C o rp o ra te S o c ia l

R

e

s

p

o

n

s

i

b

i

l

i

t

y

(

C

S

R )

CSR 2013-IMUT NALUNAARUSIAQ Imarisai

Siulequt ...... 3

CSR Greenland ataatsimut ­isigalugu – ukiut pingasut ­aamma kalaallisut iluseqarneq ...... 4 Kalaallisut iluseq ...... 4 Ineriartorneq pingasunik immikkoortortalik ...... 4 Aningaasaqarnikkut iluseq ...... 5

2013-imi angusat sammisallu ...... 6

2013-imi sammisat ...... 8 2013-imi suliffeqarfiit sammisimasaat ...... 8 ASSERSUUT: Clean Greenland – Green Companies ...... 9 ASSERSUUT: Saligaatsoq ukiut pingajussaa ingerlaavartumik ingerlanneqarpoq ...... 10 Attaveqatigiinneq – Kalalalit Nunaanni ­ Kalaallit Nunaatalu avataani ersarinneq ...... 11 ASSERSUUT: Reykjavikkimi CSR Greenland Global­ ­Compact Nordic Networkip ataatsimiinnerani­ qaaqqusisuuvoq ...... 12

Peqataaneq aamma soqutiginnittunik oqaloqateqarneq . . . 13 Peqatigiilluni suleqatigiinnerit aamma suliniutit ...... 13 ASSERSUUT: Kujataani attanneqarsinnaasumik ingerlatsineq . . . 14

Inuiaqatigiinni Akisussaaqa­taanermik Oqallittarfik ...... 14

2014-imi naatsorsuutigineqartut iliuusissatullu pilersaarut . . . . 15 Suliffeqarfiit ilaasortaasut pillugit ...... 15 Inuiaqatigiinni Akisussaaqataanermi Oqalliffik ...... 15 Peqatigiilluni suleqatigiinnerit ...... 15 Allanngoriartornermi siunnersorti ...... 15

Ilaasortat ...... 16

CSR Greenland Årsrapport 2013 SPONSOR: GrønlandsBANKEN FOTO: CSR Greenland LAYOUT: irisager.gl TRYK: inu:it a/s Siulequt

2013-imi Kalaallit Nunaanni nikipput, politikkikkut allanngortoqarpoq suliniutillu angis­oor­ suit pilersinneqarnissaannut nutaanik alloriartoqarpoq. Tamakkua CSR-imik Kalaallit Nunaanni suliaqar- nerup pingaaruteqarnera erserseqqippaat aammalu CSR Greenlandimut piumasaqaatinik nutaanik nassataqarlutik. Ataatsimoorluta unammilligasssatta unammillernissaanni immitsinnut ikorfartoqatigiis­saa­ gut – siunertarlu taannaqqissaaq tassaavoq CSR Greenlandip pilersinneqarsimaneranut pissutaavoq. Aaqqiissutissanik attanneqarsinnaasunik pilersitsiniarluni pisortat, namminersortut namminerlu kajumissu- seq tunngavigalugu suleqatigiinnissaq pillugu Kalaallit Nunaanni anguniassallugu isumaqatigiittoqartoru- jussuuvoq. Tamanna aamma nunap immikkoortuini CSR Greenlandip nunatsinnilu kommunit akornanni peqatigiilluni suleqatigiissutini takunersinnaavoq.

2013-imi pitsaasunik angusaqarsimavugut, taakkualu ataani immikkut ittumik taaneqartariaqartut tas­ saapput: • WWF-ik avatangiisnik aqutsinissaq pillugu peqatigiinnissamik pilersaarutip ’Clean Greenland – Green Companies’-ip saqqummiunneqarnera • CSR-imit nalunaaruteqartarnermut aallaavimmik atuutsitsilerneq, suliffeqarfinnit arlalinnit ingerlaavartumik atorneqalersussamik • Kommuninik nutaamik suleqateqateqarnermik aallarnisaaneq, tamatumunnga ilanngullugu Kommune Kujallermik Kujataani CSR-imik suliaqarneq pillugu quppersakkamik saqqummersitsineq • Pisortamik Stine Bossemik, siornatigut Trygimi pisortaasimasumik oqalugiartitsineq • Iluanaarniutigalugu peqquserluttarneq qitiutillugu aamma Kalaallit Nunaanni Inuit Pisinnaati- taaffii pillugit Siunnersuisoqatigiit kiisalu Transparency International Greenland suleqatigalugit ataatsimeersuartitsineq • Allattoqarfimmik suliniutinut aqutsisumik atorfinitsitsinikkut nukittorsaaneq • CSR-imik ilnniartitaanermik qaammatinik arfinilinnik sivisussusilimmik Nuummiit, Reykjavikkimiit Københavnimiillu ilinniartitsisoqarluni ingerlatsineq

CSR Greenlandip siulersuisuisa 2013-imi upernaakkut pilersaarusiornermut isumasioqatigiinneq ingerlap­ paa, tassani peqatigiiffiup suinissami suliassai eqqartorneqarput, taakkualu aamma ukiumoortumik nalunaarummi matumani itisilerneqarput. Isumasioqatigiissitsinerup kingunerisaanik maannakkut suliniu- tit marlunnik ilallugit, tassalu Ilinniartitaaneq & Piginnaasanik ineriartortitsineq kiisalu Peqataatitsineq & Sulisoqarneq­ inissaqartitsisoq.

Ukiumoortumik nalunaarummi matumani angusat 2013-imut iliuusissatut pilersaarummut naleqqiullugit nalilersorneqarput kiisalu 2014-imi anguniagassat nassuiarneqarlutik.

Atuarluarisi!

Brian Buus Pedersen, siulittaasoq, Martin Kviesgaard, siulittaasup tullia Susanne Christensen, Michael Binzer, Henrik Leth aamma Jens Andersen

3 CSR Greenland ataatsimut ­isigalugu – ukiut pingasut aamma­ kalaallisut iluseqarneq

CSR Kalaallit Nunaanni nutaajuvoq nutaajunngilluinnarlunilu. CSR aammalu CSR-imik pilersaarusiukkamik ilusilersukkamillu aalajangersimasunik suliaqarneq nutaajukannerpoq. 2010-mi Kalaallit Nunaanni inuussu- tissarsiornermi aqutsisut Kalaallit Nunaanni Sulisitsisut Peqatigiiffiat (Grønlands Arbejdsgiverforening (GA)) suleqatigiillugit CSR Greenland, Kalaallit Nunaanni CSR-imik suliaqarnermik siuarsaaniarneq suliffeqarfin- nik allanik, pisortani oqartussanik aammalu inuiaqatigiit kattuffii peqatigalugit suleqatigiinneq aallartip- paat.

Kalaallisut iluseq Kalaallit Nunaanni CSR-ip immikkuullarissutigisaa tassaavoq, namminersortut, pisortat inuinnaallu suleqa- tigiillutik suleqatigiiffissaminnik pilersitsisimaneratr, taannalu annertunerpaamik CSR Greenlandimit inger- lanneqarpoq. Attaveqatigiiaat tassaapput suliffeqarfiit 40-t missaanniittut, taakkualu tassaapput Kalaal- lit Nunaanni Sulisitsisut Peqatigiiffiat (GA), sinniisullu tassaapput inuussutissarsiortut Kalaallit Nunaannit tamangajammeersut. Tamannalu allattoqarfimmik ataqatigiissarluakkamik tunngaveqarpoq, taannalu suleqatigiinnermut ikorfartuutaallunilu ingerlatsinerup siuariartornissaa suleqataaffigaa.

Suliffeqarfiit pisortallu akornanni suleqatigiinneq Inuiaqatigiinni Akisussaanermut Oqalliffik (Forum for Sam- fundsansvar) aqqutigalugu ilusilerneqarsimavoq, tassanilu Naalakkersuisuini ilaasortat CSR Greenlandimik ataatsimut unammilligassat suunerinik nassuiaaneq, Kalaallit Nunaata piffissami sivisuumi aqqutigisassai pillugit oqallittoqarsimavoq. Inuiaqatigiinni Akisussaanermut Oqalliffimmit pinngortinneqarsimasut ilagi- gallarpaat peqqinnissaqarnikkut avatangiisillu pillugit suleqatigiinnerit, tamannalu tunngavigalugu politi- kerit inuussutissarsiortullu inuit tamat oqartussaaqataanerat pillugu peqqissumik oqaloqatigiinneq pilersis- simavaa. Naalakkersuisut nikinnerannut atatillugu CSR Greenlandip siuittaasuata aamma siulittaasuata tulliata Naalakkersuisut Siulittaasuat nutaaq juulimi 2013-imi suleqatigiinnissaq pillugu ataatsimeeqati- gaat, tassanilu Naalakkersuisut Siulittaasuata CSR Greenlandip suliaanik aammalu ataatsimut kivitseqati- giinnissap pisariaqassusai paatsuugassaanngitsumik oqaatigai, tamannalu tusagassiutinut nalunaarummi inuussutissarsiortunik suleqateqateqarnissap pingaaruteqarneranik imaqartumik malitseqartillugu.

