Vetlanda Kommun

Dagvatteninventering Vetlanda kommun

Erik Tholén och Matti Envall

Mål 5b Sydöstra Sverige

DETTA PROJEKT DELFINANSIERAS AV EUROPEISKA UNIONEN Jordbruksfonden

förändring i recipienten samt i slutänden Sammanfattning även för Emån. Klassificeringsresultatet följer i stora drag föroreningsmängderna. Syftet med studien har varit att kart- Vilket innebär att de största utsläppen av lägga dagvattnets föroreningsmängder, för förorenat dagvatten i de flesta fall även att senare kunna gå vidare med mätningar klassificeras som en hotspot. och åtgärdsinsatser för att reducera förore- ningsmängderna. I studien har en klassifi- Inom Vetlanda kommun klassificerades cering av alla dagvattenområden inom 11 stycken dagvattenområden som hot- Emåns avrinningsområde genomförts. Till spots, (klass 1). Dessa dagvattenområden grund för dagvattenklassificeringens resul- är V 3, V 8, V 22, V 40, V 55, V 80 och V tat ligger dels digitaliserad hårdgjord yta 87 som alla ligger i Vetlanda, E 9 i Eke- (tak-, trafik- och industriyta) inom varje nässjön, H 1 i Holsbybrunn, S 9 i Sjunnen samhälle, dels en standardformel som tar samt L 18 i Landsbro. hänsyn till framräknad dagvattenvolym samt schablonvärden för de vanligast före- I rapporterna har alla hotspots inom kommande föroreningarna. I rapporten be- Emåns avrinningsområde lokaliserats. För- räknas mängderna av följande föroreningar hoppningen är nu att alla hotspots under- i dagvattnet; COD (kemisk syreförbruk- söks närmare avseende föroreningsmäng- ning), kväve, fosfor, bly, koppar, zink, SS der och vilka åtgärder som kan göras för (suspenderat material) och olja. att rena dagvattnet innan det når recipienten. En separat delrapport har skrivits för respektive kommun inom Emåns avrin- ningsområde. Denna del omfattar Vetlanda kommun. Inom Vetlanda kommun finns det 14 samhällen med ett separat dagvattensystem. Dessa samhällen är Vetlanda, Eke- nässjön, Holsbybrunn, Sjunnen, Landsbro, Myresjö, Kvillsfors, Pauliström, Björköby, Nye, Skede, Korsberga, Farstorp och Näs- hult. Beräknade föroreningsmängder från dessa samhällens dagvattenområden ligger på allt från några kg upp till nästan 12 ton per år. De tio största föroreningsutsläppen från dagvatten ligger mellan 2400 kg och 11700 kg per år, samt är lokaliserade till Vetlanda, Sjunnen, Ekenässjön, Myresjö och Landsbro.

I klassificeringen för lokalisering av s.k. hotspots inom kommunens dagvattensystem tas hänsyn till dagvattenområdets totala föroreningsmängd, recipientens na- tur- och rekreationsvärde, samt recipientens retention. De olika dagvattenområdena delas in i tre olika klasser. Där klass 1 (hotspot) innebär störst risk för en negativ

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ...... 3

1.1 BAKGRUND ...... 3 1.2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNING ...... 3 2 METODIK ...... 4

2.1 ALLMÄNT ...... 4 2.2 BERÄKNING ...... 4 2.2.1 Ytor ...... 4 2.2.2 Föroreningar ...... 4 2.3 KLASSIFICERING ...... 6 3 RESULTAT ...... 8

3.1 ALLMÄNT ...... 8 3.2 YTOR ...... 8 3.2.1 Vetlanda ...... 8 3.2.2 Ekenässjön ...... 8 3.2.3 Holsbybrunn ...... 9 3.2.4 Sjunnen ...... 9 3.2.5 Landsbro ...... 9 3.2.6 Myresjö ...... 9 3.2.7 Kvillsfors ...... 9 3.2.8 Pauliström ...... 9 3.2.9 Björköby ...... 10 3.2.10 Nye ...... 10 3.2.11 Skede ...... 10 3.2 12 Korsberga...... 10 3.2.13 Farstorp ...... 10 3.2.14 Näshult ...... 10 3.3 FÖRORENINGAR ...... 11 3.3.1 Vetlanda ...... 11 3.3.2 Ekenässjön ...... 11 3.3.3 Holsbybrunn ...... 12 3.3.4 Sjunnen ...... 12 3.3.5 Landsbro ...... 12 3.3.6 Myresjö ...... 12 3.3.7 Kvillsfors ...... 12 3.3.8 Pauliström ...... 12 3.3.9 Björköby ...... 12 3.3.10 Nye ...... 12 3.3.11 Skede ...... 13 3.3.12 Korsberga...... 13 3.3.13 Farstorp ...... 13 3.3.14 Näshult ...... 13 3.4 DAGVATTENKLASSIFICERING ...... 13 3.4.1 Vetlanda ...... 13 3.4.2 Ekenässjön ...... 14 3.4.3 Holsbybrunn ...... 14 3.4.4 Sjunnen ...... 15 3.4.5 Landsbro ...... 15 3.4.6 Myresjö ...... 16 3.4.7 Kvillsfors ...... 16 3.4.8 Pauliström ...... 16 3.4.9 Björköby ...... 17 3.4.10 Nye ...... 17 3.4.11 Skede ...... 17 3.4.12 Korsberga...... 18 3.4.13 Farstorp ...... 18 3.4.14 Näshult ...... 18 3.5 DAGVATTENBELASTNING PÅ HUVUDRECIPIENTERNA ...... 19 3.5.1 Emån vid Vetlanda ...... 19 3.5.2 Grumlan ...... 19 3.5.3 Ekenässjön ...... 19 3.5.4 Vetlandabäcken ...... 20 3.5.5 Sällebäcken ...... 20 3.5.6 Emån vid Sjunnen och Holsbybrunn ...... 20 3.5.6 Linneån vid Landsbro ...... 21 3.5.7 Linneån vid Myresjö ...... 21 3.5.8 Kullabäcken ...... 22 3.5.9 Emån vid Kvillsfors ...... 22 3.5.10 Ramsen ...... 22 3.5.11 Pauliströmsån ...... 23 3.5.12 Mosse vid Björköby ...... 23 3.5.13 Bäck vid Björköby ...... 23 3.5.14 Karsnäsasjön ...... 24 3.5.15 Bäck vid Nye ...... 24 3.5.16 Solgenån ...... 24 3.5.17 Hjärtån ...... 25 3.5.18 Bullerbäcken ...... 25 3.5.19 Farstorpaån ...... 25 3.5.20 Serarpasjön ...... 26 3.5.21 Prästasjön ...... 26 4 DISKUSSION ...... 27

LITTERATUR ...... 29 KART OCH DATAMATERIAL ...... 29

oreningsmängden under ett år eller en sä- 1 Inledning song större roll. 1.2 Syfte och målsättning 1.1 Bakgrund Syftet med rapporten var att kartlägga Kvaliteten på vattnet i våra omgivningar dagvattenbelastningen från hårdgjorda ytor har under de senare åren allt mer uppmärk- inom kommunernas planlagda områden på sammats. Bl.a. beror detta på att man på sjöar och vattendrag i Emåns avrinnings- senare tid har insett att även dagvatten från område. hårdgjorda ytor innehåller höga halter av föroreningar. Vilket har inneburit att stra- Rapportens målsättning var att lokali- tegin vid omhändertagande av dagvatten sera s.k. hotspots inom kommunernas sepa- har förändrats. rata dagvattensystem. Eftersom vid dessa hotspots, (utläppspunkter) är risken som Kommunerna inom Emåns avrinnings- störst att en negativ förändring kan uppstå i område visade sig vara i ett stort behov av recipienten. att beräkna dagvattenflöden, inklusive dagvattnets föroreningsmängder i de befintliga dagvattensystemen. Det fanns även ett behov av att lokalisera så kallade hotspots inom dagvattensystemen, där ne- gativa recipientförändringar eventuellt kan uppstå. Resultaten från gjorda förorenings- och volymberäkningar samt dagvattenklas- sificeringar kan bl.a. användas till att be- döma behovet samt lokalisering av olika reningsanläggningar för dagvatten. Vilket innebär en optimering av befintliga men även framtida dagvattensystem inom respektive kommun. Kommunerna som ingår i kartläggningen av dagvattenbelastningen på Emån är Vetlanda, Eksjö, Nässjö, Hults- fred, Mönsterås, Högsby och Oskarshamn. Emån får i dagsläget ta emot stora mängder förorenat dagvatten från ett flertal kommu- ners dagvattensystem. Antingen via direkt- flöden från dagvattensystemens utlopp eller via andra vattendrag eller sjöar som ut- gör recipienter för kommunernas dagvattensystem. I princip sker det ingen rening av dagvattnet i någon av kommunerna innan det når Emån eller övriga recipienter.

