Läs Mer Om Sockenvapen I Dagsverket Nr

DagsverketDalarnas hembygdsförbund Nr 4. 2012 Årg 30 Värde 30 kr

EXTRA JULLÄSNING

Tema DET RELIGIÖSA ARVET

Gospel i Mediterande Biskopen Trojansk häst bland Borlänge dalahäst har ordet sockenvapnen t INLEDNINGSVIS Dagsverket Dagsverket utges av Dalarnas Forn- minnes och Hem- bygdsförbund och Dalarnas museum.

Adress: Box 22, 791 21 FALUN, Tel: 023-76 55 00, fax: 023-283 58 Besöksadress: Dalarnas museum, Stigaregatan 2-4, Falun. E-post: [email protected] www.dalarnasmuseum.se

Ansvarig utgivare: Jan Raihle Redaktör: Erik Arrhén Redaktion: Christer Bergin & Maria Björkroth. Bildresearch: Torsten Strand Bildbearbetning: Susanne Nyhlén Ombrytning & Form: Anna Eriksson Korrekturläsning: Agneta Barnelius

Tryck: Landstinget Dalarna/Tryck- center. Svanenmärkt.

ISSN: 0349-6139

Distribution: Dagsverket utkom- mer fyra gånger per år och ingår i medlemskapet i Dalarnas Forn- minnes och Hembygdsförbund. Dalmålning målad 1826 av Skinnar Johan Ersson, Enviken Foto: Dalarnas museum Medlemskap i DFHF för år 2012 erhålles genom insättande av 200 kr på bg 5604-8564. Som medlem får du årsboken DALARNA, 4 nummer av Dagsverket, 20 procents Levande kulturarv! rabatt på museets och hembygds- förbundets publikationer.

”När Vadstena Då och då talas det, kanske framförallt i media, om ”alla tomma Annonsera i Dagsverket: landsortskyrkor”. En och annan tänkare dristar sig tillochmed Helsida: 1.600 kr klosterkyrka att föreslå att våra kyrkor skulle kunna avvecklas. Men är det en Halvsida: 800 kr korrekt beskrivning? 1/3-sida: 600 kr satte in en be- 1/4-sida: 400 kr söksräknare 1/6-sida: 300 kr När Vadstena klosterkyrka satte in en besöksräknare som 1/8-sida: 200 kr som räknade räknade besökare utanför de ordinarie gudstjänsterna fick man Priser exklusive moms siffror i klass med Liseberg! Jag är övertygad om att om man satte besökare Manusstopp Dagsverket 2013 in en liknande besöksräknare i någon av våra Dalakyrkor, till utanför de or- Nr 1 Tema: Natur och kultur, 11 exempel Leksand, Falu Kristine, Rättvik eller Mora skulle man få februari. Nr 2 Tema: Turism och dinarie guds- högre besökssiffror än någon kan ana. Vi är många som besöker resande, 20 maj. Nr 3 Tema: Krig en kyrka också utanför annonserad gudstjänsttid. För att sitta en och fred, 19 augusti. Nr 4 Tema: tjänsterna fick Mat och dryck, 11 november man siffror stund, tända ett ljus, be en bön – eller helt enkelt uppleva miljön i kyrkobyggnaden. Våra kyrkor kombinerar på ett helt unikt sätt Redaktionen förbehåller sig rätten i klass med historia, nutid och framtid. att förkorta och redigera insända Liseberg!” texter. I och med att material läm- Också det organiserade gudstjänstlivet berör många. Vi har gått nas till red. godkänner upphovs- mannen också att det publiceras från en tid då söndagens högmässa var allenarådande till en elektroniskt. nutid då Svenska kyrkans församlingar erbjuder ett brett och varierat gudstjänstfirande. Musikgudstjänster, familjegudstjäns- ter, meditativa gudstjänster, veckomässor och högmässor är exempel på detta. Söndagsgudstjänsterna har fått en bredare inriktning. Gudstjänst firas där människor finns. Det kan vara skotergudstjänster vintertid på fjället eller gudstjänster på fäbo- dar, hembygdsgårdar och friluftsområden under sommaren. Och deltagare kommer. Den officiella kyrkostatistiken visar att bara i Dalarna görs drygt en halv miljon (!) gudstjänstbesök om året.

Det religiösa arvet fascinerar. Det berättar om hur människor i alla tider hanterat frågor om liv och död, om Guds närvaro i det egna livet och den egna bygden. Jag tänker då inte bara på själva Biskop Thomas kyrkobyggnaden, utan på hela kyrkomiljön. Dit hör sofforna på kyrkogården, muren och träden. En miljö som varit bygdens Söderberg Omslagsbild:Mediterande dala- Foto: Magnus hjärtpunkt i tusen år och som ännu är det. Och en sak är säker, häst. Foto: Nicolina Gustafsson, Aronson alla kyrkor är älskade. t Dalarnas museum

2 Dagsverket nr 4. 2012 t REDAKTÖREN t REPORTAGE

Ett sensationellt fynd gjordes i Vika kyrka 1916 då en medeltida skulp- turskatt hittades inmurad på en läktare. Men figurerna var redan kända bland några pojkar som olovandes gått på upptäcktsfärd på kyrkvinden. Pojkstreck avslöjade skattgömma

n försommardag 1910 Sigurd Curman, som beskriver rerade dopfunten var målad. var Viktor Hedström fyndet som ett av det största Antikvarier och konservatorer och två av hans vän- ögonblicket i sitt liv. tillkallades och mycket riktigt ner i Vika kyrka för kunde man snabbt konstatera Eatt förbereda inför konfirma- Det var i och med reforma- att den var både spacklad tionen. Nyfikna, som 13 åriga tionen på 1600 talet, när allt och målad. Bums… tog man pojkar var och är, så började katolskt skulle rensas bort, bort färg och spackel och fick Religion de undersöka kyrkan och dess som skulpturerna hamnade på fram en vacker ornamenterad hemliga vrår. På deras upp- gapskullen och blev inmurade. dopfunt. engagerar! täcksfärd hittade de en ingång Vilket i sig är fantastiskt då det till kyrkvinden. I mörkret fick flesta katolska skulpturer blev Viktor Hedström, 1897-1974, Vi kan nu se tillbaka på ett de krypa och kom till slut fram uppeldade. Alla skulpturer i blev senare i livet byggands- händelserikt år som gått i till en trappa som ledde ner Vika kyrka är dock åverkade snickare. Han värnade om firandets tecken. Inte minst till den igenmurade gapskul- på något sätt, nästipp saknas, sin hembygd hela sitt liv. Han saluterade vårt eget hem- len*. De trevade sig ner och en hand är borta mm. Kanske var med och startade Vika bygdsförbund att det var 150 väl nere såg och kände de är det gjort med flit för att ta föreläsningsförening och år sedan Dalarnas fornmin- former av skulpturer, som bort kraften från skulpturerna var ordförande i Vika –Hosjö nesförening bildades 1862. stod väl gömda och bort- eller också är det olyckshän- hembygdsförening mellan Det gjorde man bl.a. med en glömda i mörkret. I den lilla delser. åren 1950-1971. Viktor var en färgsprakande dräktparad strimma ljus som föll in fick de av drivkrafterna till att Gamla och en storstilad bankett på plötsligt se siluetten av en häst Skulpturerna på gapskullen Staberg kom i hembygdsfören- Dalarnas museum den 5 maj. och blev så rädda, ”så vi kuta är inte det enda som blivit in- ingens ägo och att det påbörja- Flera medlemsföreningar var därifrån … hä stod en häst murat i Vika kyrka. I och med des en renovering av gården. med på festen. åppå gapskullan”, berättade renoveringen 1916-17 hittades Minnet av när de smög runt Viktor långt senare för kyrk- även ett igenmurat fönster på i kyrkan var nog ett av hans Detta extra fylliga julnum- vaktmästare Sigge Sahlander. vapenhusets gavel. Vägg och livs äventyr. Vilka hans två mer av Dagsverket blir en av Hur länge Viktor och hans takmålningarna kom fram allt vänner var är fortfarande en de sista festraketerna som vänner bevarade hemligheten eftersom putsen avtvättades. hemlighet. Det är kanske bara fyras av under 2012. Temat att de smygit runt i kyrkan 1974-75 när putsen skulle bort Vika kyrka som vet. t har varit ovanligt lätt att fylla, olovandes är det ingen som från fasaden för att ge kyrkan för religion, det engagerar. Det vet. ”Hä tordas vi int tala om, en tegel- och stenfasad så hit- *Gapskullen var en läktare religiösa landskapet förändras då skull vi fått stryk, springa tades ett murat kors samt blin- vid sidan om altaret där korgos- då vår andlighet hittar nya ut- uppå kyrkvinda på hä vise gö deringar på gavlarna. Sten- sarna stod och sjöng under tryckssätt och arenor. Utan att man int”. Hästen de såg var fasaden gick inte att behålla mässan. vi kanske tror det, pågår även ”St Göran” en av trässkulptu- då vissa stenar var i så dålig en hel del ombyggnader i våra rerna i gruppen ”St Göran, kondition. Kyrkan återfick sin sockenkyrkor. Att balansera draken och prinsessan” som putsade fasad men nu med mellan just utveckling och finns att se idag i Vika kyrkas alla utsmyckningar bevarade tradition är en stor utmaning vapenhus. Skulpturerna hit- och framtagna. År 1970, när för Svenska Kyrkan, men där tades officiellt först när kyrkan Stig Tenéus tillträdde tjänsten Anna Eriksson, t.ex. Dalarnas museum och blev renoverad och gapskullen som kyrkoherde, misstänkte Dalarnas mu- konservatorer är behjälpliga öppnades upp år 1916-17 av han att den släta grönmarmo- seum med råd och dåd.

