HELA Fördjupad översiktsplan för Visbyområdet 2025

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

UTSTÄLLNING 2009

Stadsarkitektkontoret Ledningskontoret

samrådsredogörelse

ställs också om att Östercentrum utvecklas med t ex gallerior. SAMRÅDET • Hamnen Parkeringssituation upplevs som besvärlig och man önskar en Samrådet med Hela Visby, förslag till fördjupad översiktsplan för Visbyom- upprustning kring färjeterminalen. Hela området bör göras levande rådet, pågick mellan 24 mars – 21 maj 2006. Ett antal temakvällar genom- året runt och många idéer fi nns kring silon. fördes. Utställningen var öppen varje dag och bemannad mellan 13-15 samt • Fritid under helgerna för att på så vis ge möjlighet för många olika samhällsgrup- Ett nytt badhus står högt på önskelistan. Ett kulturhus och fl er per att medverka. Totalt inkom närmare 700 yttranden från allmänhet, myn- mötesplatser för unga efterfrågas. Bra förutsättningar för spontani- digheter och föreningsliv. drott betonas också. De frågeställningar som har engagerat fl est är: Av de 700 inkomna yttrandena innehåller många av dem, ca 450 st, • Bostadsbyggandet synpunkter som inte kan hanteras inom ramen för den fördjupade Attraktivt boende kan vara mycket - blandade upplåtelseformer, översiktsplanen. Yttrandena har i många fall förslag på konkreta åtgär- en blandad stad, billiga bostäder, nära naturen, läckra lägen. Nya der och rör andra verksamheter med annan lagstiftning än plan- och bostäder föreslås främst på A7, i Visborg, i Västerhejde och som bygglagen och kan därför inte regleras i en fördjupad översiktsplan. förtätningar i befi ntliga områden. Det är angeläget att synpunkter som inkommit tas om hand på ett re- • Det Gröna levant sätt så att allmänheten inte upplever sig överkörd för att de har Det är viktigt att bevara och vårda. Exploatera inte för mycket. Be- yttrat sig över ”fel saker”. Därför vidarebefordras yttranden som inte håll träden i staden. Exempel på viktiga grönområden är: Galgber- ryms inom den fördjupade översiktsplanen till berörda förvaltningar get, Krookska dungen, Åhsbergska hagen och Södra Hällarna m fl . och myndigheter för kännedom och vidare hantering. • Södra Hällarna Många vill bevara Hällarna och dess unika karaktär. En del anser I denna samrådsredogörelse behandlas således i huvudsak de ytt- att det kan fungera även om det byggs bostäder med unika kvalite- randen som rör sådant som en fördjupad översiktsplan kan reglera. ter för bostadsexploatering. Andra vill inte att något ska byggas. Respektive yttrande bemöts inte. Däremot har synpunkterna utgjort • Trafi ken underlag för den omarbetning och utveckling som skett av förslaget. Cykeltrafi ken är en angelägen fråga. Här vill fl era ha en utbyggnad och synliggörande av cykelvägnätet. Fler cykelparkeringar, bättre Efter samrådet gjordes en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av plan- skyltning, belysning och gestaltning efterfrågas också.Många förslaget. Den har haft ett särskilt samråd under hösten 2006 och har yttrande rör kollektivtrafi ken med önskemål om ökad turtäthet, därefter omarbetats inför utställningen. Inkomna synpunkter för fl er helg- och natturer, fl er linjer, tryggare och snyggare bussta- MKB:n redovisas i en särskild redogörelse. tion. Gynna cykel och buss istället för bilen. Angående biltrafi ken

framförs önskemål om att införa hastighetssänkningar i Visby och DIALOG HELA VISBY begränsa trafi ken sommartid. Östercentrum, lasarettet, innerstaden och hamnen pekas ut som besvärliga områden vad gäller parke- Utgångspunkten för samrådet var, förutom det sedvanliga remissför- ring. Sommarparkeringar föreslås på skolgårdar och som infart- farande till nämnder, statliga myndigheter, föreningar m fl , att även nå sparkeringar i utkanterna av staden. Bygg gärna parkeringsgarage. många olika kategorier av människor. Genom projektet Dialog Hela En del vill införa parkeringsavgifter andra vill ha gratis parkering. Visby ville kommunen nå unga som gamla, män som kvinnor. • Handeln Många är oroliga för att externhandeln ska slå ut närservicen och Utskicken och inbjudningarna skickades direkt till hushållen på Got- motverka ett minskat bilberoende. Några anser att storköp istället land för att på så sätt nå så många som möjligt. Detta var också ett sätt bör förläggas längre från staden t ex i Tingstäde. Önskemål fram- att öka möjligheterna att särskilt nå kvinnor, då de traditionellt i mindre

3 utsträckning kommer i kontakt med fysisk planering i sin vardag (fl er stora markområden. män än kvinnor arbetar med områden som rör vatten/avlopp, trafi k etc). Visborg och Södra Hällarna Gotlands kommun och Vasallen har gemensamt tagit fram en utveck- Föreningar på bjöds också in för att medverka och lämna ytt- lingsplan för Visborgsområdet. I denna del av Visby fi nns stadens, randen i samrådsprocessen. En pensionärsförening har till exempel i enda möjlighet att växa på lång sikt. Här fi nns goda förutsättningar för samband med samrådet ordnat egna studiecirklar, och någon förskola bostäder, kontor, verksamheter, idrott och fi na grönområden. Norr och

samrådsredogörelse och några mellanstadie- och gymnasieelever har arbetat med underla- öster om Visby begränsar fl ygbuller och vattenskydd. I väster fi nns ha- get för planen och kommit med sina åsikter. vet. Utvecklingsplanen har sin utgångspunkt i bl a de stora naturvärden som fi nns i området. Majoriteten av de som besökte utställningen var medelålders kvinnor boende i centrala Visby, varför besök också gjordes i t ex Gråbo för att Ytterstadens karaktärsdrag nå fl er människor. Där besöktes ungdomsgården för att diskutera med En beskrivning av karaktärsdragen i ytterstadens stadsdelar, utemiljöer ungdomar på deras ”planhalva” för att höra deras önskemål och erfa- och bebyggelse har gjorts för att bidra till en gemensam syn på hur renheter av Visby. Dock har man inte kunnat ta fasta på kvinnors och dessa värden kan tillvaratas och tjäna som vägledning när staden för- mäns önskemål och intressen specifi kt ur könsaspekten, då de fl esta ändras, förnyas och utvecklas. Materialet är framtaget av stadsarkitekt- yttranden som kommit in från allmänheten har varit anonyma. kontoret och länsmuséet och kommer att utgöra underlag vid bygglov- prövning och planläggning. Gotlands kommun har samtidigt internt arbetat tvärsektoriellt. Håll- barhet har varit en viktig utgångspunkt. Berörda förvaltningar har i Stadskärnan en arbetsgrupp tidigt och kontinuerligt varit med i planeringsproces- Diskussionerna kring avgränsningen av stadskärnan och dess roll och sen. Det har inneburit att de deltagande förvaltningarna på ett bra innehåll har fortsatt - hur ytterstaden möter innerstaden. I utställnings- sätt kunnat bidra med konstruktiva tankar och med faktaunderlag till förslaget redovisas en konceptskiss och principer för hur stadskärnan översiktsplanen. Tvärsektoriellt samarbete är också bra ur ett jämställd- skulle kunna utvecklas. Världsarvet har också fått en avgränsning som hetsperspektiv då det kan förbättra könsfördelningen och ge ett större bl a även innefattar gravarna. helhetsperspektiv. Holmen (hamnen) UTVECKLING AV PLANFÖRSLAGET En studie har gjorts för Holmen med förslag på hur området kan ut- Inkomna synpunkter har sammanfattats under rubriker som härrör från vecklas för främst turistnäringen, i samspel med högskola, kongress- samrådsförslaget, se nedan under rubriken ”Sammanfattning av inkom- hall, hamnverksamhet etc. na synpunkter”. Under varje rubrik fi nns först en sammanställning av yttranden från allmänheten sedan redovisas yttranden av mer offentlig Det gröna karaktär (från myndigheter, nämnder, föreningar m fl ). En uppdelning/kategorisering har gjorts av grönytorna för att synlig- göra ”det grönas” betydelse i olika sammanhang. Det redovisas som Utifrån inkomna synpunkter och fördjupade studier har samrådsförsla- viktiga större grönområden och parker som har stor betydelse för vis- get omarbetats, fördjupats och utvecklats. Vissa omvandlingsområden byborna generellt och som natur- och parkmark som har stort värde har slagits samman och några har plockats bort, t ex Norderbacka och för de närboende lokalt. Naturligtvis ska ”det gröna” planeras och vär- A7-områder väster om Allégatan, eftersom exploatering eller detalj- nas även på kvartersnivå. planeläggning har påbörjats. Den största förändringen rör Visborg och Södra Hällarna där Gotlands kommun efter samrådet har förvärvat

4 samrådsredogörelse

Trafi ken det, redovisas i en särskild redogörelse. Trafi kfrågorna har utretts närmare i en trafi kutredning. Förslag på huvudvägnät för cykeltrafi ken och biltrafi ken har tagits fram. Utifrån Planens avgränsning detta redovisas även befi ntliga korsningar som behöver förbättras och Planområdet har fått en schematisk avgränsning och omfattar i första nya lägen för att åstadkomma en bra framkomlighet och goda boende- hand större delen av Visby församling. Denna del ges också en högre miljöer. Tidigare planerad ”förbifart ” ersätts med en öst- västlig detaljeringsgrad i såväl text som på plankartan. Planförslaget omfattar tvärförbindelse i den södra delen av Visborgsområdet. hamnområdet i Visby hamn. Däremot ingår inte övriga vattenområ- den. Därutöver ingår delar av Västerhejde församling med bl a Vibble Flygbuller och Vattenskydd samt kustområdet Själsö-Brissund i Väskinde församling. Planbeskriv- Riktlinjer för hur staden kan utvecklas med hänsyn till fl ygbuller och ningen har omarbetats och kompletterats enligt ovan. Underlagsma- vattenskydd redovisas. terialet som fanns i kapitel 3 är borttaget. Plankartan har fått ett annat utseende med en högre detaljeringsgrad jämfört med samrådsförslaget. Näringslivet/Handel/Turism/Offentlig service Plankartan har fått en högre detaljeringsgrad. Därmed är det lättare att utläsa var utvecklingsmöjligheterna för olika verksamheter fi nns. Sär- SAMMANFATTNING AV INKOMNA skilda områden för externhandel pekas ut, likaså områden för turism och var störande industri kan lokaliseras. I de centrala delarna av sta- SYNPUNKTER den och kring stadsdelscentrum föreslås en blandad användning. När Om Dialog Hela Visby så är möjligt, ur störningshänseende m m, ska en mix av verksamheter Allmänhetens synpunkter eftersträvas för att skapa en levande och hållbar stad. Varför ska en boende på landet bry sig om staden? Efterlyser en över- Hälsa och Säkerhet sikt på möjliga boställen över hela Gotland, alla måste inte bo i Visby. Förslaget har kompletterats med ett avsnitt om hälsa och säkerhet. De gotlänningar som bor på landet är också en del av Gotlands fram- tid. Se lite mer till HELA Gotland. Riksintressen Avsnittet om riksintressen har kompletterats med kartor som redovisar Kommunens pengar ska användas till dess verksamhet, och inte till en de riksintressen som berör planområdet. Hur riksintressen kommer att massa postavgifter och utskick. Informationen har ju funnits i pressen påverkas redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen och vissa intres- vilket kunde räcka. Dyrt projekt för skattebetalarna, kommunen lyss- sekonfl ikter belyses under särskild rubrik i planbeskrivningen, t ex nar i alla fall inte på medborgarna. Varför låtsas föra en dialog? Folkets fl ygbuller men även vid de redovisade omvandlings- och utvecklings- skattepengar bör gå tillbaka till deras fi ckor istället för att bedriva nor- områdena. mativ politik.

Konsekvensbeskrivning Politiker ska ge gotlänningar en chans att säga sin mening och få gehör Planbeskrivningen har kompletterats med ett avsnitt som kortfattat när det gäller något som är väsentligt. Då kan jag engagera mig, inte i beskriver planförslagets konsekvenser med möjligheter och genomför- en sådan här ”dialog”. ande. Dialog Hela Visby är ett bra initiativ. Bra med en samlad katalog över Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) gällande kommunala dokument, beslut, inriktningar och visioner. Till utställningen har också miljökonsekvensbeskrivningen reviderats. Kommunen gör ett bra jobb och har goda avsikter att ta hand om Hanteringen av inkomna synpunkter på MKB:n, som tillhörde samrå- helheten, även om det är svårt att omsätta i verkligheten. Mycket po-

5 sitivt med utställning och seminarier med inbjudan till alla invånare. med berörda församlingar samt till Visby domkyrkoförsamling. Med Anser att kommunen kan gå längre än att bara inspirera, och föreslå ledning av detta avger stiftsstyrelsen följande yttrande: och en tydligare hållning för respektive område inom samhällsbyggandet. Väskinde pastorat med dess församlingar har inga synpunkter på det Sammantaget andas FÖP Hela Visby att det i slutändan är exploatören framlagda planförslaget. som styr hur ett delområde ska utformas och användas. Det är viktigt att kommunens ambitioner redovisas i FÖP när det gäller fortsatt in- Visby domkyrkoförsamling anför följande synpunkter: ”Visby domkyrko- venteringsarbete samt komplettering med varsamhetsbestämmelser för församling anser att det är en mycket ambitiös och gedigen plan som

samrådsredogörelse ytterstadens delområden. nu är föremål för en imponerande mängd aktiviteter vid sidan om själva remissförfarandet. Vi har inget att invända mot de olika behovs- Ta samrådet på allvar! Hoppas att vårt deltagande är viktigt och på bedömningar som görs i de olika avsnitten. Dock vill vi i församlingens riktigt. Saknar kulturens plats i planförslagets visioner. perspektiv peka på ett behov som vi inte anser vara uppfyllt: behovet av samlingslokal i de nya mer tätbebyggda områdena: en samlingslokal Offentliga yttranden som kan nyttjas av oss och andra organisationer och föreningar för TeliaSonera att erbjuda kulturaktiviteter, folkbildning, samtalskvällar och enklare TeliaSonera har inget att erinra. gudstjänster. Vi anser att det är viktigt att det fi nns utrymme för detta i det område där man bor. Domkyrkan nämns endast i ett sammanhang, Vänsterpartiet på Gotland nämligen som en lokal som kan fungera som konsertlokal med vissa Vi bestämde att inte förhålla oss till alla delar av planen utan lyfte fram begränsningar. Vi vill påpeka att Domkyrkan endast i mycket begrän- några områden/frågor vi tyckte var speciellt angelägna just nu. sad omfattning kan fylla denna funktion. Dels är den först och främst gudstjänstrum och stiftshelgedom, dels är dess akustik begränsande för Räddningstjänsten vad som kan framföras.” Räddningstjänsten har inget att erinra mot förslaget. Kommentar:• 3.3.2. Hänsyn bör tas till brandsäkerhet vid utformning av särskilda Svensk form på Gotland boendeformer och vid beslut om den s.k. kvarboendeprincipen. Exem- Genomläsningen av skriften Hela Visby, fördjupad översiktsplan för pel på lösningar kan vara att installera boendesprinkler eller anordning Visbyområdet 2025, har varit inspirerande och glädjande. Många för tidig upptäckt av brand redan vid byggnadens uppförande. fi na tankar och intentioner inför framtiden presenteras, och speciellt glädjande är läsningen kring ekokommunen (2.3 och 3.10.2 i boken), Lantmäteriet tanken på ett kulturhus (3.6.2) samt idéerna om hur Visby kan växa P g a tidsbrist har myndigheten inte möjlighet att göra något mer ge- (4.2.1.1). Följs den här planen är visbybor och gotlänningar bara att nomarbetat yttrande. Här kommer emellertid några snabba synpunk- gratulera. Vi har här bara berört en liten del av allt det som vi skulle ter. Först och främst vill myndigheten framföra sina komplimanger till vilja ta upp i en sådan här dialog. Den entusiasm som man får av att det gedigna arbete som ligger bakom översiktsplanen, inte minst den läsa den fördjupade översiktsplanen skulle förstärkas om det också språkliga utformningen av texten är njutbar, och på det sätt planen kunde fi nnas en handlingsplan för hur man kan genomföra alla bra presenterats för allmänheten på olika sätt. Det är föredömligt gjort. idéer om att hela staden.

Visby Stift Stiftsstyrelsen i Visby stift har tillsänts ovannämnda planförslag för samråd enligt plan- och bygglagen, PBL. Stiftsstyrelsen fi nner att frågan är en angelägenhet för berörda församlingar. Remissen har översänts till Kyrkonämnderna i Väskinde och Stenkumla pastorat för samråd

6 samrådsredogörelse

Vi vill arbeta för att det fortsatt upprättas: hållbar utveckling. I planen uttrycks även att den fysiska planeringen 1. form/mötesplatser för kreativa samtal kring konkreta (eller allmän- ska underlätta för individer och hushåll att leva miljövänligt i vardagen, na) i olika ”öppna” former. t ex i valet av transportmedel och att utvinna uttjänta produkter. Här 2. referensgrupper i en bredare bemärkelse som även innefattar olika tangerar den ekologiska dimensionen även sociala och ekonomiska as- medborgargrupper i stort för ett samtal kring ett förverkligande av pekter av hållbar utveckling. Ekonomisk hållbarhet handlar främst om planen och Visby framtida stad. tillväxt och produktivitetsutveckling inom näringslivet, och om försörj- ningsmöjligheter för befolkningen. Här fi nns kopplingar till ekologisk GotlandsHem AB och social hållbarhet i så måtto att produktion och konsumtion av va- Planen sammanfaller väl med idéer om Visbys utveckling som under ror och tjänster inte får äventyra naturens och människornas hälsa. Det längre tid diskuterats inom företaget och med ägaren (kommunen). hade dock behövts en tydligare koppling till den fysiska planeringen Dessutom är planen välskriven med utmärkta illustrationer vilket gör – Var och hur kan man bedriva verksamheter? Vilka verksamheter kan den läsvärd i alla kretsar. En välgjord och elegant översiktsplan som väl man tillåta? Planerar man verksamhetsområden med tanke på tillgäng- kan ligga till grund för Visbys fortsatta utveckling. lighet – kan man cykla eller ta bussen dit?

Högskolan på Gotland, Avd. för samhällsgeografi och etnologi Avsnittet om social hållbarhet är bra med sitt fokus på centrala begrepp Det är fyrtio år sedan Generalplanen för Visby antogs. Nu är det åter som trygghet, jämställdhet, tillgänglighet och delaktighet – alla med dags för en övergripande planering av Visbyområdet i form av ett för- tydliga kopplingar till den byggda miljön och/eller själva planerings- slag till fördjupad översiktsplan, Hela Visby. Det är en välfunnen titel processen. Kapitel 3 innehåller kunskapsunderlag från olika sektors- som rymmer ett budskap om att planen handlar om hela staden, och områden, och här är det planeringsförutsättningarna och samhälls- om att hela staden. Uttrycket att hela staden antyder att Visby inte utvecklingen generellt som står i fokus. Den fysiska planeringen och riktigt hänger samman och att det krävs åtgärder för att integrera stads- den hållbara utvecklingens olika dimensioner får stå tillbaka. Här fi nns delar och funktioner till en bättre fungerande stadsväv. möjligheter att föra en diskussion som för in rumsliga aspekter liksom den hållbara utvecklingen i det sektoriella tänkandet. I avsnittet om Hela Visby är ett välstrukturerat plandokument och avfattat på ett före- hälso- och sjukvård står det att krav på hög kvalitet och specialisering dömligt tillgängligt språk. Här ryms intressanta och delvis kritiska ana- troligtvis innebär en viss centralisering, liksom att samordning leder till lyser och förslag till riktlinjer och konkreta åtgärder. Planens svagheter koncentration till vissa områden. ligger främst i en viss bristande systematik i de konkreta förslagen, liksom att kopplingen mellan sektorsintressena och den fysiska plane- Här skulle man kunna belysa att det t ex kan uppstå förändringar i ringen inte är tydlig genom hela planen. Bristerna kommer att påtalas i tillgänglighet när man fl yttar, respektive slår samman enheter inom genomgången av respektive avsnitt i plandokumentet. hälso- och sjukvården, eller att transportbehovet ökar, vilket troligtvis medför större utsläpp från biltrafi ken. Allt kan naturligtvis inte rym- Hela Visby innehåller både sektorsbaserade förutsättningar och mer mas i en fördjupad översiktsplan, men det vore bra om kopplingarna eller mindre konkreta förslag på förändring, där det hållbara samhället mellan sektorsintressena och den fysiska planeringen synliggjordes, utgör målet för utvecklingsarbetet. Det är de ekologiska, ekonomiska liksom vilka konsekvenserna kan bli – ekonomiskt, ekologiskt, socialt. och sociala dimensionerna av hållbar utveckling som ska integreras Nu framstår denna sektorsplanering som i huvudsak styrd av organisa- med den fysiska planeringen av mark- och vattenanvändningen och toriska behov och besparingskrav, utan någon djupare analys av konse- den byggda miljön. I kapitel 2 framgår det tydligt att det är relativt lätt kvenserna för medborgarna i termer av tillgänglighet. att koppla den ekologiska dimensionen till planering av markanvänd- ningen som har stor betydelse för t ex den biologiska mångfalden. Här har man ju också under lång tid utvecklat mätbara indikatorer på

7 Länsmuseet Länsmuseet anser att förutom eller utan ovanstående målformuleringar En samlad bedömning av ”Fördjupad översiktsplan för Visbyområdet dessa aspekter bäst efterlevs om det vi kan kalla ”beställarkompeten- 2025” är att den förutom att delvis innehålla trevlig läsning omfattar sen” utifrån kommunens önskemål stärks genom att utveckla kunskap en väv av goda föresatser och tankar som kan bli till god vägledning och strategier inom berörda kommunala förvaltningar. för politikernas beslut. Svajig rubriksättning, olikartad nomenklatur beroende på i vilka förvaltningar texterna utformats samt upprepande Innerstadsföreningen av innehåll har dock gjort det svårt att förstå texternas inbördes för- Föreningen för Visby innerstads boendemiljö har tagit del av kom-

samrådsredogörelse hållande och status. De viktiga frågeställningarna, på nivån under de munens förslag till fördjupad översiktsplan för Visbyområdet 2025. övergripande målen och riktlinjerna (kap 2), bör samlas under en rubrik Efter diskussion i styrelsen lämnar vi följande synpunkter på förslaget: så att den kommunala strategin enkelt och tydligt går att utläsa. Nedan Förslaget behandlar huvudsakligen Visby utanför Ringmuren. Vad gäl- följer några specifi ka synpunkter som Länsmuseet önskar bli beaktade i ler innerstaden hänvisas i princip till det handlingsprogram som fast- den fortsatta planprocessen. ställdes av fullmäktige 2003-12-15. Innerstaden tas dock upp på många ställen i planen, men då huvudsakligen beskrivande. Några frågor tas Fördjupad kunskapsunderlag - Liksom FÖP samråd 2006 konstaterar dock upp mera specifi kt. (sid 106) bör områdesbeskrivningarna kompletteras. När det gäller det historiska/bebyggelsehistoriska bakgrundsmaterialet saknas detta Turismen (sid. 47-50) - Riktlinjerna på sid 50 vad gäller innerstaden är generellt i ytterstadsområdena där vi särskilt vill betona bristerna i om- allmänt hållna. Vi skulle önska att mera tas upp om världsarvets krav rådena Länna, Bingeby/Smittenslund, Gråbo/Pilhagen, Solberga med och möjligheter. För att få en levande och tillgänglig Världsarvsstad för kvarteren Igelkotten och Haren samt Norr. besökare bör åtgärder vidtas som gör innerstaden än mer attraktiv, vil- ket bl.a. kräver åtgärder för begränsning av biltrafi ken. Trots upprepade Stadens utsikter - I fl era sammanhang har siktlinjer och stadens siluetter trafi kutredningar är det märkligt litet som händer. diskuterats vid planläggning och bygglovssammanhang. Länsmuseet har uppfattningen att dessa tillsammans med rena utsiktspunkter ( i Omvandlingsområde F/Innerstaden (sid 136-137) - Denna del känns inte första hand givetvis mot havet) har en mycket stor betydelse för Visby särskilt genomarbetad. ”Världsarvet Hansestaden Visby inför 2000-talet och tycker att en inventering och klassifi cering av dessa ”stadselement” – ett handlingsprogram med åtgärdsplan” (2003-12-15) är ett inrikt- bör arbetas in i översiktsplanen. ningsprogram för det fortsatta arbetet med innerstaden med angiven tidplan. Men analyser och utredningar färdigställda enligt tidplan har Kvalitetsaspekter på arkitektur - Den relativt stora mängd nybyggnatio- inte alltid lett till konkreta åtgärder. Vi menar att innerstaden måste få ner som genomförts i Visby under senare år visar på en stor spridning en betydligt mer framträdande plats i den slutliga planen eftersom in- av kvalitéer vad gäller det arkitektoniska uttrycket. En hög och god nivå nerstaden är en så väsentlig del av Visby och präglar ”Hela Visby” på på konstnärligt uttryck och materialkvalitet i ny bebyggelse bör i högre många sätt. grad göras till en angelägenhet för de politiska besluten varför kvalitets- aspekter enligt Länsmuseet bör adderas till FÖP. Förslagsvis kan man Vi skulle också önska en särskild utredning om Innerstaden i ett 20- utgå från mål som uttryckts för statliga byggnader (prop1997/98:117). årsperspektiv. En utredning som ännu tydligare än idag tar sikte på - Arkitektur och annan formgivning skall ges goda förutsättningar för avvägningen mellan världsarv och levande stad. En kreativ och djärv att utvecklas. genomgång och analys, med utblickar mot liknande stadskärnor i - Arkitektonisk kvalitet och skönhet skall inte underställas kortsiktiga andra delar av Europa, skulle kunna vara intressant och kanske kunna ekonomiska beslut väcka nya tankar och möjligheter till en unikt attraktiv stad för boende - Kulturhistoriska och estetiska värden i befi ntlig miljö skall tas tillvara och besökare. Vi är i denna del beredda att fortsätta diskussionen med och förstärkas. kommunledningen och stadsarkitektkontoret.

