Bet. 2013/14:KU5 Uppföljning Av Riksdagens Tillämpning Av

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Bet. 2013/14:KU5 Uppföljning Av Riksdagens Tillämpning Av Konstitutionsutskottets betänkande 2013/14:KU5 Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen Sammanfattning Enligt 10 kap. 6 § riksdagsordningen ska konstitutionsutskottet följa till- lämpningen av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kam- maren sina iakttagelser. I detta betänkande redovisar utskottet resultatet av uppföljningen för tiden den 1 januari–31 december 2012. Uppföljningen omfattar 125 subsidiaritetsprövningar som har gjorts i riksdagen under denna period. Utskottet har gett övriga utskott möjlighet att yttra sig över vissa iaktta- gelser som gjorts vid genomgången av subsidiaritetsprövningarna. Yttran- den har kommit in från finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, civilutskottet, socialförsäkringsutskottet, socialutskottet, utbildningsutskot- tet, trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet och arbets- marknadsutskottet. Konstitutionsutskottet framhåller att det skulle vara ett stöd för utskotten om man centralt inom Riksdagsförvaltningen bevakade när lagstiftningsför- slag antas av rådet och i förekommande fall Europarlamentet och förmed- lade denna information till utskotten. Det får dock anses vara utskottens uppgift att bevaka subsidiaritetsprincipens hantering i den fortsatta lagstift- ningsprocessen. De nationella parlamenten har möjlighet att via sina reger- ingar väcka en ogiltighetstalan vid EU-domstolen. Konstitutionsutskottet instämmer med justitieutskottet om att regering- ens bedömningar av subsidiaritetsprincipens tillämpning bör vara klara och tydliga. Avsaknaden av en bedömning innebär att ett utskott får ett sämre underlag för sin bedömning än vad riksdagsordningen förutsätter. När det gäller det samlade utfallet och i vilken utsträckning utrymmet för nationella åtgärder har minskat till följd av förslag från EU, gör konsti- tutionsutskottet bl.a. följande reflektioner. I stort sett samtliga finansutskot- tets förslag inom områdena tillnärmning av lagstiftning som gäller den inre marknaden och etableringsrätt avser reglering av finansmarknaderna och av det finansiella systemet. Det samlade utfallet innebär att lagstift- ningen på EU-nivå ökar och ger EU ett större inflytande på dessa områ- den. En majoritet av justitieutskottets ärenden gäller förslag om 1 2013/14:KU5 straffrättsligt samarbete. Lagstiftningen på EU-nivå har stärkts genom att en allt större del av bestämmelserna beslutas på EU-nivå, vilket innebär att utrymmet för nationell lagstiftning minskar i motsvarande mån. Justitie- utskottet konstaterar att detta i många fall är nödvändigt för att nå ett effektivt samarbete på området. Konstitutionsutskottet konstaterar att en majoritet av utskotten har haft kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner och att flera av utskotten anför att de har fått värdefull information om hur andra län- der ställer sig i subsidiaritetsfrågan när det gäller olika förslag från kom- missionen. Det finns behov av att följa upp hur databasen IPEX kan förbättras, men databasen kan dock inte ersätta sådana informella kontak- ter som riksdagens representant kan bidra med. IPEX kan dock i efterhand bidra med värdefull kunskap för framtida subsidiaritetsprövningar. Utskottet konstaterar att antalet förslag från kommissionen med motiver- ingar i fråga om subsidiaritetsprincipen har ökat. Det återstår dock en hel del innan kommissionen uppfyller kraven i protokollet om subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Utskottet framhåller att det är av yttersta vikt att kommissionen lämnar mer utförliga redogörelser för hur kommis- sionen resonerat för att komma fram till att förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. 2 2013/14:KU5 Innehållsförteckning Sammanfattning .............................................................................................. 1 Utskottets anmälan .......................................................................................... 6 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 7 Ärendet och dess beredning ......................................................................... 7 Bakgrund ...................................................................................................... 8 Inriktningen på uppföljningen .................................................................. 8 Subsidiaritetskontrollen enligt Lissabonfördraget .................................... 9 Subsidiaritetsprövningen i riksdagen ...................................................... 12 Utskottets överväganden ............................................................................... 