte så märkvärdiga.­ Man spe- även om man i början av 40-talet två gånger vann högsta lade på flera olika platser i staden redan innan Gutavallen gotlandsserien samt två gånger blev tvåa (de fostrade även gjordes i ordning, men betecknande är att även detta­ bygge ett par spelare som gick till allsvenskt spel). skedde successivt, varför ”vallen”inte kun­de invigas för- Andra landsbygdslag följde, som var och en under rän 1927, då seriespelet pågått två år. Andra planer var sin tid nådde längre: - Slites storhetstid följdes av Othem korta, en del var smala, och en del nämns ibland i pressen­ som 1947/48 till 1957/58 vamn serien 5 gånger, blev som svårspelade - så som GA tex 22 maj -31 kommenterar tvåa 1 och 1944-65 även var i 13 DM-semi, samt 6 finaler Klintehamns plan i Sanda. Och så det där med omkläd- där fy­ra vanns. Strax följde sudrets Fard­hem, vilka vann ningsbodar… Men det går ju efter hand och en bit in på högsta got­landsserien fem gånger från 1956/57 till 1965, 1926 satte Gutavallen upp ett stängsel så att man därmed fram till 1972 även var tvåa 8 gånger och 1958-70 även var kunna ta in­trä­de. Först 1934 kom ­den för­s­ta mer kompletta i 6 DM-semi samt 4 finaler, av vilka man visserligen bara anläggningen på landet, Slites Ös­tervallen, under kriget vann 1965, men 1966 blev öns första lands­bygds­lag att gå även följt av Hemses Sudervall. Flera andra följde, men som upp i fastlandsspel. framgår av kapitlet med före­ ­­­nings­upp­gifter så varierade Liknande kurvor har även följts av Vänge, Hoburg och det en hel del ännu in på 50-talet. Av och till ses även att Fårösund samt förstås även Visby AIK och VIF Gute i dess vissa planer­­ inte kunde godkännas för förbundsordnat olika konstellationer. Och flera till, men i regel mer kort- spel, och så långt fram i tiden som vid Fårös återinträde i varigt och inget av des­sa herrlag med lika stor framgång spel på 70-talet fick man specialtillstånd för sin egen IP. som Dalhems damer, även om förstås Gutes golden­ era Juniorlag fanns till en början bara i stan men börjar runt var märklig också den. 1930 även synas på landsbygden, med Bro som äldst kända * exempel; men dessa åldersbegränsade lag är mer beroende * * * * av de aktuella årskullarna plus att det ibland även var Vid trettiotalets slut finns ett trettiotal seniorlag, allt fler och viktigare att några kunde fylla luckor i A- eller B-lag och allt bättre idrottsplatser och allt pekade framåt. andra kanske hade pojklagsåldern kvar. Nya problem följer dock med världskrigstidens be­­­ Från 1935 finns J-serie, från 1938 korp och från 1946 red­skaps­­år, då flera lag för en tid också upphör att spela även pojklagsserier - men ibland var det som vid 1969 års - märkligt nog då även flera av de klubbar som under JDM-final mellan Få­rösund och Levide (2-0) att ingen av fem­­tiotalet kom att bli våra mest framgångsrika. Ibland des­sa föreningar deltog i själva J-serien. var de dock som Gute i kris redan före kriget. Varianterna äro legio, som det hette förr med gammalt Det finns en bild av att bollspelet pga det ovissa läget språk och många föreningar fick förstås jonglera med och alla inkallelser vid världskrigets start, hösten­ 1939, för omständigheterna. Än mera var det så när man spelade­­ en tid helt ställdes in. Och ser man bara till tabellernas slut­ på lust och lek. Var man ung och ville spela så gjor­­de man resul­­tat kan man få det intryc­ket. Men så var det inte. det - och inte bara killarna utan även tejjer. Som ovan nämns Alla inkallelser och annat sådant gjorde förstås att fle­ra fanns ett damlagsspel redan 1933, liksom ett visst inslag av lag fick svårigheter att komma­ till spel, men redan 17 sep mix, och fast det inte blev någon sådan serie kan man se satte spelet igång och pågick sen fram till12 nov. ganska många såna grupper i spel ett tiotal år, innan det Vad som hände var att de serier som påbörjats hösten enbart satt fast i festjippostämpeln. 1939 inte fortsattes våren 1940 - värnpliktsmässigt sam-

12 manföll ju läget dels med finska vin­terkriget och sen med of lovers, för att hämta en bild ur populärmusiken. att Norge och Danmark ockuperades. Inkallelserna var * * omfattande och permis fanns knappt. Fram i maj ordnas ** * * istäl­let en ersättningsserie, men ba­ra för stadslagen (För * Lag kommer och går, men även framgångarna varierar. reservlagen kan dock ba­­ra enstaka­ mat­cher återfinnas, och Bottenlägen­ växlar med att man ibland lyfter sig själva den serien fick kanske brytas). i håret… Hösten 1940 stabiliseras läget något, även om vissa tog Även såna som Gute har såväl sva­ga som starka perio- time out och behövde mera tid att åter byggas upp. Värt der: Vid 30-talets övergång till 40-tal var de i tidvis kris och att notera är då även att man 1940 började säsongen så sent åter­kom efter vissa uppehåll hösten 1945 som enda A-lag som 6 okt och spelade än­da fram till 24 nov, dvs vec­kan i en B-lagsserie på tre, där de dock bara blev tvåa. Fast till innan advent, samt att antalet mi­litära lag växer till. nästa år förs B-lagsserien samman med gotländska Div II, Vissa som sökt uppgifter har missat denna tingens där Gute bland åtta lag blir 4:a – varefter det somma­ren utveckling, och förvånansvärt nog hoppade även sifferbi­ 1947 sker den förändringen att alla A-lag i Div II flyttas taren­ Age Franking över detta när han 1970 (GT 8 okt) upp till I:an (utom Fardhem och Lju­garn, vilka väljer att ta­bellerade de lag som vun­nit öns högsta serier sedan år vara med i en suderserie). 1937. Men serierna blev alltså bara avbrutna. Gute bjuds alltså på avancemangen. Ändå kan de Efter hand fick vissa klubbar fick även sina lag stärkta förvandla denna inte alltför märkvärdiga situation till att genom de värnpliktiga fastlänningar som låg på ön, de 1950/51 vinna öns högsta serie. Då gav detta även fast­ flesta an­dra kom igen och ibland startades nya… landsspel och sedan har det stadsbaserade Gute med sin Inför femtiotalet ökar sedan lagen som om det vore en fort­sättning VIF/Gute och numera FC Gute trots vissa befolkningsexplosion och bara se­nior­la­gen var då ungefär dippar fortsatt att vara något av Got­­lands affischlag. 55. Räknar man även alla pojklag, junio­rer och korpgäng Att detta gick beror till stor del även på att de under sam­ så handlar det snart om ett hun­dratal lag på ön och sådär ­ ma år av slumpartade avancemang även hade ett av öns 12-1300 spelare – och utom spe­larna så hade vi förstås bäs­ta juniorlag och att dessa efter hand väx­te till sig utan också alla de andra som behövdes för att göra en komplett att gå till andra klubbar. Lagsamman­ ­håll­ning i kombination förening, ordna eko­nomi, sköta service och allt annat som med lämpliga värvningar – i klubbens 50-årshistorik hyl- också hörde till. las den från Slite komne Inge Karlsson, som äntligen gav Som Gotland 1949-1961 ser en kraftig befolknings­minsk­ stadga åt laget – sådant kan vara kärna till myc­­ket… Våren ning (med ett tapp på 13 %), vilket i huvudsak var yngre 1951 tog Gute 13 p av 14 möjli­ga resp mål­skillnaden 21-5, vuxna, arbetssökande i barnalstraråldern, får den fortsatta ­ och klev så upp på fastlandet istället för de förhandstippade utvecklingen förstås en viss hämning och vid bör­jan av AIK eller Othem. Att laget då var i form ses även av att de 60-talet återstår bara något över 30 senior­ ­­lag och en viss re­dan första året blev tvåa i sin fastlandsserie… möjligen minskning även på de andra. Fast det är ju ändå inte så bör dock nämnas att de trots detta inte tar hem DM förrän få… och med den vända arbetsmarknaden etc börjar antalet 1953 (men näs­tan vinner serien även 1953/54). lag åter att växa. Redan 1973 sågs ett femtiotal korp­lag, ­ Men det var inte bara där - Något liknande sker även 45 pojk- och miniorlag, 5 damlag, 43 herrseniorer, 8 juni- i Fardhem, som 1941 hade svårt att få ihop lag och efter orlag – och det blir sådär sexton-sjuttonhundra­ spelare fem mat­cher drog sig tillbaka utan att ha gjort ett enda mål inklusive reserver, minus att korp­la­gen även innehöll en framåt. Sedan dröjer det till 1945/46 innan de återkommer del annars aktiva. i lägsta serien, men ä­ven de är re’n 1951 bland Got­lands Variationerna i antal lag har alltså flera orsaker men har fem bästa lag. Likadant Vänge, som från att 1941 ta paus också ett relativt samband med möjligheten att för­sör­ja sig gör en nyeta­blering 1946 och redan hösten -49 tar topp­o­si­ på sin ort. Där arbetar trenden emot landsbygden, men en tion i I:an. Och som vi nämnt även Othem - vilka, med en följd av har även varit ett omfattande system med olika gynnsammare för­hand­ling under 1949, även hade kunnat slags klubbsamverkan. bli öns första­ lag i fastlandsserie.­­ Frågan­ restes seriöst, ett Men för att riktigt poängtera den växande bredden så halvt löfte fanns, men till slut blev det nit. var bara antalet ungdomslag år 1981 hela 120 stycken och Parallelliteten i detta ter sig en aning märklig, men det­ ännu mera åren 2005-2006 då det även skapats serier för ta var vad som faktiskt skedde. Men mycket av idrotten såväl 7- som 5-mannalag­ (där de yngsta spelarna är sådär handlar ju också om att kunna komma igen… 8 år). Fast antalet åldersspecifika­ lag styrs förstås­ delvis av Frågan om fastlandsutbyte var dock inte ny ens 1949 läget i de ak­tuel­la generationerna. Med de vuxna, korp, - redan under tjugotalet hade Visbyklubbar­­­na ett flertal cuper och fastlands­ ­spel handlar det om då sådär 250 lag, vänskapsmatcher mot olika fastlands­lag, och ett av syftena ett par tusen aktiva och sådär 10000 gjor­da mål. var att bli med i en speciell sommarturnering. 1935 väcks Toge man alla dessa spelare och därtill lagledare, trä- tanken på ett regel­bun­det se­rie­spels­utbyte. Då pas­­sage­­rar­ nare, domare, linjemän­ och all annan backup­ - !!! och båtarna gick väl så tätt ha­de detta nog även va­rit möj­­ligt. ställ­de dem allihopa hand i hand då bleve­­ väl människo­ ­­ Men spelgu­ ­din­nans kvarnar malde­ här ack så långsamt;­ raden även utan publik långt över milen lång! –An army

13 även om tanken nog åter livades upp då Visby­­ AIK år 1945 kutym att försvarsspelarna helst ald­rig skul­le kom­ma ö­ver slog Division­ II-laget Verdandi i Svenska Cupen. AIK var på motståndarnas planhalva - ett slags omvänd offside, f.ö. i jämförelse med öns övriga topplag från femtiotalet alltså. En värdefull notis kring detta är den sensation det mera stabilt och låg inte nere när de andra krisade,­ men vållade i öns tre tidningar då IS Hansa­ och IF Gute år 1925 som så ofta gäller det ju att komma­ på rätt sida mållinjen spelade 0-0, dvs att det inte blev några mål alls. Nån gång i vid rätt till­fälle, och där lax det inte. början av 60-talet ersattes denna modell dock av 4-2-4 samt På samma sätt hade Othem oturen att nå sin formtopp en tonvikt på konsten att istället släp­pa in så lite som möj- strax innan det där med fastlandsspel togs på all­var av ligt. För en tid sjönk antalet mål per match och spelet var fastlandets store. Laget var dock väl förberett och fram väl ibland inte lika kul att se, även om jämna drabbningar till Gutes serieuppflyttning även det gotlandslag som förstås alltid är nåt särskilt. med olika slags turnér, vänskapsmatcher samt möten i Sv Ibland blixtrade det till och blev sådär femton-tjugo mål. Cupen hade mötte flest fastlandslag Ibland var sånt roligt och ibland var det bara trist. Vilken * match som därvid blev värst får vara osagt, men går man * * * * på de mer personliga prestationerna så gjor­de Närs Erland Ibland visas särskilt gott sportsmanna­skap - som då VIF år Pettersson en gång 8 mål i en B-lagsmatch. Än värre var 1924 fick besök av Karlbergs BK från Stockholm, och vid Glyn Persson i Gute B som 24 aug 1952 gjor­de 9 mål (av en ledning med 2-1 fick en regelrätt men mycket olustigt­ lagets 13) på stackars Ting­städe. Men Glyn var ju med i1951 dömd straffspark för hands. Straffläggaren­ - en i dåtida års fastlands­debute­ran­de Gu­telag, och hade under ett mel- press anonym vänsterytter - lade den rakt fram på mål­ lanspel dessförinnan även matchat för de tidvis allsvenska vakten som inte kunde missa att fån­ga bollen. Juste! Sleipner (1946-) och då i en DM-final gjort 3 mål på IFK Lite så var det kanske även då Hemse 1950 skulle möta­ Norrköping (slutresultat 3-2) - så riktigt B-lagsmässig­ var Othem men inte kunde få ihop godtagbart lag utan att även han nog inte med mer normala mått… men, enligt press­ anlita ett par spelare som nyss bytt klubb och då ännu inte upp­gifter var han nu så pass senior att A-lagsspel fick vara. var spelklara. Så Hem­se lämnade formell wo men kom Glyns ålder var dock inte värre än att han våren 1959 som ändå med hela laget för en vän­skaps­match. Man försatte 40-åring är bland de bästa i AIKs A-lag. inte tillfället till en kvalificerad träning… Märkligt nog Åren runt 1960 ses f.ö. flera spelare i de främsta klubbla- var det likadant vid deras DM-möte 1944, och den gången gen nämnda som bra fast de då var mellan 40-50 och längre slutade det oavgjort 2-2 (GF 12/6). fram är några ”seni­orspelare” kända för skottfarligt skick Värt att nämna är även att Gotlands Tidningar 1 juli ännu vid 60+. Så inte underligt att man snart även skapar 1976 presenterade SMUs konfir­­ mandläger­ i Klinte­ med en ren old­boysserie, dvs för gubblag. ett fotobetonat reportage om hur de spelade fotboll med Glyns målkanonad är förstås imponerande, men långt mixade lag. En jämlikhet som säkert var välgörande. En ifrån värst. 1968 gjorde tex Curre Ek­löf tio mål för Gute i tid fanns sådana lag även i Korpen (än mera i korpens en JDM-final emot Dalhem­ (slutresulta­t 13-0), och hade då rinkbandy). även tian på ryggen). Märkligt nog sam­ma år som Gute ***** även i stora DM besegrade­ Dalhem med hela 7-0 resp 11-1. Ibland är helt en­kelt spelstyrkor­na ojämnt fördelade. Men Lag och spelare kan vara stora och det kan även siffror­ inga träd vä­xer ju upp i himlen och i ju­ni­or­serien fick Gute na. Vis­sa matcher förloras eller­ vinns med dussinet mål finna sig i att bli tvåa efter Garda/När. eller ett tjog. Ett exempel det må vara Burs som vid sin Än värre siffror kan förstås fås fram vid en mer grund­ ef­­­terkrigsdebut 1946-47 på 14 matcher fick målskill­ ­na­den lig städning av minnesförråden, särskilt då lagen var färre 6-117 (och då i GF hyllades för att de trots mot­gån­gar­­na och styrkorna ojämna som med pojklag där det ibland inte gav upp) – men tio år senare blev tvåa med 121-20 på vara påtag­lig fy­sisk skillnad mellan lag där de flesta lig- 18 matcher och året efter vann serien med 124-22. Mera ger i övre ål­dersspannet och motståndarnas i det lägre. I än hundra måls skillnad gång på gång eller så där 7-1 i en match P64 mellan Fårösund mot ett av yngre reser­ver ge­­nomsnitt… Det rekordet fick de behålla i arton år innan fyllt Bro (1978) sköt tex Stefan Wallin 23 mål och kompisen Visby AIK C år 1974 tog hem Div VII Södra med alla 18 18 - hela segersiffran var 49-0. Men det blev inte­ offi­ciellt matcher vunna och en målskillnad på 127-22, dvs ungefär rekord, för senare drog Bro sig ur och alla siff­ror ströks, 9-1 i snitt… Ett motsatt rekord är väl stackars­ Fardhem som varför resultatet aldrig kom med i Guinnes re­kord­bok (dit 1961 förlorade en kvalmatch med 0-3 och där alla målen det annars var rapporterat). var självmål… Huruvida någon av alla dessa lyckosamma målskyt­tar I yngre lags spel spelar dock även de fysiska skillna- även gjorde ett dubbelt äkta hat-tric, dvs dubbel va­riant av derna stor roll och spelade säkert in när Gutes pojklag tre mål å rad i samma halvlek utan att någon an­nan sticker 1980• vann sin serie med målskillnaden 185-0.••• emellan, detta är här inte kollat, men möjligt var det ju; så kolla den som kan. I spelets barndom handlade det om fem man i anfall och Och för att ta en variant personhistoria så kan det även fem man i försvar och sen att göra flest mål. Det var även vara värt att nämna att Gutes målvakt Sven Uhr 11 juli

14 1957 fick ett proffs­erbju­dan­de direkt på plan, sedan ett med ning, för­hopp­ningar och förtvivlan. Lag, individuella fyra fastlän­ningar förstärkt Gute främst tack vare honom spe­lare och enstaka tillfälligheter av skilda slag; hur en del (+defensivt spel) hade klarat sig undan med 0-1 mot det hade mindre fulländad förmåga och ibland mest fungerade­ österrikiska ligalaget Wacker, vil­ka kort dess­för­innan ha­de som ett slags rundningsmärken, medan an­dra kun­de leve­ besegrat en Upp­landskom­­bi­nation med 12-0 resp Nacka rera exakta passningar och inlägg och skruvar och nickar

Skoglunds Inter­ med 3-0. Sven Uhr antog­ dock inte erbju- och andra skick­ligheter av alla möjliga slag. Boll­konstnä­rer dandet. Från förtiotalet blev allt flera aktuella för allsven­ska såväl som lagmaskiner. lag (Se tex GIs jubile­ums­bok, sid 26), och en del mer sentida Eller som Allan Bengtsson minns från en match i Hab­ har ju även nått landslag & proffsnivå… lingbo, hur en av hablingarna sade efter en läckert spelad Några glimtar alltså, men ska man ge en rättvis bild boll: ”Naj, vicket haplit trullskutt”. av alla såna person­insat­­ser, då krävs åt­skilligt flera si­­dor, Eller som Bror Johansson i Othem berättade från en 1926? så det får räcka med denna antydan. Goda kalenderbita­ ­ match i Träkumla, där en imponerad åskådare om Ot­hems re har ändå åtskilligt att hämta, såväl framgång som kris spel hade tyckt ”Det var så fint, det var så grannt, det var och kuriosa. sum jonglörar.” * * Mycket mera sådant går förstås att få fram av rätt be­ * * * rätta­­re, men att göra en någorlunda bild av allt sådant har En egenhet från tiden 1928-34 är att VIFs och Gutes A-lag legat utanför detta arbetes möjligheter. då inte var i se­riespel. Ingen ville ställa upp i serie mot Tilläggas kan att bollen är rund och att intressen och dem, det rådde helt enkelt brist på nog starka A-lag. Bla annat går fram och tillbaka i generation efter generation. ställde Bro, Klintehamn och Slite in olika år, och en stark Vissa klubbar glimtar till och försvinner, andra be­­står och orsak till detta var trettiotalskrisen som bla gjorde det svårt åter andra slår sig samman med grannklubbar. ekonomiskt varför flera föreningar föredrog mera lokalt ** ** spel utan dyra resor. För en tid kunde stadsklub­bar­na bara Även om fotbollen var störst spelades också en rad andra ha B-lag i de serier som ändå ordna­s (och då utan större sporter under 30-talet i parallella divisoner med A-, B förstärkning ur A-laget, det hände att lag diskades om de som schack och några även med damlag som handboll, bröt mot detta). Detta förklarar varför de seri­ ­er som då friidrott och orientering. Andra halvan trettiota­let ter sig kan på­träf­fas ofta heter Division II medan I:an saknas. det mesta mycket välorganiserat (ett par år fanns även ett Följden blir att A-lagen mest får spe­­­la DM och tillfälligt gångförbund). De olika idrotternas former för spel både ordnade möten, egna små­tur­ne­ringar eller fixa till det med varierar stort och lånar drag av var­an­dra, och då inte bara nåt Stockholms­lag. Så det hän­de nog att B-lagen fick en för att många även var mångsysselaktiva. mer regelbunden matchvana än förenin­gar­nas represen­ Många föreningar hade förstås även årtionden igenom tationslag… support av en glad försäljare av korv, glass, läsk och godis - Mot 30-talets slut var det istället så att första halvan där kyla och kok länge fick ordnas helt utan el. Och särskilt A-lagsserier spelades i augusti-september medan flera av då det var dubbelmatch kun­de sen några av de yng­re även B-lagsmötena dröjde­ till oktober - fast det då bara gällde kuta runt och samla in en hel del toma läskflaskor som stod serier med sådär tre-fyra visbylag. Liknande pe­ri­od­skild­­ runt plan och byta in dem mot tex en 35-öres päronglass­ heter gällde då för våren. pinne eller kanske en varm korv - då var det fest för både Längre fram ordnas istället såväl A- som B- som J-lags­ stora och små! matcher samma speldag, vilket bl a lös­te detaljen om att Lika mycket fest var det de dagar föreningen chartrade spelare inte skulle kunna hoppa mellan­ lagversionerna en buss för att ta hemmalaget till mer avlägsna delar av vår hur som helst. Klubbarna fick alltså ibland rena heldagar­ ö - då blev det gärna även besök på fiket innan det bar hem. med varandra, som 6 juni 1948 då VIF och Slite möttes­ i tre Bussresorna var då som nu även ett sätt att umgås. versioner, och alltihop på Gu­ta­vallen, där träningsplanen En annan detalj är att det ibland inte bara var spelarna även gav möjlighet till två parallellt spelade matcher. Och som fick anstränga sig, utan även publiken. Åke Broberg detta var långt ifrån unikt, för redan 12 maj 1939 spelades minns från [20 sept] 1953 hur han cyklade med ett gäng tre möten i Slite, Othem J - med blott nio man mot - Gute grabbar från Lärbro och spelade pojk­lagsmatch i Othem. J 1-2 (vänskaps), Othem-Slite (serie) 1-4 resp JDM Sli­ Detta följdes av att de även såg matchen Othem-Lye. Se- te-Alva 0-3). Det var en tid ganska vanligt - och värt sitt dan Othem vunnit stort (4-0) cyklade killarna lite drygt 2 utropstecken - med idrottsdagar som tillsammans med mil grusväg till Bro (gamla IP, vägen in mot Kvie) och såg pauser­ etc tog ö­ver fem tim­mar (Ibland behövde man nog deras match mot Lärbro (4-5). Och när den matchen var ha matsäck med sig). Ibland var det pojk­la­gen som svarade klar blev det att cyk­la de dryga 3 mi­len hem till Storungs. för den första eller tredje mat­chen, men där var serieindel­ Hela dagen utan mat, så det blev att stanna vid en ödegård ningen länge mera lokalt gruppe­rad, var­för effekten inte och ta lite suraplar­ från ett träd. Utom sin match hade de blev lika tydlig. då cyklat över sex mil - det är känsla det! Självfallet fanns förstås även ett antal åskådare som Det fanns – och finns – mycket att roas och njuta av, spän- utan att missa någon match följde sina lag årtionde efter

15 årtionde.­ En sådan entu­siast var den Pettersson - förnamn För den hugade läsaren kan även nämnas att Gute, VIF, o­känt - som hade Roma till fa­vo­ritlag och följde dem match AIK, Burs, Othem, Roma, Fårösund och Han­sa mfl har efter match, och tex som 72-åring cyklade de fyra-fem mi­len en rad minnes- och jubileumsböcker resp att även flera till Othem och sen åter hem igen – och då även vägrade­­ att sockenböcker bjuder på belysande detaljer, som tex den ta emot erbjuden bilskjuts hem… Heja! för Hablingbo. Alla bjuder på sina vari­an­ter – sök! * * För den språkligt detaljsinte kan även nämnas att Fot­ * * * bollför­bundet ibland, exv GA 8 juni 1937 och GF 22 aug 1947, annonserar såväl landskapslagsmatcher som DM- Denna bok sysslar i huvudsak med reguljära serier­, DM och finaler med den stavningen att man heter boll-s-förbund, sådant för seniorer, inklusive vete­ ­ranlagen­ i ”gubbserien”.­­ och inte som annars på engelskt vis, dvs -s-. Och nog kan Översiktligt skildras även korpens, juniorernas resp pojk/ man hitta mera sådant om man söker. flicklagsspelets utveckling och ett par stora cuper – skulle * man göra allt lika komplett så fordrades ytterliga­­ re­ ett hundratal sidor - det var mycket nog ändå! I de flesta fall är de uppgifter Förbund och press presen­ I kapitlet om damfotboll kan spelet spåras ända ner till terar förstås riktiga - men ibland har de olika uppgifter 1933. Forskningen i detta grundas på idogt tidnings­ blädd­ ­ och ibland upptäcks att något annat är galet. Allt kan ju rande, en överraskande bredd kan visas, och känslan blir inte lusräfsegranskas, men i görligaste mån har tabeller att dessa lag nog kommit mycket längre om inte tillva­ ­rons och resultat kontrolle­rats för att undvika avskriftsfel el­­ler herrar hela tiden behövt hålla fruntimren å sido. Sök gärna­ ursprungliga sådana i källuppgifterna. mera även du, käre läsare! Särskilt i början av spelsystemet då det bara är få lag I ett särskilt avsnitt skildras pojklagsserier­ ­­na (och de publiceras ofta bara mycket små notiser och utan tabell etc. senare flicklagen). Som ovan ses börjar lokala ungdoms- När inte heller förbundet har upp­gift om hur det gick så grupper redan på tiotalet spela mot var­andra och bildar tvingas man jaga händelserna i presslägg efter presslägg, snart grund för en rad mer kända lag. Mer stabila pojklag ofta­ även utan att ens veta när de spelades. I enstaka fall börjar skymta på 30-talet men formell serie kommer­­ först saknas dessutom­ vissa filmade presslägg, och därför gick med 1946 - då det å andra sidan snart blir ett omfattande det tex inte att korrigera den till målskillnad felaktiga sy­stem där seriegruppernas segrare kvalar mot varandra tabel­len för 1965 års korp, för­­sta året som damlag deltar. fram till slutlig final. Lika svårt kan det vara med tabeller från äldre tid som bara

Ungefär samtidigt kommer även den något tidigare star­ om­fat­tar ett få­tal lag, tre eller kanske något halv­­dussin. tade Korpen i system. Denna spelform får en mängd lokala Detta gäl­ler både A-, B och J-lag. I an­dra fall uppenbaras varianter och når som mest ett 70-tal lag; vilket skildras i resultat­ som att ett lag spelat 10 mat­cher och vunnit 6, ett särskilt över­sikts­kapitel. fått 3 oav­gjor­da och förlorat 2. Men det blir ju 11 märker I början av 1900-talet spelades fotboll främst av militära man vid en even­tu­ell kontroll - och får börja jak­­­ten på var lag. Ett par sådana är även med då seriesystemet startar, felet ligger. men får en varierad tillvaro (De har även egna DM, samt Eller kanske att tabellerna ser ut som om lagen samman- särskilt i början av 40-talet ett mycket om­fat­tande system taget sett har gjort flera mål än vad de har släppt in. Oftast av spel de olika kompanierna emellan, men tas här bara bara något enstaka, men ibland även tiotalet mål eller mera. med betr de ”vanliga” arrangemangen). Paradexempel må vara en notis i Gotlands Al­le­handa 3 juni I samband med den militä­ ­ra åter­uppbyggnaden mot 1944. Där meddelas att ”för­bun­dets ma­tema­tiker” räk­nat 30-talets slut återkom de på mera bred front - men efter fel i den tabell för Divi­sion I som man på grund av att ett kriget ebbar detta ut och 1950 upphör de att spela i civila­ lag dragit sig ur hade tvingats att räk­na om, och vilken serier. På något vis är det en egendomlig­ po­äng att mili­ först omräknade tabell GA dagen in­nan hade tryckt. Därför tärklubbslagen inte kun­de fortsätta då det blev fred. Som nu en ny. Men - ko­miskt nog visar då att lagen enligt den en föraning till P 18s senare bedrifter kan dock nämnas att därmed ”rättade” tabellen­ sammanlagt­ hade­­ gjort 240 mål redan I 18 hade ju­niorlag, så det kan knap­past ha varit så men ändå släppt in 242… att alla i lagen verkligen bestod av direkt militär per­sonal. En annan fa­däs ses i GA 5 okt 1936, där man publi­cerade Och det senare startade P18 kom ju rent av att koncentrera höst­tabel­lens slutresultat. Att den­na uppmärk­sammas här sig på damspelssidan. beror på att Väte fotbollslag se­dan drogs ur pga upprepad Vad som här förbigås är att fotbollsförbundet även haft wo, varför det­ta var sis­ta gången som laget sågs i tab. Och ansvar för gotlandsbandyn. Tabeller etc ses i GFFs årsbe­ då man läser matchresultaten­ ses bla att Stenkyrka segrade rättelser, men för äldre matcher blott i tidningslägg. mot Endre med 11-0. Endre återfinns mycket riktigt långt Till 2011 års upplaga har även fogats ett kapitel med ner i tabellen - medan Stenkyr­kas rad helt har fallit bort. data om landskaps­ ­mat­cher och mat­cher av likartat slag, Så det blev att jaga mera ta­beller för att kolla… typ Norr-Sudret resp en rad tidiga möten med oli­ka fast­ Andra fel är mer kom­plicerade - 4 okt 1965 trycker landsklubbar. tex GF att Dalhem B vunnit serien med nio vunna, ingen

16 o­avgjord och en förlorad samt 18 p. Så långt allt väl - om gen. Förhoppningsvis ska in­ga vikti­ga fel finnas kvar och nu inte det vore så att tvåan Roma hade lika många poäng, i övrigt finns nu en mängd nya re­­sultat som kommit till 8 vun­na, 2 oavgjor­da och ingen förlorad. Samtidigt som sedan första upplagan. tex trean Othem tycktes ha spelat elva matcher fast serien * bara omfattade 10 möten. Matematiskt logiskt­ gick detta Ursprungligen var detta främst Anders Öhmans bok och alltså inte ihop - om Dalhem­ bara förlorat en så måste­­ så för 2009 års upplaga står han som huvudförfattare. Un­der gälla även för Roma - eller så hade även Dalhem 2 oav­ färdigställandearbetet kom ett antal detaljfrå­ gor­ att under- gjorda - men då är nåt annat fel. Det blev en ekvation med söks , antingen av Öhman eller av Johansson eller så båda flera obekanta… ihop, men där undertecknads insatser främst av­ser tiden Så det blev återigen att jaga. Bakåt i läggen finner man före 1955. Till 2011 års upplaga har detta kraftigt utökats, så småningom en fast punkt där allt stämmer och sen får varför boken nu bär Anders R Johanssons för­fattarnamn. man räkna framåt på matchresultaten… För tabellerna efter 1970 svarar dock fortfarande Öh­man Ett stort antal tabeller har alltså behövt kontrollerats för det mesta av kommentarerna. och då man ju inte på förhand kan veta var felkällan ligger För att bringa reda i vem som säger vad har noterna så har detta fler gånger krävt en grundlig genomgång för signerats med /Ö eller /J och där arbetet är mera blandat att nå resultat. Utgångspunkten för detta har främst varit Ö/J (i huvudsak herrtabellerna, delvis även dam). om nå­got i tabellen verkat halta, men allt sådant har inte kun­nat hittas och enstaka tabeller kan ännu ha olika antal Sist men inte minst en blomma till alla de spelare, ledare, gjorda mål än insläppta… materialförval­ tare­ och andra medverkande som varit med Det goda med detta har dock varit att ett antal nya fynd och som genom den ibland väldigt runda bollen spritt har dykt fram och då ofta lagts in som noter.­ Allt har dock både gläd­je och ängs­lan, spänning och ilska och någon inte gått att upptäcka eller komma åt och trots de bästa gång säkert även förtvivlad sorg. – Ni har alla gjort livet ambitioner kan man klanta sig (i första­ upplagan var det mera värt att leva! tex ett förargligt skrivfel om resultatet av Gu­tes första Anders R Johansson fastländska seriematch). Läsaren får ta detta som maning att läsa med räkne­ ­apparaten och felfin­nar­de­tektorn påsla-

Jovisst ja, en sak till! - Många djurarter visar då och gar, det gamla Kina, medel­ha­vets högkulturer - så då sin lust att leka, och människan­ inte minst - fast sä­kert fanns det även på olika håll i södra Asien, former och innehåll har förstås varierat med plats, tid Afrika och Australien. Vad de första bollarna och kulturella sammanhang. Hopp och lek hur långt gjor­­des av har säkert va­ri­erat, men eftersom man bak som helst, och mycket längre bak i vår utveckling redan tidigt använde slakt­­dju­rens ma­gar och blå­ än vi kan föreställa oss både musik,­ akrobatik och sor för olika slags förvaring (och flytdynor, samt olika slags redskapslek. efterhand även sydde lä­­der till lämp­lig form) så Poän­­gen är väl nåt i stil med vikten av att låta bar­ är det organiserade spelets ut­veck­ling främst en frå­ga om net inom en fara runt med lust och iver, likaväl som man hur man kunde få en boll som var såväl lekbar som hyggligt efterhand även utvecklar sociala tävlingsformer för olika­ håll­bar. Men - utan den gummiblåsa­ som man kunde skapa­ skicklighet, kämpalust och förmåga.­ Homo ludens och Ho­ med hjälp av in­di­­a­ner­nas kautchuk hade det bollspel som mo prestativo. vi idag kan spåra­­ ner till engelskt 1300-tal inte kunnat få Mest spe­lar vi väl fotboll just för att det är kul. Men utom sån studs utan tro­ligen stannat vid något mera rugbylikt. lust ger det även utrymme för såväl individuell list och En avgörande detalj! skicklighet som en större gemensam utlevelse - för både Tack till de som efter hand kom på, dels att man kun­de ta spela­re och åskådare. Poängen är att vi gillar både leken och en pump och med den få in luft i en blåsa och därtill även ett skick­ligheten, både att vara med och att ta del av vad andra sätt att få luf­ten att bli kvar och sen att man dessutom kun­de gör - och fotbollen ger allt detta i rika mått. lägga blåsan i en läderpå­­se (ungefär sam­ma påhitt som då Hur bollspelen en gång började utvecklas kan man ha man skapade moderna däck till hjulen). många funderingar­ kring - men rimligen gav olika slags En underbar kombination av lek, nytta och so­ciala sam- kast och tillfälliga­ sparkar på något runt först det ena och manhang! sen det andra. Olika bollspel har konstaterats i en rad äld­re -ARJ kulturer, från Amerikas indianer till Skan­di­navi­ens vikin­­ (Jfr ett avsnitt om studs s 22)

17 Spelets och seriernas framväxt - samt den problematiska fastlandsanknytningen

otbollsspelet har ju någorlunda direkta rötter åt- svart läder+ karduan. Denne sydde då ä­ven 17 par boll­ Fminstone­ från tidig medeltid (England, Frankri- spels­skor av älghud och bland spelarna var även Erik XIV ke, Italien (under italienskt 1700-tal även med 27- själv (Från denna tid är även tennis och kägelspel­­ kända, mannalag), men liknande spel är även kända från det samt ett slags pärk- o tennisliknande handboll med läder­ gamla Kina (damfotboll 2500 år f Kr), an­­tikens Grekland/ skydd för slaghan­den). Sparta liksom Rom. Plus andra boll­spel i andra kulturer, Fomerna varierade, men spelet bestod.Under 1700-t alet världen runt. Djurblåsor kunde användas till mycket,­ började man sträva efter mer ord­nade regler, vilket ledde luftfyllda bol­lar är kän­da från 600-talet, annars fylldes de till två hu­vud­linjer. Det spel vi nordbor är mest bekanta med hår. Ock­så vikin­gar, indianfolk och en rad andra folk med kallades först för ’the dribbling game’­ och utveck­ ­la­­ har haft sina boll­spel och man kan diskutera skillnad och des till vad man på brittisk engelska kallar för ”soc­cer”- en likheter med jakt, krigslekar samt psykologis­ka reflektioner för­­kort­ning ur Association Football (efter Eng­lands fot­­­boll­­ (Se här dock annan lit­te­ra­tur, exv litt lis­tans D Mor­ris o FA sför­bund, Football Association start 1863, där det år 1866 Marp­les). Ett ex­empel som visar på möjligheten av spelets även klubbades att bollen skulle spelas utan hjälp av armar uppkomst som ren lek kan här även vara den iakttagelse och händer) - me­dan ’the run­nig game’ blev rug­­­by, som som Nya­gu­i­nea­kän­naren Sten Berg­man 1950 publicerade fick sitt eget förbund Rugby Union år 1871.1 i sin bok Vildar och Paradisfåglar, där han på s 77 faktiskt Stör­sta skiljelinje att man i rugby har oval boll+får berät­tar hur någ­ra papuaner i en avlägsen skogsby ”spar­ använ­da händerna, har tuffare kroppskontakt resp hårda­re ka­[de] boll på en öppen plan. Bollen var liten och gjord av offsideregler. Jfr även amerikansk fotboll där ”avspark”­ ett mjukt träslag, så att den nästan var som en gummiboll.” alltid kastas bakåt men där man sedan springer framåt med - Med såna exempel kan man nog även anta att fot­­bollens bollen i famn. Två varianter av gröna fältets schack. äld­sta historia förlorar sig ner i sånt som aldrig blivit skrivet 1863 bildades även en fotbolls­förening bland brittiska el­ler på annat sätt be­varat. rallare i Argentina (Buenos Aires FC), 1868 ändras offsi­ Men kort sagt kan sägas att fotbollen efter hand blivit deregeln till att det vid offensivt framspel å motst planhal­va världens mest spridda spel, att 208 länder nu är med i det måste vara två utespelare + mv framför­ bollmotta­gan­de interna­ti­o­nella fotbollsförbundet FIFA - vilket faktiskt är spelare å (förut av­sågs hela laget och hela spelplanen). mera än det antal stater som samtidigt gått med i FN! 1872 spelades en lands­kamp England-Skottland (0-0) - där man till skillnad från senare tiders spel hade 6 resp 7 forwards och därför mycket färre halvbackar. Samma år påbörjas även den engelska Cupen och från 1875 börjar tex spelare från Oxford göra turneer på kontinenten. Snabbt bildades allt fler klubbar, of­ta med bakgrund i arbetarmiljö­ 1B och från 1885 delas spelet­ i en liga för professionella och en för amatörer.­ Även andra former av betalning för spelet måste behandlas (förlorad arbetsin­ komst etc), men i Sverige dröjer det till 1920-talets slut innan mer bestämda regler formas. År 1890 börjar man även använ­da nät i målen. Bollspel från omkr år 1400, Glou - i korstol en på bild efter cester domkyrka (N Fam.bok) Andra varianter blev sk amerikansk fotboll (1874), vilken ju även kallas ”mus­­kel­schack”, och för vil­­­ket det ju Det vi känner som fotboll har sina rötter i England, där nume­ra även finns en mindre liga­ i Sverige, den australiska det är känt sedan 1174. Spelet förbjöds visserligen 1314, (båda med ovala bollar) samt en speciell rundbollsvariant men fortsatte ändå att spelas, och för en tid mest på landet,­ på Irland (for­­mellt 1884). där det ävenkunde vara flera kilome­ter mellan res­pek­tive ”mål”. Kul­tu­rel­­la vanor utrotas ju inte i en hand­vänd­­ning och spelet spred sig snart igen: Bland annat lär­de sig den 1 Även andra former fanns. Se exv D Morris, Fotbollsfolket, blivande Johan III under ett besök i Eng­land (frieri för Erik varierande sidor fram till 37. XIV räkning) spel med sk väderboll och lät vid hemkoms­ 1B Andersson Torbjörn, Kung fotboll (2002) s 48-ff ten en tysk boll­ma­kare göra över hun­­d­ra sådana bollar av 2 Se mera per www. West Auckland F.C.

