Register Till Rig 1993–2017
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
REGISTER TILL RIG 1993–2017 Utarbetat av Mats Hellspong 2 Register Utgivet och tryckt av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur PRENUMERATION Prenumeration kostar 200 kronor för privatperson, 300 kr för institution och 450 kr för prenumerant utanför Norden. Prenumeration tecknas hos eddy.se ab, [email protected]. Vänligen uppge namn, adress och e-post. Register till RIG 1993–2017 kan beställas separat från [email protected]. Register 3 INNEHÅLL Anvisningar . 5 Artiklar 1–284 . 6 Recenserad litteratur 285–1729 . 14 Föreningsmeddelanden . 65 Författarregister . 66 4 Register Register 5 ANVISNINGAR Detta 25-årsregister är en fortsättning på det ning och inte i bokstavsordning. På just den register till RIG 1968–1992, som Bo G. Nils- punkten återgår jag till Marianne Erikssons son utarbetade till tidskriftens sjuttiofemårs- ordning i hennes register för tiden 1918– jubileum 1993. Detta register var i sin tur en 1967. De längre recensioner som under åren fortsättning på det register som Marianne 1993–1996 fått egen rubrik i RIG finns i re- Eriksson upprättade över RIG:s första femtio gistret både som artikel och som recension, år, 1918–1967, ett register som utgjorde nr 4 helt i enlighet med hur Bo G. Nilsson arbeta- av RIG 1969. Jag har i detta register valt att de i det förra registret. Recensenternas namn nära men inte helt följa den uppläggning som har satts i kursiv. Bo G. Nilsson använde 1993. Jag känner mig Böcker med en lång rad författare har pla- mindre bunden än han gjorde av Standardise- cerats under sin titel. Redaktör anges dock i ringskommissionens regler för katalogise- flertalet fall. Författarförteckningen, som av- ring. Registret har två huvudavdelningar: ar- slutar registret, omfattar dels artikelförfattare, tiklar och recensioner. Därtill kommer en dels författare till recensioner. Med dess hjälp mindre avdelning för föreningsmeddelanden kan man hitta i registret, vars alla bidrag har och ett avslutande författarregister. Debattin- numrerats (från 1 till 1729). lägg har placerats under artiklar och försetts De redaktionella rubrikerna, under vilka med korshänvisningar i de fall de lett till gen- bidragen publicerats, har ändrats av redaktio- mälen. nen under perioden. Jag har förkortat dessa Referenserna har ordnats i bokstavsordning rubriker i referenserna enligt följande: efter författarna till artiklarna respektive de re- U = Uppsatser censerade skrifterna. Efter de dubbla sned- D = Debatt (från 1997) strecken i slutet av varje referens följer uppgif- Ög = Översikter och granskningar (till 1996) ten om i vilken årgång och på vilka sidor i tid- Na = Nya avhandlingar (från 1997) skriften det aktuella bidraget kan återfinnas. R = Recensioner (från 1997) Om där står t.ex. 1995, s. 97–110 betyder det Kb = Korta boknotiser (till 1996) att artikeln eller recensionen kan återfinnas i No = Notiser (från 1997) RIG av årgång 1995 på sidorna 97–110. Till Ma = Meddelanden och aktstycken (till skillnad från i det förra registret anger jag inte 1996) volymbeteckningar, eftersom dessa uppgifter inte förekommer i tidskriften efter 1996. Stockholm i januari 2018 Till skillnad från Nilsson har jag också satt samma författares arbeten i kronologisk ord- Mats Hellspong 6 Register ARTIKLAR 1. Ahlbeck-Rehn, J., & Tuohela, K., Att läka 18. Berglund, S., Vem vill bli miljonär? Anakronis- kvinnors själar. Om klass, det sunda arbetet och tiska ideal i senmodern folklore. – (U). – Sum- invalidismens kult. – (U). – Summary. // 2008, s. mary. // 2000, s. 88–100. 