Cykelplan 2014-2018

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Cykelplan 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-08 Cykelplan 2014-2018 Enköpings kommun UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgatan 42, 745 80 Enköping Tfn: 0171-62 50 00 Fax: 0171-392 68 E-post: [email protected] Webbplats: www.enkoping.se Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-08 CYKELPLAN ENKÖPINGS KOMMUN FOTO Omslag Matton Images Övriga foton Matton Images & Enköpings kommun Foto: Susanna Järlund Enköping satsar på cykel I en hållbar kommun ska alla - kvinnor som män, unga och gamla - ha samma möjlighet att kunna ta sig till jobbet, aff ären och andra platser i vårt samhälle. Ingen ska behöva känna sig otrygg i de off entliga miljöerna eller begränsad på grund av ett ineff ektivt transportsystem. Det här är något som vi i Enköpings kommun strävar efter. För att nå dit måste gång- och cykeltrafi kanter prioriteras eftersom få färdsätt är lika jämställda, miljövänliga och hälsosamma som dessa. Det är därför viktigt att skapa rätt förutsättningar; välutbyggt cykelvägnät, säkra cykelvägar, bra belysning och skyltar att orientera sig efter för att cykeln ska bli det självklara alternativet. Av denna anledning har Enköpings kommun tagit fram Cykelplan 2014-2018. För att få ett hållbart, jämställt och eff ektivt transportsystem jobbar kommunen efter 4-stegsprincipen. Detta innebär att vi i steg 1 och 2 försöker påverka människors beteende och göra små förändringar i vägnätet så att fl er väljer att resa hållbart. I steg 3 och 4 bygger vi nya vägar och genomför större projekt. Cykelplanen berör alla steg. För att få fl er att cykla så måste vi satsa på nya och bättre cykelvägar samtidigt som marknadsföring och information inte får glömmas bort. När vi nu med cykelplanen vet vilka satsningar vi ska göra på cykelnätet blir steg 1-åtgärder en ännu viktigare del för att få fl er att välja cykeln framför bilen. Detta är något vi ska arbeta vidare med för både dagens och framtidens cyklister. Anna Wiklund (M) Ordförande kommunstyrelsen Bengt-Åke Gelin (M) Ordförande tekniska nämnden Innehållsförteckning Förord 2 Innehållsförteckning 3 1. INLEDNING 6 Bakgrund 6 Mål 6 Syfte 6 Andra mål och dokument 6 Arbetsprocess och förankring 6 Inkomna yttranden 7 Uppföljning 7 Avgränsning 7 Läshänvisning 7 2. ENKÖPINGS KOMMUN SATSAR 8 PÅ CYKEL Attraktivt att cykla 8 Goda livsmiljöer 8 Miljöaspekter 8 Folkhälsa 9 Ekonomi 9 Trygghet och säkerhet 10 3. NULÄGESBESKRIVNING 12 Gång- och cykelvägnätet 12 Målpunkter 14 Felande länkar 16 Korsningspunkter 17 Landsbygden 18 Parkering 19 Underhåll 19 Skyltning 19 Belysning 19 4. FRAMTIDA ÅTGÄRDER 21 Medel för cykelsatsningar 21 Behov av åtgärder på det befi ntliga vägnätet 21 Nya gång- och cykelvägar i tätorterna 21 Nya gång- och cykelvägar på landsbygden 21 Parkering 22 Underhåll 22 Skyltning 22 Belysning 22 Pumpstationer/service 23 Projektet Säkra skolvägar 23 Kommunen som gott exempel 23 Matton Images Matton Images 1. Inledning BAKGRUND På regional nivå kopplas cykelplanen till I dag måste vi planera för ett långsiktigt hållbart samhälle Länstransportplanens prioriteringar och finansieringen av och en viktig del i det är att underlätta för ett hållbart gång- och cykelvägsutbyggnad. Innan sommaren 2014 resande. För att tillgodose goda livsmiljöer även i framtiden kommer en ny Länstransportplan att antas (giltighetstid måste vi satsa på alternativa färdmedel till bilen. Om 2014-2025) där delar av de redovisade prioriteringarna i kommuninvånarna väljer att cykla eller gå istället för att ta Enköpings cykelplan kommer att finnas med. bilen kan luftföroreningar, buller och trängsel komma att minska. Samtidigt som vi förbättrar miljön genom att cykla På kommunal nivå bidrar cykelplanen till att uppfylla de kan vi även göra ekonomiska samhällsvinster och stärka vår strategiska mål som finns framtagna för Enköpings kommun hälsa. där fokus ligger på hållbar utveckling och god ekonomi. Något som en förflyttning från biltrafik till cykeltrafik bidrar Av dessa anledningar fick tekniska nämnden år 2011 i till. uppdrag av kommunfullmäktige att upprätta en cykelplan för Enköpings kommun. För den fysiska planeringen innebär cykelplanenen att det blir enklare att integrera gång- och cykelvägsplaneringen MÅL i den fysiska planeringen då tydliga prioriteringar finns framtagna i ett helhetsperspektiv. Cykelplanens övergripande målsättning är att skapa ett attraktivt, tryggt, trafi ksäkert, funktionellt och sammanhängande cykelvägnät som lockar fl er människor till ARBETSPROCESS OCH FÖRANKRING att cykla. Arbetet med cykelplanen inleddes i samband med framtagandet av en ny översiktsplan (ÖP 2030) där SYFTE gång- och cykelvägar på landsbygden inventerades Cykelplanens syfte är vara ett eff ektivt verktyg i framtida och framtida behov prioriterades. En tvärsektionell