En Satsning Om Bildning I Bild – En Kritisk Fråga För Demokratin
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
En satsning om bildning i bild – en kritisk fråga för demokratin. Bildning i bild I det snabba bildflöde som vi alla lever i är det viktigt i bilderboken, skriver Susanna Ekström – sakkunnig att kunna använda och tolka bilder. Exemplet från 2018 i projektet och fd universitetsadjunkt – i sin text om med tidigare president Barack Obama som i ett falskt bilderboken med smååringar. videoklipp förolämpade nuvarande presidenten Donald I anslutning till de regionala konferenserna/fortbild- Trump på Youtube, är skrämmande. Statens medieråd ningsdagarna samarbetar vi med kulturskolorna som har och Forum för levande historia, som bägge är samar- verksamhet under några veckor, med olika inriktningar betspartner i projektet BILDBERÄTTANDE och konsten utifrån utställningar på respektive museum/konsthall. att läsa bilder, för fram propaganda- och reklambildernas Allt för att visa bredden i bildämnet. Målgruppen för förledande budskap som kräver god bildkunskap för att den här delen av projektet är barn och ungdomar från genomskådas. Ett aktuellt exempel är de Hollywoodin- 10 år och uppåt som arbetar med eget bildskapande. spirerade propandafilmer IS har framställt. Starka känslor Kulturskolornas pedagoger väljer två elever i varje region förstärks också genom bilder på Facebook – med två som själva får presentera sina verk på en Sommarsalong, miljarder användare – och i andra sociala medier. i samarbete med Liljevalchs konsthall, under Stockholms BILDBERÄTTANDE och konsten att läsa bilder är Kulturfestival i mitten av augusti 2020. Föreningen Läsrörelsens landsomfattande projekt om Vi genomför också filmvisningar tillsammans med vikten av och konsten att läsa bilder ur ett pedagogiskt, Folkets Hus & Parker och Zita Folkets Bios filmpeda- analytiskt och konstnärligt perspektiv. En satsning som goger på en biograf i varje region, och då både som inleddes på Bokmässan 2018 med 50 program på bildsce- skolvisningar riktade till elever i gymnasiet och till den nen som omfattade allt från grottmålningar till dataspel. breda allmänheten. Filmen är They Shall Not Grow Old, en Nu har Postkodstiftelsen beviljat Läsrörelsen medel för att drabbande dokumentär om första världskriget av regissö- utveckla projektet i sju regioner i Sverige hösten 2019 och ren Peter Jackson, känd från Sagan om Ringen-filmerna. våren 2020. I varje region samarbetar vi med museer och I den här skriften skriver eller intervjuas många av konsthallar: Sundsvalls museum, Bildmuseet, Värmlands de medverkande i konferenserna/fortbildningsdagarna. Museum, Arbetets museum, Liljevalchs konsthall, Skisser- Det är forskare och pedagoger från olika universitet och nas Museum och Textilmuseet. Heldagskonferenser/fort- museer och talespersoner för såväl kulturskolor som bildningsdagar med journalisten Gunilla Kindstrand som dataspelsbranschen. Några av de medverkande bildska- moderator arrangeras. Bildskapare, forskare och experter parna är bildjournalisten Paul Hansen, tidningstecknaren deltar och medverkar under arbetets gång. Vi vänder oss och illustratören Stina Wirsén, filmregissören Gabriela till pedagoger och lärare inom alla stadier, från förskola till Pichler, serietecknaren och författaren Johan Unenge, gymnasiet, och till skolledare och politiker. Men även till illustratören och författaren Sara Lundberg och konst- en engagerad allmänhet. nären, fotografen och filmaren Carl Johan De Geer. Och Tanken är att sätta fokus på bilden och lyfta fram att modeskaparen Elin Ivre, vars svarta folkdräkt gjordes när det är grundläggande för alla att lära sig läsa och tolka hon var elev på Hemslöjdens skola Sätergläntan. bilder. Det gäller redan från tidig ålder och upp genom Tack till alla som bidragit till projektets genom- hela livet. Enligt Tarja Karlsson Häikiö – sakkunnig i förande, idémässigt och finansiellt. Tack till alla som projektet och professor i visuell och materiell kultur medverkar i projektet! vid HDK i Göteborg – borde bild likställas med andra ämnen och ses som ett »kärnämne«. Bild är visserligen Datum för konferenserna och inskrivet i läroplaner för grundskolan och finns som val- filmvisningarna finns längst bak i bart ämne i gymnasieskolan, men har inte den betydel- skriften. se som den borde ha i vårt visualiserade samhälle. Det är också angeläget att ge möjlighet till sinnli- Elisabet Reslegård, ordförande och ga upplevelser för att barnen ska utveckla sin fantasi. projektledare Läsrörelsen. Idégivare till projektet BILDBERÄTTANDE och Visuella fantasier utgör gemensam grund för samlek. konsten att läsa bilder. Ofta tar leken och det fortsatta fantiserandet avstamp Foto Jenny Dozai redaktörer: marianne von baumgartan-lindberg och elisabet reslegård omslag: mad communication formgivning: inger