2013 Tal Rosenbad 16 september 2013 Birgitta Ohlsson, EU-minister Linjetal "Värderingarnas Europa" Tack Anna att du ställer upp som moderator ikväll. Tack alla fantastiska medarbetare som gör denna kväll möjlig. Bredvid varje hårt arbetande minister står en engagerad stab som backar upp. Relaterat Tack och varmt välkomna alla ni som valt att vika en måndagskväll till att diskutera ett Europa - som berör så Större frågor i EU-arbetet oss mycket, men som berörs alldeles för lite i den svenska debatten. 2014 And of course a warm welcome to representatives from different Embassies. This speech will be translated into English this coming week. I februari 2011 höll jag senaste gången ett linjetal som EU-minister. Igår fick jag frågan av en journalist om det inte är lite väl pretentiöst med linjetal i svensk politik. Personligen tycker jag att fler kvinnor borde våga vara pretentiösa. Men det känns högtidligt, lite lyxigt och väldigt ödmjukt att som politiker för en gång skull få brodera ut texten. I Bryssel uttrycker jag mig ofta i gemensamberedda talepunkter reducerade till treminutersinlägg. På twitter har vi våra berömda inlägg på 140 tecken. I en Tv-intervju ska en oneliner sitta på 12 sekunder. Därför befriande att denna kväll få tala, tydliggöra och tänka i ett längre format. Men trots detta sagt, så kommer jag inte att hinna täcka alla fält eller ens så många som jag önskat. Det var sensommaren 1992. Jag skulle snart börja andra året på gymnasiet på Katedralskolan i Linköping. Och försökte väl som de flesta - mjölka ur de sista dagarna av ledighet - innan allvaret skulle börja igen. Jag minns den där kvällen. Vi satt i mormor och morfars vardagsrum - eller salen som de säger i Norrland - i den lilla västerbottniska byn Brån. TV-nyheterna skulle strax börja. BILD LÄGER För de gamla i rummet - lantbrukare med bara ett par terminers skolgång - födda före första världskriget - som levt och satt barn till världen under andra världskriget - kastades Europa tillbaka till 1940-talet under denna 30 minuter långa TV-sändning. Namn som Bergen Belsen, Buchenwald eller Theresienstadt for runt i vardagsrummet. Vart var Europa på väg? Hur kunde detta ske igen? Varje vecka kom det tusen nya skräckslagna flyktingar till Sverige från Balkan. Vi lärde oss nya skräckens namn som Omarska och Trnopolje som tre år senare kom att kulminera med folkmordet i Srebrenica. Men det var en bild från tidningen Time kom att chocka en hel värld. Bilden som blev startskottet för fredsprocessen på Balkan som flera år senare fick slut på kriget som startats av Slobodan Miloaevi.​ BILD ALIC Han hette Fikret Alic. Han står längst fram bland de utmärglade fångarna. Hålögd blick. Hans kropp består inte mycket mer än av skinn och ben. Bakom taggtråden stod åter svältande fångar - offer för massmord. Trnopolje i Bosnien. Alic berättar nu över 20 år senare hur mardrömmarna aldrig försvinner. Hur dödandet, skriken, tortyren, blodet aldrig lämnat hans huvud. Han berättar hur rädd han var och hur han trodde att han skulle dödas av lägervakterna när han i västerländsk media blivit en global symbol för deras tyranni. Han berättar hur vakter kastade in nervgasgranater i barackerna och sköt ner alla som försökte fly med automatvapen. Och hur vakter beordrade dem att sjunga, men att det inte dränkte skriken och gevären. Dagen efter tvingades han och medfångarna stapla de döda kropparna på en lastbil. De tvingades skölja av allt blod på marken för att gömma spåren av massakern. Bara nio dagar efter att den berömda bilden togs lyckades han fly utklädd till muslimsk kvinna. Men många blev kvar i lägret. Bara fyra dagar senare avrättades över 200 män i lägret han precis flytt från. Själv flydde han till Danmark. BILD SOLNEDGÅNG Grekisk sommar. Solnedgång. Bamseklubb för barnen och parasolldrink i solnedgången. Semester, bad och böcker. Men semesterparadiset har en skugga. BILD CITAT GYLLENE GRYNING "Vi är redo att öppna ugnarna. Vi ska göra tvål av dem för att tvätta bilarna och trottoarerna. Vi ska göra lampor av deras hud." Detta är inte ett citat från 1930-talets nazityskland. Så här låter ett av Greklands starkast växande partier - nynazistiska Gyllene Gryning. BILD MEKKI Det här är Hassan Mekki. 32 år gammal var han en av unga från krigets Sudan som lämnade hemlandet för en bättre framtid. Något människor gjort i vår värld i alla tider för att skapa sig en bättre framtid för sig själva och sin familj. Men Hassan hade oturen att möta just det nynazistiska partiet Gyllene Gryning i Aten en sen kväll. De misshandlade honom medvetslös, skar ett kryss på hans rygg och i och med att han är papperslös i ett redan ekonomiskt sargat Grekland fanns liten hjälp att få. BILD ÖSTERGÖTLAND Landsbygden i Östergötland augusti 2013. Vad som vid första anblick kan tyckas vara ett idylliskt sommarläger. På sommarlägret erbjuds aktiviteter som paddling, femkamp, tipspromenad och studiecirklar. För barnen anordnas sagostunder, lekhörna och friluftsaktiviteter. Ett sommarläger som går under namnet Nordisk Vision. Ett sommarläger som anordnas