REGISTER TILL RIG 1993–2017

Utarbetat av Mats Hellspong 2 Register

Utgivet och tryckt av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur

PRENUMERATION Prenumeration kostar 200 kronor för privatperson, 300 kr för institution och 450 kr för prenumerant utanför Norden. Prenumeration tecknas hos eddy.se ab, [email protected]. Vänligen uppge namn, adress och e-post. Register till RIG 1993–2017 kan beställas separat från [email protected]. Register 3 INNEHÅLL

Anvisningar ...... 5

Artiklar 1–284 ...... 6

Recenserad litteratur 285–1729 ...... 14

Föreningsmeddelanden ...... 65

Författarregister ...... 66

4 Register Register 5 ANVISNINGAR

Detta 25-årsregister är en fortsättning på det ning och inte i bokstavsordning. På just den register till RIG 1968–1992, som Bo G. Nils- punkten återgår jag till Marianne Erikssons son utarbetade till tidskriftens sjuttiofemårs- ordning i hennes register för tiden 1918– jubileum 1993. Detta register var i sin tur en 1967. De längre recensioner som under åren fortsättning på det register som Marianne 1993–1996 fått egen rubrik i RIG finns i re- Eriksson upprättade över RIG:s första femtio gistret både som artikel och som recension, år, 1918–1967, ett register som utgjorde nr 4 helt i enlighet med hur Bo G. Nilsson arbeta- av RIG 1969. Jag har i detta register valt att de i det förra registret. Recensenternas namn nära men inte helt följa den uppläggning som har satts i kursiv. Bo G. Nilsson använde 1993. Jag känner mig Böcker med en lång rad författare har pla- mindre bunden än han gjorde av Standardise- cerats under sin titel. Redaktör anges dock i ringskommissionens regler för katalogise- flertalet fall. Författarförteckningen, som av- ring. Registret har två huvudavdelningar: ar- slutar registret, omfattar dels artikelförfattare, tiklar och recensioner. Därtill kommer en dels författare till recensioner. Med dess hjälp mindre avdelning för föreningsmeddelanden kan man hitta i registret, vars alla bidrag har och ett avslutande författarregister. Debattin- numrerats (från 1 till 1729). lägg har placerats under artiklar och försetts De redaktionella rubrikerna, under vilka med korshänvisningar i de fall de lett till gen- bidragen publicerats, har ändrats av redaktio- mälen. nen under perioden. Jag har förkortat dessa Referenserna har ordnats i bokstavsordning rubriker i referenserna enligt följande: efter författarna till artiklarna respektive de re- U = Uppsatser censerade skrifterna. Efter de dubbla sned- D = Debatt (från 1997) strecken i slutet av varje referens följer uppgif- Ög = Översikter och granskningar (till 1996) ten om i vilken årgång och på vilka sidor i tid- Na = Nya avhandlingar (från 1997) skriften det aktuella bidraget kan återfinnas. R = Recensioner (från 1997) Om där står t.ex. 1995, s. 97–110 betyder det Kb = Korta boknotiser (till 1996) att artikeln eller recensionen kan återfinnas i No = Notiser (från 1997) RIG av årgång 1995 på sidorna 97–110. Till Ma = Meddelanden och aktstycken (till skillnad från i det förra registret anger jag inte 1996) volymbeteckningar, eftersom dessa uppgifter inte förekommer i tidskriften efter 1996. Stockholm i januari 2018 Till skillnad från Nilsson har jag också satt samma författares arbeten i kronologisk ord- Mats Hellspong 6 Register ARTIKLAR

1. Ahlbeck-Rehn, J., & Tuohela, K., Att läka 18. Berglund, S., Vem vill bli miljonär? Anakronis- kvinnors själar. Om klass, det sunda arbetet och tiska ideal i senmodern folklore. – (U). – Sum- invalidismens kult. – (U). – Summary. // 2008, s. mary. // 2000, s. 88–100. 65–84. 19. Björklund, A., Öresundsvarvet och folkhem- 2. Almevik, G., Det sydgötiska husets (vetenskap- met. – (Ög). // 1993, s. 84–89. liga) konstruktion. – (U). – Summary. // 2004, s. 20. Björklund, A., Drottningens totempåle. – (U). – 193–209. Summary. // 2017, s. 1–10. 3. Almevik, G., Svar till Nils-Arvid Bringéus. 21. Blehr, B., Levd och levd: om erfarenhet och teo- Forskningen om det sydgötiska huset. – (D). Jfr retiska vägval i etnologin. – (D). // 2004, s. 163– nr 41. // 2005, s. 37–38. 167. 4. Almgren, J., Mullbänk. Från medeltida gräs- 22. Blehr, B., Stringens och spårskifte. Om Brita bänk till förmultningstoalett. – (U). – Summary. Egardts Hästslakt och rackarskam. – (U). – // 1999, s. 18–30. Summary. // 2006, s. 204–213. 5. Alsmark, G., Många slags svenskhet. – (D). // 23. Blehr, B., Etnologins regionala karaktär och in- 1997, s. 92–94. ternationella ambitioner. – (U). – Summary. // 6. Andersson, M.-B., Gårdarna utanvedes. Presen- 2009, s. 28–34. tation av ett nytt forskningsfält. – (D). // 2003, s. 24. Blehr, B., Eftertankar – om kulturhistoriska mu- 174–177. seer, samtid, historia och identifikation. – (D). 7. Andersson, M.-B., Svar till Erik Nordin. – (D). Jfr nr 870. // 2017, s. 25–30. Jfr nr 198. // 2004, s. 52–53. 25. Bohman, S., Att analysera intervjuer och själv- 8. Andersson, M.-B., Till gårdens prydnad. En biografier. – (Ög). // 1993, s. 78–83. jämförande studie av Forsadörrar och Pehr 26. Bohman, S., Vårt kulturarv? – (D). // 1997, Westman-portaler. – (U). – Summary. // 2006, s. s.94–95. 139–155. 27. Bonow, M., & Svanberg, I., Urbana fiskdam- 9. Andersson, M.-B., Målaren i Stora salen i Bra- mar i 1600- och 1700-talens Sverige. Strödda tegården. – (U). – Summary. // 2014, s. 145–156. notiser om akvakultur i stadsmiljö. – (U). – Sum- 10. Andersson, P. K., Bland halfherrar och deka- mary. // 2014, s. 215–222. dansfjantar. Grilljannen som subkultur och ste- reotyp i 1890-talets Stockholm. – (U). – Summa- 28. Bringéus, N.-A., Att sörja i svart vid kung- ry. // 2017, s. 129–149. liga dödsfall. – (U). – Summary. // 1994, s. 33– 11. Arnshav, M., 100 år av samtidsinsamling speg- 51. lat genom Sjöhistoriska museets sjömanstatue- 29. Bringéus, N.-A., I Lusthusporten. – (Ög). // ringar. – (U). – Summary. // 2014, s. 1–16. 1994, s. 86–89. 12. Artéus, G., Gustaviansk människosyn. Värde- 30. Bringéus, N.-A., Bibliska bilder för folket. – ringar i Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok. – (Ög). // 1994, s. 109–111. (U). – Summary. // 2010, s. 147–156. 31. Bringéus, N.-A., Målade Mariamirakler. – (Ög). 13. Arvastson, G., Våldets kulturella mekanismer. // 1994, s. 112–114. – (U). – Summary. // 1998, s. 201–212. 32. Bringéus, N.-A., Bengt Nordenberg som 14. Arvastson, G., Himlens ordning. – (U). – Sum- folklivsskildrare. – (Ög). // 1995, s. 22–26. mary. // 2014, s. 195–214. 33. Bringéus, N.-A., Om sinnessymbolik, sinnesträ- 15. Axelsson, I., Äggost. Från kröningskost till ning och en sinnlighetsmedveten etnologi. – (U). landskapsrätt. – (U). – Summary. // 1993, s. 65– – Summary. // 1996, s. 65–77. 76. 34. Bringéus, N.-A., Rafael för folket. – (U). – 16. Berg, J., & Stavenow-Hidemark, E., Stock- Summary. // 1998, s. 129–139. holms Stads Sidenmanufactorie. En stor sats- 35. Bringéus, N.-A., Etnologi som fornkunskap. – ning med en kort historia. – (U). – Summary. // (U). – Summary. // 1997, s. 143–155. 2001, s. 82–91. 36. Bringéus, N.-A., Humlehandlaren. En Göinge- 17. Berglin, E., Bildspråklig analys – ett genmäle. – visa från 1741. – (U). – Summary. // 2000, s. 11– (D). Jfr 405. // 2001, s. 120–121. 18. Register 7

37. Bringéus, N.-A., Bebådelsemotivet. – (D). Jfr nr 57. Daun, Å., Natur och kultur. – (D). // 1998, s. 54. // 2000, s. 46–47. 165–170. 38. Bringéus, N.-A., Katekesbonaden från Knäred. 58. Daun, Å., Individualitetens vagga. – (U). – Förlaga och bildtransformation. – (U). – Sum- Summary. // 1999, s. 203–210. mary. // 2001, s. 92–104. 59. Daun, Å., Om natur och kultur. – (D). Jfr nr 120 39. Bringéus, N.-A., Knutsgubbarna i den folkliga och 121. // 2002, s. 49–50. rättsutövningen. – (U). – Summary. // 2002, s. 60. Drugge, U., Kulturell hegemoni, etnicitet och 129–140. underordning. Om arbetsstugor i Norrbottens 40. Bringéus, N.-A., De dansk-skånska majvisorna. län i början av 1900-talet. – (U). – Summary. // – (D). Jfr nr 86. // 2003, s. 38–42. 2009, s.129–144. 41. Bringéus, N.-A., Forskningen om det sydgötis- 61. Ehn, B., Bygga, skriva, bygga… Om att pendla ka huset. – (D). Jfr nr 2 och 3. // 2005, s. 36–37. mellan olika göromål. – (U). – Summary. // 42. Bringéus, N.-A., Massmedium i miniformat. En 2010, s. 210–220. översikt över den svenska kistebrevsproduktio- 62. Ehn, B., Mellan konst och kulturanalys. Om al- nen. – (U). – Summary. // 2008, s. 129–139. ternativ kunskapsproduktion. – (U). – Summary. 43. Bringéus, N.-A., Etnologiämnets tillkomst och // 2012, s. 1–14. examensrätt. – (U). – Summary. // 2009, s. 79– 63. Eivergård, M., Museet, minnet och makten. 88. Om museet som kunskapsinstitution. – (D). // 44. Bringéus, N.-A., ”Sex stenkrukor i Kana i Gali- 2003, s. 35–38. leen.” – (U). – Summary. // 2011, s. 65–75. 64. Eivergård, M., & Lundström, C., Samlarna 45. Bringéus, N.-A., Gå julaspög. – (U). – Summa- och samlingarna. Om kulturarvets fält och dess ry. // 2015, s. 74–80. hierarkier. – (U). – Summary. // 2007, s. 129– 46. Brissman, H., Intellektuella ideal – en ständig 137. tvistefråga. – (D). // 2015, s. 101–108. 65. Ek, S. B., Den etnologiska rädslan. (U). – Sum- 47. Brundell, M., IVB online – viktig etnologisk mary. // 1996, s. 11–19. ämnesbibliografi fritt tillgänglig på nätet. – (D). 66. Ekelund, R., ”Tillmälen och glåpord haglade.” // 2007, s. 151–152. Om dagspressens formering av ”strejkande”, 48. Börjesson, M., Vad gör en museiutställning? ”strejkbrytare” och ”arbetsvillig”. – (U). – Sum- Om socialkategorisering, historiens framsteg mary. // 2012, s. 24–40. och museernas nya roll. – (U). – Summary. // 67. Ekström, S., Samtalet om Sverige. (U). – Sum- 2005, s. 193–209. mary. // 2007, s. 17–28. 49. Börnfors, L., Replik angående Bankmannen. – 68. Ekström, S., Följa hummer. – (U). – Summary. (D). Jfr nr 502. // 1997, s. 96–97. // 2013, s. 65–79. 50. Christensson, J., Upplysningen och kvinnan. 69. Eles, H., Ihiälrefwen af en glupsk ulf. – (D). Jfr Den gustavianska tiden. – (U). – Summary. // nr 139 och 140. // 2008, s. 94–97. 1997, s. 33–50. 70. Eriksson, A.-C., Julfirandets ideologi och genus 51. Christerson, A., Nya perspektiv på svensk por- i svensk bildkonst från sekelskiftet 1900. Elsa trättkonst från perioden 1780–1810. Känslosam- Beskow, Carl Larsson och Jenny Nyström. – hetens betydelse och närheten till naturen i rela- (U). – Summary. // 2013, s. 213–228. tion till manligt–kvinnligt. – (U). – Summary. // 71. Eriksson, R., Konsum snabbköp och den mo- 2001, s. 11–27. derne svensken. Identitet och interaktion i Ko- 52. Claesson, A. M., Hela werlden ligger öppen för operativa förbundets filmer om självbetjäning dig! – (U). – Summary. // 1997, s. 197–217. (1920–60). – (U). – Summary. // 2009, s. 207– 53. Cserhalmi, N., Djursyn i staden och på landet 222. vid 1800-talets mitt. – (U). – Summary. // 2003, 72. Ewert, S., Förtydligande av symbolik ”Inför dö- s. 1–13. den”. – (D). Jfr nr 899. // 2009, s. 99. 54. Curman, J., Bebådelsemotivet i svenska kiste- 73. Fagerström, P., Stockholms Central. Folklivet brev. – (U). – Summary. // 1999, s. 193–202. på en offentlig plats. – (U). – Summary. // 1994, 55. Dahlgren, A., Fotoalbum och arkivpraktiker. s. 65–81. Ett medieperspektiv på bildsamlingar. – (U). – 74. Feldmann, B., Genus och landskap. Om femini- Summary. // 2009, s. 65–78. niteter i Stockholms skärgård. – (U). – Summa- 56. Dahllöf, T., ”Yrket var det viktiga”. Några re- ry. // 2004, s. 210–220. flexioner kring 30-talets folkskollärarinna. – 75. Fiebranz, R., Självmord under arbetet. Berättel- (U). – Summary. // 1994, s. 52–60. sen om hustru Karin Eriksdotters nesliga hädan- 8 Register

färd, Gärde i Bjuråkers socken pingstafton 1760. forskning. – (U). – Summary. // 2006, s. 129– – (U). – Summary. // 2002, s. 212–221. 138. 76. Fieretos, I., När det tunga känns lätt. Ökat pa- 95. Gustavsson, K., Mårten Sjöbecks kulturhisto- tientansvar på en vårdcentral i Malmö. – (U). – riska fältarbeten. – (U). – Summary. // 2000, s. Summary. // 2008, s. 11–20. 150–165. 77. Flinck, M., Fyra nya trädgårdsböcker. – (Ög). // 96. Gustavsson, K., Timmerknutens gränser. Om 1996, s. 123–126. gränser i tid och rum i vetenskapliggörandet av 78. Flinck, M., Trädgårdshistorisk forskning i Sve- allmogesamhället. – (U). – Summary. // 2011, s. rige. – (U). – Summary. // 1997, s. 51–57. 193–209. 79. Frykman, J., Ljus och kulturell förändring. – 97. Göransson, M., Queera perspektiv på urbanitet, (Ög). // 1993, s. 117–123. arkitektur, materia, kropp och rörelse. – (U). – 80. Frykman, J., Hem till Europa. Platser för iden- Summary. // 2014, s. 17–31. titet och handling. – (U). – Summary. // 1999, s. 98. Hagström, C., Annelie och Zoran, Rasmus och 81–94. Matilda. Förnamnet som kulturell spegling. – 81. Frykman, J., Ting som redskap. – (U). – Sum- (U). – Summary. // 2001, s. 65–81. mary. // 2006, s. 65–77. 99. Hammar, I., Krig eller fred år 1905? Den 82. Garberding, P., Den nazistiska raspolitiken – norsk-svenska unionsupplösningen ur ett kvin- ”en förolämpning mot majoriteten av det tyska noperspektiv. – (U). // 2005, s. 80–99. folket”. 1930-talets föreställningar om veten- 100. Hammarlin, M.-M., ”Va? Är det sant?” En stu- skap, politik, kultur och ras i det svensk-tyska die av medieskandalers förankring i vardagligt samarbetet inom folkminnes- och folklivs- skvaller. – (U). – Summary. // 2013, s. 11–28. forskningen. – (U). – Summary. // 2010, s. 193– 101. Hansson, K., Upplevaren och tillhörigheten. – 209. (D). // 2009, s. 223–224. 83. Gerber, S., Ett enat folk? Nationella diskurser i 102. Hansson, K., Diskret medicin. Berättelser om Tyskland före och efter återföreningen. – (U). – astma i annonser och frågelistsvar 1950–1970. – Summary. // 2004, s. 3–18. (U). – Summary. // 2010, s. 18–30. 84. Gerward, G., Majvisan – en parafras på lita- 103. Hansson, K., En mångfaldig forskningsetik. – nian? – (U). – Zusammenfassung. // 1995, s. 65– (D). // 2013, s. 164–170. 76. 104. Harbsmeier, M., Öresund som gräns. – (Ög). // 85. Gerward, G., Medeltida majgrevar – herrar och 1996, s.78–84. gycklare. – (D). Jfr nr 153. // 1998, s. 95–96. 105. Hedberg, G., Medaljen i kistan. – (Ma). // 1993, 86. Gerward, G., De dansk-skånska majvisorna. En s. 76–77. kommentar. – (D). Jfr nr 40. // 2003, s. 106–107. 106. Hedberg, G., Straffet offentligen ske på hans 87. Gradén, L., I dalahästens skugga. Lindsborg bild och efterliknelse. Några anteckningar till ett som kulturell hemvist och kommersiellt koncept lagförslag 1696 om införande av avrättning in i Svenskamerika. – (U). – Summary. // 2000, s. effige i Sverige. – (U). – Summary. // 1998, s. 220–228. 16–27. 88. Gram, M., Tillgänglighet – och tillgänglighet. – 107. Hellberg-Hirn, E., Svenska kulturkontakter (U). // 2005, s. 100–103. med öst. – (D). // 2000, s. 47–48. 89. Granlund, L., A propos silvermöbler. – (U). // 108. Hellspong, M., Etnologien i dagens Estland. – 1993, s. 49–50. (U). // 1993, s. 5–10. 90. Granlund, L., Hovets dräkter – tradition och 109. Hellspong, M., Ett storverk om Söders folkliga förnyelse.– (Ög). // 1996, s. 20–24. kultur på 1930-talet. – (Ög). // 1993, s. 123–126. 91. Gunnemark, K., Minnesskåp – om dialoger och 110. Hellspong, M., Till minnet av Gösta Berg. – samverkan. – (U). – Summary. // 2003, s. 205– (Ög). // 1994, s. 20–25. 217. 111. Hellspong, M., Dalmålningsforskningen redivi- 92. Gustafsson, L., ”Idag skall vi ändra historien!” va. – (Ög). // 1996, s. 57–60. Sex sätt att berätta om Valdemar Atterdags härj- 112. Hellspong, M., Majgreve och majsångare i ny ningar på Gotland. – (U). Summary. // 1998, s. belysning. – (Ög). // 1996, s. 117–122. 65–75. 113. Hellspong, M., En strejks koreografi. Några 93. Gustafsson Reinius, L., Etnologins ouppackade perspektiv på lantarbetarkonflikten i Södra Möre ryggsäck. – (U). – Summary. // 2009, s. 4–11. 1929–1931. – (U). – Summary. // 2000, s. 193– 94. Gustavsson, A., Carl Gustaf Bernhardsons 205. folklivsmålningar som källa för kulturhistorisk 114. Hellspong, M., Börje Hanssens doktorsavhand- Register 9

ling Österlen. Omläsning av en klassiker. – (U). 131. Jönsson. L.-E., Förintelsen och Sverige. Om – Summary. // 2006, s. 197–203. ett museum. – (U). – Summary. // 1998, s. 193– 115. Henriksson, B., När man talar om trollen – be- 199. rättelser om det okända. – (U). –Summary. // 132. Jönsson, L.-E., Stabilitet och användbarhet i 2015, s. 81–91. kulturarvet. – (D). Jfr nr 144. // 2001, s. 234– 116. Hermfelt, D. M., Svensk etnologisk bibliografi. 236. Ett projekt i Nordiska museets bibliotek och en 133. Jönsson, L.-E., Museer och forskning. – (D). // ny databas. – (U). – Summary. // 2001, s. 213– 2003, s. 35. 217. 134. Jönsson, L.-E., Hem, kvinnor och barn. Norm 117. Hermfelt, D. M., Svensk etnologisk bibliografi. och vetande i sociala myndigheters hembesök i En lägesrapport från Nordiska museets biblio- efterkrigstidens Sverige. – (U). – Summary. // tek. – (U). – Summary. // 2002, s. 222. 2003, s. 142–154. 118. Hermfelt, D. M., Svensk etnologisk bibliografi. 135. Jönsson, L.–E., & Nilsson, F., Etnologiska En slutrapport, med en ev. fortsättning. – (U). – klassiker? – (U). – Summary. // 2006, s. 193– Summary. // 2004, s. 53–54. 196. 119. Holmqvist, I., ”Denne Damp och denne Su- 136. Jönsson, L.-E., Ett betydelselöst monument? sen…” Teknik och naturvetenskap hos H. C. Om Sigurd Erixons Svensk byggnadskultur. – Andersen. – (U). – Summary. // 2005, s. 14–22. (U). – Summary. // 2007, s. 194–205. 120. Hornborg, A., Hjälper oss biologin förklara 137. Jönsson, L.-E., Etnologiska framtider. – (U). – mänsklig beteendevariation? – (D). // 2001, s. Summary. // 2009, s. 1–3. 165–169. 138. Kaijser, L., Allsång på Skansen. Reflektioner 121. Hornborg, A., Replik till Nils Uddenberg och kring populärmusik, tradition och immateriella Åke Daun. – (D). Jfr nr 59 och 266. // 2002, s. kulturarv. – (U). – Summary. // 2017, s. 193– 108–110. 215. 122. Hultkrantz, Å., I folklivsforskningens tjänst. 139. Kardell, Ö., Om Rödluvan och vargen och den Kommittén för färdigställande av professor Si- svenska vargdebatten. – (U). – Summary. // gurd Erixons vetenskapliga arbete under ett 2008, s. 1–10. kvartssekel. – (Ma). // 1995, s. 77–89. 140. Kardell, Ö., Replik till Håkan Eles. – (D). Jfr nr 123. Hyltén-Cavallius, C., ”Tjejigt” och ”killigt” – 69. // 2008, s. 148. om hur kön görs och förstås av yngre barn. – (U). 141. Kayser Nielsen, N., ”Vis mig dit køleskab…” – – Summary. // 2012, s. 65–77. om mad og kulturanalyse. – (U). – Summary. // 124. Häll, M., Havsfruns hamn och Satans famn. De- 2002, s. 20–30. monisk sexualitet, liminal kroppslighet och för- 142. Kayser Nielsen, N., National identitet, kulturarv trollade naturlandskap i det tidigmoderna Sveri- og kulturelt demokrati. – (U). – Summary. // ge. – (U). – Summary. // 2014, s. 129–144. 2011, s. 141–157. 125. Ideland, M., Magiska flundror och klonade di- 143. Kildegaard, B., Svenske vægbilleder. – (Ög). // nosaurier. Om fiktionens roll i det offentliga 1994, s. 61–64. samtalet. – (U). – Summary. // 1999, s. 95–104. 144. Klang Eriksson, E., Mellanrummet som makt- 126. Ingemark, A., Det privata hemmet som offent- position. – (D). Jfr nr 132. // 2001, s. 158–165. lig scen. Ellen Keys Strand och Verner von Hei- 145. Klein, B., Tillhörighet och utanförskap. Om kul- denstams Övralid. – (U). – Summary. // 1998, s. turarvspolitik och folklivsforskning i en multiet- 76–87. nisk värld. – (U). – Summary. // 1997, s. 15–32. 127. Jacobsson, L., Olofsson, C., Stenbäck Lönn- 146. Klinkmann, S.-E., Gränsfolkets musik. Mellan quist, U., & Welinder, S., Fyra berättelser om ankdamm och avantgarde. – (U). – Summary. // arkeologins tysta människor på en fäbod. – (U). 2011, s. 1–12. – Summary. // 2010, s. 65–82. 147. af Klintberg, B., Barnlekar i växtriket. – (U). – 128. Jakobsson, A., Brunnsgästens resa i tid och Summary. // 2012, s. 155–168. rum. Om hälsobrunnens parker och trädgårdar. – 148. af Klintberg, B., Vem var den anonyme bords- (U). – Summary. // 2003, s. 193–204. gästen? Om namnen i en stockholmares kalender 129. Jarlbrink, J., Hjältereportern – målet för repor- för 1830. – (U). – Summary. // 2017, s. 11–24. terns resa. – (U). – Summary. // 2006, s. 85–94. 149. Knutsson, J., Ett skrin söker sin mästare. Kring 130. Jarlbrink, J., Vardagslivets medialisering. Mat ett stycke 1600-tal i Nordiska museets samling- och medier i privata receptsamlingar. – (U). – ar. – (U). – Zusammenfassung. // 1994, s. 97– Summary. // 2012, s. 78–90. 108. 10 Register

150. Knutsson, J., Hälsinglands möbel- och inred- skilsmässorelaterade livskriser. – (U). – Summa- ningsmåleri. En forskningsöversikt. – (U). – ry. // 2005, s. 210–222. Summary. // 2015, s. 1–17. 168. Lundahl, P., ”Jag mådde så fruktansvärt då- 151. Knutsson, J., Skoklosters slott – tre museer i ett. ligt…” Autenticitet, normer, legitimitet och tro- Om ett slott från stormaktstiden och dess plats på värdighet i nutida bekännelser. – (U). – Summa- museikartan. – (U). – Summary. // 2016, s. 157– ry. // 2004, s. 143–156. 169. 169. Lundell, P., Till konstruktionen av Östergyllen. 152. Lagercrantz, S., Om flugglas och getingburkar. Bilden av Östergötland i reseskildringar från – (U). // 1993, s. 1–4. upplysningen och romantiken. – (U). – Summa- 153. Lamberg, M., Medeltida majgrevar och ry. // 1998, s. 1–15. papegojkungar – herrar eller narrar? – (D). Jfr nr 170. Lundgren, A. S., Monument, makt och kön. – 85 och 733. // 1998, s. 49–50. (U). – Summary. // 2006, s. 1–15. 154. Lange, U., Hus för hus, socken för socken, län 171. Lundgren, A. S., Etnologiska framtider – några för län. Om försöken att katalogisera alla lands- stalltips. – (U). – Summary. // 2009, s. 12–16. bygdens byggnader. – (U). – Summary. // 2007, 172. Löfgren, O., Kulturarvets renässans. Land- s. 138–150. skapsupplevelse mellan marknad och politik. – 155. Lange, U., Är det modernare idag än i går? Om (U). – Summary. // 1997, s. 3–14. åldern på lantbrukets byggnader. – (U). – Sum- 173. Löfgren, O., Kulturellt slitage. – (U). – Summa- mary. // 2008, s. 140–147. ry. // 2005, s. 131–139. 156. Lehtipuro, O., Geisterglaube in Ingermanland 174. Mansén, E., Bara vanligt vatten! – (U). – Sum- – en osannolik klassiker. – (U). – Summary. // mary. // 2000, s. 65–76. 2006, s. 214–224. 175. Marander-Eklund, L., Anpassningsbar, flitig 157. Lennartsson, R., Etnologin på gärdsgården? – och chic. Gestaltningar av kvinnligheter i (U). – Summary. // 2009, s. 17–20. 1950-talets svenska veckotidningar med fokus 158. Lennartsson, R., ”Kårfvar och kåddor och lort”. på hemmafrun. – (U). – Summary. // 2011, s. 76– Dikter om kvinnohat i 1700-talets Stockholm. – 91. (U). – Summary. // 2015, s. 171–189. 176. Marander-Eklund, L., Den osynliggjorda 159. Lidman, T., ”Tågvirket är ankommet. Carl har hemmafrun i statistik, forskning och arkiv. – influensa.” Caroline Mannerskantz som gods- (U). – Summary. // 2015, s. 18–30. förvaltare och husfru på Värnanäs 1847–83. – 177. Martinsson, L., Underteoretiserad klassforsk- (U). – Summary. // 2000, s. 1–10. ning. – (D). Jfr nr 163. // 2008, s. 150–151. 160. Lidström, I., Sporten och svenskarna i diaspo- 178. Martinsson, L., Sorg och samhällsanalys. – (U). ran. Idrottsligt genomslag i Estlands svenskbygd – Summary. // 2009, s. 21–23. åren före och under andra världskriget. – (U). – 179. Mathiesen Hjemdahl, K., Historisk tid blir kul- Summary. // 2016, s. 65–84. turelle lekeplasser. – (U). – Summary. // 2002, s. 161. Liljewall, B., Tradition som moderniserande 1–19. kraft. Alternativa mönster för historisk föränd- 180. Medelius, H., Nordiska museets stilrum. – (U). ring. – (U). – Summary. // 2000, s. 129–149. – Summary. // 1999, s. 211–224. 162. Lindahl, G., Sockenstämman. – (U). – Summa- 181. Meurling, B., Från altarring till prästgårdskök – ry. // 2015, s. 205–211. om plats, rum och kön. – (U). – Summary. // 163. Lindelöf, K. S., Låt oss tala om klass! – (D). Jfr 2000, s. 206–219. nr 176 och 1077. // 2008, s. 149–150. 182. Meurling, B., Med sportbil genom Europa. En 164. Lindelöf. K. S., & Woube, A., Tjejhelg, um- förälskad kvinnas resebrev från 1950-talet. – gänge – och ett lopp. Tjejlopp som en modern (U). – Summary. // 2016, s. 129–156. husmorssemester. – (U). – Summary. // 2017, s. 183. Molin, T., & Nordlund, C., ”Här vandra sålun- 65–84. da fornforskningen och geologien hand i hand 165. Lindgren, S., ”Våld mot huvudet.” Om krimi- vid hvarandras sida.” Om vetenskapliggörandet naljournalistikens text och kontext. – (U). – av det svenska landskapet under 1800-talet. – Summary. // 2001, s. 129–140. (U). – Summary. // 1999, s. 129–143. 166. Lindqvist, M., Diskursteori och etnologi. Tan- 184. Münger, A.-C., Fritidens institutionalisering kar kring en diskursanalytisk avhandling. – (U). och den moderna barndomen. – (U). – Summary. – Summary. // 2004, s. 19–36. // 2004, s. 129–142. 167. Ljung-Hagborg, A., Mannen som tappade fot- 185. Myrdal, J., Kulturhistoria. – (D). Jfr nr 211 och fästet. Om manliga erfarenheter och känslor i 223. // 1999, s. 239. Register 11

186. Mårald, B., Revolten mot idrottsdagarna. – (U). 205. Olsson, G., Sofiero Slottspark. En plats som tar – Summary. // 2016, s. 85–90. sig en modal ton. – (U). – Summary. // 2012, s. 187. Mårald, E., & Nordlund, C., Natur och miljö i 210–226. nordisk kultur. Några idéhistoriska nedslag. – 206. Ottoson, E., Shopping och tomhetskänslor. – (U). – Summary. // 2016, s. 1–13. (U). – Summary. // 2008, s. 195–204. 188. Nagel, E., Tankar utan gränser? Om ett mu- 207. Palmsköld, A., Om tingens betydelse. – (U). – seums pånyttfödelse. – (D). // 2014, s. 157–158. Summary. // 2003, s. 80–92. 189. Nieminen Mänty, N., & Börjesson, M., Identi- 208. Pernö, U., Jordbergaborna. En studie av sociala tetens språk. Styrningsdilemman i minoritetspo- relationer inom ett patriarkaliskt system vid ett litik. – (U). – Summary. // 2013, s. 149–163. storgods i Skåne under mitten av 1800-talet. Be- 190. Nilson, B. G., & Waldetoft, D., Framtidstro. – arbetad och med en inledning av Tomas Lidman. D. // 1997, s. 237–238. – (U). – Summary. // 1995, s. 97–110. 191. Nilsson, F., ”Vår lilla flytande republik”. Om 209. Persson, K., Akvavitens historia i Norden. – skandinavismen som proteströrelse. – (U). – (U). – Summary. // 1995, s. 1–16. Summary. // 1996, s. 33–51. 210. Petersen, A., Fångfotografiets retorik. – (U). – 192. Nilsson, F., Den kultiverade människan. En be- Summary. // 1999, s. 1–30. traktelse över en boks inverkan och effekt. – (U). 211. Petersen, A., Är kulturhistoria något för etnolo- – Summary. // 2007, s. 206–211. gin? – (D). Jfr nr 185. // 2000, s. 44. 193. Nilsson, F., ”Vi måste taga de olyckliga till våra 212. Peterson, G., Föremål och språk som symboler hem och hjärtan.” Frälsningsarmén och gästfri- i en arbetarkultur. – (U). – Summary. // 1993, s. hetens gränser. – (U). – Summary. // 2013, s. 80– 97–117. 98. 213. Petrov, K., Från blodbesudlat kolonialsocker 194. Nilsson, G., Kampen om kvinnohuset. Om till livsviktigt blodsocker. Svensk-europeiska te- splittring som strategi eller eftergift. – (U). – man i sockrets globala kulturhistoria. – (U). – Summary. // 2010, s. 83–96. Summary. // 2012, s. 129–154. 195. Nodermann, M., Luthermotiv på svenska bona- 214. Pettersson, J., & Skott, F., ”Tro, vetenskap el- der.– (U). – Zusammenfassung. // 1993, s. 33– ler bluff? Vet ej”. Anden i glaset och Charlie 48. Charlie som ritualiserad kommunikation. – (U). 196. Nodermann, M., Reformationstidevarvet i – Summary. // 2017, s. 85–103. Jämtland. – (Ög). // 1993, s. 90–92. 215. Pettersson, R., Museibranschens samhällsupp- 197. Nodermann, M., Jöns Persson stenhuggare. En drag och museologiska analyser. – (D). // 2009, smålännings verksamhet i Jämtland. – (U). – s. 89–99. Summary. // 2003, s. 65–79. 216. Pettersson, R., Om tingets museala epistemolo- 198. Nordin, E., ”Utanvedes” än en gång. – (D). Jfr gi. Reflektioner kring de kulturhistoriska tingens nr 6 och 7. // 2004, s. 51. representativa historia. – (U). – Summary. // 199. Nordlund Edvinsson, T., Företagarhustrun och 2011, s. 210–226. hushållets organisation. – (U). – Summary. // 217. Ranby, H., I ”skön endräkt”? Gemensamhets- 2009, s. 145–157. badet i Mölle mellan paradis och pandemonium 200. Nordström, I., Regionala matböcker – en etno- 1905–1925. – (U). – Summary. // 2016, s. 212– logisk genre i tiden? – (Ög). // 1994, s. 82–85. 222. 201. Nordström, I., Mer än verklighet… Om etnolo- 218. Rentzhog, S., Friluftsmuseer. – (D). Jfr nr 1364. gisk tolkning av skönlitteratur. – (D). // 1999, s. // 2008, s. 151. 177–181. 219. Ronström, O., Intressedominans och motiv- 202. Norrbacka Landsberg, R., Banken som per- attraktion. Form och innehåll i Albert Eskeröds sonlig relation. Social kompetens och självför- Årets äring. – (U). – Summary. // 2008, s. 85– verkligande i postmoderna företag. – (U). – 93. Summary. // 1999, s. 158–166. 220. Ronström, O., Si si komplejni. Klapplekar och 203. Nylund Skog, S., Auktoritet och allegori. En globalisering på 1980-talets svenska skolgårdar. diskussion om folkminnesmaterial och folklivs- – (U). – Summary. // 2010, s. 1–17. forskning vid 1900-talets början. – (U). – Sum- 221. Rundquist, A., Klädedräkt – ett universellt mary. // 2013, s. 131–148. språk eller en provinsiell dialekt? – (Ög). // 204. Nyström, B., Kunskapstorg vid Nordiska mu- 1995, s. 48–57. seet – ett nytt folkbildningskoncept i Artur Ha- 222. Rönn, M., Den arkitektoniska synbilden. – (D). zelius anda? – (D). // 2002, s. 242–246. // 1998, s. 97–101. 12 Register

223. Salomonsson, A., Om kulturhistoria. – (D). Jfr 241. Skarin Frykman, B., ”O eviga ungdom …” – nr 185. // 2000, s. 45. (Ög). // 1995, s. 17–22. 224. Salomonsson, K., Flexibel och anställningsbar 242. Skott, F., Bröllop som arena för konflikter. Ex- – en moralisk förpliktelse? – (U). – Summary. // emplet brudskådning som fest och protest. – (U). 2003, s. 129–141. – Summary// 2012, s. 193–209. 225. Saltzman, K., Ölandsbyn och etnologin. – (U). 243. Skott, F., Folkloristiken och folkminnesarkiven. – Summary. // 1997, s. 129–142. – (D). // 2014, s. 32–36. 226. Saltzman, K., Sjöholm, C., & Gunnarsson, A., 244. Skott, F., A-brunnar och K-brunnar. Om var- Önskat eller oönskat? Trädgårdens växter mel- dagsmagi, förhoppningar och farhågor. – (U). – lan natur och kultur. – (U). – Summary. // 2016, Summary. // 2015, s. 61–73. s. 14–34. 245. Smeds, K., Vad är museologi? – (U). – Summa- 227. Samuelsson, A., & Svanberg, I., Varghybrider- ry. // 2007, s. 65–81. na i museimagasinet. Om korsningar i museer 246. Snickare, M., Kontroll, begär och kunskap. Den och djurparker. – (U). – Summary. // 2016, s. koloniala kampen om Goavddis. – (U). – Sum- 193–211. mary. // 2014, s. 65–77. 228. Sandgren, P., Vad är Lavring? Funderingar 247. Steinrud, M., Egna rum. Kvinnliga sfärer i det kring ett ord i en gammal vaggvisa. – (U). – tidiga 1800-talets högreståndskultur. – (U). – Summary. // 2008, s. 21–36. Summary. // 2001, s. 28–42. 229. Sandgren, P., Seven Nation Army. Med ett riff 248. Stråth, B., De Förenade rikena Sverige och som sjungs till fotboll. – (U). – Summary. // Norge 1814–1905. En eller två kulturer? – (U). – 2010, s. 129–146. Summary. // 2005, s. 65–79. 230. Schoug, F., Extraprisets psykologi. – (D). // 249. Sundberg, K., Kreativa traditioner. – (U). – 1997, s. 176–178. Summary. // 2001, s. 1–10. 250. Sunesson, S., Fransk filosofi och skånska tatta- 231. Schoug, F., Komplexitet och totalisering – svar re. – (Ög). // 1994, s. 25–30. till Magnus Berg. – (D). Jfr nr 1422. // 1997, s. 251. Svanberg, I., Sminkrot (Lithospermum arven- 237–240. se) som färgväxt? Om några etnobiologiska upp- 232. Schoug, F., Samtiden som del av det förflutna gifter hos Linné. – (U). – Summary. // 2000, s. eller början på det nya? Ett återbesök i moderni- 77–87. tetsteorierna. – (U). – Summary. // 1999, s. 144– 252. Svanberg, I., Levande flugfängare. Om vilda 157. fåglar som ohyresbekämpare. – (U). – Summary. 233. Schoug, F., Vetenskapssamhället som konkur- // 2006, s. 78–84. renssystem. Doktorander, doktorer och feminis- 253. Svanberg, I., Orren på Mummens värdshus. tiska perspektiv.– (U). – Summary. // 2002, s. Spelfåglar i 1700-talets Sverige. – (U). – Sum- 73–94. mary. // 2007, s. 82–86. 234. Schoug, F., Den kvalitetsmärkta högskolan. – 254. Svanberg, I., Stockholm Aqvarium. Sveriges (U). – Summary. // 2006, s. 16–29. första publika akvarium 1892–1894. – (U). – 235. Silvén-Garnert, E., Samdok inför år 2000. – Summary. // 2015, s. 190–204. (D). – // 1998, s. 46–48. 255. Svensson, B., Etnologin mellan kulturhistoria 236. Simonsson, M., Mellan väggarna. Om utställ- och samtidsanalys. – (U). – Summary. // 2002, s. ningsrummets estetik och praktik. – (U). – Sum- 65–72. mary. // 2011, s. 129–140. 256. Svensson, B., Framtidens klassiker och klassi- 237. Sjöberg, M., ”Panntofflor och pedagogik.” kerns framtid. – (U). – Summary. // 2007, s. Landsbygdsbarn mellan tradition och moderni- 212–214. tet 1940–1960. – (U). – Summary. // 2001, s. 257. Svensson, D., I fäders spår? Längdskidåkning- 193–204. ens landskap som kulturarv. – (U). – Summary. 238. Sjöberg, T., Damkonditorier och herrkaféer. // 2013, s. 193–212. Borgerliga kvinnors och mäns skilda rum i 258. Swahn, J.-Ö., Arvet från von Sydow. En betrak- 1890-talets Stockholm. – (U). – Summary. // telse i anledning av ett halvsekeljubileum. – (U). 1998, s. 140–153. – Zusammenfassung. // 1996, s. 97–116. 239. Sjögren, A., Från etnicitet till vardag hos ung- 259. Szabó, M., Byordningar som medel att förbättra turkarna. – (Ög). // 1995, s. 111–115. jordbruket. – (Ög). // 1993, s. 10–16. 240. Sjöholm, C., Mördarjakt i Ystad. – (U). – Sum- 260. Szabó, M., Jordbruk och natursyn. – (Ög). // mary. // 2008, s. 205–220. 1993, s. 50–54. Register 13

261. Söderlind, U., Årstafruns dagböcker. Godseko- 273. Widén, P., Kulturarvsturism innan massturis- nomi mellan marknad och självhushållning. – men. Besökare på kungliga slott ca 1750–1870. (U). – Summary. // 2014, s. 78–103. – (U). – Summary. // 2017, s. 150–162. 262. Tellström, R., Regionala kök som politiskt 274. Willén, M., Att (åter)skapa autencitet. Det för- verktyg. – (U). – Summary. // 2001, s. 205–212. ra sekelskiftets bostäder idag. – (U). – Summa- 263. Ternhag, G., Den nya visan. Om skrivande för ry. // 2016, s. 91–107. sångens skull. – (U). – Summary. // 2013, s. 1– 275. Willim, R., Återupptäckten av industrisamhäl- 10. let. – (U). – Summary. // 2005, s. 152–160. 264. Thunander, R., Trappan i Svenarum. Om själv- 276. Willim, R., Två spår. – (U). – Summary. // 2009, spillingar och deras begravning. – (U). – Sum- s. 24–27. mary. // 1996, s. 1–10. 277. Wolf, L., Artur Hazelius och Fosterländsk läs- 265. Torell, U., Att äta världen. De massproducerade ning för barn och ungdom. – (U). // 1996, s. 51– sötsakernas idévärldar i Sverige 1860–1914. – 56. (U). – Summary. // 2007, s. 1–16. 278. Wolf-Knuts, U., Vad gjorde Otto Andersson på 266. Uddenberg, N., Öppet svar till Alf Hornborg. – Orkneyöarna? Eller Otto Andersson som folklo- (D). Jfr nr 121. // 2001, s. 232–234. rist. – (U). – Summary. // 2012, s. 15–23. 267. Ulvros, E. H., Dansmästarna vid universiteten i 279. Zander, U., Statyernas krig i den väpnade fre- Uppsala och Lund. Ett nytt bildningsideal for- dens tid. Monument och nationalism i Europa mas. – (U). – Summary. // 2004, s. 65–80. 1870–1914. – (U). – Summary. // 1999, s. 65–80. 268. Wahrgren, J., Foteviken. En plats för många. – 280. Zipsane, H., Friluftsmuseerne som nationalis- (U). – Summary. // 2002, s. 141–160. mens monumenter. – (U). – Summary. // 2005, s. 269. Wall, J., Den ogudaktige prästen och de predi- 1–13. kande kvinnorna. Om folkligt reformationsmot- 281. Zipsane, H., Mellem historiebrug og kultur- stånd under Vasatiden. – (U). – Summary. // arvspædagogik. Om en debat om Wilhelm Peter- 1994, s. 1–20. son-Bergers minde i Jämtland. – (U). – Summa- 270. Wall, T., Närvaron av döda närstående. – (U). – ry. // 2009, s. 193–206. Summary. // 2015, s. 92–100. 282. Åkesson, L., Sopornas universum. – (U). – 271. Wengström, E., Swedish Design on Stage. En Summary. // 2005, s. 140–151. studie av marknadsföringen av Sverige i Europa 283. Ångström, I. L., Med Luther bakom ryggen. och europeiseringen av svensk kultur. – (U). – Om några Lutherporträtt från 1600-talet i Väs- Summary. // 2002, s. 193–211. terås stift. – (U). – Zusammenfassung. // 1995, s. 272. Westberg Broström, A., Ung men inte ung- 33–47. domlig. Barn- och ungdomsdiskurser inom och 284. Ångström-Grandien, I. L., Andreas Lindblom i samband med den svenska scoutrörelsen. – (U). och medeltiden. – (U). – Summary. // 2004, s. – Summary. // 2011, s. 13–27. 81–91. 14 Register RECENSERAD LITTERATUR

