Cykelplan 2014-2018

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-08

Cykelplan 2014-2018 Enköpings kommun UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgatan 42, 745 80 Enköping Tfn: 0171-62 50 00 Fax: 0171-392 68 E-post: [email protected] Webbplats: www.enkoping.se

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-08 CYKELPLAN ENKÖPINGS KOMMUN

FOTO Omslag Matton Images Övriga foton Matton Images & Enköpings kommun Foto: Susanna Järlund Enköping satsar på cykel

I en hållbar kommun ska alla - kvinnor som män, unga och gamla - ha samma möjlighet att kunna ta sig till jobbet, aff ären och andra platser i vårt samhälle. Ingen ska behöva känna sig otrygg i de off entliga miljöerna eller begränsad på grund av ett ineff ektivt transportsystem. Det här är något som vi i Enköpings kommun strävar efter.

För att nå dit måste gång- och cykeltrafi kanter prioriteras eftersom få färdsätt är lika jämställda, miljövänliga och hälsosamma som dessa. Det är därför viktigt att skapa rätt förutsättningar; välutbyggt cykelvägnät, säkra cykelvägar, bra belysning och skyltar att orientera sig efter för att cykeln ska bli det självklara alternativet. Av denna anledning har Enköpings kommun tagit fram Cykelplan 2014-2018.

För att få ett hållbart, jämställt och eff ektivt transportsystem jobbar kommunen efter 4-stegsprincipen. Detta innebär att vi i steg 1 och 2 försöker påverka människors beteende och göra små förändringar i vägnätet så att fl er väljer att resa hållbart. I steg 3 och 4 bygger vi nya vägar och genomför större projekt. Cykelplanen berör alla steg. För att få fl er att cykla så måste vi satsa på nya och bättre cykelvägar samtidigt som marknadsföring och information inte får glömmas bort. När vi nu med cykelplanen vet vilka satsningar vi ska göra på cykelnätet blir steg 1-åtgärder en ännu viktigare del för att få fl er att välja cykeln framför bilen. Detta är något vi ska arbeta vidare med för både dagens och framtidens cyklister.

Anna Wiklund (M) Ordförande kommunstyrelsen

Bengt-Åke Gelin (M) Ordförande tekniska nämnden Innehållsförteckning

Förord 2 Innehållsförteckning 3

1. INLEDNING 6

Bakgrund 6 Mål 6 Syfte 6 Andra mål och dokument 6 Arbetsprocess och förankring 6 Inkomna yttranden 7 Uppföljning 7 Avgränsning 7 Läshänvisning 7

2. ENKÖPINGS KOMMUN SATSAR 8 PÅ CYKEL

Attraktivt att cykla 8 Goda livsmiljöer 8 Miljöaspekter 8 Folkhälsa 9 Ekonomi 9 Trygghet och säkerhet 10

3. NULÄGESBESKRIVNING 12

Gång- och cykelvägnätet 12 Målpunkter 14 Felande länkar 16 Korsningspunkter 17 Landsbygden 18 Parkering 19 Underhåll 19 Skyltning 19 Belysning 19

4. FRAMTIDA ÅTGÄRDER 21

Medel för cykelsatsningar 21 Behov av åtgärder på det befi ntliga vägnätet 21 Nya gång- och cykelvägar i tätorterna 21 Nya gång- och cykelvägar på landsbygden 21 Parkering 22 Underhåll 22 Skyltning 22 Belysning 22 Pumpstationer/service 23 Projektet Säkra skolvägar 23 Kommunen som gott exempel 23 Matton Images Matton Images 1. Inledning

BAKGRUND På regional nivå kopplas cykelplanen till I dag måste vi planera för ett långsiktigt hållbart samhälle Länstransportplanens prioriteringar och finansieringen av och en viktig del i det är att underlätta för ett hållbart gång- och cykelvägsutbyggnad. Innan sommaren 2014 resande. För att tillgodose goda livsmiljöer även i framtiden kommer en ny Länstransportplan att antas (giltighetstid måste vi satsa på alternativa färdmedel till bilen. Om 2014-2025) där delar av de redovisade prioriteringarna i kommuninvånarna väljer att cykla eller gå istället för att ta Enköpings cykelplan kommer att finnas med. bilen kan luftföroreningar, buller och trängsel komma att minska. Samtidigt som vi förbättrar miljön genom att cykla På kommunal nivå bidrar cykelplanen till att uppfylla de kan vi även göra ekonomiska samhällsvinster och stärka vår strategiska mål som finns framtagna för Enköpings kommun hälsa. där fokus ligger på hållbar utveckling och god ekonomi. Något som en förflyttning från biltrafik till cykeltrafik bidrar Av dessa anledningar fick tekniska nämnden år 2011 i till. uppdrag av kommunfullmäktige att upprätta en cykelplan för Enköpings kommun. För den fysiska planeringen innebär cykelplanenen att det blir enklare att integrera gång- och cykelvägsplaneringen MÅL i den fysiska planeringen då tydliga prioriteringar finns framtagna i ett helhetsperspektiv. Cykelplanens övergripande målsättning är att skapa ett attraktivt, tryggt, trafi ksäkert, funktionellt och sammanhängande cykelvägnät som lockar fl er människor till ARBETSPROCESS OCH FÖRANKRING att cykla. Arbetet med cykelplanen inleddes i samband med framtagandet av en ny översiktsplan (ÖP 2030) där SYFTE gång- och cykelvägar på landsbygden inventerades Cykelplanens syfte är vara ett eff ektivt verktyg i framtida och framtida behov prioriterades. En tvärsektionell utveckling av gång- och cykelvägnätet i Enköpings kommun. arbetsgrupp tog fram en remissversion till cykelplan som godkänndes i tekniska nämnden och kommunstyrelsens ANDRA MÅL OCH DOKUMENT arbetsutskott innan den skickades ut på remissrunda under sommaren 2013. Det reviderade planförslaget har sedan Cykelplanen knyter an till en rad nationella mål och riktlinjer godkännts för antagande av tekniska nämnden, plan-, som påverkar den kommunala planeringen. mark- och exploateringsutskottet, kommunstyrelsen och Åtgärder som leder till att andelen korta bilresor flyttas kommunfullmäktige. över till cykel, bidrar även till att uppnå de nationella I och med att cykelplanen antas har kommunen åtagit sig att övergripande miljö-, energi- och folkhälsomålen. fortsätta utveckla gång- och cykelvägnätet i kommunen.