utveckling av gång- och cykelvägnätet i Enköpings kommun. arbetsgrupp tog fram en remissversion till cykelplan som godkänndes i tekniska nämnden och kommunstyrelsens ANDRA MÅL OCH DOKUMENT arbetsutskott innan den skickades ut på remissrunda under sommaren 2013. Det reviderade planförslaget har sedan Cykelplanen knyter an till en rad nationella mål och riktlinjer godkännts för antagande av tekniska nämnden, plan-, som påverkar den kommunala planeringen. mark- och exploateringsutskottet, kommunstyrelsen och Åtgärder som leder till att andelen korta bilresor flyttas kommunfullmäktige. över till cykel, bidrar även till att uppnå de nationella I och med att cykelplanen antas har kommunen åtagit sig att övergripande miljö-, energi- och folkhälsomålen. fortsätta utveckla gång- och cykelvägnätet i kommunen. 6 INKOMNA YTTRANDEN Under remisstiden inkom 10 yttranden från kommunala instanser, politiska partier och privatpersoner. Dessa har tagits hänsyn till i det reviderade planförslaget. Inkomna yttranden gällande förslag på detaljerade fysiska åtgärder skickas vidare till gatukontoret. Detta då cykelplanen är ett mer övergripande dokument. UPPFÖLJNING Cykelplanen föreslås uppdateras varje mandatperiod för att behålla aktualitet och dess syfte att vara ett eff ektivt planeringsverktyg. Uppdateringen av planen kommer främst beröra framtida åtgärder och prioriteringar av projekt. I arbetet med att ta fram cykelplanen har ett antal cykelräkningar utförts i olika knutpunkter. För att grovt följa upp antalet cyklande föreslås att sådana fortsatta cykelräkningar genomförs på årsbasis. Det är även viktigt att dessa genomförs under liknande förhållanden och under samma perioder från år till år. AVGRÄNSNING Planen är inriktad på hur man med på informativa och fysiska åtgärder kan öka cyklandet i Enköpings kommun. Åtgärderna i planen syftar främst till att öka cyklandet till och från arbete, skola och fritidsaktiviteter det vill säga att öka vardagscyklingen hos invånarna. Fritidscykling och turiststråk är inte lika högt prioriterade i denna plan även om detta ändå tas upp. Planen berör i första hand åtgärder för cykeltrafiken men medför även fördelar för både gångtrafikanter och mopedister. LÄSANVISNING Avsnitt två beskriver de positiva eff ekterna av ökat cyklande. I avsnitt tre behandlas dagsläget, hur cykelvägnätet ser ut idag och vilka brister som förekommer. Det avslutande kapitel fyra redogör för framtida åtgärder. 7 Matton Images 2. Enköpings kommun satsar på cykel Att fortsätta utveckla gång- och cykelvägnätet är en viktig GODA LIVSMILJÖER del i kommunens arbete mot ett hållbart transportsystem. För att stärka kommunens attraktivitet är det viktigt att ta I detta avsnitt beskrivs de positiva eff ekterna som en ökad tillvara och utnyttja de värden vi har i kommunen. Närheten cykling kan bidra till samt kort om vad som gäller som cyklist. till naturen är en sådan viktig kvalitet. Med bra gång- och cykelvägar kan fl er människor få tillgång till naturen. Cykeln ATTRAKTIVT ATT CYKLA är ett bra redskap för att nå rekreation men den är även ett Olika faktorer påverkar användandet av cykeln som utmärkt val av transportmedel vid pendling till och från transportmedel. För att fl er ska välja att cykla måste det vara skola, arbete och fritidsaktiviteter. En ökad andel resor med attraktivt att cykla i jämförelse med andra färdmedel. Detta cykel minskar dessutom buller och avgaser i staden vilket är ställer krav på ett sammanhängande och lättöverskådligt positivt för dess livsmiljö. cykelvägnät där det känns tryggt och är säkert att cykla. Även faktorer som belysning, skyltning, separering mellan MILJÖASPEKTER cyklister och fotgängare, vinterväghållning, goda och trygga cykelparkeringar samt beläggning av cykelvägen är alla av Biltrafi ken är ett stort miljöproblem då den alstrar betydelse för att cykling ska ses som ett attraktivt och tryggt avgaser, buller och vibrationer. Statens institut för transportmedel. kommunikationsanalys (Sika) har gjort prognoser över människors resande som visar på att antalet personresor med Cykelvägnätet bör vara så finmaskigt att cyklisterna undviker bil kommer att öka med en procent per år under perioden att ta genvägar genom biltrafiken. Cyklister strävar i regel 2001-2020 och de kortväga resorna förväntas öka ytterligare efter att ta den snabbaste vägen. Det verkliga avståndet något mer.2 Det är viktigt för kommunen att möta upp mellan start- och målpunkt bör därför inte vara mer än 25 detta och kunna erbjuda bra förbindelser med alternativa procent längre än fågelvägen för att inte uppfattas som transportmedel till exempel kollektivtrafi k och ett bra en omväg, vilket bidrar till att cyklisten söker sina egna cykelvägnät. genvägar.1 Cykeln är särskilt lämpad för att ersätta korta bilresor där bilen är som mest miljöskadlig och ineffektiv på grund av kallstarter.