285. Adjam, M., Minnesspår. Hågkomstens rum och äggen vita. Skillingtryck om brott och straff rörelse i skuggan av flykt. – Höör 2017. – (Na). 1708–1937. Utgivna och kommenterade av – Kyrre Kverndokk. // 2017, s. 220–223. Hans Andersson. – Uppsala 2006. – (R). – Anni- 286. Adolfsson, M., Fäderneslandets Kännedom. ka Nordström. // 2008, s. 121–122. Om svenska ortsbeskrivningsprojekt och äm- 297. Aldskogius, H., Leksand, Leksand, Leksand. En betsmäns folklivsskildringar under 1700- och studie av ishockeyns betydelse för en bygd. – 1800-talet. – Stockholm 2000. – (Na). – Anders Hedemora 1993. – (Ög). – Sune Björklöf. // Salomonsson. // 2000, s. 166–169. 1993, s. 93. 287. Adressat okänd. Framtidens museiföremål. 298. Alfred Dalin, folkbildare och skolbyggare. Red. av Anders Björklund och Eva Silvén-Gar- Red. av Jan Förander. – Huskvarna 2015. – (R). nert. – Stockholm 1996. – (R). – Kerstin Arca- – Bert Mårald. // 2016, s. 189–191. dius. // 1997, s. 193–194. 299. Alftberg, Å., Vad är det att åldras? En etnolo- 288. Agnidakis, P., Rätten till platsen. Tillhörighet gisk studie av åldrande, kropp och materialitet. – och samhörighet i två lokala industrisamhällen Lund 2012. – (Na). – Beatriz Lindqvist. // 2012, under omvandling. – Höör 2013. – (Na). – Kata- s. 227–232. rina Saltzman. // 2014, s. 37–40. 300. Alkoholismen och kulturen. Red. av Anders 289. Agrarhistoria. Red. av Bengt M. P. Larsson, Gustavsson. – Uppsala 1998. – (R). – Tordis Mats Morell och Janken Myrdal. – Stockholm Dahllöf. // 2001, s. 57–58. 1997. – (R). – Anders Perlinge. // 1998, s. 183– 301. Almevik, G., Byggnaden som kunskapskälla. – 185. Göteborg 2012. – (Na). – Terje Planke. // 2012, 290. Ahlberg, N., Stadens mönster – de historiska s. 91–94. kartorna berättar. – Stockholm 1998. – (No). – 302. Almgren Mason, S., Life in the Labyrinth. A re- Birgitta Svensson. // 1998, s. 256. flexive Exploration of Research and Politics. – 291. Ahlbeck-Rehn, J., Diagnosticering och disci- Umeå 2002. – (Na). – Kristina Gustafsson. // plinering. Medicinsk diskurs och kvinnligt van- 2002, s. 223–226. sinne på Själö hospital 1889–1944. – Åbo 2006. 303. Alzén, A., Fabriken som kulturarv. Frågan om – (Na). – Lars-Eric Jönsson. // 2008, s. 49–50. industrilandskapets bevarande i Norrköping 292a. Ahrland, Å., Trädgårdsväxter i historiska käl- 1950–1985. – Stockholm/Stehag 1996. – (Na). – lor. En metodstudie av källmaterialet kring Carina Kullgren. // 1997, s. 232–234. Övedskloster. – Alnarp 1998. – (R). – Kjell 304. Amalgamations. Fusing Technology and Cul- Lundquist. // 2000, s. 186–188. ture. Red. av Susanne Lundin och Lynn Åkes- 292b. Ahrland, Å., Den osynliga handen. Trädgårds- son. – Lund 1999. – (R). – Birgitta Meurling och mästaren i 1700-talets Sverige. – Stockholm Anci Norlén. // 2001, s. 239–241. 2006. – (R). – Elisabeth Mansén. // 2007, s. 182– 305. Ambjörnsson, F., Rosa. Den farliga färgen. – 184. Stockholm 2011. – (R). – Kristina Gustafsson. 293. Ahrne, G., Roman, C., & Franzén, M., Det so- // 2012, s. 252–254. ciala landskapet. En sociologisk beskrivning av 306. Ambjörnsson, R., Tokstollen och andra idé- Sverige från 50-tal till 90-tal. – Göteborg 1996. historier. – Stockholm 1995. – (Ög). – Christer – (R). – Fredrik Miegel. // 1997, s.107–109. Eldh. // 1996, s. 27–28. 294. Akademisk kultur. Vetenskapsmiljöer i kultur- 307. Ambjörnsson, R., Mitt förnamn är Ronny. – analytisk belysning. Red. av Britta Lundgren. – Stockholm 1996. – (Ög). – Tordis Dahllöf. // Stockholm 2002. – (R). – Birgitta Meurling. // 1996, s. 91–92. 2003, s. 43–45. 308. Ambjörnsson, R., Den hemliga trädgården. Om 295. À la mode. Mode mellan konst, kultur och kom- trädgårdar i litteratur och verklighet. – Stock- mers. Red. av Ida de Wit Sandström och Cecilia holm 2015. – (R). – Carina Sjöholm. // 2015, s. Fredriksson. – Göteborg och Stockholm 2016. – 137–139. (R). – Lisa Svensson. // 2017, s. 231–234. 309. Amft, A., Sápmi i förändringens tid. En studie 296. Aldrig kommer duvungar blå utav korp- av svenska samers levnadsvillkor under 1900-ta- Register 15

let ur ett genus- och etnicitetsperspektiv. – Umeå 324. Andersson, Å., Berg, M., & Natland, Å., Där 2000. – (Na). – Ebba Lisberg Jensen. // 2001, s. hemma, här borta. Möten med Orienten i Sveri- 114–117. ge och Norge. – Stockholm 2001. – (R). – Maria 310. Ammert, N., Det osamtidigas samtidighet. Hi- Zackariasson. // 2002, s. 55–56. storiemedvetande i svenska historieläroböcker 325. Andréasson, H., Resenärer i bilsamhället. Var- under hundra år. – Lund 2008. – (Na). – Ingrid dagligt resande i kulturell belysning. – Göteborg Nordström. // 2009, s. 166–168. 2000. – (Na). – Annette Rosengren. // 2001, s. 311. Anagrius, T., Keramik från Kvidinge. – Kvi- 46–49. dinge 2007. – (No). – Birgitta Castor. // 2008, s. 326. Andrén, A., Mellan ting och text – En intro- 192. duktion till de historiska arkeologierna. – 312. Andersson, F., Med historien i ryggen. Om den Stockholm/Stehag 1997. – (R). – Dominic arkeologiska uppgiften. – Uppsala 2005. – (Na). Ingemark. // 1999, s. 44–45. – Fredrik Fahlander. // 2005, s. 237–240. 327. Angel Øygarden, G., Den brukne neses este- 313. Andersson, G., Tingets kvinnor och män. Ge- tikk. En bok om boksing. – Uppsala 2000. – nus som norm och strategi under 1600- och (Na). – Mats Hellspong. // 2001, s. 229–231. 1700-tal. – Uppsala 1998. – (Na). – Inger Löv- 328. Antonsen, I. M., Prinsens Palais. – Herning krona. // 1998, s. 227–229. 1992. – (Ög). – Lis Granlund. // 1994, s. 117– 314. Andersson, G., Stadens dignitärer. Den lokala 119. elitens status- och maktmanifestation i Arboga 329. Antropologiska porträtt. Red. av Christer 1650–1770. – Stockholm 2009. – (R). – My Lindberg. – Lund 1993. – (Kb). – Mats Hellsing. // 2010, s. 57–59. Hellspong. // 1994, s. 96. 315. Andersson, I., Kvinnor mot krig. Aktioner och 330. Appel, M., & Bergenheim, Å., Reflekterande nätverk för fred 1914–1940. – Lund 2001. – forskarhandledning. Om samarbetet mellan (Na). – Ingrid Nordström. // 2002, s. 37–40. handledare och doktorand. – Lund 2005. – (No). 316. Andersson, J., Lukkarinen Kvist, M., Nilsson, – Birgitta Meurling. // 2008, s. 128. M., & Närvänen, A.-L., Att leva med tiden. 331. Arbete och redskap. Materiell folkkultur på Samhälls- och kulturanalytiska perspektiv på ål- svensk landsbygd före industrialismen. Red. av der och åldrande. – Lund 2011. – (R). – Åsa Alft- Nils-Arvid Bringéus. 5:e upplagan. – Stockholm berg. // 2012, s. 104–105. 2003. – (No). – Margareta Tellenbach. // 2004, 317. Andersson, L. M., En jude är en jude är en ju- s. 128. de… Representationer av ”juden” i svensk 332. Arbete pågår – i tankens mönster och krop- skämtpress omkring 1900–1930. – Lund 2000. – pens miljöer. Red. av Anders Houltz, Brita (Na). – Barbro Klein. // 2002, s. 102–104. Lundström, Lars Magnusson, Mats Morell, Ma- 318. Andersson, M., Arbetslöshet och arbetsfrihet. rie Nisser och Eva Silvén. – Uppsala 2008. – (R). Moral, makt och motstånd. – Uppsala 2003. – – Björn Ohlsson. // 2009, s. 123–126. (Na). – Birgitta Svensson. // 2004, s. 105–110. 333. Arcadius, K., Museum på svenska – Länsmuse- 319. Andersson, O., Den sista rajden. Samer berättar erna och kulturhistorien. – Stockholm 1997. – om livet förr. – Östersund 2000. – (No). – An- (Na). – Annesofie Becker. // 1998, s. 31–36. drea Amft. // 2001, s. 254–255. 334. Arholma. Skärgårdskultur i förvandling. Agnes 320. Andersson, P., Vad Cilla Banck visste. En Westerbergs uppteckningar. Red. av Berit Eld- 1800-talsmänniskas världsbild. – Lund 2017. – vik. – Stockholm 1992. – (Kb). – Gertrud Gre- (R). – Henrik Ranby. // 2017, s. 122–124. nander Nyberg. // 1993, s. 126–127. 321. Andersson, R., Andersson, M., Bondjers, R., 335. Arkeologi i förorten. Berättelser från norra & Knutsson, J., Dalmåleri. Dalmålarna – deras Botkyrka. Red. av Mats Burström. – Huddinge liv och verk. – Falun 2007. – (R). – Maj-Britt An- 2008. – (R). – Bodil Petersson. // 2010, s. 123– dersson. // 2008, s. 233–235. 124. 322. Andersson, T., Kung Fotboll. Den svenska fot- 336. Arkeologin & livet. Ett dubbelporträtt av paret bollens kulturhistoria från 1800-talets slut till Agda och Oscar Montelius genom deras brev- 1950. – Stockholm/Stehag 2002. – (Na). – växling 1870–1907. Red. av Patrik Nordström. – Samuel Edquist. // 2002, s. 173–175. Stockholm 2014. – (R). – Mats Hellspong. // 323. Andersson, Å., Inte samma lika. Identifikation 2014, s. 241–243. hos tonårsflickor i en multietnisk stadsdel. – 337. Arkio-Laine, L., Blomma kruka! Krukväxter- Stockholm/Stehag 2003. – (Na). – Karin Salo- nas historia i Finland. – Helsingfors 1991. – monsson. // 2005, s. 223–226. (Ög). – Maria Flinck. // 1993, s. 63–64. 16 Register

338. Arkiven sjunger – nedslag i svensk musik- 355. Arvidsson, A., Folklorens former. – Lund 1999. historia. – Stockholm 2011. – (R). – Gunnar – (R). – Annika Nordström. // 2000, s. 49–50. Ternhag. // 2012, s. 110–111. 356. Arvidsson, A., Från dansmusik till konstnärligt 339. Arnberg, K., Motsättningarnas marknad. Den uttryck. Framväxten av ett jazzmusikaliskt fält i pornografiska pressens kommersiella genom- Umeå 1920–1960. – Umeå 2002. – (R). – Mats brott och regleringen av pornografi i Sverige Nilsson. // 2003, s. 52–53. 1950–1980. – Lund 2010. – (Na). – Gabriella 357. Arvidsson, A., Musik och politik hör ihop. Dis- Nilsson. // 2011, s. 165–168. kussioner, ställningstaganden och musikskapan- 340. Arnborg, G., Stigar och vägskäl. Kultur i när- de 1965–1980. – Hedemora 2008. – (R). – Petra miljö. – Stockholm 2015. – (No). – Anders Gus- Garberding. // 2010, s. 50–53. tavsson. // 2015, s. 167. 358. Arvidsson, A., Jazzens väg inom svenskt mu- 341. Arnstberg, K.-O., Fältetnologi. – Stockholm sikliv. Strategier för självständighet och erkän- 1997. – (No). – Kjell Hansen. // 1998, s. 191. nande 1930–1975. – Möklinta 2011. – (R). – 342. Arnstberg, K.-O., Svenskar och zigenare. En Gunnar Ternhag. // 2013, s. 181–182. etnologisk studie av samspelet över en kulturell 359. Arvidsson, M., & Sandström, B., Den bildskö- gräns. – Stockholm 1998. – (R). – Eva Norström. ne. Berättelsen om Bildsköne Bengtsson. – Bjär- // 1998, s. 243–245. num 2005. – (No). – Lars-Eric Jönsson. // 2006, 343. Arnstberg, K.-O., Sprawl. – Eslöv 2005. – (R). s. 64. – Lars-Eric Jönsson. // 2006, s. 125. 360. Ask, J., Lyssna till ditt hjärta. Muslimska mo- 344. Arnstberg, K.-O., Typiskt svenskt. Åtta essäer derskap och modrandets villkor i Sverige. – om det nutida Sverige. – Stockholm 2005. – (R). Stockholm 2014. – (Na). – Kristina Gustafsson. – Mats Hellspong. // 2005, s. 243–244. // 2015, s. 31–34. 345. Arnstberg, K.-O., Svenska tabun. – Stockholm 361. Aspeborg, H., Bönder och barbarer. Helsing- 2007. – (R). – Magnus Berg. // 2008, s. 169–170. borgsområdets järnålder. – Stockholm 2008. – 346. Arnstberg, K.-O., & Björklund, A., Korvbo- (R). – Lars-Eric Jönsson. // 2009, s. 254. ken. Ny upplaga. – Stockholm 2011. – (No). – 362. Asplund Ingemark, C., & Wassholm, J., Håkan Jönsson. // 2012, s. 190. Historiska sägner om 1808–09 års krig. – Hel- 347. Aronsson, P., Regionernas roll i Sveriges hi- singfors 2009. – (R). – Anders Gustavsson. // storia. – Stockholm 1995. – (R). – Markus Id- 2011, s. 115–117. vall. // 1997, s. 109–111. 363. Asplund, J., Avhandlingens språkdräkt. – Göte- 348. Aronsson, P., Historia. – Malmö 2011. – (R). – borg 2002. – (R). – Lars-Eric Jönsson. // 2003, Lars-Eric Jönsson. // 2011, s. 250–251. s. 248–249. 349. Artéus, G., Gustaviansk människosyn. – Stock- 364. Astrid Lindgrens världar i Vimmerby. En stu- holm 2013. – (R). – Anna Nilsson. // 2013, s. die om kulturarv och samhällsutveckling. Red. 189–191. av Leif Jonsson. – Lund 2010. – (R). – Richard 350. 1800-talets mediesystem. Red. av Jonas Har- Pettersson. // 2011, s. 46–48. vard och Patrik Lundell. – Stockholm 2010. – 365. A Swedish fieldtrip to the Outer Hebrides (R). – Göran Sjögård. // 2012, s. 113–115. 1934. Red. av Alexander Fenton. – Edinburgh 351. Arvastson, G., Drömmar om lufthavet. Berät- 2012. – (No). – Karin Gustavsson. // 2013, s. telsen om en kvinnlig flygare på trettiotalet. – 127. Stockholm/Höör 2012. – (R). – Inger Lövkrona. 366. Att fånga det flyktiga. Göteborgs Museum 150 // 2013, s. 46–47. år. Red. av Mats Sjölin. – Stockholm 2011. – 352. Arvastson, K., & Hammarlund-Larsson, C., (R). – Bert Mårald. // 2012, s. 249–251. Offentlighetens materia. Kulturanalytiska per- 367. Att konstruera en kvinna. Berättelser om nor- spektiv på kommunhus. – Stockholm 2003. – mer, flickor och tanter. Red. av Karin Lövgren. (R). – Eva Löfgren. // 2003, s. 183–186. – Lund 2016. – (R). – Kerstin Gunnemark. // 353. Arvets kultur. Essäer om genetik och samhälle. 2016, s. 184–185. Red. av Susanne Lundin och Lynn Åkesson. – 368. Att återupptäcka det glömda. Aktuell forsk- Lund 2000. – (R). – Anna Ljung och Birgitta ning om forntidens förflutna i Norden. Red. av Meurling. // 2002, s. 53–54. Påvel Nicklasson och Bodil Petersson. – Lund 354. Arvidsson, A., Sågarnas sång. Folkligt musice- 2012. – (R). – Anna Wallette. // 2013, s. 54–56. rande i sågverkssamhället Holmsund 1850– 369. Axelsson, C., ”En meningsfull historia?” Didak- 1980. – Umeå 1991. – (Ög). – Stefan Bohman. tiska perspektiv på historieförmedlande musei- // 1993, s. 17–21. utställningar om migration och kulturmöten. – Register 17

Växjö 2009. – (Na). – Eva Klang Eriksson. // land 1920–1945. – Lund 2006. – (R). – Petra 2010, s. 36–38. Garberding. // 2009, s. 187–190. 370. Backman, S., Den sjuke mannen. Populärkultu- 385. Bengtsson Melin, P., Medeltiden on Display. rella gestaltningar av manlig ohälsa. – Stock- Uppställningar och utställningar av äldre kyrko- holm 2005. – (Na). – Kristofer Hansson. // 2006, konst från omkring 1850 fram till idag. – Stock- s. 231–233. holm 2014. – (R). – Märit Simonsson. // 2015, s. 371. Baltic Silver. Silver treasures from Livonia, Es- 148–151. tonia and Courland. Red. av Carl Ehrnrooth, 386. Bengtsson, S., Juvander, K., & Willis, G., Med Raimo Fagerström och Elsebeth Welander- K-märkt genom Sverige. – Stockholm 1994. – Berggren. – Esbo 1991. – (Ög). – Lis Granlund. (Kb). – Gösta von Schoultz. // 1994, s. 127–128. // 1993, s. 27–29. 387. Bengtsson, Å., Nyktra kvinnor. Folkbildare, fö- 372. Barkefors, L., Knut Brodin – Musik som livs- retagare och politiska aktörer. Vita Bandet ämne. – Hedemora 2006. – (R). – Patrik Sand- 1890–1930. – Stockholm 2012. – (Na). – Eddy gren. // 2007, s. 47–48. Nehls. // 2013, s. 99–101. 373. Barndomens kulturalisering. Barnkulturforsk- 388. Benner, M. & Widmalm, S., Kunskap. – Mal- ning i Norden 1. Red. av Ulf Palmenfelt. – Åbo mö 2011. – (R). – Henrik Brissman. // 2011, s. 1999. – (No). – Barbro Johansson. // 2001, s. 251–252. 122–123. 389. Berg, L., & Holmqvist, S., I Sven Hedins fot- 374. Barndom och arbete. Red. av Ingrid Söderlind spår. – Stockholm 1993. – (Ög). – Tordis Dahl- och Kristina Engwall. – Umeå 2008. – (R). – löf. // 1994, s. 31. Kristina Gustafsson. // 2010, s. 182–185. 390. Berg, M., Seldas andra bröllop. – Göteborg 1994. 375. Barnekow, S., Erfarenheter av zen. – Nora – (Ög). – Annick Sjögren. // 1995, s. 111–115. 2003. – (Na). – Margareta Tellenbach. // 2003, 391. Berg, M., Hudud. Ett resonemang om populär- s. 173. orientalismens bruksvärde och världsbild. – 376. Barth Magnus, I., Här är spel och dans. Musik- Stockholm 1998. – (R). – Magnus Gudmunds- motiv i svenskt folkligt måleri på bonad och son. // 1998, s. 241–243. vägg. – Möklinta 2009. – (R). – Nils-Arvid 392. Berg, M., & Sunnemark, F., Politikens riktning Bringéus. // 2009, s. 246–247. och livets gång. Erfarenheter och förståelser av 377. Beck-Friis, R., Blomqvist, M., & Nordenfelt, systemskiftet i svensk politik. – Stockholm B., Dansnöjen genom tiden. – Lund 1998. – (R). 2006. – (R). – Fredrik Nilsson. // 2006, s. 183– – Mats Nilsson. // 2000, s. 118–119. 184. 378. Bedoire, F., Turist på 1800-talet. Bilder från de 393. Berg, M., J A Wadman. Hans liv, hans skalde- första tågresenärerna. – Stockholm 2016. – (R). konst och Göteborg 1814–1837. – Göteborg – Peter Ullgren. // 2016, s. 241–244. 2013. – (R). – Henrik Brissman. // 2013, s. 249– 379. Behag och begär. Kulturella perspektiv på 250. kroppens, intimitetens och sexualitetens trans- 394. Berg, M., & Wickman, J., Queer. – Malmö formationer. Red. av Lena Gerholm. – Stock- 2010. – (R). – Anna Sofia Lundgren. // 2011, s. holm 1998. – (R). – Anna Månsson. // 1999, s. 189–191. 182–184. 395. Berg, M., & Popp, J., Boken om Popp och hans 380. Bencard, M., Sölvmöbler. De Danske Kongers mamma Alice. Sjuttio års kamp för värdighet i Kronologiske Samling på Rosenborg. – Köpen- utkanten av Göteborg och Sverige. – Göteborg hamn 1992. – (Ög). – Lis Granlund. // 1993, s. 2014. – (R). – Birgitta Svensson. // 2015, s. 152– 59–61. 153. 381. Bengtsson, E.-L., Verklighetens poesi. Svenska 396. Berge, A., Sjukvårdens underklass. – Umeå genrebilder 1825–1880. – Uppsala 2000. – (Na). 2007. – (R). – Lars-Eric Jönsson. // 2008, s. – Hans Medelius. // 2001, s. 155–157. 254–256. 382. Bengtsson, E.-L., & Werkmäster, B., Kvinna 397. Bergengren, G., Med anledning av Atterbom. – och konstnär i 1800-talets Sverige. – Lund 2004. Stockholm 2004. – (No). – Hans Medelius. // – (R). – Hans Medelius. // 2005, s. 121–123. 2005, s. 191–192. 383. Bengtsson, H., Den höviska kulturen i Norden. 398. Bergenlöv, E., Lindstedt Cronberg, M., & En konsthistorisk undersökning. – Stockholm Österberg, E., Offer för brott. Våldtäkt, incest 1999. – (Na). – Dick Harrison. // 2000, s. 117. och barnamord i Sveriges historia från reforma- 384. Bengtsson, J., & Karlsson, H., Ovan stridsvim- tionen till nutid. – Lund 2002. – (R). – Birgitta let. Kungliga Musikaliska Akademien och Tysk- Meurling. // 2003, s. 241–242. 18 Register

399. Bergfeldt, B., Den teokratiska statens död. Se- medeltid och renässans. – Lund 2013. – (Na). – kularisering och civilisering i 1700-talets Stock- Gunnar Broberg. // 2013, s. 103–104. holm. – Stockholm 1997. – (Na). – Anders Gus- 415. Bergström, C., Kyrkoplatsen som socknens tavsson. // 1998, s. 43–44. centrum. – Stockholm 1992. – (Kb). – Mats 400. Berggren, J., Tullsnok – öppna bommen! Carl Hellspong. // 1994, s, 32. Michael Bellman och Tullen. – Stockholm 2003. 416. Bergström, C., Skolmostrar och läsmästare. Lä- – (R). – Anna Jakobsson. // 2004, s. 125–126. rare på landet före folkskolereformen 1842. – 401. Berggren, M., Kära Lindholmen – från slum- Stockholm 2000. – (R). – Ingrid Nordström. // kvarter till riksintresse. – Göteborg 2012. – (No). 2001, s. 182–184. – Bert Mårald. // 2013, s. 61–63. 417. Bergström, C., Stina Piper. Grevinna i 1700-ta- 402. Berggren Torell, V., För stass och stoj. Barn- lets Sverige. – Stockholm 2007. – (R). – Birgitta kläder på 1900-talet utifrån mormors minnen Meurling. // 2011, s. 182–184. och museernas material. – Göteborg 2003. – (R). 418. Bergström, C., Passion & skilsmässa. Om – Maja Jacobson. // 2004, s. 242–244. spruckna äktenskap inom högadeln vid sekel- 403. Berggren Torell, V., Folkhemmets barnkläder. skiftet 1800. – Stockholm 2013. – (R). – Peter Diskurser om det klädda barnet under 1920– Ullgren. // 2014, s. 176–178. 1950-talen. – Göteborg 2007. – (Na). – Lars- 419. Bergström, C., Mitt i byn. Med kyrkan som föl- Eric Jönsson. // 2007, s. 87–89. jeslagare genom Sveriges historia. – Stockholm 404. Bergius, B., Tal om läckerheter. Red. av Jakob 2015. – (R). – Anders Gustavsson. // 2015, s. Christensson. – Stockholm 2015. – (R). – Håkan 151–152. Jönsson. // 2016, s. 52–54. 420. Bergström, L., Gräddat. Brödkultur under 405. Berglin, E., En bonadsmålare och hans värld. järnåldern i östra Mälardalen. – Stockholm Johannes Nilsson i Breared. – Lund 2000. – 2007. – (Na). – Richard Tellström. // 2009, s. (Na). – Eva Londos. // 2000, s. 229–233. 46–49. 406. Berglund, S., & Ljuslinder, K., Humor som 421. Bergvall, C., Liv, lust och mening – om kruk- samhällsmoral. Svenskar och invandrare på den växters kulturella betydelse. – Stockholm 2007. svenska TV-humorns arena. – Lund 1999. – (R). – (Na). – Hildur Kalman. // 2007, s. 170–173. – Eva Norström. // 2000, s. 247–249. 422. Berner, B., Perpetuum Mobile? Teknikens ut- 407. Berglund, S., Vägen till vinnarcirkeln. Travhäs- maningar och historiens gång. – Lund 1999. – ten och dess människor mellan sport och spel. – (R). – Göran Sjögård. // 2000, s. 249–251. Hedemora 2006. – (Na). – Olav Christensen. // 423. Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på 2007, s. 156–159. det upplevda. Red. av Maria Eriksson. – Stock- 408. Berglund, S. O., Laurentiistiftelsen i brytnings- holm 2002. – (R). – Lars-Eric Jönsson. // 2003, tid. – Lund 2000. – (No). – Margareta Tellen- s. 188–189. bach. // 2001, s. 256. 424. Bestämma, benämna, betvivla. Kulturveten- 409. Berglund, T., Det goda faderskapet i svenskt skapliga perspektiv på kön, sexualitet och poli- 1800-tal. – Stockholm 2007. – (Na). – Lissie tik. Red. av Britta Lundgren och Lena Martins- Åström. // 2007, s. 244–246. son. – Lund 2001. – (R). – Pia Lundahl. // 2002, 410. Berglund-Lake, H., Livet äger rum. Försörj- s. 114–117. ning och platstagande i norrländska sågverks- 425. Biblia pauperum. De fattigas bibel. En rik in- samhällen. – Uppsala 2001. – (Na). – Ella Jo- spirationskälla för senmedeltiden. Ny edition hansson. // 2001, s. 110–112. med svensk översättning och kommentarer av 411. Bergman, I., Artur Hazelius. Nordiska museets Christina Sandquist. – Stockholm 2013. – (No). och Skansens skapare. – Stockholm 1999. – – Anders Gustavsson. // 2013, s. 255. (No). – Eva Kjerström-Sjölin. // 2000, s. 63. 426. Bibliographia Studiorum Uralicorum 1917– 412. Bergquist, M., En utopi i verkligheten. Koloni- 1987. – Helsingfors 1989–1990. – (Ög). – Stig rörelsen och det nya samhället. – Göteborg Appelgren. // 1993, s. 95–96. 1996. – (Na). – Anders Björklund. // 1997, s. 427. Biografiska betydelser. Norm och erfarenhet i 166–170. levnadsberättelser. Red. av Lena Marander-Ek- 413. Bergquist, M., & Kullgren, C., Två sekelslut: lund och Ann-Catrin Östman. – Hedemora 2011. 1897 och 1997. – Stockholm 1997. – (R). – Inge- – (R). – Kerstin Gunnemark. // 2012, s. 111– borg Svensson. // 1998, s. 175–177. 113. 414. Bergqvist, J., Läkare och läkande. Läke- 428. Biskop, G., Dansen för åskådare. Intresset för konstens professionalisering i Sverige under folkdansen som estradprodukt och insamlings- Register 19

objekt hos den svenskspråkiga befolkningen i becka Millhagen Adelswärd. – Malmö 2010. – Finland under senare delen av 1800-talet. – (R). – Mats Hellspong. // 2011, s. 184–186. Åbo 2012. – (Na). – Egil Backa. // 2012, s. 443. The Blackwell Encyclopedia of Industrial Ar- 173–174. chaeology. Ed. by Barrie Trinder. – Oxford 429. Biskop, G., Menuetten – älsklingsdansen. Om 1992. – (Kb). – Gösta von Schoultz. // 1993, s. menuetten i Norden – särskilt i Finlands svensk- 126. bygder – under trehundrafemtio år. – Helsing- 444. Blehr, B., En norsk besvärjelse. 17 maj-firande fors 2015. – (No). – Gunnar Ternhag. // 2016, s. vid 1900-talets slut. – Nora 2000. – (R). – Fred- 126–127. rik Nilsson. // 2001, s. 184–185. 430. Biörnstad, A., Stockholms korgmakare. – 445. Blomquist, H., & Waldetoft, D., Zimmermans Stockholm 2009. – (No). – Brita Jonsson. // hotell. Linköpings länsfängelse 1846–1946. – 2009, s. 255–256. Stockholm 1997. – (R). – Birgitta Svensson. // 431. Biörnstad, M., Kulturminnesvård och vatten- 1998, s. 247–248. kraft 1942–1980. En studie med utgångspunkt 446. Blomstrand, I., & Blomstrand, A., ”Får jag från Riksantikvarieämbetets sjöregleringsunder- åter se dig ansigte mot ansigte?” De Blomstrand- sökningar. – Stockholm 2006. – (R). – Karin ska familjebreven 1830–1952. – Lund 2010. – Gustavsson. // 2008, s. 56–57. (R). – Eva Helen Ulvros. // 2011, s. 42. 432. Bjurbom, M., De sista gruvarbetarna – slutet på 447. Bodén, D., Systemmänniskan. En studie om en tusenårig tradition. En dokumentation i text människan, automationen och det senmoderna och bild om nedläggningen av Falu Gruva. – Fa- förnuftet. – Uppsala 2016. – (Na). – Fredrik lun 2002. – (No). – Göran Hedlund. // 2003, s. Nilsson. // 2016, s. 223–226. 127–128. 448. Bohman, S., Att sätta ansikte på samhällen. Om 433. Bjurman, E. L., Catrines intressanta blekhet. kanon och personmuseer. – Stockholm 2010. – Unga kvinnors möte med de nya kärlekskraven (R). – Margrit Wettstein. // 2011, s. 105–106. 1750–1830. – Stockholm/Stehag 1998. – (Na). – 449. Bokbärare. Biblioteket, bokhandeln och anti- Angela Rundquist. // 1999, s. 105–111. kvariatet. Red. av Camilla Smedberg, Peter Ull- 434. Bjälesjö, J., Rock’n roll i Hultsfred. Ungdomar, gren och Bengt Erik Eriksson. – Stockholm festival och gemenskap. – Båstad 2013. – (Na). 2015. – (R). – Karin Gustavsson. // 2016, s. – Lars Kaijser. // 2014, s. 223–229. 191–192. 435. Björkholm, J., Immateriellt kulturarv som be- 450. Bokholm, R., Kungen av Skåne. En bok om grepp och process. Folkloristiska perspektiv på statsmannen Arvid Posse. – Lund 1998. – (R). – kulturarv i Finlands svenskbygder med folkmu- Staffan Förhammar. // 1999, s. 187–189. sik som exempel. – Åbo 2011. – (Na). – Gunnar 451. Bokholm, S., En kvinnoröst i manssamhället. Ternhag. // 2011, s. 171–173. Agda Montelius 1850–1920. – Stockholm 2000. 436. Björklund, A., Gubbar – historier och namn – (Na). – Elisabeth Mansén. // 2001, s. 153–155. från Stockholms hamn. – Stockholm 1998. – 452. Bommenel, E., Sockerförsöket. Kariesexperi- (R). – Allan T. Nilson. // 1999, s. 119–120. menten 1943–1960 på Vipeholms sjukhus för 437. Björklund, A., Hövdingens totempåle. Om kon- sinnesslöa. – Lund 2006. – (Na). – Lars-Eric sten att utbyta gåvor. – Stockholm 2016. – (R). – Jönsson. // 2007, s. 31–33. Christer Lindberg. // 2016, s. 185–187. 453. Borg, A., En vildmark av sten. Stockholm i lit- 438. Björklöf, S., Skoglunds Bygg 1891–1991. – teraturen 1897–1916. – Stockholm 2011. – (Na). Leksand 1991. – (Kb). – Mats Hellspong. // – Eva Löfgren. // 2011, s. 97–98. 1994, s. 32. 454. Borg, A., Brottsplats: Stockholm. Urban krimi- 439. Björklöf, S., Björnen. I markerna och kulturen. nallitteratur 1851–2011. – Stockholm 2012. – – Möklinta 2010. – (R). – Lars-Eric Jönsson. // (R). – Carina Sjöholm. // 2014, s. 181–183. 2011, s. 192. 455. Bortom det acceptablas gränser. Bengt Lid- 440. Björkman, J., Vård för samhällets bästa. Debat- forss och lundaradikalismen. Red. av Bengt Olle ten om tvångsvård i svensk lagstiftning 1850– Bengtsson och Gunnar Broberg. – Lund 2013. – 1970. – Stockholm 2001. – (Na). – Lars-Eric (R). – Göran Hedlund. // 2014, s. 186–188. Jönsson. // 2002, s. 46–48. 456. Bortom stereotyperna? Invandrare och inte- 441. Björkroth, M., Hembygd i samtid och framtid gration i Danmark och Sverige. Red. av Ulf He- 1890–1930. – Umeå 2000. – (Na). – Annika detoft, Bo Petersson och Lina Sturfelt. – Göte- Alzén. // 2001, s. 147–149. borg och Stockholm 2006. – (R). – Magnus 442. Björksund. En levande historia. Red. av Re- Berg. // 2007, s. 247–249. 20 Register

457. Brander Jonsson, H., Bild och fromhetsliv i holm 2005. – Arne Bugge Amundsen. // 2006, s. 1800-talets Sverige. – Uppsala 1994. – (Ög). – 112–114. Nils-Arvid Bringéus. // 1994, s. 109–111. 474. Bringéus, N.-A., Julstugor och sommarlag. Om 458. Brembeck, H., Inte bara mamma. En etnologisk ungdomens nöjesliv i Skåne i gången tid. – studie av unga kvinnors syn på moderskap, barn Stockholm 2005. – (No). – Anneli Palmsköld. // och familj. – Göteborg 1998. – (R). – Susanne 2006, s. 126. Nylund Skog. // 1999, s. 114–116. 475. Bringéus, N.-A., Carl Wilhelm von Sydow som 459. Brembeck, H., Hem till McDonald’s. – Stock- folklorist. – Uppsala 2006. – (R). – Ulf Palmen- holm 2007. – (R). – Håkan Jönsson. // 2008, s. felt. // 2007, s. 116. 244–245. 476. Bringéus, N.-A., Livets högtidsdagar. – Stock- 460. Bremer, S. Kroppslinjer. Kön, transsexualitet holm 2007. – (No). – Birgitta Meurling. // 2009, och kropp i berättelser om könskorrigering. – s. 255. Göteborg och Stockholm 2011. – (Na). – Inge- 477. Bringéus, N.-A., Åke Campbell som etnolog. – borg Svensson. // 2012, s. 97–100. Uppsala 2008. – (R). – Agneta Lilja. // 2008, s. 461. Bringéus, N.-A., Ur släktens sekretärer. – 230–231. Stockholm 1993. – (Kb). – Allan T. Nilson. // 478. Bringéus, N.-A., Den skånska smaken. En bok 1995, s. 31. om gångna tiders matvanor. – Stockholm 2009. 462. Bringéus, N.-A., Skånska kistebrev. – Lund/ – (R). – Richard Tellström. // s. 238–241. Stockholm 1995. – (R). – Maj Nodermann. // 479. Bringéus, N.-A., Bonadsmålningar av Anders 1997, s. 119–121. Eriksson i Ås. – Stockholm 2013. – (No). – An- 463. Bringéus, N.-A., Vallfärder till S:t Olof. – Lund ders Gustavsson. // 2014, s. 126–127. 1997. – (R). – Inge Löfström. // 1997, s. 243– 480. Bringéus, N.-A., Sockenbeskrivningar från 245. Malmöhus län 1828. – Lund 2013. – (R). – Karin 464. Bringéus, N.-A., Folklig fromhet. Studier i reli- Gustavsson. // 2013, s. 114–115. gionsetnologi. – Stockholm 1997. – (R). – Anna 481. Bringéus, N.-A., Örkelljungapåg och Lunda- Maria Claesson. // 1998, s. 181–183 professor. – Uppsala 2014. – (R). – Anders Gus- 465. Bringéus, N.-A., Kistebrev tryckta i Växjö. – tavsson. // 2014, s. 108–109. Stockholm 1998. – (R) – Anneli Palmsköld. // 482. Brink, L., När hoten var starka. Uppkomsten av 2001, s. 58–60. en väpnad folkrörelse. – Göteborg 2009. – (Na). 466. Bringéus, N.-A., Kistebrev tryckta i Blekinge. – Anders Gustavsson. // 2009, s. 235–237. Blekingeboken 1998. – Karlskrona 1999. – (R). 483. Broberg, G., Kattens historia. Sverige speglat i – Anneli Palmsköld. // 2001, s. 58–60. djurets öga. – Stockholm 2004. – (R). – Anders 467. Bringéus, N.-A., & Hjalmarsson, S., Gåramål- Gustavsson. // 2005, s. 188–189. ningar från Örkelljunga, Rya och Fagerhult. – 484. Broberg, G., Nattens historia. Nordiskt mörker Örkelljunga 1999. – (R). – Inger Bonge-Bergen- och ljus under tusen år. – Stockholm 2016. – (R). gren. // 2000, s. 251–253. – Agneta Lilja. // 2016, s. 251–253. 468. Bringéus, N.-A., Kistebrev tryckta i Jönkö- 485. Brodin, L., Axel Nilsson – Museiman och före- ping. – Jönköping 1999. – (R). – Anneli Palm- gångare. – Göteborg 2011. – (R). – Elisabet Sta- sköld. // 2001, s. 58–60. venow-Hidemark. // 2011, s. 244–245. 469. Bringéus, N.-A., Sven Erlandssons bonadsmål- 486. Bruket av kultur. Hur kultur används och görs ningar i Håcksviks klockaregård. – Håcksvik socialt verksamt. Red. av Magnus Öhlander. – 2002. – (R). – Anneli Palmsköld. // 2003, s. 118– Lund 2005. – (R). – Lars-Eric Jönsson. // 2006, 119. s. 243–245. 470. Bringéus, N.-A., Kistebrev tryckta av Lars Gull- 487. Brummer, M. H., Försök til et Swenskt Skogs- bransson i Varberg. – Varberg 2002. – (R). – Eli- och Jagt-Lexicon. Ny utgåva. – Stockholm sabeth Berglin. // 2003, s. 178–179. 2010. – (No). – Göran Sjögård. // 2010, s. 190– 471. Bringéus, N.-A., Västsvenska kistebrev. – Gö- 191. teborg 2003. – (R). – Elisabeth Berglin. // 2004, 488. Brundin, E., & Kjellström, R., Vargen i myt s. 251–252. och verklighet. – Stockholm 1998. – (No). – Jo- 472. Bringéus, N.-A., Lyckan kommer lyckan går. chum Stattin. // 1999, s. 63. Tankar, ord och föreställningar om lyckan. – 489. Brylla, E., Förnamn i Sverige. Kortfattat namn- Stockholm 2004. – (R). – Eva Helen Ulvros. // lexikon. – Stockholm 2004. – (No). – Charlotte 2004, s. 239–240. Hagström. // 2004, s. 189–190. 473. Bringéus, N.-A., Den kyrkliga seden. – Stock- 490. Brännberg, G. F., Målare i Medelpad 1700– Register 21

1890. – Kristianstad 2007. – (No). – Maj Noder- son i Börringe. – Lund 2005. – (No). – Anja Pe- mann och Maj-Britt Andersson. // 2007, s. 190– tersen. // 2006, s. 127–128. 191. 505. Candréus, C., De hädangångnas heraldik. En 491. Bursell, B., William Grey och Brita Tott. En be- studie av broderade begravningsfanor ca 1670– rättelse om krig och kärlek i stormaktstidens 1720. – Hedemora 2008. – (Na). – Peter Ull- Sverige. – Stockholm 2012. – (R). – Eva Helen gren. // 2011, s. 32–33. Ulvros. // 2013, s. 110–111. 506. Carelli, P., Krapperup och det feodala landska- 492. Burström, M., Samtidsarkeologi. Introduktion pet. – Nyhamnsläge 2003. – (No). – Lars-Eric till ett forskningsfält. – Lund 2007. – (R). – Bodil Jönsson. // 2005, s. 63–64. Petersson. // 2007, s. 249–252. 507. Carlestam, G., … och staden reser sig ur havet 493. Byrman, G. & Olofsson, T., Om kvinnligt och … Kartornas Gävle. En berättelse om Gävles manligt och annat konstigt i medeltida skämtbal- 550-åriga historia genom dess kartor. – Stock- lader. – Stockholm 2011. – (R). – Camilla Asp- holm 1996. – (No). – Birgitta Svensson. // 1997, lund Ingemark. // 2013, s. 186–187. s. 195. 494. Byron, R., Portraits of the Past. Bohuslän Socie- 508. Carls, L., Våp eller nucka? Kvinnors högre stu- ty in the Twentieth Century. – Göteborg 1994. – dier och genusdiskursen 1930–1970. – Lund (Ög). – Barbro Blehr. // 1995, s. 118–119. 2004. – (Na). – Agneta Lilja. // 2004, s. 96–98. 495. Båtshake, H., Lena lär lyda. Fostran och disci- 509. Carlsson Bergdahl, A., Hundra procent tjejer. plinering i svensk skola 1947–1956. – Lund Intervjuer med och om tonårstjejer. – Stockholm 2006. – (Na). – Kristina Gustafsson. // 2007, s. 2004. – (R). – Anna Sofia Lundgren. // 2005, s. 101–104. 182–184. 496. Bäck, K., Den besvärliga svärmodern – myt, 510. Carlsson, B. G., Religion, kultur och manlig ho- nidbild eller verklighet. – Klockrike 1999. – mosexualitet. Homosexualitetens kulturella (No). – Dick Harrison. // 2000, s. 189–190. strukturer. – Stockholm 2000. – (R). – Catharina 497. Bäck, K., Sverigebilden. En historia om rödfärg, Raudvere. // 2002, s. 128. tegel, trädgårdar och byggnader eller Hem och 511. Carlsson Werle, E., Vålnaden går före… Folk- hus. Bebyggelseförändringar på landsbygden tron om själen. – Stockholm 2010. – (R). – Lena 1840–1880. – Borensberg 2008. – (R). – Magnus Marander-Eklund. // 2011, s. 40–41. Berg. // 2009, s. 244–246. 512. Carlsson, I., På lögnens väg. Historiska bedrä- 498. Bäckman, M., Kön och känsla. Samlevnadsun- gerier och dokumentförfalskningar. – Lund dervisning och ungdomars tankar om sexualitet. 1999. – (R). – Sven B. Ek. // 2002, s. 189–190. – Stockholm 2003. – (Na). – Karin Salomons- 513. Carlsson, K., Den tillfälliga husmodern. Hem- son. // 2005, s. 226–230. vårdarinnekåren i Sverige 1940–1960. – Lund 499. Bäckman, M., Miljonsvennar. Omstridda plat- 2013. – (Na). – Lena Marander-Eklund. // 2015, ser och identiteter. – Göteborg och Stockholm s. 125–126. 2009. – (R). – Kristina Gustafsson. // 2010, s. 514. Carlström, A. K., På spaning i Stockholm. En 53–55. etnologisk studie av polisarbete. – Stockholm 500. Bäckström, M., Hjärtats härdar. Folkliv, folk- 1999. – (Na). – Billy Ehn. // 2000, s. 101–102. museer och minnesmärken i Skandinavien 515. Cassel-Pihl, E. H., För en långt avlägsen fram- 1808–1907. – Möklinta 2012. – (Na). – Katarina tid. En bok om Wilhelmina von Hallwyl. – Ek-Nilsson. // 2014, s. 104–105. Stockholm 2006. – (R). – Karin Gustavsson. // 501. Börjesson, M., Palmblad, E., & Wahl, T., I 2007, s. 62–64. skötsamhetens utmarker. Berättelser om väl- 516. Centergran, U., Bygdedräkter, bruk och bruka- färdsstatens sociala optik. – Stockhom/Stehag re. – Göteborg 1996. – (Na). – Bo Lönnqvist. // 2005. – (R). – Helena Hörnfeldt. // 2006, s. 120– 1998, s. 28–30. 122. 517. Christensen, O., & Eriksen, A., Hvite lögne. 502. Börnfors, L., Bankmannen. En etnologisk stu- Stereotype forestillinger om svarte. – Oslo 1992. die av yrkesvardag och yrkesidentitet 1945– – (Ög). – Ulla Lindström // 1993, s. 30–31. 1995. – Lund 1996. – (Na). – Mats Lindqvist. // 518. Christenson, P., Upptäck och bevara allmo- 1997, s. 78–87. geträdgården. – Västerås 1996. – (Ög). – Maria 503. Börnfors, L., Anor i folkupplaga. Släktforsk- Flinck. // 1996, s. 123–126. ning som folkrörelse. – Lund 2001. – (R). – Ag- 519. Christenson, P., Trädgårdsväxternas historia. – neta Lilja. // 2001, s. 241–242. Västerås 1997. – (R). – Kjell Lundquist. // 1998, 504. Börnfors, L., Bygdefotografen Martin Svens- s. 187–189. 22 Register

