It's Hard to Be a Cowboy So Far from the West

Trender i sångtexternas språkval, tematik och författarskap i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969–2002

Anders N. Nilsson

Litteraturvetenskap C, 30 högskolepoäng Uppsats 15 högskolepoäng Ht 2008 Handledare: Anders Pettersson

Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Innehållsförteckning

Inledning ...... 4 Amerikansk och svensk countrymusik ...... 5 Originalet ...... 5 Svenska former ...... 5 Mats Rådberg & Rankarna ...... 7 Sångtexter som litteratur...... 9 Material och metod ...... 11 Genomgång av album ...... 13 Gruppens album ...... 13 Soloalbum...... 18 Trender i språk och författarskap...... 20 Tematik ...... 21 Teman med textexempel ...... 22 Trender...... 33 Några olika framgångsmått...... 33 Slutdiskussion ...... 34 Svensktoppens roll...... 35 Kärlek – lagom mycket och lagom olycklig ...... 36 Svensk country...... 37 Ingenmanlandsmusik...... 39 Källor ...... 42 Tryckta källor ...... 42 E-postbrev och intervjuer...... 43 Internetkällor...... 43 Tabeller ...... 44 Figurer...... 47 Bilaga 1 ...... 51 Bilaga 2 ...... 52 Bilaga 3 ...... 58

3 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Inledning Populärmusik framförd av svenska artister bygger oftast på någon form av möte mellan en importerad musikgenre och svensk kultur. Detta möte kan betyda allt från direkt kopiering till en knappt märkbar påverkan på någon redan etablerad inhemsk genre. Lars Lilliestam har i sin bok Svensk rock undersökt utfallet av ett sådant möte avseende rockmusik i vid mening.1 En amerikansk musikgenre som ej behandlats av Lilliestam, och inte heller undersökts i någon annan liknande svensk studie, är countryn, även om den mycket väl skulle ha kunnat inrymmas under hans vida definition av ”rock”. Lilliestams bok innehåller, förutom en inledande historik, separata analyser av texter och musik. När jag nu tar upp studiet av svensk countrymusik som exempel på en amerikansk kulturyttrings anpassning till svenska förhållanden så är det sångtexterna som kommer att stå i förgrunden, medan själva musiken i stort sett lämnas därhän. En annan viktig begränsning är att jag valt ut en artists hela fonogramproduktion som studiematerial, nämligen sångaren Mats Rådberg (f. 1948), som både varit frontfigur i en grupp och drivit en parallell solokarriär. Valet av Rådberg motiveras av hans långa och mer eller mindre kontinuerliga albumproduktion i kombination med en påtaglig variation mellan album i de språkligt relaterade variabler jag valt att kvantifiera. Av särskilt intresse för min studie är artistens språkval, hur man valt att omväxlande framföra sånger på engelska och svenska, liksom hur man valt att framföra andras låtar i kombination med texter och/eller melodier man själva producerat. Min studie, som tidsmässigt spänner över perioden 1969–2002, omfattar även sångtexternas ämnesval eller tematik. När det gäller country saknas tidigare svenska studier av detta slag, men Hillevi Ganetz ger i sin avhandling en bra introduktion till motsvarande forskning när det gäller rockmusik.2 Uppsatsens huvudsakliga syfte är att lämna ett bidrag till förståelsen av svensk musikhistoria med fokus på en av forskningen hitintills nära nog negligerad genre, den svenska countrymusiken. Genom att följa utvecklingen av en utvald artists hela fonogramproduktion vill jag försöka ge en bild av hur nämnda musikgenre anpassats till svenska förhållanden över tiden. Jag vill även demonstrera en ny metod för att kvantifiera och jämföra olika albums innehåll avseende i sammanhanget relevanta karakteristika.

1 Lars Lilliestam, Svensk rock (Göteborg, 1998). 2 Hillevi Ganetz, Hennes röster (Stockholm/Stehag, 1997), s. 44–54.

4 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Amerikansk och svensk countrymusik Originalet Inom nordamerikansk populärmusik utgör ”country” en viktig del med tyngdpunkten i den amerikanska södern. Med rötterna i sydstaternas folkmusik kom den tidiga countryn, eller ”hillbillyn” som den då kallades, att kombinera uråldriga brittiska ballader och fiollåtar med element från den svarta befolkningens mer bluesiga musik. Även fransk och mexikansk traditionell musik upptogs i denna smältdegel, fr. a. i delstater som Louisiana och Texas.

Country music, then, is a commercial music borrowing on folk, popular, and religious sources, but which is different from all of these. It is simple and direct, its lyrics easily remembered and its melodies easily sung and played. It seldom deals with abstractions, and it reflects the religious and moral values of its audience. Generally its authors are known, and its songs carry valid copyrights and are considered valuable properties.3

Efter att den blev kommersiell och började spridas via radio och grammofonskivor har countryn utvecklats i en mängd olika riktningar och i ett ständigt utbyte med andra former av populärmusik. Precis som den amerikanske musikforskaren Bill Malone skriver är det härigenom helt omöjligt att ge någon mer precis definition av denna musikform:

it defies precise definition, and no term (not even ”country”) has ever successfully encapsulated its essence. It is a vigorous hybrid form of music, constantly changing and growing in complexity, just as the society in which it thrives also matures and evolves.4

Svenska former Countrymusiken har i likhet med andra amerikanska musikaliska riktningar som blues, jazz och rock uppnått en global spridning. Förutom att vara en periodvis betydande amerikansk exportvara har countryn även slagit rot i för den exotiska miljöer och där utvecklats i nya riktningar. Till Sverige kom countryn redan på 1930- talet i form av de sjungande cowboys som dök upp i våra biografsalonger. Den mycket populäre sångaren Sven Olof Sandberg använde denna källa för sin inspelning av schlagermelodin ”Gamle Svarten” 1936, ursprungligen framförd i en film av Gene

3 Dorothy Horstman, Sing Your Heart Out, Country Boy (New York, 1976), s. xx. 4 Bill Malone, Country Music, U.S.A. (Austin, 2002), s. 1.

5 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Autry som ”Ole Faithful”. 5 Traditionen med s. k. cowboysånger framförda på svenska levde kvar långt in på 1960-talet med artister som Karl-Erik ”Cacka” Israelsson (f. 1929) och Gunnar Wiklund (1935–1989). Många countrymelodier förvandlades i Sverige på 1940- och 1950-talen till dansmusik i form av olika slags foxtrots insjungna på 78-varvare.6 Som ett exempel kan nämnas Gösta Rybrants text ”Ditt stängda hjärtas port” till melodi av Hank Williams ”Cold Cold Heart”, insjungen som slow-fox av bl. a. Göte Lovén med Åke Jelvings orkester på skivmärket Columbia. Med vinylskivorna följde en våg av svenska schlagers baserade på översättningar av amerikanska original hämtade direkt ur countrymusiken eller via en omväg över amerikansk vuxenpop. Stig ”Stikkan” Andersson var en av de första som satte detta i system och i Sohlmans musiklexikon skriver man med viss indignation:

Genom bolag såsom Stig Andersons Music Publications publiceras i USA komponerade c&w-låtar med svensk text. I studion imiterar bolagets sångare och orkester (om inte bakgrunden sänds direkt från exempelvis Nashville i färdigt skick) originalet, och låten ”pluggas” sedan i svensk radio som ”svensk” produkt i programmet ”Svensktoppen”.7

Den traditionella countryn omfattar även religiösa sånger, vilka idag återfinns speciellt inom bluegrass och ”country gospel”.8 Många av dessa sånger kom tidigt att översättas till svenska inom våra väckelserörelser, främst pingstvännerna.9 Några exempel på denna typ av sånger är ”Peace in the Valley”/ ”Det skall bli frid” och ”I’ll Fly Away”/ ”Vi reser hem”. Det finns även exempel på att icke-religiösa country- melodier i Sverige försetts med en kristen text, t. ex. Dallas Fraziers ”There Goes My Everything” med Pelle Karlssons svenska text ”Han är min sång och glädje”. Den svenska ackulturationen av den amerikanska countrymusiken innebar ända fram till 1960-talet i huvudsak översättning till svenska och inkorporering i någon befintlig svensk musikgenre. Det är först i mitten av 1960-talet som countryn börjar kopieras av svenska artister och alltså framföras på originalspråket. Tidpunkten

5 Jfr Karin Strand, Känsliga bitar. Text- och kontextstudier i sentimental populärsång (Skellefteå, 2003). 6 Olle Edström, Schlager i Sverige 1910-1940 (Göteborg, 1989). 7 Sohlmans musiklexikon, bd 2 (Stockholm, 1975), s. 143. 8 Richard Carlin, Country Music. A Biographical Dictionary (New York, 2003), s. 155. 9 Lennart Jernestrand & Claes Waern, ”’Även ateisterna kan hans sånger utantill’. Sången och musiken en viktig del av evangelisationen”, i Agne Furingsten & Claes Waern (red.), Pingströrelsen – söndag och vardag (Örebro, 2007), s. 65–81.

6 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002 sammanfaller med det trendbrott inom den i Sverige dominerande populärmusiken som Erling Bjurström dokumenterat som ”de afro-amerikanska musikidiomens definitiva genombrott”.10 En viktig föregångare var här rocken, som anlände till Sverige i mitten av 1950-talet och som med några få inledande undantag framfördes på originalspråket.11 Med rocken kom även till Sverige från Storbritannien den s. k. skifflen, baserad på amerikansk folkmusik framförd i högt tempo och innehållande många av countryns standardnummer som ”John Henry” och ”Wreck of the Old 97”. I samband med den folkmusikvåg som under 1960-talet vällde ut över världen upptäckte fr. a. i Stockholm grupper av ungdomar countryns mer folkliga strömningar som bluegrass och oldtime. Man kom att samlas kring Gottfrid Johanssons musikaffär i Gamla Stan där den amerikanske folkmusikern Tom Paley (f. 1928), som var bosatt i Stockholm 1963–1965, blev något av en centralfigur. Bluegrass- och countrykvällar anordnades tidigt bl. a. på Vispråmen Storken och i källaren på Stockholms stads- museum.12 Även på andra håll i landet tog countryn tidigt fäste och resulterade i skivutgivningar för bl. a. The Hillbilly Five i Uddevalla, Tennessee Five i Dalarna och Oklahoma Boys i Örebro.13 Även Thorstein Bergman (f. 1942), som sen kom att etablera sig främst som vissångare, var tidigt ute med countryalbumet Have You Ever Been Lonely från 1966. Av de artister som fick göra countryskivor i Stockholm i slutet av 1960-talet kom några att få långa karriärer inom branschen, sträckande sig ända in i nutid. Jag tänker då främst på Country Minstrels, frontade av steel-gitarristen Janne Lindgren (f. 1944), Alf Robertson (1941–2008), Red Jenkins (alias Björn Raita f. 1947) och Rank Strangers. Den svenska countrymusikens början var en huvudsakligen manlig arena och det dröjde fram till mitten av 1970-talet innan sångerskor som Ann-Christine Bärnsten, Mariann Edlund i gruppen Country Five, Annika Paulsson och Carina Wessman i gruppen Honky Tonk Heroes kunde höras framföra country på skiva.14

Mats Rådberg & Rankarna Gruppen Rankarna är något av svensk countrys flaggskepp genom sin kontinuerliga verksamhet ända sedan starten som Rank Strangers i Stockholm 1965 och genom sin

10 Erling Bjurström, Det populärmusikaliska budskapet 1955-1977 (Göteborg, 1983). 11 Börje Lundberg, Stora rock 'n' roll boken. Sveriges rockkungar 1955-1963 (Stockholm, 2007). 12 Rankarnas hemsida http://www.rankarna.se. 13 Hans Olofsson & Sture Hallberg, Stora popboken. Svensk rock & pop 1954-1969 (Stockholm, 1995), s. 165 f. & 245. 14 Ole Romin, ”Svensk country LP-disco”, Kountry Korral Magazine 1977 10(6), s. 20–23.

7 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002 stora kommersiella framgång. Totalt har 17 musiker ingått som medlemmar i bandet under dess drygt 40-åriga existens (Tabell 1). Bandet har under dessa år gett ut hela 22 originalalbum och fem samlingsalbum (Bilaga 1). Dessutom har sångaren Mats Rådberg som soloartist gett ut tio originalalbum, samt ett samlingsalbum (Bilaga 1). Gruppens namn var på de två första albumen Rank Strangers, och ändrades därefter till Rankarna & Mats Rådberg. Namnet Rank Strangers togs från en av sångerna på den första skivan, ”Rank Stranger to Me” skriven av Albert E. Brumley och William York 1942. Det är en bluegrasslåt med religiösa undertoner som bandet fått via gruppen Stanley Brothers inspelning. Enligt Mats Rådberg var låten populär vid bandets tidiga spelningar, och när publiken gång efter gång ropade efter den, uppstod idén till bandets namn.15 När Rank Strangers spelade på invigningen av en restaurang i Stockholm var bl. a. Gösta Linderholm, då PR-man på Grammofon AB Electra, där. Via Linderholm erbjöds bandet att göra en singel.16 Men efter kontakt med Bo Persson, PR-man på Karusell/Polydor, bytte man skivbolag. Med en budget på 5 000 kronor gjorde man där sitt första album. Efter att man framfört låten ”Early Morning Rain” i TV- programmet Hylands Hörna 1970 gick man in på Tio i topp och fick turnera i folk- parkerna samma sommar. Man kom att stanna kvar på Polydor fram till 1980 då man gick över till Bert Karlssons skivbolag Mariann Records i Skara. Redan från starten fick sångaren Mats Rådberg en central plats i gruppen Rank Strangers. På fotot på det första albumets konvolut står han i mitten och skiljer sig från resten av bandet genom sin ljusa skinnväst och hatten på huvudet. På andra albumet återfinns på konvolutets baksida en närbild på Mats, och skivan heter även Rank Strangers Featuring Mats Rådberg. Fokuseringen på Mats Rådberg som front- figur, vilken inte uppskattades av bandets alla medlemmar och därmed utgjorde en bidragande orsak till att Rank Strangers sprack,17 förstärks i den nya konstellationen Rankarna & Mats Rådberg, på vars andra album Mats är ensam på fotot på konvolutets framsida. Därpå följer en rad album med omslagsbilder på vilka sångaren endast skiljer ut sig genom sin centrala placering på gruppfotona och sin kontras- terande röda skjorta. Den omkastade namnkombinationen Mats Rådberg and Rankarna dyker först upp på 1979 års album och varvas därefter med den

15 Mats Rådberg, samtal med förf., Örnsköldsvik, 13 juli 2008. 16 Hans Sidén, ”Rådbergs Rankar rankas högst”, GP 31 mars 1994, s. 35. 17 Mats Rådberg, samtal med förf., Stockholm, 7 januari 2009.

8 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002 ursprungliga fram tills 1990 då Mats namn permanent hamnar först. Logon med texten ”Mats Rådberg Rankarna” placerad ovanför ett boskapshuvud av typen ”Texas Longhorn” införs dock redan 1986. Fokus på Mats Rådberg förstärktes även genom hans soloskivor som började produceras 1975. Även om några av medlemmarna i Rankarna hade musiken som levebröd var gruppen som helhet inte heltidsmusiker, och bröderna Rådberg hade båda andra yrkeskarriärer i botten.18 Mats Rådberg är ett av svensk countrys främsta affischnamn och när han 1995 tilldelades tidskriften Kountry Korral Magazines första ”Music Award” var det med följande motivering:

Allt sedan genombrottet 1969, med låten ”Early Morning Rain” har Mats Rådberg på ett förtjänstfullt sätt personifierat countrymusiken här i Sverige. Som sångare, låtskrivare, festivalarrangör och konferencier har Mats med dignitet och värme varit en hängiven ambassadör som oförtröttligt stått i främsta ledet och kämpat för den goda sakens skull – Countrymusiken.19

Sångtexter som litteratur Den moderna populärmusiken domineras av vokalmusik, dvs. verk som kombinerar melodi och sångtext, här benämnda låtar. Verk som saknar sångtext benämns instrumentalmusik. En låt skapas av kompositör och textförfattare, vilka kan vara en eller flera olika personer, och som via olika musikförlag innehar spridnings- rättigheterna. Inom populärmusiken framförs låtar som regel antingen på scen under en konsert eller i en studio utan publik. Framförande på scen fixeras vanligen inte för senare spridning, men om detta görs handlar det om en s. k. liveinspelning. Framförandet i studion når sin publik direkt via utsändning i radio eller TV, eller genom att ljudet förs över till fonogram. Föreliggande studie har begränsats till låtar inspelade på fonogram. Grundenheten för spridning via fonogram är en viss fixering genom inspelning av en viss låt, vilken här benämns låtversion. Versioner som saknar sång kallas instrumentalversioner. En viss låtversion på ett visst fonogram benämns spår.

18 Gustafson, Irene, ”Min bror och jag. Mats och Anders Rådberg”, Hemmets Veckotidning 1993, 21, s. 10 ff. 19 Anonym, ”Kountry Korral Magazine Music Award 1995”, Kountry Korral Magazine 1995 28(3), s. 23.

9 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Låtversionerna distribueras oftast två eller flera tillsammans på fonogram, men kan från fonogrammet även spridas enskilt via radion. Med album avses fonogram innehållande oftast tio eller fler låtar vilka tillsammans bildar en helhet. Original- album innehåller nyinspelade låtversioner, medan samlingsalbum innebär en nykombination av tidigare utgivna låtversioner. Egna samlingsalbum innehåller endast spår med den aktuella artisten, medan samlingsalbum i allmänhet blandar spår av olika artister. En viss melodi kan kombineras med olika sångtexter, vanligen en originaltext och en eller flera översättningar av denna. Mer ovanligt är att en viss text kombineras med flera olika melodier eller tonsättningar. Utgivning av en översättning av en amerikansk originaltext kräver godkännande från innehavaren av upphovsrätten. För detta ändamål måste i vissa fall en återöversättning göras, vilken bifogas ansökan. Vanligen görs dock bedömningen av det aktuella musikförlagets nordiska representant, utan att någon återöversättning behöveras göras. Översättningar av sångtexter kan vara direktöversättningar eller på olika sätt överförda till svenska förhållanden. Det finns även exempel på översättningar till en helt annan kontext än originalets, t. ex. Stuart Hamblens religiösa text ”This Ole House”, vilken på svenska med Olle Adolphson som författare blivit den profana ”Trettiofyran”. Gräns- dragningen mellan en översättning och en helt ny text är alltså inte lätt att göra. Jag har valt att betrakta samtliga studerade svenska texter framförda till amerikanska melodier som översättningar, och därmed som olika versioner av samma låt. Det är relativt ovanligt att de sångtexter som framförs inom svensk country sprids i tryckt form i Sverige. Tryckta texter medföljande fonogram är undantag. Låtar som även ingår i andra genrer som dansband och schlager kan komma att ingå i sånghäften. Amerikanska originaltexter kan återfinnas i sångböcker i countryns hemland, och de sprids även via Internet i tämligen stor omfattning.20 Men flertalet svenskspråkiga countrysångtexter sprids bara i form av ljudinspelningar av låtar, dvs. det är endast fonotexten som sprids. De studerade sångtexterna omfattar ca 150–300 ord, och är som regel uppdelade i vers, refräng och ofta även ett stick. Rim är vanligt förekommande i de studerade sångtexterna. Någon analys av rytmik och eventuella versmått har dock ej gjorts. Sångtexter är per definition musikbundna, vilket innebär att de avlyssnas som sång

20Två exempel är: www.cowboylyrics.com och www. roughstock.com/cowpie/songs/.

