Östvärmlands Årtionde Tills Boltic Gjorde Entré
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Nedslag i 1970-talet: Östvärmlands årtionde tills Boltic gjorde entré Efter ett 1960-tal med Göta oftast spelande första fiolen skedde en rollförändring på 1970-talet inom den värmländska bandyn. Lesjöfors tog över huvudrollen och även för Filipstad blev detta årtionde framgångsrikt, det bästa någonsin. Och ju längre decenniet led, desto mer tog Boltic för sig … 1969/70: Göta är enda laget i högsta divisionen från Värmland och blir fyra. När säsongen är till ända, tackar två huvudpersoner i Göta för sig och lämnar otätbara luckor efter sig: mittbacken Leif Sveder och forwarden Gunnar Björk, båda välmeriterade landslagsmän. 1970/71: Comeback för Lesjöfors i högsta serien med en snygg tredjeplats som resultat. Göta utan ”bataljhästarna” Sveder och Björk får nöja sig med sjundeplatsen. 1971/72: Både Göta (nia) och Lesjöfors (tia) ramlar ur högsta divisionen och i verksamhetsberättelsen från Värmlands Bandyförbund betecknas säsongen som ”ett bottennapp”. Utan Filipstads serieseger i tvåan och uppflyttning till ettan skulle Värmland – hemska tanke! – inte ha haft något lag i bandyallsvenskan nästa år! 1972/73: Filipstad blir nia och åker ur. 1973/74: Lesjöfors åter i ettan och lyckas bra: tvåa i grundserien! I kvartsfinalen får Broberg ge sig mot östvärmlänningarna (4-4, 6-4), men i semifinalen blir Falu BS med Bempa Eriksson ett oöverstigligt hinder (1-6. 1-5). Dalalaget vinner sedan finalen mot Katrineholm med klara 3-0. 1974/75: Två lag från Filipstads kommun, Lesjöfors och FIF, i ettan – häftigt! FIF räcker dock inte till (tia) och degraderas, medan Lesjöfors hänger kvar genom sin åttondeplats. 1975/76: Lesjöfors enda Värmlandslaget. Blir sexa. I tvåan mejar Boltic ner allt motstånd – och nästa säsong gör ett mycket spännande lag, med smålänningen Curt Einarsson som tränare och dalkarlen Bempa Eriksson som anförare, entré i högsta divisionen. Denna säsong håller Göta för första gången till i trean – som laget tar hem. 1976/77: Boltic gör vad inget debutantlag i allsvenskan tidigare gjort: vinner serien, därtill med bred marginal (fem poäng före Örebro SK och Villa). Dock tar det stopp i slutspelet mot rutinerade Broberg med Göran ”Dallas” Sedvall (3-7, 4-7). Lesjöfors blir femma i serien och håller sig kvar. 1977/78: Boltic och Lesjöfors är nästan i jämnbredd i sluttabellen som trea respektive fyra (22 poäng, 21 poäng). Boltic tar sig vidare i slutspelet efter att i kvarten ha slagit ut Sandviken (2-2, 4-2), men kommer med små marginaler till korta mot Västerås i semifinalen (3-4, 5-4). Lesjöfors går på pumpen i kvartsfinalen mot Edsbyn (1-2, 1-7). Men två lag från Värmland med i slutspelet – det var mycket längre sedan! 