16 Inledning .................................................................................................... 16 Genomförda subsidiaritetsprövningar i riksdagen .................................. 16 Utlåtanden och motiverade yttranden från riksdagen ............................. 17 Totalt antal motiverade yttranden från samtliga nationella parlament ............................................................................................. 19 Ärendenas formella hantering m.m. .......................................................... 23 Iakttagelser i konstitutionsutskottets promemoria .................................. 23 Yttranden från andra utskott ................................................................... 34 Utskottets ställningstagande ................................................................... 38 Samlat utfall av genomförda subsidiaritetsprövningar och utrymmet för nationella åtgärder till följd av EU-förslag ............................................. 40 Iakttagelser i konstitutionsutskottets promemoria .................................. 40 Yttranden från andra utskott ................................................................... 59 Utskottets ställningstagande ................................................................... 68 Kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner och användningen av IPEX m.m. .................................................................. 69 Yttranden från andra utskott ................................................................... 70 Utskottets ställningstagande ................................................................... 74 Kommissionens motiveringar .................................................................... 75 Iakttagelser i konstitutionsutskottets promemoria .................................. 75 Yttranden från andra utskott ................................................................... 76 Utskottets ställningstagande ................................................................... 79 Bilaga 1 Finansutskottets yttrande .............................................................................. 81 Bilaga 2 Skatteutskottets yttrande ............................................................................... 94 Bilaga 3 Justitieutskottets yttrande .............................................................................. 97 Bilaga 4 Civilutskottets yttrande ............................................................................... 106 Bilaga 5 Socialförsäkringsutskottets yttrande ........................................................... 114 Bilaga 6 Socialutskottets yttrande ............................................................................. 120 Bilaga 7 Utbildningsutskottets yttrande .................................................................... 127 3 2013/14:KU5 Bilaga 8 Trafikutskottets yttrande ............................................................................. 132 Bilaga 9 Miljö- och jordbruksutskottets yttrande ...................................................... 140 Bilaga 10 Näringsutskottets yttrande .......................................................................... 146 Bilaga 11 Arbetsmarknadsutskottets yttrande ............................................................. 151 Bilaga 12 Förteckning över avgjorda subsidiaritetsärenden ....................................... 157 Bilaga 13 Förteckning över avgjorda subsidiaritetsärenden – per politikområde ....... 169 Bilaga 14 Förteckning över antalet utkast till lagstiftningsakter ................................. 184 Tabeller Tabell 1 Antal utkast till lagstiftningsakter, utlåtanden och motiverade yttranden per utskott .................................................................................. 17 Tabell 2 Totalt antal prövade utkast till lagstiftningsakter i riksdagen ......... 18 Tabell 3 Reservationer i utlåtanden under 2012 ........................................... 19 Tabell 4 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom konstitutionsutskottets område ............................ 41 Tabell 5 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom finansutskottets område ....................................... 43 Tabell 6 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom skatteutskottets område ........................................ 44 Tabell 7 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom justitieutskottets område ...................................... 45 Tabell 8 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom civilutskottets område .......................................... 47 Tabell 9 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom utrikesutskottets område .....................................