10 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002 framförd till musik. Detta ställer krav på sångbarhet, men även på tydlighet då innehållet ska kunna uppfattas direkt utan möjlighet till omläsning. Jag har dock valt att studera sångtexterna som fristående från de tillhörande melodierna och arrangemangen. Detta underlättas av att de så gott som genomgående är av den typen där orden är fokuserade, dvs. semantiskt överordnade.21 Förutom genom fokuseringen på orden, anses countryns sångtexter relativt lättolkade genom sin tydlighet och att innehållet som regel bildar en avslutad historia.22 Ett bra exempel på (över)tydlighet är Buck Owens hit från 1970 ”I Wouldn’t Live in New York City (If They Gave Me the Whole Dang Town)”. Tvetydigheter och antydningar är dock inte ovanliga, speciellt i lite äldre countrytexter, och hade ofta som syfte att dölja ett mer sexuellt inriktat innehåll.

Material och metod Samtliga 38 album utgivna av Mats Rådberg, antingen som soloartist eller tillsammans med gruppen, listas i Bilaga 1. Jag har valt att inkludera samtliga album även om några av Rådbergs egna domineras av låtar utanför countrytraditionen. De talrika samlingsalbum på vilka spår från dessa 38 album har återutgivits tillsammans med spår från andra artister har utelämnats, dvs. endast egna samlingsalbum finns med i förteckningen. Även om albumen listas endast som LP eller CD har de i många fall utgivits även som kassett, och i vissa fall både som LP och CD. För enkelhetens skull har jag valt att prioritera LP, och angett CD endast i de fall LP saknas. För varje album anges: etikett (skivbolag), skivnummer, utgivningsår, antal spår, total speltid samt textspråk. Då albumet 100% Mats Rådberg & Rankarna är en dubbel-CD innehållande 15 originalspår plus 21 återutgivna spår har det delats upp och listas både som original- och samlingsalbum. Något samlingsalbum förekommer även i andra utgåvor, vilka här utelämnats då innehållet är identiskt. En CD-samling från 1995 utgiven av Reader’s Digest Scandinavia i samarbete med Frituna Produktion AB under namnet Country Classics Mats Rådberg har fått utelämnas pga. att jag ej fått tillfälle att studera den.

Följande karakteristika för skivspår summerades för varje originalalbum:

21 Ulf Lindberg, Rockens text. Ord, musik och mening (Stockholm, 1995), s. 63. 22 Paul DiMaggio m. fl., ”Country Music. Ballad of the Silent Majority”, i R. Serge Denisoff & Richard A. Peterson (red.), The Sounds of Social Change (Chicago, 1972), s. 41.

11 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Författare: (1) egen originaltext, (2) egen översättning, (3) annans text, eller (4) text saknas; som egna räknas texter författade av Lasse Holm, Göran Lomaeus och/eller Mats Rådberg. Spårversion: (1) original (första utgivning av låt), (2) cover (upprepad utgivning av annan artist), (3) reissue (upprepad utgivning av samma inspelning av samma artist), eller (4) remake (upprepad utgivning av samma artist). Textspråk: (1) engelska, (2) svenska, eller (3) text saknas. Textversion: (1) originaltext, (2) översättning, eller (3) text saknas.

I diagrammen har album av gruppen utgivna under samma år separerats genom att det äldsta albumet förskjutits till föregående år (1981 till 1980 resp. 1983 till 1982). Materialet omfattar totalt 405 låtar fixerade på fonogram, varav 280 med ensemblen (Bilaga 2) och 125 från soloalbum (Bilaga 3). Då några låtar inspelats mer än en gång blir motsvarande antal skivspår 410 respektive 126 (Tabell 2). Innerpåse med texttryck medföljer endast gruppens originalalbum från 1972 och 1979, samt Rådbergs soloalbum från 1978. Texttryck på konvolutet återfinns endast på Rådbergs första soloalbum. Flertalet sångtexter som återges nedan har nedtecknats direkt under upprepad genomlyssning av respektive skivspår, vilket innebär att stroferingar, radbrytningar och användandet av skiljetecken och versaler är egen- konstruerade. Ett stort antal amerikanska originaltexter har kunnat kopieras från olika internetkällor och därefter korrigerats så att de stämmer med framförandet på respektive skivspår. Det kan här noteras att Rådberg vid framförandet av en amerikansk originaltext kan ha bytt ut enstaka ord som en anpassning till svenska förhållanden, t. ex. raden ”in the smoky blue lights of a Stockholm bar” i låten ”It Could’ve Been Nashville”. Utbyten kan även ha skett pga. feltolkning av fonotexten, t. ex. i den rad i låten ”Are You Ready for the Country” som enligt texter från internet lyder ”Talkin’ to a butcher, they both were sellin’ hide”, i vilken Rådberg bytt ut ”butcher” och ”hide” mot de likljudande ”pusher” och ”high”. Sångtexternas tematik klassificerades för gruppens 22 originalalbum enligt Tabell 3. Den använda klassificeringen betonar snarare en träffande beskrivning av det

12 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

aktuella materialet än möjligheter till jämförelser med tidigare använda indelningar.23 Kärlekstemat behandlar uteslutande kärlek mellan man och kvinna, genomgående i form av ett parförhållande. Vid indelningen av subteman av kärlek i två grupper fördes följande till olyckliga (och övriga till lyckliga): förlorad kärlek, missnöje, misstro, otrohet, saknad, svartsjuka och uppbrott. Samhällstemat utgår från en social indelning grundad på klass eller i mer populistiska termer vanligt folk kontra eliten i samhället.24 Det är viktigt att påpeka att min tematiska klassificering bör ses som en av många möjliga. Flertalet sångtexter är flerdimensionella och någon objektiv grund för betraktandet av något tema som överordnat saknas som regel. Vidare bör påpekas att min tolkning främst bygger på hur jag själv uppfattat texten och jag har inte närmat mig författarna biografiskt i syfte att bättre förstå vad de egentligen kan vilja säga med en viss text. På grund av materialets omfattning och karaktär har inte några egentliga närläsningar gjorts. Relativ tematisk variation på en skala från noll till ett räknades ut genom att antal teman minus ett dividerades med antal ickeinstrumentala spår minus ett för ett visst album. Instrumentala spår uteslöts härvid liksom en låt vars tema förblev oklart (Waylon Jennings textversion av Neil Youngs ”Are You Ready for the Country”; Jennings lär ha sagt om originaltextens rader: ”I couldn’t make sense of ’em, so I changed them”)25, varefter 278 sångtexter kvarstod i materialet. De fyra låtar som spelats in två gånger vardera har dubbelräknats. Hur varje separat text klassificerats framgår ur Bilaga 2, och alla de studerade texterna har samlats i en fristående bilaga som kommer att arkiveras tillsammans med uppsatsen. Texterna på Mats Rådbergs soloalbum har utelämnats pga. brist på tid.

Genomgång av album Gruppens album De två album som gavs ut under gruppnamnet Rank Strangers är båda helt engelskspråkiga och innehåller huvudsakligen covers på amerikanska original. Förutom Janne Lindgrens medverkan på steel-guitar är instrumenten helt akustiska. Trummor tillkommer på det andra albumet då Thomas Strandberg (f. 1947) kommit med i gruppen. Albumens spår utgör en blandning av country och bluegrass.

23 Se t. ex. Erling Bjurström, Det populärmusikaliska budskapet (Göteborg, 1983) och Alf Björnberg, En liten sång som alla andra (Göteborg, 1987). 24 Per Wirtén, Populisterna. En berättelse från folkets århundrade (Stockholm, 2000). 25 Peter Doggett, Are You Ready for the Country. Elvis, Dylan, Parsons and the Roots of Country Rock (London, 2000), s. 366.

13 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Wellknown Strangers är den paradoxala titeln på gruppens tredje album från 1971, det första efter splittringen som resulterade i att Bobby Ahl, Kjell Wanselius m. fl. renodlade den akustiska musiken i gruppen New Strangers, medan bröderna Rådbergs falang tog sig namnet Rankarna och satsade på countryn. Lennart Karlsmyr (f. 1942) har här kommit med i gruppen på elbas, och även producenten Jan Axel ”Kit” Sundqvists (f. 1948) piano bidrar starkt till den mer countrifierade ljudbilden. Man sjunger fortfarande på engelska och vid sidan av alla covers bidrar Mats Rådberg med tre egna låtar. Det helt svenskspråkiga albumet Snus i motvind från 1972 utgör ett mycket tvärt kast i Rankarnas utveckling. Såväl albumets innehåll som konvolutets utformning innehåller starka drag av svensk proggmusik.26 Samtliga sångtexter har författats av Mats Rådberg och tematiken är mer varierad och innehåller även tydliga politiska drag. Betoningen på texterna framgår även av att de tryckts på innerpåsen. Musiken innehåller drag av svensk folkmusik. Lasse Holm (f. 1943) finns med på piano och står även för musiken till ett av spåren. Snus i motvind kan ses som ett tidigt soloalbum, även om det inte namngetts på det sättet. Albumets särart är enligt Mats Rådberg mer ett resultat av hans egen dåtida radikalisering i samband med mötet med universitetsmiljön än av någon aktiv påverkan från skivbolaget, och han nämner bl. a. gruppen Contact som inspirationskälla.27 Med albumet Back from Nashville från 1973 visade Rankarna tydligt att flirten med den svenska proggen var en parentes. Här är det åter engelska som är språket och covers på amerikanska original som gäller till 100 procent. Enligt Mats Rådbergs text på konvolutet spelades skivan in direkt efter hemkomsten från Nashville och kan därför ses som en slags reserapport. Här dyker Mats Rosén (f. 1954) upp på steel för första gången, här i övergångsfasen tillsammans med Janne Lindgren. Lasse Holms piano finns med även här och han har nu fått status som hedersmedlem i Rankarna. I’m a City Cowboy från 1974 påminner starkt om närmast föregående album och den största skillnaden torde vara att Mats Rådberg här bidrar med fyra egna låtar, inklusive titelspåret. På flera av spåren hörs Pierre Isacssons (1945–1994) djupa bas i kören. Albumet We Weren’t Born in Tennessee från 1975 har fått sitt namn efter A-sidans första spår, en låt skriven av Chip Taylor. Denna sommar hade Rankarna turnerat i

26 Se t. ex. Håkan Lahger, Proggen. Musikrörelsens uppgång och fall (Stockholm, 1999) 27 Mats Rådberg, samtal med förf., Stockholm, 7 januari 2009.

14 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002 folkparkerna som kompband åt den amerikanske sångaren Lee Hazlewood (1929– 2007), som även författat några rader till omslagets baksida. Detta är första albumet utan Jan Sanders fiol, men detta kompenseras av att Hazlewoods fiddler J. David Sloan medverkar på fyra av spåren. Dessutom hade Sven-Olof Olsson (f. 1946), som tidigare spelat med gruppen Country Masarna, kommit med i Rankarna och förstärkt soundet med sin elgitarr. Han spelar även akustisk gitarr, dobro och banjo. Albumet innehåller covers på flera lite ovanligare låtar, och det förefaller troligt att Hazlewood bidragit med några av dem. Mats Rådberg står endast för musiken till en av låtarna och två av de övriga bandmedlemmarna har tillsammans bidragit med en melodi. Rankarnas tidiga produktion sammanfattas på deras första egna samlingsalbum The Best Of från 1976 med hela 16 spår. Man kan notera att den svenskspråkiga Snus i motvind utelämnats helt, liksom de övriga låtar man skrivit själva. Rankarna presenteras här alltså som ett rent coverband – ett urval som skivbolaget gjorde helt på egen hand.28 På albumet Six Guys Twelve Songs från 1976 fortsätter man med sin blandning av covers och egna originallåtar på engelska. Här har skivbolaget till och med kostat på stråkar på ett spår och blås på en lite experimentell version av klassikern ”Six Days on the Road”. Konvolutets kollage baserat på en pistol i sanden ger associationer till cowboyepoken, vilket Rådberg annars medvetet undvikit. Rankarnas tionde album Special Delivery No. 10 från 1977 får sin karaktär genom de kontakter man knutit med låtskrivarna Ben Peters (1933–2005) och Sterling Whipple (f. 1927) i Nashville, vilka tillsammans bidrar med sex original- kompositioner. Lägg därtill några nya egna låtar och endast två covers finns med på albumet. Bandets starka satsning på originalmaterial utgör verkligen ett trendbrott. Lasse Holm presenteras här för första gången som fullvärdig medlem i bandet. Som delägare av KMH-studion och med starka kopplingar till Bert Karlssons skivimperium och den svenska melodifestivalen29 kom han senare att ha ett starkt inflytande på Rankarnas utveckling, inte minst vid skivbolagsbytet.30 Även om albumet Silver Eagle från 1978 innehåller tre av Sterling Whipples originalkompositioner och två texter av Thomas H. Minor till musik av Lasse Holm så har man ändå fått ta med en rad covers. Bland de senare återfinns även ABBA-låten

28 Ibid. 29 Daniel Levin, Bert Karlsson. Oraklet i Skara (Stockholm, 2004). 30 Mats Rådberg, samtal med förf., Stockholm, 7 januari 2009.

15 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

”Please Change Your Mind”. Bertil Lindgren (f. 1945) har här övertagit elbasen från Lennart Karlsmyr, även om den senare ändå håller i basen på tre av spåren. Som tekniker i KMH-studion kommer Lennart ändå att vara med och utforma Rankarnas ljudbild. Albumet It’s Hard to Be a Cowboy so Far from the West från 1979 har starka inslag av 1970-talets hippiekultur med betoning på den mer kroppsliga kärleken och naturen.31 Omslaget visar en molnig himmel som bakgrund till ett krympt gruppfoto. Låttitlar som ”Makin’ Love”, ”Pure Love” och ”Sunshine and Flowers” är signifikanta. Det känns egentligen nästan missvisande att skivans enda låt med ett mer traditionellt countrytema fått stå för namnet på albumet. Spårlistan domineras av egna original skrivna direkt på engelska av Lasse Holm och Mats Rådberg. Detta blev Rankarnas sista originalalbum på Polydor. Samlingsskivan The Best Of... Vol.2 från 1980 fick sammanfatta gruppens fyra sista Polydor-album. Precis som tidigare var skivbolaget sparsamt med bandets egna låtar varför det fortfarande är karaktären av covergrupp som framhävs i samlingen. Att döma av albumet Pickin’n Steelin’ från 1981, det första på skivbolaget Mariann Records, verkar inte övergången till Bert Karlssons stall ha medfört några större förändringar. Det är ren country med samma blandning av egna originalsånger och covers som tidigare, och inspelade i samma studio. Samma år släpptes även All-Time Country Favorites innehållande 13 av countryns standardnummer i Rankarnas version. Deras första och största hitlåt ”Early Morning Rain” återkommer här i en remake, vilken skiljer sig från 1969 års version främst genom kören och rytm- sektionen. Albumet Take Me to the Country från 1983 domineras av covers, men innehåller även fyra låtar med svensk text, varav två egna kompositioner. Med undantag av sidospåret Snus i motvind är det första gången vi får höra Rankarna sjunga på svenska, och definitivt första gången de framför svenska översättningar av amerikanska texter. Detta trendbrott kommer att bestå och förstärkas, vilket inte är svårt att förstå när Ewert Ljusbergs (f. 1945) översättning ”Peta in en pinne i brasan” snabbt kom att bli Sveriges troligen populäraste countrylåt.32 Texten framfördes först av Ljusberg själv på en kväll med showen Country Palace på restaurang Tyrol på Gröna Lund i Mats Rådbergs frånvaro. Han fick senare höra den på en bandinspelning och erhöll därefter

31 Se t. ex. Barry Mann, Hippie (London, 2003). 32 Börje Lundberg, ”Rankarna”, i Myggans nöjeslexikon, bd 12 (Höganäs, 1992), s. 179.

16 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002 textförfattarens tillstånd att spela in den.33 Noterbart är även att skivans åtta spår med temat kärlek alla skildrar lycklig sådan. Översättningarna formligen exploderar på albumet Det är inte lätt att va’ ödmjuk från samma år, där de utgör hela nio av 14 spår. Förutom undantaget Snus i motvind är detta Rankarnas första album som har försetts med svensk titel och svensk text på konvolutet, vilket måste ses som ett viktigt trendbrott. Titellåtens svenska text är även den skriven av Ewert Ljusberg, och kom att bli mycket populär. Konvolutets utformning, med Rankarna som grovarbetare, syftar annars mer på låten ”Let’s Hear It for the Working Man”, i vilken jobbarna hyllas. Den mycket namnkunnige Hasse Rosén (f. 1945) tar här över som gruppens gitarrist, samtidigt som Lasse Holm lämnat Rankarna. Det påföljande albumet Familjens svarta får från 1984 följer i stort sett mönstret från det föregående med en stor andel översättningar och låtar på svenska. Hela 12 av 14 spår sjungs på svenska, vilket är en toppnotering för denna period. Noterbart är att Monica Forsberg (f. 1950) bidrar med tre av sina texter till Mats Rådbergs melodier. Även albumet Full fart mot gryningen som släpptes 1986 domineras av låtar på svenska, även om andelen översättningar nu minskat påtagligt. Förutom Monica Forsberg medverkar nu även Ingela ”Pling” Forsman (f. 1950), fr. a. känd från melodifestivalsammanhang, med texter. På konvolutet introduceras Rankarnas nya logo med namnet placerat över ett boskapshuvud. Albumet Country Cookin’ från 1987 ansluter till en TV-show med samma namn som sändes i TV1 7 juli 1987. Fem av skivans låtar återfinns i TV-showen, som dessutom innehåller titelspåret från Full fart mot gryningen, en låt med sångerskan Ann-Cathrine Wiklander (som står i centrum av fotot på konvolutets baksida) samt två låtar med den norska countrysångerskan Bente Lind. På albumet framförs i grova drag varannan låt på svenska och varannan på engelska. Bland de svenska låtarna återfinns bl. a. Paul Sahlins ”Du kan alltid lita på pojkarna över 35”. Efter några års uppehåll återkom Rankarna 1990 med albumet Mats Rådberg & Rankarna, som kom att bli det sista som gavs ut på vinyl. De flesta låtarna framförs på svenska och andelen översättningar är fortsatt låg. På trummor har Leif Johansson (f. 1945) nu ersatt Thomas Strandberg. Fler förändringar i bandets sammansättning genomfördes till 1993 och albumet This Ain’t Our First Rodeo i och med att Göran

33 Mats Rådberg, samtal med förf., Stockholm, 7 januari 2009.

17 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

”Floda” Lomaeus (f. 1953) då ersatt Bertil Lindgren på bas och gitarristen Sven-Olof Olsson återvänt till Rankarna. På detta album dominerar återigen låtar på engelska, med undantag av två översättningar från Ewert Ljusbergs penna och en låt av Mats Rådberg. Värt att notera är att Ljusberg sjunger duett med Mats Rådberg på de tre svenska låtarna. Engelska texter dominerar även på albumet The Race Is On från 1997, som innehåller endast två översatta texter. Till detta album har även Mats Rosén lämnat bandet och efterträtts på steel av Ulf Sterling (f. 1944). Bandet blickar här bakåt på sin långa karriär och bifogar till albumet en historisk översikt över Rankarnas samman- sättning sedan 1971 (Tabell 1). Rankarnas senaste album 100% med undertiteln När natten kommer är en dubbel- CD från 2002 innehållande 15 nya originalspår plus 21 återutgivna spår från tidigare album. Anmärkningsvärt är att samtliga 15 nya spår är svenska originalkompositioner. Rankarna återknyter därmed till sin tidigare skiva Snus i motvind. Till skillnad från denna är kärlek nu det helt dominerande temat och låtarna lutar mer åt dansband eller svensktopp. Med på omslagsbilden är även Lennart Sjöholm (f. 1945) som omnämndes som deltidsmedlem redan på The Race Is On.