6 INKOMNA YTTRANDEN Under remisstiden inkom 10 yttranden från kommunala instanser, politiska partier och privatpersoner. Dessa har tagits hänsyn till i det reviderade planförslaget.

Inkomna yttranden gällande förslag på detaljerade fysiska åtgärder skickas vidare till gatukontoret. Detta då cykelplanen är ett mer övergripande dokument. UPPFÖLJNING Cykelplanen föreslås uppdateras varje mandatperiod för att behålla aktualitet och dess syfte att vara ett eff ektivt planeringsverktyg. Uppdateringen av planen kommer främst beröra framtida åtgärder och prioriteringar av projekt.

I arbetet med att ta fram cykelplanen har ett antal cykelräkningar utförts i olika knutpunkter. För att grovt följa upp antalet cyklande föreslås att sådana fortsatta cykelräkningar genomförs på årsbasis. Det är även viktigt att dessa genomförs under liknande förhållanden och under samma perioder från år till år.

AVGRÄNSNING Planen är inriktad på hur man med på informativa och fysiska åtgärder kan öka cyklandet i Enköpings kommun. Åtgärderna i planen syftar främst till att öka cyklandet till och från arbete, skola och fritidsaktiviteter det vill säga att öka vardagscyklingen hos invånarna. Fritidscykling och turiststråk är inte lika högt prioriterade i denna plan även om detta ändå tas upp.

Planen berör i första hand åtgärder för cykeltrafiken men medför även fördelar för både gångtrafikanter och mopedister.

LÄSANVISNING Avsnitt två beskriver de positiva eff ekterna av ökat cyklande. I avsnitt tre behandlas dagsläget, hur cykelvägnätet ser ut idag och vilka brister som förekommer. Det avslutande kapitel fyra redogör för framtida åtgärder.

7 Matton Images 2. Enköpings kommun satsar på cykel

Att fortsätta utveckla gång- och cykelvägnätet är en viktig GODA LIVSMILJÖER del i kommunens arbete mot ett hållbart transportsystem. För att stärka kommunens attraktivitet är det viktigt att ta I detta avsnitt beskrivs de positiva eff ekterna som en ökad tillvara och utnyttja de värden vi har i kommunen. Närheten cykling kan bidra till samt kort om vad som gäller som cyklist. till naturen är en sådan viktig kvalitet. Med bra gång- och cykelvägar kan fl er människor få tillgång till naturen. Cykeln ATTRAKTIVT ATT CYKLA är ett bra redskap för att nå rekreation men den är även ett Olika faktorer påverkar användandet av cykeln som utmärkt val av transportmedel vid pendling till och från transportmedel. För att fl er ska välja att cykla måste det vara skola, arbete och fritidsaktiviteter. En ökad andel resor med attraktivt att cykla i jämförelse med andra färdmedel. Detta cykel minskar dessutom buller och avgaser i staden vilket är ställer krav på ett sammanhängande och lättöverskådligt positivt för dess livsmiljö. cykelvägnät där det känns tryggt och är säkert att cykla. Även faktorer som belysning, skyltning, separering mellan MILJÖASPEKTER cyklister och fotgängare, vinterväghållning, goda och trygga cykelparkeringar samt beläggning av cykelvägen är alla av Biltrafi ken är ett stort miljöproblem då den alstrar betydelse för att cykling ska ses som ett attraktivt och tryggt avgaser, buller och vibrationer. Statens institut för transportmedel. kommunikationsanalys (Sika) har gjort prognoser över människors resande som visar på att antalet personresor med Cykelvägnätet bör vara så finmaskigt att cyklisterna undviker bil kommer att öka med en procent per år under perioden att ta genvägar genom biltrafiken. Cyklister strävar i regel 2001-2020 och de kortväga resorna förväntas öka ytterligare efter att ta den snabbaste vägen. Det verkliga avståndet något mer.2 Det är viktigt för kommunen att möta upp mellan start- och målpunkt bör därför inte vara mer än 25 detta och kunna erbjuda bra förbindelser med alternativa procent längre än fågelvägen för att inte uppfattas som transportmedel till exempel kollektivtrafi k och ett bra en omväg, vilket bidrar till att cyklisten söker sina egna cykelvägnät. genvägar.1 Cykeln är särskilt lämpad för att ersätta korta bilresor där bilen är som mest miljöskadlig och ineffektiv på grund av kallstarter. Bilens avgasrening fungerar dåligt när motorn är kall och utsläppen av hälsofarliga ämnen 1 TRAST Underlag 2 TRAST Underlag