Ineriartorneq pingasunik immikkoortortalik CSR Greenlandip aallarnisarnermini CSR-ip ilisimaneqarnissaa, ilisimasanik soqutiginninnermillu annertusa- aneq kiisalu CSR-imi suliniutit pillugit siammasissumik ilisimaneqarnerup annertusarnissaa suliarineqarput. Taamaattumik arlalinnik CSR pillugu suliffeqarfinnik soqutigisaqartunillu allanik pikialaartitsisoqarpoq, pik- korissartitsisoqarpoq isumasioqatigiissitsisoqarlunilu, taakkunanilu kattuffiit CSR taasusmallu immikkoortui arlallit pillugit sungiusarneqarput. Tamakkununnga ilutigitillugu kalaallit suliffeqarfiutaat arlallit nammin- neerlutik CSR tunngavigalugu suliniuteqalerput. Tamakkununnga ilutigitillugu avammut tusagassiineq annertuumik kalaallit tusagassiutaanni ingerlanneqarpoq, tamatumani sammineqarluni CSR-imi anguni- akkat, CSR Greenlandip suliffeqarfinnut attaveqaatini suliffeqarfinnut mikisunut angisuunullu ingerlaavar- tumik isumassarsiornissaq misilittakkanillu avitseqateqarnissaq qulakkeerniarlugit ingerlappaa, Kalaallit Nunaanni CSR pillugu atortunik saqqummersitsisoqarluni. Taamatut aallarnisarnerup ilaagivaa martsimi 2011-mi Future Greenlandip ataatsimeersuartitsinera CSR-i qitiutillugu inunnit 300-nit peqataaffigineqar- toq.

Immikkoortup aappaani CSR Greenlandip CSR-ip eqqarsartariaasia aaqqissuussaasumik soqutigisaqar- tunillu allanik akuliutsitsinikkut siammarterpaa. Tamanna pivoq Naalakkersuisut peqatigalugit ’Inuiaqa- tigiinni Akisussaanermut Oqalliffik’-mik pilersitsinikkut, tassani inuussutissarsiornermi aqutsisut politikerillu

4 ataatsimoorlutik tunngaviusumik unammilligassat periarfissallu taakkua aaqqinnisarlugit pisortat nammi- nersortullu suleqatigiillutik aaqqinniarlugit eqqartorpaat. Pisortani oqartussat CSR oqaluttuariniarlugu arla- leriarlutik ataatsimeeqatigineqarput, ataatsimiinnerillu ingerlanneqarput peqatigisassallu siulliit minnerit kattuffinnik nammineerluni kajumissuseq tunngavigalugu ingerlanneqartunik suleqateqarnikkut pilersinne- qarput, CSR Greenland kattuffinnik nutaanik pilersitsinermi pingaarutilimmik inissisimavoq, soorlu assersuu- tigalugu Transparency Internationalip pilersinneqarnera kiisalu kalaallit CSR-imik nalunaaruteqartarnermik aallaavissamik ineriartortitsinikkut.

Immikkoortut pingajuanni CSR Greenlandip pisortanik peqateqarluni suleqatigiinnerit imminut attuu- massuteqartut pilersippai. Peqatigalugit suleqatigisat pilersinneqartut sorlanitsinneqartullu saqqummer- sitami matumani oqaluttuarineqarput – tamatumani pineqarpoq eqqakkanik katersineq Saligaatsoq, avatangiisinik aqutsineq pillugu WWF suleqatigalugu suliniut Clean Greenland – Green Companies, kiisalu Peqqissutsimut Attaveqarnermullu Naalakkersuisoqarfik suliffik peqqinnartoq pillugu suliniut. Sapiik, inuusuttunut ikortartuineq, aamma CSR Greenlandimit aallartinneqarnissaminut ikiorneqarpoq, kisianni suleqatigiinneq tamanna ullumikkut Foreningen Grønlandske Børnimit CSR Greenland peqataatinnagu ingerlanneqarpoq.

Angusat maannakkuugallartoq ukuupput: • CSR siammarsimavoq, ilisimaneqalersimavoq kiisalu suliffeqarfinni pisortanilu sorlanissimalluni – ineriartortinneqarnissaanullu inissaqarluni. • Peqatigalugit suleqatit Namminersorlutik Oqartussat naalakkersuisoqarfianni aamma inuiaqatigiinni kattuffinni pilersinneqarsimapput. • Suliffeqarfik CSR aqqutigalugu angusatik pillugit naammangisimaarinnipput.

CSR Greenland maanna ineriartoqqinnissaminut piareerpoq, tamatumanilu kattuffiit makku qitiutillugit ineriartornissamut alloriassapput: • Suliffeqarfinnut attaveqaataanermut atuutiinnassalluni, ilaasortanut iliuuseqarneq nukittorsassallugu aamma CSR-imik suliffeqarfinnut atuutsitsilernermik ingerlatitseqqinneq. • Pisortanik inuinnaallu inuiaqatigiinni kattuffiinik ataatismoortunik aaqqiissutissanik kiisalu ammasumik oqaloqatigiinnissamik suleqatigiilluni annertusaanissaq. • Kattuffiit suliassaqarfiini pingaarnerni peqatigiilluni suleqatigisanik nutaanik ineriartortitsisunillu pilersitsineq. • Oqaluuserisassanik qulequtassanik pilersitsineq kiisalu inuiaqatigiinni pitsaasumik allanngoriartortitsineq.

Aningaasaqarnikkut iluseq CSR Greenland ukiuni siullerni atuuffimmini 900.000-1 mio. kruunit missaanik missingersuuteqarpoq, taak- kualu ilaasortat akiliutaasigut kiisalu GrønlandsBANKENip Inuussutissarsiornermut Aningaasaateqarfianit ukiumoortumik tunniunneqartarput. Naatsorsuutit pillugit ikiorneqarneq, allaffeqarfeqarneq aammalu allattoqarfimmi sulisut Kalaallit Nunaanni Sulitsisisut Peqatigiiffiannit (GA-mit) atugassanngortinneqarput. CSR Greenland ikittuinnaat pinnagit Kalaallit Nunaanni suliffeqarfiit tamaasa angisuut ilaasortarai.

5 2013-imi angusat sammisallu

Ukiumoortumik nalunaarummi 2012-imeersumi CSR Greenlandip 2013-imi suliniuteqarfiginiakkat arlallit taakkartorpai, tassunga ilanngullugu Inuiaqatigiinni Akisussaanermik Oqaloqatigiittarfik. Naalakkersuisunik suleqateqarneq martsimi 2013-imi qinersineqarneranut atatillugu Naalakkersuisut nikinnerannik sunner- neqarsimavoq. Isumaqatigiissutit pioreersut erseqqissarneqarnissaannik kissaateqarneq taamaasilluni kinguaattoorsimavoq, Naalakkersuisut nutaat pingaarnersiuinerisa politikkiisalu ersarissarneqarnissaat pisariaqartinneqarsimammat. Taamaattumik CSR Greenlandip pitsaasumik oqaloqatigiinnerup 2014-ii peqatigiilluni suleqatigiinnermik kinguneqarnissaa qilanaaraa. Aana maanna killiffipput:

(√) Naalakkersuisunik siammasissumik ilinniartitaaneq, sulisoqarneq inunnillu isumaginninneq pillugit, tassunga ilanngullugit suliniutit nassuiarnissaat aallarnisarnissaallu, peqatigiilluni suleqatigiinnissap erseqqissarneqarnissaa • Suli naammassineqanngilaq – Kisianni Naalakkersuisunik nutaanik aallarnisaalluni oqaloqateqarneq­ aallartereerpoq • Naammassineqarsimavoq – Kommune Kujalleq aamma Qeqqata Kommunia piffimminni ­attanneqarsinnaasumik iliuuseqarneq sorlanitsinniarlugu iliuuseqarsimapput. CSR ­Greenland ­suleqatitut, attaveqatigiinnermik aammalu ingerlatsisutut atuuppoq kiisalu Qaqortumi ­suliffeqarfiit arlallit ilinniartitaanermik, sulisoqarnermi inunnillu isumaginninnermik ­kommunemik suleqateqarlutik sulisoqarnermik inissaqartitsisumik pilersitsinissamik tikeraarsimavai. ­Assersuutigalugu CSR Kujataani pillugu naqitamik suliaqartoqarsimavoq.