En förändring som enbart vore till det bättre, skulle vara att vi var och en städar i vårt svenska ordförråd och kastar ut fördomsfulla religiösa till- mälen som t.ex. trolltrumma. På 2000-talet ska man säga ”den samiska trumman” när 1 2 man omtalar den samiska shamanens instrument. 1 Helig påve 2 Gapskullen Detta sagt, återstår för mig 3 Dopfunten att tillönska alla läsare en rik- 4 Detalj av tigt skön julhelg och ett Gott Vapenhus- gaveln Nytt År! t 5 Vika kyrka Foto: Krister 3 4 5 Erk Arrhén, redaktör Källström

Dagsverket nr 4. 2012 Dagsverket nr 4. 2012 3 t MUSIK Gospel - hopp och kärlek

De svarta slavarnas musik har flyttat från bomullsfälten i den amerikanska södern till svenska konserthus och kyrkor. Fyra kvinnor i en nystartad gospelkör i Borlänge berättar om gemenskap, andlighet och att få vara och låta som man är. Foto: Hans Helmerson

rdet gospel kommer ifrån Baggbo, Mimmi Frykberg, 23 år från ”... man är en religiös energi i den här kören. engelskans ord för evang- Borlänge och Marie-Louise Wideham- Hon tror att det beror på körledaren elium, ett ord som i sin tur mar, 54 år från Falun för en intervju. glöm- Petra Kvännå, som väljer lite andra betyder ”glädjebudskap” De berättar att de alla har hållit på mer bort låtar med texter som alla kan förhålla Oeller ”goda nyheter”. Gospelmusik med musik på något sätt hela livet. sig till. Alla menar att det är viktigt sig själv härstammar från så kallade Negro Antingen genom skolkören, eller via att ha en inspirerande ledare som Spirituals. Dessa sånger sjöngs av dans och instrumentspel. De menar i allting. Petra. Vidare säger Marie-Louise att de afroamerikanska slavarna innan alla att huvudsaken med att sjunga Här kom- Gud inte behöver ha en betydelse emancipationen och de berörde i kör är gemenskap, glädje och ut- som kristendomen bestämt. And- drömmen om frihet och ett bättre tryck. ”Man får uttrycka sig och visa mer man lighet kan vara något annat också, liv. Gospelmusik har fortfarande ett en känsla. Sen finns det ett djup i i kontakt menar hon. Mimmi fortsätter: kristet tema och den används ofta i gospel också, med all historia bakom. ”Som jag känner mig när jag sjunger musikgudstjänster för att hylla gläd- Sådant kan man alltid återspegla”, med sig gospel, det handlar också om en tro jen och kärleken till Gud, Jesus eller säger Marie. Marie Louise håller med själv. Det på människan. Att lära sig komma själva livet. I USA har gospelmusiken och säger att det också handlar om är andlig- ner på jorden. Allting har blivit så en stor marknad och den är ytterst att skapa något tillsammans och att materiellt och stort i vårt samhälle att populär både i och utanför kyrkan. det blir mycket starkt när alla gör sitt het här. man glömmer bort sig själv i allting. bästa. Mimmi nickar och fyller på: Att det är Här kommer man i kontakt med sig Gospeln har landat i Borlänge ”Ja, jag tror mycket på den sociala själv. Det är andlighet här. Att det är Gospelmusiken spreds genom kyr- gemenskapen. Man får så mycket jag och vi jag och vi tillsammans.” korna och deras missionärer. Det var, genom varandra.” tillsam- Marie säger att gospel är kärlek och precis som i USA, frikyrkorörelsen Elin Heffler säger att körsången också att kunna förmedla det till andra. Att som anammade gospelmusiken först kan stärka självförtroendet. Detta mans.” inge hopp om ett bättre liv. Marie- i Sverige och den etablerades i mitten håller alla med om och Marie-Louise Louise håller med och säger att utav 1900-talet. Missionskyrkor och säger att hon tror att man snart kan det är just det som skapar kraften i andra frikyrkor fann musiken och få körsång på recept eftersom det är gospel – hopp och kärlek. t började använda den i gudstjänster så läkande för själen. och sammankomster. Idag är gospel- rörelsen mycket stor i Sverige och det Att sjunga gospel MISSA INTE! körsångare från anordnas flertalet gospelfestivaler Varför sjunger man då gospel? Marie Den 26 januari Dalarna och varje år som lockar tusentals sångare säger att det är mer schvung i det och 2013 går en Gästrikland. och åhörare, bland annat Stockholm att det är friare än den kyrkosång stor gospelkon- Bland annat Gospel och Gävle Gospel. Bara i hon tidigare mött eftersom man är sert av stapeln Petra Kvännås Dalarna finns det mellan 40-50 aktiva befriad från noter. i Rättviks Kyrka gospelkör. gospelkörer som alla ger konserter Mimmi säger att hon känner sig ac- till förmån för Biljetter släpps året om. För att få mer insyn i den cepterad som hon är när hon sjunger Hagströmin- på första ad- moderna gospelrörelsen i Dalarna, gospel. Elin håller med och säger att samlingen. vent. Håll utkik reste jag en höstkväll i oktober till det inte spelar någon roll om man Fokus ligger på på: www.face- Borlänge för att hälsa på Petra Kvänn- sjunger fel, man duger ändå. Jennie Elvis Presleys book.com/ ås nystartade gospelkör. Marie-Louise framhåller att hon inte Tiderman musik och hagstromfund- musikan- Musik som gemenskap störs av det religiösa temat även om tikvarie, kyrkan kommer raiser, www. Jag träffar Elin Heffler, 30 år från hon inte är aktivt troende. De andra Dalarnas att fyllas utav hagstromin- Falun, Marie Samuelsson, 58 år från håller med. Marie säger att det inte museum närmare 150 samlingen.se

4 Dagsverket nr 4. 2012 tTING SOM TALAR Sametrumman i Falun En av juvelerna i Dalarnas museums samlingar är en samisk trumma, troligen från Lule Lappmark. Rolf Christoffersson har haft glädjen att betrakta den på nära håll, till och med kunnat hålla i den och försökt föreställa sig hur dess ursprungliga ägare kan ha upplevt närvaron av det heliga i den och dess bilder.

rnst Manker, inten- nordliga, skåltrummorna, är dent på Nordiska Mu- byggda på en urholkad utväxt seet, gav 1938-1950 ut från något träd. Alla har ett de två volymerna Die skinn som spänts över ramen ELappische Zaubertrommel. respektive skålen. Trumma 62 Eine ethnologische Monograp- är av den senare typen. Den hie (1: Die trommel als Denk- är ett mästerverk i handaslöjd. mal materieller Kultur och Undersidans dekorativa ut- 2. Die Trommel als Urkunde skärningar, tycker jag, är dess geistigen Lebens) som är den mest imponerande del. Även fullständigaste beskrivningen trumskinnets fastspänning är av den samiska trumman. utsökt noggrant utförd. Till Manker ansåg att 71 av de 81 trumman finns också en fint redovisade trummorna kunde slöjdad trumhammare samt anses som autentiska. Yt- en förmodad visare med sju terligare fynd har dock gjorts, mässingsringar kombinerade bl.a. en välbevarad trumma i med två lejonamuletter, allt Museet i Manheim och delar sammanbundet med en kedja av trummor har också hittats, av mässing. Den senare känns t.ex. en nyupptäckt ofullstän- något oproportionerlig i för- dig trumram på Sydsamiskt hållande till trumman. område i Norge. Det är sannolikt att det finns fler gömda Vägledning vid svåra val trummor som eventuellt kom- Vad som mest intresserat mer att upptäckas. I Mankers både de kyrkliga och stat- förteckning, som måste anses liga dignitärer som berövade 4 vara den nu rådande numre- samerna deras trummor, och ringen av trumbeståndet, har trumman i Dalarnas museums »Det är sannolikt att ägo numret 62. Trumman det finns fler gömda beskrivs av Svante Svärdström trummor som even- i en artikel i Falu-Kuriren 1943 tuellt kommer att under rubriken Trolltrumma upptäckas.« från Lappland. I den till trumman hörande beskrivningen med hot även om dödsstraff sägs att ”trolltrumman använ- förbjöd bruket av dem, liksom des av stammens trollkarl.” senare tids religionsforskning är de bilder som med albarks- Den samiska trumman sav tecknats på trumskinnen. Mankers benämning ”Zauber- Dessa bilder uttrycker samiska trommel” och Svante Svärd- Bild över. Trumskinnet, som dels gav ett ljud som hjälpte nåjden föreställningar om den fysiska ströms ”trolltrumma” är van- att gå i trance, dels genom sin vibration påverkade visarens och mentala verkligheten. lig än idag men måste numera vandring mellan figurerna när man sökte utröna makternas vilja, Genom att placera en visare, utifrån nutida kulturhistorisk är gjort av avhårat renskinn. Foto: Fredrik Hegert någon eller några mässings- och religionshistorisk kunskap Bild under. Trummans undersida: De allra flesta av trummorna är ringar eller andra föremål på avvisas. Det var framför allt raffinerat dekorerade genom inskurna eller ristade mönster på trumskinnet och iaktta hur nåjden, den främste religiöse trädelarna och på hamrarna. Foto: Fredrik Hegert dessa rör sig när man trum- traditionsbäraren och rituella mar på det fick man svar på specialisten i det samiska sam- som ligger i föreställningen trumman. någon ställd fråga, t.ex. om hället som i utövandet av sin om trolldom. I ett senare bättre renbete, vilken vand- samhällsfunktion, använde skede utvecklades bruket Ett utsökt hantverk ringsväg man borde välja. trumman. Nåjden är en av de av trumma så att husfäder De samiska trummorna är Nåjden kunde också med funktionärer inom muntligt också kunde ha och använda konstruerade på två sätt. De trummans hjälp gå i trance 1 burna kulturer som samlande trumma som spådomshjälp- sydliga, ramtrummorna, är- om man ville komma i kontakt brukar benämnas schamaner. medel. Av denna anledning byggda på en ram som gjorts med den andra världen, den Beteckningen nåjdtrumma är det nog mest korrekt att av en rundböjd spjäla, formad bortom det närvarande, där undviker den nedvärdering tala endast om den samiska oval, ofta i äggform. De ens anfäder antogs befinna

Dagsverket nr 4. 2012 5 t TING SOM TALAR Två punkterade myter om frikyrkorörelsen I Dalarna var frikyrkorörelsen tidigt på stark frammarsch. Var utvecklingen mindre intensiv här än i Jönköpings län, Sveriges nuvarande bibelbälte? Och hur väl stämmer egentligen de fängslade ”Orsaläsarna” in i föreställningen att missionen spreds med järnvägen?

