t TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET

1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA

UTGES AV KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 3 2003 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGIRO 125 17 - 9 BANKGIRO 446-3220

Redaktör och ansvarig utgivare: Kommendörkapten LARS WIGERT, Pilgatan 5 A, 352 36 Växjö. Telefon: 0470-212 45, alt. 070-582 6385, e-mail: [email protected] Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Box 13025, 103 01 Stockholm. Ekonomi och prenumerationer: Kommendi)r 1.gr JAN B RING, Gustav de Lavals väg 9, 13160 Nacka, Telefon: 08-716 73 38, Telefax: 08-466 97 92, e-mail: [email protected] Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel med fyra häften per år. Prenumerationspris 150 kro­ nor per år inom Sverige, 200 kr utrikes. Prenumeration sker endast genom att avgiften insätts på postgirokonto 125 17-9. För införd artikel, som av KÖMS anses särskilt förtjänt, kan författaren belönas med sällska­ pets medalj och/eller penningpris. Meddelande från Kungl. Örlogsmannasällskapet Nr 5/2003. Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm ons­ Innehåll dagen 27 augusti 2003 nr 3/03 (Utdrag ur protokoll) Sammanträdet ägde rum i Sjöofficerssällskapets lokaler Långa Raden 8 på Skeppshol­ Meddelande ...... 211 men i närvaro av 41 ledamöter. Minnesteckningar för år 2003 ...... 213 § 2 Anmäldes att sedan föregående sammanträde har hedersledamoten Roland Swedish and German defence tecknology as a contribution to security and Svensson, ledamoten Göte Blom och korresponderande ledamoten Bengt G stability in Europe- The HDW Group as a practical example ...... 221 Gustafson avlidit. Av Jurgen Ritterhott § 4 Orienterade bibliotekarien om Kungl. Örlogsmannasällskapets tillgångar i Jagarkatastrofen vid Point Hoida (The Devil's Jaw) den 8 september 1923 ...... 224 form av konstverk. Av Gustaf von Hofsten § 5 Överlämnade ledamoten Carl Gustaf Franzen till akademien av honom utar­ betad och redigerad redovisning benämnd "Svenska sjöminor under 200 år• Vart tog de marina uppgifterna vägen?- Svensk säkerhetspolitik under en sammanställning över två sekel". Kalla krigetperioden ur ett orättvist perspektiv ...... 232 Av Magnus Haglund § 6 Orienterade ledamoten Lars Wedin om Försvarshögskolans projekt "Svenska försvarets utveckling under kalla kriget". Ständig omorganisation i försvaret - ett nödvändigt ont? ...... 245 § 7 Presenterades styrelsens förslag av kandidater för inval. Av Hans Erik Fröberg § 8 Fastställdes att högst en (1) hedersledamot, sju (7) ordinarie ledamöter och Spiggen - ett delsystem i svensk ubåtsskyddshistoria ...... 253 fyra (4) korresponderande ledamöter må inväljas 2003. Av Joakim Holmberg § 9 Fastställdes förslag till vallistor för 2003. § 10 Höll korresponderande ledamoten Jurgen Ritterhoff inträdesanförande under Doktrinutveckling och militärteorins betydelse - del 3 ...... 271 Av Mikael Friseli rubriken "Swedish and German defence technology as contribution to security and stability in Europe, Considerations by the example of the HDW-Group" Bokanmälan ...... 294 Vid protokollet För 105 år sedan ...... 298 Herman Fältström Tävlingsskrifter ...... 300 sekreterare

JSSN 0040-6945 211

Abrahamsons Tryckeri AB, Karlskrona 2003 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRST A UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGIRO 125 17-9 BANKGIRO 446 - 3220

Redaktör och ansvarig utgivare: Kommendörkapten LARS WIGERT, Pilgatan 5 A, 352 36 Växjö. Telefon: 0470-212 45, alt. 070-582 6385, e-mail: [email protected] Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Box 13025, 103 01 Stockholm. Ekonomi och prenumerationer: Kommendör 1.gr JAN B RING, Gustav de Lavals väg 9, 13160 Nacka, Telefon: 08-716 73 38, Telefax: 08-466 97 92, e-mail: [email protected] Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel med fyra häften per år. Prenumerationspris 150 kro­ nor per år inom Sverige, 200 kr utrikes. Prenumeration sker endast genom att avgiften insätts på postgirokonto 125 17-9. För införd artikel, som av KÖMS anses särskilt förtjänt, kan författaren belönas med sällska­ pets medalj och/eller penningpris. Meddelande från Kungl. Örlogsmannasällskapet Nr 5/2003. Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm ons­ Innehåll dagen 27 augusti 2003 nr 3/03 (Utdrag ur protokoll) Sammanträdet ägde rum i Sjöofficerssällskapets lokaler Långa Raden 8 på Skeppshol­ Meddelande ...... 211 men i närvaro av 41 ledamöter. Minnesteckningar för år 2003 ...... 213 § 2 Anmäldes att sedan föregående sammanträde har hedersledamoten Roland Swedish and German defence tecknology as a contribution to security and Svensson, ledamoten Göte Blom och korresponderande ledamoten Bengt G stability in Europe- The HDW Group as a practical example ...... 221 Gustafson avlidit. Av Jurgen Ritterhott § 4 Orienterade bibliotekarien om Kungl. Örlogsmannasällskapets tillgångar i Jagarkatastrofen vid Point Hoida (The Devil's Jaw) den 8 september 1923 ...... 224 form av konstverk. Av Gustaf von Hofsten § 5 Överlämnade ledamoten Carl Gustaf Franzen till akademien av honom utar­ betad och redigerad redovisning benämnd "Svenska sjöminor under 200 år• Vart tog de marina uppgifterna vägen?- Svensk säkerhetspolitik under en sammanställning över två sekel". Kalla krigetperioden ur ett orättvist perspektiv ...... 232 Av Magnus Haglund § 6 Orienterade ledamoten Lars Wedin om Försvarshögskolans projekt "Svenska försvarets utveckling under kalla kriget". Ständig omorganisation i försvaret - ett nödvändigt ont? ...... 245 § 7 Presenterades styrelsens förslag av kandidater för inval. Av Hans Erik Fröberg § 8 Fastställdes att högst en (l) hedersledamot, sju (7) ordinarie ledamöter och Spiggen - ett delsystem i svensk ubåtsskyddshistoria ...... 253 fyra (4) korresponderande ledamöter må inväljas 2003. Av Joakim Holmberg § 9 Fastställdes förslag till vallistor för 2003. § 1O Höll korresponderande ledamoten J lirgen Ritter h off inträdesanförande under Doktrinutveckling och militärteorins betydelse- del 3 ...... 271 Av Mikael Friseli rubriken "Swedish and German defence technology as contribution to security and stability in Europe, Considerations by the example of the HOW-Group" Bokanmälan ...... 294 Vid protokollet För 105 år sedan ...... 298 Herman Fältström Tävlingsskrifter ...... 300 sekreterare

JSSN 0040-6945 211

Abrahamsons Tryckeri AB, Karlskrona 2003 Nr 6/2003. Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm ons­ Minnesteckningar för år 2003 dagen 24 september 2003 (Utdrag ur protokoll) Folke Wedin Skepps­ Sammanträdet ägde rum i Sjöofficerssällskapets lokaler, Långa Raden 8 på Amiralitetsrådet Folke Wedin, Kommendör av Nordstjärneorden, föddes 20 aprill905 holmen i närvaro av 29 ledamöter. på Väsby gård i Tierp, son till direktör Richard Wedin och hans hustru Anna (Arm­ gard) född Bliesath. Hans närmaste är undertecknad, kommendör Lars Wedin. Hus­ Il, § 3 Valdes ledamoten Sven Rudberg till föredragande inom vetenskapsgrenen trun Brita, född Starck, avled 2001. "Personal, utbildning och organisation". Det har funnits en nekrolog avsedd för Kungl. Örlogsmannasällskapet, sannolikt § 4 Omvaldes ledamöterna Stefan Engdahl och Thomas Engevall som ordinarie författad av gode vännen framlidne kommendören Gunnar Norström. Denna är dock styrelseledmöter samt nyvaldes ledamoten Anders Grenstad som suppleant i försvunnen. Jag lämnar därför nedan några data för att låta hans äldste nu levande vän styrelsen för perioden 2004-2005. ge sin beskrivning av Folke Wedin som ämbetsman. § 5 Omvaldes ledamöterna Sune Birke och Nils Eklund som revisorer och ledamö• Folke Wedin avlade studentexamen vid Norra Latin i Stockholm 1923. Efter juris terna Håkan Rugeland och Hans Wieklander som revisorss uppleanter för 2004. kandidatexamen vid Stockholms Högskola följde tingstjänstgöring i Storvid 1928-31. Marinförvaltningens civil avdelning, där § 6 Omvaldes ledamöterna Tommy Ås man (sammankallande), Magnus Bergman Han inträdde som amanuens 1931 vid Kungl. och 1952 ordinarie­ och Göran Gunnarsson som valberedning för 2004. han blev ordinarie notarie 1931. 1951 blev han tf amiralitetsråd den siste med denna vackra titel. Han genomgick Försvarshögskolan 1964. När Kungl. § 7 Beslutades att tilldela studerande Johan Ebeling Kungl. Örlogsmannasällska• Marinförvaltningen upphörde 1968, fick han en övergångstjänst vid nybildade Försva• pets hedersomnämnande för inlämnad tävlingsskrift och ledamoten Carl Gus­ rets materielverk fram till sin pensionering 1970. Från denna tidpunkt fram till 1975 taf Franzen Kungl. Örlogsamnnasällskapets silvermedalj för förtjänstfullt ge­ författade han Amiralitetskollegiets historia dellll - V (del Jfl övertog han från kom­ nomförd redovisning av marinens olika mintyper under 200 år. mendören Magnus Hammar som avlidit 1967). Håkan Lans inträdesanförande under ru- § 8 Höll korresponderande ledamoten Folke Wedin invaldes i Kungl. Örlogsmannasällskapet 1963 och blev hedersleda­ "Utvecklingen av sjöstandarden (AIS-transpondern)". briken mot 1978. § 9 Förrättades inval av nya ledamöter enligt följande: Av ledamoten Lars Wedin Hedersledamot Ulla Ehrensvärd Professor Från 1951 till den l juli 1968, då Kungl. Marinförvaltningen upphörde att vara ett själv• ständigt ämbetsverk, leddes dess administrativa byrå av samme byråchef, amiralitets­ Ordinarie ledamöter rådet Folke Wedin. Han hade ansvar för att de civila funktionerna blev företrädda i Direktör Sten Göthberg ärenden vid verkschefens rådsbord och i övrigt vid handläggningen inom detta militär• Professor Kent Zetterberg tekniska verk. Han hade ansvar för kanslisektionens juridiska verksamhet, personal­ Kommendörkapten Lennart Karlsson kontoret, ekonomisektionen, organisationskontoret, intendentskontoret, registrator Ambassadör Bengt Lundborg och expedition. Det var ett krävande arbete, ofta tilllångt in på nätterna. Kommendörkapten Christopher Werner Personalens syn på sin byråchef kom till uttryck i samband med byråns upplösning, Kommendörkapten Evom Mårtensson d.v.s. vid en tidpunkt då Folke Wedins chefskap var aktuellt och levande för envar och Kommendörkapten Peter Haglind då framförda tankar torde bättre än dagens minne, nu 34 år senare, av honom som Korresponderande ledamöter ämbetsman och chef ge en rättvisande bild av medhjälparnas uppfattning. Man förkla• Kommendörkapten In ge Tjf)stheim rade sig då ha haft en känsla av att tillhöra en familj under ledning av en god familjefa­ Civilingenjör Lars Jakobsson der. En företrädare för personalen uttalade bl.a.: Direktör Martin Hagbyhn " Vi har känt oss som en grupp individer, där var och en verkatför det gemensamma Direktör Michael Krafjf målet att på bästa möjliga sätt fitllgöra på byrån ankommande uppgifter och där vars och ens individuella egenskaper fått komma till uttryck och tillvaratagits på ett positivt Vid protokollet och inspirerande siilt. Den goda anda, den atmosfär av gott kamratskap under fast men Herman Fältström vänlig ledning, som har karaktäriserat vår byrå, har givetvis ha.ft sitt ursprung i Dig, Fol­ sekreterare ke Wed in. Som en sann ledare har du styrt oss i vårt arbete och därvid givit oss oräkneli-

212 213 ga bevis på Dina stora kunskaper och Din långa erfarenhet. Din kampanda har många de han att gå i pension som ca pta in för att ägna sig åt sitt författarskap. Mellan 1969 gånger lyft Dina medhjälpare över trösklar av modlöshet inför till synes övermäktiga och 1977 var Beach även stabschef i republikanernas Policy Committee i kongres­ uppgifter och Din humor har förvandlat dystra situationer till tillfällen, som man gärna sen. minns med ert tacksamt leende." Mest känd har han blivit som författare. Hans erfarenheter från USS Trigger ligger Den som har haft förmånen att även efter ämbetstiden och till de sista dagarna av bakom hans första bok "Submarine" som kom 1952. "Run silent, Run Deep" kom hans liv få räkna Folke Wedin som sin vän har upplevt hans trogna vänskap som omist­ 1955 och blev snabbt en bestseller som också filmades med Clark Gable och Burt Lan­ lig. caster i huvudrollerna, "Dust on the Sea" och "Cold is the Sea" följde. Färden i uläge Olle Broström med USS Triton skildrade han i "The Voyage of the Triton". I en av hans senare böcker - "Scapegoats" - gav han upprättelse åt amiral Kimme! och general Short som fått Edward L Beach bära skulden för den bristande beredskapen i Pearl Harbor vid det japanska anfallet 7 Edward L Beach avled 1 december 2002 i sitt hem i Georgetown, Washington, D.C. december 1941. Beach hävdade att ansvaret fanns att söka i Washington. Han skrev ett Reflec­ Han föddes i New York City 1918. Närmast sörjande är hans maka Ingrid, sönerna dussintal andra böcker och slutade med sina egna memoarer, "Salt and Steel: för Edward A Beach, Eau Cia i re, Wisconsin och Hugh S Beach, professor i kulturantropo­ tions of a Submariner". Den välkände författaren Tom Clancy har kallat honom logi vid Uppsala universitet samt dottern Ingrid A, Nya Zeeland. "Ned" Beach blev "The finest naval author of his generation". kurstvåa 1939 i den stora sjöofficerskursen vid Sjökrigsskolan i Annapolis och senare Edward L Beach anses vara en av de främsta marinhistorikerna i USA. 1986 kom kursetta i ubåtsskolan i New London, Connecticut. hans stora verk "United States N avy , 200 years". För några år sedan uppkallades Be­ Han tjänstgjorde under andra världskriget ombord i amerikanska ubåtar i Stilla ach Hall vid elen amerikanska sjökrigsskolan i Annapolis efter honom och hans far. Havet, bl a under slaget vid Midway. Ombord i USS Trigger var han med och sänkte Värdet av detta förstås bäst om man nämner att övriga byggnader där som fått namn och eller skadade 36 fientliga fartyg. Uneler sin tjänstgöring ombord i USS Tirante, som efter personer är Mahan Hall, Halsey Field House, King Hall, Nimitz Library och sänkte nio fientliga fartyg under hans tid ombord, tilldelades han Navy Cross för tap­ Rickover Hall. N eds far, Edward L Beach Sr (J 867-1943) var också sjöofficer som in­ perhet i krig. Det är den näst Meclal of Honor högsta utmärkelse som utdelas inom US författare. Han var bland annat fartygschef på slagskeppet USS New York blev för• Navy. I maj 1944 fick han order att gå från flottans då mest framgångsrika ubåt- USS gick i Royal Navy's Sixth Battle Squadron under första världskriget. Han Trigger- för att bli sekond på den nya ubåten USS Tiran te. Ned har berättat att hela fattare tilll3 romaner om livet till sjöss och slutade som professor i historia vid Stan­ besättningen kom upp på däck för att ta farväl av honom innan han gick till Tirante. ford University. "Vad jag inte visste då'', har han berättat, "var att vi då delades upp mellan de som N eds karaktär och civilkurage skildras väl genom hans sons (Ned Jr) tal vid min­ från ett skulle fortsätta att leva och de som skulle dö". Trigger sänktes av japanerna med för• nesstunden i Annapolis 14 december 2002. (I förkortad och fri översättning lust av alla ombord i mars 1945. utdrag): "En av de finaste och största saker min far gjorde för mig var när han stödde var När kriget mot Japan slutade i augusti 1945 var Beach fartygschef på ubåten USS mig i min ansökan om status som samvetsöm uneler Vietnamkriget ... För min far vara Piper som hade lyckats ta sig igenom de japanska minbarriärerna och in i Japanska det, som officer, mycket svårt att acceptera att en medlem av hans familj kunde sjön, där kriget dock tog slut innan han hann gå till anfall. Han fick i stället rädda sex pacifist. Man behöver bara tänka på hur det uppfattades i Pentagan och hur man där japanska sjömän från att drunkna och han skrev senare att han var tacksam för "att skulle ge honom kommentarer och pikar om hans oansvarige son som vägrade tjäna efter alla sjunkbombanfall och torpeder, detta- istället för att förgöra en medmännis• sitt land när han blev kallad. Trots det enorma sociala tryck han blev utsatt för för• inte som ka- fick bli mitt sista minne från kriget". Skämtsamt brukade han dock säga att japa­ stod min far att min pacifism var allvarlig och övervägd ... Det kom därför inskriv­ nerna valde att ge upp då han med Piper kom in på deras bakgård. Han blev också en överraskning för honom när jag sökte status som samvetsöm vid min inställel• känd fartygschef på atomubåten USS Triton som 1960 gjorde en världsomsegling i un­ ningsbyrå, som var känd som en av de striktaste i landet. När dagen för min Han satt dervattensläge. Han lämnade Groton, Connecticut i februari och intog åter övervat• se, kom erbjöd han sig självmant att följa mig till inskrivningsförrättningen. tensläge i maj efter att ha gått 35.834 distansminuter (66.400 km) i undervattensläge närvarande under hela genomgången och när den var slut talade han starkt och rö• på 84 dygn. Ett fart- och uthållighetsrekord som står sig än i dag. Det är lätt att under­ rande på mina vägnar. Han framhöll, trots att han i alla avseenden tog avstånd från skatta svårigheterna med en sådan färd. Den genomfördes vid en tid då kunskapen om mina åsikter om militärtjänst och nödvändigheten av krig, att han var absolut över• överty• havsdjupen och havsbottnarna var lika okända som månens baksida. Det var en stor tygad om min integritet och min övertygelse. Inskrivningsförrättaren blev navigatorisk bedrift. gad, och jag blev klassad som samvetsöm. Jag har aldrig varit stoltare över min far än mod Seclan han lämnat tjänsten till sjöss var han under en period marin rådgivare åt jag var denna för mig ödesdigra dag, när han visade prov på ett helt annat sorts dåvarande amerikanske överbefälhavaren (Chairman Joint Chiefs-of-Staff)- gene­ än det han tidigare i så rikt mått visat." Såclan var han- Ned. ral Om ar S Braclley- och senare även till presiclent Dwight D Eisenhower. 1966 val- De som känner honom förstår också väl det sätt han valde för att sluta sitt liv. När

214 215 han konstaterat att han inte längre kunde kämpa mot sin levercancer fattade han vid egenskaper sällsynt väl skickad att samordna och skapa samförstånd mellan olika ka­ fullt medvetande själv beslutet om att dö och intog ingen mat eller föda från den stun­ tegorier av örlogsflottans och handelsflottans personal. den. Han bibehöll sin personliga integritet och värdighet in i det sista. Olle Lundblad, en boren gentleman, var genom sitt sätt att uppträda ett föredöme Ned Beach hade, bland annat genom sin svensktalande maka Ingrid, mycket goda icke minst för sina kadetter. Med sitt positiva ledarskap och sitt vänliga sätt vann han kontakter med Sverige och den svenska flottan. Han var god vän med flera tidigare arbetskamraters aktning och tillgivenhet. Intill sina sista år höll han nära kontakt med svenska marinchefer. Tillsammans med sin son Hugh ägde han ett sommarställe på tidigare verksamheter och sin stora vänkrets. Han utövade, stödd av sin maka, stor Ljusterö i Stockholms skärgård. Edward L Beach invaldes 1990 som korresponderan­ gästfrihet och var därtill en synnerligen uppskattad talare som med obrutet intellekt de ledamot i Kungl Örlogsmannasällskapet. och malmklingande stämma framförde sin mening. Av ledamoten Lennart Forsman Av ledamoten Bengt Odin

Olov Lundblad Lars Götherström Kommendörkapten Olle Lundblad, Lidingö, avled den 30 december 2002. Han var Lars Götherström föddes 1928 i Norums församling, Göteborgs och Bohus län. Efter född 4 juni 1908 i Mariefred. Hans närmaste är makan Birgitta, född Fredholm, och student- och ingenjörsexamen 1949 vid Högre Tekniska Läroverket i Örebro fullgjor­ sonen Peter med familj. de han radarteknikerutbildning vid Armens signaltrupper 1950. Efter anställningar Efter studentexamen på såväl latin- som reallinjen antogs Olle Lundblad till sjöka• vid AB LM Ericsson 1950-52 och Kungl Flygförvaltningen 1952-55 kom Götherström dett vid Kungl. Sjökrigsskolan 1928. Efter sjöofficersexamen 1931 befordrades han ge­ slutligen till Försvarets Forskningsanstalt FOA 1955, där han fortsatte fram till sin nom graderna och blev kommendörkapten av 1.gr 1954. Under sjötjänstgöring var han pensionering 1987. Han tillträdde befattningen som chef för Institutionen för Hydraa­ bland annat fartygschef på ett flertal olika ubåtar och även förste flaggadjutant i che­ kustik 1972 och blev utnämnd till överingenjör 1976. Under sin tid vid FOA fortsatte fen för kustflottans stab. Han var kadettofficer och lärare för flera sjöofficerskurser. Götherström med högre studier i matematik, vilket så småningom blev hans speciali­ Han genomgick Kungl. Sjökrigshögskolans allmänna kurs och högre stabskurs. Bland tet och stora intresse. Detta ledde till grundläggande beskrivningar av ljudutbredning andra landtjänstgöringar kan nämnas stabschef vid dåvarande Sydkustens marin­ uneler vatten. distrikt samt chef för marinstabens personalavdelning 1954-57. l kombination med den kartläggning av byetroakustiska miljöparametrar som be­ Sistnämnda år begärde han avsked från flottan för att tillträda en befattning som drevs vid institutionen, såsom bakgrundsbrus, sedimentparametrar och utstrålat bul­ sjöpersonalchef och bitr. direktör i det snabbt expanderande Gränges Rederi AB. Sjö• ler, gav detta säkrare bedömningar av räck vidder för hydrofonsystem och det egna far­ befälsbristen i handelsflottan hade medfört att bland annat Grängesrederiet startat tygets röjningsavstånd. För Marinen betydde detta bättre taktiskt uppträdande och egen sjöbefälsutbildning. l den ombyggda 9 000-tonnaren M/S Sarek utbildades styr­ ökad förmåga till ubåtsjakt. När stor- och minidatorer kom till mer allmän användning män och maskintekniker. Olle Lundblad var högste ansvarig för denna utbildning. på 1970-talet fick Götherströms grundliga kunskaper inom matematik och signalbe­ Han pensionerades från Grängesrederiet 1970 och var under de följande åtta åren handling stor betydelse för den fortsatta forskningen. Han utvecklade signalbehand­ generalsekreterare i Föreningen Sveriges Flotta, vars överstyrelse han hade tillhört ling för adaptiva hydrofonsystem och metoder för hög bäringsupplösning, som hade sedan 1958. Efter 25 år i överstyrelsen avgick han, eftersom han inte önskade medver­ stor betydelse för förmågan att noggrant lokalisera objekt under vatten. Ett annat ka till att föreningen slogs ihop med Sveriges Allmänna Sjöfartsförening. område, där kunskapen om signalbehandling och signalpresentation är avgörande, var År 1967 valdes Olle Lundblad till ordförande för Svenska Flottans Reservofficers­ utvecklingen av en högupplösande torpedmålsökare förTorped 45. På grund av Sveri­ förbund, SFRO, efter några år i styrelsen. Många centrala frågor för förbundet stod för ges speciella problem med grunda vatten har Götherströms utomordentligt goda kun­ dörren. l diskussionerna om en sammanslagning av de svenska officersförbunden till skaper inom hydraakustik och signalbehandling haft avgörande betydelse försvenska ett gemensamt förbund ville SFRO behålla det egna förbundets integritet och särart. försvarets specifikationer och upphandlingar av hydrofonsystem. Den nye ordföranden verkade för en kompromiss. De enskilda förbunden bibehölls När Götherström tillträdde befattningen som institutionschef, resulterade detta i men med en speciell serviceorganisation (RC) som anslöts till SACO och som skulle nya arbetsuppgifter och en mera övergripande ledning av forskningen. Det är inte all­ föra reservofficerarnas talan i fackliga frågor. Denna ordning gäller fortfarande om än tid lätt att förena en forskarroll med ett chefskap, men Götherström behöll ändå sitt uneler annat organisationsnamn. 1968 utsågs Lundblad till vice ordförande i RC. Se­ passionerade förhållande till signalbehandlingens intrikata detaljer. Under mina drygt dermera till hedersledamot i SFRO 1980 Han ingick även i Sveriges Redareförenings tio år på FOA har Lars Götherströms utomordentli gt goda kunskaper varit av mycket expertgrupp för personal- och utbildningsfrågor. stor betydelse för min personliga utveckling. Lars utstrålade inte bara kunskap utan Han var ledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet sedan 1952 och dess sekretera­ även det finaste kamratskap. re 1952-54. Götherström invaldes i Kungl Örlogsmannasällskapet 1983. Olle Lundblad var sålunda genom en lång, välmeriterad karriär och sina personliga Av korresponderande ledamoten Håkan Lans

216 217 GöteBlom ställning på dåvarande Kungl. Flygförvaltningen. År 1952 lämnade han förvaltningen vid Philips Teleindustrier AB (PTAB). Kommendören av 1. graden Göte Blom av led elen 5 juli 2003 i en ålder av 82 år. För• för en anställning tid till nya lokaler på Stora Essingen, inledningen till äldrarna var Erik, kammarskrivare, och Harriet Blom. Han efterlämnar makan Mar­ Företaget flyttade vid denna . För marinen utvecklades och producerades gi t, tre döttrar, barnbarn och barnbarnsbarn. en lång framgångs- och expansionsperiocl som RATSI och TCI för skjutning av trådstyrda Göte Blom antogs som reservofficersaspirant vid Kungl Sjökrigsskolan 1943. Han uneler 1950-talet eldledningssystem torpedbåt respektive ubåt. Ett annat projekt var SLAGS, ett e ldl ed­ hade då avlagt studentexamen vid Hermods 1942 och hade anställning vid postverket. torpeder från antiubåtsraketer. Bengt G Gustafson blev snabbt tongivande i denna I va let mellan att fortsätta inom postverket ell er att ägna sitt li v åt flottan valde Blom ningssystem för fick också internationell erfarenhet då SLAGS såldes till den tyska det sistnämnda- en förlust förvisso för postverket men en desto större vinst för vårt verksamhet och G Gustafsons arbetsuppgifter blev med tiden mer och mer marknads­ sjöförsvar. Efter sjöofficersexamen 1946 som kursetta genomgick Blom torpedutbild­ marinen. Bengt skapade sig ett brett kontaktnät inom Philipskoncernen och bland ning och sjökrigshögskolans allmänna kurs. Därefter fö ljde den norska marinens inriktade och han er. stabskurs och den svenska stabskursen J 956-57. Hans utbildning kröntes slutligen av företagets kund insåg tidigt vikten av export och internationellt samarbete för att genomgå Försvarshögskolan. Till hans utbildning som sjöman må även räknas att Bengt G Gustafson och el en ekonomi, som krävdes för att vara en kostnadseffektiv leve­ han uneler en kortare tjänstledighet frå n flottan seglade ombord på Sunbeam uneler en att få de volymer Torpedeldledningssystemen TOR CI och TCI blev un­ expedition till Västindien. rantör till det svenska försvaret. projekt av samnordisk karaktär. Göte Blom kom uneler sin långa tjänstgöringstid att bestrida många viktiga befatt­ der 1960-talet framgångsrika ektet under 1960-talet, som var oerhört viktigt för elen vidare utveck­ ningar både till sjöss och il and. Bland de förstnämnda kan nämnas chefskapen över 11 . Det stora proj taget, var eldledningssystemet MARELD för kustartilleriet. Projektet torpedbåtsdivisionen och l. jagarflottiljen samt som fl aggkapten i kustflottan. Hans lingen av före för företagets egenutvecklade radarteknik, hoppfrekvens­ landtjänst fullgjordes vid marinstaben och försvarsstaben , i sistnämnda fa ll som chef blev också ett genombrott för operationsledning 3. Han tjänstgjorde även i försvarsdepartementet och var flera radarn. som korresponderande medlem i Kungl. Ör• år lärare vid dåvarande militärhögskolan. Slutligen var han chef för Berga örlogssko­ År 1967 invaldes Bengt G Gustafson en i sin karriär nådde han 1971 , då han utsågs till elivi­ lor innan han avslutade sin aktiva tjänst som chef för elen svenska delegationen i Kor­ logsmannasällskapet. Höjdpunkt Data och Medicinska utrustningar inom Svenska Philips AB. ea 1980-82. Efter sin pensionering var han bl a ordförande i Koreanska sällskapet och sionschef för Division efter av en svår sjukelom med livsl ånga konsekvenser riksordförande i Kamratföreningen Flottans Män 1986-90. Tyvärr drabbades han kort där a yrkeslivet. Vi minns Bengt G Gustafson för hans breda skånska, Förutom att vara en utomordentligt framstående och högt uppskattad chef var och tvingades lämn intensiva framåtanda parad med ett gott omdöme och stor teknisk Göte Blom till sin natur den alltid positive och gode kamraten. Han var den borne le­ glada skratt och vän och ett föredöme för oss som hade förmånen att arbeta tillsam­ daren med en auktoritet grundad på omdöme och skicklighet men i lika stor utsträck• kunskap. En god ning på medmänsklighet och omtanke gentemot alla de som han kom att verka till ­ mans med honom. Av korresponderande ledamoten Sven Bidö sammans med. Han entusiasmerade särskilt yngre kamrater, var öppen för nya ideer och sätt att lösa uppkomna problem. Han avfärdade aldrig nya tankar utan att ha prö• vat dem grundligt. I kamratkretsen och i det privata var Göte Blom likaså synnerligen Roland Svensson uppskattad för sin sällsynta fö rmåga att alltid sprida glädje och trivsel omkring sig. Konstnären, Fi l. dr. Roland Svensson, avled el en 31 juli 2003 i en ålder av 93 år. Hans Sammanfattningsvis kan sägas att Göte Blom var en person om vilken intet ont har närmaste är hustrun Ingrid, dottern Lif Mariott, och sonen sjökapten Torbjörn Svens­ hörts - de positiva omdömena var legio. son med familjer. Blom in va ldes i Kungl Örlogsmannasällskapet år 1965. Fadern, som var gj utare vid Stockholms örlogsvarv, var sjuklig och RolaHd Svens­ Av korresponderande ledamoten Bengt Forssbeck och ledamoten Bengt O'Konor son fick i unga år hjälpa till med familjens försö rjning. Han blev bankbud i Enskilda banken, där hans konstnärliga an lag tidigt blev kända. På kvällarna fick han teckna Bengt G Gustafson kroki på Blombergs målarskola. Ö nskan att få målarutbildning på Konsthögskolan Direktör Bengt G Gustafson, Hucliksvall , har avlidit 78 år gammal den 6 juli 2003. När• blev allt starkare. Han fick stöd av professor GrUnewalcl och Jacob Wallenberg blev mast sörjande är hustrun Britt, barn och barnbarn samt syskon med fami lj er. hans mecenat unel er läroticlen vid Konsthögskolan. Det förtroende han fick utveckla­ Bengt G G ustafson föddes och växte upp i Malmö och utbildade sig till civilingen­ des till en livslång vänskap med bröderna Jacob och Marcus Wallenberg. Segling och jör vid Chalmers i Göteborg. Examen tog han 1948. Under efterkrigstiden var beslut­ skärgårdskunskap blev till gemensamma glädjeämnen. samheten stor att öka självförsörjningsgraden av materiel till försvaret. Speciellt till­ På Konsthögskolan fick han även grundläggande utbildning i den litografiska tek­ mättes elektroniken stor framtida betydelse. De tekniska utmaningar, som blev följ• niken att arbeta med krita direkt på kalksten. Denna teknik- ori ginalgrafik - blev ett elen av detta, lockade Bengt G Gustafson, varför han flyttade till Stockholm för en an- signum för hans litografier. Den första litografien gjorde han på slutet av 1930-talet

218 219 med motiv från Möja. Där blev han bofast större delen av året och sedan 1949 på Tor­ Korresponderande ledamoten JURGEN RITTERHOFF nä. Den bebodda skärgården, öborna, utskärgården och havet därutanför fanns alltid i Roland Svenssons tankar. Han ville föreviga vad han såg och vad han upplevde. Han återgav sin övärld verklighetstroget under årets skiftande dagar och dagrar. Hans många litografier- alltid signerade Roland S- blev kända och kära i hela vårt land. Roland Svensson bodde och levde tillsammans med öborna i skärgården. Han fick berättat hur öfolket levt och verkat, om sedvänjor och traditioner från gång• na tider och om sådana som levde kvar och hur ölivet nu tedde sig. Hans dagböcker blev fyllda dag från dag. Men han var också en sjöfarare, som ville veta mer om hav och öbor. Professor J lirgen Rillerhoffär forsknings- och Efter kriget sökte han sig till Hebriderna och den Shetländska övärlden. Vad han u/veck/ingsche[ vid 1-fowa/dlswerke-Deu/sche We1jl AG i fann blev hans första bok i ord och bild år 1954 med det talande namnet Ensliga öar. Kiel Han skriver "på ensliga öar tillsluts dörr efter dörr för att en gång öppnas endast av vinden". Roland Svensson hade en stark önskan att lära mer om öfolkets framtid på Swedish and German defence technology as a ensliga och fjärran belägna öar. Det blev ingen nästgårdsresa. Den gick till Ascension, contribution to security and stability in Europe - The St Helena och Tristan da Cunha i Sydatlanten. Tri stan, som han satte högt, drabbades av ett vulkanutbrott 1961. Omkring 300 öbor tvingades evakuera till England. Efter HOW Group as a practical example två år blev dock deras hemlängtan för stark. De återbördades på m/s Bornholm till hemön Tristan. Den ende utomstående, som åtföljde öborna, var Roland Svensson. This presentation will address the meaning of defence technology in terms of the Fyra ytterligare resor gjorde han till Tristan da Cunha för att få material till en Tristan­ economic and safety-related interests of industry and government in Sweden and bok. Han fick inte tid att färdigställa boken, men blev öbornas vän för alltid. Germany. Against the background of the national obJective to retain basic defence Roland Svensson lärde mycket av sina långfärder. Men hans själ var alltid i Stock­ technological capabilities and system engineering capacities in a national defence holms skärgård. Hans omfattande erfarenheter om skärgårdsfolket och deras livsbe­ industry, the fol/owing app lies: tingelser är grundpelare i hans författarskap. Roland Svensson var målare tecknare On/y financially strong, technically competent and economically competitive och författare. Detta flerfaldiga konstnärskap ligger samvävt i en rad av de böcker international market-dominating defence technology of the national industries in som han skrivit. Böcker som Ensliga öw; Hav och människor, Skärgårdsliv i gången tid, Sweden and Germany can provide our countries with a poweiful political authority Min skärgård och din samt O och människor. Flera har blivit skärgårdslitteraturens in the concert of the European forces. klassiker. Hans stilfulla bok Skärgårdsfiv i gången tid blev uppmärksammad och väl• weapon of author­ känd. Den är en kulturhistorisk klenod i ord och bild. Hans oemotståndliga önskan In the joint and collected global choir of dustry place a powerful och strävan att bevara förgånget skärgårdsliv innan det var för sent lyckades han med. European and American voices, Sweden ity in political hands, enabling them to for the goals of mo re Roland Svensson kallades 1978 till hedersdoktor vid Stockholms universitet. He­ and Germany can effectively raise their fight in the lon g term and peace for the peo­ dersledamot i Kungl. Örlogsmannasällskapet blev han 1971. historically experienced voices during democracy, justice This should be Roland Svensson hade en stor, tacksam vänkrets på skärgårdsöarna, vida kring i discussions and attempts to define a gen­ ple of tomorrow's world. desirable and necessary vårt land och utomlands. Han var generös och vänfast. Han var vännernas vän. Minnet erally desired demoeratic and peaceful recognised as a policy in our coun­ av målaren och författaren Roland Svensson kommer att leva kvar. world order. Only if economical and de­ element of national y, and the Swed­ Roland Svensson vigdes till den sista vilan i kyrkan på Möja och vilar nu i jorden på fence-technological forces of interna­ tries Sweden and German den ö, där han kände sig hemma. tional standing join tagether in support ish and German industry should under­ A v hedersledamoten Bengt Lundvaff of national policy can this policy become stand i tas a national mission to promate a a contributing, calculable power factor in world aligned to better European and glo­ the forums of the world in search of last­ bal reconciliation. The German-Swedish ing peace for the futurc. HDW Group based on Kockums and National authority, political predicta­ HDW, recently enhanced in volume and bility and reliability coupled with financial power by Hellenie Shipyards in Athens, and technological independence of the in- has a substan tia! contribution to make.