Recommended publications
  • Beskrivning Till Kartan Grundvattenförekomster I Enköpings Kommun
    K 110 Beskrivning till kartan Grundvattenförekomster i Enköpings kommun Hans Söderholm 2010 ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7158-827-2 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se Omslagsbild: Munksundskällan belägen i anslutning till huvudvattentäkten vid Munksundet i Enköping. Foto: Hans Söderholm. © Sveriges geologiska undersökning, 2010 Layout: Jeanette Bergman Weihed, SGU FÖRORD Kartan över grundvattenförekomster i Enköpings kommun ingår i en serie kommuninriktade grund- vatten kartor som framställs av Sveriges geologiska undersökning, SGU. Kartan är framtagen i nära sam- arbete med kommunens VA-avdelning, Teknikförvaltning samt Miljö & Stadsbyggnad, och är avsedd att i första hand komma till användning i den kommunala verksamheten. Den kan givetvis vara användbar även i andra, grundvattenrelaterade sammanhang. Kartan är speciellt anpassad för att utgöra ett av de nödvändiga beslutsunderlag som krävs i samband med kommunal planering enligt NRL, PBL och Agenda 21 för t.ex. markanvändning, vattenförsörjning och grundvattenskydd samt grundvattenrelaterade tillstånds- och tillsynsfrågor. Den föreliggande kartan över grundvattenförekomster i Enköpings kommun är digitalt framställd. Informationen är inlagrad i databas med en noggrannhet som huvudsakligen är avsedd att passa en framställning i skala 1:50 000. Framställningar av analoga kartor över hela eller delar av kommunen från kartdatabasen kan göras i såväl större som mindre skala, vilket emellertid kräver insikt i att noggrannheten inte alltid överensstämmer med den förändrade kartskalan. Bedömningarna av grundvattentillgångar i de kvartära avlagringarna, i första hand grusåsarna, grundas på sammanställning av befintliga uppgifter i utredningar m.m.
    [Show full text]
  • Att Planera För Fickparker -Förslag På Placering Av Nya Fickparker & Två Gestaltningar I Enköpings Kommun
    Institutionen för stad och land Att planera för fickparker -förslag på placering av nya fickparker & två gestaltningar i Enköpings kommun Alexander Lindqvist & Jessica Ingelsson Avdelningen för landskapsarkitektur Examensarbete vid landskapsarkitektprogrammet, Uppsala 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Institutionen för stad och land, avdelningen för landskapsarkitektur, Uppsala Examensarbete för yrkesexamen på landskapsarkitektprogrammet EX0504 Självständigt arbete i landskapsarkitektur, 30 hp Nivå: Avancerad A2E © 2014 Alexander Lindqvist & Jessica Ingelsson, e-post: [email protected] & [email protected] Titel på svenska: Att planera för fickparker - förslag på placering av nya fickparker & två gestaltningar i Enköpings kommun Title in English: Planning of Pocket Parks - where to place them & proposals of design Handledare: Lars Johansson, institutionen för stad och land Examinator: Ulla Myhr, institutionen för stad och land Biträdande examinator: Sofia Eskilsdotter, institutionen för stad och land Omslagsbild: av författarna. Övriga foton och illustrationer av författarna om inget annat anges. Samtliga bilder/foton/illustrationer/kartor i examensarbetet publiceras med tillstånd från upphovsman. Originalformat: A3 Nyckelord: fickparker,fickparksgestalting, inventering, planering, pocket parks. Online publication of this work: http://epsilon.slu.se Förord Efter fem år på en bred utbildning är det kanske inte så förvånande att det sista vi valde att göra, vårt examensarbete, är brett det också. Det hela började när vi hörde av oss till Enköpings kommun med en undran om de hade något behov av ett examensarbete inom ämnet växtgestaltning. När förslaget på en kombinerad fickparksplan och fickparksgestaltning dök upp hakade vi på direkt. Hela arbetet, från val av ämne till det färdiga resultatet, har färdats både i uppförsbacke och nedförsbacke.
