Att Driva En Konståkningsförening
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
ATT DRIVA EN KONSTÅKNINGSFÖRENING Handbok för styrelser/ledare som vill få en överblick över svensk konståkning och samtidigt öka sin kunskap om vad som krävs och förväntas av en konståkningsförening. Sammanställd av Malin Jarl Tryckt och distribuerad med stöd från Idrottslyftet VARFÖR EN HANDBOK? Jag har fått förtroendet att sammanställa denna handbok med främsta syfte att överskådligt beskriva hur svensk konståkning fungerar och är uppbyggd samt vad som krävs och för- väntas av en konståkningsförening. Det är inte bara regelverk, formalia och myndigheters krav som vi ska ta hänsyn till – vi som jobbar med barn- och ungdomsidrott har även ett oerhört viktigt ansvar som ledare. Vi är alla viktiga förebilder som på bästa sätt ska vägleda våra aktiva genom deras barn- och ungdomsår. Det är nödvändigt att all verksamhet i en förening utgår från ett barnrättsperspektiv; barnens bästa ska alltid komma i första hand. Alla barn är lika mycket värda, har samma rättig- heter och får inte diskrimineras. Alla barn har rätt till inflytande och delaktighet. Alla barn har rätt till utveckling utifrån sina egna förutsättningar. Alla barn har även rätt att säga hur de vill ha det och då ska vi vuxna lyssna på dem och bemöta dem med respekt. Det är mycket man måste veta, kunna och hålla reda på för att driva en konståknings- förening. Detsamma gäller för de flesta idrotter då all verksamhet idag är betydligt mer professionell och komplex än förr. Detta samtidigt som tiden blir alltmer knapp för många och allt fler drar sig för att arbeta ideellt. Mot bakgrund av detta föddes idén att skriva ihop en översiktlig folder/uppslagsbok som många kan ha nytta av och som gör livet lite enklare som ideell ledare inom svensk konståkning. Förhoppningen är att du som läser denna handbok har den med dig på styrelsemöten och snabbt kan slå upp en sida och direkt få svar på frågor och/eller har den liggande på ditt skrivbord när du arbetar med din förening och/eller ditt distrikt. All information i detta häfte finns även på www.skatesweden.se som är förbundets främsta informationskanal och på Riksidrottsförbundets hemsidor www.rf.se och www.svenskidrott.se. Vi är många som jobbar för svensk konståkning på olika nivåer och på olika sätt – och vi är alla ovärderliga och oerhört viktiga för vår idrott! Det vi alla måste ha som mål är att ge våra barn och ungdomar en bra idrottsverksamhet genom hela deras aktiva karriär. Det är ju för deras skull som vi håller på – eller hur?! Handboken har kunnat skrivas, tryckas och distribueras tack vare Idrottslyftet. Stockholm i februari 2014 Malin Jarl 3 28 Bidragsmöjligheter INNEHÅLL 28 LOK-stöd 28 Idrottslyftet 06 Den svenska idrottsrörelsen 29 SISU Idrottsutbildarna 08 Svenska Konståkningsförbundet 30 Tävlingar och tester 10 Struktur och beslutsordning 30 Det svenska tävlingssystemet 10 Ekonomi 31 Det svenska testsystemet 10 Några av frågorna förbundet prioriterar 31 Vem får arrangera en tävling? 11 Kommittéerna 32 Hur bedöms konståkning? 11 Elitkommittén Singel, Par och Isdans (EKSPI) 33 Utbildning 11 Elitkommittén Synkro (EKSY) 33 Tränare/Instruktör 12 Tekniska Kommittén (TEK) 33 Domare 12 Tävlingskommittén (TVK) 34 Teknisk kontrollant (TC) 12 Utbildningskommittén (UTBK) 34 Teknisk specialist (TS) 12 Utvecklingskommittén (UTVK) 34 Data-/videooperatör (DVO) 13 Distrikten 35 Tävlingsarrangör 14 Föreningen 35 Arrangörsutbildning Tävlingsledning 14 Föreningens rättigheter och skyldigheter 35 Arrangörsutbildning ClubComp 14 Styrelsens ansvar 36 Elitverksamhet 15 Förslag på organisation av verksamheten 36 Elitverksamhet singel, par och isdans 18 Säsongen 36 Kravanalys singel, par och isdans 21 Viktiga datum 36 Elitverksamhet synkro 22 Var finns all viktig information? 37 Kravanalys synkro 22 IdrottOnline 38 Källor 23 IndTA 23 Försäkringar 24 Istider Idrott ska vara lekfull, allsidig och ta hänsyn till individens utvecklingstakt. Den ska 25 Föreningens tränare bedrivas i en kamratlig och trygg social miljö och med hjälp av utövarnas synpunkter 26 Föreningens tekniska funktionärer (Domare, TC/TS/DVO) och erfarenheter på tränings- och tävlingsverksamheten stimulera till kvalitativ och 27 Föreningens föräldrar långsiktig utveckling för varje individ, vilket förhoppningsvis bidrar till ett livslångt intresse för idrott. Sammanfattning av ”Idrotten vill” 4 5 DEN SVENSKA IDROTTSRÖRELSEN Svensk idrott utgörs av drygt 20 000 idrottsföreningar som är organiserade inom 70 olika Idrottsrörelsen har gemensamt beslutat om förbund under Riksidrottsförbundet (RF). RF-stämman är idrottens högsta beslutande organ, den värdegrund som ska gälla för svensk idrottens ”riksdag” och den hålls i maj/juni vartannat ojämnt år. RF-stämman beslutar bl a om idrott. Värdegrunden kan sammanfattas en för idrotten