Recommended publications
  • Snabbprotokoll 2012/13:1, Tisdagen Den 18 September-Kl. 11.00 – 11.43
    Riksdagens protokoll 2012/13:1 Tisdagen den 18 september Protokoll Kl. 11.00 – 11.43 2012/13:1 1 § Parentation Parentation Anf. 1 TALMANNEN: Ärade riksdagsledamöter! Jag vill hälsa er välkomna till dagen då det nya riksdagsåret formellt börjar. Men i år är det annorlunda då denna dag har ett starkt drag av sorg över sig. I mitten av augusti nåddes vi av två tragiska besked – att ledamöterna Johnny Munkhammar och Carina Moberg hade avlidit, båda efter en tids sjukdom. Några veckor senare fick vi ytterligare ett dödsbud – att leda- moten William Petzäll hade gått bort. I dag står deras platser i kammaren tomma och påminner oss om att tre människor har ryckts bort alldeles för tidigt. Vi är många här i dag som känner sorg och saknad över att plötsligt ha förlorat tre kamrater och kolleger. Ärade ledamöter! Den 13 augusti fick vi veta att Johnny Munkham- mar hade lämnat oss. Våra tankar går i denna stund till Johnnys anhöriga och närmaste, hans hustru Linda och deras två mycket små döttrar. Johnny Munkhammar föddes den 24 september 1974 och var hem- mahörande i Österskär. Han utbildade sig till statsvetare och national- ekonom vid Uppsala universitet och verkade länge som debattör, förfat- tare och opinionsbildare innan han 2008 blev medlem i Moderaterna och kom in i riksdagen 2010. Under nuvarande mandatperiod var Johnny suppleant och verksam i skatteutskottet där han för Moderaternas del ansvarade för frågor som rörde europeiska skattefrågor och sociala skattereformer såsom nystarts- zoner. Han var även ordförande för skatteutskottets utvärderingsgrupp. Johnnys engagemang för att förändra Sverige började tidigt.
    [Show full text]
  • Bet. 2011/12:KU4 Uppföljning Av Riksdagens Tillämpning Av
    Konstitutionsutskottets betänkande 2011/12:KU4 Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen Sammanfattning Enligt 10 kap. 6 § riksdagsordningen ska konstitutionsutskottet följa till- lämpningen av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kam- maren sina iakttagelser. I detta betänkande redovisar utskottet resultatet av uppföljningen för tiden den 1 juli–31 december 2010. Konstitutionsutskottets uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidi- aritetsprincipen avser dels den rent formella hanteringen i riksdagen av utkast till lagstiftningsakter, dels utfallen på en övergripande nivå av de genomförda subsidiaritetsprövningarna. I uppföljningen görs även en över- siktlig genomgång av kommissionens motiveringar i fråga om subsidiari- tetsprincipen. Vidare behandlas frågor om vilken betydelse interparlamenta- riskt samarbete, IPEX och kontakter med riksdagens ständiga representant i Bryssel har vid utskottens subsidiaritetsprövningar. Vid genomgången av de 49 subsidiaritetsärenden som har genomförs under den nämnda tidsperioden har konstitutionsutskottet gjort ett antal iakt- tagelser. Utskottet har berett övriga utskott möjlighet att yttra sig över de iakttagelser konstitutionsutskottet gjort. Yttranden har inkommit från finans- utskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, försvarsutskottet, socialförsäk- ringsutskottet, socialutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskot- tet. Övriga utskott har genom protokollsutdrag meddelat att de beslutat att inte yttra sig. I sina ställningstaganden framhåller
    [Show full text]
  • Snabbprotokoll 2010/11:1, Måndagen Den 4
    Riksdagens protokoll 2010/11:1 Måndagen den 4 oktober Protokoll Kl. 11.00 – 13.46 2010/11:1 14.50 – 14.54 1 § Hälsningsanförande av ålderspresidenten Anf. 1 Ålderspresident PER WESTERBERG (M): Ärade riksdagsledamöter! Jag vill i egenskap av riksdagens ålderspre- sident hälsa er varmt välkomna till den nyvalda riksdagens första sam- manträde. Ni är många nya ledamöter – ett extra varmt välkommen till er! Ni är också ett antal ledamöter som suttit en eller flera mandatperi- oder. Riksdagen är inte en vanlig arbetsplats. Den är dessutom bara en av många platser där ni utövar ert uppdrag. Man är som riksdagsledamot alltid i tjänst, oavsett om det är på resa, på hemorten eller här i pleni- salen. Till er hjälp finns Ledamotens lathund, en särskild handbok för arbe- tet i riksdagen. Ni har också alla möjligheter att få information, hjälp och stöd av experter, myndigheter och riksdagsförvaltningen. Alla ni som har valts att företräda svenska folket har blivit valda ge- nom demokratins främsta uttryck: den allmänna och lika rösträtten. Det är ett fint uppdrag, men också ett uppdrag som förpliktar. Det innebär stora möjligheter men ställer också stora krav. Jag vill uppmuntra er att ta till vara alla de möjligheter uppdraget ger men också att känna ansvar och ödmjukhet inför den demokratiska processen. Vårt arbete regleras genom lag, praxis och respekt inför uppdraget, varandra och de väljare som ni företräder. Tillsammans representerar ni hela det svenska folket. Med dessa ord förklarar jag den nyvalda riksdagens första samman- träde inlett. 2 § Anmälan om granskning av bevis för riksdagsledamöter och ersättare Upplästes och lades till handlingarna följande från Valprövnings- nämnden inkomna Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamöter och ersättare Till Valprövningsnämnden har från Valmyndigheten inkommit bevis för dem som med anledning av riksdagsvalet den 19 september 2010 har utsetts till ledamöter av riksdagen och ersättare för dessa.
