huvudredaktörer Paul Duncn Bengt Wa nselius texter av Birgitta seene, Peter Cowie, Bengt Forslund, Erland josephson och ingmar bergman producerad av regi Benedikt Taschen BergMAn

BOKFÖRLAGET MAX STRÖM Te IngmAr BergmAn Archives

Part 1 Ingmar Bergman’s silent home movies 18 mins Part 2 Behind the scenes of Autumn Sonata 20 mins Part 3 An Image Maker; Behind the scenes documentary 32 mins Part 4 A video diary from Saraband 44 mins

© 2008 TASCHEN GmbH All rights reserved.

Taschen

DVD 1. Ingmar Bergmans egna smalfilmer 18 min Gycklarnas afton, 1953 Det sjunde inseglet, 1957 Såsom i en spegel, 1961 Kommentarer av Marie Nyreröd

2. Från inspelningen av Höstsonaten 20 min av Arne Carlsson

3. En bildmakare; från inspelningen av Bildmakarna 32 min av Bengt Wanselius

4. En videodagbok från Saraband 44 min av Torbjörn Ehrnvall

Filmremsan är från Fanny och Alexander och klippt från en 35 mm filmkopia som har visats i Ingmar Bergmans egen projektor.

00_bergman_080607.indd 1 08-06-19 14.12.51 00_bergman_080607.indd 2 08-06-19 14.12.51 08-06-19 14.12.51 4 270 Kapitel Kronologi Tystnaden 1961—1964 Såsom i en spegel Nattvardsgästerna Tystnaden. Bergman vinner priser på ett antal filmfestivaler och 1963 blir han chef blir han chef och 1963 filmfestivaler antal ett på Dramaten. Bergmans Bergmans religiösa tvivel resulterar av i utforskande dess med ”trilogin” berömda den Guds Han tystnad. har nu inlett sitt fruktbara Nykvist. Sven med samarbete filmfotografen Tillsammans flyttar de fram gränserna bildspråket för med det asketiska mästerverket ­ Nattvardsgästerna och den mer expression istiska Det sjunde Jungfrukällan. Ansiktet samt 3 192 Kapitel Ansiktet Kronologi Nära livet 1957—1961 Jungfrukällan Djävulens öga Smultronstället Det sjunde inseglet Smultronstället och vinner sin första Oscar med den period är då också han bildar sitt Detta ”stall” av skådespelare inom filmen teatern och och etablerar ett samarbete med Gunnar Fischer. filmfotografen Andra Andra hälften av femtiotalet representerar som Bergmans storhetstid första filmskapare och Han teaterregissör. når en stor ­ interna tionell publik med filmer som inseglet,

­ Sommar­ 2 1956 — 118 Kapitel Kronologi Sommarlek 1951 Kvinnodröm Kvinnors väntan och Kvinnors väntan Gycklarnas afton En lektion i kärlek Sommarnattens leende Sommaren med Monika Sommaren nattens leende ger Bergman nya framgångar och visar hans publik bredd som film­ Han skapare. får internationellt erkännande i Cannes och och vid festivaler Montevideo sig en skapar unik position vid Malmö stads­ teater. Trots Trots turbulenta år med flera barn, skilsmässor äktenskap, och förhållanden medför perioden ett genombrott för Bergman inom filmen och teatern. De komiska elementen i filmer som

1951 10 — Kris Hets Törst Kapitel 1 Kapitel Fängelse Kronologi Till glädje Hamnstad 1918 Musik i mörker Skepp till India land Skepp Sånt händer inte här Det regnar på vår kärlekDet regnar ­sammas Bergmans första dramatiska Bergmans Bergmans barndom och inom lärotid teater och film. Efter debuten 1938 som i regissör Mäster Olofsgårdens teatersektion upp­ märk arbete på Studentteatern av SF. arbete som Han ”manuskriptslav”, gör får sin debut av en som sig etablerar och filmregissör som unga filmskapare. mest lovande Sveriges 6 spelöppning Bergmans Bergmans närmaste vän och medarbetare Erland Josephson skriver om deras livslånga Bergman med möte sista sitt om och vänskap dagar några innan bara han gick bort. Innehåll

4 Innehåll — 00_bergman_080607.indd 4 5 — Innehåll 08-06-19 14.12.52 d 1: 2: 3: 4: V d En bildmakare; En bildmakare; Ingmar Bergmans Saraband (44 min) från inspelningen av Från inspelningen av En videodagbok från Höstsonaten (20 min) Bildmakarna (32 min) egna smalfilmer (18 min)

574 Tack Tre frågor Tre Bildregister Medverkande Källförteckning Biografi Ingmar Bergman Denna bok initierades i samförstånd med Ingmar Bergman själv, som ställde alla sina texter till till alla sina texter som ställde själv, med Ingmar Bergman i samförstånd Denna bok initierades och övriga vi hör, egen röst Ingmar Bergmans främst är följaktligen Det förfogande. redaktionens Erland produktion; honom och hans rika nära sätt stod dem som på olika är skrivna av texter om Mer information och många andra. Cowie Bengt Forslund, Peter Steene, Josephson, Birgitta dem finns i Appendix som börjar på sidan 574. som skapat och de människor källorna i varje återfinns yrkesutövning medan hans övriga har egna uppslag filmskapande Bergmans bok). dans, opera, radio, tv, (film, teater, kronologi kapitels skapet. skapet. som ges ut 7 2007 liga manus som ­ regis — 512 Kapitel Kronologi Saraband Laterna magica­ 1984 Bildmakarna De två saliga ­sluter cirkeln i sitt kreativa liv Efter repetitionen Larmar och gör sig till genom att återvända Bergman till skriver bland ­ annat författar den säregna memoarboken språk. främmande trettiotal på ett seras av bland andra Liv Ullmann och sonen sonen och Ullmann Liv andra bland av seras Daniel. Han Bergman återvänder till Sverige i triumf till som Sverige återvänder Bergman världens största levande filmregissör. Han dominerar Dramaten under arton års och tid hans teateruppsättningar turnerar för fulla hus i USA, Europa och Asien. Bergman person­ skriver mycket

regissör ­regissör 6 1983 — 454 -serie. Filmen hyllas som Höstsonaten. Han gör tre Kapitel Kronologi 1977 Ormens ägg Höstsonaten verk, verk, belönas med fyra Oscars­ Ur marionetternasliv Fanny och Alexander och Fanny kära filmer. ­­ kära Under sina år i München är Bergman Bergman är München i år sina Under vid Residenz Ett Theater. omtumlande men i slutändan samarbete lyckosamt med Holly­ woodstjärnan och namnen Ingrid Bergman resulterar i filmen filmer inspelade i och Tyskland Norge innan han återvänder till Sverige och Fanny och spelar Alexander som visas in både som biograffilm och tv ett ­ mäster statyetter och blir en av folk Bergmans mest

5 Viskningar och rop 1977 — 322 Riten Kapitel Persona Kronologi Skammen Trollflöjten En passion Beröringen 1964 Vargtimmen

Viskningar och rop Viskningar Ansikte mot ansikte Scener ur ett äktenskap

­ katastro slutar perioden men , Trollflöjten Bergmans chefskap på Dramaten blir redan blir redan på Dramaten chefskap Bergmans från början problematiskt ­generationens svenska och filmskapare ifråga­ den nya sätter hans introspektiva filmer och tande sociala bris­ engagemang. 1966 lämnar ­ interna Han vinner stor Dramaten. Bergman tionell framgång med och falt med anklagelser för skattebrott. I april lämnar 1976 Bergman Sverige och går i exil i München. För att alla dessa kvinnor inte tala om 00_bergman_080607.indd 5 08-06-19 14.12.52 Hos Bergman är det alltid fullmåne. är det Hos Bergman Frampå morgonkröken ger han efter. Att räkna får som han. muttrar Framgång, framgång. framgång, Framgång, Katastrof! Framgång. på sina änglar och dämoner. hålla ordning Han måste framgång. Framgång, monu­ till reduceras inte han att så upp, se måste Bergman är Han närvarande. är han när närvarande extremt är Han ­ om honom. Han förestäl svänger det är ung och Bergman förkunnar Bergman redan i Regissör är ett erfarenhetsyrke, sig tränger han osläcklig, erfarenhetstörst hans också är Så mar och hånar honom, de hotar med att ropa ut för världen att världen för ut ropa att med hotar de honom, hånar och mar han är en bluff och en fuskmakare. Skådisarna minglar äventyrlig koreografi i som en han inte kan styra. Han är maktlös. Han vill regissera natten, bestämma över ljus och som mörker, på teatern. hoppar över gärsgårn sägs vara en väg in i sömnen. Men det blir för ledsamt med alla fåren. igenom honom. De rusar rätt till ro. att komma för framgångar Bergman börjar räkna sina sig. Han är där. Han ser upp. Han aktar ment och varumärke. i sin frånvaro. också närvarande extremt ler rabulist och bestormar den goda smakens tyranni. Utstyrd i älskarinna och basker, en vältränad hemlighetsfull aura jagas som med han han stimulerar kreativitet, sin av oemotståndliga utbrott. och häpnadsväckande skratt demoniska tonåren. på och in i alla möjliga sammanhang. Han har snart häcken full Han av alla jobbar möjliga som och omöjliga erfarenheter. gymna­ teaterintresserade på han Operan, assistent regisserar sister, han hystar ut studentkårens krögare ur ska de käka, och borden vid sitta sin inte fan för ju ska ­studenterna restaurang, stå på borden och spela Han teater. vrålar i folkparkerna och resurser. otillräckliga mot slåss Han Boulevardteatern. på väsnas Han hånar och uppmuntrar. Han till och med är ska Det teater. älska alla. Alla ska älska ska oavbrutet Teatern inspirerande. ett barn kunna begripa. Barnen ja! Det ska finnas barnpjäser finnas och finnas skräck. ska det kärlek ska det på repertoaren; man upp kan väl för pepparkakshuset, Rödluvan kan fan käka slå två flugor i en smäll. Inte blir barnen Han iscen­ och skådespelarna snuddar Bergman vid skräcken. rädda, men kanske ”peda­ sig förberedda sätter själv med som väl demonregissör komma vill Många nyfikenhet. väcker Bergman utbrott”. gogiska och se på när han Han arbetar. har ingenting emot det. Han spelar opp. Det är en akt begåvning, av Det fantasi, lyhördhet. ­ ­ Bergman ger Erland Josephson (som Goldberg) en Bergman och Erland Josephson (som Isak Jacobi) Bergmanporträtt, Irving Penn 1964. Bergmanporträtt, ­ Berg Tiden går. i svansen. evigheten biter Evigheten skor. Ingen är så Bergman mycket som Bergman. Bergman vill Vem kommer dragandes med att vardagen skulle vara själen på plats. grå som sätter är det Det Det är roligt att ha tråkigt. Bergman avnjuter sin dagliga ­ förestäl Generaler kostymer. sina i hemma är Människorna Han är så att lite uppse­ det uppseendeväckande väcker Han är ständigt iakttagen. Magen krånglar. Tarmarna Han får sig skapa en underhållande förtvivlan, gärna inför Nu vill Bergman sova men hans hungriga kapaciteter 0.001 0.002 0.003 kyss under repetitionerna av Goldbergvariationer på Dramaten 1994. under inspelningen av Fanny och Alexander 1982. Gossen hette Ingmar. Den ­Ingmar ­ Bergman. lovande Berg och slätt Bergman. rätt det Sedan blev unge mannen hette Bergman. man heter gömma sig. Bergman vill synas. Bergman ger intervjuer säger att och han redan för länge sen har slutat ge Då intervjuer. ju ändå den medför han sig och i då sin bosätter berömmelse, en del Bergman bekvämligheter. struntar i om han eventuellt skulle vara odödlig, kyrkogårdarna männi­ är fulla av oersättliga igång. geni håller världen man har aldrig tråkigt. Hans lekfulla grå? Dumheter! Med ett muntert rytande sätter Bergman färg på tillvaron. Grått rymmer en värld av Nattvardsgästerna oräkneliga rör sig nyanser. de I grå människorna i det grå land­ skapet. Allt är avstånd. Allt är avsides. Allt är Sverige, en kylig glesbygd befolkad av ensamheter. Bergman bekämpar inte det. grå, han erövrar det dos uppfriskande misslynthet, han förebrår och förkunnar, för och general. han är på en gång biskop och föreskriver, kastar föreställer Regissörer biskopar. föreställer Biskopar ler generaler. Bergman. föreställer Bergman regissörer. pilsnerbrunt, han skyltar obestämt på sig något ende. Han drar med anonymiteten. Det är svårt att naken. föreställa sig Bergman Han vrenskas. är en typisk som inälvsblottare, skickar ut ­ bulleti ner om sina kroppsliga tillstånd och funktioner. Bergman har ont. Han drabbas med mytens kraft. Smärtan blir angelägenhet. Också en mörker själslig och ensamhet räknas som ett plus i branschen. publik. ­håller honom vaken. Han Hela hallucinerar. rummet är fullt av skådespelare. I vrå varenda finns De skådisar. ligger ­ på varan Skådisarna här och De vrålar. viskar de på dra, sitter varandra. Spelöppning Spelöppning Josephson av Erland

6 Spelöppning — 00_bergman_080607.indd 6 7 — Spelöppning 08-06-19 14.12.52 ­ terade terade Hamlet. En natt i Känslolivet ­Känslolivet produktion, -produktion, som jag med mig. ”Det är ett ett är ”Det mig. med casting type Backanterna av Euripides. Bergman är ­ rasan Vi får anstränga oss. Det är lättare att försona sig med sina att försona är lättare oss. Det Vi får anstränga ­ Berg elak, är Bergman tumult. ett är Det rasar. Dämonerna osor­ av fullt tycks huset Hela uppriktig. låter Bergman Ett välartikulerat bråk utspelas inför skådespelare och Än värre blir det när jag tackar nej till Vålnaden i Och inte vill väl Bergman ta död på mig? ta Bergman vill väl Och inte Vi repeterar Jag ber Bergman om gäller Jag ber det en tv; Bergman roll, jag vill spela för Jag Jag har fått ett anbud om en italiensk tv vill acceptera. ”När du föredrar en italiensk såpa framför min Hamletuppsättning, sätter jag inte upp din radiopjäs .” Öga den för öga. svenska Det .” sommaren är ­ sand rama rena lådan. Och i närmare ett år irrar vi efter omkring, det trevande friska terapeutiska klimat som har fyllt oss med så tillit mycket och glädje. än med sina vänner. ovänner ­ Bergman man förkas är Bergman snäll, tröstar, Bergman sårar, uppmuntrar. Bergman tar, kontroll. under men förskräckligt, är Allt uppriktigheter. ligger i full beredskap, öppet för både grymhet och omtanke. Konst är ett spel om makt. Ett spel om Livet låter kontroller. sig de. Han rycker mig i skägget, skakar om bland mina dubbel­ mig trampar på tårna, mig drar hakor, i och ­ håret sammanfat att är raseri hans till Orsaken sättet?” där det på ut se du ”Ska tar: jag utan att ha honom informerat tillbringat en i weekend Paris repetitioner. veckas nästa mig inför att förbereda för istället scenpersonal, som förtjusning det. bevittnar med skräckslagen Regissören och jag får sätta vänskapen i karantän för några veckor. fattaren fattaren Hjalmar Bergman, fet, försupen och olycklig. Ingmar Bergman har aldrig tyckt om sådana propåer och tycker inte vidare någon är det att heller gå säger utmärkt han. upp bara förslag”, ”Du tjugo måste kilo.” ”Då gör jag det”, säger jag. Bergman skaffar tid är att en på sådan så fram viktökning kort som fastslår utlåtande ett läkar­ livshotande. direkt regissör regissör Bergman ett kalhygge. Det blir en konflikt på högsta att dölja sin får ­ locki tillstånd Rabaeus nivå. Så en kompromiss. ga hjässa i en som plasthuva, sinnrikt också konstruerad ser till att Bergmans avundsjuka tuktas. ”Teater är smink, puder och oförnuft”, säger en skådespelare. skägg, och Mustascher, poli­ songer kunde han också ha sagt. Det är liv och rörelse i den buskvegetationen. Skådespelaren vill försvara sin rätt anser sig Regissören en egen kropp. till en egen röst, ansikte, eget ett ha rätt att peta i skådespelarens integritet. Ja, han är till och det. med skyldig att göra Goldbergvariatio­ av av Tabori. Skådespelare Rabaeus är skönlockig och Behovet Behovet att få dela insikter och är erfarenheter våldsamt. är Och Bergman lekledare. allt Bergman utgår från texten. med sina och andras Alla erfarenheter. får en oemotståndlig lust att delta och är inte längre rädda för skräck, lekens osäkerheter grymheter, och förödmjukelser. Man måste våga ta språnget från det generade till det regiuppdrag. är ett leva ogenerade. iscensättning. Att enda stor Livet är en Bergman bekämpar varje tendens till hos skådespelarna. narcissism behagfylld enskild andakt och Han möjligheter. prövar Han Bergman. i texten och texten i finns vidgar gränserna utan att spränga dem när vi övar våra inre makt­ gripas upphetsande av Han kan förvandlingar. och yttre av raka Rabaeus skådespelare anamma djävlar ska nu glädje, sig håret! Det gäller en av huvudrollerna i nerna ­ ”Nu är det nog dags för ett pedagogiskt utbrott”, tänker Och så är det igång! Buller och bång, smäll i grå­ dörrar, vi.” repeterar ”Nu Bergman. piggar upp”, säger ”Det Nyligen höftopererad och ganska så till åren kommen ruskig, road, laddad med äventyrliga krav. Förr rörde regissören regissören Förr rörde krav. med äventyrliga laddad ­ruskig, road, sällan fysiskt vid skådespelarna. Bergmans nappatag eller hör till sympati resursen för uttryck är ett är nypen innovation, en medar tröga på fart sätta ska som spontaniteter planerade av betare. betare. Bergman. marknadsförare, skrämda strålkastare, blinkande artister, tande vaktmästare. och beskäftiga regiassistenter flyende slänger sig plötsligt Bergman raklång på golvet och visar en häpen ensemble hur man slår de Kropp och ­kullerbyttor. själ går mest på högvarv när Bergman häpnadsväckande leker ­ ­ ­