520. Christensson, J., Vetenskapen i provinsen – om 535. Dahlgren, A., Ett medium för visuell bildning. baronerna Gyllenstierna på Krapperup och ama- Kulturhistoriska perspektiv på fotoalbum 1850– törernas tidevarv. – Stockholm 1999. – (R). – 1950. – Göteborg och Stockholm 2013. – (R). – Mikael Sörensson. // 2000, s. 244–245. Marie Steinrud. // 2014, s. 114–115. 521. Christensson, J., Konsten att resa. Essäer om 536. Dahlgren, E. F., Fallna kvinnor. När samhällets lärda svenska resenärer. – Stockholm 2001. – bottensats skulle lära sig veta hut. – Stockholm (R). – Erik Nagel. // 2002, s. 58–59. 2013. – (R). – Inger Lövkrona. // 2014, s. 46–48. 522. Christensson, J., Landskapet i våra hjärtan. En 537. Dahlgren, S., & Florén, A., Fråga det förflutna. essä om svenskarnas umgänge och identitetssö- En introduktion till den moderna historieforsk- kande. – Lund 2002. – (No). – Birgitta Svensson. ningen. – Lund 1996. – (No). – Birgitta Svens- // 2002, s. 192. son. // 1997, s. 256. 523. Claesson, A. M., Kinesernas vänner. En analys 538. Dahllöf, T., Verkligheten i dikten. Författaren av missionens berättelser som ideologi och uto- som forskare i sin kulturmiljö. – Stockholm pi. – Jönköping 2001. – (Na). – Magnus Berg- 1994. – (Ög). – Mats Hellspong. // 1995, s. 61– quist. // 2002, s. 34–37. 62. 524. Cnattingius, A., Svenskt skogslexikon. Ny ut- 539. Dahllöf, T., ”Byta ett ord eller två…” Kun- gåva. Red. av Per Eriksson. – Stockholm 2010. – skapsmöten är kulturmöten är människomöten. (No). – Göran Sjögård. // 2010, s. 190–191. – Stockholm 1998. – (R). – Ingrid Nordström. // 525. Conradson, B., Kungsholmen öster om Frid- 2000, s. 50–51. hemsplan. – Stockholm 1994. – (Ög). – Tom G. 540. Dalmålningar i jämförande perspektiv. Före- Svensson. // 1995, s. 121–122. läsningar vid bildsymposiet i Falun och Leksand 526. Conradson, B., & Rundquist, A., Karriärkvin- den 13–16 september 1992 utgivna av Nils-Arvid nan. Myt och verklighet ur ett etnologiskt per- Bringéus och Margareta Tellenbach. – Falun spektiv.– Stockholm 1997. – (R). – Katarzyna 1995. – (Ög). – Mats Hellspong. // 1996, s. 57–60. Wolanik Boström. // 1998, s. 110–113. 541. Danielsson, E., & Ramsten, M., Räven raskar. 527. Conradson, B., Nybyggare i Bromma. Stadsde- En bok om våra sånglekar. – Stockholm 1998. – larna Nockeby och Olovslund. – Stockholm (No). – Annika Nordström. // 1999, s. 256. 2006. – (R). – Mats Hellspong. // 2008, s. 117– 542. Danielsson, E., & Ramsten, M., Du gamla, du 118. friska. Från folkvisa till nationalsång. – Stock- 528. Crafting cultural heritage. Red. av Anneli holm 2013. – (R). – Henrik Karlsson. // 2013, s. Palmsköld, Johanna Rosengren och Gunnar Al- 247–249. mevik. – Göteborg 2016. – (R). – Maja Willén. 543. Danielsson, J., Skräckskönt. Om kärleken till // 2017, s. 181–184. groteska filmer – en etnologisk studie. – Umeå 529. Craig, G. A., The Germans. – London–New 2006. – (Na). – Margareta Rönnberg. // 2007, s. York 1991. – (Kb). – Kurt Genrup. // 1993, s. 41–46. 127. 544. Danielsson, R., & Norheim, S., Granit. Sten- 530. Cserhalmi, N., Djuromsorg och djurmisshandel hoggernes historie i grenselandet. – Strömstad 1860–1925. Synen på lantbrukets djur och djur- 2003. – (R). – Anders Gustavsson. // 2003, s. plågeri i övergången mellan bonde- och industri- 250–251. samhälle. – Hedemora 2004. – (Na). – Sara 545. Daun, Å., Det allmänmänskliga och det kultur- Berglund. // 2006, s. 95–97. bundna. – Stockholm 1999. – (R). – Magnus 531. Curman, J., Boktryckarn själv. J. P. Lundström Mörck. // 2002, s. 51–52. i Jönköping 1783–1868. – Stockholm 2000. – 546. Daun, Å., Med rörligt sökarljus. Den nya etno- (R). – Anneli Palmsköld. // 2002, s. 249–250. logins framväxt under 1600- och 1700-talen. En 532. Cyrus-Zetterström, U., & Ekstrand, G., personlig tidsskildring. – Stockholm/Stehag Royal Silks. – Stockholm 2004. – (R). – Anneli 2003. – (R). – Agneta Lilja. // 2004, s. 168–170. Palmsköld. // 2006, s. 58–59. 547. Daun, Å., En stuga på sjätte våningen. Svensk 533. Dahlberg, M., & Koller, L., Havsbad. Femtio- mentalitet i en mångkulturell värld. – Eslöv en svenska badpärlor. – Stockholm 2004. – (R). 2005. – (R). – Magnus Öhlander. // 2006, s. – Elisabeth Mansén. // 2005, s. 124–125. 181–183. 534. Dahlén, P., Nationens väl och kroppens fostran. 548. Daun, Å., Arv och miljö. En kulturforskares ex- En biografi om idrottsledaren, militären och ra- pedition i naturen. Tre års anteckningar i Linnés diomannen Bertil Uggla. – Malmö 2016. – (R). efterföljd. – Stockholm/Stehag 2009. – (R). – – Bert Mårald. // 2017, s. 251–253. Niclas Hagen. // 2010, s. 111–113. Register 23

549. De kyrkliga kulturarven. Aktuell forskning kommissionen i Sverige 1908–2008. Red. av och pedagogisk utveckling. Red. av Emilie Mathias Boström, Dan Lundberg och Märta Karlsmo, Jakob Lindblad och Henrik Widmark. Ramsten. – Stockholm 2010. – (R). – Patrik – Uppsala 2014. – (R). – Anders Gustavsson. // Sandgren. // 2010, s. 241–244. 2014, s. 245–246. 563. Det svenska begäret. Sekler av lyxkonsumtion. 550. Den dolda kvinnomakten. 500 år på Skarhults Red. av Paula von Wachenfeldt och Klas Ny- slott. Red. av Alexandra von Schwerin. – Stock- berg. – Stockholm 2015. – (R). – Marie Stein- holm 2014. – (R). – Marie Steinrud. // 2014, s. rud. // 2016, s. 48–50. 115–117. 564. Det urbana rummet. Red. av Gösta Arvastson. 551. Den dubbla blicken. Historia i de nordiska sam- – Göteborg 1999. – (R). – Elisabeth Högdahl. // hällena kring sekelskiftet 1900. Red. av Harald 2000, s. 183–185. Gustafsson, Fredrik Persson, Charlotte Tornbjer 565. Det var dans i Folkets park. Minnen från den och Anna Wallette. – Lund 2007. – (R). – Bar- svenska folkparken. Red. av Eva Dahlström, Bo bro Blehr. // 2010, s. 59–60. E. I. Fransson och Göran Henriksson. – Örebro 552. Den feminina textilen. Makt och mönster. Red. 2004. – (No). – Lars-Eric Jönsson. // 2005, s. av Birgitta Svensson och Louise Waldén. – 190. Stockholm 2005. – (R). – Lizette Gradén. // 566. Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och li- 2006, s. 250–253. dande. Red. av Gunilla Hallerstedt. – Göteborg 553. Den högst originella fröken Charlotte Berlin. 2006. – (R). – Kristofer Hansson. // 2008, s. Red. av Ingela Bergils, Håkan Nilsson och Lu- 187–189. cas Gölén. – Ystad 2016. – (R). – Karin Gustavs- 567. Diagnos och identitet. Red. av Georg Drakos son. // 2016, s. 236–237. och Lars-Christer Hydén. – Stockholm 2011. – 554. Den mediala vetenskapen. Red. av Anders Ek- (R). – Kristofer Hansson. // 2012, s. 52–55. ström. – Nora 2004. – (R). – Malin Ideland. // 568. Dikotomier – vetenskapsteoretiska reflektio- 2005, s. 186–188. ner. Red. av Fredrik Miegel och Fredrik Schoug. 555. Den moderna barndomen och barns vardags- – Lund 1998. – (R). – Maria Andersson. // 2000, liv. Red. av Gunilla Halldén. – Stockholm 2007. s. 172–174. – (R). – Barbro Johansson. // 2007, s. 252–255. 569. Dirke, K., De värnlösas vänner – Den svenska 556. Den motsägelsefulla staden. Vardagsliv och djurskyddsrörelsen 1875–1925. – Stockholm urbana regioner. Red. av Ingemar Elander. – 2000. – (Na) – Niklas Cserhalmi. // 2001, s. 112– Lund 2001. – (R). – Ulf Stahre. // 2001, s. 250– 114. 253. 570. Douglas, C., Kärlek per korrespondens. Två för- 557. Den vackra nyttan. Om hemslöjd i Sverige. lovade par under andra hälften av 1800-talet. – Red. av Gunilla Lundahl. – Hedemora 1999. – Stockholm 2011. – (Na). – Kristina Gustafsson. (R). – Anneli Palmsköld. // 2001, s. 187–189. // 2012, s. 174–178. 558. Den väsentliga vardagen. Några diskursanaly- 571. Drakos, G., Makten över kropp och hälsa. Om tiska perspektiv på tal, text och bild. Red. av leprasjukas självförståelse i dagens Grekland. – Anna Sparrman m.fl.. – Stockholm 2009. – (R). Stockholm/Stehag 1997. – (Na). – Jonas Fryk- – Sofie Strandén. // 2010, s. 244–246. man. // 1998, s. 36–38. 559. De oskäliga kreaturen! Något om synen på 572. Drakos, G., Berättelsen i sjukdomens värld. Att lantbrukets djur de senaste 200 åren. Red. av leva med hiv/aids som anhörig i Sverige och Niklas Cserhalmi. – Stockholm 2002 – (No). – Grekland. – Stockholm/Stehag 2005. – (R). – Kristofer Hansson. // 2004, s. 188–189. Roger Qvarsell. // 2006, s. 247–248. 560. Det bekönade museet. Genusperspektiv i mu- 573. Dribe, M., Liv och rörelse. Familj och flyttning- seologi och museiverksamhet. Red. av Inga-Lill ar i 1800-talets svenska bondesamhälle. – Hede- Aronsson och Birgitta Meurling. – Uppsala mora 2003. – (R). – Inger Lövkrona och Birgitta 2005. – (R). – Magnus Gudmundsson // 2005, s. Meurling. // 2008, s. 178–181. 244–246. 574. Drugge, U., Krisbiografier. Utfattiga och 561. Det kommunikativa handlandet. Kulturella mindre fattiga. – Malmö 2007. – (R). – Eddy perspektiv på medier och konsumtion. Red. av Nehls. // 2008, s. 253–254. Erling Bjurström, Johan Fornäs och Hillevi Ga- 575. Drömmen om bilen. Fataburen 1997. Red. av netz. – Nora 2000. – (R). – Maria Zackariasson. Barbro Bursell och Annette Rosengren. – Stock- // 2002, s. 182–183. holm 1996. – (R). – Eddy Nehls. // 1997, s. 249– 562. Det stora uppdraget. Perspektiv på Folkmusik- 251. 24 Register

576. Du Rietz, P., & Ljunggren, M., Isolde av hag 2007. – (R). – Erik Ottoson. // 2009, s. 116– Singapore. På världsomsegling med bilar i las- 118. ten. – Stockholm 2001. – (R). – Markus Idvall. 591. Ehn, B., & Löfgren, O., Kulturanalytiska verk- // 2003, s. 249–250. tyg. – Malmö 2012. – (R). – Lars Kaijser. // 577. Dygdernas renässans. Red. av Eva Österberg, 2013, s. 40–43. Marie Lindstedt Cronberg och Catharina Sten- 592. Ehn, W., Mötet mellan centralt och lokalt. Stu- qvist. – Stockholm 2012. – (R). – Anders Gus- dier av uppländska byordningar. – Uppsala tavsson. // 2013, s. 245–247. 1991. – (Ög). – Mátyás Szabó. // 1993, s. 10–16. 578. Döden speglad i aktuell kulturforskning. 593. Ehrström, E. G., Minnen af en Resa från Åbo Symposieföredrag. Red. av Anders Gustavs- till Tavastland. Junii och Julii Månader År 1811. son. – Uppsala 2009. – (R). – Ritwa Herjulfs- – Helsingfors 2007. – (No). – Elisabeth Mansén. dotter. // 2011, s. 43–44. // 2008, s. 62–63. 579. Dödens riter. Red. av Kristina Söderpalm. – 594. Eidlitz Kuoljok, K., Den samiska sitan och vin- Stockholm 1994. – (Ög). – Tordis Dahllöf. // terbyarna: En utmaning. – Uppsala 2011. – (R). 1995, s. 57–59. – Patrik Lanto. // 2013, s. 50–51. 580. Edgren, H., Mercy and Justice. Miracles of the 595. Eisfeldt, S., Nilson Eisfeldt, A.-C., & Magito Virgin Mary in Finnish Medieval Wall-Paint- Brun, R., Eisfeldt. En surrealistisk familj. – ings. – Helsingfors 1993. – (Ög). – Nils-Arvid Uddevalla 2014. – (R). – Ingvar Svanberg. // Bringéus. // 1994, s. 112–114. 2015, s. 153–155. 581. Edling, N., Det fosterländska hemmet. Egna- 596. Eivergård, M., Frihetens milda disciplin. Nor- hemspolitik, småbruk och hemideologi kring se- malisering och social styrning i svensk sinnes- kelskiftet 1900. – Stockholm 1996. – (Na). – To- sjukvård 1850–1970. – Umeå 2003. – (Na). – mas Germundsson. // 1997, s. 89–91. Karin Salomonsson. // 2004, s. 37–41. 582. Edling, N., De areella näringarnas välgörare: 597. Eivergård, M., Olofsson, V., & Vallström, M., Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien och På anstalt. Andra minnen av det moderna. – Ös- dess donatorer. – Stockholm 2010. – (R). – Gö- tersund 2012. – (No). – Lars-Eric Jönsson. // ran Sjögård. // 2011, s. 186–188. 2012, s. 255. 583. Edlund, A.-C., Ett rum för dagen. En studie av 598. Ek, S. B., Polletik eller det föråldrade samhällets två kvinnors dagboksskrivande i norrländsk slingerbultar. – Uppsala 1998. – (R). – Nils-Ar- jordbruksmiljö. – Umeå 2007. – (R). – Gunnel vid Bringéus. // 1999, s. 117–119. Olsson. // 2008, s. 250–253. 599. Ek, S. B., Bergquist, M, & Lökken, K., Sta- 584. Edman, V., Sjuttonhundratalet som svenskt dens Janusansikten. Göteborgare tycker om ideal. Moderna rekonstruktioner av historiska Göteborg. – Göteborg 2002. – (R). – Agneta miljöer. – Stockholm 2008. – (R). – My Hellsing. Lilja. // 2003, s. 182–183. // 2010, s. 246–248. 600. Ekero Eriksson, K., Årstafruns dolda dag- 585. Edquist, S., En folklig historia. Historieskriv- böcker. – Stockholm 2010. – (R). – Nils-Arvid ningen i studieförbund och hembygdsrörelse. – Bringéus. // 2011, s. 41–42. Umeå 2009. – (R). – Anna Furumark. // 2011, s. 601. Eklund, P., Formsagor. – Stockholm 2011. – 118–120. (No). – Margareta Tellenbach. // 2011, s. 255– 586. Edström, A., Beckérus, Å., & Larsson, B.-E., 256. Evenemangsföretagande. – Lund 2003. – (R). – 602. Eklöf, M., Homeopati i Sverige. En kontrover- Tom O’Dell. // 2004, s. 176–177. siell medicinhistoria. – Stockholm 2014. – (R). – 587. Efter arbetet. Studier av svensk fritid. Red. av Kristofer Hansson. // 2014, s. 178–181. Peder Aléx och Jonny Hjelm. – Lund 2000. – 603. Ek-Nilsson, K., Teknikens befäl. En etnolo- (No). – Birgitta Svensson. // 2001, s. 255. gisk studie av teknikuppfattning och civilin- 588. Ehn, B., & Löfgren, O., Vardagslivets etnologi. genjörer. – Uppsala 1999. – (Na). – Karin Salo- Reflektioner kring en kulturvetenskap. – Stock- monsson. // 2000, s. 106–108. holm 1996. – (R). – Helene Brembeck. // 1997, s. 604. Ekrem, C., Lev lycklig, glöm mig ej! Minnes- 104–107. böckernas historia. – Helsingfors/Stockholm 589. Ehn, B., Vad konstigt. Om undran och oförstå- 2002. – (R). – Elisabeth Mansén. // 2004, s. 57– else. – Lund 2005. – (R). – Mats Börjesson. // 58. 2006, s. 49–50. 605. Ekrem, C., Gustavsson, P., Hakala, P., & 590. Ehn, B., & Löfgren, O., När ingenting särskilt Korhonen, M., Arkiv, minne, glömska. Arkiven händer. Nya kulturanalyser. – Stockholm/Ste- vid Svenska Litteratursällskapet i Finland 1885– Register 25

2010. – Helsingfors 2014. – (R). – Susanne 620. ”En alldeles egen och förträfflig National- Nylund Skog. // 2014, s. 188–189. Musik.” Nio författare om Svenska folk-visor 606. Ekstrand, G., Kröningsdräkter i Sverige. – från forntiden (1814–1818). Red. av Gunnar Stockholm 1991. – (Ög). – Elisabet Stavenow- Ternhag och Märta Ramsten. – Uppsala 2015. – Hidemark. // 1993, s. 29–30. (R). – Annika Nordström. // 2017, s. 184–186. 607. Ekström, A., Viljan att synas, viljan att se. 621. Enefalk, H., Skillingtryck! Historien om Medieumgänge och publik kring 1900. – Stock- 1800-talets försvunna massmedium. – Uppsala holm 2010. – (R). – Lars-Eric Jönsson. // 2011, 2013. – (R). – Gunnar Ternhag. // 2014, s. 112– s. 109–110. 114. 608. Ekström, A., & Sörlin, S., Alltings mått. Hu- 622. Englund, P., Tystnadens historia och andra es- manistisk kunskap i framtidens samhälle. – säer. – Stockholm 2003. – (R). – Lars-Eric Jöns- Stockholm 2012. – (R). – Lars-Eric Jönsson. // son. // 2004, s. 185–186. 2013, s. 58–59. 623. Engman, J., Rituell process, tradition och me- 609. Ekström, K., & Jönsson, H., På resa i matlan- dia. Socialdemokratisk första maj i Stockholm. – det. – Stockholm 2016. – (R). – Richard Tell- Stockholm 1999. – (Na). – Anne Eriksen. // ström. // 2016, s. 175–178. 1999, s. 225–228. 610. Ekström, S., Trovärdighet och ovärdighet. 624. Engström, E., Eketorps veckningar. Hur arkeo- Rättsapparatens hanterande av kvinnors anmä- logi formar tid, rum och kön. – Stockholm 2015. lan av våldtäktsbrott 1946–1950. – Hedemora – (Na). – Elisabeth Arwill-Nordbladh. // 2016, s. 2002. – (Na). – Beatriz Lindqvist. // 2002, s. 38–45. 228–232. 625. En helt annan historia. Tolv historiografiska 611. Ekström, S., Hedersmorden och orden. Berät- uppsatser. Red. av Samuel Edquist, Jörgen Gus- telser om kultur, kritik och skillnad. – Göteborg tafson, Stefan Johansson och Åsa Linderborg. – och Stockholm 2009. – (R). – Magnus Berg. // Uppsala 2004. – (No). – Håkan Berglund-Lake. 2009, s. 251–253. // 2005, s. 192. 612. Ekström von Essen, U., Folkhemmets kom- 626. Enkvist, I., Feltänkt. En kritisk granskning av mun. Socialdemokratiska idéer om lokalsamhäl- idébakgrunden till svensk utbildningspolitik. – let 1939–1952. – Stockholm 2003. – (Na). – Jan Stockholm 2000. – (R). – Ingrid Nordström. // Fredriksson. // 2004, s. 101–103. 2002, s. 253–255. 613. Elam, I., Min obetydliga beundran. Martina von 627. En ny kropp. Essäer om medicinska visioner Schwerin och den moderna läsarens födelse. – och personliga val. Red. av Susanne Lundin. – Stockholm 2004. – (R). – Marie Steinrud. // Lund 2004. – (R). – Georg Drakos. // 2007, s. 2004, s. 240–242. 185–188. 614. Elbe, B., & Elbe, L., I startgroparna. Profiler, 628. Enoksen, L. M., Runor. Historia, tydning, tolk- pionjärer och klubbar i Stockholms tidiga ning. – Lund 1998. – (R). – Henrik Williams. // idrottsliv. – Stockholm 2003. – (No). – Mats 1999, s. 247–249. Hellspong. // 2003, s. 191–192. 629. En värld för sig. Nya studier i medeltida balla- 615. Eldh, C., Den riskfyllda gemenskapen – Att der. Red. av Gunilla Byrman. – Växjö 2008. – hantera säkerhet på ett passagerarfartyg. – Lund (R). – Anne Bergman. // 2009, s. 60–61. 2004. – (Na). – Eva Gunnarsson. // 2004, s. 157– 630. Ericson, L., Svenska knektar. Indelta soldater, 160. ryttare och båtsmän i krig och fred. – Lund 1995. 616. Ellehag, C., Palatsen i Stockholm under stor- – (R). – Mats Hellspong. // 1997, s. 245–247. maktstiden. – Lund 1998. – (R). – Hans-Olof 631. Ericson, L., Svenska frivilliga. Militära uppdrag Boström. // 2000, s. 61–62. i utlandet under 1800- och 1900-talen. – Lund 617. Elmqvist, A.-M., Bengt Nordenberg: folklivs- 1996. – (R). – Ulf Zander. // 1997, s. 111–113. målaren. – Karlshamn 1994. – (Ög). – Nils-Arvid 632. Ericson, L., Lasse i Gatan. Kaparkriget och det Bringéus. // 1995, s. 22–26. svenska stormaktsväldets fall. – Lund 1997. – 618. Emanuel, M., Trafikslag på undantag. Cykeltra- (No). – Allan T. Nilson. // 1998, s. 64. fiken i Stockholm 1930–1980. – Stockholm 633. Ericson, L., Stockholms historia under 750 år. – 2012. – (Na). – Mats Hellspong. // 2013, s. 178– Lund 2001. – (R). – Birgitta Svensson. // 2002, 180. s. 247–249. 619. Emanuelsson, U., Europeiska kulturlandskap. 634. Ericson, T., & Israelsson, K., I afton dans. När Hur människan format Europa. – Stockholm en dansbiljett kostade tio öre. – Stockholm 2010. 2009. – (R). – Thomas Malm. // 2011, s. 127–128. – (No). – Patrik Sandgren. // 2011, s. 62. 26 Register

635. Ericson-Roos, C., Ingen oförarglig sångerska. och reflexivitet. Red. av Kerstin Gunnemark. – Dorothy Irving – sångerska, pedagogog, folkbil- Lund 2011. – (R). – Bo Nilsson. // 2011, s. 235– dare. – Stockholm 2016. – (No). – Gunnar Tern- 236. hag. // 2017, s. 64. 649. Etnografiska observationer. Red. av Gösta Ar- 636. Ericsson, C., Vi är alla delar av samma familj. vastson och Billy Ehn. – Lund 2009. – (R). – Patron, makten och folket vid Nyby bruk 1880– Mats Hellspong. // 2010, s. 41–43. 1940. – Stockholm 1997. – (Na). – Martin Gin- 650. Etnologiska visioner. Femton forskare reflekte- ström. // 1998, s. 224–227. rar kring sitt ämne. Red. av Lena Gerholm. – 637. Ericsson, C., Bandybaronen i folkhemmet – fa- Stockholm 1993. – (Ög). – Lars Kaijser. // 1994, miljen De Geer, bruket och folket. – Stockholm s. 114–117. 2013. – (R). – Paul Agnidakis. // 2015, s. 155– 651. Etnologiskt fältarbete. Red. av Lars Kaijser 158. och Magnus Öhlander. – Lund 1999. – (R). – Pia 638. Ericsson Wärn, K., Banbrytande mode. Från Götebo Johannesson. //1999, s. 252–254. korsett och kuvertväska till kortkort. – Stock- 652. Etnologiskt fältarbete. Red. av Lars Kaijser holm 2014. – (R). – Cecilia Fredriksson. // 2015, och Magnus Öhlander. Ny omarbetad upplaga. – s. 158–160. Lund 2011. – (No). – Gösta Arvastson. // 2012, 639. Ericsson, U., Belägrade människor – belägrade s. 125. rum. Om invandrargöranden och förorter. – 653. Fagerlund, S., Handel och Vandel. Vardagsli- Uppsala 2007. – (Na). – Magnus Berg. // 2007, vets sociala struktur ur ett kvinnoperspektiv. s. 166–170. Helsingborg ca 1680–1709. – Lund 2002. – 640. Eriksson, G., Fajanserna kring Östersjön 1. (Na). – Marie Steinrud. // 2003, s. 27–29. Manufakturerna presenteras. – Lund 1997. – 654. Falck, P., Holmquist, K., & Nodermann, M., (No). – Annika Tegnér. // 1998, s. 191–192. Tidsfodral. Svenska urfodral från fyra sekel. – 641. Eriksson, G., Skärvor av en dröm. Michael An- Stockholm 1996. – (R). – Eva Kjerström Sjölin. dreas Cöster och manufakturerna vid Pålsjö och // 1998, s. 119–120. i Växjö 1768–1779. – Lund 2002. – (R). – Ceci- 655. Falkengren, J., Djurens skepnader. Närhet och lia Engellau-Gullander. // 2003, s. 54–57. distans i diskurs och livsvärld. – Lund 2005. – 642. Eriksson, M., (Re)producing a periphery. Popu- (Na). – Irene A. Flygare. // 2006, s. 225–229. lar representation of the Swedish North. – Umeå 656. Falkheimer, J., Att gestalta en region. Källor- 2010. – (Na). – Bert Mårald. // 2011, s. 34–36. nas strategier och mediernas föreställningar om 643. Eriksson, R., Psykoteknik. Kulturell fabricering Öresund. – Göteborg och Stockholm 2004. – av personlig identitet. – Stockholm 1999. – (Na). – Birgitta Svensson. // 2000, s. 41–43. (Na). – Markus Idvall. // 2007, s. 226–229. 644. Erixon, S., Svensk folklivsforskning. Uppsatser 657. Fallberg Sundmark, S., Sjukbesök och dödsbe- 1929–1965. Red. av Karl-Olov Arnstberg. – redelse. Sockenbudet i svensk medeltida och re- Stockholm 1999. – (R). – Gösta Arvastson. // formatorisk tradition.– Skellefteå 2008. – (Na). 2000, s. 254. – Nils-Arvid Bringéus. // 2008, s. 157–158. 645. Erlandson-Hammargren, E., Från alproman- 658. Fallberg Sundmark, S., Teologi för praktiskt tik till hembygdsromantik. Natursynen i Sverige bruk. Frälsningshistoriska perspektiv på Sum- från 1885 till 1915, speglad i Svenska turistför- mula av Laurentius av Vaksala. – Skellefteå eningens årsskrifter och Nils Holgerssons under- 2014. – (No). – Anders Gustavsson. // 2015, s. bara resa genom Sverige. – Hedemora 2006. – 168–169. (Na). – Angela Rundquist. // 2009, s. 49–51. 659. Familj och kön. Etnologiska perspektiv. Red. 646. Etik och genteknik. Filosofiska och religiösa av Birgitta Meurling, Britta Lundgren och Inger perspektiv på genterapi, stamcellsforskning och Lövkrona. – Lund 1999. – (R). – Clarissa Kugel- kloning. Red. av Carl-Gustaf Andrén och Ulf berg. // 2000, s. 51–54. Görman. – Lund 2004. – (R). – Katarina Wester- 660. Farahani, F., Diasporic Narratives of Sexuality. lund. // 2005, s. 52–55. Identity Formation among Iranian-Swedish 647. Etnisk komplexitet. Nordliga länder– Kultur- Women in Sweden. – Stockholm 2007. – (Na). – vetenskapliga perspektiv. Red. av Magnus Berg, Beverly Skeggs. // 2008, s. 43–49. Riina Reinvelt och Line Alice Ytrehus. – Åbo 661. Feldmann Eellend, B., Visionära planer och 2002. – (R). – Stefan Danielsson. // 2003, s. vardagliga praktiker. Postmilitära landskap i 108–109. Östersjöområdet. – Stockholm 2013. – (Na). – 648. Etnografiska hållplatser. Om metodprocesser Fredrik Nilsson. // 2013, s. 171–173. Register 27

662. Feministiska litteraturanalyser 1972–2002. storisk og kulturell oppdagelsereise. – Oslo 2005. Red. av Åsa Arping och Anna Nordenstam. – – (R). – Anders Gustavsson. // 2006, s. 62–63. Lund 2005. – (R). – Ingrid Nordström. // 2006, 677. Flottning. Vattendragen, arbetet, berättelserna. s. 51–55. Red. av Erik Törnlund och Lars Östlund. – 663. Festmåltid och vardagsmat. Red. av Mats Stockholm 2000. – (R). – Håkan Berglund-Lake. Hellspong. – Uppsala 2006. – (R). – Gullan // 2001, s. 247–248. Gerward. // 2007, s. 55–57. 678. Flygare, I. A., Generation och kontinuitet. Fa- 664. Fiebranz, R., Jord, linne eller träkol? Genusord- miljejordbruket i två svenska slättbygder under ning och hushållsstrategier, Bjuråker 1750– 1900-talet. – Uppsala 1999. – (Na). – Maths 1850. – Uppsala 2002. – (Na). – Inger Lövkrona. Isacson. // 2000, s. 36–41. // 2003, s. 233–236. 679. Flygare, I., & Isacson, M., Jordbruket i väl- 665. Fiktion och verklighet. Mångvetenskapliga färdssamhället: 1945–2000. – Stockholm 2003. möten. – Stockholm 2016. – (R). – Ulrika – (R). – Stefan Höglin. // 2005, s. 59–61. Wolf-Knuts. // 2017, s. 243–245. 680. Folkhemmets rum 1–5. Red. av Kristina Lund. 666. Fioretos, I., Möten med motstånd. Kultur, klass, – Stockholm 2013. – (R). – Kristina Gustafsson. kropp på vårdcentralen. – Lund 2009. – (Na). – // 2014, s. 48–51. Anna Hagborg. // 2010, s. 99–100. 681. Folk i fest – traditioner i Norden. Red. av 667. Fioretos, I., Hansson, K., & Nilsson, G., Vård- Jan-Öjvind Swahn. – Höganäs 2000. – (No). – möten. Kulturanalytiska perspektiv på möten Margareta Tellenbach. // 2002, s. 256. inom vården. – Lund 2013. – (R). – Eddy Nehls. 682. Folkkultur i fokus. Red. av Maj Reinhammar. – // 2013, s. 235–237. Uppsala 2009. – (R). – Ulrika Wolf-Knuts. // 668. Fiskafänge och fiskares samtal av Petar Hek- 2010, s. 174–175. torovic. Svensk tolkning av Ulla-Britt Frankby, 683. Folkliga svenska koraler från Gammal- Gunnar Jacobsson och Bengt A. Lundberg. – svenskby och Estland. Samlade av Olof An- Göteborg 1994. – (Ög). – Ebbe Schön. // 1996, s. dersson. Nyutgåva. – Hedemora 2003. – (No). – 31–32. Patrik Sandgren. // 2008, s. 126. 669. Fjæstad, M., Visionen om outtömlig energi. 684. Folkloristikens aktuella utmaningar. Vänbok Bridreaktorn i svensk kärnkraftshistoria 1945– till Ulf Palmenfelt. Red. av Owe Ronström, 80. – Hedemora 2010. – (Na). – Göran Sjögård. Georg Drakos och Jonas Engman. – Visby 2013. // 2011, s. 101–104. – (R). – Inger Lövkrona. // 2013, s. 119–125. 670. Fjellström, C., & Liby, H., Det svenska julbor- 685. Formark, B., Den välsituerade flickan. Om det. Rötter, riter och rätter från år 1000 till 2000. den svenska flickscoutrörelsens historia 1910– – Stockholm 2000. – (R). – Veronica Abnersson. 1940. – Lund 2010. – (Na). – Ann-Charlotte // 2001, s. 242–243. Münger. // 2011, s. 92–95. 671. Fjellström, P., Kvinnoliv och måltidsglädje. 686. Forsberg, L., Stormaktstidens Stockholm tar Kosthåll och resurser inom det nordliga rummet. gestalt. Gaturegleringen i Stockholm 1625– – Umeå 2002. – (R). – Ingrid Nordström. // 1650. – Stockholm 2001. – (Na). – Birgitta 2003, s. 111–113. Svensson. // 2002, s. 175. 672. Flera fält i ett. Socialantropologer om translo- 687. Forsemalm, J., Bodies, Bricks and Black kala fältstudier. Red. av Ulf Hannerz. – Stock- Boxes. Power Practices in City Conversion. – holm 2001. – (R). – Eva Norström. // 2002, s. Göteborg 2007. – (Na). – Elisabeth Högdahl. // 123–125. 2008, s. 223–226. 673. Flicka i blått. Vänbok till Birgit Rausing. Redi- 688. Framme, G., Jordrannsakning och skattlägg- gerad av Birgitta Olofsson. – Stockholm 2004. – ning i Bohuslän 1662–1666. – Göteborg 1999. – (No). – Mats Hellspong. // 2006, s. 128. (No). – Janken Myrdal. // 2000, s. 63–64. 674. Flinck, M., Tusen år i trädgården. Från sörm- 689. Franck, E., Giv mig, min son, ditt hjärta. – ländska herrgårdar och bakgårdar. – Stockholm/ Stockholm 2013. – (R). – Bert Mårald. // 2014, Södertälje 1994. – (Ög). – Jonas Berg. // 1995, s. s. 123–124. 94–95. 690. Fransson, P., Landskapet som lärobok. Regio- 675. Flinck, M., Historiska trädgårdar. Att bevara ett nalitet och medborgarfostran i Jämtland kring föränderligt kulturarv. – Stockholm 2013. – (R). sekelskiftet 1900. – Lund 2010. – (Na). – Bert – Anna Andréasson. // 2014, s. 246–248. Mårald. // 2011, s. 98–101. 676. Flo, S. B., & J., Det norske Båhuslen og Norges 691. Franzén A., Skiftenas skede. Laga skiftets ukjente hovedstad Konghelle (Kungälv). En hi- handlingar som källmaterial för byggnadshisto- 28 Register

riska studier med exempel från Småland 1828– 707. Frängsmyr, T., Svensk idéhistoria. Bildning 1927. – Jönköping 2008. – (Na). – Gösta Arvast- och vetenskap under tusen år. Del I och II. – son. // 2009, s. 229–233. Stockholm 2000. – (R). – Elisabeth Mansén. // 692. Franzén, M., Den folkliga staden. Söderkvarter 2001, s. 56. i Stockholm mellan krigen. – Lund 1992. – (Ög). 708. Fröberg, J., Masonit. De oanade möjligheternas – Mats Hellspong. // 1993, s. 123–126. material. – Stockholm 2004. – (No). – Lars-Eric 693. Fredin. I., ”I skuggan av Halmstadgruppen.” Jönsson. // 2005, s. 191. Konstnären Arvid Carlson och Hallandsringen. 709. Fröhlig, F., Painful legacy of World War II: – Göteborg 2001. – (Na). – Hans Medelius. // Nazi forced enlistment. Alsatian/Mosellan Pri- 2003, s. 97–100. soners of War and the Soviet Prison Camp of 694. Fredriksson, C., Ett paradis för alla. Epa mellan Tambov. – Stockholm 2013. – (Na). –Susanne folkhem och förförelse. – Stockholm 1998. – Nylund Skog. // 2013, s. 229–231. (Na). – Magnus Bergquist. // 1998, s. 213–218. 710. Fyrtiotalisterna och maten. Red. av Helene 695. Fredriksson, C., Mode. – Malmö 2012. – (R). – Brembeck. – Stockholm 2010. – (R). – Håkan Lisa Svensson. // 2013, s. 182–184. Jönsson. // 2010, s. 117–118. 696. Fredriksson, J., Politisk kultur och samhällsen- 711. Fägerborg, E., Miljoner och my. Kunskapssyn gagemang. En etnologisk studie av den parla- och tänkande på en verkstadsindustri. – Stock- mentariska vardagen. – Stockholm 2003. – (Na). holm 1996. – (Na). – Gösta Arvastson. // 1997, – Jill Onsér-Franzén. // 2005, s. 26–28. s. 59–62. 697. Fridell, S, & Svanberg, I., Däggdjur i svensk 712. Fönster mot Europa. Platser och identiteter. folklig tradition. – Stockholm 2007. – (R). – Pat- Red. av Kjell Hansen och Karin Salomonsson. rik Sandgren. // 2008, s. 247. – Lund 2001. – (R). – Eva Wolf. // 2003, s. 45– 698. Frihammar, M., Ur svenska hjärtans djup. Re- 47. produktion av samtida monarki. – Stockholm 713. Föreställda finlandssvenskheter. Intersektio- 2010. – (Na). – Bo Nilsson. // 2010, s. 105–107. nella perspektiv på det svenska i Finland. Red. 699. Friluftshistoria. Från ”härdande friluftslif” till av Sven-Erik Klinkmann, Blanka Henriksson ekoturism och miljöpedagogik. Red. av Klas och Andreas Häger. – Helsingfors 2017. – (R). – Sandell och Sverker Sörlin. – Stockholm 2000. – Anders Gustavsson. // 2017, s. 234–236. (No). – Birgitta Svensson. // 2001, s. 255. 714. Förgängligheter. Åtta essäer. Red. av Mikael 700. Fritidskulturer. Red. av Leif Berggren. – Lund Askander. – Lund 2009. – (R). – Magnus Berg. 2000. – (No). – Birgitta Svensson. // 2001, s. // 2009, s. 183–184. 255. 715. Förmoderna livshållningar. Dygder, värden 701. Fritz von Dardel och Kungl. Svea Livgarde. och kunskapsvägar från antiken till upplysning- Red. av Sven Tiberg. – Stockholm 2013. – (No). en. Red. av Marie Lindstedt Cronberg och Ca- – Mats Hellspong. // 2014, s. 64. tharina Stenqvist. – Lund 2008. – (R). – Nils G. 702. Frykman, J., Ljusnande framtid! Skola, social Holm. // 2009, s. 174–175. mobilitet och kulturell identitet. – Lund 1998. – 716. Förändringar. Tio kvinnor skriver om cancer. (R). – Tordis Dahllöf. // 1998, s. 239–241. Red. av Dan Waldetoft. – Stockholm 2000. – 703. Frykman, J., & Hansen, K., I ohälsans tid. (No). – Anna Ljung. // 2001, s. 123–124. Sjukskrivningar och kulturmönster i det samtida 717. Gamla visor, ballader och rap. Från muntlig Sverige. – Stockholm 2009. – (R). – Mikael Ei- förmedling till publicering på nätet. Red. av vergård. // 2009, s. 178–180. Boel Lindberg. – Möklinta 2013. – (R). – Dan 704. Frykman, J., Berörd. Plats, kropp och ting i fe- Lundberg. // 2014, s. 111–112. nomenologisk kulturanalys. – Stockholm 2012. 718. Ganetz, H., Gavanas, A., Werner, A. & Huss, – (R). – Gösta Arvastson. // 2013, s. 104–107. H., Rundgång. Genus och populärmusik. – Gö- 705. Frågelistan som källa och metod. Red. av teborg och Stockholm 2009. – (R). – Petra Gar- Charlotte Hagström och Lena Marander-Eklund. berding. // 2011, s. 49–52. – Lund 2005. – (R). – Annika Nordström. // 719. Garberding, P., Musik och politik i skuggan av 2006, s. 111–112. nazismen. Kurt Atterberg och de svensk-tyska 706. Frågelist och berättarglädje. Om frågelistor musikrelationerna. – Lund 2007. – (Na). – Gun- som forskningsmetod och folklig genre. Red. av nar Ternhag. // 2008, s. 40–42. Bo G. Nilsson, Dan Waldetoft och Christina 720. Garberding, P., Vetenskap mellan diktatur och Westergren. – Stockholm 2003. – (R). – Nils-Ar- demokrati. Svensk och tysk folklivsforskning i vid Bringéus. // 2004, s. 55–57. skuggan av nazismen och det kalla kriget. – Mal- Register 29

mö 2015. – (R). – Anders Gustavsson. // 2015, s. 736. Glaser, J., Fotboll från Mielke till Merkel. – 132–134. Malmö 2015. – (Na). – Lars-Eric Jönsson. // 721. Garnert, J., Anden i lampan. Etnologiska per- 2015, s. 212–213. spektiv på ljus och mörker. – Stockholm 1993.– 737. Globala familjer. Transnationell migration och (Ög). – Jonas Frykman. // 1993, s. 117–123. släktskap. Red. av Marita Eastmond och Lisa 722. Garnert, J., Hallå! Om telefonens första tid i Åkesson. – Hedemora 2008. – (R). – Kristina Sverige. – Lund 2005. – (R). – Göran Sjögård. Gustafsson. // 2009, s. 180–183. // 2005, s. 241–243. 738. Grændse som skiller ej! Kontakt över Öre- 723. Garnert, J., Ut ur mörkret. Ljusets och belys- sund under 1900-talet. Red. av Kjell Å. Mo- ningens kulturhistoria. – Lund 2016. – (R). – déer. – Köpenhamn 2007. – (R). – Jesper Falk- Mats Hellspong. // 2017, s. 50–52. heimer. // 2009, s. 121–123. 724. Gatan är vår! Ritualer på offentliga platser. 739. Graff, O., ”Om kjæresten min vil jeg joike.” Red. av Barbro Klein. – Stockholm 1995. – Undersøkelser over en utdødd sjøsamisk joike- (Ög). – Jochum Stattin. // 1996, s. 60–61. tradisjon. – Karasjok 2004. – (R). – Alf Arvids- 725. Gatehus och gatehusfolk i skånska godsmiljö- son. // 2007, s. 64. er. Red. av Christer Lundh och Kerstin Sund- 740. Grahn, W., ”Känn Dig Själf”. Genus, historie- berg. – Lund 2002. – (R). – Sven B. Ek. // 2003, konstruktion och kulturhistoriska museirepre- s. 115–116. sentationer. – Linköping 2006. – (Na). – Inger 726. Geijer, A., Franzén, A.-M., & Nockert, M., Lövkrona. // 2007, s.217–220. Drottning Margaretas gyllene kjortel i Uppsala 741. Grinell, K., Att sälja världen. Omvärldsbilder i domkyrka. – Stockholm 1994. – (Ög). – Gertrud svensk utlandsturism. – Göteborg 2004. – (Na). – Carina Sjöholm. // 2006, s. 167–169. Grenander Nyberg. // 1995, s. 29–30. 742. Grundberg, J., Historiebruk, globalisering och 727. Geijer, A., Ur textilkonstens historia. Fjärde kulturarvsförvaltning. Utveckling eller konflikt? upplagan med tillägg och efterskrift. – Hedemo- – Göteborg 2000. – (Na). – Karin Gustavsson. // ra 2006. – (R). – Lizette Gradén. // 2008, s. 119– 2004, s. 224–226. 121. 743. Grundberg, M., Ceremoniernas makt. Makt- 728. af Geijerstam, J., Miljön som minne – att göra överföring och genus i Vasatidens kungliga ce- historien levande i kulturlandskapet. – Stock- remonier. – Lund 2005. – (Na). – Erland Sell- holm 1998. – (No). – Birgitta Svensson. // 1998, berg. // 2006, s. 234–237. s. 256. 744. Grundtvig – Nyckeln till det danska? Red. av 729. Gene Technology and Economy. Red. av Su- Hanne Sanders och Ole Vind. – Göteborg och sanne Lundin och Lynn Åkesson. – Lund 2002. Stockholm 2003. – (No). – Anders Gustavsson. – (R). – Jakob Wenzer. // 2003, s. 122–124. // 2004, s. 191–192. 730. Genrup, K., m.fl., Mat och måltidsseder på 745. Gränsmöten. Kulturhistorisk antologi för Bo- Gotland. – Visby 1992. – (Ög). – Ingrid Nord- huslän, Dalsland och Østfold. Red. av Rolf Da- ström. // 1994, s. 82–85. nielsson och Anders Gustavsson. – Strömstad 731. Gerber, S., Öst är Öst men Väst är bäst. Östtysk 1999. – (No). – Allan T. Nilson. // 2000, s. 191. identitetsformering i det förenade Tyskland. – 746. Gräslund, B., Arkeologisk datering. – Lund Stockholm 2011. – (Na). – Markus Idvall. // 1996. – (No). – Dominic Ingemark. // 1997, s. 2011, s. 158–163. 195–196. 732. Gerdehag, P., Landet som inte längre är. – Karl- 747. Gräslund, P., Kråkmaröborna – skärbor i Gryts stad 2016. – (No). – Lars-Eric Jönsson. // 2017, socken. – Grönsö 2003. – (No). – Margareta s. 63. Tellenbach. // 2004, s. 64. 733. Gerward, G., Majgrevefesten. En kulturhisto- 748. Gudmundsson, M., Tarot. New Age i bild och risk analys. – Stockholm 1996. – (Ög). Jfr nr 85 berättelse. – Stockholm 2001. – (Na). – Georg och 153. – Mats Hellspong. // 1996, s. 117–122. Drakos. // 2002, s. 31–34. 734. Gidlund, K., Släpp skrivandet loss! Bokutgiv- 749. Gunnarsson, D., Gäst i Sverige. Sanningsregi- ningens nya villkor. – Hedemora 2006. – (R). – mer, villkorade själv(re)presentationer och na- Magdalena Tellenbach Uttman. // 2007, s. 124– tionell tillhörighet vid moskévisningar i Stock- 125. holm. – Stockholm 2016. – (Na). – Linda Berg. 735. Gillberg, Å., En plats i historien. Nils Niklas- // 2017, s. 38–41. sons liv och arbete. – Göteborg 2001. – (Na). – 750. Gunnarsson, M., Please be Patient. A Cultural Karin Gustavsson. // 2003, s. 100–103. Phenomenological Study of Haemodialysis and 30 Register

