Att driva en konståkningsförening

Handbok för styrelser/ledare som vill få en överblick över svensk konståkning och samtidigt öka sin kunskap om vad som krävs och förväntas av en konståkningsförening.

Sammanställd av Malin Jarl

Tryckt och distribuerad med stöd från Idrottslyftet Varför en handbok?

Jag har fått förtroendet att sammanställa denna handbok med främsta syfte att överskådligt beskriva hur svensk konståkning fungerar och är uppbyggd samt vad som krävs och för- väntas av en konståkningsförening. Det är inte bara regelverk, formalia och myndigheters krav som vi ska ta hänsyn till – vi som jobbar med barn- och ungdomsidrott har även ett oerhört viktigt ansvar som ledare. Vi är alla viktiga förebilder som på bästa sätt ska vägleda våra aktiva genom deras barn- och ungdomsår.

Det är nödvändigt att all verksamhet i en förening utgår från ett barnrättsperspektiv; barnens bästa ska alltid komma i första hand. Alla barn är lika mycket värda, har samma rättig- heter och får inte diskrimineras. Alla barn har rätt till inflytande och delaktighet. Alla barn har rätt till utveckling utifrån sina egna förutsättningar. Alla barn har även rätt att säga hur de vill ha det och då ska vi vuxna lyssna på dem och bemöta dem med respekt.

Det är mycket man måste veta, kunna och hålla reda på för att driva en konståknings- förening. Detsamma gäller för de flesta idrotter då all verksamhet idag är betydligt mer professionell och komplex än förr. Detta samtidigt som tiden blir alltmer knapp för många och allt fler drar sig för att arbeta ideellt. Mot bakgrund av detta föddes idén att skriva ihop en översiktlig folder/uppslagsbok som många kan ha nytta av och som gör livet lite enklare som ideell ledare inom svensk konståkning.

Förhoppningen är att du som läser denna handbok har den med dig på styrelsemöten och snabbt kan slå upp en sida och direkt få svar på frågor och/eller har den liggande på ditt skrivbord när du arbetar med din förening och/eller ditt distrikt. All information i detta häfte finns även på www.skatesweden.se som är förbundets främsta informationskanal och på Riksidrottsförbundets hemsidor www.rf.se och www.svenskidrott.se.

Vi är många som jobbar för svensk konståkning på olika nivåer och på olika sätt – och vi är alla ovärderliga och oerhört viktiga för vår idrott! Det vi alla måste ha som mål är att ge våra barn och ungdomar en bra idrottsverksamhet genom hela deras aktiva karriär. Det är ju för deras skull som vi håller på – eller hur?!

Handboken har kunnat skrivas, tryckas och distribueras tack vare Idrottslyftet.

Stockholm i februari 2014

Malin Jarl

3 28 Bidragsmöjligheter Innehåll 28 LOK-stöd 28 Idrottslyftet 06 Den svenska idrottsrörelsen 29 SISU Idrottsutbildarna 08 Svenska Konståkningsförbundet 30 Tävlingar och tester 10 Struktur och beslutsordning 30 Det svenska tävlingssystemet 10 Ekonomi 31 Det svenska testsystemet 10 Några av frågorna förbundet prioriterar 31 Vem får arrangera en tävling? 11 Kommittéerna 32 Hur bedöms konståkning? 11 Elitkommittén Singel, Par och Isdans (EKSPI) 33 Utbildning 11 Elitkommittén Synkro (EKSY) 33 Tränare/Instruktör 12 Tekniska Kommittén (TEK) 33 Domare 12 Tävlingskommittén (TVK) 34 Teknisk kontrollant (TC) 12 Utbildningskommittén (UTBK) 34 Teknisk specialist (TS) 12 Utvecklingskommittén (UTVK) 34 Data-/videooperatör (DVO) 13 Distrikten 35 Tävlingsarrangör 14 Föreningen 35 Arrangörsutbildning Tävlingsledning 14 Föreningens rättigheter och skyldigheter 35 Arrangörsutbildning ClubComp 14 Styrelsens ansvar 36 Elitverksamhet 15 Förslag på organisation av verksamheten 36 Elitverksamhet singel, par och isdans 18 Säsongen 36 Kravanalys singel, par och isdans 21 Viktiga datum 36 Elitverksamhet synkro 22 Var finns all viktig information? 37 Kravanalys synkro 22 IdrottOnline 38 Källor 23 IndTA 23 Försäkringar 24 Istider Idrott ska vara lekfull, allsidig och ta hänsyn till individens utvecklingstakt. Den ska 25 Föreningens tränare bedrivas i en kamratlig och trygg social miljö och med hjälp av utövarnas synpunkter 26 Föreningens tekniska funktionärer (Domare, TC/TS/DVO) och erfarenheter på tränings- och tävlingsverksamheten stimulera till kvalitativ och 27 Föreningens föräldrar långsiktig utveckling för varje individ, vilket förhoppningsvis bidrar till ett livslångt intresse för idrott.

Sammanfattning av ”Idrotten vill”

4 5 Den svenska idrottsrörelsen

Svensk idrott utgörs av drygt 20 000 idrottsföreningar som är organiserade inom 70 olika Idrottsrörelsen har gemensamt beslutat om förbund under Riksidrottsförbundet (RF). RF-stämman är idrottens högsta beslutande organ, den värdegrund som ska gälla för svensk idrottens ”riksdag” och den hålls i maj/juni vartannat ojämnt år. RF-stämman beslutar bl a om idrott. Värdegrunden kan sammanfattas en för idrotten gemensam verksamhetsinriktning och viktiga gemensamma policyfrågor. i följande fyra hörnstenar: Stämman väljer också Riksidrottsstyrelse (RS) och en del andra gemensamma organ. - Glädje och gemenskap Riksidrottsförbundet (RF) - Demokrati och delaktighet RF är en paraplyorganisation för hela den svenska idrottsrörelsen som för närvarande - Allas rätt att vara med består av 70 specialidrottsförbund och medlemsorganisationer. - Rent spel

Specialidrottsförbund (SF) Det är på den lokala nivån, i idrottens för- Sveriges SF är oberoende organisationer som är ansvariga för sin specifika idrott. Exempel eningsliv, som idrottsverksamheten får sin på SF är Svenska Konståkningsförbundet. slutgiltiga form. Du som är med i idrotten – som styrelseledamot, funktionär, aktiv Specialidrottsdistriktsförbund (SDF) eller tränare – har en mycket viktig roll i att Ett SDF organiserar sin idrott i ett distrikt. Man kan säga att det är ett SF på regional nivå. vara med i den ständiga utvecklingsprocess Sverige är indelat i 11 st konståkningsdistrikt. Exempel på SDF är Västra Svealands resp. som gör det möjligt för oss att gemensamt Norrbottens Konståkningsförbund. göra svensk idrott till världens bästa.

Distriktsidrottsförbund (DF) Svensk idrott har arbetat fram gemensamma Ett DF är Riksidrottsförbundens regionala kontor. Sverige är uppdelat i 21 distrikt med ett riktlinjer för idrottens utformning i form av DF i varje. Ett DF:s uppdrag är att stödja, företräda och leda distriktets idrott. Exempel på policydokumentet ”Idrotten vill”. DF är Blekinge resp. Värmlands Idrottsförbund. Dokumentet kan laddas ner från RF:s service- sajt www.svenskidrott.se. SISU Idrottsutbildarna SISU Idrottsutbildarna är ett studieförbund och idrottens utbildningsorganisation som finns representerade över hela landet. SISU är uppdelat i 21 distrikt och med uppdrag att inspirera till lärande och utveckling mellan människor och i organisationer med fokus på utbildning, bildning och utveckling.

Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) SOK:s huvuduppdrag är att organisera och genomföra Sveriges deltagande i de Olym- piska Spelen.

6 7 placeringar i EM-sammanhang (2012 och 2013) och även hennes syster Joshi Helgesson tillsammans med Isabelle Olsson har på senare år visat att även svenska damer är att räkna med i framtiden.

Konståkningens nyaste disciplin, synkroniserad konståkning (fd. teamåkning), har funnits sedan mitten av 1980-talet. Här har Sverige rönt mycket stora framgångar internationellt genom åren och tillhör idag de ledande nationerna med sex (6) VM-guld där det senaste Gillis Grafström är med sina tre raka OS-guld och ett OS-silver svensk konståknings är från 2012. stora OS-stjärna. Ingen har varit i närheten av hans storhet. Efter Gillis segertåg på herrsidan på 1920-talet dröjde det över 65 år (!) innan Sverige överhuvudtaget Svenska Konståkningsförbundet är medlem i Riksidrottsförbundet (RF), Sveriges Olym- deltog på OS i herrklassen igen. 1920 arrangerades OS i Antwerpen, vintergre- narna i april och sommargrenarna i juni-september. Här tog Gillis Grafström sitt piska Kommitté (SOK) samt Internationella Skridskounionen (ISU) och följer dessa orga- första OS-guld, nästa tog han 1924 i Chamonix och ytterligare två medaljer på nisationers regler och riktlinjer, där ISU:s ”Code of Ethics” ligger till grund för Svenska kommande OS i S:t Moritz 1928 (guld) resp. Lake Placid 1932 (silver). Konståkningsförbundets etiska kod som var och en som deltar i förbundets verksamhet åtar sig att följa. Förbundet har även egna Policyregler som finns att ladda ner från www. skatesweden.se.

Svenska Övergripande vision är att ”Vi ska brett stå för att högt nå!”. Bredd- och elitverksamhet är ömsesidigt beroende av varandra och målet är att ha en elit på internationell nivå och Konståkningsförbundet en bredd som gör det möjligt för alla som vill åka konståkning att göra det. För att nå dit behövs en sammanhållen och gemensam strategi för föreningar, distrikt och förbund, Svenska Konståkningsförbundet (SKF) är ett av Sveriges äldsta specialidrottsförbund. Hastig- varför den s.k. ”Svenska Modellen” från 2007 arbetats fram. hetsåkning och konståkning utgjorde från början ett gemensamt förbund och bildades redan 1904. År 1945 delades de båda grenarna upp i var sitt specialidrottsförbund. Konst- Förbundets roll är att peka ut övergripande mål, att veta vad som krävs för att uppnå åkning har funnits i Sverige i organiserad form sedan 1883 i och med bildandet av Stock- dem, att ta fram strategier samt skapa resurser för att nå målen. Svenska Konståkningsför- holms Allmänna Skridskoklubb (SASK). På naturisens tid var Sverige en ledande nation bundet har liksom RF arbetat fram ett policydokument med konståkningens gemensamma i konståkningsvärlden. Namn som Gillis Grafström, och Magda Julin åter- riktlinjer, ”Konståkningen vill”. Detta dokument reviderades 2013 och finns för nedladdning fanns ständigt toppen på internationella resultatlistor från mästerskapen under 1900-talets på www.skatesweden.se och kan även beställas från förbundskansliet. Ett exemplar av första decennier. Flera OS- och VM-medaljer gick till svenska åkare under 20- och 30-talen, ”Konståkningen vill” skickades ut till alla föreningar hösten 2013. och Salchow fick t o m ett hopp uppkallat efter sig.

Efter dessa fina placeringar har Sverige placerat sig mer blygsamt i resultatlistorna internationellt sett. Dock är svensk konståkning på väg uppåt och förväntningarna inför framtiden är stora. På herrsidan har och stått för Fakta Svenska Konståkningsförbundet fina framgångar under 2000-talets första decennium och vid JVM 2011 tog den första mästerskapsmedaljen i modern tid när han tog brons. Alexander har - Omsättning ca 12 miljoner SEK. även en 6:e plats från EM 2013 och i februari 2014 blev han i hård konkurrens 14:e - Antal medlemmar: ca 20 000 st. man på OS i Sotji. - Antal licensierade tävlingsåkare: ca 3 700 st. - Antal licensierade pojkar: ca 120 st. På damsidan svarade Lina Johansson för många fina internationella resultat i början av - Antal mästerskapsmedaljer genom tiderna hittills (singel/par/isdans): 61 st. 2000-talet. Säsongen 2011/2012 kom den första Grand Prix-medaljen någonsin (brons) - Antal mästerskapsmedaljer synkroniserad konståkning hittills: 11 st, varav 6 VM-guld. och det var Viktoria Helgesson som stod för den prestationen. Viktoria har hittills två 5:e

8 9 Struktur och beslutsordning Förbundet leds av en styrelse bestående av sex (6) ledamöter plus en (1) ordförande. Alla ledamöter väljs på fyra (4) år, ordförande på två (2) år. Förbundets stadgar från 1991 utgör stommen/skelettet i förbundets verksamhet. Dessa ses regelbundet över och revideras allt eftersom omvärlden och förutsättningarna ändras, senast i juni 2012. Årsmötet är förbundets högst beslutande organ och hålls vartannat år (jämna år). Rösträtt på Årsmötet har distrikt och föreningar som i tid fullgjort sina skyldigheter. Samtidigt anordnas vartannat år en mötesplats (Convention) med föreläsningar och seminarier för alla konståkningsintresserade i Sverige.

Det finns sex (6) olika kommittéer som ansvarar för förbundets olika verksamhetsområden. Vad respektive kommitté gör/ansvarar för kan du läsa om under rubriken ”Kommittéerna”. En anställd Generalsekreterare finns sedan 2008 som leder ett förbundskansli bestående av för närvarande fem (5) anställda samt en (1) projektanställd, som tillsammans ska verkställa det som styrelse och kommittéer beslutar om.

Sverige är indelat i elva (11) distrikt, vilka är en viktig del i förbundets arbete. Om distriktens roll kan du läsa under rubriken ”Distrikten”. I Sverige finns runt 135 föreningar spridda från Trelleborg i söder till Kiruna i norr. De flesta är egna föreningar medan ett knappt 20-tal är sektioner inom en större förening.