18 En på flera sätt mycket intressant bild. - Egentligen ska den Men än mera­ bollen, vars storlek passar väl in på Gotlands visa ett nytt slags fotbollsspel som man försök­te vinna fäste Allehandas beskrivning 28 juli 1878, att den var en halv fot i för bland allmänheten under andra halvan 1880-talet, kallat diameter, dvs strax under 15 cm. Ungefär så stor är även den ”Mota boll med fötterna”. Detta spel blev en flopp, men bilden boll som ses i spel på bilden. (Här efter Sv Fotbollför­ ­bundets är alltså­ gjord relativt snart efter det att man först intro­ducerat jubi­le­ums­bok 100 år, s 14). Möjligen bör även observeras att fot­bol­len på Gotland. bollen är rund, vilket den inte var vid 1878 års Gotlandsmatch, Det som här bör observeras är dels kläder­­na, det var un­gefär trots att den av beskrivningen att döma då enbart sparkades så här man var klädd till spel, lätt vardagsmässigt. och inte togs i händerna.

Spelets start i Sverige mo­derna ”associations”regler (1-0 Örgryte-Lyckans Sol- På olika sätt spreds spelet åt flera håll och nådde vid un- dater). gefär snart även Skandinavien. I korthet är förlop­pet, med 1895 stiftas de moderna svenska fotbollsreglerna, en mer blandat interna­­tio­nell, inhemsk och lokal utblick detta: engelsk variant än 1885, men nu var inte Visby­ mera med. Möj­ligt är att engelska flottan hade med sig något av Spelet sorterade då under Sven­ska (fri)­Idrotts­förbundet. detta spel när de under 1854-56 års krimkrig låg i Fårö Sund 1896 spelas första svenska SM (i Hälsingborg), en cup med 200 fartyg, men om detta finns i så fall inga belägg. som vanns av Örgryte. År 1900 vann ffg ett Stockholmslag, 1874 är fotbollen dock känd i Göteborg, snart även i Köping. AIK. Fram till 1920 segrar antingen nå­got av Göteborgs- År 1876 bil­das Köbenhavn BK. eller Stockholmslagen, men 1921 sticker IFK Eskilstuna 1878 spelas den första fotbollsmatchen på Gotland. 28 emellan. Cupen upphör 1925 (ny start 1941). juli, då Stockholms Bollklubb kom för idrottsutbyte med 1898 tröttnar ett antal lärare vid Ordrup Gymnasium en kärna till den blivande Wisby Bollklubb. En av Sveriges­ i Danmark på att få fönsterrutor utsparkade vid skolgos­ första matcher på gräs, i den sk Skolbetningen­ i närheten sarnas bollkickande och initierar istället handbollsspe­­­let. av nuvarande Fu­ru­lund(Referat nedan). 10 sep sam­­ma år 1906 fastställs reglerna (ska ha skrivits av en Holger Niel- invigs f.ö. järn­vä­gen Visby-Hemse. sen), 1921 hålls första kända turnering, 1924 når spelet 1882 fastslog de fyra brittiska riksförbunden (England,­ Sve­rige samt något före 1929 även Gotland. Skottland, Irland, Wales) internationella regler. 1900 är fot­bollen med på olympiaden, men utanför det 1885 kom Bollklubbarna i Göteborg, Stockholm och egentliga programmet. Wis­by överens om Sveriges första fotbollsregler. Tex rund 1902 grundas Norges Fotboll Förbund. Samma år startas boll, men även vissa inslag av rugby (En bok från 1880 med två fotbollsserier i Stockholm. delvis andra regler hade ej fått anklang). 1902 bildas Svenska Bollspelsförbundet (med fotboll 1888/89 blir det premiär för engelska ligan. Den inne- och bandy. Mycket stockholmsorienterat). höll då 12 lag, som Aston Villa, Blackburn, Derby, Ever­ ton,­­ 1903 bildades RF (Svenska gymnastik- och idrottsfö­ Preston och Wolverhampton. Preston vann. reningars­ Riksförbund). Samma år är en gräsplan känd 1889 bildade Danmark sitt Fodboll Förbund, (DBU), och (Örebro). 1890 spelade Halmstads BK mot Akademisk Boldklub från 1904 (prelim april, slutligt 18 dec) bildas en Sekti­ons­ Köpenhamn i vår första, informella ”landskamp”. styrelse för Fotboll och Bandy inom RF. Även Holland blir tidiga med förbund. Samma­ år bildas FIFA (Fédé­ ration­ Inter­ na­­ tio­ nale­ de Troligen 1892 spelas första svenska matchen med Football Association) i Paris av förbund från Belgi­en,

19 Danmark, Frankrike, Holland, Schwe­iz samt Spanien. Gotlands äldst kända fotbollsmatch… Gemensamma regler. Dock deltog inte England­­ och som Söndag 28 juli 1878 var första dagen det spelades ”engelsk­ Sverige var splittrat IdrF/RF/SvBF fick de inte än. fotboll” på gotländsk mark. Platsen var den sk Skolbet- Samma år görs försök med en mellansvensk storserie. ningen nära nuvarande Furulund. Den boll man använde Efter hand ökar serie­spel och cuper i allt flera länder. var enligt Gotl Idrottsförbunds minnesskrift 1938 av rund 1905 bildas det första distriktsförbundet, Göteborg. modell (dvs inte modell rugby) och ”för att särskilja la­gen” 1906. Den 17 mars bildas Svenska Fotboll Förbundet, hade man mössor med olika färg, dvs inga speldräkter. dit snart även Bollspelsförbundet ansluter sig. 1907 ansluts Publiken uppgick enligt Josef Elert (1897, s 10) till över tusen SvFF till FIFA. Samma år kom fotbollen även med på OS- personer . GIs minnesskrift säger ä­ven, med hänvisning programmet, och i finalen till årets fotbollsolympiad hade till Visby Bollklubbs materialförråd, att mössorna var av Danmark vid paus 9-0 mot ett lag från Aten -vilka sen inte­­ ”jockeytyp”. kom ut till andra­ halvlek. Stockholmar­ ­nas besök var del i ett allomfattande idrotts- Internationella besök hade förekommit i flera år men år utbyte, och inte minst kom de för att få uppleva varpa, 1908 spelas Svcriges första landskamp: 11-3 mot Norge 12 stångstörtning och särskilt även pärk, som flera i Stockholm juli. Samma år deltar Sverige i London OS (4:e plats, och boende gutar­ där ville­ intro­ ducera­ - Stockholms Bollklubb, guldet till England). som vid denna tid nyss fyllt två månader, hade flera gutar 1909 spelas den första VM-turneringen, iTurin. Segra­­re bland sina grundare och de hade börjat öva pärk (GA 24, och först med att bli världsmästare­ blir West Auckland FC 29 juli). Men man behövde mera kva­li­ficerad handledning (från norra Englands kolgruvedistrikt). I finalen besegras och hade för den skull tagit kon­takt med lektor CJ Bergman schwe­­i­ziska proffsklubben FC Winter­thur med 2-0. 2 i Visby. Här fanns visser­ ­ligen ännu ingen boll­klubb, men Samma år påbörjas Råsunda som invigs 1910. bla hade herrarna i DBW för vana att spela pärk, kasta 1910 spelas vår första nationella serie, Svenska serien varpa och mera sådant, och ett utbyte ordnades till ovan men utan ordnade ned- och uppflyttningar till de andra utsatt dag (Elert s 7). stor­regionala serier som fanns. En lång rad varianter pro­ De 31 gästerna bjöds på ett omfattande dagspro­gram vas , som år 1924 följs av Allsvenskan.­ innan de samma kväll åter for hem. Händelsen beskrivs 1911 tog West Auckland FC hem VM-bucklan, för alltid. av såväl Elert som al­la de vid denna tid tre got­lands­tid­ Nu var det den italienska proffsklubben FC Juventus som ningarna. Efter en sightseeing var det middag för 120 trots hemmaplan krossades med hela­ 6-1. 3 personer med kaf­fe och avec, och därpå pärk, varpa resp 1912 hölls de Olympiska Spelen i Stockholm. I fotbol­len stång­stört­ning och så ovanpå allt detta Gotlands första tog Storbritannien guld och Danmark silver. Sve­rige sist, match i fotboll, vilken enligt Elerts beskrivning - ”Bollklub- utslaget av Holland, vilka som -08 tog bronset. ben förevi­sa­de det engelska fotbollsspelet” - nog främst Där var även pärkspelet med på ett hörn, en uppvis­ spelades av de gästande. nings­­­match emellan de gotländska lagen Stad och Land. Gotlands Tidning skrev om händelsen 31 juli, och utom 1916 hålls det första träningslägret: Principen att skaf­­fa att beskriva festiviteterna så förklarar GT för den, av god kondition hade påpekats - och si! Efter flera tidiga­re formuleringarna att döma, förväntat aningens okunniga­ förluster med sin början 1913 tog nu Sve­ri­ge 8 okt sin första läsekretsen seger mot starka Danmark, 4-0. 1917 bildas Stockholms Fotboll Förbund. att ”fotboll, som, hwad namnet antyder, spelas 1921 bildas Gotlands Fotboll Förbund (jfr nedan). med fötterna. Man får ofta se hela skaran, delad i 1924 Svenskt OS-brons. två partier, rusa efter den stora med skinn öf­wer­ 1924/25 Allsvenskan startas, 2 lag flyttas ned resp upp. dragna guttaperka-bollen för att medelst en spark Fem Div II serier, men där lag norr om Upp­sala ännu inte drif­wa den i luften och ut genom motståndarnes­ har rätt till uppflyttning. En rad varianter följer, där snart mål, hwilket detta parti naturligtwis söker hin- även Dalarna och Gävleborgs Län får chansen. 1928 införs dra. På detta sätt drifwes bol­len fram och tillba­ka systemet med två Div II, 1932-47 fyra. Internationellt änd- tills det lyckas någondera partiet at få den öf­wer ras även offsideregeln så att •••• KOMPLETTERA motpar­tiets gräns, då spelet är hwunnet. Detta spel, på sam­ma gång det fordras styrka, snabbhet och säkerhet, framställer för åskådarne ett mycket om­wexlande och roande skådespel.” 3 Även denna gången gick VM-turneringen i Turin. 3B Gotl idrottsförbund 1908-1938 s 18. Samma text menar Obs formuleringen att bollen ska ”ut genom”motstån­ att matchen 1878 spelats med en oval rugbyboll. 4 Ett citat som nämns i flera tidiga historieskrivningar, bla darnas mål - man hade alltså ännu inga målnät. GFFs 25-årsbok och hos Gotlands Idrottsförbund. Även Gotlands Allehanda (GA) beskrev händelsen, 29 5 Berättelsen om detta, se GA 2 maj 1922 (med kom­mentarer juli, och i en minnesartikel 28 juli 1958 sägs att även GAs etc återgivet i Haim­dagar nr 1 2010) ur­sprung­liga reportage förklarar bollen vara av ”gut­ta­per­ 6 Efter beskjutning från det ryska fartyget Rurik så flydde ka”, dvs kautschuk, dvs gummi, men överklädd med läder

20 samt ”mycket elastisk” - den var alltså inte så formfast som normalregler för svensk fotboll, som tex detta med rund vå­ra nutida fotbollar. Originalarti­keln 29 juli 1878 nämner boll, men på hemma plan fanns få andra att spela med även att bollen hade en halv fots diameter, dvs knappt 15 (ytterligare en klubb var dåtidens Wis­by IF men de tycks cm, eller ungefär som idag en handboll. Året efter ma­nades i huvudsak ha ägnat sig åt andra idrotter). Så pärk, varpa WBKs spelare enl GA 1958 ä­ven att skaf­fa sig ”lärftskor” etc tar överhand och är från 1890 helt allenarådan­ de.­ Mös- till matcherna, vartill så även Göteborg BKs re­gel­häf­te sorna från Gotlands första fot­bolls­matc­h be­va­ra­des dock fanns att anskaffa. länge i klubbens ma­te­rialskåp. Följande notis kommer från Visby-Posten,­ 30 juli 1878 Vid sekel­ ­skif­tet har Gotland därför hamnat på efterkäl- - där koncentrerade man sig på själva festligheterna och ken. Spelet var knappt kvar, även om militär och sjö­folk mindre på bollspelet (den långa dikten dock ute­läm­nad, nog kan ha spelatsånt, åtminstonde på annan ort. Trots att men fanns f.ö. även i Gotlands Tidning): pärk och varpa dominerande fanns dock länge framöver en latent fruktan om att det ”för­kätt­ra­­de spelet med spark­boll” ”Stockholms bollklubb, representerad af omkring 4 skulle ta över och trän­ga ut de gamla idrotterna,vilket ett tretiotal unge män, deribland flere gotlän­dingar,­ kanske även bar på en viss intolerans mot det nya. ankom hit i söndags med ångfart. ”Thjel­var” och Men efter hand träng­de sig det nya ändå fram och en helsades välkom­ men­ af hrr C.J. Bergman, J. Ihre och bit in på 20-talet är ut­­by­tet även relativt livligt med olika J. W. Klintberg hvilka såsom värdar satt sig i spetsen fast­­landslag i någor­­lun­da anknytning till gotlandsbåtar­ för den för klubben anordnade enkla fest­ligheten.­ nas turlinjer. Sedan gästerna på mor­go­nen under lektor Bergmans Följande stolpar kan ses på vägen från 1878 till 1920- ledning besett Visby­ gamla minnesmärken och aflagt tal: besök­ i fornsalen, företogs vid middagstiden­ utflyg- ten till skolbetningen, hvari del­­to­go flere af vår stads 1878 spelades ovan nämnda match och WBK startas. invånare. En ännu talrikare­­ skara­ infann sig efter 1879 bilda­s även Ekeby Boll­klubb och följs snart av fle­ra hand såsom åskådare. Efter in­tagen middagsmåltid andra­ (1894: Dalhem, 1897: Hablingbo, 1904: Roma, Vänge, tillbragtes eftermiddagen på ett särdeles angenämt­ 1909 Hablingbo, Hemse IF, Norrlanda, mfl). sätt under utöfnin­gen af de idrotter, hvil­kas upp­ Dessa klubbar sysslar främst med ”gotländsk” idrott lifvande klub­ben har till än­damål Tven­ne skålar men försommaren 1880 tar Wisby BK åter upp fotbollen. utbrag­tes af lektor Bergman för bollklub­ben – den Ett lag från Göteborg var på be­sök och då spelas Gotlands se­na­re be­ledsagad af ne­dan­stå­ende poem, hvaraf andra kända match, också nu på Skolbetningen och nu helt vi benäget erhållit del – samt af d:r P.A. Säve, för säkert med rund boll. de mån­ga gotländska folk­le­kar­nes upp­lifvande, In­tresset var kanske inte så omfattande, men det räck­te hvar­un­der talaren påvisade de­ras sto­­ra foster- som ovan nämnts till att Wisby BK 1885 även var med om ländska betydelse. Den första skålen be­­sva­rades att spi­ka landets för­sta regelsystem. af boll­klubbens ordförande ingeniör E. Scholander.­­ 1893 är det även känt att en grupp gotländska kronobåts- Återfärden skedde kl. 1/2 8 på aftonen och igår män lattjade fotboll vid förläggningen i Karlskrona. förmiddag ankom från Stockholm kl. 10,20 ett till En livfull minnesbild tecknas i GA 2 maj 1922, där en en­skild person af­sändt telegram af innehåll: anonym berättare för­täljer att några ”gastar” i Karlskro­ ’Lyckligen återkomno efter gungande färd, na, varibland minst en gotlänning, hade ­skaffat en fotboll bad och glad frukost tacka vi hjertligen eder, vär­ och spelade för skojs skull på kaserngår­den, och då snart dar­na, och alla deltagare i festen! även drog med sig en grupp nyanlända gotländska kro­ På Bollklubbens vägnar: nobåtsmän­ i sparkandet. 6 kronobåtsmän nämns till Styrelsen.’ ” tjänstenamn, där tre var från socknarna kring Fårösund och två från Endre-Fole.­ Flera av dessa sades även visa … men bollen går för en tid ur spel god förmåga med säker bollbe­hand­ling. Gotland var alltså bland de första på den skandina­vis­ka De fotbollsspelande kronobåtsmännens hemsocknar, fotbollsarenan, men då det mesta spelet hade en im­pro­vi­ namn och födelseår - de är våra äldst kända och säkert serad karaktär kan föga mer än ett par stolpar spåras: identifierade fotbollsspelare:5 Det råder enligt GIs ovan nämn­da jubileums­bok mfl ett Broe Bunge Carl Johan Fredrik, f Carlsson 1852 rakt samband mellan matchen 28 juli och den kort där­på (27 Fälting Eskelhem Johan Renhold, f Österlund 1865 Korg Fårö Johan Petter, f Jacobsson f 1854 aug) startade Wis­by Bollklubb, vilka även har fot­boll med Käck Fole Johannes Petter, f Edberg f 1867 i § 1 av sitt första verksam­ ­­­hetsprogram. 1879 antas även Nygranne Endre Lars Johannes, f Fogman 1859 Göteborg BKs regler för fotboll. På Gotland var dock pär­ Sol Bunge Gustaf Erik, f Olofsson 1861 ken större, och enligt en notis från 1882 om hur den ökan­de frikyrkligheten lade hinder i vägen för idrotts­in­tresset så Berömmet och närheten mellan de namngivna öppnar för gjorde WBK en offensiv satsning på pärk. Visserligen var möjligheten att de spelade vid flera tillfällen, även om det de därpå, år 1885 med om att fastslå­­ en första omgång nog för för långt att då även tänka sig ett samband­ bakåt

21 till den tid då en engelsk flotta låg nämner jag den runda bollens för- här under­­ krimkriget. Men, hur måga att studsa som en av de stora som helst, så tycks det or­ga­niserade faktorerna till spelets popularitet.­­ spelet vid denna tid stilla somna in Inte minst kan ju långa sparkar och (man ha­de ju inte heller så mån­ga att skruvar kan ge stud­sarna häftig spela­ med) - enkelt uttryckt så be­höll karaktär samtidigt som den hårda pärken och andra gotländ­ ska­ idrotter elastici­ ­teten gör det möjligt med sitt mer breda grepp. snabbt och effek­tivt passningsspel. Fotbollen får bida i väntan på En pärkboll är ju tex en del stum- inspark. mare och en rugbyboll har ju även helt annan form. … fast 1901 börjar det om Stengårds berättelse är att under - eller var det 1903? en rast så kom styckjun­ ­kare Larsson Enligt uppgift i GIs 25-årsbok (s 18) in i en batterikor­ridor och fick då se så ska det ha spelats fot­boll vid I27 för­ste­­kon­stapel Persson stå där och redan 1901, varpå olika ung­­­doms­lag bolla med en fotboll. Larsson frågade ”snart” började spela:­ Den vägen då vad detta­ var för stor boll och hur Ivar Persson, cirka 1915. En skicklig den­na användes. Pers­­son berättade, bar det även in i stadens idrotts­­­före­ kraftkarl med många lyckade resul- nin­gar och snart även ut på landet. Det tat. och slog så bollen i golvet som efter studs aktuella stycket samman­ fattar­­ e­mellertid slog upp i taket. en period på femtio­ år och är i sin brist - Det var en märkvärdig­ boll, sade på precision något osä­ker, även om motsvarande uppgift Larsson, och erbjöds­ då att själv bolla med den. Därvid­ slår ock­så finns i IF Gutes­ 50-års­bok (s 17) resp i GFFs 25-ås- han den som Pers­son hårt i golvet, men med den påföljden, skrift (1946 s 23f). att då han samtidigt står lutad över bollen­ så studsar den ge­nast upp på hans nä­sa, varvid glas­­­­ögonen trillar av och Från 1903 finns dock en helt säker­ uppgift från en som var går sönder. med själv, en av GFFs ini­ta­tiv­tagare, Ivar Persson: -Tvi sån otäck boll, sade då Larsson­­ och var sedan ä­ven Han tecknar i tre ar­tiklar­ GA 25 april-1 maj 1935 bil­den rädd för fotbol­len. av se­kel­skif­tets ­id­rott: -I del I berättas bla om brott­­nin­­gen vid 1894, i artikel II att fol­­­ket på A7 runt år 1900 länge do- Matcher före 1920: minerade Gotlands pärk och som regel ägnade fy­ra kväl­lar Först en rad militära lag i vec­kan åt den­­­na idrott resp att Persson då ofta­ vann pris Vid Visby AIKs cupmatch 1941 mot sina betydligt be­röm­ som bäs­ta pärk­­karl. Redan då drog de största täv­lin­garna dare solna­ ­kollegor­ (2-14) publicerade Gtlg 15 juli en oklart sådär 500 del­ta­ga­­re och en tio gån­ger större pu­­blik. syf­tdate­­rad min­nes­be­rättelse från sek­­lets ung­dom, att ett Men vid en stock­holms­­­­resa­­ 1903, till firandet av PH gäs­tan­de lag från Sjö­krigs­sko­lan besegrat de mer spel­ovana Lings minne, kom Pers­son och ett par andra ä­ven att från Vis­by läroverk med ”cirka” 12-0. Det kan väl ha varit bevittna en fotbollsmatch mellan dan­skar och svens­kar me­ra sådant, men säk­­ra upp­gifter saknas an­nat än att det (bor­­­­ta­seger 9-0), och köpte­ till hem­­resan utö­ver en diskus utspelades på Norra IP. Utom detta sägs att vid lokalt spel samt ku­la ä­ven med sig en fotboll. så brukade då A7s ar­til­lerister spela­ i tun­ga stövlar me­dan Snart därpå fick fotbollen sådant fäste bland be­vä­rin­ det inte precise­ras vad läro­verkseleverna hade för dojjor - garna att pärken­ allt mera avtog - för fastlandsbeväringarna det var väl vad det kun­de. var denna idrott inte primärt bekant och för de andra var Mera säkra uppgifter kommer från det militära. Anta­let ju fotboll ändå kul … och så fick spelet en pånyttfödelse spelare varierade nog med resp årskull,­ men 1904 spelas på Gotland. match om ett nyuppsatt vandringspris vid (militära)­ Troligen var det kort därefter som följande händelse­ idrottstävlingar å Visborgsslätt (GA 25/6). Då matchen skedde, vilken återgavs i GA 27 aug 1955, då Sigurd Sten­ slutade oavgjord kunde priset emellertid­ in­te de­las ut… gård berättar om ett odaterat tillfälle på A7, vilket enligt­ Sådana matcher nämns sedan, möjligen med undantag be­rät­tel­sens samman­ ­­hang bör ha ut­spe­lats in­nan A7s flytt av 1911, då inga uppgifter påträffats, fram till åt­min­stone från hamnen till sitt senare lä­ge öst om den då ännu in­te 1915 (1908 dock mellan I27 IK samt Visby IF Kam­rater­­­na, ens påtänkta Guta­val­len. En vik­tig del av förloppet­ är hur 0-4 , plus att Visby IFK veckan­ efter även mötte A7, men det underbefäl som nämns inte ens känner till fot­­bollen där re­sultatet ej påträffats, varken i GA eller Gtlg). som företeelse, och då förstås inte heller kan något om dess Ibland ses att spelet omfattade flera lag, som 1914 då det studs etc, vilket i allt pekar på att det var mycket kort tid kom till seriespel mellan åtta olika kompa­ ­ni­er. Hur långt efter Perssons köp av en boll 1903. fram i tiden dessa kompanitävlingar fortsattes är osäkert, Bollens studs är viktig. I slutet av ovanstående förord men liknande nämns 1926 (gotlands­­ ­kom­pa­nierna mot ve­

22 Två bilder från den gotländska fotbollens första tid - grabbar i trakten av Juniorer eller U-lag, IF Gute resp Visby IF. IF Gute är Visbys äldsta moderna idrottsförening med start nån gång hösten 1904, men egentlig verksamhet först ordnades i dåvarande Folkets Hus, intill Läroverket. En tid med 1905. I regel höll man på med ganska­­ blandat idrot- innan man 1916 vill gå med i RF har man även sugit upp tande, och rötterna bland lärover­kets ungdomar fortsatte grabbgänget Stranden, och antar samma år namnet Wis­by län­ge att färga klubbens liv. Ett lagfoto från 1909 är känt IF. 1918 anslöts även en IF Vineta.­ 1925 går en grupp ur och där de ännu har vita tröjor (med enstaka G påsatta) men bildar Hansa, men denna klubb blir bara två år, varpå VIF detta ifrån 1912 är det äldst kända där åtminstone de flesta sen för flera år framåt dominerade stadens fotboll. har iklätt sig de svarta tröjorna. Platsen är osäker (I 27 Ovanstående lagfoto taget nån gång vid tiotalets mitt med idrottsplats?), men lagupp­ställningen känd: Visby ringmur i bakgrunden, troligen vid den sk ”kammar- Nedifrån och upp till vy: E Engsröm, T Ekelund, H Kris­ skjutningsbana” och längdhoppsgropp etc som då fanns vid en tiansson, E Johansson, K Cederlund, B Runeberg, G Eke- av den södra av de eftermedeltida­ skytteutbyggnaderna strax lund, 39an Gustavsson, Ahlström, E Alyhr, E Ljungholm. nord Öster­port. Tröjornas emblem kröns av ett F, så här hette man ännu Fram eller Framåt. Tröjan troligen gul (som 1925). De grabbar som bildade vad som sedan blev Visby IF höll Vem på bil­den som heter vad är osäkert, men möjligen är detta kon­stitueran­de sammanträde 11 jan 1911. Namnet blev först Gotlands äldsta bild på ett helt lag i enhetlig spelklädsel (obs Fram, och som gäng hade man varit i gång en tid, så a­nor­na dock att de är 13 man). kan nog gå ner till ett antal löst organiserade drabbningar (Bilderna inscannade efter VIFs och VIF Gutes jubileums- 1909-10. Många var godtemplare, och en vinstrik basar böcker 1936 resp 1979) locio­ped- resp kul­sprute­kompanier­na) och följs av militära Men snart kom de civila DM resp deltagande­ i militärt SM. Mer går nog att finna, 1912 års spel är emellertid inte äldsta fynd betr spel på men följs utom betr nästa notis icke mera här: landsbygden, för redan 7 aug 1910 hade Gute rest ut till 1912 skriver en L Lundgren i GA om sitt militära liv och Hemse för att möte Hemse IF i en pokalmatch. Det mer trä- nämner då bla även (25 juli) hur beväringarna sommar­tid nade Gute tog hem första halvlek med 4-0, men i andra fick spelade fotboll­ vid Tingstäde fästning (plus varpa­ och Hem­se medvind och reducerade, vilket Gute dock snart brottning etc). Då en åskådare undrade hur spelarna­ i det kvit­terade, med 5-1 som slutresultat. (GA 9 aug, jfr Gtlg 8 ena ”partiet” kunde se vilka som istället var med i det aug att resultet blev 4-1, vilket dock trol är feltryck) andra, så svarade ”en kvick beväring” honom att detta var 30 juli nästa år, 1911, skulle lagen­ mötas i en returmatch ganska lätt att skilja på genom hur hårt man blev spar­kad å Ö By­rummet (motsvarar ungefär nuvarande Gutaval­len, på, för ”den som gav hårdaste sparken var o­tvivelaktigt och var då främst träningsplats­ för dåvarande IFK) - men motståndare.” något resultat av detta kunde ej påträffas innan ett slump- Och spelet fortsatte sprida sig - Troligtvis från 1914 fynd visade att matchen åter gick ute i Hemse, men 13 aug. berättade en gång även den 1903 födde frö­­jelläraren Seth Gute mönstrade då inte helt fullt lag, men vann ändå. Nu Bergs­ten i en intervju (Erland Hem­­mander muntl åter­givn, med 5-4 (GA 15/8) febr 2010) att då man i början av för­­­­sta världskriget förla­de -Härmed får Hemse äran av att vara äldst kända lands­ en militär trupp till Kronvalds fiskeläge,­ så var han som bygdslag att joxa med trasan. Hur länge de tränat denna grabb där och tittade, och det var första­ gången han såg sport och om de även mött andra lag att möta är okänt, någon spela fotboll. Som nedan ses är detta vårt andra men klubben bildades 1909, så kanske hade de bara haft kända exempel om en dåtida match å södra­ Gotland. lekfullt träningsspel. Utom Tingstäde idkade troligen även beväringarna­ kring ma­rin och kustartillerideta­chementet i Fårösund Dock bör noteras: -Att det trots så få lag redan vid 1911 samma slags spel, men om detta finns inga kända upp­gifter, fanns tre platser där man kun­de tävla någorlunda seri­öst så från norr finns alltså ännu bara ett känt exempel. får ses som raskt marscherat!­­ Även måndag 29 juli 1912 nämner GA att Gute sam­ma

1914 7-0 elelr 8-0, kolla 23 lägg Gutes lag vid en match emot de internerade tyskarna från Albatross. Som å fg bild har ännu inte alla ”rätt” matchdräkt, och för den uniformsklädde är kanske osäkert om han var med i spelet, men ananwrs är de inte elva. Plats Visborgsslätt 13 maj 1917, oavgjort 1-1 (Ur Gutes ju­­bileumsbok 1936. Laguppställningen ej angiven, men torde delvis ha varit densamma som å fg foto - åtminstone mål­vakten tycks i alla fall likt. Obs även att den vita halslinningen tycks formad på varierande sätt.

Med betraktan av ovan förvånar det föga att IF Gute redan 1911 börjar sina årliga ansökningar om att få fotboll­ och kväll skulle spe­la en sådan po­kal­match, men nu mot A7 stafettlopp­ officiellt anammade av Gotlands­­ Idrottsför- IF. - Fast pga regn fick denna match tyvärr skjutas upp. bund - det går dock inte genast hem. Bland de mer upp- Från 1912 är även ett lagfoto känt betr Gute, och detta bragta motståndarna är en på Gotlands Al­le­handa, som 2 kan ju ha tagits i sam­band med denna match. april befarar att detta ”skulle i väsentlig grad… in­kräkta Hur det sen gick med dessa två pokaltävlingar är ej på ungdomens intresse för vår hederliga pärkboll” och påträffat, och kanske rör det samma pokal, men dessa no­ dessutom­ kosta en massa pen­gar. Stafetten god­tages efter tiser kan observeras­ som de första mötena­ mellan lag vilka några år men för fotbol­len gav stofilerna blankt avslag, år senare spelar såväl serie som DM. efter år. Men - 1913 sägs dels att IFK Visby 25 maj mötte ett lag 1917 lyckas Idrottsföreningen Kamraterna och IF Gu­te upp­salaseminarister (1-1), att publiken var ”talrik”, att dri­va igenom att man skulle spela en Cupturnering, ”Di­­­ laget främst bestod av exercerande göteborgare, samt -strikts­­­­­­mäster­skapet för Gotland” i GI:s regi. Uppgivet att uppsa­liensarna dagen därpå mötte Gute, vilka vann skrev GI då att ”Då emellertid energiska ansträngingar att med 2-0. Publiken var nu mindre talrik, men om fyra av hindra fotbollens spridande på Gotland visat sig lönlö­sa hem­ma­spelarna sägs att de hade goda framtidsutsikter i an­såg sig förbundet [GI] icke kunna stå emot utveck­lin­ den­na sport (GA 26 o 27/5). Månaden efter (23/6) sägs om gens gång.” (Cit efter GIs minnesskrift 1938, s 18). Detta blir de tre mid­som­marmat­cherna på Vis­borgs Slätt (4 kom­ Got­lands första DM, vilket vinns av A7 som då besegrade­ pa­nilag), att detta spel väckte störst intresse bland man­ VIF med 3-2. nar­na, loc­kade ”ett stort antal åskå­da­­re”, var spännan­ ­de, GI försökte ha ett särskilt fotbollsutskott, ”men det för­hål­­landevis väl spelad samt att de olika­ heja­klac­kar­­nas visade sig emellertid med åren att fotbollen menligt in- pa­­tri­o­tis­ka vågor gingo skyhöga (flera av de indragna var verkade på intresset för den allmänna idrotten såväl hos göte­bor­gare resp stockhol­mare). Fina­len blev oavgjord, ­ idrottsmännen själva som hos åskådarna”(s 18) men det ev omspelet har inte kunnat spåras. DM blir nu system - se tabell i bokens slut - och snart 1914 kom åter ett Uppsalalag på spelbesök, men ”fick på ut­­­kris­talliseras även ett antal fotbollsspelande idrottsföre­ ­ nöten” av gotlänningarna med 3-1, och 22 maj rapporteras ningar på flera håll runt Gotland. att det mer vältränade Gute, till ganska stor publik, hade En vanlig spelform­ är även olika pokalserier eller tri­ slagit Fram - som senare bytte­ namn till VIF - med 7-0, båda angelmöten. Vid ett av de första försöken, 1918 då VIF, Gute matcherna på A7s idrottsplats. och dåvarande­ IFK skulle mötas, så gav sig dock VIF utan Från 1915, berättar GAs reporter Mr Ernest 12 okt 1935 match. Istället tog man ut ett gemensamt lag med Gute och om laget Visborgs IK, vilka be­skrivs som grabbar med krut mö­tet med IFK slutade då 1-1 (GA 17/6). i och där en spelare var den också flera­­ årtionden se­nare 1916 spelas vår första internationella match, då Gute kände Ernst ”Musik-Pelle” Pettersson (syftingen på krut möter de internerade matroserna från tyska skeppet Al- antyder att laget främst bestod av civila militärer, men in­ batross vid deras läger i Tofta (Blåhäll), varvid tyskarna ga fler uppgifter är kända). Enligt Mr Ernest så vann detta segrar med 3-0. Ytterligare tre såna matcher gav en seger­ Visborg 1915 mot Vineta med 7-0 på Norra IP (och detta lag gick några år senare upp i VIF). det tyska krigsfartyget Albatross in på neutralt svenskt vatten vid Östergarnsholm (1915). Tyskarna blev inter­ ­ Sammanfattningsvis så framgår att många av de första nerade norr om Roma sockerbruk. Där lirade de boll på impulserna kom via olika slags militär, något även­ genom ”Al­ba­tros­sarnas idrottsplats” och sägs även ha varit flitiga sjöfarare. Många unga tar sedan till sig spelet, och ett im- besökare på brukssamhällets konditori. Senare förflyttades proviserat system möten mot olika grabblag nämns ju även de till Blåhäll i Tofta, där en fotbollsplan iord­ning­­ställ­des i bå­de Gu­­tes och VIFs annaler (föreningarna startas 1904 och några matcher gick mot gutalag. 1917 förflyttades de vidare till Skillingaryd i Småland. resp 1911) precis som i det 15 år senare startade Othem. Betr Gute o Albatross - årsberättelser hos Gotl Idrotts­ Vid tjugotalets slut tycks liknande även börja utspelats i hist sällskap. Romatrakten resp på Sudret, fast verkar i kända källor 7 Bro JUF protokoll AI:1-2 (14 aug 1921 resp ekon handling­ar kanske även vara spel för någorlunda vuxna. B:1, Visby Landsarkiv). Damfotboll, se kapitel nedan.