(√) Peqqissutsimut Naalakkersuisoqarfimmik, Nunamut Namminermut Naalakkersuisoqarfimmik aamma Pinngortitamut Avatangiisinullu Naalakkersuisoqarfimmik suleqatigiissutit attuumassuteqartut pillugit peqatigiilluni suleqatigiinneq ineriartornneqarpoq • Naammassineqarsimavoq – Peqqissutsimut Attaveqarnermullu Naalakkersuisoqarfimmik (Siusinnerusukkut Peqqissutsimut Naalakkersuisoqarfik) peqatigiilluni suleqatigiinnissamut isu- maqatigiisut isumassarsiorfittut naqitanngortinneqarsimavoq, peqqissutsimut tunngasut, soorlu nerisaqarnermut, pujortartarnermut, timigissartarnermut aamma stressimut tunngasunik ne- qerooruteqarfiusinnaasunik ujarlerfissaq anguniagaqarluni peqqissutsikkut aqutsinermik aallar- niuteqartoq allanngortinneqarsimavoq. Saqqummersitassaq 2014-imi saqqummersinneqarnis- saa naatsorsutigineqarpoq. Taakkua saniatigut attaveqatigiittartut ataatsimeeqatigiittarnerat suliffeqarfiit peqqissutsimik aqutsinermik sammisaqartut peqataasut akornanni eqqartuinissaq misilittakkanillu avitseqatigiittarneq siunertaralugu aallartinneqarsimavoq. CSR Greenlandip soqutiginninnera tunngavigalugu Ilisimatusarfik pilersaarusiorluarluni peqqissutsimik aqutsineq pillugu pikkorissartitsisimavoq. Ukiup naalernerani peqatigiillutik suleqatigiittut akornanni inuiaat peqqissuunissaanik pilersaarummit Inuuneritta IImit aalajangersimasumik pilersorneqarnissaq pillugu­ isumaqatigiissuteqartoqarsimavoq. • Suli naammassineqanngilaq – Qinersinerup kingorna isumaqatigiissut Avatangiisinut Pinngorti­ ­ tamullu Naalakkersuisoqarfik (siusinnerusukkut Nunamut Namminermut, Pinngortitamut Avata­ ngiisinullu Naalakkersuisoqarfik) peqatigalugu iliuusissatut pilersaarutinngortillugu aallartinne-

6 qarsimanngilaq. CSR Greenlandip tungaanit biilit kallerup innitortut, soqutigisallit amerlanerit akulerutsinnerisigut aamma Saligaatsup Sisimiunut siammartinneratigut, kiisalu WWF-imik peqa- tigiilluni suleqatigiinnissamik isumaqatigiissuteqarnikkut avatangiisit annertuumik qitiutinneqarsi- mapput (ataaniittoq takuuk).

√ WWF-imik kalaallillu suliffeqarfiutaannik arlalinnik suleqateqarnerput aqqutigalugu ­pilersaarusiorluakkamik avatangiisinik aqutsinerup qitiutinneqarnera • Naammassineqarsimavoq – Ukioq siulleq ukiuni pingasunik Verdensnaturfondip WWF-ip aamma kalaallit suliffeqarfiutaasa arlallit akornanni peqatigiilluni suleqatigiinnissaq Clean Greenland – Green Companies ingerlalluarsimavoq. • Naammassineqarsimavoq – Peqataasut arfineq marluk Permagreen, , , , , GrønlandsBANKEN aamma Kalaallit Nunaanni Sulisitsisut Peqa- tigiiffiat (GA) avatangiisinik suliaqarneq inississimavaat, avatangiisinut iliuusissamut pilersaarut naammassingajalerpaat nunalu tamakkerlugu tusagassiutini saqqumilaarsimallutik.

(√) Illoqarfinnut anginerusut Ålborgimullu tikeraarneq, kiisalu suliffeqarfiit ataasiakkaat ilaasortatta ­oqaloqatiginerat • Ilaannakortumik naammassisimavoq – CSR Greenlandip allattoqarfiata siulersuissuisalu Qaqortorlu pikkorissaajartorlutik, soqutigisaqartunik oqaloqatiginnikkiartorlutik il.il. tikeraarsimavaat.­ • Naammassineqarsimavoq – Ilaasortanik oqaloqateqarneq annertusarneqarpoq kiisalu ­tamakkiisumik suliniutinik aqutsisussamik atorfinitsitsisoqarpoq attaveqatigiinnissamullu periusis- siaq nutaaq atuutilersinneqarluni, tassani allattoqarfiup suliffeqarfiit ataasiakkaat, soorlu asser- suutigalugu nalunaaruteqartarnermut aallaavissaq pillugu siunnersornissaat salliutissimavaa.

(√) Ilaasortat pillugit misissuinerup ingerlanneqarnissaa aamma ilaasortanik attaveqateqarnerup ­pitsanngorsarneqarnissaa • Naammassineqarsimanngilaq – Aaqqissuussaasumik ilaasortat pillugit misissuineq ingerlanne- qarsimanngilaq, kisianni ilaasortat akornanni annertunerusumik attaveqatigiittoqarsimavoq, ta- matumunnga ilanngullugu ilaasortat amerlanerpaartaanut allattoqarfimmit tikeraartoqarneq. • Naammassineqarpoq – Attaveqatigiinneq nakuunerusoq anguniarlugu iliuuseqartoqarsimavoq, taannalu ilaasortanut soqutiginnittunullu nunatsinniittunut nunanilu allaniittunut sammitinneqar­ poq. Ingammik internetikkut nittartagaq pitsanngorsarneqarsimavoq nutaarsiassallu qaam- mammut ataasiarlutik aalajangersimasumik saqqummersinneqartalersimallutik.

÷ Ilaasortat amerlassusaat 10%-imik amerlineqassapput • Ilaasortat amerlanerulersimanngillat. Ilaasortat, ilaasortaq ataaseq kisimi pinnagu, amerlas- susaat allanngorsimanngilaq.

7 2013-imi sammisat 2013-imi suliffeqarfiit sammisimasaat

• Attaveqatigiittartunut pingasoriarluni ilaasortanit pieqataaffigineqarluartumik ataatsimiisitsineq, ­Attaveqatigiittartut A-nut ataasiarluni aamma Attaveqatigiittartunut B-nut marloriarluni. Ataatsimiin- nerit Nuummi ingerlanneqarput. • Qaqortumi avatangiisit pillugit pikkorissartitsineq aamma CSR-i pillugu ullaakkut ataatsimiisitsineq kiisalu Kujataani soqutigisalinnut arlalinnut pulaarneq, tassanilu CSR Kujataani pillugu saqqummersi- tassamut suliffeqarfinnik sisamanik apersuineq. • WWF-imik peqateqarluni suleqateqarnerup saqqummiunnera, tassani suliffeqarfiit arfineq marluk ­peqataasut ilagalugit pilersaarusiukkamik avatangiisinik aqutsineq aamma ataasiakkaarluni malitse- qartitsineq qitiutinneqarput kiisalu ingerlaavartumik avatangiisinik qitiutitsilluni pikialaartitsineq. • Biilit kallerup innitortut pillugit saqqummiussineq kiisalu suliniutip ingerlanerani suleqatigiittussanik pilersitsineq.­ • Juuni 2013-imi eqqakkat pillugit pikialaartitsineq ’Saligaatsoq 2013’ annertuumik peqataaffigineqar- poq suliffeqarfiit arlallit, Qeqqata Kommunia aamma Kommuneqarfik suleqatigalugit ingerlanneqarpoq. • Pisortaq Stine Bosse suliffeqarfinnut tamanut saqqummiisinneqarpoq kingornatigut oqaloqatigiinner- mik kinguneqartumik. • CSR-ip aatsitassanik piiaanermit tunisassianik piumasaqaatai pillugit eqqartuussissuserisoq Helen ­Kibskov oqalugiartoralugu isumasioqatigiissitsisoqarpoq. • Decemberimi Naalagaaffiit Peqatigiit Inuit Pisinnaatitaaffiat pillugu Ulluanni aamma Naalagaaf- fiit ­Peqatigiit iluanaarniutigalugu peqquserlunnerup pinngitsoortinnissaa pillugu ulluanni Kalaallit­ ­Nunaanni Inuit Pisinnaatitaaffii pillugit Siunnersuisoqatigiit aamma ransparencyT International ­Greenland suleqatigalugu iluanaarniutigalugu peqquserlunnerup pinngitsoortinnissaa aamma inuit pisinnaatitaaffii pillugit isumasioqatigiissitsineq. • Anne Mette Christiansen aamma professor Andreas Rasche Copenhagen Business Schoolimeersoq ilinniartitsisoralugit qaammatini arfinilinni CSR-imik ’CSR Professionals’-inik pikkorissaaneq. • Suliffeqarfinnut pulaarnikkut nalunaaruteqartarnermut aallaaviup aallarnisarnissaa pillugu aaqqissuus- saasumik oqaloqatigiinneq. • Allattoqarfimmit qanoq naatsorsuuteqarneq pillugu aamma peqatigiilluni suleqatigiissutit pillugit sulif- feqarfinnut ilaasortaasunut amerlanerpaanut pulaarneq. • Decemberimi CSR-ip qimerloorluarnissaa qitiutillugu aamma naalagaaffiup inissisimanera pillugit lektor Steen Valentin Copenhagen Business Schoolimeersoq suleqatigalugu Nuummi suliffeqarfinnik nam- minersortunik, pisortat suliffeqarfiutaannik aamma kattuffinnik naalakkersuinermut attuumassuteqan­ ngitsunik CSR pillugu pikkorissartitsineq. • Ataatsimoorluni CSR Greenlandip FN Global Compactip Islandimi arlalinnik kalaallinik oqalugiartoqar- luni peqataaneq.