är jag förra hösten och var inte medlemsbaserad. höll föredrag på Däremot byggde de troende Dalarnas museum inom stiftelsen egna kapell fick det titeln: Ett och anordnade gudstjänster, Nkapell i varje by! - Frikyrkorö- med eller utan präst. Det var relsen under andra hälften av först när Svenska Missions- 1800-talet. Föredraget kan ses förbundet bildades år 1878 som ett resultat av den inven- som man började föra egna tering och dokumentation av medlemsmatriklar och med- bevarade frikyrkokapell som lemsantalet blev möjligt att för några år sedan genomför- använda som grund för senare des av Dalarnas folkrörelse- forskning. Clas Wallman (1774-1851). Foto Dalarnas museum arkiv. Som forskare har jag sedan försökt att sätta in dessa »Allt tyder också på intressanta byggnader i ett att det vid denna tid sig och kanske få deras hjälp i något om härkomsten” skrev större samhällsperspektiv. även verksamhets- nöd och sjukdom. Svärdström. Inte heller ifråga Under arbetets gång har jag mässigt var det en om tvillingen, nr 61, finns stött på ett par väl spridda En tvilling i Skottland någon närmare kunskap om missuppfattningar som det mera livaktig religiös Trumman i Dalarnas muse- härkomsten. Den kan, som kan vara på tiden att kor- väckelse i Dalarna än ums ägo är så lik en annan skåltrumma, konstateras vara rigera. Den första är att i Jönköpings län.« (nr. 61 i Mankers förteckning) av nordsamisk typ. I boken Jönköpings län tidigt skulle ha att jag anser dessa båda ha Bergmästare Clas Wallman utmärkt sig genom en omfat- Då hade redan de första kapel- samma ursprung, antingen 1774-1851 berättar Margareta tande radikal frikyrklighet. len tjugo år på nacken och det samma tillverkare eller nåjd/ Granbom bl.a. att Wallman Den andra är att frikyrkorö- skulle dröja lika lång tid innan nåjdlärling/son. Den andra 1795-1796 reser i Västerbotten relsen spreds med järnvägs- alla föreningarna som byggt trumman finns i Edinburgh, och Lappland och visar med byggandet och en ny urban kapell före splittringen inom och har förmodligen kom- kartbilder orter han besökte. livsstil. Svenska Kyrkan hade bestämt mit dit som s.k. ”diplomatic Som bergmästare från den sig för att bryta med moder- cargo.” viktigaste av dåtidens alla gru- Missvisande medlemstal församlingen och ansluta sig Bilderna på vår trumma är vor, Stora Kopparberget, och Att undersöka frikyrkorörel- till Missionsförbundet eller noggrant återgivna av Manker. representant för Bergskollegi- sens utbredning under inte. De är delvis mycket urblekta um var Wallman en betydelse- 1800-talet är inte helt enkelt. och svårtolkade. I något fall full person. Hans besök i norr Den mest omfattande väck- Att EFS inte redovisade några kan man nog diskutera om sammanfaller väl med den tid elsen skedde inom Svenska medlemssiffror, kom att sned- återgivningen skulle kunna då stat och kyrka beslagtog de Kyrkan genom Evangeliska vrida beskrivningen av den justeras, men i stort sett är samiska trummorna. Det är Fosterlandsstiftelsen (EFS) tidiga frikyrkorörelsen i den bildvärden korrekt återgiven, tänkbart att Wallman antingen på några delar av trumskinnet fick trumman som kuriös gåva kan inga bildmoment återfin- (diplomatic cargo?) eller köpte nas. Så är det även på andra den till samlingen av märkliga trummor. Bilder kan ha nötts föremål som återfanns i det bort, bleknat eller förstörts Wallmanska hemmets ”skåp genom den uppvärmning av med en myntsamling och trumskinnet som man gjorde diverse.” t för att ge skinnet bättre spän- ning. Ljudet var viktigt.

Från Lappland till Falun Sametrumman kom i museets ägo som donation från berg- mästare Wallmans efterlämna- de samlingar 1876. ”Hur trum- Rolf Christof- man kommit i släktens ägo har fersson, fil. dr icke kunnat utrönas, ej heller Uppsala Interiör Skattungbyns Baptistkapell. Foto: Dalarnas folkrörelsearkiv

6 Dagsverket nr 4. 2012 t HISTORIA Två punkterade myter om frikyrkorörelsen

Karta över Dalarna utvisande missionshus inom EFS och baptistkapell byggda 1854-1874 samt järnvägslinjer byggda före den 31 december 1875. Teckenförklaring: missionshus baptisthus - - - privat järnväg •-•- stambanan

Skattungbyns Baptistkapell. Foto: Dalarnas folkrörelsearkiv

stora undersökning av folkrörelser- förmodligen början på 1900-talet nas utbredning i Sverige som gjordes en kulmen i båda länen. Allt tyder av historiska institutionen vid Upp- också på att det vid denna tid även sala universitet under 1970-talet. 1 verksamhetsmässigt var det en mera Eftersom den inomkyrkliga väckelsen livaktig religiös väckelse i Dalarna än under 1800-talet i stort sett domine- i Jönköpings län. rade i hela vårt land, så vill jag påstå att undersökningen saknar relevans Vad som hänt under 1900-talet, är före, låt säga, 1900. förmodligen att Pingströrelsens stora publika möten i nyuppförda mo- Stort kapellbyggande i Dalarna derna kapell i Jönköpingstrakten, och En jämförelse mellan kapellbyggan- den där starka lokala förankringen, senare i frikyrkorörelsens historia det i Dalarna och det i Jönköpings län har blivit ett modernt kännemärke och handlar mera om urbanisering är tämligen enkelt. Vi har nämligen för hela länet. och ändrade byggnadsstilar än ökat använt oss av samma arbetsmetod totalt antal medlemmar. och inventeringsblankett. Resultatet Kapellen som knuttimrade för Jönköpings län hade dessutom, bondstugor En erfarenhet från mitt föredrag redan när vi började i Dalarna, getts Vad gäller järnvägen är jämförelsen i Falun är att materialet är väldigt ut i bokform. ännu enklare. År 1875 fanns järnväg stort och svårt att sammanfatta för Under perioden 1850 – 1874 byggdes mellan Gävle och Falun och arbete hela länet. Det borde inbjuda till mer i Jönköpings län 29 bönhus, varav pågick genom Borlänge, Gränges- lokalhistorisk forskning och flera fö- 27 inom EFS och 2 inom baptismen. berg, mot Oxelösund. Dessutom gick reläsningar. Det skulle gå alldeles ut- I Kopparbergs län var totalsiffran stambanan genom Krylbo. De flesta märkt att diskutera varför Gagnef och densamma. Här byggdes dock 9 har säkert hört talas om ”Orsalä- inte Dala-Järna är vår mest frikyrkliga baptistkapell, varav flera redan på sarna”. Baptisterna som på 1850-talet socken. Och varför skrivs inte boken 1850-talet, och 20 inom Svenska fick fängelse för sin tro. Ett frikyrkligt (gärna i flera färgglada och mera Kyrkans ram. centrum fanns alltså i norra Dalarna lokala delar) om Dalarnas frikyrkorö- Under perioden 1875 – 1899 blir och de 29 före år 1875 uppförda relse och dess kapell? Många finns ju siffrorna ännu mer spännande. Jön- kapellen var väl spridda över länet. fortfarande kvar. t köpings län hade 102 (nyevangeliska) Frikyrkorörelsen var inledningsvis kapell tillhörande Fosterlandsstiftel- ett uttryck för en förändring av det sen/Missionsförbundet, 4 baptistiska svenska bondesamhället. Detta be- 1 Se t ex Lund- Svenska Mis- och 9 metodistiska(dit även Fräls- kräftas också av att cirka 80 % av de kvist Sven 1977: sionsförbundet ningsarmén hör). I Kopparbergs län tidiga kapellen ser ut som, just det, Folkrörelserna bildades, men hade det uppförts 92 nyevangeliska, knuttimrade bondstugor. i det svenska övergången 42 baptistiska (av flera olika rikt- Focus på stationssamhällen som samhället. So- från Foster- ningar) och 19 metodistiska kapell. ”extremt frikyrkliga” beror nog på ber debatt Sth. landsstiftel- Slutsummorna blir 115 respektive 153. att där fick ofta kapellet formen av Här kan man sen var ofta Detta innebär att frikyrkorörelsen en karaktärsbyggnad. I Borlänge naturligtvis bara formell. under senare delen av 1800-talet köping fick till exempel i början av hävda att den Medlemmarna växte betydligt snabbare i Kop- 1900-talet, i avsaknad av en domine- inomkyrkliga var samma Börje parbergs län än i Jönköpings. Vad rande statlig kyrka, missionskyrkan Henningsson väckelsen blev personer som beträffar antalet tidigare byggda, och metodistkyrkan framträdande fil. dr. en folkrö- tidigare. och i bruk varande kapell, utgjorde platser. Men denna utveckling kom Borlänge relse först när

Dagsverket nr 4. 2012 7 t HERALDIK Sockenvapen i Dalarna – en kommunal angelägenhet Det är unikt för Dalarna att regeringen har fastställt vapnen för samtliga städer, köpingar och socknar. Statsheraldikern reder ut vilken juridisk status dessa ibland herrelösa symboler har idag och hur exempelvis en hembygdsförening kan använda sitt sockenvapen. alarna intar med sin långa upprörda känslor runt om i Dalarna ”Detta vapen för nu existerande kommuner. tradition av sockenvapen och förefaller idag vara lagt på is. I lag (1979:411) om ändring i rikets in- och -fanor en särställning Endast några enstaka kommuner historie- delning i kommuner meddelas att vid på det heraldiska området. har i sin kommunikation låtit ersätta lösa och sammanläggningen av två kommu- DMed början 1920 skapades under en vapnen med en obegriplig logotyp ner övergår kommunens tillgångar trettioårsperiod heraldiska vapen där bokstaven A i ortnamnet ersätts grafiskt och ansvarigheten för förbindelser och fanor för varje stad och socken med en dalahäst. miss- till den kommun som bildas genom i Dalarna. Särskilt intensivt pågick lyckade sammanläggningen. Detta innebär denna process under 1940-talet, då Vapen med patentskydd att den immateriella tillgång som de de hotfulla krigsåren ökade känslan Såsom en följd av nämnda förvalt- förslag upphörda kommunernas vapen ut- för hembygden och dess symboler. ningsreformer är det sålunda endast väckte gör idag innehas och förvaltas av de Situationen 1951 var den, att landska- 15 av de 55 vapen som var fastställda befintliga kommunerna. I övergångs- pets samtliga 55 förvaltningsenheter av Kungl. Maj:t (regeringen) 1951 med rätta bestämmelserna (1973:405) vid infö- (städer, köpingar och socknar) då som än idag är i bruk som vapen för upprörda randet av PRV som ny registermyn- hade antagit egna heraldiska vapen, en kommun. Dessa är registrerade i dighet för offentliga vapen meddelas vilket saknar motsvarighet i övriga Patent- och registreringsverkets(PRV) känslor också att svenskt kommunalt vapen delar av landet. register över kommunala vapen runt om som fastställts av konungen före den och åtnjuter därmed skydd enligt i Dalarna nya lagens ikraftträdande, registreras Hästen bland hermelinerna lagen (1970:498)om skydd för vapen genom registermyndighetens försorg Vid kommunreformen 1952 försvann och vissa andra officiella beteck- och före- och med verkan från den nya lagens några av socknarna som självstän- ningar. Lagen syftar till att skydda faller idag ikraftträdande (1/10 1973). Eftersom diga kommunala enheter och vid vapnen från oönskad användning alla Dalarnas kommunala vapen var reformerna 1971 och 1974 försvann i näringsverksamhet. Märk väl att vara lagt fastställda av Kungl. Maj:t redan 1951 ytterligare ett antal kommuner, när lagen endast talar om näringsverk- på is.” har PRV ansvar för deras registre- de nya större kommunala enheterna samhet, vilket innebär att ideella ring, men det är i skrivande stund skapades. Dalarnas län består idag föreningar kan använda vapnen utan oklart om så har skett. av 15 kommuner, som numera är att inhämta kommunens tillstånd. de förvaltningsenheter som för det En näringsidkare kan mycket väl De gamla sockenvapnen, som i juri- heraldiska arvet vidare. De flesta använda hemkommunens vapen i disk mening är kommunvapen, om gör det med stolthet och använder sin marknadsföring för att markera än i de flesta fall för upphörda kom- vapnet flitigt i sin visuella kom- varans härkomst, men inte utan att muner, kan därför brukas på samma munikation. Under det senaste året ha fått kommunens tillstånd. villkor som alla andra kommunvapen har det dock inom Region Dalarna i riket. Om en förening vill använda förekommit förslag att samtliga Herrelösa sockenvapen vapnet för att uttrycka sin hemvist kommunvapen ska ersättas med en Vilken juridisk status har då alla övri- finns det inga hinder för det, men logotyp där bilden av en dalahäst ska ga och till synes herrelösa sockenva- om en företagare vill använda vapnet utgöra ett gemensamt figurativt ele- pen? En granskning av lagstiftningen i sin marknadsföring måste han in- ment. Detta historielösa och grafiskt tyder på att de har ha samma skydd hämta kommunens tillstånd. t misslyckade förslag väckte med rätta som de vapen som fortlever som Sid 9, överst till vänster 1. Dalarnas landskapsvapen, 2-7. stadsvapen, 8-11. köpingsvapen, 12. hästen, Region Da- larnas förslag till ny kommunlogotype, 13-56. sockenvapen.