Soloalbum Mats Rådbergs solodebut På egen hand från 1975 är förutom två spår helt svenskspråkig och domineras av originalbidrag, av vilka Rådberg själv författat fyra. Han har även skrivit albumets enda översättning, den till synes självbiografiska ”Jag bor i Vallentuna”. De svenska texterna tycks ha en central roll då de tryckts på konvolutets baksida. Även om inspelningsstudion är densamma som på Rankarnas album och tre musiker som tillhört gruppen medverkar så gör Lars O. Carlssons arrangemang av Lasse Holms kompositioner att skivan låter mer schlager eller svensktopp än country. Uppföljaren Min musik från 1976 följer i stort sett samma recept även om här textförfattandet domineras av Gert Lengstrand (f. 1942), och Mats Rådberg själv endast bidrar med två texter. En cover av Hank Williams första stora hit ”Lovesick Blues” knyter an till den rena countrytraditionen. Liksom på det kommande albumet saknas nu texttrycket. Det tredje soloalbumet Mats Rådberg från 1977 fortsätter i det redan upptrampade spåret. Nytt är att Olle Bergman (1929–1985) bidrar med flera texter till Holms

18 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002 melodier. Den enda översättningen står Rådberg själv för. Samma år deltog Mats i den svenska melodifestivalen med låten ”Du och jag och sommaren”, skriven av Tomas Ledin, vilken hamnade på tionde plats.34 Låtvalet på det fjärde soloalbumet Boogie från 1978 avviker starkt från de tidigare albumen. Här dominerar översättningarna, flertalet från Rådbergs egen penna, och det är lite rockigare och äldre låtar som gäller. Enligt Rådbergs lilla betraktelse på konvolutet har låtvalet styrts av nostalgi med skoltidens danser i åtanke. Sångtexterna på innerpåsen har även försetts med varsin liten inledande kommentar. Den enda engelskspråkiga låten är Fats Dominos ”I’m Walking”. Till skillnad från tidigare album saknas steel-guitar och kompet är rockigt och rytmiskt. Det handlar om känslor från 1979 tar oss tillbaka till huvudspårets mer poppiga tongångar. Mats Rådberg har själv skrivit alla texter utom två och hela fem av spåren utgörs av översättningar. På originalspåren är det som tidigare Lasse Holm som komponerat musiken. Bildmässigt framhäver inte omslaget Mats Rådbergs ansikte lika starkt som på de tidigare skivarna och på baksidan avbildas alla musiker som spelar på skivan. På bonusspåret Hallelujah sjunger Mats, tillsammans med Anna- Lena Löfgren och Pierre Isacsson, Olle Bergmans översättning av det årets vinnare i Eurovision Song Contest, vilken där framfördes av gruppen Milk & Honey with Gali representerande Israel. Rådbergs utgivning av soloalbum på Polydor avslutas 1980 med samlingen Mina bästa låtar. Av de 16 spåren på albumet är endast tre över- sättningar och alla låtar framförs på svenska. Rådbergs första soloalbum på Mariann Records har en stark countryprägel med endast fem spår på svenska, varav fyra är översättningar. Sångerskan Elisabeth ”Bettan” Andreasson (f. 1958), som sitter bredvid Mats i den amerikanska pickupen på omslaget, sjunger med på tre av spåren. Det förefaller troligt att albumet marknadsförts i anslutning till filmen Urban Cowboy med John Travolta som visades på svenska biografer vid samma tid. På omslaget noteras även att låten ”Lookin’ for Love” ingår i filmens soundtrack. Some Broken Hearts Never Mend, Rådbergs andra soloalbum på Mariann från 1981, har en liknande sammansättning av låtar som den första med endast fyra spår på svenska, varav två är översättningar. Ljudbilden ligger inte alltför långt från Rankarnas, med Hasse Rosén på gitarr och Mats Rosén på steel. På skivan finns

34 Björnberg, s. 246.

19 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002 bonusspåret ”Will the Circle Be Unbroken”, hämtat från TV-showen Country Music som sändes 17 oktober 1981. Mats sjunger här tillsammans med Elisabeth Andreasson, Kikki Danielsson (f. 1952) och Alf Robertson till full orkester med stråkar och allt. Även albumet Mamma, låt inte din grabb växa upp till en cowboy från 1982 har en stark countryprägel, och de tre låtarna som framförs på svenska, inklusive titelspåret, är alla översättningar av amerikanska original. Fem engelskspråkiga originalspår skrivna av Rådberg har hämtats från Jan Halldoffs långfilm Klippet som hade premiär samma år. Mats skrev musiken till filmen och tillsammans med honom sjunger Elisabeth Andreasson ledmotivet ”In My Dreams”. Hon sjunger även själv ”Since You’ve Been Gone”, och i filmen spelar hon flickvän till Svante Thuressons (f. 1937) rollfigur. Efter flera års uppehåll återkommer Rådberg 1988 med Jag ger dig min morgon, ett avvikande album som renodlar svensk vistradition. Samtliga spår framförs på svenska och den enda översättningen är titelspåret baserat på Fred Åkerströms (1937–1985) svenska text till Tom Paxtons ”I Give You the Morning”. Fem av Dan Anderssons mest kända visor finns med på skivan. Alf Robertsons ”Den vita duvan” är den enda låten som hämtats ur den egna repertoiren. Lennart Sjöholm har producerat och arrangerat. Åtta år senare kommer så 1996 Rådbergs senaste soloalbum When We Were Young. Förutom Rådbergs svenska översättning av Garth Brooks (f. 1962) hit ”Friends in Low Places”35 framförs alla sånger på engelska. Låtlistan domineras av originalbidrag från yngre svenska låtskrivare som Richard och Erika Evenlind. Förutom Mats Rosén på steel och några av körmedlemmarna omger sig Rådberg här med nya och yngre musiker i Trippel Studio. Ljudbilden ligger nära den moderna form av countrypop som produceras fr. a. i Nashville.

Trender i språk och författarskap Med undantag för Snus i motvind från 1972 var Rankarnas album fram till 1981 helt engelskspråkiga (Figur 2). Därefter innehöll varje album åtminstone någon låt som framfördes på svenska. Variationen mellan albumen var dock kraftig och på det senaste albumet från 2002 framfördes samtliga originalspår på svenska. Samtliga av

35 Joel Whitburn, Top Country Songs 1944 to 2005. Billboard (Menomonee Falls, 2005), s. 56.

20 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Mats Rådbergs soloalbum utom det helsvenska Jag ger dig min morgon innehåller låtar framförda på båda språken. Det finns dock en stark trend från övervägande svenskt material till nästan uteslutande sång på engelska (Figur 2). Sett över hela perioden går således gruppens album från engelska till svenska, medan förhållandet för soloalbumen är det motsatta. Gruppens karriär kännetecknas av en början som coverband, som efterhand spelar in mer och mer originalmaterial (Figur 3). Undantag är här återigen Snus i motvind som kom tidigt, men ändå bara innehöll originalmaterial. Ett motsatt undantag är den rena coverskivan All-Time Country Favorites från 1981. Rådbergs soloalbum domineras från början av originalmaterial, vars andel sedan minskar fram till det rena coveralbumet Jag ger dig min morgon från 1988 (Figur 3). Trenden bryts dock helt av det senaste albumet, vilket domineras av originalmaterial. Förutom de många egenproducerade låtarna erhöll man från 1977 och under några år framåt originallåtar från låtskrivarna Ben Peters och Sterling Whipple i Nashville. Egenförfattade översättningar och originaltexter har framförallt Mats Rådberg som upphovsman, även om Lasse Holm och Göran Lomaeus har lämnat sina bidrag under de perioder de varit medlemmar i Rankarna. Andelen egna texter per album överskrider 50 procent på endast fyra album, och Snus i motvind är det enda album som helt baseras på egna texter. Andelen egna texter är annars störst 1979 och varierar i övrigt kraftigt från album till album (Figur 4). Översatta texter saknas helt på Rankarnas 14 första album, men deras andel ökar därefter snabbt för att kulminera 1983–1984 och sedan minska (Figur 5). Trenden för soloalbumen är snarlik även om toppen kommer något tidigare på det rockiga albumet Boogie från 1978.

Tematik Kärlekstemat dominerar starkt och spridningen över olika teman är i övrigt ganska stor, och inget annat tema överskrider 10 procent (Tabell 3). Närmast kommer de låtar som behandlar olika aspekter på musik och musikers liv med 6 procent. I övrigt är det endast frihetstemat som återkommer i fler än tio låtars texter. Rena westernsånger saknas i stort sett, och de cowboys som är med i några texter är placerade i stadsmiljö.

21 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Teman med textexempel Alienation är temat endast i en låt, ”Rank Stranger to Me” från gruppens första album och den sång från vilken gruppen hämtade sitt namn. Sångens berättarjag återkom- mer till sin gamla hemtrakt och möts där bara av främlingar.

I wandered again to my home in the mountains Where in youth’s early dawn I was happy and free I looked for my friends, but I never could find them I found they were all rank strangers to me Trösten tycks ligga i det förväntade återseendet av släktingar och vänner i himlen. Textens innehåll har kopplats till kolbrytning i form av dagbrott som ödelagt hela nejder i amerikanska södern, men kan även tolkas mer andligt.36 Då verkets upphovsmän var kända för sina kristna sånger ligger den senare tolkningen nära till hands och detta skulle även kunna vara den enda religiösa sången i materialet.

Alkoholism eller missbruk har bedömts vara temat endast i låten ”Jag är bara lycklig när jag dricker”, skriven av Nisse Hellberg (f. 1959), medlem i rockgruppen Wilmer- X. Sångens manliga jag-röst har träffat en kvinna som vill gifta sig och skapa familj, men ställd inför dessa möjligheter känner han sig tvungen att bekänna sitt alkohol- beroende.

Barliv är huvudtemat i s. k. ”Honky-Tonk Songs”, efter andra världskriget ett återkommande tema inom countrymusiken.37 Till detta tema har förts fyra sånger framförda på engelska, och tre av dem med ”Honky Tonk” i titeln, en term avseende en danslokal med bar och oftast levande musik. En plats för drickande, dansande och kurtiserande till ljudet av högljudd och taktfast countrymusik. Temat är därmed lite svårt att överföra till svenska förhållanden.

Barn har bedömts utgöra temat för fem låtar, varav tre framförs på svenska. I två av låtarna återfinns barn åtskilda från sina fäder. Den ensamstående och övergivna modern i den översatta ”Han bor i Stockholm” bestämmer sig för att berätta

36 David Cantwell & Bill Friskics-Warren, Heartaches by the Number. Country Music's 500 Greatest Singles (Nashville, 2003), s. 7 f. 37 Horstman, s. 221.

22 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002 sanningen för den nu sexåriga sonen och därmed ta hål på lögnen att fadern var i himlen. I den andra låten, ”New York City”, möter vi en ung man vars gravida fästmö tvingats lämna småstaden för att ensam föda barnet i storstaden. Fadern plågas av oro för barnet och modern, men försöker slå ifrån sig sina dystra tankar:

And now they’re alone in New York City Livin’ like Lord I wonder how Two angels in hell in New York City But I can’t think about that now

Död är ett tema som endast aktualiserats för sången ”Six White Horses”, 1970 en hit för Johnny Cashs lillebror Tommy.38 I sången uttrycks sorgen efter de brutalt mördade bröderna Kennedy och Martin Luther King.39

Goodbye John, six white horses come to take you home Goodbye John, they took you away before you sang your song

Frihet som tema omfattar Horstmans ”Prison Songs” och ”Traveling Songs”, i vilka man antingen söker den eller saknar den. Här ingår några välkända sånger som Johnny Cashs ”Folsom Prison Blues” och Kris Kristoffersons ”Me and Bobby McGee”. Med viss tvekan har jag som en hyllning till frihetslängtan här även placerat den översatta ”Mamma, låt ej din grabb växa upp till en cowboy”. Den kan även ses som en varning för cowboymentaliteten, i vilken frihetsbehovet omöjliggör familje- livets trygghet.

Cowboys vill aldrig ha nån till vilken dom står i skuld (...) Dom har ingen ro och dom ger sig snart av, även från den dom vill ha

Komik återfinns hos Horstman som ”Comic and Novelty Songs” och anknyter till den svenska traditionen bondkomik eller buskis.40 Bland de sju sånger jag placerat under

38 Whitburn, s. 80. 39 DiMaggio m. fl., s. 45. 40 Lilliestam, Svensk rock (Göteborg, 1998), s. 224.

23 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002 detta tema återfinns Hank Williams ”Kaw-liga” som handlar om en snidad indianskulpturs obesvarade kärlek till en kvinnlig indiandocka. Även om den har en sorglig underton finner jag det märkligt att den enligt Horstmans indelning hamnar under hennes ”Story Songs”. Under komik har jag även placerat Hans Sidéns översättning ”Här har du ditt liv”, i vilken sångaren ständigt är rädd för att hämtas till Lasse Holmqvists gamla TV-program med samma namn.

Kvinnoideal återfinns som tema endast i låten ”(Det ska va’) Mulliga tjejer”, som 1997 låg sex veckor på svensktoppen. Det handlar här om kroppsliga ideal, och den manliga jag-rösten beklagar sig över alla tunna kvinnor och menar att den ideala kroppsviken ligger nära 80 kilo.

Dom hade inga rumpor, inget hull och inga bröst Men mera runda former, ja nu höjer vi vår röst (...) Tänk vad skönt att krama nån där allt är mjukt och runt Tyvärr så går jag hem nog mest hos dom som vill va’ smal Ja, jag vill ha dom runda, ja åtminstone oval vill ha nå’nting att hålla i när åskan mullrar på

Textens överdrift antyder att den bör uppfattas mer skämtsamt. Den skulle även kunna ses som ett nyttigt inlägg mot den offentliga reklamens alla ideala modellkroppar. Den endimensionella kvinnobilden, enligt vilken de mulliga tjejerna bara är till för att kramas och skänka mannen njutning, upplevs dock säkert av många som ett klavertramp.

Kärlek som tema har här försetts med hela 21 subteman, medan Horstman nöjer sig med följande tre: ”Winning Love Songs”, ”Songs of Lost and Unrequited Love”, och ”Cheatin’ Songs”.41 I hennes anda har jag även grupperat mina subteman till ”lycklig” kontra ”olycklig” kärlek. Tematiskt domineras Rankarnas totala låtproduktion av kärleken mellan man och kvinna sedd från mannens perspektiv, och detta tema behandlas i 64 procent av låtarna (Tabell 3). Bland dessa låtar är de som behandlar

41 Horstman, s. 134 ff.

24 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002 olycklig kärlek (52 procent) några fler än de som handlar om lycklig sådan. Enligt Horstman och andra mer kvantitativa studier är det kännetecknande för countryn att de olyckliga kärlekssångerna dominerar.42 Utrymmet tillåter inte en genomgång av alla subteman, varför jag nöjer mig med att presentera de mest frekventa.

Med 55 sånger är Förlorad kärlek det mest frekventa temat. Detta ligger helt i linje med Horstmans iakttagelse: ”If there is a ’typical’ country song, it probably tells a tale of lost and unrequited love.”43 Typisk är den övergivne och djupt deprimerade mannen som håller hoppet om en möjlig återförening levande, som t. ex. han som väntar i regnet vid bushållplatsen i Mats Rådbergs egen låt ”Bus Stop”.

Bus stop, bus stop, bus stop here you see my crying again Bus stop, bus stop, bus stop here I want to die again She wrote she’ll be coming at nine PM It sure seems to be a happy end now it’s almost eleven

Även om den övergivne mannen ofta inte förstår varför hans f. d. kvinna lämnade honom, som t. ex. i ”My Lady’s Song”, anges ibland skälet som varande hans otrohet, som i Thomas Haglunds och Göran Lomaeus ”Act of a Fool”.

This time she couldn’t take it, she just left a note in the hall It said this time was the next time, like a poem on a honky tonk wall She’s left, she’s lost, she’s gone What a price I had to pay for staying out that last night Now I’m living from day to day

42 Ibid, s. 154. 43 Ibid.

25 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Uppbrott som subtema är oftast ett förstadium till den förlorade kärleken. Fortfarande kan det finnas ett hopp att kärleken kan räddas, men känslan som förmedlas är ändå mer åt det pessimistiska hållet, som i Mats Rådbergs egen ”We’re Finally Through”.

I keep telling myself it’s over once again Do my best to forget you every day But you walk out and into my life just like my heart’s your playing ground But one of these days I know we’re finally through

Then suddenly it feels so good suddenly you’re oh, so nice You’ll make me feel just like a king it puts my aching heart on ice But I can’t take it anymore this is not what I’m living for You got to stop your running round and put your feet back on the ground

Av de positiva temana är Förälskelse och Hyllning vanligast. Många av texterna påminner starkt om de dansbandstexter som Karin Strand inordnar under rubriken ”Tvåsamhetens helighet”.44 Ett exempel är Peter Grundströms och Jörgen Anderssons ”Allt och lite till”, vilken troligen hämtats ur dansbandsrepertoiren.