Recipientpåverkan av Emån vad det avser både storlek och art beror i huvudsak av dagvattnets sammansättning samt för- hållandena i recipienten. För ett mindre vattendrag har varje enskild avrinning stor betydelse medan för ett större vattendrag likt Emån spelar däremot den totala för-

3 2.2.2 Föroreningar 2 Metodik Beräkning av föroreningsbelastning från varje separat dagvattenområde gjordes ef- 2.1 Allmänt ter föreskrifter tagna ur "Towards integrated watershed management" (Larm, 1996). Utgångspunkten för att kunna bestämma Beräkningssättet utgår från ett antal para- de olika dagvattenområdena med tillhö- metrar, (se formel 1). rande hårdgjorda ytor för varje separat dagvattensystem var digital data från re- Q = p · 10-3  ( · A) spektive kommun. Hantering av digital år data samt uppbyggnad av kartdatabasen Q = total dagvattenvolym under året, gjordes med hjälp av GIS-programmet år (m3). MapInfo. p = total nederbörd under året, (mm).

Kartdatabasen byggdes upp genom att  = avrinningskoefficient för specifik varje grunddata, exempelvis vägar, gränser hårdgjord yta. A = areal för specifik hårdgjord yta inom byggnader och dagvattenledningar lades i 2 ett separat kartskikt för att underlätta vid dagvattenområdet, (m ). karthanteringen. Formel 1. Breräkningsformel för dagvattenvolym, (Larm, 1996). 2.2 Beräkning Värden på parametern p har tagits från 2.2.1 Ytor SMHI:s nederbördsstatistik över årsneder- börd inom Emåns avrinningsområde. För De olika dagvattenområdena med tillhö- att fastställa varje samhälles årsnederbörd, rande hårdgjorda ytor såsom takyta, (se tabell 1) har en överslagsberäkning industriyta och trafikyta beräknades fram gjorts med årsnederbördsstatistik (SMHI) för varje planlagt samhälle genom digitali- som utgångspunkt. sering av befintlig digital data i GIS-programmet MapInfo. Vetlanda kommun Årsnederbörd (mm)

Vetlanda 600 För att räknas med i kategorin takyta Ekenässjön 620 måste fastigheten med tillhörande byggna- Holsbybrunn 590 der vara ansluten till kommunens dagvattensystem. Byggnader som inte togs med i Sjunnen 590 beräkningen av takytor var skärmtak, alta- Landsbro 620 ner samt mindre uthus oavsett om huvud- Myresjö 610 byggnaden på tomten var ansluten. Kvillsfors 580 Industriytekategorin innehåller hårdgjorda Pauliström 590 ytor som ligger inne på industritomter samt Björköby 650 utgörs av asfaltsytor där det avrinnande Nye 570 dagvattnet rinner ner i dagvattensystemet. I Skede 590 kategorin trafikyta ingår alla vägar, gator, Korsberga 660 parkeringsplatser och trottoarer som utgörs Farstorp 660 av asfalt inom det specifika dagvattenom- Näshult 660 rådet. Allt avrinnande dagvatten på dessa Tabell 1. Årsmedelstatistik för nederbörd inom hårdytor belastar troligtvis det separata Vetlanda kommun. dagvattensystemet. Ytor som utgörs av grus räknades varken med i kategorin tra- Avrinningskoefficienten , tar hänsyn fikyta eller industriyta oavsett om grusytan till den del av dagvattnet som inte rinner låg inom de specifika dagvattenområdena. ner i dagvattensystemet från hårdgjorda

4 ytor. En del av regnvattnet avdunstar och ningarna är anpassade så att de avser att en del av det avrinnande dagvattnet från representera den specifika föroreningsbe- hårdgjorda ytor infiltreras ner i marken till lastningen som råder inom Emåns avrin- grundvattnet. Beroende på vilken specifik ningsområde, (se tabell 2). Detta innebär hårdgjord yta beräkningarna utförs på skil- att de lägsta värdena i sammanställningen jer sig avrinningskoefficientens värde, (se (Larm, 1994) har använts som schablon- tabell 2). värden med tanke på den låga trafikbelast- ningen inom Emåns avrinningsområde Hårdgjord yta  samt att flera av studierna genomfördes på Takyta 0,95 70- och 80-talen när föroreningshalterna Trafikyta 0,85 var betydligt större. Som schablonvärde för Industriyta 0,60 suspenderat material (SS) från trafik- och Tabell 2. Avrinningskoefficient (medelvärden), industriytor har t.o.m. ett betydligt lägre (Larm, 1996). värde än min-värdet i sammanställningen använts, eftersom mätningarna i samman- I beräkningsformeln för dagvattenvo- ställningen omfattar även grusvägar och lym anger parametern A, arean som utgörs grusplaner där halten SS är mycket högre. av hårdgjorda ytor inom dagvattenområdet. I denna rapport har de specifika hårdgjorda Förore- Takyta Trafikyta Industri- ytorna, takyta, trafikyta och industriyta di- ning (mg/l) (mg/l) yta (mg/l) gitaliseras fram. Vilket innebär att den to- COD 10 30 40 tala hårdgjorda ytan ligger mycket nära Kväve 0,8 1,0 1,5 verklighet. Fosfor 0,1 0,2 0,2 Bly 0,01 0,04 0,03 De olika föroreningsmängderna beräk- Koppar 0,01 0,015 0,02 nas genom att den totala volymen dagvat- Zink 0,1 0,15 0,22 ten multipliceras med ett schablonvärde SS 5 70 45 som är specifikt för föroreningen, (se for- Olja - 0,6 1,0 mel 2). Tabell 3. Föroreningars schablonvärden, (modifie- rade från Larm, 1994). -3 Får = c · Qår · 10 Dagvatten från takytor innehåller gene- Får = total uttransporterad förorenings- rellt relativt låga föroreningshalter. Noter- mängd per år, (kg). bart är att dagvattnets innehåll av zink och c = specifikt schablonvärde för förore- koppar lokalt kan vara betydande, bero- ning. ende på andelen korroderbara metalltak Formel 2. Beräkningsformel för föroreningsmängd, och stuprännor. (Larm, 1996). Allmänt betraktas trafikytor som myck- De föroreningar som ingår i mängdbe- et förorenade. Dagvatten från trafikytor räkningarna är COD (kemisk syreförbruk- kan bl.a. innehålla betydande halter av olja, ning), kväve, fosfor, bly, zink, koppar, kadmium, bly och COD. Föroreningskäl- suspenderat material (SS) och olja. Vid be- lorna är avgaser, vägbaneslitage, däcksli- räkningarna av de totala föroreningsmäng- tage, oljeläckage och korrosion. derna har schablonvärden använts (se tabell 2). Schablonvärdena utgår från värden Föroreningshalterna i dagvatten från i en sammanställning av en mängd studier industriytor är oftast mycket höga, t.ex. (Larm, 1994). Spännvidden i de olika stu- suspenderat material, bly, zink och koppar. diernas föroreningskoncentrationer är stor. Föroreningskällorna är bl.a. själva indu- Schablonvärdena som har använts i beräk- strins verksamhet men även lastning och

5 lossning på dessa ytor bidrar med stora tivt av dagvattnets föroreningar. Följande mängder föroreningar. Föroreningstyp och grundfaktorer ligger till grund för klassifi- –mängder varierar mycket mellan olika cering av dagvattnets utsläppspunkter. industriytor beroende på verksamhet.  Total föroreningsmängd. Viktigt att påpeka är att föroreningshal-  Recipientens naturvärde. terna varierar kraftigt under året. Under  Recipientens rekreationsvärde. vinterhalvåret stiger vissa föroreningshalter  Retention. eftersom trycket från föroreningskällorna ökar. Exempel på detta är luftföroreningar De olika grundfaktorerna har klassas och nedfall som ökar på grund av ett större beroende på deras betydelse för risken att uppvärmningsbehov av byggnader. Vintern en negativ recipientpåverkan skall uppstå, ger även kraftigt förhöjda värden av för- (se tabell 4). oreningar genererade av biltrafiken eftersom användningen av choke och dubb- Grundfaktor Betydelsegrad däck m.m. ökar. Dagvattnets innehåll av Total föroreningsmängd 5 COD och bly kan därför uppvisa värden Retention 4 som är 40 % högre under vinterhalvåret Recipientens naturvärde 2 gentemot övriga året, (Malmqvist m.fl., Recipientens rekreations- 1 1994). Föroreningskällor som minskar un- värde der vintern är korrosion av byggnads- Tabell 4. Grundfaktorernas betydelsegrad. material vilket beror på att luften oftast är torrare under denna period. Således mins- Ytterligare en riskbedömning har gjorts kar dagvattnets innehåll av koppar och inom varje grundfaktor med avseende på zink under vintern. Vissa dagvattenförore- belastningsgrad, (se tabell 5). ningar såsom kväve och fosfor uppvisar däremot små årstidsvariationer. Grundfaktor Belastningsgrad

5 4 3 2 1 Nederbördens karakteristik såsom in- Total förore- >200 1501- 1001- 501- <500 tensitet, varaktighet, mängd och neder- ningsmängd 0 kg 2000 1500 1000 kg bördstyp har stor betydelse på förorenings- kg kg kg halterna i dagvattnet. Generellt gäller att Liten - Medel - Stor regn med hög intensitet medför högre för- Retention Recipientens oreningshalter. Föroreningsbelastningen Stort - Medel - Litet varierar även kraftigt under ett enskilt naturvärde regntillfälle. Störst mängd föroreningar i Recipientens dagvattnet är det vid den s.k. first flush, rekreations- Stort - Medel - Litet (den första och starkt förorenade delen i värde avrinningen vid ett regn eller en snösmält- Tabell 5. Grundfaktorernas belastningsgrader. ning). Mest påtaglig är first flush vid sky- Dagvattenklassificeringen tar hänsyn till fall efter en längre tids torrperiod. Detta dagvattnets påverkan hos både utsläpps- beror på att stora mängder föroreningar har och huvudrecipienten. Den slutgiltiga klas- ackumuleras i de hårdgjorda ytorna under sificeringen av utsläppspunkterna för att tiden då ingen nederbörd har fallit. lokalisera hotspots gjordes enligt följande; 2.3 Klassificering Varje grundfaktors belastningsgrad på både utsläpps- och huvudrecipienten adde- Syftet med en klassificering av kommu- rades för att sedan divideras med 2. Sedan nernas utsläppspunkter var att lokalisera multiplicerades belastningssumman för var s.k. hotspots. Vid dessa hotspots är risken och en av grundfaktorerna med varje som störst att recipienterna påverkas nega- grundfaktors betydelsegrad. Nästa steg var