220 221 T

The HOW Group as a commercial and In HOW's defence technology work i t tries. Both were and are threatened per­ al "technological network" of science, in­ naval shipyard cancern operates through­ is of crucial importance to keep track of manently. Active security policies are dustry and politics. out Europe from its bases in Sweden, Ger­ the markets for products of the future, in therefore a prime task of the German The results of R& O work in universi­ man y and Greece, and has world-wide order to have the necessary results of o ur and Swedish states and should be under­ ty scientific departments are available to connections through its network of cus­ Group R&O work in Germany and stoact as the first civic duty of all Ger­ those who determine security and de­ tomers, ship-owners and navies across the Sweden available in time. mans and Swedes. Constantly changing fence policies. This means that the indus­ continents. The cancern is a good example These interlinked relationships are threats have to be observed and ana­ try can put its own financial and person­ of how defence technology in Germany part of the da ily routine with in the HDW lysed, in order to be redefined if neces­ neJ resources to better use to make more and Sweden can and should have a desira­ Group and can be demonstrated by ex­ sary and for the right response with suita­ effective contributions towards safe­ ble position to be promoted in the state amples from the field of naval technolo­ 'Jie security policies and technologies to guarding the security and stability of our and in the consciousness of the citizens of gy. The spin-off effect of the successful be prepared. Active security policies are countries and Europe through targeted our countries. transmission of developments in naval maintained every day by the cultivation R&O and the adaptation of its products First Jet us consicter the HOW Group technology into merchant shipbuilding and actvancement of defence technology to changed markets and threat scenarios as a naval defence cancern with bases in and/or into mobile application is worthy by the state, the universities and campa­ in Germany, Sweden, Europe and the different countries in its present economi­ of mention, and fuel cell systems provide nies relevant for armament world, as is recognised and supported by cal situation. HDW AG in Kiel is the !arg­ a good example. New national defence technologies the state and the defence industry. est German s hi p yard and head of an inter­ Over l 00 years a go the diesel engine are based on continuity in the use of ar­ Oefence technology needs to be ac­ national shipyard group. l t was founded in emerged triumphant from its first appli­ maments technology in active security tively supported by the state and its citi­ 1838 and today is one of the leading sh i p­ cation as prime mover on naval ships and policies. In view of continuously chang­ zens- much more than is generally recog­ yards in the field of definition, design, con­ pragressed to merchant sh i ps and later to ing threats we can only keep the upper nised today- as a source of new technical struetian and repair of submarines and passenger cars, trucks and power stations. hand against the enemies of our national possibilities which can help mankind to naval surface vessels. Its strong position is In a similar way, recent! y the fuel cell t hat security if research and development in achieve careful handling of resources and underlined by the fact that HOW is the was used in space missions found its way the field of defence technology are car­ appreciation of the needs of our future principal of the Swedish naval shipyard to successful series application in the ried out constantly and in a suitable world and environment. The threat analy­ Kockums situated in Malmö and Karls­ depths of the sea in a non-nuclear pro­ framework. To ensut·e a scientific point of sis is transformed in the end into the krona, Hellenie Shipyards Co. in Skara­ pulsion system for the operation of mili­ advantage and to support the derenee­ search for answers in terms of defence manga near Athens, MARLOG Marinel­ tary submarines. Its introduction as an relevant industry in our countries, R&O technology.ll1e following applies today: ogistik GmbH and HDW Fuel Cell Sys­ environmentally friendly and power-in­ has to be financed continuously in Swed­ - Away from the one-dimensional tems, the latter bothin Kiel. Furthermore tensive driving component in the ship­ en and Germany, in the entire Euro-re­ threat of invasion to a multi-dimen­ HDW AG is a shareholder of the Ll­ ping world, in the automobile seetar and gion and on a global basis. This is the on ly sianal and diversified threat SNAVE shipyard n ear Lis bon. The ide a of in stationary power applications is ap­ way in which calculated planning of re­ - Away from national defence against a European shipyard group has already proaching in the next few years. Oefence search and technology, which always has invasion to expedition-oriented peace become reality. technology as pathfinder and activator to be set up on a medium to long-term missions far from own borders and The Research and Development for more efficient and more considerate basis with sh o res (R&D) division makes an important technology for general use was- and will research politics - From national to international and to contribution to the strategic market-ori­ remain - a most welcome factor in the - armament planning "combined", i.e. to European and glo­ ented actjustment of the HOW Group. economically positive evaluation of the - security policies bal ly understoact efforts in terms of Dedicating a share of financial proceeds balance of expenditure for armament can make a reliable contribution to armament to increasing scientific knowledge is on ly and general human application in the en­ stability preeautians and - From distant to near scenarios and justifiable by the fact that future-orient­ vironment. - the security of ou r countries. from outside the threat into the cen­ ed innovation secures and extends the This IogicaJ conclusion applies na­ tre of i t market position, enabling increased prof­ LogicaJ consequences tionally and multi-nationally, to Germa­ - More small, non-nuclear submarines its to be realised with a fast return of in­ The protection of democracy and its sta­ ny, Sweden and Europe. New technolo­ in "littoral and extreme littoral" (shal­ vestment. bility sateguard the security of our coun- gies arise in the national and internation- low + archipelago) warfare.

222 223 Ledamoten testa pannornas och turbinernas funk­ död räkning seelan kl1130 kunde de från GUSTAF VON HOFSTEN tion. kl 1800 kontrollera besticket med hjälp Under dagen genomfördes artilleri­ av bäringar från radiopejlstationen vid och evolutionsövningar. Förflyttningen Point Arguello, ca 15 distansminuter norr sydvart utefter Kaliforniens kust skulle om Santa Barbara Channel. Dessa bä• ta ett dygn och var en resa som fartyg och ringar stämde allt sämre med läget enligt besättningar gjort många gånger. Far­ död räkning. Strax före och efter kl 2030 vattnen var således välkända och navi­ erhölls bäringar som visade att Delphy geringen förhållandevis enkel. Det enda alltjämt var kl art norr om Point Arguello. Kommendör l.gr Gustafvon Hofs/en lämnade den aktiva som möjligen kunde komplicera naviger­ Emellertid var radiopejlsystemet nytt tjäns/en inom Försvarsmakten 1999 och har sedan dess tillförlitligt, varför bland annal arbetat medIIIgivning av marinhis10risk ingen var att vattnen utanför södra Kali­ och ansågs inte helt lillera/wc fornien är kända för dåligt väder, krafti­ denna information starkt ifrågasattes. ga strömmar och en ofta förekommande Bland annat kunde fartygen på den här Jagarkatastrofen vid Point Hoida (The Devil$ Jaw) dimma. Under eftermiddagen kunde Ka­ tiden inte skilja på bäring och kontrabä• liforniens otydliga landkontur anas i det ring. Eftersom man var helt övertygad den 8 september 1923 disiga vädret. Förbandets huvudkurs var om att De/ph y redan befann sig söder om 150° och då det var mulet och fartygen Point Arguello, begärde man och fick Det är i dagarna jämnt 80 år sedan en av de värsta fredstida fartygsolyckorna i vid denna tid saknade radar, använde också en kontrabäring, 168°, kl 2035. historien drabbade den amerikanska flottan - en av de flesta i dag glömd eller okänd man den enda normalt tillgängliga navi­ Denna tolkades som en bekräftelse på händelse. Många fartygskatastrofer har resulterat i betydligt fler omkomna, men gationsmetoden, nämligen s.k. död räk• att De/phy hade passerat Point Arguello. ingen olycka har veterligen inträffat då, inom loppet av några få minuter, hela sju ning. Då nattmörkret föl l beordrade flot­ En ny bäring, 323", kl 2058, som åter visa­ fartyg förliser på en och samma plats. Bakom denna tragiska händelse, som krävde tiljchefen fartygen att inta formeringen i de att man befann sig norr om radiopejl­ 23 sjömäns liv, ryms likväl ett rikt mått av utomordentligt ledar- och ~jömanskap, rättvänd kolonn. Detta innebar att varje stationen, negligerades. stort hjältemod och föredömlig disciplin. jagare gick i framförvarande fartygs köl• Kommendör Watson tänkte utnyttja vatten med flottiljledaren De/phy i täten. möjligheten att gå igenom den 30-40 km Bakgrund huvudbestyckning. Besättningen bestod Beordrat avstånd mellan fartygen var breda Santa Barbara Channel. D etta Den mycket välrenommerade kommen­ av omkring 105 man. 230 meter, men kom i verkligheten att bli innebar att han skulle beordra kursänd• dören Edward H Watson var chef för 11. På morgonen den 8 september 1923 större beroende på svårigheterna att hål• ring till kurs 09Y när man hade Point jagarflottiljen ingående i amerikanska löpte flottiljen ut från San Francisco för la formeringen i den växande sjön. Till yt­ Conception väl i norr. Likväl måste giren Pacific Battle Fleet. Förbandet bestod av att återgå till hemmahamnen San Diego, termera visso följde man den allmänna ske i god tid för att undvika de förrädiska inte mindre än 19 fartyg fördelade på tre en sträcka på 427 distansminuter eller praxisen "follow the leader", vilket inne­ undervattensreven vid ön San Miguel divisioner med vardera sex jagare samt knappt 80 landmiL Flottiljen hade dess­ bar att tätfartyget svarade för naviger­ den yttersta av de öar som i söder av­ flottiljchefsfartyget USS Delphy (DD förinnan samövat med Pacific Battle ingen och att övriga fartyg i princip bara gränsar Santa Barbara Channel. Watson 261). Samtliga fartyg var av typen "four­ Fleet och sedan legat en vecka i San hade att följa efter. Vinden var frisk ak­ kunde akterut i diset se ljusen från de tio stacker". Denna flushdäckade jagartyp Francisco för översyn och förrådskom• terlig, sjöhävningen måttlig till kraftig närmaste jagarna och bedömde med led­ byggdes i över 260 enheter under åren plettering. Fem av jagarna hade fått ma­ och sikten från två till fyra distansminu­ ning därav sikten till omkring två di s­ 1918- 1922 och många av fartygen kom skinproblem, varför det förband som löp• ter. tansminuter. Med tanke på att fartygen att tj änstgöra i såväl amerikanska, brittis­ te ut genom Golden Gate denna ödes• kunde stoppa på 550 meter kände han ka som sovjetiska flottan ännu under digra dag bestod av 14 fartyg. Ombase­ Det ödesdigra beslutet ingen oro för att kl 2100, med bibehållen andra världskriget. Dessa bara några år ringen var av chefen för Destroyer l det allt sämre vädret ägnade man på fart, ge order om kursändring ostvart till gamla jagare hade ett deplacement på Squadrons, Pacific Battle Fleet beordrad Delphy stor uppmärksamhet åt naviger­ kurs 09Y. Därmed beseglade han flottilj­ l 215 standard ton, en längd på 96 meter, att ske med 20 knop och med användan• ingen. Såväl fartygschefen som sekon­ ens öde och jagarna rusade med 20 knop gjorde 33 knop och hade fyra l 0,2 cm ka­ det av bara tv å av fartygens fyra pannor. den, tillika navigeringsofficer, var erkänt rakt mot katastrofen. Förbandet var i noner och 12 stycken 53 cm torpeder som Syftet var att under dessa förhållanden skickliga navigatörer. Efter att ha gått på själva verket 12 sjömilnorr om och läng-

224 225 ~--+------Radiobäring 20.39 __----+------Verklig kurs ~-----,1------Radiobäring 20.58

~--1------Radiobäring 18.15 N j

Point Conception

Delphys position 21.00 (enl död räkning)

N

Santa Barbara Channel

USS Nicholas (DD Jll) t.v. och USS S. P. Lee (DD 310) var två av de sjujagare som strandade på Point Honda's ogästvänliga, vulkaniska klippkust. Fartygen skulle aldrig komma att bärgas. Havets obarmhärtiga krajter kom efter en tid att hell bryta ned dem. Fotokälla: U. S. Navy Historical Center r ' 34' SIS Cuba strandad ~- •

STI LAHAVET

122' re ostvart den punkt där han, liksom försedda stranden vid Point Honda. Utan De/ph y 's fartygschef, ansåg sig vara. att helt hinna stoppa eller gira undan gick Kraftigt krängande girade jagare efter de närmast följande sex jagarna samma jagare då de nådde girpunkten. Fem mi­ öde till mötes: S P Lee (DD 310), Young nuter efter giren gick Del ph y plötsligt in i (DD 312), Woodbury (DD 309), Nicholas en låg dimbank. Watson hann bara tänka (DD 311), Fuller (DD 297) och Chauncey tanken att han borde reducera farten när (DD 296). Endast fartygschefernas skick­ Delphy en halv minut senare med våld• lighet och turen räddade dem från att kol­ Fyra av de strandade jagarna: Mellan Chaunecy's akterskepp i förgrunden och sam kraft gick på grund på den ogästvänli• lidera med framförvarande fartyg. Varna­ Woodbury i bakgrunden ligger den kantrade Young som förlorade 20 man. Bakom ga och med sylvassa vu lkaniska klipprev de av de grundstötta jagarnas sirener och Woodbury skymtar Fuller. Fotokälla: U.S. Navy Historical Center

226 227 Chefen for J J. jagarflottiljen, kommendör En av hjällarna vid Point Honda, Young:5 Edward H. Watson tog oförbehållsamt på överskeppare Arthur Peterson. Foto källa: Översikt över det karga och otillgängliga katastrofområdet mellan San Francisco och sig hela skulden till tragedin. Fotokälla: U.S. Historical Center Los Angeles, känt för sitt dåliga väder med ofta förekommande dimma och förrädiska US. Navy Historical Center strömmar. Sju amerikanska jagare mötte här sitt öde en dimmig höstnattför 80 år sedan. Fotokälla: U.S. Navy Historical Center dade också långsides. Förtvivlade försök sade fartyget. Att sjösätta båtar i de frä• gjordes att rädda fartyget, men hon mås• sande, brytande sjöarna var otänkbart. En nödljus, upptäckte de därpå följande far­ varandra. Närmare 800 man kämpade te överges i dagningen. Hela besättning• lina måste på något sätt föras över mellan tygen, trots dimman, i tid vad som höll på plötsligt för sina liv. Man hade hamnat på en lyckades oskadd ta sig iland genom fartygen. Problemet löstes genom att att hända och lyckades, genom fartygsche­ den beryktade och otillgängliga kusten bränningarna. överskepparen Arthur Peterson på Young fernas snabbtänkthet och goda sjöman• vid det som officiellt heter Point Pederna­ Som tredje fartyg i kolonnen stranda­ med dödsförakt kastade sig i det kokande, skap, gira undan och stoppa. De två första les, men som lokalt också kallas Point de Young strax akter om Delphy. Fartygets virvlande vattnet och simmande lyckades av dem, Somers (DD 301) och Farragut Honda. Mot bakgrund av att över 50 far­ tunna bottenplåtar revs upp av de vassa föra över en lina till Chauncey. Härige• (DD 300), fick dock en lätt grundkänning tyg strandat där under de senaste 150 undervattensklipporna och hon kantrade nom kunde en räddningsflotte sättas i men lyckades oskadda backa sig loss. åren, är sjömännens namn på denna förrä• i stort sett omgående vilket innestängde skytteltrafik mellan fartygen och Youngs diska plats förståelig: The Devil's Ja w. och dränkte en del av maskinpersonalen. 70 överlevande föras över till Chauncey. Katastrofen var ett faktum Alla utom 20 man kunde räddas. En starkt Båda fartygens besättningar lyckades där• Man kan förstå att förvirringen blev total. Delphy bidragande orsak till att förlusterna kun­ efter genom uppriggade äntringsnät ta sig Besättningsmän hade på ett ögonblick hade med ett förfärande brak kastats de begränsas var att Chauncey hade stran­ iland från Chauncey, som senare bröts kastats ur sina kojer och ut i det kalla, långskepps mot strandklipporna, kantrat dat bara 70 meter från Young. Hon stod sönder av de dånande bränningarna. vindpiskade och oljiga vattnet i den mör• och brutits i två delar, varvid akterskep­ nästan på rät köl stadigt på botten och Woodbury strandade som fjärde far­ ka och dimmiga natten. Var var de? Vid ön pet sjönk. Tre man omkom medan resten hela besättningen var oskadd. Detta gjor­ tyg på en liten grupp klippor ett par San Miguel? De kraftiga dyningarna av besättningen, inklusive 15 skadade, de att man omedelbart kunde påbörja för• hundra meter utanför strandlinjen. Hon dundrade in över dem och kastade fartyg kunde ta sig in till stranden. S P Lee, som söken att rädda Youngs besättning som försökte backa sig loss, men med maskin­ och människor mot klipporna och mot gick omedelbart akter om Delphy, stran- förtvivlat klamrade sig fast på det kapsej- rummet vattenfyllt försvann all kraft och

228 229 försöken måste överges. Med akterskep­ giska fartygskatastrof inträffa? Att det begärt att få minska farten för att Battle Fleet ansåg senare denna dom pet sjunkande kunde sjöarna med full brustit i navigeringen var uppenbart. kunna loda, hade katastrofen sanno­ orättfärdig, varför han bortsåg från den. kraft bryta in över fartyget. Likvällycka• Men i den efterföljande krigsrätten lyck­ likt kunnat undvikas. Men ingen kän• Domarna blev anmärkningsvärt milda. des besättningen i god ordning likt apor ades man inte till alla delar klarlägga or­ de någon oro för att situationen kun­ De innebar i praktiken bara att karriä• från fördäck klänga nedför uppriggade sakerna, trots noggranna rekonstruk­ de vara kritisk. rerna stoppades. De dömda officerarna trossar och sätta sig i säkerhet. De fick tionsförsök. Bland många faktorer ansåg • att oförväntat stora kurs- och fartav­ hade alla inom några år lämnat flottan. tillbringa natten på de små vindpinade dock rätten att katastrofen främst föror• vikelser på grund av den grova sjön Övriga åtalade friades helt. I efterhand klipporna med bränningarna brytande sakats av (ej i prioritetsordning): troligen förorsakat ett felaktigt fram­ uppstod en het debatt, såväl inom som runt om. Fuller strandade på samma klip­ • att erhållna radiopejlbäringar hade räknat läge. Strömsättningen ansågs utom flottan, kring det faktum att flera por som Woodbury. Efter fruktlösa an­ misstolkats. Dessutom fick man inga ha varit normal, trots att U S Coast fartygschefer genom felnavigering kunde strängningar för att rädda fartyget, tving­ bäringar under den kritiska tiden and Geodetic Survey konstaterat förlora sina fartyg- och någon också en ades man överge det och besättningen mellan kl1845 och 2030. Detta berod­ onormala strömmar utefter stilla­ del av besättningen - utan någon som kunde under stor dramatik oskadd ta sig de på att Pacific Mails s/s Cuba sam­ havskusten dessa dagar efter den helst straffrättslig påföljd. iland. Fartyget bröts senare itu och sjönk. ma morgon strandat vid ön San Migu­ mycket kraftiga jordbävningen i To­ Nicholas, slutligen, grundstötte i när• el och den intensiva verksamheten kyo bara en vecka tidigare. Minnet hålls ännu levande heten av S P Lee. Under besättningens med att undsätta fartyget blockerade • att valet att gå igenom hårt trafikera­ Några försök att bärga jagarna gjordes förtvivlade kamp för att rädda fartyget etern och kommunikationen med de Santa Barbara Channel under aldrig. Redan efter någon månad hade kom hon flott, men fördes av den kraftiga Point Arguello mörker och i dåligt väder var oklokt. havets obarmhärtiga krafter förvandlat strömmen mot en grupp klippor några • att endast Delphy hade flottiljchefens Dessutom hade Watson inte tidigare dem till oigenkännliga stålskelett och ef­ hundra meter norrut. Där strandade hon tillstånd att begära radiopejlbäringar informerat om det tänkta vägvalet. ter ytterligare en tid hade de nästan helt med aktern före och med 2Y slagsida. l för att inte blockera radiokanalerna Kursändringen till 095' kom därför brutits ned. På en plats med utsikt över gryningen blev situationen kritisk och far­ och skapa förvirring. Då fartygen var helt oväntat för fartygscheferna. stranden har ett bärgat ankare från en av tyget måste överges. Alla kunde ta sig beordrade att passa vissa radiofre­ jagarna och en minnessten med de om­ iland oskadda. Därmed hade sju nya och kvenser kunde medhörning av Krigsrättens beslut komnas namn placerats. Här har under moderna jagare gått i kvav och 23 man Delphy's kommunikation med Point Elva officerare åtalades i den efterföljan­ de gångna 80 åren flera ceremonier ge­ fått sätta livet till innan Djävulens Käftar Arguello inte ske utan att någon av de krigsrätten: förbandschefen, fartygs­ nomförts för att hedra minnet av de 23 fått nog. Att så få sjömän omkom är svår• dessa frekvenser lämnades obevakad, cheferna på de förolyckade fartygen och omkomna sjömännen och av besättning• begripligt när man beaktar de fruktans­ vilket skulle ha varit detsamma som deras divisionschefer samt navigations­ arnas disciplinerade och hjältemodiga värda omständigheter under vilka farty­ orderbrott officeren på Delphy. Kommendör Wat­ kamp. Eller med amiral Chester Nimitz' gen övergavs. En starkt bidragande orsak • att divisionscheferna och deras far­ son, ansedd som en av flottans skickligas­ ord: Although judgement and ski/1 were var befälets skickliga och lugna ledning tygschefer utgick från att flottiljchefs­ te navigatörer, tog själv oförbehållsamt found wanting at Hondathat day oj' r/isas­ samt den disciplin, höga moral och det fartyget hade den bästa informatio­ på sig hela ansvaret. Han dömdes tillsam­ ter, th ere was no lack of courage and bra­ hjältemod som präglade besättningarnas nen för att bedöma läget. Tilltron till mans med fartygsch efen på Delphy skyl­ very in the face ofgreat danger on the part agerande. Fiskebåtar som hört fartygens att kommendör Watson och Delphy dig till klandervärd oskicklighet och för• ofour gallan t rlestroyermen. tjutande sirener och skyndat till platsen, hade läget under full kontroll var så sumlighet. Ä ven fartygschefen på Nie/w­ kunde successivt och under stor dramatik stor att de förträngde det ansvar för las dömdes för försumlighet. Det troliga Litteratur eget fartyg och dess besättning som plocka upp besättningsmän från fartyg skälet var (motivet har aldrig offentlig­ Radaway Richard, Course Zero Nine Five, U S och klippor. Samtliga överlevande samla­ alltid åvilar en fartygschef. Att för• gjorts) att denne hade lyckats snappa Naval Proceedings, Januari 1957 des i det första gryningsljuset på en hög bandet uppträtt enligt den oskrivna, upp flera av Point Arguellos lämnade bä• Hice Charl es, The Last Hours of Seven Four­ strandplatå, där de så småningom kunde men allmänt tillämpade principen ringar till Delphy. Därmed skulle han an­ Stackers, Miamisburg, Ohio 1967 förses med första hjälpen, mat och värme. "follow the leader", förvärrade olyck­ setts haft samma underlag för en läges• Lockwood Charles/Adamson Hans Christian, ans omfattning. Om bara någon av bestämning som Delphy och borde ha re­ Tragedy at Honda, Philadelphia 1960 Varför? fartygscheferna på de tretton efterföl• agerat över att bäringarna inte stämde Ovcrshiner Elwyn, Co1trse 095 lo Eternity, Co­ Hur kunde då denna fasansfulla och tra- jande jagarna anmält osäkerhet ell er med framräknat läge. Chefen för Pacific pyright 1980

230 231 Ledamoten bindelser från den tidigare fredsperio­ och fundamental iakttagelse är därför MAGNUS HAGLUND den! Neutralitet betyder i "skarpa lägen" nödvändig att göra: Marina uppgifter - verkligen inte att man står vid sidan av sjöfart och skydd av förbindelserna till krigiska konflikter! Utan denna mer el­ sjöss- finns och måste kunna lösas- i fö• ler mindre frivilliga sjöfart hade vår för• rekommande fall med vapenmakt- även sörjning varit sorgligt otillräcklig; fram­ utan att det föreligger ett formellt krigs­ för allt saknades kol och koks. Därför tillstånd. Kanske kan man tillägga att in­ seglade många svenska fartyg med träva• sikten om detta faktum troligen förstärks ror och malm till endast den ena av de om handelsutbytet sker med demokratis­ krigförande parterna och fick på det sät• ka stater och inte med diktaturer? De marina neutralitetsuppgifterna Kommendörkaplen Magnus Ilag/und lämnade den aktiva tet hem kritiskt behövliga laster från den tjänsten inom Försvarsmakren 1997 tyskockuperade kontinenten. Krigsför• var dessutom ännu inte avslutade när lusterna på den här traden blev betydan­ den förstärkta försvarsberedskapen av­ Vart tog de marina uppgifterna vägen? - Svensk de- enbart på malmtraden stupade mer vecklades och utredningen om det svens­ än 200 svenska civila sjömän- men detta ka försvarets framtid skulle inledas. l ja­ säkerhetspolitik under Kalla krigetperioden ur ett talades det inledningsvis ganska tyst om. nuari 1945 hade således Chefen för mari­ orättvist perspektiv Den del av handelsflottan, som segla­ nen i samråd med Statens krigsförsäk• de innanför Skagerackspärren, hade ju så ringsnämnd och Trafikkommissionen4 l juni 1945 tillsattes en parlamentariskförsvarskommitte, som skulle utredaförsva• att säga seglat för fel part i kriget och det utarbetat marinledningens grundläggan• rets organisation inför den fredsperiod som regeringen antog skulle komma efter det betraktades inte som särskilt hedrande, de bestämmelser för hur efterkrigsmin­ nyss avslutade stora kriget i Europa. Kommitten skulle enligt instruktionen föreslå trots att det ju faktiskt var för landets svepningen skulle genomföras'. Huruvi­ ett effektivare försvar tilllägre kostnader och eifarenheternafrån Andra världskriget omedelbara försörjning man hade riske­ da ÖB och de andra två försvarsgrens• och beredskapstiden skulle tillvaratas. Överbefälhavaren skulle utreda försvarsor• rat livet; låt vara med väl tilltagna krigs­ cheferna ens var orienterade om denna ganisationen på tre kostnadsnivåer, men några övergripande strategiska inriktning­ risklöner. Fartygsförluster hade till och verksamhet är oklart. Det rörde sig ju om ar angavs egentligen inte - bara att besparingar kunde ske bland annat genom kor­ med skett på svenskt vatten och då de or­ en uppgift enbart för marinen och utan tare värnpliktstjänstgöring. Samtidigt hade väl många svenskar under beredskaps­ ganiserade konvojerna skyddades av behov av något egentligt militärt delta­ 2 åren blivit mycket medvetna om att marinen- kanske särskilt flottan- hade burit en svenska örlogsfartyg. l praktiken hade gande. Efterkrigsminsvepningarna avslu­ stor del av landets förvarsbörda i form av en omfattande neutralitetsvak t, även om såväl vår handelsflotta som vår örlogs• tades för övrigt först i augusti 1947, men "soldaten någonstans i Sverige" ofta fick bli beredskapstidens sinnebild. Också sjö• flotta samt delvis vårt kustartilleri befun­ inte förrän 1975 förklarades alla våra farten hade varit påtagligt intressant att följa för allmänheten. l svenskarnas ögon nit sig i ett mer eller mindre öppet krig omgivande farvatten minfria. North Eu­ handlade krigsårens sjöfart dock kanske liteför mycket om Göteborgstrafikens gan­ till sjöss under en stor del av beredskaps­ ropean and Mediterranean Route Ins­ skafåtaligafartyg med bananer, kaffe och, någon gång, med brännolja. åren. Eller för att citera Eruths Lindell:" tructions, NEMEDRJ, upphörde faktiskt Sverige stod utanför andra världskriget. inte förrän J 976- mer än trettio år efter Det svenska behovet av olja motiverades båda krigförande parterna; de västallie• Svenskt sjöfolk gjorde det inte."3 det att kriget tog slut till lands. Till ytter­ för övrigt inför de krigförande kuriöst rade - USA och England - respektive Det förefaller samtidigt som om mera visso genomfördes de senare "skar­ nog med att det behövdes som drivmedel Tyskland'. Krigsmakten- landets försvarsmakt het­ pa" insatserna med minröjningsförband till flottan, vilket ansågs gynna båda sidor De viktigaste förbindelserna över ha­ te så på den tiden - i övrigt under ÖB och -under perioden 1955 till1967- ofta i di­ i konflikten. Dessa vitala importvaror vet hade man å andra sidan kunnat läsa Försvarsstabens ledning, mest sysslade rekt samverkan mellan svenska och kom således i uppskattad men mycket eller höra om nästan dagligen under en med krigsplanläggning och liknande teo­ danska marina myndigheter; något som begränsad omfattning till Sverige i "lejd­ stor del av beredskapstiden, men dessa retiska verksamheter - därom kan man väl skulle ha betraktats som alldeles trafiken", som den svenska utrikesrepre­ förbindelser upprätthölls med endast läsa i mängder i s.k. beredskapsverk - otänkbart om det rört sig om markstriels­ sentationen tillsammans med redare och den ena parten -Tyskland och de tysk­ medan en på något sätt därifrån isolerad förband eftersom Danmark ju sedan andra privata intressenter fick till stånd i ockuperade delarna av Europa. Vår neu­ del av försvaret tillhandahöll det skydd 1949 är medlem av NATO. väl samordnade förhandlingar med de tralitet krävde ju bibehållna handelsför- som neutraliteten krävde. En inledande Detta leeler till en andra observation.

232 233 band och andra resurser av skilda slag, att, eft ersom marina uppgifter ju främst Marina uppgifter spänner över fl era kon­ rin karaktär- saknas därför ofta i själva men hur dessa organiseras i försvarsgre• handlar om förbindelser med andra sta­ fliktnivåer än de uppgifter som normalt övningen och påverkar således inte öv• nar eller andra regeringsorgan kan ju va­ ter i vidaste bemärkels e samt försvaret behandlas i den svenska försvarsplane­ ningens resultat. De marina uppgifternas riera högst väsentligt mellan olika stater. av dessa förbindelser, har uppgiften un­ ringen. Mycket litet av hoten mot vårt huvudsakliga inriktning syftar ju kanske En marin strategi handlar således snara­ der Kalla krigetperioden tonats ned i sjötransportsystem beaktas ens i det dessutom mest på att vinna strategisk tid , re om att ett annat synsätt används då Sverige eller givits alltför kryptiska te r­ svenska utredningsväsendet rörande lan­ vi lket i praktiken ofta betyder att man man närmar sig en försvarsfråga; ett an­ mer för att förstås av andra än av en in­ dets försvar, trots att det ju är av vital be­ försöker undvika att eskalera en konflikt. nat nationellt ell er storstrategiskt kon­ satt inre krets6 Några nedteckningar om tydelse för landets förmåga att motstå Om således en marin strategi tillämpas cept jämfört med det gamla mera territo­ försvarets planerade verksamheter inom angrepp av olika slag, på skilda nivåer framgångsrikt betyder det samtidigt att rialförsvarsinriktade synsättet. Det finns detta område har hell er aldrig gjorts, ef­ och över tiden. Uppenbarligen begränsas det inte blir någon övning för försvarets förstås uppgifter för de försvarsgrenar tersom förbindelsern a ju handlade om här den svenska statsapparaten och dess mera krigsinriktade delar! och förband man organiserar alldeles fö rbindelserna västerut och detta var ett verksamheter av någon slags grundläg• Därutöver handlar de marina uppgif­ oberoende av valt strategiskt koncept, sekretessomgärdat område- i många fall gande brist på strategisk uppfattning el­ terna i mycket om förbindelser över ha­ men en skyttebataljon avsedd för en något som till och med kunnat uppfattas ler insikt. Det som utreds, rör sig därför vet och om skyddet av de transportme­ mera territorialförsvarsinriktad krigs­ som stridande mot den svenska säker• mest om organisationer in om försvarsde• del, som fyller dessa förbindelser med makt är troligen inte organiserad och ut­ hetspolitikens grunder. Därför försvann partementets ämbetsområde. Funktio­ någon form av ömsesidiga nyttigheter. rustad på samma sätt som en skyttebatal­ de reella grunderna för vår säkerhetspo­ nen "landets försvar" i vidare bemärkel• En självklarhet är därför att förbindel• jon i en mera marint inriktad, för att ange litik och ersattes med ett surrogat av tvi­ se och förutsättningarna för detta verkar serna upprätthålls med någon annan stat ett praktiskt exempel. Samtidigt är det velaktivt värde; från tid till annan miss­ man egentligen inte studera. eller grupp av stater. Det finns så att säga förstås naturligt att den försvarsgren som trott i väst och aldrig uppfattat som tro­ Hur kan det ha gått på det här sättet? en samarbetspartner - eller i andra fall sammansätts och som kallas marinen får värdigt i öst. Endast för en oupplyst Syftet med denna uppsats är att försöka en motståndare - i andra änden av en en mera central roll i ett marint försvars­ svensk allmänhet har det varit viktigt och belysa några förhå ll anden under Kall a förbindelse. Ä ven i detta li gger en svårig• koncept. Om termen "marin" i samman­ trovärdigt. krigetperioden som medförde att de ur­ het för de marina frågornas företrädare; hanget skulle kännas stötande som be­ Sambandet me ll an marina stridskraf­ sprungliga och naturligt förekommande särskilt i en stat, som hävdar någon form teckning för en strategi kan man kanske i ter och förbindelserna till andra länder marina uppgifterna successivt r educera­ av alliansfrihet eller neutralitet. Hur ska stället använda termen "utåtriktad", vil­ är av största betydelse för ett mera ma­ des i det svenska försvaret, som i stället man trovärdiggöra behoven av förbin• ket kanske skulle kunna beteckna unge­ rint inriktat tänkande. I den operativa ut­ enbart koncentrerades huvudsakligen till delser med andra stater, när den officiel­ fär samma sak. Konsekvensen av detta bildningen och därmed i en allmänt ac­ de snävt militära. Från ett mera övergri• la politiken n ärmast inriktas på en själv• val skulle å andra sidan bli att den nu til­ cepterad planeringspraxis som utveckla­ pande strategiskt synsätt kan således tillräcklig isolering? lämpade svenska strategin närmast bor­ des från 1960-talet- i tiden sammanfaller fastslås, att de marina uppgifterna spän­ Ytterli gare ett komplicerande förhål• de betecknas som "inåtvänd", vilket det ganska väl med den integrerade hög• ner över ett tidsperspektiv, som inte rik­ lande är kanske mest av semantisk art, sk ull e kunna vara argumentatoriskt träf• re regionala ledningens tillkomst- ställ ­ tigt överensstämmer med den svenska men ändå av betydelse, då det i politiska fande, men kanske ännu mer stötande. des uppgifter till myndigheter och för• försvarsorganisationens mera folkrätts• sammanhang ofta argumenteras i för• Jag vill därför beteckna en utåtriktad band ur Marinen ganska slentrianmässigt enligt definierade. l detta li gger ett visst enklade och slagordsliknande termer. strategi som "marin". - nästan rituellt - att de skulle "skydda problem till och med då det ska skapas Andra försvarsintressenter kan natur­ Min grundtanke för denna ganska sjöfart och fiske". Hur detta i själv a ver­ scenarier fö r spel och övningar och kan­ ligtvis hävda att marina uppgifter ofta orättvisa studie är att det finns eller har ket skull e genomföras preciserades ald­ ske även för statens utredningsväsende. I och gärna förs till torgs av marinens före• funnits rationella förklaringar till varför rig. Sambandet mellan marin och sjöfart svenska försvarssammanhang anges hän• trädare, som därför kan anklagas för att de marina uppgifterna försvunnit från hade å andra sidan - och som påtaglig delseförlopp och åtgärder före ett tänkt argumentera i egen sak. Det är därför an­ den svenska strategiska debatten och kontrast- en helt annan tyngd på 1930- krigsutbrott mycket ofta i övningens geläget att klarlägga att i en nationell från den svenska försvarsplaneringen un­ talet och inför beredskapsåren. skrivna förutsättningar. De beslut som strategi värd namnet spelar uppdelningar der Kalla krigetperioden. En inledande Den marina operativa planeringen, därutöver borde ha fattats tidigare och på försvarsgrenar inte någon väsentlig hypotes - utöver de redan fastslagna som då ledeles av Marinstaben, handlade verksamheter som borde ha genomförts rol l. I en marin strategi, likaväl som i en skillnaderna i tidsbegreppen - kan vara till stor del om just skyddet av vår sjöfart. före spelstart-i allmänhet av mera ma- kontinental, finns det naturligtvis för-