Men i hans manuskript hopas ruskigheterna. Det är skit Jourhavande dramaturg på Radioteatern får i sin hand ­ gestal gemenskap anamma i djupaste vi djävlar ”Nu skall Både bildligt och tar Bergman tag bokstavligt i skådespe­ Efter Efter en repetition dyker en kvinna på honom. Med ett att hämta. finns fler erfarenheter att det känner Bergman Goethe. sig i tid”, säger gäller att kompromettera ”Det håller med. Bergman ”Det enda en konstnär kan berömma sig av är sin flit”, Bergman. tycker sagt, är bra Det Så det är bara att sätta igång och med lust och överty gelse sticka kniven i den tongivande borgerligheten. Han rus­ kar om i världen med sina skrämmande studier i förljugenhet och grymhet, han petar i ­ Berg gång! på grejer det sexualitetens är Nu elände. hatets skrymslen, och våldsamhet ondskans man går till attack, också mot Han har gjort sig för gör det honom ­förnedring, på humör. gott sig själv. Livet Sorgen tröst. är efter ropar smuts gestalt gängliga hans Hela och tröst. av tjänt mig, Trösta insatser. särskilda kräver glädjen men sorg, sin vårdar jag är ju så in i glad! helvete Han är orgel Det och är katedral. är det och basuner, loss. är trumpeter Det som kommit musiken och försoning. vädjan klingar av Det harpor och mandoliner. med människorna. Livet är en skrämmande iscensättning. Det är makabert. Bergman ger sig fan på att han ska tillfredsställa människors behov att indigneras, uppröras och fördöma. Han ska ösa ur sig travar av snusk och angripen, tvetydigheter. Han det vill ger honom bli frihet. Han skickar pjäser popstjärnor och och småpåvar, manuskript chefer, till producenter, film­ slag. olika av Makthavare decibelslynor. Där finns lång Mig ­ dassgub väg. till Bergman skräck, luktar det fortfarande sånt var fyrtiotalet på mormödrar, kissande och bar fattar Jourhavande dramaturg sig chockerande. kort: ”En oför Men han är att rädd bätterlig han snuskhummer.” inte har gett utropstecken. ”NEJ!!!!!!!!!!!” med elva blir ett Det besked. klara vi!” Nu repeterar ensamhet! människans ta larna. Ja, bokstavligt. Han lägger handen på skådespelarens arm och för henne eller honom runt i på Handen oemotståndligt ­ fantasi karaktäriserande. och karaktäristiska scenerier, fulla hemlig­ en ana låter greppet men vänlig, och mild tycks armen hetsfull aggression, ett slags känslans saltomortal, smittsam, lyser om honom. Det är oavbrutet överraskande. Kring Bergman Bergman Kring överraskande. oavbrutet är Det honom. om lyser kontakt En makalös koncentration. total av stunder det uppstår möjligheter. med teaterkonstens ­ neuro också är ”Jag Bergman: till hon säger tonfall ödesmättat tiker.” Schiller. säger 00_bergman_080607.indd 7 08-06-19 14.12.52 ­ ­ The End Bergman och Liv Ullman (som Elisabet Vogler) tar tar och Liv Ullman (som Elisabet Vogler) Bergman 000 träffar. För att det skulle bli fattbart vad detta innebar detta vad fattbart bli skulle det att För träffar. 000 För att få klart för mig att han har gjorde existerat, jag ett Jag Jag ser Fårögubbarna komma kånkande med Ingmars Jag Jag beundrar honom och jag att tycker jag fick så mycket Sista gången min hustru Ulla och jag träffade Ingmar var Han omfamnade Han låg där i sin säng så och vacker. var Han var en av de mest kraftfulla människor jag har mött riktigt, jag det beskriva inte kan Jag möte. starkt ett var Det begrav sin regisserat detalj minsta den i själv hade Ingmar 000 träffar. 000 Ah, träffar. tänkte jag, jag har verkligen funnits till och 0.004 en paus under inspelningen av Persona 1966 på Fårö. 990 jag uppfinner i de ögonblick när hans närvaro drabbar mig. mig. drabbar i de ögonblick när hans närvaro uppfinner jag par dagar efter hans död en 5 sökning på internet. Jag fick ning. Vi som där var en fyllt blev del av upptäck i ett konstverk ter kring liv och död. Dämonerna hade slagit sig till ro och vi, alla vi som medverkade i föreställningen, fylldes av de roller som han gett oss. Och den roll som vi tilldelat honom. Gripna sorg, kärlek, fick vi gestalta och förundrade sorgsna och roade, död, öppenhet glädje, och liv, för en stund var vi alla befriade enklaste de med umgänge vårt hämma kan som ironi den från orden. och renaste kista. Det är som om de steg upp direkt från havet. Det är lite är oförglömligt. Det uppförsbacke. jämförde jämförde jag med Sveriges konung, Carl XVI Gustaf som gav 931 således också Ingmar. Länge leve konungen! Är det det som har drivit Ingmar till att så intensivt och lysande inför sig själv vilja dokumentera sin verklighet? Att det dokumentation. finns en handfast ­ iscensätt hans fantasifulla genom teatersyn, honom. Hans klara impo­ väldigt är Jag texter. av genomskådande hans och ningar och nerad gripen han av honom. var ömsint, Han var aggressiv, han var genomskådande. Han var i en mycket maktmänniska. han är död. fast en maktmänniska Han är fortfarande den juli. 13 Han ville inte ha några besök men när vi frågade om vi skulle kunna till komma honom, gav han oss sin tillåtelse till Fårö. och vi flög över oss, sade saker till Ulla som jag ­gripande. inte uppfattade. Det var så skul­ han att absurt var det att själv tyckte och han låg där och le ligga där. upp­ man vad formulera tidigt för inte får Man heller. inte det vill ikapp. kommit innan känslorna lever ­ skriver ­skriver arbetet i ateljé och ateljé i arbetet Hans hustru Ingrid dör. Hans hustru kring Bergman. Världen emigrerar färg. byter Ensamheten är full storm. Det Vinden mojnar. hotar. Tystnaden verksam. Han är rastlöst Det är ­ ett levnads virrvarr manuskript, av fotografier, brev, sig själv på alla dessa när han ser betraktar Bergman, Vad Jag undrar om han verkligen ville dö eller orkade kämpa av det jag Mycket skrivit och gjort i mitt liv ingår i den dia­ Dessa verkligheter tillsammans med Ingmar är så intensiva intensiva så är Ingmar med tillsammans verkligheter Dessa Bergman Bergman är oavbrutet sysselsatt med att samla på sig själv. Dokumentation sysslar med fakta. Fakta verklighet. föreställer intryck. av Han är en samlare Han samlar på verkligheter. är lådor urklipp, och det pärmar. av är travar det beskrivningar, i sitt samlande. närvarande Han är extremt visa ska som ”bakomfilmer” gör Han bilder? på teater och blir en alldeles egen genre. Den visar oss utan våra bort suddar uppriktighet vår där stunder korta förställning, värsta tillgjordheter. Men Bergman spelar Bergman. angelägen att Han bilden av honom visa ska hans ­ ömsinthet, tole är Han kämpar. Han dominans. totala hans också men rans, dagböcker, han skriver arbetsböcker. Det vimlar av klockslag och Det är almanackor. som om han vill sätta också tiden på plats. lättare bli skulle det att trodde Jag Ingmar. dog 2007 juli 30 Den det både göra skulle död hans att honom, om skriva att mig för ena och mer det andra definitivt. ­ Men jag en känner tveksam Ingmar gjorde. intryck speglar det tycker som jag het, för att leva vidare. Det är som om jag genom honom att försöker skriva få om en väg att närma mig, och med honom. ­bilder av att skydda mina log som pågick mellan oss. Jag ville att vi att skulle han mötas, skulle förstå mig, skapa delar av mina Nu verkligheter. är han mig. övertyga ska som vem och vad på klar inte är jag och död mig. för förklara att snäll vara själv Ingmar får det Ja, vadå? Om Jag har trott mig kunna ­ intressan fortsätta muntraste, svåraste, våra djärvaste, det att samtal, insett inte ännu men jag har taste hos Ingmar gjorde honom förlorad. evigt för honom som som evigt, död. känner Jag Även oberäknelig, oförutsägbar. I vårt inre samtal råder full kalabalik mellan längtan efter klar het het och jakten efter det mörker som rymdes i hans En insikter. ryms i ögonblicket. att evigheten av upplevelse svindlande att jag ibland tvivlar på att de äger rum, att det är något som ­ ­ kakor kakor till gräddfilen. Varje vecka transporteras dessa Man kan inte säga annat än att Bergman heter Bergman. Bergman. heter annat än att Bergman säga inte Man kan honom. för går bra Det regisserar Han intrigerar. och dominerar ställer, och styr Han Hans anteckningsböcker är fyllda med scener och ­ berät Han hatar Stockholm. Han älskar Fårö. Han är nästan lika Framgång. Katastrof! Hela hans system av hela kontroller, hans sinnrika ­ verklig När han äntligen är friad från alla anklagelser han lyckas Han slår sig ner i München. Där ska han där leva, ska han borta. ligger långt Sverige Men, som den mest geniala av geniala ­ svenska emigran De tulltjänstemännen tyska ställer sig ­ till oförstående leve på turkisk yoghurt? fel för är det Vad Där sitter Bergman vid och sitt läser frukostbord mor tyska gontidningar. Och plötsligt! Han rusar upp från bordet och vrå­ Han rusar Och upp plötsligt! från bordet gontidningar. hem. längtar krusbär har!” Magen svenska Sverige lar: ”Blott tillbaka. är Bergman år i exil åtta Efter och regisserar. och regisserar Versaler. telser. galen som han är klok. Han är sin egen maskin. Hela världen diplom, Han priser. skickar statyetter, pussar Mitter presidenter, rand pussar honom. Chaplin och Stravinskij hänger i telefon. framgång. Framgång, han till polisstationen, anklagad för oegentligheter skattefiffel, ut, ser katastrof en här så är det katastrof, en är här Det fusk. och Bergman. tänker samman. hamnar brakar Skrämd hetsbygge och förödmjukad Bergman på knäpphuset och flyr in i ett tillstånd där Bergman Bergman. känner längre inte samla ihop sig till ett ändamålsenligt raseri, som ger honom kraft att som Ibsen, Strindberg och de ­ Berg andra Norden. kylslagna snåla det lämna beslutsamhet drastisk pojkarna med man lämnar Sverige liksom Sverige hade lämnat Han avskyr det land som har ifrågasatt ­ Hans hans stän heder. Bergman. digt erfarenhetstörstande nyfikenhet hjälper honom att söka öde. upp emigrantens på att trivas. han ge sig fan där ska verka, ­ svens Sverige ”Blott Almqvist: Love Jonas Carl geniet skaldar ter ka krusbär För har.” Bergman är det svenskt knäckebröd och svensk gräddfil. På lördagarna vankas peppar­ det godis med två sonen. med flyg till den förlorade varor ranserna – de bästa som mjölksyrekulturerna Orienten har att i Tyskland. bjuda finns ju att köpa ­ ­ ­ Vintersagan får han så en roll: en Dödsdansen, avhämtad av två stöddiga poliser. Så förs Verkligheten ändras och förändras. Det hotar kontrollen. hotar Det och förändras. ändras Verkligheten vid inspelningen av en sextiotalet, Under det revolutionära skattedetektiver av man en verklighet Men hur kontrollerar Plötsligt blir Bergman, mitt under en repetition av ­ Strind Skådespelare Skådespelare Blomberg har länge önskat få jobba med Verkligheten är full av verkligheter, svårfångade, undan­ na om han visioner, håller sig hellre till Han hantverket. har en ljus­ om gedigen Vridscenen, verktygen. kunskap strålkastaren, bordet, ljudbordet, budgeten, annonsen, klippbordet, projek tionsapparaten, kaffekokaren, kamerakranen, bandspelaren, tågvinden, rundhorisonten. Ingen ska kunna lura honom på möjligheterna att gestalta och behärska verkligheten så som konsten skapar den. Han vill inte visa sig osäker eller ­ överras kad. Bergman De hatar överraskningar. hotar att nagga mak ten i och kontrollen kanten, initiativet kan gå Någon förlorade. och att kommer skriker det brinner ”Säg i mig ljusbordet. något Bergman. i”, säger skiter fullständigt mer jag med­ ökat får inte de om strejk i gå att filmarbetarna hotar film, om bestämmande filmens handling ­ och tendens. Produktions ledaren meddelar Bergman att nu hem skickar och filmen ned sitter lägger ”Vi göra? vi ska de vad besked, och väntar på Inspelning­ sig. av kommer Revolutionen Bergman. säger dom”, en fortsätter. och en byråkrater, värld där konstnärer och artister betraktas och fientliga parasiter? farliga som tvetydiga, bergs beskrivas, och till och med tonsättas, någonstans finns det trots trots finns det någonstans och till och med beskrivas, tonsättas, allt en ordning. Bergman, som ju har en enastående förmåga att frigöra skå­ despelarens kreativitet. I adelsman på Sicilien. Det är ingen stor roll, men den lång har och en märkvärdig och tråkig monolog. Blomberg har utsökt en hand med versen och mycken värld. insikt Men tråkigt i är Shakespeares det och vad gör lyssnare agera får som Kjellson man skådespelare in sätter Bergman med en longör? på Blombergs tirader. Han överväldigas av en allt sub­ mer mest de hittar Kjellson som något kissnödighet, behärskad svår­ lima uttryck för. Blomberg blir naturen. mot kamp en heroiska Kjellsons följer alla till, lyssnar ingen mässande tråkmåns som Det är oemotståndligt komiskt. Det är konkret. Publiken jublar. gång en på skådespelarna är värld Bergmans I lider. Blomberg och befriade. hotade glidande. är Konsten den mest verkliga verkligheten. Praktiska Det är Bergman och svar. frågor en ­ praktiska som välut kräver bildad belysningsmästare som sätter ljus i bilderna, inte Gud, ogär talar Bergman inblandad. vara påstås ibland Gud fastän

8 Spelöppning — 00_bergman_080607.indd 8 00_bergman_080607.indd 9 08-06-19 14.12.52 Kapitel 1 (1918 —1951)

l rlingen

01_bergman_080608.indd 10 08-06-10 13.09.34 Kapitel 1 (1918 —1951)

l rlingen

Hets Kris Det regnar på vår kärlek Skepp till India land Musik i mörker Hamnstad Fängelse Törst Till glädje Sånt händer inte här

Kronologi 1918—1951

01_bergman_080608.indd 11 08-06-10 13.09.34 Kapitel 1 – Lärlingen 12 — Kapitel Dockor och dämoner

av Birgitta Steene

Ingmar Bergman (1918–2007) växte upp i ett borgerligt präst­ bäst hemma med sin dockteater och filmprojektor och under hem långt före vårt sekulariserade välfärdssamhälle. Hans biomatinéerna på lördagarna. Bergman började tidigt gå på starkaste barndomsminnen var kopplade till föräldrahemmet, operan och upplevde sin första teater­föreställning på Drama­ prästgården vid Sophiahemmet på Östermalm i Stockholm, ten vid 10 års ålder. När han var 13 år gammal fick han 64 kro­ och mormoderns stora våning i Uppsala. Bergman fick tidigt nor av en rik släkting. Då gick Bergman enligt egen utsago på utlopp för sin fantasi med hjälp av sin hemmagjorda dock­ antikvariat och köpte August Strindbergs samlade verk för teater och sin laterna magica. Den blivande film- och teater­ pengarna. Strindberg kom att följa honom livet ut. regissören skötte det mesta själv, men till sin hjälp hade han Ingmar Bergmans memoarer från 1987, Laterna magica, även sin yngre syster Margareta och hennes kamrater. Han är en rekonstruerad skildring av ett liv som presenteras av en började tidigt experimentera med dekoren och musiken (på levnadstecknare med selektivt minne. Det är en självbiografi skiva) till sin dockteater, och med enkla inspelade ”filmmanus”­ som, med Roland Barthes ord, inte vill erkänna att den är en där han var både regissör och skådespelare. roman. Under hela sitt arbetsliv ägnade sig Ingmar Bergman åt att förvandla fakta till fiktion. Han plockade fram scener Hans mormor, Anna Åkerblom, dog när Bergman var sexton år och händelser ur sin barndom som påverkat honom och gammal. Men innan dess hade Ingmar, som var ett sjukligt använde dem i sitt skapande. Ett exempel är ”den mörka barn, hunnit tillbringa långa perioder tillsammans med henne garde­roben”. Stryk var en bestraffning som förekom i det berg­ i Uppsala och på sommarstället Våroms i Dalarna. Anna Åker­ manska hemmet. Efteråt kunde det hända att man blev inlåst blom var en bestämd kvinna med stränga principer. Trots det i en mörk garderob i barnkammaren. Det var här Bergman för­ gav hon sitt barnbarn en frihet han inte hade hemma. När varade sin laterna magica, men i hans fantasi var det också han var hos henne kunde han ströva fritt omkring i staden eller en plats för otäcka små troll som tyckte om att nafsa olydiga på landsbygden runt Våroms. Under dessa ensliga utflykter barn i tårna. Den mörka garderoben finns med i flera filmer, tränade han sin ovanligt observanta blick, någonting hans från Fängelse till Vargtimmen. Mest påtaglig är biskopens kommande medarbetare särskilt skulle erfara. Ett annat barn­ bestraffning av Alexander i Fanny och Alexander. De ofta domsminne som skulle sätta spår var biobesöken med mor­ förekommande sveken, avslöjandena och förödmjukelserna i mor som följdes av långa samtal vid köksbordet över en kopp Ingmar Bergmans filmer kan också de spåras till ”urscener” choklad. Mormors våning var förknippad med en sorts tidlös från barndomen då den unge Bergman blev varse föräldrar­ magi. Den såg precis likadan ut som då hon gift sig fyrtio år nas hyckleri och upplevde auktoriteter som något hotfullt och tidigare, med tunga möbler, nio tickande klockor, otaliga förnedrande. I de tidiga filmerna är det ofta en präst, en lärare prydnadssaker, små statyetter, och solen strilande in mellan eller en socialtjänsteman som trakasserar Bergmans unga gardinerna. Allt detta återskapade Ingmar Bergman i öpp­ gestalter. ningsscenerna till Fanny och Alexander. Han hade tidigare Ingmar Bergman visste tidigt vad han ville ägna sig åt. även inspirerats av våningen till två av sina pjäser: Mig till Familjen ansåg dock att film och teater bara var någonting skräck och Staden. man kunde ha som hobby eller tidsfördriv, inte som yrke, men Livet hemma i Stockholm var helt annorlunda. Mellan för­ när han i sena tonåren efter ett gräl bröt med sina föräldrar äldrarna Erik och Karin fanns en ständig, knappt återhållen var tärningen kastad. Redan 1938 började han regissera tea­ spänning. Därför lärde sig Ingmar tidigt att hålla sig undan ter, vilket i sin tur ledde till pjäsförfattande, manuskriptarbete och att ”ljuga”. Han flydde in i fantasins värld. I efterhand skul­ och filmskapande. Bergman arbetade under några lärorika le man kunna säga att han till och med uppfattade hemmet år med amatör- och halvprofessionell teater, först på Mäster som ett ”sceneri” med damerna i moderns syjunta eller de Olofsgårdens teatersektion i Gamla stan och sedan vid bland besökande församlingsmedlemmarna som publik eller statis­ annat Studentteatern och Dramatikerstudion, innan han 1944 ter. Erik Bergmans predikningar var alltid populära. Enligt hans lämnade Stockholm för Hälsingborgs stadsteater. Redan tidigt son var de alltid ”utsålda”. framträdde egenskaper hos Bergman som skulle bestå under Ingmar Bergman trivdes aldrig i skolan, vilket filmen Hets hela yrkeslivet, fram till 2003, då han gjorde sin sista Dramaten­ avspeglar. Han var duktig i uppsatsskrivning och historia, sam­ uppsättning; en entusiastisk och ambitiös konstnär med en tidigt som han avskydde matematik och geografi (”alla dessa oerhörd arbetskapacitet. Ingmar Bergmans repetitioner var kartor”). Han verkar ha varit något av en ”outsider” som trivdes strikt schemalagda, han var metodisk i sitt arbete och väl

01_bergman_080608.indd 12 08-06-10 13.09.34 insatt i alla olika aspekter av en föreställning, från rollbesätt­ ning, ljus, dekor och scenerier till rytm och rörelse. Han beund­ rade och respekterade skådespelarna och de älskade honom nästan utan undantag. Flera av dem skulle komma att bilda ”Bergmans stall” och medverka både i hans teateruppsätt­ ningar och filmer. Den enda förändring som skedde under Bergmans 65 år långa karriär var att han blev mildare till tem­ peramentet och att utbrotten blev färre. Han var inte längre en ”demonregissör”, utan en ”krävande mästare”. När Bergmans manus till Hets blev film 1944 hade han redan regisserat inte mindre än 34 scenuppsättningar på sex olika teatrar och i slutet av fyrtiotalet, då han gjorde sin nion­ de film, Sånt händer inte här, hade han ytterligare 30 scenföre­­ ställningar och direktsända radioteaterproduktioner bakom sig. Man kunde redan skönja ett mönster. Ingmar Bergman var en självlärd ung talang som snabbt absorberade praktiska kunskaper inom teatern och filmen och tidigt kom att stå i rampljuset. Samtidigt som Hets blev en sensation på biogra­ ferna utsågs Bergman till Europas yngsta teaterdirektör i Hel­ singborg. I Sverige har det alltid varit hans teaterproduktioner som har imponerat mest men efter Ingmar Bergmans interna­ tionella filmgenombrott på femtiotalet var det hans filmer som fick störst uppmärksamhet utomlands. Han skulle komma att dela resten av sitt yrkesverksamma liv mellan teatern och vita duken, allt under ett tidsspann som sträckte sig över halva filmmediets historia.

1.001 Bergman i slutet av 1947 – skärpt, på hugget och redo att sätta igång med Musik i mörker. 1.002 Det enda Bergman kom ihåg från inspelningen var att han fick påminna sig om att se till att filmen blev underhållande och inte långtråkig. 1.003 Bergman lärde sig yrket genom att skriva manus, lyssna till sina skådespelare – flera var medlemmar i hans ensemble – och arbeta med teknikerna.

01_bergman_080608.indd 13 08-06-10 13.09.34 08-06-10 13.09.38 Är det inte så? Och sen rush prints, våra dagstagningar, och bara Maggi (Barbro Kollberg) och David (Birger (Birger och David Kollberg) Maggi (Barbro . på vår kärlek till Det regnar Affischen David och den gravida Maggi går en problemfylld Maggi ler åt nasarna (Sture Ericson och Ulf Ericson och Ulf Maggi ler åt nasarna (Sture 1.029 1.030 1.031 1.032 ­Johanson, utanför bild) som går förbi. Malmsten) är det första av många av Bergmans filmpar filmpar Malmsten) är det första av många av Bergmans som kämpar mot en okänslig omgivning. När de blir ­vräkta går idyllen i kras. och osäker framtid till mötes. Men den här mannen lärde mig mycket om om mycket mig lärde mannen här den Men Bergman: Ingmar hur man gör film. Vet ni alla vad det viktigaste är lärde mig? som Som han jag fortfarande använder? Ni vet hur det är när vi tittar på våra ”Gud, hjälp mig, hjälp säger, oss alla.” Skyll inte på laget. Ni har alla gjort ert behöver bästa. göra Det är enda att bedöma. du Duger det här? Eller behöver jag ta om det? Var objektiv bara.” Det är livet, i mig närmast lärt jag saker bästa omöjligt, de av en är det att tror jag men och jag använder det fortfarande. Bäst av allt är att ­ dags på fåtittar man när biomaskinisten och Gud sin vara med ifred tagningarna. Att slippa ha någon där, för om någon är där säger säger vi, ”Det här är inte så illa!” Och så säger någon annan, ”Nej, det här är riktigt bra!” Och sen säger en tredje, ”Det är fantastiskt!” Vi uppmuntrar varandra för att få mod att fort­ sätta nästa dag, därför att när man ser får dagstagningarna man väldigt av känslan ofta att vilja gömma sig under säng­ igen, som en hund. fram Han en sa och till aldrig mig: komma ”Jag avskyr det här peppandet. Var Sätt objektiv. dig Var ner. depri­ bli att själv dig inte Tillåt kall. Var kritiker. värsta egen din merad eller euforisk. Sätt dig och betrakta allt i lugn och ro. ­ ­ ­ blev blev framförallt 17 Det regnar på vår kärlek berömde mig för något 4 Jag försökte lamt migförsvara genom att peka på några Jag var rasande, förtvivlad och men förödmjukad måste Jag Jag minns morgonen efter en premiär katastrofal för en Ingmar Bergman: Lorens var en hårdför lärare. Han var hän ­ synslöst kritisk och tvingade mig att ta om scener som dåliga. var Han tyckte kunde säga: han ”Jag har talat med Hasse Kilbom [Karl] med talat har jag och materialet sett som Ekman ju kan Det hålla öppet! måste Jag Folkbiografer]. [på Sveriges rent av hända att du inte får göra färdigt. Du måste tänka på och Gabin Jean någon är inte Malmsten Birger att Carné.” är någon Marcel att du inte scener som jag tyckte var ganska bra. Då tittade Lorens mig på med sina kalla ljusblå ögon och sa: ”Jag kan inte självbelåtenhet!” förstå denna puttrande ändå ge honom Han rätt. att tog obehaget dag varje se ige­ nom materialet. Visserligen skällde han ut mig inför persona­ len men det fick jag ta, eftersom han lidelsefullt deltog i fil­ mens tillblivelse. Jag kan inte minnas gång under att han någon enda gjort. jag Ingmar Bergman: Jag kom in i branschen under 1942, kriget. Sverige var fullständigt isolerat och vi hade bara tillgång tilltyska filmer. Vi ville inte ha dem, så vi blev tvungna göra våra svensk det var tv, egna här filmer det före Eftersom var själva. arna som styrde filmen. Det här lilla landet med sju miljoner invånare gjorde en fyrtio–femtio filmer om året. Plötsligt alla som som vad bak var visste och på film­ fram en kamera alla fotograf, som någon gång pratat med en skådespelare blev regissör. Det är klart att det var fantastiskt för på tre år hade jag gjort tre filmer. Det kassasuccé. tjäna pengar eller göra om att inte handlade var sunt och oneurotiskt. Det Jag av låg mina i filmer. sängen och och grät, sa till min flick vän: ”Åh, jag tror aldrig dom kommer att låta mig göra film igen.” Telefonen ringde, och det var en galen man Marmstedt] [Lorens som sa: ”Ingmar, jag tror du har sänkt dina krav nu, så vi kanske kan arbeta tillsammans.” Det var så det bör Han mannen. den till tacksamhet fortfarande känner jag jade, glad en var jag eftersom film göra att om allt nästan mig lärde amatör, väldigt entusiastisk, och hade kolossala idéer om att göra film om och livet döden och allting. Ingen begrep mina filmer. Jag förstod dem inte själv, och när jag ser en av dem rodnar jag över hela kroppen. Jag tror att jag var en väldigt besvärlig regissör. Jag var väldigt aggressiv och jag var full­ komligt gräslig i ateljén därför att jag Om var man osäker. är blir man alltså aggressiv. osäker

