Reflektioner Från Valet 2018 Av Ledande Forskare 1 DEMICOM-Rapport Nr 38
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Redaktörer: Lars Nord Marie Grusell Niklas Bolin Kajsa Falasca Reflektioner från valet 2018 av ledande forskare 1 DEMICOM-rapport nr 38 Bilder på omslaget Jan Björklund – liberalerna.se Ulf Kristersson – Fotograf: Fredrik Wennerlund Ebba Busch Thor – kristdemokraterna.se Annie Lööf – Centerpartiets officiella Flickr-konto Stefan Löfven – Fotograf: Martin Hörner Kloo Jimmie Åkesson – www.riksdagen.se Jonas Sjöstedt – Fotograf: Jessica Segerberg Isabella Lövin – Fotograf: Fredrik Hjerling En elektronisk version av Snabbtänkt hittar du på www.snabbtankt.se Redaktörer Lars Nord Marie Grusell Niklas Bolin Kajsa Falasca Ansvarig utgivare Mittuniversitetet, Demicom, Sundsvall, Sverige Holmgatan 10 851 70 Sundsvall Kontakt 010-142 80 00 [email protected] www.facebook.com/mittuniversitetet www.twitter.com/mittuni www.instagram.com/mittuniversitetet Design och layout Accidens Kommunikation ISBN 978-91-88025-99-9 Detta är Snabbtänkt Snabbtänkt är valkommentarer som medeldistanslopp. Inte alls lika explosivt snabba som nyhetsanalytikers och ledarskribenters politiska bedömningar när valresultatet börjar utkristalliseras. Men inte heller lika uthålliga som akade- mins maratonlopp med konklusioner i antologier och publikationer långt efter det att den aktuella valrörelsen ägt rum. Snabbtänkt är i stället något ”mitt-i-mellan”. Förhoppningsvis i ordets bästa bemärkelse. En samling analyser som lyckas fånga det bästa av två världar: nyhetsmediernas snabbhet och forskarvärldens klokskap. Vår tanke med den här volymen har därför varit att försöka bidra till en professionell och saklig eftervalsdebatt. Nästan hundra av Sveriges ledande forskare har därför bjudits in för att utifrån sina specialkunskaper tio dagar efter valet kort kommentera vad de uppfattar som centrala trender och skeenden i valet och valrörelsen 2018. Det är första gången som den här idén genomförs i Sverige. Hur väl vi lyckas fylla en lucka i eftervalsdebatten är upp till läsarna att bedöma. Vi är tacksamma för att så många av våra kolleger på universitet och högskolor i och utanför Sverige har valt att medverka. Vi vill också tacka Mittuniversitetet som lämnat stöd till projektet. ”Tänka fritt är stort, tänka rätt är större” lyder en välkänd akademisk devis. ”Tänka snabbt är inte så dumt det heller”, frestas vi nog tillägga. Redaktörerna Inledning 11 Kontexten 17 När den falska berättelsen (nästan) tog över 19 Åsa Wikforss 1 Hur vet du det? Valets (och mellanvalstidens) viktigaste fråga 20 Gustav Bohlin Regeringsbildningen efter riksdagsvalet 2018 21 Torbjörn Bergman, Johan Hellström och Camilla Sandström En rad politiska skandaler, men inget ”avgörande ögonblick” 23 Ester Pollack Skandaler – bra nyheter i en klickekonomi? 24 Bengt Johansson Bränder, klimat och val 25 Orla Vigsö Vi har en ny vallag. Vad blir konsekvenserna? 