Ekonomi Förbundets ekonomi består främst av statsbidrag, en del riktat till elit och en del riktat till breddverksamhet. Bidragen baseras på bestämda fördelningsnycklar så som antal Kommittéerna medlemmar, antal redovisade LOK-stödstillfällen, antal utbildningstillfällen mm. Arbetet med att få sponsorer pågår sedan många år men det är svårt för de mindre förbunden i idrottsfamiljen att knyta sponsorer till sig. SKF räknas som ett mellanstort förbund och får Elitkommittén Singel, Par och Isdans (EKSPI) ungefär 3,8 miljoner kr i statsbidrag per år. Elitkommittén Singel, Par och Isdans ansvarar för förbundets elitverksamhet inom singel, paråkning och isdans. Det innebär bland annat att utarbeta elitprogram, ta ut åkare till landslagen, att följa/stötta landslagsåkare, planera och genomföra landslagsläger samt Några av frågorna förbundet prioriterar göra uttagningar till internationella tävlingar och mästerskap. För närvarande finns ingen - Att få fler ishallar/mer istider/längre säsong. elitverksamhet inom isdans, varför isdansens utveckling ligger under Utvecklingskommittén - Att öka antalet konståkande pojkar. - Att öka antalet tekniska funktionärer. - Att utbilda/stärka/hjälpa föreningarna. Elitkommittén Synkro (EKSY) - Att marknadsföra sporten. Elitkommittén Synkro ansvarar för elitverksamheten inom synkroniserad konståkning (f.d. - Att öka antalet sponsorer. teamåkning). Det innebär bland annat att utarbeta elitprogram, att ta ut landslag, att - Att arrangera internationella mästerskap. följa/stötta landslaget i synkro, att stötta övriga lag som har internationell kapacitet samt att göra uttagningar till internationella tävlingar och mästerskap.

10 11 Tekniska Kommittén (TEK) Tekniska Kommittén ansvarar för alla svenska tävlings- och testregler. Kommittén ansvarar även för de Tekniska Funktionärerna och föreslår bland annat uttagningar till förbunds- tävlingar. Dessutom ansvarar man för utbildnings- och stomplaner samt manualer, dokument och riktlinjer för Tekniska Funktionärer.

Tävlingskommittén (TVK) Tävlingskommittén förvaltar och utvecklar de svenska tävlingssystemen. Man arrangerar tillsammans med utsedda föreningar bland annat SM i både singel och synkro, SKF-trofén och Elitseriefinalen. Kommittén hanterar även tävlingsadministration med tävlingsplanering, antagning/fördelning av åkare samt rankingen. TVK ansvarar även för teknisk support, utrustningarna, IT-stöd samt stöttar och utbildar arrangörer i Tävlingsledning, IndTA och ClubComp.

Utbildningskommittén (UTBK) Utbildningskommitténs uppgift är att i samarbete med övriga kommittéer utveckla, planera och genomföra förbundets utbildningsverksamhet samt att upprätta och underhålla utbildningsplanerna. Distrikten Utvecklingskommittén (UTVK) Utvecklingskommittén arbetar för att på alla plan bredda konståkningen i Sverige. Målet Den huvudsakliga verksamheten sker naturligtvis är att alla discipliner (singel, par, isdans och synkro) ska vara representerade på så ute i landets föreningar. Förbundets elva (11) många orter som möjligt och att alla ska ha möjlighet att åka konståkning i alla ishallar runt distrikt skall ses som länken mellan föreningarna om i Sverige. UTVK arrangerar regelbundet nationella sammandrag för pojkar, paråkare och Svenska Konståkningsförbundet. Distriktens och isdansare. uppgift är att självständigt och på uppdrag av SKF bedriva tävlings-, utbildnings- och utveck- lingsverksamhet till stöd för föreningarna. SKF anordnar distriktsordförandeträffar minst en gång per år för att ge distrikten, utifrån de olika förutsättningar som finns runt om i landet, möjlig- Förbundet har även två råd och ett utskott som stöttar verksamheten; het att på bästa sätt utföra sitt uppdrag. Kartan ett Idrottsmedicinskt Råd, ett Elitråd samt ett Internationellt Utskott. till vänster visar var landets konståkningsföre- Det finns dessutom en Referensgrupp Tränare som bistår förbundet i olika frågor. ningar finns och hur distrikten är indelade.

Distriktens uppdrag i detalj kan du läsa om på www.skatesweden.se.

12 13 Föreningen Förslag på organisation av verksamheten Det finns självklart inget givet svar hur en konståkningsförening ska vara uppbyggd/ organiserad. All verksamhet ska dock utgå från de stadgar föreningen antagit och ha ett Frågor som rör föreningens verksamhet och åtagande är naturligtvis det mest omfattande barnrättsperspektiv. De allra flesta idrottsföreningars verksamhet är pyramidformad med området i denna handbok – det är mycket att hålla reda på och som ska göras. en bred bas och en smalare topp. De flesta föreningar har en huvudtränare och ett antal timanställda tränare som sköter/ansvarar för träningen på isen. I en konståkningsförening ser verksamheten oftast ut så här, oavsett disciplin: Föreningens rättigheter och skyldigheter Som medlem i Svenska Konståkningsförbundet har en förening följande rättigheter: - Rösträtt på SKF:s Årsmöte. Elitåkare - Tillgång till SKF:s tävlingsverksamhet.

- Tillgång till SKF:s utbildningsverksamhet. Tävlingsåkare - Möjlighet att erhålla bidrag (LOK-stöd, Idrottslyftsbidrag etc). Konståkningsskola Som medlemsförening finns följande grundläggande skyldigheter: Skridskoskola - Föreningen ska ha godkända föreningsstadgar. - Föreningen ska i tid betala årsavgift till SKF och distriktsförbund (SDF). - Föreningsrapport (medlemsstatistik) ska årligen skickas in till SKF via IdrottOnline. Det administrativa arbetet utförs oftast av en ideell styrelse som planerar, organiserar och även gör allt operativt jobb. En del har en kanslist anställd. Ett dilemma i många föreningar Styrelsens ansvar är att det är några få personer som ”gör allt”, medan många gärna har synpunkter En styrelse är förtroendevald av medlemmarna på föreningens Årsmöte och har i och med på verksamheten men inte vill/har tid att engagera sig. Det är naturligtvis en fördel sitt accepterande även tagit på sig ett ansvar att sköta föreningens förvaltning. Följande att ha flera olika utskott/kommittéer/arbetsgrupper med personer utanför styrelsen som punkter ska styrelsen särskilt beakta: har andra ansvarsområden utöver det löpande administrativa arbete som är en styrelses - Följa gällande lagar och bindande regler. huvuduppgift. Arbetet förenklas om ansvarig i resp. arbetsgrupp antingen redan sitter - Verkställa beslut fattade av Årsmötet. i styrelsen eller är adjungerad vid behov (inbjuden till styrelsemöten när frågor rörande - Planera, leda och fördela arbetet inom föreningen. just den gruppens arbete tas upp). Vanliga arbetsgrupper oavsett om man bedriver verksamhet - Ansvara för och förvalta föreningens medel. inom singel/par/isdans eller synkro är: - Förbereda och genomföra Årsmötet.

Det ankommer på varje enskild styrelseledamot att utföra sitt uppdrag korrekt, lojalt och omsorgs- Tävlingsgrupp Gör bland annat schema, gruppindelning, tävlingsfördelning/-planering, fullt. Om en styrelseledamot inte lever upp till detta kan hon eller han bli personligen ansvarig anmäler till tävlingar, löser licenser, planerar testtillfällen etc. Många huvudtränare gör för den skada som drabbar föreningen. För ideella föreningar gäller dock som huvudregel att det detta inom ramen för sin anställning. är den juridiska personen som med sina tillgångar svarar för föreningens åtaganden. Styrelse och medlemmarna går fria från ansvar så länge som verksamheten har skötts korrekt. Man kan säga att medlemmarna i en förening i princip alltid går fria från ansvar. Konståkningsskolegrupp Fångar upp intresserade barn (och därmed värnar om för- För att läsa mer om styrelsens ansvar, läs mer på Riksidrottsförbundets servicesajt, eningens fortlevnad), planerar grupper, gör schema samt informerar föräldrar/barn vad www.svenskidrott.se. det innebär att träna konståkning. Även denna del kan ingå i en huvudtränares uppgifter.

