Musikutbudet I Svenska Etermedier Eller ”Avgörande För Musikutbudet Är Vad Man Spelar”
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Musikutbudet i svenska etermedier eller ”Avgörande för musikutbudet är vad man spelar” Ett examensarbete vid avdelningen för Medieteknik och Grafisk Produktion, KTH, Stockholm Författare: Anders Edström, KTH Leopold Landström, SU Examinator: Prof. Nils Enlund, KTH Handledare: Roger Wallis, KTH Stockholm 2000-07-06 ”Musikutbudet i svenska etermedier” – ett examensarbete vid avdelningen för Medieteknik och Grafisk Produktion, KTH, Stockholm Av Anders Edström, KTH och Leopold Landström, Stockholms universitet - 2000-07-06 ”Oops?! I played it again”1 1 Denna rapport påvisar en tydlig trend att musikläggare på svenska radiostationer tenderar att spela ett minskande antal titlar (verk) fler gånger, samtidigt som musikmängden i radio generellt sett är konstant eller ökar. Trenden gäller både Mix Megapol (som här får representera kommersiell radio) och radiokanaler inom public service, även om utvecklingen inte är lika dramatisk inom den senare. 2 (190) ”Musikutbudet i svenska etermedier” – ett examensarbete vid avdelningen för Medieteknik och Grafisk Produktion, KTH, Stockholm Av Anders Edström, KTH och Leopold Landström, Stockholms universitet - 2000-07-06 Förord Denna rapport är resultatet av ett samarbete mellan två studenter vid KTH och Stockholms universitet. Vår förhoppning är att detta arbete ska öka förståelsen för vilken musik som spelas i etermedia – och då i synnerhet i radio – hur mycket, men framförallt varför. Vi önskar tacka alla som bidragit till denna rapports framställande. Speciellt vill vi tacka Peter Liljander för alla övertidstimmar i sällskap med databasen på STIM, samt Katja Simonson, STIM, som gjorde kompletterande databaskörningar. Victoria van Loan för att vi fick köpa listor från Music Control fast vi bara var studenter. Pia Kalischer för siffrorna bakom topplistan på P3. Tack Roger Wallis, KTH och Nils Enlund, KTH för ett intressant arbete. Tack alla tillmötesgående personer på Sveriges Radio för att ni ställde upp med tid för intervjuer och svarade på intervjuer via mail. Långt, långt, långt över vår förväntan! Tack radiopluggare, promotionansvariga, musikchefer, marknadschefer, A&R:s och programchefer. Tack STIM, SAMI och IFPI för att ni höll oss flytande. Kungliga Tekniska Högskolan, juli 2000 Anders Edström Leopold Landström KTH Stockholms universitet [email protected] [email protected] 070-3900851 08-6948902 0705-898380 073-6319812 3 (190) ”Musikutbudet i svenska etermedier” – ett examensarbete vid avdelningen för Medieteknik och Grafisk Produktion, KTH, Stockholm Av Anders Edström, KTH och Leopold Landström, Stockholms universitet - 2000-07-06 Sammanfattning Föreliggande rapports syfte är att analysera musikutbudet i svenska etermedier. Upprinnelsen till arbetets uppkomst är den ständigt pågående debatten om musikanvändningen, främst i radio. Det finns de som hävdar att utbudet smalnat av och förskjutits mot en koncentration på det man i dagligt tal benämner populärmusik eller ”hitlistemusik”, på bekostnad av ”smalare” musikgenrer. Debatten har präglats av många åsikter, men av få fakta. Ord har stått mot ord. Inte minst musikanvändningen inom ramen för Sveriges Radios public service-uppdrag har debatterats flitigt. Vår avsikt har varit att ta fram ett faktaunderlag för att kunna analysera hur musik de facto används i svenska etermedier. Vi har i vår undersökning intervjuat företrädare för skivbolag, TV, radio samt intresseorganisationer i det svenska musiklivet. Sammanlagt har över 60 intervjuer genomförts. Vidare har vi haft tillgång till statistiska data från STIM, Music Control och Sveriges Radio P3. I analysdelen ställs intervjusvar mot statistiska data. En vanligt förekommande åsikt bland respondenter inom skivbolagsbranschen är att privat lokalradio (PLR), även kallad kommersiell radio, spelar mycket lite ny musik med tanke på skivutgivningen. Grammofonbolagens statistik visar en uppåtgående trend och en nära nog hundraprocentig ökning av utgivningen från 1988 till 1998. Mellan 1995 och 1998 har en dramatisk ökning skett då den totala utgivningen ökat från 742 till 1336 enheter per år. Skivbolagsrepresentanter uttrycker att det blivit svårare att få ny musik spelad i radio efter det att PLR etablerats. Det är lätt att drunkna i mediabruset och likriktningen i musikutbud bland dessa kanaler är påtaglig. För att lyckas behöver en artist få allt större massmedial uppmärksamhet. Här är radiospelningar mycket viktiga för skivförsäljningen. Skivbolag som företräder ”smalare” musikgenrer uttrycker i många fall besvikelse över minskande exponering i radio. Företrädare för kommersiella radiostationer menar att skivbolag är mer beroende av radio än tvärtom. Samtidigt betonas goda relationer där båda parter tjänar på att