8 och bränsleförbrukningen är därför högst vid kallstarter. EKONOMI Samtidigt är det just dessa resor som är enklast att ersätta med cykeln. Samhällsekonomiska vinster Erfarenheter från andra kommuner visar att 10-50 procent av Samhällsekonomiska modeller visar att nyinvesteringar i resorna under tre kilometer är möjliga att överföra till cykel. väginfrastruktur många gånger inte är förenligt med målet Resor som har särskilt stor potential är skolresor, arbetsresor om begränsad klimatpåverkan, eftersom utbyggd och och kombinationsresor med kollektivtrafik. Cykeln har även förbättrad väginfrastruktur ofta leder till ett ökat bilresande. potential för längre resor om lämplig infrastruktur finns. Varje Om nyinvesteringen istället syftar till att öka kapaciteten och cyklad kilometer ger i genomsnitt en koldioxidbesparing på attraktiviteten för att gå, cykla eller åka kollektivt bidrar den 214 gram i jämförelse med att samma resa skulle skett med däremot oftast till att nå klimatmålet.4 bil.3 Även effekterna på hälsan kan ge väsentliga samhällsekonomiska vinster. De negativa effekterna i form av FOLKHÄLSA ökad olycksrisk (där risken för skador är högre med cykel än Övervikt och dålig kondition är ett tilltagande med bil), överstigs av de positiva hälsoeffekterna.5 hot mot folkhälsan och nationell forskning och befolkningsundersökningar kring livsstil och levnadsvanor Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är det mycket visar på en minskad fysisk aktivitet bland befolkningen. fördelaktigare att bygga gång- och cykelväg i jämförelse En stillasittande livsstil bidrar till en ökad ohälsa, med bilväg. En gång- och cykelväg är tre meter bred medan produktionsbortfall och ökade sjukvårdskostnader. Detta en vanlig bilväg är sju meter bred. Slitaget från en cykel på medan fysisk aktivitet förbättrar den fysiska, mentala, asfalten är obefintlig jämfört med slitaget från en bil med funktionella och sociala hälsan. Värdet av den fysiska dubbdäck. Asfalten på en gata har en livslängd på mellan aktiviteten är så stor att den förtida dödligheten kan komma 10 till 15 år beroende på antalet fordon som kör på den. att minska med cirka 30 procent genom en halvtimmes Beläggningen på en gång- och cykelväg håller till dess att gång eller cykling per dag. Forskning visar att det är den bindemedlet torkar vilket kan ta upp till mellan 30 och 35 år. regelbundna motionsutövningen som främjar hälsan och att Vintertid är kostnaden för att snöröja en gång- och cykelväg ta cykeln till och från arbete eller skola istället för bilen är ett betydligt mindre än en bilväg. enkelt sätt att få vardagsmotion på.

Barn blir alltmer stillasittande och vart femte barn i Sverige Kommunens ekonomi är överviktigt. Sedan början av åttiotalet har antalet barn Om kommunens anställda i större utsträckning promenerade som på egen hand tar sig till skolan halverats. I stället och cyklade i tjänsten skulle de korta resorna med tjänstebil skjutsas barnen till skolan i bil trots att de flesta bor inom minska, samtidigt som kostnaden för drivmedel skulle cykelavstånd till skolan. En av orsakerna är att biltrafiken minska. År 2011 köpte kommunen drivmedel för nästan 1,7 blivit intensivare och att skolvägarna inte upplevs som säkra. miljoner kronor. Barn som cyklar till och från skolan har bättre motoriska färdigheter, lungfunktion, högre energiförbrukning och Att få personalen att cykla till och från arbetet kan även emotionell hälsa. det ge ekonomiska vinster i form av minskade sjukdagar och minskade kostnader för parkeringsplatser. I Uppsala De barn som generellt är mer fysiskt aktiva får en ökad läns landsting deltog 480 cyklister i ett “cykla till jobbet- koncentrations- och inlärningsförmåga. Attityden till projekt” (hälsotrampare) under 2003-2004. Utvärderingen fysisk aktivitet grundläggs tidigt och präglar en resten av av projektet visar att antalet sjukdagar minskade med 50 livet. Ur ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv procent. Kostnadsbesparingen för detta uppskattades till är målgruppen barn och unga extra viktiga. Om aktiva cirka 1,3 miljoner kronor. En summa som kan jämföras med transporter är en naturlig del av barnens vardag är projektkostnaden som uppskattats till cirka 270 000 kronor. sannolikheten betydligt större att det följer dem även i vuxen Med andra ord så överstiger nyttan kostnaden med nästan 6 ålder. fem gånger.

Som arbetsgivare finns det mycket att tjäna på att medarbetare cyklar till och från jobbet men även inom tjänsten. Medarbetare som rör på sig blir friskare vilket leder till minskad sjukfrånvaro och ökad produktivitet. 4 Trafi kverket 5 Trivector Trafi c, rapport 2009:71 6 Pernilla Hyllenius and Malin Gibrand, Long term eff ects of Health Cyclist in the County Council of Uppsala, Sweden, Paper ECOMM San Sebastian 13- 3 Svensk Cykling 15th of May 2009