30 Kapitel 1 – Lärlingen — 01_bergman_080608.indd 30 01_bergman_080608.indd 33 08-06-10 13.09.38 08-06-10 13.09.38 Det regnar 21 Quai de brumes går igen i Det regnar på vår kärlek valdes till årets ”Mannen med paraplyet” (höger) visar sitt förakt ”Mannen med paraplyet” (höger) visar sitt förakt alla flytta ifrån sina kolonistugor: slut måste Till Apropå Carné Apropå är att hur lustigt det iakttaga dennes ­ sym Peter Peter Cowie: Något Något så likgiltigt och för själslivet oväsentligt som sam­ 1.037 1.038 för Håkansson. (Sture Maggi, Hanna (Julia Caesar), Kängsnöret ­Ericson), Stålvispen (Ulf Johanson) och David. herrn med paraplyet om samhörigheten som en väg ur svårig­ ur väg en som samhörigheten om paraplyet med herrn honom. för sig främmande tett ha måste heterna boliskt hemlösa hund i bästa bästa svenska film av Svenska ­Biografbladet. filmjournalisters klubb Bergman och belönades med ­filmen. en ”Charlie” för på vår kärlek men i en utformning, som är både mer och bisarr avgjort mer Han positiv. går på två ben och utlöser med i hopplösheten. skrattet förlösande det sin beskäftighet hället skulle Carné heller inte nedlåta med.sigIngmarMen kända sinmedbefatta Bergman detgör sig till att närmare inställning. moraliska och skarpt frenesi ­ ­ ­ ­ Quai Quai 20 Hôtel du Nord [1938] och Det regnar på vår kärlek har Ing­ Le jour se lève skildrade Carné de bägge ven Även den starkt positiva förkunnelsen hos För Carné hade det varit omöjligt att framställa ynglingen ynglingen framställa att omöjligt varit det hade Carné För Det Det är en vilja att inte som skyla och slår över gå utanför, De vinddrivna ungdomarna som av en träffas slump och Det Det är söndagsmorgon. Solen skiner och bländar. Port­ biljettförsäljare. sömnig en sitter dörren I busvarieté. liten En skåde­ några bedöma att platsen inte egentligen ju är Här Skall man fälla ett omdöme om denna franska film räcka Bengt I Champert (rec): mar Bergman ett angeläget budskap. Vi behöver varandra. Man måste ha någon att ty sig till i det väldiga, kalla univer de brumes [1938] var aspekten densamma ­starkare romantisering men av med kärleken som en något ödesmättat, och Isolde-draget. och upphöjt – Tristan tragiskt som en och ansvarslös återfallsförbrytare flickan som en ner sum. Hjälpsamhet och praktisk godhet är den enda utvägen ur det meningslösa, driftridna virrvarret. Hans predikan, om somhanman ord troligennuett får använda själv skulle djupt ­ hänsyns och brutalitet den genom verkan starka sin får ogilla, personer och problem. han presenterar med vilken löshet många. sårar hårt och säkert blommar upp i en kort extatisk kärlek, skarpt mot kontrasterad älsklingstema ett ju var hårdhet, och likgiltighet omgivningens hos den franska filmen. Särskilt utgjorde det Carné, den moderne som regissör ett Ingmar i Bergman ­ sitt före ämne hos drag satte högst. I älskande främst ur individens synpunkt, en ömtålig, oändligt nyanserad känsloanalys […]. I sjaskad slampa. då insvepas då de insvepas små husen av rök från ett godståg, pustande … skramlande som dånar förbi, lite stökar vakterskan i farstun i det smala, höga huset. Klock orna ringa se i Människorna glada och kyrkorna. ut utsövda – kläder. ha rena Salens folk är gråa, sorgsna individer, som grina i grimas. en Lamporna skratt­ i taket äro gamla, före detta vilka glaskupor, man satt i in omatterade glödlampor, som obarmhärtigt sjunger. anlete svampigt med kvinna En synen. i eländet skiner spelarprestationer. Men några bör dock nämnas. Jules Berry spelar en Jaqueline kufisk utmarker. själens på hunddressör. parasitblomma giftig en ­tankar; En ful gubbe med Laurent skummaär ungflicksmjuk och vacker som en dag. Men med någonting obestämt glidande i sitt väsende. Just detta blir dramats drivfjäder. Arletty ställes som kontrast unga till flickan. Detta bittra, vackra ansikte den glömmer man rena inte. skön. är hon drottninglikt stund i förnedringens Även konstverk. är ett Detta ord: fyra

32 Kapitel 1 – Lärlingen — 01_bergman_080608.indd 32 31 — Det regnar på vår kärlek (1946) 08-06-10 13.09.38 Så rullas berättelsen om denna människas lycka, olycka upplevd. En i upplevd. trappuppgång höga det En huset. blind tiggare trevar sig uppåt. Ordväxling hörs Dörren öppnas. ­knallar. En man genomvacklar ut med händerna för en dörr. Ett skott magen, tar några steg, stelnar till och med på satsen. faller stirrar honom Den med blinde sin petar käpp, utför trappav­ sina sjuka ögon hjälplöst omkring gång sig ”Någon och har fallit, säger någon har gång fallit på – i sitt vandrar rum och ­Filmen Mördaren i vidare. driver nattens någon har fallit”. ruvande tystnad lever han i tankarna genom de händelser, dödande skottet. det som ligga före bittert. aning en osentimentalt, stilla, berättas Allt upp. fall och Carné ger sig god tid till ljuvligt utefter en stämningsmåleri. uppblött, gropig väg i Små en annan utkant hus av staden. och Då växla. tågen hör Man godsstation. en ligger bort bit En Dagen Gryr, Carnés stora film. Jag vet . på vår kärlek till Det regnar Spansk affisch Håkansson (Ludde ”Nygifta”, fnyser den otrevlige Malmsten med Gösta Cederlund som ”Man- Birger Filmens nyckelscen, skriven av Ingmar Bergman, Ingmar sensation Bergman (rec): första Höstens – väntad 1.033 1.034 1.035 1.036 Gentzel) som ertappar David och Maggi när de gör Gentzel) som ertappar David och Maggi när de gör i hans kolonistuga. inbrott nen med paraplyet”, vars välvilliga ande svävar över David och Maggi. där David och Maggi frias från alla åtalspunkter. med spännning – blev inte var denna films trollmakt ligger: Miljöskildringen? […] Den starkt suggererande musiken? Dramat? Aktörerna? Allt sam­ bunden. är Ett Genast åskådaren högt, manslaget? smalt hus med en brandgavel fullmålad med annonser. Detta är exteriör från en stor fabriksstads en utkant, fullkomlig och absolut ­ värkte värkte 19 Hets idyllen, försteningen idyllen, försteningen Det regnar på vår kärlek. I 18 Hets till man (Gunnar Björnstrand), vilket får till följd att de Gerd Gerd Osten (rec): han Vad har är ett särskilt gott öga till flyttar in i en kolonistuga. Trots en incident med polisen, lyckas polisen, med incident en Trots kolonistuga. en i in flyttar David hitta arbete i en handelsträdgård. De försöker gifta sig, men kyrkans representanter hindrar byråkrati, dem sedan genom får sin Maggie ­ tjänste missfall. David angriper en ­älskande ställs inför domstol. De frikänns tack ­ vare försvars advokaten/berättaren, och vandrar optimistiskt iväg mot ett liv i staden. nytt Mikael Katz (rec): Det är roligt att studera Ingmar Bergmans från utveckling ­ skrik. Men samtidigt präg ut exalterat i ett pubertetsångesten lades den av gamängens oemotståndliga lust att chockera. Det är förresten ett drag som gått igenom ­Ingmar Bergman förut det gjort – sensation för sensationens skull. mesta som ”Nu skall vi sätta skräck i dom jäklarna!” Det draget är borta i Det regnar på vår kärlek. Där har ångesten blivit medkänsla, skräcken indignation. Men det från Hets. lidelsefullafinns kvar engagemanget Franska husgudar från inflytandet kommenterade recensioner Flera Cowie: Peter Julienfilmare, inklusiveDuvivier franska Clair, René ochMarcel Carné. Bergman skrev faktiskt följande recension av 1939: SFP-bladet för Marcel Carnés Dagen gryr [Le jour se lève, 1939] det stelnade och livlösa det stelnade i den borgerliga och fördumningen i byråkraternas värld, befolkad av en och värld, i befolkad sorts fördumningen byråkraternas vandrande stärkkragar som har föga hos Kafka. med en mardröm med och mera att göra ­släktet det mänskliga

­ sker (Birger ­(Birger men ­ rela Det regnar Bra menne­ introduceras introduceras med kolteck 17 ­ profes ett med film Bergmans försåg Grevenius

Maggie Maggie och David träffas i regnet på Stockholms cen­ Filmen inleds av en vänlig gammal man med paraply som filmen bygger på, var känd för. för. känd på, var som filmen bygger tralstation. Båda känner sig eländiga, hon är (utan Davids med barn, och vetskap) han har (utan Maggies kännedom) just kommit ut ur fängelset med bara fem kronor på fickan. De bestämmer sig för att möta framtiden tillsammans och Malmsten), båda utstötta från samhället, när de försöker ta sig sig ta försöker de när samhället, från utstötta båda Malmsten), fram i livet. Deras livs olika skeden ningar som ger ett intryck av folksaga, en genre som Oskar Braathen, den norske författaren till pjäsen n enkel saga En enkel ­ Herbert och Greveni teaterkritikern Cowie: Dramatikern Peter De i regiarbete. Bergmans us löftesrika det hade tidigt förstått samarbetade för gången första med manuset till kärlek. vår på sionellt yttre, utan att lägga hinder hade bara Bergman ivägen att därför för etablerades den Samarbetet vision. senares tid att skriva och förbereda en film ­ Greve så två, an sig perta att honom tvingade trycket finansiella säsong, medan det nius engagerades för att hjälpa till med manus till den andra tre ytterligare till förtexterna i upp dök namn Grevenius filmen. Bergmanfilmer liksom i Gustaf Molanders Frånskild, sig till katolicismen. bekände ut när Grevenius tionen ebbade om historien dystra den berättar bild i som Cederlund) (Gösta David och Kollberg) (Barbro Maggie älskande unga de och är där som åskådare – om det så bara är en katt – sitter man hela tiden och på väntar något. Så det är bäst att vara ensam. fullständigt 01_bergman_080608.indd 31 Musik i mörker (1948)

Synopsis Lästmakargatan, Stockholm. Inspelningen påbörjad Lovisa, hushållerska Hilda Borgström Inspicient Gösta Pettersson Bengt förlorar synen när han försöker rädda en hundvalp 1 november 1947 och slutförd 30 december 1947 Otto Klemens, blind arbetare John Elfström Musik Erland von Koch på en skjutbana under sin militärtjänstgöring. En ung Distributör Terrafilm/Stjärnfilm Hedström, musikdirektör Sven Lindberg Ljudtekniker Olle Jakobsson flicka, Ingrid, läser för den blinde unge mannen och Einar Blom Bengt Logardt Smink Inga Lindeström uppmuntrar honom att fortsätta med sina pianolektioner. Rollista Tågpassagerare Ingmar Bergman Klippning Lennart Wallén De inleder ett förhållande, Ingrids pojkvän blir svartsjuk Bengt Vyldeke Birger Malmsten Scripta Ulla Kihlberg och slår ner den hjälplöse Bengt som försöker ta sitt liv Ingrid Olofsson Mai Zetterling Medarbetare innan han till slut gifter sig med Ingrid. Ebbe Larsson Bengt Eklund Regi Ingmar Bergman Priser och utmärkelser Kernman, kyrkoherde Olof Winnerstrand Manus Ingmar Bergman och Dagmar Edqvist, 1948 Musik i mörker deltog vid filmfestivalen i Venedig Urpremiär 17 januari 1948 Kruge, krögare Douglas Håge efter hennes roman från 1946 med samma namn men vann inget pris Färgsystem Svartvit Klasson, violinist Gunnar Björnstrand Foto Göran Strindberg Språk Svenska Fru Beatrice Schröder Naima Wifstrand Producent Lorens Marmstedt Originallängd 85 minuter Augustin Schröder Åke Claesson Produktionsledare Allan Ekelund Inspelningsplatser Sandrews Studios på Agneta, Bengts syster Birgit Lindqvist-Skoglund Filmarkitekt/Scenograf P. A. Lundgren

01_bergman_080608.indd 43 08-06-10 13.09.40 08-06-10 13.09.40 13 Ingmar Bergman: Min fjärde film blev en blygsam ­ fram film. mig att göra han som lärde var Det ömkan ömkan och börjar försörja sig som barpianist, för att senare undervisa på en för skola blinda. Under tiden har Ingrid utbil­ dat sig till lärare och lever engagerade studenten Ebbe (Bengt tillsammans Eklund). Ebbe är osäker med den politiskt och på svartsjuk Bengts tydliga samhörighet med Ingrid, och slår under ett bråk till honom. För Bengt blir en detta befrielse eftersom han äntligen blir behandlad som en jämlike. Bengt i förtvivlan begå försöker men självmord gifter sig till slut med Ingrid, sedan hennes förmyndare, traktens präst som ditintills dem. välsignar förhållande, sig deras motsatt gång, tack vare Lorens Marmstedts klokhet, tålamod. omtanke Han och var en äkta producent, sina filmer från manuskript till lansering. för levde som kämpade och ­ säljande namn. säljande namn. Affischen till Musik i mörker. Affischen fick Musik i mörker, På den amerikanska affischen Ingmar Bergman och fotografen Göran Strindberg Ebbe (Bengt Den försiktige Bengt och den starkare I början av filmen är Bengt så bitter över att han Ingrid Olofsson (Mai Zetterling) är tjänsteflickan 1.051 1.052 1.053 1.054 1.055 1.056 som gifter sig med den blinde organisten Bengt Vyldeke. som gifter sig med den blinde organisten som distribuerades 1963, ett mer ­ - ljussättning för att intro använde sig av en surrealistisk Malmsten). ducera den blinde Bengt (Birger Eklund) tävlar om Ingrids uppmärksamhet. förlorat synen att han inte inser att Ingrid läser högt för honom av kärlek. vid en skjutbana under sin militärtjänstgöring. Hans flickvän lämnar honom och Bengt kastar sig in i sina pianostudier. Ett hembiträde, Ingrid (Mai Zetterling), läser för honom och upp­ muntrar hans men ambitioner, när Bengt inte ­ klarar inträdes till provet Musikaliska akademien, överväldigas han av själv ­ 28 29 9 lätt kunde kunde lätt mörker i Musik Första inspelningsdagen var den trettonde trettonde den var inspelningsdagen Första Lorens bevakade mig oavbrutet och klippte klippte och oavbrutet mig bevakade Lorens Mai Zetterling: Zetterling: Mai Vad som i som Vad (rec): Wortzelius Hugo handlar om Berättelsen Bengt Cowie: Malm­ (Birger Peter En personlig stil Bergman: Ingmar hänsynslöst varje försök till personligt uttryck. Jag började för stå att film var ett yrke och ett ansvar. och ett yrke ett att film var stå december och vi firade Lucia. Jag utvaldesoch komma attmed ljuset vara denna Luciaden mörkaste dagen på året och Ingmar en var av stjärngossarna, med vit nattskjorta och stor pappersstrut med stjärnor på huvudet. En egendomlig halvleende och konstiga skratt att syn, därför hans diaboliska egendomligt också att … var det se passade till inte kostymen eller vit, en i tå till topp från klädd natten, om sängen i honom var det skär, flanellpyjamas av den sort som spädbarn har, komplett med sockor och blixtlås ända upp till halsen. Hans han att sade han och honom, åt den sytt hade fru dåvarande sig kände trygg i den sortens utstyrsel om natten. Det var inte […]. och rörande lustigt var men det sexigt, direkt uppfattas uppfattas som en dragkamp mellan författarinnan Dagmar Edqvist och Ingmar Bergman tycks istället ha varit en ­ drag kamp inom honom själv, där åtminstone tills vidare det mer dokumentära inslaget tagit loven av den personligt färgade expressionismen. Huruvida hans nya stil innebär en ­ tillbaka gång eller man ej Dels säga har kan att är det diskuterats. en när förtjänst en regissör att söker sig underordna sitt ämne så helt som möjligt, dels kan man sakna det personligt färgade, individuella understrykningarna. de rent sten), som förlorar synen när han försöker rädda en hundvalp 4 Musik i mörker och Jag Jag läste romanen och storknade. När jag meddelade av minne enda Mitt 1947. hösten under filmen gjordes Sedan Ingmar Bergman: [Lorens Marmstedt] hade till köpt filmrätten en roman av Dagmar Edqvist. Den hette handlade om en blind musiker och nu gällde det för mig att stoppa dämonerna i en gammal säck. Här skulle jag inte dem. för få någon användning komma tänkte inte hanatt han förklarade faktum detta Lorens med något ytterligare anbud. Vi enades om att vi samt gemen­ skulle träffa Dagmar Edqvist. Hon visade bedårande sig mänska, rolig, varm vara och klyftig, en dessutom mycket kvinnlig och söt. Jag föll till föga. Vi skulle skriva manuskriptet tillsammans. på är tänkte att att inspelningen vara jag jag måste oavbrutet ambitioner. inga andra hade longörfri och underhållande. Jag

44 Kapitel 1 – Lärlingen — 01_bergman_080608.indd 44

45 — Musik i mörker (1948) 08-06-10 13.09.41 01_bergman_080608.indd 45 01_bergman_080608.indd 47 08-06-10 13.09.41 Det sjunde inseglet (1957)

Synopsis Rollista Kvinnan på värdshuset Gudrun Brost Koreograf Else Fisher En riddare som tillsammans med sin väpnare återvänder Riddaren Antonius Block Max von Sydow Mikael, Jof och Mias son Tommy Karlsson Kostym Manne Lindholm från korståget möter Döden som går med på att låta Riddarens väpnare Jöns Gunnar Björnstrand Maskör Nils Nittel (Carl M. Lundh, Inc.) honom leva om han vinner ett parti schack. Mötet med Döden Bengt Ekerot Medarbetare Klippning Lennart Wallén bland andra ett ungt par ger perspektiv på tillvaron. Jof Nils Poppe Regi Ingmar Bergman Scripta Katinka Faragó Mia, Jofs hustru Bibi Andersson Regiassistent Lennart Olsson Urpremiär 16 februari 1957 Gycklaren Jonas Skat Erik Strandmark Manus Ingmar Bergman från hans pjäs Trämålning, Priser och utmärkelser i urval Färgsystem Svartvit Smeden Plog Åke Fridell 1955 1957 Cannes filmfestival, juryns specialpris samt Språk Svenska Lisa, Plogs hustru Inga Gill Foto Gunnar Fischer FIB:s silverstatyett, och bästa manliga skåde­­spelar- Originallängd 96 minuter Häxan Tyan Maud Hansson Produktionsledare Allan Ekelund statyett till Gunnar Björnstrand. Inspelningsplats Östanå, Viby, Skevik, Gustafsberg, Karin, Blocks hustru Inga Landgré Filmarkitekt/Scenograf P. A. Lundgren och Skytteholm utanför Stockholm; vid Hovs hallar i ­ Den stumma flickan Gunnel Lindblom Inspicient Carl-Henry Cagarp södra Sverige; och Filmstaden i Råsunda, Stockholm, Raval Bertil Anderberg Ljudtekniker Aaby Wedin med början 2 juli 1956 och slutförd 24 augusti 1956 Domedagsmunken Anders Ek ljudeffekter Evald Andersson Distribution Svensk Filmindustri Kyrkomålaren Gunnar Olsson Musik Erik Nordgren Krögaren Benkt-Åke Benktsson Orkesterledare Sixten Ehrling

03_bergman080604.indd 197 08-06-10 16.36.10 08-06-10 16.36.10 ­ ­ ­ ­ ­ 4 Sommar- framför honom honom framför Det sjunde inseg- sjunde Det Den hade haft premiär annandag När det kom till kritan hade jag föga på vilken manuset till manuset vilken på

Det sjunde inseglet tog av i annan rikt­ Filmen utspelar sig på medeltiden och road road movie som sig ogenerat rörde i tiden för för vrakpris till alla möjliga sorters ­ hästhand Trämålning, Trämålning, . Trämålning son (som han då levde tillsammans med), och skickade och med), tillsammans levde då han (som son Döden (Bengt Ekerot) på stranden vid Hovs hallar. på stranden vid Hovs hallar. Döden (Bengt Ekerot) till Det sjunde inseglet. Affisch (Max von Sydow), ”Du fick svart,” säger Riddaren Som vuxen använde Bergman dessa Bergman bilder skrämmande Som använde vuxen Peter Peter Cowie: Bergman skrev färdigt manuset, tillägnade det Bibi och SF till manuskriptet in lämnade Jag Bergman: Ingmar Ingmar Bergman: ­­ ders­­ 3.004 3.005 3.006 och Döden svarar: ”Det passar ju bäst så, inte sant?” Ingmar Bergman hade som barn följt med sin far far sin med följt barn som hade Bergman Ingmar Cowie: Peter till Härkeberga kyrka norr om Stockholm. Under gudstjänsten väggmålningar. Pictors Albertus Bergman unge den studerade De avbildade pestens framfart, häxbränningarna och själv gisslarnas plågor. Det fanns även en ­Pictor målning i den av närbelägna Albertus Täby kyrka som visar en man med Döden. spelar schack som pjäs sin till hjälp av ning, blev en sorts sina svängar. för står och ut svängarna Den tar och rummet. berättar berättar historien om den desillusionerade riddaren Antonius Block som efter att ha deltagit i till återkommer korstågen ett Block Jöns. väpnare, sin med tillsammans Sverige pestdrabbat tvivlar på Guds och existens under sin långa hemfärd spelar han ett parti schack med Döden. Han renhjärtade finner oskuldsfulle, den så med småningom mötet i livet med mening en nattens leende lare. Han hade ju placerade Jag aldrig stöddighet. hans varit som med stor lika om nästan var något oskuld sådant. Hans Jof, hans hustru Mia och deras spädbarn. Mia och deras hans hustru Jof, ­An Filmindustri. till Svensk det där slog man ifrån sig med alla tänkbara Sommarnattens händer. Då leende. kom en farhågor, alla öppna och förstuckna trots och blev, jul 1955 Cannes. i festivalen på den visades 1956 maj I succé. gedigen När den fick pris for jag till Malmö och lånade pengar av Bibi Andersson som just då var den förmögnare av oss. jag ner till Sen SF:s Carl chef och Anders Dymling som uppskärrad flög i Cannes satt och på hotellrum sålde upphetsad ett inseglet sjunde Det till manuset refuserade det let baserar sig. Efter fem utkast hade pjäsens handling från flyttades och Tyngdpunkten genomgått en metamorfos. syfte den praktiske väpnar Jöns, som fortfarande hade en central roll, till den mer inåtvände riddar Antonius Block. Den kring­ tillkom. och schackspelet Jof skådespelaren resande

198 Kapitel 3 – Trollkarlen — 03_bergman080604.indd 198 03_bergman080604.indd 196 08-06-10 16.36.10 liten och satt, i dörren till sitt skjul. Hela hans hus var omflutet av vatten. Han såg ut som en gammal förbannad Noak. Sen hade vi det stället som exteriörplats i många år och platsen kallades allmänt för Borax bäck. Det står på alla rapporter – Borax bäck. Vi hade avrättningsplatsen litet längre ner på gårdspla­ nen och då kunde man bara ta åt ett håll, för åt andra hållet var höghusen. När jag skulle inspektera bålet som skulle ­tändas på, så stod en massa småkillar där och klängde på staketet alldeles vid muren och sa: ”Farbror, när blir avrätt­ ningen?” Då sa jag: ”Vi börjar klockan sju i kväll”, och då sa en liten kille: ”Då ska jag gå hem till morsan och be att jag får vara uppe lite längre!” Det är sådana saker som hör ihop med vårt sätt att bedriva­ filminspelning på den tiden. Så bohemiskt gick det till. Vi hade Sveriges yngste brandkapten – allmänt kallad Sprut- Olle – här ute i Solna, och han fick i uppdrag att preparera detta bål. Det visade sig att han var en i särklass inverterad pyroman. Med en kärlek som trotsar all beskrivning gick han och preparerade det där bålet i en vecka. Vi hade gjort en fantastisk kamerainställning över bålet och över flickan, som hängde på stegen, och i bakgrunden skulle det vara Gunnar Björnstrand och Max von Sydow och kärran med Åke Fridell, Bibi, Poppe och Gunnel Lindblom; och så de där knektarna som skulle tända på bålet. Och så sa jag ”kamera!” precis vid den rätta tidpunkten när det skulle exponeras i mörkningen. Då kom Sprut-Olle fram och tände på – puff sa det – och sen invärvdes inte bara vi utan hela Solna i ett rökmoln som sträckte­ sig ända ner till Haga södra. Jag stod uppe på en praktikabel och ropade: ”Max, var är du?” och kusen som ­Fridell skulle ha, den fann vi långt nere vid paviljongen med Fridell hängande efter. Spårvagnar kunde inte köra vidare. Och tanterna tvättade olja i från fönstren här i husen runt omkring i flera veckor. 22

03_bergman080604.indd 200 08-06-10 16.36.11 199 — Det sjunde inseglet (1957) 08-06-10 16.36.11 22