24 och en oavgjord för Gute. Flera matcher än så hade man även särskilt distriktsförbund. detta år inte men även 1917 går en sådan match, 1-1 för ett År 1921 har VIF såväl A- som B-lag, medan Gute­ än­nu förstärkt IF Gute och i Gutes årsberättelse för 1926 sägs att säges ha karak­tär av skolpojkar, fast då förstås i övre ton- Gute då, vid denna tid var bäst på ön. 6 åren (Se exv insän­­dar­debatt om missfir­melse av domare­ 1919 nämns en ”federationsmatch” Visby mot Sylfas­te (GA 18, 25, 27 resp 28/4). Som ovan ses spelar även I 27 och (hörnet av Barlingbo/Endre/Follingbo) (GA 8/5). Me­ra A 7 resp en IFK-förening. Med viss regelbundenhet mö­ter om detta är inte känt, inte ens hur det alls kunnat bli ett man sommartid även lag från andra platser än Gotland. Sylfastelag (militärer?). Det låter inte så mycket men trots allt ökar efter hand det Internationellt och på fastlandet kan vid denna tid ä­ven lokala spelet och match­möj­­ligheterna. Dock lägger GI nu se de första damlagen komma i spel. På Gotland dröjer det ner sitt fotbollsutskott - men i denna situation ansåg ett par dock till 1933 innan något sådant är känt, där det sedan eldsjälar att nu är det väl ändå dags, och bildade­­­ därför­ 8 fortsätter fram till femtiotalet för att sen återfödas 1965; april GIs första ”specialdistriktsförbund” GFF, Gotlands vilket dock skildras mera i ett annat kapitel. Fotboll Förbund. Antalet lag var få, och som ovan ses Ganska ofta spelas mot besättningar på olika besökan­ bestod GFF bara av visbylag. de militära fartyg, svenska som utländska - juli 1921 tex Men mera kom dock snart: ett torpedfartyg (resultat okänt) och 3 sep 1928 även mot Äldst kända belägg om en idrottsförening på landet ett lag från ett besökande sovjetiskt ör­logs­fartyg, i pres­ vilken ägnar sig år fotboll är den sektion som 1920 eller sen annonserat som en match mellan Visby­­ I.F.-Ryssar­­­na. 1921 bildats i det senhösten 1919 startade Bro JUF. Detta Resul­tat 4-0 till hemmalaget. var en avd av Jordbruks­ ­ung­domens Förbund, vilka utom träning/studier/tävling i rationell jord­bruks­kunskap­ ock­ så ha­de idrott på sitt grund­pro­gram­. I de fles­ta gotlands­avd Förbundsbildande och starten av se- tycks man då främst ha ägnat sig åt sånt som varpa och rier pärk. Men då Bro JUF maj-augusti 1921 bekostar diverse idrottsutrustning ingår i detta en fotboll (pris 28:50, i då- I början av 20-talet ökar matchutbytet med olika fastlands­ tida dyrtid cirka goda 20 ar­­betartimlöner) samt ett par lag (annat kapitel nedan). Mycket be­ror förstås på vilka målvaktshandskar (inget pris anges), och där med­len man möter, men ofta gör gotlandslagen hyggligt ifrån sig. kommer från ett basarnetto. Då idrotten i JUF be­drivs i Snart skapas även ett landskapslag - men innan dess bildas självs­ty­ran­­de sektioner­ är mo­der­före­nin­gspro­to­kol­len här myc­ket kort­fatta­de; men 17 feb 1924 erkänner JUF en själv­ Boll som ofta avbildades i annonser från ständighets­för­­kla­ring från Bro IF, där ett motiv är att IF då Schen­holms på Adels­ ­ga­tan i Visby. Som ses var bollen då av en typ med läderrem kan gå med i Riks­­idrotts­förbun­det (Senare kommer en del över gummiblåsan.

Annons för engelsk- såväl som svensktillverkade fotbollsskor­ var be­roende på slutligt val un­gefär 75 kr, plus 3:25 om man och annan utrustning, Gotlands Allehanda 10 juli 1924 (ca även ville ha damasker för de kallare dagarna. Ganska nära 85 % storlek, ngt otydlig i original) - månaden efter att en två veckors­ lön för en timkille i industrin, och rätt mycket mer ”Visbykom­bination” jämförbar med landskaps­lag spelat en för en lantarbetare. Bollar kostade från 12:50 till 21 kr och noga förberedd match mot GUIF från Eskilstu­­na. Gotlandspres- målvak­tens handskar+knäskydd 13 kr. sens äldst observera­de annons med bild på skorna. Agenturen Att köpa två bollar+ en laguppsättning dräkter kostade allt­så var i Örebro, och priset för pjucken 12-14 kr (det fanns även nästan 825 kr, dvs inemot fyra månadslöner ackordsarbetarlön­­ pojk­stor­lekar) vilket motsva­rade ungefär två dagars lön. Även (på års­lönebasis måste man dock ta hänsyn till att det ofta­ ock­ kompletta dräkter såldes och priset för ett seniorställ (strum- så rådde en viss sä­songsarbetslöshet. Årsinkomster på 2000 kr por, byxor, tröjor, dobbar, skoband samt skor och benskydd) var inte alla förunnat).

25 Å fotot på de pausande har 3:e killen skolmös­sa, och då han även är lite kortare tycks han knappt ens vara junior. Första killen fr v lär vara Ivar Hansson, 1a fr h Gustav Wallin Bro IFs fotbollslag 1925 vid resa 2 aug till en match i Stånga,­ vil­ resp 2a Albin Karlsson, men övriga oiden­tifierade ken f.ö Bro vann med 4-1. Ovan efter match, inför avfärden mot Höger: Bro IF 1927 (troligen samma dräkter som 1925,). hemsocknen och t.h vid ditresans avstigningspaus i Roma (Bro JUF Ett av våra äld­sta foton på ett spelklart landsbygdslag, och arkiv ViLA, Foto av foto. Förf). Fjor­ton man med föraren och tolv därvid bilden tagen på hemmaplan med Stenstugu lagård i bakgrun- sittande­ å bänkar på var sin sida av ett lastbilsflak (en Chevro­ den. Dräkten helblå m vit rand (senare kom även varianter let, troligen den som ägdes av sockenbon Levi Stenström, I 625). met vitt å tröjorna) Tredje killen fr v Gustaf Wallin, 4 Henning Åkhastig­heten kan på ett ungefär jämföras med dagens traktor­trafik. Nilsson, 5 Erik Wallin, 6 mv Svensson. Övr osäkert.

komplikationer med vissa schis­mer och flera ombild­ningar, 1922 möter VIF även ett militärlag från Tingstäde be­ vilket kort skild­ras i en not betr säsong 1938). Fram­me vid vakningsstyrka (16/6). Möjligen antyder detta att det 1930 blir Bro IF även första landsbygds­­ ­lag som är med i bedrevs mera spel på norr - i vilket fall anslöt sig år 1923 J-DM medan JUFs nya IK till­sam­mans med Väskinde AIS Stenkyrka IF till GFF (måhända inspirerades de till spel av

blir lekande pionjär för gotländsk damfotboll, vilket dock Tingstäde), samtidigt som även Slite nu låg i träning. 7 behandlas i annat kap. Nu börjar staden även bygga Nya Idrotts­platsen, den Även Stånga ska ha tagit upp fotbollen 1921, men de­ bli­vande Gutavallen. Arbetet drar ut på ti­den, men 1927 taljer kring detta saknas kan den till slut invigas. Tillbaks till tjugotalet så tas bollen 1922 även upp i Sli­te 1924 var samtliga järnvägslin­jer utbyggda och snabbt (med viss koppling till folk på cementfabriken)­ plus att upp­står ett mönster med fotbollslag i stationssamhällena man i Visby år 1925 även bil­­dar en IS Han­sa. Nånstans nu (Sli­te, Väskinde, Klintehamn och Stånga och flera senare) börjar även skapa en IP även vid Val­levikens cementfabrik, Jämför man med de lag som tillkommit 1932, så var åtta 8 men fotboll är där inte känd förrän senare. av de nya järnvägsanknutna (Alva, Burgsvik, Hab­ling­­bo, Man kan anta att flera andra lag uppstår ungefär som Havdhem, Hemse, Lärbro, Othem, Roma) och fyra­ utan Bro IF, dvs med rötter i eller kring en annan organisation (Ljugarn, Lye, Rone, Rute), även om skillnaden i avstånd­ där de får utrymme för visst idrottande. Sånt fanns tex i till stationerna särskilt betr Lye inte var så stor. flera nykter­hetsloger, men är i regel svårt att belägga. Bro får stå som belysande exempel. I annat kapitel skildras vägen till vårt första landskapslag. 1920-24 har särskilt VIF en rad matcher­­­ mot lag från fast- Primus motor vid starten av GFF var den sjut­ton­årige yng­ landet (Karlberg, Karlskrona, Ronne­by och Djur­gårds­hov lingen Otto­ Persson, född i Limhamn,­ och noteras­ bör att mfl), men 22 juni 1924 möter även en ”Visbykombi­ ­­na­tio­n” han därvid även hade stöd av den gutniska id­rot­tens ivrare Eskilstunalaget Guif. För att mön­s­­t­ra star­kast möjliga lag Rein­­­hold Dahlgren i Stånga. Ordförande­ blev den ovan tillgrips först en rad provmö­ten som ett led i uttag­ningen. nämnde Ivar Persson, vilken även var fram­­stå­en­de i var­pa, Kort därpå förekom även annonser i pressen med bild på pärk och kraftidrotterna, samt visas med mån­­­ga medaljer fot­bollsskor (GA 10/7). försedd i fotbollförbundets 50-årshistorik.­ Nämnas kan Denna ”Vis­­by­kom­bi­nation”­ var antagligen ett led i även att bildandet ägde rum i den lo­kal som senare blev tanken på spel i ovan nämnda Fotbollsvecka. Troligen är känd som Lunkans konditori, men som då hette Norrbys­ och numera är restaurang med pubkaraktär. Redan 1922 hade man planer att vara med vid den s k 8 • Hansa, se nedan och uppg kring 1925 års serie. • Slite Sv Fot­bollveckan på fastlandet. SvFF ska även ha varit po­ Roger Öhrman (1987), sid 59. • Rutes seriespel börjar siti­va och ger framöver vissa anslag för de matchutbyten 1931, men deras spel visar att de hållit på ett tag. Synpunk- som följer. Men för större satsningar var kas­­san än­nu för ter på bollspel nämns redan tidigare i vissa lokala fackliga skral. Ja man var rent av tvungen­ att hålla både­ mån­ga och protokoll och tidnigsartiklar (LS), men visar inget om när planen anläggs. Möjligen dock tiden efter fabrikens andra långa diskussioner in­nan det ens fanns möjlighet att kö­pa start 1922, evt samtidigt med bygget av Fol­kets Hus (klart nät till fot­bollsmålen­ (Se vidare i Gutes 50- resp 100-årsbok 1925), dvs troligen ungefär paralllellt med utvecklingen i resp GFFs jubileumsskrift 1946). Slite

26 Efter hand går det framåt. 1926 be­­slöt Sta­den att sätta upp gun­ne­bo­stäng­sel runt den under fortsatt utbyggnad varande idrotts­­platsen så att man skulle få ordning på publikinträdet. Åtgärden blir dock inte klar förrän över halva säsongen gått. 26 maj 1927 invigs Gutavallen med kunglig ståt 9 och till 1932 har Vallens stängsel ersatts av en hög kalk­stens­mur (se nästa kapitel). 1928 börjar man spela med systemet höst+vårserier. Nu blir även landets två Division II-serier­ fyra, men först 1954 får ä­ven landskapen nord om Hälsingland chans att avancera till Div I - fram till 1971 fick segrarna i Div II kva­­la detta­ även vad som avses då man i Gutes 50-årshistorik (s om de två upp­flyttningsplatser­na till Allsvenskan. 36) nämner en till 1928 knuten tanke om att ta ut de bästa För Gotland går sverigeanknytningen något fortare, till ett Stadslag, vilket sen ska fara på fastlan­ ­det och pröva här dröjer det bara till 1951 innan man börjar få spela­ i vingarna. Men även om visbylagen hade mån­ga möten samma serier som fastlandslag,­ fast först blott som tillfäl- med fastlands­ lag­ rann tanken på ett mera systematiskt ligt experiment (nedan). ut­by­te ut i san­den och låg sedan kvar där tills förtiotalet. Allt sammanvägt tycks detta vis­bylag även ha en hel del Fyra av lagen i 1925 års serie var stadslag, två från lands- karaktär av landskapslag - det tog ju mera än tio år efter bygden. Militära A7 fullföljer dock inte, och detta slags det formella Got­landsla­gets till­komst år 1927 in­nan nå­gon problem märks även flera komman­de år. 1926 är lantla­gen lands­bygds­spelare tas ut till länselvan. fyra och ö­kar sedan i varierande grad. Militärlagen spe­lar olika år beroende på sina omständigheter, men först 1930 Seriestarten 1925 kommer ett tred­je bestående stadslag (AIK). Att 1925 års tabell till följande år delas i två sy­nes rim- 1925 händer mycket: På fastlandet går den första­ All- ligt mot hur första årets serie gick. Men ännu hade man svenskan, på Gotland går öns första förbundsordna­de in­te något regelrätt upp- och nedflyttningsför­ ­hållande, fot­bolls­serie, JDM instiftas och samma vår spelas den för­sta och trots en rad modeller from 1932 stabiliseras detta in­te matchen på ”Vallen”, DM-kvart mellan A7 och Stånga (se systematiskt förrän på fem­tiotalet. särsk ka­pitel, ne­dan). Även de fortsatta finalerna går där. Länge råder istället ett något im­provise­rat system: Och när IS Hansa och Gute 9 aug spelar 0-0 ansågs det ­ • 1926 års serier är rationella på så vis att stadens A-lag närmast sensationellt att en match kunde sluta mållös (de bil­­dar grund för den ena och dess B-lag för den andra, och inledande matcherna gick annars 11-2, 9-1, 20-1). att flerta­let lands­bygdslag enär de ännu inte kan mäta­ sig Efter ett antal träningsmatcher mot varandra, fartygsbe- med de bästa stadslagen och normalt inte hel­ler stäl­ler upp sättningar och J-lag samt även DM går seriepremiären 1 juli ­ i DM, till en början är med i Serie B. med en match Hansa A-Hansa B (11-2). Minst sju domare Å an­dra sidan är det ännu irrationellt­ eftersom stadens finns Gtlg( 28/6), träningsmatcher spelas i Bro (planen var A-lag ju är mycket få om inte även de militära lagen kan än­nu för kort för mera) och minst två seriematcher går i ställa upp; samtidigt som övriga lag har en viss valfrihet Stånga (2 resp 30 aug), men mest spelas å Gutavallen. att välja serie allt efter hur starka de kän­ner sig. Seriens premiärmatch blev dock fattig på publik - man Följden blir att man flera år runt 1930 inte kan få ihop en hade nämligen inte annonserat i pressen - och ett annat A-lags­­­serie för de bästa stadslagen, vilka får hitta på an­dra signum är att Bro 8 juli beskrivs spela fotboll ungefär som varianter (DM, särskilt ordnade triangel­ serier,­ utbyten med pärk - sparka iväg bollen långt, men utan större samspel fastlands­lag etc) - och en tid är det nog snudd på att det är framåt. Stånga beskrivs dock ha ett mera rappt spel, men B-lagen som får bäst matchträning. genomgående är många år framöver att pressen ofta har • En annan följd av detta slags fria etableringsrätt är kritik mot bristande snabbhet, teknik, samspel samt att 1928-29 ett system av lokala möten i Romatrakten resp att kondisen inte räcker till andra halvlek. Lite för mycket man 1933 bildar den särskilt­ ordnade Södra Separatserie kuta och skjuta, men under trettiotalet börjar man även res­p att man sommaren 1931 får ihop till en norr­serie­ vilken experimentera med olika sätt att föra spelet, som 3-3-4. emellertid blir förbundsansluten 9 • Gutavallen ekonomisk förening: Visby Idrottsplats u.p.a. • Upp- och nedflytt­nings­syste­met krånglas till av tret­ (24 jan 1926). tio­­tals­krisen - flera lag drar sig ur för att killarna plötsligt • En bild från invigningen finns i GIs 75-årsskrift. Två måste flytta, inte minst för att deras försörjning annars var må­nader efter invigningen spelas även Gotlands första hotad. Flera lag avstår även från högre serier enär dessa land­skapsmatch, förlust mot Blekinge 4-1. Vid samma tid med­för för många långa resor, och ännu fram på femtiotalet spelade även flera av visbyklubbarna ofta matcher mot lag kan man se va­­­­ri­anter på att flera lag spräcker ritningarna därifrån, men även andra fastlandsdistrikt. genom att hellre väl­ja serie X än serie Y. Nå­gon gång tycks

27 man kunna välja uppåt - mera vanligt är dock nedåt­ eller Senast från 1933 utvecklas även damlagsspel, och vis­sa snett åt sidan. De exaktare linjerna kring detta är förstås såna lag håller på ett tiotal år; men av detta blir ingen serie svåra att finna, men man ser av dåtida kom­­mentarer att och i huvudsak betraktades damlagen mest som ett kul det finns en viss chans att själva välja. inslag på olika basarer. Men särskilt Bro-damerna tycks på • Äldst kända landsbygds­före­ning med B-lag i seriespel sin tid ha varit lika duktiga som de lag vilka strax i början är Vä­skin­de (1931-) resp Ru­te (1932), där de senare våren av 70-talet bröt de lokala vallarna. Se vidare­ i kapitlet om 1933 dock drar sig ur, men vilket främst beror med att dam­lagsfotboll och hur detta 1965 togs upp på nytt och då fabriken där ”alla” jobbade höll på att gå ikull. även bar till större genombrott. • Vissa sockenlag står dock utom alla serier: Exempelvis spelar Eksta flera matcher,­ of­tast lo­kalder­byn mot lag på jämbördig nivå, men alltså utan att ta det stora klivet. Reseproblem: • Via press etc kan man även iaktta flera B- och J-lag Att lagen ibland avstod från att avancera i seriesystemet som inte spelar i serie,­­ men som ändå har en lång rad mat­ berodde flera gånger på problemet med resorna. Ibland cher, exv Rone redan maj 1932. Denna tendens tycks vara skapades olika separatserier och 1931 börjar förbundet starkast på Sudret, där ju lagen vid seriespel ofta skulle ha även ha olika serier för Norra resp Södra delen av ön. Och fått resa långa vägar, vilket nog kunde uppfattas som ett resa, ja -tåget i all ära, men banorna gick ju inte över­allt. hinder även om det bara ibland kan beläggas. Behövde man komma iväg några mil kunde man kanske­ istället chartra en buss, eller så en lastbil som utrusta­ ­des 1931/32 är första året med reguljärt ordnad serie för så­ med sk vurst på flaket. Men dels kostade det och dels tog väl Visby som för Norra resp Södra Gotland. Året efter det tid rent praktiskt, och det var inte lätt för alla småklub­ påbör­jas ett system med något så när regelrätt upp- och bar, som då ibland kun­de få en längre ”arbetsdag” än de nedflytt­­ nings­­­ ordning,­ men som redan nämnts blir det fram fastlandsklub­bar i sen tid som i regel tog flyget fram och till femtiotalet en tämligen varierad ordning med stort åter (i början använ­des även båttrafiken, liksom även vid ut­­rymme för lagen att välja efter egna preferenser. Lika sånt som sommarturnéer och lägerresor etc). Fast kosta­de mycket påverkas flyttningarna av att man vid flera tillfäl- man på sig ett sådant gruppreseforden så kunde det även len ändrar på det antal lag som spelar i de övre serier­na. som en gång på 30-talet för Gute hän­da att man samtidigt Tidvis spelas även kval för befordringsgången, vil­ket allt­så höll klubbsam­ ­man­träde eller styrelsemöte ombord på är långt innan sånt även fordrades för fastlandsspel.­ bussen. Även för så pass korta avstånd som mellan Slite Till en början är de skickligare lagen i regel från Vis­ och Stenkyrka kunde man då hyr­a buss. Men med tiden by - först 1935/36 är antalet lag från landsort resp stad blev bussarna stör­re och förf minns från sin barndoms lika många­ i högsta serien, först 1937/38 ramlar även femtiotal hur det var att följa med på såna gruppresor till ett stadslag ner till lägre division, först är 1941 vinner ett södra Gotland med ef­terföljande mellanlandning på fik i lands­bygdslag öns högsta serie. Hemse, vilket med match(er) och allt mer eller mindre var Från 1926 sätts stadsföreningarnas B-lag i parallella en händel­se för hela dagen. serier till A-lagen, men det blir ett system med många im­­ En belysande berättelse kring detta berättades år 2001 provisationer. 1933 kommer den första rena B-serien, men för förf av förre frisören9 och slitespelaren Jarl Persson, om nästa exempel kommer inte förrän 1940-41. en match mot Hablingbo maj 1944 samt resan dit: År 1938 var 23 föreningar med i Gotl Fotbollförbund -Det var att stiga upp i arla morgonstund, käka, göra samtidigt som sammanlagt 33 lag var i spel (18 föreningar­ matscäk, kolla grejjerna och sen ta tåget klockan åtta. med fullt medlemsskap + fem provisoriskt inordnade; Bro, Sen tuffade tåget på, men det var förstås ett antal stopp Drott, Fardhem, Rone, Grötlingbo). längs vägen, som tex när ångloket halvvägs till Roma Men strax kom krigsåren och en lång rad nya improvi- fyllde på vatten i Dune. Men efter byte i järnvägsknu­ten sationer kring hur spelet kunde ordnas. Roma efter en tredjedel av resan, så kom man småningom­ Först omkring 1948 börjar systemet, frånsett den än­nu fram till Hablingbo. Och när man klivit av där väntade en felande fastlandsanknytningen, bli ganska likt hur det är promenad på fyra km, till planen vid Vasstäde, där man idag, även om antalet lag fortsätter att variera och man fick klä om i buskarna. då och då provar nya modeller för att se vad som är bäst Slite vann, och som man innan match även vunnit kring de växlande möjligheterna att få ihop nog med lag serien, så gratulerade Mattssönerna i hemmalaget dem som matchar varandra. Under 1950-talet kommer tex även med rosor. ett flerklassystem för B-lagen, vil­ka dock i huvudsak spelas Fast något tvättvatten efteråt fanns förstås inte att få på som paral­lellserier till A-lagens tävlingar. Särskilt from platsen. Efter att sen ha satt i sig medhavda mackor blev det 1970-talet på­verkas antalet lag i öns högsta serier även av så åter att gå 4 km till tåget, och efter en lika lång tågresa hur man lyc­kas på fastlandet resp av hur be­stäm­mel­ser­na hem med nytt byte i Roma kunde man kliva av klockan kring anknytnin­gen dit under olika perioder ändras­ om åtta på kvällen, 12 tim efter avfärd. och om igen. Med marginal för morgonstundens förberedelser, ef-

28 Gotlands första officiella land­­ skapslag som även fick resa till fastlandet för spel mot Blekinge, men inann dess även mötte IK Mode och IFK Stockholm 17 o 20 maj 1928 på Gutavallen. Spelarna är fr v, stå­ende Knut Andersson, Eik Myrén, Ivar Pet- tersson, Allan Sandström, Gustav J G ”Kina” Pettersson, Melker Fri­berg, Tor Bergström och Axel Nils­son, samt knäståen­de Lars Berg­ström, mv Karl-Sture Wickman resp Axel Wa?dström. Alla tillhör något av stadslagen. (Gotl Idrottshisto­ris­ka fö­re­nings arkiv) tersnack och lite annat fix tog matchdagen på detta sätt serie av Magnusson Cup (efter domare Owe Mag­nusson), sådär 14 timmar. där AIK segrar tre år i rad. Andra försäsongcuper­ är då de Men man slapp ju ligga över serieupplagda Guldsmedje- (som först hetat Vårcupen)­ resp Grevebacks Cuperna, båda med spel i Väskinde,­ följt av Påskcupen, fr 1982 Gar­dacupen etc) plus de sommartida Lokala serier, korp varianterna med Visby- resp Norr­­cu­p. Ofta spelas även lokala pokalserier, cuper eller tri­an­gel­ Tidvis kan även en rad klubbar i eller utanför serie ha serier eller som på femtiotalet möten mellan olika kom­ årligen återkommande vänskapsmatcher, men utom betr munlag. I staden börjar dessa redan tidigt, men har här inte 30-talet följs här inget sådant särskilt. följts särskilt. Ett stort antal sockenlag från Roma­trakten Från 1938 växer även fram ett Korpspel med många möter varandra åren king 1930 och liknande kan även ses varianter (från början mest som utslags­ ­se­rie typ DM, men på Sudret, men kända uppgifter är svåra att pussla­ ihop vid förtiotalets slut mest som serie. Inte bara i Visby utan till mer kompletta turneringar , även om såna ambitioner även Hemse, Slite, Fårösund, Klintehamn, Havdhem samt nog fanns och ibland också förverkligades: Det största­ se- Burgsvik (se särskilt kapitel). paratspelet är nog 1933/34 års Sydöstra separatse­rie. Två Utom landskapsmatcher­ (UK) spelas en även lång rad år i rad ordnar Burs då även en blixtturnering med 7-8 lag mö­ten av typen Sudret-Norr, Sudret-UK, Staden-Köpin­gen, sommartid och ungefär samtidigt som stadens juniorserie­ Klass II Södra mot Klass II Centrala etc. Resultaten­ visas får komplettering från Othem på norr kan även ses en rad under rubr land­skapsmatcher. J-lagsmöten på sudret, och så pass mycket­ att det luktar 1931 etablerades även rugby i Sverige (förbund 1932), systematik, fast nu ej fullt ut kan beläggas. Me­ra tillfäl­ligt men fick inga föreningar på Gotland. 1942 görs dock ett spelas sommaren 1943 en lo­kalse­ ­rie mellan Stenkyrka- försök, och efter någon veckas träning för instruktör spelas Lummelun­ ­da-Väs­kin­de-Bro; från förtiotalet ä­ven en årlig 27 aug en match mellan två lag av tolvåringar (17-3). Så turnering mellan Klin­tehamn, Hemse och Fardhem,­­ men mycket mera spel tycks det dock inte ha blivit. vilken senast 1954 har ersatts med en som­mar­serie mellan de olika la­gen i Hem­se stor­kom­mun. Den­na består i regel av fyra lag och spelas även 1957 och-60, med Fardhem som Frågan om fastlandsanknytningen etta, men där Alva­ upphört, Le­vi­de kommit till och 1960 Åren efter 1921 ventileras tanken på ökat matchutbyte Rone inte längre är med. Detta var något av en tradition, med olika fastlands­ ­lag. Dels den sk Fotbollsveckan, men men notiserna är ofta i mindre stil och lite av en sport att denna upphör innan man hinner dit. Ett visst utbyte sker hitta. Så sent som 1974 var dock Rone åter med, det år då istället genom att olika lag från allsvenskan och nedåt kom- Hemse överraskande­ vann på full pott medan­ de andra tog mer på spelbesök­ resp möten med andra landskapslag. I var sin vinst. Förmodligen­ höll de på några år till, men har referat till 1936 års match mot Uppland förs åter frågan här inte sökts konsekvent. om spel i fastlandsserie upp, men leder inte heller nu till Vid 60-talets slut skapas även en sommarserie för norr­ något avgörande. Somrarnas­ fastlandsutbyte fortsätter och lag som Graip, Bro, Lärbro och Hellvi, men inte heller den kryddas med en rad mat­cher mot lag från olika besökande är särskilt studerad. ör­logs­­far­tyg etc, vilket förstås gärna ökas under krigsåren. I Visby spelas sedan 20-talet, men utanför vanlig serie en Mån­ga gån­ger var detta i Visby och Fårösund, men med pokaltävling mellan stadens A-lag. Längre fram kom­mer ett mi­li­tär­flyg­fält i Roma var ä­ven bruks­ortens lag flera även en variant för B-lagen. 1970 ersätts A-lagens pokal- gån­ger i el­­den, och lik­nande ses på flera håll. Efter hand

29 En av de äldsta bilderna från ett fotbollsgäng på landet, i detta fall Hangvar och sent 1920-tal. Trots att merparten av spelarna är tydligt ”vux­na”, en ålder då man i an­­­dra sock­nar ofta upphört leder det även till att gotländska spelare kontaktas för med den­na lek (men kanske spe­lar pärk) så dröjer det här liksom provspel i olika fast­lands­klub­bar, som tex AIK, Djurgården tex även i Boge innan denna­ socken också får lag i serie.­ och Sleipner. Även om matcher mot andra klubblag är kända från 30-talets Men då Visby AIK efter ett stort antal lokala­ seriesegrar­ slut så tar det närmare tjugo år från fotograferandet innan man år 1940 lämnar in en ansökan till SvFF om fastlandsspel i denna socken når seriespel. Reprofoto samt grundupp­gifter gm Ingvar Andersson, får detta avslag. Där hade lagen på den frekventa land- Kappels­hamn (Fotot gm Gotlands Irotts­historiska). skapsmatchmotståndarön Öland det betyd­ ­­ligt lät­ta­re. 1941 kommer dock cuputbytet i gång och efter hand spän­­ner allt flera lands­bygdslag sina krafter mot olika fast­­landsklub­bar. nu starkt förbittrade Hen­­na i uppdrag att göra en sådan Som förut VIF ger sig snart även tex Ot­h­em av på ett en beräkning för kommande år. rad fast­landsturnéer, me­dan man särskilt på Sud­ret även Gotlandsförbundets Gunnar Rondahl frisvor sig dock sätter upp allianslag som möter fastlands­ ­stor­heter som och menade att de verkligen försökt­ att få upp ett lag, bla Verdandi, Brage, Öland och Elfsborg. vid be­sök hos SvFF under vintern. Ett brev i saken skrivs även 9 juni av Viktor Wenell - vilket dock var först sedan Mot slutet av 40-talet sker en svensk serieom­ lägg­ ­ning, där SvFF redan be­­hand­lat frågan om kommande serieår. så småningom även det gotländska seriesystemets Klass Bjär­ne i sin tur menade att det var Smålands repre­sen­ I res­p klass II byter namn till Division­ V resp division­ VI. tant som hade tagit upp frå­­gan, inte han själv, men att utom ekonomin även rese­förbindelserna var ett pro­blem (Se GF Men det blev såväl OS-guld i London 1948 som brons­dans i Rio-VM innan isen lossnade och 1950/51 års seriesegrare 21, 23, 27, 30/6 resp 2/7-49). Gute fick komma upp till fastlandsspel under säsong Det blev alltså inte Othem, och istälelt hade Gute tur 1951/52. Att det blev Gute beror på att de ha­de en stark med segeråret. Men inte heller Gutes avancemang kom period jut detta år. Hade löftet kommit några år inann eller utan vidare. Framme vid 1951 gällde att segraren i Got­ efter så hade det kanske istället blivit AIK eller de norrbo­ landsseriens Di­visi­on I kanske kunde få en nationell serie- ende lagen KA3 eller Oth­em som gått upp. plats om Sven­ska Fot­boll Förbundet hade lust med det. Inför vårsäsongen 1949 intervjuar GA 31 mars Oth­ems I Gutes 50-årsbok nämns att segrande got­landslag först Henna Karlsson om det eventuellt ska bli fastlandsspel lovats en plats i Div IV Östsvenska. Enligt en artikel i Gotl för seriesegraren,­ och särskilt då Othem som nog såg ut Folkblad 17 april tycks det nu ha slagit om till grönt ljus, att vinna. Henna trodde då att Othem hade en hygglig och det ska då ha varit tipschefen CA Ledin som drog i chans att klara ekonomin. Då Othem sen vann serien trådarna. Möjli­gen bidrog detta till att skärpa kampen om åberopar de även snabbt ett samtal som år 1948 förts med seriesegern, men 19 april slog Gute främsta konkurrenten Se­rie­kom­mit­téns ordf Erik Bjär­ne, vilken gästade Visby i Othem och behöll sedan i greppet, även om sam­ma Othem samband Got­lands­ dåvarande match emot Små­land; då slog ut dem i DM, fast där istället fick se Roma­ som segrare. ett löfte tycktes ha uttalats om den blivande seriesegra- Frågan återkommer så bla i Gtlg 28 maj men har då ännu ren, avancemang till [Div IV] Östsven­ska. Kort därpå var inte behandlats av seriekom­mit­tén. 2 juni tas frågan upp Hen­na därför på besök därom hos SvFF - som emeller­ ­tid på nytt, i DN, vilket refereras i GF, resp i Gtlg. Schemat var ännu inte lagt, men ett aber var att stockholmsklub­­bar­na sva­ra­de att saken inte ens varit på tal - ja, GFF ha­de ju inte ens skickat dem något brev om saken, varför SvFF inte då ville ha medel att resa med flyg. Men snart tar saken heller hade kun­nat kalkylera kost­nads­konse­kven­ser­na och plötsligt en annan väg: vilka ev bidrag till resorna som kun­de ges. Istället fick den -Eftersom bara en av de klubbar som flyttades ner ur

30 Som på många andra håll började man även i Garda lattja med trasan under 20-talet, men formellt lag bildades inte förrän några år senare (jfr GT 24 mars 1972). Här ses två trettiotalsfoton. Visserligen hade man då inte lika or­ga­nise­rat med träningskläder som idag, men det är onekligen kulturellt intressant att klubben satt ”lagstämpel” på ett nästan helt civilklätt gäng. (Ur Gotl Idrottshistoriska Sällskaps samlingar) Gute - häng­de kvar i Stock­holmsserien så fick in­ga fler got­­landslag­ komma ifråga. Frågan ventilerades då och då, men på denna nivå blev man länge kvar och våra lag blev Div IV var från Stockholm och en från Uppland så uppkom alltså sär­be­handlade jämfört med andra distrikt. därmed en vakans i Stockholm klass I (dvs ungefär Div V, Vilket erinrar om att då systemet senare ändras så leder och där spelstyrkan bedömdes vara ganska likvär­dig med det flera gånger även till att oli­ka got­­landslag tvångs­­­ned­ den i Gotlands Div I). Då grep Tore Brodd i Stockholms FF flyttas för att de hade blivit för mån­ga i de­ras serier. in för att kirra biffen och 16 resp juni meddelas­ att plats Ibland fö­re­kom direktuppflyttning, men för det mes­ta var på gång i Stockholm Norra (upprepat 22 ju­ni, men måtta­des vägen dit ut av ett kvalsystem där man gång på utan något slutligt förrän 6 juli). Där hade man även mera gång ändrade reg­lerna. gräsplaner än i Söd­ra. Gräsplansvana Gute fick alltså löfte Detta behandlas mera i resp årssammanhang, vinjetter att - utom i ett fall - slippa spela på grus. Från GFF ak­tu­ eller not. Viktigare fall markeras även med rubrik. alisera­des ett behov av 5000 kr för att täc­ka merkostnaden, men samtidigt meddelas att spelprogram­ met­ skulle ordnas så att det blev lämpligt med tan­ke på resor­na, plus (22/6) Ett slags parallellfall att man gjort en -ore­dovisad - överenskommelse med Got­ Tilläggas kan att krånglet inom fotbollen hade sin mot­ lands­bolaget­ om resorna med båt. Det skulle dock bara svarighet i ishockeyn. 1960 hade Roma kvalat för att gå vara ett ett­årigt experiment, sen fick man ta ställning på upp till Div II men blev bara trea i sin grupp, där två nytt (Gtlg, GF 19/6, 22/6 -51). skul­le avancera. Kort därpå drog sig emellertid­ kvaltvå­an Nästa år, 5 juni 1952, citeras Brodd i GF att gotlands- Råsunda ur galoppen - och då gav Sv Ishockeyförbun­ ­­det lagets framtida stock­holmsspel ”enbart är avhängig istället förtur åt Vallentuna som inte varit i sam­ma kval ekonomin”. Det skarpa läget illustreras när Brodd (10 juni utan blivit trea i en helt annan grupp. Roma hade­ då inte 1953, GF) fyller på med att de inte har medel att låta mera ens fått en fråga om uppflytt eller ett nytt kval och Börje än ett lag spela i fast­landsserie, men att det var upp till Svensson i Roma uttalar sin besvikelse härom i GF 31 okt GFF att avgöra om man - i det läget - skulle låta Gute­ och 1960. I en artikel 2 nov framgår dock att Roma­ i en tidigare AIK kvala för denna­ rätt. Och ettlagslinjen blir även SvFFs replik varit osäkra inför spel i en sådan serie,­­ men att för- beslut - men ännu 13 aug menar Brodd att det ännu var bundet sedan inte kol­lat mera. osäkert om Gute även nästa spel­år skulle få stanna kvar i Frågan kan studeras ytterligare men 1962 säger SvIF Stock­holmsserierna eller åter flyttas ned. ifrån att det för avancemang fordras konstfrusen bana, Något slags anslag tycks även ha kommit till för att vilket inte löses inte förrän Fardhems framgångar ett par täcka stockholmslagens fruktansvärt ökade kostnader år senare gav kraft att bygga en sådan i Hemse (vilket (Ander s Öhman refererar i en not till 1951 en artikel från då snart även följdes av Roma­ och därpå Slite). En lattjo juni i GA, att en hemlig summa ekonomiska medel fördes poäng i sammanhanget var emellertid att då Hemsebanan ö­ver från Visby till Stockholms Fotboll Förbund; i 1952 års var klar så var det bara där och i Södertälje någon sådan verksamhetsberättelse tackas SvFF för det anslag som möj- fanns, medan fem av fastlandslagen stod utan. Men vad liggör Gutes fastlandsspel, medan Stockholms FF främst kan man begära av småorter som Katrineholm, Oxelösund, ”upplåtit” den nödvändiga platsen ifrå­ga. Men det var på Strängnäs, Mariefred och Åkers styckebruk? Dessa­ lag vippen att inte ens detta räckte hade Svenskas tillstånd att spela på naturis. Nå, följden I praktiken tvingas Gotland att godta ett system som blev att Fardhem nästan var ensamma om att kom­ma till in­nebar att om det fastlandsplacerade gotlandslaget - dvs spel med stor isvana­ i benen (GF 9 okt -63).