26 Olle Folke och Johanna Rickne Den kommunala parlamentarismens utmaningar 2014–2018 27 David Karlsson Opinionsundersökningarnas träffsäkerhet i 2018 års riksdagsval 28 Per Oleskog Tryggvason Mellan lättnad och besvikelse – om vikten av en berättelse även efter valet 30 Tommy Möller Valkampanjen 33 En kritisk reflektion om medieskuggor, aktörsfokusering och preferenskamouflage 35 Jan Olsson 2 Valkampanjer – från teknikalisering till polycentrering 36 Peter Esaiasson Arbetet med målgrupper blir allt viktigare 37 Marie Grusell Micro-targeting och riktade budskap 38 Jesper Enbom En kampanjkanalernas dinosaurie? 39 Nicklas Håkansson Politik på plats: Jakten på autenticitet och de fysiska mötenas revansch 40 Jonas Harvard (S)trategiska (M)isstag bäddade för (SD) 41 Jesper Strömbäck Miljöpartiets valkampanj 42 Malena Rosén Sundström Historia i den politiska kampen 43 Jimmy Vulovic Centerpartiets valrörelse 44 Mikael Sundström Den gudomliga debuten 45 Magnus Hagevi Den nya valrörelsen 46 Lars Nord Väljare och resultat 49 Valutgången 2018 51 Henrik Ekengren Oscarsson 3 Ökat valdeltagande men alltjämt stora variationer mellan olika delar av Sverige 53 Maria Solevid och Richard Öhrvall Urikesföddas valdeltagande – ett mått på integration 55 Karl-Oskar Lindgren Förtidsröstning 2018 56 Stefan Dahlberg och John Högström Taktikröstning på stora och små partier i valet 2018 58 Annika Fredén En ny sorts klassröstning 59 Maria Oskarson Vilka partier tyckte väljarna hade bäst politik i riksdagsvalet 2018? 60 Johan Martinsson Att sova med fienden – leder det till belöning eller bestraffning? 61 Gissur Erlingsson Det röda Norrbotten – inte längre så rött? 62 Charlotta Söderberg och Simon Matti Generell tillit och andel röster på Sverigedemokraterna på kommunnivå i riksdagsvalet 2018 63 Susanne Wallman-Lundåsen Min granne Sverigedemokraten 64 Mia-Marie Hammarlin Svenskt väljarbeteende 2018: Nytt och gammalt värt att uppmärksamma 65 Sören Holmberg Partierna 67 Det svenska partisystemet i europeisk belysning 69 Göran von Sydow 4 Blockpolitiken kan komma och gå 70 Nicholas Aylott Valmanifest och ideologiska föreställningar 71 Marie Demker Sverigedemokraterna och regeringsfrågan 72 Anders Backlund och Hanna Bäck De svenska baspartiernas död? 73 Li Bennich-Björkman Statsministerkandidaterna 74 Jenny Madestam Kvinnor i riksdagen: Vilken betydelse har förstaplatsen på partilistorna? 75 Jessika Wide Riksdagskandidater och deras nätverk i kampen om personkryssen 76 Sara Fransson Socialdemokraternas förlorade själ? 77 Jonas Hinnfors Utmanarna från höger 78 Ann-Cathrine Jungar Känslomässig polarisering i valtider 79 Alexander Ryan Det nya svenska partisystemet 80 Niklas Bolin Politiska frågor 83 Jämställdhet som valfråga 2018 – en jämförelse med Stödstrumpevalet 1994 85 Lena Wängnerud 5 Tre skäl till att EU-frågorna försvann ur valrörelsen 86 Magnus Blomgren Förutsättningar för att utrikespolitik skulle ta plats i valet 87 Ann-Marie Ekengren Svängdörren, lobbyisterna och förtroendet 88 Elin Helgesson Finanspolitiken i valrörelsen 89 Pär Nyman Den offentliga verksamhetens villkor 90 Shirin Ahlbäck Öberg Äldrepolitik i valrörelsen 91 David Feltenius Med klimatfrågan i fokus 92 Pär Olausson Integrationspolitik i lokala valkampanjer 93 Gustav Lidén Mediepolitiken i valdebatten 94 Anna Maria Jönsson Skolfrågan i valrörelsen 95 Jon Nyhlén Lång väg till hållbart ledarskap för klimatet 96 Catrin Johansson Journalistik och medier 99 Påverkar medierna svenska väljares attityder till invandring? 