MALMÖ STUDIES IN SPORT SCIENCES NR 27 NR SCIENCES SPORT IN STUDIES MALMÖ JYRI BACKMAN ISHOCKEYNS AMERIKANISERING En studie av svensk och finsk elitishockey ISHOCKEYNS AMERIKANISERING: EN STUDIE AV SVENSK OCH FINSK ELITISHOCKEY Malmö Studies in Sport Sciences Nr 27 © Copyright Jyri Backman, 2018 Layout omslag: Anneli Holmberg ISBN 978-91-7104-902-5 (tryckt) ISBN 978-91-7104-903-2 (pdf) ISSN Malmö Studies in Sport Sciences 1652-3180 Holmbergs, Malmö 2018 JYRI BACKMAN ISHOCKEYNS AMERIKANISERING En studie av svensk och finsk elitishockey Malmö universitet, 2018 Idrottsvetenskap Publikationen finns även elektroniskt på: https://muep.mau.se/handle/2043/24404 Äidille ja Isän muistolle Erkki Sakari Kuoppala 1935–2018 Till Mor och till minne av min Far Erkki Sakari Kuoppala 1935–2018 INNEHÅLL UPPVÄRMNING ............................................................. 9 Tabell- och figurindex ............................................................11 Förord .................................................................................13 Förkortningar .......................................................................17 FÖRSTA PERIODEN....................................................... 21 Nedsläpp ............................................................................23 Syfte och frågeställningar .................................................28 Disposition ......................................................................29 Tidigare forskning om svensk och finsk ishockey ..................30 Historisk bakgrund: Sverige och Finland .............................38 Bakgrund: Svensk och finsk ledarskapskultur .......................41 Metod ...........................................................................44 Teoretisk ram ...................................................................57 ANDRA PERIODEN ....................................................... 65 Den amerikanska Major League-modellen respektive europeiska sportmodellen, och deras betydelse för ishockeyns utveckling ....67 Inledning .......................................................................67 Ursprunget: Sportmodeller ................................................68 Nutida kännetecken på organisationsstyrning ......................78 Svensk och finsk idrottsorganisation ...................................99 NHL: En modell för global ishockey ......................................106 Ursprunget ....................................................................106 NHL bildas och tar form .................................................107 Ishockeyn kommer till Europa och Norden .......................121 TREDJE PERIODEN .......................................................137 Inledning ...........................................................................139 Elitserien bildas, utvecklas och omvandlas .............................141 SM-liiga bildas, utvecklas och omvandlas ..............................219 Sammandrag av likheter och skillnader ................................277 NHL får en ideologisk motvikt .............................................284 Jokerit: Amerikaniseringens optimala effekt på SM-liiga via KHL .............................................................................311 HESA FREDRIK LJUDER – FÖRLÄNGNING ........................329 Slutsatser ...........................................................................331 Ligornas relation till den amerikanska Major League-modellen respektive den europeiska sportmodellen ..........................333 NHL-modellens influenser ...............................................341 Svensk samt finsk elitishockeys relation till KHL ..................356 Slutord .........................................................................359 REFERENSER ..............................................................363 SUMMARY .................................................................411 8 UPPVÄRMNING 9 10 Tabell- och figurindex 1. Likheter och skillnader mellan den amerikanska Major League- modellen och europeiska sportmodellen 2. De stora centrala självständiga idrottsförbunden i Finland under 1900-talet och 2000-talets första årtionden 3. NHL säsongen 2017/2018 – klubb, stad, befolkning samt arena, byggår och kapacitet 4. Likheter och skillnader mellan svensk och finsk ishockeys tidiga år 5. Likheter och skillnader mellan svensk och finsk ishockeys landslagsutveckling 6. Bolagiseringstrenden i SHL säsongen 2017/2018 7. Koncernstruktur Växjö Lakers Hockey, VLH 8. SHL-klubbarnas arenor säsongen 2017/2018 9. Elitserieklubbarnas totala ekonomiska omsättning i början av 2000-talet 10. SM-liiga, Elitserien och NHL säsongen 1975/1976 vad avser antalet klubbar i grundserien, matchantal, antalet klubbar i playoff och kvalserie samt hur många klubbar som