8 samrådsredogörelse

Länsstyrelsen lands kommun, att en ”Byggnadsordning för Visby” skulle utgöra ett Länsstyrelsen tillstyrker förslag till fördjupad översiktsplan för Visby- värdefullt underlag om Visbys kvaliteter, karaktärsdrag och särdrag. områden 2025 – HELA VISBY, Gotlands kommun med nedanstående kommentarer. Riksintressen Befi ntliga riksintressen i området fi nns beskrivna i planförslaget. Där Bakgrund framförs att Gotlands kommun inte bedömer att planförslaget i sin Ett förslag till planprogram har lämnats ut på samråd enligt 4 kap 3 § helhet kan anses utgöra påtaglig skada på förekommande riksintressen plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Förslaget innehåller en samråds- i planområdet. Länsstyrelsen saknar dock en utförlig redogörelse för handling till fördjupad översiktsplan. En miljökonsekvensbeskrivning hur planförslaget påverkar riksintressena i området, en tydlig avväg- är inte ännu upprättad, men kommer enligt Gotlands kommun att ning mellan olika intressen samt en karta över samtliga riksintressen i upprättas till utställningsskedet av planen. Länsstyrelsen ska, enligt området. Länsstyrelsen förutsätter att en utförligare beskrivning kom- 4 kap 5 § PBL, särskilt ta tillvara och samordna statens intressen och mer presenteras i planerad miljökonsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen därvid tillhandhålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd ser fram emot en miljökonsekvensbeskrivning där framförallt miljöfrå- i fråga om allmänna intressen enligt 2 kap PBL samt sådana miljö- och gorna belyses och diskuteras i särskild ordning. Problem, alternativ och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om mark- och vattenanvänd- prioriteringar för utvecklingen i olika delområden kan då tydligare dis- ning. Länsstyrelsen ska verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap kuteras och vägas mot varandra och mot planens mål i detta avseende. miljöbalken (1998:808), MB, tillgodoses och att miljökvalitetsnormer Till exempel skulle kartorna för delområdena kunna redovisa olika enligt 5 kap MB iakttas. Länsstyrelsen har även till uppgift att verka för verksamheter/skyddsavstånd, skyddsområden, fl ygbullerkurvor m m att de nationella mål som statsmakterna ställt upp fullföljs i den kom- för att tydliggöra vissa intressekonfl ikter. munala planeringen. Vägbuller Länsstyrelsens sammanvägda synpunkter En karta över bullersituationen längs med vägnätet skulle kunna utgöra Länsstyrelsen ska under samrådet ta tillvara och samordna statens underlag för den översiktliga bedömningen om var ny bebyggelse är intressen. De statliga myndigheter som har haft synpunkter på plan- lämplig. förslaget har framfört dem till länsstyrelsen, som därefter sammanvägt dem. Miljöfarlig verksamhet Den fördjupade översiktsplanen berör Tofta Skjutfält, som är av riks- Allmänna synpunkter intresse för totalförsvaret. Länsstyrelsen har erhållit en ansökan från Länsstyrelsen vill först framföra att Gotlands kommun har tagit ett Första Amfi bieregementet angående tillstånd om att bedriva miljöfarlig mycket ambitiöst och intressant angreppssätt med att förankra planen verksamhet på Tofta övnings- och skjutfält. Försvarsmakten framför att hos medborgarna i form av den utställning och det utställningspro- enligt ansökan och enligt MB om militär övningsverksamhet på fältet gram som genomförts med benämningen ”DIALOG HELA VISBY”. kommer ljudutbredningen sträcka sig utanför fältet inom ett område Den fördjupade översiktsplanen är lättläst, överskådlig och har en där byggnation inte bör tillåtas inom av regeringen fastställt riktvärde tilltalande layout. Den fungerar väl som en kunskapskälla för läsaren för buller från grovkalibriga vapen. Ljudutbredningsområdet bör mar- med tydliga inriktningsförslag. Det är även bra med ett samlat grepp keras i kartunderlaget i den fördjupade översiktplanen. Länsstyrelsen för Visby med omnejd och en katalog över gällande dokument, beslut, ska genomföra en prövning av Tofta övnings- och skjutfält och har inriktningar och visioner. Länsstyrelsen hade dock gärna sett att det ännu inte tagit ställning i frågan huruvida det är möjligt att bullret inne- övergripande perspektivet var tydligare beskrivet i planen och att det hålls inom skjutfältets gränser. framgår klart hur kommunen har för avsikt att förhålla sig, vilket krävs för att få ihop HELA Visby. Länsstyrelsen anser även, såväl som Got-

9 Förorenad mark skeden, årsringar etc skulle förhöja planens värde. I den fördjupade Planen har granskats utifrån risker vid exploateringar med avseende översiktsplanen bör bärande idéer i 1934 års stadsplan analyseras samt på eventuell förekomst av föroreningar i mark, yt-/grundvatten, sedi- en redogörelse om hur Generalplanen för Visby 1967 har satt sina spår ment eller byggnader. Av planförslaget framgår att man är medveten presenteras. om problemen/riskerna, men det förtjänar ändå att poängtera riskerna medkända eller okända förekomster av föroreningar. Då det rör sig om Hälsa och säkerhet en fördjupad översiktsplan är detaljeringsgraden på möjliga exploate- I planförslaget fi nns olika hälsoaspekter beskrivna. Däremot är inte

samrådsredogörelse ringai de fl esta fall för liten för att yttra sig på specifi ka punkter. Klart säkerhetsaspekterna beskrivna. Länsstyrelsen anser att planförslaget är dock att exploateringen på fl ertalet av de omvandlingsområden som bör kompletteras med ett kapitel om säkerhet. föreslås i planen innebär risk att stöta på kända eller hittills okända föroreningar. Det är därför viktigt att varje områdes historik beaktas Stad och land vid exploateringar och att miljötekniska undersökningar görs i den om- Enligt planförslaget förväntas invånarantalet i Visby öka med totalt fattning som erfordras för att inte skapa onödiga risker för människors ca 1 500 personer. Där fi nns också beskrivet vilka åldersgrupper som hälsa eller miljön. förväntas öka. Länsstyrelsen anser att det skulle vara intressant om Gotlands kommun förde frågan ett steg längre, genom att analysera Miljömål vilka konsekvenser den förväntade utvecklingen kommer att medföra. Det framgår att Gotlands kommun bedömer att planering är viktiga Det skulle kunna genomföras genom att belysa frågan utifrån ett stad- verktyg och medel för att nå de regionala miljömålen. Lokalisering av och landperspektiv. En konsekvensbeskrivning av vad tillväxten i Visby bebyggelse, arbetsplatser, handel och industri har t ex avgörande bety- kommer att innebära för utvecklingen på landsbygden bör tillföras delse för omfattning och inriktning på energiförsörjning och transpor- planförslaget. Länsstyrelsen anser att det även skulle vara intressant ter, vilket måste anses alstra de största miljöproblemen. Länsstyrelsen om ett resonemang fördes om vad Högskolans framtida utveckling understryker vikten av att man där uppmärksammar konsekvenser och kommer att innebära för Visby. Av planförslaget framgår att en studie konfl ikter som fi nns. Det framgår att miljömålen ses som grunden för över det framtida behovet av studentbostäder ska genomföras vintern fortsatt miljöarbete och att man har för avsikt att beakta de gotländska 2006. Men Högskolans utveckling kommer troligen även få andra miljömålen vid planläggning. De ska vara en grund vid bedömning konsekvenser i form av t ex utbud av service samt behov av cykel- och av konsekvenser av ändrad markanvändning. Planeringsverktyget har kollektivtrafi kstråk. I planförslaget beskrivs att den externa handeln ska dock också möjlighet att påverka fl ertalet andra delmål, med avseende utvecklas i P18, Skarphäll och kvarteret Telefonen. Länsstyrelsen an- på regionala miljömål, med bäring på natur- och kulturmiljön. Den ser att förväntade följder av detta bör beskrivas i planen. Det är också fördjupade översiktsplanen innehåller välgjord generell beskrivning av av vikt att konsekvensen av vad denna utbyggnad förväntas att få för många miljöaspekter och referenser till andra kommunala planerings- Visby innerstad beskrivs i planen. underlag och policies av betydelse för ambitionen att nå miljömålen och målen för den fördjupade översiktsplanen. Konsekvenserna av Världsarvet dessa för utvecklingen av de olika delområdena är dock inte helt tyd- Hansestaden Visby innerstad är upptagen på UNESCO´s världsarv- liga. lista sedan 1995. Länsstyrelsen anser att det är rådligt att planförslaget kompletteras med en analys över vad planerad utveckling kommer att Kulturmiljövård få för innebörd för världsarvet och hur världsarvet kommunicerar med Medan innerstadens historia är tämligen väldokumenterad saknas den omgivande bebyggelse. historiska bakgrunden för Visby ytterstad. Det ligger utanför ramarna för en fördjupad översiktsplan att teckna en fullständig stadshistorik, men en översikt över ytterstadens framväxt med viktiga utvecklings-

10 samrådsredogörelse

ka Förening gärna remisser för att framföra fakta och synpunkter. På så Arbetsmarknad sätt undviks åtminstone delvis ”misstag” i arbetet med nya planer, där Länsstyrelsen gör bedömningen att texten om arbetsmarknad/närings- skyddsvärda naturmiljöer och arter kan komma till skada. (Bifogade liv framförallt fokuserar på turismen och dess utveckling. Turismen kartor samt listor med hotade arter i original- och kopiepärmarna!) är viktig både för Visby och för hela Gotland, men i den fördjupade översiktsplanen anser länsstyrelsen att även andra näringsgrenar bör Tekniska nämnden beskrivas tydligare. Det är ett ambitiöst och genomarbetat förslag som i stort behandlar och lyfter fram de sakfrågor och intressen som faller inom nämndens Synpunkter kapitelvis ansvarsområde. Förslaget skapar, genom ett mycket bra bildmaterial, 3.10.1 Hästhållning: Enligt ett statligt betänkande från 1989 (SOU en lättläst struktur och en bra offentlig dialog, förutsättningar för att 1989:86) rekommenderasatt nybyggda bostäder, skolor och förskolor samrådet kommer att ges en bred förankring hos myndigheter såväl inte bör uppföras närmare än 500 meter från stall eller andra byggna- som allmänhet. der avsedda för djurhållning. I Boverkets ”Bättre plats för arbete - All- männa råd 1995:5” rekommenderas ett skyddsavstånd på 500 meter Barn- och utbildningsnämnden mellan bostäder och anläggningar av här aktuellt slag (ridanläggning). I Översiktsplanen beskriver på ett tydligt och lättläst sätt vad en över- praktiken har även ett avstånd motsvarande 200 meter tillämpats som siktsplan är. Planen ger goda möjligheter till tankar och idéer om Vis- skyddsavstånd. Enligt länsstyrelsens bedömning bör skyddsavstånd till byområdets positiva utveckling. Den utgör därmed ett omfattande och bostäder i förhållande till djurhållning inte understiga 200 meter. innehållsrikt dokument för diskussion om Visbys framtid i det samråd och den dialog som nu förekommer med medborgarna i staden och 3.13 Något att bygga vidare på: Kapitlet behandlar den historiska bak- kommunen i övrigt. De övergripande målen redovisas på ett bra sätt grund som nämns i inledningen av detta yttrande, men bör alltså i vår strävan att nå ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart byggas ut, bl a med kartexempel och årsringar. Länsstyrelsen anser att samhälle. Översiktsplanen ger därför ett bra underlag för det fortsatta beskrivningen av 1934 och 1967 års planer är väl summarisk, sett till arbetet i utvecklingen av Visby och för de människor som skall leva den betydelse planerna kan anses ha haft. och bo i staden. Att de berörda förvaltningarna givits tillfälle att i en 3.13, 3.13.1 Karaktärsdrag, etc: Det är viktigt att Gotlands kommuns särskild arbetsgrupp ta fram underlag till översiktsplanen anser vi varit ambitioner redovisas i en fördjupad översiktsplan när det gäller fortsatt ett konstruktivt sätt att arbeta. Det har inneburit att de deltagande för- inventeringsarbete samt komplettering med varsamhetsbestämmelser valtningarna på ett bra sätt kunnat bidra med konstruktiva tankar och för ytterstadens delområden. med faktaunderlag till översiktsplanen. Utöver vad som anges ovan vill BUN framhålla de faktorer som redovisats under punkt 3.5 Plats för Handläggning lärande – Utan kunskap ingen framtid! i översiktsplanen. Ett samrådsmöte har genomförts mellan länsstyrelsen och Gotlands kommun. Vid mötet presenterade Gotlands kommun planförslaget och Miljö- och hälsoskyddsnämnden besvarade frågor av länsstyrelsen. Ett samrådsmöte om MKB har skett Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker förslag till fördjupad över- mellan länsstyrelsen och Gotlands kommun. Ett samrådsmöte har siktsplan för Visbyområdet. Samrådsdokumentet är ambitiöst och skett mellan länsstyrelsen och Luftfartsverket. omfattande men ändå lättläst. Ett register kan dock behövas med sid- hänvisningar för att lättare hitta specifi ka detaljer. Gotlands Botaniska Förening Föreningen avser inkomma med kompletterande fakta efter växtsä- Miljömålen - Miljömålen är fastställda av Sveriges riksdag och med led- songen, då olika områden kunnat studeras mer ingående. Vid framtida ning av dessa har regionala mål tagits. Dessa regionala miljömål borde planprocesser rörande de enskilda områdena mottar Gotlands Botanis- genomsyra hela förslaget till översiktsplan även om målen i sin helhet

11 formellt sett inte har tagits av kommunen. Omvandlingsområdet N/kv Telefonen (sid 144) - Se förra kommentaren. Omvandling till handelsändamål bör inte ske bl a eftersom denna Inriktning – vad är en god bebyggd miljö (sid 94)? Inriktning saknas för industrifastighet kommer att vara en av de få planlagda industriområ- själva byggandet, för inomhusmiljön och för energifrågorna. dena som kommer att förbli lokaliserade utanför vattenskyddsområde i framtiden. Inriktningar som anges av ”Ekokommun Gotland” känns fristående frånö- Omvandlingsområde O/Kasernområdet (sid 145) - Påtala vattenskyddet versiktsplanen istället för att inarbetas och vara en strategi i översikts- och dess begränsning för industrietableringar.

samrådsredogörelse planen. Här tas bl a energi och avloppsfrågorna upp. Omvandlingsområde P/Kilen Söderväg-Stenkumlaväg - Påtala risk för förorenad mark. Miljökonsekvensbeskrivning av översiktsplanen saknas. Kultur- och fritidsförvaltningen Synpunkter på detaljer i texten: På uppdrag av kultur- och fritidsnämnden framför härmed kultur- och Långsiktig plan för VA-utbyggnad (sid 34) - Det bör nämnas att denna är fritidsförvaltningen sina synpunkter på rubricerat planförslag. Förvalt- under revidering. Text om de ytterligare 15 områdena som prioriteras ningen anser att planeringsarbetet på ett föredömligt sätt involverat bör strykas eftersom den reviderade planen kommer att ha en annan förvaltningen och att det också kommit till uttryck i planförslaget inriktning. bland annat i avsnitten ”det gröna Visby” och ”Gröna stråk”, det vill Förväntad utveckling – Befolkning (sid 42) - Ange vad som avses med säga områden till gagn för rekreation och motion. Vidare i avsnittet ”hela perioden”. Vilken slutsats dras av den beskrivna befolkningsut- ”meningsfull fritid” med olika förslag som främjar fysisk aktivitet, so- vecklingen och åldersfördelningen? cial gemenskap och nätverksbyggande som viktiga delar i en positiv Anläggningar under planering (sid 89) - Förtydliga att återvinningscentra- livsstil och därmed bidrar till en bättre folkhälsa. len även omfattar omhändertagande av farligt avfall. Stor och småskalig industri - Specifi cera att med ”miljökartan” avsesbred- I ett framtida förverkligande av planens idéer och ambitioner är det vik- vidliggande karta. tigt att också beakta det fritidspolitiska och det kulturpolitiska program Hästhållning (sid 94) - Avses att områden bör avsättas för hästhållning? som under 2007 sannolikt kommer att antas av kommunfullmäktige Avses översiktsplanen? Vad redovisas konkret? och vars innehåll till viss del kan antas få konsekvenser också för fysisk Riksintressen (sid 99-101) Karta/or behövs som översiktligt visar be- planering exempelvis avseende näridrottsplatser. skrivna riksintressen. Försvarsmaktens riksintressen (sid 101) - Även Visby fl ygplats kvarstår som försvarsmaktens riksintresse.

Omvandlingsområdet H/Norderbacka (sid 139) - Borttagande av speed- waybanan omnämns inte vilket är en förutsättning för utveckling av området. Omvandlingsområde I/Norr (sid 139) - Vid placering av hus längs med Broväg skall skyddsavstånd till industriverksamheter, bl a Nimbus, beaktas. Omvandlingsområde J/Skarphäll (sid 140) - Området bör delas i två min- dre områden och här redovisas enbart den del som avses omvandlas till handelsändamål. I övrigt skall så mycket industriområde som möj- ligt bevaras.

12 samrådsredogörelse

Stadens form, skala och uttryck Offentliga yttranden Allmänhetens synpunkter Lantmäteriet Flera yttranden om vikten av en blandad bebyggelse, både när det gäl- Många bostadsområden utanför ringmuren är, enligt myndighetens ler i funktion så som arbetsplatser, handel och boende, men också när mening, inte särskilt estetiskt tilltalande om man uttrycker sig milt. det gäller utseende. Kommunen ska våga låta bygga på höjden för att Vackrare hus med varierad utformning efterlyses. Inga nya områden få en citykänsla och blanda bostadsrätter med hyresrätter. med likadana hus staplade bredvid varandra. Kanske behöver kommu- nen ett skönhetsråd som bedömer ny bebyggelse ur estetisk synpunkt? Visby bör byggas som en trädgårdsstad, med harmoniskt hela stadsde- lar med grönska, vackra detaljer och estetiskt utförande. Mer offentlig Svensk Form på Gotland konst efterlyses och kanske ett skönhetsråd som långsiktigt skulle reso- Visby har otroligt bra förutsättningar för att bli något alldeles särskilt. nera kring konstutsmyckning och arkitektur. Nybyggda hus bör smälta Vi behöver inte någon Turning Torso eller annan spektakulär byggnad in i den gamla bebyggelsen, men på lämpliga platser kan även byggna- för att sätta Visby på kartan. Vi har innerstaden, världsarvet, en fantas- der av helt modernt snitt, som till exempel Almedalsbiblioteket, passa. tisk natur, ett rikt kulturarv beträffande byggnader och livsmiljöer, det är bara att ödmjukt och varsamt ta hand om och utveckla allt detta. Många anser istället att det är av största vikt att kommunen ska bevara Men vi saknar länken, styrmedlet, mellan den fördjupade översikts- och ta tillvara det som redan fi nns. Varsam renovering som tidigare och planen och de instrument som stadsarkitektkontoret och kommunen en satsning på de oaser och områden som skänker frid. Visbyborna brukar och byggnadsentreprenörernas intensiva vilja till expansion. I själva har här ett ansvar när de renoverar sina hus för att behålla staden Visby fi nns en bred samlad kompetens inom byggnadsvård och kul- vacker.Visby ska vara ett vårdat och attraktivt område, fl era områden turarv och ett aktivt arbete med Visby innerstad. På samma sätt vill vi är idag ovårdade med mycket klotter. Kommunen behöver en kraftfull se ett lika aktivt ställningstagande till Visby stad utanför murarna, den policy när det gäller klotterhantering. moderna staden.

Någon kom in med förslaget att kommunen skulle sätta upp skyltar i Vi vill att det fi nns en referensgrupp bestående av människor med olika bostadsområden som berättade områdets historia. Till exempel kompetens beträffande kulturarv, arkitektur, design, natur och miljö- har Bingeby ett intressant arkeologiskt fynd som kan vara värt att be- vård som kan vara stöd för både kommunen och entreprenörerna vid rätta om.Viktigt att bevara stadens siluett med eviga landmärken kan ny- och ombyggnation. följas från de gamla landsvägarna, domkyrkan, vattentornet, stadspor- tarna. Vi tror på att det är lika viktigt att utanför ringmuren dra upp riktlinjer som ger ett starkt stöd för alla sorters etableringar, och ett slags lång- Några yttranden angående vägar och biltrafi k; vägnätet behöver bred- siktigt förhållningssätt. das och effektiviseras. Bättre med viadukter runt staden istället för rondeller. Innerstaden bör sedan stängas av från all biltrafi k, och ett Utvecklingen av Visby stad är en positiv förändring som också ska- speciellt pass införas för dem med tillstånd att köra där. Dock bör par möjligheter till förbättringar på många sätt och mycket fi nns att Torgkassen inte bli lidande. Adelsgatan som gågata mycket lyckat. göra. Tanken att ”hela” Visby är mycket sympatisk. Men hur ska man komma från vision till handling. Det behöver fortsatt fi nnas dialog och Kommunen bör se över de förfulande platserna i Visby, till exempel inspiration för alla som arbetar med stadens utveckling där samarbete en tennishall och bensinstation med havsutsikt. Vibble och Roma kan över gränserna måste till. Aktivera de yrkesverksamma medspelarna införlivas i Visby stad. Fler sittplatser i staden. och låt dem komma till tals i de processer som ska till för att bra och vackra miljöer ska kunna skapas.