1978/79: Inte sedan 1941 (Slottsbron) har ett lag från Värmland vunnit en SM-final. Men nu gör Boltic det genom att i finalen på Söderstadion i Stockholm besegra Broberg med 7-4, trots bekymmersamt underläge i halvtid. Bättre kunde inte ett decennium sluta för Värmland: äntligen ett SM-guld igen efter alla dessa år av väntan och väntan. Dessutom: Göta är åter i högsta divisionen och klarar sig kvar (sjua). Nedslag i 1980-talet: Boltics osannolika svit har aldrig överträffats Inom stora bollsporter har det alltid i modern tid (efter 1945) varit svårt att vinna många titlar i sträck. Boltics sju raka SM-guld i bandy (1979-1985) har inget fotbollslag eller ishockeylag klarat, inte heller något annat bandylag. Närmast kommer Djurgården, vars hockeygäng fixade sex raka SM-titlar 1958- 1963. Hos fotbollen ligger IFK Norrköping och IFK Göteborg i täten med fyra SM-guld i svit vardera: Norrköping 1945-1948, Blåvitt 1993-1996 1979/80: Boltic vinner inte grundserien, det gör Västerås. Men i slutspelet kan ingen mäta sig med Boltic, som i kvarten slår ut Broberg (2-1, 2-3, 5-2), i semifinalen betvingar Bollnäs (3-1, 8-2) och i finalen besegrar Sandviken med 5-3. Göta denna säsong: åttonde plats och fortsatt kvar i högsta divisionen. 1980/81: Boltic tar hem grundserien och tar sig via Broberg i kvarten (2-3, 5-3,4-3) och Ale/Surte i semifinalen (7-4, 4-0) till finalen. Där vinner Karlstadslaget mot Selånger med 4-3. Göta denna säsong: nedflytning (åttonde plats). 1981/82: Blott tredjeplats för Boltic i grundserien, hela sju poäng efter seriesegraren Villa. Men i slutspelet är Boltic återigen ohejdbart: i kvarten besegras Sandviken (5-2, 4-2), i semifinalen (4-2, 0-1, 6-5) Broberg och i finalen ännu ett lag från Hälsingland, Edsbyn, som Boltic slår tillbaka med 3-2. I grundserien blev Lesjöfors sist med degradering som följd. 1982/83: Boltic vinner grundserien före Villa, slår i kvarten Ljusdal (7-3, 5-4) och i semifinalen Sirius (8-2, 2-1). Serietvåan Villa är Boltics finalmotståndare och vid full tid står det 0-0 – efter förlängning står det 5-0 till Boltic. Inget mer lag från Värmland i högsta serien. 1983/84: Ny seger i grundserien för Boltic, två poäng före IFK Motala, därefter seger i kvarten mot Ljusdal (4-0, 3-4, 8-2) och i semifinalen mot Motala (2-1, 1-7, 5-1). Boltics femte raka finalseger bärgas mot Edsbyn med 2-0. Inget mer lag från Värmland i högsta serien. 1984/85: Boltic tvåa i grundserien efter Vetlanda, därefter seger för Boltic i kvarten mot Ljusdal (4-3, 4-2), mot Broberg i semifinalen (6-3, 3-1) och mot Motala i finalen med 4-3. Inget mer lag från Värmland i högsta serien men nästa säsong: Göta. 1985/1986: Sviten på sju raka SM-guld bryts för Boltic, som blir tvåa i grundserien, besegrar Ljusdal i kvarten (3-2, 3-2) och når finalen via semifinalvinst mot Sandviken (8-2, 5-1). Men i finalen räcker Karlstadslaget inte till mot Vetlanda utan förlorar med 2-1. Göta kommer åter och undgår degradering (sjua) 1986/1987: Jodå, till final tar sig återigen Boltic. Det sker via andraplats (efter Vetlanda) i grundserien, genom seger i kvarten mot Selånger (4-1, 4-3, 3-4, 9-2) och seger mot Vetlanda i semifinalen (0-5, 3-2, 3-1). I finalen står Motala för motståndet som i motsats till två år tidigare klarar Boltic med siffrorna 3-2. Götas sistaplats i grundserien betyder nedflyttning. 1987/1988: Boltic kröner sitt framgångsrika 1980-tal med ännu en final – och ett nytt SM-guld. Vägen dit: seger i grundserien, seger i en stenhård kvartsfinal mot Motala (3-0. 6-1, 4-3, 2-1), och seger i semifinalen mot Villa i två raka (4-3, 8-3). I finalen besegrar Boltic Vetlanda med klara 5-2. Inget mer lag från Värmland i högsta divisionen denna säsong. 