9 Privatpersonens ekonomi Vad säger lagen?8 Totalkostnaden för en ny bil ligger enligt Motormännens bilkostnadskalkyl från 2007 på 34-70 kronor per mil. Den Om cykelhjälm kostnaden inkluderar fasta kostnader såsom försäkring, “Alla barn under 15 år som cyklar eller blir skjutsade ska garage, ränta och värdeminskning samt rörliga kostnader enligt lag använda cykelhjälm. “ för drift och underhåll, och baseras på bilar i prisklassen 125 000-340 000 som körs 1500 mil per år. Motsvarande Om cykelbelysning kostnad för en cykel med nypris 6 000 kronor, försäkring, värdeminskning, ränta, årlig service som går 200 mil per Utrustningskraven på belysning och refl exer för cykel gäller år är cirka fem konor per mil (Vägverket har beräknat enbart vid färd under mörker. Cykeln ska vara utrustad med: kostnaden för att cykla till 4-5 kronor per mil – inklusive kapitalkostnader.) • en lykta baktill som visar rött ljus och tydligt kan ses på ett avstånd av 300 meter. Baklyktan får vara av blinkande typ om Det innebär att den som har fem kilometer till arbetet och den blinkar med minst 200 blinkningar per minut. cyklar istället för att ta bilen kan spara mellan 6 000-14 000 • en strålkastare framtill som avger vitt eller gult ljus med 7 kronor per år på att cykla. sådan ljusstyrka att fordonet under mörker kan föras på betryggande sätt, eller TRYGGHET OCH SÄKERHET • en lykta framtill som visar vitt eller gult ljus och tydligt kan För att öka trafi ksäkerheten för cyklister, framförallt för barn ses på ett avstånd av 300 meter. och unga, är ökad trafi ksäkerhetskunskap viktig. Samtidigt behöver elevers färdsätt och färdväg till och från skolan ses • röd refl ex baktill, över, allt för att vända den negativa olycksstatistiken för till • vit refl ex framtill och, exempel mopedåkande ungdomar. • vit eller orangegul refl ex åt sidan. Varje dag skadas nära hundra cyklister i Sverige. De flesta av dem skadas när de kör omkull utan att någon annan är En tillkopplad cykelkärra ska ha en röd reflex bakåt eller en inblandad. Några få krockar med bilar eller andra trafikanter. baklykta som visar rött ljus om reflex saknas. Orsaken till att man kör omkull på cykel kan vara en sten på vägen, en grop i vägbanan eller något fel på cykeln. Det kan hända vem som helst, när som helst. Därför ska du som cyklist alltid använda hjälm. I samma ögonblick som ditt oskyddade huvud slår i marken är det för sent; du kan ha fått en hjärnskada som förändrar ditt liv för alltid.

Skötseln av sidovegetation påverkar trygghetskänslan. Kombineras bristande skötsel av grönområden med undermålig belysning finns risken att invånarna känner sig otrygga i det offentliga rummet. Konsekvenser kan då bli att man väljer alternativa vägar, som upplevs som tryggare. I många fall kan den alternativa vägen vara osäkrare utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv. Ett exempel är när man cyklar i kanten på en större bilväg som inte är trafiksäkert utformad för cyklister för att undvika en mörk passage på cykelvägen.

7 Trivector Trafi c, rapport 2009:71 8 TSFS 2010:141

10 Trafi kregler för dig som cyklar

Väjningsplikt När du har väjningsplikt innebär det att du som cyklist i god tid ska sänka hastigheten eller stanna. Du får köra vidare bara om det kan ske utan fara eller hinder.

Cykelöverfart På vissa ställen fi nns så kallade cykelöverfarter. Dessa är markerade med vita kvadrater i vägbanan. Här måste du som cyklist vara försiktig och bara korsa vägen om det kan ske utan fara. Väjningsplikten gäller inte strikt, men du bör aldrig cykla rakt ut över en väg.

Övergångsställe Det är inte förbjudet för dig som cyklar att korsa en väg på ett övergångsställe, men övergångsstället är tänkt för gående och det är därför olämpligt att cykla där. Om du kliver av cykeln och leder den räknas du som gående och då gäller samma regler som för gående. En cyklande som ändå korsar en väg på ett övergångsställe har alltid väjningsplikt både mot gående och mot fordon på vägen.

Gågata eller gångfartsområde När du cyklar på en gågata eller ett gångfartsområde är högsta hastigheten gångfart och du har väjningsplikt mot gående.

Att svänga åt vänster Ge tecken i god tid innan du börjar svänga. Då vet andra trafi kanter vart du är på väg. Om det är mycket trafi k eller om du känner dig osäker, kan du göra ”den stora svängen”. Lägg dig längst till höger och fortsätt rakt fram över den korsande vägen. När det är fritt kan du slutföra vänstersvängen genom att cykla eller leda cykeln över vägen.

Cykla på cykelbanan Om det fi nns en cykelbana, ska du normalt använda den. Reglerna för placering är desamma som på vägen: du cyklar på höger sida och gör omkörning till vänster. Matton Images

11 3. Nulägesbeskrivning

I detta avsnitt beskrivs dagens gång- och cykelvägnät För båda funktionsklasserna gäller följande: i kommunens tätorter och på landsbygden samt • I första hand eftersträvas separata cykelvägar planerade identifierade brister och behov. Bristerna är främst tagna ur på ett sådant sätt att de har bättre framkomlighet än Trafiknätsanalys för Enköping 2012, där cykelvägnätet och de förbindelser där cykeltrafi ken inte är separerad från dess passager har analyserats ur ett trafiksäkerhets- och biltrafi ken. framkomlighetsperspektiv.9 • I andra hand eftersträvas lågt trafi kerade blandtrafi kgator Även andra förutsättningar som är av betydelse för cykling med en maxhastighet på 30 km/h eller gångfart. På redovisas, så som till exempel belysning, parkering och lättrafi kerade vägar som trafi keras med mindre än 100 skyltning. I nästa kapitel redovisas under motsvarande fordon per dygn kan blandtrafi k accepteras upp till en indelning hur kommunen avser att arbeta vidare med hastighet på 50 km/h.10 frågorna i form av mål och konkreta åtgärder. På följande uppslag redovisas gång- och cykelvägnätet i GÅNG- OCH CYKELVÄGNÄTET kartor för Enköping och övriga mindre tätorter i kommunen. Det fi nns idag ett cirka åtta mil långt kommunalt gång- och I vissa fall saknas data för vissa orter, varför de inte redovisas cykelnät som i de fl esta fall ägs och sköts av Enköpings i karta. kommun.

