L eil ah FlucTus

M enrva E liv aga r Fl umina Ksa Sinlap FENSAL B e l e t Xanadu 1° 1° 0° 0° L-1° L-1° 1° 0° 181° 359° 179° 180°

Senkyo AZTLAN

Ontario Lacus Planitia M E Z Z OR A M I A

peratu em r t a E 779 57 T -180°C Kham Merkur 3 p Jupiter Phuv o trupo E gravitacia TITAN erosko 150 Phuv o thulimo 5,51 g/cm 2 o thulimo 1,88 g/cm Aj 9,81 m/s E gravitacia 108 1,35 m/s2 P 1467 mb 3 pizdipo

L Uranus e truposk K o Venus e i h . O Titan le Saturnusesko, le angrusnyalo planetako majbaro shonut L a m e 2 s Le ekvatorosko lungimo k 40 075 km si. O jekhutno shonut si kaj thuli atmosfera si. Po Titan si pajipaho, 83 305 418 km 228 o A d u t a r Materia-minta thaj ve le uche barra anda kado si. O Titan andral naj phaberdo, anda er ri im ito o : Le ekvatorosko lungimo 14 16 177 km kadi aktivna vulkana naj andre. Po Titan but paruvipe si, so o metan 26 m So si ando il 2 Le Khameski energia materia kerel. Paji naj po Titan, ke o paho -180°C si. Po Titan o o bari O Mars li Saturnus Le Khameski energia sk m o k lesko ajero? e o 5148 km il L om 1361 W/m 15 W/m metan shaj avel gazo, zuralo vaj shordo sar pe Phuv o paji. Amende eter So si ando 2 95% N2 o paji si kasavo. O Metan pe Phuv numa sar gazo sikadyol, misalake d lesko ajero? 23:56 15,9d s Neptunus 5% CH4 e 78 kaj le gazeski langa. Po Titan ande shudri atmosfera anda o nuvero TITAN y % N2, 21% O2 d K 5 1% Ar, 0,04% CO2 metan brishind shordyol, len si andral thaj ande cine paja thaj r : 1 Pahutnebarra uja ta lip ne derjava shordyon. Pasha o ekvator tunyarika düne paslyon paralel, e krujal e pla thaj patyaren kishajenca o trupo. O kipo po Titan cirdel majfeder kaj e Phuv ande khameski sisitema, de na kade kerel butyi sar planeta. Po Titan o Huygens astrosonda reslas ando 2005-to bersh. Kado Lambert-féle azimutális területtartó vetület.1 : 16 000 000 (1 cm = 160 km) Redaktoro: Hargitai Henrik. Chitripe: Baranyai András. Lektoro: Jim Phuv TITAN Zimbelman. Rinchibjarne: Vajda Melinda, Farkas Balázs. Korrektorka: Rézműves Melinda. Zhutora: Europlanet 2012 Outreach Funding Scheme, Observatoire de Paris, than si kathar o Kham majdur kaj kerde fotografia. International Cartographic Association Commission on Planetary Cartography. Publikaciako than Eötvös Loránd Tudományegyetem, Budapest. ISBN 978-963-284- 438-1, [PDF] ISBN 978-963-284-437-4. Illustration © Panka Pásztohy 2014. Text © Henrik Hargitai 2014. Romani translation © Melinda Vajda, Balázs Farkas 2014. http://mapileshavorenge.wordpress.com