riskerat direktdegradering 11. Bolagiseringstrenden i SM-liiga säsongen 2017/2018 12. Koncernstruktur Oulun Kärpät 13. Koncernstruktur Rauman Lukko 14. SM-liigaklubbarnas arenor säsongen 2017/2018 15. SM-liigaklubbarnas totala årsomsättning säsongerna 1999/2000–2004/2005 16. Analysschema mellan Elitserien/SHL och SM-liiga säsongerna 1975/1976–2017/2018 17. SHL och SM-liiga säsongen 2017/2018 vad avser antalet klubbar i grundserien, matchantal, antalet klubbar i playoff och kvalserie samt hur många klubbar som riskerat direkt- degradering 18. KHL säsongen 2017/2018 – klubb, stad, befolkning samt arena, byggår och kapacitet 19. NHL:s respektive KHL:s seriemodell säsongen 2017/2018 20. KHL:s ägarstruktur och organisatoriska uppbyggnad 21. Koncernstruktur Jokerit 11 12 Förord Det är med kluven känsla jag skriver detta förord. Tillfredställelsen och lättnaden över att ha lyckats sätta punkt för ett så komplext, omfattande och långvarigt projekt varvas med tomhet. En tomhet då jag med näst intill enbart glädje under många år utmanat mig själv med denna forskningsuppgift. Nya problem, infallsvinklar och upptäckter har genomgående sporrat mig att vilja lära mig mer om ishockeyns ursprung, utveckling och omdaning. Ett undersöknings- område där ishockeyns affärer både öppnat och vidgat ett omfattande problemområde, där organisatoriska, ekonomiska och juridiska dimensioner närvarar. Liksom för det mesta här i livet kommer en människa vid något tillfälle till vägs ände och ett vägskäl. Där är detta projekt nu. Att avhandlingen är inom den tvärvetenskapliga disciplinen idrotts- vetenskap och inriktningen sport management (i vilken idrottsjuridik ingår) ska förstås mot bakgrund av att det finns ett behov av att öka kunskaperna om ishockeyns affärer, liksom internationella jäm- förelser. Min idrottsliga och utbildningsmässiga bakgrund, vilken resulterade i en idrottslärarexamen vid Idrottshögskolan i Stock- holm (GIH) och juristexamen (jur.kand.) vid Lunds universitet, har också bidragit till beslutet att ta mig an denna utmaning. Detta då elitishockey är tätt sammanflätat med juridik. Kommersiell och pro- fessionell elitishockey aktualiserar ett flertal juridiska rättsområden, exempelvis arbets-, associations-, avtals-, EU-, fastighets-, förenings-, immaterial-, marknads-, obestånds- och skatterätt. Jag påbörjade 2003 min anställning på Institutionen idrottsvetenskap vid Malmö högskola – sedan 1 januari 2018 Malmö universitet – som sedan dess till min stora glädje varit min arbetsplats. Sedan sommaren 2015 har jag även varit anställd som universitetslärare i handels- och skatterätt på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Forskarutbildningen påbörjade jag hösten 2009, i samband med att jag blev antagen till Nationella forskarskolan i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet, med licentiatexamen som mål. Efter att jag färdigställt min licentiatavhandling I skuggan av NHL: En organi- sationsstudie av svensk och finsk elitishockey (2012) följde några år 13 innan en möjlighet öppnades att få avsluta mitt forskningsprojekt och nu med doktorsexamen som slutmål. En fråga som gör sig gällande i detta sammanhang är vilka likheter och skillnader som finns mellan min licentiatavhandling och denna. I stort har licentiatavhandlingen återanvänts i sin helhet. Vissa delar har förfinats och vidareutveck- lats. Det finns också delar som nedmonterats helt. Inledningskapitlet har i viss mån omarbetats, tidigare forskning och metod har utökats samtidigt som teoridelen vidareutvecklats. I avhandlingens teoridel har advokaten och forskaren Lars Halgreens iakttagelser om den europeiska idrottens amerikanisering utelämnats. I gengäld har begreppen svenskhet/finskhet tillkommit. Vad gäller den amerikanska Major League-modellen och den europeiska sportmodellen har denna behållits som grundfundament. Genomgående har mer käll material använts. Två helt nya kapitel, ett med sammanfattande tabeller, liksom ett om sovjetisk/rysk ishockeys uppkomst, utveckling, sönderfall och återuppbyggnad har tillkommit. Den senare är av central betydelse, då den sovjetiska/ryska ishockeyn var den ideologiska motvikten till NHL under kalla kriget. Här måste nämnas att delar av detta kapitel sedan tidigare är publicerade som referentgranskad (peer reviewed) artikel i Svenska idrottshistoriska föreningens årsskrift Idrott, historia och samhälle 2017. I avhandlingen har den historiska kontexten nedtonats, till förmån för en djupare analys av KHL:s organisationsstruktur och ägarförhållnaden. Ytterligare ett helt nytt kapitel – Jokerit: Amerikaniseringens optimala effekt på SM-liiga via KHL – har tillkommit med anledning av Helsingforsklubben Jokerits anslutning till den internationella ryska proffsishockeyligan KHL. Dessutom har analysdelen i avhandlingen utvecklats.