    [Show full text]
  • Signatories- [1,410 Signatories As of 11 June 2012]
    Global Parliamentarian Declaration on the Arms Trade Treaty -Signatories- [1,410 Signatories As of 11 June 2012] List of Parliamentarians Afghanistan Australia Lotfullah Baba Adam Bandt Najibullah Hashimi Simon Birmingham Bahadar Wasefi Bob Brown Anna Burke Doug Cameron Angola Richard Di Natale Palmira Domingos Pascoal Bernardo Laurie Ferguson Eulália Maria A. Rocha Silva Joanna Gash Steve Georganas Argentina Stephen Gilbert Alfredo Atanasof Sarah Hanson-Young Raúl Barrandeguy Andrew Leigh Patricia Bullrich Scott Ludlam Alicia Ciciliani Gavin Marshall Christine Milne Alicia Comelli Claire Moore Víctor De Gennaro Melissa Parke Victoria Donda Perez Louise Pratt Omar Duclos Lee Rhiannon Gustavo Ferrari Bernie Ripoll Manuel Garrido Luke Simpkins Lisa Singh Rubén Giustiniani Kelvin Thomson Graciela Iturraspe Larissa Waters Ricardo Gil Lavedra Penny Wright Jaime Linares María Virginia Linares Austria Claudio Lozano Petra Bayrs Ernesto Felix Martínez Renate Csöergit Gerardo Fabián Milman Barbara Prammer Norma Morandini Maria Graciela Ocaña Belgium Fabián Peralta François-Xavier de Donnea Federico Pinedo Agustín Rossi Brazil Margarita Stolbizer Cristovam Buarque Jorge Valinotto Walter Feldman Graciela Villata Mara Gabrilli Juan Carlos Zabalza Burkina Faso Sambo Antoine Komy Cambodia Françoise Boivin Kong Bora Charmaine Borg Chiv Cata Alexandre Boulerice Cheam Channy Marjolaine Boutin-Sweet Chan Cheng Ruth Ellen Brosseau Son Chhay Guy Caron Eng Chhai Eang Chris Charlton Hong Sok Hour Sylvain Chicoine Ket Khy Robert Chisholm Kong Korm François
    [Show full text]
  • Demokratins Framtid
    DEMOKRATINS FRAMTID KATARINA BARRLING (RED) OCH SÖREN HOLMBERG (RED), LUDVIG BECKMAN, LI BENNICH-BJÖRKMAN, HANNA BÄCK, PETER ESAIASSON, ELISABETH FALK, JOHAN HELLSTRÖM, ULRIKA MÖRTH, OLOF PETERSSON, BO ROTHSTEIN, ANDERS SUNDELL, ANDERS WIDFELDT Demokratins framtid Katarina Barrling & Sören Holmberg (redaktörer) Demokratins framtid © Sveriges riksdag och författarna, Stockholm 2018 Utgivare: Sveriges riksdag Redaktörer: Katarina Barrling och Sören Holmberg Omslag och grafisk form: Björn Holm Tryck: Stibo Complete, april 2019 ISBN: 978-91-88607-64-5 Andra upplagan Innehållsförteckning Förord 7 Författarpresentationer 9 Demokratins triangeldrama 13 Katarina Barrling och Sören Holmberg Den sköra demokratin 29 Katarina Barrling och Sören Holmberg Rösträttsåldern och demokratins avgränsningsproblem 81 Ludvig Beckman Parti är fria staters liv 111 Olof Petersson Fångad i nätet? 133 Anders Sundell Högerpopulism – hot eller bot för demokratin? 159 Anders Widfeldt Krackelerar den sociala sammanhållningen? 191 Li Bennich-Björkman Myndigheter att lita på. Den svenska demokratins grundbult 211 Bo Rothstein Tilliten mellan svenska politiker 237 PETER ESAIASSON Kris i regeringsfrågan? 