6 att addera grundfaktorernas faktorsummor var att lokalisera de mest förore- med varandra. Framräknad klassificerings- ningstyngda utsläppen och först därefter gå summa delades slutgiltigt in i 3 klasser, (se in med noggrannare mängdbedömningar tabell 6). Där klass 1 - innebär stor risk, av specifika föroreningar. En klassificering klass 2 - medelstor risk och klass 3 - liten där de olika föroreningarna viktats mot risk för en negativ påverkan i recipienten. varandra valdes bort eftersom det bedöm- des alltför tidskrävande och pga. att osä- Klass Klassificeringspoäng kerheten är för stor. För flera av förore- 1, ”hotspots” 50 - 60 ningarna kan de lokala variationerna vara 2 29 - 49 stora. För de ämnen som antas förekomma 3 12 - 28 i mindre mängd men med stor lokal variat- Tabell 6. Klassificering av utsläppspunkter. ion (metaller) är det därmed svårt att göra en korrekt viktning. Genom att använda Vid klassificeringen användes den to- den totala föroreningsmängden vid klassi- tala föroreningsmängden i varje dagvat- ficeringen jämnas de lokala variationerna tenområde eftersom syftet med rapporten ut.

Exempel på klassificeringsberäkning (dagvattenområde V 22, se figur 1, sidan 13):

Dagvattenområde V 22 Utsläppsrecipient (UR) Vetlandabäcken Huvudrecipient (HR) Emån

Grundfaktor Betydelsegrad Belastningsgrad (UR) Belastningsgrad (HR) Faktorsumma

Föroreningsmängd 5 5 5 25 Retention 4 5 3 16 Naturvärde 2 1 5 6 Rekreationsvärde 1 3 5 4 Tabell 7. Klassificeringsberäkning för område V 22.

Varje faktorsumma beräknas var för sig.

Föroreningsmängd: Belastningsgrad (UR) + Belastningsgrad (HR) = 5+5 = 10 Detta divideras med 2 och multipliceras sedan med betydelsegraden, 10/2 = 5, 5*5 = 25

Retention: (5+3)/2 = 4 4*4 = 16

Naturvärde: (1+5)/2 = 3 3*2 = 6

Rekreationsvärde: (3+5)/2 = 4 4*1 = 4

Genom att addera samtliga faktorsummor erhålles klassificeringssumman:

Klassificeringssumma: 25+16+6+4 = 51

51 poäng innebär att området hamnar i klass 1 hotspots (se tabell 6, sidan 6).

7 3 Resultat 3.1 Allmänt Resultaten från kartläggningen av dagvattenbelastningen inom Vetlanda kommun presenteras i detta kapitel. 3.2 Ytor Inom Vetlanda kommun finns det 14 samhällen inklusive Vetlanda stad med ett separat dagvattensystem. Utförd digitalisering för varje samhälle har givit följande totalarealer för de specifika dagvattenområdena med tillhörande hårdgjorda ytor, (se diagram 1).

Totalytor inom varje samhälle i Vetlanda kommun

1000000

800000 Takyta Trafikyta 2 600000 m Industriyta 400000

200000

Diagram 1. Totalytor inom varje samhälle i Vetlanda kommun.

3.2.1 Vetlanda Hårdgjord Dagvatten- Total yta Indelningen av Vetlanda med avseende yta område (m2) på specifika dagvattenområden innebär att Takyta V 89 121000 Vetlanda har delats in i 89 olika dagvatten- Trafikyta V 80 167500 områden, (se figur 1). Vetlandas största Industriyta V 89 77150 hårdgjorda ytor är lokaliserade till följande Tabell 8. De största hårdgjorda ytorna inom Vet- dagvattenområden, (se tabell 8). landa (se fig. 1, sid. 13). 3.2.2 Ekenässjön Samhället Ekenässjön har delats in i 20 dagvattenområden med tillhörande hård- gjorda ytor, (se figur 2). De största hård- gjorda ytorna inom Ekenässjön är lokali-

8 serade till följande dagvattenområden, (se tabell 9). Hårdgjord Dagvatten- Total yta yta område (m2) Hårdgjord Dagvatten- Total yta Takyta L 17 40240 yta område (m2) Trafikyta L 15 64400 Takyta E 9 41390 Industriyta L 18 65340 Trafikyta E 9 91160 Tabell 12. De största hårdgjorda ytorna inom Industriyta E 20 38400 Landsbro (se fig. 5, sid. 15). Tabell 9. De största hårdgjorda ytorna inom Eke- 3.2.6 Myresjö nässjön (se fig. 2, sid. 14). I Myresjö har dagvattensystemet delats 3.2.3 Holsbybrunn in i 8 olika dagvattenområden, (se figur 6). Holsbybrunn har 9 dagvattenområden, De största hårdgjorda ytorna vad det avser (se figur 3). De största hårdgjorda ytorna är kategorierna takyta, trafikyta och industri- lokaliserade till följande dagvattenområden, yta inom Myresjö är lokaliserade till föl- (se tabell 10). jande dagvattenområden, (se tabell 13).

Hårdgjord Dagvatten- Total yta Hårdgjord Dagvatten- Total yta 2 yta område (m2) yta område (m ) Takyta H 1 20990 Takyta M 1 81870 Trafikyta H 2 23750 Trafikyta M 7 15080 Industriyta H 1 21540 Industriyta M 1 96610 Tabell 10. De största hårdgjorda ytorna inom Hols- Tabell 13. De största hårdgjorda ytorna inom My- bybrunn (se fig. 3, sid. 14). resjö (se fig. 6, sid. 16). 3.2.4 Sjunnen 3.2.7 Kvillsfors Sjunnen utgörs av 9 dagvattenområden, Kvillsfors har delats in i 14 dagvatten- (se figur 4). Lokaliseringen av de största områden, (se figur 7). De största hårdgjorda hårdgjorda ytorna har skett till följande ytorna är lokaliserade till följande dagvat- dagvattenområden, (se tabell 11). tenområden, (se tabell 14).

Hårdgjord Dagvatten- Total yta Hårdgjord Dagvatten- Total yta 2 yta område (m2) yta område (m ) Takyta S 7 9425 Takyta Kf 14 14690 Trafikyta S 5 15550 Trafikyta Kf 2 14950 Industriyta S 8 22240 Industriyta Kf 14 15090 Tabell 11. De största hårdgjorda ytorna inom Sjun- Tabell 14. De största hårdgjorda ytorna inom nen (se fig. 4, sid. 15). Kvillsfors (se fig. 7, sid. 16). 3.2.5 Landsbro 3.2.8 Pauliström 20 dagvattenområden har digitaliseras Inom Pauliströms samhälle har dagvat- fram inom samhället Landsbro, (se figur 5). tensystemet delats in i 6 dagvattenområden, De största hårdgjorda ytorna inom Lands- (se figur 8). De dagvattenområden som in- bro är lokaliserade till följande dagvatten- nehåller störst hårdgjord yta är följande, (se områden, (se tabell 12). tabell 15).

Hårdgjord Dagvatten- Total yta Hårdgjord Dagvatten- Total yta yta område (m2) yta område (m2) Takyta P 4 36420 Takyta Sk 1 6692 Trafikyta P 1 37940 Trafikyta Sk 1 16870 Industriyta P 4 27450 Industriyta Sk 4 7200 Tabell 15. De största hårdgjorda ytorna inom Pau- Tabell 18. De största hårdgjorda ytorna inom Skede liström (se fig. 8, sid. 17). (se fig. 11, sid. 18). 3.2.9 Björköby 3.2 12 Korsberga Björköby är indelat i 6 dagvattenområ- 8 dagvattenområden har digitaliseras den, (se figur 9). De hårdgjorda ytornas fram i Korsberga, (se figur 12). De största största arealer är inom Björköby lokali- hårdgjorda ytorna finner man inom följande serade till följande dagvattenområden, (se dagvattenområden, (se tabell 19). tabell 16). Hårdgjord Dagvatten- Total yta Hårdgjord Dagvatten- Total yta yta område (m2) yta område (m2) Takyta K 2 21550 Takyta B 3 10990 Trafikyta K 2 31310 Trafikyta B 1 6530 Industriyta K 3 15370 Industriyta B 3 11600 Tabell 19. De största hårdgjorda ytorna inom Kors- Tabell 16. De största hårdgjorda ytorna inom Björ- berga (se fig. 12, sid. 18). köby (se fig. 9, sid. 17). 3.2.13 Farstorp 3.2.10 Nye Farstorp har enbart 3 dagvattenområden, Samhället Nye har 6 specifika dagvat- (se figur 13). De största hårdgjorda ytorna tenområden, (se figur 10). De dagvattenom- ligger i följande dagvattenområden, (se ta- råden som innehåller störst ytor beträffande bell 20). de olika hårdgjorda kategorierna är föl- jande, (se tabell 17). Hårdgjord Dagvatten- Total yta yta område (m2) Hårdgjord Dagvatten- Total yta Takyta F 1 440 yta område (m2) Trafikyta F 3 2272 Takyta Ny 4 5341 Industriyta - - Trafikyta Ny 5 6875 Tabell 20. De största hårdgjorda ytorna inom Far- Industriyta - - storp (se fig. 13, sid. 18). Tabell 17. De största hårdgjorda ytorna inom Nye 3.2.14 Näshult (se fig. 10, sid. 17). Näshults dagvattensystem har delats in i 3.2.11 Skede 3 dagvattenområden, (se figur 14). De Inom Skede har endast 4 dagvattenom- största hårdgjorda ytorna är belägna inom råden digitaliseras fram, (se figur 11). Ske- följande dagvattenområden, (se tabell 21). des största hårdgjorda ytor är lokaliserade till följande dagvattenområden, (se tabell Hårdgjord Dagvatten- Total yta 18). yta område (m2) Takyta Nä 2 1465 Trafikyta Nä 1 3566 Industriyta Nä 3 340 Tabell 21. De största hårdgjorda ytorna inom Näs- hult (se fig. 14, sid. 19).