8 ASSERSUUT: Clean Greenland – Green Companies Avatangiisit aammalu killissarititat appasinnerpaaffissat tamatumani pineqarput

Sumi sunniuteqarnissaq, sungiusarneq pilersaarusiornerlu aqqutigalugit sluiffeqarfiit Clean Greenlandimiit- tut – Green Companiesimiittut avatangiisnik suliqarnertik takussaasunngortillugulu nalilersorneqarsinnaa- lersissavaat. Tamanna WWF-imik suleqateqarluni peqateqarnikkut pissaaq, taanna avatangiisit pillugit piginnaasarpassuaqarpoq kiisalu isumalluutit qanoq sipaarneqarsinnaanerannik ilisimasaqarlunilu tunisas- siat attanneqarsinnaasut avatangiisinut peqqinnartut piumasaqaatillu appasinnerpaaffiat sumiissanersoq ilisimasaqarfigilluarpai. Tamatumunnga ilutigitillugu suliffeqarfiit apeqqutit avatangiisinut tunngassuteqar- tut Kalaallit Nunaanni eqqartorluarneqarnissaat siuttuupput. 2013-ip ingerlanerani Nuummi marloriarluni WWF-ip siunnersortaanit Frederik Hoedemanimit ingerlanneqartumik sammisassaqartitsisoqarpoq kiisalu CSR Greenlandip ilaasortaanut tamanut Kommuneqarfik Sermersooq aamma Namminersorlutik Oqartus- sat suleqatigalugit sulereernerup kingorna ataatsimiisitsisoqarluni. Suliniut Silamut Nukissiutinullu Allaffiup VEK-inik aningaasaateqarfianit, ilisimatusarnernut ineriartortitsiner- mullu suliniutinut, nukimmik pilersuinermik, silamut tulluussarnermut gassinillu toqunartulinnik aniatitsiner- mut annikillisaatinik ilisimasanik pilersitsinernut periarfissanullu aningaasaliissuteqartarfimmit tapersersorne- qarpoq.

Suliffeqarfiit niuernermik ingerlatsinerminni ingerlataat aamma avatangiisinik sunniisarnerat assigiinngilaq. Taamaakkaluartoq suliniutip ingerlanneqarnerata ukiuani siullermi misilittakkat takutippaat, nukimmut eqqakkanullu tunngatillugu ataatsimut unammilligassaqartoq: • KNB-p nukimmik atuinermineri annertuumik annertusaasimavoq, asiutittakkani annikillisarsima- vai eqqakkanillu suliarinnittarnini pitsanngorsarsimallugu. CO2-mik aniatitsinerup annertuumik annikillisissimanerata saniatigut aningaasaqarnikkut maannamut 1 mio. kr. missaa sipaarneqar- simavoq. • Nuup Bussiisa nukimmik atuinertik, pappiaqqanik atuinertik aamma allaffimmi, biilinut inissiisar- fimmi imermik atuinertik, bussinik ingerlatitsinertik, biilinik inissiisarfimmi atuineq annikillisissima- vaat, eqqakkanik ulorianartunik suliarinnittarnertik pitsanngorsarsimavaat pisiniartarnermullu politikkertik pitsanngorsarlugu. Alloriarneq tulleq tassaassaaq paasisitsiniaanissaq, tamatumani siunertarlugu bussit inuit namminneerlutik biileqarnerannut attanneqarsinnaasumik toqqagas- satut periarfissaanerat pillugu nittarsaassineq. Taassuma saniatigut Nuup Bussiisa teknikki periar- fissallu pitsaanerpaat ingerlanerup, biilinik errorsisarfinnut biilinullu kallerup initortunut atatillugu periarfissat misissorneqassapput.

9 ASSERSUUT: Saligaatsoq ukiut pingajussaa ingerlaavartumik ingerlanneqarpoq

Naalagaaffiit Peqatigiit nunani tamalaani Avatangiisinut Ullorititaanni 5. juni 2013-imi CSR Greenland, Kommuneqarfik Sermersooq, KANUKOKA aamma Namminersorlutik Oqartussat eqqakkanik katersineq, Saligaatsoq, suliffeqarfiit Nuummiittut 25-t peqatigalugit sulisunik 200-t missaanniittunit peqataaffigine- qartumik eqqakkat aqqusinermiittut 4,7 tonsit missaanniittut katersorpaat. Tamatumunnga ilutigitllugu Saligaatsoq Sisimiuni Qeqqata Kommunia suleqatigalugu ingerlanneqarpoq.

Saligatsoq tassaannaanngilaq eqqakkanik kusanaatsunik aqqusinermiit piiaaneq. Aammali avatangiisit maluginiarneqarnissaannik ataatsimoorlutalu pinngortitap sissuernissaanut akisussaaffeqaqatigiinnitsinnik maluginninniarnermik imaqarpoq – ullut tamaasa.

Pisoq -mi borgmesterip tulliata Anda Uldumip (D) aamma kommunalbestyrelsimut ilaasortap Allan Pertti Frandsenip (IA) oqalugiarneratigut, Air Greenlandip aamma GrønlandsBANKENip biilinik kallerup innitortunik kiisalu kommunip avatangiisinut biiliinik nutaanik eqqakkanillu aserorterutaanik takutitsiner­mik pikialaartitsiffiuvoq.

10 Allattoq/Af Irene Jeppson · Asseq/Foto Irene Jeppson

Suli annertunerusumik sunniuteqarsinnaavugut Vi kan få endnu større CSR Greenland suliniutinik amerlasuunik ingerlataqarpoq, sulili suliffeqarfiit amerlanerusut suleqatigilerusullugit gennemslagskraft