Jag vill ge dig allt och lite till Låt mig få ge dig allt, säg att du vill Ja du ska få vad du vill ha om du bara säger ja För jag vill ge dig allt och lite till

En lite udda kärlekshyllning återfinns i ”Familjens svarta får”, en översättning signerad Hans Sidén. De ekonomiskt framgångsrika syskonen verkar trots allt inte vara så lyckliga, medan jag-röstens dåliga ekonomi mer än väl kompenseras av kärleken till hustrun.

44 Karin Strand, Önskedansen. Tematik och könspolitik i dansbandstexten (Umeå, 1995), s. 19.

26 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Jag har en rivningslägenhet och kör en rostig bil som en gång var blå Min fru är servitris hon och jag älskar hennes hår Och jag tänker ofta på det som pappa sa till mig när han krama mamma då och då Att gods och guld är inte allt här i världen, nej, kärlek ska du satsa på

Könsroller utgör huvudtema i endast fyra sånger, varav två är skrivna av Ewert Ljusberg. En av dessa är troligen Rankarnas mest framgångsrika låt på svenska, ”Peta in en pinne i brasan”.45 Texten är en ganska direkt översättning av Shel Silversteins original ”Put Another Log on the Fire” som var en mindre hit med Tompall Glaser i USA 1975, med undertiteln ”Male Chauvinist National Anthem”.46 Jag-rösten är en riktig mansgris och så naiv i sin roll att han måste ge henne uppmaningen att ”Förklara varför du vill lämna mig”. Ljusbergs andra bidrag till detta tema, ”Klia mig på ryggen” börjar med en undergiven kvinna som gör allt för att hennes man ska ha det bra – ända fram till textens vändpunkt.

Min Sussie klia och tog i, så ryggen min blev röd Men så en dag gick nånting snett, då Sussie fann sig själv Om jämlikhet hon tala hett och sen sa hon så här Kom och klia klia klia mig på ryggen

Efter att sångens Sussie blev medveten är det omvända roller som gäller. En annan framåt kvinna hittar vi i Hans Sidéns text ”När vi dansar”. Mannen medger här villigt att hon är honom överlägsen på de flesta punkter, och det enda han begär är att han ska få behålla rätten att föra när de dansar. Dansen återkommer i Mats Rådbergs egen låt ”Grabbar & tjejer” från 1990. Texten inleds av en lång hyllning till alla skillnader mellan kvinnor och män, som ett slags konstaterande av den heterosexuella normens universalitet. Men så dyker den ironiska knorren åter upp och slår undan fötterna på alla som var på väg att ta texten på allvar.

Tänk vilken konstig dans, om inga tjejer fanns

45 Börje Lundberg, ”Rankarna”, Myggans nöjeslexikon, bd 12 (Höganäs, 1992), s. 179. 46 Whitburn, s. 148.

27 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Och snacka jämlikhet blir en konstig smet om bara gaya gossar har nån chans Och när vi är på fest, då skulle du ta mest så jag fick köra hem, du snubblar in vid fem just när solen börjar skina som mest

Landsbygd som tema hänger nära samman såväl med storstad som sydstatsliv, och innehåller endast två sinsemellan rätt olika låtar. I Mats Rådbergs egen låt ”That Place Called the Country” saknar en storstadsbo naturen och klagar över människor som inte längre har tid att säga några vänliga ord. Det är verkligen dags att återvända till landet. Som en hyllning till landsbygden har jag tolkat Bert Alvengrens låt ”Marlickens Vendela”. Det är här en sliten gammal gotländska som får symbolisera den rejäla människotyp som fortfarande lever kvar i en och annan avkrok.

Levnadsvisdom som tema rymmer endast Ewert Ljusbergs översättning av Roger Millers låt ”Qua la Linta”. Ljusbergs text utspelar sig på gränsen till komik då den berättar om en ung man som i Dragör får rådet av en gammal indian att ta det lite lugnare i sitt umgänge med kvinnor och vin. Härigenom ska njutningen bli större.

Livsglädje som tema har tilldelats fyra låtar som hyllar livet. De liknar härmed de låtar som hyllar kärleken, men har ändå ett större perspektiv. Eddie Ravens ”Touch the Morning” betonar det skönas förgänglighet i ett poetiskt carpe diem. Carl Lösnitzs trallvänliga ”En sång om livet” listar det vi hyllar och saknar i ett evigt sommarperspektiv.

En sång om livet, en sång om värme, en sång om frihet Kom gå med mig, i solens ljus En sång om livet, en sång om män’skor, en sång om kärlek Om sommaren, om vindens sus

Långtradarliv skildras i ”Trucker Songs”, vilka utgör en väl avgränsad subgenre inom countryn vilken fick ett uppsving bl. a. genom Sam Peckinpahs film ”Convoy” från 1978, inspirerad av en countrylåt med samma namn. Bill Malone menar att Trucker

28 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Songs utgör den största delen av den moderna countryns sånger om arbete47, och Dorothy Horstman har sorterat in dem under sin kategori ”The Working Man”.48 Att sitta bakom ratten längs ändlösa motorvägar blir rätt enformigt, och då kan det hjälpa att tänka på kvinnan som väntar därhemma. Lägga på ett extra kol för att förkorta tiden fram till hemkomsten som i standardlåten ”Six Days on the Road”, eller som i Ewert Ljusbergs översättning ”Bra drag”.

Alla hjul rullar hem med mig Ser du färdmätaren räknar vägen hem igen Himlen lyses upp av min egen stad Hemma väntar min tjej, med en kram och ett bad

Manlighet som tema är förstås nära förknippat med könsroller, men jag har här valt att skilja ut de fyra låtar som betonar den egna typens förträfflighet. När självupp- skattningen, som i Ewert Ljusbergs översättning ”Det är inte lätt att va’ ödmjuk”, vulgariseras och överdrivs blir det ironi.

En del grabbar har pengar i pungen, men jag behöver inga kronor i min Jag tror det har nånting att göra med hur jag fyller ut skinntajta jeans

De två skrytlåtarna som skrivits av Paul Sahlin, mera känd under sitt artistnamn Paul Paljett, framhäver ålder och erfarenhet eller gitarrspel i kombination med en romantisk ådra. I den senare låten, ”Säg aldrig nej till en grabb med gitarr”, fram- skymtar även underklassperspektivet.

Inte kan du väl ha en yuppie till karl som är svår att förstå och inte går att lita på Nej det kan inte va’ bra för en kvinnlig natur Nej hon ska ha en karl, stark som en tjur och med muskulatur

47 Malone, s. 320 f. 48 Horstman, s. 304 ff.

29 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Miljökatastrof eller vårt förhållande till naturen i allmänhet är ett mycket ovanligt tema i det studerade materialet. Inte förvånande dyker temat endast upp på det mycket avvikande albumet Snus i motvind, och där i låten ”En gruvlig revansch”. Det blir verkligen ingen tébjudning när naturen tar sin hämnd.

För snart tar naturen en gruvlig revansch å’ då, bror och syster, har vi inte en chans Smådjävlar far genom höghusen upp Dom kommer på natten, det börjar som en kupp Groparna växer, å’ sväljer sin last Bilar å’ kraftverk smälter som plast Gräsmattor växer, till kvävande snår Du skriker efter vatten, men törsten består

Moral som huvudtema har registrerats i åtta låtar. Subtema straff eller mer precist ”det man sår får man också skörda” återfinns i Mats Rådbergs egen ”Hej George (Du va’ på TV igår)”. Texten syftar på Alabama-guvernören George Wallace som gjort sig till en symbol för söderns rashets och segregationspolitik, bl. a. när han 1963 kroppsligen försökte stoppa svarta studenter från att beträda universitetet. Under sin presidentkampanj 1972 blev Wallace skjuten när han höll ett tal i Maryland, vilket Rådberg uppenbarligen kom att bevittna på TV-nyheterna. Delvis förlamad överlevde Wallace och återvaldes senare som guvernör. Sångtexten rymmer även albumtiteln.

Hej George, du spotta’ snus i motvind Om man predikar våld e’ man själv snart såld för det finns ingen som tål stora runda hål Hej George, du spotta’ snus i motvind

Med en viss tvekan placerades Rank Strangers stora succélåt ”Early Morning Rain” under subtemat svek. Jag-rösten befinner sig här på ett flygfält och betraktar med en dollarsedel i handen och tomma fickor planet som lyfter med hans hemort som destination. Han skulle egentligen ha suttit i det planet och därmed snart fått återse sin familj. Men pengarna som skulle ha bekostat biljetten har redan förbrukats på kvinnor och sprit – däri sveket.

30 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Musikantskap är ett återkommande tema som jag funnit i 16 låtar. Under detta tema behandlas ofta erfarenheter från det kringflackande turnélivet, som i Ewert Ljusbergs översättning ”Ryttare på vägen” eller i titellåten till albumet Silver Eagle. Här finns en del paralleller till långtradarsångerna. Några av låtarna fokuserar på identiteten som countrysångare och ingår därmed i den kategori av låtar som träffande benämnts ”metacountry songs”.49 Det kan som i ”I Wasn’t Born in Tennessee” handla om skillnaden mellan den man egentligen är och den roll man iklätt sig, eller som i Mats Rådbergs egen ”It’s Hard to Be a Cowboy (So Far from the West)” problemet i att vara countrysångare i höga norden så långt ifrån källan och omgiven av ignorans. Denna låttitel ger lätt felaktiga associationer till vilda västern, men handlar mer om svårigheten att vara en ”good ol’ boy” så långt från Nashville.

But it’s hard to be a cowboy so far from the west Where noone knows George Jones, Willie, Waylon and the rest I sometimes start to wonder how the hell can I go on Just then I hear that song that’s makin’ me carry on

Nostalgi som tema tillkom enbart för att kunna placera in låten ”All of My Heroes”, i vilken jag-rösten ser tillbaka på gamla filmstjärnor och rocksångare. Helt främmande för det moderna nöjesutbudet på TV försjunker han istället helt i sina minnen.

Samhälle som tema omfattar de nio låtar som utgår från sociala grupperingar och alltid intar ett underifrånperspektiv. Det ligger nära till hands att här tala om ett klassperspektiv, men det skulle innebära en övertolkning då texterna snarare utgår från ett mer populistiskt perspektiv.50 Motsättningen återfinns mellan vanligt folk och makteliten och till den senare räknas även myndigheter av olika slag. Tre snarlika texter innehåller en oreserverad hyllning till jobbarna som håller samhället igång med sitt arbete. Som exempel kan citeras några rader ur Mats Rådbergs text ”De’ e’ vanliga männ’skor”.

Ja de’ e’ vanliga männ’skor som e’ som du och jag det var dom som byggde landet och det gäller än idag Stå upp och känna ansvar de’ e’ så de’ ska va’

49 Jimmie N. Rogers, The Country Music Message: Revisited (Fayetteville, 1989), s. 200. 50 Wirtén.

31 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

de’ e’ vanliga män’skor som får mig att må bra

Två amerikanska sånger som skildar fattigdom och arbetslöshet är Woody Guthries ”Going Down the Road”, framförd bl. a. i John Fords klassiska filmatisering av John Steinbecks roman Vredens druvor, och Al Andersons och Craig Wisermans ”Hotel Coupe de Ville”. Medan den första rymmer en protest i varje vers avslutande rad ”An’ I ain’t gonna be treated this a-way” beskriver den senare med en viss komisk distans hur det är att vara tvungen att tillbringa sina nätter i en parkerad bil. Även Ted Ströms betraktelse ”Go’morron Sverige” pekar på pengarnas ojämna fördelning och deras betydelse i den svenska välfärden. Ytterligare två låtar med tydliga drag av svensk progg är Mats Rådbergs egna ”Grå kostym, vit skjorta å en slips” och ”Idyllen”. Den senare är en slags naivistisk skildring av det svenska klassamarbetet som mycket väl skulle ha platsat på någon tidig skiva med t. ex. gruppen Gunder Hägg.51

I en svensk sommarhage händer sällan någonting som man upprörs av Där är vi alla vänner I en svensk sommarhage, där blir allting som man sagt Där fattar knegar’n direktörens händer

Storstad som tema representeras av fem negativt hållna låtar, utgörande myntets andra sida i förhållande till landsbygdstemat. Två av låtarna utgör ett slags undergångs- skildringar av nyanlända ungdomar från landet som drunknar i droger och neon. De resterande tre låtarna ingår i en tradition av negativa skildringar av industristäder med utgångspunkt i inflyttad arbetskraft från södern. Här är det vantrivsel och arbetslöshet som gäller, som i Mats Rådbergs ”I’m a City Cowboy”.

But times been down, I’ve moved into town, with streets I have never seen And here I go with nothing to do, my boots are awfully clean

Sydstatsliv som tema kan innebära att man drömmer sig tillbaka till det liv man lämnade när man flyttade till industristäderna i norr. Bob McDills låt ”Mississippi (Roll On Forever)” passar väl in i denna tolkning. Hank Williams klassiska cajun- inspirerade låt ”Jambalaya” kan, i överensstämmelse med Dorothy Horstmans

51 Se t. ex. ”Sweet love” i Blå Tågets sångbok 1969–1999 (Stockholm, 2001), s. 23.

32 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002 uppfattning även kategoriseras mer åt det komiska hållet.52 Mats Rådberg tar ett liknande grepp i sin ”Raised on the River”, även om hans cajunflicka överger honom i slutet av låten.

Trender Sett över tiden har kärlekstemat från början av karriären ökat sin andel för att sen ligga relativt högt under åren 1975–1979 (Figur 6). Därefter minskar andelen under en rad av år, för att sen åter öka från 1985 och framåt. På de tidigaste albumen skildras framför allt kärlek av den olyckliga sorten, ofta i form en återblickande övergiven man. Men andelen låtar som behandlar förälskelser och andra former av lycklig kärlek tenderar att öka fram till 1982 och det ur kärlekssynpunkt helt igenom lyckliga albumet Take Me to the Country (Figur 6). Därefter ökar andelen låtar som behandlar mer olycklig kärlek, en trend som bryts av det senaste albumets lyckligare framtoning. Den relativa tematiska variationen per album sjönk fram till 1979 för att därefter stiga fram till 1986 och sen sjunka igen (Figur 7). På grund av kärlekstemats dominans motsvarar denna utveckling i stort sett en inverterad bild av andelen sånger som behandlar kärlek.

Några olika framgångsmått Från Rank Strangers första album, vilket även gavs ut i Kanada och Västtyskland, hamnade två spår på listan Tio i topp 1970. Det var först ”Early Morning Rain” som röstades in 14 mars och blev kvar under 16 veckor, som bäst på andra plats. ”Ruby, Don’t Take Your Love to Town” röstades in 5 september och låg under en vecka på nionde plats. Singeln med ”Early Morning Rain” låg även nio veckor på Kvällstoppen, som bäst på tredje plats (Tabell 4). Totalt tio album, varav hälften är soloalbum, har legat på Topplistan, som bygger på skivaffärernas inrapporterade försäljningssiffror.53 Soloalbumen har dock varit mer framgångsrika med i medeltal sju veckor på 24:e plats, mot gruppalbumens motsvarande tre veckor på 38:e plats (Tabell 4). Mats Rådberg har totalt haft 21 sånger på svensktoppen, varav nio tillsammans med Rankarna (Tabell 4). Låtarna från soloalbumen låg i medeltal åtta veckor på svensktoppen, medan de från albumen med gruppen bara låg halva den tiden. Dock

52 Horstman, s. 114. 53 Wille Wendt, Topplistan. The Official Swedish Single & Album Charts (Stockholm, 1993).

33 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002 var det ”Du kan alltid lita på pojkarna över 35” från gruppens album Country Cookin’ som med sina 16 veckor låg längst på svensktoppen. Alla 21 sångerna framfördes på svenska och endast två av dem var översättningar: ”Mot alla vindar” framfördes tillsammans med Elisabeth Andreasson 1980 och ”Hallelujah” tillsammans med Anna-Lena Löfgren och Pierre Isacsson 1979. Endast fyra av sångerna som hamnade på svensktoppen hade Mats Rådberg som textförfattare. Svensktoppen låg nere 1982– 1984 och vid återstarten 1985 tilläts inte längre svenska översättningar till utländska originalmelodier.54 Särskilt under början av 1980-talet exponerades Mats Rådberg och Rankarna flitigt i svensk TV. Några produktioner i vilka de hade en framträdande roll var t. ex. Country Music Our Way i TV1 1980, Country Music i TV1 1981, Country Palace i TV2 1982 och Country Cookin’ i TV1 1986. Man kan notera att gruppens album från denna tid sålde bra, vilket bl. a. resulterade i en rad guldskivor. Mariann Records gav även ut en serie på åtta samlingsalbum med olika artister från nämnda TV-shower under namnet The Country Show, på vilka Mats Rådberg och Rankarna har en framträdande roll. Dessa album sålde mycket bra, vilket resulterade i två guldskivor och två diamantskivor (över 100 000 ex. sålda) 1982–1984.55 Enligt den svenska countrytidskriften Kountry Korral Magazines årliga omröstning i kategorin årets nordiska artist/band tillhörde gruppen de tre populäraste fram till 1982 (Figur 1). Efter en bottennotering 1984 ökade så populariteten fram till 1991 för att därefter successivt avta. Efter 1998 har gruppen endast sporadiskt funnits med i botten på listan. Mats Rådberg och Rankarnas musik har även exponerats på den internationella marknaden. I Europa har man framträtt vid olika festivaler och 1982 utkorades man även till bästa grupp vid ”European Country Music Festival” i Holland. Man har även haft några framträdanden i USA, varav en del sänts ut i TV.56 Vad detta betytt för fonogramförsäljningen utomlands har jag dock ej kunnat belägga.

Slutdiskussion Rank Strangers började som ett coverband inom akustisk bluegrasstradition för att efter några år genomgå en splittring, efter vilken Rankarna tog upp en mer

54 Lars Gurell, Svensktoppen i våra hjärtan (Stockholm, 1996). 55 Mats Rådberg, e-postbrev 16 december 2008. 56 Mats Rådberg, ”’Fritt ur hjärtat’ eller ’Lite grann om en del del... ’”, Kountry Korral Magazine 1990 23(1), s. 20 ff.

34 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002 elektrifierad form av country. Man fortsatte att helt sjunga på engelska fram till 1981, samtidigt som Mats Rådberg 1975 startade en parallell solokarriär med sång på svenska. Under åren 1975–1983 var regeln vartannat album med bandet och vartannat på egen hand. De två typerna av album blev med tiden innehållsmässigt mer lika varandra, varefter soloalbumen började utkomma mer sporadiskt. Andelen originalspår, varav många egenförfattade, kom att öka med tiden, medan andelen översättningar av amerikanska original till svenska var högst kring 1980-talets mitt. Efter skivbolagsbytet 1981 har Rankarnas album som regel innehållit en blandning av engelska och svenska texter. Noterbart är att deras senaste album är helt svenskspråkigt, medan Rådbergs senaste soloalbum framförs nästan helt på engelska. Sett över gruppens hela albumproduktion har kärlek mellan man och kvinna varit det dominerande temat, med en relativt jämn fördelning mellan lycklig och olycklig kärlek. Albumens tematiska variation minskade fram till 1979 för att därefter öka fram till 1986 och sen åter minska.