1988/1989: Decenniet avslutas med en andraplats i grundserien för Boltic. Därefter tar det dock stopp redan i ”förkvalet” till slutspelet mot Vänersborg (3-3, 2-4). Från och med denna säsong finns det två trappsteg till slutspelet: först grundserien, därefter Elitserien för de två grundseriernas åtta främst respektive Allsvenskan för grundseriernas övriga åtta lag. Inget mer lag från Värmland i högsta divisionen denna säsong. I förhoppningsfulla ordalag inför det nya årtiondet skriver Värmlands bandyförbund i sin årsberättelse att Filipstads konstfrusna bana, som ska vara klar i november 1989, kan bli ”helt revolutionerande” för bandyn i Filipstad-Lesjöfors. Nedslag i 1990-talet: Tre konstfrusna banor och ett nytt Boltic-guld När det nya årtiondet inleddes hade Värmland två konstfrusna bandybanor, Tingvalla Isstadion från 1967 och den alldeles nya i Filipstad. Konstfruset var också på gång i Slottsbron (1990) och på andra sidan länsgränsen mot Skaraborg (i Otterbäcken). 1989/1990: Mycket uppmärksammad 1990 blir den påstådda mut- och spelskandalen, när Boltic oväntat och stort förlorar mot Kungälv i slutet av grundserien. ”Utan tvekan påverkades Boltic och dess spelare av den stora uppståndelsen”, kommenterar Värmlands Bandyförbund Boltics sorti redan i slutspelets kvartsfinal mot Villa (1-3, 3-5). 1990/1991: Boltic tar ett steg framåt igen: vinner grundserien, går via Elitserien (fyra) till kvartsfinal mot Sirius (seger) för att i semifinalen möta och förlora stort mot Vetlanda i den tredje och avgörande matchen.(2-3, 4-1, 1-7). Nyuppflyttade Göta: sist i grundserien, sist i allsvenskan = degradering. 1991/1992: Åter final för Boltic, men knapp förlust där, efter segrar både i grundserien och i Elitserien, varefter Karlstadslaget i kvarten slog Vänersborg (7-1, 4-2) och i semifinalen Västerås (5-4, 1-6, 1-0). I SM-finalen faller Boltic mot Vetlanda med 4-3. 1992/1993: Seger för Boltic i grundserien och andraplats i Elitserien. Därefter vinst i kvarten mot Sirius (4-1, 4-3), vinst även i semifinalen mot Villa där avgörandet faller på straffar i sista matchen (6- 4, 3-4, 9-7). Finalen mot Västerås fick avgöras på tilläggstid (sudden death), där Västerås till slut vann med 5-4. Publiksnittet hemma för Boltic: 1.105 åskådare. 1993/1994: Boltic tvåa i grundserien, så även i Elitserien, därefter seger i kvarten mot Sandviken (11- 2, 4-3), men förlust i semifinalen mot Västerås (2-4, 3-4). 1994/1995: Andraplats både i grundserien och Elitserien för Boltic, som i kvarten vinner över Ljusdal (4-2, 6-5) och i semifinalen över Sandviken (5-2. 2-5. 9-3). Denna gång går finalen rätt väg för Boltic som besegrar Vetlanda med 2-1. En huvudperson i finalen: Boltics burväktare från Lesjöfors, Mikael Forssell. 1995/1996: Boltic tvåa i grundserien och fyra i Elitserien. Därefter seger i kvarten mot Villa (9-2, 1-7, 7-2) men förlust i semifinalen mot Västerås (2-6, 8-5, 3-8). 1996/1997: Boltic segrare i grundserien och trea i Elitserien. Därefter seger i kvarten mot Ljusdal efter fem matcher (9-4, 3-4, 6-2, 5-7, 6-2), men förlust i semifinalen mot Sandviken (8-7, 3-5, 1-6).