112 2010/2 Innehåll Statsvetenskaplig Tidskrift
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
st102.book Page 129 Sunday, May 30, 2010 7:32 PM n112 2010/2 Innehåll Tema: Partier i förändring Gästredaktörer: Douglas Brommesson – Gissur Ó Erlingsson Uppsatser Gissur Ó Erlingsson – Douglas Brommesson: Partier i förändring?. 131 Anders Lindbom: Moderaterna och välfärdsstaten . 143 Peter Santesson-Wilson: Socialdemokraterna. Från minoritetsregering till koalitionspartner . 153 Douglas Brommesson: Svenska kristdemokrater i förändring. Från konfessionellt universella till sekulärt partikulära. 165 Stig-Björn Ljunggren: Miljöpartiet De Gröna. Från miljömissnöjesparti till grön regeringspartner . 177 Malena Rosén Sundström – Mikael Sundström: Ett smalare men vassare Centerparti? . 189 Katarina Barrling Hermansson: Bland blåklint och totempålar. Om det kulturella tillståndet i Folkpartiet Liberalerna . 203 Jörgen Hermansson: Vänsterpartiet. Med historien in i framtiden . 215 Gissur Ó Erlingsson – Mikael Persson: Utmanarna. Uppkomst, idéer och opinion . 229 Statsvetenskapliga förbundet Magnus Erlandsson: Förbundsredaktören har ordet . 249 Forts. nStatsvetenskaplig tidskrift Ny följd, årg 90. Utgiven av Fahlbeckska stiftelsen . redaktionssekreterare Mats Sjölin (ansvarig ut- givare) bitr redaktionssekreterare Björn Badersten förbundsredaktör Magnus Erlandsson redak- tionsråd Christina Bergqvist, Uppsala universitet, Niklas Eklund, Umeå universitet, Mikael Gilljam, Göteborgs universitet, Ann-Cathrine Jungar, Södertörns högskola, Mats Lindberg, Örebro universi- tet, Carina Lundmark, Luleå tekniska universitet, Ulf Mörkenstam, Stockholms universitet, Björn Ba- dersten, Lunds universitet, biträdande redaktionssekreterare, Mats Sjölin, Linnéuniversitetet, redak- tionssekreterare, Magnus Erlandsson, förbundsredaktör teknisk redaktör Bengt Lundell Tidskiften utkommer med fyra nummer per år prenumerationspris 2010 380 kr enstaka num- mer 100 kr medlemmar i Statsvetenskapliga förbundet och studenter erhåller tidskriften till ra- batterat pris. Prenumeration sker via hemsidan, genom insättning på plusgiro 27 95 65-6 med an- givande av namn och adress eller genom meddelande till tidskriftens expedition Eftertryck av tidskiftens innehåll utan angivande av källan förbjudes Adress Statsvetenskaplig Tidskrift, Box 52, 221 00 Lund telefon 0470-708217 (Sjölin) 046-222 0159 (Badersten) 046-222 1071 (Lundell) telefax 046-222 4006 e-post [email protected] hemsida www.statsvetenskapligtidskrift.se tryck Studentlitteratur, Lund 2010 ISSN 0039-0747 st102.book Page 130 Sunday, May 30, 2010 7:32 PM Litteraturgranskningar Olsson, Karin: Den (över)levande demokratin. En idékritisk analys av demokratins reproducerbarhet i Robert Dahls tänkta värld. Anm. av Sverker Gustavsson. 255 Peder Rönnbäck: Den kommunala policyprocessen. Strömmar i kollektivtrafiken och politiken. Anm. av Lena Wängnerud . 264 n www.statsvetenskapligtidskrift.se Besök Statsvetenskaplig tidskrifts hemsida www.statsvetenskapligtidskrift.se. Där finns bl. a.: n Utförliga anvisningar till författare om utformningen av manuskript för Statsveten- skaplig Tidskrift (kan hämtas hem som pdf-dokument). n Tidigare årgångar av Statsvetenskaplig Tidskrift i fulltextformat – med sökfunktion till artikelarkivet. För närvarande finns artiklar i fulltext tillbaks till år 1998. Materia- let kommer successivt att utökas. n Information om innehållet i kommande nummer och en aktuell utgivningsplan för Statsvetenskaplig Tidskrift. n Information om prenumerationspriser och möjlighet att teckna prenumeration på Statsvetenskaplig Tidskrift. n Kontaktuppgifter till redaktionen och redaktionsrådet för Statsvetenskaplig Tid- skrift. n Enklaste möjligheten till prenumeration på tidskriften. st102.book Page 131 Sunday, May 30, 2010 7:32 PM Partier i förändring? GISSUR Ó ERLINGSSON – DOUGLAS BROMMESSON1 Inledning Utgångspunkten för detta temanummer av Statsvetenskaplig tidskrift är iakttagelsen att alla mogna demokratier i grund och botten är representativa demokratier. Dessa bärs upp av politiska partier. Att partierna är nödvändiga för det politiska systemets funk- tionsduglighet och demokratins legitimitet understryks av många. Bl.a. skriver Ware (1996: 1) att ”it is difficult to imagine there being politics without parties”, och Mon- tero & Gunther (2002: 2f) att “parties have always been ... absolutely essential for the proper functioning of representative democracy”.2 Detta är emellertid ingen sentida insikt. Uppfattningen var spridd redan vid tiden för den representativa demokratins genombrott då t.ex. Bryce (1921: 119) slog fast att ”parties are inevitable, no free country has been without them. No one has shown how representative democracy could work without them”. Omkring tjugo år senare slog Schattschneider (1942: 1) fast att det inte går att föreställa sig modern demokrati utan politiska partier, och Dahlberg & Tingsten (1937) att den demokratiska staten var att betrakta som en par- tistat. Det är inte bara läroböcker, nutida forskare och gamla auktoriteter som säger detta. T.o.m. den rätt så deltagardemokratiskt orienterade Demokratiutredningens slutbe- tänkande har detta som utgångspunkt när man skriver att den ”representativa demo- kratin [i praktiken är] en partidemokrati.