235 234 När den nytillkomna Försvarsstaben borg den l mars 1948 kan tjäna som ex­ att tillsammans med det övriga militära ju finnas en färdig reservplan, om den of­ 1937 skulle inleda sin verksamhet var empel. Han betonade vid det tillfället försvaret i "det längsta förhindra att en ficiella politiken på något sätt skulle stabens första stora arbetsuppgift att re­ mycket tydligt behovet av att skydda sjö• angripare får en fast fot på svensk mark misslyckas. videra den operativa krigsplanläggning• farten och "våra kommunikationer med och att ingen del av landet behöver upp­ För de marina frågorna var dock det­ 11 en och att utarbeta en ny allmän för• vänskapliga nationer". Han kunde också givas utan segt motstånd i olika former" ta hemlighållande av stor negativ bety­ svarsplan. l Marinstaben fanns det då re­ konstatera, att uppgiften att skydda sjö• för att fullfölja citatet av Riksdagens text. delse. Förbindelser med andra stater - dan och utöver anvisningarna i den gam­ transporterna hade mönstrats ut i den Detta förblev under hela Kalla krigetpe­ kärnan i de marina uppgifterna - kunde la försvarsplanen, utarbetade grunder för sittande försvarskommittens betänkan• rioden kärnan i den officiella svenska ju inte torgföras på ett öppet och heder­ ett "Krigsfall Syd" d v s ett krig med det de, trots Kommerskollegii och Redarför• n e u t ral i tetspol i t i ensk försvarspolitiska ligt sätt, utan fick i stället ges annan form. upprustande Tyskland. I en grundläggan• eningens yttranden. Han citerade, för att konsekvens. Successivt försvann till och Detta ledde så småningom till en intern de studie, som hade utarbetats av MS/Op understryka sina teser, även beredskaps­ med antydningar om någon samverkan omprövning inom Marinen, vilket resul­ inför " Krigsfall Syd", tillmättes således årens försvarsminister, Per-Edvin Sköld, med väst från försvars- och säkerhetspo• terade i "Marinplan 1960". Det gällde att skyddet av sjöfarten en mycket stor bety­ som 1945 ska ha yttrat: "Vår erfarenhet litiken och kvar blev bara "den fasta fo­ klarlägga hur Marinen skull e passa in i delse för val av basering av Kustflottan, säger, att flottan är beredskapsvapnet ten", som ju blev ganska irrelevant utan ett territorialförsvarssystem, men samti­ som då ansågs vara en strategisk resurs. nummer ett."" möjligheterna till hjälp utifrån d v s från digt innehålla de resurser, som skulle be­ Man valde mellan en basering på Väst• Att den viktiga del av den svenska NATO! hövas för ett med NATO samordnat för• kusten [ör bästa möjliga skydd åt han­ verkligheten, som sjöfarten represente­ Att vi i realiteten var helt västberoen• svar vid ett eventuellt angrepp från öster. delsflottan eller basering på Ostkusten rade, alldeles uppenbart inte räknades in de förtegs i försvarssammanhangen och i Marinplanens resonemang om behovet för försvaret av Ålandsspärren, för att ut­ i "vårt folks vilja att bevara landets hand­ verkligheten såg till och med förutsätt• av fregatter är belysande. Det var tydli­ trycka det enkelt.7 Det som närmast av­ lingsfrihet" 10som det angavs i Riksda­ ningarna för vår försvarsplanläggning gen redan då politiskt förgripligt att häv• gjorde baseringsfrågan var troligen För• gens principutlåtande inför försvarsbe• mycket annorlunda ut. På regeringens da, att Sverige behövde fregatter för att svarsstabens tämligen ensidiga inrikt­ slutet 1948, kan kanske förvåna. Några uppdrag och i det fördolda upprätthölls skydda förbindelserna västerut i händel• ning på ett "Krigsfall Ost", mot Sovjet­ som helst resurser för skydd av denna nämligen på högsta militära nivå strate­ se av krig. Det gick däremot att hävda att unionen, då den nya allmänna försvars• sjöfart verkade inte heller ha ens över• giskt viktiga kontakter västerut med så• transporter utefter kusten eller till och planen skulle utarbetas. Därmed föll sjö• vägts. Det kunde ju ha varit rimligt att väl våra grannländer Danmark och Nor­ från Gotland i krig krävde ett skydd. fartsskyddet för första gången alldeles landet hade någon form av resurs för att ge som med USA och Storbritannien. Dessa resurser kunde "i andra kritiska tydligt bort vid de strategiska avväg• hålla förbindelserna västerut öppna för Det fanns olika skäl för dessa kontakter. lägen såsom vid neutralitet eller bered­ ningarna i Sveriges integrerade högsta de förstärkningstransporter av olika slag, l Sveriges fall handlade det först och skap" kanske användas för att tillgodose operativa ledning. som bedömdes erforderliga i den kon­ främst och relativt öppet om import av vårt behov av sjö[artsskydd? Det blev Under de närmaste årtiondena efter flikt med öst som blev dimensionerande viktig militär teknik. Vi hade verkligen alltså ett omvänt resonemang i förhållan• kriget blomstrade den svenska sjöfarten för "Krigsmaktens" framtid. Detta sär• ett stort behov av att modernisera vårt de till reella motiven. l den andan gjor­ som aldrig tidigare. Den svenska välfär• skilt som försvaret då fortfarande hade försvar med ny teknologi och vapenma­ des den första anskaffningen av ubåts• den byggdes upp med hjälp av en intakt den uttalade uppgiften att uppehålla en terieL Så långt tror jag att de flesta idag jakthelikoptrar. Att dessa i en krympan­ och moderniserad produktionsapparat angripare så länge att hjälp kunde erhål• är överens. Att underrättelsesamarbetet de ekonomi därför ifrågasattes, är kanske hemma och en omfattande handel- mest las utifrån. Hur skulle den hjälpen kom­ också hade sin grund i detta, tror jag ock­ inte så överraskande. Ubåtsjakthelikop• sjöburen-med andra och ofta krigsdrab­ ma tilllandet och hur skulle den och våra så att de flesta numera har förstått. Men trarna fick således även motiveras med bade andra länder.R Praktiskt taget alla egna förband och enheter samt - inte samtidigt - och mycket sekretessomgär• trupptransport- och flygräddningsupp• dessa förbindelser var inriktade mot minst- vår befolkning underhållas i hän• dat - handlade det också om att vi själva gifter för att försvara sin plats i det svens­ västliga stater, vilket borde uppmärk• delse av krig? Självklart behövdes det skulle ha en rimligt utarbetad planlägg• ka försvaret. Det är väl fortfarande så att sammas för en sammanhållen nationell möjligeter att hålla förbindelserna väs• ning för ett med NATO samordnat för• ubåtsjaktenheter ses som en onödig lyx svensk strategi. Detta framfördes också terut öppna. Men så blev det inte. I stället svar, om vi skulle utsättas för ett angrepp av vissa företrädare i den svenska för• av marinens representanter, men oftast snävades landets försvar in kring ett ut­ från Sovjetunionen. 12 Det hade ju för öv• svarsledningen; särskilt nu när Sovjetuni­ för döva öron. Den blivande marinche­ präglat territorialförsvarskoncept, där rigt varit egendomligt, om den svenska onen har upphört att existera? fens, Stig H:son Ericson, föredrag i Göte- Marinens uppgift i stället inriktades på regeringen inte hade gjort så. Det måste Det bör dock konstateras att det

236 237 T

danske marin­ skedde ett och annat inom den svenska besök i Danmark hos den till någon reell behandling. Vi kan alltså händelse av krig. Efter ett inledande av­ 13 var ett tyd­ marinen, trots försvarspolitikens officiel­ chefen Pontoppidan. Detta konstatera, att det funnits en viss form av slag återkom ÖB till frågan redan året fu llfölja Marinplanens or­ la mål och försvarsledningens prim·ite­ ligt försök att rationell förklaring till varför de marina därpå. Så viktigt ansågs det tydligen vara. att "stora ansträng• ringar. De äldre stadsjagarna byggdes så• dagram1a inriktning uppgifterna försvunnit från det svenska Hans förnyade framställan godkändes att tillgodose be­ ledes successivt om till fregatter och för• ningar måste göras för försvarets tankevärld. således av regeringen i mars 1950 och Det gjor­ lades till Västkusten; fast avrustade och i hovet av enheter för ubåtsjakt". I den strategiska byteshandel, som detta trots att ett samordnat skandina­ ett slags av­ "malpåse". Några äldre ubåtar genom­ des därför i det här fallet skedde med väst under perioden, bidrog viskt försvar officiellt inte längre var ak­ gick en liknande förvandling. Självklart gränsning mellan det territorialförsvars• vi också i viss utsträckning med svenska tuellt. Sedan dess har det inte heller behov av 15 var detta ett försök att skaffa resurser för inriktade invasionsförsvarets resurser till att lösa några intressanta gjorts några flera framställningar. Upp­ och ett mera ma­ skyddet av förbindelserna västerut. fartygsburen ubåtsjakt strategiska uppgifter för västmakterna. I giften att spärra Öresund kan ju knap­ och som Dessa resurser för sjöfartsskydd för• rint. Fregatterna som skissades- vissa fall vidtogs till och med åtgärder past ha varit strategiskt viktig för än så - skulle därför stärktes och tillgängligbeten ökade mar­ aldrig kom längre unilateralt d v s utan att väst ännu begärt Sverige; särskilt inte för ett neutralt skull inte förses med några kant med tillkomsten av "2. helikopterdi­ för säkerhets några åtgärder från svensk sida. Detta Sverige i ett krig mellan öst och väst, då dem tydligt användba• visionen", som Marinen förlade till Tors­ vapen som gjorde har till och från diskuterats avseende ett vi ju snarare borde ha varit skyldiga att och direkt invasionsför• landa och senare till Säve. Detta arrange­ ra i ett utpräglat antal flygbasers banlängder och det ver­ hålla våra farleder öppna på samma sätt mycket klart, att de mang godkändes, lustigt nog, dock aldrig svar och det uppgavs kar idag som om de förlängda startba­ som i fred. Allt om samverkan med dans­ till att uppträda enbart i av försvarsdepartementet, som systema­ skulle begränsas norna kunde motiveras av svenska egna karna rörande Öresundsfrågorna har en överväldi• tiskt sorterade bort förbandet och för• Västerhavet. Det blev nog behov, men visst skapades det därmed dock därefter försvunnit från de officiel­ för Marinens företrädare, bandsbeteckningen i officiella skrivelser gande uppgift också en möjlighet att basera västflyg på la handlingarna och återfinns därför inte "1. helikopterdivi­ att argumentera öppet, och med "om­ och ersatte den med svenska baser, 0111 det behovet skulle heller i några myndighetsarkiv - faktiskt ", för dessa fartyg inför sionens detachement på Västkusten"; nå• vänd bevisföring uppstå. Säkerligen spelade därför en inte ens i Malmö marina bevakningsom­ 1963 års försvarsbeslut; sär• got som väl bättre återspeglade konse­ 1961 års eller möjlig dold samverkan in vid besluten rådes arkiv, vilket hade varit mycket na­ "den omvända bevisföring• skilt det senare, då målsättningen för för• kvenserna av 0111 en förlängning av banorna, men det turligt, eftersom spärrningen av Öresund skäl dessutom en" från Marinplan 1960. Mera parente­ svaret av ekonomiska kanske finns mer som numera borde re­ borde ba varit en högt prioriterad upp­ att försvaret enbart skulle tiskt kan nämnas, att på taktisk nivå kun­ minskade till dovisas öppet? gift för den lokale marine chefen i regio­ mot landet i en de dock Marinen bestämma själv. Av det­ kunna möta ett angrepp vid förhandlingarna om ett nen. För väst skulle dock en spärrning av 4 Redan tidigare två' • ta följde att taktiska anvisningar för bun­ operationsriktning; mot skandinaviskt försvarsförbund torde frå­ Öresund innebära en stor strategisk för• främst om den ubåtsjakt med följdpublikationer så• Dessa exempel handlar gan om en spärrning av Öresund ha upp­ del, då ju fartygstrafiken genom Öster• strategiska, marina upp­ som t ex "Handbok i konvojtjänst" på ett tydligt svenska stått. För ett samordnat skandinaviskt sjöutloppen därigenom kanaliserades till uppenbart gick det inte ganska tydligt sätt återgav de standard­ gifter. Alldeles försvar kunde ett spärrat Östersjöutlopp de danska farvattnen; något som skulle resurser att lösa dessa procedurer, signalbestämmelser och att plädera för ha varit av stor strategisk betydelse i hän• förenkla för NATO att kontrollera sjövä• insnävade svenska utred­ grundläggande anvisningar för hur es­ uppgifter i den delse av krig med Sovjetunionen, som garna till och från Östersjön i krig. Det A r­ kort och handelsfartyg skulle uppträda nings- och försvarsplaneringsvärlden. därmed skulle kunna bållas instängt och förefaller därför klart att vi underlättat sekretessbelagda och upp­ under konvojering som gällde inom gumenten var inte direkt kunna påverka försvarsför• eller rent av bidragit till västs marina för• troligen inte ens NATO. Här fanns alltså en klar västan• gifterna var dessutom bundets transporter till och från väst• svar; till och med grundat på ett reger­ , varför det passning. kända på handläggarnivå makterna över Nordsjön. Frågan om ett ingsbeslut. mindre mirakel för att få Till och med nyproduktion av fregat­ skulle ha krävts skandinaviskt försvarsförbund föll dock i En stor och viktig strategisk uppgift frågorna i försvarets ofta ter fanns i den marina tankevärlden. Den in de marina realiteten redan i januari 1949 och där• för de amerikanska och brittiska flygvap­ budgetramar. Någon gång blivande marinchefen, Åke Lindemalm, hårt pressade med återstod endast neutralitetsmodel­ nen under Kalla kriget handlade om dock och det antyddes då antecknar i februari 1961, att eventuella lyckades det len för det nu isolerade Sverige. Trots kärnvapeninsatser mot sovjetiska större tänkta marina projektet synpunkter från dansk sida på ett gemen­ oftast, att det detta gjorde ÖB senare samma år en städer och industricentra. Med den base­ in i planerna mot "slutet samt dansk-svenskt fregattprojekt borde skulle komma framställan om att få samverka med ring som det brittisk-amerikanska strate­ , vilket väl var en tas upp till behandling vid hans komman­ av planeringsperioden" danska militära myndigheter om hur giska flyget hade under den aktuella pe­ sk ulle tas upp de och synnerligen sekretessomgärdade eufemism för att de aldrig Öresund skulle spärras och mineras i riodens inledande skeden, låg en naturlig

238 239 r

inflygning mot målområdet över södra avgjordes i en handvändning en tjugo års skyddet en rimlig satsning och utveck­ med C FKE ("statssekreteraren f n inte Skandinavien. Frågan om banlängder har lång kamp om hur ersättningen för pan­ ling, men låg hela sanningen om moder­ beredd flytta henne", resp. "ärendet ska redan berörts. Från brittisk-amerikansk sarskeppen skulle ske och med vilken typ niseringen i behovet av självskydd? vila"), med ÖB,( "som måste orienteras utgångspunkt var en skyddad anflygning av enheter. Av solklart politiska skäl Ett alternativt spår finns hos den 1953 om ärendet" ) och om behovet av moder­ österut förstås ett önskemål. Ett sådant byggdes alltså två kryssare, som Marinen nytiiiträdde marinchefen, Stig H: son Er­ nisering av Tre Kronor, ja, till och med skydd kunde ju knappast erbjudas över mer eller mindre blev pådyvlade. Själv• icson. Han anger i sina memoarer, kan­ hos försvarsministern (fast då handlade Centraleuropa, där det snarare fanns en klart kunde man från Marinens sida inte ske något förvånande, att han hade ett det tydligen om den planerade rustning­ koncentration av fientliga luftförsvars• avstyra anskaffningen av akuta, utrikes­ gott samarbete med den dynamiske flyg­ en av fartyget, men varför måste för• styrkor. Situationen såg dock helt annor­ politiska skäl. Man fick "gilla läget" och vapenchefen Bengt Nordenskjöld och svarsgrenschefen föredra ett enskilt rust­ lunda ut kring de gamla anflygningsvä• finna sig i de politiska realiteternas krav. ban betecknar deras samarbete som ningsärende för försvarsministern?). Av garna mot kontinenten från Andra Detta var väl enda gången som de mari­ "fruktbärande, inte minst tack vare bans ärendets uppenbara vikt är det inte orim­ 18 världskrigets dagar. De var ju dessutom na uppgifterna verkligen fick en skjuts skapande fantasi." Man kan kanske inte ligt dra slutsatsen att kryssaren (kryssar­ redan kända och erbjöd ett klart bättre framåt genom ett regeringsbeslut! Farty­ helt avstå från att koppla ihop den upp­ na?) utlovats att fungera som lednings­ alternativ; särskilt om det kunde förut• gen blev klara först 1947 och kunde väl giften med moderniseringen av Göta Le­ resurs för det västallierade flyget, som sättas att det svenska luftförsvaret skyd­ aldrig finna en tydlig roll i det snävt in­ jon. därigenom på ett smidigt sätt skulle kun­ dade de allierade flygplanen; ungefär på riktade invasionsförsvar, 16 som byggdes Det förfaller nämligen inte helt omöj• na "lotsas" genom det svenska luftför• samma sätt som hade skett under krigs­ upp, trots att de var utomordentligt kapa­ ligt - kanske till och med troligt - att svaret mot sina mål i Sovjetunionen. Det åren! Västmakternas behov av ett skyd­ bla fartyg. I samband med försvarsbeslu• kryssaren Göta Lejon hade en alldeles skulle i alla fall vara en logisk fortsätt• dat luftrum för sina strategiska flygstyr­ tet 1958 gjordes en tydlig omavvägning självständig uppgift av storstrategiskt ning av de tankar, som lanserades redan kor var förstås en bidragande men syn­ till Flygvapnets fördel och till förfång för slag. Hon skulle, med sin mycket stora 1948! Fast detta kunde förstås inte an­ nerligen sekretessomgärdad orsak till att Marinen. Det angavs därför redan då - kapacitet att leda luftstrid, vara den en­ vändas i försvarsdebatten eller försvars• Flygvapnet fick sina behov av resurser endast tio år sedan kryssarna tillförts or­ het, som skulle samordna det allierade politiska ställningstaganden och som mo­ tillgodosedda i så anmärkningsvärd om­ ganisationen- att de tillsammans med ja­ strategiska flygets anflygning över tiv för ett mera utåtvänt synsätt i Sverige! fattning som skedde under perioden. Det garna snart borde utmönstras till förmån Sverige vid de planerade kärnvapenin• En historiens ironi är förstås att nu­ förhållandet att man i Sverige av egna in­ för en "lättare flotta". I den öppna för• satserna mot mål i Sovjetunionen. Denna mera ligger f d jagaren Småland sommu­ terna skäl samtidigt och mycket rimligt svarsdebatten framfördes erfarenheter­ mycket möjliga bedömning- kopplat till seifartyg just i Göteborg och med samma argumenterade för ett starkt nationellt na från världskriget som motiv för detta Agrelis uppgifter om anflygningsvägar slags luftspaningsradar som Göta Lejon 19 luftförsvar underlättade förstås besluts­ och om hur sårbara större örlogsfartyg m m - innebär att detta skulle kunna ha en gång hade- fast helt utan alla övriga fattningen. Den storstrategiska uppgiften skulle vara för anfall från luften; och med varit det amerikanska Strategic Air ledningsres urs er! för det svenska luftförsvaret behövde större örlogsfartyg menades tydligen alla Command, SAC:s planering ända fram Resultatet av vår dolda västsamver• därför aldrig offentliggöras. fartyg på 1000 ton eller mer! Marinled­ till 1981. Men redan på 1970-talet hade kan blev således, att vi begåvades med ett Samtidigt fanns det ett starkt behov ningen hade delvis börjat hantera detta den brittiska komponentens betydelse luftförsvar av världsklass därför att väst• av flygledning av det strategiska flyget problem och bland annat skedde 1957- avtagit och SAC:s flygförband flyttade makterna hade strategisk nytta av det. och här kommer svenska marina resurser 58 en modernisering av Göta Lejon. Hon till amerikanska kontinenten. storcirkeln Men i den svenska försvarsdebatten in i bilden. Kryssarna Tre Kronor och försågs med en mycket kvalificerad luft­ och därmed flygrutten mellan basering nämndes detta aldrig. Det interna luftför• Göta Lejon hade en märklig tillkomst­ spaningsradar med utomordentlig räck• och målområden gick därmed inte längre svarsargumentet ansågs tillräckligt bä• process. Det fanns 1940 två holländska vidd mot luftmål 17 och med det moder­ genom Sydsverige utan betydligt nordli­ rande, trots att de flesta av de hotande kanontorn beställda i Sverige och då tys­ naste luftvärn vi då hade att uppbringa i gare. Att frågan om den avrustade (!) sovjetiska flygplanstyperna inledningsvis karna efter att ha ockuperat Holland landet. Dessutom byggdes stridslednings­ Göta Lejons basering var av stor bety­ inte ens hade räckvidd att anfalla mål i ställde anspråk på kanonerna, fattade systemet om, så att fartyget i praktiken delse kan lätt konstateras i Lindemalms Sverige från sina baser i Baltikum. Vi fick samlingsregeringen - ja, egentligen var dessutom skulle kunna fungera som en dagböcker, som under perioden 1961- världens fjärde största flygvapen på det det nog försvarsminister Sköld personli­ normal luftförsvarscentral på land. För 1962 innehåller ett förvånande stort an­ sättet - utan några egentliga ifrågasätt• gen- beslut om att bygga två lätta (sic) allmänbeten och för försvarspolitikerna tal anteckningar om samtal rörande anden! kryssare kring dessa kanontorn. Därmed var kanske en satsning på det egna luft- Göta Lejons "flyttning från Karlskrona" Å andra sidan kunde de marina upp-

240 241 gifterna, som var både konkreta, tydliga Det andra skälet till varför de marina mentels ansvarsområde och deras inrikt­ na i en ga nska kort men koncis rapport, och tilllandets fromma inte alls torgföras frågorna successivt försvunnit handlar ningar. Detta kan kanske ha varit möjligt Strategic Defence Review, som sedan eller ens avslöjas av sekretesskäl och om vår dolda västsamverkan under Kal­ att göra i tider av oförändrade förutsätt• kan användas som underlag för alla de trots att de egentligen varit ganska up­ lakrigetperioden. Det gick av sekretess­ ningar för landets försvar, men den tiden andra planer och studier som behövs för penbara för alla initierade betraktare uti­ skäl inte att argumentera för de marina är nu förbi. Det borde numera vara funk­ den komplicerade funktion som försva• från. Detta innebar att alla mera marint uppgifterna, eftersom det ansågs vara po­ tionen som utreddes och studerades och ret av landet är numera, då det Kalla kri­ inriktade initiativ kom att hänga löst i litiskt förgripligt. Att sedan vår handel inte en redan fastlagd organisation. Nu get är slut. den svenska försvarspolitiken och utan praktiskt taget ensidigt var inriktad väs• borde vi i stället först försöka fastställa rimliga strategiska motiv i det snävt till­ terut beaktades aldrig i försvarssamman• hur vi villlösa de grundläggande frågor• Källförteckning lämpade invasionsförsvarskonceptet Det hang. Ä ven detta skäl borde nu ha för• na kring landets försvar och vad vi själva Icke tryckta källor inom det säkerhetspoli• allmänt njugga synsättet rörande de nu­ svunnit från agendan, men det gäller då vill åstadkomma Krigsarkivet tiska området. I detta har förstås flera mera alltmer frekventa internationella förstås, att de reella förutsättningarna för Amiral Åke Lindemalms tjänstedagböcker uppgifterna får här samtidigt en förkla• landets samlade försvar tas in i studierna departement än enbart försvarsdeparte­ 1961- J 962 ring. Inte heller dessa passar nämligen in och inte enbart försvarets verksamheter mentet sina stora och viktiga uppgifter i det snäva territorialförsvarskonceptet och då ett angrepp av något slag redan och borde således vara med i analysen. Tryckta källor Och eftersom ekonomin ofta var och är inletts. l dagens läge torde till och med en Därefter kan vi skapa en organisation, SOU 2002:108 "Fred och säkerhet. Svensk sä• begränsad - kanske främst på grund av hel del samverkan dessutom behöva ske som kan svara upp mot våra krav och kerhetspolitik 1969- 89" kravet på allmän värnplikt - tonas de ut­ med andra stater för att hålla borta såda• önskemål. I sammanhanget bör förstås Övrig litteratur åtvända uppgifterna ner vid alla avväg• na våldsamheter från landet som vi såg i även våra internationella ambitioner i Agrell, Wi lhelm: l. "Den stora lögnen." Stock­ ningar inom Försvarsmakten. USA den 11 september 2001. Självfallet olika avseenden inkluderas. Ett samlat holm 1991 2. "Fred och fruktan." Lund 2000. Sammanfattningsvis kan man alltså borde en utredning om vårt framtida för• nationellt agerande torde vara en bättre grund för internationell samverkan än Cars, Hans Christian, Skoglund, Claes och anse att det i denna orättvisa studie har svar även kunna dra många intressanta Zetterberg, Kent: "Svensk försvarspolitik un­ att varje departement eller myndighet framkommit vissa, om än diskutabla, or­ slutsatser om vilka behov av en uppgifts­ der efterkrigstiden." Stockholm 1986. handlar på egen hand. De självständiga saker till att de marina och mera utåtrik­ styrd samordning som kan behövas mel­ Danckwardt, O 'Konor, Enquist, Stälhammar: tade uppgifterna successivt försvunnit lan statens olika verksamheter i det sam­ myndigheterna, som annars är ett "Morgondagens marin - marint framtidsper­ från den svenska försvarsdoktrinen. In­ manhanget. Vår sjöfartspolitik borde så• svenskt adelsmärke, är faktiskt till nack­ spektiv". Stockholml959. ledningsvis kunde alltså konstateras, att ledes vara en tydlig del av vår försvarspo• del och förvirrar vid samverkan med Eruths Lindell Siw-Inger red: "Rapporterad det strategiska tidsutsnittet, som studeras litik, men så har det uppenbarligen inte andra länder. saknad. Sjöfolk i krig". Bjärnum2002. i den svenska försvarsplaneringen mest blivit ännu. Även landets sjöfartsberoen• Det senaste decenniet har ju otvivel­ Holmquist, Åke: "Flottans beredskap 1938- tycks omfatta en konflikts akuta, militära de borde åter komma in i bilden. Vi är aktigt inneburit så stora strategiska för• 1940." Stockholm 1972. del och att de inledande marina delarna­ beroende a v sjötransporter för landets ändringar för landet att en grundläggan­ H:son Ericson Stig: "Kuling längs kusten." de som binder samman eller avbryter försörjning - i stort som i smått; broar el­ de översyn borde aktualiseras. Funktio­ Stockholm 1968 händelseutvecklingar från en fredligare ler ej. Mellan två tredjedelar och tre fjär• nen "Försvaret av landet" blir därmed av Lagvall, Bertil: "Flottans neutralitetsvakt utgångspunkt mot en öppen konflikt - dedelar av vår import och vår export ge­ stort samhällsintresse och i detta ligger 1939- 1945." Karlskrona 1991. egentligen aldrig läggs till grund för någ­ nomförs redan nu med fartyg och enligt en stor utmaning för framtiden. Det finns Lindsjö, Ronny: "Marinhistoria." Yärnamo ra övergripande överväganden och in­ EU:s transportpolitiska inriktning bör alltså stor anledning att bredda tänkan• 1993. riktningar. I dagens värld har väl det per­ denna andel öka ytterligare. Detta fak­ det och nu, när hindren från kalla krigets Lundberg, Lennart: "Lejdtrafik och kvarstad." Karlskrona 1999. spektivet förhoppningsvis öppnats på ett tum borde förstås vara ett grundvärde dagar har fallit bort, återintroducera de påtagligt sätt. Vi deltar ju ofta i interna­ för vårt framtida försvar. utåtvända, marina uppgifterna i tänkan• Zetterberg, Kent: "Skandinavisk samverkan?" i "Hotet från öster"' FHS Acta 85. tionella operationer, där just denna Ett tredje skäl som kan sägas ha aktu­ det kring landets försvar. "1997 . grundläggande aspekt på strategisk tid aliserats är att en stor del av det politiska En möjlig metod att hantera detta på Stockholm måste beaktas på ett helt annat sätt än beslutsfattandet rörande landets försvar tror jag vi kan importera från Storbritan­ vad vi har gjort tidigare och avseende oss huvudsakligen har koncentrerats till or­ nien, där den politiska nivån utreder och Noter själva under Kalla krigetperioden. ganisationerna in om försvarsdeparte- klarlägger de storstrategiska ambitioner- 1 Om man bättre vill förstå vad neutralitet

242 243 innebär av svårigheter och vilket pris som en 1° Cars, Skoglund, Zetterberg sid 24 Ledamoten HANS ERIK FRÖBERG neutral stats sjöfolk därvid få r betala, kan man " Marinchefen tilldelades i stället senare e n läsa L undbergs bok "Lejdtrafik och kvarstad" roll som "exil-ÖB" med pl anerad uppehålls­ och Inger-S iw Eruths Lindelis a ntologi "Rap­ plats i L ond on. Var det bara e n händelse, att porterad saknad" marinchefen, Åke Lindemalm, befann sig i 2 Först 1 963 lade handelsdepartementet (! ) England under Kuba,krisen? fram en sammanfattande utredning (SOU 12 "Den särskilda planen", som fanns i ÖB sä• 1963:60) om handelsflottans krigsförluster un ­ kerhetsskåp! Agrell1 sid 82- 83 . och drivkraften till der Andra världskriget 13 Lindemalm tjänstedagböck er Vol l I 960- rsäkringsfrågorna och denna utredning var fö 62. inte - vilk et borde ha varit naturligare - orsa­ 14 Man undrar förstås hur Sovjetunionen skul­ kerna till förlusterna och d e s tupade sjömän­ Kommendörkapten f-fan s Erik Fröberg är ställföreträdande le kunna a ngripa Sverige i två o perationsrikt­ nens ö de. Totalt förlorades 222 svenska han­ chef för Sydkus tens marinbas ningar. Från ett sovj etiskt perspektiv torde delsfartyg och 1055 sjömän stupade under be­ inte ens Sverige - utan hela Norden - ha varit redskapstiden. en enda operationsriktning, som dock antagli ­ Ständig omorganisation i försvaret - ett nödvändigt 3 Eruths Lindell sid 10 gen innehö ll ett antal deloperati oner. Ett tyd­ ont? ~ Dessa två myndigheter finn s inte ens id ag. ligt exempel på hur försvarspl aneringen fjär• Ytterligare e tt tecken på att de marina frågor­ n strategin. mat sig frå Försvarsmakten är sedan ett antal år tillbaka inne i en Jas med ständiga omorganisa­ na lämnat statens intresseområden? 15 SOU 2002:108 sid 724 knappt intagen innan en ny omorganisationsfas startar igen. 5 tioner. En ny struktur är Lagva ll sid 120 16 Enligt utkast till inriktning för de skandina­ Är omvärldsutvecklingen verkligen så snabb eller genomför vi våra omorganisationer 6 arsutredningen från Den s k Nothinska försv viska försvarsförhandlinga rna s kulle kryssar­ utifrån fel grunder? Försvarsmakten har tidigare ansetts vara en föregångare när det 1949 kan h a v arit ett inledande försök att ge kydd i Västerha­ na således avses för sjöfartss gäller organisation:mtveckling. Det civila näringslivet har haft ett stortförtroendeför försva rspolitiken en tydligare s vensk prägel vet och där samordna det erforderliga jakt­ försvarets förmåga att organisera sig och få verksamheten attfungera. Läget idag är ett efter det att förhandlingarna om ett skandina­ skyddet längs norska sydkusten och svenska sig utifrån helt andra grunder. viskt försvarsförbund hade brutit samman, västkusten. Flytande och flyttbara luftför­ helt annat. Det civila näringslivet verksamhetsutvecklar men utredningen ledde aldrig till att något be­ svarscentraler! Zetterberg sid 41 Försvaret är enligt min uppfattning långt efter när det gäller organisationsutveckling Vi inom Marinen måstef örstå hur organisationsutvecklingen tänkande lades fram. 17 Det h ar r yktats, att man kunde observera enligt moderna metoder. 1 7 Ho lmquist sid 254 ff flygtrafiken kring Moskva ibl and vid övernor­ inom FM fungerar för att kunna bevaka att Marinens krav tillgodoses vidförändring• vi 8 Man bör väl även beakta a tt Sverige fi ck del mala radarräckvidder! ar. Jag skall i vid bemärkelse diskutera organisationsutveckling och vilka metoder av Marshallplanens fördelar trots att vi egent­ " H:son Ericson. Sid 28 framöver bör utnyttja för att erhålla bästa dynamiska effektivitet. ligen i nte var krigsdrabbade. Det besegrade 19 Agrell 2. sid 124 ff. , Ö verflygningarna i april Finland var å a ndra sidan utestängt av segrar­ 1954 medförde o ckså, att den svenska fly gva­ Inledning " Vi övade hårt - men så snart vi hade tunion och fi ck klara sin åter­ makten Sovje penl edningen omedelbart äskade medel fö r O rganisationsformerna har uppstått ur få tt fram grupper som fungerade, fick vi uppbyggnad själv. ytterligare e n nattjaktflottilj - trots a tt man de behov jordbrukssamhäll et, industri­ order om att organisera oss igen. Jag lärde 9 Sannolikt avhölls fö redraget i samband med alltså egentligen inte alls skulle göra några in ­ samhället och inform ati onssamhäll et har mig längre fram i li vet, att vi människor att kryssaren Tre Kronor påbö1j ade sin första a typ av mål - tvä rtom; de satser mot just denn ställt. Mellan de två sista har dessutom tycks vara sådana, all så snart vi hamnar i provtur, vilken för övrigt f örlades till Nord­ allierade fl ygpl anen skulle ju i själva ve rket en sektor med p roduktion av tjänster ut­ en ny situation så tror vi att vi måste orga­ sjön och Nordatlanten och in te till Östersjö n! skyddas ! vecklats. Människan utsätts för många nisera om oss. Jag lärde mig en sak till: oli ka typer av organisationer från föd• varje sådan omorganisering är el/ under­ seln till döden (t.ex. sjukhus/BB, dagis, bart sätt att inbilla oss att vi nått framsteg. skolan, arbetspl atsen, sportföreningar, Och ytterligare en. sak: Omorganisering poli tiska föreningar, fackföreningar, Ro­ skapar kaos, ineffektivitet och dålig mo­ tary, SHT, jaktföreningar, troll erifö ren­ ra l. " inga r, pensionärsföreningar, sjukhus/äld­ Ovanstående yttrande t illskrivs en revård, kyrkan m.m. m.m.). man i kejsar Neros närhet, Gajus Petroni -

