Som Man Sår Får Man Skörda” En Retrospektiv Studie Av Två Talangmiljöer Inom Svensk Fotboll
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Masteruppsats ”Som man sår får man skörda” En retrospektiv studie av två talangmiljöer inom svensk fotboll Författare Filip Andersson Handledare Per Göran Fahlström Examinator: Owe Stråhlman Termin: VT20 Ämne Idrottsvetenskap Nivå: Avancerad Kurskod: 5IV31E English summary Title: “You reap what you sow” – a retrospective study of two talent environments in Swedish football From a retrospective perspective the purpose of this thesis was to study the talent identification and selection process in Swedish youth national teams and upper secondary school sports programmes. Particular focus was to identify age-related career patterns, and how it influence the transition rate to professional football. The thesis consists of two empirical part studies; (1) Upper secondary school sports programme and (2) Swedish youth national teams (U15-U21/U23). Birth data and career patterns of all players (1) (n=697) and (2) (n=1116) were traced and analysed. The relative age effect (RAE) were used as a theoretical framework. RAE refers to an asymmetry in the birth-date distribution, often favoring players born early in the selection year. The results showed that RAE is a factor in selection of pupils in upper secondary school sports programme and youth national teams. It was found that the RAE was higher the younger age of the players and differences between girls and boys were found in all youth national teams (U16-U21/U23), with a higher effect of RAE in the boys’ teams. Regarding career patterns the result showed that an early career start (U15-U16) was most common and the length of the career were short, primary representing one out of six possible youth teams. Future elite football players occurred in all youth national teams, but the probability of reaching professional football increased if career starts were made in U16 or later for girls and U17 or later for boys. In the upper secondary school sports programme 15 % of the girls and 3 % of the boys became professional football players. The high RAE, predominantly short careers and a high changeability of players between age groups in the youth national teams indicates that a short term strategy of selecting the temporary best players, foremost out of physical ability, is being uphold in the younger Swedish youth national teams and in upper secondary schools sports programme. Keywords Relative age effect, career patterns, football, talent identification, talent development i Sammanfattning Till Nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) och ungdomslandslag identifieras och selekteras fotbollsspelare. Det saknas dock uppföljning av selekteringarna och dess effektivitet att generera elitfotbollsspelare. Genom ett retrospektivt perspektiv var syftet med denna uppsats att beskriva och analysera svensk elitfotbolls talangidentifiering och selektion i åldrarna 15-19 år och vidare att identifiera olika åldersrelaterade karriärmönster, samt hur dessa inverkar och samverkar för individer att uppnå elitfotbollstatus. Den teoretiska utgångspunkten var Relative age effect (RAE), att ungdomar kan vara födda samma år men ha olika relativ mognadsålder, alltså utvecklingsmässigt nått olika långt såväl fysiskt som mentalt. Två empiriska delstudier utifrån två olika talangmiljöer inom fotboll har genomförts, (1) ungdomslandslag och (2) NIU. Individuella karriärmönster och födelsedatum från 1116 ungdomslandslagsspelare och 697 NIU-fotbollsspelare analyserades. Resultaten påvisade att en överrepresentation av spelarna var födda under årets första sex månader. I ålder 15 och 16 var RAE högre än i äldre ungdomslandslag och RAE minskar, hos både pojkar och flickor, med ålder. Vidare är vanligast att karriärstarten i ungdomslandslagen sker tidigt (U15 eller U16), medan karriärlängd främst består av representation i ett ungdomslandslag. I NIU-fotboll var det 15 % av flickorna och 3 % av pojkarna som uppnått semi- och elitfotboll. I ungdomslandslagen var det 44,1 % av kvinnorna, och 40,4 % av männen som uppnådde elitfotboll. Talangidentifiering av framtida elitfotbollsspelare sker i samtliga ungdomslandslag men sannolikhet för att nå elitfotboll ökar om karriärstart sker i U16 eller senare för flickor och U17 eller senare för pojkar. Sammanfattningsvis påvisar resultaten av studien en hög RAE vid antagning till NIU- fotboll och i ungdomslandslagen. Resultaten visar också att korta ungdomslandslagskarriärer är vanligast och att det därmed förekommer en hög omsättning av spelare mellan olika ungdomslandslag i samma ålderskull. Sannolikhet för att nå elitfotboll ökar ju senare representation i ungdomslandslag sker. Resultaten indikerar att inom NIU-fotboll och yngsta ungdomslandslagen (U15) väljs de tillfälligt bästa spelarna och