MISSA INTE! 23 januari kl. Föredrag med 19.00. Dalarnas statsheraldiker museum, Falun Henrik Klack- i samarbete enberg med Dalarnas hembygdsför- ”Dalarnas he- bund raldik - grafisk Henrik Dalkarlsvandringen 2003. Klacken- design med Foto: Jan-Olof Montelius berg, stats- medeltida heraldiker rötter”

8 Dagsverket nr 4. 2012 Dalarna Falun Avesta Borlänge Hedemora Ludvika Säter

Borlänge Krylbo Morastrand Smedjebacken Bjursås Boda

By Enviken Floda Folkärna Gagnef Garpenberg Grangärde

Grytnäs Gustafs Hedemora Husby Idre Järna Leksand

Lima Ludvika Malung Mora Norrbärke Nås Ore

Orsa Rättvik Siljansnäs Silvberg Sollerön St Kopparberg St Skedvi

St Tuna Sundborn Svärdsjö Säfsnäs Särna Söderbärke Torsång

Transtrand Venjan Vika Våmhus Ål Älvdalen Äppelbo

Dagsverket nr 4. 2012 9 t samtid

Hur står det till med religiositeten i Dalarna idag? Utifrån en ny kart- läggning vet vi att den delvis har hittat nya uttryck och arenor. »Den mediterande dalahästen« Den mediterande dalahästen Foto: Nicolina Gustafsson

rojektet Den mediterande samtida religiösa uttryck som inte ”Hälsa Cirka en tredjedel erbjöd det vi kallar dalahästen: Globaliserad är relaterade till kyrkor och andra för holistiska massagetekniker, det samtida religiositet i lokal ut- etablerade religiösa organisationer. kan också vill säga tekniker där kroppen står i formning och på nya arenor, Även i detta slag av religiositet finns förknip- fokus och behandlas genom massage, Pfinansierat av Vetenskapsrådet, star- sociala mötesplatser som fungerar men där också andra dimensioner är tade år 2008 med syftet att utifrån en som inspirationskällor och erbjuder pas med viktiga. Några exempel är zonterapi, lokal kartläggning i Dalarna studera individen möjligheter till menings- harmoni, akupressur och energimassage. Näs- hur religiositet uttrycks i samtiden. skapande och identifikation. tan lika många erbjöd västerländska Vår övergripande tes var att religiosi- sinnesfrid, komplementär- och helandemeto- tet idag uttrycks och konstrueras på Religiositet i Dalarna i siffror personlig der, som till exempel kristallhealing nya sätt och på nya arenor. I Dalarna bor det cirka 277 000 per- utveck- eller homeopati, och strax därefter I vårt projekt representerar dalahäs- soner. Av dem är 78 % medlemmar följer österländska body-mind- ten samtidens religiösa landskap. i Svenska Kyrkan, men bara ungefär ling, me- tekniker som yoga, meditation och Dalahästen används ofta som en 2,9 % av befolkningen (cirka 8.100 ning och mindfulness. Stort är också området symbol för det svenska, för det lokala personer) deltar i en vanlig söndags- österländska helandemetoder, som och traditionella, men idag har en gudstjänst. Svenska Kyrkan har i gudomlig- erbjöds av drygt en fjärdedel av del dalahästar antagit andra och nya Dalarna 102 präster. Ungefär 1,9 % av het. ” producenterna. Här var akupunktur skepnader. Framför allt fångades vår Dalarnas befolkning är medlemmar i och reiki störst; omkring en tiondel uppmärksamhet av kursgården Bara- frikyrkor, och invandrargrupper som av producenterna erbjöd var och en varas mediterande dalahäst. Bara- katoliker, muslimer och buddhister av dessa metoder. Nära en femtedel vara ligger i Vikarbyn utanför Rättvik har tillsammans drygt 1.000 med- erbjöd holistiska psykoterapier — och såväl kursgårdens utformning lemmar. Så har vi Jehovas Vittnen till exempel personlig utveckling, som dess logga säger något viktigt med 550 medlemmar och Jesu Kristi livscoaching eller gestaltterapi. Något om dagens kulturella och religiösa Kyrka av Sista Dagars Heliga med erbjöd spiritualism, kanalisering eller uttryck: I en traditionell dalagård vid ungefär 200 medlemmar. schamanism. Endast sex procent Siljan pågår meditativ verksamhet erbjöd divinationstekniker som tarot med inspiration från såväl indiska re- Därutöver fann vi 442 populärre- eller astrologi. ligiösa traditioner som psykologiska ligiösa producenter – som helare, terapeutiska traditioner från USA. medier, yogalärare, astrologer, holis- Det finns alltså fyra gånger fler popu- På liknande sätt blandas idag det tiska terapeuter – som tillsammans Liselotte Frisk, lärreligiösa producenter än präster gamla och det nya, det lokala och det besöktes av cirka 4.100 personer (1,6 professor i re- inom Svenska Kyrkan i Dalarna, men ligionsveten- globala i många sammanhang. %) varje vecka. Fyra av fem populär- skap, Högsko- de flesta populärreligiösa producen- Det vi framförallt ville studera var religiösa producenter är kvinnor. lan Dalarna ter arbetar deltid, i många fall väldigt

10 Dagsverket nr 4. 2012 mycket deltid. Ungefär hälften »Dalahästen används kulturella, ”religiösa” uttryck dualism och det egna jagets så många som går i söndags- ofta som en symbol möter globala strömningar, utveckling. Samtidigt har det gudstjänst besöker den popu- religionens ideologiska drag lokala och traditionella stor lärreligiösa miljön varje vecka. för det svenska, för tonas ner och värdet av den betydelse och omförhand- Vi måste dock hålla i minnet det lokala och tra- inre upplevelsen ställs alltmer las, återanvänds och får nya att många besöker denna ditionella, men idag i centrum. Globaliseringen former i vår mångkulturella miljö ganska sällan, men läser har en del dalahästar genererar ett fokus på indivi- samtid. t desto mer och utövar hemma. antagit andra och Andra undersökningar visar nya skepnader.« att minst 30 % av svenskarna besökt den populärreligiösa terapi, komplementärme- miljön åtminstone en gång. dicin och underhållning. Vi fann att många av dem var Nya arenor s.k. hybrider, det vill säga de Vi hittade sju kursgårdar i var öppna för individuella Dalarna som har aktiviteter tolkningar angående om de med populärreligiösa inslag. hade religiösa dimensioner el- Kursgårdarnas hemsidor ler inte. Begreppet religion är visar ofta vackra naturbilder, för övrigt mångtydigt och har rustika rödmålade hus och ingen vedertagen definition. bilder laddade med symbolik, Flera av våra intervjupersoner som en vacker bild av dörrar använde det inte, utan talade på glänt som för tankarna till i termer av personlig utveck- shinto-portar i Japan. Kom- ling, inre kraft eller harmoni. binationen av globala, gärna Vår slutsats var att religion österländska atmosfärer, och idag uttrycks också på seku- lokal dala-allmoge framgår lära arenor, och att tolkningen tydligt bildmässigt. Här finns är upp till individen själv. både en österländsk exotism Flera av de aktiviteter vi un- och en förankring i lokala dersökte kan dock rimligen ha rötter. en stor betydelse för att kon- struera och upprätthålla olika Förutom kursgårdarna finns individuella livsåskådningsele- många hälsocentra, gym, spa ment och utforma mening och och coachinginstitut där det identitet för individen. också finns populärreligiösa Ett annat exempel på grän- inslag. Aktiviteterna mark- ser stadda i upplösning är nadsförs ofta som inriktade gränsen mellan praktiker mot hälsa, ett begrepp som som definieras till samhällets idag kan uppfattas på många huvudfåra och praktiker som olika sätt som inte bara har befinner sig i ett spänningsför- med fysisk hälsa och frånvaro hållande till denna. I jämförel- av sjukdom att göra. Hälsa se med hur dessa betraktades kan också förknippas med för bara ett eller ett par decen- harmoni, sinnesfrid, person- nier sedan går det att se en lig utveckling, mening och tydlig förändring i inställning gudomlighet. Flera av dessa idag. Många av de fenomen innebörder kan relatera till vi undersökte används nu i religiösa dimensioner. samhälleliga institutioner. På olika platser i Dalarna äger Kurser i yoga och mindfulness också mässor rum som har hålls till exempel i samarbete starka inslag av de religiösa med Försäkringskassan och yttringar vi undersökte. Under Arbetsförmedlingen på flera 2009 hittade vi sju sådana håll i Dalarna. mässor. Var och en av dessa — Också på individnivå verkar som gick under benämningar gränser bli alltmer otydliga. som exempelvis hälsomässor En del av våra intervjuper- eller harmonimässor — besök- soner kunde beskrivas som tes av åtminstone 100—200 multireligiösa aktörer; de var personer. Här erbjöds också både engagerade i Svenska möjlighet att pröva på aktivi- kyrkan och i andliga fenomen teter som seanser, tarotlägg- utanför denna. ningar, massage eller healing av olika slag. Det finns mycket att diskutera och problematisera bland det Några reflektioner som projektet har observerat. Många av de företeelser I Dalarna kan vi se liknande som vi kartlade befann sig i processer som idag verkar Den mediterande dalahästen gränstrakterna mellan religion pågå även på andra håll runt Foto: Nicolina Gustafsson och andra företeelser som om i världen. Traditionella