269 Hanna Bäck och Johan Hellström EU som ett flernivåsystem – utmaningar för svensk demokrati 299 Ulrika Mörth Appendix 329 Sammanställt av Elisabeth Falk Referenser 367 ”Tiden fordrar av Sveriges regering, att den skulle göra någonting ännu större, ännu mera, att den skulle spänna krafterna ännu högre, att den skulle gripa in för denna stora, enande, samlande förändring i demokratisk riktning” ”– jag syftar på kvinnornas rösträttsfråga.” Nils Edén, riksdagen den 5 juni 1917 FÖRORD Förord en 17 december 1918 föll klubban i både första och andra kam- maren i Sveriges riksdag. Efter en dramatisk höst överskuggad av första världskrigets slutskede enades riksdagen om det his- toriska principbeslut som markerar demokratins genombrott i Dvårt land – beslutet att införa allmän och lika rösträtt och valbarhet för kvinnor och män.
    [Show full text]
  • Politiker Som Pratar Politik Med Andra Politiker En Studie Av Svenska Riksdagsledamöters Användande Av Twitter
    Politiker som pratar politik med andra politiker En studie av svenska riksdagsledamöters användande av Twitter Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp Författare: Cassandra Jangbrand Handledare: Håkan Sandström Examinator: Tobias Bromander Termin: VT 2013 Cassandra Jangbrand POLITIKER SOM PRATAR POLITIK MED ANDRA POLITIKER ABSTRAKT TITEL Politiker som pratar politik med andra politiker En studie av svenska riksdagsledamöters användande av Twitter FRÅGESTÄLLNING Hur använder svenska politiker Twitter? Och hur kan det förstås utifrån medialisering och personifiering? BAKGRUND Det som skrivs på Twitter tenderar att få mycket uppmärksamhet, och inte bara från de som använder Twitter. Det ligger i dess natur att snabbt koppla samman människor, och skapa räckvidd bra mycket längre än läsarkretsen. Dock utgör twitteranvändare i Sverige en ganska liten skara. Endast två procent uppger att de twittrar dagligen, och elva procent säger sig twittra någon gång ibland (Finndahl, 2012). Men desto fler politiker twittrar. SYFTE Det övergripande syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap och förståelse kring vad politikers twitteranvändande har för betydelse i samhället. Likaså bidra med kunskap kring vad för arena Twitter är, hur riksdagsledamöter väljer att använda den och vilka riksdagsledamöter som befinner sig där. METOD Empirin utgörs av samtliga inlägg publicerade av riksdagsledamöter under en treveckorsperiod. Statistik plockades ut från ett totalurval och en innehållsanalys gjordes på ett slumpmässigt urval. SLUTSATS Riksdagsledamöter använder Twitter för att konversera, informera och kommentera. Framförallt är det politiker som pratar politik med andra politiker. Twitter bidrar till både medialisering och personifiering, och politikers användande av Twitter kan ses som en anpassning till medialiseringen. Twitter är också ett forum där den personliga rollen och den offentliga rollen smälter samman.
