DOCSLIB.ORG

Laxen I Halland Då Och Nu. Hans Schibli

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Laxen I Halland Då Och Nu. Hans Schibli Laxen i Halland då och nu Hans Schibli Naturvård&Miljöövervakning Hallands laxåar Laxen i Halland då och nu Hallandslaxens biologi 3 Working Group on North Atlantic Salmon (WGNAS) Laxens vandringsmönster i Atlanten Laxen i Halland då och nu Första laxarna anländer i mars månad Sista stiger i november Vandrar hela dygnet Hög vattenföring stimulerar uppvandring Laxen i Halland då och nu Data: Olof Johansson; Lax på mitt sätt 1993. Laxen i Halland då och nu Morfologisk diversitet bristvara i vattenlandskapet 7 8 Kalkstart 1990 Kalkstart Laxen då ochnu Laxen Lax 0+ >0+ 2 350 Albäcken 300 250 - 200 Viskan 150 100 50 0 Skattad Skattad täthet, antal/100 m 9309 9409 9709 9809 9908 0008 0309 0409 0509 0808 0909 1009 1309 1409 1509 9009 9109 9509 9609 0109 0208 0608 0707 1109 1209 1608 89XX 92XX Laxens utveckling sedan sista istiden • Här finns plats att skriva – På flera nivåer Frank Jensen Museum of Natural History, Aarhus, Denmark 1991 9 Laxen i Halland då och nu • Spår av bosättningar från stenåldern vid Karsefors Lagan • År 1160 beslöt danska kungen Valdemar 1 att munkarna i Ringstedts kloster skulle ha del av fisket i Lagan • År 1194 anlades Cistercinsierklostret vid Viskans mynning pga givande laxfisket vid Åsbro • Laxfisket i Nissan omnämns 1309 10 Laxen i Halland då och nu • Stök och klagomål i Nissan • 1586 beslutar danske kungen att fisket skall upphöra 25 juli • ”Laeggefiskena kunne have fri opgang og bruke deres leag” • Fiskevård på 1500-talet! 11 Laxen i Halland då och nu • Rökt Halmstadslax på export från början av 1600-talet till hela Hansaområdet. I Stockholm ”ätes de af de skönaste damer med synnerlig smak” • 1796 skrev Pehr Osbeck att med undantag för laxfisket var fisket i Laholmsbukten av ringa betydelse under 1700-talet • Osbeck omtalar även oskicket om våren fiska efter ”laxebarn” men tillägger att den är ”den bästa fisk jag smakat” !! 12 Laxen i Halland då och nu Llewelyn Lloyd 1792-1876 Field sports of the North of Europé, comprised in personal narrative of a Residence in Sweden and Norway in the year 1827 -1828. Utgiven London 1830 Laxen då och nu i Halland W.M. Wilkinson fångade 2 834 laxar på 298 fiskedygn under 19 år vid Ätran Foto: Falkenbergs museum Laxen då och nu i Halland Nissans fasta laxfiske vid Wallbergs Slottsmöllan 1855: 1171 lax 4 ton Laxen då och nu i Halland • Avbildning fasta laxfisken i Laholmsbukten 16 Laxen då och nu i Halland Dammar i Halland Laxen då och nu i Halland 18 Laxen då och nu i Halland Vid sekelskiftet började Sydsvenska Kraft AB bygga ut forsarna i Lagan och år 1930 tämjdes Karsefors och två år senare fallen vid Laholm. Sydkraft löste in fiskena. ” Udda-Augusten” fick 5.527 kronor för sitt. ” Det var verkligen ledsamt att gå ifrån det” sa han. ” Det tog två år innan jag var riktig människa igen efter den sorgen” 19 Laxen i Halland då och nu -En kraftig byggd viking som med uppkavlade byxor med vatten upp till knäna metade med ett väldig furuspö och en röd fluga stor som en rapphöna! Laxen i Halland då och nu • Kring 1940 är åfisket i stort sett utraderat pga överfiske,vattenkraft,industripåverkan • 1946 Ätran ”hela fångsten i älven rörde sig om 10 laxar per år” (O.Johansson) • ”Tätt som en luskam stod fasta fiskena i mynningsområdet” (Ätran) Laxen i Halland –då och nu 1966 ett kronår, trots fredning 7 aug Redan i mitten av maj hade det fångats ett 100- tal laxar i Falkenberg Foto: Olof Johansson Laxen i Halland då och nu Gösta Edman och Brodde Almer Elfiskepionjärer, första elfiskeundersökningen 1948 ”Det som är bra för laxen är bra för Halland” 23 Skattat antal/ 100 m² 24 100 200 300 400 500 0 1964 760/100m² 1966 1968 1970 i elfisken Trender 