CSR Greenland har gang i mange projekter, men vil gerne have endnu flere virksomheder ­ Ingerlalluarnitsinnik ajornartorsiuteqarpugut, tassalu maan­ nakkut kivissinnaasatsinniit suli amerlanerusunik su med i arbejdet CSR taqassaagut. Soorlu assersuutigalugu suliffeqar ­imut tunngasunik pissanganartunik ineriartortitsisinnaaliniutinik gatta. Taamaattumik suli amerlanerusunik ilaasortaqalerusuppu isumannaallisaanerlu, ilinniartitaaneq piginnaasanillu fimmi avatangiisit ineriar ­ tortitsineq il.il. nukittorsarneqarnissaannut suliffeqarfiit qanoq gut nutaanillu suleqateqalerluta, suli ­ Vi har et succesproblem, og det er, at vi kan udvikle flere spæn ­ iliuuseqarsinnaappat? Kalaallit Nunaanni sanngiinnerusunut­ naammassisinnaalerniassagatsi niutit suli amerlanerusut dende CSR­projekter, end vi lige nu har ressourcer til at løfte. git, Kalaallit Nunaanni CSR­imi initussuseq annertunerusoq pilersinniarlugu suliffissaaleqinerlu siulittaasoq, Brian Buus Pedersen oqarpoq. Derfor vil vi gerne have flere medlemmer og indgå i nye partner ­ baner og samarbejde med erhvervslivet. Indtil videre er idéen appartinniarlugu suliffeqarfiit qanoq iliuuseqarsinnaappat? Su­ CSR Greenland 2010­ skaber, så vi kan få flere projekter fulgt til dørs, siger formanden om samarbejde blevet rigtigt godt modtaget, og vi ser frem til i et mi pilersinneqarpoq ullumikkullu 35­ liffeqarfiit peqqissutsimut ilanngussaqarniarlutik qanoq iliuuse inik ilaasortaqarluni. for CSR i Grønland, Brian Buus Pedersen. ­ ”Forum for samfundsan qarsinnaappat? svar” at videreudvikle samarbejdet med ­ Tamatta inuiaqatigiinnut akisussaaqataavugut, ataatsimoor CSR Greenland blev stiftet i 2010 og har i dag 35 med det nye Naalakkersuisut. ­ Isummat pissusilersuutitsinnik aqutsisut sunnerniassavagut­ lutalu kivitseqatigiittussaavugut. Inuiaqatigiit pitsaasumik ineri ­ Vi har alle et ansvar overfor det samfund vi lever i, og vi skal I forhold til de frivillige organisationer har CSR Greenland ­ annertunerusumillu isiginneriaaseqalernissaq ilikkarlugu. Su lemmer. artunngippata suliffeqarfiit ingerlalluarsinnaanngillat. Inuiaqa løfte i flok. Virksomhederne kan ikke få succes, hvis samfundet som noget af det seneste været partnerskabsformidler mellem ­ mut iluaqutaassagami avatangiiseq eqqiluinnerusoq takorloo­ tigiillu siuariartortitsiniarunik ineriartortitsiniarunillu suliffe­ ikke udvikler sig positivt. Og samfundet har brug for succesfulde WWF og ni virksomheder. Det sker i et 3­årigt projekt, som un ­ rutsigu suliffitsinnilu angerlarsimaffitsinnilu eqqagassat toqu­­ qar fiit ingerlalluartut pisariaqartippaat. virksomheder for at skabe vækst og udvikling. der titlen ”Clean Greenland – Green Companies” skal styrke de nartullillu pinngortitamut eqqaannartarutsigit, Brian Buus Pe­ ­ ­ CSR Greenland CSR­imik suliaqarnermini suli annertuneru ­ CSR Greenland kan skabe endnu større gennemslags grønlandske virksomheder og organisationers strategiske mil­ sumik sunniuteqarsinnaavoq amerlanerusunik ilaa dersen aperivoq. CSR­arbejdet, både ved at tiltrække flere medlemmer og ved at jøledelse. Formålet er at mindske virksomhedernes miljøbelast nikkut aammalu pisortanik, kattuffinnillu kaju ­ ­ Tunngaviusumik iluamik pissusilersunngikkutta, nioq kraft i sorta qaler­ indgå i stærke partnerskaber med det offentlige og de frivillige ning. sulisunik nukittuumik suleqateqalernikkut. sanik pisiumajunnaarnikkut suliffeqarfiit sullitanit pillarneqas ­ missutsiminnik qutis­ organisationer. Aammattaaq Brian Buus Pedersen paasissutissiivoq CSR sapput. Imaluunniit iluamik pissusilersunnginneq arlaatigut ki­ ­ Brian Buus Pedersen oplyser, at CSR Greenland desuden pr. 1. Sammen kan vi gøre en forskel ngu neqartinneqassaaq. Taamaattumik aam Greenland 1. august suliniutinik ingerlatsisussamik ator august har ansat en projektleder, der blandt andet skal være med Men hvorfor er CSR så vigtig? sisoq, taanna ilaatigut CSR­ip namminersortunik, kommuninik nerusoq isigalugu naleqartitanik pilersitsinissamutma piffissaq CSR ungasin tun­ finitsit­ ­ til at udvikle nye CSR­partnerskabsprojekter med selvstyret, ­ Fordi vi sammen kan gøre en forskel i det grønlandske sam aammalu kattuffinnik kajumissutsiminnik su ngas suteqarpoq. kom munerne og de frivillige organisationer – og følge dem til fund. Vi skal have så mange med som muligt. Hvad kan virksom CSR Greenland ­ qartunik suleqateqarnissamut suliniu lisunit ingerlanne­ ­ip siunertaraa Kalaallit Nunaanni CSR­ip dørs. hederne eksempelvis gøre for at styrke arbejds saanut peqataassaaq – taakkulu naammassillugit.tip nutaap ineriartortinnis suliniutai siuarsassallugit tassuunatigullu Kalaallit Nunaanni su ­ ­ Vi har allerede to partnerskabsaftaler med Grønlands Selv­ hed, uddannelse og kompetenceudvikling m.v.? miljø Hvad og kan sikker virk ­ Kalaallit Nunaanni Namminersorlutik Oqartussat su ­ liffeqarfiit piginnaasaat nukittorsassallugit. Taa ­ ­ styre, og vi har lige nu forventninger om at indgå i nye samarbej­ somhederne gøre for at skabe mere rummelighed i forhold til de tiginissaannut marlunnik isumaqatigiissuteqareerpu feqarfiit inuiaqatigiit pitsaanerulernissaannut tunniusseqataasin maalilluni sulif­ ­ leqa­ der med Qeqqata Kommunea og Kommune Kujalleq. Det at svage og for at reducere ledigheden i Grønland? Hvad kan virk nakkorpiarlu naatsorsuutigaarput Qeqqata Kom naapput – sulilu annertunerusumik suliffeqarfiit kattuffiillu ka gut, maan­ ­ løfte i flok betyder også, at det offentlige selv skal tænke i CSR­ somhederne gøre for at bidrage til sundheden? Kommune Kujalleq suleqatigilissallugit. Ki jumissutsiminnik sulisut peqa ­ munea aamma taanerisigut. ­ ­ Vi skal påvirke de holdninger som styrer vores adfærd og lære ma isumaqarpoq pisortat nammi vitseqatigiinneq aam­ ­ CSR suliffeqarfinnut inuiaqatigiinnullu ataatsimut na at tænke i større perspektiver. Hvad nytter det at drømme om et neerlutik CSR­imut tunnga­ titanik pilersitsinissamut tunngavoq. Assersuutigalugu sulisunut sunik eqqarsaateqassasut i leqar­ renere miljø, hvis vi både på vores arbejds nuussutissarsiortullu suleqatigalugit. akisussaaffeqarlutit pissusilersunngikkuit ineriartornissaannillu Maannamut suleqatigiinnissamut isuma tigulluarneqarsimavoq, lader affald og giftstoffer i naturen, spørgerpladser Brian og privatBuus Pedersen. efter periarfissillugit, taava annertuumik ajornartorsiuteqarputit. Su ­ - inuiaqati giin nilu akisussaaqataaneq pillugu oqalliffimmi ”Fo ­ Hvis vi ikke opfører os grundlæggende ordentligt, så ender rum for sam tigut assigiinngitsorpassuartigut aamma taamaappoq. Akisus det med, at kunderne straffer virksomhederne ved ikke at ville for den grønlandske fiskeriindustri, der bære fundsansvar”­imi Naalakkersuisut nutaat peqatigalu­ ­ git su leqatigiinnerup ineriartorteqqinnissaa qilanaarivarput. saaffeqartutut pissuseqanngikkuit – taava suliffeqarfiutit illillu købe deres produkter. Eller at vi blot ender med at skulle betale dygtigt maksimerer samfundsværdien af de ­ ­ Med de resultater, vi netop har offentliggjort, Kattuffinnut kajumissutsiminnik sulisunut tunngatillugu CSR inuiaqatigiinni pitsaasumik ineriartornissamut aporfiussaasi. regningen for dum adfærd på anden måde. Derfor handler CSR levende ressourcer, som lever i havet omkring Suliffeqarfiit paasissavaat inuiaqatigiinni ineriartorneq unitsinne­ kan vi i sandhed sige, at igen Greenland kingullertigut WWF også om, hvad der i det lange løb skaber værdi for virksomheden. investere i nye arter og nye fiskeområder på Grønland – til gavn for vores ejere og de sam- ­ip suliffeqarfiillu qulingiluat qarsinnaammat suliffeqarfiup suliallu sunniutigisinnaasai pit er blevet en sund virksomhed. Det skal vi ikke akornanni suleqatigiilernissamut akunnermi CSR formål er at fremme CSR­agendaen i Grøn­ en måde, som mindre selskaber ikke har mu- fund, vi arbejder i, til gavn for vores medarbej- ukiuni pingasuni ingerlanneqassaaq taaguuteqassallunilu ”Clean saanngitsut sianiginngikkaanni – iliuuseqarfigalugillu. CSR­illi bruge som sovepude. Vi må ikke blive selvtil- liuttuuvoq. Suliniut ­ land og styrke de grønlandske virksomheders kompetencer på lighed for. dere og til gavn for Royal Greenland. Greenland – Green Companies” taassumalu Kalaallit Nunaanni tungaatigut iliuuseqarneq malunniuteqarluassappat, tamatta området. På den måde kan virksomhederne bidrage til et bedre fredse (og hvis du ser en af dine kolleger ud- suliffeqarfiit kattuffiillu avatangiisit pillugit siunissamut piler ma ligassiuisariaqarpugut ataatsimoorlutalu suliassanik kivitse samfund vikle tilbøjeligheder i den retning, så giv ham qatigiilluta, Brian Buus Pedersen oqarpoq. ­ og med endnu større effekt, når også de offentlige ar Royal Greenland bidrager massivt til det sam- Royal Greenland. Committed to . Com- saarusiaat pillugit aqutseriaaseq nukittorsassavaat. Suliffeqarfiit bejdspladser og de frivillige orga eller hende et venligt puf med albuen). ­ ­ fund, der ejer os. Vi tilbagebetaler vores gæld- avatangii sinik mingutsitsineranik annikillisaanissaq siunertaa ­ CSR handler om at skabe fælles nisationer værdi fordeltager. virksomheden og­ mitted to Greenland. voq. for samfundet. Hvis du for eksempel ikke opfører dig ansvarligt til vores ejer som aftalt, vi betaler selskabs ­ Vi skal tværtimod bruge de gode resultater som overfor dine medarbejdere og giver dem udviklingsmuligheder, skatter i Grønland, for første gang i en årrække et springbræt til videre udvikling. Ataatsimoorluta allanngueqatigiissinnaavugut - Akisussaassuseqartutut