It's Hard to Be a Cowboy So Far from the West
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
It's Hard to Be a Cowboy So Far from the West Trender i sångtexternas språkval, tematik och författarskap i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969–2002 Anders N. Nilsson Litteraturvetenskap C, 30 högskolepoäng Uppsats 15 högskolepoäng Ht 2008 Handledare: Anders Pettersson Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002 Innehållsförteckning Inledning ........................................................................................................ 4 Amerikansk och svensk countrymusik .......................................................... 5 Originalet ................................................................................................. 5 Svenska former ......................................................................................... 5 Mats Rådberg & Rankarna ...................................................................... 7 Sångtexter som litteratur................................................................................ 9 Material och metod ...................................................................................... 11 Genomgång av album .................................................................................. 13 Gruppens album ..................................................................................... 13 Soloalbum............................................................................................... 18 Trender i språk och författarskap................................................................. 20 Tematik ........................................................................................................ 21 Teman med textexempel ......................................................................... 22 Trender................................................................................................... 33 Några olika framgångsmått.......................................................................... 33 Slutdiskussion .............................................................................................. 34 Svensktoppens roll.................................................................................. 35 Kärlek – lagom mycket och lagom olycklig ........................................... 36 Svensk country........................................................................................ 37 Ingenmanlandsmusik.............................................................................. 39 Källor ........................................................................................................... 42 Tryckta källor ......................................................................................... 42 E-postbrev och intervjuer....................................................................... 43 Internetkällor.......................................................................................... 43 Tabeller ........................................................................................................ 44 Figurer.......................................................................................................... 47 Bilaga 1 ........................................................................................................ 51 Bilaga 2 ........................................................................................................ 52 Bilaga 3 ........................................................................................................ 58 3 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002 Inledning Populärmusik framförd av svenska artister bygger oftast på någon form av möte mellan en importerad musikgenre och svensk kultur. Detta möte kan betyda allt från direkt kopiering till en knappt märkbar påverkan på någon redan etablerad inhemsk genre. Lars Lilliestam har i sin bok Svensk rock undersökt utfallet av ett sådant möte avseende rockmusik i vid mening.1 En amerikansk musikgenre som ej behandlats av Lilliestam, och inte heller undersökts i någon annan liknande svensk studie, är countryn, även om den mycket väl skulle ha kunnat inrymmas under hans vida definition av ”rock”. Lilliestams bok innehåller, förutom en inledande historik, separata analyser av texter och musik. När jag nu tar upp studiet av svensk countrymusik som exempel på en amerikansk kulturyttrings anpassning till svenska förhållanden så är det sångtexterna som kommer att stå i förgrunden, medan själva musiken i stort sett lämnas därhän. En annan viktig begränsning är att jag valt ut en artists hela fonogramproduktion som studiematerial, nämligen sångaren Mats Rådberg (f. 1948), som både varit frontfigur i en grupp och drivit en parallell solokarriär. Valet av