1972 Kalkstart hösten Högvadsån Högvadsån 1974 1976 1978 1978 1980 1982 Lax0+ - 1984 1964 Ullared 1986 1988 Lax>0+ 1990 1992 1994 1996 - 1998 2014 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Laxen i Halland då och nu • Nydala kvarn – Högvadsån centrum för laxövervakning sedan 1954 25 Laxen i Halland – då och nu • 1970-tal • Försurningen slår igenom • 1978 sämsta året med 0,7 ton i åarna 8,0 Högvadsån – Nydala kvarn 0,60 0,50 7,0 0,40 6,0 0,30 pH 0,20 5,0 mekv/lAlk, 0,10 4,0 0,00 7601 7901 8201 8501 8801 9101 9401 9701 0001 0301 0601 0901 1201 1501 pH Alkalinitet Stor försurningspåverkan Schematiserad bild av pH-situationen i halländska vatten före (till vänster) och efter kalkning (till höger). 27 Rött = försurat, blått = oförsurat Laxen i Halland då och nu Viskan - Veddige 1988 28 Laxen då och nu i Halland Fiskvägar i Halland Äldsta laxtrappan Nissan Sperlingsholm 1903, (Nyebro Nissan 1877) Drygt 50 passager genomförda 1980 – 2008 Kammartrappa med under- och överströmsöppningar vanligaste. Fiskvägar i Halland Fiskvägar innebär inte alltid fullständig konnektiv lycka Dålig funktion, lokalisering med mera begränsar passageffektiviten 31 Elfiskelokaler i Halland Alla lokaler (807) 2009-2013 (204) Totalt 4003 fisken 568 fisken 32 Genevadsån före kalkning 1980 Laxens utbredning Kalkning Definitivt hinder Partiellt hinder Fiskväg/utrivning Lindoms kvarn ! Öringe mölla ! Tönnersa kvarn Bölarps kvarn <! ! Vessinge mölla <! 33 Genevadsån efter kalkning 2017 Laxens utbredning Kalkning Definitivt hinder Partiellt hinder Fiskväg/utrivning 1996 (! 1991 (! 1990 2007 (! (! 1995 (! 34 Genevadsån efter kalkning Laxen i Halland då och nu Antal fasta laxbottengarn i Halland och Skåne 1978 -2015 90 80 70 60 50 40 30 Antal Antal fasta bottengarn 20 Svajgarn förbjöds 1994! 10 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 År 36 Laxen i Halland då och nu Puckellax Inversiva arter Silverlax Bild silverlax Foto: Niklas Engelbrecht 37 Laxen i Halland då och nu 38 Laxen i Halland då och nu Grön infrastruktur Ja tack! 39 Laxen i Halland då och nu Tack för ordet! 40.
Load more

Recommended publications
  • Nu Saknas Nog Bara Tabellen Du Skulle Ändra Format På + Koll Av
    IP(10)8 Aquaculture, Introductions and Transfers and Transgenics Focus Area Report EU-Sweden 2009 Focus Area Report on Aquaculture, Introductions and Transfers, and Transgenics Sweden Håkan Carlstrand and Erland Lettevall The Swedish Board of Fisheries 1 Contents 1. Collaboration between government authorities and other organisations ........................... 3 2. Management of aquaculture, introductions and transfers .................................................. 4 3. Salmonid aquaculture on the Swedish west coast and in rivers emptying into the Kattegat and Skagerrak ............................................................................................................................. 6 4. Salmon production in western Sweden .............................................................................. 7 5. Catch proportion, natural and reared smolt ...................................................................... 11 6. Gyrodactylus salaris in salmon rivers emptying into the Kattegat and Skagerrak .......... 11 7. Sealice on salmon in the Kattegat and Skagerrak ............................................................ 12 8. Adult migrating salmon of unknown origin ..................................................................... 12 8.1. Straying salmon from delayed release of smolt in the Baltic Sea .............................. 12 8.2. Straying salmon of unknown origin in western Sweden ............................................ 13 9. Overview of ongoing activities .......................................................................................