gemensam verksamhetsinriktning och viktiga gemensamma policyfrågor. i följande fyra hörnstenar: Stämman väljer också Riksidrottsstyrelse (RS) och en del andra gemensamma organ. - Glädje och gemenskap Riksidrottsförbundet (RF) - Demokrati och delaktighet RF är en paraplyorganisation för hela den svenska idrottsrörelsen som för närvarande - Allas rätt att vara med består av 70 specialidrottsförbund och medlemsorganisationer. - Rent spel Specialidrottsförbund (SF) Det är på den lokala nivån, i idrottens för- Sveriges SF är oberoende organisationer som är ansvariga för sin specifika idrott. Exempel eningsliv, som idrottsverksamheten får sin på SF är Svenska Konståkningsförbundet. slutgiltiga form. Du som är med i idrotten – som styrelseledamot, funktionär, aktiv Specialidrottsdistriktsförbund (SDF) eller tränare – har en mycket viktig roll i att Ett SDF organiserar sin idrott i ett distrikt. Man kan säga att det är ett SF på regional nivå. vara med i den ständiga utvecklingsprocess Sverige är indelat i 11 st konståkningsdistrikt. Exempel på SDF är Västra Svealands resp. som gör det möjligt för oss att gemensamt Norrbottens Konståkningsförbund. göra svensk idrott till världens bästa. Distriktsidrottsförbund (DF) Svensk idrott har arbetat fram gemensamma Ett DF är Riksidrottsförbundens regionala kontor. Sverige är uppdelat i 21 distrikt med ett riktlinjer för idrottens utformning i form av DF i varje. Ett DF:s uppdrag är att stödja, företräda och leda distriktets idrott. Exempel på policydokumentet ”Idrotten vill”. DF är Blekinge resp. Värmlands Idrottsförbund. Dokumentet kan laddas ner från RF:s service- sajt www.svenskidrott.se. SISU Idrottsutbildarna SISU Idrottsutbildarna är ett studieförbund och idrottens utbildningsorganisation som finns representerade över hela landet. SISU är uppdelat i 21 distrikt och med uppdrag att inspirera till lärande och utveckling mellan människor och i organisationer med fokus på utbildning, bildning och utveckling. Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) SOK:s huvuduppdrag är att organisera och genomföra Sveriges deltagande i de Olym- piska Spelen. 6 7 placeringar i EM-sammanhang (2012 och 2013) och även hennes syster Joshi Helgesson tillsammans med Isabelle Olsson har på senare år visat att även svenska damer är att räkna med i framtiden. Konståkningens nyaste disciplin, synkroniserad konståkning (fd. teamåkning), har funnits sedan mitten av 1980-talet. Här har Sverige rönt mycket stora framgångar internationellt genom åren och tillhör idag de ledande nationerna med sex (6) VM-guld där det senaste Gillis Grafström är med sina tre raka OS-guld och ett OS-silver svensk konståknings är från 2012. stora OS-stjärna. Ingen har varit i närheten av hans storhet. Efter Gillis segertåg på herrsidan på 1920-talet dröjde det över 65 år (!) innan Sverige överhuvudtaget Svenska Konståkningsförbundet är medlem i Riksidrottsförbundet (RF), Sveriges Olym- deltog på OS i herrklassen igen. 1920 arrangerades OS i Antwerpen, vintergre- narna i april och sommargrenarna i juni-september. Här tog Gillis Grafström sitt piska Kommitté (SOK) samt Internationella Skridskounionen (ISU) och följer dessa orga- första OS-guld, nästa tog han 1924 i Chamonix och ytterligare två medaljer på nisationers regler och riktlinjer, där ISU:s ”Code of Ethics” ligger till grund för Svenska kommande OS i S:t Moritz 1928 (guld) resp. Lake Placid 1932 (silver). Konståkningsförbundets etiska kod som var och en som deltar i förbundets verksamhet åtar sig att följa. Förbundet har även egna Policyregler som finns att ladda ner från www. skatesweden.se. SVENSKA Övergripande vision är att ”Vi ska brett stå för att högt nå!”. Bredd- och elitverksamhet är ömsesidigt beroende av varandra och målet är att ha en elit på internationell nivå och KONSTÅKNINGSFÖRBUNDET en bredd som gör det möjligt för alla som vill åka konståkning att göra det. För att nå dit behövs en sammanhållen och gemensam strategi för föreningar, distrikt och förbund, Svenska Konståkningsförbundet (SKF) är ett av Sveriges äldsta specialidrottsförbund. Hastig- varför den s.k. ”Svenska Modellen” från 2007 arbetats fram. hetsåkning och konståkning utgjorde från början ett gemensamt förbund och bildades redan 1904. År 1945 delades de båda grenarna upp i var sitt specialidrottsförbund. Konst- Förbundets roll är att peka ut övergripande mål, att veta vad som krävs för att uppnå åkning har funnits i Sverige i organiserad form sedan 1883 i och med bildandet av Stock- dem, att ta fram strategier samt skapa resurser för att nå målen. Svenska Konståkningsför- holms Allmänna Skridskoklubb (SASK). På naturisens tid var Sverige en ledande nation bundet har liksom RF arbetat fram ett policydokument med konståkningens gemensamma i konståkningsvärlden. Namn som Gillis Grafström, Ulrich Salchow och Magda Julin åter- riktlinjer,