samarbeta. Den överväldigande majoriteten av stationerna i Sverige vill åt samma köpstarka målgrupp, 15-40 år. Stationerna är musikaliskt formaterade efter amerikansk modell, där tre populärmusikaliska så kallade format totalt dominerar marknaden. Inom denna musikaliska formatram genomförs undersökningar som kartlägger målgruppens musikaliska preferenser. Musikutbudet baseras sedan på kontinuerliga musikundersökningar. Stationer bevakar sina konkurrenter med hjälp av detaljerade musikrapporter från Music Control, ett företag som med hjälp av avancerad teknologi ”avlyssnar” merparten av Sveriges radiostationer. RUAB:s2 publikmätningar är även de av stor vikt. Intressant är att till skillnad mot kommersiell radio genomför TV-kanaler inga liknande musikundersökningar. Där menar musikläggare att de lägger musik mer efter ”eget huvud”. Vi har funnit två huvudlinjer i debatten om vad Sveriges Radios public service-uppdrag innebär beträffande musik. Att se till minoritetsintressen och vara folkbildande i bemärkelsen värna om och spela ”smal” musik står i direkt konflikt med målet att nå en stor publik. Detta åskådliggörs i en modell kallad ”Vågskålsmodellen”. Beroende på vilket synsätt man har önskar man placera tyngden i olika vågskålar. Huruvida det ena eller det andra synsättet är mer riktigt än det andra kan diskuteras. Mängden musik som produceras och ges ut i Sverige ökar samtidigt som det spelas ett allt färre antal titlar (verk) i radio. Vår analys av statistik över drygt 10 år påvisar en tydlig trend att musikläggare tenderar att spela ett minskande antal titlar (verk) fler gånger, samtidigt som musikmängden i radio generellt sett är konstant eller ökar. Trenden gäller både Mix Megapol (som här får representera PLR) och radiokanaler inom public service, även om utvecklingen inte är lika dramatisk inom den senare. Denna utveckling sammanfaller med en kraftig ökning i inrapporterade skapade och originalförlagda verk till STIM och ovan nämnda ökande utgivning av skivor. Med andra ord blir musikutbudet i etermedia allt smalare och mer likriktat trots att mängden skapad och utgiven musik årligen ökar. Se även Kapitel 5 ”Slutdiskussion”. 2 RUAB – Radioundersökningar AB ägs gemensamt av bland annat Sveriges Radio och kommersiell radio. Förtaget genomför årligen ett mycket stort antal publikmätningar och lyssnarundersökningar. 4 (190) ”Musikutbudet i svenska etermedier” – ett examensarbete vid avdelningen för Medieteknik och Grafisk Produktion, KTH, Stockholm Av Anders Edström, KTH och Leopold Landström, Stockholms universitet - 2000-07-06 Innehåll Förord.......................................................................................................................................3 Sammanfattning.......................................................................................................................4 Innehåll ....................................................................................................................................5 1. Bakgrund..............................................................................................................................8 1.1 Problembakgrund...................................................................................................................... 8 1.1.1 Iakttagelser i musikdebatten..................................................................................................................8 1.1.2 Problemställning ...................................................................................................................................9 1.2 Syfte............................................................................................................................................. 9 1.3 Avgränsning ............................................................................................................................... 9 1.4 Disposition ................................................................................................................................10 1.5 Arbetsfördelning...................................................................................................................... 10 2 Metod...................................................................................................................................11 2.1 Disposition ................................................................................................................................11 2.2 Vetenskapsteoretiska utgångspunkter................................................................................... 11 2.3 Vetenskaplig inriktning........................................................................................................... 12 2.3.1 Kvantitativt respektive kvalitativt inriktad forskning..........................................................................12