Svensktoppens roll Att svensktoppen utgjort en viktig kanal för att få fart på skivförsäljningen har bl. a. de i branschen mycket framgångsrika affärsmännen Stikkan Andersson57 och Bert Karlsson58 tydliggjort. I grova drag kan man säga att den förres framgång på svensktoppen grundades på schlagerartister som i stor omfattning framförde till svenska översatta melodier, ofta med ursprung i countryn. Då reglerna för svensktoppen 1974 skrevs om så att översättningar inte längre var tillåtna för att gynna inhemska kompositörer samtidigt som den s. k. tioveckorsregeln infördes, kom dansbandsmusiken och därmed Bert Karlssons skivbolag Mariann att gynnas. Redan 1978 tilläts åter översättningar, men bara upp till 50 procent av de tävlande melodierna. Svensktoppen var nerlagd under åren 1982–1984, vilket utgör en trolig förklaring till att Rankarnas populära låt ”Peta in en pinne i brasan” aldrig var med på listan, och efter nystarten 1985 var översättningar åter förbjudna.59 Man kan fråga sig om albumens sammansättning med tanke speciellt på andelen översättningar har påverkats av svensktoppens ändrade regler? Ett närmare studium av Figur 5 visar att andelen översatta spår ökade starkt på soloalbumen 1978, samtidigt som de åter tilläts

57 Oscar Hedlund, Stikkan. Den börsnoterade refrängsångaren (Stockholm, 1983). 58 Levin. 59 Gurell.

35 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

på svensktoppen. Andelen översättningar på Rankarnas album är hög endast under de år när svensktoppen låg nere, för att efter 1985, precis som på soloalbumen, hålla sig på en rätt låg nivå.

Kärlek – lagom mycket och lagom olycklig Kärlekstemat tycks vara det dominerande i flertalet former av populärmusik. För den svenska melodifestivalen fram till och med 1983 har enligt Björnberg 52 procent av låtarna detta huvudtema,60 alltså en något lägre andel än den jag funnit i mitt material. I de omfattande material av amerikansk country som studerats av DiMaggio m. fl.61 och Rogers62 var motsvarande andel kring 75 procent. Även när det gäller fördelningen mellan lycklig och olycklig kärlek intar det av mig studerade materialet en mellanposition relativt till amerikansk country, som domineras av den olyckliga varianten, och svensk melodifestival där de lyckliga kärlekssångerna är ca dubbelt så många som de olyckliga. Sett till den i Sverige dominerande populärmusiken i form av de bäst säljande fonogrammen, har Bjurström63 dokumenterat en trend under 1955–1977 enligt vilken den dominerande typen av kärleksrelation som skildras i texterna växlar från harmonisk till konfliktfylld. Denna övergång anses avspegla skiftet från europeisk schlager till afro-amerikanskt baserade genrer som dominerande form av populärmusik. En rimlig tolkning av de studier som gjorts är att schlagerns positiva syn på kärleken lever kvar i inhemska sektorer som melodifestivaler, svensktopp och dansband, i stark kontrast till traditionell amerikansk country, och att Mats Rådberg och Rankarnas mellanposition därmed kan ses som en anpassning till svenska förhållanden. En jämförelse av kärlekstemat i låtar framförda på engelska respektive svenska i det studerade materialet ger vid handen att de olyckliga kärlekssångerna dominerar i båda fallen (Figur 8). Dock intar de lyckliga texterna en större andel av de låtar som framförs på svenska, och detta gäller oavsett om det är översättningar eller svenska originaltexter. Det finns således ett visst, om än ganska svagt stöd för uppfattningen

60 Björnberg, s. 163. 61 DiMaggio m. fl. 62 Rogers, s. 11. 63 Bjurström, Det populärmusikaliska budskapet, s. 128.

36 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002 att låtar i countrytradition som framförs på svenska tenderar att ge en glättigare och mer förskönande bild av verkligheten än vad de amerikanska originalen gör.64

Svensk country Man kan fråga sig varför svensk country etablerar sig som genre först under andra hälften av 1960-talet? Ligger orsaken främst i den ökade tillgängligheten, eller kan det vara så att den egna svenska identiteten försvagats i förhållande till den amerikanska kulturimporten så att en kopiering istället för inkorporering låter sig ske? Åren 1968–1972 har även karakteriserats som ett ”kommersiellt tomrum” i svensk popmusik, som öppnade dörren för en rad nya stilar efter det att den engelska popvågen hade ebbat ut.65 Orsaken till att den engelskspråkiga svenska countryn på 1970-talet snabbt marginaliseras känns lättare att identifiera. Ungdomsupproret vänder sig mot Vietnam-kriget och därmed mot USA, där Nashville och country- musikens huvudfåra hamnat på hökarnas sida. Med en växande vänsterintellektuell dominans inom svenska media motverkas den inhemska countryns spridning mycket effektivt. Ledande musikjournalister inom proggrörelsen hade en mycket negativ endimensionell syn på ”Country & Western”, som genren då kallades, här represen- terade av Bengt Eriksson:

Med C&W inleddes det kommersiella utnyttjandet av countryn. USA:s Svensktopp. C&W produceras (Nashville är fortfarande huvudstaden) enligt Svensktoppens mönster: man letar reda på publikens minsta gemensamma nämnare. Bygger på fördomar. I USA:s sydstater betyder detta: kvinnan står vid spisen och föder barn, den ensamma starka mannen i baren med kompisarna eller också bakom ratten i långtradarn. Allt är bra som det var. De utslagna, ”negrerna” ska göra rätt för sej. Status quo. ”America The Beautiful” och skjut alla långhåriga, knarkande hippies!66

Begreppet ”svensk country” är för många motsägelsefyllt då country kan ses som en amerikansk musikform som bara kan framföras på originalspråket. Enligt denna uppfattning måste då begreppet innebära att svenska artister framför countrymusik till

64 Jfr Lars Kjellberg, recension av Monica Forsbergs CD-album En sång som rört vid hjärtat, Kountry Korral Magazine 2000 33(2), s. 39. 65 Erling Bjurström, ”Det kommersiella tomrummet”, Nordisk Forum 39/40; Tidskrift for kritisk forskning 1983, 18(3/4), s. 111 ff. 66 Bengt Eriksson, Från Rock-Ragge till Hoola Bandoola (Stockholm, 1975), s. 30.

37 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002 vilken de sjunger på engelska. Denna uppfattning representeras bl. a. av Mats Rådberg:

Jag tycker illa om ordet ”Country på svenska”. Varför det? Jo, därför att det inte finns. ”Countrymusik” är en amerikansk musikform och skall därför sjungas på engelska. Med ”Svensk country” menar jag, att svenska artister sjunger på engelska. Sedan menar jag att det finns country-influerad svensk populärmusik. Börjar det bli krångligt? Nej, egentligen inte. Med det senare menar jag, att man klart hör varifrån influenserna kommer, instrumentering, arrangemang mm.67

Begreppet ”svensk country” kan även ses som ett spänningsfält mellan två poler, den amerikanska musikformen country och ett mer eller mindre omfattande svenskt element. Närmast den amerikanska polen ligger t. ex. Kikki Danielssons album Midnight Sunshine från 1984, producerat och inspelat i Nashville med lokala musiker och innehållande så gott som bara låtar skrivna av amerikaner. Det svenska elementet ligger här endast i sångerskans nationella ursprung. Även Alf Robertsons album Alf Robertson in Nashville från 1975 ligger nära den amerikanska polen, men är ändå lite mer svenskt än Kikki Danielssons album, då Robertson skrivit huvuddelen av sångerna själv. Vid den svenska polen hittar vi t. ex. Hasse Andersson och Kvinnaböske Bands album Annat var det förr från 1981. Hasse står själv för text och musik och alla texter är på svenska. Precis som Rådberg skriver, ligger det countrymässiga här i influenserna, som de visar sig i instrumentering, arrangemang och i Hasses cowboyhatt på omslagets baksida. Förutom att alla inspelningar är gjorda i Sverige rör sig Mats Rådbergs och Rankarnas albumutgivning över hela denna skala. För mig är det en alltför begränsande ståndpunkt att hävda att country som musikgenre måste vara språkdefinierad. Som bl. a. Lars Lilliestam tydligt visat för svensk rock så varierar en viss genres förhållande till språket över tiden, beroende bl. a. på vilka influenser den utsätts för.68 I countryns fall kan man se ett tydligt kommersiellt tryck som verkat för svenska texter, vilka har möjliggjort mediaexponering via fr. a. svensktoppen. Country beskrivs ofta som enkel musik för enkla människor, vilket talar för att den inte bör framföras på ett främmande språk. Många menar även att countryns sångtexter kännetecknas av ärlighet och

67 Mats Rådberg, ”Fritt ur hjärtat”, s. 20 ff. 68 Lilliestam.

38 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002 uppriktighet, vilket bör framgå av själva framförandet.69 Detta krav på autencitet talar starkt för att den i första hand bör framföras på det egna språket, speciellt då countryn traditionellt lagt större tyngd på texten än på musiken.

It is a lyric music, and most of its songs tell or imply a good story within the confines of the three-minute length imposed by recording technology. This is not to imply that country music has not produced some great melodies, simply that narrative impact has been far more important to its development than a melodic line. The three-chord simplicity of early string bands and the close, straight-line harmonies of gospel music fathered musical styles that to this day are written to support the lyric content.70

Ingenmanlandsmusik Risken med att som Mats Rådberg och Rankarna variera sin produktion med en bred publik i åtanke är att man när man hamnar i ett kommersiellt bakvatten inte heller längre välkomnas av kärnan bland countrypubliken. Kjell Wärnewall har i detta sammanhang använt det beskrivande begreppet ”ingenmanlandsmusik”.

Ett gäng som Mats Rådberg och Rankarna saknar ju helt personlig stil. Dom håller till ute i periferin och tillför inte countrymusiken i Sverige någonting med sin ingenmanlandsmusik.71

I en senare text utvecklar Wärnewall sitt resonemang och menar då att de som endast gillar strikt country i den s. k. ”4/4-falangen” tappade intresset för Rankarnas musik när de började ”sjunga på svenska till ett dansbandssound”.72 Det motsatta lägret inom countryns svenska publik kallade han ”svensktoppsaspiranterna”. Språket som låtarna framförs på tycks här alltså ha en starkt identitetsbildande funktion. Fram till 1981 höll Rådberg isär sin karriär så att hans egna soloalbum riktades mot den publikgrupp som accepterade sång på svenska, medan Rankarnas album hölls helt engelskspråkiga (Figur 2). Efter detta årtal har Rankarnas album i varierande proportion blandat sång på engelska och svenska, och det är i detta skede som de riskerar att stängas in i ett musikaliskt ingenmansland. Det är intressant att notera att övergången mellan de två urskiljda perioderna, före och efter 1981, sammanfaller med bytet av skivbolag. Det studerade materialet tyder dock på att den strikta

69 ”Country music is nothing but three chords and the truth” är ett uttalande av låtskrivaren Harlan Howard som citerats av bl. a. Marty Stuart, Country Music. The Masters (Naperville, 2008). 70 Horstman, s. xx. 71 Kjell Wärnewall, ”Country Road Take Me Home”, Kountry Korral Magazine 1983 16(3), s. 55. 72 Kjell Wärnewall, ”En gammal singel”, Kountry Korral Magazine 1988 21(2), s. 23.

39 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002 countrypubliken är relativt numerärt begränsad och att i realiteten en blandning av sång på svenska och engelska utgjort ett framgångsrikt koncept. Vid sidan om fonogramförsäljning och mediaexponering förefaller det dessutom rimligt att tro att Mats Rådberg och Rankarna haft och fortfarande har en stor attraktionskraft i samband med sina många framträdanden vid festivaler och andra arrangemang. Rådberg och övriga bandmedlemmar började troligen spela countrymusik av rent intresse, för att sedan under karriärens gång göra någon form av huvudsakligen kommersiell anpassning, vilken kommit att påverka de språkrelaterade drag jag kvantifierat. Artistens produktion har under denna process kommit att röra sig växelvis mellan att spela in covers av amerikanska original och att framföra en av countryn influerad variant av någon mer försvenskad form av populärmusik som dansband eller svensktopp. Hur denna mix förändrats över tiden kan åtminstone delvis relateras till förändringar i det kommersiella landskapet, som t. ex. möjligheter till medieexponering via olika listrelaterade program och modetrender som kommer och går. Man kan även se artisten som placerad i ett spänningsfält mellan mer traditionella fans som föredrar renodlad country och skivbolag som vill nå bredare grupper i sin lansering av musiken som vara med åtföljande utslätning av innehållet. Det var följdriktigt också Polydor som drev fram inspelningen av det första, till huvuddelen svenskspråkiga soloalbumet 1975, säkerligen i syfte att nå en ny publik genom exponering via svensktoppen.73 Mats Rådberg menar själv att även hans relativt breda musiksmak varit en viktig drivkraft för utvidgningen av repertoiren.74 Fördelningen av material av olika slag mellan album med respektive utan bandet har bl. a. bestämts av vilka olika musikstilar som kunnat bemästras med gott resultat under olika perioder. Sådana kapacitetsmässiga förändringar kan vara en viktig förklaring till att soloalbumen alltmera kom att likna Rankarnas album och därmed gjorde uppdelningen i två olika karriärer onödig. I ett läge när karriären inte längre var lika intensiv som under toppåren i 1980-talets början ger en sådan homogenisering även fördelen att intäkten från alla album tillfaller bandet och därmed bidrar till sammanhållningen över tiden. Med viss stolthet i rösten kunde också Mats Rådberg inför sin 60-årsdag konstatera att: ”Rankarna är faktiskt inne på fyrtionde säsongen.

73 Mats Rådberg, ”Fritt ur hjärtat”, s. 23. 74 Mats Rådberg, samtal med förf., Stockholm, 7 januari 2009.

40 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Det är ganska unikt för ett hobbyband.”75 Deras långa och framgångsrika karriär är i vart fall unik för svensk country. Så långt bort från Nashville.

75 Per Mortensen, ”DN gratulerar: Rådberg kan mycket mer än countrymusik”, DN 7 juni 2008, s. A25.

41 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Källor Tryckta källor Anonym, ”Kountry Korral Magazine Music Award 1995”, Kountry Korral Magazine 1995 28(3), s. 23 Bjurström, Erling, ”Det kommersiella tomrummet”, Nordisk Forum 39/40; Tidskrift for kritisk forskning 1983, 18(3/4), s. 111–113 Bjurström, Erling, Det populärmusikaliska budskapet 1955–1977 (Göteborg, 1983) Björnberg, Alf, En liten sång som alla andra. Melodifestivalen 1959–1983 (Göteborg, 1987) Blå Tågets sångbok 1969–1999 (Stockholm, 2001) Cantwell, David & Bill Friskics-Warren, Heartaches by the Number. Country Music's 500 Greatest Singles (Nashville, 2003) Carlin, Richard, Country Music. A Biographical Dictionary (New York, 2003) DiMaggio, Paul, Richard A. Peterson, & Jack Esco Jr, ”Country Music. Ballad of the Silent Majority”, i: R. Serge Denisoff & Richard A. Peterson (red.), The Sounds of Social Change (Chicago, 1972), s. 38–55 Doggett, Peter, Are You Ready for the Country. Elvis, Dylan, Parsons and the Roots of Country Rock (London, 2000) Edström, Olle, Schlager i Sverige 1910–1940 (Göteborg, 1989) Eriksson, Bengt, Från Rock-Ragge till Hoola Bandoola. Den svenska popens historia eller berättelsen om ett land under kulturimperialistiskt förtryck (Stockholm, 1975) Ganetz, Hillevi, Hennes röster. Rocktexter av Turid Lundqvist, Eva Dahlgren och Kajsa Grytt (Stockholm/Stehag, 1997) Gurell, Lars, Svensktoppen i våra hjärtan (Stockholm, 1996) Gustafson, Irene, ”Min bror och jag. Mats och Anders Rådberg”, Hemmets Veckotidning 1993, 21, s. 10–12, 100 & 102 Hedlund, Oscar, Stikkan. Den börsnoterade refrängsångaren (Stockholm, 1983) Horstman, Dorothy, Sing Your Heart Out, Country Boy (New York, 1976) Jernestrand, Lennart & Claes Waern, ”’Även ateisterna kan hans sånger utantill’. Sången och musiken en viktig del av evangelisationen”, i: Agne Furingsten & Claes Waern (red.), Pingströrelsen – söndag och vardag (Örebro, 2007), s. 65–81 Kjellberg, Lars, recension av Monica Forsbergs CD-album En sång som rört vid hjärtat, Kountry Korral Magazine 2000 33(2), s. 39 Lahger, Håkan, Proggen. Musikrörelsens uppgång och fall (Stockholm, 1999) Levin, Daniel, Bert Karlsson. Oraklet i Skara (Stockholm, 2004) Lilliestam, Lars, Svensk rock. Musik, lyrik, historik (Göteborg, 1998) Lindberg, Ulf, Rockens text. Ord, musik och mening (Stockholm, 1995) Lundberg, Börje, ”Rankarna”, i: Myggans nöjeslexikon. Ett uppslagsverk om underhållning, bd 12 (Höganäs, 1992), s. 179 Lundberg, Börje, Stora rock 'n' roll boken. Sveriges rockkungar 1955–1963 (Stockholm, 2007) Malone, Bill C., Country Music, U.S.A., 2. rev. uppl. (Austin, 2002) Miles, Barry, Hippie (London, 2003)

42 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Mortensen, Per, ”DN gratulerar: Rådberg kan mycket mer än countrymusik”, DN 7 juni 2008, s. A25 Olofsson, Hans & Sture Hallberg, Stora popboken. Svensk rock & pop 1954–1969 (Stockholm, 1995) Rogers, Jimmie N., The Country Music Message. Revisited (Fayetteville, 1989) Romin, Ole, ”Svensk country LP-disco”, Kountry Korral Magazine 1977 10(6), s. 20–23 Rådberg, Mats, ”’Fritt ur hjärtat’ eller ’Lite grann om en del del... ’”, Kountry Korral Magazine 1990 23(1), s. 20–26 Rådberg, Mats & Rankarna, The Race Is On, MLPCD1983, CD-fodral (Skara, 1997) Sidén, Hans, ”Rådbergs Rankar rankas högst”, GP 31 mars 1994, s. 35 Sohlmans musiklexikon, 2. rev. och utvidgade uppl., bd 2 (Stockholm, 1975) Strand, Karin, Önskedansen. Tematik och könspolitik i dansbandstexten (Umeå, 1995; opublicerad C- uppsats i litteraturvetenskap) Strand, Karin, Känsliga bitar. Text- och kontextstudier i sentimental populärsång (Skellefteå, 2003) Stuart, Marty, Country Music. The Masters (Naperville, 2008) Wendt, Wille, Topplistan. The Official Swedish Single & Album Charts (Stockholm, 1993) Whitburn, Joel, Top Country Songs 1944 to 2005. Billboard (Menomonee Falls, 2005) Wirtén, Per, Populisterna. En berättelse från folkets århundrade (Stockholm, 2000) Wärnewall, Kjell, ”Country Road Take Me Home”, Kountry Korral Magazine 1983 16(3), s. 54–55 Wärnewall, Kjell, ”En gammal singel”, Kountry Korral Magazine 1988 21(2), s. 23

E-postbrev och intervjuer Rådberg, Mats, samtal med förf. Örnsköldsvik 13 juli 2008 Rådberg, Mats, e-post till förf. 16 december 2008 Rådberg, Mats, samtal med förf. Stockholm 7 januari 2009

Internetkällor www.cowboylyrics.com www.rankarna.se www. roughstock.com/cowpie/songs/

43 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Tabeller Tabell 1. Medlemmar i Rank Strangers 1965–1971 och Rankarna 1971 fram till idag. Källa: Mats Rådberg & Rankarna, The Race Is On, CD-fodral (Skara, 1997).