244 245 us (död 66 e Kr). Man kan ofta se det på med modellen är att det är lätt att bedri­ met med att för tagna beslut redovisa malt inte är återkommande kan lösas anslagstavlor i olika kontorskorridorer. va förändringsprojekt när det finns klart kostnader och att mäta resultat på rätt an­ med projekt. Projekt organiseras vanli­ Den vanliga reaktionen är nog ett leende definierade mål. Nackdelen är att infor­ svarsställe. Om inte organisationsdelta­ gen med resurser som ställs till förfogan• och reflektionen att "så gör vi idag också" mella strukturer ofta bildas. garna följer systemets innebörd så är det de ur linjeorganisationen, antingen på och en undran över "hur skall vi komma Andra svagheter är att2 vanligt att maktkamp uppstår och att or­ heltid eller på deltid. Projekt är normalt ifrån deua ständiga omorganiserande". • organisationen har svårigheter att ganisationen oftast havererar efter ett tag. tidsbestämda och underställda/lyder un­ Högkvarteret har genomfört fem hantera problem som det inte finns FMV är matrisorganiserat och del av der chef i linjeorganisationen. Projektor­ större omorganisationer under de senas­ regler och procedurer för HKV GRO har (projekt HKV 03) också ganisationen utgår från matrisorganisa­ te åtta åren. Övriga omorganisationer av • medlen i organisationen blir så vikti­ valt en matris-organisation. Detta tror jag tionens principer. Försvarsmaktens olika förband är så ga att regler och rutiner ofta blir mål personligen är för att i högkvarteret kopp­ Nätverksorganisation många att jag tror att det är näst intill • en byråkratisk organisation använder la ihop "ledning i linjen" och "jimktions­ omöjligt att ens upprätta en förteckning. p.g.a. överspecialisering av uppgifter /edningen" till ett mera integrerat system. Denna organisationstyp har vi inte inom Är detta ständiga omorganiserande ett och befattningar en allt större andel Tillgänglig forskn ing3 anger att bl.a. FM, men den kan vara intressant att stu­ utryck för en långt driven effektivisering av sina resurser för att lösa de inre följande problem kan genereras av en dera inför införandet av NBP. Formen eller är det jakten på den, utan kompro­ problemen matrisorganisation: finns dock som en informell struktur som misslösningar, "perfekta organisatio­ • för att avancera krävs ofta politisk • Maktkamp Organisationstypen en följd av de senare årens neddragning­ nen". Kanske är det så att enstaka felak­ skicklighet och förm åga att hantera uppmanar mer än andra modeller till ar vi lka medfört att många specialkom­ tigheter i den "gamla" organisationen det informella systemet maktkamp. petenser är singulära. Organisationsfor­ som skall rättas till med ytterligare en • konflikterna skickas uppåt i organisa­ • Navelskådande- Innebär att chefer­ men5 passar i en komplex, kunskapskrä• omorganisation sedan ånyo får genom­ tionen för att lösas, vilket medför att na i en matrisorganisation måste hålla vande och dynamisk situation. För att slag på hela den nya organisationen- det ledningen blir överbelastad med inre stor uppmärksamhet inåt i organisa­ modellen skall fungera krävs en väl ut­ blir en ond ständig omorganisationscir­ verksamhet samt tionen och att omvärlden ofta glöms. vecklad teknisk infrastruktur och väl ut­ keL Jag kan inte låta bli att ha medlidan­ • den starkt reglerade verksamheten • Anarkistiska tendenser - I och med vecklade visioner om vad organisationen de med dem som just genomdrivit en ger en syn på människan som en att flera är gemensamt ansvariga för är till för och vilket mervärde den skall större omorganisation och som bara (i "kugge i en maskin". tagna beslut uppstår ofta oklart an­ skapa. Största delen av arbetet genom­ många fall) ett eller ett par år senare får svar. Detta skapar osäkerhet och kan förs i lärande projektgrupper. Fördelen se sitt arbete "odugligförklarat". Matrisorganisation medföra motstridiga beslut. är att organisationsformen kan hantera Matrisorganisationen ansågs på 1970-ta­ • Ökade kostnader-l en matrisorgani­ de ökade informations- och kunskaps­ Organisationsformer i let vara lösningen genom att knyta ihop sation krävs fler chefer än i en tradi­ kraven under en alltmer accelererande förändringstakt i omvärlden. Nackdelen Försvarsmakten divisions- och funktionsorganisationen tionell organisation. när företagen decentraliserades och divi­ • Gruppsjuka - Organisationsformen är att det krävs väl utvecklade belönings• Byråkratisk organisation sionaliserades. Detta för att på ett bättre upplevs ofta som gruppbeslutsfattan­ system samt att det är svårt att få en hel­ Är den klassiska modellen för militär or­ sätt visa på olikheterna i företaget i en de hetssyn över det pågående arbetet. ganisation. Det är en hierarkisk regel­ organisationsmodelL Modellen fungerar • Matris på matris - Maktkampen styrd organisation. Information går upp­ bäst i dag i projektorganisationer (t.ex. medför ofta att matris på matris bil­ Övriga organisationselement åt i systemet och order och styrningar forskningsinstitutioner) där infrastruktu­ das. Som en följd av kraven på ökad effektivi­ nedåt. Samordning sker tjänstevägen dvs. ren (t.ex. laboratorium) finns på ena si­ • Beslutsvånda - Kraven på gemen­ tet och ökad internationalisering har en kommunikationen går endast uppåt eller dan i matrisen och (forsk nings-) projek­ samt beslutsfattande och ansvar får del organisationselement tillkommit. Ak­ nedåt. Problem löses van li gen med hjälp ten löper på den andra sidan. ofta till resultat att problemen förs tuella element för FM är t.ex. "outsour­ av fastställda regler, rutiner och procedu­ Matrisorganisationen ställer mycket upp till högre chef, ofta högste chefen. cing", "partner" och "nätverk". rer, varför ledningsbehovet från chef nor­ stora krav på medarbetarna att följa sina malt är litet. Makt och auktoritet utgår roller eftersom cheferna har att gemen­ Projektorganisation Vilken organisationsform är mest från de organisatoriska reglerna och från samt fatta beslut och att gemensamt ta an­ Vid större uppgifter som inte riktigt hör lämplig? positionen i organisationen. Fördelen svar. Det finns svårigheter i matrissyste- hemma i organisationen och som nor- Det finns inte en patentlösning utan be-

246 247 ledningssystem. Spe­ roende på uppgifter, aktuellt omvärldslä• beta på är betydligt viktigare än hur orga­ personalramar och ekonomi. Därefter ett motsägelsefullt (t.ex. GL8, ge m.m. kan bästa organisationsform va­ nisationsschemat ser ut". tar utredaren fram vad det är som den ciell är funktionsstyrningen där uppgifter eller anvisningar riera. I ett stabilt omvärldsläge (t.ex. Kal­ De företag som är starkt verksam­ nya organisationen skall arbeta med och Säkinsp) ges utan åtföljande av resurser la kriget) är en hierarkisk modell lämp• hetsledningsinriktade och därmed också hur organisationen skall se ut med bl.a. vanligtvis ekonomiska medel). Man kan lig. Vid instabilt läge är en projektorgani­ går med vinst i en konjunkturnedgång personaltabeller. Oftast kommer det (personal, vi arbetar i processer med leder i sation lämpligare eftersom det blir lätta• har gått vidare i organisationsutveckling­ fram i utredningsskedet att ansatta per­ säga att och med bindande re att fortlöpande anpassa sig till om­ en och arbetar med ytterligare en dimen­ sonalramar är för snålt tilltagna. Detta linjeorganisationen från funktionsföreträdare. världsutvecklingen. För arbete i nätverk sion, "dynamisk effektivitet". Dvs. att startar en konflikt om att innehålla tänk• anvisningar varierar (t.ex. NBF) är en nätverks- alternativt en snabbt kunna anpassa sig till en föränd• ta personalbesparingar kontra möjlighe• Ledningsbehovetl-metoden (t.ex. NBF, opera­ projektorganisation lämplig. rad omvärldsutveckling med bibehållen ten att kunna utföra tänkta uppgifter. m.h.t. verksamhetsart verksamhet, förbandsproduk• Arbetar man i ett modernt (civilt) hög lönsamhet. Detta görs genom att Lösningen blir oftast till slut en organisa­ tiv/taktisk verksamhetsledningssystem med proces­ koppla ihop operativ utveckling (pro­ tionsskiss i hierarkisk struktur. Att omor­ tion). uppfattning är att dagens led­ ser är en horisontell organisation lämp• duktivitet i nuet) och strategisk utveck­ ganisationsarbetet genomförs utifrån lin­ Min kommer att få en allt minel­ lig, men inte nödvändig. Har man bara ling ( omvärldsförändring: paradigmskif­ jeorganisationsperspektivet (flytta "inne­ ningssystem när fokuseringen på led­ klart för sig skillnaden mellan processor­ ten, konjunktur, nya trender m.m.) till hållet" i organisationsrutor mellan orga­ re betydelse i linjeorganisationen övergår till ganisation och linjeorganisation samt vil­ dynamisk utveckling. Exempel på före• nisationer) medför ofta att uppgifter tap­ ningen ROV:s9 ledningssätt i processer. ket ansvar och befogenheter som roller­ tag som "spelar i första divisionen" och pas mellan stolarna. En analys av proces­ FMS G serna hade enligt min mening säkerställt na (chef i linjen resp. processledare) ger anses klara detta är t.ex. Nokia och Del l. Paradigm kan den hierarkiska organisationsmodel­ Vid kriser (t.ex. kraftigt försämrad att uppgifter som skall vara kvar inte För att förstå vad som är efterfrågat mås• len mycket väl bibehållas. vinst, för stor konkurrens och liknande) glöms bort. ha rätt omvärldsuppfattning. Att när företagets överlevnad står på spel ut­ Det är inte ovanligt att om man tittar te vi kriget är slut har inte undgått nå• i nyttjas inte förändring/förbättring ge­ på utredarens bakgrund och innehållet i Kalla Organisationsförändring men innebörden av det för Försvars• nom processmodellen. I sådana lägen utredningen så kan man se att hemmaför• gon näringslivet utformning har vi nog inte alla krävs snabba beslut och stora struktur­ bandstillhörighet, vapenslagstillhörighet maktens inom näringslivet ut­ förstått. ÖB får ständigt påmin• En omorganisation förändringar. Dessa har ofta en mycket och liknande faktorer har påverkat resul­ till fullo att processorganisa­ om att vi måste "skifta fokus". Pa­ går vanligtvis ifrån negativ innebörd för personalen. tatet. Den senaste tidens omorganisatio­ na oss tionen skall förändras för att erhålla ner av FM har inneburit en ökad fragmen­ radigm kan man närmast förklara med Detta för att " som vi använder för att bättre effektivitet/kvalitet. Organisationsförändring i tisering d.v.s. uppdelning av linjeorganisa­ ett "mönster säkerställa att kunden får vad som är be­ i fler förband/enheter. Syftet har i tolka och sortera den information som vi försvaret tionen ställt/efterfrågat. Arbetet grundar sig grunden varit att renodla kärnverksamhe• mottar avseende ett speciellt område/fö• vanligtvis på faktabaserat underlag från Större omorganisationer inom FM ge­ ten och att minska personalmängden. reteelse. Så länge det inte sker någon mätningar, avvikelserapporteringen och/ nomförs som en följd av riksdagsbeslut. Detta förfarande har i många fall medfört större omvärldsförändring så är denna eller resultat från genomförda revisioner. Det rör sig om förbandsnedläggelser el­ att dubbla kompetenser har byggts upp metod till stor hjälp. Vid ett paradigm­ Det kan också härröra från att kunden ler nedläggning/förändring av större sys­ (t.ex. dialog- och beställarkompetens) och skifte går inte det "gamla" mönstret att vill ha en annan eller annorlunda pro­ tem (vapensystem, utbildningssystem att vi har byggt in suboptimeringar istället använda längre utan man måste börja dukt. och liknande). Mindre omorganisationer för att ta bort dem. Samordningsbehovet om från början och bygga upp ett nytt. Det finns tendenser bland vissa före­ utgår oftast ifrån att en funktion skall har ökat dramatiskt som en följd av frag­ Vi har i FM haft Kalla kriget och to­ tag att förändra sig utifrån linjeorganisa­ flytta s, förändras eller utvecklas antingen mentiseringen. talförsvaret som ett mönster. Alla hän• tionen. Forskare6 anser bl.a. att "bland därför att verksamheten inte fungerar el­ delser och information som berört detta dagens generation företagsledare finns ler beroende på chefs beslutsavsikt/vilje­ Försvarsmaktens ledningssystem område har vi tolkat in någonstans i det­ uppenbarligen en mycket stor överskatt­ inriktning. Vår nuvarande ledningsmetod7 med ta mönster. Problemet nu, när Kalla kri­ ning av betydelsen som organisationens Innan förändringen fastställs, genom­ kommandostyrning, långt driven decen­ get är slut är att nu passar inte informa­ utformning har för ettföretags lönsamhet. förs normalt en utredning. Vanliga förut• traliseringidelegering ( uppdragssyste­ tionsbitarna längre. Vi har nu ett nytt Processernas utformning och sättet att ar- sättningar för utredaren är uppgifter, met) ochfunktionsstyrning som delar är mönster med ett flexibelt insatsförsvar

249 248 r l När brister förändrinasarbetet? l ~IL Omvärlds- Vision Kompetens Motivation Resurser Handlingsplan Resultat Framtid utveckling -.vision _.Kompetens __. Motivation __. Resurser __. Handlingsplan __. Förbättring Paradigmskifte Kompetens __. Motivation __. Resurser __. Handlingsplan __. Förvirring

/::::·•'''''"'''Ä~~~~·~;~~~~·~~~· -.vision Motivation __. Resurser __. Handlingsplan __. Ängest Kalla kriget ' ···.. lyckats och •··... orgamsatlonen har -.vision __.Kompetens Resurser __. Handlingsplan __. Gradvis ·•· .. en uppg1ft att fYlla förändring L-...- .. -...- ..- ...- ..- .. -...- ..: .. ::-...- ..: .. :... ~ ..::- ...::: ..::: .. 1·" .. ~·t~diga om- ·......

-.vision __.Kompetens __. Motivation ~ Handlingsplan __. Frustration ····" organisationer får ·· .. Organisationsutveckling anpassning t iIl Anpassningen har·· ..... får att följa omvärldsutvecklingen misslyckats och ···· .... -.vision __.Kompetens __. Motivation __.Resurser Falska omvärldsutvecklingen organisationen har starter inget berättigande Fig. 2 Förändringsarbetels gång

Omvärldsutvecklingen omorganisationer efter paradigmskif­ utom ytterligare knyta ihop verksam­ Tid tet från Kalla kriget för att finna och hetsutvecklingen med den strategiska ut­ FM organisationsutveckling därefter följa den nya omvärldsut• vecklingen till en dynamisk utveckling vecklingen. skulle FM lättare och snabbare kunna Fig. l Organisationsutveckling som en följd av omvärldsutveckling • FM genomför f.n. sina omorganisatio­ följa omvärldsutvecklingen. ner i linjeorganisationen utan att veta och internationell verksamhet som de Efter ett paradigmskifte är det en vilka processer som kommer att på• Avslutning viktigaste delarna. Det tar tid att bygga vanlig reaktion hos en organisation att verkas. För mig framstår numera en annan bild upp ett nytt mönster så att det blir själv• ständigt genomföra omorganisationer • FM som en hierarkisk organisation av Gajus Petronius yttrande. Från år noll klart var all information och a ll a händel• för att hitta den nya riktningen på om­ har i en dynamisk situation svårighe• till Petronius död hände bl.a. ser skall passa in. världsutvecklingen. När skiftet väl är ter att hantera nya problem och för• • 09 Varus besegras av germanerna i Vid ett paradigmskifte är det en na­ passerat så antingen följer den omorga­ hållanden. Teutoburgerskogen turlig reaktion att utnyttja det gamla niserade organisationen den nya om­ Vi kommer enligt min mening att • 14-16 Germanecus fälttåg i Tyskland mönstret och att ignorera den nya infor­ världsutvecklingen eller om inte så är or­ även i den närmaste framtiden utsättas • Claudius börjar erövringen av Britan­ mationen som inte passar in i det. l ett ganisationen inte efterfrågad/har inget för en mängd omorganisationer. Detta nien senare skede försöker man vända och berättigande, dvs. organisationen "dör".l för att försöka anpassa oss till rådande • 46 Thrakien (Turkiet) blir romersk vrida på de gamla bitarna och "pressa" in figur l. ovan försöker jag illustrera detta omvärldsutveckling och därmed ha ett provins dem i det nya mönstret istället för att förlopp. Projektorganisationen har lät• fortsatt berättigande i det svenska sam­ • 57-63 krig med parterna om Arme­ inse att ett paradigmskifte har skett. Det tast att anpassa sig till en ny omvärldssi• hället. nien är många bitar vi nu har att hantera, t.ex. tuation medan den hi erarkiska organisa­ Verksamhetsledningssystemet och NBF • 64 Roms brand och förföljelse av de mobiliseringssystem, nationella skydds­ tionen vanligen får göra det stegvis un­ kräver olika typer av organisationsupp­ kristna styrkor, befintlig infrastruktur, värn• der en längre tid. byggnad. I detta avseende tycker jag att • 65 Pisos sammansvärjning mot Nero pliktssystem, hemvärn, beredskapssys­ vi skall prioritera verksamhetslednings­ Denna omvärldsutveckling var nog tem, vapensystem, gradbeteckningar, ut­ Sintsatser och sammanfattning systemet eftersom det är här vi kan göra tillräckligt stor för att kräva ett omfattan­ bildning- listan är lång och vad skall vi Jag drar tre större slutsatser av organisa­ vinsterna genom att säkerställa att det vi de förändringsarbete. För att det romers­ ha kvar, avveckla eller göra om för att tionsutvecklingen inom FM: gör är efterfrågat och att vi arbetar ut­ ka statsskicket skulle ha ett fortsatt be­ passa den nya omvärldssituationen. • FM är inne i en period med ständiga ifrån processperspektivet Kan vi dess- rättigande krävdes omorganisationer.

250 251 Avdelningsdirektör Att dessa tydligen blev ständigt pågåen• ändringar (se figur 2 på föregående JOAKIM HOLMBERG de beror nog på att romarna saknade ett si da''). verksamhetsledningssystem. Romarriket klarade i detta läge dock att anpassa sig Noter till omvärldsutvecklingen genom ständi­ 1 FM - Försvarsmakten ga omorganisationer och kunde fortsätta 2 L Bruzelius och P-H Skärvad, Integrerad or­ att bestå i ytterligare ca 450 år. Det ro­ gani sati onslä ra. Studentlitteratur 2000 merska rikets undergång har varit ett 3 S Davis & P Lawrence, Matrix, Addison­ häftigt diskuterat ämne i modern tid. Nå• Weasley 1977 Avdelningsdirektör Joakim Holmberg har studerat (i Uppsala) gon helt klar lösning kan inte ges men 4 NBF- Nätverksbaserat försvar militärhistoria (vid FI/S) och öststmsvetenskap och har tjänstgjort i Marinen vid Marinstaben, MTC. betrakta det historiska 5 M Savage, 5'" Generation management, man skall kanske C MarinC och M TK. förloppet som en kontinuerli g omvand­ Butterworth-Heinemann, Newton 1996 lingsprocess. Vad jag tror så kanske ett " Mats Abrahamsson. professor i logistik vid i svensk ubåtsskyddshistoria tillräckligt omfattande paradigmskifte Linköpings universi tet, Management magazi­ Spiggen - ett delsystem till slut inträffade som inte klarades av ne 2/2003 7 i ett föredrag inför Kungl. Örlogs• och Romarriket föl l (statsskicket hade FÖRLED Dåvarande marinchefen Stig H: son Ericson sade "Det har blivit en allt vanligare upp­ inget berättigande). s GL - Generall äkaren, tillsynsmyndighet för mannasällskapet den 9 februari 1956 följande: två väsentliga faser: den inledan­ Vi måste inom FM förstå paradigm­ FM avseende tillståndspliktig verksamhet en­ fattning att ettframtida krig kommer att bestå av lands motståndskraft, och den andra skiftets betydelse och vara öppna för ligt miljöbalken de, som avser att knäcka eller mjuka upp ett inte den första fasen är det knap­ förändringar. För mig är det bästa alter­ '' Försvarsmaktens standard för värdering av som innebär dess besättande. Klarar försvararen Står han hjälpligt rycken för initialslaget, är nativet att genoföra förändringarna uti­ grundorgani sationens processer past möjligt att motsätta sig den andra. han berett sig på att görafortsatt mot­ från ett verksamhetsledningsperspektiv '" JP Killing och JN Fry, " Managing Changc­ utsikterna i fortsättningen goda, förutsatt att Tactics" l mede International, 1 som de gjorde då, och det är även en (gäller ej vid kriser och vid enkla pro­ Pace Targetsand stånd". Dessa är ord som klingar lika bra idag 10 4/1986 nog måste bära med sig när man diskuterar exempelvis ubåtsskydd blem då andra lösningar krävs ) så att devis som man 11 SIQ senare tid har ubåtskränkningsdebat• det blir förbättringar och inte bara för- Källa (ubåtskränkningar och ubåt~jakt etc.). Under 2 ten blossat upp på nytt , och många är de som haft inlägg i denna. I huvudsak har debatten kommit attfokuseras på U137 (S363J) och Hårsfiärdenincidenterna, samt mink- och sillstimsteorier. Jag anser därför att det är på sin plats att lyftafram lite av en historisk återblick på ubåtsjaktsproblematiken och på att kränkande ubåtar inte är ett nytt (1980-90 tals) problem. Hela problematiken måste ses i ett historiskt VI ERBJUDER ALLT I UNIFORMER perspektiv. För det är med denna fråga precis på samma sätt som med alla andra frågor som man diskuterar eller utreder så, "att den som inte kan sin historia, vet inte OCH TILLBEHÖR FÖR MARINEN vad som händer idag eller varför det händer, och kan än mindreförutse framtiden".

D enna uppsats utgör en liten delbeskriv­ Sverige. Det finns en omfattande littera­ ning av ett delsystem, nämligen Spiggen tur som behandlar utländska system. (X-5 l "Stickleback"), i en övergripande Men om den svenska utvecklingen av forskning om ubåtsteknologi och ubåts• ubåtsteknologi finns det i stort sett ing­ jakt som i dag bedrivs på flera håll. Det enting. Det finns därför ett stort behov av mesta av forskningen är koncentrerad till sådan forskning. dagens teknik, system och taktik. Men Det är försvarets uppgift att i fred för att förstå vad som händer idag måste bl.a. upptäcka och beivra kränkningar av RONNEBYGATAN 39, 371 33 KARLSKRONA man även här se tillbaka på historien, och svenskt territorium. Detta gä ll er såväl TEL.0455-l 0298 [email protected] den forskningen är starkt eftersatt i under och över vattenytan som på mar-

253 252 1 ken och i luften. För att kl ara detta måste försöka att besvara, är följande: Varför rationsområdet med en m oderfarkost (Hajen'3, som sjösattes 1904) bör egentli­ den personal som skall utföra arbetet na­ köpte Sverige in Spiggen? Vad använde (ubåt eller annat fartyg) 9 gen räknas som en dvärgubåt, om man turligtvis ha utbildning och få tillfälle till vi den till ? Varför avvecklade vi syste­ ser till hennes längd och deplacement. övningsverksamhet i samverkan m ed met? Varför finns den inte kvar i Dvärgubåtar Men därom kan d e lärde tvista. andra förband. För detta krävs även mål• Sverige? Vad har styrt Försvarsmaktens Var man skall dra gränsen för vad som är Naturligtvis var/är det inte e nbart farkoster och -ubåtar. Det finns an led­ handlande? Är det en förändring i för• en konventionell ubåt och vad som är en västmakterna som använde/använder sig ning att erinra om att utveckling och an­ svarsdoktrin e ll er något annat, t.ex. en dvärgubåt (miniubåt) är svårt att säga. av minifarkoster. Ryssland hade skaffat 14 skaffning av militär materiel tar lång tid, materielutveckling, som har styrt försva­ Generellt sett kan sägas att en dvärgubåt sin första ubåt redan år 1866 (denna och att materialen sedan behålls i organi­ rets handlande? Eftersom det finns behöver en moderubåt (eller ett moder­ ubåt fö ljde på ett antal tidigare elyk­ sationen under en avsevärt längre t id. mycket att skriva om detta system, tän• fartyg), och att den antingen är lastad på farkostprojekt vilka avbrutits redan i För att materielen trots detta skall kunna ker jag begränsa mi g till att försöka be­ moderfarkosten ell er släpad bakom den, projektstacliet). Senare följde elen ryska anpassas till den tekniska utvecklingen i skriva de utredningar och försvarsbeslut till sitt operationsområde. Men det fanns Drzewiecki nr 3 från 1881 (utveckling av omvärlden, behöver den med jämna mel­ som styrt inköpet, de utredningar och undantag från denna regel redan under nr 2 från 1879). Den ryska teknikutveck­ lanrum renoveras och moderniseras. handlingar som l edde till avvecklandet 1940-talet. Den tyska miniubåten av See­ lingen kom till användning i franska ubå­ Ä ven kompetensen hos den anställd a av systemet, samt hur det användes tak­ hund-klass kunde t.ex. fö r egen maskin tar, genom att Frankrike köpte in nr 3-ty­ personalen och de värnpliktiga måste tiskt. Förutom dessa frågor vill jag, för att ta sig från den av tyskarna ockuperade pen efter en ubåtstävling som de hö ll 15 upprätthållas genom återkommande öv• få ett perspektiv på ubåtsproblematiken, belgiska kusten till Engelska kanalen, för 1896. Det ryska ubåtsvapnet genomgick ningar och utbildning. Allt detta sam­ först kortfattat försöka beskriva ubåtens att där attackera den al li erade sjöfar• ingen egentli g utveckling förrän efter mantaget innebär, att det försvar som vi och dvärgubåtens historia. ten.lll Dvärgubåtar har även, som namnet den ryska revolutionen, 1917, när en åter• har vid en viss tidpunkt är en konsekvens Först måste det klaras ut vad som kan antyder, mycket små dimensioner. De uppbyggnad av elen sovjetiska flottan be­ av beslut som ligger långt tillbaka i ti­ klassas som en ubåt (och dykbåt), samt lämpar sig därför särskilt väl för opera­ ordrades 1922Y' Under 1930-talet åter• den.4 vad som är en miniubåt (dvärgubåt): tioner i skärgården, samt för angrepp upptogs forskni ng om och byggnation av 17 Efter 1942 års försvarsbeslut har om­ - En ubåt är en undervattensfarkost mot fientliga fartyg i deras baser och clvärgubåtar. fattande förändringar inträffat i det som har som sin främsta uppgift att hamnar. Som vapen medförs torpeder el­ U nder andra världskriget intog sovje­ svenska försvaret, både personellt och försvara det ägande landets havsom­ ler minor. De sistnämnda anbringas på tiska styrkor ett tyskt ubåtsforsknings• teknikmässigt.5 Naturligtvis hade vissa råde och kuststräcka, agera som avsett mål med hjälp av dykare.'' Man center i sydöstra Östersjön, där de be­ förändringar inträffat redan innan andra blockadbrytare samt försvara (skyd­ kan säga att mini- eller dvärgubåten ut­ slagtog ett stort antal dokument om 6 världskrigets utbrott , men utvecklingen da) eget handelstonnage och handels­ gör ett effektivt vapen i modern krigfö• ubåtsteknologi. Efter kriget tillfångatog från enbart s.k. konventionella ubåtar till rutter. Den är även avsedd till att för• ring. Detta avspeglade sig, som vi skall se, de sedan ett antal tyska ubåtstekniker. olika andra typer av ubåtar, under efter­ störa fiendens örlogsfartyg och han­ även på svenskt tänkande. De och deras dokument användes sedan krigstiden, utgör en så omfattande för• delstonnage. Den kan befinna sig i Exempel på undervattensbåtar som för att tillverka sovjetiska modeller, både ändring teknikmässigt att den kräver uläge under en relativt lång tid ~. En mer kan klassas som miniubåt, än som direkt från de tyska ritningarna och i speciell uppmärksamhet. På grund av att dykbåt å andra sidan, kunde endast konventionell ubåt, är t.ex. den ameri­ kombination med sovjetisk design. Den kostnaderna för fartyg, konventionella stanna nere i uläge under mycket kort kanska Turtie från 1775. Denna miniubåt, sovjetiska militären beslagtog även ett 8 vapen och tekniska hjälpmedel steg kraf­ tid. som snarast var en tunna med påsatta ro­ stort antal tyska miniubåtar.' Denna tigt i slutet av andra världskriget och un­ - En miniubåts (dvärgubåts) främsta der och en propell er, användes av ameri­ forskartradition ( cl.v.s. en kombination der tiden därefter, tvingades mindre sjö• uppgift är lokalförsvar av hamnar, re­ kanarna under det amerikanska frihets­ av spioneri och eget forskande) fortsatte makter att i första hand inrikta sig på lät• kognoscering och spaning på fientligt kriget mot engelsmännen. Något eng­ sedan i det forna Sovjetunionen. l dag ta enheter som drog mindre kostnader7 område, landsättning av specialför• elskt fartyg sänktes dock aldrig, även om har de ett flertal olika typer av minifar­ Detta innebar, att utvecklingen drevs band och underrättelsepersonal en del sänkningsförsök genomfördes. Se­ koster, allt från rent kommersiella till mi­ mot mindre övervattensfartyg, och kraf­ (agenter) och infiltration av fientligt nare exempel på vad jag anser vara mini­ litära. Exempel på sådana är: Mir, Pira­ tigare satsning på undervattensstridsme­ basområde för attack med minor, tor­ ubåtar är t.ex. den tyska Brandtaucher nja, Sirena, Triton-I, Triton-II, Uniform del och då i första hand ubåtar. peder och attackdykare. En miniubåt från 1851 och den amerikanska Pioneer och Paltus m.fl. Även om man i Ryssland De frågeställningar, som jag tänker transporteras oftast till och från ope- från 1862.'2 Ä ven vår egna första ubåt idag har omfattande ekonomiska pro-

254 255 b lem 19 fortsätter dock forskning och ut­ upp 1965 Y' De hade fem mans besättning marinen under 1950-talet - ledde till att n ingarna har upphört, bara att de eventu­ veckling av undervattensrelaterad tek­ (inklusive dykare), och vid längre för• den höga beredskapsandan (och det lika­ ellt har minskat. T alla fall de man upp­ nologi, samt försäljning av ubåtar till bl. a. flyttningar transporterades de med järn• ledes höga övningstempot närmast efter täcker. Kina. vägY Den sista X-craftgruppen upplös• kriget) successivt ersattes av en alltmer Mängder med rapporter om siktade Redan ifrån februari l 942 finns infor­ tes 1958. Anledningen till detta var, att framträdande strävan att spara inte bara ubåtsperiskop och andra större delar av mation om att Inspektören för ubåtsvä• miniubåtar inte passade in i den engelska pengar utan även arbetsinsats. Detta. i ubåtar avfärdades under 1950-talet - sendet (IUV) samlat information om mi­ fredsflottan, och att det var alldeles för förening med vår nästan totala ignorans precis som idag- med motiveringen, att nifarkoster. Denna information rör sig stora risker för besättningarna att opere­ av de historiska erfarenheterna från vårt det var för stora politiska risker för fien­ 34 främst om uppgifter rörande tyska och ra med dem 2 s Typen var helt enkelt för• östra grannland, är sannolikt skälen till den att uppträda på dessa platser. engelska m.fl. farkosters utseende (inklu­ åldrad. vår inställning till de ubåtskränkningar Glömd var förre marinattacl1ens i Hel­ sive foton). Även information om vissa som vårt land började utsättas för redan singfors rapport (1949) om ryskt ubåts• 0 specifika anfall som dessa utfört, t.ex. Svensk försvarsdoktrin under 1950-talet.-' " Dessa kränkningar krig i Östersjön, och hans varning, " ... aff 20 Anfall behandlades länge av Försvarsmakten man alltid måste vara beredd på över• mot Tirpitz (1943), förekommer. All försvarsplanering vilar på olika ideo­ dvärgubåtar som enskilda händelser, och inte som en raskningar ifråga om ryska ubåtars upp­ är en av de uppgifter som logier, men en sak har alltid gällt för den serie av händelser med inbördes sam­ trädande. Väntar man t. ex. aff möta ubåta• har haft redan från början. Andra uppgif­ svenska Försvarsmakten, nämligen: "A ll transportera in band. Detta ledde till att man inte heller rna utanför ett visst skärgårdsområde, ter som de haft är t.ex. att försvarsplanläggning måste i materielan­ till fientligt territori­ försökte leta efter någon bakomliggande kan man i ställer finna dem lurpassande dykare och agenter skaffningshänseende arbeta på mycket um.21 Förutom miniubåtar finns/fanns planerande vilja, som kunde tänkas styra inne i skärgården på välskyddade fjärdar, lång sikt. Det är inte nog med att en an­ 32 det också en typ av farkost som kallas det som skedde. dit de kommit ålande på botten mellan skaffningsplan i regel omspänner en peri­ 15 "wet chari­ Detta är också ett mönster som går stenar och grund". Den klarsynte f.d. "human torpedoes" eller od på åtskilliga år och efter denna period transportera igen i dagens kränkningsdebatter, som marinchefen Stig H:son Ericson skrev re­ ots"22, vilka används för att kvarstår materialen i organisationen un­ moderfarkost tenderar att skylla allt på t.ex. minkar dan 1955 i sin tjänstedagbok, att vi inte dykare till sitt mål från en der sin livstid, en allt ejier materialens art och tillbaka. Det fanns även en själv• och andra biologiska och geologiska fe­ längre kan bortse från den mängd rap­ längre eller kortare a men oftast avsevärd" typ. 23 Pro­ nomen, i stället för att seriöst försöka gå porter om ubåtskränkningar, på mycket mordsvariant av denna farkost tid. Vad som beslutas i dag, kommer där• var oftast att till botten med problemet. Inga skulle väl grunda vatten, som vi erhållit från trovär• blemet med dessa farkoster för alf sätfa sin prägel på vår .försvarsor• att de var svåra vara gladare än marinens personal om diga personer. Vi vet dock, att ryssarna skaffa förare till dem och ganisation för flera decennier framåt. Det­ att styra in mot målet. Idag går dessa far­ kränkningarna har upphört, men så en­ beslagtog tyska miniubåtar, varav en del ta gäller generellt för hela krigsmakten. 3 koster oftast under benämningen ··swim­ kelt är det inte. Ljudanalys -', som an­ var försedda med bandaggregat, som För en materielbetonad organisation som 16 (dykar-transport­ vänds för att klassificera främmande far­ krigsbyte efter andra världskriget. Ett mer Delivery Vehicle" den marina gäller det i särskilt hög koster, är komplicerad verksamhet. Med exempel på sådana miniubåtar är den farkost). grad"29 Det går därför inte att ändra in­ dagens teknik är det exempelvis hart när tyska Seeteufel. Hon var en l 4.2 meter riktning på verksamheten- fram och till­ omöjligt att höra/se skillnad (med ana­ lång, 2 meter bred, med bandaggregat ut­ - baka- i allt för stor omfattning, hur gär• X-51 "Stickleback" lysutrustning) på en simmande mink och rustad 20 tons ubåt, som kunde göra 8 na våra politiker än vill. utveckling en kaviterande ubåtspropeller. Man mås• knop i uläge, och krypa på botten som en X-51 "Stickleback" byggdes 1954 av te också ha i åtanke, att mink på ett ställe stridsvagn.17 Vickers-Armstrong, Barrow i Storbritan­ Ubåtsskyddet i svensk inte innebär att det är mink på alla stäl• Denna insikt satte dock inga påvisbara nien. Den är 16.4 meter lång, 1.9 meter försvarsplanering len. Därför måste varje observation be­ spår på hur vi under 1950- och 1960-talen bred och väger 37 ton.Z 4 Hon var en av Den överdrivna försiktighet, som gällde handlas separat, och inte som en enhet agerade mot ubåtskränkningarna. Kanske fyra stycken X-craft ubåtar som byggdes vid marina övningar med skarp ammuni­ med inbördes samband. Men man måste berodde det då, precis som så många and­ 2 efter kriget ; . De beställdes 1951 som en tion under 1940- och 1950-talen (d.v.s. samtidigt vara observant på tendenser, ra gånger, på att marinens myndigheter efterföljare till XE-klassen och sjösattes den nitiska viljan att öka säkerheten) och och inse att en mink på 30 meters djup, var absorberade av svåra budgelfrågor. 1954-55. De fyra gavs namnen Stickle­ en alltmer ökande byråkratisering på be­ fyra distansminuter från kusten, i uläge i År 1958 kom nämligen "eltförödandeför• 38 back, Shrimp, Sprat och Minnow, och se­ kostnad av effektiviteten - tillsammans två timmar inte är en mink. Det går där• svarsbeslur mot marinen " , precis som fle­ dan de tagits ur drift höggs de tre senare med de påtvingade sparmål som ålades för inte alt konsekvent säga att kränk- ra gånger därefter- även i dag.

