Ekumenisk Överenskommelse Mellan Svenska Kyrkan Och De Gammalkatolska Kyrkorna Av Utrechtunionen
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Kyrkomötet KsSkr 2015:4 Kyrkomötet Kyrkostyrelsens skrivelse 2015:4 Ekumenisk överenskommelse mellan Svenska kyrkan och de Gammalkatolska kyrkorna av Utrechtunionen Kyrkostyrelsen överlämnar denna skrivelse till kyrkomötet. Uppsala den 11 juni 2015 Wanja Lundby-Wedin Helén Ottosson Lovén Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen föreslås att en ekumenisk överenskommelse ingås mellan Svenska kyrkan och de Gammalkatolska kyrkorna av Utrechtunionen. Förslaget innebär huvudsakligen ♦ att medlemmarna i de båda kyrkorna välkomnas i den andra kyrkan att ta del i gudstjänst- och församlingsliv, ♦ att kyrkorna erkänner varandras ämbeten och att präster kan tjänstgöra i den andra kyrkan utan reordination, ♦ att biskopar inbjuds till biskopsvigningar och att delta i handpåläggning. Överenskommelsen bygger på en genomgång av kyrkornas olika teologiska stånd- punkter och insikten att båda kyrkorna är delar av den enda, heliga, allmänneliga och apostoliska kyrkan.1 En samtalsdelegation har på de båda kyrkornas uppdrag under perioden 2005– 2013 tagit fram en rapport som belyser kyrkornas historia och karaktär, teologiska ståndpunkter och kyrkoliv. Särskilt har frågor omkring kyrkans kännetecken i den nicenska trosbekännelsen diskuterats. Vidare har frågor om kyrkans sakramentalitet och biskopsämbetet bearbetats. Rapporten Utrecht and Uppsala on the Way to Communion (2013) biläggs denna skrivelse. Överenskommelsen formuleras på två nivåer. Den första nivån avser kyrkornas erkännande av varandra. Den andra nivån handlar om att de båda kyrkorna förbinder sig att på olika sätt gestalta den enhet de har funnit med varandra. Efter det att överenskommelsen har antagits av kyrkornas beslutande organ kommer den att manifesteras vid särskilda högtidsgudstjänster. 1 I denna skrivelse används båda orden katolsk och allmännelig som synonymer. KsSkr 2015:4 Innehåll Skrivelsens huvudsakliga innehåll........................................................................... 1 Kyrkostyrelsens förslag till kyrkomötesbeslut....................................................... 3 Samtalsrapporten Utrecht and Uppsala on the Way to Communion ..................... 3 Inledning och bakgrund ........................................................................................ 3 De Gammalkatolska kyrkorna .............................................................................. 4 Svenska kyrkan ..................................................................................................... 6 En gemensam vision om kyrkan........................................................................... 7 Ytterligare frågeställningar ................................................................................. 11 Rekommendationer............................................................................................. 12 Remissinstanserna................................................................................................... 13 Kyrkostyrelsens överväganden och förslag .......................................................... 14 Teologiska frågeställningar................................................................................. 14 Överenskommelsens förslag ............................................................................... 19 Kyrkorättsliga konsekvenser............................................................................... 20 Ekumeniska konsekvenser.................................................................................. 21 Barnkonsekvensanalys........................................................................................ 22 Utdrag ur kyrkostyrelsens protokoll..................................................................... 23 Bilaga 1. Utrecht and Uppsala on the Way to Communion................................ 25 2 Kyrkostyrelsens förslag till kyrkomötesbeslut KsSkr 2015:4 1. Kyrkomötet beslutar att Svenska kyrkan ingår en ekumenisk överenskommelse med de Gammalkatolska kyrkorna av Utrechtunionen i enlighet med framlagt förslag. 