13 Fri försäljning inbegrips det fria blickfånget av kustlinjen både söder och norr om I en tid där alla behöver överrösta varandra med större och bråkigare staden, som anländande resenärer möter vid ankomsten in mot Visby uttryck blir en plats utan reklambudskap mycket attraktiv. Vi har förde- hamn. Medeltidsstaden framhävs fortfarande på ett bra sätt, men detta len av att idag nästan inte ha några reklampelare eller skyltar uppsatta i förhållande kommer att minska om blickfånget domineras av kustnära stadsrummet och på allmänna platser. Vi tror att en hård styrning kring bebyggelse söder och norr om staden. reklamexpansion är otroligt viktigt för Visby stad. Bestäm att det bara fi nns på t ex Skarphäll och i skyltfönster eller i direkt anslutning till fö- Föreningen anser därför att det stora fl ertalets behov av kustkontakt vid

samrådsredogörelse retaget/butiken. Inga busskurer med avtalad reklam, inga höga reklam- t ex promenader skall prioriteras framför ett fåtal penningstarka perso- pelare för köpt reklamplats, inga reklamprydda omklädningskuber ut- ners önskan om havsutsikt från sin bostad. Till detta kan även läggas med stränderna mm. Det innebär inte att vi är emot ökad handel eller de rika förekomsterna av rödlistade arter på främst Kungsladugårdshäl- mer försäljning men det går att nyansera uttrycket. Visby med omnejd larna, vilket innebär att detta unika naturområde i stadens närhet skall kan göras till en ”fristad för sinnena”, där reklam och andra kommersi- bevaras för kommande generationer. Föreningen vill påminna om att ella inslag hålls borta i stadsbilden utanför försäljningsstråken. Vi tror Gotlands kommun, som varande Ekokommun, åtagit sig att bevara att ett sådant förhållningssätt i framtiden kommer att gynna Gotland. en rik natur med stor biologisk mångfald. Det är en bra inriktning om målet med en ökad upplevelse- och naturturism skall kunna uppfyllas. Industriavdelningarnas samorganisation Den renodling av olika typer av samhällsfunktioner såsom boende, Visbys stadskärna handel, service, arbetsplatser, livsmedel, naturliv, idrott, naturbruk som Allmänhetens synpunkter föreslås är negativt. Varje del av Visby kunde rymma samma andel av dessa samhällsfunktioner, innebörden av det skulle annars kunna upp- Ett tiotal yttranden, både från privatpersoner och från offentligt håll, fattas som bildande av en sovstad. En blandning gör att saker upplevs understryker vikten av att bevara Östercentrum som Visbys stadskärna. som nära och tillgängliga på ett levande bra sätt. Denna utredning har Kanske inte till det utseende som det har idag, en mer mångfunktionell bara delvis tagit hänsyn till dessa olika samhällsfunktioner. Visby är en stadsdel efterlyses. Man tror inte att den externa handeln kommer att unik stad med känslan av närhet till service och arbete. En god utveck- minska, och många anser att det skulle vara bra för Öster om de stora ling får inte ske på bekostnad av dessa värden. butikskedjorna fl yttade och lämnade plats för till exempel torghandel med gotländska produkter och framför allt grönsaker. Mindre butiker Länsstyrelsen för ost, fi sk och kött kunde vara en idé. Kvällsöppna kaféer eller annan Stadens siluett är viktig och skyddsvärd – från havssidan och från aktivitet kvällstid behövs också efter att biblioteket fl yttade till Almeda- landsidan där vissa ”eviga” landmärken kan följas från de gamla lands- len. Vi är alla olika konsumenter olika dagar i veckan, ibland handlar vi vägarna (vattentornet, domkyrkan, stadsportarna etc). Länsstyrelsen för att vi måste och ibland av mer sociala skäl än ekonomiska. anser att siluetten bör bevaras. Affärsverksamhet ska också prioriteras innanför muren, Östercentrum Gotlands Botaniska Förening och Innerstaden behövs för ömsesidig överlevnad. Föreningen har tagit del av innehållet i de förslag, som förekommer i Offentliga yttranden olika delar av samrådsdokumentet. Föreningen är positiv till en ökad Wisbyströvet nybyggnation i Visbyområdet, där en bra bostadsmiljö kombineras Visby stadskärna kan idag anses omfatta delar av Östercentrum med med tillgång till rika natur- och grönområden för allas rekreation. För- omnejd inklusive delar av innerstaden. Inom detta område fi nns en eningen anser det som viktigt att Visby stads innevånare likväl som blandning av handel, kultur, privat och offentlig service, arbetsplatser besökande turister och kongressdeltagare får uppleva den unika natur- och boende som alla utgör ingredienser i en fungerande stadskärna och och kulturmiljö, som Visby och dess omgivningar kan bjuda på. Häri

14 samrådsredogörelse ett levande stadsliv. Detta är översiktsplanens beskrivning av stads- därför att Lodisprojektet efter fl era års uppehåll fullföljs. kärnan och till denna fi nns fogat en förhoppning att den ytterligare utvecklas som naturlig och levande mötesplats för hela staden. I egen- Lantmäteriet skap av företrädare för handeln i stadskärnan låter denna beskrivning Ett levande stadscentrum kännetecknas i de fl esta fall av en blandning för oss som en garanti för att vi tillsammans och i samförstånd kom- av boende, affärer, restauranger, torg, kontor m m så att det är liv och mer att ha en rätt behaglig resa. För att underlätta inför framtiden vill vi rörelse en stor del av dygnet. Många gånger är bebyggelsen utformad belysa tre områden som är av stor betydelse för att handeln skall kun- så att det fi nns lokaler i bottenvåningen och bostäder i de övre våning- na utgöra denna positiva och viktiga del av en fungerande stadskärna. arna. Visby kunde ha lite mer sådant vid och nära Östercentrum som väl får anses som Visbys mittpunkt. Det vore lämpligt att bygga på en Tillgänglighet är mycket vitalt för att göra stadskärnan åtkomlig för alla eller två våningar med bostäder på husen vid Östercentrum där det är och inte bara ett segregerat fåtal och i övrigt ge innerstaden påtaglig möjligt. Parkeringsplatsen vid Åhléns kunde eventuellt byggas över museikaraktär. Betänk att varje enkelriktning, avstängning eller annan med bostäder. Om sedan Gutavallen fl yttas skulle stora möjligheter begränsning antingen fl yttar problemet till annan del av stadskärnan öppnas för en utveckling av stadens centrum. eller minskar tillgängligheten för gemene man. Översiktsplanen anger att man inte skall ta någon ny mark i anspråk för parkering samtidigt Gotlands Turistförening som man avser att begränsa framkomligheten i innerstaden. Detta ökar Visby är som turistort attraktiv för ett brett spektra av besökare. Kul- givetvis trycket på de befi ntliga platserna i innerstadens närhet. Vid turen är i högsta grad levande i Visby med en tydlig koppling till alla t ex byggande av nya bostäder vid Fiskmåsen tas dels temporära parke- Gotlands konstnärer och konsthantverkare. Även restaurangkulturen ringsplatser i anspråk samtidigt som området underförsörjs med ca 140 håller god kvalitet. Genom att vara en turiststad fi nns ofta ett tillräck- parkeringsplatser, vilket givetvis kommer att belasta befi ntliga platser. I ligt underlag för såväl familjerestaurangen som kreativa kulinariska övrigt fi nns det mycket att önska vad gäller infartsskyltning, sökvägar restauranger. Shopping är en viktig del av våra besökares aktivitet. Un- och parkeringslösningar för att öka tillgängligheten samtidigt som tra- der fritidsresor använder vi en stor del av både ekonomi och tid till att fi kmängden kan minskas speciellt sommartid. ”shoppa” – titta på utbudet, umgås, fi ka och handla. För affärsturisten, mötesdeltagaren och andra, ska shoppingen gå snabbt och ha hög kva- Man avser att ersätta nuvarande handelspolicy med handels- och in- litet. Det är av största vikt att handeln i Innerstaden och vid Östertorg dustristrategier. Viktigt är då att beakta balansen mellan centrum- och fortsätter att utvecklas så att vi kan behålla en levande stadskärna med externhandeln. Rätt förutsättningar för respektive part skapar möjlig- hög strövfaktor. heter för externhandeln att begränsa utpendlingen, men framförallt ger det en expanderande centrumhandel som är den stora möjligheten Innerstadsföreningen för Visby att förstärka begreppet naturlig och levande mötesplats. Rikt Föreningen har valt att lägga synpunkter på en utvidgad stadskärna och shoppingutbud året runt är också det vi behöver för att skapa en ökad betraktar områdena utanför Söderport och Österport som viktiga delar turistshopping och även rätt komplement till nya kongresshallen. I en för innerstadens service, handel och kultur. Den viktigaste åtgärden sådan framtid fi nns t ex inte dagens föråldrade system med parkerings- som genomförts hittilldags är omvandlingen av Adelsgatan till gågata inlösen, som utan att skapa några nya parkeringsplatser endast försvå- året om, och att Adelsgatan knutits ihop med Östercentrum till Wis- rar en positiv förändring. byStrövet. Någon ytterligare galleria på Flextronics anser Föreningen vara kontraproduktivt för Strövets utveckling. Föreningen har redan Vi delar översiktsplanens oro för innerstadens framtid och menar att en tidigare påtalat den oreda som råder utanför Österport. Det känns inte planerad utfl yttning av kommunen mycket noga måste övervägas. Det som en fortsättning på Strövet, utan man hamnar på en vändplats för som kommer istället måste bedömas ur fl era synpunkter och för vår bilar och vild parkering. Låt bilarna köra både ut och in på den bortre del är bl a trafi kgenerering och köpkraft mycket väsentligt. Vi önskar infarten mitt emot OK och stäng av utfarten mot Österport för annat

15 än en framtida ”shuttlebuss” till innerstaden. Helst skulle parkeringen Den gröna planeringen som förfular området där tas bort helt och hållet. Tomten mot Öster- Allmänhetens synpunkter väg kan användas till att bygga det kulturhus, som många efterfrågar. Bygg ett parkeringsplan till ovanpå COOPs parkering och fl ytta taxista- Ett hundratal yttranden från allmänheten har kommit in angående den tionen till Kung Magnus väg. gröna planeringen i FÖP Hela Visby. Den genomgående åsikten har varit att kommunen i så stor utsträckning som möjligt ska bevara och När det gäller Södercentrum hänvisar föreningen till Rasmus Waerns vårda de grönområden som fi nns idag och inte exploatera dem för mycket. Grönområdena fyller en stor och viktig funktion för alla. Flera samrådsredogörelse betraktelse sid 11- ”Det märkligaste området i Visby ytterstad är dock virrvarret mellan Söderport och Överskottsbolaget”. Närheten till anser att det fi nns stora behov av att rusta upp vissa grönområden som centrum gör att här är attraktivt att bygga fl er behövliga bostäder. Ett har blivit oattraktiva och otrygga miljöer. Kommunen behöver göra en bättre planerat Södercentrum och ett förnyat och vitaliserat Södertorg översyn. Både industriområden och rondeller kan förskönas. Viktiga (sid 136) skulle göra staden trivsammare. grönområden att bevara är Galgberget, Norderstrand, Gustavsvik, Åhsbergska hagen, Snäck, Östergravar och grönytorna runt muren, Högskolan på Gotland, Avd. för samhällsgeografi och etnologi A7-området, Bergbetningen, alla stadens parker, Strandpromenaden, Östercentrum är idag stadens centrala marknads- och mötesplats med Strandgärdet, Krookska dungen, Södra hällarna, Kohlens kvarn, Lien- hög densitet av verksamhet och med god tillgänglighet. Området är kullen, cirkusplatsen vid kyrkogårdskullen, Kärleksstigen, Norrbackap- förhållandevis lätt att nå för alla trafi kantgrupper och fungerar bra till- lan, Djuplundaskogen, Rävhagen, Fridhem och Östra Törnekvior. Be- sammans med Adelsgatan som shoppingstråk. En del av den moderna fi ntliga grönområden så som Skolbetningen vid Gråbo och vid kvarnen handeln passar illa med denna typ av centrumbildning och fl yttar förr Kärringen ska fi nnas kvar. eller senare ut till lägen i utkanten av staden. I kapitel 4 sägs att Staden inte är stor nog befolkningsmässigt för en expanderande externhandel Även kusten anser många är av stor betydelse för rekreation och därför och att omvandlingen av industriområden till handelsområden skall ska strandskyddet förstärkas. Flera upprörda personer har yttrat sig bedömas restriktivt. Detta kan inte nog framhållas. angående exploateringar vid Snäck. För dem som inte bor vid havet är det viktigt att behålla den fria horisonten. Bygg inte igen stränderna Problemen blir extra tydliga med en växande extern handel som inte och kusterna. kopplas till de tre dimensionerna som är utgångspunkten för planarbe- tet nämligen en; ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Förslag till vilka stråk och delar av staden som ska reserveras för park, odling, lek etcetera bör ställas i en FÖP. Samlingstermen ”grönområ- den” eller ”grönytor” är praktisk men intetsägande.

Behåll stadens träd, bygg på öppna slätter men bevara havsutsikten. Låt ringmuren bli mer synlig, förr var marken runt den och på Galgber- get hårt betad.

Flera tåliga parkbänkar efterlyses.

Bygget på Ravinstigen har brutit den gröna länken mellan Palissaderna och strövområdet väster om Klippgatan. Det går att lösa genom en trappa ca 20 m söder om nybygget.

16 samrådsredogörelse

Offentliga yttranden camping ett större avsnitt av bäcken från Kolens kvarn att byggas över, Vänsterpartiet på Gotland varvid växtplatser för den starkt hotade dikesskräppan begravdes! Nu Bevara ”vild” natur i staden, typ Krookska dungen och ”Kokkolok- är det dags att Gotlands kommun bättrar på sitt numera skamfi lade koskogen”. Det är speciellt viktigt med tillgång till naturområden nära rykte bland naturmänniskor på ön likväl som på fastlandet. Det åstad- skolor och förskolor. Det behövs områden för lek, friluftsliv, rekreation koms genom att kommunen bevarar de unika naturområden, som pla- och motion nära alla bostadsområden. Gärna näridrottsplatser. nen behandlar och där ett fl ertal rödlistade arter förekommer.

Länsstyrelsen På s 72 fi nns en karta med bedömningar avseende värde på olika grön- 3.7 Gröna värden, 3.7.1 Naturvärden och biologisk mångfald; Här fi nns områden. Föreningen noterar en del konstigheter ur botanisk synvin- delvis en bra beskrivning av befi ntliga värden, som dock kan komplet- kel på bedömningen av de olika områdena. Norderbacka har fått ett teras. Visby har ett kulturlandskap med gamla kulturväxter och arter. mindre högt värde jämfört med Galgberget trots att båda områdena Samrådshandlingen använder t ex genomgående den tekniska sam- utgör en integrerad enhet av nordiskt alvar (prioriterad naturtyp i EU: lingstermen ”grönområden” eller ”grönytor”, som är praktisk men intet- s Habitatdirektiv). Området kring Bingers kvarn bör överföras till ett sägande. Förslag till vilka stråk och delar av staden som bör reserveras högre värde eftersom den består av samma naturtyp som just beskri- för park, odling, lek etc bör framföras i planen. vits för Norderbacka. För området söder om Djuplunda kan även ett högre värde diskuteras genom alpklöverns närvaro (EN) och området Gotlands Botaniska Förening med grön markering måste förskjutas söderut p.g.a. de nyligen funna Avsnitt 3.1 Folkhälsa - Föreningen instämmer med målet att det är vik- förekomsterna av slät taggsvamp (EN) i dessa sandiga skogar. Däre- tigt med närbelägna grönområden där det är möjligt att förfl ytta sig till mot fi nner föreningen det något märkligt att den planterade raden av fots. utländska douglasgranar längs banvallen i Artilleriets sydöstra del fått Avsnitt 3.7 Plats för gröna värden - Visbys tätortsnära natur är på många ”Mycket högt värde”. Ur botanisk synvinkel är dessa mindre betydelse- sätt mycket värdefull både ur gotländskt perspektiv som strövområde fulla än de ovan nämnda inhemska arterna. för Visbybor likväl som i ett nationellt och internationellt perspektiv beroende på en rad skyddsvärda och rödlistade arter och geologiska Avsnitt 3.7.1 Naturvärden och biologisk mångfald - Visby närområde har typlokaler. fl era riksintresseområden, vilka föredömligt redovisas i texten. Bland de rödlistade arterna är få medtagna. Föreningen återkommer med en Föreningen instämmer helt med skrivningen i andra stycket ”Miljöer komplettering senare i denna skrivelse. Saknas i detta textavsnitt gör de med sällsynta växter eller djur bör ha ett så gott skydd som möjligt naturtyper, vilka enligt EU:s Habitatdirektiv skall skyddas. Både söder inom de områden kommunen hanterar”. Det är Gotlands kommuns om staden på Kungsladugårdshällarna och norr om på Galgberget och ansvar som Ekokommun att följa de kriterier detta innebär och verka vid Bingers kvarn fi nns nordiskt alvar, en naturtyp som dessutom är för att den biologiska mångfalden bevaras vid kommunala beslut. prioriterad att bevaras inom EU. Andra av EU prioriterade naturtyper, Tyvärr har föreningen noterat ett antal avsteg från denna princip de som förekommer främst inom beskrivna områden är Gräsmarker på senaste åren. Det gäller bl a vid processen med golfbanan på Bombfäl- kalkhällar och Karsthällmarker. Även naturtypen Klippvegetation på tet ute på Bungenäs, vid förhandsbesked för tre villor väster om parken kalkrika bergssluttningar fi nns medtagen i EU:s Habitatdirektiv och vid Lummelunds bruk samt vid handläggningen av det tillfälliga (?) avser i detta fall klintsträckningen söder och norr om Visby. tillståndet för uppförande av de villavagnar som nu står inom strand- skyddsområde vid Snäcks camping. På Bungenäs hotas ett fl ertal röd- På s 72 skrivs om ”vildvuxna hörn” i stadens parker. Här vill föreningen listade växter och fåglar samt fl era av EU prioriterade naturtyper. Vid slå ett slag för att så in den fl ora, som fi nns i de gotländska ängena, Lummelunds bruk hamnade de tre villorna över Nordens största be- vilken även kräver mindre skötsel än traditionella gräsmattor. En slåtter stånd av den rödlistade orkidén stor skoglilja. Slutligen kom vid Snäcks i mitten av juli rekommenderas, men innan dess står änget i full blom

17 under lång tid. Detta skulle förnöja stadens fl anörer och besökande ishallen växer den starkt hotade släta taggsvampen. turister. Informationsskyltar kan även förklara vad det gotländska änget har betytt för öns utveckling genom århundradena samt beskriva dess För den på kartan med vit färg markerade områdena, vilka inte nämns växter. På s 73 skrivs om små skogsområden och fågelfaunan. Under- i dokumentet som omvandlingsområden, förutsätter Föreningen att tecknad vill då framföra personliga synpunkter att bra populationer av de har samma status som idag med en framtida liknande markanvänd- småfågel fi nns t.ex. i Krookska dungen och Furulundsskogen. Bland ning. Detta gäller särskilt skogarna söder om Djuplunda med de starkt annat fi nns här den rödlistade mindre hackspetten. Även spillkråka och hotade arterna alpklöver och slät taggsvamp. Vidare kan de rika alvar-

samrådsredogörelse halsbandsfl ugsnappare, som är medtagna i EU:s fågeldirektiv, fi nns i markerna sydost om Hästnäs från Brandstationen till Hästnäsmyr samt dessa skogsdungar. Angående mindre vattendrag bör listan komplet- nordost om Flygplatsen nämnas. Här växer rödlistade växter som öst- teras med bäcken vid Kolens kvarn. Enligt framkommen information kustarv, alvarglim, grådådra, gotlandssolvända, fl ockarun, stenmalört, är även denna lilla bäck lekplats för öring. Dessutom fi nns den starkt piggtistel och gotländsk haverrot. Liknande miljöer fi nns norr om väg hotade växten dikesskräppa i bäcken. 148 mittemot Bilmuséet, där ett rikt bestånd fi nns av den starkt hotade hylsnejlikan. Föreningen förutsätter alltså att dessa områden ej omfat- Avsnitt 3.7.2 Inriktning – Grön planering - Föreningen ber att få ansluta tas av denna plan. sig till formuleringen i första punkten, vilken är alldeles i linje med föreningens åsikter. Detsamma gäller texten under tredje punkten om Avsnitt 3.12 Naturmiljövårdens riksintressen - Självklart beaktas dessa ”Naturområden utanför Visbyleden” och under punkt 11 om stranden. riksintressen vid kommunens planläggning och berörda områden Vad gäller fjärde punkten bör kommunen utöka området i skrivningen sparas för exploatering. De ses istället som en tillgång för det rörliga med hela Södra Hällarna = Kungsladugårdshällarna väster om Tofta- friluftslivet, Visbybors rekreation och en källa till naturupplevelser för vägen. Hela detta område har en unik natur med ett fl ertal rödlistade kommuninnevånare och besökande på ön. arter och av EU prioriterade naturtyper. Under den sjätte punkten behandlande våtmarker instämmer Föreningen i den skrivna skrivna Barn- och utbildningsnämnden texten. Se Offentlig service/skolor!

Vi vill särskilt påpeka värdet av bäcken vid Kolens kvarn och anser Miljö- och hälsoskyddsnämnden självklart att den efter den tidsbegränsade perioden för villavagnarna 4.2.1.3 Det gröna Visby - Mycket positivt ur miljösynpunkt: Det gröna återställs i ursprungligt skick! Vi vill också fästa uppmärksamheten på Visby skall värnas och utvecklas. den källmyr, som ligger inom det kommunala naturreservatet Galgber- get söder om Norra begravningsplatsen. Ingen form av påverkan i form Länsmuseet av dränering inom norra delen av campingen får förekomma. Denna Plats för gröna värden – långt borta nära och hela vägen - I översiktsplanen del hade tidigare till viss del en sippermark vid de nuvarande stugorna. för Visbyområdet beskrivs värdet av den gröna miljön främst ur biolo- Det vore positivt om denna återskapas. gisk synvinkel, förutom de estetiska och sociala aspekterna. Länsmu- seet menar att beskrivningen av den gröna miljön som kulturarv, dvs Avsnitt 4.1.1 Plankarta för staden- Föreningen hoppas att de gula plup- parkerna och trädgårdarnas historik, bevarande och värde som kun- parna avseende område för turism är satta ”på en höft”. Åtminstone skapsförmedlare – det gröna kulturarvet – bör lyftas fram i översikts- den vid Snäcks camping har hamnat helt utanför den nuvarande cam- planen. Den gröna miljön i Visbyområdet är unik på grund av det goda pingen. Detta markerade naturområde med rännilar ur branten får inte klimatet och kalkrika jordmånen. Här fi nns många exotiska växtslag användas till anläggningar för turism! För Rävhagen, på plankartan som växer på sin klimatologiska nordgräns.I Visbyområdet fi nns ett markerad som grönområde med viss idrottsverksamhet, förutsätter fl ertal välbevarade och värdefulla park- och trädgårdsmiljöer och alléer. Föreningen att ingen ytterligare byggnation företas. I skogen norr om Många av dessa har en väl dokumenterad historik och tillkom på ini-

18 samrådsredogörelse tiativ av Planteringsgillet, grundat 1860 av P. A. Säve, t ex Palissaderna, boende som besökare ett mervärde. Genom framsynta satsningar av Almedalen, Slottsparken och Nordregravar. I vissa fall fi nns delar av hög kvalitet kan turismen aktivt bidra till att ”hela” Visby. Turismen är, äldre parkområden bevarade som i Gråbo och Länna. Även odlingar som framhålls ovan en integrerad del av samhället. Besökaren sover, för intressanta specifi ka ändamål fi nns bevarade än i dag som de vita äter, ser och gör. Precis som vi åretruntboende. Se och göra innefat- mullbärsträden vid Visborgs slott och Kungsladugård. tar allt från shopping till kulturella upplevelser. Det är viktigt att vi för framtiden skapar naturliga mötesplatser mellan människor oavsett om Högskolan på Gotland. Avd. för samhällsgeografi och etnologi det är ett torg eller en scen för kulturella aktiviteter. Slutsatsen är att staden inte enbart kan helas genom att bygga bostäder i mellanrum- Avsnittet 3.7 Plats för Gröna värden är riktigt bra och den fysiska pla- men, här behövs också torg, aktivitet och kultur. neringsaspekten blir tydlig. Här ryms också ett viktigt konstaterande, nämligen ”att det inte är säkert att dagens utnyttjandegrad eller ’värde’ Högskolan på Gotland. Avd. för samhällsgeografi och etnologi bör vara avgörande om förändringar, t ex exploatering för bostäder, blir I avsnitt 4.2 Spelregler för Visbyområdet sammanfattas riktlinjer och aktuella för ett område”. Det värde som ett grönområde har förändras konkreta åtgärdsförslag för att hela staden. Den fördjupade översikts- över tid, liksom dess funktioner. Det innebär att det behövs fl exibilitet planens kanske viktigaste förslag handlar om utbyggnadsordningen. i synen på stadens gröna struktur, så att grönytor kan omvandlas för ”Utbyggnaden av Visbyområdet skall följa den utbyggnadsordning ändrade behov. I texten vävs även de sociala behoven av grönområden som bäst uppfyller målsättningen om den i vid mening ’hela’ och ’fär- in, där deras funktion som mötesplatser för olika samhällsgrupper be- diga’ staden. I den formuleringen ligger fl exibilitet men även en strävan tonas. Avsnittet avslutas med en lista över en önskvärd inriktning av efter sammankoppling av stadens olika delar och överbryggning av s k den gröna planeringen i Visbyområdet. Den är väl genomtänkt och ger mellanrum, och att detta ska kunna ske inom en rimlig tidsrymd. I den konkreta förslag på åtgärder som kan tillgodose både ekologiska och problematiken ligger även intressekonfl ikten mellan parkeringsbehoven sociala krav på en bra grönstruktur. under sommaren kontra de gränslösa och ödsliga stadsrum som stora parkeringsytor utgör under större delen av året. Även i detta avseende Stadens mellanrum kan man ställa den viktiga frågan: ”Vilken typ av stad vill vi ha, vem planerar vi för?” Allmänhetens synpunkter Undvik att förtäta genom att bygga på grönområden inom bebyggelse. Stadens entréer Med en glesare bebyggelse får vi en trevligare närmiljö och undviker Allmänhetens synpunkter parkeringsproblem. Bra med en grön länk som binder ihop Toppmurklan med Innerstaden. Bra att förtäta staden men det är också viktigt med grönytor och stora träd. Kungsladugård med regementchefsbostaden har kulturhistoriska vär- den. Tillsammans med Oscarsstenen och den låga tallskogen i kontrast Offentliga yttranden till de öppna fälten är en av stadens vackraste infarter. Vänsterpartiet Gotland Förtäta i Visby. Bygg nya bostäder på en del av de ”överblivna” tom- terna. Tanken om att hela staden är bra.

Gotlands Turistförening Världsarvet – Hansestaden Visby innebär ett särskilt ansvar för stadens utveckling. Havet som blickfång från många platser i Visby ger såväl

19 Tekniska system Offentliga yttranden Allmänhetens synpunkter Lantmäteriet Vattnet i Visby bör avhärdas. När det gäller att ta fram nya områden för hyres- och bostadsrättslä- genheter bör centrumnära lägen prioriteras. Det kan i vissa fall komma Det är bättre och billigare att bygga där infrastrukturen redan fi nns. att ske på bekostnad av grönområden. Myndigheten kan tänka sig att en del av Tallunden exploateras. Offentliga yttranden samrådsredogörelse Ett annat område som är tänkbart för exploatering är fotbollsplanen Miljö- och hälsoskyddsnämnden mitt emot skattehuset. Den används sällan och lokaliseringen är väl 3.10 Förutsättningar för avlopp - Mycket positivt ur miljösynpunkt: an- lyxig för en fotbollsplan. 20 000-30 000 kvm mark skulle kunna frigö- slutning av spillvattenhantering tillkommunalt nät inom planområden. ras för lägenheter. Här fi nns också möjlighet att bygga lite högre hus 3.10 Dagvatten - Bedömning av miljöeffekterna ska göras vid nya dag- (4-5 våningar). Det är märkligt att utbyggnad av bostäder inte kan ske vattenutsläpp. inom en radie på 1 km från reningsverket. Idag ligger bl a hela Vis- 4.2.1.6 Tekniska system - Mycket positivt ur miljösynpunkt: infrastruk- borgsstaden med alla dess lägenheter och villorna i Halsjärnet inom 1 turen för etanol, gas och syntetiska dieselbränslen till transporter skall km zonen. Några klagomål från boende har myndigheten inte noterat. förbättras och utvecklas. Flera åtgärder behövs här! 500 meter vore en mer realistisk radie.