av Svenskarnas parti, tidigare känt som Nationalsocialistisk front. Ett parti som anser att endast "etniska svenskar" ska kunna vara svenska medborgare. Ett sommarläger där tal av kända högerextremister dömda för våldsbrott står på agendan. Ett sommarläger mitt i min egen östgötska hemtrakt där barn indoktrineras med hat och raspropaganda. BILD JOBBIK Svartklädda medborgargarden beväpnande med yxor och oxpiskor marscherar genom samhällen med stor romsk befolkning. De sjunger hatfulla sånger, de förstör egendom och skrämmer barn. Samtidigt sitter Ungerns folkvalda församling och fattar beslut om omfattande grundlagsändringar. Inte ändringar som ska skydda den romska minoriteten. Utan ändringar som utmanar pressfriheten och det oberoende rättsväsendet. Gera. Tyskland. Plats för den nynazistiska rockfestivalen "Rock Germany". Ett gäng ungdomar från festivalen åker till minnesplatsen för koncentrationslägret Buchenwald. Där hånar och förolämpar de Förintelseöverlevare som är på besök. I skuggan av den ekonomiska krisen rasar just nu en mycket allvarlig värderingskris i Europa. Antiziganism, främlingsfientlighet, islamofobi, homofobi och antisemitism vinner mark. Inte sedan andra världskriget har vi haft så många rasistiska partier i EU-ländernas nationella parlament som vi har i dag. Man talar mycket om den ekonomiska krisen. Men det är hög tid att tala om värderingskrisen i Europa. För Europa befinner sig vid ett vägskäl. Europaparlamentsvalet nästa år är inte bara ett val mellan socialister, liberaler, gröna och konservativa. Det är ett val mellan de som tror på alla människors lika värde och de som inte gör det. Det är ett val mellan de som tror på mänskliga rättigheter och de som anser att rättigheter ska vara förbehållna bara vissa människor. Det är ett val mellan rakryggade liberala värderingar och reaktionära rörelser. Det är ett val mellan de som tror på global solidaritet och de som vill stänga våra gränser. Den som bryr sig om Europas framtid måste slå vakt om demokratin och våra grundläggande värden. Ett trovärdigt Europa kompromissar inte med grundläggande rättigheter. Ett trovärdigt Europa agerar snabbt och effektivt när en medlemsstat kränker mänskliga rättigheter. Ett trovärdigt Europa förstår att fundamentet för vår gemenskap inte bara ligger i ekonomin utan i våra värderingar. Det som behövs nu mer än någonsin är motkrafter. Motkrafter i form av ett aktivt civilsamhälle. Motkrafter i form av enskilda individer som vågar ta ställning när risken och kostnaden kan bli hög. Motkrafter i form av regeringar som vågar stå upp för mänskliga rättigheter även när det är obekvämt politiskt. Alla är överens om att ledarskap krävs för att skapa disciplin i EU-ländernas ekonomier. Lika viktigt är ledarskapet för att öka medlemsländernas respekt för mänskliga rättigheter och demokratin. Därför är det hög tid att vi får till stånd en effektiv årlig granskning för att syna hur EU:s medlemsstater lever upp till mänskliga rättigheter. BILD BARNMISSHANDEL Jag tror på ett Europa som blir den första regionen i världen där alla EU-länder har ett totalförbud mot barnaga. BILD KVINNA Jag tror på ett Europa där alla EU-länder börjar respektera kvinnors rätt till sin egen kropp. BILD PUSSANDE MÄN Jag tror på ett Europa där man vågar hålla den man älskar i hand oavsett sexuell läggning. Jag tror på ett Europa där människors lika värde är högsta prioritet. I värderingskrisens Europa behövs mod, minne och motkraft. Mod att stå upp för mänskliga rättigheter. Minne så att historien inte upprepar sig. Motkrafter som vaccinerar mot hat. BILD EUROPA 1975 Europa har gjort en fantastisk frihetsresa och EU gör verkligen skäl för både Nobels fredspris och begreppet världshistoriens mest framgångsrika demokratiprojekt. Såg här såg Europas nuvarande 28 medlemsländer ut när jag föddes året 1975. Knappt hälften var demokratier. Kommunismen förtryckte människorna i central- och Östeuropa och många länder i Sydeuropa hade precis lämnat militärdiktaturen. Så här ser Europa ut idag. BILD EU IDAG "Europa måste reformera eller stagnera - reform or decline". Det var slutsatsen i Gonzales-rapporten som jag citerade i mitt förra linjetal för två och halvt år sedan. Sedan dess har det reformerats mycket på vissa håll. Mindre på andra. Situationen i de baltiska länderna var mycket illa i krisens början. Inte minst våra svenska bankers vidlyftiga utlåning hade bidragit till att förvärra krisen. När IMF:s representant i krisens början träffade den lettiske premiärministern sa han: "Detta kommer att bli tufft!" Premiärministern svarade: "Tufft? Tufft var det på den tiden när KGB:s krypskyttar siktande på mig medan jag talade." Kanske är det färska minnet av frigörelsen - då en tredjedel av landets ekonomi försvann - orsaken till att man klarat av uppoffringar. Politik handlar inte bara om att vilja - utan även om att välja. För att komma ur krisen snabbt valde man att sänka kostnader. De lettiska lärarna förlorade en fjärdedel av lönen. En tiondel av befolkning flyttade utomlands - för att finna ett bättre liv.