Dagsverket nr 4. 2012 11 t PÅGÅNG

Dalarnas ”Jul i vårt hus” Jullekar från förr. Sofi Sandén och Maria SOFIE museum Jonsson 50 :-/barn. Samarr Falu Folk musik och dans hösten 2012 diskuterades i Orsa 11 december kl 14 Jorden runt bland ”Sen vi la in hela vår samling i SOFIE har vi nu levande och döda vulkaner. en effektiv överblick över vad vi faktiskt äger” Utställningar Docent Karin Eriksson, geolog och fotograf, berättar och Hembygdsföreningarna i Mora, detta extra viktigt. 22 sep - 13 jan visar foton från olika vulkan- Orsa och Älvdalen träffades den Kursledare för SOFIE var Lena, SNICKERIVERKTYG FRÅN områden i världen. 24 oktober på en heldagsträff Kenneth och Björn från Gagnefs FEM SEKLER. Delar av Hans Senioruniversitet i på hembygdsgården i Orsa. minnesstuga som under en Nylunds samling Sammanlagt slöt 35 personer timme lät deltagarna bekanta 12 december från 9 olika föreningar upp sig med datasystemet och ställa 24 nov - 5 jan kl 19 Uppläsningskväll. Selma kring dagsprogrammet som frågor. DALAKONST 2012 Lagerlöfs verk ”Körkarlen” handlade om aktivitetsplane- - Sen vi la in hela vår samling Dalarnas konstförenings årliga 100 år! Kom och läs eller bara ring och föremålsdatabasen i SOFIE har vi nu en effektiv jurybedömda utställning. lyssna! Museipedagog Anna- SOFIE. överblick över vad vi faktiskt cari Jadling Ohlsson. I ”bikupor” fick deltagarna äger, säger Lena Nordesjö, 8 okt -16 dec diskutera frågor som Hur man ordförande i Gagnefs minnes- FOTOKONST 13 december lockar nya medlemmar till stuga. Blir vi nu erbjudna en ny RYAN GARRISON kl 12.15-13 Lunchkonsert föreningarna, vad vill man dräktkjol från 1900-talet kan Café Kopparhatten Falu Dans och musikskola utveckla, vilka utmaningar står vi med ett dataklick få fram att vi inför? I min grupp resonera- vi redan äger flera sådana. Det 15 december des en hel del kring hur man blir alltså enklare att grundligt Kl 12- 13.45 Modellteckning kan locka fler barnfamiljer till överväga vilka nya föremål vi gammelgården. På flera håll ska ta in i samlingarna. 19 december brukar skolan komma en gång Deltagarna från Ulum dalska kl 17-20 Museibutiken bjuder om året, vilket ju är jättebra. såg kanske ingen direkt använd- på glögg och pepparkakor. . Frågan är bara om det leder till ning av ett dataprogram som nya medlemskap. hanterar föremål eftersom för- MÅNADENS FÖREMÅL Samverkan var en annan het eningen jobbar med älvdalska December fråga. Föreningar i grannkom- språket. Däremot förde man Föremål från utgrävningen i munerna måste ha dialog med fram en intressant problematik Västra Falan. Se mer på varandra för att undvika att pro- hur dialektala benämningar på www.dalarnasmuseum.se grampunkter läggs på samma föremål kan röra till sökningar i dagar. Särskilt sommartid är databasen. Kalendarium 2013

19 oktober-9 december. 23 jan TATUERADE GITARRER kl. 19 ”Dalarnas heraldik - JESPER ERIKSSON grafisk design med medeltida Hagströmskampanjen rötter”. Föredrag av Henrik Klackenberg, statsheraldiker 26 jan Program kl. 18 The Gospel According to Elvis - Hagströmkonsert i mid- 5 december vintertid II, Rättviks kyrka Leif berättar om slipstenar Foto: Mats Andersson kl 15-18 Råd i byggnadsvård. 15 mars Byggnadsantikvarierna på Sista ansökningsdag för bidrag På eftermiddagen berät- ett riktigt kulturhus där dans, Dalarnas museum till arbetslivsmuseer tade och förevisade Leif från folkmusik, slöjd och dräkt finns kl 17-20.30 Julstuga på Da- 4 maj Slipsstensföreningen hur man samlade i samma lokaler. Var larnas museum. Vi tillverkar Dalarnas hembygdsförbunds hugger till en slipsten. Hant- rädda om detta Orsa! julsaker, lyssnar på julberät- årsmöte i Falun. verket hålls fortfarande vid liv Ett stort tack till Mats An- telser och pratar jultraditio- 25 aug men man har svårt att rekry- dersson och Orsa-Skattunge ner. Vi bjuder på glögg och Arkeologins dag tera yngre stenhuggare. Dagen hembygdsförening för ett finfint pepparkakor! Samarr Falu 8 sep avslutades med en rundvisning engagemang! t Hemslöjdsförening och Dalar- Kulturarvsdagen i vävstugan och på hembygds- nas Hemslöjdsförbund 14 sep gården. Geologins dag Ett intryck som flera delta- 7 dec 15 sep gare delade med mig var med Kurs i dokumentation och Sista ansökningsdag för bidrag vilken bredd och engagemang minnesberättelser ur Gustav VI Adolfs fond för olika sektioner i anslutning svensk kultur till Orsa hembygdsförening Erik Arrhén, 9 december Familjesöndag! 9 nov bedriver sin verksamhet. Hem- vik. hembygds- kl 14 Obs respektera tiden! Arkivens dag bygdsgården upplevdes som konsulent

12 Dagsverket nr 4. 2012 t HEMBYGD Nya medlemmar i förbundet Dalarnas hembygdsförbunds styrelse har under 2012 beviljat Vika hembygdslag och Nusnäs hembygdslag medlemskap i förbundet. Nykomlingarna är emellertid inga nybörjare på området. Dags- verket välkomnar de två i läsekretsen med att låta respektive ordförande presentera sin förening.

Vikas bymärke. Foto: Privat Kyrkbåten Yrvädret. Foto: Privat

Vika by är en långsträckt by Mycket på gång Nusnäs hembygdslag är ny saker in som visade på byns vid E 45:an 9 km söder om Verksamheten präglas av vår- medlem i Dalarnas hembygds- historia. På 1970- och 80-talet Mora, indelad i tre delar, dande av bygdens miljö och förbund, men är ingalunda samlade man in gamla fotogra- södra, norra, samt däremellan kulturarv. I juli anordnas någon ny förening. Den första fier som reproducerades, sor- den centrala delen, Stenis. ”Vikadagen” med något tema bokföringen är från 1910 för terades och sattes in i pärmar. Antal invånare är ca 600. Byn och tillfällig utställning. Exem- hundra år sedan. Då handlade På 1990-talet gavs det ut några är i en generationsväxling då pelvis har vi haft Kaffe det om att rädda några av böcker om byns historia. I många barnfamiljer flyttar hit. som tema då vi samlade ihop de fyra storbåthusen och de början av 2000-talet påbörja- I samband med Mora hem- gamla kaffekvarnar mm. Vi fem storbåtar som var i dåligt des byggandet av en gammel- bygdslags grundande 1973 sålde även nymalet skick. Två storbåthus och tre gård som invigdes 2006 med bildades Vika byalag, byns kaffe som maldes i Kooperati- storbåtar räddades och är en mangårdsbyggnad med hembygdsförening. Vi är ca vas gamla kvarn. Vi har även kvar än i dag. originalinredning från 1856 120 betalande medlemmar. servering av kaffe och kolbul- och två timmerbyggnader från Enligt stadgarna är byalagets lar, försäljning av böcker, Det började med båtar... 1300-talets första hälft. 2010 syfte att söka bevara den ”sär hästskokastning, lotterier, för 1917-18 fick storbåten ”Yr- renoverades ett timmerbåthus egna munart” som ännu talas i barn: chokladhjul, fiskdamm vädret” ny köl och nya åror vid ångbåtsbryggan som fick byn, dvs bevara Vikamålet. mm. av byns ungdomar och man en gammal båt från 1800-talet Vi brukar också ha någon kunde på nytt börja ro storbåt. som inneboende. Stenis - Hembygdsgården musikunderhållning; 2012 ”Yrvädret” byggdes ursprung- År 1991 ansökte byalaget hos gästades vi av delar ur Mora ligen 1803. På sin två hundra- Just nu är ett stort projekt Allmänna arvsfonden om spelmanslag som i år fick årsdag 2003 tog byns nuva- är att renovera byns sista övertagande av en gård i Moras kulturpris. Varje som- rande ungdomar båten på en gårdssmedja som stått låst Stenis, Kånåholsgården.1993 mar arrangerar vi en fäbod- jubileumstur utan att någon och orörd sedan 1940-talet. överlämnades gården till vandring till någon av Vikas ens blev blöt om fötterna. Vi fick den i gåva från ägaren byalaget och efter omfat- fäbodar då vi informerar om Skansens grundare Arthur mot att vi renoverade den. Vi tande renovering invigdes fäbodlivet. Andra söndagen i Hazelius bytte namn på dessa gjorde ett försök att få ett lite hembygdsgården den 8 advent inbjuder vi varje år till båtar när han 1853 åkandes bidrag på 14 000 från det som december 2002. Gården är en adventskaffe i hembygdsgår- på Siljans första ångbåt en länsstyrelsen kallade ”över- levande hembygdsgård med den med lotteri, försäljning av söndag fick se hundratals skottsbyggnader”, men vi fick en mangårdsbyggnad, stall, läfsor mm. storbåtar på väg till kyrkan. inte ens svar på vår ansökan. hölada, lider med skänkta Han kallade dem kyrkbåtar Hur långt vår lilla tappra bruksföremål, härbre skänkt Vika byalag ser fram mot ett och det tycks ha blivit ett skara orkar själva utan stöd av en Vikabo, samtliga i fortsatt samarbete med övriga etablerat namn. De gamla i får framtiden utvisa. timmer. En ny byggnad har hembygdsföreningar. t Nusnäs fortsatte dock ännu på tillkommit som används till 1950-talet att kalla dessa båtar Ett annat av de stora projek- utställningar, föredrag mm. I Bo Lundholm, ordförande i för storbåtar. ten att skapa en hemsida med mangårdsbyggnaden finns en Vika hembygdslag bilder och texter om byns och bagarstuga som används för Gammelgården bygdens historia. t tunnbrödsbak, här håller även På 1950-talets gjordes en styrelsen möten. Lokalen hyrs bygdefilm som visade upp lite Henry Johansson, ordföran- även ut till andra föreningar. av byns dåtida verklighet. På de, Nusnäs hembygdslag 1960-talet samlades gamla