Utbyggnadsordning Gotlandshem Allmänhetens synpunkter De synpunkter GotlandsHem har är knutna mot reningsverket. Här Ett hundratal yttranden har kommit in angående var nya bostäder ska måste alla goda krafter samverka så att ”riskavståndet” för reningsver- byggas i staden. De generella önskemålen är att ny bebyggelse kan ket minimeras. Här bör tekniska lösningar utredas samt värderas. Da- tillkomma vid Norr men att Galgberget ska bevaras som strövområde, gens situation innebär att central och lämpad tomtmark inom område att A7- fältet ska bebyggas med bostäder i första hand och sedan kan G; Kopparsvik (Gutebacken/Söderväg) samt inom område P; Söder- exploateringen fortsätta mot Roma, Västerhejde, Bro och väg/Stenkumlaväg (Taptot) inte kan exploateras i önskvärd omfattning. samt att P18- området ska bli bostadsområde. Flera efterlyser 55 + Dessutom hindras till del utvecklingen av Södra Hällarna, område M. och pensionärsboende med gångavstånd till centrum, nära service och kommunikationer som underlättar kvarboende, medan andra vill ha Tekniska nämnden enplans pensionärsboende en mil utanför staden med bra bussförbin- Mark/boende - Satsningen framöver ligger på att färdigställa A7-om- delser. rådet och i övrigt, generellt, satsa på byggandet i de områden där vi har infrastruktur framme. Det fi nns i ett ganska långt perspektiv god Billiga bostäder för vanligt folk och ungdomar behövs. Flera anser tillgång på byggbar mark som inte är områden där konfl ikt fi nns mot också att mer kustnära bebyggelse borde accepteras samt mer vågad gällande fl ygbullerkurvor eller där dyra infrastrukturer måste tillskapas. arkitektur, medan andra inte vill se att mer av kusten exploateras för Utveckling för boende skall också ske i de södra och norra delarna av boende och att klimatforskare måste rådfrågas innan nybygge planeras. planområdet där de senaste årens VA-utbyggnation tillskapat stora Terra Nova anses vara ett område som går att exploatera bättre. möjligheter.

Kommunen borde undersöka möjligheterna till att förtäta på befi ntliga byggnader, exempelvis bostäder ovanpå affärsbyggnader.

20 samrådsredogörelse

Trafi k Länsstyrelsen Allmänhetens synpunkter 3.8 Trafi k - Länsstyrelsen har följande synpunkter på norra länken. Om den sedan länge planerade omdragningen av Hangarvägen genomförs Ökad turism och ökad trafi k längs Färjeleden ställer nya krav för att enligt befi ntlig detaljplan hotas betydande kulturmiljövärden på så skydda boendemiljöerna och minska trafi kbullernivåerna i området. Li- sätt att gamla fl ygplatsen, Bingeby Flygstation, är i vägen för planerad kadant vid Rävhagen och Toppmurklan; ökande trafi k längs Visbyleden sträckning. Alternativ lösning bör övervägas. Bingeby fl ygstation, ur- och Follingboväg har gjort att trafi kbullret ökat de senaste nio åren. sprungligen från 1940-talet är en av landets bäst bevarade fl ygplatser En jordvall önskas samt förbättrade övergångsställen. Högklintsvägen från det tidiga trafi kfl ygets framväxt. Byggnadsminnesförklaring enligt anses också vara för hårt trafi kerad. kulturminneslagen har diskuterats. Ett skydd med planbestämmelser är ett tänkbart, kanske lämpligare alternativ, men förutsätter ny detaljplan I en ekokommun bör alla kunna ges möjligheten att välja cykel eller med motsatt innehåll än den nuvarande. buss istället för bil på väg till skola eller arbetsplats. Biltrafi ken måste minska i Visby, det måste fi nnas en gräns för antalet bilar sommartid. Tekniska nämnden Fokus framöver ligger på att lösa trafi kplatserna inom stadens trafi knät, Planera trafi kmiljön med barnens säkerhet som utgångspunkt, då blir bl a kring de större korsningarna, bl a Visbyleden/Allégatan med anled- trafi ken säker för alla. ning av stadsdelen Visborgsslätt, planerad externhandel i östra delarna samt vid huvudvägarna i de norra delarna av Visby. Trafi kfrågorna Se över barns skolvägar i hela Visby, utred varje upptagningsområdes är också i fokus när det gäller området Hamnen (kongresshallen)/In- gång- och cykelvägar till respektive skola. De yngsta barnen är sex år nerstaden/Östercentrum. Särskilt gäller det parkeringsfrågorna som att jämföra med trafi kmognad som anses börja vid tolv års ålder. framöver måste ges prioritet vad gäller lägesanalys och ett nytt system- tänkande för att nå ett rationellt nyttjande av befi ntliga parkeringsytor. Flera yttranden har kommit in angående hastighetssänkningar i hela Visbyområdet. Barn- och utbildningsnämnden Se Offentlig service/skolor! Flera yttranden angående brister i trafi kljusen på fl era platser i Visby, kommunen uppmanas åtgärda en rad problem, allt från att förbättra Miljö- och hälsoskyddskontoret befi ntliga trafi kljus till att tillskapa nya bevakade övergångsställen. Biltrafi k - En tydlig strategi behövs över hur vägtrafi kbullret i Visby inte ska öka. Ambitionen bör vara att följa det regionala miljökvalitetsmålet Belysningen längs cykelbanor och busshållsplatser i och utanför staden för trafi k. En trafi kplan bör tas fram. Det bör i planen tydligt framgå måste förbättras, liksom snöröjningen för gångtrafi kanter och cyklister. vilka effekter nybyggnationer beräknas ge i befi ntliga vägnätet. Regel- bunden uppföljning av nuläget bör därefter ske. Silningsprincipen, d v Övergångsställen med markerade gatstenar för synskadade kräver un- s att sprida trafi ken mer över alla mindre gator, bör tillämpas med för- derhåll. siktighet bl a med tanke på trafi ksäkerhet (jfr villaområden med barn). Vägtrafi kfrågan bör ingå som ”intressekrock”. Offentliga yttranden Svensk Form på Gotland Trafi k- och parkeringssituationen i Visby måste förbättras till de gåen- des fördel. Fotgängare måste alltid komma i första rummet inte minst barnen. Allt och alla mår bättre av att vi går mer.

21 Visby cykelstaden Högskolan på Gotland. Avd. för samhällsgeografi och etnologi Allmänhetens synpunkter I avsnitt 3.8 Plats för trafi k blir den rumsliga aspekten av naturliga skäl tydlig. Cykeltrafi ken får stort utrymme och ambitionen är att Visby Mest synpunkter med krav på förbättringar inföll under rubriken ska utvecklas till en bra cykelstad. ”Vilken typ av stad vill vi ha, vem cykelvägnät. Utöver ett starkt önskemål om en allmän utbyggnad av planerar vi för?” Så ställs frågan i Hela Visby, och man efterlyser en cykelvägnätet i Visby, kom framförallt utbyggnaden av en ny cykelväg helhetssyn på cykelmiljön. Lite hårddraget kan man säga att i en bra norrut längs Lummelundsvägen att betonas. planering för cykeltrafi k sammanfaller den ekonomiska, ekologiska och

samrådsredogörelse sociala hållbarheten. Människors hälsa förbättras om fl er väljer cykeln, Under rubriken trygghet och säkerhet betonades framförallt problemati- tillgängligheten ökar och med en kombination av cykelvägar och grön- ken kring kombinerade cykel- och gångvägar. Osäkerheten om var man stråk förbättras stadsmiljön, och stadens olika delar kan knytas sam- ska cykla respektive gå på dessa var stor. man på ett bra sätt.

Utgångspunkten vad gäller att synliggöra cykelvägnätet handlade till stor Miljö- och hälsoskyddsnämnden del om bristerna i skyltning och belysning kring de befi ntliga cykelstrå- 3.8.2. Cykeltrafi k & 4.2.2.1 Visby cykelstaden - Cykelstaden Visby - Vis- ken. En negativ aspekt som drabbade såväl bofasta som turister. byområdet görs mycket attraktivare för cyklister. Mycket positivt ur miljösynpunkt. Gång- och cykelvägar som löper längs med biltrafi kleder upplevdes inte sällan som enformiga och stora. En god gestaltning med ”trevligare Kollektivtrafi ken/Kommunikationer till fastlandet och vackrare” cykelbanor och bänkar längs cykelbanan var något som efterfrågades. Allmänhetens synpunkter Ett hundratal synpunkter angående kollektivtrafi ken har kommit in. Cykelparkering i anslutning till olika målpunkter framställdes emellanåt Nästan alla handlar om att kollektivtrafi ken som den ser ut idag inte som en bristvara. Denna brist på cykelparkeringar gjorde att man ofta är tillfredsställande utan måste förbättras. Turerna måste bli tätare, så fi ck ställa cykeln ”lite var stans”. att man till exempel kan ta sig mellan Västerhejde och ishallen under samma kväll, fl er turer till Skarphäll och Terra Nova och fl ygplatsen Offentliga yttranden måste förbättras. Befolkningsunderlaget för trafi k till Högklint har ökat Vänsterpartiet Gotland varför det också behövs fl er bussförbindelser dit. Nattrafi ken är inte Viktigt att planeringen utgår från att Visby ska vara en bra stad att gå, heller bra, och ungdomar efterlyser förbindelser mellan Östercentrum cykla och åka kollektivt i. Det måste fi nnas ett bra, sammanhängande och fl era bostadsområden för att minska bråk och göra hemvägen tryg- cykelvägnät. gare. Kvällslinjer till biblioteket behövs.

Gotlands Turistförening Turerna på helgerna måste också bli fl er. Utbyggd kollektivtrafi k till Cykelvägnätet i hela Visbyområdet måste ses över för att tillåta natur- landsbygden är ett krav som många ställer. Även kvällstid, så att man liga och säkra cykelstråk inom och ut ur staden. kan åka in till staden för att till exempel gå på bio. Byggs landsbygds- trafi ken ut så fordras ingen bil för Visbybesök. Busslinjerna måste ock- Länsstyrelsen så kunna effektiviseras och inte gå i så många kringelikrokar, då väljer Länsstyrelsen stödjer förslaget att prioritera satsningar på bättre gång- man hellre bilen än bussen. och cykelvägar samt allmänna kommunikationer. Många vill också se en förbättrad och upprustad busstation som är tryggare och snyggare. Varma busskurer efterlyses också. Bussiga kor-

22 samrådsredogörelse tet är mycket uppskattat, men kan också gälla på sommaren. Varför anpassade bussturer. inte införa naturgasdrivna bussar på Gotland? Billigare båtresor till fastlandet, billigare för studenter. Kollektivtrafi ken fungerar bra, för- Strandstråket utom anslutningar till/från färjan och över ön. Allmänhetens synpunkter Offentliga yttranden Det planerade promenadstråket mellan Snäck och Kneippbyn är en bra idé. Vänsterpartiet Gotland Längs med strandpromenaden önskas bänkar, grillplatser och belys- Planera för minskad bilanvändning och utbyggd kollektivtrafi k. Det ning nu när fl er och fl er bosätter sig vid Snäck. Man vill kunna cykla behövs en trevlig busstation, upplyst med väntrum. Kanske kan man säkert vinter- och kvällstid. Strandpromenaden används som idrotts- ha buss och taxistationen på samma plats, så blir det inte så ödsligt på plats varför den ska bevaras. kvällarna. Ta bort parkeringen vid Kruttornet och omvandla området till någon form av park/upplevelsepark. Högskolan på Gotland. Avd. för samhällsgeografi och etnologi Flertalet önskar att badbryggor placeras ut längs med strandstråket. I avsnitt 3.8 Plats för trafi k - Kollektivtrafi kens betydelse för en hållbar Tillåt caféer och restauranger längs stråket, även året runt. stadsutveckling betonas också. Ett tillägg bör göras: försörjningen av kollektivtrafi k (liksom av cykelvägar) bör säkerställas vid planeringen Offentliga yttranden av nya bostäder och verksamheter. Inte minst gäller detta vid etablering av externhandel. Gotlands Turistförening Vi delar uppfattningen att Strandstråket är viktigt som kommunika- Miljö- och hälsoskyddsnämnden tions- och strövstråk. Gående och cyklister måste uppleva ett säkert 4.2.2.3 Stärk kollektivtrafi ken - Mycket positivt ur miljösynpunkt: kol- och naturligt stråk från hamnen till de stora turistanläggningarna i norr lektivtrafi ken skall bli ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. 4.2.3.5 och söder. Goda kommunikationer - Mycket positivt ur miljösynpunkt att hamnens och fl ygplatsens placeringar skall värnas. Länsstyrelsen Att ha tillgång till promenadstråk från Norderstrand mot Kneippbyn Gotlands Turistförening är ett spännande förslag och även väl utbyggda gång- och cykelstråk Det är viktigt med en fungerande växelverkan mellan Visby och lands- genom Visby. Det vore intressant om det i planförslaget framgår om bygden. Det gäller till exempel tillgången av anslutning till kollektivtra- tydligare var gång- och cykelstråket ska lokaliseras.Det är viktigt är att fi k från hamnområdet och boendeanläggningar i Visby. promenadstråk mm utformas på ett genomtänkt sätt för att vara anpas- sade till personer med olika funktionshinder. Länsstyrelsen Infrastruktur - Länsstyrelsen anser att Visby fl ygplats och hamn är Miljö- och hälsoskyddsnämnden förutsättningen för Gotlands framtida utveckling. Det framgår inte 4.2.2.5 Stråket Strandpromenaden - Mycket positivt ur miljösynpunkt: av planförslaget hur kommunen ska säkerställa en god utveckling av Stråket Strandpromenaden – stråket som skall skapas mellan Kneipp- hamnen och fl ygplatsen. Kollektivtrafi k och cykelbana till fl ygplatsen byn och Snäck. skulle kunna vara ett sätt att förbättra infrastrukturnätet till och från fl ygplatsen. Gotlands Botaniska Förening Avsnitt 3.13.1.18 Norderstrand-Gustafsvik-Snäck - Detta område är vik- Busstation och väntkurer mm behöver ägnas extra uppmärksamhet för tigt ur ett botaniskt historiskt perspektiv. Ett fl ertal av de besökande att kollektivtrafi ken skall vara attraktiv likväl som ökad turtäthet och botanisterna under 1800-talet hade detta som främsta exkursionsmålet

23 från staden. Många ”locus classicus” för växter i Sverige är belägna i Det behövs platser i alla bostadsområden där barn kan få höras utan detta område. Många av dessa arter fi nns fortfarande kvar och kan så att störa, och kan få röra sig fritt utan stora vägar. förbli om de nu kvarvarande grönområdena bevaras för exploatering. Ingen ytterligare bebyggelse kan därför tillåtas i området. På gymnasiet måste många från landet hyra rum i stan, vilket både är svårt och dyrt när man inte har någon egen inkomst. Attraktivt boende för alla I Visby fi nns det behov av olika slags gruppbostäder, där människor Allmänhetens synpunkter

samrådsredogörelse med olika funktionshinder, både fysiska och psykiska, kan få ett rikare Ett hundratal yttranden angående attraktiv boendemiljö har kommit liv. in. En stor del av dem behandlar ämnet billiga bostäder åt vanligt folk utan höga löner. Ungdomar och äldre är grupper som särskilt nämns Offentliga yttranden är i stort behov av små billiga lägenheter där man kan välja bort lyx, så Vänsterpartiet Gotland att ungdomar kan välja att stanna kvar på ön utan att behöva bo kvar Motverka segregation. Blanda hyresrätter, bostadsrätter, villor. Inga hemma hos sina föräldrar. +55 områden eller liknande. Bygg fl er bostäder. Det behövs också fl er lägenheter i markplan där äldre och barnfamiljer Gotlands Turistförening kan trivas. Flera anser att kommunen inte ska bygga bostäder i kustnä- Ett attraktivt turistboende förutsätter för många närhet till kusten och ra områden bara för att människor med kapital vill bo exklusivt, istället innerstaden. En fortsatt utveckling av anläggningarna vid Kneippbyn, ska kommunen bygga kreativa bostäder på mindre intressanta platser. Norderstrand, Gustavsvik och Snäck är nödvändigt för att svara upp mot en ökande efterfrågan. En kvalitativ och hållbar utveckling för Flera yttranden angående kommunens möjlighet att motverka seg- samtliga dessa anläggningar ska sikta mot en ökad andel gästboende regation mellan olika samhällsgrupper. Färre 55+ boenden och dyra för uthyrning året runt. Innerstaden och hamnområdet är lämpligt för bostadsrätter, utan istället blandad bebyggelse med blandade boen- boende av hög standard. Här fi nns möjligheter att bygga hotell i be- deformer.Fungerande studentboende med åretrunt- kontrakt, samt fi ntliga fastigheter, vilket kan vara en alternativ användning av lokaler fl er hyresrätter behövs. Hissar efterlyser många. En ny form av egna- som kommunen lämnar. I dagsläget saknas ett större hotell av hög hemsboende borde byggas, så att även ensamstående och unga kan ha internationell standard, fem-stjärnigt, för de behov som Wisby Strand möjligheten till ett eget litet hus med trädgård. Mer mark borde kunna kommer att ge upphov till. upplåtas till villabygge istället för till fl erbostadshus. I hamnområdet/Kopparsvik kan ytterligare etableringar bli aktuella. Vi Hela Gotland är attraktivt boende! ser i framtiden ett utrymme för ett lågprishotell/större vandrarhem i Det bästa med där jag bor är att det är nära till kompisen, Det bästa Visbyområdet som komplement till övriga anläggningar i Visby. med där jag bor är att det fi nns en park där man kan leka och cykla, Det bästa med där jag bor är att det är nära till havet, skolan och stan Efterfrågan på uthyrningsboende i privata stugor och lägenheter kom- och att ha bra grannar, Det bästa med där jag bor är att det fi nns en mer att fortsätta minska vilket bidrar till minskade störningar mellan äng, en skog och att det är nära till min kompis, Det bästa med där jag fastboende och sommarboende. Detta förutsätter en fortsatt utveckling bor är att skolan är nära och att det fi nns en fotbollsplan och en pulka- av hotell- och boendeanläggningar i Visbyområdet. backe på samma ställe, Det bästa med där jag bor är att vi har en stor äng där man kan leka, mitt i gatan, Det bästa med där jag bor är att Länsstyrelsen skolan är nära och att det är ett lugnt område. Bostadsmarknad - Länsstyrelsen instämmer i uppfattningen att särskilda boenden ska integreras i ordinarie bostadsbestånd och att lokalisering

24 samrådsredogörelse av olika typer av vårdboenden i närheten av varandra ska undvikas. I Många anser att staden behöver fl er idrottshallar, utomhusrink (även dagsläget fi nns tillräcklig tillgång till platser inom särskilda boenden för familjeåkning), cykelbana, skateboardramp etc. Kanske en hall att för äldre.Vid ställningstaganden till om servicehus ska omvandlas till utöva pärk och varpa i under vinterhalvåret. Det har också kommit in ordinärt boende för äldre är det viktigt att se på behovet och efterfrå- yttranden angående inhägnade rasthagar för hundar, och rastplatser gan på dessa platser. Dagens brist på bostäder allmänt, och särskilt i med tak utmed strövområdena i staden. Nöjespark efterlyses, liksom Visby, innebär stora svårigheter för personer som vill fl ytta till Gotland. ett tivoli. Sommartid förlorar också många med kortare hyreskontrakt sin bostad då lägenheter och hus med större lönsamhet kan hyras ut till turister. I Kvällsöppna fritidsgårdar efterfrågas av många, men också mötesplat- planen anges att det inte är lämpligt med en blandning av lägenhetsho- ser för äldre tonåringar. tell och studentboende för att t ex behovet av parkeringsplatser för de olika grupperna skiljer sig åt. Länsstyrelsen vill uppmärksamma på att Offentliga yttranden kombinationen med hotellrörelse och t ex studentboende även förvär- Länsstyrelsen rar bostadssituationen sommartid, då hyresgästerna inte kan garanteras 3.6.2 Kultur - Att nyttja historiska miljöer för kulturevenemang ger po- kvarboende enligt vanligt kontrakt över sommaren. Det blir en omöjlig sitiva mervärden och bör främjas. Länsstyrelsen anser dock att det är bostadssituation för de hyresgäster som behöver bo i Visby även under viktigt att nyttjandet sker på kulturmiljöns villkor och efterfrågar därför sommaren. en utförligare beskrivning av kommunens hållning.

Meningsfull fritid Gotlands Botaniska Förening Allmänhetens synpunkter Avsnitt 3.6.1 Plats för Kultur- och Fritid – Stimulans för kropp och själ För- eningen instämmer till fullo med texten i det första stycket. För detta Ett allaktivitetshus, kulturhus för alla åldrar behövs i Visby. krävs fria områden från bebyggelse och då främst i kustnära lägen med en fri horisontlinje. Under ”Bedömning av framtida behov – Idrott, Ett femtiotal yttranden har kommit in angående ett nytt badhus i friluftsliv och rekreation” verkar två textavsnitt vara i total konfl ikt Visby. Man efterlyser ett äventyrsbad bland annat, som skulle kunna med varandra. Detta gäller förslaget om utomhusscen kontra ”större rymmas i ett friskvårdscenter som var väl värt ett besök även för turis- sammanhängande strövområden med stort naturvärde.” Just Kungs- ter i november. Flera anser att ett nytt badhus kunde ligga vid vattnet ladugårdshällarna uppfyller helt kriterierna för ett sammanhängande vid gamla kallbadhuset och ha anknytning till havsbad och bastu som område med ett stort naturvärde. Dessa naturvärden kan ökas ytterli- gotlänningarna kunde njuta av året runt. gare om skjutbanan istället tas bort och en naturlig vegetation återigen tillåts återta förlorad mark på dessa för Sverige och Europa unika alvar- Några hundra boulespelande pensionärer blir i planförslaget av med marker. Angående motorsport bör Speedwaybanan på Galgberget för- sina boulebanor, varför mark för nya borde upplåtas och planeras för. läggas på annan plats. Kanske kan den istället byggas upp i brottet vid Storungs, där annan verksamhet med motorsport redan förekommer. En ny anläggning av kolonilotter behövs, en plats kunde vara Wallers äng norr om Kärleksstigen. Vänsterpartiet Gotland Fler Hälsans stigar i andra delar av Visby. Säkra hästsportens mark- Odling är en samhällsekonomisk succé. Fler lokaler för kulturutbudet områden vid Rävhagen och Skrubbs. Ridskolan är en av Visbys mest behövs i staden och fl era förslag till lokalisering har kommit in, bland välbesökta fritidsgårdar. andra att låta glasa in en ruin som utställningslokal, eller att bygga ett nytt kulturhus på Sliteväg. Gotlands Idrottsförbund Gotlands Idrottsförbund (GI) har beretts tillfälle att yttra sig över för-

25 slaget till fördjupad översiktsplan för Visby och vill med anledning Det är också anmärkningsvärt att man inte tydligare lyfter fram näri- därav lämna följande synpunkter. Gotlands Idrottsförbund har sänt drottsplatsen som fenomen under kapitlet som behandlar boendet eller ut förslaget till ett antal av våra medlemsorganisationer (förbund och plats för lärande. Det är i dessa kapitel som vi ser näridrottsplatsen föreningar), och frågat om deras synpunkter på förslaget. GI har även som den största resursen för ett framtida Visby. Skall man följa tanke- arbetat aktivt med förslaget bland idrottande ungdomar för att få deras kedjan i planen från mål och visioner om ökad befolkning, bostads- synpunkter. försörjningsplaner till en ökad tillväxt så förvånar det att inte fritiden och idrotten får en mera integrerad del i planen utan i stort sett bara

samrådsredogörelse Gotlands Idrottsförbund anser att planen på ett bra sätt under kapitel omnämns i ett kapitel. Aktuell forskning visar ju att fritiden, utbud av 3.6 har fångat dagens behov av möjligheter till idrotts- och fritidsakti- fritidsaktiviteter och träningsmöjligheter och framförallt barnens fritids- viteter. Men en viktig aspekt på begreppet tillgänglighet kan inte nog intressen får allt större betydelse för människors val av bostadsort. Då påpekas. Det är den aspekten att idag råder det så stor brist på tillgäng- fritiden får allt större betydelse i människors vardag så borde det även lighet till idrottsanläggningar i Visby, då främst inomhusarenor, så att få större genomslag i denna plan som skall vara ett offensivt framtida många barn och ungdomar inte kan ta del av idrott och fritidsaktivite- vägledande dokument. ter utan att tvingas att stå i köer till de mest populära aktiviteterna. GI anser att detta är en viktig tillgänglighetsfråga då vi inom idrottsrörel- Vi skulle vilja att förslaget kompletterades med ett tydligare folkhälso- sen strävar efter ”en idrott för alla” samt inom handslaget vill ”öppna perspektiv där planförslaget ger bättre förutsättningar för spontanidrott dörrarna för fl er”. Då får det inte vara så att Gotlands största barn och och motionerande för de boende i Visby. Ur ett folkhälsoperspektiv så ungdomsorganisation hindras i sin utveckling av planmässiga frågor. har det visat sig att ökad tillgänglighet till möjlig fysisk aktivitet är en framgångsfaktor för att ändra folks beteenden. Eller rättare sagt trös- Kommunen bär, enligt plan- och bostadslagen (PBL), det främsta an- keln för att komma igång med någon fysisk aktivitet höjs drastiskt i svaret för möjligheter till fysisk aktivitet. I Plan- och bygglagen står det talt med avståndet till att kunna utöva den fysiska aktiviteten. I planen visserligen att det ”inom eller i nära anslutning till områden med sam- måste vi underlätta för Visbybornas framtida fysiska aktivitet ur ett manhållen bebyggelse skall fi nnas lämpliga platser för lek, motion och folkhälsoperspektiv. annan utevistelse”. I takt med att vikten av daglig fysisk aktivitet för skolbarnen klarläggs allt oftare i olika forskningsrapporter måste kom- Offentlig service munen ta sitt ansvar att möjliggöra för detta i föreliggande planarbete. Allmänhetens synpunkter Det är glädjande att konstatera att det fi nns grönområden inlagda i planen. Det är även glädjande att planen har uppmärksammat begrep- Bra initiativ att fl ytta kommunens verksamhet till P18 tycker några, pet Näridrottsplats för spontan aktivitet och ett viktigt bidrag till ökad myndigheter behöver också fi nnas i en levande stadskärna tycker an- folkhälsa. Men vi anser att det är en logisk kullerbytta i planen när man dra. föreslår ”stöd till föreningar att anlägga och sköta näridrottsplatser”. Det faktum att en Näridrottsplats skall stimulera till spontanidrott och Ett dansgymnasium och ett fotbollsgymnasium efterfrågas, liksom att inte får innehålla någon organiserad verksamhet eller någon form av kommunen behöver satsa mer resurser på skolorna, exempelvis på tidsbokning gör det i det närmaste helt ointressant för en förening att skolmaten och läroböcker. engagera sig i denna typ av anläggning. Man kan inte och får inte ha någon av föreningens verksamhet där. Därav anser vi att kommunen Kommunen kan skapa tillväxt genom att vara mer positiva till bygglov, måste ta ett större ansvar och initiativ för att dessa näridrottsplatser då kan befolkningen öka. skall bli verklighet i Visby. Idén att ansluta Gotland till Stockholmsregionen är bra, Gotlands be- folkningsunderlag är för litet för de resurser som fodras i framtiden.