Kidney Transplantation Care. – Lund 2016. – Krapperup 2003. – (No). – Jakob Christensson. (Na). – Lars-Eric Jönsson. // 2017, s. 41–43. // 2004, s. 188. 751. Gunnarsson Payne, J., Systerskapets logiker. 764. Gustavsson, K., En ärans och lärdomens man. En etnologisk studie av feministiska fanzines. – Bror Emil Hildebrand och Krapperup. – Ny- Umeå 2006. – (Na). – Mats Lindqvist. // 2007, s. hamnsläge 2009. – (R). – Anna Wallette. // 2012, 235–241. s. 186–188. 752. Gunnemark, K., Hembygd i storstad. Om var- 765. Gustavsson, K., Expeditioner i det förflutna. Et- dagslivets praktik och den lokala identitetens nologiska fältarbeten och försvinnande allmoge- premisser. – Göteborg 1998. – (Na). – Anna-Ma- kultur under 1900-talets början. – Stockholm ria Åström. // 1998, s. 218–224.255. 2014. – (Na). – Eva Silvén. // 2015, s. 109–114. 753. Gunnemark, K., Minnenas galleri – om min- 766. Gustavsson, M., Makt och konstsmak. Sociala nesskåp och kulturarv. – Stockholm 2004. – (R). och politiska motsättningar på den svenska – Gunilla Kjellman. // 2004, s. 245. konstmarknaden 1920–1960. – Stockholm 2002. 754. Gunnemark, K., Ung på 50-talet. Om förälskel- – (Na). – Mats Hellspong. // 2002, s. 237–240. ser, mode och boende i en brytningstid. – Stock- 767. Gynning, M., Det ambivalenta perspektivet. holm 2006. – (R). – Gullan Gerward. // 2007, s. Eva Bonnier och Hanna Hirsch-Pauli i 1800-ta- 116–118. lets konstliv. – Stockholm 1999. – (Na). – Hans 755. Gustafsson, G., LUKA 27 om Kyrklig Sed Medelius. // 2000, s. 169–171. 2002. Materialbeskrivning, resultatredovisning, 768. Göransson, M., Materialiserade sexualiteter. analysexempel. – Lund 2006. – (R). – Anders Om hur normer framträder, förhandlas och ges Gustavsson. // 2007, s. 122–124. hållbarhet. – Göteborg och Stockholm 2012. – 756. Gustafsson, K., Muslimsk skola, svenska vill- (Na). – Ingeborg Svensson. // 2013, s. 173–175. kor – konflikt, identitet och förhandling. – Umeå 769. Götebo Johannesson, P., Mjölk, bär och eter- 2004. – (Na). – Ann Runfors. // 2005, s. 230– neller. Om genus och tillvarons mångtydighet. – 234. Stockholm 1996. – (Na). – Denise Malmberg. // 757. Gustafsson, L., Den förtrollade zonen. Lekar 1997, s. 218–223. med tid, rum och identitet under Medeltids- 770. Götebo Johannesson, P., Våga vara egen. Om veckan på Gotland. – Nora 2002. – (Na). – Bodil kvinnligt företagande. – Göteborg 2001. – (R). – Petersson. // 2005, s. 104–107. Fredrik Nilsson. // 2003, s. 51. 758. Gustavsson, A., Gravstenar i Norge och Sveri- 771. Göteborgsutställningen 1923. Hågkomster och ge som symboler för känslor, tankar och idéer i framtidsspår. Red. av Louise Brodin och Vibeke vår egen tid. En tilltagande individualitet under Carlander. – Sävedalen 2006. – (R). – Hans 1900-talet? – Oslo 2003. – (R). – Per Peterson. Medelius. // 2007, s. 184–185. // 2003, s. 254–255. 772. Götlind, A., & Kåks, H., Handbok i konsten att 759. Gustavsson, A., Bondeliv på 1800-talet. Med skriva mikrohistoria. – Stockholm 2004. – (R). – utgångspunkt i en bondes dagböcker och brev. – Bo Larsson. // 2004, s. 179–181. Oslo 2009. – (R). – Anders Perlinge. // 2010, s. 773. Hagander, S., Gärsgår’n i vårt landskap. Hant- 178–179. verk – historia – handledning. – Södertälje 1995. 760. Gustavsson, A., The folk-life artist Carl Gustaf – (R). – Örjan Kardell. // 1998, s. 53–55. Bernhardson. Portrayer of coastal life and coas- 774. Hagberg, L., När döden gästar. Svenska folkse- tal women in workday and feast day. – Oslo der och svensk folktro i samband med död och 2011. – (No). – Göran Hedlund. // 2011, s. 255. begravning. Ny utgåva. – Stockholm 2015. – 761. Gustavsson, A., Bondekultur i möte med akade- (R). – Tora Wall. // 2016, s. 120–121. mikerkulturer i Sverige och Norge. En personlig 775. Hagdahl, C. E., Kok-konsten som vetenskap pendling mellan skilda världar. – Oslo 2013. – och konst. Ny utgåva. – Stockholm 2004. – (R). (R). – Fredrik Skott. // 2014, s. 108. – Richard Tellström. // 2005, s. 45–46. 762. Gustavsson, E., Trädgårdsideal och kunskaps- 776. Hagelin, H., Kvinnovärldar och barnamord. syn. En studie av meningens uttryck med exem- Makt, ansvar och gemenskap i rättsprotokoll ca pel från Gösta Reuterswärds och Ulla Molins 1700–1840. – Göteborg 2010. – (Na). – Inger skapande handling. – Alnarp 2001. – (Na). – Ce- Lövkrona. // 2011, s. 95–96. cilia Fredriksson. // 2002, s. 44–46. 777. Hagen, N., Modern Genes. Body, Rationality 763. Gustavsson, K., ”…Min stora kärlek för allt and Ambivalence. – Lund 2013. – (Na). – Kris- hvad fornforskningen rörer.” Carl Gyllenstierna, tin Zeiler. // 2013, s. 231–234. fornforskaren på Krapperup och hans tid. – 778. Hagström, C., Man blir pappa. Föräldraskap Register 31

och maskulinitet i förändring. – Lund 1999. – etnologisk studie av långtidssjukskrivna. – (Na). – Beatriz Lindqvist. // 2000, s. 26–29. Stockholm/Stehag 2008. – (Na). – Georg Dra- 779. Hagström, C., Man är vad man heter. Namn och kos. // 2009, s. 37–41. identitet. – Stockholm 2006. – (R). – Nils-Arvid 794. Hammarlin, M.-M., I stormens öga. – Båstad Bringéus. // 2006, s. 184–186. 2015. – (R). – Agneta Lilja. // 2016, s. 114–115. 780. Hallberg, M., Etnologisk koreografi. Att följa 795. Hammarlund, A., En bön för moderniteten. ett ämne i rörelse. – Nora 2001. – (R). – Fredrik Kultur och politik i Abraham Baers värld. – Schoug. // 2002, s. 177–179. Stockholm 2013. – (R). – Bert Mårald. // 2014, 781. Halldén, G., Ett hem av solsken. Disa Beijer s. 121–123. och barnträdgården som arena för socialt arbe- 796. Hammarlund-Larsson, C., Nilsson, B. G., & te. – Stockholm 2016. – (R). – Kristina Gus- Silvén, E., Samhällsideal och framtidsbilder. tafsson. // 2017, s. 190–192. Perspektiv på Nordiska museets dokumentation 782. Hallén, L., & Hellspong, M., Svenska offi- och forskning. – Stockholm 2004. – (R). – Eva cersmässar. Mässar och mässliv. – Stockholm Löfgren. // 2005, s. 46–48. 1998. – (R). – Lars Rosander. // 1999, s. 50–51. 797. Hammarskiöld, H., & Fried, K., En gång i 783. Hallén, P., Aldman, L.-A., & Fritz, M., Krona Sverige. – Stockholm 2003. – (No). – Anna eller Klave. Utvecklingen av kreditmarknaden i Ingemark. // 2004, s. 64. Göteborg under 1800-talet. – Malmö 2015. – 798. Hammer, O., Profeter mot strömmen. Essäer (R). – Bert Mårald. // 2015, s. 232–234. om mystiker, medier och magiker i modern tid. 784. Hallingberg, G., Tidens tusende tungor. Radion – Stockholm 1999. – (No). – Magnus Gud- i Sverige från 50-tal till 90-tal. – Stockholm mundsson. // 2000, s. 128. 2000. – (No). – Patrik Lundell. // 2001, s. 255– 799. Hammergren, L., Ballerinor och barfotadansö- 256. ser. Svensk och internationell danskultur runt 785. Hallingberg, G., Moderna läsare. 1900-talets 1900. – Stockholm 2002. – (R). – Eva Helen frikyrklighet som kulturbygge. – Stockholm Ulvros. // 2003, s. 53–54. 2016. – (R). – Anders Gustavsson. // 2017, s. 61– 800. Hamran, R., Billedsamlingen i Rygnestadslof- 62. tet Valle i Setesdal. Fra senmiddelalder til refor- 786. Hallström, U., ”Nu började ett märkeligt tutan- masjon og renessanse. – Oslo 2002. – (No). – de på bruket.” Om bruksmusiken i Glasriket. – Maj Nodermann. // 2004, s. 64. Stockholm 1997. – (No). – Alf Arvidsson. // 801. Hand och penna. Sju essäer om yrken på 1998, s. 192. 1700-talet. Red. av Carin Bergström. – Stock- 787. Halvardsson, L., Svenglish 30 veckor, 30 per- holm 1996. – (R). – Birgitta Conradson. // 1998, soner, 30 frågor – en 30-årings resa genom var- s. 113–115. dagen. – Göteborg 2015. – (No). – Kerstin Gun- 802. Han, hon och huset. Om arkitektur och plane- nemark. // 2016, s. 127–128. ring i vår kulturella omnejd, skrivet under femtio 788. Hammar, B., & Rasmussen, P., Kvinnligt år av Lennart Holm. – Stockholm 1995. – (R). – mode under två sekel. – Lund 2001. – (R). – Eli- Sune Björklöf. // 1997, s. 188–191. sabet Stavenow-Hidemark. // 2001, s. 253. 803. Hanner Nordstrand, C., Göteborgs Museums 789. Hammar, B., & Rasmussen, P., Underkläder. 1800-tal. Fem decennier av kunskap och utveck- En kulturhistoria. – Stockholm 2008. – (R). – ling. – Göteborg 2008. – (R). – Richard Petters- Eva Helen Ulvros. // 2008, s. 231–233. son. // 2009, s. 247–249. 790. Hammar, I., Emancipation och religion. Den 804. Hansen, A., Ordnade hushåll. Genus och kon- svenska kvinnorörelsens pionjärer i debatt om troll i Jämtland under 1600-talet. – Uppsala kvinnans kallelse ca 1860–1900. – Stockholm 2006. – (Na). – Catarina Lundström. // 2007, s. 1999. – (Na). – Kerstin Lökken. // 2000, s. 113– 93–95. 117. 805. Hansen, K., Välfärdens motsträviga utkant. Lo- 791. Hammar, I., För freden och rösträtten: Kvin- kal praktik och statlig styrning i efterkrigstidens norna och den svensk-norska unionens sista da- nordsvenska inland. – Lund 1998. – (Na). – gar. – Lund 2004. – (R). – Barbro Blehr. // 2005, Ann-Kristin Ekman. // 1999, s. 167–170. s. 50–52. 806. Hanssen, B., Åter till Österlen – en tidig mik- 792. Hammarén, N., & Johansson, T., Identitet. – rohistoria. Agrar- och socialhistoriska texter i Stockholm 2009. – (R). – Bo Nilsson. // 2011, s. urval med en inledande biografi av Anders Per- 188–189. linge. – Stockholm 2010. – (R). – Mats 793. Hammarlin, M.-M., Att leva som utbränd. En Hellspong. // 2011, s. 124–127. 32 Register

807. Hansson, K., I ett andetag. En kulturanalytisk 822. Heldt Cassel, S., Att tillaga en region. Den re- studie av astma som begränsning och möjlighet. gionala maten i representationer och praktik. Ex- – Stockholm 2007. – (Na). – Anna Hagborg. // emplet Skärgårdssmak. – Uppsala 2003. – (Na). 2008, s. 152–154. – Richard Tellström. // 2004, s. 98–100. 808. Hansson, M., De skånska trädgårdarna och de- 823. Helgonet i Nidaros. Olavskult och kristnande i ras historia. – Lund 1997. – (R). – Eva Londos. Norden. Red. av Lars Rumar. – Stockholm 1997. // 1999, s. 49–50. – (No). – Nils-Arvid Bringéus. // 1998, s. 252– 809. Hansson, N., Nätverkspolitik. Organisering, öp- 253. penhet och kontroll i Göteborgs Sociala Forum- 824. Hellmark Lindgren, B., Pregnoscape. Den gra- process 2003–2005. – Göteborg 2008. – (Na). – vida kroppen som arena för motstridiga perspek- Jan Turtinen. // 2010, s. 221–224. tiv på risk, kön och medicinsk teknik. – Uppsala 810. Hantverk i Sverige. Red. av Bengt Nyström, 2006. – (Na). – Lena Marander-Eklund. // 2007, Arne Biörnstad och Barbro Bursell. –Stockholm s. 89–91. 1989.– (Ög). – Birgitta Skarin Frykman. // 1993, 825. Hellsing, M., Hedvig Elisabeth Charlotte. Her- s. 21–24. tiginna vid det gustavianska hovet. – Stockholm 811. Hantverkslaboratorium. Red. av Eva Löfgren. 2015. – (R). – Mats Hellspong. // 2015, s. 141– – Mariestad 2011. – (R). – Björn Magnusson 143. Staaf. // 2013, s. 249–252. 826. Hellspong, M., Den folkliga idrotten. Studier i 812. Harrison, D., Uppror och allianser. Politiskt det svenska bondesamhällets idrotter och fysiska våld i 1400-talets svenska bondesamhälle. – lekar under 1700- och 1800-talen. – Stockholm 2000. – (R). – Allan T. Nilson. // 2001, s. 175– Lund 1997. – (R). – Mathias Cederholm. // 1998, 176. s. 249–250. 827. Hellspong, M., Lindvall, K., Pergament, N., & 813. Harrison, D., Tankar om historia. – Stockholm Rundquist, A., Herrgårdsromantik och statar- 2003. – (R). – Mats Hellspong. // 2004, s. 186– elände. En studie av ideologi, kulturarv och hi- 187. storieanvändning. – Stockholm 2004. – (R). – 814. Harrison, D., & Ulvros, E. H., Historiebok för Elisabeth Mansén. // 2005, s. 44–45. kakälskare. – Lund 2003. – (R). – Richard Tell- 828. Hellspong, M., Stadion och Zinkensdamm. ström. // 2003, s. 255–256. Stockholms idrottspublik under två sekler. – 815. Hassan Jansson, K., Kvinnofrid. Synen på Stockholm 2013. – (R). – Jesper Fundberg. // våldtäkt och konstruktionen av kön i Sverige 2015, s. 51–52. 1600–1800. – Uppsala 2002. – (Na). – Inger 829. Hellwig, R., & Drummond, D., The Mouse- Lövkrona. // 2003, s. 168–172. Trap Guide. – Lank-Latum 1994. – (Ög). – Sture 816. Hedenborg, S., Det gåtfulla folket. Barns vill- Lagercrantz. // 1995, s. 62–63. kor och uppfattningar av barnet i 1700-talets 830. Hellwig, R., & Drummond, D., Trap Patents. – Stockholm. – Stockholm 1997. – (Na). – Helene Lank-Latum 1994. – (Kb). – Sture Lagercrantz. Brembeck. // 1999, s. 38–41. // 1995, s. 126. 817. Hedenborg, S., & Wikander, U., Makt och för- 831. Hembygd – någonstans i Sverige. Red. av An- sörjning. – Lund 2003. – (R). – Marie Steinrud. nica Bergdahl Carlsson och Jerk Andersson. – // 2004, s. 59–61. Stockholm 2013. – (R). – Paul Agnidakis. // 818. Hedendomen i historiens spegel. Bilder av det 2013, s. 240–241. förkristna Norden. Red. av Catharina Raudvere, 832. Henric Schartau till Fredrica Skragge-Nettel- Anders Andrén och Kristina Jennbert. – Lund bladt. Själavårdsbrev 1805–1821. Utg. av Bo 2005. – (R). – Fredrik Skott. // 2006, s. 238–240. Ahlberg. – Lund 2000. – (No). – Margareta Tel- 819. Hedlund, Hoff S., Dalkullor. En svensk märk- lenbach. // 2001, s. 256. värdighet. – Karlstad 2011. – (No). – Margareta 833. Henriksson, B., ”Var trogen i allt.” Den goda Tellenbach. // 2012, s. 63–64. kvinnan som konstruktion i svenska och fin- 820. Hedtjärn Wester, A., Män i kostym. Prinsar, landssvenska minnesböcker 1800–1980. – Åbo konstnärer och tegelbärare vid sekelskiftet 1900. 2007. – (Na). – Bengt af Klintberg. // 2008, s. – Stockholm 2010. – (Na). – Lisa Svensson. // 103–105. 2011, s. 173–175. 834. Henriksson, B., Trollen och vi. Folkliga före- 821. Heideken, C., Båten mot sjön. Om båtklubbar i ställningar i Svenskfinland. – Vasa 2012. – (No). Stockholm. – Stockholm 2006. – (R). – Hans – Bengt af Klintberg. // 2013, s. 192. Medelius. // 2007, s. 128. 835. Henriksson, G., Skiftesverk i Sverige. Ett tu- Register 33

senårigt byggnadssätt. – Stockholm 1996. – (R). med särskild inriktning på Nordiska museets eta- – Jan C. Molander. // 1998, s. 185–187. blering 1872–1919. – Linköping 2006. – (Na). – 836. Henriksson, G., Hållbart vardagsliv: Mer eller Anders Houltz. // 2007, s. 215–217. mindre energikrävande konsumtion. – Lund och 850. Historical Sources and Source Criticism. Stockholm 2004. – (Na). – Ebba Lisberg Jensen. ICTM Study Group in Historical Sources. – // 2004, s. 226–230. Stockholm 2010. – (No). – Gunnar Ternhag. // 837. Henriksson, G., Stockholmarnas resvanor – 2010, s. 255. mellan trängselskatt och klimatdebatt. – Stock- 851. Historien in på livet. Diskussioner om kultur- holm 2008. – (Na). – Olle Hagman. // 2008, s. arv och minoritetspolitik. Red. av Anne Eriksen, 226–229. Jan Garnert och Torunn Selberg. – Lund 2002. – 838. Herbertsson, J., Rättegångsgudstjänsten i Sve- (R). – Håkan Berglund-Lake. // 2004, s. 115– rige. Reglering och förändring 1684–1989. – 117. Malmö 2016. – (Na). – Anders Gustavsson. // 852. Historisk sociologi. Red. av Ulf Drugge och 2016, s. 229–230. Mats Johansson. – Lund 1997. – (R). – Ulf Zan- 839. Herholtz, Y., I glömskans land. Exkursioner i der. // 1998, s. 124–125. sentida svensk-tyska spår. – Stockholm 2014. – 853. Holmdahl, B., Tusen år i det svenska barnets (No). – Margareta Tellenbach. // 2014, s. 254– historia. – Lund 2000. – (R). – Barbro Johans- 255. son. // 2001, s. 178–180. 840. Heritage, Regional Development and Social 854. Holmquist, I., Salongens värld. Om text och Cohesion. Red. av Peter Kearns. – Östersund kön i romantikens salongskultur. – Stockholm/ 2011. – (R). – Richard Pettersson. // 2012, s. Stehag 2000. – (R). – Elisabeth Mansén. // 2000, 117–118. s. 242–244. 841. Herjulfsdotter, R., Jungfru Maria möter ormen 855. Holmqvist, K., Frans och Lars. Kärlek och – om formlers tolkningar. – Göteborg 2008. – klasskamp på 1890-talet. – Lund 2012. – (No). – (Na). – Arne Bugge Amundsen. // 2009, s. 110– Lars-Eric Jönsson. // 2012, s. 127–128. 113. 856. Holmqvist, M., Djursholm – Sveriges ledar- 842. Herjulfsdotter, R., Gravanordningar av gjut- samhälle. – Stockholm 2015. – (R). – Jenny Ing- järn. Kulturhistorisk undersökning 2012. – ridsdotter. // 2015, s. 215–218. Stockholm 2013. – (No). – Anders Gustavsson. 857. Holmstedt, S., Ett halvsekel i Stockholmstrafi- // 2014, s. 126. ken. Politik, planering och utbyggnader. – 843. Herjulfsdotter, R., Mariaväxter i folktron. – Stockholm 2012. – (R). – Ulf Stahre. // 2014, s. Skara 2013. – (No). – Anders Gustavsson. // 60–62. 2014, s. 63. 858. Holmström, R., Att ge röst. Omvärld och iden- 844. Herlitz, G., Mors dag och Halloween. Festseder titet i några nyländska folklivsberättelser. – Hel- i förändring. – Uppsala 2007. – (Na). – Anders singfors 2005. – (No). – Rauni Janser. // 2007, s. Gustavsson. // 2007, s. 159–166. 192. 845. Hermansson, K., I persuadörernas verkstad. 859. Holst Kjær, S., Sådan er det at elske. En kultur- Marknadsföring i Sverige 1920–1965. En studie analyse af parforhold. – Köpenhamn 2009. – av ord och handling hos marknadens aktörer. – (Na). – Karin Lützen. // 2009, s. 226–229. Stockholm 2002. – (Na). – Helene Brembeck. // 860. Horgby, B., Dom där. Främlingsfientligheten 2003, s. 31–34. och arbetarkulturen i Norrköping 1890–1960. – 846. Herrman, M., Förändring med förhinder. Om- Stockholm 1996. – (R). – Magnus Mörck. // vårdnadselevers beskrivning av sin yrkesförbe- 1997, s. 179–181. redande utbildning. – Göteborg 1998. – (Na). – 861. Houltz, A., Teknikens tempel. Modernitet och Finnur Magnússon. // 1999, s. 36–38. industriarv på Göteborgsutställningen 1923. – 847. Hertzberg, F., Gräsrotsbyråkrati och normativ Hedemora och Göteborg 2003. – (Na). – Lennart svenskhet. Hur arbetsförmedlare förstår en et- Zintchenko. // 2004, s. 49–50. niskt segregerad arbetsmarknad. – Stockholm 862. Hovets dräkter. Red. av Lena Rangström. – 2003. – (Na). Se nr 166. Höganäs 1994 – (Ög). – Lis Granlund. // 1996, 848. Hillén, S., Barn som medforskare – en metod s. 20–24. med potential för delaktighet. – Göteborg 2013. 863. Hugo Alfvén – liv och verk i ny belysning. – (Na). – Helena Hörnfeldt. // 2015, s. 121–125. Red. av Gunnar Ternhag och Joakim Tillman. – 849. Hillström, M., Ansvaret för kulturarvet. Studier Möklinta 2012. – (R). – Petra Garberding. // i det kulturhistoriska museiväsendets formering 2013, s. 51–54. 34 Register

864. Hult, J., & Nyström, B., Technology & In- 879. Högdahl, E., Göra gata. Om gränser och kryp- dustry. A Nordic Heritage. – Canton. Ma. – (Kb) hål på Möllevången och i Kapstaden. – Hedemo- – Gösta von Schoultz. // 1993, s. 32. ra 2003. – (Na). – Oscar Pripp. // 2005, s. 23–26. 865. Humaniora i yrkeslivet. Red. av Fredrik 880. Högdahl, E., På andra sidan Trädgårdsgatan. Schoug. – Lund 2008. – (R). – Billy Ehn. // Om Norr och Söder i förändringens Helsing- 2009, s. 118–119. borg. – Helsingborg 2007. – (No). – Karin Gus- 866. Humor och kultur. Red. av Ulf Palmenfelt. – tavsson. // 2008, s. 191–192. Turku 1996. – (R). – Inger Lövkrona. // 1997, s. 881. Höglund, B., Alla spelar spel. Sällskapsspelens 115–117. historia. – Lund 2009. – (No). – Margareta Tel- 867. Husz, O., Drömmars värde. Varuhus och lotte- lenbach. // 2009, s. 256. rier i svensk konsumtionskultur 1897–1939. – 882. Högström, E., Kalejdoskopiska rum. Diskurs, Hedemora 2004. – (Na). – Cecilia Fredriksson. materialitet och praktik i den decentraliserade // 2007, s. 39–41. psykiatriska vården. – Stockholm 2012. – (Na). 868. Hyltén-Cavallius, C., Unga tider, unga rum. 49 – Lars-Eric Jönsson. // 2012, s. 101–102. ungdomars liv och vardag. – Stockholm 1999. – 883. Högström, K., Orientalisk dans i Stockholm: (R). – Ylva Hagström. // 1999, s. 240–242. Feminiteter, möjligheter och begränsningar. – 869. Hyltén-Cavallius, C., Traditionens estetik. Spe- Stockholm 2010. – (Na). – Helena Wulff. // let mellan inhemsk och internationell hemslöjd. 2010, s. 159–162. – Stockholm 2007. – (Na). – Cecilia Fredriks- 884. Höjeberg, P., Utmaningarna mot demokratins son. // 2009, s. 100–103. skola. Den svenska lärarkåren, nazismen och 870. Hyltén-Cavallius, C., & Svanberg, F., Älskade sovjetkommunismen 1933–1945. – Lund 2016. – (Na). – Bert Mårald. // 2017, s. 46–49. museum. Svenska kulturhistoriska museer som 885. Höjeberg, P., Tröskelkvinnor. Barnafödande kulturskapare och samhällsbyggare. – Lund som kultur. – Stockholm 2000. – (R). – Susanne 2016. – (R). Jfr nr 24. – Eva Klang. // 2016, s. Nylund Skog. // 2001, s. 176–178. 234–236. 886. Hörnfeldt, H., Prima barn, helt U.A. Normalise- 871. Hyltén-Cavallius, S., Minnets spelrum. Om ring och utvecklingstänkande i svensk barnhäl- musik och pensionärskap. – Hedemora 2005. – sovård 1923–2007. – Göteborg och Stockholm (Na). – Alf Arvidsson. // 2006, s. 102–105. 2009. – (Na). – Mikael Eivergård. // 2010, s. 872. Häggström, A., Levda rum och beskrivna plat- 157–159. ser. Former för landskapsidentitet. – Stockholm 887. I andra länder. Historiska perspektiv på svensk 2000. – (Na). – Markus Idvall. // 2003, s. 93–97. förmedling av det främmande. En antologi. Red. 873. Häll, M., Skogsrået, näcken och djävulen. Ero- av Magnus Berg och Veronica Trépagny. – Lund tiska naturväsen och demonisk sexualitet i 1600- 1999. – (R). – Anna Maria Claesson. // 2000, s. och 1700-talens Sverige. – Stockholm 2013. – 179–181. (Na). – Tora Wall. // 2013, s. 175–177. 888. ICA-historien – i parti och detalj. En historisk 874. Hällgren, A. M., Skåda all världens uselhet. Vi- tillbakablick i svensk detaljhandel. – Stockholm suell pedagogik och reformism i det sena 2003. – (No). – Håkan Jönsson. // 2003, s. 192. 1800-talets populärkultur. – Möklinta 2013. – 889. Ideland, M., Dagens gennyheter. Hur massme- (Na). – Henrik Brissman. // 2014, s. 106–107. dier berättar om genetik och genteknik. – Lund 875. Här är polisen … Poliser skriver om sitt liv och 2002. – (Na). – Tove Ingebjørg Fjell. // 2002, s. arbete. Red. av Stefan Bohman och Dan Wal- 169–171. detoft. – Stockholm 1993. – (Ög). – Ann Kristin 890. Idrottens själ. Fataburen. Red. av Bo G. Nils- Carlström. // 1994, s. 94–95. son. – Stockholm 2000. – (R). – Allan T. Nilson. 876. Högardh-Ihr, C., Tre trädgårdar i Dalarna. – // 2001, s. 175–176. Lund 2005. – (No). – Elisabeth Mansén. // 2006, 891. Idvall, M., Kartors kraft. Regionen som sam- s. 64. hällsvision i Öresundsbrons tid. – Lund 2000. – 877. Högberg, A., Mångfaldsfrågor i kulturmiljövår- (Na). – Niels Kayser Nielsen. // 2000, s. 108– den. Tankar, kunskaper och processer 2002– 113. 2012. – Lund 2013. – (R). – Gösta Arvastson. // 892. I främmande hamn. Den svenska och svensk- 2014, s. 120–121. norska konsulstjänsten 1700–1985. Red. av 878. Högberg, O., Flugsvampen och människan. – Aryo Makko och Leos Müller. – Malmö 2015. – Stockholm 2003. – (R). – Ingvar Svanberg. // (R). – Marie Steinrud. // 2016, s. 246–248. 2005, s. 123–124. 893. Ihre, T., Abraham Bäck. Mannen som reforme- Register 35

rade den svenska sjukvården. – Stockholm 2012. 908. Invoking a Transnational Metropolis. The – (R). – Henrik Brissman. // 2012, s. 105–106. making of the Øresund Region. Ed. by Per Olof 894. I industrisamhällets slagskugga. Om proble- Berg, Anders Linde-Laursen och Orvar Löfgren. matiska kulturarv. Red. av Lars-Eric Jönsson – Lund 2000. – (R). – Tomas Germundsson. // och Birgitta Svensson. – Stockholm 2005. – (R). 2001, s. 60–64. – Richard Pettersson. // 2005, s. 249–251. 909. Isacsson, B., Mitt liv med finskan. – Hedemora 895. Ilmakunnas, J., Ett ståndsmässigt liv. Familjen 2006. – (R). – Rauni Janser. // 2006, s. 188–189. von Fersens livsstil på 1700-talet. – Stockholm 910. Isaksson, O., Vallonbruk i Uppland – 2012. – (R). – Mats Hellspong. // 2013, s. 111– människor och miljöer. – Stockholm 1995. – 114. (Ög). – Phebe Fjellström. // 1996, s. 89–91. 896. Individer i rörelse. Kulturhistoria i 1880-talets 911. I skuggan av Gnosjöandan. Red. av Eva Lon- Sverige. Red. av Anna Wallette och Birgitta dos. – Jönköping 2004. – (R). – Mia Marie Svensson. – Göteborg och Stockholm 2012. – Lundén. // 2006, s. 50–51. (R). – Rebecka Lennartsson. // 2012, s. 181–183. 912. Israelsson, C., Kor och människor. Nötkreaturs- 897. Industriland. Tolv forskare om när Sverige skötsel och besättningsstorlekar på torp och blev modernt. Red. av Jan af Geijerstam. – herrgårdar 1850–1914. – Hedemora 2005. – Stockholm 2008. – (R). – Birgitta Skarin Fryk- (Na). – Pernille Gooch. // 2006, s. 97–100. man. // 2009, s. 177–178. 913. Israelsson, L., Köksträdgården. Det gröna ar- 898. Industrins avtryck. Perspektiv på ett forsk- vet. – Stockholm 1996. – (Ög). – Maria Flinck. ningsfält. – Red. av Dag Arango och Brita Lund- // 1996, s. 123–126. ström. Stockholm/Stehag 2003. – (No). – Allan 914. I sulky och sadel. Trav- och galoppsportens T. Nilson. // 2004, s. 127. 1900-talshistoria. Red. av Mats Greiff och Su- 899. Inför döden. Red. av Lynn Åkesson. – Höganäs sanna Hedenborg. – Stockholm 2007. – (No). – 2006. – (R). – Anders Gustavsson. // 2009, s. Pernilla Ouis. // 2008, s. 63. 56–57. 915. I valet och kvalet. Grundläggande frågor kring 900. Ingemark Milos, A., Stockholms stadsbibliotek värdering och urval av kulturarv. Red. av Chri- och Moderna museet. En analys av arkitekturkri- stina Fredengren, Ola Wolfhechel Jensen och tik i svensk press. – Lund 2010. – (Na). – Claes Åsa Wall. – Stockholm 2012. – (R). – Stefan Caldenby. // 2010, s. 165–167. Bohman. // 2014, s. 57–60. 901. Ingmarsson, N., Inte som förr. Hembygd i rö- 916. Jacobson, M., Kläder som språk och handling. relse. – Hedemora 2002. – (R). – Annette Rosen- Om unga kvinnors användning av klädseln som gren. // 2003, s. 61–62. kommunikations- och identitetsskapande medel. 902. Ingmarsson, N., Bilkultur i Malmö. Hur en bil- – Stockholm 1994. – (Ög). – Angela Rundquist. stad blir till. – Hedemora 2004. – (R). – Lars- // 1995, s. 48–57. Eric Jönsson. // 2005, s. 174. 917. Jacobson, M., Gör kläderna mannen? Om mas- 903. Ingmarsson, N., Willim, R., & Magntorn, M., kulinitet och femininitet i unga mäns bruk av Förbisett. När vardagen glimrar till. – Stock- kläder, smycken och dofter. – Stockholm 1998. holm/Stehag 2010. – (R). – Eva Löfgren. // – (R). – Magnus Mörck. // 2000, s. 54–56. 2010, s. 238–240. 918. Jacobsson, M., Färgen gör människan. Om färg, 904. Input & output. The Process of Fieldwork, Ar- kläder och identitet från antiken till våra dagar. – chiving and Research in Folklore. Red. av Ulrika Stockholm 2009. – (R). – Maria Ekqvist. // 2011, Wolf-Knuts. – Åbo 2001. – (R). – Agneta Lilja. s. 52–53. // 2002, s. 176–177. 919. Jacobsson, B., Den sjunde världsdelen. Västgö- 905. Inspirationens skatkammer. Rom og skandi- tar och Västergötland 1646–1771. En identi- naviske kunstnere i 1800-tallet. Red. av Hanne- tetshistoria. – Stockholm 2008. – (Na). – Anna marie Ragn Jensen, Solfrid Söderlind och Wallette. // 2009, s. 163–166. Eva-Lena Bengtsson. – Köpenhamn 2003. – (R). 920. Jacobsson, R., På bokhistoriskt vis. Ouvertyrer – Hans Medelius. // 2005, s. 248–249. och utblickar. – Stockholm 1998. – (No). – Bir- 906. Inte bara Jesus. Det mångreligiösa Jönköping. gitta Svensson. // 2000, s. 191–192. Red. av Eva Londos. – Jönköping 2006. – (No). 921. Jacobsson, R., Typographic Man. Medieland- – Anders Gustavsson. // 2008, s. 126–127. skap i förändring. Studier i provinsens tryckkul- 907. Intermediala perspektiv på medeltida balla- tur. – Stockholm 2009. – (Na). – Orvar Löfgren. der. Red. av Lars Elleström. – Möklinta 2011. – // 2010, s. 97–98. (R). – Patrik Sandgren. // 2013, s. 187–189. 922. Jakobsson, A., Experiencing Landscape While 36 Register

Walking. On the Interplay between Garden De- ligheten. – Stockholm 2016. – (R). – Ann- sign, Sensory Experience and Medical Spa Phil- Catrine Eriksson. // 2017, s. 236–238. osophy at Ronneby Spa. – Alnarp 2009. – (Na). 937. Johannisson, K., Kroppens tunna skal. Sex es- – Elisabeth Mansén. // 2009, s. 233–235. säer om kropp, historia och kultur. – Stockholm 923. Janfelt, M., Att leva i den bästa av världar. För- 1997. – (R). – Susanne Ewert. // 1998, s. 103– eningarna Nordens syn på Norden1919–1933. – 105. Stockholm 2005. – (R). – Ingrid Söderlind. // 938. Johannisson, K., Nostalgia. En känslas histo- 2006, s. 186–188. ria. – Stockholm 2001. – (No). – Gunnar Bro- 924. Jangfeldt, B., En osalig ande. Berättelsen om berg. // 2001, s. 123. Axel Munthe. – Stockholm 2003. – (R). – Elisa- 939. Johannisson, K., Tecknen. Läkaren och kon- beth Mansén. // 2004, s. 248–250. sten att läsa kroppar. – Stockholm 2004. – (R). – 925. Jangfeldt, B., Munthes Capri. En bildberättel- Lars-Eric Jönsson. // 2005, s. 55–56. se. – Stockholm 2004. – (R). – Elisabeth 940. Johansson Heinö, A., Gillar vi olika? Hur den Mansén. // 2004, s. 248–250. svenska likhetsnormen hindrar integrationen. – 926. Jansdotter, A., Ansikte mot ansikte. Rädd- Stockholm 2012. – (R). – Mats Hellspong. // ningsarbete bland prostituerade kvinnor i Sveri- 2013, s. 48–49. ge 1850–1920. – Stockholm/Stehag 2004. – 941. Johansson, B., Kom och ät! Jag ska bara dö (Na). – Rebecka Lennartsson. // 2005, s. 113– först… Datorn i barns vardag. – Göteborg 2000. 115. – (Na). – Ulf Palmenfelt. // 2000, s. 237–240. 927. Jansson, A., From Swords to Sorrow. Homicide 942. Johansson, B. A., De första fotograferna. Intro- and Suicide in Early Modern Stockholm. – duktionen av fotokonsten i 1840-talets Sverige. Stockholm 1998. – (R). – Birgitta Odén. // 1999, – Lund 2005. – (R). – Anja Petersen. // 2006, s. s. 245–247. 56–58. 928. Jansson, B. G., Fet-Mats. Den förstenade gruv- 943. Johansson, C., Skånska möllor – väderkvarnar- drängen i sakprosa och som inspirationskälla till na i Skåne. – Eget förlag 2003. – (No). – Sven B. dikt och konst från 1700-talet till idag. – Hede- Ek. // 2004, s. 127–128. mora 2009. – (No). – Göran Hedlund. // 2010, s. 944. Johansson, C., Folkhemmets farkoster. Om cy- 63. kelbilen Fantom och andra fräsiga hembyggen. – 929. Jansson, C., Maktfyllda möten i medicinska Stockholm 2004. – (No). – Margareta Tellen- rum. Debatt, kunskap och praktik i svensk för- bach. // 2005, s. 192. lossningsvård 1960–1985. – Lund 2008. – (Na). 945. Johansson, C., Visby visuellt. Föreställningar – Kristofer Hansson. // 2009, s. 160–163. om en plats med utgångspunkt i bilder och kul- 930. Jansson, H., Drömmen om äventyret. Lång- turarv. – Klintehamn 2009. – (Na). – Lars-Eric färdsseglares reseberättelser på internet. – Jönsson. // 2009, s. 225–226. Stockholm 2014. – (Na). – Susanne Nylund 946. Johansson, E., Skogarnas fria söner. Maskulini- Skog. // 2017, s. 104–108. tet och modernitet i norrländskt skogsarbete. – 931. Jansson, S. O., Måttordboken. Andra, revidera- Stockholm 1994. – (Ög). – Hanna Snellman. // de och utökade upplagan. Utarbetad av Dan 1995, s. 116–117. Waldetoft. – Stockholm 1995. – (No). – Mats 947. Johansson, M., Next to Nothing. A Study of Hellspong. // 1997, s. 255–256. Nanoscientists and Their Cosmology at a 932. Jarlert, A., & Rubenson, S., Kyrkohistoria i Swedish Research Laboratory. – Göteborg 2008. Lund. Fyra föreläsningar. – Lund 2000. – (No). – (Na). – Thomas Malm. // 2008, s. 164–168. – Margareta Tellenbach. // 2001, s. 256. 948. Johansson, T., På gångstigar och allfarvägar 933. Jarrick, A., Mot det moderna förnuftet. – Stock- över Orust. – Uddevalla 2007. – (No). – Anders holm 1992. – (Ög). – Maria Adolfsson. // 1993, Gustavsson. // 2008, s. 63–64. s. 55–59. 949. de Jong, A., Die Dirigenten der Erinnerung. 934. Jensen, O. W., Fornlämningsbegreppets histo- Musealisierung und Nationalisierung der Volks- ria. En exposé över 400 år. – Stockholm 2006. – kultur in den Niederlanden 1815–1940. – Müns- (R). – Richard Pettersson. // 2007, s. 119–120. ter 2007. – (R). – Sten Rentzhog. // 2008, s. 53– 935. Johannesson, L., Kjellman, U., & Skarin 54. Frykman, B., Arbetarrörelse och arbetarkultur. 950. Jordbrukets barn. Barns och ungdomars fost- Bild och självbild. – Stockholm 2007. – (R). – ran i agrara miljöer. Red. av Mats Sjöberg. – Nils-Arvid Bringéus. // 2008, s. 245–246. Stockholm 2004. – (R). – Hans Medelius. // 936. Johannesson, L., Fougstedts. Familjen och sak- 2005, s. 180–182. Register 37