31 Foto på Othems juniorlag 1939 vid en borta- spelad DM-seger, 3-1 mot Alva. På detta följ­-de final (1-4 mot AIK). För resan hade laget hyrt en buss som äg­des av Slite-Roma Järnväg, Efter en rad år med total stadsdomi­nans gick finalerna år 1937-1944 mellan ett stads- resp ett lands­bygds­lag, med två Slitesegrar till följd (1941 och 1944). Första år med ren landsbygds- final dröjde till år 1955. Spelarna på bild är Ivan Jonasson, Bernt Ronström, Stig Jonasson, Karl Erik Oth­berg, Nils Engström, Per-Erik Björk. Främre rad Kurt Wallin, Clas-Ivan Pet­ tersson (Grundmark), Bror Johansson, Karl Olov Segerdahl, Birger Karlström. (Ur Bror Johanssons album)

Detta ska inte följas mera här, blott konstateras att i Vid denna tid gör gotlandslagen allt mera seriösa sats- handbollen gick det något lättare, där man ju ändå alltid­ ningar som träningsresor till fastlandet innan säsong plus hade inomhushall. Istället fortsätter vi med fotbollen: att man även spelar olika träningsturnéer. Man börjar * ock­så allt mer tydligt kunna mäta sig mot fastlands­­ ­lagen, vil­ket även märks i form av allt fler segrar i de åter­kom­ 1961 gör Gute ett första, kortvarigt besök i Div III. Vilken­­ mande landskapsmatchmötena mot Öland.­ Denna styrke­ serie det skulle bli var dock inte bestämt genast vid upp­ förbättring gäl­ler både dam- och herrlagen. flyttningssegern, men 4 nov presenterar pressen att det 1972 blir första året med fyra gotlandslag i samtidigt blev Östra Svealand. fastlandsspel, men 1973 ändras reglerna så att bara två Därpå blir det Fardhems tur att försöka men förlorar i får stanna kvar, april 1974 följt av att Riks­idrottsstyrel­sen kvalet till Sydöstran. 1964 gör Gute ett nytt besök i III:an ur statskassan anslog 20 000 kr som gemensam pott åt de men flyttas ner till fyran - dock kvar på fastlandet. fastlandslag som tvingades åka till Got­land och spela ett Där får de 1965 sällskap av Visby AIK, varför detta blir par enstaka matcher var, men Noll kr åt Gotlandslagen för Gotlands första år med två lag i samtidigt fastlandsspel. deras många resor åt andra hållet (GT 25 apr -74). Gute åker dock ur, men ersätts av Fardhem, som därmed­­ 1977 tar sig även Hemses damlag upp i fastlandsspel utan 1966 blir öns första landsbygdslag i fastlandsserie. förbundets hörande, men detta skildras i huvud­sak i dam- I denna bok undviks normalt att skildra schismer, då lagskapitlet, samt en kort sekvens nedan (se 1987-89) detta ämne normalt fordrar mycket sök för att skildrin­gen Ytterligare konstiga kvalarrange­mang följer - med åter- ska komma i balans. Nämnas kan emellertid att Gösta verkningar även på serierna under - men 1980 ”löses” Svensson våren 1966 ville lämna det till Gotland nedflyt­ ”problemet” genom­ att till 1981 införa en gotländsk Div IV tade Gute och skrev på för det kvar på fastlandet spelande med nya kval till fastlandsserien, men vilket även in­nebar Visby AIK, men att Gute då satte­ ett års karens och petade att Hoburg så att säga tvångsned­flytta­des till Gotland fast ner ”Gö­sen” till B-laget - trots att Gösta samti­digt var en av de annars klarat sig kvar. de bästa i landskapslaget.­ In­get farmaravtal där inte. Till Age Franking sammanfattar i sammanfattningen av 1981 följd av denna schism gick samma­ sommar fyra­­ av Gu­tes (Årets Fotboll s 306-08) med att Gotlands Fotbollför­bund satt bäs­­ta handbollsspelare ö­ver till AIK. Nästa gång det blev upp detta kval som moråt åt gotlandslagen istäl­let för det ett sådant fall var då Hemses Bertil Green 1970 skrev på eviga harvandet i Stockholms Div IV som gotlandslagen­ ju för fastlandsdebuterande Roma - men löstes dock så att aldrig vann. Men seriesegrande AIK föll på denna mållinje, han var med efter midsommar. Annars har det i regel gått fast mycket knappt. Ledningen för GFF menade dock att hyggligare. denna väg var bästa vägen för avancemang. År 1983 blir det direktuppflyttning till Div III, och när då Fårö­ ­­sund går upp blir de landsbygdens dittills fram­gångs­ Den tuviga vägen för fortsatt fastlands- rikaste herrlag (fast Dalhems damer nådde ju ännu­ längre). spel Men till 1984 ändras reglerna åter till kval. 1986 är AIK i Div III och samma år sker en ny serie­ Framgångarna varierar men 1969 får ön hela tre lag i fast­ omläggning så att inte bara två lag får gå upp utan det landsspel då Vän­ge går upp för andra gången, efter ett ­ även blir en sammanslagning med Upplands Div IV till första besök där 1967. 1970 så håller sig VIF Gute för första en gemensam serie (Div IV Uppland/Got­land) med inled- gången kvar i Div III (och 1971 är första året Gotland blir ningsvis fyra gotlandslag. en gemensam kommun för hela ön). Ett par år lyckas gotlandslagen mycket bra och 1987 samt

32 Fotbollen är ju både lek o allvar, och utom de ordinarie arenorna ses då och då ett antal inofficiella till lek och lust. Vid Storungs ordnades under 1940-talets mitt ett visst spelande syd om Ahlströms ladugård (snett emot Storungs nuvarande kontor) och längre fram även på en fd åker vid vägen mot Vitärts­källan, men däremellan var vid 40-talets slut ordnat en fotbollsplan­ i Storungs park, strax syd om kalkugn och väder­kvarn. I västra änden emot sjön hade man mål mellan ett par lönnar men i östra änden som här ses ett rikitigt mål, dock ännu utan nät. Obs att mv har en etta på ryggen - han tillhör nog hemmalaget. Storungslaget bestod främst av såna som jobbade vid stenbrot- tet och spelade ofta mot lag som sattes ihop av olika båt- och pråmbesättningar. På pojklagsnivå spelades även mot Kap- pelshamn SK och hit ska även ha kommit lag från Bläse (uppg fr Folke Pettersson, Åke Broberg o Jörgen Pettersson. Bild ur Åke Petterssons album).

-88 har Gotland därför sju herrlag i fastlands­spel samt satte IFK Visbys spelare smällkorksdrickan i vrångstru- 1988-89 fyra-fem damlag med Dalhem ett år i högsta pen. De se­gerrusiga och glädjefyllda IFK-arna fick liksom serien osv nedåt till Div III. Dalhem har sedan forstatt Fardhem och Fårösund plötsligt beske­d om att det inte att vara ett många gånger lysande representationslag (se skulle komma några Stockholmslag till dem nästa år: -10 damlagskapitlet). november meddelas genom pressen att det inte fanns Efter en tid av vacklande framgång kommer VIF Gute rejält nå­got löfte från Stockholm. Istället skulle det bara bli en i blom och dominerar för lång tid framåt gotlandsfotbol- inhemsk, lokal Division IV - visserligen skulle segrande­ len på ett sätt som några år tidigare knappt var tänkbart. lag gå upp i Div III och tvåan få kvala, vilket i huvudsak 1986 är de åter i trean och vinner 1988 den­na serie så att de var en återgång till 1981… 1989 får besöka Div II (ramlar ur 1990 men är tillbaka 1992 Vem var ansvarig för denna olustiga utgång? Var det GFFs och därpå, 1994 även har nått Div I (Sveriges­ näst högsta ordförande, vilken i massmedia hade utlovat se­­rie­för­änd­ serie), vartill de sedan 1993 också­ har ett lag i allsvenska rin­gen, eller var det händelsevis­ någon på Stockholms FF re­serv­lags­­serie­sy­stemet och flera­ gånger även eliminerar som var an­sva­rig för denna hjärtlösa förändring? allsvenska klubbar vid mötena i Svenska Cupen…­ 1996 Ordf hävdade förvånat att han hade blivit lo­vad tre platser åker de dock åter ner till II:an, men är 1997, 1999 och 2003 i Stockholms­ ­fyran, då Gotlandsfotbol­ lens­ framtid hade trea och 2002 även tvåa i denna. diskuterats över en restaurangmiddag.­ Men nu stod ord Efter en ny systemomläggning heter serien 2006-07 istället stod mot ord - och stockholmar­­­na hade inte planerat att ta Div I, men 2007 blir det respass, varpå klubben från 2008 emot några Gotlandslag. by­ter namn till FC Gu­te; men sedan dess ännu inte lyc­kats I dåvarande läge kunde inget göras åt saken. övertyga lika väl. IFK Visby blev ur­sinniga och krävde ordf avgång men han Visby/Gutes framgångar ledde till att det gotländska sam­ blev kvar, och i GFF:s verksamhetsberättelse från år 2000 arbetet med Uppland hamnade något i skymundan. Där har kvalet mellan IFK och AIK utelämnats - en glömska blev efter hand FG 86 (de samverkande Fard­hem och Gar­ som låter som rena rama­ freudianska felsägelsen. da) resp Fårösund klara topplag och besökte några­­ gån­ger Efter några år med en riktig division IV-serie fick nu Got- även Div III, men i regel bara för ett år i sänder. landsfotbollen åter kliva tillbaka till 80-talsmodellen och Upplandsförbundet gillade dock inte riktigt detta och det breda utbytet har (ännu) inte återkommit. 1997 ving­klipptes serien något. Tre år senare kom sedan Från och med 2004 ändrades detta åter så att nu bara det det verkliga lågvattenmärke. Samarbetet med Uppland segrande laget med vissa år får gå upp direkt men annars upphör med år 2000, och det sades att Stockholms Fotboll kvala, vilket sedan varit kvar till skrivande stund. Förbund öppnat dörren för de tre bäs­ta Got­­landsk­ lub­ bar­­ na­ Något anmärkningsvärt hände det sig dock i Upp­land 15 och välkomnat dessa för spel i Hufvud­ ­­stadens Div IV. dec 2008 att UFF tecknade ett avtal med Åland om att de Det­ta tände Gotlands­fot­­bol­len och nya spännande mat­cher Åländska lagen var välkomna i de lägre uppländska di­ lockade, där det såg ut som om FG 86, Fårösund och IFK vi­sionerna. Visserligen något närmare, men varför var då

Visby (vil­ka vann det avgörande kvalet­­ mot Visby AIK) Gotland så besvärligt att resa till? skulle få spela i Div IV Stockholm. Det såg äntligen ut som att vi (förutom Gute i Div II) skulle få tre etablerade­ fastlands­ ­lag och med så god geografisk fördelning att de som vil­le sat­sa se­riöst på fotbollen skulle få möjlighet att gö­ra detta oav­sett var på ön de än bodde. Men vad hände? Efter att ha besegrat Visby AIK i kvalet

33 1927 enl Bandyn Handbollens start VIF o att Lär I form av ”hockey” nämns i Gutes äldsta­ idrottshis- Handbollen kommer lite senare än de andra två grenarna. En tidig vann torik spel av något som tycks vara bandy. Det hela match är känd 1927, då läroverkets korgbollstränade killar bjöd Kolla skedde vintern 1905 och på Kalkugnsvät,men sen gott mot­­stånd mot en tysk marineskader och till stor överraskning press- de hemsnickrade klub­borna snabbtbröts av fick de vann med 17-16 (vissa motsv kontakter med fastlandsvärnplikti­ga notiser bytas ut mot naturligt krökta enestammar.­ Senast etc hade nog varit förut, men inga mat­cher kända). (1929, under 1920-talet börjar sen bandy även att noteras i Efter en tids funderande och sådant tycks spel sen börja­­ hösten­­ got­landspressen, men är här in­te närmare efterfor­s­ 1932, då matcherna främst gick i I 18s gym­nastiksal (men vid behov­ för- kat. Då naturisarna­ ofta inte var så beständiga blev även A 7s), där äldst kända match går 20 nov, 6-6 mel­lan Lä­ro­verket lust?) också­ spe­let ibland begränsat. Dock var antalet lag till och I 18. Även A 7 var då ifärd att bil­da lag. 3 dec nämner pressen­­ en början ungefär lika mån­ga i bandy som i fotboll. att serie planeras, samtidigt som Läroverket 4 dec slår A 7 med 20-12 Äldst kända match mot ett fastlandslag­ är VIF mot resp I 18 Gute med 12-9. Efter en ny match 18 okt kallas­­ I 18-laget i Sigtuna IS 1929 (1-2), men ett par år innan dess, 1927 Gtlg 19 dec även för studentlag. I samma artikel nämns även att flera så satte Klin­tehamns IK upp en pokal att tävla om och av Gu­­tes spelare också spelade för läroverket, resp att nu även AIK framme vid 1935 hade Gu­te, Klintehamn och VIF var satt upp ett lag, vilka i sin premiärmatch beseg­rade A 7 med 17-8). sin in­teckning, men från detta år sopade Slite hem 18 dec går även den första flickmatchen (lag vit mot svart, 8-7). tävlingarna och tog 1938/39 hem pokalen för gott. Trots att VIF håller mera på med bandy följer nu ett nära nog Flitiga i spelet var även Hablinbo­ och efterhand även­ veckovis matchutbyte, delvis illustrerat av att Gute även har B-lag. Roma, Burgsvik (liksom sin senare­ efterföljare Ho­ 5 mars möter AIK även ett lag från Hem­se folkhögsko­la (13-6) och burg) och fle­ra andra allt efter lust och läge. Notabelt 26 mars möter old­boys från I 18 (un­deroffi­ce­rer etc) ett dam/flicklag är att landets Lä­roverk­ har en vin­termotsvarig­ het­ med rötter i Visborgsslätt (3-2). till den mer kända kronprins­ ­pokalen för fot­bol­­len, 15 okt 1933 börjar­ en reguljär serie­ med 4 lag och till skillnad mot men om Visby läroverk var med i denna­ täv­­ling är förut sägs att man nu spelar med reglementsenlig­ boll. Tydligen­ var ej konstaterat. Värt att nämna är även Einar Smiths det en märkvärdighet, för på seriestartsda­gen så bussas publi­ken omnämnande från sin läraretid i Levide­ från 1942- ut från Södertorg till I 18s gymnastiksal. 17 dec möts även Flicksko­ att även flickor deltog i det ban­dyspel som då kom lan och AIKs tyngdlyftare (6-6, men Flick ledde med 5-2). I januari igång på skolnivå. startas även B-lagserie samt DM och 28 jan möts åter Flick resp Senast 1948 finns även ordnat pojklagsspel,­ men AIK Lyftare(8-5, med god flickmålvakt), 2 mars Läroverket mot I 18 med de konstfrusna hockeybanorna får detta spel Junior (retur 8 mars) och 18 mars en match Flick 1- Flick 2 (8-7). allt mera överhanden, kompletterat med rinkbandy Seriespel kom snabbt igång på herrsidan, liksom matcher på i korpform. spinn­sidan, men där dröjer det tills efter ett möte 4 april -37 mel­ Även landbandy är känt från denna tid, exv lan VIFs och Läroverkets flickor (2-6) innan stadsklubbarna på Vamling­bo-Burgsvik 8-2, sö 4 dec 1938. hös­ten även bör­jar damserie.­ Detta var ändå hyggligt dribblat, så man frågar sig varför det då var så svårt att få till en reguljär gång i tjejjfotbollen?

Damfotboll

Damfotbollen har sin egen historia. De första damlagen uppträder redan 1933, men först 1965 kommer såna lag i se­riespel (korpen) och först på 70-talet i reguljär form. Här var det Hemse BK (1977-84) och Dalhem IF (1978 - och hittills allt framgent) som var våra fastlandspionjärer, och det är faktiskt Damfotbollen som har nått Gotlands största nationel­ ­la framgångar, där Hemse ett år kom fem­ma i SM och Dalhem som ny­komling år 1987 vann All­sven­skans Nor­ra grupp samt kom trea i SM-slutspelet. Se säskilt avcsnott nedan,.

34 Och pärken då?

Pärk har ju spelats sedan långt bak i icke nedskriven tid, kan man tex 1949 även notera en Norra och Södra­ serie för och olika försök har gjorts, att som med varpan plantera de mera vuxna. spelet även på fastlandet. Något sådant var ju också en av Stångaspelen är dock det främsta mötet (1937 tävlar tex or­sakerna till att fotboll spelades första gången på Got­land 27 lag i tre klasser), och där ordnas efter hand lagens plats i 1878. De i Stockholms bollklubb ville lära sig pärken bättre tabellerna via ett bestämt system av upp- och nedflyttnin­gar. och förde i sin tur med sig fotbollen till Gotland. Detta ledde pärklag Seriestystem har dock även funnits utanför Stångaolym- emellertid­­ även till att man 1882 ordnade en stor pärktävling 1882 piaden. Senast 1943 påbörjas en regelrätt se­­rie i fram- resp med sammanlagt­ 196 spelare (antalet lag??). Flera sådana våg bakpärk, i tre klasser vilken pågår från maj till oktober.­ 1943 följ­de, men 1887 beslöt man att i brist på större anslag låta var det 26 lag, och samma år även en lokal serie i Fårösund, denna spelform vila. 1904 blev visserligen Pärkförbundet 1949 en norra serien om åtta lag, men 1951 bara sex, men RFs tretton­ de­ förbund,men verksamheten utvecklades ej i Stångaspelen oftast flera tiotal, med viss koncentration och som förbund blev man inte gamla. Däremot var man till socknar på öns östra si­da och sö­derut, från Fårö i norr med i sammanhan­ ­get då Gotländs Idrottsförbund bildades via Bunge, Lokrume, Ekeby, Gothem, Gammelagrn, Ös­ter­ 1908 och 1909 följ­de öns första distriktstävlingar i allmän garn,Viklau, Sanda, Silte, Hablingbo, Alva, Vänge, Stånga,­ idrott vari bakpärk var en av grenarna. Pärk blev även en Ala, Lau, När, Burs etc. I flera fall alltså socknar där fotbollen­ av uppvis­ningsgre­narna vid OS i Stockhom 1912. Samma år hade en mera svag ställning, kom sent, kortvarigt eller inte bildades Förenin­gen Gotländsk Idrott. alls, även om det förekommer fall som Ljugarn vilka tar upp Pär­ken levde ett hyggligt liv med kamp emellan olika soc­­­ pärken efter att först ha spelat fotboll i ett par år resp att man kenlag och tidvisa försök att vidga träffar och sammandrag­ ibland även kan se både VIF och Gute spe­la pärk resp att man till allmänt seriespel, som då man 1924 ordnade en omfat­ 1934 hål­ler mer allmänna övningar på Gutavallen - spelet tande tävling över hela ön i samband med dåvarande GA- väx­er helt enkelt inte till samma stora serie­­ ­ambiton. stafett, med samtidiga tävlingar ena dagen fyra skolor och Möjligen kan an­mär­kas att till en av de sista matcherna­ andra fem. Trots detta hade man utom Stångaspelen svårt 1949 så lämnade båda lagen wo (Fårö och Lumme­lunda), att genomföra större tävlingar. ­ var­för båda även till slut fick noll poäng (GF 27/8). Även här Senast från 1931 ordnades dock olika ungdomsturne­ ­ringar hade man alltså sina stunder av ofullkomlig­ organisering. och återväxten hygglade sig och 1931 är även ett förslag uppe Antalet lag har varierat men efter en nedgång under om att söka få pärken som OS-idrott ihop med lag från ett femtiotalet kom sedan en lång och kraftig ökning - så att antal länder med liknande spel (Frankrike, Belgien, Baskien, det 1977 kom hela 57 lag. I början av 80-talet kom även en Holland, se GA 26 mars -31). Samma år införs också på prov våg av damlag. att vid å­rets stångaspel ha en grupp bakpärk med avspark Utom denna ”gutaolympiad”­ ordnas efter hand även en utom den med vanligt handskott (GA 19 maj). rad vårtävlingar­ som Stånga torgdag (som 1984 vuxit till 28 6 juni 1937 ordnas även en tävling i Hemse mellan 8 vux- lag varibland en klass för damlag, samt 1989 hela 58 lag varav enlag, och liknande ses flera gånger, som då kretstävlingar­ 21 dam), tävlignr i Östergarn plus ett särskilt VM - men en ordnas mellan olika skolor. Vid en av dessa noteras Gtlg 9 skildring av allt detta får göras i annat sammanhang. sept 1938 att även flickor var med i spelet i de tre lagen Vall, Atlingbo och Träkumla, vilka alltså var mixade. Tio år senare

35 1920-26 1928-33

• • • • • • • d x • ••• • ••• • •• •• x • x x • • • • • • • • •• • • • • Kartorna visar platser/ • • föreningar med lag i Tilläggsmarkör: fotbollens serie- X = känt lag utom serie spel, olika år. d = känt damlag i mera • än enstaka match. Se dock även specialkapitel

Lag att spela med

Vilka lag som var i spel kan man förstås följa i tabellerna, och 1925 var de seriespelande föreningarna 5 med 6 lag, men vilka lag som det totalt sett har funnits återges på en kar­ta 1927 är de 11. Fast 1928 färre - om man inte även räknar de med vidhängande tabeller i bokens slut (sid 264). lag som ej del­tar i seriespel. Ef­ter en tid av svaj har man hös­­­­­ Men det kan också vara intressant att i någon mån se hur ten 1931 fördubblats till 21, men sedan blir det åter svårare, utvecklingen gick fram steg för steg. varför det dröjer till 1949 innan man kan se nå­gon ny och Kartorna ovan vi­sar en etappvis utveckling, med kon­ större till­­växt och summan plötsligt bli 42. Under samma tid centration till vissa år och en viss paus däremellan. har då även J-lagen kommit till ordnat spel. Som vanligt är det ett problem att vissa föreningar bara 1952-53 når man ett slags maximum med 52 seniorlag + är igång en kort tid eller bara spelar utom serie, resp under juniorer som fullföljer serien, innan tillväxten hejdas­ av att senare tid att vissa föreningar bara har ungdoms­lag. För att antalet ungdomar som kommer upp i lagom ålder är få - en förenkla avses härovan därför bara lag i seniorse­rier, även kombinerad effekt av 30-talets minskade barnakullar,­ resp om första kar­tans årtal även innefattar tidiga DM, men vilket att en stark utflyttning nu börjar där Gotland från 1949 års här inte gör någon praktisk skillnad). in­vå­nar­topp på 59 500 inv tappar 13 % fram till 1962, och att det då främst var ungdom som flyttade. Kartan för 1920- eller betr serier 1925-26 visar den stapplan­de Antalet lag har sen varierat i takt med storleken på de början. Med tre civila klubbar plus militärlagen var Vis­by lagom­ gamla generationerna, arbetsmarknad och andra förstås först, och länge även bäst och störst. Första lag på intressen. Vissa år mera, men en bit in på 2000-talet bara ett landet var Bro, där lag är känt från 1921, även om vi inte 30-tal på herrsidan och något dussin i damernas. Plus de ofta kunnat hitta några matchresultat. över hundratalet lagen i ungdomsspel och korp. Som anges i annat kapitel finns ett starkt samband mellan vil­ka klubbar som bildas på landet och var järn­vägen - kultur- Spelets geografi bäraren - gick. Sambandet är inte absolut, men helt tydligt är Av en mängd olika skäl kommer snart en bild av antalet lag att där man har längst till järnväg, i huvudsak de strandnära kan delas upp i fyra grupper, Visby resp området på Norr, socknarna mellan Lju­garn och Gothem, där är nätet hela det runt Roma och så på Sudret. tiden glesast. Även i området mellan Visby, Klin­te­hamn och Sudergruppen utkristalliserar sig mycket tidigt och 1933 Roma är lagen färre och mer kort­va­ri­ga - men då en lik­nande har man även en separatserie utanför förbundet: Vissa lag lucka även ses i järnvägssocknarna­ syd om Klinte­ inses lätt är kända som ej deltar i serie, och kanske finns häri något att förstås även andra faktorer spelar­ roll. slags samband med att man här­omkring även var tidiga­ och

36 1935-38 1946-49

x • •• • x • • • • • • • • d • • d • • • •d• •• • ••••• ••• • • • • • • • • • • • • d • • • • • x • • • x • • • •• • • • •d • • • • • • • • • • • • •

länge istäl­let fast vid varpa och andra idrotter (Bunge och ganska livaktiga i flera andra förenings­ ­sam­man­­hang som Ting­städe var även centra för olika slags kraftsport), vartill­ Lantmanna och Soc­ken­ban­ker (och fak­tiskt även frikyrkor!). bilden störs av att Rute en tid försvann från kartan då Val­­ De direkta rören däremellan var kan­­ske inte så många och levikens fabrik fick problem under 30-talskrisen. framförallt är de svåra att spåra fullt ut, men förhållandet Utvecklingen i Romaområdet var något svagare och se- speglar en stark före­ningskultur, vilken här även har poän­ nare, men från femtiotalet utvecklar man även häromkring gen att man sam­tidigt även förblev star­ka bärare av de gam­la en avsevärd spelstyrka - Roma var tidi­gare än nå­got suderlag gotländska idrotterna (läs främst: varpa och pärk). Faktiskt med att ta hem DM (1951) och flera år även en stark kon­­kur­ var Sud­ret också mycket starka i sin tidiga ut­veck­ling av is­ rent om seger i högsta gotlandsserien, där dock Fardhem­ till hoc­keyn (vilket på Gotland främst avser fem­tio­talet), en god slut lyckades bättre (1956/57). bredd där man var först med både konstfru­set och ett lag i fastlandsspel (Fardhem 1963/64). Lagens stör­­re fram­gån­­gar Vad gäller bredden så hade Visbylaget Hansa ett B-lag­ med i läderkulssparke­­spelet var inte lika snabb som ut­­veck­­lingen redan i första årets seriespel, vilket året efter följdes av VIF i antalet lag, men det är ingen större slump att det var Sudret och 1927 även Gute. B-lagen varierar mera, men Väskin­ ­de som blev först med ett landsbygdslag­ i fast­ländskt seriespel och Rute var första landsbygdslag med B-lag i seriespel (Staden var visserligen före, eftersom Gute vann serien det år (1931 resp 1932), senare följda av sudrets Hemse (1938). man råkade få tillåtel­se till fastlandsuppflytt, men hade detta Men utanför seriesystemet hade även Rone B-lag 1932 och löfte kommit ett annat år hade mycket­ väl även ett norrlag Klintehamn 1933 - upp­gifter­na om spel med lag utanför istället ha blivit först.). serie är så pass många att det tycks röra sig om en ambition Mera spritt men med starkare framgångar ses även grup- att nå serieliknande förhållanden. pen på Norr, där man bla hade de första lagen utan­för Vis­by Tiderna ändras, lag bildas, spelar, tar timeout, försvin- som vann ett DM resp högsta gotlandsserien. Styrkan i det­ta ner och nybildas. Mot slutet av 1900-talet tillkom fler nya beror delvis på att den mycket stora sten­industrin - med lag i Visby resp på norr. Flera av visbylagen blir dock mera sina fackföreningar och sådant var arbetarna föreningsvana­­ kort­variga men vissa övergår även till andra bollspel eller (vilket även avsatte sig i en mängd konsumbutiker­ och fiskar­ got­landsidrott. Totalt sett har historiens vågskål åter gått förenin­gar), och med detta slags arbeten som grund hade norr­ut, men år 2009 återkom tex två mer södermässiga som man även lite mera disponi­bel tid att ägna bollsporten än en tid varit borta (Vänge och Hansa/Hoburg), och framtiden de mer utpräglade jordbruks­ ­socknarna. Observera dock att för vissa lag är som vanligt ett frågetecken. utvecklingen inte var rakt linjär - i två av de mest utpräglade stenarbetarsocknarna,­ Hellvi och Bunge (Fårösund), höll man

37 Plats att spela på

om ovan beskrives med dåtida referat så spelas pokaltur­nering för redan 7 aug 1910 hade man rest ut till Got­lands första fotbollsmatch på den så kallade­ Hemse för att möte Hemse IF i en liknande pokaltävlan. S Skolbetningen år 1878. Detta var förstås ett tillfäl- Det mer tränade Gute tog hem första halvlek med 4-0, men ligt arrangemang, och när spelet i början­­ av 1880-talet i andra fick Hemse medvind och reducerade, vilket Gute tar mera fart används bland annat Strandgärdet­ mellan dock snart kvitterade, med 5-1 som slutresultat. 1911 skulle Lasarettet och Ringmuren vilken var tänkt att bli mera rejäl lagen mötas vid en ny match å Ö Byrummet, men det blev arena, men där krafterna då inte räck­­te (senare kallades åter i Hemse och ny Guteseger. platsen Norra IP och användes bla för korpfotboll). De Redan 1911 fanns alltså tre platser med så goda spelmöj­ första å­rens spel avtar dock snart - än var de got­länd­ska ligheter att man kun­de tävla någorlunda seriöst. Inte illa! idrotterna­ den sport som gällde. När fotbollen inte minst genom yngre militär börj­ar ta Fotbolls-DM hade startats 1917 men det är först med ar­ ny fart runt år 1903 spelar man främst å I 27s Visborgs­ bets­lös­hets­krisen ef­ter första världs­kri­get som man 1921 slätt, men de kort härefter startade Gute hade en mindre tar itu med anläggningen. Någon helhjärtad satsning är IP vid järnvägsstationen, vartill dåvarande IFK mfl kun­de det somsagt inte, pengarna är knappa, men till våren 1924 använda området mellan Solber­ ­gaskolan,­ järnvägen, fd är platsen an­vändbar för tävlingar i allmän idrott, då man fän­gel­set Kai­sarn, Mejeriet samt Solbergabacken - dvs un- ställt iordning­ en stor idrottsplats med löparbanor och gefär platsen för nuv Gutavallen, vilken senast 1914 kallas hoppgrop etc, och senast 1925 även börjar spela DM-mat­ ”idrottsplatsen å Öst­ra byrummet utanför Kaisarporten”, cher i fotboll. Arenan kallas då Nya Idrottsplat­ ­sen innan där man 1904 även haft en stor jord­bruks­ut­ställ­ning och den vid 1927 års invigning får namnet Guta­ vallen.­­ Till alltsom oftast också­ cirkus. Det lite senare bildade­ VIF spe- den­na invigning byg­gs även läktare vilken dock delvis lade till en början dels å den sk Tranhus­åkern men än mera ra­sar under en någ­ra år senare landskapsmatch. i den del av Östergravar som ligger strax nord om Öster- Vallen var alltså inte helklar, men 19 maj 1924 har pres- port. Längre fram höll även ung­domsgäng­­ som Svalorna sen reportage om att man un­der gårdagen hållit den första och Blixtarna till vid Vat­tentornet, och planer av liknande idrottstävlingen på Nya idrottsplatsen (döptes senare till slag finns ju ännu i Suder­ ­gravar och olika­ kvarters­ ­­områden Gutavallen, eller i kort form Vallen), där man nu med liksom det ibland finns i olika sock­entrakter. kolstybbsbanor och allt har löpning 400 m (segertid 56,8), Från 1904 går årliga pokal­täv­lings­mat­cher hos I 27 (i stavhopp (bam­bustav; 2,80), 1000 m (2.58,6), stafett 4x100 samband med militäridrottens midsommartida uppvis­ m 53,2 (juniorer, uttagning för SvDs stafett under nästkom- ningstävlingar), från omkr 1907 har även A7 idrottsplan mande söndag), 1500 m 4.35:8, 800 m (2.17,3) samt kula (2 - som dock får vissa klagomål för ojämnt mått, innan den stötar ihop: 11,6 m + 10,07 = 21,67), men där G Hellström stabiliseras till 90x45 och än senare byggs ut till mått för utom tävlan stötte 21,82. senare standard. Och ännu 1922 beskrivs denna plan något Samma 19 maj nämns även att man spelat fotboll,­ år­ets satiriskt i GA som ”en åker”, vilket omnämnande följs av andra möte för uttagning till landskapslaget, där VIF och en lika satirisk skildring av det sedan något år i snigeltakt Gute möttes i en, trots vad det egentligen gällde, något pågående ar­betet med den blivande Gutavallen. 1 oinspirerad match med seger för de första 5-0. Var denna Man hade nämligen efter hand börjat rikta­ man in match spelades är lite oklart - den första uppgiften om fot- sig på att gö­ra en större idrottsanläggning av platsen på boll på Vallen tycks istället vara från DM 1925 (ne­dan). Östra By­rum­met där en viss start redan fanns i form av Helt klart är att man vid serien 1925 spelade flera mat­ de pa­rallellt uppkomna stigar som användes vid A7s och cher i Stånga -uttryckligen nämnt 17 aug 1925 - trots att övningar och marscheranden. de målställningar man då hade var byggda efter­ vad som 1912 var denna plats tänkt arena för en match 30 juli gällde för rugbyn. Men att VIF spelade där finns foto på. emellan Gute och A7 IF som led i en ny pokaltävling Fast såna målställnin­ ­gar var man nog ensamma om. klubbarna emellan - men tyvärr föll så mycket regn att Känt från denna tid är att även Slite hade plan. Deras tankarna­ fick spolas. Detta var emellertid Gutes andra första IP låg vid korsningen av nuv Stationsgata/Solklints- väg. Genom ett par års reservarbete för ar­betslö­ ­sa fick man 1 Ett målande, men osäkert daterat citat ur Gotlands Al- dock till sommaren 1934 klar sin nya IP Östervallen­ med lehanda (23 juli?) återges i Gotl Idrottsförbunds femtio- löparbanor och allt, med invigning 10 juni. årsbok, sid 25. Även Bro hade då sedan några år en regelbundet använd

38 Två foton av David Holmert över Gu­ taval­ ­len i utsikt från Vattentornet (Hol­ merts arkiv, Visby Landsarkiv). Ovan med ett spjälstaket runt lö­ parba­nan, till höger med den 1931-32 byggda stenmuren. Särskilt på den undre bilden framstår även målgård och avsparksplats för träningsplanen men kan även anas å den övre. Översta fo­tot odaterat, men då det än­nu inte finns någon läktare så är bil­den tagen rätt långt före Vallens in­vigning 1927 (vilket då sked­de 26 maj med tal av dåvarande arvpris, den senare kung Gustav [VI] A­dolf). Då man vid god förstoring kan se någon slags parallell rand i gräset strax hitom Kung Magnus väg, så kan bilden vara från 1926, ty 26 april detta år nämns i pressen upp­sätt­ ningen av ett ytt­re gun­ne­bostäng­sel an­läggnin­­gen runt - till bil­jett­kassörer­nas fromma - vilket 12 juli även rappor­te­ras vara klart. Något stängsel är dock inte­ skönjbart vid den mer nära fotogra­fen liggande vägen, varför bilden mera­ troligt är ta­gen 1924, då vatten­ ­tornet var nytt och där­med gav fotografen en tacksam vinkel att plåta från; och vil­­ket även var samma år som man höll Vallens första friidrotts­ ­ tävling. Ytorna vid träningsplanens kortsida antyder­ dock att man redan då även börjat använda den för fotbollsspel, men vilket inte kan beläggas i skrift. Fotot passar även till beskrivnin­gen i GIs jubi­leums­bok 1938. En vin­­ter­ti­da ver­­si­on av sam­­ma vy är även införd sid 78 i Bengt Brolins bok Gotlands mo­tor­cy­kel­histo­ria (2009), som il­lu­stration till att man 1 nov 1931 använde kol­stybbs­banan för en has­tighetstävling med mc. Men inte heller där ses någon läk­tare, och inte hel­ler gun­ne­bo­tunen, varför även denna bild bör vara från första året med snö efter resp en rad annat är mycket­ identis­ka mellan bilderna så är våren 1924. tidsspannet knappast större. Översta bilden visar även, vilket är Den mellersta bilden har både läktare och ”ringmur”, vilket skymt på den mellersta, en materialbod vid huvudentrén.­ med stor säkerhet gör att den kan dateras till 1932, då denna • Nederst en vy från ett av firma Alyhr ordnat cykeljippo vall ju byggts som nödhjälpsarbete vintern 1931-32. pingsten 16 maj 1932 (Holmerts­ foto), med gutavallsmurens­ Läktaren var ett special­bygge till invignin­gen 1927 och även SV hörna. Nb att cyklisten i frack är tjejj, samt att alla saknar annars gick det lite pö om pö - men 1935 görs en större insats framly­se. Den närm­­sta har dock ba­kåt­riktad reflex (Skylten för att hyfsa upp löparbanorna resp en rad andra förbättrin­gar. ba­kom åskåda­ren har gatu­nam­net Kung Mag­nus väg). Dock fortfarande­ i huvudsak utfört som nödhjälps­ arbe­ te,­ bekos­ tat av tipsanslag, medel från DBW och annat sådant. Då annars Vallens småbyggnader samt den hit­re in­häg­na­den

39 Jfr sid 24

Gutes målvakt Karl Gutavallens läk- Sture ”Kalle” Wick- tare 1941, foto man - som alltid i­förd vid maratonlop-­ sin läro­verks­mös­sa pets målgång men i övrigt här dres­ och Henry Palmé sad i land­­­skaps­lagets som segrare klädsel (ur Gute 50- Wickman står här årsskrift s 47) vid det enkla förråds- och omklädningshu­ Läktaren har då set strax innanför nu­ byggts om då den va­ran­de entré, vil­ket första ifrån 1927 fanns på plats redan ju efter någ­ra år in­nan det även fanns rasade ihop. läktare (jfr fg sida).