26 samrådsredogörelse

Offentliga yttranden Näringslivets utveckling Tjelvarskolans rektorsområde Offentliga yttranden Hemställan om att få ett av kommunen ägt område förtecknat som Vänsterpartiet Gotland skolskogsområde. Tjelvarskolan bedriver ofta undervisning och utfl yk- Det måste alltid fi nnas mark avsedd för industriändamål tillgänglig. ter till ett skogsområde som ligger cirka 200 meter öster om skolan. Industriavdelningarnas samorganisation Barn- och utbildningsnämnden Gotland kan förväntas bli fl era och det fi nns en brist i antal bostäder. BUN vill framhålla de faktorer som redovisats under punkt 3.5 i över- Boendet bör vara där människor helst vill bo dock kan detta ställas siktsplanen. Följande faktorer bör dessutom ägnas särskild uppmärk- mot där man arbetar. Minst störande blir då att nya områden pla- samhet när det framtida Visby gestaltas. Efterhand som Visby utveck- neras för det ändamålet medan redan etablerade områden fryses för las är det viktigt att våra barns och ungdomars livsvillkor kontinuerligt att inte störa antalet arbetstillfällen. Att arbetsplatser ska förvisas till bevakas. Det är särskilt viktigt att barn och ungdomar ges bästa möj- särskilda områden är olämpligt. Det bör fi nnas en blandning av sam- liga förutsättningar till en god livskvalitet. I det begreppet infattas bl hällsfunktioner för att få en levande stad, dock kan industri vara en a trygga, säkra, utvecklande och stimulerande lärmiljöer, samt goda särskild samhällsfunktion. Visby har en låg andel industrisysselsatta, möjligheter till lek och rekreation i närliggande natur i anslutning till ytterligare minskning kommer att ställa orimliga krav på den gotländ- barns och ungdomars boende, samt i våra förskolor och skolor och vid ska arbetsmarknaden. Vi bör även sträva för att närma oss industrins utövandet av olika fritidsaktiviteter. Det är också viktigt att beakta de andel i jämförelse med riks. Den strävan är positiv för både den sociala särskilda behov som barn och ungdomar med funktions- och rörelse- och kulturella men kanske inte tillräckligt fi nt. För att tillgodose den hinder och barn med olika former av allergi har. Barns och ungdomars medelstora industrins utveckling ska det fi nnas lämplig mark för snabb hälsa är ett prioriterat område. exploatering. Det skulle kunna ske med nollvisionstanken men tydliga områden är tillräckligt då ofta särskilda krav ställs. Om inte staden vill Därför är det särskilt viktigt att barnen i förskolan och de yngre åren tillgodose industrins intressen så kommer dessa arbetstillfällen att gå i skolan har tillgång till en tillräckligt stor, stimulerande och säker oss förbi. Utredningen har på inget sätt omnämnt industrins intressen. förskole- och skolgård som kan locka till fl er uteaktiviteter. Av den anledningen fi nns det också skäl att se över befi ntliga gårdar för att Länsstyrelsen göra gårdarna större och mer stimulerande. I närheten av förskolor och Näringsliv - Då det är ganska få områden i eller i närheten av Visby skolor – dvs inom gångavstånd – bör det alltid fi nnas tillgång till natur- som av olika skäl lämpar sig för industriändamål, framgår det att be- områden där olika fritidsaktiviteter kan genomföras. Ett absolut krav är fi ntlig industrimark bör värnas. I planen utkristalliseras P18, Skarphäll också att säkra anslutningsvägar och miljön kring skolor och förskolor och kvarteret Telefonen som lämpliga för industrimark. På fl era punk- anordnas på ett trafi ksäkert sätt utan farliga passager. ter öppnas även upp för möjlighet till storskalig handel mm i dessa områden vilket reducerar areal lämplig för industri. För att säkerställa möjligheten till ny industrietablering i Visby bör några lämpliga om- råden för industriändamål ändå utpekas. Länsstyrelsen skulle också gärna se en utförligare beskrivning av hur olika verksamhetsgrenar ska lokaliseras, d v s om inställningen från kommunens sida är att närings- livet ska integreras eller funktionssepareras i staden.

Det är även viktigt att avståndet till bostäder är väl tilltagna och att Boverkets riktlinjer för avstånd mellan boende och miljöstörande

27 verksamhet så långt det är möjligt uppfylls, för att minimera risken för duktionsplatsen för näringsgrenen turism. störning vid bostadsområden. För Skarphälls del bör det t ex tydligare framå vilken del som lämpar sig för industriändamål respektive handel Gotlands Turistförening strävar efter en utveckling av turismen som och hur buffertzonen mellan industri och angränsande bostäder kan vilar på ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Vi arbetar för att utnyttjas. Att omvandla kvarteret Stenhuggaren från tilltänkt industri- besökare året runt ska välja Gotland och Visby som resmål för en kor- område till område för handel medför att arealen tomtmark lämpad för tare eller längre resa. Detta för att få till stånd ett effektivare resursut- industriändamål reduceras. nyttjande och fl er jobb året runt. Visby med sina unika fördelar, genom

samrådsredogörelse sitt kustnära läge, den medeltida stadens mänskliga skala och spän- Miljö- och hälsoskyddskontoret nande miljöer med ringmur och ruiner utgör en viktig grund för dessa 3.2 Förväntad näringslivsutveckling - I stort sett enbart turistrelaterad satsningar. Antalet besökare utan bil kommer att öka i framtiden. Del- näringslivsutveckling beskrivs. Även andra industrier och verksamheter tagare vid stora möten kommer huvudsakligen per fl yg. Kraven kom- kan framhävas. mer att öka på andra transportsätt. De som inte går och cyklar kommer att efterfråga kollektivtrafi k, hyrbil och taxi. Turism Gotlands Idrottsförbund Allmänhetens synpunkter I avsnittet som behandlar turismen saknar vi nästan helt och hållet Ett fl ertal yttranden har kommit in angående alternativa turismsats- fenomenet, idrott och turism som idag årligen genererar ca 100 000 ningar, så som en spa-anläggning i lasarettets regi som utnyttjar Got- gästnätter, de fl esta i Visbyområdet. För att kunna behålla och utveckla lands särskilda egenskaper eller en satsning på ett centra för homosex- denna fantastiska siffra så krävs naturligtvis infrastrukturella satsningar uella som skulle kunna locka hit en annan typ av turister. på idrotten och idrottsliga mötesplatser, arenor. Detta ser vi som en förutsättning för att idrotten skall kunna fortsätta att vara en ”dragare” Blanda inte turism och permanentboende. till Visby och Gotland.

Trenden idag är att allt fl er ser en reseanledning hit under hela året, de Industriavdelningarnas samorganisation besökarna behöver boende under vår, sommar och höst. Gotland borde inrätta områden för turism. Idag sprids turisterna utan tanke på hur de påverkar året runt verksamheten. Det leder till att kon- Offentliga yttranden fl ikter uppstår till ingens nytta och olika intressen ställs mot varandra Gotlands Turistförening och är negativ för utvecklingen. Det är inte så att en tillfälligt boende är Gotlands Turistförening har bl a rollen som företrädare för besöksnä- beredd sänka sina behov för att det är sommar utan kraven ökar. Det ringen på Gotland. I uppdraget ingår att befrämja en utveckling av be- skulle enklare kunna tillgodoses i ett anpassat område där även unika söksnäringen på ön. Vi har nu fått möjlighet att yttra oss över det för- sociala kontakter skulle ske. slag till fördjupad översiktsplan som tagits fram av stadsarkitektkonto- ret och som skall fastställas av kommunfullmäktige. Med detta i åtanke Gotlands Botaniska Förening har vi begränsat oss till att lämna yttrande över det som har en tydlig Avsnitt 3.2 Upplevelseturism - I detta begrepp ingår den naturturism med bäring på turismen. Med turism avser vi alla grupper av resenärer som fågelstudier, orkidé- och växtvandringar, som alltid har förekommit på fritidsresande, deltagare i stora möten och konferenser, affärsresande, Gotland. En ökande ström av besökare verkar numera efterfråga denna sommargotlänningar, idrottsresenärer med fl era. typ av upplevelseturism d v s vandringar i en något så när opåverkad natur med en rik biologisk mångfald. Här har Gotland ett försprång Turismen är en integrerad del av det gotländska samhällets utveckling. framför övriga Sverige och t ex mellaneuropas hårdare exploaterade Inte minst i Visby utgör de delar som ingår i en bra livsmiljö också pro- områden. Därför får inte mer jippoinriktade typer av turism inkräkta på

28 samrådsredogörelse denna enklare form av turism, som egentligen inte kräver några inves- teringar utan endast ett bra skötselkoncept för att de fi na gotländska Offentliga yttranden naturmarkerna skall fi nnas kvar. Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden begär att byggnadsnämnden i plane- Avsnitt 3.2 Turismens lokalisering - Enligt texten i Gotlands tillväxtpro- ringen beaktar behovet av parkeringar vid Visby lasarett. Det är av stor gram har ”Gotland en unik miljö” och ”Gotland har närheten till havet betydelse att mark avsätts och/eller omstruktureras så att parkeringar – en tillgång, som kan utnyttjas bättre”. Detta stämmer så länge de fria kan utökas vid Visby lasarett. Bristen på parkeringar beror dels på vyerna bibehålls och kan utnyttjas av alla boende och resenärer för nedfl yttning (förtätning) av verksamheter samt att den slutna vården positiva upplevelser i samband med bad och rekreation. Under ”Nya de senaste åren allt mer går mot öppenvård/dagvård. Hösten 2006 anledningar till resa utanför sommarsäsong” vill föreningen framhålla kommer detta problem att accentueras då specialisttandvården, med en ökande potential för naturstudier, där framförallt månaderna maj- ett stort fl öde av besök, fl yttar till lasarettet. Idag används även parke- juni och september-oktober även kan bli aktuella. Vid dessa tidpunkter ringen tillhörande Göransgården vilket pga försäljningen är en tidsfråga fi nns fl era för Gotland unika växtarter, svampar och fåglar att se och innan 45-50 platser inte längre kan utnyttjas. studera för den naturintresserade. Industriavdelningarnas samorganisation Parkering En het fråga är parkeringar i Visby vecka 27, 28, 29 och 30. Vid bra Allmänhetens synpunkter väder begränsas tiderna till 09.00-11.30 och 15.00- 21.00. Då det är en torr del av säsongen lär grönytor kunna vara goda supplement till be- Ett sjuttiotal yttranden har kommit in angående parkeringssituationen lagda parkeringar. Nuvarande parkeringsytor får inte minskas. Hamnen i Visbyområdet. De fl esta handlar om behovet av fl er avgiftsfria par- som är en turistmagnet måste rymma samma andel parkeringar som keringar, framförallt på Östercentrum, vid lasarettet och i Innerstaden, idag, inräknat Kruttornets parkering. men också vid hamnen i anslutning till Högskolan och den blivande kongresshallen. Flera efterlyser ett större antal p-platser i garage un- der marken. Ett förslag är att under sommartid utnyttja skolgårdarna Flygbuller och bostadsbyggande i Visby till parkeringsplatser, ett annat är att kommunen bör utnyttja Allmänhetens synpunkter havsytor utanför Kruttornet och hamnen till parkering, kanske genom Illustrationsplanen på Bergbetningens planprogram verkar vara helt en parkeringsbåt enligt modell i Göteborg. Som det ser ut idag är par- perfekt. Frågetecken för fl ygbullerkurvorna med tanke på förhållandet keringssituationen svår vid sjukhuset och det är problematiskt för äldre som nu är vid Själsö/Brissund. Förtätningen av bostäder i Bergbet- att parkera längs med vattnet för att gå brant uppför till entrén. ningsområdet anser vi helt riktiga.

Några har yttrat sig och vill inte att fl er parkeringsytor avsätts, och vill Bygg inte bort Visby fl ygplats. Dagens överhettade fastighetsmarknad istället att kollektivtrafi ken ska bli bättre, och resonerar kring att färre lockar till att tumma på bullergränserna nära fl ygplatsen. Men många parkeringsplatser gör att färre använder bilen. Andra yttranden behand- exempel fi nns på att perspektivet på samförstånd mellan boende och lar frågan om fi nansieringen av parkeringsplatserna, där några talar om störande/bullrande verksamhet med tiden vrids till ett politiskt ställ- att utveckla systemet med p-skiva eller att införa parkeringsavgift på ningstagande till förmån för de boendes klagomål. Resultatet av att Östercentrum, så att kommunen kan få in pengar. planera bebyggelse bör ske med tydlig medvetenhet om att framtida Visbybor kommer att värdera sitt boende högre än fl ygplatsens exis- Ett förslag till lösning på parkeringsproblemen är att bygga infartspar- tens. keringar vid fl yget, Skrubbs och Langes hage varifrån miljövänliga gra- tisbussar på välplanerad ringlinje avgår var tionde minut. Offentliga yttranden

29 Industriavdelningarnas samorganisation tas till detta. Delar av Själsö-Brissund ligger redan idag vid faktisk fl yg- De som väljer att bo i en stad har gjort ett aktivt val av miljö med vissa verksamhet under max 70 dBA. Av fl ygbullerkurvorna för max 70 dBA olägenheter som ingrediens. Ljudet är en naturlig del av stadslivet och och FBN 55 dBA framgår att i stort sett hela området ligger helt respek- fl yget reglerar mycket av var byggnation får göras. tive delvis inom kurvorna.

Länsstyrelsen Det är oklart till vilken grad området skulle kunna förtätas med avse- Miljö/Flygbuller - Vid planering av nya bostäder ska man, enligt läns- ende på de avstycknings- och byggnadsplaner som fi nns i området.

samrådsredogörelse styrelsens mening, så långt som möjligt sträva efter att innehålla de av riksdagen fastställda riktlinjerna för fl ygtrafi kbuller (Infrastrukturpro- Kommunens intention är i första hand att ”hela” och ”färdigställa” sta- positionen 1996/97:53). Det regionala delmålet om buller i miljömålet den. Några avvägningar gentemot andra utgångspunkter har inte pre- God bebyggd miljö innebär att antalet hushåll/lägenheter som utsätts senterats. Några avvägningar vad gäller eventuell påverkan eller risk för för trafi kbullerstörningar ska minska mellan åren 1995 och 2010. Nu- påverkan på riksintresset Visby fl ygplats har inte heller gjorts. Flera av varande planläggning bör bidra till att antalet boende som kan komma delområdena som planeras för bostäder omfattas av fl ygbullerkurvorna att utsättas för bullerstörning åtminstone inte ökar. Luftfartsverket har enligt ovan. För att långsiktigt säkerställa en god boendemiljö bör al- påbörjat arbetet med att fästa attribut vid riksintresset Visby fl ygplats. ternativa områden för bostadsbebyggelse utanför fl ygbullerkurvorna I samband med detta har nya fl ygbullerkurvor tagits fram. Dessa utgör redovisas. För att kunna värna riksintresset för fl yget och utveckla planeringsunderlag för bebyggelse. Till dess annat har beslutats är det kommunikationerna till och från Gotland samtidigt som man tillåter länsstyrelsens bedömning att de kartor avseende fl ygbullerkurvor som Visby att växa, anser länsstyrelsen att konsekvenserna av fortsatt fl yg- presenterades av Luftfartsverket den 31 oktober 2005 ska vara vägle- verksamhet i Visby bör belysas tydligare i planförslaget. dande vid planering (feldaterade på s 93 i samrådsunderlaget). Miljö- och hälsoskyddsnämnden Länsstyrelsen har tidigare yttrat sig i detaljplaner och planprogram över 4.2.4.2 Flygbuller mot bostadsbyggande - Förslag till förhållningssätt gen- områden som även är aktuella i samrådsunderlaget, t ex område A och temot fl ygbuller är bra. Stor hänsyn tas till riktvärdena men viss kom- B samt kv Brodösen. Länsstyrelsen vidhåller tidigare ställningstaganden plettering av bebyggelse föreslås. samt hänvisar till Boverkets vägledning (Boverkets rapport Planera för en god ljudmiljö – en första vägledning, 2000). Så långt som möjligt ska ny bebyggelse innanför FBN 55 dBA och max 70 dBA undvikas. Vattenskydd mot plats för industri Naturliga kompletteringar med nya bostadshus (enstaka) i redan be- byggda planlagda (eller icke planlagda) områden bör kunna accepteras Offentliga yttranden om det fi nns starka skäl för ett bebyggelsetillskott. Värt att notera i Tekniska nämnden sammanhanget är att själva ljudet kan uppfattas olika beroende på när Vattenförsörjningen - Utfallet av pågående utredning för förändrade vat- det inträffar (t ex på natten, frekvens i största allmänhet) och var (t ex tenskyddsområden, och vilka skyddsbestämmelser som kommer att landningsljud i banans förlängning). fastställas, är av mycket stor betydelse för kommande etablering av verksamheter eller förändringar hos befi ntliga verksamheter. Striktare Detta bör också kunna ha betydelse för bedömningen. Länsstyrelsen bestämmelser kan innebära behov av att särskilt se på konsekvenserna erinrar om att omvandlingsområde Norr, område I, mer eller mindre vid kommande etableringsbehov av verksamhet i stadens närhet. omfattas av dels max 70 dBA, dels FBN 55 dBA. Redan med dagens faktiska trafi k omfattas den östra delen av max 70 dBA. Vidare omfat- tas område I till stor del av skyddsavstånd för miljöfarlig verksamhet, enligt karta på s 94. Vid planering av ny bostadsbebyggelse bör hänsyn

30 samrådsredogörelse

Miljö- och hälsoskyddsnämnden externhandel bör enligt vår uppfattning begränsas. Detta både för att 4.2.3.4 Handels- och industristrategier & 4.2.4.4 Vattenskydd se N kv Tele- främja utvecklingen i centrala Visby och också den service som fi nns fonen & 3.10 Vattenskyddsområde på landsbygden. Inga nya industriområden eller verksamheter inom inre vattenskydds- område och enbart verksamheter som inte ger miljöpåverkan eller som Svensk Form på Gotland har särskilda skyddsåtgärder inom yttre vattenskyddsområde. Vi tror att externa köpcentrumruschen snart är förbi. Bensinen blir allt dyrare och konsulten som var med i ett av föredragen på Almedalsbib- Externa storköp mot värnande av närservice lioteket visade tydligt på det paradigmskifte vi står inför vad gäller rör- lighet och transporter. Se det som en fördel att ligga efter och utnyttja Allmänhetens synpunkter situationen till att tänka nytt inför de förändringar som det medför Ett hundratal yttranden har kommit in angående handel, storköp och med fördyrade bilkostnader, ökad fetma och förfulande kommersiella etablering av externhandel i Visbyområdet. Övervägande gäller ytt- stadsmiljöer. Under ett tiotal år har vi alla sett den otroliga utbyggna- randena vikten av att närservicen inte försvinner, grupper som nämns den av stormarknader som fått ploppa upp lite var som helst i Sverige. i sammanhanget är barnfamiljer och äldre som är av stort behov av en I de fl esta fall ligger de i anslutning till någon större riksväg/motorväg. fungerande närservice. Flera anser också att kommunen inte ska bidra Hela arkitekturen kring köpcentrum är anpassad för stora trafi kap- till att göra gotlänningarna och visbyborna mer bilberoende genom att parater. De ska läggas märke till i höga farter, skyltarna är stora som anlägga storköp. Den lokala produktionen ska värnas istället, liksom hela hus och budskapet ska vara tydligt – kom å handla! Ingenstans i lanthandlarnas existens. Närservicens sociala värde understryks också, Visbys område fi nns det kommersiella landskapet som köpcentrum är man känner sig bekant med personal och grannar. ”får de svagare kon- designade för. Ställ därför specifi ka krav på all stormarknadsetablering, sumenterna svårt att försvara sina intressen!” ”Politikens uppgift är att kräv anpassning till Gotland, hjälp dem med placering så att de inte ge människorna möjlighet till berikat livsinnehåll. Handeln är bara en ”förstör” miljöerna runt Visby. Värna ändå närservicen och bygg för en liten del av vad människan behöver för ett gott liv. Vi behöver mång- cyklande befolkning med cykelbanor och hjälp för alla cyklister såsom fald och inte enfald.” det föreslås i planen. Titta på Holland och Danmark som är cyklande nationer. Kan man bygga cykelköpcentra, med en skala anpassad för Några menar att storköpen kan etableras på landsbygden istället för i människan? Varför är det 10 meter i takhöjd på en stormarknad? staden, då det kan vara lika enkelt att köra till Tingstäde som till Visby. Flera anser att storköpen är bra då de har billigare sortiment och är bra Högskolan på Gotland. Avd. för samhällsgeografi och entologi ur konkurrenssynpunkt när övrig handel på Gotland har höga priser. Externhandel fi nns i huvudsak i två typer, den ena är en utrymmeskrä- En galleria med kläd- och sportbutiker, café och bio efterlyses, liksom vande verksamhet som byggvaruhus, färgaffärer och bilhallar. Denna fl er bokhandlar. En saluhall med gotländska och svenska produkter är typ av verksamhet kräver stora ytor och i de allra fl esta fallen att kun- ett förslag. den har tillgång till egen bil. Både för att nå butiken, men också för att kunna frakta hem de varor man handlat. Den andra typen är det stora Offentliga yttranden köpcentrat med en parkering och en byggnad med ett stort varuutbud, alltifrån livsmedel till elektronik, samlat under ett och samma tak. Köp- Vänsterpartiet Gotland centrat bör kunna nås av alla trafi kantgrupper antingen med allmänna Om möjligt värna den lokala dagligvaruhandeln. Det är viktigt att så kommunikationer, cykel, eller med egen bil. För Visbys del fi nns en många som möjligt har tillgång till livsmedelsaffär i närområdet. risk att dessa två externhandelstyper blandas till en inte helt lyckad mix. Vilket kan leda till en mycket utspridd externhandel med dess Gotlands Turistförening uppenbara nackdelar. Man bör utifrån ekologisk och ekonomisk håll- Externhandel är en del av vårt nutida samhälle. Gotland har dock barhet överväga i vilken riktning man bör gå. Dessutom, det som idag inte samma upptagningsområde som vid etablering på fastlandet och

31 är en valfrihet kan i morgon bli det enda alternativet! Det griper också Offentliga yttranden på ett tydligt sätt in frågan om social hållbarhet då man via stadsplane- Gotlands Botaniska Förening ringen bygger in kravet på tillgång till bil. Avsnitt 3.10.2 Solenergi - Föreningen anser att denna energikälla i första hand bör anläggas på befi ntliga tak samt på taken av nyproducerade Allmänna kommunikationer och en utspridd externhandel är en möjlig hus. Möjligen kan dessa solvärmeanläggningar läggas på Skarphäll eller kombination. I en långsiktig hållbar stadsutveckling med en god till- på soptippen och då speciellt dess sydsluttning i anslutning till samma gänglighet via kollektivtrafi ken, kopplad till den externa handeln, bör fjärrvärmenät. Här i branten kan man få en större effekt på grund av samrådsredogörelse man noggrant överväga vad man planerar för denna verksamhet i fram- sluttningen och om den närliggande tallskogen tas bort kan effekten tiden. Precis som för centrum behövs en hög densitet och en tydlig ytterligare ökas. Föreningen anser inte att området ovanför reningsver- profi l av det eller de områden man avser att utveckla med externhan- ket är lämpligt för denna energiform. Detta eftersom området innehål- del. Med målsättningen i utbyggnadsordningen att exploateringar bör ler rödlistade växter likväl som av EU prioriterade naturtyper. Dessa uppfylla den i vid mening ”hela” och ”färdiga” staden skulle det kanske bör istället bevaras i form av ett kommunalt naturreservat omfattande vara möjligt att utnyttja befi ntliga ytor och tomma fastigheter som hela Södra Hällarna = Kungsladugårdshällarna väster om Toftavägen till exempel kvarteret Telefonen. Detta i syfte att samla upp en spridd och norr om Kneippbyn upp till Färjeleden. handelsverksamhet och koncentrera denna i en byggnad, istället för att nyexploatera t ex kvarteret Stenhuggaren för livsmedelsverksamhet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kvarteret Telefonen är en tillräckligt stor enhet för att rymma en stor 4.4 Spelregler - Mycket positivt ur miljösynpunkt: Visby skall utvecklas del av stadens behov avseende externhandel för lång tid framöver. i riktning mot det hållbara samhället. Praktiska användbara metoder måste tas fram som kan identifi era, mäta m m den ”hållbara utveck- Hållbarhet lingen”. Allmänhetens synpunkter Kommunen bör öppet deklarera en avsikt att övergå till lokalt hållbara Jämlikhet/Jämställdhet resurser. Låt närproducenter bidra till skolmaten, lokalt distribuerat vat- Allmänhetens synpunkter ten/avlopp, livsmedel, energi. Ekokommunen kan exempelvis erbjuda Dialog Hela Visby är en bra början när det gäller att ett gemensamt uthyrning av rapsoljedrivna bilar i anslutning till färjeterminalen. ansvar och infl ytande skapar ett jämlikare och tryggare Visby.