därmed nödvändigtvis inte de med högst potential. ii Nyckelord Talang, talangidentifiering, talangutveckling, Relative age effect, ungdomslandslag, nationellt godkänd idrottsutbildning, gymnasieskolan. Tack Under arbetet med denna Masteruppsats finns flera som hjälpt till och förtjänar därmed ett omnämnande. Ett stort tack ska riktas till Mika Sankala på Svenska Fotbollförbundet som varit behjälplig med insamling av datamaterial för denna uppsats. Vidare förtjänar min mentor, handledare och förebild Per Göran Fahlström ett stort tack. Din kunskap och kritiska blick hjälper mig att utvecklas. Mina vänner, och före detta studiekamrater på Coaching & Sport Management-programmet, förtjänar också ett tack. Tobias Heiding, för hjälp med datainsamling, Excel-expertis och visat stöd under tuffa perioder. Tommy Berg, för stöttning när jag tvivlat på min kunskap och Pontus Dorch för ditt alltid öppenhjärtiga stöd. Min bäste vän Björn Källgren förtjänar också ett tack, främst för att du finns, men också för att du alltid är förstående. iii Innehåll 1 Introduktion _________________________________________________________ 1 2 Talang ______________________________________________________________ 2 2.1 Talangidentifiering, selektion och talangutveckling ______________________ 4 2.2 Svenska Fotbollförbundets syn på talang _______________________________ 6 2.2.1 Svensk fotbolls talangselektionssystem _____________________________ 7 3 Två selektionsmiljöer… _______________________________________________ 8 3.1 Idrott (fotboll) och utbildning ________________________________________ 8 3.2 Ungdomslandslag ________________________________________________ 10 4 … leder till problemet ________________________________________________ 10 4.1 NIU-fotboll, en retrospektiv uppföljning ______________________________ 11 4.2 Ungdomslandslag, en retrospektiv uppföljning _________________________ 11 5 Syfte_______________________________________________________________ 13 5.1 Avgränsningar __________________________________________________ 13 5.2 Disposition _____________________________________________________ 13 5.3 Begreppet elitfotboll ______________________________________________ 14 5.4 Vetenskaplig relevans _____________________________________________ 15 6 Tidigare forskning ___________________________________________________ 16 6.1 Talangidentifiering och selektion ____________________________________ 16 6.1.1 Talangidentifiering, selektion och Relative age effect… _______________ 18 6.2 Karriärövergång och elitidrottskarriär ________________________________ 23 6.3 Från tidigare forskning till forskningslucka ____________________________ 25 7 Teoretisk utgångspunkt ______________________________________________ 26 7.1 Tillämpning av teori ______________________________________________ 27 8 Tillvägagångssätt ____________________________________________________ 28 8.1 Delstudie ungdomslandslag ________________________________________ 28 8.1.1 Urval ______________________________________________________ 31 8.1.2 Datainsamling _______________________________________________ 31 8.1.3 Analys av data _______________________________________________ 32 8.2 Delstudie NIU-fotboll _____________________________________________ 35 8.2.1 Procedur, urval och datainsamling _______________________________ 36 8.2.2 Analys av data _______________________________________________ 37 9 Kvalitetskriterier ____________________________________________________ 39 9.1 Validitet _______________________________________________________ 39 9.1.1 Intern validitet _______________________________________________ 39 9.1.2 Extern validitet ______________________________________________ 40 9.2 Reliabilitet _____________________________________________________ 40 9.3 Källmaterial ____________________________________________________ 41 10 Etisk reflektion _____________________________________________________ 41 iv 11 Vetenskapsteoretisk diskussion _______________________________________ 43 12 Resultat ___________________________________________________________ 44 12.1 Delstudie ungdomslandslaget ______________________________________ 45 12.1.1 Relative age effect ___________________________________________ 45 12.1.2 Karriärmönster _____________________________________________ 52 12.1.3 Elitfotboll __________________________________________________ 60 12.2 Delstudie NIU-fotboll ____________________________________________ 66 12.2.1 Relative age effect ___________________________________________ 67 12.2.2 Fotbollstatus och RAE ________________________________________ 70 12.3 Sammanfattande resultat__________________________________________ 74 13 Analys ____________________________________________________________ 75 13.1 Talangidentifiering, selektion och RAE ______________________________ 75 13.1.1 RAE och könsskillnader _______________________________________