    [Show full text]
  • Table SE.I Amounts (Kg) of Ascending Young Eels Caught in Eight Rivers Along the Swedish Coasts
    EIFAC/ICES WGEEL Report 2008 561 Table SE.i Amounts (kg) of ascending young eels caught in eight rivers along the Swedish coasts. MOTALA RÖNNE GÖTA RIVER DALÄLVEN STRÖM MÖRRUMSÅN KÄVLINGEÅN Å LAGAN VISKAN ÄLV RBD YEAR/RBD RBD 2 RBD 4 RBD 4 RBD 4 RBD 5 RBD 5 RBD 5 5 1900 530,0 1901 5100,0 1902 340,0 1903 858,0 1904 552,0 1905 8700,0 1906 2000,0 1907 275,0 1908 na 1909 na 1910 na 1911 5728,0 1912 6529,0 1913 20,0 1914 2828,0 1915 na 1916 na 1917 45,0 na 1918 4,5 na 1919 na 1465,0 1920 na 800,0 1921 na 1555,0 1922 na 455,0 1923 na 1732,0 1924 na 4551,0 1925 na 331,3 5463,0 1926 49,0 357,8 3893,0 1927 445,0 581,1 4796,0 1928 0,0 211,9 47,0 1929 0,0 4,5 756,0 1930 147,0 268,0 5753,0 1931 na 316,0 2103,0 1932 na 408,0 7238,0 1933 na 303,5 6333,0 1934 na 236,0 6338,0 1935 na 53,5 1336,0 1936 na 24,5 2537,0 1937 na 0,5 8711,0 1938 na 106,5 3879,0 1939 na 36,0 4775,0 562 EIFAC/ICES WGEEL Report 2008 MOTALA RÖNNE GÖTA RIVER DALÄLVEN STRÖM MÖRRUMSÅN KÄVLINGEÅN Å LAGAN VISKAN ÄLV 1940 na 684,0 1894,0 1941 na 321,0 2846,0 1942 14,0 na 454,0 427,0 1943 283,0 na 1248,0 1848,0 1944 773,0 na 1090,0 2342,0 1945 406,0 na 1143,0 2636,0 1946 280,0 29,7 766,5 2452,0 1947 272,5 5,8 440,8 675,0 1948 120,0 6,0 494,7 1702,0 1949 43,0 39,4 603,6 1711,0 1950 304,5 93,5 419,9 2947,0 1951 210,0 2713,0 1,0 281,8 1744,0 1952 324,0 1543,5 9,1 379,1 3662,0 1953 241,5 2698,0 70,0 802,4 5071,0 1954 508,5 1030,0 2,7 511,3 1031,0 1955 550,0 1871,0 42,6 506,9 2732,0 1956 215,0 429,0 14,1 501,6 1622,0 1957 161,5 826,0 46,8 336,1 1915,0 1958 336,7 172,0 73,2 497,2 1675,0 1959
    [Show full text]
  • Spatial and Temporal Resolution of Carbon Fluxes in a Shallow Coastal Ecosystem, the Kattegat
    MARINE ECOLOGY PROGRESS SERIES Vol. 252: 35–50, 2003 Published April 30 Mar Ecol Prog Ser Spatial and temporal resolution of carbon fluxes in a shallow coastal ecosystem, the Kattegat Jacob Carstensen1,*, Daniel Conley1, Bärbel Müller-Karulis2 1Department of Marine Ecology, National Environmental Research Institute, PO Box 358, 4000 Roskilde, Denmark 2University of Latvia, 6 Daugavgrivas St., 1007 Riga, Latvia ABSTRACT: Spatial and temporal variations in pelagic carbon fluxes were examined by means of a large-scale and long-term monitoring data set from the Kattegat, a shallow marginal sea impacted by man-induced eutrophication. Flows of carbon, nitrogen and phosphorus in the upper mixed layer (0 to 10 m) were estimated from a simple descriptive model using measurements of primary production, temperature, and phytoplankton/zooplankton biomass as input variables. For all years combined, annual primary production at coastal stations (171 gC m–2 yr–1; 8 stations) was almost twice that at the deeper open-water stations (105 gC m–2 yr–1; 5 stations), which resulted in an annual primary pro- duction of 116 gC m–2 yr–1 for the region as a whole during the entire study period (1989 to 1997). Interannual variation in primary production was substantially smaller than the between-station vari- ation. The phytoplankton spring bloom contributed substantially to annual production (10 to 20%), but the magnitude and timing were highly variable between years. Respiration accounted for on average 12% of the measured primary production. Annual sedimentation was estimated at 55 gC m–2 yr–1, equivalent to 54% of net primary production.