Fler bör skaffa cykel! Några har yttrat sig angående vikten av balansen mellan stad och landsbygd, med inte bara fritidshus på landet exempelvis. Ekokommun Gotland bör kunna satsa på att bli en reklamfri zon, en exklusivitet. Om båtpriserna och bensinpriserna sänktes kunde fl er ta sig till ön, Varje människa ska ta sitt ansvar, och försöka vara ärlig privat och of- vilket gör det mer jämlikt och tillgängligt. fentligt och känna medkänsla och respekt för sina medmänniskor. Kommunen borde sluta med att kategorisera människor så som in- vandrare, arbetslösa, äldre eller handikappade. Satsa på sikt - satsa på de yngre, kommunen bör inte bara rikta sig till rika pensionärer. Friskvård är väldigt viktigt liksom skola, vård och fri- ”Jämlikhet ett ämne som inte ska avhandlas i ett samrådsforum om det tid. framtida utseendet för Visbyområdet. Det är ett typiskt exempel på vänster-feministiskt-sosse-ordning.”

Kommunen borde se över skolresorna för gymnasieelever från Fårö-

32 samrådsredogörelse sund. Inackorderingsbidrag även om man bor nära busskuren, reser tio Planförslaget uttrycker ett socialt hållbarhetsperspektiv utifrån grupper mil om dagen. som traditionellt har mindre infl ytande över planeringsprocessen samt vars behov och erfarenheter inte alltid synliggörs. Detta är särskilt av Ur ett jämställdhetsperspektiv bör möjligheten till hästhållning och vikt för kvinnor, eftersom de ofta känner en större otrygghet än män i närheten till stad och arbetsplats uppmuntras, då det i stor utsträckning offentliga miljöer. Närmiljöns betydelse för barn och för personer med är kvinnor/mammor/döttrar som är aktiva inom hästsektorn. begränsad rörelseförmåga betonas.

Tillgänglighet Länsstyrelsen instämmer i att det är nödvändigt att ta fram praktiskt användbara metoder för att analysera, identifi era och säkerställa di- Allmänhetens synpunkter mensioner för hållbar utveckling. Det kan, som sägs i den fördjupade Ett antal yttranden angående att framförallt innerstaden på fl era punk- översiktsplanen, exempelvis vara att utveckla checklistor för trygghets- ter måste förbättras ur ett tillgänglighetsperspektiv, dels när det gäller aspekter och jämställdhet eller att kvalitetssäkra att mäns och kvinnors att handikappanpassa affärsgator, men också tillgängligheten till biblio- lika och olika erfarenheter tas tillvara i såväl kunskapsunderlag som i teket. Menar att stadens vackraste delar, Almedalen, Botaniska trädgår- själva planeringsprocessen. Likaså att kvinnor och män har såväl for- den och Strandpromenaden, inte är tillgängliga för rullstolsburna eller mell som reell möjlighet att påverka och delta i planeringsprocessen är äldre med rullator. viktigt.

Trygghet Länsstyrelsen anser att det också är önskvärt att aktivt och kontinuer- ligt ge möjlighet till delaktighet och infl ytande för medborgare i den Allmänhetens synpunkter närmare utformningen av planens förslag. För att öka infl ytande kan Ett tjugotal yttranden har kommit in som önskar att det fanns fl er syn- olika grupper tillfrågas om vad som upplevs som viktigt och förslag liga närpoliser (fotpatrullerande) i staden.Lika många yttranden angå- tillutformning. Ett sådant exempel i utställningen var förskolebarnens ende bättre belysning vid cykelvägar och parker. Nattbussar efterfrå- syn på sin egen närmiljö vid ett daghem. Metoderna kräver förmodli- gas, vilket skulle öka trygghetskänslan på stan.Kommunen bör stävja gen mer tidsåtgång i planprocessen, varför det är vikigt att det ges möj- drogmissbruket bättre.Om planförslaget följs blir Visby tryggare anser lighet till detta arbetssätt resursmässigt. någon, en annan att en bra barnomsorg och uppföljning av ungdomar- na, samt tillgång till naturen leder till en trygg miljö med ansvarsfulla Övrigt medborgare. Allmänhetens synpunkter Offentliga yttranden Biblioteksfi lial vid busstationen, gamla slakteritomten, rimlig plats nära Vänsterpartiet på Gotland befolkningen i Visbyområdet. Det behövs fl er offentliga toaletter i sta- Försök planera för en tryggare stad. Inga stora mörka, ödsliga områden den, den vid busstationen måste rustas upp. som man måste passera som cyklist/fotgängare. Komplettera tomma ytor med bostadsbebyggelse där det behövs. Plantera träd längs Allégatan så att hela gatan blir en allé. Gallra och rusta upp kring Josefi na-källan. Länsstyrelsen Hus ska vara rosa, rosa gungor! Hållbar utveckling, jämställdhet, tillgänglighet och barnperspektivet - Läns- styrelsen ser med tillfredställelse att Gotlands kommun tar sin utgångs- punkt och söker relatera den fördjupade översiktsplanen till utveck- lingen av ett långsiktigt hållbart samhälle.

33 OMVANDLINGSOMRÅDEN C – Gråbo/Pilhagen Allmänhetens synpunkter A- Artilleriet (A7-fältet) Flera yttranden har kommit in angående bevarandet av Skolbetningen Allmänhetens synpunkter och de andra stora grönområdena i området. De är av stor vikt för Yttranden har kommit in som önskar att kommunen tar hänsyn till de boende i området, ett livsrum som möjliggör utomhusliv för både grönområdets sociala betydelse och sparar området kring Krookska vuxna och barn. Grönområdet behöver dock en aktivare parkskötsel. dungen. Kommunen bör också fundera över hur det fl itigt använda 3 Ett förslag är att grönområdet till viss del kan omvandlas till en aktiv samrådsredogörelse km-spåret från A7- tiden kan bevaras och anpassas till ny bebyggelse. park där många olika typer av aktiviteter, människor och åldersgrup- Någon efterlyser en djupare dialog mellan kommunen och brukare av per kan mötas. Andra önskar att kommunen placerade någon form av området innan planerna sätt i verket. En annan kommenterar planför- kulturhus på Gråbo för att höja områdets attraktivitet. En etablering av slaget med att återvändsgatorna ger en känsla av satellitområde istället nya småaffärer och permanenta byggnader för Vårdcentralen är andra för stadsdel. önskemål.De stora parkeringsplatserna utanför Puma fritidsgård skulle kunna omvandlas till gräsmattor och skateboardramper för ungdo- Offentliga yttranden: marna. Gotlands Botaniska Förening Avsnitt 3.13.1.2 Artilleriet - Föreningen anser att detta är det område, Offentliga yttranden som först bör komma ifråga för bostadsbyggande. Då byggs Gråbo/ Vänsterpartiet Gotland Furulund ihop med Follingboväg/ Östra Vi. Det är dock viktigt att Utveckla skogen mellan Furulund och Gråbo till ett mer användarvän- grönytor sparas i området t.ex. Krookska dungen, som innehåller fl era ligt område som binder ihop stadsdelarna. Ett område som kan locka sällsynta växter och fåglar. Fuktmarkerna öster om dungen hyser vissa alla åldrar till aktivitet. Kanske kan man anlägga en ”djungelstig” (fi nns orkidéer, vilka kan bidra till en positiv naturupplevelse för fl anörer. ibl a Sundsvall)?

Avsnitt 4.3.1 Artilleriet - Se ovan under avsnitt 3.13.1.2. Den framtagna Länsmuseet idéskissen verkar väl underbyggd. Vad jag kan se fi nns den hasseltun- Skyddsbestämmelser för bebyggelse på Terra Nova. Bebyggelsen i nel kvar som nu fi nns i områdets norra del. Den ger ett mycket tillta- Terra Nova har sedan den uppfördes uppmärksammats för dess goda lande intryck och utgör en liten oas mellan de gamla åkrarna. Det är arkitektur. Ett skydd mot icke önskvärda förändringar i denna miljö bör viktigt att Krookska dungen samt våtmarkerna öster därom sparas och inarbetas i detaljplanen. gärna också med angränsande gräsområden. Dessa skall ha fortsatt slåtter i juli enligt nuvarande system. Krookska dungen används av de närliggande skolorna för olika ekologiska undersökningar.

B - Bergbetningen Offentliga yttranden Gotlands Botaniska Förening Avsnitt 4.3.2 Bergbetningen - En öppen zon utan tomtmark skall fi nnas minst 50 m ovanför klintkanten. På områdena med fria kalkytor i söder och sydväst tillåts ingen bebyggelse (EU Habitat). Förtätning enligt plan längs de inre vägarna verkar vara ok ur botanisk synvinkel.

34 samrådsredogörelse

D – Holmen och hamnen Offentliga yttranden Allmänhetens synpunkter Högskolans vision för Holmen år 2015 Över sjuttio synpunkter har lämnats angående hamnens utveckling. Mellan hamnen och Almedalen sjuder det av liv och aktiviteter. Hög- Många behandlar parkeringssituationen vid framför allt Högskolan skolan är centrum för både idéutveckling på Gotland och publika och Almedalsbiblioteket. De fl esta anser att området ska göras levande arrangemang inom utbildnings- och kulturområdet. På Holmen har året om, med caféer, restauranger och studentbostäder. Idag är det bara man fl exibla industriliknande speciallokaler för design, byggnadsvård, biblioteket som är levande under vintern menar några. Gröna alléer, gestaltning, spelutveckling och fi lmproduktion. Det är högt i tak och fl er sittplatser och promenadstråk som länkas samman med strandpro- utan krav på fi nish – verksamheterna dikterar, inte huset. Här arbetar menaden är andra önskemål. Området kring Färjeterminalen är behov studenterna i projekt, i samverkan med matchande företag och organi- av upprustning anser många, den platsen ger det första intrycket av sationer och kan samtidigt visa sina arbeten för allmänheten. I en verk- Gotland och borde därför vara mer estetiskt tilltalande. En fi skaffär stad håller byggnadsvårdstudenterna på att färdigställa en rekonstruk- saknas i hamnen. tion av stavkyrka. Försök om förebyggande konservering pågår i materiallabbet – ett samarbete mellan Högskolan och Riksantikvarie- Planeringen för kryssningsfartygen kan förbättras, och hamnen ska ämbetet. Föremålsantikvariska programmet visar i en liten utställning bevaras som just en hamn för båtar, den grundläggande verksamheten 1990-talsinteriörer. I 3D-studion arbetar studenter, lärare, konstnärer, får inte glömmas bort. Gräs hör inte ihop med sjöfart och hamn. fi lmare, arkeologer och spelutvecklare tillsammans med forsknings- projekt kring simulering och gestaltning. Den avancerade tekniken för Flera yttranden angående cisternen/erna (oljecisternerna och sock- specialeffekter och simulering används inom utbildning och forskning ersilon) och möjligheterna att utnyttja den/dem i framtiden. De kan för att kombinera riktig fi lm med simulerade objekt och miljöer. rymma festlokaler, discon, kulturhus, inspelningsstudio, parkeringshus med mera. Området runt om som ur saneringssynpunkt är besvärlig Arkeologin och kulturvården får här kraftfulla verktyg för att visuali- kan bäst utnyttjas till parkeringsplatser. Sockersilon är ett landmärke, sera sin forskning. I anslutning till studion utvecklar Riksutställningar ett utropstecken i miljön vilket ny bebyggelse bör ta hänsyn till. sin verksamhet med interaktiva och virtuella utställningar. En grupp kryssningsbesökare köar för att se 3D-fi lmen ”Visby through time”, Platsens historiska värde belyses också: bebyggelsen med kranarna där man vandrar genom Visby från Hansatiden till 1960-talet. Runt och hamnkaraktären har bevarandevärden som bör ges ett långsiktigt Högskolans verksamheter fi nns företag och projekt avknoppade från skydd. I FÖP påbörjas men fullföljs inte den viktiga beskrivningen forskningen. Tillsammans med studenter, lärare och forskare bildas en av de f d hamnverksamheterna som präglar områdets karaktär, spe- kreativ svärm som ständigt tar nya former. Vägg i vägg med designut- ciellt i inre hamnen: Torsmanska huset, Björkanderska magasinet, f d bildningens lokaler ligger Gotlands Designcentrum, som fått en rivstart länsfängelset, tullhuset (Tonsättarskolan), Högskolans lokaler i de f d med fl era uppmärksammade utställningar om gotländsk formgivning. malt- och tändsticksfabrikerna samt kasernbyggnaden, som även rymt I centrum ligger ”designtorget” – en mötesplats där yrkesverksamma Wisby Mekaniska Verkstad. Inre hamnen var ett aktivt industriområde designer umgås med studenter och lärare. Olika färgsättningsförslag av – en ännu levande rest av den ursprungliga hamnverksamheten är Guteforms nästa kollektion studeras i färglabbet. Och i konceptstudion Wickmans smidesverkstad med minst 100 år i samma byggnader. presenterar några designstudenter med hjälp av modern VR-teknik ett förslag på en ny motorseglare för Nimbus ledningsgrupp. Industriminnen är lika viktiga som kyrkor, de ger trygghet. Att Holmen har varit orörd i 40 år och är en samlad miljö som påminner oss om Gotlands Turistförening den levande hamnen, är andra synpunkter i samma anda. Hamnområdet utgör redan idag en mycket stark attraktion på besökare som gärna söker sig till hamnen bland ett virrvarr av gator, bilar och parkeringar. Här fi nns en nyckel till helandet av Visby. Då behövs:·

35 • En lösning av trafi ksituationen ska göras som prioriterar gång- och nattetid och det fi nns en möjlig med kongresshallen. Kulturhuset cykelstråk såväl norrut som söderut. Detta innefattar förskjutning måste främst vara för gotlänningarna och alla de kulturutövare som är av bil- och godstrafi k söderut i hamnen. Övriga delar ska i möjli- verksamma på ön och bör inte sammankopplas med stora evenemang gast mån begränsas till nyttotrafi k.· utomhus sommartid. • Promenadstråk i hela området som upplevs som naturliga och län- kar samman innerstaden med Almedalsbiblioteket, Wisby Strand, Bygg ett bad/bastubad med havsvattenbassäng för vinterbruk i ham- Holmen, Skeppsbron och färjeterminalen. nen. Hamnbassängen borde utnyttjas mer som gästhamn. Utveckla

samrådsredogörelse • Holmen ska användas för publik verksamhet som ger ett expan- den verksamheten och behåll några av de höga kajkanter i den inre sionsutrymme för turismen i form av shopping, café och restau- hamnen som stora spanska trappor som man kan sitta på å dingla med rang och aktiviteter. Här fi nns också möjlighet att tillåta ”nattu- benen när man äter glass. Rensa upp på Skeppsbrokajen å kräv lite mer rism” och att utnyttja horisonten som blickfång. Det måste också gedigna fasader, de har förvanskats. Det fi nns massa konstiga döytor fi nnas möjlighet att se havet som en arena för båttävlingar och runt magasinsbyggnaderna som kan helas. andra evenemang. • En fortsatt anslutning av kryssningstrafi kens barkasstrafi k i centrala Länsmuseet lägen. Promenadstråk, utsmyckning och installationer bör utfor- Länsmuseet menar att den omvandling av Holmenområdet som är mas så att de enkelt medger nödvändiga avstängningsanordningar förestående kommer att ha mycket stor betydelse för hur den kanske när barkasskajerna används. viktigaste ”entrén” till Visby kommer att upplevas. Länsmuseet är av • Hamnområdet måste även fortsättningsvis innehålla sjöfart med den bestämda uppfattningen att denna hamnmiljö är den mest ( i ett anlöpande fartyg. Kajer ska inte bebyggas utan ha kvar en kopp- kulturhistoriskt perspektiv) intressanta, mest ålderdomliga och cen- ling till sjötrafi ken. Under planperioden bör hamnutbyggnad ske trumnära hamnen i Sverige. En återhållsam förvandling, där kranar, silo som tillåter expansion av färje- och kryssningstrafi k. Målet bör och något magasin bevaras kommer att vara väsentlig och bli ett myck- vara att kunna ta emot betydligt större fartyg vid kaj. En jämförelse et attraktivt område i ett turistiskt perspektiv. Här kan påpekas hur den kan göras med Tallinn som idag tillåter fartyg upp till 300 meters gamla industrimiljön på Furillen idag används som en miljöfaktor i ett längd. mycket lyckat turistiskt projekt.

Svensk Form på Gotland Länsmuseet vill med övertygelse hävda att kommunens invånare i ge- Hamnen i Visby är unik på fl era sätt, kanske mest för att alla som ska men har mycket starka önskningar att ingreppen och tillskotten görs ta sig till eller ifrån Gotland måste gå via hamnen. Det är Visbys vikti- med stor varlighet. Silon är väsentlig i denna miljö. Länsmuseet önskar gaste ansikte utåt. Vi tror att hamnen just ska få behålla sin hamnka- att prövning av användningen av denna görs med nyfi ken seriositet. raktär. Men vägen in till Visby innerstad måste bli på fotgängarnas och Ett utnyttjande av Silon som t ex parkeringshus skulle möjliggöra att cyklisternas villkor. Gör sköna gångstråk och cykelbanor. Riv eller bygg en viktig funktion adderas utan att detta behöver innebära exteriöra om hamnkontoret det är en skymf för hela hamnen. Silon är en bygg- förändringar. nad som är viktig för hamnkänslan. Vi tror att den ska härbärgera en verksamhet där volymen får fi nnas kvar, att slutenheten behålls utåt så Länsstyrelsen att silon får fortsätta vara siluett med sin påtagliga industrikaraktär. Det Hamnområdet äldre huset borde restaureras och få tillbaka sin ursprungliga fasad. Gotlands kommun påbörjar men fullföljer inte beskrivningen av den inre hamnens f d hamnverksamheter som präglar området. Dessa är Hela den inre hamnen skulle kunna rymma olika kursverksamheter i betydelsefulla för särskilt den inre hamnens karaktär och bör beskrivas. samverkan med Högskolan. Det omtalade kulturhuset kanske ska fi n- Bebyggelsen med kranarna och hamnkaraktären har bevarandevärden nas i silon, det är ett område som inte ljudmässigt stör några boende och bör ges ett långsiktigt skydd/återanvändning. Länsstyrelsen anser

36 samrådsredogörelse att hamnområdets utveckling dock bör beskrivas även ur ett intrastruk- Botaniska trädgården anser många kan utnyttjas bättre med till exem- turperspektiv. Hamnen är en av Gotlands noder ut mot världen. pel ett fjärilshus med café, försäljning av plantor och frön eller ett växt- hus där utställningar kan hållas. Parken bör också lysas upp nattetid. E – Hällarna och Södercentrum Några synpunkter har kommit in angående klottersanering och platser Allmänhetens synpunkter som kräver exempelvis räcken eller stängsel för att undvika olyckor, så Några yttranden angående Södercentrum har kommit in. Atterdags som vid klintkanten ovanför Domkyrkan där tillbud med barn inträffat. parkering och fasad anser man behöver anpassas till gotländska bygg- Någon anser också att halka på vintertid kan vara ett problem i branta miljöer. Järnvägsparken kan förverkligas som grönområde, med bänkar backar. Bättre belysning är ytterligare önskemål. och paviljonger till gagn för studenterna i området. Hällarna ska beva- ras som rekreationsområde, ett förslag är att göra en Hälsans stig även Synpunkter om upprustning kring Wallers plats med den offentliga här. toaletten bl a har kommit in. Adelsgatan ska få mer av en småstadska- raktär med mindre livsmedelsbutiker, apotek och systembolag och inte Offentliga yttranden bara innehålla uteserveringar och klädbutiker. Gotlands Botaniska Förening Avsnitt 3.13.1.13 Hällarna - Här är det viktigt att bevara området vid Mötesplatser där områdets barn kan träffas för att spela fotboll, basket klintkanten och kvarnarna Lågan och Kärringen obebyggt. Viss röjning etc. behövs. Idén om skridskobana i S:ta Karin mycket bra. Flera öns- bör igångsättas. Palissaderna bör bevaras. Möjligen kan området ovan- kemål om en ungdomsgård i Innerstaden med aktiviteter så som disco, för f d fängelset bort mot Lotsplatsen röjas fram och öppnas upp. utställningar, slöjd, fotoklubb och musikuppträdanden.

Avsnitt 4.3.5 Hällarna - Se ovan under avsnitt 3.13.1.13. I området väs- Många yttranden har kommenterat parkeringssituationen för framför ter om Lågan fi nns ett område med den rödlistade gotländska haver- allt de boende i Innerstaden. Man efterlyser ett sytsem för boendepar- roten. Hela klintkanten och området söderut väster om Visborgsgatan kering så att de boende inte behöver ta bilen bara för att fl ytta den. undantas som grönområde. Möjligheten fi nns här att anlägga en änges- lik mark, som kräver lägre nivå på skötselåtgärderna. Några anser att ett total förbud mot parkering innan för muren skulle införas. Parkeringsplatserna ska istället ligga utanför muren i anslutning Visby Arkitektgrupp till portarna. Har inkommit med ett förslag över hur Södercentrum skulle kunna utvecklas. Ett tiotal yttranden har kommit in angående torgens utveckling. Flera anser att det nu pågår en kommersialisering av stadsrummet där det F – Innerstaden snart inte går att slå sig ned en stund på Stora Torget utan att tvingas sätta sig på en uteservering. Torgen ska fungera som mötesplatser igen Allmänhetens synpunkter med exempelvis grönsakshandel utan parkering. Torgkassens vidare Utvecklingen i innerstaden går mot ett alltmer segregerat bostadsom- existens ska värnas. råde med många delårs/fritidsboende och exklusiva och mer tillfälliga butiker, istället för service för dagligt liv. Över fyrtio personer har lämnat synpunkter på trafi ken i Innerstaden. Flera yttranden menar att fl er bostäder ska byggas innanför murarna, Det handlar om allt ifrån att dubbelrikta trafi ken överallt vilket skulle kommunens fastigheter kan omvandlas till bostäder och nya fl erfa- göra att trafi kskyltar kunde tas bort, till att helt och hållet förbjuda miljshus kan byggas för att förtäta innerstaden. Dock ska inte fastighe- biltrafi k innanför muren. Flera anser att biogasbussar eller elbussar ter säljas för fritidshusändamål. kan vara bra alternativ till biltrafi ken eller att tullar skulle införas för att

37 minska trafi ktätheten. än vad som nu är gjort i översiktsplanen.