14 15 Skridskoskolegrupp Planerar säsongen, engagerar tränare, annonserar och bjuder in barn. Gör gruppindelning tillsammans med tränare, erbjuder märkestagning, arrangerar ev. jul- och våravslutningar samt informerar föräldrar.

Sponsor-/intäktsgrupp Hittar sponsorer och övriga intäkter i form av bidrag (t ex LOK- stöd, Idrottslyftsbidrag, SISU-bidrag), söker stipendier samt ansvarar för försäljning av t ex blommor, kläder, lotter etc. Bidrag söks ofta av kassören/styrelsen.

Informationsgrupp Ansvarar för föreningens hemsida samt för att sprida viktig information till föreningens medlemmar. Kan naturligtvis även skötas av utsedd person i styrelsen alt. av annan ledare eller tränare.

Arrangörsgrupp Ansvarar för att ansöka om, planera och genomföra tävlingar i föreningen. Minst en (1) i varje klubb som får i uppdrag att arrangera en tävling måste ha genomgått förbundets centrala arrangörsutbildning i Tävlingsledning.

Trivselgrupp Planerar ev. uppvisningar/shower tillsammans med tränare/andra arbetsgrupper, bakar till avslutningar, sköter ev. klubbrum, beställer gemensamma klubbkläder, ordnar tema-/trivselkvällar etc. - Att se till att föreningen har en välutbildad tränarstab med tydliga anställningsavtal. Tränarna, både yngre/nya och etablerade, bör uppmanas att vidareutbilda sig. Ovanstående grupper är att ses som förslag på områden som inte nödvändigtvis behöver - Att se till att föreningen har/utbildar tekniska funktionärer (Domare/TC/TS/DVO) och skötas av en styrelse. Styrelsens uppgift, förutom det formella ansvaret, är främst att driva att dessa ges möjlighet till viktig vidareutbildning. och utveckla hela verksamheten utifrån ett övergripande perspektiv – med alla barns och ungdomars bästa för ögonen – samt att ha en långsiktig strategi för: - Att aktivt jobba med föreningens värdegrund. För den som vill förkovra sig ytterligare i föreningsjuridik och föreningsutveckling, finns - Att rekrytera nya/fler åkare. ett mycket bra utbildningsmaterial i flera steg från SISU Idrottsutbildarna som heter - Att behålla ungdomar längre upp i åldrarna. ”IFL - Idrottens Föreningslära”. Alla föreningar och förbund mår bra om så många - Att arbeta för att få fler/bättre istider och att samarbetet med såväl kommunen som medlemmar som möjligt har grundläggande föreningskunskap. IFL är vad körkortet är den lokala hockeyföreningen är gott. för bilisten. Det går att köra utan, men det går så mycket bättre om man vet varför man - Att marknadsföra konståkningen på orten genom att informera kommuninvånare, gör det man gör! press, politiker och företag om verksamheten och dess behov.

16 17 Säsongen Händer i oktober En konståkningssäsong startar den 1 juli och slutar den 30 juni året därpå. Många föreningar - GP-serien startar. har ett annat räkenskapsår, oftast med årsbokslut på våren och årsmöte i maj eller juni. För att åskådliggöra vad som sker när på året, beskrivs här säsongen månad för månad November från säsongsstarten i juli. Observera att detta inte är någon komplett förteckning, utan ta - Skicka in Föreningsrapporten (medlemsstatistik) via IdrottOnline. för vana att regelbundet gå in på hemsidan www.skatesweden.se samt att noga läsa de - Anmäl till vårens A-tävlingar. centrala utskick som görs. Händer i november Juli - Centralt Ungdomslyftsläger singel och par. - Förbered verksamheten; dvs. utifrån de istider föreningen har, gör schema, - Pre-Event synkroniserad konståkning. gruppindelningar samt räkna fram avgifter etc. December Augusti - Förbered och skicka in Återrapporter för projekt/utbildningar som beviljats bidrag från - Betala medlemsavgiften till Svenska Konståkningsförbundet och ert SDF. Idrottslyftet under kalenderåret som varit. - Säsongens regler kommer, följer de internationella ändringar som görs av ISU. - Sök LOK-stöd (lokalt aktivitetsstöd) avseende vårterminen som varit. Händer i december: - Se till att alla ev. föreningsövergångar är klara. - SM i singel, par och isdans. - Lös licenser hos Folksam för föreningens tävlingsåkare, licensperiod = 1 sep – 31 aug. - Bjud in till/planera föreningens skridskoskola. Januari - Anmäl till höstens lokala/regionala utbildningar, kolla både med SISU, distriktet och SKF. - Skicka kontrolluppgifter till Skatteverket och till föreningens anställda.

Händer i augusti: Händer i januari: - Landslagsläger singel och par. - EM i singel, par och isdans. - Pojksammandrag. - JGP-serien startar. Februari - Sök LOK-stöd (lokalt aktivitetsstöd) avseende höstterminen som varit. September - Vartannat år (jämna år) hålls förbundets Årsmöte. Händer i februari: - Flera centrala utbildningar genomförs. - Vinter-OS vart fjärde år (2014, 2018, 2022 osv). - Se över avtal med bland annat STIM och SAMI. - JVM singel, par och isdans. - NM singel, par och isdans. Händer i september: - Vartannat år (jämna år) arrangeras Convention – mötesplatsen för Mars Konståkningssverige, vartannat år en förlängd Utbildningshelg. - Boka istider för nästa säsong. - Tävlingssäsongen startar. - Underlag för att arrangera tävling kommande säsong skickas till distrikten.

Oktober Händer i mars: - Gå igenom medlemsregisteret i IdrottOnline och stäm av aktuella medlemmar. - VM i singel, par och isdans. - Börja planera ev. Isshow, både avseende jul- och våravslutning. - SM i synkroniserad konståkning. - JWCC/JVM i synkroniserad konståkning.