Huvud- och lokalnät i tätorterna Cykelvägnätet har delats upp efter funktion i ett huvudgång- och cyklelvägnät och ett lokalt gång- och cykelvägnät. Huvudvägnätet utgör stommen i cykelvägnätet och används i huvudsak för transport mellan olika stadsdelar/ områden och för cyklister som färdas längre sträckor, till exempel mellan bostaden och arbetsplatsen, centrum, skola eller större fritidsanläggningar. I det lokala cykelnätet sker mestadels korta cykelturer inom närområdet eller som anslutning till det övergripande huvudvägnätet.

9 Enköpings kommun (2012) Trafi knätsanalys för Enköpings tätort 10 SKL Trafi kverket (2010) GCM-handboken

12 Huvud- och lokalt gång- och cykelvägnät Enköping ¯ Romberga

Enögla

Stenvreten

Fanna Vårfrukyrkan

Bergvreten Munksundet

Huvud- och lokalt nät Gånsta Huvudnät Lokalnät 0 5001 000 Meter Copyright Lantmäteriet Vatten

Örsundsbro ¯

0 5001 000 Meter

13 Målpunkter För att kunna analysera cykelvägnätets brister har hänsyn tagits till var målpunkter fi nns. Som målpunkt räknas skolor, vårdcentraler, större arbetsplatser, handelsplatser, kollektivtrafi knoder och idrottsplatser.

Enköping ¯ c ¯ Romberga c c Romberga c Enögla G c c c G c c c c c Stenvreten c Stenvreten c Enögla cc c c Fanna VårfrukyrkanVårfrukyrkanc c c c Fanna c G GccG G G G c c c c cGc c c c Bergvreten Målpunkter G Munksundet c c c c Gc Bergvreten Munksundet c MålpunkterMålpunkter G Gånsta Enköping c Kollektivtrafik c Arbetsplats Arbetsplatser c Handel Handel c Idrott Skola Gånsta c KommunikationIdrott 0 5001 000 Meter GG SjukvårdSjukvård 0 5001 000 Meter Copyright Lantmäteriet c SkolaVatten

14 HummelstaHummelsta ¯ ¯ GrillbyGrillby ¯¯ c c c

c c c c c c

Målpunkter krans Hummelsta c Arbetsplats c c Handel 0 250500 Meter 0 2500 250500 Meter c Idrott500 Met 0 250500 Meter c

Lillkyrka Skolsta Lillkyrka ¯ ¯ Skolsta ¯¯ c c c c c c

c c c

0 250500 Meter 0 250500 Meter

Fjärdhundra ¯ Örsundsbro ¯ Fjärdhundra Örsundsbro ¯ c c ¯

c c c c c c c G G c c c c c c G G c G

Målp Örsu c c 0 5001 000 Meter c 0 5001 000 Meter 0 5001 000 Meter 0 c 5001 000 Meter c c

15 Felande länkar Enköpings tätort har ett annorlunda utseende i jämförelse med tätorter i samma storlek. Stora torget är inte lokaliserat Felande länkar är sträckor där det saknas delar av intill järnvägsstationen och då vägen Drottninggatan från huvudvägnätet för att binda samman olika områden eller Tullgatan till Bangårdsgatan vid Torget saknar cykelväg är där en del av lokalvägnätet ännu inte är utbyggt inom ett den en felande länk. område. Felande länkar kan även beskrivas som när du cyklar på en cykelväg som plötsligt tar slut och du befi nner dig mitt ute på en bilväg. Enköping ¯ Romberga

Enögla

Stenvreten

Vårfrukyrkan Fanna

Bergvreten Munksundet

Gånsta

Felande länkar

Felande länkar Huvudnät Lokalnät 0 5001 000 Meter Vatten

Örsundsbro ¯

0 5001 000 Meter

16 Korsningspunkter De olika kriterierna är i sin tur uppdelade och I Enköpings tätort fi nns det ungefär 35 kilometer gång- och poängbedömda efter utmärkt, bra, god och mindre god. Då cykelväg som räknas till huvudvägnät. Längs dessa fi nns 132 ingen korsningspunkt uppnår betyget utmärkt återfinns korsningspunkter och alla dessa är riskbedömda efter de fem inget tecken för utmärkt i kartan. Exempelvis kan kriteriet olika kriterierna: ”belysning” tilldelas olika poäng beroende på om förstärkt belysning finns, om belysning finns och om belysning • belysning saknas. • sikt • hastighet • hastighetsdämpade åtgärd • beläggning

EnköpingEnköping *# ¯¯ Romberga *# #*# *# **#*# *#*# *# *#*# *# *#*# Enöglaa *# *#*# a *# *#*#*# # *# Romberga*# *# a *#*# *#*# *#*# *# *# *# Stenvreten a*#a*# *# *# a a*#a*# *# *#*# *#*##**# *# aa a *# aa *#Vårfrukyrkan *# a aa Enögla *#*# *#*#a*#*#*#*# *# *# Fannaaa a aaa *# a a a *# a a *#*#aa *# Stenvreten *# aa # *#*# a *# Munksundetaa **# a*# *# *#*#*#a *# a a a *# *#a *# Vårfrukyrkan *# *## Bergvreten aa*# a *# aaFanna aaaa a**#*# a a *## *# aa *# a aaaaaa*# a *#*# *# a *# a a a *# *# a *# a aa *# *# a Munksundet a a a *# Bergvreten *# a *# aa a *# a a*# a a aa Gånsta a a aa aa a a a aa a a a a a a a Gånsta a a a *# Korsningspunkter a Korsningpunkt *# Bra a Bra *# God a God *# Mindre god 0 5001 000 Meter a Mindre god 0 5001 000 Meter Vatten Copyright Lantmäteriet *# Gc- vägar huvudnät Copyright Lantmäteriet