    [Show full text]
  • Making in Enforced Networks: the River Groups in Northern Sweden
    Journal of Contingencies and Crisis Management Volume 25 Number 4 December 2017 Organization and Decision- Making in Enforced Networks: The River Groups in Northern Sweden Par€ M. Olausson* and Jon Nyhlen** *Department of Social Sciences, Mid-Sweden University, SE-831 25 Ostersund,€ Sweden. E-mail: [email protected] **Department of Political Science, Stockholm University, SE-106 91 Stockholm, Sweden. E-mail: [email protected] This article examines the Swedish experience of network governance in managing flooding and high water flows. The aim was to study the regional responsibility for coor- dinating risk awareness and risk analysis in terms of information, prevention and actions. The focus was on differences between the Swedish river groups from the coordinators perspective, including their organization and approaches to decision-making. The conclusions reached here are based on interviews with the coor- dinators of county administrative boards. We argue that the absence of central guideli- nes in the organization of the river groups and the fact that they are enforced by the government rather than spontaneously formed have had implications for the networks’ effectiveness and for exchanges of experience among the networks. 1 Introduction Environmental policies, including policies pertaining to sustainable development and climate, do not recog- loods and high river flows have become increas- nize or respect any boundaries. Environmental emis- Fingly common in Sweden and in many other coun- sions or floods make no geographic distinctions tries around the world. It is often argued that these between states, regions or municipalities or distinc- issues are a result of climate change. As a result of tions between public and private boundaries.
    [Show full text]
  • Fisheries Habitat FAR. EU – Sweden
    IP(09)19 Protection, Restoration and Enhancement of Salmon Habitat Focus Area Report EU-Sweden 1. Introduction On the west coast of Sweden there are 23 rivers with Atlantic salmon populations. Several of these rivers are small, with catchments down to 30 km2 (Table 1, Figure 1). The largest two rivers (River Göta älv and River Lagan) only have salmon in tributaries, because of canalization for navigation and hydropower development. These are the only populations that have been lost, but in most of the rivers the accessible length of the rivers has decreased due to dams. Table 1. All rivers with salmon on the Swedish west coast, i.e. with salmon migrating to the Atlantic Ocean. For two rivers data refer to tributaries with salmon, whereas the populations in the main rivers are lost. River name Catchment River Average Only area length flow salmon in (km2) (km) (m3/s) tributaries Enningdalsälven 782 75 12,5 Strömsån 256 30 4,5 Örekilsälven 1340 90 22 Bäveån 301 35 3,4 Arödsån 30 12 0,4 Bratteforsån 76 25 1 Anråse å 101 18 1,1 Göta älv (1484) (100) (20) X Kungsbackaån 302 28 5 Rolfsån 694 75 13,4 Löftaån 309 30 2,3 Viskan 2202 150 34 Himleån 201 38 2,6 Tvååkersån 92 22 1,3 Törlan 72 20 1 Ätran 3342 250 51,6 Suseån 450 50 7,6 Nissan 2686 200 38 Fylleån 394 50 7 Genevadsån 224 37 3,7 Lagan (227) (46) (4) X Stensån 284 47 4,7 Rönneå 1897 100 20 Average 773,0 65,8 11 It is estimated that 237 ha salmon habitat is available today.
    [Show full text]
  • Nitrogen Land-Sea Fluxes in the Baltic Sea Catchment
    Nitrogen land-sea fluxes in the Baltic Sea catchment - Empirical relationships and budgets Hanna Eriksson Hägg Doctoral thesis in Applied Environmental Science Department of Applied Environmental Science Stockholm University 2010 Doctoral Thesis in Applied Environmental Science, 2010 Hanna Eriksson Hägg, [email protected] Department of Applied Environmental Science Stockholm University SE-106 91 Stockholm , Sweden © Hanna Eriksson Hägg, Stockholm 2010 ISBN 978-91-7155-988-3 , pp. 1-40 Printed in Sweden by US-AB, Stockholm 2010 Distributor: Department of Applied Environmental Science Cover: Photo Kalmarsund © Fredrik Wulff “Vatten! Vatten kan vara en flod. Det finns snäckor och sniglar nere på botten. Man kan dyka och man kan simma och bada lite!” Poem by Nora Hägg 3½ year Nitrogen Land-Sea Fluxes in the Baltic Sea catchment - Empirical relationships & Budgets Abstract seas by modeling arrays of river catchments on a regional or even global This thesis address meso- and large-scale nitrogen (N) fluxes to coastal river scale. The aim is to show where human drivers have their largest impact on the N flux and where remedial measures are most promising- for reducing coastal loadings. The results in this thesis show2 that riverine export of dissolved inor ganic nitrogen (DIN) can be reasonably estimated by knowing human- eredpopulation when itsize comes and torunoff more (r detailed= 0.76). managementIn addition, there strategies. are subordinate Hence, at- mosphericanthropogenic deposition activities and contributing primary emissions to N inputs (PE) that from should animals be consid were analysis for 2070 taken into account in the regression models. A scenario suggested increased total riverine N export following a growing animal- stock.