18 19 April Viktiga datum - Planera föreningens Årsmöte (beroende på verksamhetsår). Det finns ett antal datum som är mer viktiga än andra för en konståkningsförening att hålla - Beställ förtjänsttecken till ledare och teknikmärken till åkare som förslagsvis delas ut reda på under en säsong. För att föreningens medlemmar ska få tävla och för att föreningen på föreningens Årsmöte. ska ha rösträtt på förbundets Årsmöte, krävs att Föreningsrapporten (medlemsstatistiken) är inskickad i tid och att föreningens årsavgift finns på SKF:s konto senast utsatt datum. Händer i april: Övriga viktiga datum nedan är bland annat deadlines för ansökan om bidrag, vilket är väl - VM i synkroniserad konståkning. så viktigt för verksamheten i en ideell förening. - Elitseriefinal. Lägg alltså nedanstående datum på minnet! Maj - Anmäl till höstens tävlingar (Elitserien, Morgondagar-serien, A-tävlingar). 25 Sista dag för ansökan om LOK-stöd avseende föregående vårtermin - Avsluta säsongen och genomför föreningens Årsmöte. aug (1/1-30/6), görs via IdrottOnline. Nytt datum från 2014. - Planera vilka som behöver gå vilka utbildningar nästa säsong (tränare/domare/arrangör). - Anmäl till höstens centrala utbildningar. 31 Sista dag för betalning av föreningens årsavgift/medlemsavgift aug (för närvarande 3 000 kr) till Svenska Konståkningsförbundet, Händer i maj: betalas till BG 5892-9472, ingen faktura skickas. - Landslagsläger singel och par. - Centralt Ungdomslyftsläger singel och par. 01 Sista dag för föreningsövergångar. Perioden 31 maj - 1 september är det sep möjligt att byta förening. I annat fall krävs beslut om dispens. Juni - Uppdatera i IdrottOnline ev. förändringar i föreningen och styrelsen efter Årsmötet. Sista dag för att skicka in föreningens medlemsstatik, den s.k. 30 nov Föreningsrapporten. Görs via IdrottOnline.

Sista dag för inskickande av återrapporter för beviljade Idrottslyftsmedel 31 Se till att löpande under året ha kontakt med ert SISU-distrikt om vilka möjligheter till dec avseende bidrag utbetalade under hösten, görs via IdrottOnline. stöd ni kan få med bland annat utvecklingsarbete och utbildningsinsatser utifrån just er förenings behov och förutsättningar. SISU Idrottslutbildarna kompletterar stödet du som Sista dag för ansökan om LOK-stöd avseende föregående hösttermin 25 förening kan få från Svenska Konståkningsförbundet. feb (1/7-31/12), görs via IdrottOnline. Nytt datum från 2014.

30 Sista dag för inskickande av återrapporter för beviljade Idrottslyftsmedel avseende jun bidrag utbetalade under våren, görs via IdrottOnline.

Övriga viktiga datum är naturligtvis alla deadlines för anmälan till olika tävlingar och utbildningar som förbundet, distrikten och enskilda föreningar arrangerar samt deadlines när Idrottslyftsansökningar ska vara inne. Tänk på att även medlemsavgiften till ert SDF ska betalas en gång/år!

20 21 För att läsa mer om IdrottOnline och alla fördelar, gå in på www.idrottonline.se. För att komma i kontakt med RF:s support, skicka ett e-postmeddelande till [email protected] eller kontakta supporten på telefon 08-699 61 50 (för telefontider, se www.idrottonline.se).

IndTA Förbundet har tillsammans med fem andra förbund utvecklat IndTA, Individuellt Tävlings- Administrativt system. Systemet är en fristående modul som är ihopkopplad med Idrott- Online. Systemet är byggt för att förenkla och minimera administrationen kring våra tävlingar. Utförliga manualer för IndTA finns på www.skatesweden.se. Utbildning kring IndTA ingår i tävlingsledningsutbildningen, se sid 35. För support kring IndTA, vänd er till Svenska Konståkningsförbundet.

Var finns all viktig information? Försäkringar Hemsidan www.skatesweden.se är den primära informationskanalen sedan ett par år Via sitt medlemskap i Svenska Konståkningsförbundet omfattas föreningen automatiskt av tillbaka. Ta för vana att under säsongen minst en gång per vecka även gå in på förbundets två försäkringar; sida, dvs. den blå ”bakomliggande” sidan som främst vänder sig till alla som jobbar med svensk konståkning. Den rosa startsidan är att se som en konståkningsportal för den - Riksidrottsförbundets Grundförsäkring, tecknad i Folksam och betald av RF. Försäkringen breda allmänheten som är intresserad av konståkning. På portalen hittar du bland annat är ett grundskydd för föreningen och det är styrelsens ansvar att kontrollera om försäkringen artiklar om tävlingar både i Sverige och utomlands, resultat, information om olika evenemang, måste kompletteras. Ideella förtroendevalda, ledare, funktionärer, tränare och domare är försäk- intervjuer med spännande profiler och mycket mer. rade då de utför uppdrag åt försäkrad organisation - förutsatt att deras arvoden inte är högre än enbart kostnadstäckande ersättning. Observera att denna försäkring inte omfattar aktiva För att hitta det du söker på hemsidan finns på alla sidor en ikon i form av ett förstoringsglas idrottsutövare eller anställda (t ex tränare och kanslipersonal), ej heller föreningens egendom! längst upp till höger. Klicka på ikonen och skriv vad det är du söker information om. - Svenska Konståkningsförbundets Olycksfallsförsäkring, tecknad i Folksam och betald av Från centralt håll försöker vi även påminna om viktiga saker att komma ihåg med direktutskick SKF. Försäkringen har två inriktningar, en för de som tävlar och en för övriga aktiva idrotts- via e-post (Föreningsinformation) till föreningens officiella adress. utövare upp till det året de fyller 16 år. Försäkringsvillkoren är samma för båda kategorier. Licensförsäkringen måste enligt Svenska Konståkningsförbundets regelverk alla som testar och tävlar lösa hos Folksam inför varje säsong. Licensförsäkringen gäller vid tävling, träning och IdrottOnline läger samt på vägen dit och hem. Ungdomsförsäkringen gäller för alla aktiva idrottsutövare IdrottOnline är idrottens verktyg för kommunikation och administration. Systemet är svensk (skridskoskolebarn, träningsgrupper etc.) till och med 31 augusti det kalenderår de fyller idrotts egna webbaserade verktyg (baserat på webbpubliceringsverktyget EPiServer) och är 16 år. Försäkringen gäller vid träning och läger samt på vägen dit och hem. Observera att byggt utifrån att individ, förening och förbund ska ha ett gemensamt system för admi- aktiva som inte har en Licensförsäkring och är äldre än 16 år (t ex träningsgrupper för äldre nistration och kommunikation. Svenska Konståkningsförbundet har beslutat att använda ungdomar och vuxna), ej omfattas av SKF:s olycksfallsförsäkring! IdrottOnline fullt ut. Syftet är att man i ett och samma verktyg har sin webbplats, har tillgång till medlemsregister, kan söka LOK-stöd och Idrottslyftsbidrag, anmäler till centrala utbild- Varje förening uppmanas att kontakta Folksam för en genomgång av vad just er förening ningar samt numera även sköter all tävlings- och testadministration i det som kallas IndTA behöver för försäkringsskydd. Läs mer om Folksams olika försäkringar på www.folksam.se (Individuellt TävlingsAdministrativt system). eller på www.skatesweden.se.

22 23 Föreningens tränare Styrelsen ansvarar för och är arbetsgivare åt de tränare som är anställda av föreningen, varför det är en rekommendation att man som förening är medlem i Arbetsgivaralliansen. Arbetsgivaralliansen är en fristående, demokratisk arbetsgivarorganisation för ideella och idéburna organisationer som bidrar med professionell arbetsgivarkompetens i alla frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Skatt och sociala avgifter ska betalas enligt gällande regler. Olika anställningsformer kräver olika ansvar. Det är att rekommendera att minst två (2) personer i styrelsen är kontaktpersoner vad gäller både själva anställningsvillkoren och träningsupplägget i föreningen för att säkerställa att tränaren följer den verksamhetsplan som Årsmötet beslutat om samt att hon/han är väl förtrogen med de normer och värderingar som gäller i föreningen.