IP, på ett Duss-skifte vid Kvievä­ ­gen. Det är dock lite oklart var med liksom en rad andra som tex Hasse Rondahl. Vid när den anses klar för seriespel, och dels var den även efter ett till­fäl­le mötte man där ett lag från Slite med den senare det lite kort samtidigt som den dessutom tjänstgjorde som all­sven­ske Ru­ne ”Mul­le” Oth­berg, då Långume vann, var- kre­a­turs­bete, med allt vad därav följde. vid ”Mulle”­ så att säga­ ville förklara bort förlusten­ med I Klin­tehamn hade man istället ordnat en plan 300 m att det var så svårt att spela på denna plan där man ibland syd om Sanda kyrka, den sk ”Sanden”. Några år sena­re gick vilse bland alla koskitar… hade de dock skaffat plan i Klintehamn, ”Idrottsåkern” Men det behövdes regelrätta anläggningar: 1931 skänk­­ vid Sicklings, nuv Gar­varegatan och än senare nuvaran­de tes den nystartade Othemföreningen mark till sin första IP, IP. En annan tidig IP var den i Stenkyrka (först på Tu­­ne vilken så ställdes i ordning med en mängd gratisarbete, mark nära Bjers gravfält), även om man de första säson­ men när sedan avstyckning skulle ske så befanns­ det gen ändå spelade flera hemmamatcher i Visby, som tex att delar av planen låg på grannens mark varpå denne­ den emot Slite. (”Snäck-Fredrik”) ge­nast for hem efter stängselstolpar och På alla dessa platser spe­las serie­mat­cher 1926-27. Åtta hägnade in sin del av planen (plus övrig del av skogsområ- fotbollsplaner plus en del informel­la redan 1925 är inget det). Planen var efter det inte i avsett skick och berättelsen dåligt facit av en än så länge dock rätt liten sport. 2 maj är att man istället länge fick spela matcher i Slite. Flera 1927 nämns även att man vid mat­cherna under helgen uppgifter i pressen nämner dock matcher­ i själva Othem haft spel igång på fem olika arenor samma dag, varav tre (exv mot Bro 1931 (GA 24/8), vilket inte nu går att säkert i Visby. Och mera kom: reda ut, men några år senare hade man även tids IP vid Då seklet fyllt 1928 framgår att Follingbo,­ Akebäck File, fast kunde därpå i början av krigsåren ställa iordning och Vänge hade planer som dög för matcher mot Ro­ma den klassiska Othemvallen. (vars egen IP dock ej var godkänd för seriespel), vartill Vid sidan av detta fortsatte de lokala grabbgängen ofta något liknande även gällde Burgsvik och Havdhem resp med lokala planer, som tex Klintehamns scoutlag och de att kort härpå Rone vid ungefär sammatid har en IP strax i Boge. Sådant kan man ju ännu se här och var där loka­la nord om Koopen.­ 1932-34 nämns även planer vid Lärbro, gäng är intres­serade av att spe­la. Men på den tiden fanns Yt­lings (nuv golfbanan) och Långume i Othem, Vallevi­ ken­ inte ”officiella” fotbollsplaner i lika mån­ga socknar som på (mellan cementen och Röda Raden),­ Lekvallen i Bunge, 50-talet, och det dröjde ibland till efter andra världskriget Klintehamn,­ Alva och Vass­tädeburg­ i Hablingo­ (första innan dessa ortslag kom med i officiella serier.­ match maj 1933) samt Boge och Burs mfl andra. Från Dalhem berättas att man på sin första plan vid Ofta började det lite enklare: Utom sådant som att en Tomta backar 1934 fick dra upp en del träd med rötterna, del planer tex var mera hår­da eller vattniga så berättar men att ett av träden lämnade en grop efter sig som man Bror Johansson (1996) om tävlingar i såväl allmän idrott hade svårt att få jämn. Därpå blev det Munkbac­­ ­ken vid som fotboll och handboll mellan skolorna i Othem och Mun­ke­bos, från 1933 Gandarve äng 90x45 m (vid stn/ Staple­bac­ke (nor­ra Lärbro), där tex Stap­­lebacke hade en mejeriet, och då även dusch) innan man kunde ordna sin plan i skogskan­ten bakom skolan. Även Othem hade en nuvarande IP med start 1953. sådan plan, c:a 50x25 meter och med stenar utlagda för att Linjerna var ofta utmärkta med sågspån - detta var markera var målen var. Åke Pe­ter­son f 1930 fyl­ler (2009) i vanligare än vad vi i dag kan tro, de små specialvagnarna­ med att de även vid Lån­gu­me gjor­de i ordning en plan på för att krita linjer med var ofta ett redskap som tog tid att c:a 50-60 m längd, vilken låg i en beteshage på norra sidan skaffa (om inte annat kostade de ju pengar!) - så sågdus- om landsvägen­­ vid Lån­gu­me gård. Den hade­ riktiga mål linjer hade man till en början lite överallt, även om det bara och an­vän­des en bra bit fram på för­tiota­let, då bla han själv ibland har bevarats som berättelse (exv Lärbro,H Ringvall

40 Foto från Stånga IP vid ett möte Stånga-VIF, oda­terat 20- tal, men troligen 16 aug 1925 då systemet var nytt och bå­­da A-lagen var i sam­ma serie. VIF segrade då med 3-1 och tog i samma veva hem serien utan poängförlust. Ett av våra­ ti­ digaste foton från en lands­bygds­arena - obs dock att målet är av samma slag som i rugby (något rugbyspel är dock inte känt från den­na tid). Även Bro och IS Hansa spelade matcher här ute, och de senare vann 25 apr 1926 med 5-2. Stånga har byxor med rand, men endast VIF-arna är kända till namn. De står varannan man): 1) Erik Lundberg (lagledare), 3 Gunnar Rondahl, 5) Ivar Pettersson 6) Otto Persson (domare?), 7) Mel­ker Friberg, 9) Axel Nilsson, 11) Josef Cronholm. Knästående 1) Totte Danielsson, 3) Halle Andrén, 5) Gustav Nyström 7) Gustav JG ”Kina” Pettersson 9) troli- gen(?) K G Larsson. Målvakt, främst: 2) Aldor Eriksson. Enda Stångaspelare med känt namn är knäståen­de nr 4) John och Klin­te­hamn E Smith). Nät fat­tades i regel, men under ”Stoc­kis” Åhlin, furir vid I 27). (Källa GA 17 apr 1989) 40-talet började man sätta upp hönsnät som bollfångare, och när Lärbro­ IF bör­jade på ny kula - dåman i slutet av 40-talet även hade en IP vid Storungs hamn - så var det ett Första matchen på Gutavallen par fiskare som knöt nät på egen hand. Många planer kor- Två veckor efter ovanstående presentation, måndag 27 sades även av kostigar, hade vattenproblem och utmärktes april 1925, har Allehanda även reportage från den första av ofullständigt planerade vallar - för att nu inte tala om officiella fotbolls-, dvs tävlingsmatchen­ på Nya Idrottsplat- omklädningsrum - men det ordnade sig efter hand. sen, vilken alltså hölls 26 april (redan 1924 hade man dock Mera av hur dessa till en början ofta enkelt ordna­de tävlat här i friidrott, se ovan. Var­för det skiljde ett helt år planer utvecklas och förnyas­ skissas i bokens inledande framgår ej). Det var det mer erfarna A7 som tog emot de ka­pitel, resp i successiva noter och i bokens avslutande­ relativa erfarna Stån­­ga IF (9-0). Re­fera­tet är utförligt och ra­der med klubbpresen­tationer även om man kan se att spelet än­nu har en del att utveck­­ la kan det vara kul att ta del utav. I refera­­tet kallas vallen De gutniska lekarna fanns ju av gammalt liksom en mång- platsen för – säsongens – första serie­ ­match, men som ne­ fald militära och allt mer utvecklade grenar av friidrott. dan analyseras var det troligare en match i DM. Oavsett Och inte minst lagspelen kommer på bred front: 8 april hur, så är det emellertid den första tävlings­ ­matchen­ på 1925 har GA en artikel om en rad nya bollspel, den redan­ Gutavallen: något etable­ra­de pingpon­gen men även korgboll och handboll; där det senare spelet redan ”länge” spelats i ”Nya Idrottsplatsens fotbollsplan invigdes i går skolorna, men nu även börjar nå ”den mer vuxna­­ ung­­do­ med en match, den första i gotländska serien. Det men” - vilket väl även delvis var de första som hade­ bör­jat var A. 7 och Stånga I.F., som fått den äran att inviga växa till sig, kan man så här efter nog tän­ka. Referen­serna planen, och be­träffande målantalet gjorde A. 7 det är dock främst till olika fastlandsstäder och hur mycket de riktigt ordentligt, ty de avfärdade Stånga med 9-0. redan fanns på Gotland är otydligt, men särskilt handbollen Halvtidsresultat 4-0. börjar snart nämnas här, och båda­­ idrotterna­ ut­må­lades i A. 7 hade avspark, och det visade sig med det GA som stora ämnen för fram­­ti­den. Båda spelen hade även samma, varthän segern skulle gå. De voro Stånga- den fördelen att de kun­de utövas­ inomhus, alltså även vin­ borna betyd­ligt överlägsna både i spel och bollbe­ tertid (Man bör dock observera att handbollen då främst handling, då däre­mot snabbheten var ungefär lika. spelas utomhus, sommartid). Korgbollen,­ det som vi idag Femton min. efter avspark började också målandet.: mest kän­ner som basket (men som idag även är två spel Det var styck­junk. I. [Ivar] Persson – fotbollsför­bun­ med något olika regler) var i Amerika lika populär som dets ordförande­ – som fick äran att skjuta det första­ fotbollen var här, men i Göteborg ha­de man redan börjat målet på den nya idrottsplatsen. Fem min. se­na­re ar­rangera landets första korgbolls-DM. upprepade h.i. manövern och efter ytterligare 11 min. En anm till detta är att det sedan inte var förrän 1954 gjorde han om det. Halvtidens fjärde mål skötte c.f. som den klassiske gympaläraren Gösta ”Dirken” Löf­gren Persson om. Båda lagen hade var sin straffspark, men kom i begrepp att introducera basketen på läroverket, och bortsumpades av de, som hade lagt dem. då som ersättning för den mer hårda korgbollen. Efter avspark anda halvtid gjorde A.7 mål 5 min. ef­ter hörna, då bollen nickades in. Andra målet gjor- des tio min. senare och med v.i. som exekutor. Tred­je och fjärde målen gjordes av h.i. och det sista gjorde

41 Lite praktisk historia Översta fotot på Slite IF är odaterat, men troligen ungefär 1927. Gamla IP låg ungefär i norra hörnet av nuva­ran­de gatukors­ning Järnvägsgatan-Solklintsväg. Östervallen invigs 10 juni 1934, och fotot är av uppenbara skäl inte taget där. Bilden därunder är samtidigt en av de äldsta från Ös­ terval­len - även Othem spelar här och inleder? den dag man spelar mot Gute (5-0) med att först ta ett foto på laget. Detta torde va­ra serien 1934/35, eftersom Gute då bara hade B-lag och dessa lag är ganska jämna i serien, medans Othem nästa år åker ur med ganska klara besked. Mest intressant med bilden är att vi, förutom sittplatsbän­ kar och ett plank mot tjyvkikare - pga gråskalan dock svår­ upp­täckt i tryck, ser ett fotbolls­mål med nät. Såna var än­nu inte särdeles vanliga, men man hade­ alltså ordnat det på Ös­ter­vallen. Förmodligen det första riktiga fot­bolls­måls­nä­tet utanför Visby (Då Cementfabrikens skorstenar anas i bakgrun­den t.v., så är bilden tagen vid V målet med vy mot N. Där vi här ser skog står nu Lännaskolan). Liknande foton kända härifrån 1936 och -37 (Öhrman, Slite i Brytnngstid s 61, 63) .) Nederst: Othems första IP på den sk Sanden vid nuv golfba­na. Där hade dock en närboende markägare stängslat av delar­­­ av spelytan, ity att det vid förrättning visat sig vara hans mark. Fo­tot torde vara från 1932 (det är märkt med 12 april). San­den kunde därför bara användas till träning, och det dröjer till 1943 innan man kan inviga den senare Othem­vallen. Sandens IP kan därför liknas vid andra under lång tid utnyttjade men inte reglementsenliga planer, som vid Boge skola och i Långume. En myckt flitigt använd sådan fanns ävn i Bro (jfr kap om damfotboll). Spelarna: - Slite: Sven Tellman, Valdemar Fransson, Sven Jönsson, Alois Waclaw, Bror Andersson. Mittrad: Sven Wernström, Folke Berg- ström o Nils Lyth. Främre: Hilbert Öselin, Erik Lrsson o Ivar Karlsson, ”Göeborgskalle”. - Othem: fr v Ernst Rohnström, Olle Gren, Harald Rohn­sröm, Hugo Mattsson, Charles Broman, Henry Johansson,­ Klas Nilsson, Göte Nord- wall, Evald Rohnström, Axel Andersson, Göte Berg. Ungdomarna i Othem delvis kända: Stående NN, Karin Svensson, sit- tande fr v: Yngve resp upptill Einar Snecker­ström, nedtill Harald Rohn­ ström, NN, Einar Molin, Östen Berg, sen (troligen) Ellen Pettersson,­ Emrik Fohlström, NN skymd o slutligen Henry­ Pettersson.

h.y. 8 min. före full tid. Stånga hade denna halvtid en Uppenbart var denna match dock inte som det först sägs straffspark, men den sköts rakt på målvakten. en match i serien utan istället i DM (flera såna matcher­ går A:7:s lag var bra med h.i. och h.y. som bäste på denna vall), för dels spelar A7 sedan semifinal (torsk män. Cen­terforward, styckj, Persson, med sina 47 med 4-6 mot IS Hansa) vilket i pressen säges vara­­­ den

år på nacken,­ gjorde en bra match. Vänsterytter var ”andra” semifinalen trots att det senare även spe­­­las en lagets snabbaste spelare, väl samspeland med sin tredje - rimligen var första mötet därför en kvart-; vilket­ inner. Halv­­bac­karna gjorde inte mycket väsen av även stämmer mot att man ännu bara höll DM här, resp att sig. Backarna hade bra pla­ceringsförmåga och voro när sen även enkelserien kommer igång så möts fram på boll­säk­­ra. Målvakten hade in­genting att göra, varför sommaren A7 och Stånga en gång till, 19/7, varvid Stånga han ej kun­de visa, om han dugde till någonting. I faktiskt vinner med 5-2 (denna gång på A7:s plan, fast Stångas lag var h.y. Cristians­ ­son bäst samt backarna. den­na inte hade fullt mått). Men när A 7 en bit in i augusti Målvak­ten syntes inneha en fenomenal tur, men med drar sig ur se­­­rien så räknas resul­ta­ten från de­ras matcher skicklighe­ ten­ var det dåligt beställt. Alla spelarna bort (man hade först tänkt att de res­teran­de matchernas hade en viss förkärlek att gröta sig tillsammans, så mot­ståndar­lag skulle få 2 p på wo, men ändrade detta) snart en situation uppstod. Då och då försökte man varför Stånga för­lorar de poäng man här hade vunnit. med lite samspel, och det syntes gå bra. Med mera Men senare vinner de istället mot Hansa­ B (6-1), så de träning och flera matcher­ kommer laget säkerligen klarade sig alltså egentligen ganska bra, bortkomna var att bliva bra, sammanhållningen finns. De går inte de absolut inte. Två segrar på summa 7 matcher­ var nog att skapa ett bra lag på ett års tid.” helt okej, särskilt som deras förlust mot seriens segrare VIF C.G.

42 Till en början lirade Ljugarn boll strax ba­ kom nuvarande Kon­sum men hade till vå­ren 1930 fullgod plan på Björk­vallen (Sid 63 i boken Ljugarn den ljusa udden uppges dock fo­tot vara från 1927 eller -28). Som bilden visar har man hönsnät i målet och då det ännu fram på 40-talet var rätt ovanligt med sådana, så kan detta även va­ra första fotbollsplan på landet med nät. Personerna bara delvis identifierade (Domare, Valle Ahlgren, Gus­taf Lidéhn, Ivan Kristiansson, Helge Karlsson, NN, NN, Gustv Crlsson, Uno Hultin, Arthur Malm­qvist, Ture Strömbäck, NN). var ganska knapp, 3-1, men då var det även hemmaplan.­ Och 26 maj 1934 skriver GA att det i form av nödhjälps- Stånga tycks f.ö. tydligen ha arbe­tat rätt målmedvetet med arbete även är aktuellt att sätta upp ett plank runt den sin debut, för även 13 april möt­te de ett stadslag, Hansa, då helt nya Östervallen i Slite, Gotlands andra moderna som tränings- eller vänskaps­match. idrottsplats. I början av krigsåren kommer så Fårösund, Hemse och vid krigets slut Hansavallen som större an­ Trots att vallen således var klar så spelades vid denna tid lägg­ningar, och efter hand allt mera sådnt även på de flera matcher även på I27:s och särskilt A7:s planer, vilket vi mindre arenorna - under Othems stora tid fick man ävfen dock här inte ska orda mera kring. Först 1926 anses­ Vallen här bygga en enkel form av läktare på planens Ö sida - två va­ra klar för ordinarie fotbollsmatcher - och på något vis parallella rader cementrör med ett par plankor mel­lan. där hän­ger detta även samman med att man april samma år den bakre raden var någon halv meter högre upp. börjat sät­ta upp ett gunne­bo­­stäng­sel runt idrottsplatsen, Våren 1934 diskuterar Föreningen Visby Idrottsplats vilket väl nog var mest för att klubbar­­ ­nas kassörer ville­­ upa, som Vallens ”firma” egentligen hette, införandet av slip­pa gra­tisåskå­ ­dare på mat­cher­na. 12 juli rapporteras det sådant som dusch (plus någon slags fortsöttning på in­ klart, då bara ett fåtal av årets matcher återstod. Till 1927 hägnadsfrågan) samt plats för varpkastning på planens har man även fått en provisorisk första läktare klar och östra sida. Olika åtgärder ordnas, som att läktaren byggs 26 maj 1927 kan sedan Gutavallen invigas med tal av bla ut till 1935 och DM-finalen 1937 (VIF-AIK 2-1) blir premiär då­vande kronprins, den senare kungen Gustav (VI) Adolf. sedan även vallen åter lagts om. Arenan kallas under våren för ”(Nya) Idrottsplatsen” men 1948-49 byggs läktaren ut att rymma 450 pers. från 27 maj Gutavallen. Vid invig­ningen spelades även Platsen­ används då tämligen allround­ och även för pärk, störtades stång osv. tillfälliga påhitt (skämtmatcher för att samla in pengar 15 jun beskrivs även läget av Torsten Tegnér i Idrotts- och senast från 1946 till långt fram på 50-talet även för bladet, som noterar att spor­ten går framåt. korp­matcher. Även om dessa efterhand normalt går på Den lite enklare träningsplanen fanns att döma av fg trä­nings­planen, där man vintertid även lirar bandy, så går sidas foton redan 1924, men nämns sällan särskilt - första­ vissa finaler etc på huvudarenan). Senare koncentreras skriftliga omnämnande vi observerat är från 1928. spelet på Vallen för de högre sfärer­ ­na och 1994 kommer Trots gunnebostängslet hade klubbarnas kassörer besvär elek­triskt ljus för kvällsspel - medan damlagen ju får hålla­ av att många åskådare åsåg matcherna ”på avstånd”, dvs sig på sin plats i Dalhem eller Vis­borgs­vallen. andra sidan vägen upp för slänten till nuv Sol­ber­gabadet. I bladet nämns att man nog borde sät­ta upp en säckväv Även om det säkert improviserades en del mera än vad vi som skym­de sikten och något i den stilen gjordes även inför här har grepp om så var de aktiva föreningarna till en bör- mötet mot Stockholms AIK B 6 maj 1928. jan få och spelet mer lagt på tillfälliga möten. Men särskilt Normalpriset för att komma in var då 50 öre för sitt­ framme på 1980-talet drabbas spelet av ett nästan omvämnt plats annars 25 öre. Priset för in­­trä­de på ”finare” mat­­­cher pro­blem - nu är lagen så många att planer­na särskilt i Visby kunde dock vara 50 öre resp 1 kr ifall man även­ ville ha knappt längre räcker till. Våren 1988 fick Visby AIKs Lasse sitt­plats och i alla fall ibland också 25 öre för barn (uttag­ ­ Hol­mér planera för över 1000 mat­cher 11-mans ungdoms, ningsmatch 1924) men vissa fina matcher även skolbarn 371 matcher 7-manna, den relativt nya gubbfotbollen samt fritt intrång (Stockholms AIK 1928). Konsekvensen i det­ta Fotbollens dag på hösten. Och då är både seniorspelet och är dock ej kollad. korpen oräknade. Visserligen hade man nu även planer i Dels som arbete för arbetslösa och dels för att stävja­ Rävhagen och för miniorerna fanns ju flera kvartersplaner, gratistittandet börjar man 1931 bygga en hög och oge­nom­­ men det behövdes vad vi med dagens språk skulle kallad träng­­­lig sten­mur runt an­lägg­ningen och till 1932 står så avancerad logistik för att allt skulle fungera. ”Lilla Ringmuren”, fär­dig.

43 I början av säsongen 1959 hade ”Ida” Vallin dömt 400 matcher och Och så behövs det ju Svenne Nilsson 411. domare

Både spel, planer och domare kan vara av varierad kvalitet­ Efter vårkur­sen 1938 såg de villiga så många ut att man och redan 1918 utbröt en insändardebatt om detta. 19 juni efter ”för­hör” bland adepterna vidtog en viss ransonering gick IFKs vänsterback Thunell i svaromål mot ett re­ferat i av domarkorten (Gtlg 12/4). GA, där domaren kritiserats (en HA Hedström från I 27), En och annan kurs fick dock fick ställas­ in i brist på nog men av Thunell försvaras med att alla nybörjare ju kan ha med anmälningar.­ En poäng i kurserna är att flera lades det svårt - men även ber den som tror sig om att kunna på sudret, där anta­let lag under trettiotalet också var i döma felfritt att genast anmäla sig för match, ty en sådan starkt växande. skulle ju vara trevligt att för en gångs skull få möta. Men • Vid seriestarten hösten 1938 namnges nio domare för nu var det dessvärre så att A7:s plan var under­ ­målig, ja Div I+reservlagen. För matcherna i Klasss II ges dock inga ön hade just ingen plan som hade rätt bredd och längd, namn. Andra namn nämns dock senare, men mån­ga fler vilket gjorde att spelet gärna gyttrade ihop sig och då även än ett dussin var de nog inte. Men påsken 1938 hålls en blev svårbedömt. (22/6 fyller Hedström i, erkänner att en domarkurs med 21 deltagande, varav 16 från öns lands- straffspark borde ha varit frispark, men mera än att planen bygd. Det började arta sig. var för liten är annars svårt att se. Av en senare insändare • 1939 kommer bestämmelsen att domaren ska ha 10 30/8 tycks dock förseelsen ha varit av enklare art, att IFKs kr per match + 5 kr reseersättning vid bortamatch, där det målvakt hållit bollen i famn under för lång tid). sista skulle vara oavsett avstånd och i syfte att jämna­ ut läget så att inte de mer avlägsna klubbarna skulle drabbas 25 apr 1921 skriver sign ”Gammal fotbollsdomare” kritik för mycket. mot en figur i kretsen av VIF som efter matchens slut van­ • Vid en match i Slite 27 juli 1941, Slocknade Stjärnor-Mi­ vördat domaren. Fast fotbollen var ung kunde man alltså litären dömdes matchen med pressens beröm av Vivianne redan räkna erfarenhet (GA 25/4, 26/4, 27/4, 287/4 Ham­marlund. Det torde vara första gången en kvinn­ • 4 feb 1923 beslutade GFF att sända en begäran till SvFF lig doma­re var aktuell (Utom detta gick även två an­dra att ge G Håkansson rangen av 1:a klass fotbollsdomare, matcher, med andra domare). samt att utse fyra andra till 2:a klassens domare, varibland • Under 1930- och -40-talen var tillgången på domare styrelsens Otto Persson och Otto Julius Johansson. 1928 svag. 1943 hade Gotland två domare av Klass 1, sank­tio­ dömer Persson tex Sydsvenska serien nera­de av SvFF och 11 stk Klass II, sanktionerade av GFF. • 10 oktober 1927 rapporterar GA en match mellan Res­­ten fick gå ändå, eller hur man nu löste det. Vis­by­kombinationen och Domarna, 4-0 (Redan nu fanns 1946 ingrep emellertid Victor Wenell, som sedan 1943 alltså domare nog för att sätta upp ett lag). Möjligen finns hade en del lä­rospån på väg mot att bli domarinstruktör, där ett samband med att det under mellankrigstiden och sedan fort­satte så i 28 år. fanns en Visby Fotbollsdo­marklubb, men där detaljerna Ett första försök att starta domarkurser lockar bara två är okända. deltagare och får ställas in. Men det tar sig. • GA 8 juli 1929 efter en juniormatch: ”På förekommen •3 nov 1948 bildas åter en fotbollsdomareklubb.­ Men an­ledning erinras domare om skyldigheten att före en svårkommenterat, då det från de första åren saknas helt match taga reda på bestämmelserna om den tävling i vilken protokoll etc. De första 20 medlemmarna ökas 1949 till 25 han är kallad att döma”. Liknande står i GF 21 okt 1932, (antalet aktiva lag senior och junior var då 35), men länge än att vissa domare inte hade de minsta meriter. fanns det särskilt på Sudret alldeles för få distriktsdomare­ Så det var nog välbehövligt att GFF 12-13 april 1930 jämfört med antalet lag. ordnade en domarekors i Hemse­ (18 deltagare) och nya Problemet var länge att många även var aktiva spela­ sådan i Visby 2-3 juli (Man kallde 3 från varje förening, re, och därför ofta hade förhinder. Många domare fick men alla kom) resp 31 oktober 1932, i Hemse 21 okt -34 (25 ofta döma två gånger i tät följd, ofta samma dag. Först pers fr 11 föreningar) samt att det 4 apr 1937 var ett 40-tal 1960 noteras att det ökande antalet olika speldagar samt spe­la­re+domare på en ny kurs i Visby, etc etc. kvällsmatcher lättar på denna sits.

44 Utöka med samtal el dyl Tränare Kurre, hasse L + mera?

Redan tidigt skymtar även olika mer eller mindre fasta tränare. På lite högre nivå ses sedan att man inför ett par land­skapsmatcher 1928 tar hit en särskild tränare ner från Stockholm och förbundet tycks fortsätta göra rätt mycket för att öka kvalitet och duglig­het. Bla tar man juli 1932 tar ner en instruktör från Gävle (30-talet med­verkande från • 1953 hade Gotland 3 förbundsdopmare och 40 di­ 11 föreningar) och juni 1934 en från Göteborg, juli 1936 strikts, men 1956 4 förbunds- och 34 distrikts-. hålls en ny tränings- och instruktörskurs på Gutavallen Under 1956 gästspelade bla Lage Filipsson på fastlandet etc etc - och sommaren 1939 tycks Slite bli första lands­ med att döma bla ett par allsvenska reservlags­se­rie­mat­cher, bygds­klubben­ med en särskilt­ avlönad tränare, Gustav medan Kenneth Karlsson gästspelade i Stockholms distrikt Håkansson för 350 kr (vilket då var uppemot två normala och stockholmsdomaren KG Hell­man på motsva­rande sätt månadslöner) - vilket är belysande för den satsning som dömde å Gotland. började krävas om man skulle hävda­ sig i den ökande­ • 1959 noteras flera domare för att ha dömt minst 400 konkurren­sen… Satsningen torde dock ha samband med matcher eller mera (bland de första av såna berömdheter­­ ­ att även landskapslaget fick sådana tränarinsatser. var Lenart ”Ida” Wallin och Sven Nilsson). Även under krigsåren hålls en del sådana verksamhe- • 1961 fanns 35 licensierade distriktsdomare. ter, som att H Lundahl från Hälsingborg höll en instruk­ • 1968 var domarna något för få (cirka 40) - flera gånger­ tionskurs 1942, vilket särskilt under 50-talet även leder till skulle då oli­ka domare behöva döma två matcher samma­ en mer omfattande teknikträning i landsbygdsklubbarna, dag. Kurser ordnades. samtidigt som det här med fast­landsspel blir en realitet • 1971 har Gotland ett 60-tal domare och detta ansågs och man gärna önskade allt mera sådant. Efter hand bildas då vara en bra siffra (mera än en per tusen invånare). även en träna­reföre­ning. • 1988 har domarklubben ett dam- resp ett herrlag i Som lite senare och individuella exempel kan nämnas,­­ korpen. att Gute våren 1962 anställde den meriterade Lajos Szen­ drödi (som förut bla tränat Djurgården och AIK) , eller att För knatteserier och annat måste man dock i regel ta mer Kurt Johansson efter en del tidiga insatser bl a med Bro tillfälliga domare bland klubbarnas spelare. Inte heller för 1975 deltog i SvFFs centrala Steg IV-kurs, vilket i GFFs B-lagsmatcherna krävs domarkort. årskrönika ansågs ”synner­ligen meriterande”. Olika år Den ökande fastlandsanknytningen i allt högre divi- tränade Kurre även de fram­gångsri­­ka Hoburg, P18s ungdo- sioner ställ­de även ökande krav på domarekåren. 1974 mar, därpå åter Hoburg­ samtidigt med Dalhem Dam, plus sam­ordnades­ detta med Stockholm och Upplandsdi­ specialuppdrag för FG 86 samt att han 1990 även blev för- strikten, men kurser ordna­des bland annat 1973 även bundskapten för flick­landsla­get. Även en rad andra tränare för pojklagsdoma­ re.­ Ibland kom även instruktioner för börjar nu nämnas i spalterna, men att skapa en god översikt linjemän, som 1972. av detta ligger utanför de möjligheter vi har i det­ta arbete. Nämnas kan dock även att VIF/Gute i början av 90-talet En rad intressanta utblickar ges även av Rune Larsson i via GAIS värvar den från Ryss­­land komne Vladi­mir Ka­ hans bok Domaren som gjorde mål. Här ska blott nämnas poustin,­ som därmed får anses vara­ det första fotbollsproffs­ att han 1979 blir aktuell för allsvenskan och senare även som spelat för ett Got­lands­lag (Där ligger dock fotbollen i dömer internationellt. lä för Roma IFs ishockeylag, som åren 1965-69 hade kana­ ­ Andra aparta händelser är tex att man 1951, -53 och -54 densaren Tom Lemon som spelande tränare, ä­ven om såna fick varna olika domare för att de dömt i onyktert tillstånd. ju förstås i regel­ också måste serveras ett civilt arbete som Hur pass ofta sådant hände är ej mera kollat, men det tycks officiell skärm för att värna amatörprin­cipen). i regel var aenstaka händlser. Fast var man spelande tränare gällde det förstås ibland Något märkligt får man även ses en händelse från 1989, också att ha en samarbetsvillig chef så inte arbetet lade då FG 86 ofta sin medlem Lasse Kotz som domare Vid en hin­der ivägen för de särskilt viktiga insatserna. Eller ha en höstmatch fick han då visa ut sin egen bror Gunnar. Det sån anställning som Kurre Johansson att även vara ledare var premiär för båda med rött kort… för en fot­bollspluton.

45 Juniorlagen - axplock kring utvecklingens gång

GFFs eget arkiv sak­­nar täckande uppgifter för tiden fö­re 1950. - 1930 saknar Bro tillfälligtvis A-lag men har ett (kortli­vat?) Beträffande de J-serier som spe­las tycks även pressens täck­ning J-lag; 1932 har Väskinde J-lag och då och då går nya matcher före 1943 ofull­stän­dig. Först därefter blir J-spelet mera re­gel­ mellan sta­dens J-lag och olika lands­­bygds­­före­ningars­ A-lag (1930 bundet och speglas tid­vis även mera fylligt med referat etc. slår VIF J Ljugarns se­ni­orer med 7-1, 1935 spelar Gute J mot När Gute vid 1905 och de gäng som fem år senare bildar VIF Mar­tebo resp Burs. Dessa matcher vcar säkert en god träning börjar med fot­bollen­ så är de länge ett mellanting av pojk- och för alla parter. Men det är främst med AIKs uppdykan­de 1930 junior­lag, medan de mi­li­tär­lag man annars mest kan se främst som systemet får nytt blod be­stod av senio­rer. Blandad ålder präglade även de lag som under En bit in på 30-talet märks sen att en rad folkskolor spe­lar mellankrigstiden sätts upp av Läroverket resp de korp­liknande inte bara pärk utan även fotboll (och från 30-talets mitt även gäng man möter i form av olika grup­per Spring­pojkar etc, men handboll) resp att vissa föreningars A-lag ibland växlas ner till vilka elvor man ibland även kan se spela mat­ch mot olika seniorlag J-lag ”under uppväxt” (som Slite 1934, en tid då många vuxna från landsbygden.Även om Junioråldern vid den­na tid var högre tvingades söka AK-arbe­ten på annan ort) - ungdomen söker ju sina nöjen oav­sett vad de vuxna har för sig. I stort sett dröjer än nu - 1 sept 1929 berättar tex GA att bestämmelserna om ål­der ändrats (där man förut fått spela iJ-lag upp till 25 års ålder, så fick det dock tills tret­tio­tals­krisårens slut innan det kommer en mer man fram­över bara göra­ det tom 21 år) så gör be­gräns­ningarna påtaglig grupp nya J-lag. 1935 ses tex J-lag från Klintehamn (DM), Levide, Fard­hem, i åldersspann att före­nin­gar­na ofta inte har tillräckligt urval för lag i två grupper samtidigt. Senare ändrades gränsen till 18 år Lye och Burgs­vik och 1935/36 ses Othem i serie med de tre och än sena­re till att juniorlagen kunde förstärkas med vissa stadslagen (där man efter segrar mot AIK blir trea). U-spelare (upp till 21 år). Pojklagen blir från femtiotalet ganska 1935 års serie gäller en av AIK uppsatt pokal som pris, fast många, men antalet J-lag blir trots olika modeller alltid begränsat, med villkor att klubbarna ska vara med i GFF. Gute tog hem den och när ungdomslagsåldern­ höjs till 17 får de lite äldre sikta på första serien, och år 1936-37 VIF (GF 10 maj). A- eller B-lag om inte ut­vecklingslag är för handen. Su­derlagen är utan känd serie, men verkar ungefär lika sta­bila och kan­ske bildar en inofficiell suderserie grund till det ganska 4 feb 1923 beslutar GFF att sätta upp ett vand­rings­­pris, en täta nät av matcher som går att få fram (för upp­gifter, se ruta vid pokal för juniorlag. 10 maj beslöts­ att 3 segrar skulle räc­ka för seniorlagens 30-talstabeller). 1936 ses Levide, Fardhem, Klin- att få behålla priset. Finalen skulle gå 15 juli o2ch an­mä­­lan till tehamn och Roma, 1937 Roma, Lye och Burgs­v­ik, samt 1938 kampen vara inne se­nast 12 juli. Hur detta gick är bara­ delvis Burgsvik och Hemse. observerat, men till en början del­tar ba­ra stadslag. Exv slog Gute 1938 är Burgsvik det enda av 7 kändaJ-lag som enbart är 1926 dåvarande­ IS Han­sa med 13-1 och VIF med 2-1 me­dan med i DM men inte serie. Ungefär nu börjar även stads­lagens VIF gjorde 6-1 mot Han­sa, vilket tyder på att spelet hade formen he­gemoni att brytas, vilket bla ses av att 1937 års DM-fi­nal går av en enkelserie - och benäm­ningen serie kan även ses i pressen. mellan VIF och Othem (1-0) - första gången ett landsbygdslag Men då Hansa lades ner till nästa år så fanns för ett tag sen ba­ra nådde finalstatus (och hade inte Ot­hem vunnit i semin (2-0) så två “etablera­de” J-lag. Delvis matchar dessa J-lag då även mot hade istället Slite gått till final). A-lag från landet: 31 aug 1925 meddelas tex att VIF J sla­­git SliteA 1938 ses även Hemse i final och 1941 tar Slite som första med 5-2, ett Slite som då än­nu in­te börjat vara med i serien och landsbygdslag även hem JDM vilka själva då knappast var mycket me­ra än juniorer. Möjligen är det 1925 års start av Hansa som gör att man Några år in på krigsåren stabiliseras läget åter och 1942 utlyser 1925 även börjar ordna Junior-DM. Första året vinner VIF, men GFF starten av en officiell J-serie (den senast kända var ju egent- 1926-30 sopas alla DM hem av Gute, vil­ka 1925 ä­ven vann vissa ligen AIKs pokalserie). Även nu ses att vissa föreningar har J-lag an­dra möten med VIF). men inte A-lag (exv Etelhem 1944, där man inte rekonstruerar sitt från 1939 kända A-lag, även om enstaka matcher är kända) Både pokaltävlan och DM fortsatte och därmed hade lagen och snart lyfter det så att man 1946-47 aktualiserar att ha två i alla fallt vå mat­cher var per år. Dominerade Gute DM så tog separata J-serier, en J-serie för norra och en för södra Gotland. VIF revansch i Pokaltävlan, och tog 1928 även hem första buck­ Antalet lag blev dock detta år för få. lan för gott. En ny tycks ha satts upp, men upp­gifterna är för en Till 1947/48 hade även Rone anmält lag, men då tre lag var tid vaga och spridda. från Visby och annars bara Othem+Slite var med så spelade