    [Show full text]
  • I Putins Ryssland Finn Bengtsson Aurora 17
    granskar det politiskt korrekta I Putins Ryssland Finn Bengtsson Aurora 17 9 770347 647008 CONTRA 6/2017 www.contra.nu nr 6 2017 årgång 43 Pris 25:– Ledare granskar det politiskt korrekta Demokratin måste försvaras partipolitiskt obunden utges sex gånger årligen Nummer 6 2017 Många tror att demokratin är erövrad en gång för alla. Så är långtifrån fallet. Nummer 256 från starten Olika krafter försöker underminera demokratin och folkets suveränitet genom ISSN 0347-6472 manipulationer av fakta och falska nyheter, eller som senast attacker på folkets Copyright Stiftelsen Contra ”bristande kunskap”. Eftertryck endast efter överenskommelse Genom massanmälningar mot personer som rör sig utanför ”åsiktskorridoren” Ansvarig utgivare lyckas suspekta krafter stoppa dissidenter från att utnyttja de nya dominerande Géza Molnár infrastrukturföretagen som Facebook, Google (inklusive dotterbolaget YouTube) och Twitter. Läs mer om censurivrarna på sidan 12 i detta nummer av Contra. Kontakt I början av november spreds på okommenterad nyhetsplats i Svenska Dagbladet Box 8052, 104 20 Stockholm att det var dags att ”pausa demokratin” för att folket hade fel i klimatfrågan. En [email protected] 08-720 01 45 förespråkare för den tanken var professor Jørgen Randers vid Handelshögskolan i Oslo. Randers vill ha elitstyre för att demokratin ger fel svar och pekade på www.contra.nu diktaturens Kina som en förebild i klimatfrågan. Där råder visserligen diktatur, Nyheter – Debattforum – Produkter men diktaturen fattar i motsats till demokratin ”rätt” beslut. Ungefär liknande För prenumeranter även: tankegångar förs fram av Anders Wijkman, som har en bakgrund som moderat http://www.contra.nu/for-prenumeranter Användarnamn och lösenord finns endast i riksdagsman och kristdemokratisk europaparlamentariker, och nu är ordförande i den tryckta versionen av Contra.
    [Show full text]
  • Intervjuer Mot Väggen
    JOURNALISTIKSTUDIER VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA 5 Annika Hamrud INTERVJUER MOT VÄGGEN – En analys av svenska och brittiska radio- och teve-journalisters frågeteknik Journalistikstudier vid Södertörns högskola I skriftserien som startades hösten 2010 har utkommit: 1. Journalist – och sen då? Gunnar Nygren, 2010 2. Ständig deadline, multimedia och twitter, Norwald/Wicklén, Hellström/Hansson, Forsstedt, 2011 3. Pennskaft, reportrar, tidningskvinnor, Kristina Lundgren & Birgitta Ney, 2011 4. Journalism in Russia, Poland and Sweden – traditions, cultures and research, ed Gunnar Nygren, 2012 5. Intervjuer mot väggen – en analys av svenska och brittiska radio- och tv.journalisters frågeteknik. Annika Hamrud 2012 © Journalistik, Södertörns högskola Journalistik, Institutionen för kommunikation, medier och IT Maj 2012 Omslag och grafisk form: Lillemor Johansson, Monodesign Tryck: E-Print, Stockholm ISBN 978-91-979140-4-8 Innehållsförteckning Förord ..................................................................................................................................................... 5 1. Inledning ........................................................................................................................................... 7 1.1 Bakgrund ...................................................................................................................... 7 1.2 Erfarenheter ............................................................................................................. 15 1.3 Terminologi ...............................................................................................................