10 3.3 Föroreningar presenteras mer ingående i avsnitt 3.3. En- ligt utförda föroreningsberäkningarna är det Resultaten från beräkningarna av total- 16 dagvattenområden som belastar sina re- mängden föroreningar och dagvattenvoly- cipienter med mer än 2000 kg föroreningar mer från varje specifikt dagvattenområde per år, (se diagram 2).

Dagvattenområden som släpper ut mer än 2000 kg föroreningar per år inom Vetlanda Kommun 12000

10000

8000 Föroreningsmängd

kg 6000

4000

2000

M 1 i MyresjöM1 i

S 9 i Sjunnen 9 i S

V 22 Vetlanda V i 80 Vetlanda V i 89 Vetlanda V i 16 Vetlanda V i 87 Vetlanda V i 37 Vetlanda V i 55 Vetlanda V i 40 Vetlanda V i

K 2 i Korsberga2K i

L 15L Landsbro i 18L Landsbro i

P 1 i Pauliström1 i P

E 9 i Ekenässjön9 i E E 20 Ekenässjön E i

Diagram 2. De dagvattenområden som släpper ut mer än 2000 kg föroreningar per år inom Vetlanda kommun.

3.3.1 Vetlanda Dagvattenområde Föroreningsmängd De mest föroreningsbenägna dagvatten- (kg) områdena mängdmässigt sett inom Vet- V 22 9590 landa är följande, (se tabell 22). V 80 9510 V 89 6190 Tabell 22. De mest föroreningsbenägna dagvatten- områdena inom Vetlanda. 3.3.2 Ekenässjön Inom Ekenässjön är följande dagvatten- områden de som bidrar med störst mängd föroreningar, (se tabell 23).

11 Dagvattenområde Föroreningsmängd Dagvattenområde Föroreningsmängd (kg) (kg) E 9 5620 M 1 4530 E 20 2170 M 7 930 E 1 1400 M 2 790 Tabell 23. De mest föroreningsbenägna dagvatten- Tabell 27. De mest föroreningsbenägna dagvatten- områdena inom Ekenässjön. områdena inom Myresjö. 3.3.3 Holsbybrunn 3.3.7 Kvillsfors De tre dagvattenområden inom Holsby- Kvillsfors tre största utsläpp med avse- brunn som släpper ut mest mängd förore- ende på föroreningsmängd sker från föl- ningar är följande, (se tabell 24). jande dagvattenområden, (se tabell 28).

Dagvattenområde Föroreningsmängd Dagvattenområde Föroreningsmängd (kg) (kg) H 2 1340 Kf 14 940 H 1 1220 Kf 3 840 H 4 1090 Kf 1 660 Tabell 24. De mest föroreningsbenägna dagvatten- Tabell 28. De mest föroreningsbenägna dagvatten- områdena inom Holsbybrunn. områdena inom Kvillsfors. 3.3.4 Sjunnen 3.3.8 Pauliström De största utsläppen av föroreningar från De största föroreningsutsläppen från Pa- dagvatten inom Sjunnen sker från följande uliströms dagvattensystemen sker från föl- dagvattenområden, (se tabell 25). jande dagvattenområden, (se tabell 29).

Dagvattenområde Föroreningsmängd Dagvattenområde Föroreningsmängd (kg) (kg) S 7 860 P 1 2070 S 5 830 P 4 1180 S 8 770 P 2 750 Tabell 25. De mest föroreningsbenägna dagvatten- Tabell 29. De mest föroreningsbenägna dagvatten- områdena inom Sjunnen. områdena inom Pauliström. 3.3.5 Landsbro 3.3.9 Björköby I Landsbro sker de största utsläppen av Björköbys tre största föroreningsutsläpp föroreningar genererade via dagvatten från från dagvatten sker i följande dagvattenom- följande dagvattenområden, (se tabell 26). råden, (se tabell 30).

Dagvattenområde Föroreningsmängd Dagvattenområde Föroreningsmängd (kg) (kg) L 15 3600 B 3 800 L 18 2450 B 1 410 L 6 1950 B 2 120 Tabell 26. De mest föroreningsbenägna dagvatten- Tabell 30. De mest föroreningsbenägna dagvatten- områdena inom Landsbro. områdena inom Björköby. 3.3.6 Myresjö 3.3.10 Nye De dagvattenområden som belastar reci- Inom samhället Nye står följande dag- pienterna med störst mängd föroreningar vattenområden för de tre största förore- inom Myresjö är följande, (se tabell 27). ningsutsläppen, (se tabell 31).

12 Dagvattenområde Föroreningsmängd Dagvattenområde Föroreningsmängd (kg) (kg) Ny 5 380 Nä 1 200 Ny 4 340 Nä 2 180 Ny 3 160 Nä 3 70 Tabell 31. De mest föroreningsbenägna dagvatten- Tabell 35. De mest föroreningsbenägna dagvatten- områdena inom Nye. områdena inom Näshult. 3.3.11 Skede 3.4 Dagvattenklassificering Inom Skede bidrar följande dagvatten- Resultatet från dagvattenklassificeringen områden med de största föroreningsmäng- presenteras i detta kapitel. Inom Vetlanda derna, (se tabell 32). kommun klassificerades 11 dagvattenområ-

den som hotspots, (klass 1) med avseende Dagvattenområde Föroreningsmängd på dagvattenpåverkan i recipienterna. (kg) Sk 1 920 3.4.1 Vetlanda Sk 4 290 Dagvattenklassificeringen inom Vet- Sk 2 250 landa fick följande resultat, (se figur 1). Tabell 32. De mest föroreningsbenägna dagvatten- områdena inom Skede.

3.3.12 Korsberga V 66 Korsbergas största utsläpp med avseende V 86 V 87 på föroreningsmängd från dagvatten sker i V 55 följande dagvattenområden, (se tabell 33). V 40 V 37

Dagvattenområde Föroreningsmängd V 80 (kg) K 2 2190 V 22 K 5 1730 V 89 K 7 1450 Emån Tabell 33. De mest föroreningsbenägna dagvatten- V 16 områdena inom Korsberga. V 20 3.3.13 Farstorp Teckenförklaring Klass 1 De dagvattenområden som belastar sina Grumlan recipienter hårdast inom Farstorp är föl- V 8 Klass 2 jande, (se tabell 34). V 3 Klass 3

Dagvattenområde Föroreningsmängd Figur 1. Översikt med avseende på dagvattenklassfi- (kg) cering inom Vetlanda.

F 3 130 Resultatet visar att det finns 7 stycken F 1 100 dagvattenområden, V 3, V 8, V 22, V 40, V F 2 40 55, V80 och V 87 som klassificeras som Tabell 34. De mest föroreningsbenägna dagvatten- områdena inom Farstorp. hotspots, (se tabell 36). Till stor del beror det på deras mycket stora utsläppsmängder 3.3.14 Näshult av föroreningar, (> 2000 kg/år) samt att re- Näshults mest föroreningsbenägna dag- tentionen är måttlig innan det förorenade vattenområden är följande, (se tabell 35). dagvattnet når huvudrecipienten Emån. V 3, V 8 och V 20 får sina höga klassificerings- poäng huvudsakligen genom att dagvattnet

13 mynnar direkt ut i huvudrecipienten Emån. ingen retention sker innan dagvattnet når V 20 ligger härigenom nära att klassas som huvudrecipienten Ekenässjön. I området hotspot, vilket gäller även V 16 och V 37. släpps dessutom processvatten från en me- För dessa områden beror det emellertid på tallindustri (Beslag & Metall) ut i dagvat- att de genererar mycket stora mängder för- tenledningen vilket innebär att den verkliga oreningar, (> 2000 kg/år),. Dagvattenområ- metallbelastningen är högre än den beräk- dena V 66, V 86 och V 89:s höga klassifi- nade. E 20:s höga poäng kan relateras till ceringspoäng beror på en kombination mel- att E 20 utgörs av ett stort industriområde lan måttlig retention och stor förorenings- vilket medför att föroreningsmängden är mängd, (1501 - 2000 kg/år). mycket stor, (> 2000 kg/år) samt att dagvattnet mynnar direkt ut i sin huvudrecipi- Dagvatten- Klassifice- Klassifice- ent, Vetlandabäcken. Dagvattenområdet E område ringspoäng ringsklass 12 uppnår en måttlig klassificeringspoäng V 22, V 40, V 55, som beror på att föroreningsmängden är 51 1 V 80, V 87 måttlig, (1001 - 1500 kg/ år) samt att dag- V 3, V 8 50 1 vattnet rinner direkt ut i huvudrecipienten V 16, V 37, V 66, Vetlandabäcken. 46 2 V 86, V 89 V 20 45 2 Dagvatten- Klassifice- Klassifice- Tabell 36. Dagvattenområden med högst klassifice- område ringspoäng ringsklass ringspoäng inom Vetlanda. E 9 56 1 3.4.2 Ekenässjön E 20 48 2 E 12 38 2 I Ekenässjön fick dagvattenklassifice- Tabell 37. Dagvattenområden med högst klassificeringen följande resultat, (se figur 2). ringspoäng inom Ekenässjön.