120 och det var Ingmars förtjänst. Han Namnen Jof och Mia är inte ditsatta av en och Namnen av Mia Jof ditsatta är inte Det sjunde inseglet, Stig Björkman: Stig Ingmar Bergman: Nej, inte alls. Det är naturligtvis Josef Gudrun Brost: Ingmar utövade samma disciplin när han rättningsplatsen. Vi en och en rättningsplatsen. tog brandslang gjorde bäck där medeltida idag fortfarande aktörerna representerar den den robusta, den nämligen mest, älskar jag som teater sortens sensuella teatern. substantiella, den påtagliga, direkta, Bohemisk inspelning Ingmar Bergman: Det fanns en gammal inspicient som hette Borong […]. Han hade ett skjul där nere på gården med ­ foto fonder i grafiska och det var hans Han ögonsten. var väl över så en finns i bäck det Det Som sjunde ni , inseglet vet sjuttio år. när de tågar igenom den ­kärran ogenomträngliga skogen och med riddaren innan ­ ­av de möter häxan på – vi sprutade väg bara en massa till vatten och det började och rinna flöda, det såg verkningsfullt ut, men om man tittar noga i ett bakom Solna i höghusen av ett man ser så skogen där den träd, eller sagt rättare en av ett reflex av i fönstren höghusen. Så upptäckte vi plötsligt gamla Borax, som var vithårig och tillfällighet, eller hur? tillfällighet, vara. inte det kan och Maria, enklare gjorde gjorde film som på teatern, möjligen med en lite ­ käns större lighet. Han var bra på att lyssna, och inte för mycket. pratade Den enda gången Nils Poppe gjorde en riktigt bra prestation var i avslutade ofta repetitionerna klockan två på eftermiddagen istället för klockan fyra, vilket innebar att vi kunde samla nya repetitioner. dags till nästa krafter 4 drömmaren, drömmaren, konstnären

modig och munter. modig och munter. -figuren? Han bryter mot den tidigare pessimistiska [Skådespelaren [Skådespelaren Jof är] Mia (Bibi Andersson) tittar på medan hennes man här en Skat (Erik Strandmark) frågar: ”Är det Jof och Mia uppträder för byborna. Ingmar Bergman: Över huvud taget är det här teater­ Att stå stilla i luften, just det. det. just i luften, stilla stå Att Ingmar Bergman: Jonas Sima: Den här ljusa clowngestalten återkommer gör han inte. Nej, det Ingmar Bergman: Jonas Sima: 3.007 3.008 3.009 Jof (Nils Poppe) försöker hålla en boll stilla i luften. hålla en boll stilla i luften. Jof (Nils Poppe) försöker ­maskering för en skådespelare?” ycklig teatersymbios ycklig sällskapet sällskapet trevligt: den oneurotiska, litet barbariska, alldeles fyrkantiga skådespelartruppen med Jof och Mia och busen med symbios lycklig en i levde jag att glömma inte får Ni Skat. i och så Malmö som så teatern med var robust en teaterform, idag. sig föreställa kan knappast man som självklar fullkomligt På en jätteteater gjorde vi allting, operett, opera, balett och Det teater. var en som teatertillvaro var totalt oneurotisk och det De var en bara en sorts lust att teatervitalitet. göra teater, clownfiguren, Jack clownfiguren, ha misslyckats. Plötsligt uppträder en aktör som är ­ accep vitmåladVi Döden. är i han att säger och svartklädd och ansiktet att terar han är Döden för att istället säga: Äh, försök inte, oss som skådespelare begåvad en är du att ju ser Vi inte! du lurar är vitmålad Du och är svartklädd! inte alls Döden! Men ingen gör [en] Sådant protesterade. L Jonas Sima: som drömmer om det absoluta konststycket, att få en boll … konststycket, absoluta om det som drömmer i din produktion? inte Jag vågade göra sådant skul­ som inte jag göra vågade Jag Bengt Ekerot och jag enades om att Döden skulle bära kunde gärna lika som illusionsnummer vanskligt ett är Det Döden Ingmar Bergman: le våga idag. Riddaren sin förrättar morgonbön. När han ska packa in sitt schackspel vänder han är Döden'. 'Jag är du', frågar Riddaren. Döden. 'Vem sig om och där står clownmask, den vita clownens mask. En och dödskallen. sammansmältning clownmasken av redan redan etablerat sig som komiker både på scen och på film och även som regissör. Gunnar, Gunnel och spelat Åke hade alla samma roller , ­Trämålning i och Bengt hade Bergmans regisserat en Malmöuppsättning uppsättning Dramaten med Bibi. på av stort stort men ­men Gunnar ­Gunnar 4 och Åke Fridell som sme­ vi emellertid igång.

Jag Jag fick lova att göra filmen fort, 36 dagar minus res­ Inspelningarna Cowie: började den Peter 2 juli, och i jag jag måste läsa det ”Du först.” har ju läst det eftersom du har så ordentligt.” läste inte kanske ”Jo, men jag det?” refuserat dagarna till och från Det exteriörerna. måste bli en billig ­ pro duktion. När ruset från Cannes gått Inseglet vara smal, över exklusiv och i svårplacerad. Två månader bakrus ansågs var beslutet efter och sa: ”Nu eller aldrig, Carl Anders!” Då säger han: ”Ja, sett sett alla de viktigaste rollerna gick till medlemmar av riddaren, som ­ Berg Sydow von Max Malmöensemble: mans Gunnel Mia, som Andersson Bibi Jöns, väpnar som Björnstrand Lindblom som den stumma ­ flickan Bergmans upp satt hade Döden spelar som Ekerot Bengt den. Trämålning på Dramaten. Nils Poppe, som spelade Jof, hade 03_bergman080604.indd 199 201 — Det sjunde inseglet (1957) 08-06-10 16.36.11 ­ ­ gifter gifter

4 Med undantag för prologen vid Hovs hallar hallar Hovs vid prologen för undantag Med

Flagellanterna kommer till byn. Scenen har Flagellanterna kommer till byn. Scenen har Riddaren biktar sig för ”prästen” utan att inse

innebar att jag fick möjlighet att tillbringa ungefär en Mitt stipendium från Svensk Filmindustri räckte inte så långt, så inte räckte Filmindustri Svensk från stipendium Mitt I alla fall så tog det ett par timmar att tillverka masken Jag hade sett fram emot den där scenen [dödsdansen Owe Owe Svensson: Jag var en entusiastisk medlem av Upp­ studenternas studenternas filmklubb; jag gjorde några kortfilmer som att det är Döden han biktar sig för. 3.010 3.011 inspirerats av kyrkomålningar. av kyrkomålningar. ­inspirerats – och Jofs och Mias smultronsupé som också filmades där – är är – där filmades också som smultronsupé Mias och Jofs och – allt gjort på Filmstaden. Där rörde vi oss inom en ytterst liten räjong. Men vi hade tur med vädret uppgång till sena kvällen. och filmade från sol­ Medeltida dödsdans Bergman: Ingmar köpa kakor och hålla ett öga på hans lilla bord – det var en av av en var det – bord lilla hans på öga ett hålla och kakor köpa dess innan Men inspelningen. under uppgifter viktigaste mina hade jag gjort en mängd olika Vi saker. valde ut statister till masscenerna, så vi tog dit valde ut personer med Till hjälp hundratalsett av par fotografier. scener människor och jag behövdes och döva blinda, så vi fick hämta dem från speci­ min uppgift. också var det ella institutioner, avsnittet i exempel till scener, olika i statist som jobba fick jag så klipporna över ridande kommer väpnare hans och riddaren då och väpnaren sitter av sin häst för att knackar mig på prata axeln och att upptäcker med jag är en död mig. munk Han med en dödskalle inuti kåpan! Det är då publiken upptäcker sekvens. stark är en mycket – det är Digerdöden att det den på lunch dags mitt för och När bad ansikte. var fästa det Bergman mig förlorade folk att attpå undra att äta inte var Det tillsammans… på masken behålla med de andra, och att aptiten! som avtecknade sig mot himlen] hela sommaren. Eftersom jagsjälv är historikerså jagkände till alla symbolerna, och jag var särskilt intresserad av medeltiden. Jag vet inte var ­ Berg man hade tänkt sig spela in scenen, på jag han tror väntade tillfälle, och rätt tidigt en när morgon vi oss befann i närheten av kusten i Skåne för att planera inför en annan himlen scen och ljuset blev plötsligt dramatiskt och Bergman beslöt att filma den där scenen. Men några av skådespelarna natten ­festat innan, och sådet var att Fridell hade Åke hade druckit och hade råkat ut för en mindre olycka, så han kunde inte gå som alla de andra assistenterna under inspelningen: jag skulle jag inspelningen: under assistenterna andra de alla som sala­ ledde till att jag fick ett stipendium från Svensk Filmindustri, ­ vilket ­ upp samma hade Jag 1956. juni i Filmstaden] [på månad 03_bergman080604.indd 201 03_bergman080604.indd 205 08-06-10 16.36.12 Kapitel 3 (1957—1961)

Kronologi

03_bergman080604.indd 253 08-06-10 16.36.20 08-06-10 16.36.20 ­ Peer Gynt-premiären Peer Gynts storleksordning. Den Peer Gynt med Max von Sydow i titelrollen. Malmö Regissören/författaren/skådespelaren Victor Victor Regissören/författaren/skådespelaren Solveig (Gunnel Lindblom) och Mor Åse (Naima Herrskrädderiet har Herrskrädderiet under Manne Lindholms ledning färdig­ Det Det är alltid vanskligt när det gäller att teater på förhand 3.090 3.091 3.089 Wifstrand) i Bergmans Malmöuppsättning av Peer Gynt. i Bergmans ­Wifstrand) stadsteater 1957. stadsteater 1957. ­Sjöström var gammal och svag, men han var mästerlig var stolt över att ha fått . Bergman i Smultronstället arbeta med en av filmhistoriens legender. vill vi därför inte utmana ödet och tala om att vi att tror, den skall bli en av teaterns stora. Låt oss istället hålla oss till fakta och nämna lite siffror, som kan belysa det arbete som lagts ned på de olika avdelningarna under denna jätteuppsättning – förberedelserna den största dramatiska inscenering för som gjorts på teatern. sömmer­ hennes och Johanson Greta kostymer, 160 ungefär ställt skor och på dessutom damskrädderiet 116 har de båda ­ avdel ningarna förfärdigat ett specificerat sextiotal antal kloförsedda trollsvansar fotbeklädnader. Perukmakaren och Karl Magnusson har gjort ett 130 peruker förutom en mängd inte öron, och för fram experimenterat Han har dessutom näsor och hakor. skum­ material, nytt helt ett i trollmasker hemska antal ett färdigat mad har perlon. under Dekoratören sin tjugoåriga teaterbana aldrig haft en uppsättning av plus ett uppbyggnader med 7 stora av 33 består scenväxlingar större antal projektioner än någonsin. Belysningsmästaren Nils att aldrig ­ förscenen till så varit exempel kraf Andersson berättar, watt!! sig om 30 000 rör som den här gången. Effekten tigt belyst utlova utlova ett visst konstnärligt resultat. Inför måste utvecklas och [1958] än den Ansiktet [1958] i tre akter istället för de eer Gynt Peer Gynt Det är i tre delar, Max von Sydows rollhäfte rollhäfte Sydows von Max delar, tre i är Det köpings stadsteaters stora Ibsenföreställning. stora stadsteaters köpings Min grundsyn på Peer har Gynt-gestalten egentligen inte inte Det lätt är att överhuvudtaget ung vara och ständigt så Apropå har premiärer, jag faktiskt slutat läsa ­ recensio grund­ sin på vara tar inte som människa, en är det ja, Peer Bergman Bergman iscensatte kerna ­kerna utan på att de ibland har fäst min uppmärksamhet Peer Gynt, men så är det också en av världslitteraturens ändrats sedan dess, säger Max von Sydow. Själv har jag väl, får får väl, jag har Själv Sydow. von Max säger dess, sedan ändrats vi hoppas, utvecklats som skådespelare och människa och vi ska väl tro att min rolltolkning den här gången ska bli klarare än då. utmejslad och mera försöka motsvara högt spända förväntningar, fortsätter han. Man har en känsla av att man ständigt bli bättre. Ändå är jag egentligen inte nervös inför premiären. in ska jag innan strax förrän bli aldrig är väl som jag brukar Det på scenen och sen, när man väl står då där, har man inte tid på nerverna. att tänka nerna dagen efter. Det beror inte på att jag kriti undervärderar på scener där jag kanske rent spontant varit bra, och när jag har fått reda på det, så har jag blivit medveten – och dålig. i Norrköping. Peer Gynt-premiären efter det märkte Jag uppgift, som slarvar bort sin bestämmelse och sitt liv. bara jag som att tycker Ärden unge Peer Gynt associerar det till det James Dean till exempel? moderna ungdomsidealet, ax von Sydow och P Sydow Max von Læstadius: Lars-Levi till Max som roll en emellertid är Det skådespelaruppgifter. största von Sydow är väl förtrogen med sedan då 1953, han gjorde i Norr­ titelrollen musikvinjetter musikvinjetter komponerade av Carl-Erik Hansson och Ingvar Wieslander. I en programnotis förklarade Malmö stadsteaters chef Lars-Levi Læstadius musikvalet på följande sätt: ”För oss någon utan är den sådan pjäsen ge att väsentligt varit det har också men samtidsudd politisk och utstoffering expressionistisk vid sin till­ som att in den bädda den redan i utan en romantik frigjort sig från.” blivelse fem nära föreställningen tog strykningar Trots ursprungliga fem. timmar. Uppsättningen var ömsom naturalistisk, ömsom stilise­ dockskåpsin­ färgstarka av scenen fylldes annan till tid Från rad. vid teriörer; andra tillfällen blev den till ett öde land. Stick i stäv mot traditionen framstod Peer Gynt i Max von Sydows maske­ ring som en mörkhårig zigenaryngling snarare mesmeristen likna än mera att därmed kom Han en bondpojke. norsk blond i film Bergmans och Vogler charlatanen Block i Det sjunde inseglet [1956]. ljushårige Riddaren ­ ­ [1866], [1866], vars

Peer Gynt är 198 Brand Stycket har ofta ställts Stycket Faust. - på Christiania fick sin världspremiär Henrik Ibsens versdrama Peer Gynt föreställningar föreställningar som teaterhistorien uppvisar. Det som skrevs 1867 då Ibsen var 39 år, är betydligt ett då Ibsen 39 var år, 1867 som skrevs Tre saker Tre är nödvändiga för att skall stycket ha en chans Birgitta Birgitta Steene: Peer Gynt, som troligen aldrig var avsett för teatern, har att hävda sig på allvar, och därmed menar vi inte bara, att det det att bara, inte vi menar därmed och allvar, på sig hävda att blir utan en en och hygglig föreställning, föreställning omtyckt som kan sluta värdigt upp i raden av de många verkligt stora Peer Gynt- är ­första en skådespelare av format, som förmår läsa in jätte­ rollen, äger den fysiska och psykiska spänsten att genomföra Gynts åld­ Peer tre har att förmåga täcka den samt därutöver rar: ynglingen, mannen, åldringen. Det andra är en regissör, som kan bemästra och hålla att våga har en nog personlig profil och därutöver apparaten samman den komplicerade självständig tolkning, så att verket inte kör ned i gamla upp­ körda hjulspår. Det tredje är en stor ensemble, som det kan och täcka myller av som gestalter på när skicklig dramatisk håll omger huvudpersonen. och fjärmare mare baserat på en gammal skröna som traderats i folkmun genom genom folkmun i traderats som skröna gammal en på baserat generationer tills den nedtecknades i Asbjørnsen och Moes Den Peer historiske 1852]. samlingar av [1841, norska folksagor Gynt var en skrytsam bondson från äventyrliga berättelser hade satt Gudbrandsdalen folkfantasin i rörelse. Ibsens vars Peer Gynt, ingen är titelfigur Hans akter. fem i verk litterärt sofistikerat mer slarver till folkhjälte utan en sammansatt psykologisk gestalt som utesluts ur den låter sig av folkliga gemenskapen, lockas trollen och lämnar sin hembygd efter mor utforska Åses världen. död Som för framgångsrik att affärsman, bland annat engagerad i slavhandel, förlorar Peer sin själ till Efter ett mellanspel Mammon. på ett sinnessjukhus i som Kairo, är utfor mat som en politisk återvänder Peer satir, som gammal man till hemorten men möts av Knappstöparen som hotar smälta ner honom i sin smältdegel. Men Peer räddas av den blinda ungdomskärlek. hans trogna Solveig, kallats Ibsens version av Goethes samman med Ibsens tidigare versdrama håll­ den till motsatsen och idealist fanatisk en är huvudgestalt ningslöse Peer. Ludvig regissören Den Josephson svenske hade 1876. Theatret musik till uppsätt­ Grieg att i komponera uppdrag Edvard gett ningen. Grieg tyckte illa om pjäsen: ”Det er den afskyeligste, pièce modbydeligste men jeg gjør hvad kender, man ikke for Sæverud Erik försåg [1947] senare år Många skyld?” pengenes använde scenversion sin I musik. romantisk mindre med pjäsen sig Ingmar Bergman varken av Griegs eller Sæveruds musik utan lånade istället från norsk folkmusik och från moderna ­ Helander ­Helander

4 Så gott som varje år sedan teaterns Peer Gynt efter trettonhelgen, om jag diskuterats ­ Peer som Gynt pro tänkbart ett diskuterats Att Att stycket klär scenen är obestridligt, likaså att det alltid Lars-Levi Lars-Levi Læstadius: ynt (1957) T eer Gynt (1957) gram på Stora teatern. Först i år förs planerna fram mot förverk mot fram planerna förs år i Först teatern. Stora på gram ligande. de att mäs­ är av omistliga det ett publik, ävenledes dra brukar har man då tvekat? Varför dramatiken. nordiska i den terverken tillkomst [1944] har [1944] tillkomst P Sture läkaren och vännen till Brev / Bergman: Ingmar […] vi började repetera inte mådde så dåligt skulle livat. Hela det ensemblen vara är på benen och Max [von Sydow] blir storartad, det kan man redan konstatera. Morgnarna är svårast,Samti­ in. och ut inälvorna sig vänder då – fem halv än senare jag vaknar aldrig digt härjar ångesten med sin blåslampa. Jag intevet vad det rädd bara jag är Kanske obeskrivlig. är den ångest, slags för är att inte vara tillräckligt bra. På söndagarna bättre. mår jag och repeterar) (när vi inte tisdagarna Det sjunde inseglet (1957) F Det sjunde inseglet Se sidan 196 Kronologi F = Film Teater T = Television TV = R = Radio D = Dans O = Opera B = Bok

254 Kapitel 3 – Trollkarlen — 03_bergman080604.indd 254 255 — Kronologi 1957 08-06-10 16.36.20 Ingmar Bergman (i mitten) under genomläsningen Från en scen i den afrikanska öknen där Peer Gynt Klockan Klockan elva är Max von Sydow på väg upp i det norska 3.092 3.093 . Naima Wifstrand, Eva Stiberg och Gunnel och Gunnel Eva Stiberg av Peer Gynt. Naima Wifstrand, Lindblom är vända mot kameran. möter den förföriska danserskan Anitra (Ingrid Thulin). egyptiska palmerna på slavhandlaren Peer Gynt, i enlukt frän lim och terpentin. av då Ty fjordmörkret. har Peer Gynt lämnat palmerna, dårhuset i smutsiga så har som Anitra bålrullande fnittriga, den och Kairo Och fötter. då är Ingmar Bergman tillbaka ett tag på teatern ­ middags sig efter klarar aktören igen – han vill se hur den nye repetitionen, han som ska ersätta Solveig blinda den åldrande, svartklädda, den stiger scenen mörka insjuknade. På den fram, möter den gamle Peer Gynt. Någonstans i den mörka sina aktörer. regissören salongen följer använt. Prosceniets

75 Dagens Nyheter: ”Här är nu Produktionstempot var Produktionstempot så högt, vi ­ pro

ifstrand äter Wifstrand middag vid ett tomt bord, och motivera hela fenomenet Ingmar Bergman med med Bergman Ingmar fenomenet hela motivera och verket, ­verket, blommande för en dag eller femtio, nog för att Ingmar Bergman: Personalkaféet Personalkaféet är avfolkat. Bara en scenarbetare ringer Hela teaterhuset verkar urblåst. brädfoder och Korridorer, Bergman Bergman som dominerar produktionen från början hans till eld, hans Det svenska kunnande, hans fantasi.” magiska slut: mottagandet var överlag positivt. De recensenter som hittills varit mot skeptiska Bergmans ändrade nu teaterarbete åsikt, som till exempel Ebbe Linde i mäster urskulda­ allt vad det inneburit av snår och trassel.” I motsats till denna respons var norska recensenter förödande kritiska till ­ Berg mans produktion, som de ansåg alltför vara lång och oinspi­ Griegs musik. av frånvaron också De beklagade rerad. Spänningen Ingmar Bergman Sjöman Vilgot av Detta är den minst romantiska timmen på teaterdygnet: när dagen slocknar klockan är fönstren, utanför halv sex på ­ kväl len, repetitionsarbetet är slut och alla har gett sig hem för att äta middag – den innan svackan, stora kvällen ­ och föreställ ningen börjar. och Rostbiff från köksluckan. borta hem klirrar till Det sin hustru. Naima potatissallad. pudeln väntar vid hennes Max aktörer. sina av en hos stol. sjukvisit en från tillbaka är Bergman Skymningen tätnar. Ingmar von Sydow är tillbaka från tandläkaren. ”Vad gjorde med karlen dig?” ”Han gick igenom med jacketkronan en borr och drog upp nervroten. Den luktade som gorgonzola.” Knivarna skrapar mot porslinet: det här är middagen; anspänningen. före tomheten tröttheten Sydow reser sig om och en går, och till Gynt. Peer ­ Ingmar Berg färdigsminkad han timme vara ska man sitter kvar på stolen, tyst, utan att diskutera: det är trött­ en lång arbetsperiod. och efter dagen efter heten väggar är repiga och inte längre hela folkhemsperfekta: ­ tea tern börjar få den rätta smaken av något rundel är täckt av svarta Bakom bräder. ett svart draperi står och Häggestagården Mor Aases stuga, som hon ska dö i om Inneblandlillakulisserna belysningsmästarens står timmar. två han hit, kommer kvart – magsår om tre för denna groplats fort, mannen som har ansvaret för fem timmars de I väntar den väldiga, dekorationsateljén ekande växlingar. oavbrutna ljus­ ducerade ducerade oss oavbrutet. När det inte var teater höll med film. Vi spelade jag och det fick bli på Man vad det behö­ blev. en få fram annat än att vi försökte avsikter några söka inte ver föreställning. hjälpligt fungerande ­ 200 ”Det Idun:”Det är som möjligt, möjligt, som Gynt Peer