    [Show full text]
  • Riksdagssupé Med Divertissement Hos Dd.Mm
    RIKSDAGSSUPÉ MED DIVERTISSEMENT HOS DD.MM. KONUNGEN OCH DROTTNINGEN PÅ STOCKHOLMS SLOTT ONSDAGEN DEN 24 NOVEMBER 2010 KL. 19.00 H.M. Konungen H.M. Drottningen H.K.H. Kronprinsessan Victoria H.K.H. Prins Daniel H.K.H. Prinsessan Madeleine REGERINGEN: Statsminister Fredrik Reinfeldt, (m) Statsrådet Jan Björklund, (fp) Vice statsminister, Utbildningsminister Statsrådet Maria Larsson, (kd) Barn- och äldreminister Statsrådet Eskil Erlandsson, (c) Landsbygdsminister Statsrådet Andreas Carlgren, (c) Miljöminister Statsrådet Göran Hägglund, (kd) Socialminister Statsrådet Anders Borg, (m) Finansminister Statsrådet Tobias Billström, (m) Migrationsminister Statsrådet Sten Tolgfors, (m) Försvarsminister Statsrådet Ewa Björling, (m) Handelsminister. Utrikesdepartementet Statsrådet Birgitta Ohlsson Klamberg, (fp) EU-minister Statsråd Stefan Attefall, (kd) Civil- och bostadsminister Statsrådet Ulf Kristersson, (m) Socialförsäkringsminister Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd, (m) Infrastrukturminister Statsrådet Erik Ullenhag, (fp) Integrationsminister Statsrådet Anna-Karin Hatt, (m) IT- och regionminister REGERINGSKANSLIET: Politisk sakkunnig Maria Elgstrand, Statsrådsberedningen STATSSEKRETERARE Statssekreterare Per Schlingmann, Statsrådsberedningen 1 Statssekreterare Mikael Sandström, SS-Samordning, Statsrådsberedningen Statssekreterare Helena Dyrssen, SS-Samordning, Statsrådsberedningen Statssekreterare Jakob Forssmed, SS-Samordning, Statsrådsberedningen Statssekreterare Hans Lindblad, Finansdepartementet. Statssekreterare Susanne Ackum, Finansdepartementet
    [Show full text]
  • Sven Wimnell 4 September 2014: Innehållsförtecknig finns På Sidorna 2-7
    Utredningen innehåller 12 kapitel. Sven Wimnell 4 september 2014: Innehållsförtecknig finns på sidorna 2-7. Utbildningssystemet och Klicka på symbolen för sidminiatyrer längst upp till vänster på första samhällsplaneringens problem. sidan, då kommer en vänstermarginal med miniatyrer av alla sidor. Kapitlrubrikerna är i rött. Klicka på sidan för önskat kapitel. http://wimnell.com/omr36-39zzm.pdf Sida 8 Kapitel 1: Den nya universitetskanslerns funderingar 4 augusti 2014. 16 Kapitel 2: Sven Wimnell: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. 43 Kapitel 3: De särskilda utredningarna december 2003 - oktober 2012. 56 Kapitel 4: Förhistorien, historien och sociala och fysiska miljöer. 68 Kapitel 5: Några tidningsartiklar i augusti 2014 om läget i världen i augusti 2014 125 Kapitel 6: Politik i Sverige mars 2013 - juni 2014 193 Kapitel 7: Något om den borgerliga alliansens politik 200 Kapitel 8: Några artiklar om valen 14 september 2014 och om ny regering 246 Kapitel 9: Några artiklar om forskning och utbildning o d i augusti 2014 och några äldre artiklar 308 Kapitel 10: Utbildningssystemet och samhällsplaneringens problem 409 Kapitel 11: Utdrag om hur det var och är i några olika avseenden 516 Kapitel 12: Samhällsplaneringen behöver en förteckning över -537 Sveriges professurer och professorer Sven Wimnell 4 september 2014: 81 Systemet har följande avdelningar på högsta nivån: Utbildningssystemet och samhällsplaneringens problem. 1. Psykologiska och filosofiska verksamheter. http://wimnell.com/omr36-39zzm.pdf 2. Religiösa verksamheter o d. 3. Politikvetenskaper och politiska verksamheter. 4. Sambandsforskningsverksamheter. Infostruktur. 5. Naturforsknings- och matematikverksamheter. 6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. Innehåll: 7. Formgivning av fysiska och sociala miljöer.
    [Show full text]