3.4.3 Holsbybrunn Utförd dagvattenklassificering gav föl- jande resultat i samhället Holsbybrunn, (se E 9 figur 3).

Ekenässjön

E 12 Teckenförklaring Klass 1 Klass 2 Klass 3 E 20

Figur 3. Översikt med avseende på dagvattenklassi- Vetlandabäcken ficering inom Holsbybrunn. Figur 2. Översikt med avseende på dagvattenklassificering inom Ekenässjön. Holsbybrunn har ett dagvattenområde som klassificeras som en hotspot, (se tabell Ekenässjön har ett dagvattenområde, E 9 38). Därtill klassificerades ett antal dagvat- som klassas som en hotspot, (se tabell 37). tenområden så att de hamnade i klass 2. De Dagvattenområdet E 9:s uppnådda klassifi- höga klassificeringspoängen hos H 1, H 2 ceringspoäng beror på dess mycket stora och H 5 beror på att dagvattnet rinner direkt föroreningsmängd, (> 2000 kg/år) samt att ut i Emån. Emån bedöms ha både stort na-

14 tur- och rekreationsvärde vilket ger höga därför bättre retention och lägre klassifice- poäng vid dagvattenklassificeringen. Påpe- ringspoäng. kas bör dock att föroreningsmängderna från dessa dagvattenområden är låga till mått- Dagvatten- Klassifice- Klassifice- liga, (< 500 kg/år och 500 - 1000 kg/år). område ringspoäng ringsklass S 9 60 1 Dagvatten- Klassifice- Klassifice- S 5 39 2 område ringspoäng ringsklass S 8 36 2 H 1 50 1 Tabell 39. Dagvattenområden med högst klassifice- H 5 45 2 ringspoäng inom Sjunnen. H 2 44 2 3.4.5 Landsbro Tabell 38. Dagvattenområden med högst klassifice- ringspoäng inom Holsbybrunn. Dagvattenklassificeringen fick följande resultat i Landsbro, (se figur 5). 3.4.4 Sjunnen Sjunnens utseende med avseende på dag- vattenklassificerings resultat blev följande, Linneån (se figur 4).

Emån L 6 Teckenförklaring L 15 S 8 Klass 1 Teckenförklaring Klass 2 L 17 S 9 Klass 1 Klass 3 L 18 S 7 Klass 2 S 5 Klass 3 Figur 5. Översikt med avseende på dagvattenklassificering inom Landsbro.

Figur 4. Översikt med avseende på dagvattenklassificering inom Sjunnen. Ett dagvattenområde inom Landsbro klassificerades som en hotspot, nämligen L Dagvattenområdena S 8 och S 9 utgörs 18, (se tabell 40). Detta beror på att L 18 av ett industriområde, (SAPA). I område S utgörs av ett industriområde, (Team Boro:s 9 släpps processvatten ut i dagvattenled- f.d. anläggningar) vilket ger mycket stora ningen och direkt vidare ut i Emån. Dagvat- föroreningsmängder, (> 2000 kg/år) genere- tenområde S 9 har fått maximal poäng (60 rade från både tak- och industriytor. Även L poäng) i klassificeringen och är därmed en 17 utgörs av detta industriområde. Att L 6 hotspot. Detta beror på att uppmätta kon- får höga klassificeringspoäng beror på att trollvärden av dagvattnet (bla över 400 kg detta område innehåller stora trafikytor Al och 380 kg oljor) har använts i beräk- samt att ingen retention sker innan dagvatt- ningarna, istället för beräknade avrinnings- net når huvudrecipienten Linneån. Däremot värden, vilket använts för övriga dagvatten- hamnar L 15 i klass 2 enbart på grund av att områden i rapporten. Sjunnens övriga dag- området utgörs av mycket stora trafikytor vattenområden fick inga speciellt höga vilket i sin tur ger mycket stora förore- klassificeringspoäng, (se tabell 39). Detta ningsmängder, (> 2000 kg/år). beror till stor del på att föroreningsmäng- derna är låga, (< 500 kg/år). Men S 5:s dag- vattenutsläpp sker direkt ut i Emån. S 8:s dagvatten däremot passerar en dagvatten- damm innan det släpps ut i Emån och har

Emån Dagvatten- Klassifice- Klassifice- Kf 13

område ringspoäng ringsklass Teckenförklaring Turefors- dammen L 18 54 1 Klass 1 Kf 14 L 6, L 17 49 2 Klass 2 Klass 3 Kf 10 L 15 47 2 Lillån Tabell 40. Dagvattenområden med högst klassifice- Kf 2 ringspoäng inom Landsbro. Figur 7. Översikt med avseende på dagvattenklassi- 3.4.6 Myresjö ficering inom Kvillsfors.

I Myresjö fick dagvattenklassificeringen I Kvillsfors fick följande dagvattenom- följande resultat, (se figur 6). råden de högsta klassificeringspoängerna, (se tabell 42). Kf 10:s, Kf 13:s och Kf 14:s Linneån resultat bygger mestadels på att dagvattnet rinner direkt ut i Emån vilket medför att ingen retention sker. Men Kf 10:s, Kf 13:s M 1 M 4 och Kf 14:s klassificeringsresultat beror Teckenförklaring även på att Emån bedöms ha både höga na- tur- och rekreationsvärden i klassificerings- Klass 1 beräkningarna. Från Kf 14 kan belastningen Klass 2 M 7 av COD och SS vara väldigt höga vid en- Klass 3 staka regntillfällen eftersom det på industri- Figur 6. Översikt med avseende på dagvattenklassi- ytan ligger mycket restmaterial från pro- ficering inom Myresjö. duktionen, i form av pappersflagor i varie- rande storlek. Trots att dagvattenområdet M 1 utgörs av mycket stora tak- och industriytor, (My- Dagvatten- Klassifice- Klassifice- resjö Hus) vilket genererar mycket stora område ringspoäng ringsklass föroreningsmängder, (>2000 kg/år) har My- Kf 14 45 2 resjö inget dagvattenområde som klassifice- Kf 13 40 2 ras som en hotspot, (se tabell 41). Detta be- Kf 10 36 2 ror på att M 1:s dagvatten rinner ut i ett Tabell 42. Dagvattenområden med högst klassifice- dike samt passerar några mindre dammar ringspoäng inom Kvillsfors. innan dagvattnet når huvudrecipienten Lin- 3.4.8 Pauliström neån vilket drar ner M 1:s klassificerings- Pauliströms dagvattenklassificering fick poäng p.g.a. retention. Dagvattenområdena följande utseende, (se figur 8). M 4 och M 7 klassificeras så att de hamnar i klass 2 tack vare att dagvattnets förore- ningsmängder är låga, (500 - 1000 kg/år).

Dagvatten- Klassifice- Klassifice- område ringspoäng ringsklass M 1 43 2 M 4, M 7 33 2 Tabell 41. Dagvattenområden med högst klassifice- ringspoäng inom Myresjö. 3.4.7 Kvillsfors Utförd dagvattenklassificering i Kvills- fors fick följande resultat, (se figur 7).

16 44). Att B 3 hamnade i en högre klass än

Teckenförklaring övriga dagvattenområden i Björköby beror P 4 Klass 1 P 1 på att föroreningsmängden ligger på låga

Klass 2 nivåer, (500 - 1000 kg/år) jämfört med Klass 3 mycket låga föroreningsmängder, (< 500 Pauliströmsån kg/år) för övriga. Ramsen Dagvatten- Klassifice- Klassifice- område ringspoäng ringsklass B 3 33 2 Tabell 44. Dagvattenområden med högst klassifice- ringspoäng inom Björköby. Figur 8. Översikt med avseende på dagvattenklassificering inom Pauliström. 3.4.10 Nye Nyes utseende med avseende på dagvat- I Pauliström klassificerades inget dag- tenklassificering, (se figur 10). vattenområde som en hotspot. Dock fick två

stycken dagvattenområden relativt höga Teckenförklaring klassificeringspoäng, (se tabell 43). Dagvat- Ny 4 Ny 3 Ny 5 Klass 1 tenområdet P 1 fick sina poäng beroende på Klass 2 Ny 1 att det innehåller mycket stora trafikytor. Klass 3 Medan däremot P 4 fick sin poäng genom att dagvattenområdet innehåller måttligt Smed- stora industriytor samt att dagvattenutsläp- bälgen pet mynnar direkt ut i huvudrecipienten Pa- Karsnäsasjön uliströmsån. Figur 10. Översikt med avseende på dagvattenklassificering inom Nye. Dagvatten- Klassifice- Klassifice- område ringspoäng ringsklass I Nye hamnade alla dagvattenområden i P 1 44 2 klass 3. Ny 1 och Ny 3 var de dagvattenom- P 4 42 2 råden som fick de högsta klassificeringspo- Tabell 43. Dagvattenområden med högst klassifice- ängerna, (se tabell 45). Detta beror på att ringspoäng inom Pauliström. dagvattnet rinner ut i en damm som har ett 3.4.9 Björköby visst rekreationsvärde för Nyes invånare.