256 257 Avsikten med dvärgvapen av Spigg­ vårt intresse att lägga ned några pengar olika slags specialubåtar4S, vilket innebar att han på uppdrag av CM vill diskutera ens typ har i alla länder, där de utnyttjats, på erbjudandet, vilket därför föreslås av­ att vi måste komma på motmedel mot frågan om inköp av elvärgubåten Stickle­ varit att inom ett relativt begränsat om­ böjas.42 Som vi har sett, är Försvarsmak• dessa. Ett sådant motmedel är ubåtsjakt. back. Han skriver vidare att ärendet un­ råde insätta dem för attack mot ett i all­ ten medveten om de fördelar som finns Ett annat är att träna sig i att tänka som der hand har dragits för Chefen för för• mänhet förutbestämt mål, varvid detta med ett vapensystem som miniubåtar, fienden. Detta kan utföras genom att svarsdepartementet (C FöD), dennes kunnat åsamkas stor skada vid en jämfö• men än så länge fanns det inga planer på man använder sig av samma typ av vapen statssekreterare och ÖB, som alla var po­ relsevis liten insats av vapen och perso­ något inköp. som fienden, och tränar sig i att taktikan­ sitiva, för att inte säga entusiastiska, till nal. Principen härvidlag ligger i att det passa dessa. Man använder sig således av inköp. Vidare framgår det att MF (Ma­ alltid är lättare att träffa ju närmare må• ÖB-utredningarna 1954 sina egna vapen på ett sätt som en even­ rinförvaltningen47) också utrett varifrån let man befinner sig. Speciellt gäller detta l oktober 1954 framlade ÖB ett förslag tuell angripare skulle använda liknande man skulle ta pengarna48 J det här fallet om förflyttningen till målet kan genom­ till Försvarsmaktens fortsatta utveckling. vapen mot våra förband, för att öva våra rörde det sig om f102 200 för ubåten och föras omärkligt, och motståndaren av I utredningen framhölls speciellt den nya egna enheter inför ett framtida krig. flO 000 för rustning, varvskostnader den anledningen är oförberedd. En dvärg• s.k. "avskräckningscloktrinen", d.v.s. den I den andra rapporten som överläm• m.m.49 . statssekreteraren var dock av ubåts uppträdande utgör denna ideal­ fredsbevarande och krigsavhållande ef­ nades från FOA 3 till CM i september den uppfattningen att inköp inte borde bild39 Dvärgubåten utnyttjas även för att fekten bos ett starkt försvar, så även vad 1957 framgår det, att de troligaste uppgif­ genomföras innan ärendet framlagts för transportera taktiska vapen40 mot fien­ gäller ubåtsförsvaret. 43 l och med detta terna för fiendens ubåtar i Östersjön var Riksdagen, varför definitivt besked skul­ den, och får därmed karaktären av en beslutades det att en satsning på marinen att bekämpa svenska sjöstridskrafter och le kunna erhållas först omkring årsskif• maskinell sabotör. var behövlig, och en sådan gjordes också. kustsjöfart, utlägga mineringar, landsätta tet. C FöD meddelade, att han oberoen­ sabotage- och kommandoförband, bedri­ de av detta ansåg det inte föreligga några Inköpet av Spiggen ÖB-utredningarna 1957 va ubåtsjaktsverksamhet, spaning och hinder för att man igångsatte utbildning Den tidigaste informationen om planer I juli 1957 överlämnade Försvarets forsk­ övervakning, samt offensiva operationer av en besättning i England.50 Så skedde på någon form av minifarkost till den ningsanstalt, avdelning 3 (FOA 3) en ut­ i samverkan med yt- och flygstridskraf­ också. svenska flottan, har jag funnit i ett doku­ redning av det framtida ubåtskriget till ter. Målsättningen för den sovjetiska I januari 1958 avreste den utsedda be­ ment från Försvarsstabens forskningsav­ CM. Utredningen hade bl.a. studerat ubåtskrigföringen bedömdes vara att sättningen som bestod av fartygschefen, delning. I maj 1951 fick Chefen för mari­ motmedelsproblemen, med hänsyn till hålla ett konstant tryck på de svenska ör• löjtnant Per Malmgren, uppbörclsstyr• nen (CM) ett dokument från Fst (För• ubåtskrigets sannolika gestaltning för logs- och handelsflottorna för att beskära mannen, styrman Arne Rundblom samt svarsstaben), som innehöll ett erbjudan­ tidsperioden 1965-1975. l stuelien fram­ deras operationsfrihet och möjlighet att ubåtsmotormännen högbåtsman John de från en tysk firma om försäljning, till går det bl.a. att ubåten blir allt viktigare i utnyttjas!6 Detta innebar att Sverige Alexanclersson, furir Stig Berg och furir det svenska försvaret, av en "un.terwasser framtiden, eftersom konvojering, p.g.a. tvingades att bygga upp en kompetent Per Nordgren med S/S Britannia från - k/ein.kampf- mittel", cl.v.s. en dvärg• kärnvapenhotet, kommer att göras med ubåtsjaktsförmåga. För att öva en sådan Göteborg. Dessutom medföljde marinin­ 44 51 ubåt. Dokumentet skickades vidare till stora luckor mellan fartygen , vilket un­ behövdes ett målobjekt, vilket utgörs av genjör 2.gr Kaj Unden • Anledningen till lUV för vidare handläggning."' I sitt svar derlättar ubåtsanfalL Vidare framgår det en konventionell ubåt eller miniubåt. En att Unelen medföljde var att han skulle till Chefen för operativa avdelningen (C att ubåten, trots den tekniska motmed­ miniubåt är i det här fallet att föredra, ef­ studera materiel- och servicefrågor rö• Op) i marinstaben skriver lUV att han elsutvecklingen, kan förvarna om fien­ tersom det är betydligt elyrare att använ• rande nyförvärvet. Innan avfärden ge­ har tagit del av dokumentet, och att han dens eventuella invasionsigångsättning, da en konventionell ubåt. Den sistnämn• nomgick samtliga i besättningen lättdy• har tagit kontakt med marinförvaltning• vilket var av stort intresse. De prestanda, da typen av ubåt behövs dessutom för karutbilclning52, detta för att de skulle en som, genom kontakter i Tyskland, har som föreslogs för framtidens ubåtar, var andra, viktigare uppgifter; som t.ex. att kunna rädda sig ur miniubåten vid ett erhållit såpass ingående uppgifter om bland annat att de skulle kunna förflytta bevaka Sveriges gränser och för att öva eventuellt haveri och för att samtliga tyska miniubåtar, att de kan ligga till sig till och från operationsområdet, loka­ de egna besättningarna för sina krigs­ skulle kunna utföra sabotageuppdrag grund för ett "mycket eventuellt · svenskt lisera sina mål utan att röj a sig, och att de uppgifter. även om den ordinarie sabotören bl ev konstruktionsprogram". Vidare skriver skulle kunna anfalla målet så att sänk• skadad. Detta att alla kan det mesta om lUV, att det med hänsyn till det ringa in­ ning av detta blev följden. Det noterades Inköpsprocess sina kollegers arbetsuppgifter (och kan tresse som elvärgubåtar åtminstone tills­ också att stormakterna, förutom konven­ I september 1957 sände lUV ett brev till utföra dessa om det skulle behövas) och vidare erbjuder för vår del, inte ligger i tionella ubåtar, kommer att ha många marinattachen i London, där han säger är specialist på sin egen spetsfunktion, är

258 259 1959-05-01, att omfattande målgång ge­ för Stockholms kustartilleriförsvar och nomförts för Bergaskolorna och MF, och hemställde att KA skulle medverka med att diverse dykeriarbeten hade genom­ målförband vid de övningar som skulle förts (bl.a. sökte man efter minor, tappad genomföras med Spiggen och attackdy­ materiel och en drunknad lots). Dessutom kare under 3:e kvartalet. Detta för att genomföreles diverse prov med dykerima­ bl.a. ge KA:s anläggningschefer möjlig• teriel (aggregat, dräkter m.m.). Vad gällde het att kontrollera sin bevakning mot sa­ utbildningsverksamhet skrev han, att ut­ botageförband. Det enda kravet som han bildningen med elever ur UbOK och hade var att det inte förekom skarpskjut­ 51 UbOKR ' ansågs vara mycket värdefull, ning eller undervattensdetonationer med eftersom Spiggens utrustning var som en skarpa sprängladdningar från KA:s 60 förminskning av en konventionell ubåts, sida • Av tillgängligt material, går det vilket i ett nötskal gav eleverna handgrip­ inte att utläsa om någon sådan verksam­ lig kontakt med allmänna ubåtsprinciper, het kom till stånd. och serverar dem ubåtens elementära l en skrivelse från FC Spiggen till CM, Dvärgubåten HMS Spiggen problem. Förutom ovanstående meddela­ i september 1963, skriver ban att attack­ de han, att A-slupen Kanholmsfjärd ge­ dykarförbanden, med hänsyn till sin stor­ något som med fördel praktiseras vid möjligheter mot elvärgubåt samt att utrö• nom Inspektörens för kustartilleriet lek och resurser, visat sig vara ett mycket specialförband. na elvärgubåtens lämplighet som platt­ (IKA) försorg, hade ställts till förfogande, användbart vapen. Han ansåg därför att för ma­ 7 I en PM från lUV till Chefen form för attackdykarutbildning. Med vilket hade löst följebåtsfrågan 5 det måste ges möjlighet att utvecklas. rinstaben (CMS), den 16/5 1958, skriver hänsyn till säkerhetstjänsten och dykar­ Under J 958-59 hade Spiggen även fö• Större ekonomiska resurser måste därför han, att den från England inköpta dvärg• utbildningen bör verksamheten under rekommit i massmedia ett antal gånger, tillföras för att man skulle kunna bedriva ubåten föreslås erhålla namnet Spiggen, den första tiden genomföras enskilt. Den dels i Dagens eko från resan till Uppsala mer omfattande utbildning, och bättre 61 eftersom namnet är en direkt översätt• bör förläggas till Hårsfjärelens örlogsele• efter MKÖ/58, dels i två bildreportage i kunna "lära in kusten" , d.v.s. resa runt ning från det engelska namnet Stickle­ på (ÖH) i anslutning till attackclykarkur­ tidningen SE under oktober 1958. Dess­ kusten och på plats se hur det ser ut på back. Det officiella övertagandet föreslås sen, där ett dvärgubåtslag inrättas med utom visades i TV en film om Spiggen på land och i vattnet. Något som främmande äga rum vid den planerade "work-up"­ C ÖH som utbildningschef Frågan om vinterövning, som sändes 1959-02-27 i makt har gjort under årtionden vid våra periodens början strax efter provtur. inlemmande i kustflottan föreslås tas upp Sveriges Television.58 Detta att Spiggen kuster. Vidare ansåg Sundlöf att ett Som representant för svenska myndighe­ till behandling vid senare tillfälle.54 Efter visades upp vid ett flertal tillfällen inne­ elvärgubåtsvapen borde införas. Spiggen 53 ter föreslås marinattachen i London. det att Spiggen ankommit till Sverige, bar att många blev positivt inställda till hade under de fem år den verkat, visat sig Inköpet var nu klart och planeringen för och besiktigats vid örlogsvarvet i Stock­ verksamheten. vara ett mycket effektivt medel när det Spiggens framtida utnyttjande tog vid. holm, genomgick elen en s.k. "shake Spiggens primäruppgift- attackverk­ gällt att utveckla attackdykarvapnet, och down"-period. Vid detta tillfälle var det samhet mot både fartyg, hamn- och land­ hade visat sig vara ett både billigt och ef­ Spiggens utnyttjande under tiden någon som kom på den roliga iden att anläggningar, i det senare fallet med sa­ fektivt vapen. FC Spiggen ansåg därför 1957-70 segla uppför Fyrisån, precis som i Ulf Pe­ botageförband, övades flitigt under peri­ att förekomsten av torpedbestyckade l en PM från lUV till CMS, i juni 1957, der Olrogs visa. Den gjorde detta, och in­ oden, men under 1962-63 gick denna öv• dvärgubåtar skulle stärka ubåtsvapnet. skriver han att Spiggen beräknas komma tog även undervattensläge i Uppsala. Öv• ningsverksamhet ner i omfattning. An­ De kunde tack vare sin smidighet, lösa till Sverige första veckan i augusti. Under ningskritik genomfördes seelan på res­ ledningarna till detta var flera, bl. a. de ri­ uppgifter som inte konventionella ubåtar sommaren/hösten 1958 bör den i första taurant Flustret.55 gorösa säkerhetsföreskrifter som ålades kunde lösa. Dessa åsikter delades dock hand användas för att utröna dvärgubå• Seclan tog en omfattande övnings- och verksamheten.59 Det är synd att så sked­ inte av Chefen för kustflottan (CKF), tars möjligheter att tränga in i våra skär• utbildningsverksamhet vid. 1959-04-28 de, eftersom det inverkade menligt på som ansåg att den i och för sig väl skötta gårelsleder och hamnar, utröna möjlighe• skrev FC Spiggen till Chefen för !.ubåts• Spiggens verksamhet. För att öka använ• verksamheten för närvarande inte kunde terna att lokalisera och skapa motmedel flottiljen (C l.ubflj), angående Spiggens dandet tog FC Spiggen (löjtnant Jan tillåtas att expandera. Däremot ansåg mot dvärgubåtar, utröna ubåtsjaktens nyttjande under perioden 1958-10--10 till Sundlöf) i juni 1963 kontakt med chefen han att åtgärder som syftade till att effek-

260 261 tivisera utbildningen och höja säkerhe• Avvecklingsprocessen för anfall mol dess östersjöflank i väsent• satsa på ubåtsjaktsförmågan. Vi skulle ten borde utvidgas. Angående förslaget 1958 års försvarsbeslut lig grad minska" (. . .) "Riskerna för el/ d t­ framdeles lägga pengarna på annat som om ökad utbildning för attackdykarför• re/a anfall över havet mot Ostersjöutlop• ansågs mer behövligt, t.ex.lv-robotar och 1958 års försvarsbeslut blev på många banden, vilket även omfattade utiandsut­ pen ökar dlirigenom" 69 Detta innebär att flygplan. Marinen seglade i motvind, och sätt en milstolpe med konsekvenser som bildning vid t.ex. US Navy Underwater en ytterligare sa tsning på ubåtsjakt var började tappa mark gentemot armen och 62 kan märkas än i dag. Den tekniska ut­ Demolitian Team (UDT) , för att tillföra nödvändig, för att förhindra att hotbilden flygvapnet. vecklingen ansågs ge det mångsidigt an­ ny kunskap, föll inte heller i god jord. C besannades. En sådan skedde också, och vändbara attackflyget ökade möjligheter l.ubflj ansåg nämligen att förslaget om flera örlogsfartyg byggdes om för ubåts• ÖB-svaret 1967 till verkan mot sjömål, vilket i sin tur be­ utiandsutbildning måste studeras mot jaktsuppdrag. Ubåtsjaktssystemet segla­ I ÖB:s utredning (ÖB-svaret 1967) talas dömdes minska särskilt de större bakgrund örlogs• de av andra komponenter inom 67 de fortfarande i medvind. t om att en nedskärning av det militära fartygens värde • För marinens del inne­ kustförsvaret och deras förmåga att lösa försvaret skulle komma att bli ett fak­ bar försvarsbeslutet en kraftigt minskad de angivna uppgifterna.63 Det går inte att Marinplan 60 tum, om inte Försvarsmakten tillfördes del av försvarsbudgeten. En inriktning utläsa av det tillgängliga materialet om Inför försvarsbeslutet 1961 utarbetade de erforderliga ökade anslagen.73 Dessa mot mindre fartygstyper och avbeställ• någon utiandsutbildning genomfördes marinen förslag till ubåtsjaktsförbandens beviljades dock inte, snarare tvärtom. 64 ningar av vissa pågående fartygsbyggna­ under den här tidsperioden , men om utveckling. Enligt förslaget, som gick un­ tioner. När det gäller resurser för ubåts• man ser till inställningen till sådan hos de der namnet Marinplan 60, skulle anskaff­ 1968 års försvarsbeslut jakt kan noteras, att dessa (i 1958 års för• högre cheferna genomfördes det antagli­ ning av två nya fregatter samt tunga heli­ Försvarsbeslutet 1968 präglades av bespa­ svarsbeslut) helt kom att kopplas till frå• gen ingen. koptrar göras. Vidare föreslogs att sex ringar, både för marinen och för övriga gan om skyddet av importsjöfarten i ett Sundlöf skriver vidare att "Samöv­ kustubåtar (s.k . "nummerubåtar") skulle delar av Försvarsmakten. Det årliga pro­ avspärrningsläge. Fyra av de då sjutton ningar med Spiggen har givit personalen byggas om till jaktubåtar.70 Marinplan 60 centuella tillägget till budgeten, som varit jagarna byggdes om till fregatter och ut­ på såväl övervattensfartyg som bevak­ kan därför anses vara en konfirmation på avsett som kompensation för tekniska rustades med ubåtsjaktsutrustning (hy­ ningsorgan av olika typer tillfällen att trä• att behovet av ubåtsjakt hade uppmärk• fördyringar, ströks. Försvarsministern re­ drofoner, AU-granater och AU-raketer na sig för skydd mot en mycket speciell, sammats. dovisade även vid detta tillfälle de åtgär• m.m.). Marinen tillfördes även helikop­ men för den skull inte mindre tänkbar der som genomförts efter 1958. Bl.a. hade trar som komplement till den fartygsbur­ fiende", Den är speciell i så måtto att de 1961 års försvarsbeslut sex ubåtar byggts om och moderniserats. na ubåtsjakten68 Detta försvarsbeslut opererar med metoder som var (och är, Försvarsbeslutet 1961 hade för marinens Två fregatter hade byggts om och utrus­ innebar alltså en kraftig förstärkning av förf. anm.) ovanliga, d.v.s. ställer andra del i huvudsak karaktären av översyn och tats med ubåtsjaktsutrustning. Däremot ubåtsskyddet, men en kraftig försvagning krav på t.ex. bevakning än de normala.65 prolongering av 1958 års beslut.71 Ubåts• saknades analyser av det kvantitativa be­ av övriga system. 74 En annan av de arbetsuppgifter som jaktskapaciteten för Sverige ansågs fortfa­ hovet av ubåtsjaktskapacitet. Detta ty­ Spiggen fick, var att träna övervattenshy• ÖB:s studie 1959 rande viktig. Omfattande övningsverk• der på, att behovet av ubåtsjaktskapacitet drofon ister i ubåtsjakt (som målfarkost) samhet genomfördes, som vi har sett, med inte hölls lika högt som tidigare, och att I ÖB:s studie över Krigsmaktens fortsat­ och på så sätt spara de konventionella Spiggen som målfarkost m.m. den därför var på väg att helt avvecklas. ta utveckling (ÖB studie 1959), ingick en ubåtarna för viktigare arbetsuppgifter. Avsaknaden av analys innebar också att punkt som tog upp Sveriges strategiska Ä ven helikoptrarna använde Spiggen ÖB 1965 framtida planering omöjliggjordes. betydelse samt krigsriskerna för vårt som målfarkost vid sina radar- och hy­ ÖB:s utredning om det militära försva• land. l denna punkt skrivs: "Den sovjetis­ drofonövningar. Stora kostnader spara­ rets fortsatta utveck ling (ÖB 65) innebar Avvecklingen ka ubåt5flottan, utgör även från sin nuva­ des på så sätt, genom att Spiggen kunde en förändring i synsätt vad gäller ubåtar Trots att det klarlagts, att ett flertal främ• rande tillbakadragna basering vid ishavs­ operera i anslutning till baser; d.v.s. man och ubåtsjakt. Anledningen till detta kan mande ubåtar sannolikt trängde långt in kusten ett hot mot västs sjöförbindelser. sparade tid och långa anflygningssträck• sägas vara den snabba tekniska utveck­ i Gullmarsfjorden under några veckor Detta hot skulle bli än allvarligare, om or till målområden. 66 Om man ser till hur lingen av sjökrigsvapensystem, som en­ hösten 1966; samt det faktum att ett fler­ Sovjet disponerade det gynnsamma base­ Spiggen användes under perioden 1958 ligt utredningen skulle göra det svårare tal yngre sjöofficerare börjat slå larm om ringsområde, som Skandinaviens vlistkust till1970, kan man säga att den kunskaps­ för fienden att genomföra ett överskepp• detta, samt att Spiggen inte oväntat nåd• utgör". Vidare står det: "Om Sovjet kun­ mängd som den genererade vida över• ningsföretag.72 Detta tolkades av många de stora framgångar utifrån sina utgångs• de uppnå fullständig kontroll av Öster• steg kostnaden för den. politiker som att vi inte längre behövde punkter75, togs Spiggen ur drift 1970. För- sjön och Östersjöutloppen skulle risken 262 263 svarets materielverk (FMV) beslutade verkan med fartyg med ytattackuppgif­ tersom den inte utgjorde någon fas i den Det korta utredningsarbetet kan troligen nämligen i december (efter samråd med ter79 Inte heller jagarna ersattes när de svenska marintekniska utvecklingen. härledas till att behovet för ett sådant här CM) att Spiggen skull e utrangeras och tjänat ut. Det fanns helt enkelt inga Kommitten föreslog därför att FMV system var mycket stort, att ubåten var 76 försä lj as. Det var antagli gen inte bara pengar. Detta ledde till att en stor del av skulle undersöka möjligheterna att kun­ relativt billig i inköp och, att man insåg de existerande besparingarna som var den fartygsburna ubåtsjakten avveckla­ na överlämna den som gåva till Storbri­ systemets utvecklingspotentiaL Huruvi­ skäl till detta. Systemet var nämligen ef­ des80 tannien.82 Efter det att FMV handlagt da det skall läggas någon större vikt vid ter tidens mått föråldrat och behövde by­ Under 1970-talet ökade sedan frek­ frågan och kontakt efter samråd med de rykten som talar om att inköpet be­ tas ut. I stället för att bara lägga ner sys­ vensen av upptäckta kränkningar. Av det CM tagits med First Sea Lord och denne rodde på att dåvarande CM (Stig H:son temet, skulle det naturligtvis ha ersatts tillgängliga öppna materialet kan man accepterat gåvan, hänsköts frågan till re­ Ericson), vid ett besök hos sin gode vän redan då, eftersom resultatet av nedlägg­ inte utläsa att några analyser gjordes av geringen.83 I oktober 1976 meddelade Lord Mountbatten (First Sea Lord), över ningen av övningsplattformen Spiggen ubåtsverksamhetens egentliga karaktär. försvarsdepartementet att framställning• en middag övertalades att inköpa den vet innebar att den totala ubåtsjaktsövnings­ Dessutom seglade marinen i motvind. en bifölls och att Spiggen skulle överläm• jag inte. Men man måste i alla fall se det­ förmågan nästan helt upphörde. Vi tap­ Massmedia döpte de inkräktande ubåtar• nas till Storbritannien utan kostnad, med ta som en möjlig anledning, i alla fall som pade snabbt vår förmåga att jaga små na till "budgetubåtar" och politikerna, leverans fritt ombord brittiskt fartyg i en eventuellt bidragande orsak. ubåtar, och en sådan förmåga bygger precis som den samlade pressen, tycks svensk hamn.84 I december 1976 hämta• Vad gäll er ubåtsskydd i stort genom­ man inte upp igen i brådrasket. För detta helt ha svalt den sovjetiska desinforma­ des f.d. X-51 hem av det brittiska förråds• fördes dock, som vi har sett, ett par ut­ behövs flerårig erfarenhet, både för de tionen om fredlig samlevnad och avspän• fartyget Resurgent.85 redningar. Dessa var dock inte tillnär• jagande plattformarnas77 besättningar, ning.81 Inte förrän på 1980-talet började Spiggen finns i dag utställd på The melsevis lika omfattande som för andra och för den personal som skall analysera marinen återfå något av sin ubåtsjakts• lmperial War Museum (Duxford Air­ system som vi köpte under den här tids­ misstänkta kränkningar, e ll er utbilda kapacitet, och det dröjde ända till 1990- field, Cambridge) i England.86 Den står perioden. Bloodhound föregicks som ex­ framtida ubåtsjägare. talet innan fick vi en effektiv kustflotta där (i en hangar) tillsammans med en empel av tre luftmålsutredningar, vilka med ständig insatsberedskap. Att ubåts• ubåt av X-craftklass (Batch 1), och en var betydligt mer omfattande både i tids­ Återlämnandet av Spiggen jakterna under 1980- och 1990-talen stor mängd andra större enheter från de utsträckning och storlek (tjocklek).88 1972 års försvarsbeslut misslyckats, beror inte på att kustflottans två världskrigens 7 Det finns många som i 1972 års försvarsbeslut präglades av för• personal på något sätt var (eller är) in­ dag anser att det var vansinnigt att vi Användande väntningar att det rådande avspännings• kompetent, utan helt enkelt på att (som skänkte bort den, eftersom Spiggen utgör Spiggens användningsområden var flera, klimatet skulle bestå och följas av be­ tidigare nämnts) det tar åratal att bygga en mycket viktig epok i den svenska ma­ dels att (som målfarkost) öva fartyg och gränsningar i stormaktsblockens militära upp kunskap och erfarenhet. Dessutom rina teknik- och taktikutvecklingen. Men helikoptrar i ubåtsjakt, dels som utbild­ rustningar. Anslagsutvecklingen avseen­ var vi tvungna att inköpa ny och kvalifi­ gjort är tyvärr gjort. ningsplattform för attackdykare, och dels de vårt militära försvar blev mer restrik­ cerad ubåtsjaktsutrustning, vilket inte för att utbilda ubåtspersonaL Som vi har tiv än tidigare. Enligt försvarsbeslutet görs i brådrasket. De system, som fanns Sammanfattning sett användes den flitigt under åren skulle övergången till lättare enheter att köpa under 1980-talet, var avsedda Inköpsförfarande 1958-70, vilket innebar att vi fick god ut­ fortsätta. Därvid skulle väljas sådana far­ för världshaven (med stora djup) och Som vi har sett föregicks inte inköpet av delning på den satsade dryga miljonen. tyg som var lämpade för kustnära upp­ inte för kustnära ubåtsjakt. Det krävdes Spiggen av något direkt utredningsarbe­ Det praktiska nyttjandet av dvärgubåten trädande i invasionsförsvaret18. Det är därför en forsknings- och utvecklings­ te. Det kan dock konstateras, att inköpet ledde till att vi byggde upp en väl funge­ därför underligt att en satsning på en ny process innan vi kunde inköpa dem. symboliserar en förändring i försvars• rande ubåtsjaktsförmåga under denna miniubåt inte kom till stånd .. Kapacite­ doktrinen i riktning mot användande av period. Tyvärr tappades den lika snabbt ten för skydd av import- och exportsjö• Återlämnandet ubåtar och miniubåtar i allt högre grad. när vi avvecklade Spiggen. Detta berod­ fart ansågs kunna starkt minska eller helt I juli 1976 skickade Marinens museikom­ Det är även fråga om en klar materielut­ de på att personal som inte ges möjlighet utgå. Skydd för kustsjöfart och transpor­ mitte ett brev till FMV, där man säger att veckling, eftersom miniubåten är olik en att öva snabbt glömmer sin spetskun­ ter till och från Gotland skulle dock kun­ Spiggens framtid diskuterats vid ett sam­ konventionell ubåt och i hög grad löser skap. Dessutom byter militär personal na lämnas. Uppgiften att upptäcka och manträde i maj 1976, och att kommitten andra uppgifter. Ä ven om den också (även s.k . specialister) ofta befattningar, bekämpa ubåtar ansågs kunna fullgöras ansåg att det inte fanns skäl för att beva­ kunde (kan) användas som utbildnings­ vilket också är en bidragande faktor, om av ubåtsjaktsutrustade helikoptrar i sam- ra Spiggen som museiobjekt i Sverige, ef- plattform för framtida ubåtschefer m.fl. man inte i förväg utbildar avlösarna.

264 265 -

2 Efter Rolf Ekeus utredning (Perspektiv på nyheter inom området. Ä ven dessa - och ett 25 Com.plon-Hall, R (England 1985) sida 150 43 ÖB utredningarna 1954, Alltjämt ett starkt ubåtsfrågan ... SOU 2001:85), som har kritise­ flertal andra konstruktörers - förkastades av de 26 Kolesnik, M. E (England 1987) passim försvar. (Stockholm 1954); passim rats i m edia och av flertalet av de inblandade beslutande instanserna. Tsardömets alltför tun­ 27 El/erslröm, Hans (Karlskrona 1985) sida 64; " KKrA, MS, Expeditionen, T,M&Ub-tjänst aktörerna i ubåtsjakterna unde r 1980-90 talen. grodda byråkrati förhindrade effektivt all vida­ , Så skedde t.ex. när hon skull e s tällas ut vid för• avd, (H), FXIT, volym2, 1957, 23/7, H Ub E/57 Samt Ola Tunanders fictionroman (Hånfjär• re utveckling. svarsutställningen i Jönköping, då hon visades Forskning och försök, FOA 3 till CM, AH 399 den. Der hemliga ubå!skriger mol Sverige), om 15 framtida ubåtskriget, del1 Holmberg, Joakim (Karlskrona 1996) sida 227 upp i Vättern. 22/7- Det NATO-inblandning i Hårsfjärden incidenten. 45 '" Ulfving, Lars (Stockholm 1995) sid. 5 28 Ibidem 3 Complon-Ha/1, R (England 1985) sida 150 U137, ell er rättare Nr.137, är skrovnumret för 4 17 " tionen, T,M&Ub-tjänst Janes naval review (England 1985) sida 147 29 Danckwardt, 1-C (m.jl.) (1959) sida 7 KKrA, MS, Expedi ubåt S363 av projekt 613 ubåtarna (NATO be­ avd, (H), FXll, volym2, 1957; 19/9, H Ub E/57, Whiskey dass) "Ibidem, sida 148 30 nämning Hafs/en, Hans von (Siockholm1993) sida 186 f Forskning och försök, FOA 3 till CM, H 3441- 4 "För mer information om detta, läs: Holmberg, SOU 1983:13 (1983), sida 13 31 I och för sig opererade sovjetiska ubåtar i när• 128 16/9 - Det framtida ubåtskriget, del 2 Joakim: Den ryska marinen - en studie i sön­ 5 vk-2, S1arck, Magnus (S!ockholm 1975), Passim. heten av och inne på svenskt vatten under " Dåvarande FMV derfall, KKrVA Handlingar och Tidskrift, me n detta kommer jag inte att gå närmare in på 6 1-!ugemark, Bo red: (Stockholm 1986), Passim lm 2000) passim '" KKrA, MS, Expeditionen, T,M&Ub-tjänst 3.häftet 2000 (Stockho i d enna uppsats, eftersom det rör sig om den och McNei/1, William. H: (USA 1982), Passim 2 avd, (H), FXJI, volym 2,1957, 23/9, H UB V/57, ° KKrA, MS, Expeditionen, lUV, (H), C IX, period när närområdet befann sig i krig. U nder 7 IUV till Maratt L-n, Diverse synpunkter & frå• S1arck, Magnus (S!ockholm 1975) sid. 67 volym 3, sakregister 1942-59. Och dessutom ur: sådana perioder blir kränkningar av nöd ett na­ gor om dvärgubåtar 8 En tid som avsevärt förlängdes för det första i CM (Chefen för Marinen), Kompendium om turligt inslag i militär verksamhet, så dock ej i 49 och med snorkelns införande under vk-2 och ubåtar, Mo nr 236 11 .11.1968, sida 254. Miniu­ fredstid. Ett antal av dessa operationer finns KKrA, MS, Expeditionen, T,M&Ub-tjänst för det andra med atomreaktorns införande båtarna medförde ofta minor och/eller spräng• beskrivna i den omfattande litte ratur som finns avd, (H), FXI f, volym 4; 1958,2/6, H U b V /58, under kalla kriget. Idag införs i allt större om­ laddningar av olik a s lag. Dessa tidsinställda om savjetunionens ubåtsvapens historia. Maratt i L-n till MF, HJ 4:37 30/5, Begär direk­ formade efter tiv och meddelar upplysningar Beträffande in ­ fattning även s. k. ATP system sprängladdningar var ibland 32 Hof5ten, Hans von (Stockholrn 1993) sida 186 f ubåtens skrov, och upphängslade efter dess si­ köp av Spiggen 'Holmberg, Joakim (Karlskrona 1996) sida 227 33 För mer information om ljudanalys, läs: sådana som sex miniubåtar, av X­ 5 1 dor. Det var ° KKrA, MS, Expeditionen, T,M&Ub-tjänst ° CM, Kompendium om ubåtar, Mo nr 236 Kmd1 Cay J-lolmberg.·s artikel i Vårt Försvar, craft klass, medförde vid attacken mot det tyska avd, (H), FXfl, volym 2; 1957,23/9, H UB V/57, 11.11.1968, sida 253f. Seehund vägde ca 15 ton nr 2, 1995 slagskeppet Tirpitz, 1943 lUV till Maratt L-n, Diverse synpunkter & frå• och hade 2 mans besättning. Andra exempel på 34 21 Hofsten, Hans von (Siockholm 1993) sida 187 gor om dvärgubåtar. tyska miniubåtar är Mo !ch och B iber m.fl .. Man Moore, .!. E l Complon-J-lall, R: (England 35 Ibidem, sida 184 & 187. Kommendörkapten kan idag knappast fatta att dessa miniatyrubå• 1986), passim " KKrA, MS, Expeditionen, T,M&Ub-tjänst 22 Ragnar Thoren var attache i Helsingfors 1949, tar kunde operera autonomt i upp till 6 dygn, Idag kallar vi dessa för SDV (Swimmer Deli­ avd, (H), FXII, volym2; 1957,23/12, H Ub V/57, och skickade då en rapport till UD i Stockholm trots hårt väder och under oavlåtlig fientlig very Vehicle) eller dykartransportfarkost l UV­ lUV till Marall i L-n; Diverse uppgifter för om ryssarnas ubåtskrigföring i Östersjön 1941- motverkan. mopped. kurs, dvärgubåt, besättning m.m. 45. Den beskriver ryska bottenkrypande ubåtar 11 23 CM, Kompendium om ubåtar, Mo nr 236 52 KKrA, MS, Expeditionen, T,M& Vb-tjänst avd, Örlogsboken (1961) sida 116 (med och utan larvfötter: förf. anm.) bland min­ 11.11.1968, sida 256. Fördelen med den första (H), FXII, volym 2; 1957,8/11, H Ub V/57, IUV 12 Holmberg, Joakim (Karlskrona 1996) sida 227 fält, nät och sjunkbomber. Denna rapport låg typen var att man teoretiskt skulle rikta in tor­ till Maratt L-n; Synpunkter på frågeställningar• 13 lbidem, sida 232. Ubåten HAJEN designades sedan bortglömd tills dess att den hittades av peden mot målet, för alt sedan släppa loss den na m.m. i 2:7 och 2:8 (ovan i MS, Exp diariet) av kommendörkapten (commander (E)) Carl Hans von Hofsten. Han publicerade den i bör• och styra iväg; ofta misslyckades detta och far­ 53 KKrA, MS, Expeditionen, T,M&Ub-tjänst Richson, den var 21 ,6 meter lång, 3,6 meter jan av 1992, under titeln "Ryska ubåtskriget i kosten förolyckades. Exempel på sådana far­ avd, (H), FXII, volym 4, 1958, 16/5, H Ub F/58, bred och ett deplacement på 107 ton (och i ulä• Östersjön 1941- 1945". koster är t.ex. den japanska Kaiten. Exempel 54 KKrA, MS, Expeditionen, T,M&Ub-tjänst ge 127 ton). 36 Ibidem, sida 187 på självmords versionen är t. ex. den ryska Keta, avd. (H), FXII, volym4; 1958, 12/6, H Ub V/58, " Ekman, Per-Olof, sid. 15f. Denna ubåt - kon­ 37 som sattes in redan under det rysk-japanska Marin nytt nr 8, 1993, sida lO lUV till C MS m.fi., PM om S1icklebacks utnytt­ struerad av Ivan Aleksandrovskij - var 33 me­ kriget. Denna farkost byggdes 1905. och dess 38 Hofslen, J-lans von (Siockholm 1993) sida 187 jande under d en närmaste tiden efter införli• ter lång och vägde 355 ton. De n motsvarade för var fullproppad med sprängmedel. Under 39 Sundlöj; .lan (Juni 1963) sida 365 vandet i tlottan dock inte förväntningarna vid sina provdyk­ VK-II opererade dc tyska Hai och Delphi n, vil­ 40 55 Vetenskapens värld, Sänkningen av Tirpitz, ningar i Viborgska viken och Björkösundet ka endast tillverkades i ett respe ktive två exem­ Naturligtvis kan de även transportera l leve­ Sveriges television (SVT) TV-l, ?l? J 994. Inter­ (1869- 71) och togs aldrig i drift. Nästa ubåtstyp plar rera NBC vapen 41 vju med f.d . FC Spiggen: Per Malmgren. som byggdes var Stepan Dzjevetskij:s olika "Ellerström, Hans (Malmö 1992) sida 29. Slick­ K Kr A, Marinstaben, IUV's arkiv, (H): serie F 56 UbOK = Ubåtsofficerskursen och UbOKR = ubåtstyper (vilka snarast kan betecknas som leback var (är) en så kallad enkelskrovs ubåt, rv, vol142; 195130/5 från Fst till CM, angående Ubåtsofficerskursen för reservofficerare självmordsfarkoster). Ett flertal modeller till­ vilket betyder alt den in te har något formskrov. dvärgubåtar motor 42 57 verkades- en som drevs av en elektrisk Hon var utrustad med ett diesel-elekrisk fram­ KKrA, Marinstaben, IUV's arkiv, (H); serie F KKrA, MS, Expeditionen, T,M&Ub-tjänst (matad från en ackumulator) och en som var drifts maskineri, kopplad till en axel, och gjorde IV, vol142; lUV till MS/Op: PM till COp från avd, (H), FXII, volym 5; 1959,28/4, H U b E/59, utrustad med periskop - båda var därigenom 7 knop i ytläge och 9 knop i uläge. IUV, 1951 , 4/6, angående Dvärgubåtar H Org 6 24/4 1959 - Sammanfattning av och