    [Show full text]
  • Sveriges Rapport Om Statusen För Atlantlax År 2018
    Institutionen för akvatiska resurser SLU ID: SLU.2019.5.4-8 Sötvattenslaboratoriet 2019-04-17 Sveriges rapport om statusen för Atlantlax år 2018 Bifogat är rapporten Fisheries, status and management of Atlantic salmon stocks in Sweden: National report for 2018 om 2018 års laxsäsong på västkusten efter att den presenterats på ICES WGNAS i Norge. Den samlade ICES-Rapporten från WGNAS-mötet (ca 300 sidor) med situationen för laxen runt hela Atlanten är ännu inte klar, men borde komma de närmaste veckorna. Som ni alla kommer ihåg var sommaren 2018 extrem och den lär få konsekvenser för framför allt smoltutvandringen 2020 och lekfiskåtervandringen 2021-2022. Frånsett det så har fisketrycket successivt minskat, framför allt på kusten (Figur 1, sidan 4 i bifogad rapport), men till del även i åarna (Figur 3 i bifogad rapport). Överlevnaden i havet är fortsatt dålig, men den minskade exploateringen gör att beståndsstatusen generellt har förbättrats något. Överlevnaden i havet har vi tidigare följt med Carlinmärkningar av vild lax i Högvadsån och odlad lax i Lagan. Numera har märkningarna i Lagan upphört (de var ett frivilligt åtagande av Laholms laxodling) och märkningen i Högvadsån är av liten omfattning. Det bästa måttet på hur laxen överlever i havet är i alla fall att använda oss av data från Högvadsån, där vi vet hur många smolt som utvandrar och sedan kommer tillbaka som lekfisk (presenterades i fjolårets rapport, Fisheries, status and management of Atlantic salmon stocks in Sweden: National report for 2017). Som ni alla vet är Nydala kvarn i Högvadsån navet i vår kunskap och övervakning av laxen på västkusten.
    [Show full text]
  • Genetisk Särart Och Variation Hos Svenska Bestånd Av Atlantlax
    Institutionen för akvatiska resurser PROMEMORIA SLU ID: SLU.aqua.2018.5.5-19 Sötvattenslaboratoriet 2020-03-18 Genetisk särart och variation hos svenska bestånd av Atlantlax Linda Söderberg, Emma Lind, Erik Degerman, & Stefan Palm Sammanfattning På västkusten finns lax (Salmo salar) som vandrar ut till Atlanten för tillväxt, Atlantlax. Huvudsyfte med denna studie var att göra en genetisk kartläggning med DNA-markörer (mikrosatelliter) av lax från olika vattendrag längs svenska västkusten. Arbetet utgör en fortsättning inom ett fortlöpande projekt för att kartlägga populationernas genetiska variation och särart. • Vi analyserade lax från 17 huvudvattendrag längs Sveriges västkust, från Rönneå i söder till Enningdalsälven i norr. I några av vattendragen (elva stycken) delades materialet även in efter olika biflöden eller övre och nedre del av vattendraget (Rolfsån). Totalt finns därför 29 ”delpopulationer” av lax analyserade. • Resultaten visade på en tydlig genetisk struktur där lax från samtliga vattendrag (med tillräckligt antal individuella prover analyserade) var genetiskt skilda ifrån varandra. • I jämförelse med studier av samma art från andra områden var de genetiska skillnaderna relativt begränsade. Bidragande till detta kan dels vara att populationerna längs västkusten tycks ha ett gemensamt post-glacialt ursprung, samt ”felvandring” mellan de ofta närliggande vattendragen. • De genetiska skillnaderna ökade med geografiskt avstånd. • Primärt kan man på genetisk basis dela in populationerna i två geografiska huvudgrupper. Den ”sydliga gruppen” består av populationer från Rönneå upp till Kungsbackaån, medan den ”nordliga gruppen” omfattar Rolfsån upp till Enningdalsälven. Det är även möjligt att göra en indelning i fyra grupper, i princip som indelningen i två grupper, men med Göta älv och Lagan som tillkommande grupper.