Istider För att kunna bedriva konståkningsverksamhet behövs naturligtvis tillgång till istider under Det finns i dagsläget ingen officiell lönestatistik för konståkningstränare som kan ge riktlinjer såväl för-, huvud- som eftersäsong. Något som inte alltid är enkelt då de flesta ishallar vad en licensnivå eller erfarenhet motsvarar i tim- eller månadslön. Det är alltid individuella håller öppet utifrån ishockeyns behov. När SHL:s grundserie (fd Elitserien) i ishockey är kontrakt som upprättas mellan förening och tränare. Det finns en tränarförening som man slut i mars stänger många ishallar av gammal vana alt. går över till eftersäsongstaxa. kan vända sig till om man har frågor som rör tränare. För kontaktuppgifter, vänd er till Där har alla vi som jobbar med svensk konståkning ett oerhört viktigt arbete att göra för Svenska Konståkningsförbundet. Tänk på att en anställd tränare inte omfattas av RF:s att förändra synen på hur en ishallssäsong på 2010-talet ser ut. Inte minst med tanke Grundförsäkring, den gäller enbart ideella ledare. Varje förening ombeds därför noggrant på jämställdhetsfrågan där Riksidrottsmötet (RIM) 2011 antog en mer aktiv ställning än att kontrollera vad som gäller för just er förening. tidigare i frågan om könsdiskriminering inom idrotten och den sneda resursfördelningen i form av tillgång till anläggningar. Det är vanligt att en förening står för samtliga utbildningskostnader för en tränare mot att tränaren ifråga förbinder sig att stanna i föreningen ett antal år alternativt arbetar utan SKF har arbetat fram ett underlag för istidsförhandlingar, kontakta förbundskansliet för att ersättning viss tid. De centrala utbildningarna (Steg 3 och 4) ges bidrag från Idrottslyftet. kostnadsfritt beställa detta ([email protected]). För utbildningsplaner och ålderskrav, läs mer på www.skatesweden.se.

24 25 Föreningens tekniska funktionärer Föreningens föräldrar (Domare, TC/TS/DVO) Inom alla idrotter finns det många bra och engagerade föräldrar som jobbar för hela Det råder stor brist på tekniska funktionärer i Sverige. Så stor att många tävlingar får ställas verksamhetens bästa och som inte enbart har sitt eget barn i fokus. Dessa föräldrar är in. Varje förening som har aktiva tävlingsåkare bör ha ett flertal tekniska funktionärer ovärderliga och en nödvändighet för de ideella föreningarnas fortlevnad. Vissa engagerar i form av domare, tekniska specialister (TS) och tekniska kontrollanter (TC) samt data- och sig i styrelsen, vissa i olika arbetsgrupper och vissa genom punktinsatser vid t ex tävlingar, videoperatörer (DVO). Alla behövs för att kunna genomföra den omfattande tävlings- uppvisningar och läger. Det finns även föräldrar som enbart har sitt eget barns bästa för verksamhet som svensk konståkning har. Inga tekniska funktionärer – inga tävlingar. Så ögonen och agerar utifrån det, vilket ibland kan leda till konflikter. Därför är det oerhört enkelt är det. viktigt att de vuxna i en förening dels är väl förtrogna med den värdegrund föreningen har beslutat om, dels förstår vikten av att behandla alla barn lika och se till alla barns Det är vanligt att en förening står för samtliga utbildningskostnader för tekniska funktionärer och ungdomars bästa. mot att personen ifråga förbinder sig att stanna i föreningen ett antal år samt ställer upp när föreningen ordnar tester och tävlingar. Några timmar kan även ske utan ersättning. Värdegrunden i en förening baseras lämpligen på policydokumenten ”Idrotten Vill” och Samtliga utbildningar för tekniska funktionärer ges bidrag från Idrottslyftet. ”Konståkningen Vill”, men måste naturligtvis anpassas till resp. förening. Även SISU Idrotts- utbildarna har mycket bra material kring just värdegrunds- och trygghetsfrågor, bland annat Det finns en domarförening som man kan vända sig till om man har frågor som rör domare. ”Skapa trygga idrottsmiljöer” och ”Så blir du världens bästa idrottsförälder”. Det finns även kortfilmer framtagna om barns lärande med barnens bästa för ögonen. Läs mer på www. För utbildningsplaner och ålderskrav, läs mer på www.skatesweden.se. sisuidrottsutbildarna.se och www.sisuidrottsbocker.se.

Svenska Konståkningsförbundet planerar att under 2014 ta fram en Föräldrahandbok som på ett enkelt sätt beskriver hur svensk konståkning är organiserad och fungerar samt hur man som förälder bäst stödjer både sitt eget barn och övriga barn/ungdomar inom svensk konståkning.

Skulle tvister uppstå i en förening, är det i första hand föreningens styrelse som ska hantera frågan. Om problemet mot förmodan inte går att lösa inom föreningen, är det till sitt SDF föreningen/parterna ska vända sig. Man kan även vända sig till sitt DF (RF:s regionala kontor) och/eller SISU Idrottsutbildarna och be om råd/stöd.

Bidragsmöjligheter Det finns några centrala bidragsmöjligheter för en förening att söka. Förutom nedanstående bidrag finns även allmänna stipendier att söka, se t ex RF:s servicesajts hemsida, www. svenskidrott.se. Svenska Konståkningsförbundet har för närvarande inga egna stipendier man kan söka.

26 27 LOK-stöd SISU Idrottsutbildarna Alla föreningar anslutna till ett SF har rätt att söka LOK-stöd (statligt LOKalt Aktivitetsstöd) för de träningstillfällen en förening har. Alla medlemmar mellan 7-25 år är bidragsberät- SISU Idrottsutbildarna är ett studieförbund och idrottens egen utbildningsorganisation tigade (nytt åldersspann från 2014). För varje sammankomst (träningstillfälle) har man som finns nära dig och din förening. SISU Idrottsutbildarna är uppdelade i 21 distrikt de senaste åren fått 24 kr per träningstillfälle och för varje barn/ungdom har man fått och uppdraget är att stimulera människor till lärande och organisationsutveckling med 8 kr per barn och träningstillfälle. Med andra ord kan det bli en hel del viktiga pengar utbildning, bildning och utveckling som medel. SISU Idrottsutbildarna utgår ifrån din till verksamheten. Det är lite tidskrävande att arbeta med LOK-stödet, men idag kan man förenings behov och förutsättningar och finns där för att stödja er i ert utvecklingsarbete. registrera närvaron direkt i en dator eller mobiltelefon i samband med träningen. När terminen SISU Idrottsutbildarna har dessutom ett uppdrag i Idrottslyftet att utveckla verksamheten är slut, får man då per automatik fram föreningens totala underlag för LOK-stödet. för att uppnå intentionen i Idrotten Vill. I detta uppdrag ingår att tillsammans med föreningen göra en analys av föreningens nuläge för att utifrån detta nuläge prioritera Bidraget söks två (2) gånger per år, den 25 augusti (avser den gångna vårterminen) och framtida utvecklingsarbete. den 25 februari (avser den gångna höstterminen). En deltagare får räknas en dag per idrott. Läs mer på www.svenskidrott.se.