pissuseqanngikkuit – taava så har du et stort problem. Det er det samme på rigtigt mange betaler vi nu dividende, vi betaler rejeafgift og Kisianni sooq CSR taama pingaaruteqartigaa? suliffeqarfiutit illillu inuiaqatigiinni pitsaasumik ineriartornis- - samut aporfiussaasi, Brian Buus Pedersen oqarpoq. områder. Hvis du ikke opfører dig ansvarligt – så står både din snart hellefiskeafgift, og vores medarbejdere ­ Kalaallit Nunaanni inuiaqatigiinni ataatsimoorluta allan Royal Greenland – Vi skal bruge vores resultater som platform til virksomhed og du selv i vejen for en god samfundsudvikling. og leverandører bidrager med både personskat qatigiissinnaagatta. Sapinngisamik amerlanerpaanik peqataati at sikre, at Royal Greenland er den spydspids ngue­ - Hvis du ikke opfører dig ansvarligt – så står både din virk- Virksomhederne skal forstå, at de faktisk kan bremse samfunds­ ter, købekraft og engagement i de lokalsam- somhed og du selv i vejen for en god samfundsudvikling, udviklingen, hvis de ikke er opmærksomme på de mulige nega ­ fund, de lever og arbejder i. siger Brian Buus Pedersen. tive effekter af deres forretninger”Committed og aktiviteter – og gør noget to Greenland” 16 ved det. Men for at indsatsen på CSR­ ­ - så må vi alle være gode eksemplerMikael Thinghuus og løfteområdet opgaver skal battei fælles noget, - Så længe fisk og skaldyr er den vigtigste ind- siger Brian Buus Pedersen.Administrerende direktør tægtskilde – og det vil de blive ved med at væ skab, Det er vores økonomidirektør, der har fået for Royal Arctic Line re i mange, mange år – også efter at olie eller - nøjelsen af at skrive om det længere inde i bla- Royal Arctic Line Vores slogan er ”Royal Greenland – Committed mineraler begynder at bidrage til samfundsøko- det, men det er resultatet af næsten to tusinde to Seafood”, hvilket i dansk oversættelse bety nomien – er det helt afgørende, at samfundets Royal Greenlands medarbejderes hårde og dyg-- der, at ”vi er særdeles engagerede i”, eller at samlede indtægter af disse ressourcer maksi- tige arbejde med salget, på søen, i produktio ”vi går særdeles meget op i” seafood.17 meres på bæredygtig vis. nen og i støttefunktionerne. - CSR – Corporate Social Responsibility En vigtig grund til, at vi netop har det slogan, Det gør de helt indiskutabelt gennem Royal - hvordan vi ser på CSR. Vi ønsker at krydre siden - For to år siden gennemførte vi en stor image er, at selvom vi og alle i fiskeribranchen tager Greenland. Det er der flere grunde til, som jeg Af Lisbeth Schønemann-Paul, CSR ansvarlig med gode hverdagshistorier, så hvis en af jer analyse blandt omkring 600 repræsentativt ud- viteter, vi laver, bør styrke forretningen og væ det som en selvfølge, at Royal Greenland be kort vil nævne: oplever noget positivt inden for de omtalte valgte grønlændere. Analysen viste desværre re til gavn for både Royal Greenland og den skæftiger sig med fisk og skaldyr, så er det langt forkortelsen Csr høres efterhånden i mange emner, så giv gerne besked, så historien kan klart, at Royal Greenland i 2010 havde et meget lokalitet, vi opererer i. fra tilfældet for kunder og forbrugere uden for For det første er Royal Greenland 100 % grøn- sammenhænge, når der tales om virksom- formidles videre. ringe image blandt den befolkning, der ejer os. Nordeuropa. De ved måske nok, hvad Grønland landsk ejet, og tilmed af det grønlandske selv hedsdrift. Men hvad står denoyal egentlig greenland? for, og Vi har nu gentaget analysen for et par måneder I Royal Greenland har vi nedsat en styregruppe er, men de forbinder ikke nødvendigvis landet styre. 100 % af vores overskud tilhører det hvorfor vedrører det også r underpunkt siden, og resultaterne er særdeles opløftende. for CSR bestående af følgende personer: Mikael teMA med fisk. Derfor er det fornuftigt at have et grønlandske samfund. Bæredygtige arter Det er der også en artikel om i dette nummer Thinghuus, Lars Nielsen, Bruno Olesen, Hanne 1 Bæredygtighed i slogan, der fortæller folk, at Royal Greenland - Med CSR menes en virksomheds ansvar i det Ressourceudnyttelse af Navigatio. Kvist, Káte Hansen, Torben Reimer og Lisbeth fiskeriet har med fisk at gøre. For det andet tillader Royal Greenlands stør- samfund, det er en del af, og omhandler emner - Schönemann-Paul. Gruppens arbejde består i Fabrikker relse os at få del af hele overskuddet fra traw som miljø, menneskerettigheder, arbejdsforhold 2 Miljø og klima- Vi er fortsat langt fra at være blandt de mest fastlæggelse af strategi og mål, godkendelse Trawlere For os i Royal Greenland er det en lige så stor ler til fabrik til salgsselskaber. Mindre virksom- og antikorruption. En del virksomheder har un styring vellidte virksomheder i Grønland, men vi har af projekter og opfølgning på resultater. Logistik selvfølge, at Royal Greenland er ”committed to heder er desværre nødt til at sælge deres fisk derskrevet et charter fra FN Global Compact, - - dog gjort meget betydelige fremskridt på alle Fysiske og psykiske ar Greenland”. til mellemmænd, som ofte igen sælger dem der indeholder ti principper om disse emner, 3 Arbejdsforhold og væsentlige parametre. Jeg er særlig glad for, at Ved en workshop i september i år blev basis bejdsforhold videre til andre mellemmænd, inden fisken ligesom der nu er ISO standarder, der definerer menneskerettig- - de Royal Greenland medarbejdere, der anonymt programmet for CSR – med hjælp fra CSR Green- Træning og uddannelse Men det har slået mig, at vi også på det punkt havner hos kunden. Alle mellemmændene skal og afgrænser emnet. heder har deltaget i analysen, har givet udtryk for stor land - fastlagt, idet en række aktiviteter blev Mangfoldighed skylder os selv og vores omverden at under tjene penge. Når fisken går gennem Royal diskuteret og efterfølgende prioriteret. Arbejdet stolthed over Royal Greenland. Den stolthed Tidligere var CSR en frivillig sag, men der læg-- Åben kommunikation strege det, som for os er en selvfølgelighed. Greenland, bliver den solgt gennem vores egne har medført, at der er fastlagt fem temaer med 4 Lokal involvering - skal vi nu viderebringe til resten af vores ejere. ges efterhånden pres på virksomhedernes for Lokal involvering (spon For alle os, der arbejder i Royal Greenland, er salgsdatterselskaber, så her er der ingen mel- underpunkter og projekter, som vil blive sat i med særlig fokus måen, og i henhold til EUs beslutning i 2012 er sorater, eksternt sam- det en naturlig selvfølge, at frugten af vores - lemmænd, og hele indtjeningen tilhører derfor på Grønland De seneste par år har krævet hårdt arbejde fra gang, når endelige mål samt handlings- og arbejde m.m.) arbejde skal komme det grønlandske samfund os – og dermed vores ejer. det nu virksomhedernes pligt at arbejde med alle. Vi ser nu for alvor resultaterne af det ar tidsplaner er fastlagt i løbet af foråret 2013. Fabrikslukning til gavn. I det nye år vil det være et fokusom- CSR. - bejde. Og det er resultater, der kommer hele - Lokalt indkøb råde for mig at sikre, at også vores omgivelser Og for det tredje gør Royal Greenlands størrel- Prioriteringen af emnerne er inddelt i lavt, me - samfundet til gavn. I Grønland er vores ejere desuden meget op Arbejdskraft forstår, at det er vores engagement – at det er se og rødder, at vi ikke kun er der for at skum- dium og højt niveau. Højeste prioritet er bæ mærksomme på dette og stiller krav om indsats Antikorruption vores ”commitment”. me fløden, når tingene går rigtig godt. Vi er redygtighed i fiskeriet og åben kommunikation 5 Forretningsetik - En gang i fremtiden vil Grønland forhåbentlig på området. Det mærkes også på vore kunders Risikostyring inden for - også til stede, når tingene er lidt vanskeligere. i relation til det grønlandske samfund. Ingen og sandsynligvis få store indtægter fra olie og kontraktkrav og spørgeskemaer omkring vores CSR emner Vores udgangspunkt for at kunne fortælle det Det gælder i det små: Vores torskeindhandling blev lavt prioriteret, hvilket betyder, at alle mineraler. Indtil da er landets i særklasse stør - aktiviteter og politikker. International kommu- te, er det bedst tænkelige: er ikke kun åben i højsæsonen men også i de emner er vurderet til at være væsentlige for ste indtægtskilde de fisk og skaldyr, der lever nikation lidt mindre travle måneder, når indhandlings Royal Greenland. i havet omkring os. Som jeg lidt i spøg har sagt, Leverandørstyring Samtidig med udgivelsen af det nummer af Na- skibene er sejlet i havn. Og det gælder i meget CSR er ikke noget luftigt begreb men konkrete - skal vi leve af de levende ressourcer, indtil vi aktiviteter i relation til kunder, leverandører, vigatio, du har mellem hænderne (eller læser store spørgsmål: Vores størrelse gør, at vi kan På vores eksterne hjemmesider er CSR nu en engang kan begynde at leve af de døde. medarbejdere, miljø og det omgivende sam- på intranettet eller internettet), har vi offent del af menuteksten, og der står kort beskrevet, fund. Vi ønsker, at vores CSR arbejde skal være liggjort det bedste resultat i Royal Greenlands 1 historie. forretningsdrevet, hvilket betyder, at de akti- LAyout: Info Design aps Aktør: tryk: Specialtrykkeriet Viborg as AnsvArshAvende red Royal Greenland A/S · Postboks 1073 · 3900 · Tlf. +299 36 13 00 · Fax: +299 32 33 49 · [email protected] · www.royalgreenland.com nd A/s Káte Hansen, [email protected] Af royAL greenLA NAVIGATIO NR. 36 2013 nAvigAtio udgives Bladet er gratis og kan bestilles hos [email protected]