Rådberg motiveras av hans långa och mer eller mindre kontinuerliga albumproduktion i kombination med en påtaglig variation mellan album i de språkligt relaterade variabler jag valt att kvantifiera. Av särskilt intresse för min studie är artistens språkval, hur man valt att omväxlande framföra sånger på engelska och svenska, liksom hur man valt att framföra andras låtar i kombination med texter och/eller melodier man själva producerat. Min studie, som tidsmässigt spänner över perioden 1969–2002, omfattar även sångtexternas ämnesval eller tematik. När det gäller country saknas tidigare svenska studier av detta slag, men Hillevi Ganetz ger i sin avhandling en bra introduktion till motsvarande forskning när det gäller rockmusik.2 Uppsatsens huvudsakliga syfte är att lämna ett bidrag till förståelsen av svensk musikhistoria med fokus på en av forskningen hitintills nära nog negligerad genre, den svenska countrymusiken. Genom att följa utvecklingen av en utvald artists hela fonogramproduktion vill jag försöka ge en bild av hur nämnda musikgenre anpassats till svenska förhållanden över tiden. Jag vill även demonstrera en ny metod för att kvantifiera och jämföra olika albums innehåll avseende i sammanhanget relevanta karakteristika. 1 Lars Lilliestam, Svensk rock (Göteborg, 1998). 2 Hillevi Ganetz, Hennes röster (Stockholm/Stehag, 1997), s. 44–54. 4 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002 Amerikansk och svensk countrymusik Originalet Inom nordamerikansk populärmusik utgör ”country” en viktig del med tyngdpunkten i den amerikanska södern. Med rötterna i sydstaternas folkmusik kom den tidiga countryn, eller ”hillbillyn” som den då kallades, att kombinera uråldriga brittiska ballader och fiollåtar med element från den svarta befolkningens mer bluesiga musik. Även fransk och mexikansk traditionell musik upptogs i denna smältdegel, fr. a. i delstater som Louisiana och Texas. Country music, then, is a commercial music borrowing on folk, popular, and religious sources, but which is different from all of these. It is simple and direct, its lyrics easily remembered and its melodies easily sung and played. It seldom deals with abstractions, and it reflects the religious and moral values of its audience. Generally its authors are known, and its songs carry valid copyrights and are considered valuable properties.3 Efter att den blev kommersiell och började spridas via radio och grammofonskivor har countryn utvecklats i en mängd olika riktningar och i ett ständigt utbyte med andra former av populärmusik. Precis som den amerikanske musikforskaren Bill Malone skriver är det härigenom helt omöjligt att ge någon mer precis definition av denna musikform: it defies precise definition, and no term (not even ”country”) has ever successfully encapsulated its essence. It is a vigorous hybrid form of music, constantly changing and growing in complexity, just as the society in which it thrives also matures and evolves.4 Svenska former Countrymusiken har i likhet med andra amerikanska musikaliska riktningar som blues, jazz och rock uppnått en global spridning. Förutom att vara en periodvis betydande amerikansk exportvara har countryn även slagit rot i för den exotiska miljöer och där utvecklats i nya riktningar. Till Sverige kom countryn redan på 1930- talet i form av de sjungande cowboys som dök upp i våra biografsalonger. Den mycket populäre sångaren Sven Olof Sandberg använde denna källa för sin inspelning av schlagermelodin ”Gamle Svarten” 1936, ursprungligen framförd i en film av Gene 3 Dorothy Horstman, Sing Your Heart Out, Country Boy (New York, 1976), s. xx. 4 Bill Malone, Country Music, U.S.A. (Austin, 2002), s. 1. 5 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002 Autry som ”Ole Faithful”. 5 Traditionen med s. k. cowboysånger framförda på svenska levde kvar långt in på 1960-talet med artister som Karl-Erik ”Cacka” Israelsson (f. 1929) och Gunnar Wiklund (1935–1989). Många countrymelodier förvandlades i Sverige på 1940- och 1950-talen till dansmusik i form av olika slags foxtrots insjungna på 78-varvare.6 Som ett exempel kan nämnas Gösta Rybrants text ”Ditt stängda hjärtas port” till melodi av Hank Williams ”Cold Cold Heart”, insjungen som slow-fox av bl. a. Göte Lovén med Åke Jelvings orkester på skivmärket Columbia. Med vinylskivorna följde en våg av svenska schlagers baserade på översättningar av amerikanska original hämtade direkt ur countrymusiken eller via en omväg över amerikansk vuxenpop. Stig ”Stikkan” Andersson var en av de första som satte detta i system och i Sohlmans musiklexikon skriver man med viss indignation: Genom bolag såsom Stig Andersons Music Publications publiceras i USA komponerade c&w-låtar med svensk text. I studion imiterar bolagets sångare och orkester (om inte bakgrunden sänds direkt från