Dagsverket nr 4. 2012 13 t BYGGNADSVÅRD

Hittills i år har vi hanterat ca. 40 olika frågor om kyrkorna i Dalarna, några av Dalarnas kyrkor dem är:

Amsbergs kapell: Den södra takfallet har fått nya spån och hela taket har tjärstrukits.* -byggnader i ständig Avesta kyrka: Ett nytt högtalarsystem har installerats och hammaren på lilla klockan som hör till tornuret har bytts ut. förändring Boda kyrka och gravkapell: Taken har tjärstrukits.* I flera socknar är kyrkan den äldsta och förnämsta bygg- Bingsjö kapell: Taken har tjärstrukits.* naden. En byggnadsantikvarie hjälper församlingarna att Grangärde kyrka: Fuktskador i kyrkans grundkonstruktion som gett upphov till ska- utveckla kyrkorummen med respekt för tidigare traditio- dor på tegelgolvet har utretts. ner och byggnadssätt. Grytnäs kyrka: Ett nytt förråd byggs i vapenhuset. Gustafs kyrka: En omfattande renovering av ockenkyrkorna är Dalarnas varierna. Vi har ungefär 35 sådana orgeln genomförs* äldsta byggnader. Kyrkan är uppdrag varje år. Vårt uppdrag är Hedemora kyrka: Tornet renoveras och en symbol inte bara för kris- främst att hjälpa församlingen att putsas om.* tendomen, utan markerar genomföra förändringarna så var- Hosjö kyrka: En del av kyrkogårdsmuren, Säldre sockencentrum och berättar samt som möjligt, att förändringen som byggdes under 1600-talet, har renove- om socknens bebyggelsehistoria. genomförs så att en besökare fortfa- rats.* Genom kyrkan kan man avläsa byg- rande kan avläsa byggnadens historia Husby kyrka: En stor restaurering av stake- dens tillgång till olika byggnadsma- tet runt kyrkan genomförs, varav delar härrör terial och dess ekonomiska ställning. »I själva verket pågår en från 1700-talet.* Donationer, begravningsvapen och febril verksamhet i Dalar- kyrkogårdarna berättar om bygdens nas kyrkor, de utvecklas människor. och förändras hela tiden.«

Äldst och yngst Torsångs kyrka anses vara Dalar- och så att byggnadens karaktärsdrag nas äldsta kyrka, uppförd under bevaras. Vi ägnar också stor tid åt att första hälften av 1300-talet. Kyrkan dokumentera förändringarna. markerar idag en historiskt naturlig mötesplats då vattendragen var män- Statliga medel niskans viktigaste farvägar. Dalarnas Då kyrkan och staten skiljdes åt år yngsta kyrka är Rörbäcksnäs kyrka 2000 gjordes en uppgörelse om att som återuppfördes efter en brand staten skulle bevilja medel för att 1993, och är en kopia av den tidigare Sveriges kyrkors kulturhistoriska kyrkan. Länet har också ett stort värden ska upprätthållas och göras bestånd av frikyrkokapell, en förete- tillgängliga för alla. Riksdagen beslu- I staketrenoveringen vid Husby kyrka har flera else som fortfarande väntar på att bli tar hur stor den kyrkoantikvariska er- olika hantverkare med kulturhistorisk kompetens utforskad. sättningen ska vara. Medlen är alltså varit inblandade. Foto Knut Åkesson Många har kanske uppfattningen att skattefinansierade, vilket innebär att Kristine kyrka, Falun: Nytt förråd byggs våra svenska kyrkor är oföränderliga, hela Sveriges befolkning gemensamt inne i kyrkosalen. att de står där de står och inte ut- hjälper till att bevara de värden som Kvarnsvedens kyrka, Borlänge: En om- vecklas eller förändras. I själva verket finns i dessa byggnader. Kyrkosty- byggnad har genomförts för att bättre an- pågår en febril verksamhet i Dalarnas relsen beslutar hur stor del av den passa lokalerna till barnverksamhet. kyrkor, de utvecklas och förändras statliga ersättningen som varje stift Lyvikskapellet, Ludvika: Tillgängligheten hela tiden. ska få, och varje stift beviljar sedan förbättras genom en ombyggnad av entrén. bidrag till de olika församlingarna. Långshyttans gravkapell: Har fått taket Förändringar kräver tillstånd Västerås stift, som Dalarna ingår i, ommålat. Byggnadsantikvarierna på Dalarnas har under de senaste åren fått 27-30 Rättviks kyrkstallar: Renoveras sedan 2011, museum arbetar mycket med Dalar- miljoner att fördela varje år. När vi ett projekt som avslutas i år.* nas sockenkyrkor. Vi kommer främst utför antikvarisk medverkan får pro- Rörbäcksnäs kyrka: Har fått taket ommå- i kontakt med kyrkorna inom den jekten ofta också kyrkoantikvarisk lat.* verksamhet som kallas ”antikvarisk ersättning, vilket ställer ännu högre Sundborns kyrka: Ett modernt dimsprinkler- medverkan”. Genom kulturminnes- krav på traditionella material och ett system installeras.* lagen är alla kyrkor uppförda innan antikvariskt förhållningssätt. t Svartnäs kyrka: Den imponerande gjutjärns- 1940 automatiskt skyddade. När hällen framför kyrkans entré har restaurerats.* dessa församlingar vill göra inre eller Transtrands kyrka: En toalett har byggts yttre förändringar av kyrkan måste upp i vapenhuset. de söka tillstånd från länsstyrelsens Venjans kyrka: En projektering genomförs kulturmiljöenhet. Länsstyrelsen stäl- inför ett värmebyte som ska genomföras ler i sitt tillstånd krav på att föränd- nästa år.* ringarna ska följas av en antikvariskt sakkunnig. Församlingarna anlitar då Lovisa Smedberg, *Förändringar som fått bidrag i form av Kyr- Dalarnas museum för denna medver- Byggnadsantikvarie, koantikvarisk ersättning. kan, vilket utförs av byggnadsantik- Dalarnas museum

14 Dagsverket nr 4. 2012 t ARKEOLOGI t HEMBYGD Sommarspelet Gustav Vasa i Svärdsjö Ja, titeln är ännu okänd beroende på att pjäsen skrivs nu. I några avsnitt berättar jag om vad som händer på väg mot föreställning och hur den blev. Är ni med?

Torsångs kyrka. Historien är nära dan danskarna för femhundra Foto: Maria Lannerbro Norell Människor över sextio år vet år sedan – absolut! Tänk om vi var Svärdsjö ligger eftersom kan få med människor i byg- de i skolan läst Gustav Vasas den? Traktens unika historia äventyr i Dalarne av Anna möter dagens människor och Mosaiken i Maria Roos, som länge ingick deras liv. Men hur undvika i folkskolans läseböcker för förlegad chauvinism? Hur lyfta barn. Yngre känner möjligt- fram det spännande och roliga vis till att Svärdsjö är orten i och på ett intressant sätt föra kyrkoväggen Dalarna där Lasse Berghagen en diskussion om berättelser, håller till. sanna och mindre sanna, På den strategist viktiga platsen i Torsång och ibland sådana som vandrat Inflyttad hit tyckte jag att och vandrar runt i hela värl- troligen också på en gammal kult- och tings- den svenska historien kom den? Är berättelserna i själva plats byggdes tidigt en kyrka – kanske den nära, inte minst för att Isala verket så uttjatade att ingen äldsta i Dalarna. lada, där Gustav tröskade längre är intresserad? Vi gör med drängarna, faktiskt finns ett försök! Torsångs kyrka är från kvar, utslängd på åkern på ett 1300-talet och hade en före- knepigt ställe där tre grusvä- I början av november har gångare som vi inte vet utse- gar möts. Och här finns fler idén, som först endast var en endet på. Kyrkan är uppförd byggnader, föremål och berät- vag tanke, blivit konkret och av ett stort antal stenblock av telser. officiell. Synopsis och förslag olika bergarter och många av till budget finns. Theresia har dem är vackra. Tillsammans En pjäs! börjat skriva. Projektet blir bildar de mycket fina mosa- Theresia Holmstedt Jensen, ett äventyr i sig! Läs om hur iklika väggar. Har detta haft Linghed, med erfarenhet av spelet utvecklar sig i nästa någon speciell betydelse? både manusskrivande och nummer. t teaterregi, tände på historien Enligt geologen Gun- i samband med projektet Se- nar Eriksson finns där t ex värda Svärdsjöbygden. En pjäs gnejsgranit, granit, diabas, En mosaik? som berättar om och diskute- porfyr, sandsten, amfibolit, Foto: Maria Lannerbro Norell rar den spännande historien gabbro och leptit. Många om Gustav Eriksson Vasas Satu Sundström, av stenblocken har troligen i Torsångs kyrka hör gärna av vistelse i Svärdsjö, på flykt un- Svärdsjö hämtats ur moränen i kyrkans Dig till mig. Maria Lannerbro omgivningar. Det huvudsak- Norell, maria.lannerbro.no- liga bergartsmaterialet är [email protected] en gnejsgranit – granit som 023-765522, 070-2911291. Har finns i ett stenbrott 1,9 km V Du frågor om själva bergarter- om kyrkan. Stenmaterial till na kontakta Gunnar Eriksson, Torsångs kyrka kan alltså ha [email protected]. t tagits från det stenbrottet (Raä nr Stora Tuna 1022 i FMIS se Litteraturtips: Garmo, Sune www.fmis.raa.se). När det (2004) Torsångs kyrka, Väs- gäller kalksten till murbruk terås stifts kyrkobeskrivnings- och annat undrar jag om det kommitté. kan ha tagits från kalkbrotten vid stranden på Fornäs udde i Runn (Raä nr Vika 269:1).