Attaveqatigiinneq – Kalalalit Nunaanni ­ Kalaallit Nunaatalu avataani ersarinneq

Suliniutinik aqutsisumik piffissaq tamaat sulisussamik atorfinitsitsinermut atatillugu CSR Greenlandip atta- veqatigiinnermut iliuuseqarneq annertooq atuutilersippaa, taassumallu ilaasortanut soqutigisaqartunullu Kalaallit Nunaanniittunut Kalaallit Nunaatalu avataaniittunut attaveqarnissaq qulakkiissavaa.

Internetikkut nittartagaq aallarteqqissimavoq, taamaasilluni nutaarsiasat ingerlaavartumik aalajanger- simasumillu nutarterneqartalersimallutik. Nutaarsiassat taakkua CSR Greenlandip qaammatikkaartumik nutaarsiassanik nassiussortagaannut, maanna ilaasortanut soqutiginnittunullu Kalaallit Nunaanniittunut 197-inut nassiussuunneqartarput. Tamanna nassinneqartartut 12%-imik qaffariarnerannik isumaqarpoq.

Tusagassiutinut attaveqarneq kalaallit nunanilu tamalaani tusagassiutinut tunngatinneqarpoq. Eqqartor- neqarneq – oqaluttuat 25-t, tamarmik tusagassiutitigut nalunaarutit – Sermitsiami, KNR-imi, Nuuk TV-mi, Arctic Journalimi aamma csr.dkmi ilanngunneqarsimapput. Kisianni aamma ilaasortat suliffeqarfiutaat annertusiartuinnartumik CSR aamma CSR Greenland pillugit tusagassiisarput, soorlu assersuutigalugu Royal Greenland, Royal Arctic Line aamma Brugseni.

Kiisalu CSR Greenland nunat avannarliit suliffeqarfiutaanni nunani allaniittuni annertoorujussuarmik soqu­ tigineqarpoq. Islandimi UN Global Compact Nordic Networksip ataatsimiinneranut atatillugu Royal Arctic Linep, GrønlandsBANKENip aamma Air Greenlandip CSR pillugu suliatik saqqummiuppaat, tamannalu alapernaaffigineqarlunilu ilassilluarneqaqaaq. Atlantikup Avannaani suleqatigiinnissamut periarfissat pil- lugit aamma CSR Greenland pillugu Islandimi Savalimmiunilu saqqummiussisoqarsimavoq.

11 ASSERSUUT: Reykjavikkimi CSR Greenland ­Global Compact­ Nordic Networkip ­ataatsimiinnerani qaaqqusisuuvoq

Kalaallit Nunaat Islandilu UN Global Compacts Nordic Networksip Reykjavimmiki ulluni 14.-15. Maj 2013- imi ataatsimoorlutik qaaqqusisuupput. Inuit pisinnaatitaaffii, pisortat attanneqarsinnaasunik ingerlatsi- nissamut kajumissaarinerat, soqutiginnittunik isornaateqartunik ilanngutsitsineq, COP-imik nalunaarutit immikkut ittut (communication on progress) Naalagaaffiit Peqatigiinnut nalunaaruteqartarneq pillugu sulineq, peqatigiilluni suleqatigiinnerit allanngoriartortinneqarsinnaasut, attaveqatigiinneq annertooq aamma CSR pillugu amerlasuunik naapeqateqarneq ilaatigut ataatsimeersuarnermi pilersaarummiipput.

Ataatsimeersuarnermi saqqummiussarpassuit Kalaallit Nunaatalu saqqumilaarnerata takutippaat, Kalaal- lit Nunaat siammasissumik CSR-imik suleqateqarnermi Nunani Avannarlerni siuttuusoq. Islandimi CSR-i pil- lugu attaveqatigiittarneq CSR Greenlandimisut ittoq piorsarneqarsimavoq, ataatsimullu isigalugu Nunani Avannarlerni attaveqatigiittarneq immikkut ittumik inissisimavoq, CSR-ip inuiaqatigiinnik kalaallinik ineriar- tortitsinermi atugaa. Peqataaneq aamma soquti­ ginnittunik oqaloqateqarneq

CSR Greenland oqaloqatigiittarfinni, CSR-imut Kalaallit Nunaanni nunanilu tamalaani attuumassuteqar- tuni najuuttarpoq. Peqatigiilluni suleqatigisat pilersinneqarsimasut oqaloqatiginerisa saniatigut Kalaallit Nunaannit Sulinermi Avatangiisinik Siunnersuisoqatigiinni, ilinniartitaaneq pillugu suleqatigiinni aamma soqutigisaqatigiit Namminersorlutik Oqartussanik ataatsimeeqateqartarneranni, SFI-mit aaqqissuunne- qartumik ataatsimeersuarneq ’Meeqqat inuusuttuaqqallu ulorianartorsiortut pillugit annertunerusumik pitsaanerusumillu ilisimasaqarneq’-mi, Mælkebøttenimi aamma Ilaqutariinnermut Inatsisinillu Atuutsitsi- nermut Naalakkersuisoqarfimmi kiisalu kattuffinni politikkimut ingerlatsinermut attuumassuteqanngitsuni innuttaasullu kattuffiini peqataanissaq pingaaruteqarpoq. CSR Greenlandip aamma Kommuneqarfik Sermersuup Nuummi illoqarfimmi pilersaarutaanut soqutigisalinnut tusarniaaneranut saqqummiussaqarlu- nilu Nuuk Playgroundimik blok P-kup eqqaani pilersitsinissamut oqaloqatigiinnermut peqataavoq.

Nunat tamalaat akornanni pingaarnerpaaq tassaavoq Global Compactsip Nunani Avannarlerni Aqut­ sisoqatigiiviini, CSR Greenlandip suleqatigiiffinni ingerlaavartumik peqataaffigisartagaani peqa­taanissaq.