Namn Startår SlutårInstrument Rank Strangers Robert Ahl 1965 1971 Banjo & sång Anders Rådberg 1965 1971 Gitarr & mandolin Mats Rådberg 1965 1971 Sång & gitarr Jan Sander 1965 1971 Fiol Kjell Wanselius 1965 1971 Kontrabas

Rankarna Lasse Holm 1978 1985 Keyboard Leif Johansson 1987 - Trummor Lennart Karlsmyr 1971 1979 Elbas Bertil Lindgren 1979 1991 Elbas Jan Lindgren 1972 1973 Steelguitar Göran Lomaeus 1991 - Elbas Sven-Olof Olsson 1974 1983 Gitarr & dobro = 1992 - Gitarr & dobro Hans Rosén 1983 1992 Gitarr Mats Rosén 1973 1995 Steelguitar Anders Rådberg 1971 - 12-strängad gitarr & dobro Mats Rådberg 1971 - Sång & gitarr Jan Sander 1971 1974 Fiol Lennart Sjöholm 1995 - Keyboard Ulf Sterling 1995 - Steelguitar Thomas Strandberg 1971 1987 Trummor

Tabell 2. Fördelning av skivspår med avseende på texttyp för 22 album med Rankarna/ Rank Strangers och tio soloalbum med Mats Rådberg.

Typ av skivspår Gruppalbum Soloalbum Alla album Antal % Antal % Antal % Alla spår 284 100 126 100 410 100 Instrumentala 5 2 0 0 5 1 Med sångtext 279 98 126 100 405 99 Engelsk originaltext 194 70 49 39 243 60 Svensk text 85 30 77 61 162 40 Svensk originaltext 54 64 52 68 106 65 Svensk översättning 31 36 25 32 56 35

44 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Tabell 3. Fördelning på tema och subtema för 278 låtar från 22 album med Rankarna (inkl Rank Strangers) utgivna 1969–2002.

Tema/ Subtema Antal Tema/ Subtema Antal Tema/ Subtema Antal 1. Alienation 1 9.7. Längtan 3 14. Långtradarliv 9 2. Alkoholism 1 9.8. Löften 4 14.1. Hemlängtan 5 3. Barliv 4 9.9. Missnöje 2 14.2. Hyllning 2 4. Barn 5 9.10. Misstro 3 14.3. Tristess 2 4.1. Hyllning 2 9.11. Otrohet 7 15. Manlighet 4 4.2. Uppfostran 1 9.12. Oundviklig 4 15.1. Ironi 1 4.3. Överge 2 9.13. Saknad 7 15.2. Skryt 3 5. Död 1 9.14. Svartsjuka 5 16. Miljökatastrof 1 6. Frihet 11 9.15. Tillfällig 3 17. Moral 8 6.1. Flykt 1 9.16. Tålamod 3 17.1. Osjälviskhet 3 6.2. Fängelse 3 9.17. Uppbrott 13 17.2. Straff 1 6.3. Hyllning 7 9.18. Varning för 2 17.3. Svek 4 7. Komik 7 9.19. Visa 2 18. Musikantskap 16 8. Kvinnoideal 1 9.20. Vård av 7 19. Nostalgi 1 9. Kärlek 178 9.21. Återvända till 8 20. Samhälle 9 9.1. Behov 6 10. Könsroller 4 20.1. Hyllning jobbare 3 9.2. Frihet 6 11. Landsbygd 2 20.2. Klassamhälle 6 9.3. Förlorad 55 11.1. Hyllning 1 21. Storstad 5 9.4. Förälskelse 16 11.2. Saknad 1 21.1. Faror 2 9.5. Hyllning 18 12. Levnadsvisdom 1 21.2. Vantrivsel 3 9.6. Invit 4 13. Livsglädje 4 22. Sydstatsliv 5

45 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Tabell 4. Listplaceringar och guldskivor för Mats Rådberg och Rankarna/ Rank Strangers 1969–2002. Album numrerade som i Bilaga 1. Boxarna anger när respektive lista var inaktiverad. Guld innebar 1974 över 25 000 och 1976 och framåt över 50 000 ex. sålda; årtal för guld avser tidpunkt för utdelning varför försäljningssiffran han ha uppnåtts tidigare.

Album (nr & år) Tio i topp Kvällstoppen Topplistan Svensktoppen Status Spår Veckor Typ Veckor Plats Typ Veckor Plats Spår Veckor Grupp – original R1 1969 2 17 singel 3 9 guld -74 R2 1970 R3 1971 R4 1972 R5 1973 R6 1974 R7 1975 album 4 31 R8 1976 R9 1977 R10 1978 R11 1979 R12 1981 R13 1981 album 2 42 guld -84 R14 1983 album 2 35 guld -84 R15 1983 album 4 38 guld -84 R16 1984 R17 1986 2 2 R18 1987 1 16 R19 1990 1 1 R20 1993 R211997 3 9 R22 2002 2 8

Grupp – samling RS1 1976 album 2 44 RS2 1980 RS3 1991 RS4 1995 RS5 2002

Solo – original M1 1975 album 3 12 3 23 guld -76 M2 1976 album 10 11 1 11 = singel 4 19 M3 1977 album 4 34 2 12 M4 1978 album 12 11 1 10 M5 1979 album 6 28 2 13 M6 1980 2 17 guld -90 M7 1981 album 4 37 M8 1982 M9 1988 1 12 M10 1996

Solo – samling MS1 1980

46 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Figurer

Figur 1. Rank Strangers/ Rankarnas placering i den årliga omröstningen avseende populäraste nordiska artist i tidskriften Kountry Korral Magazine 1971–2008.

Figur 2. Andel spår framförda på svenska på 22 originalalbum av Rank Strangers/ Rankarna (grupp) och Mats Rådbergs tio egna soloalbum. Pilarna visar på de avvikande albumen Snus i motvind från 1972 och Jag ger dig min morgon från 1988.

47 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Figur 3. Andel originalspår på 22 originalalbum av Rank Strangers/ Rankarna (grupp) och Mats Rådbergs tio egna soloalbum. Pilarna visar på de avvikande albumen Snus i motvind från 1972 och When We Were Young från 1996. År 1977 har båda typerna av album samma andel, varför den ofyllda kvadraten skyms.

Figur 4. Andel spår med egenförfattade texter på 22 originalalbum av Rank Strangers/ Rankarna (grupp) och Mats Rådbergs tio egna soloalbum.

48 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Figur 5. Andel spår med till svenska översatta texter på 22 originalalbum av Rank Strangers/ Rankarna (grupp) och Mats Rådbergs tio egna soloalbum. År 1976 har båda typerna av album värdet 0, varför den ofyllda kvadraten skyms.

Figur 6. Andel låtar med sångtexter med tema kärlek (Kärlek av alla teman) och andel låtar med sångtexter med tema olycklig kärlek av de med tema kärlek (Neg. kärlek av kärlek) på 22 originalalbum med Rank Strangers/ Rankarna.

49 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Figur 7. Relativ tematisk variationsrikedom på 22 originalalbum med Rank Strangers/ Rankarna. Skalan varierar från 0 motsvarande endast ett tema till 1 när antal olika teman är lika med antal spår på respektive album.

Figur 8. Andel låtar med lycklig respektive olycklig kärlek som tema som framförs på engelska respektive svenska på 22 originalalbum med Rankarna/ Rank Strangers. De svenska låtarna är även uppdelade på översättningar och svenska originaltexter.

50 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Bilaga 1

Lista över fonogram i form av album med Mats Rådberg ensam eller tillsammans med gruppen Rankarna/ Rank Strangers 1969–2002.

Nr Titel Skiva Etikett Nummer År Spår Speltid Språk Originalalbum – grupp Rank Strangers R1 Country Our Way LP Polydor LPHM 46270 1969 12 29:50 Engelska R2 Rank Strangers Featuring Mats Rådberg LP Polydor 2379 011 1970 12 34:40 Engelska Rankarna & Mats Rådberg R3 Wellknown Strangers LP Polydor 2379 021 1971 12 32:03 Engelska R4 Snus i motvind LP Polydor 2379 042 1972 12 28:13 Svenska R5 Back from Nashville LP Polydor 2379 063 1973 12 28:07 Engelska R6 I'm a City Cowboy LP Polydor 2379 076 1974 12 32:04 Engelska R7 We Weren't Born in Tennessee LP Polydor 2379 090 1975 12 33:28 Engelska R8 Six Guys Twelve Songs LP Polydor 2379 124 1976 12 38:33 Engelska R9 Special Delivery No. 10 LP Polydor 2379 148 1977 12 33:26 Engelska R10 Silver Eagle LP Polydor 2379 170 1978 12 31:54 Engelska R11 It's Hard to Be a Cowboy So Far from the West LP Polydor 2379 180 1979 13 41:22 Engelska R12 Pickin'n Steelin' LP Mariann MLPH 1287 1981 13 43:10 Engelska R13 All-Time Country Favorites LP Mariann MLPH 1291 1981 13 35:54 Engelska R14 Take Me to the Country* LP Mariann MLPH 1541 1983 13 39:06 Blandat R15 Det är inte lätt att va' ödmjuk LP Mariann MLPH 1556 1983 14 43:28 Blandat R16 Familjens svarta får LP Mariann MLPH 1580 1984 14 42:45 Blandat R17 Full fart mot gryningen LP Mariann MLPH 1606 1986 14 41:24 Blandat R18 Country Cookin' LP Mariann MLPH 1643 1987 13 37:32 Blandat Mats Rådberg & Rankarna R19 Mats Rådberg & Rankarna LP Mariann MLPH 1674 1990 14 43:45 Blandat R20 This Ain't Our First Rodeo CD Mariann MLPCD 17411992 14 45:03 Blandat R21 The Race Is On CD Mariann MLPCD 1983 1997 15 48:37 Blandat R22 100% Mats Rådberg & Rankarna [del 1] CD*2 Mariann MLPCD 3346 2002 15 51:24 Svenska

Samlingsalbum – grupp RS1 The Best Of LP Polydor 2379 114 1976 16 48:07 Engelska RS2 The Best Of... Vol. 2 LP Polydor 2379 190 1980 18 48:24 Engelska RS3 Mats Rådberg & Rankarna CD EMI CMCD 6044 1991 16 52:29 Blandat RS4 Mats Rådberg & Rankarna** CD Mariann MLPCD 1835 1995 16 52:57 Blandat RS5 100% Mats Rådberg & Rankarna [del 2] CD*2 MariannMLPCD 33462002 21 72:51 Blandat

Originalalbum – solo M1 På egen hand LP Polydor 2379 086 1975 12 33:51 Blandat M2 Min musik LP Polydor 2379 111 1976 12 36:38 Blandat M3 Mats Rådberg LP Polydor 2379 139 1977 12 36:45 Blandat M4 Boogie LP Polydor 2379 158 1978 12 31:38 Blandat M5 Det handlar om känslor LP Polydor 2379 175 1979 13 47:56 Blandat M6 I'm the Singer, You're the Song LP Mariann MLPH 1267 1980 12 44:33 Blandat M7 Some Broken Hearts Never Mend LP Mariann MLPH 1296 1981 13 41:53 Blandat M8 Mamma, låt inte din grabb växa upp till en cowboy LP Mariann MLPH 1525 1982 14 42:34 Blandat M9 Jag ger dig min morgon LP TMC TMCLP116 1988 12 40:58 Svenska M10 When We Were Young CD Mariann MLPCD 1803 1996 14 48:37 Blandat

Samlingsalbum – solo MS1 Mina bästa låtar LP Polydor 2379 189 1980 16 52:00 Svenska

*återutgiven på CD 1997 MLPCD 1541 **återutgiven 2006 Warner 5051011-5937-2-7

51 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Bilaga 2

Förteckning över de 280 låtar som finns med på album utgivna av Rank Strangers/ Rankarna 1969–2002

I förteckningen anges kompositör (K) och textförfattare (T) enligt följande: (AA) en person som är både K och T, (AA & BB) två personer som båda är K och T, (AA, BB/ CC, DD) två eller flera personer placerade som K/T, (AA, BB) fördelning oklar; översättarens namn föregås av ett semikolon. För svenska översättningar anges även den engelska originaltiteln. Album kodade R1–R22 enligt Bilaga 1 följs av spårets nummer och längd. Sångtextens tematik anges med nummerkod i enlighet med Tabell 3 inom hakparentes placerad sist.

(Beautiful) Morning Glory: T. Texas Tyler > R13: A7, 02:15 [7] (Det ska va’) Mulliga tjejer: Göran Lomaeus, Mats Rådberg/ Alex Gutes > R21: 6, 03:20 [8] (I'm a Lonesome) Fugitive: Casey Anderson, Liz Anderson > R3: B6, 3:17 [ 6.1] (Stanna kvar) När natten kommer: Mats Rådberg/ Carl Lösnitz > R22: A1, 03:08 [ 9.17] (When You Fall in Love) Everything's a Waltz: Ed Bruce & Patsy Bruce & Ron Peterson > R14: B3, 03:03 [9.4] (You Keep) Driving me Crazy: Thomas Haglund, Göran Lomaeus/ Mats Rådberg > R20: 2, 2:39 [9.16] 40 timmars vecka [Forty Hour Week (For a Livin’)]: Dave Loggins & Don Schlitz & Lisa Silver; Hans Sidén > R17: B4, 02:52 [20.1] Achy Breaky Heart: Donald Von Tress > R20: 7, 3:25 [9.3] Act Naturally: Johnny Russell & Voni Morrison > R12: A6, 02:40 [9.3] Act of a Fool: Thomas Haglund & Göran Lomaeus > R21: 10, 03:24 [9.3] Ain’t No California: Sterling Whipple > R11: A2, 03:55 [9.5] All of My Heroes: Mel Williams > R21: 7, 03:34 [19] All That’s Left of ’We’: Mats Rådberg > R6: A3, 03:11 [9.3] Alla nätter blir till morgon [Say You’ll Stay Until Tomorrow]: Roger Greenaway & Barry Mason; Mats Rådberg > R16: B5, 03:17 [9.17] Allt och lite till: Peter Grundström & Jörgen Andersson > R22: A6, 02:37 [9.4] Allting som du gör: Stefan Kardebratt/ Maritha Högberg > R22: A14, 03:22 [9.4] Angel of Mercy: Mats Rådberg/ Ingela Forsman > R18: B4, 03:26 [9.3] Anita, You’re Dreaming: Waylon Jennings, Don Bowman > R2: A2, 02:13 [9.17] Are You Ready for the Country: Neil Young > R10: B1, 02:16 [?] Autumn Feeling: Mats Rådberg > R3: A6, 2:34 [9.13] Back Home in Huntsville Again: Shel Silverstein > R7: A5, 03:03 [6.2] Bad Track: Robert Ahl (instrumental) > R1: B6, 02:16 Bara du: Mats Rådberg/ Monica Forsberg > R17: B5, 03:14 [9.4] The Best Ain’t Good Enough: Sven-Olof Olsson/ Mats Rådberg > R8: B5, 02:24 [9.3] Betty's Bein' Bad: Marshall Chapman > R18: A6, 03:27 [9.17] Bidin’ My Time: Gene MacLellan > R3: B1, 2:36 [9.3] Big Spike Hammer: Bobby Osborne & Pete Goble > R2: B4, 02:35 [9.14] Billy Bayou: Roger Miller > R5: B6, 01:52 [9.12] The Bottle Let Me Down: Merle Haggard > R12: A5, 04:47 [9.3] Boxcar Bandito: Joe Allen > R7: A2, 02:10 [9.12] Bra drag [Good-times Comin’ On]: Ottar Johansen; Ewert Ljusberg > R19: B1, 02:36 [14.1] Bright Lights and Country Music: Bill Anderson & Jimmy Gateley > R19: A2, 02:30 [9.3] Bus Stop: Mats Rådberg > R3: B4, 2:33 [9.3] Cajun Baby: Hank Williams & Hank Williams Jr. > R6: B3, 02:56 [9.5] Chicken Truck: John Anderson & Ervan J. Parker & Monroe Fields > R18: A1, 02:58 [7] Christine Loves a Loser: Ray Willis & Ronnie Sessions > R7: A3, 02:36 [9.5] Cindy of New Orleans: Waylon Jennings > R5: B5, 01:55 [9.3] Come Early Morning: Bob McDill > R8: B2, 03:22 [9.21] Dagen går mot kväll: Thomas Haglund & Göran Lomaeus > R22: A7, 03:43 [9.3] De e’ ingen konst att sjunga allsång [(How Much Is) The Doggie in the Window]: Bob Merrill; Arne Ljusberg, Ewert Ljusberg > R17: A3, 02:58 [7] De’ e’ vanliga människor: Nils Olsson/ Mats Rådberg > R22: A4, 03:55 [20.1] Det här är jag: Mats Rådberg/ Monica Forsberg > R16: A2, 02:52 [9.19] Det var nog menat så: Mats Rådberg > R4: B5, 2:36 [17.1]