268 269 -- synpunkter på Spiggens verksamhet J 0/10-58 72 ÖB-65 - Utredning om det militära försva• Major - l/5-59, överlämnad av FC Spiggen (P Malm­ rets fo rtsatta utveckling, Fst/sekt IV 19/5-65 nr MIKAEL FRISELL gren) till C1Ubflj 24/4-1959 300, sida 19 73 " Ibidem ÖB svaret -67, Öppen version av överbefäl• Doktrinutveckling och militärteorins betydelse - del 3 59 Sundlöf Jan (Juni, 1963) si da 167 ha varens sva r till 1965 års försvarsutredning, sida 49[ (Se TiS nr 112003- sidan 59) w KKrA, MS, Expeditionen, T,M&Ub-tjänst avel , (H), FXIJ, volym 14; 1963, 1/7, Ub H 260, "SOU 1983:13 (1983), sida 14 75 trinutvecklingsprocess. Samhällsutveck• FC HM U b Spiggen 26/6--63 H260, CKS, Hem­ Ho.fs!en, Hans von (S10ckholm 1993) sida En teoretisk analys av ställan om KA medverkan med målförband vid 187 doktrinutvecklingsprocessen lingen idag, med dess utvecklingstempo övning med Spiggen och adyk .. 76 bl.a. informationsteknologin har KKrA, FMV, Marinmaterielförvaltningen, inom 01 I de två föregående delarna av uppsatsen KKrA, MS, Expeditionen, T,M&Ub-tjänst , Fl, volym 21 , 4/12-1970, Ut­ medfört att det inommilitärteorin disku­ Expeditionen har ett antal generella och centrala pro­ avel , (H), FXU, volym 14; 1963,7110, Ub H 302, rangering och försäljn in g av Spiggen teras nya former för krigföring och om FC HM UB Spiggen till CM, 119-63 H302, pas­ blemställningar som bör beaktas vid 77 Ubåtar, Ytfartyg, Flygplan, Helikoptrar etc. denna utveckling är en " Revolution in serat CKF & Cl.ubflj; Förslag till åtgärder för presenterats. Ett antal doktrinutveckling Military Affairs."2 Debatten påvisar på att förbättra effektiviteten hos flottans attack­ '" SOU 1983:1 3 (1983), sida 14 finns också i själva problemställningar ett tydligt sätt att en värdering med ut­ clyka rförband. '''Ibid em , vilket krä• doktrinutvecklingsprocessen gångspunkt från omvärldsutvecklingen "' Sundlöf poängterar även hiir att Kn Hamil­ 80 H o.fslen, Hans von (S!ockholm 1993) sida ver att vi även genomför en analys av ton och bi (byråintendent ?, förf. anm.) Falll­ och samhällsutvecklingen också utgör en 187f denna process. Min ambition är inte, vil­ man tidigare följt denna utbi ldn in g, tyvärr bara mycket viktig del, i en doktrinutveck­ 81 Ibidem, sida 188 är syftet, att ge ett fullödigt dess förberedande del som m est omfattade fy­ ket inte heller lingsprocess. Vi kan även konstatera att 82 KKrA, FMV, MF, Expeditionen, Fl, volym som pre­ sisk träning. Sundlöf föresl år därför att två per­ svar på de problemställningar såväl strategiska som operativa och tak­ tillfälle att genomgå el­ 417,30/7-76, f d ubåten Spiggen som museiob­ uppsatsen skall soner från aclyk bereds senteras. Denna del av tiska förutsättningar tillsammans med ler följa den ti llämpade UDT-utbildningen, vil­ jekt ett underlag för att sätta snarare ses som teknologiska och organisatoriska förut• ket skulle kunna ge en nyttig inj ektion till för­ " KKrA, FMV, MF, Expeditionen, Fl, volym igång en tankeprocess och reflektion om mån för utvecklingen och därmed öka effekti­ 417, 8110-76, F MV till Regeringen. Överläm• sättningar genererar ett antal möjlighe• vad som bör beaktas i en doktrinutveck­ viteten. nande av f d ter och krav som även de måste få ett in­ lingsprocess, men även skapa en insikt i "' KKrA, MS, Expediti onen, T,M&Ub-tjänst Spiggen som gåva till Storbritannien. flytande på doktrinutvecklingsproces­ hur en sådan process kan gå till. 14; 1963, 7110, Ub H 302, 84 sen.3 avd, (H), FXl l, volym KKrA, FMV?. MF, Expeditionen, Fl, volym , pas­ FC HM UB Spiggen till CM, l/9-63 H302 417,21/10- 76, Overlämnande av ubåten Spig­ Doctrine must conlinue to evolve ba­ serat CKF & Cl.ubflj. Förslag till åtgärder för gen ti ll brittiskt museum, FöD till FMV Doktrinutveckling-doktrinhjulet sed on growing experience, cl({vancements att förbättra effektiviteten hos flottans attack­ krona 1985) sida 64 en levande process in theory, and the changing face of war it­ dykarförband "Ellerström, Hans (Karls 86 beaktas är se/[4 64 lbidem. Ellerström, Hans (Malmö 1992) sida 29 En problemställning som bör 87 att doktrinutveckling är en konceptuell, Alla de faktorer som ingår i doktrin­ 65 Sundlöt Jan (Juni 1963) sida 168 El/erslröm, Hans (Karlskrona 1985) sida 64 dynamisk och levande process. Utveck­ hjulet utgör en växelverkande process 60 Ibidem, sida 169 xs Wrelman, Peter (1992/93) sida 193-209 och Holmberg, Joakim (Stockholm 1995) passim lingsprocessen kan liknas vid en cykel, som påverkar doktrinutvecklingen till­ 67 SOU 1983: l3 (1983), sida 13 f 9 benämna doktrinhjulet.' Från sammans och var för sig. Betydande för• 8 ' International Defence Review, nr 3, 1985 som vi kan " lbidem 90 teoretiskt perspektiv har doktrinut­ ändringar inom något av doktrinhjulets 69 1992 och ett KKrA, Fst H-arkiv, Planeringsavdelningen Janes Fighting Ships (England Il (en re­ veckling sin bas i militärteorin. Genom områden kan skapa nya förutsättningar (H) F l: vol Il: Fst till CFV m fl1959-03- 19 1994) Mer information om Spiggen serapport) finns dessutom att läsa i Vårt för• pragmatiska studier och analyser av erfa­ för sammansättning och användande av 70 SOU 1983:13 (1983), sida 14 svar, nr 3 1995 renheter från krigs- och militärhistorien militära styrkor. Utvecklingen inom ett 71 Ibidem dras slutsatser om krigets karaktär och ell er flera av doktrinhjulets områden kan hur militära styrkor kan användas i krig. således förändra både doktriners utform­ Dessa militärteoretiska slutsatser till­ ning, innehåll och syfte, vi lket innebär att sammans med säkerhets- och försvarspo• doktrinutveckling måste förhålla sig till litiska styrningar samt faktorer som kul­ en dynamisk verklighet samtidigt som tur, tradition och livsstil, för att nämna den är en del av denna dynamik. För att några, utgör viktiga fundament i en dok- undgå att utveckla en doktrin för gårda-

270 271 gens krig krävs det således ett kritiskt tiden prövas mot de gällande yttre förut• grupp på heltid svarar för detta arbete,11 Virtttally every step in the process of granskande förhållningssätt, som består sättningarna. Vi kan således säga att en gärna avskärmad från den ordinarie doctrine development requires quiet, con­ av en löpande och systematisk genom­ doktrinutveckling bör leva i en framtids­ verksamheten. En problemställning att centraled study and altentian over pro­ gång av bl.a. politiska och militära förut• orienterad föreställningsvärld, samtidigt överväga är om inte denna fast avdelade longed periods. 12 sättningar, den aktuella omvärldsutveck• som de historiska och teoretiska kunska­ doktrinarbetsgrupp även bör ansvara för lingen, hotbilden och inte minst den tek­ perna och erfarenheterna tillvaratas. framtagning och utformning av alla de i Processen - deduktiv eller induktiv, nologiska utvecklingen.5 En frågeställ• Doktrinutveckling handlar inte om doktrinträdet ingående doktrindoku­ "top-down" eller "bottom-up" ning att reflektera runt är om den teknis­ att kopiera andra länders doktriner utan menten, som tillsammans uttrycker den En problemställning att reflektera över ka utvecklingen styr eller styrs av doktri­ det gäller att utforma en egen doktrin, militära doktrinen. Med en sådan arbets­ är om doktrinutvecklingen skall vara de­ nen." Vi kan konstatera att teknologi är som är anpassad efter landets förhållan• form säkerställs en röd tråd och tydlig duktiv eller induktiv till sin karaktär. Vi en väsentlig del i doktrinutvecklingspro­ den, där faktorer som historia, kultur, koppling mellan de olika doktrindoku­ har tidigare konstaterat att rysk militär­ cessen. Det är dock, enligt min uppfatt­ tradition och livsstil bör beaktas. l detta menten, samtidigt som en omfattande doktrin huvudsakligen har skapats under ning, av yttersta vikt att den mänskliga sammanhang torde även begreppet stra­ samordning mellan flera olika doktrinar­ en deduktiv process, vilket är en skillnad dimensionen, som är helt central i krig tegisk kultw.s vara en mycket viktig ut­ betsgrupper, där risken finns att utveck­ mot amerikansk doktrinutveckling, som och konflikter, tillsammans med den mi­ gångspunkt Det skall dock i samman­ lingen av de olika dokumenten skenar i har haft en tendens att vara induktiv till litärteoretiska grunden och tänkandet i hangetpåpekasatt andra ländersdoktri• olika riktningar, minskas. Denna uppfatt­ sin karaktär. 13 En svaghet som kan skön• doktrinen blir styrande för utformningen ner mycket väl kan studeras och analyse­ ning stärks också av resonemanget att jas med en induktiv process är att dok­ och nyttjandet av de tekniska lösningar• ras i syfte att bygga upp en kunskapsbas det är en militär doktrin som utvecklas, trinutvecklingen ofta stannar vid taktiska na. l den ideala processen bör behoven om doktriner samt processer och meto­ men att den uttrycks i flera olika doktrin­ doktriner, vilket tidigare också har varit styra tillgångarna. Det finns dock ett di­ der för doktrin utveckling. dokument, för att kunna täcka hela om­ mycket tydligt i amerikansk doktrinut­ lemma, nämligen att behoven inte enbart rådet av den militära verksamheten. veckling. Det finns således en fara, att en­ Processen - val av projektmodell formuleras av den militära verksamhe­ bart det praktiska handlandet berörs, om ten, utan av samhället som helhet. Inom Hur ser då doktrinutvecklingsprocessen Kompetensuppbyggnad - en central en induktiv process används. Efter kalla teknikområden, som i stort bara har mili­ ut och hur bör man gå tillväga? Det leder problemställning krigets slut har en ny och annorlunda si­ tära tillämpningar, torde däremot doktri­ här för långt att gå in på det i detalj, men Något som är helt centralt för doktrinut­ tuation uppstått, där hotbilden inte läng• nen ha möjlighet att styra den tekniska vi kan till en början konstatera att dok­ vecklingsprocessen är att inom den mili­ re är så enkel och väl definierad. Den teo­ utvecklingen. trinutveckling är en mycket komplex in ­ tära organisationen finna den rätta retiska ramen blir allt viktigare och beho­ Technology is important, bur so is doc­ tellektuell process, som torde kräva både kompetensen för ett så komplext arbete vet av att utgå ifrån militärteoretiska re­ trine. Even more important is a harmoni­ en vetenskaplig metodik som ett veten­ som doktrinutveckling. Doktrinutveck­ sonemang och tankar vid doktrinutveck­ ous fit between the two. [. . .]the key to the skapligt förhållningssätt. 9 Det finns såle• ling, i den nya situationen efter kalla kri­ ling ökar. Det krävs helt enkelt en djupa­ future probably lies in the "intellectual des stora likheter mellan en doktrin ut­ get, kräver ett nytt sätt att tänka och ana­ re militärteoretisk grund att stå på än ti­ task" of getting a better "jit" between ad­ vecklingsprocess och ett vetenskapligt lysera på kring bruket av militära medel. digare, vilket talar för att processen bör vanced hardware, concepts and doctrine forskningsprojekt. Doktrinutveckling är Detta förhållande torde kräva en omfat­ vara deduktiv till sin karaktär. Med en and organizations than the opponent.7 en ständig pågående iterativ process, som tande kompetensuppbyggnad både vad deduktiv process torde också implemen­ En medvetenhet och ett klimat som kan sägas aldrig blir färdig, vilket medför avser teoretisk kunskap och erfarenhet. teringen av en militärteoretisk begrepps­ tål ett kritiskt granskande förhållnings• att utvecklingsarbetet måste genomföras Här kan den militära organisationen få apparat, teoretiska modeller och veten­ sätt samt en benägenhet till kontinuerlig kontinuerligt. stor nytta av civila professorer och fors­ skaplig metodik, i det doktrinära tänkan• anpassning och förändring är av yttersta The intellectual process of developing kare, som kan bidra med både kunskap det, underlättas. Bara för att processen är vikt, vid ett doktrinutvecklingsarbete. doctrine should be continuous. Only the och vetenskaplig metodik. Det skall i deduktiv till sin karaktär får den dock Det krävs att doktrinen ständigt ifråga• publicarian of doctrine is episodic. 10 sammanhanget påpekas att denna kom­ inte hindra att tillvarata praktiska erfa­ sätts, kritiskt granskas, diskuteras och För att kunna bedriva denna intellek­ petens tar lång tid att bygga upp, vilket renheter. Vi har tidigare berört hur vik­ analyseras baserat på alla de faktorer tuella process, som både är komplex och också talar för att en fast avdelad dok­ tigt det är att kritiskt granska doktrinhju­ som ingår i doktrinhjulet Doktrinen får kräver kontinuitet, torde det krävas en trinarbetsgrupp studerar dessa fråge• lets alla områden, eftersom betydande aldrig bli huggen i sten, utan måste hela projektmodell där en fast avdelad arbets- ställningar på heltid. förändringar inom något av dessa områ-

272 273 Vi kan således konstatera att doktrin­ The Military Doctrin e will be reviewed den kan skapa nya förutsättningar. Detta Doktriner pä lägre nivåer är således en utveckling i allra högsta grad påverkar en every five years and ifnecessary re-issued. torde tala för att processen istället för att nedbrytning och konkretisering av de bä• försvarsmakts utveckling, vilket innebär fr wi/L in any even/ be re-issued every ten vara renodlad deduktiv, till del, bör vara rande ideerna på högre nivåer. Om en att doktrinutveckling, organisationsut­ years. 22 abduktiv till sin karaktär14 Avslutnings­ "bottom-up" metod används finns det en veckling, materielanskaffning med mera Hur skall dä en funktionell doktrin ut­ vis kan vi således konstatera att det un­ risk att försvarsgrenarnas doktriner ut­ måste vara mycket väl koordinerat. Att vecklas? I detta sammanhang är det vik­ der doktrinutvecklingsprocessen kom­ vecklas i olika riktningar, riktningar som det måste råda en överensstämmelse tigt att förstå och inse vad doktrin inte är mer att ske en alternering mellan dels inte alls överensstämmer med den gemen­ från politisk målsättning, till vilka för• för något. teoretiska föreställningar och resone­ samma överordnade doktrinen. Vid en band och styrkor som skall produceras, !t is important to rea Iise what doctrine mang (militär och konfliktteori) och dels "bottom-up" metod finns det således all­ samt hur dessa bör och kan utnyttjas tor­ is not. Doctrine, while il is authoritative, is erfarenheter och empirisk fakta, varvid tid en risk för att doktrinutvecklingen de med detta resonemang vara ganska not a substilute for judgement and expe­ båda kommer att omtolkas i skenet av hamnar i ett revirkrig mellan försvarsgre• självklart. rience f. .. j Doctrine is not dogma, it must varandra. nar, där de olika doktrindokumenten Doctrine must bear upon the way in evolve as its political and strategic faun­ Experience forms the foundation of skrivs i syfte att gynna egen försvars• which the Army is organized and equip­ datians alter and in the Light of technolo­ doctrine, which is another way of saying gren.1s När sedan den gemensamma dok­ ped. lnevitably the speed of ch ange in mo­ gy, the lessons of experience and the in­ that history-ours and others'-forms the trinen skall färdigställas handlar det allt dern technology means thai organizations sights ofoperational analys is.[. .. j Doctri­ primary source material for writers of för ofta om försvarsgrensrivalitet, istället and systems do not always follow directly ne is not absolute, b ut is derived from first doctrine. f ...j same subjects have no basis för att se till organisationens bästa, där from doctrine, as theoretically they should. principles, but these principles themselves in empirica/ evidence. In !hese arem; the följden kan bli att den gemensamma dok­ The interrelationship between doctrine and are not unchanging. 23 doctrine w riter must rely on theory. 15 trinen, som skall vara överordnad, blir en organization and system is therefore beller Doktrinen får således under inga som l detta sammanhang kan det också kompromiss. viewed as eyeles by which the development helst förbållanden bli upphöjd till en vara värt att nämna något om en doktrin­ process take place2 0 dogm. Den stora frågan är således: How utvecklingsprocess skall vara "top-down" ett isolat Doktrinutveckling - inte to institutionalise sound doctrine without eller "bottom-up" 16. Det skall dock påpe• utan ett helhetsgrepp En doktrins tidsmässiga giltighet turning it inta rigid dogma? 24 Här finns kas att det sannolikt är sä att processen i Doktrinutveckling skall, som vi också ti­ och en funktionell doktrin inget svart ell er vitt svar. Vi kan dock båda fallen, i någon mening, är dubbelrik­ digare har berört, ses som ett helhets­ Avslutningsvis några ord om problem­ konstatera att om en doktrin skall bli tad. Eftersom doktrinutveckling skall ses grepp, vilket innebär att en doktrin inte ställningar som doktrinens tidsmässiga funktionell krävs det att både doktrin som ett helhetsgrepp, vilket vi skall äter• bara får konsekvenser för hur militära giltighet och hur en doktrin skall bli och doktrinutveckling är Levande. Dok­ komma till, kan vi börja med att konstate­ medel kan och bör nyttjas. En doktrin funktionell. En problemställning inom trinen bör ständigt vara under en kritisk ra att det måste råda överensstämmelse bör omfatta en försvarsmakts alla upp­ doktrinutvecklingsprocessen som alltid granskning, vilket vi också berörde vid mellan dels politisk målsättning och dok­ gifter och behandla hela konfliktskalan, kan diskuteras är vilken giltighet i tid diskussionen om doktrinhjulet Det bör trin samt dels mellan doktrin, tillgängliga fred , kris och krig. Doktrinen kommer, i som skall gälla för en doktrin. Här måste således föras en konstruktiv skriftlig dis­ stridskrafter och uppgift.17 Om denna sin tur, även att påverka styrke- och för• den tid det tar att implementera en dok­ kussion och debatt, inom den militära or­ överensstämmelse skall kunna uppnås bandsproduktionen, vilka kapaciteter trin i organisationen med den utbildning ganisationen, om doktrinen och dess ytt­ kan vi således dra slutsatsen att en "top­ och förmågor som skall utvecklas, vilken med mera som måste genomföras beak­ re förutsättningar i synnerhet, men också down" metod, tillsammans med en deduk­ materiel som skall anskaffas och vilken tas. Omloppstiden för förändringar bör om militärteoretiska frågeställningar i tiv process, är att föredra. Om det skall bli forskning som skall bedrivas. dock inte i nonnaJa fall understiga fem allmänhet. En sådan typ av debatt och en röd träd och tydlig koppling, där de i Det er viktig å erkjenne at en innfort år, undantaget om det sker omfattande diskussion underlättar, i sin tur, imple­ doktrinträdet ingående doktrindokumen­ doktrine ikke bare har virkning for bru­ politiska ominriktningar. En snabbare menteringen av en ny doktrin. En allmän ten hänger ihop, torde det också krävas att ken av styrker, men i hoy grad også for omsättning av doktrinen kommer att för• uppfattning är att en doktrin ses som lös• processen är "top-down". Vi måste i detta hvilka styrker som brukes, og hvordan svära implementeringsarbetet då en ver­ ningen på en mängd problem inom en sammanhang påminna oss om att en över• disse styrker fi"embringas. Dersom man sion av doktrinen inte hinner verka fullt försvarsmakt. Doktrinens färdigställan• ordnad försvarsmaktsgemensam doktrin ikke kan akseptere konsekvensene, vii ut i organisationen innan nästa publice­ de skall dock endast betraktas som ett skall ge riktlinjer och vägledning för ut­ man vanskelig kunne innfore doktrinen ras. 21 startskott. Implementering, parallellt formning av doktriner på lägre nivåer. og Leve etter d ens innhold. 19 275 274 med fortsatt utveckling av doktrinen del (TiS nr 1/2003), formulerade hypote­ med ses som en mycket viktig del och ut­ och filosofiskt, för att skapa största möjli• med målsättningen en aktuell och levan­ sen skall jag börja med att göra några re­ gångspunkt vid doktrinutveckling. Av ga .forståelse, samtidigt som den inte blir de doktrin, blir den verkliga utmaning­ flektioner om militärteorins betydelse för denna anledning bör, enligt min uppfatt­ styrande. Den militärteoretiska delen får en?' Doktriner är levande när de är tydli­ svensk doktrinutveckling. Doktriner tar ning, militärteorin prioriteras ytterli gare inte bli en beskrivande militärteoretisk ga, när de används i utbildningen och när utgångspunkt i historien och härleder sin i den svenska doktrinutvecklingsproces­ lärobok. Om elen blir det blir doktrindo­ de diskuteras. Här vilar ett stort ansvar auktoritet från vetenskap och beprövad sen. Att en doktrin som stödjer sig på en kumentets omfång för stort och de mest på en försvarsmakts ledning. En levande erfarenhet, dvs. från militärteoretiska re­ militärteoretisk plattform har flera för• väsentliga delarna kommer att försvinna doktrin blir inte verklighet utan ett stort sonemang och tankar. Således har också delar torde vara självklart. Det torde i mängden. En militärteoretisk lärobok personligt engagemang av chefer i ledan­ militärteoretikers inflytande på doktrin­ vara än mer självklart i dagens nya situa­ fyller dock sin roll, som en referens, som 2 de positioner " utveckling och därmed krigshistorien va­ tion. Med en militärteoretisk grund fås läsaren av doktrinen kan gå till för att rit stort i alla tider. Med detta korta reso­ en spårbarhet, där det blir tydligt var un­ fördjupa sig inom vissa ämnen/delar. Reflektioner och tankar kring nemang kan vi konstatera att militärteo• derlag och ideer har hämtats ifrån, vidare Alltså kan man mycket väl i doktrinen fortsatt svensk rin har en stor betydelse och roll att fylla framgår de antaganden som har gjorts hänvisa till en militärteoretisk lärobok doktrinutveckling vid utveckling av doktriner, vilken idag rörande krig och konflikters natur och och andra erkänt bra militärteoretiska torde vara minst så stor, om inte större. karaktär. En motiveri ng, varför en dok­ verk. Vi kan konstatera att Försvarsmakten nu Under det kalla kriget levde försvars• trin skall utgå från en militärteoretisk Vi har tidigare konstaterat att doktri­ är mitt uppe i en omfattande doktrinut­ makter runt om i världen med en enkel grund, kan också mycket väl betonas i de närt tänkande och doktrinutveckling tar vecklingsprocess. Kunskap om doktriner, hotbild. Inte så att hotet i sig var enkelt olika doktrindokumenten. sin utgångspunkt i olika militärteoretiska processer och metoder för doktrinut­ att hantera, men det uppfattades som väl En problemställning att reflektera skolor.311 Båda skolorna har också genom veckling har inhämtats. Olika länders definierat. Vi kan konstatera att dagens och fundera över är vad som skall ingå i historien bidragit till det doktrinära tän• doktriner tillsammans med krigförings• situation är annorlunda. Gamla och in­ doktrinens militärteoretiska del. Det kandet och utformningen av doktriner. koncept, strategi och krig och konflikters vanda synsätt är inte idag ett tillräckligt skall i sammanhanget nämnas att den mi­ Det finns även överensstämmelser mel­ 27 karaktär har studerats. Resultatet av ar­ stöd för att bedöma hur dagens och mor­ litärteoretiska delen, i huvudsak, bör lan Jomini och von Clausewitz, på en hel betet kan bl.a. skönjas i Remiss 2- Mili­ gondagens hot och uppgifter skall hante­ vara gemensam för alla i doktrinträdet del tillämpningsområden. De båda sko­ tärstrategisk doktrin. Hur har då doktrin­ ras. För att kunna hantera dessa nya situ­ ingående doktrindokument Självklart lorna bör dänned behandlas i doktrinens utvecklingsarbetet gått och hur skall vi ationer krävs andra medel, varav militär• kanske vissa delar behöver utvecklas nå• militärteoretiska del. De två skolornas gå vidare? Min avsikt är inte, det är inte teorin är ett. I många av de situationer got för att fylla sin funktion, beroende på olika syn utgör sedan ramen för de teore­ heller detta arbetes syfte, att ge ett fullö• där militära styrkor i framtiden kan kom­ vilket doktrindokument som avses. I in­ tiska resonemangen i doktrinen. Detta digt svar på den frågan. Däremot skall ma att nyttjas är officerare och soldater ledningen av den militärteoretiska delen anser jag vara mycket viktigt, eftersom jag redovisa mina reflektioner och tan­ bara en kategori av flera aktörer. För att bör frågeställningar som, vad är militär• deras skilda syn på krigels natur och sy­ kar kring fortsatt svensk doktrinutveck­ kunna förstå sin egen roll i detta sam­ teori, vilket syfte och funktion har mili­ nen på teoriers tillämpning får en avgö• ling med utgångspunkt från de tidigare i manhang, liksom att kunna förklara den tärteori och varför en doktrin bör utgå rande betydelse för en doktrins syfte, uppsatsen redovisade problemställ• för andra aktörer, är det nödvändigt med från militärteoretiska resonemang be­ funktion och utformning. Von Clausewitz ningarna som bör beaktas vid modern en djupare teoretisk grund, vilken kan fås handlas. Det kan även övervägas om en teorier får idag anses vara de som är mest kan därmed 2 doktrinutveckling. Kapitlet från militärteorin. X diskussion om teoriers användbarhet i betydelsefulla för modernt doktrinärt ses som svar på min andra frågeställning, Krigföring har traditionellt varit hu­ stort och om den militära verksamhetens tänkande, åtminstone i vår del av värl• nämligen vilken påverkan och betydelse vudfunktionen för militära styrkor och förutsättningar för teoribildning också clen. 3' Framförallt har von Clausewitz, dessa problemställningar kan tänkas få således även ett huvudtema för militär• bör tillföras.29 l en doktrins militärteore• vilket också skiljer hans teorier från Jo­ för svensk doktrin utveckling. teorin. Militärteorin behandlar således tiska del anser jag att det är de teoretiska minis, en betydligt djupare insikt i och kärnfrågor såsom krigets natur, hur mili­ delarna som är viktigast. Det är de teore­ förståelse av krigets natur, vilket gör att Militärteorins betydelse vid tära styrkor kan användas, hur krig och tiska delarna som gör att övriga delar i hans tänkande visar en större tidlöshet. doktrinutveckling- en konflikter kan vinnas eller avgöras. Mili­ doktrinen får en spårbarhet, vilket vi Trots att von Clausewitz idag tillmäts en hypotesprövning tärteorin bör därfor vara en del av en för• skall återkomma till. Den militärteoretis• stor militärteoretisk betydelse finns det Utgående från den, i uppsatsens första svarsmakts kärnverksamhet och bör där- ka delen bör således skrivas konceptuellt dock anledning att göra en kritisk analys.

276 277 Det är inte självklart att alla hans teore­ önskas fås på både ett naturligt, logiskt risken minska för att doktrinen uppfattas triner i Försvarsmakten som inte är till­ tiska resonemang är gångbara numera. och dessutom förståligt sätt. Detta till­ som en dogm. En doktrin har flera funk­ räckligt samordnade eftersom man har Det skall också påpekas att inom dagens sammans innebär således att det är tioner bl.a. bibringa kunskap, skapa för• valt en arbetsmetod som enligt min upp­ militärteori lever även vissa av Jominis mycket viktigt att beskriva och utgå ifrån ståelse och utgöra en vägledning. I den fattning inte är tillfredsställande, vilket vi begrepp, som inre och yttre linjer, avgö• krigets natur och innersta väsen vid ut­ nya situationen efter kalla kriget krävs skall återkomma till. Kopplingen mellan rande punkter vidare samt att krigfö• veckling av doktriner, vilket bör priorite­ det alltmer att den militära organisatio­ organisationsnivåer, krigförings- eller ringens principer kan sägas utgöra ett ut­ ras ytterligare i de svenska doktrindoku­ nen blir en tänkande organisation, även ledningsnivåer och doktrinträdet är allt 32 flöde av bl.a. hans ideer. menten. här har doktrinen en mycket viktig, kan­ för stark och tenderar att sammanblan­ Med ovanstående resonemang torde ske den allra viktigaste, funktionen att das i svensk doktrinutveckling, vilket det således bli naturligt att den militär• Några reflektioner och tankar kring fylla. Doktrinen bör således influera och bl.a. tar sig uttryck i benämningen av teoretiska delen skall innehålla ett kapi­ fortsatt svensk doktrinutveckling vägleda dess användare hur man bör tän• doktrinerna.15 Benämningarna är i och tel som behandlar krigets natur, dvs. kri­ Vi kan konstatera att definitionen av be­ ka om bl.a. krig, krigföring och kring bru­ för sig traditionella, men kan verka tan­ get som ett ickelinjärt fenomen. Med en greppet doktrin är en mycket viktig pro­ ket av militära medel. Detta syfte och kemässigt bundna och alltför hårt knutna clausewitzisk syn på krigets natur, som blemställning vid doktrinutveckling. Vi­ funktion med doktrinen bör också beto­ till olika nivåer36 Doktrinernas fokus bör utgångspunkt i doktrinen, blir många dare kan vi konstatera att innan en defi­ nas i de svenska doktrindokumenten. inte vara på de olika nivåerna, utan bör andra delar naturliga och dessutom spår­ nition kan fastställas måste frågeställ• Med ett sådant resonemang blir det ock­ istället ta utgångspunkt i genomförandet bara, t.ex. varför en ledningsfilosofi ningar som doktrinens syfte och funktion så tydligt att dokument och reglementen av operationer. Här torde en doktrin för byggd på uppdragstaktik anses vara mest besvaras. I militärstrategisk doktrin fram­ som ger instruktioner, direktiv, inrikt­ gemensamma operationer, dvs. en dok­ lämplig, varför ett manövertänkande är går mycket väl doktrinens syfte och funk­ ningar och anvisningar för det praktiska trin som är försvarsmaktsgemensam och l att föredra och kanske det viktigaste, tion33 Det uttrycks även att doktrinen handlandet, bör skiljas från doktrindoku­ som konkretiseras i operativa principer l varför doktrinen är skriven som den är både skall ge förståelse och vägledning. menten. Jag vill dock betona att båda sor­ för stridskrafternas utnyttjande, vara av och vilket syfte den har, dvs. konceptuell Eftersom doktrinen skall ses som vägle• tens dokument, doktrin och reglemente, största vikt. I svensk doktrinutveckling och filosofisk med syftet att vara vägle• dande minskas också risken att den utgör där reglementet är deducerat ur doktri­ bör detta doktrindokument prioriteras dande och skapa förståelse. Jag vill beto­ ett hinder som hämmar initiativförmåga nen, har en funktion att fylla i Försvars• ytterligare, eftersom detta dokument se­ na att kapitlet om krigets natur är det och kreativitet. Doktrinen omfattar både makten. I fortsatt doktrinutvecklingsar­ dan skall utgöra den bärande iden för de viktigaste kapitlet och det är här både ett kunskapselement och ett normativt bete är det nu viktigt att definitionen av s.k. försvarsgrensdoktrinerna. Som situa­ spårbarheten och förståelsen skapas för element. Att doktrinen såväl skall vara doktrinbegreppet även får genomslag i tionen är nu utvecklas det försvarsgrens• doktrinens övriga delar. Idag måste dock deskriptiv i syfte att ge förståelse, som övriga doktrindokument i det svenska doktriner utan att det finns en överord• konflikt1e01·i komplettera militärteorin, normativ i betydelsen vägledande, ut­ doktrinträdet På så sätt säkerställs också nad operativ doktrin att utgå ifrån. Det eftersom militärteorin traditionellt har trycker en god ambition. l militärstrate• att inte en sammanblandning sker mellan kan även i detta sammanhang övervägas varit knutet till kriget, vilket idag är ett gisk doktrin definieras doktrin som: Ett doktrin och reglementen. om ett land, som Sverige, med en så liten för snävt perspektiv. Krigets natur och formellt ullryck för den kunskap och de Utformningen av det svenska dok­ försvarsmakt behöver ha två försvars• innersta väsen har inte förändrats genom föreställningar som utgör den viktigaste trinträdet och benämningen av de olika maktsgemensamma doktrindokument, mi­ tiderna och kan därmed ses som en tidlös grunden för verksamheten inom det mili­ doktrindokumenten bör ses över. Det är, litärstrategisk respektive operativ dok­ sanning, som fortfarande, i allra högsta tära försvaret." enligt min uppfattning, viktigt att det trin. 37 Det finns givetvis argument både grad, är aktuell. Dessutom är krigets na­ Denna definition av doktrinbegrep­ framgår och skapas förståelse för att vi för och emot, men en faktor att beakta tur oberoende av tekniknivå, vilket torde pet anser jag på ett bra sätt beskriver vad endast har en militär doktrin, men att den torde vara att det är svårt att dra några vara en slutsats som kan skapa en balans en doktrin handlar om. Man kan dock militära doktrinen uttrycks i olika dok­ tydliga gränser mellan dessa ledningsni­ till den eviga diskussionen om nät verks­ överväga om det inte skall tillföras en trindokument, som tar sig an olika delar våer. Trenden är också att gränserna mel­ försvar och RMA. Om kapitlet krigets mening som berör att doktrinen skall ses av verksamheten och som sådan är en lan nivåerna är på väg att upplösas. Vi natur behandlar kriget som en kamp som en inriktning för tänkandet och nedbrytning av de bärande ideerna från kan vidare konstatera att det är syftet mellan vilior, osäkerhet, friktion och den handlandet, en sorts vägledning, som den överordnade doktrinen, i det här fal­ med verksamheten som avgör på vilken mänskliga dimensionen av krig är jag skall användas med förnuft och omdöme. let militärstrategisk doktrin. Just nu upp­ nivå en enhet verkar och följaktligen om övertygad om att den spårbarhet som Med en sådan formulering torde också lever jag att det utvecklas fem olika dok- en doktrin är strategisk eller operativ.