201 Peer Gynt i tidskriften Alltså, jag har blivit väldigt skräckslagen, skräckslagen, väldigt blivit har jag Alltså, Bergmans senare manuskriptmedarbetare manuskriptmedarbetare senare Bergmans Under repetitionerna Under på repetitionerna teatern arbetade Peer Gynt där det talas om de 500 kostymerna och Gunnar Ollén: När det gäller att sätta upp den här ­ före Bergman: Ingmar Arne Ericsson: Birgitta Steene: Steene: Birgitta av den gudomliga kärleken, det är litet svårsmält. svårsmält. är litet det kärleken, den gudomliga av ställningen, finns det vissa faromoment om man nu tänker sig den där scen, ofantliga stadsteaters Malmö lokal, speciella den här? Norge stiliserat riktigt ett att göra svårt sätts upp, är det det måste jag säga från början, av de här reklamhistorierna omkring de rollerna 109 och de 98 perukerna och de 700 löständerna och alltihopa som har radats upp här av show stor gjorts i har det att ifrån långt att så oändliga säga vilja skulle rader. Jag Peer Gynt, som det kan ju verka genom de här notiserna, så som har möjligt jag oss. begränsa försökt så att mycket istället Det är ju så egendomligt med den här stora och scenen den på att människor få den mycket är det när starkast ofta verkar scenrummet har oftast den största fascinationen när det har […] från dekorationer rymd och är befriat sin tomma Ulla Isaksson (Nära livet, Jungfrukällan) entusiastiskt skrev om Malmöuppsättningen av och sedan måste alla återgå till arbetet på direkten. Bergman Bergman direkten. på arbetet till återgå alla måste sedan och handlag, hans beundra än annat inte kan man högeffektiv, är är kanske han alldeles särskilt intuitiv och vill skapa en atmo­ hända. kan saker där nya sfär made made sig han topp gjorde en paus och bad dem att berätta med göra att lite så hade som historier Bergman mycket koncentrerat, Bergman och koncentrerat, mycket sedan bröt han för kaffe eller för att en berätta rolig historia så att skådespelarna inte skulle sitt prestera allra bästa i förtid. När han såg att de när ­ Peer Peer Peer Gynt förrän jag en gammal kärlek kärlek gammal en Gynt Peer ifstrand, Wifstrand, Gunnel Lindblom, Åke Det Det är först på sista åren som jag har Det Det är också litet riskabelt att säga så Det Det är väldigt svårt att säga så här på Vad Vad är det som tilltalar Dig mest i

199

Ingmar Bergman: Vad tycker Du minst om då? Du minst tycker Gunnar Ollén: Vad Ingmar Bergman: Ingmar Bergman: Gunnar Ollén: Allt som allt kommer de medverkandes antal att uppgå till till uppgå att antal medverkandes de kommer allt som Allt här. här. Jag kan kanske säga så, att det ­pjäsen och jag har tycker svårast att minst komma till om rätta med, i det är den Ibsenska kvinnosynen, som ju är ytterligt schematisk. Den här som en avglans om sällsamma kvinnokärleken uppfattningen Gynt? rak arm. Jag tror att det är den enorma spännvidden i stycket. arm. att rak Jag är tror det den enorma i spännvidden stycket. Den omfattar ju liksom tre utsnitt, tre åldrar i en människas liv. Det börjar ju med ungdomsdramat och säll­ sedan detta ju det är slutligen så och fars mannens medelålders är det den samma gamla spel om envar som med. är Det elemen­ de som avslutas tre det och styrka bredd har en sådan oerhörd ten i dramat, så egendomligt heterogena och samtidigt just genom det så oerhört starkt verkande som har fascinerat mig bland annat. Fridell, Toivo Pawlo, Ingrid Thulin, Gerd Hein, Gustaf Färingborg, Färingborg, Hein, Gustaf Ingrid Thulin, Gerd Pawlo, Fridell, Toivo Yngve Nordwall och Rune Turesson. Att Ingmar Bergman är regissör och Härje Ekman dekoratör, behöver ­nämnas. väl knappast Möte med Ingmar Bergman Erik Goland: Bakom scenen träffar vi Ingmar Bergman i hans slitna gamla regissörströja. Ett helt år har han iscensättningensjälvaoch arbetat långt Gynt utbrott ett varitharPeer med och Ibsen Är fantasi. och kraft av Ingmar? i Ditt fall, upptäckt Ibsen. Det var ju så att på ett väldigt tidigt stadium av mitt liv så var Strindberg en stor och allt mig,på för grundupplevelse,precis bådeoch litterär teatralisk överskuggande lustiga det och musikaliskt det var Beethoven som sätt samma var ju det att det är först på de sista åren som Ibsen har blivit en stor upplevelse på samma sätt som ­ jag sätt har med vart på något det tycker Jag Brahms. också upptäckte samtidigt annat att göra, fast jag kan inte riktigt förklara hur. ­aldrig Jag liksom vågat har tanken på att göra en som kändes mig för som Sydow, von Max med kontakt i kom idealisk Peer Gynt och som jag har fått en väldigt fin kontakt med och haft ett underbart samarbete med och då föll naturligare. det mycket sig genast ett ett nittiotal personer. Skall vi nämna några namn, får det Max bli von Sydow, Naima 03_bergman080604.indd 255 08-06-10 16.36.21 ­ Hets har Ingmar Bergman gjort arbeta, bör skulle arbeta, om bli de förskräckta hur visste vara ­vara och så vidare. Och de som vet i vilken långsam verket; verket; att film är en produktionsvara, en vackrare Ingmar Bergman och Max von Sydow under en paus Peer Gynt under ett anfall av ånger. Peer Gynt med sin älskade Solveig. Peer Gynt med sin älskade Solveig. Lika länge Lika har han skrivit film. Sin tuktan fick första han av Då återstod ännu ett stort steg: det att komma in i ateljé, Under de åren sen tretton 3.095 3.096 3.094 i repetitionerna av Ibsens Peer Gynt. i repetitionerna scener: på tekniskt omöjliga och tekniskt fulltrimmade. Och han har arbetat med alla slags aktörer, med sensibilitet sin med nya, det efter jakt på amatörer överallt – artister och stora den var skådespelartalangen spåra att över stolt helspänn, på än finns: på puppstadiet hos osäkra och nerbäddad, teaterskoleelever betvivlad obefintlig hos skenbart etablerade eller till hälften. lyckats bara som förut aktörer Stina Bergman uppe på SF:s manuskriptavdelning: hon kan beskriva den unge regissören för Sagoteatern som kom ner störtande från rummet ovanpå hennes, retad, upprörd och hennes och synpunkter Det var ändringsförslag. över besviken manuskript om ensamma ungdomar, i pubertetens rykande Hets fram. växte dimma. Och ur den träningen som regissör. film på film, en eller två För om dem året. som säger att är det för många har han många sorters till svar hands: att man inte kan göra film som man gör böcker, sitta ­ mäster ner och vänta på vardags takt en artist Ingmar Bergmans många aldrig manus inspelade som kantar väg. ­

­ -­ hos hos Glada änkan Slottet på den lilla, både seriösa Insidan känner hans skådespelare. Mest vet de som han allt­ – teaterjobb års 20 under formats har arbetssättet Det Det är utsidan av Ingmar Bergman, den som scenarbetare, som den Bergman, Ingmar av utsidan är Det Teater ska vara som därute i Thalia-statyn vara ska hallen. Titta, hur Teater scenen, tomma den över kulisserna genom vägen på Och I filmateljén är allting hektiskt och blossande, för en kort Man kan börja med detta drag i ett Ingmar Bergman rkesskickligheten Yrkesskickligheten hos Bergman är nu större än nånsin, växelns telefonister och tillfälliga besökare känner väl till. till. väl känner besökare och tillfälliga telefonister växelns litar mest på och tror mest på. De kan beskriva en ömsinthet, ett lugnt och varsamt sätt att handskas med de frihet, av utpräglade känsla en dem ge att strävan en Om begåvningarna. är en fin lek. här arbetet att det ifrån den tid, då fil. stud. Lamms seminarier Ingmar i litteraturhistoria och satte upp Bergman sina första gick på Martin pjäser på Mäster Olofsgården. Han har arbetat på alla slags porträtt, porträtt, därför att Bergman utifrån sett ju ingalunda som verkar någon beroendemänniska. När han film­ Råsunda snabbt i korridor en genom kliv, klampande drar långa, med iväg, stad eller Malmö – stadsteater med plötsliga, snabba huvud­ men kast, ögon som både är och omisstänksamma misstänk samma, både vetgiriga, forskande och frånvarande – då är det ju en ledarbegåvning som finns där. Några avbryter samtal, sitt någon tittar upp från honom; sin inte hos de andra. tidning: Ett tag är korridoren elektrisk. initiativet Och dånan­ och är grällt skratt, ofantligt ett av den fylls är det som rätt kan Skrattet expressionistpjäs. tysk en i som överexponerat – de gälleralltid något det – recensionidiotisk enanekdot, gällaen och igen tom korridoren är Sen hemskt. eller groteskt roligt, härligt, spänning. är lugnt igen, och utan det strömförande: längre inte på Stora på Scenen Stora och Kafkas filmer och komedier: håller där hand: hennes på titta Och fram! plöjer hon suveränt hon båda maskerna, både den glada och den sorgsna. Det viktiga. visar; båda är lika hon henne vilken för inget betyder ­ tea en på rytmen jämna den som trygghet den han beskriver ger honom. ter ­ är regis På teatern kring regissören. period. Och allting snurrar sören underordnad. Underordnad teatern. Beroende av alla andra. och otillfredsställelse. Tillfredsställelse med vad ens händer och och händer ens vad med Tillfredsställelse otillfredsställelse. och ögon förmår uträtta: yrkesmannens glädje – Och känslan regissörens. konsthantverk, fint av mycket ett kunna verkligen att mening med arbetet. en religiös efter en längtan han vet att han kan spela med samma framgång på både den ljusa strängen och den göra mörka, likaväl närer. närer. - och filmarbe­ sjunde inseglet var gjord, visste han att det var Det Drömmen Drömmen om det anonyma katedralbyggandet måste en, för något betyda också måste Men katedraldrömmen I längtan efter det anonyma arbetet går, tänker man, Det är synd att teatern någonsin lösgjorde sig från kulten. sig från kulten. någonsin lösgjorde att teatern är synd Det medel­ på som så kyrkan, till knuten var teatern länge så Ty Alla utförde en tjänst, formade något som betydde mer än de som betydde något formade en tjänst, Alla utförde själva. De själva är borta. Deras namn är borta. ­ Men katedra len finns. betyda en hel del, om man känner som Riddaren bekänner i Det sjunde inseglet: att hans ”fram till liv, nu”, varit ett farande och mål jagande, utan och mening. Om teater ha en då skulle det en katedral, som att bygga kunde vara tet än en själv. mer mening som var när man piskas som värst av oron för vad kritik och publik ska När tycka. en film: bra en för gångs han skull sig han. kände trygg, tyckte som vanligt. samma orospina det var premiären före En vecka betyder mer Om än jag det vem jag själv gör, är – och i Char­ tres frågades det inte skulle efter som det forma att till vem dög händer ens att man yrkeskunskapen, var, huvudsaken var formas – då skulle man komma undan prestigebehovet. rädslan, känslokasten, kritik­ mycket samman hos Ingmar Bergman: både tillfredsställelse tiden i Frankrike, behövde ingen grubbla över om det fanns någon mening med arbetet. Meningen var självskriven: var det att tjäna Gud. Under sin chefstid på Helsingborgs stads­ teater gav Ingmar Bergman ett litet mysteriespel om hur det gick till när katedralen byggdes i ­ konst Chartres. murare, Under Snickare, katedralen. årtionden på människor byggde ­ anonyma konstnärli undgå att ha en drift ­ till självföre ”Malmö är en vänlig säger stad”, Ingmar Bergman – men Men filmateljén. utan jag Jag skulle skulle inte kunna vara För andra är teatern skådespel, för honom själv är den Ingen människa har bara ett ansikte; säkrast är att utgå han vistas inte mycket i den. Han lever jämt på teatern och ifrån den: vara våndas alltid när han måste teatern. mig utan klara han Här trygghet. att känner han är hem: inlem­ vardagsbröd, kollektiv. i ett mad från att hon också rymmer motsatsen till det hon vara. verkar ­ exhibitionis hur höra fått många än mer har Bergman Ingmar Den domen är ju delvis alldeles meningslös, ty tisk han verkar. hur kunna skulle konstnärer visning i sig – Men den den i arbete! är deras ju motorn själva dröm han är omfattar drömmen om det ga arbetet:

256 Kapitel 3 – Trollkarlen — 03_bergman080604.indd 256 267 — Kronologi 1961 / Intervju med Lennart Olsson 08-06-10 16.36.24

till­ sitt­ sniffade omkring, han omkring, Det sjunde inseglet sniffade Sommarnattens leende ­ var inspire . Det var ett slags alkemi. Han alkemi. slags ett var förslag. Det Ingmar kom alltid ner till studion för att På dentidenPåavskydde Ingmarattarbeta ­ Det finns en kyrka som har begravts i sand, sand, i begravts har som kyrka en finns Det kände in den. Han var inte så noga med Teatern i Teatern Jag tror han gjorde på samma han sätt gjorde ­ när tror Jag han inledde repe Lennart Olsson: Peter Cowie: Peter Lennart Olsson: Lennart Peter Peter Cowie: Utomhusscenerna som visade exteriören Olsson: Lennart in atmosfären, han tyckte han om se kunde man och in steg bara han detaljerna, Han scenografen. övertyga att på bra var Han rätt. kändes det och ting. ville ha saker honom om hur han kunde övertyga titionsarbetet med skådespelarna. Han visste precis hur han ungefär han samlade sedan iscensättningen, sig närma skulle och efter om det, prata rum och började i ett tio skådespelare några minuter var det helt tyst i rummet. Det var som om alla ochpåhonomlyssnade närsatthankyrkan presenterade i material. Han bemötte alla han arbetade med på sätt. Ingmar samma var så uppfylld av sin vision att han kunde över­ tyga en medarbetare om att man skulle göra si eller så, och de fick ett känslomässigt förhållande till det, och de hjälpa honom. Han aldrig kunde övertalade någon att göra någon­ han med kom ting. Istället talade till skådespelarnas fantasi, han kunde beskriva hur en man sakta kom in i ett rum på ett sätt kunde som känna gjorde atmosfären, att man kunde man se hur skådespelaren anammade idéerna och sedan satte det igång. Sedan löpte på. bara det titta på nya scenbilder och han och scenbilder nya på titta stads teater, men den byggdes upp i studion. men den byggdes teater, Ystads av rad utanför studion. Han ville vara inomhus för att kunnakontroll. På ha full den tiden handlade hans filmer så mycket om den intima relationen mellan olika individer att han kände att förhållandena utomhus blev för svåra att bemästra. Han Ibland inspelningsarbetet. av början i nervös väldigt oftast var var och scen en förberett han att efter plötsligt hann försvann orolig i magen, och jag blev tvungen att ta hela över ­ appa raten. bringade bringade Bergman en hel del tid med att söka inspelnings­ till och med till Skagen. Han åkte platser. på SF, där man inte längre hade lust att investera mer pengar att investera lust hade längre där man inte på SF, i Ingmars nedtonade skrev han filmer, den här komedin, och SF lade i stort sett hela sin budget på den – och det blev en framgång. stor söder om Malmö. mil tre slott, kring Jordberga ­filmades Sökande efter Dödens strand Peter Cowie: Före inspelningen av ­ ­ som som väntan Kvinnors plötsligt blev alla full­ På den tiden arbetade Ingmar i ett väldigt Ingmar hade en känsla av att om han inte skulle SF sparka honom. honom. sparka SF skulle leende Sommarnattens

­ bero så var Han tekniker. sina alltid handplockade Ingmar Intervju Lennart med Olsson Cowie av Peter i alla Bergmans produktioner från 1944 och framåt. Han minns minns Han framåt. och 1944 från produktioner Bergmans alla i hur ”de bröt med alla traditioner”. Mellan augusti 1954 och arbetade han 1957 som Bergmans på regiassistent scen och för film. Peter Cowie intervjuade Lennart Olsson 1979. november på den 15 stadsteater Malmö Förtrollande atmosfär Lennart Olsson: högt tempo. Det tog mellan sex och åtta attveckor sätta upp en ett antal bland skådespelare, pjäs. Han hade kontrakterat annat Max von Sydow och Bibi Andersson. Och alla bodde i Malmö. De deltog även i andra uppsättningar. Ingmar ­väldigt beroende av sina skådespelare. Han var kunde naturligt­ vis arbeta med vem som helst, i synnerhet efter att han blivit världsberömd, men han älskade dem som individer, fanns så det en väldig värme i repetitionssalen, de ­varandra som skojade småpojkar med etc. … och på uppgiften. koncentrerade ständigt ende av var och en av dem, och viktig honom, för han väldigt ville i var filmstudion ­Stämningen han kunde lita på dem. skapa en familjekänsla. (Svensk På världen hela från filmer kvällarna hyrde han och höll filmarkiv, ­privata han på med sitt tillsammans film såg Vi kopior). göra honom hjälpte Filmindustri fascinerad särskilt var Bergman veckan. i kvällar par ett eller en av Alfred Hitchcocks filmer, så jag har en känsla av att under han arbetet i studion drevs av samma vilja, inte på samma plan psykologiskt ett på säga oss låt men Hitchcock, som plan – filmen skulle vara spännande, alltid spännande mycket för publiken. Det var någonting han alltid var mycket mån om, och det så var han Han allt arbetade. trängde in djupare i de händelser han filmade. Det var själva situationen i intresserade honom. sig som Atmosfären var som förtrollad, för med. Alla drogs en sådan fascination. utstrålade han Lennart Olsson gick i gymnasiet i Helsingborg och medverkade och Helsingborg i gymnasiet i gick Olsson Lennart Ett slags alkemi Lennart Olsson: lyckades med lyckades Innan dess var han inte alls ­Sommarnattens leende ett var internationellt en komedi. namn, Han och hade i hisscenen inteutom tidigare, komedi gjortnågon blev en utomordentlig succé, vilket förvånade honom efter som han inte uppfattade scenen som komisk. ­fascinerad av Han hur var folk helt skrattade åt Gunnar Björnstrand honom för dåligt och gå började det när Så hissen. i Dahlbeck Eva 03_bergman080604.indd 267 08-06-10 16.36.24

171 Bilder från två olika inspelningstillfällen vid Film och teater var hans liv, det fanns inget annat. Han Hovs hallar. Till vänster Till Sven NykvistHovs och hallar. Bergman stuga i Vargtimmen ­utanför Johan och Alma Borgs (1967). Högra bilden. Från inspelningarna av Det sjunde inseglet 1957. 3.125–126 Malmö. Man kände på sig att folk var beredda på en svår pjäs pjäs svår en på beredda var folk att sig på kände Man Malmö. när de gick för att se en Bergmanpjäs. De visste att det skulle bli intressant på ett eller annat sätt. Det var det som dem Hans intresserade. uppsättningar gjorde var aldrig helt utsålda, men det kom å andra sidan aldrig för lite folk. Men tiden på kom folk det även på ofta mycket andra den uppsättningar. Man kunde spela på lilla scenen med en publik på fem eller sex tusen. Nu går det inte, det måste vara en men storsäljare, tv när fanns i inte Sverige det normalt eftersom var det jag tror Ingmar började. Det var billigare att gå på bio, men inte så Det fanns mycket. biljetter längst bak som mindre kostade än att det kostade gå på bio. Nu bryr sig folk mer om vad de får för pengarna för de måste betala barnvakten, biljetterna är att se oss. hit för resa måste och folk dyra Ett sätt att leva Lennart Olsson: Han bad oftast om ursäkt efter en ­ menings växling, och när han fick ett utbrott var det aldrig av person­ liga skäl. Ingmar är trots allt inte någon elak person; det var alltid någonting som hade irriterat honom. Det kändes som om utbrotten orsakades av hans förväntningar. Han ­ var argumen kunde man om och ha, ville han det få så att om mån tera för sin sak så höll han med. Men om man inte gjorde det så fick han ett utbrott. Det var likadant med skådespelarna, honomberättadefördeom någontingom svårt var tycktede han. så förstod kom hit vid niotiden på morgonen och gick hem vid tiotiden på kvällen; han bodde här, han var med överallt på teatern, sätt att leva. ett var det entusiastisk, han var

­ ­ så här Ingmar ­Ingmar Peer Gynt till exempel, var vävts samman i hans bearbetning, hans Han uppfann ett sätt att repetera där jag kom kom jag där repetera att sätt ett uppfann Han scener, man kom direkt in i pjäsen. in direkt kom man scener, spelarna var tvungna att hänga med, för om de inte Han lämnade inget utrymme för improvisation, men jag Det var naturligtvis en ära att få med vara i en ­ Bergman Varje Bergmanuppsättning var något av en begivenhet i var var på väg att hända, öppnings­ så kändes det alltid med sådana Absolut tolkningsföreträde Olsson: Lennart veckan första den repetitionerna började Han användning. till med att ge sina instruktioner Han han. försvann sedan och scen, om på sig röra skulle spelarna hur han ville att skåde­ använde sig aldrig av något manus, endast av sina anteck gick Det efter att inte skilja han från det gjorde texten ningar. som de båda redan form, eller vad man ska hade tiden kalla den under och det. veckor två i Så Ingmar försvann sedan jag antecknade och alla grund­ på oss att repetera Vi fick två veckor ansvaret. jag rörelser: när skådespelarna sätter sig, kommer in etc., för han och veckor två i där sitta skulle regissör som han om att ansåg titta på skådespelarna medan de kämpade med orden så skulle han Han tröttna. ville när tillbaka komma den delen av över. var repetitionsarbetet enorm en hade de eftersom skådespelarna störde det inte tror rörelsefrihet inom hans system. I ­Ingmar väldigt generös mot Max von Sydow och som lät sådant gjorde honom Max när Så skådespelare. som växa inte kunde förutse under repetitionerna, tyckte han alltid om det och applåderade. Det var en väldigt Det kreativ atmosfär. sätt på vilket Ingmar tolkade en skåde­ pjäs var så personligt att gjorde det skulle hela Ingmars kunde system alltid övertyga dem falla med sin charm samman. att det var Han i det. ingen konflikt fanns skulle gå till. Det det uppsättning eftersom alla visste att han sin av egen del av intresserad bara Ingmar var ­duktig regissör. var en så enormt arbetet på scen, det fanns Læstadius som ingen var konflikt en med intelligent [Lars-Levi] honom allt för att en ha ära Ingmar trots var Det emot. kämpa man och aldrig försökte i huset. Men det var problem med de andra regissörerna om det var tre eller fyra Bergmanuppsättningar under en säsong, man måste ha mellan fem och åtta andra och produktioner, på dessa sätt var, och vis, inklämda mellan Ingmars. Men det var det pris de måste betala och jag kunde som regiassistent Han fick några fram om konflikter. fanns det några inte avgöra i skelett några fanns det om inte vet jag och skådespelare, bra beslut. i några inblandad inte var jag för garderoben Ingmar lärde verkligen svenska skådespelare skådespelare Ingmar svenska verkligen lärde omedelbart publikens intresse. När det gällde Laddade öppningsscener Lennart Olsson: att stå framför kameran. Han hade känsla för deras sätt att uttrycka sig, och filmljud var något som fascinerade honom. rätt hitta att på tiden hela han tänkte film redigerade han När ljud till bilderna. Det är nästan alltid ett enda stärker atmosfären och ger ljud en tredje dimension som åt filmen. Det för­ här var någonting han alltid tänkte Malmö, på. på scen, Till brukade han och hitta medlämpliga ljud, här nästan särskiltbörjade Han publiken. fånga att för inledningsscenen, i till alltid i sitta med en att mörk publiken låta salong, sedan gick någon­ ljud ett kom sedan mörker, i scen en framför upp ridån stans ifrån, ett specifikt ljud, sedan ökade ljuset på scen. Han ­ fångade ­Ingmar kunde man som publik känna att någonting speciellt spelar ­spelar Vi tillbringade ungefär två veckor med attVi tillbringade två veckor ungefär Peter Peter Cowie: Öppningsscenen, i vilken riddaren Antonius Peter Peter Cowie: Lennart Olsson föddes norr om Helsingborg, Olsson: Lennart vi in den.” vi in den.” Block först möter Döden och in där. ­spelades spelar schack med honom, hitta hitta en inspelningsplats i Skåne, jag att föreslog vi skulle köra “Här sa: Ingmar och hallar Hovs vid stannade vi och runt och sanden har flyttat sig. Han var väldigt fascinerad av det här, och han tänkte att han skulle filma ­aldrig där, av. Så men vi åkte det till blev Öland och sedan till Skåne eftersom han gillar ljuset där. Han tyckte mjukare. mycket att var Sverige i södra ­sommaren ljuset under våren och hallar. Hovs nära