2. Kyrkomötet beslutar att den ekumeniska överenskommelsen träder i kraft sedan de Gammalkatolska kyrkorna av Utrechtunionen för sin del fattat beslut att ingå den ekumeniska överenskommelsen med Svenska kyrkan. Samtalsrapporten Utrecht and Uppsala on the Way to Communion Inledning och bakgrund Det utarbetade förslaget till en ekumenisk överenskommelse med de Gammal- katolska kyrkorna av Utrechtunionen är resultatet av en åtta år lång dialog. I dialogen har teologiska likheter och skillnader liksom grunderna för kyrkolivet i de båda kyrkorna klarlagts. Rapporten innehåller därför avsnitt om kyrkornas ekumeniska relationer, kyrkornas självförståelse, deras episkopala och synodala karaktär liksom en genomgång av Kyrkans kännetecken: en, helig, allmännelig och apostolisk. Vidare behandlas synen på biskopsämbetet och den apostoliska successionen och på vilket sätt överenskommelsen påverkar andra ekumeniska relationer. Rapporten är på engelska men sammanfattas nedan i sina huvuddrag. Kontakterna mellan de båda kyrkorna var under 1900-talet av mer tillfällig karaktär. Vid den konferens, Wider Espiscopal Fellowship, till vilken ärkebiskopen av Canterbury 1964 inbjöd biskopar från kyrkor utanför den anglikanska kyrko- familjen men med den apostoliska successionen, mötte ärkebiskop Gunnar Hultgren den dåvarande ärkebiskopen i Utrecht Andreas Rinkel. Tillsammans med ärkebisko- pen av Canterbury Michael Ramsey föreläste Hultgren och Rinkel om sina kyrkors syn på biskopsämbetet. Vid denna konferens fanns även representanter från den Filippinska oberoende kyrkan (Iglesia Filipina Independiente, IFI). De Gammalkatolska kyrkorna av Utrechtunionen och Engelska kyrkan hade redan 1931 nått en ekumenisk överenskommelse med ömsesidigt erkännande av varandra vilken senare kom att omfatta även övriga provinser inom den anglikanska kyrkan. 1965 inkluderades även de anglikanska kyrkorna i Spanien och Portugal och IFI. Eftersom även Svenska kyrkan hade nära relationer med IFI genom det arbete som utfördes inom Svenska kyrkans mission var det naturligt att knyta närmare förbindelser även med Svenska kyrkan. Kyrkomötet beslöt 1994 om en ekumenisk överenskommelse med IFI. Svenska kyrkan hade även nära förbindelser med de anglikanska kyrkorna, senast genom Borgåöverenskommelsen som antogs 1992 och som innebar att även de övriga anglikanska kyrkorna på de brittiska och iriska öarna, senare även dem i Portugal och Spanien, innefattades i gemensamma erkännanden. Det fanns sålunda många ekumeniska beröringspunkter mellan Svenska kyrkan och de Gammalkatolska kyrkorna; båda hade ekumeniska överenskommelser med de anglikanska kyrkorna och med IFI. Sedan ärkebiskopen av Utrecht Joris Vercammen deltagit i en biskopsvigning i Uppsala 2003 föreslog han att en officiell dialog skulle upprättas. Dialogen inleddes 2005 och samtalsdelegationen avslutade sitt arbete 2013 med förslag om en ekumenisk överenskommelse. 3 KsSkr 2015:4 De Gammalkatolska kyrkorna Det finns ett flertal gammalkatolska kyrkor över världen. Sju av dem är förenade i Utrechtunionen, nämligen de Gammalkatolska kyrkorna i Nederländerna, Tyskland, Schweiz, Österrike, Tjeckien, Kroatien och Polen. Det finns även mindre grupper i Frankrike och Sverige/Danmark. Dessa senare räknas inte som medlemskyrkor i Utrechtunionen men står under tillsyn av en biskop från någon av medlemskyrkorna. Den sammanlagda anslutningen ligger runt 65 000 medlemmar.2 Det finns även andra gammalkatolska kyrkor, till exempel i USA, som inte är medlemmar i unionen. IFI bröt även den upp från den romersk-katolska kyrkan och delar därmed bakgrund med de gammalkatolska kyrkorna men identifierar sig inte som gammalkatolsk. De gammalkatolska kyrkorna har det gemensamt att de lämnat den romersk- katolska kyrkan, men av delvis olika anledningar. Katolska kyrkan i Nederländerna, som under det kalvinska styret inte hade full frihet och därför betraktades av Rom som ett missionsområde, hävdade i början av 1700-talet att den inte skulle stå under direkt styre från Rom utan ha egen biskop i enlighet med dess gamla rättigheter. Detta accepterades inte av påven vilket ledde till en brytning och en ärkebiskop av Utrecht valdes och vigdes. I Tyskland, Schweiz och Österrike var det Första Vatikankonciliets beslut 1870 om påvens ofelbarhet och hans universella jurisdiktion i kyrkan som åstadkom bryt- ningen. Gammalkatolikerna exkommunicerades då de inte accepterade de nyprokla- merade dogmerna. Den centralistiska tendens som fanns inom ultramontanismen ville utöka påvens makt på bekostnad av en konciliär syn, där makten skulle ligga hos biskoparna tillsammans. De gammalkatolska kyrkor som hade slaviskt ursprung uppstod i konflikt omkring en önskan att ha en bestämd etnisk och nationell identitet inom den romersk-katolska kyrkan, vilket Rom inte godkände. Utrechtunionen bildades 1889 mellan holländska, tyska och schweiziska biskopar som deklarerade att deras kyrkor var i full gemenskap med varandra. Vid sekelskiftet runt 1900 inträdde även de kyrkor som hade slaviskt ursprung i unionen. Unionen ser sig ligga nära anglikansk ecklesiologi men även, efter omfattande ekumeniska samtal, med ortodox kyrkosyn. Den har flera institutioner för utbildning och teologisk reflektion. Bärande tankar om den gammalkatolska kyrkan formulerades redan på 1870- talet. De handlar om protest, reform och återförening. Protesterna avsåg centralise- ringstendenserna inom den romersk-katolska kyrkan. I Tyskland var också den katolska upplysningen, som försökte förena förnuftet med tanken på uppenbarelsen,