Dagvattenklassificering i Björköby fick Dagvatten- Klassifice- Klassifice- följande resultat, (se figur 9). område ringspoäng ringsklass Ny 1, Ny 3 25 3 Teckenförklaring B 3 Tabell 45. Dagvattenområden med högst klassifice- Klass 1 ringspoäng inom Nye. Klass 2 3.4.11 Skede Klass 3 Dagvattenklassificeringens resultat fick B 1 följande utseende i Skede, (se figur 11).

Nömmen Figur 9. Översikt med avseende på dagvattenklassificering inom Björköby.

Endast ett dagvattenområde i Björköby hamnade i klass 2 nämligen B 3, (se tabell

17 Sk 1 I Korsberga finns inga hotspots med avseende på dagvattenpåverkan, (se tabell 47). Teckenförklaring Däremot fick ett dagvattenområde, K 2 re- Klass 1 lativt höga poäng vid dagvattenklassifice- Sk 2 Klass 2 ringen. Detta beror på att K 2 innehåller mycket stora arealer av hårdgjord yta vilket Klass 3 Sk 3 ger mycket stora föroreningsmängder, (> 2000 kg/år). K 5 och K 7 får sina klassifice- ringspoäng i huvudsak genom att dagvat- Sk 4 tenområdena genererar antingen stora, (K 5) eller måttliga, (K 7) föroreningsmängder. Solgenån Figur 11. Översikt med avseende på dagvattenklassi- Dagvatten- Klassifice- Klassifice- ficering inom Skede. område ringspoäng ringsklass I Skede fick dagvattenområde Sk 1 högst K 2 42 2 klassificeringspoäng tätt följt av Sk 2 och K 5 37 2 Sk 3, (se tabell 46). Sk 1:s klassificerings- K 7 32 2 poäng beror på att dagvattenområdet gene- Tabell 47. Dagvattenområden med högst klassifice- ringspoäng inom Korsberga. rerar låga föroreningsmängder, (500 - 1000 kg/år). Medan Sk 2:s och Sk 3.s fick sina 3.4.13 Farstorp poäng genom att dagvattnet rinner direkt ut Resultat från utförd dagvattenklassifice- i huvudrecipienten Solgenån. ring i Farstorp, (se figur 13).

Dagvatten- Klassifice- Klassifice- område ringspoäng ringsklass Sk 1 33 2 Smedbälgen Sk 2, Sk 3 32 2 F 2 Tabell 46. Dagvattenområden med högst klassifice- F 1 ringspoäng inom Skede. Farstorpaån Teckenförklaring F 3 Klass 1 3.4.12 Korsberga Värnen Klass 2 Korsbergas utseende med avseende på Klass 3 dagvattenklassificering, (se figur 12). Figur 13. Översikt med avseende på dagvattenklassificering inom Farstorp. Hjärtasjön Hjärtån I Farstorp klassificeras ett dagvattenom- råde i klass 2, (se tabell 49). Vilket beror på Teckenförklaring att dagvattenområde F 1:s dagvatten rinner Klass 1 direkt ut i huvudrecipienten Farstorpaån. Klass 2 K 7 Klass 3 Dagvatten- Klassifice- Klassifice- K 5 område ringspoäng ringsklass F 1 32 2 K 3 Buller- Tabell 49. Dagvattenområden med högst klassifice- Sörasjön bäcken ringspoäng inom Farstorp.

K 2 3.4.14 Näshult Resultat från dagvattenklassificeringen i Figur 12. Översikt med avseende på dagvattenklassi- Näshult, (se figur 14). ficering inom Korsberga.

18 Prästasjön Emån i Vetlanda 50000 Klass 1 40000 Klass 2 Teckenförklaring 30000 Klass 3 Nä 2 Klass 1 (kg) 20000 Låg Klass 2 10000 Nä 3 Måttlig

Föroreningsmängd Föroreningsmängd 0 Nä 1 Klass 3 Hög Klass Retention Serarpa- sjön Figur 14. Översikt med avseende på dagvattenklassi- Diagram 4. Total föroreningsmängd med avseende ficering inom Näshult. på klassificeringsklass samt retention.

I Näshult hamnade alla dagvattenområ- 3.5.2 Grumlan den i klass 3, (se tabell 50). Beroende på att Grumlan belastas med dagvatten från 9 de hårdgjorda ytorna är små vilket medför dagvattenområden i Vetlanda. En samman- mycket låga föroreningsmängder, (< 500 ställning över dagvattenbelastningen på kg/år) i dagvattnet. Grumlan från Vetlandas dagvattenområden presenteras i diagram 5 och 6. Dagvatten- Klassifice- Klassifice- område ringspoäng ringsklass Grumlan Nä 1, Nä 3 26 3 Tabell 50. Dagvattenområden med högst klassifice- 10 Klass 1 ringspoäng inom Näshult. 8 Klass 2 6 Klass 3 3.5 Dagvattenbelastning på hu- 4 Låg 2 Måttlig vudrecipienterna 0

Dagvattenområden Hög 3.5.1 Emån vid Vetlanda Klass Retention Av Vetlandas 89 dagvattenområden belastar 80 Emån med förorenat dagvatten. En sammanställning över dagvattenbelastning- Diagram 5. Antal dagvattenområden med avseende en på Emån från Vetlandas dagvattenområ- på klassificeringsklass samt retention. den visas i diagram 3 och 4. Grumlan Emån i Vetlanda 5000 Klass 1 Klass 1 60 4000 Klass 2 Klass 2 50 3000 Klass 3 40 Klass 3 (kg) 2000 Låg 30 Låg 20 1000 Måttlig 10 Måttlig 0

Föroreningsmängd Föroreningsmängd Hög 0 Hög Dagvattenområden Klass Retention Klass Retention

Diagram 6. Total föroreningsmängd med avseende Diagram 3. Antal dagvattenområden med avseende på klassificeringsklass samt retention. på klassificeringsklass samt retention. 3.5.3 Ekenässjön Utav Ekenässjöns 20 dagvattenområden

19 mynnar 11 i sjön Ekenässjön. En samman- ställning av dagvattenbelastningen på Eke- Vetlandabäcken nässjön redovisas i diagram 7 och 8. 4000 Klass 1 3000 Klass 2 Ekenässjön Klass 3 2000 (kg) Låg 1000 10 Klass 1 Måttligt 8 Klass 2 0 Föroreningsmängd Föroreningsmängd Hög 6 Klass 3 Klass Retention 4 Låg 2 Måttlig 0

Dagvattenområden Hög Diagram 10. Total föroreningsmängd med avseende Klass Retention på klassificeringsklass samt retention.

3.5.5 Sällebäcken Diagram 7. Antal dagvattenområden med avseende 2 dagvattenområden i Ekenässjön belas- på klassificeringsklass samt retention. tar Sällebäcken. Sammanställning över dagvattenbelastningen i Sällebäcken, (se di- Ekenässjön agram 11 och 12).

6000 Klass 1 Sällebäcken 5000 Klass 2 4000 Klass 3 3000 Klass 1

(kg) 2 2000 Låg Klass 2 1000 Måttligt Klass 3 0 1 Föroreningsmängd Föroreningsmängd Hög Låg Klass Retention Måttlig 0

Dagvattenområden Hög Klass Retention Diagram 8. Total föroreningsmängd med avseende på klassificeringsklass samt retention. 3.5.4 Vetlandabäcken Diagram 11. Antal dagvattenområden med avseende Vetlandabäcken vid Ekenässjön får ta på klassificeringsklass samt retention. emot förorenat dagvatten från 7 stycken dagvattenområden. En sammanställning Sällebäcken över antal dagvattenområden samt totala föroreningsmängder, (se diagram 9 och 10). 1500 Klass 1 Klass 2 1000 Klass 3

Vetlandabäcken (kg) 500 Låg Klass 1 Måttligt 6 0 Klass 2 Föroreningsmängd Hög Klass Retention 4 Klass 3 2 Låg Måttlig 0 Diagram 12. Total föroreningsmängd med avseende Dagvattenområden Hög på klassificeringsklass samt retention. Klass Retention 3.5.6 Emån vid Sjunnen och Holsby- Diagram 9. Antal dagvattenområden med avseende brunn på klassificeringsklass samt retention. Emån har tillflöde av förorenat dagvatten från 16 dagvattenområden i Sjunnen och

20 Holsbybrunn. En sammanställning över dagvattenbelastningen i Emån vid dessa Linneån vid Landsbro samhällen presenteras i diagram 13 och 14. Klass 1 12 10 Klass 2 8 Klass 3 Emån vid Sjunnen och 6 Holsbybrunn 4 Låg 2 Måttlig 0

Klass 1 Dagvattenområden Hög 10 Klass Retention 8 Klass 2 6 Klass 3 4 Låg 2 Diagram 15. Antal dagvattenområden med avseende Måttlig 0 på klassificeringsklass samt retention.