17 Cykelvägnät, målpunkter och felande länkar på Målpunkter landsbygden På landsbygden fi nns en rad olika sorters målpunkter. På landsbygden saknas till stor del separata cykelvägar och Mälarens badplatser är mycket välbesökta under cyklingen sker istället på både större och mindre trafi kerade sommarhalvåret och många cyklar till stranden där möjlighet vägar i bilvägnätet. Vissa separerade delsträckor fi nns men ges. Den separerade cykelvägen till Bredsand möjliggör är i klar minoritet. De regionala och nationella cykellederna för sommarlovslediga barn att själva cykla till badet. Man Sverigeleden och Mälardalsleden korsar tillsammans med kan på cykel även ta sig till många andra frilufts-, sport- Upplandsleden kommunen vilket bidrar till ett större och rekreationsområden, men ökad tillgänglighet och sammanhängande stråk för vandring och cykling. trafi ksäkerhetshöjande åtgärder skulle möjliggöra för ännu fl er att nå dessa målpunkter. Den främsta cyklingen på Enköpings landsbygd består av kortare transporter mellan till exempel hemmet och lokala Nya gång- och cykelvägar på landsbygden - en länsfråga målpunkter som service och handel eller som turism-, I regionförbundets nya Länsplan för år 2014-2025 fi nns ett frilufts- eller motionscyklande. Arbetspendling med cykel på förslag på att Länsplanen helt och hållet ska fi nansiera statlig landsbygden är begränsad och i det fall den förkommer är gång- och cykelväg, med andra ord gång- och cykelväg på det främst mellan hemmet och annan knutpunkt för byte till landsbygden. kollektivtrafik eller samåkning med bil. En prioritering av cykelvägar på landsbygden i Enköping har För de som cyklar på Enköpings landsbygd är gjorts tillsammans med regionförbundet i Uppsala län. Se trafiksäkerheten den viktigaste frågan och kanske största vidare under framtida åtgärder. begränsningen i användandet av cykeln. Flera av de större vägarna i kommunen, exempelvis riksväg 55 och riksväg 70, upplevs som osäkra för cyklister då vägrenen är obefintlig eller smal samtidigt som trafiken är intensiv och tung. ¯

FJÄRDHUNDRA

ÖRSUNDSBRO

KÄRSTA OCH BREDSDAL

ENKÖPING

HUMMELSTA GRILLBY

HAGA

LILLKYRKA

Cykelvägar på landsbygden

Målpunkter - badplatser, idrottsanläggningar och kollektivtrafikpunkter Cykelleder (Sverigeleden och Mälardalsleden) Felande länkar 0 2,5510 Kilometer Upplandsleden

18 PARKERING I kommunens tätorter finns olika typer av belysning på cykelvägarna: Med ett ökat antal cyklande invånare ökar antalet cyklar vilket kräver cykelparkeringar vid olika målpunkter. Exempel • Separat cykelväg med egen separat belysning på målpunkter som förmodas behöva fl era cykelparkeringar • Cykelväg direkt i anslutning till bilväg med egen separat är vid knutpunkter för kollektivtrafi k varifrån många belysning fortsätter med andra färdmedel och vid idrottsanläggningar dit många barn och ungdomar cyklar. • Cykelväg direkt i anslutning till bilväg med släpljus från bilvägens belysning. Varje målpunkt kräver analys av cykelparkeringsbehov och var parkeringen ska placeras. Viktigt är att parkeringen blir en • Tunnelbelysning (alla tunnlar). del av platsens gestaltning samt för att det ska kännas tryggt att lämna och hämta sin cykel. Det finns vissa kortare sträckor i kommunens orter som helt saknar belysning. På landsbygden är cykelvägarna belysta i mycket begränsad utsträckning. I många fall har inte heller UNDERHÅLL de landsvägar som man cyklar på någon belysning. Underhållet av kommunens gång- och cykelvägar innefattar både själva vägbanan och de angränsande markområdena runtomkring. De asfalterade cykelvägarna kräver beläggningsunderhåll i begränsad omfattning, däremot behöver de blåsas rena från höstlöv och snöröjas på vintern. Grusade cykelvägar kräver regelbundet ny tillförsel av grus och eventuellt även skrapning och packning då grus är ett rörligt material.

Kommunen röjer kontinuerligt vegetationen i anslutning till gång- och cykelvägar för att undvika att träd och buskar hänger ut över vägen vilket riskerar framkomlighet och trafi ksäkerhet. Skötseln av sidovegetation påverkar även trygghetskänslan.

Cykelvägar på landsbygden är i stor omfattning grusbelagda. Längre cykelturer sker därför främst under den snöfria delen av året. Varpå skötselnivån i form av till exempel snöröjning kan vara lägre än i tätorterna. SKYLTNING I kommunen fi nns ett antal vandrings- och cykelleder samt Hälsans stig i centrala delarna av Enköping. Dessa leder är markerade med olika vägvisare och skyltar. I Enköpings tätort fi nns även skyltar som är till för att guida gång- och cykeltrafi kanter mellan stadens många parker och grönområden. Vissa målpunkter är skyltade som till exempel järnvägsstation, idrottsplatser, parker och badplatser. I övrigt är skyltning för cykeltrafi ken begränsad. BELYSNING Belysning har en stor inverkan på om ett gång- och cykelstråk känns tryggt under dygnets och årets mörka timmar. Det är dessutom ytterst viktigt att den belysning som fi nns är rätt anpassad för ändamålet. Vissa belysningsarmaturer riktar ljuset åt fel håll, ibland till och med rakt upp mot himlen, vilket ger cykelvägen ett ännu mörkare intryck.