101 Nora Theorin 6 Valet och mediekritiken: Strid om ämnesval och fakta 102 Torbjörn von Krogh Tidningar når vissa förstagångsväljare 103 Ingela Wadbring Journalister och alternativa journalister på Twitter 104 Ulrika Hedman När valresultatets konsekvenser synliggörs på en millisekund 105 Gabriella Sandstig Sanningssägarna – De politiska kommentatorernas roll i valkampanjer 106 Elisabeth Stúr Från vovvar till valvaka – varierande fokus på hyperlokala nyhetssajter 107 Lottie Jangdal Sjukvårdspartier valets bortglömda vinnare 108 Gunnar Nygren Medierna som inte vann valet 109 Kristoffer Holt Statsministern och medierna 110 Karl Magnus Johansson “Det var över gränsen!” Politisk humor som vattendelare, ventil och katalysator 111 Sara Ödmark De inte särskilt partiska nyhetsmedierna 112 Lars Nord Digitala/sociala medier 115 Sociala medier har blivit en självklarhet 117 Sofie Blombäck och Linn Sandberg 7 En vuxen i rummet? Om sociala medier och kvaliteten på det demokratiska samtalet 118 Ulf Bjereld Vem vann valet – på Facebook? 119 Anders Olof Larsson Mer än bara likes? 120 Anna Ehrhart Instagram – det nya svarta? 121 Beata Jungselius och Marie Grusell Under the influence: parasociala opinionsledare och valet 122 Christina Grandien Vänd på telefonen – om behovet av empati och att rösta för varandra! 123 Elin Wihlborg Immigration dominerar det politiska samtalet på Twitters #svpol 124 Peter Dahlgren Nya mediedieter när vertikala och horisontella medier möts 125 Kajsa Falasca Utland 127 Bullerbyn burned down 129 Christina Holtz-Bacha 8 Krise, kaos og kulturelle drillerier: Det svenske valg i de danske nyhedsmedier 130 Nete Nörgaard Kristensen Elefanten i rummet – den svenska valrörelsen och politiken sedd med finländska ögon 131 Kim Strandberg Har Sverige fått «norske tilstander»? 132 Eli Skogerbø Swedish election: A view from the UK 133 Ralph Negrine Inledning Lars Nord – Professor i politisk kommunikation Marie Grusell – Docent i medie- och kommunikationsvetenskap Niklas Bolin – Docent i statsvetenskap Kajsa Falasca – Lektor i medie- och kommunikationsvetenskap Ingenting är längre som förut... Den 9 september 2018 har goda utsikter att bli ett historiskt Figur 1. 2018 samt 2014 års valresultatet datum i Sverige. Kanske inte så mycket för själva valresultat- et, som för att valet och valrörelsen kom att bekräfta stora 28,3 % förändringar i politik- och mediesystem som sannolikt kom- (-2,8) mer att vara betydelsefulla för lång tid framåt. Det är också förändringar som går emot många invanda föreställningar om 19,8 % (-3,5) hur svensk politik och svenska valrörelser fungerar. Svenska val brukar präglas av en spännande valkampanj 17,5 % som blir allt mer intensiv ju närmare valdagen kommer. (+4,7) Därefter redovisas ett valresultat som valrörelsens klimax och den parlamentariska processen tar vid. Själva regeringsbild- 8,0 % 8,6 % 4,4 % (+2,5) 6,3 % ningen är oftast en formalitet. Den här gången var händel- (+2,3) 5,5 % (-2,5) (+1,8) seförloppet närmast det omvända: valkampanjen handlade (+0,1) 1,5 % (-2,6) mest om vad som skulle hända efter valdagen, och valresultat- et (se figur 1) var tämligen väl diskonterat i en uppsjö av opinionsmätningar och politiska analyser. Strängt taget var Övriga samtliga rörelser