Dagvattenområden Hög Klass Retention Linneån vid Landsbro

Diagram 13. Antal dagvattenområden med avseende 10000 Klass 1 på klassificeringsklass samt retention. 8000 Klass 2 6000 Klass 3

(kg) 4000 Emån vid Sjunnen och Låg 2000 Måttligt Holsbybrunn 0

Föroreningsmängd Föroreningsmängd Hög Klass Retention 14000 Klass 1 12000 Klass 2 10000 Klass 3 8000 Diagram 16. Total föroreningsmängd med avseende

(kg) 6000 Låg 4000 på klassificeringsklass samt retention. 2000 Måttligt 0 Föroreningsmängd Föroreningsmängd Hög 3.5.7 Linneån vid Myresjö Klass Retention Myresjö bidrar med dagvatten från 2 dagvattenområden till Linneån. En sam- Diagram 14. Total föroreningsmängd med avseende manställning över dagvattenbelastningen i på klassificeringsklass samt retention. Linneån, (se diagram 17 och 18).

3.5.6 Linneån vid Landsbro Linneån vid Myresjö Linneån får ta emot förorenat dagvatten från 20 dagvattenområden i Landsbro. Dia- 2 Klass 1 gram 15 och 16 visar en sammanställning Klass 2 Klass 3 över Linneåns dagvattenbelastning med av- 1 seende på antal dagvattenområden och to- Låg Måttlig tala föroreningsmängder. 0

Dagvattenområden Hög Klass Retention

Diagram 17. Antal dagvattenområden med avseende på klassificeringsklass samt retention.

21 sammanställning över dagvattenbelastning- Linneån vid Myresjö en i Emån vid Kvillsfors.

6000 Klass 1 5000 Klass 2 Emån vid Kvillsfors 4000 Klass 3 3000 Klass 1 (kg) 2000 Låg 10 8 Klass 2 1000 Måttligt 0 6 Klass 3

Föroreningsmängd Föroreningsmängd Hög 4 Låg Klass Retention 2 Måttlig 0

Dagvattenområden Hög Klass Retention Diagram 18. Total föroreningsmängd med avseende på klassificeringsklass samt retention. Diagram 21. Antal dagvattenområden med avseende 3.5.8 Kullabäcken på klassificeringsklass samt retention. 6 dagvattenområden i Myresjö belastar Kullabäcken med förorenat dagvatten. Emån vid Kvillsfors Sammanställning över dagvattenbelastningen i Kullabäcken, (se diagram 19 och 20). 4000 Klass 1 3000 Klass 2 Klass 3 Kullabäcken 2000 (kg) Låg 1000 Klass 1 Måttligt 4 0 Klass 2 Föroreningsmängd Hög Klass Retention Klass 3 2 Låg Måttlig 0 Diagram 22. Total föroreningsmängd med avseende Dagvattenområden Hög på klassificeringsklass samt retention. Klass Retention 3.5.10 Ramsen Diagram 19. Antal dagvattenområden med avseende Endast ett dagvattenområde i Pauliström på klassificeringsklass samt retention. belastar sjön Ramsen. Sammanställning över dagvattenbelastningen i Ramsen, (se Kullabäcken diagram 23 och 24).

2500 Klass 1 Ramsen 2000 Klass 2 1500 Klass 3 Klass 1 2 (kg) 1000 Låg Klass 2 500 Måttligt Klass 3 0 1

Föroreningsmängd Föroreningsmängd Hög Låg Klass Retention Måttlig 0

Dagvattenområden Hög Klass Retention Diagram 20. Total föroreningsmängd med avseende på klassificeringsklass samt retention. Diagram 23. Antal dagvattenområden med avseende 3.5.9 Emån vid Kvillsfors på klassificeringsklass samt retention. Kvillsfors har 13 dagvattenområden som belastar Emån med förorenat dagvatten. Nedanstående diagram, (21 och 22) visar en

22 dagvattenbelastning, (se diagram 27 och Ramsen 28). Klass 1 3000 Klass 2 2000 Klass 3

(kg) 1000 Låg Måttligt 0

Föroreningsmängd Föroreningsmängd Hög Klass Retention

Diagram 24. Total föroreningsmängd med avseende på klassificeringsklass samt retention.

3.5.11 Pauliströmsån Diagram 27. Antal dagvattenområden med avseende på klassificeringsklass samt retention. Pauliströmsån får ta emot förorenat dagvatten från 5 dagvattenområden. Dagvat- tenbelastningen i Pauliströmsån, (se diagram 25 och 26).

Pauliströmsån

Klass 1 4 Klass 2 3 Klass 3 2 Låg 1 Måttlig 0

Dagvattenområden Hög Diagram 28. Total föroreningsmängd med avseende Klass Retention på klassificeringsklass samt retention.

3.5.13 Bäck vid Björköby Diagram 25. Antal dagvattenområden med avseende på klassificeringsklass samt retention. Bäcken har ett tillflöde från 4 dagvatten- områden. Dagvattenbelastningen på bäcken, (se diagram 29 och 30). Pauliströmsån

3000 Klass 1 Klass 2 2000 Klass 3

(kg) 1000 Låg Måttligt 0

Föroreningsmängd Föroreningsmängd Hög Klass Retention

Diagram 26. Total föroreningsmängd med avseende på klassificeringsklass samt retention. Diagram 29. Antal dagvattenområden med avseende 3.5.12 Mosse vid Björköby på klassificeringsklass samt retention. 2 dagvattenområden belastar en mosse som ligger precis öster om samhället Björköby. Sammanställning över mossens

23 Bäckens dagvattensituation redovisas i diagram 33 och 34.

Bäck vid Nye

Klass 1 2 Klass 2 Klass 3 1 Låg Måttlig 0

Dagvattenområden Hög Klass Retention Diagram 30. Total föroreningsmängd med avseende på klassificeringsklass samt retention.

Diagram 33. Antal dagvattenområden med avseende 3.5.14 Karsnäsasjön på klassificeringsklass samt retention. 4 dagvattenområden i Nye släpper ut förorenat dagvatten i Karsnäsasjön. Sam- Bäck vid Nye manställning över Karsnäsasjöns situation med avseende på dagvattenbelastning visas 500 Klass 1 i diagram 31 och 32. 400 Klass 2 300 Klass 3

(kg) 200 Karsnäsasjön Låg 100 Måttligt Klass 1 0 Föroreningsmängd Föroreningsmängd Hög 4 Klass 2 Klass Retention 3 Klass 3 2 Låg 1 Måttlig Diagram 34. Total föroreningsmängd med avseende 0 på klassificeringsklass samt retention.

Dagvattenområden Hög Klass Retention 3.5.16 Solgenån Alla dagvattenområden, (4 stycken) i Diagram 31. Antal dagvattenområden med avseende på klassificeringsklass samt retention. Skede belastar Solgenån. Solgenåns situation med avseende på dagvattenbelastning, (se diagram 35 och 36). Karsnäsasjön

600 Klass 1 Solgenån 500 Klass 2 400 Klass 1 Klass 3 3

300 Klass 2 (kg) 200 Låg 2 Klass 3 100 Måttligt 0 1 Låg Föroreningsmängd Föroreningsmängd Hög Måttlig Klass Retention 0

Dagvattenområden Hög Klass Retention

Diagram 32. Total föroreningsmängd med avseende på klassificeringsklass samt retention. Diagram 35. Antal dagvattenområden med avseende på klassificeringsklass samt retention. 3.5.15 Bäck vid Nye En bäck söder om Nye får ta emot dagvatten från 2 dagvattenområden i Nye.

24 bäckens dagvattensituation, (se diagram 39 Solgenån och 40). Klass 1 1400 1200 Klass 2 Bullerbäcken 1000 800 Klass 3

(kg) 600 Låg Klass 1 400 2 200 Måttligt Klass 2 0 Klass 3 Föroreningsmängd Föroreningsmängd Hög 1 Klass Retention Låg Måttlig 0

Dagvattenområden Hög Diagram 36. Total föroreningsmängd med avseende Klass Retention på klassificeringsklass samt retention.

3.5.17 Hjärtån Diagram 39. Antal dagvattenområden med avseende på klassificeringsklass samt retention. Från Korsberga bidrar 7 dagvattenområ- den med förorenat dagvatten till huvudreci- Bullerbäcken pienten Hjärtån. En sammanställning över dagvattenbelastningen i Hjärtån, (se dia- 150 Klass 1 gram 37 och 38). Klass 2 100 Klass 3

Hjärtån (kg) 50 Låg Måttligt 0 8 Klass 1 Föroreningsmängd Hög Klass 2 Klass Retention 6 Klass 3 4 Låg 2 Måttlig Diagram 40. Total föroreningsmängd med avseende 0 på klassificeringsklass samt retention.

Dagvattenområden Hög Klass Retention 3.5.19 Farstorpaån 3 dagvattenområden belastar Farstor- Diagram 37. Antal dagvattenområden med avseende paån. Dagvattensituationen i Farstorpaån, på klassificeringsklass samt retention. (se diagram 41 och 42).