268 Kapitel 3 – Trollkarlen — 03_bergman080604.indd 268 03_bergman080604.indd 269 08-06-10 16.36.24 appendix

08_Bergman_080604.indd 574 08-06-19 13.49.56 appendix

Biografi Ingmar Bergman Medverkande Källförteckning Bildregister Tack Tre frågor

08_Bergman_080604.indd 575 08-06-19 13.49.56 08-06-19 13.49.57

på Brita von Horns Horns von på Brita

9 på folkparks­ En däjlig rosa Geografi och kärlek på folkparks­ på Dramatikerstudion. pjäsen Tivolit för på Premiär oktober: 19 Studentteatern. och Else Fishers december: Bergmans 21 Lena föds. dotter turné. 6 augusti: turné. Niels Ebbesen för Premiär september: 14 1943 Stina för börjar arbeta Januari: Bergman på SF:s manusavdelning. Bergman När Fan för ger Premiär ett 24 februari: anbud på Studentteatern. 25 mars: Giftermål med Else Fisher i kyrka. Hedvig Eleonora Per erbjuds att ersätta april: Bergman 13 till Rudolf som regissör Lindberg Värnlunds U 3 Dramatikerstudion. Strax för innan maj: Premiär man 17 vaknar på Studentteatern. 1 juli: 1944 Niels av januari: Återuppförande 14 med Ebbesen på Dramatikerstudion Latin. Premiär för Bergmans Bergmans för Premiär 24 september: påegen pjäs Kaspers död Studentteatern. En av Föreställning 28 november: midsommarnattsdröm på Norra

Sniggel Snuggel / / Snuggel Sniggel Bergman nio år gammal. gammal. nio år Bergman Bergman Erik Kyrkoherde Bergman försjunken i en bok, Bergman med dottern Margareta och sönerna och sönerna med dottern Margareta Dag och Ingmar. A.004 A.005 A.006 troligtvis Strindberg eller Nietzsche. eller Nietzsche. Strindberg troligtvis 1942 för Premiär februari: 18 dumheternaDe tre på Sagoteatern. Rödluvan på för 28 mars: Premiär Sagoteatern. Clownen Beppo på för maj: Premär 16 Sagoteatern. Premiär för Elddonet på för Premiär 29 augusti: Sagoteatern. En spöksonat för Premiär 20 september: på Medborgarteatern. En midsommar­ för Premiär oktober: 12 på Sagoteatern. nattsdröm Else Fisher, träffar Bergman November: till Fågel blå. koreograf Fågel blå på för Premiär 29 november: Sagoteatern. av Föreställning 30 november: Latin. på Norra Köpmannen i Venedig

på Mäster Olofsgården och och Olofsgården på Mäster 1940 I Betlehem. Ett för 3 januari: Premiär julspel kyrka. i Hedvig Eleonora Svarta handsken för 4 januari: Premiär Olofsgården. på Mäster Macbeth på Mäster för april: Premiär 13 Olofsgården. Timglaset för / Sopp­ maj: Premiär 18 Olofsgården. kitteln på Mäster Tillbaka för på Mäster Premiär Hösten: Olofsgården. Pelikanen, för Premiär 1 november: för uppsättning första Bergmans Studentteatern. Melodin för som Premiär november: 16 Olofsgården. kom bort på Mäster Svanevit på för 4 december: Premiär Olofsgården. Mäster 1941 på Student­ Fadren för maj: Premiär 15 teatern. Lannby och inleder ett kortare kortare och inleder ett Lannby med henne. förhållande

Ingmar med sin bror Dag och Ingmar (andra från vänster Fårögubben Bergman. Fårögubben Bergman. modern Karin Bergman. modern Karin Bergman. i sjömanskostym) i skolan. i sjömanskostym) i skolan. A.001 A.002 A.003 Dramaten, men utan framgång. Han får Han får framgång. men utan Dramaten, vid Operan. anställning istället Guldkarossen/ 5 april: Uppsättning av Olofsgården. Galgmannen på Mäster på resa Lycko-Pers för april: Premiär 21 Olofsgården. Mäster lämnar föräldra­ Bergman 6 september: in hos teater­ och flyttar hemmet Hansson. Sven kollegan på Kvällskabaret för Premiär Oktober: Olofsgården. Mäster Höstrapsodi/ för Premiär 4 november: Olofsgården. Romantik på Mäster Han som fick för 7 december: Premiär Olofsgården. leva om sitt liv på Mäster Jul/ för på december: Premiär Mitten Olofsgården. Advent på Mäster poeten journalisten, träffar Bergman Karin och amatörskådespelerskan Till främmande hamn har 1939 på arbete söker Bergman Våren: 1937 juni: Studentexamen. 12 1938 23 april: 1934 Erik Bergman bliri Hedvig kyrkoherde till flyttar och familjen kyrka, Eleonora 7. Storgatan sam­ börjar i Palmgrenska Bergman på Östermalm. skolan en Bergman tillbringar Under sommaren till tillbaka i Thüringen. På vägen månad han Berlin. besöker Sverige Olofsgården, på Mäster premiär pjäs är den första Det Stockholm. regisserar. Bergman i Strängnäs. militärtjänstgöring Kort vid i litteraturvetenskap Studier universitet. Stockholms

1930 på Dramaten. besök första Bergmans Stor-Klas af Geijerstams Han ser Gustaf Alf Sjöberg. av och Lill-Klas i regi 1928 på Operan besöket Första i Stockholm. 1922 föds. Margareta Systern 1924 Bergmans fårfar tjänst på Sophiahemmet. 1920 till Villagatan flyttar Familjen Bergman i Stockholm. 22 på Östermalm 1918 föds Ingmar Bergman juli: Ernst 14 (präst, i Uppsala. Son till Erik Bergman Åkerblom och Karin 1886) född Brodern 1889). född (sjuksköterska, 1914. född var Dag Biografi IngmarBiografi Bergman

576 Kapitel 8 – Appendix — 08_Bergman_080604.indd 576 577 — Biografi 1918–1949 08-06-19 13.49.57

spelas Fängelse spelas spelas in Hamnstad spelas in Törst spelas in Törst på sänds Lodolezzi sjunger sänds . Moderskärlek sänds i radio Levi Læstadius harLæstadius Levi premär på - 1949 En vildfågel på för Premiär februari: 11 stadsteater. Göteborgs Spårvagn till för 1 mars: Premiär stadsteater. på Göteborgs lustgården mars – 5 juli: 15 på Macbeth på för mars: Premiär 12 stadsteater. Göteborgs Moraliteter April: Bonniers ger ut boken Mig till skräck (med Dagen slutar tidigt, Mig till skräck ). och Rakel och biografvaktmästaren Lundströms och Ellen 5 maj: Bergmans tvillingar Anna och Mats föds. juli: 27 maj – 17 samt på tåget och Hindås i Göteborg – Stockholm. Södertälje 9 september: i radio. Tjuvarnas bal för Premiär september: 11 stadsteater. på Göteborgs har Filmen Hamnstad oktober: 11 premiär. 4 november: – 4 mars: november 16 (inomhusscener) och in på Sandrews (utomhusscener). i Gamla stan 8 december: Pjäsen Kamma noll i regi Larsav Hälsingborgs stadsteater. Hälsingborgs av 26 december: Filmen Eva i regi med manus av Molander, Gustaf har premiär. Ingmar Bergman,

Vågorna sänds i radio. Vågorna sänds Leka med elden sänds Musik i mörker på Sandrews. 1948 händelsen” ”Själva artikel Bergmans i Filmnyheter. publiceras har januari: Filmen Musik i mörker 17 premiär. Dans för på bryggan Premiär 8 februari: stadsteater. på Göteborgs (inomhusscener), och vid Ankarsudden vid Ankarsudden (inomhusscener), och skärgård i Stockholms på Torö (utomhusscener). förtrollade ”Det artikel Bergmans Hösten: publiceras marknadsnöjet” i Biografbladet. september: 10 filmen Kvinna för Premiär september: 16 Molander, Gustaf av utan ansikte i regi Ingmar Bergman. med manus av filmen Skepp för Premiär 22 september: till India land. pjäs Bergmans för Premiär 26 oktober: stadsteater. Mig till skräck på Göteborgs – 30 december: Inspelning 1 november av 23 november: i radio. Sommar sänds i radio.

Holländarn sänds i radio. Det regnar på på Det regnar Inspelning av Sommaren: i Novilla vår kärlek på Sandrews (inomhusscener) samt vid Hellasgården (utomhusscener). och Drevviken får Bergman – september: Augusti vid Göteborgs som regissör anställning stadsteater. och Ellen Bergmans 7 september: son Jan föds. Lundströms Rakel för och Premiär september: 12 i på Intima teatern biografvaktmästaren Malmö. filmen Det för Premiär 9 november: på vår kärlek somregnar tilldelas priset som årets fram och röstas Charlie 1946 Filmjournalisters Svenska film av bästa klubb. Caligula, för Premiär 29 november: pjäsBergmans som första regissör på stadsteater. Göteborgs december: 12 Bonniers ger ut Jack hos skådespelarna i romanform. 1947 pjäs Bergmans för januari: Premiär 12 Dagen slutar tidigt på Göteborgs stadsteater. januari: 31 Magi på Göteborgs för 29 mars: Premiär stadsteater. Skepp till juli: Inspelning av 28 maj – 16 i Novilla India land på Sandrews

på Hälsingborgs på Hälsingborgs Rekviem sänds i radio. Rabies sänds i radio. Else Fisher och Bergman gifte gifte Else Fisher och Bergman Ellen Bergman med barnen Porträttbild av Ingmar Porträttbild av Ingmar sig den 25 mars 1943. sig den 25 mars 1943. Mats, Eva, Jan och Anna, 1958. A.010 A.011 A.012 Bergman från tiden vid Hälsing­ från tiden ­Bergman stadsteater. borgs 1946 publicerar Bergman Januari – februari: artikeln ”Om att filmatisera en pjäs” i Filmnyheter. Filmen Kris har premiär. 25 februari: Rekviem på för 6 mars: Premiär stadsteater. Hälsingborgs mars: 15 maj: 19 Giftermål med Ellen Lundström. 22 juli: Giftermål och Ellen Bergmans 5 september: föds. Eva dotter Lundströms Jacobowsky för Premiär september: 12 och översten på Hälsingborgs stadsteater. Rabies på för Premiär 1 november: stadsteater. Hälsingborgs Pelikanen för Premiär november: 21 stadsteater. på Hälsingborgs nyårskabarén för 26 december: Premiär Utan en tråd stadsteater.

Inspelning av Kris på Inspelning av augusti: 31 i Hedemora och på Djurgården och på Djurgården i Hedemora (utomhusscener). på Hälsingborgs Kriss-krass-filibom på Hälsingborgs stadsteater. Sagan på för Premiär 7 februari: stadsteater. Hälsingborgs Reducera moralen för april: Premiär 12 stadsteater. på Hälsingborgs Skilsmässa från Else Fisher. 4 juli – i Råsunda (inomhusscener), filmstaden 1945 nyårskabarén för 1 januari: Premiär Bergman inleder sitt förhållande inleder sitt förhållande Jul: Bergman Ellen Lundström. med koreografen har premiär. Filmen Hets 2 oktober: När fan för ger Premiär ett 20 oktober: stadsteater. anbud på Hälsingborgs artikeln publicerar Bergman 30 oktober: som -årigt helvete” 12 ett ”Skoltiden debatt. orsakar Macbeth på för Premiär november: 19 stadsteater. Hälsingborgs Elddonet på för 26 december: Premiär stadsteater. Hälsingborgs Bergman arbetar arbetar 25 maj: Bergman

Bergman (vänster) firar sin entusiasmerar skåde­ Bergman Bergman med Marianne, en

studentexamen den 12 juni 1937. studentexamen den 12 juni 1937. spelarna på Mäster Olofsgården. tidig förälskelse. tidig förälskelse. A.008 A.009 A.007 Bergman blir chef för Hälsing­ för blir chef 6 april: Bergman stadsteater. borgs av Maj: Slutscenerna i Hets regisseras är medan Alf Sjöberg Bergman på annat håll. upptagen Clownen Beppo på Sommaren: folkparksturné. för Premiär september: 21 Aschebergskan på Widtskövle på stadsteater. Hälsingborgs som scripta under inspelningen av under inspelningen av som scripta . Alf Sjöberg av filmen Hets i regi anledning nazisternas av på mord Kaj Munk. Hotellrummet på för Premiär februari: 12 Scalateatern, Boulevardteatern/ Stockholm. Spelhuset/ Herr för Premiär februari: 15 Sleeman kommer på Dramatikerstudion. – februari 21 08_Bergman_080604.indd 577 08-06-19 13.50.02

072 072 103 014– 7. 7. 010 A.010 A.014 022 A.022 030 A.030 034 A.034 7. 6.040– 6.064– 6.089– 6.106– 022–28 022–28 038 Dr, 058 SIB, 006 SIB, 034 SF, SF, 6.034 082 JF, 6.082 JF, 076 JF, 6.076 JF, 139–145 139–145 081–082 081–082 088–091 033–034 033–034 050–053 7. 7. 7. 6.124 GS, 7. 7. 7. 7. 7. 7. 6.117 WR, 070–071 6.070–071 6.094–095 111–113 6.111–113 A.025 OlW, A.017 KGK, 065–067 BB, 106–108 JR, 102 SIB, SIB, 102 043–044 BW, 7. 7. 7. 7. 033 JF, JF, A.033 A.037–038 BW, 013 SF, A.013 SF, 6.049–052 AC, A.049–052 MN, 013 AC, 6.098–099 JMB, 105 SIB, 6.105 SIB, 6.039 SIB, 7. 6.063 SIB, 009 KGK, KGK, A.009 049 SVT, SVT, 049 081 SIB, 6.081 SIB, 021 SVT, 037 BW, 070–071 BW, 7. 7. 028–029 BB, A.028–029 BB, 093 AC, AC, 6.093 7. 7. 6.116 GS, 085–088 JF, 6.085–088 JF, 020–021 LeN, LeN, A.020–021 6.110 WW, 086–087 SIB, SIB, 086–087 075–080 BW, BW, 075–080 A.016 LH, A.024 Sca, 021–033 AC, AC, 6.021–033 074–075 AC, 6.074–075 AC, 064 BW, 068–069 JF, JF, 6.068–069 7. 7. 042 SIB, 004–005 AC, 055–057 BWS, 105 SM, 132–138 JoS, 030–032 ACS, 7. 012 SIB, 032 PbA, PbA, A.032 7. 7. 7. 7. A.036 AC, 7. 6.121–123 JMB, 7. 012 KGK, A.012 KGK, 7. 6.097 DL, 080 JF, 6.080 JF, 093–101 BW, BW, 093–101 7. 069 WH, 020 ACS, A.040–048 BW, 027 LeN, A.027 LeN, 6.084 AC, 7. 002–008 SIB, SIB, A.002–008 6.047–048 SIB, 046–048 BW, BW, 046–048 7. 019 Sca, Sca, A.019 6.036–038 AC, 020 SF, SF, 6.020 101–104 JMB, 6.101–104 JMB, 6.054–062 AC, 7. 067 SIB, SIB, 6.067 6.109 JMB, 091–092 JF, JF, 6.091–092 A.023 LeN, 054 SIB, 029 SIB, A.015 Skå, 104 JR, 035–036 ACS, A.035 JF, 7. 7. 6.114–115 WR, 092 SIB, SIB, 092 073–074 SIB, SIB, 073–074 BW, 083–085 031 BeG, BeG, A.031 7. 7. 072–073 SIB, 6.072–073 SIB, 7. 011 OLST, A.011 OLST, 6.096 AC, 7. 7. 109–131 BW, 068 GS, 059–063 BWS, 039–041 BW, SIB, 045 007–011 AC, 001–003 BW, 7. SIB, GeO, BW MN, A.001 7. SIB, SIB, SIB, BW, SIB, 018 SVT, SVT, A.018 RHPW, 7. 026 LOL, A.026 LOL, SIB, SIB, 7. 7. BWS, Sca, Sca, A.039 AH, KGK, KGK, 019 OW, ACS, A.053–055 LIB 019 AC, AC, 6.019 046 AC, 6.053 SF, 7. 6.035 EH, 066 AC, AC, 066 AC, AC, JF, 090 SIB, SIB, 090 6.100 SIB, 108 SF, 6.125 JMB 7. JMB, JMB, 6.118–120 LiM, 6.083 AC, 077–079 AC, 6.077–079 AC,

123 5.123 156 5.156 200 5.200 216 5.216 5.095– 5.062– 4.006– 4.033– 4.024– 017 SF, SF, 5.017 230 TA, TA, 5.230 5.048 RL, 006 SIB, SIB, 6.006 5.117 RL, 5.004 HK, 4.081 SVT, 5.182 AC, 101 LeN, LeN, 5.101 5.056 SIB, 163–166 5.163–166 085–089 5.085–089 011–013 6.011–013 121–123 3.121–123 5.038–044 050–060 4.050–060 4.042 SIB, 132 Sca, Sca, 5.132 4.095 LeN, 5.220 Sca, 209–210 BB, 021–029 SF, 5.021–029 SF, 071–074 SIB, SIB, 5.071–074 5.105–109 SF, 6.016–018 RF, 5.193–194 SIB, 4.085–086 BB, 5.203–205 BB, 5. 4.063–077 RH, 5.155 LK, 5.169–172 PbA, 061 SF, 5.061 SF, 5.136–148 BeG, 005 SF, 4.005 SF, 5.215 RM, 5.122 BeG, 4.023 SF, 005 RF, RF, 6.005 047 SF, 5.047 SF, 229 Lny, Lny, 5.229 016 HKS, HKS, 5.016 100 RL, RL, 5.100 010 SIB, SIB, 6.010 4.032 RHPW, 120 BB, 3.120 BB, 4.080 SF, 5.003 LES, 131 LOL, LOL, 5.131 197–199 Mag, Mag, 5.197–199 5.092–094 LeN, 020 BaV, 5.020 BaV, 5.112–116 SF, 070 LeN, LeN, 5.070 161–162 SIB, 5.161–162 SIB, 5.202 Fi, 4.062 SF, 5.082–084 RL, 5.135 SF, 4.048–049 SIB, 5.035–037 SIB, 4.091–094 RH, 4.004 RH, 5.208 SIB, 5.053–055 RL, 5.104 LeN, 5.168 SVT, 5.175–181 PbA, 6.015 Sca, 5.218–219 BB, 004 RF, RF, 6.004 046 SF, 5.046 SF, 228 JD, JD, 5.228 009 EH, EH, 6.009 4.079 SF, 4.036–041 RHPW, 5.184–192 AC, 5.058–060 RL, 3.119 ASS, 4.083–084 SIB, 4.031 LeN, 5.002 LE, 5.212–214 BB, 4.022 RHPW, 196 LeN, LeN, 5.196 5.119–121 RL, 019 SF, 5.019 SF, 006–015 HK, HK, 5.006–015 069 SFL, SFL, 5.069 097–099 LeN, LeN, 5.097–099 4.061 RH, 124–130 BeG, BeG, 5.124–130 5.090–091 RL, 5.045 RL, 5.201 LeN, 5.217 JN, 6.014 SIB, 5.167 PbA, 5.157–160 LK, 5.118 SF, CAB, CAB, 5.110–111 Mag, 5.133–134 BeG, 5.149 SIB, 5150–154 BeG, SF, LK, 5.075–081 LeN, LeN, 096 RL, RL, 096 5.102–103 RL, 195 AC, AC, 5.195 5.173–174 SIB, 5.183 CAB, 007–008 RF, RF, 6.007–008 RF, RF, 4.043–047 LeN, 5.049–052 SF, 5.057 Mag, RL, 068 BB, BB, 5.211 SVT, BB, BB, BB, 5.221–227 5.231 JC AC, 6.001–003 3.118 Mag, 3.126 SF 3.125 RZ, 3.124 SF, EMR, 4.001–003 LeN, 021 RH, 030 RHPW, 035 LeNS, SF, 5.005 5.018 SF, 5.030–034 BaV, BaV, LeN, LeN, 5.206–207 JS, 4.078 LeNS, 4.096 EB 5.001 LES, 4.082 CF, 4.087–090 OW,

175 175 1. 030 2.030 005 2.005 2.020 018 3.018 116 2.116 090 2.090 2.097 2.106 101 3.101 061 3.061 2.083– 2.056– 179 SIB, 111 LF, LF, 3.111 213–214 213–214 191–202 191–202 188–189 188–189 165–166 165–166 219 STM, 072 LH, LH, 2.072 110 LH, LH, 2.110 194 GC, 2.051 SF, 047–50 3.047–50 170 MeT, 1. 095 MS, 3.095 MS, 3.026 SF, 1. 1. 1. 1. 1. 045–047 2.045–047 038 Sca, Sca, 3.038 1. 1. 2.015 KGK, 160–161 SIB, 208–209 GC, 208–209 GC, 2.060–065 LH, 3.066–078 SF, 2.034–041 LH, 1. 2.100–101 AS, 1. 3.030–032 LH, 174 STM, 3.104–106 SVT, 2.029 LH, 3.115–117 SVT, 2.019 LH, 2.004 LH, 3.084–086 LeN, 2.105 MS, 1. 2.089 LeN, 055 GeO, GeO, 2.055 110 MS, MS, 3.110 212 LH, 109 MS, MS, 2.109 164 SIB, 193 SF, 046 FoP, FoP, 3.046 037 SF, SF, 3.037 006–017 LH, LH, 3.006–017 197 GST, 053–060 SF, 3.053–060 SF, 1. 2.050 SM, 093–096 MS, MS, 2.093–096 222 OLS 1. 3.089 LH, 3090–091 1. 098–100 SVT, 3.098–100 SVT, 2.113–115 MS, 3.025 SF, 1. 044 GeO, 2.044 GeO, 2.014 SF, 068–71 SM, SM, 2.068–71 217–218 SIB, 217–218 SIB, 3.065 SF, 2.033 SF, 2.059 SM, 028 SF, 2.028 SF, 177–178 SIBS, 1. 186–187 SIB, 168–169 SIBA, 2.099 SIB, 3.103 AS, 1. 3.029 RJ, 159 MOg, 1. 2.003 SVT, 093–094 GeO, 3.093–094 GeO, 2.104 LH, 1. 204–207 LH, 2.018 KGK, 1. 108 SF, SF, 2.108 054 SIB, SIB, 2.054 109 AS, AS, 3.109 045 SB, SB, 3.045 005 SF, SF, 3.005 1. 163 SIB, 052 SF, 3.052 SF, 211 GC, 092 SIB, SIB, 2.092 097 SIB, 3.097 SIB, 1. 3.113–114 LF, 196 GC, 172–173 SIBA, 1. 221 KGK, 1. 221 KGK, 3.080–083 SF, 2.085–088 LH, 043 SM, 2.043 SM, 3.088 LeN, 1. 067 SM, SM, 2.067 1. 2.112 KGK, 2.074 RFD, 2075–082 LH, 034–036 LH, LH, 3.034–036 2.058 LH, 167 FTT, 190–192 GC, 203 SF, 203 SF, 3.092 ASI, 176 SIBA, 1. 1. 215–216 Dr, 215–216 Dr, 3.019–024 LH, 1. 107 SVT, SVT, 2.107 2.048–049 Mag, 2.098 Mol, 1. 3.102 Sca, 2.006–013 LH, 1. 3.062–064 SF, 051 SF, 3.051 SF, 2.031–032 LH, 2.021–027 LH, 091 LH, LH, 2.091 220 SIB, 1. 220 SIB, 210 GST, 195 LH, 180–185 OL, 171 SIB, 162 SIBA, 157–158 ST, 2.073 SF, 084 Mag, 042 SM, 2.042 SM, SM, SF, SF, SM, 2.052–053 SM, 2.066 1. 2.001–002 Skå, SF, SF, 057 SM, 2.016–017 LH, SIB, SIB, 1. GC, GC, 1. Mol, Mol, 1. SIB, SIB, 1. SIBA, SIBA, 1. 1. 117 GeO, 2.118 LH 2.117 GeO, LH, LH, 3.001–004 SIB, 2.111 AS, SF, SF, SIB, 2.102–103 Skå, Mol, 107–108 MS, MS, 3.107–108 3.112 SIB, 3.027–028 LH, 033 SF, SF, 3.033 GeO, GeO, KH, 3.087 SF, 3.096 GeO, 039–044 LH, LH, 3.039–044 SB, KS, KS, 3.079 SF,

105 105 016 016 150– 1. 1. 1. 121 SIB, SIB, 121 075–086 075–086 005 SF, 1. 071 KGK, 1. 1. 1. 109–114 LH, LH, 109–114 049–50 FoP, 054–056 LH, 020–028 LH, 089–092 LH, 155–156 SIB, 1. 1. 1. 1. 1. 1. 098–099 KGK, 1. 149 MOg, MOg, 149 010–015 LH, LH, 010–015 103–104 LH, 103–104 LH, 1. 120 KGK, KGK, 120 074 SF, 1. 1. 1. 1. 004 LH, 108 SIB, SIB, 108 053 SF, 053 SF, 019 LH, 1. 1. 1. 088 SF, 1. 061–70 LH, 048 KGK, 1. 097 LH, 1. 148 SIB, SIB, 148 1. 1. 102 SF, 102 SF, 009 SFI, SFI, 009 1. 1. 1. 073 SF, 1. 052 SF, 052 SF, 152–154 MOg, 116–119 LH, LH, 116–119 1. 1. 1. Rolf Zeiger © Sydsvenska Zeiger © Sydsvenska Rolf Dagbladet Stockholm © Sagoteatern, Parker Hus och Sven Brodin © Folkets © Scanpix Dagbladet © Sydsvenska © Svensk Filmindustri Filminstitutet © Svenska © Svensk Filmindustri/Lopert Corporation Pictures © Stiftelsen Ingmar Bergman/ Ingmar Bergman Foundation © Stiftelsen Almberg & Preinitz Ingmar Bergman Sven Hugo Flodmark © Stiftelsen Ingmar Bergman Skånereportage © Malmö Stadsteater © Sandrew/Metronome © Studentteatern © Sveriges Teatermuseum Sveriges Television © SVT Bild, © Svenska Tecknar–Anders Dagbladet © Wilfried Hösl © Winfried Rabanus © Wieslaw Walkuski 087 LH, 106–107 LH, LH, 106–107 1. 017–018 LH, 1. 1.