Idrottslyftet Huvudsyftet med Idrottslyftet är att behålla fler barn och ungdomar inom idrotten. Hur varje idrott bäst gör det, är upp till varje förbund att avgöra. Allt som görs ska genomsyras av riktlinjerna i Idrotten vill och genomföras utifrån ett barnrättsperspektiv, dvs. barnens och ungdomarnas bästa ska vara i fokus. Jämlikhet och jämställdhet är andra viktiga ledord. Idrottslyftets primära målgrupp är barn och ungdomar mellan 7-25 år.

Konståkningens föreningspott fördelas av Utvecklingskommittén utifrån förbundsstyrelsens riktlinjer. Ett av kriterierna för att beviljas medel är förutom ovanstående, att man fullgjort sina skyldigheter mot förbundet (dvs. betalt sin årliga medlemsavgift och skickat in sin Föreningsrapport) samt att projekten stämmer överens med såväl Idrottslyftets riktlinjer som Svenska Konståkningsförbundets verksamhetsmål.

Det finns för närvarande två möjligheter att söka bidrag från Idrottslyftet: - Föreningsprojekt (söks i förväg). 1-2 ansökningsomgångar per säsong. - Utbildningsbidrag (söks senast 30 dagar efter avslutad utbildning).

För detaljer, se www.skatesweden.se. Bidraget söks via IdrottOnline.

28 29 - Svenska Mästerskapen (SM, JSM, USM) - Riksmästerskap (RM) - Elitserietävlingar - A-tävlingar - DM - Synkrokval-tävlingar - Klubbtävlingar (singel/par/isdans + synkro) - Stjärntävlingar (singel/par/isdans + synkro) - Showtävlingar - Internationella tävlingar/mästerskap

Det svenska testsystemet Testsystemet består av två delar, Basictester och Friåkningstester. Basictesterna syftar till att åkarna ska lära sig grundläggande skridskoteknik, bågar, skär och vändningar. Friåknings- testerna syftar dels till att kvalitetssäkra teknikutvecklingen, dels att dela in åkarna kunskapsmässigt för tävlingar. När samma nivå på Basic- och Friåkningstester uppnåtts, Tävlingar och tester kan man beställa teknikmärken via förbundskansliet. Testreglerna finns att ladda ner på www.skatesweden.se. För att få testa måste man ha Tävlingsverksamheten i Sverige följer de regler och riktlinjer som beslutas av Svenska Konst- löst licens, se ovan, samt ha ett testkort som föreningen beställer via förbundets webbshop. åkningsförbundet och följer de internationella reglerna som ISU, International Skating Union, Det finns även en bra/tydlig demo-DVD med Basictesterna att beställa via webbshopen. fastställer varje år. Det finns fyra olika officiella discipliner som man tävlar i och som det finns internationella mästerskap i; singel (Damer och Herrar), paråkning, isdans och synkroniserad konståkning (fd teamåkning). De tre förstnämnda är även olympiska grenar. 2011 valdes en fjärde konståkningsgren in i den olympiska familjen - Team . Detta är inte det vi i Sverige förknippar med team, utan ett team/lag som består av fyra deltagare; en Dam, en Herre, ett Paråkningspar och ett Isdanspar som tävlar var för sig men bildar ett lag. Innan man testar har man oftast tagit alla sex olika Skridskoskolemärken som finns. Märkena Det finns även en disciplin som är ganska stor utomlands som heter ”Adult Skating”. Kategorin är i form av ett lejon som heter Leo. När man klarat märke 6 eller när man tagit Grund- erbjuder både vuxna som börjat åka sent och seniorer som inte längre tävlar enligt ISU:s testerna, tar de flesta åkare av hjälmen. Varje förening bör ha en tydlig policy kring när vanliga tävlingsregler, ett tävlingsformat där man kan fortsätta att tävla i konståkning man tar av hjälmen. När det är dags ska det förstås ske i samförstånd mellan tränare, långt upp i åldrarna. föräldrar och åkare. Föräldrarna är naturligtvis de som avgör när de känner sig trygga med att deras barn tar av hjälmen. Det svenska tävlingssystemet Tävlingssystemet är uppbyggt med ett antal olika tävlingstyper anpassade för de olika Vem får arrangera en tävling? åkarnas utvecklingsnivå. Åkarna delas in i tävlingsklasser efter ålder och kunskapsnivå. Ansökan om att få arrangera en tävling görs inför varje tävlingssäsong genom distriktet För att få tävla krävs att man har en licens som man löser årligen hos, för närvarande, (SDF) i enlighet med den information som skickas ut från Svenska Konståkningsförbundet/ Folksam. I licensen ingår även en extra försäkring utöver föreningens grundförsäkring. distriktet. Alla tävlingar ska vara sanktionerade av det distrikt som arrangörsföreningen tillhör. Följande tävlingar arrangeras i Sverige: Observera att utbildningskrav för arrangörer gäller, läs mer på www.skatesweden.se.

30 31 Hur bedöms konståkning? Utbildning Nuvarande bedömningssystem infördes 2004 och utgår från en teknisk panel med TS/ TC/DVO som identifierar vad åkaren utför och värderar svårighetsnivån. Därefter värderar Svenska Konståkningsförbundet genomför på central nivå runt 30 utbildningar per säsong. en domarpanel kvaliteten på de utförda elementen. Alla element har ett fastställt värde Utbildningarna riktar sig till instruktörer (från Steg 3A och uppåt), till tekniska funktionärer, och finns listade i tabeller. Utöver den tekniska poängen bedöms även presentationen av dvs. Domare (från Steg 2 och uppåt), Tekniska Kontrollanter (TC), Tekniska Specialister programmet med 3-5 olika programkomponenter, beroende på nivå på åkare. (TS), och Data-/Video Operatörer (DVO) samt till tävlingsarrangörer. Ofta försöker förbundet anordna lite större centrala utbildningshelger för att få synergieffekter när flera olika Svensk konståkning har även utvecklat så kallade Stjärntävlingar för åkare på breddnivå, funktionärer/ledare träffas. För att anmäla till och läsa mer om de olika utbildningarna Svenska där ett enklare och slutet bedömningssystem tillämpas och endast halva startfältet placeras Konståkningsförbundet erbjuder och som beskrivs lite mer utförligt nedan, läs mer på www. medan övriga deltagare kommer på delad placering. Läs mer på www.skatesweden.se. skatesweden.se.

Utöver dessa centrala utbildningar tillkommer dessutom alla regionala utbildningar som sker runt om i distrikten på de lägre nivåerna för instruktörer och domare. Det genomförs omkring ett 50-tal regionala utbildningar varje säsong.

För att vidareutbilda sig inom övriga områden inom idrotten, har SISU Idrottsutbildarna ett gediget utbud av utbildningar inom många olika områden som berör alla som på något sätt är engagerade inom idrotten. Läs mer på www.sisuidrottsutbildarna.se.

Tränare/Instruktör För att bli tränare/instruktör i konståkning finns det en väl genomarbetad utbildningsplan från skridskoskoletränare till landslagstränare. En tränare/instruktör är en förutsättning i en förening - någon måste bedriva verksamheten på isen och undervisa barnen. För att börja sin tränarkarriär (Grundkursen) ska man fylla 14 år är det år man går Grundkursen (ny åldersgräns från 1 januari 2014).