Hjärtån Farstorpaån Klass 1 8000 Klass 1 Klass 2 3 6000 Klass 2 Klass 3 4000 2 Klass 3 (kg) Låg 2000 1 Låg Måttligt 0 Måttlig

Föroreningsmängd Föroreningsmängd Hög 0 Klass Retention Dagvattenområden Hög Klass Retention

Diagram 38. Total föroreningsmängd med avseende på klassificeringsklass samt retention. Diagram 41. Antal dagvattenområden med avseende på klassificeringsklass samt retention. 3.5.18 Bullerbäcken Bullerbäcken får ta emot dagvatten från ett dagvattenområde i Korsberga. Buller-

25 Farstorpaån Prästasjön

200 Klass 1 2 Klass 1 150 Klass 2 Klass 2 Klass 3 100 Klass 3

(kg) 1 Låg 50 Låg Måttligt Måttlig 0 0 Föroreningsmängd Föroreningsmängd Hög Dagvattenområden Hög Klass Retention Klass Retention

Diagram 42. Total föroreningsmängd med avseende Diagram 45. Antal dagvattenområden med avseende på klassificeringsklass samt retention. på klassificeringsklass samt retention.

3.5.20 Serarpasjön Prästasjön Serarpasjön får ta emot förorenat dagvatten från 2 dagvattenområden i Näshult. 200 Klass 1 Serarpasjöns dagvattenbelastning, (se dia- 150 Klass 2 Klass 3 gram 43 och 44). 100 (kg) Låg 50 Måttligt Serarpasjön 0

Föroreningsmängd Föroreningsmängd Hög Klass Retention 3 Klass 1 Klass 2 2 Klass 3 Diagram 46. Total föroreningsmängd med avseende 1 Låg på klassificeringsklass samt retention. Måttlig 0

Dagvattenområden Hög Klass Retention

Diagram 43. Antal dagvattenområden med avseende på klassificeringsklass samt retention.

Serarpasjön

300 Klass 1 Klass 2 200 Klass 3

(kg) 100 Låg Måttligt 0

Föroreningsmängd Föroreningsmängd Hög Klass Retention

Diagram 44. Total föroreningsmängd med avseende på klassificeringsklass samt retention.

3.5.21 Prästasjön Ett dagvattenområde belastar Prästasjön med förorenat dagvatten. Prästasjöns dagvattensituation, (se diagram 45 och 46).

26 hotspotsen står för den klart största förore- 4 Diskussion ningsmängden från dagvatten i Emån vid Sjunnen/Holsbybrunn. Dessa diagram är I avsnitt 1.1 (Bakgrund) noterades att dock inte jämförbara med övriga diagram, den totala föroreningsmängden under ett år eftersom de till stor del baseras på uppmätta eller längre tid har störst betydelse för de faktiska föroreningsmängder i utsläppt pro- större vattendragen. Därför är diagrammen i cessvatten från SAPA. Dessa förorenings- avsnitt 3.5 (Dagvattenbelastning på hu- mängder är mycket stora, 11,7 ton, och når vudrecipienterna) intressantast för Emån, Emån utan någon som helst retention. Ekenässjön och Linneån. För de mindre recipienterna är föroreningsmängderna vid I Landsbro tar huvudrecipienten Linneån varje specifikt regntillfälle viktigare. För- emot 2 ton föroreningar från samhällets oreningsbelastningarna vid enstaka regn- hotspot och ytterligare 8 ton föroreningar tillfällen kan dock inte beräknas utifrån fö- från 3 områden med höga klassningspoäng. religgande material. Diskussionen kommer Retentionen för dessa utsläpp är minimal därför till stor del att föras utifrån dia- och utsläppspunkterna ligger nära varandra. grammen i avsnitt 3.5. I Kvillsfors finns ingen hotspot, men I diagram 3 och 4 framgår att de sju flera dagvattenutlopp mynnar i Emån på en hotspotsen i Vetlanda står för den största kort sträcka vilket gör att det ändå kan vara delen av dagvattenföroreningarna i Emån angeläget att vidare undersöka de högst vid Vetlanda. 5 av de 7 hotspots som finns i klassade dagvattenområdena där. Framför- Vetlanda samhälle mynnar i Vetlandabäck- allt bör något göras åt dagvattnet från pap- en, vilket ger en viss retention innan vattnet persbruket i Kvillsfors, vilket ibland kan når huvudrecipienten Emån efter en relativt innehålla stora mängder pappersflagor. kort sträcka. Tittar man på hur stor mängd I Pauliström finns ingen hotspot men två av föroreningarna som tillhör respektive områden med höga värden i klass 2. Någon klass så finner man att 30 ton i klass 1 mer djupgående undersökning är knappast (hotspots) och 32 ton i klass 2 släpps ut i aktuell, men alternativa dagvattenhante- Emån vid Vetlanda varje år. För hotspotsen ringar bör tas i beaktande vid kommande finns ett behov av fördjupade undersök- bygg- och anläggningsarbeten i samhället. ningar för att bättre veta vilka föroreningar och mängder som släpps ut. Vetlandabäck- För övriga huvudrecipienter i Vetlanda en för också med sig föroreningar från Eke- kommun beräknas föroreningsmängderna nässjön. Retentionen mellan Ekenässjön från dagvattennäten inte utgöra någon större och Vetlanda är emellertid relativt hög bl.a. belastning. i och med ett antal dammar längs vägen. Denna dagvatteninventering är mycket En utjämnings-/sedimentationsdamm är översiktlig och klassificeringen utgår från planerad i samband med uppförandet av ett totala föroreningsmängder. Hänsyn är inte nytt avloppsreningsverk i Vetlanda. Vetlan- tagen till vilka föroreningar som förekom- dabäckens vatten kommer att passera denna mer. De utpekade hotspotsen bör undersö- damm innan det släpps ut i Emån. Detta kas i en fördjupad studie för att lämpliga kommer sannolikt att minska förorenings- åtgärder skall kunna vidtagas. Ingen hänsyn mängderna från Vetlandabäcken till Emån. har heller tagits till flödet eller koncentrationen av föroreningarna. För flera av för- I Ekenässjön får huvudrecipienten Eke- oreningarna är det koncentrationen vid ett nässjön ta emot relativt stora mängder för- enstaka tillfälle och inte totalmängden som oreningar utan någon retention; 6 ton kom- är avgörande för recipientpåverkan på kort mer från samhällets enda hotspot. sikt. På längre sikt är dock de totala års- I diagram 13 och 14 framgår att de två mängderna viktiga att ta hänsyn till.

27 Att väga in koncentrationer är svårt utan att ha några mätresultat. Mätningar av koncentrationer är också svåra att genomföra eftersom det gäller att mäta när det regnar. Det är svårt att bedöma såväl flöden som funktion av regntillfällets karaktär och av- rinningsområdets geografi samt koncentrat- ionerna som funktion av föregående torrpe- riods längd, årstid och regntillfällets karak- tär. För att få perspektiv på proportionerna av dagvattenutsläppen jämfört med andra källor som enskilda avlopp, jordbruksläck- age, mm, kan en jämförelse med spillvat- tenutsläppen i Vetlandabäcken vara intres- sant. Utsläppen av såväl kväve och fosfor som metaller och oljor är minst en tiopotens högre från avloppsreningsverket i Vetlanda. Däremot så är den beräknade koncentrationen av suspenderat material större från dagvattenutsläppet och den beräknade COD-koncentrationen är nästan lika stor som utsläppen från avloppsreningsverken. Slutsatsen blir att ytterligare och noggrannare undersökningar bör göras vid de hotspots som finns i Vetlanda kommun. Dessa undersökningar bör syfta till att mäta mängderna av de olika föroreningarna och deras påverkan på recipienten. Vid eventuellt behov av åtgärd bör projektering av lämplig åtgärd påbörjas. Avslutningsvis kan konstateras att syftet, (kartlägga dagvattenbelastningen på huvudrecipienten Emån) med rapporten är uppfyllt för Vetlanda kommun. Även mål- sättningen att lokalisera kommunens hotspots är uppnådd.

28 5 Referenser

Litteratur  Malmqvist P-A, Svensson G och Fjell- ström C, 1994: Dagvattnets samman- sättning. VAV, VA-Forsk, Rapport nr 1994-11, Stockholm  Larm T, 1994: Dagvattnets sammansätt- ning, recipientpåverkan och behandling. VAV, VA-Forsk, Rapport nr 1994-06, Stockholm  Larm T, 1996: Towards integrated watershed management: System identifi- cation, material transport and storm- water handling. KTH, Stockholm  Stockholms Stad, Gatu- och Fastighets- kontoret, 1997: PM schablonhalter av föroreningar och näringsämnen i dagvatten. VBB Viak, Stockholm  Persson J, 1998: Utformning av dammar: En litteraturstudie med kommenta- rer om dagvatten-, polerings- och miljö- dammar. CTH, Institutionen för vatten- byggnad, Rapport B:64, Andra upplagan, Göteborg  SMHI, 1998: Årsnederbördsstatistik. Norrköping Kart och datamaterial  Digital data, Vetlanda kommun  Emåprojektet, Vattendirektivgruppen: Kartmaterial till kartdatabas, Hultsfred  MapInfo Professional, GIS-program