122–147 GÅ, GÅ, 122–147 115 SF, SF, 115 100–101 LH, 100–101 LH, 093–096 SIB, 072 BeW, 057–060 KGK, 029–047 FoP, 051 LH, 001–003 KGK, 006–008 LH, LH, 006–008 151 SIB, 1. 1. KGK, KGK, 1. 1. BeW, BeW, 1. 1. 1. 1. SFI, SFI, RZ Sa SB Sca SdS SF SFi SFL SIB SIBA SIBS Skå SM ST STM SVT TA WH WR WW 0.004 BaV 0.003 AC, 0.002 BW, 0.001 IP, 1. 1.

America Holmkvist © Svensk Filmindustri Rolf © Svensk Filmindustri Jansson © DN/Scanpix Roland © Svensk Lundin Roland Filmindustri © Rigmor Mydtskov Jan Rydqvist Jan Rydqvist © Sandrew/Metronome © Jan Schwarzott Järlås © Sveriges Teatermuseum KG Kristoffersson © Sjöbergs Bilder Hedeby © Sveriges Teater– Kerstin museum Sandels © IBL Bildbyrå Karl © Leif Engberg Engberg © DN/Scanpix Leif Nilsson Nilsson © Lennart Lennart Photography Nilsson © Scanpix Lennart © Malmö Stadsteater Falck Lars Filmindustri Huch © Svensk Louis Huch © Sandrew/Metronome Louis © Lina–Ikse Bergman Lillemor Mårtensson © SVT Bild Filmindustri © Svensk Karlsson Lasse Nyberg © Expressen/Scanpix Lars Olof Löthwall © Lars © Mago © Medborgarteatern © Marie Nyreröd Collection © Mäster Olofsgården Molin © Malmö Stadsteater © Malmö Stadsteater Olle Lindberg © Helsingborgs Stadsteater Olle Lindberg © Scanpix Olle Lindberg © Sveriges Teatermuseum © Scanpix Olle Wester © Owe Wallin Adolphson B. © Per © Rialto Film © Rialto Film/defd © Rank Film Distributors of

RH Wester Holmkvist/Peter RHPW Rolf RJ RL RM JR JS Jä KGK KH KS LE LES LeN LeNS LF LH LHS LIB LiM LK LNy LOL Mag MeT MN MOg Mol MS OL OLS OLST OlW OW PbA RF RFd RFD

München Johan Nykvist Filminstitutet © Svenska © Joakim Strömholm Deutsches Theatermuseum Theatermuseum Deutsches Arne Carlsson © SVT Bild Anders Holmström © Scanpix Alice Stridh © IBL Bildbyrå Alice Stridh © Malmö Stadsteater Alice Stridh © Sveriges Teater– museum Vibenius © Svensk Bo A. Filmindustri Beata Bergström © Sveriges Teatermuseum © Bo Erik Gyberg © Svensk Filmindustri Bengt Westfelt © Bengt Wanselius/SFF © SVT Bild Bengt Wanselius © Cinematograph AB © Constantin Film © Constantin Film/defd © De Laurentiis Teatern, Dramatiska © Kungl. Dramatic Theatre Royal © Edouard BOUBAT/TOP–RAPHO/laif © Emmi Horoschenkoff Rydberg © Enar Merkel © Filmax © Folkets Hus och Parker Georg Cassirer © Göteborgs Stadsteater © Georg Oddner © Gisela Scheidler © Göteborgs Stadsteater © Scanpix Gunnar Westerlund © Göran Ågren Collection Harry © Svensk Filmindustri Kampf Harry © Scanpix Kampf © 1965 by Irving Penn Jan Collsiöö © Scanpix Jan Delden © Expressen/Scanpix © Jacob Forsell Scanpix © Jacob Forsell/© Bottequin; Jean–Marie © Arne Carlsson © Svensk Filmindustri Arne Carlsson © Svensk

JN JoS

ACS AH ASI AS ASS BaV BB BeG BeW BW BW CAB CF CFd DL Dr EB EH EMR Fi FoP GC GeO GS GST GW GÅ HK HKS IP JC JD JF JFS JMB AC Bildregister

590 Kapitel 8 – Appendix — 08_Bergman_080604.indd 590 08-06-19 13.50.00

- , film - ­ och - Skribent i t Skribent i . ube) Teaterrecensent på Svenska på Svenska alk Filmkritiker gerström Litteratur Ta Amerikansk arradine Amerikansk a . Donnér Teaterrecensent på . Amerikansk dirigent dirigent t Craft Amerikansk versionen av Bergmans Bergmans av ­versionen W Teaterkritiker us Colberg Teaterkritiker i tyska uritz Edström Filmkritiker på vid C a arl musiken till både teater opera Backanterna. D Stockholms-Tidningen. Allan F Bengt Champer Biografbladet. och Michel Ciment Filmhistoriker tidskriften den franska för chefredaktör Positif. Kla . Der Tagesspiegel för Richard Corliss Filmkritiker chef­ Timetidskriften , och tidigare . Film Comment för redaktör Rober och kompositör med ett framgångsrikt med Igor Stravinskij. samarbete J Skånska Dagbladet och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Jörn Donner Prisbelönt finsk de en av Skrev och filmare. författare om Bergmans studierna svenska första Djävulens ansikte (1962). filmskapande, och filminstitutet Svenska för Chef till Fanny och Alexander. producent Ma Dagens Nyheter. Filmstaden, för Allan Ekelund Chef filmstudior. Filmindustris Svensk och Arne Ericsson Musikjournalist på Sydsvenska Dagbladet. reporter 1960. i radio Bergman Intervjuade Andersson) Teaterkritiker (Elis Es.An. på Göteborgs-Posten. ET (Ella skådespelare, huvudrollsinnehavare huvudrollsinnehavare skådespelare, i Ormens ägg och teaterrecensent på Aftonbladet. och teaterrecensent Gunnar F Dagbladet.

och teaterkritiker teaterkritiker och - Konst Kompositör. Skrev Skrev tz Kompositör. ost Film- och teater­ Ingmar a Bergman Ingmar unius un Br y Br y Inflytelserik tysk poet, poet, tysk Brecht Inflytelserik tolt arl Björkman Filmkritiker på aniel Bör skådespelerska. Hade mindre roller roller mindre Hade skådespelerska. i bland annat Gycklarnas afton och samt medverkade Vargtimmen scenuppsättningar på i Bergmans Malmö stadsteater. Tedd på Upsala Nya Tidning. D Enskilda samtal. i Den goda viljan och har getts och brev Hennes dagböcker -Malmfors. Linton Birgit av ut i bokform Margaret av Författare syster. yngre Bergmans blandflera romaner, annat den Karin vid havet. självbiografiska Lasse Bergström Filmkritiker på på Norstedts. och förläggare Expressen och böcker Bergmans Har publicerat manus. på Frank Bergå Journalist Aftonbladet. på Morgon- Nils Beyer Filmkritiker Tidningen och Social-Demokraten. supportrar. tidigaste Bergmans En av C Dagens Nyheter. Stig Björkman Frilansjournalist, och artikelförfattare. filmkritiker om till två intervjuböcker Författare BergmanIngmar Bergman: om Manns och Bergman (med Torsten dagar med och Tre Jonas Sima, 1970) 1992). Bergman (med Olivier Assayas, Även regissör av kortfilmer och bland annat en film dokumentärer, . Beröringen om inspelningen av Gunnar Björnstrand Skådespelare. av i mer än trettio Medverkade radio film, tv, för produktioner Bergmans till sin och scen, från Spöksonaten, 1941 . i Fanny och Alexander filmroll sista Åke Brandel Musikkritiker på Aftonbladet. Ber och teaterchef. pjäsförfattare Gudr

Fransk filmkritiker, filmkritiker, Fransk as y Dagens på Dagens t Berg Musikkritiker Teaterkritiker på på ord Bæckström Teaterkritiker artikelförfattare, författare av filmmanus filmmanus av författare artikelförfattare, dagar Tre boken Skrev och regissör. tillsammans med med Bergman (1992) Björkman. Stig T Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Allers för Allan Beer Chefredaktör Runt . Året skribent i Familjejournal. Även Yngve Bengtsson Ordförande i och med Filmstudios Förenade Sveriges i filmbranschen. en lång karriär och filmkritiker Jean Béranger Fransk journalister utländska de första en av som intervjuade Bergman. Författare till Ingmar Bergman et ses films boken (1959). Cur Nyheter. och hl Journalist Gunnar Bergda filmfestival. Göteborgs för chef tidigare med intervjuer Har spelat in flera är kända den mest Ingmar Bergman, (1997). Bergmans röst Kerstin Berggren Intervjuade om uppsättningen av i radio Bergman Hamlet. far, Erik Bergman Ingmar Bergmans kyrkoherde i Hedvig Eleonora kyrka i och hovpredikant. Stockholm Ingrid Bergman Internationell skåde­ och framgångsrik filmstjärna spelerska, först för SF och senare i Hollywood och Italien. Medverkade i Höstsonaten. Bergmans född Åkerblom Karin Bergman, Hon porträtteras mor. Ingmar Bergmans Skådespelerska. dersson Skådespelerska. An Harriet Slog igenom med Sommaren med Monika och medverkade i ett stort antal Såsom bland andra filmer, Bergmans av i en spegel, Gycklarnas afton och i teater­ roller Viskningar Även och rop. uppsättningar som Slottet och Lea och Rakel. Assa Olivier

stället, Ansiktet och Persona. Banbrytande t Nilsson Banbrytande Bergmans fotograf fotograf nselius Bergmans Wa Reporter och kåsör och kåsör ing Reporter Alv o ffersson Har Kristo tagit . arbr Sydsvenska på Sydsvenska d Filmkritiker Aghe an Fotograf för Expressen för ob Forsell Fotograf ac Journalen. Andersson. Skådespelerska. Bibi i Det sjunde inseglet, Medverkade ­ Smultron som Erik Bergman för teaterroller Även . mot natt XIV, Sagan och Lång dags färd på Dagens Nyheter och i Vecko- . Expressen J Dagbladet. B Övriga medverkande på Aare Musikrecensent Leif Fanny och Alexander och Larmar och gör sig till. J Ingmar Bergman från Skammen fram tillIngmar Bergman bilder från,Saraband. Tog bland många Höstsonaten, inspelningar, andra fotograf inom vetenskap och medicin. medicin. och vetenskap inom fotograf från Bergmanfilmer Reportagebilder som Nattvardsgästerna, Djävulens öga i Tidningen och Skammen. Publicerad och Life. SE, Vecko-Journalen Georg Oddner Fotograferade Bergman under perioden i Skåne på med bilder från exempelvis femtiotalet Gycklarnas afton och Peer Gynt. Bengt Dramatenperioden som dokumenterat sista till Bergmans fram från 1985 produktion. och ordförande i Pressfotografernas i Pressfotografernas och ordförande Fanny Klubb. Följde inspelningen av år. och Alexander under mer än ett Bo Erik Gyberg Filmkonsulent, Foto­ och högskolerektor. producent Viskningar inspelningen av graferade och rop. Louis Huch Film- och porträttfotograf vid SF. anställd K.G av fotografier och unika pressbilder - och femtiotalen. under fyrtio Bergman Lennar Arbetade med med arlsson Arbetade är bildredaktör för för nselius är bildredaktör Wa Dramatens fotograf fotograf Dramatens Bergström a t annike Åhlund har faktagranskat Fotografer, i urval Fotografer, Adolphson Fotograferade Per inspelning av med Bergmans arbetet . Trollflöjten Bea bilder på Har tagit år. trettio i över från teateruppsättningar Bergmans till Kung Lear 1984. fram sextiotalet Arne C denna bok. Från 1967 arbetar han som han som arbetar denna bok. Från 1967 i förlag tidningar och större för fotograf han var 1985–1997 Under åren Norden. där han på Dramaten fotograf anställd uppsättningar av dokumenterade storheter som Arthur AndrzejMiller, Bengt Wanselius Lepage. Robert Wajda, från fotograf Ingmar Bergmans var produktion till hans sista fram åttiotalet Saraband. De tjugo Bergmanverk innefattar har dokumenterat Wanselius till tv. och opera allt från teater och har Ulla Åberg är dramaturg de sedan 1966, på Dramaten arbetat som avdelningschef. 25 åren senaste med en mängd Hon har arbetat och översättare, författare regissörer, bland andra Alf Sjöberg, Robert Arthur Miller Stormare, Peter Lepage, har och Hilda Hellwig. Ulla Åberg Ingmar tjugo av vid medverkat uppsättningar. Bergmans J över­ den svenska och bearbetat och tidigare sättningen. Frilansjournalist chef . Tidigare Chaplin för chefredaktör för Göteborgs filmfestival, recensent i Bergman­ och en av Filmkrönikan och organisatörer. grundare veckans samlingen Criterion Bergman Collection Collection Bergman samlingen Criterion i den årliga Bergman­ och medverkar på Fårö. veckan Bengt filmerna i dvd- a Steene är professor emerita i är huvudredaktör för för n är huvudredaktör ul Dunca a samlingen Criterion Collection. samlingen Criterion P ut tidningar denna bok. Han har gett film­ trettio över redigerat om serier, böcker för bokförlaget Taschen samt och Hitchcock om Alfred skrivit verk Kubrick. Stanley 1959 Bengt Forslund grundade Chaplin. Han arbetade filmtidskriften och på SF mellan 1965 som producent Filminstitutet och på Svenska 1972 Bengt Forslund och 1989. mellan 1972 för dubbelt Oscarsnominerad blev filmen Utvandrarna (som producent Han har skrivit nio och manusförfattare). om film, bland annat om Victor böcker Nykvist. och Sven Sjöström Birgitt Skandinavienstudier och filmvetenskap och har i Washington, vid universitetet på grund av sin forskning, lärargärning om Bergman och sitt författarskap vid Uppsala utnämnts till hedersdoktor har gjort Steene Birgitta universitet. och med Bergman många intervjuer skrivit och har även hans medarbetare, artiklar om hans och böcker flera Ingmar Bergman: senast konstnärskap, Guide som tilldelades A Reference Associations Library American Theatre till dvd- jurypris 2006. Hon har bidragit Redaktörer trettiotal ie har skrivit ett Peter Cow initiativtagare om film och var böcker International till den årligt utkommande Film Guide. Bergman själv tyckte att om Bergman biografi kritiska Cowies med ”insikt, skriven var ut 1982 som kom Peter intelligens”. och mänsklig värme Polstjärneorden 1989 tilldelades Cowie kulturlivet. svenska till det sitt bidrag för med kommen­ bidragit Han har även ­ Bergman av till flera tarer Medverkande

584 Kapitel 8 – Appendix — 08_Bergman_080604.indd 584 585 — Medverkande 08-06-19 13.50.00

Journalist på Le u Journalist Teaterkritiker, främst o Teaterkritiker, -uppsättningar. y Teaterkritiker på tyska Filmregissör. af Molander Filmregissör. författare, bland annat i Timesoch ­författare, Författare och och arl-Eric Nordberg Författare l Mérigea asca Historiker, journalist och och journalist an Morris Historiker, tidningen Tz. P Intervjuade Bergman om hans Ingmar Boken teateruppsättningar. Bergman: Four Decades in the Theater pionjärarbete. ett var (1982) Susanne Mark på Dagens Nyheter. för Lorens Marmstedt Producent tidiga filmer: Det Bergmans av flera på vår kärlek, Skepp till India regnar land, Musik i mörker och Fängelse. Rolf Ma Monde, Le Point och Le Nouvel Observateur. på Richard Meryman Journalist tjugo år. Life i över tidskriften Gust och mellan 1920 60 spelfilmer Gjorde på Bergmans två baserade 1960, manus: Kvinna utan ansikte och Eva. Alf Montán Nöjesjournalist på . Expressen J rese (1970) tillsammans med Stig med Stig tillsammans Bergman (1970) Sima. Björkman och Jonas Frederick och Lise-Lone Marker Horizon. ar Mühlich-Schmidt Teater­ Loth . på Die Welt kritiker på Björn Nilsson Kulturchef Bergmans ofta Recenserade Expressen. scen- och tv C på tidningen Vi. filmkritiker och Erik Nordgren Kompositör Bergmans av till 18 musiken av arrangör från Kvinna utan ansikte till För filmer, att inte tala om alla dessa kvinnor. i 22 fotograf Sven Nykvist Bergmans från Gycklarnas afton till Efter filmer, i fotot för . Oscarsbelönad repetitionen Viskningar samt Fanny och och rop Alexander. Chefredaktör för för all Chefredaktör Pseudonym up-Nielsen Pseudonym Medförfattare till en till en Medförfattare oth Kostymör go (Max Goldstein) Kostymör tur Lundkvist Författare, poet Bergmans filmarkitekt/ Lundgren Bergmans A. Filmkritiker arl-Johan Malmberg Filmkritiker

Svenska på Svenska an Lumholdt Journalist Intervjuare och och orsten Manns Intervjuare Lars-Olof Löthw press­ Film & Bio och Chaplin. Bergmans under inspelningen av kontakt under även Viskningar. Skrev och rop i Stockholms-Tidningen. Loke signaturen M (Margit Fröman) Recensent i SFP. nyhetsbrev Olofsgårdens Mäster Ma och klädskapare. Gjorde kostymerna till filmer från GycklarnasBergmans afton samt till (1971), till Beröringen (1953) hans Dramatenuppsättningar. av flera Dagens för Malaise Reporter Yvonne presskonferenser. Nyheter på Bergmans C på Svenska Dagbladet. Mads Mandr Ingmar Bergman. för T Bergman boken för om redaktör och litteraturkritiker. En av de de En av samt film- och litteraturkritiker. filmer. om Bergmans att skriva första Sveriges för Lars Löfgren Chef 1968–1983 dramaavdelning Televisions under 1985–1997, Dramaten och för vilket han organiserade turnéer av flera Bergmanföreställningar. Lars Lönnr Nattvardsgästerna. bok om Bergmans Det regnar på vår kärlek på vår kärlek från Det regnar scenograf (1971). till och med Beröringen (1946) Ar , samt filmer som Det sjunde inseglet Jungfrukällan och Tystnaden. Regissör till Paradistorg (1977). på Dagens Ebbe Linde Teaterkritiker . Nyheter och Bonniers Litterära Magasin Intervjuade Journalist. Hans Lovén Röster i Radio-TV. för Bergman J till en intervju­ Dagbladet och författare Andersson (2006). bok med Harriet på Bo Lundin Teaterkritiker Göteborgs-Tidningen. P.