951. Josephson, R., Den svenska smaken. Konstkri- normöverträdare med bristande begåvning. – tik och konstteori från barock till romantik. Red. Stockholm 2004. – (Na). – Kristoffer Hansson. av Hugo Palmsköld. – Lund 1997. – (R). – Sol- // 2005, s. 33–35. frid Söderlind. // 1998, s. 116–118. 966. Kanon och kulturarv. Historia och samtid i 952. Julesáme gárvo i Jåhkåmåhke suoknan – Lu- Danmark och Sverige. Red. av Lars-Eric Jöns- lesamiska dräkter i Jokkmokks socken. Med text son, Anna Wallette och Jes Wienberg. – Göte- av Elsa Aira, Karin Tuolja och Anna-Lisa Pirt- borg och Stockholm 2008. – (R). – Beate Feld- si-Sandberg. – Jokkmokk 1995. – (Ög). – Phebe mann. // 2009, s. 171–174. Fjellström. // 1996, s. 92–94. 967. Karlsmo, E., Rum för avsked. Begravningska- 953. Juul Gjerdi, T., Bibelens ”sannhet” og den kul- pellets arkitektur och konstnärliga utsmyckning turhistoriske ”virkelighet”. Kurbitsranken i i 1900-talets Sverige. – Göteborg och Stockholm svensk og norsk folkekunst. – Leksand och Oslo 2005. – (Na). – Birgitta Meurling. // 2007, s. 2011. – (R). – Mats Hellspong. // 2012, s. 247– 179–180. 248. 968. Karlsson, E. M., Livet nära döden. Situationer, 954. Jämmerdal och fröjdesal. Kvinnor i stormakts- status och social solidaritet vid vård i livets slut- tidens Sverige. Red. av Eva Österberg. – Stock- skede. – Botkyrka 2008. – (Na). – Lars-Eric holm 1997. – (R). – Angela Rundquist. // 1998, Jönsson. // 2008, s. 221–223. s. 107–110. 969. Karlsson, H., Det fruktade märket. Wilhelm Pe- 955. Järnbur eller frigörelse? Studier i modernise- tersson-Berger, antisemitismen och antinazis- ringen av Sverige. Red. av Gösta Arvastson. – men. – Malmö 2005. – (R). – Petra Garberding. Lund 1999. – (No). – Fredrik Schoug. // 2000, s. // 2008, s. 170–173. 190–191. 970. Karlsson, L., Kretsen kring Haaken Gulleson. – 956. Jönsson, H., Mjölk. En kulturanalys av meje- Stockholm 2005. – (R). – Maj Nodermann. // ridiskens nya ekonomi. – Stockholm/Stehag 2006, s. 60–62. 2005. – (Na). – Helene Brembeck. // 2006, s. 971. Karlsson, P., & Svanberg, I., Moskéer i Sveri- 100–102. ge. – Uppsala 1995. – (Ög). – Tordis Dahllöf. // 957. Jönsson, H., Den gastronomiska revolutionen. – 1996, s. 94–95. Stockholm 2012. – (R). – Richard Tellström. // 972. Karlsson Minganti, P., Muslima. Islamisk 2012, s. 243–245. väckelse och unga muslimska kvinnors förhand- 958. Jönsson, L.-E., Det terapeutiska rummet. Rum lingar om genus i det samtida Sverige. – Stock- och kropp i svensk sinnessjukvård 1850–1970. – holm 2007. – (Na). – Catharina Raudvere. // Stockholm 1998. – (Na). – Birgitta Svensson. // 2008, s. 42–43. 1999, s. 31–36. 973. Karlsson, S. O., När industriarbetaren blev hi- 959. Jönsson, L.-E., Berättelser från insidan. En essä storia. Studier i svensk arbetarhistoria 1965– om personliga erfarenheter i psykiatrins historia. 1995. – Lund 1998. – (R). – Alf Arvidsson. // – Stockholm 2010. – (R). – Katarina Bernhards- 1999, s. 56–58. son. // 2011, s. 108–109. 974. Karsten, P., Dansarna från Bökeberg. Om jakt, 960. Jönsson, L.-E., Persson, A., & Sahlin, K., In- ritualer och inlandsbosättning vid jägarstenål- stitution. – Malmö 2011. – (R). – Daniel Bodén. derns slut. – Stockholm 2001. – (No). – Jacob // 2013, s. 43–45. Wiberg. // 2002, s. 256. 961. Jörnmark, J., Övergivna platser. – Lund 2007. 975. Kartan i forskningens tjänst. Red. av Lars- – (No). – Lars-Eric Jönsson. // 2007, s. 191–192. Erik Edlund, Ann-Sofi Gräslund och Birgitta 962. Kaijser, L., Lanthandlare. En etnologisk under- Svensson. – Uppsala 2008. – (R). – Katarina sökning av en ekonomisk verksamhet. – Stock- Saltzman. // 2011, s. 58–59. holm 1999. – (Na). – Sören Jansson. // 2000, s. 976. Kataloghuset. Det egna hemmet i byggsats. 102–106. Red. av Rickard Edlund. – Stockholm 2004. – 963. Kaijser, L. Musikens ögonblick. En studie av (R). – Lars-Eric Jönsson. // 2006, s. 124–125. konsertarrangörer. – Hedemora 2008. – (R). – 977. Kina slott. Red. av Göran Alm. – Stockholm Gunnar Ternhag. // 2009, s. 57–58. 2002. – (No). – Göran Hedlund. // 2003, s. 190– 964. Kaliff, A., & Mattes, J., Tempel och kulthus i 191. det forna Skandinavien – Myter och arkeologis- 978. Kjær, B., Børn og barndom på fritidshjem. Et ka fakta. – Stockholm 2017. – (R). – Olof Sund- folkloristisk studie af fortolkning og forhandling qvist. // 2017, s. 245–249. om barnlig identitet. – Köpenhamn 2005. – (Na). 965. Kanold, A., Vårdens ordningar. Tvångsvård av – Ulf Palmenfelt. // 2006, s. 156–159. 38 Register

979. Kjellman, C., Ta plats eller få plats? Studier av 995. Knutsson, J., Folkliga möbler – tradition och marginaliserade människors förändrade var- egenart. – Stockholm 2001. – (Na). – Britt-Inger dagsliv. – Lund 2003. – (Na). – Markus Idvall. Johansson. // 2002, s. 105–106. // 2007, s. 109–115. 996. Knutsson, J., I ”hemtrefnadens” tid. Allmoge, 980. Kjellström, R., Jakt och fångst i södra Lappland nationalromantik och konstnärligt nyskapande i i äldre tid. – Stockholm 1995. – (Ög). – Sune arkitektur, möbler och inredningar 1890–1930. – Björklöf. // 1995, s. 119–120. Stockholm 2010. – (R). – Karin Gustavsson. // 981. Kjellström, R., Samernas liv. – Stockholm 2011, s. 106–108. 2001. – (No). – Magnus Gudmundsson. // 2002, 997. Knutsson, J., Allkonstnär i ”hemtrefnadens” s. 63. tid. Lars Israel Wahlman som möbel- och inred- 982. Kjellström, R., Breven från Arktis: några brev ningsarkitekt 1894–1917. – Stockholm 2013. – och dagböcker från Arktis 1834–1926. – Stock- (R). – Eva Londos. // 2014, s. 110–111. holm 2003. – (R). – Anders Hansson. // 2004, s. 998. Knutsson, J., & Warberg, U.-K., När färgen 181–183. kom till byn. Målade allmogemöbler från norr 983. Klinkmann, S.-E., På drömmarnas marknad. till söder 1750–1850. – Stockholm 2014. – (R). Ikoner, fantasibilder och klichéer i populärkultu- – Maj-Britt Andersson. // 2015, s. 45–47. ren. – Hedemora 2006. – (R). – Fredrik Skott. // 999. Knutsson, J., Hantverkare i ”hemtrefnadens” 2007, s. 255–256. tid. Kretsen kring Lars Israel Wahlman 1895– 984. Klinkmann, S.-E., Från Wantones till Wild Force. 1925. – Stockholm 2016. – (R). – Karin Gus- Nya sound i en gränsstad. – Hedemora 2010. – (R). tavsson. // 2017, s. 180–181. – Gunnar Ternhag. // 2010, s. 240–241. 1000. Konstnärskolonin på Tyresö. Red. av Anna 985. Klinkmann, S.-E., I fänrikarnas, martallarnas Meister. – Stockholm 2013. – (No). – Margare- och dixietigrarnas land. En resa genom det ta Tellenbach. // 2013, s. 255–256. svenska i Finland. – Helsingfors 2011. – (R). – 1001. Konst och visuell kultur i Sverige 1810–2000. Gunnar Ternhag. // 2012, s. 107–108. Red. av Lena Johannesson. – Stockholm 2007. 986. af Klintberg, B., En tjottablängare mellan lys- – (No). – Anna Ingemark Milos. // 2008, s. 127– maskarna. – Stockholm 1991. – (Kb). – Mats 128. Hellspong. // 1993, s. 31. 1002. Krigets barn. I Finland – till Sverige. Red. av 987. af Klintberg, B., Kuttrasju. Folkloristiska och Nelli Laitinen och Pia Lindholm. – Helsingfors kulturhistoriska essäer. – Stockholm 1998. – och Stockholm 2014. – (No). – Margareta Tel- (No). – Ulrika Wolf-Knuts. // 1999, s. 62–63. lenbach. // 2015, s. 169. 988. af Klintberg, B., Namnen i almanackan. – 1003. Kriget som aldrig kom. 12 forskare om kalla Stockholm 2001. – (R). – Charlotte Hagström. kriget. Red. av Andreas Linderoth. – Karlskro- // 2002, s. 112–114. na 2010. – (R). – Göran Sjögård. // 2012, s. 60– 989. af Klintberg, B., Rebecka och tigern. Berättel- 62. ser från 1900-talets mitt. – Stockholm 2001. – 1004. Kriminalitet Kultur Kontroll – en antologi. (R). – Agneta Lilja. // 2002, s. 62. Red. av Malin Åkerström. – Stockholm 1996. – 990. af Klintberg, B., Folkminnen. – Stockholm (R). – Britta Lundgren. // 1997, s. 186–188. 2007. – (R). – Blanka Henriksson. // 2009, s. 58– 1005. Kris och kultur. Kulturvetenskapliga perspek- 59. tiv på kunskap, estetik och historia. Red. av 991. af Klintberg, B. & Palmenfelt, U., Vår tids Mats Arvidson, Ursula Geisler och Kristofer folkkultur. – Stockholm 2007. – (R). – Fredrik Hansson. – Lund 2013. – (R). – Camilla Asp- Skott. // 2009, s. 59. lund Ingemark. // 2014, s. 235–238. 992. af Klintberg, B., The Types of the Swedish Folk 1006. Krispinsson, C., Historiska porträtt som kun- Legend. – Helsingfors 2010. – (R). – Fredrik skapskälla. Samlingar, arkiv och konsthistorie- Skott. // 2011, s. 181–182. skrivning. – Lund 2016. – (Na). – Ann-Catrine 993. af Klintberg, B., Kvinnan som inte ville ha barn. Eriksson. // 2017, s. 43–46. Sagotypen ATU 755, ”Sin and Grace”, i muntlig 1007. Kristenson, H., Skolhuset – idé och form. – tradition och litterära verk. – Uppsala 2016. – (R). Lund 2005. – (No). – Anna Ingemark. // 2006, – Inger Lövkrona. // 2017, s. 120–122. s. 192. 994. Knuts, E., Något gammalt, något nytt – skapan- 1008. Kristoffersson, S., IKEA. En kulturhistoria. – det av bröllopsföreställningar. – Göteborg 2006. Stockholm 2015. – (R). – Agneta Lilja. // 2016, – (Na). – Cecilia Fredriksson. // 2007, s. 153– s. 55–56. 156. 1009. Kritisk etnologi. Artiklar till Åke Daun. Red. Register 39

av Barbro Blehr. – Stockholm 2001. – (R). – 1025. Kåks, H., Mellan erfarenhet och förväntan. Be- Maria Zackariasson. // 2001, s. 237–239. tydelser av att bli vuxen i ungdomars livsberät- 1010. Kroppens tid. Om samspelet mellan kropp, telser. – Linköping 2007. – (Na). – Alf Arvids- identitet och samhälle. Red. av Susanne Lundin son. // 2008, s. 154–157. och Lynn Åkesson. – Stockholm 1996. – (R).– 1026. Kåreland, L., Ett sällsamt dubbelliv. Gurli Jessika Grahm. // 1997, s. 99–102. Linders memoarer om åren med S. A. Andrée. 1011. Kugelberg, C., Perceiving Motherhood and – Stockholm 2011. – (R). – Kristina Gustafs- Fatherhood. Swedish Working Parents with son. // 2011, s. 241–244. Young Children. – Uppsala 1999. – (Na). – Ro- 1027. Källan i Slaka. En bok om svensk folkmusik. ger Klinth. // 2001, s. 149–153. Red. av Marie Länne Persson. – Mjölby 2014. – 1012. Kugelberg, C., & Trovalla, E., Samverka och/ (R). – Patrik Sandgren. // 2014, s. 251–253. eller styra. Att praktisera medborgarinflytande 1028. Källstrand, G., Medaljens framsida. Nobelpri- i planering och beslutsfattande. – Göteborg set i pressen 1897–1911. – Stockholm 2012. – och Stockholm 2015. – (R). – Jenny Ingrids- (Na). – Henrik Brissman. // 2013, s. 101–103. dotter. // 2016, s. 111–114. 1029. Källström, H., Domkyrkan som andaktsmiljö 1013. Kullgren, C., Ack Värmeland. Regionalitet i under senmedeltiden. Linköping och Lund. – diskurs och praktik. – Göteborg 2000. – (Na). – Skellefteå 2011. – (Na). – Anders Gustavsson. Ella Johansson. // 2000, s. 233–237. // 2011, s. 229–230. 1014. Kulturarvets natur. Red. av Annika Alzén och 1030. Känslornas koreografi. Reflektioner kring Johan Hedrén. – Stockholm/Stehag 1998. – (R). känsla och förståelse i kulturforskning. Red. av – Katarina Saltzman. // 1999, s. 120–123. Lena Marander-Eklund och Ruth Illman. – 1015. Kulturarv och historiebruk. Red. av Mikael Hedemora 2007. – (R). – Lissie Åström. // 2008, Eivergård. – Östersund 2005. – (R). – Eva Löf- s. 238–241. gren. // 2006, s. 46–49. 1031. Kärlek till glas. Agnes Hellners samling av Or- 1016. Kulturforskning i Tyskland och Norden. reforsglas. Red. av Nina Weibull. – Stockholm Red. av Anders Gustavsson. – Uppsala 1992. – 1998. – (R). – Lars G. Henricson. // 1999, s. (Ög). – Eva Wolf. // 1993, s. 61–63. 189–191. 1017. Kulturhistoria. En etnologisk metodbok. Red. 1032. Kättström Höök, L., Lucia i nytt ljus. – Stock- av Lars-Eric Jönsson och Fredrik Nilsson. – holm 2016. – (No). – Margareta Tellenbach. // Lund 2017. – (R). – Inger Lövkrona. // 2017, s. 2017, s. 256. 224–228. 1033. Lagerqvist, M., Torpets transformationer. Ma- 1018. Kulturnavigering i skolan. Red. av Gösta Ar- terialitet, representation och praktik från 1850 vastson och Billy Ehn. – Malmö 2007. – (R). – till 2010. – Stockholm 2011. – (Na). – Birgitta Ingrid Nordström. // 2008, s. 241–244. Svensson. // 2011, s. 230–234. 1019. Kunskapsmål, teori, empiri. Red. Anders 1034. Lamberg, M., Dannemännen i stadens råd. Gustavsson. – Uppsala 1996. – (R). – Lars-Eric Rådmanskretsen i nordiska köpstäder under Jönsson. // 1998, s. 121–124. senmedeltiden. – Stockholm 2001. – (Na). – 1020. Kunskapssamhällets marknad. Red. av Mar- Dick Harrison. // 2001, s. 226–228. kus Idvall och Fredrik Schoug. – Lund 2003. – 1035. Landell, N.-E., Gustav III och det ofullbordade (R). – Mats Lindqvist. // 2004, s. 119–123. slottet. – Stockholm 2010. – (R). – Göran Sjö- 1021. Kurtén-Lindberg, B., Bakom monumenten. gård. // 2010, s. 248–249. Gestalter ur Europas gryning. – Lund 1996. – 1036. Landen kring sjöarna. En historia om Krono- (No). – Dominic Ingemark. // 1997, s. 126. bergs län i mångtusenårigt perspektiv. Krono- 1022. Kverndokk, K., Pilegrim, turist og elev. Nors- bergsboken 1999–2000. Red. av Lennart Jo- ke skoleturer til døds- og konsentrasjonsleirer. hansson. – Växjö 1999. – (No). – Gunilla Kjell- – Linköping 2007. – (Na). – Barbro Blehr. // man. // 2001, s. 125–126. 2008, s. 108–111. 1037. Landsarkivet i Göteborg 1911–2011. Bygg- 1023. Kværndrup, S., & Olofsson, T., Medeltiden i nader, människor, handlingar. – Göteborg ord och bild. Folkligt och groteskt i nordiska 2012. – (R). – Bert Mårald. // 2012, s. 249–251. kyrkmålningar och ballader. – Stockholm 2013. 1038. Landskapsresan på Skansen – av barn om – (R). – Ulrika Wolf-Knuts. // 2014, s. 175–176. Sverige igår. Red. av Margareta Lööf-Eriks- 1024. Kyrkan i landskapet. Red. av Ulf Sporrong. son. – Stockholm 1996. – (No). – Birgitta – Stockholm 2015. – (R). – Anders Gustavs- Petrén. // 1997, s. 125–126. son. // 2016, s. 122–123. 1039. Lange, U., Experimentalfältet. Kungl. Lant- 40 Register

bruksakademiens experiment- och försöksverk- fors 2004. – (Na). – Nils-Arvid Bringéus. // samhet på Norra Djurgården i Stockholm 1816– 2005, s. 172–173. 1907. – Stockholm 2000. – (Na). – Göran Kritz. 1054. Leijing, M., Som bonnapia och kokefru. – Sim- // 2001, s. 117–119. rishamn 1982/1983. – (Ög). – Ingrid Nord- 1040. Lange, U., Ekonomibyggnader på skånska ström. // 1994, s. 82–85. herrgårdar. Idéhistoriska speglingar i lantbru- 1055. Lengefeld, C., Der Maler des glücklichen kets arkitektur. – Stockholm 2008. – (R). – Heims. Zur Reception Carl Larssons im wilhel- Björn Magnusson Staaf. // 2010, s. 252–253. minischen Deutschland. – Heidelberg 1993. – 1041. Lange, U., Ladugården. Om lantbrukets bebyg- (Ög). – Elisabet Stavenow-Hidemark. // 1995, gelse och arkitektur 1600–2000. – Stockholm s. 122–123. 2011. – (R). – Göran Sjögård. // 2013, s. 47–48. 1056. Lennartsson, M., I säng och säte. Relationer 1042. Larsén, C., Sten Broman – en man med många mellan kvinnor och män i 1600-talets Småland. kostymer. – Lund 2002. – (No). – Gunnar Tern- – Lund 1999. – (Na). – Inger Lövkrona. // 1999, hag. // 2002, s. 192. s. 231–234. 1043. Larsson, B., De glömda verkstäderna. En stu- 1057. Lennartsson, R., Malaria Urbana. Om byrå- die av två familjeföretag på den uppländska flickan Anna Johannesdotter och prostitutionen landsbygden ca 1930–2000. – Uppsala 2008. – i Stockholm kring 1900. – Stockholm/Stehag (Na). – Birgitta Meurling. // 2008, s. 158–160. 2001. – (Na). – Karin Salomonsson. // 2002, s. 1044. Larsson, G., Virtuell religion. Globalisering 163–166. och Internet. – Lund 2002. – (R). – Ingvar Svan- 1058. Lennerhed, L., Sex i folkhemmet. RFSU:s tidi- berg. // 2003, s. 124–125. ga historia. – Hedemora 2002. – (R). – Rebecka 1045. Larsson, G., Islam och muslimer i Sverige. En Lennartsson. // 2004, s. 232–233. kommenterad bibliografi. – Skärholmen och 1059. Lennersand, M., & Oja, L., Livet går vidare. Göteborg 2004. – (R). – Pernilla Ouis. // 2005, Älvdalen och Rättvik efter de stora häxproces- s. 125–126. serna 1668–1671. – Hedemora 2006. – (R). – 1046. Larsson, I., Millefolium, rölika och näsegräs. Marie Lindstedt Cronberg. // 2007, s. 49–52. Medeltidens svenska växtvärld i lärd tradition. 1060. Leon Rosales, R., Vid framtidens hitersta – Stockholm 2009. – (R). – Ingvar Svanberg. // gräns. Om maskulina elevpositioner i en mul- 2011, s. 59–61. tietnisk skola. – Stockholm 2010. – (Na). – 1047. Larsson, M., ”Den moraliska kroppen”. Tolk- Anna Sofia Lundgren. // 2010, s. 102–105. ningar av kön och individualitet i 1800-talets 1061. Lewis, K., Schartauansk kvinnofromhet i tju- populärmedicin. – Hedemora 2002. – (Na). – gonde seklet – en religionsetnologisk studie. – Pia Lundahl. // 2003, s. 29–31. Uddevalla 1997. – (Na). – Arne Bugge Amund- 1048. Larsson, M., Uniformella förhandlingar. Hie- sen. // 1997, s. 224–228. rarkier och genusrelationer i Postens kläder 1062. Lidström, C., Berättare på resa. Svenska rese- 1636–2008. – Stockholm 2008. – (Na). – Lisa närers reseberättelser 1667–1829. – Stockholm Öberg. // 2009, s. 105–108. 2015. – (R). – Henrik Brissman. // 2016, s. 117– 1049. Larsson, M., Män i baddräkt. En kroppslig kul- 120. turhistoria. – Stockholm 2011. – (R). – Fredrik 1063. Liepe, L., Den medeltida kroppen. Kroppens Nilsson. // 2011, s. 236–237. och könets ikonografi i nordisk medeltid. – 1050. Larsson, M., Män i baddräkt. En kroppslig kul- Lund 2003. – (R). – Dick Harrison. // 2004, s. turhistoria. – Stockholm 2011. – (No). – Bo 58–59. Lönnqvist. // 2015 s. 59–60. 1064. Lihammer, A., Arkeologiska upptäckter i Sve- 1051. Larsson, S., Intelligensaristokrater och arkiv- rige. – Stockholm 2010. – (R). – Johanna Berg- martyrer. Normerna för vetenskaplig skicklig- qvist. // 2010, s. 179–182. het i svensk historieforskning 1900–1945. – 1065. Liliequist, M., Våp, bitchor och moderliga Hedemora 2010. – (Na). – Fredrik Skott. // män. Kvinnligt och manligt i såpoperans värld. 2011, s. 96. – Umeå 2000. – (No). – Carina Sjöholm. // 1052. Lefler, Y., Skräck som fiktion och underhåll- 2001, s. 124–125. ning. – Lund 2001. – (R). – Carina Sjöholm. // 1066. Lilja, A., Föreställningen om den ideala upp- 2002, s. 186–187. teckningen. – Uppsala 1996. – (Ög). – Stefan 1053. Legnér, M., Fäderneslandets rätta beskrivning. Bohman. // 1996, s. 85–87. Mötet mellan antikvarisk forskning och ekono- 1067. Lilja, A., Sockrade hjärtan och godissugna spö- misk nyttokult i 1700-talets Sverige. – Helsing- ken. Alla Hjärtans Dag och Halloween, två nya Register 41

festseder i Sverige. – Uppsala 1998. – (R). – 1081. Lindqvist, M., Is i magen. Om ekonomins ko- Magnus Gudmundsson. // 1999, s. 60–61. lonisering av vardagen. – Stockholm 2001. – 1068. Liljewall, B., Bondevardag och samhällsför- (R). – Fredrik Schoug. // 2001, s. 249–250. ändring. Studier i och kring västsvenska bonde- 1082. Lindqvist, Y., Mat, måltid, minne. Hundra år dagböcker från 1800-talet. – Göteborg 1995. – av finlandssvensk matkultur. – Helsingfors (Na). – Anders Perlinge. // 1997, s. 87–89. 2009. – (No). – Ingrid Nordström. // 2010, s. 1069. Liljewall, B., ”Ack om du vore här.” 1800-ta- 62–63. lets folkliga brevkultur. – Stockholm 2007. – 1083. Lindstedt, C., Mellan heroism och idioti. Opi- (R). – Eva Helen Ulvros. // 2008, s. 235–236. nionsstämningar och idédebatt kring maraton- 1070. Liljewall, B., ”Mig själv och mitt gods förval- löpningens etablering i Sverige. – Göteborg ta.” 1800-talskvinnor i kamp om myndighet. – 2005. – (R). – Mats Hellspong. // 2007, s. 188– Stockholm 2013. – (R). – Eva Helen Ulvros. // 189. 2013, s. 45–46. 1084. Lindstedt Cronberg, M., Synd och skam. 1071. Liljewall, B., Vackra dagboken. Carl Henric Ogifta mödrar på svensk landsbygd 1680–1880. Robsahms anteckningar från 1830-talet. – – Lund 1997. – (Na). – Birgitta Svensson. // Stockholm 2017. – (R). – Anders Gustavsson. 1997, s. 174–175. // 2017, s. 242–243. 1085. Lindström, S., Kamp om rummet. En studie av 1072. Lillbroända-Annala, S., Från kåk till kultur- heteronormativitet i Svenska kyrkan. – Umeå arv. En etnologisk studie av omvärderingen av 2005. – (Na). – Tone Hellesund. // 2005, s. 161– historiska trästadsområden i Karleby och Eke- 165. näs. – Åbo 2010. – (Na). – Anna Storm. // 2011, 1086. Ling, J., Musiken som tidsspegel. Tolv essäer s. 175–177. om musiken kring sekelskiftet 1900. – Möklinta 1073. Lilli & Prinsen. 100 år av hemslöjd och textil 2013. – (R). – Gunnar Ternhag. // 2014, s. 56– konst. Red. av Anna Meister. – Stockholm 57. 2012. – (R). – Johanna Rosenqvist. // 2013, s. 1087. Linnæus, C., Iter Lapponicum. Lappländska 253–254. resan 1732. II. Kommentardel utgiven med 1074. Lind, H., & Leandersson, B., Kallbadhus. – kommentarer och register av Ingegerd och Si- Stockholm 2004. – (R). – Elisabeth Mansén. // gurd Fries. Red. av Roger Jacobsson. – Umeå 2005, s. 124–125. 2003. – (R). – Nils-Arvid Bringéus. // 2004, s. 1075. Lindberg, J., Orsak: våldtäkt. Om våldtagna 183–184. män i medicinsk praktik. – Stockholm 2015. – 1088. Linnarsson, M., Postgång på växlande villkor. (Na). – Rannveig Svendby. // 2016, s. 226– Det svenska postväsendets organisation under 229. stormaktstiden. – Lund 2010. – (Na). – Lars- 1076. Linde-Laursen, A., Det nationales natur. Stu- Eric Jönsson. // 2012, s. 50–51. dier i dansk-svenske relationer. – Köpenhamn 1089. Litteraturens gränsland. Invandrar- och mi- 1995. – (Ög). – Michael Harbsmeier. // 1996, s. noritetslitteratur i nordiskt perspektiv. Red. av 78–84. Satu Gröndahl. – Uppsala 2002. – (No). – Mar- 1077. Lindelöf, K. S., Om vi nu ska bli som Europa. gareta Tellenbach. // 2002, s. 256. Könsskapande och normalitet bland unga kvin- 1090. Ljung, A., Bortom oskuldens tid. En etnologisk nor i transitionens Polen. – Göteborg och Stock- studie av moral, trygghet och otrygghet i skug- holm 2006. – (Na). Jfr nr 163 och 177. – Lena gan av hiv. – Uppsala 2001. – (Na). – Susanne Martinsson. // 2007, s. 231–233. Lundin. // 2002, s. 166–169. 1078. Lindkvist, E., Gotlands romanska stenskulptur. 1091. Ljung, T., Ödebygdsminnen. Berättelser om Visuella budskap i sten. – Stockholm 2015. – människorna, Nord i Marken. – Falun 2004. – (Na). – Ann-Catrine Eriksson. // 2015, s. 127– (R). – Göran Hedlund. // 2005, s. 176–178. 129. 1092. Ljunggren, P., Bohman, S., & Karlsson, H., 1079. Lindqvist, B., & Lindqvist, M., När kunden är Arbetets musik. Visor – buller – skval. – Stock- kung. Effekter av en transnationell ekonomi. – holm 2002. – (No). – Margareta Tellenbach. // Umeå 2008. – (R). – Markus Idvall. // 2010, s. 2003, s. 127. 108–110. 1093. Ljungström, J., Skarprättare, bödel och mäs- 1080. Lindqvist, M., Herrar i näringslivet. Om kapi- terman. – Stockholm 1996. – (No). – Bo Nils- talistisk kultur och mentalitet. – Stockholm son. // 1997, s. 196. 1996. – (R). – Stein Kleppestø. // 1998, s. 51– 1094. Ljungström, O., Ämnessprängarna. Karo- 53. linska Institutet och Rockefeller Foundation 42 Register

1930–1945. – Stockholm 2010. – (R). – Henrik En etnologisk studie av nutida vardagsrelatio- Brissman. // 2011, s. 121–122. ner. – Stockholm 1995. – (Ög). – Tordis Dahl- 1095. Ljungström, Å., Öster om Arlanda. En etnolo- löf. // 1995, s. 95–96. gisk studie av berättelser och föremål. – Uppsa- 1110. Lundgren, B., Lövkrona, I., & Martinsson, la 1997. – (Na). – Torunn Selberg. // 1997, s. L., Åtskilja och förena. Etnologisk forskning 228–232. om betydelser av kön. – Stockholm 1996. – (R). 1096. Ljuva möten och ömma samtal. Om kärlek – Denise Malmberg. // 1998, s. 234–237. och vänskap på 1700-talet. Red. av Valborg 1111. Lundgren, B., Oväntad död – förväntad sorg. Lindgärde och Elisabeth Mansén. – Stockholm En etnologisk studie av sörjandets processer. – 1999. – (R). – Angela Rundquist. // 2000, s. Stockholm 2006. – (No). – Birgitta Meurling. 174–176. // 2010, s. 128. 1097. Lodjuret. Red. av Roger Bergström, Kjell Da- 1112. Lundgren, F., Den isolerade medborgaren. Li- nell och Ingvar Svanberg. – Stockholm 2014. – beralt styre och uppkomsten av det sociala vid (R). – Patrik Sandgren. // 2015, s. 163–166. 1800-talets mitt. – Hedemora 2003. – (Na). – 1098. Londos, E., Uppåt väggarna i svenska hem. En Fredrik Miegel. // 2003, s. 231–233. etnologisk studie av bildbruk. – Stockholm 1113. Lundin, J., Näten på Limhamn. Sociala relatio- 1993. – (Ög). – Bjarne Kildegaard. // 1994, s. ner i ett lokalsamhälle 1870–1914. – Lund 61–64. 2006. – (Na). – Fredrik Nilsson. // 2007, s. 91– 1099. Londos, E., Trädgårdskonster med utblick från 93. höglandet. – Stockholm 1998. – (R). – Maja Ja- 1114. Lundin, J. A., & Nilsson, F., Spritsmuggling cobson. // 1999, s. 126–128. på Östersjön. En kulturhistorisk studie av nät- 1100. Lukarinen Kvist, M., Tiden har haft sin gång. verk i tillblivelse. – Göteborg och Stockholm Hem och tillhörighet bland sverigefinnar i Mä- 2015. – (R). – Mirja Arnshav. // 2015, s. 214– lardalen. – Linköping 2006. – (Na). – Rauni 215. Janser. // 2007, s. 229–230. 1115. Lundin, S., En liten skara äro vi… En studie av 1101. Lundahl, P., Lesbisk identitet. – Stockholm typografer vid 1900-talets första decennier. – 1998. – (R). – Lena Martinsson. // 1998, s. 237– Stockholm 1992. – (Ög). – Stefan Bohman. // 239. 1993, s. 78–83. 1102. Lundahl, P., Intimitetens villkor. Kön, sexuali- 1116. Lundin, S., Guldägget. Föräldraskap i biomedi- tet och berättelser om jaget. – Lund 2001. – cinens tid. – Lund 1997. – (R). – Barbro Blehr. (Na). – Bo Nilsson. // 2002, s. 161–163. // 1998, s. 179–180. 1103. Lundberg, D., & Ternhag, G., Musiketnologi. 1117. Lundin, S., Organ till salu. – Stockholm 2014. En introduktion. – Hedemora 2002. – (R). – – (R). – Eddy Nehls. // 2014, s. 233–235. Magdalena Tellenbach Uttman. // 2003, s. 187– 1118. Lundström, C., Fruars makt och omakt. Kön, 188. klass och kulturarv 1900–1940. – Umeå 2005. – 1104. Lundberg, D., & Ternhag, G., Musiketnologi. (Na). – Anneli Palmsköld. // 2006, s. 161–163. En introduktion. Ny utgåva. – Möklinta 2014. – 1119. Lusthusporten. En forskningsinstitution och (No). – Magdalena Tellenbach. // 2015, s. 58– dess framväxt 1918–1993. Red. av Mats 59. Hellspong. – Stockholm 1993. – (Ög). – 1105. Lundell, E., Förkroppsligad fiktion och fiktio- Nils-Arvid Bringéus. // 1994, s. 86–89. naliserade kroppar. Levande rollspel i Östersjö- 1120. Lyssna på svenska dialekter! CD med utskrif- regionen. – Stockholm 2014. – (Na). – Bo Nils- ter och översättningar. Red. av Eva Thelin. – son. // 2015, s. 34–37. (No). – Margareta Tellenbach. // 2004, s. 190. 1106. Lundell, P., Pressen i provinsen. Från med- 1121. Löf, E., Lekstugor. Lek och gemenskap i svens- borgerliga samtal till modern opinionsbildning ka trädgårdar. – Stockholm 2004. – (No). – 1750–1850. – Lund 2002. – (Na). – Birgitta Margareta Tellenbach. // 2005, s. 256. Meurling. // 2005, s. 111–113. 1122. Löfgren, M., Emancipationens gränser. Emilie 1107. Lundén, T., Språkens landskap i Europa. – Flygare-Carléns 1840-talsromaner och kvin- Lund 1993. – (Kb). – Mats Hellspong. // 1994. nans ställning. – Stockholm/Stehag 2003. – s. 96. (Na). – Marie Steinrud. // 2005, s. 165–167. 1108. Lundgren, A. S., Tre år i g. Perspektiv på kropp 1123. Löfgren, O., On Holiday. A History of vacatio- och kön i skolan. – Stockholm/Stehag 2000. – ning. – Berkeley och Los Angeles 1999. – (R). (Na). – Jonas Frykman. // 2001, s. 218–221. – Jakob Christensson. // 2001, s. 54–55. 1109. Lundgren, B., Den ofullkomliga vänskapen. 1124. Lökken, K., ”Alla dessa duktiga kvinnor” – om Register 43

rätten att få representera sig själv i det offentliga 1139. Marcusdotter, M., ”Med vackra inslag pryd samtalet. – Göteborg 2002. – (Na). – Lissie din lefnads väf!” Den kvinnliga textila slöjden Åström. // 2003, s. 18–21. på folkhögskolorna 1873–1920. – Linköping 1125. Lönnqvist, B., & Silvander, J., Ting för lek 2005. – (R). – Anneli Palmsköld. // 2006, s. 55– och tanke. Leksaker i historien. – Lund 1999. – 56. (R). – Marie Falkström. // 2001, s. 180–182. 1140. Marklund, A., I hans hus. Svensk manlighet i 1126. Lönnqvist, B., En finsk adelssläkts öden. Stan- historisk belysning. – Umeå 2004. – (R). – Eddy dertskjöld – Standertskjöld-Nordenstam. – Hel- Nehls. // 2005, s. 184–186. singfors 2007. – (R). – Mats Hellspong. // 2009, 1141. Markusson Winkvist, H., Som isolerade öar. s. 249–251. De lagerkransade kvinnorna och akademin un- 1127. Lönnqvist, B., Dödens ansikte. Tro och sed der 1900-talets första hälft. – Stockholm/Stehag bland herre och folk. – Vasa 2013. – (R). – An- 2003. – (Na). – Agneta Lilja. // 2004, s. 94–96. ders Gustavsson. // 2013, s. 237–238. 1142. Marshall, M., Hållbarhet till middag. En etno- 1128. Lönnqvist, B., Dockskåpets hemlighet. Essäer logisk studie om hur miljövänligt ätande prakti- om tingens förvandlingar. – Vasa 2016. – (R). – seras i vardagslivet. – Höör 2016. – (Na). – Marie Steinrud. // 2017, s. 240–242. Magdalena Petersson McIntyre. // 2017, s. 1129. Lövkrona, I., Annika Larsdotter barnamör- 216–220. derska. Kön, makt och sexualitet i 1700-talets 1143. Martenius, I., Systembolaget. Ett svenskt kul- Sverige. – Lund 1999. – (R). – Gudrun Anders- turarv. – Göteborg 2010. – (R). – Bo Nilsson. // son. // 2000, s. 176–179. 2010, s. 237–238. 1130. Magnusson Staaf, B., Staden vid kusten. Ar- 1144. Martins Holmberg, I., På stadens yta. Om hi- keologiska berättelser i Citytunnelns spår. – storiseringen av Haga. – Göteborg och Stock- Malmö 2010. – (No). – Göran Hedlund. // 2013, holm 2006. – (Na). – Allan T. Nilson. // 2006, s. s. 60. 233–234. 1131. Magnusson, E., & Täckström, F., Här har vi 1145. Martinsson, L., Gemensamma liv. Om kön, det ljufveligt. Hotell och pensionat i Mölle och kärlek och längtan. – Stockholm 1997. – (Na). Arild genom tiderna. – Värnamo 2012. – (No). – Lena Gerholm. // 1998, s. 39–42. – Göran Sjögård. // 2013, s. 63–64. 1146. Martinsson, L., Jakten på konsensus. Intersek- 1132. Magnússon, F., Janusansiktet. Vård och vardag tionalitet och marknadsekonomisk vardag. – på ett sjukhem. – Stockholm 1996. – (R). – Su- Stockholm 2006. – (R). – Fredrik Nilsson. // sanne Nylund Skog.// 1997, s. 102–104. 2006, s. 245–247. 1133. Magnusson, H., Berättande bilder. Svenska 1147. Mat i Västerbotten. – Umeå 1985. – (Ög). – tecknade serier för barn. – Göteborg och Stock- Ingrid Nordström. // 1994, s. 82–85. holm 2006. – (Na). – Ralf Kauranen. // 2007, s. 1148. Matrike Norrland – Norrländska mattradi- 98–100. tioner. Red. av Kurt Genrup, Ulla Tham och 1134. Magnusson, L., Äran, korruptionen och den Tage Levin. – Bjästa 2001. – (R). – Richard borgerliga ordningen. Essäer från svensk eko- Tellström. // 2003, s. 179–181. nomisk historia. – Stockholm 2001. – (R). – 1149. Medaljens baksida. Om våld i vår tid. Red. av Patrik Lundell. // 2004, s. 61–62. Karl-Olov Arnstberg. – Stockholm 1997. – 1135. Malmberg, K., Knyppling – ett hantverk med (No). – Fredrik Miegel. // 1998, s. 127–128. spets. Om kvinnor och knyppling i estlands- 1150. Med börd, svärd och pengar. Eliters manifes- svensk tradition. – Partille 2002. – (Na). – An- tation, maktutövning och reproduktion 1650– neli Palmsköld. // 2003, s. 237–238. 1900. Red. av Gudrun Andersson, Esbjörn 1136. Malmös kartor. Från 1500-talet till idag. Red. Larsson och Patrik Winton. – Uppsala 2003. – av Tyke Tykesson. – Lund 2003. – (No). – Mar- (R). – Agneta Lilja. // 2003, s. 242–244. kus Idvall. // 2004, s. 254. 1151. Med hyrbil och kamera till Dalarna 1910. 1137. Manns, U., Den sanna frigörelsen. Fredrika Red. av Hans Kruse, Kersti Jobs-Björklöf och Bremer-förbundet 1884–1921. – Stockholm/ Roland Andersson.– Leksand 1994. – (Kb). – Stehag 1997. – (Na). – Sofia Danielson. // 1998, Mats Hellspong. // 1995, s. 127. s. 157–159. 1152. Media and Monarchy in Sweden. Red. av 1138. Mansén, E., Ett paradis på jorden. Om den Mats Jönsson och Patrik Lundell. – Göteborg svenska kurortskulturen 1680–1880. – Stock- 2009. – (R). – Ann Helene Bolstad Skjelbred. // holm 2001. – (R). – Marie Steinrud. // 2002, s. 2010, s. 188–189. 121–122. 1153. Mediernas kulturhistoria. Red. av Solveig 44 Register

Jülich, Patrik Lundell och Pelle Snickars. – 1166. Milles, K., Agneta Horn. Ett liv i det trettioåriga Stockholm 2008. – (R). – Magnus Berg. // 2009, krigets skugga. – Stockholm 2015. – (R). – Pe- s. 126–128. ter Ullgren. // 2015, s. 139–140. 1154. Med kamera och dynggrep. Fotografier av 1167. Minne och myt. Konsten att skapa det förflut- lantbrukaren Rune Öberg. Red. av Christina na. Red. av Åsa Berggren, Stefan Arvidsson Andersson-Wiking – Uddevalla 1993. – (Kb). – och Ann-Mari Hållans. – Lund 2004. – Dominic Mats Hellspong. // 1994, s. 64. Ingemark och Camilla Asplund Ingemark. // 1155. Meeuwisse, A., & Swärd, H., Den ocensurera- 2005, s. 174–176. de verkligheten. I reportage, bild och undersök- 1168. Minnhagen-Alvsten, M., Johansson, K., & ningar. – Stockholm 2003. – (R). – Mikael Ei- Jönsson, J., Arvet. Trädgårdens glömda skat- vergård. // 2005, s. 48–50. ter. – Kristianstad 1996. – (Ög). – Maria Flinck. 1156. Mellan nation och tradition. Idéströmningar i // 1996, s. 123–126. 1800-talets insamling av folklore. Red. av Ulf 1169. Moderna landskap. Identifikation och tradi- Palmenfelt. – Uppsala 2013. – (R). – Fredrik tion i vardagen. Red. av Katarina Saltzman och Skott. // 2015, s. 47–49. Birgitta Svensson. – Stockholm 1997. – (R). – 1157. Mellanrummens möjligheter. Studier i förän- Agneta Åsgrim Berlin. // 1999, s. 45–49. derliga landskap. Red. av Katarina Saltzman. – 1170. Modersmålets sånger. Finlands svenskheter Stockholm och Göteborg 2009. – (R). – Karin framställda genom musik. – Helsingfors 2015. Gustavsson. // 2010, s. 121–123. – (R). – Henrik Karlsson. // 2016, s. 123–125. 1158. Mer än tusen ord. Bilden och de historiska ve- 1171. Modets metamorfoser. Den klädda kroppens tenskaperna. Red. av Lars M. Andersson, Lars identiteter och förvandlingar. Red. av Lizette Berggren och Ulf Zander. – Lund 2001. – (R). – Gradén och Magdalena Petersson McIntyre. – Stockholm 2009. – (R). – Agneta Helmius. // Agneta Lilja. // 2002, s. 126–128. 2010, s. 43–45. 1159. Metken, S., Der Kampf um die Hose. Ge- 1172. Molin, T., Den rätta tidens mått. Göthiska för- schlechterstreit und die Macht im Haus. Die bundet, fornforskningen och det antikvariska Geschichte eines Symbols. – Frankfurt/New landskapet. – Umeå 2003. – (Na). – Karin Gus- York 1996. – (R). – Nils-Arvid Bringéus. // tavsson. // 2004, s. 92–94. 1997, s. 121–123. 1173. Mord, misshandel och sexuella övergrepp. 1160. Metod och minne. Etnologiska tolkningar och Historiska och kulturella perspektiv på kön och rekonstruktioner. Red. av Magnus Bergquist våld. Red. av Inger Lövkrona. – Lund 2001. – och Birgitta Svensson. – Lund 1999. – (R). – (R). – Karin H. Jansson. // 2003, s. 48–50. Birgitta Meurling. // 2000, s. 122–124. 1174. Museer och framtidstro. Red. av Lennart 1161. Metzger, J., I köttbullslandet. Konstruktionen Palmqvist och Svante Beckman. – Stockholm av svenskt och utländskt på det kulinariska fäl- 2003. – (R). – Göran Hedlund. // 2004, s. 246– tet. – Stockholm 2005. – (Na). – Håkan Jöns- 248. son. // 2006, s. 38–40. 1175. Musikinstrument berättar. Instrumentforsk- 1162. Meurling, B., Sarons liljor? En etnologisk stu- ning idag. Red. av Stefan Bohman, Dan Lund- die av prästfruars könskonstituering. – Stock- berg och Gunnar Ternhag. – Hedemora 2007. – holm 1996. – (Na). – Britta Lundgren. // 1997, (R). – Patrik Sandgren. // 2008, s. 181–183. s. 157–162. 1176. Mustakallio, M., Musik på gränsen. Hundra år 1163. Mikael Hisinger. Resedagbok från Europa av tornedalskt musikliv. – Övertorneå 2012. – 1783–1784. – Stockholm 2016. – (R). – Ingvar (R). – Mats Nilsson. // 2013, s. 116. Svanberg. // 2017, s. 58–59. 1177. Mydland, L., Skolehuset som kulturminne. Lo- 1164. Millbourn, I., Det hemlighetsfulla mötet – pu- kale verdier og nasjonal kulturminneforvalt- blik och gycklare. Om skräcken och lockelsen i ning. – Göteborg 2015. – (Na). – Anders Gus- att se varandra. – Stockholm 2012. – (R). – Bir- tavsson. // 2015, s. 129–131. gitta Svensson. // 2012, s. 245–246. 1178. Münger, A.-C., Stadens barn på landet. Stock- 1165. Millennium. Åtta genusvetenskapliga läsning- holms sommarlovskolonier och den moderna ar av den svenska välfärdsstaten genom Stieg välfärden. – Linköping 2000. – (Na). – Marian- Larssons Millennium-trilogi. Red. av Siv Fahl- ne Liliequist. // 2001, s. 141–144. gren, Anders Johansson och Eva Söderberg. – 1179. Münger, A.-C., Stockholms sommarkolonier Sundsvall 2013. – (R). – Kerstin Bergman. // under 130 år. En behovsprövad välfärdstjänst 2014, s. 53–56. eller en fritidsverksamhet för alla? – Stockholm Register 45