Är det någon som vet nå- Maria Lanner- got om stenbrottet, kalkbrot- bro Norell, ten eller varför så många olika arkeolog, Dalar- Ensemblen i Gustav Vasa-spelet i Sälen 1947. Foto: Firma Sven Nils- bergarter murats in i väggarna nas museum son. Dalarnas museums bildbyrå. Bilden beskuren.

Dagsverket nr 4. 2012 15 t TEXTIL

Broderi på antependium. Foto: Privat

Antependier, mässhakar och predikstolskläden är några exempel på textilier som förvaras i våra kyrkor. Flertalet är gjorda vid förnämliga svenska textilateljéer och många komponerade av våra mest kända textilkonstnärer. Som alla föremål behöver de vårdas väl för att bevaras så fördelak- tigt som möjligt. Textilskatten i kyrkan ed en härlig utsikt över tor. Casula Textil, som drivs av Irene ”Några Vård- och underhållsplan. Djurmoklack, ett blå- Jonsson, är noga med att Rebecka Kontakten med kyrkorna har även nande berg, i hjärtat av Karlsdotter, utbildad textilkonser- riktiga visat att behovet finns av att komplet- Dalarna samarbetar tre vator och grundpelaren i verksam- skräck- tera eller ersätta befintliga liturgiska Mkvinnliga företagare för bevarandet heten, utför och medverkar vid uppsättningar. All nyproduktion av av vårt svenska textilarv. Alla har åtgärder samt att Länsstyrelsen gett exempel textilier görs av Irene på beställning olika kompetensområden, men med sitt tillstånd innan några som helst har läm- och specialanpassas efter kyrkans samma fokus, att med kunskap och ingrepp görs på kyrkans kulturmin- nats in önskemål. Altardukar, halslin och erfarenhet vårda och dokumentera nesmärkta föremål. stolor är i nuläget det mest efterfrå- äldre textiler. Några riktiga skräckexempel har till atel- gade. Diakonstolorna har slagit väl Kunderna är i huvudsak församlingar lämnats in till ateljén, där föremål jén, där ut och möjligheten finns att sätta en inom Svenska kyrkan och företagets tidigare hanterats utan tillräcklig personlig prägel på ämbetsplagget. specialområde är inventering, kon- kunskap. Enligt lagen får man som föremål Trots att det är en fantastisk ynnest servering och renovering av kyrklig amatör inte åtgärda föremål av kul- tidigare att få se och arbeta med alla dessa textil. Även hembygdsföreningar turhistoriskt värde. helt underbara föremål innebär uppsöker textilateljén för att få hjälp Det är viktigt att all information om hante- det också ett stort ansvar. Det är med sina textilier, ibland i form av varje föremåls status före och efter rats utan svåra avgöranden och komplicerade dräktdelar, som behöver rengöring det utförda konserverings- eller- tillräcklig bedömningar som måste göras av eller konserveringssömnad. Privat- renoveringsarbetet dokumenteras konservatorn när det gäller bevaran- personer vänder sig också hit för att skriftligt men även med fotografier. kun- det kontra bruket av textilierna. få råd. Den administrativa delen utförs av skap.” Birgitta Andersson, Inventa Doku- Ökad kunskap stärker förståel- Skyddade textilier mentering som även besöker kyrkor sen Då det gäller kyrkans textilier är och utför inventeringar av kyrkans Det textila kulturarvet bör lyftas många av dem skyddade enligt textilbestånd. Det sker i samarbete fram, vilket inte alltid har gjorts. Kulturminneslagen och inga åtgärder med textilkonservator och informa- Inom kyrkan har kyrksilvret eller får göras utan en utbildad konserva- tionen sammanställs i en långsiktig gräsklipparen många gånger haft ett

16 Dagsverket nr 4. 2012 t LOKALHISTORIA Missionsresor från Lillherrdal I början av 1900-talet svepte en nyreligiös våg över gårdarna i Särna- heden som kom att söndras av olika samfund. Bland annat bedrevs en aktiv mission från Härjedalen.

vå kvinnor från möte läste Ebr 10:32-39. Den systerson Erik Berg som då var Åsen i Lillherrdal 18 reste vi till Särna, Östom- skollärare i Älvdalsklitten, bl a reste omkring och sjön, läste Matteus 7:7, 13. Den detta: ”Läserifanatismen här i missionerade för 19 Östomsjön läste Luk 15:1, 7. Särna griper omkring sig med TFribaptisterna och stöttade de Den 20 samlades i bönhuset förvånande fart, men med kif församlingar som fanns. De och inbördes stridigheter sin- hette Maria Olsson och Anna »Här är tvenne flick- semellan: Så har de nykyrklige Jonasson och reste och pre- or från Nås som är söndradt sig i tvenne partier: dikade flera veckor i sträck, Jernberg med Idregudsbarn Rebecka arbetar med kollekt- af sistnämnde seckt, håv. Foto: Privat helg som vardag med någon ser bra ut och har har tagit sin hand från Särna- vilodag emellan. Härjedalen mycket lätt att för- gudsbarn, efter många trätor högre värde än till exempel och Norra Dalarna besöktes och ett snöpligt afsked. Sedan ett kalkkläde med utsökta mest men även Värmland och vrida hjernkontoret dess har en stor del af de broderier. Södra Dalarna. på en del vällustiga nykyrklige i Särna och Heden Även inom hembygdsförening- En dagbok finns bevarad lättingar...« öfvergått till en annan seckt, arna kan synen på vård och som börjar den 21 november ”Heliganerne”. Här är tvenne förvaring av textila föremål 1904 och slutar den 20 april Upp 3:1, 6. Den 21 förmiddag flickor från Nås som är af sist- förbättras. 1908. Maria Olsson emigre- i bönhuset läste 91 Psalm. nämnde seckt, ser bra ut och Casula Textil ordnar gärna rade till Kanada 1908 och Eftermiddag for vi till Heden har mycket lätt att förvrida visningar av kyrkans textil för blev gift Evensen. Hon fick en läste Joh Ev3:14, 21. Den 22 hjernkontoret på en del vällus- intresserade församlingsbor, dotter, Emma Dahl, som hade läste Matt 16:21,28, vi hade en tiga lättingar så väl ogifta som det är ett sätt att arbeta för dagboken med sig till Sverige dyrbar stund vi fingo böja oss gifta, synnerligast den yngre att höja textiliernas status. under ett besök på 1980-talet. vid Jesu fötter med en avfällig delen af masculina könet, na- Eftersom de äldre föremålen Hembygdsforskaren Fritz Busk själ. (...) Den 28 förmiddag Ebr turligtvis slinker äfven en hel inte får användas ligger de i Lillherrdal skrev av dagbo- 4: 1,13, efter sammankomsten hop af det feminina med. Döf ofta förvarade, förhopp- ken. Tyvärr gick Fritz ur tiden hade vi dopförrättning, syster Jo Jöns är förlofvad med den ningsvis på ett lämpligt sätt i i september 2011. Julia steg ned i dopets graf ena af flickorna. Här har på kyrkan. Många vet därför inte För att visa med vilken glöd 1 Joh 2:1, 17.” grund häraf varit dop nästan vilka föremål som kyrkan har, de två kvinnorna arbetade ska hvarje söndag, stundom på inte ens personalen. Det kan jag återge ett stycke av dagbo- Några tankar om ”läse- hvardagar af 4, 5 o 6 stycken i därför vara intressant med ken från 16 april till och med riet” sänder. Ja Gud hjelpe oss! Nu visningar där information ges 28 april 1907: Emret Hedlund, 1838-1918, hafva de af himmelen gjort en om föremålen. Casula Textils ”Den 16 läste 2 Korint 6:14- var på sin tid något av en bus- och tjufhåla. Sjelfvaste samlade erfarenheter kan ge 18 flera själar böjde sig vid ”byhövding” på Särnaheden. Polsk Östen och hans hustru upplysningar om textilierna korsets fot. Den 17 klockan 6 I ett brev, daterat den 28 april hafva döpt om sig och som na- som inte går att utläsa i äldre barnmöte klockan 7 allmänt 1895, skriver han till sin turligt är ingen annan än de, inventarieböcker. n m l de döpte får komma dit Den historia som kan sam- och är detta sant, kan det just mankopplas till textilen gör göra det samma, icke skulle den ofta mer intressant, det det just vara någon afvunds- höjer det känslomässiga vär- värd salighet att bo bland det och ökar förståelsen för att dessa hedermän heller.” den bör vårdas och hanteras mycket varsamt. Margot Larsson på pingst- möte Mindre grupper är välkomna En liten flicka i Särna vars att besöka ateljén av intresse familj var baptister fick följa för verksamheten men även med sin farfar och farmor på för att få information och råd ett pingstmöte på 20-talet. De som kan vara till hjälp vid två predikanterna kritiserade hantering och förvaring baptisternas lära ganska hårt av textil. t och sa att pingstvännernas lära var den ”rätta”. När flickan kom hem var hon ivrig att berätta vad som hänt. ”Tvo käringer sto ô predaka”! Dôm ha hacka sônt gammelböna no”! Tala om uttrycket: Av barn och dårar får man höra Birgitta Anders- sanningen! t son, Inventa Foto på Särnahedens fribaptister, troligen taget på Julia Hedlunds Dokumentering dopdag den 28 april 1907. Foto: Ester Bergsteen Stutt Elon Andersson, Särna

Dagsverket nr 4. 2012 17 Dagsverkets redaktion tar tacksamt emot årsskrifter och andra publikationer från hembygdsföre ningnar och skribenter t LÄSVÄRT runt om i Dalarna. Vi anmäler så många som möjligt i Dagsverket och de lämnas därefter till Dalarnas museums bibiliotek. Julläsning och helgfilm...