46 Ronejuniorerna istället i den nyinrättade Div II Södra (och där År 1991 var antalet lag i gotländska HJ-serien 5 och 1995 resp även flera andra lag var helt nyanmälda). -97 hela 7, men 1999 är sista gången på några år som det alls blir Märk­ligt nog slutar J-serien sedan så att ettan Gute fick 10 någon sådan serie. De lag som då deltog var IFK, AIK, Dalhem, p, 2:an 9 p, 3:an 8 p, 4:an 7p och sisten 6 (Om sista matchen Klintehamn och VSB (vartill två lag ä­ven var i fast­lands­serie). slutat med omvänt resultat hade å andra sidan två lag hamnat År 2002 införs ett vida­­re spann för åldersgränsen så att på 9 p och två på 8). gruppen nu är 16-18 år. Detta leder till spel med 5 lag (äld­sta Strax tillkommer IFK och med lagen söderut finns någ­ra år flick­lagsgruppen var lite yngre och hade då 6 lag). senare lag så det räcker till två grupper; Norra resp Södra. 1953- Näs­ta gång HJ-lag kan ses är 2004 då de är 5, men 2006-08 54 var det 6 resp 5 lag, men ett lag (Stenkyrka) ger sig till våren är de bara tre och är då en kvalifi­ceringsserie till de J-allsven­ska (1953 elva även i DM, men Lye, Vänge, Dalhem, Stånga enbart serierna. Antalet lag i JDM är unge­fär sam­ma. där), varför det ändå blir två jämnstora grupper. Året därpå en VIF Gute hade då spelat i J-allsvenskan sedan 2002 samt i grupp om 8 lag, men 1956-57 åter 5+5 och 1957/58 hela 7+6. allsvenska P16 åtta år tiden 1990-2002. Våren -58 var tolv lag kvar, men till slut drog sig tre ur. År 2007 inleds även ett samarbete mellan Visby AIK och Gute Ofta gick JDM-finalen i sam­band med någon av Got­lands kring gemensamt junior­lag i pojkallsvenskan. landskapsmat­cher (på Vallen), men sådant kun­de även hän­da Från 2008 kallas -därför?- även den lokala J-serien för Pojkar med pojklagsfinalerna. En poäng kan vara att både 1955 och -56 18 (den tidiga­re for­­­­­men Äldre pojkar hade haft en högsta ålders- möts Dalhem-Roma i final resp att bara ett stadslag då var i semi. gräns på 16, men fick nu denna ersatt med 17), men omfattade Stadens överlägsenhet var nu historia, även om Gutes J-lag var då bara­­ tre lag (plus ett som utgick). Flicklagen var då 5, varav särskilt starkt precis som det fastlandsspelande A-laget. ett drog sig ur. 1959 sätts alla tio lag i samma seriegrupp och detta blir sedan År 2009 ingår herrjuniorerna istället i utvecklingslagsserien. det vanliga. Det förekommer dock variationer som 1956, då det ställer upp tio lag i DM och åtta i serie resp 1969 tolv lag i serie En och annan spelare blir efter hand även aktuell för allsvenskan etc - men 1971 var lagen bara fem och flera år spelas även JDM och tom för ung­doms­lands­laget: Patric Nils­son gick småningom

som serie så det blir lite fylligare. från Vis­by AIK till Kalmar, där han ba­ra platsade i B-laget men För en tid dominerar sudret serien, där Garda 1974-77 segrar samtidigt var given i J-landslaget, och gör där hösten 1989 sin 32a

tre gånger och 1977 helt utan poäng­förlust (8 lag vid start). landskamp [GT 12 sep 1989]. Samma höst var Hem­­­­ses Jenny

Sandelin på lands­lagsläger. En intressant ut­veckling, men som 1974 blev Fardhem historiska genom att vinna DM-finalen med vi av platsbrist inte kan följa här. 3-1 mot Garda – final mellan två suderlag!­ Sedan 1925 ha­de då Gute och AIK tagit 17 titlar var, VIF Utbyte med fastlandslag kan ses redan under mellankrigs­tiden 7, Sli­te och Ro­ma var sina 3 samt Othem, Fardhem o Fårösund och 1954 börjar man även med landskapsmatcher mot andra vardera en. distrikt. 1956 börjar även sådant som matcher mellan regionslag från Norr resp Sudret och vid något tillfälle Sta­den mot Lan­det, Under 70-talet kommer även tjejjlagen med. Precis som killarna men mer frekvent blir efter hand att de me­ra satsan­de förening- har de normalt något halvdussin lag, och i båda fallen leder detta arna deltar i olika fastlandstävlingar. Med tiden spelar man även ofta till att man kör serien med flerdubb­la möten. Den första årliga utbyten för 17-åringar mot fastlandslag, som vå­ren 1984 då damjuniorserien, 1978 vinns suveränt av Hem­se med 8 p och Gotland mötte Uppland­ resp Västmanland. Detta sammanfattas 50-4. De tar även hem 1979 i över­lägsen stil och är då samtidigt mera i bokens avslutande statistikdel. enda lag om att spela alla sina 12 mat­cher. Även 1980 tar de allt, Vi har i denna bok valt att främst följa senior­lagen, men åter- me­dan 1981-82-83 istället sopas hem av När med sammanlagt ger J-lagsserierna efter seniortabellerna plus att DM åter­ges i sta- 53 poäng på 28 matcher (blott 3 p tappades) tistikdelen. Dessa bitar är mer knapphändigt bakgrundstecknade, Den ”äldre” DJ-serien blir inte be­stående i den­na form, utan men den som söker mera kan ju for­ska vidare på egen hand. spelarna får alternera mellan flicklag (17 år) resp att hoppa­­ in i seniorlagen. • För tabeller, se sid 145- • För DM, se sid 218- Vid den­na tid kommer även ett ökat inslag av spel i fast­landsse­rier där Visby AIKs H-J år 1986 är med i Stockholms J 17, vilken de år 1987 även vann. Fastlandserier­na har då namn som Grappo DJ och Zingo. Sedan har AIK och VIF Gu­te samt 1999 IFK och 2000 Dalhem lag i Stockholms­ om­ rådets­ SM-serier (IFK var 1977? dock med i en små­lands­gry­ta, den de även tog hem) för 16- och 17-åringar. Garda Of­tast hamnar gotlandslagen i se­rier­nas läg­re mellanskikt, nå­ enl gon gång vinner de och kommer understundom ä­ven sist. Flera än tre lag i samtidigt fastlandsspel har det dock ännu in­te bli­vit. GFF 1978 Hans Lindkvist skriva?? 47 Pojk- och flicklagsspelets utveckling

Från ungdomsgäng till föreningslag Ovan nämns hur både Gute och VIF i stort sett börja­de som idrottande ungdomsgäng vilka bland mycket an­nat även sysslade med fotboll. Lite senare suger de upp spelare från Författaren i yngre år, samt där han vid sådär 4 1/2 tar på sig mera fritt etablerade satellitgrupper i stadens dåvarande pappa Brors keps & fotbollsskor. Ännu var det dock långt kvar ytterområden som Stranden, Svalan­ och Blixtarna. En innan han ens kunde bli minior… liknande process kan även konstateras från Othem (Lång­ ume, Närs, ”övre Othem”), Boge­ (Laxer­trak­ten, Mojnar), formella lag i socknarnas olika gårdsgrupper. Upp­gifter Slite, Levide och Lärbro, där olika traktgäng samt skollag om sådant kan vaskas fram i pressen, men är tidsödande (exv Staplebacke i Lärbro) hade sina lokala planer och att leta fram om man bara ska ha det. Liknande mat­cher spe­lade mot varandra, ofta med en senare förening­ som spelades dock över hela ön även inom friidrott och pärk, följd, men ibland även bredvid de redan etablerade (se och ibland nämns uppgifter om detta någorlun­da samlat, inledande kapitel). plus att det sker vissa särskilt stora möten. Ungefär så berättar även Einar Smith från Klintehamn 24 okt 1933 nämner GA en match Springpojkar-Läro­ (1994,1999 resp en serie anteckningar, Gotl Idr Hist Sällsk ar- verket (1-1) + returmöte i nov. Troligen avses då sam­ma kiv), att hans scou­tpatrull Svalan hade ett lag, vilket 1932 åldersgrupp som 1935, då även uttalade pojklag nämns. spela­de 8 mat­cher, vann alla och landade på målkvoten Samma lag möttes under vintern även i bandy (känt exem- 37-17. Första matchen gick mot Vargen, ett tredje lag het­ pel 26 feb 33, 5-1 till Läroverkslaget, vartill springpoj­karna te Örnen och så hade även folkskolan ett lag. Täv­landet 5 mars även mötte Gute B i samma idrott, men som enbart pågick 1932-36 (Svalan summa 15 matcher). Man hade nämns i en förhandsnotis 4 mars). även här spe­ciella planer, i något som närmast var be­tes­ 21 maj 1934 spelar Läroverket mot Kungsholmens Lä- hagar och förstås hade vissa skavanker i form av buskage. roverk (2-5), 5 juni mot Vasa Real 3-1, 10 juni femmorna Ett par såna planer låg även inne i Klinte samhälle, och i (motsv idag klass 9) 1-1 mot Södertälje Läroverk. Utom det an­teckningar hos idrottshistoriska arkivet berättar Smith spelar ett lag Spring­pojkar 22 juli mot pojkar från norska­ att de även hade ett antal tjejjer som reserver till hans eget skolskeppet Sørlandet, 3-4, plus att ett troligen lite äldre lag lag, vilket efter allsvensk förebild kallades AIK. Ibland fick Spring­poj­kar 12 aug segrar mot Gute J med 6-1. Sånt finns även tjejjerna spela, och var enligt Smith per telefon 2010 nog mera, men kan bara hittas slumpmässigt. Samma år ”väl så goda” som killarna. Våren 1934 hyr klintegrabbar­­ na­ spelas även en turnering mellan Klinte scoutpatruller. även en buss för att åka till Ljugarn och möta deras pojklag, Det är något oklart vilka­ kopplingar de 1935 nämnda­ vil­ka vann med 6-1. Tjejjinslaget är nog även bakgrund pojklagen kan ha till de etablerade klubbar­na, och i hu­

till att man kort härpå kan se flera matcher med damlag vud­sak tycks det vara skollag, men betr Klin­te sägs GA 22 från Klinte, och 1935 tom Gotlands troligen första mötet okt att skollaget där är en sektion av Klin­te­hamns IK och 1935 damlag-damlag,­ vilken match då gick i Alva möj­ligen är det så även i Väskinde där ett pojklag nämns kolla Scoutlagsdrabbningarna tycks vara den första mer men utan skolbeteckning. 10 juli möter ett lag från Visby­ systematiskt ordnade­ pojklagsserien och troligen utgör de Läroverk åter Spring­­grabbslaget (i GA för­hands­rubri­­ce­­ även bakgrunden till att Klintehamn våren 1935 hade ett rat som ”år­hun­dra­­dets match”, men resul­tatupp­­gift tycks lag i J-DM, vilket även mötte flera seniorlag. Vartill man saknas). Spelarna­ sägs i flera­­ notiser ha åldern 12-15 år. även spelade pingis, bandy och friidrot­ ­tade; även då med Detta följs 29 sept av att Läroverket klår Väskin­de pojklag­ en del flickor med. Etc. På ungefär samma sätt spelade oli­ka med 6-3, samt i oktober två gån­ger Klintehamn högre folk­ grupper av tjejjer i Bro, Alva och Stenkyrka skola (6 och 20/10: 8-4 i Klinte resp 7-1 på Vallen),­ men 13 Lika informellt växte det även på andra­ håll. Det är ju okt förlorade mot VIFs slocknade stjärnor med 3-1. Även kul att spela och såna grupper uppstår även ju lite var stans andra skollag ses: än idag. Ibland leder det även till formella lagbildningar 1938, skolungdom: 20 mars Etelhem- Lye 4-2; 27 mars Fardhem-Hemse 2-3; 8 maj Burgs­vik-Hemse 4-1; 21 aug Senast i början 30-talet börjar man märka uppgifter om Etelhem- Hemse 8-3. Detta luktar system och möjligen mat­cher mellan lag från olika landsbygdsskolor, vilket för­­­ kan man med mera sök hitta så mycket att det blir en hel stås kan jämställas med pojklagstanken. Inlednings­kapitlet turnering. har några odaterade matchuppgifter Othem - Staplebacke­­ På norr möts emellanåt även Othem, Staplebacke och (möjligen från före 1935) och ungefär då finns även in-

48 Einar Smiths pojklag i patrull Svalan KJlintehamn. Den serie man ordnade i Klinte kan ses som öns första pojklagssesrie. Sista mtchen- gick 16 juni -36. Svalan kolla 21 aug lagfoto 1935 Klinte Etelhems pojklag hemse

Hellvi i treskolorsdrabbningar med olika slags idrott, va- VIF resp Gotlands­ kombinationen­­ mot Kalmar AIK (referat ribland fotboll men 1938 istället handboll. Liknande var om detta dock ej påträffat). säkert på gång även på andra håll, för i tex Ardre så bilda­ I början av serierna var det ett pro­blem att många plane- des några år in på 30-talet en fristående idrottsförening rade matcher kolliderade med skolre­sor etc, men slutkom- för de yngre. Utgångspunbkten var ett gäng kring 10-12 mentaren till serierna är 31/8 att stör­sta proble­met var att år men det höll på ungefär fem år och man hade ställt i få domare till matcherna, med slutsats att senior­ spelare­ etc ord­ning en egen idrottsplats, ungefär 40x20. Höjd, längd borde ställa upp mera. och fotboll. Precis som med lagen i Klinte scoutkår var Även hösten 1947 ordnar GF en sådan serie, med start ock­så flera tjejjer med (se avsn damfotboll). På initiativ av 19 sep, men där lagen nu fick plocka ihop sig själva efter­ någ­ra grabbar från Ljugarn började man snart även mö­ta eget godtycke - eller vara helt vanliga klubblag. Denna lag från Etelhem (Aitlam), Lye och Garde och åminsto­ne gång gick spelet i en höst- och våromgång, dvs samma 16 en gång även Alskog. Nåt slags serie börjar skymta, minns som för de vuxna­ (speltider 2x25, resp 2x20), men pga sen år?? Evert Lindby som här är källa, och det finns anledning att start spelade man i hu­vudsak serien på våren. koppla ihop minnet med detaljerna ovan. Lindby minns Summa fyra äldre och åtta yngre lag anmäler sig. De dock att det var lite svårare tt få de andra lagen att kom­ma flesta var klubblag – plus en grupp unga godtemplare, vilka på returmöten, så fullt ut gick det inte. Under krigså­ren sen snart blev kärna till en helt ny klubb. Detta gäng kal- kom s§mmanhangen dock av sig och den lilla drottsplatsen lades för Kamraterna, och hade ett lag bland de äldre­ samt blev varpaplan, i boken Ardrebor kallad Sparkplan. två bland de yngre. Även Läroverket var först med, men drog sig ur. Dessutom kom även Stenkyrka med bland de Lite längre fram bildas mer bestående pojklag, och de första yngre, och blev därmed första landsbygdslag, precis som med mer formella lag tycks ha varit stadsklubbar­na. denna socken 30 år tidigare hade varit det första lands­ Som tidiga exempel nämns för 2 juni 1944, spel på Vallen bygdslaget i en DM-turnering. AIK-VIF 7-0 (GF 3 juni), 11 juni följt av att samma lag möttes Laget Kamraterna hade börjat­­­ synas under somma­ ren­ som förmatch till cupmötet Visby AIK-Örebro SK (3-4; och men fick snart Visby som tilläggsnamn och formalise­ ras­ där Gtlg refererar till de spelande som glyttar på 9-12 år). längre fram som IFK. Laget inleder f.ö. sommarspelå­ ­ret med Nästa observerade match spelas 11/5-45, VIF-Gute 2-0. tre matcher A (5-1) och B-lag (2-3 resp 5-1) mot för­­­ra årets Även om också Gute har ett p-lag 1946 är det tyvärr segrare Ös­terhem (17/6, onoterat datum resp 8/7) samt mot svårt att finna mera direkta notiser om dessa. AIK, där mötet gick som förmatch till DM-kvarten AIK-Slite. Men samma­ år startar Got­lands Folkblad en pojklags- Andra året med seriespel vann AIK såväl den yngre grup- serie med stads­delslag där grabbar­ ifrån Klinten, Solberga, pen (IFK tvåa) som den äldre. Kort härpå­ spelar IFK även i Öst­ra Vi (i regel kallat Österhem), Sö­derhem, Länna och juniorserien och har året efter även seniorlag. S:t Hans bildar sammanlagt­ 12 lag, varav Österhem 3 stk. Matcherna spe­lades i regel på Gutavallen, men även Lagen delas i två grupper (3 årsklasser äldre, delvis då även de militära planerna (Vintern 1948 ses även pojk­lagsspel i juniorspelare; resp 2 årsklasser yng­re ner till 10 år). bandyn, men är här inte mera stu­derat). Turneringen startar 12/6 och slutlig segrare blir Öster­ ­ 1948 finns även ett omfattande pojk­lagsspel på Sud­ret. hem lag I (äld­re) samt S:t Hans (yngre). Alla som var med Det tycks ha domine­­ ­­ra­ts av Burs, som 25 maj spelat fem fick detta år ä­ven gratis inträde på Vallen där även flera mat­cher mot fyra lag i området­ (Rone, Stånga, Alva, Hem­ av matcherna spelas, bara delvis markerat som Vallens se). Även matcher­ som Hemse-Vänge kan noteras (3-3, lilla plan och ej den stora (dessutom spelas på Solgår­ ­da 28/6) och rimli­gen var det mera. resp A 7s och I 18s planer). GF sökte för detta även stöd av SvFF, men om detta bejakades är osäkert. Två av des­sa Trots försöken med höst/vår funkade pojkfotbollen bäst matcher skulle även gå som inledning till möten mellan med spel i sommargrupp och 1949 tas greppet­ över av

49 GFF. I motsats till seniorerna­ går spelet här per kalenderår.­ upp­fällba­ra stolar så att i princip hela laget kunde stu­vas Första året får man spel i två Visbygrupper (sju lag) samt in i samma bil - men än värre var det då Erik Johans- fem på landet, dvs Norr, Centrala, Sydöstra, Sydvästra och son några år tidigare fick packa in hela YP-laget i en av Södra (22 lag, summa 27): Segrare i resp grupp blev AIK, femtio­talets folkvagnsbubblor för en match i Lärbro - då Gute, Stenkyrka, Dalhem, När, Havdhem och Hem­se; vilka fick några även sitta i det trånga ut bagagefacket mellan sen möttes i en utslagstur­ne­ring. I finalen seg­ra­de därpå baksäte och bakruta - och vilket förstås var långt innan­­ AIK över Havdhem med 3-1 (förspel till mat­­­chen Gotland- sä­ker­hets­bäl­te­nas tid! Ble­kinge, dvs på Gu­ta­val­len) och det­ta slags finalspel blir Ett problem med pojklagens åldersbe­stämmelser var sedan tradition, även om vissa fina­ler exv också spelas vid att man på mindre orter ibland kunde få svårt att fylla la­ matcher typ UK-prssen, UK-Sudret. get. Oftast får man ta till ett antal yng­re reserver, och det Lasse- 1950 var det 24 lag i fyra grupper med Gute som slut­ säger sig självt att får ett antal 12-13­åringar möta ett lag seg­rare, 1951 var det sex grupper med 32 lag, och där final­­­ samtränat starka 14-åringar så blir det i regel ojämnt. Fast man sen spelades mellan Othem och Vänge som förmatch­ till det lär ibland även ha förekommit viss chanstagning med Gotlands­­ ­lagets kamp mot IFK Eskilstuna. Othem vann med bestämmelserna. I vilket fall berät­tas från Hellvi att man 2-0 och på dessa tre år hade fyra av finallagen varit från vid en pojklagsmatch klädde en snäppet­ för gammal, men landet och två från stan. Stadslagen har dock mera att ta lätt kort­vuxen spela­re i en skjorta som var för de äldre. av och 1951 har AIK resp Gute vardera tre lag i spel, VIF Därmed såg han lite mindre­ ut än annars och då skulle nog två medan IFK, som ju börjat sin bana som pojklag ännu ingen fatta misstanke… Den gån­gen ska det ha gått vägen, inte hade tillräckligt med vuxen periferi för att detta åter men när li­censsystemet kom gick sånt inte längre för sig. skulle generera enpopkelva. 1952 var det fem grupper med 25 lag med Le­vide som Under andra halvan av femtiotalet nås ett slags kul­men: slutsegrare (spelad 6 juni 1953 vid matchen Sud­ret-UK 1955 är det 48 lag i 9 grupper, 1956 dock bara 40, och som i Hemse), 1953 kan noteras att Othem som första lands­ en illustration till de då­tida av­folk­ningssvårigheterna kan bygdslag anmäler två lag till spel och att det kom 34 lag nämnas att Havdhem vann grupp Yngre södra efter en se­ till spel i sju grupper, där en av Visbygrupperna är 12-14 ger, varpå övriga lag drog sig ur. ­1957 nås en tillfällig topp år men alla andra upp til 16 (final Oth­em-Vall 2-0), 1954 på 57 lag som 1958 är 43 i tio grupper och två lag färre 1959, följt av 8 grupper med 35 lag, (final Othem-Hemse­ 3-2), av vilka 2 dock utgår. 1960 faller siffran till 35, och ungefär­ 1955 hela 48 lag i 9 grupper. För första gången på länge var där ligger den sen i flera år. det nu stadsla­gen som vann, Gute I i yngre och VIF i äldre Vid sidan av dessa serier fanns det flera år även tävlingar (men med Havdhem resp Vänge som tvåor). mellan skolorna, främst på yng­re pojk­lagsni­vå och från 1952 en mar­kering att gränsen för pojk­­lag nu skulle sextiotalets mitt även ett ”Lilla­ VM”, med något flera lag sänkas från 16 till 15 års ålder men 1955 att man som 1953 än i serierna. Senast 1967 följde istället Gutatop­pen, men börjar dela in lagen i äldre (12-16 år) resp yngre (12-14) , minskar sedan ungefär som seriespelet. Gu­ta­toppen omfat- med tillägget att helst bör ingen under 11 år vara med. tade både friidrott och fotboll, och lagen kun­de även bestå Vi denna tid införs också en allt starkare betoning­ på av spelare som annars spelade i skilda­ klubbar. teknikövningar, och förste grabb att erövra SvFFs teknik- 1966 spelade Fårösund och Gute var sin match mot Lilla märke i brons blir Gutes Lars Erik ”Lasseman” Larsson, VMs segrare från Närke, men förlorade 1-4 resp 0-1. lördagen före 2 maj 1953, med Per Andersson tvåa. Las­ Vid årets elitläger­ vann Gotland över Dalarna -1, Ånger- seman tar snart även silverboll, i augusti­ följt av att Lyes manland 2-1 resp Härjedalen 1-0 och 1967 slogs Gäs­trikland lån från Etelhem Olle Jonsson håller bollen i luften med 3-1, Norrbotten 2-1 resp Hälsingland 4-2, men mot Medel- 241 tillslag å rad. Snacka om teknik! pad och Östergötland blev det förluster med 0-2 och 0-4. I sam­ma veva kan då nämnas att september 1955 blev Ett annat exempel är 1968 års 1-1 mot Uppland.­ Liknande 14-årige Olle Bergqvist, Gute, Gotlands förste att ”tas ut till följer år för år, men är inte alltid kom­plett rapporterat och landslaget” i fotboll. Matchen gick mot Norge på Rå­sun­da följs här inte i detalj. 25 sept och Olles uttagning skedde genom lottning bland de i landet som tagit SvFFs guldmärke i teknik. Men då det var A-lag för herrar så fick han förstås bara var med och Minorspel och Cuper kommer på 70-talet springa in på plan vid presentatio­nen, samt sedan sit­ta på En fortsatt överblick på pojklagsspelen säger att vid 60-ta- reservbänken. Men dock! Även Las­seman tog guld­märket, lets mitt var antalet lag bara sådär 35-40 och 1967 samt -69 redan•• , och fick rejäl upp­märksamhet för detta. blott 33. Denna minskning är främst en spegling av öns En av orsakerna till den spridda lokalgruppsprinci­ ­pen tidigare folkminskning, varför kullarna­ nu var mindre. var att man under denna tid hade längre ar­bets­da­gar för de Antalet lag var dock ungefär lika många som anta­let för- vuxna­ resp att res­ ­e­kost­naderna­ var relativt­ höga. I Othem, eningar i GFF. 1966 gjordes serierna om så att de bestod den förening där undertecknad spelade­ ha­de man ännu i av fyra grupper om nära 10 lag i varje, men för de yng­re bör­jan av sextiotalet en gammal vol­vo­taxi att kö­ra laget då bara sju- resp åtta lagsserier. Lagen fick därmed flera i, där det mellan fram- och baksätena fanns från golvet matcher än förut.

50 1957 45 lag Eksta Plag i uppräkn stencil. 1965? Kolla textuppg 57 Kolla 1989 fortsätt sen 1991 Siffror • Vall start 1995 meller 1988 P18 cup, krullis, minskade mängden barn gör dock att det tar tid innan mn kvartersligan åter når den tidigare toppnivån på över 300 lag . Befolkningsstrukturern varierar men det är inget fel på Rones Sockenliga som 1997 går för 4e året,med viljan till återväxt. Bla har nu även Gotlads Annonsblad en , Som krullis cup, fast sockenvis 2 omg per jullovscup som 2011 samlade 62 lag men 2012 hela 75 - av vilka IFK då svarade för 9 flick- resp 9 pojklag…! vår+höst Wall IF fotbollslekis fr hösten 1995 Allt mer och mer deltar ungdomslag i olika åldrar nu även i våren 96 ca 30 knatteåldern läger och täv­lingsformer med lag från fast­landet och ett par spelare kommer snart även upp på landslags­ ­nivå. Ne­dan ges ett antal stolpar och översiktssiffror - möjligen­ kan det inspirera någon till fortsatta arkivstudier. Vi återvänder till grundstrukturerna: Bredvid detta ordnar Fårösund 1968 även en knattecup för femmannalag. Även klubbar utan seniorverksamhet 1970 börjar man allmänt med miniorspel­ (max 12 år, 7 De flesta ungdomslag är naturligtvis med i redan etable­ ­ lag i 2 serier, nästa år 13 och 1974 21 i tre serier). 1970 är rade föreningar - men flera gånger ses även lag från socknar var pojklagen ännu bara 30 men med minorlagen kom ett etc utan etablerat se­rie­spelan­de seniorlag, där detta lagts trendbrott och 1972 sågs sammanlagt 46 pojk- och mini- ner eller där man annars ”bara” spelar korp. Det är sådant orlag (enbart i VIF-Gute fanns då 125 mi­ni­orlags­spelare). som gör bollsporten levande! 1975 var de 61. Med reservation för att result etc inte är komplett kän­da Snart kom också flicklag: Det äldst observerade­ är och att vissa lag kanske startat men sen dragit sig ur kan från 1973, då Garda hade ett yngre flicklag­ som under en vi lista följande exempel på främst pojklag som spelat flera idrottsvecka med flera sporter i ålder­ upp till junior, den år utan att man (då) haft motsvarande lag i seni­ ­or­serien: 8 aug lirade boll mot gäster från öländska Persnäs. Snart Eksta IF (1953-54, 1963-64, 1966-67, 1971-75, 81), Rone kommer även en serie. (1977, 1989, 1994-99), Vall­ste­na IF (1951, 58-64) samt Wall Antalet lag växer tillsammans med en rad olika spel­ IF (från 1951-55, dessutom J-lag 1952-54, samt efter en lång former.­ Utom skol-DM kommer 1974 den vintertida­ lucka åter pojklag 1993-98). Och även om det mest stannat sportlovs­tur­ne­­rin­gen Krullis Cup för mixade lag, som får i lokala minnen hände sånt som att V§allstena 1958 vann en por­talroll för att gynna flickspelet. Snart ä­ven Smulsens finalen på Gutavallen pingsttida­ knatte­­ ­cup (där VIF Gute­ blev medverkande och Ett antal andra klubbar har hållit på på samma vis, vilken senare får namnet Fri team Cup, vilken våren 1989 ­ men i kortare tid. Åtminstone dessa: Alskogs IF (1955-56), samlade ungefär 550 ungdomar för 110 matcher) samt Buttle­ IF (1953), Eke GoIF, Etelhem (1953), Folling­ bo­­­ IF att AIK från 1979 ord­na­de ungfär lika omfattande kvar­ (1955, 1959-60), Hejde­ IK, äv nämnt som Falken (1957-58), ters­ligor, där flicklagen snabbt blev många och vid 1986 Hörsne (match känd 1951 + i tabell 1954-55), Lau IF (1950), svarade för ungefär hälften av hela antalet lag, ett arrange­ Lye IF (1970-72), Sanda 1955-57, 1963-64, 1967 och Väte mang som sen avslu­ ­­tades med ett demonstrationståg ge- GoIF (1956) resp de senare starta­de korplagen Dub­­be BK nom staden. Snart ökar även antalet flicklag i GFFs serier (1974-77), IK Dynamik (1980), Tof­ta IF (1987) – plus förstås från enstaka till omkring en fjär­dedel av antalet kill-lag vissa motsva­ ­righe­ter i Kvar­ters­ligor etc. och vid början av 80-talet en tredjedel. Runt 1980 ökar dock antalet ”vanliga” lag i systemet Vidare samlade Graip Cup 43 lag år 1991, Young Baltic starkt varför de udda lagen blir sällsynta. Cup startas 1993 och hade år 2002 vuxit till 94 lag (vilket med logi, matsal samt övrig arrangemang - och allt inom cykelavstånd - ansågs vara vad man lämpligen kunde han- tera). Därtill Rones­ sockenlagsliga (mixad 7mans, vilken Flicklagen kommer med. Översikt framåt: kolla. 2011 gick för artonde året - med Krul­lis Cup som förebild, Åter till översikten (med risk för enstaka räknefel, resp att P18cup men under utesä­song och fyra sam­mandrag per år), resp det vissa år startar lag som sedan drar sig ur och ej är med att Vall med samma inspiration från 1988 även började med i sluttabellerna): ett fotbollsfritids. Och i sammanhange får man väl även 1975 var antalet pojk- och minorlag 50 (9 tabeller)plus 33 nämna den årliga fotbollsskolan på Fårö, som 2012 gick lag i Smulsens (senare AIKs) knattecup, då med två klasser för artonde året. Storleken på detta mäts även i att Krullis pojk- och två klasser flicklag (7 lag av de senare). Cup efter hand fått använda fyra olika hallar­ per år för att 1976 kom GFFs första ”officiella” flicklagsserie. Första hinn klara spelet: Visby Södervärn resp Säve, Roma, Slite, året fyra lag: Garda, Hemse, Dalhem och Graip (flick­lag Hemse… och år 2011 resp 2012 med 197 lag, det senare året hde då även möts i Skol-DM). Pga det lilla ant alet lag så remarkabelt därför att årskullarna då hade minskat (2011 möt­tes de fyra gånger, varmed de fick ungefär lika mycket­ hade dock några lag anmälts sonm sen inte fullföljt. Den faktiskt spel som pojklagen. Gar­da seg­rade med raden 12

Nästa år ses även en serie om fyra 51 lag (nedan). 1980 (85? Gute pojklag 185-0

8 3 1 33-6 19, och nämnas kan att av de sammanlagt 24 av flygfältet med alla korpplaner etc). matcherna så slöt 5 med oavgjort. Två lag spelade även Nu börjar spelformerna öka allt mera: i DM-varianten 70-aden, där Gar­­da slog Hemse 1-0 och 1982 börjar serierna 25 april. Totalt blir det över 1400 nästa år deltog tre, varav Graip med två. matcher­ (117 lag i åldrarna ner till nio år, i sju serier 11-mans Samma år var minorerna såväl som de yngre pojkar­na samt åtta serier sjumans;­ därav summa 25 flicklag)­ - plus uppdelade i tre grupper med efterföljande finalspel, äld­re spelet i Krullis, Smulsens cup, Buster cup, Kvarters­­­ ­ligan pojkar dock bara två grupper. Sammanlagt 50 lag. Alla­ (16 töslag+38 sorklag - av vilket 11 kom från landsbygds- grundserier spelades dock inte helt färdiga. socknar strax syd om staden, främst Es­kel­hem, Träkumla 1977 hade GFF-serien fem flicklag, varav tre söderifrån och Vibble men exv även Väskin­ de),­ Öster­ El Cup, 70-iaden - up­pen­bart var Hemses fastlandsspel inspire­ran­de - och (blott 2 lag i flickdelen, men för pojk or­ganiserat àla DM) När segrade på ett mål mera gjort än Hemse, men annars resp den höstetida Fot­bollens dag…. lika målskillnad. När segrade även året därpå, men nu mer Trevligt nog fick två P 73-lag från Visby AIK även spe­ större marginal i en serie om sex lag från hela ön. Nästa år la på Råsunda stadion 8 aug, där de mötte Rå­sun­da resp startar även en damjuniorserie. Solna AIK i parallellt spelade matcher över planens bredd 1977 del­tog även 7 flicklag i Skol-DM, och tre ur det som förmatcher till det allsvenska­ mötet AIK-Malmö­ FF segrande Solberga­ laget­ spelade vid 1988 allsvenskt för (publik 4000). Got­landslagen vann med 2-1 resp 2-0. Dalhem. 1983 var kvarterslagen 61 varav 19 flick-. 5 av dessa var sockenlag och då ett var Kräklingbo fick dessa spe­­­la si­na Ibland händer märkliga saker, eller olika slags krångel. hemmamatcher på socknens egen IP (vilket fortsatte­­­ så i Juni 1977 läm­nade tex Bro in protest mot att Lärbros mi­ fle­ra år). Samma år drog de vanliga ungdoms­ lags­ ­täv­lin­ niorer vid en match - som norrlaget vann - hade haft en garna 133, varav 35 flicklag… flicka i sitt lag. Vid en match 1978 Fårösund-Bro gjorde Stefan Tillberg Den totala summan av olika pojk- flick- och minorlag samt hela 23 mål, i stark konkurrens med en lagkamrat­ som cuperna börjar alltså närma sig ett antal av 300. gjorde 18 (totalt blev det 49-0). Men då Bro senare drog En intressant detalj från denna tid är även att pressen sig ur serien blev rekordet inte godkänt officiellt hos regelbundet be­vakade pojk- och flicklagsmat­cherna med Guinnes… lika god fotogra­fering som till vuxen­tabel­lerna. Liknan­de Av ett helt annat slag var att 1978 års pojklagsfinal mel- gällde då även Korpen. Men när nittiotalet börjar upphör lan Klintehamn och VIF Gute (6-2) dömdes av Ulf ”Utta”­ denna generositet. så gott som helt. Eriksson, som samma år va­­rit domare vid VM i Argentina. Då ung­domsfotbollen­­ utvecklats så långt var det inte Samma år börjar även Buster Cup. längre enkelt att hantera och GFF tillsatte en särskild ung­ doms­lagskommitté, med Bar­bro Wettersten som sin första 1979 var pojklagen 64 (fyra åldersgrupper), flickorna 11 ordf. Dock fortsatte inte genast ökningen i antalet lag - ett (plus ett som drog sig ur) vartill AIKs sex grupper kvar­ grundproblem är ju att antalet åldersspecifi­ka lag delvis ters­liga (knattar) hade premiär med 24 pojk- och 7 flicklag, styrs av storleken på de ak­tuella ge­nera­tio­­ner­na. i åld­­rarna ner till 7 år. En svårighet med att följa utvecklingen är att vissa lag 1980 var pojklagen 79, flickorna 18, samt kvartersla­­ ­gen inte spelar i serier, utan bara matchas med sk sam­man­ 36 (delvis mixade) - dvs sammanlagt hela 136 ungdomslag drag­nin­gar, varför totala antalet lag kan vara svårpre­ci­ - även om några efter hand drog sig ur. serat. Sam­mandragningslagen är ju normalt inte heller Samma år satte VIF Gutes pojklag P 68 ett svårslaget uppbyggda likadant som serielagen. rekord, då de vann sin niolagsserie med målskillnaden 185-0… (16 matcher, enbart segrar) Stora delar av samma 1984 anmälde sig 65 lag till kvartersligan, varav 21 flick-, gäng vann därpå år 1985 även mellan­sven­ska ju­niorcu­pen och omfattade nu åldrarna 14 år ner till 7. GFFs serier min­ och blev sedan med om att åter göra VIF Gu­te till ett lag s­kade något, till ”bara” 111 lag, varav 30 flick (plus 7 lag på fastlandet. som drog sig ur). Därtill cuperna, där Krul­lis cup nu spe­las av 197 lag, en ständig ökning sedan man börjat spela­ i tre 1981 påbörjas för killar en sortering där lagen i ålders­ ­ hallar, detta år Visby, Slite och Hem­se, plus att P18 samma klasserna 9-16 år får ettsintervall (8 grupper) me­dan flic­kor år började med P-18 cup för flicklag.­ 11-16 än­nu har tvåårsinter­vall (4 grupper) - fast man kunde 1984 fick även VIF Gutes 16-årige Per Olofsson debutera ju även fylla på med lämpliga yngre. Detta år var pojklagen i pojklandslaget vid NM på Island och blev sedan med i i GFFs serier 93, plus 24 flick-. U16-landslagets matcher i UEFA-cupen. Vi kan här kort referera en intevju med Janne Lindell i 1985 deltar Gotland i distriktsflicklagstävlan såväl som GT 6 maj 1981, att AIK med alla kvarterslag och miniorer­ elitläger (Se sammanställningen av landskapsmatcher). har nära 700 aktiva spelare - vilket leder till problem att Annars 85 pojk- och 24 flicklag. 1986 är siffrorna nästan hitta plats för A-laget att träna på. Visby behöver nog typ samma, och summa 108 10 arenor (och då finns ändå det stora Annelundshörnet 1987 är sjumanna pojklagen 45, och flick- 15 (Nu tre

52 fjärdedelar från landet), medan elvamansla­ ­gen är 29 resp År 2001 infördes även en grupp med 5mannalag. Pojk­ 6, alltså summa 95. Därtill omfattar Kvarters­ ­li­gan minst lagen var 26 + 33 7mans, 5mans 53. Flic­korna då 10 resp 18 lag och Smulsens cup ett förtiotal, där an­talet lag från 22 resp 10. landet med tiden ökat (Lär­bro, Dalhem, Ro­­ma, Hem­se, År 2002 samlade Krullis Cup 323 lag, vilket var toppen 2000? Klin­tehamn, Kap­pels­hamn, Stenkyrka). Och så vinterns på en tids ökning 307 men sedan sakta dalade så att det Krullis cup inomhus. 2005 ”bara” var 288 lag - en skillnad som förstås mest beror Till hösten lämnade Graip förslag om införande av på de aktuella årskullarnas storlek. De 11mans pojk­lagen nio­mannalag som alternativ till 7- och 11-, men införandet hos GFF var sam­ma år 28 + 36 lag 7mans, och flic­kor­na kom att dröja. 15 resp 20. 1988 var GFFs sjumannalag 44 (8 flick) och elvorna 44 År 2003 var pojklagen 32 11mans + 31 7mans och 52 (8 flick) plus otabellerat sammandragningsspel för yng­re. 5mans medan flic­korna var 16+22+15. År 2004 pojklagen 1989 var elvamannalagen 33 kill- och 11 flick medan sju- 29 elvor + 31 7mans och 52 5mans, summa 111, me­dan manna var 28 (noll flick). Kvartersligan samlade 26, men flickornavar 16, 7 resp 28, summa 46. År 2005 var siffrorna sen en tid inte lag längre ut på landet än Vibble. pojk 33+51+25, medan flickorna hade 12+19+13, summa

1989 fick Kappelshamns pojklag spela på Råsunda 109 resp 44. Nu samlar man alltmera även spe­la­re på 8 år, som förmatch till VM-kvalet Sverge-Polen. Seger 11-0 och greppet med 5-man­­nalag ökar det roliga. mot •••• År 2006 var siffrorna­­ 40+39+22 pojk- och 21+17+9 flick­ 2004? 1990 var 11mans p-lagen 25 + 7 flick, de yngre 7mans lag; summa 101 resp 47. År 2007 var pojklagselvor­ na­ 39 + 26 24+10 flick. Från detta lite låga läge för antalet flicklag bör­­ sjuor och 27 femmor, medan flickorna var 10, 13 resp 9. jar snart en ökning till ibland även över 35 %. År 2008 införs nya åldersgränser. Pojkarnas 18, 17-15, 1991 var 11mans p-lagen 24, 7mans 33; flick 4 plus 10 14-13 och flickornas 18-16, 15-14, 13 för elvamannalagen, stk 9mans resp 8 stk 7mans Pojkar. men i 7- resp 5manna åldersgränserna 11 resp10 år. 1992 var 11-mans P-lagen 23, 7-mans 30, flicklagen 22 - Antalet pojklag var detta år 33 äldre resp 25 7mans och plus 25 lag 7mans utan tabell. 25 mans medan flickorna var 18 lag äldre, 11 lag 7mans och 1993 var pojk­la­gen 47 och flicklagen 17 resp 25 yngre 10 5mans. Antalet närmade sig nu 120 och an­talet spelare 7mans. i ungdomslagen närmade sig ett tusende Samma år spelade Kappelshamn P78 mot IF Polcirkeln­ År 2009 var siffrorna 26 äldre pojklag + 26 7mans och (11-0!) som förmatch till mötet Sverige-Polen och 27 maj 24 mans. Flickorna var då 14, 12 resp 14. presenterades en sammanställning att Kappelshamns Thor- Och 2010 björn Cedersten (P 78) under totalt 356 matcher gjort 641 Och 2011 mint 15 pojklag och 8 flick mål, eller 1,8 per match. Vid en match mot VIF Gute som År 2011 spelade Dalhem mix i laget P 13 med, dvs vanns med 7-1 gjorde Thorbjörn de första 6 målen. 12-åringar av båda könen. En del andra tyckte illa vara, 1993? 1994 var 11mans p-lagen 31 och flick 15 + 28 resp 6 men enligt pressuppg 14 sep funkade detta utmärkt. Och: 7mans plus alla sammandragningslagen. Samtidigt som tjejjerna nog lärde sig lite tuffare spel så 1995 p-lagen 29, flicklagen 15, + 33 resp 8 av 7mansla- uppträdde dessutom killarna mer civiliserat. Mer sånt! gen. 1996 var p-lagen 35 (+31 sjumans) samt flicklagen 12 I F15 vann P18 sin serie med målskillnaden 105-4 och (+6 lag sjuor). kom till 8:delsfinal i S:t Erikscupen, men där blev det 1-1 1997 var p-lagen 34 + 25 7mans, flicklagen 27. Därtill mot Sollentuna, och deltog lag för 9-10åringar på sammandrag med 35 pojklag och 5 flicklag. •1998 var pojklagen 30+25 7mans, och flick År 2012 11 + 17 stk 7mans. Årets sammandragsmöte drog 19 lag. •1999 var 11 mans pojklag 23, 7mans 30 och flickorna­ 10 resp 15. Dessutom 63 lag i årets sammandrag. •År 2000 var 11mans pojk 27, 7mans 33 medan flickorna­ var 10+22.