    [Show full text]
  • Enköpings Lokalavdelning 50 År
    ENKÖPINGS LOKALAVDELNING 50 ÅR 1969 - 2019 KONTAKT LOKALAVDELNINGENS STYRELSE Adress: Ordförande Christian Dahlgren Friluftsfrämjandet Enköpings lokalavdelning Styrelseledamöter Ann-Marie Clefberg Bredsandsvägen 32 Christer Toresäter 749 48 ENKÖPING Mats Norberg Margareta Bergquist [email protected] Susanne Lundgren Daniel Eriksson Telefon och expeditionstid Styrelsesuppleanter Lars Gustafsson 0171-243 02 - Torsdagar 18.00 - 20.00 Lars Grimmler Pernilla Johansson Matilda Wallenberg Revisorer Per Måwe Göran Karlin ORDFÖRANDEINGRESS Kära främjare! Det du håller i handen är något så speciellt som femtio års samlade minnen som har tecknats ner av ett antal eldsjälar vilka bidragit till att lokalavdelningen i Enköping nu kan fira 50 år! Hurra för oss!!! Som ordförande för föreningen under detta jubileumsår kan jag inte vara annat än stolt över att läsa hur före- ningen utvecklats under åren. Det som slår mig mest är när det funnits riktiga eldsjälar så har just den verk- samheten blommat upp extra mycket. Ett tag hade vi tydligen fem parallella frilufsargrupper i lokalavdelning- en, vilket jag som barnledare är mycket imponerad av. Om jag ska välja en sak som blommar i vår förening just i detta ögonblick är uppbyggnaden av barnverksamheten i Örsundsbro något att vara riktigt stolt över. Från noll till 13 ledare och över 100 barn på bara några år. En annan sak att bli riktigt glad över är vår bredd i föreningen! Det finns något att göra i vår förening ute i naturen från det du är nyfödd till du fyller 100 år. Det är vi tillsammans som gör främjandet stort och något att längta till. Det finns alltid en plats för dig i främ- jandet, gärna som ledare eller funktionär, men alltid som deltagare! Vi möts i naturen Christian Jubileumskrift är utgiven av Friluftsfrämjandet i Enköping Ansvarig utgivare: Christian Dahlgren Redaktör: Kurt Pettersson 2 Lokalavdelningens ordföranden genom åren.
    [Show full text]
  • $Ooplqqd YDOHQ 
    6XSSOHPHQW WLOO $OOPlQQD YDOHQ Del 1, Del 2 och Del 3 den 15 september 2002 /LVWD |YHU YDOGLVWULNWVQDPQ VRP I|UlQGUDWV VHGDQ YDOHW 6XSSOHPHQW WR *HQHUDO HOHFWLRQV LQ 3DUW DQG Electoral district-names that have been changed since the 1998 election Statistics Sweden Stockholm 2003 Publikationer Uppgifter rörande riksdagsvalet 2002, landstingsfullmäktigvalen 2002 och kommunfullmäktigvalen 2002 publiceras i serien Sveriges officiella statistik under titeln Allmänna valen, Del 1, 2 och 3. Publications Reports on the elections to the Riksdag in 2002, to the County Councils in 2002 and to the Municipal Councils in 2002 will be published within the Official Statistics of Sweden series entitled General elections, Part 1, 2 and 3. Published by Statistics Sweden, Box 24 300, SE-104 51 Stockholm Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 2003.03 MILJÖMÄRKT Trycksak 341590 Statistiska centralbyrån framlägger härmed ett supplement till redogörelsen för de allmänna valen 2002. Den består av en lista över ändringar av valdistriktsnamnen sedan valet 1998. Många namnändringar har gjorts för att tydliggöra vilka geografiska områden som distrikten utgör. I vissa fall har endast smärre justeringar gjorts, som att skriva ut eller göra förkortningar, och dessa namnändringar har inte tagits med här. Vidare finns heller inte sådana justeringar med som läsaren kan härleda, till exempel om ett ’s’ tillkommit eller tagits bort från distriktsnamnet - Östersund 1 hette Östersunds 1 vid 1998 års val. I listan ingår även valdistriktskoden som består av länskod (LL),
    [Show full text]