278 279 Om doktrinernas fokus hamnar på ge­ Vidare kommer också skillnaden mellan landet mellan de olika begreppen och ett inte är färdigutvecklad och fastställd nomförandet av operationer torde det doktrin och reglemente att tydliggöras, manöverorienterat koncept tydligt bör finns det fortfarande en risk att under­ också bli naturligt att det är ett doku­ vilket är mycket viktigt eftersom de har belysas i doktrinen. ordnade doktrindokument kommer att ment som skall behandla gemensamma olika funktioner att fylla. För närvarande Doktrinutveckling är en mycket om­ skena i olika riktningar, vilket för närva• operationer. I svensk doktrinutveckling ingår Försvarsmaktens Grundsyn Led­ fattande och komplex intellektuell pro­ rande visar sig tydligt i de olika utkasten riskerar benämningen av de s.k. försvars• ning och .Joint Military Doctrine Peace cess. Processen är iterativ och ständigt till försvarsgrensdoktrinerna.40 Jag är grensdoktrinerna, som ofta kallas taktis­ Support Operations i det svenska dok­ pågående vilket innebär att utvecklings­ medveten om att det är arbetsunderlag ka doktriner, att bli missvisande. Ett dok­ trinträdet Ambitionen och avsikten att arbetet bör genomföras kontinuerligt. jag har granskat, men jag tycker ändå det trindokument som tar sig an den taktiska inarbeta dessa i övriga doktrindokument, Om ideer, erfarenheter, utveckling av finns tydliga tecken på att doktrinerna nivån är mer specifikt till sin kontext och anser jag, är helt riktig och nödvändig. koncept och militärteoretiska resone­ kommer att spreta. Förklaringen kanske kan säga utgöras av rekommenderade l det fortsatta doktrinutvecklingsar­ mang skall kunna tillvaratas bör proces­ rent av är att en operativ doktrin, som handlingar för det praktiska hantverket. I betet är det nu helt centralt att det blir en sen i någon form vara systematiserad och skall utgöra de bärande ideerna, saknas en svensk kontext torde ett sådant doku­ tydlig koppling och röd tråd mellan de organiserad. Arbetsmetoden, som För• och att processen inte i tillräcklig omfatt­ ment vara ett reglemente istället för en olika doktrindokumenten. l detta sam­ svarsmakten har valt, för att arbeta fram ning är deduktiv och "top-down". Det doktrin. Försvarsgrensdoktrin är inte manhang spelar en gemensam begrepps­ de olika doktrinerna, en arbetsgrupp för finns också alltid en risk att försvars• 1 heller en bra benämning. Ä ven detta apparat en viktig roll och funktion.- g En varje doktrindokument, torde kräva en grensdoktrinerna skrivs i syfte att gynna doktrindokument bör ta utgångspunkt i gemensam begreppsapparat är också en omfattande samordning mellan de olika egen försvarsgren och där de bärande genomförandet av operationer, men uti­ förutsättning för att kunna genomföra arbetsgrupperna och är, enligt min upp­ ideerna på högre nivåer inte kommer i från ett försvarsgrensperspektiv och kan gemensamma operationer. Den överord• fattning, inte tillfredsställande. 3 ~ Här uttryck i dokumenten på lägre nivå. Vad således ses som en del av den gemensam­ nade doktrinen, i det här fallet militär• finns risken att den tydliga kopplingen avser själva processen bör svensk dok­ ma operativa doktrinen. Jag anser också strategisk doktrin, bör utgöra grunden och röda tråden mellan de olika doktrin­ trinutveckling på ett tydligare sätt ta ut­ att det är viktigt att doktrinbenämningen för utvecklingen av övriga doktriner, vil­ dokumenten tappas och att det istället gångspunkt i teoretiska föreställningar. beskriver att insatser kan ske över ett ket innebär att en begreppsapparat bör utvecklas fem olika doktriner, som ske­ Det deduktiva i processen bör således brett konfliktspektra från djupaste fred tillföras. Den militärstrategiska doktri­ nar i olika riktningar. En arbetsmetod prioriteras ytterligare. I den nya situatio­ till konflikt och krig. Doktrindokumen­ nen har därmed en mycket viktig funk­ som bör övervägas inför fortsatt doktrin­ nen efter kalla krigets slut krävs det helt ten bör då benämnas doktrin för mark­ tion att fylla, dels att skapa en gemensam utveckling är att avdela en fast doktrinar­ enkelt en djupare teoretisk grund att stå operationer respektive doktrin för luft­ begreppsapparat och referensram, men betsgrupp, som på heltid svarar för ut­ på, vilket innebär att både militärteori operationer och doktrin för marina ope­ även att skapa en djupare förståelse för vecklingsarbetet. Den fast avdelade ar­ och konfliktteori bör hamna i centrum. rationer. Dessa benämningar överens• vissa begrepps olika innebörder. Begrep­ betsgruppen bör vidare ansvara för fram­ A t t grunden för Försvarsmaktens stämmer även med motsvarande interna­ pen bör i första hand definieras på svens­ tagning och utformning av alla de i dok­ verksamhet är förmåga till väpnad strid tionella benämningar. En försvarsgrens• ka, men de bör också följas av ledande trinträdet ingående doktrindokumenten. är ingen nyhet. En frågeställning att re­ doktrin bör också behandla den militär• internationella militärteoretiska defini­ En sådan arbetsmetod borgar för att det flektera runt är dock vilken krigförings• strategiska och operativa nivån, men uti­ tioner. Det sistnämnda är viktigt, inte utvecklas en militär doktrin som uttrycks eller insatsmetod som bäst främjar denna från ett försvarsgrensperspektiv. Detta minst ur ett interoperabilitetsperspektiv, i olika doktrindokument och inte flera förmåga? Eftersom en av doktrinens doktrindokument bör således beskriva men också för att svenska officerare, i det olika doktriner. Vidare bör uppföljning funktioner är att skapa en gemensam och förklara försvarsgrenens förmågor, allt tätare internationella samarbetet, och analys av de i doktrinhjulet ingående uppfattning och synsätt om hur militära kapaciteter och särart samt hur dessa mi­ skall kunna föra fruktsamma militärteo• områdena, som kräver kontinuitet, på ett medel skall användas, i olika situationer, litära medel kan utnyttjas enskilt i opera­ retiska diskussioner med sina utländska bättre sätt säkerställas. torde val av krigföringsmetod bli en tioner men även i ett större (operativt) kolleger. Manövertänkandet represente­ Den av Försvarsmakten valda "top­ mycket central problemställning, i sam­ sammanhang, gemensamma operationer. rar i stora delar ett nyt/ säll att tänka down" metoden vid utvecklingen dok­ band med doktrinutveckling. En annan Med ett sådant synsätt bör det även fin­ kring bruket av militära medel. Många trindokumenten anser jag är helt riktig frågeställning att reflektera över är hur nas goda möjligheter att få en tydlig begrepp spelar också en mycket central och nödvändig. Men eftersom det är av­ val av insatsmetod bör gå till. Styr vald koppling och en röd tråd mellan de i dok­ roll inom manövertänkandet, vilket inne­ delat en arbetsgrupp för respektive dok­ insatsmetod doktrinen eller är det så att trinträdet ingående doktrindokumenten. bär att även sammanhanget och förhål- trin och att den överordnade doktrinen doktrinen i sig skall styra vilken insats-

280 281 metod som skall väljas? Denna fråge• ringsmetod. Det är således, enligt min manhang bör det påpekas att manöver• ra genomförandet av en operation.•s Här ställning lämnar jag öppen, men som sagt uppfattning, helt rätt att förskjuta tyngd­ tänkandet, som utgör grunden för vår in­ torde en operativ doktrin, som har sin det är en problemställning som kan krä• punkten från begreppet manöverkrigfö• satsmetod, bör anpassas efter svenska tyngdpunkt i genomförandet av operatio­ va lite ytterligare reflektion ring till begreppet manövertänkande. J förhållanden och vår kultur. ner och där principer för stridskrafternas Vi kan konstatera att valet av krigfö• de svenska doktrindokumenten bör det Det är viktigt att ha klart för sig att utnyttjande konkretiseras, vara helt cen­ ringsmetod styrs av ett antal faktorer så• dock tillföras ett resonemang om hur ett om ett manövertänkande utgör grunden tral och bör i svensk cloktrinutveckling, som krig och konflikters natur och ka­ manövertänkande tar sig uttryck i andra för en insatsmetod får det implikationer enligt min uppfattning, prioriteras ytter­ raktär, sociala, kulturella och politiska situationer än väpnad strid. Det är i ett på en mängd verksamheter inom en för• ligare. värderingar samt den strategiska inrikt­ sådant resonemang som den överordna• svarsmakt, såsom doktrinutformning, or­ Vi kan konstatera att framticlen både ningen för användandet av militära de teorin, manöverteorin bör komma in i ganisationsstrukturer, ledningsfilosofi, är oviss och komplex med en mängel stridskrafter.41 Traditionellt har teorier bilden och det är där den vidare förståel­ träning och utbildning samt hur ny tek­ inneboende osäkerheter. Borta är kalla om användning av militära styrkor varit sen fås för ett manövertänkande, dvs. att nologi och nya vapensystem skall använ• krigets enkla, tydliga och kända hotbild. knutna till kriget, vilket idag är ett för det minst lika mycket är ett sätt att tänka, das. Det leder dock för långt att här gå in Det krävs numera ett nytt sätt att tänka snävt perspektiv. I dagens situation krävs ett förhållningssätt, som en krigförings• på det i detalj, men det bör i alla fall upp­ och analysera på, samtidigt som organi­ att teorin om militära maktmedel ut­ metod. Med detta resonemang kan vi märksammas och betonas i våra doktrin­ sationen måste bli mer flexibel om fram­ vecklas till att omfatta helaspektrat från konstatera att formuleringen om manö• dokument. Vi kan därmed konstatera att tida situationer skall kunna hanteras på djupaste fred till krig. Militärteorin, som vertänkande och insatsmetod i militär• en doktrin, som baseras på manöverkrig• ett bra sätt. De ökade kraven från elen egentligen i sin ursprungsform är krigste­ strategisk doktrin är olycklig, eftersom föringens ideer, i allra högsta grad, kom­ politiska ledningen, idag och troligtvis ori, måste idag kompletteras med kon­ det kan tolkas som att det enbart är en mer påverka en försvarsmakts utveck­ även i framtiden, att insatser med militä• fliktteori. Av detta kan vi dra slutsatsen metod.43 Formuleringen bör istället änd• ling. Den största utmaningen torde vara ra styrkor skall ske till lägsta kostnad i att insatsmetoden måste kunna nyttjas ras till manövertänkande utgör grunden den mentala omställning som krävs, en både människoliv och ekonomiska med­ över en bred skala av konflikter (hela för Försvarsmaktens insatsmetod. Om or­ förändring av den militära kulturen, som el, ställer ett antal nya krav på elen militä• konfliktskalan), i olika miljöer, på alla ganisationen skall kunna förstå och app­ under en lång tid har baserats på ett sta­ ra organisationen och dess doktrin. I det­ krigföringsnivåer. Eftersom insatsmeto­ licera detta tankesätt bör även samman­ tiskt tänkande. Denna omställningspro• ta sammanhang har en doktrin byggd på den kommer att utgöra en plattform för hangen mellan militärteori, begrepp och cess är lång och kräver en stor vilja till manöverteori en stor roll att fylla och vi doktrinen och doktrinen, i sin tur, är väg• ett manöverorienterat koncept/insatsme­ nytänkande inom hela det militära syste­ kan avslutningsvis konstatera att en dok­ ledande för framtida utveckling är det tod tydliggöras. Här torde sammanhang­ met45 Det bör i sammanhanget påpekas trin baserad på ett manöverorienterat i l också önskvärt att vald krigföringsmetod en mellan ett manövertänkande, en indi­ att vårt kulturarv och vår tradition, där koncept, som betonar att det snarare är även går att applicera på det framtida rekt metod, tyngdpunkt, avgörande både manöver och uppdrag har funnits, ett sätt att tänka, torde vara elen doktrin slagfältet och i en framtida krigföring. punkter och kritiska sårbarheter vara bör underlätta en sådan omställning.46 som bäst kan uppfylla dessa krav och Inom modern doktrinutveckling rå• helt centrala. Implementering av doktri­ Det är också värt att notera att inom ma­ problemställningar, både idag och elen der det idag ingen tvekan om att ett ma­ nen och manövertänkandet måste såle• növerkrigföringsteorier är operations­ närmaste ticlen framöver. növerorienterat koncept är den bästa des ta utgångspunkt i militärteorin, vilket konsten. helt central,'7 vilket innebär att In general, maneuver wa~fare offers grunden att stå på.42 Att ett manövertän• ytterligare bör betonas och framgå i de chefers operativa utbildning och träning no promise of bloodless wa~; but it does kande bör utgöra grunden för Försvars• svenska doktrindokumenten. Det är de­ kommer att hamna mer i centrum än tidi­ offer less bloody war than. a head-on. bash 49 maktens insatsmetod torde därmed vara sto mer angeläget eftersom, som vi också gare. Operationskonsten bör således ges directly in to the e nemy 's strength. överflödigt att diskutera. I sammanhang­ tidigare har konstaterat, manövertän• en betydande plats i en doktrin, som har I ett kapitel som avhandlar reflektio­ et bör dock några saker betonas. Efter­ kandet i många avseenden innebär ett ett manöverorienterat koncept som ner kring fortsatt svensk doktrinutveck­ som en doktrins funktion bl.a. är att väg• helt nytt sätt att tänka kring bruket av grund. Svensk operationskonst har sedan ling måste även något nämnas om vision leda dess användare hur man bör tänka militära maktmedel. Det bör vidare över• en tid tillbaka varit åsidosatt, vilket inte och nätverksbaserat försvar. En doktrin kring bruket av militära medel är det na­ vägas om det verkligen är ryskt doktri­ minst vår tidigare krigsplanläggning vi­ kan inte bygga på en vision och det är, turligt att betona det teoretiska momen­ närt tänkande och militärteori som skall sar. Det har alltför mycket handlat om enligt min uppfattning, direkt olämpligt tet i manöverkonceptet, att det är ett sätt användas för att förklara manöverteorins koncentreringstransport, uppmarsch och att sammanföra (blanda ihop) visionära att tänka, snarare än en särskild krigfö- essens i en svensk kontext.44 I detta sam- utgångsgruppering, istället för att plane- delar tillsammans med doktrinen. En

282 283 doktrin bör, som tidigare är nämnt, ta sin har därför sett mitt arbete som en stor kortfattat sammanfatta arbetets alla medveten att det kan vara svårt. Åtmins­ utgångspunkt i militärteorin. Det skall utmaning. Doktrinområdets bredd och slutsatser, vilket jag inte heller har gjort. tone bör den mänskliga dimensionen, dock i sammanhanget påpekas att en vi­ omfattning torde också innebära att nöd• Det kan kanske tyckas vara konstigt som är helt central i alla typer av konflik­ sionär del mycket väl kan vara ett avslu­ vändiga avgränsningar görs och att en­ att jag inte i min framställning har berört ter och krig, bli styrande för utformning­ tande kapitel i ett doktrindokument Det dast delar av problemområdet under­ framtida problemställningar och krigfö• en och nyttjandet av de tekniska lösning• nätverksbaserade försvaret bör ses som söks. Jag har dock inte tagit mig an upp­ ring, då en doktrinutveckling bör leva i arna. Slutsatsen, enligt min uppfattning, ett sätt att tänka kring utnyttjande av ex­ giften på det sättet, utan har istället för• en framtidsorienterad föreställnings• är således att ett teoretiskt synsätt på dok­ isterande militära kapaciteter inom ra­ sökt mig på att ta ett helhetsgrepp på värld, samtidigt som de historiska och trinutveckling har en överordnad förläa• 50 men för manövertänkandet , vilket ock­ doktrin och doktrinutveckling, vilket teoretiska kunskaperna tillvaratas. Det ringskraft, där utgångspunkten, nu och i så bör framgå i doktrinen. Det är dock av självklart har inneburit att diskussion hade förvisso varit intressant att diskute­ framtiden, bör vara densamma, nämligen yttersta vikt att den mänskliga dimensio­ och resonemang mer är på ett övergri• ra dessa frågeställningar, men jag anser teoretiska förställningar, där militär- och nen och de mänskliga faktorerna, som är pande plan än djupdykningar i detaljer. att det inte har varit nödvändigt. Oavsett konfliktteori har en nyckelroll, tillsam­ helt centrala i krig och konflikter, blir sty­ Jag kan nu konstatera att det har varit hur framtiden, framtida motståndare mans med de politiska målen och avsik­ rande för utformningen och nyttjandet av mycket intressant att studera och analy­ och krigföring ser ut menar jag att det är terna. Med detta resonemang torde slut­ de tekniska lösningarna. Detta resone­ sera ämnet med den utgångspunkten och nödvändigt att utgå ifrån ett teoretiskt satsen bli att en militär doktrin är och mang torde falla ut som en mogen frukt i jag tror också det är nödvändigt, om man perspektiv vid doktrinutveckling och ur måste vara resultatet av en deduktiv pro­ ett militärteoretiskt kapitel, som tar sin skall kunna ta fram de problemställning• teorin deducera en militär doktrin. Kri­ cess. utgångspunkt i krigets natur, där krig och ar som bör beaktas vid en doktrin utveck­ gets natur kommer fortfarande vara obe­ En annan viktig slutsats, som jag har konflikter beskrivs som en kamp mellan ling. Utgångspunkten i mina resonemang roende av tekniknivå och det kommer dragit under mitt arbete, är att det finns vilior, en dynamik i mänsklig interaktion. har varit en teoretisk ansats och analys. alltjämt i krig och konflikter vara frågan ett dialektiskt relationsförhållande och Avslutningsvis vill jag än en gång be­ För att underbygga resonemangen och om en kamp mellan viljor, i vilken den ett logiskt sammanhang mellan doktrin, tona att doktrinutveckling är ett helhets­ slutsatserna och därmed ge resultatet en mänskliga dimensionen är helt central. olika nivåer, ett antal begrepp och veten­ grepp och det är därmed av yttersta vikt större räckvidd har även olika länders Jag menar dock inte att ett teoretiskt skaplig metodik. Dessa sammanhang är att fortsatt svensk doktrinutveckling, om­ doktriner nyttjats som referens. Jag vill i perspektiv är den enda förklaringsmo• också av yttersta vikt att förstå. Jag häv• strukturering, materielanskaffning, utbild­ detta sammanhang passa på att betona dellen, utan olika förklaringsmodeller dar t.o.m. att det är den viktigaste pro­ ning med mera blir väl koordinerat, så att att de problemställningar som har pre­ kommer att komplettera varandra. Det blemställningen att beakta vid doktrin ut­ vi kan leva upp till vad vi säger i våra senterats i uppsatsen inte skall ses som en skall inte heller tolkas som att jag inte veckling. Vi kan av tidigare resonemang doktrindokument. sorts checklista vid doktrinutveckling, tror att framtida problemställningar och konstatera att en militär doktrin har sin utan de skall snarare ses som ett under­ teknikutveckling kommer att ha en bety­ bas i militär- och konfliktteori tillsam­ Avslutande reflektioner och lag för att sätta igång en tankeprocess delse vid doktrin utveckling, för det kom­ mans med de politiska målen och avsik­ slutsatser och reflektion över vad som bör beaktas i mer de säkerligen att ha. Men, som jag terna. En militär doktrin, i sin tur, utgör Doktrinutveckling är, som sagt, en myck­ en doktrinutvecklingsprocess. Således också tidigare har nämnt, gör jag en åt• ramen för hur strategins operationella di­ et komplex intellektuell process och går har min ambition inte varit, vilket inte skillnad mellan krigets karaktär och kri­ mension, militärstrategin, skall utformas. inte att betrakta endast utifrån en förkla• heller har varit syftet med arbetet, att ge gets natur eller inre väsen. Denna åtskill• Den militära doktrinen är således ett ringsmodell.51 Sammantaget gör detta att ett fullödigt svar på alla de problemställ• nad är viktig eftersom jag anser att de steg högre på abstraktionsskalan än mili­ de teoretiska utgångspunkterna kan fö• ningar som presenterats. Jag vill även be­ framtida problemställningarna tillsam­ tärstrategin. Militärstrategin, i sin tur, är refalla komplexa. Ämnesområdets bredd tona att arbetet bör läsas i sin helhet om mans med teknikutvecklingen kan kom­ en beskrivning av mål, medel och meto­ och omfattning gör det hela inte enklare resonemang och slutsatser skall förstås ma att påverka krigets karaktär, men der för hur de militära maktmedlen bör och man kan fråga sig om det överhuvud• till fullo, främst med hänsyn till att det inte krigets kärna, dess inre väsen. Det är användas och utnyttjas för att uppnå taget går att få någon klar bild av doktri­ inom det komplexa doktrinområdet också därför en doktrin bör ta utgångs• strategiska mål. Vi kan således uttrycka ner och doktrinutveckling. Med denna finns ett antal relationer mellan olika be­ punkt i det tidlösa, dvs. krigets natur. det som att strategins operationella di­ utgångspunkt torde det framstå att en grepp och fenomen som måste förstås Med mitt resonemang bör således den mension är en teori om tillvägagångssätt, teoretisk framställning inom doktrinom­ om de rätta slutsatserna skall kunna dras. militära doktrinen styra valet av tekno­ som utgörs av ett antal bärande ideer, en rådet inte är helt enkelt att skriva och jag Detta innebär också att det är svårt att logi för militärt bruk, även om jag är viss filosofi eller förhållningssätt. En mi-

284 285 Ii tär doktrin på denna nivå ( militärstrate• kallas ofta för taktiska doktriner, vilket, te, mig veterligen, inte presentats inom med ett manöverorienterat koncept får gisk doktrin) kommer således att be­ enligt min uppfattning, kan vara missvis­ svensk forskning tidigare. En förklaring, för den militära organisationen. Jag tän• handla de konceptuella grunderna för ande. En försvarsgrensdoktrin bör vara som jag också tidigare har nämnt, skulle ker då främst på organisationsstrukturer, användandet av militära maktmedel. Vi en nedbrytning av den försvarsmaktsge­ kunna vara att doktrinområdet inte har utbildning, träning och hur ny teknologi kan vidare konstatera att en doktrin mensamma operativa doktrinen och varit utsatt för ett vetenskapligt intresse, och nya vapensystem skall användas, kommer att genomsyra alla nivåer ell er skulle kunna ses som en del av det opera­ vilket i sin tur har medfört att de mer teo­ men även ledningsfilosofi med tillhöran• delar av den militära verksamheten. Det tiva doktrindokumentet En försvars• retiska aspekterna kommit i skymundan. de ledningssystem. är dock en mili/är doktrin som kommer grensdoktrin kommer således också att En empirisk ansats med en analys och att uttryckas i olika doktrindokument Ju behandla genomförandet av gemensam­ jämförelse av ett antal utländska doktri­ Sammanfattning lägre nivå av verksamheten som behand­ ma operationer men ur ett försvarsgrens• ner, där slutsatser och erfarenheter skul­ Framställningen har sin bakgrund i att las desto högre konkretiseringsgrad, ge­ perspektiv. Det är sedan detta doktrindo­ le kunna dras för svensk doktrinutveck­ doktrin och doktrinutveckling är ett ar­ nom att de bärande ideerna från högre kument som kommer att utgöra ett vik­ ling, hade utan tvekan berikat framställ• bete som under 1990-talet alltmer ham­ nivåer har brutits ned. Det råder således i tigt fundament eller de bärande ideerna ningen. Avsaknaden av en redovisad em­ nade i centrum i de flesta västländer och någon mening dialektiska relationsför• för den taktiska nivåns doktrindokument pirisk ansats får därmed ses som den så även i Sverige. Med Försvarsmaktens hållanden mellan begrepp och mellan som vi benämner reglemente. Vi kan allt­ största bristen med denna framställning. doktrinutvecklingsarbete som grund har doktrindokumenten på de olika nivåerna så för enkelhetens skull sammanfatta Det hade också varit önskvärt att studera jag således valt att studera modern dok­ i doktrin trädet. Vidare om det skall bli en doktrinutvecklingsprocessen på följande och analysera ryskt doktrinärt tänkande trinutveckling lite närmare. Syftet med tydlig koppling med en överlappning sätt: och doktrinutveckling lite mer på djupet, arbetet är att söka bidra med kunskap till mellan de olika dokumenten finns inget Militär- och konfliktteori tillsammans för att få ytterligare ett perspektiv på den pågående doktrinutvecklingen inom alternativ, processen måste vara "top­ doktrinområdet Det är min personliga Försvarsmakten. Förhoppningen är ock­ med politiska mål och avsikter~ mili­ down" och deduktiv till sin karaktär. Jag övertygelse att rysk doktrinutveckling, så att arbetet skall skapa underlag för tärdoktrin ~ ramen för utformning av menar alltså att en operativ doktrin skall militärstrategi, dvs. en teori om tillvä• teori- och begreppsapparat är av stort in­ fortsatt diskussion och reflektion inom vara en nedbrytning av de bärande ideer­ tresse. Att den ryska militära doktrinen det komplexa doktrinområdet, samt att gagångssäll ~ omsall till operativa na från den överordnade doktrinen, vil­ principer för utnyttjande! av strids­ sedan en lång tid tillbaka huvudsakligen läsaren får en ökad kännedom om och ket skall ta sig uttryck i en konkretisering krafterna, planering för genomföran• har skapats under en deduktiv process förståelse för vad som bör beaktas vid i operativa principer för stridskrafternas det av operationer av alla slag (opera­ gör det hela inte mindre intressant. Ovan modern doktrinutveckling. Arbetet tar utnyttjande. Det torde också krävas en nämnda brister med framställningen ut­ sin utgångspunkt i problemformulering­ tionskonstJ ~ nedbrytning till anvis­ konkretisering av principer för genom­ ningar för det praktiska handlandet, gör förhoppningsvis två tänkbara ansat­ en, vilka är de generella problemställning• förandet inom funktioner som ledning, som tar formen av ett reglemente. ser för fortsatt forskning, inom ämnes• ar som bör beaktas vid modern doktrinut­ logistik och underrättelsetjänst. En ope­ området doktrin och doktrinutveckling. veckling samt vilken påverkan och bety­ rativ doktrin kommer därmed att ha sin Avslutningsvis är min förhoppning att Under arbetets gång har ett antal intres­ delse dessa får för svensk doklrinutveck­ tyngdpunkt i genomförandet av operatio­ jag med mitt helhetsperspektiv på dok­ santa ämnen inom doktrinområdet på• ling. I arbetet belyses även frågeställ• ner, av alla slag, över hela konfliktskalan. trinområdet och en teoretisk förklarings• träffats, vilka inte har kunnat inkluderas ningen,på vilka doktrinära och teoretiska Med en tyngdpunkt i operativa principer modell har gett läsaren en ökad känne• till fullo inom arbetets omfång. Dessa grunder samt på vilka centrala begrepp och genomförandet av operationer blir dom om och förståelse för vad som bör ämnesområden utgör förhoppningsvis inom militärteorin en svensk doktrin bör också operationskonsten helt central. Ett beaktas vid modern doktrinutveckling. också möjliga framtida forskningsfält. vila . Den vetenskapliga metoden som an­ doktrindokument, som tar sig an den tak­ En fördel i detta sammanhang, som jag Ett ämnesområde som i närtid torde vara vänds är kvalitativ innehållsanalys med tiska nivån, kommer att vara ännu mer ser det, är att vi kan betrakta arbetets re­ av stort intresse för Försvarsmakten är en teoretisk forskningsansats. Det meto­ specifikt till sin kontext och kan säga ut­ sultat som tidlöst och oberoende av tek­ vilket tillvägagångssätt och vilka meto­ dologiska tillvägagångssättet är därmed i göras av rekommenderade handlingarför niknivå, åtminstone så länge väpnad strid der som skall användas vid implemente­ huvudsak (hypotetiskt-) deduktivt. Dok­ del praktiska hantverket och tar således utgör grunden för Försvarsmaktens ringen av en doktrin. Ett annat ämne trinområdets komplexitet och den itera­ formen av ett reglemente. I detta sam­ verksamhet och så länge det inte blir en inom doktrinområdet som kan vara värt tiva forskningsprocessen har medfört att manhang kan vi alltid fråga oss var en kursändring på politisk nivå. Som jag ti­ att studera och analysera lite mer på dju­ mitt sätt att arbeta också i vissa avseen­ försvarsgrensdoktrin hör hemma. De digare har nämnt har ett sådant här arbe- pet är vilka implikationer en doktrin den är av abduktiv karaktär.

286 287 Framställningen inleds med en bak­ kunna tormuleras en postttv teori om te, där det framstår att benämningen av som svar på vilken påverkan och bety­ grundsbeskrivning för att sätta in läsaren krig, även fast de s.k. krigföringens prin­ försvarsgrensdoktrinerna som taktiska delse dessa problemställningar får för i det komplexa doktrinområdet. Här pre­ ciper idag existerar. Just dessa krigföring• doktriner kan vara missvisande. svensk doktrinutveckling. Denna del in­ senteras några inledande tankar om dok­ ens principer är nästa teoretiska grund Vid en analys av doktrinutvecklings­ leds med en hypotesprövning av den i in­ trin och doktrinutveckling. Vidare be­ som behandlas. Vidare redovisas det teo­ processen framkommer det att doktrin­ ledningen av uppsatsen formulerade hy­ handlas de traditionella krigföringsnivå• retiska fundamentet i manöver- och ut­ utveckling är en levande process, som potesen, vilken behandlar militärteorins erna samt innebörden av begrepp som nötningsteorin och den indirekta meto­ måste genomföras kontinuerligt, vilket i betydelse för svensk doktrinutveckling. strategi, operationskonst, operationer, den. Den teoretiska ansatsen och analy­ sin tur talar för att det bör finnas en fast Vidare sker en diskussion kring den taktik och militärteori. Som avslutning sen avslutas med ett teoretiskt betraktel­ avdelad arbetsgrupp, som på heltid svarar svenska definitionen av doktrinbegrep­ på denna del beskrivs två militärteoretis• sesätt på sammanhangen mellan begrep­ för utvecklingsarbetet. Denna arbets­ pet och den starka kopplingen i svensk ka skolor, von Clausewitz med den tolk­ pen tyngdpunkt, avgörande punkter och grupp bör också ansvara för framtagning doktrinutveckling mellan organisations­ ande och reflekterande inriktningen och kritiska sårbarheter. Med detta synsätt och utformning av alla de i doktrinträdet nivåer och doktrinträdeL Det framkom­ Jornini med en lagbunden och positivis­ skapas också en rationalitet och bas för ingående doktrindokumenten. Vidare mer att utformningen av det svenska tisk inriktning, samt deras syn på krigets ett manövertänkande och en indirekt framstår det att utvecklingsprocessen doktrinträdet och benämningen av de natur och teoriers tillämpning, vilket i sin metod. bör vara deduktiv till sin karaktär, vilket olika doktrindokumenten bör ses över. tur påverkar en doktrins syfte, funktion Den teoretiska analysen visar att själ­ förstärks nu när det efter kalla krigets Doktrindokumenten bör på ett tydligare och utformning. va definitionen av doktrinbegreppet är slut krävs en djupare teoretisk grund (mi­ sätt ta utgångspunkt i genomförandet av Framställningen, som är teoretisk, be­ mycket central vid doktrin utveckling. Vi­ litär- och konfliktteori) att stå på. Bara operationer och inte vara så hårt knutna handlar olika teorier och strategier och dare framstår att en definition inte kan för att processen är deduktiv till sin ka­ till organisationsnivåer. En diskussion skulle därmed kunna ses som teorian­ fastslås innan doktrinens syfte och funk­ raktär får den dock inte hindra att tillva­ om den svenska doktrinutvecklingspro­ knuten. Men för att ytterligare öka för­ tion är utredd. Det framkommer också rata praktiska erfarenheter. Vidare be­ cessen ger vid handen att den, på ett tyd­ klaringsmöjligheterna inom det kom­ att doktrinens viktigaste funktioner är handlas doktrinutveckling ur perspekti­ ligare sätt, bör ta utgångspunkt i teoretis­ plexa doktrinområdet teorianknyts även att bibringa kunskap, skapa förståelse vet "top-down" eller "bottom-up". Dok­ ka föreställningar, som militär- och kon­ dessa teorier, genom en teoretisk analys och utgöra en vägledning. I analysen trinutveckling skall ses som ett helhets­ .fliktteori. Det deduktiva i processen bör av teoribildningar - en teorianknytning framkommer även att kopplingen mellan grepp, vilket innebär att det måste råda således prioriteras ytterligare. Vidare av andra ordningen. Arbetets teoretiska organisationsnivåer och doktrin är myck­ överensstämmelse mellan politisk mål• konstateras det att det finns en risk att ansats och analys, som är uppdelad i två et stark, men om doktriner skall bli me­ sättning, doktrin, tillgängliga stridskraf­ det i svensk doktrinutveckling utvecklas delar, tar utgångspunkt i militärteoretis­ ningsfulla bör dessa hållas isär. Det är ter och uppgift. En "top-down" metod är fem olika doktriner som skenar i olika ka resonemang och är av begreppsutre­ syftet med verksamheten som avgör på därmed att föredra. En sådan metod un­ riktningar, med hänsyn till vald arbets­ dande karaktär. Den första delen be­ vilken nivå en enhet verkar och följaktli• derlättar också att det blir en tydlig metod. Reflektionerna och tankarna handlar doktrinbegreppet och ett antal gen om en doktrin är strategisk, operativ koppling mellan de olika doktrindoku­ kring svensk doktrinutveckling avslutas till doktrin närliggande begrepp såsom eller taktisk. Vidare konstateras det att menten. Analysen av doktrinutvecklings­ med påståendet att svensk doktrinut­ koncept, policy, principer och strategi, en doktrin bör omfatta hela det militära processen avslutas med ett resonemang veckling och manövertänkande måste ta men även den s. k. doktrinhierarkin. Den försvarets verksamhet och kan behöva om doktrinens tidsmässiga giltighet, samt utgångspunkt från ett militärteoretiskt andra delen behandlar ett antal teoretis­ uttryckas i flera doktrindokument som hur en doktrin skall bli funktionell, där resonemang och inte från en visionär del ka grunder, ur ett militärteoretiskt per­ tar sig an olika nivåer eller delar av verk­ den viktigaste aspekten är att en doktrin om ett nätverksbaserat försvar. spektiv, som en doktrin kan vila på. In­ samheten. Det är dock inte trågan om under inga som helst förhållanden får bli Som avslutning på arbetet redovisas ledningsvis behandlas krigets natur, dvs. flera militära doktriner utan det är en mi­ upphöjd till en dogm. några avslutande reflektioner tillsam­ kriget som ett ickelinjärt fenomen. Det litär doktrin som uttrycks i olika doktrin­ I framställningen sker även några re­ mans med arbetets viktigaste slutsats. Es­ ickelinjära och oförutsägbara i krigets dokument, där underordnade doktrindo­ flektioner och tankar kring fortsatt sensen är att det råder ett dialektiskt rela­ natur kommer att innebära att gapet kument är en konkretisering av de bä• svensk doktrinutveckling, med utgångs• tionsförhållande och ett logiskt samman­ mellan krigets teori och praktik aldrig rande ideerna från den överordnade punkt från tidigare redovisade problem­ hang mellan doktrin, olika nivåer, ett an­ helt kan överbryggas, vilket, i sin tur, doktrinen. l analysen behandlas vidare ställningar som bör beaktas vid doktrin­ tal begrepp och vetenskaplig metodik. innebär att det inte heller kommer att skillnaden mellan doktrin och reglemen- utveckling. Den delen kan därmed ses Ur militär- och konfliktteori tillsammans