… Något demokratiskt acceptabelt alternativ till att låta [partierna] utgöra huvudinstrument för den politiska maktutövningen före- ligger inte” (SOU 2000:1, s. 29). Och i Kommundemokratikommitténs slutbetänkan- de (SOU 2001:48, s. 72) konstaterades att partiväsendets centrala roll för demokratin är uppenbar, ”vilket betyder att vad som än händer inom partierna och hur partierna väljer att agera blir avgörande för hur den svenska demokratin utvecklas”. Med andra ord: moderna demokratier är i allt väsentligt partidemokratier. Borde då inte detta tämligen okontroversiella faktum reflekteras i den samhällsvetenskapliga forskningen om politik och demokrati? Borde man inte förvänta sig att en stor del av forskningsproduktionen vid våra samhällsvetenskapliga forskningsmiljöer ägnade sig just åt partiorganisationerna? Spridda svenska studier finns givetvis, men det sam- mantagna intrycket kvarstår: Givet partiernas centrala roll i moderna politiska system, utgör de ett styvmoderligt behandlat område inom svensk samhällsvetenskap.3 Den- 1 Fil. dr Gissur Ó Erlingsson är verksam vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet. Fil. dr Douglas Brommesson är verksam vid Institutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet. E-post: [email protected], [email protected] 2 Anmärkas bör att det finns ett par undantag från slutsatsen att moderna demokratier alltid är partidemokra- tier. Det finns några självständiga ö-stater som i allra högsta grad ska betraktas som demokratier, men som tycks klara sig bra utan politiska partier (Anckar & Anckar 2000). Statsvetenskaplig Tidskrift 2010, årg 112 nr 2 s 131–141 st102.book Page 132 Sunday, May 30, 2010 7:32 PM 132 na analys fångas på ett träffsäkert sätt av Henrik Oscarsson (2009) när han förfasas över tillståndet i svensk partiforskning:4 [P]artiforskningen [är] tunn i Sverige ... Under 1995-2005 kan man räkna stats- vetenskapliga avhandlingar om partier på händernas fingrar. Vi ser få statsveta- re i bänkraderna på partikonventen. Det finns politiska journalister som har bättre koll på vissa partier än vad statsvetarna har. Frågan är om det inte är snudd på tjänstefel av den svenska statsvetarkåren. Vi saknar systematisk kun- skap om en av den representativa demokratins huvudaktörer: partierna. Detta utgör bakgrunden till att vi har tagit initiativ till detta temanummer med titeln Partier i förändring. Syftet är att åtminstone tentativt svara upp mot Oscarssons nöd- rop. Precis som Oscarsson ser vi mängder av skäl till att svensk samhällsvetenskap borde ägna betydligt större uppmärksamhet åt partierna, inte minst på grund av deras stora inflytande på hur demokratin i slutänden faktiskt tar form. Sett över, säg, en 40-årsperiod, har en mängd strukturella förändringar ägt rum som torde ha påverkat partierna sätt att tänka och arbeta, såväl organisationsmässigt, ide- ologiskt som strategiskt. I denna introduktionsartikel presenterar vi översiktligt ett par av de viktigaste utvecklingstrenderna i syfte att rama in några av de teman som återkommer i de individuella artiklarna i detta nummer. Partier i förändring? Ett fågelperspektiv För 15 år sedan publicerades ett nummer av Statsvetenskaplig tidskrift där Pierre & Wid- feldt (1995), Håkansson (1995) och Bäck (1995) reflekterade över frågan: Finns det en partikris i Sverige? Frågan dryftades också ett par år senare i en rapport från SNS Demokratiråd (Petersson et al. 2000). Bakgrunden var den ökande misstron mot par- tier och politiker, sjunkande valdeltagande, drastiskt sjunkande medlemstal och frå- gan om huruvida interndemokratin i de politiska partierna hade försämrats. Men – som Bäck & Möller (2003) konstaterar – tenderar debatten om partiernas kris att vara en smula perspektivlös. Faktum är att forskare och samhällsdebattörer åtminstone se- dan 1960-talet oroat sig för partiernas funktionssätt (jfr Montero & Gunther 2002). Detta är märkligt, då en mer rättvisande bild av partiernas utvecklingshistoria är att masspartiernas alternativt folkrörelsepartiernas storhetstid inföll under en väldigt be- gränsad tidsperiod på 1950- och 60-talen. När vi reflekterar över ”partier i kris” måste vi ta i beräkningen att det demokratiska systemet rent allmänt, och partierna mer spe- cifikt, har en god anpassningsförmåga: de kan överleva utmaningar, till och med ut- vecklas och stärkas av olika samhällsförändringar