2014. – (R). – Kristina Gustafsson. // 2015, s. Berggren, Klas-Göran Karlsson och Charlotte 220–223. Tornbjer. – Lund 2010. – (R). – Bo Nilsson. // 1180. Myrdal, J., & Bäärnhielm, G., Kvinnor, barn 2011, s. 117–118. & fester i medeltida mirakelberättelser. – Skara 1195. Naboliv: Värmland*Hedmark. Arkiven be- 1994. – (Ög). – Nils-Arvid Bringéus. // 1995, s. rättar – arkivene forteller. Red. av Peter Olaus- 60–61. son. – Karlstad och Hamar 2005. – (No). – Gö- 1181. Myrdal, J., Jordbruket under feodalismen ran Sjögård. // 2006, s. 255–256. 1000–1700. – Stockholm 1999. – (R). – Niklas 1196. Nagel, E., I dialog med muntliga och skriftliga Cserhalmi. // 2000, s. 60–61. berättartraditioner. En undersökning av svenska 1182. Myrdal, J., Melin, P., & Ferm, O., Den pre- sjömäns levnadsberättelser. – Stockholm 2012. dikande räven. Arbete, skämt och allvar i en – (Na). – Ulf Palmenfelt. // 2012, s. 168–173. medeltida illuminerad handskrift. – Lund 2006. 1197. Namnlängdsboken. Historien bakom namnen i – (R). – Camilla Asplund Ingemark. // 2007, s. almanackan. Red. av Eva Brylla. – Stockholm 53–55. 2000. – (R). – Charlotte Hagström. // 2002, s. 1183. Myrdal, J., Boskapsskötseln under medeltiden. 112–114. En källpluralistisk studie. – Stockholm 2012. – 1198. Naturen för mig. Nutida röster och kulturella (R). – Anders Perlinge. // 2013, s. 243–245. perspektiv. Red. av Lina Midholm och Katarina 1184. Myter om det nordiska. Mellan romantik och Saltzman. – Göteborg 2014. – (R). – Henrik politik. Red. av Catharina Raudvere, Anders Brissman. // 2014, s. 248–250. Andrén och Kristina Jennbert. – Lund 2001. – 1199. Naturen, kuren och samhället. Vård på sana- (R). – Fredrik Skott. // 2002, s. 125–126. torier och kurorter ca 1870–2010. Red. av Mot- 1185. Månsson, A., Becoming Muslim. Meanings of zi Eklöf. – Stockholm 2011. – (R). – Ingrid Conversion to Islam. – Lund 2002. – (Na). – Nordström. // 2012, s.59–60. Beatriz Lindqvist. // 2003, s. 155–160. 1200. Naturens nytta. Från Linné till det moderna 1186. Män i Norden. Manlighet och modernitet samhället. Red. av Per Eliasson och Ebba Lis- 1840–1940. Red. av Jørgen Lorentzen och berg Jensen. – Lund 2001. – (R). – Mikael Ei- Claes Ekenstam. – Hedemora 2006. – (R). – vergård. // 2002, s. 187–189. Eddy Nehls. // 2008, s. 176–178. 1201. Naturlighetens positioner. Nordiska kultur- 1187. Människan och naturen. Etnobiologi i Sveri- forskare om födsel och föräldraskap. Red. av ge 1. Red. av Börge Pettersson, Ingvar Svan- Tove Ingebjørg Fjell. – Åbo 1998. – (R). – He- berg och Håkan Tunón. – Stockholm 2001. – lene Brembeck. // 2000, s. 120–122. (No). – Margareta Tellenbach. // 2003, s. 64. 1202. Nehls, E., Vägval. Lastbilsförare i fjärrtrafik – 1188. Människovärdet och makten. Red. av Arne perspektiv på yrkeskultur och genus. – Göte- Jarrick och Johan Söderberg. – Stockholm 1994. borg/Umeå 2003. – (Na). – Carina Kullgren. // – (Ög). – Mats Hellspong. // 1995, s. 90–92. 2003, s. 160–163. 1189. Män och manligheter från vikingar till Kalle 1203. Nehls, E., Kung alkohol och andra drogaktörer. Anka. Red. av Stig Welinder. – Stockholm – Göteborg 2009. – (R). – Eva M. Karlsson. // 2003. – (R). – Eddy Nehls. // 2004, s. 177–179. 2010, s. 113–115. 1190. Mänskliga gränsområden. Om extas, psykos 1204. Nero, K., På samma scen. Om samarbete mel- och galenskap. Red. av Johan Cullberg, Karin lan amatör- och yrkesteater, exemplet Huskvar- Johannisson och Owe Wikström. – Stockholm na. – Hedemora 2005. – (Na). – Bodil Peters- 1996.– (R). – Lena Gerholm. // 1997, s. 241– son. // 2006, s. 165–167. 243. 1205. Nicklasson, P., Att aldrig vandra vill. Johan 1191. Möller, H., Lyx och mode i stormaktstidens Haquin Wallman, Sveríges första arkeolog. – Sverige. Jesper Swedberg och kampen mot pe- Lund 2011. – (R). – Björn Magnusson Staaf. // rukerna. – Stockholm 2014. – (R). – Birgitta 2013, s. 117–119. Meurling. // 2015, s. 218–220. 1206. Nikolić, D., Tre städer, två broar och ett mu- 1192. Möller, J., Gamle idraetslege i Danmark. – seum. Minne, politik och världsarv i Bosnien Kastrup 1990–1991. – (Ög). – Mats Hellspong. och Hercegovina. – Lund 2012. – (Na). – Owe // 1993, s. 93–95. Ronström. // 2013, s. 29–34. 1193. Mörck, M., Spel på ytan. En bok om livsstilar. 1207. Nildin-Wall, B., & Wall, J.-I., Det ropades i – Göteborg 1998. – (R). – Fredrik Miegel. // skymningen… Vidskepelse och trolldomstro på 1999, s. 51–53. Gotland. – Uppsala 1996. – (R). – Ulf Palmen- 1194. Möten med historiens mångfald. Red. av Lars felt. // 1997, s. 117–119. 46 Register

1208. Nilson, A., Öländskt. Allmogekonst och nyt- 1223. Nilsson, I., Nationalism i fredens tjänst. Svens- toslöjd från tre århundraden. – Himmelsberga ka skolornas fredsförening, fredsfostran och 2007. – (R). – Hans Medelius. // 2008, s. 55–56. historieundervisning 1919–1939. – Umeå 2015. 1209. Nilson, A. T., De byggde järnvägsvagnar. – (Na). – Bert Mårald. // 2016, s. 45–47. Emigranterna från Ryfors bruk hos Pullmans i 1224. Nilsson, M., Dans – kontinuitet i förändring. En Chicago. – Göteborg 1999. – (R). – Göran Sjö- studie av danser och dansande i Göteborg gård. // 2001, s. 246–247. 1930–1990. – Göteborg 1998. – (Na). – Jonas 1210. Nilson, A. T., Ett minnessvep – 50 år på musei- Bjälesjö. // 2000, s. 19–21. banan. – Göteborg 2002. – (R). – Anders Gus- 1225. Nilsson, M., Dans – polska på svenska. – Göte- tavsson. // 2003, s. 121–122. borg 2009. – (R). – Eva Helen Ulvros. // 2011, 1211. Nilson, A. T., & Fredlund, B., Göteborgs s. 49. hamn – liv arbete konst. – Göteborg 2005 – (R). 1226. Nilsson, R., En välbyggd maskin, en mardröm – Anders Björklund. // 2006, s. 249–250. för själen. Det svenska fängelsesystemet under 1212. Nilson, A. T., Sjöfart på vattenleder. Studier 1800-talet. – Lund 1999. – (Na). – Birgitta kring Vänern och Göta kanal. – Lidköping 2007. Svensson. // 2000, s. 240–241. – (R). – Göran Sjögård. // 2008, s. 246–247. 1227. Nilsson, S. Å., 1700-talets ansikte – Carl Au- 1213. Nilsson, A., Lyckans betydelse. Sekularisering, gust Ehrensvärd. – Stockholm 1996. – (R). – sensibilisering och individualisering i svenska Nils-Arvid Bringéus. // 1997, s. 247–248. skillingtryck 1750–1850. – Höör 2012. – (Na). 1228. Nilsson, U., Kampen om Kvinnan. Professiona- – Henrik Brissman. // 2013, s. 37–38. lisering och konstruktioner av kön i svensk gy- 1214. Nilsson, A.-L., Fröken Mathilda Ranch – foto- nekologi 1860–1925. – Uppsala 2003. – (Na). – graf. – Varberg 2006. – (R). – Anja Petersen. Kristoffer Hansson. // 2005, s. 167–170. // 2007, s. 125. 1229. Nodermann, M., Sankt Göran i Kinderåsen. – 1215. Nilsson, B., Maskulinitet. Representation, ideo- Östersund 1994. – (Kb). – Gertrud Grenander logi och retorik. – Umeå 1999. – (Na). – Ulf Nyberg. // 1995, s. 32. Mellström. // 1999, s. 170–174. 1230. Nodermann, M., Bonadsmåleri i Norden. Från 1216. Nilsson, B., Brottsoffer. Offerskapets innebör- medeltid till Vasatid. – Stockholm 1997. – (R). der och villkor i (o)säkerhetens kultur. – Umeå – Ingemar Svensson. // 1998, s. 55–57. 2003. – (R). – Eva Bergenlöv. // 2005, s. 118– 1231. Nodermann, M., Mästare och möbler. Jämt- 119. ländska målare, bildhuggare, hantverkare och 1217. Nilsson, B. G., Folkhemmets arbetarminnen. deras arbeten. Ny utvidgad upplaga. – Öster- En undersökning av de historiska och diskursi- sund 2005. – (R). – Johan Knutsson. // 2006, s. va villkoren för svenska arbetares levnadsskild- 170–172. ringar. – Stockholm 1996. – (Na). – Per- 1232. Nodermann, M., Gästspel i 1800-talets teater- Markku Ristilammi. // 1997, s. 170–173. värld. Johan Nodermanns resejournal. – Stock- 1218. Nilsson, F., I rörelse. Politisk handling under holm 2013. – (No). – Mats Hellspong. // 2014, 1800-talets första hälft. – Lund 2000. – (Na). – s. 254. Jonas Engman. // 2001, s. 105–109. 1233. Nonstop! Turist i upplevelseindustrialismen. – 1219. Nilsson, F., Aktiesparandets förlovade land. Red. av Tom O’Dell. – Lund1999. – (R). – Lars Människors möte med aktiemarknaden. – Kaijser. // 2000, s. 181–183. Stockholm/Stehag 2003. – (R). – Mats Lind- 1234. Nordanskog, G., Föreställd hedendom. Tidig- qvist. // 2004, s. 170–173. medeltida skandinaviska kyrkportar i forskning 1220. Nilsson, F., I ett bolster av fett. En kulturhisto- och historia. – Lund 2006. – (Na). – Pia Sjö- ria om övervikt, manlighet och klass. – Lund berg. // 2009, s. 113–115. 2011. – (R). – Gunnar Broberg. // 2012, s. 103– 1235. Nordberg, A., Jul, disting och förkyrklig tide- 104. räkning. Kalendrar och kalendariska riter i det 1221. Nilsson, G., Könsmakt eller häxjakt? Antago- förkristna Norden. – Uppsala 2006. – (R). – nistiska föreställningar om mäns våld mot kvin- Gunnar Nordanskog. // 2007, s. 121–122. nor. – Lund 2009. – (Na). – Maud Eduards. // 1236. Nordberg, K., Folkhemmets röst. Radion som 2011, s. 163–165. folkbildare 1925–1950. – Stockholm/Stehag 1222. Nilsson, G., & Lövkrona, I., Våldets kön. Kul- 1998. – (Na). – Fredrik Schoug. // 1999, s. 41– turella föreställningar, funktioner och konse- 43. kvenser. – Lund 2015. – (R). – Susanne 1237. Nordic Seniors on the Move. Mobility and Walldén. // 2015, s. 226–228. migration in later life. Red. av Anne Leonora Register 47

Blaakilde och Gabriella Nilsson. – Lund 2014. 1252. Nylund Skog, S., Ambivalenta upplevelser & – (R). – Sverker Hyltén-Cavallius. // 2017, s. mångtydiga berättelser. En etnologisk studie av 228–231. barnafödande. – Stockholm 2002. – (Na). – 1238. Nordin, J. M., Det medeltida Dalarna & Väst- Britta Lundgren. // 2003, s. 21–25. manland. En arkeologisk guidebok. – Lund 1253. Nylund Skog, S., Livets vägar. Svenska judin- 2009. – (No). – Margareta Tellenbach. // 2010, nors berättelser om förskingring, förintelse, för- s. 191–192. tryck och frihet. – Uppsala 2012. – (R). – Eva 1239. Nordin, S., Varför idéhistoria? En ämnesintro- Norström. // 2012, s. 242–243. duktion för studenter. – Lund 2011. – (R). – 1254. Nyqvist, N., Från bondson till folkmusikikon. Kjell Jonsson. // 2012, s. 118–120. Otto Andersson och formandet av ”finlands- 1240. Nordiska museet under 125 år. Red. av Hans svensk folkmusik”. – Åbo 2007. – (Na). – Dan Medelius, Bengt Nyström och Elisabet Stave- Lundberg. // 2009, s. 51–52. now-Hidemark. – Stockholm 1998. – (R). – 1255. Nyström, D., Innan forskningen blev radikal. Nils-Arvid Bringéus. // 1999, s. 249–251. En historiografisk studie av arbetarhistoria och 1241. Nordlund Edvinsson, T., Broderskap i nä- kvinnohistoria. – Malmö 2015. – (Na). – Kim ringslivet. En studie om homosocialitet i Kung Silow Kallenberg. // 2016, s. 108–110. Orres Jaktklubb 1890–1960. – Lund 2010. – 1256. Nyström, I., Bonadsmåleri under lupp. Spek- (R). – Bo Nilsson. // 2011, s. 113–115. troskopiska analyser av färg och teknik i syd- 1242. Nordström, A., Syskonen Svensson – sångerna svenska bonadsmålningar 1700–1870. – Göte- och livet. En folklig repertoar i 1900-talets Gö- borg 2012. – (Na). – Johan Knutsson. // 2012, teborg. – Göteborg 2002. – (Na). – Gunnar s. 232–236. Ternhag. // 2002, s. 232–234. 1257. Nyström, L., Svenska bilder. I Anna och Ferdi- 1243. Nordström, I., Det kommer att gå bra för er. nand Bobergs fotspår efter hundra år. – Stock- Kvinnor i Stockholmsromaner omkring 1920. – holm 2011. – (R). – Margareta Tellenbach. // Stockholm 2005. – (R). – Marta Ronne. // 2006, 2012, s. 115–116. s. 175–178. 1258. Nyström, L., I skuggan av en borg. Vardag och 1244. Nordström, M., Rocken spelar roll. En etnolo- fest på Krapperups gods 1881–1995. – Göte- gisk studie av kvinnliga rockmusiker. – Umeå borg 2014. – (Na). – Maria Wallström. // 2014, 2010. – (Na). – Alf Björnberg. // 2011, s. 168– s. 165–168. 171. 1259. Nytänkande och eftertankar. Kön, kulturella 1245. Norrby, J., Jennings. – Köping 1991. – (Kb). – föreställningar och livsvillkor. Red. av Maria Gösta von Schoultz. // 1994, s. 64. Zackariasson och Birgitta Meurling. – Uppsala 1246. Norrhem, S., Den hotfulla kärleken. Homo- 2006. – (R). – Anna Johansson. // 2007, s. 57– sexualitet och vanlighetens betydelse. – Stock- 59. holm 2001. – (No). – Pia Lundahl. // 2003, s. 1260. När Alving blev Bang. Red. av Marcos Cante- 63–64. ra Carlomagno. – Lund 2001. – (R). – Birgitta 1247. Norrhem, S., Ebba Brahe. Makt och kärlek un- Meurling. // 2002, s. 184–186. der stormaktstiden. – Lund 2007. – (No). – Bir- 1261. När landet kom till staden. Lantbruksmöten gitta Meurling. // 2012, s. 127. och lantbruksutställningar som arenor för agra- 1248. Norrhem, S., Christina och Carl Piper. En bio- ra moderniseringssträvanden i Sverige och Fin- grafi. – Lund 2010. – (R). – Birgitta Meurling. land 1844–1970. Red. av Olof Kåhrström. – // 2013, s.109–110. Stockholm 2013. – (R). – Göran Sjögård. // 1249. Nu gör vi jul igen. Red. av Charlotte Hagström, 2014, s. 183–186. Marlene Hugoson och Annika Nordström. – 1262. När livet var som bäst… En bok till minne av Göteborg och Lund 2006. – (R). – Nils-Arvid Gösta Berg. Red. av Nils-Arvid Bringéus och Bringéus. // 2006, s. 253–254. Hans Medelius. – Stockholm 1993. – (Ög). – 1250. Nyberg, G., Doktor Carlanders Göteborg. Mats Hellspong. // 1994, s. 20–25. Folkliv, sjukdom och död 1793–1814. – Stock- 1263. Näsman, O., Samhällsmuseum efterlyses. holm 2007. – (R). – Mats Hellspong. // 2008, s. Svensk museiutveckling och museidebatt 185–187. 1965–1990. – Umeå 2014. – (Na). – Stefan Boh- 1251. Nycklar till kunskap. Om människans bruk av man. // 2015, s. 39–42. naturen. Red. av Håkan Tunón och Anna Dahl- 1264. Oddner, F., Kafékultur, kommunikation och ström. – Stockholm 2010. – (R). – Thomas gränser. – Lund 2003. – (Na). – Carina Sjö- Malm. // 2010, s. 177–178. holm. // 2005, s. 112–113. 48 Register

1265. O’Dell, T., Culture Unbound. Americanization 1279. Olshammar, G., Det permanentade proviso- and Everyday Life in Sweden. – Lund 1997. – riet. Ett återanvänt industriområde i väntan på (Na). – Marie Cronqvist. // 1998, s. 154–157. rivning eller erkännande. – Göteborg 2002. – 1266. O’Dell, T., Spas. The Cultural Economy of (Na). – Birgitta Svensson. // 2003, s. 103–105. Hospitality, Magic and the Senses. – Lund 1280. Olsson, C. G., Omsorg och kontroll. En handi- 2010. – (R). – Elisabeth Mansén. // 2011, s. 44– kappshistorisk studie 1750–1930. – Umeå 46. 2010. – (Na). – Magnus Öhlander. // 2010, s. 1267. Odén, B., Persson, B. E. B., & Werner, Y. M., 100–102. Den frivilliga döden. Samhällets hantering av 1281. Olsson, G., Mellan Rum. En studie i fysisk och självmord i ett historiskt perspektiv. – Stock- mental utveckling av kommunikation med ut- holm 1998. – (R). – Birgitta Skarin Frykman. // gångspunkt i en mellanstadieklass. – Stock- 1999, s. 242–245. holm/Stehag 2003. – (Na). – Niels Kayser Niel- 1268. Odén, B., Leda vid livet. Fyra mikrohistoriska sen. // 2003, s. 222–227. essäer om självmordets historia. – Lund 1998. – 1282. Olsson, J.-L., Kön i förändring. Den svenska (R). – Birgitta Skarin Frykman. // 1999, s. 242– könsrollsforskningen 1959–1979. – Lund 2011. 245. – (Na). – Gabriella Nilsson. // 2012, s. 236– 1269. Odén, B., Sture Bolin. Historiker under andra 239. världskriget. – Stockholm 2011. – (R). – Svante 1283. Olsson, M., Skatta dig lycklig. Jordränta och Nordin. // 2011, s. 249–250. jordbruk i Skåne 1660–1900. – Hedemora 1270. Odén, B., Äldre genom tiderna. Åldrande och 2005. – (R). – Fredrik Nilsson. // 2006, s. 122– äldrepolitik som en historiker ser det. – Stock- 123. holm 2012. – (R). – Janicke Andersson. // 2013, 1284. Om avvikelser, gränser och marginaler. En s. 56–58. festskrift till Birgitta Svensson. Red. av Char- 1271. Odstedt, E., Norrländsk folktradition. Upp- lotte Hyltén-Cavallius, Karin S. Lindelöf och teckningar i urval och med kommentar av Bengt Pia Lundahl. – Stockholm 2008. – (R). – Birgit- af Klintberg. – Uppsala 2004. – (No). – Camilla ta Meurling. // 2009, s. 192. Asplund Ingemark. // 2005, s. 127. 1285. Omberg, T., Bergsmän och hyttelag. – Stock- 1272. Odstedt, E., Varulven i svensk folktradition. holm 1992. – (Kb). – Gösta von Schoultz. // Ny utgåva. – Stockholm 2012. – (No). – Fredrik 1994, s. 95–96. Skott. // 2014, s. 191–192. 1286. Onsér-Franzén, J., Kulturernas kamp. – Göte- 1273. Ohlsson, A., Myt och manipulation. Radikal borg 1992. – (Ög). – Kurt Genrup. // 1994, s. psykiatrikritik i svensk offentlig idédebatt 91–94. 1968–1973. – Stockholm 2008. – (Na). – 1287. Onsér-Franzén, J., Folkbildaren – en ny intel- Lars-Eric Jönsson. // 2010, s. 38–40. lektuell. En studie om folkhögskolan som kul- 1274. Ohlsson, B., Vi som stannade på Volvo. En et- turmiljö. – Göteborg 1998. – (No). – Kjell Han- nologisk studie om äldre bilindustriarbetares ar- sen. // 1999, s. 64. betsliv och framtidsplaner. – Göteborg 2008. – 1288. Opstad, L., Premier og Pokaler. – Oslo 1994. – (Na). – Anders Björklund. // 2009, s. 44–46. (Ög). – Lis Granlund. // 1996, s. 95–96. 1275. Oja, L., Varken Gud eller natur. Synen på magi 1289. Orienten i Sverige. Red. av Simon Ekström i 1600- och 1700-talets Sverige. – Stockholm/ och Lena Gerholm. – Lund 2006. – (R). – Kris- Stehag 1999. – (Na). – Inger Lövkrona. // 2000, tina Gustafsson. // 2008, s. 173–176. s. 29–33. 1290. Ottosson, A., Sjukgymnasten – vart tog han vä- 1276. Olausson, I., En blomstrande marknad. Han- gen? En undersökning av sjukgymnastyrkets delsträdgårdar i Sverige 1900–1950 med fyra maskulinisering och avmaskulinisering 1813– fallstudier i Stockholms län. – Stockholm 2014. 1935. – Göteborg 2005. – (Na). – Eva Palm- – (Na). – Inger Strömberg. // 2016, s. 35–38. blad. // 2006, s. 106–109. 1277. Olli, S.-M., Visioner av världen. Hädelse och 1291. Otydligt. Otympligt. Otaligt. Det industriella djävulspakt i justitierevisionen 1680–1789. – kulturarvets utmaningar. Red. av Annika Alzén Umeå 2007. – (Na). – Per Sörlin. // 2008, s. och Barbro Bursell. – Stockholm 2005. – (R). – 111–114. Lars-Eric Jönsson. // 2005, s. 246–247. 1278. Olrog, U. P., Studier i folkets visor. Utgivna 1292. Oväntat. Aspekter på etnologisk kulturforsk- och kommenterade av Mathias Boström, Märta ning. Red. av Roger Jacobsson och Britta Lund- Ramsten och Karin Strand. – Stockholm 2011. gren. – Stockholm 1996. – (R). – Lena Martins- – Patrik Sandgren. // 2012, s. 108–110. son. // 1998, s. 57–58. Register 49

1293. Paju, M., Hälsingegården i omvandling. En 1308. Perlinge, A., Bondeminnen. Människan och studie av världsarvsprocessen i Hälsingland. – tekniken i jordbruket under 1900-talet. – Stock- Uppsala 2016. – (Na). – Maj-Britt Andersson. holm 1995. – (Ög). – Sören Jansson. // 1996, s. // 2016, s. 170–174. 129–130. 1294. Palmenfelt, U., Spökplatser på Gotland. – 1309. Perlinge, A., Sockenbankirerna. Kreditrelatio- Stockholm 2005. – (No). – Margareta Tellen- ner och tidig bankverksamhet i Vånga socken i bach. // 2006, s. 127. Skåne 1840–1900. – Stockholm 2005. – (Na). – 1295. Palmqvist, L., Landsbygdens folkliga bygg- Johan Söderberg. // 2006, s. 33–38. nadsskick. – Stockholm 1998. – (No). – Kjell 1310. Perlinge, A., Bubblan som sprack. Byggboo- Hansen. // 2001, s. 254. men i Stockholm 1896–1908. – Stockholm 1296. Palmqvist, L., & Sjömar, P., August Holm- 2012. – (R). – Göran Hedlund. // 2012, s. 248– bergs byggnadslära. – Stockholm 2006. – (No). 249. – Lars-Eric Jönsson. // 2008, s. 64. 1311. Perspektiv på intervjuer. Genus, generation 1297. Palmsköld, A., Textila tolkningar. Om hängklä- och kulturmöten. Red. av Karin Löfgren. – den, drättar, lister och takdukar. – Stockholm Stockholm 2002. – (R). – Lars-Eric Jönsson. // 2007. – (Na). – Lene Otto. // 2008, s. 37–40. 2003, s. 188–189. 1298. Palmsköld, A., Begreppet hemslöjd. – Stock- 1312. Persson, B., Skogens skördemän. – Lund 1991. holm 2012. – (R). – Charlotte Hyltén-Caval- – (Kb). – Mats Hellspong. // 1993, s. 31. lius. // 2013, s. 45. 1313. Persson, E., Osköna ting. En utställningsrevo- 1299. Palmsköld, A., Textilt återbruk. Om materiellt lution i Varberg. – Möklinta 2014. – (R). – och kulturellt slitage. – Möklinta 2013. – (R). – Kerstin Arcadius. // 2015, s. 49–51. Charlotte Hyltén-Cavallius. // 2014, s. 189– 1314. Persson, F., Skåne, den farliga halvön. Histo- 190. ria, identitet och ideologi 1865–2000. – Lund 1300. Pappas lydige son. Clas Tamms dagböcker och 2008. – (Na). – Fredrik Nilsson. // 2009, s. 54– brev 1827–1865. – Stockholm 2000. – (No). – 55. Mats Hellspong. // 2000, s. 255–256. 1315. Persson, S., Kungamakt och bonderätt. Om 1301. Parland-von Essen, J., Behagets betydelser. danska kungar och bönder i riket och i Göinge Döttrarnas edukation i det sena 1700-talets härad ca 1525–1640. – Göteborg och Stock- adelskultur. – Hedemora 2005. – (Na). – Angela holm 2005. – (Na). – Anders Gustavsson. // Rundquist. // 2006, s. 159–161. 2006, s. 109–110. 1302. Passager. Medier och kultur i ett köpcentrum. 1316. Persson, T., Kvinnlig för sin ålder. En intervju- Red. av Karin Becker, Erling Bjurström, Johan studie om ålder, kropp och femininitet. – Linkö- Fornäs och Hillevi Ganetz. – Nora 2001. – (R). ping 2010. – (Na). – Anna Sofia Lundgren. // – Maria Zackariasson. // 2002, s. 182–183. 2010, s. 227–229. 1303. Paulin-Strömberg, H., & Werkelid, C. O., 1317. Petersen, A., På visit i verkligheten. Fotografi Akademien sammanträder! Ett år med De Ader- och kön i slutet av 1800-talet. – Stockholm/Ste- ton. – Stockholm 2012. – (No). – Mats hag 2007. – (Na). – Hans Swärd. // 2008, s. Hellspong. // 2012, s. 255–256. 114–115. 1304. Pegelow, I., Helgon och helgonlegender i ord 1318. Petersson, I.-L., Statens läsebok. – Lund 1999. och bild. – Stockholm 2008. – (R). – Nils-Arvid – (Na). – Ingrid Nordström. // 2002, s. 106–107. Bringéus. // 2008, s. 249–250. 1319. Petersson, M., Identitetsföreställningar. Per- 1305. Pehr Stenbergs levernesbeskrivning. Av ho- formance, normativitet och makt ombord på nom själv författad på dess lediga stunder. Utgi- SAS och AirHoliday. – Göteborg 2003. – (Na). ven av Fredrik Elgh, Göran Stenberg och Ola – Britta Lundgren. // 2003, s. 218–222. Wennstedt. – Umeå 2014. – (No). – Anders 1320. Petri, S. M., ”Blås upp vind och gunga bölja…” Gustavsson. // 2015, s. 58. August Strindbergs sagospel Lycko-Pers resa, 1306. Pengar – människan och hennes betalnings- Himmelrikets nycklar, Abu Casems tofflor – medel. Red. av Tobias Linné och Marcus Pers- sago- och sägenmotiv, narrativa grundmönster son. – Lund 2006. – (R). – Anders Perlinge. // och mytisk initiationssymbolik. – Uppsala 2008, s. 189–190. 2003. – (Na). – Katarina Ek-Nilsson. // 2005, s. 1307. Periferins landskap. Historiska spår och nuti- 235–237. da blickfält i svensk glesbygd. Red. av Ella Jo- 1321. Pettersson, B., Föreställningar om det förflut- hansson. – Lund 2002. – (R). – Tomas Ger- na. Arkeologi och rekonstruktion. – Lund 2003. mundsson. // 2003, s. 244–246. – (Na). – Birgitta Svensson. // 2003, s. 228–230. 50 Register

1322. Pettersson, H., Gregor Paulsson och den konst- praktik i svensk alkoholistvård 1885–1916. – historiska tolkningens problem. – Stockholm/ Örebro 2004. – (Na). – Mikael Eivergård. // Stehag 1997. – (Na). – Hans Dackenberg. // 2006, s. 229–231. 1998, s. 92–93. 1337. Pripp, O., Företagande i minoritet. Om etnici- 1323. Pettersson, H., Boundaries, Believers and Bo- tet, strategier och resurser bland assyrier och sy- dies. A Cultural Analysis of a Multidisciplinary rianer i Södertälje. – Tumba 2001. – (Na). – Research Community. – Umeå 2007. – (Na). – Magnus Berg. // 2001, s. 145–147. David Hacken. // 2007, s. 223–226. 1338. Pripp, O. & Öhlander, M., Fallet Nogger 1324. Pettersson, K.-H., Groveda. Om en bondgårds Black. Antirasismens gränser. – Stockholm ekonomiska historia 1786–1950. – Stockholm 2008. – (R). – Magnus Berg. // 2009, s. 119– 2002. – (R). – Niklas Cserhalmi. // 2004, s. 62– 121. 63. 1339. Prosten Muncktells dagbok. Del 3. Irsta 1325. Pettersson, R., Den svenska kulturmiljövår- 1821–1829. Ugiven av Magdalena Hellqvist. – dens värdegrunder. En idéhistorisk bakgrund Västerås 1995. – (R). – Mats Hellspong. // och analys. – Umeå 2003. – (R). – Karin Gus- 1999, s. 184–187. tavsson. // 2003, s. 246–247. 1340. Publik arkeologi. Red. av Fredrik Svanberg 1326. Pettersson, R., Blick för kultur. Idéhistoriska och Katty H. Wahlgren. – Stockholm 2007. – aspekter på etnologisk och arkeologisk kultur- (R). – Bodil Petersson. // 2010, s. 49–50. forskning i Sverige under 1900-talet. – Umeå 1341. Påklädd, uppklädd, avklädd. Om kläder, 2004. – (R). – Eva Löfgren. // 2006, s. 240–243. kropp och identitet. Red. av Bo G. Nilsson. – 1327. Phénomenet Peter Wieselgren. Smålänningen Stockholm 2005. – (R). – Maja Jacobson. // som blev historiker, biograf, präst och nykter- 2006, s. 41–44. hetsreformator i 1800-talets Sverige. – Växjö 1342. På resa i matlandet. Red. av Karin M. Ekström 2002. – (R). – Nils-Arvid Bringéus. // 2002, s. och Håkan Jönsson. – Stockholm 2016. – (No). 250–252. – Katarina Ek-Nilsson. // 2017, s. 254–256. 1328. Philochoros 125 år. Minnesskrift utgiven av 1343. Qviström, M., Vägar till landskapet. Om vä- föreningen Philochoros. Red. av Katarina Kors- gars tidsrumsliga egenskaper som utgångspunkt feldt och Mats Wahlberg. – Uppsala 2005. – för landskapsstudier. – Alnarp 2003. – (Na). – (R). – Eva Helen Ulvros. // 2006, s. 116–118. Birgitta Svensson. // 2003, s. 163–168. 1329. Philpot, E., Old Testament Apocryphal Images 1344. Ragnar, M., Grisens historia. Så mycket mer in European Art. – Göteborg 2009. – (Na). – än fläsk. – Stockholm 2015. – (R). – Ingvar Nils-Arvid Bringéus. // 2011, s. 33–34. Svanberg. // 2016, s. 254–255. 1330. Pigga pensionärer och populärkultur. Red. 1345. Ramberg, K., Bitumenjagare. Sjömän i kust- av Owe Ronström. – Stockholm 1998. – (R). – trafiktankfart. – Stockholm 1997. – (No). – Al- Gunilla Kjellman. // 1999, s. 116–117. lan T. Nilson. // 1998, s. 128. 1331. Pihl Atmer, A. K., Livet som levdes där måste 1346. Ramberg, K., Allmännyttan. Välfärdsbygge smaka vildmark. Sportstugor och friluftsliv 1850–2000. – Stockholm 2000. – (No). – Anna 1900–1945. – Stockholm 1998. – (R). – Birgitta Ingemark. // 2001, s. 127–128. Svensson. // 1999, s. 191–192. 1347. Ramberg, K., Konstruktionen av framtidens 1332. von Platen, M., Svenska skägg. Våra mansha- stad. Arkitekttävlingar om bostäder och stads- kor genom tiderna. – Stockholm 1995. – (Ög). delar i Sverige 1989–2003. – Stockholm 2012. – Nils-Arvid Bringéus. // 1996, s. 62–63. – (Na). – Mats Franzén. // 2013, s. 34–37. 1333. Plats som produkt. Kommersialisering och pa- 1348. Ramsten, M., Kungl. Musikaliska akademien ketering. Red. av Rickard Ek och Johan Hult- och folkmusiken. En musiketnologisk under- man. – Lund 2007. – (R). – Lars-Eric Jönsson. sökning. – Möklinta 2016. – (R). – Karin Hall- // 2008, s. 124–125. gren. // 2017, s. 117–120. 1334. Porträtt utan ram. Kön och sexualitet bortom 1349. Ranby, C., Krapperup mellan renässans och strukturalismen. Red. av Ylva Hagström m.fl. – skiftesreformer. – Nyhamnsläge 2003. – (No). – Lund 2000. – (R). – Pia Lundahl. // 2002, s. Lars-Eric Jönsson. // 2005, s. 62–63. 114–117. 1350. Ranby, C., Krapperup och skifteslandskapet. 1335. Postmodern barndom. Red. av Helene Brem- Laga skifte och agrar bebyggelseomvandling i beck och Barbro Johansson. – Göteborg 1996. – Brunnby socken, Skåne 1830–1870. – Ny- (R). – Charlotte Hagström. // 1997, s. 191–193. hamnsläge 2006. – (R). – Anders Franzén. // 1336. Prestjan, A., Att bota en drinkare. Idéer och 2006, s. 248–249. Register 51

1351. Ranby, H., Henriks byggnadsvård. Kulturarvs- 1364. Rentzhog, S., Friluftsmuseerna. En skandina- arbete mellan teori och praktik. – Göteborg visk idé som erövrar världen. – Stockholm 2014. – (No). – Lars-Eric Jönsson. // 2014, s. 2007. – (R). – Niklas Ingmarsson. // 2008, s. 127–128. 51–52. 1352. Rangström, L., m.fl., Modelejon – manligt 1365. Rentzhog, S., Tänk i tid. Se framåt genom att mode 1500-tal 1600-tal 1700-tal. – Stockholm blicka bakåt. – Stockholm 2014. – (R). – Bert 2002. – (R). – Elisabet Stavenow-Hidemark. // Mårald. // 2014, s. 171–172. 2003, s. 119–121. 1366. Repo, W., Folkhemmets äventyrare. En biogra- 1353. Rangström, L., Dödens Teater. Kungliga fi om forskningsluffaren Rolf Blomberg. – svenska begravningar genom fem århundraden. Stockholm 2011. – (R). – Thomas Malm. // – Stockholm 2015. – (R). – Svante Norrhem. // 2012, s. 120–122. 2015, s. 143–145. 1367. Reseberättelser. Idéhistoriska resor i sociala 1354. Rasmussen, P., Skräddaren, sömmerskan och och geografiska rum. Red. av Lena Eskilsson modet. Arbetsmetoder och arbetsdelning i till- och Mohammad Fazlhashemi. – Stockholm verkningen av kvinnlig dräkt 1770–1830. – 2001. – (R). – Jakob Christensson. // 2001, s. Stockholm 2010. – (Na). – Bo Lönnqvist. // 244–245. 2011, s. 227–229. 1368. Reuterswärd, E., Ett massmedium för folket. 1355. Regionauterna – Öresundsregionen från vi- Studier i de allmänna kungörelsernas funktion i sion till vardag. Red. av Orvar Löfgren och 1700-talets samhälle. – Lund 2001. – (Na). – Fredrik Nilsson. – Göteborg och Stockholm Patrik Lundell. // 2001, s. 228. 2010. – (R). – Jesper Falkheimer. // 2010, s. 1369. Reuterswärd, E., & Svensson, A., Utländskt 172–174. ursprung. Söka och finna i svenska arkiv. – 1356. Register över visor och ramsor från norra Lund 2003. – (R). – Eva Norström. // 2004, s. Södermanland. Upptecknade 1860–1890 i 63. Åkers och Rekarne härader av Gustav Ericsson. 1370. Revival and Communication. Studies in the Red. av Katarina Hammarström. – Uppsala History of Scandinavian Revivals 1700–2000. 2013. – (No). – Patrik Sandgren. // 2014, s. 191. Red. av Arne Bugge Amundsen. – Lund 2007. 1357. Rehnberg, B., & Kullvén Rehnberg, L., Jul- – (R). – Göran Åberg. // 2008, s. 122–124. krubban berättar. – Göteborg 1995. – (Ög). – 1371. Rhedin, M., Sjungande berättare. Vissång som Nils-Arvid Bringéus. // 1996, s. 30–31. estradkonst 1900–1970. – Göteborg 2011. – 1358. Rehnberg, M., Höganäs keramik. – Lund 2003. (Na). – Patrik Sandgren. // 2012, s. 178–180. – (No). – Lars-Eric Jönsson. // 2004, s. 190– 191. 1372. Richardson, G., Torsten Rudenschöld. Sam- 1359. Re-inventing the Nation. Multidisciplinary hällskritiker och Skolreformator. – Stockholm Perspectives on the Construction of Latvian 1998. – (No). – Ingrid Nordström. // 2000, s. 64. National Identity. Red. av Mats Lindqvist. – 1373. Rifberg Lindhagen, A., Aschan. En släkthisto- Botkyrka 2003. – (R). – Kerstin Sundberg. // ria. – Strängnäs 1995. – (Kb). – Nils-Arvid 2004, s. 117–119. Bringéus. // 1995, s. 127. 1360. Reklam och hälsa. Levnadsideal, skönhet och 1374. Rilke på Borgeby. Ernst Norlind och Rainer hälsa i den svenska reklamens historia. Red. av Maria Rilke. Red. av Jonas Ellerström. – Lund Roger Qvarsell och Ulrika Torell. – Stockholm 2004. – (No). – Lars Gustaf Andersson. // 2004, 2005. – (R). – Kristofer Hansson. // 2006, s. s. 254–255. 118–120. 1375. Riving, C., Icke som en annan människa. Psy- 1361. Rekordåren – en epok i svenskt bostadsbyg- kisk sjukdom i mötet mellan psykiatrin och lo- gande. Red. av Thomas Hall. – Stockholm kalsamhället under 1800-talets andra hälft. – 1999. – (R). – Anna Ingemark. // 2000, s. 185– Hedemora 2008. – (Na). – Jutta Ahlbeck-Rehn. 186. // 2010, s. 162–164. 1362. Religionsfrihet i Sverige. Om möjligheten att 1376. Rocca, J., Hur Karolinska Institutet kom till. – leva som troende. Red. av Pia Karlsson och Ing- Stockholm 2010. – (R). – Henrik Brissman. // var Svanberg. – Lund 1996. – (R). – Tordis 2011, s. 122–124. Dahllöf. // 1998, s. 60–62. 1377. Roeck Hansen, B., Bönder och ståndspersoner. 1363. Renström. A., Skogsbyar. Om byar och bybor Ägare och brukare av skattegårdar i Färentuna i Ådalens skogar. – Sollefteå 2006. – (R). – härad 1718–1795. – Lund 2010. – (R). – Anders Mats Hellspong. // 2009, s. 63–64. Gustavsson. // 2011, s. 112–113. 52 Register

1378. Rondellhundar och schablonspindlar. Folk- 2014. – (No). – Göran Sjögård. // 2014, s. 255– konst i tiden. Red. av Eva Londos. – Stockholm 256. 2009. – (R). – Charlotte Hyltén-Cavallius. // 1393. Rudstedt, S., I fängelset. Den svenska fångvår- 2010, s. 176–177. dens historia. – Stockholm 1994. – (Ög). – Dan 1379. Ronström, O., Kulturarvspolitik. Visby. Från Waldetoft. // 1994, s. 125–127. sliten småstad till medeltidsikon. – Stockholm 1394. Rundquist, A., Fritz von Dardel. Han tecknade 2008. – (R). – Anneli Palmsköld. // 2010, s. 45– sitt liv. Redigerad och utgiven av Mats 47. Hellspong och Karin Lindvall. – Stockholm 1380. Ronström, O., Öar och öighet. Introduktion till 2015. – (R). – Ann-Catrine Eriksson. // 2016, s. östudier. – Stockholm 2016. – (R). – Anders 231–233. Gustavsson. // 2016, s. 253–254. 1395. Runeberg, F., Receptbok. – Helsingfors 2003. 1381. Roos, L., Att studera medeltiden. – Lund 2008. – (R). – Maarit Knuuttila. // 2004, s. 184–185. – (R). – Camilla Asplund Ingemark. // 2011, s. 1396. Runfors, A., Mångfald, motsägelser och margi- 245–248. naliseringar. En studie av hur invandrarskap 1382. Rosén, C., Stadsbor och bönder: Materiell kul- formas i skolan. – Stockholm 2003. – (Na). – tur och social status i Halland från medeltid till Stefan Danielsson. // 2006, s. 30–33. 1700-tal. – Stockholm 2004. – (Na). – Anneli 1397. Ryd, Y., Timmerhästens bok. – Hedemora Palmsköld. // 2004, s. 222–224. 1991. – (Kb). – Sören Jansson. // 1993, s. 127. 1383. Rosengren, A., Hot rod-byggare och andra bil- 1398. Ryd, Y., Snö – en renskötare berättar. – Stock- entusiaster. – Stockholm 2000. – (R). – Eddy holm 2001. – (R). – Kerstin Eidlitz Kuoljok. // Nehls. // 2001, s. 191–192. 2002, s. 61–62. 1384. Rosengren, A., Mellan ilska och hopp. Om 1399. Ryd, Y., Eld. Flammor och glöd – samisk eld- hemlöshet, droger och kvinnor. – Stockholm konst. – Stockholm 2005. – (R). – Ingvar Svan- 2003. – (R). – Lars-Eric Jönsson. // 2004, s. berg. // 2006, s. 59–60. 231–232. 1400. Rydén, J., Fliten och fromheten. Historien om 1385. Rosengren, A., Vinna eller försvinna. Om en familj och en småindustri i Gnosjöbygden. – flykt, asyl och hjälpare. – Stockholm 2009. – Jönköping 1999. – (No). – Nils-Arvid Bringéus. (R). – Eva Norström. // 2010, s. 115–117. // 2000, s. 127–128. 1386. Rosengren, C., Tidevarvets bättre genius. Fö- 1401. Rylander, U., Fjällnära trädgårdar i Jämtland reställningar om offentlighet och publicitet i och Härjedalen tiden 1830–1900. – Stockholm Karl Johanstidens Sverige. – Stockholm/Stehag 1996. – (Ög). – Maria Flinck. // 1996, s. 123– 1999. – (Na). – Fredrik Nilsson. // 2001, s. 52– 126. 53. 1402. Rådberg, J., Drömmen om atlantångaren. Uto- 1387. Rosengren, H., Från tysk höst till tysk vår. Fem pier och myter i 1900-talets stadsbyggande. – musikpersonligheter i svensk exil i skuggan av Stockholm 1997. – (R). – Anna Ingemark. // nazismen och kalla kriget. – Lund 2013. – (R). 1998, s. 174–175. – Petra Garberding. // 2015, s. 145–148. 1403. Räf, P.-O., Fårkonsulenter på 1700-talet. Bio- 1388. Rosenqvist, J., Könsskillnadens estetik? Om grafisk matrikel över eleverna vid Jonas Alströ- konst och konstskapande i svensk hemslöjd på mers schäferskola på Höjentorp och i Alingsås 1920- och 1990-talen. – Stockholm 2007 – 1736–64. – Stockholm 2010. – (No). – Göran (Na). – Maria Ekqvist. // 2010, s. 31–33. Sjögård. // 2011, s. 63–64. 1389. Roth, H. I., Den mångkulturella parken. Om 1404. Rönnbäck, J., Det är väl typiskt tjejer. Om bas- värdegemenskap i skola och samhälle. – Stock- ket, kropp och femininitet. – Malmö 2015. – holm 1998. – (R). – Tordis Dahllöf. // 1998, s. (Na). – Karin S. Lindelöf. // 2017, s. 166–172. 239–241. 1405. Rörelser, möten och visioner i tid och rum. 1390. Roth Kronwall, M., & Skredsvid, M., Svens- Red. av Fredrik Nilsson, Hanne Sanders och ka bad. – Stockholm 2004. – (R). – Elisabeth Ylva Stubbergaard. – Göteborg och Stockholm Mansén. // 2005, s. 124–125. 2007. – (R). – Jesper Falkheimer. // 2008, s. 1391. Rudén, J. O., Per Brahe den yngres hovkapell. 60–61. Musiken i Visingsborgs grevskap. – Jönköping 1406. Sachs, L., Sjukdom som oordning. Människan 2015. – (R). – Gunnar Ternhag. // 2016, s. 187– och samhället i gränslandet mellan hälsa och 188. ohälsa. – Stockholm 1996. – (R). – Lena Ger- 1392. Rudling, H., Djur i krigets öga. Om djur och holm. // 1997, s. 98–99. soldater i första världskriget. – Stockholm 1407. Sagor från Södermanland. Upptecknade av Register 53