Visby innerstad är av stor vikt att bevara och all bebyggelse ska hante- • Bland aktiviteter och upplevelser i Visby Innerstad (turism sid 47- ras varsamt ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Träd som skymmer ruiner 50) bör Botaniska Trädgården tas med bland utpekade attraktioner. och världsarvsminnen ska röjas. Skälet är att Botaniska Trädgården är en av de intressantaste och vackraste trädgårdarna i Sverige. Trädgården fi nns dessutom med Offentliga yttranden bland de tio botaniska trädgårdar i landet som särskilt kommer samrådsredogörelse Gotlands Turistförening att uppmärksammas under Linnéjubileet 2007. Det kan också Innerstadens problematik berörs endast i mindre omfattning i samråds- nämnas att Botaniska trädgården har mycket höga besökssiffror. dokumentet. Samtidigt är innerstaden en integrerad del av Visby som Trädgården är ju öppen 24 timmar om dygnet alla årets dagar! Bl.a. kommer att påverkas av översiktsplanen. En levande innerstad förut- besöker fl ertalet kryssningsresenärer trädgården. En grov uppskatt- sätter boende, turistboende, butiker, sevärdheter, restauranger som ning ger vid handen att trädgården besöks av storleksordningen komplement till ringmur och ruiner. 300.000 personer årligen. • I avsnittet Grönytor (sid 74-78) fi nns Botaniska Trädgården kort Vid en utfl yttning av kommunens förvaltning frigörs intressanta lokaler omnämnd på sid 77 men bör få en mer framträdande plats tillsam- som i många delar är attraktiva för olika former av verksamhet. Ett rikt- mans med Paviljongsplan och Gotlandsänget. Här fi nns ett stort värde kan vara att dela lokalerna i tre delar för boende, handel och tu- och viktigt grönområde och en vacker oas innanför ringmuren som rism. Etableringen av Wisby Strand ger ett breddat publikunderlag för särskilt bör uppmärksammas. Sammanfattningsvis är Botaniska olika funktioner i Innerstaden. I takt med fl er besökare året runt måste trädgården med tillhörande Paviljongsplan och Gotlandsänget man också fortsätta minskningen av biltrafi ken med både information en stor tillgång för boende i Visby och en viktig attraktion för att och trafi kregler. Ett exempel kan vara att tillåta dubbelriktad cykeltrafi k locka turister och för de besökare som kommer till Gotland. i hela innerstaden för att försvåra för bilismen. Stora Torget kanske kan återerövras från bilparkering. Innerstadsföreningen Vi menar att grönytorna i Innerstaden är viktiga att i sin helhet slå Länsstyrelsen vakt om. Man kan gärna i den slutliga planen lyfta fram Botaniska Länsstyrelsen efterfrågar en beskrivning av vad som menas med ”mot trädgårdens betydelse som en av de vackraste och mest intressanta ringmuren bör en måttlig förnyelseexploatering prövas”. I näst sista trädgårdarna i Sverige. Likaså bör Paviljongsplan noteras som en grön stycket står att innerstaden utvecklas till ett museum. Snarare pekar oas med utvecklingsmöjligheter som rekreationsplats. Det är bra med utvecklingen mot ett segregerat bostadsområde med en hög grad av en plats tillåten för picknickar och lekar och spel. Gärna också en bou- delårs-/fritidsboende, exklusiva och mer tillfälliga butiker i stället för lebana för gammal och ung och en utvidgad caférörelse. Naturligtvis butiker och service för dagligt liv. Länsstyrelsen anser att det vore är grönytorna i Visby som helhet av stor betydelse också för dem som lämpligt att i stycket ta upp något om trafi ken, om kommunens fastig- bor i innerstaden och bör så långt möjligt bevaras. Lekplatsen i Öster- heter och planer på utfl yttning samt tendenser till ändrad användning/ gravar kan t ex utvecklas och bli mer ”vild” för barnen. De äldre barnen kontorisering (Payex). behöver skateboardbanor och förslaget om isbana i S:ta Karins ruin skulle locka både boende och turister hit på vintern. DBW:s trädgårdsstyrelse Vi har med stort intresse tagit del av förslaget till fördjupad översikts- Kulturens yttringar (sid 68) - Vi vill återigen poängtera S:t Hansskolans plan för Visbyområdet 2025. Vi uppskattar att man satsat på en bred vitala betydelse för en levande innerstad. Högskolans planerade ex- information med möjligheter till synpunkter och diskussion. Vi vill från pansion är mycket positiv för Innerstaden och i förlängningen ser vi ett DBWs trädgårdsstyrelse lyfta fram Botaniska Trädgården betydligt mer universitet för Östersjöregionen. Undersökningar har visat att städer

38 samrådsredogörelse med rikt kulturliv drar till sig infl yttare. Ett nytt kulturhus ser vi helst i rifrån och tillbaka i motsatt riktning. Man måste också begränsa tiden anslutning till Östercentrum, som dels ökar närområdets attraktions- för ”bilförbudet”. Det skulle vara tillräckligt att ha sommarrestriktioner kraft dels är tillgängligt för hela ön. En ny biograf bör däremot ligga i från midsommar och fram till vecka 32; före midsommar är antalet innerstaden. besökare alldeles för begränsat för att motivera nuvarande restriktioner. Idag innebär tiden för restriktionernas införande fram till den egentliga I remissutgåvan av Världsarvet Hansestaden inför 2000-talet står att turistsäsongen ett avbräck för delar av innerstadshandeln. Det är fram- man ska analysera effekterna på stadens vitalitet av en eventuell utfl ytt- för allt den kvarvarande dagligvaruhandeln som drabbas. ning av verksamheter. När det gäller kommunens utfl yttning är fören- ingen medveten om att tillgängligheten blir större på P18, men undrar Vill man alltså ha en levande innerstad med kvalitetshandel och inte en om förslaget har föregåtts av en analys enligt ovan. Enligt Hela Visby innerstad med vinterstängda butiker, som blommar upp endast under fi nns det önskemål om både bostäder och lokaler för företagare i In- sommaren med souvenirbutiker, måste man se till att tillgängligheten nerstaden. Omvittnat är att studenterna behöver lägenheter. För Visbys till innerstadens centrum hålls på en acceptabel nivå. Förslagen om attraktionskraft som högskole-/universitetsstad är också ett campus aktiviteter i innerstaden – t ex skridskobana – ser vi positivt på. Vi tror med undervisningslokaler mitt i staden väsentligt. också att innerstadslinjen skulle kunna utvecklas och förbättras.

Parkering (sid 79-80), där det framhålls att parkeringsfrågan i Visby Kultur- och fritidsförvaltningen och då framför allt Innerstaden måste särskilt utredas. Föreningen är Avslutningsvis vill förvaltningen åter lyfta fram idén om en skridsko- angelägen om att denna utredning påskyndas med sikte på en tillfreds- bana i Sankta Karins ruin vid Stora torget – En satsning till gagn för ställande lösning vad gäller boendeparkering, vilket vi krävt i fl era skri- nya umgänges- och mötesformer för barn, ungdom, vuxna och äldre velser till kommunen. och som inkluderar möten över generationsgränser och inte minst ett levande torg! Detta bör ”planmässigt” stöttas av kommunen men i hu- Gravarna (sid 107) -Enligt vår mening är det synnerligen angeläget att vudsak fi nansieras av stadens boende och näringsidkare. slå vakt om denna buffertzon mot Ringmuren. Tyvärr fi nns idag avsnitt där Ringmuren inte är synlig så som den borde vara. Detta bör övervä- Svensk Form på Gotland gas i en kommande plan. I princip bör ringmuren vara synlig i hela sin Vi föreslår att parkeringen på Stora torget tas bort och förvandlas till längd eftersom den är en så väsentlig del av Världsarvet. det marknads- och mötestorg det en gång varit, kanske med plats för schackspel, boule och andra spel. Det tror vi gynnar handeln i inner- S:t Hanskvarterens Ekonomiska Förening staden och ger liv och rörelse inte minst för de restauranger och caféer Föreningen har tagit del av översiktsplanen. Vi kommer i vårt yttrande som riktar sig mot torget. Se på Lunds utveckling till en gång- och att koncentrera oss på de delar som rör Visby innerstad, eftersom det cykelstad som en förebild.Det är viktigt att innerstaden inte kvävs är detta område som i första hand berör vår förenings verksamhet. av nybyggande, samtidigt som det ska planeras och byggas nytt. All Målsättningen att ”… innerstaden ska bevaras och utvecklas som en byggnation står i relation till det faktiska unika läget vi har i Visby. Det ’levande innerstad’”, anser vi är mycket viktig. För att åstadkomma intressantaste besöksmålet är och kommer att vara världsarvet. Förhål- detta måste man säkerställa förutsättningarna för den befi ntliga han- landet till den historiska plats Visby har fått symbolisera och behovet deln att leva vidare. Därför får man inte införa trafi kregleringar som och visionen om ett modernt samhälle måste gå hand i hand. är sådana att konkurrenssituationen för innerstadshandeln ytterligare försvåras. Detta gäller framför allt utanför turistsäsong – d v s den allra största delen av året. Att förvandla vissa sträckor till gårdsgator skulle nog inte vara förödande, men visbybon måste utan alltför stora svå- righeter kunna ta sig med bil till Stora torget både söderifrån och nor-

39 G – Kopparsvik H – Norderbacka Allmänhetens synpunkter Allmänhetens synpunkter Det samlade yttrandet om Kopparsvik är att området ska omvandlas Omvandla rackethallen till restaurang eller hotell. Bensinmacken och till bostadsområde, det vill säga att nuvarande verksamhet så som Bil- Visby Motorcentral bör fl yttas så att bostäder kan byggas på platsen provningen, bensinmackar och Lantmännen ska fl yttas. Området anses i stället. Viktigt att stor hänsyn tas till Galgarna och spåren av mång- vara väldigt attraktivt ur boendesynpunkt med närhet till Hällarna, hundraårigt stenbrytning vid exploatering. havsutsikt och strövområde vid kvarnarna. samrådsredogörelse Offentliga yttranden Offentliga yttranden Länsstyrelsen Länsmuseet Det är önskvärt att spåren av månghundraårig stenbrytning m m blir Detta område kan på sikt komma att till sitt innehåll förändras vä- fortsatt läsbara. Galgen är en fornlämning och ett omistligt landmärke sentligt. Några enskilda byggnader med kulturhistoriskt värde fi nns som kräver ett stort skyddsområde. Länsstyrelsen gör bedömningen att att ta hänsyn till. I ett större perspektiv är kalkbergets klintväggar på intrycket av den ensamma galgen i karg omgivning ytterst på Galgber- Lantmännens område liksom utblickar mot havet från främst Söderväg get bör kvarstå opåverkad av eventuell ny bebyggelse. viktiga miljöskapande landskapselement som bör skyddas mot negativ påverkan genom t ex att byggnader placeras på olämplig plats. Även Länsstyrelsen ställer sig frågan om fordonsverksamhet är förenlig med här fi nns möjligheter att nyttja den befi ntliga industrikaraktären, med planer på bostadsutbyggnad. dess historiska rötter på platsen, i en framtida omvandlingsprocess. Gotlands Botaniska Förening Gotlands Botaniska Förening Avsnitt 3.13.1.17 Norderbacka - Området Norderbacka utgör till stora Avsnitt 3.13.1.15 Kopparsvik - Det bör först påpekas att kvarnarna Lå- delar en integrerad del av Galgberget och bör inlemmas i naturreser- gan och Kärringen ligger i området Hällarna! Området runt kvarnen vatet. Här växer bland annat de rödlistade växterna gotländsk haverrot Plågan bör röjas från de snabbt avancerande träden i omgivningarna. och grenigt kungsljus. Den senare räknas som starkt hotad i Sverige Det starkt hotade växten kransborre fi nns med några exemplar vid fo- och har här en av sina få växtplatser på Gotland. ten av kvarnen. Dess fortsatta existens bör beaktas vid all verksamhet i området. Avsnitt 3.13.1.8 Galgberget - Angående det kommunala naturreserva- tet Galgberget. Sedan detta reservat avsattes år 1998 har få åtgärder Avsnitt 4.3.7 Kopparsvik - Se under avsnitt 3.13.1.15 ovan. Kaféverk- vidtagits för att öka och säkerställa områdets biologiska mångfald och samhet är olämplig vid en växtlokal för en så sällsynt art som krans- attraktivitet för besökaren. Under senare år har en accelererande igen- borre. Går det vid de konstaterande riskerna för lukt- och luftförore- växning skett med buskar och träd, vilka tränger undan de små och ningsstörningar att ha ett kafé i kvarnen? Området bör röjas eftersom konkurrenskänsliga alvar- och torrbacksväxterna i området. Föreningen en ytterligare igenväxning hindrar utblicken från redan befi ntlig bebyg- anser att Gotlands kommun här bör ta sitt ansvar och öka skötseln av gelse och förtar de fi na vyerna längs klintkanten. Resterna av den f d området. Detta krävs om inte de biologiska värdena skall förloras. Föl- banvallen bör friläggas. Södra delen av Lantmännens område har sedan jande åtgärder krävs och det ganska omgående. lång tid använts som en rik häcklokal av främst silvertärna (medtagen Omfattande röjningar genomförs av området uppe på platån innefat- i EU:s Fågeldirektiv). Det vore bra om denna mark lämnas orörd och tande fl ertalet buskar och träd (inte enbart tallar som föreslås i texten). öppen. Enstaka mer värdefulla arter bör dock sparas t ex klippoxel, alvaroxbär och svartoxbär. Några av de spridda arterna från tidigare planteringar bör lämnas med enstaka exemplar, eftersom de kan ha ett visst kultur-

40 samrådsredogörelse historiskt värde. Här kan föreningen bistå med expertis. åtminstone mot nordväst till f d banvallen och österut mot Hangar- vägen. Vägkanterna vid kvarnen skall hållas fria från bebyggelse. Här Klintkanten bör friläggas. Speciellt den aggressivt expanderande vejk- växer de rödlistade växterna stor haverrot och gotländsk haverrot. Möj- seln kan helt tas bort. För området norr om Trojaborg gäller samma ligen kan bebyggelse tillåtas söder om vägen mittemot Bingers kvarn. sak. Här är det främst de avancerande slånbuskagen, som bör röjas. Vid källmyren söder om begravningsplatsen kan stora delar av den Avsnitt 4.3.9 Norr - Se ovan under avsnitt 3.13.1.19 planterade poppelskogen röjas bort. För att igenväxningen inte återigen skall öka krävs senare någon form av bete på större delen av reservatet. J – Skarphäll Speedwaybanan bör även enligt Föreningen fl yttas från området. Den Allmänhetens synpunkter hör inte hemma inom det anslutande naturreservatet. Ett antal yttranden har kommit in som rör säkerhet och trygghet för Avsnitt 4.3.8 Norderbacka - Se ovan under avsnitt 3.13.1.17. Den norra cyklister och gående i området. Det saknas funktionella övergångsstäl- delen inom cirka 120 m från NO-gränsen (90 m i öster; 150 m i väster) len samt offentliga toaletter. skall inte tas med i detta område utan överföras till det kommunala na- turreservatet Galgberget. Detta öppna område utgörs av den inom EU: K – Del av Solberga (Östercentrum-Gutavallen-Gravarna) s Habitatdirektiv prioriterade naturtypen Nordiskt alvar. Här fi nns även Allmänhetens synpunkter det starkt hotade greniga kungsljuset samt den rödlistade gotländska Ett tjugotal pesoner har lämnat synpunkter på detta omvandlings-om- haverroten. Båda dessa växter är fridlysta i Sverige. råde. De fl esta av dem handlar om Östercentrums utseende och att detta måste förbättras. Man föreslår att Kung Magnusväg ska bli fri I – Norr från biltrafi k och istället erbjuda cyklister ett vackert cykelstråk. Om- Allmänhetens synpunkter rådet precis utanför Österport kan omvandlas till en trevlig plats att Innan åtgärder görs vid tallarna mot Broväg bör istället södra sidan av stämma träff på, kanske med en fontän och grönska. Taxistationen kan Broväg med Gotlands Tidningar, Statoil etc förbättras. fl yttas och ge plats för torghandel. Busstationen behöver fl er sittplatser och en klocka.Gutavallen är en attraktiv plats för bostadbyggande, då En återvinningsstation önskas på norr. kanske särskilt äldreanpassat nära service. Den äldre magasinbyggan- den utanför Kajserporten kan bli saluhall och café, eller ett aktivitets- Offentliga yttranden hus för alla åldrar. Ett parkeringshus skulle fylla sin funktion i området. Länsstyrelsen Offentliga yttranden Torslunden mot Broväg är uppvuxen med tallar som, tillsammans med tallarna i kvarteret Bofi nken, bidrar till att göra infarten till en fi n stads- Svensk Form på Gotland entré med ringmur och hav skymtande i fjärran. Tallarna mot Broväg Parkeringsplatsen närmast muren invid Kajsarporten borde tas bort kan åsättas ett miljöskapande värde som även syftar bakåt på stads- och vallgraven återställas, parkeringsplatsen kan fl yttas till intilliggande delens ursprung som stadens utmark med stenbrytning och mager gräsplätt, mot Kung Magnusväg. Gör också partiet från Solbergaskolan hällmark. Länsstyrelsen anser att tallarna bör bevaras och att det skulle till Östercentrum till ett förhöjt gåtorg så att Handelsbanken och buti- vara passande om förnyelse med bebyggelse sker på den södra sidan kerna fram till Alyhrs bil inlemmas i gångstråket. istället. Gotlands Botaniska Förening Gotlands Botaniska Förening Avsnitt 3.13.1.9. Gravarna - Viss röjning bör genomföras, så att ett Avsnitt 3.13.1.19 Norr - Alvarmarkerna runt Bingers kvarn skall bevaras öppnare intryck skapas. Beakta dock råkornas häckningsplatser. Områ-

41 det närmast utanför muren bör inte ”trimmas” genom borttagande av hundraårig kontinuitet som bör iakttas. Kungsladugården med rege- växter under vår och sommar. Här fi nns nämligen fl era rödlistade arter mentschefsbostaden har kulturhistoriska värden. Det är en av stadens närmast muren. Det är dock positivt om området slås av sent på växt- vackraste infarter, där kungsladugårdens bebyggelse, Oscarsstenen och säsongen varje år. tallskogen i kontrast till de öppna fälten har stor betydelse.

L – Del av Solberga (A7 kasernområde) Gotlands Botaniska Förening Avsnitt 3.13.1.25 Södra Hällarna - Detta område har sedan lång tid i Allmänhetens synpunkter

samrådsredogörelse botaniska kretsar kallats Kungsladugårdshällarna. Detta är tillsammans A7- området behöver en berså, eller annan grön samlingsplats. Liksom med området norr om staden upp mot Snäck de historiskt viktigaste ordnade cykel- och gångvägar mellan äldre och ny bebyggelse. besöksmålen för turistande botanister på Gotland. Ett stort antal in- samlingar fi nns från området däribland fl era sällsynta och numera röd- A7- området kan vara en plats för ett kulturcentrum. listade växter. En del av dessa har återfunnits på hällarna, men en del har ännu inte återsetts. Kungsladugårdshällarna besöks regelbundet av Låt minnet av gamla A7 få leva kvar lite, ge exempelvis namn med mi- botanister och kan i framtiden bli ett inslag i en ökande naturturism på litär anknytning. Gotland. Även för den vanliga fl anören, hundägaren, motionslöparen och solnedgångsdyrkaren har detta område fått en ökad besöksfrek- M – Södra hällarna vens sedan militärens övningar minskat och nu försvunnit. Allt som Allmänhetens synpunkter allt utgör detta område en lunga för staden Visby med mycket höga dokumenterade naturvärden. Många yttranden har kommit in som alla samstämmigt uppmanar kommunen att bevara området och dess unika karaktär, både längs Avsnitt 4.3.13 Södra Hällarna - Detta område har ur botanisk och orni- klintkanten men också de motionsspår som fi nns i området och som tologisk synvinkel högsta naturvärde med en rad rödlistade och hotade nyttjas fl itigt. Flera anser att detta är genomförbart även om bostäder arter. Naturtypen, som till stora delar består av alvarmarker, är priori- byggs på området. Södra Hällarna och Visborgsslätt har unika förut- terad enlig EU:s Habitatdirektiv som Nordiskt alvar, Karsthällmarker sättningar och kvaliteter för bostadsexploatering, vilket på sikt möjlig- och Gräsmarker på kalkhällar. Mindre delar kan även räknas till Västlig gör en positiv tillväxt för Visby. Att anordna en bostadsmässa är ett taiga. Även klintkanterna västerut ingår i samma direktiv från EU som förslag för att sätta igång exploateringsprocessen. Klippvegetation på kalkrika bergssluttningar. Området utnyttjas också som ett av de livligast frekventerade rekreationsområdena av Vibble- Offentliga yttranden och Visbybor. Länsstyrelsen Södra Hällarna, område M, omfattas av riksintresse för naturvård. Som Följande rödlistade arter har noterats i området: det står i planen har området både höga naturvärden och ett högt re- kreationsvärde. Länsstyrelsen anser därför att det olämpligt att föreslå Hänsynskrävande arter (NT) att byggnation ska ske som en förlängning på Kneippbyn i söder och Stenmalört fi nns främst längs klintkanten mellan skjutbanan och att södra Hällarna ska bebyggas. Om man eftersträvar att binda ihop reningsverket. Gotlandssolvända växer rikligt söder om reningsver- Vibble med Visby är det mer lämpligt att bygga på de öppna ytorna, ket och längs klintkanten ned till ”vattenfallet”. Vidare fi nns arten i mellan träddungarna, öster om Toftavägen. sydvästra delen av det öppna området (Gamla skjutbanan) centralt i Kungsladugårdshällarnas sydvästra del (centrum 400 m SV kalkugns- Södra Hällarna - Området med Kungsladugård har ett ursprung som ruinen). Dessutom är den riklig på kullen ovan ”Militära anläggningen” odlings- och betesmark för Visborgs slott. Militärens ägande har mång- i områdets sydligaste del. Enstaka exemplar har också hittats på nedre

42 samrådsredogörelse klintkanten en bit nordost om Kneippbyn.Backfi ngerört har till stor del Spillkråka har noterats trummande vissa år. Trädlärka har noterats med sina förekomster på norra delen av skjutbaneområdet, där det fortfa- två revir i maj 2006 på ömse sidor om gamla skjutbanan. I det nord- rande fi nns mer naturliga sandiga gräsmarker. Paddfot och riddarsporre östra reviret sågs en vuxen fågel med mat till ungar. På igenväxande har noterats på de jordhögar, som placerats på inre delen av skjutba- gräsmarker 200 m norr om Kungsladugården växer ett bestånd av den nan. De tillhör inte områdets naturliga fl ora utan är en sällsynt rude- sällsynta svartklinten. Arten var rödlistad som Starkt hotad (EN) till maj ratmarksart respektive åkerogräs. Gotländsk haverrot (arten är fridlyst 2005. Svartklinten avfördes då från listan eftersom den inte kunde ve- i Sverige) är hittats spridd i området mellan nuvarande Toftavägen och rifi eras som förekommande i Sverige vid1800-talets början, vilket satts den gamla vägen till Kneippbyn och Högklint. Den fi nns både norr och som ny tidsgräns för rödlistade arter. Arten är dock fortfarande lika söder om infartsvägen från Toftavägen. Stjälkröksvamp har setts dels sällsynt i Sverige. Området skall röjas från buskar och ungträd. S kalkugnsruinen, dels på det öppna området 400 m SV densamma (Gamla skjutbanan).Rapphöna i par sågs i områdets norra del under Södra Hällarna - Kungsladugårdshällarna hyser inom sina gränser en rik maj 2006. Berguv (även medtagen i EU:s Fågeldirektiv) hävdade revir fl ora och fauna, vilken endast delvis är undersökt. Här bör framförallt i områdets sydvästra delar i slutet av 1990-talet. Mindre hackspett har dess lavar, mossor, svampar och olika insektsgrupper undersökas fram- vissa år hörts trumma i lövskogen bakom Kungsladugården. Sånglärka över. Trots detta har fl era rödlistade växter och fåglar noterats. Områ- har iakttagits med fyra revir spridda i området i maj 2006. Stenskvätta det utgör ett fi nt exempel på en gotländsk alvarmark med fl era typiska i par varnade just söder om reningsverket i maj 2006. Törnskata (även sällsyntheter, såsom gotlandssolvända, stenmalört och gotländsk medtagen i EU:s Fågeldirektiv) häckar vissa år i området. Den har ännu haverrot samt den mer exklusiva alvarveronikan. Östkustarv, grådådra, ej anlänt i någon större utsträckning våren 2006. Hämpling har två re- backfi ngerört, vittåtel och stjälkröksvamp hör till de mer sandiga kalk- vir i maj 2006, dels i områdets norra del och dels nere på platån under markerna med hylsnejlika som denna grupps stora raritet. vattenfallet. Även i övrigt fi nns en rik och typisk fl ora för dessa biotyper. Andra Sårbara arter (VU) naturliga växtmiljöer fi nns i sandiga avsnitt med tallskog närmast Östkustarv har noterats på en lokal 300 m V Kungsladugården, där den Toftavägen samt på pplatån under övre klinten, lövskogen nordväst växer på sandig mark med ett underlag av kalkhäll. Grådådra har sina om Kungsladugården, sluttningsskogen med blandade trädslag under bästa bestånd på norra delen av skjutbaneområdet, där det fortfarande klinten i områdets sydvästra del (bl.a. ett exemplar av valnöt) samt det fi nns mer naturliga gräsmarker med blottad sand. Bestånd fi nns också unika området med tät murgöna närmast NO om Kneippbyn, som ger just väster om Toftavägen,väster därom på Gamla skjutbanan samt 250 ett närmast trollskogslikt intryck på fl anören.Här fi nns även en rik små- m N om Kungsladugården. Flockarun växer med ett rikt bestånd spridd fågelfauna. På hällarna fi nns också en del av de i staden Visby tidigare över 300 kvm på tunt sandtäcke över kalk på gläntan 270 m SV kal- odlade växter utkomna, vilka långsamt etablerat sig i området. kugnsruinen. Vittåtel fi nns med mindre grupper på samma glänta som fl ockarun samt på bara sandfl äckar i skogen norrut. Närheten till staden och dess skolor inklusive Högskolan på Gotland ökar detta naturområdes värde ytterligare som studieobjekt vid olika Starkt hotade arter (EN) undersökningar av de olika naturliga biotoperna. Bland annat kan Hylsnejlika har noterats med ca 60 exemplar just öster om gamla vä- spridningsprocesser i naturlig miljö för tidigare odlade arter studeras. gen till Kneippbyn och söder om vägen från Toftavägen ut mot gamla Hela området på Södra Hällarna söder om Färjeleden, väster om Tof- skjutbanan. Alvarveronika återupptäcktes på Kungsladugårdshällarna tavägen och norr om vägen till Kneippbyn skall helt undantas från år 2003 och fi nns med ca 70 exemplar 200 m nordost om skjutbanan, bebyggelse eller annan exploaterande verksamhet. På sikt bör de jord- där den växer nära klintkanten. Arten har få lokaler på Gotland. högar, som lagts ut på vissa delar av hällarna samt skjutbanorna tas bort. Biltrafi k ut i området stoppas. Parkeringsplatser anläggs vid de Följande fåglar har setts i området (förutom nämnda arter under NT ovan): nuvarande infarterna. Om man tar bort staketet söder om Färjeleden