    [Show full text]
  • Salmon and Sea Trout Populations and Rivers in Sweden
    Baltic Sea Environment Proceedings No. 126B Salmon and Sea Trout Populations and Rivers in Sweden HELCOM assessment of salmon (Salmo salar) and sea trout (Salmo trutta) populations and habitats in rivers fl owing to the Baltic Sea. Helsinki Commission Baltic Marine Environment Protection Commission Published by: Helsinki Commission Katajanokanlaituri 6 B FI-00160 Helsinki Finland http://www.helcom.fi Authors Erik Degerman, Mikael Andersson, (Swedish Board of Fisheries), Håkan Häggström (Swedish Environmental Protection Agency) and Jens Persson (Swedish Board of Fisheries). Editing and layout of the contents: Miia Mannerla (HELCOM project staff) For bibliographic purposes this document should be cited as: HELCOM, 2011 Salmon and Sea Trout Populations and Rivers in Sweden – HELCOM assessment of salmon (Salmo salar) and sea trout (Salmo trutta) populations and habitats in rivers flowing to the Baltic Sea. Balt. Sea Environ. Proc. No. 126B. Information included in this publication or extracts thereof are free for citing on the condition that the complete reference of the publication is given as stated above. Copyright 2011 by the Baltic Marine Environment Protection Commission – Helsinki Commission – Layout of the cover: Leena Närhi, Bitdesign, Vantaa, Finland Cover photo: Erik Degerman Number of pages: 110 ISSN 0357-2994 This report has been funded through a co-financing agreement between the European Union (European Commission, Directorate General for Maritime Affairs and Fisheries) and HELCOM (Overview of the state of salmon (Salmo salar) and sea trout (Salmo trutta) populations in rivers flowing to the Baltic Sea – SI2.546540). HELCOM has the sole responsibility for this report and the European Commission is not responsible for any use that may be made of the information contained therein.
    [Show full text]
  • Causes of Trends in Abundance of Mesopredators in the Kattegat Sea
    Faculty of Natural Resources and Agriculture Sciences Master’s thesis in European Master in Environmental Science – Soil, Water, and Biodiversity Causes of trends in abundance of mesopredators in the Kattegat Sea Karla Rudnicki Independent Project (självständigt arbete) Department of Aquatic Resources Uppsala, 2018 1 Causes of trends in abundance of mesopredators in the Kattegat Sea Orsaker till trender i förekomst av mesopredatorer i Kattegatt Author Karla Rudnicki EnvEuro MSc.Student Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) University of Hohenheim Supervisor: Dr. Andreas Bryhn Department of Aquatic Resources Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) Assistant Supervisor: Research Assistant Maria Jansson Department of Aquatic Resources Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) Co-Supervisor: Prof. Dr. Hans - Peter Piepho Institute of Crop Science and Biostatistics University of Hohenheim Examiner: Dr. Örjan Östman Department of Aquatic Resources Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) Department of Aquatic Resorces Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences (NJ) Swedish University of Agricultural Sciences (Sveriges lantBruksuniversitet) Credits: 30 ECTS Level: A2E Course title: Independent Project in Environmental Science – Master’s thesis Course code: EX0431 Program/education: European Master in Environmental Science – Soil, Water, and Biodiversity Place of publication: Uppsala Year of publication: 2018 Online publication: http://stud.epsilon.slu.se Keywords: Shore Crab, Atlantic Cod, mesopredator,
    [Show full text]
  • Report on Eel Stock and Fishery in Sweden, 2003
    APPENDIX II. EEL STOCK AND FISHERIES IN 2003 BY COUNTRY Section Page 1 EEL STOCK AND FISHERY IN SWEDEN IN 2003 ............................................................................................ 50 1.1 Data............................................................................................................................................................... 50 1.2 Management.................................................................................................................................................. 57 2 EEL STOCK AND FISHERY IN DENMARK IN 2003......................................................................................... 58 2.1 Data............................................................................................................................................................... 58 2.2 Management.................................................................................................................................................. 61 3 EEL STOCK AND FISHERY IN IRELAND IN 2003 ........................................................................................... 62 3.1 Data............................................................................................................................................................... 62 3.2 Management.................................................................................................................................................. 70 4 EEL STOCK AND FISHERY IN THE UNITED KINGDOM AND NORTHERN IRELAND............................
    [Show full text]