Gustav Ericsson, utgivna av Bengt af Klintberg. lands Capital 1808–1918. – Columbia, SC, – Uppsala 2011. – (No). – Fredrik Skott. // USA 1996. – (Ög). – Bernd Möller. // 1996, s. 2013, s. 126–127. 126–129. 1408. Salomonsson, K., Fattigdomens besvärjelser. 1422. Schoug, F., Intima samhällsvisioner. Sporten Visionära ideal och vardagliga realiteter inom mellan minimalism och gigantism. – Stockholm socialt arbete. – Lund 1998. – (Na). – Magnus 1997. – Magnus Berg. // 1997, s. 162–166. Öhlander. // 1998, s. 159–164. 1423. Schoug, F., På trappans första steg. Doktoran- 1409. Saltzman, K., Inget landskap är en ö. Dialektik ders och nydisputerade forskares erfarenheter och praktik i öländska landskap. – Lund 2001. – av akademin. – Lund 2004. – (R). – Mats Ben- (Na). – Sverker Sörlin. // 2003, s. 14–18. ner. // 2005, s. 39–41. 1410. Samerna och Svenska kyrkan. Underlag för 1424. Schulze, H., Ölands hästar. Remontuppföd- kyrkligt försoningsarbete. Red. av Daniel Lind- ning och annan hästavel på Öland. – Köpings- mark och Olle Sundström. – Möklinta 2017. – vik 2004. – (R). – Hans Medelius. // 2005, s. (R). – Anders Gustavsson. // 2017, s. 186–188. 61–62. 1411. Samhällets linneaner. Kartläggning och för- 1425. Schühle, H., ”We present Europe through our ståelse i samhällsvetenskapernas historia. Red. cultures.” Doing Europe in (international) cul- av Bengt Erik Eriksson och Roger Qvarsell. – tural relations. – Göteborg 2014. – (Na). – Mats Stockholm 2000. – (R). – Lars-Eric Jönsson. // Lindqvist. // 2015, s. 37–39. 2001, s. 171–173. 1426. Schön, E., Folktro från förr. – Stockholm 2001. 1412. Samlade visor. Perspektiv på handskrivna vis- – (No). – Elisabeth Berglin. // 2002, s. 63–64. böcker. Red. av Gunnar Ternhag. – Uppsala 1427. Schön, E., Folktrons ABC. – Stockholm 2004. 2008. – (R). – Patrik Sandgren. // 2009, s. 184– – (No). – Dominic Ingemark och Camilla Asp- 187. lund Ingemark. // 2005, s. 256. 1413. Samtiden som kulturarv. Svenska museers 1428. Schön, E., Häxkonster och kärleksknep. – samtidsdokumentation 1975–2000. Red. av Eva Stockholm 2008. – (R). – Mikael Pettersson. // Silvén och Magnus Gudmundsson. – Stock- 2010, s. 55–57. holm 2006. – (R). – Karin Gustavsson. // 2006, 1429. Schön, E., Fotspår på röd granit. Glimtar från s. 178–180. min vandring i tiden. – Stockholm 2012. – (R). 1414. Samtidsarkeologi. Varför gräva i det nära för- – Anders Gustavsson. // 2012, s. 185–186. flutna? Red. av Mats Burström. – Huddinge 1430. Schön, E., Fan i båten. – Skärhamn 2015. – 2008. – (R). – Bodil Petersson. // 2009, s. 61– (No). – Anders Gustavsson. // 2016, s. 126. 63. 1431. Schön, E., Mat, dryck och magi. – Stockholm 1415. Sandberg, C., Med döden som protagonist. En 2016. – (R). – Tora Wall. // 2017, s. 55–56. diskursanalytisk studie om dödens makt. – Åbo 1432. Sejersted, F., Socialdemokratins tidsålder. 2016. – (Na). – Birgitta Meurling. // 2017, s. Sverige och Norge under 1900-talet. – Nora 108–112. 2005. – (R). – Niels Kayser Nielsen. // 2005, s. 1416. Sandberg, G., Purpur, koschenill, krapp. En 251–255. bok om röda textilier. – Stockholm 1994. – 1433. Sekelskiften och kön. Strukturella övergångar (Kb). – Gertrud Grenander Nyberg. // 1995, s. år 1800, 1900 och 2000. Red. av Anita Görans- 32. son. – Stockholm 2000. – (R). – Birgitta Meur- 1417. Sandberg, H., Medier och fetma. En analys av ling och Marie Steinrud. // 2002, s. 117–119. vikt. – Lund 2003. – (Na). – Håkan Jönsson. // 1434. Sekelskiftets utmaningar. Essäer om välfärd, 2005, s. 31–33. utbildning och nationell identitet vid sekelskif- 1418. Sandberg, T., Svenska varumärken i hus och tet 1900. Red. av Ann-Katrin Hatje. – Stock- hem. – Lund 2009. – (No). – Rikard Eriksson. holm 2002. – (R). – Agneta Lilja. // 2003, s. // 2010, s. 190. 116–118. 1419. Sandén, A., Bödlar. Liv, död och skam i 1435. Seklernas sex. Red. av Åsa Bergenheim och svenskt 1600-tal. – Stockholm 2016. – (R). – Lena Lennerhed. – Stockholm 1997. – (R). – Inger Lövkrona. // 2017, s. 56–58. Pia Lundahl. // 1999, s. 58–60. 1420. Savin, K., Fortunas klädnader. Lycka, olycka 1436. Sennefelt, K., Den politiska sjukan. Daluppro- och risk i det tidigmoderna Sverige. – Lund ret 1743 och frihetstida politisk kultur. – Hede- 2011. – (Na). – Ulrika Wolf-Knuts. // 2013, s. mora 2001. – (Na). – Bo G. Nilsson. // 2002, s. 177–178. 234–236. 1421. Schoolfield, G. C., Helsinki of the Czars. Fin- 1437. Sennefelt, K., Politikens hjärta. Medborgar- 54 Register

skap, manlighet och plats i frihetstidens Stock- sign, Experience, and Authenticity in Mus- holm. – Stockholm 2011. – (R). – Hugo Nord- eums. – Umeå 2014. – (Na). – Vaike Fors. // land. // 2012, s. 188–190. 2015, s. 42–44. 1438. Sensitive Objects. Affect and Material Culture. 1453. Sjöberg, L., & Snitt, I., Svenska trähus. – Red. av Jonas Frykman och Maja Povrzanović Stockholm 2002. – (R). – Lena Palmqvist. // Frykman. – Lund 2016. – (R). – Eddy Nehls. // 2003, s. 59–61. 2017, s. 175–178. 1454. Sjöberg, M., Järn och jord. Bergsmän på 1439. Severinsson, S., Unga i normalitetens gräns- 1700-talet. – Stockholm 1993. – (Kb). – Gösta land. Undervisning och behandling av särskilda von Schoultz. // 1994, s. 95–96. undervisningsgrupper och hem för vård och bo- 1455. Sjöberg, M., Kritiska tankar om historia. – ende. – Linköping 2010. – (Na). – Kristina Gus- Lund 2012. – (R). – Ulf Zander. // 2012, s. 251– tafsson. // 2010, s. 230–233. 252. 1440. Shachar, N., Huset på Stureplan. Livet och 1456. Sjöblad, C., Min vandring dag för dag. Kvin- människorna. – Stockholm 2013. – (R). – An- nors dagböcker från 1700-talet. – Stockholm ders Perlinge. // 2015, s. 55–57. 1997. – (R). – Angela Rundquist. // 1998, s. 1441. Sigfridsson, I., Självklara drycker? Kaffe och 230–232. alkohol i social samvaro. – Göteborg 2005. – 1457. Sjöholm, C., Moderna skärgårdsbor i gammal (Na). – Eva Londos. // 2007, s. 29–31. kultur. – Göteborg 2002. – (R). – Agneta Lilja. 1442. Sigfrid Svensson som folklivsforskare. En // 2003, s. 186–187. minnesskrift i anledning av hundraårsdagen av 1458. Sjöholm, C., Gå på bio. Rum för drömmar i hans födelse 1 juni 1901. Red. av Nils-Arvid folkhemmets Sverige. – Stockholm/Stehag Bringéus. – Uppsala 2001. – (R). – Tordis Dahl- 2003. – (Na). – Owe Ronström. // 2004, s. 41– löf. // 2002, s. 111–112. 45. 1443. Signums svenska konsthistoria. Den gotiska 1459. Sjöholm, C., Litterära resor. Turism i spåren ef- konsten. Renässansens konst. – Lund 1996. – ter böcker, filmer och författare. – Göteborg (No). – Anna Ingemark. // 1997, s. 124–125. 2011. – (R). – Katarina Ek-Nilsson. // 2012, s. 1444. Signums svenska konsthistoria. Frihetstidens 240–242. konst. Den gustavianska konsten. – Lund 1997 1460. Sjöström, L. O., Modernitet i det traditionella. resp. 1998. – (No). – Margareta Tellenbach. // Kulturbyggen och kulturgränser inom ett nord- 1998, s. 253–254. svenskt område. – Umeå 2007. – (Na). – Solveig 1445. Signums svenska konsthistoria. Konsten Sjöberg-Pietarinen. // 2007, s. 220–223. 1915–1950. – Lund 2002. – (No). – Anna Inge- 1461. Skafferiet. Mat från Jämtland och Härjedalen. mark. // 2005, s. 127–128. – Östersund 1991. – (Ög). – Ingrid Nordström. 1446. Signums svenska kulturhistoria. Medeltiden. // 1994, s. 82–85. Red. av Jakob Christensson. – Lund 2004. – 1462. Skansjö, S., Skånes historia. – Lund 1997. – (R). – Birgitta Svensson. // 2006, s. 114–116. (No). – Allan T. Nilson. // 1998, s. 128. 1447. Signums svenska kulturhistoria. Renässan- 1463. Skarin Frykman, B., Larsmässemarknaden. – sen. Red. av Jakob Christensson. – Lund Göteborg 1993. – (Ög). – Tordis Dahllöf. // 2005. – (R). – Birgitta Svensson. // 2006, s. 1994, s. 124–125. 114–116. 1464. Skarin Frykman, B., Arbetarkultur – Göte- 1448. Signums svenska kulturhistoria. Stormaktsti- borg 1890. – Göteborg 1990. – (Ög). – Jonas den. Red. av Jakob Christensson. – Lund 2005. Engman. // 1996, s. 25–27. – (R). – Birgitta Svensson. // 2006, s. 114–116. 1465. Ska vi gå på marknad eller shoppa? Etnolo- 1449. Silow Kallenberg, K., Gränsland. Svensk ung- giska analyser av skiftande marknadsbruk och domsvård mellan vård och straff. – Huddinge konsumtionsmiljöer. Red. av Anne M. Niemi 2016. – (Na). – Anna Sofia Lundgren. // 2017, s. och Anna-Maria Åström. – Åbo 2009. – (No). – 163–166. Anneli Palmsköld. // 2011, s. 62–63. 1450. Silvén, E., Bekänna färg. Modernitet, maskuli- 1466. Skjorta eller själ? Kulturella identiteter i tid nitet, professionalitet. – Stockholm 2004. – och rum. Red. av Gunnar Alsmark. – Lund // (Na). – Lars-Eric Jönsson. // 2004, s. 103–105. 1997. – (R). – Magnus Mörck. // 1998, s. 102– 1451. Sima, J., Sagan Snoddas. – Sverige i oskuldens 103. tid. – Stockholm 1996. – (R). – Jonas Bjälesjö. 1467. Skogsliv. Kulturella processer i nordiska skogs- // 1998, s. 120–121. bygder. Red. av Ingar Kaldal, Ella Johansson, 1452. Simonsson, M., Displaying Spaces. Spatial De- Bo Fritzbøger och Hanna Snellman. – Lund Register 55

2000. – (R). – Mikael Eivergård. // 2001, s. 55– 1483. Stadin, K., Stånd och genus i stormaktstidens 56. Stockholm. – Lund 2004. – (R). – Angela Rund- 1468. Skolvardag och framtidsambitioner. Etnolo- quist. // 2007, s. 59–61. giska perspektiv på utbildning. Red. av Birgitta 1484. Stadin, K., Maktens män bär rött. – Stockholm Meurling och Göran Nygren. – Uppsala 2009. – 2010. – (R). – Lisa A. Svensson. // 2011, s. 238– (R). – Ingrid Nordström. // 2009, s. 241–244. 240. 1469. Skott, C., Dellenborg, L., Lapp, M., & 1485. Stahre, U., Den alternativa staden. Stockholms Nässén, K., Människan i vården. Etnografi, stadsomvandling och byalagsrörelsen. – Stock- vård och drama. – Stockholm 2013. – (R). – holm 1999. – (Na). – Mats Hellspong. // 2000, Kristofer Hansson. // 2015, s. 229–232. s. 21–26. 1470. Skott, F., Asatro i tiden. – Göteborg 2000. – 1486. Stahre, U., Den gröna staden. Stadsomvandling (No). – Birgitta Svensson. // 2000, s. 256. och stadsmiljörörelse i det nutida Stockholm. – 1471. Skott, F., Folkets minnen. Traditionsinsamling Stockholm 2004. – (R). – Mats Hellspong. // i idé och praktik 1919–1964. – Göteborg 2008. 2004, s. 173–176. – (Na). – Arne Bugge Amundsen. // 2009, s. 41– 1487. Stahre, U., Den globala staden. Stockholms nu- 44. tida stadsomvandling och sociala rörelser. – 1472. Skott, F., Påskkärringar. Från trolldomstro till Stockholm 2007. – (R). – Per Lundin. // 2011, barnupptåg. – Göteborg 2013. – (R). – Agneta s. 55–58. Lilja. // 2013, s. 184–186. 1488. Stahre, U., Reclaim the Streets. Om gatufester, 1473. Skratt som fastnar. Kulturella perspektiv på vägmotstånd och rätten till staden. – Stockholm skratt och humor. Red. av Lars-Eric Jönsson 2010. – (R). – Beate Feldmann Eellend. // 2011, och Fredrik Nilsson. – Lund 2014. – (R). – Ca- s. 178–180. milla Asplund Ingemark. // 2017, s. 112–115. 1489. Stahre, U., En stad för de många eller för de få. 1474. Skånberg, T., Glömda gudstecken. Från forn- Om allmänningar, sociala rörelser och rätten till kyrklig dopliturgi till allmogens bomärken. – staden i det nutida Stockholm. – Stockholm Lund 2003. – (Na). – Anders Gustavsson. // 2014. – (R). – Klas Ramberg. // 2014, s. 232– 2003, s. 172–173. 233. 1475. Skånska godsmiljöer. Red. av Kerstin Arca- 1490. Stattin, J., Hobbyentusiaster och folkhemsbyg- dius och Kerstin Sundberg. – Lund 2001. – (R). gare. – Stockholm 2007. – (No). – Clas Berg- – Mats Hellspong. // 2002, s. 57–58. vall. // 2007, s. 190. 1476. Slotten och landskapet. Skånska kulturmil- 1491. Steinrud, M., Den dolda offentligheten. Kvinn- jöer. Red. av Sten Åke Nilsson. – Stockholm lighetens sfärer i 1800-talets svenska högre- 2002. – (No). – Birgitta Svensson. // 2003, s. ståndskultur. – Stockholm 2008. – (Na). – Inger 126–127. Lövkrona. // 2009, s. 158–160. 1477. Slöjden börjar i skogen. Konsten att läsa ett 1492. Stenberg, P., Den allvarsamma leken. Om träd. Red. av Lars Pettersson. – Stockholm World of Warcraft och läckaget. – Umeå 2011. 2011. – (No). – Nils-Arvid Bringéus. // 2012, s. – (Na). – Charlotte Hagström. // 2012, s. 45–50. 126. 1493. Stenberg, S.-Å., Född 1953. Folkhemsbarn i 1478. Sockenbeskrivningar från Gästrikland forskarfokus. – Umeå 2013. – (R). – Göran Sjö- 1790–1791. Utgivna av Nils-Arvid Bringéus. – gård. // 2014, s. 51–53. Uppsala 2004. – (No). – Göran Hedlund. // 1494. Stenbäck, O., Den ofrivillige lyssnaren. Möten 2005, s. 64. med butiksmusik. – Göteborg 2016. – (Na). – 1479. Sommar, I., Funkis. Stilen som byggde Sveri- Lars Kaijser. // 2017, s. 31–38. ge. – Stockholm 2006. – (No). – Lars-Eric 1495. Stenhammar, A.-M., m.fl., Mjölkdroppen – fi- Jönsson. // 2006, s. 256. lantropi, förmynderi eller samhällsansvar? – 1480. Sommarliv. Minnen, drömmar och materiali- Stockholm 2001. – (R). – Helene Brembeck. // tet. Red. av Kerstin Gunnemark. – Göteborg 2002, s. 183–184. 2016. – (R). – Henrik Ranby. // 2017, s. 52–55. 1496. Stenseke, M., Bonden och landskapet. Ägares 1481. Staden på vattnet. Stockholm 1252–2002. Del och brukares relationer till markerna och förut- 1. – Stockholm 2002. – (R). – Birgitta Svens- sättningarna för en uthållig markanvändning. – son. // 2002, s. 247–249. Lund 1997. – (Na). – Katarina Saltzman. // 1482. Stadens minne. Stockholms stadsarkiv till år 1998, s. 44–46. 2000. Red. av Britt Hedberg. – Stockholm 1497. Storbjörk, S., Vägskäl. Miljöfrågan, subpoliti- 2002. – (R). – Birgitta Svensson. // 2002, s. 191. ken och planeringsidealets praktik i fallet riks- 56 Register

väg 50. – Linköping 2001. – (Na). – Birgitta – (Na). – Magdalena Gram. // 2010, s. 167– Svensson. // 2002, s. 40–44. 171. 1498. Storm, A., Hope and Rust. Reinterpreting the 1511. Stubelius, A., Mors mat och andras. – Uddeval- Industrial Place in the Late 20th Century. – la 1985. – (Ög). – Ingrid Nordström. // 1994, s. Stockholm 2008. – (Na). – Lars-Eric Jönsson. 82–85. // 2008, s. 162–164. 1512. Stålhammar, A.-M., m.fl., Mjölkdroppen – fi- 1499. Strand, K., Känsliga bitar. Text- och kontext- lantropi, förmynderi eller samhällsansvar? – studier i sentimental populärsång. – Skellefteå Stockholm 2001. – (R). – Helene Brembeck. // 2003. – (Na). – Annika Nordström. // 2004, s. 2002, s. 183–184. 221–222. 1513. Sundelin, A., & Sörman, A., Skammens 1500. Strand, K., Brott, tiggeri och brännvinets för- hud. Om spetälska i Sverige. – Stockholm därv. Studier i socialt orienterade visor i skil- 2004. – (R). – Mia Marie Lundén. // 2005, s. lingtryck. – Möklinta 2016. – (R). – Patrik 56–58. Sandgren. // 2017, s. 115–117. 1514. Sundkvist, M., Klassens klasser. Gymnasieför- 1501. Strandén, S., ”I eld, i blod, i frost, i svält.” Mö- eningar i läroverk och gymnasieskolor 1846– ten med veteraners, lottors och sjuksköterskors 1996. – Stockholm 2006. – (R). – Ingrid Nord- berättande om krig. – Åbo 2010. – (Na). – Alf ström. // 2008, s. 183–185. Arvidsson. // 2011, s. 28–32. 1515. Sundsvall–Tilbury t.o.r. En norsk reiseskild- 1502. Strannegård, L., & Eriksson-Zetterquist, U., ring fra et epokskifte i svensk sjöfart. – Stock- Organisering. – Malmö 2011. – (R). – Eddy holm 1998. – (No). – Allan T. Nilson. // 1998, s. Nehls. // 2011, s. 252–254. 255–256. 1503. Strannegård, M., Hotell Speciell. Livs- 1516. Svala, C., Från Ladu-gård till Djur-Stall. Eko- stilskonsumtion på känslornas marknad. – Mal- nomibyggnader under 250 år. – Lund 1993. – mö 2009. – (Na). – Per Strömberg. // 2010, s. (Ög). – Jan Raihle. // 1995, s. 63–64. 33–36. 1517. Svala, C., Den svenska gården från torp till 1504. Strid, J. P., Kulturlandskapets språkliga herresäte. – Stockholm 1998. – (No). – Gösta dimension. Ortnamnen. – Stockholm 1993. – Arvastson. // 2001, s. 126–127. (Ög). – Maria Adolfsson. // 1994, s. 121–123. 1518. Svanberg, I., Siskeburar och guldfiskskålar. Ur 1505. Stråth, B., Union och demokrati. De förenade sällskapsdjurens kulturhistoria. – Stockholm rikena Sverige-Norge 1814–1905. – Nora 2005. 2001. – (R). – Sara Berglund. // 2001, s. 243– – (R). – Niels Kayser Nielsen. // 2005, s. 251– 244. 255. 1519. Svanberg, I., Groddjur och kräldjur i svensk 1506. Strömberg, K., Vi och dom i rörelsen. Sköt- folklig tradition. – Stockholm 2009. – (No). – samhet som strategi och identitet bland för- Nils-Erik Landell. // 2010, s. 64. eningsaktivisterna i Hovmantorps kommun 1520. Svanberg, J., Västergötlands medeltida sten- 1884–1930. – Växjö 2004. – (Na). – Sven B. Ek. skulpturer. – Stockholm 2011. – (R). – Ritwa // 2004, s. 160–162. Herjulfsdotter. // 2011, s. 248–249. 1507. Strömberg, L. G., Var slutar en sjö? Livsvill- 1521. Svanberg, J., Migrationens kontraster. Ar- kor och naturuppfattning kring Hornborgasjön betsmarknadsrelationer, Slesvig-Holstein-ak- 1900–1990. – Göteborg 1992. – (Ög). – Mátyás tionen och tyskarna vid Algots i Borås under Szabó. // 1993, s. 50–54. 1950-talet. – Lund 2016. – (R). – Marsanna 1508. Strömbom, M., Bålastugan. Bexellska ryggås- Petersen. // 2017, s. 126–128. stugan, föregångare till friluftsmuseet Skansen i 1522. Svenningson, S., Vackert svarvat – skönt må- Stockholm. Ett unikt svenskt kulturarv. – Var- lat. Folkkonst ur skålaknallens fässing under tre berg 2007. – (R). – Nils-Arvid Bringéus. // sekler. – Borås 2011. – (No). – Nils-Arvid 2008, s. 52–53. Bringéus. // 2012, s. 63. 1509. Strömbäck, M., Skapa rum. Ung femininitet, 1523. Svenska etnologer och folklorister. Red. av kroppslighet och psykisk hälsa – genusmedve- Mats Hellspong och Fredrik Skott. – Uppsala ten och hälsofrämjande intervention. – Umeå 2010. – (R). – Karin Gustavsson. // 2011, s. 37– 2014. – (Na). – Maria Bäckman. // 2014, s. 38. 168–170. 1524. Svenska sjömanstatueringar. Red. av Mirja 1510. Strömquist, H., ”Med coleurt omslag.” Färg- Arnshav. – Stockholm 2014. – (R). – Marika ade, dekorerade och tryckta pappersomslag på Rosenström. // 2014, s. 238–241. svensk bokmarknad 1787–1846. – Lund 2010. 1525. Svenska överord. En bok om gränslöshet och Register 57

begränsningar. – Stockholm/Stehag 1999. – Björklund. – Stockholm 2006. – (R). – Niklas (R). – Fredrik Schoug. // 2000, s. 56–58. Ingmarsson. // 2007, s. 61–62. 1526. Svenskfinska relationer. Språk, identitet och 1541. Swahn, J.-Ö., Fil, fläsk och falukorv. Svenska nationalitet efter 1809. Red. av Maria Sjöberg mattraditioner genom tiderna. – Lund 2000. – och Birgitta Svensson. – Stockholm 2011. – (No). – Kurt Genrup. // 2000, s. 255. (R). – Eva Helen Ulvros. // 2011, s. 180–181. 1542. Swahn, J.-Ö., Olaus Magnus bilder. – Lund 1527. Svensk snillrikhet? Nationella föreställningar 2005. – (No). – Ingvar Svanberg. // 2006, s. om entreprenörer och teknisk begåvning 1800– 126–127. 2000. Red. av Staffan Bergwik, Michael 1543. Swahn, J.-Ö., Mordängel i prästkappa. 23 klas- Godhe, Anders Houltz och Magnus Rosell. – siska svenska mord. – Bromma 2016. – (No). – Lund 2014. – (R). – Anders Perlinge. // 2014, s. Tora Wall. // 2016, s. 256. 243–245. 1544. Swann, J., History of Footwear in Norway, 1528. Svenskt bondeliv. Livsform och yrke. Red. av Sweden and Finland. – Stockholm 2001. – Anders Salomonsson. – Lund 1999. – (R). – Ca- (No). – Dick Harrison. // 2002, s. 64. tharina Svala. // 2000, s. 253–254. 1545. Säg det om toner och därtill i ord. Musikfors- 1529. Svenskt ortnamnslexikon. Red. av Mats kare berättar om 1900-talets musikliv. Red. av Wahlberg. – Uppsala 2003. – (R). – Margareta Olle Edström. – Stockholm 2009. – (R). – Pat- Tellenbach. // 2003, s. 247–248. rik Sandgren. // 2010, s. 125–127. 1530. Svensk trädgårdskonst under fyrahundra 1546. Söderberg, J., Civilisering, marknad och våld i år. Red. av Thorbjörn Andersson, Tove Jonstoij Sverige 1750–1870. En regional analys. – och Kjell Lundquist. – Stockholm 2000. – (R). Stockholm 1993. – (Ög). – Mats Hellspong. // – Maria Flinck. // 2001, s. 189–191. 1995, s. 26–28. 1531. Svensson, B., Bortom all ära och redlighet. Tat- 1547. Söderberg, J., Den moderna människans upp- tarnas spel med rättvisan. – Stockholm 1993. – komst – och andra uppsatser. Red. av Anders (Ög). – Sune Sunesson. // 1994, s. 25–30. Björnsson m.fl. – Stockholm 2000. – (R). – 1532. Svensson, B., Tatuering – ett sinnligt äventyr. – Markus Idvall. // 2001, s. 174–175. Stockholm 1998. – (R). – Maja Jacobson. // 1548. Söderberg, K. E. G., Ulvöhamn – två bilder ur 1998, s. 245–247. ett fiskeläges historia. – Göteborg 1995. – (Ög). 1533. Svensson, B., Varför etnologi? En ämnesintro- – Jan Molander. // 1995, s. 123–125. duktion för nya studenter. – Lund 2012. – (R). – 1549. Söderholm, C., Svenska formgivare. – Lund Åsa Alftberg. // 2013, s. 39–40. 2005. – (R). – Sofia Danielson. // 2006, s. 172– 1534. Svensson, C.-J., Festligt, folkligt, fullsatt? Of- 175. fentlig debatt om Historiska museets publika 1550. Söderlind, I., Barnhem för flickor. Barn, familj verksamhet från Den svenska historien till Sve- och institutionsliv i Stockholm 1870–1920. – riges historia. – Jönköping 2014. – (Na). – Bert Stockholm 1999. – (Na). – Mikael Eivergård. // Mårald. // 2014, s. 229–231. 2000, s. 33–36. 1535. Svensson, C., Plaskdammen som försvann. 1551. Söderlind, S., Porträttbruk i Sverige 1840– Folkhemsminnen. – Stockholm 2016. – (R). – 1865. En funktions- och interaktionsstudie. – Bert Mårald. // 2017, s. 124–126. Stockholm 1993. – (Ög). – Elisabet Stave- 1536. Svensson, E., Människor i utmark. – Stock- now-Hidemark. // 1995, s. 28–29. holm 1998. – (Na). – Örjan Kardell. // 1999, s. 1552. Söderlind, U., Skrovmål. Kosthållning och 174–176. matlagning i den svenska flottan från 1500-tal 1537. Svensson, I., Liket i garderoben. En studie av till 1700-tal. – Stockholm 2006. – (Na). – Ri- sexualitet, livsstil och begravning. – Stockholm chard Tellström. // 2007, s. 233–235. 2007. – (Na). – Lena Lennerhed. // 2009, s. 1553. Sörensen, T., Det blänkande eländet. En bok 103–105. om Kronprinsens husarer i Malmö. – Malmö 1538. Svensson, P., Svenska hem – en bok om hur vi 1997. – (Na). – Mats Hellspong. // 1999, s. 229– bor och varför. – Stockholm 2002. – (No). – 231. Anna Ingemark. // 2003, s. 190. 1554. Sörensen, T., Sista striden. De mörnerska husa- 1539. Sveriges historia i årtal. Red. av Lars M. An- rerna vid Bornhöft. – Stockholm 2004. – (R). – dersson och Lena Amurén. – Lund 2003. – Mats Hellspong. // 2004, s. 252–253. (No). – Margareta Tellenbach. // 2003, s. 192. 1555. Sörenson, U., Rosenbad – huset som spegel. – 1540. Svåra saker. Ting och berättelser som upprör Stockholm 2001. – (R). – Anna Ingemark. // och berör. Red. av Eva Silvén och Anders 2002, s. 190–191. 58 Register

1556. Sörlin, S., & Törnqvist, G., Kunskap för väl- Susanne Lundin och Andréa Wiszmeg. – Lund stånd. Universiteten och omvandlingen av Sve- 2012. – (R). – Eddy Nehls. // 2014, s. 172–175. rige. – Stockholm 2000. – (R). – Fredrik 1570. The Ritual Year and Ritual Diversity. Red. Schoug. // 2000, s. 245–247. av Lina Midholm m.fl. – Göteborg 2007. – (R). 1557. Ta fan i båten. Etnologins politiska utmaning- – Lena Marander-Eklund. // 2008, s. 248–249. ar. Red. av Tine Damsholt och Fredrik Nilsson. 1571. Thornberg Knutsson, A., Byggnadsminnen – – Lund 1999. – (R). – Tordis Dahllöf. // 2000, principer och praktik. Den offentliga kulturmil- s. 124–126. jövårdens byggnadsminnesverksamhet. Be- 1558. Talande ting. Berättelser och materialitet. Red. skrivning och utvärdering.– Göteborg 2007. – av Katarina Ek-Nilsson och Birgitta Meurling. (Na). – Karin Gustavsson. // 2008, s. 160–162. – Uppsala 2014. – (R). – Marie Steinrud. // 1572. Thorsén, D., Den svenska aidsepidemin. An- 2015, s. 134–136. komst, bemötande, innebörd. – Uppsala 2013. – 1559. Tankar från baslinjen. Humanister om idrott (Na). – Kristofer Hansson. // 2014, s. 40–44. och hälsa. Festskrift till Mats Hellspong. Red. 1573. Thorsen, L. E., Elephants are not picked from av Jesper Fundberg, Klas Ramberg och Dan trees. Animal biographies in Gothenburg Waldetoft. – Stockholm/Stehag 2005. – Tor- Natural History Museum. – Aarhus 2014. – (R). björn Andersson. // 2006, s. 44–46. – Ingvar Svanberg. // 2015, s. 162–163. 1560. Tanten, vem är hon? En (t)antologi. Red. av 1574. Thunander, R., Skytten och Draken – sjöröva- Marianne Liliequist och Karin Lövgren. – re på Östersjön. Deras dåd och dom. – Stock- Umeå 2012. – (R). – Birgitta Meurling. // 2012, holm 1994. – (Ög). – Mats Hellspong. // 1996, s. 183–185. s. 87–89. 1561. Tarkiainen, K., och Ü., Provinsen bortom ha- 1575. Thörn, K., En bostad för hemmet. Idéhistoriska vet. Estlands svenska historia 1561–1710. – studier i bostadsfrågan 1889–1929. – Umeå Helsingfors och Stockholm 2013. – (R). – Mats 1997. – (Na). – Anna Ingemark. // 1999, s. 111– Hellspong. // 2013, s. 238–240. 113. 1562. Tarschys, R., String Pocket. – Malmö 2010. – 1576. Tidens termik. Hastighet och kulturell föränd- (No). – Lars-Eric Jönsson. // 2010, s. 256. ring. Red. av Anna Hagborg, Rebecka Len- 1563. Taussi Sjöberg, M., Rätten och kvinnorna. nartsson och Maria Vallström. – Umeå 2009. – Från släktmakt till statsmakt i Sverige på 1500- (R). – Kristofer Hansson. // 2010, s. 118–121. och 1600-talen. – Stockholm 1996. – (R). – 1577. Tidernas fester. Red. av Jan-Öjvind Swahn. – Inger Lövkrona. // 1998, s. 58–60. Lund 2001. – (No). – Kurt Genrup. // 2003, s. 1564. Teknikens landskap. En teknikhistorisk anto- 126. logi tillägnad Svante Lindqvist. Red. av Marika 1578. Tidningskvinnor 1690–1960. Red. av Kristina Hedin och Ulf Larsson. – Stockholm 1998. – Lundgren och Birgitta Ney. – Lund 2000. – (R). – Göran Sjögård. // 1999, s. 123–126. (No). – Margareta Tellenbach. // 2001, s. 256. 1565. Telhammer, I., Svenskt eller danskt? Kyrklig 1579. Tillhagen, C. H., Våra folkminnen. En ”dag- inredningskonst i Jämtland 1520–1720. – Ös- bok” över ett folks liv. – Stockholm 1999. – tersund 1992. – (Ög). – Maj Nodermann. // (No). – Ulf Palmenfelt. // 2000, s. 127. 1993, s. 90–92. 1580. Tillämpad kulturteori. Red. av Jenny Gun- 1566. Tellström, R., The Construction of Food and narsson Payne och Magnus Öhlander. – Lund Meal Culture for Political and Commercial 2017. – (R). – Inger Lövkrona. // 2017, s. 178– Ends. EU-summits, Rural Business and World 179. Exhibitions. – Örebro 2006. – (Na). – Birgitta 1581. Tjära, bark och vildhonung. Utmarkens Svensson. // 2009, s. 35–37. människor och mångsidiga resurser. Red. av 1567. Tellström, R., Hunger och törst. Svensk mål- Britt Liljewall. – Stockholm 1996. – (No). – tidshistoria från överlevnad till statusmarkör. – Ella Johansson. // 1998, s. 63–64. Stockholm 2015. – (R). – Maria Nyberg. // 1582. Torell, U., Den rökande människan. Bilden av 2017, s. 173–175. tobaksbruk i Sverige mellan 1950 och 1990-tal. 1568. Theander, B., Älskad och förnekad. Flickbo- – Stockholm 2002. – (Na). – Birgitta Svensson. ken i Sverige 1945–65. – Göteborg och Stock- // 2002, s. 240–241. holm 2006. – (Na). – Ingrid Nordström. // 2007, 1583. Torell, U., Qvarsell, R., & Lee, J., Burkar, påsar s. 95–98. och paket. Förpackningarnas historia i vardagens 1569. The Atomized Body. The cultural life of stem konsumtionskulturer. – Stockholm 2010. – (R). – cells, genes and neurons. Red. av Max Liljefors, Rikard Eriksson. // 2011, s. 53–55. Register 59

1584. Torell, U., Socker och söta saker. En kultur- 1598. Två sidor av samma mynt? Folkbildning och historisk studie av sockerkonsumtionen i Sveri- yrkesutbildning vid de nordiska folkhögskolor- ge. – Stockholm 2015. – (R). – Lars Kaijser. // na. Red. av Fay Lundh Nilsson och Anders 2016, s. 179–184. Nilsson. – Lund 2010.– (R). – Anders Gustavs- 1585. Tornbjer, C., Den nationella modern. Moder- son. // 2011, s. 120. skap i konstruktioner av svensk nationell ge- 1599. Tycke och smak. Sju etnologer om estetik. menskap under 1900-talets första hälft. – Lund Red. av Renée Valeri och Ingrid Nordström. – 2002. – (Na). – Angela Rundquist. // 2003, s. Stockholm 1996. – (R). – Angela Rundquist. // 25–27. 1997, s. 181–184. 1586. Tracking Discourses. Politics, Identity and So- 1600. Tykesson, T. L., & Magnusson, B., Arkitek- cial Change. Red. av Annika Egan Sjölander terna som formade Malmö. En modern stad och Jenny Gunnarsson Payne. – Lund 2011. – växer fram 1878–1945. – Stockholm 1996. – (R). – Åsa Alftberg. // 2012, s. 55–57. (R). – Göran Hedlund. // 1997, s. 184–186. 1587. Tradition i trä. En resa genom Sverige. Red. 1601. Tykesson, T., & Diaz, M., Funkis i Malmö. – av Ingela Broström. – Stockholm 2002. – (R). – Lund 2005. – (No). – Anna Ingemark. // 2005, Lena Palmqvist. // 2003, s. 59–61. s. 190–191. 1588. Tradition och turism på Åland. Att använda 1602. Tyskland i Sverige & Sverige i Tyskland. kulturarvet. Red. av Yrsa Lindqvist. – Helsing- Red. av Dieter K. Müller. – Umeå 1998. – Mar- fors 2008. – (R). – Agneta Lilja. // 2010, s. 47–48. gareta Tellenbach. // 1998, s. 254–255. 1589. 375 år med Livrustkammaren. Red. av Bar- 1603. Törnqvist, G., Renässans för regioner. Om tek- bro Bursell och AnneMarie Dahlberg. – Stock- niken och den sociala kommunikationens vill- holm 2003. – (R). – Hans Medelius. // 2003, s. kor. – Stockhom 1998. – (R). – Kjell Hansen. // 251–253. 2000, s. 59–60. 1590. Triberg, A., & Håkansson, A., Hildasholm. 1604. Törnqvist, M., Könspolitik på gränsen. Debat- Axel Munthes gåva till sin hustru. – Stockholm terna om varannan damernas och Thampro- 2004. – (R). – Elisabeth Mansén. // 2004, s. fessurerna. – Lund 2007. – (Na). – Fredrik 250–251. Schoug. // 2007, s. 241–244. 1591. Tror fröken att det klarnar? Sigrid Millraths 1605. Ullgren, P., Herrgårdsspöken. – Stockholm minnen från Oscar II:s tid och Artur Hazelius 2005. – (R). – Birgitta Meurling. // 2007, s. 52– Skansen. Red. av Arne Biörnstad. – Stockholm 53. 1993. – (Ög). – Nils-Arvid Bringéus. // 1996, s. 1606. Ullgren, P., Hemligheternas brödraskap. Om 28–31. de svenska frimurarnas historia. – Stockholm 1592. Trossholmen, N., Tid till eftertanke. Kvinnligt 2010. – (R). – Johan A. Lundin. // 2011, s. 111– pensionärsliv ur ett klass- och livsloppsper- 112. spektiv. – Göteborg 2000. – (Na). – Ann Helene 1607. Ullgren, P., En makalös historia. Magnus Gab- B. Skjelbred. // 2001, s. 49–51. riel De la Gardies uppgång och fall. – Stock- 1593. Trossholmen, N., ”Vi är vana vid att det blå- holm 2015. – (R). – Svante Norrhem. // 2016, s. ser”. Kvinnoliv och småföretagande i en skär- 50–52. gårdskommun. – Göteborg 2010. – (R). – An- 1608. Ullman, A., Stiftarinnegenerationen. Sofi Alm- ders Gustavsson. // 2010, s. 236–237. quist, Anna Sandström, Anna Ahlström. – 1594. Tryckta visor. Perspektiv på skillingytryck som Stockholm 2004. – (R). – Agneta Lilja. // 2004, källmaterial. Red. av Märta Ramsten, Karin s. 237–239. Strand och Gunnar Ternhag. – Uppsala 2015. – 1609. Ulmert, C., Visan som gåva. Olle Adolpsons (R). – Patrik Sandgren. // 2016, s. 59–62. litterära konstnärskap. – Göteborg och Stock- 1595. Turnau, I., History of Knitting before Mass holm 2004. – (Na). – Patrik Sandgren. // 2007, Production. – Warszawa 1991. – (Ög). – Gud- s. 177–179. run Ekstrand. // 1993, s. 24–27. 1610. Ulvros, E. H., Fruar och mamseller. Kvinnor 1596. Turnau, I., European occupational dress from inom sydsvensk borgerlighet 1790–1870. – the 14th to the 18th century. – Warszawa 1994. Lund 1996. – (Na). – Margareta Stigsdotter. // – (Ög). – Gudrun Ekstrand. // 1995, s. 92–94. 1997, s. 234–236. 1597. Turtinen, J., Världsarvets villkor. Intressen, 1611. Ulvros, E. H., Kärlekens villkor. Tre kvinno- förhandlingar och bruk i internationell politik. – öden 1780–1880. – Lund 1998. – (R). – Birgitta Stockholm 2006. – (Na). – Owe Ronström. // Meurling. // 1998, s. 232–234. 2007, s. 33–39. 1612. Ulvros, E. H., Sophie Elkan. Hennes liv och 60 Register

vänskapen med Selma Lagerlöf. – Lund 2001. – 1628. Vardagslivets fronter. Festskrift till Birgitta (R). – Angela Rundquist. // 2002, s. 119–121. Skarin Frykman. Red. av Kerstin Gunnemark 1613. Ulvros, E. H., Dansens och tidens virvlar. Om och Magnus Mörck. – Göteborg 2006. – (R). – dans och lek i Sveriges historia. – Lund 2004. – Birgitta Meurling. // 2007, s. 181–182. (R). – Angela Rundquist. // 2005, s. 41–43. 1629. Vardag som vetenskap. Red. av Håkan An- 1614. Ulvros, E. H., Kvinnors röster. Livsöden från dréasson m.fl. – Göteborg 1996. – (R). – Anders det moderna Sveriges framväxt. – Lund 2016 – Gustavsson. // 1998, s. 105–107. (R). – Barbro Blehr. // 2016, s. 238–241. 1630. Varför flickor? Ideal, självbilder och ätstör- 1615. Ulväng, G., Hus och gård i förändring. Upp- ningar. Red. av Birgitta Meurling. – Lund 2003. ländska herrgårdar, boställen och bondgårdar – (R). – Håkan Jönsson. // 2005, s. 116–118. under 1700- och 1800-talens agrara revolu- 1631. Verklighetsbilder. Om fotografer och fotogra- tion. – Hedemora 2004. – (Na). – Kerstin fier i museernas samtidsdokumentation. Red. Sundberg. // 2005, s. 28–30. av Eva Dahlman. – Stockholm 1999. – (R). – 1616. Ulväng, G., Herrgårdarnas historia. Arbete, liv Anja Petersen. // 1999, s. 254–255. och bebyggelse på uppländska herrgårdar. – 1632. Verktygslådan. Kulturvetenskapliga perspek- Uppsala 2009. – (R). – Mats Hellspong. // 2010, tiv på yrke och arbetsliv. Red. av Sören Jansson. s. 249–252. – Stockholm 1997. – (R). – Magnus Bergquist. 1617. Ulväng, G., Murhem, S., & Lilja, K., Den // 1998, s. 171–174. glömda konsumtionen. Auktionshandel i Sveri- 1633. Vidgade sinnen. Red. av Lars Gustaf Anders- ge under 1700- och 1800-talen. – Möklinta son och Elisabeth Mansén. – Nora 2003. – (R). 2013. – (R). – Mats Hellspong. // 2014, s. 117– – Agneta Lilja. // 2005, s. 119–121. 120. 1634. Vid hans sida. Svenska prästfruar under 250 år 1618. Universitetet som medium. Red. av Matts – ideal och verklighet. – Red. av Ulrika Lager- Lindström och Adam Wickberg Månsson. – löf Nilsson och Birgitta Meurling. Skellefteå Lund 2015. – (R). – Anders Gustavsson. // 2015. – (R). – Anders Gustavsson. // 2016, s. 2016, s. 188–189. 62–64. 1619. Uppland 1994. Red. av Karin Blent. – Uppsala 1635. Vi gav järnet – Gruvarbetare skildrar sina 1994. – (Kb). – Mats Hellspong. // 1995, s. 32. liv. Red. av Ylva Mårtensson. – Stockholm 1620. Upplevelsens materialitet. Red. av Tom 1996. – (R). – Bo Nilsson. // 1997, s. 114–115. O’Dell. – Lund 2002. – (R). – Agneta Lilja. // 1636. Vikström, E., Bruksandan och modernismen. 2003, s. 109–111. Brukssamhälle och folkhemsbygge i Bergsla- 1621. Utsikt från prästgårdstrappan. Prästgårdsliv gen 1935–1975. – Stockholm 1998. – (R). – Gö- i Växjö stift under 1900-talet. Red. av Lena ran Hedlund. // 1998, s. 189–190. Larsén m.fl. – Växjö 2011. – (R). – Birgitta 1637. Visions of the past. Trends and Traditions in Meurling. // 2014, s. 250–251. Swedish Medieval Archaeology. Red. av Hans 1622. Utterström, G., Dopnamn i Stockholm 1621– Andersson, Peter Carelli och Lars Ersgård. – 1810. – Uppsala 1995. – (Kb). – Mats Stockholm 1997. – (No). – Dominic Ingemark. Hellspong. // 1995, s. 126. // 1999, s. 63–64. 1623. Vail, J., Kulturella koreografier. – Stockholm 1638. Vi skröt över att ha vatten inne! … och 25 an- 1998. – (R). – Mats Nilsson. // 1999, s. 53–56. dra berättelser om folkets hem. Red. av Jo- 1624. Vainio-Korhonen, K., Sophie Creutz och hen- hanna Övling. – Stockholm 2012. – (No). – Gö- nes tid. Adelsliv i 1700-talets Finland. – Stock- ran Sjögård. // 2013, s. 60–61. holm 2011. – (R). – Eva Helen Ulvros. // 2011, 1639. Visuella spår. Bilder i kultur- och samhällsana- s. 240–241. lys. Red. av Anna Sparrman, Ulrika Torell och 1625. Valloner – järnets människor. Red. av Anders Eva Åhrén Snickare. – Lund 2003. – (R). – Ag- Florén och Gunnar Ternhag. – Hedemora 2002. neta Lilja. // 2003, s. 239–240. – (R). – Göran Hedlund. // 2003, s. 57–59. 1640. Våra drycker till vardags och fest. Red. av 1626. Vallström, M., Det autentiska Andra. Om etno- Bengt W. Johansson och Anders Salomonsson. grafi, etik och existens. – Uppsala 2002. – (Na). – Stockholm 2000. – (R). – Veronica Abners- – Per Markku Ristilammi. // 2002, s. 226–228. son. // 2001, s. 185–187. 1627. Vallström, M., Det förflutnas närvaro. Essäer 1641. Vägen till arkivet. Red. av Ulrika Wolf-Knuts. om norrländska kulturarv, historieskrivning och – Åbo 1999. – (R). – Fredrik Skott. // 2001, s. andra spår. – Stockholm 2006. – (R). – Gunnel 170–171. Olsson. // 2008, s. 57–60. 1642. Vägskälens kulturarv – kulturarv vid väg- Register 61

