Fjirilsfaunan i Sveriges nordligaste fjiillmassiv, Piltsan och Duoibal - unik och hotad?
uATnN ELMQUIST, HANS HELLBERG, LARS IMBY & GORAN PALMQVIST
Elmquist, H., Hellberg, H., Imby, L. & Palmqvist, G.: Fjiirilsfaunan i Sveriges nordligaste fjiillmassiv, Piiltsan och Duoibal - unik och hotad? (The lepidopteran fauna of the Piiltsa and Duoibal mountain area in northernmost Sweden - unique and threatened?) - Ent. Tidskr. 115 (l-2): l-10. Uppsala, Sweden 1994. ISSN 0013-886x.
En dvergripande, dokumenterad kunskap om vdra fjrillfitirilars biologi, ut- bredning och status saknas idag. En sddan rir viktig fi)r att kunna fdlia upp all den pdverkan som sker genom kemiskt nedfall, exploatering, dver- betning av renar med flera hot mot den biologiska diversiteten i fitill- vtirlden. Fjtillet Pciltsan i vdr nordligaste landscinda har en mycket intressant fjtiritsfauna beroende pd framfdrallt den mosaik qv naturtyper som den omvcixlande och delvis rika berggrunden ger forutstittning fdr. Ytterligare en spiinnande omstcindighet kring detta bergsmassiv dr att det ligger vtil isolerat frdn dvriga svenska hdglfidU.
H. Elmquist, Aspbacken, Hedlandet, 5-647 00 Mariefred, Sweden. H. Hellberg, Lofotengatan 16, S-164 33 Kista, Sweden. L. lmby, Kvarnhagsgatan 42, S-165 54 Htisselby, Sweden. G. Patmqvist, Svartbiicksgrdnsen 651, S-136 59 Haninge, Sweden.
Inledning Omrfldesbeskrivning Trots att insamlingar bedrivits pfl m&nga hAll i vAra Douibal (tidigare Tuoipal) iir ett lAgfjiillsomr[de fjiilltrakter iir fjiirilsfaunan diir tamtigen deligt mellan 800- 1000 m ci h. Dess centrala del utgdrs av kiind. NAgra omrAden, bland annat vid Tome triisk skollberggrund med graniter och syeniter som bil- och i vdstra Hiirjedalen iir nAgot biittre underscikta, dar underlag ftir magrare ris- och griishedar fcir- men civersiktliga sammanstiillnin gar saknas. utom ddr blockmarkerna tar vid. Kring flyttblock Sommaren 1990 bescikte fcirfattarna tillsam- med innehAll av kalk kan en kalkkriivande flora mans med Lars-Ove Harrysson och Martin Gas- utvecklas. I skollgriinsen, i sluttningarna mot coigne-Pees Piiltsan och Duoibalomridet i nordli- bjcirkskogen, ger lokalt skiffrar och amfibolit en gaste Sverige (Fig. l). Tidigare underscikningar i rikare flora med t ex vityxne ( Leucorchis albida). omrAdet har plvisat en mycket intressant fjiirils- Piiltsan med den karakteristiska profilen av den fauna (Johansson & Svensson 1968, Bengtsson et spetsiga sydtoppen (1404 m ri h) dominerar land- al. 1980). Syftetmed vflrexpedition varatt fortsatta skapsbilden (Fig. 2). Berggrunden besttr av am- studiema och dokumentationen. Det iir vAr fcir- fiboliter och kalksten. Block- och hiillmarkerna hoppning att nedanst6ende rapport kan komma att med torrare griishedpartier, rasbranter och tiver- inspirera mAnga andra att gcira inventeringar i Sve- silningsmarker ger en mycket varierande och in- riges fjiillviirld. tressant geomorfologi (Fig. 5 och 7). Den extremt Hdkan Elmquist m fl Ent. Tidskr. 115 (1994)
Signaldalen
ilpisjdrvi",, \: rooz \:- '. 1006 : .. \.. -'.- DUoTBAL ,ooo\. "(TuoiPal)
FINLAND NORWAY
e7A
\ Kummavuopt o
888
SWEDEN
Fig. l. Karta 6ver undersbkningsomrddet.