Domare Att det finns kompetenta och välutbildade domare är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna arrangera tävlingar. Även för domare finns en väl utarbetad utbildningsplan inom såväl singel & paråkning som synkroniserad konståkning som säkerställer att vi har duktiga och kvalificerade domare såväl nationellt som internationellt. För att bli domare krävs att du är 15 år och helst före detta åkare.

32 33 Tävlingsarrangör Kompetenta och kunniga arrangörer är nödvändigt för att vi ska kunna upprätthålla och utveckla tävlingsverksamheten i Sverige. Som tävlingsarrangör är det en stor mängd detaljer att hålla reda på. För att alla deltagare på tävlingar ska ges lika förutsättningar är det viktigt att tävlingar genomförs i enlighet med Svenska Konståkningsförbundets regler och riktlinjer. Minst en i varje förening måste ha genomgått och ha en aktuell Tävlingsledarut- bildning från förbundet för att föreningen ska få arrangera en tävling.

SKF erbjuder arrangörsutbildningar med två olika inriktningar:

Arrangörsutbildning Tävlingsledning En utbildning i hur man arrangerar en tävling. Det är nödvändigt att minst en (1) person i föreningen har en aktuell Tävlingsledarutbildning för att föreningen överhuvudtaget ska få arrangera en tävling. Demonstration av förbundets utrustning sker och utbildningen går igenom samtliga tävlingssystem. Riktar sig till samtliga tävlingsarrangörer på alla nivåer, Teknisk kontrollant (TC) men är även lämplig för personer som vill förkovra sig inom området teknisk support. Som Teknisk kontrollant (TC) ansvarar man för tävlingens tekniska panel och är därmed ytterst ansvarig för bedömningen av det tekniska innehållet i varje åkares program. Man arbetar i ett team tillsammans med de tekniska specialisterna (TS), data- och videoopera- Arrangörsutbildning ClubComp törerna (DVO). En Teknisk kontrollant (TC) har en domarutbildning i botten. En mer teknisk utbildning för arrangörer av Klubbtävlingar och A-tävlingar. Ingående utbildning i datorprogrammet ClubComp och i vilka tekniska lösningar som krävs för A-tävlingar och Klubbtävlingar. God datorvana krävs. Teknisk specialist (TS) Rollen som Teknisk specialist (TS) innebär att man ingår i tävlingens tekniska panel och är den som identifierar varje tekniskt element (hopp, piruetter, steg) som åkaren utför. Under ledning av den tekniska kontrollanten (TC) arbetar man i ett team tillsammans med en assisterande teknisk specialist samt dataoperatör och videooperatör (DVO). För att vara kvalificerad som teknisk specialist ska man vara minst 20 år, tidigare åkare på nationell elitnivå eller tränare för elitåkare på nationell nivå.

Data-/videooperatör (DVO) Data-/videooperatörerna (DVO) är två viktiga personer i framtagandet av ett korrekt täv- lingsresultat. De ingår i den tekniska panelen, där man arbetar i ett team med en teknisk kontrollant (TC) och tekniska specialister (TS). Dataoperatörens uppgift är att mata in de identifierade elementen och deras svårighetsgrad i datorn under tävlingsåket. Efter åket klipper och spelar videooperatören upp det eller de element som den tekniska panelen vill se igen, t ex landningen av ett hopp i slow motion. För att bli DVO ska man vara 20 år och ha goda kunskaper om konståkningens tekniska aspekter.

34 35 Elitverksamhet

Elitverksamhet är det oftast ett fåtal åkare som bedriver i en förening. Denna lilla grupp är oerhört viktig för såväl svensk konståkning som för föreningen lokalt – dels i marknads- föringssyfte på orten för att kunna locka nya medlemmar, dels för föreningens självkänsla. En elitåkare är dock resurskrävande på många sätt; det behövs många istimmar med få åkare på isen, välutbildade tränare, jämlika åkare att träna med, tävlingar på andra orter i Sverige, internationella tävlingar, läger runt om i världen mm. Förbundet försöker, så långt statsanslagen räcker, fördela de medel som erhålls för den nationella elitverksam- heten på bästa sätt.

Elitverksamhet Singel, Par och Isdans Det krävs idag en oerhört strukturerad organisation runt en elitåkare som har internationella ambitioner. Från centralt håll finns Elitkommittén Singel, Par och Isdans som sedan många år driver ett systematiskt och framgångsrikt arbete med och runt våra svenska landslags- åkare och blivande sådana. Genom ungdomssatsningar som ”Top Ten” och ”Ungdomslyftet” har våra främsta åkare i modern tid fått sin skolning/vägledning, vilket nu börjar visa sig i resultatlistorna internationellt. Det finns ett Seniorlandslag med en Toppgrupp samt ett Juniorlandslag.

Kravanalys Singel, Par och Isdans Svenska Konståkningsförbundet har arbetat fram en s.k. Kravanalys för singel och par där det beskrivs vad som förutom åkarens engagemang, träning och ambition krävs av förening, distrikt och förbund för att få fram en elitåkare av internationellt mått. Till denna Kravanalys finns även en studieplan för användning ute i föreningarna. Allt material går att beställa via förbundskansliet. Arbetet med en Kravanalys för isdans pågår.

Elitverksamhet Synkro Sverige är sexfaldiga (!) världsmästare i synkroniserad konståkning som är det officiella namnet. Vi är en av de ledande nationerna internationellt, men övriga länder har knappat in på Sveriges enorma övertag under början av 2000-talet. VM i synkroniserad konståkning har arrangerats sedan år 2000. Sverige har ett Seniorlandslag i synkroniserad konståkning Kravanalys Synkro och ytterligare ett seniorlag som får stöd för en internationell satsning. Inget Juniorlandslag Svenska Konståkningsförbundet har arbetat fram motsvarande Kravanalys för synkroniserad finns, men två lag stöttas för sina resp. internationella satsningar. konståkning där det beskrivs vad som krävs av individen, laget, föreningen, distriktet och förbundet för att ett lag ska nå internationella topplaceringar på mästerskapen. Även denna går att beställa via förbundskansliet.

36 37 Källor NÅGRA VIKTIGA ADRESS- OCH TELEFONUPPGIFTER Svenska Konståkningsförbundet 08-699 60 00 www.skatesweden.se [email protected] www.rf.se www.skatesweden.se www.svenskidrott.se www.idrottonline.se Riksidrottsförbundet 08-699 60 00 www.sisuidrottsutbildarna.se [email protected] www.folksam.se www.rf.se www.arbetsgivaralliansen.se www.svenskidrott.se

Foto: IdrottOnline support 08-699 61 50 (telefontider) Dennis Wernersson www.idrottonline.se Linn Hansson Anna Bolteus ISU www.isu.org Fredrik Persson Svenska Konståkningsförbundet Privat Mitt distrikt SDF namn:

E-post:

Hemsida:

Kontaktperson:

Telefon:

38 39 Framtagen med stöd av Idrottslyftet

Svenska Konståkningsförbundet Idrottens Hus 114 73 Stockholm

Besöksadress: Södra Fiskartorpsvägen 15 A-H

Tel: +46 (0)8-699 60 00 Fax: +46 (0)8-699 64 29

E-post: [email protected] www.skatesweden.se