19 EnköpingEnköping ¯ Romberga

Romberga

Enögla Stenvreten

Enögla Vårfrukyrkan Stenvreten Fanna

Vårfrukyrkan Fanna Munksundet Bergvreten

Munksundet Bergvreten

Gånsta

GånstaBelysning Ingen belysning Belysning via gatubelysning Separat belysning LED Separat belysning Belysning via solcell 0 5001 000 Meter Copyright Lantmäteriet Vatten

Örsundsbro ¯

20 Foto: Tord Lillja 4. Framtida åtgärder

Utifrån de förutsättningar, brister och behov som beskrivits i tidigare avsnitt redovisas här åtgärder inför framtiden. Det kan röra sig om övergripande mål för det fortsatta arbetet NYA GÅNG- OCH CYKELVÄGAR I TÄTORTERNA samt förslag på konkreta åtgärder som kan hjälpa till att Dessa insatser berör nyutbyggda bostads- och uppnå planens mål. Åtgärderna ryms inom 4-stegsprincipen verksamhetsområden. då de rör allt från beteendefrågor till nyanläggning av infrastruktur. • När ny bilvägs byggs ska även separat gång- och cykelväg med egen belysning byggas inom ramarna för projektet. MEDEL FÖR CYKELSATSNINGAR • Mark ska reserveras för gång- och cykelvägar i • För att på allvar kunna satsa på åtgärder för ett ökat detaljplaneläggning av nya områden. cyklande ska tekniska nämnden inför varje ny årsbudget ta ställning till vilka cykelprojekt som ska genomföras det • Nya gång- och cykelvägar ska sammankopplas med kommande året och sätta av medel för dessa. befi ntligt gång och cykelvägnät för att inte skapa nya felande länkar. • Kommunen ska aktiv söka pengar ur länstransportplanen för att förverkliga de gemensamt prioriterade cykelvägarna • I planering och exploatering av nya områden ansvarar på landsbygden i Enköping. exploatören för byggande av gång- och cykelväg.

BEHOV AV ÅTGÄRDER PÅ DET BEFINTLIGA NYA GÅNG- OCH CYKELVÄGAR PÅ VÄGNÄTET LANDSBYGDEN • För att uppnå det attraktiva sammanhållna gång- och En prioritering av gång- och cykelvägsprojekt på cykelvägnätet ska de identifi erade felande länkarna åtgärdas. landsbygden har tagits fram både av kommunen och regionförbundet inom ramen för länstransportplanen. De • Felande länkar som bör prioriteras de närmaste åren är två prioriteringslistorna har i denna cykelplan vägts samman Drottninggatan, Vulcanusvägen, Farleden i Bredsand och till en. De objekt som pekats ut av både kommunen och Tullgatan. regionförbundet markeras nedan. För dessa objekt fi nns • Trafi ksäkerhetshöjande åtgärder ska genomföras i möjlighet till helfi nansiering genom länstransportplanen korsningpunkter och de oskyddade trafi kanternas behov ska men de konkurrerar då även med de andra kommunerna i prioriteras högst. länets prioriterade cykelvägar.