52 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Det verkar kärlek [Sounds Like Love]: Tommy Rocco & Charlie Black; Mats Rådberg > R15: A2, 02:46 [9.4] Det är inte lätt att va’ ödmjuk [It’s Hard to be Humble]: Mac Davis; Ewert Ljusberg > R15: A1, 04:17 [15.1] Diggy Liggy Lo: Joe D. Miller > R5: B1, 02:45 [9.4] Dim Lights, Thick Smoke (And Loud, Loud Music): Joe Maphis & Rose Lee Maphis & Max Fidler > R5: B4, 02:40 [9.10] Don’t Call Him a Cowboy: Debbie Hupp & Johnny MacRae & Bob Morrison > R17: B3, 02:31 [3] Drivin’ My Life Away: David Malloy & Eddie Rabbitt & Even Stevens > R12: A1, 03:38 [14.3] Du behöver mej [I’ve Got Feelings Too]: Ray Griff; Mats Rådberg > R15: A4, 02:27 [9.1] Du har bekymmer (Samma här) [You’ve Got Your Troubles (I’ve Got Mine)]: Roger Cook & Roger Greenaway; Mats Rådberg > R15: B3, 02:40 [9.11] Du kan alltid lita på pojkarna över 35: Paul Sahlin > R18: B1, 03:08 [15.2] Du är min: Mats Rådberg/ Monica Forsberg > R17: B2, 03:02 [9.20] Early Morning Child: Lasse Holm/ Mats Rådberg > R6: A5, 02:42 [21.1] Early Morning Rain: Gordon Lightfoot > R1: A1, 03:13; R13: B6, 03:09 [17.3] En annan tid, en annan plats: Mats Rådberg/ Maritha Högberg > R22: A13, 04:23 [9.21] En gruvlig revansch: Lasse Holm/ Mats Rådberg > R4: B1, 2:10 [16] En sjömanhustrus ballad: Bosse Andersson/ Anders Wällhed > R19: A1, 02:50 [9.20] En skön värld (Med allt att vinna): Hans Rosén/ Ewert Ljusberg > R19: B6, 03:01 [9.4] En spelemans lön: Mats Rådberg/ Hans Sidén > R17: A1, 03:25 [18] En sång om livet: Carl Lösnitz > R22: A2, 03:25 [13] Familjens svarta får [Black Sheep of the Family]: Dan Darst & Robert Altman; Hans Sidén > R16: A1, 02:59 [9.5] Feathers: Lee Hazlewood > R7: A4, 02:13 [9.3] Fel [Wrong]: André Pessis & Steve Seskin; Ewert Ljusberg > R20: 13, 3:01 [9.3] Fly on the Baby’s Nose: Cline & Goins > R1: A2, 01:52 [7] Folsom Prison Blues: Johnny Cash > R1: B1, 02:28 [6.2] Fool Hearted Memory: Byron Hill & Alan Mevis > R15: B6, 02:45 [9.3] Footprints in the Snow: Rupert Jones > R2: A3, 02:22 [9.3] Free Born Man: Keith Allison & Mark Lindsay > R2: B6, 03:11 [6.3] From a Jack to a King: Ned Miller > R3: B2, 2:15 [9.4] Från fäder är den kommen: Mats Rådberg > R4: B2, 2:41 [17.3] Full fart mot gryningen: Erik Lihm/ Jens Lizell, Peter Wennö > R17: A2, 02:50 [9.21] Garden Party: Ricky Nelson > R13: B2, 03:47 [18] Gentle on My Mind: John Hartford > R2: B3, 03:42 [9.2] Gimme’ Some Time: Lasse Holm/ Mats Rådberg > R9: A3, 2:40 [9.16] Going down the Road: Woody Guthrie & Lee Hays > R7: A6, 03:48 [20.2] Go’morron Sverige: Ted Ström > R16: A4, 03:52 [20.2] Gonna Take My Angel Out Tonight: Ronnie Rogers > R14: A4, 03:48 [9.20] Good Hearted Woman: Waylon Jennings & Willie Nelson > R8: B4, 03:17 [9.5] Goodtime Charlie’s Got the Blues: Danny O’Keefe > R5: A2, 02:36 [21.2] Grabbar & tjejer: Mats Rådberg > R19: B2, 03:13 [10] The Great Snowman: John D. Loudermilk > R13: A4, 03:22 [9.18] The Greatest Heartache in the World: Thomas Haglund & Göran Lomaeus > R20: 6, 3:34 [9.3] Grå kostym, vit skjorta å en slips: Mats Rådberg > R4: A1, 2:32 [20.2] Guess I’ve Seen the Last of You: Mats Rådberg > R11: A5, 02:56 [9.3] Guitar Man: Jerry Reed > R9: A6, 2:38 [18] Gör det igen: Mats Rådberg/ Ingela Forsman > R18: B5, 03:31 [9.4] Gör det som får dig att må bra [Whatever Gets You through the Night]: Bob McDill; Ingela Forsman > R18: A5, 03:03 [6.3] Han bor i Stockholm [Your Daddy Don’t Live in Heaven (He’s in Houston)]: Michael Ballew & Bob Moulds; Mats Rådberg > R17: B6, 03:01 [4.3] Hang Your Teardrops Out to Dry: Bob Dellaposta & Willard Nance > R21: 8, 03:20 [9.3] The Happiest Man Alive: Mats Rådberg > R8: B3, 03:15 [9.5] Have You Loved Your Woman Today?: Kent Robbins & David Wills > R17: B7, 03:19 [9.20] He Stopped Loving Her Today: Bobby Braddock & Curly Putman > R20: 11, 3:21 [9.3] Heart Full of Rain: Hugh Prestwood > R21: 4, 03:54 [9.10] Heart on the Line (Operator, Operator): Janet Willoughby & Larry Willoughby > R20: 9, 3:48 [9.21] Heartaches by the Number: Harlan Howard > R13: B5, 02:33 [9.3]

53 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Hej George (Du va på TV igår): Mats Rådberg > R4: A6, 2:33 [17.2] Hello Out There: Wayne Walker & Kent Westberry > R18: B2, 02:40 [9.14] Help Me Make It through the Night: Kris Kristofferson > R3: A1, 3:02 [9.1] Home Sweet Home: Henry Bishop & John Howard Payne (instrumental) > R1: A6, 02:23 Honky Tonk Heart: Johnny Neel & Lon Wilson > R20: 3, 3:14 [3] Honky Tonk Lady: Lasse Holm/ Thomas H. Minor > R10: B3, 02:30 [14.1] Honky Tonk Tan: Randy Hatch & O.B. McClinton & Josh Whitmore > R16: B4, 02:26 [3] Honky Tonkin’: Delbert McClinton > R12: A3, 03:26 [3] Hotel Coupe de Ville: Al Anderson & Craig Wiserman > R21: 12, 03:29 [20.2] Här har du ditt liv [Kansas City Star]: Roger Miller; Hans Sidén > R17: A5, 02:17 [7] Här hos mig: Carl-Henry Kindbom/ Carl Lösnitz > R22: A12, 03:20 [9.6] Höstvisa: Mats Rådberg > R4: A2, 2:17 [9.13] I Can’t Help It (If I’m Still in Love with You): Hank Williams > R1: A4, 02:22 [9.3] I Don’t Care (Just as Long as You Love Me): Buck Owens > R13: A6, 02:07 [9.5] I Miss You the Most (When You’re Lyin’ Next to Me): Boudleaux Bryant & Felice Bryant > R10: B4, 02:32 [9.17] I Wasn’t Born in Tennessee: Chip Taylor > R7: A1, 02:47 [18] I Wasn’t Fooling Around: Jim Lauderdale & John Leventhal > R21: 2, 02:44 [9.4] Idyllen: Mats Rådberg > R4: B6, 2:12 [20.2] If I Can’t Make It with You, I Can’t Make It with Anyone: Sterling Whipple > R9: A4, 2:33 [9.21] If I Said You Had a Beautiful Body Would You Hold It Against Me: David Bellamy > R11: A3, 03:09 [9.6] If That’s All: Mats Rådberg > R18: B6, 02:22 [9.17] If Tomorrow Never Comes: Kent E. Blazy & Garth Brooks > R20: 4, 3:25 [9.19] If We Can’t Do It Right: Ben Peters > R9: B6, 2:56 [9.12] If You Ever Think of Coming Back: David Ball & Mark Irwin > R21: 14, 03:06 [9.3] If You Got It: Gordon Lightfoot > R5: A3, 02:17 [9.20] I’m a City Cowboy: Mats Rådberg > R6: A1, 02:23 [21.2] In Some Room Above the Street: Sterling Whipple > R8: A4, 03:12 [9.11] Ingen som vet (Jag är Elvis) [Nobody Knows]: Waylon Jennings; Mats Rådberg > R21: 15, 03:06 [7] Is Anybody Goin’ to San Antone: Dave Kirby, Glenn Martin > R5: A6, 02:14 [9.3] It Could’ve Been Nashville: Bill Anthony & Bob Morrison > R10: A2, 02:58 [18] It Doesn’t Matter: Mats Rådberg > R3: A2, 2:16 [9.3] It Just Don’t Take Me Long to Say Goodbye: Bill Anderson > R3: A3, 2:26 [9.2] It Makes Me Wonder (If I Ever Said Goodbye): Mickey Newbury > R18: A3, 02:55 [9.3] It’s Hard to Be a Cowboy (So Far from the West): Mats Rådberg > R11: B7, 03:52; R15: B2, 03:12 [18] Jag behöver dig i natt [I Just Need You for Tonight]: Ken Bell & Terry Skinner & Jerry L. Wallace; Mats Rådberg > R16: B3, 03:16 [9.15] Jag ger dig min sång: Christer Lundh & Mikael Wendt > R21: 13, 02:41 [9.5] Jag såg henne hastigt [My First Taste of Texas]: Ed Bruce & Ronnie Rogers; Alf Robertson > R15: B1, 04:10 [9.15] Jag undrar när vi slutade älska varann: Tommy Andersson/ Alex Gutes > R22: A8, 03:23 [9.3] Jag vill ha dig nu: Göran Lomaeus > R22: A9, 03:36 [9.15] Jag vill vara hos dig i natt: Thomas Haglund & Göran Lomaeus > R22: A15, 02:49 [9.4] Jag är bara lycklig när jag dricker: Nisse Hellberg > R22: A11, 03:44 [2] Jambalaya (On the Bayou): Hank Williams > R1: B3, 01:51 [22] Just a Hollywood Star: Lasse Holm/ Thomas H. Minor > R10: A4, 02:23 [9.3] Kaw-liga: Fred Rose, Hank Williams > R3: B5, 3:03 [7] The Kind of Woman I Got: Danny Walls > R1: B5, 02:09 [9.9] Klia mig på ryggen: Ole Bredahl/ Ewert Ljusberg > R19: A4, 03:04 [10] Konto-Kurt: Mats Rådberg > R18: A2, 03:35 [20.2] Kungsgatans neon [16th Avenue]: Thom Schuyler; Mats Rådberg > R15: A6, 03:01 [21.1] Lady’s Man: James Goff & Joel Shapiro > R15: A5, 02:01 [15.2] Last Minute Lovin’: Sterling Whipple & Dennis Wilson > R9: B1, 3:11 [9.17] Laura (What’s He Got That I Ain’t Got): Leon Ashley & Margie Singleton > R2: B1, 02:44 [9.14] Lay Down Beside Me: Lasse Holm > R11: B2, 03:27 [9.17] Less of Me: Glen Campbell > R3: B3, 2:23 [17.1] Let’s Hear It for the Working Man: Max D. Barnes > R15: B4, 02:25 [20.1] Let’s Think About Living: Boudleaux Bryant > R13: A1, 02:01 [13]

54 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Linda: John Dawson > R7: B3, 03:26 [9.8] Livin’ in a House Full of Love: Billy Sherrill & Glenn Sutton > R13: B1, 02:41 [9.5] Lonesome Rainin’ City: John Lincoln Wright > R12: B3, 03:46 [21.2] Long Haired Country Boy: Charlie Daniels > R7: B1, 04:04 [6.3] Lovin’ from Night to Night: Sterling Whipple > R10: B5, 02:50 [9.3] Lys klart [Shine On (Shine All Your Sweet Love on Me)]: Johnny MacRae & Bob Morrison; Ingela Forsman > R15: B5, 03:21 [9.1] Långtradarvisa: Mats Rådberg > R4: B4, 2:13 [14.3] Låt det hända i morgon [On the Road to Tomorrow]: Richard Evenlind/ Erika Evenlind; Alex Gutes > R21: 11, 03:25 [9.7] Makin’ Love: Lasse Holm > R11: A1, 03:10 [9.5] Mamma, låt inte din grabb växa upp och bli en cowboy [Mamas Don’t Let Your Babies Grow Up to be Cowboys]: Ed Bruce & Patsy Bruce; Björn Håkansson > R14: B7, 03:05 [6.3] Maria: Mats Rådberg/ Monica Forsberg > R16: B2, 03:16 [9.4] Marlickens Vendela: Bert Alvengren > R17: A6, 03:00 [11.1] Me and Bobby McGee: Fred Foster & Kris Kristofferson > R2: A6, 04:43 [6.3] Minns du va’ vi bruka göra [Blanket on the Ground]: Roger Bowling; Hans Sidén > R15: A3, 03:28 [9.20] Mississippi (Roll On Forever): Bob McDill > R17: A4, 03:08 [22] Multiplication: Bobby Darin > R10: A6, 02:10 [9.12] My Lady’s Song: Mats Rådberg/ Kathryn Larson > R7: B4, 02:27 [9.3] Mycket dricka, lite pröjs [Workin’ Cheap]: Max D. Barnes & Troy Seals; Ewert Ljusberg > R20: 14, 3:14 [18] Många mil: Lasse Holm > R14: A6, 03:32 [14.1] Nashville (Why Did You Let Me Down?): Lasse Holm > R12: A4, 04:06 [18] New York City: Don Reid > R3: A4, 2:48 [4.3] New York City (Send My Baby Home): Digby Richards > R6: B1, 03:03 [9.3] Never Coming Back Again: Larry Butler, Jan Crutchfield > R7: B5, 02:33 [9.3] North to Alaska: Mike Phillips > R13: B4, 02:45 [9.5] North to Chicago: Les Pouliot > R6: B6, 03:09 [9.3] Not Counting You: Garth Brooks > R20: 10, 2:37 [9.3] Nå’nting är på gång [Love Is on a Roll]: Roger Cook & John Prine; Mats Rådberg > R15: A7, 03:48 [9.4] När jag ser dig: Mats Rådberg > R21: 9, 03:10 [9.4] När vi dansar: Hans Rosén/ Hans Sidén > R19: B4, 03:40 [10] Oh, Lonesome Me: Don Gibson > R13: B3, 03:05 [9.3] Om det är bara spel [If This Is Just a Game]: David Allan Coe; Mats Rådberg > R16: B6, 03:23 [9.10] Om du tar min steel-guitar: Mats Rådberg > R4: A3, 1:40 [18] Om du väntar mej: Mats Rådberg > R4: A5, 2:15 [9.8] Om en låt kunde hela: Mats Rådberg, Kit Sundqvist/ Mats Rådberg > R4: A4, 2:33 [17.1] On Tour: Sven-Olof Olsson, Mats Rosén (instrumental) > R7: B6, 01:26 One More for the Road: Göran Lomaeus/ Mats Rådberg > R21: 5, 02:57 [9.3] The Only Girl for Me: Mats Rådberg > R8: A2, 02:42 [9.3] Only One You: Michael Garvin & Bucky Jones > R14: B6, 02:36 [9.5] Pappa, vad händer då? [Daddy, What If]: Shel Silverstein; Mats Rådberg > R16: A7, 02:46 [4.1] The Party Is Over: Mats Rådberg > R11: B4, 02:58 [9.3] Pass Me By (If You’re Only Passing Through): Hillman Hall > R6: B2, 02:15 [9.10] Peta in en pinne i brasan [Put Another Log on the Fire]: Shel Silverstein; Ewert Ljusberg > R14: A2, 03:26 [10] Phonecalls and Letters Away: Richard Armstrong > R16: A3, 03:32 [18] Pickin’ Up the Pieces: Mats Rådberg > R12: B6, 03:07 [9.3] Play Me a Sad Song: Lasse Holm > R12: B1, 04:24 [9.3] Please Change Your Mind: Benny Andersson & Björn Ulvaeus > R10: B6, 02:55 [9.3] Precis som jag är: Mats Rådberg/ Monica Forsberg > R19: A3, 03:27 [9.5] Pröva mig: Mats Rådberg/ Ingela Forsman > R17: B1, 02:16 [9.6] The Puppy and the Parakeet: Don Wayne > R6: B5, 02:32 [9.3] Pure Love: Eddie Rabbitt > R11: A4, 02:24 [9.5] På väg: Mats Rådberg/ Monica Forsberg > R16: B7, 02:39 [6.3] Qua La Linta [Qua la linta]: Roger Miller; Ewert Ljusberg > R16: A5, 02:32 [12] The Race Is On: Don Rollins > R21: 1, 02:20 [9.3]