65–84. 19. Björklund, A., Öresundsvarvet och folkhem- 2. Almevik, G., Det sydgötiska husets (vetenskap- met. – (Ög). // 1993, s. 84–89. liga) konstruktion. – (U). – Summary. // 2004, s. 20. Björklund, A., Drottningens totempåle. – (U). – 193–209. Summary. // 2017, s. 1–10. 3. Almevik, G., Svar till Nils-Arvid Bringéus. 21. Blehr, B., Levd och levd: om erfarenhet och teo- Forskningen om det sydgötiska huset. – (D). Jfr retiska vägval i etnologin. – (D). // 2004, s. 163– nr 41. // 2005, s. 37–38. 167. 4. Almgren, J., Mullbänk. Från medeltida gräs- 22. Blehr, B., Stringens och spårskifte. Om Brita bänk till förmultningstoalett. – (U). – Summary. Egardts Hästslakt och rackarskam. – (U). – // 1999, s. 18–30. Summary. // 2006, s. 204–213. 5. Alsmark, G., Många slags svenskhet. – (D). // 23. Blehr, B., Etnologins regionala karaktär och in- 1997, s. 92–94. ternationella ambitioner. – (U). – Summary. // 6. Andersson, M.-B., Gårdarna utanvedes. Presen- 2009, s. 28–34. tation av ett nytt forskningsfält. – (D). // 2003, s. 24. Blehr, B., Eftertankar – om kulturhistoriska mu- 174–177. seer, samtid, historia och identifikation. – (D). 7. Andersson, M.-B., Svar till Erik Nordin. – (D). Jfr nr 870. // 2017, s. 25–30. Jfr nr 198. // 2004, s. 52–53. 25. Bohman, S., Att analysera intervjuer och själv- 8. Andersson, M.-B., Till gårdens prydnad. En biografier. – (Ög). // 1993, s. 78–83. jämförande studie av Forsadörrar och Pehr 26. Bohman, S., Vårt kulturarv? – (D). // 1997, Westman-portaler. – (U). – Summary. // 2006, s. s.94–95. 139–155. 27. Bonow, M., & Svanberg, I., Urbana fiskdam- 9. Andersson, M.-B., Målaren i Stora salen i Bra- mar i 1600- och 1700-talens Sverige. Strödda tegården. – (U). – Summary. // 2014, s. 145–156. notiser om akvakultur i stadsmiljö. – (U). – Sum- 10. Andersson, P. K., Bland halfherrar och deka- mary. // 2014, s. 215–222. dansfjantar. Grilljannen som subkultur och ste- reotyp i 1890-talets Stockholm. – (U). – Summa- 28. Bringéus, N.-A., Att sörja i svart vid kung- ry. // 2017, s. 129–149. liga dödsfall. – (U). – Summary. // 1994, s. 33– 11. Arnshav, M., 100 år av samtidsinsamling speg- 51. lat genom Sjöhistoriska museets sjömanstatue- 29. Bringéus, N.-A., I Lusthusporten. – (Ög). // ringar. – (U). – Summary. // 2014, s. 1–16. 1994, s. 86–89. 12. Artéus, G., Gustaviansk människosyn. Värde- 30. Bringéus, N.-A., Bibliska bilder för folket. – ringar i Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok. – (Ög). // 1994, s. 109–111. (U). – Summary. // 2010, s. 147–156. 31. Bringéus, N.-A., Målade Mariamirakler. – (Ög). 13. Arvastson, G., Våldets kulturella mekanismer. // 1994, s. 112–114. – (U). – Summary. // 1998, s. 201–212. 32. Bringéus, N.-A., Bengt Nordenberg som 14. Arvastson, G., Himlens ordning. – (U). – Sum- folklivsskildrare. – (Ög). // 1995, s. 22–26. mary. // 2014, s. 195–214. 33. Bringéus, N.