21 1. Enköping - Hummelsta väg 515. Målad cykelväg finns men 11. Väg 515 mellan Hummelsta och Östanbro. Ny gång- och vägen ska kompletteras med trafikseparerande element. cykelväg på befintlig vägbana (gamla E18) för att bättre (Prioriterad i länstransportplan). möjliggöra för trafikering till/från landsbygdsområden i Västerås kommun. 2. Örsundsbro - Alstabadet väg 569. Ny gång- och cykelväg • Då en ny gång- och cykelväg på landsbygden berör många utmed befintlig väg för att koppla ihop tätorten med ett markägare, från kommun och statligt ägande till ett antal viktigt friluftsområde. privata markägare föreslår kommunen att markfrågorna i första hand löses genom frivillig upplåtelse av mark. 3. Enköping - Fjärdhundra riksväg 70. Trafikverket planerar att bygga om sträckan till 2+1-väg. Behov finns då av att bygga cykelväg mellan Skälby vägskäl-Karleby. (Prioriterad i PARKERING länstransportplan). • Befi ntliga bristande cykelparkeringar ska rustas och underhållas för att öka säkerheten för cykelförvaring samt 4. Grillby och Skolsta väg 530/539. Ny gång- och cykelväg minska vandaliseringen. utmed befintlig väg för att binda samman orterna, varav • På kommunens cykelparkeringar ska överskådligheten Skolsta har mycket god kollektivtrafik. (Prioriterad i vara god och cykelställens konstruktion ändamålsenlig. länstransportplan). • Prioriterade lägen för nya cykelparkeringar är i 5. Enköping - Litslena riksväg 55. Längs med sträckan knutpunkter för kollektivtrafi ken. finns ett antal målpunkter och delsträckor som har goda • Förutsättningarna för en cykelparkering i anslutning till förutsättningar för ökat cyklande. Beroende på om Litslena busshållplatsen i Skolsta ska undersökas. Samarbete utvecklas till bytespunkt för kollektivtrafik och vägen byggs krävs med Trafi kverket. om till 2+1 ökar behovet av cykelförbindelser ytterligare. (Prioriterad i länstransportplan). UNDERHÅLL 6. Ekolsund - Listlena väg 263. Utpekad cykelväg i • I korsningspunkter ska trafi ksäkerheten för oskyddade åtgärdsvalstudie för väg 263. Möjlighet finns att måla trafi kanter prioriteras högst. cykelbanan på den relativt breda vägen. Vissa sträckor • En underhållsplan för beläggning på gång- och behöver dock nyanläggas. Beroende på om Litslena cykelvägarna som beskriver var och i vilken takt underhåll utvecklas till bytespunkt för kollektivtrafik ökar behovet av ska ske bör tas fram. cykelförbindelser ytterligare. (Prioriterad i länstransportplan). • Gång- och cykelvägar på landsbygden kan ha något 7. Svinnegarn - Spelbo riksväg 55 söderut. Sträckan är lägre standard än i tätorterna, till exempel kan de i större idag tungt trafi kerad och inbjuder inte till cykling. Om utsträckning vara grusade vägar. Även vinterskötseln kan vägen byggs om till 2+1 ökar behovet av cykelförbindelser vara mer begränsad då den huvudsakliga användningen ytterligare. Från Spelbo och in till Enköping fi nns anses ske under den snöfria perioden av året. en alternativ gång- och cykelväg. (Prioriterad i länstransportplan). SKYLTNING • Ett helhetsgrepp behöver tas för hur kommunen arbetar 8. Hjulsta-Svinnegarn riksväg 55 söderut. Sträckan är idag med skyltning och vägvisning av det egna gång- och tungt trafi kerad och inbjuder inte till cykling. Om vägen cykelvägnätet. byggs om till 2+1 ökar behovet av cykelförbindelser ytterligare. • En cykelkarta med målpunkter och besöksmål i kommunen bör tas fram i samarbetet med turism- och 9. Listlena - Örsundsbro riksväg 55. Består idag av 2+1-väg näringslivsaktörer. vilket försvårar möjlighet att cykla på vägen. Sträckan är tungt trafikerad. (Prioriterad i länstransportplan). BELYSNING • En standard för belysning av cykelvägar ska tas fram, något 10. Enköping - Lillkyrka Boglösavägen . Längs med sträckan som i sin tur kan medföra krav på standardhöjningar av finns ett antal målpunkter och utifrån ett rekrations- och belysning på befi ntligt gång- och cykelvägnät. friluftslivsperspektiv. Ny gång- och cykelväg har goda förutsättningar att öka fritidscyklandet. (Prioriterad i • De cykelvägar som är obelysta ska inom ett kort länstransportplan) tidsperspektiv belysas. I stråk som används i begränsad utsträckning kan eventuellt belysning vara släckt under sena nattimmar.

22 • Belysningslösningar ska vara fl exibla för att inte låsas med polisen och exempelvis cykelfrämjandet ge fast i en teknisk lösning. kommuninvånarna information om vad som gäller i trafi ken för cykel. . Cyklisterna skulle även kunna få sina • Alla nya gång- och cykelvägar ska ha separat belysning. cyklar ”godkända” ur trafi ksäkerhetssynpunkt. Handeln • Det sista två kilometrarna av Bredsandsvägen, mellan skulle kunna involveras i den mån att den står för Bredsand och Fagerudd, bör prioriteras vad gäller försäljning av cyklar, cykeltillbehör, cykelverkstad med utbyggnad av belysning. mera.

PUMPSTATIONER/SERVICE • En pump- och servicestation planeras redan vid resecentrum. En utvärdering av hur utrustningen fungerar ska göras och behovet av fl er stationer utredas.

PROJEKTET SÄKRA SKOLVÄGAR Teknikförvaltningen genomför tillsammans med Skolförvaltningen en undersökning där elever i årskurs tre och åtta får berätta om sin skolväg. Denna undersökning ligger till grund för arbetet med att utforma säkrare skolvägar, korsningspunkter och avlämningsplatser. Den kan också bilda underlag för hur arbete med kampanjer för att gå och cykla till skolan skall bedrivas.

Skolnämnden har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att genomföra kampanjer för att öka antalet elever som går eller cyklar till skolan. Detta arbete kan kopplas till det pågående arbetet med säkra skolvägar. Syftet med kampanjerna är att fl er barn ska cykla eller gå till skolan för att förbättra bland annat trafi kmiljön vid skolorna.

• Metoder för att minska antalet barn som skjutsas till och från skolan bör tillämpas. För att barnen ska kunna ta sig till skolan på ett trafi ksäkert sätt behöver de utbildas i ansvaret som gång-och cykeltrafi kant. Avgränsningen är skolor där eleverna bor i närhet till skolan och där andelen som åker skolskjuts är låg.

KOMMUNEN SOM GOTT EXEMPEL För att bidra till cykelns ökade attraktivitet kan kommunen genomföra olika evenemang och kampanjer.

• Hyrcyklar/cykelpool – Kommunen är i dagsläget i startgroparna i införandet av en cykelpool för tjänstemän. Denna cykelpool skulle även kunna delas med turistbyrån som kan hyra ut cyklar till turister. • Guideparkturer med cykel – Parkkontoret skulle, tillsammans med turistbyrån kunna kunna köpa in cyklar och ha guidade turer genom parkerna på cykel. Naturligtvis kan deltagarna även ha med sin egen cykel! • “I stan med min cykel” – Ett förslag på en återkommande aktivitet är en dag där all trafi k i stadskärnan stängs av till förmån för cykeltrafi kanter. På torget kan förslagsvis kommunen tillsammans