uppsättningar. Balettmästare. uuse Balettmästare. Dansk obsen Dansk ac Chef för Malmö Malmö för adius Chef gh-J af Kr och och - y Ladberg Radio Chefredaktör för för gercrantz Chefredaktör Tedd -journalist. arl-Gust Journalist och och arlhåkan Larsén Journalist om och Bergman ettäven flertal1993 Tillfrågadesböcker. av Bergman att hans av inventering en preliminär göra ligger till grund för vilket arkiv på Fårö, (2003). I begynnelsen var ordet boken Svend Kra på och teaterkritiker filmregissör Berlingske Tidende. C Arbetade med Bergman i Skymnings­ med Bergman Arbetade lekar (1954). Bo tv Lars-Levi Læst period Bergmans under stadsteater 1952–1958. rådgivare som konstnärlig Olof La ­ Berg Recenserade Dagens Nyheter. ­ mans filmer och teater Inga Landgré Skådespelerska. film Kris, första i Bergmans Medverkade , i Det sjunde inseglet roller samt mindre . Nära livet och Kvinnodröm C på Sydsvenska Dagbladet. teaterkritiker Maria Bergom Larsson Journalist till Ingmar Bergmanoch författare och den borgerliga ideologin (1977). Mika Larsson Frilansjournalist. Sigfrid Leijonhuvud Journalist på Svenska Dagbladet. hl) FilmkritikerLill (Ellen Lilieda på Svenska Dagbladet. Christina Lilliestierna Recenserade Vecko- för Bergman och intervjuade Journalen. med Gunnar Lindblad Skolkamrat vid Scenograf Ingmar Bergman. tidiga teateruppsättningar, Bergmans till Olofsgården från Svanevit på Mäster stadsteater. Rekviem på Hälsingborgs Gunnel Lindblom Skådespelerska av i flertalet Medverkade och regissör. bland teateruppsättningar, Bergmans Peer Gynt, Ur-Faust och Hamlet, andra

lettisk -lettisk en) a Sjögren) Filmkritiker ung) Filmkritiker De två -pjäsen De två Tra . på Expressen tz Filmkritiker New York i New York ames Filmkritiker Teaterkritiker ahnsson Teaterkritiker a (Margaret på Woyzeck tionerna av ome (Göran aryn J n Svensk Lina Ikse-Bergma Barnbarn till Ingmar Bergman, fotograf. frågor (2006) till­ Tre publicerade sammans med sin mor Ellen. Boken om åldrandet, innehåller intervjuer Bergman Ingmar med bland andra och Erland Josephson. Skrev Ulla Isaksson Romanförfattare. Nära livet, Bergman: manus för tre Jungfrukällan och tv saliga. Bengt J Attackerades på Dagens Nyheter. i samband med Bergman av ­ repeti 1969. Dramaten C Times. Jer på Dagens Nyheter. Jolant på Svenska Dagbladet. Filmkritiker uppsättningar i Bergmans Medverkade 1940–1943. på Studentteatern Erland Josephson Skådespelare, och pjäsförfattare regissör författare, som med Bergman samarbete med ett sjuttio år. nästan sig över sträckte och 1975. mellan 1966 Dramatenchef världs­ med flera Har samarbetat berömda filmregissörer som Andrej Theo Angelopoulos, Liliana Tarkovskij, Cavani och István Szabó. Kar de Mumma (Erik Zetterström) och kåsör i Svenska Revyförfattare Dagbladet. Mikael Ka regissör ki Polsk f Kieslows Krzyszto med filmer som Dekalogen och trilogin filmen, Den vita filmen och Den röda Frihet – den blå filmen. i film­ kinen Professor Maaret Kos på Dagens och kritiker vetenskap avhandlingen den första Nyheter. Skrev

am- Tranströmer) a Dagens på Dagens ar Holm Teaterkritiker grenska samskolan under under samskolan grenska von Horn Initiativtagerskavon tilla Spelade Alexander i i Alexander til Guve Spelade -mer (Göst Chefredaktör och och ar Harrie Chefredaktör .T G . på Expressen och radiokritiker Journalist Ber , numera doktor doktor Fanny och Alexander, numera skoltid. Bergman den Skrev Marianne Höök Journalist. om Bergman boken uttömmande första 1962. i industriell ekonomi. i industriell på Folket Sten Hammer Journalist i Bild. Sven Hansson Initiativtagare till Mäster tillsammans med Bergman amatörteatersektion. Olofsgårdens Iv . Expressen för teaterkritiker på Röster Kajsa Harryson Journalist med intervjuer flera i Radio/TV, gjorde Bergman. på Georg Hensel Teaterkritiker Frankfurter Allgemeine Zeitung. på Dagens Ole Hessler Recensent Nyheter. med film Bo Heurling Frilansjournalist som specialitet. Ingv och filmkritiker Almqvist) Filmhistoriker på Stockholms-Tidningen. Claes Hoogland Ordförande i när Bergman studentteater Stockholms där mellan 1940 som regissör arbetade Arbetadeoch senare 1943. på marknads­ stadsteaters Göteborgs tid som under Bergmans avdelning chef. Brit där Bergman Dramatikerstudion fyrtiotalet. i början av pjäser regisserade Hennes pjäs Aschebergskan på upp­ första Bergmans Widtskövle var sättning i Helsingborg. för Henning Håkansson Rektor ­ Palm Nyheter. Robin Hood (Bengt Idest

nt a Det sjunde Det sjunde ] F rik Chef för Radioteatern. för Chef an Hanson) en Bergmans scripta scripta gó Bergmans H l-

ara ar Inflytelserik t Grevenius Inflytelserik . Fredriksson Teaterkritiker på . Skådespelerska. ud Fridh Skådespelerska.

tr gnus Florin gnus tinka F Skådespelare, författare och regissör. och regissör. författare Skådespelare, och 1980. SF mellan 1962 för Chef Ka Höstsonaten och för Inspelningsledare Fanny och Alexander. Filmson (Sven J . på Aftonbladet Filmrecensent Gunnar Fischer Filmfotograf. filmer Bergmans av med tolv Arbetade från Hamnstad till Djävulens öga. Else Fisher Dansös och koreograf. Arbetade med Bergman på mellan gifta var De 1941. Sagoteatern och har tillsammans och 1945 1943 Lena. dottern Ma Karl G Nya Nerikes Allehanda. Åke Fridell Skådespelare. som i Bergmanfilmer Medverkade Sommarnattens leende, inseglet och Ansiktet. Ger på Göteborgs med Bergman Arbetade kanske och Dramaten, stadsteater som Hedda Gabler i Bergmans främst Medverkade uppsättning från 1966. i filmer som Skepp till India land, även och Ansiktet. Smultronstället En av Regissör. Jean-Luc Godard företrädare vågens främsta nya franska med filmer som Till sista andetaget, . Föraktet och Tokstollen Gould Amerikansk Elliott skådespelare som slog igenom i i Bergmans huvudrollen M*A*S*H. Hade . Beröringen Cynthia Grenier Intervjuade Playboy 1964. för Bergman Herber pjäser. skrev som även teaterkritiker i fem med Bergman Samarbetade filmer. Kenne [C till Trollflöjten. från Kvinnodröm 08_Bergman_080604.indd 585 08-06-19 13.50.01 Fanny och på vår kärlek till Fanny och regnar Alexander. och på Expressen Leif Zern Kulturchef i Dagens Nyheter. teaterkritiker Se Bergman (1993). boken av Författare och Mai Zetterling Skådespelerska Hets i Bergmans Medverkade regissör. karriär och Musik i mörker. Framgångsrik utomlands, som skådespelerska återvände till Sverige för att regissera och filmer som Älskande par (1964) Flickorna (1968). på Malmö Georg Årlin Skådespelare tid som Bergmans under stadsteater vid Anställd rådgivare. konstnärlig i tre roller och med mindre Dramaten Viskningar främst filmer, Bergmans av och rop.

-

Ansikte mot Regisserade Regisserade Trolösa och Trolösa

- och opera­

ub produktioner som som -produktioner Chefredaktör för för tzelius Chefredaktör New York i New York olf Filmkritiker Weinra Teaterkritiker på hlund Teaterkritiker Wa W or Författare och och Vinterhed Författare Teaterkritiker för le Teaterkritiker Ward Vinberg Journalist på Widerberg Tv W Filmproducent och och ldekranz Filmproducent Wa Chefredaktör för för Viklund Chefredaktör til ving Bergman (2008), om Bergmans film och teateruppsättningar. Liv Ullmann Skådespelerska. Slog igenom internationellt efter att ha i filmer som Persona, medverkat Skammen och Viskningar och rop. i tv Medverkande Scener ur ett äktenskap, ansikte och Saraband. Enskilda samtal (1996) manus. på Bergmans (2000), baserade Linn. Tillsammans har de dottern på Svenska Gunnar Unger Journalist Dagbladet. Klas Filmhäftet. Björn flera Har publicerat Expressen. med Bergman. intervjuer Kerstin på Dagens Nyheter. journalist Viola (Marianne Zetterström) kåsör på Svenska och Författare Dagbladet. Per Erik Svenska Dagbladet. Rune Blev filmhistoriker. Sveriges första vid Stockholms i filmvetenskap professor för Produktionschef 1970. universitet filmer Gycklarnas afton och Bergmans . Kvinnodröm Ir Biografbladet och skribent i Filmrutan. filmer från Det Bergmans Recenserade recensent för Sydsvenska Dagbladet. för recensent William Magazine. Hugo Observer och Times. Bernard Times. i New York Hollywoodreporter Ber

Har gjort Har gjort

Tystnaden, Widding Ansiktet, Teaterkritiker på på Thomson) Teaterkritiker Tjerneld Filmkritiker på Törngren Filmkritiker på Skådespelerska. Thulin Skådespelerska. Törnqvist Författare av flera n affa kritiker på Svenska Dagbladet. -kritiker Assistent till Bergman till Bergman ve Svensson Assistent om (Åke Det sjunde Det sjunde under inspelningen av inseglet. Skådespelare Sydow von Max på Malmö ensemble i Bergmans i och huvudrollsinnehavare stadsteater , filmer som Det sjunde inseglet, Ansiktet och Skammen. Vargtimmen med­ men även karriär internationell filmer som Jan Troells i svenska verkat Pelle Utvandrarna och Bille Augusts . erövraren Astrid Söderbergh vid Stockholms i filmvetenskap Professor i ordförande Tidigare universitet. samt film- och Bergmanstiftelsen tv Elisabeth Sörenson Filmkritiker på Svenska Dagbladet. Gjorde ett stort med Ingmar Bergman. intervjuer antal Ingrid som i Bergmanfilmer Medverkade 1960. anti-Bergmannummer Egil och artiklar om Bergman, böcker Ingmar Filmdiktaren exempelvis Between Stage and Bergman (1993), by och Directed (1995) Screen scenuppsättningar. och ren Journalist Nils Petter Sundg filmkritiker. Gjorde flera centrala tv. för med Bergman intervjuer i Georg Svensson Recensent Bonniers Litterära Magasin. O , Smultronstället Riten och Viskningar. Gjorde och rop med filmer av karriär internationell även och Minnelli, Alain Resnais Vincente Luchino Visconti. St . Expressen T Skånska Social-Demokraten. Erland i Chaplins och medverkande Arbetaren Dansk författare författare Dansk och filmregissör. - och filmregissör. Kulturreporter på på tz Kulturreporter Filmrecensent för för Filmrecensent tton Schyberg ar vid Stra a Radiokritiker på på Radiokritiker Karin Schultz Dagens Nyheter. Nils Schw . Expressen Frederick Regisserade Bergmans första manus manus första Bergmans Regisserade . Hets (1944) på Henrik Sjögren Teaterkritiker två böcker av Kvällsposten. Författare Bergmans av om publikmottagandet scenuppsättningar: Ingmar Bergman och den på teatern 1944–1968 (1968) Lek och raseri upplagan utökade en skrivit Regi (1969), (2002). Har även med arbete från Bergmans dagbok . Woyzeck uppsättningen av Sjöman RegissörVilgot och Bergmanförfattare. för Träffade första under Latin 1942 gången på Norra En midsommar­ uppsättningen av till L136: dagbok . Författare nattsdröm som med Ingmar Bergman (1963), inspelningen, om skrivandet, berättar redigeringen och premiären på Nattvardsgästerna. på n Stenström Journalist Urba Svenska Dagbladet. även Skrev pe Författare. Sven Stol filmmanus på fyrtiotalet. D av teaterlitteratur. Recenserade då och då och Recenserade teaterlitteratur. av press. i svensk då teater Arne Sellermark Filmrecensent i flera Filmjournalen. bland andra tidningar, och Jonas Sima Dokumentärfilmare . Tillsammans på Expressen filmkritiker Manns Björkman och Torsten med Stig Bergman har han gjort intervjuboken om Bergman (1970). film- och av John Simon Författare bland annat Ingmar teaterlitteratur, (1972). Bergman Directs Alf Sjöberg Teater . Variety för Bo Strömstedt Chefredaktör Bergmans ofta Recenserade Expressen. ss i och - och e W - a n r e i lmst Ingmar Ingmar boken och skrev a P Regiassistent på på t Olsson Regiassistent a ll i Röster i på Röster i tts Rying Journalist un Rydqvist) Recensent (Oscar .R-t. an Olof Olsson Journalist på (1989). Bergman och kristen tro John J O’Connor Kulturjournalist på Times . New York Bergmans ofta Stig Olin Skådespelare, ego i hans tidiga filmer. alter och Gunnar Ollén Strindbergforskare Har även Olofsgården. delaktig i Mäster med Bergman. gjort radiointervjuer J Dagens Nyheter. Lennar scen-, tv Bergmans av flera på med Bergman Arbetade Scenograf. och i München mellan 1966 Dramaten och 1989. Ingmar för Ernest Riffe Pseudonym Bergman. på Svenska Lars Ring Teaterkritiker Dagbladet. Ma Radio-TV. och Charles Samuels Författare sin intervjubok för känd mest filmkritiker, (1972). Encountering Directors och Gisela Scheidler Fotograf under Bergman Intervjuade journalist. perioden i München. Jurgen Schildt Filmkritiker på Aftonbladet. Teolog. Recenserade Recenserade Hans Nystedt Teolog. Svenska filmer för Bergmans av flera Dagbladet till 1957. 1954 från filmproduktioner pjäs Trämålning Bergmans Regisserade tv. för O på Dagens Nyheter. på på Det regnar Gerd Osten Scripta som film­ senare vår kärlek. Arbetade på Biografbladet och Bonniers kritiker Litterära Magasin. G

586 Kapitel 8 – Appendix — 08_Bergman_080604.indd 586 591 — Bildregister / Tack 08-06-19 13.50.02 © 2008 Bokförlaget Max Ström Max © 2008 Bokförlaget 49 Stockholm 111 11, Kyrkslingan www.maxstrom.se Denna bok är ett samarbete med Köln. Taschen, www.taschen.com Andy Disl och Formgivning: Sense/Net, Köln Reber, Birgit Duncan/ Paul Huvudredaktör/Text: Solutions Wordsmith Bengt Wanselius, Bildredaktör: Stockholm Jeppe Wikström Projektansvarig: och Martin Florian Kobler Projektledning: Stockholm Berggren, Holz, Köln, Erika Hedvig Rudling, Redaktionsassistenter: Hannah Nilsson, Ellinor Ölander, Murr, Kathrin Mischa Gayring, Stockholm. Köln Krause, och Katharina Cowie,Peter Bengt Textresearch: och Ulla Åberg Steene Forslund, Birgitta och Steene Birgitta Faktagranskning: Åhlund Jannike av till svenska texter Nya Översättning: 1 och första Kapitel Trodden. Katarina Lövgren Håkan 2 av kapitel delen av Inkapööl Ahston original: Petra Svenskt Stockholm Bengt Wanselius, Produktion: Köln och Thomas Grell, Linjepunkt, Falun Repro: 2008 Italien Graphicom, Tryck: -090-1 -7126 -91 ISBN: 978

6139 566 382 482 Svenska Handelsbanken Svenska SE75 6000 0000 0005 6638 2482 HANDSESS Donationer inbetalas till Ingmar Bergman Stiftelsen Bank: IBAN: SWIFT: Clearing number Kontonummer Ingmar Bergman, Stiftelsen e www.ingmarbergmanfoundation.s arkiv, Ingmar Bergmans Stiftelsen e www.ingmarbergmanarchives.s Face, to Face Ingmar Bergman e www.ingmarbergman.s Bergman och hans samlade konst­ och hans samlade ­Bergman närskap. Stiftelsen ocksåverkar för att om och kunskapen för intresset främja som film- och kulturnation. Den Sverige dokumentation en samlad försäkrar Ingmar av och lämplig förvaring samt att material verk ­Bergmans hans liv och konstnärskap ­avseende forskning, för till förfogande ställs doku­ av eller produktion ­utställning Ingmar Stiftelsen material. mentärt iscen­ också administrerar Bergman Ingmar av sättningsrättigheterna ­ regel framförs manus, som ­Bergmans över. världen på teaterscener bundet med Stiftelsen syfte Ett grundläggande ­ Berg att utforska är Ingmar Bergman med en bidra och mans universum de element som av förståelse ­djupare förknippas med hans arbete. I detta Ingmar webbplats, spelar stiftelsens en avgörande Face, to Face Bergman delar av Genom att digitalisera roll. samlingarna, bjuds webbplatsens Bergmans genom en resa på ­besökare litteratur, inom film, teater, produktioner utgör Webbplatsen och television. radio också den naturliga ingången till där besökaren arkivdatabas, ­Stiftelsens över katalog tillgå en komplett kan samlingarna. efter arvet av bevarandet främja Att legat hans och levandegöra Bergman upp­ och kostnadskrävande är en stor Ingmar bjuder Stiftelsen gift. Därför som privatpersoner in såväl Bergman och företag institutioner att hedra ­Ingmar Bergman genom bidrag till Stiftelsen kulturskatt. denna ovärderliga officiellt ett att upprätta kommer samtliga donatorer. över ­register

institutet tillsammans med tillsammans med institutet böcker, regiböcker, inne­ regiböcker, böcker, skisser, fotografier och och fotografier skisser, Dramatiska Teatern, Sveriges Sveriges Teatern, Dramatiska

Kungliga ­ Kungliga Stiftelsen Ingmar Bergman bok har Stiftelsen Till denna storslagna med väsent­ bidragit Ingmar Bergman som liga delar och med material varit många gånger aldrig tidigare av grundades Stiftelsen publicerat. Film­ Svenska Television och AB Svensk Filmindustri donerade 2002. I samband med detta arkiv till sitt privata Ingmar Bergman vana för han hade Eftersom ­stiftelsen. fyrtiofem det allt, var nästan att spara lådor innehållande manuskript, ­ antecknings ­ hållsreferat, som anlände till Stiftelsen ­bakomfilmer från hans hem på Fårö. i Stockholm arkiv Dessa samlingar i Stiftelsens i Bergmans ­erbjuder en unik insyn process. ­kreativa Stiftelsens mål är att förvalta, bevara om Ingmar kunskap och förmedla Sveriges Televisions bildbyrå – – bildbyrå Televisions Bild – Sveriges SVT och Kleiven Tove med medarbetarna Klich. Nadja Sales. Carlson på SVT Veronica på Sveriges Ehrnvall Pia och Torbjörn Fiktion. Television/SVT Television/ på Sveriges Marie Nyreröd SVT. Carr på TASCHEN. Christa Ingmar av som är förvaltare Norstedts Bergmans litterära rättigheter. som lät oss använda Ingmar Bergman bok och vars i denna sina egna texter enorma produktion alltid kommer att oss. berika

Ett särskilt till tack Detta är den största bok om Ingmar bok om Ingmar är den största Detta som någonsin har gjorts. Den Bergman hjälp och möjlig utan varit inte hade perso­ från en lång rad engagemang ner och institutioner: med dess Ingmar Bergman Stiftelsen Widding, Söderbergh Astrid ordförande och medarbetarna VD Ingrid Dahlberg Lövgren, Håkan Nordström, Margareta och Jon Asp. Anna Håkansson AB med med­ Filmindustri Svensk och Ann-Kristin Edoff Lotta arbetarna absoluta den som förvaltar Westerberg film­ Ingmar Bergmans av merparten produktion. och Bibliotek Filminstitutets Svenska Mats Arkiv och dess medarbetare Collin, Sonny Krister ­Skärstrand, och Jan-Erik ­Mattsson, Martin Kopka ­Billinger. – bildbyrå största Scanpix AB – Sveriges . Bergman Stephan och dess arkivarie Rydén med vice VD Staffan Dramaten och en lång rad skådespelare och och skådespelare och en lång rad medarbetare. andra . Bilder och Jonas Sjöberg Sjöbergs Arkiv och Malmö Stadsteaters Leijzack. Elsbieta ­arkivarien Chefsarkivarie Teatermuseum: Sveriges . Blomkvist Magnus Guide. A Reference Ingmar Bergman. 2006): Press, University (Amsterdam har gjort en enorm insats Steene Birgitta som inklu­ översikt med denna kritiska - och publikmottagande press derar guide till Bergmans samt en detaljerad med kommentarer. liv och arbete 08_Bergman_080604.indd 591 08-06-19 13.50.02 391 jag jag att jag är död. Sedan händer det märkligaste. Jag tänker döden över undrar och livet hela går Vi enkelt. här så det är att Och så och är som det så det eller följer – här följer. inte enkelt. hos Bach. ibland få en aning. Som jag kan Genom musiken Paul Paul Duncan: Under de sista tio åren av sitt liv bodde Ingmar Bergman på Fårö där han fortsatte att se film nästan ligen. dag­ Han tog emot gästande familjemedlemmar regelbunden och telefonkontakt med sina höll vänner. Ingmar ­ Berg man dog den 30 89 juli år 2007, gammal. Han begravdes på 2007. augusti den 18 Fårö ­ ­ ­ Bilder av Ingmar Bergman tagna av hans ­bristning gör sig gällande och hindrar mina dagliga levandet har levandet blivit en ritual. Jag vet inte. Det finns inga Saraband. Han är änkling sedan två år och sörjer fort­ Ingmar Bergman: Jag till svaret överlåter en person i min Hur vill du helst dö? Hur vill du helst Lina Ikse-Bergman: Men mig har jag inte. Döden skrämmer Ingmar Bergman: kallade så den efter dig du väntar Vad Ikse-Bergman: Lina Bergman 2006. 2006. ­barnbarn Lina Ikse-Bergman A.053–055 döden? film farande sin hustru med oföränderlig ­ Själva intensitet. Han säger: ord. Jag tänker ofta på Döden. Jag föreställer mig att väntar Anna på mig. Jag tänker så här: En morgon går vindstilla, alldeles och jag höstdag en är Det skogs­ älven. mot ner vägen alldeles Så tyst. ser jag någon som borta kommer vid grinden. Hon har sin blå jeanskjol och blå kofta och är barfota. Håret har hon bundit i en tjock fläta. Och hon kommer mig vid där emot emot grinden. borta Och Anna då kommer förstår mig. plats på Fårö kyrkogård. Mina krämpor intensifieras men ibland jag tar dem med jämnmod. Ibland längtar jag tillbaka att gå själv Men valde jag och mina skådespelare. till teatern på din ­ fråga blir alltså: åldran Svaret inte. jag ångrar och det det har gjort mig under sällskap de två Dessför senaste åren. inte. det innan fanns på nära håll tvingats uppleva en död som var långdragen, kroppsligt förödmjukande och ytterst tacksam smärtsam. vore om fick Jag jag se Döden som en vän. tacksam Jag vore få en mild Död. jag om min Död ville bli mild. Måtte promenader. promenader. Jag cyklar och ramlar omkull (vilket aldrig har har lämnat mig och på blivit kvar Kreativiteten hänt tidigare). fanns Ämnet pjäs). en (eller film en skriva ju skulle Jag teatern. redan, historien var klar. Men jag kommer inte igång. Sedan två år gör jag ofrivilligt sällskap med ett oväntat välkommet åldrande. Jag beklagar mig inte, men är lite förvånad: Jaså, jag håller på att bli gammal, jag blir gaggig. Jag beklagar mig inte. Jag gnäller inte. Jag har det bra och finner ibland mitt åldrande en smula komiskt. Jag tror att det är ­ Sweden länge för leva att du måste som har ”Om sagt: du tycker borg så beror det på att du ska mogna.” Det är ett gott råd. Jag tålamod. på Jag läser som mitt tänker böcker kloka kräver liv. grav vacker en utverkar och testamente mitt igenom går Jag kreativitet kreativitet är situationen radikalt plötsligt förändrad. en realitet som Åldrandet håller mig är sällskap: Jag generas av minnesluckor. Plötsligt är ett ord borta och nästa kommer dag eller tillbakainte alls. Jag för dagbok och minns inte från den ena dagen till den muskel andra vad jag gjort. En gammal - Gengångare och min tv I och med flytten till Fårö och av den all frånvaron totala Ingmar Bergman: Med Ibsens Saraband satte jag en gräns för lämnade min kreativitet, re frågor re film Stockholm och bosatte mig slutgiltigt på Fårö. Jag och är har diffusa krämpor alltid plågats diverse av hypokonder född men har aldrig låtit dempå min inverka yrkesverksamhet. Jag har aldrig reflekterat över mitt åldrande. Mina krämpor har hållit mig sällskap, de har i viss mån ändrat karaktär genom menåren aldrig hindrat mig imitt Jagyrke.har settistortmått bra och åldrandet har inte stört mig och givit mig anledning till eftertanke. Den sista frågan Lina Ikse-Bergman: Hur upplever du detta att bli äldre? gammal/ T

592 Kapitel 8 – Appendix — 08_Bergman_080604.indd 592