Peqatigiilluni suleqatigiinnerit aamma suliniutit

• WWF-ip suleqatigiissutissatut suliniutaanik Clean Greenland – Green Companies suliffeqarfinnit arfineq marlunnit peqataaffigineqartumit aallartitsinissaq. Sammisassat ukiumi siullermi naammassineqareerput. • Peqqissuseq pillugu peqatigiilluni suleqatigiinnerup nanginnissaa, taannalu inuiaat peqqissuunissaannik pilersaarummi Inuuneritta IImi suleqatigiinnermi anguniagassanik erseqqissarneqarsimavoq. • Avatangiisinut Pinngortitamullu Naalakkersuisoqarfimmik avatangiisit pillugit peqatigiilluni suleqatigiinnissap­ nanginneqarnera. • Kommuneqarfik Sermersooq aamma Qeqqata Kommunia suleqatigalugit Saligaatsoq 2013-ip ingerlanneqarnera nalilerneqarneralu. • Pikkorissartitsinernik, ullaakkut ataatsimiisitsinernik, CSR pillugu saqqummersitsinermik aamma Kujataani CSR-imit akissarsititsinissaq pillugu oqaloqateqarnerup aallarnisarneqarnissaat. • Annertuumik attanneqarsinnaasunik suliniuteqarnermut atatillugu Qeqqata Kommunianik ­peqateqarluni suleqatigiinnissamik aallartitsineq.

13 ASSERSUUT: Kujataani attanneqarsinnaasumik ingerlatsineq

Kommune Kujalleq suleqatigalugu CSR Greenland CSR-imit Kujataani iliuuseqarneq pillugu saqqummer- sitassamik suliaqartoqarsimavoq. Nunatta immikkoortuani taqqavani suliffeqarfiit qulequttanik marlunnik qulequtaqarlutik ingerlatsipput, suliffeqarfik inissaqartitsisoq aamma ataatsimut avatangiisitigut unammil- ligassat.

Sulisoqarneq inissaqartitsisoq sulisitsisut ataasiakkaat sulisunik sulisinnaassusikillisimasunik peqataatitsine- rannut attuumassuteqarluinnarpoq – soorlu assersuutigalugu sulisut napparsimanertik, nungullarsimanretik imaluunniit inuttut inissisimanerlunnertik pissutigalugu sulisinnaassusikillisimasut. Sulisut taamatut inissisi- masut sulisinnaassusikillisimanertik pissutigalugu sulisut akornanniikkunnaarsimasinnaasarput. Tapiissutinik aaqqiissutit, suleqatigiinneq akaareqatigiillunilu sulisut immikkut ittumik atugassaqartillugit peqataatin­ neqalersinnaapput – sulisumut, niuernermut kommunimullu iluaqutaasumik.

Avatangiisit pillugit apeqqutit aaqqiissusit najukkami pilersartut, naallu attaveqatigiinneq ajornakusoo­ ra­luartoq, aaqqiissutit nutaaliaasut atorlugit siuariartornissaat pillugu suleqatigiinnikkut aaqqinneqarsin­ naapput. Unammilligassat tamarmik ataatsikkut aaqqinneqarsinnaanngikkaluartut, suliffeqarfiit eqqak- kanik annikillisaanissamik, immikkoortiterinissamik toqqorsinissamillu misilittagaqarput.

Inuiaqatigiinni Akisussaaqa­ taanermik Oqallittarfik

Marts 2013-imi qinersineqareernerata kingorna Kalaallit Nunaat nutaanik Naalakkersuisortaarpoq. Inui­ aqatigiinni Akisussaaqataanermik Oqalliffiup qinersereernerup kinguninngua aallartinissaa unammiller­ narsimavoq. Naalakkersuisut Siulittaasuata CSR Greenlandip suliaanik tapersersuini aammalu peqati­ giilluni kivitseqatigiinnissap pingaaruteqassusaa CSR Greenlandip siulersuisuisa Naalakkersuisullu Siulittaasuata juulimi 2013-imi ataatsimeeqatigiinneranni paatsugassaanngitsumik oqaatigaa. Oqaloqa- tigiittarfiup ingerlalernissaanik kissaateqarneq qinersereernerup kingorna pissutsinik allanik kinguarsarne- qarsimavoq, kisianni suliassat ukua aallartinneqarsimapput: • CSR Greenlandip siulittaasuata Naalakkersuisut Siulittaasuat Aleqa Hammond ataatsimeeqati- gaa, taassumallu suleqatigiinnissamut periarfissat pitsaasutut isigai oqaatigalugulu CSR Green- landip suliai assorsuaq tapersersorlugit. • Kommunini nunap immikkoortukkaartumik suleqatigiinnissat pilersinneqarsimapput, taakkunun­ nga ilanngullugit Qeqqata Kommuniani aamma Kommune Kujallermi kommunini taakkunani soqutisaqartut borgmesterillu ataatsimeeqatiginissaat siunertaralugu. Tamatuma kingunerisaani Kujataani CSR pillugu saqqummersitaq pilersinneqarsimavoq.

14 2014-imi naatsorsuutigineqartut iliuusissatullu pilersaarut

2014-imi iliuusissatut pilersaarutip siulersuisut iliuuseqarfissatut tunngavigisai ukuusut aallavigai: • Suliffeqarfinnut attaveqarnermut qitiusutut inissisimanerup attatiinnarnissaa, ilaasortanut ­iliuuseqarnerup annertusarnissaa aamma CSR-ip suliffeqarfinnut atuutsinneqalernissaata sukkatisarnissaa.­ • Ataatsimoorluni aaqqiissutissanik nassaarniarluni ammasumillu oqaloqatigiinniarluni pisortanik inuinnaallu kattuffiinik suleqateqarnerup annertusarnissaa. • CSR-ip aaqqissuussaanerata iluani suliniutigisat pingaarnerit iluanni nutaanik ineriartorfiusunik peqatigiilluni suleqatissarsiornissaq. • Inuiaqatigiinni pitsaasumik allanngoriartornermut oqaluuserisassanik saqqummiussiarnissaq.

Qulaani pineqartut attaveqatigiinnikkut periusissiamit ersarissumik tunngavilerneqassapput.

Suliffeqarfiit ilaasortaasut pillugit • Ilaasortat soqutigisaasa samminerunissaat aammalu suliffeqarfinni taakkunani CSR-ip atuutsinneqalernissaa.­ • Sammisaqartitsinerup nutaap ineriartortinneratigut attaveqatigiittartut ataatsimiittarnerinik nukittorsaaneq.­ • Suliniutit pitsaasut suliffeqarfiit peqataafigisinnaasaat peqataaffigerusutaallu, soorlu assersuutigalugu ilinniartitaanermut peqqissutsimullu tunngassuteqartut. • csr.gl aqqutigalugu attaveqatigiinnikkut suliffeqarfiit ilaasortaasut saqquminerutinnerat. • CSR Greenlandip allattoqarfiata ilaasortallu akornanni ingerlaavartumik oqaloqatigiinneq aamma sulianut tunngatillugu ikioqatigiittarneq. • Allattoqarfiup ilaasortat nalunaaruteqartarnermut tunngavigisap atornissaanut tapersersorlugillu kaammattussavai.­

Inuiaqatigiinni Akisussaaqataanermi Oqalliffik • Namminersorlutik Oqartussanik oqaloqatigiittuarnissap malitseqartinnissaanik ingerlatseqqinneq. • Aaqqiissutit, saqqummiussissutit suliniutillu aalajangersimasut suleqatigiissutiginerisa nanginnissaat. • Kommuninik peqateqarluni suleqateqarnerup ineriartorteqqinnissaa.

Peqatigiilluni suleqatigiinnerit • Peqqinnissaq pillugu peqatigiilluni suleqatigiinneq aalajangiusimaneqassaaq ineriartortinneqarlunilu – uummarissarneqassaaq pitsaanerusumillu attaveqatigiissutigineqarluni. • Avatangiisit pillugit peqatigiilluni suleqatigiinneq nukittorsarneqassaaq ineriartortin-neqarlunilu. • Ilinniartitaaneq peqataatitsinerlu pillugit peqatigiilluni suleqatigisinnaasat nutaat ujartorneqassapput. • Kommunini periarfissaqartunik peqatigiilluni suleqateqarnerit ineriartortinneqassapput.

Allanngoriartornermi siunnersorti • CSR Greenland pitsaasumik akuliuffigisinnaasamini tassaassaaq eqqartukkanik nutaanik ingerlatsisoq allanngoriartornermullu aqutsisuusoq.

15 Ilaasortat CSR Greenlandip ilaasortai ukuupput:

• 4 Dynamic Relations • INA.NUNA • Nukissiorfiit • Air Greenland • INI • Nuup Bussii a/s • Arctic Group a/s • Inu:IT • Permagreen • Blue Water Shipping a/s • Inuplan a/s • Polar Seafood • Brugseni • ITTU.NET • Rambøll • COWI • Kalaallit Forsikring • Royal Arctic Line • Deloitte • • Royal Greenland • Godthåb Transportservice • KNI a/s • Suliplus • Greenland Petroleum • KompetenceKompagniet • Stark a/s • Grønlands VVS a/s • KPMG • Tele Greenland a/s • GrønlandsBANKEN • Mælkebøtten • True North Gems Greenland • Nuna Advokater • Vinslottet Grønland a/s

ADVOKATER EQQARTUUSSISSUSERISUT NUNA LAW FIRM