fokus på olika typer av mötes- enhistoria 14. Åhls hem- BONÄS & VÅMHUS GLIMtAR platser som exempelvis skolor, bygdsförening 2012. FRÅN FÖRR 1930-1980 badhus, folketshus, caféer, BUNÄS & WOMUS JENN TITT kommunshus etc. Nedslag Redan på 1950-talet började ATTYVY 1930-1980 har gjorts på 22 orter varav en av författarna att anteckna Föreningen B-Vis och Sparr Borlänge, Vikmanshyttan, ord från socknen. På 1980-ta- Studio 2011. Grängesberg och Avesta ligger let bildades en studiecirkel, i Dalarna. Boken kan köpas på där bl.a. Naime Nordh ingick Dessa två DVD-filmer är iden- Dalarnas museum. Pris 100 kr. och bidrog till arbetets utveck- tiska med den viktiga skillna- ling. Slutresultatet omfattar den att den ena är på svenska 1600 ord med uttalsanvisning- och den andra på våmhusmål. ar, böjningsformer och över- Materialet, som spänner ÄLVDALSK GRAMATIK sättning mellan åhlmål och mellan 1930 och 1980, har Bengt Åkerberg och Ulum rikssvenska i båda riktning- hämtats från privatpersoner, Dalska. Under medverkan arna. Åhlmålets grammatik Mora Bygdearkiv och Stiftel- av Gunnar Nyström. 599 s. behandlas i ett tidigare utgivet sen Bonäs Bygdegård. Filmen 2012. häfte. Boken kan beställas för skildrar människors liv, 100 kr + frakt på mejladressen miljöer och händelser i byarna Älvdalska följer ett uttals- [email protected] Bonäs och Våmhus. Filmerna mönster från 1200-talet. Att kostar 200 kr/styck + 50 kr höra älvdalingar tala är alltså för frakt och kan beställas en återklang från Birger Jarl. på [email protected] eller Denna grammatik är frukten NORET – en by i Järna 0250-45573. av material från kurser och socken i Västerdalarna översättningsgrupper under Norets dokumentations- de senaste 15 åren. De tre grupp. 288 s. Vincent För- första kapitlen behandlar skift lag 2012. och uttal medan själva gram- matiken spänner över reste- Denna bok bygger på arbetet rande fjorton kapitel. Gram- i en studiecirkel som startade matiken kompletteras med tre under 1980-talet. Slutresulta- appendix med bl.a. Gunnar tet spänner över diverse äm- Nyströms forskning, litteratur nen som traditioner och min- och källor samt olika register. nesberättelser, fastigheter och BY I BÄRj Boken kostar 400 kr+porto gårdar, företag och jordbruk Rolf Christoffersson. 150 s. och beställs på 0251-300 13 el- och mycket mer. Texten är rikt Krolfs Bok & Bild. 2012 ler [email protected] illustrerad med flera kartor, bilder och teckningar samt ett Författaren berättar på dialekt JACK HANSON ARKITEKT stort antal foton, så väl svart- om sin barndom i Malungs 241 s. Dalarnas museums vita som i färg. En källförteck- finnmark: uppväxten, sedvän- förlag 2012. ning och bildregister avslutar jorna, maten, skolan, myter verket. Boken kostar 500 kr + och föreställningar samt hur Jack Hanson är en av Dalarnas frakt och kan köpas i musei- händelser i stora världen mest kända arkitekter genom butiken på Dalarnas museum påverkade de lokala livet. tiderna. Hans arkitektkontor eller beställas på ”Ja Järna” Texten är illustrerad med flera satte under hela 32 år sin prä- [email protected] eller telefon foton ur det egna familjealbu- gel på många städer och sam- 0281-20888. met samt kartor, bilder etc. hällen, framför allt på Falun Infogade textrutor med svensk och Borlänge men också på text hjälper den ovane läsaren övriga Sverige. Jack Hansons framåt i texten. Boken kan verk omfattar alla de bygg- MODERNISMENS MÖTES- beställas för 150 kr + frakt på nadstyper som representerar PLATSER – ARKITEKTUR I [email protected] den svenska modernismen. BERGSLAGEN Text: Martin Boken kan köpas på eller be- Åhrén Foto: Olle Norling. ställas från Dalarnas museums 72 s. Länsmuseet Gävle- butik, info@dalarnasmuseum, borg 2012. .se, 023 - 76 55 30 för 350 kr + frakt. Författaren och fotografen har spårat olika exempel av modernismens arkitektur i Bergslagen. Modernismen OLÄR FRÅN ÅHL – ORDBOK brukar användas som en ÖVER ÅHLMÅLET benämning på samhällsut- Sammanställning av Ralf vecklingen mellan åren 1930 Mååg och Hans Hellström. och 1975. I Denna skrift ligger 96 s. Bidrag till Åhls sock-

18 Dagsverket nr 4. 2012 t NOTERAT

passa hembygdsföreningarna, deras årsskrifter plagierats i 10% av totalkostnaden. Högsta blir genom ägarbytet hem- ett nyligen utkommet lokalhis- ersättning är 220 000 kr. bygdsrörelsens egen natio- toriskt verk. Till sin förskräck- nella lokalhistoriska databas. else upptäckte man att hela Om din förening har Arbetet med att ta fram avtal stycken skrivits av utan varken utsatts för plagiat är du för ägarbytet pågår. Planen citattecken eller källangivel- välkommen att kontakta är att det ska vara genomfört ser. Nu funderar man på hur hembygdskonsulenten. från årsskiftet. SHF kommer saken ska drivas vidare. Dags- inte att själv svara för drift verket kontaktade Axel Eskeby Dags att söka bidrag till och support av databasen. Det som är advokat på Sylwan & arbetslivsmuseer 2013! Många arbetet ska förläggas till Släkt- Fenger-Krog i Falun och har hembygdsföreningar i Dalarna forskarnas Hus i Leksand som immaterialrätt som ett av sina förvaltar samlingar, miljöer kommer att jobba på SHF:s specialområden. eller utställningar med bäring uppdrag. Bygdeband kommer -En förening som råkar ut för på arbetsliv. Föreningarna ÄLVDALEN att vara öppen för alla, och plagiat, säger Axel, bör noga är därmed kvalificerade att Åsens Hembygds- & släkt- sökbar via sökmotorer som t överväga vad man vill få ut söka Riksantikvarieämbetets forskarförening. 2012. ex Google och Riksantikvarie- av en eventuell process. Man särskilda utvecklingsme- ämbetets söktjänst K-samsök. bör ta med i beräkningen att del. Syftet med bidraget är Det var 1957 som klasserna Källa: www.hembygd.se en domstol kommer att utgå att stärka möjligheterna att 5-6-7 i Åsens skola i Älvdalen från den faktiska ekonomiska bevara och bruka industrisam- vann första pris i Skolradions Per Zackrisson driver ett skadan, vilken i en hembygds- hällets kulturarv. Sammanlagt hembygdstävling. Eleverna projekt för att samla kunska- förenings fall, oftast är rätt finns 6 miljoner kr per år att hade under ledning av sin per om lancashiresmidet i liten. Förutsatt att man kan fördela: 4 miljoner till mindre lärare Helge Wimelius färdig- Sverige. Det fanns några smed- visa att det är fråga om ett projekt (inget projekt är för ställt en pärm som med texter, jor kvar i mitten av 1900-ta- upphovsrättsintrång kan dom- litet!) och 2 miljoner till några foton och teckningar berätta- let. Den sista, i världen, var stol döma ut skälig ersättning större satsningar. 15 mars de om livet i Älvdalen. Pärmen Ramnäs som var igång till för den kränkning intrånget är sista ansökningsdagen. Se förvaltas idag i byarkivet. Tack 1964. Han har fått vetskap om har inneburit och för den www.arbetsam.com för vidare vare denna reproduktion av några få män som varit med faktiska ekonomiska skadan. information. materialet hoppas man få fler om lancashiresmide. Han vill Domstol kan också under att ta del av den livfulla skild- mycket gärna komma i kon- vissa förutsättningar förordna Qvarnstensgruvan Min- ringen samtidigt som arkiva- takt med fler människor som att egendom som medför in- nesfjället i Lugnås, söder om lien ska slitas mindre. Boken har egna minnen från den trång i annans verk återkallas Mariestad i Västergötland, har kostar 300 kr + frakt och kan verksamheten. Även bilder från marknaden, ändras eller utsetts till Årets Arbetslivs- beställas på tel. 0251-30013 och berättelser är intressanta. förstörs. museum 2012. Här har man eller [email protected] För mer information kontakta Anna Wernerson som arbetar tillverkat kvarnsten under 800 Per Zackrisson, Vireda, 578 på Hembygdsförsäkringen be- år. Gruvan är Europas enda 92, Aneby. 070-5721100, rättar att rättskyddet mycket kvarnstensgruva som är öp- [email protected] väl kan aktiveras i ett sådant pen för publik. här fall. - Föreningen måste först skaffa Hembygdsföreningar med Ludvika Hembygdsfören- sig ett juridiskt ombud som i kunskap om platser där romer ing driver ett projekt inom sin tur gör en skriftlig anhål- och resande uppehållit sig i ramen för Kulturarvslyftet för lan till försäkringsbolaget länet är välkomna att kontakta Riksantikvarieämbetet har digitalisering av bilder och där han förklarar rättsläget. Sebastian Ulvsgärd, Göteborgs släppt datum och tema för två dokument i föreningens arkiv Tvistemålet måste uppgå till universitet, Institutionen för av sina mest populära arrang- på Gammelgården. I Dagsläget minst ett halvt basbelopp. kulturvård, tel 031-786486 emang. Kulturarvsdagen äger har föreningen ca 8000 bilder Först efter klartecken från eller 073-0230082. t rum den 8 september 2013 och 8000 dokument skannade försäkringsbolagets jurister och årets tema är ”Människors och utlagda på Bygdeband. kan ersättningen tas i anspråk. mötesplatser”. Arkeologida- Självrisken ligger på 10% av gen infaller den 25 augusti Årets ängsbrukare i Dalar- ett basbelopp (4400 kr) eller 2013. Hembygdsföreningar na 2012 är Lars-Erik och Inga är välkomna att arrangera Andersson. Paret har sedan programpunkter under dessa slutet av 1960-talet stor del i dagar. Läs mer på www.raa.se skötseln av ängen vid Norr- boda Gammelsta, som är Ore Sveriges hembygdsför- hembygdsförenings gammel- bunds styrelse har beslutat gård. Priset, ett diplom och en acceptera ett erbjudande silverlie, delades ut i juni av från Genline/Ancestry om att landshövding Maria Norrfalk. ta över den lokalhistoriska I juryn sitter representanter databasen Bygdeband. Den från hembygdsförbundet, nuvarande ägaren ser inga Naturskyddsföreningen, LRF möjligheter att få lönsamhet och länsstyrelen. i databasen och ser i SHF en Källa: Liebladet ägare som kan ta långsiktigt ansvar för databasens drift En förening har hört av sig och utveckling. Bygdeband, till hembygdskonsulenten om som skräddarsytts för att att textmaterial i flera av Qvarnstensgruvan Minnesfjället i Lugnås. Foto: Torsten Nilsson.

Dagsverket nr 4. 2012 19