288 289 11 FHS skrivelse 19 y Air Land Battle Doctrine, 1988, med politiska mål och avsikter deduceras gisk forskning och utveckling är sannolikhe­ Försvarshögskolan, the U.S. Ann 400:61155, FHS yurande över "Remiss l - Mi­ s.21 en militär doktrin. Doktrinen utgör se­ ten större att teknologin styr doktrinutveck­ litiirstrategisk doktrin". 2001-09-07, s.3. " Dok­ t på dan ramen för utformning av militärstra• lingen. Silwer,A., " Jämför med det organisatoriska synsätte trinehjulet besk river doktrineutvikling og - doktrinutveckling där styrningen inte är ett tegin, vilken i sin tur omsätts till operativa Svensk luftkrigsdoktrin och doktrinprocess, vedlikehold som en kontinuerlig prosess. Det resultat av en formal iserad process utan av en av stridskraf­ 1997, s.l22. Jämför även med ett strukturellt principer för utnyttjandet er derfor viktigt at Forsvaret etablerar et ele­ informell process där olika perspektiv på doktrinutveckling, se vidare i reellt existerande terna. På den taktiska nivån bryts sedan ment i sin organisasjon som kan iva reta denne strävar efter att uppnå olika uppsatsens teori- och forsk ningsanknytning. intressegrupper dessa principer ned till anvisningar för funksjonen på permanent basis. En policy for uppsatsens första del i TiS nr l l " Doctrine evolves in response to changes in mål. Se även det praktiska handlandet och tar formen et slikt doktrinelement må ta hensyn til både 2003, teori- och fo rskningsanknytning. the political or strategic background, in the Det finns således inget ut vi kling og vedlikehold av den fell esoperati­ av ett reglemente. light of experience, or as a resull of new tech­ '" Forsvarets fellesoperative doktrine, del B. ve doktrine, koordinering og styrning av det alternativ, en doktrinutvecklingsprocess nology. In turn, it influences the way in which Operasjoner, 2000, s.209 grenvise doktrinsamarbeidet [ .. . ] samt beho­ måste vara "top-down" och deduktiv till policy and plans are developed, forces organi­ 20 vet for kompetensevedlikhold og utvikling." Design for Military Operalions - TheBritish sin karaktär. Framställningen avslutas zed and trained, and equipment is procured." Forsvarets fellesoperative doktrine, del A, Military Doctrine Army Code No 71451, 1996, forskning Defence Doctrine, JW P 0-01, Joinl War­ med att förslag på fortsatt British Grunnlag, 2000, s.18 kap 4 inom doktrinområdet presenteras. fare Publication, 1997, s.1.2 21 12 Drew, D. M. , " lnventing a doctrine process", Försvarshögskolan, FHS skrivelse 19 7 Watts, B. D., Air Power ]ou mal nr 4, 1995 400:61155, FI-IS yttrande över "Remiss l - Mi­ and War , 1996, Air and litärstrategisk doktrin", 2001-09-07, s. l Noter Doctrine, Technology 13 Det skall i detta sammanhang påpekas att e Doctrinal Symposium Maxwell AFB, 1 Begreppet doktrinhjul är en benämning som Spac när rysk begreppsapparat och militärteoretis­ " Design for Military Operations - The Brilish , Alabama, 30/4-1/5 1996. http:// ofta förekommer i d en militärteoretiska litte­ Montgomery ka synsäll alltmer har kommit att accepteras i Militm·y DoctrineArmy Code No 71451,1996, raturen och i doktriner främst för att proces­ www.airpower.maxwell.af.mil/airchronicles/ västvärlden, har även amerikansk doktrinut­ kap l cc/watts.doc, 2001-11-23 sen aldrig avstannar. Forsvarets fellesoperative veckl ing kommit att bli deduktiv till sin karak­ 23 British Maritime Doctrine, BR 1806, seeond 8 doktrine, del A , Grunnlag, 2000, s. 15f. Se även Genom en diskussion om begreppet strategisk tär. Se även uppsatsen första del i TiS nr l / edition, 1999, s.174 - Mili­ kultur blir det tydligt att både det strategiska respektive deduktiv me­ Rekkedal, N. M. , Moderne krigskunst 2003, där en induktiv " Ibid., s.l82 taermaktunder omforming, 2001, s.379f. tänkandet och utförandet kommer vara olika i tod förklaras närmare. 25 stora och små stater, i kust- och kontincntalsta­ Boox, M., et. al., "En doktrin och dess konse­ 2 Begreppet har sitt ursprung i sovjetiskt tän• " En abduktiv process utgår ifrån empiriska ter, teknologiskt avancerade länder och i ut­ kvenser" i Claesson, M. , Ericson, L. och Matt­ kande som under 1970- och det tidiga 1980-ta­ fakta liksom induktionen men avvisar inte vecklingsländer. Detta innebär också att mili­ son, P A. (red.), Manövertänkande - Essäer let identifierade en fundamental förändring teoretiska föreställningar och ligger i så måtto tärstrategin och den operativa strategin kom­ kring teori och praktisk tillämpning, 2001, s.179 militärtekniska området. Numera tvis­ närmare en deduktiv process. Alvesson, M. på det 2 mer att viktläggas olika i samhällen eller stater " Cedergren, A., "Militära doktriner - har dc tar militära tänkare och debattörer om det är och Sköldberg, K., med sinsemellan olika förutsättningar. För• betydelse för utbildning av officerare och för• en revolution eller evolution. Se bl.a. Gray, C. Tolkning och reflektion - Vetenskap5filoso.fi svarshögskolan, FHS skrivelse 19 400:61155, band?" i Claesson, M., E ricson, L. och Matt­ S. , Exploration in strategy, 1998, Ulfving, L. . och kvalitativ metod, 1994, s.42 FHS yttrande över "Remiss l - Militiirstrategisk son, P. A. (red.), Manöverlänkande - Essäer "Revolution in Military Affairs - myt eller 15 Drew, D. M., "lnventing a doctrine process", , s.191 N., doktrin", 2001-09-07, s.3f. För en diskussion om kring teori och praktisk tillämpning, 2001 verklighet", KkrVA-HT 212001, Zetterling, A i r Power ]ou mal nr 4, 1995 begreppet strategisk kultur, se G ra y, C. S. , Mo­ 27 "Revolution in Military Affairs - en myt'', Försvarsmakten, HKV skrivelse 19 dern Strategy, 1999, s.129-151, se även begrep­ 16 Generella för- och nackdelar med dc två KkrVA-1-/T 5/1999, O ' Hanlon, M. , Technolo­ 400:74754, Remiss 2- Militärstrategisk doktrin, pet strategiska mönster i Beaufre, A., Modem metoderna som försvarsplaneringsansats be­ gical Change and the Fwure of Warfare, 2000 2001-12-07, s. l strategi för .fred och krig, 2002, s.25-29 handlas i Lignell, M. et. al. , Att värdera opera­ samt Owens, B. och Offley, E., Lift i ng the fog '·' Ag Markstridsdoktrin, Militärteoretiskt text­ tiv försvarsformåga - definitioner och fdrslag, ofwar,2000. • Ett förslag till doktrinutvecklingsprocess dis­ linderlag till svensk markstridsdoktrin, utkast kuteras utförligt i Drew, D. M., " lnventing a FOA-rapport juni 1998, s. l 06-108 3 Pall in , K., och Lagerlöf, J., "Krigets dimmor (ej rubriksatt), 2002, kap l Journal nr 4, 17 Ett bra exempel på sådan överensstämmelse doctrinc process", Air Power 2 eller krig på räls?", FOA-tidningen nr 4 okto­ " Ag Markstridsdoktrin, Militärteoretiskttext• 1995. Ideer kan även fås från Holley Jr, l. B., är tyska Wehrmacht och deras " Blixtkrigsdok­ ber 1999, s.9 underlag till svensk markstridsdoktrin, wkast "The Doctrinal Process: Some Suggested trin", framförallt under början av andra (ej mbriksatt), 2002, kap l ' U.S. Marine Corps Doctrinal Publications, Steps", i Militm·y Review april/ 1979, samt Hol­ världskriget (anfallet mot Frankrike 1940). 311 Warfighting MCDP l , 1997,Foreword ley Jr. l. B. , "Fifty Questions for Doctrine Wri­ Se Posen, B. R., 111e Sources of Military Doc­ Den ena representeras av von Clausewitz 5 Rekkedal, N. M. , Moderne krigskunst- Mili­ ters", Air Power Journal nr 3 1997. trine, 1984, se även Berg, P. , On the Threshold? och står för den mer tolkande, reflekterande Options, and och skapande ansatsen. som har sin grund i taermaktunder omforming, 2001 , s.135 10 Drew. D. M .. "Tnventing a doctrine process". Nuc/ear Fears. Conventional 6 Doctrinal Compatibility - A Strategic Study of hermeneutiken. Den andra skolan har sin För ett land med små resurser för teknolo- Air Power Journal n r 4, 1995

290 291 grund i positivismen och står för det mer lag­ lats, Forsvarets fell esoperative cloktrine, vilket studeras för att öka kunskape n och fö rståel­ ring 1945-1975, 1999. D etta är i och fö r sig inte bundna och rationella och representeras av är e n gemensam doktrin som har sin tyngel­ sen för krigföring och ett manövertänkande. unikt för Sverige, utan ett statisk tänkande vi­ Jomini. D e två skolorna behandlas utförligt i punkt i gemensamma ope rationer. (Förf. (Förf. an m.) sade s ig tydligt även i västli gt doktrinärt tän• de n första de len av uppsatsen i TiS nr 112003. anm.) " Rckkedal, N. M., Modem e krigskunsl - Mili­ kande unde r kalla kriget. Det var först när 11 Baltle-doktrine n publice rades 1982 · Det är framförallt von Clausewitz syn på " När det gäll er begrepps inne börd får vi nog taermakl under omforming, 2001, s.416f. AirLand som en börja n till nytänkande uppvisades. kriget som ett icke linjärt fenomen som har få tt lära oss att leva med att de kommer att för­ "'Om svensk tradition och kultur. se bl. a. Bau­ (Förf. anm.) genomslag i dagens moderna doktriner. Ame­ ändras över tiden. De t är he lt enke lt normalt din, A., ''Traditio ne llt svensk manöve rtä nkan­ 9 rikanska marinkårens doktrindokument (Ma­ för ett språ ks utveckling och knappast möjligt de och uppdragsbaserad ledning" i C laesson, ' Lind, W. S., "The Theory and Practice of rine Corps Doctrina l Publications, MCDP) att förhindra. Av denna anledning är det d esto M. , Ericson, L. och Mattson, P A. (red.), Ma­ Maneuver Warfare" i Hooker, R. D. (red.). har på ett mycket tydligt sätt anammat dessa viktigare att ha en djupare fö rståelse för be­ növeniinkande - Essäer kring teori och prak­ Maneuver Warfirre -An Anthology. 1993, s. lO ideer, tillsammans med en t eoretisk grund greppe ns olika inne börde r. Det kanske vore tisk Ii/lämpning, 200 l. s.24 1-252 5° Försvarshögskolan, FHS skri velse 19 frå n k aos- och komplexitetsteorin. Se bl.a. önskvärt med exakta innebörde r hos begrep­ " R ekkeclal, N. M. , Moden te krigskunsl- Mili­ 400:60324, Fl !S yllrande över "Remiss 2- Mi­ Bassford. C., Doclrinal Comp/exily - Nonlin ­ pen, me n det är troligen ett mål som är omöj­ laermakl under omforming, 2001, s.362f. Se litärstralegisk doktrin", 2002-02-28, s. l f. eari/y in Marine Corps Doclrine, 1998. http:// ligt a tt uppnå. Ag Markstridsdoktrin, Militär• även Lind, W. S., Maneuver Wmfare Iland­ " Olika perspektiv och förklaringsmodeller på www.clausewitz.com/CWZHO M E/Complex/ teoreliskl textunderlag fil! svensk markslrids­ book, 1985, s.24 doktrinutveckling behandlas i uppsatsens för• DOCTNEW.htm, 200 1-11-12. Von Clausewitz doklrin, utkast (ej mbriksatl), 2002. kap l "Se bl. a. Wallerfclt , B.,Si vispacem-para bel­ sta del i TiS nr 1/2003 under rubriken Teori­ teorier och syn p å krigets natur utgör även en "Försvarshögsko la n, FHS skrivelse 19 tum: svensk säkerhelspolilik och krigsplane- och forskningsanknytning. teoretisk grund i b åde norsk och brittisk dok­ 400:61155, FHS y11rande över "Remiss l - Mi­ trinut veckling. li!ärSfr{llegisk doktrin", 2001-09-07, s.3 32 ving. L., Spegellabyrinten - Operativ-s!ra­ 0 Ulf ' Vid skrivandels s tund uppfatta r jag det som tegisk underrä/lelseljänsl, Något om leori, em­ att armen är på väg att skriva ett r eglemente, piri och me!od, 2002, s.28 och Johansson, A. W. , att ma rine n i stort sett har översatt elen brittis­ Europas krig. 1994, s.66 ka ma rina doktrinen och att luftstridskrafte r­ 33 Militärstrategisk doktrin syftar till att för• nas doktrin handlar om luftmakt i allmiinhct. Utveckling och integrering i marin miljö klara och förmedla ett gemensamt betraktel­ " Pallin, K. och Andersson, M., "Försvars• sesätt och en gemensam nomenklatur för an­ makte ns insatsmetod - m anövertänkanclc", vändande av militära medel och me toder. Mi ­ KkrVA -ffT, 21200 1, s.29f.f. litärstrategisk doktrin behandlar i första hand ""In the ne w strategic circumstances, a the01·y vår militärstrategi men förmedlar också bud­ of the use of military force based principal ly skapet om vårt sätt att använda militära mede l upon the philosophy of Manoeuvre Warfare is - manöve rtänkande. Försvarsma kte n, HKV appropriate." British Marilime Doclrine, BR skrive lse 19 400:74754, Remiss 2- Militärstra• 1806, seeond editio n, 1999, s.170. "The princip­ legisk dolarin, 2001-12-07, s.7 Aerotech1elub är tjänsteföretaget som är den naturliga partnern till les and thought process that underpin the the­ 3 . ' Försva rsmakten, HKV skrive lse 19 ory of manoeuvre warfm·e are equally applica­ systemägare och systemleverantörer 400:74754. Remiss 2 - Militärslralegisk dokfri n, ble to Operations Other Than War. This be­ Vi kan utveckla och integrera nya moderna lösningar och funktion­ 2001-12-07,s.7 cause the successful applicatio n of manocu­ er i befintliga system och p å det sättet förlänga systemens livslängd. " l svensk doktrinutveckling benämns dok­ vrist approach in spires a particular attitude or Våra drift- och underhållslösningar säkerställer också lång livslängd trinerna, militärstrategisk doktrin. operativ mind and a methocl of analysist hat is relevant och driftsäkerhet. doktrin, ma rkstrids-, sjöstrids- och luftstrids­ to an y circumstances involving the use of mili­ Tekniskt systemstöd och underhåll av fartygssystem är en viktig doktrin. De tre försvarsgrensdoktrinerna be­ tary fo rce to resolve conflict." Design for Mili­ nämns iiven ofta taktiska doktriner. (Förf. lary Opermions - The British Military Doclri­ del av vår verksamhet. Här har vi mångårig erfarenhet, som är till an m.) ne Arm y Code No 7!45!, 1996, kap l nytta för våra kunder, när nya funktioner utvecklas eller när nya lös• 36 Försvarshögskolan, FHS skrivelse 19 " "Försvarsmaktens insatsmetod är manöver­ ningar skapas. 400:60324, FHS yltrande över "Remiss 2- Mi­ tänkande." Försvarsmakten. H K V skrivelse 19 li!ärslrategisk dokll·in "', 2002-02-28, s.3 400:74754, Remiss 2- Mililärstralegisk doktrin, www.aerotechtelub.se 17 Jämför med norsk doktrinutveckling där en 2001-12-07, s.51 ~~AerotechTelub • ETT FÖRETAG l SAAB GRUPPEN försvarsmaktsgemensam doktrin har utveck- " Däre mot kan ryska tankesätt analyseras och

292 293 Bokanmälan uppfinnaren Gustaf von Sydow. Dennes J 58 nämns att stång- ocl1 tackjärn fördes märkliga och för de flesta säkert okända ut från "järnvägen" vid Slussen i Stock­ livsgärning lyfts här fram av möbelkon• holm. Säkerligen åsyftas Järnvågen.) Känt och okänt- i lockande blandning servatorn och författaren Per Westberg. Marinmuseet och dess vänförening von Sydow har kanske blivit bortglömd har all heder av denna intressanta årsbok Marinmuseets årsbok 2003 har ett bro­ n alen och Medelhavet. Avsteg från givna då han verkat "i skuggan av den store med många och omväxlande bidrag av kigt innehåll fördelat på 13 uppsatser av order, till exempel under hot från engel­ Chapman", Samuel Owen, m fl. (På sid kunniga och välskrivande författare. mycket skiftande omfång, varav inte ska eskadrar, kunde medföra dödsstraff. Per Jnsulander mindre än sju är skrivna av ingenjören Kände Torsten Hagman till dessa episo­ och författaren Yngve Malmquist. Den­ der, när han nödgades överlämna sina ja­ MARINMUSEUM ÅRSBOK 2003 ne står bland annat för den absolut kor­ gare vid Färöarna 1940? Karlskrona 2003 taste på blott två sidor text, vilka dock Anläggningen av örlogsbasen och sta­ 255 sidor, väl illustrerad ger en intressant bild av gångna tiders fö• den Karlskrona i slutet av 1600-talet retagsamhet. Boktryckaren och författa­ skildras i årsbokens inledande kapitel av ren Nils Abrahamson fortsätter sin serie fil. kand. Urve Lepasoon, tidigare expert NO HIGHER PURPOSE- Royal Ganadian Navy's porträtt av sjömilitära författare med att i byggnadsvård och stilhistoria vid Bo­ operationer under andra världskriget 1939-43 skildra Richard Melander, som verkade verket. Varvet kom att bli en av landets kring förra sekelskiftet. Denne var bland största arbetsplatser och upprättandet av Utan Kanadas och dess flottas helhjärta• uppbyggnad av sjöstridskrafterna, d v s i annat "pappa" till dikterna om Frasse en stadsplan för bebyggelse på en sam­ de hjälp de första krigsåren är sannolik­ första hand sådana som skulle skydda de och Klaura på klingande björkholmska ling större och mindre öar måste ha er­ heten stor för att Storbritanniens livlina nordatlantiska konvojerna. Längre fram (ej att förväxla med Bertil Jacobsens Frit­ bjudit svårigheter. Varv, befästningar, of­ västerut hade brustit. Följderna härav sattes dock kanadensiska jagare och ze Pettson). Uppsatsen redovisar även fentliga byggnader och bostäder konku­ skulle ur många synvinklar ha blivit kata­ främst korvetter in även längre söderut kortfattat Melanders förfäder i tre gene­ rerade om utrymmet. Utvecklingen av strofala för öriket och för resten av det vid de nordamerikanska kusterna samt rationer - alla sjöofficerare. Själv blev dockprojekten är mycket intressant. Till härtagna Europa. Det senare scenariot ända in i Medelhavet i samband med han lantmilitär, men hade nöjet att få denna stad, vid mitten av 1700-talet den framgår av Winston Churchills verk "Det Operation ''Torch", den allierade land­ göra en seglats med korvetten Freja tredje största till folkmängden, förlades andra världskriget", det förra med all stigningen i Nordafrika. 1895-96. En intressant personlighet. flottans kadettskola år 1756. Dess före­ önskvärd tydlighet av denna del av den Bokens inledande kapitel behandlar Läsaren får göra en dykning långt ner gångare, dess organisation, verksamhet kanadensiska sjökrigshistorien. uppbyggnadsskedet (Planning, Mobiliza­ i nordisk förhistorisk tid med hjälp av och utveckling beskrivs av fil. mag. 1110- Mycket har skrivits om det s.k. "Sla­ tion and War) och kan för en icke kana­ länsantikvarien Ann-Beate Killander. mas Roth. Personporträtten är förhållan• get om Atlanten", men detalj- och ögon• densisk läsare kännas väl detaljerat och Utgående från fyndet av en båtgrav i devis många. Ett av dem handlar om vittnesskildringarna i den här boken tor­ tungt. Recensenten avråder dock att ta Angerum serverar hon en översikt av "Dristighetens kölherre", Johan Puke, de överträffa det mesta i genren. Uppen­ detta till intäkt för att lägga ifrån sig bo­ nordiska båtgravar och begravningscere­ sedermera greve, generalamiral och en barligen för att författarna, beprövade ken. Denna är i fortsättningen tvärtom monier för mer än tusen år sedan. Auge­ av "rikets herrar". (Det vore intressant historiker och forskare, givetvis velat mycket spännande och intressant. De rumfyndet är hittills det äldsta i sitt slag i att få veta hur ordet "kölherre" kommit framhålla sina egna landsmäns uppoff­ vanligaste kunskaperna om vad som un­ vårt land. Yngve Malmquist spänner över till och vad det egentligen betyder.) Pu­ rande insatser. Kanadensarna startade der kriget tilldrog sig vid Kanadas kuster ett vitt område, från skeppsbyggeri - kes enastående militära karriär, bland 1939 mer eller mindre från noll (svenska inskränker sig till striderna kring atlant­ främst om bröderna Chapman - till ka­ annat i utländsk tjänst, beskrivs. Hans flottans storlek vid denna tidpunkt fram­ konvojerna Halifax - Nordirland. 1942 peri, inklusive svenska försök att stoppa privatperson får viss belysning genom de står närmast som en stormakts i jämfö• förde emellertid tyska ubåtar sjökriget barbareskstaternas verksamhet i Medel­ brev hans maka efterlämnat. Den intres­ relse), resultatet av en politiskt till för• långt in på Kanadas knutar, ja ända in i havet. Merendels är det föga kända hän• santa uppsatsen är författad av fil. mag. svaret mycket njugg inställning. För• St. Lawrencefloden och helt nära städer delser. Svenska örlogsfartyg hade under Erik Wallström. svarspolitiken tog emellertid under hän• och samhällen. De sänkningar av han­ Napoleonkrigen ansvar för skydd av Anmälarens favorit bland alla goda delsernas tryck en helt annan vändning, delsfartyg, som där förekom, väckte stor konvojer genom Nordsjön, Engelska ka- bidrag handlar om skeppsbyggaren och varvid intet fick hindra snabbast möjliga oro bland allmänheten, vilken högljutt

294 295 krävde politiker och marinen p å effekti­ spioner på Stilla Havssidan, vilket var Av det ovan sagda bör framgå att NO publikation som denna, osedvanligt lätt• va motåtgärder. Detta var emellertid lät• helt fel. Fiskarna berövades sin yrkesut­ HIGHER PURPOSE varmt kan rekom- samt med glimtar av anglosachsisk hu- tare sagt än gjort. övning och deras båtar fördes till särskil• menderas till den sjöhistoriskt intressera- mor. Materiellt lyckades man visserligen da kontrollhamnar. När USA efter Mid­ de läsaren. Språket är dessutom, för en .Jarl Ellsen åstadkomma en påtaglig förstärkning av wayslaget skulle återta av Japan ockupe­ flottan. Hela 123 korvetter förutom ett rade öar i A leuterna begärde man och NO HIGHER PURPOSE VANWELL PUBLISHING Ltd stort antal minsvepare sjösattes på kana­ fick förstärkning av kanadensiska flot­ Volym Il, del1 St Catherines, Ontario, Kanada L2R 7S2 densiska varv fram till 1945, utgörande tan, som satte in nästan allt man hade av W A B Douglas, Roger Sarty, Michael 605 sidor, 5 bilagor drygt hälften av atlanteskorterna. Man örlogsfartyg i Stilla Havet. Kriget skulle Whitby m. fl. stampade dock inte lika lätt fram den faktiskt komma mycket nära den kana­ skickliga och erfarna personal, som kräv• elensiska västkusten, när japanska ubåtar des för att kunna bemanna och hantera i två omgångar idkade kustbeskjutning HMS Glamorgan i Falklandskriget alla dessa fartyg. Genomgående i boken av några mindre sa mhällen och fyrplat­ är engelska klagomål över de dåligt ut­ ser utan mera nämnvärt resultat för japa­ Det är nu drygt 20 år sedan Falklandskri­ söderut och deltaga i operationen mot bildade kanadensiska sjöofficerarna och nerna än att försöka skrämma sina fien­ get slutade. Många har skrivit mycket om Falklandsöarna. Glamorgans huvudupp­ deras taktiska ledare. Jagarbesättningar• der på andra siclan av Stilla Havet. denna svåra tid för de inblandade. Än gifter bestod i att utgöra skydel åt de livs­ na, som prioriterades, hade dock bättre Ett smakprov på en av de många ba­ idag kommer nya böcker ut. Den senaste, viktiga hangarfartygen samt att som en av rykte. Korvettbefälet kämpade emeller­ taljskilclringarna är när författarna vill utgiven 2002, heter Orcleal on Exocet. "de tre musketörerna" nattligen genom­ tid till man nästan stupade av utmattning. visa, dels hur en oerfaren korvettchef, Denna bok anser jag kompletterar på ett föra kustbeskjutning mot öarna. Dessa se­ Efter flera dygn på bryggan var det dels en lika oerfaren tysk ubåtschef möt• bra sätt beskrivningarna över främst sjö• nare insatser var av den omfattningen att mången fartygschef som fick bäras ner i tes i Atlanten. Korvetten hade fått as­ kriget och är lite av elen saknade länken. hennes eldrör mer eller mindre kroknade sin hytt. Till krigets allmänna påfrest• dickontakt och satte, efter att ha tappat Vi har tidigare läst och följt förbandsche• och blev fullständigt utskjutna. Ett antal ningar kom det hårda vädret i trakterna denna, in ett sjunkbombanfall på måfå. fen, Aclmiral Sanely Woodward i hans haverier på vapensystem m.m. fick henne kring Grönland och Island. Inte i manna­ Till korvettchefens förvåning uppenba­ bok "100 dagar" om hans funderingar att tidvis behöva gå till ett speciellt under­ minne hade man upplevt så många och rade sig ubåten i ytläge på en nära mö• och tankar på sin nivå att leda förbandet hållsområde, TRALA (Tug Repair And ihärdiga stormar som 1941-42. tande kurs, uppenbarligen skadad. Farty­ och operationen och med diskussionerna Logistic Aera) och periodvis ta ansvaret Den kanadensiska marinledningen gen passerade varandra på någon meters på den högsta militära och politiska ni­ för verksamheten där. Vi får detaljerade var väl medveten om de personella pro­ avstånd, varvid korvettchefen till sin häp• vån. Därefter kom boken Eldunderstöd inblickar i bunkringar till sjöss i hårt vä• blemen, men den ständiga tillförseln av nad fick se hur en man hoppade från av Chris Craig, där vi får följa en fartygs­ der, mörker och dålig sikt, underhållsin• nya enheter spridde ut det kunniga befä• ubåten och landade på korvettens akter­ chef ombord på HMS Alacrity i hans satser med biträde av bl. a. Stena Seas­ let än mer. Slutligen ingrep den berömde däck. Ännu mer häpen blev han dock, tankar och funderingar. Vi kan redan här preacl. Fantastiska insatser som satte stora chefen för "The Western Approaches" när det visade sig vara ubåtschefen själv uppleva att det gungar lite mer på hans krav på de enskilda besättningsmännens amiralen Sir Max Horton. Han tvingade som övergav sitt fartyg! nivå än på förbandschefens och vi får en kunskaper och skicklighet. fram en bättre kanadensisk utbildning Boken innehåller mängder av sådana bild hur han upplever ansvaret gentemot Ibland har man glömt att fundera på genom att acceptera färre eskortenheter närbilder från de hårda striderna under sin besättning och funderingar i förhål• hur unelerhållet kom till unclerhållsen• i konvojerna, i varje fall tills utbildnings­ Atlantslaget Dessa synes vara frukten av lande till sin överordnade förbandschef. heterna. Men i boken får vi följa hur det­ problemen lösts. Detta gav snart frukt i ett mycket gediget forskningsarbete. Den senaste boken Ordeal by Exocet är ta går till. Hercules C 130, som fall­ form av sänkta tyska ubåtar på västra si­ Loggböcker, stridsdagböcker, taktiska skriven av lan lnskip, som var tjänste• skärmsfäller i södra Atlanten, i ofta tufft dan av Atlanten liksom i Medelhavet. signalböcker, personliga och andra skri­ grenschef ombord på HMS Glamorgan. väder. Detta ställde krav på gott sjöman• Författarna behandlar i ett särskilt velser både på allierad och på tysk sida Vi kommer i denna bok närmare den en­ skap att i mindre båtar gå ut och tillsam­ kapitel vad som hände efter Pearl Har­ har studerats med källanvisningar direkt skilde besättningsmannens upplevelser. mans med helikoptrar fånga upp denna bour. Kanadensiska sjökrigsledningen i fotnoter på respektive sida, vilket inne­ Boken är skriven i dagboksform. last. Det var inte bara last som kom, utan misstänkte att så gott som samtliga fiska­ bär att läsaren slipper slå fram och tillba­ HMS Glamorgan var en av de första ibland fälldes nya SAS-förband ner i At­ re av japansk härkomst fungerade som ka i en notapparat sist i boken. enheterna som fick order att förflytta sig lanten.

296 297 HMS Glamorgan drabbades en av de levnad. Samtidigt beskrivs den enskildes sista dagarna av operationen under ett möte med krigets faror och fasor, på• kustbeskjutningsuppdrag av en träff av frestningar och död, begravningar till en Exocet. Det var en av de som argenti­ sjöss, och dess påverkningar på fartygets narna hade lyckats framgruppera som besättning. Samtidigt beskrivs fundering­ kustrobot Fartyget blev och är ett av de arna om jag hade gjorts så istället hade få örlogsfartyg som överlevt en sjörobot• det ... !!?? träff. Det finns ett antal förklaringar till Minnena och upplevelserna har sa tt att detta inträffade. Engelsmännen hade djupa spår i HMS Glamorgans besätt• inte lyckats i sin underrättelsetjänst och ning. Spår som man fortfarande vid­ spaning. De trodde att kustroboten var makthåller via sin egen hemsida grupperad på en udde men i verkligheten www.hmsglamorgan.co.uk. var den på en annan udde. Med detta slutligen ett litet svenskt kuriosum som ingångsvärde trodde fartygschefen kring detta fartyg. HMS G lamorgan sål• att de hade passerat ut ur riskområdet des senare till Chile och fick namnet Al­ och att man därmed kunde gå ner i be­ mirante Latorre, namnet som tidigare redskap ombord kunna bereda besätt• burits av vår egen f.d. kryssare Göta Le­ ningen viss vi la. HMS Glamorgan hade jon under hennes tjänst i den chilenska bråttom att ansluta till hangarfartygen mannen. för att lösa sina skyddsuppgifter. Rolf' Edwardson I boken skildras väl besättningens ar­ bete med att ta hand om sitt skadade far­ ORDEAL BY EXOCET tyg, såväl människor som materiel. Ingå• Ian Inskip ende beskrivs räddningstjänsten, den en­ Förlag: Chatham Publishing 2002 skildes insatser och betydelse för över- ISBN 186176 197 X

För 105 år sedan

Gruppfotot på nästa sida (här något beskuret) togs år 1898 ombord på pansarfartyget Oden efter det årets eskaderövningar. I den främsta raden på fotot, som av den ur­ sprunglige ägaren konteramiralen Carl K:son Sparre* getts namnet "Alla Sveriges amiraler", återfinns bland andra kung Oscar II och kronprins Gustaf (sedermera Gus­ taf V). Alla på fotot är förvisso inte flaggmän, men många familjenamn med marina anor finns upptagna på fotot. Bland andra kan nämnas Hägg, Ugglas, Ehrensvärd, Klintberg, Peyron, Lilliehöök ... Detta foto tillsammans med ett antal andra vackra fotografier med marin anknyt­ ning från förra sekelskiftet, som är en gåva till akademien från friherrinnan Monica Sparre, finns på Kungl. Örlogsmannasällskapets bibliotek i Karlskrona. Lars Wigert

*)Konteramiralen Ulf Carl K:son Sparre invald es i Kungl. Örlogsmannasällskapet 1897 med in­ valsnummer 352, bl ev hedersledamot 1923 och var Kungl. Örlogsmannasällskapets ordförande 1923-28.

298 Kungl. Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter Kungl. Örlogsmannasällskapet är en kunglig akademi, som stiftades 1771 , vars syfte är att följa och arbeta för utveckling av sjökrigsvetenskapen i synnerhet och sjöväsendet i allmänhet. I enlighet med det angivna syftet delar akademien ut belöningar för täv• lingsskrifter, artiklar införda i Tidskrift i Sjöväsendet och förtjänta arbeten utförda under studier vid Försvarshögskolan. Tävlingsskrift kan avhandla valfritt ämne inom sjökrigsvetenskap eller sjöväsende. Vägledande vid ämnesval bör i möjligaste mån vara den indelning i vetenskapsgrenar inom vilka Kungl. Örlogsmannasällskapet bedriver sin verksamhet: NATURVARDÄR l. strategi och stridskrafters användning 2. Personal, utbildning och organisation 3. Vapenteknik EN KAPPLÖPNING 4. Vapenbärares konstruktion 5. Humanteknik och underhållstjänst. Tävlingsskrift för år 2004 ska senast 15 maj 2004 vara akademien tillhanda under adress: sekreteraren i Kungl. Örlogsmannasällskapet Box 13025 MEDTIDEN 103 01 STOCKHOLM Hjälp oss stoppa utrotningen. Tävlingsskrift ska sändas in anonymt och åtföljas av ett förseglat kuvert med upp­ gifter om författarens namn och postadress. För tävlingsskrift, som av akademiens sty­ relse bedöms vara förtjänstfull, kan författaren efter beslut vid ordinarie sammanträ• de ti lldelas Kungl. Örlogsmannasällskapets förtjänstmedalj, hedersomnämnande och/ eller penningbelöning. Tilldelad belöning utdelas normalt vid Kungl. Örlogsmanna• sällskapets högtidssammanträde. Akademien förbehåller sig rätten att i Tidskrift i Sjö• väsendet publicera inlämnad tävlingsskrift vare sig den belönats eller ej.

Fabian och Ewa Tamrus stipendiefond inom Kungl. Örlogsmannasällskapet Fonden har till ändamål att genom utdelande av stipendier främja sjökrigsvetenskap• ligt arbete inom områdena sjötaktik - även innefattande utveckling av vapenbärare, vapen och hjälpmedel- navigation och sjöfart. WWF Kungl. Örlogsmannasällskapet beslutar under oktober månad varje år på förslag Stöd WWF- Ditt bidrag behövs. av styrelsen om utdelning av stipendier för inlämnade och granskade arbeten. Stipen­ Postgiro 1974-5. Bankgiro 171-8428. dium utdelas normalt vid Kungl. Örlogsmannasällskapets högtidssammanträde. Världsnaturfonden WWF, Ulriksdals Person, som önskar ifrågakomma för stipendium under år 2004, skall skicka in ut­ Slott, 17171 Solna. Tel. 08-85 01 20. redning eller avhandling till Sekreteraren i Kungl. Örlogsmannasällskapet Box 13025 103 01 STOCKHOLM senast 15 maj 2004.

Akademien förbehåller sig rätten att publicera arbete, som belönats med stipendium, i Tidskrift i Sjöväsendet

300 l POSTI"IDNING J \ DIIHHi~rHj ;j-~~ En~Je\'C\11, Thom:ts

Junibacken 9 135 54 TYRESö