skäl. Om att skapa plats för romer och resande nalen. Strömma gårds historia. – Helsingfors i kulturarvet. Red. av Ingrid Martins Holmberg. 2013. – (R). – Henrik Brissman. // 2013, s. 241– – Göteborg och Stockholm 2014. – (R). – Bir- 243. gitta Svensson. // 2015, s. 223–226. 1656. Weikert, M., I sjukdom och nöd. Offerkyrko- 1643. Välkommen till bords. Uteätandets historia. seden i Sverige från 1600-tal till 1800-tal. – Gö- Red. av Uno Hedman och Gösta Nordén. – teborg 2004. – (Na). – Nils-Arvid Bringéus. // Stockholm 2011. – (No). – Håkan Jönsson. // 2004, s. 110–111. 2013, s. 127–128. 1657. Weimarck, T., Akademi och anatomi. – Stock- 1644. Västerbotten 2000:4. Åtta texter om Sune holm/Stehag 1996. – (No). – Lynn Åkesson. // Jonsson. Red. av Ola Kellgren. – Umeå 2000. – 1997, s. 256. (No). – Mats Hellspong. // 2001, s. 128. 1658. Weiss, H., Slavhandel och slaveri under svensk 1645. Västerhavets kulturarv. Kulturmöten i skan- flagg. Koloniala drömmar och verklighet i Afri- dinavisk periferi. Red. av Aina Aske och Maria ka och Karibien 1770–1847. – Helsingfors och Forneheim. – Göteborg och Larvik 2011. – (R). Stockholm 2016. – (R). – Joachim Östlund. // – Bert Mårald. // 2012, s. 122–124. 2017, s. 249–251. 1646. Västgötamat – en kulinarisk resa från jord 1659. Welinder, S., DNA, etnicitet, folk och folk- till bord. – Skara 1992. – (Ög). – Ingrid Nord- vandringar. – Göteborg 2003. – (No). – Markus ström. // 1994, s. 82–85. Idvall. // 2004, s. 255. 1647. Västsvenskt vardagsliv under andra världs- 1660. Wennhall, J., Från djäkne till swingpjatt. Om kriget. En tillbakablickande antologi. Red. av de moderna ungdomskulturernas historia. – Birgitta Skarin Frykman, Annika Nordström Uppsala 1994. – (Ög). – Birgitta Skarin Fryk- och Ninni Trossholmen. – Göteborg 2014. – man. // 1995, s. 17–22. (R). – Anders Gustavsson. // 2015, s. 52–55. 1661. Wenzer, J., Resonanser. En neomaterialistisk 1648. Wachtmeister, E., En man före sin tid. Doktor analys av independentscenen i Göteborg. – Gö- Charles Emil Hagdahl. – Stockholm 2009. – teborg 2007. – (Na). – Simon Ekström. // 2007, (No). – Richard Tellström. // 2010, s. 61–62. s. 173–177. 1649. Wahl, T., Motorikens retorik. Kroppsobserva- 1662. Werne, F., Böndernas bygge. – Höganäs 1993. tioner, översättningar och faktakonstruktioner: – (Ög). – Mats Hellspong. // 1994, s. 119–121. en diskursanalys. – Uppsala 2006. – Ingunn 1663. Werner, Y. M., Katolsk manlighet. Det anti- Moser. // 2007, s. 104–109. moderna alternativet – katolska missionärer och 1650. Wahlberg, M., Jordens förbannelse. En kultu- lekmän i Skandinavien. – Göteborg och Stock- rell studie av moderniseringsprocesser i Norr- holm 2014. – (R). – Anders Gustavsson. // 2015, botten. – Uppsala 1996. – (Na). – Per-Markku s. 54–55. Ristilammi. // 1997, s. 67–70. 1664. Westberg, J., Att bygga ett skolväsende. Folk- 1651. Wahlverwandtschaft. Skandinavien und skolans förutsättningar och framväxt 1840– Deutschland 1800 bis 1914. Skandinavien och 1900. – Lund 2014. – (R). – Göran Sjögård. // Tyskland 1800–1914. Möten och vänskaps- 2015, s. 160–162. band. Red. av Bernd Henningsen, Janine Klein, 1665. Westerlund, S., & Johnson, B., Emma Lund- Helmut Müssener och Solfrid Söderlind. – Ber- bergs trädgårdskonst. – Stockholm 1997. – (R). lin 1997. – (No). – Nils-Arvid Bringéus. // 1998, – Maria Flinck. // 1997, s. 251–253. s. 126–127. 1666. Westerlund, U., En svensk historia från perife- 1652. Waldén, S., Berättad berusning. Kulturella fö- rin. Med Pite älvdal, Älvsbyns kommun och reställningar i berättelser om berusade personer. byn Manjärv i centrum. – Stockholm 2009. – – Uppsala 2010. – (Na). – Maria Zackariasson. (R). – Bert Mårald. // 2010, s. 185–188. // 2010, s. 225–227. 1667. Westum, A., Ris, skäver och skärva. Folklig 1653. Wallenberg Bondesson, M., Religiösa kon- kategorisering av några barnsjukdomar ur ett flikter i norra Hälsingland 1630–1800. – Stock- kognitivt semantiskt perspektiv. – Umeå 1999. holm 2003 – (Na). – Susanne Lindström. // – (Na). – Gunilla Byrman. // 1999, s. 235–238. 2003, s. 230–231. 1668. Westvall, M., Musiker och folkbildare. Fem 1654. Wallette, A., Sagans svenskar. Synen på vi- porträtt av musiker som började sin bana inom kingatiden och de isländska sagorna under 300 militärmusiken. – Möklinta 2016. – (R). – Gun- år. – Malmö 2004. – (Na). – Fredrik Svanberg. nar Ternhag. // 2017, s. 59–60. // 2006, s. 163–165. 1669. Wettstein, M., Liv genom tingen. Människor, 1655. Wassholm, J., & Kuvaja, C., Gården vid ka- föremål och extrema situationer. – Stockholm/ 62 Register

Stehag 2009. – (Na). – Lotten Gustafsson Rei- polacker gestaltar identitet och samhälle. – nius. // 2012, s. 41–45. Umeå 2005. – (Na). – Georg Drakos. // 2005, s. 1670. Widell, C.-B., En sockerbagare här bor i sta- 107–111. den. Om bröd och bakverk, mästare och gesäl- 1685. Wolf, E., Med Charter till Estoril. En etnolo- ler. – Ystad 1995. – (Kb). – Jonas Berg. // 1996, gisk studie av kulturell mångfald inom modern s. 64. svensk turism. – Göteborg 2001. – (Na). – 1671. Widgren, M., Bysamfällighet och tegskifte i Anna-Maria Åström. //2001, s. 221–226. Bohuslän 1300–1750. – Uddevalla 1997. – 1686. Wollin Elhouar, E., Tillhör vi Sveriges fram- (No). – Katarina Saltzman. // 1998, s. 254. tid? En etnologisk studie av vardag och hållbar- 1672. Wigerfelt, B., Ungdom i nya kläder. Dans- het i norrländsk glesbygd. – Stockholm 2014. – banefröjder och längtan efter det moderna i (Na). – Håkan Berglund Lake. // 2015, s. 118– 1940-talets Sverige. – Stockholm/Stehag 1996. 121. – (Na). – Marianne Liliequist. // 1997, s. 62– 1687. Wollin, I.-B., Stugukläder. Rumsklädsel under 67. tidig Vasatid. – Stockholm 1993. – (Ög). – Carl 1673. Wijk, J., Idrott, krig och nationell gemenskap. Jacob Gardberg. // 1994, s. 89–91. Om riksmarscher, fältsport och Gunder 1688. Wollinger, S., Mannen i ledet. Takt och otakt i Hägg-feber. – Stockholm/Stehag 2005. – (R). – värnpliktens skugga. – Stockholm 2000. – (Na). Mats Hellspong. // 2007, s. 126–127. – Sören Jansson. // 2001, s. 43–46. 1674. Wikberg, K., Amatör eller professionist? Stu- 1689. Wormbs, N., Vem älskade Tele-X? Konflikter dier rörande amatörfrågan i svensk tävlings- om satelliter i Norden 1974–1989. – Hedemora idrott 1903–1967. – Stockholm 2005. – (Na). – 2003. – (Na). – Fredrik Nilsson. // 2003, s. 238. Mats Hellspong. // 2005, s. 170–172. 1690. Woube, A., Finding one’s place. An ethnologi- 1675. Wikdahl, M., Varvets tid. Arbetarliv och kultu- cal study of belonging among Swedish migrants rell förändring i en skeppsbyggarstad. – Stock- on the Costa del Sol in Spain. – Uppsala 2014. holm 1992. – (Ög). – Anders Björklund. // 1993, – (Na). – Sverker Hyltén-Cavallius. // 2015, s. s. 84–89. 114–118. 1676. Wiklund, L., Konstnärligt arbete och kosmo- 1691. Wästberg, O., & Claesson Wästberg, I., En politisk vardag i Williamsburg, Brooklyn, New smak av Sverige. – Stockholm 2004. – (R). – York. – Göteborg och Stockholm 2013. – (Na). Richard Tellström. // 2005, s. 179–180. – Lars Kaijser. // 2014, s. 159–164. 1692. Yttergren, L., Täflan är lifvet. Idrottens orga- 1677. Wiklund, L., & Damberg, J., Som hon drack. nisering och sportifiering i Stockholm 1860– Kvinnor, alkohol och frigörelse. – Stockholm 1898. – Stockholm 1996. – (Na). – Mats 2015. – (R). – Agneta Lilja. // 2016, s. 115–117. Hellspong. // 1997, s. 91. 1678. Wikman, S., Fenrisulven ränner. En bok om 1693. Zackariasson, M., Maktkamper och korridor- vävarna från Överhogdal. – Östersund 1996. – fester. En etnologisk studie av kulturella pro- (No). – Anneli Palmsköld. // 1998, s. 251–252. cesser och gruppinteraktion i två studentkorri- 1679. Willim, R., Industrial cool. Om postindustriella dorer. – Uppsala 2001. – (Na). – Britta Lund- fabriker. – Lund 2008. – (R). – Anna Storm. // gren. // 2002, s. 95–99. 2009, s. 190–192. 1694. Zackariasson, M., Viljan att förändra världen. 1680. Wilson, O., Raffinerade rum. Bensinstationer Politiskt engagemang hos unga i den globala och precisionskultur 1926–1956. – Stockholm rättviserörelsen. – Umeå 2006. – (R). – Fredrik 2012. – (Na). – Niklas Ingmarsson. // 2012, s. Nilsson. // 2008, s. 116–117. 94–97. 1695. Zackariasson, M., Gemenskapen. Deltagande, 1681. Winberg, C., Hur Västsverige blev väst- identitet och religiositet bland unga i Equmenia. svenskt. – Göteborg 2000. – (R). – Bo G. Nils- – Farsta 2016. – (R). – Anders Gustavsson. // son. // 2002, s. 59–61. 2016, s. 237–238. 1682. Wisaeus, L., ”Som berusad av din närhet. ” En 1696. Zander, U., Fornstora dagar, moderna tider. berättelse om Ellen von Hallwyl och Johnny Bruk och debatter om svensk historia från se- Roosval. – Stockholm 2003. – (R). – Birgitta kelskifte till sekelskifte. – Lund 2001. – (Na). – Meurling. // 2004, s. 123–125. Lars-Eric Jönsson. // 2002, s. 171–173. 1683. Wohlin, R., Rum tar tid. – Stockholm 2002. – 1697. Zidén, K., & Bertilsson, Ö., Rokokomålaren (No). – Anna Ingemark. // 2004, s. 192. Anders Berglin. Stilbildare inom jämtländsk 1684. Wolanik Boström, K., Berättade liv, berättat folkkonst. – Offerdal 2014. – (R). – Maj-Britt Polen. En etnologisk studie av hur högutbildade Andersson. // 2016, s. 56–59. Register 63

1698. Zintchenko, L., Stadens tidsbilder. Om min- Stockholm 2002. – (No). – Göran Hedlund. // nen, erfarenheter och förväntningar utifrån sta- 2003, s. 63. dens omvandlingar i Sverige 1880–1990. – Gö- 1713. Ängquist, L., Dansa ungdom – en etnologisk teborg 2003. – (Na). – Kjell Hansen. // 2004, studie. – Lund 2006. – (R). – Mats Nilsson. // 45–49. 2007, s. 118–119. 1699. Åberg, M., Lärardrömmar. Om makt, mångfald 1714. Äntligen stod hon i predikstolen. Historiskt och konstruktioner av lärarsubjekt. – Göteborg vägval 1958. Red. av Boel Hössjer Sundman. – 2008. – (Na). – Anna Sofia Lundgren. // 2008, s. Stockholm 2008. – (R). – Anders Gustavsson. // 105–108. 2009, s. 175–179. 1700. Ågren, M., ”Är du finsk, eller…?” En etnolo- 1715. Ödman, P.-J., & Hayen, M., Främlingar i var- gisk studie om att växa upp och leva med finsk dagen. Liv och pedagogik vid Stora Barnhuset i bakgrund i Sverige. – Göteborg 2006. – (Na). – Stockholm på 1700-talet. – Stockholm 2004. – Ella Johansson. // 2008, s. 98–103. (R). – Ann-Charlotte Münger. // 2004, s. 234– 1701. Åhrén, C., Är jag en riktig same? En etnologisk 237. studie av unga samers identitetsarbete. – Umeå 1716. Öhlander, M., Skör verklighet. En etnologisk 2008. – (Na). – Eva Silvén. // 2009, s. 108–110. studie av demensvård i gruppboende. – Stock- 1702. Åhrén Snickare, E., Döden, kroppen och mo- holm 1996. – (Na). – Britta Lundgren. // 1997, derniteten. – Stockholm 2002. – (Na). – Agneta s. 70–77. Lilja. // 2004, s. 112–114. 1717. Ökvist, L. En sinnessjuk värld. Mentalsjukhu- 1703. Åkesson, I., Med rösten som instrument. Per- sens epok i Sverige 1910–1960 speglad genom spektiv på nutida svensk vokal folkmusik. – S:ta Gertruds sjukhus i Västervik. – Stockholm Stockholm 2007. – (Na). – Alf Arvidsson. // 2010. – (R). – Lars-Eric Jönsson. // 2010, s. 2009, s. 52–54. 253–254. 1704. Åkesson, L., Mellan levande och döda. Före- 1718. Öman, K., Kolbottnar, bönemöten och krut. En ställningar om kropp och ritual. – Stockholm etnologisk studie av Karlskoga. Identitet och 1997. – (R). – Eva Silvén-Garnert. // 1998, s. image. – Uppsala 1998. – (Na). – Anders Salo- 180–181. monsson. // 1998, s. 88–91. 1705. Åldrandets betydelser. Red. av Lars-Eric 1719. Öresundsbron på uppmärksamhetens mark- Jönsson och Susanne Lundin. – Lund 2007. – nad. Regionbyggare i evenemangsbranschen. (R). – Anna Sofia Lundgren. // 2010, s. 234– Red. av Per Olof Berg, Anders Linde-Laursen 235. och Orvar Löfgren. – Lund 2002. – (R). – Mats 1706. Ålund, A., Multikultiungdom. Kön, etnicitet, Lindqvist. // 2002, s. 179–182. identitet. – Lund 1997. – (R). – Gunnar Als- 1720. Östberg, K., Efter rösträtten. Kvinnors utrym- mark. // 1997, s. 253–254. me efter det demokratiska genombrottet. – 1707. Åman, A., Sigurd Curman. Riksantikvarie – ett Stockholm/Stehag 1997. – (R). – Irene Anders- porträtt. – Stockholm 2008. – (R). – Hans son. // 1998, s. 177–179. Medelius. // 2009, s. 169–171. 1721. Österberg, E., Vänskap – en lång historia. – 1708. Åmark, K., Varför historia? – Lund 2011. – Stockholm 2007. – (R). – Mats Hellspong. // (No). – Lars-Eric Jönsson. // 2012, s. 191– 2008, s. 236–238. 192. 1722. Österberg, E., Tystnader och tider. Samtal med 1709. Åsljunga – en bygdebeskrivning. Red. av historien. – Stockholm 2011. – (R). – Ulrika Nils-Arvid Bringéus. – Örkelljunga 2013. – Wolf-Knuts. // 2012, s. 57–59. (No). – Anders Gustavsson. // 2014, s. 125. 1723. Österberg, E., De små då. Perspektiv på barn i 1710. Åström. L., Skärvor av kvinnoliv. Borgerligt historien. – Stockholm 2016. – (R). – kvinnoliv speglat genom en grupp kvinnors Ann-Charlotte Münger. // 2017, s. 188–190. nedtecknade berättelser om sig själva för var- 1724. Österlund-Pötzsch, S., & Ekrem, C., Swedish andra under åren 1896–1937. – Uppsala 2002. – Folklore Studies in Finland 1828–1918. – Hel- (R). – Marie Steinrud. // 2003, s. 113–115. singfors 2008. – (R). – Agneta Lilja. // 2011, s. 1711. Återkopplingar. Red. av Marie Cronqvist, Pat- 38–40. rik Lundell och Pelle Snickars. – Lund 2014. – 1725. Östersjömat. Traditioner, recept och matkul- (R). – Göran Sjögård. // 2016, s. 248–251. tur. Red. av Mats Hellström. – Stockholm 2005. 1712. Åter till Sollerön. Om kulturarv, folk och – (R). – Håkan Jönsson. // 2006, s. 189–191. landsbygd. Red. av Cecilia Hammarlund-Lars- 1726. Östholm, H., Litteraturens uppodling. Läse- son, Bo Larsson och Annette Rosengren. – sällskap och litteraturkritik som politisk strategi 64 Register

vid sekelskiftet 1800. – Hedemora 2000. – (Na). 1728. Östling, P.-A., Spöken, medier och astrala re- – Patrik Lundell. // 2001, s. 53. sor. Övernaturliga upplevelser, folktro och al- 1727. Östling, P.-A., Blåkulla, magi och trolldoms- ternativa världsåskådningar i våra dagars Sveri- processer. En folkloristisk studie av folkliga ge. – Uppsala 2012. – (R). – Lena Marander- trosföreställningar och av trolldomsprocesserna Eklund. // 2013, s. 108–109. inom Svea Hovrätts jurisdiktion 1597–1720. – 1729. Östlund, J., Saltets pris. Svenska slavar i Nord- Uppsala 2002. – (Na). – Ulf Palmenfelt. // 2002, afrika och handeln i Medelhavet 1650–1770. – s. 99–101. Lund 2014. – (R). – Dan H. Andersen. // 2016, s. 244–245. Register 65 REDAKTIONELLA MEDDELANDEN

Styrelseberättelse Lars-Eric Jönsson: 1992. // 1993, s. 128. Från redaktionen. Om återbruk och förfall. // Bokslut 1993. // 1994, s. 128. 2005, s. 129–130. Bokslut 1994. // 1995, s. 128. Lars-Eric Jönsson och Fredrik Nilsson: Mats Hellspong: Etnologiska klassiker? 2/2. // 2007, s. 193. Redaktörens avsked. // 1996, s. 131. Mats Hellspong: Bokslut 1995. // 1996, s. 132. Till Rigs 90-årsjubileum. // 2008, s. 193–194. Birgitta Svensson: Simon Ekström: Från redaktionen. // 1997, s.1. Från redaktionen. // 2013, s. 129. Lars-Eric Jönsson: Simon Ekström: Från redaktionen. // 2004, s. 1–2. Från redaktionen. // 2014, nr 4, försättsblad. 66 Register FÖRFATTARREGISTER

Abnersson, V. 670, 1640 Bergvall, C. 1490 Adolfsson, M. 933, 1504 Bernhardsson, K. 959 Agnidakis, P. 637, 831 Bjälesjö, J. 1224, 1451 Ahlbeck-Rehn, J. 1, 1375 Björklund, A. 19–20, 412, 1211, 1274, 1675 Alftberg, Å. 316, 1533, 1586 Björklöf, S. 297, 802, 980 Almevik, G. 2, 3, Björnberg, A. 1244 Almgren, J. 4 Blehr, B. 21–24, 494, 551, 791, 1022, 1116, 1614 Alsmark, G. 5, 1706 Bodén, D. 960 Alzén, A. 441 Bohman, S. 25, 26, 354, 915, 1066, 1115, 1263 Amft, A. 319 Bolstad Skjelbred, A. H. 1152, 1592 Andersen, D. H. 1729 Bonge-Bergengren, I. 467 Andersson, G. 1129 Bonow, M. 27 Andersson, I. 1720 Boström, H.-O. 616 Andersson, J. 1270 Brembeck, H. 588, 816, 845, 956, 1201, 1495, 1512 Andersson, L. G. 1374 Bringéus, N.-A. 28–45, 376, 457, 580, 598, 600, 617, Andersson, M.-B. 6–9, 321, 490, 998, 1293, 1697 657, 706, 779, 823, 935, 1053, 1087, 1119, 1159, Andersson, M. 568 1180, 1227, 1240, 1249, 1304, 1327, 1329, 1332, Andersson, P. K. 10 1357, 1373, 1400, 1477, 1508, 1522, 1591, 1651, Andersson, T. 1559 1656 Andréasson, A. 675 Brissman, H. 46, 388, 393, 874, 893, 1028, 1062, Appelgren, S. 426 1094, 1198, 1213, 1376, 1655 Arcadius, K. 287, 1313 Broberg, G. 414, 938, 1220 Arnshav, M. 11, 1114 Brundell, M. 47 Artéus, G. 12 Bugge Amundsen, A. 473, 841, 1061, 1471 Arvastson, G. 13, 14, 644, 652, 691, 704, 711, 877, Byrman, G. 1667 1517 Bäckman, M. 1509 Arvidsson, A. 739, 786, 871, 973, 1025, 1501, 1703 Börjesson, M. 48, 189, 589 Arwill-Nordbladh, E. 624 Börnfors, L. 49 Asplund Ingemark, C. 493, 1005, 1167, 1182, 1271, Caldenby, C. 900 1381, 1427, 1473 Carlström, A. K. 875 Axelsson, I. 15 Castor, B. 311 Backa, E. 428 Cederholm, M. 812 Becker, A. 333 Christensen, O. 407 Benner, M. 1423 Christensson, J. 50, 763, 1123, 1367 Berg, J. 16, 674, 1670 Christerson, A. 51 Berg, L. 749 Claesson, A. M. 52, 464, 887, Berg, M. 345, 456, 497, 611, 639, 714, 1153, 1337, Conradson, B. 801 1338, 1422 Cronqvist, M. 1265 Bergenlöv, E. 1216 Cserhalmi, N. 53, 569, 1181, 1324 Berglin, E. 17, 470, 471, 1426 Curman, J. 54 Berglund, S. 18, 530, 1518 Dackenberg, H. 1322 Berglund-Lake, H. 625, 677, 851, 1686 Dahlgren, A. 55 Bergman, A. 629 Dahllöf, T. 56, 300, 307, 389, 579, 702, 971, 1109, Bergman, K. 1165 1362, 1389, 1442, 1463, 1557 Bergquist, M. 523, 694, 1632 Danielson, S., 1137, 1549 Bergqvist, J. 1064 Danielsson, S. 647, 1396 Register 67

Daun, Å. 57–59 Gooch, P. 912 Drakos, G. 627, 748, 793, 1684 Gradén, L. 87, 552, 727 Drugge, U. 60 Grahm, J. 1010 Edquist, S. 322 Gram, M. 88, 1510 Eduards, M. 1221 Granlund, L. 89, 90, 328, 371, 380, 862, 1288 Ehn, B. 61, 62, 514, 865 Grenander Nyberg, G. 334, 726, 1229, 1416 Eidlitz Kuoljok, K. 1398 Gudmundsson, M. 391, 560, 798, 981, 1067 Eivergård, M. 63, 64, 703, 886, 1155, 1200, 1336, Gunnarsson, A. 226, 1467, 1550 Gunnarsson, E. 615 Ek, S. B. 65, 512, 725, 943, 1506 Gunnemark, K. 91, 367, 427, 787, Ek-Nilsson, K. 500, 1320, 1342, 1459 Gustafsson, K. 302, 305, 360, 374, 495, 499, 570, Ekelund, R. 66 680, 737, 781, 1026, 1179, 1289, 1439 Ekman, A.-K. 805 Gustafsson Reinius, L. 92–93, 1669 Ekqvist, M. 918, 1388 Gustavsson, A. 94, 340, 362, 399, 419, 425, 479, Ekstrand, G. 1595, 1596 481–483, 544, 549, 577, 658, 676, 713, 720, 744, Ekström, S. 67, 68, 1661 755, 785, 838, 842–844, 899, 906, 948, 1024, Eldh, C. 306 1029, 1071, 1127, 1177, 1210, 1305, 1315, 1377, Eles, H. 69 1380, 1410, 1429, 1430, 1474, 1593, 1598, 1618, Engellau-Gullander, C. 641 1629, 1634, 1647, 1663, 1695, 1709, 1714 Engman, J. 1218, 1464 Gustavsson, K. 95, 96, 365, 431, 449, 480, 515, 553, Eriksen, A. 623 735, 742, 880, 996, 999, 1157, 1172, 1325, 1413, Eriksson, A.-C. 70, 936, 1006, 1078, 1394 1523, 1571 Eriksson, R. 71, 1418, 1583 Göransson, M. 97 Ewert, S. 72, 937 Götebo Johannesson, P. 651 Fagerström, P. 73 Hacken, D. 1323 Fahlander, F. 312 Hagborg, A. 167, 353, 666, 716, 807, Falkheimer, J. 738, 1355, 1405 Hagen, N. 548 Falkström, M. 1125 Hagman, O. 837 Feldmann, B. 74, 966, 1488 Hagström, C. 98, 489, 988, 1197, 1335, 1492 Fiebranz, R. 75 Hagström, Y. 868 Fioretos, I. 76, Hallgren, K. 1348 Fjell, T. I. 889 Hammar, I. 99 Fjellström, P. 910, 952 Hammarlin, M.-M. 100, 911, 1513 Flinck, M. 77, 78, 337, 518, 913, 1168, 1401, 1530, Hansen, K. 341, 1287, 1295, 1603, 1698 1665 Hansson, A. 982 Flygare, I. 655 Hansson, K. 101–103, 370, 559, 566, 567, 602, 929, Fors, V. 1452 965, 1228, 1360, 1469, 1572, 1576 Franzén, A. 1350 Harbsmeier, M. 104, 1076 Franzén, M. 1347 Harrison, D. 383, 496, 1034, 1063, 1544 Fredriksson, C. 638, 762, 867, 869, 994, Hedberg, G. 105, 106 Fredriksson, J. 612 Hedlund, G. 432, 455, 760, 928, 977, 1091, 1130, Frykman, J. 79–81, 571, 721, 1108, 1174, 1310, 1478, 1600, 1625, 1636, 1712 Fundberg, J. 828 Hellberg-Hirn, E. 107 Furumark, A. 585 Hellesund, T. 1085 Förhammar, S. 450 Hellsing, M. 314, 584 Garberding, P. 82, 357, 384, 718, 863, 969, 1387 Hellspong, M. 108–114, 327, 329, 336, 344, 415, Gardberg, C. J. 1687 438, 442, 527, 538, 540, 614, 618, 630, 649, 673, Genrup, K. 529, 1286, 1541, 1577 692, 701, 723, 733, 766, 806, 813, 825, 895, 931, Gerber, S. 83 940, 953, 986, 1083, 1107, 1126, 1151, 1154, Gerholm, L. 1145, 1190, 1406 1188, 1192, 1232, 1250, 1262, 1300, 1303, 1312, Germundsson, T. 581, 908, 1307 1339, 1363, 1475, 1485, 1486, 1546, 1553, 1554, Gerward, G. 84–86, 663, 754 1561, 1574, 1616, 1617, 1619, 1622, 1644, 1662, Ginström, M. 636 1673, 1674, 1692, 1721 68 Register

Helmius, A. 1171 Kayser Nielsen, N. 141, 142, 891, 1281, 1432, 1505 Henricson, L. G. 1031 Kildegaard, B. 143, 1098 Henriksson, B. 115, 990 Kjellman, G. 753, 1036, 1330 Herjulfsdotter, R. 578, 1520 Kjerström-Sjölin, E. 411, 654 Hermfelt, D. 116–118 Klang Eriksson, E. 144, 369, 870? Holm, N. G. 715 Klein, B. 145, 317 Holmqvist, I. 119 Kleppestø, S. 1080 Hornborg, A. 120, 121 Klinkmann, S.-E. 146 Houltz, A. 849 af Klintberg, B. 147, 148, 833, 834 Hultkrantz, Å. 122 Klinth, R. 1011 Hyltén-Cavallius, C. 123, 1298, 1299, 1378 Knutsson, J. 149–151, 1231, 1256 Hyltén-Cavallius, S. 1237, 1690 Knuutila, M. 1395 Häll, M. 124 Kritz, G. 1039 Högdahl, E. 564, 687 Kugelberg, C. 659 Höglin, S. 679 Kullgren, C. 303, 1202 Hörnfeldt, H. 501, 848 Kverndokk, K. 285 Ideland, M. 125, 554 Lagercrantz, S. 152, 829, 830 Idvall, M. 347, 576, 656, 731, 872, 979, 1079, 1136, Lamberg, M. 153 1547, 1659 Landell, N.-E. 1519 Ingemark, A. 126, 797, 1001, 1007, 1346, 1361, Lange, U. 154, 155 1402, 1443, 1445, 1538, 1555, 1575, 1601, 1683 Lanto, P. 594 Ingemark, D. 326, 746, 1021, 1167, 1427, 1637 Larsson, B. 772 Ingmarsson, N. 1364, 1540, 1680 Lehtipuro, O. 156 Ingridsdotter, J. 856, 1012 Lennartsson, R. 157, 158, 896, 926, 1058 Isacson, M. 678 Lennerhed, L. 1537 Jacobson, M. 402, 1099, 1341, 1532 Lidman, T. 159 Jacobsson, L. 127 Lidström, I. 160 Jakobsson, A. 128, 400 Liliequist, M. 1178, 1672? Janser, R. 858, 909, 1100 Lilja, A. 477, 484, 503, 508, 546, 599, 794, 904, 989, Jansson, K. H. 1173 1008, 1141, 1150, 1158, 1434, 1457, 1472, 1588, Jansson, S. 962, 1308, 1397, 1688 1608, 1620, 1633, 1639, 1677, 1702, 1724 Jarlbrink, J. 129, 130 Liljewall, B. 161 Johansson, A. 1259 Lindahl, G. 162 Johansson, B. 373, 555, 853 Lindberg, C. 437 Johansson, B.-I. 995 Lindelöf, K. S. 163, 164, 1404 Johansson, E. 410, 1013, 1581, 1700 Lindgren, S. 165 Jonsson, B. 430 Lindqvist, B. 299, 610, 778, 1185 Jonsson, K. 1239 Lindqvist, M. 166, 502, 751, 1020, 1219, 1425, 1719 Jönsson, H. 346, 404, 459, 710, 888, 1161, 1417, Lindstedt Cronberg, M. 1059 1630, 1643, 1725 Lindström, S. 1653 Jönsson, L.-E. 131–137, 291, 343, 348, 359, 361, Lindström, U. 517 363, 396, 403, 423, 439, 440, 452, 486, 506, 565, Lisberg Jensen, E. 309, 836 597, 607, 608, 622, 708, 732, 736, 750, 855, 882, Ljung, A. se Hagborg, A. 902, 939, 945, 961, 968, 976, 1019, 1088, 1273, Ljung-Hagborg, A. se Hagborg, A. 1291, 1296, 1311, 1333, 1349, 1451, 1358, 1384, Londos, E. 405, 808, 997, 1441 1411, 1450, 1479, 1498, 1562, 1696, 1708, 1717 Lundahl, P. 168, 424, 1047, 1246, 1334, 1435 Kaijser, L. 138, 434, 591, 650, 1233, 1494, 1584, Lundberg, D. 717, 1254 1676 Lundell, P. 169, 784, 1134, 1368, 1726 Kalman, H. 421 Lundén, M.-M. se Hammarlin, M.-M.? Kardell, Ö. 139, 140, 773, 1536 Lundgren, A. S. 170, 171, 394, 509, 1060, 1316, Karlsson, E. M. 1203 1449, 1699, 1705 Karlsson, H. 542, 1170 Lundgren, B. 1004, 1162, 1252, 1319, 1693, 1716 Kauranen, R. 1133 Lundin, J. A. 1606 Register 69

Lundin, P. 1487 Nilsson, B. G. 190, 1436, 1681 Lundin, S. 1090 Nilsson, F. 135, 191–193, 392, 444, 447, 661, 770, Lundquist, K. 292a, 519 1049, 1113, 1146, 1283, 1314, 1386, 1689, 1694 Lundström, C. 64, 804? Nilsson, G. 194, 339, 1282 Lützen, K. 859 Nilsson, M. 356, 377, 1176, 1623, 1713 Löfgren, E. 352, 453, 796, 903, 1015, 1326 Nodermann, M. 195–197, 462, 490, 800, 970, 1565 Löfgren, O. 172, 173, 921, Nordanskog, G. 1235 Löfström, I. 463 Nordin, E. 198 Lökken, K. 790 Nordin, S. 1269 Lönnqvist, B. 516, 1050, 1354 Nordland, H. 1437 Lövkrona, I. 313, 351, 536, 573, 664, 684, 740, 776, Nordlund, C. 183, 187 815, 866, 993, 1017, 1056, 1275, 1419, 1491, Nordlund Edvinsson, T. 199 1563, 1580 Nordström, A. 296, 355, 541, 620, 705, 1499 Magnússon, F. 846 Nordström, I. 200, 201, 310, 315, 416, 539, 626, Magnusson Staaf, B. 811, 1040, 1205 662, 671, 730, 1018, 1054, 1082, 1147, 1199, Malm, T. 619, 947, 1251, 1366 1318, 1372, 1461, 1468, 1511, 1514, 1568, Malmberg, D. 769, 1110 1646 Mansén, E. 174, 292b, 451, 533, 593, 604, 707, 827, Norlén, A. 304 854, 876, 922, 924, 925, 1074, 1266, 1380, 1590 Norrbacka Landsberg, R. 202 Marander-Eklund, L. 175, 176, 511, 513, 824, Norrhem, S. 1353, 1607 1570, 1728 Norström, E. 342, 406, 672, 1253, 1369, 1385 Martinsson, L. 177, 178, 1077, 1101, 1292 Nyberg, M. 1567 Mathiesen Hjemdahl, K. 179 Nylund Skog, S. 203, 458, 605, 709, 885, 930, 1132 Medelius, H. 180, 381, 397, 693, 767, 771, 821, 905, Nyström, B. 204 950, 1208, 1424, 1589, 1707 O’Dell, T. 586 Mellström, U. 1215 Odén, B. 927 Meurling, B. 181, 182, 294, 304, 330, 353, 398, 417, Ohlsson, B. 332 476, 573, 967, 1043, 1106, 1111, 1160, 1191, Olofsson, C. 127 1247, 1248, 1260, 1284, 1415, 1433, 1560, 1605, Olsson, G. 205, 583, 1627 1611, 1621, 1628, 1682 Onsér-Franzén, J. 696 Miegel, F. 293, 1112, 1149, 1193 Otto, L. 1297 Molander, J. 1548 Ottoson, E. 206, 590 Molander, J. C. 835 Ouis, P. 914, 1045 Molin, T. 183 Palmblad, E. 1290 Moser, I. 1649 Palmenfelt, U. 475, 941, 978, 1196, 1207, 1579, Münger, A.–C. 184, 685, 1715, 1723 1727 Myrdal, J. 185, 688 Palmqvist, L. 1453, 1587 Månsson, A. 379 Palmsköld, A. 207, 465, 466, 468, 469, 474, 531, Mårald, B. 186, 298, 366, 401, 534, 642, 689, 690, 532, 557, 1118, 1135, 1139, 1379, 1382, 1465, 783, 795, 884, 1037, 1223, 1365, 1534, 1535, 1678 1645, 1666, Perlinge, A. 289, 759, 1068, 1183, 1306, 1440, 1527 Mårald, E. 187 Pernö, U. 208 Möller, B. 1421 Persson, K. 209 Mörck, M. 545, 860, 917, 1466 Petersen, A. 210, 211, 504, 942, 1214, 1631 Nagel, E. 188, 521 Petersen, M. 1521 Nehls, E. 387, 574, 575, 667, 1117, 1140, 1186, Peterson, G. 212 1189, 1383, 1438, 1502, 1569 Peterson, P. 758 Nieminen Mänty, N. 189 Petersson, B. 335, 492, 757, 1204, 1340 Nilson, A. T. 436, 461, 632, 745, 826, 890, 898, Petersson, M. 1142 1144, 1345, 1462, 1515 Petrén, B. 1038 Nilsson, A. 349 Petrov, K. 213 Nilsson, B. 648, 698, 792, 1093, 1102, 1105, 1143, Pettersson, J. 214 1194, 1241, 1635 Pettersson, M. 1428 70 Register

Pettersson, R. 215, 216, 364, 803, 840, 894, 934, Smeds, K. 245 1414 Snellman, H. 946 Planke, T. 301 Snickare, M. 246 Pripp, O. 879 Stahre, U. 556, 857 Qvarsell, R. 572 Stattin, J. 488, 724 Raihle, J. 1516 Stavenow-Hidemark, E. 16, 485, 606, 788, 1055, Ramberg, K. 1489 1352, 1551 Ranby, H. 217, 320, 1480 Steinrud, M. 247, 535, 550, 563, 613, 653, 817, 892, Raudvere, C. 510, 972 1122, 1128, 1138, 1433, 1558, 1710 Rentzhog, S. 218, 949 Stenbäck Lönnquist, U. 127 Ristilammi, P.-M. 1217, 1626, 1650 Stigsdotter, M. 1610 Ronne, M. 1243 Storm, A. 1072, 1679 Ronström, O. 219, 220, 1206, 1458, 1597 Strandén, S. 558 Rosander, L. 782 Stråth, B. 248 Rosengren, A. 325, 901 Strömberg, I. 1276 Rosenqvist, J. 1073 Strömberg, P. 1503 Rosenström, M. 1524 Sundberg, K. 249, 1359, 1615 Rundquist, A. 221, 433, 645, 916, 954, 1096, 1301, Sundqvist, O. 964 1456, 1483, 1585, 1599, 1612, 1613 Sunesson, S. 250, 1531 Runfors, A. 756 Svala, C. 1528 Rönn, M. 222 Svanberg, F. 1654 Rönnberg, M. 543 Svanberg, I. 27, 227, 252–254, 595, 878, 1044, Salomonsson, A. 223, 286, 1718 1046, 1163, 1344, 1399, 1542, 1573 Salomonsson, K. 224, 323, 498, 596, 603, 1057 Svendby, R. 1075 Saltzman, K. 225, 226, 288, 975, 1014, 1496, 1671 Svensson, B. 255, 256, 290, 318, 395, 445, 507, 522, Samuelsson, A. 227 537, 587, 633, 643, 686, 699, 700, 728, 920, 958, Sandgren, P. 228, 229, 372, 562, 634, 683, 697, 907, 1033, 1084, 1164, 1226, 1279, 1321, 1331, 1343, 1027, 1097, 1175, 1278, 1356, 1371, 1412, 1500, 1446–1448, 1470, 1476, 1481, 1482, 1497, 1566, 1545, 1594, 1609 1582, 1642 Schoug, F. 230–234, 780, 955, 1081, 1236, 1525, Svensson, D. 257 1556, 1604 Svensson, I. 413, 460, 768 von Schoultz, G. 386, 443, 864, 1245, 1285, 1454 Svensson, I. 1230 Schön, E. 668 Svensson, L. 295, 695, 820 Selberg, T. 1095 Svensson, L. A. 1485 Sellberg, E. 743 Svensson, T. G. 525 Silow Kallenberg, K. 1255 Swahn, J.-Ö. 258 Silvén-Garnert, E. 235, 765, 1701, 1704 Swärd, H. 1317 Simonsson, M. 236, 385 Szabó, M. 259, 592, 1507 Sjöberg, M. 237 Söderberg, J. 1309 Sjöberg, P. 1234 Söderlind, I. 923 Sjöberg, T. 238 Söderlind, S. 951 Sjöberg-Pietarinen, S. 1460 Söderlind, U. 261 Sjögren, A. 239, 390 Sörensson, M. 520 Sjögård, G. 350, 422, 487, 524, 582, 669, 722, 1003, Sörlin, P. 1277 1035, 1041, 1131, 1195. 1209, 1212, 1261, 1392, Sörlin, S. 1409 1403, 1493, 1564, 1638, 1664, 1711 Tegnér, A. 640 Sjöholm, C. 226, 240, 308, 454, 741, 1052, 1065, Tellenbach, M. 331, 375, 408, 601, 681, 747, 819, 1264 832, 839, 881, 932, 944, 1000, 1002, 1032, 1089, Skarin Frykman, B. 241, 810, 897, 1267, 1268, 1092, 1104, 1120, 1121, 1187, 1238, 1257, 1294, 1660 1444, 1529, 1539, 1578, 1602 Skeggs, B. 660 Tellenbach Uttman, M. 734, 1103 Skott, F. 214, 242–244, 761, 818, 983, 991, 992, Tellström, R. 262, 420, 478, 609, 775, 814, 822, 957, 1051, 1156, 1184, 1272, 1407, 1641 1148, 1552, 1648, 1691 Register 71

Ternhag, G. 263, 338, 358, 429, 435, 621, 635, 719, Willén, M. 274, 528 850, 963, 984, 985, 1042, 1086, 1242, 1391, 1668 Williams, H. 628 Thunander, R. 264 Willim, R. 275, 276 Torell, U. 265 Wolanik Boström, K. 526 Tuohela, K. 1 Wolf, E. 712, 1016 Turtinen, J. 809 Wolf, L. 277 Uddenberg, N. 266 Wolf-Knuts, U. 278, 665, 682, 987, 1023, 1420, Ullgren, P. 378, 418, 505, 1166 1722 Ulvros, E. H. 267, 446, 472, 491, 789, 799, 1069, Woube, A. 164 1070, 1225, 1328, 1526, 1624 Wulff, H. 883 Wahrgren, J. 268 Zackariasson, M. 324, 561, 1009, 1302, 1652 Waldetoft, D. 190, 1393 Zander, U. 279, 631, 852, 1455 Wall, J. 269 Zeiler, K. 777 Wall, T. 270, 774, 873, 1431, 1543 Zintchenko, L. 861 Walldén, S. 1222 Zipsane, H. 280, 281 Wallette, A. 368, 764, 919 Åberg, G. 1370 Wallström, M. 1258 Åkesson, L. 282, 1657 Welinder, S. 127 Ångström, I.-L. 283, 284 Wengström, E. 271 Åsgrim Berlin, A. 1169 Wenzer, J. 729 Åström, A.-M. 752, 1124, 1685 Westberg Broström, A. 272 Åström, L. 409, 1030 Westerlund, K. 646 Öberg, L. 1048 Wettstein, M. 448 Öhlander, M. 547, 1280, 1408 Wiberg, J. 974 Östlund, J. 1658 Widén, P. 273