43 kan parkeringen vid Träffpunkt Gotland också användas. Vid parke- N – Kv Telefonen ringarna kan information om området iordningställas. Istället skall här Allmänhetens synpunkter fi nnas cykelstigar och promenadstråk. De fria vyerna söder om staden bibehålls. Då får hällarna en karaktär av rekreationsområde och grön Kommunen borde fl ytta till Flextronics gamla lokaler. lunga mellan Vibble och Visby och just väster om de planerade nya bostadsområdena på Visborgs slätt. Då nya bostäder planeras söder om Visby är ytterligare en placering av handel på norr inte bra ur tillgänglighetssynpunkt. Handeln i stadskär- nan hotas av en etablering av småbutiker och matställen i området.Ett samrådsredogörelse Gång- och cykeltunnel bör anläggas härifrån under Toftavägen på nå- got ställe, kanske bäst just sydväst om Kungsladugården. Cykelstigar ”Ullared” skulle locka hit många besökare. förläggs till de redan befi ntliga vägarna sydost om Ancylusgränsvallen, som på ett markerat sätt passerar hela området en bit innanför klint- Offentliga yttranden kanten. Enbart naturliga gångstigar, utan pålagt grus eller annat materi- Miljö- och hälsoskyddsnämnden al för förbättring ligger närmast klintkanterna, på samma sätt som fallet Prövningar om ändringar av detaljplaner från industriområde skall är idag. Annars riskerar man att skada de rika bestånden av de rödlis- bedömas restriktivt speciellt utanför vattenskyddsområde. Fastigheten tade växterna i detta område. En ny trappa kan med fördel byggas just Telefonen 4 som prövas för närvarande bör kvarstå som industriom- norr om vattenfallet, där det idag fi nns en något svårgången stig i bran- råde (4.2.3.4, Förslag till ”handels- och industristrategier”, sidorna 127- ten. Från stigen på den undre platån bör en fortsättning iordningställas 128, 4.2.4.4 Vattenskydd, sidan 130). längs klintkanten söderut över Kneippbyn mot Högklint och vidare söderut till Tofta skjutfält.Hela Södra Hällarna = Kungsladugårdshäl- O – Visborg/P18 larna söder om staden Visby avsätts som kommunalt naturreservat i Allmänhetens synpunkter likhet med Galgberget norr om staden. Det samlade intrycket av de trettiotal yttranden som har kommit in Vänsterpartiet Gotland kan sammanfattas till två huvudpunkter: Den ena är att det är bra att Södra hällarna bör till stora delar bevaras som ett friluftsområde, en kommunen fl yttar sin verksamhet till området, organisationen kommer motsvarighet till Galgberget på norra sidan Visby. Bebyggelse av Södra att kunna effektiviseras när verksamheten är bättre samlad. Helst skulle hällarna bör endast ske som en mindre utbyggnad av Vibble/Kneipp- även statliga verksamheter fl ytta till området. Den andra handlar om byn norrut, och närmast vägen mot . att placera ett nytt idrottscentrum i området. Bra att samla så många idrotter och sporter som möjligt till samma ställe, plus ett nytt badhus, skulle ge gotlänningar många fördelar, men skulle också kunna vara ett sätt att få större sportevenemang att förläggas i Visby med alla de fördelar det skulle innebära. Med bra lokaler lockas fastlandslag hit för träningsläger exempelvis.

Vidare är det önskvärt att en del av fastigheten kan avsättas till musik- studios och/eller musikfestivaler för öns ungdomar. Området kan göras till en barn- och cykelvänlig stadsdel med nya bostäder och en fung- erande kollektivtrafi k.

44 samrådsredogörelse

Offentliga yttranden • Befi ntliga rester av gamla lägret, gällande såväl byggnader som Fortifi kationsverket vägsträckningar, bör bevaras. Exempelvis bör vägsträckningen Fortifi kationsverket (FORTV) äger mark inom bl.a Hällarna, Visborgs- ”Regementsvägen” förstärkas. Nya byggnader bör följa vägens lätt och söder om P18 kasernområde. Dessa markområden kommer sträckning. inom kort helt att friställas från militär användning. För områdena fi nns • Gröna områden bör bevaras; för ”Förvaltningsstaden” är det i syn- idag många tankar om framtida markanvändning. FORTV har fått fl era nerhet parkanläggningarna framför kasern Graip och Gute och samtal från både enskilda kommuninvånare som större intressenter. framför Regementssjukhuset. Parkanläggningen framför kasern Intresse fi nns för bostadsbebyggelse, idrottsområde, turism, enstaka Graip och Gute bidrar dessutom till monumentala arkitekturen. tätortsnära hästfastigheter kombinerade med olika verksamheter mm. Inom ”Trädgårdsstaden” bör de befi ntliga naturområdena tillvara- Vi har då konstaterat att området är så stort att många av intressena tas och förstärkas. skulle kunna ”samsas” inom de aktuella markerna. Utrymme fi nns även • Inför en eventuell utvidgning västerut bör man bevara den öppna för större grön- och friluftsområden. Hur dessa intressen kan lokalise- karaktären runt Oscarsstenen och Kungsladugården för att betona ras geografi skt för att få den optimalt bästa markanvändningen är idag områdets funktion som exercisplats –Visborgsslätt. för tidigt att ha uppfattning om. Olika intressen skall naturligtvis vägas • De bäst bevarade byggnadernas bör bevaras. Exempel på sådana mot varandra. FORTV, som markägare, vill därför att de områden som byggnader är proviantförrådet, de båda krutbodarna samt Läger- frigörs från militär användning läggs ut som utredningsområden där hyddan, norra manskapsbaracken och bok- och blankettförrådet. olika framtida användningssätt kan vara möjligt. Av betydelse kan ock- Vad gäller krutbodarna, så bör de hellre fl yttas ifall den befi ntliga så vara att mer militär mark söder om planområdet avses att frigöras placeringen inte kan säkerställas. för annan användning. Länsstyrelsen Länsmuseet I Visborgsområdet, område O, och då främst de öppna ytorna runt Säkerställande av kulturmiljöhistoriska värden på P18-området Oscarsstenen fi nns Sveriges enda lokal för svampen fl ockskivling. P18-området står inför stora förändringar, stadsdelen skall levandegö- Svampen är en akut hotad rödlistad art. Svampen klarar sig bra under ras och integreras med staden. Inför förändringsarbetet är det viktigt att nuvarande förhållanden, d v s den tål att människor använder platsen besluta vilka kulturhistoriska värden som skall tas tillvara. Länsmuseet som rekreationsområde m m. Den skulle dock inte överleva om plat- har genomfört en kulturhistorisk inventering av området. I utredningen sen bebyggs. Det är därför viktigt att dessa öppna ytor får kvarstå som presenteras och tydliggörs de kulturhistoriska värdena. Sammanfat- rekreationsytor. tande riktlinjer följer: • Arkitektoniska värden bör tas tillvara och förstärkas, exempelvis Vägen söderut mot Tofta-Klintehamn, den s k Södra länken, har en den strama och återhållsamma regementsarkitekturen. Tillägg i S-formad dragning. Den går genom fl era värdeområden för natur- och arkitekturen bör anpassas så att de överensstämmer med det arki- friluftsliv, för att slutligen utmynna i de öppna hag- och åkermarkerna tektoniska uttrycket. strax söder om Ygne. Länsstyrelsen anser att det skulle vara lämp- • De miljöskapande värdena bör tillvaratas. Exempelvis bör kasern- ligt om vägen dras mer österut från början. Det fi nns fl era befi ntliga gården som tjänstgjort som exercisplats och har höga kulturhisto- militärvägar som skulle kunna nyttjas för att komma strax öster om riska värden ej förvanskas genom uppförande av nya byggnader. Västerhejde kyrka och vidare ut mot Suderbys. Den föreslagna väg- Nya byggnader bör placeras omkring kaserngården, så att denna dragningen medför att Västerhejde blir mer uppsplittrat. Det ska också hålls fri. Här kan en funktion som parkeringsplats vara positiv då poängteras att skogarna väster om Langs hage innehåller fl era olika den ansluter till tidigare funktion. hotade svampar (fjälltaggssvampar), till vilka hänsyn måste tas vid • Nya byggnader bör underordna sig den befi ntliga arkitekturen och eventuell exploatering. uppföras i överensstämmande arkitektur.

45 Gotlands Botaniska Förening grupper. Den senare förekommer även på den rektangulära gläntan i Avsnitt 3.13.1.27 Visborg - Sandheden runt Oscarsstenen på Visborgs sydvästra delen av tallskogen. Den fi nns också mer rikligt på sandiga slätt utgör intressanta botaniska marker med fl era rödlistade växter och delar av alvarmarken, där vägen söder om P18:s verkstäder når Toftavä- svampar. Högst prioritet har den starkt hotade fl ockskivlingen, som gen. Här växer också de Sårbara arterna östkustarv, toppjungfrulin och här har en av sina få växtplatser i Sverige. Vissa delar av detta område småtörel. Denna alvarmark ligger främst norr om militärvägen (samt närmare f.d. P18 kan dock enligt Föreningens bedömning användas för upp till ca 75 m söder om densamma) och ansluter till alvarmarkerna bostadsbebyggelse, så att Vibble och Visby förenas över de inre de- på andra sidan Toftavägen inom Södra Hällarna = Kungsladugårdshäl-

samrådsredogörelse larna av Visborgs slätt. larna.

Avsnitt 4.3.15 Visborg-P18 - Planskissen på s 146 verkar bar och genom- Naturtypen ingår i EU:s Habitatdirektiv och har där prioriterad status. tänkt. Det tilltänkta bebyggelseområdet (inom brun markering) kan För de sandiga skogarna söder om P18, vilka i planen markerats som tillåtas fortsätta nordväst om det blåfärgade ”Verksamhetsområdet” grönområde, har synpunkter tidigare framförts under avsnitt 4.1.2 av- mot sydväst ned mot Vibble (se bifogade kartor Kungsladugårdshällar- seende en planerad ny vägsträckning förbi Vibble. Föreningen har dock na-Visborgs slätt samt Djuplunda-Kilen). På så sätt skulle Vibble sam- svårt att förstå att en grön länk skall behövas genom ett grönområde. manlänkas med Visby på ett naturligt sätt. En gräns för denna bebyg- Skall inte hela området vara grönt? I närheten av den ”gröna länken” gelse bör sättas till ca 200 m innanför Toftavägen, då denna del med fi nns ett bestånd noterat av den halvparasitiska och Sårbara ljungögon- sandhed, sandig tallskog och alvarmark hyser ett fl ertal rödlistade och trösten, som på Gotland för en tynande tillvaro och kan hotas till sin exklusiva arter (se nedan). Likaså kan de rester, som fi nns efter gamla existens på ön vid asfaltering eller liknande i området! torpställen, bevaras med sin växtlighet av körsbär, äpple och syrén. Det kan bli ett fi nt inslag i form av små grönområden med goda frukter och Den kräver öppna sandytor nära ljungbestånd för att överleva. Dessa tilltalande blommor. Även skogen i öster kan bebyggas fram till skjut- förutsättningar fi nns oftast i kanterna av vägar och stigar i området. baneområdet (buller?). P – Kilen Söderväg - Stenkumlaväg Det är viktigt att sandheden på båda sidor av vägen söder om Os- Offentliga yttranden carsstenen ned mot den ”Gröna länken” och skogen sydväst därom bibehålls intakta. En fortsatt slåtter är nödvändig på sandheden. Här Miljö- och hälsoskyddsnämnden fi nns två mycket sällsynta svampar noterade. Tre bestånd av den starkt se Om planförslaget hotade fl ockskivlingen är spridda närmast Toftavägen mellan ”Gröna länken” och asfaltvägen som förbinder Kungsladugården och P18 (se Q – Kv Stenhuggaren markering på karta). I tallskogen sydväst därom växer skuggtråding Allmänhetens synpunkter (se karta), en art som nyligen uppmärksammats i Sverige med enstaka Flytta värmekraftverket till Österbyverket. lokaler. Den undersöks för närvarande med bl a DNA-tester för att verifi era dess status och har ännu inte kunnat tas med i de svenska rödlistorna. Den förmodas senare ingå i en av de högre kategorierna R – Delar av Västerhejde vad gället hotstatus. Möjligen kan den förekomma på fl er platser i den Allmänhetens synpunkter sandiga tallskogen närmast Toftavägen. På en glänta vid Toftavägen Flera yttranden har kommit in som anser att kommunen istället för att växer den parasiterande och sårbara växten Ljungsnärja. dra en ny väg i området bör kunna använda den gamla stridsvagnsvä- gen som militären har använt. Det skulle bli billigare och naturområ- På sandheden runt Oscarsstenen dominerar det rödlistade gräset sand- den skulle bättre bevaras eller kunna användas till bebyggelse istället. svingel och på bara sandfl äckar växer den Sårbara grådådran med fl era Toftavägen bör dock avlastas ur trafi ksynpunkt, särskilt sommartid.

46 samrådsredogörelse

I och med den kraftigt ökande befolkningen i Högklintsområdet är söderut till Tofta skjutfält. Detta skulle vara mycket attraktivt för got- det av stor vikt att bevara och vårda naturreservatet Högklint. Dagens länningar likväl som för besökande turister. Särskilt vandringsresor har sophantering i reservatet är undermålig och badsituationen i Fridhem- numera ökat i popularitet. Sipperytorna under klintarna får inte påver- sviken kan ses över, kanske en ny badbrygga. kas. Här växer nämligen den svårsedda och rödlistade vimpelmossan. Självklarts skall Kuse änge bevaras och även fortsättningsvis hävdas. Offentliga yttranden Gotlands Turistförening Avsnitt 4.1.2 Plankarta över del av Västerhejde - Den nya vägens sträck- Översiktsplanen för Visbyområdet berör även kustdelarna av grann- ning går genom två grönområden av betydelse för friluftslivet enligt socknarna Väskinde och Västerhejde. Vi ställer oss bakom förslagen i kartan. Dessa lungor skall självklart inte påverkas av korsande livligt dessa delar med en komplettering. trafi kerade vägar.

I samband med all planering anser vi att det rörliga friluftslivet ska möj- Dessutom passerar den föreslagna vägen söder om P18 genom om- liggöras genom att tillåta promenad och cykling separerat från biltrafi k. rådet benämnt Kilen (se bifogad karta: Djuplunda-Kilen). Här har Detta ska ske dels genom asfalterad cykelväg i anslutning till befi ntlig under år 2005 hittats ett rikt bestånd av den starkt hotade arten slät huvudväg. Dessutom föreslår vi att en enklare promenad- och cykel- taggsvamp, som i den sandiga tallskogen är utbredd över 240 X 260 m. stråk anläggs i mer kustnära läge. Det senare stråket utan hårdgjord yta Den fi nns även där den nya vägen var tänkt att ansluta till väg 142 just men med hinder så att inte motorfordon kan trafi kera stråket. sydväst om där en kraftledning passerar väg 142. Ett åtgärdsprogram är under utarbetande för denna sällsynta svamp. Även vissa bestånd Länsstyrelsen av den Starkt hotade alpklövern kan komma att påverkas beroende Del av Västerhejde - De samhälls- och kulturhistoriska värdena i områ- på vägens mer exakta sträckning. Denna vägsträckning är därför klart det har beskrivits på ett ansenligt sätt. Fridhem är av nationell, bygg- olämplig. I dettaområde söder om Djuplunda är av förklarliga skäl nadsminnesklass. Även Axelsro-området har inslag av bebyggelse med även bebyggelse olämplig! Här kommer ett annat förslag eller snarare kulturhistoriska värden som bör tillvaratas och skyddas i plan. Gården ett personligt uppslag (ej kollat vad gäller rödlistade arter; ej förankrat Nygårds med all bebyggelse, marker och alléer har kulturhistoriska och i Föreningens styrelse). Utnyttja sträckningen av den militära väg som miljövärden samt en storslagenhet som är ovanlig på ön. förbinder området vid Langs hage med Tofta skjutfält över Forse i Stenkumla (sebifogad karta: Vägsträckning Västerhejde). Den utnyttjas Gotlands Botaniska Förening väl inte numera? Från en ny rondell vid Langs hage kan en ny vägbit Avsnitt 3.11.2 Antagna detaljplaner och pågående detaljplanearbete i Visby- snedda genom skogen (här verkar ett bestånd av gotlandsmåra (NT) området - Av kartan framgår att pågående detaljplanearbete försiggår för dock vara i farozonen) och ansluta till den befi ntliga militärvägen, som området mellan Bilmuséet och Toftavägen i norra Vibble. Föreningen sedan följes genom skogen till Forse (vissa rätningar kan krävas sista vill här framföra att detta område är ytterst rikt på fl era rödlistade väx- biten). Söder om Forse krävs uträtningar genom åkerlandskapet och på ter. Bland annat fi nns ett synnerligen omfattande bestånd med över slutet en ny väg en mindre sträcka innan den ansluter till Toftavägen 1500 exemplar av den starkt hotade hylsnejlikan inom detta område. vid Backskogen i Stenkumla. Detta är säkert ett mer ekonomiskt alter- Vidare förekommer de båda rödlistade haverröterna stor och gotländsk nativ då grunden för vägen till stora delar redan är lagd! på dessa marker. Även den Sårbara grådådran fi nns med en mindre po- pulation. Områdets obebyggda delar räknas till de av EU prioriterade naturtyperna Nordiskt alvar samt Västlig taiga. Avsnitt 3.13.1.32 Del av Västerhejde - Så mycket av klintkusten som möjligt bör göras tillgänglig för passage. På sikt bör ett promenadstråk skapas på klintkrönet hela vägen från Visby till Högklint och vidare

47 Avsnitt 4.4 Del av Västerhejde - Se ovan under avsnitt 4.1.2. Kustnära Gotlands Botaniska Förening boende får inte inkräkta på allmänhetens åtkomst av strandnära miljöer Avsnitt 3.13.1.33 Själsö-Brissund - Ett område som är rikt på typiska och vandringsstigar. Strandskyddsregler skall följas även i tidigare ex- gotländska naturtyper. Här förekommer även fl era rödlistade växter, ploaterade områden, där tillstånd då gavs för bebyggelse innan nuva- där främst den starkt hotade luddvedeln har bar bestånd spridda från rande lagstiftning gällde. Området inom ”Gotlands kust” skall lämnas Själsö till Lummelunds bruk. Stranden norr om Brissund är även i fria från ytterligare bebyggelse. Fridhemsbäcken skall lämnas intakt i övrigt rik på rödlistade arter. Här fi nns fagelarv, gotlandssolvända, det naturliga nedre loppet. I de övre delarna kan utredas huruvida ett sandtimotej och sandsvingel. Flertalet av dessa är beroende av den

samrådsredogörelse naturligare lopp kan återställas. Det skulle förhöja det föreslagna grön- kalkrika sand som fi nns i branterna mot sjön. Bebyggelsen är redan områdets naturvärden. Nygårds vät är en botaniskt viktig växtlokal, påträngande in över denna miljö i området och ingen ytterligare tillväxt beskriven av framlidne professor Bengt Pettersson i sin avhandling med hus är tillrådlig om naturvärdena skall bevaras. Inom detta stora under 1950-talet. Hela området runt väten bör röjas fram och friläg- område fi nns fl era kallmyrar, som sipprar fram ur marken nedom klin- gas och åtkomst till väten bör underlättas. En stig genom området från tarna och sluttningarna. Alla dessa måste bevaras, får inte dikas eller på övre vägen till den nedre kan diskuteras. I texten nämns kustlinjen ned annat sätt påverkas av avloppsvatten eller dylikt. Naturtypen Rikkärr, till Nyrevsudde (inom Tofta skjutfält). Här framförs i texten att yttersta som innefattar kallmyrar, är medtagen i EU:s Habitatdirektiv. De öppna restriktivitet skall gälla för framtida exploatering och då förlagd till dikena i området hyser trots påverkan fl era sällsynta arter och utgör områden där ”naturen redan är påverkad”. All natur är mer eller mindre en viktig miljö för övervintrande fåglar, genom att de alltid är isfria på påverkad på Gotland! Alvarmarkerna är delvis uppkomna genom bete grund av källmyrsvattnet. Dessa diken får inte täckas över eller i övrigt och ängen framtagna genom århundraden av slåtter och röjning. Skriv- påverkas! ningen bör ändras till bebyggd, exploaterad eller liknande. Inga plan- kartor eller liknande i dokumentet avser delen inom nuvarande Tofta Avsnitt 4.1.3 Plankarta för Själsö-Brissund - Hela Själsöbäcken ända skjutfält. Föreningen hoppas att detta område ej ingår i detta samråd upp till Lummelundavägen skall ingå i det viktiga grönområdet, som trots ovanstående skrivning. är inritat. Nu saknas den sista biten mellan stugorna och vägen vid Väskindekorset (stugtomterna kan undantas). Även de fuktiga delar Tekniska nämnden som ligger nordväst om vägen sydväst korset skall ingå. Här fi nns Den planerade vägen förbi Vibble samhälle skall tas bort ur planen. En ”locus classicus” i Sverige för den akut hotade gotlandsranunkeln. utredning om behovet av en sådan väg och dess alternativa sträckning Den har inte setts här sedan 1950-talet, men en fröreserv kan möjligen skall initieras av Stadsarkitektkontoret i samarbete med Vägverket. aktiveras efter röjningar i området (enligt åtgärdsprogram för arten år 2005). Inventeringar har genomförts nedströms. Röjningar kan med S – Själsö-Brissund fördel göras i det sumpiga området med många rännilar väster om Allmänhetens synpunkter Väskindekorset och intill 400 m mot västnordväst. Ingen ytterligare bebyggelse i bäckens närhet får påverka dess vattenkvalité. Föreningen Själsö bör få samma status som till exempel Vibble när det gäller vägar, har med glädje noterat att den fi na källmyren nordost Billbergshagen är service och kommunikationer då området inte längre är ett sommarstu- avsatt som grönområde. Här fi nns fl era sällsynta växter. Särskilt rik är geområde utan en del av Visby. trubbtåg (rödlistad till maj 2005). Här växer också sen ängsgentiana, en växt med oklar hotstatus i landet. Trubbtåg fi nns även i resterna av den Offentliga yttranden numera utdikade Pilmyr öster om Krusmyntagården samt i de diken, Länsstyrelsen som avvattnar områdets källmyrar. Riksintresseområdet för kulturmiljövård Muramaris-Brucebo bör om- nämnas. Dessa diken får ej läggas igen eller i övrigt påverkas vad gäller vatten- kvalité eller liknande. Det verkar som om alla markerade objekt slutar

48 samrådsredogörelse vid utloppet från Pilmyr. Klinten fortsätter dock liksom den rika och viktiga stranden norrut mot Lummelunds bruk, där fl era rödlistade växter fi nns (se under avsnitt 3.13.1.33 ovan). I dessa klintområden norrut har berguv ropat och den rödlistade stora skogsliljan har setts i kalktallskogen på klinten. Här får ingen bebyggelse uppföras. Möjligen kan istället minkfarmens område utnyttjas för exploatering (efter sane- ring?).

Avsnitt 4.4.2 Själsö-Brissund - Synpunkter på området är framförda ovan under avsnitt 3.13.1.33. Klinten med rasbranter, strandområdet, våtmarkerna med tillhörande bäckar (diken) skall bevaras i minst nu- varande goda nivå i enlighet med förslaget. Kalktallskogen ovanför Salthamn bevaras p.g.a. berguv och stor skogslilja. Delar av f d Pilmyr kan enkelt återskapas genom att vissa diken läggs igen. På så sätt skulle en tilltalande våtmark med klarvatten bidra till områdets i övrigt goda kvaliteter. Bristen på våtmarker i Visby-området är ju som tidigare påta- lats i dokumentet stor och nya sådana är alltid välkomna.

49