-A., Om sinnessymbolik, sinnesträ- 15. Axelsson, I., Äggost. Från kröningskost till ning och en sinnlighetsmedveten etnologi. – (U). landskapsrätt. – (U). – Summary. // 1993, s. 65– – Summary. // 1996, s. 65–77. 76. 34. Bringéus, N.-A., Rafael för folket. – (U). – 16. Berg, J., & Stavenow-Hidemark, E., Stock- Summary. // 1998, s. 129–139. holms Stads Sidenmanufactorie. En stor sats- 35. Bringéus, N.-A., Etnologi som fornkunskap. – ning med en kort historia. – (U). – Summary. // (U). – Summary. // 1997, s. 143–155. 2001, s. 82–91. 36. Bringéus, N.-A., Humlehandlaren. En Göinge- 17. Berglin, E., Bildspråklig analys – ett genmäle. – visa från 1741. – (U). – Summary. // 2000, s. 11– (D). Jfr 405. // 2001, s. 120–121. 18. Register 7 37. Bringéus, N.-A., Bebådelsemotivet. – (D). Jfr nr 57. Daun, Å., Natur och kultur. – (D). // 1998, s. 54. // 2000, s. 46–47. 165–170. 38. Bringéus, N.-A., Katekesbonaden från Knäred. 58. Daun, Å., Individualitetens vagga. – (U). – Förlaga och bildtransformation. – (U). – Sum- Summary. // 1999, s. 203–210. mary. // 2001, s. 92–104. 59. Daun, Å., Om natur och kultur. – (D). Jfr nr 120 39. Bringéus, N.-A., Knutsgubbarna i den folkliga och 121. // 2002, s. 49–50. rättsutövningen. – (U). – Summary. // 2002, s. 60. Drugge, U., Kulturell hegemoni, etnicitet och 129–140. underordning. Om arbetsstugor i Norrbottens 40. Bringéus, N.-A., De dansk-skånska majvisorna. län i början av 1900-talet. – (U). – Summary. // – (D). Jfr nr 86. // 2003, s. 38–42. 2009, s.129–144. 41. Bringéus, N.-A., Forskningen om det sydgötis- 61. Ehn, B., Bygga, skriva, bygga… Om att pendla ka huset. – (D). Jfr nr 2 och 3. // 2005, s. 36–37. mellan olika göromål. – (U). – Summary. // 42. Bringéus, N.-A., Massmedium i miniformat. En 2010, s. 210–220. översikt över den svenska kistebrevsproduktio- 62. Ehn, B., Mellan konst och kulturanalys. Om al- nen. – (U). – Summary. // 2008, s. 129–139. ternativ kunskapsproduktion. – (U). – Summary. 43. Bringéus, N.-A., Etnologiämnets tillkomst och // 2012, s. 1–14. examensrätt. – (U). – Summary. // 2009, s. 79– 63. Eivergård, M., Museet, minnet och makten. 88. Om museet som kunskapsinstitution. – (D). // 44. Bringéus, N.-A., ”Sex stenkrukor i Kana i Gali- 2003, s. 35–38. leen.” – (U). – Summary. // 2011, s. 65–75. 64. Eivergård, M., & Lundström, C., Samlarna 45. Bringéus, N.-A., Gå julaspög. – (U). – Summa- och samlingarna. Om kulturarvets fält och dess ry. // 2015, s. 74–80. hierarkier. – (U). – Summary. // 2007, s. 129– 46. Brissman, H., Intellektuella ideal – en ständig 137. tvistefråga. – (D). // 2015, s. 101–108. 65. Ek, S. B., Den etnologiska rädslan. (U). – Sum- 47. Brundell, M., IVB online – viktig etnologisk mary. // 1996, s. 11–19. ämnesbibliografi fritt tillgänglig på nätet. – (D). 66. Ekelund, R., ”Tillmälen och glåpord haglade.” // 2007, s. 151–152. Om dagspressens formering av ”strejkande”, 48. Börjesson, M., Vad gör en museiutställning? ”strejkbrytare” och ”arbetsvillig”. – (U). – Sum- Om socialkategorisering, historiens framsteg mary. // 2012, s. 24–40. och museernas nya roll. – (U). – Summary. // 67. Ekström, S., Samtalet om Sverige. (U). – Sum- 2005, s. 193–209. mary. // 2007, s. 17–28. 49. Börnfors, L., Replik angående Bankmannen.