Map of the area investigated.
rika viixtligheten iir tydligt kalkgynnad. Fcir all- Undersiikta platser samt vdderlek mdnheten iir vAl Piiltsan mest kAnd fcir de rikliga Via Finland och bAttur 2 Ent. Tidskr. l15 (1994) Fjcirilsfaunan i Ptiltsan och Duoibal Fig.2. Ptittsan med den karakteristisko sydtoppen (1404 m ii h). Foto H. Hellberg. The mountain Pdltsan with its characteristic peak. varfiir vi nu isdllet inriktade oss pA S-SV slutt- ningarna av Pdltsan. Viidret fortsatte dock att vara mestadels mulet, cirka 8-10 grader, med en ihiir- dig frisk N-vind, men under flera eftermiddagar drev molnen isiir river bl a S-SV sluttningen av Piiltsan. Detta gav oss tillfiillen till insamlingar pA de snabbt uppvdrmda markema. Vid tillbakafiir- den den 13 juli hade vi planerat insamlingar pA Duoibalmassivet, men tyviin omcijliggiordes des- sa Anyo av det hArda fjiillviidret med hArd N-vind, nlgra plusgrader och regn. Resultat Under vflr vistelse i Piiltsa- och DuoibalomrAdet Fig.3. Den endemiska Laestodius vallmo (Papaver lae- kunde vi befiigga l22fjnilsarter, varav 22var nya stadianum) har rika bestdnd pd Ptiltsans sluttningar. fcir omrfldet. Tillsammans med de tidigare art- Foto L. Imby. listorna (Johansson & Svensson 1968, Bengtsson The endemic Arctic poppy (Papaver laestadianum) has et al. 1980) iir nu 167 arter kiinda frfln denna nord- rich stands on the slopes of Ptiltsa. ligaste del av landet (Tab. 1). F Tab. I. Fdrteckning 6ver fjtirilar (Lepidoptera) funna i Duoibal (Tuoipal)-Pdltsaomrddet perioden 1954 -1990. Art (species) 1954 1956 t9g 1978 1990 Systematiken Svensson et al. (1987) och de fbljer glitzello + + ++ svenska namnen pd fjtirilarna Svensson & Palmqvist Coleophoro Coleophoro thulea ++ + ++ (1990). +++ talrik, ++ tlera, + enstaka. Coleophoro svenssoni + + ++ Lepidopte ra fo und in t he D uo iba I (Tuoipal )- P dltsa-area Coleophoro virguoreae + during the period 1954 - 1990, +++ numerous, ++ Coleophora sp. + rather common, + rare. Celechiidae, stevmalar Aris t ote I i o h e I i ace ll o .H +++ Art (species) r954 1956 1964 t978 r990 Athrips pruinosella + Bryotopha gqlbonella + Chionodes viduella ++ ++ Nepticulidae, dviirgmalar Chionodes lugubrello + Stigmella dryadella + ++ +++ Chionodes luctuello + Eclodemio minimello ++ Chionodes continuella +++ + Heliozelidea, bladhllmalar Chionodes nubilella ++.H +++ Nemophora esmarkella ++ Neofaculta infernello + + I nc u rva rio oe h I man i e llo + Sophronio gelidello ++ +++ lncurvaria vetulella +++ Ap roa e re ma an t hy I lide I la ++ ++ Prodoxidae, bredvingemalar Altenio persper.rella + ++ Lampronio ruhella + +++ Tortricidae, vecklare Psychidae, s?ickspinnare C ho r i st on e u ra lo pp o no n a ++++ Dahlica chorlottae ++ Aphelio viburnona ++ Taleporio tuhulosa + Lozotaenio +++++ Tineidae, ekta malar forsterana Eulio ministono ++ ++ ++ Monopis laevigello + Eona osseono + +++ +++ Monopis weaverella + Aethes deulschiana +++ + +++ Monopis spilotella ++ Cochylis dubitona + Gracillariidae, styltmalar S parga not h i.r ruhi c u ndo na ++++ Parcrnix betulae + Sparganolhis praecana ++++ Porornit polygramella ++ O le threules dol ecarl ia no +++ P hy I Io nory c te r j unoi e I lo + O le t hreut e s o h s o I e I ana ++ +++ +++ P hy I I on oryct e r rola ndi + O let hreu tes aqui lonona ++ +++ P hy ll onory cte r a nd e ri dae +++ Olelhreules noricana + ++ +++ Douglasiidae, skeckmalar O I e t h re u t e s bi punc tana #++ Tinagma dryadis +++ ++ +++ O le t h re ules sc h u lz i s na ++ ++ ++ Yponomeutidae, spinnmalar O le t h re u I es sc haeffe ra na + +++ Argy rest h i a c o nj u g e I la + O le I h reu tes c on c re t o na ++ Para swame rda m ia c on sper se I lo ++ +++ ++ Apotomis moeslona +++ Plutella xylostella +++++ Apotomis boreana + P lutel la hyperhoreel la ++ ++ +++ Apotomis + Glyphipterigidae, hakmalr froterculana Apotomis lemniscatans +++ G ly ph i p t er i g ido e howort hana + Apotomis algidana ++ Oecophoridae, plattmalar Apotomis demissono ++ Denisia stipella + ++ +++ Ancylis unguicella + Pleurota bicostella ++ Epitonio cruciona (l ) +++ Elachistidae, griisminerarmalar Gypsonoma nitidulano + Elachista kilmunella +++ Epihlema simploniono ++++ Elochista parasello + +++ Eriopsela quadrana +++++ Elochista ingvorello +++ Cydia aureolono ++ ++ ++ Elachista krogeri + Sesiidae, glasvinga Coleophoridae, sdckmalar Synanthedon polaris C o I e ophora v imi net e I la + Pterophoridae, fj,idemott Coleophora unigenella +++ P laty p ti I i o c a I odoc ty la + + C o I e oph ora vaccin i e I la +++ St e nopt i I i a i sl a nd icu s + + ++ Coleophoro plumhella + Le iopt i I i u s t e p hrodac t ! la #+ ++ 4 Ent. Tidskr. 115 (1994) Fjtirilsfaunan i Priltsan och Duoibal Art (species) 1954 1956 1964 1918 t990 Art (species) 1954 1956 1964 1978 1990 Pyralidae, moti Enlephria byssata ++ +++ #+ Polopeustis altensis + +++ #+ Entephria nobilaria +++ Cqtostio morginea + Eulithis populata (l\ + Calastis kistandella +++++ Hydreomena t uberalo + + Cotoptria furcotella +++++ Rheumaplera haststo Myelopsis tetricella + Rhe umaptera suhhoslata +++ ++ +++ Eudonia olpina ++++ Epirrits outumnata (l) +++ +++ +++ ++ Eudonia murana ++++ Psychophora sabinii + + ++ + +++ Eudonia sudetica + Perizoma affinilata ++ ++ ++ Metumesle schrankiana +++++ Perizoma minordla ++ ++ ++ Loxostege ephippiolis ++++ Eupithecia analogo + + + Udea inquinatolis +++++ Eupilhecio intricota + Udea decrepitalis ++ +++ + Eupithecia salyrata + + Zy gaenidze, bastudsvemare Eupithecia gelidata Zygaena exulons +++ +++ +++ E u pit h ecia vi rga ureo to + + +++ +++ ++ Hesperiidae, dockhuvuden Pygmoena fusco +++ ++ +++ Pyrgus andromedae ++ +++++++ Lycio lopponario (l) +++ Pyrgus centoureoe ++ ++++ Porietaria vinaria ++ ++ ++ +++ #+ +++ Pieridae, vitfjArilar Psodos hirlata +++ +++ +++ +++ Pieris napi ++ Lasiocampidae, egentliga Colios paloeno + +++ splnnare + Colias nostes +++ ++ + +++ ++ Poecilocompa populi (l) colias hecla +++ #+ + +++ ++ Trichiuro crataegi (l\ +++ Nymphalidae, praktfjerilar Arctiidae, oiikta spinnare + Nympholis antiopa + Parqrctica lapponica (2) Cynthia cardui ++ Grammia qvenseli ++ +++ Aglais urticoe + Noctuidae, nattflyn + Boloria aquilonaris + +++ ++ Syngropha parilis + + Boloria nopoea ++ ++ +++ ++ C alo p I us ia hoc he nw ort hi +++ +++ +++ Clossiona euphrosyne +++ + Sympistis heliophila +++ +++ +++ ++ +++++ Clossiana freijo + + + +++ +++ Sympistis lapponica ++ Clossiona polaris + S y mp istis z e tle rs tedti +++ ++ +++ +++ #+ + Clossiana charicleo + +++ + Anarla cordigera ++ Clossiano thore + +++++++ Anorta melanopo ++ +++++ + Clossiano frigga + Anortomina hohemani Clossiano improba + + Hoda staudingeri + +++ ++ Euphydryas iduna ++ +++ ++ Polia richardsoni + + Oeneis norna + ++ ++ Diarsia mendica + + Oeneis bore ++ +++ + +++ Xestio lyngei + Erehia ligea + + Xeslia sajona + +++ +++ Erebia pandrose +++ +++ ++ +++ +++ Xestia tecla +++ +++ +++ Lycaenidae, juvelvingar Xestio alpicolo ++ ++ +++++ Vacciniina oplilele ++ ++ Plebejus idos ++ + I Endast petreffad som larv. ++ ++ Agriad.es glondon 2 Endast pltriiffad som puppa/kokong. Geometridae, metare Scopula terndlo ++ ++ Xanthorhoe obrosario ++ Xonthorhoe munilolo Xonthorhoe spadiceoria ++ ++ Xanthorhoe monlanalo ++ Xanlhorhoe fluctuata ++ Xanthorhoe onnotinato ++ +++ ++ Entephria polata #+ + +++ + 5 Hdkan Elmquist mfl Ent. Tidskr. ll5 (1994) Fig.5. Biotopfdrfjiillntibbmal (Sophronia gelidella) och stenblocksmott (Catastia kistrandella). Blockmorker pd ca 1000-1100 meters hdjd. Foto G. Palmqvist. The habitat of Sophronia gelidella and Cataslia kistrandella at levels of 1000-1 100 a s I on the SW slope of Ptiltsan. Fig. 6. Kopulerande stenblocksmott (Catastia kistran- della). Dennafjriril tir barafunnen vid Pdltsan och ndgra fii lokaler i Norge och Finlond. Sitter grirno pd sot- uppvrirmda stenblock. Foto G. Palmqvist. C op ulat i ng C atastia kis trande lla. Fig.4. Fjdllndbbmal (Sophronia gelidella) (hane ovan, Tinagma dryadis Staudinger, 1872, fjdll- hona under). Arten dr i Sverige endast ktind fr,in sippeskiickmal (Fig. 8). Piiltsan var liinge den enda Ptiltsan i anslutning till bestdnd av lapsk alpros (Rho- kiinda lokalen Sverige. Den fcirekommer dodendron lapponicum). Foto H. Hellberg. i der mycket rikligt och fjiirilarna sitter oftast i blom- moma av verdvexten fjiillsippa (Dryas octopetala). M ale ( o bov e ) and fe ma I e ( unde r ) of S o p hro nia g elidella. This species is in Sweden only knownfrom Pdltsan and in Arten iir numera iiven funnen i Torne triisk-omril- connection with stands of Rhododendron lapponicum. det. 6 Ent. Tidskr. l15 (1994) Fjririlsfaunan i Piiltsan och Duoibal ) L Fig. 8. FjAUsippesl The moth Tinagma dryadis in a flower of mountain ave ns ( Dryas oclopetala). Fig.7. SO-stuttningen av Ptiltsans sydtopp ca I 100 m d h, med omvdxlande stup och rasbranter. Foto L Imby. The SE-slope of Ptiltsan with clffi and steep slopes. Elachista parasella Traugott-Olsen, 1974, pa' rasgresminerarmal, er som namnet anger beskri- 9. Hdg,nordisk hi;fjtiril (Colias hecla). Flyger i Skandi- ven pe exemplar frAn det narbelegna norska fjiillet navien i norra delen av fitillkedjan. Fi)rekommer all- Paras. Vi fann arten anmerkningsvart talrikt Pe mdnt vid Pdltson. Foto L. Imby. llgdrtiingar vester om Piiltsans sydtopp, cirka 800 m ii h. Arten har spridda ftirekomster pi myrmark The butterfly Colias hecla occurs commonly at Pciltsan. och fjiilliingar i tivriga Norrland, huvudsakligen i fjiillkedjan. Elachista krogeri Svensson, 1976, iilvgriismine- (Dryas octopetald). Piiltsan iir typlokalen. I civriga rarmal. Ett hanexemplar funnet pA myren nedanftir landet endast funnen i Hiirjedalen. Piiltsastugorna 12.7 1978 (leg. B-A. Bengtsson). Coleophora thulea Johutsson, 1967, hjortron- Denna art, vars vdrdvdxt dr okiind, fdrekommer pA siickmal. Fjiirilen petreffas ej ovanligt i framfrir fllvstriinder och myrar i Norrbotten och Tome allt anslutning till myrmarkema vid Piiltsa- lappmark. stugorna. Aven ftir denna art iir omridet serskilt Coleophora unigenella Svensson, 1966, fjell- intressant eftersom Duoibal ar typlokal, men den sippesiickmal, fdrekommer allmAnt i S-SV-slutt- iir kiind utefter hela fjiillkedjan i siider frAn Da- ningama av Piiltsan. Artens viirdviixt iir fjiillsippa lama. Hjortron (Rubus chamaemorus) iir viirdviixt. Hdkan Elmquist mJl Ent. Tidskr. ll5 (1994) Coleophora sp., piiltsasiickmal. TvA honexemp- finns diir och som troligen iir viirdviixt fdr polaris. lar av denna obeskrivna art insamlades 1990, det Arten dr endast funnen 1954 nlgonstans nolr om fcirsta 1.7 och det andra 5.7 i S-SV-sluttningen av hdgsta punkten pA Duoibal, antagligen ndra nors- PAltsan pA ca 900 m ti h. Arten har kortfattat pre- ka grf,nsen (R. Johansson muntl. medd). I iivriga senterats och avbildats av Svensson (1991). Av allt Sverige kiind frAn en handfull platser stjderut till att dcima iir arten ej kiind fcir vetenskapen varftir en Lule lappmark. beskrivning fcirbereds (Palmqvist & Hellberg, in Lycia lapponaria (Boisduval, 1840), lapsk vin- preP.). termetare. PA den friska risheden runt Piiltsastu- Sophronia ge I ide lla Nordman, I 94 I, fjiillniibb- goma konstaterades rikligt med larver pA dviirg- mal (Fig. 4), iir i Sverige endast kiind frAn Piiltsan. bjork (Betula nana). Tidigt pA vlren, dA endast I civriga Fennoskandien f[taligt patraffad pA niir- dviirgbjdrk och andra ris flAckvis iir framsmlilta, liggande fj?ill i Norge och Finland (fiiillet Saana). sviirmar hanama pA jakt efter de vingkisa honoma. Vi fann arten glest pt blockmarkerna ca 1000- Grammia qvenseli (Paykull, 1791), alpigelkott- ll00 m ii h (Fig. 5). Fjiirilama flcig aktivt under spinnare (se omslaget). Denna siillsynta och loka- kv[llen och natten men kunde ocksA pitriiffas sit- la art petr5ffades i flera exemplar i Pdltsans ras- tande pA de uppvArmda mtjrka stenblocken under branter. I iivrigt dr qvenseli kiind frAn flera platser eftermiddagen. Vi sijkte ocksi arten utan fram- i srider ner i Lule lappmark och larven lever pi di- gAng p[ 700-800 meters nivin i anslutning till verse rirter. stcirre bestflnd av lapsk alpros (Rhododendron lap- ponicum) diir Johansson & Svensson (1968) fann Diskussion gelidella tiimligen allmiint 1964. Antagligen iir det Ftirsiktighet meste iakttas vid jiimfcirelser mellan sA att arten flyger mycket tidigare pl de liigre nivA- olika Ar huruvida arter har cikat eller minskat i an- ema, f 8 Ent. Tidskr. 115 (1994) Fjtirilsfaunan i Priltsan och Duoibal relse kan namnas att frAn de mest niirbelligna fiiill- blick liingre bak ger dock vid handen att renstam- omrldena i Finland, d v s Kilpisjiirvi, Saana, Mal- men iiven vid tidigare tilfiillen, bl a under 1930- la och Annjalonji har 337 fjiirilsarter antriiffats talet, varit lika stor som 1990. Man kan dA frAga (Krogerus 1972, V[isiinen & Somera 1988). Den sig varfrir just PiiltsaomrAdet (liksom Hlrjedalen) stora skillnaden i artantal kan troligen f l0