Elitsatsning

GF 5 juni 51 p 18, AIK Det är ju ganska­­­ fantastiskt med en så här stor ”nöjes­industri” för alla åldrar samtidigt. Samtidigt finns också en tidvist stark satsning Mbo skola GT 6 maj 1981 utflykt Sudret mot elitnivå, vilken dock här in­te har kunnat AIK har med alla kvarterslag och Barn spelade fotb mot föräld- följas i detalj. miniorer nära 700 aktiva spelare rarna. Vuxna vann 2-0, båda + problem att hitta plats för a- målen gjorda av lärarinnan laget att träna på. Young Baltic Cup startar 1993 Ragnhild Visby behöver 10 arenor typ första året 8 grupper Selenius 53 lagledare Janne Lindell intervjuas Korpfotbollens start och dess fortsatta utveckling

Korpspelet är här mera översiktligt studerat. Generellt kan friidrott), 23 juni Slakteri­pojkarna och Tyngdlyftar­na (1-4) sägas att matcher av liknande slag kan spåras långt bak­åt, och 19 juli resp 2 aug Byggarbetare-Chaffisar (2-3 resp 5-1), men att tävlingsformen inleds 1938, delvis även utanför Vis­ men där den senare matchen då hade som främsta syfte att by. I början av krigsåren tycks den tvina bort, men får ny fart skaffa pengar åt ett par familjer där män­nen drunknat. 1942; och nu kommer spelet igång på de flesta större orter. Helt uttalad Visbykorp ses 1935-36, men gäller då ten- Ny nedgång följer åren runt 1950, då de vanliga lagen ökat nis, ori­entering och skytte (7 maj 1937 nämner Gtlg en starkt samtidigt som ön allt mer härjas av en utflyttnings- korporientering KrHfD med 44 lag varav 6 kvinnliga. I våg. Men från 60-talet börjar korpspelet öka starkt och ser sista gruppen fick f.ö. samtliga deltagare pris). Senast 1937 under 70-talet även en rad loka­la varianter på olika orter. ordnar GF med varpakorp, februari 1938 spelar Appel­ I regel går tävlingen som vårfotboll, men vid 60-talets slut quists och Siltbergs bilfirmor bandykorp (Appelq seger gör man även experiment med dubbla spelomgångar­ och i två möten) och 1 maj 1938 inleds fotbollskorpen med möten på hösten, vilket snart återkommer i nya varianter, en match F:a Appelquists - Stadshotellet, 1-0 och vilket även som höstcup. Ne­danstående skildring är kortfattad, enligt Gtlg 28 apr var ”första” sådana matchen, men bla men ta gär­na läsningen som tips för att ta reda på mera, låg Målarna (1-1 mot Appelq, 3 maj) resp Andelsslakteriet vilket man särskilt fram till 80-talets mitt lätt kan göra ge- i träning och mera var på gång. nom sök i pressens notiser (därefter försvinner­ referat etc Själva tävlingsformen tycks detta år ha organiserats av och 1990 gle­sas även tabellpubliceringarna ut). Gotl Allehanda och gick enligt den successiva utslagsme- toden (två förluster, sen var man ute) med åtminstone sex Förmodligen har korpens start, liksom en lång rad andra lag (Appelquists, Stadt samt de fackliga yrkesgrupperna­ föreningar, sin bakgrund i gäng som möttes­ i tillfälliga Slaktarna, Målarna, Rör­mokar­ ­na resp Nöd­bromsarna­ matcher.­ Såna möten var bland annat vanliga då man (=”nödhjälpsarbetare”). Spelsyste­met upp­står successivt be­höv­de få ihop en stödkassa åt en sjuk eller något an- allt efter som flera lag anmäler sig. nat som behövde stödjas (inte helt olikt de danser och Samma slags spel var även igång inom bandyn, där tex middagar som kunde ordnas för samma än­damål, men bilfirmorna Appelquists och Siltbergs spelade upprepade ofta betydligt roligare). Tillfälliga skolgäng av detta slag matcher febr 1938 (Svajdevät). bildade ju bakgrund till starten av lag som VIF och Gute Men överraskande mycket spelas även utanför Visby: liksom flera landsbygdsklubbar, och senast 1933 kan man även se att lag från Läroverket vid upprepade tillfällen mötte lag av springgrabbar, både i fotboll och bandy (exv Landsbygskorpen 26/2, 6-1 till Lärov.), och tidvis kan man hitta såna möten även i andra idrotter. 1938 fanns det inte ba­ra korp i Visby utan även i Hemse, Vid samma tid mötte tex även Lastbilsförarna­ sina där en serie på 6 yr­­kes­mannalag drog igång 2 juni. Här var kompisar Stuveri­arbe­tar­na, vilket närmare besett var att lagen i huvudsak fackliga yrkes­ar­betargrupper: Knallarna Trans­port­arbe­tarfac­ket hade ordnat en kamp mellan sina (Affärsanställda), Byg­ga­re, Lantar­be­tare, Målare, Snic­ka­

två sektioner för att medelst en­tréns femtioöringar få ihop re och Verk­stads­­arbe­tare. Sluttabell 5 lag, Snic­kar­na vann pen­gar till ett slags A-kassa för vintern - 1933 tex så gav (Gtlg 23 juli). det 263 kr. Dylika mat­cher till stöd för kassan sked­de ofta Hemse är även ob­serverat för sådant spel 1943, 1948 och fle­ra gån­ger per år, och ibland även för att fixa en fond 1959 (sjumanna), och senare varianter, men som framgår åt mera hårt drabbade familjer. Liknande kunde även de ne­dan kan det nog ha spelats mera än så. van­liga föreningarna syssla med. 9 okt 1932 möttes VIF och Juli 1938 spelar fabriksarbetarlagen ”Trärävarna”, ”Järn­­ AIK 2-2 i en match där biljettintäkten 75 kr gick till en sjuk rävarna”, ”Bergs­gubbarna”, ”Plåthojarna” en med kor­­pen kamrat, och betr korp så spelar VIF åtminsto­ne 1934-35 flera liknande serie i Slite för att bekosta ett läk­tar­byg­ge vid matcher mot stock­holmskorpens domi­nan­ter Konsum (Div Östervallen. Riktig korpserie startas juli 1941, men där åtta II-artat), samt någon gång även hamnarbetare därifrån. av de nio gän­­gen då var militära kombinationer. Åke Pe­ Seg­rarna varierade. terson berättar 2009 att han något år var med och spelade Som mera korpmässigt kan ses de möten som 1935 ord­ i ett springschaslag, vilka då mötte ett antal jämnåriga från nas mellan Brandkåren och Polisen 30 juni (2-0, men även­ såna för­etag som Cemen­ ta­ och Kraftverket. 1945 var antalet

54 lag 10, och spelet fortsatte­­ till åtminstone 1947 (sex lag). Istället deltar periodvis­ vissa landsbygdslag i stadskor- Ungefär så även i Fårösund där en delvis militär­be­tonad pen (se översiktlig tabell, kapitlets slut). korp startar före 1943 (1942?) och pågår till åt­minsto­ ne­­­ 1947 Senast 1979 startas istället Alvakorpen, som då drog 9 (1943 var det 8 lag, sista året 9). Det tycks dock ha haft en lag med ett grötlinge­gäng som segrare. Denna korp höll fö­re­gångare i slutet av trettiotalet, då det några år tidigare sedan på ett femtontal år, till en bit in på nittiotalet. starta­de FGoIK i samband med bygget av KA3 fick både­­ Utom det ordnades 1970 även en damlagskorp på Stor­ byggar­beta­re och militä­ ­rer att spela med, plus att de även­ sudret med fyra lag och finalmatch i Burgsvik 3 sep, där mötte andra sockenlag, vare sig dessa lag då var in­om Su­der­kvi(g)­orna vann (segerlagets spelare bodde då alla eller utom serie­världen (åtm Rute, Hangvar, Stenkyrka) kring Burgsviksgatan Sudarkviar). Även denna tävlings- och 1938 har en rad matcher mot en byggfirma 2 möten, form ska ha fortsatt några år, enligt lösa minnesuppgifter samt 3 krigs­far­tygsbesättningar­ - att det under kriget även sådär fyra år. uppstod en lokal korpserie ter sig därför logiskt. 1972 sker en samordning mellan flertalet av de olika Hur de hade det åren kring 1950 är ej observerat men korpspelsvarianterna med Visby, Hemse och Slite som åtminstone 1953 resp-56 ordnas ny Bungekorp. nav. Första året samlar detta 54 lag, vilket är en bit under Senast 1945 startas även en korpfotbollstävlan i Klin­te­ förväntan (några år tidigare hade man totalt varit 64 lag), hamn (där sju lag då var med). Einar Smith uppger att spel men småningom närmar man sig siffror runt 75, plus de även pågår 1948. Ny start 1964 (sex lag), vilket följdes med lokala korpar som ibland tycks återuppstå. att Visbys segrare mötte Klintes (4-1) samt spel åtminstone även 1966 (nio lag). Troligen spelade flera av dessa lokala korpserier flera år än 1959 spelas en hybrid med både korp- och föreningslag­ vad vi här har observerat, men som så ofta saknas centralt på Norr (7 lag, främst de redan etablerade föreningarna samlade säkra detaljer­ då organiseringen är lokal och det och med stark insats av Lärbros Juniorer, men även ett lag hela tämligen improviserat. Lärbros fångvårdsinterner och ett lag Fångvaktare, (Fäng- Poängen var väl mest att ha kul i en spännande form elselaget är även känt för vanligt korpspel åren efter). Hur och som samtidigt höll tempot uppe. länge denna form fortgår är ovisst, men se­nast 1968 börjar Slitekorpen på ny kula (8 lag), vilken dock blir kortvarig. Vissa lag från norr spelar istället efter hand i Visby­­ ­korpen, Visby samtidigt som de vanliga lagen en tid har en sommartida­

Norrcup. Hur många år den spelas är in­te säkret känt , Åtminstone from juni 1941 gick det olika serier emellan men både 1974 och 1976 möttes Bro och Graip i final med stadsdelarna, då kallade Malmerna, där lagen kallas Öster, var sin seger. Söder och (Inner-)Staden. Dessa lag bestod då av spelare Norrcupen liknar rätt mycket den sommarliga som från de bästa lagen, och spelformen hade motsvarighet i fanns nellan lagen i den forna Hemse storkommun, vilka andra delar av landet. Hur länge dessa matcher fortsatte åtminstone sedan 1953 möttes i sommartida serier (Om är inte observerat, men åtminstone till 1944. det var varje år är ej observerat men pågick fram till början Under förtiotalet förekom flera möten mellan olika av 70-talet (ofta med Fardhem som segrare men åtm en kom­munfullmäktige som att Slite och Visby 1943 möt­­tes gång även Levide). Detta var ej en vanlig korp men kan två gånger (3-6 resp 3-7). Utom tennis etc är även en fri­ ändå nämnas som jämförelse. En av de få likheterna från idrottskorp känd, men är här inte kartlagd. andra håll är 1943 då flera lag i den blivande Ting­städe stor­kommun möttes på liknande sätt, men då både dam Korpfotbollen i Visby­ tycks inte ha få större omfattning och herr. förrän juli 1942, då Gotlands Folkblad blir motor i att täv- Troligen 1967 inleds en korp även för Havdhem stor- lingen startas på nytt. Äldst iakttagna match var att Stadt kommun (spelplats Alva IP, senare Hablingbo IP) och utmanat Gasverket (3-0, spelad 06:30 söndagsmorgonen­ omfattade normalt ett tiotal lag i två serier + finalmöten. 5 ju­li), och fick 6 juli GF att ta upp frågan om att starta Spelas åtm tom 1971, då annars för fotboll okända Näs se­rie. Flera matcher följde (lika morgontidigt!) och snart har två lag i spel. inleds en utslagstävling med en cup som vand­rings­pris, Senast 1969 får Hemsekorpen en ny form som då den man efter tre slutsegrar sedan skulle få behålla.­ Första kallas Suderkorpen.­ Detta år organiserat som två serier året deltog 22 lag (Speltid 2x30, start 3 aug och in­ga ”ak- (niomanna) med summa tolv lag från Hemse, Stånga och tiva” fick vara med. Matchernas ”hemmalag” fick låna ett Lju­garn stor­­kommuner, i fle­ra fall då även gamla förenin­ särskilt ställ tröjor, medan ”bortalaget” spelade i vad de gars slock­nade stjärnor. De två främsta i varje serie möttes hade). Se­na­re tillkom regeln att man inte ”åkte ur” förrän sedan i en finalserie. 1970 spelade dock alla lag i gemensam efter två för­lo­ra­de mat­cher. Samtidigt med denna turnering serie. Men enligt Bertil Green (intervju 2010), så blev denna spelade flera gäng ytterligare matcher, så kraft hade nog korp inte så långvarig - delvis för att även polisen hade ett funnits till lagom stora grupper seriespel. lag, och att flera av de andra lagens spelare då skulle ”ge Första årets final gick emellan Motorcentralen­ och Rör­ igen” på ett ojuste sätt. Så det lades ner. ar­be­tarna, där de senare vann med 3-0.

55 Här följde även 30 aug en fortsättningsmatch­ mot Stock­­ på min­dre pla­ner, kortare speltid och färre spelare­ - men holms­kor­pens segrare Spår­vägen; där gotlandsla­get tas ut inten­si­tet, spelglädje och åtskillig­ skicklighet ska man på samma sätt som landskapslaget,­ och där Korpens UK verkligen in­te klaga på. bestod av lagle­dar­na från 6 av de bättre lagen. Till mat­chen Flera år blir finalomgångarna svåra, som 1958, då guld­ lånade got­lands­la­get lånade tröjor av Gute och resultatet finalen fordrade tre matcher (A7 vann) och bronsfina­len blev oavgjort, 2-2. två. Utan att ha gjort fullständig koll kan även konstateras Liknande match spelas åtmin­ ­stone även 1945, då Pres- att åtm från 1946 och ett tiotal år framåt spelas korpmat­ ­ sen tar ut ett lag bland de bästa­ korpspelarna, vilket så cherna ofta på Gutavallen, som 1952 då A7s plan fick får möta VIFs A-lag, och där man möjligen bör notera varta reservarena (GF 9/7). Detta avser nog mestadels att korplagets unge målvakt hette Sven Uhr, vilken 1946 träningsplanen­ men ibland även stora arenan, som vid spe­lar för Gute J, senare Gute A, Vänge, Gute resp Land­ elvamansfinalerna 1959 och framåt.

skaps­laget, och som re­dan nu får stort beröm. Till denna mat­ch skriver GF, 14 aug, att spelarna denna gång skulle­

ha rikti­ ­ga fotbolls­ skor,­ men att de som inte själva­ hade Varierade former sådana kun­de få låna vad som behövdes. Mötet spela­des 16 aug, 2x45 min, vilken matchtid korpspelarna inte var 1959 inför Visby ett sjumannasystem för lag utan aktiva, va­na vid, så efter hand tröt konditionen, varför VIF efter­ parallellt med 11-manna, (speltid 2x25) och åtminstone­ 2-0 i halv­tid sedan vann med 6-1. 1963 spelas även final mellan uttagna lag ur Aktiva­ och Även andra år förekom matcher med kombinerade Korpen på vallens huvudarena. korplag, som 5 juli 1947 då Visby slog Stockholm med 2-0 Matcher går utom på Vallen vid Trojaborg, Länna och plus oavgjort 0-0 i en oldboysvariant, vartill det i september Norra IP etc, innan allt år 1964 hamnar på flyg­fäl­tets SO även blev returmöte i huvudstaden. hörn, Annelund senare även Rävhagen. Olika varianter på detta fortsatte och bland annat 1953 tar Korp-UK även fram kombinerade lag ur laggrupper­ ­­na 1965 kommer de första damlagen med och inleder därmed­ A och B för ett slags finalmöte dessa grupper emellan. en ny tradition (se särskilt avsnitt). Några är även Konsum medarrangör, åtm 1967 men är 1945 anmäls bara 9 lag, men framme vid 1948 läggs sy­ här ej mera kollat . stemet om till serier (där ev överskott skulle delas lika 1967 år skärps bestämmelserna så att spelarna måste mellan­ Kvinnornas Semesterhem resp stadsklubbarna­ AIK, va­ra huvudsakligt anställd vid den firma som laget hette,­ Gute och VIF). Man hade vid denna tid elvamanna­lag, i och alltså inte bara ha enstaka timmars inhopp. Undan­ ­tag vilka även ett begränsat antal ordinarie lagspelare fick dock för skolelever som ju bara kunde ha del­tids­an­ställ­ va­ra med. Inför seriens start höll man dock en turnering ning, men även där gällde att deras anställ­­ning skulle va­ra emellan Handels, Livs och Rörarbetarna, om vem av dem stadigvarande. med vardera två in­teck­ningar i pokalen som då ska få den 1967 spelas dubbelserier­ med en våromgång och höstre- tred­je; vilket slutligen blev Handels, och vil­ka då tog hem turer, men i början av hösten hade flera lag svårt att få fullt pokalen för evigt. lag och 1968 går returerna därför istället på våren. Som seriespel var lagen delade i två grupper (8 resp 9 Men då ordnas istället en särskild­ utslagsturnering på lag) där Grossisterna vann den ena, medan det inför sis­­ hösten (u­tan aktiva) att komplette­ra vårspelet med. Även ta omgån­gen i grupp II var 4 lag på samma antal poäng.­ denna cupform fortsätter med spel av både herr- och dam­ Af­färsbi­ trä­ dena­ vann, men den strax därefter följande lag, fast är här inte är kollad i detalj. Flera år inleds höst­ fi­na­len mellan grupp­­segrarna blev oavgjord. På grund av säsongerna med ett stort antal oanmälda wo-matcher. det tätnan­de kvällsmörkret fick avgörandet skjutas till vec­ 1970 införs inspark istället för inkast och 1969? regeln 1969? kan efter, då bi­trädena vann med 3-1. Generellt gäller att att lagen även får ha en avbytare resp att de som spe­­lar de spelare som nämns i referaten för goda insatser i regel­ för lag i aktiva serien får vara med i vanliga lag al­liho­­pa; också spelade med i olika vanliga klubbar. där­emot in­gen i de rena korplagen (med undantag för ev Senast år 1950 går Korporations­idrottsföreningen in som pojk­lagsspe­lare). 1972 var därför även sto­ra delar av de som arrangör, och stadgar att det endast får handla om firmalag nyss spelat i landskaps­ laget­ med även i detta game.­ Sam­ma eller kombinationer av sådana. GF fort­satte dock att vara år samordnas korpern i Visby med de mindre grupperna med och snart framstår arrangemanget åter främst som kring Slite och Hemse, vilket detta år samlar 54 lag och då deras. Bestämmelser om aktiva lagspelare varie­­rar, men är rätt mycket under förväntan.­ 1956 bestäms att korpens spelare som mest fíck spe­la i näst 1973 ville Fångvården i Lärbro vara med, och mötte då högsta gotlandsserien. 1964 är det fritt från aktiva, men bla även Polisen (i pressen speglas matchen dem emellan SOM SAGT, detta ändras snart till nya va­rianter. av ett generöst reportage). Med ti­­den utvecklas denna­ spelform till åtskilligt flera 1974 inleds ett avslutande årligt utby­te Dam resp Herr lag än i den för­bunds­­orga­niserade ”riktiga” spel­ord­nin­ mot Norrtälje. Detta är inte­ kollat i detalj, men 1978 vann gen. Skillnaden blev efter hand mest att korpen spelas gutarna­ med 5-1 resp 2-0 (kombinationslag), 1981 (två

56 vanliga lag) vinst för herr, förlust för dam ”Har nån sett bollen” resp ”Hunden Katten och 1982 torsk för båda med 1-2 resp 0-4., Glassen”. vilket var första gången Norrtälje­ vann på Efter att inledningsvis haft särskilda se- bortaplan. Över tid ganska jämnt alltså. rier för de mer ortsdefinierade lagen uppstår Senast 1980 dömdes 0-5 vid förlust med efter hand en allmän blandning, och med wo. Nån gång nu har systemet även kommit sekelskiftet börjar de mer precist definierade dithän att man nu bara ha­de 7-mannalag i företagslagen bli rena undantag. spel, men att dessa då hade fyra reserver/av- bytare att sätta in. 1980 nås fäven ett rekord 1981 65 herrlag och 16 dam, dvs 81 anmälda med 57 herr- och 12 damlag (fg år 52 resp 0) lag. . Speltiden var då 2x15 + förlängning 2x5 vid 1982 var det 64 Herr samt 17 Dam. oavgjort (därefter straffar). Men rekordåret 1983 var det 62 Herr samt 14 dam Inge Andersson, under fle­ra 1984 var det 65 Herr samt 15 Dam, dvs 80 an- utmärktes även av ett negativt rekord - att 8 årtionden vår ”Mr Korp” mälda lag (tre herrlag fullföljde dock inte). av de inledande matcherna blev wo… 1985 var det 54 Herr samt 13 Dam. 1986 var det 43 Herr samt 16 Dam. Värt att nämna är även att också korphockeyn (dvs rink­ 1987 var det 48 herr samt 17 Dam. ban­dy eller hockeybockey) blev mycket omfattande (ofta 1988 var det 50 Herr samt 14 Dam. - Detta år införs även mixa­ över 100 lag) och ungefär samtidigt som fotbollskorpen de lag som första året samlar 4 gäng. nådde sin topp hade om­kring 150 lag i spel, med visst 1989 var det 66 lag , varav 48 herr, 12 dam och 6 mix inslag av mixade lag samt damserier. En mer precis be­ 1990 var det 61 lag, varav 51 Herr, 5 Dam, 5 Mix. skriv­ning får dock ske i annat sammanhang. Inlednings vis var det alltså bland tjejjerna som minskningen nu hade sin rot. 1990 var det 61 lag, varav 51 Herr, 5 Mix, 5 Dam. Översiktlig utveckling 1991 var det 57 lag, varav 43 Herr, 9 Mix, 5 Dam. 1992 var det 59 lag, varav 41 Herr, 11 Mix, 7 Dam. 1993 var det 63 lag, varav 48 Herr, 8 Mix, 7 Dam. Lite mera översiktligt sett så omfattar enbart Visbykor­pen 1994 var det 55 lag, varav 34 Herr, 12 Mix, 7 Dam. 1962 över 40 lag, 1963 hela 50 lag, 1967 61 herrlag och 8 1995 EJ PÅTRÄFFAT damlag. 1972 hade det minskat lite till 45 herr- och 9 dam­­ 1996 var det 53 lag, varav 36 Herr, 8 Mix, 9 Dam lag, men totalt måste man ändå spe­la 40 matcher per vecka­ 1997 var det 52 lag, men detaljuppgifter saknas. för att allt skulle hinnas med. 1974 var det dock hela 64 lag 1998 var det 39 lag, varav 32 Herr, 2 Mix, 7 Dam, varav damer 11 (i en A- resp B-grupp). Herrarna var 1976 Mix faller sedan bort som särskild grupp. uppdelade­ på åtta divisioner. Antalet damlag­ varierar, 1999 var det 37 lag, varav 32 Herr och 5 Dam. men 1979 var de hela 15 lag av sammanlagt 82 , med vissa 2000 var det 36 lag, varav 31 Herr och 5 Dam. klubbinslag som Garda och Gute Vol­ley (Redan 1966 kom 2001 var det ••, varav 22 Herr och 2? Dam. det första Gutelaget i damkorpen, och följs beträffande För Dam finns enbart uppgift om de två finalisterna, vilken final herr senare även av varianter som Gute Spillror.­ Dessa följs går parallellt med herrarnas (Faktab var då det dominerande dock här inte konsekvent) och vid denna tid finns även laget). 2002 var det 37 lag, varav 31 Herr och 6 Dam. en serie för mixade lag i stil med vad flera av de politiska 2003 EJ PÅTRÄFFAT ungdomsförbunden då hade soch som även förekom inom 2004 var det 30 lag, varav 24 Herr och 6 Dam. rinkbandyn. 2005 var det 24 lag, varav 18 Herr (där 2 utgick) och 6 Dam. 1979 nås ett slags kulmen. De närmaste åren är lagen 2006 EJ PÅTRÄFFAT ungefär lika många, och som regel är ungefär en femtedel 2007 EJ PÅTRÄFFAT av dem damlag. Samtidigt blir inslaget av kompisgäng 2008 var herrlagen 16 och damerna 5. och ortsdefinierade lag allt större. Mycket av detta är 2009 var herrlagen 17 och damerna 6. dock svårt att precisera utan specialkunskap - flera före- 2010 var herrlagen • och damlagen ••. tagslag har tämligen fanta­ sifulla­ namn som exv Faktab­ 2011 var herrlagen • och damlagen ••. Blues, medan andra har namn som lika väl kunde­ vara ett 2012 traktnamn (Sö­dervärn, Storungs etc). Samtidigt ses allt ’ flera lag av ungefär samma slag som de mer etable­rade idrotts­före­nin­gar­na, ofta med ganska­ lång närvaro, flera Mer kan säkert berättas, men får tas en annan gång. med landsbygdsnamn­ (men kan ändå ha stort inslag av stasboende­ spelare),­ och som ibland även för en tid har lag i de van­liga se­rierna och i vissa fall rent av även­ har lag i pojk-och flicklagsserierna. Från 90-talets slut ökar antalet fantasinamn av typen

Total: 57 1995, 1997, 2001, 2003,-06,07 Översikt: Korplag med drag av förenings-, orts- eller kompisgäng etc

Korplagen var från början främst firmadefinierade (eller tex Bravo 2000 fackliga yrkesgrupper), men under 1970-talet kommer allt mera Bröderna Bröd 1985 av s.k ”hopplockslag”. Till en början mest ortslag från landet, Bysarna 1975-77• men snart även lag med karaktär av stadsdelskretsar och allmänna Bäl SK 1976-80 kompisgäng. Vissa lag tycks ha drag av både företags-, yrkes-, och C Tomat Brat 2001 kom­pisgäng, och de blir allt svårare att skilja åt (Brunns­borrarna, Cellen 1976-78 Congard 2002-05, Korparna, Storungs, Skäggs och Söder­värn; vilka tom 1977 Los Copthues 1992,1994-1998 nämns som -skolan, kanske även Signalen, Korparna, Järngänget FC Corona 2010-11 och - radions? - Kvart Yvar etc). Tvek­sam­ma namn av detta slag Crazy Gang 1997 har här i regel förbi­gåtts - vad slags lag det är är svårt att få grepp Cuescha 2001-02 om utan specialkunskap. Dalhem 1991 Vissa lag har även anknytning till de etablerade fö­re­­nin­­­garna - Dockados 1990 och kan nog ibland jämföras med de ”old­boys”-lag (gubblag) som Domherrarna, DK etc 1979, 86-88 under 1970-talet får egen serie, först ordnat av När resp Väskin­de Drömlaget 1993 AIS innan det under 90-talet tas över av GFF. Men det finns även IK Dynamik 1980-84 rätt långvariga korpklub­bar med egna ungdomslag resp flera ver- (EHB) Eskelhem 1989-90 sioner (inte A och B men väl I , II,Dam, Herr resp mix), liksom Eskelhem GoIF 2008-09 att de tex även kan tävla i pärk, varpa och hockeybockey (vars Eskelhem City 2009 Etelhem IF 2000 korpsystem tidvis omfattat 150 lag). Under kor­pens mest expansiva Ettan 2002 år försö­ker några lag även etablera sig i de ”officiella” serier­na. I Flying Roosters 2004 regel går detta dock bara ett par enstaka år. Fole SG 1981-82, Det har inte gått att få fram kompletta uppgifter från alla år, Friska Viljor 1978 men föl­jan­de lag har iakt­­tagits som så att säga liknar ”vanliga” The Future Club 2000 föreningar till arbets­form och/eller geografisk defi­nition. Iakt­ Fårö IF(1980) Fårö 85 1980, 1985-87, 1989-90, 1994•-96• tagelsen för­svåras av att pressens rapportering vid 90-talets början Galgberget •1996, försvagas till att bara ha sluttabeller, varför tex lag som evt strukits Gangbangers 1984 ej kunnat observeras och vissa årgångar ej ens kan hittas (1995, -97, Gothem 1987-90, 1994, •1996, 2003 och 2006-07). Beträffande lag med rimligt lång kontinuitet Gotlands Varv 2000 har dessa ändå markerats som om de spelade dessa år. Osäkerhet Grausne (Glada barn) 1989-90, 1992, marke­ras med •, dvs att en­staka säsongsuppgifter där kan fattas. Gredos 2001 Gråbo 92 1992-98, (För damlagen och de mixade lagen, se sid 174). Gråbo 95 1995-96 Uppgifterna går tom 2011 - men då har tiderna ändrats så Gute Volley/Spillror/Pingis etc 1979-84 (vissa år flera lag) mycket att Korpen nu så gott som endast består av kompisgäng Hablingbo 1978-81 etc, även om något enstaka ändå kan vara företagslag. För senare Hal Is 1985• år är därför även företagslag med Hamnplan 5 2004 DAM Har nån sett bollen? Hasse Brunöga 2002 A-Laget •1998 Hejdes Bästa 1980 sid Team Ala 1984-86 Hejde KK (tidvis 2 lag) 1981-84 AIK IF FF 1996, •1998-99 Hejde Globetrotters 1985-88, 1990, 1994-2000 AEK Athena 2010-11 Hellvi SK 1988-93, 1997-98 Alva 1979 (höstcupen. Möjl var det Hunden Katten Glassen mera) Hå i Hå 1974 Araberna 1994 FC Inge 2004 Armageddon 1990 IFK-TN 2002 Ardre 1982-83 BK In Team 1993 Atletico 1977-79 Igelkottarna 1981 B-laget 2000 Ingenting FC 2001 Backfickan Lubbers 1999-2000 BK In-team 1992-94 Bafana Befana •1998-99, •2001-04 BK Innerstan 1987-1993 BKH 1987 Isbollarna •1996-2002 BK Bakhjul 1986 (Is)dubbarna •1983-94 Biff Eaters 1990-91 Jack Daniels 1994•1998 FC Bjärges 2009 Jonnys Hästar 2002 Björke 1993 IK Kamraterna 1977-79 Boxningsklubben 1990 HBK Kickers 1994

58 En dutt borttagen. Kolla säkerhetskopia

KIF •1998-2002 IK Stjärnorna 1979-80 Klosterplan IK 2004 Studenterna 1993-94 Korparna 1982 Stålmännen 1998 The Korps 2002,•, 2004 Stånga Boys 1975 Krogar United 1999-2000 Snipes 04 2000-01 Krüger IF 2001 Svanco 1984 Kustens IF 1990 Sympathy for the Bahamas 2000-02 KVV 1974-83• Säves Basketklubb 1978-81 Lambda BK 1984 Team Nanp 2002 Latinos 1996-99, • 2001 Team Okänsla 1990-93 Leffes Pojkar 2002•04 T F Carrots 1993 Leverpöl United 1985 Tibors Fan Club 2000 Licknatte 1999-2000 Tingstäde (TK) 1984 Lill-Atlings (två lag) 1987 Tofta Bang 1982 Lokrume United 1987-94,•96-2000 Tofta Boys (IF) 1982-83, 1988-94, 1996 Lokrume IF 2011 Tofta Deamons •1998 Lyckeborg U 2004 FC Toftagården 2010-11 Länna 1973-76 Toppmurklan 1983-88 Länna Boys SK * 1979-81, 1988-90, 2008-09 IBK Tor •1996 LännaFC 2010 Toy Boys 2000-02 Lärarna 1991 Tre 2002 Lärbro (KK) 1973-84, Treklövern FF 200•4 Lärbro HB 1983-84 Tre Kronor •1998, Magnetic •1985• Troja Mountains 1981 Maltes Svänggäng 1977 Tröja 1982 Maltfabriken •1996, Två slår en mindre •1998-99 Mammas Pojkar 2010-11 Tyko SK 1983 Martebo GoIK 1980-2002 UF Hund 2002 MEJP 1999 UKKGG 1985-94,•1996-97 Mistake 2010 Utama Yaku SE 2011 Motståndarna 2011 V 88 1992 Muntes 1982 VAKK 1981-85 Murgrönan 1976-77 Vall, Wall (IK, IF) 1978-84, 1988-89, 1992-94, •1998 Målar-Ettan 1993-94 Vega 2000-02 Männen f. Irakis 2004 Whisky on the Rocks 2000 Team Narup 2004 Vibble 1989-94 FK Noza 1992, Vildhästarna 2002 Norrkorparna 1980-84 Visby HBK Kicers 1994 Othem 1977, 79 Visby Frisbee/Flyers 1978-79 The Pinks 1983 V. Kanastaklubb 1972-74 Puffpinglarna 2002 Visby Tjurfäktningsgille •1998-2000 RFHL 1979-81 Visby United 2002 BK Ribba ** 1980-84 Vita Fjädern 1981-82,1993-96 Rockn KK 1981 Vitkålen 1978 Rockförvaltningen 2004 Vänge Betong 1980 Rondik 1998, 2000-01 FC Vänge 2008- Roma KK 1980-81 Väskinde •2004 Roma Rangers 1986 Väte GoIF 1988-90, 1994-96 Roma Tigers 1985 IK Yvar allt 1985 BK Ruffel 1978 Yerba 78 (tidvis 2 lag) 1979-86, 1988-94, Ruinen FC 1978 Zapata 1975-80 Ruinerna 1985 Ökänsla 1989 Ruthström & Larsson 1999-2000, ••2004 Österdahls Båijs 1999 Rute Drängar 1996 Östergarn IK •1998-2003-04 Rölle BK 1980 Salem/Salam Iran 1989-92, KK = korp(idrotts)klubb Sanda BK 1984-85, 1988-89 * Spelar denna tid vissa år även i gubbserien. Kan ibland ä- Shalom 1973 ven ha två lag i korpserierna (numrerade 1 o 2) Silte VK 1972 ** BK Ribba från Klintehamn, start 1980 med ”plan” att nå Slite BMK 1984-86 all- The Släckers 2010-11 svenskan 1993. Har lag även lag i knatteturneringen Slättflis *** (tidvis 2 lag) 1983-84, 1986-91 1985. S-N:E 2002 *** Lag med samma namn spelar samma år även i GFFs Sorkz United 2010-11 serie. Stenkyrka IF 2009