55 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Ragtime Annie: traditional (instrumental) > R5: A4, 01:48; R12: B7, 01:52 Raised on the River: Mats Rådberg > R9: A5, 2:34 [22] Rank Stranger to Me: Albert E. Brumley > R1: B4, 03:05 [1] Recensenten: Lasse Holm/ Lasse Holm, Mats Rosén, Mats Rådberg > R14: B2, 02:58 [18] Ribbon of Darkness: Gordon Lightfoot > R2: A1, 02:34 [9.3] Ride Me Down Easy: Billy Joe Shaver > R6: A2, 02:25 [6.3] A Rock’n Roll Feller in a Country Band: Lasse Holm > R12: B2, 02:26 [18] Roll on Big Mama: Dan Darst > R8: A6, 02:51 [14.2] The Room at the Top of the Stairs: Even Stevens & Dan Tyler > R10: B2, 02:58 [9.11] Roses in December: Larry Boone & Paul Nelson > R19: A7, 03:37 [9.3] Ruby, Don’t Take Your Love to Town: Mel Tillis > R1: B2, 03:11 [9.14] Ryttare på vägen [Riders of the Highway]: Ottar Johansen; Ewert Ljusberg > R19: B7, 03:17 [18] Sakta kommer morgonvinden: Carl-Henry Kindbom/ Carl Lösnitz > R22: A3, 03:36 [9.17] Sea of Heartbreak: Hal David & Paul Hampton > R13: A2, 2:53 [9.3] She Said (I Love You): Mats Rådberg > R9: B4, 2:59 [9.2] She’s Ten: Mats Rådberg > R6: B4, 02:20 [4.1] Silver Eagle: Larry Ballard > R10: A1, 02:16 [18] Sing Me Back Home: Merle Haggard > R2: B5, 02:44 [6.2] Six Days on the Road: Earl Green & Carl Montgomery > R8: B6, 04:41; R13: A5, 02:33 [14.1] Six White Horses: Larry Murray > R2: A5, 03:09 [5] Skönt att vara ungkarl igen [It’s Great to Be Single Again]: David Allan Coe; Hans Sidén > R16: A6, 02:50 [9.3] Slide Off of Your Satin Sheets: Wayne Carson & Donn Tankersley > R12: B5, 02:45 [9.21] Slow Poke: Pee Wee King & Chilton Price & Redd Stewart > R5: A5, 02:17 [9.16] Somebody’s Knockin’: Jerry Gillespie & Ed Penney > R14: A3, 02:45 [9.6] Something’s Tellin’ Me: Mats Rådberg > R8: A3, 03:01 [9.13] Stay Away: Mats Rådberg > R12: B4, 03:02 [9.17] Step Aside: Ray Griff > R3: A5, 2:50 [9.11] Stop the World (And Let Me Off): Carl Belew/ W.S. Stevenson > R8: B1, 02:53 [9.3] Stronger and Stronger: Ben Peters > R9: A2, 2:45 [9.12] Sunshine and Flowers: Lasse Holm/ Mats Rådberg > R11: A6, 03:10 [13] Sure Didn’t Take Him Long: Waylon Jennings > R5: B3, 02:42 [9.3] Sure Thing: Eddie Rabbitt & Even Stevens > R11: B1, 02:44 [9.8] Surely But Slowly: Lasse Holm > R11: B5, 03:54 [9.1] Svara med en lögn: Mats Rådberg/ Ingela Forsman > R17: A7, 03:31 [9.11] Säg aldrig nej till en grabb med gitarr: Paul Sahlin > R19: A6, 02:45 [15.2] Tack för kaffet [Up Against the Wall, Redneck Mother]: Ray Wylie Hubbard; Ewert Ljusberg > R16: B1, 03:05 [4.2] Take Me to the Country: Larry Rogers & Ronny Scaife & Don Singleton > R14: A1, 02:41 [9.5] Tall, Tall Trees: George Jones & Roger Miller > R6: A6, 01:41 [9.8] Tennessee: Jimmy Martin & Doyle Neikirk > R1: A5, 02:23 [22] Thank You Nadine: Lionel Delmore > R18: A4, 02:42 [9.5] That Old Cold Shoulder: Sterling Whipple > R10: A5, 02:51 [9.17] That Place Called the Country: Mats Rådberg > R2: A4, 02:24 [11.2] That’s the Chance I’ll Have to Take: Jackson King > R2: B2, 02:19 [9.17] Theme from the TV-special Country Cookin’: Mats Rådberg > R18: B7, 01:10 This Ain’t My First Rodeo: Max D. Barnes & Hank Cochran & Vern Gosdin > R20: 1, 3:12 [9.14] Tingalingaling: Lasse Holm/ Mats Rådberg > R9: B3, 2:35 [9.21] To Pasadena (With Flight 279): Lasse Holm > R11: B6, 02:04 [9.3] Today I Started Loving You Again: Merle Haggard & Bonnie Owens > R5: A1, 02:41 [9.13] Tonight My Solitaire Turns into Gin: Sterling Whipple > R10: A3, 03:15; R15: B7, 03:07 [9.11] Too Soon to Know: Don Gibson > R19: B3, 02:45 [9.3] Touch the Morning: Eddie Raven > R6: A4, 03:27 [13] Travelin’ Man: Jerry Fuller > R5: B2, 02:20 [9.2] Travelin’ On (It’s Not So Easy): Lasse Holm > R11: B3, 03:39 [9.3] Troligen: Mats Rådberg > R4: B3, 2:31 [9.13] Trots allt, jag älskar dig: Göran Lomaeus, Mats Rådberg/ Alex Gutes > R22: A10, 02:55 [9.20] Trubbel, bekymmer och besvär: Hans Rosén/ Hans Sidén > R19: A5, 03:52 [17.3] Truck Driving Man: Terry Fell > R1: A3, 02:38 [14.2] Trying Hard: Sven-Olof Olsson/ Mats Rådberg > R8: A5, 03:33 [9.13]

56 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Tulsa Time: Danny Flowers > R14: B4, 02:47 [22] (Turn Out the Light and) Love Me Tonight: Bob McDill > R14: B5, 02:17 [9.1] Turnin’ Me Into a Lover: Ben Peters > R9: B2, 2:59 [9.2] Två av en sort: Mats Rådberg > R20: 12, 2:44 [18] Vad haru’ för gott i grytan? [What Have You Got Cookin’ in the Oven Tonight?]: Woody Bomar & Patrick McManus; Ewert Ljusberg > R18: B3, 02:35 [9.7] Vi igen: Dan Attlerud, Rune Gardell > R22: A5, 03:28 [9.21] Vid den här tiden: Thomas Haglund & Göran Lomaeus > R21: 3, 04:07 [9.3] War Is Hell (On the Homefront Too): Bucky Jones & Curly Putman & Dan Wilson > R14: A5, 03:00 [9.1] We’re Finally Through: Mats Rådberg > R20: 8, 3:41 [9.17] What Love Can Do: Mats Rådberg > R19: B5, 03:08 [9.5] When You Walk in the Room: Jackie DeShannon > R9: B5, 2:26 [9.4] White Clouds, Dark Shadows: Sterling Whipple > R9: A1, 03:10 [9.18] Will I Ever Learn: Susanne J. Person > R7: B2, 02:55 [9.3] Win or Lose: Mats Rådberg > R20: 5, 3:08 [9.3] Wolverton Mountain: Merle Kilgore & Claude King > R13: A3, 02:43 [9.7] You Lay a Lotta Love on Me: David Heavener > R14: B1, 03:08 [9.4] You Never Can Tell (C’est la Vie): Chuck Berry > R8: A1, 03:22 [9.5] You Were Always a Show-Girl: Mats Rådberg > R12: A2, 03:11 [9.3]

57 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Bilaga 3

Förteckning över de 125 låtar som finns med på album utgivna av Mats Rådberg 1975–1996

I förteckningen anges kompositör (K) och textförfattare (T) enligt följande: (AA) en person som är både K och T, (AA & BB) två personer som båda är K och T, (AA, BB/ CC, DD) två eller flera personer placerade som K/T, (AA, BB) fördelning oklar; översättarens namn föregås av ett semikolon. För svenska översättningar anges även den engelska originaltiteln. Album kodade M1–M10 enligt Bilaga 1 följs av spårets nummer och längd.

(I’m a) Stand by My Woman Man: Kent Robbins & Billy Sherrill & Tammy Wynette > M3: B4, 02:54 (Jag har) Min gitarr: Lasse Holm/ Gert Lengstrand > M2: A1, 02:29 (Som en vild) Ocean: Mats Rådberg > M5: A4, 04:00 After the Love Is Done: Lasse Holm/ Mats Rådberg > M7: B6, 03:11 Akta dig för Tommy [The Coward of the County]: Roger Bowling, Billy Edd Wheeler; Björn Håkansson > M6: B4, 04:10 (Hey Won’t You Play) Another Somebody Done Somebody Wrong Song: Larry Butler & Chips Moman > M1: A6, 03:10 Barfota visan: Mats Paulsson > M9: A5, 02:49 Bilder från flydda dar: Lasse Holm/ Bo Anders Persson, > M1: A3, 03:23 Bjud på dig själv: Lasse Holm/ Olle Bergman > M3: A5, 02:52 Bland enkla människor [Friends in Low Places]: Dewayne Blackwell & Bud Lee Earl; Mats Rådberg > M10: 14, 04:04 Brooklandsvägen: Titus Hultstrand/ Dan Andersson > M9: B1, 03:14 Bye Bye Dreamer: Tim Norell/ Alexander Bard & Ola Håkansson > M10: 1, 03:29 California (Din feber lever kvar): Lasse Holm/ Mats Rådberg > M4: B3, 03:07 Cherokee: Lasse Holm/ Mats Rådberg > M3: A1, 02:51 Close to My Dreams: Mats Rådberg > M8: B1, 02:45 Crocodile Shoes: Tony McAnaney > M10: 11, 03:52 Den vita duvan: Lasse Holm/ Alf Robertson > M1: A1, 02:52; M9: B3, 03:10 Det handlar om känslor: Lasse Holm/ Mats Rådberg > M5: A2, 04:26 Do You Right Tonight: Eddie Rabbitt & Even Stevens > M8: A3, 02:22 Drömmar och fantasier: Lasse Holm/ Bo-Göran Edling & Gert Lengstrand > M2: B1, 03:15 Drömmens skepp: Staffan Percy/ Bo Setterlind > M9: B4, 03:59 Du och jag [Me and Paul]: Willie Nelson; Mats Rådberg > M8: A7, 04:03 Du sa’ tack [Walk Right Back]: Sonny Curtis; Mats Rådberg > M4: B4, 02:31 Du är en tår ifrån mej [I’m Just a Heartache Away]: Dickey Lee & Wayland Holyfield; Mats Rådberg > M7: B5, 03:00 Då är jag din Hamlet: Lasse Holm/ Gert Lengstrand > M2: B3, 02:27 En boogie-woogie-man: Lasse Holm/ Mats Rådberg > M4: B2, 02:33 En del dar har solsken, en del bara regn [Some Days Are Diamonds (Some Days Are Stone)]: Dick Feller; Mats Rådberg > M7: A3, 03:46 En liten grabb: Lasse Holm/ Mats Rådberg > M5: B4, 04:10 En måndag [Blue Monday]: Dave Bartholomew & Antoine Domino; Gert Lengstrand > M4: A3, 02:08 Ensam igen: Lasse Holm/ Mats Rådberg > M5: A1, 03:46 Finns det nå’n som förstår mej ikväll [(Now and Then, There’s) A Fool Such as I]: Bill Trader; Mats Rådberg > M4: A5, 02:42 ”Fred i vår tid”: Lasse Holm/ Mats Rådberg > M5: A6, 03:44 Född att vandra: Lasse Holm/ Gert Lengstrand > M2: A4, 03:15 The Gambler: Don Schlitz > M6: A3, 03:23 Går min egen väg igen: Kit Sundqvist/ Bosse Carlgren > M1: B3, 02:35 Gör vad du vill med mej [Every Which Way But Loose]: Milton Brown & Steve Dorff & Snuff Garrett; Mats Rådberg > M5: B2, 02:56 Halleluja [Hallelujah]: Shimrit Orr & Kobi Oshrat; Olle Bergman > M5: B7, 03:15 Hello Darlin’: Conway Twitty > M3: B1, 02:29 Help Me Make It through the Night: Kris Kristofferson > M6: A6, 03:33 Hem till dej: Lasse Holm/ Gert Lengstrand > M2: A2, 03:28 Hero of the Night: Richard Evenlind/ Erika Evenlind > M10: 12, 03:18 Hon har lämnat stan [Headed for the Country]: Larry Murray; Mats Rådberg > M3: A6, 03:08 Hotel Coupe de Ville: Al Anderson, Craig Wiserman > M10: 5, 03:28

58 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

The Hungry Years: Howard Greenfield & Neil Sedaka > M2: B6, 04:00 I Just Can’t Help Believin’: Barry Mann & Cynthia Weil > M8: A4, 04:06 I Need Somebody Bad: Ben Peters > M5: B5, 03:08 If I Do: Alexander Bard & Ola Håkansson & Tim Norell > M10: 6, 03:30 I’m the Singer, You’re the Song: Jerry Goldstein & Tanya Tucker > M6: A1, 03:57 I’m Walkin’: Dave Bartholomew & Antoine Domino > M4: B6, 02:30 In My Dreams: Mats Rådberg > M8: A2, 04:14 Ingenting får mej att glömma någonting: Lasse Holm/ Gert Lengstrand > M2: B4, 03:23 Is Anybody Goin’ to San Antone: Dave Kirby, Glenn Martin > M8: B3, 02:29 Jag bor i Vallentuna [I’m a Ramblin’ Man]: Ray Pennington; Mats Rådberg > M1: B2, 02:55 Jag börjar om: Lasse Holm/ Mats Rådberg > M2: A5, 03:43 Jag ger dig min morgon [I Give You the Morning]: Tom Paxton; Fred Åkerström > M9: A1, 03:40 Jag kommer hem [I’m Coming Home]: Charlie Rich; Mats Rådberg > M4: A1, 02:24 Jag reser idag: Lasse Holm/ Mats Rådberg > M1: A2, 02:31 Jag väntar: Gunnar Turesson/ Dan Andersson > M9: B6, 03:22 Jenny: Lasse Holm/ Lasse Holm & Mats Rådberg > M7: B2, 03:54 Jungman Jansson: Dan Andersson > M9: A6, 02:55 Juni, juli, augusti: Mats Rådberg > M2: B2, 02:58 Kan du förklara: Lasse Holm/ Mats Rådberg > M5: B3, 04:05 Kom snart tillbaka: Lasse Holm > M1: A5, 02:38 Let Somebody Love You: Craig Bradford > M6: B2, 04:41 Liten blir stor [Poor Little Fool]: Sharon Sheeley; Mats Rådberg > M4: B1, 02:33 Livets karusell: Lasse Holm/ Mats Rådberg > M3: B3, 03:14 Lookin’ for Love: Wanda Mallette & Bob Morrison & Patti Ryan > M6: B3, 03:23 Lost in Love: Graham Russell > M7: A5, 03:40 Love Me Tender: George R. Poulton/ Vera Matson & Elvis Presley > M8: B2, 03:08 Lovesick Blues: Cliff Friend & Irving Mills > M2: A3, 03:03 Låt bli det där: Lasse Holm/ Mats Rådberg > M5: B1, 03:47 Mamas Don’t Let Your Babies Grow Up to Be Cowboys: Ed Bruce & Patsy Bruce > M6: B5, 02:52 Mamma, låt inte din grabb växa upp och bli en cowboy [Mamas Don’t Let Your Babies Grow Up to Be Cowboys]: Ed Bruce & Patsy Bruce; Björn Håkansson > M8: A1, 03:05 Minns dej som du var: Lasse Holm/ Ingela Forsman > M1: B1, 03:05 Minns som igår: Lasse Holm/ Gert Lengstrand > M2: A6, 02:22 Morgon på Kungsholmen: Carin Liungman > M9: B2, 03:12 The Most Beautiful Girl: Rory Bourke & Billy Sherrill & Norro Wilson > M1: B6, 02:55 Mot alla vindar [Against the Wind]: Jon English & Mario Millo; Bosse Carlgren > M6: B1, 03:27 Nobody Wins: Radney Foster & Kim Richey > M10: 2, 03:30 Nu: Lasse Holm/ Olle Bergman > M3: A3, 02:36 Nå’nting på gång [Brand New Heartache]: Boudleaux Bryant; Mats Rådberg > M4: A6, 02:16 När du har gått: Lasse Holm/ Mats Rådberg > M1: A4, 02:24 När vi vaknar imorgon [Luckenbach, Texas (Back to the Basics of Love)]: Bobby Emmons & Chips Moman; Mats Rådberg > M6: A2, 02:56 On the Move: Mats Rådberg > M8: B5, 02:07 On the Road to Tomorrow: Richard Evenlind/ Erika Evenlind > M10: 3, 03:30 Papa, I Wish You Wouldn’t Go: Lasse Holm/ Mats Rådberg, > M7: B4, 04:16 Party Time: Bruce Channel > M7: A2, 03:32 Per Ols Per Erik: Dan Andersson > M9: A3, 03:25 Rock Me: Mats Rådberg > M8: A5, 02:18 Ruby, Don’t Take Your Love to Town: Mel Tillis > M7: B1, 02:47 Sail Away: Rafe van Hoy > M8: B6, 03:21 Samma gamla sång: Lasse Holm/ Mats Rådberg > M1: B4, 02:33 Say Goodnight: Richard Evenlind/ Erika Evenlind > M10: 9, 04:03 She Thinks I Still Care: Dickey Lee > M2: B5, 02:15 Since You’ve Been Gone: Mats Rådberg > M8: B7, 03:24 Sista sommaren: Lasse Holm/ Olle Bergman > M3: A4, 03:20 Sizzi av Lasso: Tor Bergner/ Dan Andersson > M9: A2, 04:00 Some Broken Hearts Never Mend: Wayland Holyfield > M7: A1, 02:40 Sommarlov: Lasse Holm/ Mats Rådberg > M1: B5, 02:50 Step By Step: David Malloy & Eddie Rabbitt & Even Stevens > M7: A4, 03:13 Stora stygga vargen: Mats Rådberg > M4: B5, 03:10

59 Anders N. Nilsson: Trender i Mats Rådbergs och Rankarnas skivutgivning 1969-2002

Take It On Home: Steven Huston > M8: A6, 02:38 Tankar och ord: Mats Rådberg > M3: B6, 03:00 Tillbaka här igen [Back on My Mind Again]: Charles Quillen & Conrad Pierce; Mats Rådberg > M5: A3, 03:06 Too Many Mornings: George Place > M6: A4, 03:24 Too Young: Sid Lippman/ Sylvia Dee > M10: 13, 03:10 Tre steg tillbaka [Three Steps to Heaven]: Bob Cochran & Eddie Cochran; Mats Rådberg > M4: A4, 02:30 Tror jag säger allting bättre i en sång [I’ll Have to Say I Love You in a Song]: Jim Croce; Mats Rådberg > M5: B6, 03:15 Turistens klagan: Cornelis Vreeswijk > M9: A4, 03:00 Two Lovers: Erika Evenlind & Richard Evenlind & Peo Thyrén > M10: 4, 03:30 Utan dej: Lasse Holm/ Mats Rådberg > M7: A6, 02:53 Vi glömmer det som var: Lasse Holm & Torgny Söderberg/ Mats Rådberg > M6: A5, 04:33 Vila ut hos mej [Rest Your Love on Me]: Barry Gibb; Mats Rådberg > M5: A5, 04:07 Vilken morgon, vilken dag: Lasse Holm/ Olle Bergman > M3: B2, 03:45 Vilken skillnad mot igår: Lasse Holm/ Olle Bergman > M3: B5, 02:36 Visa vid vindens ängar: Mats Paulsson > M9: B5, 02:12 Vän på vägen [Convoy]: Chip Davis & Bill Fries; Börje Carlsson > M6: B6, 04:14 Vänd dej inte om: Lasse Holm/ Mats Rådberg > M4: A2, 03:14 Väntar på dej [Time on My Hands]: Layng Martine; Kåre Myrberg > M8: B4, 02:34 A Way to Your Heart: Richard Evenlind/ Erika Evenlind > M10: 7, 03:00 When We Were Young: Richard Evenlind/ Erika Evenlind > M10: 10, 02:59 When Your Heartache Is Over: Alexander Bard & Ola Håkansson & Tim Norell > M10: 8, 03:26 Will the Circle Be Unbroken: A.P. Carter > M7: B7, 02:20 You’re the Best: Bruce Channel & Kieran Kane > M7: B3, 02:41 Ännu en dag: Lasse Holm/ Mats Rådberg > M3: A2, 04:00

60

Institutionen för kultur- och medievetenskap 901 87 Umeå Telefon 090-786 50 00 Texttelefon 090-786 59 00 www.umu.se