kåberg, bokstaven ab tryck: tmgstockholm 2019 2 Visuell kunskap i bild Visuell kunnighet Barn och ungas rätt till yttrandefrihet, kulturellt deltagan- de och eget skapande finns inskrivet som en grundläg- gande mänsklig rättighet i Barnrättskonventionen, en rätt att vara, tänka och handla på sina egna villkor och utifrån sina förutsättningar.1 I forskning talar vi om agentskap (agency) och att ha röst (voice), vilket innebär bland annat att barn, elever och studenter behöver bli mer in- kluderade i kunskapsproduktion där det bereds utrymme för deras åsikter och perspektiv.2 Bilddidaktik i förskolan och bildundervisning i skolan bidrar till en helhetsut- veckling där förmågan att tolka bilder är en viktig del i att kunna se och förstå sin omvärld. Genom exempelvis arkitektur, design, konst och kulturupplevelser kan barn i förskolan och elever i grundskolan och på gymnasiet Bild från arbetet med Bedömningsstöd i bild på uppdrag av möta fenomen och frågeställningar som är komplexa och Skolverket i grundskolans årskurs 4–6. mångtydiga. I den lärsituation som skapas genom bild- Foto Tarja Karlsson Häikiö och konstpedagogiska upplevelser erbjuds de att fördjupa sin förståelse för sitt seende i relation till sig själva som individer, ta del av andra människors perspektiv och en la inte enbart en fakta- och färdighetskunskap, utan större samhällelig kontext.3 Genom bildsamtal kan de få även en förståelse- och förtrogenhetskunskap genom möjlighet att lära sig samtala om sina tankar, känslor och behandlandet av olika kunskapsfokus inom bildämnet erfarenheter i relation till konstnärliga upplevelser.4 såväl som inom olika ämnesområden. Forskning, där I bildsamtalets dialog erbjuds meningsskapande och man studerat läroplanerna i ett stort antal länder, visar även träning i en av undervisningens huvuduppdrag, att det sammantaget finns två viktiga gemensamma delaktighet i demokratiska processer genom att samtalet kompetensområden som lyfts fram, nämligen vikten öppnar för att uttrycka sin åsikt. av att undervisningen skall utveckla elevens eller den Bilder bär på information och kommunicerar bud- studerandes personliga utveckling, som i sin tur är skap. Barn och elever behöver utveckla visuell kunnighet kopplad till problemlösningsförmåga, samt vikten av för att ta del av och bidra till samhället. Idag talas mycket social kompetens i egenskap av att vara medborgare i om visuell litteracitet, eller förmågan att avläsa och tolka ett samhälle.9 information och betydelse i text och bild, men också an- Bilden som kunskapsbärare och kunskapskälla dra kommunikativa sammanhang. Litteracitet är beroen- utgör en stor potential inom skolan men kräver att alla de av kultur och kontext.5 Visuell litteracitet, eller visuell lärare, inte bara bildlärare, har kunskap om hur bilder kompetens, innebär att kunna skapa mening utifrån de kan användas som pedagogiska verktyg, då samhällsut- bilder vi ser omkring oss, utifrån bildinformation i olika vecklingen globalt präglas av en alltmer framträdande medier, men också att kunna läsa eller tolka dessa bilder visuell kontext genom ett ökande informations- och och bildflöden.6 Visuell litteracitet och medialitteracitet mediaflöde. Det är därför nödvändigt för elever att lära är idag grundkompetenser enligt UNESCO, kompeten- sig tolka visuellt medierad information i relation till ser som barn, unga och vuxna skall tillägna sig genom omvärlden, där införandet av nya media har förändrat studier inom allmänna kunskapsområden.7 Bilder – som förutsättningarna för det pedagogiska arbetet i skolan. illustration, som komplement till text, men också som Elever behöver lära sig förutom bildframställning egen uttrycksform med ett egenvärde – har därmed en och bildproduktion med kirografiska tekniker, även central plats i all undervisning och i alla skolformer. att använda och hantera digitala verktyg i bildämnet, liksom att tolka och analysera de bilder de ser i olika Bildämnet i skolan medier.10 Detta för att bland annat kunna reflektera över Skolan har ett stort ansvar att integrera olika sätt att de samhälleliga förändringar som sker omkring dem gestalta kunskap.8 Genom att arbeta med bild, visuella och att utveckla förståelse för det samtida i förhållande artefakter och visuell kommunikation kan elever utveck- till det historiska, vilket också betonas i Läroplanen, 3 Lgr11. Visuell litteracitet är en allt viktigare kulturell estetiska fältet beskrivs som viktigt för utbildningen av kompetens – som också är politiskt omdiskuterad – där lärare.14 Samtidigt har timmarna för estetiska ämnen i elever behöver utveckla källkritisk förmåga som del av grundskolan minskat och regeringen har beslutat att ta informations- och mediahantering. Digital kompetens bort estetiska ämnen som kärnämne i gymnasiet.15 Trots och bildhantering har lyfts fram av EU som en av åtta påtryckningar