59 Kul målsituationer och andra berättelser ur fotbollens liv

Sånt har förstås hänt mera, men får för tillfället nu bero

Samlat av Anders R Johansson

Bollen är ju rund och ibland kan vad som helst hända. Men högt uppdragna fick Lyes Tommy Pettersson fatt i bollen, det är inte alltid man får detaljerna nedtecknade, och inte sprang så iväg över plan och kunde ganska lätt ordna­ 1-0. alltid av dem som direkt var med. Nedan följer en rad så­na Och med detta 1-0 blev det istället de som tog hem se­rien. vittnesmål, och i flera fall av de direkt inblandade själ­va. Men som GA inte bevakade matchen så hade de sen inget En del är sådant som stått i press och klubbhistorik, men foto att sätta in på det segrande laget… Vad som däremot det mesta är sådant som förf har fått av olika berättare di­ var flott var att Vänge, som känt sig så säkra på utgången rekt från ringside. En intressant poäng är att i ett par fall att de även tagit med en flaska champagne att öppna sedan berättas liknande saker från flera håll, men så vitt vi här se­gern var klar, att en av dem tog då flaskan­­ och läm­nade kan bedöma är det mesta säkra uppgifter, så förun­derlig­ över den till Lye, som därmed kunde­ fira den oväntade heterna kan upprepa sig… seriesegern på ett kul sätt (Berättat var för sig av Pettersson Idag skulle väl följande historia vara ganska märkvärdig resp Vänges John­ny Hägg). om den åter hände, men det kan vara på sin plats att erinra • Birgitta Orleifsson berättar från Levides horisont att om att det inte alltid varit självklart med fotbollens plats i denna förening åren runt 1960 hade ett så bra juniorlag att samhällslivets hjärta: de flesta­­ andra hade föga chans. Så ibland tog målvakten • Erik Johansson berättar att när Othem 1950 skulle med sig en pall att sitta på när spelet hela tiden pågick möta Surahammar i Sven­ska Cupen, vilken match spe­lades­ på an­­dra plan­halvan. Och från Fardhem berät­­tar Gö­te på Gutavallen­ och för vilket man även hade engagerat Slite­ Pet­tersson om en tidig B-lagsmatch­ där det plötsligt in­te

Ce­­ments musikkår,­ så tyckte Othems ledare att vid ett så stod någon målis alls i ena målet. Denne ha­de helt enkelt här trevligt arrangemang måste man också bjuda gäster­ ­na gått in i en angrän­sande ödeträdgård­ för att ta sig några fint, varför man gick till stadshotellet för att beställa­ mid- plom­mon. Fast trots det ska det dock då inte ha slagits in dag åt de båda lagen. Men där rynkade man på näsan­ åt nå­got mål. ett så sim­­pelt besök, det visste man ju hur fotbollsspelare • En annan helt säker uppgift berättas så av ”den var. Nå, det ordnade sig, men det kan som sagt vara en bra skyldige” själv - som då Wal­ter Pettersson från Fårösund markering att erinra sig… berättar [2009] om hur han som ungefär 13-årig åskådare en gång var uppe på Fårö­sunds gamla fotbollsplan (närmare muséet)­ och då stod rätt nära det gästande lagets mål. Plötsligt kom en boll i hans närhet och även han satte fram Målsituationer och lattjo händelser foten – varpå bollen givetvis gick in… • Spelets tjusning ligger bland annat i att det hipp som Målvakten blev förstås alldeles ursinnig, men mål blev happ uppstår märkliga situationer. det dömt. Detta var f.ö. innan fårösundarna hette GoIF En gång 1986 så skul­l­e Vänge - vilka efter ett par års och motståndarlaget kan ha varit Rute (Pettersson mindes bor­tavaro då hade återkommit i seriespel­ - kvista över till in­te säkert vid berättandet) - åtminstone nämns i maj 1934 Lye och vin­na årets sista match,­ för att den vägen även vin­ en match dememellan uti pressen, utan att någon av före­ ­ na se­­rien och kliva upp ett hack i seriesystemet. Gotlands ningarna då hade lag i serie. Allehanda hade t o m redan varit där och plåtat laget, • Liknande, fast mera tvärtom, är att vid en match Lye- någon tid före matchen. Gute B 12 maj 1967 - då ”räddades” en boll som var på Men bollen är ju rund och matchens enda mål gjor­des väg in i Lyes mål av en pudel som sprang in på plan… så av Lye. Som matchen gick så pressade­ Vänge på och på och Gute fick bara 5-1 istället för 6-1. (GF 13 maj 1967) till slut så fick de också in bollen - men inne i målet stod då • En annan variant är att vid AIKs mö­te med kö­pings­­ även en Lyespelare som med handen sopade ut den igen laget Westmannia 18 aug 1938 så hän­de det sig att en och domaren blåste inte av för mål. Ett visst ståhej bröt gästande forward var ensam med mv i solklart skottläge då ut. I den situationen och med de flesta vän­ge­spelare men att en ung grabb i kallebakomposition då sprang

60 Bilder ur Bror Johanssons fotoalbum, Othems målvakt under lagets klassiska tid, 40-tal till femtiotalets mitt.

fram och sparkade undan bollen så att den gick död. För bollen - lite rejält, och otag­bart upp i krysset. På grund av domaren Ot­to Persson var inte mycket­ att göra mera än detta höll de på att förlora, men det klarade sig och Inge att gilla läget, dvs att blåsa inspark efter regelboken och överlev­de dagen… så söka få stopp på sådant framöver. • Liknande men mera oprecist berättar Birgitta O berät- • Ett klassiskt fall är väl då VIF-aren ”Massis” i en match tar även om hur det en annan gång stod en åskådare vid mot Karlbergs­ BK 11 juli 1926 (förlust 1-2) på ett avstånd ena stolpen och snackade med Levides målvakt. Plötsligt av en meter från mål än­då lyckas skjuta över - ”han gör kom så en boll farande, och som nog skul­le ha gått in. det otroliga” löd GAs kommentar (12/7-26). Men reflex­mässigt satte åskådaren fram sin fot. Här blev • Eller som då en några decennier senare reporter skrev det inte mål. om en helt annan skytt, att han hade lyckats missa målet Möjligen har det hänt mera sådant? med en hel di­stansminut - vilket förstås bara kan vara bildligt sant. • Vid ett tillfälle nån gång vid början av 1950-talet så var • Märklig händelse är även att i början av hösten 1991, Othemsförsvaret illa trängt. Då kom ett hårt skott mot mål vid matchen Eskelhem-Hangvar,­ så lade Mats Hallin en –men då mv Bror Johansson­ inte nådde fram så boxa­ ­de hörna som gick i mål - men då flaggade linjemannen bollen­­ istället backen Klas Nilsson ut bollen. Normalt­ skul­le det död, att den varit över kortlinjen innan den gick in i mål. förstås ha blivit straff, men do­ma­ren såg inte hur det gick Skulle bollen alltså ha gått i en s-kurva av sällan skå­­dat till - och i pressen stod sedan att Othems mv gjor­de en fan- skruv? (GT 12 sep) tomräddning… (berättat av målvakten själv, fa­mil­jetrad). • En annan märkvärdighet förmedlas av Stig Bjäremo. • En sagesman vars namn vi inte antecknat berät­tar Han var mv för Fårösund J och en gång, troligen 1957, om en oväntad situa­tion för Hangvars spelande tränare så var de och mötte Lärbro. Det var en rätt blåsig dag på deras gam­la idrottsplan och vid ett tillfälle när backen samt tillfälligt inhoppade målvakt Paul Red­ner, att han vid något tillfälle tröttnade på att det var så lite att göra och Berth Ågren skulle göra inspark, men inte fick inte någon bad en lagkamrat att passa bollen. Okej, visst. Men inte fan bra träff, så greps bollen när den for ut mot vinden och tog Pålle bollen inte - den gick mellan benen på honom, skruva­de sig in i målet - ett av de mest märkliga självmål bekräftar han vid ett sena­re tillfälle själv. Just detta var lite som tänkas kan! pinsamt för Hangvar som ledde, men gav motståndarna • Fast mycket bättre var det inte med Erik “Kirre” sån energi att det raskt blev omvänt. Men i paus snackade Ortleib, vilken var så bra att han en tid togs ut till land­ Pålle med laget om att nu börjar en ny halvlek, varpå skapslaget. I en klubb­match knep han en gång en straff, Hangvar tog sig samman och vann. men rullade då till­baks bollen till straffläggaren igen och Samt tillägger att när han innan dess var mv för Graip, så sade att: “Du får en chans till” - Men då blev det mål, gick en annan bakåtpass, som slagits då han hade tagit sig förstås! ut rätt långt, så illa att han inte nådde bollen. Den landade • Sen kan det förstås också vara ”Fotbollstennnis” - som då Gutes­ målvakt Kjell Yngwe ”Choya” Jöns­son 26 istället landade hos en från motståndar­laget, som bara hade att sparka in kulan i öppet mål. ju­ni 1954 vid en match mot Hemse gjorde en sedvanlig • Även andra har förstås ibland råkat ut för sådant och utspark från strafflinjen - men när bollen sen dalade ned Inge Andersson berättar om en gång på 60-talet då han strax vid mitten så möt­tes den av Hemses Karl-Gustav spelade för Visby AIK och de var på match i Roma. Målis ”Cha­sik” Häg­lund som klippte till direkt på volley så att bad då om att få låna bol­len en stund. Så Inge fotade till bollen for tillba­­ka i un­gefär samma bå­ge som den kom

61 Othem - VIF. Bertil Lindstedst passar mållinjen Åke Peterson Othem och Lennart Runsten Gute kämpar

och gick rakt över huvudet på ”Choya”, vilken inte mäk­ E­vert ”Baising” Olsson, resp att det var vid en match emot tade gripa den - och så in i mål. Choya hann helt en­­kelt Slite under tidigt 50-tal [Lagen spelade i samma­ serie flera inte tillräckligt långt till­baka för att klara skivan… (Dock år fram till våren 1952, där efter även 1953/54, varför det vann Gute med 5-2). här ej är kartlagt när saken hände. • Målvakter ska ju helst kunna göra långa och välplace- Ovan nämnde Söderström berättar även att straff­ägg­ rade utsparkar. Ibland kunde de dock bli lite för långa, för ningen så vitt han hade hört skett fullt avsiktligt för att bland annat berättas det i GF 13 juni 1960 att Gutes mv Sven det var en konflikt i laget han tyckte sig behöva hantera Uhr vid match emot Mälarhöjden flera gånger sparkade på detta vis. ut bollen så långt att det blev motståndarlagets målvakt • Möjligen agerade ”Baising” ibland lite väl mycket som sen fick eller hämtade den (Visserligen råd­de det stark på egen hand, för Söderström berättar även att det var medvind, men hur var det med sikte och självdisciplin?). ”Baising” som svarade för en annan märklig bedrift, den • Beträffande (sjumans)korp berättar Inge Andersson vi först uppfattat som skröna, men utan namn. Bai­­sing var (2010) om ett tidigare tillfälle då en målvakt kastade­ bollen­ teknisk och dribblingsskicklig, men gick då ofta ganska tvärs över plan från sitt eget mål och in i det andra. Det­­ta mycket på egen hand. Flera gånger manades han att passa gjorde domare Inge perplex. Spelet satte åter igång, men mera, på vilket han svarade med att en gång då han mer

först efter att under pausen ha haft möjlighet att kol­la re­ eller min­dre dribb­lat av hela mot­ståndarla­­ ­get och kommit gelboken kunde han också godkänna kastet som mål. ända fram till mållin­jen, att då stoppa bollen med foten, Men värre ändå var Erland Pettersson i När, som på vända sig om och ropa:­­ -Vem ska jag pas­sa till? samma vis sparkade mål tvärs över plan två gånger vid en match mot Vänge B. (Se vidare intervju nedan). • Ibland får man göra särskilt skojjiga saker. Och ett ex­ • Anders­­ Söder­ ström­ berättar en annan vari­ ­ant. Ungefär­ tra plus var det nog för de två korplagsspelare som 4 maj 1963 hade en av de yngre klasser­ ­na på Solberga samlats­ 1992 fick göra mål på en landslagsmålvakt. Detta hän­de till spel i Hav­der­lunden, men när läraren blåste av­spark då den tillfälligtvis Gotland gästande Ronnie Hellström­ så gjorde cen­tern en bakåt­pass­, som nog blev lite starkare (med 77 landskamper­ samt en proffskarriär i ryggen) kom än lämp­­­ligt - för bollen fortsatte ända in i det egna la­gets på handsksäljarresa och lite plötsligt ställde upp för Sport mål. Självmål på avspark, alltså. City (ordina­rie målvakt fick lika plötsligt bli reserv). Mot- -Så spelar man inte fotboll sade då läraren surt med ståndare var Televerket. Tele föll visserligen då med 11-2, bestämd röst och blåste av matchen, som då ba­ra blev men Gert Yt­tergren gjorde mål på straff och Pe­ter Olsson sådär 10 se­kun­der lång. Klassen kommenderades istället ett spel­mål. Till historien hör att Tele den dagen själva var in för en lektion i matematik en man kort, nämligen målvakten. • Vid ett annat tillfälle sköts en straffspark­ inte bättre än • 1996 hände det märkliga i VIF Gutes seriematch emot att bollen gick snett iväg över plan och ut vid hörnflaggan­ Gef­le, att Gefle två gånger under samma match fick sin så att det blev inkast… - så hörde jag 2009 berättas och vid mål­vakt utvisad för att först den ene i sitt räddningsarbetet, ett möte med Idrottshistoriska sällskapet 1 juni 2010 kun­ inom straffom­rådet, frilägesfällde Jonas Ny­gren, och sen de den samlade skaran berätta att straffläggaren var VIFs den andre likadant (Gute vann med 3-1).

62 Bror Johansson Othem fångar bollen Matchbild i Othem, Målvak- Jalle Isenberg, Hemse tens lag ej identiferat greppar kulan.

• Som märkligt får man även anse det vara att Visby poäng genom oavgjort 0-0 mot Gute. AIK, efter semi mellan veteranse­riens fyra bästa, 1987 fann • 27 maj 1993 noterade Kappelshamns lagledare Berra sig vinna finalen på walk over. Dal­hem kunde inte. Sandström att Thorbjörn Cedergren under dittills 356 • Även 1972 års DM-final VIF Gute-Hoburg blev en spelade matcher gjort 641 mål, eller 1,8 per match och vid fråga om wo, men på ett mera krångligt vis: Då stadsla­get en match emot VIF Gute gjorde 6 mål på raken då laget prioriterade en viktig seriematch ville de flytta på fina­len. vann med 7-1. Detta vägrade emellertid Hoburg att gå med på, var­för Torbjörn fick ett halvsidesreportage redan som nioåring VIF Gu­te utsågs till segrare. Men protester kom och till (GA 18 aug 1987) då han noteras för samtidigt spel i fyra lag slut vann istället Hoburg. Finalen avgjordes alltså helt och (tre årgångar Kappelshamn P 75, 76 samt 78 vartill han även hållet utanför spelplanen… spelade P 77 för Lärbro. Dittills under året hade­ han gjort • Apropå veteraner härovan så finns det många be­rättel­ 89 mål och spåddes att bli årets stora skyttekung. Nämnas ser om sådana. Min egen far Bror Johansson i Othem spe­ bör att han även tränade med Lärbros A-lag. lade från mitten av 30-talet till 1969, först mv sen ute, och • Flera spelare som Glyn Persson, Bertil Green, Curt sådär 35 år (i början av 40-talet något år även för Slite). Eklöf­ har i olika sammanhang lyckats göra ungeför tio - Något liknande gäller tex Hablingbos både ute ochsom mål i en och ssamma match, i regel då i pojk- eller junior­ mv spelande Manne Boberg vilken debuterade 1931 (var lags­samnhang där ju även åldersskillnadre kan göra stor då 15 år, motståndare var Rone AIK) och som 39-åring ska fysisk skillnad.. Alla tiders personligt rekord sattes dock ha gjort sin 24:e säsong i A-laget, och fortsatte att spe­la in av den då 14-årige Stefan Tillberg­ (f Wallin) som 1978, vid på 60-talet. -Märkligt med Hablingbo var f.ö. att kär­nan en match P64 mellan Fårösund och Bro gjorde 23 mål, och till laget länge efter start bestod av fem bröder Boberg + lagkom­pisen Anders Bogren 18 av lagets, dvs 41 mål av två svåg­rar. lagets sammanlagda 49-0. Även tre andra­ spelare gjorde - Något närmare ett rekord var dock nog Lyes år 1926 ett par mål, 5, 2 resp 1. Poängen med de två främsta mål­ födde E­vert He­derstedt. Då Lye haft vissa uppehåll är sä­­ gö­rarna var att de pass­nings­saxa­de ner genom Broförsva­ songsräkningen svårare, men i en ålder av 65 1/2 år fick ret och att sen den sköt som var i bäst läge. Det ska dock Evert 18 juni 1992 nöjet att göra mål - det var på hör­na och sä­gas att brolaget bara var 9 man, samt att flera­ av dessa han sköt inlägget upp i krysset (mot­ståndarlaget­ var Dal- var påtagligt unga, närmast minio­rer. Med normalt lag hem U). Att detta se­n även blev även hans sista spelsä­song hade de på säsongens tidigare matcher bara släppt in 58 berodde nog mest på att Lye sedan lade ner fotbollen. mål men än­då tagit 1 poäng. Målrekor­det anmäl­ ­des så till Guinnes, men då Bro Alla tiders målrekord är svåra att fastställa då allt inte är senare drog sig ur se­­rien så kunde det inte godkännas för officiellt. Generellt sett är det i regel med ungdomslag man de­ras re­kordbok. Personhistoriskt kan dock tilläg­gas att ser de största ”svängarna”, i regel mellan lag som är yngre i Stefan fortsatte med fotboll så pass att han även var med i sin åldersgrupp och såna som är både lite äldre, mer tillväx­ ­ det Gotlandslag som 1984 mötte PSV Eindhoven (0-6), men ta och mer tränade. 1980 satte tex VIF Gutes ungdomslag P senare mest sysslat med idrottsadministration. 68 ett starkt rekord, då de vann sin serie med målskillnaden­ • En annan variant, men som nu inte kan härledas mera 185-0. Nästan lika dominerande var 1974 minior­er­na i AIK exakt är den match där en och samme spelare inte bara 1, som tog hem serien med 116-0 - men ändå tappa­ ­de en sköt flera mål i mot­stån­darburen utan även gjorde själv­mål

63 och till slut blev matchens ende målgörare… (upp­fat­tad • En som t.o.m. spelade i skadat skick var emellertid berättelse under förfs tonår. Möjligen var siffran 5-1, men Erik ”Peking” Hellström, som vid en match för VIF på vilka lagen var är inte traderat). tiotalet var ideligt målfarlig forward med ena armen ban- dagerad. Det är GAs dåvarande kommentator Mr Ernest • Hen­ry Lindkvist berättar att vid ett tillfälle­ på 50-talet då som berättar 7 mars 1936, och nämner då även att en stam-

Hab­­ling­bo gjorde dåligt ifrån sig och förlorade mot Klin­ anställd spelare Ek i I 27 spelade matcherna barfota. tehamn med 9-1, så skrev sedan Willy Herrey som kom­ • En annan som lyckades över hövan var Bertil Chris­ men­tator i Gotlands Folkblad att Hablingbos målvakt ställ­­ tiansson vid en match A7-AIK under 1945. A7 låg i paus des inför samma situation som vagnföraren i en Tau­bevi­sa, under med 1-4, men vann sen med 8-4 - och Bertil gjorde att han stod där ”allt bakom oxar tio…” Det­ta fann GAs alla åtta målen (möjligen bi­drog även en gynnsam vind sudergutniske kom­mentator Knut Mattsson vara så gott del­vis till utgången) som äre­kränk­ning, men till tings gick det än­då inte… • En intressant omständighet är även att en stor del av • Annat möttes av bortförklaringar som inte alltid var det pojklag från Othem som år 1951 tog hem slutliga final­ så bra - exempelvis skrev man i pressen efter Fardhems s­egern mot Vänge även spelade i det juniorlag som 1954 förlust mot Othem i en DM-match 1952, att Fardhem nog vann DM (final mot AIK) samt 1957-58 var med i A-laget förlorade för att deras spelare dagarna innan tröttat ut sig då de tog hem det årets mammutserie. En laggene­­ration med höbärgningsarbete. med flyt! Alla kunde ju inte vara bäst - och en replik som kan • Med början 30 maj hade Martin Silva i FC Gute en kul förtjäna­ att leva vidare är Rutespelaren Leo Eriksson (”slak­ vecka under 2012, då han spelade tre matcher för tre olika tardräng” hos Bergqvist) som efter en match konstaterade­ gutelag, och gjorde mål i samtliga. Tre mål för B-laget mot att ”Jag rörde inte bollen nå­gon gång, men jag såg den ett Hangvar (hat-tric), fjärde målet som inhoppare för A-laget flertal gånger…” mot Karlskoga och så femte målet vid J-lagets match i sin • Ibland var nog kroppskontakterna lite äventyrliga, allsvenska mot Nyköping BIS, de senare även som lagets

som då Othembac­ken Klas Nilsson vid en match mot fjärde o femte mål i matchen. Helt unikt är förstås inte, men Stenkyr­ka fick motståndarna att stupa som käglor,­ allt verkligen en hel del långt utöver det vanliga. medan han preventivt sa­de, ”Uj da, det är halt idag…” • Ibland kommer rena slumpsamband, som den på 60-talet populära grammofonsketch med Hasse Al­­fredsson Domarhistorier där en klockare i en lång mono­log bla berättar om en fot­ Om korpen berättas från flera munnar att den flitige do- bollsspelande präst pastor Jansson - vilket då även råkade­ maren ”Mr Korp” Inge Andersson kunde gå på sidlinjen vara­ namnet på den fotbollsspelande frikyr­ kopräst­ som var mel­­lan två planer och döma bägge matcherna samtidigt. ett av topplaget Vänges främsta namn. Men sånt kunde Själv förnekar han (2010) att det var så. den gode Sven-Erik säkert leva med. • Bland mer märkliga fynd är en episod ur Stånga IFs • Så finns en rad berättelser om skott som fått målställ- 50-års­historik, att då en åskådare under en match var ned­lå­ ningarna att rasa ihop, som då Leif Olsson en gång vid tan­­de mot domaren så stegade­ denne doma­­ re­ till slut fram mitten av 60-talet på Östervallen sparkade iväg en passad till åskå­daren och hotade med stryk. Notisen­ avslutas där boll upp i krysset - må­let rasade som ett korthus, mål­vak­ med en fimpan­­ ­de re­plik, men är ändå värd att notera­ kring ten fick fly springan­ ­de och det tog väl sen nån timme­ av hur det ibland kan gå till. fix innan spelet kun­de fortsätta. • Och en annan märkvärdighet berättas i en minnesboka Nästan så även 17 sep 1973 då Hoburgs målvakt Rolf av den kände elitdomaren, Rune Larsson, att han just som Widén kastade sig mot en boll, som gick över, och sen grep domare en gång själv råkade ta sig för att nic­ka in en boll. i nätmaskorna för att landa mjukt -fast då brast rien. Det Och även dömde målet som godkänt. blev att leta fram hammare, spik och bräder för att snickra­ • Mera oprecist berättar även Birgitta­ Orleifsson om ihop den innan matchen kunde fortsätta. en domare som - i en korpmatch? - ska ha fått bollen för • Och så förstås det där om hur man vid pressade lägen sina fötter och lätt reflexmässigt klippte till istället för att ibland kunde glädas åt den paus som uppstod då någon hoppa undan. Mål blev det och han blåste då även för mål genom en lagom snedträff tjon­­gat ut bollen bland bus­­kar - men då berättandet här är oprecist kan det inte­ avgöras eller en nära­liggande rapsåk­rar där den sen tog lång tid om detta är en variant på den faktiska historien om Rune att hämta. Eller om såna där domare som bara blåste för Ls målgö­rande, eller om detta slags ”ingripande” har hänt mål och för dödsfall. flera gån­ger. • Och kul av ett helt annat slag är att se sånt som att • Vid en match mot Burs kommenterade Fårösunds Gunnar Pettersson i När i oktober 1972 kunde berätta att lagledare Sven Björnlund spelet med sådana häftiga utfall han - så när som de två matcher då han låg på repmånad - mot domaren att han blev utvisad från idrottsplatsen - men inte hade missat en enda match på 15 år (varav A i 13) och fortstte sen att gasta från andra sidan staketet. aldrig heller blivit skadad.

64 Målvakt berättar Vid flera tillfällen blev det då även så att Erland ifrågasatte Ett annat och lika märkligt rekord som Wallins sattes av signalerna. Då sa­de domaren att gör du det en gång till, då Närs målvakt Erland­ Pettersson då han vid en och samma blir det gult kort. Men Erland var talför och gult kort blev bortamatch emot Vän­ge B, lördag 4 aug 1973 gjorde två mål det. Men sen sa Erland ifrån en gång till, fast inledde med på utspark från egen målgård, dvs ett skotthåll på sådär 90 att ”nå far du nuck ta fram rytt kort u, för nå blai de gale meter. Unikt! (Möjligen spelade det roll att skotten då gick igenn…” varpå han preciserade­­ felet. Han be­gärde alltså från södra­ hal­van emot målet i norr, att Vänges målvakt sin egen utvisning! Givetvis följde­ då ä­­ven utvisning, men kanske delvis blända­ ­­­des av solen, men det är ju en helt på väg mot omklädningsrum­ ­met så for bollen över sid­ annan sak. Yttrtloigare detaljer om detta berättas av Pet- linjen bakom en tun. Erland hämtade då bollen­ och gjorde tersson även i Bison, Berndt Nilssons bok Fri man pinkar i inkast och spelet gick vidare – innan publikens pro­tester­ trädgården, sid 102). Matchen i övrigt resulterade i 9-1 till kom om att han ju var utvisad­­ när han gjorde inkastet… När, och för att fullbor­da hur Vänge­ för dagen hade det så Som målvakt hade han för övrigt den taktiken att när tillkom deras tröstmål genom att en Närspelare tofflade till de spelade mot ett lag som troligen inte var bekanta med det så han fick in bollen­ i egen bur. Avdelning så kan det hans skottkraft, så hände det att han under första halvlek­­­ gå, eller vad man nu ska kalla den dagens debacel. lade alla utsparkar inom den egna planhalva, men hade Men Erland P hade vid kontakt år 2009 mera att berätta,­ kommit överens med sina egna kamrater att vid första och sade bla att När då utom honom hade ännu en annan tillfälle under andra halvlek, då lade han istället på en god målvakt,­ Eddy Olsson, varför de ofta brukade turas om riktig långrökare.­ Och när motståndarlaget då var högt att stå i mål, varannan match eller så, och någon gång även uppdraget så det kunde ju den taktiken ibland resultera byta i halvtid, och som Erland utom skottstyr­ka även var i snabba mål. snabb så gjorde ofta rätt många mål. En gång den tid han Fast en gång vid ett sånt tillfälle och då lagkamraten spela­de i Burs B och laget vann med 10-3, så hade Erland hunnit ta bollen vid motståndarlagets straffområde så gjort 8 av målen. Så det kunde ju bli rätt många mål per blåste domaren - för offside. -Men vad då för, undrade säsong, och att ett år ha gjort 18 mål när man till hälften går bland annat Erland - det kan ju inte bli offside om spela­­ren mål­vakt, det är ju liksom inte alldeles fy skam… vid skottillfället ännu är kvar på egen planhalva. Erland spelade alltså först i Burs och då var han en Så var det och offsiden upphävdes. gång straffläggare emot När. Där stod ju Eddy stod i mål, Men det är ju inte lätt att alltid vara domare - även och han visste förstås som alla andra att Erland alltid la­de om en del har sina skarpa ögon och blixtsnabbt omutliga straff­sparkarna vid vänstra stolpen (målvaktens högra). Så auktoritet, så är det inte lätt att alltid fatta rätt beslut på när sparken lades, då kastade sig Eddy förstås ge­nast dit så se­kunden. En och annan sådan blev ju på klassiskt vis fort han kunde och nådde också hörnet riktigt bra. upp­manad att söka optiker, och själv ville han därför inte Men man kan ju trixa ock­så och vid det tillfället ha­­de alls bli domare när den frågan kom. Erland kommit överens med lag­kamraten Pelle Pettersson Det var för svårt liksom. om att fum­la till det och halvmissa sparken, så att sen Pelle sen skulle springa­ fram och slå en ny spark på bollen, in i *** vad som då var öppet mål. Det var ju god taktik,­­­­ liksom. Men hur det var, att missa halvt så att det ser bra ut är ju Mera sådant finns förstås att berätta - varje klubb har alltid svårt, och Erland gjorde därför en rejäl miss alldeles på någon sådan minnesförmedlare i lager. riktigt - bollen rörde sig visserligen, men rullade knappt ens ett varv runt sin egen axel. När han då själv så att sä­ga snubblade framåt kom lagkam­ratens­ skott. Mål förstås, och alla jublade. Utom domaren, som blåste av. Alla undrade förstås då varför - men svaret var enkelt: –Erland var vid skottillfället framför bollen, dvs solklar offside. Den sortens avblåsning är han nog en­­­­­sam om i hela­ landet, sä­ger han vid ett sam­tal härom un­der 2009. Och berättar mera: Ett år var det så att När vann alla sina hemmamatcher, men samtidigt förlorade alla mat­ cer på bortaplan… det var nästan lika bra att lämna wo direkt istället för att göra så långa kostsamma resor som till Fårsöund, liksom. Och ändå slog man på hemma­­plan precis samma lag alldeles utan problem… Nå, nån inställd resa blev det ju inte, men apropå­ do- mare, så var det en annan gång så emot Levide, att där var det en domare som inte hade så där solklar auktori­ ­tet.

65 Berömda spelare ur gotlandsfotbollens liv

VIF-aren Gustav J G ”Kina” Pet- tersson, Gutes målvakt Karl Sture Wickman samt en mindre känd Gustav Fransson från den tid då landskapslaget skapades. ”Kina” var en av de vikti­ ­gaste ledarna och Wickman under nå- got tiotal år öns främste måvakt, stämdigt iförd sin studentmössa.

Uhr

Nise E Henna Karlsson - efter ett par år i Slite så ifrån förtio- talets mitt ett av Othems och snart även landskapslagets anka­re, dessut om något av tränare. Hade han haft lite mer tumme med Fortuna - och de som bestämde i fastlands- förbunden -hade antagligen Othem blivit öns första lag i fastlandsserie.

Ytterligaret sex sidor sådant helst 66 En vid mitten av femtiotalet ofta använd karikatyr på ”Ka- jan” Almlöf (här i AIK-dräkt, men spelar från 1951 för Gute). Bilden visar handboll, men det ser ändå nästan också ut som fotboll och användes även ofta av GF-sporten i detta sammanhang - vilket förstås även passar till vad som nog då var me­ra frekvent än nu, att mån­ga ju var aktiva i flera idrotter samtidigt. Den filmade ras­­ter­tekni­ken gör dock här AIK-märket något otydligt.

Kurre Johansson som tränare. Började i Tingstäde TK, sen via Othem 1958 till Gute och därpå en om­fattan­de insats som tränare (Bro, Dalhem, P18? och ....)

Lasseman

Othems Åke Peterson i närkamp med Gutes Lennart Runsten (tidigt Age - kommentatorn 50-tal)

Berra Green

Lasse gadd

Hemse tjejj

Dalhem damer Gute flera

Vladi Fardhem flera Hoburgare

Vänge pastor Jansson AIK-are P18 Fårösund-are damare

Mattsson sudret

67 Ett par rader kring seriespelets utveckling - samt de successiva kommentarna kring detta

Efter ett antal år med mera tillfälligt organise- kan genomföras. Det kun­de fattas bå­de spelare rade matcher­ samt DM under vår-sommar går och pengar till resorna­ och flera lag tvingas göra­ den första Got­länd­­ska Serien från 1 juli till och up­pehåll i verksamheten. med 6 sept 1925. De flesta klubbar som var med Ytterligare förändringar kommer på 40-talet, i GFF deltog i seriespelet, men I27, Stenkyrka och egent­ligen är det inte förrän under 1950-talet och Slite­­­ såg ännu tiden an. De första åren­ spe- som sys­te­met når sin klassis­ka form med två lag las flertalet mat­­­cher i både Serie A och B främst som går upp resp ner varje år - även om detta på A7s plan men även på I 27s och från 1927 även Vallen kom­pliceras av att man ibland också ökar eller minskar (därman dock redan 1925 börjat spela DM). Även lands­­ antalet lag i de olika serierna, ändrar de lägre seriernas­ bygds­­lagen har egna planer, men inte alltid så bra - vilket geografiska upp­­tagningsområde och längre fram även kör nog är främsta orsak till att deras hemma­ ­mat­cher ofta först våromgån­gen som ett kvalheat till höstens slutsepel. går i Vis­­by (jfr kapitlen ovan). Efter 70-talet byggs seriesystemet ofta om vilket kom- Utvecklingen följs år för år och kommenteras i en stor menteras successivt. mängd noter. I vissa noter samt för 30-talet i en särskild sido­spalt nämns även successiva fynd av matcher­ med lag •Vid sidan av de officiella landskapslagsmatcherna har som ej är med i den officiella serien­ - ibland tillfälligt, men vissa lag ganska mycket egna utbyten med olika fast­lands­ ibland även för tiotals år (tex Levide), eller som kanske elvor - exv kan VIFs och AIKs flitiga matchande under aldrig blir med i officiell serie eller ens den se­nare kor­­pen 30-talet ses som förberedelse för eget seriespel ”overseas”. (Exv Akebäck, Eksta, Sproge och Follingbo resp olika B- och Resultaten från dessa klubbmöten är samtidigt en god in­­­ J-lag) 1 liksom att man särskilt på Sudret hade en rad B-lag dikator på hur pass starka våra lag var. Detta följs där­för och J-lag utan tillräckligt med manskap eller kassa för att ganska noga i avsnittet landskapsmatcher (enstaka missar vara med i de officiella serierna, men ändå kan ha egna kan dock förekomma). tillfälliga tävlingar (3-lagsmöten etc) och där man ibland Då gotlandslagen 1951 börjar få fastlandsseriespels- även tyc­ker sig ana embryot till lokal serie, fast den bara utbyte så skildras därefter de olika klubbarnas egna inte kan visas! Ibland nämns dock lokala pokalse­ ­ri­er resp fast­landsutby­­ten mera återhållet, så att det som ”bara” är cuper som går parallellt­ till de av GFF ordnade­ ta­­beller­na. klub­­bar­nas vän­skapsmatcher inte återges (dessa mat­cher I kända fall är uppgifter om dessa med, utom betr Visby börjar nu bli många och flera lag har egna fastlandsresor, där de närmast fyller roll av årliga trä­ningsserier. etc, var­för det ändå skulle vara mycket svårt att att försöka • 20 juli 1925 presenterar GA den nya offsideregeln: fin­na notiser om dem alla). Däremot följs tex Suderal- Till skill­­nad från att det förut måste vara tre motståndare liansens matcher och uttagningsmatcherna lika noga­­ som mellan målet­ och den som får bollen genom passning, så land­skaps­lagens. räc­ker det nu med två sådana spelare för att det inte ska Tidvis spelar också olika ”lagkombinationer” mat­cher bli av­blåsning (dvs mv+ en till). Detta nämnt som exempel­ mot andra kombinatio­ner lokalt på ön eller mot gästan­de på att bestämmel­serna ibland ändras - på samma sätt som fastlandslag. Kända fall i detta följs noga. man ibland kan byta åldersreg­ler för Juniorlagen. -ARJ • Upp- och nedflyttningar sker länge lite på känn ef- ter lust, läggning och kassa. • Från 1925 till 1926 sker en någorlunda rationell klyvning av det första årets tabell som visat lite för stark skillnad emellan­ lagen. Ett par år 1 Betr Slite se R Öhrmans Slite i brytningstid (1987), betr Vall GT 26 aug 1981 s 16, fotbollsspel vid Rolex änge. senare blir det istället ofta så få anmälningar till A- eller Vall, Akebäck och Follingbo nämns även för matcher mot B-lagsserierna att dessa ställs in. Av samma skäl varierar­ Roma 1928-29 innan Roma blir med i den iofficiella serien då upp- och nedflyttningssystemet,­ som särskilt betr upp­ (Se skriften Roma Idrottsförening 50 år 1978). flyttningar länge präglas av viss förhandlingsbar­het. Åren kring 1930 samt vid 1930-talets slut görs olika försök att ha Obs nedan: Uppgifterna till ingresser och kommentarer är hämta­de ett strikt regelverk för detta, men både krisåren­ och krigs­ ur press, klubbhistorik resp GFFs ju­bile­ums­­histo­rik etc, åren ställer till med så många problem att det då ännu ej men preciseras bara vid särskilda tillfällen.

68